Sydöstra Skånes Räddningstjänst — 23 april 2026

ÖSHN § 1 Fastställande av dagordning Beslut • Dagordningen fastställs b 4 9 3 5 9 d 7 9 0 3 6 b- 3 3 a 6- 9 e 4 1- 4 d c ef- 6 a d 7 d 6 e: c n e er e r ef ur at n g SSSididiada a3 2 627 aa avvv 89 7739 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 2026-02-25

§ 2 Val av ordförande och sekreterare för stämman Valberedningen föreslår som mötesordförande Johan Svahnberg, Höör, och som sekreterare för mötet Fredrik Omdal, bolagets vice VD. ☐ Kommunen röstar ja till valberedningens förslag ☐ Kommunen röstar nej till valberedningens förslag ☐ Kommunen avstår från att rösta. --- ☐ Om Johan Svahnberg och/eller Fredrik Omdal har fått förhinder att närvara vid årsstämman godtar kommunen – istället för ovan avgiven röst – det förslag till stämmoordförande och/eller sekreterare för mötet som närvarande ombud enas kring.

ÖSHN § 3 Informationer 2026 Änr HMN 2026/5 Beslut • Informationen läggs till handlingarna Sammanfattning Informationsärendet gäller protokoll från ledningsgruppen, protokoll från lokal samverkan, samt HÖSbladet. Därtill framförs det av ledamot i nämnden att i vissa av kommunerna förekommer diskussioner med en förväntan att HÖS eller lokala politikiska instanser ska besluta i så kallade ”hur”-frågor. HÖS-nämnden är eniga i att politiken inte ska gå in i verksamhetsfrågor. Gränsdragningen är principiellt betydelsefull. Politiska beslut avser ”vad” medan förvaltningsbeslut avser ”hur”. Beslutsunderlag Protokoll från LGR möte 2025-11-19 Protokoll från LGR möte 2025-12-17 b 4 9 3 5 9 Protokoll från LGR möte 2026-01-21 d 7 9 0 3 6 Protokoll lokal samverkan 2025-11-25 b- 3 3 a 6- Årlig uppföljning SAM på HÖS 2025 9 e 4 1- 4 HÖSbladet november 2025 d c ef- 6 a d 7 d 6 e: c n e er e r ef ur at n g SSSididiada a3 2 849 aa avvv 89 7739 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 2026-02-25 HÖSbladet december 2025 HÖSbladet januari 2026 HÖS personuppgiftsregister 260109 Ledningsgruppens syfte uppdrag varför Beslut ÖSHNAU 2026-02-11 Informationer b 4 9 3 5 9 d 7 9 0 3 6 b- 3 3 a 6- 9 e 4 1- 4 d c ef- 6 a d 7 d 6 e: c n e er e r ef ur at n g SSSididiada a3 3 950 aa avvv 89 7739 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 2026-02-25

ÖSHN § 4 Bokslut 2024 inklusive styrkortsuppföljning Änr HMN 2025/3 Beslut • Godkänna föreliggande årsredovisning 2024 • Besluta att 2024 årsresultat fördelas enligt avtal Sammanfattning Hjälpmededelscentrum Östra Skåne (HÖS) drift har ett redovisat resultat på 1 131 tkr, uteserviceverksamheten 301 tkr, transportverksamheten 63 tkr och verksamheten för hemtransport 400 tkr. HÖS lagerekonomi redovi­ sade ett resultat på 8 tkr. Det sammanlagda resultatet är 1 903 tkr. Hjälpmedelscentrum Östra Skånes förslag till • Godkänna föreliggande årsredovisning 2024 • Besluta att 2024 årsresultat fördelas enligt avtal Beslutsunderlag Hjälpmedelscentrum Östra Skåne tjänsteutlåtande 2025-02-04 Bilaga 1a - 1c, Statistik inköp-försäljning 2024 Bilaga 2a – 2d Uppföljning styrkort 2024 - Bilaga 2a, Uppföljning styrkort 2024 - Bilaga 2b, Uppföljning styrkort 2024, beskrivning - Bilaga 2c, Avfallshanteringsrapport 2024 - Bilaga 2d, Avvikelser 2024 Utdragsbestyrkande Justerarens signatur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes hjälpmedelsnämnd 2025-02-26 Bilaga 3, Bokslut 2024 Bilaga 4, Fördelning av resultat 2024 Bilaga 5, Uteservice 2022 – 2024 Bilaga 6-6a, Hemtransport 2022 - 2024 Utdragsbestyrkande Justerarens signatur TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Hjälpmedelscentrum Östra Skåne 2025-02-04 Hjälpmedelscentrum Östra Skåne Kristina Björnlund 044 - 134248 Kristina.bjornlund@kristianstad.se Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Bokslut 2024 Änr HMN 2025/3 Hjälpmedelscentrum Östra Skånes förslag till Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd • Godkänna föreliggande årsredovisning 2024 • Besluta att 2024 årsresultat fördelas enligt avtal Sammanfattning Hjälpmededelscentrum Östra Skåne (HÖS) drift redovisade resultat på 1 131 tkr, uteservice- verksamheten redovisade ett resultat på 301 tkr, transportverksamheten ett resultat på 63 tkr och verksamheten för hemtransport ett resultat på 400 tkr. HÖS lagerekonomi redovisade ett resultat på 8 tkr. Det sammanlagda resultatet är 1 903 tkr. Beslutsunderlag Hjälpmedelscentrum Östra Skåne tjänsteutlåtande 2025-02-04 Bilaga 1a - 1c, Statistik inköp-försäljning 2024 Bilaga 2a – 2d Uppföljning styrkort 2024 - Bilaga 2a, Uppföljning styrkort 2024 - Bilaga 2b, Uppföljning styrkort 2024, beskrivning - Bilaga 2c, Avfallshanteringsrapport 2024 - Bilaga 2d, Avvikelser 2024 Bilaga 3, Bokslut 2024 Bilaga 4, Fördelning av resultat 2024 Bilaga 5, Uteservice 2022 - 2024 Bilaga 6-6a, Hemtransport 2022 - 2024 Kristianstads kommun | 291 80 Kristianstad | 044–13 50 00 | Organisationsnummer 212000–0951 www.kristianstad.se | kommun@kristianstad.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (6) Ärendet Uppföljning av Hjälpmedelscentrum Östra Skånes styrkort 2024 I samband med bokslutet har måluppföljning genomförts utifrån nämndens styrkort. Bedöm- ning och beskrivning av måluppfyllelse framgår av bilaga 2a-2d. Perspektiven förutom grunduppdraget är: • Medborgare/kunder – hållbarhet, utbildning, trygghet & attraktivitet • Medarbetare • Ekonomi Målen är satta utifrån ett långsiktigt perspektiv dvs. ska följas över tid. Vissa justeringar kan göras varje år. Måluppfyllelsen är god för 2024. Övergripande Fokus 2024 har fortsatt varit verksamhetssystemet som sattes i drift den 3 maj 2023. Både uti- från att landa i hur systemet fungerar både internt på HÖS samt för kundernas del samt fort- sätta att förbättra och utveckla verksamhetssystemet tillsammans med systemleverantören. Arbetet med regelverket MDR (medicinteknisk EU-förordning) har intensifierats. Både en kundundersökning samt en medarbetarundersökning genomfördes under hösten. Teknisk service – uteservice Antalet uppdrag samt fakturering för uteservice har totalt ökat under 2024 jämfört med 2023 där både förebyggande underhåll (FU) och reparationer ökat i antal, se bilaga 5. Teknisk service – verkstad special På HÖS är specialanpassning av hjälpmedel en relativt stor verksamhet. Under 2024 har 202 specialanpassningar avslutats. Hemtransport Totalt har antal uppdrag ökat för hemtransport och låg under 2024 ungefär på samma nivå som 2022. Ordinarie hemleveranser (normala) har dock minskat med 127st under 2024 där den största förändringen blev de snabba leveranserna som ökat med 140st, se bilaga 6-6a. Snabba leveranser och hämtningar kan bokas för en merkostnad innan kl. 14.00 för att levere- ras/hämtas nästkommande dag. TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (6) Administration Det tar tid innan ett byte av verksamhetssystem landat. Under hela 2024 har rättningar, förbätt- ringar samt utveckling av nya funktioner varit i fokus för systemgruppen där hela övriga verk- samheten påverkats och involverats i olika omfattning. Under 2025 kommer det bli ett liknande fokus där kundernas beställningsportal kommer bli en stor del i arbetet där HÖS kommer invol- vera kommunernas superanvändare i större utsträckning. Inköp Samtliga elva kommuner har under 2024 gjort ett totalt inköp av hjälpmedel på 102 451 tkr (jfr. 2023, 96 579 tkr). Av HÖS kommuners totala hjälpmedelsinköp (inkl. tillbehör) under 2024 avser 35% begagnade hjälpmedel och tillbehör (jfr. 2023= 33%) mätt i kronor. Se bilaga 1a och 1b (jfr. 2023 - 2024). Bilaga 1c visar jämförelser mellan åren 2019 - 2024. Under året har inget vite fakturerats ut till leverantörerna för leveransförseningar av hjälpme- del (jmf 2023= 161 tkr). Detta då den kravställda funktionen i verksamhetssystemet inte kom igång förrän sent på året. Skrotningar av utrangerade hjälpmedel har genererat en intäkt på 207 tkr (jfr. 2023 = 335 tkr). Verksamheten har också fått en ersättning på 105 tkr för skrotade rollatorer av leverantö- ren Eurovema. Detta utifrån leverantörens säkerhetsmeddelande att byta ut och skrota deras rollatorer Volaris Smart och Volaris Patrol. Arbetsmiljö Riskbedömningar genomförda under året gällande trafiksäkerhet, traverssystem, madrasshan- teringen, gående över gårdsplanen, explosiv atmosfär, sänghanteringen, litiumbatterier/butan-, /propangas, svetsning med acetylen och kemikalieskåpen, medicinska implantat, truck, samord- ningsansvaret (delvis). Den årliga skyddsronden genomfördes i november månad där skyddsombud och chefer med- verkade. Under året så har totalt 11st tillbud samt 6st arbetsskador inrapporterats. Samtliga tillbud och arbetsskador av mindre allvarlig händelse, 2st arbetsskador med kortare sjukfrånvaro. Av arbetsskadorna var 2st klämskador, 3st fordonsrelaterade samt 1st ramp som brast. Av tillbuden var 5st relaterade till fordon eller truck, resten övrigt. Personal Antalet tillsvidareanställda på HÖS var 43 personer under 2024. TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (6) Vid årets slut var 35,7% av de tillsvidareanställda medarbetarna kvinnor, medelåldern 46,5 år och den genomsnittliga sysselsättningsgraden 99,5 %. Tre medarbetare gick ner vars 20% i sys- selsättningsgrad i slutet av året utifrån ålder och möjligheten till fortsatt fullt intjänande av pen- sionspoäng. Antal sjukdagar per anställd i snitt blev 13,6 dagar vilket är en minskning från 2023 med 9,9 da- gar per anställd i snitt. I slutet av året hade HÖS ingen som var sjuk 15 dagar eller mer. Totalt har 34 tillsvidareanställda medarbetare haft 5 sjukdagar eller mer vilket är samma som under 2023. Årsbokslut 2024 Hjälpmedelscentrum Östra Skåne har under 2024 haft en total budget på 37 803 tkr varav 29 397 tkr för driften, 4 033 tkr för uteserviceverksamheten, 1 165 tkr för transportverksamheten och 3 208 tkr för hemtransport. Hjälpmededelscentrum Östra Skåne (HÖS) drift har ett redovisat resultat på 1 131 tkr, uteser- viceverksamheten 301 tkr, transportverksamheten 63 tkr och verksamheten för hemtransport 400 tkr. HÖS lagerekonomi redovisade ett resultat på 8 tkr. Det sammanlagda resultatet är 1 903 tkr. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av resultatet för 2024 per verksamhet. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, drift Intäkter blev totalt 29 tkr lägre än budgeterat som härrör sig från verkstad specials tjänster (- 45,5 tkr lägre än budgeterat) samt klimatväxlingspremie (ej budgeterad, extra intäkt på 15,2 tkr) utifrån en servicebil med drivmedel gas. Personalkostnaderna minskade med 263 tkr i jämförelse med budget. Minskade antal trakta- mente, ej budgeterad ersättning från försäkringskassa, personal som gått ner i arbetstid som inte heller fanns med i budgeten. Lokalhyran 39 tkr lägre än budget. Ingen hyreshöjning, ingen extra hyra av lokaler, ingen debi- tering för service och underhåll av ventilationen på verkstad special. Övriga kostnader visar ett resultat på 831 tkr lägre än i budgeten. Kostnader som har blivit lägre (totalt 989 tkr). Sophantering (105 tkr), verksamhetssystem (100 tkr), inventarier (96 tkr), leasingkostnader för bilar (94 tkr), försäljning av bil (87 tkr), personalresor (72 tkr), kontors-, datamaterial, utrustning (69 tkr), förbrukningsmaterial (64 tkr), utbildning/konferens (64 tkr), telefoni/växel (62 tkr), förskrivarutbildningar (40 tkr), kva- litetsledningssystem (31 tkr), arbetskläder (30 tkr) mm. Kostnader som tillkommit utöver budget (-158 tkr). Arkivlicenser för tidigare verksamhetssy- stem (-91 tkr), IT/server (-32 tkr) för kvarstående delar av gammalt verksamhetssystem, IT/hyra (-30 tkr), reparationer maskiner och inventarier (-5 tkr). TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (6) Finansiella kostnader blev lägre än budgeterat (27 tkr). De planerade investeringar realisera- des senare under året än vad som var budgeterat. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, uteserviceverksamhet Intäkterna visar en minskad intäkt (-35 tkr) = tjänsterna som utförts. Personalkostnader minskade (42 tkr). Övriga kostnader blev totalt lägre (293 tkr) gentemot budget. Minskade kostnader (326 tkr) varav leasingkostnader för bilarna (155 tkr), försäljning av ser- vicebilar (76 tkr), drivmedel (51 tkr) mm. Ökade kostnader (-33 tkr) varav IT/M365-licenser (-11 tkr), inredning nya bilar (-17 tkr) mm. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, transportverksamhet Intäkterna är oförändrade mot budget. Personalkostnaderna blev lägre (5 tkr). Övriga kostnader totalt lägre (61 tkr). Minskade kostnader totalt (103 tkr) för drivmedel (83 tkr), lastbil försäkring/självrisk (7 tkr) mm. Ökade kostnader totalt (-42 tkr) bilreparationer/underhåll på lastbilen. Finansiella kostnader blev 2 tkr högre än budgeterat. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, hemtransport Intäkterna visar ett överskott (285 tkr) = tjänster som utförts. Personalkostnader blev lägre (62 tkr). Övriga kostnader blev totalt 53 tkr lägre än budgeterat. Minskade kostnader (74 tkr) varav drivmedel (50 tkr), inventarier (8 tkr), telefoni (7 tkr) osv. Ökade kostnader totalt (-21 tkr) som gäller leasingavgifter för bilarna Finansiella kostnader ökade (1 tkr) gentemot budget. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, lagerekonomi HÖS lagerekonomi visar 2024 ett resultat på 8 tkr. Utöver hjälpmedelsförsäljning inkluderas även intäkter för skrotning av hjälpmedel (207 tkr) (jfr. 335 tkr, 2023), försäljning av pallar (3 tkr) (jfr. 17 tkr, 2023) samt en ersättning (105 tkr) för skrotade rollatorer av leverantören Eurovema utifrån säkerhetsmeddelande. Förändring av lager, lager/varukostnader (307 tkr). TJÄNSTEUTLÅTANDE 6 (6) Lagervärde- och saldodifferenserna redovisas i samband med uppföljning styrkort 2024, bilaga 2a-2b. Kristina Björnlund Hjälpmedelschef Beslut expedieras till Hjälpmedelscentrum Östra Skånes ledningsgrupp Respektive kommuns kommunledningskontor Bilaga 1a Hjälpmedel-Inköp, försäljning, fakturerat belopp jan-dec´24 120 000 000 100 000 000 80 000 000 tla 60 000 000 to p p T o te le b b 40 000 000 e D ta /p ö re ru 20 000 000 k n I % 5 tk a F 3 0 Inköp Försäljning Fakturerat Inköp/ Debet 102 450 825 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 36 148 796 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 66 302 029 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2024-01-22 Fax 044-12 37 04 Sida 431 av 879 Bilaga 1b Inköp, försäljning, fakturering 2023-2024 120 000 000 106% 100% 100 000 000 80 000 000 100% 102% 60 000 000 114% 40 000 000 100% 20 000 000 35% 33% 0 Inköp Försäljning Fakturerat 2023 96 578 988 31 776 576 64 802 412 2024 102 450 825 36 148 796 66 302 029 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2025-01-22 Fax 044-12 37 04 Sida 432 av 879 Bilaga 1c 33333333333333333333333333333883%3883%38833883%3883%388%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% Inköp, försäljning, fakturering 7 2019-2024 2019-index år 100% 120 000 000 125% 118% 100 000 000 114% 103% 100% 100% 80 000 000 119% 122% 114% 60 000 000 100% 100% 97% 2019 2020 40 000 000 130% 2021 108% 115% 115% 106% 2022 100% 2023 20 000 000 2024 36% 35% 35% 34% 34% 33% 0 Inköp Försäljning Fakturerat 2019 82 187 934 27 727 370 54 460 564 2020 82 126 747 29 400 467 52 726 280 2021 84 242 908 29 837 113 54 405 795 2022 93 713 624 31 750 540 61 963 084 2023 96 578 988 31 776 576 64 802 412 2024 102 450 825 36 148 796 66 302 029 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2025-01-22 Fax 044-12 37 04 Sida 433 av 879 Uppföljning Styrkort 2024 Bilaga 2a Resultatmål Resultatmått Ansvarig Resultat 2024 Kommentar 92,3% av beställda lagervaror har levererats inom 5 arbetsdagar till Målet är uppnått för leveranser till Hjälpmedelschef kommunernas förråd/lager kommunernas förråd/lager Enhetschefer, enhet 1 & 2 ************************************************************** Ledtider – minst 90 % av beställda lagervaror Enhet 1 - uteservice, 86,7% av beställda lagervaror har levererats inom 5 arbetsdagar via Målet är ej uppnått för hemtransport hemtransport, transport, hemtransport ska vara levererade rekonditionering inom 5 arbetsdagar Enhet 2 Se bilaga 2b lager/godsmottagning, hjälpmedelstekniker, hjälpmedelskonsulenter 92,9% av uppdragen ”reparation, anpassning efter utleverans, Målet är uppnått för uteservice Hjälpmedelschef Ledtider – minst 85 % besiktning, installation” har påbörjats inom 5 arbetsdagar och gäller uteservice tjänster av uppdragen Enhetschefer, enhet 1 & 2 ”reparation”, 80,2% är avslutade inom 5 arbetsdagar Grunduppdraget ”anpassning efter *************************************************************** utleverans” ska vara 66,3% av uppdragen reparation har påbörjats inom 5 arbetsdagar och Målet är ej uppnått för verkstad special påbörjade inom 5 gäller verkstad special (specialanpassningar) arbetsdagar 55,8% är avslutade inom 5 arbetsdagar Går ej att redovisa utifrån nytt arbetssätt i verksamhetssystemet Ledtider – uppdraget Hjälpmedelschef Målet går ej att mäta ”konsultation” ska vara Enhetschef enhet 2 påbörjad inom 5 arbetsdagar Går ej att redovisa utifrån nytt arbetssätt i verksamhetssystemet Målet går ej att mäta Ledtider – kund ska Hjälpmedelschef kunna erbjudas Enhetschef enhet 2 utprovningstid med 1 Uppföljning Styrkort 2024 Bilaga 2a konsulent inom 30 arbetsdagar HÖS ska ha nöjda Kundundersökning genomfördes september 2024 kunder Hjälpmedelschef Målet är uppnått Svarsfrekvens 57% (314st utskick, 178 svar) -Kundnöjdhet, 90% Enhetschefer, enhet 1 & 2 Se bilaga 2b Resultat 94,4% -Bemötande, 90% Ledningsgrupp varav -Tillgänglighet, 90% Kundnöjdhet 96% (attraktivitet/trygghet) Bemötande 95% Tillgänglighet 92,3% Öka recirkulation av Hjälpmedelschef Av alla inventariemärkta hjälpmedel som levererats från HÖS har Målet är uppnått begagnade 68,1% varit begagnade (jfr. 62,5% 2023) Enhetschefer, enhet 1 & 2 inventariemärkta hjälpmedel som ingår i Ledningsgrupp köp- och sälj från föregående år (hållbarhet) Medborgare/kunder Ej upphandlat på avtal: Hållbarhet Upphandla hjälpmedel Hjälpmedelschef Målet är uppnått med hänsyn till Totalt huvudhjälpmedel, tillbehör, reservdelar hållbarhet samt öka Enhetschef, enhet 1 & 2 Se bilaga 2b - Ekologiskt • 2023 = belopp 8%, kvantitet 8,3% hjälpmedelsinköp på - Ekonomiskt avtal från föregående år Ledningsgrupp • 2022 = belopp 9,1%, kvantitet 11,4% - Socialt • 2021 = belopp 10%, kvantitet 13,8% • 2020 = belopp 13%, kvantitet 15,2% • 2019 = belopp 14,5%, kvantitet 14,7% 2 Uppföljning Styrkort 2024 Bilaga 2a Målet är uppnått Införa MDR Hjälpmedelschef MDR handlingsplan tydliggör hur HÖS arbetar och ska arbeta utifrån (medicintekniskt EU-förordningen MDR. Planen bygger bla. på de nationella Se bilaga 2b Enhetschef, enhet 1 & 2 regelverk) genom att vägledningarna som finns tillgängliga på SKR:s webbsida ”förslag till aktivt ta gemensamma Ledningsgrupp hjälpmedelsverksamheter”. Planen är presenterad och ett beslut som leder mot inriktningsbeslut har tagits i ledningsgruppen målet Planen innehåller ett antal beslut som är tagna under året Utveckla arbetssätt med Hjälpmedelschef I september 2024 genomfördes en analys-, omvärldsdag med fokus på Målet är delvis uppnått hänsyn till hållbarhet hållbarhet, digital utveckling och arbetssätt. HÖS fortsätter 2025 med Enhetschefer, enhet 1 & 2 en förstudie/pilotprojekt att identifiera och ge förslag på samt testa Ta fram en plan för Ledningsgrupp möjliga arbetssätt som kan effektivisera arbetet som också kan möjliga arbetssätt påverka hållbarheten positivt Återvinna avfall Hjälpmedelschef Totalt har HÖS minskat sitt avfall med 37,6 ton i jämförelse med 2023 Målet är uppnått Minska brännbart HÖS har förbättrat sorteringen av avfall och blandskrot Enhetschefer, enhet 1 & 2 Se bilaga 2b-c Brännbart har minskat med 6,7 ton Blandskrot har minskat med 19,7 ton Vid upphandling av Hjälpmedelschef HÖS har 13st fordon i trafik varav 12st via gemensam service (GS). En Målet är uppnått fordon, upphandla med lastbil över 3,5 ton äger HÖS själva, drivmedel HVO. Enhetschefer, enhet 1 & 2 förnybara bränslen För övrigt finns 1st fordon, drivmedel gas, samt 4st fordon, drivmedel 100% förnybara HVO. Resten drivs fortfarande med diesel. Detta innebär att 6st av bränslen 2030 totalt 13 fordon numera drivs med fossilfria bränslen = 46% Medborgare/kunder Kunderna ökar sin Hjälpmedelschef Under 2024 har det varit inplanerat 15 förskrivarutbildningar varav 8 Målet är uppnått Utbildning 3 Uppföljning Styrkort 2024 Bilaga 2a kompetens och därmed Enhetschef, enhet 2 av dessa är utbildningar som HÖS hjälpmedelskonsulenter hållit i. De Se bilaga 2b trygghet i det dagliga utbildningar som hjälpmedelskonsulenterna hållit i är; förskrivningsarbetet Funktionsanalys sittande, Att tänka på vid utprovning av rullstol, vilket ger medborgarna Kognition samt Lyftar och lyftselar. en bättre service Av 4 inköpta utbildningar är 3 utförda av HMC Sverige. Förflyttning Genomföra och utveckla med personlyft, Manuella förflyttningar samt Den pedagogiska vägen. utbildningar för En är genomförd av Elisabet Rodby Bousquet, 24 timmars förskrivare positionering. HÖS har även anordnat tre utbildningar genom hjälpmedelsleverantörer inom områdena positionering, trycksår och lyftselar. På de utbildningar som genomförts har det funnits 218 utbildningsplatser. Förskrivare har anmält sig till 199 platser där det totalt varit 188 platser som använts. Medborgare/kunder Kunder/medborgare ska Hjälpmedelschef En del i att säkerställa målet är att ständigt behålla och höja Målet är uppnått Trygghet uppleva tillit och kompetensnivån inom relevanta områden Enhetschefer, enhet 1 & 2 Se bilaga 2b trygghet i varje möte - Tillit med HÖS - Tillgänglighet - Jämlikhet HÖS ska professionellt, informationssäkert och yrkeskunnigt utföra service och tjänster med korta ledtider Samsyn och fler Hjälpmedelschef I ledningsgruppen lyfts kontinuerligt dialogen om sätten att hantera Målet är uppnått 4 Uppföljning Styrkort 2024 Bilaga 2a gemensamma beslut Enhetschefer, enhet 1 & 2 hjälpmedelsförsörjningen på. En viktig del i dialogen är följsamheten Se bilaga 2b med målet likvärdig, utifrån de rekommendationer/riktlinjer som kommer via regelverk, Ledningsgrupp jämlik nationella vägledningar, Skånes kommuner, Region Skåne och andra hjälpmedelsförsörjning i Nämnd nationella aktörer som hanterar hjälpmedelsfrågor i Sverige HÖS kommuner Detta görs genom att synliggöra olikheter för dialog samt ta nya gemensamma beslut Medborgare/kunder Hjälpmedelschef Attraktivitet Ständigt utveckla På HÖS sker ett ständigt utvecklings-, och kvalitetsarbete kring Målet är uppnått kvaliteten processer, rutiner, arbetssätt, verksamhetssystem och användningen Enhetschefer, enhet 1 & 2 av resurser En del i kvalitetsarbetet är att hantera avvikelser och genomföra Avvikelser se bilaga 2b & 2d intern kontroll för att få syn på brister, risker och lära av det för att Resultat intern kontroll 2024 redovisades i föregående nämndsmöte förbättra kvaliteten Medarbetarmål Hjälpmedelschef Attraktiv arbetsgivare En medarbetarundersökning genomförs vartannat år i Kristianstad Målet är uppnått Enhetschefer, enhet 1 & 2 med stolta och kommun. 2024 genomfördes denna 19 september – 3 oktober engagerade HÖS följer utvecklingen från 2018 och framåt och har en uppåtgående medarbetare och positiv trend genom hela verksamheten -Rekommendationsviljan arbetsplatsen (eNPS) – 17 (jfr. 2022 = -41) -Ledarskapsindex 76% (jfr. 2022 = 63%) -Hållbart medarbetarengagemang (HME) 79% (jfr. 2022 = 69%) Ekonomiska mål Ekonomisk kontroll Hjälpmedelschef Avvikelse mot budgeterat resultat blev +5% där målet är att redovisa Målet är delvis uppnått se bilaga 3 under verksamhetsåret avvikelse med +/- 1% (ekonomiskt resultat) -Hållbar ekonomi Enhetschefer, enhet 1 & 2 -God hushållning 5 Uppföljning Styrkort 2024 Bilaga 2a Målet är nått Lagersaldodifferenserna har minskat Se bilaga 2b Antal 1838st (jfr. 3230st, 2023) Värde 1 000 981 kr (jfr. 2023, 2 168 000kr) Ekonomiska mål Hjälpmedelschef Se över HÖS avtal och Arbetet är påbörjat men inte klart under 2024. Arbetet fortsätter 2025 Målet är ej uppnått Enhetschefer, enhet 1 & 2 -Hållbar ekonomi reglemente med målet att ta beslut i nämnden Ledningsgrupp -God hushållning Nämnd 6 Avfallsrapport 2022-2024 Bilaga 2c Kristianstads Kommun, Funktionsstöd & Hjälpmdelscentrum Östra Skåne 2022 2023 2024 Artikel Summa kg Summa kg Summa kg Brännbart, utsorterat 46540 41440 34 760 Träavfall, målat 8820 13400 12 740 Osanerat elektronikskrot/ kontorelektronik 6490 5841 3754 Plast 640 0 0 Absorbenter, trasor & 0 8 0 Aerosoler 20 13 21 Batterier, små (maxvikt 3 kg) 2 6 - Färg-, lack-, limavfall 0 8 9 Tonerkassetter 0 8 17 Blandskrot 88366 82160 62420 Aluminium 7406 3080 4897 Aluminium Gjute 3153 3779 2768 Aluminium Legerat 1401 537 - Aluminium Profil 2847 3314 3735 Aluminium Raff 1134 3260 - Blandkabelskrot 67 83 - Blybatterier 1611 1899 917 Kabelskrot 252 365 303 Kontorspapper 130 210 200 Sekretesspapper 165 126 204 Wellpapp 15100 21100 16660 LDPE 80/20 910 1280 1100 Rostfritt 1671 2012 1737 Batterier NIMH 0 0 36 lysrör - - 5 Lithium Batterier - - 12 Titan - - - Emulsioner - - 11 totalt 186 725 183 929 146 306 Avvikelser till HÖS 2024 Bilaga 2d tertial 1 tertial 2 tertial 3 Totalt Fel antal 9 4 8 21 Fel produkt 19 23 10 52 Fel på utförd service 4 2 2 8 Fel vid anpassning 4 3 2 9 Fel vid hämtning av hjälpmedel 2 2 2 6 Fel vid rekonditionering av hjälpmedel 25 25 27 77 Fel på faktura eller annat dokument 0 0 3 3 Felregistrerat på HÖS 9 3 5 17 Gods ej rent 1 0 2 3 Gods skadat 1 2 3 6 Klagomål 8 4 5 17 Leverans till fel adress 3 4 2 9 Produkt saknas 14 15 9 38 Risk för försämrad hälsa/dödsfall 2 3 2 7 Tillbud 6 5 3 14 Försenad leverans 0 0 4 4 Tjänst 2 2 2 6 Övrigt 8 10 6 24 117 107 97 321 Övriga avvikelser 2024 tertial 1 tertial 2 tertial 3 Totalt Avvikelsen övergår till reparation 3 1 5 9 Felregistrerat hos kund 0 1 0 1 Garantiåtgärd 25 14 17 56 Handhavandefel av kund 31 41 45 117 Leverantör kommer att informeras 2 3 0 5 Retur till leverantör 2 0 0 2 63 60 67 190 Totalt antal avvikelser per kund Extern kund Sjöbo Skurup Ystad Kristianstad Simrishamn Tomelilla Bromölla Osby Hässleholm Östra Göinge Hörby Totalt totalt tertial 1 1 9 13 29 30 10 6 7 14 51 7 3 180 totalt tertial 2 0 11 14 26 21 13 8 6 14 40 7 7 167 totalt tertial 3 3 13 8 35 23 12 9 3 8 41 7 2 164 4 33 35 90 74 35 23 16 36 132 21 12 511 Bilaga 2b Uppföljning styrkort 2024 Grunduppdraget Ledtider – minst 90 % av beställda lagervaror ska vara levererade inom 5 arbetsdagar Ledtiden mäts från att kunden skapar en order till att den blivit levererad. HÖS har alltid en hög ambition att leverera snarast möjligt. Det finns dock några parametrar som påverkar och styr flödet. Exempelvis så finns det i förväg beslutade transportrundor för stora lastbilen dvs. varannan dag till norra kommunerna, varannan dag till södra kommunerna och därav styrs även plockschemat för lagret. Lagret plockar så mycket det kan under en dag men kan också påverkas av att lastutrymmet på lastbilen inte tillåter mer. När det finns möjlighet så stöttar hemtransportbilarna att få ut det som inte får plats på stora lastbilen men det är inte möjligt alla dagar utifrån sina egna uppdrag. • Resultatet att leverera beställda lagervaror inom 5 arbetsdagar till kommunernas förråd/lager blev 92,3% och därmed är målet uppnått utifrån styrkortet Vi kan se att i de månader då det infaller fler röda dagar förutom ordinarie helger, blir resultatet för ledtiderna lägre. Detta pga att ledtider mäts utifrån rullande 7 dagar på en vecka minus 2 helgdagar. Blir det fler helgdagar i en vecka så tar systemet inte hänsyn till det när ledtiden räknas ut Nedan visas grafen ledtiden från kundens order till att lagerplocket är klart och ställts på plats inför leverans. Detta för att jämföra med ovan graf och se skillnaden. Bilaga 2b Samma ledtid mäts för hemtransport som levererar till hemadresser och boenden. • Resultatet för hemtransport att leverera beställda lagervaror inom 5 arbetsdagar blev 86,7% som också påverkats av de månader där det finns fler helgdagar än ordinarie. Vi vet även att förskrivare har lagt ordrar som önskats levereras längre fram än 5 arbetsdagar som också påverkar resultatet på ledtiderna negativt. Utifrån det vi kan mäta så har målet ej uppnåtts. Ledtider – minst 85 % av uppdragen reparation, anpassning efter utleverans, besiktning och installation ska vara påbörjade inom 5 arbetsdagar Förebyggande underhåll (FU) ingår inte i redovisningen. • Resultatet för uteservice blev 92,9% och målet är uppnått • Uteservice har även avslutat 80,2% av uppdragen inom 5 arbetsdagar Av de olika uppdrag som ingår i ovan mätning så var 98,1% reparationer och anpassningar. Av totalt antal uppdrag så var 42,9% förebyggande underhåll (FU). • Samma ledtid för verkstad special som utför reparationer på specialanpassningar, blev 66,3%. Målet är ej uppnått. Antal avslutade reparationer på specialanpassningar var 163st under året. • Verkstad special har även avslutat 55,8% av reparationerna inom 5 arbetsdagar Verkstad special har avslutat 321st förebyggande underhåll (FU) under året. Ledtider – minst 85 % av aktiviteten ”konsultation” ska vara påbörjad inom 5 arbetsdagar Ledtiden går inte redovisa utifrån nytt arbetssätt i verksamhetssystemet, målet är ej uppnått. Ledtider – kund ska kunna erbjudas utprovningstid med konsulent inom 30 dagar Ledtiden går inte redovisa utifrån nytt arbetssätt i verksamhetssystemet, målet är ej uppnått. HÖS ska ha nöjda kunder – minst 90% i kundnöjdhet, bemötande, tillgänglighet En kundundersökning genomfördes under september månad 2024. 314 enkäter skickades ut där 178 svar inkom som genererade 57% svarsfrekvens. Huvudmålet är att mäta kundnöjdheten, tillgängligheten samt bemötandet. Bilaga 2b Förutom de övergripande frågorna så ställs även andra frågor kring HÖS olika funktioner. Resultatet gås igenom med varje funktion på HÖS där man diskuterar resultatet, den feedback som inkommit, samarbetet som HÖS har med kommunerna för att verksamheten ska kunna utvecklas och höja kvaliteten. Resultatet i sin helhet redovisas sedan för kommunerna. Resultatet från undersökningen för hela HÖS är följande: Kundnöjdhet 96%, Bemötande 95%, Tillgänglighet 92,3%. I styrkortet redovisas de 3 områdena som ett snitt = 94,4%. Styrkortsmålet är uppnått. På flertalet områden har HÖS fått fin feedback som verkligen lyfter verksamheten såsom gott samarbete, tillgängliga, hjälpsamma, hög kompetens, lösningsfokuserade, verksamheten utvecklas positivt osv. HÖS har även fått feedback på de utmaningar som behöver utvecklas, förbättras i samarbetet där flertalet kunder kopplat den feedbacken till olika delar i verksamhetssystemet. Utmaningarna är framför allt information och återkoppling på olika vis till kund. E x ovissheten kring leveranstider som kan påverkas av många faktorer såsom hur beställningen läggs, produktbeställning alt. funktionsbeställning, med eller utan samleverans, om det är lagervara/beställningsvara eller en leveransförsening från leverantören. Tyvärr flyttas inte leveransdatum automatiskt fram eller tillbaka kopplat till tillgången på hjälpmedel men har varit ett önskemål från HÖS till systemleverantören från dag 1. När det gäller arbetsorder kan förlängd ledtid handla om tillgången till reservdelar. I hanteringen av avvikelser får kunden numera inget automatiserat meddelande eller annan direkt signal från systemet att avvikelsen är hanterad vilket är ett förbättringsförslag från HÖS till systemleverantören. Även systemsupporten har utmaningar i att ärenden som kommer in kan ta längre tid att lösa utifrån komplexiteten men har alltid ambitionen att återkoppla även om ärendet inte kan lösas direkt. Såklart är skrivna supportfrågor och svar emellanåt vanskliga utifrån att förstå varandra fullt ut. Information som finns inne i beställningsportalen upplevs som svår att navigera i. Flera delar avgörs även av hur man som användare lärt sig det nya systemet på 2 år samt hur man förhåller sig till de nya förutsättningarna som finns att erbjuda. Annat ligger i en tidsplan för utveckling av systemet. Vi vet att vi idag har ett modernt system som kan hantera och stötta kraven som regelverket MDR ställer även om allt inte är klart/fullt fungerande men vi har ett försprång. Vi vet att många hjälpverksamheter sitter kvar i system som inte kan erbjuda lösningar förrän om ett par år och som då kan lösa delar av behoven i nuläget. Öka recirkulation av begagnade inventariemärkta hjälpmedel som ingår i köp- och sälj Av alla inventariemärkta hjälpmedel som levererats från HÖS har 68,1% varit begagnade under året. 2023 var siffran 62,5% och vid delårsbokslutet per den 31 augusti låg siffran på 66,6%. Målet är uppnått. Under 2024 har HÖS även skänkt 359st hjälpmedel till Human Bridge varav 200 rullstolar, 56 sängar, 43 olika sorters tyngdprodukter (täcken, västar), 20 hygienstolar, 9 arbetsstolar, 5 stå stolar osv. Medborgare/kunder – hållbarhet Hjälpmedel Upphandla hjälpmedel med hänsyn till hållbarhet samt öka hjälpmedelsinköp på avtal från föregående år Det är hjälpmedelskonsulenter och tekniker från HÖS som medverkar i upphandlingarna samt även någon/några förskrivare från kundkommunerna. Bilaga 2b Skånes kommuner har tecknat följande avtal under 2024 där HÖS medverkat i upphandlingarna: Personlyftar och lyftselar med avtalsstart 1 mars 2024, Arbetsstolar med avtalsstart 1 maj 2024, Rollatorer med avtalsstart 1 januari 2025 samt Överflyttningshjälpmedel med avtalsstart 1 januari 2025. Varje år mäts avtalstroheten utifrån hjälpmedelsavtalen där Skånes kommuner medverkar i en gemensam genomgång och dialog under våren. HÖS har kontinuerligt minskat köp utanför avtalen sedan 2019. Styrkortsmålet är uppnått. Ej upphandlat på avtal (Totalt huvudhjälpmedel, tillbehör, reservdelar) • 2023 = belopp 8%, kvantitet 8,3% • 2022 = belopp 9,1%, kvantitet 11,4% • 2021 = belopp 10%, kvantitet 13,8% • 2020 = belopp 13%, kvantitet 15,2% • 2019 = belopp 14,5%, kvantitet 14,7% Resultatet för 2024 redogörs vid nämndsmötet i juni 2025. Införa MDR (medicintekniskt regelverk) genom att aktivt ta gemensamma beslut som leder mot målet Ett helhetsgrepp har tagits där en MDR handlingsplan utformats som tydliggör hur HÖS arbetar och ska arbeta utifrån EU- förordningen MDR. En intern arbetsgrupp har jobbat fram förslaget till handlingsplan genom att utgå från de nationella vägledningarna som är publicerade på SKR:s webbsida ”förslag till hjälpmedelsverksamheterna”, fört dialog med nationella arbetsgruppen för MDR-frågor, genomfört omvärldsbevakning med andra hjälpmedelsverksamheter, haft kontakt med upphandlade leverantörer, haft kontakt med leverantörer för tredjepartskomponenter, haft dialoger utifrån perspektiven förskrivare-, kommun-, MAR- samt HÖS, haft dialoger i den externa arbetsgruppen där två MAR från HÖS-kommunerna medverkar osv. Hela planen är presenterad i ledningsgruppen, förslag har getts från HÖS sida och ett inriktningsbeslut har tagits gällande handlingsplanen. Följande är klart under året: • fler avskrivningsregler som beslutades av nämnden att gå i gång from 2024, är implementerade • ett tydliggörande av processen kring ansvaret för rollen som PRRC (regulatoriskt ansvarig person). Tillverkare av medicintekniska produkter, även specialanpassade produkter, måste ha minst en namngiven fysisk person som är ansvarig för att regelverket MDR 2017/745 efterlevs • kvalitetsledningssystemet är uppdaterat med process och rutiner kopplat till kravet för specialanpassningar • en genomgång och presentation av FU-strukturen (förebyggande underhåll) samt hantering av livslängder där ny struktur kring FU delvis är beslutad. Beslut kring livslängder kvarstår. • hur övergångsreglerna mellan MDD/MDR ska hanteras • säkerställt att märkningen är korrekt på nya produkter, påbörjat arbetet kring scanning av UDI-märkning Bilaga 2b • Förtydligat arbetssättet kring standardprodukter inkl. säkerställt användandet av tredjepartskomponenter Målet att ta aktiva gemensamma beslut kring införandet av MDR är uppnått. Arbetssätt Utveckla arbetssätt med hänsyn till hållbarhet I september 2024 genomfördes en analys-, omvärldsdag tillsammans med ledningsgrupp och verksamhetsrepresentanter. Fokus var hållbarhet, digital utveckling och arbetssätt där ett antal gäster var inbjudna. HÖS fortsätter 2025 med en förstudie/pilotprojekt att identifiera, ge förslag samt testa möjliga arbetssätt som kan effektivisera arbetet som också kan påverka hållbarheten positivt. Styrkortsmålet att ta fram en plan för möjliga arbetssätt är inte uppnått. Däremot finns en plan för hur arbetet kan fortlöpa under 2025. Avfallshantering/transporter Återvinna avfall dvs minska brännbart och blandskrot, se bilaga 2d HÖS miljöombud driver och arbetar kontinuerligt med kemikaliehanteringen och avfallssorteringen på HÖS samt informerar verksamheten och samarbetspartnern för demontering av hjälpmedel, funktionsstöd. Det görs kontinuerliga ställningstagande kring vilka fraktioner som ska finnas på de olika enheterna. Tyvärr har funktionsstöd haft ett antal stölder under året där vi konstaterar att framför allt aluminium samt rostfritt har försvunnit och vi kan inte bedöma hur mycket. Åtgärder har vidtagits där funktionsstöd numera har aktuella fraktioner inomhus. • Totalt har HÖS minskat sitt avfall med 37,6 ton i jämförelse med 2023 varav brännbart en minskning med 6,7 ton och blandskrot en minskning med 19,7 ton vilket var huvudmålet som är uppnått. Totala minskningen av avfall skulle inte varit så stor om stölder inte förekommit. Att återvinna både aluminium och rostfritt är en positiv avfallshantering vilket genererar både intäkter samt påverkar miljön positivt utifrån återvinning. Vid upphandling av fordon, upphandla med förnybara bränslen med målet 100% år 2030 HÖS har 13st fordon i trafik varav 12st via gemensam service (GS). 1st lastbil över 3,5 ton äger HÖS själva med drivmedel HVO. För övrigt finns 1st fordon med drivmedel gas samt 4st fordon med drivmedel HVO. Resten drivs fortfarande med diesel. Detta innebär att 6st av totalt 13 fordon numera drivs med fossilfria bränslen = 46% och är en ökning från 2023 och målet är uppnått. Under 2025 är planen att hinna byta ut 3st större servicebilar, 2st mindre servicebilar och 2st lastbilar under 3,5 ton. Några av dessa fordon ska vara eldrivna. Med tanke på olika krissituationer i samhället så bör HÖS ha fordon som drivs med olika typer av drivmedel. Då flera bilar fortfarande drivs av diesel så betalas varje år en klimatväxlingsavgift på 10 % av priset för varje dieseltankning in till kommunen. Under 2024 betalades en avgift på 24 505 kr att jfr. med 2023 (39 900kr). Medborgare/kunder - utbildning Bilaga 2b Kunderna ökar sin kompetens och därmed trygghet i det dagliga förskrivningsarbetet vilket ger medborgarna en bättre service HÖS ska genomföra och utveckla förskrivarutbildningar och vid årets slut utvärdera innehåll och kvalitet. • Under 2024 har det varit inplanerat 15 förskrivarutbildningar. Åtta av dessa tillfällen är utbildningar som HÖS hjälpmedelskonsulenter håller i. De utbildningarna är; Funktionsanalys sittande, Att tänka på vid utprovning av rullstol, Kognition samt Lyftar och lyftselar Under 2024 har fyra inköpta utbildningar genomförts varav tre av HMC Sverige (Hjälpmedelcenter i Sverige). Dessa tre utbildningar är; Förflyttning med personlyft, Manuella förflyttningar samt Den pedagogiska vägen. Den fjärde inköpta utbildningen är ”24 timmars positionering” med Elisabet Rodby Bousquet HÖS har även anordnat tre utbildningar genom hjälpmedelsleverantörer inom områdena positionering, trycksår och lyftselar. • Det har erbjudits ett utbildningstillfälle på våren och ett på hösten när det gäller de egna utbildningarna som hjälpmedelskonsulenterna hållit i. Varje kommun har haft en plats per utbildningstillfälle, totalt 11 utbildningsplatser per tillfälle. Det har uppmuntrats att kommunerna skickar in anmälan om reserver. Om vissa kommuner inte använder sina platser kan deltagare fyllas på med de anmälda reserverna. Samtliga utbildningar har genomförts i HÖS lokaler. På de egna utbildningarna har det behövts vara minst sex anmälda för att utbildningen ska bli av. Ingen utbildning har ställts in under året. Flertalet utbildningar har fyllts upp med de reserver som kommunerna har anmält. • På de utbildningar som genomförts, både egna och inköpta utbildningar, har det funnits totalt 218 utbildningsplatser. Utifrån 218 platser har 199 förskrivare anmält sig. Totalt antal deltagare på utbildningarna har varit 188st. • Det har under året samlats in totalt 76 utvärderingsblanketter på de egna utbildningarna som hjälpmedelskonsulenterna håller i. På varje fråga finns det möjlighet att kryssa i Dåligt, Mindre bra, Bra, och Mycket bra. Av de insamlade utvärderingsblanketterna upplever 83% av deltagarna att helhetsintrycket av utbildningen och utbildarna varit mycket bra och 17% att helhetsintrycket av utbildningen samt utbildarna varit bra. Det var 79% av de svarande deltagarna som upplevt att innehållet i utbildningarna varit mycket bra och 21% tyckt innehållet varit bra. När det gäller de inköpa utbildningarna har förskrivarna upplevt dessa som uppskattade och lärorika. Enligt det som ska redovisas är målet uppnått. Medborgare/kunder - trygghet Kunder/medborgare ska uppleva tillit och trygghet i varje möte med Hjälpmedelscentrum HÖS ska professionellt, informationssäkert och yrkeskunnigt utföra service och tjänster med korta ledtider genom att kontinuerligt säkerställa samt höja kompetensnivå inom relevanta områden. Ledtider mäts i grunduppdraget. • Under 2024 har HÖS personal medverkat i olika upphandlingar, hjälpmedelsriksdagen, ca hälften av HÖS medarbetare besökte Focusmässan (hjälpmedelsmässa) i Malmö, medverkat i nätverksmöten med Skånes Bilaga 2b kommuner och andra hjälpmedelsverksamheter, varit på olika studiebesök e x Postnords tredjepartslager i Ljungby, Region Blekinge samt tagit emot olika studiebesök på HÖS såsom basförrådsansvariga i kommunerna, besök från Hjälpmedel Uppsala Län (HUL), Markaryds kommun. • Tekniker har utbildats och uppdaterats inom ett antal produktområden, ett antal tekniker har utbildats i heta arbeten, chaufförerna av lastbil över 3,5 ton har genomfört delkurs för att upprätthålla yrkeskompetensbevis (YKB), medarbetare som kör lastbilar under 3,5 ton har genomfört bakgavelkurs, lagerpersonal har genomfört truckutbildning, tekniker och lagerpersonal har gått ergonomiutbildning via arbetsmiljöenheten, all personal har genomfört utbildning i HLR och brandskydd genom räddningstjänsten. • Medarbetares och kunders kunskap har ökat i nya verksamhetssystemet som infördes maj 2023 genom kontinuerlig support, dialog. • Omfattande arbete med riskbedömningar har genomförts under året. Tillsammansarbete med AME (arbetsmiljöenheten) vilket har lett till större kunskap kring dessa specifika områden. • Individuella utbildningsinsatser har genomförts för medarbetare och chefer efter behov. Cheferna har även tillgång till ledarutvecklingsprogram via Skåne Nordost. Enligt det som ska redovisas så är målet uppnått. Samsyn och fler gemensamma beslut med målet likvärdig, jämlik hjälpmedelsförsörjning i HÖS kommuner Detta genom att synliggöra olikheter för dialog och nya beslut, sammanställa för utvärdering. I ledningsgruppen lyfts kontinuerligt dialogen om sätten att hantera hjälpmedelsförsörjningen på. En viktig del i dialogen är följsamheten utifrån de rekommendationer/riktlinjer som kommer via regelverk, nationella vägledningar, Skånes kommuner, Region Skåne och andra nationella aktörer som hanterar hjälpmedelsfrågor i Sverige. Delar av resultatet för 2024 • Via ledningsgruppen synliggjordes för nämnden hur HÖS kommunerna hanterar avgifter ut till användarna av hjälpmedel dvs mycket olika • Nämndens beslut i maj månad att GPS-larmen ska finnas i sortiment under ytterligare ett år, under tiden som varje kommun undersöker andra lösningar • Inriktningsbeslut gällande MDR handlingsplan (medicintekniska EU-förordningen) mm. Se avsnittet” Införa MDR (medicintekniskt regelverk) genom att aktivt ta gemensamma beslut som leder mot målet” • Ett antal beslut är tagna kring hemtransports uppdrag e x hantering av önskemål leverans/hämtning på bestämda dagar/klockslag, debitering av olika tjänster etc. • Efter studiebesöken från basförrådsansvariga har ett mer likvärdigt nyttjande av HÖS returmottagning och skrotning Samtliga beslut ovan ingår även i att förtydliga HÖS uppdrag. HÖS uppdrag som helhet har diskuterats utifrån behovet av att just tydliggöra gränser och därmed förväntningar. Ett övergripande förslag har diskuterats men inget slutligt beslut är taget. Bilaga 2b Enligt det som ska redovisas så är styrkortsmålet uppnått. Medborgare/kunder - attraktivitet Ständigt utveckla kvaliteten På HÖS sker ett ständigt utvecklings-, och kvalitetsarbete kring processer, rutiner, arbetssätt, verksamhetssystem och användningen av resurser. En del i kvalitetsarbetet är att hantera avvikelser och genomföra intern kontroll för att få syn på brister, risker och lära av det för att förbättra kvaliteten. Redogörelser nedan där bedömningen är att målet är uppnått. Avvikelser 2024, se bilaga 2c Under 2024 har inkommit totalt 511st avvikelser. Av dessa gällde 321st HÖS tjänster och 190st rörde externa aktörer såsom leverantörer och kunder. År 2024 minskade antalet avvikelser med 198st jämfört med 2023. Minskningen beror till stor del i att alla parter har landat och lärt sig mer i det nya verksamhetssystemet och förbättringar successivt kommit på plats. Avvikelsekoder som inte rör HÖS tjänster 63st avvikelser gällde de tre kategorier som rör garantier och reklamationer (”garantiåtgärd”, ”leverantör kommer att informeras”, ”retur till leverantör”), detta är en minskning med 38st jämfört med 2023. ”Handhavandefel av kund” var 117st (jfr. 89st, 2023). De vanligaste orsakerna till denna avvikelsekod är att: • Avvikelsen läggs inte på inventarienivå, utan e x artikelnivå. Är hjälpmedlet då inte tydligt uppmärkt passerar det genom returen och genomgår vanlig rekonditionering. Behöver vara uppmärkt för att HÖS ska kunna stoppa rekonditioneringen • Icke inventariemärkta artiklar med avvikelse, skickas in utan uppmärkning • Hjälpmedel kommer inte i retur trots efterlysning • Det saknas uppgifter i avvikelsen e x ett inventarienummer, ett weborder nummer eller annan central information för att kunna hantera den. Mejl skickas men ingen återkoppling sker • Man läser inte återkoppling på avvikelsen. Det kan skrivas att tekniker kommer ut för åtgärd, men hjälpmedlet är inskickat när tekniker kommer ut, detta debiteras med bomkörning. Varje förskrivare behöver bevaka sina egna avvikelser. Tyvärr stöttar inte verksamhetssystemet återkopplingen i dagsläget men är inskickat som ett önskemål till systemleverantören • Beställningen inte korrekt utförd, tex saknas samleverans eller att man gör produktbeställning i stället för funktionsorder och man saknar då montering av tillbehör som önskats eller liknande • Avvikelser skickas på beställningar som man gjort från eget förråd. HÖS ansvarar inte för skicket på dessa hjälpmedel Bilaga 2b Det finns totalt 14st avvikelser som gäller tillbud där vi uppmanat kunderna att det bör göras en anmälan till Läkemedelsverket. Det finns inget speciellt som sticker ut men som exempel finns det 5st som handlat om rollatorer som tappat ett hjul, tappad sits eller liknande. 3st har gällt rullstolar. Det finns också 7st avvikelser i kategorin ”Risk för försämrad hälsa/dödsfall”. Exempel 2st rollatorer där stag lossnat eller tappat ett hjul, 2st gäller knäckt rygg på arbetsstol, en rullstol tappat sitt länkhjul, brukare fastnat i ett EVA-stöd osv. Avvikelsekoder som rör HÖS tjänster ”Fel vid rekonditionering” var totalt 77st (jfr. 88st, 2023). 32st gäller rollatorer exempelvis 4st smutsiga/luktar rök, 6st problem med ihopfällningsmekanismen, 14st problem med framgafflar, 6st problem med bromsar. 14st har gällt rullstolar men inget specifikt problem, det har varit 5 hygienstolar under året som ej varit rena, 6st MEMOday kalendrar som blivit utlevererade utan ladd kontakt, 6st har gällt gåbord/överflyttningshjälpmedel men inget specifikt problem. ”Fel antal levererades”, ”Fel produkt/artikel levererades” och ”Produkt saknas”, är kategorier som alla gäller plockning av order. Dessa tre kategorier hade totalt 111st avvikelser (jfr. 183st, 2023). Det är som tidigare år fortfarande en del korgar till rollatorer som man missar att packa. ”Klagomål” har minskat till 17st (jfr. 55st, 2023). Här finns en del som gäller verksamhetssystemet samt problem med beställningar. Det finns även en kategori som heter ”Tjänst” där det inkommit 6st avvikelser (jfr. 46st 2023). Dessa borde ligga under andra avvikelsekoder. HÖS analyserar kontinuerligt alla avvikelser som inkommer och ger feedback till verksamheten på vad som kommer in där vi ser över rutiner, arbetssätt och e v kunskapsluckor. Avvikelsekoder och kategorier har fått en översyn 2024 som kommer i gång i början av 2025. Resultat för intern kontroll 2024 är redan redovisat i december månads nämndsmöte 2024. Målet med intern kontroll 2024 har bla. varit att bredda arbetet med riskanalyser inför val av riskområden samt att ytterligare fördjupa arbetet för ställningstagandet "standardiserat". Ett par områden har utförts av oberoende personal vilket också var ett mål. Medarbetare HÖS vill vara en attraktiv arbetsgivare med stolta och engagerade medarbetare En medarbetarundersökning genomförs vartannat år i Kristianstad kommun. 2024 genomfördes denna 19 september – 3 oktober. HÖS följer utvecklingen inom olika områden från 2018 och framåt och har en uppåtgående, positiv trend genom hela verksamheten. Målet är uppnått. • Rekommendationsviljan arbetsplatsen (eNPS) – 17 (jfr. 2022 = -41) Mäter viljan att rekommendera sin arbetsplats till vänner och bekanta vilket i sin tur är kopplat till både engagemang och till organisationens identitet. Nyckeltalet går från -100 där alla som svarat är Kritiker till +100 där alla som svarat är ambassadörer • Ledarskapsindex 76% (jfr. 2022 = 63%) Mäter förtroendet mellan chef och medarbetare, chefen ger ansvar till medarbetare, chef visar uppskattning • Hållbart medarbetarengagemang (HME) 79% (jfr. 2022 = 69%) Mäter områdena motivation, ledarskap och styrning Bilaga 2b Ekonomi – en hållbar ekonomi med god hushållning Detta genom att ha ekonomisk kontroll under verksamhetsåret via en följsamhet till budget samt mäta differenser i lagersaldon och arbeta fram ett förslag på avtal och reglemente. HÖS avtal skrevs för drygt 20 år sedan. Under åren har utveckling skett, behoven är förändrade likaså regelverken och juridiken. Att förtydliga ramarna, de större gränsdragningar för HÖS uppdrag, underlättar de förväntningar som nämnd, ledning och respektive kommun/kund har på HÖS. När uppdraget blir tydligare går det också att planera både utveckling och resurser mer långsiktigt. • HÖS levererar ett positivt resultat, se bilaga 3, men avviker från målet som är +/-1%. Utfall per den 31/12 är 1 895 tkr exkl. lagerekonomi dvs. 5% avvikelse mot budget. Målet är därmed delvis uppnått. • Målet att minska differenser i lagersaldon är uppnått även om målet är att inte ha differenser alls. När differenserna räknas ut så räknar man alla saldon som är minus samt alla som är plus inkl. de HÖS lager som finns på de tre sjukhusen som är inventerade av respektive sjukhus. Den differensen för 2024 är i antal 1838st (jfr. 2023 3230st). Differens i värde 2024 är 1 000 981kr (jfr. 2023, 2 168 000kr). Inventeringen på HÖS genomfördes den 28 - 29 november. Framför allt härrör sig differenserna från HÖS interna inventering samt inventeringarna av HÖS externa sjukhuslager vilka genomförts vid olika tillfällen under året av personal på sjukhusen. • Arbetet att se över avtal och reglemente är initierat men inte klart, målet är ej uppnått under 2024 Bilaga 3 1/1 HJÄLPMEDELSCENTRUM ÖSTRA SKÅNE ÅRSBOKSLUT 2024, tkr DRIFTSVERKSAMHET Budget Redovisat Diff Intäkter 29 397 29 368 -29 Personalkostnader -20 284 -20 020 263 Lokalhyra -2 917 -2 877 39 Övr kostnader -5 795 -4 964 831 Finansiella kostnader -402 -375 27 S:a kostnader -29 397 -28 237 1 160 Resultat 0 1 131 1 131 UTESERVICEVERKSAMHET Budget Redovisat Diff Intäkter 4 033 3 998 -35 Personalkostnader -3 068 -3 026 42 Övr kostnader -961 -668 293 Finansiella kostnader -4 -4 0 S:a kostnader -4 033 -3 697 336 Resultat 0 301 301 TRANSPORTVERKSAMHET Budget Redovisat Diff Intäkter 1 165 1 165 0 Personalkostnader -572 -567 5 Övr kostnader -453 -392 61 Finansiella kostnader -141 -143 -2 S:a kostnader -1 165 -1 102 63 Resultat 0 63 63 HEMTRANSPORT Budget Redovisat Diff Intäkter 3 208 3 493 285 Personalkostnader -2 580 -2 518 62 Övr kostnader -611 -558 53 Finansiella kostnader -17 -17 -1 S:a kostnader -3 208 -3 093 115 Resultat 0 400 400 Myloc, lagerekonomi Hjälpmedelsförsäljning 67 775 Lager/varukostnad -67 768 Resultat 8 TOT RESULTAT, tkr 1 903 Budget, Redovisat, INVESTERINGSKOSTNADER 2024, tkr inköp inköp Sidoplåtar, tvättkabinett 180 180 Tryckmätningsmatta 58 55 Summa investeringar 238 235 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2025-01-20 Fax 044-12 37 04 Sida 452 av 879 Bilaga 4 1/1 Fördelning av resultat 2024 HÖS drift + uteservice + Att kreditera per Kommun hemtransport Transport (HÖS lastbil) kommun Osby 81 740,26 kr 3 969,38 kr 85 709,64 kr Hörby 97 244,01 kr 4 722,26 kr 101 966,27 kr Östra Göinge 89 485,90 kr 4 345,52 kr 93 831,42 kr Hässleholm 325 298,57 kr 15 796,80 kr 341 095,38 kr Kristianstad 539 306,37 kr - kr 539 306,37 kr Bromölla 78 054,22 kr 3 790,39 kr 81 844,61 kr Tomelilla 85 214,59 kr 4 138,10 kr 89 352,69 kr Simrishamn 118 295,48 kr 5 744,54 kr 124 040,02 kr Ystad 198 896,31 kr 9 658,59 kr 208 554,90 kr Sjöbo 121 190,76 kr 5 885,14 kr 127 075,90 kr Skurup 104 784,18 kr 5 088,42 kr 109 872,60 kr Summa 1 839 510,66 kr 63 139,14 kr 1 902 649,80 kr HÖS drift= 1 138 580,30 Uteservice= 301 042,57 Hemtransport= 399 887,79 Resultat= 1 839 510,66 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2025-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 453 av 879 Bilaga 5 1/1 Uteservice, jmf 2022-2024 TOT fakturerat TOT antal aktiviteter/uppdrag 9376 9054 3998504 7998 3909553 3819365 0 2022 2023 2024 2022 2023 2024 ToT antal aktiviteter/uppdrag 2022-2024 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Anpassning efter Installationsorde FU Reparationer Besiktning utleverans r 2022 4 847 3 344 1 108 77 0 2023 3116 3687 1110 76 9 2024 3891 3977 1091 79 16 2022 2023 2024 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2025-01-30 Fax 044-12 37 04 Sida 454 av 879 Bilaga 6 1/2 Uppföljning verksamheten för hemtransport: 2022-2024 Fakturerat: jämförelse 2022-2024 Kommun Fakturerat 2024 Fakturerat 2023 Fakturerat 2022 Sjöbo 2 93 575,00 kr 274 600,00 kr 2 54 025,00 kr Skurup 2 13 250,00 kr 157 700,00 kr 1 17 575,00 kr Ystad 3 88 650,00 kr 448 505,00 kr 4 35 650,00 kr Kristianstad 8 03 485,00 kr 796 050,00 kr 1 002 502,50 kr Simrishamn 4 89 850,00 kr 499 125,00 kr 4 62 737,50 kr Tomelilla 2 13 312,50 kr 220 800,00 kr 2 25 375,00 kr Bromölla 2 05 850,00 kr 169 275,00 kr 2 10 450,00 kr Osby 1 15 425,00 kr 157 825,00 kr 2 07 700,00 kr Hässleholm 4 78 292,50 kr 506 440,00 kr 4 49 650,00 kr Ö Göinge 1 43 800,00 kr 118 940,00 kr 1 09 325,00 kr Hörby 1 47 487,50 kr 142 650,00 kr 1 43 275,00 kr Totalt 3 492 977,50 kr 3 491 910,00 kr 3 618 265,00 kr Hemtransport: Antal avslutade arbetsorder, 2024 antal hemleveranser antal hämtningar Kommun normal snabb ToT Sjöbo 38 59 89 186 Skurup 32 38 60 130 Ystad 71 70 107 248 Kristianstad 153 134 244 531 Simrishamn 140 76 163 379 Tomelilla 56 53 39 148 Bromölla 64 21 49 134 Osby 16 18 34 68 Hässleholm 83 103 127 313 Ö Göinge 34 21 41 96 Hörby 25 18 44 87 Totalt 712 611 997 2320 Hemtransport: Antal avslutade arbetsorder, 2023 antal hemleveranser antal hämtningar Kommun normal snabb ToT Sjöbo 49 34 71 154 Skurup 86 19 50 155 Ystad 88 66 119 273 Kristianstad 171 102 220 493 Simrishamn 146 77 159 382 Tomelilla 71 29 61 161 Bromölla 50 7 40 97 Osby 25 16 45 86 Hässleholm 90 94 103 287 Ö Göinge 34 7 35 76 Hörby 29 20 34 83 Totalt 839 471 937 2247 Hemtransport: Antal avslutade arbetsorder, 2022 antal hemleveranser antal hämtningar Kommun normal snabb ToT Sjöbo 31 48 69 148 Skurup 21 13 32 66 Ystad 102 47 132 281 Kristianstad 176 119 291 586 Simrishamn 160 51 160 371 Tomelilla 96 35 63 194 Bromölla 41 29 58 128 Osby 40 31 58 129 Hässleholm 83 62 135 280 Ö Göinge 23 14 34 71 Hörby 24 23 41 88 Totalt 797 472 1073 2342 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2025-01-30 Fax 044-12 37 04 Sida 455 av 879 Bilaga 6a 2/2 Uppföljning verksamheten för hemtransport: 2022-2024 antal snabba hemleveranser Kommun 2024 2023 2022 Diff 2024-2023 Sjöbo 59 34 48 25 Skurup 38 19 13 19 Ystad 70 66 47 4 Kristianstad 134 102 119 32 Simrishamn 76 77 51 -1 Tomelilla 53 29 35 24 Bromölla 21 7 29 14 Osby 18 16 31 2 Hässleholm 103 94 62 9 Ö Göinge 21 7 14 14 Hörby 18 20 23 -2 Totalt 611 471 472 140 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2025-01-30 Fax 044-12 37 04 Sida 456 av 879 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06

ÖSHN § 5 Bokslut 2025 inklusive styrkortsuppföljning Änr HMN 2026/7 Beslut • Godkänna föreliggande årsredovisning 2025 • Besluta att 2025 årsresultat fördelas enligt avtal Sammanfattning Hjälpmededelscentrum Östra Skåne (HÖS) drift redovisade resultat på 1 952 tkr, uteserviceverksamheten redovisade ett resultat på - 124 tkr, transportverksamheten ett resultat på 170 tkr och verksamheten för hemtransport ett resultat på 538 tkr. HÖS lagerekonomi redovisade ett resultat på - 402 tkr. Det sammanlagda resultatet är 2 134 tkr. Hjälpmedelscentrum Östra Skånes förslag till Östra Skånes hjälpmedelsnämnd • Godkänna föreliggande årsredovisning 2025 • Besluta att 2025 årsresultat fördelas enligt avtal Beslutsunderlag Hjälpmedelscentrum Östra Skåne tjänsteutlåtande 2026-01-23 Bilaga 1a - 1c, Statistik inköp-försäljning 2025 Bilaga 1d, inköp-försäljning 2025 per kommun Bilaga 2a, Uppföljning styrkort 2025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 2026-02-25 Bilaga 2b, Avvikelser 2025 Bilaga 2c, Avfallsrapport 2025 Bilaga 3, Bokslut 2025 Bilaga 4, Fördelning av resultat 2025 Bilaga 5, Uteservice 2023 - 2025 Bilaga 6-6a, Hemtransport 2023 - 2025 Beslut ÖSHNAU 2026-02-11 Bokslut 2025 inklusive styrkortsuppföljning TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (12) Hjälpmedelscentrum Östra Skåne 2026-01-23 Hjälpmedelscentrum Östra Skåne Kristina Björnlund 044 - 134248 Kristina.bjornlund@kristianstad.se Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Bokslut 2025 Änr HMN 2026/7 Hjälpmedelscentrum Östra Skånes förslag till Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd • Godkänna föreliggande årsredovisning 2025 • Besluta att 2025 årsresultat fördelas enligt avtal Sammanfattning Hjälpmededelscentrum Östra Skåne (HÖS) drift redovisade resultat på 1 952 tkr, uteservice- verksamheten redovisade ett resultat på - 124 tkr, transportverksamheten ett resultat på 170 tkr och verksamheten för hemtransport ett resultat på 538 tkr. HÖS lagerekonomi redovisade ett resultat på - 402 tkr. Det sammanlagda resultatet är 2 134 tkr. Beslutsunderlag Hjälpmedelscentrum Östra Skåne tjänsteutlåtande 2026-01-23 Bilaga 1a - 1c, Statistik inköp-försäljning 2025 Bilaga 2a, Uppföljning styrkort 2025 Bilaga 2b, Avvikelser 2025 Bilaga 2c, Avfallsrapport 2025 Bilaga 3, Bokslut 2025 Bilaga 4, Fördelning av resultat 2025 Bilaga 5, Uteservice 2023 - 2025 Bilaga 6-6a, Hemtransport 2023 - 2025 Kristianstads kommun | 291 80 Kristianstad | 044–13 50 00 | Organisationsnummer 212000–0951 www.kristianstad.se | kommun@kristianstad.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (12) Ärendet Uppföljning av Hjälpmedelscentrum Östra Skånes styrkort 2025 I samband med bokslutet har måluppföljning genomförts utifrån nämndens styrkort. Bedöm- ning och beskrivning av måluppfyllelse framgår av detta tjänsteutlåtande tillsammans med bi- laga 2a. Perspektiven i HÖS styrkort 2025 är ”Medborgare/kunder – Trygghet - tillit, tillgänglighet, jämlikhet”, ”Medarbetare” samt ”Ekonomi”. Målen är satta utifrån ett långsiktigt perspektiv dvs. ska följas över tid. Vissa justeringar kan göras varje år. Utvecklingen i verksamheten är god, måluppfyllelsen är blandad för 2025. Övergripande Under oktober månad åkte HÖS ut till samtliga kommuner på kundbesök för att träffa förskri- varna. Det var hjälpmedelschef, enhetschefer, hjälpmedelskonsulenter, systemförvaltare och systemutvecklare som tillsammans genomförde dessa besök. Innehållet utgick från föregående års kundenkät samt de frågeställningar som är vanligt förekommande från kunderna samt an- nat från HÖS verksamhet att förtydliga, diskutera. Från HÖS sida är det viktiga och givande mö- ten att få träffa så många förskrivare som möjligt för dialog under en begränsad period (okto- ber) och just nu vartannat år. En av vinsterna är att vi vet att samtliga kunder har getts möjlig- het till dialog med HÖS utifrån samma frågeställningar samt fått möjlighet till direkt återkopp- ling. Hållbar, kostnadseffektiv hjälpmedelsförsörjning Avtalstroheten redovisas i tertial 1 2026 för året 2025. Samverkansavtalet är tydligt med att uppdraget mellan kommunerna är att recirkulera så många begagnade inventariemärkta hjälpmedel som möjligt. Möjlig recirkulation påverkas av att kommunerna skickar in hjälpmedel till HÖS, att HÖS bedömer det går att rekonditionera uti- från ett antal bedömningskriterier som även kan påverkas av yttre omständigheter såsom dyra eftermarknadsavtal på reservdelar, viktigt säkerhetsmeddelande osv. Ålder har blivit en allt tydligare anledning till att det inte recirkuleras, detta utifrån medicintekniska regelverket MDR och livslängder. Under 2025 har flera kommuner bytt ut sina riktigt gamla vårdsängar som då inte gått att recirkulera. Målet som sattes inför 2025 var att recirkulera 68% som harmoniserade med den nivå som vi redan låg på under 2024, vi ville sträcka oss lite till. Tyvärr upptäcktes det i början av 2025 att systemleverantörens rapport kring återbruk var felkonstruerad vilket gett oss fel signaler om resultaten för recirkulationen sedan vi gick in i systemet 2023. Resultatet för recirkulationen 2025 blev 57,1% dvs målsättningen är inte uppnådd. TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (12) Avvikelser 2025, se bilaga 2b En del av HÖS kvalitetsarbete är att hantera och lära av de avvikelser som inkommer från kom- munerna. Under 2025 har det inkommit totalt 523st avvikelser. Av dessa gällde 321st HÖS tjänster och 190st rörde externa aktörer såsom leverantörer eller kunder. År 2025 ökade antalet avvikelser med 12st jämfört med 2024. Avvikelsekoder som inte rör HÖS tjänster 94st avvikelser gällde de kategorier som rör garantier och reklamationer (”garantiåtgärd” och ”leverantör kommer att informeras”), detta är en ökning med 31st jämfört med 2024. 36st av dessa gällde duschpall Swift där det varit problem med benen. Det finns totalt 17st avvikelser där vi uppmanat kunderna att det bör göras en anmälan till läke- medelsverket. Det gällde kategorin ”Risk för försämrad hälsa/dödsfall” eller ”Rapport till HÖS konsulent”. De flesta gällde rollatorer. ”Handhavandefel av kund” var 96st (jfr.117st, 2024). De enskilt vanligaste orsakerna till denna avvikelsekod är: • Felaktig hantering av gåbord Taurus, främst vad gäller laddning • Kunden uppger att man inte fått hjälpmedel eller följesedel, trots att det är levererat. Avvikelsekoder som rör HÖS tjänster ”Hjälpmedel ej rent eller återställt”, är den avvikelsekod som tidigare benämndes ”Fel vid re- konditionering” var 84st (jfr. 77st, 2024). Detta i förhållande till totalt antal rekonditioneringar som genomförts under året = 11392st. ”Fel antal/ingen produkt levererades” och ”Fel produkt”, är kategorier som alla gäller plockning av beställningar på lagret. Dessa kategorier hade totalt 82st avvikelser (jfr. 111st, 2024). Det var korgar till rollatorer som var den enskilda produkt som går att nämna, men det var betydligt färre än tidigare år. Detta i förhållande till totalt antal beställningar som hanterats = 25751st. Dessa beställningar bestod av 43860st beställningsrader = enskilda produkter. ”Klagomål” har minskat till 8st (jfr. 17st, 2024). Några av dessa var synpunkter på verksamhets- systemet. Avvikelsekoderna ”Klagomål”, ”Tjänst” och ”Övrigt” är alla tre koder som används när avvikel- serna inte passar in i någon annan avvikelsekod. TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (12) Lager- och transport med stor lastbil Ledtid för leveranssäkra transporter av lagervaror exkl. transport inom 5 arbetsdagar blev 94,4%. Dvs. lagervaror plockades och ställdes på leveransplats. Ledtid för leveranssäkra transporter av lagervaror inkl. transport inom 5 arbetsdagar blev 90,7%. Målbilden för leverans av lagervaror inom 5 arbetsdagar är 90% vilket är uppnått för året. Under september, oktober, november beställdes ovanligt många hjälpmedel från kunderna vil- ket gjorde att ledtiderna på 90% lagervaror inte kunde hållas just dessa månader. Lastbilen hade inte tillräckligt utrymme de ordinarie leveransdagarna, hemtransport stöttade upp så mycket som det var möjligt. Samtidigt skapades det kö i godsmottagningen för inkommande nya hjälpmedel vilket betyder att lagerpersonalen inte hann med att gods motta i den omfatt- ning som krävdes vilket påverkade ledtiden för plock till nya leveranser. Övertidsinsats genom- fördes på lagret. Här jobbar HÖS och ledningsgruppen med tydligare rutiner för att undvika lik- nande situationer. Hemtransport Totalt har antal uppdrag ökat för hemtransport under 2025. Om man jämför med föregående år så har arbetsgruppen totalt genomfört +400 uppdrag där antal hämtningar står för en ökning på ca +200 uppdrag, 1206st (jfr. 997st, 2024). Ordinarie hemleveranser (normala) står också för en ökning på ca +200 uppdrag, 931st (jfr. 712st, 2024). De snabba leveranserna har minskat något gentemot 2024. 599st (jfr. 611st, 2024) se bilaga 6. Snabba leveranser kan bokas för en merkostnad innan kl. 14.00 för att levereras nästkom- mande dag. I bilaga 6a presenteras de snabba leveranserna per kommun att jämföra med 2023 och 2024. Det är 3 kommuner som minskat sina snabba jfr. 2024. Hemtransports ledtid för leveranssäkra transporter av lagervaror inom 5 arbetsdagar blev 82,2% där målbilden är 90% dvs målet nåddes inte. Ledtid för hämtningar uppfylldes till 83,4% vilket redovisas utanför styrkortsmålen. I slutet av året inkom större beställningar samt utbyten av sängar som inte var aviserade i för- väg vilket genererade övertidsinsats för arbetsgruppen. Även här jobbar HÖS och ledningsgrup- pen med tydligare rutiner för att undvika liknande situationer. I början av året lämnade HÖS in en trafikanalys på uppdrag av myndigheten Trafikanalys. Frå- gorna utgick från en specifik vecka och handlade om uppskattad vikt på gods, körsträckor, typ av gods som fraktats, adresser mm. TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (12) Teknisk service – uteservice Antalet genomförda uppdrag samt fakturering för uteservice har ökat 2025 jämfört med 2024. Totalt ca + 1000 uppdrag, 10 077st (jfr. 9 054st 2024). Arbetsgruppen har gjort ett krafttag med förebyggande underhåll (FU) under året vilka står för den största ökningen av antal uppdrag. Något lägre antal reparationer vilket ses som positivt, se bilaga 5. Uteservice nådde sin ledtid för leveranssäkra tjänster inom 5 arbetsdagar till 95,7% där målbil- den är 90% vilket har uppnåtts. Uteservice avslutade även sina uppdrag inom 5 arbetsdagar till 84,3% vilket redovisas utanför styrkortsmålen. Uppdragen som mäts är reparationer, anpass- ningar efter utleverans, besiktningar och installationsorder. Teknisk service – verkstad special Under 2025 har 231 specialanpassningar avslutats vilket är betydligt fler än föregående år (jfr. 202st, 2024). Arbetsgruppen har däremot genomfört färre reparationer 98st (jfr. 163st, 2024) vilket är positivt. Gruppen har genomfört färre antal förebyggande underhåll 152st (jfr. 321st, 2024). Kan förklaras av att arbetsgruppen har saknat en hjälpmedelstekniker under hösten i ca 3 månader där en ny hjälpmedelstekniker därefter varit och är under upplärning. Verkstad specials ledtid för leveranssäkra tjänster inom 5 arbetsdagar uppgick till 64,3% med målbilden 90%, vilket inte nåddes. Uppdrag som mäts är reparationer. Hållbar avfallshantering, se bilaga 2c Under 2025 hanterades totalt ca 184 000kg avfall vilket ligger i ungefär samma nivå som åren 2022 och 2023. Under 2024 begicks det ett antal materialstölder på HÖS samt hos funktions- stöd som har uppdraget att demontera hjälpmedel till HÖS. HÖS mål är att minska brännbart och blandskrot samt öka annan materialåtervinning. Båda må- len har nåtts 2025 där brännbart minskat ytterligare 2,1 ton och blandskrot 2,2 ton. Exempel på positiv materialåtervinning är rostfritt, titan och aluminium. Fordon med fossilfria bränslen HÖS har 13st fordon i trafik varav 12st via gemensam service (GS). En lastbil över 3,5 ton äger HÖS själva som körs på HVO (miljödiesel). 1st fordon drivs med gas, 2st fordon drivs med el, 5st fordon drivs med HVO. 4st fordon är kvar att byta ut som idag fortfarande drivs med diesel. Idag är 69% av HÖS fordon utbytta till fossilfria bränslen (jfr 2024, 46%). Målet är uppnått för året. TJÄNSTEUTLÅTANDE 6 (12) Konsulentverksamheten Utprovningar Fem hjälpmedelskonsulenterna har tillsammans genomfört 493 utprovningar där vissa sker på HÖS och andra ute hos kunderna. Antalet ligger ungefär i samma nivå som 2024. Utbildningar Under 2025 var det inplanerat 19 förskrivarutbildningar varav 16st genomfördes. Sju av dessa var utbildningar som hjälpmedelskonsulenterna på HÖS ansvarar för. De utbild- ningarna är ”Funktionsanalys sittande”, ”Att tänka på vid utprovning av rullstol”, ”Kognition”, ”Lyftar och lyftselar” och ”Liggande positionering” (ny för 2025). Det har erbjudits ett utbild- ningstillfälle på våren och ett på hösten när det gäller de egna utbildningarna med undantag för utbildning ”Liggande positionering” som var ny på hösten. Två utbildningar med inriktning kog- nitionshjälpmedel ställdes in då upphandlingen var under överklagan hos förvaltningsrätten. HÖS erbjöd fyra inköpta utbildningar varav tre utfördes av HMC Sverige. Dessa tre utbildningar är ”Förflyttning med personlyft”, ”Manuella förflyttningar” och ”Den pedagogiska vägen”. Den fjärde inköpta utbildningen är ”24 timmars positionering” med Elisabet Rodby Bousquet. HÖS anordnade även fem utbildningar genom hjälpmedelsleverantörer inom områdena kognition, komfortrullstol, trycksår och lyftselar. Varje kommun har en plats per utbildning, totalt 11 utbildningsplatser per tillfälle. Det har upp- muntrats att kommunerna skickar in anmälan om reserver. Om vissa kommuner inte använder sina platser kan deltagare fyllas på med de anmälda reserverna. Samtliga utbildningar har ge- nomförts i HÖS lokaler. På de egna utbildningarna har det behövts vara minst sex anmälda för att utbildningen ska bli av. Ingen av de egna utbildningarna ställdes in pga bristande anmäl- ningar under året. Flertalet utbildningar har fyllts upp med reserver som kommunerna anmält. På de utbildningar som genomförts har det funnits 260 utbildningsplatser. Av 260 platser har 224 förskrivare anmält sig vilket blir 86% (styrkortsmålet = 95%). Totalt antal deltagare på ut- bildningarna har varit 200st. De inköpta utbildningarna samt HÖS egna har varit mest populära. En del platser har lämnats tomma på leverantörsutbildningarna ffa. med inriktning trycksår och lyftselar. Det har under året samlats in totalt 76 utvärderingsblanketter på de egna utbildningarna. På varje fråga finns det möjlighet att kryssa i dåligt, mindre bra, bra eller mycket bra. Av insamlade utvärderingar har 87% av deltagarna upplevt att helhetsintrycket av utbildningen och utbildarna var mycket bra och 13% har upplevt det varit bra. Det var 83% av de svarande deltagarna som upplevt innehållet mycket bra och 17% att det varit bra. När det gäller de inköpa utbildningarna upplever förskrivare dessa som uppskattade och lärorika. TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 (12) Upphandlingar Under 2025 har fem hjälpmedelsavtal startats upp; Rollatorer (25-01-01), överflyttningshjälp- medel (25-01-01), kognition (25-04-01) men pga överprövning av delar i upphandlingen blev inte hela avtalet klart under 2025, ramper (25-05-01) samt positioneringshjälpmedel (25-09- 01). Det har påbörjats två upphandlingar under 2025; Gånghjälpmedel samt rullstolar. Projekt digitala arbetssätt HÖS har tillsammans med representanter från Kristianstad och Bromölla kommun undersökt möjligheterna till att effektivisera gemensamma arbetsmoment med digitala lösningar. Fokus var från början både hjälpmedelskonsulenternas konsultationer samt moment utifrån tekni- kerna på uteservice. Just nu har man valt att fortsätta med konsultationerna där en rutin samt utvärderingsdokument tagits fram, tester har genomförts. From 1 februari 2026 kommer alla förskrivare i de två nämnda kommunerna ha möjlighet att arbeta efter de framtagna förslagen. Fortsatta utvärderingar ska göras under året. Projekt översyn lagerlogistik Konsulter från ProFlow, kunniga inom logistik, har under hösten genomfört en kartläggning, ge- nomlysning av lagerflödet på HÖS med målet att ta fram relevanta förbättringsförslag även med hänsyn till framtida krav/behov. Intervjuer och workshops genomfördes tillsammans med med- arbetare för att konsulterna skulle få förståelse för de olika processerna, arbetssätten i lager- verksamheten. Förslag på förbättringar har presenterats där en del kan genomföras direkt av HÖS egen personal, någon delar kräver systemutveckling, annat är mer omfattande gällande tid och behov av stöttning utifrån. En vinst förutom att få ett professionellt ”utifrån” perspektiv på verksamheten blev också att verksamheten fick bekräftelse på en del av det man tidigare identi- fierat. Identifiera och prioritera områden där arbetsflöden, arbetssätt kan ef- fektiviseras Under året har ett antal arbetsflöden, arbetssätt identifierats och varit uppe för dialog med följ- den justerade arbetssätt och rutiner. Ett kontinuerligt arbete som inte blir klart utan arbetet fortsätter. Kontinuerlig systemutveckling Under 2025 har systemgruppen tillsammans med leverantören för verksamhetssystemet fort- satt utvecklingen av systemet efter de önskemål som inkommit både från kunder och HÖS in- terna verksamhet. Precis som tidigare så har utvecklingen tagit mer tid än beräknat från leve- rantörens sida, vilket betyder att förskrivarportalen (beställningsportal för kunderna) inte blev klar 2025 utan fortsatt utveckling sker under våren 2026. TJÄNSTEUTLÅTANDE 8 (12) Implementering av det medicintekniska regelverket MDR Arbetet med beslut kring ffa. FU-strukturen (förebyggande underhåll på hjälpmedel) började trögt under våren där ledningsgruppen till slut tog ett majoritetsbeslut i juni månad på det för- slag som lagts fram från arbetsgruppen redan 2024. Till hösten gav ledningsgruppen ett tydli- gare uppdrag till arbetsgruppen som också förstärktes med ytterligare en MAR (medicinskt an- svarig för rehabilitering) så att tre kommuner representeras med sina MAR tillsammans med HÖS olika professioner. Fler beslut har tagits och arbetet fortsätter. Även arbetet med komponenter och nya märkningar på hjälpmedel, spårbarheten, har fortsatt där arbetet med de nya märkningarna stannat av då flertalet leverantörer ännu inte levererar med dessa kravställda märkningar. HÖS har då prioriterat ner arbetet i tidsplanen. Samsyn och fler gemensamma beslut med målet en likvärdig, jämlik hjälpmedelsförsörjning I ledningsgruppen lyfts kontinuerligt dialogen om sätten att hantera hjälpmedelsförsörjningen. En viktig del i dialogen är följsamheten utifrån rekommendationer/riktlinjer. Under 2025 är GPS-larmen borttagna ur sortimentet. EP-larmen har gått över fullt ut till Region Skåne. Personal Antalet heltidstjänster på HÖS 2025 har varit 44st. Vid årets slut var medelåldern 47 år och 36% av de tillsvidareanställda medarbetarna var kvin- nor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden enligt anställningsavtalet var 97% vilket blir 94% om man tar bort tjänstledigheter. Fyra medarbetare i verksamheten gick ner i sysselsätt- ningsgrad till 80% utifrån ålder och möjligheten till fortsatt fullt intjänande av pensionspoäng. En medarbetare arbetar 50%. Antal sjukdagar per anställd i snitt blev 11,78 dagar vilket är en minskning från 2024 med 1,8 dagar per anställd. I styrkortet har HÖS haft målet att ha 10 sjukdagar per anställd eller färre vilket HÖS närmar sig. HÖS har gjort en resa de senaste åren från drygt 20 sjukdagar per an- ställd. Under 2025 har 37 tillsvidareanställda medarbetare haft 5 sjukdagar eller mer (jfr. 34, 2024). Korttidssjukfrånvaro kulminerade under hösten. Ingen medarbetare har under 2025 va- rit sjukfrånvarande över 90 dagar. Arbetsmiljö HÖS har APT (arbetsplatsträffar) mellan 8 - 10 gånger per år med information, dialoger, utbild- ningar där även inbjudna gäster tillför viktig information och kunskap. Under 2025 har bla. AME (arbetsmiljöenheten) genomfört en grundläggande utbildning kring hot- och våld, bered- skapssamordnaren varit på plats för dialog kring kris-och beredskap, huvudskyddsombudet har medverkat för att få till lokala skyddsombud. TJÄNSTEUTLÅTANDE 9 (12) Exempel på andra utbildningar i verksamheten under året har varit svetsutbildning, ett antal teknikerutbildningar för olika hjälpmedel, lastsäkring, rullstolsanpassning för äldre, sitnet, yr- keskompetensbevis (YKB), kemikalier, ledarutbildningar såsom AI, att leda i kris, strategisk verksamhetsutveckling, konflikthantering, innovationsledning och tjänsteutveckling osv. De flesta arbetsgrupperna har haft en hel-halvdag för egen planering på annan plats för mil- jöombyte där man även fört dialoger kring egen och gruppens arbetsmiljö (ibland med handled- ning). Trivselgruppen anordnade en aktivitetseftermiddag för alla HÖS medarbetare en solig septem- berdag. Först en gemensam lunch som efterföljdes av en 5-kamp. Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet på HÖS (SAM) genomfördes i alla arbetsgrupper under november där några delar behöver följas upp. En pulsmätning (kortare enkät) genomfördes också under november månad med frågor kring den egna motivationen. Frågor som också är en del av den större medarbetarenkäten (MAE) som genomförs vartannat år. Ett arbete kommer att påbörjas utifrån resultatet för att undvika en nedåtgående trend inom området. Skillnaden på övergripande nivå blev minus 10%. Den årliga skyddsronden genomfördes i december månad där några delar behöver följas upp. Huvudskyddsombud, representant från verksamheten samt chefer ansvarade för genomgången. Riskbedömningar som genomfördes under 2025 är; madrasshantering, installation av avfuk- tare, fönstermontage, trucken (utökad skyddsrond), gående på gårdsplanen, komprimatorer, balpress, handintensivt arbete, ingen återbesättning av tjänst samt publik ladd station (fastig- hetsägarens installation i direkt anslutning till HÖS) Under året har totalt 15st tillbud (jfr. 11st, 2024) samt 9st arbetsskador (jfr. 6st, 2024) inrap- porterats. 2st arbetsskador har resulterat i kortare sjukfrånvaro. Av arbetsskadorna var 2st fordonsrelaterade, 2st hanteringsskador, 2st fall, hopp, halkning, feltramp, 1st färdolycksfall, 1st olämplig arbetsställning samt 1st övrigt - annan orsak. Projekt revidering av styrdokumenten I styrkortet finns och har funnits några år tillbaka, ett mål att revidera HÖS samverkansavtal och reglemente. Revidering av styrdokumenten har inte fullföljts enligt det mål som satts upp. Därför är nu ett projekt uppstartat from januari 2026 med projektledare med målet att under våren 2026 kunna ge nämnden förslag på reviderade styrdokument. Dokument som innefattas 2026 är samverkansavtalet, reglementet, delegationsordningen samt dokumenthanteringspla- nen. Inköp Samtliga elva kommuner har under 2025 gjort ett totalt inköp av hjälpmedel på 111 123 tkr (jfr. 2024, 102 451 tkr). TJÄNSTEUTLÅTANDE 10 (12) Av HÖS kommuners totala hjälpmedelsinköp (inkl. tillbehör) under 2025 avser 35% begagnade hjälpmedel och tillbehör (jfr. 2024= 35%) mätt i kronor. Se bilaga 1a och 1b (jfr. 2024 - 2025). Bilaga 1c visar jämförelser mellan åren 2020 - 2025. Under året har inget vite fakturerats ut till leverantörerna för leveransförseningar av hjälpme- del (jmf 2024 = 0 tkr). Skrotningar av utrangerade hjälpmedel har genererat en intäkt på 287 tkr (jfr. 2024 = 207 tkr). HÖS har under 2025 även skänkt 146st hjälpmedel (jfr. 2024, 370st) HÖS samarbetspartner Hu- man Bridge hade inte möjlighet att ta emot hjälpmedel under sommaren/hösten pga fokus på annat uppdrag. De har nu återkommit om att de from 1 februari 2026 åter kan ta emot hjälpme- del. Årsbokslut 2025 Hjälpmedelscentrum Östra Skåne har under 2025 haft en total budget på 38 740 tkr varav 29 610 tkr för driften, 4 671 tkr för uteserviceverksamheten, 1 230 tkr för transportverksamheten och 3 229 tkr för hemtransport. Hjälpmededelscentrum Östra Skåne (HÖS) drift har ett redovisat resultat på 1 952 tkr, uteser- viceverksamheten -124 tkr, transportverksamheten 170 tkr och verksamheten för hemtrans- port 538 tkr. HÖS lagerekonomi redovisade ett resultat på -402 tkr. Det sammanlagda resultatet är 2 134. Resultatet är en positiv avvikelse från budget med 5,51%. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av resultatet för 2025 per verksamhet. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, drift Intäkterna blev totalt 79 tkr lägre än budget. Anledningen är verkstad specials tjänster (mins- kat antal reparationer, förebyggande underhåll). Personalkostnaderna minskade med 1 070 tkr i jämförelse med budget. De minskade kostna- derna handlar bla. om personal som gått ner i arbetstid vilket inte var känt vid budget 2025, glapp mellan avslutad tjänst och nyrekrytering, minskade antal dagtraktamente samt lägre ar- betsgivaravgifter. Lokalhyran ökade med 313 tkr jämfört med budget vilket handlar om tekniska förvaltningens 3-årsjustering av hyra som inte fanns med i budget. Övriga kostnader minskade totalt med 1 264 tkr jämfört med budget. Kostnader som blivit lägre än budget (totalt 1 555 tkr) handlar bla. om verksamhetssystemet (873 tkr), försäljning av 2 servicebilar (178 tkr), fordonsleasing (98 tkr) mm. TJÄNSTEUTLÅTANDE 11 (12) Kostnader som blivit högre än budget (totalt -291 tkr) handlar bla. om IT utrustning och data- material (-97 tkr), bilinredning, tillbehör (-46 tkr), bevakningstjänst/extra rondering (-44 tkr) mm. Finansiella kostnader blev lägre än budgeterat med (10 tkr) vilket handlar om lägre avskriv- ningskostnader. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, uteserviceverksamhet Intäkterna visar en minskad intäkt (-432 tkr) gentemot budget. Personalkostnader minskade (196 tkr). Övriga kostnader blev totalt lägre (totalt 111 tkr) gentemot budget. Minskade kostnader (121 tkr) som bla handlar leasingkostnader för bilarna (66 tkr). Finansiella kostnader ingen förändring gentemot budget. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, transportverksamhet Intäkterna är oförändrade gentemot budget. Personalkostnaderna blev lägre (24 tkr). Övriga kostnader totalt lägre (150 tkr) vilket handlar om minskade kostnader för repara- tion/underhåll (85 tkr), drivmedel (46 tkr) mm. Finansiella kostnader blev 4 tkr högre än budgeterat. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, hemtransport Intäkterna visar ett överskott (361 tkr) gentemot budget. Personalkostnader blev lägre (96 tkr). Övriga kostnader blev totalt 80 tkr lägre än budgeterat vilket bla. handlar om minskade lea- singkostnader för fordon (35 tkr), drivmedel (23 tkr) mm. Finansiella kostnader ingen förändring gentemot budget. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, lagerekonomi HÖS lagerekonomi visar 2025 ett resultat på - 402 tkr. Hjälpmedelsförsäljning 73 742 tkr. Utöver hjälpmedelsförsäljning inkluderas även intäkter för skrotning av hjälpmedel (287 tkr) samt försäljning av pallar (14 tkr). Lager/varukostnad -74 144 tkr. Förändring av lager varav skrotning av hjälpmedel (-347 tkr), inventeringsdifferenser (-145 tkr) och saldojusteringar (+90 tkr). Målet att minska differenser i lagersaldon är uppnått även om målet ytterst är att inte ha differenser alls. När differenserna räknas ut så räknar man alla saldon som är minus TJÄNSTEUTLÅTANDE 12 (12) samt alla som är plus inkl. de HÖS lager som finns på de tre sjukhusen som är invente- rade av respektive sjukhus. Den differensen för 2025 är i antal 1881st (jfr. 2024, 1838st). Differens i värde 2025 är 701 tkr (jfr. 2024, 1 001 tkr). Inventeringen på HÖS genomfördes den 27 - 28 november. Framför allt härrör sig differenserna från HÖS in- terna inventering samt inventeringarna av HÖS externa sjukhuslager vilka genomförts vid olika tillfällen under året av personal på de 3 sjukhusen Kristina Björnlund Hjälpmedelschef Beslut expedieras till Hjälpmedelscentrum Östra Skånes ledningsgrupp Respektive kommuns kommunledningskontor Bilaga 1a Hjälpmedel-Inköp, försäljning, fakturerat belopp jan-dec ´25 120 000 000 100 000 000 80 000 000 tla p 60 000 000 to T te p o le b b e ta 40 000 000 D /p re ru ö k tk n % a 20 000 000 I 5 F 3 0 Inköp Försäljning Fakturerat Inköp/ Debet 111 122 539 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 38 747 693 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 72 374 845 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 475 av 879 Bilaga 1b Inköp, försäljning, fakturering 2024-2025 120 000 000 108% 100% 100 000 000 80 000 000 109% 100% 60 000 000 107% 40 000 000 100% 20 000 000 35,3% 34,9% 0 Inköp Försäljning Fakturerat 2024 102 450 825 36 148 796 66 302 029 2025 111 122 539 38 747 693 72 374 845 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 476 av 879 Bilaga 1c 33333333333333333333333333333883%3883%38833883%3883%388%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%% Inköp, försäljning, fakturering 7 2020-2025 2020-index år 100% 120 000 000 135% 125% 118% 100 000 000 114% 103% 100% 80 000 000 137% 126% 123% 118% 60 000 000 100% 103% 2020 132% 2021 40 000 000 123% 2022 108% 108% 100% 101% 2023 2024 20 000 000 2025 36% 35% 35% 35% 34% 33% 0 Inköp Försäljning Fakturerat 2020 82 126 747 29 400 467 52 726 280 2021 84 242 908 29 837 113 54 405 795 2022 93 713 624 31 750 540 61 963 084 2023 96 578 988 31 776 576 64 802 412 2024 102 450 825 36 148 796 66 302 029 2025 111 122 539 38 747 693 72 374 845 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 477 av 879 Bilaga 1d Tot hjm.fakturering per kommun jan-dec ´25 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 % 8 10 000 000 2 5 000 000 % 1 4 % 1 % 6 3 % 5 3 % % % % 6 3 % 4 6 4 1 4 5 3 4 4 % 3 2 0 Kristiansta Simrisham Tomelilla Bromölla Hässlehol Östra Sjöbo tot Skurup tot Ystad tot Osby tot Hörby tot d tot n tot tot tot m tot Göinge tot Inköp/ Debet 8 420 792 6 370 545 14 371 273 31 776 708 12 506 359 4 963 501 4 738 260 4 660 815 14 737 511 4 894 701 3 682 072 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 3 474 576 2 601 735 5 110 400 8 927 695 4 408 786 2 293 727 1 933 883 1 642 846 5 378 825 2 146 237 828 983 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 4 946 215 3 768 810 9 260 873 22 849 014 8 097 573 2 669 775 2 804 377 3 017 969 9 358 686 2 748 464 2 853 089 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 478 av 879 1/12 Bilaga 1d Sjöbo kommun (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 % 7 7 % % 100 00 0 0 % 7 4 % 6 3 % 5 3 % 5 2 5 5 % 9 3 8 4 % 3 3 % 6 4 % 3 4 % 2 3 septembe januari februari mars april maj juni juli augusti oktober november december r Inköp/ Debet 466 121 633 626 725 752 837 362 735 762 539 363 695 779 433 121 781 023 843 033 914 010 815 839 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 359 729 295 315 262 114 290 329 186 078 298 614 271 123 209 945 256 065 387 410 394 597 263 256 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 106 392 338 311 463 638 547 033 549 684 240 748 424 656 223 176 524 958 455 623 519 413 552 582 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 479 av 879 2/12 Bilaga 1d Skurup kommun (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 % 0 6 % % 100 000 % 3 4 0 5 % 7 3 % 8 4 0 5 % 7 3 % 5 4 % 5 3 % 6 3 % 4 3 % 4 2 0 septemb novembe decembe januari februari mars april maj juni juli augusti oktober er r r Inköp/ Debet 557 823 586 700 487 718 518 280 429 367 325 700 504 430 476 108 622 693 723 743 570 181 567 802 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 242 484 292 580 178 566 309 045 205 342 162 924 186 786 215 536 216 426 260 072 193 339 138 634 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 315 339 294 120 309 152 209 236 224 024 162 775 317 645 260 572 406 267 463 671 376 842 429 167 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 480 av 879 3/12 Bilaga 1d Ystad kommun (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 % 200 000 3 6 % 5 3 % 8 2 % 8 2 % 0 4 % 4 3 % 4 3 % 6 3 % 2 3 % 2 3 % 7 3 % 5 3 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Inköp/ Debet 955 588 1 122 195 1 231 423 1 413 138 1 202 807 1 013 389 959 112 841 059 1 469 647 1 528 778 1 471 230 1 162 909 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 330 345 315 501 350 652 562 612 405 833 348 123 342 692 530 890 473 031 495 442 546 769 408 509 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 625 243 806 694 880 771 850 526 796 974 665 266 616 419 310 169 996 616 1 033 336 924 461 754 399 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 481 av 879 4/12 Bilaga 1d Kristianstad kommun (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 % 1 3 % 0 3 % 0 3 % 0 2 % 7 2 % 4 2 % 4 5 % 1 3 % 8 2 % 6 2 % 5 2 % 7 2 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Inköp/ Debet 2 348 576 2 473 506 2 869 203 3 894 130 2 651 428 2 646 403 1 701 045 1 996 654 2 524 862 3 270 740 2 846 093 2 554 069 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 718 701 732 102 864 547 796 999 703 357 639 703 922 120 617 174 701 396 849 958 701 812 679 826 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 1 629 875 1 741 404 2 004 656 3 097 131 1 948 070 2 006 701 778 925 1 379 480 1 823 466 2 420 782 2 144 280 1 874 243 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 482 av 879 5/12 Bilaga 1d Simrishamn kommun (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 % % 4 4 % 9 3 % 1 4 % 3 3 % 9 2 % 4 3 % 5 3 % 6 3 % 3 2 1 5 % 0 4 % 2 3 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Inköp/ Debet 778 959 910 987 785 311 1 112 962 1 077 092 882 074 1 080 815 890 247 1 906 270 1 098 290 1 055 609 927 743 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 341 212 351 414 319 225 364 570 315 552 298 654 376 405 319 100 442 877 563 031 417 868 298 879 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 437 748 559 572 466 087 748 392 761 540 583 420 704 410 571 147 1 463 393 535 259 637 741 628 863 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 483 av 879 6/12 Bilaga 1d Tomelilla kommun (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 % 100 000 0 8 % 9 4 % 4 5 % 0 7 % 8 3 % 2 3 % 8 3 % 5 4 % 0 5 % 5 3 % 5 3 % 3 5 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Inköp/ Debet 307 990 368 655 341 909 375 637 431 461 492 595 619 097 341 849 369 077 532 538 396 061 386 631 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 244 904 181 666 183 292 261 959 161 939 157 349 233 238 154 390 185 259 188 671 137 248 203 812 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 63 086 186 988 158 617 113 678 269 522 335 246 385 859 187 460 183 819 343 867 258 814 182 819 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 484 av 879 7/12 Bilaga 1d Bromölla kommun (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 % % 4 6 % % % 7 % 6 3 % 8 3 6 % 8 3 % 6 2 % 3 4 % 7 3 6 5 0 4 % 1 2 2 4 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Inköp/ Debet 286 041 411 559 482 187 331 532 455 134 465 543 413 046 313 966 269 806 380 314 519 067 410 067 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 210 987 149 006 183 314 218 933 171 402 122 933 176 035 116 063 150 605 151 156 109 297 174 153 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 75 054 262 553 298 874 112 598 283 731 342 610 237 011 197 902 119 201 229 158 409 770 235 914 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 485 av 879 8/12 Bilaga 1d Osby kommun (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 % % % % 6 3 % 5 4 % 9 2 % 0 3 % 9 3 1 5 % 2 3 0 5 % 6 4 % 6 1 % 3 3 5 3 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Inköp/ Debet 349 135 264 317 475 520 340 201 392 995 248 091 337 101 361 634 337 890 549 645 560 618 443 668 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 127 332 119 263 135 634 102 861 152 056 127 439 108 988 181 309 154 569 89 637 187 282 156 475 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 221 803 145 055 339 886 237 339 240 939 120 652 228 113 180 325 183 321 460 007 373 336 287 193 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 486 av 879 9/12 Bilaga 1d Hässleholm kommun (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 % % 200 000 % 3 4 % 3 3 % 3 3 % 9 3 % 9 3 % 8 3 6 4 % 7 2 7 4 % 6 3 % 8 3 % 5 2 0 septemb novembe decembe januari februari mars april maj juni juli augusti oktober er r r Inköp/ Debet 1 106 675 1 224 112 1 245 914 1 291 686 1 030 520 1 233 591 856 975 1 256 239 1 288 857 1 596 320 1 224 070 1 382 552 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 475 503 405 794 411 440 497 951 397 946 471 094 398 109 333 638 601 800 575 376 467 672 342 502 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 631 172 818 319 834 474 793 734 632 574 762 497 458 866 922 601 687 057 1 020 944 756 398 1 040 051 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 487 av 879 10/12 Bilaga 1d Östra Göinge (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 % 6 7 % % 100 000 % 6 4 % 3 % 1 4 % 7 3 % 8 4 % 4 3 % 9 4 % 9 2 3 5 % 8 3 5 5 3 0 septemb novembe decembe januari februari mars april maj juni juli augusti oktober er r r Inköp/ Debet 367 492 369 474 356 148 428 506 466 970 489 458 331 810 340 229 521 346 420 433 421 697 381 139 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 170 322 121 242 144 342 156 807 224 074 166 052 163 004 256 967 150 445 223 990 159 825 209 167 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 197 171 248 232 211 807 271 699 242 896 323 405 168 806 83 262 370 900 196 443 261 872 171 972 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 488 av 879 11/12 Bilaga 1d Hörby (hjm= inköp/försäljning/fakturerat belopp) jan-dec´25 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 % % 0 % 0 2 % 0 3 % 2 4 % 5 1 4 4 4 4 % 4 2 % 3 2 % 5 1 % 2 1 % 8 1 % 3 1 septembe januari februari mars april maj juni juli augusti oktober november december r Inköp/ Debet 400 993 197 974 251 116 337 416 226 177 166 480 296 206 313 590 302 895 442 431 364 950 381 847 Totalt Försäljning/ Kredit Totalt 79 895 60 375 105 514 51 614 100 138 72 860 70 537 72 004 45 284 54 212 67 232 49 318 (försäljningsandel av tot.inköp %) Fakturerat 321 097 137 599 145 602 285 801 126 039 93 620 225 668 241 586 257 611 388 219 297 718 332 529 belopp Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 489 av 879 12/12 Uppföljning Styrkort 2025 Bilaga 2a Resultatmål Resultatmått Ansvarig Resultat 2025 Kommentar Hjälpmedelschef Tolv kundbesök genomfördes under oktober månad Inget mätbart resultat 2025 (Kristianstad kommun var uppdelat på två besök) HÖS ska ha nöjda kunder Enhetschefer, enhet 1 & 2 Mäta kundnöjdhet, Enhet 1 - uteservice, tillgänglighet, bemötande i hemtransport, transport, kundenkät vartannat år rekonditionering Målbild 90% Enhet 2 - Kundbesök ute i kommunerna lager/godsmottagning, vartannat år hjälpmedelstekniker, hjälpmedelskonsulenter Ej upphandlat på avtal: Grunduppdraget Hållbar, kostnadseffektiv Hjälpmedelschef Totalt huvudhjälpmedel, tillbehör, reservdelar hjälpmedelsförsörjning Enhetschefer, enhet 1 & 2 Avtalstroheten för 2025 redovisas i första (ekologiskt, ekonomiskt, • 2024 = belopp 7,7%, kvantitet 6,5% tertialet 2026 socialt) Ledningsgrupp • 2023 = belopp 8%, kvantitet 8,3% Upphandla hjälpmedel, minska • 2022 = belopp 9,1%, kvantitet 11,4% hjälpmedelsinköp utanför • 2021 = belopp 10%, kvantitet 13,8% avtal. Belopp = <7,7% • 2020 = belopp 13%, kvantitet 15,2% Kvantitet = <6,5% • 2019 = belopp 14,5%, kvantitet 14,7% Recirkulera begagnade inventariemärkta hjälpmedel 57,1% begagnade inventariemärkta hjälpmedel som ingår i köp- och sälj. Målet 68% är ej uppnått recirkulerades (lägre än vid delårsbokslutet 59,3%) Målbild 68 % 1 Uppföljning Styrkort 2025 Bilaga 2a Leveranssäkra transporter Hjälpmedelschef 90,7% lagerorder med lastbil inom 5 arbetsdagar till Målet 90% är uppnått för leveranser till kommunförråden (jfr 2024, 92,3%) kommunernas förråd/lager Beställda lagervaror ska vara Enhetschefer, enhet 1 & 2 levererade inom 5 arbetsdagar 82,2% lagerorder med hemtransport inom 5 arbetsdagar Målet 90% är ej uppnått för leveranser Målbild 90% (jfr 2024, 86,7%) direkt till patienter med hemtransport Hjälpmedelschef 95,7% påbörjade av uteservice - uppdragen reparation, Målet 90% är uppnått för uteservice Leveranssäkra tjänster anpassning efter utleverans, besiktning, installation inom 5 Enhetschefer, enhet 1 & 2 Reparationer, anpassningar arbetsdagar (jfr 2024, 92,9%) efter utleverans, besiktningar, Målet 90% är ej uppnått för verkstad 64,3% påbörjade av verkstad specialanpassning – uppdrag installationer ska vara specialanpassning reparation. (jfr 2024, 66,3%) påbörjade inom 5 arbetsdagar Målbild 90% Hjälpmedelschef Totalt ca 184 000kg avfall vilket är jämförbart med 2023. Målet är uppnått Hållbar avfallshantering (2024 = ej jämförbart pga x antal stölder) Enhetschefer, enhet 1 & 2 Se bilaga 2c Minska brännbart, blandskrot Brännbart har minskat med 2,1 ton (jfr. 2023) samt öka materialåtervinning Blandskrot har minskat med 2,2 ton (jfr. 2023) mot föregående år Ökad materialåtervinning bla. aluminium, titan, rostfritt Hjälpmedelschef HÖS har 13st fordon i trafik varav 12st via gemensam Målet är uppnått för året Fordon med fossilfria bränslen service (GS). En lastbil över 3,5 ton äger HÖS själva som Enhetschefer, enhet 1 & 2 körs på HVO (miljödiesel). Upphandla fordon 1st fordon drivs med gas, 2st fordon drivs med el, 5st Målbild 100% 2030 fordon drivs med HVO. 4st fordon är kvar att byta ut. 2 Uppföljning Styrkort 2025 Bilaga 2a 69% av HÖS fordon drivs nu med hjälp av fossilfria bränslen (jfr 2024, 46%) Utbildning ger ökad kunskap Hjälpmedelschef Under 2025 var det inplanerat 19 förskrivarutbildningar Utbildningar är erbjudna och genomförda och kompetens och därmed varav 16 genomfördes. Hjälpmedelskonsulenterna Enhetschefer, enhet 1 & 2 Utvärderingar har inkommit trygghet i det dagliga genomförde sju, leverantörerna fem samt fyra inköpta förskrivningsarbetet vilket ger Ledningsgrupp utbildningar som utfördes av HMC Sverige (3) och en av Platserna fylldes till 86% där målet 95% ej medborgarna en bättre service Elisabet Rodby Bousquet är uppnått Antal anmälningar mot På de utbildningar som genomförts har det funnits 260 erbjudna platser på utbildningsplatser. Av 260 platser har 224 förskrivare utbildningar för förskrivare anmält sig vilket blir 86% (styrkortsmålet = 95%). Totalt antal deltagare på utbildningarna har varit 200st. Medborgare/kunder HÖS ska erbjuda ett Hjälpmedelschef Digitalt arbetssätt är utvecklat och startas upp 2026 Målet är uppnått professionellt, stabilt uppdrag Trygghet, Tillit, Tillgänglighet, Enhetschefer, enhet 1 & 2 Översyn och kartläggning av lagerlogistiken genomförd Målet är uppnått Jämlikhet utifrån hållbarhet med tydliga med åtgärdsförslag förväntningar där utveckling Ledningsgrupp och effektivisering av uppdrag Identifiera och prioritera områden där arbetsflöden, Målet är nått men fortsätter HÖS kunder och dess medborgare och verksamhet ständigt är arbetssätt kan effektiviseras ska uppleva tillit, god tillgänglighet pågående för att möta framtida Kontinuerlig systemutveckling har genomförts där och trygghet till HÖS utmaningar förskrivarportalen är framskjuten till våren 2026 Målet är delvis uppnått HÖS ska driva Implementering av det medicintekniska regelverket med Målet är uppnått implementeringen av det målet 2027 är ett pågående arbete där arbetet med FU- medicintekniska regelverket strukturen, hantering av livslängder på hjälpmedel, MDR komponenter på hjälpmedel, märkningar fortsatt. 3 Uppföljning Styrkort 2025 Bilaga 2a HÖS ska verka för att I ledningsgruppen lyfts kontinuerligt dialogen om sätten att Målet är uppnått synliggöra olikheter för dialog hantera hjälpmedelsförsörjningen. En viktig del i dialogen och gemensamma beslut med är följsamheten utifrån de rekommendationer/riktlinjer målet en likvärdig, jämlik som finns. Under 2025 är GPS-larmen borttagna ur hjälpmedelsförsörjning sortimentet samt EP-larmen som gått över fullt ut till Region Skåne Medarbetarmål Nöjda, trygga, friska Hjälpmedelschef Förutom ett kontinuerligt arbete med arbetsmiljö, De mätbara målen 2025 har ej uppnåtts medarbetare som trivs på sin utbildning under året har även en pulsmätning genomförts Attraktiv arbetsgivare med stolta arbetsplats med sina under november månad. 6 frågor om motivation ställdes Enhetschefer, enhet 1 & 2 och engagerade medarbetare arbetsuppgifter utifrån rätt med svarsfrekvens 82%. förutsättningar och därmed utför sitt uppdrag med hög Jämfört med resultatet i samma område i medarbetarenkät kompetens och stolthet 2024 (74%) blev det övergripande resultatet 64% i pulsmätningen. Fortsätta arbetet med en god arbetsmiljö med fokus på friskfaktorer och kompetenshöjande insatser inom relevanta områden Medarbetarenkät (2026, 2028) Möjliga mätbara mål 2025: • Lära nytt = 53%. Målet var 65% eller högre Pulsmätningar (2025, 2027) • Antal sjukdagar per medarbetare i snitt blev 4 Uppföljning Styrkort 2025 Bilaga 2a 11,78 dagar. Målet var färre än 10 dagar. Ekonomiska mål Målet är delvis uppnått, se bilaga 3 Hållbar ekonomi Budget i balans – avvikelse Hjälpmedelschef Avvikelse mot budgeterat resultat blev +5,51% där målet är (ekonomiskt resultat) mot budgeterat resultat. att redovisa avvikelse med +/- 1% God hushållning Målbild inom +/-1% Enhetschefer, enhet 1 & 2 Målet är uppnått Mäta lagersaldodifferenser Lagersaldodifferenserna har minskat mot föregående år. Ekonomisk kontroll under med målet att minska mot Differens i värde blev 701 tkr (jfr. 2024, 1 001 tkr). I antal verksamhetsåret föregående år ungefär samma 1881st (jfr 2024, 1838st) Långsiktig ekonomisk kontroll Aktuellt avtal och reglemente. Målet är ej uppnått Arbetet ej klart, målbilden är ge nämnden förslag under våren Översyn varje mandatperiod 2026 5 Bilaga 2b Avvikelser till HÖS 2025 tertial 1 tertial 2 tertial 3 Totalt Felregistrerat på HÖS 1 4 5 10 Fel kopplat till godsmottagning 1 2 3 6 Fel produkt 10 9 8 27 Fel antal/ingen produkt 15 19 20 54 Fel på dokument 5 6 3 14 Fel vid anpassning/montering 4 4 5 13 Hjälpmedel ej rent/återställt 30 28 26 84 Fel på utförd service 2 0 0 2 Fel kopplat till returmottagning 2 2 1 5 Försenad leverans 5 1 5 11 Leverans till fel adress 2 1 4 7 Fel vid hämtning/lämning 2 4 1 7 Gods skadat 4 2 4 10 Gods ej rent 0 0 0 0 Klagomål 2 4 2 8 Tjänst 2 0 3 5 Övrigt 2 2 9 13 89 88 99 276 Övriga avvikelser tertial 1 tertial 2 tertial 3 Totalt Avvikelsen övergår till reparation 8 5 9 22 Handhavandefel av kund/användare 39 23 34 96 Felregistrerat av kund 3 1 1 5 Garantiåtgärd 13 8 46 67 Leverantör kommer att informeras 7 5 14 26 Fel kopplat till extern rekond 1 0 1 2 Fel kopplat till extern utförare 0 2 2 4 Gods skadat - Extern utförare 2 0 0 2 Risk för försämrad hälsa/dödsfall 6 7 5 18 Rapport till HÖS konsulenter 0 1 3 4 79 52 115 246 Totalt antal avvikelser per kund Extern kund Sjöbo Skurup Ystad Kristianstad Simrishamn Tomelilla Bromölla Osby Hässleholm Östra Göinge Hörby Totalt totalt tertial 1 0 10 13 37 19 11 9 2 9 43 11 4 168 totalt tertial 2 0 10 9 30 19 8 9 3 8 30 10 4 140 totalt tertial 3 1 13 11 42 27 26 14 13 11 35 18 3 214 1 33 33 109 65 45 32 18 28 108 39 11 522 Bilaga 2c Avfallsrapport 2022-2025 Kristianstads Kommun, Funktionsstöd & Hjälpmdelscentrum Östra Skåne Artikel 2022 (kg) 2023 (kg) 2024 (kg) 2025 (kg) Brännbart, utsorterat 46540 41440 34760 39290 Träavfall, målat 8820 13400 12740 16 740 Osanerat elektronikskrot/ kontorelektronik 6490 5841 3754 6729 Plast 640 0 0 0 Absorbenter, trasor & 0 8 0 8 Aerosoler 20 13 21 20 Batterier, små (maxvikt 3 kg) 2 6 - 9 Färg-, lack-, limavfall 0 8 9 13 Tonerkassetter 0 8 17 15 Blandskrot 88366 82160 62420 79915 Aluminium 7406 3080 4897 7 752 Aluminium Gjute 3153 3779 2768 3 639 Aluminium Legerat 1401 537 - 0 Aluminium Profil 2847 3314 3735 4375 Aluminium Raff 1134 3260 - 0 Blandkabelskrot 67 83 - 0 Blybatterier 1611 1899 917 757 Kabelskrot 252 365 303 349 Kontorspapper 130 210 200 150 Sekretesspapper 165 126 204 159 Wellpapp 15100 21100 16660 19 620 LDPE 80/20 910 1280 1100 980 Rostfritt 1671 2012 1737 2444 Batterier NIMH 0 0 36 89 lysrör - - 5 1,2 Lithium Batterier - - 12 18 Titan - - - 771 gasflaskor så 65 Övriga lampor < 60 cm 2 Emulsioner - - 11 0 totalt 186 725 183 929 146 306 183910 Avfallsöversikt 2025 (kg) 2024 (kg) 2023 (kg) 2022 (kg) 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000 200000 Brännbart, utsorterat Träavfall, målat Osanerat elektronikskrot/ kontorelektronik Plast Absorbenter, trasor & Aerosoler Batterier, små (maxvikt 3 kg) Färg-, lack-, limavfall Tonerkassetter Blandskrot Aluminium Aluminium Gjute Aluminium Legerat Aluminium Profil Aluminium Raff Blandkabelskrot Blybatterier Kabelskrot Kontorspapper Sekretesspapper Wellpapp LDPE 80/20 Rostfritt Batterier NIMH lysrör Lithium Batterier Titan gasflaskor så Övriga lampor < 60 cm Emulsioner Bilaga 3 1/1 HJÄLPMEDELSCENTRUM ÖSTRA SKÅNE ÅRSBOKSLUT 2025, tkr DRIFTSVERKSAMHET Budget Redovisat Diff TOT Intäkter, varav: 29 610 29 531 -79 * förväntad intäkt för "verkstad specialanpassning" tjänster 275 196 -79 * Månadsavgift för drift av verksamhet 29 335 29 335 0 Personalkostnader -20 285 -19 215 1 070 Lokalhyra -2 917 -3 230 -313 Övr kostnader -6 041 -4 777 1 264 Finansiella kostnader -368 -358 10 S:a kostnader -29 610 -27 579 2 031 Resultat 0 1 952 1 952 UTESERVICEVERKSAMHET Budget Redovisat Diff Intäkter 4 671 4 239 -432 Personalkostnader -3 668 -3 471 196 Övr kostnader -999 -888 111 Finansiella kostnader -4 -4 0 S:a kostnader -4 671 -4 363 308 Resultat 0 -124 -124 TRANSPORTVERKSAMHET Budget Redovisat Diff Intäkter 1 230 1 230 0 Personalkostnader -567 -543 24 Övr kostnader -527 -377 150 Finansiella kostnader -136 -140 -4 S:a kostnader -1 230 -1 060 170 Resultat 0 170 170 HEMTRANSPORT Budget Redovisat Diff Intäkter 3 229 3 591 361 Personalkostnader -2 559 -2 462 96 Övr kostnader -666 -586 80 Finansiella kostnader -5 -4 0 S:a kostnader -3 229 -3 052 177 Resultat 0 538 538 Myloc lagerekonomi Hjälpmedelsförsäljning 73 742 Lager/varukostnad -74 144 Resultat -402 TOT RESULTAT, tkr 2 134 Budget, Redovisat, INVESTERINGSKOSTNADER 2025, tkr inköp inköp ------ 0 0 Summa investeringar 0 0 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-20 Fax 044-12 37 04 Sida 497 av 879 Bilaga 4 1/1 Fördelning av resultat 2025 HÖS drift + uteservice + Att kreditera per Kommun hemtransport Transport (HÖS lastbil) kommun Osby 86 641,15 kr 10 595,59 kr 97 236,74 kr Hörby 103 542,84 kr 12 662,54 kr 116 205,39 kr Östra Göinge 93 432,49 kr 11 426,12 kr 104 858,61 kr Hässleholm 347 730,93 kr 42 524,99 kr 390 255,93 kr Kristianstad 575 670,48 kr - kr 575 670,48 kr Bromölla 83 295,47 kr 10 186,44 kr 93 481,91 kr Tomelilla 90 839,92 kr 11 109,07 kr 101 948,98 kr Simrishamn 126 169,51 kr 15 429,62 kr 141 599,14 kr Ystad 214 350,21 kr 26 213,49 kr 240 563,70 kr Sjöbo 129 008,68 kr 15 776,83 kr 144 785,51 kr Skurup 113 719,84 kr 13 907,12 kr 127 626,96 kr Summa 1 964 401,52 kr 169 831,82 kr 2 134 233,34 kr HÖS drift= 1 549 788,76 Uteservice= -123 806,81 Hemtransport= 538 419,57 Resultat= 1 964 401,52 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-21 Fax 044-12 37 04 Sida 498 av 879 Bilaga 5 1/1 Uteservice, jmf 2023-2025 TOT fakturerat TOT antal aktiviteter/uppdrag 4238876 10077 9054 7998 3998504 3819365 2023 2024 2025 2023 2024 2025 ToT antal aktiviteter/uppdrag 2023-2025 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Anpassning efter Installationsorde FU Reparationer Besiktning utleverans r 2023 3116 3687 1110 76 9 2024 3891 3977 1091 79 16 2025 4978 3814 1143 74 68 2023 2024 2025 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-22 Fax 044-12 37 04 Sida 499 av 879 Bilaga 6 1/2 Uppföljning verksamheten för hemtransport: 2023-2025 Fakturerat: jämförelse 2023-2025 Kommun Fakturerat 2025 Fakturerat 2024 Fakturerat 2023 Sjöbo 2 13 750,00 kr 293 575,00 kr 2 74 600,00 kr Skurup 1 74 700,00 kr 213 250,00 kr 1 57 700,00 kr Ystad 4 33 712,50 kr 388 650,00 kr 4 48 505,00 kr Kristianstad 8 51 687,50 kr 803 485,00 kr 7 96 050,00 kr Simrishamn 5 96 350,00 kr 489 850,00 kr 4 99 125,00 kr Tomelilla 2 03 300,00 kr 213 312,50 kr 2 20 800,00 kr Bromölla 2 08 525,00 kr 205 850,00 kr 1 69 275,00 kr Osby 1 52 175,00 kr 115 425,00 kr 1 57 825,00 kr Hässleholm 4 52 560,00 kr 478 292,50 kr 5 06 440,00 kr Ö Göinge 1 81 475,00 kr 143 800,00 kr 1 18 940,00 kr Hörby 1 22 350,00 kr 147 487,50 kr 1 42 650,00 kr Totalt 3 590 585,00 kr 3 492 977,50 kr 3 491 910,00 kr Hemtransport: Antal avslutade arbetsorder, 2025 antal hemleveranser antal hämtningar Kommun normal snabb ToT Sjöbo 44 60 72 176 Skurup 34 21 72 127 Ystad 129 73 132 334 Kristianstad 224 95 265 584 Simrishamn 191 102 214 507 Tomelilla 71 54 77 202 Bromölla 45 33 66 144 Osby 18 30 49 97 Hässleholm 105 76 152 333 Ö Göinge 37 31 62 130 Hörby 33 24 45 102 Totalt 931 599 1206 2736 Hemtransport: Antal avslutade arbetsorder, 2024 antal hemleveranser antal hämtningar Kommun normal snabb ToT Sjöbo 38 59 89 186 Skurup 32 38 60 130 Ystad 71 70 107 248 Kristianstad 153 134 244 531 Simrishamn 140 76 163 379 Tomelilla 56 53 39 148 Bromölla 64 21 49 134 Osby 16 18 34 68 Hässleholm 83 103 127 313 Ö Göinge 34 21 41 96 Hörby 25 18 44 87 Totalt 712 611 997 2320 Hemtransport: Antal avslutade arbetsorder, 2023 antal hemleveranser antal hämtningar Kommun normal snabb ToT Sjöbo 49 34 71 154 Skurup 86 19 50 155 Ystad 88 66 119 273 Kristianstad 171 102 220 493 Simrishamn 146 77 159 382 Tomelilla 71 29 61 161 Bromölla 50 7 40 97 Osby 25 16 45 86 Hässleholm 90 94 103 287 Ö Göinge 34 7 35 76 Hörby 29 20 34 83 Totalt 839 471 937 2247 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-26 Fax 044-12 37 04 Sida 500 av 879 Bilaga 6a 2/2 Uppföljning verksamheten för hemtransport: 2023-2025 - snabba hemleveranser antal snabba hemleveranser Kommun 2025 2024 2023 Diff 2025-2024 Sjöbo 60 59 34 1 Skurup 21 38 19 -17 Ystad 73 70 66 3 Kristianstad 95 134 102 -39 Simrishamn 102 76 77 26 Tomelilla 54 53 29 1 Bromölla 33 21 7 12 Osby 30 18 16 12 Hässleholm 76 103 94 -27 Ö Göinge 31 21 7 10 Hörby 24 18 20 6 Totalt 599 611 471 -12 Kabelvägen 17 291 62 Kristianstad Utfärdare: Lejla Smailagic Tel 044-13 42 45 Datum: 2026-01-26 Fax 044-12 37 04 Sida 501 av 879 KOMMUNREVISIONEN Till kommunfullmäktige och revisorerna i kommunerna: Bromölla kommun Hässleholms kommun Hörby kommun Osby kommun Simrishamns kommun Sjöbo kommun Skurups kommun Tomelilla kommun Ystads kommun Östra Göinge kommun Granskning av Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd för år 2025 Tio kommuner i östra Skåne har från och med 2003 inrättat en gemensam nämnd för samverkan angående tekniska hjälpmedel. Sedan 1 oktober 2018 ingår även Hörby kommun och verksamheten omfattas nu av 11 samverkande kommuner. Värdkommun för denna nämnd är Kristianstads kommun. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne (HÖS) redovisade år 2025 ett resultat för driftverksamheten på 1 952 tkr, för serviceverksamheten ett resultat på -124 tkr, för transportverksamheten ett resultat på 170 tkr och hemtransport ett resultat på 538 tkr. HÖS lagerekonomi redovisade ett resultat på - 402 tkr. Det sammanlagad resultatet är 2 134 tkr. Vi har enligt kommunallagens bestämmelser genomfört en granskning av verksamheten. Nämndens interna kontroll bedöms sammanfattningsvis som i huvudsak tillräcklig. Nämnden har skött verksamheten på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vidare bedöms räkenskaperna i allt väsentlig som rättvisande. Vi tillstyrker för vår del att nämnden och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för år 2025. För revisorerna i Kristianstads kommun e 3 4 7 a 7 2 Kristianstad datum enligt digital signering 2 4 c 2 b- 1 9 b _____________ ___________ 8 a- Roland Krantz Göran Sevebrant e 7 4 Ordförande Vice ordförande 6- c 3 d 0- b e 3 4 1 3 7 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 502 av 879 Si Signerat dokument Detta dokument är elektroniskt signerat av nedanstående och juridiskt bindande. Göran Sevebrant Roland Krantz e 4 3 7 a 7 2 2 4 c 2 1 b- 9 b 8 a- e 7 4 6- c 3 d 0- b e 3 1 4 Kristianstads kommun | 291 80 Kristianstad | 044–13 50 00 | Organisationsnummer 212000–0951 3 7 www.kristianstad.se | kommun@kristianstad.se e: c n e er ef e r ur at n g Sida 503 av 879 Si SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06

§ 6 Diarienummer 2026/10 Redovisning av systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2025 Familjenämnden beslutar Arbetsmiljörapport 2025 fastställs och översänds till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Familjenämnden har enligt beslut 2005-02-17, § 21, slagit fast att delegera arbets- miljöansvaret till förvaltningschefen. Enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2001:1 § 11, skall arbetsgivaren årligen göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utifrån uppföljningarna framgår det att det systematiska arbetsmiljöarbetet är väl etablerat och systematiserat. Alla chefer och skyddsombud har besvarat arbetsmiljöenkäten och merparten av tillsvidareanställda medarbetare (386 svarande) har besvarat enkät om hållbart medarbetarengagemang (HME). Det finns genomtänkta strukturer för APT, medarbetarsamtal, skyddsronder och riskbedömningar och arbetsmiljö är en stående punkt på agendan. Friskfaktorer, kommunikation, delaktighet och ledarskap lyfts fram som prioriterade områden. Hållbart medarbetarengagemang (HME) visar höga skattningar för ledarskap, motivation och styrning. Samtidigt finns det utmaningar kring arbetsbelastning, återhämtning och organisatorisk mognad inom förvaltningen. Sjukfrånvaron pekar åt rätt håll och har minskat i flera verksamheter, vilket speglar en förbättrad arbetsmiljö men också behov av fortsatt uppföljning. Hot och våld är ett prioriterat område och arbetet är successivt integrerat i vardagen genom workshops, analyser av KIA-statistik och reviderade handlingsplaner. Arbetsutskottets förslag till familjenämnden Arbetsmiljörapport 2025 fastställs och översänds till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-01-29 Redovisning av systematiska arbetsmiljöarbetet Bilaga SAM 2025 Förskola Grundskola Bilaga SAM 2025 IFO elevhälsa Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-02-24 Bilaga SAM 2025 Kultur och fritid Bilaga SAM 2025 Sjöbo utbildningscentrum Arbetsutskottets beslutsförslag 2026-02-10 § 8 Beslut skickas till: Kommunstyrelsen FAM 2026/10 Datum Datum Ärendenr Handlingsid FAM 2026.470 2026-01-19 2026/10 2026-02-27 Rapport Handläggare: Kristin Skoog Familjenämnden 0416-273 46 kristin.skoog@sjobo.se Redovisning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2025 Inledning Med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) menas arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Regler om det systematiska arbetsmiljöarbetet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1). De centrala aktiviteterna i SAM är att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsmiljön, genomföra de åtgärder som krävs för att minska eller ta bort risker och att sedan kontrollera att genomförda åtgärder får effekt. För att detta ska göras på ett effektivt sätt ställer föreskriften också krav på: • att arbetsmiljöarbetet drivs i samverkan med arbetstagare/ skyddsombud • att det finns kunskaper för arbetsmiljöarbetet • att det är tydligt vem som ska göra vad • att det finns rutiner, det vill säga i förväg bestämda tillvägagångssätt som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas Denna rapport visar hur familjenämnden, som har det yttersta arbetsmiljöansvaret (delegerat till förvaltningschef genom beslut 2005-02-17, § 21) har arbetat med det systematiska arbetsmiljöarbetet år 2025. Rapporten ger en samlad bild av förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete baserat på årsuppföljningarna för samtliga verksamhetsområden inom förvaltningen. Årsuppföljningarnas struktur följer från och med denna redovisning Suntarbetsliv och är specifikt framtagen för att ge familjenämnden en fördjupad och kvalitativ rapportering. Begrepp och förkortningar som används i rapporten definieras i rapportens sista del. Sammanfattning Utifrån uppföljningarna framgår det att det systematiska arbetsmiljöarbetet är väl etablerat och systematiserat. Alla chefer och skyddsombud har besvarat arbetsmiljöenkäten och Datum Datum Ärendenr Handlingsid 2026-01-19 2026/10 Rapport merparten av tillsvidareanställda medarbetare (386 svarande) har besvarat enkät om hållbart medarbetarengagemang (HME). Det finns genomtänkta strukturer för APT, medarbetarsamtal, skyddsronder och riskbedömningar och arbetsmiljö är en stående punkt på agendan. Friskfaktorer, kommunikation, delaktighet och ledarskap lyfts fram som prioriterade områden. Hållbart medarbetarengagemang (HME) visar höga skattningar för ledarskap, motivation och styrning. Samtidigt finns det utmaningar kring arbetsbelastning, återhämtning och organisatorisk mognad inom förvaltningen. Sjukfrånvaron pekar åt rätt håll och har minskat i flera verksamheter, vilket speglar en förbättrad arbetsmiljö men också behov av fortsatt uppföljning. Hot och våld är ett prioriterat område och arbetet är successivt integrerat i vardagen genom workshops, analyser av KIA-statistik och reviderade handlingsplaner. Del A – Fysisk arbetsmiljö Uppföljningarna visar på både styrkor och brister i den fysiska miljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet i form av skyddsronder och stående punkt på APT-dagordning fungerar väl. Enheter inom flera verksamheter upplever brister i den fysiska miljön med lokaler som inte fullt motsvara verksamhetens behov, där åtgärdande insatser behöver hanteras i samverkan med fastighetsägaren. Skyddsronder har genomförts utan att nya risker har identifierats, men trångboddhet och otillräckliga lokaler har uppmärksammats. Trångboddhet gör att sekretess och enskilda samtal är svåra att ordna inom socialtjänsten. Inom förskola och grundskola bedöms den fysiska miljön i stort som tillfredsställande, men återkommande brister syns kopplat till lokaler, ventilation och temperatur vilka ofta ligger utanför den egna verksamhetens kontroll och kräver samverkan med andra förvaltningar. Inom delar av utbildningscentrums verksamhetslokaler upplevs bristande luftkvalitet och otillräckligt utrymme. Inom individ- och familjeomsorg och elevhälsa har ergonomiska bedömningar av datorarbetsplatser genomförts med 46 av cirka 70 medarbetare och snabba åtgärder har skett vid upptäckta brister. Vid Utbildningscentrum pågår målning, uppfräschning och inköp av ny möblering i vissa lokaler. Handlingsplaner för bättre ventilation har tagits fram, samtidigt som tillgänglighetsanpassningar saknas i utrymmena på Norregatan. Inom kultur- och fritid har inköp av nya möbler och instrument gett en förbättrad fysisk miljö. Del B – Digital arbetsmiljö Förbättringsarbete för den digitala arbetsmiljön är ett återkommande tema i alla verksamheter. Inom IFO och elevhälsa bedriver man ett pågående arbete med funktionell teknik och utveckling av verksamhetssystem. Man har även tillsatt en samordningsgrupp för nya digitala system. En digirond planeras för att undersöka den digitala arbetsmiljön ytterligare. Inom utbildningsverksamheten har ett nytt mer strukturerat intranät lanserats med tydligare Datum Datum Ärendenr Handlingsid 2026-01-19 2026/10 Rapport struktur för styrdokument och rutiner, vilket väntas minska den administrativa belastningen. Utbildningscentrum håller på att byta lärplattform och följer upp inkörningsproblem samt planerar fortbildning i plattformen och i AI under 2026. Inom kultur och fritid har fortbildning i nytt elevsystem genomförts och en förstudie kring hur AI kan bidra till minskad administration och arbetsbelastning har genomförts. Man har också ett forum för kontinuerlig dialog kring tekniska stöd och förbättringsbehov. Del C – Organisatorisk och social arbetsmiljö På APT är arbetsmiljö med som stående punkt och det har genomförts OSA-enkäter. HME- enkäten visar goda resultat där det förvaltningsövergripande medianvärdet på frågorna hamnar inom spannet 4,03–4,57 på den femgradiga skalan. Resultatet har redovisats till nämnd i oktober och chefer har analyserat och kommunicerat resultat på verksamhets- respektive enhetsnivå. A Mitt arbete känns meningsfullt 4,57 B Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 4,25 C Jag ser fram emot att gå till arbetet 4,15 D Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser 4,08 E Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare 4,32 F Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete 4,24 G Jag är insatt i min arbetsplats mål 4,44 H Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 4,03 I Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete 4,43 Enkätsvaren visar en ökad känsla av trygghet, vi-känsla och högt medarbetarengagemang, samtidigt som utvecklingsområden som balans mellan krav och resurser och hög arbetsbelastning kvarstår, särskilt för skolledare. Enheter inom IFO och elevhälsa har aktivt arbetat med psykologisk trygghet och trivsel genom gemensamma dagar, sociala aktiviteter och friskvård. Utbildningscentrum genomför Arbetsmiljötempen varje månad och arbetar med grupputveckling, kultur och oro för verksamhetsförändringar. Inom kultur och fritid har samarbete och dialog skapat bättre teamkänsla, men problem kvarstår med deltidsanställda som missar gemensamma möten. Familjeförvaltningen har lägre sjukskrivningstal och lägre personalomsättning än kommunen som helhet när statistik hämtas ur Hypergene. Det insatser som verksamheterna gjort och det arbete som sker inom ramen för FF-resan med tillsammansdagar, fokus på psykologisk trygghet och kommunikation förmodas ha haft effekt då såväl personalomsättning och sjukskrivningstal sjunkit de tre senaste åren. Datum Datum Ärendenr Handlingsid 2026-01-19 2026/10 Rapport Personalomsättningen analyseras kontinuerligt inom IFO och elevhälsa; även om den 2025 var högre (11,3 %, nio medarbetare) är den jämnare fördelad mellan enheter och alla uppsägningar följs upp i avslutningssamtal. Inom förskola och grundskola har hög arbetsbelastning och brist på återhämtning uppmärksammats, samtidigt som sjukfrånvaron sjunker. OSA-mål är framtagna på samtliga enheter. Del D – Utveckling och lärande Lärande och utveckling är grundläggande i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen påbörjade en övergripande process kallad FF-resan 2023 där alla medarbetare tog del av tolv tillfällen där olika begrepp och förhållningssätt lyftes, vilket mynnade ut i ett gemensamt önskemål om fördjupning i psykologisk trygghet. I januari 2024 samlades all personal för en kompetensdag kring just psykologisk trygghet och under 2024–2025 har varje verksamhet arbetat vidare inom de områden som identifierat vid APT:er. IFO-enheterna har fortsatt arbetet med en lärande organisation och genomför tillsammansdagar och kurser som stärker vi-känslan. Teman som medarbetarskap och kommunikation har lyfts, och personalen erbjuds extern handledning för att hantera sekundär traumatisering. Inom förskola och grundskola görs långsiktiga satsningar på främjande friskfaktorer enligt Suntarbetslivs modell, gemensamma definitioner och forum för reflektion och kollegialt lärande. Utbildningscentrum har satsat på fortbildning i verksamhetssystem och läroplan GY25, vilket stabiliserat dokumentation och skapat strukturella förändringar. Utbildningscentrum planerar fortsatt utbildning på system under 2026. Kultur- och fritid har gemensamma dagar, regionala utbildningsdagar och pedagogiska forum varannan vecka som bidragit till trygghet i att lära nytt och skapar utrymme för professionell utveckling. Del E – Hot och våld Hot och våld är ett prioriterat arbetsmiljöområde i alla förvaltningens verksamheter. På alla samverkansnivåer följs rapporterade händelser och risker upp i skyddskommittéer. Datum Datum Ärendenr Handlingsid 2026-01-19 2026/10 Rapport Förskola och grundskola genomför workshops två gånger per år, gör kartläggningar av risker och reviderar handlingsplaner samt analyserar KIA-statistik. Detta har lett till färre rapporterade hot- och våldstillbud (45 av 177 tillbud 2025 jämfört med 52 av 150 2024 och 93 av 294 2023). Utbildningscentrum har uppdaterat kris- och beredskapsplaner enligt ny lagstiftning, installerat ny larmutrustning och planerar krisutbildningar, samtidigt som KIA- ärenden hanteras med samtal och uppföljning där kränkningar upphört i flertalet fall. Inom IFO och elevhälsa pågår tre insatser för att uppmärksamma säkerhetsmedvetenhet och regelbundna tester av larm görs liksom utbildningar i krisstöd. Kultur och fritid har reviderat handlingsplanen för pågående dödligt våld, gått igenom policy för hot och våld på APT, uppdaterat krispärm och larmrutiner samt förbereder rollspel och scenarier för ensamarbete. Del F – Tillbud och arbetsolyckor KIA-rapportering och incidenthantering är en viktig del i systematiskt arbetsmiljöarbete och HR-specialist deltar kontinuerligt i analyser av inrapporterade händelser och riskobservationer på förvaltningsövergripande nivå. Gemensamt med HR-enheten försöker förvaltningen underlätta administrationen kring inrapportering i systemet. Inom IFO sker veckovisa möten mellan handläggare och närmaste chef för riskanalyser vilka dokumenteras i ett eget system. För att undvika dubbel administration och i överenskommelse med fackförbunden rapporteras inte de risker som identifieras i dessa möten in i KIA-systemet. Inom IFO och elevhälsa rapporterades 21 händelser under året (20 tillbud och 1 olycksfall), med tre anmälningar till Arbetsmiljöverket och två polisanmälningar för hot mot tjänsteman. I kultur och fritid har fem KIA-anmälningar registrerats, med samtal med den skadade och uppföljning av arbetsförmågan. Inom förskolan och grundskolan redovisas 177 tillbud, varav 45 handlar om hot och våld, och en kontinuerlig ökning av rapporteringsgraden noteras. På utbildningscentrum finns separata siffror för olika verksamheter: vuxenutbildning har 2 KIA- anmälningar, arbetsmarknadsenheten 1, Malenagymnasiet 6. Rapporteringen via KIA- systemet löper på och åtgärder följs upp kontinuerligt för att förebygga upprepade incidenter. Datum Datum Ärendenr Handlingsid 2026-01-19 2026/10 Rapport Tabell ur KIA som visar händelser och riskobservationer över tid. Ett aktivt arbete för att öka rapporteringsgraden tros ligga bakom i vart fall en del av ökningen av inrapporterade tillbud och olycksfall. Varför färre riskobservationer gjorts 2025 än föregående år behöver analyseras närmare för att se om insatser för att höja antalet riskobservationer krävs. Datum Datum Ärendenr Handlingsid 2026-01-19 2026/10 Rapport Övergripande prioriteringar För kommande år pekar uppföljningarna inom samtliga verksamheter på ett antal gemensamma prioriteringar: • Stärka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön o Arbetsbelastning och återhämtning är ett återkommande utvecklingsområde i alla verksamheter. o Behov av fortsatt arbete med psykologisk trygghet, samsyn, delaktighet och lokalt anpassade OSA-insatser. o Kompetensförsörjning, nya medarbetare och förändrade lagkrav påverkar gruppklimat och stabilitet. • Fysiska förutsättningar och lokalfrågor o Flera verksamheter beskriver trångboddhet, bristande arbetsrum, brister i ventilation, tillgänglighet samt behov av mer ändamålsenliga lokaler. o Lokalfrågor ligger ofta utanför verksamhetens direkta kontroll och kräver förvaltningsövergripande prioritering, investeringar och dialog med fastighetsägare. • Digital arbetsmiljö och systemstöd o Övergång till nya system (lärplattformar, elevhanteringssystem, bibliotekssystem m.fl.) skapar tillfälliga belastningstoppar. o Behov av digitalt stöd, fortbildning, digironder samt att skapa mer sammanhängande digitala strukturer. o AI lyfts fram som potentiellt stöd för att minska administrativ belastning. • Hot, våld och säkerhetsarbete o Hot- och våldssituationer är ett uttalat prioriterat område i flera verksamheter och kräver fortsatt struktur, utbildning och praktiska övningar. o Ökad rapporteringsgrad i KIA ses som positiv men kräver systematisk uppföljning och återkoppling. • Utveckling, lärande och kultur o Förvaltningen arbetar redan aktivt med friskfaktorer, lärande organisation och gemensamma utvecklingsdagar. o Detta bör fördjupas och fortsatt knytas tätare till arbetsmiljöstrategierna. Slutsatser Arbetsmiljöarbetet genomsyras av en hög grad av delaktighet och struktur. Enheterna arbetar aktivt med både förebyggande och främjande insatser, och det finns en tydlig rörelse mot utvecklad systematik samt ökat fokus på hälsa, trygghet och lärande. Detta är särskilt tydligt i arbetet med friskfaktorer, där förvaltningen på bred front använder gemensamma modeller och verktyg. Minskad sjukfrånvaro, goda enkätresultat och förbättrad rapporteringsgrad visar en positiv trend, samtidigt ställer komplexiteten i verksamheterna höga krav på systematisk uppföljning för långsiktig och hållbar utveckling av arbetsmiljön. Datum Datum Ärendenr Handlingsid 2026-01-19 2026/10 Rapport De samlade resultaten visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet är väl etablerat och utvecklas positivt, med strukturer som APT, skyddsronder, arbetsmiljöenkäter, OSA-arbete och friskfaktorer som är integrerade i vardagen. Samtidigt finns gemensamma och återkommande utmaningar: • Arbetsbelastning och återhämtning – Trots minskad sjukfrånvaro i vissa verksamheter kvarstår en hög belastning, särskilt inom skolområdet och vissa enheter inom socialtjänsten. • Fysiska lokaler påverkar arbetsmiljön tydligt – Trångboddhet, ventilation, arbetsrum och tillgänglighet är återkommande hinder som inte kan lösas enbart i verksamheterna. Detta kräver strategiska beslut och prioriteringar i samverkan med andra förvaltningar och kommunala bolag. • Digitala system är både möjligheter och utmaningar – Pågående systembyten och digitala förändringsresor bidrar till högre krav på kompetens, tydlighet och stöd. Digital arbetsmiljö behöver fortsatt följas genom digironder och kompetensutveckling. • Hot och våld – arbetet blir mer systematiskt, men behöver fortsätta utvecklas – Ökad rapporteringsgrad ses som tecken på en mer trygg och öppen rapporteringskultur. Samtidigt behöver åtgärder, uppföljning och övningar kvalitetssäkras ytterligare. • Kultur, lärande och delaktighet är tydliga framgångsfaktorer – Där verksamheter investerat i gemensamma dagar, tydligare kommunikation och strukturer för lärande syns även en starkare vi-känsla och högre engagemang i medarbetarundersökningar. Kristin Skoog Utredningsstrateg Familjeförvaltningen Datum Datum Ärendenr Handlingsid 2026-01-19 2026/10 Rapport BEGREPPSLISTA SAM – Systematiskt arbetsmiljöarbete Suntarbetsliv – nationell samverkansorganisation gemensamt driven av de fackliga organisationerna samt arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona. HME – Hållbart medarbetarengagemang, ett standardiserat index och en enkätmodell framtagen av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser) för att mäta hur engagerade medarbetare är i sitt arbete på ett långsiktigt och hållbart sätt. APT – Arbetsplatsträff, sker i frekvens och med dagordning framtagen i samverkansavtal mellan de fackliga organisationerna och Sjöbo kommun Friskfaktorer - Friskfaktorer är förhållanden i arbetsmiljön som gör att medarbetare mår bra, trivs och kan prestera väl. Fackliga organisationer och Sjöbo kommun har gemensamt beslutat att friskfaktorer utifrån Suntarbetslivs modell ska ingå i alla samverkansmöten. Digirond – ett verktyg framtaget av Suntarbetsliv för att undersöka och förbättra den digitala arbetsmiljön. AI – Artificiell intelligens OSA – Organisatorisk och social arbetsmiljö, ingår som en del av SAM regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Psykologisk trygghet – en arbetsmiljö där det är tryggt att vara sig själv och ta sociala risker. Det gör att team lär sig mer, presterar bättre och mår bättre – och betraktas idag som grundpelare i moderna, hållbara och innovativa arbetsplatser. Pågående dödligt våld – PDV, ett svenskt begrepp som beskriver en akut situation där en eller flera gärningspersoner aktivt försöker skada eller döda så många människor som möjligt, ofta på kort tid och med hög intensitet. Det kan handla om skjutningar, knivattacker, attacker i skolor, på arbetsplatser eller i offentliga miljöer. Hypergene – Sjöbo kommuns nuvarande system för planering, uppföljning, analys och verksamhetsstyrning. KIA – Kommunernas Informationssystem om Arbetsmiljö. Det är ett webbaserat system som används av kommuner för att rapportera, hantera och följa upp tillbud, risker, olyckor och arbetsskador. Systemet är utvecklat av Afa Försäkring i samarbete med arbetsmarknadens parter och används i kommuner över hela Sverige. - aj/oj -händelse/tillbud/olycksfall - vad anmäls vart? Sammanträdesprotokoll Datum 2026-02-03 Samhällsbyggnadsnämnden §6 ÄrendenrALL.2026.70 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämndenbeslutargodkännaredovisningenavuppföljningenavdet systematiskaarbetsmiljöarbetet2025. __________ Sammanfattning Uppföljningavdetsystematiskaarbetsmiljöarbetetskerårligeniformavenanalysav förvaltningschefen.Sammanställningenskageenhelhetsbildavarbetsmiljöfrågorsom förvaltningenharhanteratocharbetsmiljöfrågorsomstickerutochärbetydelsefullaattlyfta fram.Förvaltningensredovisningbehandlaspåförvaltningenssamverkansmöte(F-sam). Redovisningeninklusiveprotokollfrånsamverkansgruppenbehandlasinämndenochskickas sedanvidaretillkommunstyrelsen. Beslutsunderlag ·Årliguppföljningavdetsystematiskaarbetsmiljöarbetet-analysavförvaltningschef2025. ·Protokollfrånsamverkansgrupppåförvaltningsnivåförsamhällsbyggnadsförvaltningen (FSAM)2026-01-26 Beslutet skickas till ·HR-avdelningen ·Kommunstyrelsen Justerandessign Utdragsbestyrkande Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Mall för analys – förvaltningschef Förvaltning:Samhällsbyggnadsförvaltningen Verksamhetsår:2025 Sammanfattning Geenkortsammanfattningipunktformavarbetsmiljöfrågorsomdinförvaltninghar hanteratunderåret: •Totalsjukfrånvaroiförhållandetilltillgängligtidvarlågtpåförvaltningenunderåret,2,8%, (kommungenomsnittär7,8%). •Arbetatmedfriskfaktorlabbet,vilketharökatmedvetenhetenomfriskfaktorerochhurde påverkararbetsmiljön. •Frekventaavstämningarmellanchef-medarbetaregerbättrerelationerochinblick.Chefen blirocksåuppdateradkringmedarbetaresarbetsmiljö. •Utbildningihjärt-lungräddningärgenomförd. •Genomförtenutvecklingsdagmedfokuspåarbetsmiljö,samarbeteochgruppdynamikpå bygglovsenheten. •Revideratintroduktionsrutinerpåstrategienheten. •Storfördelatthelaförvaltningenkansamlassamtidigtpåengemensamarbetsplatsträffca 1ggr/månad.Detunderlättarkommunikationomdenskerdirektmellanförvaltningsledning ochmedarbetare,missförståndkanundvikasochfrågorkanhanterasdirekt. Arbetsmiljöfrågorfinnsmedsomenståendepunktpåvarjearbetsplatsträff. •RevideringavrutinersomhanterarreceptionochbesökpåOmmavägenharpåbörjatsmen ärännuinteklart.Detärgemensammarutinerförsamhällsbyggnadsförvaltningenoch tekniskaförvaltningen.Arbetetkommerattavslutasunder2026. Godaexempel Beskrivminsttregodaexempelpågenomfördaförbättringsåtgärderochresultatetavdem: 1.Ettflertalmindreaktivitetergenomfördasomfrämjarsamhörighetenochgodgemenskap. Småinsatsersombetyderväldigtmycketfördenallmännatrivseln,texattfiravidolika tillfällen.En”Guldtavla”äruppsatt,vilketinnebärattnärnågotbrainträffatsåsättsdetupp enpost-it-lapppåentavla.Vidtiostyckenlapparfirasdet. 2.Viharjobbatmedfriskfaktorlabbetaktivtochdetarbetetharvaritpositivtochuppskattat. 3.HLR-utbildningförmedarbetarna. Systematisktarbetsmiljöarbete Utifråndetsomframkommitienkätundersökningenavdetsystematiskaarbetsmiljöarbetet påenheterkommerviarbetamedföljandeförbättringsområde 1.Vidhålladenpositivastämningenocharbetsmiljöngenomolikaaktiviteter.Enavde viktigasteärattfortsättamedentydligkommunikationmellanvarandraochmellan ledning/medarbetare.Arbetsplatsträffarnadärsamtligamedarbetarepåförvaltningen samlasärhärettviktigtmoment.Vidarekommerviattfortsättamedettflertalmindre aktivitetersomfrämjarsamhörighetenochgodgemenskap. 2.Färdigställagemensammarutinertillsammansmedtekniskaförvaltningenavseendehur besökareomhändertasochgesservicepåOmmavägen. 3.Isambandmedarbetsplatsträffskavirepeteraderutinersomfinnsgällandearbetsmiljö, såsamtligamedarbetareharkunskapomkringdem.Nödvändigtförbådenyamedarbetare ochävenenpåminnelsefördesomvaritpåförvaltningenlitelängre. Arbetsmiljöutmaningar Beskrivkortarbetsmiljöbristeripunktformsomdinförvaltninginteharkunnatåtgärdaeller behöverarbetavidaremed.Beskrivävenkortfattatorsakertillattåtgärdernainteharkunnat genomföras:  Färdigställagemensammarutinertillsammansmedtekniskaförvaltningenavseende besöksmottagningpåOmmavägen.Frågorsommåsteklargörasärivilkenomfattning förvaltningarnaskahanterabesökandeochvilkennivåpåservicesomskages.Frågan hängerintimtsammanmedkontaktcentersverksamhetpåkommunhusetoch samverkanmåsteskemeddem.Ettutvecklingsarbetepågårochintentionenärbland annatattdeAI-verktygsomsamhällsbyggnadsförvaltningenutvecklarskaskyndapå processenochunderlättaarbetetförallaparter.  PåminnaallamedarbetareomattupprättarapportiKIA-systemetvidallatillbud, olyckor,skadorochriskeriarbetsmiljön.Ävenanmälanavkränkandesärbehandling, diskrimineringochtrakasserier/sexuellatrakasserierskagörasiKIA-systemet. Övergripandeprioriteringariförvaltningen Beskrivövergripandearbetsmiljöprioriteringardinförvaltningkommerattarbetamedunder kommandeår(2026): 1. Färdigställagemensammarutinertillsammansmedtekniskaförvaltningenavseende besöksmottagningpåOmmavägen. 2.Vidhålladenpositivastämningenocharbetsmiljöngenomolikaaktiviteter.Enavde viktigasteärattfortsättamedentydligkommunikationmellanvarandraochmellan ledning/medarbetare.Arbetsplatsträffarnadärsamtligamedarbetarepåförvaltningen samlasärhärettviktigtmoment.Vidarekommerviattfortsättamedettflertalmindre aktivitetersomfrämjarsamhörighetenochgodgemenskap. 3.Fortsattförvaltningsgemensamutbildningikommunikationsfrågor.Dessafrågorbehöver ständigthållasaktuellasåattvisommyndighetsförvaltningkanmötavåra kommunmedborgarepåettprofessionelltsätt. 4.PåminnamedarbetareomattupprättarapportiKIA-systemetvidallatillbud,olyckor, skadorochriskeriarbetsmiljön.Ävenanmälanavkränkandesärbehandling,diskriminering ochtrakasserier/sexuellatrakasserierskagörasiKIA-systemet. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06

§ 7 Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport Handlingar i enlighet med ovanstående har sänts ut tillsammans med kallelsen enligt följande. • Årsredovisning 2025: Bilaga 3 till kallelsen • Revisionsberättelse: Bilaga 4 till kallelsen • Granskningsrapport: Bilaga 5 till kallelsen ☐ Kommunen röstar för att handlingarna har framlagts för stämman ☐ Kommunen röstar för att handlingarna inte har framlagts för stämman ☐ Kommunen avstår från att rösta

§ 8 Beslut om a. fastställelse av förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning ☐ Kommunen röstar för att framlagd förvaltningsberättelse ska fastställas ☐ Kommunen röstar för att framlagd förvaltningsberättelse inte ska fastställas ☐ Kommunen avstår från att rösta --- ☐ Kommunen röstar för att framlagd resultaträkning ska fastställas ☐ Kommunen röstar för att framlagd resultaträkning inte ska fastställas ☐ Kommunen avstår från att rösta --- ☐ Kommunen röstar för att framlagd balansräkning ska fastställas ☐ Kommunen röstar för att framlagd balansräkning inte ska fastställas ☐ Kommunen avstår från att rösta b. disposition av bolagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att utdelning inte ska genomföras. Styrelsen föreslår årsstämman att i ny räkning ska balanseras 129 683 396 kronor. ☐ Kommunen röstar ja till styrelsens förslag ☐ Kommunen röstar nej till styrelsens förslag ☐ Kommunen avstår från att rösta c. ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören ☐ Kommunen röstar för att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet ☐ Kommunen röstar för att styrelsens ledamöter och verkställande direktören inte beviljas ansvarsfrihet för 2025 års verksamhet ☐ Kommunen avstår från att rösta

SÖRF § 9 Dnr Information om verksamheten Sydöstra Skånes Räddningstjänst Direktionen tar del av följande information om verksamheten: • Delar av direktionen har mottagit ett anonymt mail. Detta har med beaktan lagts till handlingarna. • Rekryteringar: o Administratör o Verksamhetssamordnare/insatsledare o RIB • Anmält SÖRF till NIS2-direktivet Föredragande Räddningschef Martin Andersson Justerares signatur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-02-26

SÖRF § 10 Dnr 2026/4 Årsredovisning för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 2025 Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund godkänner årsredovisningen för 2025. Sammanfattning av ärendet Årsredovisningen är ett dokument där budgeterade eller planerade värden jämförs med verkliga värden inklusive verksamhetsberättelser. Ekonomisk uppföljning är en del av den ekonomiska styrningen. Protokollsutdrag, årsredovisning samt revisionernas bedömning ska skickas till respektive medlemskommuns kansli för beslut i Kommunstyrelse/Kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025, Tjänsteskrivelse av räddningschef Martin Andersson den 18 februari 2026. Förslag till beslut Direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund godkänner årsredovisningen för 2025. Föredragande Räddningschef Martin Andersson Ekonom Hanna Meskenna Enhetschef Håkan Andersson Verksamhetschef Micael Jönsson Verksamhetschef Sebastian Severinsen Verksamhetschef Jimmy Olofsson Beslut skickas till: Kommunfullmäktige i medlemskommunerna Justerares signatur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-02-26

§ 11 Val av a. ordförande Valberedningens förslag framgår av bilaga 2a till kallelsen. Valberedningen föreslår årsstämman att till ordförande intill slutet av nästa årsstämma utse • Anna Westerling, ekonomidirektör, Malmö stad, född 1968, (nyval, förslag att ordförande väljs med förbehåll om godkänd extern lämplighetsprövning av Finansinspektionen) Intern lämplighetsprövning av Anna Westerling som ordförande har genomförts innan årsstämman, med preliminärt internt lämplighetsprövningsbeslut fattat av vice ordförande Lars Niklasson. Under förutsättning av godkänt preliminärt internt lämplighetsprövningsbeslut har fattats av vice ordförande så föreslår valberedningen stämman att godkänna den interna lämplighetsprövningen. ☐ Kommunen röstar ja till valberedningens förslag att godkänna den interna lämplighetsprövningen avseende Anna Westerling ☐ Kommunen röstar nej till valberedningens förslag att godkänna den interna lämplighetsprövningen avseende Anna Westerling ☐ Kommunen avstår från att rösta avseende den interna lämplighetsprövningen --- ☐ Kommunen röstar ja till valberedningens förslag att utse Anna Westerling till ordförande, med förbehåll om godkänd extern lämplighetsprövning av Finansinspektionen ☐ Kommunen röstar nej till valberedningens förslag att utse Anna Westerling till ordförande ☐ Kommunen avstår från att rösta avseende val av ordförande b. vice ordförande till styrelsen Valberedningens förslag framgår av bilaga 2a till kallelsen. Valberedningen föreslår årsstämman att till vice ordförande intill slutet av nästa årsstämma utse • Lars Niklasson, Malmö, född 1945 (omval, invald 2010). ☐ Kommunen röstar ja till valberedningens förslag ☐ Kommunen röstar nej till valberedningens förslag ☐ Kommunen avstår från att rösta

SÖRF § 12 Dnr 2026/5 Redovisning av meddelande 2026 Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund godkänner redovisningen av meddelande 2026. Sammanfattning av ärendet Beslut från kommunstyrelsen Sjöbo kommun den 28 januari 2026 § 5 - Kommunstyrelsens möten med nämnder m.m. 2026 Förslag till beslut Direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund godkänner redovisningen av meddelande 2026. Föredragande Räddningschef Martin Andersson Justerares signatur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-02-26

Öfn § 13 Dnr ÖFN 2025/23 Verksamhetsberättelse 2025 för Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd Sydöstra Skånes Överförmyndarnämnds beslut Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd beslutar godkänna verksamhetsberättelse för helåret 2025. Ärendebeskrivning I reglementet för ekonomistyrning framgår att kommunstyrelsen ska överlämna årsredovisningen till kommunfullmäktige och revisorerna senast 15 april året efter det år som redovisningen avser. I verksamhetsberättelsen beskrivs nämndens ansvarsområde, händelser av väsentlig betydelse, verksamhetsrisker samt nämndens ekonomi. Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd uppvisar ett överskott om 0,2 mnkr för helåret 2025, vilket innebär att verksamheten sammantaget bedrivits inom tilldelad budgetram. Ekonomiska konsekvenser Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd uppvisar ett överskott om 0,2 mnkr för helåret 2025, vilket innebär att verksamheten sammantaget bedrivits inom tilldelad budgetram. Barnperspektivet Överförmyndarnämndens verksamhet påverkar barnperspektivet främst genom att säkerställa rättssäkra och kontinuerliga ställföreträdarinsatser för barn som behöver god man. Medborgarperspektivet Överförmyndarnämndens verksamhet säkerställer att invånare som behöver stöd från en ställföreträdare får en rättssäker och kvalitativ insats. Digitaliseringen av ärendehanteringen förbättrar tillgängligheten och gör det enklare för medborgare att följa sina ärenden. Nämndens arbete med att ta tillvara synpunkter och missnöjesyttringar bidrar till ökad delaktighet och transparens. SSididaa 3 234 a avv 8 7739 Sydöstra Skånes Överförmyndarnämnd SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 9 april 2026 § 13 forts. Miljöperspektivet Överförmyndarnämndens påverkan på miljöperspektivet märks främst genom den pågående digitaliseringen av ärendehanteringen. Övergången till helt digitala ärenden minskar pappersförbrukningen och därmed verksamhetens klimatavtryck. Uppföljning Verksamhetsberättelsen är den sista uppföljningen för helåret 2025. Ingen ytterligare uppföljning planeras. Förvaltningens förslag till beslut Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd beslutar godkänna verksamhetsberättelse för helåret 2025. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samordnare kansli Anna Silver, handlingsid: ÖFN 2026.68. Verksamhetsberättelse 2025 för Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd, handlingsid: ÖFN 2026.69. _________ Beslutet skickas till: Ekonomichef Fredrik Rakar Kommunstyrelsen i Tomelilla, Sjöbo, Ystad och Simrishamns kommuner för kännedom SSididaa 3 245 a avv 8 7739 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum Östra Skånes hjälpmedelsnämnd 2026-02-25 Plats och tid Hjälpmedelscentrum 13:30-14:32 Michel Anefur (KD), Kristina Anderson (M), Monica Engebo (M), Beslutande Kristianstads kommun Skurups kommun Simrishamns kommun Kristina Lindbåge (S), Emine Hamza (M), Östra Margareta Rud (S), Kristianstads kommun Göinge kommun Hässleholms kommun Gunvor Olsson, Tomelilla Elisabeth Stenberg Michalski kommun (C) (S), Bromölla kommun Håkan Englund, Berit Lundström (S), Sjöbo Margaretha Lindquist (KD), Ersättare Kristianstads kommun (SD) kommun Hässleholms kommu Susanne Svensson, Bromölla Margaretha Lindquist, Eva Mellerström (M), Hörby kommun (Alt) Hässleholms kommun (KD) kommun Kristina Björnlund, Ulf Friberg, Övriga närvarande Lejla Smailagic, ekonom Hjälpmedelschef nämndssekreterare Katrin Nilsson, enhetschef Utses att justera Kristina Anderson Justeringens tid och plats Digital justering Sekreterare Paragrafer 1-5 Ulf Friberg Ordförande Michael Anefur 4 b Justerare 9 3 Kristina Anderson 5 9 d 7 9 0 3 6 b- 3 3 a 6- 9 e 4 1- 4 d c ef- 6 a d 7 d 6 e: c n e er ef e r ur at n g SSSididiada a3 2 516 aa avvv 89 7739 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 2026-02-25

§ 14 Val av suppleanter till styrelsen Valberedningens förslag framgår av bilaga 2a till kallelsen. Valberedningen föreslår årsstämman att till suppleant intill slutet av nästa årsstämma utse • Ann-Christin Walméus, ekonomichef, Vellinge kommun, född 1961 (omval, invald 2017) • Stefan Tengberg, f.d. ekonomidirektör, Varbergs kommun, född 1955 (omval, invald 2017) ☐ Kommunen röstar ja till valberedningens förslag ☐ Kommunen röstar nej till valberedningens förslag ☐ Kommunen avstår från att rösta

§ 15 Fastställande av ordningen för suppleanternas inträde som tjänstgörande i styrelsen Valberedningens förslag framgår av bilaga 2a till kallelsen. Valberedningen föreslår stämman att besluta att vid förfall för Anna Westerling, Lars Niklasson, Kjell Rosenlöf, Iréne Robertsson, Jan Willgård, Malin Ekblad, Helena Steffansson Carlsson och Tove Möller Andersson inträder i första hand Ann-Christin Walméus och i andra hand Stefan Tengberg. ☐ Kommunen röstar ja till valberedningens förslag ☐ Kommunen röstar nej till valberedningens förslag ☐ Kommunen avstår från att rösta

§ 16 Val av revisorer och revisorssuppleant Valberedningens förslag framgår av bilaga 2a till kallelsen. Valberedningen föreslår stämman att till revisor intill slutet av nästa bolagsstämma utse • KPMG med auktoriserade revisorn Gunilla Wernelind som huvudansvarig revisor. ☐ Kommunen röstar ja till valberedningens förslag ☐ Kommunen röstar nej till valberedningens förslag ☐ Kommunen avstår från att rösta

§ 17 Val av lekmannarevisorer och suppleanter Lekmannarevisorer och suppleanter är valda för mandatperioden, men fyllnadsval krävs vid årsstämman 2026. Valberedningen föreslår stämman att besluta om följande lekmannarevision. Ordinarie • Åke Christiansson, Malmö, född 1954 (vald för mandatperioden, inget val vid årsstämman 2026, ursprungligen vald 2023) och • Bengt Wallin, Sölvesborg, född 1946 (fyllnadsval 2026, tidigare vald som suppleant för mandatperioden, ursprungligen vald 2019). Ersättare • Anders Karlsson, Skurup, född 1959 (fyllnadsval 2026) och • Berit Nilsson, Markaryd, född 1949 (fyllnadsval 2026). ☐ Kommunen röstar ja till valberedningens förslag ☐ Kommunen röstar nej till valberedningens förslag ☐ Kommunen avstår från att rösta

§ 18 Ärendenummer 2026/76 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 Tekniska nämnden beslutar Nämnden beslutar att godkänna redovisningen av uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 samt prioriteringar för 2026. Sammanfattning av ärendet Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM innebär att man kontinuerligt i det dagliga arbetet uppmärksammar både psykologiska och sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av fysisk karaktär. Samt att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas eller blir sjuka. Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren årligen göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 30 januari 2026 Analysrapport för arbetsmiljöenkät 2025 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 samt prioriteringar för 2026 Förvaltningens arbetsmiljömål för 2026 Beslut skickas till: Kommunstyrelsen, HR-avdelningen Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Tekniska förvaltningen Förvaltning: Tekniska förvaltningen Verksamhetsår: 2025 Sammanfattning Ge en kort sammanfattning i punktform av arbetsmiljöfrågor som din förvaltning har hanterat under året: • Fortsatt arbete med värdegrundsarbete och självledarskap på förvaltningsövergripande nivå, sammanflätas med friskfaktorer och hälsofrämjande ledarskap • Stora investeringsprojekt som löper över flera år som kommer lyfta den fysiska arbetsmiljön på flera av kommunens anläggningar: Friluftsbad, reningsverk och vattenverk. • Fortsatt arbete med att Införande av robotgräsklippare har skapat mindre stress bland personalen Goda exempel Beskriv minst tre goda exempel på genomförda förbättringsåtgärder och resultatet av dem: 1. Fritidsverksamheten har fortsatt sitt arbete med att införa robotgräsklippare på idrottsplatser. Resultatet är frigjort tid (mindre stress). 2. Renoveringen av friluftsbad (Oran) skapar bättre arbetsmiljöförhållande. Ett tungt och stressigt arbete med att måla bassängerna varje år försvinner i och med installation av liner i bassänger. Utrivning av 50 år gammal utrustning och installation av nytt reningsverk och kemikaliedoseringsutrustning ger bättre arbetsmiljö. 3. Generellt pågår ett arbete på va-verksamheten med översyn av bassängräcke och lyftanordningar med förbättringar och uppgraderingar. Säkrare och tryggare arbetsmiljö. 4. Nytt järnkloridhus på Sjöbo avloppsreningsverk skapar bättre och säkrare kemikaliehantering och ger bättre arbetsmiljö för personalen, renare och tillgängligare. 5. Park har infört måndagsmöte där man har stående diskussioner kring arbetsmiljö, risker och tillbud. Har gett resultat med fler anmälda tillbud och riskobservationer från gruppen. Systematiskt arbetsmiljöarbete Utifrån det som framkommit i enkätundersökningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet på enheter kommer vi arbeta med följande förbättringsområde 1. I och med fastställda övergripande arbetsmiljömå (2025) kan verksamheterna/enheten arbeta vidare med egna arbetsmiljömål. Fortsätta arbeta med den övergripande rutinen förstahjälp och krisstöd. 2. Verksamheterna ska arbeta med den övergripande riskinventeringen/bedömningen (kvarstår sedan 2023). Är ett fortlöpande arbete. 3. Kvarstår sedan tidigare år att få upp antalet anmälda tillbud. Antalet är lågt i en förvaltning som vår. Arbetsmiljöutmaningar Beskriv kort arbetsmiljöbrister i punktform som din förvaltning inte har kunnat åtgärda eller behöver arbeta vidare med. Beskriv även kortfattat orsaker till att åtgärderna inte har kunnat genomföras: • Centrala dokument, mål och rutiner inom förvaltningen. • Stora investerings och utredningsprojekt kräver stora resurser, pengar personal och tid. Att hitta balans mellan projekt och den ordinarie dagliga driften. Det är lätt att de stora projekten äter upp alla tillgängliga resurser på bekostnad av den dagliga driften. • Tid som den resurs som saknas mest för att utföra delar av arbetsmiljöarbetet. Begränsade personalresurser med hög arbetsbelastning och höga mål och krav på framdrift. Tydliggöra kopplingen mål – resurs. • Fortsätta arbetet inom förvaltning och arbetsgrupp att förbättra samarbetsklimatet. Öka förståelsen för sitt självledarskap och att man är en del i den gemensamma arbetsmiljön. Övergripande prioriteringar i förvaltningen Beskriv övergripande arbetsmiljöprioriteringar din förvaltning kommer att arbeta med under kommande år (2026): 1. Prioriterat är arbete med den grundläggande styrningen och uppföljningen inom arbetsmiljöområdet, förvaltningscentrala dokument och rutiner ska tas fram 2. Fortsatt arbete med hela förvaltningen gällande roller, uppdrag och att vi alla är delar (viktiga) i något större. All personal har en viktig roll att spela som länken i kedjan som skapar bästa möjliga vardag för våra kommuninvånare. 3. Att få upp antalet anmälda tillbud/riskobservationer, dessa ligger tillgrund för förbättringsåtgärder för arbetsmiljön. Tekniska förvaltningen 2025-12-04 Jesper Övergripande Andersson Flik Arbetsmiljömål Avsnitt ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN Sjöbo kommun har en arbetsmiljöpolicy som reviderades av kommunfullmäktige 19 juni 2024 § 86. Policyn peka ut ett antal centrala mål och åtgärder för arbetsmiljöarbetet. Sjöbo kommun ska utifrån ett proaktivt förhållningssätt verka för: • Ett hållbart arbetsliv med arbetsförhållande som möjliggör arbete fram till pensionen • Delaktighet, utvecklingsmöjligheter och samverkan så att alla medarbetare upplever sig sedda, hörda, respekterade och medskapande • Arbetsplatser med fokus på friskfaktorer där varje medarbetare känner arbetsglädje och stolthet, lust att lära och vilja att utveckla verksamheten • Inga anställda ska utsättas för kränkande särbehandling som t ex mobbning, psykiskt våld, social utstötning eller trakasserier • Tydlig arbetsmiljöorganisation för medarbetare och elever Vidare säger policyn att - respektive förvaltning/nämnd har att utifrån de övergripande målen formulera konkreta och uppföljningsbara mål. De ska följa den övergripande arbetsmiljö-policyn och innehålla såväl fysiska som organisatoriska och sociala arbetsmiljömål. Varje arbetsställe ska göra handlingsplaner med konkreta åtgärder för den egna verksamheten som syftar till att uppnå kommunfullmäktige och nämndens mål. ARBETSMILJÖMÅL FÖR TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Område Vad ska göras/Mål Hur följer vi upp? Ingående Målvärde Utfall Indikator värde 2026 2026 2025 Sjukfrånvaro Kortsikt Sjukfrånvaron ska hållas %, tillsvidare. 4,74 <3,0 stabil under målvärde Lång (5 år) Sjukfrånvaron ska minska %, löpande 4,12 <4,0 medelvärde över 5 år, tillsvidare Frisknärvaro Öka andelen friska %, tillsvidare 41,38 >50 medarbetare Tekniska förvaltningen 2025-12-04 Jesper Övergripande Andersson Flik Arbetsmiljömål Avsnitt Personal- omsättning Minskad %, alla inkl. 27,26 <8 personalomsättning eller pension/ stabilt under målvärde, sjukersättning, genom att ökad trivsel tillsvidare anställd Tillbud och riskobservationer Antalet anmälningar av Antalet 0,45 1 tillbud och anmälningar av riskobservationer ska öka tillbud och riskobservationer i KIA-systemet per tillsvidare anställd OSA Ta fram konkreta Finns/finns inte (5 1 5 arbetsmiljöaktiviteter för arbetsplatser*) respektive arbetsplats Ta fram lönekriterier, Finns/finns inte 0 1 förvaltningsövergripande Mål/aktiviteter för Finns/finns inte 5 5 respektive arbetsplats/verksamhet utifrån tekniska nämndens verksamhetsplan ska vara kända i verksamheten *Ommavägen 30, Ommavägen 20, Hammargränd 4, Sjöbo simanläggning och Reningsverksvägen. Årlig uppföljning av det systemaska arbetsmiljöarbetet Vilken förvaltning arbetar du i? Namn Antal % Familjeförvaltningen 0 0 Kommunledningsförvaltningen 0 0 Samhällsbyggnadsförvaltningen 0 0 Tekniska förvaltningen 6 100 Vård- och omsorgsförvaltningen 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Familjeförvaltningen - jag arbetar i: Namn Antal % Ledning/Admin/Stab familjeförvaltningen 0 0 Kultur o Frid-verksamhet/ledning/admin 0 0 Bibliotek 0 0 Frid 0 0 Kulturskolan 0 0 Allmänkultur 0 0 Malenagymnasiet 0 0 StabUtbCentrum/SYV 0 0 Vuxenutb 0 0 AME 0 0 Ledning/stab Individ/Familj/Elevhälsa 0 0 Råd o Stöd Elevhälsa 0 0 Råd o Stöd Öppenvård 0 0 Myndighet Barn o Familj 0 0 Myndighet Vuxen o Integraon 0 0 Stab/Ledning Grund o Förskola 0 0 Förskolepool 0 0 Emanuelskolan 0 0 Anpassad grundskola 0 0 DBV 0 0 Förskola Grimstoa Område 1 0 0 Stab/ledning Område 1 0 0 Sandbäcksskolan 0 0 Storkskolan 0 0 Förskola Blentarp Område 2 0 0 Stab/ledning Område 2 0 0 Lövestad Skola 0 0 Vollsjö Skola 0 0 Stab/ledning Område 3 0 0 Förskola Vollsjö omr 3 0 0 Lövestad Förskola Område 3 0 0 Färsingskolan 0 0 Stab/ledning område 4 0 0 Total 0 0 Svarsfrekvens 0% (0/0) Kommunledningsförvaltningen - jag arbetar i: Namn Antal % Kommunledningsförvaltningen 0 0 Ledning/administraon KLF 0 0 Kansliavdelningen 0 0 HR-avdelningen 0 0 Utvecklingsavdelning 0 0 Ekonomi/Upphandling 0 0 Total 0 0 Svarsfrekvens 0% (0/0) Samhällsbyggnadsförvaltningen - jag arbetar i: Namn Antal % Bygglovsenhet 0 0 Miljöenhet 0 0 Ledn Bygg Miljö Strategi 0 0 Strategienhet 0 0 Total 0 0 Svarsfrekvens 0% (0/0) Tekniska förvaltningen - jag arbetar i: Namn Antal % Offentlig utemiljö 1 16,7 Samhällstjänster/VA 1 16,7 Ledning/stab Teknik 1 16,7 Frid/förening 2 33,3 Simanläggning/frilusbad 0 0 Serviceenheten 1 16,7 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Vård- och omsorgsförvaltningen- jag arbetar i: Namn Antal % Stab/Ledning Vård- och omsorg 0 0 Admin enhet vård omsorg 0 0 Måldsverksamhet 0 0 Kök Förskola skola 0 0 Kök Äldreomsorg 0 0 Ledning/stab LSS- verksamhet 0 0 LSS-boende Långdansgatan 0 0 LSS-boende Stapelgränd 3A 0 0 Socialpsykiatri 0 0 LSS-boende Redskapsgatan 0 0 Kordsvistelse LSS 0 0 LSS-boende Badgatan 0 0 LSS-boende Södergatan 0 0 LSS-boende Björkvägen 0 0 LSS Avlösare/Ledsagare 0 0 Daglig verksamhet 0 0 LSS-boende Schosgatan 0 0 LSS-boende Stapelgränd 3B 0 0 Ledning/stab Äldreomsorg Hemtjänst 0 0 Hemtjänst Blentarp Napatrullen 0 0 Hemtjänst Lövestad Vollsjö 0 0 KTV HUR Björkb Na 0 0 Hemtjänst Sjöbo 1-2 0 0 Hemtjänst Sjöbo 3-4 0 0 Hemsjukvård Rehab/kommunal primärvård 0 0 Handläggarenhet - LSS, Bistånd 0 0 Stab Ledning Särskilt boende 0 0 Särskilt boende Björkbacken, sjöbo 0 0 Särskilt boende Rosenlund, Lövestad 0 0 Särskilt boende Solkullen, Vollsjö 0 0 Särskilt boende Sandbäcksgården, Sjöbo 0 0 Särskilt boende Ängsgården, sjöbo 0 0 Bemanningsenheten/pool Vård omsorg 0 0 Bemanning/rekrytering Vård omsorg 0 0 Total 0 0 Svarsfrekvens 0% (0/0) Ange vilka personer som varit med vid besvarande av enkäten och era roller. Patrik Larsson . Simhallschef. Jonni Walter, Fridstekniker Jesper Andersson FC och Malin Mandin Skyddsombud/Ombud Vision Malin Mandin TF enhetschef Håkan Andersson Sanna Lynghed, verksamhetschef samt Malin Mandin, skyddsombud Peter Hellichius Arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"/"DELVIS"? Sjöbo Kommuns arbetsmiljöpolicy är känd på enheten/enheterna. Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Enheten/enheterna har konkreta mål för arbetsmiljön, som omfaar såväl den fysiska som organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Namn Antal % JA 4 66,7 NEJ 0 0 DELVIS 2 33,3 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Behöver ses över Finns på förvaltningsnivå men inte nedbruten ll enheten. Vi arbetar med målen på APT. Jag som chef har få en skrilig fördelning av mina arbetsmiljöuppgier. Namn Antal % JA 5 83,3 NEJ 1 16,7 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Har inte få fördelningen skrilig än Jag har skriligen fördelat arbetsmiljöuppgier vidare i min organisaon Namn Antal % JA 3 50 NEJ 2 33,3 DELVIS 1 16,7 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Som första linje chef så har jag ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö. Tf chef serviceenheten har inte ännu få fördelning Har själv inte få fördelningen, men ska inte dela vidare Arbetsmiljöarbetet sker i samverkan med medarbetare och skyddsombud. Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Enheten/enheterna har regelbundet arbetsplatsträffar och arbetsmiljö är alld en punkt på dagordningen. Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Vi har llräckliga kunskaper om riskerna i arbetet och vad som främjar en god arbetsmiljö. Namn Antal % a) Chef 6 100 b) Skyddsombud 5 83,3 c) Medarbetare 5 83,3 Total 16 266,7 Svarsfrekvens 100% (6/6) Rehabiliteringsutredningar vid upprepande kordsfrånvaro och sjukdomsfall längre än en månad uörs alld. Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Vi känner ll och eerlever kommunens centrala runer för det systemaska arbetsmiljöarbetet (Årshjulet). Namn Antal % JA 4 66,7 NEJ 0 0 DELVIS 2 33,3 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? TF chef, men ska a mer på det Känner ll det men eerlever inte alla delar Din enhet/enheter har och llämpar runer för: Namn Antal % a) Alkohol och droger 5 83,3 b) Introdukon 6 100 c) Arbetsanpassning och rehabilitering 5 83,3 d) Arbetsskador och llbud 6 100 e) Första hjälpen och krisstöd 6 100 f) Hot & Våld 6 100 g) Ensamarbete 4 66,7 h) Gravida och ammande arbetstagare 4 66,7 i) Kränkande särbehandling 6 100 j) Akva åtgärder enligt diskrimineringslagen 6 100 k) Medicinska kontroller (enligt regleringar 2 33,3 från arbetsmiljöverket) Total 56 933,3 Svarsfrekvens 100% (6/6) Ni har arbetat fram egna runer för det systemaska arbetsmiljöarbetet för enheten/enheterna. Namn Antal % JA 2 33,3 NEJ 2 33,3 DELVIS 2 33,3 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller"DELVIS"? Vi följer Sjöbo kommuns övergripande run Finns gamla, men behöver ses över Runer och riskbedömningar gås igenom inför säsongsarbete. Vi har inga egna runer för dea Enheten/enheterna har en övergripande riskinventering/riskbedömning av arbetsmiljön där vi dokumenterar och bedömer de risker som finns på enheten/enheterna (fysiska, organisatoriska och sociala risker) Namn Antal % JA 5 83,3 NEJ 0 0 DELVIS 1 16,7 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Uört på Stab/ledning. Arbetet är uppstartat på Ommavägen 20. Ufrån framkomna risker (Ovanstående fråga) har vi gjort åtgärder och uppräat handlingsplaner Namn Antal % JA 4 66,7 NEJ 0 0 DELVIS 2 33,3 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Där det finns behov Det genomförs årligen skyddsrond på enheten/enheterna Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Jag som chef genomför årliga PLUS-samtal med mina medarbetare Namn Antal % JA 5 83,3 NEJ 0 0 DELVIS 1 16,7 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Vet ej om jag har denna rollen när det är dags för PLUS-samtal. Men om jag har det så ska de givetvis genomföras Vi undersöker den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Vi undersöker verksamhetsspecifika risker Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Vi genomför undersökning och skrilig riskbedömning: Namn Antal % a) Vid förändringar 6 100 b) Genom regelbunden översyn (enligt 4 66,7 årsplan) c) När något hänt (T.ex. llbud eller 6 100 arbetsskada) Total 16 266,7 Svarsfrekvens 100% (6/6) Vi åtgärdar risker som framkommer i riskbedömning och gör handlingsplaner för de åtgärder som inte genomförs omedelbart Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Vi följer upp a genomförda åtgärder har få önskad effekt Namn Antal % JA 3 50 NEJ 0 0 DELVIS 3 50 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? kan bli bäre på uppföljning av handlingsplaner och deras effekter Kan bli bäre på uppföljningar Vi rapporterar llbud och arbetsskador i KIA Namn Antal % JA 4 66,7 NEJ 0 0 DELVIS 2 33,3 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Tillbud kunde rapporteras oare Det läggs in händelser och llbud men inte i den omfaning som önskas. Vi utreder, åtgärdar och följer upp orsakerna ll llbud, ohälsa och olycksfall för a förebygga a det inte händer igen Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Vi gör en sammanställning av arbetsskador och llbud Namn Antal % JA 5 83,3 NEJ 1 16,7 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller"DELVIS"? det är relavt få men de tas upp på apt och veckomöten. Vi anmäler alld arbetsskador ll försäkringskassan Namn Antal % JA 5 83,3 NEJ 0 0 DELVIS 1 16,7 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Kan har missat någon, ska kontrolleras. Vi anmäler allvarliga llbud och allvarliga olycksfall ll arbetsmiljöverket Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Enheten/enheterna har en aktuell förteckning över arbetsmiljölagar och föreskrier som gäller för vår verksamhet. Namn Antal % JA 2 33,3 NEJ 1 16,7 DELVIS 3 50 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? har inte alla och behovet har inte funnits. Det finns ingen sammanställning, men kunskap finns om var dessa hias på resp myndighet tex AFSAR Det finns a hia på myndighetens hemsida och då får man även uppdateringarna rä Vi har ingen förteckning men medarbetarna vet var de kan hias. Vi nyjar extern sakkunskap inom arbetsmiljöområdet när det behövs, t.ex. företagshälsovården. Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Jag som chef har befogenheter och resurs för a kunna uöra lldelade arbetsmiljöuppgier Namn Antal % JA 5 83,3 NEJ 1 16,7 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Har inte få det fördelat ll mig så känner inte a jag har rä befogenheter Om befogenheter eller resurser skulle saknas vet jag hur en sådan fråga förs vidare Namn Antal % JA 6 100 NEJ 0 0 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Vi har ly frågan om våld i nära relaoner på APT någon gång under året Namn Antal % JA 3 50 NEJ 3 50 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? har inte gjort ännu, kommer under året. Det har inte blivit aktuellt, kommer a tas upp på individnivå i och med ny mall PLUS-samtal För a vi har ny TF chef och frågan är hyfsat ʺnyʺ Jag som chef har ly frågan om våld i nära relaoner på PLUS-Samtal Namn Antal % JA 0 0 NEJ 6 100 DELVIS 0 0 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? punkten är ny ll kommande säsong se svar ovan Precis infört i PLUS-samtalen så jag är säker på a det kommer i nästa omgång Kommer a göra det vid nästa Plus-samtal Kommer på nästa PLUS-samtal i början av 2026. Tas vid nästa PLUS-samtal Vi har arbetat med friskfaktorer på APT under året Namn Antal % JA 4 66,7 NEJ 1 16,7 DELVIS 1 16,7 Total 6 100 Svarsfrekvens 100% (6/6) Varför valde du/ni a svara "NEJ"eller "DELVIS"? Vissa verksamheter/enheter har arbetat med dea inte alla. Förvaltningsövergripande arbete med värdegrunder och självledarskap Turbulent år på Serviceenheten, hoppas på lugn a arbeta framöver Beskriv en eller flera saker ni tycker ni har gjort bra under året kopplat ll arbetsmiljö och varför det blev bra: Det kan t.ex. vara en förbäringsåtgärd ni genomfört, en riskbedömning som blev extra bra, en samverkan som fungerat eller utbildning eller satsning ni genomfört. robot gräsklippare Förvaltningsövergripande träffar för a öka gemenskapen, uppskaat. Diskussioner kring värdegrunder och individens påverkan. Har inte svaren som TF. Organisaonsförändring där medarbetarna får ta e större ansvar har bidragit ll ökad arbetsglädje Med anledning av pågående förändringsarbete satsas det extra på arbetsmiljöarbetet, där medvetet fokus är OSA. Kan inte komma på något Å Å Åtgärder som inte har kunnat genomföras fullt ut och orsaker ll dessa: • Åtgärder som är påverkningsbara för oss, som vi behöver jobba vidare med: • Åtgärder som inte är påverkningsbara för oss, som behöver lyas vidare i organisaonen: motoriserat lock ll bubbelpool på simanläggning. krävs investering av fasghetsbolag Fortsäa arbetet med vissa runer och planer, Äger inte frågan om lokalerna då vi inte är ägare Utmaningen a få medarbetare a göra fler llbudsanmälningar Trångboddhet på Ommavägen 30. Kan inte komma på något Övrigt/Kommentarer: Lokalerna ägs av annan part som måste vara med på förbäringsåtgärder. Lite slimmad organisaon där mycket hänger på individnivå. Vi äger inte våra egna lokaler, vilket påverkar vad man kan göra. Sammanträdesprotokoll FAM 2026/10 FAM 2026.468 Sammanträdesdatum 2026-02-24 2026-02-27 Familjenämnden

§ 19 Bemyndigande för styrelsen att antaga nya delägare samt att besluta om nyemission För det fall kommuner visar intresse för att bli delägare i Kommunassurans Försäkring AB föreslår bolagets styrelse årsstämman att styrelsen får ett begränsat bemyndigande att antaga nya delägare samt besluta om nyemission riktade till dessa. Styrelsen föreslår årsstämman att längst intill tiden för nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen och utan företrädesrätt för aktieägarna, besluta om emission av högst tjugo miljoner (20 000 000) kronor genom utgivande av högst 20 000 nya aktier och att emissionen får riktas till kommuner inom Sverige. Styrelsen föreslår årsstämman 2026 att fatta följande beslut. Årsstämman beslutar att bemyndiga styrelsen, längst intill tiden för nästa årsstämma, att vid ett eller flera tillfällen och utan företrädesrätt för aktieägarna, besluta om emission av högst tjugo miljoner (20 000 000) kronor genom utgivande av högst 20 000 nya aktier samt, att rätt att teckna nya aktier endast ska tillkomma nya delägare som biträder gällande ägardirektiv, aktieägaravtal och villkor i övrigt. Som ovan Kommunassurans Försäkring Styrelsen Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö • info@kommunassurans.se • 040-611 22 00 • kommunassurans.se 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Sida 167 a v 879 Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner och bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. Bilaga 8 Poströstningsformulär vid årsstämma 2026 i Kommunassurans Försäkring AB Röstande kommun: Ovan nämnda kommun får härmed rösta enligt följande vid årsstämma 2026 i Kommunassurans Försäkring AB. Kommunens poströst avges genom att ges in till Kommunassurans senast 2026-05-06 kl. 09:59 (via bolaget@kommunassurans.se – se i övrigt kallelsen).

§ 20 Beslut att gällande ägardirektiv, antaget av bolagsstämman den 16 november 2022, ska gälla även fram till nästa årsstämma Årsstämman behöver bekräfta att antaget ägardirektiv som har gällt under verksamhetsåret 2025 ska gälla även fram till nästa årsstämma. ☐ Kommunen röstar ja till att gällande ägardirektiv, antaget av bolagsstämman den 16 november 2022, ska gälla även fram till nästa årsstämma ☐ Kommunen röstar nej till att gällande ägardirektiv, antaget av bolagsstämman den 16 november 2022, ska gälla även fram till nästa årsstämma ☐ Kommunen avstår från att rösta För (kommun) Ort, datum Underskrift Namnförtydligande Titel/funktion SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06

§ 21. Avslutning Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö • info@kommunassurans.se • 040-611 22 00 • kommunassurans.se 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Sida 117 a v 879 Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner och bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. Bilaga 2a Malmö den 9 april 2026 Valberedningens förslag inför årsstämma i Kommunassurans Försäkring AB den 6 maj 2026 Valberedningen lämnar härmed följande förslag inför årsstämman den 6 maj 2026. Stämmoordförande, protokollförare och protokolljusterare (§§ 2 och 3) Valberedningen föreslår stämman att utse • Johan Svahnberg, Höör, som stämmoordförande • Fredrik Omdal, Kommunassurans vVD, att skriva protokollet samt • Ilko Corkovic, Borgholm, och Bert Larsson, Lomma, att justera protokollet Bestämmelser om arvoden åt styrelsen, revisor och lekmannarevisorer med suppleanter (§ 9) Valberedningen föreslår stämman att oförändrade regler för arvoden skall gälla. Förslaget framgår av bilaga 2b. Styrelsens storlek (§ 10) Valberedningen föreslår stämman att styrelsen skall bestå av åtta ledamöter, varav en oberoende ledamot (tidigare benämnd försäkringssakkunnig), och två suppleanter. Ordförande och vice ordförande i styrelsen (§ 11) Valberedningen föreslår stämman att till ordförande intill slutet av nästa årsstämma utse • Anna Westerling, ekonomidirektör, Malmö stad, född 1968, (nyval) och att till vice ordförande intill slutet av nästa årsstämma utse • Lars Niklasson, Malmö, född 1945 (omval, invald 2010). Övriga ledamöter i styrelsen (§§ 12 och 13) Valberedningen föreslår stämman att intill slutet av nästa årsstämma, utöver ordförande och vice ordförande, utse följande ledamöter till styrelsen. • Kjell Rosenlöf, f.d. kanslichef, Alvesta kommun, född 1958 (omval, invald 2009) • Iréne Robertsson, kommunchef, Olofströms kommun, född 1967 (omval, invald 2017) • Jan Willgård, oberoende ledamot (tidigare benämnt försäkringssakkunnig), född 1963 (omval, invald 2021) • Malin Ekblad, säkerhetschef, Trelleborgs kommun, född 1977 (omval, invald 2022) • Helena Steffansson Carlsson, ekonomichef, Malung-Sälens kommun, född 1973 (omval, invald 2024) • Tove Möller Andersson, bolagsstrateg, Lunds kommun, född 1965 (nyval som ledamot, tidigare suppleant, invald 2022) Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö • info@kommunassurans.se • 040-611 22 00 • kommunassurans.se 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Sida 118 a v 879 Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner och bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. Suppleanter i styrelsen (§ 14) Valberedningen föreslår stämman att till suppleanter i styrelsen intill slutet av nästa årsstämma utse följande. • Ann-Christin Walméus, ekonomichef, Vellinge kommun, född 1961 (omval, invald 2017) • Stefan Tengberg, f.d. ekonomidirektör, Varbergs kommun, född 1955 (omval, invald 2027) Ordningen för styrelsesuppleanternas inträde som tjänstgörande i styrelsen (§ 15) Valberedningen föreslår stämman besluta att vid förfall för Anna Westerling, Lars Niklasson, Kjell Rosenlöf, Iréne Robertsson, Jan Willgård, Malin Ekblad, Helena Steffansson Carlsson och Tove Möller Andersson inträder i första hand Ann- Christin Walméus och i andra hand Stefan Tengberg. Auktoriserad revisor (§ 16) Valberedningen föreslår stämman att till revisor intill slutet av nästa bolagsstämma utse • KPMG med auktoriserade revisorn Gunilla Wernelind som huvudansvarig revisor. Huvudavtalet löper ut vid datum för stämman och löper därefter årsvis. Det föreligger möjlighet att handla upp revisorstjänsten. Lekmannarevisorer och suppleanter (§ 17) Lekmannarevisorer och suppleanter är valda för mandatperioden. En revisor (Sylve Qvillberg, Skurup) och en suppleant (Bruno Andersson, Ystad) har dock meddelat att de inte är tillgängliga för tjänstgöring i lekmannarevision under kommande period. Fyllnadsval behöver därför göras i dessa delar. Valberedningen föreslår stämman att besluta om följande lekmannarevision. • Åke Christiansson, Malmö, född 1954 (vald för mandatperioden, inget val vid årsstämman 2026, ursprungligen vald 2023) och • Bengt Wallin, Sölvesborg, född 1946 (tidigare suppleant, ursprungligen vald 2019). samt som suppleanter • Anders Karlsson, Skurup, född 1959 (fyllnadsval) och • Berit Nilsson, Markaryd, född 1949 (fyllnadsval). På valberedningens vägnar Björn Gudmundsson Valberedningens sammankallande Bilaga 2b Förslag till regler för arvoden och ersättningar för styrelseledamöter m.fl. 2026-2027 i Kommunassurans Försäkring AB Dessa regler gäller för de personer som av årsstämman valts att inneha uppdrag inom Kommunassurans Försäkring AB. Med ibb nedan avses inkomstbasbelopp. • Till styrelsens ordförande utgår årsarvode motsvarande 1,7 ibb. • Till styrelsens vice ordförande utgår årsarvode motsvarande 0,85 ibb. • Till styrelseledamot (utom oberoende ledamot) utgår årsarvode motsvarande 0,2 ibb. • Till styrelsesuppleant (utom oberoende ledamot) utgår årsarvode motsvarande 0,1 ibb. • Till styrelseledamot som tillika är oberoende ledamot utgår arvode motsvarande 1,5 ibb. • Till styrelsesuppleant som tillika är oberoende ledamot utgår arvode motsvarande 0,75 ibb. • Till styrelseledamot och närvarande suppleant (utom oberoende ledamot) utgår dessutom ett sammanträdesarvode motsvarande 0,02 ibb per bevistat sammanträde. • Till representant från styrelsen utgår arvode med 0,017 ibb per timme då uppdrag utförs för bolagets räkning som ligger utanför normalt styrelsearbete. • Till auktoriserad revisor/revisionsbolag utgår arvode enligt godkänd räkning. Styrelsens ordförande bemyndigas att teckna överenskommelse. • Till lekmannarevisor och tjänstgörande ersättare utgår årsarvode motsvarande 0,1 respektive 0,05 ibb samt ett sammanträdesarvode motsvarande 0,02 ibb per bevistat sammanträde. • Till ledamöter av valberedningen utgår ett sammanträdesarvode motsvarande 0,02 ibb per bevistat sammanträde. För fritidspolitiker utgår 0,03 ibb. Traktamente och reseersättning utgår i enlighet med vid varje tidpunkt gällande bestämmelser för kommunalt anställda (AB 20). Utbetalning av årsarvoden sker kvartalsvis i efterskott med lika stor del vid varje tillfälle. Utbetalning av sammanträdesarvoden utbetalas månaden efter varje sammanträde. Ersättning för kostnad i samband med förrättning – resekostnader, övernattning och dylikt – utbetalas efter faktura. Dessa bestämmelser tillämpas från och med den 6 maj 2026. På valberedningens vägnar Malmö den 9 april 2026 Björn Gudmundsson Valberedningens sammankallande Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö • info@kommunassurans.se • 040-611 22 00 • kommunassurans.se 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Sida 120 a v 879 Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner och bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. Årsredovisning 2025 Kommunassurans Försäkring AB 516406-0294 Kommunassurans Försäkring Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö 040-611 22 00 • info@kommunassurans.se • kommunassurans.se Kommunassurans Försäkring AB, 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner och bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Innehåll Året i korthet ..................................................................................................................................................................................3 Styrelsens ordförande ...................................................................................................................................................................4 VD har ordet ..................................................................................................................................................................................5 Styrelse .........................................................................................................................................................................................6 Personal ........................................................................................................................................................................................7 Förvaltningsberättelse ...................................................................................................................................................................8 Ägarstruktur ..........................................................................................................................................................................8 Verksamheten .......................................................................................................................................................................8 Styrelsens utlåtande om bolagets verksamhet i enlighet med 6 kap. 9 § kommunallagen ...................................................9 Organisation .........................................................................................................................................................................9 Resultat och skadeutfall ......................................................................................................................................................10 Väsentliga händelser under året .........................................................................................................................................10 Förväntningar avseende den framtida utvecklingen ...........................................................................................................10 Hållbarhetsupplysning ........................................................................................................................................................10 Förslag till disposition beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust .........................................................................11 Femårsöversikt ............................................................................................................................................................................12 Resultatanalys .............................................................................................................................................................................13 Resultaträkning ...........................................................................................................................................................................14 Balansräkning .............................................................................................................................................................................15 Förändringar i eget kapital ...........................................................................................................................................................16 Redovisningsprinciper och risker ................................................................................................................................................17 Not 1 Redovisningsprinciper ...............................................................................................................................................17 Not 2 Risker och riskhantering ............................................................................................................................................23 Noter till finansiella poster ...........................................................................................................................................................27 Not 3 Premieinkomst före avgiven återförsäkring ...............................................................................................................27 Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen .........................................................................................................27 Not 5 Utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning ...................................................................................................27 Not 6 Driftskostnader ..........................................................................................................................................................28 Not 7 Medeltal anställda samt löner och ersättningar .........................................................................................................29 Not 8 Revisionsuppdrag......................................................................................................................................................30 Not 9 Kapitalavkastning, intäkter ........................................................................................................................................30 Not 10 Kapitalavkastning, kostnader ..................................................................................................................................30 Not 11 Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar ..........................................................................................30 Not 12 Skatter .....................................................................................................................................................................31 Not 13 Obligationer och andra räntebärande värdepapper .................................................................................................31 Not 14 Kategorisering av finansiella tillgångar och skulder .................................................................................................32 Not 15 Immateriella tillgångar .............................................................................................................................................33 Not 16 Materiella tillgångar .................................................................................................................................................33 Not 17 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ..............................................................................................33 Not 18 Avsättning för oreglerade skador ............................................................................................................................33 Not 19 Övriga skulder .........................................................................................................................................................33 Not 20 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ..............................................................................................34 Not 21 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden .........................................................................................34 Not 22 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder ..................................................................................34 Not 23 Tilläggsupplysningar om resultaträkningens poster per försäkringsrisk ..................................................................34 Not 24 Derivat .....................................................................................................................................................................35 Not 25 Väsentliga händelser efter balansdagen .................................................................................................................35 Not 26 Vinstdisposition .......................................................................................................................................................35 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Året i korthet Resultat för år 2025 uppgick till 102,4 Mkr före dispositioner och skatt. Placeringstillgångarnas orealiserade värdeförändringar var för året +5,6 Mkr, att jämföra med 2024 då värdeförändringen var +15,5 Mkr. Premier för egen räkning uppgår till 117,2 Mkr, vilket motsvarar en ökning med 9,6 Mkr jämfört med 2024. Bruttopremieinkomsten ökade med 11,5 Mkr på grund av tillkomsten av nya försäkrade och nya objekt, samt på grund av ett bredare produkterbjudande i form av olycksfallsförsäkring. Samtidigt ökade premier för avgiven återförsäkring med 1,8 Mkr, huvudsakligen relaterat till den nya produktlinjen olycksfallsförsäkring. Försäkringsersättningar för egen räkning uppgår till 13,1 Mkr vilket är 48,2 Mkr lägre än för år 2024. Under året har bolaget tecknat 71 försäkringsavtal för 71 av totalt 76 ägarkommuner samt ett försäkringsavtal för ett kommunalförbund. Många av ägarkommunerna har även kommunala bolag och kommunalförbund medförsäkrade i sina kommunförsäkringar. Årets avsättning till säkerhetsreserven uppgår till 605 tkr, vilket utgör maximal tillåten avsättning. Styrelsen föreslår även avseende 2025 att inte lämna aktieutdelning mot bakgrund att bolagets verksamhet inte syftar till att bereda vinst åt aktieägarna utan att tillhandahålla aktieägande kommuner, regioner och deras organisationer tjänster inom risk- och försäkringsområdet. Samtliga av bolagets försäkringstagare har valt internupphandling enligt bestämmelserna i 3 kap. LOU. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Styrelsens ordförande Kommunassurans står starka. Egenandelsprogrammet ger de effekter som förväntades bl a minskar kostnaderna för återförsäkring. Av våra 76 delägare har 71 valt att ingå i egenandelsprogrammet. Programmet ger möjligheter till att flytta risker från återförsäkrare till Kommunassurans till kommunen, i syfte att uppnå en mer välavvägd riskaptit för kommunsektorn och respektive kommun. Om man är beredd att ta större risk i den egna kommunen eller inom ramen för egenandelsprogrammet kan återförsäkringskostnaden minska vilket innebär att pengarna stannar inom kommunen eller inom egenandelsprogrammet. Detta förutsätter att man är beredd att stå för större andel av skadekostnaderna själv men också att det utgår en lägre premie utanför organisationen. Vi ser också en ökad medvetenhet om försäkringsriskerna och fördelning av riskerna från delägarna och att försäkring inte bara är en kostnad som ska konkurrensutsättas. Egenandelsprogrammet ger också möjlighet att lägga in fler försäkringsområden som bostadsbolag, kollektiv olycksfallsförsäkring för elever och andra grupper eller andra kommunala bolag i programmet. Denna förändring måste ske i samverkan med Kommunassurans så att kompetens och resurser kan möta behoven från delägarna. I takt med att vi kan ta hem effekterna av egenandelsprogrammet kommer ekonomin att stärkas ytterligare. Vilket på sikt ger möjligheten att sänka premierna till egenandelarna. Vi har valt att låta resultatet stanna i Kommunassurans som en del i att kunna sänka premierna framöver förutsatt att det inte uppstår många stor-skador. Ju större reserver bolaget har desto större andel av kommande skador kan bolaget bära och därmed kunna minska ägarkommunernas gemensamma premiekostnad för återförsäkring hos externa försäkringsbolag. Kommunassurans står starka med en SCR-kvot på 400% vilket är ett mått på bolagets beredskap att möta eventuella kommande skador. Kommunassurans organisation har utvecklats mot att klara större delen av skaderegleringen i egen regi, kundtjänstfunktionen byggs upp för att klara delägarnas behov av service inom sina försäkringsområden, det skadeförebyggande arbetet utvecklas också vilket är en förutsättning för att hindra skador. Bolaget står starkt både ekonomiskt och organisatoriskt att möte 2026 och kommande år. Jan-Åke Troedsson Styrelseordförande 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA VD har ordet Verksamhetsåret 2025 har uppvisat ett mycket positivt skadeutfall hos Kommunassurans delägarkommuner och därmed även för bolaget. Samtidigt har de positiva ekonomiska effekterna av egenandelsprogrammet nu på allvar börjat synas i resultatet. Sammantaget ger dessa två omständigheter ett mycket positivt resultat, som gör att bolagets förmåga att bära risk för ägarkommunernas räkning stärks ytterligare – helt i linje med strategin och egenandelsprogrammets syfte. Den produktstruktur som löpande har etablerats i försäkringsvillkor och försäkringsbrev kommer inom kort att även börja tillämpas i Kommunassurans analyser, vilket medför att vi på sikt kan lämna ännu mer detaljerad information till kommunerna om deras riskbild. Fler och fler kommuner nyttjar Kommunassurans tjänster inom olika områden och numera internupphandlar alla kommuner som köper sitt försäkringsskydd hos bolaget. Den ökade flexibiliteten och den sänkta kostnadsbilden anges som tungt bärande skäl för internupphandling, men även den omfattande riskvägledning som ägarkommunerna får genom att samarbeta så nära med det egna försäkringsbolaget. Den kraftigt ökade efterfrågan från delägarkommunernas sida på Kommunassurans tjänster har medfört att bolagets personalgrupp har utökats. I slutet av 2025 och början av 2026 har Kommunassurans för första gången insourcat både egna skaderegleringsresurser och egen analyskapacitet. Dessutom har kapaciteten avseende det skadeförebyggande arbetet utökats och vi har fått en ny risk- och försäkringsrådgivare inom kundteamet. Samarbetet med våra kompetenta konsulter är viktigt, men när omfattningen på verksamheten ökar ser vi även stora fördelar att kunna hantera ärenden helt internt inom kommunsektorn. I detta sammanhang bör särskilt nämnas att det är en fördel att kunna hantera för kommunsektorn principiellt viktiga frågor med kommunsektoranställd personal. Anders Ramäng Verkställande direktör 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Styrelse Jan-Åke Troedsson Lars Niklasson Kjell Rosenlöf Iréne Robertsson Styrelsens ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot F.d. ekonomidirektör i F.d. ekonomidirektör i F.d. kanslichef och Kommunchef i Malmö stad Lunds kommun kommunstrateg m.m. i Olofströms kommun Alvesta kommun Malin Ekblad Jan Willgård Helena Steffansson Carlson Ann-Christin Walméus Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant Säkerhetschef i F.d. VD S:t Erik Försäkring Ekonomichef i Ekonomichef i Trelleborgs kommun Malung-Sälens kommun Vellinge kommun Stefan Tengberg Tove Möller Andersson Suppleant Suppleant F.d. ekonomidirektör i Bolagsstrateg i Varbergs kommun Lunds kommun 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Personal Maria Carlson Andreas Forsén Karl Helgesson Brittmarie Elg Hjörneby Kundansvarig Ekonomi- och analyschef Skadereglerare Senior konsult Ann-Louise Möller Martin Möller Annie Olsen Fredrik Omdal Kundansvarig Risk- och brandingenjör Skadereglerare Skadechef Anders Ramäng David Ringdahl Stephanie Wilson Mathias Årup VD Handläggare Handläggare, Kundansvarig skadeförebyggande Charlotta Östberg Skadereglerare 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Kommunassurans Försäkring AB (”Kommunassurans”), organisationsnummer 516406-0294, med säte i Lund, Skåne län, avger härmed årsredovisning för 2025. Ägarstruktur Kommunassurans bildades år 2005 och ägs av 76 kommuner från olika delar av Sverige. Kommunassurans bildades år 2005 som ett kommunsektorinternt försäkringsföretag, ibland kallat kommuncaptive. De ursprungliga delägarkommunerna var 30 av de 33 skånska kommunerna och försäkringsaktiebolagets stiftare var Kommunförbundet Skåne (numera Skånes kommuner). Den skånska kopplingen är inte längre lika tydlig, sedan delägargruppen har vuxit betydligt och numera innefattar drygt 25 % av landets kommuner, för närvarande 76 till antalet. Huvuddelen av ägarkommunerna finns i södra halvan av Götaland, men även kommuner längre norrut förekommer. I den befintliga ägargruppen finns ett tiotal kommuner från mer nordliga landsdelar, vilka anslöt till Kommunassurans i samband med avvecklingen av kommuncaptivet Förenade Småkommuners Försäkrings AB. Inget privat ägarintresse förekommer i Kommunassurans. Ägargruppen består i dagsläget av de kommuner som anges på sista sidan. Verksamheten Kommunassurans har tillstånd att bedriva försäkringsrörelse för att till sina ägare och deras kommunkoncerner meddela direkt försäkring i följande försäkringsklasser.  Olycksfall  Spårfordon  Luftfartyg  Fartyg  Godstransport  Brand och naturkrafter  Annan sakskada  Luftfartyg  Fartygsansvar  Allmän ansvarighet  Annan förmögenhetsskada  Rättsskydd Kommunassurans har även tillstånd gällande mottagen återförsäkring för samma försäkringsklasser. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Styrelsens utlåtande om bolagets verksamhet i enlighet med 6 kap. 9 § kommunallagen Styrelsen har vid sitt möte den 5 februari 2026 fastställt att den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna som är tillämpliga för bolaget. Styrelsens uttalande har tillställts respektive ägarkommuns kommunstyrelsen den 11 februari 2026. Uttalandet lyder i dess helhet som följer. Styrelsens uttalande om verksamheten i Kommunassurans år 2025 med anledning av ägarkommunernas kommunstyrelsers årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform Kommunassurans dnr. K2026.0005 Styrelsen i det kommunala försäkringsaktiebolaget Kommunassurans Försäkring AB (516406-0294) har vid styrelsemöte den 5 februari 2026 beslutat att göra följande uttalande beträffande den verksamhet som har bedrivits i bolaget under år 2025. Samtliga delägarkommuner i det kommunala försäkringsbolaget tillställs uttalandet. Uttalandet kan utgöra underlag för kommunstyrelsernas årliga beslut angående kommunal verksamhet i bolagsform. 1. Verksamhetens drift, utveckling och befogenheter Verksamheten i Kommunassurans har bedrivits och utvecklats i enlighet med det fastställda ändamålet med verksamheten och i enlighet med de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten, såsom de är angivna i gällande bolagsordning och ägardirektiv. Bolagsordning och ägardirektiv har efterlevts. 2. Styrdokument Kommunassurans nu gällande bolagsordning antogs av bolagsstämman den 21 juni 2023 och godkändes av Finansinspektionen den 17 oktober 2023 respektive registrerades av Bolagsverket den 18 oktober 2023. I ett försäkringsaktiebolag är bolagsordningen först gällande när den har registrerats av Bolagsverket. Kommunassurans nu gällande ägardirektiv antogs av bolagsstämman den 16 november 2022. 3. Bolagsstruktur Kommunassurans har inte bildat eller förvärvat dotterbolag under år 2025. Bolaget har heller inte avyttrat eller likviderat dotterbolag under år 2025. Bolaget ingår inte i någon koncernstruktur. 4. Styrelsens arbete Enligt styrelsens arbetsordning, antagen den 8 maj 2025, ska styrelsen hålla minst fem ordinarie sammanträden, dock bör minst sju sammanträden hållas. Styrelsen har under år 2025 hållit åtta protokollförda sammanträden, varav merparten via teams och ett per capsulam. 5. Ärenden till delägarkommunernas kommunfullmäktige Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige få ta ställning innan ett kommunalägt bolag fattar beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Under år 2025 har inte något ärende från Kommunassurans överlämnats till delägarkommunernas kommunfullmäktige. 6. Rapportering Årsredovisning 2025, kallelse till årsstämma 2026, revisionsberättelse och granskningsrapport kommer att tillställas respektive delägarkommun i enlighet med vad som stadgas i ägardirektivet. Årsstämmoprotokoll kommer att tillställas respektive delägarkommun efter att årsstämman har avhållits i maj månad 2026 Organisation Vid ordinarie bolagsstämma den 8 maj 2025 beslutades omval av Jan-Åke Troedsson (ordförande), Lars Niklasson (vice styrelseordförande), Iréne Robertsson, Kjell Rosenlöf, Jan Willgård (försäkringssakkunnig, i den nya bolagsordningen istället benämnd oberoende ledamot), Malin Ekblad och Helena Steffansson Carlsson, att utgöra bolagets styrelse. Till suppleanter i styrelsen omvaldes Ann- Christin Walméus, Stefan Tengberg och Tove Möller Andersson. Styrelsen hade åtta sammanträden under verksamhetsåret 2025. Bolagets ledningsgrupp har under verksamhetsåret bestått av VD, vice VD och teamledare inom riskavdelningen. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA För att uppfylla kraven på företagsstyrning har Kommunassurans erforderliga centrala funktioner för intern styrning och kontroll. Arbetet inom de centrala funktionerna utförs till betydande del av externa leverantörer då bolagets verksamhet och storlek inte motiverar egen personal för dessa funktioner. För varje central funktion finns en av styrelsen utsedd beställaransvarig, vilka samtliga har hämtats från styrelsen. Vid utgången av 2025 hade bolaget totalt nio anställda varav fyra kvinnor och fem män. Principer för ersättningar och förmåner behandlas under not 7 till balans- och resultaträkningen. Resultat och skadeutfall Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 102 418 tkr (59 461tkr). Bolaget avsatte till säkerhetsreserven 605 tkr (29 856 tkr). Resultatet efter skatt uppgick till 61 046 tkr (20 402 tkr). Premieintäkterna för egen räkning uppgick till 117 162 tkr (107 538 tkr). Skadekostnaderna för egen räkning uppgick till 13 190 tkr (61 344 tkr), vilket motsvarar en minskning med 48 155 tkr jämfört med år 2024. Under 2025 har bolagets finansiella placeringar ökat i värde med 5 563 tkr (15 530 tkr) och vidare har vinster vid värdepappersförsäljningar realiserats med 1 073 tkr (2 426 tkr). Väsentliga händelser under året Under 2025 introducerade bolaget olycksfallsförsäkringar och försäkring för kommunala bostadsbolag, och tre kommuner valde att teckna olycksfallsförsäkring hos bolaget. Inför år 2026 har ytterligare en kommun tecknat olycksfallsförsäkring i bolaget. Den enskilt största skadan under 2025 var en brand, vilket de flesta år är den skadetyp som utgör den största enskilda skadan. Vidare uppjusterades reserven för en brandskada som inträffade under 2022 markant, vilket innebar att bolagets fordran på återförsäkrarna ökade i motsvarande utsträckning. Bolaget har under året åtnjutit återförsäkringsavtal till fortsatt bra kostnadsnivå, mycket tack vare att många kunder deltar i egenandelsprogrammet. I slutet av året påbörjades insourcing av skadereglering och riskanalysarbete. Dessutom utökades arbetet med skadeförebyggande åtgärder. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Kommunassurans uppdrag består i att tillhandahålla försäkringslösningar som är anpassade till kommunernas försäkringsbara risker och förutsättningar. Arbetet med att utveckla försäkringslösningarna sker kontinuerligt och under 2026 fortsätter översyn och harmonisering av bolagets egendomsförsäkringar. Försäkringsportföljen vad avser kommunförsäkring förväntas vara fortsatt stabil men kan variera något över tid beroende på omfattningen av medförsäkrade bolag. Avseende olycksfallsportföljen förväntas den öka kraftigt de kommande åren. Hållbarhetsupplysning Hållbarhet för Kommunassurans inkluderar ekonomiska, sociala, miljömässiga och affärsetiska frågor. Kommunassurans stödjer de Globala målen ’Agenda 2030’ och FN-direktivet Global Compacts principer för ansvarsfullt företagande som inkluderar områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti- 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA korruption. Hållbarhetsarbetet inom Kommunassurans sker i dialog med intressenter såsom ägare, kunder, anställda, leverantörer, samarbetspartners, bransch- och intresseorganisationer och myndigheter. Ansvarsfullt företagande innebär att Kommunassurans integrerar hållbarhet i affärsverksamheten. Det innebär bl.a. att god regelefterlevnad och god affärsetik ska genomsyra alla verksamhetsdelar och att motsvarande hållbarhetskrav som ställs på bolagets medarbetare även ska ställas på bolagets intressenter. Bolaget upprättar styrdokument för att främja efterlevnaden av de lagkrav, regelverk och hållbarhetskrav som bolaget och dess verksamhet omgärdas av. Styrdokumenten innehåller bl.a. riktlinjer för intressekonflikter, hantering av personuppgifter, försäkringstekniska beräkningar, försäkringsdistribution, uppdragsavtal, klagomålshantering och riktlinjer för arbetet i de centrala funktionerna. Kommunassurans har ambitionen att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare där en god företagskultur och sunda värderingar skapar förutsättningar för alla medarbetare att trivas och utvecklas. Mångfald, jämställdhet, kompetensutveckling, lärande, hälsa, arbetsmiljö och trygghet lyfts här fram som särskilt viktiga områden. Bolaget arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete för att uppnå tillfredsställande arbetsmiljö och för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Kommunassurans verkar för att minska verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan, såväl avseende bolaget som dess försäkringstagare och andra intressenter. Som utpräglat tjänsteföretag är resor ett av de områden som har direkt miljöpåverkan, och därför utnyttjas digitala verktyg i största möjliga utsträckning för att hantera samarbetet med bolagets intressenter på distans. Ett annat område med direkt miljöpåverkan är pappers- och posthantering som minimeras genom digitaliserade verksamhetsprocesser och digitaliserade skadeanmälningsprocesser. Utöver försäkringslösningar och skadereglering omfattar bolagets uppdrag också att bistå försäkringstagarna i deras skadeförebyggande arbete. Genom att med information och kunskap verka för minskat antal bränder har Kommunassurans viss möjlighet att indirekt påverka risken för utsläpp av koldioxid, giftiga ämnen och föroreningar till följd av brand. Förslag till disposition beträffande försäkringsföretagets vinst eller förlust Till bolagsstämmans förfogande står enligt balansräkningen i bolaget fritt eget kapital om sammanlagt 129 0850 006 kr: Balanserad vinst 60 004 961 kr Överkursfond 8 631 995 kr Årets resultat 61 046 440 kr 129 683 396 kr Styrelsen föreslår att belopp disponeras enligt följande: I ny räkning överförs 129 683 396 kr. Bolagets resultat och ställning framgår av efterföljande redovisningshandlingar med belopp angivna i tusental kronor. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Femårsöversikt 2025 2024 2023 2022 2021 Resultat Premieinkomst för egen räkning 117 162 107 538 63 573 57 603 42 839 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 6 774 9 722 3 331 0 1 738 Försäkringsersättningar för egen räkning -13 190 -61 344 -37 162 -28 187 -33 223 Återbäring och rabatter -2 963 -4 004 -3 819 -6 933 -7 721 Driftskostnader -20 524 -20 677 -17 693 -15 830 -10 516 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 31 235 8 230 6 653 -6 883 Årets resultat 61 046 20 402 10 615 -20 324 8 081 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar 227 654 288 484 242 654 221 434 213 557 Försäkringstekniska avsättningar för egen räkning 82 420 95 961 55 237 50 734 47 112 Konsolideringskapital 313 589 227 475 172 521 152 401 157 846 Varav uppskjuten skatt 22 080 16 916 10 000 8 141 Kapitalbas 303 926 216 485 166 183 151 267 152 275 varav primärkapital 303 926 216 485 166 183 151 267 152 275 varav tilläggskapital - - - - - Minimikapitalkrav 43 234 45 946 47 310 44 513 37 954 Solvenskapitalkrav 75 946 78 394 51 893 52 436 51 559 SCR-kvot 400% 276% 320% 288% 258% Nyckeltal Skadeförsäkringsrörelse Skadeprocent, f.e.r 11,3% 57,0% 58,5% 48,9% 77,6% Driftskostnadsprocent, f.e.r 17,5% 19,2% 27,8% 27,5% 24,5% Totalkostnadsprocent, f.e.r 28,8% 76,3% 86,3% 76,4% 102,1% Kapitalförvaltning Direktavkastning 6,0% 7,8% 7,2% 3,5% 3,0% Totalavkastning 8,6% 14,6% 7,6% -8,7% 4,5% Ekonomisk ställning Konsolideringsgrad 267,7% 211,5% 271,4% 264,6% 368,5% Definitioner Konsolideringskapital beräknas som summan beskattat eget kapital och obeskattade reserver. Skadeprocent är beräknad som försäkringsersättningar i procent av premieintäkterna. Driftkostnadsprocent är beräknad som försäkringsrörelsens driftskostnader i procent av premieintäkterna. Totalkostnadsprocent är beräknad som summan av skadekostnads- och driftskostnadsprocenten. Direktavkastning är beräknad som kapitalavkastning, intäkter, i förhållande till genomsnittligt verkligt värde på posterna Placeringstillgångar. Totalavkastning är beräknad som direktavkastning jämte orealiserade och realiserade värdeförändringar på placeringstillgångar i förhållande till genomsnittligt verkligt värde på posterna Placeringstillgångar. Konsolideringsgrad är beräknad som konsolideringskapitalet i procent av premieinkomsten för egen räkning. Kapitalbas är beräknad som det tillgängliga kapitalet, i förevarande fall det egna kapitalet med tillägg för obeskattad reserv. För egen räkning (f e r) definieras som belopp efter avgiven återförsäkring. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Resultatanalys Sjuk- och Företag och olycksfall fastighet Not Total Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) (a) 117 162 1 163 116 000 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 6 774 30 6 744 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) (b) -41 622 -611 -41 010 Förändring i Avsättning för oreglerade skador (efter avgiven återförsäkring) 28 432 -316 28 748 Återbäring och rabatter -2 963 0 -2 963 Driftskostnader -20 524 -499 -20 025 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 -233 87 493 Avvecklingsresultat -18 834 0 -18 834 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Oreglerade skador 164 975 -4 102 -160 873 Summa försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring 164 975 -160 873 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador 93 899 3 786 90 113 Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 93 899 3 786 90 113 Noter till Resultatanalys för skadeförsäkringsrörelse (a) Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 170 932 4 152 166 780 Premier för avgiven återförsäkring -53 770 -2 989 -50 780 (b) Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -41 850 -839 -41 010 Återförsäkrares andel 228 228 0 Förändring i oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -14 915 -2 751 -12 164 Återförsäkrares andel 43 347 2 435 40 912 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Resultaträkning TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Not 2025 2024 Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 3 170 093 159 887 Premier för avgiven återförsäkring -53 770 -51 911 Förändring i avsättning för ej intjänade premier 839 -438 Summa premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) 117 162 107 538 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 6 774 9 722 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 5 -41 850 -39 946 Återförsäkrares andel 5 228 1 698 Förändring i Avsättning för oreglerade skador (efter avgiven återföräkring) Före avgiven återförsäkring -14 915 -13 526 Återförsäkrares andel 43 347 -9 570 Summa försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) -13 190 -61 344 Återbäring och rabatter -2 963 -4 004 Driftskostnader 6,7,8 -20 524 -20 677 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 31 235 ICKE-TEKNISK REDOVISNING Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 87 260 31 235 Kapitalavkastning, intäkter 9 16 030 21 858 Kapitalavkastning, kostnader 10 0 -111 Orealiserad värdeförändring på placeringstillgångar 11 5 563 15 530 Kapitalavkastning överförd till skadeföräkringsrörelsen 4 -6 774 -9 722 Övriga intäkter 340 671 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 102 418 59 461 Förändring av säkerhetsreserv -605 -29 856 Avsättning periodiseringsfond -24 463 -3 715 Resultat före skatt 77 350 25 890 Skatt på årets resultat 12 -16 304 -5 488 ÅRETS RESULTAT 61 046 20 402 Rapport över totalresultat 2025 2024 Årets resultat 61 046 20 402 ÅRETS TOTALRESULTAT 61 046 20 402 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Balansräkning TILLGÅNGAR Not 2025-12-31 2024-12-31 Placeringstillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 227 654 288 484 Återförsäkrares andel av Försäkringtekniska avsättningar Oreglerade skador ÅF 93 899 55 809 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 65 193 71 218 Övriga fordringar 270 295 65 463 71 513 Andra tillgångar Immateriella tillgångar 15 2 429 0 Materiella tillgångar 16 728 266 Kassa och bank 289 162 149 474 Aktuell skattefordran 0 3 365 Uppskjuten skattefordran 2 496 3 642 294 814 156 747 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 3 955 4 269 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 1 129 574 5 084 4 843 SUMMA TILLGÅNGAR 686 914 577 396 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 76 720 76 720 Reservfond 1 1 Fritt eget kapital Överkursfond 8 632 8 632 Balanserad vinst eller förlust 60 005 39 603 Årets resultat 61 046 20 402 206 404 145 358 Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 71 912 71 307 Periodiseringsfond 35 273 10 810 Försäkringstekniska avsättningar Ej intjänade premier och kvardröjande 3 401 4 240 Oreglerade skador 18 164 975 142 402 Återbäring och rabatter 7 943 5 128 176 319 151 770 Skulder Skatteskuld 9 423 0 Derivat -850 14 420 Övriga skulder 19 12 795 15 079 21 367 29 499 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 175 639 168 652 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 686 914 577 396 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Överkurs- Balanserat Årets Summa eget kapital fond fond resultat resultat kapital Ingående balans 2025 76 720 1 8 632 39 603 20 402 145 358 Fördelning fg års resultat 20 402 -20 402 0 Årets resultat/totalresultat 61 046 61 046 Utgående balans 2025 76 720 1 8 632 60 005 61 046 206 404 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Överkurs- Balanserat Årets Summa eget kapital fond fond resultat resultat kapital Ingående balans 2024 76 260 1 8 111 28 988 10 615 123 975 Nyemission 460 521 981 Fördelning fg års resultat 10 615 -10 615 Årets resultat/totalresultat 20 402 20 402 Utgående balans 2024 76 720 1 8 632 39 603 20 402 145 358 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Redovisningsprinciper och risker Not 1 Redovisningsprinciper Företagsinformation Denna årsredovisning avseende perioden 2025-01-01 - 2025-12-31 för Kommunassurans Försäkring AB har upprättats och godkänts för utfärdande av styrelse och verkställande direktören och kommer att föreläggas årsstämman den 8 maj 2026 för fastställande. Bolaget är ett svenskt försäkringsaktiebolag med säte i Lund, Skåne län. Huvudkontorets adress är Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö. Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningen är upprättad enligt lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2019:23 samt Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 redovisning för juridisk person. Bolaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Föreskrifter från Finansinspektionen hänvisar med vissa undantag och begränsningar till IFRS. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Viktiga bedömningar vid tillämpningar av företagets redovisningsprinciper Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. De viktigaste bedömningar som gjorts under året avser de försäkringstekniska avsättningarna. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie bokslutsarbetet. Eventuellt överskott eller underskott i avsättningen för oreglerade skador, exklusive innevarande skadeår, redovisas i sin helhet i resultaträkningen som ett avvecklingsresultat. Värderingen av de finansiella tillgångarna baseras på observerbara marknadspriser. Placeringstillgångarna har varit placerade i bank, kommun- och företagsobligationer samt andra räntebärande värdepapper i enlighet med bolagets placeringspolicy. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och i framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nya redovisningsregler som ännu inte börjat tillämpas Det finns inga nya eller kommande IFRS standarder som bedöms ha väsentliga effekter på Bolagets finansiella rapporter. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Valuta Bolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även utgör rapporteringsvaluta. Transaktioner med närstående Bolaget klassificerar närstående parter enligt följande: A Nyckelpersoner i ledande ställning B Familjemedlemmar till nyckelpersoner i ledande ställning C Andra parter än A och B som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över företaget och kan påverka företagets finansiella och operativa strategier. Nyckelpersoner i ledande ställning omfattar styrelseledamöter, VD och vice VD. Några övriga närstående parter har inte identifierats. Inga transaktioner med närstående har skett under året. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras i kategorierna Finansiella tillgångar, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, samt Lånefordringar och Kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Klassificeringen av de finansiella tillgångarna har fastställts vid det första redovisningstillfället. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som initialt identifierats att tillhöra denna kategori. Tillgångar i denna kategori utgörs av andra finansiella placeringstillgångar. Redovisning och värdering Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då bolaget förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunktens till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I balansräkningen utgörs lånefordringar och kundfordringar av posterna övriga fordringar samt övriga förutbetalda kostnader, upplupna intäkter samt kassa och bank. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens poster Orealiserade vinster respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Utdelningsintäkter från värdepapper i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen i Kapitalavkastning intäkter, vinster när bolagets rätt att erhålla betalning har fastställts. Ränta på lånefordringar och kundfordringar redovisas i resultaträkningen som en del av kapitalavkastning, intäkter. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Finansiella skulder Finansiella skulder avser posten Skulder. Finansiella skulder klassificeras som kategorierna Finansiella skulder, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, och Övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella skulden förvärvades. Klassificeringen av de finansiella skulderna har fastställts vid det första redovisningstillfället. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella skulder som initialt identifierats till denna kategori. Förändring i verkligt värde redovisas i resultaträkningen och ingår i Orealiserade vinster respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Övriga finansiella skulder Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde och avser posterna övriga skulder samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Materiella tillgångar Materiella tillgångar avser kontorsinventarier. De redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarna redovisas i resultaträkningen linjärt över fem år. Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar avser systemlicenser för IT-system. Dessa redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarna redovisas i resultaträkningen linjärt över åtta år. Försäkringsavtal Försäkringsavtal är avtal där bolaget åtar sig en betydande försäkringsrisk för försäkringstagaren genom att förbinda sig att kompensera försäkringstagaren om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Samtliga tecknade försäkringsavtal har utvärderats och klassificerats som försäkringsavtal. Premieinkomst/intäkt Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras företaget för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för eventuella kundrabatter. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Som premieintäkten redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig till redovisningsperioden. Den del av premieinkomsten från försäkringskontrakt som avser tidsperioder efter balansdagen redovisas som Försäkringstekniska avsättningar. Beräkning av avsättningen för ej intjänade premier sker genom att premieinkomsten periodiseras utifrån det underliggande försäkringskontraktets löptid, vilket i bolagets fall är på ett år. Även återförsäkrares andel av premieinkomsten periodiseras och den del som hänför sig till efter balansdagen redovisas som en fordran, Återförsäkrares andel av ej intjänade premier. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar motsvarar under redovisningsperioden utbetalda försäkringsersättningar och förändringar i avsättningar för oreglerade skador. I försäkringsersättningarna ingår förutom skadeersättningar även kostnader för skadereglering. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Förändring av försäkringstekniska avsättningar för försäkringsavtal redovisas över resultaträkningen under respektive rubrik. Som utbetalda försäkringsersättningar redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av ej intjänade premier och kvardröjande risker samt oreglerade skador och motsvarar förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal. Alla förändringar i försäkringstekniska avsättningar redovisas över resultaträkningen. Ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättning för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på redan ingångna försäkringsavtal. Avsättningen beräknas tidsproportionellt baserat på premieinkomsten (pro rata temporis beräkning). En uppskattning görs av de förväntade kostnaderna under den återstående löptiden för redan ingångna försäkringsavtal. Uppskattning av driftskostnader bygger på företagets tidigare erfarenhet med hänsyn till förväntade förändringar i kostnadsutvecklingen. I det fall premienivån för redan ingångna försäkringsavtal bedöms som otillräcklig, och det finns en risk att ersättningskrav och kostnader för försäkringsavtal inte kommer att kunna täckas av ej intjänade och förväntade premier efter räkenskapsårets utgång, görs en avsättning för kvardröjande risker. Oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador avser att täcka uppskattade slutliga kostnader för att tillgodose alla krav som beror på händelser som har inträffat före räkenskapsårets utgång, med avdrag för vad som redan utbetalats. Avsättning för kända men oreglerade skador har gjorts med de belopp som är kända vid årsskiftet. Avsättning för inträffade, men ännu ej rapporterade skador (IBNR) har beräknats med vedertagna aktuariella metoder med beaktande av en skattning av företagets erfarenhet av fördröjning av rapporterade försäkringsfall. Återförsäkring Som premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal. Premierna periodiseras så att kostnaden fördelas till den period som försäkringsskyddet avser. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt ingångna avtal och redovisas som en tillgång. Övriga tillgångar avseende avgiven återförsäkring består av fordran på återförsäkrare beroende av förväntade skadeanspråk enligt återförsäkringsavtalet. Nedskrivningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen. Driftskostnader Driftskostnader avseende skadereglering redovisas under Försäkringsersättningar och övriga administrativa kostnader under posten Driftskostnader. De totala driftskostnaderna avser både direkta och indirekta kostnader och funktionsindelas i not 6. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Övrig redovisning i resultaträkningen Resultatet redovisas i två huvuddelar. Skadeförsäkringens tekniska resultat samt ett icke tekniskt resultat som omfattar den del av kapitalförvaltningen som återstår efter överförd avkastning till försäkringsrörelsen. Posterna som ingår i det tekniska resultatet avser hela verksamheten som försäkringsgivare. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Avkastning på den del av kapitalet som funnits tillgänglig för placeringar hänförligt till försäkringsverksamheten. Gäller skador som är reservsatta, för egen räkning. Kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen har beräknats på den genomsnittliga summan av kapital i försäkringsrörelsen att placera till en kalkylränta på 6,0% (7,8%). Kapitalavkastning, intäkter Posten kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelningar, ränteintäkter och realisationsvinster. Kapitalavkastning, kostnader Under kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader samt realisationsförluster. Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive orealiserade förluster på placeringstillgångar. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Ingen rörlig ersättning utgår till anställda eller styrelse. Bolaget har avgiftsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Bolagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. Företagets pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal. Skatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, i övrigt totalresultat alternativt direkt i eget kapital beroende på var den underliggande transaktionen redovisas. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Obeskattade reserver Förändringar av obeskattade reserver redovisas över resultaträkningen som bokslutsdispositioner. Obeskattade reserver kvittas i förekommande fall mot skattemässiga förlustavdrag eller blir föremål för beskattning när de löses upp. Säkerhetsreserven utgör en kollektiv säkerhetsbetingad förstärkning av de försäkringstekniska avsättningarna. Åtkomsten är begränsad och kräver i vissa fall myndighetstillstånd. Upplösning kan endast ske mot förluster i försäkringsrörelsen eller vid minskad volym i försäkringsrörelsen. I obeskattade reserver ingår också avsättning till periodiseringsfond. Återbäring och rabatter Bolaget har ett system för premieåterbäring där de kommuner som under året har ett gynnsamt skadeutfall kan få återbäring på inbetald premie. Derivat Bolaget har endast derivatinstrument vid valutasäkring för att eliminera valutaexponering. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 2 Risker och riskhantering Risk och riskhantering är en central del av verksamheten i försäkringsföretag, och förmågan att identifiera, förebygga och hantera risker är av fundamental vikt. Risker som hanteras på rätt sätt kan leda till nya möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och stora kostnader. Bolaget har inrättat ett riskhanteringssystem vilket är en integrerad del av företagsstyrningssystemet. Syftet med bolagets riskhanteringssystem är att säkerställa att bolagets risker blir löpande identifierade, bedömda, prioriterade och hanterade på ett enhetligt sätt för att uppnå bolagets fastlagda mål. Ytterst är målet att säkerställa en fortlöpande uthållig verksamhet genom att skydda bolagets anställda, dess tillgångar och åtaganden samt ytterst dess anseende och förtroende. Styrelsen för Kommunassurans har det yttersta ansvaret för riskhanteringssystemet och har utfärdat centrala styrdokument för intern kontroll och riskhantering, riskhanteringsfunktionen samt för den löpande egna risk- och solvensutvärderingen (ORSA). Bolaget upprätthåller de fyra centrala funktioner som, inom respektive funktions ansvarsområde, i enlighet med externa regelverk och interna riktlinjer bistår styrelse och VD i riskhanteringsarbetet. Dessa funktioner utgörs av riskhanteringsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen, aktuariefunktionen och internrevision. De tre förstnämnda rapporterar till både styrelse och VD medan internrevisionen arbetar självständigt direkt på styrelsens uppdrag. I riskhanteringssystemet har bolaget delat upp de väsentliga riskerna i de fyra huvudgrupperna försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker samt affärsrisker. Samtliga risker omfattas av bolagets process för identifiering och hantering av risker. För försäkringsrisker och finansiella risker finns kvantitativa risktoleranser fastställda som följs löpande. Operativa risker identifieras och värderas strukturerat inom bolagets samtliga processer minst vartannat år och i samband med större förändringar. De mest betydande operativa riskerna och status för eventuella åtgärder för att hantera dessa återrapporteras minst årligen till styrelsen. Affärsrisker analyseras främst inom den årliga ORSA- processen. I riskhanteringssystemet ingår av styrelsen fastställda toleransnivåer och limiter som också omfattar mål och toleransnivåer för kapitalkvoter. Målet för bolagets SCR-kvot enligt Solvens II-regelverket är 200 procent. Solvenskapitalkravet beräknas härvid enligt regelverkets standardformel. Bolaget har i ORSA- processen under året utvärderat kapitaliseringen under en förväntad utveckling liksom i ett antal mer negativa scenarier. Slutsatsen är att bolaget har tillräckligt kapital för att möta sina risker även vid en kraftigt negativ utveckling under prognosperioden. Kapitalsituation enligt Solvens II 2025 2024 Kapitalbas, tkr 303 926 216 485 Solvenskapitalkrav, tkr 75 946 78 394 SCR-kvot 400% 276% Försäkringsrisker Storleken på det försäkringsåtagande som bolaget får ikläda sig, totalt och per riskgrupp, är begränsat enligt interna riktlinjer vilka endast får frångås efter beslut från styrelsen. Ett centralt verktyg i hantering och begränsning av riskkoncentrationer från försäkringsrisker utgörs av bolagets återförsäkringsprogram som tecknas för respektive riskgrupp och med ett antal återförsäkringsföretag med god kreditvärdighet. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA För 2025 gäller utöver försäkringstagarnas självrisk ett självbehåll om 25 Mkr per skada avseende egendom och den totala kostnaden för egendomsskador som ersätts av bolaget, aggregerat, var maximerad till 35 Mkr. För ansvarsskador var självbehållet 2 Mkr per skadehändelse och maximerat till 6 Mkr per år. Dessutom har en mindre egen exponering för bolaget om 0,1 Mkr per skada förelegat avseende återförsäkringsskydd för terrorism. Bolagets känslighet för förändringar i parametrar relaterade till försäkringsriskerna är enligt följande, allt annat lika, avseende ett helårsresultat: Riskparameter Förändring Påverkan på försäkringstekniskt resultat (kkr.) Skadeprocent +10 procentenheter -11 176 Skadeinflation +1 procentenhet -132 Bolagets försäkringsaffär är i huvudsak kortsvansad, de försäkringstekniska avsättningarna har en medelduration om 1,4 år. Skadekostnad – Före avgiven återförsäkring 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Uppskattad skadekostnad: i slutet av skadeåret 27 473 96 929 16 609 37 528 74 806 37 516 89 313 56 334 60 653 44 297 ett år senare 53 294 89 673 15 840 34 962 87 959 29 732 80 233 52 856 53 316 två år senare 40 769 82 006 13 502 29 039 83 960 26 606 80 639 58 421 tre år senare 40 899 81 715 13 739 28 251 70 092 24 124 103 793 fyra år senare 40 663 80 582 12 088 27 142 69 014 22 031 fem år senare 40 129 80 871 12 081 26 985 68 263 sex år senare 40 146 80 861 12 010 27 311 sju år senare 40 145 80 805 11 994 åtta år senare 40 089 80 796 nio år senare 40 084 Nuvarande skattning av total skadekostnad 40 084 80 796 11 994 27 311 68 263 22 031 103 793 58 421 53 316 44 297 Totalt utbetalt 40 084 80 791 11 977 26 278 61 103 21 230 41 849 33 115 27 416 1 488 Avsättning i balansräkning 0 5 17 1 033 7 161 801 61 944 25 306 25 900 42 809 164 975 Skadekostnad – Efter avgiven återförsäkring 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Uppskattad skadekostnad: i slutet av skadeåret 20 146 34 000 16 605 26 533 30 460 35 000 35 294 40 020 51 598 31 851 ett år senare 19 847 34 512 14 861 27 223 31 962 28 307 35 975 42 770 43 378 två år senare 21 886 34 643 12 418 22 814 32 295 26 020 35 964 43 488 tre år senare 22 016 34 445 12 939 22 027 32 561 23 965 38 675 fyra år senare 21 780 33 311 12 064 20 917 32 613 22 031 fem år senare 21 246 33 386 12 064 20 761 32 692 sex år senare 21 264 33 375 12 010 21 086 sju år senare 21 262 33 320 11 994 åtta år senare 21 206 33 310 nio år senare 21 202 Nuvarande skattning av total skadekostnad 21 202 33 310 11 994 21 086 32 692 22 031 38 675 43 488 43 378 31 851 Totalt utbetalt 21 202 33 306 11 977 20 053 25 601 21 230 35 082 33 136 25 997 1 046 Avsättning i balansräkning 0 5 17 1 033 7 092 801 3 592 10 352 17 381 30 805 71 076 Finansiella risker Finansiella risker består av marknadsrisker, motpartsrisker antingen i likvida medel eller från återförsäkring samt likviditetsrisker. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Marknadsrisker och motpartsrisker i likvida medel Bolagets exponering mot marknadsrisker bedöms som relativt begränsad, då placeringar enligt bolagets riktlinjer företrädesvis ska ske i följande instrument.  Obligationer, certifikat och andra skuldförbindelser, utgivna av svenska staten, svensk kommun, svensk region eller därmed jämförlig samfällighet inom Europeiska gemenskaperna.  Obligationer, certifikat, efterställt kapital (förlagslån eller motsvarande) och andra skuldförbindelser utgivna av ett publikt aktiebolag.  Bostadsobligationer.  Aktier och andra värdepapper, vilka getts ut av publikt aktiebolag, som kan jämställas med aktier utan kapitalgaranti.  Strukturerade produkter.  Inlåning på konto i bank Bolaget har ingen exponering mot valutakursrisker och har inga finansiella skulder. Känslighetsanalystabell på placeringar 2025 2024 allmän allmän ökade kreditrisk ökade kreditrisk marknads- (förändring i marknads- (förändring i räntor spread) räntor spread) Förändring 1% 0,5% 1% 0,5% Förändring i resultaträkningen 767 1 158 767 1 464 Förändring i eget kapital 767 1 158 767 1 464 Löptidsanalystabell 2025 2024 <3 mån 3 mån - 1 år 1 - 5 år >5 år Totalt <3 mån 3 mån - 1 år 1 - 5 år >5 år Totalt Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 28 928 21 567 177 159 227 654 - 70 051 218 433 - 288 484 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 18 771 56 312 15 639 93 899 9 633 28 898 16 090 1 189 55 809 Upplupen ränteintäkt 3 955 3 955 4 269 - - - 4 269 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 129 1 129 574 - - - 574 Skulder Försäkringstekniska avsättningar 34 679 100 637 27 477 5 583 168 376 25 120 75 374 41 734 4 414 146 642 Derivat 404 -113 -1 142 -850 2 138 12 282 - 14 420 Övriga skulder 12 795 12 795 15 079 - - - 15 079 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 639 175 639 168 652 - - - 168 652 Summa finansiella tillgångar och skulder 276 300 178 403 219 133 5 583 682 596 223 326 176 461 288 539 5 603 693 929 samt försäkringstekniska åtaganden Motpartsrisk i återförsäkring Motpartsriskerna i återförsäkringen begränsas genom att flera olika återförsäkrare används över de olika programmen och i vissa fall även inom programmen. Återförsäkrare ska ha en extern rating om A- eller bättre enligt Standard & Poor’s, eller motsvarande från annat ratinginstitut. Valutarisk Valutarisk uppkommer när tillgångar och skulder i samma utländska valuta inte överensstämmer storleksmässigt. Bolaget har inga affärer i utländsk valuta. I de fall bolaget köper värdepapper utställda i annan valuta så valutasäkras dessa till svenska kronor i samband med köpet. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Operativa risker Operativa risker identifieras och värderas strukturerat årligen inom bolagets samtliga processer och även i samband med större förändringar i verksamheten. Identifiering och värdering sker vid särskilda workshoppar i form av en självutvärdering av ansvariga i verksamheten, vid behov med stöd av riskhanteringsfunktionen. Operativa risker klassificeras i olika typer och värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. För risker som överstiger av styrelsen fastställda toleransnivåer beroende på typ av risk ska åtgärder genomföras, för risker inom toleransnivåerna genomförs åtgärder i den mån det är kostnadseffektivt. De mest betydande operativa riskerna och status för eventuella åtgärder för att hantera dessa återrapporteras minst årligen till styrelsen. Affärsrisker Affärsrisker innefattar intjäningsrisker, strategiska risker och ryktesrisker. Bolagets uppdrag innefattar att hantera affärsrisker relaterade till försäkringsmarknaden för kunderna tillika ägarnas räkning. Affärsrisker analyseras inom ramen för processerna för affärsplanering och ORSA. Styrelsen är involverad i processerna varför separat återrapportering inte är nödvändig. Finansiella risker Bolagets placeringspolicy reglerar vilka värdepapper som bolaget ska placera i. Bolagets finansiella instrument, som värderas till verkligt värde, utgörs av värdepapper (se not 14 för mer information) vilka är klassificerade enligt tillgängliga för försäljning, innebärande att de värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat. Dessa värdepapper är värderade enligt priser som är noterade på en aktiv marknad, vilket innebär att de har nivåtillhörighet 1. Bolaget har i allt väsentligt finansiella instrument värderade inom nivå 1 och 2. Likviditetsrisk Likviditetsrisken bedöms vara begränsad. Bolagets skulder utgörs främst av förutbetalda premier och avsättningar för oreglerade skulder, utbetalning av dessa måste matchas mot tillgång till likvida medel. Bolaget placerar sina likvida medel i olika värdepapper med en spridning i förfall. Många av papperna är också likvida såtillvida att det finns en andrahandsmarknad. Koncentrationsrisk Här avses risken för koncentrationer av risk på tillgångs- eller skuldsidan som kan leda till förluster eller negativ resultatutveckling vid ogynnsamma marknadsförhållanden eller händelser. Förutom själva marknadsriskerna bedöms övriga koncentrationsrisker som låga främst genom den diversifiering som uppkommer genom bolagets placeringsinriktning. Placeringarna ska användas för skuldtäckning vilket också innebär att risken för allt för stora enhandsengagemang hålls låg 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Noter till finansiella poster Not 3 Premieinkomst före avgiven återförsäkring 2025 2024 Premieinkomst 170 093 159 887 Summa premieinkomst före avgiven återförsäkring 170 093 159 887 All premieinkomst härör från Sverige Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Kapitalavkastning som överförs till försäkringsrörelsen har beräknats på den genomsnittliga summan av kapital i försäkringsrörelsen att placera till en kalkylränta på 6,0% (7,8%) Ingen flytt görs på grund av minusränta. 2025 2024 Ingående avsättning för oreglerade skador 142 402 126 675 Ingående premiereserv 4 240 3 802 146 642 130 477 Utgående avsättning för oreglerade skador 163 474 142 402 Utgående premiereserv 3 401 4 240 166 875 146 642 Genomsnittlig avsättning 156 759 138 560 Kalkylränta 6,0% 7,8% Avkastning 6 774 9 722 Not 5 Utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning 2025 2024 Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -36 898 -35 892 Utbetalda skaderegleringskostnader -4 951 -4 054 Summa utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -41 850 -39 946 Återförsäkrares andel av utbetalda försäkringsersättningar 228 1 698 Återförsäkrares andel av utbetalda skaderegleringskostnader 0 0 Summa utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning -41 622 -38 248 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 6 Driftskostnader 2025 2024 Administration Administrationskostnader -20 524 -20 677 Summa driftskostnader i försäkringsrörelsen -20 524 -20 677 Övriga driftskostnader Skaderegleringskostnader -4 951 -4 054 Summa totala driftskostnader, funktionsindelning -25 475 -24 731 Totala driftskostnader, per kostnadsslag Personalkostnader -12 901 -10 497 Lokalkostnader -660 -600 Avskrivningar -383 -125 Övriga driftskostnader -6 581 -9 455 Summa totala driftskostnader, kostnadsindelning -25 475 -24 731 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 7 Medeltal anställda samt löner och ersättningar 2025 2024 Medelantalet anställda, Sverige Män 6 6 Kvinnor 5 5 11 11 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, övriga medarbetare Löner och andra ersättningar 7 483 6 607 Sociala kostnader*) 3 344 3 185 10 826 9 792 *) -varav pensionskostnader 915 1 081 Rörlig ersättning har ej utgått till övriga medarbetare. Antal kvinnor bland ledande befattningshavare Styrelse 3 4 VD 0 0 Vice VD 0 0 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare Styrelse*) 2025 2024 Löner och andra ersättningar 351 452 Sociala avgifter 73 95 Övriga pensionskostnader - - VD Löner och andra ersättningar 1 518 1 519 Sociala avgifter 506 507 Övriga pensionskostnader 369 391 Vice VD Löner och andra ersättningar 997 993 Sociala avgifter 324 323 Övriga pensionskostnader 130 199 4 269 4 479 *) Styrelseledamöter under 2025 Löner och Övriga andra Sociala pensions- ersättningar avgifter kostnader Summa Jan-Åke Troedsson 103 10 - 113 Lars Niklasson 74 8 - 82 Malin Ekblad 18 6 - 24 Jan Willgård 91 28 - 119 Iréne Robertsson 22 7 - 28 Kjell Rosenlöf 22 7 - 29 Helena Steffansson Carlsson 22 7 - 28 351 73 - 424 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA *) Styrelseledamöter under 2024 Löner och Övriga andra Sociala pensions- ersättningar avgifter kostnader Summa Jan-Åke Troedsson 130 13 - 143 Lars Niklasson 93 9 - 102 Malin Ekblad 29 9 - 38 Jan Willgård 114 36 - 150 Iréne Robertsson 30 9 - 39 Kjell Rosenlöf 29 9 - 38 Helena Steffansson Carlsson 15 5 - 20 Catarina Willman 12 4 - 16 452 95 - 547 Ingen styrelseledamot är anställd i bolaget. Styrelsearvode beslutas årligen av bolagsstämman. Inga andra ersättningar eller förmåner har utgått till styrelsemedlemmarna. Ersättning till VD och vice VD har utgjorts av lön, andra ersättningar samt pensionskostnad. Utöver styrelsen, VD och vice VD finns inga ledande befattningshavare. Bolaget har inga incitamentsprogram. Bolaget har i övrigt antagit en ersättningspolicy som anger att ingen rörlig ersättning skall utgå till någon befattningshavare. Avgångsvederlag för VD Vid uppsägning från VD är uppsägningstiden 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader och ett avgångsvederlag erhålls som uppgår till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. Not 8 Revisionsuppdrag 2025 2024 Ersättning till revisorer för revisionsuppdrag Ersättning till KPMG AB -786 -915 Summa ersättning till revisorer -786 -915 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelses och verkställande direktörs förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samtrådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 9 Kapitalavkastning, intäkter 2025 2024 Ränteintäkter Realisationsvinster Obligationer och andra räntebärande papper 1 073 1 992 Ränteintäkter 14 957 19 866 Summa ränteintäkter 16 030 21 858 Not 10 Kapitalavkastning, kostnader 2025 2024 Övriga räntekostnader 0 -111 Summa kapitalavkastning, kostnader 0 -111 Not 11 Orealiserade värdeförändringar på placeringstillgångar 2025 2024 Obligationer och andra räntebärande papper 5 563 15 530 Summa orealiserade förluster på placeringstillgångar 5 563 15 530 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 12 Skatter 2025 2024 Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -1 186 -3 192 Aktuell skattekostnad Årets skattekostnad -15 118 -2 296 Total redovisad skattekostnad -16 304 -5 488 Resultat före skatt 77 350 25 890 Skatt enligt gällande skattesats -15 934 -5 333 Skatteeffekt av: - ej avdragsgilla kostnader 2 4 - skatt hänförlig till tidigare år -40 7 - schablonränta på säkerhetsreserv -332 -167 Redovisad effektiv skatt -16 304 -5 488 Not 13 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Upplupet Verkligt Upplupet Verkligt anskaffn.värde värde anskaffn.värde värde 2025 2025 2024 2024 Noterade värdepapper Svenska kommuner 4 006 3 859 9 171 8 729 Företagsobligationer och räntebevis 203 064 197 267 249 188 252 895 Strukturerade produkter och fonder 27 000 26 528 27 000 26 861 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 234 070 227 654 285 359 288 484 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 14 Kategorisering av finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar/ Lånefordringar och Icke finansiella Summa skulder värderade till kundfordringar/ tillgångar/ verkligt värde via Övriga finansiella skulder resultaträkningen skulder 2025 Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 227 654 - - 227 654 Övriga fordringar - 75 013 - 75 013 Övriga förutbet. kostnader och Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - 1 129 - 1 129 Kassa och bank - 289 162 - 289 162 Summa 227 654 365 304 - 592 958 Skulder Övriga skulder - 39 257 - 39 257 Derivat 850 - 850 Övriga upplupna kostnader och - - - - Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - 175 639 - 175 639 Summa 850 214 896 - 215 746 Resultat av finansiella tillgångar/skulder: Nettovinst (+) resp nettoförlust (-) 377 212 - - 377 212 Ränteintäkter för finansiella tillgångar som kategoriseras som lånefordringar och kundfordringar - - - - Marknadsvärdet är lika med det redovisade värdet Finansiella tillgångar/ Lånefordringar och Icke finansiella Summa skulder värderade till kundfordringar/ tillgångar/ verkligt värde via Övriga finansiella skulder resultaträkningen skulder 2024 Tillgångar Obligationer och andra värdepapper 288 484 - - 288 484 Övriga fordringar - 81 341 - 81 341 Övriga förutbet. kostnader och - upplupna intäkter - 574 - 574 Kassa och bank - 149 474 - 149 474 Summa 288 484 231 389 - 519 873 Skulder Övriga skulder - 26 747 - 26 747 Derivat 14 420 - - 14 420 Övriga upplupna kostnader och - - - 0 förutbetalda intäkter - 168 651 - 168 651 Summa 14 420 195 398 - 209 818 Resultat av finansiella tillgångar/skulder: Nettovinst (+) resp nettoförlust (-) 310 055 - 310 055 Ränteintäkter för finansiella tillgångar som kategoriseras som lånefordringar och kundfordringar - - - Marknadsvärdet är lika med det redovisade värdet Då bolaget tillämpar IFRS 7 för finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande värdehierarki, där nivåerna är enligt IFRS 13: - Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1) - Andra observerbara data för tillgången eller skulden noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar) (nivå 2). - Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data) (nivå 3) Följande tabell visar bolagets tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2025. Tillgångar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Obligationer och andra värdepapper 222 774 4 879 - 227 654 Skulder Derivat -850 - - -850 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 15 Immateriella tillgångar 2025 2024 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden - - Inköp under året 2 680 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 680 - Ingående ackumulerade avskrivningar - - Återförda avskrivningar på utrangeringar - - Årets avskrivningar -251 - Utgående ackumulerade avskrivningar -251 - Utgående balans 2 429 - Not 16 Materiella tillgångar 2025 2024 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 808 772 Inköp under året 592 36 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 400 808 Ingående ackumulerade avskrivningar -542 -417 Återförda avskrivningar på utrangeringar - - Årets avskrivningar -130 -125 Utgående ackumulerade avskrivningar -672 -542 Utgående balans 728 266 Not 17 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 Förutbetalda försäkringspremier 40 0 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 089 574 Summa övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 129 574 Not 18 Avsättning för oreglerade skador 2025 2024 Inträffade och rapporterade skador 141 694 123 274 Inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) 23 281 19 128 Summa avsättning för oreglerade skador 164 975 142 402 2025 2024 Ingående balans 142 402 126 675 Förväntad kostnad för skador som inträffat under den innevarande perioden 34 157 40 543 Utbetalt/förändringar av skador som inträffat tidigare år -11 584 -24 815 Summa avsättning för oreglerade skador 164 975 142 402 Not 19 Övriga skulder 2025 2024 Leverantörsskulder 2 713 1 408 Skuld klientmedel 9 472 12 967 Personalskatt 192 231 Lagstadgade sociala avgifter 196 211 Särskild löneskatt 222 262 Summa övriga skulder 12 795 15 079 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 20 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 Förutbetalda premier 171 874 166 941 Semesterlöneskuld 807 536 Sociala kostnader 254 168 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 705 1 007 Summa övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 639 168 652 Not 21 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden 2025 2024 För försäkringstekniska avsättningar (f e r) registerförda tillgångar Aktier - - Obligationer 74 282 90 638 Kassatillgångar - - Övriga placeringar - - Summa ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden 74 282 90 638 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden Inga Inga Not 22 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder 2025 2024 Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Tillgångar Obligationer och andra räntebärande papper 54 275 173 379 227 654 70 051 218 433 288 484 Återförsäkrares andel av försäkringstekninska avsättningar 74 876 19 023 93 899 38 531 17 278 55 809 Övriga fordringar 65 463 2 496 67 959 74 878 3 642 78 520 Immateriella tillgångar 2 429 2 429 Materiella tillgångar 728 - 728 266 - 266 Kassa och bank 289 162 - 289 162 149 474 - 149 474 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 084 - 5 084 4 843 - 4 843 Summa tillgångar 492 017 194 898 686 914 338 043 239 353 577 396 2025 2024 Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Högst 1 årLängre än 1 år Totalt Skulder Försäkringstekniska avsättningar 134 954 33 422 168 376 100 494 46 148 146 642 Derivat -291 -559 -850 2 138 12 282 14 420 Obeskattade reserver - 107 185 107 185 - 82 117 82 117 Återbäring och rabatter 7 943 - 7 943 5 128 - 5 128 Övriga skulder 12 795 - 12 795 15 079 - 15 079 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 175 639 - 175 639 168 652 - 168 652 Summa skulder 331 040 140 048 471 087 291 491 140 547 432 038 Not 23 Tilläggsupplysningar om resultaträkningens poster per försäkringsrisk Sjuk- och Företag och Total olycksfall fastighet Premieintäkt, brutto 170 932 4 152 166 780 Försäkringsersättningar, brutto -56 764 -3 590 -53 174 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 6 774 30 6 744 Återbäring och rabatter -2 963 0 -2 963 Driftskostnader, brutto -20 524 -499 -20 025 Resultat av avgiven återförsäkring -10 195 -326 -9 869 Resultat 87 260 -233 87 493 Premieinkomst, brutto 170 093 4 152 165 941 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Not 24 Derivat Anskaffnings- Verkligt Anskaffnings- Verkligt värde värde värde värde 2025 2025 2024 2024 Derivat Valutaswappar 0 -850 0 14 420 Summa derivat 0 -850 0 14 420 Not 25 Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Not 26 Vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande medel: Från tidigare år balanserat 60 004 961 kr Överkursfond 8 631 995 kr Årets resultat 61 046 440 kr 129 683 396 kr Styrelsen föreslår att belopp disponeras enligt följande: I ny räkning balanseras 129 683 396 kr. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Kommunassurans Försäkring AB Årsredovisningen har fastställts av styrelsen den 19 mars 2025. Malmö, den dag som framgår av elektronisk underskrift Jan-Åke Troedsson, Lars Niklasson, Ordförande Vice ordförande Kjell Rosenlöf Iréne Robertsson Jan Willgård Malin Ekblad Helena Steffansson Carlsson Anders Ramäng Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avlämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. KPMG AB Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor Vår granskningsrapport har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. Åke Christiansson Sylve Qvillberg Lekmannarevisor Lekmannarevisor 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14 211 33 Malmö 516406-0294 040-611 22 00 info@kommunassurans.se Alvesta kommun Malung-Sälens kommun Vetlanda kommun Bjuvs kommun Markaryds kommun Vänersborg kommun Borgholms kommun Mellerud kommun Ydre kommun Bromölla kommun Mönsterås kommun Ystads kommun Burlövs kommun Olofströms kommun Åstorps kommun Båstads kommun Osby kommun Åtvidabergs kommun Eslövs kommun Ovanåkers kommun Älmhults kommun Eda kommun Perstorps kommun Älvdalens kommun Essunga kommun Ronneby kommun Älvsbyns kommun Grästorps kommun Simrishamns kommun Ödeshögs kommun Halmstads kommun Sjöbo kommun Örkelljunga kommun Hjo kommun Skinnskattebergs kommun Östra Göinge kommun Hultsfreds kommun Skurups kommun Hässleholms kommun Smedjebackens kommun Högsby kommun Staffanstorps kommun Hörby kommun Surahammar kommun Höörs kommun Svalövs kommun Jokkmokks kommun Svedala kommun Karlshamns kommun Sävsjö kommun Karlskrona kommun Sölvesborgs kommun Kinda kommun Tibro kommun Klippans kommun Tingsryds kommun Kristianstads kommun Tomelilla kommun Kävlinge kommun Tranemo kommun Laholms kommun Trelleborgs kommun Landskrona stad Uddevalla kommun Lekebergs kommun Uppvidinge kommun Lessebo kommun Vadstena kommun Ljungby kommun Valdemarsviks kommun Lomma kommun Vansbro kommun Lunds kommun Varberg kommun Malmö stad Vellinge kommun 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare Jan Åke Thomas Troedsson LARS NIKLASSON Ordförande Vice ordförande e2jxrG16BzkPXK2QKWaPNA 2026-03-19 10:59:44Z SITZdLvdlRPhcDMNQwwR0Q 2026-03-19 11:27:14Z Kjell Olof Rosenlöf IRÉNE ROBERTSSON Ledamot Ledamot NBOGy04UB0xTmLzvL7nT4w 2026-03-19 12:01:30Z iInT1w7syQjUxFEMV0K8xA 2026-03-19 12:39:14Z Jan Arne Willgård Malin Elisabeth Ekblad Ledamot Ledamot hkHDnutST10Aote0tc60EQ 2026-03-19 13:14:48Z yoGqCfRYwAekzpaT9xLm0Q 2026-03-19 14:31:27Z Ingrid Helena Carlsson Anders Ramäng Ledamot Verkställande direktör HqhVg6qOmMA+WRWFP7GDFg 2026-03-19 15:01:23Z 63VYidarqJdEIuVMmIjy/g 2026-03-19 15:14:07Z Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare GUNILLA WERNELIND Åke Christiansson Auktoriserad revisor Lekmannarevisor ziCZG3hPyESiMk2udFaKIQ 2026-03-19 15:25:51Z eF8/2XAyTyttZ4nd/rVKcg 2026-03-26 10:47:53Z SYLVE QVILLBERG Lekmannarevisor Y0Rko9nMCIVLjAWoM2n0AQ 2026-03-26 10:52:49Z Dokument i försändelsen Kommunassurans årsredovisning 2025.pdf SHA256: b851cc74d821989c5eae184e26328ead0ee2f34835ad427d087a78741e3987b7 Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 7f85b8086780-2658-dfc4-a02a-ca613996 :remmun-DI ngiS oddA Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Kommunassurans Försäkring AB, org. nr 516406-0294 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Kommunassurans Försäkring AB för år 2025. Bolagets årsredovisning ingår på sidorna 8-36 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Kommunassurans Försäkring ABs finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till styrelsen i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Kommunassurans Försäkring AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Avsättning för oreglerade skador inom försäkringstekniska avsättningar Se redovisningsprinciper i not 1 och andra relaterade upplysningar om försäkringstekniska avsättningar i not 2 samt not 18 för detaljerade upplysningar och beskrivningar av området Beskrivning av området Hur området har beaktats i revisionen Bolagets avsättning för oreglerade skador inom försäkringstekniska Vi har bedömt de aktuariella antaganden i reserveringsmetoderna avsättningar uppgår till 164 975 tkr per 31 december 2025. genom att jämföra mot tidigare år och följt upp avvecklingsresultat. Detta är ett område som innefattar betydande bedömningar Vi har kontrollerat att bokningen görs korrekt i huvudboken. avseende osäkra framtida utfall, främst avseende tidpunkt och Vi har använt våra interna specialister på aktuariella frågor för att storlek för inträffade skador. utmana de metoder och antaganden som använts. Vidare har vi via Bolaget använder aktuariella metoder för beräkningarna av kontrollberäkningar verifierat att avsättningen är rimlig. avsättningen för oreglerade skador. Modellens komplexitet ger Vi har också kontrollerat fullständigheten i de underliggande fakta och upphov till risk för fel på grund av otillräcklig/ofullständig data eller omständigheter som presenteras i upplysningarna i årsredovisningen felaktig utformning eller tillämpning. och bedömt om informationen är tillräckligt omfattande för att förstå Bolagets avsättning för oreglerade skador består av ett fåtal olika företagsledningens bedömningar. produkter med olika karaktär såsom avvecklingstid och skademönster, vilket är viktiga indata för att uppskatta avsättningarna. Annan information än årsredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 3-7. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Styrelsen och fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören oegentligheter eller misstag. Revisionsberättelse Kommunassurans Försäkring AB, org. nr 516406-0294, 2025 1 (3) 7VB2M-3QYDO-GTUZJ-0YDP9-3BPPR-27QS1 :lekcyntnemukod oenneP avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis användare fattar med grund i årsredovisningen. som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme längre kan fortsätta verksamheten. och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:  utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om  identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta identifierat. agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla  skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka den interna kontrollen. av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av  utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som årsredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för används och rimligheten i styrelsens och verkställande väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i upplysningar. revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.  drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Kommunassurans Försäkring AB för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Kommunassurans Försäkring AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är betryggande sätt. försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande skötas på ett betryggande sätt. bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt  på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot försäkringsföretag eller bolagsordningen. eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av  företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller Revisionsberättelse Kommunassurans Försäkring AB, org. nr 516406-0294, 2025 2 (3) 7VB2M-3QYDO-GTUZJ-0YDP9-3BPPR-27QS1 :lekcyntnemukod oenneP med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande aktiebolagslagen. granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till Kommunassurans Försäkring ABs revisor av bolagsstämman den 8 maj 2025. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2022. Stockholm den 19 mars 2026 KPMG AB Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Kommunassurans Försäkring AB, org. nr 516406-0294, 2025 3 (3) 7VB2M-3QYDO-GTUZJ-0YDP9-3BPPR-27QS1 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." GUNILLA WERNELIND Auktoriserad revisor Serienummer: ee06ca12ee7e34[…]2d77213fb7e1b IP: 195.84.xxx.xxx 2026-03-19 15:22:56 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 7VB2M-3QYDO-GTUZJ-0YDP9-3BPPR-27QS1 :lekcyntnemukod oenneP Till årsstämman i Kommunassurans Försäkring AB (org.nr 516406-0294) Granskningsrapport för 2025 Vi, av årsstämman utsedda lekmannarevisorer, har granskat Kommunassurans Försäkring AB:s (org.nr 516406-0294) verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmanna- revisorernas uppgift är att granska om bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt pröva den interna kontrollen och om verksamheten bedrivits enligt ägarnas uppdrag och mål. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för prövning och bedömning. Vid vår granskning har vi samrått med våra ersättare Bruno Andersson, Ystad, och Bengt Wallin, Sölvesborg. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att verksamheten bedrivits enligt fastställt ägardirektiv och inom de kommunala befogenheter som gäller för bolaget. Någon grund för anmärkning mot styrelsens eller verkställande direktörens förvaltning föreligger därmed inte. Malmö 2026-03-26 Åke Christiansson, Malmö Sylve Qvillberg, Skurup Av årsstämman utsedda lekmannarevisorer 43e5748c3a87-1d28-94e4-740e-ab26c12f :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare Åke Christiansson SYLVE QVILLBERG Lekmannarevisor Lekmannarevisor eF8/2XAyTyttZ4nd/rVKcg 2026-03-26 13:23:25Z Y0Rko9nMCIVLjAWoM2n0AQ 2026-03-26 13:29:03Z Dokument i försändelsen Granskningsrapport 2025_lekmannarevisionen.pdf SHA256: ba1e04870f795f10b481dc767b8bd5860e0f5fde0598184b6994444f984329fa Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 43e5748c3a87-1d28-94e4-740e-ab26c12f :remmun-DI ngiS oddA Malmö den 2 april 2026 Kommunassurans årsstämma Störste ägarens förslag till valberedning inför årsstämma den 6 maj 2026 i Kommunassurans Försäkring AB Enligt aktieägaravtalet ska störste ägaren initiera förslag till valberedning. Malmö stad som störste ägare föreslår Kommunassurans årsstämma den 6 maj 2026 att välja följande. Valberedningen - fem ledamöter, varav en sammankallande, samt fem ersättare Valberedningens ledamöter • Björn Gudmundsson, Malmö, • Camilla Brunsberg, Karlskrona, • Lars Altgård, Lessebo, • Fredrik Ljunghill, Lund, och • Björn Mårtensson, Ovanåker (omval på samtliga). Ersättare • Anders Johnsson, Simrishamn, • Magnus Gunnarsson, Ljungby, • Johan Svahnberg, Höör, • Ilko Corkovic, Borgholm och • Ian Fernheden, Kristianstad (omval på samtliga). Sammankallande Malmö stad föreslår att till sammankallande utses Björn Gudmundsson (omval). På störste ägarens, Malmö stad, vägnar Henrik Loveby Avdelningschef, Avdelningen för bolag och kommunalförbund, Malmö stad Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö • info@kommunassurans.se • 040-611 22 00 • kommunassurans.se 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Sida 166 a v 879 Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner och bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. Malmö den 30 mars 2026 Kommunassurans årsstämma 2026

§25 ÄrendenrPLAN.2020.1257 Beslut att anta Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Samhällsbyggnadsnämndens beslut SamhällsbyggnadsnämndenföreslårkommunfullmäktigeattantaFördjupadöversiktsplanför Sjöbotätort2050medtillhörandehandlingariformavsamrådsredogörelse, granskningsutlåtande,särskildsammanställning,miljökonsekvensbeskrivningoch barnkonsekvensanalys. _________ Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningenharpåuppdragavkommunstyrelsentagitframettförslagför ennyfördjupadöversiktsplanförSjöbotätort.Tidshorisontenförplanförslagetsträckersig till2050ochplanenfokuserarmycketpåförtätningavbostädericentralaSjöbo,utveckling avgrönstrukturochutvecklingavtätortensgång-ochcykelvägnät. Mark-och vattenanvändningskartanvisarkommunensönskadeutvecklingavplanområdet,baseratpå BoverketsÖP-modell2.1.Kopplattillkartanfinnsövergripandegenerellariktlinjer, platsspecifikariktlinjerförallaolikaytorikartansamtmerdjupgåendeinformationomde föreslagnautbyggnadsområdena. Beskrivning av ärendet Denfördjupadeöversiktsplanenssyfteärattvisahurplanområdetskautvecklasframtill 2050.Planenskavaravägledandeochettunderlagfördialogmellanolikaparterochaktörer isamhällsbyggnadsprocessen.Planenärettviktigtverktygikommunensarbetemed detaljplanerochbygglov. Kommunenskaiöversiktsplanenredovisadeförhållandensommedhänsyntilldeallmänna intressenai2kapitletplan-ochbygglagen(PBL)kanhaväsentligbetydelseförhurmark-och vattenområdenskaanvändasochhurdenbyggdamiljönskaanvändas,utvecklasoch bevaras. NybebyggelseplanerasfrämsticentralaSjöbo.Dennyabebyggelsenbestårframföralltav flerbostadshusochradhus,oftaikombinationmedcentrumfunktioneriformavtillexempel handel,kontorellerandraverksamheter.Itätortensytterkanterplanerasbostadsområden medandrabostadstypersomettkomplement.Utöverbostads-ochcentrumbebyggelse planerasettparområdenförsamhällsfunktionerochvård. Justerandessign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Datum 2026-03-14 Samhällsbyggnadsnämnden Grönstrukturenutvecklaslängsflerastråk.Banvallenblirettnyttgröntrekreationsstråk, stråketlängsGrimstoftabäckenförstärksochKärleksstigenknytssammanmedettnytt grönområde. Gång-ochcykelvägarlänkassammanföretttillgängligtochnäraSjöbo.Utvecklingföreslås ocksålängsbanvallen,TolångavägenochmotAnklamsomskaparkopplingartilltätortens omland. MobilitetsnodenSjöbobusstationföreslåsutvecklasmedmobilitetshus,grönstrukturochfler närliggandebostäder.Tvåutvecklademobilitetsnoderplanerasävenivästradelenav tätorten. Figur1.Denfördjupadeöversiktsplanensutvecklingsinriktning Beslutshandlingar · Antagandehandling-FördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050(digitalversion, nåspå https://gis.sjobo.se/portal/apps/storymaps/collections/4bfc3ce6a04d40eaae55b29c7 f7b868asamtPDF) Justerandessign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Datum 2026-03-14 Samhällsbyggnadsnämnden · GranskningsutlåtandeförFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050(separatPDF) · SamrådsredogörelseförFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050(separatPDF) · SärskildsammanställningförFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050(separat PDF) · Miljökonsekvensbeskrivning(MKB)förFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050- Antagandeversion(separatPDF) · BarnkonsekvensanalysförFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050- Antagandeversion(separatPDF) · LänsstyrelsenSkånesgranskningsyttrandeöverFördjupadöversiktsplanförSjöbo tätort2050 (separatPDF) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Slutgiltigtbeslutskickastill: Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniskaförvaltningen Förvaltningenförvårdochomsorg Familjeförvaltningen Justerandessign Utdragsbestyrkande Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Antagen av kommunfullmäktige i Sjöbo kommun xxxx-xx-xx Inledning ...................................................................................................... 1 Teknisk försörjning ................................................................................. 91 Vad översiktsplanering innebär ............................................................... 1 Genomförande och uppföljning ................................................................. 99 Organisationen ........................................................................................ 1 Genomförande ....................................................................................... 99 Planprocessen.......................................................................................... 1 Uppföljning ........................................................................................... 102 Planens avgränsning ................................................................................ 1 Konsekvenser ........................................................................................... 103 Medborgardialogen ................................................................................. 2 Samlad hållbarhetsbedömning ............................................................ 103 Barnperspektivet ..................................................................................... 2 Strategisk miljöbedömning .................................................................. 114 Framtidsbild ................................................................................................. 5 Jordbruksmarksutredning .................................................................... 117 Ett Sjöbo med identitet och framtidstro .................................................. 5 Barnkonsekvensanalys ......................................................................... 119 Ett hållbart och grönt Sjöbo ..................................................................... 7 Länsstyrelsens granskningsyttrande ......................................................... 120 Ett livskraftigt och tryggt Sjöbo .............................................................. 11 Inledning............................................................................................... 120 Ett tillgängligt och nära Sjöbo ................................................................ 14 Redogörelse av ärendet ....................................................................... 120 Utvecklingsinriktning ............................................................................. 17 Aktuella lagrum .................................................................................... 120 Mark- och vattenanvändning ..................................................................... 19 Länsstyrelsens samlade bedömning..................................................... 120 Generella riktlinjer ................................................................................. 19 Länsstyrelsens synpunkter enligt 3 kap. 16 § PBL ................................ 121 Mark- och vattenanvändning ................................................................. 26 Remisshantering ................................................................................... 122 Utbyggnadsområden ............................................................................. 33 De som medverkat i beslutet ............................................................... 122 Planeringsförutsättningar .......................................................................... 65 Referenser ................................................................................................ 123 Landskap och bebyggelse ...................................................................... 65 Textkällor .............................................................................................. 123 Riksintressen och skydd ......................................................................... 78 Geodata ................................................................................................ 126 Kommunikationer .................................................................................. 81 Miljö och klimat ..................................................................................... 85 • Kamilla Danielsson (tillväxtchef på Kommunledningsförvaltningen) Inledning • Marie Rosdahl (enhetschef på Strategienheten) Vad är en fördjupad översiktsplan och hur har arbetet med den gått till? Arbetsgrupp Det kan du läsa mer om här. • Elin Brudin (projektledare) Vad översiktsplanering innebär • Malin Töger (planarkitekt och biträdande projektledare) • Aron Otterström (samhällsplanerare och GIS-strateg) Den fördjupade översiktsplanens syfte är att visa hur tätorten Sjöbo ska • Emelie Willsäter (samhällsplanerare) utvecklas fram till 2050. Planen är vägledande och fungerar som ett • Lisa Asp (samhällsplanerare) underlag för dialog mellan olika aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. • Louise Quistgaard (kommunikatör) Den är också ett viktigt verktyg i kommunens arbete med detaljplaner och • Marie Rosdahl (enhetschef) bygglov. Planprocessen Kommunen ska i översiktsplanen visa vilka förhållanden som är viktiga för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön Förslaget till en ny fördjupad översiktsplan var ute på samråd hos bland ska användas, utvecklas och bevaras. Bedömningen görs utifrån de andra Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, grannkommuner och allmänna intressen som tas upp i 2 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). kommuninvånare under juni till september 2024. Efter samrådet har kommunen gjort de ändringar som anses befogade. Under sommaren Organisationen 2025 lät kommunen det slutliga förslaget granskas ytterligare en gång. Kommunfullmäktige antar den fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort Politisk styrgrupp tillsammans med Länsstyrelsens granskningsyttrande. Yttrandet gäller • Magnus Weberg (kommunstyrelsens ordförande) (M) parallellt med den fördjupade översiktsplanen, som fortsätter att gälla tills • Kent Ivan Andersson (M) en ny plan antas. • Cecilia Olsson Carlsson (S) Planens avgränsning • André af Geijerstam (SD) • Jozefine Nybom (SD) Markanvändningskartan med riktlinjer och uppdaterade planeringsprinciper ersätter både Fördjupning av översiktsplanen för Beredningsgrupp Sjöbo tätort 2013 och de delar av Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 • Louise Andersson (förvaltningschef på som omfattas av den nya fördjupade översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen) Den nya planen är fristående från den kommunövergripande • Jesper Andersson (förvaltningschef på Tekniska förvaltningen) översiktsplanen. Inom planområdet gäller därför endast de riktlinjer som presenteras i denna plan. Planen omfattar Sjöbo tätort med omnejd. möjlighet att påverka. Varje synpunkt ger värdefull kunskap och hjälper Avgränsningen för området har justerats jämfört med den som kommunen att förstå vilka olika intressen som finns. presenterades i Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040. Ett område i de Den huvudsakliga medborgardialogen inför arbetet med den nya södra delarna har lagts till, medan ett område i de östra delarna har tagits fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort pågick mellan april och bort. december 2022. Den bestod av flera delmoment och riktade sig både till allmänheten och till särskilda grupper, som barn och äldre. Dialogmetoden och resultatet finns sammanställda i en rapport. Hur har resultaten tagits tillvara i planen? Kommunen har i arbetet med den fördjupade översiktsplanen strävat efter att ta tillvara resultaten från medborgardialogen i så stor utsträckning som möjligt. Slutsatserna från dialogen märks framför allt i kapitlet Framtidsbild, där de har omsatts till fyra fokusområden med tillhörande strategier. Strategierna förtydligas sedan i kapitlet Mark- och vattenanvändning, både genom mer detaljerade riktlinjer och i mark- och vattenanvändningskartan. Ibland kom det fram synpunkter under dialogen som låg på en mer detaljerad nivå än vad som är möjligt att styra i den fördjupade översiktsplanen. De har i stället skickats vidare till den verksamhet eller det kommunala bolag som ansvarar för frågan. Figur 1. Planområdet Barnperspektivet Medborgardialogen Syfte och bakgrund Syfte och bakgrund Sedan Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020 ska kommuner alltid beakta barnets bästa i beslut och planer som rör barn – Medborgardialogen är en viktig del av arbetet med översiktsplanen. direkt eller indirekt. Det innebär att barnperspektivet ska vara en naturlig Genom dialogen kan invånare och verksamma i Sjöbo tätort bidra med del av all samhällsplanering, även i arbetet med översiktsplaner. synpunkter om hur samhället ska utvecklas. Alla, även barn, ska ges 2 Översiktsplaneringen handlar om att forma framtidens livsmiljöer – o Äldre elever uttrycker oro inför skolbyten och en allmän platser där barn växer upp, leker, går i skolan och rör sig i sin vardag. samhällsoro. Därför är det avgörande att barnens behov, erfarenheter och synpunkter • Utbudet av aktiviteter och mötesplatser i Sjöbo upplevs som får komma fram. Genom att lyssna på barn och unga och låta deras begränsat. perspektiv påverka planeringen kan kommunen skapa trygga, hälsosamma o Det finns för få platser för spontant umgänge. och stimulerande miljöer som stödjer deras utveckling och välbefinnande. o Många ungdomar söker sig till större tätorter eller städer för fler aktiviteter, butiker och evenemang. Fördjupad dialog med barn och unga • Utemiljöer och skolmiljöer behöver förbättras. Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på. Inför arbetet o Det saknas skuggiga och behagliga platser på skolgårdar med den nya fördjupade översiktsplanen förde kommunen en fördjupad och vid aktivitetsparken. dialog med barn och unga mellan april och december 2022. Metoderna o Lokalerna i den anpassade grundskolan upplevs som och resultaten från dialogen har sammanställts i en rapport. I det här trånga och inte tillräckligt anpassade för verksamheten. avsnittet finns även en kort sammanfattning av resultaten för att visa hur Hur har resultaten tagits tillvara i planen? barnens synpunkter har tagits tillvara i planeringen. Resultaten från dialogen med barn och unga har haft stor betydelse för Sammanfattning av dialogen med barn och pedagoger: arbetet med kapitlet Framtidsbild. Barns och ungas synpunkter kommer • Offentliga mötesplatser (sociotoper) är viktiga inslag i barns särskilt till uttryck inom fokusområdena Ett hållbart och grönt Sjöbo, Ett vardag – både under skoltid och på fritiden. livskraftigt och tryggt Sjöbo och Ett tillgängligt och nära Sjöbo. o Kvalitet, variation och tillgänglighet avgör hur uppskattade Fokusområdena lyfter bland annat fram vikten av väl utformade aktivitets- platserna är. och mötesplatser, gröna miljöer och trygga trafiklösningar. De utgör o Närheten till sociotoperna påverkar hur ofta de används. strategiska kommunala ställningstaganden som det fortsatta arbetet kan • Rörelse och lek är centrala delar av barns vardag. bygga vidare på – till exempel vid planering och utformning av lekplatser, o Många barn vill hellre gå eller cykla till förskolan än åka övergångsställen och gröna utemiljöer. bil. o Spontan lek på lekplatser och i naturen är vanligare än Även i kapitlet Mark- och vattenanvändning finns konkreta riktlinjer som organiserad idrott. knyter an till barn- och ungdomsdialogen. Exempel är: o Grundskolebarn vill ha mer utmanande lekmiljöer med • riktlinjen om närhet till grönområden från skolor och förskolor (3- hinderbanor, backar och klättermöjligheter. 30-300-principen) • Trafiksäkerhet och trygghet lyfts som viktiga frågor. • riktlinjen om utformning av lärmiljöer o Yngre barn upplever vissa övergångsställen som otrygga. o Nedskräpning och klotter bidrar också till otrygghet. 3 • riktlinjen om trygga och lugna trafikmiljöer i anslutning till skolor och förskolor. I planen finns också ställningstaganden som säger att Sjöbo kommun aktivt ska arbeta för att barn och unga ska känna sig hemma i Sjöbo och att barnets bästa ska vara en vägledande princip vid all planering som påverkar barn. Planens konsekvenser för barn och unga Som en bilaga till planen har en barnkonsekvensanalys tagits fram, som bedömer hur planen påverkar barn och unga. Analysen grundas på aktuell forskning, gällande lagstiftning, kommunala styrdokument och de synpunkter som kommit in under medborgardialogen. 4 Strategier Framtidsbild • Vårda och levandegöra kulturmiljöer och kulturbyggnader Här finns en övergripande målbild och utvecklingsinriktning för Sjöbo • Utveckla tätortens identitetsskapande platser och stråk tätort med omnejd. • Skapa miljöer och byggnader värda att bevara för framtiden I kapitlet Mark- och vattenanvändning finns riktlinjer som kopplar an till Ett Sjöbo med identitet och framtidstro de olika strategierna. Sjöbos historiska miljöer bildar tydliga årsringar i ortens utveckling och Koppling till andra kommunala visioner och hjälper oss att förstå dess historia. De ger också en känsla av identitet, stolthet och sammanhang och bidrar till livskvalitet för både boende och styrdokument besökare samt till ortens attraktivitet för företag. Politisk vision för 2034 Tack vare den medborgardialog som genomfördes i samband med arbetet • Hela Sjöbo lever med den fördjupade översiktsplanen vet vi att många invånare i Sjöbo Översiktsplan 2040 värdesätter att ortens byggnader vårdas och utvecklas. Utvecklingen av • Höja den gestaltningsmässiga kvaliteten i Sjöbo kommuns byggda nya bostads- och verksamhetsområden ger också många Sjöbobor hopp och anlagda miljö om att Sjöbo både är en tätort med utvecklingspotential och en levande • Vårda och levandegöra kulturmiljöer och kulturbyggnader landsbygdsort. • Främja hållbart, säkert och motståndskraftigt samhällsbyggande, Miljöer som är viktiga för Sjöbos identitet och som ligger nära viktiga genom klimatsäkring, innovation och teknikutveckling rörelsestråk är särskilt värda att bevara. Exempel på sådana områden är Bygga i Sjöbo Marknadsplatsen, Möllers mosse, Åsumsån med Kärleksstigen, Sjöbo Ora, Sjöbo mölla, Gamla torg med sin torghandel, verksamheterna längs Hela vägledningen Västergatan och området vid busstationen. Sjöbos kulturplan 2022–2030 Vår livsmiljö formas av samspelet mellan landskap och bebyggelse genom • Använda kulturen som en tillväxtfaktor och involvera kulturen i historien. Varje byggnad bidrar till helhetsintrycket av Sjöbo och påverkar samhällsbyggandet hur vi upplever och trivs i tätorten. Om ny bebyggelse utgår från platsens Grönstruktur- och naturvårdsprogram förutsättningar, som kulturhistoriska värden, och samtidigt speglar vår tids • Skydda särskilt värdefulla kulturmiljöområden arkitektur kan den bli ett positivt tillskott till både livsmiljön och framtidens kulturarv. Folkhälsoplan 2021–2027 • Barnkonventionen genomsyrar kommunens arbete Kretsloppsplan 2021–2027 • Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa • Inflödet av material och produkter till kretsloppet har minskat år till kunskap, bildning och upplevelser 2027 • En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att • Resursanvändningen i kretsloppet har effektiviserats år 2027 kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen • Spillet från kretsloppet har minskat år 2027 Sveriges miljömål Hållbart Sjöbo 2034 • God bebyggd miljö • Klimatsäkrad kommun Sveriges klimatmål • Bevarade och utvecklade natur- och kulturmiljövärden • Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av • Hållbar konsumtion växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa • Minskat avfall utsläpp Koppling till globala, nationella och regionala mål Nationella mål för gestaltad livsmiljö Agenda 2030 • Hållbarhet och kvalitet underställs inte kortsiktiga ekonomiska • Hållbara städer och samhällen överväganden • Tillväxt och jobb • Det offentliga agerar förebildligt • Konsumtion och produktion • Använd perspektivet gestaltad livsmiljö i alla samhällsplaneringens • Bekämpa klimatförändringarna skeden • Fredliga och inkluderande samhällen Klimat- och energistrategi för Skåne 2025–2030 Det globala klimatmålet • År 2030 ska utsläppen av växthusgaser i Skåne vara minst 80 • Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader procent lägre än år 1990 och att vi ska jobba för att den inte ska överstiga 1,5 grader • År 2030 ska utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år Barnkonventionen • Alla barn har rätt till liv och utveckling Nationella mål för kulturmiljö • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön 6 Ett hållbart och grönt Sjöbo I kapitlet Mark- och vattenanvändning finns riktlinjer som kopplar an till de olika strategierna. Det finns många fina grönområden i och runt Sjöbo. De ger Sjöboborna tillgång till varierade möjligheter till rekreation i lärorika och intressanta Koppling till andra kommunala visioner och miljöer, vilket bidrar till förbättrad hälsa. I medborgardialogen lyfts också styrdokument vissa brister, till exempel behovet av ett mer varierat och välskött Politisk vision för 2034 skogsbestånd med god framkomlighet, så att det blir lättare att vistas där, • Naturen i Sjöbo förgyller livet samt önskemål om mer blommor och växtlighet. • Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo För att använda naturresurser på ett hållbart sätt och skapa ett Översiktsplan 2040 motståndskraftigt samhälle på lång sikt behöver ekosystemtjänster tas med i planeringen av tätorten. Ekosystemtjänster är de fördelar som • Lokalisera ny sammanhängande bebyggelse i anslutning till människor får från naturen, till exempel vattenrening, rekreation, befintlig samhällsservice pollinering och klimatanpassning. • Värna våra värdefulla naturlandskap och tillgängliggöra områden med rekreativa kvaliteter för fysiskt och mentalt välbefinnande Naturen kan ofta lösa flera samhällsutmaningar samtidigt, till skillnad från • Främja lokal förnybar energiproduktion där det är lämpligt, och ta många tekniska lösningar som bara löser just det de är byggda för. Träd hänsyn till förutsättningar för energiförsörjning vid verksamhets- och annan grönska kan påskynda vårdförlopp, minska smärta och stress och bostadsutveckling och stärka människors psykiska hälsa. Grönska i tätorten hjälper också till • Förbättra förutsättningarna för ekosystemen att ta hand om regnvatten, kyla ner den byggda miljön under varma dagar och skapa goda livsmiljöer för insekter, djur och fåglar. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys • I sin helhet Kommunens medverkan i ansökan till UNESCO om att göra Storkriket till biosfärområde har bidragit till att sätta extra stort fokus på hållbar Grönstruktur- och naturvårdsprogram utveckling inom planområdet. • Tillgängliggöra parker och naturmiljöer för alla medborgare • Utveckla de gröna miljöerna för funktionshindrade Strategier • Skapa trygga grönområden med närhet till bebyggelse och • Förtäta och exploatera med hänsyn till platsens förutsättningar tillräcklig belysning • Utveckla tätortens blågröna miljöer och kopplingar • Skapa sammanhängande gröna stråk som knyter samman parker • Klimatanpassa den byggda miljön och grönområden • Tillgodose framtida behov av teknisk försörjning • Tillgängliggöra större natur- och rekreationsområden nära tätorterna • Möjliggöra spridning och vandring av olika arter mellan områden Koppling till globala, nationella och regionala mål • Säkerställa att rödlistade arter bevaras i livskraftiga populationer Agenda 2030 • Skydda kommunens vattenområden från negativ påverkan • Säkerställa hälsa • Säkerställa ett hållbart nyttjande av yt- och grundvatten och • Vatten och sanitet geologiska resurser • Hållbar energi Folkhälsoplan 2021–2027 • Hållbara städer och samhällen • Barnkonventionen genomsyrar kommunens arbete • Bekämpa klimatförändringarna • Samhället är utformat så att det ger förutsättningar för fysisk • Hav och marina resurser aktivitet • Ekosystem och biologisk mångfald • Barn och ungas förutsättningar att aktivera sig är goda Det globala klimatmålet Hållbart Sjöbo 2034 • Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader • God tillgång till grönområden för alla och att vi ska jobba för att den inte ska överstiga 1,5 grader • Frisk luft, god strål- och ljudmiljö Barnkonventionen • Klimatsäkrad kommun • Alla barn har rätt till liv och utveckling • Giftfri miljö • Bevarade och utvecklade natur- och kulturmiljövärden Natos sju civila förmågekrav • Friskt vatten • Resilient energiförsörjning • Hållbar energi • Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning Biosfärområde Storkriket Sveriges miljömål • Bevara: Bidra till bevarandet av landskap, ekosystem, arter och • Generationsmålet genetisk variation • Ingen övergödning • Utveckla: Främja en sociokulturellt och ekologiskt hållbar • Levande sjöar och vattendrag ekonomisk utveckling och samhällsutveckling • Grundvatten av god kvalitet • Stödja: Stödja demonstrationsprojekt, miljöutbildning, forskning • Frisk luft och övervakning som rör bevarande och hållbar utveckling på • God bebyggd miljö lokal, regional, nationell och global nivå • Levande skogar • Ett rikt växt- och djurliv Trafikplan för Sjöbo tätort (TRAST) • Skapa fler gröna och blåa ytor 8 Nationellt mål för folkhälsopolitiken • Planera och utveckla bebyggelsen till mark som är lämplig för • Målområde 5: Boende och närmiljö ändamålet med hänsyn till risk för översvämning, stigande hav och erosion Nationella friluftslivsmål • Fortsätt att möjliggöra en utveckling av besöksnäringen genom att • Tillgänglig natur för alla binda samman cykel- och vandringleder i Skåne • Attraktiv tätortsnära natur • Planera hälsofrämjande och gröna miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet och bidrar till att minska negativ påverkan på Regionplan 2022–2040 människors hälsa • Planera med utgångspunkt från att stärka den gröna • Planera och förvalta tätorternas grönstruktur med utgångspunkt i infrastrukturen och främja biologisk mångfald att stärka dess förmåga att producera ekosystemtjänster och • Skapa förutsättningar för välfungerande ekosystem, både främja biologisk mångfald för att skapa nyttor för hela Skåne kvantitativt och kvalitativt, i landskapet, i bebyggd miljö och i • Förtäta städer och tätorter med hänsyn till den befintliga havet grönstrukturen • Öka tillgängligheten för rekreation och friluftsliv i natur- och kulturlandskapet Färdplan för Skånes elförsörjning 2030 • Förbättra tillgången till tätortsnära natur för nära, vardagligt • Skånes självförsörjningsgrad av eleffekt ska öka ifrån dagens 15 % friluftsliv och kortare utflykter till minst 50 % 2030 under årets alla timmar • Förbättra nåbarheten till Skånes natur- och kulturmiljöer genom Klimat- och energistrategi för Skåne 2025–2030 hållbart resande för att gynna friluftsliv och turism • Hushålla med och ta hänsyn till Skånes brukningsvärda • År 2030 ska utsläppen av växthusgaser i Skåne vara minst 80 jordbruksmark procent lägre än år 1990 • Planera med hänsyn till Skånes kulturlandskap och • År 2030 ska energianvändningen i Skåne vara minst 20 procent landskapskaraktärer och beakta den regionala identiteten som de lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent fossilfri energi blågröna strukturerna bidrar till • År 2030 ska Skåne vara till minst 50 procent självförsörjande på • Planera utifrån avrinningsområden eleffekt under årets alla timmar • Planera för att öka vattnets utrymme och fördröja vattnets tid i • År 2030 ska Skåne vara till minst 50 procent självförsörjande på landskapet gas genom ökad produktion av biogas • Utveckla bebyggelsen utifrån befintliga strukturer och genom Skånes livsmedelsstrategi förtätning i strategiska lägen • Värna och vårda skånsk jordbruksmark • Klimatanpassa den byggda miljön efter högre medeltemperaturer, • Säkra vattentillgången för ökad livsmedelsproduktion värmeböljor, stigande hav och ökad nederbörd 9 • Planera och utveckla bebyggelsen till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till risk för översvämning, stigande hav och erosion • Fortsätt att möjliggöra en utveckling av besöksnäringen genom att binda samman cykel- och vandringleder i Skåne • Planera hälsofrämjande och gröna miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet och bidrar till att minska negativ påverkan på människors hälsa • Planera och förvalta tätorternas grönstruktur med utgångspunkt i att stärka dess förmåga att producera ekosystemtjänster och främja biologisk mångfald för att skapa nyttor för hela Skåne • Förtäta städer och tätorter med hänsyn till den befintliga grönstrukturen 10 Ett livskraftigt och tryggt Sjöbo Företagen spelar en viktig roll i att skapa ett livskraftigt och tryggt Sjöbo. Genom sitt utbud av varor, tjänster och arbetstillfällen bidrar de till Sjöbos invånare efterfrågar fler platser i tätorten som främjar socialt sysselsättning, ett aktivt vardagsliv och till att mötesplatser fylls med liv umgänge och kulturupplevelser. På vissa befintliga mötesplatser finns och rörelse. Företagens närvaro stärker också den lokala identiteten och önskemål om bättre tillgänglighet och fler samlingspunkter. Det finns kan öka människors känsla av tillit och samhörighet, vilket i sin tur bidrar också en efterfrågan på ett större utbud av aktiviteter och mötesplatser till en tryggare tätort. Därför är det viktigt att värna företagens för personer i olika åldrar och med olika intressen, med möjlighet till både förutsättningar i utvecklingen av en attraktiv och hållbar livsmiljö för alla planerade och mer spontana aktiviteter. invånare. Människor upplever det offentliga rummet på olika sätt, beroende på till Mer liv och rörelse i centrum är en återkommande del av den önskade exempel bakgrund, kön, ålder eller funktionsnedsättning. Offentliga framtidsbilden för Sjöbo tätort. Forskning visar att aktiva tätorter ger stora platser och den byggda miljön behöver utformas så att de är trygga, fördelar – inte bara för hälsan utan också för ekonomin. Fastighetspriserna tillgängliga och användbara för alla. Den fysiska utformningen kan både stiger och fler arbetstillfällen skapas. Ett ökat flöde av människor i centrum stärka och försvaga upplevelsen av trygghet och tillgänglighet, beroende förbättrar dessutom förutsättningarna för verksamheter och handel. En på hur den planeras. För att skapa inkluderande och välfungerande aktiv tätort medför också sociala vinster, som ökad tillit och bättre livsmiljöer är det därför viktigt att ta hänsyn till olika behov och perspektiv sammanhållning. och konsekvent planera för alla som bor och verkar i kommunen. Målbilden är att Sjöbo centrum är en plats som lever året runt. Här möts Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens politiska vision för handel, verksamheter, bostäder och kultur på ett sätt som skapar en 2034. De har ofta särskilda behov av trygghet, säkerhet, aktivitet och dynamisk och hållbar miljö. Det är en plats vi skapar tillsammans, där mötesplatser i den offentliga miljön, samtidigt som deras röster riskerar sociala möten, grönska och tillgänglighet spelar en viktig roll för att skapa att höras mindre än vuxnas. Därför är det viktigt att aktivt integrera ett trivsamt centrum för alla. barnens perspektiv i den fysiska planeringen. Strategier Den miljö vi vistas i varje dag har stor inverkan på vårt psykiska mående. Vår livsmiljö kan också påverka hur mycket vi rör oss, vilket i sin tur har • Öka Sjöbobornas livskvalitet stor betydelse för hjärnans förmåga att lära sig nya saker. Lär- och • Aktivt arbeta för att barn och unga känner sig hemma i Sjöbo vårdmiljöer – till exempel vid förskolor, skolor och vårdboenden – omfattar • Tillgodose framtida bostads- och servicebehov både inomhusmiljön och omgivande landskap. Genom att se dessa miljöer • Skapa attraktiva och hållbara miljöer som ger goda förutsättningar som helheter, i stället för enbart byggnader, skapas bättre förutsättningar för företag att etableras, utvecklas och växa för planering och utveckling. • Stärka förutsättningarna för ett tryggt och levande centrum I kapitlet Mark- och vattenanvändning finns riktlinjer som kopplar an till Översiktsplan 2040 de olika strategierna. • Växa flerkärnigt • Förbättra kvaliteten i och tillgången till platser för möten, fritid Koppling till andra kommunala visioner och och kultur styrdokument • Arbeta aktivt för att främja hälsa, trygghet, jämställdhet och Politisk vision för 2034 inflytande i den fysiska planeringen, bostadsutvecklingen och utformningen av offentliga rum • Sjöbo – En plats vi skapar tillsammans • Hela Sjöbo lever • Satsa på meningsfulla utemiljöer för barn och unga, både på skolgårdar och allmän platsmark • Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo Kommunens risk- och sårbarhetsanalys Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026 • Säkra förutsättningarna för att bygga mellan 45 och 70 nya • I sin helhet bostäder per år, samt arbeta aktivt för att främja attraktivitet, Lokalförsörjningsplan hälsa och jämställdhet i bostadsutvecklingen Kommunen arbetar för närvarande med att ta fram en • Förbättra och/eller anpassa planberedskapen på kommunal mark i lokalförsörjningsplan. kommunens alla delområden för att bättre kunna möta lokala behov Grönstruktur- och naturvårdsprogram • Se över äldre detaljplaner inom arbetet med FÖP Sjöbo • Utveckla de gröna miljöerna för funktionshindrade • Utöka den kommunala markreserven • Skolgårdar och förskolegårdar ska vid förnyelse och upprustning • Säkra flexibel användning i detaljplanering kvalitetssäkras. Vid nyanläggning ska höga krav på utemiljön och • Motverka ofrivillig ensamhet bland äldre, bland annat genom att dess storlek ställas. Storleken och utformningen ska följa gällande tillskapa fler mötesplatser/-lokaler riktlinjer • Förnyelse och upprustning av utemiljön i anslutning till Kommunens näringslivsstrategi 2024–2028 kommunala äldre- och vårdboenden Övergripande mål för Sjöbo kommuns arbete med näringsliv är: Folkhälsoplan 2021–2027 • Ett gott företagsklimat med trivsel och god service • Alla barn har trygga och goda uppväxtvillkor och ska erbjudas det • En kommun där företag etablerar sig och utvecklas stöd de upplever sig eller bedöms vara i behov av • En kommun med arbetskraft och kompetens som marknaden • Samhället är utformat så att det ger förutsättning för fysisk efterfrågar aktivitet • En kommun med ett resilient och hållbart näringsliv • Barns och ungas förutsättningar att aktivera sig är goda 12 • Barnkonventionen genomsyrar kommunens arbete Natos sju civila förmågekrav • Resilienta civila kommunikationssystem Lekplatsplan • Sjöbos framtida lekplatser ska vara utformade på så vis att de Nationellt mål för folkhälsopolitiken stimulerar barns fantasi och lockar till lek och rörelse, samtidigt • Målområde 5: Boende och närmiljö som de ska fungera som mötesplatser för både barn och vuxna. Nationella mål för gestaltad livsmiljö Lekplatserna ska erbjuda en variation i material, lekredskap och rumslighet och vara tillgängliga och inbjudande oavsett kön, ålder • Miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla eller funktionsförmåga. För ökat lekvärde såväl som estetiskt Nationellt mål för funktionshinderpolitiken värde ska lekplatserna gärna vara integrerade i omkringliggande • Uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för landskap och utformas efter den specifika platsens förutsättningar personer med funktionsnedsättning • Lekplatserna ska vara säkra och upplevas trygga av vuxna och barn och bör finnas inom gångavstånd (ca 400 m) från barnets bostad Regionplan för Skåne 2022–2040 • Utveckla bebyggelsen utifrån befintliga strukturer och genom Trafikplan för Sjöbo tätort (TRAST) förtätning i strategiska lägen • Skapa mötesplatser • Verka för att det finns tillgång till bostäder som motsvarar • Förbättrad trygghet genom ljussättning bostadsbehovet i Skåne • Förbättrad trygghet för gående och cyklister • Planera hälsofrämjande och gröna miljöer som stimulerar till • Förbättrad trygghet för kollektivtrafikresenärer fysisk aktivitet och bidrar till att minska negativ påverkan på Koppling till globala, nationella och regionala mål människors hälsa • Gestalta sjukhus och vårdmiljöer så att de blir läkande miljöer Agenda 2030 • Säkerställa hälsa • God utbildning • Uppnå jämställdhet • Minskad ojämlikhet • Tillväxt och jobb • Hållbara städer och samhällen • Fredliga och inkluderande samhällen Barnkonventionen • Alla barn har rätt till liv och utveckling 13 Ett tillgängligt och nära Sjöbo Politisk vision för 2034 • Hela Sjöbo lever Att Sjöbo är en liten tätort med nära till det mesta ses som en styrka av • Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo många invånare. Särskilt äldre är måna om att bostaden ska ligga nära kommunal service och kollektivtrafik. Det är också viktigt att känna att Översiktsplan 2040 Sjöbos olika områden upplevs som sammanhängande. För att alla ska få • Utveckla viktiga kommunikationsstråk och noder för tillgång till tätortens service behöver kopplingarna mellan Sjöbo och kollektivtrafik, cykel, ladd-infrastruktur, gång och vandring och omlandet fungera bra. Ett sätt att skapa bättre förutsättningar för ridning kollektivtrafiken är att bygga fler bostäder i centrala Sjöbo. • Arbeta för en utbyggd kollektivtrafik med fler och tätare turer • Planera för säkra skolvägar efter barns och ungas behov av Invånarna i Sjöbo efterfrågar tryggare trafiksituationer, särskilt för cyklister tillgänglighet och trafiksäkerhet och gående. Många vill kunna röra sig mer i vardagen, inte minst barn och unga som gärna vill kunna cykla och gå till skolan. Barn som rör sig på Kommunens risk- och sårbarhetsanalys morgonen och under dagen har dessutom lättare att koncentrera sig på • I sin helhet skolarbetet. Trafikplan för Sjöbo tätort (TRAST) För att Sjöbo ska vara en aktiv och livskraftig ort krävs korta avstånd • Enkelt att parkera mellan hem, skola, fritid, handel, busshållplatser och arbetsplatser. Vägar • Förbättra gång- och cykelnätet och bebyggelse ska inte skapa barriärer som tvingar människor att ta • Öka framkomligheten för kollektivtrafiken omvägar. Gång- och cykelstråk behöver hänga ihop och upplevas som • Skapa järnvägsförbindelse till Sjöbo trygga, tillgängliga, säkra och trivsamma. • Kollektivtrafiken ska öka Strategier • Cykeltrafiken ska öka • Gångtrafiken ska öka • Utveckla en tätort som är tillgänglig för alla • Förbättrad tillgänglighet till och för kollektivtrafiken • Stärka kopplingarna till omvärlden • Tillgänglighet för alla I kapitlet Mark- och vattenanvändning finns riktlinjer som kopplar an till • Förbättrad trygghet genom ljussättning de olika strategierna. • Förbättrad trygghet för gående och cyklister • Förbättrad trygghet för kollektivtrafikresenärer Koppling till andra kommunala visioner och • Alla barn ska ges möjlighet till en trafiksäker skolväg styrdokument • Trafiksäkerheten i Sjöbo kommun ska öka Grönstruktur- och naturvårdsprogram Det globala klimatmålet • Förbättra bussförbindelser och turtäthet till våra viktigaste natur- • Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och rekreationsområden. Speciellt viktigt är detta för och att vi ska jobba för att den inte ska överstiga 1,5 grader sommarmånaderna Barnkonventionen • Klimatsmarta transporter till alla • Alla barn har rätt till liv och utveckling • Samhället är utformat så att det ger förutsättning för fysisk aktivitet Natos sju civila förmågekrav • Barns och ungas förutsättningar att aktivera sig är goda • Resilienta transportsystem Hållbart Sjöbo 2034 Sveriges klimatmål • Klimatsmarta transporter till alla • Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av Folkhälsoplan 2021–2027 växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp • Barnkonventionen genomsyrar kommunens arbete • Samhället är utformat så att det ger förutsättning för fysisk Sveriges miljömål aktivitet • Generationsmålet • Barns och ungas förutsättningar att aktivera sig är goda • Ingen övergödning Koppling till globala, nationella och regionala mål • Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet Agenda 2030 • Frisk luft • Säkerställa hälsa • God bebyggd miljö • Uppnå jämställdhet Nationella mål för transportpolitiken • Hållbar energi • Tillväxt och jobb • Övergripande mål: Transportpolitikens övergripande mål är att • Infrastruktur och industri säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar • Minskad ojämlikhet transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela • Hållbara städer och samhällen landet • Konsumtion och produktion • Funktionsmål: Funktionsmålet innebär att transportsystemets • Bekämpa klimatförändringarna utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla • Hav och marina resurser en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. 15 Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot Regionplan för Skåne 2022–2040 kvinnors respektive mäns transportbehov • Satsa på stärkt infrastruktur för fotgängare och cyklister och stärk • Hänsynsmål: Hänsynsmålet innebär att transportsystemets deras roll i samhällsplaneringen. Förbättra kopplingar för gång och utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen cykel till kollektivtrafiken ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande • Skapa förutsättningar för hållbar bilanvändning och stärk bilens generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra roll som anslutningsfärdmedel till kollektivtrafik till ökad hälsa • Ta vara på möjligheterna med den tekniska utvecklingen inom o Växthusgasutsläppen från inrikes transporter – utom transportsektorn inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem – • Inkludera kollektivtrafiken i ett tidigt skede i planeringen och verka ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört för att den får en strukturbildande roll vid tätortsutbyggnad med 2010 • Agera gemensamt för att förmå staten att genomföra nödvändiga o Antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom investeringar i infrastruktur samt förebyggande underhåll av väg vägtrafiken, sjöfarten respektive luftfarten ska halveras till och järnväg år 2030. Antalet omkomna inom bantrafiken ska halveras • Verka för att tillgodose kollektivtrafikens behov av ytor gällande till år 2030. Antalet allvarligt skadade inom respektive spårreservat, depåer och stationer i den fysiska planeringen trafikslag ska till år 2030 minska med minst 25 procent • Prioritera kollektivtrafikens framkomlighet både i och utanför tätorter Nollvisionen • Utveckla bebyggelsen utifrån befintliga strukturer och genom • Ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor i förtätning i strategiska lägen Sverige • Prioritera bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen Nationella mål för folkhälsopolitiken • Utveckla kollektivtrafiknoder till attraktiva mötesplatser med service • Målområde 5: Boende och närmiljö • Målområde 6: Levnadsvanor Klimat- och energistrategi för Skåne 2025–2030 Nationella mål för gestaltad livsmiljö • År 2030 ska utsläppen av växthusgaser i Skåne vara minst 80 procent lägre än år 1990 • Miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla • År 2030 ska utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne Nationellt mål för funktionshinderpolitiken vara minst 70 procent lägre än år 2010 • Uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för • År 2030 ska andelen av det totala antalet resor som görs i Skåne personer med funktionsnedsättning vara minst 30 procent med cykel och gång. Kollektivtrafikens andel av motoriserade resor ska vara minst 40 procent 16 Infrastrukturstrategi för Sydöstra Skåne Sjöbo busstation föreslås utvecklas som mobilitetsnod med ett SÖSK:s gemensamma prioriteringar för hållbart resande och mobilitetshus, mer grönstruktur och fler närliggande bostäder. Två transportinfrastruktur utvecklade mobilitetsnoder planeras också i västra delen av tätorten. • Väg 11 ska ha god tillgänglighet och trafiksäkerhet och erbjuda en attraktiv restid för alla som bor, arbetar och vistas i sydöstra Skåne • Kollektivtrafiken ska vara attraktiv med hög tillgänglighet för både tätort och landsbygd. Det ska finnas möjlighet att resa hållbart med kollektivtrafik till, från och inom sydöstra Skåne både för boende och besökare • Sydöstra Skåne ska ha trygga och säkra cykelvägar som ansluter till kollektivtrafiknoder och kopplar samman tätorter och landsbygd. Fler ska använda den cykelinfrastruktur som finns Utvecklingsinriktning Ny bebyggelse planeras främst i centrala Sjöbo. Den nya bebyggelsen består framför allt av flerbostadshus och radhus, ofta i kombination med centrumfunktioner i form av till exempel handel, kontor eller andra verksamheter. I tätortens ytterkanter planeras bostadsområden med andra bostadstyper som ett komplement. Utöver bostads- och centrumbebyggelse planeras ett par områden för samhällsfunktioner och vård. Grönstrukturen utvecklas längs flera stråk. Banvallen blir ett nytt grönt rekreationsstråk, stråket längs Grimstoftabäcken förstärks och Kärleksstigen kopplas ihop med ett nytt grönområde. Gång- och cykelvägar länkas samman för att skapa ett tillgängligt och nära Sjöbo. Utveckling föreslås också längs banvallen, Tolångavägen och mot Anklam, vilket stärker kopplingarna till tätortens omland. 17 Figur 2. Utvecklingsinriktning för planområdet. 18 • Om möjligt, ta vara på och utveckla befintliga byggnader vid om-, Mark- och vattenanvändning till- och nybyggnad. Bevara karaktären hos kulturhistoriskt värdefulla byggnader genom byggnadsvård och hänsynsfull Här finns riktlinjer för ny-, om- och tillbyggnation, planens mark- och utveckling. Detaljerna gör helheten. vattenanvändningskarta och riktlinjer för planens utbyggnadsområden. Identitet och hållbarhet Generella riktlinjer • Avsätt en del av investeringsbudgeten till konstnärlig gestaltning, i Riktlinjerna gäller vid all ny-, om- och tillbyggnation, för alla typer av enlighet med kommunens kulturplan, när kommunen initierar ny-, byggnader eller andra anläggningar samt vid utformning eller förvaltning om- och tillbyggnad av offentliga lokaler och rum. av offentliga rum och stråk. De utgår från möjligheten att uppfylla de fyra • Säkerställ flexibel markanvändning i kommande detaljplaner i den fokusområdena med tillhörande strategier som presenteras i kapitlet grad det är lämpligt. Framtidsbild. • Ta utgångspunkt i platsens förutsättningar, såsom topografi och identitet, vid nya byggnaders placering i landskapet och på tomten Ett Sjöbo med identitet och framtidstro och nya byggnaders utformning. Detta gäller även om- och tillbyggnader. Utgå från kommunens vägledning för arkitektur och Kulturmiljö bevarande. • Ny-, om- och tillbyggnad ska harmonisera med kulturlandskapet • Eftersträva ett hållbart byggande i all nyproduktion, med väl och kulturhistoriskt värdefulla bebyggelseområden. För mer genomtänkt utformning, detaljer, kvalitet, återbruk, information om värdefulla bebyggelseområden, se kommunens resurseffektivitet samt klimatsmart teknik och byggmaterial. Det kulturmiljöwebb. offentliga bör föregå med gott exempel. • Vid planer på exploatering av områden som är större än ett • Lyft fram och knyt ihop identitetsskapande platser, byggnader och hektar, samt om förutsättningarna för dolda fornlämningar under grönområden, till exempel med hjälp av gestaltning, arkitektur, mark kan anses vara gynnsamma, bör en arkeologisk utredning kulturupplevelser, offentlig konst, belysning och skyltning. genomföras. Sådana förutsättningar, som avgörs av arkeologisk expertis, kan exempelvis vara följande: Ett hållbart och grönt Sjöbo o att det finns kända fornlämningar i närheten Grönstruktur och rekreation o att läget är topografiskt fördelaktigt såsom närhet till sjöar, vattendrag eller mossmarker • Inom eller i anslutning till riksintresse för friluftsliv eller naturvård o att det finns geologiska och geokemiska förutsättningar ska nya byggnader, andra anläggningar eller bygglovspliktiga såsom förhöjd fosfathalt markingrepp vara förenliga med riksintressenas o att området i övrigt kan bedömas vara intressant för syfte. Tjänsteperson med särskild kunskap inom naturvårdsfrågor möjligheten att finna fornlämningar. bör konsulteras vid förhandsbesked och bygglov. • Om utveckling sker i tätortsgränsen ska god tillgänglighet till Klimatanpassning omgivande natur säkerställas. • Säkra tätortens byggda miljö mot översvämning, ras, skred, • Bevara värdefulla gröna samband och grönområden vid erosion och värme, bland annat genom att planera utifrån exploatering och ny-, om- och tillbyggnad. avrinningsområden, lågpunkter och ytavrinning, samt utnyttja • Identifiera bevarandevärda träd tidigt i planeringsprocessen och ekosystemtjänster för svalka och omhändertagande av dagvatten. skydda dem i detaljplan vid behov. • Säkerställ att ny-, om- och tillbyggnad av bostadsbebyggelse och • Bevara och utveckla tätortens ekosystemtjänster och samhällsviktig verksamhet, såsom vårdboenden, skolor eller förutsättningar för biologisk mångfald. förskolor, säkras mot 100-årsregn med klimatfaktor i enlighet med • Bevara stora och friska träd på kommunal mark så långt det är nationella rekommendationer. möjligt. Det gäller alla träd, inte enbart de som är särskilt • Säkerställ att ny-, om- och tillbyggnad inte förvärrar eventuell skyddsvärda. översvämnings- eller värmeproblematik för befintlig bebyggelse, • Ge nya bostäder god tillgång och närhet till grönska, träd och även om åtgärder krävs utanför planområdet. större grönområden. Utgå ifrån tumregeln 3-30-300: • En bedömning av rasrisk behöver göras i varje enskilt fall. I o Alla bostäder bör omges med minst 3 träd. samband med planläggning ska en detaljerad bedömning utföras o En krontäckningsgrad på minst 30 procent ska eftersträvas för det aktuella området. Vid markanvändning i anslutning till i tätortens olika områden. Prioritera tätortens centrala vatten bör nuvarande och framtida risker för stranderosion delar, industriområden och samhällsviktiga funktioner. beaktas. En ökad översvämningsrisk medför generellt en högre o Boende bör ha en närpark inom 300 meter, minst 1 ha risk för ras, skred och/eller erosion, ifall sådana förutsättningar stor och 30 meter bred. Vårdboenden, skolor och finns. För en översiktlig bedömning av hela planområdet, se förskolor bör ha ett grönområde inom 100 meter. rapporten Översiktlig bedömning av risk för ras, skred och erosion • Ge träd i gatumiljö goda förutsättningar för att växa, i den mån det (Markeragruppen, 2022, tillgänglig via Sjöbo kommun). är möjligt. • Utred behovet av förbättrat erosionsskydd i anslutning till vägbron • Förbättra förutsättningarna för organiserad och självorganiserad över Åsumsån (väg 13). Behovet av förbättrat erosionsskydd vid idrott och vardagsrörelse. vägbron över Åsumsån (väg 13) behöver utredas av den statliga • Utveckla och värna offentliga mötesplatser som möjliggör ett väghållaren. Kommunen kan bidra genom att lyfta frågan och varierat och tillgängligt utbud av aktiviteter och faciliteter. verka för att en sådan utredning genomförs. Se rapporten • Utred möjligheterna för vattenvårdande åtgärder och utvecklad Översiktlig bedömning av risk för ras, skred och erosion rekreation vid Grimstoftabäcken. (Markeragruppen, 2022, tillgänglig via Sjöbo kommun). 20 Dagvatten • Undvik nyanläggning av miljöfarliga verksamheter uppströms • Restriktion råder för fasad- och takmaterial som kan förorena vattentäkten (A-, B- eller C-klassade verksamheter i enlighet med dagvattnet, till exempel bly-, zink- och kopparplåt, i syfte att miljöbalken). minska negativ påverkan på recipientens vattenkvalitet. Detta är • Utforma allmän platsmark inklusive parkeringsytor – med ett led i att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet. undantag för områden inom vattenskyddsområde – så att • Säkerställ rening av dagvatten från ny bebyggelse där det finns dagvatten kan infiltrera och samtidigt skapa värdefulla behov. Vid ny bebyggelse kan dagvatten med fördel tas om hand ekosystemtjänster. Säkerställ att utformningen bibehåller full och renas genom öppna dagvattenlösningar. Vid planering av tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Identifiera allmän platsmark bör möjligheten till samlokalisering av lämpliga ytor som vid behov kan användas för tillfällig dagvattenfunktioner utredas. Dagvattenlösningar för nya översvämning och planera för multifunktionella lösningar som kan detaljplaner som ska avledas till kommunens dagvattenledningar ta hand om stora flöden vid skyfall. skall stämmas av med kommunens VA-verksamhet. För • Inom vattenskyddsområde ska anslutning ske till kommunens förutsättningar och rekommendationer gällande dagvattennät där det är möjligt. Potentiellt förorenade ytor som dagvattenhantering inom planområdet, se utredningen parkeringsytor ska anslutas, men rena ytor får infiltreras. Inom Dagvattenpåverkan på Kävlingeån från Sjöbo tätort med avseende vattenskyddsområde där dagvattennät inte finns utbyggt kan på MKN (DHI, 2023). uppsamlingsanordning eller rening av potentiellt förorenade ytor • Ställ krav på lokalt omhändertagande av dagvatten utanför komma att krävas. befintliga verksamhetsområden för dagvatten. Inom • Vid beslut om nya byggnader eller andra anläggningar i anslutning verksamhetsområde för dagvatten har fastighetsägare rätt att till ytvatten eller våtmark krävs mycket stor hänsyn till potentiell avleda dagvatten till kommunens ledningar, men för att minska påverkan på miljökvalitetsnormerna för ytvatten och områdets risken för översvämning vid större skyfall rekommenderas att ekologiska karaktär. En bedömning behöver göras i varje enskilt dagvatten också tas om hand inom fastigheten när det är tekniskt fall. Nya byggnaders lokaliseringar behöver bedömas utifrån möjligt. recipientens avrinningsområde. • Arbeta aktivt för förbättrad yt- och grundvattenstatus. • Vid ny-, om- eller tillbyggnad inom ett båtnadsområde för • Skydda underliggande grundvattentäkter i nya detaljplaner från dikningsföretag får byggnationen inte påverka avvattningen. föroreningar och minimera andelen hårdgjord yta för fortsatt Byggnation bör inte tillåtas över täckdikningsledningar eller grundvattenbildning. Beakta särskilt viktiga områden för dräneringsledningar tillhörande dikningsföretaget. Ledningarna är nybildning av grundvatten (SGU, 2021). Vid detaljplanearbete och ofta beskrivna i tillståndet och får inte flyttas utan omprövning. vid exploatering inom vattenskyddsområde ska risker för Storleken på hårdgjorda ytor bör minimeras, till exempel takytor, vattentäkten utredas. vägar och plattläggning. För de hårdgjorda ytor som anläggs krävs fördröjning av dagvatten så att det vatten som avleds till 21 dikesföretagets diken eller dräneringsledningar inte överstiger en • Skapa förutsättningar för lokal förnybar energiproduktion där det naturlig markavrinning. Den naturliga markavrinningens storlek är lämpligt, till exempel genom placering av byggnader, takvinklar beror på många faktorer, men som riktvärde antas flödet 1 l/s och med mera. ha. • Minimera negativ påverkan från nya energibrunnar och • Vid detaljplanearbete och vid exploatering ska det säkerställas att ytjordvärme på underliggande grundvattenförekomster. Den flödesförhållandena för dikningsföretag nedströms berörda avdelningen inom kommunen ska alltid remittera exploateringsområdet inte förändras. Ett dikningsföretags styrelse ansökningar om tillstånd för energibrunn och ytjordvärme till måste kontaktas om nytt dagvatten planeras att släppas till kommunens VA-verksamhet. dikningsföretaget eller om flödesförhållandena i dikningsföretaget • Planera den bebyggda miljön för att underlätta för kan komma att ändras vid exploatering. Dikningsföretaget har rätt avfallsfordonens framkomlighet och krav på insamling genom tidig att neka ytterligare anslutning och dikningsföretaget behöver dialog med huvudman för avfallshantering. För mer information, troligen omprövas i domstol i samband med en utökning eller se gällande avfallsföreskrifter. större förändringar i förutsättningar. Ett livskraftigt och tryggt Sjöbo Teknisk försörjning Trygghet och goda livsmiljöer • Eftersträva anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet • Ingen ny bebyggelse tillåts inom militärt övningsområde. Inga vid nybyggnation. Om en byggnad inte kan anslutas till det förändringar får ske som negativt påverkar totalförsvarets kommunala VA-nätet ska vatten och avlopp lösas med i första förutsättningar för att bedriva verksamhet inom hand en gemensam, och i andra hand en enskild, anläggning på riksintresseområdet. ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. • Inom 150 meter från vägar utpekade för transport av farligt gods • Involvera ledningsägare och beakta underjordisk infrastruktur på ska möjlig risk utredas vid exploatering. ett tidigt stadium i den fysiska planeringen. • Beakta möjligheten till räddningsinsats vid detaljplanering eller • Eftersträva att nya byggnader eller andra anläggningar placeras i bygglovsprövning av nya byggnader eller andra anläggningar. En lägen där förutsättningarna för energiförsörjning – gärna tomt behöver utformas på ett sätt som ger räddningstjänsten fjärrvärmenät – och tillgång till elektronisk infrastruktur är goda möjlighet att ta både sig själva och sin utrustning från och kostnadseffektiva. uppställningsplatsen till angreppspunkten. • Utred möjligheten för fjärrvärmeanslutning på ett tidigt stadium • Beakta behovet av skyddsrum inom och i anslutning till nya vid planläggning av nya byggnader. utbyggnadsområden. Nya skyddsrum kan vara särskilt lämpligt att • Säkerställ möjlighet till laddning av elfordon vid planering av nya anlägga när nya offentliga lokaler byggs ut, exempelvis skolor och utbyggnadsområden. vårdboenden. 22 • Beakta utformningen av entréer till bostäder och verksamheter. • Säkerställ goda lärmiljöer i och omkring tätortens skolor, med Entréer till hus och lägenheter ska om möjligt vara vända mot gata mycket grönt, stimulerande och aktiverande miljöer. Möjlighet till för att bidra till ett tydligt gaturum och upplevd trygghet. Planera naturlig skuggning från träd ska finnas. för förgårdsmark där det är möjligt. • Ge nya förskolor en friyta för lek och utevistelse på minst 40 • Säkerställ god tillgänglighetsanpassning inför och vid nybyggnation kvadratmeter per barn och nya grundskolor på minst 30 av flerbostadshus och offentliga lokaler – integrerat i kvadratmeter per barn. Den totala ytan ska vara minst 3 000 utformningen både inomhus och utomhus – bland annat genom kvadratmeter, oavsett antal barn. intern och extern dialog. • Vid all planering som påverkar barn ska barnets bästa vara en • Beakta trygghet och tillgänglighet vid utformningen av offentliga vägledande princip i enlighet med FN:s barnkonvention och rum. svensk lagstiftning. Detta innebär att barns behov och rättigheter • Identifiera potentiellt otrygga platser i det offentliga rummet och ska beaktas genom till exempel att se till barnperspektivet, ta fram verka för att de upplevs mer trygga. Exempel på sådana platser barnkonsekvensanalyser och möjliggöra för barns delaktighet. kan vara undangömda områden utan belysning, insynsskyddade • Beakta barnperspektivet vid utformningen av nya offentliga rum tillhåll med mera. och stråk. • Ta ett helhetsgrepp gällande möblering och belysning av offentliga platser, med särskilt fokus på centrum. Ett levande centrum • Säkerställ goda vårdmiljöer vid vårdboenden. Möjlighet till • Identifiera och stärk entréerna till centrum. naturlig skuggning från träd ska finnas. • Från Björkbacken i söder till Södra Åsums kyrka i norr finns ett grönt rekreativt stråk som kan kompletteras och stärkas. Stärk Skydd för befintliga verksamheter kopplingen från Rallyskogen och kvarteret Bränneriet vidare via • Vid ny-, om- och tillbyggnation ska befintliga verksamheter i Tegelgatan till Malenas park. Komplettera stråket med fler området beaktas. Vid exploatering i deras närhet ska nödvändiga aktiviteter vid aktivitetsparken, Färsingaskolan och Möllers mosse. skyddsåtgärder säkerställas och regleras i detaljplanen, så att • Längs kanalen och Grimstoftabäcken löper ett grönt stråk som verksamheternas fortsatta funktion inte riskeras. bildar en oas i Sjöbo centrum. Förstärk stråket och dess kopplingar Barnperspektivet till Gamla torg via Lilla Norregatan, till Västergatan via Torggatan • Skapa ett varierat utbud av lekplatser med en mångfald av miljöer och till Malenas park. Entrén till Malenas park är särskilt viktig att och lekredskap för olika åldrar och funktionsnedsättningar, gärna beakta. med olika teman och kulturinslag. Använd och integrera naturens • Förstärk kopplingen från Sjöbo busstation via Järnvägsgatan till egna lekytor. Kvarteret Möllan och vidare till Malenas park (se även under utbyggnadsområde Kvarteret Möllan). 23 • Förstärk kopplingen från Sjöbo busstation till Gamla torg (se även Ett tillgängligt och nära Sjöbo under utbyggnadsområde Mobilitetshus). Trafikmiljöer • Förstärk kopplingen mellan Gamla torg och marknadsplatsen och • Skapa trygga och lugna trafikmiljöer i närheten av skolor, förskolor vidare mot grönområdet öster om Folkets park och ner mot och liknande platser som alstrar yngre trafikanter, till exempel Gumparp. idrottsplatser. • Skapa kopplingar till det gröna rekreationsstråk (se Mark- och • Skapa tillgängliga och trygga gaturum och passager som främjar vattenanvändningskartan) som pekas ut längs med banvallen. fotgängare och cyklister. Barn och unga ska kunna ta sig till fots och med cykel till skola och fritidsaktiviteter på ett säkert sätt. • Planera för gena gångstigar inom kvarter som gör det enkelt att ta sig fram. • Säkra plats för cykelparkeringar i bra lägen vid nybyggnation av flerbostadshus samt vid tätortens större målpunkter med möjlighet att även parkera större lådcyklar och elcyklar på ett säkert sätt. • Utveckla trafikmiljöerna i centrum – särskilt med fokus på de stora stråken – i syfte att skapa tydliga, trygga och användbara gaturum för gångtrafikanter, cyklister och biltrafik. • Barnperspektivet ska särskilt beaktas. • Förbättra orienterbarheten till centrumnära parkeringsplatser. Parkeringsbehov i centrum bör där det är möjligt samlas i gemensamma anläggningar. • Förbättra förutsättningarna för vardagsrörelse och aktiva transporter. • Säkerställ att bil- och gångtrafik separeras genom tydligt markerade trottoarer för nya och befintliga bostadsgator där det Figur 3. Viktiga stråk i centrum finns behov och bedöms möjligt. Kollektivtrafik • Arbeta aktivt för bättre framkomlighet och förbindelser för kollektivtrafiken genom dialog med regional kollektivtrafik-aktör och nationella myndigheter. 24 • Arbeta aktivt med att lyfta behovet av järnväg för nationella myndigheter. • Arbeta vidare med Sjöbo sommarby och Sjöbo väst som två hållplatslägen längs väg 11 inklusive planskild passage, pendlarparkering och gång- och cykelkopplingar i enlighet med beslut § 197 från KS 4/12 2024. • Utveckla Sjöbo busstation som mobilitetsnod. 25 Mark- och vattenanvändning Figur 4. Den fördjupade översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta 26 Mark- och vattenanvändningskartan visar kommunens önskade utveckling Järnväg av planområdet. Den redovisar olika typer av markanvändning, såsom Beskrivning: Reservat för möjlig framtida järnvägsförbindelse. bostäder, centrum och grönområden. För varje användningstyp kan olika riktlinjer gälla, beroende på områdets status – pågående, utvecklad eller Riktlinjer för järnväg, ändrad användning: Marken inom ändrad – samt på platsens specifika förutsättningar. järnvägsreservatet kan tills vidare användas för grönytor, rekreationsområden eller annan exploatering som inte omöjliggör en Platsspecifika riktlinjer kopplade till mark- och framtida järnvägsanläggning. Bostäder är olämpligt. Vid exploatering i vattenanvändningskartan anslutning till det reserverade området ska särskild hänsyn tas till den potentiella påverkan av en framtida järnvägsförbindelse. Detta inkluderar Transportinfrastruktur att beakta effekter relaterade till buller och vibrationer, samt att Gång- och cykelväg säkerställa att nödvändiga säkerhetsavstånd till anläggningen upprätthålls. Beskrivning: Område för gång- och cykelväg. Mångfunktionell bebyggelseyta Riktlinjer för gång- och cykelväg, pågående: Se generella Bostäder riktlinjer. Beskrivning: Olika former av boende av varaktig karaktär. Riktlinjer för gång- och cykelväg, ändrad användning: Se Riktlinjer för bostäder, pågående: Nya byggnader eller andra generella riktlinjer och avsnittet Genomförande. anläggningar utöver vad som medges i gällande detaljplan kan vara lämpligt så länge den fördjupade översiktsplanens generella riktlinjer följs Väg och den omgivande bebyggelsens skala och täthet respekteras. Om det Beskrivning: Område för väganläggning. finns en antagen detaljplan för området är den juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. Riktlinjer för väg, pågående: Se generella riktlinjer. Riktlinjer för bostäder, ändrad användning: Se information under Riktlinjer för väg, utvecklad: I enlighet med Sydöstra Skånes respektive utbyggnadsområde. kommuners infrastrukturstrategi ska väg 11 ha god tillgänglighet och trafiksäkerhet och erbjuda en attraktiv restid för alla som bor, arbetar och Centrum vistas i sydöstra Skåne. Sydöstra Skånes kommuner ska: Beskrivning: Kombination av handel, service, bostäder, samlingslokaler, kontor och annan jämförlig verksamhet som ligger centralt eller på annat • Arbeta för att de åtgärdsförslag som tagits fram inom samtliga sätt ska vara lätta att nå. ÅVS:er på sträckan genomförs. • Arbeta för att en ÅVS påbörjas för sträckan Sjöbo- Malmö/Lund. 27 Riktlinjer för centrum, pågående: Nya byggnader eller andra och den omgivande bebyggelsens skala och täthet respekteras. Om det anläggningar utöver vad som medges i gällande detaljplan kan vara finns en antagen detaljplan för området är den juridiskt bindande tills en lämpligt så länge den fördjupade översiktsplanens generella riktlinjer följs ny antas i dess ställe. och den omgivande bebyggelsens skala och täthet respekteras. Planera för Riktlinjer för skola, ändrad användning: Se pågående aktiva bottenvåningar längs med centrums större rörelsestråk. Gällande detaljplanering. detaljplan är juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. Vård Beskrivning: Områden för vårdverksamhet som avser människor. Riktlinjer för centrum, utvecklad: Kommunhuset och Gamla torg utvecklas för att bättre möta dagens och framtidens behov. Torget Riktlinjer för vård, pågående: Nya byggnader eller andra utvecklas till en naturlig mötesplats för alla åldrar. Stärk kopplingar från anläggningar utöver vad som medges i gällande detaljplan kan vara torget till Västergatan, Norregatan och busstationen. Stärk också lämpligt så länge den fördjupade översiktsplanens generella riktlinjer följs kopplingen från kommunhusets södra sida till busstationen. Gällande och den omgivande bebyggelsens skala och täthet respekteras. Om det detaljplan är juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den finns en antagen detaljplan för området är den juridiskt bindande tills en upphävs. Se även generella riktlinjer. ny antas i dess ställe. Riktlinjer för centrum, ändrad användning: Se information under Området vid Björkbacken kan byggas ut vid behov, men aspekter som respektive utbyggnadsområde. tillgång till grönområden och värmeproblematik måste beaktas och vid behov utredas vidare. Grönstruktur bör både bevaras och förstärkas för att Riktlinjer för centrum, utblicksområde: Se utblicksområde skapa en attraktiv miljö som främjar sociala möten, biologisk mångfald, Marknadstorget. Förutom utblick för centrumändamål är området även rekreation och klimatanpassning. Eventuell om-/till-/nybyggnation utpekat som grönområde att utveckla, vilket är en önskvärd användning så behöver harmonisera med skala och karaktär på omkringliggande länge centrumutveckling inte bedöms som aktuell. bebyggelse och landskapsbild. Antagen detaljplan är juridiskt bindande Skola tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. Beskrivning: Förskola, fritidshem, skola och annan jämförlig verksamhet, förutom ytan för Malenagymnasiet som beskrivs som gymnasie- och Riktlinjer för vård, utvecklad och ändrad användning: Se vuxenutbildning. information under respektive utbyggnadsområde. Annat samhällsviktigt ändamål Riktlinjer för skola, pågående: Nya byggnader eller andra Beskrivning: Område för räddningstjänsten. anläggningar utöver vad som medges i gällande detaljplan kan vara lämpligt så länge den fördjupade översiktsplanens generella riktlinjer följs 28 finns en antagen detaljplan för området är den juridiskt bindande tills en Riktlinjer för annat samhällsviktigt ändamål, pågående: Se ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. generella riktlinjer. Området vid Björkbacken kan byggas ut vid behov, men aspekter som tillgång till grönområden och värmeproblematik måste Klimatanpassning beaktas och vid behov utredas vidare. Grönstruktur bör både bevaras och Beskrivning: Område som medger klimatanpassning eller bevaras i sin förstärkas för att skapa en attraktiv miljö som främjar sociala möten, nuvarande form för att skydda kringliggande mark och bebyggelse. biologisk mångfald, rekreation och klimatanpassning. Eventuell om-/till- /nybyggnation behöver harmonisera med skala och karaktär på Riktlinjer för klimatanpassning, pågående: Det är olämpligt att omkringliggande bebyggelse och landskapsbild. Antagen detaljplan är uppföra bebyggelse och hårdgöra marken inom områden som är utpekade juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. för klimatanpassning, eftersom sådan mark behövs för att hantera risker och effekter av klimatförändringar. Däremot kan det vara lämpligt att Begravningsplats använda dessa områden för att anlägga klimatanpassningsåtgärder eller Beskrivning: Område för begravningsändamål. åtgärder för förbättrad vattenkvalité. Detta bedöms utifrån områdets förutsättningar. Vid anläggning förespråkas naturbaserade lösningar. Riktlinjer för begravningsplats, pågående: Se generella riktlinjer. Slänterna längs Åsumsån har problematiska förhållanden gällande rasrisk, Besöksanläggning skred och erosion. Trots vegetationsskydd förekommer tydlig erosion nära Beskrivning: Område för verksamheter som riktar sig till besökare. Här ån, särskilt där ån direkt ansluter till slänten. Ökad flödeshastighet kan ingår kulturella och religiösa verksamheter, idrotts- och sportanläggningar accelerera erosionen och leda till ras, därför är flödesreglerande åtgärder med tillhörande byggnader och övriga besöksanläggningar. längs med och längre upp i å-systemet att beakta. För mer information, se bilaga Översiktlig bedömning av risk för ras, skred och erosion Riktlinjer för besöksanläggning, pågående och utvecklad: Se (Markeragruppen, 2022). Om det finns en antagen detaljplan för området generella riktlinjer. Antagen detaljplan är juridiskt bindande tills en ny är den juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den antas i dess ställe, eller tills den upphävs. upphävs. Annan användning Teknisk anläggning Beskrivning: Annan användning. Energiförsörjning Beskrivning: Exempelvis elförsörjning (inklusive kraftledningar), ställverk, Riktlinjer för annan användning, pågående: Nya byggnader eller fjärrvärme och fjärrkyla. andra anläggningar utöver vad som medges i gällande detaljplan kan vara lämpligt så länge den fördjupade översiktsplanens generella riktlinjer följs Riktlinjer för energiförsörjning, pågående: Se generella riktlinjer. Om och den omgivande bebyggelsens skala och täthet respekteras. Om det det finns en antagen detaljplan för området är den juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. 29 Avloppshantering gymnasie-/vuxenutbildning. Denna mångfald ska kunna finnas kvar. Beskrivning: Exempelvis reningsverk. Samtidigt ska delar av området successivt kunna utvecklas, breddas eller kompletteras med verksamheter som är förenliga med områdets karaktär. Riktlinjer för avloppshantering, pågående: Se generella riktlinjer. Detta gäller särskilt området längst österut längs Industrigatan, som Riktlinjer för avloppshantering, ändrad användning: Se information gränsar till bostadsbebyggelse, och området norrut mot Esplanaden. Vid under utbyggnadsområde Avloppsreningsverket. en sådan utveckling måste dialog med andra befintliga verksamheter föras för att säkerställa ett balanserat möte mellan de olika funktionerna och Dagvattenhantering markanvändningarna i området. Åtgärder som motverkar och minskar den Beskrivning: Exempelvis fördröjningsmagasin, dagvattendamm. befintliga värmeproblematiken ska integreras. Detta kan innefatta grönskande inslag såsom träd, gröna tak och andra klimatanpassade Riktlinjer för dagvattenhantering, pågående: Se generella lösningar. Grönska bör även användas för att skapa en attraktiv och hållbar riktlinjer. Om det finns en antagen detaljplan för området är den juridiskt miljö. Trafiklösningar ska utformas så att tillgänglighet och säkerhet för bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. gång- och cykeltrafikanter säkerställs, samtidigt som bil- och tung trafik Materialåtervinning fortsatt ges god framkomlighet för områdets verksamheter. Antagen detaljplan är juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den Beskrivning: Exempelvis avfallsanläggning, återvinningscentral. upphävs. Riktlinjer för materialåtervinning, pågående: Se generella riktlinjer. Riktlinjer för företagsområde, utvecklad: Området är idag ett Antagen detaljplan är juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller industriområde med en blandning av verksamheter, inklusive handel, tills den upphävs. kontor och gymnasie-/vuxenutbildning. Denna mångfald ska kunna finnas Verksamheter och industri kvar. Samtidigt ska delar av området successivt kunna utvecklas, breddas Företagsområde eller kompletteras med verksamheter som är förenliga med områdets karaktär. Detta gäller särskilt området längst österut längs Industrigatan, Beskrivning: Samling av flera verksamheter eller industrier. som gränsar till bostadsbebyggelse, och området norrut mot Esplanaden. Riktlinjer för företagsområde, pågående: Nya byggnader eller andra Vid en sådan utveckling måste dialog med andra befintliga verksamheter anläggningar utöver vad som medges i gällande detaljplan kan vara föras för att säkerställa ett balanserat möte mellan de olika funktionerna lämpligt så länge den fördjupade översiktsplanens generella riktlinjer följs. och markanvändningarna i området. Åtgärder som motverkar och minskar Om det finns en gällande detaljplan för området är den juridiskt bindande den befintliga värmeproblematiken ska integreras. Detta kan innefatta tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. grönskande inslag såsom träd, gröna tak och andra klimatanpassade lösningar. Grönska bör även användas för att skapa en attraktiv och hållbar För Sandbäcks industriområde gäller: Området är idag ett industriområde miljö. Trafiklösningar ska utformas så att tillgänglighet och säkerhet för med en blandning av verksamheter, inklusive handel, kontor och 30 gång- och cykeltrafikanter säkerställs, samtidigt som bil- och tung trafik • Området på nya torg utvecklas för rekreation, aktivitet och/eller fortsatt ges god framkomlighet för områdets verksamheter. Se även sociala möten. pågående detaljplanering för Sandbäcks verksamhetsområde. • Kärleksstigen utvecklas för rekreation och klimatanpassning (mot risk för ras och skred). Natur och friluftsliv • Området öster om folkets park utvecklas för rekreation och vid Camping behov klimatanpassning (mot översvämning nedströms). Beskrivning: Område för campingverksamhet. • Banvallen utvecklas till ett rekreations- och aktivitetsstråk. Inom området finns förorenad mark. Öka områdets kapacitet att Riktlinjer för camping, pågående: Se aktuell detaljplan och generella fungera som kolsänka genom att tillföra vegetation. Öppen riktlinjer. dagvattenhantering bör övervägas för att minska översvämningsrisk i avrinningsområdet, se genomförd Naturområde skyfallskartering. Se även utbyggnadsområdena Linden, Östra Beskrivning: Större sammanhängande naturmarksområden. Bränneriet och Bruket. Riktlinjer för naturområde, pågående: Nya byggnader, andra • Marknadsplatsen utvecklas för rekreation och klimatanpassning. anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp medges restriktivt med Möjliggör för aktiviteter året runt och utveckla marknadsplatsen hänsyn till skogsbruk/naturvärden/friluftsliv i området. Se även generella till en naturlig mötesplats för alla åldrar. Utveckla grönstrukturen riktlinjer. Om det finns en antagen detaljplan för området är den juridiskt och öka den visuella kontakten till Grimstoftabäcken. Förstärk bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. marknadsplatsens rumslighet och tydliggör entréerna. Stärk kopplingar för både gång och cykel till centrum, Oran och öster ut Grönområde och park mot Grimstoftabäcken. Grönområde • Området vid utbyggnadsområde Stenänga utvecklas för Beskrivning: Naturmark i tätortsmiljö och närrekreationsområden. rekreation. Öka områdets kapacitet att fungera som kolsänka genom att tillföra vegetation. Se även utbyggnadsområde Riktlinjer för grönområde, pågående: Nya byggnader, andra Stenänga. anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp medges restriktivt med • Området vid utbyggnadsområde Västra Törnedal utvecklas för hänsyn till naturvärden/rekreation i området. Om det finns en antagen rekreation och klimatanpassning (mot värmeböljor). Öka detaljplan för området är den juridiskt bindande tills en ny antas i dess områdets kapacitet att fungera som kolsänka genom att tillföra ställe, eller tills den upphävs. Se även generella riktlinjer. vegetation. Se även utbyggnadsområde Västra Törnedal. • Området i Sandbäcks industriområde som sträcker sig upp mot Riktlinjer för grönområde, utvecklad: Följande riktlinjer gäller för de Möllers mosse utvecklas för rekreation och klimatanpassning (mot respektive områdena: 31 värmeböljor). Öka områdets kapacitet att fungera som kolsänka Synpunkter från Länsstyrelsen genom att tillföra vegetation. I sitt granskningsyttrande för den fördjupade översiktsplanen har • Området vid Lillgatan utvecklas för rekreation och Länsstyrelsen Skåne lyft synpunkter på följande utbyggnadsområden i klimatanpassning. mark- och vattenanvändningskartan: • Området vid kommunhuset utvecklas för rekreation. • Området vid Sjöbo ora ska kunna utvecklas för att stärka • Utbyggnadsområde Tofta trädgård möjligheterna till tätortsnära rekreation. All utveckling, förvaltning • Utbyggnadsområde Tofta och eventuell byggnation ska så långt det är möjligt samspela med • Utbyggnadsområde Sjöbo väst riksintressena för både naturvård och friluftsliv. Om Läs mer i avsnittet för respektive utbyggnadsområde eller i Länsstyrelsens intressekonflikter uppstår ska kompensationsåtgärder vidtas för granskningsyttrande för den fördjupade översiktsplanen. att bevara och främja naturvärden. Utpekat område utgör den delen av Oran som bör vara fortsatt mest aktiv, i syfte att bibehålla Länsstyrelsen hade också synpunkter på det föreslagna utvecklade den tystare karaktären i området söder om väg 13. grönområdet vid Sjöbo Ora. Läs mer i avsnittet Konsekvenser eller i Länsstyrelsens granskningsyttrande för den fördjupade översiktsplanen. Om det finns en antagen detaljplan för området är den juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. Vatten Beskrivning: Område för vattenyta eller vattendrag Riktlinjer för vatten, pågående: Se generella riktlinjer. Areell näring Jordbruk Beskrivning: Område för jordbruksproduktion Riktlinjer för jordbruk, pågående: Nya byggnader, andra anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp medges restriktivt med hänsyn till jordbruksproduktionen i området. Se även generella riktlinjer. Om det finns en antagen detaljplan för området är den juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe, eller tills den upphävs. 32 Utbyggnadsområden planområdet. Totalt finns därmed möjlighet till ungefär 1 430–1 630 nya bostäder i Sjöbo tätort fram till 2050. Sammanlagt pekas nio utbyggnadsområden ut för bostäder och centrumfunktioner som handel, kontor och samlingslokaler. Ett område Privatägda utbyggnadsområden utvecklas på initiativ av fastighetsägarna. identifieras som utblick och kan på längre sikt eventuellt utvecklas för centrumfunktioner. Tre utbyggnadsområden föreslås för utveckling av samhällsfunktioner, till exempel lokaler för kultur, mobilitetshus och avloppsreningsverk. Tre utbyggnadsområden pekas ut för vårdändamål. För varje utbyggnadsområde finns en beskrivning av platsen i dag, vilken utveckling som önskas, riktlinjer för att nå den utvecklingen samt vilka konsekvenser utbyggnaden kan få. Centrumfunktioner innebär att många olika verksamheter kan rymmas inom samma område, och att de också kan blandas. Förutom handel, kontor och samlingslokaler kan det till exempel handla om aktivitetsytor, parker och bostäder. I utbyggnaden av tätorter är en sådan blandning av funktioner viktig för att skapa levande platser. Utbyggnadsområdena ger tillsammans möjlighet att bygga cirka 630 Figur 5. Utbyggnadsområden bostäder. Det är en uppskattning och antalet kan bli något lägre eller Utbyggnadsområden utan pågående högre. I de områden som rymmer flera bostadstyper är siffran ett detaljplaneprocess genomsnitt och beror på hur stor andel varje typ får. Västra Törnedal Av de totalt möjliga bostäderna ligger cirka 110 på kommunal mark och Förtätning i form av radhus och flerbostadshus, cirka 30 bostäder. resten på privat mark. Inom kategorin bostäder ryms olika typer av boende, till exempel flerbostadshus, radhus, enbostadshus samt olika Linden upplåtelseformer som hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. LSS-bostäder Verksamhetsområde som omvandlas till bostäder i form av radhus eller kan i vissa fall ingå i användningen bostad och i andra fall i vård. mindre flerbostadshus, cirka 50 bostäder. Utöver de föreslagna utbyggnadsområdena finns planberedskap för cirka Östra Bränneriet 800–1 000 nya bostäder i antagna och pågående detaljplaner inom Förtätning i form av flerbostadshus och centrumfunktioner, cirka 200 bostäder. 33 Bruket Avloppsreningsverket Verksamhetsområde som omvandlas till bostäder och centrumfunktioner i Utveckling av teknisk anläggning. form av flerbostadshus, cirka 200 bostäder. Utbyggnadsområden med pågående Lilla Östergatan detaljplaneprocess Förtätning i form av radhus och mindre flerbostadshus, cirka 20 bostäder. Ängsgården Tofta trädgård Pågående detaljplan för framtida behov kopplat till vård och omsorg. Lantligt område för bostäder i form av enbostadshus i en gles struktur, Planarbetet tar också ett helhetsgrepp om kvarteret för framtida behov cirka 20 bostäder. Sedan 2025 pågår detaljplanering för en mindre del av kopplat till förskola, lokaler för kommunen verksamheter, kontor och området. bostäder. Tofta Sjöbo väst Bostäder i form av enbostadshus och radhus, cirka 50 bostäder Pågående detaljplan för bostäder och skola. Stenänga Fritidsbacken Grönt område för bostäder i form av radhus och enbostadshus, cirka 60 Pågående detaljplan för bostäder. bostäder. Grimstofta Ollonborren 25 Pågående detaljplan för bostäder. Förtätning i form av centrumfunktioner. Sandbäcks verksamhetsområde Kvarteret Möllan Pågående detaljplan för industri/lager (icke störande), handel, kontor samt Centrumfunktioner för samhällsservice som lokaler för kultur och fritid, gymnasie- och vuxenutbildning. kontor med mera samt utvecklad parkmark kring möllan och vid Florabiografen. Sibyllan 1 Pågående detaljplan för förskola. Mobilitetshus Centrumfunktioner där mobilitetshus föreslås. Utblicksområde efter 2050 Marknadstorget Sambagatan Eventuell framtida förtätning i form av centrumfunktioner. Utveckling av vårdändamål (LSS-boende). Stapelgränd Utveckling av vårdändamål (LSS-boende). 34 Västra Törnedal nordöstra delen som är privatägd. Den kommunala marken är i dagsläget planlagd som park och den privata som bostäder. Önskad utveckling Utbyggnadsområdet innebär en förtätning och föreslås utvecklas för bostäder i form av radhus eller flerbostadshus i ett attraktivt läge. Den nya bebyggelsen knyter ihop de befintliga bostadsområdena med Industrigatan och bevarar samtidigt ytor för nya träd och grönska. Området uppskattas kunna rymma cirka 30 bostäder. Riktlinjer för utbyggnadsområdet • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och spillvatten. • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets Figur 6. Utbyggnadsområde Västra Törnedal utveckling. Beskrivning av platsen • Bostadshusen utformas som radhus eller flerbostadshus. • Träd och grönska behöver tillföras området för att minska effekten Utbyggnadsområdet är en avlång markyta längs Industrigatan, intill av den värmeö som området ligger i. befintliga bostadsområden nära Sjöbo centrum. De närliggande områdena • Den befintliga gångstigen i öst–västlig riktning bevaras, förstärks är flerbostadshusområden. De består dels av tre grupper med lamellhus i och förses med ytterligare träd och grönska. två till tre plan, där varje grupp består av tre hus placerade runt en • Utveckling av angränsande grönområde (se Mark- och bostadsgård, dels av ett tätare område med marklägenheter främst i ett vattenanvändningskartan) är en förutsättning för att plan. Öster om området ligger Malenas park och Sjöbos aktivitetspark. utbyggnadsområdet ska vara lämpligt att exploatera. Västra Törnedal är cirka 11 000 m2 stort och består i dag av en gräsyta med • Träden längs Industrigatan behålls och kompletteras med ett antal träd. Väster om området finns ett verksamhetsområde planlagt ytterligare träd och grönska. för handel, kontor, skola och småindustri (inte störande för omgivningen). • Antalet utfarter mot Industrigatan begränsas. Utbyggnadsområdet utgörs främst av kommunal mark, förutom den 35 • Trafiksituationen på Industrigatan behöver ses över i samband Linden med detaljplanering. • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av markägaren. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella riktlinjer. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer information se Generella riktlinjer. Konsekvenser Plus/minus Attraktivitet, hälsa och + Grönområden välbefinnande + Gång- och cykelvägar + Aktivitetsytor – Eventuell värmeproblematik – Närhet till stora vägar och industriområde Sociala perspektiv + Närhet till service Resurshushållning + Effektiv markanvändning Klimatpåverkan + Kollektivtrafiknära (cirka 800 m till Sjöbo busstation) Ekosystem och biologisk + Utvecklad grönyta vid Figur 7. Utbyggnadsområde Linden mångfald exploatering Beskrivning av platsen – Mark tas i anspråk från grönstruktur Utbyggnadsområdet ligger centralt, intill Sjöbo busstation. Det består av Tabell 1. Konsekvensbedömning av Västra Törnedal en anläggningsfirma samt oexploaterad mark och är cirka 9000 m2 stort. I norr gränsar Linden mot Östra Bangatan och Terrassgatan löper genom det. Väster om området finns befintlig bostadsbebyggelse och i söder finns parkmark. Den del av området som ligger väster om Terrassgatan är privatägd, medan marken öster om gatan ägs av kommunen. Det privatägda området är i dagsläget planlagt för småindustri och det kommunägda för natur. 36 Önskad utveckling • Fastigheterna söder om Östra Bangatan, öster om gångstigen, tas Utbyggnadsområdet föreslås utvecklas för bostäder i form av radhus eller med vid detaljplaneringen och planläggs för den befintliga mindre flerbostadshus. Området uppskattas rymma cirka 50 bostäder. markanvändningen bostäder. • Vid bebyggelseutveckling ska hänsyn tas till det närliggande Riktlinjer för utbyggnadsområdet järnvägsreservatet. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av att detaljplan tas fram. markägaren. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och Generella riktlinjer. spillvatten. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och information se Generella riktlinjer. elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets Konsekvenser Plus/minus utveckling. Attraktivitet, hälsa och + Grönområden • Bostäderna utformas som radhus eller mindre flerbostadshus. välbefinnande + Gång- och cykelvägar • Bebyggelsen möter Östra Bangatan och Terrassgatan. + Aktivitetsytor • Träd och grönska behöver tillföras området för att minska effekten – Eventuell värmeproblematik av den närliggande värmeön. Sociala perspektiv + Närhet till service • Det utpekade gröna rekreationsstråket (se Mark- och Resurshushållning + Effektiv markanvändning vattenanvändningskartan) längs banvallen stärker områdets Klimatpåverkan + Kollektivtrafiknära (cirka 300 m attraktivitet. Hur stråket möter bebyggelsen är viktigt att beakta, till Sjöbo busstation) till exempel genom levande fasader och utformning av semiprivata Ekosystem och biologisk – Mark tas i anspråk från ytor. mångfald grönstruktur • Utrymme för avfallshantering och tillgänglighet för Tabell 2. Konsekvensbedömning av Linden renhållningsbilar behöver särskilt hanteras, därför krävs tidig dialog med huvudman för avfallshantering vid planläggning för att säkerställa goda förutsättningar. • Eventuell förorenad mark inom området behöver utredas och beaktas i kommande detaljplanering. • I utbyggnadsområdet finns bebyggelse med visst kulturhistoriskt värde, vilket behöver beaktas i kommande detaljplanering. 37 Östra Bränneriet Önskad utveckling Utbyggnadsområdet innebär en förtätning och föreslås utvecklas för bostäder i form av flerbostadshus och centrumfunktioner. Under centrumfunktioner ryms bland annat livsmedelsbutiker, handel, kontor och samhällsservice. Den befintliga livsmedelsbutiken kan till exempel finnas kvar och utvecklas i bottenplanet i en ny byggnad. Området uppskattas rymma cirka 200 bostäder. Riktlinjer för utbyggnadsområdet • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och spillvatten. • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets utveckling. • Bostadshusen utformas som flerbostadshus med möjlighet till lokaler för centrumfunktioner i bottenplanet. • Illustrationen som tagits fram vid detaljplaneringen av Bränneriet inkluderar även det aktuella utbyggnadsområdet och ska vara vägledande för områdets utformning. Figur 8. Utbyggnadsområde Östra Bränneriet • De generella principerna i det kvalitetsprogram som tagits fram för Bränneriet ska vara vägledande i den fortsatta planeringen. Beskrivning av platsen • Träd och grönska behöver tillföras för att minska effekten av den Utbyggnadsområdet ligger centralt, intill Sjöbo busstation. I väster gränsar värmeö som området ligger i. det till Bränneriet, som är planlagt för bostäder och förskola men ännu • Tydliga kopplingar ska skapas till resecentrum, kommunhuset, inte utbyggt. Österut ligger Södergatan. I området finns i dag en biblioteket, Gamla torg och området Bruket. livsmedelsbutik, parkering och obebyggda gräsytor. Området är cirka 20 • Det utpekade gröna rekreationsstråket (se Mark- och 000 m2 stort. Det utgörs av privat mark och är i dagsläget planlagt för vattenanvändningskartan) längs banvallen och stationsområdet handel. stärker områdets attraktivitet. Hur stråket möter bebyggelsen är 38 viktigt att beakta, till exempel genom levande fasader och Konsekvenser Plus/minus utformning av semiprivata ytor. Även kopplingen över Södergatan Attraktivitet, hälsa och + Grönområden behöver beaktas. välbefinnande + Gång- och cykelvägar • Tillkommande bebyggelse längs med Södergatan ska bidra med + Aktivitetsytor – Eventuell värmeproblematik ökad stadsmässighet, till exempel genom tydligt definierat – Närhet till större väg gaturum, möjlighet till lokaler i bottenplanet och en Sociala perspektiv + Närhet till service genomarbetad gestaltning av fasader och markytor. Resurshushållning + Effektiv markanvändning • Hänsyn ska alltid tas till generella biotopskydd. Inom Klimatpåverkan + Kollektivtrafiknära (cirka 200 m utbyggnadsområdet finns en allé som kan omfattas av sådant till Sjöbo busstation) skydd. Ekosystem och biologisk – Mark tas i anspråk från • Risken för trafikbuller gör att närheten till Södergatan behöver mångfald grönstruktur beaktas i kommande detaljplanering. Tabell 3. Konsekvensbedömning av Östra Bränneriet • Eventuell förorenad mark inom området behöver utredas och beaktas i kommande detaljplanering. • Vid bebyggelseutveckling ska hänsyn tas till det närliggande järnvägsreservatet. • Bostadsparkering ska inte ordnas som markparkering. Undantag görs för parkering för personer med nedsatt rörelseförmåga. • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av markägaren. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella riktlinjer. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer information se Generella riktlinjer. 39 Bruket att verksamheter som gym, kiosk och kontor har flyttat in. Bostäderna föreslås utformas som flerbostadshus med möjlighet till centrumfunktioner. Till exempel kan gym, handel, kontor eller annan verksamhet finnas kvar och utvecklas. Områdets kulturhistoriskt värdefulla byggnader bevaras och fortsätter att bidra till Brukets karaktär. Ett utvecklat grönt rekreationsstråk längs banvallen stärker områdets attraktivitet. Omvandlingen blir en länk i den stadsutveckling som skett för de närliggande kvarteren Viljan, Arbetet och Bränneriet. Området uppskattas rymma cirka 200 bostäder. Riktlinjer för utbyggnadsområdet • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och spillvatten. Figur 9. Utbyggnadsområde Bruket • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och Beskrivning av platsen elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets utveckling. Utbyggnadsområdet är ett centralt beläget verksamhetsområde i Sjöbo, strax öster om busstationen. Historiskt låg Sjöbo bruk här och flera äldre • Bostadshusen utformas som flerbostadshus. byggnader finns bevarade. Norr om Bruket löper den gamla banvallen. I • Kulturhistoriskt värdefulla byggnader som gamla Sjöbo Bruk bevaras och ges formellt skydd i detaljplanen. dag rymmer området flera verksamheter, till exempel industriell produktion, bygg- och anläggningsföretag, bilverkstad, gym, kontor, kiosk • Förorenad mark inom området behöver hanteras i kommande och fastighetsservice. Området är cirka 47 000 m2 stort. Det utgörs av detaljplanering. privat mark med flera olika fastighetsägare och är i dag planlagt för • Träd och grönska behöver tillföras för att minska effekten av den värmeö som området ligger i. industriändamål. • Det utpekade gröna rekreationsstråket (se Mark- och Önskad utveckling vattenanvändningskartan) längs banvallen stärker områdets Utbyggnadsområdet omvandlas från renodlat verksamhetsområde till attraktivitet. Hur stråket möter bebyggelsen är viktigt att beakta, bostäder och centrumfunktioner. Omvandlingen från till exempel genom levande fasader och utformning av semiprivata industriverksamheter till centrumfunktioner har redan påbörjats genom ytor. 40 • En gång- och cykelväg skapas genom området i öst–västlig Konsekvenser Plus/minus riktning. Attraktivitet, hälsa och + Grönområden • Tillkommande bebyggelse längs med Södergatan ska bidra med välbefinnande + Gång- och cykelvägar ökad stadsmässighet, till exempel genom tydligt definierat + Aktivitetsytor – Eventuell värmeproblematik gaturum, möjlighet till lokaler i bottenplanet och en – Närhet till större väg genomarbetad gestaltning av fasader och markytor. Sociala perspektiv + Närhet till service • Trafiksituationen med säkra övergångar längs Södergatan och Resurshushållning + Effektiv markanvändning Idrottsgatan behöver ses över med hänsyn till de tillkommande Klimatpåverkan + Kollektivtrafiknära (cirka 500 m bostäderna. till Sjöbo busstation) • Risken för trafikbuller gör att närheten till Södergatan behöver Ekosystem och biologisk + Vegetation tillförs i samband beaktas i kommande detaljplanering. mångfald med exploatering • En strukturskiss för hela utbyggnadsområdet bör tas fram innan + Sanering i samband med detaljplanering. exploatering • När nya detaljplaner tas fram ska avgränsningen av dessa beaktas Tabell 4. Konsekvensbedömning av Bruket för att möjliggöra samordning inom området gällande aspekter såsom förorenad mark, eventuell omgivningspåverkan från verksamheter, skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och trafik. • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av markägaren. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella riktlinjer. • Lågpunkt inom utbyggnadsområdet behöver beaktas (se rapporten Sjöbo Skyfallskartering, Sigma Civil AB, 2020, tillgänglig via Sjöbo kommun). • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer information se Generella riktlinjer. 41 Lilla Östergatan • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och spillvatten. • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets utveckling. • Bostäderna utformas som radhus eller mindre flerbostadshus. • Det utpekade gröna rekreationsstråket (se Mark- och vattenanvändningskartan) längs banvallen stärker områdets attraktivitet. Hur stråket möter bebyggelsen är viktigt att beakta, till exempel genom levande fasader och utformning av semiprivata ytor. • Träd och grönska behöver tillföras området för att minska effekten av den värmeö som området ligger i. Figur 10. Utbyggnadsområde Lilla Östergatan • Fastigheterna söder om Lilla Östergatan tas med vid detaljplaneringen och planläggs för den befintliga Beskrivning av platsen markanvändningen bostäder. Utbyggnadsområdet är i dag delvis bebyggt med verksamheter, medan • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av andra delar är obebyggda. Området är cirka 5300 m2 stort. Det utgörs av markägaren. privat mark och är i dag planlagt för handel. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Önskad utveckling Generella riktlinjer. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer Utbyggnadsområdet innebär en förtätning och föreslås utvecklas för information se Generella riktlinjer. bostäder i form av radhus eller mindre flerbostadshus. Det uppskattas rymma cirka 20 bostäder. Inom markanvändningen centrumfunktion kan även olika verksamheter rymmas, till exempel kontor, handel eller liknande funktioner. Riktlinjer för utbyggnadsområdet • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. 42 Konsekvenser Plus/minus Tofta trädgård Attraktivitet, hälsa och + Grönområden välbefinnande + Gång- och cykelvägar + Aktivitetsytor – Eventuell värmeproblematik Sociala perspektiv + Närhet till service Resurshushållning + Effektiv markanvändning Klimatpåverkan + Kollektivtrafiknära (cirka 400 m till Sjöbo busstation) Ekosystem och biologisk + Vegetation tillförs i samband mångfald med exploatering Tabell 5. Konsekvensbedömning av Lilla Östergatan Figur 11. Utbyggnadsområde Tofta trädgård Beskrivning av platsen Utbyggnadsområdet har lantlig karaktär med både äldre och nyare bebyggelse. Delar av området består av jordbruksmark. Bebyggelsestrukturen är gles och innehåller karaktärsskapande element som trädplanteringar, en nord–sydlig gatustruktur och en i huvudsak lokal bebyggelsetradition. I den östra delen av området finns en befintlig verksamhet i form av en handelsträdgård. I väster gränsar området till Orebadet, i norr till Tolångavägen och i öster till öppet jordbrukslandskap. Längs hela den södra kanten övergår området i skogslandskap och Orans rekreationsområde. Området är cirka 130 000 m2 stort. Det utgörs av privat mark med flera olika fastighetsägare och är i dag inte detaljplanelagt. Ett positivt planbesked beviljades för en mindre del av 43 området i juni 2024. Planarbetet startade under 2025. Ett positivt • Skyddsavstånd till befintlig verksamhet behöver beaktas och planbesked innebär att föreslagen markanvändning kan prövas i en utredas vidare i den fortsatta planeringen. För att möjliggöra detaljplaneprocess. Planprocessen behöver utvisa om markanvändningen bostadsbyggande inom Grimstofta 3:21 behöver verksamheten kan anses vara lämplig samt vilka åtgärder som i så fall kan behöva vidtas upphöra. inom ramen för detaljplanens utformning. • Inslag i landskapet i form av trädrader, läplanteringar och alléer ska bevaras och ges formellt skydd i detaljplanen. Önskad utveckling • Skogslandskapet i söder ska fortsatt vara ett visuellt framträdande Tofta trädgårds lantliga karaktär med sina karaktärsskapande inslag i både inslag, och hur bebyggelsen möter skogen behöver beaktas för att landskap och bebyggelse bevaras, samtidigt som ett mindre antal bostäder inte försämra tillgängligheten för friluftsliv. i en gles bebyggelsestruktur kan tillföras. Området utgör ett komplement • Inga ytterligare utfarter tillåts mot Tolångavägen. till mer traditionell villabebyggelse för de som söker ett lantligt och • Trafiksituationen på Tolångavägen behöver ses över i samband naturnära boende. Det uppskattas rymma cirka 20 bostäder. med detaljplanering. • Risken för trafikbuller gör att närheten till Tolångavägen behöver Riktlinjer för utbyggnadsområdet beaktas i kommande detaljplanering. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs • Vägar inom området bör även fortsättningsvis vara grusvägar. att detaljplan tas fram. • Tofta trädgård ligger inom vattenskyddsområde, vilket innebär att • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs mycket stor hänsyn behöver tas i kommande detaljplanering. att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och Delar av området utgör också särskilt viktigt område för nybildning spillvatten. av grundvatten (SGU, 2021). Lämplig lösning för • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och dagvattenhantering bör utredas i detaljplaneskedet. Inom ett elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets vattenskyddsområde där dagvattennät saknas kan uppsamling utveckling. eller rening av dagvatten från potentiellt förorenade ytor komma • Bostadshusen utformas som friliggande enbostadshus med högst att krävas. För övriga riktlinjer för dagvattenhantering, se avsnittet en våning och inredd vind. Dagvatten under Generella riktlinjer. • Bebyggelsestrukturen ska vara gles, med stora tomter och låg • Naturvärdesinventering kommer att krävas vid kommande hårdgörandegrad. detaljplanering. • Tillkommande bebyggelses gestaltning ska ta hänsyn till • Hänsyn behöver alltid tas till generellt biotopskydd. Inom närområdets karaktär, struktur och lokala byggnadstradition. Den utbyggnadsområdet finns en allé som kan omfattas av lantliga miljön bör bevaras. biotopskydd. • Förorenad mark inom området behöver hanteras i kommande detaljplanering. 44 • I detaljplaneprocessen behöver mycket stor hänsyn tas till andra anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp vara förenliga med närliggande riksintressen och landskapsbildskydd för att anpassa riksintressenas syfte. Länsstyrelsen menar att det är en god utgångspunkt. bebyggelsen och undvika negativ påverkan. Däremot instämmer inte Länsstyrelsen i kommunens bedömning att • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av planförslaget sammantaget bedöms påverka riksintressena för naturvård markägaren. och friluftsliv positivt. Länsstyrelsen menar att det utifrån det underlag • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer och den vägledning som redovisas i planförslaget inte går att göra den information se Generella riktlinjer. bedömningen fullt ut. Av ÄÖP Sjöbo framgår det t.ex. att naturvärdesinventering kommer att krävas vid efterföljande Konsekvenser Plus/minus detaljplanering, samt att vid detaljplanering av utbyggnadsområde Tofta Attraktivitet, hälsa och + Planerad gång- och cykelväg trädgård måste påverkan på riksintresseanspråk för naturvård utredas välbefinnande + Aktivitetsytor noga. Länsstyrelsen vill i sammanhanget också upplysa om att – Närhet till större väg kompensationsåtgärder inte kan vägas in i bedömningen av (eventuell) – Vattenskyddsområde skada på riksintresset vid efterföljande detaljplanering. Sociala perspektiv – Längre från service Resurshushållning – Jordbruksmark tas i anspråk Miljökvalitetsnormer för vatten: Länsstyrelsen bedömer att planförslaget – Risk för betydande påverkan på redovisar påverkan och åtgärder med en detaljeringsgrad som är rimlig för grundvatten och vattentäkt översiktlig planering. Förutsättningarna är därmed goda för att normerna Klimatpåverkan – Risk för ökat bilberoende (cirka ska kunna följas. I enskilda detaljplaner kommer kommunen behöva 2000 m till Sjöbo busstation) redovisa mer detaljerat hur miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Ekosystem och biologisk + Sanering i samband med Länsstyrelsen menar att i efterföljande detaljplanering i mångfald exploatering utbyggnadsområdena Tofta och Tofta trädgård, som ligger inom – Mark tas i anspråk från grönstruktur vattenskyddsområde, blir det särskilt viktig att följa upp att föreslagen Tabell 6. Konsekvensbedömning av Tofta trädgård utbyggnad inte riskerar att påverka vattenförekomsten negativt, för att långsiktigt säkra tillgången till dricksvatten. Synpunkter från Länsstyrelsen I sitt granskningsyttrande för den fördjupade översiktsplanen skriver Kommunens svar till Länsstyrelsen i granskningsutlåtandet: Tack för ert Länsstyrelsen Skåne följande som berör den fortsatta planeringsprocessen yttrande! Kommunen tar med detta till pågående och kommande för utbyggnadsområde Tofta trädgård: detaljplaneprocesser, samt till andra utvecklingsarbeten där det är relevant. Till antagandet har kommunen justerat och förtydligat sina Riksintresseanspråk för naturvård samt för friluftslivet (3 kap. 6 § MB): bedömningar om planförslagets påverkan på riksintressena. Detta framgår Som övergripande riktlinje anger ÄÖP Sjöbo bl.a. att inom eller i i avsnittet Konsekvenser. Däremot har inga markanspråk eller riktlinjer anslutning till riksintresse för friluftsliv och naturvård ska nya byggnader, justerats. 45 Tofta Riktlinjer för området • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och spillvatten. • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets utveckling. • Bostadshusen utformas som enbostadshus och radhus. • Förorenad mark inom området behöver hanteras i kommande detaljplanering. • Skyddsavstånd till befintlig verksamhet behöver beaktas och utredas vidare i kommande detaljplanering. • En koppling till bostadsområdet väster om Tofta skapas. • En bred grön zon längs bäcken bevaras med hänsyn till naturvärden, skyfallshantering och rekreation. • Trafiksituationen på Tolångavägen behöver ses över i samband med detaljplanering. • Risken för trafikbuller gör att närheten till Tolångavägen behöver Figur 12. Utbyggnadsområde Tofta beaktas i kommande detaljplanering. Beskrivning av platsen • Tofta ligger inom vattenskyddsområde, vilket innebär att mycket stor hänsyn behöver tas i kommande detaljplanering. Lämplig Tofta består av jordbruksmark och gränsar till bebyggelsen i tätortens lösning för dagvattenhantering bör utredas i detaljplaneskedet. östra del. Intill ligger Tofta gård med befintlig verksamhet. Norr om Inom ett vattenskyddsområde där dagvattennät saknas kan utbyggnadsområdet ligger Grimstoftabäcken. Området är cirka 60 000 m2 stort. Det utgörs av privat mark och är i dag inte detaljplanelagt. uppsamling eller rening av dagvatten från potentiellt förorenade ytor komma att krävas. För övriga riktlinjer om Önskad utveckling dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella Tofta föreslås utvecklas för bostäder i form av enbostadshus och radhus. riktlinjer. Området uppskattas rymma cirka 50 bostäder. • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av markägaren. 46 • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer utbyggnad inte riskerar att påverka vattenförekomsten negativt för att information se Generella riktlinjer. långsiktigt säkra tillgången till dricksvatten. Konsekvenser Plus/minus Attraktivitet, hälsa och + Planerad gång- och cykelväg välbefinnande + Aktivitetsytor – Närhet till större väg – Vattenskyddsområde Sociala perspektiv – Längre från service Resurshushållning – Jordbruksmark tas i anspråk – Risk för betydande påverkan på grundvatten och vattentäkt Klimatpåverkan – Risk för ökat bilberoende (cirka 2000 m till Sjöbo busstation) Ekosystem och biologisk + Sanering i samband med mångfald exploatering Tabell 7. Konsekvensbedömning av Tofta Synpunkter från Länsstyrelsen I sitt granskningsyttrande för den fördjupade översiktsplanen skriver Länsstyrelsen Skåne följande som berör den fortsatta planeringsprocessen för utbyggnadsområde Tofta: Länsstyrelsen bedömer att planförslaget redovisar påverkan och åtgärder med en detaljeringsgrad som är rimlig för översiktlig planering. Förutsättningarna är därmed goda för att normerna ska kunna följas. I enskilda detaljplaner kommer kommunen behöva redovisa mer detaljerat hur miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Länsstyrelsen menar att i efterföljande detaljplanering i utbyggnadsområdena Tofta och Tofta trädgård, som ligger inom vattenskyddsområde, blir det särskilt viktigt att följa upp att föreslagen 47 Stenänga livsmiljöer för växt- och djurliv. Området uppskattas rymma cirka 60 bostäder. Riktlinjer för utbyggnadsområdet • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och spillvatten. • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets utveckling. • Bostadshusen utformas som enbostadshus och radhus. • Tillkommande bebyggelses möte med Sandåkravägen behöver beaktas, till exempel fasadutformning, övergången mellan privat och offentlig mark samt planering av grönska. • Infart till området sker vid den befintliga infarten till hundrastgården, mitt emot Botaniska vägen. • Trafiksituationen på Sandåkravägen behöver ses över i samband Figur 13. Utbyggnadsområde Stenänga med detaljplanering. • Kopplingar till naturområdet Stenänga ska bevaras och utvecklas. Beskrivning av platsen • Hänsyn behöver särskilt tas till det närliggande naturområdet, Utbyggnadsområdet består av jordbruksmark och är beläget direkt norr strandskyddsområdet och lokaler för djurliv, inklusive skyddade om Sandåkravägen, intill naturområdet Stenänga. En hundrastgård finns i arter. dag inom en del av ytan. Området är cirka 33 000 m2 stort. Det utgörs av • Naturvärdesinventering kommer att krävas vid kommande kommunal mark och är i dag inte detaljplanelagt. Norr om området gäller detaljplanering. strandskydd. • Hänsyn behöver alltid tas till generellt biotopskydd. Inom Önskad utveckling utbyggnadsområdet finns en åkerholme som kan omfattas av biotopskydd. Utbyggnadsområdet Stenänga föreslås utvecklas till ett grönt • Det utpekade gröna rekreationsområdet (se Mark- och bostadsområde med enbostadshus och radhus som utformas med särskild vattenanvändningskartan) norr om utbyggnadsområdet Stenänga hänsyn till det närliggande naturområdet, strandskyddsområdet och 48 stärker områdets attraktivitet. Hur grönområdet möter Ollonborren 25 bebyggelsen är viktigt att beakta. • Risken för trafikbuller gör att närheten till Sandåkravägen behöver beaktas i kommande detaljplanering. • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av markägaren. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella riktlinjer. • Inom strandskyddsområde medges i princip inga nya byggnader, andra anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp. En ny byggnad eller anläggning prövas i en dispensansökan som hanteras av kommunen. Alla positiva beslut överprövas av Länsstyrelsen. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer information se Generella riktlinjer. Konsekvenser Plus/minus Attraktivitet, hälsa och + Aktivitetsytor välbefinnande – Närhet till större väg Figur 14. Utbyggnadsområde Ollonborren 25 Sociala perspektiv – Längre från service Beskrivning av platsen Resurshushållning – Jordbruksmark tas i anspråk Utbyggnadsområdet är i dag en obebyggd yta med naturmark bestående Klimatpåverkan – Risk för ökat bilberoende (cirka av träd och gräs. Området är cirka 10 000 m2 stort. Det utgörs av privat 2000 m till Sjöbo busstation) mark och är i dag planlagt för garageändamål. Ekosystem och biologisk + Utvecklad grönyta i samband mångfald med exploatering Önskad utveckling – Mark tas i anspråk från Området föreslås utvecklas för centrumfunktioner. Inom grönstruktur markanvändningen centrumfunktion kan olika verksamheter rymmas, till – Närhet till känsliga naturvärden exempel kontor, handel eller liknande. Eventuellt kan även Tabell 8. Konsekvensbedömning av Stenänga bostadsutveckling vara möjlig på platsen. Exakt vilken bebyggelse som är lämplig behöver utredas i detaljplaneskedet. 49 Riktlinjer för utbyggnadsområdet Konsekvenser Plus/minus • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs Attraktivitet, hälsa och + Grönområden välbefinnande + Gång- och cykelvägar att detaljplan tas fram. – Eventuell värmeproblematik • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs – Närhet till stora vägar och att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och industriområde spillvatten. Sociala perspektiv + Närhet till service • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och Resurshushållning + Effektiv markanvändning elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets Klimatpåverkan – Risk för ökat bilberoende (cirka utveckling. 1000 m till Sjöbo busstation) • Vid bedömningen av lämplig markanvändning och bebyggelse på Ekosystem och biologisk – Mark tas i anspråk från grönyta området behöver stor hänsyn tas till den omkringliggande mångfald (dock redan detaljplanelagd för trafiksituationen. garageändamål) • Träd och grönska behöver bevaras och förstärkas inom den södra Tabell 9. Konsekvensbedömning av Ollonborren 25 delen av området, på en yta om cirka 3000 m 2 , för att minska effekten av den värmeö som området ligger i. • Vid bebyggelseutveckling ska riktlinjerna för järnvägsreservatet följas. • Risken för trafikbuller gör att närheten till Planteringsgatan och Västergatan behöver beaktas i kommande detaljplanering. • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av markägaren. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella riktlinjer. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer information se Generella riktlinjer. 50 Kvarteret Möllan aktivitetslokaler och kontor. Parkmarken kring möllan och vid Florabiografen föreslås samtidigt utvecklas. Figur 15. Utbyggnadsområde Kvarteret Möllan Beskrivning av platsen Figur 16. Skiss för utbyggnadsområdet som visar hur parkmark och gångvägskopplingar Kvarteret Möllan är ett obebyggt område som ligger mellan bör bevaras och utvecklas. bostadsområdet Elefanten, Tegelgatan, Sjöbo mölla och Florabiografen. Området är cirka 6000 m2 stort. Det består i dag av gräsytor, parkering och Riktlinjer för utbyggnadsområdet en mindre park vid Florabiografen. Kvarteret Möllan utgörs av kommunal • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs mark och är i dag delvis planlagt för bostadsändamål och delvis för en att detaljplan tas fram. transformatorstation. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och Önskad utveckling spillvatten. Kvarteret Möllan föreslås utvecklas för centrumfunktioner med • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och samhällsservice, till exempel lokaler för kultur och fritid, mötesplatser, elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets utveckling. 51 • Gångvägskopplingarna genom kvarteret mellan Idegatan och Konsekvenser Plus/minus Tegelgatan samt mellan Planteringsgatan och Västergatan ska Attraktivitet, hälsa och + Gör centrummiljön mer bevaras. välbefinnande sammanhållen och attraktiv • Möllan ska integreras och bevaras. Formellt skydd ska säkerställas + Möjliggör nya aktivitetsytor + Gång- och cykelväg i detaljplan. – Eventuell värmeproblematik • Ett skyddsavstånd ska skapas runt möllan: i söder som ett Sociala perspektiv + Möjliggör nya mötesplatser byggnadsfritt avstånd och i öst, norr och väst i form av parkmark. Resurshushållning + Effektiv markanvändning • Parken söder om Florabiografen utvecklas och kopplas samman Klimatpåverkan + Kollektivtrafiknära (cirka 200 m med parkmarken kring möllan. Detta bidrar även till att minska till Sjöbo busstation) effekten av den värmeö som området ligger i. Ekosystem och biologisk + Sanering i samband med • Kvarterets rumslighet ska förstärkas. mångfald exploatering • Infarten till området från Tegelgatan ska möta Vintergatan. – Mark tas i anspråk från • En ny infart bör skapas från Idegatan eller Tegelgatan till grönstruktur fastigheten Elefanten 21. Tabell 10. Konsekvensbedömning av Kvarteret Möllan • Utrymme för avfallshantering och tillgänglighet för renhållningsbilar behöver särskilt hanteras, därför krävs tidig dialog med huvudman för avfallshantering vid planläggning för att säkerställa goda förutsättningar. • Eventuell förorenad mark inom området behöver utredas och beaktas i kommande detaljplanering. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella riktlinjer. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer information se Generella riktlinjer. 52 Mobilitetshus Riktlinjer för utbyggnadsområdet • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets utveckling. • Bebyggelsens höjd bör anpassas så att den balanserar den lägre bebyggelsen i norr och den högre som föreslås i detaljplanen för Bränneriet i söder. • Vid utformning av området behöver effekten av den värmeö som området ligger i beaktas. • Mobilitetshuset kan kombineras med busstationen i samma byggnad. • Mobilitetshuset får inte omöjliggöra en framtida järnväg. • Mobilitetshuset bör vara påbyggnadsbart och multifunktionellt för Figur 17. Utbyggnadsområde Mobilitetshus att vara anpassningsbart vid framtida behovsförändringar. Beskrivning av platsen • Eventuell förorenad mark inom området behöver utredas och Utbyggnadsområdet är en avlång markyta längs Silogatan och rymmer i beaktas i kommande detaljplanering. dag Sjöbo busstation, som är tätortens knutpunkt för kollektivtrafik. Det • Kopplingar till befintliga gång- och cykelstråk från mobilitetshuset omfattar också parkeringsytor för boende och pendlare. Området är ca 20 ska stärkas. 000 m2 stort. Det utgörs av kommunal mark och är i dag delvis planlagt för • Kopplingarna till Gamla torg och kommunhuset ska stärkas. kollektivtrafik och delvis för järnvägsändamål. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella riktlinjer. Önskad utveckling • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer Inom området bör ett mobilitetshus utvecklas. Ett mobilitetshus är en information se Generella riktlinjer. parkeringsanläggning för bil och cykel. Det kan också erbjuda andra tjänster, till exempel handel, pakethantering, bil- och cykelpool, internettillgång, fordonsservice, toaletter, sittplatser och olika aktiviteter i eller i närheten av byggnaden. En samlad parkeringslösning i området kan också möjliggöra fortsatt centrumutveckling på den yta som då frigörs. 53 Konsekvenser Plus/minus Sambagatan Attraktivitet, hälsa och + Gör centrummiljön mer välbefinnande sammanhållen och attraktiv + Möjliggör nya aktivitetsytor – Eventuell värmeproblematik Sociala perspektiv + Möjliggör nya mötesplatser Resurshushållning + Effektiv markanvändning + Möjliggör en mer samlad parkeringslösning Klimatpåverkan + Ökar utbudet av mobilitetstjänster och kollektivtrafik Ekosystem och biologisk mångfald Tabell 11. Konsekvensbedömning av utbyggnadsområde Mobilitetshus Figur 18. Utbyggnadsområde Sambagatan Beskrivning av platsen Utbyggnadsområdet är i dag en obebyggd yta med naturmark. Norrut finns en cykelväg och västerut ansluter Sambagatan, som är en bilväg. Området omges av radhusbebyggelse i väster och villabebyggelse i norr. Det utgörs av kommunal mark och är i dag inte detaljplanelagt, med undantag för en parkeringsyta i anslutning till Sambagatan. Området är cirka 10 000 m2 stort. Önskad utveckling Utbyggnadsområdet föreslås utvecklas för vård- och bostadsändamål i form av ett LSS-boende med cirka sex lägenheter. Riktlinjer för utbyggnadsområdet • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. 54 • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs Konsekvenser Plus/minus att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och Attraktivitet, hälsa och + Grönområden spillvatten. välbefinnande + Gång- och cykelvägar • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och Sociala perspektiv – Längre från service elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets Resurshushållning + Effektiv markanvändning utveckling. Klimatpåverkan – Risk för ökat bilberoende (cirka 2000 m till Sjöbo busstation) • Ett grönt stråk genom området ska bevaras och förstärkas för att Ekosystem och biologisk – Mark tas i anspråk från knyta samman omkringliggande livsmiljöer för växt- och djurliv. mångfald grönstruktur • Värdefulla ekar inom området ska inventeras och bevaras vid Tabell 12. Konsekvensbedömning av Sambagatan utformningen samt ges skydd i detaljplan. • Träd och grönska behöver tillföras för att skapa en god utemiljö för de boende. • Vid utveckling behöver särskild hänsyn tas till risk för översvämning med anledning av närheten till Grimstoftabäcken. • Området ligger inom vattenskyddsområde, vilket innebär att stor hänsyn måste tas i detaljplaneringen. Lämplig lösning för dagvattenhantering bör utredas i detaljplaneskedet. Inom ett vattenskyddsområde där dagvattennät saknas kan uppsamling eller rening av dagvatten från potentiellt förorenade ytor komma att krävas. För övriga riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella riktlinjer. • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av markägaren. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer information se Generella riktlinjer. 55 Stapelgränd äldreboende samt ett LSS-boende. Området är cirka 14 000 m2 stort. Det utgörs av kommunal mark och är i dag inte detaljplanelagt. Önskad utveckling Utbyggnadsområdet föreslås utvecklas till ett grönt område för vård- och bostadsändamål i form av ett LSS-boende med cirka sex lägenheter, där befintlig grönska tas tillvara och utvecklas. Riktlinjer för utbyggnadsområdet • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. I samband med detaljplaneringen ska behovet av att även planlägga närliggande funktioner och bebyggelse utredas. • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och spillvatten. • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets utveckling. • Ett grönt stråk genom området ska bevaras för att säkerställa sammanhängande livsmiljöer för växt- och djurliv i sydost– nordvästlig riktning samt för att minska effekten av den närliggande värmeön. • Vid detaljplanering ska naturmark söder om befintligt LSS-boende säkras som naturmark för att bevara sammanhängande livsmiljöer Figur 19. Utbyggnadsområde Stapelgränd för växt- och djurliv. • Värdefulla ekar inom området ska inventeras och bevaras vid Beskrivning av platsen utformningen samt ges skydd i detaljplan. Utbyggnadsområdet är i dag en obebyggd, trädbevuxen yta söder om • Naturvärdesinventering kommer att krävas vid kommande Södra Åsums kyrka. Västerut ligger området Redskapsgatan, där boende detaljplanering. och icke störande verksamheter samsas, och österut ligger ett • Träd längs Esplanaden ska bevaras. 56 • Stenmurar inom området ska bevaras. Avloppsreningsverket • Trafiksituationen längs Esplanaden behöver ses över, med fokus på säkra övergångar, med anledning av att området möjliggör ytterligare bebyggelse norr om Esplanaden. • Eventuell förorenad mark inom området behöver utredas och beaktas i kommande detaljplanering. • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av markägaren. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under Generella riktlinjer. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer information se Generella riktlinjer. Konsekvenser Plus/minus Attraktivitet, hälsa och + Aktivitetsytor välbefinnande + Gång- och cykelvägar – Närhet till större väg Sociala perspektiv – Längre från service Resurshushållning + Effektiv markanvändning Klimatpåverkan – Risk för ökat bilberoende (cirka 1500 m från Sjöbo busstation) Ekosystem och biologisk – Mark tas i anspråk från mångfald grönstruktur Figur 20. Utbyggnadsområde Avloppsreningsverket Tabell 13. Konsekvensbedömning av Stapelgränd Beskrivning av platsen Utbyggnadsområdet ligger öster om det befintliga avloppsreningsverket. Det utgörs av kommunal mark och används i dag som betesmark. Området är i dag inte detaljplanelagt. Önskad utveckling och bedömning Området pekas ut för möjlig framtida utveckling av reningsverket. 57 Riktlinjer för utbyggnadsområdet Ängsgården • Vid utveckling behöver särskild hänsyn tas till risk för översvämning. • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer information se Generella riktlinjer. Konsekvenser Plus/minus Attraktivitet, hälsa och + Ökad kapacitet för rening av välbefinnande avloppsvatten från befintlig och framtida bebyggelse – Risk för påverkan på omgivningen Sociala perspektiv Resurshushållning – Jordbruksmark tas i anspråk Klimatpåverkan Ekosystem och biologisk – Mark tas i anspråk från mångfald grönstruktur Tabell 14. Konsekvensbedömning av utbyggnadsområde Avloppsreningsverket Figur 21. Utbyggnadsområde Ängsgården med pågående detaljplanering Beskrivning av platsen Utbyggnadsområdet är en obebyggd markyta mellan Ängsgården, Åsums förskola och verksamhetsområdet Ängsbyn. Norrut ligger naturområdet Stenänga och söderut passerar Sandåkravägen. Området är cirka 18 000 m2 stort. Det består i dag av trädbevuxen mark. Verksamhetsområdet Ängsbyn, som ligger österut, är planlagt för småindustri som inte är störande för omgivningen. Utbyggnadsområdet utgörs av kommunal mark och är i dag delvis planlagt för småindustri och delvis för allmänt ändamål. Positivt planbesked beviljades för Ängsgården i juni 2024. Planarbetet startade i slutet av 2025. Ett positivt planbesked innebär att föreslagen markanvändning kan prövas i en detaljplaneprocess. Planprocessen behöver utvisa om markanvändningen kan anses vara lämplig samt vilka 58 åtgärder som i så fall kan behöva vidtas inom ramen för detaljplanens • Utformningen av den östra delen av utbyggnadsområdet är utformning. särskilt viktig för att vårdändamål och verksamhetsområde ska kunna mötas på ett bra sätt. Önskad utveckling • Kopplingarna till naturområdet Stenänga ska bevaras och Utbyggnadsområdet möjliggör utveckling för vårdändamål så att utvecklas. Ängsgården kan byggas ut och mark för framtida behov kan säkerställas. • Hänsyn behöver tas till närliggande naturområde och lokaler för Vid planläggning av området skapas också förutsättningar för att ta ett djurliv, inklusive skyddade arter. helhetsgrepp kring Ängsgården, Åsums förskola och närliggande kvarter. • Naturvärdesinventering kommer att krävas vid kommande detaljplanering. Riktlinjer för utbyggnadsområdet • Risken för trafikbuller gör att närheten till Sandåkravägen behöver • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs beaktas i kommande detaljplanering. att detaljplan tas fram. • Parkeringsbehovet för utbyggnadsområdet ska tillgodoses av • För utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs markägaren. att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och • Skyfallshantering behöver särskilt beaktas med tanke på spillvatten. lågpunkter inom området och söder om Sandåkravägen (se • Vid planläggning krävs tidig dialog med VA-huvudman och rapporten Sjöbo Skyfallskartering, Sigma Civil AB, 2020, tillgänglig elnätsägare för att utreda förutsättningarna för områdets via Sjöbo kommun). utveckling. • För riktlinjer om dagvattenhantering, se avsnittet Dagvatten under • Vid detaljplaneläggning bör också fastigheten Sjöbo 6:85 ingå för Generella riktlinjer. att planlägga den befintliga förskolan och andra befintliga • Området omfattas även av de generella riktlinjerna, för mer verksamheter och funktioner. information se Generella riktlinjer. • Vid detaljplaneläggning bör också fastigheten Ängsgården 1 ingå för att möjliggöra ett helhetsgrepp och knyta samman befintlig och ny markyta för vårdändamål. • En god vårdmiljö ska säkerställas. Möjlighet till naturlig skuggning från träd ska finnas. • Träd och grönska behöver bevaras och tillföras området för att minska effekten av den närliggande värmeön. Detta är särskilt viktigt eftersom området planeras för vårdändamål och förskola. 59 Konsekvenser Plus/minus Sjöbo väst Attraktivitet, hälsa och + Aktivitetsytor välbefinnande – Närhet till större väg – Eventuell värmeproblematik Sociala perspektiv – Längre från service Resurshushållning + Effektiv markanvändning Klimatpåverkan – Risk för ökat bilberoende (cirka 1500 m till Sjöbo busstation) Ekosystem & biologisk mångfald – Mark tas i anspråk från grönstruktur Tabell 15. Konsekvensbedömning av Ängsgården Figur 22. Utbyggnadsområde Sjöbo väst med pågående detaljplanering I samband med framtagandet av detaljplanen för Sjöbo väst har flera utredningar tagits fram om närheten till avloppsreningsverket. Utredningarna har också tagit höjd för en möjlig framtida utveckling av reningsverket. Utifrån dessa gör kommunen den samlade bedömningen att risken för att reningsverkets utveckling begränsas i framtiden i samband med nybyggnation på Sjöbo väst är liten. Mer information om området finns i den pågående detaljplaneringen. Synpunkter från Länsstyrelsen I sitt granskningsyttrande för den fördjupade översiktsplanen skriver Länsstyrelsen Skåne följande som berör den fortsatta planeringsprocessen för utbyggnadsområde Sjöbo väst: 60 Det framgår av ÄÖP Sjöbo att i samband med framtagande av detaljplan Fritidsbacken för Sjöbo väst har ett flertal utredningar tagits fram gällande närheten till avloppsreningsverket. Samt att utredningarna även tagit höjd för en framtida utveckling av reningsverket. Kommunen gör bedömningen att bebyggelseutvecklingen på Sjöbo väst inte påverkar avloppsreningsverkets framtida expansionsmöjligheter. För ytterligare information om området hänvisas till pågående detaljplaneprocess. Länsstyrelsen konstaterar att detaljplaneärendet ännu inte varit på granskning. I samrådet till detaljplanen och i samrådet till ÄÖP Sjöbo påminde Länsstyrelsen bl.a. om att påverkan från reningsverket inte enbart handlar om lukt och smittspridning, utan även andra riskfaktorer som t.ex. brand och explosionsrisk. Länsstyrelsen konstaterar att frågan kvarstår att hantera i pågående detaljplaneprocess. Kommunens svar till Länsstyrelsen i granskningsutlåtandet: Tack för era synpunkter! Kommunen tar med dessa till den pågående detaljplaneprocessen. Inför antagandet har kommunen justerat bedömningen gällande detaljplanen för Sjöbo väst och den eventuella risken för påverkan på avloppsreningsverkets framtida utveckling. Figur 23. Utbyggnadsområde Fritidsbacken med pågående detaljplanering Mer information om området finns i den pågående detaljplaneringen. 61 Grimstofta Sandbäcks verksamhetsområde Figur 25. Sandbäcks verksamhetsområde med pågående detaljplanering Kommunen har beslutat om positivt planbesked inom det tänkta planområdet för att pröva en ändring av planbestämmelser från industri Figur 24. Utbyggnadsområde Grimstofta med pågående detaljplanering till handel, kontor, industri/lager (ej störande för omgivningen) samt gymnasieskola/vuxenutbildning. Beslutet togs den 25 maj 2021. Ett Mer information om området finns i den pågående detaljplaneringen. positivt planbesked innebär att föreslagen breddad markanvändning kan prövas i en detaljplaneprocess. Planprocessen behöver utvisa om markanvändningen kan anses vara lämplig samt vilka åtgärder som i så fall kan behöva vidtas inom ramen för detaljplanens utformning. Mer information om området finns i den pågående detaljplaneringen. 62 Sibyllan 1 Marknadstorget – Utblick Utblick innebär att eventuell utveckling föreslås först på längre sikt än vad den här fördjupade översiktsplanen omfattar. Figur 27. Utblicksområde Marknadstorget Figur 26. Sibyllan 1 med pågående detaljplanering Beskrivning av platsen Mer information om området finns i den pågående detaljplaneringen. Utbyggnadsområdet ligger på den östra delen av marknadsplatsen, direkt söder om Folkets park. Det består i dag av en öppen gräsyta och har ett centralt läge i Sjöbo, med närhet till rekreationsområdet Oran. I öster gränsar området till befintlig villabebyggelse och i söder till Tolångavägen, som är en av Sjöbos infartsvägar. Området är cirka 12 000 m2 stort och utgörs av kommunal mark. 63 Önskad utveckling Konsekvenser Plus/minus Attraktivitet, hälsa och + Grönområden Området kan innebära en förtätning och, på längre sikt, utvecklas för välbefinnande + Gång- och cykelvägar centrumfunktioner. Tills dess är området utpekat som grönområde och + Aktivitetsytor bör utvecklas som sådant, så länge en utveckling för centrumfunktioner – Eventuell värmeproblematik inte bedöms som aktuell. – Närhet till större väg Sociala perspektiv + Närhet till service Vid utveckling av området behöver mötet med marknadsplatsen särskilt Resurshushållning + Effektiv markanvändning beaktas, eftersom platsen har stor betydelse för Sjöbos historia och Klimatpåverkan + Kollektivtrafiknära (cirka 800 m identitet. Det är därför viktigt att eventuell bebyggelse utformas så att den till Sjöbo busstation) skapar ett tydligt möte mellan offentliga och privata rum. Även mötet med Ekosystem och biologisk – Mark tas i anspråk från Tolångavägen bör särskilt beaktas, eftersom den vägen är en viktig entré mångfald grönstruktur till Sjöbo. Tabell 16. Konsekvensbedömning av Marknadstorget Utblicksområde – Medskick • För eventuell framtida utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att detaljplan tas fram. • För eventuell framtida utbyggnad enligt Mark- och vattenanvändningskartan krävs att utbyggnadsområdet ansluts till kommunalt dricksvatten och spillvatten. • Vegetation bör tillföras området vid utveckling för att minska effekten av den värmeö som området delvis ligger i. • Utformning och gestaltning av fasader och markytor som vetter mot marknadsplatsen och Tolångavägen bör särskilt beaktas och hålla hög kvalitet. • Vid eventuell framtida planläggning behöver följande beaktas: o Områdets närhet till ett utpekat klimatanpassningsområde o Eventuell förorenad mark inom området o Det angränsande vattenskyddsområdet 64 Planeringsförutsättningar ängsmarker – samt vid godsen. I de norra och södra delarna av kommunen fanns däremot fortfarande större sammanhängande skogsområden kvar. Landskap och bebyggelse Skiftesreformer och förändrade landskap Under 1700- och 1800-talen förändrades landskapets karaktär betydligt till Sjöbos historia följd av skiftesreformerna. Många byar splittrades och små markenheter I Sjöbo finns ett variationsrikt landskap med unika naturförutsättningar slogs samman. Det ledde bland annat till att många kantzoner som har format områdets omväxlande topografi, jordarter och bördighet. (gränsområden mellan naturtyper, exempelvis skogsbryn) och biotoper Dessa förutsättningar har i sin tur påverkat hur människor bott på och (naturmiljöer där växter och djur lever) försvann. Spåren från skiftena syns brukat markerna under flera tusen år. fortfarande i form av stenmurar, spridda gårdar och små byklungor. Virkesbrist gjorde att dåtidens människor behövde hushålla med det som Forntid och tidig historia fanns, och därför blev korsvirkeshus ett vanligt inslag i Sjöbo. Arkeologiska fynd visar att det fanns stenåldersbosättningar och mänsklig aktivitet i området redan för omkring 7000 år sedan. Fynden från brons- Industrialisering och utveckling av Sjöbo tätort och järnåldern är färre, men det var under den tiden som kommunens Sjöbo nämns för första gången i ett brev från 1502, där orten kallas Søbo. äldsta byar fick sina gränser. Att fynden är färre kan förklaras med att Namnet kommer troligen från en sjö som låg öster om dagens centrum, bebyggelsen har legat kvar på samma platser under lång tid och att de med några bodar i närheten. Södra Åsum var då socknens centrum, men gamla jordbruksmarkerna fortfarande används. Under vikingatiden skedde Sjöbo – med sin gästgivargård vid två korsande vägar – blev snart en viktig en expansion i området, bland annat tack vare teknisk utveckling, nyodling knytpunkt i Färs Härad. När industrialiseringen tog fart började Sjöbo och en växande befolkning. Spår av expansionen syns fortfarande i många utvecklas i en rasande hastighet. Två järnvägslinjer drogs genom tätorten. av dagens ortsnamn. Exempelvis har namn som slutar på ändelserna -löv, Sträckan mellan Ystad och Eslöv invigdes 1866, och Simrishamnsbanan -inge, -stad och -tofta sitt ursprung i denna period. mellan Malmö och Simrishamn stod klar 1893. Medeltid till 1800-tal Sjöbo blir municipalsamhälle Från medeltiden och fram till 1800-talet utvecklades bebyggelsen i flera Sjöbo utvecklades till en ort som försörjde den omgivande landsbygden omgångar. Åkermark utgjorde bara en liten del av markanvändningen och med varor och service. Många av de gamla tegelbyggnaderna i centrala de flesta försörjde sig på boskapsskötsel. Ett öppnare landskap växte fram Sjöbo påminner fortfarande om den här tiden. År 1898 fick Sjöbo status genom högt betestryck och viss nyodling, men också av andra orsaker. En som municipalsamhälle, vilket innebar att orten fick vissa kommunala stor del av virket användes exempelvis till byggnader, stängsel och rättigheter trots att den låg på landsbygden. Vid den tiden hade flera värmekällor, och till större industrier som Alunbruket i Christinehof. Träd verksamheter hunnit etableras i tätorten, och industrin blomstrade med kom främst att växa i vångarna – alltså i anslutning till åker- och bland annat ett ullspinneri, ett tegelbruk och en mekanisk verkstad. 65 En stadsplan togs fram av stadsingenjören och majoren Anders S. Nilsson. Den reglerade kvarters- och gatustrukturen, som finns kvar än idag. Det beror på att orten kunde växa utåt i stället för att riva byggnader i centrum. Under den här tiden utvecklades Västergatan till den centrumgata med blandade funktioner som den fortfarande är. Tidigare var det Norregatan som fungerade som centrumgata med handel, medan Västergatan främst användes för verksamheter. Sjöbos utveckling från 1970-talet till idag Under 1970-talet stannade Sjöbos utveckling av. Järnvägslinjerna lades ner, industrier avvecklades och jordbruket mekaniserades, vilket minskade behovet av arbetskraft. Det ledde till utflyttning från flera delar av kommunen. Samtidigt ökade antalet enfamiljsbostäder och Sandbäcks industriområde etablerades. Idag är Sjöbo kommunens centralort – en pendlarort med goda kommunikationer och närhet till naturen. Figur 28. Landskapsanalysområden inom planområdet (Sjöbo kommun, 2023) Landskapsanalys Sandig tallskog (1) En landskapsanalys är en metod för att förstå och beskriva ett landskap med utgångspunkt i dess natur, historia och hur det används. Analysen tar • Karakteristiskt för området är dess tydliga skogsmiljö, främst tall, bland annat hänsyn till topografi, vegetation och bebyggelse. Syftet är att som har historisk koppling till sandflykten och skogsbristen under skapa ett tydligt underlag för planering, bevarande och hållbar utveckling. 1700- och 1800-talen. • Marken är sandig, flack och näringsfattig. Området övergår märkbart till lägre nivåer i norr längs Björkaån och i söder mot Ilstorp med ett mer öppet landskap. Stora delar av området upplevs som tysta. Sommarbyarna (1a) • Skoglig karaktär i hela området • Kuperad terräng med en tydlig sluttning mot söder • Ett fåtal huvudgator 66 • Området upplevs som semi-tyst • Spår av skiftesreformerna i form av utflyttade gårdar • Bebyggelse från 1960–1980-talen Företagsparken (3a) • Fritids- och småhus (mindre enplanshus med träfasader) • Sandig betesmark i anslutning till Björka-/Åsumsån • Bebyggelsen i väster har tillkommit senare • Öppet och böljande landskap Golfklubben med skogsområde (1b) • Ingen bebyggelse • Fritidsanläggning • Antagen detaljplan för handel och verksamheter • Skoglig karaktär bevarad i området Omma (3b) • Kuperad terräng i de norra delarna • Åker- och betesmark i nära anslutning till Åsumsån • Ridslinga • Stora delar av området upplevs som slutet och inramat av • Pågående detajplan för Sjöbo väst omgivande grönstruktur och landskapets kupering • Viktigt område för nybildning av grundvatten • Relativt tyst område Ålandskapet kring Åsum (2) • Spridd gårdsbebyggelse • Meandrande å (slingrande med flera krökar) kantad av ängs- och Spjälla (3c) betesmarker samt lövträd • Åker- och betesmark • Särskilt värdefullt vattendrag på grund av förekomst av • Öppet landskap målarmussla • Väg 11 och väg 13 utgör stora barriärer och kan upplevas som • Nivåskillnader på omkring 10 meter och på vissa platser uppemot bullriga 20 meter • Spridd gårdsbebyggelse och villabebyggelse i klungor • Uppskattat rekreationsstråk längs flera sträckor av ån • Till stora delar båtnadsområde för dikningsföretag • Till stora delar ett tyst område • Höga grundvattennivåer • Sockencentrum, strategiskt placerat längs det etablerade vägnätet • Bymiljö med en kyrka från slutet av 1100-talet och en från 1902 Grimstofta öst (3d) • Två skolbyggnader från 1808 och 1932 (Sjöbotraktens första skola) • Åker- och betesmark • Kvarnmiljö med industrihistoriska värden: kvarn, kvarndämme, • Öppet landskap kvarnränna och stenvalvsbro med fyra valv. Uppförd 1764 av Hans • Båtnadsområde för dikningsföretag och grönområde i norr Ramel, Övedskloster • Spridd gårdsbebyggelse med enstaka villor Tätortsnära gårdsmiljö (3) • Området ingår delvis i vattenskyddsområde och är viktigt för nybildning av grundvatten • Åker- och betesmark • Spridd gårdsbebyggelse 67 Sjöbo väst (4) • Stor villaexpansion under 1980–2000 i nordöstra delen • Sandigt område med skogliga inslag, främst tall • Södra delarna har blandad bebyggelse och varierande byggnadsår • Trädridåer • Pågående detaljplanering för bostadsbebyggelse • Villor och några radhuslängor • Området ingår delvis i vattenskyddsområde och är viktigt för • Nyligen tillkommen bebyggelse samt pågående detaljplan för nybildning av grundvatten Sjöbo väst Centrum (8) • Viktigt område för nybildning av grundvatten • Spår av stationssamhällets framväxt i kvarters- och gatustrukturen Industriområde (5) • Äldre gatuhus i tegel • Upplevs som kalt, med många hårdgjorda ytor och få inslag av • Blandad bebyggelseform grönska • Gångfartsområde på Västergatan • Bullrigt område • Har förtätats över tid • Handel, verksamheter och mindre industri • Varierat utbud av verksamheter • Gymnasieskola • Gamla torg, där fyra vägar möts – en central plats med • Bokaler (bostäder med verksamhetslokaler) torghandel, bibliotek och kulturhus. Var tidigare bycentrum • Reningsverk och återvinningscentral • Malenas park och aktivitetsparken • Marknadsplatsen Norra Sjöbo (6) • Slarvas slott – grönområde med spår av tidigare gårdsbebyggelse • Större parker och grönområden och ängsmark, med trädgårdsväxter, fruktträd och goda • Möllers mosse förutsättningar för ängsflora • Linnéparken • Flera skolor, förskolor och en dagcentral • Förskolor, äldreboende och LSS-boende • Busstationen • Villor från 1940–1980 • Antagen detaljplan för Bränneriet • Några få flerfamiljskomplex • Området ingår delvis i vattenskyddsområde • Området ingår delvis i vattenskyddsområde Sjöbo söder (9) Grimstofta väst (7) • Höjdskillnader från norr till söder, som sedan övergår brant ner • Större grönområde mot ett öppnare landskap • Folkets park • Trädalléer • Grimstoftabäcken går genom området • Större grönområden • Förskolor • Rallyskogen • Variation av villakvarter och områden med öppnare gårdslandskap 68 • Upplevs till stor del som grönt i de västra delarna Tätortsnära natur • Vårdcentral, familjecentral och äldreboende • Räddningstjänst • Idrottsplats • Villor • Bebyggelseutveckling i omgångar • Kvarvarande industri Sjöbo Ora (10) • Skogig höjdplatå • Nivåskillnader på uppemot 50 meter • Blandskog, men enligt rådande landskapsbildsskydd ska området enbart vara lövskog • Område som används flitigt för rekreation • Orebadet • Camping i Oran • Mountainbike-slingor • Elljusslinga för motion • Skidbacke Figur 29. Tätortsnära natur (Länsstyrelsen Skåne) • Området ingår delvis i vattenskyddsområde och är viktigt för nybildning av grundvatten Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län fick 2002 i uppdrag av regeringen att ta fram ett program för hur de tätortsnära områden som är mest värdefulla för naturvård och friluftsliv kan få varaktigt skydd och förvaltning. Programmet i Skåne fick namnet Närmare till naturen i Skåne, och skulle fungera som underlag för skydd, förvaltning och utveckling av de utpekade områdena. 2017 kompletterades programmet med en uppdaterad genomförandeplan. Följande värdefulla tätortsnära naturområden i Sjöbo tätort pekas ut av Länsstyrelsen Skåne i Närmare till naturen i Skåne (2017): 69 • Björkaån–Åsumsån–Tolångaån–Vollsjöån är ett och samma Habitatnätverk vattendrag och ingår i Kävlingeåns vattensystem. Åns olika namn följer sockenindelningen. Vattendraget är i mycket liten omfattning påverkat av rätningar och dikningar och har ett naturligt, slingrande lopp i en flack men tydligt markerad dalgång. Området omfattar en hel del betesmarker. Ådalen har en viktig landskapsekologisk funktion och stor potential att fungera som ett sammanhängande ströv- och friluftsområde. Det utpekade området börjar vid tätorten Vollsjö, går norr om Sjöbo och slutar vid Vombsjön, där det finns fritidsbebyggelse i Björkafuret. Riksväg 11 och 13 samt mindre landsvägar ansluter till dalgången. • Sjöbo Ora, strax söder om Sjöbo, utgör den norra delen av Fyledalen. Det är en markant dalgång kring Fyleån, som mynnar ut i Östersjön vid Ystad. Bokskogar och betesmarker avlöser varandra och skapar goda förutsättningar för friluftsliv såsom vandring och Figur 30. Habitatnätverk inom planområdet (Sjöbo kommun, 2024) ridning. Området kan nås från Sjöbo samt via riksväg 13. Habitatnätverk Ekosystemtjänster En landskapsekologisk analys identifierar viktiga områden med höga Ett ekosystem består av alla levande organismer och miljön de lever i inom naturvärden och visar hur de hänger samman genom spridningszoner. ett naturområde. Ekosystemen kan vara små eller stora och variera i Analysen kan göras med hjälp av verktyget habitatnätverk, som används naturtyp. Naturen och ekosystemen ger oss olika nyttor och produkter för att bedöma arternas känslighet för habitatförlust och fragmentering. som bidrar till vår välfärd och livskvalitet – så kallade ekosystemtjänster. Resultatet fungerar som ett kunskapsunderlag för att synliggöra starka och svaga delar i landskapet och för att peka ut särskilt viktiga Ekosystemtjänster delas in i fyra huvudtyper: stödjande, försörjande, spridningssamband med livsmiljöer och spridningslänkar. reglerande och kulturella. De inkluderar allt från grundläggande processer som fotosyntes och biologisk mångfald, till nyttor som matproduktion och Länsstyrelsen Skånes kartverktyg Grön infrastruktur - planering visar var rekreation. Att bevara dessa ekosystemtjänster är avgörande för vår hälsa viktiga gröna och blå stråk finns i landskapet. Kartverktyget har varit ett och överlevnad. viktigt underlag inför habitatnätverksanalysen. Analysen bygger också på en trädkartering som kommunen har låtit genomföra och utgår från 70 skogsfågel som indikatorart. Flera indikatorarter för miljömålet Levande Värdefulla vatten skogar är fåglar som behöver skogskärnor som är minst 10 hektar stora, med gamla träd och variation i skogens struktur. Den gröna infrastrukturen har goda möjligheter att stärkas genom att identifiera och tydliggöra var det finns brister och var det är mest lämpligt att genomföra åtgärder inom Sjöbo tätort. Inventering av grönytor Under planprocessen har grönytor inom planområdet inventerats genom två olika praktikarbeten. I rapporterna presenteras utvecklingsförslag som rör både grönytornas rekreativa värden och deras betydelse för biologisk mångfald. Rapporterna finns som bilagor till den fördjupade översiktsplanen och har varit vägledande i arbetet med att ta fram planförslaget. Figur 31. Värdefulla vatten (Naturvårdsverket) Under 2006 sammanställde Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet, tillsammans med länsstyrelserna, områden med Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer ur natur-, fisk-, fiske- och kulturmiljövårdssynpunkt. Arbetet genomfördes inom ramen för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Därefter gjordes en prioritering för varje område, där vattnen klassades som värdefulla eller särskilt värdefulla. Syftet med utpekandet är att vattnen på sikt ska få ett långsiktigt skydd, och restaureras där behov finns. 2017 ansvarade Havs- och vattenmyndigheten för ett regeringsuppdrag som innebar kompletteringar av underlagen i Värdefulla vatten samt en revidering av den nationella strategin. 71 Björkaån–Tolångaån–Åsumsån tydlig i den välbevarade kvarnmiljön, som också vittnar • Nationellt särskilt värdefull: Naturvärde om en rik odlingsbygd. o Områdesbeskrivning: Fiskevårdsområde. Vattendrag med Grimstoftabäcken mynnar ut i Björkaån–Tolångaån–Åsumsån och ingår meandrande lopp. Betesmarker längs huvudfåran och därför också i karteringen. naturliga korvsjöar. Intressant ur hydromorfologisk synvinkel och landskapsbild. Rik fiskfauna med ett Kulturmiljö värdefullt bestånd av öring. Sjöbo tätort har många kulturhistoriskt värdefulla miljöer som utgör en o Rödlistade arter: Tjockskalig målarmussla, ål, viktig del av vår identitet och vårt kulturarv. Tätorten rymmer allt från bäckvattenbaggen Riolus cupreus och skalbaggen Brychius äldre gårdar och industriella anläggningar till moderna bostadsområden, elevatus. vilket speglar samspelet mellan historia och nutid. Dessa kulturmiljöer • Nationellt särskilt värdefull: Fisk- och fiskevärde berättar om vårt förflutna, samtidigt som de har betydelse för hur tätorten o Avgränsning: Björkaån inklusive biflöden (ingår i området är uppbyggd idag. Genom att kartlägga och dokumentera både äldre Vombsjön–Björkaån). byggnader och nyare strukturer skapas en samlad bild av tätortens o Rödlistade arter: Tjockskalig målarmussla och ål med kulturella identitet. Det gör det lättare att förstå, bevara och fortsätta relativt fri utvandringsväg. utveckla Sjöbos unika karaktär. o Skyddsvärda fiskstammar: Storvuxen, strömstationär öringstam. o Fritidsfisketillfälle: Mer än 10 000 fisketillfällen per år. o Fritidsfiskearter: Gös och öring. • Nationellt särskilt värdefull: Kulturvärde o Avgränsning: Södra Åsum. o Områdesbeskrivning: Södra Åsum ligger i nära anslutning till Åsumsån, ett par kilometer norr om Sjöbo tätort. Åsums gård har anor från 1600-talet och var från mitten av 1700-talet frälsegård under Övedskloster. Till gården hör en vattenkvarn från 1860-talet som ersatte en äldre kvarn. Förutom kvarnen finns flera byggnader bevarade, bland annat mangårdsbyggnad, stall, kvarnhus, transformatorstation och en magasinsbyggnad med drängkammar. Åsumsåns betydelse som kraftkälla är extra 72 Inventering av värdefulla områden Fornlämningar Figur 33. Registrerade fornlämningar inom planområdet (Riksantikvarieämbetet, 2025) Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd enligt 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950). Det innebär att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt skada en fornlämning. Till varje fornlämning hör också ett fornlämningsområde som har samma Figur 32. Inventerade värdefulla kulturmiljöområden inom planområdet (Sjöbo kommun lagskydd som fornlämningen. Storleken på fornlämningsområdet varierar 2025) från fall till fall och fastställs av länsstyrelsen. Skyddet gäller även Vid inventeringar av Sjöbo tätort ett antal områden i tätorten med nyupptäckta fornlämningar, som skyddas automatiskt utan att något värdefull kulturmiljö identifierats. För mer information om värdefulla särskilt myndighetsbeslut behöver fattas. Inom planområdet finns ett kulturmiljöområden och fastigheter, se kommunens Kulturmiljöwebb. flertal möjliga fornlämningar, och eventuell påverkan på dessa hanteras i Observera att en byggnad kan anses som kulturhistoriskt värdefull även detaljplaneskedet eller vid bygglov. om den inte ligger inom ett kulturhistoriskt värdefullt område. 73 Skogsbruk Kommunens bedömning av jordbruksmark Inom ramen för arbetet med den fördjupade översiktsplanen har Sjöbo Inom planområdet bedrivs skogsbruk, bland annat vid Sjöbo Ora och i kommun gjort en bedömning av jordbruksmarken inom planområdet. skogsområdet norr om sommarbyarna. Syftet är att kunna avgöra lämplig lokalisering av nya utbyggnadsområden Jordbruk samt att belysa vilka konsekvenser planförslaget kan få för hushållningen med jordbruksmark. Inför bedömningen har jordbruksmarken delats in i tre geografiska delar: söder, norr och öster. Indelningen bygger på en översiktlig landskapsanalys. Den samlade bedömningen, även i relation till kommunens översiktsplan och riktlinjer för bostadsförsörjning, redovisas i rapporten Övergripande lokaliseringsutredning inför beslut om föreslagen exploatering av jordbruksmark (Sjöbo kommun, 2024, tillgänglig via Sjöbo kommun). Söder Jordbruksmark inom plangränsen i de sydvästra delarna: • Jordbruksklass: 3 Figur 34. Jordbruksindelning (Sjöbo kommun), klassning och jordbruksblock • I kommunens översiktsplan 2040 är det mesta av området klassat (Jordbruksverket) som Areella näringar (överordnat intresse) och Areella näringar – Om jordbruksmark ska tas i anspråk för bostäder krävs antingen Dikningsföretag (samverkande intresse). • Området utgör ett sammanhängande jordbrukslandskap. • att jordbruksmarken kan anses vara icke brukningsvärd*, eller • Jordbruksblocken är överlag större än i andra områden inom • att utvecklingen kan anses utgöra ett väsentligt samhällsintresse, plangränsen, med något mindre block innanför väg 11 och 13. och att det inte finns en mer lämplig placering för det • Jordbruksmarken ligger i huvudsak utanför tätortens centrala samhällsintresset. delar. *Jordbruksmark är brukningsvärd om den, med hänsyn till läge, • Jordbruksmarken ligger i huvudsak i anslutning till befintliga beskaffenhet och övriga förutsättningar, är lämpad för gårdar. jordbruksproduktion. Vid den bedömningen bör också beaktas att • Delar av området kan ha problematiska förutsättningar för ny jordbruksmark är en begränsad resurs med avgörande betydelse för bebyggelse, främst på grund av översvämningsrisk, vilket sannolikt livsmedelsförsörjningen i landet, och att syftet med bestämmelsen är att hänger samman med båtnadsområden för dikningsföretag och säkerställa en långsiktig hushållning med naturresurser. högt stående grundvattennivåer. 74 Norr • Området utgörs av ett splittrat jordbrukslandskap med små Jordbruksmark längsmed Åsumsån inom plangränsen: jordbruksblock. • Stora delar av marken i området är förorenade (tidigare plantskola • Jordbruksklass: 4 med DDT-rester), men bedöms möjliga att sanera för exploatering. • I kommunens översiktsplan 2040 är områdena norr om Åsumsån, samt längst söderut och en mindre del längst österut, utpekade Sammantagen bedömning som Areella näringar (överordnat intresse). Utifrån ovanstående gör Sjöbo kommun bedömningen att konsekvenserna • Området utgör delvis ett sammanhängande jordbrukslandskap. för jordbruksmarken blir som minst vid exploatering i planområdets östra • Jordbruksblocken söder om Åsumsån är relativt små, medan delar, samt delvis i de norra delarna. Detta beror på att jordbruksmarken blocken österut är större. där består av små och splittrade jordbruksenheter. I de östra delarna • Jordbruksblocken vid de befintliga bostadsområdena och bedöms konsekvenserna vara som minst i de delar som ligger närmast Stapelgränd kan bedömas vara felaktiga och bör utgå. Detta beror tätorten, med hänsyn till jordbruksklassning och konnektiviteten i dels på att större delen av blocken är bebyggda eller redan jordbrukslandskapet. Kulturlandskapet i området har en sådan karaktär att planlagda för bokaler, dels på att kvarvarande block är inklämt och det är viktigt att bevara en gles bebyggelsestruktur, som harmoniserar inte kan anses ha ett traditionellt brukningsvärde som varken åker med landskapet mot öster. eller betesmark. Anledningen är att marken är svårbrukad och inte Bostadsbehovet ligger i anslutning till ett jordbrukslandskap. Den norra delen av Stapelgränd är i dag en grusplan, medan den södra delen är Enligt Sjöbo kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning behövs omkring grönyta. 45–70 nya bostäder per år i hela kommunen. Den största delen av • Jordbruksblocken vid Omma industriområde är små. På delar av befolkningsökningen förväntas ske i delområde Sjöbo, framför allt i Sjöbo dem pågår verksamhet eller så ligger de inom ett förorenat tätort. Det innebär att av de 45–70 nya bostäderna per år, kommer 30–50 område (en tidigare deponi). Därför kommer de troligen inte att behöva byggas i eller i närheten av Sjöbo tätort. Sammantaget kunna bebyggas. motsvarar det ett behov av cirka 800–1300 nya bostäder i tätorten mellan 2022 och 2050. Öster Jordbruksmark inom plangränsen i de östra delarna: I dag finns en planberedskap för cirka 800–1000 nya bostäder inom planområdet, genom antagna eller pågående detaljplaner. En stor del av • Jordbruksklass: 3 och 4 dessa finns inom detaljplanen för Bränneriet, som omfattar omkring 400 • I kommunens översiktsplan 2040 är jordbruksmarken söder om bostäder i flerfamiljshus. Andra större utbyggnadsområden i tätorten där Tolångavägen, längst österut runt Tofta trädgård utpekad som detaljplanering pågår är Sjöbo väst, Grimstofta och Fritidsbacken. Areella näringar (överordnat intresse). 75 För mer information om hur bostadsbehovet hänger ihop med den behöver planera för ökad kapacitet inom LSS-verksamheten för att kunna fördjupade översiktsplanens föreslagna utbyggnadsområden, se kapitlet möta den förväntade efterfrågan på stöd och omsorg. Mark- och vattenanvändning. Förutsättningar för ny och befintlig handel Behovet av kommunal service I arbetet med den fördjupade översiktsplanen lät Sjöbo kommun ta fram Förskolor och skolor en utredning om förutsättningarna för handel i tätorten med hjälp av Befolkningstillväxten i Sjöbo kommun väntas vara måttlig fram till 2035, analysföretaget HUI. Rapporten finns tillgänglig via Sjöbo kommun och med ett relativt lågt födelsetal. Kommunen bedömer att det inte finns innehåller följande sammanfattning och reflektioner. någon omedelbar risk för kapacitetsbrist inom skolor och förskolor. Det Nuläge finns dessutom en viss planreserv för dessa verksamheter, vilket ger Sjöbo är en kommun som idag har cirka 20 000 invånare. möjlighet att hantera framtida behov utan att behöva planera för Befolkningsutvecklingen bedöms som svag men man kommer inte att ytterligare större ändringar av markanvändning. tappa befolkning utan den kommer att vara ganska konstant. Kommunen Äldreboenden har utifrån sin storlek en stark huvudort, vilket ur ett Med den demografiska utvecklingen i Sjöbo kommun, där andelen äldre detaljhandelsperspektiv är bra. väntas öka de kommande åren, är det viktigt att det finns flexibilitet att Detaljhandel kunna utöka äldrevården vid behov. Kommunen bedömer att det med stor Försäljningsindex i kommunen är idag 85 för dagligvaror samt 69 för sannolikhet kommer att uppstå ett ökat behov av äldreomsorg i takt med sällanköpsvaror. För dagligvaror är situationen god med ett begränsat att åldersstrukturen förändras. För att möta detta behöver det finnas ytterligare etableringsutrymme. För sällanköpsvaruhandeln är det till viss utrymme att utveckla och anpassa resurser för vård och omsorg. del utvecklingsbart. Särskilt gäller det mot vissa segment som väntas växa LSS-boenden starkt framöver, såsom fritidsvaror. LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska ge Köpkraft personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar rätt till stöd och Köpkraften inom dagligvaruhandeln är idag 745 miljoner och fram till år service för att kunna leva ett självständigt och aktivt liv. Behovet av 2035 utvecklas den till cirka 802 miljoner kronor (inklusive e-handel). förstärkta boenden tyder på en ökad efterfrågan på mer specialiserad och Inom sällanköpsvaruhandeln är köpkraften idag totalt cirka 692 miljoner omfattande omsorg, vilket ställer krav på både resurser och långsiktig och fram till år 2035 har den vuxit till 998 miljoner kronor (inklusive e- planering från kommunens sida. handel). Om vi endast studerar den fysiska handelns tillväxt kan vi säga att Fram till 2050 väntas Sjöbo kommun behöva två ytterligare förstärkta LSS- vissa segment såsom beklädnadshandeln har en negativ tillväxt fram till boenden och två vanliga LSS-boenden. Det innebär att kommunen 2035, vilket föranleder råd om eftertanke vid eventuella nyetableringar. 76 Dagligvaror detaljplaner och kommunal mark hänvisas till Sjöbo kommuns ordinarie Det finns en utvecklingspotential på mellan 45–85 miljoner kronor i Sjöbo. kanaler. Utbudsmässigt saknas en större lågprisbutik vilket skulle tillföra marknaden ett visst mervärde. HUI rekommenderar dock Sjöbo att vara försiktig med att etablera mer dagligvaruhandel, då etableringsutrymmet är begränsat och en eventuell nyetablering kan påverka innevarande aktörer negativt, vilket kan resultera i utslagning av vissa aktörer. I första hand bör dagens dagligvarubutiker utveckla sina verksamheter inom sina nuvarande former. Sällanköpsvaror HUI ser en potential för sällanköpsvaruhandeln att fortsätta utvecklas. Större delen av köpkraften kommer att allokeras inom e-handeln. HUI ser en utvecklingspotential på upp till 100 miljoner kronor i ytterligare omsättning. Detta resulterar i mellan 2 000–3 000 kvadratmeter lokalarea ny sällanköpsvaruhandel på 10 års sikt. Segmentsmässigt skulle det kunna röra sig om bygghandel eller hem- och fritidsvaror. Figur 35. Antagna detaljplaner till och med 27 februari 2026 inom planområdet (Sjöbo kommun) Café och restaurang Segmentet för café och restauranger är mycket viktigt både för trivsel- och besöksanledningar för en stadskärna. Betydelsen har ökat allteftersom handeln inte driver lika höga flöden som innan e-handeln etablerades som inköpskanal och där utgör café- och restaurangnäringen ett viktigt verktyg för att driva trafik in till stadskärnan. I Sjöbo bör det fokuseras än mer på segmentet för att bidra till centralortens idylliska stadskärna. Detaljplaner och kommunal mark Inom planområdet finns 117 gällande detaljplaner och ett antal kommunala fastigheter. I den fördjupade översiktsplanen presenteras en ögonblicksbild från den 27 februari 2026. För aktuell information om Figur 36. Kommunal mark inom planområdet (Lantmäteriet, 2026) 77 Riksintressen och skydd Riksintressen • Friluftsliv: Fyledalen. • Naturvård: Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden samt Klingavälsån. • Försvarsmakten: Björka övningsfält (i anslutning till planområdet). I anslutning till plangränsen finns även ett påverkansområde kopplat till Försvarsmaktens verksamhet. Andra lagstadgade skydd • Vattenskyddsområden: Grimstofta och Gröndal vattenskyddsområden. • Strandskydd: Åsumsån. • Artskydd: Tjockskalig målarmussla i Åsumsån Figur 37. Riksintresse för friluftsliv (Naturvårdsverket) • Skogligt biotopskyddsområde: Ett i Oran och tre vid Omma. • Landskapsbildsskyddsområde: Sjöbo Ora. • Precis utanför plangränsen går art- och habitatdirektivet Klingavälsån–Karup samt fågeldirektivet Klingavälsån. • Rödlistade arter vid Gumparp: Slottersandbi, fibblabi. Arterna ingår i ett nationellt åtgärdsprogram för solitära bin. • Naturminne: Precis utanför plangränsen finns ett naturminne. Figur 38. Riksintresse för naturvård (Naturvårdsverket) 78 Figur 40. Vattenskyddsområde (Sjöbo kommun) Figur 39. Riksintresse och påverkansområde för Försvarsmakten (Björka övningsfält, i anslutning till planområdet, samt ett påverkansområde, även det i anslutning till planområdet) (Försvarsmakten) Figur 41. Strandskyddsområde (Länsstyrelsen Skåne) 79 Figur 44. Art- och habitatdirektivet (Naturvårdsverket) Figur 42. Skogligt biotopskyddsområde (Skogsstyrelsen) Figur 45. Naturminne (Naturvårdsverket) Figur 43. Landskapsbildskydd (Länsstyrelsen Skåne) 80 Generellt biotopskydd • Vit stork • Havsörn Det generella biotopskyddet regleras i miljöbalken och syftar till att bevara • Skedand mindre landskapselement som har stor betydelse för den biologiska • Barbastell mångfalden. Skyddet innebär att biotoper inte får utsättas för ingrepp som kan skada deras ekologiska funktion och värde. Biotopskyddet är en viktig Kommunikationer del av arbetet med att bevara ekosystem och livsmiljöer för många växt- och djurarter. Biltrafik Följande ingår i det generella biotopskyddet: Genom Sjöbo tätort går två större riksvägar som Trafikverket är väghållare för. Dels väg 11 som binder samman tätorten med Veberöd, Lund, • Allé Tomelilla och Simrishamn, dels väg 13 som binder samman tätorten med • Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Hörby och Ystad. • Odlingsröse i jordbruksmark • Pilevall Trafikverket har utfört en åtgärdsvalsstudie för att utreda möjligheter att • Småvatten och våtmark i jordbruksmark förbättra tillgängligheten på väg 11 väster om Sjöbo tätort. • Stenmur i jordbruksmark Vid bygge intill allmän väg gäller en tillståndspliktig zon på minst 12 meter • Åkerholme från vägen, enligt väglagen. Det innebär att tillstånd krävs från Kommunala ansvarsarter Länsstyrelsen för att bygga inom detta område. Många arter i Skåne är rödlistade. För att vända trenden har varje För större vägar kan det byggnadsfria avståndet vara längre. Vid väg 11 kommun fått arter som de ska ta extra hänsyn till. I Sjöbo kommun har väster om Sjöbo tätort är avståndet 50 meter. För väg 11 österut och för flera av dessa arter en stor del av sin nationella utbredning, och vissa arter väg 13 i nord–sydlig riktning gäller 30 meter. har endast hittats här. Det innebär att kommunens arbete kan påverka om arten ökar eller minskar, både i Skåne och i vissa fall i hela landet. Många av arterna är dessutom så kallade paraplyarter, vilket betyder att deras livsmiljöer även gynnar andra skyddsvärda arter och biotoper. Följande arter finns inom plangränsen: • Slåttersandbi • Skogsveronika 81 Transport av farligt gods Parkering Kommunen har ett övergripande ansvar för planeringen av parkering. I detaljplaner anges var parkering ska anordnas. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att det finns parkeringsplatser för både bil och cykel. I Sjöbo kommun finns en mobilitetsnorm som antogs 2021. I den anger kommunen vilket parkeringsbehov som fastighetsägaren ska tillgodose. Mobilitetsnormen gäller parkering på kvartersmark i Sjöbo tätort. Den anger flexibla parkeringstal. Antalet bilparkeringsplatser kan minskas om mobilitetstjänster används, till exempel bil- och cykelpool eller busskort som ingår i hyran. Parkeringstalet kan också minskas utifrån det geografiska läget, exempelvis nära en kollektivtrafik-knutpunkt. Kommunen ansvarar för att reglera parkering på allmän platsmark. År 2020 genomfördes en parkeringsöversyn på kommunens uppdrag. Den visade att många av de inventerade parkeringarna hade låg samnyttjandegrad över dygnet. Det finns ett behov av att avlasta gatumarken från parkerade fordon för att Figur 46. Försiktighetszon för farligt gods (Sjöbo kommun) öka trafiksäkerheten och säkerställa framkomligheten på de mest belastade gatorna. Genom att samla så mycket parkering som möjligt i Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som kan gemensamma anläggningar skapas bättre förutsättningar att hantera det orsaka skada om de inte hanteras rätt vid transport. Det gäller skador på befintliga parkeringsbehovet på ett rationellt sätt. Det är i sin tur en människor, djur, miljö, egendom eller annat gods. Det finns också risker förutsättning för att kunna förtäta i centrala Sjöbo. om varorna inte skyddas mot yttre hot som stöld och skadegörelse. Exempel på farligt gods är gasol, olja och bensin. Väg 11 och väg 13 är transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen Skåne har tagit fram riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM). Riktlinjerna anger ett riskhanteringsområde på 150 meter. 82 Gång- och cykelväg Kollektivtrafik Figur 48. Tillgänglighet till kollektivtrafik inom planområdet (Sjöbo kommun) Genom tätorten går Skåneexpressens linjer 5 och 8. De är kommunens starkaste kollektivtrafikstråk och knyter samman Sjöbo med Malmö, Lund, Tomelilla och Simrishamn. I tätorten går även busslinjerna 301, 330, 338, 340 och 341. Figur 47. Befintliga gång- och cykelvägar (Sjöbo kommun) Tillgängligheten till kollektivtrafik beskrivs i kartan med tre buffertzoner, Utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet i Sjöbo tätort varierar mellan baserade på rimliga gång- och cykelavstånd. olika områden. I centrum är nätet relativt väl utbyggt. Utanför centrum Inom 400 meter bedöms det vara rimligt att gå till en busshållplats till finns gång- och cykelvägar som binder samman olika delar av tätorten. vardags. Inom 800 meter bedöms det vara rimligt att gå till hållplatser På vissa platser finns dock glapp i nätet, vilket innebär att cykeltrafik längs starkare kollektivtrafikstråk med högre turtäthet. Inom 2 700 meter blandas med motortrafik. Det kan göra cykeln mindre attraktiv som bedöms det vara rimligt att nå kollektivtrafik med cykel, vilket motsvarar transportmedel. Samtidigt kan cykling i blandtrafik fungera på mindre cirka 10 minuters cykling i vardagstempo. vägar med låga trafikmängder. 83 Järnväg Buller Figur 50. Buller, beräknad ekvivalent ljudnivå 2040 (Efterklang, 2022) Figur 49. Järnvägsreservat (Sjöbo kommun, 2025) Det har tidigare funnits ett framtida riksintresse för järnväg genom Sjöbo tätort. Riksintresset togs bort av Trafikverket 2021. Sjöbo kommun har dock valt att behålla den västra delen av järnvägsreservatet, vilket innebär att en eventuell framtida järnväg kommer att kunna gå till Sjöbo tätort. Reservatets östra del, med utgångspunkt i Östergatan, har strukits. Det gör det möjligt att förtäta i tätorten och samtidigt bevara naturvärden i anslutning till Sjöbo Ora. Figur 51. Buller, beräknad maximal ljudnivå 2022/2040 (Efterklang, 2022) 84 Kommunen har låtit ta fram en bullerkartering för de större vägarna inom Föroreningar är inte alltid är synliga. Därför kan ett område vara förorenat planområdet (Efterklang, 2022). Förutom beräkningar för ekvivalent även om det inte märks. Vid exploatering behöver man vara försiktig för ljudnivå 2040 finns även beräkningar för 2022 samt för maximal ljudnivå att undvika risker för miljön och människors hälsa. Det är också viktigt att 2022 och 2040. Den maximala ljudnivån från vägtrafik beror på det mest genomföra nödvändiga undersökningar och vidta lämpliga åtgärder för att bullrande fordonet. Därför bedöms den inte skilja sig nämnvärt mellan hantera eventuella föroreningar på ett säkert sätt. nuläge och prognosår. För mer information, se rapporten från 2022. Prövningspliktiga verksamheter Miljö och klimat Förorenade områden Figur 53. Prövningspliktiga verksamheter (Sjöbo kommun) A-, B- och C-verksamheter är miljöfarliga enligt 9 kap. miljöbalken. Figur 52. Potentiellt förorenade områden EBH (Länsstyrelsens EBH-stöd, 2024) Klassningen beror bland annat på omfattningen. Förorenade områden är platser där det finns risk för skador på miljön eller I Sjöbo tätort finns B- och C-verksamheter, till exempel människors hälsa. De flesta områden som är eller misstänks vara avloppsreningsverk, avfallshantering, livsmedelsproduktion och förorenade har kartlagts av kommunen och Länsstyrelsen i den nationella drivmedelshantering. B-verksamheter kräver tillstånd hos Länsstyrelsen, databasen EBH-stödet. medan C-verksamheter ska anmälas till Sjöbo kommun. 85 B- och C-verksamheterna i tätorten har varierande påverkan på att nå MKN har alla Sveriges vattenförekomster statusklassats. För många omgivningen. För anläggningar som avloppsreningsverk, avfallshantering av dem har även åtgärdsbehov identifierats utifrån olika aspekter och livsmedelsproduktion är de huvudsakliga påverkansfaktorerna lukt, (Vattenmyndigheterna, 2023). buller, transporter och utsläpp till ytvatten. Vid drivmedelshantering finns Det minsta acceptabla åtgärdsbehovet för dagvattenrening i även en risk för spridning om ett eventuellt läckage uppstår. Det kan detaljplaneprojekt är normalt att området inte får försvåra recipientens påverka marken och förorena grundvattnet. möjligheter att nå MKN efter planerad exploatering. Målet bör dock alltid Inga av de befintliga verksamheterna bedöms påverka den vara att uppnå bästa möjliga förbättring. Genom att sträva efter så stor markanvändning som anges i den fördjupade översiktsplanen. förbättring som möjligt kan reningsbehovet och ytanspråket minskas i befintliga områden, som ofta har sämre förutsättningar att förbättras. Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenförekomsten Björkaån–Åsumsån–Tolångaån är en naturlig vattenförekomst i Sjöbo tätort. Den har i dag måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Ån är en del av Kävlingeåns avrinningsområde. Grimstoftabäcken är i sig inte klassad som en vattenförekomst i kartläggningen, men den samlar upp vatten från jordbruksmark uppströms. Bäcken rinner sedan genom tätorten och tar emot dagvatten från flera detaljplanelagda områden. Väster om tätorten rinner den vidare in i vattenförekomsten Björkaån–Åsumsån–Tolångaån och påverkar därmed dess ekologiska och kemiska status. DHI Sverige har på uppdrag av kommunen utrett hur den fördjupade översiktsplanen kan påverka miljökvalitetsnormerna för Kävlingeån (DHI, 2023). Utredningens övergripande slutsatser är att dammar förespråkas i de områden där det är möjligt att samla upp stora delar av dagvattnet i gemensamma punkter. I områden där det är svårt att samla upp dagvattnet förespråkas i stället svackdiken längs gatustrukturen (DHI, Figur 54. Tekniska avrinningsområden (DHI, 2023) 2023). Miljökvalitetsnormerna (MKN) anger målet för varje yt- och grundvattenförekomst, det vill säga vilken status vattnet ska ha i framtiden och när målet ska vara uppnått. För att följa upp och planera arbetet med 86 Sjöbo tätort har generellt god genomsläpplighet eftersom marken är Luftkvaliteten bedöms överlag vara god i Sjöbo tätort. Viss olägenhet kan sandig. Det ger bra förutsättningar för lokalt omhändertagande av dock förekomma i sommarbyarna på grund av vedeldning. dagvatten genom infiltration. Översvämning Både den kemiska och den kvantitativa statusen för grundvattnet i kommunen är god. Grundvattenförekomsterna Vombsänkan och Revingehed bedöms dock enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) ha risk för miljöproblem och försämrad status. Risken beror på föroreningar från tidigare brandövningsplatser. Grundvattenförekomsterna är troligen påverkade av PFAS från tre sådana platser. Påverkan bedöms vara betydande. Grundvattenförekomsten Eriksdal påverkas i betydande grad av flera högt och måttligt trafikerade vägar (kategori A och B) som saltas och passerar genom förekomsten. Det finns därför en risk att kvaliteten påverkas. Sårbarheten är hög, vilket medför risk för miljöproblem och försämrad status. Även jordbruket påverkar Eriksdal genom användning av vissa bekämpningsmedel. Figur 55. Lågpunktskartering via SCALGO (Sjöbo kommun via SCALGO, 2025) Miljökvalitetsnormer för luft Sjöbo kommun deltar i den samordnade kontrollen av luftkvalitet i Skåne. Det innebär att kommunen uppfyller kraven i miljöbalken som gäller kontroll av utomhusluft. Samverkansområdet Skåne, med 33 kommuner, använder ett nätverk av mätstationer i olika miljöer. Där mäts kontinuerligt kvävedioxid, partiklar och bensen. Mätningarna kompletteras med modellberäkningar för alla kommuner för att ge en geografiskt heltäckande kontroll och kunskap om utsläppen. För övriga luftföroreningar kompletteras de fasta mätningarna med indikativa mätningar som genomförs vart femte år. 87 När nya områden exploateras eller hårdgörs ökar ytavrinningen, infiltrationen minskar och grundvattennivån sjunker. Avrinningen går snabbare eftersom exploaterade områden har en stor andel hårdgjorda ytor. Områden med låg andel grönområden eller infiltrationsytor gör att en stor del av årsnederbörden rinner av snabbt. För att förebygga översvämning bör ytor planeras där vatten kan samlas utan allvarliga konsekvenser. Det är också viktigt att höjdsättningen leder vattnet rätt. Den största utmaningen är att säkra befintlig bebyggelse och infrastruktur, eftersom höjdsättningen där redan är given. Vid ny bebyggelse finns större möjligheter. Sjöbo kommun har låtit ta fram en skyfallskartering för tätorten där problemområden vid skyfall har identifierats med olika metoder (Sigma Civil AB, 2020). Först analyserades lågpunkter för att se vilka Figur 56. Markfuktighetsindex (Naturvårdsverket) avrinningsområden som tillför vatten till dem. Därefter simulerades olika regn för att visa hur lågpunkterna fylls upp. Det ger en teoretisk bild av I många av lågpunkterna i Sjöbo tätort finns i dag bebyggelse, vilket vilka områden som översvämmas vid skyfall. innebär att de utgör riskområden vid skyfall. Generellt är marken i Sjöbo relativt torr, utom i de lågt liggande områdena där den varierar från fuktig Ett urval har gjorts av de områden där bebyggelse drabbas hårdast vid till blöt. I dessa områden är markens infiltrationsförmåga lägre. Det ökar skyfall eller där det finns utrymme för större fördröjningsåtgärder som kan risken för översvämning även vid mindre regn. Marken runt Sjöbo består skydda områden nedströms. Information har också inhämtats om till största delen av isälvssediment med god infiltrationsförmåga. Norr om områden som i dag har problem med översvämning. Vissa planerade Åsumsån består marken av sandig och lerig morän med medelhög till låg exploateringsområden har tagits med för att förebygga översvämning i genomsläpplighet. samband med exploatering. Översvämning kan uppstå både inom exploateringsområdet och nedströms som en följd av exploateringen. Vid större regnmängder är dagvattensystemens kapacitet och markens infiltrationsförmåga ofta otillräckliga i förhållande till regnets intensitet Vid skyfallskarteringen har det antagits att marken är helt mättad och och volym. Vattnet söker då alternativa avrinningsvägar, vilket kan leda till därför inte tillåter infiltration. Det ger en rimlig bild av vad som händer vid översvämning. Beroende på var översvämningen inträffar kan den få ett 100-årsregn. Antagandet kan dock innebära att skyfallens påverkan allvarliga konsekvenser för exempelvis bebyggelse, infrastruktur och överskattas, eftersom det finns områden med så god infiltrationsförmåga samhällsviktig verksamhet. att de aldrig blir helt mättade. 88 När problemområdena identifierats togs förslag fram på åtgärder för att Dikningsföretag minska eventuella skador vid skyfall. Sjöbo kommun bedömde efter en fördjupad analys att modellen inte tar hänsyn till andra avrinningsområden som kan påverka, till exempel flöden via bäckar, åar och sjöar. Skyfallskarteringen i sin helhet finns tillgänglig via Sjöbo kommun. Utöver de områden som markerats i skyfallskarteringen har problem noterats för vissa fastigheter söder om väg 11 vid Spjälla, bland annat vid ett par lågpunkter längs Rödjevägen mot väg 13. Problemen beror främst på höga grundvattennivåer och igenvuxna diken som ingår i dikningsföretag. Figur 57. Båtnadsområde för dikningsföretag (Länsstyrelsen och Lantmäteriet) Dikningsföretag, eller markavvattningsföretag, är juridiska konstruktioner som bildats som samfälligheter där fastighetsägare har gått samman för att avvattna mark. För att avvattna mark krävs tillstånd enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning. I tillståndet anges vilka fastigheter som ingår och den kostnadsandel som gäller för respektive fastighet. Fastigheter som helt eller delvis ligger inom båtnadsområdet ingår normalt i markavvattningssamfälligheten. 89 Ras, skred och erosion • Slänterna längs Åsumsån har problematiska förhållanden när det gäller rasrisk, skred och erosion. Trots vegetationsskydd förekommer tydlig erosion nära ån, särskilt där den ansluter direkt till slänten. Ökad flödeshastighet kan påskynda erosionen och leda till ras. Därför bör flödesreglerande åtgärder längs ån och längre upp i å-systemet övervägas. Värme Figur 58. Riskområde för ras och skred (Markeragruppen, 2022) Sjöbo kommun har låtit ta fram en översiktlig studie av risker för ras, skred och erosion som berör befintlig bebyggelse inom planområdet samt i delar där bebyggelseutveckling är aktuell. Uppdraget omfattade bedömningar baserade på fältbesök, digitalt Figur 59. Värmekartering (Geografiska informationsbyrån, 2022) kartunderlag och tillgängliga geotekniska utredningar. Inom uppdraget har Sjöbo kommun har låtit ta fram en värmekartering som visar den högsta inga detaljstudier av de utpekade områdena eller några uppmätta marktemperaturen under perioden 2013–2021, fördelad över överslagsberäkningar genomförts. planområdets yta. Många koncentrerade varma ytor kan bidra till att skapa värmeöar i den bebyggda miljön. I rapporten pekas två områden ut där särskild hänsyn krävs: • I anslutning till vägbron över Åsumsån (väg 13) bedöms det befintliga erosionsskyddet delvis vara otillräckligt. 90 Värmeöar uppstår på grund av tät bebyggelse, hårdgjorda ytor och brist på förväntas bli eldriven inom en relativt snar framtid. Kommunens fysiska grönområden. Klimatförändringar förvärrar problemet genom högre planering behöver därför samverka med förutsättningarna för en god och genomsnittstemperaturer och mer intensiva väderhändelser. hållbar energiförsörjning, bland annat genom kontinuerlig dialog och kunskapsutbyte med elnätsägare. För att motverka värmeproblem kan växtligheten ökas, gröna tak och väggar anläggas och andelen hårdgjorda ytor minskas. För att begränsa Sjöbo tätort försörjs av ett lokalt elnät som ägs och drivs av Sjöbo Elnät. konsekvenserna av värmen bör det också finnas svalkande platser att Det är ett kommunalt nätbolag som ansvarar för drift, underhåll och vistas på. distribution av el. Teknisk försörjning Högspänningsledning En högspänningsledning går genom planområdets södra delar. De Energi elektromagnetiska fälten kring ledningen varierar med hur mycket ström som transporteras. Fälten är starkare vid hög belastning, till exempel under kalla vinterdagar. Energiproduktion Inom planområdet finns idag inga större produktionsanläggningar. Möjligheten att producera energi begränsas av kapacitetsbrist i både det lokala och det regionala elnätet. Ett undantag är en mindre reserv för privat, småskalig elproduktion. Sjöbo kommun har tagit fram en utredning om vilka områden i kommunen som är lämpliga respektive olämpliga för vindkraftsetablering. Inom plangränsen för den här fördjupade översiktsplanen finns inga lämpliga områden för vindkraft. Däremot har ett område bedömts som olämpligt, se karta (Sigma Civil, 2021). Laddinfrastruktur I kommunen finns ett antal publika laddstolpar för eldrivna fordon. Figur 60. Energirelaterade planeringsförutsättningar (Sjöbo kommun) Etableringen av laddinfrastruktur är beroende av effektstarka kablar. Det Energiproduktion och energidistribution väntas bli viktiga utmaningar att krävs för att fordonsbatterier ska kunna laddas effektivt. lösa, bland annat eftersom stora delar av samhällets fordonsflotta 91 Nya nationella regler för laddinfrastruktur infördes 2021. Reglerna innebär Inom planområdet finns mycket viktiga grundvattentillgångar med stor utökade krav för vissa typer av byggnader vid ny- och ombyggnad. I vissa kvantitet, varav vissa är av nationell betydelse för vattenförsörjningen. fall gäller kraven även retroaktivt för befintliga byggnader. Mer Vid borrning finns en risk att föroreningar når ner till information finns på Boverkets webbplats. grundvattenförekomsterna, och fler borrhål innebär en större risk. En Det är viktigt att kommunen i ett tidigt skede av den fysiska planeringen annan risk med energibrunnar är att borrning genom grundvattenmagasin skapar goda förutsättningar för utbyggnad av laddinfrastruktur. på olika djup kan leda till att vatten från olika magasin blandas. Då kan vatten med god kvalitet blandas med vatten av sämre kvalitet. Fjärrvärme Risken för negativ påverkan på grundvattnet kan vara större vid en Fjärrvärmen i Sjöbo kommun produceras av Solör Bioenergi Syd AB och energibrunn än vid en dricksvattenbrunn. Det beror på att vattnet där inte består till nästan 100 procent av fossilfritt bränsle. Fjärrvärmeanslutning är används som dricksvatten och därför inte kontrolleras på samma sätt. möjlig inom Sjöbo tätort. Användning av fjärrvärme kan bidra till ökad stabilitet i energiförsörjningen. Kommunalt VA Värmepumpar Dricksvatten Värmeenergi kan utvinnas ur markens övre skikt, grundvatten, ytvatten eller berggrund och överföras till ett köldmedium som värmer hus och vatten. Det krävs tillstånd för att installera värmepumpar som utvinner värme ur mark, berg, ytvatten eller grundvatten enligt miljölagstiftningen och Sjöbo kommuns lokala föreskrifter. Syftet är att skydda människors hälsa och miljön. För att installera luftvärmepumpar krävs inget tillstånd. Energibrunnar För att en berg- eller grundvattenvärmepump ska fungera måste ett hål borras, en så kallad energibrunn. Brunnen gör det möjligt att hämta lagrad solenergi från berget och överföra den till värmepumpen. Figur 61. Grundvattenförekomster 92 Figur 62. Vattenskyddsområde (Sjöbo kommun) Figur 64. Kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten vid tättbebyggt område (Sjöbo kommun) Figur 63. Utredningsområde för vattenskydd (Sjöbo kommun) Figur 65. Särskilt skyddsvärt område inom grundvattenförekomst Vombsänkan (SGU, 2021) 93 Grundvattenförekomster inom eller i anslutning till planområdet: Enligt kommunens översiktsplan 2040 väntas antalet abonnenter vid Sjöbo vattenverk öka med 1 655 personer fram till 2031. Det innebär ett ökat • WA14819189 Revingehed, sand- och grusförekomst (ytlig). behov av dricksvatten. Vattenmängden i kommunens största vattentäkt i • WA97124112 Eriksdal, sedimentär bergförekomst. Sjöbo är tillräcklig. Samtidigt pågår en kontinuerlig övervakning av • WA12744184 Vombsänkan, sedimentär bergförekomst. vattenverkets och ledningsnätets kapacitet. Dessa grundvattenmagasin ligger ovanför varandra och är i stort sett Under våren, när efterfrågan är hög i samband med till exempel oberoende. poolfyllning och trädgårdsarbete, kan en tillfällig kapacitetsbrist uppstå på Enligt nuvarande planer kommer kommunen även fortsättningsvis främst vattenverket och i ledningsnätet. Det finns dock åtgärder för att styra att försörja invånarna med dricksvatten från vattentäkter inom förbrukningen, till exempel uttagsbegränsningar eller bevattningsförbud. kommunen. Spillvatten Sjöbo vattenverk är det största i kommunen och har ett omfattande försörjningsområde. Det förser abonnenter med vatten norrut upp till Bjärsjölagård och Fränninge samt söderut till Sövde och Blentarp. Lövestad, Sjöbo och Blentarp har pekats ut som tre viktiga vattenverk som i framtiden kan komma att kopplas samman för att skapa redundans i ledningssystemen och öka säkerheten mot vattenavbrott. Sjöbos vattentäkter har upprättade vattenskyddsområden, men både områdenas avgränsning och skyddsföreskrifter behöver uppdateras. Ett sådant arbete pågår. I framtiden förväntas fler skyfall eller skyfallsliknande regn. Eftersom samtliga av kommunens vattentäkter är grundvattentäkter är risken mindre att vattenkvaliteten påverkas av skyfall jämfört med ytvattenverk. Om en vattentäkt skulle översvämmas så att ytvatten rinner ner i Figur 66. Kommunalt verksamhetsområde för spillvatten vid tättbebyggt område (Sjöbo brunnarna kan vattenkvaliteten dock påverkas. En skyfallsanalys av kommun) vattentäkterna visar att risken för detta är mycket liten, utom vid en Reningsverket i Sjöbo är det största i kommunen. Det har ett vattentäkt där åtgärder kan genomföras för att förhindra översvämning. vattenförsörjningsområde som sträcker sig från Bjärsjölagård och Fränninge i norr till Sövde och Blentarp i söder. 94 Sjöbo avloppsreningsverk kommer även fortsättningsvis att vara reningskrav. Kommunen behöver dock säkerställa att ett tillräckligt kommunens största. Anläggningen ska under de närmaste åren utredas säkerhetsavstånd hålls vid nybyggnation av bostäder. när det gäller dimensionerande och tillståndsgiven kapacitet. I samband med framtagandet av detaljplanen för Sjöbo väst har flera Verket måste kunna möta det framtida behovet från en befolkningsökning utredningar tagits fram om närheten till avloppsreningsverket. med cirka 1 825 personer till 2031 enligt kommunens översiktsplan 2040. Utredningarna har också tagit höjd för en möjlig framtida utveckling av Därtill ska det kunna hantera eventuella utbyggnadsplaner och nya reningsverket. Utifrån dessa gör kommunen den samlade bedömningen områden som ansluts. Reningsverket måste också kunna möta en att risken för att reningsverkets utveckling begränsas i framtiden i eventuell utökning till följd av framtida skärpta krav på rening. samband med nybyggnation på Sjöbo väst är liten. Eftersom ledningsnäten inte är helt täta mot inläckande regnvatten blir Dagvatten det dessutom en utmaning att hantera ökade regnmängder vid skyfall, vilken kan förväntas till följd av klimatförändringar. Sjöbo kommun arbetar för att minska sin påverkan på ytvatten från reningsverk, pumpstationer och bräddpunkter. Det görs bland annat genom att: • infiltrera avloppsvattnet från Sjöbos reningsverk • sanera befintliga ledningsnät från inträngande grundvatten och regnvatten för att minska bräddning från ledningsnät och pumpstationer • mäta och minska bräddning i bräddpunkter • brädda ut i brädd-dammar där vattnet återförs till pumpstationen när flödet minskar • ha dagvattenanläggningar som håller kvar dagvattnet i systemet för att minska direktpåverkan på vattendraget • delta i samarbete med Kävlingeåns vattenråd och Nybroån, Kabusaån och Tygeåns vattenråd, där åtgärder görs för att hålla Figur 67. Kommunalt verksamhetsområde för dagvatten och dagvatten-gata (Sjöbo kvar vatten i landskapet och rena ytvattnet kommun) Det finns områden runt reningsverket som kan användas vid en eventuell utbyggnad, både för att klara ökad belastning och för att uppfylla nya 95 Figur 68. Särskilt skyddsvärt område inom grundvattenförekomst Vombsänkan (SGU, 2021) Figur 70. Utredningsområde för vattenskydd (Sjöbo kommun) Marken inom planområdet är mycket genomsläpplig och infiltrationsbenägen. Vissa delar av planområdet är i kommunens översiktsplan 2040 utpekade som särskilt viktiga för grundvattenbildning. De är därmed särskilt känsliga för föroreningar från dagvatten. Utpekandena baseras på en kartläggning som Sveriges geologiska undersökning (SGU) genomförde 2021. Verksamhetsområde för dagvatten för fastigheter har främst införts där: 1. en kommunal vattentäkt behöver skyddas 2. marken inte är infiltrationsbenägen. Dagvattenanläggningarna består främst av anlagda dagvattendammar som ska fördröja och rena dagvattnet innan det släpps ut till recipienten. Möllers mosse fungerar också som en dagvattenanläggning i tätorten. Figur 69. Tekniska avrinningsområden (DHI, 2023) 96 Enskilda avlopp Syftet med den gemensamma kretsloppsplanen är att skapa en hållbar resursanvändning där avfall förebyggs, material och produkter stannar i Inom planområdet finns cirka 85 enskilda avlopp, jämfört med cirka 3 000 kretsloppet och det avfall som ändå uppstår ses som en resurs. i kommunen som helhet. Dåvarande miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2014 att det inom kommunen ska gälla hög miljöskyddsnivå vid Ett övergripande mål i planen är att resursanvändningen i kretsloppet ska prövning av enskilda avloppsanläggningar. Syftet med beslutet var att effektiviseras. Följande indikatorer som rör fysisk planering och byggande förbättra ytvattenförekomsternas ekologiska status för att uppnå god är kopplade till målet: status. • kommunens arbete med att skapa förutsättningar för ökat Avfall återbruk i samhället genom sin fysiska planering • att det finns en rutin för att mäta mängden uppkommet avfall per kvadratmeter i nybyggnationer och renoveringar samt att mätning sker i samtliga relevanta sådana projekt. Avfallshanteringen behöver planeras i ett tidigt skede för att säkerställa att den blir effektiv och säker. Sjöbo kommuns föreskrifter om avfallshantering (avfallsföreskrifter) reglerar förutsättningarna för detta. Föreskrifterna innehåller exempelvis riktlinjer för vägbredd, underlag och utformning av avfallsutrymmen (miljörum). Syftet är att underlätta samhällsplaneringen så att miljön i avfallsutrymmena, framkomligheten för avfallsfordon och den övriga hanteringen av avfall fungerar så bra som möjligt för både kommuninvånare och utförare. Sveriges kommuner har sedan den 1 januari 2024 ansvar för hushållens förpackningsavfall. Samtliga bostäder ska senast den 1 januari 2027 ha tillgång till fastighetsnära insamling enligt förpackningsförordningen. Figur 70. Avfallsanläggningar (Sjöbo kommun) I dag är fyrfackssystemet fullt utbyggt i Sjöbo kommun. Fastighetsnära Tillsammans med Sysav har kommunerna Sjöbo, Kävlinge, Lomma, sortering av samtliga fraktioner har under 2024 byggts ut i kommunens Simrishamn, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad tagit flerfamiljshus. fram en gemensam kretsloppsplan, Gemensam kretsloppsplan – från avfall till resurs (2021). 97 Fastighetsnära insamling ställer höga krav, till exempel vid planering av miljöhus, på framkomlighet för avfallsfordon och på vägnätet inom planområdet. Från och med 2027 ska lättillgängliga insamlingsplatser (LIP) användas för att samla in skrymmande förpackningar av papper och plast. Det finns därför behov av uppställningsplatser för LIP. Platserna behöver ha utrymme för parkering och god framkomlighet för tömningsfordon. Bredbandsinfrastruktur Sjöbo kommun bygger inte bredbandsinfrastruktur i egen regi utan har överlåtit detta till marknadens aktörer. Teleservice står för majoriteten av fiberutbyggnaden i kommunen. Bidrag har sökts och beviljats för stora delar av kommunens yta i omgångar. Bredbandsinfrastrukturen är mycket viktig för kommunen, både för invånare och företagare. Under 2021 deltog kommunen i processen för PTS bredbandsstöd genom att kvalitetssäkra och prioritera underlag för utbyggnad till kvarvarande bidragsberättigade fastigheter. Det fanns 2023 ett fåtal hushåll i Sjöbo tätort som saknade tillgång till bredband. 98 Genomförande och uppföljning form av allmän platsmark, vägar samt gång- och cykelvägar. Den ska också innefatta en bedömning av vilka kostnader som kan finansieras genom exploatering och Genomförande vilka som kräver annan finansiering. Tillkommande Utbyggnadsområden driftkostnader, till exempel för skötsel av ny parkmark, ska ingå i den tidiga analysen för att säkerställa långsiktig Åtgärder för översiktsplanens genomförande hållbarhet i ekonomi och förvaltning. • Samordning och finansiering: Förslag på kompletterande genomförandeåtgärder o Ett hållbart och effektivt genomförande av Sjöbo tätorts framtida utbyggnadsområden förutsätter tydlig • Dagvattenstrategi: Ta fram en kommunövergripande samordning mellan kommunens förvaltningar, externa dagvattenstrategi eller likvärdig styrdokumentation för att klargöra exploatörer och fastighetsägare. För att säkerställa att förutsättningar, strategier och ansvarsfördelning för intentionerna i den fördjupade översiktsplanen dagvattenhantering inom ramen för kommande detaljplaner och förverkligas behöver genomförandefrågorna konkretiseras bygglovsprövningar. redan när detaljplanearbetet initieras. • Exploateringsstrategi: Ta fram en kommunövergripande o Samtliga utbyggnadsområden bör betraktas som delar av exploateringsstrategi eller likvärdig styrdokumentation. ett större utbyggnadsprojekt. Markanvändningen prövas • Markanvisning: Använd markanvisningar som ett verktyg för att genom detaljplanering och exploateringsintäkterna ska i skapa goda förutsättningar för utveckling enligt den fördjupade huvudsak bekosta genomförandet. översiktsplanen. o Samhällsbyggnadsförvaltningen och tekniska • Främja samverkan och dialog: För dialog och främja samverkan förvaltningen ansvarar gemensamt för projektets med fastighetsägare, näringsliv, organisationer, föreningar och genomförbarhet i nära samverkan med andra berörda medborgare, inklusive barn och unga, när det är relevant för att förvaltningar och exploatörer. Om grönstruktur ska skapa goda förutsättningar för genomförande. utvecklas i anslutning till eller inom utbyggnadsområden Grönstruktur ska detta bekostas genom exploatering. På samma sätt förväntas behovet av lokalgator och ombyggnad av Åtgärder för översiktsplanens genomförande befintliga gator inom dessa områden finansieras inom • Finansiering: Genomförandet av den fördjupade översiktsplanen ramen för exploateringsintäkterna. innehåller åtgärder som medför investeringskostnader för o Inför exploatering av varje utbyggnadsområde ska en grönstruktur. Förändrade skötselkrav i kombination med analys genomföras när planeringsarbetet initieras. utbyggnad av allmän platsmark kräver ytterligare resurser för drift Analysen ska omfatta vilka insatser som kan tillkomma i av dessa områden. Om grönstruktur ska utvecklas i anslutning till 99 eller inom utbyggnadsområden ska detta bekostas genom exploatering. Förslag på kompletterande genomförandeåtgärder • Grönstrukturplan: Ta fram en grönstrukturplan eller likvärdig styrdokumentation för att ge vägledning, ange prioriteringsordning och klargöra de ekonomiska förutsättningarna för utveckling och skötsel av grönområden. • Markanvisning: Utred hur markanvisning kan utformas och användas för att skapa goda förutsättningar för utveckling enligt den fördjupade översiktsplanen. • Främja samverkan och dialog: För dialog och främja samverkan med fastighetsägare, näringsliv, organisationer, föreningar och medborgare, inklusive barn och unga, när det är relevant för att skapa goda förutsättningar för genomförande. Gång- och cykelvägar Åtgärder för översiktsplanens genomförande Figur 71. Prioriterade huvudstråk för gång- och cykeltrafik genom tätorten, både för utveckling av nya stråk och för underhåll och utveckling av befintliga. Vid nyanläggning av • Finansiering: För utveckling av gång- och cykelvägar enligt Mark- sträckor fastställs det exakta läget i genomförandet och knyts samman med befintlig och vattenanvändningskartan krävs avsatta medel både för vägstruktur. genomförandet och för framtida drift och underhåll. Insatserna Kollektivtrafik bör prioriteras enligt kartan för gång- och cykelvägar. Kapitlet Mark- och vattenanvändning innehåller flera riktlinjer för Förslag på kompletterande genomförandeåtgärder kommunens fortsatta arbete med kollektivtrafikutveckling. Riktlinjerna • Trafikplan: Uppdatera kommunens trafikplan för Sjöbo tätort belyser vikten av att kommunen tar en aktiv och drivande roll i arbetet, i (TRAST) eller likvärdig styrdokumentation. dialog med den regionala kollektivtrafikaktören och nationella myndigheter. 100 Kommunalt VA o I kapitlet Framtidsbild finns en övergripande målbild för centrumområdet i Sjöbo tätort. Kapitlet Mark- och Åtgärder för översiktsplanens genomförande vattenanvändning pekar ut viktiga stråk för Sjöbos • Kapacitetsutredning: Ta fram en detaljerad utredning av utveckling. I Mark- och vattenanvändningskartan kapaciteten i dricksvatten- och spillvattennätet. Möjligheten att redovisas även ytor för ett nytt mobilitetshus och bygga ut föreslagna utbyggnadsområden är beroende av en sådan samhällsviktig verksamhet inom kvarteret Möllan. Där utredning. Innan utredningen har genomförts är det svårt att finns också riktlinjer för att utveckla Gamla torg, bedöma hur många nyanslutningar som är möjliga i tätorten, kommunhuset och grönytor som gamla banvallen och särskilt vid större nybyggnadsprojekt. marknadsplatsen, så att de bättre möter dagens och • Ut- och ombyggnad: Genomför eventuella ut- och ombyggnader framtidens behov. Dessa inriktningar är relativt av vatten- och avloppsledningsnätet för att öka kapaciteten. översiktliga och behöver fördjupas och utredas ytterligare Förutom ut- och ombyggnader av ledningsnäten kräver för att säkerställa en god och genomtänkt utveckling av bebyggelseutveckling enligt den fördjupade översiktsplanen även Sjöbo centrum. kostsamma ut- och ombyggnader av vattenverk, • Främja samverkan och dialog: För dialog och främja samverkan vattenreservoarer, avloppsreningsverk och pumpstationer. På sikt med fastighetsägare, näringsliv, organisationer, föreningar och behövs även ett nytt tillstånd för Sjöbo avloppsreningsverk. medborgare, inklusive barn och unga, när det är relevant för att • Finansiering: Insatser för att förstärka kapaciteten i VA-nätet är skapa goda förutsättningar för genomförande. både tidskrävande och kostsamma. En utökning av VA-nätet kräver även resurser för framtida drift och underhåll. Eftersom de Detaljplaner att ändra eller upphäva flesta kostnaderna ska täckas av VA-taxan behöver taxan anpassas för att täcka utvecklingsbehovet. Centrumutveckling Förslag på genomförandeåtgärder • Planeringsunderlag för centrumutvecklingen: Ta fram ett övergripande planeringsunderlag för centrumområdet i Sjöbo tätort som kan ligga till grund för kommande detaljplanering. Underlaget bör på en övergripande och inte juridiskt bindande nivå belysa förutsättningar och möjliga inriktningar för vad som kan utvecklas, i vilken ordning det kan ske och hur utvecklingen kan ses utifrån ett helhetsperspektiv. Figur 472. Detaljplanelagda ytor som föreslås ändras eller upphävas 101 Del av detaljplan 336 (fastigheten Lars 1) föreslås ändras från bostäder till • nytillkomna åtgärder för dagvattenhantering på allmän platsmark grönstruktur. Detaljplan P160 föreslås upphävas i sin helhet. • antal meter ny gång- och cykelväg som har byggts • förändring av trafikmängder genom jämförelse av trafikmätningar Uppföljning • andel av befolkningen som bor i kollektivtrafiknära läge Den fördjupade översiktsplanen följs upp vart fjärde år i samband med att • andel som i medborgarundersökningar anser att utbudet av gång- kommunens planeringsstrategi tas fram. och cykelvägar är bra. Utöver att utvärdera genomförandet av planens utvecklingsförslag för Uppföljning av vattenkvalitet genomförs även inom ramen för bebyggelse, grönstruktur och infrastruktur är det särskilt viktigt att följa Vattenmyndighetens arbete. Avrapportering sker årligen till upp de frågor som har undersökts inom ramen för den strategiska Vattenmyndigheten och i verksamhetsberättelser från vattenråden. Ett miljöbedömningen. antal miljöaspekter följs även upp årligen inom ramen för Hållbart Sjöbo 2034. Utifrån den bedömning som har gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen (Eriksson, A., 2026) finns några aspekter som särskilt bör följas upp: För att säkerställa en utveckling i enlighet med planen är det viktigt att riktlinjerna efterföljs i den efterföljande planeringen och lovgivningen. I • påverkan på yt- och grundvattenförekomster (MKN) samband med att planen följs upp bör det genomföras en kvalitativ • hur mycket jordbruksmark som tas i anspråk undersökning, där handläggare och andra medarbetare får beskriva hur • klimat/transporter (nyttjande av kollektivtrafik och gång- och planen används och hur väl riktlinjerna och underlagen i den fungerar. cykelbanor) • klimatkalkyl (andel grön-blå-ytor/kolsänkor). Nyttjandet av gång- och cykelbanor kan vara svårt att följa upp i praktiken, eftersom sådana mätningar sällan genomförs i Sjöbo. Följande parametrar kan också användas för att följa upp de frågor som har undersökts i miljökonsekvensbeskrivningen: • krontäckningsgrad inom planområdet eller tätorten • andel nya detaljplaner som innehåller dokumenterade klimatanpassningsåtgärder • andel personer med dricksvatten från skyddade kommunala dricksvattentäkter • åtgärder för dagvattenhantering i nya detaljplaner 102 Konsekvenser • Resurshushållning • Natur, kultur och friluftsliv • Ekosystem och biologisk mångfald Samlad hållbarhetsbedömning • Klimatpåverkan Inledning • Klimatsäkring • Miljökvalitetsnormer för vatten Den fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort 2050 är ett strategiskt • Riksintressen dokument som anger riktlinjer för kommande mark- och vattenanvändning inom planområdet. Syftet med den nya planen är att I bedömningen ingår även en sammanställning av de möta framtiden med en utveckling som både tillgodoser behov av tillväxt, konsekvensbedömningar som finns i anslutning till föreslagna hälsa och kultur och tar hänsyn till naturen, miljön och de utmaningar som utbyggnadsområden i kapitlet Mark- och vattenanvändning. Det finns klimatförändringar kan medföra. också en övergripande bedömning av ett nollalternativ. Den nya planen ersätter den fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort Attraktivitet, hälsa och välbefinnande 2013 (FÖP Sjöbo 2013). FÖP Sjöbo 2013 kan anses ha brister inom flera I den fördjupade översiktsplanen finns en strategi om att skapa attraktiva områden, särskilt när det gäller klimatsäkring och riktlinjer för både och hållbara miljöer som ger goda förutsättningar för företag att etableras, befintlig bebyggelse och kommande detaljplanering. utvecklas och växa. Miljö, klimatsäkring och bevarande av natur har en central roll i den nya Genom den fördjupade översiktsplanens förslag att ta tillvara befintliga fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort 2050. Samtliga planerade grönytor och att skapa nya vid exploatering stärks närheten till naturen förändringar tar sin utgångspunkt i miljö- och klimatpåverkan, där dessa och en miljö som bidrar till förbättrad hälsa för invånarna. faktorer vägs mot den planerade utvecklingen. I takt med att befolkningen ökar uppstår nya behov av utbyggnad och utveckling i Sjöbo tätort. Att Planering av områden med tillgång till rekreation, till exempel lekplatser, helt undvika påverkan är svårt, men det finns stora möjligheter att utegym och andra aktiviteter, ger möjligheter till fysisk aktivitet och kompensera för negativa effekter och att optimera förutsättningarna för sundare levnadsvanor. att åstadkomma ett så litet avtryck som möjligt. En stadskärna med närhet till grönytor och grönområden bidrar bland Innehåll annat till tillgänglig rekreation och en hälsosam livsmiljö. Träd och annan växtlighet kan binda koldioxid, vilket leder till renare luft. Trädkronor ger Hållbarhetsbedömningen utgår från följande kategorier och beskriver den också skugga under varma perioder och skapar en kylande effekt. Det fördjupade översiktsplanens konsekvenser under respektive kategori: bidrar till ett behagligare klimat att vistas i. • Attraktivitet, hälsa och välbefinnande • Sociala perspektiv 103 Synpunkter från Länsstyrelsen Sociala perspektiv I sitt granskningsyttrande för den fördjupade översiktsplanen skriver I den fördjupade översiktsplanen finns flera förslag som rör sociala Länsstyrelsen Skåne följande angående den fördjupade översiktsplanens perspektiv. De är utformade så att tätorten ska upplevas som en trygg och påverkan på hälsa och säkerhet: säker plats att bo och vistas i. Planen uppmuntrar nya och utvecklade offentliga mötesplatser. Nybyggnad och förbättringar av befintliga gång- Det framgår av ÄÖP Sjöbo att i samband med framtagande av detaljplan och cykelvägar föreslås för att skapa en trygg och säker trafikmiljö samt för Sjöbo väst har ett flertal utredningar tagits fram gällande närheten till ökad tillgänglighet till offentliga miljöer. avloppsreningsverket. Samt att utredningarna även tagit höjd för en framtida utveckling av reningsverket. Kommunen gör bedömningen att Planeringen av nya bostäder och servicebyggnader ska möta framtida bebyggelseutvecklingen på Sjöbo väst inte påverkar avloppsreningsverkets behov hos en växande befolkning. Kommunen arbetar med att skapa ett framtida expansionsmöjligheter. För ytterligare information om området lättillgängligt centrum som upplevs som trivsamt och levande. Ett aktivt hänvisas till pågående detaljplaneprocess. centrum ger större möjligheter för verksamheter och kan skapa fler tillfällen för sociala möten. Den fördjupade översiktsplanen lyfter också Länsstyrelsen konstaterar att detaljplaneärendet ännu inte varit på behovet av att aktivt arbeta för att barn och unga känner sig hemma i granskning. I samrådet till detaljplanen och i samrådet till ÄÖP Sjöbo Sjöbo. påminde Länsstyrelsen bl.a. om att påverkan från reningsverket inte enbart handlar om lukt och smittspridning, utan även andra riskfaktorer Kommunens analys av den fördjupade översiktsplanens konsekvenser för som t.ex. brand och explosionsrisk. Länsstyrelsen konstaterar att frågan barn finns redovisad i en separat barnkonsekvensanalys. kvarstår att hantera i pågående detaljplaneprocess. Resurshushållning Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen i mark- och vattenanvändningskartan avsatt ytor för att tydliggöra område för framtida Alla områden som föreslås exploateras kräver en noggrann utvärdering av tänkbar utveckling av reningsverket. markanvändningen och vilka effekter det slutliga resultatet kan få. Att samla bebyggelse och utveckla områden kan innebära både positiv och Kommunens svar till Länsstyrelsen i granskningsutlåtandet: Tack för ert negativ påverkan, beroende på markens skick före exploatering. yttrande! Kommunen tar med detta till den pågående Exploateringen kan till exempel innebära negativ påverkan genom att detaljplaneprocessen. Inför antagandet har kommunen justerat jordbruksmark tas i anspråk. Trots detta föreslås den genomföras för att bedömningen gällande detaljplanen för Sjöbo väst och den eventuella möta framtida behov av utveckling. risken för påverkan på avloppsreningsverkets framtida utveckling. För samtliga planerade förändringar har bedömningar genomförts för att sammanfatta vilken påverkan de medför på markanvändningen. Majoriteten av förändringarna bedöms innebära en effektiv markanvändning. 104 När en ny detaljplan tas fram för ett område kan den reglera att fler Inom områden med värdefull natur anger den fördjupade översiktsplanen naturliga inslag tillförs, som träd och annan vegetation. I många av de restriktiva riktlinjer för markingrepp och uppförande av nya byggnader och planerade exploateringsområdena finns risk för markföroreningar. Om anläggningar. Enligt planen ska de utpekade värdefulla kulturmiljöerna sanering krävs inför nybyggnation kan det ge en positiv effekt. En del av de inte utsättas för negativ påverkan vid ny-, om- och tillbyggnad. föreslagna utbyggnadsområdena innebär dock att jordbruksmark tas i Eftersom flera fornlämningar redan har påträffats inom planområdet finns anspråk, vilket är en negativ konsekvens av planen. det förutsättningar för att ytterligare fornlämningar kan finnas dolda Planens konsekvenser för resurshushållning bedöms er utförligt i under mark. Indikatorer på detta kan till exempel vara närliggande miljökonsekvensbeskrivningen, med inriktning på dricksvatten och fornlämningar eller topografiskt gynnsamma lägen. Om sådana indikatorer jordbruksmark. Kommunen har också tagit fram en finns på en plats där exploatering planeras bör arkeologiska utredningar jordbruksmarksutredning som underlag för arbetet med den fördjupade genomföras, enligt den fördjupade översiktsplanen. översiktsplanen. Ekosystem och biologisk mångfald Natur, kultur och friluftsliv Ett ekosystem består av organismer och den fysiska miljö de lever i, som Inom Sjöbo tätort finns flera områden och miljöer med stora värden som samspelar inom ett naturområde. Människor är beroende av fungerande behöver skyddas och förvaltas. Den tätortsnära naturen har pekats ut som ekosystem eftersom de består av processer som bidrar till välfärd och särskilt viktig att bevara, både för sina naturvärden och för möjligheterna livskvalitet. Dessa processer kallas ekosystemtjänster. till friluftsliv och rekreation. Ekosystemtjänster delas in i fyra kategorier: stödjande, försörjande, Norr om Sjöbo tätort rinner Björkaån–Tolångaån–Åsumsån. Vattendraget reglerande och kulturella. Indelningen beskriver den nytta människor har är klassat som nationellt särskilt värdefullt. Områden med naturvärden, av dem. För att kunna upprätthålla ekosystemen och deras tjänster är det fisk- och fiskevärden samt kulturvärden är utpekade. viktigt att bevara befintliga grönytor och att behålla eller utveckla gröna länkar mellan olika ytor i tätorten, så kallade habitatnätverk. Sjöbo Ora är en del av Fyledalen och ligger i de sydöstra delarna av planområdet. Området är klassat som värdefull tätortsnära natur med För att främja de ekosystemtjänster som finns innehåller den fördjupade goda möjligheter till rekreation och friluftsliv. översiktsplanen en översikt över redan existerande gröna samband. Planen föreslår även att befintliga grönytor ska utvecklas och att nya Under 2024 genomfördes en inventering i Sjöbo tätort för att identifiera skapas för att koppla samman grönområden. områden med värdefulla kulturmiljöer. Samtliga värdefulla områden finns utmärkta på en karta i den fördjupade översiktsplanen. Flera platser inom Sammankoppling av grönytor är viktig eftersom den ger arter möjlighet att planområdet är klassade som fornlämningar och är därmed skyddade sprida sig och förflytta sig mellan olika områden. enligt kulturmiljölagen. 105 Vid exploatering av markområden kan habitatnätverk påverkas negativt. Planen föreslår att den befintliga infrastrukturen utvecklas så att Planen anger därför riktlinjer om att gröna stråk, stenmurar och träd ska kollektivtrafiknära lägen gynnas. Tillgängligheten till dessa ska förbättras bevaras för att minimera negativ påverkan på de arter som lever där. genom utbyggnad av gång- och cykelvägar. Vid framtagandet av planen har hänsyn tagits till ekosystemtjänster med Nybyggnation av bostäder i kollektivtrafiknära områden samt utveckling av hjälp av följande underlag: kollektivtrafiknoder med god tillgång till service och mötesplatser kan öka attraktiviteten för kollektivt resande. Det kan i sin tur bidra till minskade • grönstrukturkartering utsläpp från persontrafik. • trädkartering • krontäckningsgrad Planens konsekvenser gällande klimatpåverkan bedöms även i • marktäckedata miljökonsekvensbeskrivningen. • grön infrastruktur (Länsstyrelsen, LST) Klimatsäkring • habitatnätverksanalys Klimatförändringar kan påverka både naturliga och bebyggda ytor. • skyfallskartering Riskerna varierar beroende på områdenas förutsättningar. Översvämning, • värmekartering ras, skred, erosion, torka och värmeproblematik är exempel på • landskapsanalys klimatrelaterade händelser som kan orsaka skador på människor, djur, • inventering av grönytor inom planområdet natur och bebyggd miljö. Ett förändrat klimat kan även innebära stora • friluftslivsutredning för Sjöbo Ora (pekar bland annat ut tysta och utmaningar för vatten- och livsmedelsförsörjningen. aktiva områden i Oran). Alla ingrepp medför någon form av påverkan. Anpassningar i samhället är Klimatpåverkan därför viktiga för att skapa en trygg boendemiljö och säkra våra tillgångar. I Sjöbo kommun är utsläpp från fordon en betydande källa till Klimatsäkring handlar om att utvärdera områden där ny bebyggelse klimatpåverkan. Kommunen är relativt glesbefolkad jämfört med många planeras, arbeta proaktivt för att minimera miljöpåverkan vid exploatering andra kommuner i Skåne och har därför ett begränsat kollektivtrafiknät. samt att skydda befintlig bebyggd miljö för att förebygga framtida Det innebär att många väljer att ta bilen, vilket leder till utsläpp från klimatrelaterade problem. persontransporter. Under 2021 togs en skyfallskartering fram för Sjöbo tätort. Den visar vilka Inom planområdet går två transportleder för farligt gods, väg 11 och väg platser i tätorten som är mest utsatta och därmed kräver särskild hänsyn 13. Vägarna fungerar både som genomfartsleder till andra orter i Skåne till vid förändrad markanvändning. Enligt lågpunktskarteringen i Sjöbo och som infartsportar till Sjöbos industriområden. Transporterna medför tätort har 12 lågpunktsområden identifierats som riskområden för därmed såväl utsläpp som risker vid eventuella olyckor. översvämning vid kraftiga skyfall. 106 I tätorter där hårdgjorda ytor dominerar är det viktigt att bevara befintliga Norr om Sjöbo tätort rinner vattenförekomsten Kävlingeån: Vombsjön- grönytor och anlägga nya där träd, buskar och annan växtlighet kan leva. Tranåsbäcken (Björkaån–Åsumsån–Tolångaån), som har måttlig ekologisk Växtlighet i bebyggda områden har stor betydelse vid skyfall eftersom den status. Åns naturliga morfologi och hydrologi är påverkade av rätning och bidrar till infiltration. rensning. Vattenkvaliteten är påverkad av övergödning och miljöfarliga ämnen (VISS, 2023). På platser med en stor andel hårdgjord yta bör förebyggande åtgärder vidtas för att minimera risken för skador vid kraftig nederbörd. I övrigt Den fördjupade översiktsplanen föreslår att underliggande består större delen av området kring Sjöbo av marktyper med relativt god grundvattentäkter skyddas och att andelen hårdgjorda ytor minimeras vid infiltrationsförmåga. ny detaljplanering, särskilt inom vattenskyddsområden och viktiga områden för nybildning av grundvatten. En värmekartering har tagits fram för planområdet för att identifiera de områden som är mest utsatta för värme. Karteringen är ett viktigt Nyanläggning av miljöfarliga verksamheter uppströms vattentäkten ska underlag vid planering av utbyggnad och utveckling i tätorten. Den visar undvikas för att minska risken för spridning av miljöfarliga ämnen. Vid var utbyggnad bör undvikas och var värmesänkande åtgärder, som ökad nybyggnation ska rening av dagvatten säkerställas. Den bebyggda miljön grönska och växtlighet, är lämpliga. inom tätorten bör säkras mot bland annat översvämning genom planering utifrån avrinningsområden, lågpunkter och ytavrinning. Sjöbo kommun har också genomfört en analys av riskområden för ras, skred och erosion. Analysen är indelad i olika områden utifrån rådande Planens konsekvenser för möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna förutsättningar för att möjliggöra ett förebyggande arbete med för vatten bedöms även i miljökonsekvensbeskrivningen. klimatsäkring och klimatanpassning. Synpunkter från Länsstyrelsen Den fördjupade översiktsplanen innehåller riktlinjer som tar hänsyn till I sitt granskningsyttrande för den fördjupade översiktsplanen skriver risker kopplade till skyfall, värmeproblematik samt ras, skred och erosion. Länsstyrelsen Skåne följande angående den fördjupade översiktsplanens Exempel på föreslagna åtgärder för klimatanpassning är dagvattendammar påverkan på möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten: och ökad växtlighet. Planen anger också att klimatrelaterade risker alltid Länsstyrelsen bedömer att planförslaget redovisar påverkan och åtgärder ska utredas i samband med att nya detaljplaner tas fram. med en detaljeringsgrad som är rimlig för översiktlig planering. Miljökvalitetsnormer för vatten Förutsättningarna är därmed goda för att normerna ska kunna följas. I enskilda detaljplaner kommer kommunen behöva redovisa mer detaljerat Miljökvalitetsnormer (MKN) är regler som gäller för kvaliteten i mark, hur miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. vatten och miljön i övrigt. Syftet är att varaktigt skydda människors hälsa och miljön samt att avhjälpa skador och olägenheter. Faktorer som Länsstyrelsen menar att i efterföljande detaljplanering i påverkar vattenkvaliteten är bland annat urban markanvändning, utbyggnadsområdena Tofta och Tofta trädgård, som ligger inom övergödning och spridning av miljöfarliga ämnen. 107 vattenskyddsområde, blir det särskilt viktig att följa upp att föreslagen dagvattenhantering, skyfall, störningar från trafikbuller, ökat besökstryck, utbyggnad inte riskerar att påverka vattenförekomsten negativt, för att lösspringande hundar och katter samt spridning av invasiva arter från långsiktigt säkra tillgången till dricksvatten. trädgårdar och vid hantering av jordmassor. Riksintressen Detta behöver beaktas vid detaljplanering och nämns även i riktlinjerna för utbyggnadsområde Tofta trädgård. Det finns också en generell riktlinje I Sjöbo tätort finns fyra områden som berörs av riksintressen inom om hänsyn till berörda riksintressen. friluftsliv, naturvård och försvarsmakten. Flera mindre utbyggnadsområden är sedan tidigare planerade inom Riksintresse för friluftsliv riksintresset Sjöbo Ora– Fyledalen–Nybroån med biflöden. Campingstugor Fyledalen: Kommunen bedömer att den fördjupade översiktsplanen är planeras på ett cirka 12 hektar stort område intill Sjöbo camping enligt en förenlig med riksintresset. antagen detaljplan. Ytor har också detaljplanerats för nya bostäder i Om utveckling sker i tätortsgränsen ska god tillgänglighet till omgivande nordvästra delen av området, i anslutning till Sjöbo tätort. natur säkerställas enligt planens riktlinjer. Området vid Sjöbo Ora är i Utöver dessa områden föreslås ytterligare ett utbyggnadsområde i den planen utpekat för utveckling av rekreation. fördjupade översiktsplanen. Området, Tofta trädgård, ligger inom Riksintresse för naturvård riksintressets nordvästra del. Enligt planen ska utbyggnadsområdet ha en lantlig karaktär med gles bebyggelsestruktur. Det angränsande Sjöbo Ora–Fyledalen–Nybroån med biflöden: Kommunen bedömer att skogslandskapet i söder ska fortsatt vara visuellt framträdande, och hur den fördjupade översiktsplanen är förenlig med riksintresset, förutsatt att bebyggelsen möter skogen ska beaktas för att inte påverka angränsande utredningar görs för att säkerställa att riksintressets värden bevaras vid riksintressen negativt. Riktlinjerna för Tofta trädgård anger också att en kommande planering, byggnation eller annan utveckling. eller flera naturvärdesinventeringar ska tas fram i kommande En förutsättning för att bevara riksintressets värden är fortsatt jordbruk detaljplanering. med åkerbruk och naturvårdsinriktad betesdrift i området. Om Sammanfattningsvis ska påverkan på riksintressets värden utredas noga jordbruksmark tas i anspråk finns risk för negativ påverkan på vid detaljplaneringen av Tofta trädgård, liksom vid annan angränsande riksintresset. Kommunens bedömning är att det främst är de sydöstra bebyggelseutveckling. delarna av riksintresset, närmare Fyledalen, som anses ha dessa värden. Området vid Sjöbo Ora är av mer skoglig karaktär och kräver delvis en Det finns en liten risk att delar av riksintresset för naturvård kan påverkas annan hänsyn. av den utveckling av grönområdet vid Sjöbo Ora som föreslås. Förutom risken för negativ påverkan på jordbrukslandskapet kan Planen anger dock att utveckling, förvaltning och eventuell byggnation så byggnation av bostäder inom eller i närheten av riksintresset påverka långt som möjligt ska samspela med riksintressena för naturvård och området på flera sätt. Påverkan kan till exempel ske genom friluftsliv. Efter samrådet beslutades också att minska utvecklingsområdet 108 för att ytterligare begränsa risken för negativ påverkan på riksintresset för trädgård måste påverkan på riksintresseanspråk för naturvård utredas naturvård. Vid utveckling behöver utredningar göras för att säkerställa att noga. Länsstyrelsen vill i sammanhanget också upplysa om att riksintressets värden bevaras. kompensationsåtgärder inte kan vägas in i bedömningen av (eventuell) skada på riksintresset vid efterföljande detaljplanering. Klingavälsån: Kommunen bedömer att planförslaget är förenligt med riksintresset. Länsstyrelsen menar att påverkan på riksintresseanspråk för naturvård Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden NRO 12075 kvarstår att Den fördjupade översiktsplanen ger förutsättningar för att vattenmiljöerna hantera vid utveckling av utvecklingsområde Sjöbo Ora (grönområde, på sikt kan påverkas positivt. utvecklad användning) samt för utbyggnadsområde Tofta trädgård. I Riksintresse Försvarsmakten efterföljande detaljplanering behöver kommunen i sin bedömning ta tydlig utgångspunkt i värdebeskrivningen, för att identifiera var värdena finns i Björka övningsfält (i anslutning till planområdet): Kommunen bedömer förhållande till planområdet och hur föreslagen utveckling påverkar att planförslaget är förenligt med riksintresset. värdena. Den fördjupade översiktsplanen redovisar inga utbyggnadsområden som Länsstyrelsen menar att påverkan på riksintresseanspråk för friluftslivet kan påverka riksintresset. FM 12 Fyledalen behöver följas upp vid utveckling av utvecklingsområde Synpunkter från Länsstyrelsen Sjöbo Ora (grönområde, utvecklad användning), för att säkerställa att I sitt granskningsyttrande för den fördjupade översiktsplanen skriver riksintressets värden inte påverkas negativt. Länsstyrelsen menar att det Länsstyrelsen Skåne följande angående den fördjupade översiktsplanens är bra att kommunen tydliggjort sin syn på att det utpekade området påverkan på riksintressen: utgör den del av Oran som fortsatt bör vara mest aktiv, i syfte att bibehålla den tystare karaktären i området söder om väg 11. Som övergripande riktlinje anger ÄÖP Sjöbo bl.a. att inom eller i anslutning till riksintresse för friluftsliv och naturvård ska nya byggnader, Kommunens svar till Länsstyrelsen i granskningsutlåtandet: Tack för ert andra anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp vara förenliga med yttrande! Kommunen tar med detta till pågående och kommande riksintressenas syfte. Länsstyrelsen menar att det är en god utgångspunkt. detaljplaneprocesser samt till andra utvecklingsarbeten där det är Däremot instämmer inte Länsstyrelsen i kommunens bedömning att relevant. Till antagandet har kommunen justerat och förtydligat sina planförslaget sammantaget bedöms påverka riksintressena för naturvård bedömningar om planförslagets påverkan på riksintressena. Detta framgår och friluftsliv positivt. Länsstyrelsen menar att det utifrån det underlag i avsnittet Konsekvenser. Däremot har inga markanspråk eller riktlinjer och den vägledning som redovisas i planförslaget inte går att göra den justerats. bedömningen fullt ut. Av ÄÖP Sjöbo framgår det t.ex. att naturvärdesinventering kommer att krävas vid efterföljande detaljplanering, samt att vid detaljplanering av utbyggnadsområde Tofta 109 Sammanställning av utbyggnadsområdenas (utbyggnadsområde Ängsgården är undantaget eftersom den detaljplanen konsekvenser påbörjades efter granskningen av den fördjupade översiktsplanen). Tabellen på nästa sida sammanställer dessa bedömningar. Under respektive föreslaget utbyggnadsområde i kapitlet Mark- och vattenanvändning finns en tabell med en enkel konsekvensbedömning, utom för de områden som ingår i en pågående detaljplaneprocess 110 Tabell 17. I tabellen ges en samlad överblick över fördelar och nackdelar inom de nämnda kategorierna vid exploatering av respektive område. Utbyggnads Attraktivitet, hälsa och Sociala perspektiv Resurshushållning Klimat-påverkan Ekosystem och biologisk -område välbefinnande mångfald Västra + Grönområden + Närhet till service + Effektiv markanvändning + Kollektivtrafiknära (cirka + Utvecklad grönyta vid Törnedal + Gång- och cykelvägar 800 m till Sjöbo exploatering + Aktivitetsytor busstation) – Mark tas i anspråk från grön- – Eventuell värmeproblematik struktur – Närhet till stora vägar och industriområde Linden + Grön-områden + Närhet till service + Effektiv markanvändning + Kollektivtrafiknära (cirka – Mark tas i anspråk från grön- + Gång- och cykelvägar 300 m till Sjöbo struktur + Aktivitetsytor busstation) – Eventuell värmeproblematik Östra + Grönområden + Närhet till service + Effektiv markanvändning + Kollektivtrafiknära (cirka – Mark tas i anspråk från grön- Bränneriet + Gång- och cykelvägar 200 m till Sjöbo struktur + Aktivitetsytor busstation) – Eventuell värmeproblematik – Närhet till större väg Bruket + Grönområden + Närhet till service + Effektiv markanvändning + Kollektivtrafiknära (cirka + Vegetation tillförs i samband + Gång- och cykelvägar 500 m till Sjöbo med exploatering + Aktivitetsytor busstation) + Sanering i samband med – Eventuell värmeproblematik exploatering – Närhet till större väg Lilla + Grönområden + Närhet till service + Effektiv markanvändning + Kollektivtrafiknära (cirka + Vegetation tillförs i samband Östergatan + Gång- och cykelvägar 400 m till Sjöbo med exploatering + Aktivitetsytor busstation) – Eventuell värmeproblematik Tofta + Planerad gång- och cykelväg – Längre från service – Jordbruksmark tas i anspråk – Risk för ökat + Sanering i samband med trädgård + Aktivitetsytor – Risk för betydande påverkan på bilberoende (cirka 2000 exploatering – Närhet till större väg grundvatten och vattentäkt m till Sjöbo busstation) – Mark tas i anspråk från – Vattenskyddsområde grönstruktur Tofta + Planerad gång- och cykelväg – Längre från service – Jordbruksmark tas i anspråk – Risk för ökat + Sanering i samband med + Aktivitetsytor – Risk för betydande påverkan på bilberoende (cirka 2000 exploatering – Närhet till större väg grundvatten och vattentäkt m till Sjöbo busstation) – Vattenskyddsområde Stenänga + Aktivitetsytor – Längre från service – Jordbruksmark tas i anspråk – Risk för ökat + Utvecklad grönyta i samband – Närhet till större väg bilberoende (cirka 2000 med exploatering m till Sjöbo busstation) – Mark tas i anspråk från grönstruktur – Närhet till känsliga naturvärden Ollonborren + Grönområden + Närhet till service + Effektiv markanvändning – Risk för ökat – Mark tas i anspråk från grönyta 25 + Gång- och cykelvägar bilberoende (cirka 1000 (dock redan detaljplanelagd för – Eventuell värmeproblematik m till Sjöbo busstation) garageändamål) – Närhet till stora vägar och industriområde Kvarteret + Gör centrummiljön mer + Möjliggör nya mötesplatser + Effektiv markanvändning + Kollektivtrafiknära (cirka + Sanering i samband med Möllan sammanhållen och attraktiv 200 m till Sjöbo exploatering + Möjliggör nya aktivitetsytor busstation) – Mark tas i anspråk från + Gång- och cykelväg grönstruktur – Eventuell värmeproblematik Mobilitets- + Gör centrummiljön mer + Möjliggör nya mötesplatser + Effektiv markanvändning + Ökar utbudet av hus sammanhållen och attraktiv + Möjliggör en mer samlad mobilitetstjänster och + Möjliggör nya aktivitetsytor parkeringslösning kollektivtrafik – Eventuell värmeproblematik Samba- + Grönområden – Längre från service + Effektiv markanvändning – Risk för ökat – Mark tas i anspråk från gatan + Gång- och cykelvägar bilberoende (cirka 2000 grönstruktur m till Sjöbo busstation) Stapelgränd + Aktivitetsytor – Längre från service + Effektiv markanvändning – Risk för ökat – Mark tas i anspråk från + Gång- och cykelvägar bilberoende (cirka 1500 grönstruktur – Närhet till större väg m från Sjöbo busstation) Avlopps- + Ökad kapacitet för rening av – Jordbruksmark tas i anspråk – Mark tas i anspråk från renings- avloppsvatten från befintlig och grönstruktur verket framtida bebyggelse – Risk för påverkan på omgivningen Ängsgården + Aktivitetsytor – Längre från service + Effektiv markanvändning – Risk för ökat – Mark tas i anspråk från – Närhet till större väg bilberoende (cirka 1500 grönstruktur – Eventuell värmeproblematik m till Sjöbo busstation) Utblicks- + Grönområden + Närhet till service + Effektiv markanvändning + Kollektivtrafiknära (cirka – Mark tas i anspråk från område + Gång- och cykelvägar 800 m till Sjöbo grönstruktur Marknads- + Aktivitetsytor busstation) torget – Eventuell värmeproblematik – Närhet till större väg 112 Nollalternativ Sammanfattningsvis innebär nollalternativet: För att kunna göra en lägesbedömning av konsekvenser inom tätorten • Begränsningar i utbredningsområde jämförs planförslaget med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär ett • Avsaknad av tydliga riktlinjer framskrivet nuläge med utgångspunkt i nu gällande FÖP Sjöbo 2013, vilket • Otillräckliga fördjupningar om framtida utmaningar som klimat, utgör en beskrivning av framtida konsekvenser om inga förändringar sker. naturvård med mera FÖP Sjöbo 2013 innehåller många visioner för utvecklingen av Sjöbo I tabellen jämförs nollalternativet med den nya fördjupade tätort. Ett genomgående tema är en planering som utgår från stora översiktsplanen utifrån kategorierna i den samlade förhoppningar om byggandet av Simrishamnsbanan, en planerad hållbarhetsbedömningen. järnvägsförbindelse mellan Malmö, Lund och Simrishamn via Sjöbo. Tabell 18. I tabellen jämförs nollalternativet med den nya fördjupade översiktsplanen Sedan FÖP Sjöbo 2013 togs fram har förutsättningarna dock förändrats, utifrån kategorierna i den samlade hållbarhetsbedömningen. och i dagsläget är en järnvägsdragning genom Sjöbo inte aktuell. Det är Nollalternativ Planförslag tydligt att planen i hög grad har utgått från att banan skulle byggas, även Attraktivitet, hälsa + Hög prioritering av + Strategi för en tätort med om alternativa scenarier nämns. och välbefinnande behovsanpassning för god tillgänglighet för alla personer med + Utveckling och Det starka fokuset på järnvägen har inneburit att andra frågor, som idag är funktionsnedsättning sammanlänkning av + Trygga trafikmiljöer cykelvägar högaktuella, inte har fördjupats i samma utsträckning. Det gäller till + Barns möjligheter till lek - Utbyggnad kan medföra exempel värnandet om djur och natur samt klimatpåverkan. + Grönska i tätorten värmeproblematik + Trivsamma och hälsosamma - En del utbyggnad föreslås i Stora delar av planförslaget bygger på framtidsvisioner, men riktlinjerna miljöer närhet av större vägar för hur visionerna ska genomföras är i många fall bristfälliga och otydliga. - Avsaknad av riktlinjer för genomförandet av visionerna FÖP Sjöbo 2013 har tagits fram med utgångspunkt i fyra av de nationella - Stort fokus på utbyggnad av Simrishamnsbanan miljömålen: Sociala perspektiv + Socialt hållbar utveckling + Strategi för en trygg och + God tillgänglighet till livskraftig tätort • Begränsad klimatpåverkan aktiviteter för barn och unga + Strategi för att stärka • Frisk luft + Utformning av sociala kopplingarna till omvärlden • Grundvatten av god kvalitet mötesplatser + Välintegrerade • God bebyggd miljö boendemiljöer för alla grupper Det innebär att flera av de nationella miljömålen har utelämnats och - Bristfällig vägledning kring därmed saknar vägledning. utformningen av dessa punkter Resurshushållning + Förtätning med låg andel + Effektiv markanvändning i Syftet med en strategisk miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i mark som tas i anspråk av de flesta utbyggnadsområden planförslaget och därigenom främja en hållbar utveckling. värdefull natur- och åkermark + Utbyggnad kan innebära behov av sanering Särskild sammanställning - Jordbruksmark och ibland även grönstruktur tas i Inom ramen för den strategiska miljöbedömningen ska kommunen ta fram anspråk en särskild sammanställning. Av den ska det framgå: - Risk för påverkan på grundvatten inom • hur miljöaspekterna har integrerats i planen vattenskyddsområden Klimatpåverkan + Dammar inom bebyggelse + Flera kollektivtrafiknära • hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och för hantering av dagvatten utbyggnadsområden inkomna synpunkter - Bristande utredningar om + Föreslagen utbyggnad av framtida klimatpåverkan gång- och cykelvägar • skälen till att planen har antagits i stället för de alternativ som - Avsaknad av tydliga riktlinjer - Utbyggnadsområden som övervägts trots fokus på miljömålet kan medföra ökat • vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den Begränsad klimatpåverkan bilberoende betydande miljöpåverkan som planens genomförande medför. Klimatsäkring + Hänsyn till dagvatten + Strategi för kombinerat med grönytor och klimatanpassning av parker bebyggda ytor Kommunens särskilda sammanställning finns som en bilaga till den Ekosystem och + Uttryckt behov av + Sanering av flera fördjupade översiktsplanen. biologisk mångfald grönstruktur- och utbyggnadsområden vid naturvårdsplan samt trädplan exploatering Miljökonsekvensbeskrivning (s. 40) + Tillförsel av grönytor i vissa utbyggnadsområden Som en del av den strategiska miljöbedömningen ska en + Utveckling av grönytor inom miljökonsekvensbeskrivning tas fram. I miljökonsekvensbeskrivningen planområdet (MKB) identifieras, beskrivs och bedöms de miljöeffekter som - Grönstruktur tas i anspråk planförslaget kan förväntas ge. Tidigt i arbetet med den fördjupade Strategisk miljöbedömning översiktsplanen genomfördes en undersökning och en avgränsning av vilka miljöaspekter som skulle kunna medföra betydande miljöpåverkan. Inledning Avgränsningen gjordes i samråd med Länsstyrelsen Skåne. Utöver den samlade hållbarhetsbedömningen har kommunen, i enlighet Enligt samrådet med länsstyrelsen ska följande aspekter beskrivas och med 6 kap. 3 § miljöbalken, låtit genomföra en strategisk miljöbedömning bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen för FÖP Sjöbo tätort 2050: av den fördjupade översiktsplanens möjliga betydande miljöpåverkan. Arbetet har utförts med stöd av Calluna AB. • ytvatten (miljökvalitetsnormer och skyfall) • klimatpåverkan 114 • hushållning med naturresurser, särskilt jordbruksmark och Tabell 19. I tabellen sammanfattas bedömningarna i miljökonsekvensbeskrivningen dricksvatten. Miljöaspekt Granskningsförslaget Vattenmiljö – MKN och skyfall Positiv konsekvens. Utöver det behandlas kumulativa effekter, avstämning mot miljömål, Klimatpåverkan Positiv konsekvens. tillämpning av hänsynsregler med mera enligt miljöbalken. Naturresurser dricksvatten Positiv konsekvens. Naturresurser jordbruksmark Måttlig negativ konsekvens. Miljökonsekvensbeskrivningen i sin helhet finns som en bilaga till den Jordbruksmark tas i anspråk. fördjupade översiktsplanen. Nedan följer ett utdrag. Vattenmiljö Samlad bedömning och slutsats Planförslaget har tagit stor hänsyn till skyfallsproblematiken och ger vägledning för hur risken för påverkan av skyfall ska förbättras. Det finns Den nya fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort bedöms bidra till också goda förutsättningar att fördröja och rena dagvatten på ett sådant utvecklingen av ett mer hållbart Sjöbo och främjar en omställning till sätt att MKN för ytvatten inte äventyras. fossilfria transporter. Stor hänsyn har tagits till riksintressen, vattenmiljöer och bebyggelsestrukturer. Planförslaget ger förutsättningar att möta upp Planförslaget bedöms därmed kunna ge förutsättningar för att ge positiva framtida klimatförändringar samt minska Sjöbos klimatavtryck. konsekvenser på ytvattenmiljöerna. Miljökonsekvenserna för vattenmiljö, klimatpåverkan och hushållning med Klimatpåverkan dricksvatten bedöms sammantaget vara positiva under förutsättning att Planförslaget innehåller förslag och strategier för att kunna minska planens inriktningar följs och nya utvecklingsområden ansluts till påverkan på klimatet. Planen kommer främst att ha en klimatpåverkan kommunalt VA. Planen medför trots anpassningar under kopplat till nybyggnation och trafiklösningar. Genom riktlinjen i planen att planeringsprocessen att jordbruksmark tas i anspråk för utveckling av nya eftersträva ett hållbart byggande vid nybyggnation finns stor potential att bostadsområden samt Sjöbo reningsverk. Miljöpåverkan bedöms som minska klimatpåverkan. De föreslagna utvecklingsområdena är placerade måttligt negativ när det gäller hushållning med jordbruksmark vilket får nära befintlig tätort och kan på de flesta platser på ett bra sätt länkas till vägas mot andra väsentliga samhällsintressen. befintlig infrastruktur och med gång- och cykelvägar. I tabellen sammanfattas de miljökonsekvenser som FÖP Sjöbo tätort 2050 Planförslaget bedöms sammantaget ge positiv konsekvens för aspekten kan ge upphov till. klimatpåverkan. Hushållning av jordbruksmark Planen innebär exploatering av nya bostäder på jordbruksmark. Jordbruksmark kommer att tas i anspråk där jordbruksenheterna redan idag är små och splittrade. 115 Då jordbruksmark är nationellt intresse bedöms planförslaget medföra fördröjning och rening av dagvatten. Anläggningen av dammar och andra måttlig negativ konsekvens på jordbruksmarken i området. tekniska lösningar för rening av dagvatten behöver ske i takt med utbyggnaden av Sjöbo. Hushållning av dricksvatten Planen redovisar specifika riktlinjer för samtliga utbyggnadsområden med Om åtgärderna som föreslås för fördröjning och rening av dagvatten, lokalt krav på anslutning till kommunalt dricksvatten och spillvatten och omhändertagande av dagvatten, sanering av förorenad mark genomförs anpassade krav utifrån varje områdes förutsättningar. För hela bedöms planen kunna ge förbättrade grundvattenförhållanden med planområdet gäller generellt riktlinjer för teknisk försörjning och hantering avseende på kvalitet och kvantitet och därmed kunna ge en positiv effekt av dagvatten. Sammantaget bidrar planen till ökade förutsättningar för på miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomster. hänsyn till känsliga vattenförekomster i samhällsplaneringen. Sjöbo kommun berörs ej av kvalitetsnormerna för luft och buller. Planförslaget har förutsättningarna för att kunna ge positiva konsekvenser Miljömål för grundvattnet och grundvattenförekomster i området. Planförslaget ger förutsättningar för positiva effekter på miljömålen utom Riksintressen och skyddade områden de som är kopplade till jordbruksmark. Miljömålen har utvärderats med Planförslaget har i sina riktlinjer tagit hänsyn till riksintressena för natur hjälp av den regionala preciseringen av delmålen och sammanfattas med och friluftsliv och kommer enligt riktlinjerna att vid utbyggnad inom eller tabellen nedan. nära riksintresset att utreda och planera för att riksintressets värden inte Tabell 20. I tabellen finns bedömningar av planförslagets konsekvenser för miljömålen ska påverkas negativt. Naturreservat inom riksintresse Fyledalen förvaltas enligt skötselplaner som säkerställer nödvändiga avvägningar mellan natur Mål Planförslag Begränsad klimatpåverkan Positiv konsekvens och friluftsliv. Frisk luft Positiv konsekvens Bara naturlig försurning Positiv konsekvens Planförslaget bedöms sammantaget påverka riksintressena för natur och Giftfri miljö Positiv konsekvens friluftsliv positivt. Övriga riksintressen berörs inte. Levande sjöar och vattendrag Positiv konsekvens Grundvatten av god kvalitet Positiv konsekvens Miljökvalitetsnormer Myllrande våtmarker Positiv konsekvens I Sjöbo tätort finns goda förutsättningar för att säkerställa att planerade Levande skogar Positiv konsekvens Ett rikt odlingslandskap Negativ konsekvens exploateringar inte äventyrar Kävlingeåns möjlighet att nå MKN och att God bebyggd miljö Positiv konsekvens ytterligare kompletterande rening i den befintliga miljön bidrar till att Ett rikt växt- och djurliv Positiv konsekvens recipienten kan nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Nollalternativ Planförslaget bedöms inte försvåra möjligheten att uppnå gällande Det nya planförslaget har jämförts med ett nollalternativ. Nollalternativet miljökvalitetsnormer för vatten förutsatt att tillräcklig stor area avsätts för består av den nu gällande FÖP Sjöbo tätort från 2013. Då den i princip är 116 utbyggd så innebär nollalternativet mer eller mindre en avsaknad av Jordbruksmarksutredning vägledning för bebyggelseutveckling på översiktsplanenivå, med undantag Som ett underlag till den fördjupade översiktsplanen och för den vägledning som finns att hämta i FÖP:ens övergripande visioner miljökonsekvensbeskrivningen har Sjöbo kommun tagit fram en och riktlinjer. övergripande lokaliseringsutredning om exploatering av jordbruksmark. Nollalternativet bedöms inte innehålla den vägledning som behövs för att Utredningen i sin helhet finns tillgänglig via Sjöbo kommun. Nedan följer minska kommunens påverkan på vattenmiljön och det finns därför en risk ett utdrag ur dokumentet i form av kommunens bedömning av att miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas negativt och därmed får en bostadsbehov och ianspråktagande av jordbruksmark. betydande miljöpåverkan. Nollalternativet innehåller inte heller den Bostadsbehovet vägledning som behövs för att Sjöbo kommun ska kunna nå klimatmålet netto noll vid år 2050. Antal bostäder De föreslagna utbyggnadsområdena i den fördjupade översiktsplanen Avfärdade alternativ möjliggör totalt cirka 630 bostäder. Antalet bostäder är en uppskattning I planeringsprocessen har olika alternativ prövats för att möta kommunens och kan komma att variera något, både högre och lägre, beroende på behov av nya bostäder enligt beslutade riktlinjer för bostadsförsörjning. En bland annat vilken typ av bostäder som byggs. För de områden som lokaliseringsutredning har genomförts inom plangränsen för FÖP Sjöbo innefattar flera boendeformer är uppskattningen baserad på ett med stöd av nya och uppdaterade kunskapsunderlag samt de genomsnitt och kan justeras beroende på fördelningen av olika planeringsprinciper som anges i Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040. De bostadstyper. studerade utbyggnadsområdena var företrädesvis större sammanhängande ytor i utkanten av Sjöbo tätort. Avgörande aspekter i Utöver de föreslagna utbyggnadsområdena finns det även en bedömningen har varit avstånd till centrum, motstående intressen som planberedskap för cirka 800–1000 nya bostäder inom redan antagna och jordbruksmark, höga natur-, kulturmiljö- eller landskapsvärden samt pågående detaljplaner inom Sjöbo tätort (framför allt inom ramen för planeringsfrågor kopplat till infrastruktur och klimatanpassning. detaljplanen Bränneriet som innehåller ungefär 400 bostäder i flerfamiljshus. Andra större utbyggnadsområden i tätorten där Jämfört med granskningsförslaget är utbyggnadstakten och det totala detaljplanering pågår är Sjöbo väst, Grimstofta och Fritidsbacken). utrymmet för nya bostäder i samrådsförslaget marginellt högre även om Sammanlagt med bostäderna i planförslaget innebär detta en möjlighet markanspråket är lägre. Samrådsförslaget har mindre utvecklade riktlinjer att bygga cirka 1430–1630 nya bostäder inom tätorten fram till 2050. i kritiska frågeställningar jämfört med granskningshandlingen. Detta är något fler än de 800–1300 bostäder som anges i kommunens Inför antagandebeslut har endast marginella förändringar genomförts som riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026, men ligger fortfarande inom inte påverkar markanspråket. ramarna för kommunens bedömning av ett lämpligt bostadsutbud för att 117 kunna planera för en långsiktig planreserv och möta den framtida bostadsalternativ. Detta kan attrahera de som söker ett mer traditionellt efterfrågan på varierade boendeformer. villaalternativ med egen tomt, där man också får närmare kontakt med naturen och landsbygden. Majoriteten av de föreslagna bostäderna är dessutom inte belägna på kommunal mark, vilket begränsar kommunens rådighet över den De flesta av de nya föreslagna utbyggnadsområdena i den fördjupade planerade bostadsutvecklingen. Flera av de föreslagna översiktsplanen fokuserar på potentiell förtätning inom tätorten, för utbyggnadsområdena på privat mark har i dagsläget andra användningar, utveckling av främst radhus och flerfamiljshus. Ett par områden vid vilket innebär att en omvandlingsprocess krävs på lång sikt för att Grimstofta (Tofta trädgård och Tofta) föreslås dock ha en glesare områdena ska kunna användas till bostäder. Privatägda bebyggelsekaraktär i syfte att möta den efterfrågan som finns på utbyggnadsområden utvecklas på initiativ av fastighetsägarna. landsbygdsnära villabebyggelse, skydda underliggande grundvatten och att passa in den nya bebyggelsen i landskapsbilden. Enbostadshus föreslås Varierade boendeformer till viss del även på det kommunägda området Stenänga, också det Sjöbo kommun strävar efter att skapa en mångsidig bostadsutveckling som lokaliserat på jordbruksmark. Inom både utbyggnadsområde Stenänga och kan möta olika behov och önskemål hos invånarna i framtiden. Genom att Tofta föreslås förutom enbostadshus även radhus för att uppnå möjliggöra olika boendeformer vid nybyggnation vill kommunen främja en bostadsområden med blandade boendeformer. flexibel och inkluderande samhällsstruktur, där både unga, äldre och familjer med olika livssituationer kan hitta lämpliga bostäder. Väsentligt samhällsintresse Utifrån ovanstående resonemang anser kommunen att den fördjupade Den befintliga planreserven i tätorten möjliggör främst en utveckling av översiktsplanens föreslagna bostadsutveckling uppfyller definitionen av flerbostadshus och radhus, vilket är en effektiv lösning för att utnyttja ett väsentligt samhällsintresse. marken och möta behovet av bostäder för dem som söker mindre, mer lättskötta boenden. Dessa boendeformer passar särskilt bra för unga Utredda utbyggnadsområden vuxna, ensamstående eller äldre som föredrar ett mer gemensamt boende Under processen med den fördjupade översiktsplanen har många olika eller har mindre behov av trädgård och större tomter. I den fördjupade potentiella utbyggnadsområden utretts med hjälp av en checklista. översiktsplanen föreslås nya möjligheter att utveckla centrumnära Checklistan tar hänsyn till ett antal olika planeringsaspekter och i flerbostadshus och radhus. jordbruksmarksutredningen framgår varför flera alternativa Samtidigt finns ett visst behov av enbostadshus för familjer och personer utvecklingsområden har prioriterats bort under arbetets gång. Det kan till som söker mer utrymme, privatliv och större trädgårdar. I den nuvarande exempel handla om: planreserven finns en viss möjlighet för villabebyggelse, men utrymmet är • avståndet till Sjöbo centrum begränsat i jämförelse med de områden som är avsedda för • klimatanpassning flerbostadshus och radhus. Genom att komplettera planen med fler • natur- och rekreationsvärden områden för enbostadshus kan kommunen erbjuda en större variation av 118 • intressekonflikt med det järnvägsreservat som finns i tätorten. Utöver bostadsutveckling föreslås en expansion av avloppsreningsverket på jordbruksmark, vilket kommunen bedömer utgör ett väsentligt Jordbruksmark är en av de aspekter som ingår i checklistan som grund för samhällsintresse. En utveckling av reningsverket måste ske i anslutning till anpassning eller bortprioritering. den befintliga anläggningen. Även om utveckling skulle kunna ske Konsekvenser för jordbruksmark västerut, bedöms det av tekniska skäl vara mest lämpligt att genomföra expansionen österut, på anslutande jordbruksmark. Därmed bedöms Utifrån ovanstående resonemang föreslås bostadsbebyggelse på utvecklingen vara motiverad enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Den aktuella jordbruksmark på tre olika områden i den fördjupade översiktsplanen. Vad jordbruksmarken är redan fragmenterad eftersom den är inringad av det gäller vilken jordbruksmark som föreslås att tas i anspråk, gör kommunen befintliga reningsverket och detaljplanelagd mark. bedömningen att konsekvenserna för jordbruksmarken blir som minst vid exploatering i planområdets östra delar, samt delvis i de norra delarna. Barnkonsekvensanalys Det beror på att jordbruksmarken där består av små och splittrade Som en bilaga till den fördjupade översiktsplanen har kommunen tagit jordbruksenheter. fram en barnkonsekvensanalys av planförslaget. Analysen har genomförts I de östra delarna bedöms konsekvenserna vara som minst i de delar som utifrån aktuell forskning, gällande lagstiftning, kommunala styrdokument ligger närmast tätorten, med hänsyn till jordbruksklassning och och inkomna synpunkter från medborgardialogen. Resultatet har konnektiviteten i jordbrukslandskapet. Kulturlandskapet i området har en sammanställts i en checklista. sådan karaktär att det är viktigt att bevara en gles bebyggelsestruktur, som I barnkonsekvensanalysen lyfts bland annat att den fördjupade harmoniserar med landskapet i öster. I dessa områden finns även en översiktsplanen har ambitioner om att stärka Sjöbos identitet och höja pågående föroreningsproblematik som kan avhjälpas vid exploatering. den gestaltningsmässiga kvaliteten i den byggda miljön, bevara och Sammantagen bedömning utveckla grönområden, jobba aktivt med klimatanpassning och öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Detta bedöms bidra till en mer Utifrån ovanstående bedömer Sjöbo kommun sammantaget att den barnvänlig tätort. föreslagna markanvändningen på jordbruksmark i den fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort 2050 utgör ett väsentligt samhällsintresse Efter samråd och granskning har flera punkter som rör barn och unga i och är motiverad enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Bedömningen grundas på planeringen förts in i planen. Förtydliganden har gjorts i planen gällande antalet föreslagna bostäder i den fördjupade översiktsplanen i förhållande hur medborgardialogen, inklusive dialog med barn, har genomförts och till det angivna bostadsbehovet i kommunens riktlinjer för hur synpunkterna har använts. Förslag till fortsatt arbete genom bostadsförsörjning 2022–2026, samt på genomförda utredningar av ”medskick framåt” finns i slutet av konsekvensanalysen. alternativa lokaliseringar i och omkring tätorten. Bedömningen utgår även ifrån planeringsprinciperna och utvecklingsstrategin i Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040, antagen av kommunfullmäktige 2022. 119 Länsstyrelsens • förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5. kap miljöbalken inte följs granskningsyttrande • redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 h § första stycket miljöbalken Länsstyrelsens yttrande gäller parallellt med den fördjupade • sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden översiktsplanen och återges i det här kapitlet i sin helhet. som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett Inledning lämpligt sätt, och • en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med Delar av yttrandet finns också infogade i den fördjupade översiktsplanens hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för kapitel Mark- och vattenanvändning och Konsekvenser. olyckor, översvämning eller erosion. Redogörelse av ärendet Detta granskningsyttrande ska i enlighet med bestämmelserna i PBL redovisas tillsammans med den antagna översiktsplanen. Om Sjöbo kommun har skickat Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 länsstyrelsen inte har godtagit översiktsplanen i en viss del, ska detta till Länsstyrelsen för granskning enligt 3 kap. 7 § plan- och bygglagen (SFS anmärkas i översiktsplanen. 2010:900, här hänvisad till som PBL). Planen utgör en ändring av kommunens översiktsplan och ska ersätta fördjupningen av Länsstyrelsens samlade bedömning översiktsplanen för Sjöbo tätort från 2013. Planen ersätter även delar av Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 (antagen 2022), då den nu aktuella Länsstyrelsen konstaterar att kommunen gjort ett gediget planen omfattar en större geografisk yta än fördjupningen från 2013. utredningsarbete som grund för avvägningar och utformning av Kommunen anger att syftet med planen är att visa hur tätorten ska planförslaget. Länsstyrelsen menar att ÄÖP Sjöbo i flera fall har synliggjort utvecklas fram till 2050. sådana frågor som kräver särskild hänsyn och fördjupade studier i efterföljande planering och prövningar. De frågor som särskilt kvarstår I detta yttrande förkortas planförslaget till ÄÖP Sjöbo. utifrån Länsstyrelsens bevakningsgrunder framgår nedan under rubriken Länsstyrelsens synpunkter. Länsstyrelsen tar i detta yttrande inte ställning Aktuella lagrum till utblicksområde efter 2050, dvs område som är tänkt att utredas på Under granskningstiden ska länsstyrelsen enligt 3 kap. 16 § PBL avge ett längre sikt än vad ÄÖP Sjöbo anger. granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om: • förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken 120 Länsstyrelsens synpunkter enligt 3 kap. 16 Länsstyrelsen menar att påverkan på riksintresseanspråk för friluftslivet FM 12 Fyledalen behöver följas upp vid utveckling av utvecklingsområde § PBL Sjöbo Ora (grönområde, utvecklad användning), för att säkerställa att riksintressets värden inte påverkas negativt. Länsstyrelsen menar att det Riksintresseanspråk för naturvård samt för friluftslivet är bra att kommunen tydliggjort sin syn på att det utpekade området (3 kap. 6 § MB) utgör den del av Oran som fortsatt bör vara mest aktiv, i syfte att bibehålla Som övergripande riktlinje anger ÄÖP Sjöbo bl.a. att inom eller i den tystare karaktären i området söder om väg 11. anslutning till riksintresse för friluftsliv och naturvård ska nya byggnader, Miljökvalitetsnormer för vatten andra anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp vara förenliga med riksintressenas syfte. Länsstyrelsen menar att det är en god utgångspunkt. Länsstyrelsen bedömer att planförslaget redovisar påverkan och åtgärder Däremot instämmer inte Länsstyrelsen i kommunens bedömning att med en detaljeringsgrad som är rimlig för översiktlig planering. planförslaget sammantaget bedöms påverka riksintressena för naturvård Förutsättningarna är därmed goda för att normerna ska kunna följas. I och friluftsliv positivt. Länsstyrelsen menar att det utifrån det underlag enskilda detaljplaner kommer kommunen behöva redovisa mer detaljerat och den vägledning som redovisas i planförslaget inte går att göra den hur miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Länsstyrelsen menar att i bedömningen fullt ut. Av ÄÖP Sjöbo framgår det t.ex. att efterföljande detaljplanering i utbyggnadsområdena Tofta och Tofta naturvärdesinventering kommer att krävas vid efterföljande trädgård, som ligger inom vattenskyddsområde, blir det särskilt viktigt att detaljplanering, samt att vid detaljplanering av utbyggnadsområde Tofta följa upp att föreslagen utbyggnad inte riskerar att påverka trädgård måste påverkan på riksintresseanspråk för naturvård utredas vattenförekomsten negativt för att långsiktigt säkra tillgången till noga. Länsstyrelsen vill i sammanhanget också upplysa om att dricksvatten. kompensationsåtgärder inte kan vägas in i bedömningen av (eventuell) Hälsa och säkerhet skada på riksintresset vid efterföljande detaljplanering. Det framgår av ÄÖP Sjöbo att i samband med framtagande av detaljplan Länsstyrelsen menar att påverkan på riksintresseanspråk för naturvård för Sjöbo väst har ett flertal utredningar tagits fram gällande närheten till Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden NRO 12075 kvarstår att avloppsreningsverket. Samt att utredningarna även tagit höjd för en hantera vid utveckling av utvecklingsområde Sjöbo Ora (grönområde, framtida utveckling av reningsverket. Kommunen gör bedömningen att utvecklad användning) samt för utbyggnadsområde Tofta trädgård. I bebyggelseutvecklingen på Sjöbo väst inte påverkar avloppsreningsverkets efterföljande detaljplanering behöver kommunen i sin bedömning ta tydlig framtida expansionsmöjligheter. För ytterligare information om området utgångspunkt i värdebeskrivningen för att identifiera var värdena finns i hänvisas till pågående detaljplaneprocess. förhållande till planområdet och hur föreslagen utveckling påverkar värdena. Länsstyrelsen konstaterar att detaljplaneärendet ännu inte varit på granskning. I samrådet till detaljplanen och i samrådet till ÄÖP Sjöbo 121 påminde Länsstyrelsen bl.a. om att påverkan från reningsverket inte enbart handlar om lukt och smittspridning, utan även andra riskfaktorer som t.ex. brand och explosionsrisk. Länsstyrelsen konstaterar att frågan kvarstår att hantera i pågående detaljplaneprocess. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen i mark- och vattenanvändningskartan avsatt ytor för att tydliggöra område för framtida tänkbar utveckling av reningsverket. Remisshantering Länsstyrelsen har i aktuellt ärende hört följande myndigheter. Observera att detta granskningsyttrande endast tar upp frågor kopplade till Länsstyrelsens prövningsgrunder enligt 3 kap. 16 § PBL. • Försvarsmakten – avstår • Myndigheten för samhällsskydd och krisberedskap • Sveriges geotekniska institut • Trafikverket De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av landshövding Anneli Hulthén med planhandläggare Hanna Tell som föredragande. I den slutliga handläggningen har också Hanne Romanus, länsarkitekt och enhetschef samhällsplanering medverkat. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. 122 Referenser folkhalsoarbete/tema-folkhalsa/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella- mal-och-malomraden/ [2025-03-31]. Textkällor FN-förbundet (u.å.). Globala målen för hållbar utveckling. Tillgänglig: https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/ [2025-03-31]. AFRY (2024) på uppdrag av Sjöbo kommun. Riskutredning för detaljplan Sjöbo väst – Risker från Sjöbo reningsverk. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Hermansson Barak, Z. (2023) på uppdrag av Sjöbo kommun. Inventeringar av sociala värden i Sjöbo tätorts grönområden. Tillgänglig via Sjöbo Andersson, C. (2022) på uppdrag av Sjöbo kommun. Rapport: Social kommun. hållbarhet. Tillgänglig via Sjöbo kommun. HUI (2025) på uppdrag av Sjöbo kommun. Marknadsanalys Sjöbo Ankdammen Heritage Management (2024) på uppdrag av Sjöbo kommun. kommun. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Bebyggelseinventering etapp 3. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Länsstyrelsen Skåne (2026). Granskningsyttrande över Fördjupad Barnkonventionen (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. översiktsplan för Sjöbo tätort 2050. Tillgängligt som bilaga till den Tillgänglig: https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/ fördjupade översiktsplanen. [2025-03-31]. Länsstyrelsen Skåne (2025). Klimat- och energistrategi för Skåne 2025– Boverket (u.å.). Politik för gestaltad livsmiljö. Tillgänglig: 2030. Tillgänglig: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad- https://www.lansstyrelsen.se/download/18.58adacb11999e1200ffc8ab/1 livsmiljo/gestaltad-livsmiljo/politik/ [2025-03-31]. 759394634910/Klimat- Boverket (2024). Regler för laddning av elfordon. Tillgänglig: Laddning av %20och%20energistrategi%20f%C3%B6r%20Sk%C3%A5ne.pdf [2026-02- elfordon - PBL kunskapsbanken - Boverket [2025-11-25]. 05]. DHI (2023). Dagvattenpåverkan på Kävlingeån från Sjöbo tätort med Länsstyrelsen Skåne (2017). Kommunala ansvarsarter i Skåne. Tillgänglig: avseende på MKN. Tillgänglig via Sjöbo kommun. https://catalog.lansstyrelsen.se/store/18/resource/2017_03 [2025-03-31]. Efterklang (2022) på uppdrag av Sjöbo kommun. Bullerkartläggning 2022 Länsstyrelsen Skåne (2003). Närmare till naturen i Skåne. Skydd av Sjöbo tätort. Tillgänglig via Sjöbo kommun. tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Tillgänglig: https://www.lansstyrelsen.se/skane/om-oss/vara- Eriksson, A. (2026). Miljökonsekvensbeskrivning FÖP Sjöbo tätort. Calluna tjanster/publikationer/2003/narmare-till-naturen-i-skane.html [2025-03- AB. Tillgänglig som bilaga till den fördjupade översiktsplanen. 31]. Folkhälsomyndigheten (2023). Nationella folkhälsomål och målområden. Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och- 123 Länsstyrelsen Skåne (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Naturvårdsverket (u.å). Sveriges miljömål. Tillgänglig: – Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ [2025-03-31]. Tillgänglig: Regeringskansliet (u.å.). Mål för funktionshinderspolitiken. Tillgänglig: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.68fbc90d193243b379e488ad https://www.regeringen.se/regeringens-politik/funktionshinder/mal-for- /1732527172691/Riktlinjer%20f%C3%B6r%20riskh%C3%A4nsyn%20i%20s funktionshinderspolitiken/ [2025-03-31]. amh%C3%A4llsplaneringen.pdf [2025-03-31]. Regeringskansliet (u.å.). Mål för transportpolitiken. Tillgänglig: Länsstyrelsen Skåne (u.å). Värdefulla vatten i Skåne. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/transporter-och- https://www.lansstyrelsen.se/skane/miljo-och- infrastruktur/mal-for-transporter-och-infrastruktur/ [2025-11-25]. vatten/vattenforvaltning/vardefulla-vatten.html [2025-03-31]. Region Skåne (2023). Färdplan för Skånes elförsörjning 2030. Tillgänglig: Länsstyrelserna (u.å.). VISS Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig: https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer/fardplan-for-skanes- https://viss.lansstyrelsen.se/ [2025-03-31]. elforsorjning-2030.pdf [2025-12-16]. Markera Mark Göteborg AB (2022, uppdaterad 2025) på uppdrag av Sjöbo Region Skåne (2022). Regionplan för Skåne 2022–2040. Tillgänglig: kommun. PM Geoteknik. Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort. https://experience.arcgis.com/experience/a35ec0bb48554692ad6684a25 Översiktlig bedömning av risk för ras, skred och erosion. Tillgänglig via 3d79b6c [2025-03-31]. Sjöbo kommun. Region Skåne (2026). Skånes livsmedelsstrategi. Tillgänglig: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (u.å.). Natos civila https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer/skanes_livsmedelsstr beredskapsarbete. Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/om- ategi.pdf [2026-02-11]. msb/internationella-samarbeten/natosamarbete/natos-civila- beredskapsarbete/ [2025-12-22]. Riksantikvarieämbetet (u.å.). Om kulturpolitik. Tillgänglig: https://www.raa.se/samhallsutveckling/kulturpolitik/om-kulturpolitik/ Naturvårdsverket (u.å.). Det globala klimatarbetet. Tillgänglig: [2025-03-31]. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/d et-globala-klimatarbetet/ [2025-03-31]. Riksdagen (u.å.). Miljöbalk (1998:808). Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk- Naturvårdsverket (u.å.). Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk. forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808/ [2025-03-31]. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sv Riksdagen (u.å.). Plan- och bygglag (2010:900). Tillgänglig: eriges-klimatarbete/sveriges-klimatmal-och-klimatpolitiska-ramverk/ https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk- [2025-03-31]. 124 forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900/ [2025-03- Sjöbo kommun (2022). Hållbart Sjöbo 2034. Tillgänglig: 31]. https://www.sjobo.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard/miljo-och- hallbarhet.html [2025-03-31]. SGU (2021). Helikopterburna TEM-mätningar i Vombsänkan, Skåne. Tillgänglig: Sjöbo kommun (2022). Kvalitetsprogram för Kv Bränneriet m fl i Sjöbo https://resource.sgu.se/dokument/publikation/sgurapport/sgurapport202 tätort. Tillgänglig via Sjöbo kommun. 123rapport/s2123-rapport.pdf [2025-03-31]. Sjöbo kommun (2017). Lekplatsplan för Sjöbo kommuns lekplatser. Sigma Civil AB (2020) på uppdrag av Sjöbo kommun. Sjöbo Tillgänglig via Sjöbo kommun. skyfallskartering. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Sjöbo kommun (2023). Medborgardialog inför framtagandet av en ny Sigma Civil AB (2021) på uppdrag av Sjöbo kommun. Översyn tematiskt fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort. Tillgänglig via Sjöbo kommun. tillägg - Vindkraftsområden. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Sjöbo kommun (2021). Mobilitetsnorm för Sjöbo tätort. Tillgänglig: Sjöbo kommun (2021). Bygga i Sjöbo – vägledning för arkitektur och https://www.sjobo.se/download/18.5c545e7717842d07a559e98a/16170 bevarande vid om-, till- och nybyggnation. Tillgänglig: 11644319/Mobilitetsnorm.pdf [2025-03-31]. https://www.sjobo.se/bygga-bo-och-miljo/allt-om-bygglov/bygga-i-sjobo-- Sjöbo kommun (u.å.). Mål och vision. Tillgänglig: -vagledning.html [2025-03-31]. https://www.sjobo.se/kommun-och-politik/sa-styrs-sjobo- Sjöbo kommun (2021). Folkhälsoplan. Tillgänglig via Sjöbo kommun. kommun/vision.html [2025-03-31]. Sjöbo kommun (2019). Friluftslivsutredning Sjöbo Ora. Tillgänglig via Sjöbo Sjöbo kommun (2022). Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026. kommun. Tillgänglig: https://www.sjobo.se/download/18.7d08bf0e19a7bc000d428d41/17641 Sjöbo kommun (2026). Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 – 55234758/Riktlinjer%20f%C3%B6r%20bostadsf%C3%B6rs%C3%B6rjning% Barnkonsekvensanalys. Tillgänglig som bilaga till den fördjupade 20-%20revKF.pdf [2026-01-05]. översiktsplanen. Sjöbo kommun (2023). Risk och sårbarhetsanalys (RSA) Sjöbo kommun – Sjöbo kommun (2026). Granskningsutlåtande för Fördjupad översiktsplan Öppen del. Tillgänglig via Sjöbo kommun. för Sjöbo tätort 2050. Tillgänglig som bilaga till den fördjupade översiktsplanen. Sjöbo kommun (2026). Samrådsredogörelse för Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050. Tillgänglig som bilaga till den fördjupade Sjöbo kommun (2016). Grönstruktur- och naturvårdsprogram. Tillgänglig: översiktsplanen. https://www.sjobo.se/download/18.4424c56b16693f576f6ca1/15405499 02487/GNP_DEL1_HEMSIDA.pdf [2025-03-31]. 125 Sjöbo kommun (2022). Sjöbo kulturplan 2022–2031. Tillgänglig: resande och transportinfrastruktur. Tillgänglig: https://www.sjobo.se/download/18.4b5879f5193d26223ddbd2/1737035 https://ystad.se/download/18.45e4b8e192705389a31dc1/172909550197 035370/Sj%C3%B6bo%20kommuns%20kulturplan%20WEBB.pdf [2025- 7/Infrastrukturstrategi%20f%C3%B6r%20syd%C3%B6stra%20Sk%C3%A5n 03-31]. e_antagen%202024_inkl%20formalia%20-%20pdf.pdf [2025-03-31]. Sjöbo kommun (2026). Särskild sammanställning för Fördjupad Transportstyrelsen (u.å.). Nollvisionen. Tillgänglig: översiktsplan för Sjöbo tätort 2050. Tillgänglig som bilaga till den https://www.transportstyrelsen.se/sv/om-oss/statistik-och- fördjupade översiktsplanen. analys/statistik-inom-vagtrafik/olycksstatistik/statistik-over- vagtrafikolyckor/nollvisionen/ [2025-11-25]. Sjöbo kommun (2013). Trafikplan för Sjöbo tätort (TRAST). Tillgänglig: https://www.sjobo.se/download/18.494e8da916868cf398428b/15487724 WSP (2023) på uppdrag av Sjöbo kommun. Lukt- och 36891/TRAST%20Trafikplan%20f%C3%B6r%20Sj%C3%B6bo%20t%C3%A4t skyddsområdesutredning Sjöbo avloppsreningsverk. Tillgänglig via Sjöbo ort.pdf [2025-03-31]. kommun. Sjöbo kommun (2023). Vattentjänstplan 2023. Tillgänglig: Geodata https://www.sjobo.se/download/18.396c1a9e18e5483a4d2877/1712039 • Calluna (2022) – Krontäckningsgrad 390083/Vattentj%C3%A4nstplan%202023%20antagen%20KF.pdf [2025- • DHI (2023) – Tekniska avrinningsområden 03-31]. • Efterklang (2022) – Bullerkartering Sjöbo kommun (2026). Övergripande lokaliseringsutredning inför beslut • Försvarsmakten – Riksintresse försvar om föreslagen exploatering av jordbruksmark. Tillgänglig via Sjöbo • Geografiska informationsbyrån (2021) – Värmekartering kommun. • Havs- och vattenmyndigheten – Värdefulla vatten • Jordbruksverket – Jordbruksklass Sjöbo kommun (2022). Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040. Tillgänglig: • Jordbruksverket (2023) – Jordbruksblock https://sjobo.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=28abd • Lantmäteriet – Båtnadsområde för dikningsföretag 2a853264c53be217765e74dc0a3 [2025-03-31]. • Lantmäteriet (2026) – Kommunal mark Sydskånes avfallsaktiebolag, SYSAV (2021). Från avfall till resurs. • Länsstyrelsen – Båtnadsområde för dikningsföretag Gemensam kretsloppsplan 2021–2030 för Kävlinge, Lomma, Simrishamn, • Länsstyrelsen Skåne – Landskapsbildskydd Sjöbo, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. • Länsstyrelsen Skåne – Naturreservat Tillgänglig: https://www.kretsloppsplanen.se/ [2025-03-31]. • Länsstyrelsen Skåne – Strandskydd • Länsstyrelsen Skåne – Tätortsnära natur Sydöstra Skånes samarbetskommitté, SÖSK (2024). Infrastrukturstrategi • Länsstyrelsen Skåne (2024) – Potentiellt förorenade områden, för Sydöstra Skåne – SÖSK:s gemensamma prioriteringar för hållbart EBH-stödet 126 • Markeragruppen (2022) – Riskområde för ras och skred • Trafikverket – Farligt gods zon • Naturvårdsverket – Markfuktighetsindex • Naturvårdsverket – Natura 2000 art- och habitatdirektivet • Naturvårdsverket – Natura 2000 fågeldirektivet • Naturvårdsverket – Naturminne • Naturvårdsverket – Riksintresse friluftsliv • Naturvårdsverket – Riksintresse naturvård • Riksantikvarieämbetet (2025) – Fornlämningar • SGU (2021) – Särskilt skyddsvärt område inom grundvattenförekomst Vombsänkan • Sjöbo kommun – Avfallsanläggningar • Sjöbo kommun – Befintliga gång- och cykelvägar • Sjöbo kommun – Busshållplatser och buffertar kring busshållplatser • Sjöbo kommun – Energirelaterade planeringsförutsättningar • Sjöbo kommun – Grundvattenförekomster • Sjöbo kommun – Jordbruksindelning • Sjöbo kommun – Markanvändning • Sjöbo kommun – Prövningspliktiga verksamheter • Sjöbo kommun – Tillståndspliktig zon • Sjöbo kommun – Utredningsområde vattenskydd • Sjöbo kommun – Vattenskyddsområden • Sjöbo kommun – Verksamhetsområden vatten • Sjöbo kommun (2023) – Landskapsanalysområden • Sjöbo kommun (2024) – Habitatnätverk • Sjöbo kommun (2025) – Inventerade värdefulla kulturmiljöområden • Sjöbo kommun (2025) – Järnvägsreservat • Sjöbo kommun (2026) – Befintliga detaljplaner • Sjöbo kommun via Scalgo (2025) – Lågpunktskartering • Skogsstyrelsen – Skogligt biotopskydd 127 Tjänsteskrivelse 1(3) Datum 2026-03-30 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunfullmäktige Beslut om att anta Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 DnrPLAN.2020.1257 Handling647080 Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningenharpåuppdragavkommunstyrelsentagitframettförslagför ennyfördjupadöversiktsplanförSjöbotätort.Tidshorisontenförplanförslagetsträckersig till2050ochplanenfokuserarmycketpåförtätningavbostädericentralaSjöbo,utveckling avgrönstrukturochutvecklingavtätortensgång-ochcykelvägnät. Mark-och vattenanvändningskartanvisarkommunensönskadeutvecklingavplanområdet,baseratpå BoverketsÖP-modell2.1.Kopplattillkartanfinnsövergripandegenerellariktlinjer, platsspecifikariktlinjerförallaolikaytorikartansamtmerdjupgåendeinformationomde föreslagnautbyggnadsområdena. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut SamhällsbyggnadsnämndenföreslårkommunfullmäktigeattantaFördjupadöversiktsplanför Sjöbotätort2050medtillhörandehandlingariformavsamrådsredogörelse, granskningsutlåtande,särskildsammanställning,miljökonsekvensbeskrivningoch barnkonsekvensanalys. Beskrivning av ärendet Denfördjupadeöversiktsplanenssyfteärattvisahurplanområdetskautvecklasframtill 2050.Planenskavaravägledandeochettunderlagfördialogmellanolikaparterochaktörer isamhällsbyggnadsprocessen.Planenärettviktigtverktygikommunensarbetemed detaljplanerochbygglov. Kommunenskaiöversiktsplanenredovisadeförhållandensommedhänsyntilldeallmänna intressenai2kapitletplan-ochbygglagen(PBL)kanhaväsentligbetydelseförhurmark-och vattenområdenskaanvändasochhurdenbyggdamiljönskaanvändas,utvecklasoch bevaras. Postadress Besöksadress Telefon E-post Bankgiro Internet SjöboKommun Ommavägen30Sjöbo 0416-27000 strategi@sjobo.se 662-7574 www.sjobo.se 27580SJÖBO Vårref 2(3) PLAN.2020.1257 NybebyggelseplanerasfrämsticentralaSjöbo.Dennyabebyggelsenbestårframföralltav flerbostadshusochradhus,oftaikombinationmedcentrumfunktioneriformavtillexempel handel,kontorellerandraverksamheter.Itätortensytterkanterplanerasbostadsområden medandrabostadstypersomettkomplement.Utöverbostads-ochcentrumbebyggelse planerasettparområdenförsamhällsfunktionerochvård. Grönstrukturenutvecklaslängsflerastråk.Banvallenblirettnyttgröntrekreationsstråk, stråketlängsGrimstoftabäckenförstärksochKärleksstigenknytssammanmedettnytt grönområde. Gång-ochcykelvägarlänkassammanföretttillgängligtochnäraSjöbo.Utvecklingföreslås ocksålängsbanvallen,TolångavägenochmotAnklamsomskaparkopplingartilltätortens omland. MobilitetsnodenSjöbobusstationföreslåsutvecklasmedmobilitetshus,grönstrukturochfler närliggandebostäder.Tvåutvecklademobilitetsnoderplanerasävenivästradelenav tätorten. Figur1.Denfördjupadeöversiktsplanensutvecklingsinriktning Beslutshandlingar · Antagandehandling-FördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050(digitalversion, nåspå https://gis.sjobo.se/portal/apps/storymaps/collections/4bfc3ce6a04d40eaae55b29c7 f7b868asamtPDF) Postadress Besöksadress Telefon E-post Bankgiro Internet SjöboKommun Ommavägen30Sjöbo 0416-27000 strategi@sjobo.se 662-7574 www.sjobo.se 27580SJÖBO Vårref 3(3) PLAN.2020.1257 · GranskningsutlåtandeförFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050(separatPDF) · SamrådsredogörelseförFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050(separatPDF) · SärskildsammanställningförFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050(separat PDF) · Miljökonsekvensbeskrivning(MKB)förFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050- Antagandeversion(separatPDF) · BarnkonsekvensanalysförFördjupadöversiktsplanförSjöbotätort2050- Antagandeversion(separatPDF) · LänsstyrelsenSkånesgranskningsyttrandeöverFördjupadöversiktsplanförSjöbo tätort2050 (separatPDF) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniskaförvaltningen Förvaltningenförvårdochomsorg Familjeförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen MarieRosdahl ElinBrudin Enhetschef Samhällsplanerare Strategienheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Bankgiro Internet SjöboKommun Ommavägen30Sjöbo 0416-27000 strategi@sjobo.se 662-7574 www.sjobo.se 27580SJÖBO Särskild sammanställning För Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Antagen av kommunfullmäktige i Sjöbo kommun xxxx-xx-xx Inledning ________________________________________________ 2 Framtagande av planförslag och miljöbedömning ________________ 2 Hänsyn till MKB och inkomna synpunkter _____________________ 12 Skäl att anta planen _______________________________________ 21 Planerade åtgärder för uppföljning och övervakning _____________ 23 Referenser ______________________________________________ 25 1 togs ett antal olika planeringsunderlag fram för att skapa ett bra och Inledning heltäckande beslutsunderlag för arbetet framåt. Dessa bestod av Under arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan upprättas en • en skyfallskartering miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för att tydliggöra planens möjliga • en värmekartering miljöpåverkan. I samband med att planen antas tas även en särskild • en trädkartering för att kunna räkna ut krontäckningsgrad och sammanställning fram i enlighet med 6 kap. 16 § miljöbalken. habitatnätverk • en bullerkartering Syftet är att redovisa hur miljöaspekter har integrerats i den fördjupade • en översiktlig bedömning av risken för ras, skred och erosion översiktsplanen samt att klargöra för allmänheten och övriga deltagare i • en dagvattenutredning för att kartlägga planens påverkan på processen hur inkomna synpunkter och förslag har beaktats. Sammanställningen ska också visa skälen till att planen har antagits i ytvattenstatusen samt möjliga åtgärder för att minska denna. stället för de alternativ som övervägts, samt vilka åtgärder som planeras Under processen har kommunen även tagit fram en för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som planens jordbruksmarksutredning för att klargöra förutsättningarna för eventuell genomförande medför. exploatering av jordbruksmark. Utredningen utgör ett underlag för En fullständig redovisning av inkomna synpunkter under processen bedömningen av om den föreslagna exploateringen kan anses vara av återfinns i den samrådsredogörelse och det granskningsyttrande som har väsentligt samhällsintresse samt, om så är fallet, vilken jordbruksmark upprättats inom ramen för planarbetet. Planens miljökonsekvenser som är mest lämplig att ta i anspråk. beskrivs mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen (Eriksson, A. 2026). Ett förslag till fördjupad översiktsplan var ute på samråd mellan den 17 juni och den 15 september 2024. Därefter har planen bearbetats med utgångspunkt i inkomna synpunkter inför granskning och antagande. Framtagande av planförslag och miljöbedömning Granskningen genomfördes mellan den 13 juni och den 14 september 2025. Kommunens målsättning är att den nya FÖP Sjöbo tätort 2050 ska antas av kommunfullmäktige under sommaren 2026. Process Planens upplägg I samband med kommunens budgetbeslut 2022 fick samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny fördjupad Den fördjupade översiktsplanen består i huvudsak av fem olika kapitel: översiktsplan för Sjöbo tätort. Arbetet med den nya fördjupade 1. Framtidsbild översiktsplanen har pågått mellan 2022 och 2026. I början av processen 2. Mark- och vattenanvändning • sociala perspektiv 3. Planeringsförutsättningar • resurshushållning 4. Genomförande och uppföljning • natur, kultur och friluftsliv 5. Konsekvenser • ekosystem och biologisk mångfald • klimatpåverkan I kapitlet Framtidsbild presenteras fyra fokusområden för Sjöbo tätorts • klimatsäkring utveckling tillsammans med övergripande strategier för hur målbilden kan • miljökvalitetsnormer för vatten uppnås. Kapitlet innehåller även en utvecklingsinriktning i form av en • riksintressen och andra formella skydd. översiktlig kartbild som med breda penseldrag visar den önskvärda utvecklingen av bebyggelse, grönstruktur och kommunikationer inom Följande information har till stor del legat till grund för riktlinjerna och planområdet. I kapitlet beskrivs även planinnehållets kopplingar till andra mark- och vattenanvändningskartan: kommunala visioner och styrdokument samt till globala, nationella och • innehållet i kapitlet Framtidsbild regionala mål, planer och program. • kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning Innehållet i kapitlet bygger på tidiga medborgardialoger och en serie • planeringsprinciperna i Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 workshops med politiker. Under arbetets gång har det även kompletterats • planeringsförutsättningar, bland annat i form av riksintressen och och justerats utifrån nya synpunkter som framkommit i samband med andra formella skydd, vattenstatus, skyfallskartering, samråd och granskning. habitatnätverk, värmekartering, jordbruksmarksutredning, bullerkartering och andra underlag som handlar om hälsa och I kapitlet Mark- och vattenanvändning finns: säkerhet, landskapsanalys, förorenad mark, kartläggning av kulturhistoriskt värdefulla områden och pågående detaljplanering • generella riktlinjer för all efterföljande planering och ny-, om- och • information och bedömningar som framkommit inom ramen för tillbyggnad arbetet med att ta fram miljökonsekvensbeskrivningen. • en mark- och vattenanvändningskarta med tillhörande riktlinjer som anger önskad utveckling för planområdet Innehållet har ändrats och anpassats under planprocessen i samband med • specifika riktlinjer för de olika utbyggnadsområdena. att synpunkter inkommit vid samråd och granskning. I vissa fall har även nya behov framkommit, till exempel vad gäller markanspråk för bostäder Syftet med riktlinjerna är att uppnå en hållbar utveckling som tar stor med vårdändamål. hänsyn till aspekter såsom: • hälsa och välbefinnande 3 I kapitlet Planeringsförutsättningar redovisas de förutsättningar som Alternativ påverkat och legat till grund för planens utformning. I kapitlet Genomförande och uppföljning presenteras övergripande information Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning i den om hur intentionerna i den fördjupade översiktsplanen kan bli verklighet. strategiska miljöbedömningen redovisa miljöförhållandena och miljöns I kapitlet Konsekvenser finns en samlad hållbarhetsbedömning av planens sannolika utveckling om en plan eller ett program inte förverkligas. Det innehåll, samt utdrag ur miljökonsekvensbeskrivningen, här framskrivna nuläget brukar i miljökonsekvensbeskrivningen benämnas jordbruksmarksutredningen och barnkonsekvensanalysen. som nollalternativ. Utöver detta ska även rimliga alternativ för en plan eller ett program identifieras, beskrivas och bedömas. Betydande miljöaspekter Nollalternativ Som en del av den strategiska miljöbedömningen ska en Nollalternativet består i det här fallet av den nuvarande fördjupade miljökonsekvensbeskrivning tas fram. I miljökonsekvensbeskrivningen översiktsplanen för Sjöbo tätort (FÖP Sjöbo 2013), antagen av (MKB) identifieras, beskrivs och bedöms de miljöeffekter som kommunfullmäktige 2013. planförslaget kan förväntas ge. Tidigt i arbetet med den fördjupade översiktsplanen genomfördes en undersökning och en avgränsning av Plangränsen för den nya fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort 2050 vilka miljöaspekter som skulle kunna medföra betydande miljöpåverkan. täcker in ett större område än FÖP Sjöbo 2013. Eftersom FÖP Sjöbo 2013 Avgränsningen gjordes i samråd med Länsstyrelsen Skåne. gäller parallellt med den kommunövergripande översiktsplanen (Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040), antagen av kommunfullmäktige Enligt samrådet med länsstyrelsen ska följande aspekter beskrivas och 2022, gäller den kommuntäckande översiktsplanen för de områden inom bedömas i miljökonsekvensbeskrivningen för FÖP Sjöbo tätort 2050: det nya planområdet som inte täcks in av FÖP Sjöbo 2013. Figur 1 visar mark- och vattenanvändningskartan från FÖP Sjöbo 2013, tillsammans • ytvatten (miljökvalitetsnormer och skyfall) med mark-och vattenanvändning från Översiktsplan från Sjöbo kommun • klimatpåverkan 2040. De utgör tillsammans det så kallade nollalternativet. • hushållning med naturresurser, särskilt jordbruksmark och dricksvatten. Då majoriteten av områdena som föreslås för bostads-och verksamhetsutveckling i FÖP Sjöbo 2013 redan är utbyggda eller Utöver det behandlas kumulativa effekter, avstämning mot miljömål, detaljplanelagda, alternativt att detaljplaneläggning pågår, är det tillämpning av hänsynsregler med mera enligt miljöbalken. eventuellt så att den inte kan anses utgöra ett realistiskt nollalternativ för tätorten. 4 Därför utgörs det mest realistiska nollalternativet kanske snarare av mer Nollalternativet bedöms inte innehålla den vägledning som behövs för att eller mindre en avsaknad av vägledning för bebyggelseutveckling på minska kommunens påverkan på vattenmiljön och det finns därför en risk översiktsplanenivå, med undantag för den vägledning som finns att hämta att miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas negativt och därmed får i FÖP:ens övergripande visioner och riktlinjer. en betydande miljöpåverkan. Nollalternativet innehåller inte heller den vägledning som behövs för att Sjöbo kommun ska kunna nå klimatmålet netto noll till år 2050. Kommunen har antagit miljömål till 2034 (Hållbart Sjöbo) och dessa behöver omsättas och tas med i översiktsplaneringen. Markanspråk Enligt kommunens nuvarande riktlinjer för bostadsförsörjning behövs omkring 45–70 nya bostäder per år i hela kommunen. Den största delen av befolkningsutvecklingen förväntas ske i delområde Sjöbo, främst i Sjöbo tätort. Detta innebär att av de 45–70 nya bostäderna per år, kommer 30–50 att behöva byggas i eller omkring Sjöbo tätort. Sammanlagt behövs alltså cirka 800–1300 nya bostäder i Sjöbo tätort mellan 2022 och 2050. Figur 1. Mark- och vattenanvändningskartan från FÖP Sjöbo 2013, tillsammans med mark- och vattenanvändning från Översiktsplan från Sjöbo kommun 2040. Tillsammans utgör de det så kallade nollalternativet. Riktlinjer FÖP Sjöbo 2013 saknar tydliga riktlinjer för utveckling av befintlig bostadsbebyggelse samt spridd bebyggelse utanför tätorten. FÖP Sjöbo 2013 tar heller inte en helt tydlig ställning i frågan om järnvägsreservatets dragning genom tätorten, sannolikt på grund av att Trafikverkets förstudie om dragningen färdigställdes 2014. Planen beskriver ändå de åtgärder som skulle krävas om järnvägen byggs, vad gäller nya säkra övergångar över spåret med mera. 5 Kommunen har i nuläget endast planberedskap för cirka 800–1000 nya exempelvis vid ny detaljplanering och bygglovsprocesser. I planen bostäder i Sjöbo tätort, antingen genom antagna eller pågående redovisas även ett utblicksområde för tätortens utveckling efter 2050. detaljplaner. En stor del av dessa återfinns inom detaljplanen för Planförslaget baseras på planeringsprinciperna i Översiktsplan för Sjöbo Bränneriet som omfattar omkring 400 bostäder i flerfamiljshus. kommun 2040 samt kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning 2022– 2026. En övergripande lokaliseringsutredning har genomförts som underlag för beslut om föreslagen exploatering av jordbruksmark, i detta dokument benämnt jordbruksmarksutredning (Sjöbo kommun, 2026). I FÖP Sjöbo tätort 2050 redovisas kommunens framtidsbild fördelat på fyra rubriker samt en utvecklingsinriktning. För varje rubrik redovisas strategier för genomförande, kopplingen till andra kommunala visioner och styrdokument samt relevanta globala, nationella och regionala mål att beakta. Ett Sjöbo med identitet och framtidstro • Vårda och levandegöra kulturmiljöer och kulturbyggnader Figur 2. Utbyggnadsområden med pågående detaljplaneprocess (Karta Sjöbo kommun, 2026). • Utveckla tätortens identitetsskapande platser och stråk • Skapa miljöer och byggnader värda att bevara för framtiden I nollalternativet antas ny bebyggelse tillkomma inom utbyggnadsområden med stöd av antagna detaljplaner eller pågående Ett hållbart och grönt Sjöbo detaljplaneprocess. Detta skulle innebära ett mindre markanspråk än vad som anges i FÖP Sjöbo tätort 2050. Kommunens riktlinjer för • Förtäta och exploatera med hänsyn till platsens förutsättningar bostadsförsörjning uppfylls inte fullt ut. • Utveckla tätortens blågröna miljöer och kopplingar • Klimatanpassa den byggda miljön Planförslag • Tillgodose framtida behov av teknisk försörjning Den nya fördjupade översiktsplanens syfte är att visa hur tätorten ska utvecklas fram till 2050. Planen ska vara ett vägledande verktyg med Ett livskraftigt och tryggt Sjöbo långsiktiga strategier och riktlinjer i kommunens utvecklingsarbete, 6 • Tillgodose framtida bostads- och servicebehov Utbyggnadsområden • Öka Sjöbo-bornas livskvalité Sammanlagt pekas nio utbyggnadsområden ut för bostäder och • Stärka förutsättningarna för ett tryggt och levande centrum centrumfunktioner som handel, kontor och samlingslokaler. Ett område • Skapa attraktiva och hållbara miljöer som ger goda identifieras som utblick och kan på längre sikt eventuellt utvecklas för förutsättningar för företag att etableras, utvecklas och växa centrumfunktioner. Tre utbyggnadsområden planeras för utveckling av • Aktivt arbeta för att barn och unga känner sig hemma i Sjöbo samhällsfunktioner, till exempel lokaler för kultur, mobilitetshus och avloppsreningsverk. Två utbyggnadsområden pekas ut för vårdändamål. Ett tillgängligt och nära Sjöbo Majoriteten av nya föreslagna utbyggnadsområden i den fördjupade • Utveckla en tätort som är tillgänglig för alla översiktsplanen fokuserar på potentiell förtätning inom tätorten, för • Stärka kopplingarna till omvärlden utveckling av främst radhus och flerfamiljshus. Ett par områden vid Grimstofta (Tofta trädgård och Tofta) föreslås dock ha en glesare Sjöbo tätort har en positiv befolkningstrend och populationen ökar. bebyggelsekaraktär i syfte att möta den efterfrågan som finns på Planförslaget ger vägledning för nya utbyggnadsområden, huvudsakligen landsbygdsnära villabebyggelse, skydda underliggande grundvatten och genom förtätning av tätorten samt omvandling av verksamhetsområden passa in i landskapsbilden. Enbostadshus föreslås till viss del även på det till områden för centrumändamål såsom bostäder, verksamheter, kontor, kommunägda området Stenänga, också det lokaliserat på jordbruksmark. handel med mera. Även jordbruksmark och grönområden kommer att Inom både utbyggnadsområde Stenänga och Tofta föreslås även radhus behöva tas i anspråk då Sjöbo kommun är en tätort omgiven av för att uppnå bostadsområden med blandade boendeformer. jordbruksmark men även av värdefull natur. De föreslagna utbyggnadsområdena i den fördjupade översiktsplanen Riktlinjer möjliggör totalt cirka 630 bostäder. I FÖP Sjöbo tätort 2050 redovisas generella riktlinjer som ska tillämpas i den efterföljande planeringen för att uppfylla de fyra fokusområdena med tillhörande strategier som presenteras i kapitlet Framtidsbild. De generella riktlinjerna som berör både sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter är uppdelade i temaområden. För varje område i markanvändningskartan framgår även specifika riktlinjer som ska beaktas i planeringen. Riktlinjerna har uppdaterats och kompletterats efter samråd och granskning av FÖP:en. 7 anspråk. Så kommer dock inte vara fallet, framför allt inte för utbyggnadsområde Tofta trädgård där endast 15–20 nya bostäder planeras i syfte att bibehålla en gles bebyggelse som passar in i landskapsbilden. Alternativ Enligt 6 kap. 11 § punkt 2 miljöbalken ska rimliga alternativ för en plan eller ett program identifieras, beskrivas och bedömas. Det här ska göras med hänsyn till programmet eller planens syfte och geografiska räckvidd. I miljöbedömningen ingår det även att motivera varför olika alternativ har valts eller valts bort i planeringsprocessen. Lokaliseringsutredningar Som underlag för den fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort har Figur 3. Utbyggnadsområden utan pågående detaljplaneprocess (Sjöbo kommun 2026) kommunen gjort en bedömning av jordbruksmarken inom planområdet, Utöver de föreslagna utbyggnadsområdena finns planberedskap för cirka för att kunna avgöra lämplig lokalisering av nya utbyggnadsområden samt 800–1000 nya bostäder inom redan antagna och pågående detaljplaner vilka konsekvenser planförslaget kan få på hushållningen av inom Sjöbo tätort. Sammanlagt med bostäderna i planförslaget innebär jordbruksmark i området. Resultatet redovisas i en lokaliseringsutredning detta en möjlighet att bygga cirka 1430–1630 nya bostäder inom tätorten för jordbruksmark. fram till 2050. Detta är något fler än de 800–1300 bostäder som anges i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026, men ligger Möjliga utbyggnadsområden har inventerats, skattats och prioriterats fortfarande inom ramarna för kommunens bedömning av ett lämpligt med hjälp av en checklista som tar hänsyn till 25 olika aspekter. De bostadsutbud för att kunna planera för en långsiktig planreserv och möta studerade utbyggnadsområdena var företrädesvis större efterfrågan på varierande boendeformer. sammanhängande ytor i utkanten av Sjöbo tätort. Avgörande aspekter i bedömningen har varit avstånd till centrum, motstående intressen som Det totala tillkommande markanspråket uppskattas uppgå till 45 hektar jordbruksmark, höga natur-, kulturmiljö-, rekreations- eller (ha) inom planområdet som totalt omfattar 2 200 ha. Av detta är 21,4 ha landskapsvärden samt planeringsfrågor kopplat till infrastruktur och jordbruksmark och 13,6 ha grönområde. Övrig mark omfattar ca 10 ha. klimatanpassning. Potentiella utbyggnadsområden som har utretts och Uppgifterna är uppskattningar och utgår ifrån att hela områdena tas i bortprioriterats eller modifierats till granskningsförslaget visas på 8 nedanstående kartbild i rött (Figur 4), tillsammans med de områden som problematiska geotekniska förhållanden vad gäller nyanläggning och föreslås i planförslaget (i gult). Jordbruksmark är en av de aspekter som nybyggnation. ingår i checklistan som grund för anpassning eller bortprioritering. Det planerades initialt i processen för ett nytt ridhus och två lägen för I processen med lokaliseringsutredningen har ett antal områden valts bort detta utreddes. Ett inriktningsbeslut togs i styrgruppen för den fördjupade och inte inkluderats i planförslaget. Totalt omfattar bortvalda områden översiktsplanen att stryka ett nytt ridhus från FÖP Sjöbo 2050. Det drygt 141 ha varav 40,6 ha grönområden och 73,5 ha jordbruksmark (Sjöbo kommun, 2026). Som framgår av kartan nedan (Figur 4), finns störst areal jordbruksmark i område 10 Välavägen (14,5 ha), område 27 Spjälla (25 ha), område 28 Öster om Tofta trädgård (30 ha). Jordbruksmarken inom planområdets sydvästra del bedöms ha störst värde då skiftena är större och ingår i ett sammanhängande jordbrukslandskap, varav en del är låglänt med översvämningsproblematik. I norr och öster är jordbrukslandskapet mer splittrat. I öster är stora delar av marken förorenad med rester av bekämpningsmedel (DDT) från en gammal plantskola. Marken bedöms vara möjlig att sanera. Som framgår av Figur 4 har markanspråket (gula områden) hanterats genom förtätning i centrala lägen samt ianspråktagande av ny mark som ansluter till tätorten i norr och öster. Aktuella frågor i planeringsprocessen Idrottsplatsen kommer att ligga kvar i befintligt läge. Två ytterligare Figur 4. Karta över utredda utbyggnadsområden inom ramen för arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Föreslagna utbyggnadsområden från granskningsförslaget har alternativa platser har utretts för idrottsplatsen men enligt ett inte förändrats inför antagandet av planen. inriktningsbeslut i styrgruppen för den fördjupade översiktsplanen, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, ska idrottsplatsen ligga kvar i huvudsakliga argumentet var att optimala lägen för en ny ridanläggning befintligt läge. De huvudsakliga argumenten för det har varit på kommunal mark inom planområdet var mycket begränsade. resurshushållning, minimerad påverkan på kommunala ansvarsarter samt 9 Sammanfattning från eftersträva ett hållbart byggande vid nybyggnation finns stor potential att minska klimatpåverkan. De föreslagna utvecklingsområdena är placerade miljökonsekvensbeskrivningen nära befintlig tätort och kan på de flesta platser på ett bra sätt länkas till I nedanstående tabell sammanfattas de miljökonsekvenser som befintlig infrastruktur och med gång- och cykelvägar. granskningsförslaget av FÖP Sjöbo tätort 2050 kan ge upphov till: Planförslaget bedöms sammantaget ge positiv konsekvens för aspekten Miljöaspekt Planförslag klimatpåverkan. Vattenmiljö – MKN och skyfall Positiv konsekvens. Hushållning med mark- och vattenområden – Klimatpåverkan Positiv konsekvens. jordbruksmark Planen innebär exploatering av nya bostäder på jordbruksmark. Naturresurser jordbruksmark Måttlig negativ konsekvens. Jordbruksmark kommer att tas i anspråk där jordbruksenheterna redan Jordbruksmark tas i anspråk. idag är små och splittrade. Då jordbruksmark är nationellt intresse bedöms planförslaget medföra måttlig negativ konsekvens på Naturresurser dricksvatten Positiv konsekvens. jordbruksmarken i området. Tabell 1. I tabellen sammanfattas bedömningarna i miljökonsekvensbeskrivningen Hushållning med mark- och vattenområden – Vattenmiljö dricksvatten Planförslaget har tagit stor hänsyn till skyfallsproblematiken och ger Planen redovisar specifika riktlinjer för samtliga utbyggnadsområden med vägledning för hur risken för påverkan av skyfall ska förbättras. Det finns krav på anslutning till kommunalt dricksvatten och spillvatten och också goda förutsättningar att fördröja och rena dagvatten på ett sådant anpassade krav utifrån varje områdes förutsättningar. För hela sätt att MKN för ytvatten inte äventyras. Planförslaget bedöms därmed planområdet gäller generellt riktlinjer för teknisk försörjning och kunna ge förutsättningar för att ge positiva konsekvenser på hantering av dagvatten. Sammantaget bidrar planen till ökade ytvattenmiljöerna. förutsättningar för hänsyn till känsliga vattenförekomster i samhällsplaneringen. Klimatpåverkan Planförslaget innehåller förslag och strategier för att kunna minska Planförslaget har förutsättningarna för att kunna ge positiva konsekvenser påverkan på klimatet. Planen kommer främst att ha en klimatpåverkan för grundvattnet och grundvattenförekomster i området kopplat till nybyggnation och trafiklösningar. Genom riktlinjen i planen att 10 Riksintressen och skyddade områden Sjöbo kommun berörs ej av kvalitetsnormerna för luft och buller. Planförslaget har i sina riktlinjer tagit hänsyn till riksintressena för natur Miljömål och friluftsliv och kommer enligt riktlinjerna att vid utbyggnad inom eller Planförslaget ger förutsättningar för positiva effekter på miljömålen utom nära riksintresset att utreda och planera för att riksintressets värden inte de som är kopplade till jordbruksmark. Miljömålen har utvärderats med ska påverkas negativt. Naturreservat inom riksintresse Fyledalen förvaltas hjälp av den regionala preciseringen av delmålen och sammanfattas med enligt skötselplaner som säkerställer nödvändiga avvägningar mellan tabellen nedan. natur och friluftsliv. Planförslaget bedöms sammantaget påverka riksintressena för natur och Mål Planförslag Mål Planförslag friluftsliv positivt. Övriga riksintressen berörs inte. Begränsad Positiv Myllrande Positiv klimatpåverkan konsekvens våtmarker konsekvens Miljökvalitetsnormer Frisk luft Positiv Levande skogar Positiv I Sjöbo tätort finns goda förutsättningar för att säkerställa att planerade konsekvens konsekvens exploateringar inte äventyrar Kävlingeåns möjlighet att nå MKN och att ytterligare kompletterande rening i den befintliga miljön bidrar till att Bara naturlig Positiv Ett rikt Positiv recipienten kan nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen. försurning konsekvens odlingslandskap konsekvens Planförslaget bedöms inte försvåra möjligheten att uppnå gällande Giftfri miljö Positiv God bebyggd Positiv miljökvalitetsnormer för vatten förutsatt att tillräcklig stor area avsätts för konsekvens miljö konsekvens fördröjning och rening av dagvatten. Anläggningen av dammar och andra tekniska lösningar för rening av dagvatten behöver ske i takt med Levande sjöar Positiv Ett rikt växt- Positiv utbyggnaden av Sjöbo. och vattendrag konsekvens och djurliv konsekvens Om åtgärderna som föreslås för fördröjning och rening av dagvatten, Grundvatten av Positiv lokalt omhändertagande av dagvatten, sanering av förorenad mark god kvalitet konsekvens genomförs bedöms planen kunna ge förbättrade grundvattenförhållanden med avseende på kvalitet och kvantitet och därmed kunna ge en positiv Tabell 2. I tabellen finns bedömningar av planförslagets konsekvenser för miljömålen effekt på miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomster. 11 Samlad bedömning och slutsats I detta avsnitt beskrivs hur den fördjupade översiktsplanen har förändrats Den nya fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort bedöms bidra till under processens gång. Inkomna synpunkter beskrivs översiktligt. En utvecklingen av ett mer hållbart Sjöbo och främjar en omställning till fullständig redovisning av inkomna synpunkter finns i den fossilfria transporter. Stor hänsyn har tagits till riksintressen, samrådsredogörelse och det granskningsyttrande som tagits fram inom vattenmiljöer och bebyggelsestrukturer. Planförslaget ger förutsättningar ramen för planarbetet. Den tidiga medborgardialogen finns beskriven i att möta upp framtida klimatförändringar samt minska Sjöbos den fördjupade översiktsplanens inledande kapitel, tillsammans med klimatavtryck. information om dialogen med barn och unga. Miljökonsekvenserna för vattenmiljö, klimatpåverkan och hushållning Inför samråd dricksvatten bedöms sammantaget vara positiva under förutsättning att Medborgardialog planens inriktningar följs och nya utvecklingsområden ansluts till kommunalt VA. Planen medför trots anpassningar under Under 2022 hölls en tidig medborgardialog inför uppstarten av arbetet planeringsprocessen att jordbruksmark tas i anspråk för utveckling av nya med den fördjupade översiktsplanen. Dialogen bestod av flera bostadsområden samt Sjöbo reningsverk. Miljöpåverkan bedöms som delmoment och riktade sig både till allmänheten och till särskilda grupper, måttligt negativ när det gäller hushållning med jordbruksmark vilket får som barn och äldre. Dialogmetoden och resultatet har sammanställts i en vägas mot andra väsentliga samhällsintressen. rapport (Sjöbo kommun, 2023). Hänsyn till MKB och inkomna Sammanfattningsvis så ska Sjöbo tätort ha liv och rörelse. Inom det offentliga rummet ska det finnas plats att leka, grilla och träna. Det ska synpunkter vara enkelt och säkert att ta sig fram till fots eller på cykel. Fler alternativ inom boendeform, ett större utbud av hyres- och bostadsrätter, är När en strategisk miljöbedömning tas fram ska samråd genomföras, där önskvärt. allmänheten ges möjlighet att lämna synpunkter på Workshop med politiker miljökonsekvensbeskrivningen. Detta regleras i miljöbalken. Enligt plan- Inför samrådet av den fördjupade översiktsplanen hölls också två och bygglagen ska myndigheter, organisationer och allmänhet på workshops med politiker. På dem diskuterades bland annat vikten av: motsvarande sätt ges möjlighet att yttra sig över planförslaget under både samråds- och granskningsskedet. Det är lämpligt att samordna dessa båda • ett levande centrum processer, vilket har gjorts i detta fall. • utvecklande lär- och vårdmiljöer 12 • utvecklade gång- och cykelmöjligheter utgör strategiska kommunala ställningstaganden som det fortsatta • mångfunktionell användning av centrala platser arbetet kan bygga vidare på – till exempel vid planering och utformning av • att uppmuntra till rörelse lekplatser, trafiklösningar och gröna utemiljöer. Resultaten från • bostadsutveckling dialogerna kan även ses i olika delar av kapitlet Mark- och • äldreboende och trygghetsboenden vattenanvändning. • flytt eller utveckling av idrottsplats I dialogerna kom det ibland fram synpunkter som låg på en mer detaljerad • trafik och trafiksäkerhet (vägar, hastigheter, säkra övergångar) nivå än vad som är möjligt att styra i den fördjupade översiktsplanen. • gång- och cykelvägar samt bättre kopplingar i tätorten och till Sådana synpunkter skickades istället vidare till den verksamhet eller det byar kommunala bolag som ansvarar för frågan. • kollektivtrafik, hållplatser och pendlarparkering • centrumutveckling och service (torg, butiker, vårdcentral m.m.) Resultaten från dialogen med barn och unga har haft stor betydelse för • grönstruktur, parker och träd arbetet med kapitlet Framtidsbild. Barns och ungas synpunkter kommer • rekreation och aktivitetsplatser särskilt till uttryck inom fokusområdena Ett hållbart och grönt Sjöbo, Ett • lokalisering av verksamheter och industriområden livskraftigt och tryggt Sjöbo och Ett tillgängligt och nära Sjöbo. • parkering och mobilitet (t.ex. parkeringshus) Även i kapitlet Mark- och vattenanvändning finns konkreta riktlinjer som • dagvatten och naturmiljöer knyter an till barn- och ungdomsdialogen. Exempel är • hållbar markanvändning och bevarande av natur- och jordbruksmark • riktlinjen om närhet till grönområden från skolor och förskolor (3- 30-300-principen) Hur har dialogresultaten tagits tillvara i planen inför • riktlinjen om utformning av lärmiljöer samrådet? • riktlinjen om trygga och lugna trafikmiljöer i anslutning till skolor Kommunen har i arbetet med FÖP Sjöbo tätort 2050 strävat efter att ta och förskolor. tillvara resultaten från samtliga dialoger i så stor utsträckning som möjligt. Slutsatserna från dialogerna märks framför allt i kapitlet Framtidsbild, där Inför samrådet hölls särskilda dialogmöten med samtliga ägare till de de har omsatts till fyra fokusområden med tillhörande strategier. privata fastigheter som pekas ut för ändrad markanvändning i planförslaget. Dialogerna handlade om fastigheternas framtida Fokusområdena lyfter bland annat fram vikten av väl utformade aktivitets- och mötesplatser, gröna miljöer och trygga trafiklösningar. De 13 utvecklingsmöjligheter och syftade till att förankra föreslagen förändrad markanvändningen på jordbruksmark utgör ett väsentligt markanvändning. samhällsintresse och är motiverad enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Bedömningen grundas på antalet föreslagna bostäder i den fördjupade Miljökonsekvensbeskrivningen inför samråd översiktsplanen i förhållande till det angivna bostadsbehovet i Under framtagandet av planförslaget inför samråd hölls regelbundna kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026, samt på avstämningar med konsulten Calluna AB som tog fram genomförda utredningar av alternativa lokaliseringar i och omkring miljökonsekvensbeskrivningen. Råd och inspel från konsulten påverkade tätorten. Det finns även en önskan från kommunens sida om att kunna bland annat tillgodose en nutida och framtida efterfrågan på varierande boendeformer. Bedömningen utgår även ifrån planeringsprinciperna och • arbetet med att värdera och prioritera mellan olika alternativa utvecklingsstrategin i Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040, antagen av utbyggnadsområden kommunfullmäktige 2022. • att riktlinjer tillkom som handlade om bland annat vattenstatus, klimatanpassning och hållbart byggande Utifrån ovanstående resonemang föreslogs till samrådet • att en jordbruksmarksutredning togs fram som underlag för bostadsbebyggelse på jordbruksmark inom tre olika områden i den beslut och bedömningar. fördjupade översiktsplanen. Vad gäller vilken jordbruksmark som tas i anspråk gör kommunen bedömningen att konsekvenserna för I samrådsversionen av miljökonsekvensbeskrivningen bedömdes jordbruksmarken blir som minst vid exploatering i planområdets östra planförslaget ha en positiv konsekvens för samtliga undersökta delar, samt delvis i de norra delarna. Det beror på att jordbruksmarken miljöaspekter, med undantag för resurshushållning av jordbruksmark. Där där består av små och splittrade jordbruksenheter. ansågs planförslaget ha en måttligt negativ konsekvens eftersom jordbruksmark togs i anspråk. Även om de jordbruksenheter som Samråd föreslogs för exploatering redan idag är små och splittrade är bevarandet av jordbruksmark ett nationellt intresse vilket avspeglas i Samrådet hölls mellan 17 juni och 15 september 2024. Under den tiden konsekvensbedömningen. bjöd kommunen in till dialog om planförslaget på Sjöbo marknad och till ett öppet dialogmöte på Sjöbo bibliotek. Planförslaget fanns tillgängligt i Kommunens bedömning av exploatering av fysisk form på kommunhuset, samt i fysisk och digital form på Sjöbo jordbruksmark bibliotek. På biblioteket fanns möjligheter att lämna synpunkter i en Med jordbruksmarksutredningen som underlag gjorde kommunen inför brevlåda. Information om planen fanns på biblioteken i Vollsjö, Lövestad samrådet den sammantagna bedömningen att den föreslagna och Blentarp. Planförslaget föredrogs för politiker både på ett öppet möte 14 och i de olika nämnderna. De kommunala bolagen informerades också. I • trafiklösningar – förslag om att förbättra avfarterna från väg 11, anslutning till den digitala versionen av planförslaget på hemsidan fanns bland annat vid Sjöborondellen, för att skapa ett bättre en möjlighet att lämna synpunkter i en digital tyck till-funktion. trafikflöde. Information om samrådet kungjordes i den lokala tidningen och förslaget Inkomna synpunkter från myndigheter, organisationer, kommunala skickades på remiss till berörda myndigheter, kommunala nämnder, instanser och privatpersoner berörde främst: föreningar och organisationer. Kommunen träffade också ungdomsrådet och tillgänglighetsrådet för att informera om planförslaget. • exploatering av jordbruksmark – behov av tydligare motivering, stor hänsyn till befintliga lantbruksverksamheter samt tidig dialog Under samrådstiden inkom 23 yttranden via e-post, och ytterligare 43 med berörda aktörer yttranden via den digitala tyck till-funktionen. Två aktörer meddelade i • utvecklad kollektivtrafik – förslag på förändrade linjedragningar, sina yttranden att de avstod från att lämna synpunkter om planförslaget. frågor om vad som anses kollektivtrafiknära samt synpunkter på flytt av hållplatsläge i västra Sjöbo Inkomna synpunkter • järnvägsreservat – frågor om innebörden av kommunens Inkomna yttranden i den digitala tyck till-funktionen berörde främst: ställningstagande • allmän platsmark – farhågor om att förtätning kan få negativa • marknadsplatsen – ett stort antal synpunkter berörde bevarandet konsekvenser för barn och unga genom att allmän platsmark av marknadsplatsen, med önskemål om att utveckla platsen som försvinner en grön och rekreativ mötes- och aktivitetsplats istället för att • barnperspektiv – önskemål om ett tydligare barnperspektiv i bebygga den planförslaget • aktiviteter och mötesplatser – önskemål om fler grönområden, • grön infrastruktur – önskemål om tydligare resonemang och aktivitetsytor och sociala mötesplatser underlag i planen • föreningslivet – behov av att värna föreningslivet genom att • gång- och cykelvägar – önskemål om fler åtgärder för att öka säkerställa tillgång till viktiga markområden tillgängligheten för gång- och cykeltrafik i tätorten • parkering och tillgänglighet – önskemål om förbättrade • klimatanpassning – frågor och önskemål om förtydliganden och parkeringsmöjligheter vid busstationen och i anslutning till butiker tillägg av åtgärdsförslag • kollektivtrafik och cykelvägar – önskemål om förbättrade • dagvatten – behov av tydligare information om förbindelser mellan byarna samt utbyggnad av cykelvägnätet ställningstaganden kring dagvattenhantering 15 • genomförbarhet – frågor om planförslagets påverkan på • mobilitet – förslag om att bygga ett mobilitetshus vid kommunens ekonomi vid genomförande busstationen och förbättra både cykelvägar och kollektivtrafikens • idrottsplatsen – förslag om att flytta idrottsplatsen och i stället täckning möjliggöra bostadsbebyggelse på platsen • mötesplatser – förslag om att utveckla marknadsplatsen för • centrumutveckling – önskemål om åtgärder som främjar ett mer aktiviteter och grönska samt skapa ett mer levande centrum med levande centrum caféer och sittplatser • alternativa utbyggnadsområden – förslag på andra platser för • miljö – förslag om att satsa på att utveckla Kärleksstigen samt bebyggelseutveckling använda grönstruktur för att hantera skyfall och skapa skugga. • generella förbättringsförslag – förslag på revideringar och tillägg Bearbetning inför granskning gällande bland annat renhållning, vatten och avlopp samt offentlig utemiljö. Nedan följer en sammanställning av de huvudsakliga förändringar och förtydliganden som gjordes i planförslaget inför granskningen. Länsstyrelsen Skåne lyfte behovet av förtydliganden och tillägg i planen Förändringarna baseras på inkomna synpunkter, kompletterande om bland annat: utredningar samt kommunens samlade bedömning utifrån planens övergripande mål och planeringsförutsättningar. Den fullständiga • riksintressen redovisningen av synpunkter och kommunens svar finns i • vattenstatus samrådsredogörelsen. • hälsa och säkerhet • beredskap Generella förändringar i planförslaget bestod bland annat av: • elförsörjning och elektronisk kommunikation • nya, utvecklade eller förtydligade riktlinjer inom kritiska • behov av bostäder och nya markanspråk. frågeställningar såsom riksintresseanspråk, dagvattenhantering, Workshop med politiker trygghet, energiförsörjning och klimatanpassning • vägledning inom hela planområdet i form av nya riktlinjer för Mellan samrådet och granskningen hölls ytterligare en workshop med samtliga ytor i mark- och vattenanvändningskartan politiker. På den diskuterades bland annat följande: • ett stärkt barnperspektiv • markanvändning – förslag om att bevara marknadsplatsen • ett stärkt genomförandeperspektiv obebyggd och prioritera förtätning samt skydd av värdefull • förslag att två befintliga detaljplaner inom planområdet behöver jordbruksmark. ses över på grund av klimatanpassnings- eller miljöskäl 16 • en utvecklad konsekvensbedömning av planförslaget • Det föreslagna området för ett nytt mobilitetshus får en • nya eller förtydligade riktlinjer om utvecklingen av Sjöbo centrum, förändrad geografisk avgränsning för att kunna samspela med inklusive en generell målbild och kartläggning av viktiga stråk. järnvägsreservatet. Totalt medger granskningsförslaget cirka 630 bostäder och ytterligare Förändringar i mark- och vattenanvändningskartan: cirka 50 bostäder inom utblicksområde, till skillnad från samrådsförslaget • Utbyggnadsområdet Marknadstorget utgår och blir i stället ett som föreslog cirka 650 bostäder och ytterligare cirka 100 bostäder inom utblicksområde, det vill säga ett område som eventuellt kan bli utblicksområde. I detta räknas inte in planerade områden för LSS- aktuellt för bostäder på längre sikt, efter år 2050. bostäder. • Tofta, som tidigare var ett utblicksområde, blir I vissa frågor har kommunen efter en samlad avvägning valt att i huvudsak utbyggnadsområde för bostäder. Detta baseras främst på en behålla planförslagets inriktning, även om synpunkter har framförts under slutförd utredning om markföroreningar som visar att området samrådet. Detta gäller bland annat följande planeringsfrågor: kan saneras. Eftersom området ligger inom vattenskyddsområde minskas antalet föreslagna bostäder från 100 till 50. • Påverkan på natur- och friluftsintressen – Kommunen behåller • Utbyggnadsområdet Tofta trädgård utökas något, men antalet utbyggnadsområdet Tofta och utvecklingen vid Sjöbo Ora trots föreslagna bostäder kvarstår vilket skapar en glesare synpunkter om eventuell påverkan på riksintressen. bebyggelsestruktur. Syftet utglesningen är att området ligger • Översvämningsrisk och klimatanpassning – Vissa åtgärder från inom vattenskyddsområde. skyfallsutredningen bedöms vara för detaljerade för • Stapelgränd blir utbyggnadsområde för LSS-bostäder istället för översiktsplanen, men övergripande riktlinjer och vanliga bostäder. klimatanpassningsområden har lagts till. • Sambagatan tillkommer som nytt utbyggnadsområde för LSS- • Exploatering av jordbruksmark – Kommunen bedömer att bostäder. föreslagen utbyggnad är motiverad utifrån bostadsbehovet fram • Ett nytt utbyggnadsområde tillkommer öster om till 2050 och behovet av varierade bostadstyper. avloppsreningsverket för att kunna utveckla anläggningen i • Prioritering av utbyggnadsområden – Någon prioriteringsordning framtiden. anges inte eftersom marken i stor utsträckning är privatägd. • Ollonborren 25 tillkommer som ett nytt utbyggnadsområde, för • Grön infrastruktur och habitatnätverk – Fokus ligger på att minska centrumfunktioner såsom kontor, handel och eventuellt bostäder barriärer och stärka befintliga grönstråk snarare än att ta fram om det anses lämpligt i detaljplaneskedet. ytterligare kartbaserade analyser. 17 • Allmän platsmark vid förtätning – Viss förlust kan uppstå i Kommunens bedömning av exploatering av samband med enstaka utbyggnadsområden på kommunal mark, jordbruksmark men planen föreslår samtidigt utveckling av nya och befintliga Inför granskningen uppdaterades även jordbruksmarksutredningen för att grönområden. återspegla ändringarna i planförslaget. Kommunens bedömning av • Kollektivtrafik och trafikfrågor – Mer detaljerade åtgärder exploatering av jordbruksmark var inför granskningen densamma som hanteras inte inom ramen för den fördjupade översiktsplanen inför samrådet. Att utblicksområdet Tofta på jordbruksmark hade ändrats utan kräver dialog med exempelvis Skånetrafiken och från ett utblicksområde till ett utbyggnadsområde ändrade inte Trafikverket. kommunens bedömning. Det beror på att det totala antalet föreslagna • Lokalisering av idrottsplatsen – Kommunen bedömer att bostäder i planförslaget minskade något mellan samråd och granskning, utveckling i befintligt läge är mest resurseffektivt och bäst lämpat trots ovan nämnda ändring. Därmed låg antalet fortfarande inom ramen utifrån miljöaspekter och geotekniska förutsättningar. för det aktuella bostadsbehovet och ansågs fortsatt vara ett väsentligt • Gång- och cykelförbindelser – Nya kopplingar föreslås, men vissa samhällsintresse. Vad gäller vilken jordbruksmark som tas i anspråk gjorde åtgärder ligger utanför kommunens rådighet eller planens kommunen fortsatt bedömningen att konsekvenserna för detaljeringsnivå. jordbruksmarken blir som minst vid exploatering i planområdets östra • Övriga synpunkter – Exempelvis parkeringsfrågor, delar, samt delvis i de norra delarna. Det beror på att jordbruksmarken centrumutveckling, mötesplatser och specifika trafiklösningar där består av små och splittrade jordbruksenheter. Bedömningen baseras hanteras i andra processer eller i senare planeringsskeden. på informationen i jordbruksmarksutredningen. Miljökonsekvensbeskrivningen inför granskning Granskning Inför granskningen uppdaterades miljökonsekvensbeskrivningen för att återspegla förändringarna i planförslaget. Dialogen kring arbetet mellan Granskningen pågick mellan 13 juni och 14 september 2025. Under den miljökonsulten Calluna AB och kommunen resulterade i vissa justeringar tiden fanns planförslaget tillgängligt i fysisk form på kommunhuset, samt i fysisk och digital form på Sjöbo bibliotek. Alla kommunens politiker bjöds av planförslaget, bland annat en förtydligad riktlinje om att nya utbyggnadsområden ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. in till ett informationsmöte om planförslaget. I anslutning till den digitala De övergripande bedömningarna om planens konsekvenser för de versionen av planförslaget på hemsidan fanns en möjlighet att lämna synpunkter i en digital tyck till-funktion. undersökta miljöaspekterna ändrades inte mellan samråd och granskning. 18 Information om granskningen kungjordes i den lokala tidningen och • barnperspektiv – önskemål om ytterligare stärkt barnperspektiv, förslaget skickades på remiss till berörda myndigheter, kommunala särskilt vad gäller tillgängliggörande av planförslaget, nämnder, föreningar och organisationer. genomförande av planens intentioner och konsekvensbedömning. Under granskningstiden inkom 20 yttranden via e-post, och ytterligare ett Länsstyrelsen Skåne lyfte följande: via kommunens digitala tyck till-funktion. Två aktörer meddelade i sina yttranden att de avstår från att lämna synpunkter om planförslaget. • riksintresseanspråk för naturvård samt för friluftslivet (3 kap. 6 § MB) Inkomna synpunkter • vikten av att följa upp miljökvalitetsnormer för vatten i Inkomna synpunkter från myndigheter, organisationer, kommunala kommande detaljplanering instanser och privatpersoner berörde främst: • vikten av att följa upp närhet till avloppsreningsverket vad gäller den pågående detaljplanen för Sjöbo väst. • mark för bostäder och handel – önskemål om utökade eller nya områden för bostads- och handelsändamål Länsstyrelsens granskningsyttrande har lyfts in i planen i anslutning till de • företagarperspektiv och dialog – önskemål om ett stärkt rubriker som det berör. företagarperspektiv, samt synpunkter på riktlinjer och bristande Bearbetning inför antagande dialog • generella förbättringsförslag – förslag på revideringar och tillägg i Nedan följer en sammanställning av de huvudsakliga förändringar och planen avseende renhållning, vatten och avlopp samt offentlig förtydliganden som gjorts i planförslaget inför antagandet. utemiljö Förändringarna baseras på inkomna synpunkter samt kommunens samlade bedömning utifrån planens övergripande mål och • demensperspektiv – önskemål om ett stärkt perspektiv gällande planeringsförutsättningar. Den fullständiga redovisningen av synpunkter demenssjukdomar och kommunens svar finns i granskningsutlåtandet. • föreningslivet – behov av att värna föreningslivet genom att säkerställa tillgång till viktiga markområden Generella förändringar i planförslaget: • bevarande av marknadsplatsen – synpunkt om att marknadsplatsen inte ska bebyggas, inte heller efter 2050 • nya, ändrade eller förtydligade riktlinjer inom kritiska • kommunikation av planarbetet – synpunkter om bristande frågeställningar såsom dagvattenhantering, trygghet och information och kommunikation av arbetet 19 säkerhet, anslutning till kommunalt vatten och avlopp, Totalt medger antagandeförslaget cirka 630 bostäder, till skillnad från klimatanpassning och trafikmiljöer granskningsförslaget som föreslog cirka 630 bostäder och ytterligare cirka • förtydligad information om hur medborgardialogen, inklusive 50 bostäder inom utblicksområde. I detta räknas inte in planerade dialogerna med barn, har genomförts och hur synpunkterna har områden för LSS-bostäder. använts i översiktsplanen I vissa frågor har kommunen efter en samlad avvägning valt att i huvudsak • ett stärkt företagsperspektiv behålla planförslagets inriktning, även om synpunkter har framförts under • ett stärkt genomförandeperspektiv, formuleringar och innehåll granskningen. Detta gäller bland annat följande planeringsfrågor: ligger dock fortfarande på en övergripande nivå • förtydligande om att ny bebyggelse i flera utbyggnadsområden • Natur- och friluftsintressen – Bedömningarna om påverkan på inte bara avser bostäder, utan även kan omfatta verksamheter, riksintressen för naturvård och friluftsliv har justerats till kontor och handel (så kallat centrumändamål) antagandet, men inga markanspråk eller riktlinjer har ändrats. • förtydligande om att privatägda utbyggnadsområden utvecklas på Kommunens bedömning är att planen är förenlig med initiativ av fastighetsägarna riksintressena, förutsatt att utredningar görs för att säkerställa att • Länsstyrelsens granskningsutlåtande har lagts in på relevanta riksintressenas värden bevaras vid kommande planering, platser i planen byggnation eller annan utveckling. • något justerad bedömning av hur utbyggnadsområdet Sjöbo väst • Påverkan på infrastruktur – Utredningar av teknisk infrastruktur kan påverka framtida möjligheter att bygga ut sker i senare skeden, till exempel i detaljplaneskedet eller via avloppsreningsverket. planprogram eller genomförandestrategi om flera områden Förändringar i mark- och vattenanvändningskartan: påverkas. • Nya markområden för bostads- och handelsändamål – • ändrad riktlinje för Sandbäcks industriområde Kommunen bedömer att föreslaget antal bostäder i planen är • utvecklad riktlinje för klimatanpassningsområden tillräckligt för att uppfylla målet i kommunens riktlinjer för • ändrade ytor för pågående detaljplan i Sandbäcks bostadsförsörjning. Det är även väl sent i processen att göra industriområdet, från skola till företagsområde, för att bättre ändringar i mark- och vattenanvändningskartan eftersom planen återspegla de olika markanvändningar som prövas i planen har passerat granskning. Ändringarna riskerar också att påverka • ändrad användning för utblicksområdet Marknadstorget från närliggande riksintresseområden. På motsvarande sätt bedömer bostäder till centrum, för att ge utrymme för flera framtida kommunen att tillgängliga ytor för nyetablering av handel inom utvecklingsalternativ, såsom bebyggelse, torg eller rekreation. 20 planområdet är tillräckliga till 2050. Det är även möjligt att pröva Kommunens bedömning av exploatering av om gällande detaljplaner kan ändras för att bättre motsvara jordbruksmark dagens förutsättningar. Kommunens bedömning av exploatering av jordbruksmark är densamma • Barnperspektivet – Kommunen framhåller att barnperspektivet inför antagandet som inför granskningen eftersom inga förändringar har ska beaktas vid genomförande av översiktsplanen och med hjälp gjorts i mark- och vattenanvändningskartan eller i antalet föreslagna av barnkonsekvensanalyser vilket också nämns i planens generella bostäder, med undantag för att 50 föreslagna bostäder i utblicksområde riktlinjer. I konsekvensbedömningen för varje utbyggnadsområde Marknadsplatsen har tagits bort. Det sistnämnda beror på att finns en kategori om sociala perspektiv, där kommunen bedömer utblicksområde Marknadsplatsen föreslås för centrumändamål efter 2050 att barnperspektivet ingår. istället för bostäder. Av samma anledning har jordbruksmarksutredningen • Demensperspektivet – Personer med demenssjukdom nämns inte justerats vad gäller föreslaget antal bostäder i planförslaget. I övrigt har särskilt, men kommunen bedömer att perspektivet beaktas på en ingenting ändrats i utredningen mellan granskningen och antagandet. översiktlig nivå genom planens vård- och tillgänglighetsperspektiv. Efter granskningen har mindre justeringar gjorts för att tydligare lyfta tillgänglighetsperspektivet. Skäl att anta planen Övrig information: Långsiktigt behov av bostäder och • Synpunkter om dialog och kommunikation – Kommunen tar till sig samhällsservice kritik om bristande dialog och kommunikation under planprocessen, med företagare och medborgare (inklusive barn Planen möjliggör totalt cirka 1430–1630 nya bostäder till 2050, vilket och unga), och planerar förbättringar inför kommande processer. ligger inom kommunens bedömning av lämpligt bostadsutbud och täcker behovet på ett realistiskt sätt. Nollalternativet saknar tillräcklig planberedskap för att möta det framtida bostadsbehovet (endast 800– Miljökonsekvensbeskrivningen inför antagande 1000 bostäder planerade). Inför planens antagande uppdaterades miljökonsekvensbeskrivningen för att återspegla förändringarna i planförslaget. De övergripande Planen visar tydliga riktlinjer för både tätortsutveckling och slutsatserna om planens konsekvenser för de undersökta miljöaspekterna landsbygdsnära bostäder, vilket skapar variation i boendeformer. var desamma som inför granskningen. 21 Strategisk och samlad vägledning för splittrade jordbruksenheter. Bedömningen baseras på information i lokaliseringsutredningen. utveckling Utifrån ovanstående resonemang föreslås bostadsbebyggelse på Planen ger övergripande strategier och riktlinjer som knyter samman jordbruksmark på tre olika områden i den fördjupade översiktsplanen, i mark- och vattenanvändning, grönstruktur, trafik och social infrastruktur. planområdets östra och norra delar. Nollalternativet saknar sådan vägledning, vilket kan leda till en osammanhängande och miljömässigt riskfylld utveckling. Lokaliseringsutredningar, jordbruksmarksutredning, buller-, värme- och Mer effektiv och hållbar markanvändning skyfallskartering har säkerställt att utbyggnadsområden valts med minsta möjliga negativa påverkan. I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms planens påverkan på Alternativa utbyggnadsområden, inklusive alternativ lokalisering av resurshushållning av jordbruksmark som måttligt negativ. En idrottsplats, har systematiskt bedömts och prioriterats bort för att jordbruksmarksutredning har tagits fram som ligger till grund för minimera påverkan på till exempel: kommunens bedömning av den föreslagna exploateringen av jordbruksmark. • jordbruksmark • habitatnätverk och grönområden Kommunens sammantagna bedömning är att den föreslagna • möjligheter till klimatsäkring markanvändningen på jordbruksmark utgör ett väsentligt • befintliga verksamheter. samhällsintresse och är motiverad enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Bedömningen grundas på antalet föreslagna bostäder i den fördjupade Alternativa utbyggnadsområden har även prioriterats bort på grund av till översiktsplanen i förhållande till det angivna bostadsbehovet i exempel ökad risk för bilberoende, avsaknad av befintlig infrastruktur och kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026, samt på påverkan från buller. Ett alternativt utbyggnadsområde, genomförda utredningar av alternativa lokaliseringar i och omkring Marknadsplatsen, har valts bort eftersom det framkom i samrådet att det tätorten. Det finns även en önskan om att kunna tillgodose en nutida och är en viktig plats för Sjöbo-borna. framtida efterfrågan på varierande boendeformer. Nollalternativet ger inte vägledning för att optimera markanvändning och Vad gäller vilken jordbruksmark som föreslås att tas i anspråk, gör kan leda till större miljöpåverkan vid oplanerad utveckling. kommunen bedömningen att konsekvenserna för jordbruksmarken blir som minst vid exploatering i planområdets östra delar, samt delvis i de norra delarna. Det beror på att jordbruksmarken där består av små och 22 Miljöanpassad och mer klimatsäker Planerade åtgärder för uppföljning utveckling och övervakning Planen tar hänsyn till klimatanpassning, dagvattenhantering och miljökvalitetsnormer för vatten. Nollalternativet riskerar att vattenmiljön När en plan eller ett program som omfattas av kravet på en strategisk försämras och att klimatmål inte nås. miljöbedömning har antagits ska den beslutande kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen Inspel från miljökonsekvensbeskrivningen har integrerats i planens faktiskt medför. Detta ska göras för att kommunen tidigt ska få kännedom riktlinjer. I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms planen kunna få en om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte har identifierats så positiv konsekvensens för alla undersökta miljöaspekter utom att lämpliga avhjälpande åtgärder kan vidtas (6 kap. 19 § miljöbalken). resurshushållning med jordbruksmark. Konsekvensen för det bedöms bli måttligt negativ, se ovan. Vidare ska, enligt 6 kap. 11 § miljöbalken, en miljökonsekvensbeskrivning bland annat innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för Integrering av medborgardialog och uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som barnperspektiv genomförandet av planen eller programmet medför. Följande aspekter nämns i miljökonsekvensbeskrivningen: Resultat från dialoger med medborgare samt barn och unga har omsatts i • påverkan på yt- och grundvattenförekomster (MKN) konkreta fokusområden och riktlinjer. Planen stärker möjligheterna för • hur mycket jordbruksmark som tas i anspråk social hållbarhet och kvalitet i offentliga miljöer. • klimat/transporter (nyttjande av kollektivtrafik och gång- och Hänsyn till kultur, identitet och rekreation cykelbanor) • klimatkalkyl (andel grön-blå-ytor/kolsänkor). Planen bevarar och utvecklar kulturmiljöer, identitetsskapande platser och grönområden. Nyttjandet av gång- och cykelbanor kan vara svårt att följa upp i praktiken, eftersom sådana mätningar sällan genomförs i Sjöbo. Följande parametrar kan också användas för att följa upp de frågor som har undersökts i miljökonsekvensbeskrivningen: • krontäckningsgrad inom planområdet eller tätorten 23 • andel nya detaljplaner innehållande dokumenterade klimatanpassningsåtgärder • andel personer med dricksvatten från skyddade kommunala dricksvattentäkter • åtgärder för dagvattenhantering inom nya detaljplaner • nytillkomna åtgärder för dagvattenhantering på allmän platsmark • antal meter ny gång- och cykelväg som har byggts • förändring av trafikmängder genom jämförelse av trafikmätningar. Den fördjupade översiktsplanen följs upp vart fjärde år i samband med att kommunens planeringsstrategi tas fram. Uppföljning av vattenkvalitet genomförs även inom ramen för Vattenmyndighetens arbete. Avrapportering sker regelbundet till Vattenmyndigheten och i verksamhetsberättelser från vattenråden. Ett antal miljöaspekter följs även upp årligen inom ramen för Hållbart Sjöbo 2034. För att säkerställa en utveckling i enlighet med planen är det viktigt att riktlinjerna efterföljs i den efterföljande planeringen och lovgivningen. I samband med att planen följs upp bör det genomföras en kvalitativ undersökning, där handläggare och andra medarbetare får beskriva hur planen används och hur väl riktlinjerna och underlagen i den fungerar. 24 Referenser Sjöbo kommun (2026). Övergripande lokaliseringsutredning inför beslut om föreslagen exploatering av jordbruksmark. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Eriksson, A. (2026). Miljökonsekvensbeskrivning FÖP Sjöbo tätort. Calluna AB. Tillgänglig som bilaga till den fördjupade översiktsplanen. Sjöbo kommun (2026). Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 – Antagandehandling. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Sjöbo kommun (2026). Granskningsutlåtande för Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050. Tillgänglig som bilaga till den fördjupade översiktsplanen. Sjöbo kommun (2023). Medborgardialog inför framtagandet av en ny fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Sjöbo kommun (2022). Hållbart Sjöbo 2034. Tillgänglig: https://www.sjobo.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard/miljo-och- hallbarhet.html [2025-03-31]. Sjöbo kommun (2022). Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026. Tillgänglig: https://www.sjobo.se/download/18.7d08bf0e19a7bc000d428d41/17641 55234758/Riktlinjer%20f%C3%B6r%20bostadsf%C3%B6rs%C3%B6rjning% 20-%20revKF.pdf [2026-01-05]. Sjöbo kommun (2025). Samrådsredogörelse för Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050. Tillgänglig som bilaga till den fördjupade översiktsplanen. 25 Granskningsutlåtande För Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Antaget av kommunfullmäktige i Sjöbo kommun xxxx-xx-xx Om granskningen ......................................................................................... 1 Yttranden ..................................................................................................... 1 Länsstyrelsen Skåne ................................................................................. 1 Region Skåne ........................................................................................... 4 Räddningstjänsten SÖRF .......................................................................... 4 Sjöbo församling ...................................................................................... 4 Kommunala instanser .............................................................................. 5 Föreningar, organisationer och företag ................................................. 12 Privatpersoner ....................................................................................... 19 Om granskningen Yttranden Granskningen pågick mellan 13 juni och 14 september 2025. Under den Länsstyrelsen Skåne tiden fanns planförslaget tillgängligt i fysisk form på kommunhuset, samt i fysisk och digital form på Sjöbo bibliotek. Planförslaget fördrogs för Redogörelse av ärendet politiker på ett öppet möte. I anslutning till den digitala versionen av Sjöbo kommun har skickat Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050, planförslaget på hemsidan fanns en möjlighet att lämna synpunkter i en till Länsstyrelsen för granskning enligt 3 kap. 7 § plan- och bygglagen (SFS digital tyck till-funktion. 2010:900, här hänvisad till som PBL). Planen utgör en ändring av Information om granskningen kungjordes i den lokala tidningen och kommunens översiktsplan och ska ersätta fördjupningen av förslaget skickades på remiss till berörda myndigheter, kommunala översiktsplanen för Sjöbo tätort från 2013. Planen ersätter även delar av nämnder, föreningar och organisationer. Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 (antagen 2022), då den nu aktuella planen omfattar en större geografisk yta än fördjupningen från 2013. Under granskningstiden inkom 20 yttranden via e-post, och ytterligare ett Kommunen anger att syftet med planen är att visa hur tätorten ska via kommunens digitala Tyck till-funktion, som varit öppet under hela utvecklas fram till 2050. granskningsperioden i samband med planförslaget. I detta yttrande förkortas planförslaget till ÄÖP Sjöbo. Följande aktörer har meddelat i sina yttranden att de avstår från att lämna Aktuella lagrum synpunkter om planförslaget: Under granskningstiden ska länsstyrelsen enligt 3 kap. 16 § PBL avge ett • Lantmäteriet granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om: • Lunds kommun • förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. Dessa aktörers yttranden redovisas därför inte i detta miljöbalken granskningsutlåtande. • förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5. kap miljöbalken inte följs, • redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 h § första stycket miljöbalken, • sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden riksintressenas syfte. Länsstyrelsen menar att det är en god utgångspunkt. som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett Däremot instämmer inte Länsstyrelsen i kommunens bedömning att lämpligt sätt, och planförslaget sammantaget bedöms påverka riksintressena för naturvård • en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med och friluftsliv positivt. Länsstyrelsen menar att det utifrån det underlag hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för och den vägledning som redovisas i planförslaget inte går att göra den olyckor, översvämning eller erosion bedömningen fullt ut. Av ÄÖP Sjöbo framgår det t.ex. att naturvärdesinventering kommer att krävas vid efterföljande Detta granskningsyttrande ska i enlighet med bestämmelserna i PBL detaljplanering, samt att vid detaljplanering av utbyggnadsområde Tofta redovisas tillsammans med den antagna översiktsplanen. Om trädgård måste påverkan på riksintresseanspråk för naturvård utredas länsstyrelsen inte har godtagit översiktsplanen i en viss del, ska detta noga. Länsstyrelsen vill i sammanhanget också upplysa om att anmärkas i översiktsplanen. kompensationsåtgärder inte kan vägas in i bedömningen av (eventuell) Länsstyrelsens samlade bedömning skada på riksintresset vid efterföljande detaljplanering. Länsstyrelsen konstaterar att kommunen gjort ett gediget Länsstyrelsen menar att påverkan på riksintresseanspråk för naturvård utredningsarbete som grund för avvägningar och utformning av Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden NRO 12075 kvarstår att planförslaget. Länsstyrelsen menar att ÄÖP Sjöbo i flera fall har synliggjort hantera vid utveckling av utvecklingsområde Sjöbo Ora (grönområde, sådana frågor som kräver särskild hänsyn och fördjupade studier i utvecklad användning) samt för utbyggnadsområde Tofta trädgård. I efterföljande planering och prövningar. De frågor som särskilt kvarstår efterföljande detaljplanering behöver kommunen i sin bedömning ta tydlig utifrån Länsstyrelsens bevakningsgrunder framgår nedan under rubriken utgångspunkt i värdebeskrivningen, för att identifiera var värdena finns i Länsstyrelsens synpunkter. förhållande till planområdet och hur föreslagen utveckling påverkar värdena. Länsstyrelsen tar i detta yttrande inte ställning till utblicksområde efter 2050, dvs område som är tänkt att utredas på längre sikt än vad ÄÖP Länsstyrelsen menar att påverkan på riksintresseanspråk för friluftslivet Sjöbo anger. FM 12 Fyledalen behöver följas upp vid utveckling av utvecklingsområde Sjöbo Ora (grönområde, utvecklad användning), för att säkerställa att Länsstyrelsens synpunkter enligt 3 kap. 16 § PBL riksintressets värden inte påverkas negativt. Länsstyrelsen menar att det Riksintresseanspråk för naturvård samt för friluftslivet (3 kap. 6 § MB) är bra att kommunen tydliggjort sin syn på att det utpekade området Som övergripande riktlinje anger ÄÖP Sjöbo bl.a. att inom eller i utgör den del av Oran som fortsatt bör vara mest aktiv, i syfte att bibehålla anslutning till riksintresse för friluftsliv och naturvård ska nya byggnader, den tystare karaktären i området söder om väg 11. andra anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp vara förenliga med 2 Miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen i mark- och Länsstyrelsen bedömer att planförslaget redovisar påverkan och åtgärder vattenanvändningskartan avsatt ytor för att tydliggöra område för framtida med en detaljeringsgrad som är rimlig för översiktlig planering. tänkbar utveckling av reningsverket. Förutsättningarna är därmed goda för att normerna ska kunna följas. I Remisshantering enskilda detaljplaner kommer kommunen behöva redovisa mer detaljerat Länsstyrelsen har i aktuellt ärende hört följande myndigheter. Observera hur miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. att detta granskningsyttrande endast tar upp frågor kopplade till Länsstyrelsen menar att i efterföljande detaljplanering i Länsstyrelsens prövningsgrunder enligt 3 kap. 16 § PBL. utbyggnadsområdena Tofta och Tofta trädgård, som ligger inom • Försvarsmakten – avstår vattenskyddsområde, blir det särskilt viktig att följa upp att föreslagen • Myndigheten för samhällsskydd och krisberedskap utbyggnad inte riskerar att påverka vattenförekomsten negativt, för att • Sveriges geotekniska institut långsiktigt säkra tillgången till dricksvatten. • Trafikverket Hälsa och säkerhet Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Kommunen tar med detta till Det framgår av ÄÖP Sjöbo att i samband med framtagande av detaljplan pågående och kommande detaljplaneprocesser. Synpunkterna beaktas för Sjöbo väst har ett flertal utredningar tagits fram gällande närheten till även i andra utvecklingsarbeten där de är relevanta. För tydlighetens skull avloppsreningsverket. Samt att utredningarna även tagit höjd för en har delar av ert yttrande förts in i den fördjupade översiktsplanen. Till framtida utveckling av reningsverket. Kommunen gör bedömningen att antagandet har kommunen justerat och förtydligat sina bedömningar av bebyggelseutvecklingen på Sjöbo väst inte påverkar avloppsreningsverkets planförslagets påverkan på riksintressen. Detta framgår i avsnittet framtida expansionsmöjligheter. För ytterligare information om området Konsekvenser. Däremot har inga markanspråk eller riktlinjer justerats. hänvisas till pågående detaljplaneprocess. Kommunen har justerat bedömningen i avsnittet Mark- och Länsstyrelsen konstaterar att detaljplaneärendet ännu inte varit på vattenanvändning gällande detaljplanen för Sjöbo väst och den eventuella granskning. I samrådet till detaljplanen1 och i samrådet till ÄÖP Sjöbo risken för påverkan på avloppsreningsverkets framtida utveckling. påminde Länsstyrelsen bl.a. om att påverkan från reningsverket inte enbart handlar om lukt och smittspridning, utan även andra riskfaktorer som t.ex. brand och explosionsrisk. Länsstyrelsen konstaterar att frågan kvarstår att hantera i pågående detaljplaneprocess. 3 Region Skåne par justeringar i den fördjupade översiktsplanen för att ytterligare stärka tillgänglighetsperspektivet. Utöver den översiktliga planeringen pågår flera Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för satsningar för att förbättra äldreomsorgen i kommunen, bland annat ett Sjöbo tätort, Sjöbo kommun, granskning arbete med digital hemtjänst. Region Skåne har tagit emot rubricerad granskningshandling för Räddningstjänsten SÖRF synpunkter. Den fördjupade översiktsplanens syfte är att visa hur tätorten SÖRF har inget att erinra gällande den tilltänkta fördjupade ska utvecklas fram till 2050. Planen ska vara vägledande och ett underlag översiktsplanen. för dialog mellan olika parter och aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Planen är ett viktigt verktyg i kommunens fortsatta arbete med Kommunens svar: Tack för ert yttrande! detaljplaner och bygglov. Sjöbo församling Region Skånes synpunkter Synpunkter enligt tidigare diskussioner gällande FÖP'en. Vill bara Sammantaget ställer sig Region Skåne positiv till planförslaget och hur säkerställa att de diskussioner vi hade med Samhällsbyggnadsnämndens kommunen valt att tillgodose de synpunkter som framfördes i samrådet. representanter tidigare är omhändertagna i FÖP'en. Granskningsförslaget stämmer väl överens med intentionerna i Regionplan för Skåne 2022-2040. Utöver i samrådet redan framförda synpunkter vill Se bifogad PPPT Region Skåne utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv särskilt belysa den * Gällande område A och B så ägs dessa idag av Sjöbo församling och är demografiska utvecklingen i Sjöbo tätort, där andelen äldre förväntas öka idag planerade som framtida begravningsplats. Område A skall fortsätta de kommande åren. Detta innebär utmaningar för samhällsplaneringen vara detta, dvs framtida begravningsplats. bland annat genom ökade krav på fysisk och digital tillgänglighet samt dimensionering av den offentliga servicen. * Område B sa vi OK till att göra om till tomtmark för framtida bebyggelse, efter önskemål från kommunen. Enheten för Regional planering samordnar Region Skånes handläggning av detta ärende. Beslut fattas med stöd av regionala utvecklingsnämndens * Samtidigt sades det då att om vi gick med på detta, dvs göra om område beslut 2023-02-1 7 § 19. B, skulle område C kunna få tas över av Sjöbo församling. Vi har nu haft diskussioner att eventuellt i framtiden göra om område C till en framtida Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Kommunen har planerat för ett "skogskyrkogård", är det möjligt med det som står i FÖP'en?. Stämmer ökat behov av äldrevård i framtiden, detta genom att avsätta en min beskrivning ovan, med det som finns i den föreslagna FÖP'en? utvecklingsyta för vårdboende vid Ängsgården. En ny detaljplan för Ängsgården håller på att tas fram. Efter granskningen har vi även gjort ett 4 Det är det vi önskar svar på. Kommunala instanser Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har inget att erinra över granskningshandlingen. Svar: Tack för ert yttrande! Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har tagit del av den fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort 2050. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att inte lämna några synpunkter på förslaget. Svar: Tack för ert yttrande! Familjenämnden Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Område A och C redovisas som Familjenämnden yttrade sig i fyra punkter över förslaget till fördjupad grönområden i den fördjupade översiktsplanen. Det är förenligt med en översiktsplan för Sjöbo tätort i samrådsförfarandet 2024-08-29 § 68. Tre av framtida begravningsplats. En detaljplan kommer dock troligen att punkterna som familjenämnden förde fram har förts in i behövas. Detta gäller särskilt område C, där det redan finns en gällande granskningshandlingarna för den fördjupade översiktsplanen i och med detaljplan. Område B redovisas inte längre för bostadsändamål i den att: fördjupade översiktsplanen. Beslut togs i den politiska styrgruppen före • Planen efter samrådet har fått ett förtydligat perspektiv om barn granskningen om att området söder om vägen kan användas för ett och unga. framtida förstärkt LSS-boende. Ett sådant boende kräver en lugn miljö. • Barnkonventionen lyfts nu fram under samtliga framtidsbilder. Därför bedöms det inte längre lämpligt att bygga radhus norr om vägen. • Ordet "fritidsgård" i riktlinjerna för Kvarteret Möllan har ändrats till "aktivitetslokal". Den fjärde punkten som familjenämnden förde fram i samrådet var farhågan att allmän platsmark skulle minska. Detta har besvarats på ett sådant sätt i samrådsyttrandet att familjenämnden kan anta att vikten av 5 allmän platsmark och grönytor för gemensamt nyttjande beaktas Samhällstjänster framgent. Renhållning 1. Befintlig textdel om avfall på sid 90 i pdf: ”Angående risk för den allmänna platsmarken är det tre av 1.1 Kretsloppsplanen utbyggnadsområdena i centrala Sjöbo som ligger på kommunal mark, • Kretsloppsplanen har varit på remiss sommaren 2025, och de två nämligen Västra Törnedal, Kvarteret Möllan samt delvis Linden. I Västra indikatorerna som nämns i FÖPen föreslås att tas bort i den Törnedal föreslås en utveckling av grönytan i anslutning till uppdaterade planen. utbyggnadsområdet vilket kan mildra förlusten av allmän platsmark. • Kommunens och kommunala bolags arbete med återbruk, Kvarteret Möllan föreslås bland annat kunna rikta sig till barn och unga återvinning och förebyggande av bygg- och rivningsavfall. som en utökad mötesplats (men det är ju något som permanent avgörs • Kommunens arbete med att integrera avfallshanteringen i först i detaljplaneskede). Vid utbyggnadsområde Linden riskerar viss staden genom sin fysiska planering. allmän platsmark försvinna, vilket är en negativ konsekvens av det Ny indikator som är lämplig att ha med: utbyggnadsområdet. I anslutning till området föreslås dock ett utvecklat • Kommunens arbete med att skapa förutsättningar för ökat grönstråk som sträcker sig längsmed den gamla banvallen, vilket bland återbruk i samhället genom sin fysiska planering. annat är tänkt att gynna barn och unga genom att skapa ökade möjligheter till aktiviteter och möten.” I övrigt föreslås årtalet ”2030” tas bort, eftersom Kretsloppsplanen föreslås gälla fram till 2027 i detta läge. Obs! Detta med anledning Familjenämnden har därmed inte några synpunkter på av att det nyligen lades fram en promemoria som bl a föreslog granskningsförslaget till fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050. avskaffande av obligatorisk avfallsplan (Kretsloppsplanen är vår Svar: Tack för ert yttrande! gemensamma avfallsplan). Om avskaffandet går igenom kommer troligtvis en nationell avfallsplan att tillsättas. Om den avskaffandet Tekniska nämnden inte går igenom lär Kretsloppsplanen förlängas till 2030 för att Allmänt sedan ersättas av en ny som troligtvis tas fram via samma Tekniska förvaltningen anser generellt att FÖP:en är välarbetad. Arbetet kommunsamarbete som idag. Men det är alltså inte fastställt ännu. med framtagandet har präglats av en inkluderande process där tekniska 1.2 Generellt om avfall på sid 90 förvaltningen fått möjlighet att delta och lämna synpunkter vid flera Ett separat dokument med förslag på formuleringar på beskrivning tillfällen. av det kommunala insamlingsansvaret har skickats vid sidan av Generellt bör dokumentet behöva ses över avseende stavfel samt stor detta yttrande. bokstav på namn. 6 2. Hänvisning till avfallsföreskrifterna bör läggas till - Det är bra att ni har formuleringen ”Planera den bebyggda miljön Det är viktigt att avfallshanteringen planeras för i tidigt skede för att för att underlätta för avfallsfordonens framkomlighet och krav på säkerställa en effektiv och säker avfallshantering. Sjöbo kommuns insamling.” i generella riktlinjer då detta är en grundförutsättning gällande föreskrifter för avfallshantering (Avfallsföreskrifter) för att avfallshantering ska kunna fungera. Kanske även lägga till reglerar förutsättningar för detta. T ex finns riktlinjer för vägbredd, ”planera miljörum enligt gällande anvisningar” eller liknande. Kan ju vägunderlag, utformning av avfallsutrymmen (miljörum) med mera vara bra i ”generella riktlinjer” att även här hänvisa till gällande för att underlätta samhällsplaneringen så att miljön i avfallsföreskrifter. Här finns info om hur ett miljörum bör vara avfallsutrymmena, framkomligheten för avfallsfordonen och övrig utformat, vägbredder etc. hantering av avfall blir så bra som möjligt för både 5. Mark & vattenanvändning kommuninvånare och utförare. - De mindre utbyggnadsområden ska kanske ha en extra infopunkt För tillfället är föreskrifterna på remiss för uppdatering och kan om att säkerställa framkomlighet för avfallshantering, tex Linden, komma att uppdateras fler gånger inom de närmaste åren pga Kvarteret Möllan. Och att säkerställa att man planerar för miljörum lagförändringar så att hänvisa generellt till ”gällande alternativt uppställningsplatser för kärl som är lättillgängliga för avfallsföreskrifter” är mest lämpligt. både boende och avfallsfordon. 3. Återvinningsstationer/lättillgängliga insamlingsplatser 6. Figurer 3 st ÅVSer finns inom FÖPen för Sjöbo; en på Marknadsplatsen, en - Figur 69 ser inte ut att vara korrekt gestaltad. Figur 69 benämner på Tegelgatan och en på Sandåkravägen vid hundrastgården. Två av hela det orangea området som ”Återvinningscentral”. dessa föreslås bli bostadsområden; Stenänga samt Kvarteret ”Avfallsanläggning” enligt den interaktiva kartan ser däremot Möllan. Om dessa platser föreslås bli bostadsmark kan det vara bra korrekt ut. att se till att det finns någon lämplig ersättningsplats i närområdet. 4. Generella riktlinjer 7 Vatten och Avlopp När det i text anges miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten, klargör i respektive fall om det avser MKN för ytvatten eller MKN för grundvatten. Synpunkter på Generella riktlinjer, om dagvattenhantering. • Då man hänvisar dagvattenfrågorna i respektive utbyggnadsområde till ett visst kapitel bör dagvattenfrågorna vara samlade på ett ställe så man hittar informationen man söker. I nuvarande utformning finns dagvatten både under avsnitten Klimatanpassning och Vattenstatus. • Vi anser att all information om hantering av ytligt rinnande vatten vid bostäder och byggande bör samlas på ett ställe; dvs Bild 1: Figur 69 som inte visar korrekt. både dagvatten inom och utom vattenskyddsområde, inom och utom verksamhetsområde för dagvatten, åtgärder för att skydda sig mot översvämning vid skyfall och vad som gäller vid dikningsföretag. Om informationen behålls under respektive avsnitt, samla punkterna om vatten så de ligger under varandra. • Det bör tydliggöras vad som gäller för dagvatten inom/utom verksamhetsområde för dagvatten respektive inom/utom vattenskyddsområde. VA-enheten anser att punkt 2 (minskad påverkan på ytvatten från reningsverk, pumpstationer, bräddpunkter) under Generella riktlinjer, Vattenstatus ska strykas. VA-enheten arbetar kontinuerligt med att minska påverkan på ytvattenrecipienten då det ingår i vårt tillstånd för Bild 2: ”Avfallsanläggning” enligt den interaktiva kartan som visar verksamheten och påverkan på recipienten rapporteras årligen till korrekt. tillsynsmyndighet. Det finns därför ingen anledning att detta ska anges i FÖP:en som riktlinje. Det finns dessutom andra aktörer, exempelvis 8 lantbruk, som har en större påverkan på ytvattenstatus än de kommunala avseende på MKN (DHI, 2023). (Avsnitt Vattenstatus) (Ange inte VA-anläggningarna. en teknisk lösning.) • Vid detaljplanearbete och vid exploatering ska det säkerställas att Förslag på ändring av befintliga punkter avseende dagvatten, flödesförhållandena för dikesföretag nedströms skyfall/klimatanpassning, dikningsföretag, vattenskyddsområden under exploateringsområdet inte förändras. Ett dikningsföretags styrelse Generella riktlinjer: måste kontaktas om nytt dagvatten planeras att släppas till • Utforma gemensamma parkeringsytor så att de kan infiltrera dikningsföretaget eller om flödesförhållandena i dikesföretaget dagvatten (utom i vattenskyddsområde) och bidra med kan komma att ändras vid exploatering. Dikningsföretaget har rätt ekosystemtjänster till området, samtidigt som tillgängligheten för att neka ytterligare anslutning och dikningsföretaget behöver rörelsehindrade bibehålls. (Avsnitt Klimatanpassning) troligen omprövas i domstol i samband med en utökning eller • Vid ny-, om- eller tillbyggnad inom ett båtnadsområde för större förändringar i förutsättningar. (Avsnitt Vattenstatus) dikningsföretag får byggnationen inte påverka avvattningen. […] . Förslag på ytterligare punkter avseende dagvatten, För de hårdgjorda ytor som anläggs krävs fördröjningsmagasin skyfall/klimatanpassning, dikningsföretag, vattenskyddsområden under fördröjning av dagvatten så att det vatten som avleds till […]. Generella riktlinjer: (Avsnitt Klimatanpassning) (Ange inte en teknisk lösning.) • Utred möjligheterna för vattenvårdande åtgärder och utvecklad • Vid detaljplanearbete och vid exploatering inom rekreation vid Grimstoftabäcken, i dialog med Kävlingeåns vattenskyddsområde ska risker för vattentäkten utredas. vattenråd. (Avsnitt Vattenstatus) (Vi bör inte peka ut en enskild (Tillgänglighet, säkerhet och skydd vid nybyggnation?) extern aktör som samarbetspartner) • För att undvika problem vid kraftiga regn, ta utgångspunkt i • Säkerställ rening av dagvatten från ny bebyggelse där det finns platsens förutsättningar vid nya byggnaders eller om- och behov och möjlighet. Vid ny bebyggelse ska kan dagvatten med tillbyggnaders placering på fastigheten. Undvik naturliga fördel renas genom öppna dagvattenlösningar svackdiken, eller lågpunkter om risk för översvämning finns. (Klimatanpassning?) motsvarande teknisk lösning, i tätbebyggda områden och genom • Beakta utformningen av entréer och fönster till bostäder och dammar där utrymme finns. Dagvattenlösningar för nya verksamheter. De ska om möjligt placeras och anpassas så att de detaljplaneområden, som ska avledas till kommunens ej riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. (Klimatanpassning?) dagvattenledningar, skall stämmas av med kommunens VA- • Vatten från hårdgjorda ytor bör om möjligt infiltreras (undantag, verksamhet. För förutsättningar och rekommendationer gällande se vattenskyddsområden) för att minska belastning både på dagvattenhantering inom planområdet, se utredningen dagvattenledningar och recipient. Där verksamhetsområde för Dagvattenpåverkan på Kävlingeån från Sjöbo tätort med dagvatten finns har fastighetsägare dock rätt att avleda allt 9 dagvatten till kommunens ledningar. Se även Vattenstatus. kostnader för kommunen om utbyggnad genomförs enligt (Klimatanpassning?) detaljplan. Om reningsverket inte får ett nytt tillstånd, kan hela • Beakta klimataspekten vid utformningen av offentliga rum så att reningsverket behöva flyttas. ytlig avrinning av dagvatten möjliggörs och möjliga platser för Utblicksområde Marknadstorget: översvämning identifieras och förbereds. (Offentlig utemiljö?) • Området ligger inte i vattenskyddsområde, men angränsar till det. • Beakta om de offentliga rummen kan utformas som multifunktionella ytor för att kunna hantera skyfallssituationer. Synpunkter avseende samtliga utbyggnadsområden: (Offentlig utemiljö?) • Under respektive utbyggnadsområde hänvisas till Generella riktlinjer för dagvattenhantering. Förvaltningen önskar en Utbyggnadsområde Avloppsreningsverket: direktlänk från dessa hänvisningar till aktuellt stycke där det går • På alla platser där detta utbyggnadsområde tas upp önskar VA- att läsa om dagvatten. enheten ändra från utveckling av avloppsverksamhet till • Under respektive utbyggnadsområde anges en teknisk lösning för utveckling av VA-verksamhet. VA-enheten vill eventuellt använda dagvattenhanteringen, slutsatser från en rapport genomförd av ytan även för annat användningsområde inom VA än just avlopp. DHI. Tekniska förvaltningen anser inte att utformningen av • VA-enheten önskar även utöka området till att omfatta även en dagvattenlösning ska anges som inriktning redan i FÖP:en. del av marken väster om Reningsverksvägen. Utformningen av lämpligaste dagvattenlösningen inom respektive Utbyggnadsområde Sambagatan: område behöver detaljstuderas i samband med • Området ligger i vattenskyddsområde vilket måste tas stor hänsyn detaljplanearbetet. Ange istället att öppen dagvattenlösning om till vid detaljplanearbetet. Vilken lösning för dagvattnet som är möjligt är att föredra, men att lösning utreds i detaljplan. Hänvisa lämpligast bör utredas vidare i detaljplaneskede. gärna till DHI-rapporten, antingen under respektive utbyggnadsområde eller under det förhoppningsvis samlade Utbyggnadsområde Sjöbo väst och under Planeringsförutsättningar kapitlet om dagvatten. Kommunalt VA: • Där det finns verksamhetsområde dagvatten har VA-enheten • Det anges att kommunen gör den samlade bedömningen att skyldighet att omhänderta dagvatten om fastighetsägaren önskar. bebyggelseutvecklingen i området inte påverkar Fastighetsägaren får gärna genomföra fördröjande och renande avloppsreningsverkets expansionsmöjligheter. VA-enheten är inte åtgärder för dagvattnet på sin fastighet, men troligen får inte om enig i denna bedömning och har flaggat upp, både till Tekniska kommunen ställa krav på det. Bör det då anges öppna förvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och dagvattenlösningar i FÖP:en där det finns verksamhetsområde kommunpolitiker, ett antal risker som kan medföra mycket stora dagvatten? Exempelvis i Kvarteret Möllan. 10 Under Planeringsförutsättningar, Miljö och klimat, Kommunalt VA säkerställa att intentionerna i den fördjupade översiktsplanen också kan realiseras i praktiken. • Texten om grundvattenförekomster och kommunalt vatten stämmer ej. Stäm av med VA-enheten så att texten blir rätt. Synpunkter gällande gata- och trafik: • I texten om verksamhetsområde dagvatten kan punkt 3 utgå då • Under rubriken ”koppling till globala, nationella och regionala den inte är aktuell för Sjöbo tätort. mål”, saknar vi de Transportpolitiska målen samt Nollvisionen. • Grimstoftabäcken är inte en dagvattenanläggning utan en • Vi saknar hänvisning till det politiskt antagna TRAST-dokumentet i recipient för dagvatten. den fördjupade översiktsplanen. Under Genomförande, Kommunalt VA kan det läggas till att • På sida 74 önskar vi annan formulering. Väg 11 och 13 passerar förutsättningarna för utbyggnad enligt FÖP:en inte bara påverkar ut- och inte genom Sjöbo tätort. Dessa vägar går runt Sjöbo tätort ombyggnader av ledningsnäten för vatten och avlopp, utan även kräver • På sid 20 under ”trafikmiljöer”, första punkten anser vi att kostsamma om- och utbyggnader på vattenverk, vattenreservoarer, idrottsplatser och liknande platser som alstrar yngre trafikanter avloppsreningsverk och pumpstationer. På sikt kommer även ett nytt ska matas in. tillstånd för Sjöbo avloppsreningsverk behövas vilket kan komma i • På sid 20 under ”trafikmiljöer”, sjunde punkten bör formuleras konfliktsituation med utbyggnadsområde Sjöbo väst. Då de flesta om och bör följa samma resonemang som i det politiska antagna kostnaderna ska täckas av VA-taxan, kommer VA-taxan att behöva dokumentet TRAST. Där framgår det tydligt när det är motiverat anpassas för att täcka för utvecklingsbehovet. att anlägga nya trottoarer samt när det är otillräckligt att oskyddade trafikanter vistas i blandtrafik. Såväl för befintliga som Offentlig utemiljö för nya bostadsgator. Under avsnittet samtliga utbyggnadsområden: • I vilket skede ska det utredas och säkerställas huruvida befintlig • På sidan 33, under beskrivningen av utbyggnadsområdet ”Östra infrastruktur klarar av att hantera den trafik som nya Bränneriet”, framgår under punkt 3 att ”De generella principerna i bostadsområden alstrar och som den fördjupade översiktsplanen det kvalitetsprogram som tagits fram vid detaljplaneläggning av föreslår? Bränneriet ska vara vägledande i fortsatt planering". Däremot • På sida 91–92 (prioriteringsordning för nya gång- och cykelvägar). finns inte detta kvalitetsprogram upptaget i bilagelistan. Här anser vi att det inte är nödvändigt att i detalj redogöra för Under avsnittet Genomförande och uppföljning: vilka gång och cykelvägar som ska byggas samt • Förvaltningen anser att avsnittet om genomförande behöver prioriteringsordning. Det vore bättre att tala om stråk i stället för utvecklas ytterligare. Framför allt bör en tydligare och mer utförlig att binda upp sig till specifika gator. Om man ändå har för avsikt genomförandestrategi presenteras, då detta är avgörande för att att nämna specifika gator bör detta stämma överens med 11 prioriteringsordning i TRAST samt tekniska förvaltningens översiktsplan och detaljplan, till exempel inom ett planprogram eller en investeringsplan. genomförandestrategi. Fritid Formuleringen i den sjunde punkten under Trafikmiljöer är relativt öppen Fritid har inget att erinra. och ger därför utrymme för att tillämpa gällande ställningstaganden enligt TRAST. Svar: Tack för ert yttrande! Den fördjupade översiktsplanen har justerats efter granskningen för att ta hänsyn till en stor del av era synpunkter, Föreningar, organisationer och företag inklusive redaktionella sådana. Dialog har förts med de avdelningar inom E-on Tekniska förvaltningen som har lämnat synpunkter. Vissa synpunkter i yttrandet har inte hanterats fullt ut i planen. Även om kapitlet om E.ON Energidistribution AB (E.ON) har tagit del av inkomna handlingar i genomförande och uppföljning har utvecklats och kompletterats ovan rubricerat ärende och har inga ytterligare synpunkter. motsvarar det fortfarande inte en fullskalig genomförandestrategi, utan Kommunens svar: Tack för ert yttrande! det har hållits relativt övergripande. Erfarenheter från Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 visar att alltför detaljerade skrivningar snabbt kan bli Företagarna i Sjöbo inaktuella, eftersom förutsättningarna för genomförande kan förändras. Synpunkter från Företagarna Sjöbo avseende "Fördjupad översiktsplan Ett alternativ är därför att om behov finns ta fram en separat för Sjöbo tätort 2050" genomförandestrategi efter att den fördjupade översiktsplanen har antagits. En sådan strategi kan sedan uppdateras vid behov. Företagarna Sjöbo vill framföra följande synpunkter på förslaget till fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050. Utredning av påverkan på befintlig infrastruktur, inklusive mindre Vi ser positivt på ambitionen att utveckla Sjöbo till en attraktiv tätort med områden för teknisk infrastruktur såsom återvinningsstationer och dylikt, nya bostadsområden, service och grönstruktur. Samtidigt vill vi påtala är en viktig aspekt som behöver hanteras i ett senare skede. Det är svårt betydande brister i planförslaget vad gäller näringslivets förutsättningar att hantera inom den fördjupade översiktsplanen eftersom den visar och utveckling. Dessa brister riskerar att försvaga företagsklimatet, skapa utveckling på lång sikt, vilket innebär att förutsättningarna kan ha osäkerhet för befintliga företagare och minska möjligheterna att locka nya förändrats över tid. I vissa fall kan det dock vara problematiskt att vänta etableringar. till detaljplaneskedet med sådana utredningar. Om flera utbyggnadsområden riskerar att påverka trafik och infrastruktur kan det 1. Avsaknad av dialog vara lämpligt att göra en samlad utredning på en nivå mellan 12 Planen uppvisar inga tydliga spår av att företagare eller 4. Strategisk näringslivsutveckling näringslivet i stort har bjudits in till dialog under processen. I Planförslaget lägger stort fokus på bostadsförsörjning och kommuner som Trosa [1] och Säter [2] framhålls i samhällsservice, men betydligt mindre på hur Sjöbo långsiktigt översiktsplanerna vikten av samarbete med lokala företag och av kan växa som företagsort. Ett starkt näringsliv är en förutsättning att föra dialog tidigt i processen för att skapa gemensamma mål för hållbar samhällsutveckling. Lunds kommun använder sin för tillväxt. Vi menar att en motsvarande ansats behövs även i översiktsplan för att stärka innovations- och kunskapsdrivna Sjöbo. företag, genom att peka ut strategiska etableringslägen och 2. Trygghet för befintliga företag samordna bostäder med arbetsplatser [5]. Planen utgår ifrån att verksamheter kan omlokaliseras från Sjöbo bör i samma anda komplettera sin plan med en tydlig strategi för centrala lägen till nya områden utan större hinder. Detta är en näringslivets utveckling. förenklad bild. För många företag innebär en flytt stora Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Inför antagandet har vissa tillägg ekonomiska och praktiska risker. Osäkerheten om framtida villkor gjorts i planförslaget. Dessa finns främst i kapitlet Framtidsbild och syftar kan redan i dag leda till att investeringar och utvecklingsprojekt till att tydliggöra betydelsen av företagande och kommunens roll för ett skjuts på framtiden. Norrtälje kommun lyfter i sin översiktsplan att bättre företagsklimat. Kommunen har en antagen näringslivsstrategi. Den bostadsutveckling måste gå hand i hand med näringslivets fördjupade översiktsplanen fokuserar därför främst på frågor som rör trygghet [3], vilket vi menar är en rimlig utgångspunkt även för fysisk planering och utveckling. Sjöbo. Företagare deltog i kommunens tidiga dialog under 2022 inför 3. Ersättningsområden och konsekvenser framtagandet av planen. Vi tar med oss att dialogen kunde ha varit mer Det saknas en tydlig redovisning av hur kommunen avser att riktad och omfattande även i senare skeden av planprocessen. Kommunen hantera praktiska frågor kring omlokalisering av företag. Vilka ser fram emot att tillsammans med företagarna hitta bättre och mer ersättningsområden kommer att erbjudas, vilka ekonomiska effektiva former för samverkan i kommande arbete med planer och andra stödformer kan bli aktuella, och hur lång tid ska företag ges för en strategiska dokument. eventuell flytt? Utan svar på dessa frågor riskerar planen att skapa I de fall den fördjupade översiktsplanen föreslår en förändrad oro snarare än framtidstro. I Örebro kommun är arbets- och markanvändning har dialog alltid förts med berörda fastighetsägare för att näringsliv ett eget temaområde i översiktsplanen, där bland annat säkerställa en samsyn kring områdets framtida utvecklingsmöjligheter. verksamhetsmark planeras nära kollektivtrafik och service för att underlätta flytt och nyetablering [4]. 13 När det gäller punkt 2 och 3 i ert yttrande vill kommunen förtydliga att all I FÖP:en har stort fokus lagts på att belysa bland annat aspekterna planläggning och eventuell framtida förändring av mark sker på bostadsutbyggnad, grönområden, natur- och kulturmiljöer etc. Planen fastighetsägarnas initiativ. Detta har också tydliggjorts i planförslaget. beaktar utifrån utbyggnadsperspektiv för bostadsbyggande, Följande riktlinje finns sedan tidigare med i planen: "Ta i beaktan befintliga barnperspektiv, trygghetsperspektiv, m.m. men vi företagare upplever att verksamheter i ett område vid ny-, om- och tillbyggnation. Vid man missat att arbeta med FÖP:en ur ett företagarperspektiv. Det finns exploatering i närheten av befintliga verksamheter ska skyddsåtgärder för synpunkter som berör företagande, men ofta handlar det då om aspekter att säkerställa verksamheternas fortsatta aktivitet ingå i detaljplanen." som gynnar de mindre störande verksamheterna kontor- och handel. Det är viktigt att även lyfta den andra delen av företagande med de tyngre och I yttrandet framhålls att planförslaget har stort fokus på bostäder och kanske mer störande verksamheterna. Dessa verksamheter skapar många samhällsservice, men mindre på strategiska etableringslägen för arbetstillfällen i och intäkter till kommunen. verksamheter. Den mark som i planen redovisas som centrum medger dock flera olika användningar, såsom handel, verksamheter och kontor. Vi företagare vill framhäva att företagandet i kommunen är en livsnerv för Om det anses lämpligt kan dessa även kombineras med bostäder. Inom kommunens utveckling och det upplevs inte positivt att man i FÖP:en så den kommunala planreserven finns även verksamhetsmark inom ramen tydligt uttrycker att vissa verksamheter på sikt inte är önskvärda i de för detaljplanen för Södra Åsums företagspark. områden de finns etablerade i idag. Det är mycket kostsamt att flytta en verksamhet och om ett industriområde utpekas i FÖP:en att det ska ändra Observera att översiktsplanen anger mark- och vattenanvändning med inriktning mot kontor, skola och handel, ger det inte signaler till företagare tillhörande riktlinjer på en övergripande nivå. Många frågor behöver att våga satsa och utvecklas i kommunen. därför prövas och avgöras i den fortsatta plan- och bygglovsprocessen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, utan enbart vägledande. Det ger signaler om att det tyngre företagandet avses att succesivt utmanövreras genom att göra förändringar i detaljplaner så att Se även kommunens svar angående yttrande från företagare i Sandbäcks utvecklingsmöjlighet för dessa företag försämras. Nya företag kommer industriområde. inte våga satsa på etablering och befintliga företag kommer inte våga satsa Företagare Sandbäcks industriområde på expansion om det inte går att lita på att industriområden förblir industriområden även i framtiden. Risken finns att företagen lämnar (Undertecknat av 24 företagare i Sandbäcks industriområde) kommunen för etablering på annan plats. Synpunkter på granskningsförslag av Fördjupad översiktsplan för Sjöbo Exempelvis kan nämnas Sandbäcks industriområde som ju faktiskt är tätort (FÖP) utpekat som ett industriområde idag och där många industrier och tyngre Några av kommunens företagare har granskat FÖP:en och vill gemensamt verksamheter etablerat sig, exempelvis Sjöbo Plåt, Stål och plåt, lyfta följande synpunkter. 14 Autodemontering, Nimab, Source Foodproduction, Slakteriet Sjöbo, Sjöbo I avsnittet Tillgänglighet, säkerhet och skydd vid nybyggnation i de Autoplåt, Scanjet, Nordvalls. FÖP:en pekar ut området att utvecklas mot Generella riktlinjerna för Mark-och vattenanvändning finns punkten "Ta i kontor, handel och utbildning, se urklipp nedan. beaktan befintliga verksamheter i ett område vid ny-, om- och tillbyggnation. Vid exploatering i närheten av befintliga verksamheter ska Ur FÖP:en: "För Sandbäcks industriområde gäller: Området kan utvecklas skyddsåtgärder för att säkerställa verksamheternas fortsatta aktivitet ingå i succesivt mot icke-störande verksamheter såsom kontor, handel och detaljplanen". utbildningsverksamhet. Särskilt området längst österut längs Industrigatan, som gränsar till bostadsbebyggelse, och området norrut För att gynna företagandet i Sjöbo är detta en mycket viktig punkt! Vid mot Esplanaden är prioriterade för denna förändring." uppstart av ändring av en detaljplan bör planenheten i ett första steg i arbetet samråda med de befintliga verksamheterna och därefter utvärdera Om vi förstår nedan kursiva text rätt är gällande detaljplaner juridiskt om den förändring som önskas av beställaren av detaljplanen är förenlig bindande, men i FÖP:en framhålls att när en ny detaljplan tas fram med de redan befintliga verksamheterna i området och deras kommer kontor-, handel- och skola-verksamheterna gynnas framför utvecklingsplaner för sina verksamheter. En tidig kommunikation är viktig industriernas intressen. för att sätta upp rätt förutsättningar för planarbetet, så att planarbetet "Riktlinjer för företagsområde, pågående: Nya byggnader eller andra inte gått för långt och för mycket kostnader lagts ner i arbetet om anläggningar utöver vad som medges i gällande detaljplan kan vara förutsättningarna behöver ändras eller planarbetet avbrytas. Bara för att lämpligt så länge den fördjupade översiktsplanens generella riktlinjer följs. en aktör beställer en ny detaljplan måste inte planenheten arbeta med Gällande detaljplan är juridiskt bindande tills en ny antas i dess ställe." den, ibland behöver man säga nej för att förändringen inte passar i området. Det är alltför sent för en företagare att komma med in-put om Detta ger inte signaler för företagen om att våga utvecklas och expandera i sin verksamhets förutsättningar i samrådsskedet. Detta är vad vi anser har området och därmed hämmas företagandet och kommunens utveckling. hänt i den pågående detaljplanen för Sandbäcks verksamhetsområde som Vi företagare vill också påpeka att även om en del kontors- och hänvisas till i FÖP:en. Där har Sjöbo Hem beställt en detaljplan för att skolverksamhet finns i området, har industrierna och företagen funnits i tillåta ytterligare skolverksamhet i planområdet. Detta anser inte vi företag området före dessa verksamheter. Vidare anges i FÖP:en att tillgänglighet är förenligt med den verksamhet som vi bedriver i området idag utan att och säkerhet för gång-och cykeltrafikanter ska prioriteras. Det framgår inte våra verksamheter kommer hämmas i sin utveckling. Vidare ställer vi oss vad detta ska prioriteras över, men vi vill poängtera att tillgänglighet för undrande till hela strategin att skapa ett lapptäcke av detaljplaner för tung trafik, bilar och lantbruksmaskiner är en förutsättning för många av enskilda fastigheter/fastighetsägare. Rimligtvis bör detaljplaner syfta till verksamheterna som idag bedrivs på området. Sammanfattningsvis att klargöra förutsättningarna för sammanhängande område. Även om det motsätter vi oss starkt formuleringen och intentionen för Sandbäcks industriområde. Låt Sandbäcks industriområde förbli ett industriområde. 15 inte har specifikt med FÖP:ens innehåll att göra vill vi lyfta att planenheten I den fördjupade översiktsplanens karta för mark- och vattenanvändning behöver se över sina rutiner för arbete med planer. kan endast en användning anges per område. I granskningshandlingen var området markerat som ”Skola”. Detta har nu ändrats till En annan aspekt att lyfta som inte är en direkt synpunkt på innehållet i ”Företagsområde”. Ändringen ska visa att området även fortsättningsvis FÖP:en är samrådsprocessen. Vi har samtliga missat att FÖP:en låg ute för kommer att innehålla en blandning av verksamheter. I det fortsatta samråd under 2024. Strategienheten bör fundera på andra sätt än arbetet med detaljplanen kommer kommunen att föra tidig dialog med kommunens hemsida och någon enstaka kungörelse i tidningen för att berörda fastighetsägare och företagare. kommunicera planerna. Kanske vore det bra att sprida information om pågående planer via kommunens näringslivsenhet som har kontinuerlig När det gäller uppstart och arbete med detaljplaner vill kommunen kontakt med företagarna i kommunen och kontaktlistor för att nå ut till förtydliga att planläggning och framtida förändringar av mark sker på många av oss företagare. Särskilt med tanke på att avsikten med FÖP:en initiativ av fastighetsägare. Detta har också förtydligats i planförslaget. verkar vara att kraftigt begränsa förutsättningarna för oss företagare att Kommunen har dock planmonopol och kan välja att inte pröva vissa frågor fortsätta bedriva våra verksamheter. i detaljplan. För Sandbäcks verksamhetsområde gav samhällsbyggnadsnämnden ett positivt planbesked i maj 2021. Ett positivt Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Inför antagandet har kommunen planbesked innebär att en ändring av planbestämmelser kan prövas i en gjort vissa justeringar i den fördjupade översiktsplanen för att bemöta era detaljplaneprocess. Det innebär inte att förändringen automatiskt synpunkter. Den största förändringen är att riktlinjen för Sandbäcks genomförs. Förslaget måste prövas vidare, bland annat genom samråd industriområde har skrivits om. Syftet är att tydligare visa hur olika med berörda parter. Kommunen kommer att ta med era synpunkter om intressen i området ska kunna samverka. Kommunen har även haft möte tidig dialog i det fortsatta arbetet. med företagare i Sandbäcks industriområde för att förankra det nya förslaget. Tanken med riktlinjen var aldrig att begränsa möjligheterna för När det gäller synpunkter på bristande dialog under samrådet för den befintliga företag i området. fördjupade översiktsplanen tar kommunen med sig detta till framtida arbete. Under samrådet skickades en informationsbroschyr till alla hushåll Syftet med den pågående detaljplanen för Sandbäcks verksamhetsområde inom planområdet. Information fanns även på kommunens webbplats, i (Byggaren 1, Verkmästaren 1, Verkmästaren 9, Reparatören 1 och sociala medier och i tidningen. Däremot borde information även ha Sandbäck 4:18 m.fl.) är att möjliggöra en bredare användning av marken. skickats till verksamhetsutövare inom planområdet. En särskild kontakt Området är i dag planlagt enbart för industri. Genom den nya detaljplanen borde också ha tagits med företagare i Sandbäcks industriområde, med kan flera typer av verksamheter tillåtas, till exempel industri, kontor, tanke på den föreslagna riktlinjen för området. Kommunikationen med annan verksamhet, handel och gymnasieskola. Det gör att planen bättre företagare behöver förbättras, och kommunen ser fram emot att anpassas till dagens behov och förhållanden. tillsammans med företagarna hitta bättre och mer effektiva former för 16 samverkan i kommande arbete med planer och andra strategiska • Att Sjöbo kommun deltar i samarbete med Kävlingeåns vattenråd dokument. och Nybroån, Kabusaån och Tygeåns vattenråd, där åtgärder görs för att hålla kvar vatten i landskapet och rena ytvattnet. Se även kommunens svar angående yttrandet från Företagarna i Sjöbo. • Att Björkaån-Tolångaån-Åsumsån samt Grimstoftabäcken pekas ut Kävlingeåns vattenråd som "Värdefulla vatten". Syftet med utpekandet är att dessa vatten på sikt ska få ett långsiktigt skydd, och även restaureras där Bakgrund behov finns. Idag finns strandskydd och artskydd tjockskalig Sjöbo kommun har upprättat ett förslag till ny fördjupad översiktsplan för målarmussla i Åsumsån inom planområdet. Sjöbo tätort, med tillhörande samrådsredogörelse, miljökonsekvensbeskrivning och barnkonsekvensanalys. Vattenkvalitet och vattenkvantitet i recipienten Kävlingeån bedöms inte Granskningsbeslut togs av kommunstyrelsen i Sjöbo den 4 juni 2025. Den påverkas negativt av föreslagen plan. Under förutsättning att det arbetas fördjupade översiktsplanen omfattar Sjöbo tätort med omnejd. vidare med nedan föreslagna områden. Översiktsplanering syftar till att olika förändringar i den fysiska miljön Dagvatten tillsammans ska bli så bra som möjligt. Förslaget till fördjupad DHI Sverige har på kommunens uppdrag genomfört en utredning av översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 utgår ifrån genomförd miljökvalitetsnormerna för vatten i samband med den fördjupade medborgardialog samt kommunens politiska vision och ska fungera översiktsplanen. De övergripande slutsatserna av utredningen är att i de vägledande för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas. områden där det är möjligt att samla upp stora delar av dagvattnet i samlade punkter förespråkas dammar och i de områden där det är svårt att samla dagvattnet förespråkas svackdiken längs gatustrukturen. KVR är Yttrande positiva till detta och deltar gärna i diskussioner när detaljplaner utformas Kävlingeåns vattenråd (KVR) arbetar för att uppnå en bättre vattenkvalitet och särskilt gällande dagvattenhanteringen som i vissa fall går att och vattenkvantitet i Kävlingeåns avrinningsområdes vattenförekomster. kombinera med våtmarker som även näringsrenar och flödesutjämnar åkervatten. Det planeras för ett nytt industriområde norr om Sjöbo, nära I förslaget beaktas vattenfrågorna på bred front. KVR är särskilt positiva Åsumsån. Här är det särskilt viktigt att dagvattensystemet utformas för att till: minimera påverkan på recipienten. • Att Sjöbo kommun påbörjat utredning av möjligheterna för Skyfallsvatten vattenvårdande åtgärder och utvecklad rekreation vid Efter att problemområden har identifierats har förslag tagits fram till Grimstoftabäcken, i dialog med Kävlingeåns vattenråd. åtgärder för att minska eventuella skador från skyfall. Efter vidare 17 utredning av områdena har Sjöbo kommun gjort bedömningen att • Ha dagvattenanläggningar som håller kvar dagvattnet i systemet modellen tar inte hänsyn till andra avrinningsområden som kan påverka, för att minska direktpåverkan på vattendraget. exempelvis flöden via bäckar, åar och sjöar. Det framgår inte hur Sjöbo KVR ställer sig bakom detta. Viktigt att samtliga åtgärder genomförs i så kommun avser att arbeta vidare med de åtgärder (olika stor skala som möjligt. fördröjningsåtgärder) som föreslås i skyfallskarteringen. KVR deltar gärna i det fortsatta arbetet särskilt gällande fördröjningsdammar som i vissa fall Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Sjöbo kommun ser fram emot ett går att kombinera med våtmarker som även näringsrenar och fortsatt och utvecklat samarbete med vattenrådet i frågor som rör vatten i flödesutjämnar åkervatten. samband med fysisk planering och vattenvårdande åtgärder. Grundvatten PostNord Sjöbos vattentäkter har upprättade vattenskyddsområden, men både PostNord har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande områdenas avgränsning och skyddsföreskrifter behöver uppdateras. Ett posttjänsten vilket bland annat innebär att det är PostNord som ska sådant arbete pågår. KVR är positiva till detta. godkänna placeringen och standarden på postmottagningsfunktionen. I Spillvatten denna roll representerar PostNord samtliga postoperatörer som är verksamma i det aktuella området. Reningsverket måste kunna möta det framtida behovet med en ökad belastning av en ökande befolkning och eventuella utbyggnadsplaner och Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till nya områden som ansluts. Reningsverket måste också kunna möta en arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att det ska kunna utökning beroende på framtida ökade krav på rening. Sjöbo kommun genomföras i praktiken behöver utdelningen standardiseras. arbetar för att minska sin påverkan på ytvattnen från reningsverk, Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling pumpstationer och bräddpunkter. Detta görs bland annat genom att: vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en • Infiltrera avloppsvattnet från Sjöbos reningsverk. fastighetsbox i anslutning till entrén. Färdvägen till postanordningen ska • Sanera befintliga ledningsnät från inträngande grundvatten och vara öppen och farbar året runt för valt fordon. regnvatten för att minska bräddning från ledningsnät och Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för pumpstationer. dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med • Vidta åtgärder för att mäta och minska bräddning i bräddpunkter. nybyggnation eller annan förändring gällande befintlig alt ny infrastruktur. • Brädda ut i brädd-dammar där vattnet återförs in i pumpstationen vid minskat flöde. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. 18 Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Vi tar med oss informationen i varandra. Till hundparken kommer inte bara hundar och dess ägare som är den kommande plan- och bygglovsprocessen. bosatta i Sjöbo kommun utan även många som bor utanför kommunen, tex har vi i sommar haft gäster som semestrar i kommunen från både olika Sjöbo Demensförening länder men även från stora delar av vårt avlånga land, hundparken har Tack för att ni delar information om granskningen av en Fördjupad blivit känd för sin storlek och att det är trivsamt att vara där översiktsplan för Sjöbo tätort 2050. Sjöbo demensförening noterar med med hundarna. glädje att barn- och äldreperspektiv beaktats, men att ett det saknas ett 2022 fanns 5432 registrerade hundar i Sjöbo kommun. 2016 låg Sjöbo perspektiv gällande de i befolkningen med demenssjukdomar. Hur många kommun på sjunde plats som Sveriges hundtätaste kommun. personer som i kommunen rent statistiskt kommer att utveckla någon form av demenssjukdomar kan beräknas med hjälp av åldersstrukturen, Hundparken har blivit en naturlig samlingsplats för oss hundägare där inte då prevalensen är väl känd. Det är stor skillnad i krav och behov när det bara hundarna trivs utan en plats där nya vänskapsrelationer skapas man gäller äldreomsorg versus demensomsorg och med stöd av den nya finns i ett socialt sammanhang där alla får plats, pensionärer, nationella Demensstrategin 'Varje dag räknas' ensamstående, daglediga, sjukskrivna, nyinflyttade osv. https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/ny-nationell-demensstrategi- Vi motsätter oss inte nybyggnation öster om parken men vi anser att beslutad/ så vore det bra om man även beaktade demensperspektivet hundparken skall finnas kvar i befintlig storlek och miljö. vilket skulle vara representativt för en ganska stor del av Sjöbos äldre invånare, nu och även i framtiden. Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Sjöbo kommun är positiv till hundparken och dess goda effekt för folkhälsa. Kommunen upplåter mark Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Perspektivet kring gratis åt hundparksföreningen och vid tecknandet av arrendeavtalet var demenssjukdomar är, som ni skriver, mycket viktigt. I den fördjupade parterna överens om att markupplåtelsen är tidsbegränsad och tillfällig översiktsplanen har kommunen arbetat för att belysa detta. Även om fram till dess att kommunen behöver marken till något annat. Då personer med demenssjukdom inte nämns särskilt, behandlas både vård- kommunen anser att verksamheten är viktig för Sjöbo kommer kommunen och tillgänglighetsperspektivet i kapitlen Framtidsbild och Mark- och i möjligaste mån bidra till att hitta en ny likvärdig plats när det blir aktuellt. vattenanvändning. Efter granskningen har mindre justeringar gjorts för att ytterligare tydliggöra tillgänglighetsperspektivet i översiktsplanen. Privatpersoner Sjöbo hundparksförening Privatperson 1 Sjöbo hundpark förening är en unik hundpark mycket på grund av sin Synpunkter på "Förslag till Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050" yta men även att det finns olika växtlighet såsom lite kullar och träd där hundarna kan springa fritt utan att vara tätt inpå Vi, , är ägare till fastigheten . 19 Fastigheten är på 9873 kvm och är idag bebyggd med 1. Jag saknar en ny yta för en livsmedelsaffär, typ Lidl, Willys eller ett bostadshus,ett garage och två förrådshus. Fastigheten ligger inom det någon annan lågprisaffär. Att inte ha med detta i den nya FÖP'en område som i "Förslag till fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050" anser jag kraftigt begränsar den framtida konkurrensen. Vi har är benämt "Tofta trädgård". idag två ICA och två COOP, men ingen lågprisaffär som erbjuder kommuninnevånarna mer konkurrenskraftiga priser. Ändras inte När vi har studerat "Förslag till Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort detta så är min uppfattning att politiken begränsar konkurrensen. 2050" kan vi konstatera att vår fastighet ligger utanför området som är 2. Jag tycker att det funnits en mycket klar majoritet som säger att avsett för byggande av bostäder. det inte skall byggas på marknadsplatsen. Ändå så vill man skriva Vi önskar, att området där man i framtiden kan tillåta in att det är en möjlighet efter 2050. Det är inte den intensionen bostadsbebyggelse, utökas så att även vår fastighet ingår i detta. jag känner att majoriteten har, och därför tycker jag den skrivningen skall utlämnas. Var kommer förslaget och denna Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Arbetet med den fördjupade tolkningen ifrån ? översiktsplanen har nu passerat både samråd och granskning. Det innebär 3. Tekniska förvaltningen/nämnden har köpt in fastigheten "Ostbo" i att processen har kommit för långt för att vi ska kunna utreda ny mark för Grimstofta, på vägen mot Tolånga, till kommunen, och jag tycker bostadsbebyggelse. Fastigheten ligger dessutom nära områden som är av man skall försöka få denna mark med i FÖP'en nu när det är riksintresse för naturvård och friluftsliv. Det gör frågan mer komplicerad. kommunalt ägd mark. På samma sätt som en kommuninnevånare Det är alltid möjligt att ansöka om planbesked hos kommunens frågade att få sin mark in i planen. samhällsbyggnadsnämnd. Med hänsyn till närheten till riksintressena kan vi dock inte ge några garantier för utfallet. Kommunens svar: Tack för ditt yttrande! Inom ramen för den fördjupade översiktsplanen bedömer kommunen att befintliga handelsytor inom Ett annat alternativ är att ansöka om förhandsbesked på bygglovsnivå, om gällande detaljplaner är tillräckliga fram till år 2050. Det är även möjligt att avstyckningen endast gäller en bostadstomt. Inte heller i detta fall går det pröva om gällande detaljplaner kan ändras för att bättre motsvara dagens att säga något om resultatet i förväg, eftersom en mer noggrann prövning förutsättningar. krävs. Ni är alltid välkomna att kontakta kommunen om ni har frågor eller funderingar framöver. Kommunen anser att utbyggnadsområdet Marknadstorget fortsatt ska redovisas som ett utblicksområde. Användningen ändras dock från Privatperson 2 bostäder till centrum, för att visa en bredare inriktning för den framtida Tre synpunkter på FÖP'en: samhällsplaneringen. Användningen centrum medger flera olika alternativ, till exempel torgyta, rekreation, aktivitetsytor, samhällsfunktioner, bostäder eller handel. 20 Kommunen bedömer att det inte finns behov av att peka ut ytterligare Var bor du? mark för bostäder. Den fördjupade översiktsplanen behöver ligga i linje I kommunen men utanför planområdet. med kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning. Området är däremot en viktig markreserv som kan bli aktuell att utreda närmare vid en framtida Vad tycker du kan förbättras? uppdatering av den fördjupade översiktsplanen. Kommunikationen med medborgarna! Att det ska vara så svårt!!! Privatperson 3 På något effektivt sätt måste medborgarna få information om: Hej! Att det pågår ett arbete med fördjupad översiktsplan Vi har en synpunkt gällande vår fastighet . Vi ser gärna att den Att det är dags att sätta sig in i planen markeras som bostadsmark (gul) och inte som grönområde (grön) Att planen inte är bindande utan vägledande eftersom vi bor här. Det kan annars göra det svårare för oss i Dessutom: bygglovsprocesser framöver, vid eventuella generationsbyte osv. Vi hade inget emot detaljplanen för campingområdet, även om det påverkar oss Informationen ska vara enkel för gemene man att ta till sig mer, men markeras vår fastighet som grönområde kan vi få större problem Det aktuella dokumentet ska exponeras oberoende av var, när, hur jag längre fram och det minskar fastighetsvärdet avsevärt. Tack på förhand. söker Gamla versioner ska tydligt markeras som äldre, ev markeras som Kommunens svar: Tack för ert yttrande! På grund av planens översiktliga underlag eller tas bort helt och hållet nivå behöver vissa förenklingar göras i kartan för mark- och vattenanvändning. De områden som pekas ut för bostadsbebyggelse Exempel från de utlagda dokumenten barnkonsekvensanalys: utanför gällande detaljplan följer ett tidigare politiskt beslut om "Följande punkter kan arbetas in i förslaget: • Gör förslaget tillgängligt för sammanhållen bebyggelse. Detta innebär inte att andra områden inte kan barn även inför granskning. • Fundera över barnperspektivet vid varje utvecklas. I bygglovsprocessen görs bedömningar i varje enskilt fall, utifrån genomförandedel. • Lägg till barnkonsekvensanalys som en punkt i plan- och bygglagen och översiktsplanens riktlinjer. Om ni vill utveckla er konsekvenslistan för varje utbyggnadsområde. bostad eller uppföra komplementbyggnader ska markeringen som grönområde i mark- och vattenanvändningskartan i sig inte utgöra något GÖR DET! hinder förutsatt att planens generella riktlinjer följs. Förklara hur ni tänker göra det här eller Gör det redan nu! Privatperson 4 Om ett barn kan förstå så har medborjarna också en chans att förstå! Synpunkt från den digitala Tyck till-kartan 21 Kommunens svar: Tack för dina synpunkter! Kommunen tar med sig dessa ska beaktas genom till exempel att se till barnperspektivet, ta fram i det fortsatta arbetet, både i denna plan och i kommande planer. barnkonsekvensanalyser och möjliggöra för barns delaktighet. Att nå ut till medborgarna är en återkommande utmaning. Under I konsekvensbedömningen för varje utbyggnadsområde bedömer planarbetet har kommunen använt flera olika kanaler, såsom öppna kommunen att barnperspektivet ingår under flera av rubrikerna. dialogträffar, uppsökande dialog, närvaro på Sjöbo marknad, enkäter, informationsbroschyrer till boende i planområdet, sociala medier, hemsida och tidningsartiklar. Att utveckla mer träffsäkra och effektiva former för dialog är en viktig del av kommunens förbättringsarbete, och synpunkterna tas med i detta. Kommunen tar även till sig behovet av tydlig och enkel kommunikation. Det finns en utmaning i att balansera ett lättillgängligt språk med behovet av nyanserad vägledning för handläggning och framtida juridiska processer. Inför antagandet har planförslaget setts över med stöd av kompetens inom klarspråk. Kommunen arbetar också med alternativa sätt att kommunicera planen, till exempel genom kortare sammanfattningar och annat material på hemsidan. Inför samrådet togs kontakt med skolor i Sjöbo, som fick ett mer lättillgängligt informationsmaterial att använda i undervisningen. Samarbetet med skolorna behöver förbättras och utvecklas ytterligare framöver. När det gäller övriga punkter i barnkonsekvensanalysen är barnperspektivet något som ska finnas med vid genomförandet av översiktsplanen. Det är ett viktigt medskick till kommande planprocesser och hanteras genom den barnkonsekvensanalys som alltid ska tas fram vid beslut som berör barn, direkt eller indirekt. I den fördjupade översiktsplanen finns flera generella riktlinjer som rör barn och unga, inklusive en riktlinje som särskilt beskriver att barns behov och rättigheter 22 Yttrande 1 (4) Datum Diarienummer 2025-09-11 20806-2025 Sjöbo kommun strategi@sjobo.se Granskningsyttrande till Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050, Sjöbo kommun Er beteckning: PLAN.2020.1257 Redogörelse av ärendet Sjöbo kommun har skickat Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050, till Länsstyrelsen för granskning enligt 3 kap. 7 § plan- och bygglagen (SFS 2010:900, här hänvisad till som PBL). Planen utgör en ändring av kommunens översiktsplan och ska ersätta fördjupningen av översiktsplanen för Sjöbo tätort från 2013. Planen ersätter även delar av Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 (antagen 2022), då den nu aktuella planen omfattar en större geografisk yta än fördjupningen från 2013. Kommunen anger att syftet med planen är att visa hur tätorten ska utvecklas fram till 2050. I detta yttrande förkortas planförslaget till ÄÖP Sjöbo. Aktuella lagrum Under granskningstiden ska länsstyrelsen enligt 3 kap. 16 § PBL avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om: • förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken • förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5. kap miljöbalken inte följs, • redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 h § första stycket miljöbalken, • sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och • en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion Postadress: 205 15 Malmö T elefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter Länsstyrelsen Skåne Yttrande 2 (4) 2025-09-11 20806-2025 Detta granskningsyttrande ska i enlighet med bestämmelserna i PBL redovisas tillsammans med den antagna översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit översiktsplanen i en viss del, ska detta anmärkas i översiktsplanen. Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen konstaterar att kommunen gjort ett gediget utredningsarbete som grund för avvägningar och utformning av planförslaget. Länsstyrelsen menar att ÄÖP Sjöbo i flera fall har synliggjort sådana frågor som kräver särskild hänsyn och fördjupade studier i efterföljande planering och prövningar. De frågor som särskilt kvarstår utifrån Länsstyrelsens bevakningsgrunder framgår nedan under rubriken Länsstyrelsens synpunkter. Länsstyrelsen tar i detta yttrande inte ställning till utblicksområde efter 2050, dvs område som är tänkt att utredas på längre sikt än vad ÄÖP Sjöbo anger. Länsstyrelsens synpunkter enligt 3 kap. 16 § PBL Riksintresseanspråk för naturvård samt för friluftslivet (3 kap. 6 § MB) Som övergripande riktlinje anger ÄÖP Sjöbo bl.a. att inom eller i anslutning till riksintresse för friluftsliv och naturvård ska nya byggnader, andra anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp vara förenliga med riksintressenas syfte. Länsstyrelsen menar att det är en god utgångspunkt. Däremot instämmer inte Länsstyrelsen i kommunens bedömning att planförslaget sammantaget bedöms påverka riksintressena för naturvård och friluftsliv positivt. Länsstyrelsen menar att det utifrån det underlag och den vägledning som redovisas i planförslaget inte går att göra den bedömningen fullt ut. Av ÄÖP Sjöbo framgår det t.ex. att naturvärdesinventering kommer att krävas vid efterföljande detaljplanering, samt att vid detaljplanering av utbyggnadsområde Tofta trädgård måste påverkan på riksintresseanspråk för naturvård utredas noga. Länsstyrelsen vill i sammanhanget också upplysa om att kompensationsåtgärder inte kan vägas in i bedömningen av (eventuell) skada på riksintresset vid efterföljande detaljplanering. Länsstyrelsen menar att påverkan på riksintresseanspråk för naturvård Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden NRO 12075 Länsstyrelsen Skåne Yttrande 3 (4) 2025-09-11 20806-2025 kvarstår att hantera vid utveckling av utvecklingsområde Sjöbo Ora (grönområde, utvecklad användning) samt för utbyggnadsområde Tofta trädgård. I efterföljande detaljplanering behöver kommunen i sin bedömning ta tydlig utgångspunkt i värdebeskrivningen, för att identifiera var värdena finns i förhållande till planområdet och hur föreslagen utveckling påverkar värdena. Länsstyrelsen menar att påverkan på riksintresseanspråk för friluftslivet FM 12 Fyledalen behöver följas upp vid utveckling av utvecklingsområde Sjöbo Ora (grönområde, utvecklad användning), för att säkerställa att riksintressets värden inte påverkas negativt. Länsstyrelsen menar att det är bra att kommunen tydliggjort sin syn på att det utpekade området utgör den del av Oran som fortsatt bör vara mest aktiv, i syfte att bibehålla den tystare karaktären i området söder om väg 11. Miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen bedömer att planförslaget redovisar påverkan och åtgärder med en detaljeringsgrad som är rimlig för översiktlig planering. Förutsättningarna är därmed goda för att normerna ska kunna följas. I enskilda detaljplaner kommer kommunen behöva redovisa mer detaljerat hur miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Länsstyrelsen menar att i efterföljande detaljplanering i utbyggnadsområdena Tofta och Tofta trädgård, som ligger inom vattenskyddsområde, blir det särskilt viktig att följa upp att föreslagen utbyggnad inte riskerar att påverka vattenförekomsten negativt, för att långsiktigt säkra tillgången till dricksvatten. Hälsa och säkerhet Det framgår av ÄÖP Sjöbo att i samband med framtagande av detaljplan för Sjöbo väst har ett flertal utredningar tagits fram gällande närheten till avloppsreningsverket. Samt att utredningarna även tagit höjd för en framtida utveckling av reningsverket. Kommunen gör bedömningen att bebyggelseutvecklingen på Sjöbo väst inte påverkar avloppsreningsverkets framtida expansionsmöjligheter. För ytterligare information om området hänvisas till pågående detaljplaneprocess. Länsstyrelsen konstaterar att detaljplaneärendet ännu inte varit på granskning. I samrådet till detaljplanen1 och i samrådet till ÄÖP Sjöbo påminde Länsstyrelsen bl.a. om att påverkan från 1 Ärende 14299-2024 Länsstyrelsen Skåne Yttrande 4 (4) 2025-09-11 20806-2025 reningsverket inte enbart handlar om lukt och smittspridning, utan även andra riskfaktorer som t.ex. brand och explosionsrisk. Länsstyrelsen konstaterar att frågan kvarstår att hantera i pågående detaljplaneprocess. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen i mark- och vattenanvändningskartan avsatt ytor för att tydliggöra område för framtida tänkbar utveckling av reningsverket. Remisshantering Länsstyrelsen har i aktuellt ärende hört följande myndigheter. Observera att detta granskningsyttrande endast tar upp frågor kopplade till Länsstyrelsens prövningsgrunder enligt 3 kap. 16 § PBL. • Försvarsmakten – avstår • Myndigheten för samhällsskydd och krisberedskap • Sveriges geotekniska institut • Trafikverket De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av landshövding Anneli Hulthén med planhandläggare Hanna Tell som föredragande. I den slutliga handläggningen har också Hanne Romanus, länsarkitekt och enhetschef samhällsplanering medverkat. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort Sjöbo kommun, Skåne län Barnkonsekvensanalys Antagen av kommunfullmäktige i Sjöbo kommun 2026-XX-XX Sammanfattning Förslaget har analyserats utifrån aktuell forskning, gällande lagrum, kommunala styrdokument och utifrån inkomna synpunkter i medborgardialogen vilket sedan har sammanställts i en checklista. Förslaget till ny fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort har ambitioner om att stärka Sjöbos identitet och höja den gestaltningsmässiga kvaliteten i den byggda miljön, bevara och utveckla grönområden, jobba aktivt med klimatanpassning och öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Detta bedöms bidra till en mer barnvänlig tätort. Efter samråd och granskning har flera punkter som rör barn och unga i planeringen förts in i planen. Förtydliganden har gjorts i planen gällande hur medborgardialogen, inklusive dialog med barn, har genomförts och hur synpunkterna har använts. Förslag till fortsatt arbete genom ”medskick framåt” finns i slutet av konsekvensanalysen. Innehållsförteckning Sammanfattning .................................................................................................................. 2 Innehållsförteckning ........................................................................................................... 3 Inledning...................................................................................................................... 4 Teori och lagrum ......................................................................................................... 4 2.1 Boverket om barns utemiljöer ........................................................................... 4 2.1.1 Barns intressen skiljer sig åt i olika åldrar ..................................................... 4 2.1.2 Utemiljöer som mötesplatser ....................................................................... 4 2.1.3 Parker och grönområden för hälsa och välbefinnande ................................. 5 2.1.4 Mobilitet för att självständigt nå målpunkter ............................................... 5 2.1.5 Plats för förskolor och skolor ........................................................................ 5 2.1.6 Platser för idrottsanläggningar och kulturverksamheter .............................. 5 2.1.7 Variation och mångfald i boendemiljöer ....................................................... 6 2.1.8 Skydd av kulturvärden för att känna tillhörighet .......................................... 6 2.1.9 Trygga trafikmiljöer ur ett barns perspektiv ................................................. 6 2.2 Lagrum och styrdokument ................................................................................. 7 2.2.1 Barnkonventionen ......................................................................................... 7 2.2.2 Plan- och bygglagen (2010:900) .................................................................... 7 2.2.3 Gestaltad livsmiljö ......................................................................................... 8 2.2.4 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:02 ...................................................... 8 2.2.5 Miljöbalken .................................................................................................... 8 2.2.6 Skollagen ....................................................................................................... 8 2.2.7 Svensk standard för lekredskap .................................................................... 8 2.2.8 Världshälsoorganisationen (WHO 2010, 2019) ............................................. 8 Metod .......................................................................................................................... 8 Kartläggning av förutsättningar och problem ............................................................. 9 4.1 Checklista ........................................................................................................... 9 4.2 Inkomna synpunkter under tidig dialog........................................................... 16 Analys ........................................................................................................................ 20 Medskick framåt ....................................................................................................... 20 Förändringar mellan skeden ..................................................................................... 20 Inledning Översiktsplanen är vägledande för efterföljande planering och prövning och har därmed möjlighet att skapa goda förutsättningar för barns livsmiljöer. I översiktsplaneringen handlar barns rättigheter bland annat om att ge tillräckligt utrymme i den fysiska miljön för barns intressen och behov och att barn ska få komma till tals. Även förutsättningarna för barns och ungas självständiga mobilitet är en angelägen fråga i översiktsplaneringen. Syftet med barnkonsekvensanalysen är att belysa konsekvenser som översiktsplanen får för barn och redovisa hur kommunen har arbetat med barnperspektivet i planprocessen. Syftet är också att ge rekommendationer för fortsatt arbete. Teori och lagrum 2.1 Boverket om barns utemiljöer 2.1.1 Barns intressen skiljer sig åt i olika åldrar Det är viktigt att kommunen tar hänsyn till att olika åldersgrupper inom gruppen barn har olika behov i planeringsarbetet. För yngre barn i förskoleåldern är närmiljön kring boende och förskola av stor betydelse eftersom det är i dessa miljöer de rör sig mest. Barn i förskoleåldern är känsliga för trafikbarriärer och leker främst på platser och grönytor nära hemmet. Plats för inspirerande och utforskande närmiljöer med mycket grönska är därför viktiga för de yngsta barnen. Barn i låg- och mellanstadieåldern rör sig längre bort från hemmet än yngre barn. I den åldern är det viktigt för barn att kunna vara tillräckligt långt borta för att vara utom synhåll från föräldrarna men ändå tillräckligt nära för att få tillåtelse att gå till platsen. Det kan handla om platser som till exempel skola, fritidsgård, idrottsanläggningar, kulturbyggnader och bibliotek, men även parker och grönområden. I takt med ökad ålder utvidgas utforskandet av den fysiska omgivningen. Ungdomars användning och upplevelse av utemiljöer skiljer sig från de yngre barnens. För unga personer är miljöer som affärsområden, torg, gator och parker viktiga mötesplatser. Unga är oftast mycket rörliga och kan ta sig långa sträckor från hemmet för att söka efter både aktivitet och avskildhet. Unga personer dras även till platser som inte redan är funktionsbestämda, såsom övergivna eller överblivna platser i gränszoner mellan områden. 2.1.2 Utemiljöer som mötesplatser En god utemiljö är en miljö där barn och unga har tillgång till fysiska utmaningar, rörelsefrihet och tillgängliga mötesplatser. Det är en miljö som uppmuntrar både till spontan och styrd lek. En god utemiljö ger även möjlighet för barn och unga att skapa och forma sina egna platser och aktiviteter. En förutsättning för att uppnå en god utemiljö för barn och unga är att i översiktsplaneringen planera för tillräckligt med friyta som är lämplig för varierande lek och utevistelse. Det är en fördel om barn och unga själva kan nå dessa platser utan sällskap av vuxen. Barn använder gator, torg, parker och skolgårdar inom en stad eller ett visst område på olika sätt. Vissa barn vill synas och ta plats, andra barn vill iaktta och delta ibland medan vissa barn helst vill observera. Dessa behov kan i översiktsplaneringen till exempel hanteras genom att planera ytor för olika typer av platser för möten och aktiviteter. 2.1.3 Parker och grönområden för hälsa och välbefinnande Parker och grönområden runt om i kommunen är mötesplatser som ofta är av stor vikt för barn och unga. Gröna och naturliga miljöer erbjuder varierande och sinnrika platser som gynnar barns utveckling. Dessutom skapar grönstrukturer en god uppväxtmiljö för barn och unga eftersom vistelse i gröna miljöer som parker, grönområden och natur främjar hälsa och välbefinnande. Grönstruktur är ett viktigt stadsbyggnadselement och bidrar till att skapa förutsättningar för biodiversitet, ekosystemtjänster, klimatanpassning och god luft här och nu och för kommande generationer. För barns välmående och goda hälsa är det fördelaktigt att kunna nå grönområden inom 300 meter från sin bostad. I översiktsplanen är det därför viktigt att säkerställa gröna samband som stärker barn och ungas hälsa och framtid, samtidigt som parker och gröna mötesplatser prioriteras i översiktsplaneringen. Läs mer om detta i Boverkets vägledning om Grönplanering för människors hälsa och välbefinnande. 2.1.4 Mobilitet för att självständigt nå målpunkter Kommunen kan i översiktsplanen skapa förutsättningar för att barn och unga ska kunna gå, cykla eller använda kollektivtrafik för att nå sina målpunkter. Det är lämpligt att gång- och cykelvägnät kopplas till kollektivtrafik för att skapa ett hållbart och effektivt resmönster även för de barn och unga som har längre resväg. Närhet och samband mellan barns olika målpunkter har betydelse för om barn på ett självständigt sätt ska kunna röra sig mellan dessa. Även utformning och gestaltning av gång- och cykelvägnät, till exempel topografi och omgivningar, bör beaktas i översiktsplanen då det har betydelse för om barn väljer att gå och cykla. Med ett varierat nät av gång- respektive cykelvägar kan barn och unga välja en väg som känns trygg och säker oavsett tid på dygnet eller målpunkt. 2.1.5 Plats för förskolor och skolor En bra förskolegård eller skolgård erbjuder barn en miljö som främjar en mångfald av möjligheter. Barn ska kunna vara fysiskt aktiva, vara sociala tillsammans med andra, få naturkontakt och hitta platser där de kan vara själva och finna återhämtning. En tillräckligt stor skolgård gör det möjligt för barn att få sina varierande behov och individuella önskemål tillgodosedda. Det är därför en fördel att redan i översiktsplanen lokalisera förskolor och skolor så att tillräcklig friyta kan tillgodoses. Tillräcklig yta på gården ger förutsättning att bibehålla områden med naturkaraktär utan att de slits ned. Det gynnar barns lek och återhämtning, och ger samtidigt samhället ekosystemtjänster som biologisk mångfald och infiltrering av dagvatten. När förskolor och skolor ska lokaliseras i översiktsplanen kan också hänsyn tas till att barn och unga självständigt ska kunna ta sig till och från skolan. Till exempel genom att undvika att placera förskola och skola i utkanten av en ort i närhet av stora trafikapparater, så att barn slipper korsa större trafikleder. 2.1.6 Platser för idrottsanläggningar och kulturverksamheter Kulturverksamheter är ofta viktiga fritidsverksamheter för barn. Många barn har även olika idrotter som fritidsaktivitet och att vara fysisk aktiv är särskilt viktigt för barn. I översiktsplanen kan kommunen planera för områden som är lämpliga för idrottsanläggningar och kulturverksamheter av olika slag. Kommunen bör beakta att områdena passar för ändamålet och attraherar barn i olika åldrar och av olika kön. Idrottsanläggningar och kulturverksamheter är viktiga målpunkter för barn. Det är därför viktigt att dessa målpunkter inte hamnar i otillgängliga och oattraktiva lägen. Om målpunkterna finns i anslutning till bostadsområden är det möjligt för barn att självständigt gå eller cykla till platsen. Anläggningar likt dessa bör försörjas med kollektivtrafik för de barn som bor på längre avstånd. 2.1.7 Variation och mångfald i boendemiljöer Kommunen kan i översiktsplanen uttrycka viljeinriktning och ställningstagande om utformning av bostadsområden som vägledning till efterföljande planering och prövning. Ett varierat bostadsbestånd kan skapa förutsättningar för olika typer av hushåll. En blandning av upplåtelseformer och boendeformer ger möjlighet till barn från olika socioekonomiska grupper att träffas. En omsorgsfull utformad och trygg boendemiljö är en viktig faktor för att barn och unga ska må bra, känna studiero och bli en aktiv del av sitt område och samhället. 2.1.8 Skydd av kulturvärden för att känna tillhörighet Att känna till och förstå platsens historia och bakgrund, bidrar ofta till en känsla av tillhörighet och stolthet. Dit hör fysiska beståndsdelar i miljön som till exempel byggnader, stenmurar, vägar, vattendrag, landskap och grönska som kan berätta om människorna som levt, bott, arbetat och lekt där tidigare. Kunskap om närmiljöns historia, kulturvärden och karaktärsdrag kan stärka barns och ungas intresse och engagemang för dess utveckling och framtid. Hur kommunen tar vara på och förvaltar den enskilda platsens värde och kulturarv i detaljplanen är viktigt ur ett barnperspektiv. Bestämmelser om skydd av kulturvärden kan användas på allmän plats för att reglera hur befintliga miljöer som är särskilt värdefulla ska skyddas. 2.1.9 Trygga trafikmiljöer ur ett barns perspektiv För barn är trafikmiljöer ofta komplicerade, ständigt skiftande miljöer som utmanar deras säkerhet. I detaljplan regleras hur stor plats trafiken får ta i ett visst område samt hur dessa trafikmiljöer utformas, vilket får stora konsekvenser för barns livsmiljöer. Trafik och parkering tar mycket utrymme och i tätbebyggda områden kan den riskera att konkurrera ut sådan användning som främjar barns utveckling och välmående. Att själv kunna gå eller cykla till skola och fritidsaktiviteter ger barn och unga en ökad rörelsefrihet, självkänsla och lägger grunden för goda vanor. För att kunna erbjuda säkrare och tryggare trafikmiljöer för barn behöver därför detaljplanen anpassas till deras behov. Trafikmiljöers lokalisering, placering och utformning spelar stor roll för upplevelsen och säkerheten. Trygga trafikmiljöer ur ett barns perspektiv kan i detaljplanen till exempel påverkas genom reglering av gatubredder, gena gång- och cykelvägar samt placering av grönska och buskage. 2.2 Lagrum och styrdokument 2.2.1 Barnkonventionen Barnkonventionen är svensk lag Alla barn är lika mycket värda och alla rättigheter i barnkonventionen gäller för alla barn. Inga barn får bli sämre behandlade - oavsett var de kommer ifrån, hur de ser ut, vilket språk de talar, vad de tror på, om de är fattiga eller rika, vilket kön de har eller om de har en funktionsnedsättning. Oavsett bakgrund, behov och förutsättningar har alla barn rätt att säga vad de tycker och delta när vuxna bestämmer saker som gäller dem. Till exempel ska myndigheter och beslutsfattare lyssna på barn när de ska fatta beslut som påverkar barnen och ha rutiner för återkoppling till barnen. Enligt barnkonventionen är varje människa yngre än 18 år ett barn och enligt barnkonventionen ska barn ses som självständiga individer. De ska ha möjlighet att medverka i samhällsutvecklingen och få sina behov uppfyllda. Fyra av barnkonventionens 54 artiklar är vägledande för hur helheten ska tolkas och brukar kallas för barnkonventionens grundprinciper. Dessa fyra grundprinciper är: • Artikel 2: barns lika värde. • Artikel 3: barnets bästa. • Artikel 6: rätt till liv och utveckling. • Artikel 12: rätt att uttrycka åsikter och få dem respekterade. Utöver dessa grundprinciper är följande artiklar särskilt viktiga för fysisk planering enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och stadsutveckling: • Artikel 4: genomföra ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. • Artikel 23: barn med funktionsnedsättning och deras rätt till aktivt deltagande i samhället. • Artikel 27: rätt till levnadsstandard som krävs för utvecklingen. • Artikel 31: rätt till vila, fritid, lek och rekreation. 2.2.2 Plan- och bygglagen (2010:900) Syftet med PBL är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Barns rättigheter är inkluderade i flera av PBL:s bestämmelser, som kapitel 2 och kapitel 8. Vid planläggning ska exempelvis denna främja en god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper. Både vid planläggning och i ärenden om bygglov ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. När mark- och vattenområden ska planläggas och byggnadsverk ska lokaliseras, placeras och utformas får detta inte ske om den avsedda användningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Vid planläggning ska hänsyn tas till bland annat behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns parker, andra grönområden samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. (Artiklarna 6, 23, 24 och 31, Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.) Vid prövning av en bygglovspliktig åtgärd ska friyta för lek och utevistelse prioriteras framför parkeringsutrymme om båda intressena inte kan tillgodoses när en tomt ska bebyggas med ett byggnadsverk som innehåller bostäder, lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförbar verksamhet. Motsvarande gäller för bebyggda tomter. 2.2.3 Gestaltad livsmiljö Boverket ansvarar övergripande för politikområdet ”Gestaltad livsmiljö”. I begreppet ingår arkitektur, form, design, konst och kulturarv. I propositionen skriver de: ”Den nationella arkitekturpolitiken understryker också betydelsen av barns delaktighet vid beslut om arkitektur, form, design och gestaltning av goda livsmiljöer av olika slag. (Prop. 2017/18:110, Politik för en gestaltad livsmiljö, s. 55.).” 2.2.4 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:02 Gården viktigt pausrum för barn 2.2.5 Miljöbalken 2 kap. 6§ välja plats med hänsyn till verksamhetens ändamål 2.2.6 Skollagen Lgr 11 och Lpfö98 Vikten av ändamålsenlig utemiljö 2.2.7 Svensk standard för lekredskap 2.2.8 Världshälsoorganisationen (WHO 2010, 2019) Världshälsoorganisationen (WHO 2010, 2019) har tagit fram riktlinjer med rekommendationer för fysisk aktivitet, sömn och skärmtid för att främja hälsa hos barn och för att motverka fetma och övervikt. Stillasittande livsstil har länkats till högre risk för övervikt och fetma. Rekommendationerna innebär inte att barn måste delta i organiserade aktiviteter eller utöva sport, utan det handlar snarare om att de ska vara i rörelse under dagen genom att de har möjlighet att leka fritt. WHO menar att det är viktigt att etablera en nyttig relation till fysisk aktivitet tidigt i barndomen. Organisationen poängterar också att kvalitativ sömn är viktigt för barns hälsa och att stillasittande aktivitet behöver vara i interaktion med en vårdgivare för att det ska betyda positiv utveckling för barnet. Skärmtid för barn är något som WHO anser borde minskas rejält Metod Översiktsplanen granskas med hjälp av en checklista som undersöker barnperspektivet på planeringen och också kartlägger barnets perspektiv på sin fysiska och sociala miljö. Checklistans resultat sammanfattas sedan i en konsekvensanalys. Den fördjupade översiktsplanen granskas också mot inkomna synpunkter som har kommit in under dialogarbetet med barn och unga samt övriga synpunkter gällande barns miljöer. Kartläggning av förutsättningar och problem 4.1 Checklista Måldokument och Organisatoriska ja Nej Kommentar förutsättningar Finns ett kommunövergripande ☒ ☐ Sjöbo kommun har antagit policydokument som anger mål och dokumentet Policy för att stärka riktlinjer för kommunens barn? barns rättigheter och möjligheter Finns det andra kommunala ☒ ☐ Översiktsplan för Sjöbo kommun styrdokument som har betydelse för 2040, Lekplatsplan för Sjöbo den fysiska miljön och barns kommuns lekplatser, TRAST rättigheter? Trafikplan för Sjöbo tätort, Hållbart Sjöbo 2034, Sjöbo Kulturplan 2022-2031 Om ja, beaktas dessa dokument i ☒ ☐ Kopplingar finns under de olika översiktsplanen? rubrikerna under fliken Framtidsbild. Finns organisatoriska former för ☒ ☐ Varje nämnd och, om så bedöms tvärsektoriell samverkan i lämpligt, kommunalt bolag ska barn— och ungdomsfrågor? utse vardera minst en barnrättsstrateg*. Förvaltningarnas barnrättsstrateger ska driva utvecklingsarbetet i sin förvaltning, bidra med barnfrågor i den kommunövergripande gruppen samt vara barnens röster ute i verksamheterna. Förvaltningarnas barnrättstrateger utgör en övergripande arbetsgrupp gällande barnrättsfrågorna i kommunen Kan befintliga grupper användas för ☒ ☐ Den fördjupade översiktsplanen diskussion och med tillhörande samarbete kring den aktuella planen? barnkonsekvensanalys granskas gemensamt i gruppen. Barns intressen skiljer sig åt i olika ja Nej Kommentar åldrar Har hänsyn tagits till yngre barns ☒ ☐ 3-30-300 regeln behov? Plats för inspirerande och Även riktlinjer för Lär- och utforskande närmiljöer med mycket vårdmiljöer ser till de yngstas grönska är viktiga för de yngsta barnen. behov. Utpekade platser för nya förskolor finns inte då det inte finns behov för fler förskolor. Utpekade platser för nya lekplatser saknas men denna frågan drivs i styrdokumentet Lekplatsplan och bedöms därför inte ingå i FÖP 2050. Har hänsyn tagits till barn i låg- och ☒ ☐ Idrottsplatsen lokalisering har mellanstadieålderns behov? Platser utretts och föreslås ligga kvar på som är tillräckligt långt borta för att nuvarande plats vilket är positivt vara utom synhåll från föräldrarna men ur ett barnperspektiv med ändå tillräckligt nära för att få tillåtelse hänsyn till tillgänglighet. att gå till platsen. Till exempel skola, fritidsgård, idrottsanläggningar, Planeras för samhällsfunktion kulturbyggnader och bibliotek, men centralt (kv. Elefanten). Blir även parker och grönområden. detta av är säkra gång- och cykelvägar hit en prioritet vilket kan nämnas som riktlinje. Förtätning ger en närhet, istället för att sprida ut bebyggelsen. Tas inte upp något om lämplig plats för fritidsgård. Förra lokaliseringen var problematisk. Har hänsyn tagits till barn i högstadie- ☒ ☐ Det finns utpekade mötesplatser och gymnasiets behov? För unga som ska utvecklas. personer är miljöer som affärsområden, torg, gator och parker Vändplatsen i Sjöbo väst är en viktiga mötesplatser. Unga är oftast mötesplats som lyfts i mycket rörliga och kan ta sig långa medborgardialogen. Då den sträckor från hemmet för att söka efter redan är etablerad och inte både aktivitet och avskildhet. Unga kommer påverkas av FÖP- personer dras även till platser som inte förslaget behandlas den inte. redan är funktionsbestämda, såsom övergivna eller överblivna platser i Ridhus har utretts men då ingen gränszoner mellan områden. lämplig lokalisering inom kommunalt ägd mark kunde hittas kommer det inte pekas ut i FÖP 2050. Torget, Marknadsplatsen och Västergatan har potential till att bli nya eller förbättrade mötesplatser. Planeras det för ytor som uppfyller ☒ ☐ Finns i riktlinje i fördjupade olika barns olika behov? Vissa barn vill översiktsplanen och i synas och ta plats, andra barn vill iaktta lekplatsplanen. och delta ibland medan vissa barn helst vill observera. Planeras det för tillräckligt med friyta ☒ ☒ Riktlinje för friyta finns. Tomter på skol- och förskoletomter som är för nya förskolor har inte pekats lämplig för varierande lek och ut i FÖP-förslaget. utevistelse? Parker och ja Nej Kommentar grönområden för hälsa och välbefinnande Kan barn nå ☒ ☐ Kartläggning finns, vissa bostäder uppnår inte att grönområden inom grönytan är över 0,5 ha (nordöstra Sjöbo). Inga 300 meter från sin åtgärder eftersom det nästan är inom 300 m. bostad? Planeras något ☒ ☐ Inget område med känd eller planerad funktion grönområde att så som park eller centrumnatur planeras att bebyggas? bebyggas. • Västra Törnedal består i dag av träd och buskage men är beläget intill en väg och i närhet till Malenas park och bedöms därför inte vara ett område som barn uppehåller sig i. • Marknadsplatsen används för marknad några dagar om året, mycket yta kvarstår på marknadsplatsen och i dess närhet för barn att uppehålla sig på. • Stenänga består till stor del av odlad mark. • Planer i Grimstofta består till stor del av odlad mark. • Stapelgränd är ett skogsområde i tätortens utkant. Vid detaljplanering av detta området bör barns användning av området kartläggas och hänsyn tas till detta i detaljplanen. • Ollonborren 25 består av uppvuxen skog och är beläget intill bostadsbebyggelse. Det bedöms positivt att det finns en ambition om att spara mycket växtlighet. Vid detaljplanering av området bör barns användning av området kartläggas och hänsyn i den mån det är möjligt tas till detta i detaljplanen. Mobilitet för att ja Nej Kommentar självständigt nå målpunkter Har kartläggningar ☒ ☐ Vid dialogtillfället med förskolebarn iakttogs gjorts av t ex barnens deras rörelser i gaturummet samt togs frågor om rörelsemönster transport upp. Vid fortsatt dialog med till/från förskolebarn kommer lärdomar tas från dialogen skolan/förskolan och och frågar därför ställas på ett sätt som gör dem till/från mindre ledande och möjliga att få statistik från. fritidsaktiviteter mötesplatser, naturområden, gömställen mm? Har kartläggningar ☒ ☐ I dialogen, tex trygghetsvandring har detta gjorts av berörts samt i dialogkartan. Busstationen, trygga\otrygga aktivitetsparken, otrygga korsningar, nedgångna platser? platser. Täcker inte hela Sjöbo. Kan barn och unga ☒ ☐ Ambitionen är det. Det föreslås konkreta själva nå platser utan åtgärder på gc-nätet som förbättrar möjligheten sällskap av vuxna? att ta sig runt själv. FÖPen har en ambition om att skapa trygga gatumiljöer för gång- och cykeltrafikanter i centrum vilket är positivt för barns mobilitet. Det är också positivt att fortsatt dialogarbete ska ske med Skånetrafiken för att utveckla kollektivtrafiken. Är gång- och ☒ ☐ Det föreslås konkreta åtgärder på gc-nätet i med cykelvägnät kopplat busstationen och Sjöbo väst. till kollektivtrafik? Är gång- och ☒ ☐ Finns olika vägar att ta och arbetet med ny och cykelvägnätet varierat varierad belysning pågår. Behandlas dock inte i för att vara tryggt FÖP. oavsett tid på dygnet eller målpunkt? Finns det närhet och ☒ ☐ Ja det är en av Sjöbos styrkor. De flesta samband mellan målpunkter ligger längst med ett stråk. barns olika Idrottsplatsen ligger centralt idag och det är målpunkter? viktigt att den får fortsätta göra det. Riskerar ☒ ☐ Nej, de förbättras snarare. Om bruket utvecklas framkomligheten på minskas den tunga trafiken. något gång-och cykelstråk eller skolväg att försämras på grund av planeringen? Plats för förskolor ja Nej Kommentar och skolor Lokaliseras förskolor ☐ ☒ Det pekas inte ut några nya tomter eftersom det och skolor så att inte bedöms finnas något behov för fler förskolor tillräcklig friyta kan utan planberedskapen är god. FÖP:en har inte tillgodoses? heller kartlagt de som redan är planlagda, det kan göras och föreslå eventuellt en ändring av dessa vid behov. Kan barn och unga ☒ ☐ Konkreta åtgärder på gc-nätet föreslås. Det är ett självständigt ta sig till trafikproblem kring skolorna idag eftersom det och från skolan? är så många föräldrar som kör sina barn till skolan idag. Det är inte kartlagt varför men det är en trend som finns i hela Sverige. Riktlinje om att minska antalet fysiska barriärer finns. Denna kan kanske konkretiseras ännu mer till exempel med riktlinjer för var övergångställen ska finnas eller riktlinjer om vilka gator som kan bli bilfria. Ett exempel är Malmö stads projekt ”Skolgator” där man ser över vilka gator i skolans direkta närhet som behöver biltrafik och vilka som kan stängas av från biltrafik. Undviks placeringar ☐ ☒ I Sjöbo väst planläggs en ny skola som är av förskola och skola i lokaliserad i ett område för externhandel och på utkanten av orten och utsidan av väg 13 sett från centrum. Detta kan i närhet av stora leda till att föräldrar kör barnen till skolan istället trafikapparater, så att för att det tar cykeln. Lokaliseringen är också barn slipper korsa undanskymd vilket gör att den är en mötesplats större trafikleder? för motorburen ungdom och därför upplevs som otrygg under dygnets mörka timmar. En planskild korsning finns under väg 13 med en tunnel för gång- och cykeltrafik. Tunneln har dålig sikt och separerar inte gångtrafikanter från cyklister vilket gör att den kan upplevas som otrygg. Från Sommarbyarna söder om väg 11 till Sjöbo väst saknas planskild korsning. Gång- och cykeltrafikanter få här korsa väg 11 helt oskyddat. Placeringen av skolan har avvägts mot andra faktorer så som möjlighet till en stor, naturnära skolgård och avsaknad av skola och förskola i västra Sjöbo. Fler planskilda korsningar under väg 11 och 13 planeras och det finns en rekommendation om att koppla ihop Såggatan norrut för att skapa genomfartstrafik förbi den planerade skolan. Platser för ja Nej Kommentar idrottsanläggningar och kulturverksamheter Finns kunskap om ☒ ☐ vilken service som finns tillgänglig för barnen som t ex fritidsgårdar, fritidsanläggningar som t ex bad- och idrottsplatser, bibliotek, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, lekplatser, grönområden och parker? Finns kunskap om ☒ ☐ Ökningen blir inte så pass stor att det behövs vilket behov av mer service av sorterna som nämns ovan service som behöver undantaget lekplatser. Lekplatsplanen behandlar tillgodoses i den frågan. Det finns underlag i nybebyggelse? medborgardialogen om var det önskas nya lekplatser. Passar områdena för ☒ ☐ Finns en allmän riktlinje om att skapa ett varierat ändamålet och utbud av lekplatser med en mångfald av miljöer. attraherar barn i olika åldrar och av olika Lekplatserna får mycket kritik i kön? medborgardialogen och det önskas upprustning, belysning och större variation för olika åldrar. Lokalisering av ridhus har utretts för att tillgodose flickors behov men blev politiskt nedröstat då det inte fanns lämplig kommunal mark och privat mark inte ansågs lämpligt att peka ut för detta ändamålet. Saknar utredning av något annat som kan attrahera flickor. Platser att vara på. Platser att sitta vid olika väder mm. Saknas kartläggning av befintliga platser t.ex. aktivitetsparken mm. Medborgardialogen visar vad som önskas. Är läget tillgängligt ☒ ☐ Viktigt att idrottsplatsen ligger kvar på sin och attraktivt? nuvarande plats. Kan barn självständigt ☒ ☐ gå eller cykla till platsen? Finns det ☒ ☐ Viktigt att idrottsplatsen ligger kvar på sin kollektivtrafik för barn nuvarande plats för att det ska vara gångavstånd som bor på större från Sjöbo-busstation. avstånd? Variation och ja Nej Kommentar mångfald i boendemiljöer Planeras det för en ☒ ☐ Upplåtelseformer kan inte styras men en blandning av variation av olika boendeformer planeras. upplåtelseformer och boendeformer som ger möjlighet till barn från olika socioekonomiska grupper att träffas? Kunskap om barns behov ja Nej Kommentar Har kunskap om barns ☒ ☐ Remiss hos alla förvaltningar, och har fört behov inhämtats från den dialog med olika förvaltningar. Inte specifikt kommunala om barn hos alla förvaltningar. organisationen? Det kan exempelvis vara skol-, social-, fritids-, idrotts-, trafik- eller parkförvaltningar Har kunskap om barns ☒ ☐ Har försökt nå ut till föreningar under behov inhämtats från de medborgardialogen med utskick per e-post lokala men bara respons från två föreningar. Sjöbo föreningsverksamheterna? simsällskap kom på den öppna dialogen. Föreningar som är verksamma på Sjöbo idrottsplats har inhämtat. Ridföreningar har varit med. Fritidsutvecklaren har deltagit. Ytterligare kunskap kan inhämtas under samrådet. Har kunskap om barns ☒ ☐ Inte specifikt men många av behov inhämtats från planeringsprinciperna och riktlinjerna bygger forskning? på forskning. Grönområdens betydelse och miljöpsykologi. mm Täcker den kunskapen ☐ ☒ Saknas fysisk dialogträff med som har inhämtats alla högstadieelever, många har dock medverkat grupper av barn eller i den digitala dialogkartan. behöver den kompletteras i den fortsatta processen? Avvägning mellan ja Nej Kommentar olika intressen i översiktsplanen I de fall barnets bästa ☒ ☐ Ridhus finns inte med, har utretts men har inte tillgodoses, avvägts mot andra intressen och brist på motiveras det varför? kommunal mark och pekas därför inte ut. Cykelvägar har prioriterats bort på grund av ekonomi. Fritidsgårdar pekas inte ut. Dessa har tidigare stängts på grund av besparingar. Barns rätt att ja Nej Kommentar uttrycka sina åsikter i frågor som berör barn Finns former för barns ☒ ☐ och ungas delaktighet och inflytande i kommunen som t ex ungdomsråd? Har barn inkluderats i ☒ ☐ framtagandet av underlaget? Tex kartläggning av otrygga platser, viktiga stråk och platser. Har barn inkluderats i ☒ ☐ Dialoger har hållits med barn för att samla in framtagandet av information. planförslaget? Är samrådet anpassat ☒ ☒ En presentation av FÖP i powerpoint skickades efter barns till de olika skolorna för att lärarna själva skulle förutsättningar? kunna berätta om FÖP:en + en film som de kunde spela upp med information. Har riktade insatser ☐ ☒ Inga insatser i dialogen för att nå mot utsatta och marginaliserade grupper. marginaliserade grupper av barn gjorts? Är översiktsplanen ☐ ☒ Ska jobba med klarspråk men inom ramen för lätt att läsa och ta till det som krävs för att göra sitt jobb. sig? Har kommunen ☒ ☒ Delvis. Till exempel har förskolorna fått direkt återkopplat direkt till återkoppling, men ska också få återkoppling när de grupper och planförslaget kommit längre i processen. individer som har deltagit i att ta fram planförslaget? 4.2 Inkomna synpunkter under tidig dialog Inkomna synpunkter Har synpunkten Kommentar från förskola, beaktats i grundskola, anpassad planarbetet? grundskola och Malena ja Nej Gymnasiet offentliga mötesplatser ☒ ☐ med olika former av aktivitetsmöjligheter, Kvalitén på ☒ ☐ sociotoperna är väldigt viktig för hur användbara de anses vara upprustade lekplatser ☒ ☒ Saknas kartläggning av lekplatser i med en stor variation underlaget men det finns däremot i av aktiviteter lekplatsplanen. Allmänna riktlinjer finns. Fler sittplatser och ☐ ☒ Inte inom ramen för FÖP. grillplatser i anslutning till mötesplatserna efterfrågas närheten är avgörande ☒ ☐ När vi frågade var de ☐ ☒ Saknar utveckling av närområdet till brukade gå nu, sedan Emanuelskolan. Här saknas grönområde de flyttat till och tydlig koppling till grönområde. Emanuelskolan, blev svaret att de "gick runt bland husen" Grundskolebarnen vill ☒ ☐ Lekplatsplanen gärna ha mer utmanande platser att leka på svårt att tolka vad som ☐ ☒ Inte inom ramen för FÖP. är ett övergångsställe otrygghet till följd av ☐ ☒ Inte inom ramen för FÖP. nedskräpning och klotter saknar möjligheter till ☒ ☐ Flera stråk pekas ut om viktiga för att spontant umgänge i det skapa sådan mötesplatser. offentliga rummet Eleverna saknar bland ☒ ☐ Riktlinjer om grönska och skugga finns. annat skugga på skolgården och vid aktivitetsparken. Vid dialoger med den ☐ ☒ Behov av ny lokalisering? Utreda vad de anpassade grundskolan har för friytor? Inte inom ramen för FÖP framkom det att pedagogerna där upplever att verksamheten är alltför trångbodd Barnen på den ☐ ☒ Befintliga verksamheters behov av anpassade grundskolan upprustade utemiljöer är inte inom hade anmärkningar på ramen för FÖP. utemiljön på skolgården, som de upplevde inte var anpassad efter deras behov Malenagymnasiet. ☐ ☒ Inte inom ramen för FÖP. Många lyfter busstiderna och indragna linjer som svårigheter platser där ☒ ☐ ungdomarna oftast träffas i Sjöbo är vid matbutiker, snabbmatsrestauranger och öppna asfaltsytor Önskar en plats där ☐ ☒ gymnasieungdomar kan träffas med A- traktorer utan att störa folk Inkomna synpunkter Har synpunkten beaktats i planarbetet? från Ungdomsrådet ja nej Kommentar Förbindelser till stan, ☒ ☐ Järnvägsreservatet ligger kvar fram till gärna med tåg och stationsområdet. Det finns även en annan kollektivtrafik riktlinje om att kommunen aktivt ska arbeta med förbättrad kollektivtrafik. För att Sjöbo tätort ska ☒ ☐ Planeras för fler centrumfunktioner bli attraktivt behövs centralt. fler verksamheter och ett kvällsliv som lockar träffpunkter och ☐ ☒ Inte inom ramen för FÖP. evenemang eller andra aktiviteter Ungdomsrådet vill ☐ ☒ Finns möjligheter att etablera detta gärna att Sjöbo redan nu. kommun inspireras av Lund, där det till exempel finns en sandstrand och volleyboll mitt på Stortorget. Blommor och växtlighet ☒ ☐ Flera riktlinjer för hur utvecklingen av som gör tätorten tätortens grönstruktur ska ske finns vacker bidrar till att under avsnittet för mark- och man hellre går eller vattenanvändning. cyklar än tar bilen. Staden Lund inspirerar Det finns en förkärlek ☐ ☒ Motorfordon begränsar ofta barn och till fordon och det är en ungas möjlighet till självständig viktig del av Sjöbos mobilitet. identitet. Det får gärna finnas ☐ ☒ Finns utpekat kvarter för ytor för återbruk, samhällsändamål vid kvarteret Möllan fritidsbibliotek och som kan innehålla detta. Men inte dylikt. Sådana ytor specifikt utpekat i FÖP:en. behöver vara rätt placerade, i centrum, Fritidsbiblioteket ligger långt ifrån så att man ser att det centrum och saknar säkra gång- och händer något. cykelförbindelser till sig idag. Nya träffpunkter bör ☐ ☒ Ny skola med möjlighet till inte lokaliseras på föreningsverksamhet kvällstid Sjöbo väst, det är redan lokaliseras i Sjöbo väst. för mycket motorträffar där vilket innebär en del problem Fritidsgårdar är viktiga. ☐ ☒ Lokalisering av fritidsgård saknas. I Sjöbo saknas även en Lokalisering av ridhus har utretts men ridskola och ingen lämplig mark bedöms finnas. möjligheter till turridning Synpunkter från enkät till föräldralediga Vilka är Sjöbo tätorts ☒ ☐ största styrkor - sett ur barns perspektiv? Vanligast förekommande svar: Närheten till naturen. Vad kan bli bättre - sett ☐ ☒ ur barns perspektiv? Vanligast förekommande svar: Lekplatserna. Vad kan bli bättre - sett ☐ ☒ ur vårdnadshavares perspektiv? Vanligast förekommande svar: Lekplatserna. Vad tror du kommer ☒ ☐ vara viktigt i Sjöbo tätort för ditt/dina barn i framtiden? Vanligast förekommande svar: Tillgång till fritidsaktiviteter. Analys Sedan samrådsförslaget har den fördjupade översiktsplanen fått ett större barnfokus. Flera punkter där barn och unga nämns har tillkommit vilket tillsammans med ambitionerna om att stärka Sjöbos identitet, höja den gestaltningsmässiga kvaliteten på den byggda miljön, bevara och utveckla grönområden, jobba aktivt med klimatanpassning och öka säkerheten för oskyddade trafikanter bedöms bidra till en barnvänligare tätort. Efter granskningsskedet visas den överliggande ytan för pågående detaljplan i Sandbäcks industriområde som företagsområde istället för skola. Detta för att tydliggöra att de båda markanvändningarna avses samexistera inom samma större område över tid. Justeringen innebär dock en viss negativ konsekvens för barn och unga, inför fortsatt utveckling i området. Användningen av utblicksområdet Marknadstorget har ändrats från bostäder till centrum, vilket kan innebära en positiv konsekvens för barn och unga. Att en rubrik med ett tydligt ställningstagande om att barnets bästa i enlighet med barnkonventionen ska beaktas vid planering som berör barn är positivt. Medskick framåt • Gör förslaget tillgängligt för barn även efter antagande. • Fundera över barnperspektivet vid varje genomförandedel. Från medborgardialog: • Saknar utveckling av närområdet till Emanuelskolan. Här saknas grönområde och tydlig koppling till grönområde. • Lyft frågan kring lokalisering av fritidsgård och fritidsbiblioteket. Förändringar mellan skeden Sedan samrådsförslaget har fler punkter om barn och unga lyfts in. Aktivitet under samrådet - presentation av FÖP i powerpoint som skickades till de olika skolorna för att lärarna själva skulle kunna berätta om FÖP:en + film som de länkade till. Utpekade platser för nya förskolor saknas men det bedöms finnas tillräckligt med det befintliga beståndet. Efter granskningsskedet har huvudsakligen förtydliganden gjorts i planen gällande hur medborgardialogen, inklusive dialog med barn, har genomförts och hur synpunkterna har använts i översiktsplanen. Riktlinjen för Sandbäcks industriområde har reviderats och ytorna med pågående detaljplan i Sandbäcks industriområde har ändrats från skola till företagsområde. Användningen av utblicksområdet Marknadstorget har ändrats från bostäder till centrum. Användningen centrum ger utrymme för flera framtida utvecklingsalternativ, såsom bebyggelse, torg eller rekreation. 08 Fall Miljökonsekvensbeskrivning Fördjupad översiktsplan Sjöbo tätort 2050, Sjöbo kommun Antagandehandling OM RAPPORTEN: Titel: Miljökonsekvensbeskrivning FÖP Sjöbo tätort 2050 Version/datum: 2026-03-02 Rapporten bör citeras enligt följande: Eriksson, A. (2026). Miljökonsekvensbeskrivning FÖP Sjöbo tätort. Calluna AB. Foton i rapporten: © Calluna AB där inget annat anges Omslag: Bilden tagen i Åsum av Emilie Willsäter, Sjöbo kommun OM UPPDRAGET: Uppdragsgivarens kontaktperson: Tobias Noborn, Radar arkitektur Elin Brudin, Sjöbo kommun Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: 556575–0675) Adress huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se Telefon (växel): +46 13-12 25 75 Projektledare: Anna K Eriksson (Calluna AB) Rapportförfattare: Anna K Eriksson, Felix Gunnarsson, Marie Kristoffersson (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Anna Sandström (Calluna AB) samt Tobias Noborn (Radar arkitektur) Callunas interna projektkod: AKE0021 Icke-teknisk sammanfattning Enligt 6 kap 3 § miljöbalken ska en strategisk miljöbedömning göras när antagande eller ändring av en fördjupad översiktsplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med att bedöma miljökonsekvenserna av en plan är att möjliggöra en integrering av miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Som en del i den strategiska miljöbedömningen ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) identifieras, beskrivs och bedöms de miljöeffekter som planförslaget kan förväntas ge. Sjöbo tätort växer och utvecklas med nya behov och krav som behöver tillgodoses. Sjöbo kommun avser att ta fram en ny fördjupad översiktsplan över Sjöbo tätort. Planen kommer att ersätta den tidigare fördjupade översiktsplanen 2013. Den befintliga fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort, FÖP 2013 för Sjöbo tätort, antogs av kommunfullmäktige 2013-04-24. Den syftade till att stödja återupptagande av tågtrafiken längs Simrishamnsbanan samt att samla och optimera strategier angående utveckling av Sjöbo tätort. Den nu gällande fördjupade översiktsplanen anses inte längre utgöra sitt syfte, bland annat på grund av bristande vägledning i dagvattenhantering och klimatanpassning, avsaknad av riktlinjer för befintlig bebyggelse och kommande detaljplanering. I planprocessen för den nya fördjupade översiktsplanen har Sjöbo kommun fört en medborgardialog där invånare i Sjöbo tätort fått uttrycka preferenser över hur Sjöbo tätort önskvärt ska utvecklas. Sammanfattningsvis så ska Sjöbo tätort ha liv och rörelse. Inom det offentliga rummet ska det finnas plats att leka, grilla och träna. Det ska vara enkelt och säkert att ta sig fram till fots eller på cykel. Fler alternativ inom boendeform, ett större utbud av hyres- och bostadsrätter är önskvärt. Den nya fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort syftar till att skapa en samlad strategi för hur mark- och vattenmiljö inom Sjöbo tätort ska utvecklas. Dokumentet ska ge övergripande och långsiktiga riktlinjer för en samlad och hållbar utveckling i enlighet med de mål, planer och program som finns. Kommunens ambition är att den nya FÖP Sjöbo tätort 2050 ska antas av kommunfullmäktige under sommaren 2026. För att kunna identifiera de miljöaspekter där det finns risk för betydande miljöpåverkan har det tidigt i miljöbedömningsprocessen gjorts en undersökning och en avgränsning av de miljöaspekter som skulle kunna få betydande miljöpåverkan. Avgränsningen har gjorts i samråd med Länsstyrelsen i Skåne och enligt avgränsningssamrådet ska aspekterna ytvatten (MKN, skyfall), klimatpåverkan och hushållning av naturresurser avseende jordbruksmark respektive dricksvatten miljöbedömas. Därtill kommer MKB:n hantera, kumulativa effekter, avstämning mot miljömål, hänsynsregler med mera som krävs för att uppfylla lagkraven på en strategisk miljöbedömning. 3 Miljöbedömning I nedanstående tabell sammanfattas de miljökonsekvenser som FÖP Sjöbo tätort 2050 bedöms kunna ge upphov till: Miljöaspekt Planförslag Vattenmiljö – MKN och skyfall Positiv konsekvens. Klimatpåverkan Positiv konsekvens. Naturresurser jordbruksmark Måttlig negativ konsekvens. Jordbruksmark tas i anspråk. Naturresurser dricksvatten Positiv konsekvens. Vattenmiljö Planförslaget har tagit stor hänsyn till skyfallsproblematiken och ger vägledning för hur risken för påverkan av skyfall ska förbättras. Det finns också goda förutsättningar att fördröja och rena dagvatten på ett sådant sätt att MKN för ytvatten inte äventyras. Planförslaget bedöms därmed kunna ge förutsättningar för att ge positiva konsekvenser på ytvattenmiljöerna. Klimatpåverkan Planförslaget innehåller förslag och strategier för att kunna minska påverkan på klimatet. Planen kommer främst att ha en klimatpåverkan kopplat till nybyggnation och trafiklösningar. Genom riktlinjen i planen att eftersträva ett hållbart byggande vid nybyggnation finns stor potential att minska klimatpåverkan. De föreslagna utvecklingsområdena är placerade nära befintlig tätort och kan på de flesta platser på ett bra sätt länkas till befintlig infrastruktur och med gång- och cykelvägar. Planförslaget bedöms sammantaget ge positiv konsekvens för aspekten klimatpåverkan. Hushållning med mark- och vattenområden – jordbruksmark Planen innebär exploatering av nya bostäder på jordbruksmark. Jordbruksmark kommer att tas i anspråk där jordbruksenheterna redan idag är små och splittrade. Då jordbruksmark är nationellt intresse bedöms planförslaget medföra måttlig negativ konsekvens på jordbruksmarken i området. Hushållning med mark- och vattenområden – dricksvatten Planen redovisar specifika riktlinjer för samtliga utbyggnadsområden med krav på anslutning till kommunalt dricksvatten och spillvatten och anpassade krav utifrån varje områdes förutsättningar. För hela planområdet gäller generellt riktlinjer för teknisk försörjning och hantering av dagvatten. Sammantaget bidrar planen till ökade förutsättningar för hänsyn till känsliga vattenförekomster i samhällsplaneringen. Planförslaget ha förutsättningarna för att kunna ge positiva konsekvenser för grundvattnet och grundvattenförekomster i området Riksintressen och skyddade områden Planförslaget har i sina riktlinjer tagit hänsyn till riksintressena för natur och friluftsliv och kommer enligt riktlinjerna att vid utbyggnad inom eller nära riksintresset att utreda och planera för att riksintressets värden inte ska påverkas negativt. Naturreservat inom riksintresse 4 Fyledalen förvaltas enligt skötselplaner som säkerställer nödvändiga avvägningar mellan natur och friluftsliv. Planförslaget bedöms sammantaget påverka riksintressena för natur och friluftsliv positivt. Övriga riksintressen berörs inte. Miljökvalitetsnormer I Sjöbo tätort finns goda förutsättningar för att säkerställa att planerade exploateringar inte äventyrar Kävlingeåns möjlighet att nå MKN och att ytterligare kompletterande rening i den befintliga miljön bidrar till att recipienten kan nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Planförslaget bedöms inte försvåra möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer för vatten förutsatt att tillräcklig stor area avsätts för fördröjning och rening av dagvatten. Anläggningen av dammar och andra tekniska lösningar för rening av dagvatten behöver ske i takt med utbyggnaden av Sjöbo. Om åtgärderna som föreslås för fördröjning och rening av dagvatten, lokalt omhändertagande av dagvatten, sanering av förorenad mark genomförs bedöms planen kunna ge förbättrade grundvattenförhållanden med avseende på kvalitet och kvantitet och därmed kunna ge en positiv effekt på miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomster. Sjöbo kommun berörs ej av kvalitetsnormerna för luft och buller. Miljömål Planförslaget ger förutsättningar för positiva effekter på miljömålen utom de som är kopplade till jordbruksmark. Miljömålen har utvärderats med hjälp av den regionala preciseringen av delmålen och sammanfattas med tabellen nedan. Mål Planförslag Mål Planförslag Begränsad klimatpåverkan Myllrande våtmarker Frisk luft Levande skogar Bara naturlig försurning Ett rikt odlingslandskap Giftfri miljö God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Grundvatten av god kvalitet Nollalternativet Det nya planförslaget har jämförts med ett nollalternativ. Nollalternativet består av den nu gällande FÖP Sjöbo tätort från 2013. Då den i princip är utbyggd så innebär nollalternativet mer eller mindre en avsaknad av vägledning för bebyggelseutveckling på översiktsplanenivå, med undantag för den vägledning som finns att hämta i FÖP:ens övergripande visioner och riktlinjer. Nollalternativet bedöms inte innehålla den vägledning som behövs för att minska kommunens påverkan på vattenmiljön och det finns därför en risk att miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas negativt och därmed får en betydande miljöpåverkan. Nollalternativet innehåller inte 5 heller den vägledning som behövs för att Sjöbo kommun ska kunna nå klimatmålet netto noll vid år 2050. Avfärdade alternativ I planeringsprocessen har olika alternativ prövats för att möta kommunens behov av nya bostäder enligt beslutade riktlinjer för bostadsförsörjning. En lokaliseringsutredning har genomförts inom plangränsen för FÖP Sjöbo med stöd av nya och uppdaterade kunskapsunderlag samt de planeringsprinciper som anges i Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040. De studerade utbyggnadsområdena var företrädesvis större sammanhängande ytor i utkanten av Sjöbo tätort. Avgörande aspekter i bedömningen har varit avstånd till centrum, motstående intressen som jordbruksmark, höga natur-, kulturmiljö- eller landskapsvärden samt planeringsfrågor kopplat till infrastruktur och klimatanpassning. Jämfört med granskningsförslaget är utbyggnadstakten och det totala utrymmet för nya bostäder i samrådsförslaget marginellt högre även om markanspråket är lägre. Samrådsförslaget har mindre utvecklade riktlinjer i kritiska frågeställningar jämfört med granskningshandlingen. Inför antagandebeslut har endast marginella förändringar genomförts som inte påverkar markanspråket. Samlad bedömning och slutsats Den nya fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort bedöms bidra till utvecklingen av ett mer hållbart Sjöbo och främjar en omställning till fossilfria transporter. Stor hänsyn har tagits till riksintressen, vattenmiljöer och bebyggelsestrukturer. Planförslaget ger förutsättningar att möta upp framtida klimatförändringar samt minska Sjöbos klimatavtryck. Miljökonsekvenserna för vattenmiljö, klimatpåverkan och hushållning dricksvatten bedöms sammantaget vara positiva under förutsättning att planens inriktningar följs och nya utvecklingsområden ansluts till kommunalt VA. Planen medför trots anpassningar under planeringsprocessen att jordbruksmark tas i anspråk för utveckling av nya bostadsområden samt Sjöbo reningsverk. Miljöpåverkan bedöms som måttligt negativ när det gäller hushållning med jordbruksmark vilket får vägas mot andra väsentliga samhällsintressen. 6 Innehållsförteckning Icke-teknisk sammanfattning 3 Miljöbedömning ................................................................................................................................................... 4 1 Inledning 9 1.1. Bakgrund, syfte och tidplan ......................................................................................................................... 9 2 Metod och bedömningsgrunder 10 2.1 Strategisk miljöbedömning ........................................................................................................................ 10 2.2 Bedömning av miljökonsekvenser ............................................................................................................ 11 2.3 Avgränsning .............................................................................................................................................. 11 3 Planförslag och alternativredovisning 13 3.1 Planförslag ................................................................................................................................................ 13 3.2 Nollalternativ – framskrivet nuläge ............................................................................................................ 15 3.3 Avfärdade alternativ .................................................................................................................................. 17 3.4 Alternativ markanvändning ....................................................................................................................... 18 4 Regional och kommunal planering 20 4.1 Regional planering .................................................................................................................................... 20 4.2 Kommunal planering ................................................................................................................................. 21 5 Planområdets förutsättningar 22 5.1 Övergripande beskrivning av planområdet ............................................................................................... 22 5.2 Riksintressen enligt miljöbalken ................................................................................................................ 24 5.3 Skyddade områden ................................................................................................................................... 29 6 Miljöbedömning av miljöaspekter 32 6.1 Vattenmiljö ................................................................................................................................................ 32 6.2 Klimatpåverkan ......................................................................................................................................... 38 6.3 Hushållning med mark- och vattenområden – Jordbruksmark ................................................................. 43 6.4 Hushållning med mark- och vattenområden – Dricksvatten ..................................................................... 47 7 Påverkan på miljömål 52 7.1 Relevanta miljömål .................................................................................................................................... 52 7.2 Avstämning miljömålen ............................................................................................................................. 55 8 Kumulativa effekter 57 9 Uppföljning av betydande miljöpåverkan 58 10 Samlad bedömning 58 10.1 Sammanfattning av miljökonsekvenser för planförslaget .......................................................................... 58 10.2 Nollalternativ ............................................................................................................................................. 59 10.3 Avfärdade alternativ .................................................................................................................................. 60 10.4 Samlad bedömning ................................................................................................................................... 61 11 Referenser 62 7 Bilaga 1 Bedömningsgrunder för miljökonsekvensbeskrivningen (Calluna) Bilaga 2 Markanvändningskarta Antagande FÖP Sjöbo tätort 2050 Bilaga 3 Markanvändningskarta Nollalternativ –FÖP Sjöbo 2013, tillsammans med mark- och vattenanvändning från Översiktsplan från Sjöbo kommun 2040 Bilaga 4 Markanvändningskarta Samrådsversion FÖP Sjöbo tätort 2050 8 1 Inledning 1.1. Bakgrund, syfte och tidplan Sjöbo tätort växer och utvecklas med nya behov och krav som behöver tillgodoses. Sjöbo kommun avser att ta fram en ny fördjupad översiktsplan över Sjöbo tätort, se Figur 1, så att utvecklingen kan ske strategiskt och hållbart samt enhetligt med de mål, planer och program som finns. Planen kommer att ersätta den tidigare fördjupade översiktsplanen 2013 som inte längre kan ses som ett vägledande verktyg. Den befintliga fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort, FÖP 2013 för Sjöbo tätort, antogs av kommunfullmäktige 2013-04-24. Den syftar till att återuppta tågtrafiken längs Simrishamnsbanan samt att samla och optimera strategier angående utveckling av Sjöbo tätort. Vidare avser den planen att förankra den tidigare översiktsplanens mål där Sjöbo tätort är planerat att öka med ca 1700 personer från 2006 till 2020. (Sjöbo kommun, 2013) Den nu gällande fördjupade översiktsplanen anses inte längre fylla sitt syfte, bland annat på grund av bristande vägledning för dagvattenhantering och klimatanpassning samt avsaknad av riktlinjer för befintlig bebyggelse och kommande detaljplanering. I planprocessen för den nya fördjupade översiktsplanen har Sjöbo kommun genomfört en medborgardialog där invånare i Sjöbo tätort fått uttrycka preferenser över hur Sjöbo tätort önskvärt ska utvecklas. Sammanfattningsvis så ska Sjöbo tätort ha liv och rörelse. Inom det offentliga rummet ska det finnas plats att leka, grilla och träna. Det ska vara enkelt och säkert att ta sig fram till fots eller på cykel. Fler alternativ inom boendeform, ett större utbud av hyres- och bostadsrätter är önskvärt. Den nya fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort syftar till att skapa en samlad strategi för hur mark- och vattenmiljö inom Sjöbo tätort ska utvecklas. Dokumentet ska ge övergripande och långsiktiga riktlinjer för en samlad och hållbar utveckling. Ett förslag till fördjupad översiktsplan samråddes mellan 17 juni och 15 september 2024. Planen har därefter bearbetats med utgångpunkt från inkomna synpunkter inför granskning och antagande. Granskningen pågick mellan den 13 juni och 14 september 2026. Kommunens målsättning är att den nya FÖP Sjöbo tätort 2050 ska antas av kommunfullmäktige under sommaren 2026. 9 Figur 1. Översiktskarta över föreslaget planområdet för den fördjupad översiktsplanen. (sjobo.se, 2023) 2 Metod och bedömningsgrunder 2.1 Strategisk miljöbedömning En strategisk miljöbedömning ska enligt 6 kap 3 § miljöbalken göras när en plan upprättas om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Under miljöbedömningsprocessen ska de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas och kommunen ska redovisa vilka åtgärder som planeras för att förebygga, hindra och avhjälpa betydande negativa miljöeffekter. Miljöbedömningen omfattar: 1. ett avgränsningssamråd om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad, framtagande av miljökonsekvensbeskrivning, 2. tillfälle till synpunkter som görs genom att planen med miljökonsekvensbeskrivningen samråds samt 3. att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter innan planen antas. Syftet med att bedöma miljökonsekvenserna av en plan är att möjliggöra en integrering av miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen ska således fungera som stöd för, och ge underlag till, arbetet med att hitta en lämplig utformning av planen. Den ska främja ökad miljöhänsyn och göra det möjligt att redan i planarbetet väga miljökonsekvenser mot andra samhällsintressen. 10 2.2 Bedömning av miljökonsekvenser Påverkan är det fysiska ingrepp som genomförandet av planen medför. Effekten definieras som den störning i miljön som uppstår av planens fysiska påverkan och den kan vara positiv eller negativ. Den negativa effekten kan vara betydande, måttlig eller liten. Om ingen effekt uppstår blir det inga konsekvenser. I första hand används de kriterier som enligt 5§miljöbedömningsförordningen ska användas i den inledande undersökningen för att identifiera omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Bedömningen av miljökonsekvenser sker genom att väga samman effekten av påverkan med de olika miljöaspekternas värde i en matris, se tabell 1. Bedömning av värde sker utifrån objektiva värdegrunder som är specifika för respektive miljöaspekt. Tillämpade bedömningsgrunder redovisas under respektive miljöaspekt. Värdeskalan är indelad i högt, måttligt eller lågt värde. Bedömningsgrunder för miljökonsekvensbeskrivningen redovisas i bilaga 1. Tabell 1. Miljökonsekvensskala. Bedömningen utgår ifrån intressets värde och effektens omfattning. Effekt, ingreppets/störningens omfattning Intressets värde Stor negativ Måttlig negativ Liten negativ Neutral effekt Positiv effekt effekt effekt effekt Stor negativ Stor negativ Måttlig negativ Neutral Positiv Högt värde konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens Stor negativ Måttlig negativ Liten negativ Neutral Positiv Måttligt värde konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens Måttlig negativ Liten negativ Liten negativ Neutral Positiv Lågt värde konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens Konsekvenserna av alternativen bedöms och redovisas i text för respektive miljöaspekt. I slutet av miljökonsekvensbeskrivningen ges en sammanfattande bedömning av konsekvenserna enligt skalan ovan. Som stöd för bedömningen av miljökonsekvenserna används relevanta miljömål, miljökvalitetsnormer, riktvärden och direkta lagkrav såsom områdesskydd och skyddade arter. 2.3 Avgränsning Tidsmässig avgränsning Miljökonsekvenser uppstår på olika lång sikt. Det ingår i miljöbedömningen att redovisa effekterna av den planerade utvecklingen i området, oberoende av om de kan uppstå på kort, medellång eller lång sikt. Den fördjupade översiktsplanen tar sikte på 2050. Horisontår för bedömning av miljöeffekter föreslås därför till år 2050 då effekter och konsekvenser kan ha förväntats slå igenom. Förutsättningarna i den byggda miljön kan dock ha bestående konsekvenser för lång tid framåt. 11 Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen utgörs främst av planområdet och det bedömda influensområdet. Influensområdet varierar för de olika miljöaspekterna och definieras därför under respektive aspekt. Nivåavgränsning Nivåavgränsningen styrs av i vilket skede en planprocess befinner sig i. En viktig fråga i nivåavgränsningen är bland annat hur den fördjupade översiktsplanen förhåller sig till andra relevanta planer och program, till exempel Sjöbo kommuns översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. Med tanke på att den fördjupade översiktsplanen som ska miljöbedömas omfattar ett stort område och är på en övergripande strukturell nivå har det bedömts lämpligt att i miljökonsekvensbeskrivningen fokusera på de övergripande miljökonsekvenser som planförslaget ger upphov till. Frågor som är systemövergripande och som inte kan hanteras i ett detaljplaneskede samt frågor där det finns strategiska vägval ges mer fokus i detta skede medan andra, mer lokala konsekvenser behöver fördjupas i kommande detaljplaner. Nivån för beskrivning av miljöförhållanden och bedömning av påverkan varierar även mellan olika miljöaspekter beroende på hur rådande kunskapsläge ser ut. Där mer kunskapsunderlag och utredningar tagits fram är beskrivningarna och bedömningarna mer djupgående. Tematisk avgränsning Inför samrådsskedet gjorde Sjöbo kommun en undersökning om eventuell betydande miljöpåverkan för planen. Undersökningen identifierade att det finns risk för betydande miljöpåverkan och att en strategisk miljöbedömning behövde göras för att ge bra förutsättningar och kunskap inför den fördjupade översiktsplaneringen. Ett avgränsningssamråd hölls med Länsstyrelsen i Skåne den 27 april 2023. I samrådet av förslaget till FÖP framkom inga nya synpunkter gällande avgränsningen av MKB (Sjöbo kommun, 2025) De miljöaspekter som planförslaget skulle kunna ge betydande miljöpåverkan vid genomförande av planen är: Ø Befolkning och hälsa Ø Dricksvattenförsörjning Ø Klimat Ø Klimatpåverkan Ø Vattenmiljö Ø MKN vatten Ø Hushållning med mark- och vattenområden Ø Jordbruksmark Ø Dricksvatten Avgränsning kumulativa effekter Att identifiera, beskriva och bedöma kumulativa effekter är en del av miljöbedömningen. Kumulativa effekter uppstår när flera olika effekter samverkar med varandra. Det kan handla om att olika typer av effekter från en och samma verksamhet samverkar eller att effekter från olika verksamheter samverkar. 12 Kumulativa effekter är ackumulerande, samverkande eller adderade direkta eller indirekta effekter. De visar på hur en verksamhet eller åtgärd tillsammans med andra pågående, tidigare och framtida verksamheter/åtgärder påverkar miljön i ett område. De kumulativa effekterna redovisas under respektive miljöaspekt och sammanfattas i kapitel 8. 3 Planförslag och alternativredovisning Enligt 6 kap 11 § punkt 2 miljöbalken ska rimliga alternativ för en plan eller ett program identifieras, beskrivas och bedömas. Det här ska göras med hänsyn till programmet eller planens syfte och geografiska räckvidd. I miljöbedömningen ingår det även att motivera varför olika alternativ har valts eller valts bort i planeringsprocessen. Det här redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Studerandet av rimliga alternativ är en viktig del i planeringsprocessen då det handlar om att göra avvägningar mellan olika sätt att hantera ett områdes förutsättningar, relevanta målsättningar och eventuella konflikter som behöver lösas. Gällande miljöbedömningar handlar om att miljöaspekter ska integreras på ett sådant sätt att en hållbar utveckling främjas. 3.1 Planförslag Den fördjupade översiktsplanens syfte är att visa hur tätorten ska utvecklas fram till år 2050. Planförslaget ska vara ett vägledande verktyg med långsiktiga strategier och riktlinjer i kommunens utvecklingsarbete exempelvis vid ny detaljplanering och bygglovsprocesser. I planen redovisas även ett utblicksområde för tätortens utveckling efter år 2050. Planförslaget baseras på planeringsprinciperna i Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 samt kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning 2022 - 2026 (Sjöbo kommun, 2025). En övergripande lokaliseringsutredning har genomförts som underlag för beslut om föreslagen exploatering av jordbruksmark (Sjöbo kommun, 2025) I den fördjupade översiktsplanen (FÖP) redovisas kommunens framtidsbild fördelat på fyra rubriker samt en utvecklingsinriktning. För varje rubrik redovisas strategier för genomförande, kopplingen till andra kommunala visioner och styrdokument samt relevanta globala, nationella och regionala mål att beakta. Ett Sjöbo med identitet och framtidstro Ø Vårda och levandegöra kulturmiljöer och kulturbyggnader Ø Utveckla tätortens identitetsskapande platser och stråk Ø Skapa miljöer och byggnader värda att bevara för framtiden Ett hållbart och grönt Sjöbo Ø Förtäta och exploatera med hänsyn till platsens förutsättningar Ø Utveckla tätortens blågröna miljöer och kopplingar Ø Klimatanpassa den byggda miljön Ø Tillgodose framtida behov av teknisk försörjning 13 Ett livskraftigt och tryggt Sjöbo Ø Tillgodose framtida bostads- och servicebehov Ø Öka Sjöbo-bornas livskvalité Ø Stärka förutsättningarna för ett tryggt och levande centrum Ø Skapa attraktiva och hållbara miljöer som ger goda förutsättningar för företag att etableras, utvecklas och växa Ø Aktivt arbeta för att barn och unga känner sig hemma i Sjöbo Ett tillgängligt och nära Sjöbo Ø Utveckla en tätort som är tillgänglig för alla Ø Stärka kopplingarna till omvärlden Sjöbo tätort har en positiv befolkningstrend och populationen ökar. Planförslaget ger vägledning för nya utbyggnadsområden huvudsakligen genom förtätning av tätorten samt omvandling av verksamhetsområden till områden för centrumändamål såsom bostäder, verksamheter, kontor, handel med mera. Även jordbruksmark och grönområden kommer att behöva tas i anspråk då Sjöbo kommun är en tätort omgiven av jordbruksmark men även av värdefull natur. Ianspråktagande av jordbruksmark är oundvikligt om tätorten ska växa geografiskt. Föreslagen markanvändning kan ses i Bilaga 2. Riktlinjer I FÖP redovisas generella riktlinjer som ska tillämpas i den efterföljande planeringen för att uppfylla de fyra fokusområdena med tillhörande strategier som presenteras i kapitlet "Framtidsbild". De generella riktlinjerna som berör både sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter är uppdelade i temaområden. För varje område i markanvändningskartan framgår även specifika riktlinjer som ska beaktas i planeringen. Riktlinjerna har uppdaterats och kompletterats efter samråd och granskning av FÖP. Utbyggnadsområden Sammanlagt pekas nio utbyggnadsområden ut för bostäder och centrumfunktioner som handel, kontor och samlingslokaler. Ett område identifieras som utblick och kan på längre sikt eventuellt utvecklas för centrumfunktioner. Tre utbyggnadsområden planeras för utveckling av samhällsfunktioner, till exempel lokaler för kultur, mobilitetshus och avloppsreningsverk. Två utbyggnadsområden pekas ut för vårdändamål, se Figur 2 på nästa sida. Majoriteten av nya föreslagna utbyggnadsområden i den fördjupade översiktsplanen fokuserar på potentiell förtätning inom tätorten, för utveckling av främst radhus och flerfamiljshus. Ett par områden vid Grimstofta (Tofta trädgård och Tofta) föreslås dock ha en glesare bebyggelsekaraktär i syfte att möta den efterfrågan som finns på landsbygdsnära villabebyggelse, skydda underliggande grundvatten och passa in i landskapsbilden. Enbostadshus föreslås till viss del även på det kommunägda området Stenänga, också det lokaliserat på jordbruksmark. Inom både utbyggnadsområde Stenänga och Tofta föreslås även radhus för att uppnå bostadsområden med blandade boendeformer. De föreslagna utbyggnadsområdena i den fördjupade översiktsplanen möjliggör totalt cirka 630 bostäder. Detta innebär ett visst tidigareläggande av utbyggnadsplanerna jämfört med samrådsförslaget. 14 Figur 2 Utbyggnadsområden utan pågående detaljplaneprocess (Sjöbo kommun 2026) Brun Avloppsreningsverk. Rosa Vårdverksamhet. Ljust brun Centrum. Gul Bostäder. Utöver de föreslagna utbyggnadsområdena finns planberedskap för cirka 800–1000 nya bostäder inom redan antagna och pågående detaljplaner inom Sjöbo tätort. Sammanlagt med bostäderna i planförslaget innebär detta en möjlighet att bygga cirka 1430–1630 nya bostäder inom tätorten fram till 2050. Detta är något fler än de 800–1300 bostäder som anges i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026, men ligger fortfarande inom ramarna för kommunens bedömning av ett lämpligt bostadsutbud för att kunna planera för en långsiktig planreserv och möta den framtida efterfrågan på varierande boendeformer. Det totala tillkommande markanspråket uppskattas uppgå till 45 hektar (ha) inom planområdet som totalt omfattar 2 200 ha. Av detta är 21,4 ha jordbruksmark och 13,6 ha grönområde. Övrig mark omfattar ca 10 ha. Uppgifterna är uppskattningar och utgår ifrån att hela områdena tas i anspråk (Sjöbo kommun, 2025). 3.2 Nollalternativ – framskrivet nuläge Enligt 6 kap 11 § punkt 3 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning i den strategiska miljöbedömningen redovisa miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om en plan eller ett program inte förverkligas. Det här framskrivna nuläget brukar i miljökonsekvensbeskrivningen benämnas som nollalternativ. Att beskriva det nuvarande tillståndet i miljön och hur det kan förväntas förändras i framtiden är viktigt för att en jämförelse med andra alternativ som har tagits fram för en plan eller program, ska kunna göras. Nollalternativet består av den nuvarande fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort (FÖP Sjöbo 2013), antagen av kommunfullmäktige 2013. Då majoriteten av områdena som föreslås för bostads-och verksamhetsutveckling i den FÖP:en redan är utbyggda eller detaljplanelagda, alternativt att detaljplaneläggning pågår, är det eventuellt så att FÖP:en inte kan anses utgöra ett realistiskt nollalternativ för tätorten. Med tanke på den begränsade vägledning som den nuvarande FÖP:en kan ge, utgörs det mest realistiska nollalternativet kanske snarare av mer eller mindre en avsaknad av vägledning för bebyggelseutveckling på översiktsplanenivå, med undantag för den vägledning som finns att hämta i FÖP:ens övergripande visioner och riktlinjer. 15 Riktlinjer FÖP Sjöbo 2013 saknar tydliga riktlinjer för utveckling av befintlig bostadsbebyggelse samt spridd bebyggelse utanför tätorten. FÖP Sjöbo 2013 tar heller inte en helt tydlig ställning i frågan om järnvägsreservatets dragning genom tätorten sannolikt på grund av att Trafikverkets förstudie om dragningen färdigställdes 2014. Planen beskriver ändå de åtgärder som skulle krävas om järnvägen byggs, vad gäller nya säkra övergångar över spåret med mera. • Nollalternativet bedöms inte innehålla den vägledning som behövs för att minska kommunens påverkan på vattenmiljön och det finns därför en risk att miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas negativt och därmed får en betydande miljöpåverkan. • Nollalternativet innehåller inte heller den vägledning som behövs för att Sjöbo kommun ska kunna nå klimatmålet netto noll vid år 2050. Kommunen har antagit Miljömål 2034 och dessa behöver omsättas och tas med i översiktsplaneringen. Markanspråk Plangränsen för den nya fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort täcker in ett större område än FÖP Sjöbo 2013. Eftersom FÖP Sjöbo 2013 gäller parallellt med den kommunövergripande översiktsplanen (Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040), antagen av kommunfullmäktige 2022, gäller den kommuntäckande översiktsplanen för de områden inom det nya planområdet som inte täcks in av den gamla FÖP:en. I Bilaga 3 visas en mark-och vattenanvändningskarta från FÖP Sjöbo 2013, tillsammans med mark-och vattenanvändning från Översiktsplan från Sjöbo kommun 2040 som tillsammans utgör det så kallade nollalternativet. Figur 3 Utbyggnadsområden med pågående detaljplaneprocess (Karta Sjöbo kommun, 2026). Röd skolverksamhet. Rosa Vårdverksamhet. Gul Bostäder. Grå Industri. Enligt kommunens nuvarande riktlinjer för bostadsförsörjning behövs omkring 45–70 nya bostäder per år i hela kommunen. Den största delen av befolkningsutvecklingen förväntas ske i delområde Sjöbo, främst i Sjöbo tätort. Detta innebär att av de 45–70 nya bostäderna per år, kommer 30–50 att behöva byggas i eller omkring Sjöbo tätort. Sammanlagt behövs alltså cirka 800–1300 nya bostäder i Sjöbo tätort mellan 2022 och 2050. Kommunen har i nuläget endast planberedskap för cirka 800–1000 nya bostäder, antingen genom antagna eller pågående detaljplaner (Figur 3). En stor del av dess återfinns inom detaljplanen för Bränneriet som omfattar omkring 400 bostäder i flerfamiljshus. 16 Ø I noll-alternativet antas ny bebyggelse tillkomma inom utbyggnadsområden med stöd av antagna detaljplaner eller pågående detaljplaneprocess. Detta skulle innebära ett mindre markanspråk. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning uppfylls inte fullt ut. 3.3 Avfärdade alternativ I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har olika alternativ prövats utifrån olika aktuella planeringsförutsättningar. Bebyggelseutvecklingen ska i första hand koncentreras i anslutning till befintlig samhällsservice och infrastruktur. Värdefulla naturlandskap ska värnas och områden med rekreativa värden tillgängliggörs. Samrådsförslag FÖP I samrådsförslaget pekas nio utbyggnadsområden ut för bostäder, av dessa innehåller ett par även möjlighet för centrumfunktioner så som handel, kontor och samlingslokaler, se bilaga 4. Ytterligare ett område är utpekat som utblick vilket innebär att området föreslås utredas för bostäder först i en längre tidshorisont (Tofta). Tre utbyggnadsområden pekas ut för samhällsfunktion. Inom bostäder ryms olika bostadstyper, så som flerbostadshus, radhus och enbostadshus samt olika upplåtelseformer så som hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Utbyggnadsområdena möjliggör sammanlagt cirka 650 bostäder och ytterligare cirka 100 bostäder om området för utblick räknas in. Inklusive en planberedskap för cirka 800–1000 nya bostäder inom antagna och pågående detaljplaner ges därmed möjlighet till totalt cirka 1450–1650 nya bostäder inom tätorten fram till 2050. Det samlade markanspråket uppgår till ca 31 ha. Samrådsförslaget har mindre utvecklade riktlinjer i kritiska frågeställningar jämfört med granskningshandlingen. Den innebär ett något mindre anspråk på jordbruksmark. Påverkan på grönstruktur varierar mellan olika områden men för riksintresset Sjöbo Ora redovisas ett betydligt större markanspråk i samrådsförslaget. Planen uppfyller kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning. Det totala utrymmet för nya bostäder tillika utbyggnadstakten är marginellt högre jämfört med granskningsförslaget. Granskningshandling FÖP Efter genomfört samråd ökades det föreslagna markanspråket med cirka 14 ha. Mer jordbruksmark planeras att tas i anspråk i ett tidigare skede då området Tofta ersätter Marknadstorget som utbyggnadsområde. Förändringen berör ca 6 ha jordbruksmark. Vid reningsverket föreslås kommunal mark reserveras för att utveckla verkets kapacitet och verksamhetens behov för att kunna möta planerad befolkningsökning. Området på 4 ha brukas idag som betesmark. Genomförda förändringar påverkar även Sjöbos grönstruktur där nya områden lagts till i centrala lägen för utveckling av nya bostäder för LSS (Sambagatan) samt centrumfunktion (Ollonborren). Samtidigt infördes begränsningar och viktiga anpassningar i föreslagna utbyggnadsområden för att minska risken för negativ påverkan på höga värden. Ändringar efter granskning Efter genomförd granskning har vissa förändringar genomförts inför planens antagande. Inkomna synpunkter från medborgardialog och Länsstyrelsens granskning har beaktats och konkreta förändringar genomförts: 17 • Barnperspektivet redovisas tydligare utifrån genomförd dialog och företagarperspektivet har stärkts i kapitlet ”Framtidsbild”. • Generella riktlinjer har förändrats. Detta gäller särskilt riktlinjer som rör klimatanpassning och dagvatten, vattenkvalitet • Revidering av specifika riktlinjer för Sandbäcks industriområde och Sambagatan • Krav på anslutning till kommunalt VA för alla utbyggnadsområden • Mer flexibel markanvändning ger större utrymme för fler framtida utvecklingsalternativ att hantera i den fördjupade planeringen. • Ändrad markanvändning i Sandbäcks industriområde och utblicksområdet Marknadstorget. Det samlade markanspråket har inte förändrats. Området Marknadstorget utpekas som utblicksområde där nya centrumfunktioner kan tillkomma efter år 2050. 3.4 Alternativ markanvändning Enligt 6 kap. 11 § punkt 2 miljöbalken ska rimliga alternativ för en plan eller ett program identifieras, beskrivas och bedömas. Det här ska göras med hänsyn till programmet eller planens syfte och geografiska räckvidd. I miljöbedömningen ingår det även att motivera varför olika alternativ har valts eller valts bort i planeringsprocessen. Det här redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Lokaliseringsutredningar Som underlag för den fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort har kommunen gjort en bedömning av jordbruksmarken inom planområdet, för att kunna avgöra lämplig lokalisering av nya utbyggnadsområden samt vilka konsekvenser planförslaget kan få på hushållningen av jordbruksmark i området. Resultatet redovisas i en lokaliseringsutredning för jordbruksmark (Sjöbo kommun, 2025). Möjliga utbyggnadsområden har inventerats, skattats och prioriterats med hjälp av en checklista som tar hänsyn till 25 olika aspekter. Potentiella utbyggnadsområden som har utretts och bortprioriterats/modifierats till granskningsförslaget visas på nedanstående kartbild i rött (Figur 4), tillsammans med de områden som föreslås i granskningsförslaget (i gult). Jordbruksmark är en av de aspekter som ingår i checklistan som grund för anpassning eller bortprioritering. I processen med lokaliseringsutredningen har ett antal områden valts bort och inte inkluderats i planförslaget. Totalt omfattar bortvalda områden drygt 141 ha varav 40,6 ha grönområden och 73,5 ha jordbruksmark (Sjöbo kommun, 2025). Som framgår av kartan nedan (Figur 4), finns störst areal jordbruksmark i område 10 Välavägen (14,5 ha), område 27 Spjälla (25 ha), område 28 Öster om Tofta trädgård (30 ha). 18 Figur 4. Karta över utredda utbyggnadsområden inom ramen för arbetet med den fördjupade översiktsplanen fram till granskning. (Sjöbo kommun, 2025) Jordbruksmarken inom planområdets sydvästra del bedöms ha störst värde då skiftena är större och ingår i ett sammanhängande jordbrukslandskap varav en del är låglänt med översvämningsproblematik. I norr och öster är jordbrukslandskapet mer splittrat. I öster är stora delar av marken förorenad med rester av bekämpningsmedel (DDT) från en gammal plantskola. Marken bedöms vara möjlig att sanera. Som framgår av Figur 4 har markanspråket (gula områden) hanterats genom förtätning i centrala lägen samt ianspråktagande av ny mark som ansluter till tätorten i norr och öster. Aktuella frågor i planeringsprocessen Idrottsplatsen kommer att ligga kvar i befintligt läge. Två ytterligare alternativa platser har utretts för idrottsplatsen men enligt ett inriktningsbeslut i styrgruppen för den fördjupade översiktsplanen, som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, har det beslutats att ha kvar idrottsplatsen i befintligt läge. De huvudsakliga argumenten för detta har varit resurshushållning, minimerad påverkan på kommunala ansvarsarter samt problematiska geotekniska förhållanden vad gäller nyanläggning och nybyggnation. Se Figur 5. Det planerades initialt i processen för ett nytt ridhus och två lägen för detta utreddes. Ett inriktningsbeslut togs i styrgruppen för den fördjupade översiktsplanen att stryka ett nytt ridhus från FÖP Sjöbo 2050. De huvudsakliga argumenten för detta var att optimala lägen för en ny ridanläggning på kommunal mark inom planområdet var mycket begränsade. 19 Figur 5. Idrottsplatsens befintliga läge och de alternativa platserna som utreddes för eventuell utbyggnad/nyetablering. 1. Befintligt läge. 2. Utökning av idrottsplats vid Gumparp. 3. Helt nytt läge för idrottsplats vid södra rondellen. 4 Regional och kommunal planering 4.1 Regional planering Regional fysisk planering gäller enligt 7 kap. 1§ PBL i Skåne län. Planen är inte bindande men ska ge grunddrag för lokalisering av bebyggelse samt användning av mark- och vattenområden. Regionplanen ska vara vägledande för beslut kring översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Regionplan för Skåne 2022–2040 ”Regionplanen är en strategisk plan som omfattar hela Skånes geografi. Den visar Skånes samlade vilja och ger förutsättningar för utvecklingen av de fysiska strukturerna. Regionplaneprocessen bidrar till att skapa grunden för en samhällsutveckling som ger förutsättningar för arbetsmarknad och näringsliv att utvecklas och för att människor ska kunna bo och leva i hela Skåne. Regionplanen har den regionala skalan i fokus och inriktas på de frågeställningar som är mellankommunala och kompletterar den kommunala översiktliga planeringen. ” Planförslaget har tagit hänsyn till de vägledningar för markanvändning som finns i regionplanen. Planeringen har skett med utgångspunkt i befintlig landskapskaraktär och med målet att stärka den gröna infrastrukturen och främja den biologiska mångfalden. Utbyggnadsområdena som föreslås har utgått från befintliga strukturer och bygger i huvudsak på förtätning eller ianspråktagande av mark som ligger angränsande till befintlig bebyggelse. I de fall jordbruksmark föreslås att tas i anspråk har en analys gjorts för att välja den minst produktiva jordbruksmarken och skapa en så naturlig anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur som möjligt. Det har tagits hänsyn till vattenmiljöerna och bildning av grundvatten och flera 20 anläggningar för rening och fördröjning föreslås. Klimatstudier avseende värmeöar och översvämningar har utförts och planen är anpassad utifrån detta. En ekosystemtjänstanalys har också funnits som underlag. Sammantaget bedöms planförslaget följa vägledningarna i Regionplan för Skåne. 4.2 Kommunal planering Översiktsplan 2040 En översiktsplan ska hålla länge och ha ett långsiktigt planeringsperspektiv. Planen ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Den används som ett stöd och underlag för den mer detaljerade planeringen och vid bygglov. En översiktsplan är vägledande men inte juridiskt bindande. Den gällande översiktsplanen för Sjöbo kommun, antogs 2022-06-22 av kommunfullmäktige och utgår från kommunens politiska vision. Den ska vara vägledande i beslut om hur mark- och vattenområden samt bebyggd miljö ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen visar tydligt hur dess planeringsprinciper baseras på nationella, regionala såväl som lokala mål och program. Planeringen lyder i huvudsak att Sjöbo kommun ska utvecklas så att alla delar inom kommunen känns nära och har bra tillgång till service och kultur, satsningar ska fördelas geografiskt. Bebyggelseutveckling ska ske miljösmart och koncentreras till befintlig samhällsservice och infrastruktur för att skapa goda förutsättningar att bo bekvämt och resa klimatsmart. Kommunikationsstråk ska utvecklas för att främja individer till att välja klimatsmarta färdmedel. Kulturmiljöer ska hållas aktuella genom restaureringar och nyanvändning vilket ska bidra till ett mer attraktivt samhälle med en levande historia. Den nu gällande översiktsplanen ersatte helt eller delvis följande planer: • Översiktsplan för Sjöbo kommun 2009, antagen av kommunfullmäktige 29 april 2009. • Fördjupad översiktsplan för Grimstofta söder, antagen av kommunfullmäktige 26 september 2007. • Vindkraft i Sjöbo kommun, tematiskt tillägg till översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige 7 oktober 2010. Resterande aktuella dokument gäller parallellt med den nya planen. Detaljplaner Genom en detaljplan regleras det hur bebyggelse, mark och vatten i ett specifikt geografiskt område ska användas. Det är kommunen som antar en detaljplan och till skillnad från översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner som är rådgivande är detaljplaner juridiskt bindande. I en detaljplan anges vilka byggåtgärder som får göras inom det utpekade området. En stor del av föreslaget planområde är idag detaljplanerat och flera detaljplaneprocesser är pågående. Inför att de nya utbyggnadsområdena ska byggas kommer ytterligare detaljplaner att behöva tas fram alternativt ändras. Övriga kommunala ställningstaganden I FÖP redovisas planens relation till andra kommunala visioner och styrdokument på ett överskådlig och tydligt sätt där även kopplingen till globala, nationella och regionala mål redovisas. Sjöbo kommun har utarbetat ett flertal kommunala styrdokument som beaktats i framtagande av planförslaget: 21 • Trafikplan för Sjöbo (TRAST) 2013 • Bygga i Sjöbo, vägledning antagen 2021-11-16 • Sjöbos kulturplan 2022–2030 • Grönstruktur- och naturvårdsprogram 2016 • Folkhälsoplan 2021–2027 • Kretsloppsplan 2021–2027, antagen av Sjöbo kommun 2020-10-21 • Hållbart Sjöbo 2034 • Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026 • Lekplatsplan för Sjöbo kommuns lekplatser 2018 • Lokalförsörjningsplan, pågående arbete • Risk- och sårbarhetsanalys 5 Planområdets förutsättningar 5.1 Övergripande beskrivning av planområdet Kommunens utveckling Sjöbo kommun bildades 1971 och är beläget centralt i södra Skåne. Kommunen angränsar till kommunerna Lund, Eslöv, Hörby, Tomelilla, Ystad och Skurup. Sjöbo kommun har en areal på drygt 500 kvadratkilometer, därav 15km2 vatten, vilket gör kommunen till Skånes tredje största kommun. Kommunens befolkning ökar och uppgick i mars 2023 till 19 518 invånare. Den stora ytan och relativt låga populationsnivån gör Sjöbo kommun till en attraktiv kommun att flytta till, mycket på grund av närheten till natur. Sjöbo tätort har en centralortskaraktär från sekelskiftet, präglat av det järnvägssamhälle som samhället har sina rötter i. Bebyggelsemönstret är av betydelse för att bibehålla karaktären. Mot slutet av 1900-talet lades den järnväg som bidrog till Sjöbos uppkomst ner och utvecklingen av Sjöbo tätort fokuserades på enfamiljsbostäder och Sandbäcks industriområde. Stadens centrum ligger längs med eller i anslutning till Västergatan där stora delar av stadens utbud av kultur och service finns. Åsumsån rinner norr om tätorten och erbjuder ett naturnära resmål för invånarna (Fördjupad översiktsplan 2013, Översiktsplan 2040). Sjöbo tätort är beläget centralt/öst i kommunen och hade år 2020 en population på 8 478 invånare (SCB 2021). Populationen i kommunen ökar där Sjöbo tätort står för 63% av ökningen från 2015–2020 (SCB 2022). Infrastruktur Genom Sjöbo tätort passerar två större riksvägar, väg 11 och väg 13. Västerut från Sjöbo tätort ansluter väg 11 Sjöbo med Veberöd, Dalby och Lund. Mot sydost nås Tomelilla och Simrishamn. Väg 13 ansluter Sjöbo till Hörby i norr och Ystad i söder. Dessa vägar är transportleder för farligt gods. 22 Gång- och cykelvägar är relativt väl utbyggt i tätortens centrum och utanför centrum finns kopplingar till vissa platser. På många platser blandas dock cykeltrafiken med motortrafik. En ny cykelväg planeras längs med Tolångavägen för att binda samman Sjöbo tätort med Tolånga. Genom Sjöbo tätort går Skåneexpressens linje 5 och 8 som länkar samman orten med Malmö, Lund, Tomelilla och Simrishamn. Regionala busslinjer (310, 338, 340 och 341) finns som länkar Sjöbo till omkringliggande orterna. Närtrafik med taxi finns på ett flertal sträckor där kollektivtrafik saknas. Det har tidigare funnits ett framtida riksintresse för järnväg genom Sjöbo tätort. Riksintresset togs bort av Trafikverket 2021. Sjöbo kommun har beslutat att halva järnvägsreservatet ska finnas kvar, från Sjöbo tätort och västerut. Markmiljö och byggnadstekniska förutsättningar Sjöbo kommun har på en översiktlig nivå studerat risker kopplande till ras, skred och erosion inom planområdet för befintlig bebyggelse men även inom delar där bebyggelseutveckling är aktuell (Markera Mark Göteborg AB, 2025). Inom kommunen finns i nuläget inga tidigare skred eller ras dokumenterade. Risk för ras, skred och erosion bedöms i nuläget inom stora delar vara låg eller mycket låg. Dock bedöms förhållandena utmed Åsumsån vara mer ansträngda. Ökade flöden kan medföra att förhållandena för ras och skred ändras över tid då erosionsförloppet är en pågående process. Geotekniskt relaterade risker är förknippade med ras i branta underminerade slänter och strandbrinkar. Risken ökar avsevärt om vegetation tas bort eller där vegetationen inte längre kan hantera höga flöden. De områden som kan beröras av ras ligger i direkt anslutning till befintliga släntkrön. Dokumenterade föroreningar förekommer i ett flertal ytor som kan komma att föreslås för bebyggelseutveckling. I samband med planläggning ska en mer detaljerad bedömning av ras- och skredrisk samt förorenad mark utföras för respektive område. Hälsa och risker - transporter, buller Väg 11 och 13 är godstransportvägar som går igenom planområdet. En bullerkartläggning för trafik i Sjöbo tätort har gjorts för befintliga nivåer år 2022 samt för horisontåret 2040 (Efterklang, 2022). Beräkningarna är schablonberäkningar och tar inte hänsyn till framtida utbyggnadsområden. Dessa beräkningar togs fram som underlag för planering av nya utbyggnadsområden och nya fördjupade översiktsplanen. Planförslaget innehåller inga större förändringar kopplade till trafikmiljön och bedöms därför inte riskera att få betydande miljöpåverkan. Buller och risk hanteras därför enbart i planbeskrivningen och i kommande detaljplaneprocesser och bygglov. Tydliga riktlinjer för bullernivåer finns (Boverket, 2023). Natur och ekosystemtjänster Sjöbo kommun har ett grönstruktur- och naturvårdsprogram som beskriver övergripande mål och satsningar för att bevara och utveckla naturmiljö- och grönstrukturvärden. De fem målen som tagits fram är följande: Ø Tillgodose människors rätt till och behov av gröna miljöer. Ø Bevara och utveckla naturvärdena. 23 Ø Bevara och utveckla de gröna kulturmiljövärdena. Ø Öka kunskapen om och förståelsen för gröna miljöer. Ø God skötsel av parker och tätortsnära natur. De många fina grönområdena i och runt tätorten ger Sjöboborna tillgång till ett varierat rekreations- och friluftsliv vilket främjar invånarnas hälsa och välmående. Enligt den medborgardialog som genomfördes under perioden april-december 2022 är grönområdenas betydelse för Sjöboborna väldigt stark, och det är oftast inom dem som daglig rekreation och motion sker. Sjöbo tätort har många fina och rekreativa grönområden som används flitigt av många, oberoende av ålder och kön. Under dialogen lyftes Åsumsån med kärleksstigen, Möllers mosse och Sjöbo Ora upp som uppskattade och ofta besökta områden. Det är enligt planförslaget viktigt att fortsätta lyfta och utveckla det gröna i tätorten för att tillvarata en av Sjöbos största styrkor. Karteringar avseende ekosystemtjänster, grönstruktur, träd (över 5 meter) samt krontäckning har utförts som underlag till framtagande av planförslaget. Region Skåne lyfter fram 3-30-300- regeln som ett användbart verktyg i den kommunala planeringen (Region Skåne, 2023). Det betyder att alla bostäder ska ha utsikt över minst 3 träd, varje kvarter ska ha minst 30 procent krontäckningsgrad och invånare ska inte ha mer än 300 meter till ett grönområde. Områden kring Sjöbo tätort hyser mycket höga naturvärden vilket också speglas av ett flertal riksintressen för naturvård, naturreservat och ett mycket värdefullt växt och djurliv. Ett stort antal arter är rödlistade i Skåne och för att vända trenden har varje kommun tilldelats arter att ta extra hänsyn till, så kallade ansvarsarter. Inom planområdet har flera av Sjöbos ansvarsarter observerats; slåttersandbi, skogsveronika, vit stork, havsörn, skedand och fladdermusarten barbastell. I Sjöbo kommun har flera av dessa arter en betydande del av sin nationella utbredning, och vissa arter har endast lokaliserats här. Vad kommunen gör för arterna kan därför få betydelse för om arten ökar eller minskar i Skåne eller till och med i landet. Dessutom är många av arterna så kallade paraplyarter, arter vars habitat anses inkludera andra skyddsvärda arter och biotoper. Hänsyn har tagits till gröna infrastrukturen och kommunens skyddsarter vid planering av nya utbyggnadsområden och placering av idrottsplatsen. Påverkan på natur och skyddade arter kommer vid behov hanteras vid detaljplaneläggningar och bygglov. I tätorten finns grönområden, parker och allmänna planteringar och här har kommunen ett stort ansvar att välja växter och skötsel som gynnar den lokala biologiska mångfalden. Växter med lokalt ursprung bör om möjligt väljas då den lokala insektsfaunan och fågellivet ofta är beroende av just dessa arter. Buskar och träd bör om möjligt väljas med spridd blomningstid över säsongen och gärna med bär och nektar som gynnar djurlivet. Ytor med klippta gräsmattor bör minimeras. Planförslaget har inte bedömts få en betydande miljöpåverkan på natur så därför konsekvensbedöms inte denna aspekt i MKB utan hanteras endast väldigt övergripande. Påverkan på riksintressena för natur beskrivs i kapitel 5.2. 5.2 Riksintressen enligt miljöbalken Bestämmelserna om riksintressen syftar till att främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Bestämmelserna ska tillämpas vid beslut som rör ändrad användning av mark- och vattenresurserna. Bestämmelserna om riksintressen finns i 3 och 4 kapitlet miljöbalken (1998:808). 24 Riksintresse naturvård – Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden (NRO 12 075) Riksintressets värde och förutsättning för bevarande Riksintresset för naturvård Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden (9 771 ha) ligger delvis inom planområdets östra del, se Figur 6 nedan. Området omfattar naturbetesmarker med varierande trädklädnad och hävdgynnad flora, våtmarkstyper med bland annat en sumpskog som är en viktig groddjurslokal samt värdefulla rikkärrsmiljöer. Efter betydande åtgärder har Fyleån/Nybroån en riklig förekomst av havsöring. Ån har även förekomster av stensimpa, nejonöga och tjockskalig målarmussla. Även utter uppehåller sig i Fyledalen (Naturvårdsverket, 2023). Förutsättningar för bevarande: • Fortsatt jordbruk med åkerbruk och naturvårdsinriktad betesdrift. • Restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker. • Restaurering av våtmarker. • Röjning av igenväxningsvegetation. • Skötsel av landskapselement. • Ingen negativ påverkan på vattenkvalitet eller vattenmiljö. • Hänsynsfullt skogsbruk. • Att ån tillåts svämma. • Att åbotten inte slammar igen av sediment. • Att tillräckliga (ekologiskt funktionella) skyddszoner finns uppströms den återmeandrande vattendragssträckan i Fyledalen och uppströms i Trydeån. Planförslagets påverkan på riksintresset Ett utbyggnadsområde, Tofta trädgård, planeras i norra delen av riksintresset Sjöbo Ora- Fyledalen-Nybroån med biflöden. Området planeras att ha en lantlig karaktär med en gles bebyggelsestruktur. Enligt planförslaget ska utbyggnadsområdets angränsande skogslandskap i söder fortsatt vara visuellt framträdande inom området och hur bebyggelsen möter skogen ska beaktas för att inte negativt påverka friluftslivets tillgänglighet. Utvecklad grönstruktur vid Sjöbo Ora har anpassats för att begränsa risk för påverkan på riksintresset. Naturvärdesinventering kommer enligt riktlinjerna för utbyggnadsområdet Tofta trädgård att krävas i kommande detaljplanering. Påverkan på riksintressets värden bör noga utredas då dessa också är kopplade till jordbrukslandskapet. En av förutsättningarna för fortsatt bevarande av riksintressets värden är fortsatt jordbruk med åkerbruk och naturvårdsinriktad betesdrift i området. Flera mindre utbyggnadsområden är sedan tidigare planerade inom riksintresset Sjöbo Ora- Fyledalen-Nybroån med biflöden. Campingstugor på ett område av cirka 12 ha intill Sjöbo camping enligt antagen detaljplan. Ytor i områdets nordvästra spets som ligger i anslutning till Sjöbo tätort pekas ut för planering av nya bostadsområden. Byggnation av bostäder inom/nära riksintresset kan också påverka området genom dagvattenhantering, skyfall, ökad störning av trafikbuller, ökat besökstryck, lösspringande hundar och katter, spridning av invasiva arter från trädgårdar och vid hantering av jordmassor. Detta bör beaktas vid detaljplaneringen. 25 Påverkan på riksintressets värden måste noga utredas vid detaljplaneringen av utbyggnadsområdet Tofta trädgård. Naturvärdesinventering och artinventeringar kommer sannolikt att krävas för att säkerställa detta samt att skyddade arter och deras miljöer inte påverkas negativt. Figur 6. Riksintresse för naturvård Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden i sydost och riksintresse för naturvård Klingavälsån i sydväst. (Karta: Sjöbo kommun, 2025) Område för utvecklad grönstruktur vid Sjöbo Ora har anpassats för att begränsa påverkan på riksintresse för naturvård. Riksintresse naturvård – Klingavälsån (NRO 12 081) Riksintressets värde och förutsättning för bevarande Riksintresse Klingavälsåns (4 564 ha) dalgång hyser ett rikt naturvärde i form av meanderande vattendrag, silängssystem, naturbetesmarker samt art- och individrika växtsamhällen. Riksintresset angränsar i sydväst om planområdet, se Figur 6 ovan. Klingavälsån är berömt för sitt rika fågelliv med många häckande vadare (Naturvårdsverket, 2000). Klingavälsån har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Förutsättningar för bevarande: • Bibehållen vattenkvalitet och vattenbalans. • Fortsatt jordbruk med åkerbruk, ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, 26 skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar, vägdragningar. Delar av Klingavälsåns riksintresse är också Natura 2000-område enligt fågeldirektivet respektive art- och habitatdirektivet. Natura 2000 är ett nätverk bestående av skyddade naturområden runtom i hela EU. Två Natura 2000-områden finns inom riksintresse Klingavälsån: Klingavälsån (fågeldirektivet) samt Klingavälsån – Karup (art- och habitatdirektivet). Planförslagets påverkan på riksintresset Klingavälsåns riksintresse bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. Planförslaget ger förutsättningar för att vattenmiljöerna på sikt ska kunna påverkas positivt av planförslaget. Se kapitel 6.1 Vattenmiljö. Riksintresse för friluftsliv – FM 12 Fyledalen Riksintressets värde och förutsättning för bevarande Ett riksintresse för friluftsliv ligger delvis inom området för planförslaget, FM 12 Fyledalen. Se Figur 7. Det är ett område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljö. Området nyttjas för vandring, strövande, promenader, cykling, naturupplevelser, kulturupplevelser, bär och svampplockning, löpning, fågelskådning, ridning, dressincykling. Fyledalens vackra och unika landskap karakteriseras av branta sluttningar och en flack botten där Fyleån rinner fram. Dalbottnen utgörs främst av åker- och betesmarker med inslag av gamla kärr medan lummiga bokskogar präglar sluttningarna. Under år 2013 har en omfattande restaurering av delar av Fyleån genomförts och ån har återfått sitt slingrande lopp och olika typer av våtmarker och kärr har återställts. Fyledalen är relativt opåverkat av buller och här kan man uppleva stillhet och tystnad. De skiftande naturförhållandena i dalgången har lett till ett rikt och varierat växt- och djurliv med många ovanliga arter och dalen är ett av de botaniskt mest artrika områdena i hela Skåne. Lövgrodan har här en av sina absolut bästa lokaler i hela Norden. Hela Fyledalen har stor betydelse för såväl häckande som rastande och övervintrande rovfåglar och den är ett viktigt tillhåll för kronhjort. Fyledalen är en av norra Europas finaste platser för rovfågelsskådning och lockar många långväga besökare. De höga naturvärdena gör området intressant för alla former av naturstudier och exkursioner. Sjöbo Ora, som ligger i direkt anslutning till Sjöbo, är ett lättillgängligt närrekreationsområde med stigar och motionsslingor. Från Orans branta sluttningar har man en vidsträckt utsikt över slätten och den dominerande Romeleåsen. Skåneleden korsar riksintresseområdet. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden är att naturvärdena och befintliga anläggningar för friluftslivet bevaras och underhålls liksom Skåneleden som passerar området. Enligt beskrivningen av riksintresset finns potential att utöka tillgängligheten via kollektivtrafiken och det finns möjlighet till utveckling av stråk för vandring och cykling samt enklare anläggning för friluftsliv. Naturreservaten inom riksintresset förvaltas enligt skötselplaner. Planförslagets påverkan på riksintresset Planförslaget påverkar riksintresset positivt. Vid utveckling som sker i tätortsgränsen ska god tillgänglighet till omgivande natur säkerställas enligt planförslagets riktlinje. Området vid Oran är utpekat som ett område där rekreation ska utvecklas. 27 Figur 7. Riksintresse för friluftsliv, Fyledalen. (Karta: Sjöbo kommun, 2025) Riksintresse för kulturmiljö – Södra Åsum (M180) Ett före detta riksintresse för kulturmiljövård, Södra Åsum finns i planområdets norra del, se Figur 8 nedan. Riksintresset avsåg sockencentrum med odlingsbygd runt Åsumsån. Länsstyrelsen Skåne beslutade efter en översyn att riksintresset Södra Åsum skulle utgå. (Länsstyrelsen i Skåne, 2024) Planförslagets påverkan på riksintresset Även om riksintresset inte skulle utgått är bedömningen att utbyggnadsområde Stapelgränd inte påverkar riksintressets värden. Inom riksintresset finns redan bebyggelse och Stapelgränd utgör en lucka som kan följa bebyggelsestrukturen i området. Riksintressets dragning är dessutom väldigt grovhuggen och Stapelgränd ligger en bit ifrån de värden som är bevarandevärda i riksintresset. De båda kyrkomiljöerna är skyddade enligt Kulturmiljölagen och anses inte heller påverkas av Stapelgränd. Kvarnmiljön är välbevarad och ligger långt utanför Stapelgränds utbyggnadsområde. De regionala värden som uppmärksammas i Kulturmiljöprogram för Skåne ligger på sådant avstånd från Stapelgränd att de inte bedöms påverkas. Planlagt området Stapelgränd har minskats något efter samråd. 28 Figur 8. Tidigare riksintresse för kulturmiljövård – Södra Åsum. Objektet i Sjöbos norra del avgränsat med röd linje. Riksintresset har utgått. (Karta: Sjöbo kommun, 2024). Riksintresse Försvarsmakten – Björka övningsfält (i anslutning till planområdet) Björka övningsfält som är en före detta flygbas anskaffades år 1939 och är ett komplement till Revingehed övningsfält. Björkafältet i sin tur omfattar ca 300 ha och är beläget i både Lund och Sjöbo kommuner cirka fyra kilometer väster om Sjöbo. Planförslagets påverkan på riksintresset Inga utbyggnadsområden som kan påverka riksintresset finns redovisade i planförslaget. 5.3 Skyddade områden Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde är ett mark- eller vattenområde som enligt 7 kap. 21§ miljöbalken utses av länsstyrelsen eller kommunen i syfte att skydda en grund- eller ytvattentillgång som brukas eller kan komma att brukas som vattentäkt. Vattenskyddsområdena hanteras i kapitel 6.4. Strandskydd Enligt 7 kap 13 § miljöbalken har strandskyddsområden två syften. Dels syftar strandskyddet till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, dels till att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet både på land och i vatten. Strandskyddet omfattar enligt 7 kap 14 § miljöbalken land- och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen och undervattensmiljön är även den inkluderad. I det enskilda fallet får länsstyrelsen ta beslut 29 om att utvidga strandskyddet till högst 300 m om det är nödvändigt för att strandskyddets syften ska kunna tillgodoses. I de fall då det finns särskilda skäl går det att söka dispens från strandskyddet. Enligt 4 kap 17 § plan- och bygglagen får kommunen upphäva strandskyddet i en detaljplan om särskilda skäl föreligger i enlighet med 7 kap 18 c och d § miljöbalken. Ett vattendrag inom planområdet omfattas av strandskydd, Åsumsån, se Figur 9. Ån rinner norr om Sjöbo tätort och mynnar ut i Vombsjön. Åsumsån har en rik fauna med bland annat tjockskalig målarmussla, ål och havsöring. Figur 9. Strandskyddsområde. (Karta: Sjöbo kommun, 2025) Dikesföretag Det finns ett flertal dikningsföretag inom föreslaget planområde. Dessa är viktiga att identifiera och bedöma påverkan på vid förändringar i dagvattenhantering och anläggning av reningsanläggningar för dagvatten. Påverkas dessa kan de behöva omprövas eller upphävas. I FÖP redovisas dikningsföretag med båtnadsområden. Enligt planeringsinriktningarna ska dikningsföretag kontaktas i samband med planläggning om nytt dagvatten planeras att släppas ut i systemet. Biotopskydd Små mark- och vattenområden som bland annat utgör viktiga livsmiljöer för hotade växt- eller djurarter får med grund i 7 kap 11 § miljöbalken förklaras biotopskyddsområden. Det finns två olika typer av biotopskyddsområde. Det finns ett generellt skydd för biotoptyper som anges i bilaga 1 till förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m. m. Det andra 30 biotopskyddet innebär att ett skydd för en särskild biotop beslutas i varje enskilt fall. Enligt 7 kap 11 § första stycket 2 miljöbalken är det en myndighet eller kommun som får besluta att ett område ska förklaras biotopskyddsområde. Biotopskydden identifieras och hanteras vid upprättandet av nya detaljplaner eller vid bygglov. Beskrivs i FÖP under rubriken Riksintressen och skydd. Naturminne Ett naturminne är ett särpräglat naturföremål som enligt 7 kap 10 § miljöbalken får utses av länsstyrelsen eller kommunen om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Även det område på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme får omfattas av naturminnesförklaringen. Naturminnen identifieras och hanteras vid upprättandet av nya detaljplaner eller vid bygglov. Skogligt biotopskydd Inom planområdet förekommer fyra områden som har skogligt biotopskydd, 1 i Oran och 3 vid Omma. Samtliga områden består till en majoritet av ädellövskog utanför våtmark med inslag av triviallövskog. Ingen exploatering kommer att ske inom de områden som omfattas av skogligt biotopskydd. Fornlämningar 2 kap kulturmiljölagen Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd enligt 2 kap kulturmiljölagen (1988:950). Det innebär att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt skada en fornlämning. Till varje fornlämning hör också ett fornlämningsområde som har samma lagskydd som fornlämningen. Storleken på fornlämningsområdet varierar från fall till fall och avgörs av Länsstyrelsen. Det omfattar även nyupptäckta fornlämningar som skyddas automatiskt, utan att något myndighetsbeslut behöver fattas. Inom planområdet finns ett flertal möjliga fornlämningar och eventuell påverkan på dem hanteras i detaljplaneskedet eller vid bygglov. Kända fornlämningar redovisas i FÖP. Landskapsbildskydd Planområdet angränsar till ett område med landskapsbildskydd i planområdets sydöstra del, se Figur 10 nedan. Skyddet syftar till att förhindra att en åtråvärd landskapsbild förstörs. Exploateringar som kan riskera att påverka en landskapsbild som är skyddad behöver tillstånd från länsstyrelsen. Planförslaget bedöms inte påverka landskapsbildskyddet. 31 Figur 10. Landskapsbildskydd. (Karta: Sjöbo kommun, 2025) 6 Miljöbedömning av miljöaspekter 6.1 Vattenmiljö Förutsättningar Bedömningsgrunder I miljöbalken (1998:808) finns bestämmelser om kvaliteten på mark, vatten och miljön i övrigt. Bestämmelserna kallas för miljökvalitetsnormer och de syftar till att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Enligt 5 kap 1 § miljöbalken är det antingen regeringen eller myndigheter som utsetts av regeringen som får meddela miljökvalitetsnormer. Bedömning för ytvattenförekomster har sin grund i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Klassificeringen av ytvattenstatus utgår ifrån biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2023:2) om miljökvalitetsnormer för grundvatten syftar till att säkerställa att grundvattenförekomster har god status nu och i framtiden. Minsta acceptabla åtgärdsbehov för dagvattenrening i samband med detaljplaneprojekt är normalt att miljökvalitetsnormerna (MKN) för recipienten inte får äventyras. Det innebär att området som minimum inte ska försvåra möjligheterna för recipienten att nå MKN efter planerade exploateringar. 32 Målet bör dock alltid vara att bästa möjliga förbättring ska eftersträvas då det kan antas att det är i områden med pågående eller kommande stadsutveckling som en större andel av förbättringsbehovet i praktiken kan tillkomma. Genom att sträva mot en så stor förbättring som möjligt kan vi därför minska reningsbehovet och ytanspråket i befintliga områden som ofta har sämre förutsättningar för förbättringar. (DHI Sverige AB, 2023) Vattenförekomster - Ytvatten Kävlingeån: Vombsjön-Tranåsbäcken (Björkaån/Åsumsån/Tolångaån) är ett av Skånes största vattendrag som rinner västerut från Vombsjön och mynnar i Lommabukten norr om Bjärred. Sydöst om Vombsjön ligger Sjöbo och de mindre vattendrag som passerar här räknas även de till Kävlingeån. Sträckan norr om Sjöbo tätort benämns Kävlingeån: Vombsjön-Tranåsbäcken (Björkaån/Åsumsån/Tolångaån) (WA78517976), se Figur 11. Figur 11 Figur 11. I ljusblått visas sträckningen Kävlingeån:Vombsjön-Tranåsbäcken (Björkaån/Åsumsån/Tolångaån) och i rosa grundvattenförekomster. (DHI Sverige AB, 2023) Detta vattendrag omfattas av miljökvalitetsnormer. Statusklassning är bedömd som måttlig ekologisk status då det finns ett flertal vandringshinder som kan påverka de akvatiska organismerna negativt. Ån är påverkad av övergödning och den naturliga morfologin och hydrologin är påverkad genom rätning och rensning av vattendraget. Ån har också problem med miljöfarliga ämnen. (VISS, 2023) Den urbana markanvändningen bedöms ha betydande påverkan på vattendraget avseende miljögifter och/eller övergödning. Kommunen ansvarar genom miljötillsyn och fysisk planering för att dagvattenåtgärder genomförs så att god ekologisk status ska kunna uppnås. Enligt beslutad förvaltningsstatus ska vattendraget uppnå god ekologisk status år 2033. 33 Exempel på åtgärder som föreslås i VISS för att förbättra ekologiska statusen i Kävlingeån (VISS, 2023) som kan påverkas av en översiktsplan: • För att reducera läckaget av näringsämnen från jordbruksmark kan en så kallad anpassad skyddszon anläggas. Det innebär att det ska finnas ett visst avstånd mellan jordbruksmark och exempelvis ett vattendrag. • Förbättra dagvattenhantering i Sjöbo. Förbättra infrastrukturen. • Åtgärd för att minska påverkan från små avlopp. • Åtgärd särskilt förorenande ämnen. • Anlägga dagvattendammar för rening och näringsretention. Skyfall Enligt branschstandard och Svenskt Vatten AB:s (2019) publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten bör det försäkras vid ny exploatering att inga skador uppstår vid skyfall med minst en återkomsttid på 100 år. Vid skyfall antas alla dagvattenledningar och magasin gå fulla och vatten avrinner endast ytligt. För att bedöma översvämningsrelaterade risker vid skyfall har en lågpunktskartering utförts (Sigma Civil AB, 2021). Syftet är att identifiera kritiska punkter i form av lågpunkter och större avrinningsstråk. Dagvatten ska kunna ta sig ytligt från området i händelse av kraftig nederbörd och fullt ledningssystem utan att utgöra risk för skada av byggnader eller för människans hälsa. Sjöbo ligger i en dalgång med ett större vattendrag Åsumsån norr om centrala Sjöbo som rinner från öst till väst. Marken runt Sjöbo består till största delen av isälvssediment med god infiltrationsförmåga. Norr om Åsumsån återfinner man sandig och lerig morän med medelhög till låg markgenomsläpplighet. Vid lågpunktskarteringen identifierades 12 lågpunktsområden som kan behöva åtgärder för att klara av ett 100-årsregn, se Figur 12. Figur 12. Figuren visar de problemområden (lågpunkter) som identifierats och som utretts vid skyfallskarteringen. (Sigma Civil AB, 2021) 34 Påverkan och effekt Skyfall och översvämning Det har i skyfallsutredningen givits förslag på åtgärder vid lågpunkterna både där det finns befintlig bebyggelse och där exploatering planeras. (Sigma Civil AB, 2021) Översvämningarna kan uppstå både inom planerade exploateringsområden eller nedströms till följd av exploateringen. Typ av åtgärder varierar och kan utgöras både av lokal höjdsättning av mark, byggande av vallar eller breddning av diken och trummor. Större åtgärder kan vara fördröjningar uppströms med hjälp av anlagda våtmarker, dammar eller strypta flöden av huvudbäckfåror samt omledning av avrinningsvägar. I planförslaget finns vägledning och ett flertal förslag på åtgärder för att minska påverkan av skyfall. I mark- och vattenanvändningskartan finns utpekade områden för klimatanpassning som inte ska exploateras eller hårdgöras, se Figur 13 nedan. Områden som kan användas för tillfällig översvämning ska identifieras och planeringen inriktas på multifunktionella lösningar som kan ta hand om stora flöden vid skyfall. Allmän platsmark inklusive parkeringsytor ska utformas så att de kan infiltrera dagvatten och samtidigt skapa värdefulla ekosystemtjänster. För mark inom vattenskyddsområde gäller särskilda regler. Samhällsviktig verksamhet samt all ny-, om- och tillbyggnad av bebyggelse ska säkras mot 100-årsregn med klimatfaktor. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har ny bebyggelse lokaliserats så att det finns möjlighet till avledning och fördröjning av dagvattnet. I FÖP redovisas generella riktlinjer för dagvatten kopplat till miljökvalitetsnormer, översvämningsproblematik och kommunalt VA som det hänvisas till i de utbyggnadsområden där så är extra viktigt. Figur 13 Markanvändningskarta för Sjöbo kommun med områden för klimatanpassning i blått (Sjöbo kommun, 2026) Miljökvalitetsnormer vatten Enligt planförslaget ska rening av dagvatten från ny bebyggelse säkerställas. Planbeskrivningen hänvisar till de förslag som finns i utredningen Dagvattenpåverkan på Kävlingeån från Sjöbo tätort med avseende på MKN (DHI Sverige AB, 2023). Vid detaljplanearbete och vid exploatering inom vattenskyddsområde ska risker för vattentäkten utredas och ett aktivt arbete för förbättrad yt- och grundvattenstatus bedrivas. 35 Störst åtgärdsbehov för att inte öka belastningen på Kävlingeån i samband med planerade exploateringar ses i de avrinningsområden där skogs- eller jordbruksmark tas i anspråk för nya exploateringar. För att inte försämra möjligheterna för vattenförekomsten att nå MKN krävs störst insatser vad gäller rening av dagvatten i de avrinningsområden där exploateringsplanerna är störst. Vid jämförelse av föroreningsberäkningarna för befintlig och framtida situation ser vi att halterna ökar för samtliga studerade ämnen förutom koppar och krom. Beräknade mängder ökar dock för samtliga ämnen med undantag för kvicksilver vilket kan förklaras med den ökade avrinningen (DHI Sverige AB, 2023). Resultatet är väntat då de planerade exploateringarna framför allt innebär minskning av skogs- och ängsmark som ersätts av ny bebyggelse i form av villa- och radhusområde samt industrimark (detaljplanelagd). Detta innebär, förutom ökade halter av olika föroreningar i dagvattnet, en större andel hårdgjord yta och därmed att en större dagvattenvolym avrinner från området mot vattenförekomsten. Det är viktigt att säkerställa att tillkommande fosforutsläpp från planerade exploateringar hanteras med tillräcklig rening för att inte öka utsläppen mot recipienten och därmed riskera att MKN inte kan uppnås. För att Sjöbo tätort aktivt ska bidra till att vattenförekomsten kan nå god ekologisk status bör fokus ligga på förbättrad rening av dagvatten från avrinningsområde 1 och 3 som tar emot stora delar av dagvattnet från de mer centrala (urbana) delarna av Sjöbo tätort. Vad gäller reningsanläggningar förespråkas anläggningar som är särskilt lämpade för avskiljning av kväve och fosfor. Dagvattnet från dessa områden leds idag via dagvattenledningsnätet till Grimstoftabäcken och Möllers mosse, se Figur 14. Genom närmare undersökning och viss restaurering av dessa anläggningar bör Sjöbo kunna bidra till att ytterligare minska utsläppen av kväve och fosfor och på så vis bidra till att vattenförekomsten kan nå god ekologisk status. Figur 14. Befintliga vattenkroppar som tar emot dagvatten från Sjöbo tätort. Översikt av funktionen i dessa skulle ge ökad reningseffekt och därmed bidra till att vattenförekomsten kan nå MKN. (DHI Sverige AB, 2023) 36 Enligt planförslagets riktlinjer så bör sårbarhet för infiltration av dagvatten hanteras vid all planläggning av bostadsområden och verksamhetsområden i kommunen. Tillkommande detaljplaner bör ta hänsyn till grundvattnet. Grundvattentäkten ska skyddas genom hantering av dagvattnet men effekten av att fler hårdgjorda ytor ger mindre infiltrationsytor och minskad grundvattenbildning bör också analyseras. Enligt planförslaget bör inga farliga verksamheter uppströms vattentäkten (klassade, ABC) få anläggas. Detta minskar risken för negativ påverkan genom oförutsedda händelser. Om farliga anläggningar trots rekommendationer behöver anläggas bör riskutredning avseende risken för påverkan på vatten (olyckor, brand, översvämning, transporter, sabotage med mera.) utredas noggrant. Konsekvensbedömning Planförslaget bedöms kunna ge positiv konsekvens på hanteringen av skyfall då planförslaget tagit stor hänsyn till skyfallsproblematiken och ger vägledning för hur risken för påverkan av skyfall ska förbättras. Planerade exploateringar i Sjöbo tätort kommer bidra med ökad hårdgörningsgrad och föroreningsbelastning i dagvattnet. För att säkerställa att planerade exploateringar inte äventyrar recipientens möjlighet att nå MKN krävs rening av dagvattnet. Det krävs även att fullgoda lösningar för vatten och avlopp säkerställs där anslutning till det kommunala VA-nätet borde vara en självklarhet i planerade utveckling i anslutning till tätortens samlade bebyggelse. Dagvattenutredningen har fokuserat på användningen dammar och svackdiken som varit Sjöbo kommuns önskemål. I de avrinningsområden där det finns möjlighet att samla upp stora delar av dagvattnet i samlade punkter förespråkas dammar och i de områden där det är svårt att samla dagvattnet förespråkas svackdiken längs gatustrukturen. I utredningen har det antagits att 50 % av den ökade dagvattenbelastningen hanteras inom de planerade exploateringarna och att 50 % av den ökade belastningen behöver hanteras på kommunal mark. Presenterade ytanspråk för rening av dagvatten kan därmed bli mindre eller större beroende på om högre eller lägre krav på rening behövs inom planerade exploateringar. I Sjöbo tätort finns goda förutsättningar för att säkerställa att planerade exploateringar inte äventyrar Kävlingeåns möjlighet att nå MKN och att ytterligare kompletterande rening i den befintliga miljön bidrar till att recipienten kan nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Planförslaget bedöms kunna ge förutsättningar för att ge positiva konsekvenser på ytvattenmiljöerna. Intressets värde Effekter, förändringens omfattning Stora negativa Måttlig negativa Små negativa effekter Positiva effekter effekter effekter Högt värde Stor negativ Stor negativ Måttlig negativ Positiv konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens Måttligt värde Stor negativ Måttlig negativ Små negativa Positiv konsekvens konsekvens konsekvens konsekvenser Lågt värde Måttlig negativ Små negativa Små negativa Positiv konsekvens konsekvens konsekvenser konsekvenser 37 Åtgärdsförslag Dammar och småvatten som etableras för att rena och fördröja dagvatten kan med rätt utformning även gynna biologisk mångfald och bidra till kolinlagring. Skötselplan med ansvarsfördelning rekommenderas tas fram för dagvattenanläggningarna i området. Skötselplanerna bör innehålla åtgärder för att minimera negativ påverkan på biologisk mångfald vid skötsel till exempel slamsugning, rensning och eventuell tömning. Hantering av dagvatten vid skyfall bör utredas så att inte befintliga dagvattendammars rening och biologiska mångfald skadas. Risk för näringsläckage och spridning av föroreningar kan finnas vid ett okontrollerat skyfall. Även vattendragen med de känsliga strandzonerna kan skadas genom erosion om stora mängder dagvatten kommer från tätortens hårdgjorda ytor utan kontroll. 6.2 Klimatpåverkan Förutsättningar Vid fysisk planering är klimataspekter ett allmänt intresse att ta hänsyn till. I begreppet klimataspekter ingår både minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Klimatanpassning och minskad klimatpåverkan är två skilda aspekter av det allmänna intresset rörande ”hänsyn till klimataspekter” i plan- och bygglagen 2 kap. 3 §. Klimatanpassning hanterar effekterna av pågående och kommande klimatförändringar. Minskad klimatpåverkan handlar om att försöka bromsa, stoppa eller motverka mänsklighetens påverkan på klimatet på lång sikt. Minskad klimatpåverkan kan handla både om att arbeta med åtgärder för lagring av koldioxid och att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. (Boverket, 2024) Denna MKB har avgränsats till att hantera aspekten klimatpåverkan. I kapitel 6.3 Vattenmiljö hanteras hanteringen och anpassning till skyfall. Sveriges klimatmål säger att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet har utformats i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Riksdagens vision är att år 2050 nå nettoutsläpp noll av växthusgaser. Genom Parisavtalet har EU gjort ett gemensamt åtagande om att senast 2030 minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 procent jämfört med 1990. (Boverket, 2024) I Sverige är utmaningen att minska utsläppen av växthusgaser störst inom transportsektorn, jordbruket och basindustrin. Av dessa är det framför allt transportsektorns utsläpp som går att påverka genom planläggning. En klimatsmart planering bidrar till struktur som ger människor närhet till arbetsplatser, samhällsservice, fritidsanläggningar och handel. Det handlar också om att ta tillvara naturens förmåga att ta upp koldioxid genom att behålla och utöka de så kallade kolsänkorna såsom skogsområden, parker, grönområden, dammar och sjöar. (Boverket, 2024) Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en vägledning för översiktsplanering som ett led i arbetet att nå miljömålet God bebyggd miljö. Den beskriver hur översiktsplaneringen kan bidra till de nationella klimatmålen, regeringens ambition om en transportsnål samhällsstruktur samt visionen om noll nettoutsläpp till 2050. Till miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" finns tio preciseringar varav flera med tydlig koppling till klimatpolitiken. • Hållbar bebyggelsestruktur: En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid 38 användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. • Hållbar samhällsplanering: Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. • Infrastruktur: Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. • Kollektivtrafik, gång och cykel: Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. • Hushållning med energi och naturresurser: Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. • Hållbar avfallshantering: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. En ny lag om klimatdeklaration för nya byggnader trädde i kraft den 1 januari 2022. Införandet av lagen är ett nytt styrmedel för att minska klimatpåverkan från byggnader vid uppförande. Byggande av hus och infrastruktur påverkar alltid klimatet negativt både genom materialanvändning, energiåtgång och genom att mark tas i anspråk. En kraftig minskning av användandet av fossila bränslen har inneburit att utsläppen av växthusgaser från uppvärmning i bostäder och lokaler har minskat med 90 procent sedan 1990. Klimatbelastningen från byggprocessen och produktionen av byggmaterial är fortfarande betydande. (Boverket, 2023) De skånska växthusgasutsläppen minskade med 37 procent mellan åren 1990 och 2018, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning. Minskningen har under senare år stannat av och takten måste flerdubblas de kommande åren för att Skåne ska nå sitt mål om 80 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med 1990. (Länsstyrelsen i Skåne, 2023) Enligt visionen noll nettoutsläpp 2050 ska Sverige år 2050 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. I ett klimatsmart samhälle är det av betydelse att kommunen har en vision och målbild av ett samhälle med noll nettoutsläpp av växthusgaser. I PBL:s portalparagraf anges det att syftet med lagen bland annat är att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I lagen sägs det också uttryckligen att kommunen ska ta hänsyn till miljö- och klimataspekter vid all planering enligt PBL. Lokalisering och utformning har stor betydelse för planens klimatpåverkan. I planer kan välplacerade och trygga cykelparkeringar och busshållplatser regleras, orienteringen av byggnaderna för att optimera för solceller kan skapas. Planerna reglerar inte människors beteende, men kan skapa förutsättningar för och främja ett klimatsmart beteende. Val av byggmaterial i byggnaders stomme går inte att reglera genom bestämmelser i en detaljplan men kommunen kan informera, ta fram vägledningar, ställa krav i upphandlingar med mera. Lokalisering och hur trafikinfrastrukturen är planerad är av avgörande betydelse för klimatpåverkan. Se illustrationen i Figur 15. 39 Figur 15. Illustrationen visar faktorer som tillsammans kan skapa förutsättningar för minskad klimatpåverkan. Dessa är lokalisering, utformning samt beteende. Källa: (Boverket, 2023) För Sjöbo kommun är samspelet med omlandet avgörande för det dagliga livet och för samhällsutvecklingen i stort. Till exempel är Malmö, Lund och Ystad mycket viktiga pendlingskommuner för arbete och studier, och även viktiga målpunkter för service och verksamheter. Sjöbo kommun har tagit fram egna miljömål, Hållbart Sjöbo 2034. Flera av de miljömålen är kopplade till klimatet: Klimatsmarta transporter till alla Andelen cykel- och gångvägar ska öka samt kollektivtrafiken utvecklas, och alla invånare ska ha tillgång till trygga, tillgängliga och miljösmarta transportsystem år 2034. Kollektivtrafikens attraktivitet stärks med fokus på landsbygden. Ett stort utbud av tankställen för förnybara bränslen främjas. Kommunorganisationens fordonsflotta består av miljöklassade fordon och inspirerar övriga lokala aktörer. Klimatsäkrad kommun För att säkerställa ett hållbart samhälle till alla som bor och verkar i kommunen, utreds de klimatutmaningar vi står inför. Arbete med klimatanpassningsområden i den fysiska miljön är av stor vikt för att uppnå en hållbar framtid och är en naturlig del i verksamheternas arbete år 2034. 40 Klimatkunskap Redan i tidig ålder läggs grunden för goda vanor. Skola och förskola ökar klimatkunskapen hos barn och unga, för att främja framtida hållbara klimatsmarta val. Även kunskapen och förståelsen för gröna områden och natur samt om hållbar konsumtion ska öka. Hållbar energi Målet innebär att andelen biobränslen, solkraft, vindkraft och/eller återvunnen energi ökar samtidigt som energianvändningen minskar till år 2034 Påverkan och effekt I Sjöbo tätort finns möjlighet till anslutning till fjärrvärme som produceras av Solär Bioenergi Syd AB som kommer från nästan 100 procent fossilfritt bränsle. Användning av fjärrvärme bidrar till en minskad klimatpåverkan och bör stimuleras. Den fördjupade översiktsplanen kommer främst att ha en påverkan på klimatet genom den nybyggnation som görs samt av de trafiklösningar som väljs. Det finns därför flera riktlinjer för dessa som ska leda fram mot ett mer hållbart Sjöbo med en minska klimatpåverkan. Planförslaget föreslår utbyggnadsområden främst i form av förtätning eller i anslutning till befintlig bebyggelsestruktur. En del grönområden (ca 13 ha) och jordbruksmark (cirka 21 ha) kommer då att behöva tas i anspråk och på så sätt försvinner områden som idag utgör en så kallad kolsänka. All denna yta kommer inte att hårdgöras utan kommer fortsatt att kunna fungera som kolsänka i viss mån beroende på hur de planeras. I planförslagets mark- och vattenanvändningskarta finns riktlinjer för att utveckla befintliga och nya grönytor till effektivare kolsänkor vilket är positivt. Från Sjöbo finns goda förutsättningar att pendla till de större orterna i närheten med kollektivtrafiken. Förutsättningarna för att helt lämna bilen hemma alternativt att inte äga en bil är i Sjöbo begränsade då den lokala kollektivtrafiken är begränsad. Utveckling av tätortens centrala delar ger dock förutsättningar för hållbart boende med nära till det mesta utan att behöva vara bilberoende jämfört med om byggnation sker längre från centrum. De flesta av de föreslagna utbyggnadsområdena är kollektivtrafiknära och anslutande gång- och cykelvägar finns på flertalet platser. Kompletterande cykelvägar och mer säkra övergångar vid större vägar föreslås i planförslaget vilket är positivt. Det gynnar både befintlig bebyggelse och de nya utbyggnadsområdena. Hänsyn till kollektivtrafik och cykelvägar har således tagits då de nya utbyggnadsområdenas lägen har planerats. Gratis pendlarparkering finns vid Sjöbo busstation och en ny planeras till hållplatsläget i Sjöbo väst. I Sjöbo kommun finns en mobilitetsnorm, antagen 2021, i vilken kommunen anger det parkeringsbehov som fastighetsägaren ska tillgodose. Mobilitetsnormen behandlar parkering på kvartersmark i Sjöbo tätort. Den anger flexibla parkeringstal, med möjlighet till reduktion av antalet bilparkeringsplatser vid användning av mobilitetstjänster så som bil- och cykelpool och inkluderat busskort i hyran. Reducering ges även utifrån geografiskt läge nära kollektivtrafikknutpunkt. Enligt planförslaget är avsikten att samla så mycket parkering som möjligt till gemensamma anläggningar för att hantera befintligt parkeringsbehov på ett rationellt sätt vilket är en förutsättning för att kunna förtäta i centrala Sjöbo. Med parkering samlat i gemensamma anläggningar exempelvis parkeringshus eller parkeringsgarage kan trafiken styras dit i stället för att bilister söker av många små markparkeringar. Informationstavlor längs infartsleder med uppgifter om beläggningsgrad underlättar sökandet efter parkering ytterligare och kan minska söktrafiken. Markparkeringar längs vägarna tar upp mark som i stället kan användas till säkrare gång/cykelvägar. Markparkeringar på kvartersmark bidrar i förlängningen till en glesare ort med ett större bilberoende. En strategisk utformning av parkeringshus/garage i anslutning till 41 kollektivtrafik stimulerar pendling med kollektivtrafik till/från tätorten. Trygga och säkra cykelparkeringar med anslutande cykelvägar till kollektivtrafik stimulerar till cykling lokalt och till vidare pendling kollektivt. Säker cykelparkering ska ingå i konceptet med mobilitetsnod vid busstationen och hållplats Sjöbo väst/Björkakorset. Detta minskar samhällets bilberoende. Stora delar av fordonsflottan förväntas bli eldriven inom en relativt snar framtid och kommunens fysiska planering kommer att behöva samordna möjligheten att ladda elbilar både vid parkeringsanläggningar, bostäder, arbetsplatser och för genomresande. Det finns en riktlinje att det ska planeras för möjlighet att ladda elfordon vid utveckling av nya utbyggnadsområden. Inom planområdet finns idag inga större elproducenter och möjligheten att producera energi begränsas av kapacitetsbrist i regionala elnätet. Endast småskalig elproduktion finns idag. Tillsammans med Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag), har kommunerna Sjöbo, Kävlinge, Lomma, Simrishamn, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad tagit fram en gemensam kretsloppsplan, "Gemensam kretsloppsplan – från avfall till resurs". Syftet med den gemensamma kretsloppsplanen är att skapa en hållbar resursanvändning där avfall förebyggs, material och produkter stannar i kretsloppet och det avfall som ändå uppstår ses som en resurs. Sjöbo kommun har även föreskrifter för avfallshantering. Framtida krav på insamling av avfall kommer troligtvis innebära att kommuninvånare ska ha större möjlighet till källsortering och återvinning nära bostaden. Idag är fyrfackssystemet fullt utbyggt i kommunen. Det är inte osannolikt att fler fraktioner kommer behöva sorteras ut eftersom Sveriges övergripande mål pekar mot mer återvinning och utsortering av olika fraktioner. Detta ställer höga krav på framkomlighet för avfallsfordon och på vägnätet inom planområdet. En sådan utveckling kan medföra konflikt mellan naturvärden och avfallshantering då fler platser behöver tas i anspråk och eventuellt kan påverka befintlig grönstruktur och konflikt med befintliga eller nya träd i gaturummen. Konsekvensbedömning Planförslaget innehåller förslag och strategier för att kunna minska påverkan på klimatet. Planen kommer främst att ha en klimatpåverkan kopplat till nybyggnation och trafiklösningar. Byggande av hus och infrastruktur påverkar alltid klimatet negativt både genom materialanvändning, energiåtgång och genom att mark tas i anspråk. Markintrånget kan till viss del kompenseras genom att annan mark görs om till en bättre kolsänka. Stärka grönområden, plantera träd, anlägga våtmarker är förslag på detta. Planförslaget innehåller ett flertal riktlinjer rörande resurseffektivitet, materialval och typ av energiförsörjning vid nybyggnation vilket ger vägledning och en viss möjlighet att minska miljöpåverkan vid nybyggnation. I Sjöbo tätort finns möjlighet till anslutning till fjärrvärme som produceras av Solär Bioenergi Syd AB som kommer från nästan 100 procent fossilfritt bränsle. Användning av fjärrvärme bidrar till en minskad klimatpåverkan och bör stimuleras. Riktlinje finns att all nybyggnation ska sträva efter att anslutas till fjärrvärmenätet. De nya områdena är placerade nära befintlig tätort och kan på de flesta platser på ett bra sätt länkas till befintlig infrastruktur. Det finns förslag på att göra vissa vägpassager säkrare i samband med utbyggnaden vilket gynnar även befintlig bebyggelse. Förutsatt att gång- och cykelvägarna byggs ut/kompletteras enligt förslaget och parkeringarna optimeras för att gynna kollektivtrafiken bedöms planen kunna ge möjligheten att kunna transportera sig med minskad klimatpåverkan på sikt. Planförslaget bedöms sammantaget ge en positiv konsekvens för aspekten klimatpåverkan då planförslaget ytterligare kan förstärka skrivningar som bidrar till minskad klimatpåverkan. 42 Intressets värde Effekter, förändringens omfattning Stora negativa Måttlig negativa Små negativa effekter Positiva effekter effekter effekter Högt värde Stor negativ Stor negativ Måttlig negativ Positiv konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens Måttligt värde Stor negativ Måttlig negativ Små negativa Positiv konsekvens konsekvens konsekvens konsekvenser Lågt värde Måttlig negativ Små negativa Små negativa Positiv konsekvens konsekvens konsekvenser konsekvenser Åtgärdsförslag • Utföra klimatberäkning/CO2-budget för markanvändningen och definiera hur klimatmålet nettoutsläpp noll till år 2045 följs upp. • Förbättra de gröna ytornas kapacitet att vara ”kolsänka”. Detta kan göras genom plantering av träd, buskar, klätterväxter, gröna tak och mer naturliga grönytor som slås eller klipps endast ett par gånger per år. Val av växter som inte kräver vattning eller skötsel med maskiner. Sträva efter öppen dagvattenhantering. Öppna vattendrag, diken och dammar utgör en viktig kolsänka. • Genom att vid en upphandling av planering och byggnation av nya bostads/verksamhetsområden, infrastruktur och liknande ställa krav på minskning av miljöpåverkan. Detta kan göras genom att ställa krav på koldioxidinfångning (exempelvis vid val av cement, biogas), utformning, val av material, anslutning till fjärrvärme, effektiva uppvärmningssystem/VA, utformning av grönytor (kolsänka) med minimal hårdgjord yta, utformning och underhåll av vägar med mera. • Det finns idag stora möjligheter att välja byggmaterial med lägre klimatpåverkan såsom trä, betong med bra klimatprestanda eller återbrukat material. Att installera mer effektiva uppvärmningssystem och använda sig av mer miljövänliga byggmetoder och konstruktionslösningar är andra exempel som kan begränsa utsläppen av växthusgaser. 6.3 Hushållning med mark- och vattenområden – Jordbruksmark Förutsättningar En långsiktigt god hushållning är central i arbetet för en hållbar utveckling. I kapitel 3 och 4 miljöbalken finns bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden som syftar till att tillgodose samhällets gemensamma intressen. Enligt 3 kap 1 § miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. En sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ska ges företräde. Jordbruksmark är en samhällsresurs som behöver värderas i planprocesser. Att ta jordbruksmark i anspråk för exploatering är en irreversibel process som innebär att marken inte kommer att kunna användas för livsmedelsproduktion igen. Enligt 3 kap 4 § miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse och anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Sjöbo är en kommun som ligger i ett jordbrukslandskap, för att kommunen ska kunna växa så behöver jordbruksmark tas i anspråk. 43 Enligt ÖP2040 finns följande planeringsprinciper: Ø Lokalisera ny sammanhängande bebyggelse i anslutning till befintlig samhällsservice. Ø Värna våra värdefulla naturlandskap och tillgängliggöra områden med rekreativa kvaliteter för fysiskt och mentalt välbefinnande. Ø Ta ställning till ny spridd bebyggelse på landsbygden i hela kommunen. Ø Förbättra förutsättningarna för ekosystemen. Enligt utvecklingsstrategin för bebyggelsestruktur i ÖP2040 ska all ny sammanhängande bebyggelse lokaliseras i anslutning till befintlig samhällsservice. ”Samtliga av kommunens tätorter anses ha tillgång till befintlig samhällsservice i form av kommunalt vatten och avlopp, hållplatslägen och förskolor. Även om alla tätorter kan anses ha viss tillgång till befintlig samhällsservice ska ny sammanhängande bebyggelse fram till 2040 huvudsakligen koncentreras till kommunens centralort Sjöbo samt serviceorterna Blentarp, Vollsjö och Lövestad. I de orterna är utbudet av befintlig samhällsservice bredare än i övriga tätorter.” Påverkan och effekt Sjöbo kommun har behov av att växa och behöver ta ny mark i anspråk för bland annat bostäder och verksamheter. Då tätorten inte kan förtätas hur mycket som helst för att kunna behålla den gröna infrastrukturen behöver kommunen ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk. I planförslaget har några platser som i dag utgörs av jordbruksmark pekats ut som utvecklingsområden för bostäder, se Figur 16. En övergripande lokaliseringsutredning har gjorts av Sjöbo kommun (Sjöbo kommun, 2025). Vid val av plats för utbyggnadsområden har aktuella planeringsförutsättningar beaktats med stöd av en checklista. Utbyggnaden inom Sjöbo tätort kommer att ske genom förtätning eller i direkt anslutning till tätorten. De utbyggnadsområden som ligger i direkt anslutning till tätorten utgörs huvudsakligen av områden som idag helt eller delvis nyttjas för areell näring. I söder är, enligt ÖP 2040, jordbruksmarken klassad som "Areella näringar" (överordnat intresse). Det föreslås inga utbyggnadsområden i södra delen av föreslaget planområde då jordbruksmarken där är sammanhängande och skalan på jordbruksblocken över lag är större än andra områden inom föreslaget planområde FÖP. Jordbruksmark i söder ligger också i högre grad i anslutning till befintliga gårdar. En del mark i området har dessutom problematiska förutsättningar för ny bebyggelse vad gäller översvämningsrisken, dikningsföretagens båtnadsområden och höga grundvattennivåer. I norra delen längs med Åsumsån föreslås att jordbruksmark ska tas i anspråk vid ett mindre område vid Stenänga. Skalan på jordbruksblocken söder om Åsumsån är relativt små, dock blir de större österut. Jordbruksblocket vid Stenänga är litet och föreslås som utbyggnadsområde. Kvarvarande jordbruksmark föreslås övergå till grönområde vid exploatering av utbyggnadsområdet för att ta hänsyn till omkringliggande naturvärden runt Åsumsån och fungera som en buffertzon. Jordbruksblocken vid bokalerna (boendeform som kombinerar bostad och lokal) och Stapelgränd bedöms i huvudsak redan ha annan användning (Sjöbo kommun, 2025) och bör utgå som jordbruksblock då en större del redan är bebyggda samt till största del redan planlagda för bokaler. Norra delen av Stapelgränd är i dagsläget en grusplan, södra delen är grönyta. Dessutom är kvarvarande jordbruksblock inklämt och kan inte anses ha ett traditionellt brukningsvärde som åker eller betesmark på grund av att det är svårbrukat och inget intilliggande jordbrukslandskap finns i dagsläget. Området har minskats något efter samrådet. 44 Jordbruksblocken vid Omma industriområde är små och på delar av dessa pågår verksamhet eller så ligger de inom förorenat område (äldre deponi). Det förorenade området kommer troligen få en efterbehandlingsplan som inte medger jordbruksmark eller ny bostadsbebyggelse. (Sjöbo kommun, 2025) I de östra delarna av föreslaget planområde, söder om Tolångavägen längst österut (runt Tofta trädgård), är jordbruksmarken klassad som "Areella näringar av överordnat intresse” i ÖP 2040. Området är där ett splittrat jordbrukslandskap med små jordbruksblock. Delar av området är klassat som förorenad mark (gammal plantskola med DDT-rester). Figur 16. Jordbruksmark (gul) samt utbyggnadsområden utan pågående detaljplaneprocess (rosa). Samtliga utbyggnadsområden i tätortens utkant berör jordbruksmark, se text (Karta: Sjöbo kommun, 2025) Utmed Tolångavägen planeras två nya bostadsområden, Tofta och Tofta trädgård. På den norra sidan mellan Tolångavägen och Grimstoftabäcken planeras ett utbyggnadsområde för enbostadshus och radhus, Tofta. Inom området finns förorenad mark vilket behöver hanteras. Området är även beläget inom vattenskyddsområde. För att minska risken för negativ påverkan på vattenförekomsten har antalet planerade bostäder halverats i jämförelse med samrådsförslaget. Utbyggnadsområdet bedöms nu kunna rymma 50 bostäder. Utbyggnadsområde "Tofta trädgård", söder om Tolångavägen, medger en gles bebyggelseutveckling för att behålla den småskaliga och lantliga karaktären i området. Utbyggnadsområdet bedöms rymma ca 20 bostäder. Eftersom det finns en efterfrågan på mer enskilt boende bedöms ett område som medger gles bebyggelseutveckling i ett tätortsnära läge minska risken för spridd bebyggelse i övriga delar av kommunen. Genom att peka ut ett större område tar kommunen ett samlat grepp över hela det berörda området i en kommande detaljplaneprocess. 45 Tätorten är omgiven av värdefull naturmark och jordbruksmark och den mark som föreslås för exploatering är de jordbrukssegment som kommunen definierat som något sämre, alternativt att de områdena ligger strategiskt bra för utbyggnad då de blir lätta att knyta till befintlig bebyggelsestruktur och infrastruktur. Kommunen gör sammantaget bedömningen att konsekvenserna på jordbruksmarken blir som minst vid exploatering av planområdets östra delar, samt delvis i de norra delarna, på grund av små och splittrade jordbruksenheter. Konsekvenserna av exploatering i de östra delarna är som minst närmast tätorten, med tanke på både jordbruksklassning och konnektivitet i jordbrukslandskapet. (Sjöbo kommun, 2025) Planförslaget har inför granskning kompletterats med riktlinjer för nya byggnader eller andra anläggningar på jordbruksmark som ligger utanför de utbyggnadsområden som föreslås i planen. Konsekvensbedömning Planen innebär exploatering för bostäder på jordbruksmark. Eftersom jordbruksmark skyddas som ett nationellt intresse enligt Miljöbalken (MB) 3 kapitel 4 § förutsätter en exploatering att markanvändningen utgör ett väsentligt samhällsintresse som inte på ett tillfredsställande sätt kan tillgodoses på annan mark. Enligt kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning finns ett behov av 800 – 1300 nya bostäder i Sjöbo tätort mellan 2022 och 2050. Kommunen har idag en planberedskap för 800 – 1000 nya bostäder, främst i radhus och flerfamiljshus. Genom att komplettera planen med LSS-boenden samt fler områden för enbostadshus, kan kommunen erbjuda en större variation av bostadsalternativ. Den fördjupade översiktsplanen möjliggör ytterligare cirka 630 bostäder. Totalt finns därmed möjlighet till ungefär 1430 – 1630 nya bostäder i Sjöbo tätort fram till 2050. Jordbruksmark tas även i anspråk för att möjliggöra utveckling av kommunens reningsverk. Enligt kommunens planeringsprincip i ÖP 2040 ska ny sammanhängande bebyggelse lokaliseras i anslutning till befintlig samhällsservice. Då Sjöbo tätort är omgiven av jordbruksmark finns begränsade möjligheter att växa utan att ta jordbruksmark i anspråk. Alternativ har studerats i en lokaliseringsutredning. Det finns motstående intressen som höga värden för natur- och friluftsliv och problematik kopplat till översvämning som begränsar tillgången på exploateringsbar mark. Det samlade markanspråket för nya utbyggnadsområden i FÖP omfattar cirka 45 ha där den största delen av utvecklingen föreslås ske genom förtätning. Totalt föreslås 21,4 ha jordbruksmark som utbyggnadsområden vilket är knappt hälften av den samlade arealen. Av detta är 4,2 ha betesmark som reserveras för reningsverkets utveckling. 46 Den jordbruksmark som kommer att tas i anspråk har relativt små jordbruksblock och osammanhängande struktur. Värdet bedöms ändå som högt då det är odlingsbar mark som tas i anspråk. De negativa effekterna bedöms som små på grund av att det enligt kommunens lokaliseringsutredning är mindre, splittrade enheter som tas i anspråk. Planförslaget bedöms därför få måttlig negativ konsekvens på jordbruksmarken i området. Intressets värde Effekter, förändringens omfattning Stora negativa Måttlig negativa Små negativa effekter Positiva effekter effekter effekter Högt värde Stor negativ Stor negativ Måttlig negativ Positiv konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens Måttligt värde Stor negativ Måttlig negativ Små negativa Positiv konsekvens konsekvens konsekvens konsekvenser Lågt värde Måttlig negativ Små negativa Små negativa Positiv konsekvens konsekvens konsekvenser konsekvenser 6.4 Hushållning med mark- och vattenområden – Dricksvatten Förutsättningar I Sjöbo kommun finns det åtta kommunala vattenverk. Det största vattenverket i kommunen är Sjöbo vattenverk. Det är Sjöbo vattenverk som förser planområdet med dricksvatten. Samtliga vattenverk i Sjöbo kommun tar vatten från grundvattnet i marken. Vattenkvaliteten på grundvattnet i kommunen är mycket god och därför behövs inga eller endast få reningssteg i vattenverken. Samtliga vattenverk är försedda med UV-ljus som säkerställer att dricksvattnet är fritt från mikroorganismer som bakterier och virus. Sjöbo tätort omfattas av verksamhetsområde för VA, se Figur 17. Störst täckning har verksamhetsområde för dricksvatten. Verksamhetsområde dagvatten omfattar endast de centrala tätbebyggda delarna av Sjöbo. Sjöbo reningsverk hanterar även spillvatten från Grimstofta och Sjöbo sommarby. Det renade avloppsvattnet från Sjöbo reningsverk infiltreras i mark och når vattendraget efter cirka 1 år. Figur 17 Verksamhetsområde VA & dagvatten ( (Kävlingeåns vattenvårdsförbund, 2025) 47 VA-enheten på Sjöbo kommun arbetar med att successivt bilda vattenskyddsområden för alla vattentäkter i kommunen. Två aktiva vattenskyddsområden ligger inom föreslaget planområde; Grimstofta (2012227) (80,5 ha) i tätortens sydöstra del och Gröndal (224,5 ha) strax sydost om Sjöbo tätort, se Figur 18. Både skyddsområden och föreskrifterna behöver enligt kommunen arbetas om. (Tekniska förvaltningen, Sjöbo kommun, 2023) Både grundvattentillgången och den kemiska statusen har klassats som god i vattenförekomsterna i de södra och västra delarna av kommunen. I den nordöstra delen av kommunens grundvattenförekomster har grundvattenstatusen inte klassats ännu. Figur 18. Kommunala vattenskyddsområden i Sjöbo. (Karta: Sjöbo kommun, 2025) Under Sjöbo tätort sträcker sig grundvattenförekomsterna Revingehed, Eriksdal och Vombsänkan och de överlappar delvis varandra. De omfattas av miljökvalitetsnormer och har enligt VISS (2024-04-15) god kemisk och kvantitativ status. Vombsänkans grundvattenförekomst skyddas också av krav enligt dricksvattenföreskrifterna vilket innebär att det finns särskilda krav för att vattnet ska anses som hälsosamt och rent efter att det renats. Kraven ställs alltså inte på råvattenkvaliteten i vattenförekomsten. Urban markanvändning är inte utpekad som föroreningskälla för grundvattenförekomsten. Betydande påverkan kommer framför allt från jordbruksmark som är en viktig markanvändning inom Vombsänkan som helhet (VISS, 2021). Påverkan och effekt SGU fick 2018 i uppdrag av regeringen att karaktärisera grundvattensresurser i bristområden. Som del i detta utfördes hösten 2019 undersökningar i Vombsänkan med syfte att kartlägga och 48 tydliggöra lämpliga områden för större grundvattenuttag. I Figur 19 visas ett delresultat från arbetet som pekar ut områden med en mäktighet över 10 m med sand- och grusvattenlagringar över grundvattenytan. Dessa områden är sannolikt viktiga nybildningsområden för grundvatten. Även om samspelet mellan avrinning från urban mark och grundvatten inte studeras närmare i SGUs utredning är det viktigt att vara medveten om grundvattenförekomsten och att grundvattenbildning via infiltration kan bli aktuellt i framtiden för att avhjälpa vattenbrist i området. (DHI Sverige AB, 2023) Figur 19. Identifierade områden med över 10 meter mäktiga jordlager som sannolikt utgör viktiga nybildningsområden för grundvatten. (DHI Sverige AB, 2023) Vattenskyddsområdena kan påverkas av bland annat jordbruk och markföroreningar samt klimat såsom skyfall och torka. De riskerar också att påverkas av avloppssituation, dagvattenhantering och en minskad nybildning av grundvatten vid hårdgöring av markytor. Gällande skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Grimstofta är sedan år 1975 men berör flera aspekter som aktualiseras i samband med en exploatering för nya bostäder. Detta gäller frågor som rör väghållning, transporter men framför allt hantering av avloppsvatten. För utbyggnadsområdena Sambagatan, Tofta och Tofta trädgård som är belägna inom vattenskyddsområdet gäller särskilda krav på mycket stor hänsyn till vattenskydd i kommande detaljplanering. För samtliga utbyggnadsområden gäller krav på anslutning till kommunalt dricksvatten och spillvatten. Riktlinjerna för varje utbyggnadsområde förtydligas med hänvisningar till de generella riktlinjerna samt områdesspecifika krav. 49 Figur 20. Särskilt skyddsvärt område inom grundvattenförekomsten Vombsänkan. (Karta: Sjöbo kommun, 2025) Figur 21. Utredningsområden för vattenskydd. (Karta: Sjöbo kommun, 2025) 50 Enligt de generella riktlinjerna för teknisk försörjning ska anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet eftersträvas vid nybyggnation. Om en byggnad inte kan anslutas till det kommunala VA-nätet ska vatten och avlopp lösas med i första hand en gemensam, och i andra hand en enskild, anläggning på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt vilket även framgår av kommunen vattentjänstplan (Sjöbo kommun Tekniska förvaltningen, 2023 05 12). Sjöbo kommun har en vattentjänstplan (Tekniska förvaltningen, Sjöbo kommun, 2023) där kommunens långsiktiga planering med syfte att tillgodose behovet av kommunalt vatten och avlopp redovisas. Dessutom redovisas hur kommunala anläggningar ska säkras för att klara framtida skyfall. Enligt vattentjänstplanen måste Sjöbo avloppsreningsverk kunna möta det framtida behovet med en ökade belastning av en ökande befolkning enligt ÖP 2040 och eventuella utbyggnadsplaner och nya områden som ansluts. Då samtliga kommunens vattentäkter är grundvattentäkter är risken mindre att vattenkvalitén blir påverkad av skyfall, jämfört med ytvattenverk. Om vattentäkten skulle bli översvämmad så att ytvatten rinner ner i brunnarna skulle vattenkvalitén kunna påverkas. Konsekvensbedömning Inom planområdet och dess påverkansområde finns områden som är utpekade som grundvattenförekomster och det finns också kommunala vattenskyddsområden vilket bedöms som ett högt värde enligt bedömningsgrunderna. I markanvändningskartan redovisas områden för klimatanpassning. Områdena bildar en sammanhängande blåstruktur som ger förutsättningar för en lokal dagvattenhantering och infiltration. Planen redovisar specifika riktlinjer för samtliga utbyggnadsområden med krav på anslutning till kommunalt dricksvatten och spillvatten och anpassade krav utifrån varje områdes förutsättningar. För hela planområdet gäller generellt riktlinjer för teknisk försörjning. Sammantaget bidrar planen till ökade förutsättningar för hänsyn till känsliga vattenförekomster i samhällsplaneringen. Om åtgärderna som föreslås för fördröjning och rening av dagvatten, lokalt omhändertagande av dagvatten och sanering av förorenad mark genomförs, bedöms planen kunna ge förbättrade grundvattenförhållanden med avseende på kvalitet och kvantitet och därmed kunna ge en positiv effekt på grundvattnet och därmed också på möjligheten att nyttja denna resurs som dricksvatten. Föreslagen plan bedöms därmed ha förutsättningarna för att kunna ge positiva konsekvenser på grundvattnet. Intressets värde Effekter, förändringens omfattning Stora negativa Måttlig negativa Små negativa effekter Positiva effekter effekter effekter Högt värde Stor negativ Stor negativ Måttlig negativ Positiv konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens Måttligt värde Stor negativ Måttlig negativ Små negativa Positiv konsekvens konsekvens konsekvens konsekvenser Lågt värde Måttlig negativ Små negativa Små negativa Positiv konsekvens konsekvens konsekvenser konsekvenser 51 Åtgärdsförslag Utveckling av nya utbyggnadsområden förutsätter en utvidgning av kommunalt verksamhetsområde för VA för att inte riskera att ge betydande miljöpåverkan på viktiga vattenförekomster. I kommunens vattentjänstplan påtalas behovet att samordna åtgärder inom befintliga allmänna anläggningar som vattenverk och avloppsreningen med utbyggnaden av vatten- och avlopp till ytterligare bostadsområden. VA-planeringen kommer i praktiken att påverka när det är möjligt att bygga ut nya bostadsområden. Vid flera nya utbyggnadsområden krävs reningsåtgärder utanför området vilket kan påverka redan antagna detaljplaner eller behovet av nya. Kommunen bör ha en strategi för att säkerställa att denna mark går att ta i anspråk för så att nödvändiga reningsåtgärder som behövs för att inte riskera att påverka MKN kan genomföras. 7 Påverkan på miljömål 7.1 Relevanta miljömål FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030 och de 17 globala målen togs fram och beslutades år 2015 av Förenta nationerna (FN). Målen ska hjälpa oss till en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Agenda 2030 är ingen lag, utan ett dokument som länderna frivilligt har skrivit under. Ansvaret för att nå målen till år 2030 ligger på regeringar i alla FN-länder. Figur 22. FN:s globala mål. Illustration: globalmalen.se FÖP Sjöbo tätort berör framför allt mål 11 med dess delmål, Hållbara städer och samhällen. Planen berör även i olika grad mål 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13 och 15. Nationella miljökvalitetsmål Det svenska miljöarbetet bygger på ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och flera etappmål som ska fungera vägledande för samhällets olika aktörer. Målen svarar för den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. 52 Figur 23. Sveriges 16 miljömål. Illustration: sverigesmiljomal.se. (u.å.). Av de nationella miljökvalitetsmålen bedöms följande miljömål beröras av den fördjupade översiktsplanen: Ø Begränsad klimatpåverkan Ø Frisk luft Ø Bara naturlig försurning Ø Giftfri miljö Ø Ingen övergödning Ø Levande sjöar och vattendrag Ø Grundvatten av god kvalitet Ø Myllrande våtmarker Ø Levande skogar Ø Ett rikt odlingslandskap Ø God bebyggd miljö Ø Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljömål Klimat- och energistrategi för Skåne 2025–2030 Länsstyrelsen är den instans som anpassar arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen till regional nivå. I den regionala klimat- och energistrategin 53 presenteras åtta åtgärdsområden med stor potential att minska växthusgasutsläppen och stärka energisystemet: • Fossilfri energitillförsel • Klimatsmart fysisk planering • Effektiva och fossilfria transporter • Effektiva och fossilfria bostäder och fastigheter • Effektiv och fossilfri industri • Klimatsmart konsumtion • Klimatsmart jord- och skogsbruk • Försörjningstrygghet och beredskap Kommunala miljömål Det lokala miljömålet för Sjöbo kommun ”Hållbart Sjöbo 2034” antogs 2022-11-30. Miljömålet är en fördjupning av kommunens dokument ”Vision 2034” som beskriver kommunens målsättning fram till år 2034. De lokala miljömålen för Sjöbo kommun har samma fokusområden som de regionala förutom att de två sista fokusområdena har slagits ihop. I miljömålet nämns tre fokusområden: hållbara samhällen, hållbar mark- och vattenanvändning samt hållbar produktion och konsumtion. Inom varje fokusområde beskrivs den omställning Sjöbo kommun behöver göra för att uppnå hållbar utveckling. Hållbara samhällen (globala mål 11, 13, 3) ”I det hållbara samhället kan invånaren leva klimatsmart, hälsosamt, tryggt och står rustad för klimatförändringens effekter. Hållbara transporter och närhet till grönområden ger ökad livskvalitet. Här finns frisk luft, sköna områden med skugga och tillgång till tystare områden.” Hållbar mark- och vattenanvändning (globala mål 3, 15, 6) ”En hållbar mark- och vattenanvändning bidrar till att generera ekosystemtjänster, en långsiktig god hushållning med naturresurser samt god kvalitet på dricksvatten. Här kan invånarna njuta av en hälsosam närmiljö som ger ökad livskvalitet och bevarad biologisk mångfald.” Hållbar konsumtion och produktion (globala mål 2, 12, 7) ”Hållbar produktion och konsumtion bidrar till en hög biologisk mångfald samt minskade utsläpp samtidigt som den är resurseffektiv, cirkulär, klimatsmart och bidrar till en giftfri miljö. Ett tryggt och motståndskraftigt livsmedelssystem står emot klimatförändringarna bättre samt ger ett större utbud av lokala och hållbara livsmedel. Invånarna uppmuntras att göra medvetna hållbara val.” De lokala miljömålen för Sjöbo kommun går i linje med kommunens Vision 2034 och ska fungera som ett övergripande paraplydokument som integrerar målen kopplade till miljömässig hållbarhet i till exempel Grönstruktur- och naturvårdsprogram (GNP), Kretsloppsplan, VA-plan och Trafikplan (TRAST). 54 Figur 24. Miljömål 2034, Sjöbo kommun (sjobo.se, 2024-03-08) 7.2 Avstämning miljömålen Nationella miljökvalitetsmål Nedan följer en avstämning av planförslaget och nollalternativet mot relevanta nationella miljökvalitetsmål, se tabell 6. Markeringens färg indikerar till vilken grad planförslaget respektive nollalternativet bidrar till eller motverkar att miljökvalitetsmålen uppfylls. Miljömålen utvärderas med hjälp av den regionala preciseringen av delmålen och sammanfattas med tabell 6 nedan. Ja, förslaget bedöms bidra till att uppnå målet. Förslaget varken bidrar eller försämrar möjligheterna att uppnå målet. Nej, förslaget bedöms inte bidra till att uppnå målet. Tabell 6. Samlad bedömning om hur de olika alternativen bidrar till måluppfyllelse av de nationella miljömålen. Jämförelse nollalternativ och planförslag till granskningshandling Mål Noll- Gransknings- Antagande- Motivering alternativ handling handling I planförslaget görs anpassningar för klimatsmarta Begränsad transporter. Kollektivtrafik och cykelstråk byggs ut. klimatverkan Planförslaget kan förtydliga inriktningar avseende åtgärder för minskad klimatpåverkan ytterligare. Nollalternativet förespråkar järnväg vilket skulle varit positivt för klimatet. Planen innehåller i övrigt inte vägledning avseende klimat. Luftkvaliteten är överlag bedömd som god i Sjöbo Frisk luft tätort. Viss olägenhet kan föreligga i sommarbyarna på grund av vedeldning. Stimulans till att åka kollektivt alternativt cykla och gå lokalt samt omställningen till fossilfria transporter bidrar till en ännu bättre luftkvalitet. 55 Mål Noll- Gransknings- Antagande- Motivering alternativ handling handling Bidrar till omställning till fossilfria transporter. Central Bara naturlig förtätning, Gång- och cykelvägar förbättras och knyts försurning an till kollektivtrafiken för att stimulera minskad bilpendling. Planförslaget bidrar till minskad spridning av Giftfri miljö markföroreningar och bättre rening av dagvatten. Planförslaget ger förutsättningar för bättre rening och Levande sjöar fördröjning av dagvatten. Dammar bidrar också till och vattendrag den biologiska mångfalden. Nollalternativet bedöms inte innehålla den vägledning som behövs för att minska kommunens påverkan på vattenmiljöerna. Efterbehandling av överliggande föroreningar Grundvatten av minskar risken för påverkan på god kvalitet grundvattenmagasinet. Fördröjning av dagvatten renar dagvattnet och ökar dagvattenmagasinen. Planförslaget medvetandegör behovet av att säkerställa infiltrationen till grundvattenmagasinen i viktigaste områdena. Översvämningsytor och ev. dammar planeras i Myllrande samband med klimatanpassningsområden. våtmarker Planering av nya områden genom förtätning. Hänsyn Levande skogar tas till skogsmarkerna. Ekosystemtjänster vidmakthållna och friluftslivet värnas. Riksintressena natur påverkas inte. Åkermark tas i anspråk vilket inte bidrar till Ett rikt måluppfyllnaden. Inriktningar för att bevara odlingslandskap värdefulla landskapselement Planförslaget bidrar till hållbar bebyggelsestruktur God bebyggd och en hållbar samhällsplanering. Förbättrad miljö infrastruktur. Gynnar gång- och cykel samt kollektivtrafik. Natur och grönområden finns i närheten och 3-30-300 framhävs i planförslaget. Planförslaget har tagit hänsyn till de närliggande Ett rikt växt- och riksintressena för naturvård. Behov av djurliv naturinventeringar då mark tas i anspråk. Blå-grön infrastruktur har identifierats och hänsyn tagits. Regionala miljömål Se avstämning nationella miljömål. Lokala miljömål Konsekvenser för miljömål 2034 indikeras med + (positivt) eller – (negativt). FÖP Sjöbo tätort bedöms beröra Miljömål 2034 i nedanstående punkter: • Klimatsmarta transporter till alla + • Klimatsäkrad kommun + 56 • God tillgång till grönområden för alla + • Bevarade och utvecklade natur- och kulturmiljöer + • Friskt vatten + • Hållbara lantbruk +/– Planförslaget bedöms sammantaget bidra till att uppfylla miljömålen som Sjöbo kommun antagit i Miljömål 2034. 8 Kumulativa effekter Effekter från flera källor kan samverka och bidra till kumulativa effekter. Dessa ska identifieras, beskrivas och bedömas i en miljöbedömning. Det kan handla om att olika typer av effekter från en och samma verksamhet samverkar eller att effekter från olika verksamheter samverkar. Kumulativa effekter är särskilt viktiga att hantera i långsiktiga planer och program på övergripande nivå. Inte minst kommer effekter som beror av ett förändrat klimat att bli nödvändiga att relatera till i kommande miljöbedömningar. Vilka klimatscenarier som bedömningen behöver utgår ifrån i nuläge och framskrivet läge, nollalternativet, blir en central fråga för bedömningen. Andra effekter är sådana som beror av övergripande strukturer som behöver hanteras i tidiga och strategiska planer och program, exempelvis grön infrastruktur och möjligheten att ta hand om stora mängder vatten eller brist på vatten med mera där kumulativa effekter får långtgående konsekvenser i tid och rum. (Naturvårdsverket, 2024) Förtätning i de centrala delarna av Sjöbo kan medföra förstärkt dagvattenproblematik med ökad hårdgöring av ytor och minskad infiltration av nederbörd. Denna effekt har analyserats i dagvattenutredningen och det finns förutsättningar att ta hand om det dagvatten som uppstår i tätorten utan att minska möjligheten till att miljökvalitetsnormer kan nås. Ytor för klimatanpassning och omhändertagande av höga flöden redovisas i mark- och vattenanvändningskartan. Sjöbo reningsverk är kommunens största reningsverk. Enligt kommunens vattentjänstplan från 2023 behöver reningsverkets kapacitet utredas både vad gäller anläggningens dimensionering och tillstånd för att kunna möta det framtida behovet vid en ökande befolkning. Planen säkerställer de fysiska förutsättningarna för en samordnad utveckling av reningsverket för att kunna möta framtida krav på ökad kapacitet och rening. Den planerade utbyggnaden av Sjöbo förenas med tydliga krav på att nya bostadsområden ansluts till kommunalt VA och samordnas med motsvarande utveckling av reningsverket. Positiva kumulativa effekter kan uppstå om även hushåll som i nuläget har enskilt avlopp i samband med detta kan erbjudas kommunalt VA. I FÖP har mark reserverats för att möjliggöra reningsverkets utveckling. Befolkningsökningen i centrala delarna ger ett ökat underlag för att förbättra kollektivtrafiken och de nya bebyggelseområdena bidrar till att gång- och cykelvägarna byggs ut. Detta bidrar till att skapa förutsättningar för ändrade resbeteenden och en minskad klimatpåverkan. Genom en medveten gestaltning kan flera funktioner byggas in som bidrar till att förstärka naturvärden i planområdet och stärka den gröna och blå infrastrukturen med intilliggande landskap. Växtval kan bidra till att gynna pollinatörer och fåglar. I området naturligt förekommande växt- och trädarter bör användas. Jordbruksmark tas i anspråk vilket kan minska näringspåverkan på närliggande vattendrag från jordbruk. Planerade exploateringar i Sjöbo tätort kommer dock att innebära en ökad hårdgörningsgrad och föroreningsbelastning i dagvattnet där framför allt fosfor och metaller bedöms öka i jämförelse med tidigare. Även om minskade utsläpp från jordbruk räknas in så är 57 det viktigt att säkerställa att tillkommande fosforutsläpp från planerade exploateringar hanteras med tillräcklig rening för att inte öka utsläppen mot recipienten och därmed riskera att MKN inte kan uppnås. När jordbruksmark tas i anspråk minskar andelen odlad mark både i kommunen och i Sverige vilket ger negativa konsekvenser när Sveriges självförsörjandegrad minskar. Utveckling av vattenförekomster, träd och natur i stadsmiljö har positiva effekter på människors hälsa och gynnar också den biologiska mångfalden. 9 Uppföljning av betydande miljöpåverkan Utifrån den bedömning som har gjorts inom ramen för den här miljökonsekvensbeskrivningen finns några aspekter som bör följas upp. Kommunen har ett ansvar att i fortsatta skeden följa upp konsekvenser av planen. Särskilt viktigt är att följa upp de frågor som här bedömts ha risk för betydande negativ miljöpåverkan enligt miljöbalken. Dessa är: • Påverkan på yt- och grundvattenförekomster (MKN). • Påverkan på jordbruksmark. Följa upp hur mycket jordbruksmark som tas i anspråk. • Klimat/transporter (nyttjande av kollektivtrafik och gång- och cykelbanor). • Klimatkalkyl (andel grön-blå-ytor/kolsänkor). Vid sidan av uppföljning av betydande miljöpåverkan skulle kommunen kunna ta fram fler uppföljande indikatorer kopplade till planens utvecklingsinriktning och klimatpåverkan. 10 Samlad bedömning 10.1 Sammanfattning av miljökonsekvenser för planförslaget Vattenmiljö: Planförslaget har tagit stor hänsyn till skyfallsproblematiken och ger vägledning för hur risken för påverkan av skyfall ska förbättras. Det finns också goda förutsättningar att fördröja och rena dagvatten på ett sådant sätt att MKN för ytvatten inte äventyras. Planförslaget bedöms därmed kunna ge förutsättningar för att ge positiva konsekvenser på ytvattenmiljöerna. Klimatpåverkan: Planförslaget innehåller förslag och strategier för att kunna minska påverkan på klimatet. Planen kommer främst att ha en klimatpåverkan kopplat till nybyggnation och trafiklösningar. Genom riktlinjen i planen att eftersträva ett hållbart byggande vid nybyggnation finns stor potential att minska klimatpåverkan. De föreslagna utvecklingsområdena är placerade nära befintlig tätort och kan på de flesta platser på ett bra sätt länkas till befintlig infrastruktur och med gång- och cykelvägar. Planförslaget bedöms sammantaget ge positiv konsekvens för aspekten klimatpåverkan. Hushållning med mark- och vattenområden – jordbruksmark: Utvecklingen av Sjöbo tätort sker till största delen på så kallad övrig mark och grönområden men innebär även en viss exploatering av bostäder på jordbruksmark i direkt anslutning till tätorten. Alternativ har studerats i en lokaliseringsutredning. Förutom jordbruk finns även motstående intressen som höga värden för natur- och friluftsliv och klimatrelaterade risker som begränsar tillgången på exploateringsbar mark för att kunna uppfylla kommunens riktlinjer för bostäder. Jordbruksmark tas även i anspråk för att möjliggöra utveckling av kommunens reningsverk. 58 Den jordbruksmark som kommer att tas i anspråk har en splittrad struktur och består av relativt små jordbruksblock. Då jordbruksmark är nationellt intresse bedöms planförslaget sammantaget medföra måttlig negativ konsekvens på jordbruksmarken i området. Hushållning med mark- och vattenområden – dricksvatten: Inom planområdet och dess påverkansområde finns områden som är utpekade som grundvattenförekomster samt kommunala vattenskyddsområden med uttag av dricksvatten. Med föreslagna åtgärder för bland annat fördröjning och rening av dagvatten bedöms planen kunna ge förbättrade grundvattenförhållanden med avseende på kvalitet och kvantitet och därmed också på möjligheten att nyttja denna resurs som dricksvatten. Tydliga riktlinjer med krav på att nya utbyggnadsområden ansluts till kommunalt VA och generellt riktlinjer för hantering av alla avlopp bedöms minska påverkan från enskilda avlopp. Planen bedöms kunna ge positiva konsekvenser på grundvattnet och grundvattenförekomster. Riksintressen och skyddade områden: Planförslaget har i sina riktlinjer tagit hänsyn till riksintressena för natur, friluftsliv samt försvar och kommer enligt riktlinjerna att vid utbyggnad inom eller nära riksintresse att utreda och planera för att riksintressets värden inte ska påverkas negativt. Planförslaget bedöms sammantaget ge en positiv konsekvens på riksintressena för natur och friluftsliv. Övriga riksintressen berörs inte. Miljökvalitetsnormer (MKN): I Sjöbo tätort finns goda förutsättningar för att säkerställa att planerade exploateringar inte äventyrar Kävlingeåns möjlighet att nå MKN. Ytterligare kompletterande rening av spillvatten och dagvatten i den befintliga miljön bidrar till att recipienten kan nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Planförslaget bedöms inte försvåra möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer för vatten förutsatt att tillräcklig stor areal avsätts för fördröjning och rening av dagvatten. Anläggningen av dammar och andra tekniska lösningar för rening av dagvatten behöver ske i takt med utbyggnaden av Sjöbo. Nya utbyggnadsområden förutsätts anslutas till kommunalt VA. Om åtgärderna som föreslås för fördröjning och rening av dagvatten, lokalt omhändertagande av dagvatten samt sanering av förorenad mark genomförs, bedöms planen kunna ge förbättrade grundvattenförhållanden med avseende på kvalitet och kvantitet och därmed kunna ge en positiv effekt på miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomster. Sjöbo kommun berörs ej av kvalitetsnormerna för luft och buller. Miljömål: Planförslaget ger förutsättningar för positiva effekter på alla relevanta miljömål utom de som är kopplade till jordbruksmark. 10.2 Nollalternativ Den nuvarande FÖP Sjöbo 2013 har av kommunen bedömts ha sådana brister att den inte längre utgör ett vägledande verktyg för efterföljande detaljplanering och bygglovshandläggning. Anledningen är bland annat avsaknad av riktlinjer för befintlig bebyggelse och nya enstaka byggnader utanför detaljplan, bristande vägledning för dagvattenhantering och klimatanpassning, samt bristande vägledning för kommande detaljplanering av nya bostäder. Det finns därför en risk att miljökvalitetsnormerna för vatten kan påverkas negativt och därmed får en betydande miljöpåverkan. Nollalternativet innehåller inte heller den vägledning som behövs för att Sjöbo kommun ska kunna nå klimatmålet netto noll vid år 2050. 59 10.3 Avfärdade alternativ Sjöbo kommun har i planeringsprocessen kontinuerligt studerat olika alternativ för att uppfylla kommunens behov av att utveckla Sjöbo tätort för att uppfylla beslutade mål, strategier och gällande lagstiftning. Befintliga kunskapsunderlag har sammanställts och nya tagits fram i processen, exempelvis för översvämningsrisk och skredrisk. Lokaliseringsutredning Inom tätortsavgränsningen för FÖP Sjöbo har olika alternativ för lokalisering av nya utbyggnadsområden studerats. Studien utgår ifrån kommunens behov av nya bostäder enligt beslutade riktlinjer för bostadsförsörjning samt de planeringsprinciper som anges i Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040. Lokaliseringsutredningen har skett successivt och sammanställts i en slutrapport våren 2025. I lokaliseringsutredningen har olika alternativ bedömts med stöd av en checklista som omfattar ett stort antal aspekter. Det redovisas även vilken typ av mark som tas i anspråk fördelat på jordbruksmark, grönområde eller övrig mark. I arbetet med lokaliseringsutredningen avfärdades 17 områden med en samlad areal på ca 141 ha varav 73,5 ha jordbruksmark. De studerade utbyggnadsområdena är företrädesvis lokaliserade i utkanten av Sjöbo tätort, se Figur 4. I lokaliseringsutredningen redovisas motiv till att vissa områden har valts bort i den fortsatta processen. Som huvudsaklig anledning anges för flera områden avstånd till centrum men även motstående intressen som jordbruksmark, höga natur-, kulturmiljö- eller landskapsvärden. Det finns även planeringsfrågor kopplat till infrastruktur eller klimatanpassning som gör vissa områden mindre lämpliga för exploatering. FÖP Samråd I april 2023 genomförde Sjöbo kommun ett avgränsningssamråd med Länsstyrelsen i Skåne avseende den fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort. Vid samrådet redovisades en skiss över planerade utbyggnadsområden, områden med höga värden och lagstadgade skydd samt genomförda utredningar. Relevanta miljöaspekter redovisades och risk för betydande miljöpåverkan att hantera i en MKB presenterades. Sjöbo kommun har därefter upprättat ett förslag till ny fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och barnkonsekvensanalys med utgångspunkt från de synpunkter som framkom vid avgränsningssamrådet. Miljökonsekvensbedömningen har genomförts parallellt och synpunkter beaktats genom anpassningar i både markanspråk och riktlinjer, se avsnitt Avfärdade alternativ 3.3. Samråd enligt Plan- och bygglagen (PBL) har genomförts mellan 17 juni och 15 september 2024. Inkomna synpunkter har beaktats i revidering av FÖP inför granskning (Sjöbo kommun, 2025). FÖP Granskning Kommunstyrelsen beslutade den 27 maj 2025 om granskning enligt Plan- och bygglagen (PBL). Inkomna synpunkter har beaktats i revideringen av FÖP inför beslut, se avsnitt 3.3. Det samlade markanspråket är oförändrat med mindre justeringar av användningsområden. Riktlinjer har utvecklats, framför allt rörande vatten och VA. Ändringarna kan betraktas som små och positiva. 60 10.4 Samlad bedömning Den nya fördjupade översiktsplanen för Sjöbo tätort bedöms bidra till utvecklingen av ett mer hållbart Sjöbo där stor hänsyn tagits i planering till riksintressen, vattenmiljöer och bebyggelsestrukturer och främjar en omställning till fossilfria transporter. Planförslaget ger förutsättningar att möta upp framtida klimatförändringar och bidrar också till att minska Sjöbos klimatavtryck. Miljökonsekvenserna för vattenmiljö, klimatpåverkan och hushållning dricksvatten bedöms sammantaget vara positiva under förutsättning att planens inriktningar följs och nya utvecklingsområden ansluts till kommunalt VA. Planen medför trots anpassningar under planeringsprocessen att jordbruksmark tas i anspråk för utveckling av nya bostadsområden samt Sjöbo reningsverk. Miljöpåverkan bedöms som måttligt negativ när det gäller hushållning med jordbruksmark vilket får vägas mot andra väsentliga samhällsintressen. 61 11 Referenser Boverket. (2021). Försörjande ekosystemtjänster. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras- sverige/planeringsfragor/ekosystemtjanster/olika-typer-av-ekosystemtjanster/forsorjande- ekosystemtjanster/ den 04 08 2023 Boverket. (2021). Kulturella ekosystemtjänster. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras- sverige/planeringsfragor/ekosystemtjanster/olika-typer-av-ekosystemtjanster/kulturella- ekosystemtjanster/ den 04 08 2023 Boverket. (2021). Reglerande ekosystemtjänster. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/ekosystemtjanster/olika-grupper-av-ekosystemtjanster/reglerande/ den 04 08 2023 Boverket. (2021). Stödjande ekosystemtjänster. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras- sverige/planeringsfragor/ekosystemtjanster/olika-typer-av-ekosystemtjanster/stodjande- ekosystemtjanster/ den 04 08 2023 Boverket. (2022). Typer av eosystemtjänster. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras- sverige/planeringsfragor/ekosystemtjanster/olika-typer-av-ekosystemtjanster/ den 08 08 2023 Boverket. (den 07 11 2023). Hämtat från boverket.se: https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/buller-vid- detaljplanering/regler-och-riktvarden-for-buller/ Boverket. (den 28 11 2023). Boverket PBL-kunskapsbanken. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna- intressen/hansyn/miljo_klimat/klimatpaverkan/positiv_negativ/bostader_mm/ Boverket. (den 28 11 2023). Boverket.se. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa- planeras-sverige/planeringsfragor/klimat/klimatpaverkan/ Boverket. (den 11 03 2024). Boverket. Hämtat från Klimatmålen och internationella åtaganden.: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna- intressen/hansyn/miljo_klimat/klimatpaverkan/klimatmalen/ Boverket. (den 11 03 2024). Klimatfrågor i planeringen. Hämtat från Boverket.se: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planeringsfragor/klimat/ Boverket. (den 16 01 2024). PBL Kunskapsbanken. Hämtat från Minskad klimatpåverkan i deljplaneringen: https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/lamplighetsbedomning/klimatpaverkan/ Boverket. (u.å.). Grönska och vatten reglerar tempreaturer vid värmeböljor. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/naturen/betydelse/reglerar/ den 10 07 2023 DHI Sverige AB. (2023). Dagvattenpåverkan på Kävlingeån från Sjöbo tätort med avseende på MKN. Efterklang. (2022). Bullerkartläggning 2022, Sjöbo tätort. Försvarsmakten. (2023). Riksintressen för totalförsvarets militära del 1, Skåne län 2023, FM2022- 23088:1. Kävlingeåns vattenvårdsförbund. (den 08 04 2025). Vattenatlas. Hämtat från Vattenatlas: https://vattenatlas.se/?zoom=10&center=13.29,55.7&ol=VE,Haro,Anlagd%20vatmark,Avrinning somrade_KVR&bl=mapboxcolor 62 Länsstyrelsen i Skåne. (den 21 09 2023). Skånes miljömål. Hämtat från https://www.skanesmiljomal.info/bedomningar-2021/begransad-klimatpaverkan-2021/ Länsstyrelsen i Skåne. (den 26 02 2024). Begäran om avstående av riksintresseanspråk för Södra Åsum [M180] Södra Åsum socken, Sjöbo kommun, Skåne län. Dnr 30901-2023. Malmqvist, P. (1983). URBAN STORMWATER POLLUTANT SOURCES. Chalmers. Markera Mark Göteborg AB. (2025). PM Geoteknik, Översiktlig bedömning av risk för ras, skred och erosion. Naturvårdsverket. (2000). Klingavälsån, registerblad. Naturvårdsverket. (2017). Föroreningar i dagvatten. Naturvårdsverket. (den 17 05 2023). Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden, registerblad . Värdebeskrivning Sjöbo Ora-Fyledalen-Nybroån med biflöden. Naturvårdsverket. (den 15 04 2024). Miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och- stod/miljobalken/miljobedomningar/strategisk-miljobedomning/kumulativa-effekter/ Naturvårdsverket. (u.å.). Ekosystemtjänster. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster den 08 08 2023 Naturvårdsverket. (u.å.). Kumulativa effekter inom strategisk miljöbedömning. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och- stod/miljobalken/miljobedomningar/strategisk-miljobedomning/kumulativa-effekter/ den 26 07 2023 Region Skåne. (2022). Regionplan för Skåne 2022-2040. Region Skåne. (2023). 3-30-300 i Skåne. Analysmodell för grönare och hälsosammare städer. Region Skåne. Sigma Civil AB. (2021). Sjöbo skyfallskartering. sjobo.se. (den 19 12 2023). Hämtat från https://www.sjobo.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplan-och- detaljplaner/oversiktsplanering/pagaende-fordjupad-oversiktsplan-for-sjobo-tatort.html Sjöbo kommun. (2013). FÖP 2013 för Sjöbo tätort. Sjöbo kommun. (2023). Samrådsunderlag inför avgränsningssamråd. Sjöbo kommun. (2025). Samrådsredogörelse Förslag till fördjupad översiktplan Sjöbo tätort. Sjöbo kommun. Sjöbo kommun. (den 15 03 2025). Övergripande lokaliseringsutredning inför beslut om föreslagen exploatering av jordbruksmark. Sjöbo kommun Tekniska förvaltningen. (2023 05 12). Vattentjänstplan 2023 Dnr TNN2023/69. Sjöbo kommun . Sjöbos kommun. (2023). Samrådsunderlag inför avgränsningssamråd. Svenskt Vatten AB. (2019). Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Tekniska förvaltningen, Sjöbo kommun. (2023). Vattentjänstplan 2023. VISS. (den 30 11 2023). Vattenkartan. Hämtat från https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/: https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399 63 Hemsida: www.calluna.se • E-post: info@calluna.se • Telefon växel: 013-12 25 75 Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping Bilaga 1 1. Inledning Dessa bedömningsgrunder har tagits fram av en arbetsgrupp från Calluna och har anpassats till bedömningen miljökonsekvensbeskrivningen för FÖP Sjöbo tätort 2050. De baseras på ett stort antal källor bl.a. miljöbalken, nationella, regionala och kommunala miljömål, Boverkets och Naturvårdsverkets vägledningar och hemsidor, riktlinjer för dagvatten etc. /Projektledare Anna K Eriksson, Calluna AB. 231220 2. Bedömningsgrunder – metod Bedömning av värde, effekter och konsekvenser I arbetet med konsekvensbedömning vägs värdet på berörda områden samman med effekten av ingreppets/störningens omfattning. Områdets bedömda värde och effekt vägs ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas, se tabell 1. Värdeskalan är indelad i högt, måttligt eller litet värde. Effekten beskrivs som stor negativ, måttlig negativ, liten eller positiv effekt. För några miljöaspekter, exempelvis buller och vibrationer, används riktvärden som hjälpmedel för att beskriva de effekter som uppstår. Konsekvensbedömning av respektive aspekt är indelad i följande skala:  Stor negativ konsekvens  Måttlig negativ konsekvens  Liten negativ konsekvens  Ingen eller obetydlig konsekvens  Positiv konsekvens 1 Tabell 1 – Matris som illustrerar bedömningsmetodik Intressets värde Effekter, förändringens omfattning Stora negativa Måttlig negativa Små negativa Positiva effekter effekter effekter effekter Högt värde Stor negativ Stor negativ Måttlig negativ Positiv konsekvens konsekvens konsekvens konsekvens Måttligt värde Stor negativ Måttlig negativ Små negativa Positiv konsekvens konsekvens konsekvenser konsekvens Lågt värde Måttlig negativ Små negativa Små negativa Positiv konsekvens konsekvenser konsekvenser konsekvens Vid osäkerhet kan även ett ”mellanläge” för konsekvensbedömningen användas, exempelvis måttliga-stora negativa konsekvenser. Matrisen avser att skapa en flexibilitet kring hur värden och olika skyddsformer, exempelvis riksintressen, värderas. Påverkan på ett riksintresse eller annan skyddsform, ska inte per automatik få stora konsekvenser utan beaktas utifrån dess adekvata värde. Vid osäkerhet kan även ett ”mellanläge” för konsekvensbedömningen användas, exempelvis måttliga-stora negativa konsekvenser. Matrisen avser att skapa en flexibilitet kring hur värden och olika skyddsformer, exempelvis riksintressen, värderas. Påverkan på ett riksintresse eller annan skyddsform, ska inte per automatik få stora konsekvenser utan beaktas utifrån dess adekvata värde. Bedömningsgrunderna är framtagna för påverkan i bygg- och driftskede för att kunna göra en så objektiv bedömning som möjligt. 2 3. Vattenmiljö Vattenmiljö som begrepp omfattar i denna MKB ekologi i vattenmiljöer samt status och miljökvalitetsnormer för ytvatten. SIS-standarden för naturvärdesinventeringar har identifierat två kriterier för att beskriva värdet av biologisk mångfald på olika nivåer.  I ekosystemkriteriet bedöms ekologiska förutsättningar för biotopen, dess storlek, grad av isolation samt dess samband med annan värdefull natur.  I artkriteriet bedöms förekomsten av arter som är extra skyddsvärda, till exempel rödlistade arter, och arter som visar att ett område har höga naturvärden, så kallade signalarter. Dessutom bedöms om det finns en rik mångfald av arter i området. Miljöaspekten Ytvatten är avgränsad till den påverkan och de effekter och konsekvenser som järnvägen har på/för ytvattnet i närliggande sjöar och vattendrag samt de eventuella konsekvenser detta får för vattenförsörjning eller för de djur och växter som lever där (den akvatiska naturmiljön). Åtgärder får inte leda till att miljökvalitetsnormer inte uppnås. Status får inte försämras i vattenförekomsterna. 3.1. Kriterier för bedömning av värde Högt värde: Vattenområde som på grund av sina limniska naturvärden skyddas som Natura 2000-område enlig art- och habitatdirektivet samt naturreservat och biotopskyddsområde enligt 7 kap MB. Vattenområde som har stor betydelse för ekologiska samband och funktioner och/eller goda förutsättningar för artrikedom. Motsvaras ofta av naturvärdesklass 1 och 2 (mycket högt och högt naturvärde). Måttligt värde: Vattenområde som ingår i skyddat område. Vattenområden med påtagligt naturvärde (enligt SIS-standard för naturvärdesbedömning). Vattenområde som har viss betydelse för ekologiska samband och funktioner och/eller vissa förutsättningar för artrikedom. Motsvaras ofta av naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Lågt värde: Vattenområde som har små förutsättningar för artrikedom. Motsvaras ofta av naturvärdesklass 4 (visst naturvärde). 3.2. Kriterier för bedömning av effekter Stora negativa effekter: Uppstår om åtgärder innebär att ekologisk funktion eller artmångfald minskas. Uppstår även vid fragmentering av naturmiljön som påverkar arters rörelsemönster eller spridningsförmåga eller när samband mellan ekologiska strukturer/funktioner bryts. Uppstår om åtgärder varaktigt försämrar ytvatten med avseende på fysikaliska och kemiska egenskaper eller om åtgärder medför skada på allmänna eller enskilda intressen. Uppstår om åtgärder varaktigt försämrar en ytvattenförekomsts ekologiska 3 eller kemiska status, status för en kvalitetsfaktor under ekologisk status, eller möjligheterna att uppnå/följa en miljökvalitetsnorm. Måttliga negativa effekter: Uppstår om åtgärder innebär att ekologisk funktion eller artmångfald till viss grad minskas. Uppstår även om ekologiska strukturer/funktioner delvis påverkas negativt och fragmentering ökar i mindre skala. Uppstår om åtgärder innebär en mindre försämring av eller tillfälligt försämrar ytvatten med avseende på fysikaliska och kemiska egenskaper eller om projektet medför skada på allmänna eller enskilda intressen. Uppstår om åtgärder innebär en mindre försämring av en ytvattenförekomsts ekologiska eller kemiska status, status för en kvalitetsfaktor under ekologisk status, eller möjligheterna att uppnå/följa en miljökvalitetsnorm. Små negativa effekter: Uppstår om åtgärder innebär utan varaktiga effekter eller med högst marginell påverkan på ekologisk funktion/ekosystem eller artmångfald. Uppstår om åtgärder innebär en mindre försämring av eller tillfälligt försämrar ytvatten med avseende på fysikaliska och kemiska egenskaper och som inte medför skada på allmänna eller enskilda intressen. Uppstår om åtgärder innebär en mindre försämring av en ytvattenförekomsts ekologiska eller kemiska status, status för en kvalitetsfaktor under ekologisk status, eller möjligheterna att uppnå/följa en miljökvalitetsnorm. Positiva effekter: Uppstår om åtgärder innebär att förutsättningarna förbättrar status för arter och naturtyper, bidrar till ökad artmångfald samt främjar ett naturligt rörelsemönster och möjliggör spridning för naturligt förekommande arter. Uppstår om åtgärder innebär en förbättring av ytvatten med avseende på fysikaliska och kemiska egenskaper och som är av nytta för allmänna eller enskilda intressen. Uppstår om åtgärder medför att en ytvattenförekomsts kvalitet förbättras där den tidigare varit låg eller där det tidigare har funnits problem. Uppstår om åtgärder innebär att möjligheterna att uppnå en miljökvalitetsnorm förbättras. 4. Naturresurs grundvatten/dricksvatten Miljöaspekten Grundvatten är avgränsad till den påverkan och de effekter och konsekvenser som FÖP Sjöbo innerstad har på/för såväl grundvattenkvalitet som grundvattenkvantitet, dock ej påverkan på naturmiljöer. Aspekten inkluderar exempelvis risken för påverkan på vattenförsörjning eller skyddsobjekt kopplad till bortledning eller dämning av grundvatten. Åtgärder får inte leda till att miljökvalitetsnormer inte uppnås. Status får inte försämras. 4.1. Kriterier för bedömning av värde Högt värde: Områden vilka är utpekade som grundvattenförekomster och kommunala vattenskyddsområden samt enskilda brunnar. Vattenområde som har stor betydelse för ekologiska samband och funktioner och/eller goda förutsättningar för artrikedom. 4 Måttligt värde: Vattenområde som ingår i skyddat område. Vattenområde som har viss betydelse för ekologiska samband och funktioner och/eller vissa förutsättningar för artrikedom. Lågt värde: Vattenområde som inte ingår i skyddat område. Vattenområde som har små förutsättningar för hög artrikedom. 4.2. Kriterier för bedömning av effekter Stora negativa effekter: Uppstår om åtgärder kraftigt och varaktigt försämrar grundvattnet med avseende på kvalitet eller kvantitet. Uppstår genom kraftigt avsänkta grundvattennivåer som medför att enskilda eller allmänna intressen skadas på ett bestående och betydande sätt. Måttliga negativa effekter: Uppstår om åtgärder innebär en mindre försämring av eller tillfälligt försämrar grundvattnet med avseende på kvalitet eller kvantitet. Uppstår genom grundvattenbortledning som medför viss påverkan på allmänna eller enskilda intressen. Små negativa effekter: Uppstår om åtgärder marginellt eller kortvarigt förändrar grundvattenförhållandena med avseende på kvalitet eller kvantitet. Påverkan bedöms ha endast liten eller ingen praktisk betydelse för allmänna eller enskilda intressen. Positiv effekt: Uppstår om åtgärder medför att grundvattenförhållanden, med avseende på kvalitet eller kvantitet, förbättras där den tidigare varit låg eller där det tidigare har funnits problem. 5. Naturresurser - Jordbruksmark Enligt 3 kap 4§ miljöbalken är jord- och skogsbruksnäringarna av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Stora negativa konsekvenser: Uppstår om betydande areal produktiv jordbruksmark eller mark som används för övrig odling tas i anspråk, eller brukandet av marken försvåras avsevärt till följd av fragmentering så att ekonomiskt lönsamt jordbruk inte kan bedrivas. Måttligt negativa konsekvenser: Uppstår om produktiv jordbruksmark eller mark som används för övrig odling tas i anspråk, eller brukandet av marken försvåras till följd av fragmentering. Små/inga negativa konsekvenser: Uppstår vid ingrepp som kräver ringa markanspråk och möjligheterna att bruka marken kvarstår. 5 Positiva konsekvenser: Uppstår om förutsättningar att bruka marken förbättras eller genom att tidigare improduktiv mark exempelvis genom fragmentering kan omföras till produktiv mark. 6. Riksintressen Med riksintresse avses riksintressen utpekade enligt kap 3 och 4 MB. Riksintressen ska värnas på lämpligast sätt ur ett helhetsperspektiv, för att undvika skada så långt som möjligt. Bedömningen av vad som utgör skada på riksintresse är specifik och knuten till åtgärdens art och omfattning. Stora negativa konsekvenser: Ingrepp som innebär att ett område förlorar de värden som motiverat dess utpekande ska bedömas som påtagligt skadligt och stora konsekvenser. Måttliga negativa konsekvenser: Ingrepp som innebär att utpekade kärnområden och viktiga funktionella samband påverkas negativt i ett riksintresse utan att värdet som motiverat utpekandet förloras men en viss försämring av områdets värde har uppstått. Små negativa konsekvenser: Ingrepp som påverkar riksintresset geografiskt men inte påverkar de värden som motiverat dess utpekande. Positiva konsekvenser: Ingrepp och åtgärder som påverkar riksintressets utpekade värden positivt. Det kan till exempel vara att minska barriäreffekter eller restaureringar. 7. Klimatpåverkan Bedömning av hur FÖP Sjöbo innerstad förhåller sig till nationella, regionala och lokala miljömålen. Stora negativa konsekvenser: Ökad klimatpåverkan genom att planen föreslår sämre trafiklösningar med risk för köbildning eller längre körsträckor. Försämrad kollektivtrafik och längre till hållplatser/station. Inget uttalat val av byggnadsmaterial vid nybyggnation, försämrad avfallshantering. Försämring för gång- och cykeltrafik. Motverkar klimatmålen. Måttliga negativa konsekvenser: Inga anpassningar för att minska klimatpåverkan finns i planen exempelvis trafiklösningar, kollektivtrafik, val av byggnadsmaterial, avfallshantering, underlätta för gående och cykeltrafik. Påverkar klimatmålen negativt. Små negativa konsekvenser: Viss anpassningar för att minska klimatpåverkan finns i planen exempelvis trafiklösningar, kollektivtrafik, val av byggnadsmaterial, avfallshantering, underlätta för gående och cykeltrafik. Det går att göra mer. Påverkar klimatmålen negativt men flertal lösningar finns för att minska klimatpåverkan. 6 Positiva konsekvenser: Föreslagen plan genomsyras av ett klimattänk och det finns uttalade målsättningar och lösningar för att minska miljöpåverkan exempelvis trafiklösningar, kollektivtrafik, byggnadsmaterial, avfallshantering, återbruk och återvinning, avfallshantering. Förbättring för gång- och cykeltrafik och pendling med kollektivtrafik alternativt samåkningsparkeringar, bil- och cykelpooler etc. Nyplanteringar av träd för koldioxidupptag eller anläggning av andra kolsänkor. Nybyggnation ger nästan alltid en negativ miljöpåverkan. För att planen ska bedömas ge positiva konsekvenser på klimatet ska planen främja den hållbara staden och planen ska genomsyras av lösningar för att minska klimatpåverkan och det ska också finnas tydliga lösningar och ytor för koldioxidupptag. 7 8. Landskaps- och stadsbild ”Landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.” (Europeiska landskapskonventionen, ratificerad av Sverige 2011) Landskapet är ett resultat av naturförutsättningarna och människans kulturpåverkan. Landskapsbilden är den visuella upplevelsen av landskapet som präglas av våra erfarenheter och värderingar. Genom att analysera landskapet avseende struktur och landskapselement kan det beskrivas och karaktäriseras. Utifrån det kan en bedömning göras om hur landskapsbilden kommer att påverkas av att nya element förs in. I tätorter används ofta begreppet stadsbild istället för landskapsbild för att beskriva strukturer, skala och rumsliga sammanhang i staden. Ofta sammanfaller kulturhistoriska värden med tydliga stadsbildskaraktärer. På samma sätt som med landskapsbilden kan en bedömning av stadsbilden göras utifrån påverkan av nya element. I dessa bedömningsgrunder beskrivs stadsbild och landskapsbild under samma rubrik. 8.1. Kriterier för bedömning av värdet Högt värde: Området har särskilda visuella kvaliteter med tydlig karaktär och struktur som kan ha nationell representativitet. I områden med högt värde kan de rumsliga, ekologiska, funktionella eller historiska sammanhangen tydligt utläsas. Dessa områden är känsliga för att karaktären förändras genom att nya element förs in. Måttligt värde: Området har visuella kvaliteter med tydlig karaktär och struktur som är typiska/representativa för regionen. I områden med måttliga värden kan de rumsliga, ekologiska, funktionella eller historiska sammanhangen delvis utläsas. Dessa områden är måttligt känsliga för att karaktären förändras genom att nya element förs in. Lågt värde: Området har få visuella kvaliteter där landskapet och stadsbilden t.ex. har otydlig identitet. Dessa områden är mindre känsliga för att karaktären förändras av att nya element förs in. 8.2. Kriterier för bedömning av effekter Stora negativa effekter: Uppstår när föreslagen åtgärd står i mycket stor kontrast med omgivande landskap eller stadsmiljö och att åtgärden påverkar och försämrar upplevelsen av omgivningen; skala, orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Måttliga negativa effekter: Uppstår när föreslagen åtgärd står i kontrast med en del av omgivande landskap eller stadsmiljö och att åtgärden lokalt förändrar skala, struktur, orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Små negativa effekter: Uppstår när föreslagen åtgärd förändrar landskaps- eller stadsbilden i liten omfattning vad gäller utblickar, orienterbarhet, rumslighet etc. 8 Positiva effekter: En förändring som innebär att karaktären och strukturer i landskapet och stadsmiljön, såsom orienterbarhet, tillgänglighet, skala, rumslighet och utblickar förstärks/förbättras. 9. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas av människan påverkade spår i landskapet från historiska skeenden och processer som lett fram till dagens landskap. Människors livsmönster under olika tider kan följas i landskapets fysiska strukturer, samband och rörelsemönster. Det kan gälla allt från enskilda objekt till stora landskapsavsnitt och tidsmässigt spänna över allt från förhistoriska lämningar till dagens bebyggelsemiljöer. Miljöer, objekt och samband längs med sträckan värderas och bedöms utifrån hur väl de representerar landskapets bärande karaktärsdrag och utifrån hur väl de bidrar till läsbarheten av landskapets historiska utveckling. 9.1. Kriterier för bedömning av värdet Högt värde: Särskilt representativa miljöer och objekt som berättar om en viss historisk funktion, ett förlopp eller ett sammanhang. Miljöerna är välbevarade och ingår i ett tydligt sammanhang. Ofta har de hög grad av historisk läsbarhet. Högt värde omfattar även objekt som är särskilt betydelsebärande för ett förlopp eller en tid trots att sammanhanget idag är otydligt eller har brutits. Måttligt värde: Representativa miljöer som berättar om en viss historisk funktion, ett förlopp eller ett sammanhang. Miljöerna är vanligt förekommande men viktiga för den historiska läsbarheten. Litet värde: Avgränsade miljöer där sammanhanget är otydligt eller har brutits. För dessa miljöer är graden av historisk läsbarhet låg. 9.2. Kriterier för bedömning av effekter Stora negativa effekter: Uppstår när föreslagen åtgärd medför att kulturmiljövärden går förlorade och den historiska läsbarheten försvåras kraftigt eller upphör helt. Måttliga negativa effekter: Uppstår när föreslagen åtgärd medför att kulturmiljövärden fragmenteras eller skadas. Värden går delvis förlorade så att helheten inte kan uppfattas och den historiska läsbarheten reduceras. Små negativa effekter: Uppstår när föreslagen åtgärd medför att kulturmiljövärden som inte är betydelsebärande för kulturmiljöns helhet och historiska samband/strukturer skadas eller tas bort. Den historiska läsbarheten kan även fortsättningsvis uppfattas. Positiva effekter: Uppstår när föreslagen åtgärd medför att värdebärande karaktärsdrag förstärks och läsbarheten av landskapets utveckling förbättras. 9 10. Naturmiljö Naturmiljö som begrepp beskriver olika naturtyper, livsmiljöer, arter och ekologiska funktioner inom ett område. Naturmiljö omfattar både orörda områden, miljöer som skapats av människan samt jord- och skogsmark. Olika naturmiljöer har olika förutsättningar för biologisk mångfald. SIS-standarden för naturvärdesinventeringar har identifierat två kriterier för att beskriva värdet av biologisk mångfald på olika nivåer.  I ekosystemkriteriet bedöms ekologiska förutsättningar för biotopen, dess storlek, grad av isolation samt dess samband med annan värdefull natur.  I artkriteriet bedöms förekomsten av arter som är extra skyddsvärda, till exempel rödlistade arter, och arter som visar att ett område har höga naturvärden, så kallade signalarter. Dessutom bedöms om det finns en rik mångfald av arter i området. Därutöver är det viktigt att beakta ekologiska samband och sammansättning på landskapsnivå. 10.1. Kriterier för bedömning av värde Högt värde: Områden som har stor landskapsekologisk betydelse, stor betydelse för ekologiska samband och funktioner och/eller goda förutsättningar för artrikedom. Motsvaras ofta av naturvärdesklass 1 och 2 (mycket högt och högt naturvärde) enligt NVI. Måttligt värde: Områden som har viss landskapsekologisk betydelse, viss betydelse för ekologiska samband och funktioner och/eller vissa förutsättningar för artrikedom. Motsvaras ofta av naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) enligt NVI. Lågt värde: Områden som har ordinär landskapsekologisk betydelse och har små förutsättningar för artrikedom. Motsvaras ofta av naturvärdesklass 4 (visst naturvärde) enligt NVI. 10.2. Kriterier för bedömning av effekter Stora negativa effekter: Uppstår när ekologisk funktion eller artmångfald minskas. Uppstår även vid fragmentering av naturmiljön som påverkar arters rörelsemönster eller spridningsförmåga eller när samband mellan ekologiska strukturer/funktioner bryts. Måttliga negativa effekter: Uppstår när ekologisk funktion eller artmångfald till viss grad minskas. Uppstår även om ekologiska strukturer/funktioner delvis påverkas negativt och fragmentering ökar i mindre skala. Små negativa effekter: Uppstår utan varaktiga effekter eller med högst marginell påverkan på ekologisk funktion/ekosystem eller artmångfald. 10 Positiva effekter: Uppstår när förutsättningarna förbättrar status för arter och naturtyper, bidrar till ökad artmångfald samt främjar ett naturligt rörelsemönster och möjliggör spridning för naturligt förekommande arter. 11. Rekreation och friluftsliv Friluftsliv är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som genomförs utomhus och inkluderar både organiserade som oorganiserade verksamheter. Naturen har i alla tider svarat för en mycket viktig del av befolkningens möjligheter till rekreation och fritidsaktiviteter. Allemansrätten är avgörande för friluftslivet och turismen. Den är en viktig tillgång för både stad och land, regional utveckling och lokala turistföretag. Allemansrätten ger tillgång till naturen så att man kan ta del av det som naturen erbjuder. Friluftslivet ger god hälsa, naturförståelse och regional utveckling och omfattar alla människor. 11.1. Kriterier för bedömning av värdet Högt värde: Områden med mycket goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv vad gäller tillgänglighet, mångformighet, storlek och upplevelser. Det kan vara naturmiljöer och stråk som nyttjas ofta och av många och som är utpekade i kommunala och regionala planer samt riksintressen för friluftsliv eller områden som är attraktiva nationellt och internationellt och som i stor grad bjuder stillhet och naturupplevelser. Måttligt värde: Områden med goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv vad gäller tillgänglighet, mångformighet, storlek samt upplevelser. Det är områden som är särskilt lämpade för friluftsliv. Lågt värde: Områden med mindre goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv vad gäller tillgänglighet, mångformighet, storlek samt upplevelser. 11.2. Kriterier för bedömning av effekter Stora negativa effekter: Uppstår om föreslagen åtgärd förstör möjligheten till nyttjande av ett frilufts- och rekreationsområde eller skapar barriärer mellan viktiga målpunkter. Om föreslagen åtgärd kraftigt försämrar upplevelsevärdet. Måttliga negativa effekter: Uppstår om föreslagen åtgärd försämrar möjligheten till nyttjande av frilufts- och rekreationsområdet och i viss mån skapar barriärer mellan viktiga målpunkter. Om föreslagen åtgärd försämrar upplevelsevärde. Små negativa effekter: Uppstår när föreslagen åtgärd inte ändrar nyttjandet av området. Åtgärden påverkar i liten grad områdets tillgänglighet och upplevelsevärde. Positiva effekter: Uppstår när föreslagen åtgärd förbättrar möjligheterna att nyttja naturen för friluftsliv och/eller minskar barriärer mellan målpunkter. 11 Markanvändningskarta Bilaga 2 ¯ Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Antagandehandling Teckenförklaring Annat samhällsviktigt Avloppshantering, ändrad Plangräns Centrum, utblick ändamål, pågående användning Gång- och cykelväg, Dagvattenhantering, pågående Centrum, pågående Begravningsplats, pågående pågående Materialåtervinning, pågående Centrum, utvecklad Gång- och cykelväg, Besöksanläggning, Företagsområde, pågående ändrad användning Centrum, ändrad pågående användning Väg, pågående Företagsområde, utvecklad Besöksanläggning, Skola, pågående Väg, utvecklad utvecklad Camping, pågående Skola, ändrad Järnväg, ändrad Annan användning, Naturområde, pågående användning användning pågående Grönområde, pågående Bostäder, pågående Vård, pågående Klimatanpassning, Grönområde, utvecklad Vård, utvecklad pågående Bostäder, ändrad Vatten, pågående användning Vård, ändrad Energiförsörjning, pågående 0 0,5 1 2 Kilometer användning Jordbruk, pågående Avloppshantering, pågående Sida 814 av 879 BILAGA 3 Bilaga 3 Markanvändningskarta Nollalternativ Karta från Sjöbo kommun 2023 ¯ Teckenförklaring Plangräns Skola, Pågående/ Vård, Pågående Natur och friluftsliv FÖP Sjöbo tätort 2050 Befintlig detaljplan Transportinfrastrukt Centrum,Pågående/ Camping Bostäder, Pågående/ Befintlig detaljplan Markanvändningskarta 9/4 2024 linje Befintlig detaljplan Vård,Ändrad Grönområde och Gång- och cykelväg, Annat samhällsviktigt användning park Pågående ändamål, Pågående Teknisk anläggning Gång- och cykelväg, Begravningsplats, Grönområde,Pågående Ändrad användning Pågående Avloppshantering Grönområde,Utvecklad Mångfunktionell Besöksanläggning, Dagvattenhantering Lekplats,Pågående Pågående Energiförsörjning Lekplats,Ändrad bebyggelseyta Bostäder, Pågående Materialåtervinning användning Besöksanläggning, Klimatanpassning, Verksamheter och Vatten Utvecklad Pågående Centrum, Utvecklad Skola, Pågående industri Ej specificerad Centrum, Ändrad Bostäder, Ändrad Annan användning, Areell näring användning användning Pågående Jordbruk Centrum,Pågående Annan användning, Pågående/Befintlig detaljplan Bilaga 4 Markanvändningskarta FÖP Sjöbo tätort 2050 0 0,5 1 2Kilometer samrådshandling KANSLI 2024/163 KANSLI 2025.1169 2025-06-11 Samrådsredogörelse För Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Antagen av kommunstyrelsen i Sjöbo kommun 2025-06-04 Om samrådet ............................................................................................... 1 Yttranden ..................................................................................................... 1 Länsstyrelsen Skåne ................................................................................. 1 Trafikverket ............................................................................................ 13 Region Skåne ......................................................................................... 13 Räddningstjänsten SÖRF ........................................................................ 17 Kävlingeåns vattenråd............................................................................ 17 Grannkommuner ................................................................................... 18 Kommunala instanser och politiska partier ........................................... 19 Föreningar, organisationer och företag ................................................. 27 Privatpersoner ....................................................................................... 32 Om samrådet Yttranden Under samrådstiden har 23 yttranden kommit in via e-post, och ytterligare Länsstyrelsen Skåne 43 yttranden via kommunens digitala Tyck till-formulär, som varit öppet under hela samrådsperioden i samband med planförslaget. Länsstyrelsens sammanfattande bedömning I början av samrådet skickades en informationsbroschyr om planförslaget Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen i arbetet med ÄÖP Sjöbo tagit ut till alla hushåll inom planområdet. Information har också publicerats i fram en rad olika underlag för arbetet med planen, som en grund för en kungörelse i den lokala tidningen, på kommunens Facebook-sida och avvägningar och utformning av planförslaget. Dels för frågor som handlar på kommunens hemsida. Under Sjöbo marknad fanns kommunens om klimatrelaterade risker och vattenkvalitet, men också för frågor som representanter på plats för att kunna prata direkt med allmänheten om inventering av sociala värden i tätortens grönområden samt planförslaget. I samma syfte hölls en öppen dialogträff på biblioteket i barnkonsekvensanalys. augusti, och kommunen har även haft samtal med ungdomsrådet och Länsstyrelsen ser att kommunen har goda möjligheter att inför tillgänglighetsrådet. granskningen utveckla ÄÖP Sjöbo med ytterligare vägledning för att Under större delen av samrådstiden har planförslaget funnits på en dator underlätta för efterföljande planering och prövning. Länsstyrelsen på Sjöbo bibliotek samt i form av informationsbroschyrer på biblioteken i utvecklar dessa synpunkter i de följande delarna av samrådsyttrandet. Vollsjö, Lövestad och Blentarp. Kommunen har även gjort en kort film som Länsstyrelsens synpunkter förklarar planförslaget. Dessutom skickades ett informationspaket om den fördjupade översiktsplanen till skolpersonal, så att lärare skulle kunna Riksintressen prata med elever om planförslaget under skoltid. Av kommunens planeringsprinciper framgår att ”Bebyggelseutveckling ska inte medföra negativ påverkan på närliggande riksintressen för naturvård, Följande aktörer meddelar i sina yttranden att de avstår från att lämna friluftsliv och försvaret”. Det är en god utgångspunkt men Länsstyrelsen synpunkter om planförslaget: påminner om att det av översiktsplanen ska framgå hur kommunen anser • Lantmäteriet att riksintressen ska tillgodoses, dvs hur den mark- och vattenanvändning • Lunds kommun som föreslås kan genomföras utan påtaglig skada på riksintressenas värden. Länsstyrelsen konstaterar att bedömning av påverkan på Dessa aktörers yttranden redovisas därför inte i denna riksintressen finns i miljökonsekvensbeskrivningen och menar att samrådsredogörelse. kommunen inför granskningen behöver redogöra för sin bedömning på riksintressena i själva planhandlingen. Länsstyrelsen vill upplysa om att Naturvårdsverket 2023-06-22 beslutade Sjöbo kommun har, tillsammans med Lund och Eslövs kommuner, ansökt om uppdaterad värdebeskrivning för riksintresseanspråket för naturvård om att bilda Biosfärområde Storkriket, som väntas bli antaget hösten NRO 12 075 Sjöbo Ora – Fyledalen – Nybroån med biflöden. 2025. I och med detta väntas besökstrycket öka, vilket gör det nödvändigt för kommunen att planera strategiska noder för att hantera och styra Av MKB:n framgår att bedömningen är att ÄÖP Sjöbo påverkar besöksflödet på ett hållbart sätt. riksintresseanspråk för friluftsliv FM 12 Fyledalen positivt bl.a. utifrån att område vid Sjöbo Ora är utpekat som ett område där rekreation ska De generella riktlinjerna för "Kulturmiljö och hållbart byggande" har utvecklas. Länsstyrelsen menar att kommunen också behöver bedöma hur uppdaterats och anses ta hänsyn till de lokala kulturvärden som finns vid ovan nämnda riksintresseanspråk för naturvård tillgodoses vid föreslagen bland annat Södra Åsum. utvecklad rekreation inom området. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Riksantikvarieämbetet har 2024-05-13 fattat beslut om att avstå Kommunen redogör i ÄÖP Sjöbo på ett bra vis hur Sjöbo kommun arbetar riksintresseanspråket för kulturmiljö Södra Åsum M180. Detta behöver för att minska sin påverkan på ytvatten från reningsverk, pumpstationer uppdateras i handlingarna. Sjöbo kommun hade ingen erinran gällande och bräddpunkter. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen utrett avståendet i den kommundialog som fördes. Sjöbos dagvattenpåverkan på Kävlingeån från Sjöbo tätort med avseende på MKN samhällsbyggnadsnämnd lyfte däremot miljöns lokala kulturvärden och för vatten. I planeringsprinciperna finns hänvisning till att koppling till Övedskloster samt betonade vikten av att lyfta Södra Åsums rekommendationer för dagvattenhantering finns i ovan nämnda kulturmiljövärden i kommunens strategiska planering. Länsstyrelsen utredning. Länsstyrelsen menar att de viktigaste slutsatserna från menar att det är önskvärt att denna intention följs upp i ÄÖP Sjöbo. utredningen behöver framgå av planhandlingen, både vad gäller var åtgärdsbehoven är som störst och vad för typ av åtgärder som föreslås. Kommunens svar angående Riksintressen: Tack för era synpunkter! Sjöbo Samt vid behov redovisa ytor i mark- och vattenanvändningskartan som kommuns bedömning av planens påverkan på riksintresseområdena har behövs för fördröjning och rening. Detta bekräftas också av MKB:n som lyfts in i en samlad hållbarhetsbedömning i kapitlet Konsekvenser. Till anger att ”Planförslaget behöver förtydligas med den mark som behövs för granskningen har de generella riktlinjerna om riksintressen i planen rening och fördröjning samt process och strategi för dagvattenhantering förtydligats. då behoven av denna typ av mark ligger utanför utbyggnadsområdena”. Avsnittet "Mark- och vattenanvändning" har uppdaterats och det område Länsstyrelsen menar också att det i ÄÖP Sjöbo med fördel kan tillföras ett som tillåter utvecklad grönstruktur har begränsats och fått en ny riktlinje avsnitt som samlat redovisar hur kommunen anser att MKN för vatten ska för att bättre ta hänsyn till de båda riksintressena. Planen möjliggör följas. fortsatt utveckling i den västra delen av Oran, där tidigare exploatering Kommunens svar angående Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten: Tack redan skett, för att stärka kopplingen mellan tätorten och natur- och för era synpunkter! De viktigaste slutsatserna från Dagvattenpåverkan på friluftsområden, dock med stor hänsyn till riksintresset för naturvård och Kävlingeån från Sjöbo tätort med avseende på MKN (DHI, 2023) har lyfts in med krav på kompensationsåtgärder om det behövs. 2 som en generell riktlinje i planförslaget, tillsammans med ett antal andra Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader som riktlinjer som också syftar till att främja ytvatten- och grundvattenstatusen planeringen av bostäder ska utgå från. inom och i anslutning till planområdet. Mark- och Kommunens svar angående Buller: Tack för era synpunkter! Texten i vattenanvändningskartan har även kompletterats med ett par redan planen är korrigerad så att den hänvisar till förordningen om trafikbuller. planlagda dagvattendammar. Alla generella riktlinjer som syftar till För de utbyggnadsområden och områden med ändrad markanvändning förbättrad vattenstatus har samlats under en rubrik med samma namn. som är berörda av buller och därmed eventuellt behov av åtgärder i Hälsa och säkerhet efterföljande detaljplanering har uppdaterats med riktlinjer avseende detta. Dricksvattenförsörjning Länsstyrelsen menar att kommunen på ett bra vis redogör för Förorenad mark dricksvattenförsörjningen och att tillgången till grundvatten är god. Det Överlag framgår det av ÄÖP Sjöbo att kommunen är medveten om att anges dock i ÄÖP Sjöbo att vattenverket behöver utökas för att klara frågan om både kända och eventuella föroreningar kommer behöva efterfrågan. Innan vattenverket har utökats kan det begränsa hanteras i den vidare planeringen. Länsstyrelsen är positiv till den nyanslutningar både i och utanför Sjöbo tätort. Kommunen redogör även medvetenhet som uttrycks gällande behovet att utföra vidare utredningar för att ett alternativ till utökning av vattenverket kan vara att avseende markföroreningar. Under rubriken Förorenade områden skriver uttagsbegränsningar införs. Länsstyrelsen menar att kommunen inför kommunen att de allra flesta områden som är, eller kan misstänkas vara, granskningen behöver förtydliga om begränsningarna kan innebära att det förorenade har kartlagts av länsstyrelsen och kommunen och inte är lämpligt att anta nya detaljplaner innan åtgärder har vidtagits. sammanställts i den nationella databasen EHB-stödet. Länsstyrelsen vill understryka att föroreningar som kan utgöra en risk för människors hälsa Kommunens svar angående Dricksvattenförsörjning: Tack för och säkerhet även kan komma från andra källor än identifierade EBH- synpunkten! Planen har förtydligats med ett resonemang kring objekt. Det kan exempelvis röra sig om fyllnadsmaterial, jordbruk, diffusa dricksvattenförbrukning. Det finns i nuläget inga begränsningar för att anta utsläpp med mera, vilket bör synliggöras i planen. nya detaljplaner gällande dricksvattenförsörjning. Kommunens svar angående Förorenad mark: Tack för synpunkten! Ett Buller förtydligande om att EBH-objekten inte nödvändigtvis är heltäckande och Det är bra att kommunen som underlag till ÄÖP Sjöbo låtit göra en att man alltid ska vara uppmärksam på potentiella föroreningar har lagts bullerkartering av de stora vägarna inom planområdet. För att ge tydligare till i planen. vägledning för efterföljande planering och prövningar menar Länsstyrelsen att kommunen för respektive utbyggnadsområde samt områden för Verksamheter med omgivningspåverkan ändrad markanvändning bör redovisa om området är berört av buller och I ÄÖP Sjöbo finns information om var det finns anmälningspliktiga och eventuella behov av åtgärder i efterföljande detaljplanering. Kommunen tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter inom planområdet. bör också korrigera att texten om buller så att det framgår att det är 3 Länsstyrelsen saknar en beskrivning av vilken omgivningspåverkan det Eftersom utbyggnadsområdet utökats att även inkludera fastigheten för miljöfarliga verksamheterna har och hur detta eventuellt kan påverka denna verksamhet har riktlinjen om skyddsavstånd kompletterats med en föreslagna utbyggnadsområden och andra områden med ändrad mening att vid byggnation av bostäder inom verksamhetens fastighet, användning. För verksamheter med miljötillstånd måste fullt utnyttjat Grimstofta 3:21, behöver verksamheten upphöra. tillstånd vägas in i bedömningen av risker. Länsstyrelsen menar att ÄÖP Sjöbo reningsverk Sjöbo bör beskriva riskperspektivet för den eventuella Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för reningsverket och erfar att omgivningspåverkan som kan finnas för respektive utbyggnadsområde miljötillståndet för reningsverket idag är i princip fullt utnyttjat. I ÄÖP eller område för ändrad användning. Sjöbo anges att reningsverket ska utredas och att reningsverket måste Länsstyrelsen konstaterar att några utbyggnadsområden ligger nära kunna möta en utökning beroende på framtida ökade krav på rening. befintliga verksamheter och/eller intill mark som är planlagd för industri. Kommunen konstaterar också att det finns områden runt reningsverket Det gäller t.ex. utbyggnadsområdet Västra Törnedal. För som skulle kunna användas om det behöver byggas ut och att det därför utbyggnadsområdet Tofta trädgård anges att skyddsavstånd till befintlig är viktigt att kommunen håller ett tillräckligt säkerhetsavstånd till verksamhet behöver beaktas och studeras mer, det framgår dock inte vad reningsverket för nybyggnation av bostäder. Det framgår vidare att för verksamhet som det rör sig om. Länsstyrelsen konstaterar vidare att kommunen har låtit ta fram en lukt- och skyddsområdesutredning för det i ÄÖP Sjöbo inte finns något resonemang om risksituationen för Sjöbo avloppsreningsverk (WSP, 2023). Utredningen kartlägger föreslagen bostads- och skolbebyggelse i Sjöbo väst nära Sjöbo förutsättningar för att lokalisera ny bebyggelse i närheten av reningsverk. Se även Länsstyrelsens samrådsyttrande (2024-05-30, dnr reningsverket. Länsstyrelsen påminner om att påverkan från reningsverket 14299–2024) till pågående detaljplanering av området för mer inte enbart handlar om lukt och smittspridning, även andra riskfaktorer information. som t.ex. brand och explosionsrisk behöver beaktas. Länsstyrelsen kan i ÄÖP Sjöbo inte heller utläsa om kommunen bedömer att den Kommunens svar angående Verksamheter med omgivningspåverkan: markanvändning som föreslås nära reningsverket innebär att tillräckligt Tack för era synpunkter! En beskrivning av miljöfarliga verksamheters avstånd till reningsverket hålls. Länsstyrelsen menar att om verksamheten omgivningspåverkan och en bedömning kring påverkan på i framtiden ska ha möjlighet att expandera och ta hand om större mängder utbyggnadsområden har lagts till i planförslaget. Fullt utnyttjat avloppsvatten kan genomförandet av utbyggnad i Sjöbo väst medföra att miljötillstånd har vägts in i bedömningen. Planförslaget har uppdaterats det blir svårare att få ett nytt miljötillstånd med eventuell utökad kapacitet med information gällande utredningar kring risksituationen för föreslagen för rening av avloppsvatten. bostads- och skolbebyggelse i Sjöbo väst. Planförslaget har också uppdaterats med beskrivning för de utbyggnadsområden, Västra Törnedal Kommunens svar angående Sjöbo reningsverk: Tack för era synpunkter! och Ängsgården, som angränsar industriområden (icke störande). För Planförslaget har uppdaterats med information om utförda utbyggnadsområdet Tofta trädgård har planförslaget uppdaterats med riskutredningar i samband med den pågående detaljplanen för Sjöbo väst. information om befintlig verksamhet som är i from av en blomsterhandel. 4 Kommunens bedömning har även förtydligats under utbyggnadsområde kommunen och som kan leda till räddningsinsatser, och hur verksamheten Sjöbo väst. är ordnad och hur den planeras. Transport av farligt gods Kommunens svar angående Underlag för riskbedömning: Tack för era Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen synliggjort de synpunkter! I planförslaget hänvisas nu till den kommunala risk- och rekommenderade transportlederna för farligt gods. Länsstyrelsen sårbarhetsanalysen. Riktlinjer har också tillkommit i planförslaget som instämmer i att 150 m kan fungera som ett generellt riktvärde för vidare inkluderar ett risk- och sårbarhetsperspektiv. undersökning, men vill påtala att Trafikverket inte har något sådant Risk för översvämning, ras, skred och erosion riktvärde. Länsstyrelsen önskar förtydligande gällande vad kommunen Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen som underlag för arbetet med menar med att vissa objekt bör behandlas med extra känslighet. ÄÖP Sjöbo bl.a. tagit fram en skyfallsutredning för hela tätorten. Länsstyrelsen menar att denna beskrivning inte ger tydlig vägledning för Länsstyrelsen ser att de planeringsprinciper som tas upp under efterföljande detaljplanering. ”Klimatanpassa den byggda miljön” utgör en god utgångspunkt för Länsstyrelsen menar också att kommunen kan förtydliga om det finns hantering av klimatrelaterade risker kopplat till översvämning vid områden/verksamheter som utgör målpunkter för transporter av farligt efterföljande planering. gods för att belysa potentiella riskkällor att ta hänsyn till i kommande Det är också värdefullt att kommunen pekat ut klimatanpassningsområden detaljplanering i kommunen. i mark- och vattenanvändningskartan och tagit ställning för att de inte ska Kommunens svar angående Transport av farligt gods: Tack för era exploateras eller hårdgöras. Länsstyrelsen menar att kommunen bör synpunkter! Informationen om farligt gods har uppdaterats i planen. överväga om det finns ytterligare områden som skulle tjäna på att Hänsyn till eventuella riskobjekt inom planområdet säkerställs genom redovisas i mark- och vattenanvändningskartan eller annan karta i ÄÖP rutiner för dialog och förankring i detaljplaneprocessen. Sjöbo, för att synliggöra inom vilka områden det krävs åtgärder för att få de klimatrelaterade riskerna för den byggda miljön att minska eller Underlag för riskbedömning upphöra. Kommunens övergripande ställningstaganden i detta avseende Det finns olika typer av kommunala underlag som redovisar risker inom bör framgå av ÄÖP Sjöbo, även om ytterligare information kan finnas i kommunen, bland annat kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Denna skyfallskarteringen för tätorten. analys kan utgöra ett underlag för att identifiera vilka risker som kan behöva beaktas i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen noterar att ingen Länsstyrelsen vill i sammanhanget lyfta att en del i arbetet med att hänvisning sker till denna analys i planförslaget. Ytterligare ett underlag redovisa hur klimatrelaterade risker (översvämning, ras, skred och som kan användas för riskbedömning är den handlingsplan som erosion) kan minska eller upphöra kan vara att identifiera befintliga kommunen ska ta fram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. detaljplaner inom riskområden i översiktsplanen och ta ställning till om I handlingsplanen ska kommunen ange de risker för olyckor som finns i detaljplaner ska förnyas, ändras eller upphävas. Exempelvis genom att 5 föreslå upphävande av hela detaljplaner eller del av detaljplaner med Länsstyrelsen vill upplysa om att det sedan hösten 2023 finns en outnyttjade byggrätter på låglänt mark. vägledning om geoteknisk säkerhet i kommunal planering från SGI. I den finns råd kring hur man kan arbeta med dessa planeringsfrågor, vad Kommunens svar angående Risk för översvämning, ras, skred och planen bör innehålla samt vad som behöver ingå i en översiktlig erosion: Tack för era synpunkter! En översyn har gjorts av detaljplanerade bedömning eller i mer platsspecifika utredningar. Vägledningen nås via områden, och I planen föreslås nu att en detaljplan inom riskområde för följande länk Geoteknisk säkerhet i kommunal planering – SIG. översvämning på kommunal mark upphävs. Kommunens svar angående Ras, skred och erosion: Tack för era Många av åtgärderna som anges i skyfallskarteringen är på en alltför synpunkter! Utredning av risken för ras, skred och erosion inom detaljerad nivå för att hanteras i den fördjupade översiktsplanen. Det kan planområdet har kompletterats med en bedömning av den södra delen av handla om höjdsättning på trottoarkanter, lutning av cykelbanor med planområdet. Riktlinjer har lagts till i planen om att en bedömning av mera. Dock har de åtgärder som ligger på en mer översiktlig nivå, och som rasrisk behöver göras i varje enskilt fall vid detaljplaneläggning och anses lämpliga att genomföra, lagts till i granskningsförslaget genom att bygglovsprövning. I samband med planläggning ska en detaljerad omnämnas i riktlinjerna till relevanta delar av mark- och bedömning utföras för det aktuella området. Vid markanvändning i vattenanvändningskartan. Ett övergripande ställningstagande om att anslutning till vatten bör nuvarande och framtida risker för stranderosion klimatanpassa den byggda miljön finns i kapitlet Framtidsbild. beaktas. Riktlinje har också lagts till om att utreda behovet av förbättrat Ras, skred och erosion erosionsskydd i anslutning till vägbron över Åsumsån (väg 13). Kommunen har gjort en översiktlig geoteknisk bedömning. I det Länsstyrelsens rådgivning geotekniska PM:et anges att vid planläggning av områden behöver en mer detaljerad bedömning utföras för respektive område. Länsstyrelsen delar Övergripande rådgivning den bedömningen och menar att det är viktigt att den detaljerade Enligt 3 kap. 27 § PBL ska sambanden med och konsekvenserna för bedömningen omfattar både naturliga förhållanden och planerade översiktsplanen som helhet redovisas när en ändring av planen görs. förhållande som kan skapa geotekniska risker i permanentskedet såsom Länsstyrelsen råder kommunen att inledningsvis i ÄÖP Sjöbo förtydliga exempelvis belastning av marken, schakt och fyllning. sambanden mellan ÖP 2040 och ÄÖP Sjöbo. Samt förtydliga hur dessa ska läsas ihop för att underlätta efterföljande prövningar. Är det t.ex. Det är oklart om de utpekade riskområdena i planen kan påverka den tillräckligt att vid efterföljande prövningar inom avgränsningen för ÄÖP byggda miljön och Länsstyrelsen menar att kommunen behöver förtydliga Sjöbo att enbart ta del av vägledningen i den, eller behöver även delar ur detta, samt hur riskerna ska minska eller upphöra. Av ÄÖP Sjöbo framgår ÖP 2040 beaktas. Länsstyrelsen noterar även att avgränsningen för ÄÖP inte heller om det finns fler områden som behöver utredas mer i detalj Sjöbo skiljer sig något åt från den avgränsning som redovisas i ÖP 2040, eller om de översiktliga bedömningar som genomförts är tillräckliga för att vilket bör kommenteras i ÄÖP Sjöbo. bedöma att befintlig bebyggelse har tillfredställande stabilitet. Det saknas bedömningar för den södra delen av planområdet. 6 Länsstyrelsen råder kommunen att inför granskningen vara tydligare kring Rådgivning översiktsplanens konsekvenser ställningstaganden och vägledning inom hela planområdet. Länsstyrelsen Kommunen har gjort en övergripande bedömning av de konsekvenser saknar t.ex. beskrivning av de olika markanvändningstyperna samt vilken som kan uppstå av respektive utbyggnadsområde. Kommunen har också vägledning som är aktuell för respektive användning. Det gäller särskilt de tagit fram en särskild barnkonsekvensanalys vilket Länsstyrelsen ser områden som inte är utpekade som utbyggnadsområden men där ändrad positivt på. Utöver att sammanfattningen av de konsekvenser som användning föreslås. identifierats i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) redovisas i ÄÖP Sjöbo menar Länsstyrelsen att kommunen med fördel också kan redovisa Länsstyrelsen tolkar det som att det utöver utbyggnadsområdena finns planens övriga väsentliga konsekvenser samlat. andra områden där ändrad eller utvecklad användning föreslås. Länsstyrelsen råder kommunen att för dessa områden förtydliga för vilka Som framgår av ÄÖP Sjöbo har kommunen och Länsstyrelsen haft ett av områdena som detaljplanering pågår, eller där avsikten är att ändra avgränsningssamråd gällande MKB:n. Länsstyrelsen konstaterar att gällande detaljplan. Detta för att förtydliga inom vilka områden kommunen arbetat vidare utifrån den inriktning som diskuterades i det avvägningen mellan olika intressen ännu inte är avgjord. samrådet. Utifrån det underlag som nu presenteras i ÄÖP Sjöbo menar Länsstyrelsen att kommunens arbete med att utreda alternativ för Länsstyrelsen kan inte utläsa om utbyggnadsområdet som anges som utbyggnad på jordbruksmark med fördel synliggörs i utblick, Tofta, är en utblick inom eller efter planperioden, och råder alternativredovisningen i MKB:n. Redovisningen visar att fler alternativ än kommunen att förtydliga detta inför granskningen. de som presenteras i MKB:n har övervägts i arbetet med ÄÖP Sjöbo. Kommunens svar angående Övergripande rådgivning: Tack för era Kommunens svar angående Rådgivning översiktsplanens konsekvenser: synpunkter! I granskningshandlingen har förtydligats hur den fördjupade Alternativredovisningen från kommunens jordbruksmarksutredning har översiktsplanen och översiktsplanen förhåller sig till varandra. Riktlinjer lyfts in i granskningsversionen av miljökonsekvensbeskrivningen. Kapitlet för hela planområdet har förtydligats i mark- och Konsekvenser i planen har kompletterats med en samlad vattenanvändningskartan. I den digitala versionen av planförslaget är hållbarhetsbedömning. ytorna klickbara och visar bland annat riktlinjer. Dessa riktlinjer kan också utläsas i arkivversionen av planförslaget. Utbyggnadsområden med Regionplan för Skåne 2022-2040 pågående detaljplanering har lagts till och förtydligats i planen. Sjöbo tätort är i regionplanen utpekad som en centralort. Det framgår av Utblicksområden avser områden som kan bli aktuella för byggnation först regionplanen att det är viktigt att utveckla centralorterna och stärka deras efter planperioden, vilket också har förtydligats i planen. funktion som serviceort och mötesplats. Länsstyrelsen menar att ÄÖP Sjöbo går väl i linje med detta. 7 Rådgivning behov av bostäder och nya markanspråk eller prioriteringsordning. För att så långt som möjligt hushålla med Kommunen nämner riktlinjerna för bostadsförsörjning från 2022 som marken och i första hand använda den mark som redan är ianspråktagen. innehåller mål om att säkra förutsättningarna för att bygga mellan 45 och Kommunens svar angående Rådgivning behov av bostäder och nya 70 nya bostäder per år i kommunen. Länsstyrelsen råder kommunen att markanspråk: Tack för era synpunkter! I granskningshandlingen har tydliggöra hur bostadsbehovet för Sjöbo tätort ser ut. Länsstyrelsen tydliggjorts vilket bostadsbehov som anges för Sjöbo tätort i kommunens noterar att det finns ett resonemang om det i lokaliseringsutredningen om gällande riktlinjer för bostadsförsörjning. Det finns också ett utvecklat exploatering av jordbruksmark (s 3), där kommunen anger att ungefär 30- resonemang kring kommunens syn på behovet av en planreserv för 50 nya bostäder per år behöver byggas i Sjöbo tätort. Länsstyrelsen tolkar bostäder i tätorten fram till 2050, främst kopplat till en önskan att kunna också det som att det är utifrån de siffrorna som kommunen räknat fram tillhandahålla varierade bostadstyper. I Stenänga, Tofta och Tofta trädgård behovet av cirka 800-1300 nya bostäder i Sjöbo tätort fram till 2050. finns det möjligheter till andra typer av bostäder än de som föreslås i Av planhandlingen framgår att ÄÖP Sjöbo möjliggör cirka 1450-1650 nya centrala Sjöbo. I arbetet med att ta fram den fördjupade översiktsplanen bostäder inom tätorten fram till 2050. Siffran inkluderar planberedskap i har många möjliga utbyggnadsområden utretts med hjälp av en checklista antagna detaljplaner, pågående detaljplaner och nya utbyggnadsområden. och kvalitativa bedömningar, vilket har resulterat i att ett antal av de Kommunen menar att antalet bostäder är befogat för att kunna planera utredda områdena har valts bort till förmån för de som presenteras i för en långsiktig planreserv samt kunna möta framtida efterfrågan på planen. Detta förklaras nu tydligare i både jordbruksutredningen och varierande boendetyper. Länsstyrelsen har förståelse för att kommunen planhandlingen. Då majoriteten av de föreslagna utbyggnadsområdena i vill ha möjlighet till en viss planreserv, men menar att det är särskilt planhandlingen utgörs av privatägd mark anser kommunen det i praktiken angeläget att nya markanspråk kan motiveras utifrån kommunens faktiska svårt att sätta en prioriteringsordning för dem. behov. I planförslaget finns nu också en riktlinje för nya byggnader eller andra Kommunen har inom ramen för arbetet med ÄÖP Sjöbo gjort en utredning anläggningar på jordbruksmark som ligger utanför de utbyggnadsområden gällande jordbruksmark. I den har kommunen gjort en bedömning av som föreslås i planen. jordbruksmarken inom planområdet för att avgöra lämplig lokalisering av Rådgivning transportsystem nya utbyggnadsområden samt vilka konsekvenser planförslaget kan få på Det är svårt att utläsa av markanvändningskartan vilka gång- och hushållningen av jordbruksmark i området. Länsstyrelsen ser positivt på cykelvägar som planeras, det vill säga om alla prickade streck är kommunens ansats, men kan varken i utredningen eller i ÄÖP Sjöbo utläsa planerade/önskade gång- och cykelvägar. Av texten framgår kommunens bedömning av om behovet av bostäder inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen menar också att i och • att kommunen vill utveckla gång- och cykelvägar som knyter an till med den relativt långa planperioden som sträcker sig över 25 år skulle det andra orter och målpunkter i ÄÖP Sjöbo kunna vara relevant att ange någon typ av etappindelning 8 • gång- och cykelvägar länkas samman för ett tillgängligt och nära detta återspeglas i mark- och vattenanvändningskartan eller hur Sjöbo. Utveckling föreslås också längs banvallen, Tolångavägen kommunen menar att hänsyn ska tas till järnvägsreservatet i efterföljande och mot Anklam som skapar kopplingar till tätortens omland. prövningar. Om kommunen menar att hänsyn ska tas till reservatet råder • en ny cykelväg planeras längs med Tolångavägen för att binda Länsstyrelsen att förtydliga vägledningen i ÄÖP Sjöbo. samman Sjöbo tätort med Tolånga. Cykelvägen har planerad Kommunens svar angående Rådgivning transportsystem: Tack för era byggstart 2024. synpunkter! Resonemang om genomförandet och prioritering av Det vore önskvärt med en sammanställning över de större gång- och föreslagna cykelvägar har lagts till. Utpekade nya cykelvägar bygger på cykelvägarna som kommunen önskar och hur de är tänkta att kunna medborgardialog och är framför allt utvalda så att befintligt cykelnät ska genomföras, bland annat avseende väghållare och finansiering. kunna länkas ihop och optimeras. Länsstyrelsen efterlyser i sammanhanget en analys enligt Rådgivning klimatanpassning fyrstegsprincipen för att visa på behovet av gång- och cykelvägarna. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen pekat ut För cykelvägen längs väg 1029/Tolångavägen, Sjöbo–Marielundsvägen, klimatanpassningsområden i mark- och vattenanvändningskartan, och finns en lagakraftvunnen vägplan och väntas vara klar hösten 2024. klargör att dessa områden inte ska exploateras eller hårdgöras. Projektet drivs av Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara- Länsstyrelsen menar att kommunen även skulle kunna föreslå att det är på projekt/projekt-i-skane-lan/vag-1029-sjobomarielundsvagen-gang--och- dessa ytor som det kommer att anläggas åtgärder för klimatanpassning cykelvag/ såsom ex fördröjningsmagasin eller ytor för återvätning. Eftersom Sjöbo kommun och även Sjöbo tätort omfattar jordbrukslandskap menar Länsstyrelsen menar att det är även svårt att utläsa av ÄÖP Sjöbo hur Länsstyrelsen att det hade varit värdefullt om kommunen även kan kommunen avser att arbeta aktivt för bättre framkomlighet och innefatta möjliga områden för återvätning och även utse möjligheten för förbindelser för kollektivtrafiken. Gäller det fysiska åtgärder för förbättrad utökning av kolinlagring. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen framkomlighet för bussen eller exempelvis tätare tidtabell? Vilka linjer jobbat med värmekartering och ger vägledning om hur detta kan behöva avses? Vilken rådighet har kommunen? hanteras i efterföljande planering i utbyggnadsområdena. Under utvecklingsområdena redogörs för konsekvenser för bland annat Kommunens svar angående Rådgivning klimatanpassning: Tack för era Klimatpåverkan ur perspektivet om området är kollektivtrafiknära. I synpunkter! Riktlinjen för klimatanpassningsområdena i mark-och sammanhanget är det även relevant att redovisa vilken turtäthet och vilka vattenanvändningskartan har utökats för att även inkludera möjlighet till öppettider kollektivtrafiken har, inte bara närheten till en hållplats. lokaliseringar av klimatanpassningsåtgärder. Angående återvätning och Under avsnittet planeringsförutsättningar framgår att kommunen valt att kolinlagring bedömer kommunen att det arbetet bedrivs bäst och mest behålla en del av det tidigare framtida riksintresset för järnväg genom effektivt inom ramen för Kävlingeåns vattenråd, där kommunen är Sjöbo tätort som järnvägsreservat. Länsstyrelsen kan dock inte utläsa om medlem och aktiv part. 9 Rådgivning elförsörjning och elektronisk kommunikation tillskapa nya, kvalitativa tillägg som tar hänsyn till befintliga förutsättningar Länsstyrelsen menar att kommunen i ÄÖP Sjöbo bör redogöra för planens ligger i linje med både de nationella kulturmiljömålen och politik för påverkan på elnät och elförbrukning för att tydliggöra om den struktur Gestaltad livsmiljö. som finns idag är tillräcklig eller om förstärkningar krävs för att klara en Tillskapandet av nya bostäder ska till stor del ske genom förtätning i de högre elförbrukning. centrala delarna, där det också finns kända kulturvärden. Länsstyrelsen vill Länsstyrelsen vill upplysa om att den förstärkning av transmissionsnätet av betona vikten av att riktlinjerna i ÄÖP Sjöbo följas upp i efterföljande en ny likströmsförbindelse från Skåne till Tyskland som planerades att gå detaljplanering med konkreta åtgärder för platsspecifik utformning, genom Sjöbo kommun inte längre är aktuell eftersom regeringen i juni varsamhet och skydd. 2024 beslutat att inte bevilja Svenska kraftnät koncession. Fornlämningar Länsstyrelsen saknar i ÄÖP Sjöbo diskussion om bredbandsinfrastruktur, Det kan finnas fornlämningar som kan komma att påverkas av kommunens redundans och robusthet. Även om frågan hanteras i ÖP 2040 vill olika utbyggnadsplaner, både direkt och indirekt. Det går dock inte i att i Länsstyrelsen lyfta att det har hänt mer kring utbyggnaden sedan ÖP 2040 detalj peka ut samtliga fornlämningar och fornlämningsmiljöer utan detta antogs, så uppdatering är av vikt även om det enbart gäller Sjöbo som är något som får ske i dialog med Länsstyrelsen vid framtida exploatering. tätort. De kända fornlämningarna är bara en del av det totala antalet Kommunens svar angående Rådgivning elförsörjning och elektronisk fornlämningar i området och Länsstyrelsen kan i enlighet med kommunikation: Tack för era synpunkter! Kommunen har bedrivit dialog bestämmelserna i 2 kap. 11 § kulturmiljölagen komma att ställa krav på med det lokala elnätsbolaget, och även med fjärrvärmebolaget, där arkeologisk utredning vid en exploatering som tar ett större markområde i förutsättningarna för genomförande har diskuterats. Riktlinjer angående anspråk om det finns goda skäl att anta att exploateringsområdet elnätsförstärkning och fjärrvärmeanslutning har lagts till i planförslaget. I innehåller under mark dolda, ej registrerade fornlämningar. Kommunen utbyggnadsområden där elnätsförstärkningar krävs redogörs det för detta i bör därför vid större markingrepp samråda med Länsstyrelsens planen. Sjöbo kommun har idag goda förutsättningar för lokal kulturmiljöenhet för att få klarhet i om en utredning ska utföras eller ej. På elproduktion. Planen har justerats i enlighet med senaste beslut om ny plaster med redan känd fornlämning kan i enlighet med bestämmelserna i likströmsförbindelse från Skåne till Tyskland. Ett resonemang kring 2 kap. 11 § kulturmiljölagen komma att ställa krav på arkeologisk bredbandsinfrastruktur har tillförts gällande Sjöbo tätort. förundersökning. Rådgivning kulturmiljö Länsstyrelsen vill i sammanhanget också lyfta att till en fornlämning hör Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kulturmiljöperspektivet lyfts fram enligt 2 kap. 2 § kulturmiljölagen förutom själva fornlämningen även ett så och ges en viktig roll, bland annat i målet ”Ett Sjöbo med identitet och stort område som behövs för att bevara den och ge den tillräckligt framtidstro”. Kombinationen av att vårda befintliga kulturmiljöer och att utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta kan vara av särskild vikt att känna till i ett landskap som präglas av gravhögar och rösen. 10 Kommunens svar angående Fornlämningar: Tack för era synpunkter! Generellt biotopskydd Kommunen har tillfört en riktlinje om fornlämningar i planförslaget. Länsstyrelsen menar att generellt biotopskydd bör tas upp i ÄÖP Sjöbo. Skyddet omfattar flera små mark- och vattenområden av värde för växt- Rådgivning naturmiljö och djurlivet, huvudsakligen i jordbrukslandskapet. Det är förbjudet att Länsstyrelsen menar att hänsyn till naturvärden har vägts in på ett tydligt skada biotoperna, och ny bebyggelse behöver anpassas efter dem. Det sätt i kommunens riktlinjer för utbyggnadsområdena. Det är positivt att kan bli aktuellt för de utbyggnadsområden som föreslås på jordbruksmark, kommunen lyfter artvärden som t.ex. kommunala ansvarsarter samt den eller nära alléer i tätorten. fridlysta arten tjockskalig målarmussla i Åsumsån. Kommunens svar angående Generellt biotopskydd: Tack för synpunkten. För utbyggnadsområdena Stenänga och Ängsgården, lyfter kommunen Kommunen har lagt till ett avsnitt om generellt biotopskydd under behovet av anpassning till bl.a. strandskydd, skyddade arter och planeringsförutsättningar. naturvärden vid en utbyggnad. Länsstyrelsen instämmer i detta, och vill informera om att områdena även gränsar till ytor utpekade i länets Planeringsunderlag naturvärdesöversikt pga. höga art- och naturvärden. Fladdermöss och Länsstyrelsen vill informera om nya planeringsunderlag för Skåne, i form fåglar kan finnas i närområdet. av ett kartunderlag för grön infrastruktur i länet, samt en naturvärdesöversikt för Skånes mest värdefulla naturområden. Dessa kan Kommunens svar angående Rådgivning naturmiljö: Tack för era utgöra ett stöd för att identifiera och peka ut värdefulla stråk i planen. Se: synpunkter! För Stenänga och Ängsgården finns riktlinjer om hänsyn till https://www.lansstyrelsen.se/skane/samhalle/planera-bygga-och- naturvärden i den kommande planeringsprocessen. bo/gron-infrastruktur/kartor-och-underlag-for-planeringsarbete-for-gron- Strandskydd infrastruktur.html För utbyggnadsområdet Stenänga, som ligger intill strandskyddat område, Det är positivt att kommunen arbetar med habitatnätverk baserat på träd bör kommande planläggning undvika exploatering som ex. och skogsfåglars behov, och pekar ut befintliga och saknade gröna länkar dagvattenanläggningar eller byggnader inom strandskydd, då särskilda skäl runt Sjöbo. Detta kan med fördel kompletteras med analyser för arter som sannolikt kommer att saknas. inte förekommer i skog utan är beroende av andra livsmiljöer, ex. Kommunens svar angående Strandskydd: Tack för synpunkten! gräsmark och sötvattensmiljöer. Kommunen har för att förtydliga bifogat info om det under Kommunens svar angående Planeringsunderlag: Tack för synpunkten! utbyggnadsområdet. Utifrån kartunderlaget för grön infrastruktur har kommunen fokuserat på att minska befintliga barriärer i tätortens grönstråk. Dessa hinder är idag relativt små och kan åtgärdas med rätt insatser. Genom att stärka sammanhängande grönområden utanför tätorten och bevara 11 spridningslänkar även i tätbebyggda områden, skapas en mer robust Kommunens svar angående Rådgivning beredskap: Tack för synpunkten! grönstruktur och en långsiktigt hållbar grön infrastruktur. En strategisk Kommunen har tillfört en riktlinje om skyddsrum. fördelning av resurser utifrån habitatnätverk och en bättre Rådgivning planförslagets läsbarhet sammanlänkning av grönstråk stärker dessutom den ekologiska Länsstyrelsen vill påminna om att det när ÄÖP Sjöbo är antagen kommer strukturen. Det bidrar även till att invånarna får ökad tillgång till vara PDF-versionen av planen som är originalhandlingen och den måste grönområden och bättre möjligheter till rekreation. vara läs- och tolkningsbar oberoende av om det finns en digital version. Värdetrakterna Ädellövskog, Öppna landskap med ek och Öppna landskap Länsstyrelsen råder därför kommunen att se över läsbarhet och med ädellövträd bedöms ha goda förutsättningar för att minska upplösning av kartorna i pdf-handlingen, särskilt mark- och barriäreffekten. Däremot är övriga värdetrakter inte aktuella i detta vattenanvändningskartan. planförslag, då barriärerna där anses vara för stora. Kommunens svar angående Rådgivning planförslagets läsbarhet: Tack Rådgivning beredskap för synpunkten! Kommunen har till granskningen höjt läsbarheten av PDF Totalförsvaret och samhällets robusthet är viktiga frågor att belysa i dokumentet. översiktsplaner i den mån den fysiska planeringen berörs, exempelvis vad Remisshantering gäller viktig infrastruktur, riksintressen och samhällsviktig verksamhet. Till följd av den senaste tidens förändringar i omvärlden har exempelvis Länsstyrelsen har i aktuellt ärende hört följande myndigheter: kommunens tillgång till skyddsrum blivit en aktuell fråga och är ett behov • Försvarsmakten - avstår som bör belysas i ÄÖP Sjöbo. Skyddsrummen kan påverkas av • Luftfartsverket ianspråktagande av mark i närheten. • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Även dricksvattenförsörjning är en sådan fråga som lämpligtvis hanteras i • Post- och telestyrelsen en översiktsplan då det är viktigt ur ett totalförsvarsperspektiv. • Skogsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer att kommunen i ÄÖP Sjöbo redovisat • Statens geologiska undersökning dricksvattentillgång och dricksvattentäkter i kommunen på ett tillräckligt • Statens geotekniska institut sätt. Detta kan användas som ett underlag när kommunen planerar för • Svenska kraftnät höjd beredskap. • Trafikverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerade under senvåren en uppdaterad vägledning om ”Totalförsvarets civila intressen i samhällsplaneringen”. I den finns ytterligare exempel på aspekter att ta hänsyn till inom ramen för den fysiska planeringen. Läs mer på Totalförsvarets civila intressen i samhällsplanering (msb.se) 12 Trafikverket Trafikverket har i övrigt inga synpunkter. Trafikverket har tagit del av samrådshandlingarna för den fördjupade Kommunens svar: Tack för era synpunkter! Kommunen har till översiktsplanen. granskningshandlingen uppdaterat texten om den tillståndspliktiga zonen samt tillfört en hänvisning vad gäller 150 meters undersökningszon av Tillståndspliktig zon farligt gods led. Informationen om pågående projekt med gång- och Trafikverket vill uppmärksamma att den tillståndspliktiga zonen för väg 11 cykelväg till Tolånga utgår då den numera är färdigställd. väst om Sjöbo är 50 meter och öst om tätorten 30 meter. För väg 13 gäller en tillståndspliktig zon på 30 meter. Det är länsstyrelsen som fattat beslut om utökad tillståndspliktig zon, här finns mer information samt en karta Region Skåne Bygga vid väg | Länsstyrelsen Skåne (lansstyrelsen.se). Trafikverket anser Region Skåne har mottagit ovanstående samrådshandling för synpunkter. att denna information behöver revideras i den fördjupade översiktsplanen. Bakgrund Farligt gods Den fördjupade översiktsplanens syfte är att visa hur tätorten ska I den fördjupade översiktsplanen anges också att Trafikverket skulle ha ett utvecklas fram till 2050. Planen ska vara vägledande och ett underlag för riktvärde på 150 meter gällande vidare undersökning av påverkan från dialog mellan olika parter och aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. farligt gods. Det är inte Trafikverket som tagit fram det riktvärdet, vi Planen är ett viktigt verktyg i kommunens arbete med detaljplaner och önskar att detta korrigeras. Hänsyn till farligt gods ska beaktas för bygglov. Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som exploatering enligt de rekommendationer som länsstyrelsen anger från med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kapitlet plan- och bygglagen vägen. (PBL) kan ha en väsentlig betydelse för hur mark- och vattenområden ska Buller användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Notera för framtida bullerkarteringar att Trafikverket nu tagit fram Region Skånes synpunkter trafikprognoser för år 2045. Sammantaget ställer sig Region Skåne positiv till planförslaget och Gång- och cykelväg Tolånga nedanstående synpunkter ska framför allt ses som förslag till hur planförslaget kan utvecklas ytterligare. Sjöbo utgör en strategisk nod i Cykelvägen Sjöbo – Marielundsvägen väntas vara klar hösten 2024. Se Regionplan för Skåne 2022–2040 utifrån ortens betydelse för tillgången till uppdaterad information om projektet här: service, kollektivtrafik och rekreation. De strategiska noderna är väsentliga • Väg 1029, Sjöbo–Marielundsvägen, gång- och cykelväg - för en levande landsbygd och för att dra nytta av och utveckla Skånes www.trafikverket.se flerkärnighet. De bidrar till ett mer varierat utbud av attraktiva boende- och livsmiljöer i hela Skåne. Genom att utveckla de strategiska noderna 13 kan ett bättre underlag för kollektivtrafik och service nås viket minskar gällande de mer perifera områdena Tofta, Tofta Trädgård och Stenänga. behov av bilresande och stärker det hållbara resandet. Från kommunalt Analysen bör även ta hänsyn till bebyggelsens lämplighet i övrigt med och regionalt håll är det viktigt att verka för att utveckla de strategiska tanke på valet att lokalisera det samhällsviktiga behovet av fler bostäder noderna och stärka deras funktion som serviceort och mötesplats. Viktiga till mark som även ur andra aspekter kan vara svår att exploatera på ett utvecklingsfrågor handlar om levande centrum, attraktiva boenden, hållbart sätt. Detta gäller till exempel avstånd till service och hållbar mobilitet samt god tillgänglighet med kollektivtrafik till närmaste kollektivtrafik, markens beskaffenhet samt känslighet för påverkan och regionala kärna eller tillväxtmotor. Region Skåne bedömer att den störningar. I de fall jordbruksmark ändå behöver ianspråktas bör fördjupade översiktsplanen hanterar dessa frågor på ett sätt som kommer exploateringen enligt Region Skånes uppfattning ske på ett så yteffektivt att bidra till att stärka Sjöbo och dess roll som strategisk nod. sätt som möjligt, med beaktande av platsens förutsättningar i övrigt. Med hänsyn till marknadens realistiska förutsättningar att bygga ut bostäderna Effektiv markanvändning under planperioden kan planen med fördel även förses med en Planförslaget innebär att jordbruksmark tas i anspråk. I Regionplan för prioritetsordning för önskad utbyggnadstakt. Skåne 2022–2040 framhålls vikten av en balanserad och effektiv markanvändning med sammanhållen bebyggelse. Att värna Skånes Kommunens svar angående Effektiv markanvändning: Tack för era värdefulla jordbruksmark är en förutsättning för en hållbar synpunkter! I arbetet med att ta fram den fördjupade översiktsplanen har markanvändning. Även i ett beredskapsperspektiv är det viktigt att vara många möjliga utbyggnadsområden utretts med hjälp av en checklista och restriktiv med exploatering som gör det omöjligt att vid behov återställa kvalitativa bedömningar, vilket har resulterat i att ett antal av de utredda mark för livsmedelsproduktion. När Skåne utvecklas kommer värdefull områdena har valts bort till förmån för de som presenteras i planen. Detta mark ibland att behöva tas i anspråk och det är då viktigt att detta sker förklaras nu tydligare i både jordbruksutredningen och planhandlingen. efter noggrant övervägande och analys av effekterna av exploateringen. Det finns också ett utvecklat resonemang kring kommunens syn på Vid ett förändrat klimat och yttre påverkan behöver den lokala behovet av en planreserv för bostäder i tätorten fram till 2050, främst försörjningen av bland annat livsmedel öka för att Skåne ska vara en kopplat till en önskan att kunna tillhandahålla varierade bostadstyper. I robust och attraktiv region. I framtiden beräknas den svenska Stenänga, Tofta och Tofta trädgård finns det möjligheter till andra typer av jordbruksmarken också bli mer värdefull än idag. Region Skåne anser att bostäder än de som föreslås i centrala Sjöbo. Vad gäller valet av antalet de kumulativa konsekvenserna av exploateringen av jordbruksmark måste bostäder i Tofta och Tofta trädgård, utgår detta ifrån det faktum att ses i ett mellankommunalt, regionalt och nationellt sammanhang över tid områdena ligger inom vattenskyddsområde, samt från en analys av hur ny och beaktas i den fysiska planeringen. Utifrån Skånes behov av bebyggelse kan passa in i kulturlandskapet. Då majoriteten av de livsmedelsförsörjning är det positivt att planen på strategisk nivå föreslagna utbyggnadsområdena i planhandlingen inte är på kommunal resonerar kring värdet av att så långt möjligt bevara brukningsvärd mark anser kommunen det i praktiken svårt att sätta en jordbruksmark. Region Skåne anser dock att planen på ett tydligare sätt prioriteringsordning för dem. hade kunnat visa på alternativa möjligheter att bygga fler bostäder 14 I planförslaget finns nu också en riktlinje för nya byggnader eller andra gärna sett ett tydligare resonemang i översiktsplanen kring detta beslut v anläggningar på jordbruksmark som ligger utanför de utbyggnadsområden och dess effekter. I Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 som föreslås i planen. pekas Simrishamnsbanan ut som ett långsiktigt behov. I nuläget finns dock inga planer på att bygga ut Simrishamnsbanan och den ingår inte bland Transporter och hållbart resande Region Skånes aktuella prioriteringar. Region Skåne ser det dock som Region Skåne ser positivt på att Sjöbo kommun lyfter fram vikten av att önskvärt att inte omöjliggöra en framtida utbyggnad på lång sikt. sammanlänka gång- och cykelvägar för att skapa ett tillgängligt och nära Sjöbo. Det är även positivt att översiktsplanen förespråkar anläggande av Kommunens svar angående Transporter och hållbart resande: Tack för cykelparkeringar båda vid nybyggnation och vid större målpunkter. Dessa era synpunkter! Kommunen är införstådd med Region Skånes hållning vad ställningstaganden har potential att bidra till ökat hållbart resande och går gäller Skåneexpressen 5 och 8. Detta v h anteras dock inte inom ramen för i linje med Regionplan för Skåne 2022–2040 och dess planeringsprinciper den fördjupade översiktsplanen. Ett förtydligande resonemang och om att satsa på stärkt infrastruktur för fotgängare och cyklister, samt att riktlinjer kring kommunens beslut om järnvägsreservatet har lagts till i stärka deras roll i samhällsplaneringen. Region Skåne ser även positivt på planen. att översiktsplanen föreslår förtätning i centrala lägen samt utveckling av Hälsofrämjande livsmiljöer Sjöbo busstation med mobilitetshus och fler närliggande bostäder. Att Region Skåne arbetar aktivt för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det verka för förtätning samt för att samla mobilitets- och serviceutbud till innebär bland annat att på olika sätt arbeta hälsoförebyggande i kollektivtrafikens bytespunkter är ett bra sätt att öka kollektivtrafikens samhällsplaneringen samt att mäta och följa upp välfärdsmått som attraktivitet. Översiktsplanen föreslår även en utvecklad mobilitetsnod i beaktar hälsa och välbefinnande. Genom att investera i hälsa i ett tidigt västra delen av tätorten mellan Sjöbo busstation och Sjöbo Sommarby skede sparar samhället pengar på lång sikt. Regionplan för Skåne 2022– som trafikeras av Skåneexpressen 5 och 8. Region Skåne vill vara tydliga 2040 stödjer satsningar på gröna hälsofrämjande miljöer i kommunens med att Skåneexpressen 5 bara kommer att kunna stanna vid en hållplats tätorter bland annat genom miljöer som uppmuntrar till fysisk aktivitet efter Sjöbo busstation och att det vid den hållplatsen bör finnas en samt tillgängliga grönområden och en välfungerande grön infrastruktur pendlarparkering. Region Skånes inriktning är att Skåneexpressen 5 bör som kan leverera de ekosystemtjänster vi människor är beroende av. stanna vid den nya mobilitetsnoden. Skåneexpressen 8, som har en Region Skåne vill understryka vikten av att öka tryggheten och främja kortare linje, kommer att kunna stanna vid båda hållplatserna. Ur ett folkhälsa i den fysiska planeringen. Kvalitetsaspekter som nämns i planen socialt hållbarhetsperspektiv är det positivt att Sjöbo lyfter tillgänglighet avseende kopplingarna mellan fysisk aktivitet och hälsa samt kopplingar för alla medborgare, utformning som fungerar för personer med mellan hälsofrämjande miljöer och värden för naturvård och friluftsliv är funktionsvariationer och barn samt trygghet genom belysning och positiva. Det är även bra att insikten om de blå-gröna miljöernas betydelse allmänna ytor som fungerar som mötesplatser för olika åldrar och för livskvaliteten växer i takt med att stress, utmattningssyndrom och aktiviteter. Sjöbo kommun har i översiktsplanen bara behållit den västra övervikt ökar. Stadsgrönska har många hälsofrämjande effekter, bland delen av järnvägsreservatet för Simrishamnsbanan. Region Skåne hade annat för att förbättra befolkningens allmänhälsa och livskvalitet. 15 Grönskan främjar lek och fysisk aktivitet och leder till bättre motorisk och dagvattenhantering och återskapande av våtmarker och återställande av kognitiv utveckling hos barn. Dessutom förebygger gröna miljöer landskapets vattenbuffrande förmåga. aggressiva beteenden och dålig mental hälsa hos barn och ungdomar. Kommunens svar angående Grön infrastruktur och ekosystemtjänster: Grön infrastruktur och ekosystemtjänster Tack för synpunkterna! Utifrån kartunderlaget för grön infrastruktur har Region Skåne ser positivt på planens ambitioner i avsnittet Ett hållbart och kommunen fokuserat på att minska befintliga barriärer i tätortens grönt Sjöbo, såsom att gröna kopplingar länkar ihop större grönstråk. Dessa hinder är idag relativt små och kan åtgärdas med rätt sammanhängande områden för natur- och friluftsliv och utgör viktiga insatser. Genom att stärka sammanhängande grönområden utanför spridningsvägar för växt- och djurarter. Dessa ambitioner ligger i linje med tätorten och bevara spridningslänkar även i tätbebyggda områden, skapas Regionplan för Skåne 2022–2040 genom att stödja tydliga satsningar på en mer robust grönstruktur och en långsiktigt hållbar grön infrastruktur. grön infrastruktur och ekosystemtjänster. Det är även positivt med En strategisk fördelning av resurser utifrån habitatnätverk och en bättre v planens ambition att säkerställa kopplingar mellan kommunens större sammanlänkning av grönstråk stärker dessutom den ekologiska tätorter till sammanhängande värdetrakter och värdekärnor i omgivande strukturen. Det bidrar även till att invånarna får ökad tillgång till landskap. En tydligare kartbaserad strategi efterlyses dock för förbättrade grönområden och bättre möjligheter till rekreation. Habitatnätverket ska länkar (rekreativa och ekologiska värden) i landskapet. Även en karta som vara ett vägledande underlag för grönstrukturen. visar framtida nätverk av gröna värdekärnor och blå-gröna huvudstråk Inom de olika bebyggelseområdena har en uppdatering skett där det är av som tillsammans med rekreativa leder kan bilda stommen i den gröna extra stor vikt att ta hänsyn till befintlig grönstruktur eller där infrastrukturen i Sjöbo kommun. Det är av stor vikt att bebyggelsestruktur, grönstrukturen behöver utvecklas för att ta hänsyn till habitatnätverk, trafikinfrastruktur och grön infrastruktur ges likvärdig tyngd i den fysiska värmeöar etc. planeringen. I sammanhanget kan nämnas att balanseringsprincipen kan användas som ett redskap för planering av framtida grönstruktur. Barnperspektivet Principen innebär att kvaliteterna på de allmänna värdena skall vara Att barnperspektivet är genomgående i översiktsplanen och att det gjorts balanserade efter en förändrad markanvändning, antingen inom området en barnkonsekvensanalys ser Region Skåne som positivt. eller i landskapet som helhet. Det är viktigt att säkerställa att den gröna Klimat och energi infrastrukturen är utformad för att hantera framtida klimatförändringar, såsom ökad nederbörd, torka och värmeböljor. I detta Regionplan för Skåne 2022–2040 lyfter fram att samhällsplaneringen klimatanpassningsarbete kan utvecklade kantzoner kring vattendrag och måste skapa möjligheter som minskar avtrycken på miljön och klimatet. anläggande av våtmarker och tvåstegsdiken i lågpunkter vara viktiga Hur samhället möter de utmaningar som ett förändrat klimat medför är en åtgärder. De utgör också viktiga landskapselement som kan bidra till att viktig framtidsfråga för Skåne. Utifrån detta perspektiv är det positivt att skapa attraktiva promenadstråk, möjliggöra naturbaserade lösningar för översiktsplanen lyfter fram betydelsen av att klimatanpassa den byggda 16 miljön, bland annat genom att säkra mot översvämningar, ras, skred, remissinstans avseende översiktsplaner enligt plan- och bygglagen erosion och värme. (2010:900) och enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) avseende riktlinjer för bostadsförsörjning. I handläggningen Digital informationshantering av detta ärende har avdelningen för regional utveckling, avdelningen för Region Skåne ser positivt på att den fördjupade översiktsplanens kartor tar hälso- och sjukvårdsstyrning, primärvården, psykiatri och habilitering, utgångspunkt i Boverkets ÖP-modell. En större digital enhetlighet inom Skånetrafiken, Regionfastigheter och Region Skånes kulturförvaltning den översiktliga planeringen underlättar för regionala analyser samt deltagit. Enheten för regional planering samordnar Region Skånes skapar förutsättningar för ett mer effektivt mellankommunalt och yttrande. regionalt samarbete. I samband med antagandet av den fördjupade översiktsplanen önskar Region Skåne att få ta del av den geodata som ligger till grund för plankartorna i planen för att använda som underlag för Räddningstjänsten SÖRF regionala analyser och stärka det mellankommunala perspektivet. Räddningstjänsten vill uppmärksamma att det bör tas hänsyn till Region Skånes utvecklingsuppdrag och ansvar som Länsstyrelsens Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, RIKSTAM, remissinstans som SÖRF har som grund för beaktan av risker och fysisk planering, Region Skåne yttrar sig över fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort, framförallt i detaljplaneskedet men det kan även vara en idé att beakta utifrån nedanstående ansvar. Region Skåne har ansvar för vård och hälsa i redan i en översiktsplan. Skåne enligt Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) samt ett samordnande I övrigt inget att erinra. ansvar för Skånes utveckling, enligt lag om regionalt utvecklingsansvar (2010:630). Detta ansvar innebär att utarbeta och fastställa en strategi för Kommunens svar: Tack för er synpun v k t! Kommunen har tagit RIKTSAM i regionens utveckling och samordna insatser för genomförandet av denna beaktning när planen har arbetats fram. samt att upprätta och fastställa planer för regional transportinfrastruktur. Region Skåne är också enligt lag om kollektivtrafik (2010:1065) regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne län, vilket innebär det politiska och Kävlingeåns vattenråd ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken. Yttrande angående fördjupad översiktsplan Sjöbo tätort 2050 Region Skåne ansvarar för den regionala fysiska planeringen i länet och Kävlingeåns vattenråd tycker att klimatanpassningsfokuset i den har genom detta ett regionplaneuppdrag enligt plan- och bygglag fördjupade översiktsplanen är väl genomtänkt, det är positivt med mark (2010:900). Genom regionplaneuppdraget arbetar Region Skåne med att och vattenanvändningskartan och med ett lager över klimatanpassning. tydligare koppla samman det regionala utvecklingsansvaret och Att se vattenfrågorna lyftas fram, diskuteras och att det finns konkreta kommunernas översiktsplanering. Dessutom utgör Region Skåne formell riktlinjer för deras hantering är avgörande för att säkerställa hållbar 17 vattenförvaltning i kommunen. Vattenrådet är positiva till att i framtiden mot hållbara transporter inom planområdet. Kopplingen har förtydligats i v ytterligare samarbeta med kommunen gällande vattenvårdsfrågor och planen. klimatanpassningsfrågor kopplade till vatten. I senaste förslaget till Lunds kommuns översiktsplan, 2024 så implementeras en 25 m buffertzon vid vattendrag som inte omfattas av strandskyddszonen. Denna åtgärd inte Tomelilla kommun bara skyddar naturen från negativ påverkan utan minskar också risken för Planförslaget, som sträcker sig fram till år 2050, omfattar fyra påföljder av översvämningar, särskilt med tanke på de växande strategiområden för att nå kommunens utvecklingsmål. Under större utmaningarna med klimatförändringar. Vattenrådet ger detta som en delen av 2023 har Sjöbo kommun bedrivit medborgardialoger för att medskick till att eventuellt implementera i er plan. samla in invånarnas synpunkter och idéer om tätortens framtid. Kommunens svar: Tack för yttrandet! Klimatanpassningsområdena i mark- Det är ett genomarbetat och tydligt förslag till fördjupad översiktsplan. och vattenanvändningskartan fungerar som en form av buffertzon längsmed vattendragen, dock bara dä v r kommunen har rådighet över Tomelilla kommun anser att planförslaget, inför granskningen, bör marken. För att skydda mot översvämningar finns även generella riktlinjer inkludera delar av den nyligen antagna gemensamma om att inte planera på et sätt som ökar översvämningsrisken för nya och infrastrukturstrategin för SÖSK, särskilt ambitionerna och målen som befintliga byggnader och anläggningar. anges i strategin för väg 11, för att stärka det mellankommunala och regionala perspektivet. Tomelilla kommun noterar att den östra delen av markreservatet för Grannkommuner Simrishamnsbanan har tagits bort från markanvändningskartan. Eftersom Sjöbo kommun fortfarande har kvar markreservatet för Simrishamnsbanan Eslövs kommun västerut, önskar Tomelilla kommun att Sjöbos framtidsplaner och avsikter Samrådsförslaget är välarbetat och lyfter flera relevanta med markreservatet tydliggörs i planhandlingen. planeringsaspekter. Kommunledningskontoret har inga synpunkter på Kommunens svar: Tack för era synpunkter! Ett förtydligande resonemang förslaget, utöver att det hade varit intressant att få en bild av hur Sjöbo och riktlinjer kring kommunens beslut om järnvägsreservatet har lagts till i kommun ser på kopplingen mellan tätortens utveckling och arbetet med planen. Kopplingen till SÖSK:s infrastrukturstrategi har förtydligats, bland biosfärområde Storkriket. annat genom en riktlinje för väg 11 i vm ark- och vattenanvändningskartan. Kommunens svar: Tack för yttrandet! Kommunens medverkan i biosfärområdet Storkriket bidrar till avtt lägga ett extra stort fokus på hållbar markanvändning, ökade möjligheter till rekreation och utveckling 18 Ystads kommun Kommunens svar: Tack för era synpunkter! Ett förtydligande resonemang och riktlinjer kring kommunens beslut om järnvägsreservatet har lagts till i Ystads kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på Sjöbo v planen. Kopplingen till SÖSK:s infrastrukturstrategi har förtydligats, bland kommuns förslag till fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort. Planförslaget annat genom en riktlinje för väg 11 i mark- och vattenanvändningskartan. stäcker sig fram till år 2040 och innefattar fyra olika strategiområden för hur kommunen ska nå målbilden i utvecklingsinriktningen. Inför framtagandet av planförslaget har Sjöbo kommun under större delen av år Kommunala instanser och politiska partier 2022 arbetat med medborgardialoger i olika former för att fånga in invånarnas åsikter och idéer om tätortens utveckling. Tekniska nämnden Ystads kommun har med stort nöje tagit del av ett välarbetat och tydligt Frågor rörande tydlighet i planen förslag till fördjupad översiktsplan. Det digitala planförslaget innehåller Tekniska förvaltningen anser generellt att FÖP:en är välarbetad, har lättlästa och kärnfulla kartor och texter. mycket bakgrundsinformation och väl avvägda planeringsprinciper. Ystads kommun kan konstatera att planförslaget inför granskningen bör Förvaltningen anser dock att det viktigaste avsnittet för framtida lyfta in den numera antagna gemensamma infrastrukturstrategin för utveckling och utbyggnad i kommunen är under avsnittet sydöstra Skåne i planhandlingen för att förstärka det mellankommunala Planeringsprinciper under Mark- och vattenanvändning. Detta avsnitt och regionala perspektivet. Kommunen anser även att Sjöbo kommun behöver lyftas fram eller betonas vikten av. med fördel borde lyfta fram ambitionerna med väg 11 och väg 13 mer i Utöver att lyfta fram avsnittet borde planeringsprinciperna kunna planhandlingen eftersom översiktsplaneringen är ett viktigt verktyg för att förtydligas eller kanske delas upp på annat sätt. Förvaltningen förstår argumentera för statliga infrastruktursatsningar. I infrastrukturstrategin för varför detta kapitel indelats i 4 olika områden (Ett Sjöbo med identitet och sydöstra Skåne finns ett uttalat mål för väg 11 och väg 13 samt vad SÖSK framtidstro, Ett hållbart och grönt Sjöbo, Ett livskraftigt och tryggt Sjöbo, kommunerna ska arbeta för gällande vägarna. Ett tillgängligt och nära Sjöbo). Tyvärr blir uppdelningen på detta sätt rörig Ystads kommun kan konstatera att den östra delen av markreservatet för för den verksamhet som vill leta upp hur en viss utbyggnad berörs eller Simrishamnsbanan har utgått i markanvändningskartan. Eftersom Sjöbo hur man ska agera i en viss fråga, eftersom information i den särskilda kommun har kvar markreservat för Simrishamnsbanan västerut önskar frågan finns i punktform under alla dessa underkapitel. Det måste bli Ystads kommun att kommunens framtidsbild för Simrishamnsbanan och enklare och tydligare att hitta den information som söks. avsikter med markreservatet tydliggörs i planhandlingen. Under respektive utbyggnadsområde står det bland punkterna ”För Slutligen ser Ystads kommun mycket positivt på att kommunen vill dagvattenhantering, se avsnitt ”Planeringsprinciper””. Man förväntar sig utveckla tätortens pendlingsnod, vilket kan skapa större attraktivitet för då att under planeringsprinciper hitta ett avsnitt om dagvatten, men hållbara resor och minska bilresandet mellan orterna i sydöstra Skåne. dagvattenhanteringen står omnämnd på flera olika ställen bland 19 punkterna. Text om dagvattenhanteringen och hantering av genomströmningen förbi området snarare ökar än minskar, då dikningsföretag bör samlas till en plats. kvarhållningen av vatten hotar kommunens vattenverk och vattentäkt. VA- enheten har gjort en skyfallskartering över området och de Under planeringsförutsättningar Lanskapsanalys bör det anges i respektive vattenmängder som ansamlas i området vid ett skyfall kan påverka både område när de ingår i vattenskyddsområde (3d,6,7,8,10) respektive om de vattenverkets funktion och vattenkvalitén. (s.17) är viktiga områden för nybildning av grundvatten (1b,3d,4,7, 10). Svar angående Frågor rörande klimatanpassning: Tack för ert yttrande! Svar angående Frågor rörande tydlighet i planen: Tack för era Många av åtgärderna som anges i skyfallskarteringen är på en alltför synpunkter! De generella riktlinjerna har delats in i olika temaområden detaljerad nivå för att hanteras i den fördjupade översiktsplanen. Det kan vilket förhoppningsvis gör dem mer sva mlade och lätta att hitta. handla om höjdsättning på trottoarkanter, lutning av cykelbanor med Landskapsanalysen har kompletterats med information om mera. Dock har de åtgärder som ligger på en mer översiktlig nivå, och som vattenskyddsområde och nybildning av grundvatten. anses lämpliga att genomföra, lagts till i granskningsförslaget genom att Frågor rörande klimatanpassning omnämnas i riktlinjerna till relevanta delar av mark- och v vattenanvändningskartan. Hänsyn till klimatrelaterade risker vid Under underrubriken Hållbart Sjöbo 2034 (s.7) anges att kommunen ska framtagande av nya detaljplaner säkerställs i den fördjupade vara klimatsäkrad. Det behövs en genomlysning av vad kommunen översiktsplanens generella riktlinjer. Tanken bakom behöver göra för att rusta sig. Om det ska uppfyllas behöver kommunen klimatanpassningsområdet i Grimstoftabäckens sträckning öster om lägga mer fokus på detta arbete och tillföra resurser till både Folkets park är främst att förhindra tillkommande bebyggelse då området Stadsbyggnadsförvaltningen och Tekniska förvaltningen för både utgörs av en lågpunkt. Den fördjupade översiktsplanen motsäger inte utvärdering av åtgärdsbehov och genomförandet av åtgärderna. Ett åtgärder för att öka genomströmningen i området, alternativt hållbart och grönt Sjöbo, Förtäta och exploatera med hänsyn till platsens vattenhållande åtgärder uppströms från området. förutsättningar. (s.16) Bland punkterna bör det anges att hållbart byggande och plats för byggande ska ta utgångspunkt i om platsen är väl Frågor rörande påverkan på kommunens ekonomi vald utifrån klimatförändringsperspektiv, tex översvämning. Även i Förtätning och hög bebyggelsetäthet i tätortens centrala delar innebär en punkterna om faktorer för ny detaljplan bör det läggas till ändrade ökad belastning på kommunens redan ansträngda vatten- och förutsättningar för området för anpassning till framtida klimat. Det finns avloppsledningar. Ledningarna, men även avloppsreningsverk och ett utpekat klimatanpassningsområde i Grimstoftabäckens sträckning vattenverk, kommer behöva utvecklas/utökas när belastningen ökar öster om Folkets park. Grimstofta bäcken är ett reglerat dikningsföretag ytterligare. VA-utbyggnader på vattenverk, avloppsreningsverk och (egen juridisk person) med fastställs sektion och botten, frånsteg från ledningsnät är mycket kostsamma. I den samlade bedömningen (s.90) detta kräver att företaget förrättas om. Området håller redan idag mycket anges att dagvattenhanteringen behöver byggas ut i takt med vatten i och med att det utvecklats mot sumpskog, troligen delvis på grund exploateringarna och att det behövs samordning mellan planering och av en uppdämning i bäcken nedströms. Tekniska förvaltningen vill se att tekniska kontoret. Tekniska förvaltningen anser det riktigt att 20 samordningen behöver öka; framförallt för att gemensamt hitta lantlig karaktär. Området kommer vara beläget i primär skyddszon i dagvattenlösningar som är de ekonomiskt mest hållbara för kommunen. vattenskyddsområde för kommunens huvudvattentäkt och är ett viktigt De ska ha en stor fördröjande och renande effekt, men minimalt behov av nybildningsområde för grundvatten till vattentäkten, området är mycket underhåll. Alla nya anläggningar medför en ökad kostnad för Tekniska känsligt för föroreningar. Tekniska förvaltningen anser att ytterligare 20 förvaltningen vilket medför ett ökat behov av ekonomiska resurser för drift bostäder utgör en risk för vattentäkten och anser att antalet bör begränsas och underhåll. till mellan 5-10 bostäder. Risken för grundvattnet och vattentäkten bör tas med i konsekvenstabellen (s.32). Utbyggnadsområde/Utblicksområde Svar angående Frågor rörande påverkan på kommunens ekonomi: Tack Tofta kommer vara beläget i primär skyddszon i vattenskyddsområde för för era synpunkter! Behovet av utredvn ing av Va-nätets kapacitet har kommunens vattentäkt. I och med ett kort avstånd till uttagsbrunnar och förtydligats i planen. då området är beläget i direkt strömningsriktning mot brunnarna är Samhällstjänster området mycket känsligt för föroreningar. Tekniska förvaltningen anser att 100 bostäder är för många i området med tanker på risken för Frågor rörande dagvatten vattentäkten; det bör diskuteras/utredas vidare om området ska bebyggas Generellt sett är det bra att utforma parkeringsytor så de kan infiltrera och i så fall för hur många fastigheter. Risken för vattentäkten bör tas med dagvatten. Det bör dock anges i FÖP:en att dagvattnet från parkeringar i konsekvenstabellen (s.43). Under Konsekvenser, Miljöbedömning, sätts eller andra potentiellt förorenade ytor ska avledas via kommunens naturresurser dricksvatten som en positiv konsekvens. Det beskrivs att ledningar inom vattenskyddsområde. (s.17+18). På s.18 anges ”Inom fördröjande åtgärder för dagvatten kommer öka inströmningen av vattenskyddsområde ska anslutning ske till kommunens dagvattennät där ytvatten till grundvatten, vilket är helt korrekt. Det bör dock även nämnas i det är möjligt.” Tekniska förvaltningen föreslår ett tillägg ”Inom konsekvensanalysen att det planeras in flera bostadsområden i de mest vattenskyddsområde ska anslutning ske till kommunens dagvattennät där känsliga nybildningsområdena för grundvatten, med risk för minskad det är möjligt. Potentiellt förorenade ytor som parkeringsytor ska anslutas, infiltration och förorening av grundvattnet som följd. Detta får ses som en men rena ytor får infiltreras. Inom vattenskyddsområde där dagvattennät negativ konsekvens, både i tabellen Miljöaspekt-Samrådsförslag (s.88) och inte finns utbyggt kan uppsamlingsanordning/rening av från potentiellt Miljömål-Planförslag (s.89). förorenade ytor komma att krävas.” Svar angående Frågor rörande utbyggnadsområden och konsekvenser: Svar angående Frågor rörande dagvatten: Tack för er synpunkt! Riktlinjen Tack för er synpunkt! Utbyggnadsområde Tofta Trädgård har utökats något v för utbyggnad inom vattenskyddsområde har uppdaterats i enlighet med vad gäller geografisk omfattning, vilket innebär en glesare formulering ni föreslår. bebyggelseutveckling i området. Antavl et bostäder för utbyggnadsområde Tofta har reducerats till hälften. Risken för grundvattentäkten har tagits Frågor rörande utbyggnadsområden och konsekvenser med i konsekvenstabellerna för de två områdena. Utbyggnadsområde Tofta Trädgård har i kommunikation med Tekniska förvaltningen utpekats som ett utbyggnadsområde med ett fåtal hus och 21 I MKB beskrivs förutsättningarna för hushållningen av dricksvatten som och risken för att föroreningar infiltreras till grundvattnet ökar. Det bör resurs. Avgörande för bedömningen av påverkan och effekt i MKB har varit även bedömas den indirekta effekten av en utbyggnad genom att beskrivningen av dricksvatten som resurs i FÖP under avsnittet Teknisk utbyggnaden medför en ökad belastning av avloppsledningsnät och försörjning och de generella riktlinjer som ska tillämpas i all planering. För avloppsreningsverk. områden inom vattenskyddsområde gäller dessutom specifika riktlinjer. Svar angående Frågor rörande bilagor: Tack för era synpunkter! Stor hänsyn ska där tas till att områdev na är inom vattenskyddsområde i Åtgärderna som beskrivs i bilagorna ”Skyfallskartering” och den kommande detaljplaneringen. Befintliga markföroreningar ska ”Dagvattenkvalitet i Sjöbo tätort” har diskuterats med Tekniska hanteras i samband med detaljplanering. Dagvatten från potentiellt förvaltningen och inkorporerats i planen i lämplig omfattning. förorenade ytor ska avledas via kommunala ledningar. I jämförelse med nuvarande situation med lokala föroreningar bedöms påverkan därför att I MKB beskrivs förutsättningarna för hushållningen av dricksvatten som minska under förutsättning att inriktningarna i FÖP följs. resurs. Avgörande för bedömningen av påverkan och effekt i MKB har varit beskrivningen av dricksvatten som resurs i FÖP under avsnittet Teknisk Frågor rörande bilagor v försörjning och de generella riktlinjer som ska tillämpas i all planering. För Både bilagorna ”Skyfallskartering” och ”Dagvattenkvalitet i Sjöbo tätort” områden inom vattenskyddsområde gäller dessutom specifika riktlinjer. är väl utförda och innehåller många bra förslag på åtgärder som kan Stor hänsyn ska där tas till att områdena är inom vattenskyddsområde i genomföras. Innan kommunen eventuellt går vidare med åtgärderna är den kommande detaljplaneringen. Befintliga markföroreningar ska det viktigt att stämma av med Tekniska förvaltningen då det är tydligt att hanteras i samband med detaljplanering. Dagvatten från potentiellt konsulterna inte i sina förslag inte tagit hänsyn till de tekniska förorenade ytor ska avledas via kommunala ledningar. I jämförelse med anläggningar som finns i området. Vissa åtgärdsförslag kan nedprioriteras nuvarande situation med lokala föroreningar bedöms påverkan därför att pga att befintliga lösningar finns, andra åtgärdsförslag är inte lämpliga att minska under förutsättning att inriktningarna i FÖP följs. genomföra pga påverkan på tekniska anläggningar. Tekniska förvaltningen anser inte att MKB:n (Miljökonsekvensbeskrivningen som hör till FÖP) har Renhållning tillräckligt belyst alla de delar som det i den tematiska avgränsningen Generellt gällande avfallshantering: Sjöbo kommuns gällande föreskrifter anges ska belysas: för avfallshantering beskriver vilka förutsättningar som krävs gällande tillgänglighet för fordon, utformning av miljörum etc. för att kunna I MKB:n sätts naturresurser dricksvatten som en positiv konsekvens. genomföra tömning effektivt och säkert. Dessa föreskrifter ska konsulteras MKB:n har dock inte bedömt riskerna för grundvattenkvalitén med att tidigt i processer för bästa möjliga avfallshantering. Kraven på insamling av bygga nya bostadsområden inom vattenskyddsområde, med närhet till avfall innebär att kommuninvånare ska ha möjlighet till källsortering och uttagsbrunnar, vilket borde ge en negativ konsekvens för dricksvattnet. I återvinning på fastigheten. 2027 ska samtliga hushåll ha full fastighetsnära MKB:n görs inte heller någon bedömning avseende att bostadsområden sortering enligt beslut som togs av Sveriges regering 2022. I Sjöbo är detta utvecklas i viktiga nybildningsområden för grundvatten utpekade av SGU; redan fullt utbyggt genom fyrfackssystem för en-och tvåbostadshus samt även detta borde ge en negativ konsekvens då ytan för infiltration minskar 22 gemensamma miljöutrymme för flerfamiljshus. Fraktionerna som ska Lättillgängliga insamlingsplatser: Från och med 2027 ska så kallade samlas in fastighetsnära i nuläget är restavfall, matavfall, tidningar samt 4 lättillgängliga insamlingsplatser- LIP- användas för att samla in förpackningsfraktioner papper, plast, metall och glas. Det är inte skrymmande förpackningar av papper, kartong och plast. Det är alltså att osannolikt att fler fraktioner kommer behöva sorteras ut i takt med att likställa med en återvinningsstation, fast i något mindre skala. Övrigt Sveriges övergripande mål pekar mot mer återvinning och utsortering av förpackningsmaterial ska ske fastighetsnära. Det innebär att det behöver olika fraktioner. Detta ställer höga krav på framkomlighet för avfallsfordon finnas uppställningsplats för LIPar med utrymme för parkering i nära och vägnätet i hela kommunen. Detta kan medföra konflikt mellan anslutning samt utrymme för tömningsbilar. naturvärden och avfallsfrågorna, dels gällande uppställningsplatser för ”Populära insamlingsplatser”: Hänsyn bör även tas till att fr o m 2026 ska återvinning men även för avfallsfordonens framkomlighet. det finnas insamling av förpackningsavfall på torg/parker som är över 2 Angående användningsområdena i kommunen: Storymap beskriver de 000 kvadratmeter och där det förekommer betydande mängder olika användningsområdena i kommunen. ”Materialåtervinning” är förpackningsavfall. Därmed måste utrymme för denna typ av markerat med mörkgrått. I nuvarande storymap inkluderar den området insamlingspunkter finnas. Och även infrastruktur för att dessa ska kunna som återvinningscentralen huserar på, fastighet Omma 2:50, samt Omma tömmas med lämpligt fordon. 2:48. Detta är korrekt. Omlastningsstationen som togs i bruk 2020 bör Svar angående Renhållning: Tack för era synpunkter! Planen har också markeras ut inom samma kategori. Detta gäller fastighet kompletterats med informationen om att Betongblandaren 4 och Omma Betongblandaren 4. Eventuellt bör även offentlig utemiljös mellanlagring 2:49 markeras som materialåtervinning. Planen har även kompletterats av avfall (massor och trädgårdsavfall) markeras ut, fastighet Omma 2:49. med information om LIP:ar samt insamling av förpackningsmaterial på Förutom återvinningsstationerna för förpackningar som är placerade på vissa torg/parker. En bedömning har gjorts huruvida platser för LIP ska 10 platser i kommunen är ovan 4 fastigheter de som hanterar kommunens v pekas ut i markanvändningskartan med resultatet att detta blir för avfall. ”Figur 37” på sid 63 i översiktsplanen bör justeras efter ovan detaljerat och att dessa platser kan rymmas inom andra användningar. kommentarer. För utbyggnadsområdena Kvarteret Möllan och Bruket som ni nämner i ert Utbyggnadsområden: För utbyggnadsområden i stadskärna med yttrande har riktlinjer lagts till som anger att utrymme för avfallshantering begränsat utrymme bör hänsyn tas till en rad faktorer; vad finns det för och tillgänglighet för renhållningsbilar särskilt behöver hanteras. tillgänglighet för renhållningsbilar? Om de inte kommer åt att köra överallt, kan miljörum placeras på strategiska punkter vid farbara vägar? Offentlig utemiljö Miljörum bör även designas så att de är tillräckligt dimensionerade för att Planförslaget redovisar utveckling av natur- och parkområde, vilket vi är kunna hantera de boendes avfallsmängder. Exempel på ett sådant område positiva till. För att planen ska kunna realiseras vill vi förtydliga att det inte där utrymme och tillgänglighet för renhållningsbilar kan bli en utmaning är är möjligt utan att samtidigt tillsätta mer resurser till drift och underhåll av t ex ” Möllan” med sin placering centralt, och även ”Bruket” där främst våra park- och naturområde. Vid varje kommande utvecklingsinsats flerfamiljshus planeras. behöver en avvägning av resurser samt övriga intresse, som t ex 23 trafikmiljöer och underhåll, göras. Även gällande de nya kopplingarna för fram till Tolångavägen har inte på långa vägar varit fullbelagt de senaste gång- och cykelstråk önskar vi ett förtydligande. Dessa är inte med i åren. Att Sjöbo idrottsplats förblir på samma plats som tidigare är också tidigare planeringsunderlag och därför har verksamheten inte med detta i positivt, under förutsättning att planerna i Gumparpsdalen kompletteras investeringsplaneringen. Det finns inte utrymme för fler satsningar i en med faciliteter som servicebyggnader med vatten och avlopp. redan slimmad investerings- och driftbudget. Under rubriken ’Ett Svar angående Fritid: Tack för ert yttrande! Området vid Gumparp tillgängligt och nära Sjöbo’ på sidan 19 anges under den näst sista punkten omfattas av åtgärdsprogram för kommunala ansvarsarter/rödlistade arter ’Säkerställ att bil- och gångtrafik separeras genom tydligt markerade vilket behöver beaktas när åtgärder planeras i området. Den yta för trottoarer, både för nya och befintliga bostadsgator.’ Att ha separerade servicebyggnader som framkommit i dialog med verksamhetschef för fritid gångbanor på samtliga bostadsgator kommer att kräva stora resurser och är ytan väster om kastringen vilken idag består av buskage. Ytan bedöms detta anses inte motiverat med tanke på bostadsgatornas låga fungera för att etablera servicebyggnader men behöver studeras i detalj trafikintensitet. Tidplanen för gång- och cykelvägen längs Tolångavägen när åtgärden väl planeras. För att gynvn a de kommunala har ändrats. Byggstart blir inte 2024 som anges utan projektet ligger för ansvarsarterna/rödlistade arterna ska även åtgärder göras i samband med tillfället i planen för 2028. att servicebyggnader byggs. Dessa innebär att allt harris som växer grävs Svar angående Offentlig utemiljö: Tack för era synpunkter! Planen har upp och förs bort samt spara lite bar sand och/eller sår in fibblor (helst förtydligats med ett genomförande-perspektiv gällande bland annat med frön från platsen). Efter kommunikation med verksamhetschef för VA utveckling av grönstruktur. Där skrivs att resurser behöver tillsättas för har det framkommit att det är möjligt att ansluta servicebyggnader i både utveckling och drift och underhåll framåt. Riktlinjen om separerad Gumparp till kommunalt vatten och avlopp. bil- och gångtrafik har tydliggjorts genom att skrivningen "där det finns behov och bedöms möjligt" har lagts till. Dialog har förts med tekniska förvaltningen angående nya kopplingar för gång och cykel. Efter denna Familjenämnden dialog har en prioriteringsordning gemensamt fastställts och det har 1. Familjenämnden delar den bild som framkommer under rubriken förtydligats att dessa föreslagna gång- och cykelvägar kan ligga till grund barnkonsekvensanalys i samrådshandlingen, att "Ett ännu högre barnfokus för framtida investeringsplaner. Informationen kring projektstart för gång- med uttalade, ambitiösa mål om barns mobilitet och tydligare riktlinjer för och cykelvägen längs Tolångavägen har plockats bort ur planen eftersom trafik skulle kunna förbättra förslaget ur ett barnperspektiv.". denna typ av information ofta är föränderlig. Familjenämnden ställer sig därför positiva till att Fritid barnkonsekvensanalysens förslag till fortsatt arbetet övervägs i Förvaltningen anser att exploatering av östra delen av marknadstorget är framtagandet av den slutgiltiga översiktsplanen. positivt med det attraktiva läget i nära anslutning till Orans friluftsområde. Vi bedömer att bebyggelsen inte kommer att påverka Sjöbo marknad som är av betydelse för orten. Övriga delar av marknadstorget och Östergatan 24 2. Barnkonventionen lyfts fram som ett nationellt styrdokument under nämligen Västra Törnedal, Kvarteret Möllan samt delvis Linden. I Västra hälften av framtidsbilderna, men skulle kunna vara befogat kopplat till Törnedal föreslås en utveckling av grönytan i anslutning till samtliga fyra framtidsbilder. utbyggnadsområdet vilket kan mildra förlusten av allmän platsmark. Kvarteret Möllan föreslås bland annat kunna rikta sig till barn och unga 3. Generellt har samrådshandlingen ett stort fokus på förtätning vilket kan som en utökad mötesplats (men det är ju något som permanent avgörs innebära en risk för att den allmänna platsmarken, som är vår först i detaljplaneskede). Vid utbyggnadsområde Linden riskerar viss gemensamma, glöms bort och minskar. Inte minst ur barn- och ungas allmän platsmark försvinna, vilket är en negativ konsekvens av det perspektiv är detta negativt, men även ur ett folkhälso- respektive miljö- utbyggnadsområdet. I anslutning till området föreslås dock ett utvecklat och klimatperspektiv kan det få negativa konsekvenser om den allmänna grönstråk som sträcker sig längsmed den gamla banvallen, vilket bland platsmarken minskar för mycket. annat är tänkt att gynna barn och unga genom att skapa ökade 4. Familjeförvaltningen har fört fram ett behov av en aktivitetslokal i möjligheter till aktiviteter och möten. kvarteret Möllan (som kan nyttjas både av kommunala aktörer och Även utblicksområde Marknadsplatsen ligger på allmän platsmark, detta föreningar), men i samrådshandlingarna det står istället omnämnt är dock en utblick som sträcker sig till efter FÖP:ens mål-år 2050, och ”fritidsgård” vilket bör ändras. konsekvenserna av en sådan utbyggnad behöver utredas mer i detalj i Svar: Tack för ert yttrande! Under samrådet bjöds skolor i tätorten in till framtiden. Utöver de utvecklade grönområden som nämnts här föreslår att arbeta med samrådsförslaget och lämna synpunkter på planen, genom planen även ett antal andra grönområden att utveckla fram till 2050. att ett informationspaket skickades ut till lärarna som stöd i Ordet "fritidsgård" i riktlinjerna för Kvarteret Möllan har ändrats till undervisningen. "aktivitetslokal". Planen har efter samrådet fått ett förtydligat perspektiv om barn och unga. I de generella riktlinjerna fanns sedan tidigare två riktlinjer om trafik som riktade sig specifikt till barn och unga. Utöver dessa har det tillkommit en Vård- och omsorgsnämnden riktlinje om att barnens bästa alltid ska vara en vägledande princip vid all Vård- och omsorgsnämnden har inga synpunkter på förslaget "Fördjupad planering som påverkar barn, samt en riktlinje om att beakta översiktsplan för Sjöbo tätort 2050". barnperspektivet vid utformningen av nya offentliga rum och stråk. Vidare har en strategi lagts till i framtidsbilden om att aktivt arbeta för att barn Kommunens svar: Tack för ert yttrande! och unga känner sig hemma i Sjöbo. Barnkonventionen lyfts nu även fram under samtliga framtidsbilder. Angående risk för den allmänna platsmarken är det tre av utbyggnadsområdena i centrala Sjöbo som ligger på kommunal mark, 25 Vänsterpartiet Sjöbo diskussioner och beslut har kommit i anslutning till en ÅVS som tagits fram för väg 11 under 2024/2025. Vi önskar en tydlig politisk diskussion om FÖPen så att vi kan vara så eniga som möjlighet så den står sig över val och i flera år. Vänstern ser att vi Bostadsbyggandet behöver bli tydligare vad gäller kollektivtrafik och cykel/gångvägar men Vänsterpartiet vill inte att marknadsplatsen blir ett bostadsområde utan också bli tydligare i vår vision om hur vi vill ha ett levande centrum i Sjöbo. fortsätter att vara ett “eventområde” använda året om till marknader, Vi ska inte bebygga marknadsplatsen. motorträffar, cirkus, tivoli med mera. Istället vill vi flytta idrottsplatsen söderut till södra rondellen och skapa ett helt nytt bostadsområde som FÖPen ska ange riktningen för hur Sjöbo ska utvecklas fram till 2050 och är tillsammans med Bränneriet skapar ett mer tätt centrum. Vi ser också ett av våra viktigaste framtidsdokument. I det stora hela ställer sig möjligheter att bygga mellan befintliga bostadsområde för att binda ihop Vänsterpartiet bakom styrets förslag till FÖP med några undantag: Sjöbo. Vi vill alltså ändra utbyggnadsplanerna till dagens idrottsplats och Kollektivtrafik bränneriet i första hand sedan titta på områden som knyter samman Idag är det bara de som bor runt stationen, idrottsgatan och dagens bebyggelse. I centrum vill vi våga bygga på höjden med. Sommarbyarna som har nära tillgång till kollektivtrafik. Vi vill utöka med Svar angående Bostadsbyggandet: Tack för synpunkten! Marknadsplatsen två eller tre noder till med trafik. En vid Getinggränd för Skåneexpressen är inte längre ett utbyggnadsområde i planen utan föreslås istället som ett 5an och 8an för att täcka hela Sjöbo från stationen och västerut med så kallat utblicksområde. Utblick innebär att byggnation inte är aktuellt kollektivtrafik. Vi vill då inte flytta hållplatsen i Sommarbyn utan ha två inom ramen för denna plan fram till 2050. För diskussion om bostäder på stopp från stationen och västerut. Vi vill också förlänga 8an så att den kör idrottsplatsen, se svar nedan angående flytt av idrottsplatsen. I planen vidare från stationen ner på gamla banvallen och sedan hitta ett eller två anges att ny bebyggelse ska harmonisera med omgivande bebyggelse och stopp vid marknadsplatsen och sedan på Grimstofta. Då ger vi även de landskap. Utöver det finns inga skarpa riktlinjer angående hur högt man östra delarna tillgång till kollektivtrafik och det påverkar inte restiden på får bygga. Detaljplanen på platsen är dock alltid juridiskt bindande och 8an. I texterna behöver det stå tydligt att en utbyggnad av kollektivtrafiken gäller tills den ändras eller skrivs över av en annan detaljplan. till 2050 ska genomföras samt förslag på hur en större andel av befolkningen får tillgång till bussar. Mer aktivt centrum Vi vill i planen ha en vision om ett levande centrum kring Västergatan, Svar angående Kollektivtrafik: Tack för synpunkten! Utveckling av Busstationen, Torget och Marknadsplatsen. Vi vill skapa stråk och ett kollektivtrafiken behöver ske i samråd och dialog med Skånetrafiken, vilket kompakt centrum där det ska vara enkelt att kunna gå från ställe till ställe. inte ligger inom ramen för den fördjupade översiktsplanen. I planen anges Exempelvis beachplaner på marknadsplatsen och allaktivitetsplatser. dock att kommunen ska arbeta aktivt för framkomlighet och förbindelser Serveringar på och omkring torget och inte bara bostäder. På sikt vill vi för kollektivtrafiken. Till granskningen har planen uppdaterats med att lägga mer av de butiker och inrättningar som kräver bil ligger utanför kommunen ska arbeta för två hållplatslägen längs väg 11, ett vid Sjöbo centrum, exempelvis Sjöbo väst och att skapa ett centrum för gående och väst och det befintliga hållplatsläget vid Sjöbo sommarby. Dessa 26 cyklar. En vision om att göra det nämnda området till vårt levande Bygg samman Sjöbos cykelvägar centrum där det ska planeras in för mer centrumverksamheter och inte Idag är det svårt att ta sig mellan olika stadsdelar, exempelvis Sjöbo Väst bara bostäder. och Sjöbo sommarby. Det är också svårt att ta sig från sommarbyarna gående eller via cykel på ett enkelt sätt till handelsplatsen på Sjöbo väst Svar angående Mer aktivt centrum: Tack för synpunkten! Arbetet med och sedan in i centrum. I sommarbyarna saknas trygga och säkra vägar för centrum har tagits vidare i den fördjupade översiktsplanen inför barn att ta sig till skolorna eller skolskjuts. På flera andra ställen är inte granskningsskedet. I det nya planförslaget presenteras en målbild för cykelvägarna sammanbundna. Vi vill lyfta fram det som ett prioriterat centrum i kapitlet "Framtidsbild -> Ett livskraftigt och tryggt Sjöbo". område i FÖP:en. Dessutom har ett nytt kapitel, "Viktiga stråk i centrum", lagts till i de generella riktlinjerna. Detta kapitel lyfter fram de stråk som är centrala för Svar angående Bygg samman Sjöbos cykelvägar: Tack för synpunkten! I att skapa ett levande och tillgängligt centrum. Riktlinjer har också lagts till den fördjupade översiktsplanen föreslås ett antal nya gång- och cykelvägar för utveckling av specifika platser, som Gamla torg och Marknadsplatsen, som ska länka ihop det befintliga cykelnätet. En av dessa är en gång- och för att stärka deras funktioner och betydelse. Planen inkluderar även cykelpassage under väg 11 vid det tillkommande hållplatsläget på Sjöbo förslag om att utveckla centrumfunktioner i flera av de centrala väst. I sommarbyarna har kommunen tyvärr inte rådighet över vägarna, utbyggnadsområden som pekas ut. däremot föreslås att banvallen utvecklas till en gång- och cykelväg och i samband med det behöver övergången över Ilstorpsvägen ses över. Flytta idrottsplatsen Vi vill på sikt flytta idrottsplatsen till ett läge vid södra rondellen för att skapa en modern mötesplats för unga och föreningsaktiva. Det blir Föreningar, organisationer och företag möjlighet att låta våra föreningar växa och utvecklas och skapa en trygg plats att ta sig till och från med cykelvägar med mera. E.ON Svar angående Flytta idrottsplatsen: Tack för synpunkten! I den E.ON Energidistribution AB (E.ON) har tagit del av inkomna handlingar i fördjupade översiktsplanen har olika lokaliseringsalternativ av ovan rubricerat ärende och har inga synpunkter. idrottsplatsen utretts. En skiss har tagits fram i samråd med Tekniska Fortsatt planarbete förvaltningen som visar att en utveckling i befintligt läge är möjlig. Det är E.ON önskar vara delaktiga i en fortsatt planering av utbyggnaden i också det mest resurseffektiva alternativet, vad gäller både ekonomi och enlighet med den fördjupade översiktsplanen. Bolaget är angeläget om ett hushållning med mark. Det södra läget vid rondellen bedöms mycket svårt gott samarbete med kommunen vid dessa och andra infrastrukturella att exploatera, dels med hänsyn till kommunens ansvarsarter i området, projekt. Det är önskvärt att kommunen tidigt i planprocesserna och i nära och dels med hänsyn till geotekniska förutsättningar. Det läget är också samråd med elnätsägare arbetar för att hitta bästa möjliga framdragning mindre tillgängligt för gång- och cykeltrafikanter. Planen föreslår därför en av nytt elnät med minsta möjliga intrång. Vid nya anslutningar till elnätet utveckling av idrottsplatsen i befintligt läge. 27 är det önskvärt att E.ON kontaktas i god tid. Detta i synnerhet när det jordbruksmark kan tas i anspråk. Utredningen som gjorts är i grunden bra gäller vindkraft-, solcellsanslutningar eller andra effektkrävande men fokus ligger mer på att motivera att föreslagna planområden räcker verksamheter då det ställer stora krav på var i elnätet man kan ansluta för att uppfylla kommunens bostadsförsörjningsplan än att motivera varför den levererade effekten. Planärenden som berör E.ON tar vi tacksamt brukningsvärd jordbruksmark kan tas i anspråk. emot via pbl@eon.se. Tofta trädgård, Stenänga och Tofta utblick Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Om Tofta trädgård, Stenänga och Tofta utblick skulle exploateras i enlighet med planförslaget så kommer jordbruksmark att tas i anspråk. Kommunen anger som konsekvens att en exploatering av området skulle ha negativ Grimstofta frukt och grönt AB påverkan gällande resurshushållning. LRF håller med om det och förespråkar att området inte exploateras. Vidare står det att Vi önskar att fastigheter Grimstofta 3:21 enligt bifogad karta, läggs till i ”Skyddsavstånd till befintlig verksamhet behöver beaktas och studeras den fördjupade översiktsplanen och därefter tas med i detaljplanen. mer i detalj i fortsatt planering.” Här vill LRF betona att all planläggning Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Fastigheten har lagts till i behöver ta pågående omkringliggande verksamheter i beaktning. En utbyggnadsområden inför granskningen. eventuell kommande detaljplan får inte medföra inskränkningar i pågående verksamheter utanför planområdet. Därför ska detaljplanen innehålla de skyddsåtgärder som kan komma att krävas, till exempel LRF grönområde som skyddszon mot åkrar och djurhållning. LRF vill också skicka med kommunen vikten av att i det fortsatta arbetet föra en nära LRF är en intresse- och medlemsorganisation med drygt 140 000 dialog med de grannar och markägare som kan tänkas ha inspel. medlemmar som företräder de gröna näringarna. LRF har 17 regioner. LRF Skåne är en av dessa och har ca 15 000 medlemmar. Regionens Djurhållning medlemsorganisation är uppbyggd av lokalavdelningar, kommungrupper LRF vill att det tydligt ska framgå att pågående verksamhet, jordbruk och och en regionstyrelse. LRFs synpunkter beskrivs ur ett perspektiv där djurhållning, inte ska påverkas negativt av nybyggnation av bostäder i vikten av hållbarhet, möjlighet till utveckling av de gröna näringarna och närområdet. Plan- och bygglagen reglerar hur planering ska ske i framtida livsmedelsproduktion, inte minst ur ett beredskapsperspektiv, är förebyggande syfte för att inte påverka pågående verksamheter. Planering grunden. LRF värnar om landsbygdsutveckling och äganderätt. får inte leda till att Miljöbalkens regler träder in och leder till inskränkningar eller förelägganden på verksamheten. Det är även viktigt Jordbruksmark och exploatering att jord- och skogsbruket ska kunna utvecklas i framtiden. En utökning av LRF ser positivt på att förtäta befintliga områden för att på så sätt hushålla befintlig verksamhet är i många fall en nödvändighet för att lantbruken ska med marken i stort. Det främjar såväl livsmedelsproduktionen som den kunna överleva. Exploatering kring lantbruk får inte förhindra detta. lokala beredskapsförmågan. Saknas resonemang kring varför 28 Kartmaterialet I planförslagets mark- och vattenanvändningskarta finns nu också en I storymap är områden i kartan klickbara och det framgår att om det är riktlinje för nya byggnader eller andra anläggningar på jordbruksmark som ändrad markanvändning. För att underlätta för den som läser förslaget så ligger utanför de utbyggnadsområden som föreslås i planen. är det önskvärt att det framgår vad pågående markanvändning är samt Vad gäller hänsyn till befintliga verksamheter har planförslaget förtydligats hur ändrad markanvändning motiveras. med den generella riktlinjen "Vid exploatering i närheten av befintliga Dialog och samråd verksamheter ska skyddsåtgärder för att säkerställa verksamheternas fortsatta aktivitet ingå i detaljplanen". Förutom att kommunen skickar ut I framtida processer förväntar sig LRF att det förs en god dialog med den här fördjupade översiktsplanen på samråd och granskning, kommer markägare och att deras synpunkter lyssnas in. Markägarna har stor närmare dialog att föras med grannar och sakägare i kommande kunskap om sina fastigheter. De är företagare som har sin mark som detaljplaneprocess. Apropå riktlinjen om skyddsavstånd till befintlig arbetsplats där såväl tid som pengar investeras. De areella näringarna är verksamhet så har det gjorts en översiktlig bedömning inom en viktig del i Sveriges livsmedelsförsörjning och klimatomställning. En utbyggnadsområdet för Tofta trädgård, genom att området pekas ut som nära dialog med markägarna skapar såväl större acceptans som en lämpligt för utveckling av bostadsbebyggelse. I efterföljande detaljplan möjlighet för dessa företagare att kunna fortsätta bedriva sina behöver frågan dock studeras mer i detalj. Jämfört med samrådsförslaget verksamheter. Äganderätten är grundlagsskyddad och ska i alla förslag och ingår i granskningsförslaget även fastigheterna Grimstofta 3:21 och beslut värnas och beaktas. Grimstofta 3:9 inom utbyggnadsområdet Tofta trädgård efter önskemål Kommunens svar: Tack för ert yttrande! från fastighetsägarna. För byggnation av bostäder inom Grimstofta 3:21 behöver verksamheten upphöra, vilket lagts till i en riktlinje om I arbetet med att ta fram den fördjupade översiktsplanen har många skyddsavstånd till befintlig verksamhet. möjliga utbyggnadsområden utretts med hjälp av en checklista och kvalitativa bedömningar, vilket har resulterat i att ett antal av de utredda När det gäller påverkan på närliggande areella verksamheter så finns det områdena har valts bort till förmån för de som presenteras i planen. Detta alltid en viss påverkan när tätorter växer geografiskt. Kommunen bedömer förklaras nu tydligare i både jordbruksutredningen och planhandlingen. bostadsutvecklingen som ett samhällsviktigt intresse som är motiverat i Det finns också ett utvecklat resonemang kring kommunens syn på enlighet med MB 3 kapitel 4 §. Kommunens bedömning av behovet av en planreserv för bostäder i tätorten fram till 2050, främst ianspråktagande av jordbruksmark i relation mot angivet bostadsbehov kopplat till en önskan att kunna tillhandahålla varierade bostadstyper. I finns i en separat lokaliseringsutredning, samt i den fördjupade Stenänga, Tofta och Tofta trädgård finns det möjligheter till andra typer av översiktsplanen i kapitlet Konsekvenser. Samtidigt värnar kommunen det bostäder än de som föreslås i centrala Sjöbo. lokala jordbruket vilket varit en utgångspunkt i arbetet med den fördjupade översiktsplanen då eventuell risk för påverkan hanterats och minimerats vilket också tas vidare i de efterföljande detaljplaneprocesserna. Vad gäller påverkan på jordbruksmarken öster om 29 Tofta trädgård så planeras i planförslaget för relativt få bostäder vilket 3. Området kring vårdcentralen omnämns inte, det tolkar vi som att det innebär en relativt låg risk för eventuella klagomål. inte längre är aktuellt med en utbyggnad av Björkbacken eller fler bostäder. Mark- och vattenanvändningskartan ska visa vilken utveckling inom planområdet som ska möjliggöras under planperioden. Vidare använder 4. En ny detaljplan på Sjöbo Väst är under framtagande som medger 300 kommunen Boverkets ÖP-modell vilken begränsar möjligheten att lägga till st bostäder, men planen finns inte med i FÖPen. Denna detaljplan torde egna kolumner i attributtabellen. Däremot framgår det nu tydligare i räcka flera år, men varefter pekar inte FÖPen ut Sjöbo Väst som ett beskrivningarna av utbyggnadsområdena vilken den befintliga utbyggnadsområde. Kan detta innebära problem vid framtida önskemål att markanvändningen är. Utbredningarna av nya bostadsområden är också planlägga mer mark, då FÖPen pekar ut andra områden tex i östra Sjöbo mycket generaliserade. De visar önskvärd omfattning av framtida istället? detaljplaneläggning och hela det i kartan visade utbyggnadsområdet 5. Den ovan nämnda detaljplanen innebär ett stort antal bostäder som kommer sannolikt inte exploateras, utan även innefatta annan mark inte byggs i ett kollektivtrafiknära läge. Det vore önskvärt att tydligare såsom grönområden, skyddsavstånd till befintliga verksamheter med peka ut en tänkbar hållplats eller station i närheten av Sjöbo Väst för den mera. ev. spårbundna trafik som kan komma som möjlig i framtiden. Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Företagsparken väster om väg 13 LENY är detaljplanelagd sedan tidigare varpå bestämmelserna i detaljplanen gäller. Om detaljplanen av någon anledning skulle behöva göras om, vilket Synpunkter på förslag till Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort. inte föreslås i den fördjupade översiktsplanen, så gäller de generella riktlinjerna i översiktsplanen. 1. Planen omfattar det planerade industriområdet väster om Rv13. Det finns inte omnämnt i planen. Finns det inte anledning att ha Planläggning av en ny skoltomt pågår på Sjöbo väst. Detaljplanen verksamhetsområdet med i planen för att ange riktlinjer om tex en specificerar inte vilka årskurser som ska gå där, utan utgör en möjlighet för förfrågan om en större företagsetablering skulle dyka upp? att bygga en skola i framtiden. Då det är pågående detaljplanering omnämns det inte med särskilda riktlinjer i översiktsplanen, dock finns 2. Flera utbyggnadsområden för bostäder presenteras, dessa motsvarar tomten utpekad i mark- och vattenanvändningskartan. upp till 1.000 st nya bostäder. Denna utbyggnad torde kräva en lokalisering ny högstadieskola, då nuvarande enda högstadieskola, Färsingaskolan, Området kring vårdcentralen har kompletterats med en vägledande redan idag inte har kapacitet att ta emot mer än ca 70% av eleverna i riktlinje för framtida förfrågningar om bebyggelseutveckling på platsen. Sjöbo Kommun. En anvisning om var en skola kan byggas borde framgå. Under denna fördjupade översiktsplans tidshorisont föreslås ingen mer planläggning på Sjöbo väst utöver det som redan pågår. Istället föreslås andra områden i tätorten. 30 Till granskningen har planen uppdaterats med att kommunen ska arbeta Sjöbo hundparksförening för två hållplatslägen längs väg 11, ett vid Sjöbo väst och det befintliga Sjöbo hundpark förening är en unik hundpark mycket på grund av sin yta hållplatsläget vid Sjöbo sommarby. Dessa diskussioner och beslut har men även att det finns olika växtlighet såsom lite kullar och träd där kommit i anslutning till en ÅVS som tagits fram för väg 11 under hundarna kan springa fritt utan att vara tätt inpå varandra. Till hundparken 2024/2025. kommer inte bara hundar och dess ägare som är bosatta i Sjöbo kommun utan även många som bor utanför kommunen, tex har vi i sommar haft gäster som semestrar i kommunen från både olika länder men även från Postnord stora delar av vårt avlånga land, hundparken har blivit känd för sin storlek och att det är trivsamt att vara där med hundarna. 2022 fanns 5432 PostNord har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande registrerade hundar i Sjöbo kommun. 2016 låg Sjöbo kommun på sjunde posttjänsten vilket bland annat innebär att det är Postnord som ska plats som Sveriges hundtätaste kommun. Hundparken har blivit en godkänna placeringen och standarden på postmottagningsfunktionen. I naturlig samlingsplats för oss hundägare där inte bara hundarna trivs utan denna roll representerar Postnord samtliga postoperatörer som är en plats där nya vänskapsrelationer skapas man finns i ett socialt verksamma i det aktuella området. sammanhang där alla får plats, pensionärer, ensamstående, daglediga, Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till sjukskrivna, nyinflyttade osv. Vi motsätter oss inte nybyggnation öster om arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att det ska kunna parken men vi anser att hundparken skall finnas kvar i befintlig storlek och genomföras i praktiken behöver utdelningen standardiseras. miljö. Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Sjöbo kommun är positiv till vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en hundparken och dess goda effekt för folkhälsa. Kommunen upplåter mark fastighetsbox på entréplan. gratis åt hundparksföreningen och vid tecknandet av arrendeavtalet var parterna överens om att markupplåtelsen är tidsbegränsad och tillfällig Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för fram till dess att kommunen behöver marken till något annat. Då dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med kommunen anser att verksamheten är viktig för Sjöbo kommer kommunen nybyggnation eller annan förändring gällande befintlig alt ny infrastruktur. i möjligaste mån bidra till att hitta en ny likvärdig plats när det blir aktuellt. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. Skanova Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i 31 planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som om återvändsgränd tas med och utvärderas i kommande berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare utredningsarbete, dock inte inom ramen för den fördjupade planprocess. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format översiktsplanen. för att infogas på planeringsunderlaget. Kontakta ledningskollen.se För ledningssamordning kontakta Nätförvaltningen telia- natforvaltning@teliacompany.com. Privatperson 2 Kommunens svar: Tack för ert yttrande! Privatpersoner Skriftliga yttranden Privatperson 1 Hej, Tack för en utförlig beskrivning av planerna. Jag skulle vilja addera ett förslag om att göra början av Linnégatan i Sjöbo till en återvändsgränd. Detta skulle skapa en säkrare miljö för de många barnfamiljer och skolbarn som rör sig på gatan dagligen. Då gatan nu står öppen för infart från Figur 1. Planera för framtida byggnation av ny blåljusstation. Skapa utrymme för bostäder, trygghetsboende, vård i anslutning till vårdcentral och kollektivtrafiknära. Fågelgatan händer det ofta att hastigheten på Linnégatan blir för hög, speciellt eftersom vägen är så bred. Bristen på träd som avgränsar eller trottoarer gör också att det inte finns en tydlig plats för gång- och cykeltrafikanter att röra sig på. Jag ville uppmärksamma detta, och hoppas att det finns möjlighet att kika på det framöver. Tack för er tid! Kommunens svar: Tack för ditt yttrande! I den fördjupade översiktsplanen pekas Linnégatan ut som en plats där det bör tillkomma någon form av gång- och cykelväg. Det ligger även med i kommunens styrdokument "Trafik för en attraktiv stad - Sjöbo tätort". I detta dokument prioriteras åtgärder i trafikmiljön. Sträckan är med i den långsiktiga planeringen men det finns inga pengar avsatta för att genomföra den i dagsläget. Ditt förslag Figur 2. Skapa utrymme för bostäder. Angöring till fotbollsplaner, Gumparp via gamla banvallen. 32 Figur 3. Skapa utrymme för bostäder. Figur 5. Skapa ny idrottsanläggning. Det måste finnas lösningar i samråd med Länsstyrelsen, det behöver utredas. Planera för framtida bostäder på gamla idrottsplatsen. Figur 4. Planera för framtida bostäder. Kollektivtrafiknära. Hantera buller och farligt gods Figur 6. Någon plan borde finnas för denna ytan. Ta med tillsammans med "Linden". med vall mot ringvägen lika som de gjort i Staffanstorp. 33 Kommunens svar: Tack för ditt yttrande! I arbetet med den fördjupade Förslag på alternativ användning: Skapa en stadspark som fortsättning på översiktsplanen har många potentiella utbyggnadsområden inom Malenas park med träd, blommande träd, ängsytor, promenadstråk och planområdet utvärderats och värderats. De områden som nu ligger i sittplatser (6). planförslaget är de som har bedömts mest lämpliga för byggnation utifrån Kommunens svar angående Bevara marknadsplatsen: Tack för era ett antal olika planeringsförutsättningar, samt utifrån det bostadsbehov synpunkter! Marknadsplatsen är inte ett längre ett utbyggnadsområde i som finns fram till 2050. Riktlinjer för området vid Björkbacken har lagts planen utan föreslås istället som ett så kallat utblicksområde. Utblick till i granskningsförslaget. innebär att byggnation inte är aktuellt inom ramen för denna plan fram till I den fördjupade översiktsplanen har olika lokaliseringsalternativ av 2050. Den fördjupade översiktsplanen föreslår istället att hela idrottsplatsen utretts. En skiss har tagits fram i samråd med Tekniska marknadsplatsen utvecklas som ett grönområde för till exempel förvaltningen som visar att en utveckling i befintligt läge är möjlig. Det är aktiviteter, sociala möten och rekreation. Exakt hur en sådan utveckling också det mest resurseffektiva alternativet, vad gäller både ekonomi och ska se ut ligger inte inom ramen för den här planen att bestämma, utan hushållning med mark. Det södra läget vid rondellen bedöms mycket svårt behöver utredas av berörda parter när ett genomförande väl blir aktuellt. att exploatera, dels med hänsyn till kommunens ansvarsarter i området, Era inspel är dock mycket värdefulla för kommunen att dokumentera och och dels med hänsyn till geotekniska förutsättningar. Det läget är också ta med sig framåt till det arbetet. mindre tillgängligt för gång- och cykeltrafikanter. Planen föreslår därför en Grönområden och rekreation utveckling av idrottsplatsen i befintligt läge. Mer grönområden och rekreationsytor: Bevara och utveckla gröna ytor, såsom promenadstråk och områden för rörelse, exempelvis frisbeegolf vid ankdammen eller marknadsplatsen (5). Yttranden från Tyck till-funktion Föreslagna aktiviteter: Skapa beachhandbollsplaner bakom Färsingahallen Nedan följer en sammanfattning av de yttranden som kom in från för skolor och föreningar samt spontanidrott (6). privatpersoner i kommunens digitala Tyck till-funktion som fanns i anslutning till planförslaget under samrådet sommaren 2024. Siffran inom Önskemål om grillplatser och aktivitetsytor: Flera grillplatser föreslås, parantes anger hur många kommentarer som kommit in med den exempelvis vid lekplatsen vid Fabriksgatan (2). synpunkten i tyck till-funktionen. Kommunens svar angående Grönområden och rekreation: Tack för era Bevara marknadsplatsen synpunkter! Den fördjupade översiktsplanen föreslår ett antal grönytor Bevara marknadsplatsen som kulturhistorisk plats: Förslaget att bygga på som kan utvecklas för både rekreation, sociala möten och aktiviteter. Exakt marknadsplatsen är inte bra och saknar förståelse för dess historiska och hur en sådan utveckling ska se ut ligger inte inom ramen för den här kulturella värde. Viktigt att marknadsplatsen används och utvecklas för planen att bestämma, utan behöver utredas av berörda parter när ett rekreation och olika aktiviteter (37). genomförande väl blir aktuellt. Era inspel är dock mycket värdefulla för 34 kommunen att dokumentera och ta med sig framåt till det arbetet. Kollektivtrafik och cykelvägar: Förbättra förbindelser mellan byar och Arbetet med att utveckla ytan bakom Färsingahallen ligger utanför den här skapa fler cykelvägar (3). fördjupade översiktsplanen, men era inspel tas tillvara och är viktiga Trafikförbättringar: Förbättrade avfarter på väg 11, till exempel vid medskick i den framtida planeringen. Sjöborondellen, för bättre trafikflöde (2). Föreningar och sociala mötesplatser Kommunens svar angående Trafik och mobilitet: Tack för era synpunkter! Värna föreningsliv: Viktigt att skydda områden som Stenänga där I den fördjupade översiktsplanen avsätts en yta för ett eller flera hundrastgården finns, då detta är betydelsefullt för sociala och fysiska mobilitetshus i anslutning till busstationen. Det innebär inte att välmående (2). kommunen har beslutat att en sådan anläggning ska byggas. Det den Utveckling av mötesplatser: Skapa fler mötesplatser på Gamla torg, med fördjupade översiktsplanen gör är att möjliggöra en sådan utveckling i fokus på sittplatser istället för parkeringsplatser (2). framtiden, förutsatt att det är ekonomiskt genomförbart och att rätt förutsättningar och vilja finns. Då den fördjupade översiktsplanen tittar på Kommunens svar angående Föreningar och sociala mötesplatser: Tack de stora penseldragen för utvecklingen i centrum, hanteras inte frågor för era synpunkter! Sjöbo kommun är positiv till hundparken och dess såsom exakt placering av framtida parkeringsplatser med mera. Däremot goda effekt för folkhälsa. Kommunen upplåter mark gratis åt startas nu ett annat projekt i kommunen parallellt med arbetet med den hundparksföreningen och vid tecknandet av arrendeavtalet var parterna fördjupade översiktsplanen, där delar av centrum kommer att studeras överens om att markupplåtelsen är tidsbegränsad och tillfällig fram till mer i detalj, bland annat med hjälp av medborgardialog. dess att kommunen behöver marken till något annat. Då kommunen anser att verksamheten är viktig för Sjöbo kommer kommunen i möjligaste mån I planens mark- och vattenanvändningskarta föreslås utveckling av ett bidra till att hitta en ny likvärdig plats när det blir aktuellt. antal gång- och cykelvägar, både för att sammanlänka och förbättra befintligt gång- och cykelnät, men även för att förstärka kopplingarna I planförslaget har riktlinjer lagts till för utveckling av specifika platser, som mellan Sjöbo tätort och andra delar av kommunen. I Översiktsplan för till exempel Gamla torg, för att stärka deras funktioner och betydelse. Sjöbo kommun 2040 (antagen av kommunfullmäktige 2022) föreslås också Exakt hur en sådan utveckling ska se ut ligger inte inom ramen för den här utvecklade cykelvägar, främst mellan Sjöbo tätort och kommunens olika planen att bestämma, utan behöver utredas av berörda parter när ett serviceorter. genomförande väl blir aktuellt. Era inspel är dock mycket värdefulla för kommunen att dokumentera och ta med sig framåt till det arbetet. Förslag på lämpliga åtgärder på väg 11 hanteras inte i den fördjupade översiktsplanen, eftersom dessa ligger på en alltför detaljerad nivå. Trafik och mobilitet Däremot pågår ett sådant utredningsarbete parallellt, i ett samarbete Parkering och tillgänglighet: Önskemål om bättre parkeringsmöjligheter mellan kommunen, Trafikverket och Skånetrafiken. I den fördjupade vid busstationen och nära butiker. Parkeringshus anses inte ekonomiskt översiktsplanen är väg 11 dock utpekad som en väg att utveckla i enlighet hållbart i mindre orter (3). med Sydöstra Skånes Samarbetskommittés (SÖSK) infrastrukturstrategi. 35 Detaljplanering och kommunikation Ökad trygghet och livskvalitet: Positivt med förslag om nya lekplatser, Utökad information till boende: Boende på områden inom föreslagna tryggare trafikmiljöer och förbättrade mötesplatser (2). utbyggnadsområden i planförslaget önskar mer information om vad Kommunens svar angående Övriga synpunkter: Tack för era synpunkter! I förändringarna innebär för dem (1). planförslaget föreslås utvecklad grönstruktur längsmed Kärlekstigen. Exakt Strötomter som alternativ: Utnyttja lediga strötomter inom kommunen hur en sådan utveckling ska se ut ligger inte inom ramen för den här som ett första steg istället för att exploatera marknadsplatsen (1). planen att bestämma, utan behöver utredas av berörda parter när ett genomförande väl blir aktuellt. Södra Åsum omfattas inte längre av Kommunens svar angående Detaljplanering och kommunikation: Tack för riksintresse efter beslut från Riksantikvarieämbetet, men området är era synpunkter! Planförslaget har justerats så att befintlig fortfarande kulturhistoriskt värdefullt. I den fördjupade översiktsplanen bostadsbebyggelse inte ligger inom föreslaget utbyggnadsområde Tofta. finns generella riktlinjer som anger att ny-, om- och tillbyggnad ska Inom föreslaget utbyggnadsområde Tofta trädgård finns en befintlig harmonisera med det omkringliggande kulturlandskapet och bostadsfastighet som har en stor tomt som skulle kunna vara lämplig för kulturhistoriskt värdefulla bebyggelseområden. ytterligare bebyggelse och därför ligger den kvar inom utbyggnadsområdet. Detta innebär en möjlighet för fastigheten, Kommunen instämmer i att det är viktigt med gröna ytor som naturligt byggnation är inte ett krav. Informationsbrev skickas till denna hanterar skyfall och stora regn. I planförslagets mark- och fastighetsägare. Fastigheter som ingår inom planområde för pågående vattenanvändningskarta finns klimatanpassningsområden med tillhörande detaljplan, exempelvis Sjöbo Väst, får information inom ramen för riktlinjer utmarkerade som är tänkta fungera precis så. Riktlinjer om planarbetet. naturlig dagvattenhantering finns även för ett par andra områden i mark- och vattenanvändningskartan, till exempel för det utvecklade gröna I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har många potentiella stråket längsmed gamla banvallen. utbyggnadsområden inom planområdet utvärderats och värderats. De områden som nu ligger i planförslaget är de som har bedömts mest lämpliga för byggnation utifrån ett antal olika planeringsförutsättningar, samt utifrån det bostadsbehov som finns fram till 2050. Övriga synpunkter Viktiga kulturhistoriska platser: Bevara Kärleksstigen, gamla bron i Åsum, möllan och kvarnrännan. Dessa platser borde vara riksintresse (2). Klimatanpassning: Vid förändrat klimat är det viktigt med gröna ytor och ytor som hanterar skyfall och regn naturligt (3). 36 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen DATUM 5 maj 2026 ÄRENDENUMMER 2026/158 HANDLÄGGARE TILL Ninda Wegbratt Menkus Kommunstyrelsen ninda.wegbrattmenkus@sjobo.se Strategi för arbetsmarknadsinsatser i Sjöbo kommun kopplade till aktivitetskravet. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. anta strategi för arbetsmarknadsinsatser i Sjöbo kommun kopplade till aktivitetskravet att gälla för kommunens förvaltningar samt uppdra åt bolagsstyrelserna för Sjöbohem AB och Sjöbo Elnät Service AB att anta strategin inom respektive verksamhet. 2. familjenämndens kostnader hänförliga till aktivitetskravet för år 2026 finansieras genom medel från den kommungemensamma finansieringen utifrån faktiskt upparbetade kostnader, dock högst 2,0 mnkr. 3. finansieringen av familjenämndens kostnader hänförliga till aktivitetskravet för åren 2027 och 2028 hanteras inom ramen för respektive års budget. 4. familjenämnden ska återrapportera implementeringen av aktivitetskravet till kommunstyrelsen i november 2026 samt i maj 2027 och maj 2028. Sammanfattning Lagändringen om aktivitetskrav inom ekonomiskt bistånd träder i kraft den 1 juli 2026. TJÄNSTESKRIVELSE 5 maj 2026 Sida 2 av 5 Kommunledningsförvaltningen För Sjöbo kommun innebär detta ett utökat ansvar att planera och erbjuda arbetslivsinriktade aktiviteter som, utifrån individens förmåga, motsvarar heltid (40 timmar per vecka, alternativt 30 timmar per vecka för föräldrar med barn under 8 år). Syftet är att minska långvarigt biståndsberoende genom att tydligare koppla rätten till ekonomiskt bistånd till deltagande i arbetslivsinriktade och kompetenshöjande insatser. Målgruppen i kommunen beräknas i april 2026 omfatta cirka 64 arbetslösa samt omkring 40 sjukskrivna individer utan sjukpenninggrundande inkomst (SGI) per månad. För den sistnämnda gruppen krävs fördjupad samverkan med hälso- och sjukvården samt medicinska underlag för att kunna fastställa aktivitetsförmåga. Införandet av aktivitetskravet är ett kommunövergripande åtagande som kräver samordning och ansvarstagande från samtliga förvaltningar samt kommunala helägda bolag. Detta förutsätter att hela kommunkoncernen bidrar till att tillhandahålla lämpliga aktiviteter och praktikplatser. Som en del av beredningsarbetet har familjeförvaltningen gjort en uppskattning av behov och kapacitet avseende aktivitetsplatser. Med ett riktvärde om cirka en aktivitetsplats per 15–20 tillsvidareanställda bedöms kommunen ha förutsättningar att bereda plats för motsvarande cirka 75 procent av målgruppen. Resterande del av målgruppen bedöms kunna delta i arbetslivsinriktade aktiviteter hos andra aktörer, såsom inom det lokala näringslivet, genom insatser hos Arbetsförmedlingen eller genom arbetsmarknads- och etableringsinriktade studier. Bedömningen tar höjd för att behovet av kommunala aktivitetsplatser varierar över tid beroende på individernas situation och pågående insatser hos andra aktörer. Barnperspektivet ska beaktas genom individuella barnkonsekvensanalyser, och kommunen ansvarar för att tillhandahålla nödvändig barnomsorg för att föräldrar ska kunna delta i anvisade aktiviteter. Från och med juli 2027 kan Inspektionen för vård och omsorg (IVO) besluta om sanktionsavgifter på upp till 10 miljoner kronor vid systematiska brister i kommunens tillämpning av aktivitetskravet. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Införandet av aktivitetskravet innebär ett utökat och varaktigt åtagande för kommunen, både organisatoriskt och ekonomiskt. Som en del av regeringens bidragsreform erhåller kommunen generella statsbidrag i syfte att stödja kommunernas implementering av aktivitetskravet. Samtidigt medför reformen ökade resursbehov, dels för myndighetsutövning – särskilt avseende utredning, bedömning och uppföljning inom enheterna för försörjningsstöd och arbetsmarknad – dels för att säkerställa tillgång till KANSLI 2026/158 TJÄNSTESKRIVELSE 5 maj 2026 Sida 3 av 5 Kommunledningsförvaltningen barnomsorg i den omfattning som krävs för att möjliggöra deltagande i aktiviteter. Statsbidraget kan bidra till att stärka genomförandet, exempelvis genom ersättning för handledning inom verksamheterna eller genom insatser såsom subventionerade anställningar. En kommunövergripande strategi är central för att statsbidragen ska kunna användas ändamålsenligt och med långsiktig effekt samt för att bygga hållbara strukturer som möjliggör att kommunen kan hantera uppdraget även efter att det statliga stödet upphör. Strategin skapar gemensamma ramar för ansvarstagande, planering och uppföljning och minskar risken för parallella strukturer, kortsiktiga lösningar och ökade kostnader över tid. Mot bakgrund av att statsbidraget är tidsbegränsat behöver en samlad bedömning göras av hur uppdraget ska organiseras och finansieras långsiktigt. Utan en tydlig strategisk styrning finns en påtaglig risk för bristande likvärdighet, ineffektivt resursutnyttjande och svårigheter att leva upp till lagstiftningens krav, vilket på sikt kan medföra ekonomiska konsekvenser för kommunen, inklusive sanktionsavgifter vid tillsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Införandet av aktivitetskravet inom ekonomiskt bistånd berör indirekt barn i hushåll där vårdnadshavare uppbär försörjningsstöd. Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska barnets bästa beaktas i alla beslut som rör barn, även när besluten formellt avser vuxna. Syftet med aktivitetskravet är att stärka den enskildes möjligheter till egen försörjning och därigenom minska långvarigt biståndsberoende. På längre sikt bedöms detta kunna bidra till förbättrade levnadsvillkor för barn genom minskad ekonomisk utsatthet och ökad delaktighet i samhällslivet. Detta ligger i linje med barnkonventionens artikel 6 om barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling samt artikel 27 om barnets rätt till en skälig levnadsstandard. För att säkerställa att barnets bästa beaktas ska individuella barnkonsekvensanalyser göras i ärenden där barn påverkas av beslut inom ramen för aktivitetskravet. Vid avslag eller andra ingripande beslut ska behovet av kompensatoriska åtgärder särskilt övervägas. Individbaserade aktivitetsbedömningar ska göras i varje ärende, med hänsyn till både barnets behov och familjens samlade situation. KANSLI 2026/158 TJÄNSTESKRIVELSE 5 maj 2026 Sida 4 av 5 Kommunledningsförvaltningen Sammantaget bedöms aktivitetskravet, vid en individuell, flexibel och rättssäker tillämpning, kunna bidra till positiva långsiktiga konsekvenser för barn. JÄMSTÄLLDHET Aktivitetskravet berör i något högre utsträckning män än kvinnor, då en större andel män inom målgruppen är arbetslösa. Samtidigt visar statistik från Sjöbo kommun att fler kvinnor än män har aktivitetsbegränsningar på grund av sjukdom, vilket innebär att kvinnor i något större utsträckning kan komma att undantas från aktivitetskravet eller erbjudas anpassade insatser. Skillnaderna är relativt små men har varit synliga över tid. En jämställd tillämpning av aktivitetskravet förutsätter fortsatta individuella bedömningar utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Åldersfördelningen inom målgruppen i arbetsför ålder är relativt jämn, vilket innebär att aktivitetskravet inte bedöms påverka någon särskild åldersgrupp mer än andra. Ungdomar i åldern 18–20 år som studerar i gymnasieskola eller motsvarande utbildning undantas från aktivitetskravet, eftersom studierna bedöms uppfylla kravet på aktivitet. Detta bidrar till att unga ges förutsättningar att fullfölja sin utbildning och därigenom stärka möjligheterna till framtida egen försörjning. FOLKHÄLSA Långvarig arbetslöshet och biståndsberoende har väl belagda negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa. Aktivitetskravet har som övergripande mål att bryta passivitet och stärka individens möjligheter till arbete, studier och delaktighet i samhället. För att dessa folkhälsoeffekter ska kunna uppnås krävs att reformen implementeras med kvalitet, struktur och långsiktighet. Strategin bidrar till detta genom att skapa gemensamma ramar för hur aktiviteter planeras, följs upp och utvecklas över tid. En samordnad och strategiskt styrd tillämpning av aktivitetskravet bedöms därmed kunna bidra till förbättrad folkhälsa genom ökad struktur i vardagen, stärkt social delaktighet och ökat välbefinnande hos individer som annars riskerar långvarigt utanförskap. KANSLI 2026/158 TJÄNSTESKRIVELSE 5 maj 2026 Sida 5 av 5 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen den 5 maj 2026 Rapport aktivitetskravet – beskrivning av kommunens uppdrag och förutsättningar Strategi för arbetsmarknadsinsatser i Sjöbo kommun kopplade till införande av aktivitetskravet under 2026-2028 Beslutet ska skickas till Familjenämnden Vård och omsorgsnämnden Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Sjöbohem AB Sjöbo Elnät Service AB Ekonomichef HR-Chef Ninda Wegbratt Menkus Förvaltningschef KANSLI 2026/158 FAM 2026/167 Sjöbo kommun FAM 2026.1191 Familjeförvaltningen 2026-04-27 Karin Lindén, enhetschef myndighetsenheten vuxen Per-Daniel Olsson, enhetschef arbetsmarknadsenheten AKTIVITETSKRAVET – beskrivning av kommunens uppdrag och förutsättningar Sammanfattning Den 1 juli 2026 träder lagändringen om aktivitetskrav i kraft som en del av regeringens drivkraftsreform. För Sjöbo kommun innebär detta ett utökat ansvar att planera och erbjuda arbetslivsinriktade aktiviteter som, utifrån individens förmåga, motsvarar heltid (40 timmar/vecka, alternativt 30 timmar för föräldrar med barn under 8 år). Syftet är att minska biståndsberoendet genom att tydligare koppla rätten till ekonomiskt bistånd till deltagande i kompetenshöjande insatser. Från och med juli 2027 kan IVO påföra kommunen sanktionsavgifter på upp till 10 miljoner kronor vid systematiska brister i tillämpningen. Målgruppen i kommunen beräknas omfatta cirka 64 arbetslösa samt 40 sjukskrivna individer utan sjukpenninggrundande inkomst (SGI) per månad. För den sistnämnda gruppen krävs fördjupad samverkan med sjukvården och medicinska underlag för att fastställa aktivitetsförmågan. Barnperspektivet ska beaktas genom individuella barnkonsekvensanalyser, och kommunen ansvarar för att erbjuda nödvändig barnomsorg så att föräldrar kan delta i sina anvisade aktiviteter. För att möta reformens krav utvecklar kommunen nya arbetssätt, däribland den forskningsbaserade BIP-modellen, tvärprofessionella team för komplexa behov och praktiska verksamheter som den hydroponiska odlingen "Trädgårn". Implementeringen stöds även av ekonomiska incitament som en statlig jobbpremie, där individer som går från bistånd till arbete får behålla 15 procent av sin arbetsinkomst före skatt i upp till 18 månader. Inledning Beslut om införandet av aktivitetskrav är en del av regeringens drivkraftsreform för personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2026 med första tillämpning den 1 oktober samma år och innebär en tydligare koppling mellan rätten till ekonomiskt bistånd och den enskildes deltagande i aktiviteter som syftar till att stärka möjligheterna till egen försörjning. Reformen är en del av statens arbete för att minska långvarigt biståndsberoende och skapa en mer likvärdig tillämpning av försörjningsstödet i landet. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stödja kommuner och regioner i implementeringen av aktivitetskravet. För kommunen innebär aktivitetskravet ett utökat ansvar för att erbjuda, planera och Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 följa upp arbetslivsinriktade aktiviteter. Kommunen ska säkerställa att personer som beviljas försörjningsstöd ges tillgång till individuellt anpassade insatser som, så långt det är möjligt utifrån aktivitetsförmåga, motsvarar heltid. Det ställer krav på utvecklade arbetssätt, meningsfulla och kompetenshöjande aktiviteter, ökad samverkan med Arbetsförmedlingen och andra aktörer samt en tydlig struktur för planering, dokumentation och uppföljning. För den enskilde innebär aktivitetskravet att deltagande i planerade aktiviteter blir en central del av rätten till försörjningsstöd. Aktivitetskravet aktualiseras som huvudregel efter tre månader med försörjningsstöd. Den som har arbetsförmåga förväntas aktivt medverka i insatser som syftar till att öka möjligheterna till arbete eller studier. Aktiviteterna ska anpassas utifrån individens förutsättningar, behov och eventuella hinder. Om den enskilde utan godtagbara skäl inte deltar i planerade aktiviteter kan detta påverka rätten till ekonomiskt bistånd. Aktiviteten ska motsvara 40 timmar per vecka. För arbetslösa med barn under 8 år (årskurs 1 eller lägre) är kravet reducerat till 30 timmar per vecka. Aktivitetskravet omfattar främst personer i arbetsför ålder som uppbär försörjningsstöd och som bedöms ha förmåga att delta i aktiviteter. Det gäller både personer som står nära arbetsmarknaden och personer med mer omfattande hinder, såsom begränsade kunskaper i svenska, låg utbildningsnivå, social problematik eller ohälsa. Samtidigt finns det grupper som kan undantas eller få ett anpassat aktivitetskrav, exempelvis personer med dokumenterad sjukdom, omfattande social problematik eller andra särskilda skäl. Bedömningen ska alltid göras individuellt och utifrån den enskildes förutsättningar. Sammantaget innebär Aktivitetskravet att den tidigare gemensamma målgruppen mellan AME och IFO kommer att utökas med individer som ska fylla ut aktiviteter anordnade av till exempel Arbetsförmedlingen med aktiviteter upp till heltid, samt med gruppen sjukskrivna utan SGI som ska ha aktivitetskrav utifrån aktivitetsförmåga. Särskilt den senaste målgruppen bedöms ha behov som kräver förberedelser, samverkan och anpassningar som behöver förberedas och byggas upp inom Arbetsmarknadsenheten. I denna rapport redovisas nuläget för försörjningsstödet i Sjöbo kommun, med särskilt fokus på den arbetslösa målgruppen som är aktuell för arbetslivsinriktade insatser från kommunens Arbetsmarknadsenhet. Rapporten belyser både omfattning, sammansättning och komplexitet i målgruppen, samt vilka utmaningar och behov som framträder. Rapporten syftar även till att redogöra för de arbetssätt och insatser som riktas till den arbetslösa målgruppen som uppbär försörjningsstöd. Därtill presenteras en framåtblickande beskrivning av verksamheternas förberedelser inför den kommande aktivitetskravsreformen. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Definitioner och roller Försörjningsstöd/ ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd även kallat försörjningsstöd är en behovsprövad insats som regleras i socialtjänstlagen (SoL 2025:400) och syftar till att garantera en skälig levnadsnivå för individer och hushåll som saknar andra möjligheter till egen försörjning. Kommunen har ett yttersta ansvar för att pröva rätten till försörjningsstöd och att ge stöd som kan bidra till att den enskilde på sikt blir självförsörjande. Biståndet är villkorat på så vis att det krävs att den enskilde aktivt medverkar till att närma sig egen försörjning. Aktivitetshinder pga medicinska eller sociala skäl och undantag från aktivitetskravet Aktivitetshinder är omständigheter som tillfälligt eller varaktigt begränsar individens aktivitetsförmåga. Försörjningsstödstagare kan undantas från aktivitetskravet om de saknar förmåga på grund av fysisk eller psykisk sjukdom, pågående behandling för beroendeproblematik eller andra särskilda skäl. Socialtjänsten kartlägger den enskildes förutsättningar och gör en samlad bedömning av förutsättningarna att tillämpa aktivitetskravet. Undantag från aktivitetskravet ska grundas på en individuell bedömning, vara väldokumenterad och styrkas med underlag från sjukvården. Vid nedsättning av aktivitetskravet förutsätts att den enskilde medverkar till att undanröja hindret för att på sikt stå till arbetsmarknadens förfogande och omfattas av aktivitetskravet. Samverkan och informationsöverföring mellan Arbetsförmedlingen och kommunen Arbetsförmedlingen (AF) har ett primärt ansvar för arbetsmarknadspolitiska insatser. Kommunens aktivitetskrav ska inte ersätta statliga insatser utan komplettera dem. För att aktivitetskravet ska få avsedd effekt är samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen en viktig del. Inför införandet av aktivitetskravet ökar behovet av ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Nya möjligheter till informationsöverföring har därför utvecklats, bland annat genom Säker digital kommunikation (SDK), som möjliggör säker överföring av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter. Utöver detta har sekretessreglerna förändrats för att underlätta samverkan mellan myndigheter. Den nya bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen (OSL 10 kap. 15 a §) innebär att myndigheter i större utsträckning kan dela uppgifter när det behövs för att planera insatser, motverka felaktiga utbetalningar och säkerställa att rätt stöd ges. Genom förbättrad informationsöverföring skapas bättre förutsättningar för samordning mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, vilket minskar risken för motstridiga krav på den enskilde och stärker möjligheten att planera ändamålsenliga aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Målgrupper, statistik Personer som får beviljat försörjningsstöd delas in i kategorier enligt Socialstyrelsens instruktioner för registrering av ekonomiskt bistånd. I Sjöbo kommun identifieras i huvudsak två grupper som utgör den största delen av försörjningsstödstagarna. Den arbetslösa målgruppen och den sjukskrivna målgruppen som saknar SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Barn som lever i hushåll med försörjningsstöd är inte inräknade i matris nedan. Antal individer har ökat något under åren men fördelningen över kategorierna är relativt jämn. Det är framför allt gruppen arbetslösa som stått för ökningen. I denna rapport belyses särskilt den del av den arbetslösa målgruppen som omfattas av aktivitetskravet (64 individer per månad under 2025). Drygt hälften av denna målgrupp har varit aktuell för insats på Arbetsmarknadsenheten medan den andra hälften i gruppen arbetslösa har insatser från andra aktörer, framför allt Arbetsförmedlingen. I målgruppen Arbetshinder, sociala skäl finns personer som ofta har en nedsatt aktivitetsförmåga till följd av skadligt bruk och beroende. I målgruppen finner vi också gymnasiestuderande ungdomar där ett aktivitetskrav ej ska tillämpas. Antalet hushåll och individer som uppbär försörjningsstöd har under de senaste åren legat på en relativt stabil nivå, varierande mellan cirka 130 och 160 individer per månad. Gruppen av biståndsmottagare är inte konstant. En genomsnittlig månad 2025 var det runt 10 nya individer som beviljats bistånd samtidigt som runt 10 individer avslutade sitt försörjningsstöd Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Målgruppens komplexitet Som nämns ovan identifieras i huvudsak två grupper som utgör den största delen av försörjningsstödstagarna. Den arbetslösa målgruppen och den sjukskrivna målgruppen som saknar SGI (sjukpenninggrundande inkomst) I denna rapport belyses särskilt den arbetslösa målgruppen som kommer att omfattas av aktivitetskravet och därmed har behov av arbetslivsinriktade insatser från kommunens Arbetsmarknadsenhet. Den aktuella målgruppen utgörs av personer vars försörjning helt eller delvis är beroende av ekonomiskt bistånd. Gruppen omfattar individer med skiftande bakgrund, ålder, utbildningsnivå och livssituation. Det gemensamma kännetecknet är avsaknaden av egen försörjning genom arbete eller andra inkomster. Samtliga målgrupper uppvisar i många fall en sammansatt problematik där avsaknaden av ett arbete inte är det enda hindret för självförsörjning. Följande hinder kan särskilt identifieras: Hälsorelaterade hinder • Psykisk ohälsa såsom depression, ångest, posttraumatiska besvär eller annan psykiatrisk problematik • Fysiska sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar som begränsar arbetsförmågan • Missbruks- och beroendeproblematik Utbildnings- och kompetensmässiga hinder • Avsaknad av fullföljd skolgång eller gymnasieutbildning • Begränsad yrkeskompetens eller utbildning som inte motsvarar arbetsmarknadens krav • Otillräcklig digital kunskap Språk- och integrationsrelaterade hinder • Otillräckliga kunskaper i svenska språket • Begränsad kännedom om arbetsmarknadens strukturer, normer och förväntningar Ekonomiska och sociala hinder • Instabil boendesituation/ risk för hemlöshet • Kriminalitet • Barn med ohälsa och utökat behov av omvårdnad • Utsatthet för våld i nära relationer • Social isolering och svagt nätverk • Överskuldsättning och bristande förmåga att hantera ekonomin Arbetsmarknadsrelaterade hinder • Långvarig arbetslöshet medförande brist på arbetslivserfarenhet, referenser samt försämrad motivation och självtillit • Avsaknad av vardagliga rutiner och kontinuitet Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Barn i ekonomisk utsatthet I drygt vart fjärde hushåll som beviljats försörjningsstöd under 2025 finns det minderåriga barn och unga där majoriteten är stadigvarande bosatta, dvs inte umgängesbarn. Barn i familjer med mycket låg inkomst eller där familjen uppbär ekonomiskt stöd har i genomsnitt sämre hälsa, lägre skolprestationer, och högre risk för psykosociala problem än barn i högre inkomstgrupper. Detta har visats i flera studier och rapporter från bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Ekonomisk utsatthet begränsar barns möjligheter till social delaktighet och meningsfull fritid, samtidigt som föräldrars långvariga arbetslöshet kan medföra ökad psykisk belastning och otrygghet i hemmet. Aktivitetskravet ska därför tillämpas med särskild hänsyn till barnets bästa. Socialtjänsten har ett ansvar att säkerställa att avslagsbeslut till följd av att en förälder ej medverkar i aktivitetskravet inte får oproportionerliga konsekvenser för barnens levnadsvillkor. En barnkonsekvensanalys ska dokumenteras i varje biståndsbeslut som rör barn. För föräldrar till barn under 8 år reduceras aktivitetskravet till 30 timmar per vecka. I hushåll som uppbär försörjningsstöd vid en ögonblicksbild (april 2026) finns barn och unga i olika åldersgrupper. Gymnasiestuderande ungdomar i åldern 18–21 år omfattas av föräldrarnas försörjningsplikt enligt föräldrabalken (7 kap. 1 § FB). Trots att dessa ungdomar är myndiga ingår de därmed i hushållets beräkning av försörjningsstöd och är beroende av föräldrarnas rätt till bistånd. Detta innebär att även gymnasiestuderande ungdomar indirekt påverkas av aktivitetskravet. Om föräldrarna omfattas av aktivitetskravet och deras rätt till Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 försörjningsstöd förändras, kan detta få konsekvenser för hela hushållets ekonomi och därmed även för ungdomar i åldern 18–21 år. Kommunens uppdrag att erbjuda barnomsorg Aktivitetskravsreformen innebär att kommunen behöver säkerställa tillgång till barnomsorg för att möjliggöra föräldrars deltagande i planerade aktiviteter. Försörjningsstödet har dock inte varit kravlöst före införandet av aktivitetskravet. Krav på deltagande i aktiviteter har därför redan tidigare förekommit, vilket innebär att majoriteten av barn över ett år redan är inskrivna i kommunens barnomsorg. Bedömningen är att reformen inte kommer att innebära någon betydande ökning av antalet barn i barnomsorg. Däremot kan behovet av utökade tider i barnomsorgen öka i takt med att aktivitetskravet införs. Inom ramen för aktivitetskravet finns möjlighet till upp till fyra veckors uppehåll från aktiviteter per kalenderår. Antalet barn i hushållen följs kvartalsvis inom verksamheten. Därutöver sker en löpande uppföljning av barnens situation inom ramen för individärenden, i enlighet med barnperspektivet. Återaktualisering och fortsatt biståndsbehov trots arbete Det förekommer, men är relativt ovanligt, att ett hushåll fortsatt är i behov av ekonomiskt bistånd efter att en av hushållsmedlemmarna har inträtt på arbetsmarknaden. Detta är aktuellt i cirka 8 procent av hushållen som uppbär försörjningsstöd (april 2026). Situationen uppstår oftast i hushåll där två vuxna, gifta eller sammanboende, lever tillsammans med barn. En förklaring är att hushållets samlade utgifter överstiger den arbetsinkomst som tillförs. Flera faktorer kan bidra till detta, såsom deltidsanställningar, visstidsanställningar eller låg timlön. Höga boendekostnader, särskilt för barnfamiljer, kan också leda till att inkomsten inte är tillräcklig för att täcka hushållets grundläggande behov. Det förekommer även att individer som blivit självförsörjande genom arbete återaktualiseras för ekonomiskt bistånd efter en period av egen försörjning. Detta kan exempelvis bero på att anställningen upphör, inkomsten minskar eller att nya ekonomiska belastningar tillkommer. Av det totala antalet avslutade ärenden inom ekonomiskt bistånd år 2024 återaktualiserades 18 procent inom ett år (Kolada). I detta mått ingår samtliga återaktualiseringar, oavsett avslutsorsak. Det har inte genomförts ytterligare mätningar av återaktualiseringar efter 2024, men den tidigare statistiken bedöms ge en relevant nulägesbild. För att minska risken för återaktualiseringar behöver socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten arbeta långsiktigt och samordnat med insatser som stärker individens etablering på arbetsmarknaden. Detta innebär att arbetsmarknadsrelaterat Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 stöd ofta behöver kombineras med parallella insatser utifrån en helhetssyn på individens situation. Ett sådant arbetssätt kan bidra till mer stabil och varaktig självförsörjning över tid. Jobbpremie Jobbpremien är en del av regeringens drivkraftsreform och syftar till att stärka incitamenten för personer som uppbär eller har uppburit försörjningsstöd att gå från bidrag till arbete. Jobbpremien är en statlig ersättning som beslutas och administreras av Försäkringskassan och innebär att personer som börjar arbeta kan få en ekonomisk ersättning utöver sin arbetsinkomst under en begränsad period. Ersättningen uppgår till 15 procent av arbetsinkomsten före skatt, upp till ett fastställt tak, och kan lämnas under maximalt 18 månader. Jobbpremien riktar sig till personer som haft försörjningsstöd under en längre tid och som därefter påbörjar arbete. Syftet är att göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att ta steget från försörjningsstöd till egen försörjning samt att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg, IVO Från och med den 1 juli 2027 får tillsynen av aktivitetskravet en tydligare och mer skarp utformning genom att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges möjlighet att besluta om sanktionsavgifter mot kommuner som inte uppfyller lagens krav. Tillsynen omfattar bland annat kommunens skyldighet att erbjuda aktiviteter, göra individuella bedömningar, följa upp insatser samt att rapportera och redovisa arbetet med aktivitetskravet. Om IVO bedömer att det finns systematiska brister i kommunens tillämpning eller i rapporteringen kan myndigheten besluta om en sanktionsavgift. Avgiften kan uppgå till mellan 100 000 kronor och 10 000 000 kronor, och får sättas ned helt eller delvis om det finns särskilda skäl. Syftet med sanktionerna är att säkerställa en likvärdig tillämpning av aktivitetskravet i landet samt att stärka kommunernas ansvar för att lagstiftningen efterlevs. Arbetsgång och process – krav på dokumentation och avslut Arbetsgången från socialtjänstens beslut enligt 12 kap. 4 § socialtjänstlagen (SoL) om arbetslivsinriktad aktivitet till genomförande av insats inom Arbetsmarknadsenheten (AME) regleras genom en gemensam och dokumenterad process. Socialsekreteraren ansvarar, i samverkan med arbetsmarknadscoach och vid behov arbetsterapeut eller annan relevant kompetens, för att utreda den enskildes arbets- och aktivitetsförmåga, planera aktiviteter samt säkerställa att den enskildes tid fylls med meningsfulla och ändamålsenliga insatser i enlighet med aktivitetskravet. Gemensam dokumentation sker i verksamhetssystemet Lifecare som sedan år 2025 har möjliggjort digital remittering och uppföljning genom modulen ”Uppdrag Arbetsmarknad”. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Aktivitetskravet aktualiseras som huvudregel efter tre månader med försörjningsstöd genom beslut enligt 12 kap 4 § SoL. Inför att aktivitetskravet inträder ansvarar socialsekreteraren för att genomföra en kartläggning och utredning av den enskildes förutsättningar för deltagande i aktiviteter. Kartläggningen innefattar bedömning av arbets- och aktivitetsförmåga, behov av stödinsatser samt samverkan med relevanta aktörer. Det finns dock inget hinder för att anvisa den enskilde till aktiviteter tidigare än efter tre månader, om det bedöms lämpligt utifrån den enskildes situation och förutsättningar. Planeringen ska vara individuell, tidsatt och följas upp regelbundet. Dokumentationen ska tydligt visa sambandet mellan identifierade behov, beslutade aktiviteter och förväntad progression mot arbete, studier eller annan form av egen försörjning. Av dokumentationen ska även framgå hur uppföljning och återrapportering sker, med vilken intervall samt vilka parallella insatser som kan behöva initieras, exempelvis rehabiliterande, behandlande eller kompetenshöjande åtgärder. Processen tydliggör också ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och Arbetsmarknadsenheten, där socialtjänsten ansvarar för beslut och uppföljning medan AME ansvarar för genomförandet av beslutade aktiviteter och löpande återkoppling till ansvarig socialsekreterare. Dokumentation och rapportering är en förutsättning för rättssäker handläggning, likvärdig tillämpning och möjlighet till uppföljning av insatsernas resultat. Processen tydliggör även i vilka situationer ett ärende kan avslutas inom aktivitetskravet och inom kommunens arbetsmarknadsenhet. Avslut kan aktualiseras när den enskilde uppnår varaktig egen försörjning, övergår till arbete eller studier, eller när den enskilde övergår till annan ersättning eller insats som innebär att aktivitetskravet inte längre är aktuellt. Avslut kan även bli aktuellt när betydande sociala eller medicinska arbetshinder konstateras som omöjliggör deltagande, eller när individen inte längre är bosatt i kommunen. Samtliga avslut ska dokumenteras och följas upp för att säkerställa en rättssäker och korrekt tillämpning av aktivitetskravet. Om den enskilde avböjer eller uteblir från aktivitet enligt 12 kap 4 § SoL ska biståndet sättas ned eller avslås helt enligt bestämmelser i 12 kap 5 § SoL. Detta beslut är överklagningsbart. Den aktuella arbetsprocessen kan komma att revideras i takt med att Aktivitetskravet tar form ger kommunerna praxis och vägledning. Internt arbetssätt och utvecklingsarbete - Team på Tvärs Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Ett arbetssätt som påbörjades under hösten 2025 är ”Team på tvärs”. Arbetssättet utvecklades efter att verksamheten identifierat en språksvag målgrupp med låg progression och ett långvarigt behov av försörjningsstöd. För dessa individer bedömdes insatserna ofta bli mindre effektiva när de planerades var för sig inom respektive verksamhet. För att stärka progressionen och skapa mer samordnade insatser beslutades därför att samla kompetenser från olika verksamheter för gemensam kartläggning och planering utifrån individens behov. ”Team på tvärs” innebär ett tvärprofessionellt arbetssätt där ett multikompetent team samlas kring individer med komplexa behov. Arbetssättet bygger på reflexiv praktik och har utvecklats genom verksamheternas gemensamma arbete med Beskæftigelses Indikator Projektet (BIP). BIP är en forskningsbaserad modell från Danmark som fokuserar på faktorer som främjar individens progression mot arbete eller studier. Personal inom arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten har gemensamt utbildats i BIP-modellen för att skapa samsyn, gemensamma arbetssätt och en strukturerad uppföljning av individens utveckling. Inledningsvis har arbetssättet riktats mot en grupp individer med försörjningsstöd som under en längre tid varit inskrivna i vuxenutbildningens SFI-undervisning. En socialsekreterare som genomgått nyckelpersonsutbildning inom BIP leder det reflexiva samtalet tillsammans med individens socialsekreterare, arbetsmarknadscoach och SFI-lärare samt andra kompetenser vid behov. Syftet är att tillsammans med individen identifiera hinder, formulera delmål och fastställa mål som på sikt leder till arbete och egen försörjning. Arbetssättet ”Team på tvärs” har visat goda resultat och bedöms bidra till ökad samordning, tydligare planering och förbättrad progression. Arbetssättet planeras därför att implementeras även för andra målgrupper under 2026. Volym och dimensionering av aktivitetskravet Kommunens ansvar blir, som tidigare nämnts, att erbjuda individer med försörjningsstöd en meningsfull sysselsättning på heltid, alltså 40 timmar i veckan med ledigt 4 veckor om året. Aktiviteterna ska förstärka individens möjlighet att arbeta och studera och delas in i fyra kategorier. Se Innehåll i aktivitetskravet. Beräknat på nuläget är bedömningen att Arbetsmarknadsenheten kommer att ha mellan 30 och 40 aktiva deltagare löpande från målgruppen arbetslösa som inte har heltidsaktivitet via Arbetsförmedlingen. Utöver dessa individer beskrivs en utökad målgrupp i nästa stycke som efter bedömning av sjukvården kan omfattas av aktivitetskravet, se Utökad målgrupp - sjukskrivna utan Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Deltagarantalet kan uppskattningsvis öka ytterligare med ca 20 individer med anledning av att Arbetsförmedlingen (AF) planerar att arbeta mer aktivt med ”uttömda resurser” för inskrivna utan progression utifrån nya och tydligare processer. AF planerar att förbättra sin slutdokumentation över AF:s insatser som lämnas över till t ex kommunen och vars aktivitetsansvar inträder om individen går över i kommunens ansvar. Sannolikt kan ett skäl för uttömda resurser vara att individen står för långt från arbetsmarknaden och behöver någon form av yrkesutbildning, yrkessvenska eller grundläggande vuxenutbildning för att komma vidare (eftersom AF också gått ut med att utbildning är vägen till arbete). Fortsatt samverkan med Arbetsförmedlingen är av vikt inom lokal överenskommelse (LÖK) om individsamverkan. Utökad målgrupp - sjukskrivna utan Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Utöver den arbetslösa målgruppen, som beskrivs ovan, kan aktivitetskravet även bli aktuellt för en utökad målgrupp bestående av personer som idag är sjukskrivna utan sjukpenning men som trots detta bedöms kunna delta i aktiviteter i någon omfattning. Det kan exempelvis handla om personer med fysisk eller psykisk ohälsa, social problematik eller andra förhållanden som begränsar arbetsförmågan, men där det ändå finns förutsättningar för anpassade aktiviteter som på sikt kan stärka möjligheten till egen försörjning. Denna målgrupp innebär en förändring jämfört med den inledande inriktningen av reformen, där fokus främst låg på arbetslösa personer. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stödja kommuner och regioner i implementeringen av aktivitetskravet för denna målgrupp. Inom ramen för uppdraget kommer Socialstyrelsen att ta fram stödmaterial för kommunernas arbete samt utveckla ett underlag för medicinsk bedömning som kan användas av Primärvård och specialistvård. Dessa medicinska underlag ska utgöra en del av beslutsunderlaget när kommunen prövar den enskildes förutsättningar att omfattas av aktivitetskravet. Socialtjänsten ska därefter göra en samlad bedömning utifrån tillgängliga underlag, där både medicinska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade faktorer vägs samman. Den utökade målgruppen innebär att ytterligare krav ställs på kommunens förberedelser inför införandet av aktivitetskravet den 1 juli 2026. Volymen av individer som kan komma att omfattas ökar, samtidigt som behovet av anpassade aktiviteter och särskild kompetens i verksamheten förväntas bli större. För denna målgrupp krävs ofta mer individanpassade insatser och en nära samverkan mellan socialtjänsten, regionen och andra aktörer. I nuläget uppskattas den utökade målgruppen omfatta cirka 40 individer. Det är dock i dagsläget oklart hur många av dessa som har förutsättningar att omfattas av aktivitetskravet. För att kunna göra denna bedömning krävs en fördjupad samverkan med sjukvården på individnivå, där medicinska underlag och bedömningar kan ligga till grund för socialtjänstens samlade bedömning av den enskildes förutsättningar att delta i aktiviteter. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Deltagare på Arbetsmarknadsenheten Vid remiss till Arbetsmarknadsenheten skrivs deltagarna t o m april 2026 in på Framtidsprojektet, EMIC (ett ESF-projekt som sträcker sig till 260430) samt IRIS (FINSAM-projekt där verksamheten successivt ska övergå i ordinarie verksamhet genom att kommunerna tar över 50 % av finansieringen under 2027 och helt fr o m 2028). I Emic ingår bara deltagare som har försörjningsstöd remitterade inom kommunen, men i Framtidsprojektet och IRIS ingår även deltagare med externa remittenter. Från och med maj 2026 kommer alla deltagare med försörjningsstöd, och när det träder i kraft aktivitetskrav, att remitteras till Arbetsmarknadsenheten där en lämplig handlingsplan med för individen meningsfulla aktiviteter upprättas. Detta kan vara aktiviteter som tidigare har förekommit inom såväl Framtidsprojektet som Emic och som implementerats i ordinarie verksamhet. Till projektet IRIS kommer deltagare att remitteras direkt. Under våren 2026 kommer Emic att upphöra som projekt och IRIS påbörja en förändring som innebär att kommunen tar över finansieringen stegvis, varför rapporten inte kommer att belysa projektperspektivet i andra fall än där det är motiverat. Avgränsningen i statistik gäller den gemensamma målgruppen, alltså arbetslösa individer med försörjningsstöd i Sjöbo kommun. Genom den utökade målgruppen med aktivitetskrav på deltid samt gruppen sjukskrivna med aktivitetsförmåga kommer den gemensamma målgruppen att växa med ett ännu okänt antal individer eftersom gränsdragningen kommer att göras utifrån riktlinjer som ännu inte existerar och i dialog mellan kommunen och andra aktörer. Även om antalet individer i den gemensamma målgruppen inte ökar, så kommer kvantiteten tid som arbetsmarknadsenheten ska erbjuda deltagarna att öka då flertalet deltagare i dagsläget inte har aktiviteter som fullt ut motsvarar heltid. Hur mycket verksamheten behöver utökas i tid är emellertid oklart eftersom riktlinjer för hur aktivitetsförmåga ska bedömas fortfarande saknas. Från och med januari 2026 och fullt utbyggt under våren tillkommer dessutom ESF- projektet Frö till framtid och den praktiska verksamheten “Trädgårn”, som är en hydroponisk inomhusodling, som ska drivas som en egen praktisk verksamhet med låg tröskel under projekttiden som varar t o m 30 juni 2028. Den kommer att vara tillgänglig för deltagare som står långt från arbetsmarknaden varav en del kommer in via aktivitetskravet. Beskrivning av den målgruppen utifrån statistik från inskrivning vid Arbetsmarknadsenheten Diagrammen syftar till att ge en bild av sammansättningen av AME:s målgrupp med försörjningsstöd. Statistiken omfattar 65 individer med försörjningsstöd som under ett Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 år är inskrivna vid AME. Bedömningen är att proportionerna mellan olika gruppen är ungefär desamma vid införandet av ett aktivitetskrav, men att antalet individer som omfattas när aktivitetskravet införs växer. Av deltagarna är cirka två tredjedelar män, vilket överensstämmer med statistik som visar att kvinnor i högre grad väljer utbildning och sålunda är inskrivna på till exempel Vuxenutbildningen. Det är stor variation i åldrar där de olika åldersgrupperna utgör ungefär lika stora delar. Det innebär att förutsättningarna att komma ut i arbete för deltagarna varierar mellan att vara 20 och ännu inte haft chans att etablera sig i arbetslivet till att vara över 60 och blivit arbetslös. Deltagarna har också varit utan arbete/studier i varierande grad. Nära hälften av deltagarna har varit arbetslösa mellan några månader och upp till två år. Övriga har varit arbetslösa från tre år och uppåt med ett fåtal som varit arbetslösa längre – i yttersta fallet hela 17 år. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Bilden av målgruppen som är inskriven vid Arbetsmarknadsenheten bekräftar och förstärker bilden av målgrupper med en komplex problematik som när demografiska faktorer också läggs på medför att det är svårt att hitta uppenbara samband. Arbetsmarknadsenheten behöver därför ha ett flexibelt upplägg baserat på individens förutsättningar och förflyttningar under perioden som individen är inskriven. Genomsnittstiden för dem som varit inskrivna det senaste året är 253 kalenderdagar, med ett intervall på 9 – 998 dagar. Median 202 dagar, alltså en mindre grupp individer med långa inskrivningstider som drar upp genomsnittet. Arbetsmarknadsenhetens aktiviteter • Individuell coachning – alla deltagare får en personlig coach som de träffar regelbundet. Coachens roll är att stegvis stötta deltagare i sin förflyttning mot arbete/studier. De gör till exempel övningar för självskattning, BIP, jobbar med motiverande samtal, stöttar i kontakter med arbetsgivare, förbereder eller följer med på anställningsintervjuer, matchar mot praktikplatser, stöttar i kontakter med vården eller andra myndigheter. • Gruppaktiviteter o Grupphandledning i övningar som till exempel handlar om självkännedom, samspel med andra, motivation mm. o Regler, förutsättningar mm på arbetsmarknaden – teman om till exempel krav och villkor vid anställning, anställningsförhållandet, arbetsmiljö, söka jobb/skriva cv/personligt brev. Bristyrken, Arbetsförmedlingen, a-kassa och fackföreningarnas roll. o Studiebesök på arbetsplatser, myndigheter etc för att bredda individens omvärldskännedom. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 • Social praktik – vanligaste praktikplatsen är på ett företag i eller i närheten av Sjöbo kommun. Det finns ett stort engagemang bland företagarna i Sjöbo och ett arbete har i skrivande stund initierats för att skapa möjligheter till fler sociala praktikplatser i kommunens regi. Under den sociala praktiken övar deltagarna på de spelregler som gäller på en arbetsplats, till exempel det sociala samspelet eller att ta sig till och från arbetsplatsen i rätt tid, tränar sin arbetsförmåga och att skala upp tiden på arbetsplatsen. • Praktiska verksamheter i AME:s regi o Fritidsbiblioteket – att ta mot skänkt fritidsmaterial, snygga till och låna ut det till kommuninvånare och andra kommunala verksamheter. Öppet 6 timmar i veckan fördelat på två halvdagar. o Möbellagret Ge & Få – kommunens återbruksprojekt av kontorsmöbler. o Verkstan (utemiljöprojekt) – började som samarbete med Tekniska förvaltningen om att måla kommunens parkbänkar, men har utvecklats till att omfatta andra utemiljöer som lekplatser. Har haft öppet 11 timmar/vecka och kommer att få utökad öppettid under våren 2026 som ett led i att förbereda för aktivitetskravet. Finns intresse för att bygga ut verksamheten mot till exempel skolors utemiljö, möbler som behöver renoveras mm. o Trädgårn – ESF-projektet ”Frö till framtid” där en hydroponisk odling ska startas och drivas som en lågtröskelinsats för deltagare som står långt från arbetsmarknaden och behöver arbetsträna, öva språk och ingå i en social gemenskap under arbetsplatsliknande former. • Häng med oss ut – Friluftsfrämjandets koncept för att utveckla välmående i grupper med psykisk ohälsa etc. • Anpassningar och strategier med hjälp av arbetsterapeut–arbetsterapeutrollen är väsentlig för att kunna ge reellt stöd till individen att komma vidare i arbete. Arbetsterapeuten arbetar lika mycket med vägen till arbetet, från att man vaknar till att man checkar in på jobbet, då ett vanligt arbetshinder är att uppleva utmaningar med att gå hemifrån och ta sig till jobbet. Planen är att utveckla arbetsterapeutrollen inom AME:s praktiska verksamheter för helhetssyn. Likaså är bedömningen att arbetsterapeuten får en nyckelroll i och med den sjukskrivna målgruppens aktivitetskrav där individen trots sjukskrivning ska delta i aktiviteter motsvarande aktivitetsförmåga • Studie- och yrkesvägledning – genom Emic har ett samarbete med kommunens studie- och yrkesvägledare förstärkts genom att rollen har ingått i projektet. Kompetensen att utveckla individens valkompetens och tilltro till sin förmåga att studera är ett viktigt perspektiv för att individen ska komma vidare. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 • Språkutvecklande aktiviteter för deltagare där språkliga hinder föreligger, till exempel den svensksvaga målgruppen vars främsta arbetshinder är språket. Såväl gruppaktiviteter som de egna praktiska verksamheterna ska integrera språkutbildande moment i samarbete med lärare med kompetens inom svenska som andraspråk samt under 2026 på försök utveckla arbetet med appen Lingio, yrkessvenska på olika språk, som AME beviljats utvecklingsmedel för. • Prova på studier-modul i samarbete med Vuxenutbildningen. Aktiviteter som innebär att deltagaren får öva på att utföra vanliga uppgifter inom den tänkta studieinriktningen, kan få stöd av lärare eller specialpedagog att hantera frågor om studiestrategier, att planera sina studier eller att göra studiebesök på utbildningar av intresse i kombination med studie- och yrkesvägledning. Avslutande reflektion Aktiviteterna ska bestå av: • Aktiviteter för att öka den enskildes förmåga att arbeta eller studera • Aktiviteter som förbättrar språkkunskaperna för att komma närmare arbete eller studier • Arbetsplatsförlagda aktiviteter, till exempel praktik eller praktiskt genomförande av olika former av samhällsnyttiga insatser • Jobbsökaraktiviteter. Som rapporten visar är Sjöbo kommun väl förberedda på att aktivitetskravet ska träda i kraft genom att ha ett välutvecklat utbud av egna praktiska lågtröskelaktiviteter inom områden som utgör stora näringar i kommunen (främst bygg genom Verkstan och lantbruk genom Trädgårn) och ett välutbyggt samarbete med näringslivet för praktikplatser. Målet är att en individ som deltar i en praktisk verksamhet ska förstärka sin stegvisa förflyttning mot en bransch som kan erbjuda praktikplats och i förlängningen arbete. Samtidigt har AME en vana att arbeta med olika målgrupper som står olika långt från arbetslivet. För att vara rustade för nya målgrupper och att ta mot deltagare med mer komplexa förutsättningar har kompetens inom arbetsterapi och specialpedagogik rekryterats. Bedömningen är att antalet deltagare kommer att öka då nya målgrupper som sjukskrivna och deltagare som går i annan deltidsinsats kommer att öka. Likaså är bedömningen att mängden tid AME ska erbjuda inom aktivitetskravet är större än idag. Hur målgrupper och tid kommer att förändras exakt är inte möjligt att veta i nuläget eftersom myndigheter och andra aktörer just nu arbetar med att ta fram sådan information. En uppskattning utifrån nuläget i Sjöbo kommun är att omfattningen på AME:s verksamhet kan öka med mellan 30 och 40 procent under 2026-2027. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Strategi för arbetsmarknadsinsatser i Sjöbo kommun kopplade till införande av aktivitetskravet under 2026-2028 Bakgrund Bidragsreformen syftar till att minska långvarigt bidragsberoende och stärka vägen till egen försörjning. Reformen omfattar tre centrala delar: införandet av ett bidragstak, kvalificering till välfärden samt aktivitetskravet. Bidragstaket begränsar det samlade ekonomiska bistånd ett hushåll kan erhålla, medan kvalificeringsregeln innebär att nyanlända ska ha vistats lagligt i Sverige i minst fem år för att få tillgång till vissa bosättningsbaserade förmåner. Lagändringen om aktivitetskrav inom ekonomiskt bistånd träder i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen om att socialnämnden ska begära att den enskilde deltar i aktiviteter ska dock tillämpas första gången på försörjningsstöd som avser oktober 2026, i enlighet med att aktivitetskravet som huvudregel inträder efter tre sammanhängande månader med försörjningsstöd. Aktivitetskravet innebär att personer som uppbär försörjningsstöd ska delta i heltidsaktiviteter för att behålla stödet. Aktiviteterna ska vara meningsfulla och bidra till att stärka individens arbetsförmåga, utveckla språkkunskaper samt förbättra möjligheterna till arbete eller studier. Aktiviteterna kan omfatta arbetsplatsförlagd praktik, inklusive olika former av samhällsnyttiga insatser, samt jobbsökaraktiviteter och ska motsvara upp till 40 timmar per vecka. För kommunerna innebär aktivitetskravet ett utökat ansvar. Kommunen ska tillhandahålla och samordna aktiviteter för arbetsföra personer med försörjningsstöd, följa upp insatserna samt säkerställa att aktiviteterna är kunskapsbaserade och bidrar till egen försörjning. Syfte och mål Strategin för arbetsmarknadsinsatser syftar till att definiera kommunens långsiktiga arbete med arbetsmarknadsinsatser. Syftet är också att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kommunen. Fokus är insatser riktade till den enskilde i syfte att främja arbetsmarknadsetablering och minska arbetslösheten. Strategin ska säkerställa att kommunen erbjuder praktik eller andra arbetsmarknadsinsatser i egen regi och i samverkan med Arbetsförmedling, näringsliv och vuxenutbildning. Strategin ska även bidra till en långsiktigt hållbar, likvärdig och rättssäker tillämpning av aktivitetskravet inom Sjöbo kommun. Målsättningen är att: • stärka individers möjligheter att närma sig arbete eller studier och nå egen försörjning, • arbetsmarknadsinsatser ska sträva mot att tillgodose såväl kommunens som näringslivets kompetensbehov och, där det är möjligt, integreras med utbildningsinsatser, • kommunens förvaltningar och helägda bolag ska bidra till att ta emot personer i arbetsmarknadsinsatser, • prioriterad målgrupp är kommunmedborgare som uppbär försörjningsstöd. Utgångspunkter Genom införandet av aktivitetskravet har Sjöbo kommun ett samlat ansvar för att skapa förutsättningar för arbete, delaktighet och självförsörjning för invånare som uppbär försörjningsstöd. Det innebär att kommunens förvaltningar och helägda bolag bidrar till att: • Erbjuda platser och uppgifter som ger struktur och meningsfullhet • Skapa utvecklingsmöjligheter som stärker arbetsförmåga och självkänsla • Se aktivitetskravet som en del av kommunens gemensamma samhällsuppdrag Genom samverkan mellan förvaltningarna och de kommunala helägda bolagen säkerställs att kommunen som helhet kan möta det behov av aktiviteter som följer av den nationella lagstiftningen. Det gemensamma ansvaret utgör vidare en viktig del i kommunens arbete för social hållbarhet, egenförsörjning och ett inkluderande samhälle. Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande styrning, samordning och uppsikt över nämndernas verksamhet samt för att säkerställa att kommunens samlade ansvar enligt aktivitetskravet fullgörs på ett ändamålsenligt och långsiktigt hållbart sätt. Familjenämnden ansvarar för tillämpningen av aktivitetskravet inom ekonomiskt bistånd och fullgör därmed kommunens ansvar för arbetsmarknadsinsatser riktade till personer som uppbär försörjningsstöd. Familjeförvaltningens verksamheter avseende försörjningsstöd och arbetsmarknad: • Ansvarar för samordning, kartläggning och uppföljning av aktivitetsplatser • Matchar deltagare mot lämpliga aktiviteter i samverkan med övriga förvaltningar • Erbjuder coachning, introduktion och uppföljningsstöd till verksamheter som tar emot deltagare • Ansvarar för att skapa gemensamma rutiner och ett lärande forum mellan förvaltningarna Samtliga övriga verksamheter inom Familjeförvaltningen, övriga förvaltningar och helägda bolag: • Bidrar aktivt till att identifiera och tillhandahålla meningsfulla platser, uppgifter eller verksamheter som kan ta emot deltagare. • Planerar för att handledning och stöd till deltagare i det konkreta arbetet kan ges inom ramen för den egna verksamheten. • Organiserar verksamheten så att ordinarie personal har förutsättning att få stöd och handledning i sitt uppdrag som handledare. • Säkerställer att aktiviteterna genomförs med respekt för individens förmåga, integritet och utvecklingspotential. Dimensionering Som planeringsunderlag har kommunen, utifrån bedömningar gjorda inom familjeförvaltningen i april 2026, uppskattat att ett riktvärde om cirka en aktivitetsplats per 15–20 tillsvidareanställda ger förutsättningar att bereda plats för omkring 75 procent av målgruppen. Bedömningen utgör ett nuläge och ska ses som vägledande. Den kan komma att justeras över tid utifrån förändringar i målgruppens omfattning och sammansättning, individernas pågående insatser samt tillgången på aktiviteter inom och utanför kommunen. Former, omfattning och bidrag från respektive verksamhet kan variera över tid beroende på verksamheternas förutsättningar och kommunens samlade behov. Handledning och finansiering Förvaltningar och helägda bolag ska inom den egen budgetram ta höjd för att finansiera handledningstid och introduktion för de deltagare som är verksamma inom förvaltningen. Familjeförvaltningen ansvarar för att handledarna ges stöd, introduktion och erfarenhetsutbyte samt att handledarrollen utvecklas långsiktigt. Samverkan och uppföljning Familjenämnden ansvarar för att följa upp samarbetet löpande och återrapportera årligen. Resultaten ska användas för gemensamt lärande, förbättring och planering av kommunens samlade aktivitetserbjudande. Med utgångspunkt i uppföljning, förändrade behov, förändrade riktlinje från staten och erfarenheter från tillämpningen kan strategin justeras eller kompletteras efter beslut av kommunstyrelsen.

§26 ÄrendenrSTRA.2026.496 Uppföljning av Miljömålsbokslut 2025 - Hållbart Sjöbo 2034 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämndenbeslutarattgodkännauppföljningenavmiljöbokslut2025. _____________ Sammanfattning InformationomdenårligauppföljningenavSjöbokommunslokalamiljömål. Beskrivning av ärendet Inovember2022antogs”HållbartSjöbo2034-Lokalamiljömål”ochdetta miljömålsbokslututgördentredjeuppföljningenavbeslutadeindikatorersomfastställts i"Del1.2Prioriteringar".Syftetmedmiljömålsbokslutetärattföljaupparbetetmed miljömålensamtattsäkerställaattdetimplementerasikommunorganisationenochde kommunalabolagen. Tidigare beslut Samhällsbyggnadsnämndenbeslutade2025-04-08,§35attgodkännauppföljningenavmiljöbokslut för2024. Andra dokument att förhålla sig till HållbartSjöbo2034-Lokalamiljömåldel1,del1.1,del1.2. Bilagor HållbartSjöbo2034.Miljömålsbokslut2025 Beslut skickas för kännedom till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Familjenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Tekniskanämnden Vård-ochomsorgsnämnden ABSjöbohem Justerandessign Utdragsbestyrkande SSididaa 1 10 a avv 7 8379 Sammanträdesprotokoll Datum 2026-03-14 Samhällsbyggnadsnämnden SjöboElnätAB Justerandessign Utdragsbestyrkande SSididaa 1 21 a avv 7 8379 Hållbart Sjöbo 2034 Miljömålsbokslut 2025 SSididaa 1 32 a avv 7 8379 Innehåll Vad är ett miljömålsbokslut?....................................................3 Är vi på rätt väg?........................................................................3 Hållbara samhällen..................................................................4 Hållbar mark- och vattenanvändning......................................5 Hållbar produktion och konsumtion......................................6 Projektledare Emelie Willsäter, miljöstrateg Projektansvarig Tommy Danielsson , tf. förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen På uppdrag av Samhällsbyggnadsnämnden För lokala miljömölen i sin helhet se www.sjobo.se 2 SSididaa 1 43 a avv 7 8379 Vad är ett miljömålsbokslut? Ett miljömålsbokslut är en rapport som sammanfattar och utvärderar framstegen som genomförts mot de miljömål som fastställts. I november 2022 antogs ”Hållbart Sjöbo 2034”, vilket är en lokal plan för miljömål i Sjöbo kommun. ”Hållbart Sjöbo 2034” är uppdelat i tre delar: Del 1, som innehåller mål för arbetet fram till år 2034; Del 1.1, som är en beskrivning av miljöläget från år 2022; och Del 1.2, som anger prioriteringar för kommunens arbete under den första perioden. Under 2027 kommer indikatorerna i del 1.2 revideras itället för under 2025 som först var tanken. Anledningen till det är att man samtidigt kollar över folkhälsoplanen och ser om dessa två styrdokument kan samköras och arbetas ihop för att förenkla processen med uppföljning etc. De indikatorer som inte är aktuella i detta miljömålsprogram kommer utgå och ersättas av andra mer lämpliga. Är vi på rätt väg? Trenden fortsätter att vara övervägande positiv eller neutral för samtliga indikatorer. Några indikatorer visar på en negativ utveckling men det är en liten skillnad jämfört med tidigare och fortfarande en positiv utveckling jämfört med startåret 2022. Anledningen till att vissa indikatorer visar neutral trend är densamma som föregående år – det kan dröja innan statistiken uppdateras, vilket är fallet med exempelvis 1.5 Krontäckningsgrad som först uppdateras år 2027. Andra indikatorer kan visa neutral trend på grund av att de har utgått, som 1.1 Andelen miljöbilar i kommunorganisationen och de kommunala bolagen, vilket kräver justeringar vid nästa revidering. Neutral trend kan också bero på att organisationen ännu inte har hittat en lämplig metod för att mäta indikatorn eller att målet redan är uppnått. Även i år har andelen areal skyddad natur* ökat som det gjort de senaste åren och i Sjöbo kommun finns just nu totalt 3,5% natur med formelt skydd. EU har beslutat att 30 procent av land- och havsytan ska vara skyddad natur senast 2030 för att bevara biologisk mångfald. Även om mycket av naturen i Sjöbo kommun inte har ett formellt skydd så finns här mycket natur med höga naturvärden. Det är dock en lång väg kvar innan vi uppnår de mål som EU satt. Andelen icke godkända avlopp har minskat med hela 6 procentenher och är nere på 19% nu. Utsläpp från inköpta livsmedel ligger fortsatt på en bra nivå en bra bit under utsatt mål. *Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområde. 3 SSididaa 1 54 a avv 7 8379 HÅLLBARA SAMHÄLLEN Miljömål Indikator Mål Ingångsvärde 2023 2024 Uppföljning Trend Ansvarig 2034 2022 2025 2025 Klimatsmarta transporter 1.1 Andel miljöbilar i 100 % År 2020 År 2023 År 2024 År 2025 Tekniska nämnden till alla kommunorganisationen 13 % Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal utgått* Familjenämnden och de utgått* utgått* AB Sjöbohem kommunala bolagen Sjöbo elnät AB Klimatsäkrad kommun 1.2 Nya detaljplaner 100 % År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Samhällsbygnadsnämnden innehållande 0 % 100% 100% 100 % dokumenterade klimatanpassningsåtgärder Klimatkunskap 1.3 Aktiviteter med syfte att Genomförs År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Familjenämnden öka klimatkunskapen hos enligt 100 % 100% 100% 100 % barn och unga läroplan God tillgång till 1.4 Areal skyddad natur Öka År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Samhällsbyggnadsnämnden grönområden för alla 3,1 % 3,3% 3,3% 3,5 % Frisk luft, god strål- och 1.5 Krontäckningsgrad* 30 % År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 AB Sjöbohem ljudmiljö Sjöbo tätort: 25 % *Uppföljning sker Tekniska nämnden Blentarp: 29 % år 2027 Samhällsbyggnadsnämnden Vollsjö: 13 % Lövestad: 9 % Källa: 1.1 Kolada (U00437). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. *Nyckeltal utgått. Vid revideringen av ”Hållbart Sjöbo 2034. Del 1.2 Prioriteringar 2022-2025” kommer indikator och nyckeltal ses över. 1.2 Samhällsbyggnadsförvaltningen. Andel nya detaljplaner från och med år 2024 som innehåller listade klimatanpassningsåtgärder. 1.3 Familjeförvaltningen. 1.4 Kolada (N85054). Uppdateras en gång per år (maj). Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområde. 1.5 Stadsträd.se. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att en ny krontäckningsgrad beräknas fram inför varje revidering av Hållbart Sjöbo Del 1.2 Prioriteringar. *Krontäckningsgraden ska öka på den kommunala marken samt på AB Sjöbohems markinnehav. Krontäckningsgrad är den andel yta som skuggas av trädens kronor. SSididaa 1 65 a avv 7 8379 HHÅÅLLLLBBAARR MMAARRKK-- && VVAATTTTEENNAANNVVÄÄNNDDNNIINNGG Miljömål Indikator Mål Ingångsvärde 2023 2024 Uppföljning Trend Ansvarig 2034 2022 2025 2025 Giftfri miljö 2.1 Andel upphandlade Öka År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Kommunstyrelsen produkter* med krav 0 st 0 st 0 st 0 st på märkning eller hållbarhetscertifiering Bevarade och utvecklade 2.2 Antal inventeringar av Öka År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Samhällsbyggnadsnämnden natur- och främmande invasiva 0 st 1 st 1 st 1 st Tekniska nämnden kulturmiljövärden arter* 2.3 Antal inventeringar av Öka År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Samhällsbyggnadsnämnden kulturhistoriskt värdefulla 5 st 6 st 7 st 7 st miljöer Friskt vatten 2.4 Andel icke godkända Minska År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Samhällsbyggnadsnämnden avlopp 27 % 25 % 25% 19 % 2.5 Andel personer med 95 % År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Tekniska nämnden dricksvatten från 79 % 79 % 79% 79 % skyddade kommunala dricksvattentäkter Källa: 2.1 Kommunstyrelsen. *Livsmedel ej inkluderat i produkter. 2.2 Samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen. *Antal inventerade EU-listade främmande invasiva arter, som finns i Sjöbo kommun, på kommunal mark. Totala antalet redovisas med start 2022. 2.3 Samhällsbyggnadsförvaltningen. Totala antalet redovisas med start 2021. 2.4 Samhällsbyggnadsförvaltningen. 2.5 Tekniska förvaltningen. Värde baserat på andel personer som är anslutna till kommunalt vatten och som får det från vattentäkt med skyddsområde. SSididaa 1 76 a avv 7 8379 HHÅÅLLLLBBAARR PPRROODDUUKKTTIIOONN && KKOONNSSUUMMTTIIOONN Miljömål Indikator Mål Ingångsvärde 2023 2024 Uppföljning Trend Ansvarig 2034 2022 2025 2025 Hållbara 3.1 Vattenstatus i Förbättrad År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Samhällsbyggnadsnämnden lantbruk kommunens sjöar Hög: - Se 2021 Se 2021 Hög: - (näringsämnen) God: - God: - Måttlig: - Måttlig: - Otillfredställande: - Otillfredställande: - Dålig: 100 % Dålig: 100 % 3.2 Vattenstatus i Förbättrad År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Samhällsbyggnadsnämnden kommunens Hög: - Se 2021 Se 2021 Hög: - vattendrag God: 9 % God: 9 % (näringsämnen) Måttlig: 64 % Måttlig: 64 % Otillfredställande: 18 % Otillfredställande: 18 % Dålig: 9 % Dålig: 9 % Hållbar 3.3 Andel svenska/ Över 64 % År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Vård- och konsumtion lokala livsmedel 68 % 67 % 69 % 67 % omsorgsnämnden i kommunens verksamheter* 3.4 COe-utsläpp* från Under År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Vård- och 2 inköpta livsmedel 1,97 COe/kg: 2,07 1,6 1,5 CO e/kg: 1,5 omsorgsnämnden 2 2 COe/kg 2 Minskat 3.5 Matsvinn i Minska År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 Vård- och avfall kommunens Förskola/skola/gymnasie: 12 % 12 % 8,46 % Förskola/skola/gymnasie: 14 % omsorgsnämnden verksamheter Äldreomsorg: 30 % 11,5 % 13,2 % Äldreomsorg: 11 % Hållbar 3.6 Energianvändning 115 År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 AB Sjöbohem energi inom offentlig kWh/m² Fastigheter: 135 kWh/m²* 128 119 Fastigheter: 124 kWh/m²* Tekniska nämnden verksamhet 3.7 Energianvändning Minska År 2021 År 2023 År 2024 År 2025 AB Sjöbohem inom offentlig Gatubelysning: 262 233 Gatubelysning: Tekniska nämnden verksamhet 284 kWh/punkt* 272 kWh/punkt* Källa: se nästa sida. SSididaa 1 87 a avv 7 8379 Källa: 3.1 Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Områdesstatistik, vattentyp - sjö, näringsämnen. 3.2 Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Områdesstatistik, vattentyp - vattendrag, näringsämnen. 3.3 Vård- och omsorgsförvaltningen. *Total mängd inköpta livsmedel som är odlat/uppfött/tillverkat i Sverige. 3.4 Vård- och omsorgsförvatningen. Per kilo livsmedel genererade de offentliga livsmedelsinköpen utsläpp av växthusgaser motsvarande i genomsnitt 1,97 kg CO e 2 2019. https://www.upphandlingsmyndigheten.se/nyheter/2021/minskad-klimatpaverkan-fran-livsmedelsinkop/ *Olika växthusgasutsläpp ger olika uppvärmningseffekter, därför räknas de om till koldioxidekvivalenter (COe) för att lättare kunna räkna ut klimatpåverkan. 2 3.5 Vård- och omsorgsförvaltningen. *Total andel tillagad/serverad mat. 3.6 AB Sjöbohem, tekniska förvaltningen. *I energianvändningen för fastigheter ingår uppvärmning, tappvatten och fastighetsel. 3.7 AB Sjöbohem, tekniska förvaltningen. 2021: 1 249 421/4400=284 kWh per *belysningspunkt. 2023: 1 154 481/4400=262 kWh per belysningspunkt. 2024: 1 022 070/4400=233 kWh per belysningspunkt. 2025: 1 196 076/4390=272 kWh per belysningspunkt. SSididaa 1 98 a avv 7 8379 SSididaa 1 190 a avv 8 7739 Verksamhetsberättelse 2025 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 1(13) SSididaa 2 101 a avv 8 7739 Innehållsförteckning Ansvarsområde ................................................................................3 Händelser av väsentlig betydelse ..................................................4 Verksamhetsrisker ...........................................................................5 Livskvalitet och klimat ....................................................................6 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ......7 Intern kontroll .....................................................................................................7 Privata utförare ..................................................................................................7 Avtalssamverkan ...............................................................................................8 Mål och resultat ...............................................................................9 Uppföljning av nämndmål .................................................................................9 Väsentliga personalförhållanden .................................................10 Rekrytera ..........................................................................................................10 Avsluta ..............................................................................................................10 Behålla ..............................................................................................................10 Övriga väsentliga personalförhållanden .......................................................10 Förväntade händelser av väsentlig betydelse ............................11 Ekonomi ..........................................................................................12 Rättstvister och skadeståndskrav ...............................................13 Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 2(13) SSididaa 2 112 a avv 8 7739 Ansvarsområde • Hantera ansökningar om god man och förvaltare • Rekrytera ställföreträdare • Utbilda och kompetensutveckla ställföreträdare • Utöva tillsyn över ställföreträdare • Granska ställföreträdarnas ekonomiska redovisningshandlingar • Pröva, besluta om och administrera arvoden och kostnadsersättningar till ställföreträdare • Pröva behov, följa upp och vid behov verka för ändring eller upphörande av ställföreträdarskap • Korrekt och rättssäker handläggning av ärenden enligt föräldrabalken, lag om god man för ensamkommande barn samt lag om framtidsfullmakter • Ge service, information och vägledning till huvudmän, ställföreträdare och andra berörda • Samverka med socialtjänst, hälso- och sjukvård, domstolar och andra myndigheter • Redovisa statistik och lämna uppgifter till länsstyrelsen och andra tillsynsmyndigheter • Företräda nämnden i domstol • Skriva yttranden till Justitieombudsmannen, länsstyrelsen, domstol och andra tillsyns- och rättsinstanser Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 3(13) SSididaa 2 123 a avv 8 7739 Händelser av väsentlig betydelse Väsentlig händelse som inträffat under Påverkan på ekonomin Påverkan på året verksamheten Under 2025 har överförmyndarnämndens Ingen direkt påverkan Ökad arbetsbelastning verksamhet fortsatt påverkats av brist på ideella ställföreträdare. Samtidigt har arbete bedrivits för att säkerställa kvalitet, rättssäkerhet och kontinuitet i uppdragen. En rekryteringskampanj för ideella Ingen direkt påverkan Ökad arbetsbelastning ställföreträdare har genomförts och har lett till ett ökat intresse för uppdraget samt nya intresseanmälningar. Bristen på ideella ställföreträdare kvarstår dock. Under året har fler professionella Ökade kostnader för att Minskad arbetsbelastning ställföreträdare behövt anlitas, främst i säkerställa en rättssäker för egen personal. ärenden med hög komplexitet. handläggning. Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 4(13) SSididaa 2 134 a avv 8 7739 Verksamhetsrisker Verksamhetsrisk Påverkan på Påverkan på Hantering av risk ekonomi verksamhet Den största risken för Ökade kostnader när Detta kan leda till Samarbetskommune verksamheten är fortsatt brist professionella längre väntetider och rna utreder frågan på ideella ställföreträdare. ställföreträdare högre om kommunal behöver anlitas. arbetsbelastning. förvaltarenhet Demografiska förändringar, Ökade kostnader i Fler ärenden och Risken hanteras med fler äldre och ökad form av arvoden. ökade krav på både genom en restriktiv psykisk ohälsa. personal och behovsprövning. ställföreträdare. Ställföreträdarskap avstyrks eller avslutas när behov saknas eller har upphört. Samhällsutvecklingen med Sannolikt ingen Ökad Genomgång av ökad kriminalitet kan innebära påverkan arbetsbelastning i rutiner, i synnerhet risk för hot eller otillbörlig form av noggrannare avseende granskning påverkan, vilket kan kräva kontroller. av redovisningar förstärkt tillsyn. Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 5(13) SSididaa 2 145 a avv 8 7739 Livskvalitet och klimat Aktivitet 2025 Mål i livskvalitets- och/eller Förväntad effekt klimatprogram Aktivitet 2026 Mål i livskvalitets- och/eller Förväntad effekt klimatprogram Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 6(13) SSididaa 2 156 a avv 8 7739 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Intern kontroll Frågor om intern kontroll Svar på frågor om intern kontroll Har riskanalys genomförts? Ja Har intern kontrollplan för 2025 antagits av Ja nämnden? Har uppföljning skett enligt plan? Ja Har större avvikelser identifierats? Ange vilka! Nej Ange vilka åtgärder som har vidtagits eller - kommer att vidtas om större avvikelser har identifierats. Privata utförare Frågor om privata utförare Svar på frågor om privata utförare Har en plan för uppföljning och kontroll av privata utförare antagits för 2025 av nämnden? Har uppföljning skett enligt plan? Har större avvikelser identifierats? Ange vilka! Ange vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas om större avvikelser har identifierats. Privata utförare Kostnader Verksamhet 2025 (mnkr) Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 7(13) SSididaa 2 167 a avv 8 7739 Avtalssamverkan Samverkanspart Typ av avtalssamverkan Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 8(13) SSididaa 2 178 a avv 8 7739 Mål och resultat Uppföljning av nämndmål Målområde Kommunfull- Nämndmål Status Kommentar mäktigemål 1. Hållbar 1 :1 Invånarnas utveckling grundläggande behov tillgodoses med hänsyn till kommande generationer 1 :2 Utveckling Under Digitaliseringen fortgår enligt plan, sker med mandatperioden från 2025 har alla nya ärenden varit hänsyn till 2023-2026 ska helt digitala. klimat och miljö ärendehantering en digitaliseras. 2. Delaktighet 2 :1 Missnöjesyttring Befintliga rutiner har utvärderats och egenmakt Delaktigheten i ar från och bedöms vara tillräckliga för att samhället ökar ställföreträdare uppfylla målet och invånarna och huvudmän upplever att de ska tas på stort kan påverka sin allvar. vardag 2 :2 Livslångt Tillse att Verksamheten har fortsatt driva lärande och godmanskap arbetet med en mer stringent och invånarnas enbart anordnas strikt hållning avseende möjlighet till i de fall då det anordnande av godmanskap. egen försörjning är behövligt för underlättas att främja individers självständighet. 3. Trygghet och 3 :1 Tryggheten Tillse att En utbildning för ställföreträdare hälsa är och upplevs ställföreträdare har genomförts under hösten 2025, som god har adekvat med särskilt fokus på ämnet. utbildning för sin egen och sina huvudmäns trygghet. 3 :2 Öka rekrytering En rekryteringskampanj har Förutsättningar av genomförts och har resulterat i nya ges till god ställföreträdare ställföreträdare. Behovet är dock livskvalitet med olika fortfarande stort och målet bedöms bakgrund och därför ej vara helt uppfyllt. erfarenheter. Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 9(13) SSididaa 2 189 a avv 8 7739 Väsentliga personalförhållanden Rekrytera Inga rekryteringar under året. Avsluta Inga avslut under året. Behålla Verksamheten har under året arbetat med att upprätthålla en hållbar arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning i syfte att behålla befintlig kompetens. Övriga väsentliga personalförhållanden Inga väsentliga förändringar av personalförhållanden under året. Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 10(13) SSididaa 2 290 a avv 8 7739 Förväntade händelser av väsentlig betydelse Förväntad väsentlig händelse Påverkan på ekonomin Påverkan på verksamheten Lagstiftningsändringar inom Kan medföra behov av Ökat uppdrag och behov ställföreträdarskap väntas 1 juli 2026. ökade resurser och högre av fler tjänster samt nytt kostnader samverkansavtal Fortsatt brist på ideella ställföreträdare Ökade arvodeskostnader Ökad arbetsbelastning och längre väntetider Demografiska förändringar med fler äldre Risk för ökade kostnader Fler ärenden och ökade på sikt krav på handläggning Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 11(13) SSididaa 3 201 a avv 8 7739 Ekonomi Driftredovisning (mnkr) Bokslut Bokslut Budget Budget- 2024 2025 2025 avvikelse Intäkter 7,0 7,2 7,4 -0,2 Kostnader -9,6 -10,2 -10,6 0,4 Summa -2,6 -3,0 -3,2 0,2 Överförmyndarnämnden redovisar ett mindre överskott för 2025 jämfört med budget. Verksamheten bedrivs inom ramen för samarbetsavtalet mellan Tomelilla, Sjöbo, Simrishamn och Ystad kommuner, där kostnaderna fördelas mellan kommunerna utifrån antal ärenden. Intäkterna från samverkanskommunerna följer därför kostnadsutvecklingen – lägre kostnader medför lägre intäkter och vice versa – vilket innebär att verksamheten i praktiken ska utgöra ett nollsummespel. Under året har både övriga verksamhetskostnader och personalkostnader blivit något lägre än budgeterat. Detta har samtidigt medfört motsvarande lägre intäkter från samverkanskommunerna, i enlighet med kostnadsfördelningsmodellen. Den positiva budgetavvikelsen som ändå uppstår är marginell och förklaras huvudsakligen av en budgetteknisk effekt kopplad till kompensation för löneökningar som betalades ut retroaktivt. Avvikelsen innebär därmed inte någon faktisk förändring i verksamhetens kostnadsnivå eller effektivitet utan är av teknisk karaktär. Ekonomin som redovisas avser överförmyndarkansliets budget. Kostnader för arvoden till ställföreträdare redovisas separat i respektive samverkanskommun. Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 12(13) SSididaa 3 212 a avv 8 7739 Rättstvister och skadeståndskrav Typ av Kort beskrivning Status vid Belopp ärende årets slut (mnkr) - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Överförmyndarnämnden, Verksamhetsberättelse 2025 13(13) SSididaa 3 223 a avv 8 7739 Sydöstra Skånes Överförmyndarnämnd SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 9 april 2026

VON § 27/2026-03-24 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet VON - Bilaga 1 Redovisning av facklig synpunkt på årlig förvaltningsövergripande sammanställning av systematiskt arbetsmiljöarbetet. Beslut TKN 2026-02-26 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 - Tekniska nämnden Arbetsmiljömål 2026 - Tekniska nämnden SAM samtliga svar tekniska nämnden Beslut Famn 2026-02-24 Redovisning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2025 Familjenämnden Redovisning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2025 SBN beslut 2025-02-03 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 SBN - Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SBN Slutligt beslut i ärendet ska skickas till HR-avdelningen Tekniska nämnden Familjenämnden Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen HR-AVDELNINGEN DATUM 23 april 2026 ÄRENDENUMMER 2026/42 REDOVISNINGEN AV DET ÅRLIGA SYSTEMATISKA TILL ARBETSMILJÖARBETET LÄGGS TILL HANDLINGARNA. HANDLÄGGARE Dan Sivnert Kommunstyrelsen Dan.Sivnert@sjobo.se Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Redovisningen av det årliga systematiska arbetsmiljöarbetet läggs till handlingarna. Sammanfattning Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) 14 § ska arbetsgivare årligen göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sjöbo kommuns nämnder genomför därför varje år en arbetsmiljöenkät där det systematiska arbetsmiljöarbetet redovisas. Kommunstyrelsen ska säkerställa att nämnderna följer de lagar och regler som gäller för arbetsmiljö vilket dels görs genom att ta del av uppföljningen. Den årliga uppföljningen visar att kommunen i stort uppfyller föreskrifternas krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Resultaten indikerar en gemensam struktur för hur lagkraven hanteras. Samtidigt identifieras även utvecklingsområden. Andelen chefer som uppger att de har tillräckliga befogenheter och resurser för sina arbetsmiljöuppgifter minskade till 66 procent under 2024. År 2025 ökade andelen till 87,3 procent. Arbetet med arbetsmiljömål har också utvecklats. År TJÄNSTESKRIVELSE 23 april 2026 Sida 2 av 3 Kommunledningsförvaltningen 2025 uppgav 71,4 procent av enheterna att de har upprättat arbetsmiljömål på enhetsnivå, jämfört med 55 procent året innan. År 2025 infördes nya frågor om friskfaktorer och våld i nära relationer. Uppföljningen visar att majoriteten av enheterna har behandlat våld i nära relationer på arbetsplatsträffar. Färre chefer har tagit upp frågan i PLUS-samtal, en anledning som anges till detta är att alla inte genomfört samtalen vid enkättillfället. Vidare uppger 65,1 procent att de arbetat med friskfaktorer på APT. Flera anger att tidsbrist och chefsbyten påverkat möjligheten att prioritera detta arbete. Utvecklingsområden enligt uppföljningen är att bli bättre på att följa upp att genomförda åtgärder har fått önskad effekt och att systematiskt följa upp sammanställningar av inrapporterade arbetsskador och tillbud. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 23 april 2026 Årlig uppföljning av SAM -Kommunledningsförvaltningen VON § 27/2026-03-24 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet VON - Bilaga 1 Redovisning av facklig synpunkt på årlig förvaltningsövergripande sammanställning av systematiskt arbetsmiljöarbetet. Beslut TKN 2026-02-26 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 - Tekniska nämnden Arbetsmiljömål 2026 - Tekniska nämnden SAM samtliga svar tekniska nämnden Beslut Famn 2026-02-24 Redovisning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2025 Familjenämnden Redovisning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2025 KANSLI 2026/42 TJÄNSTESKRIVELSE 23 april 2026 Sida 3 av 3 Kommunledningsförvaltningen SBN beslut 2025-02-03 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 SBN - Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SBN Beslutet ska skickas till HR-avdelningen Tekniska nämnden Familjenämnden Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Dan Sivnert HR-chef KANSLI 2026/42 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Verksamhetsår: 2025 Sammanfattning Ge en kort sammanfattning i punktform av arbetsmiljöfrågor som din förvaltning har hanterat under året: • Arbetsmiljöarbetet är en integrerad del av den dagliga verksamheten. Det finns kunskap om verksamhetens risker och man följer i huvudsak de centrala rutinerna i årshjulet. • Arbetsmiljöfrågor behandlas kontinuerligt på arbetsplatsträffar. Avdelningarna har under året arbetat eller planerar att arbeta med friskfaktorer i detta forum. En del avdelningar har även påbörjat arbetet med att lyfta frågor om våld i nära relationer på arbetsplatsträffar. • Avdelningarna har under året genomfört skyddsronder för att undersöka den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt för att identifiera och åtgärda risker. Goda exempel Beskriv minst tre goda exempel på genomförda förbättringsåtgärder och resultatet av dem: 1. HR‑avdelningen har genom gemensamma luncher och middagar utanför arbetstid stärkt den interna samhörigheten, vilket har medfört en mer lättsam och trygg arbetsmiljö. 2. Arbetet med friskfaktorer upplevs fungera väl, arbetet med friskfaktorer syftar till att stärka de förutsättningar som får medarbetare att må bra och prestera väl. 3. Kansliavdelningen har under året haft ett särskilt fokus på att stärka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och har därför prioriterat dessa frågor vid flera arbetsplatsträffar. 4. Ekonomiavdelningen och upphandlingsenheten genomför numera gemensamma arbetsplatsträffar till följd av en organisationsförändring, vilket har fungerat mycket väl. Systematiskt arbetsmiljöarbete Utifrån det som framkommit i enkätundersökningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet på enheter kommer vi arbeta med följande förbättringsområde 1. Kommunens arbetsmiljöpolicy behöver fortsatt göras mer känd på avdelningarna. 2. Stärka det systematiska arbetet med arbetsmiljöhändelser, både genom att medarbetare rapporterar in händelser och genom att dessa utreds, åtgärdas och följs upp. 3. Samtliga avdelningar inom förvaltningen behöver genomföra övergripande skriftliga riksinventeringar och riskbedömningar av arbetsmiljön. Arbetsmiljöutmaningar Beskriv kort arbetsmiljöbrister i punktform som din förvaltning inte har kunnat åtgärda eller behöver arbeta vidare med. Beskriv även kortfattat orsaker till att åtgärderna inte har kunnat genomföras: • Sammanhållning på förvaltningen behöver fortsatt förbättras. Vi är en spretig förvaltning, vilket gör att det kan vara svårt att få en ”vi-känsla” mellan alla avdelningar. • En fortsatt utmaning som anses svår att åtgärda är tidsbristen. • Planerad kameraövervakning i väntrummet i anslutning till kontaktcenter är en åtgärd som ännu inte har genomförts. Övergripande prioriteringar i förvaltningen Beskriv övergripande arbetsmiljöprioriteringar din förvaltning kommer att arbeta med under kommande år (2026): 1. Fortsatt förbättra sammanhållningen och ”vi-känslan” inom förvaltningen. 2. Fortsatt arbeta aktivt med att stärka friskfaktorerna. 3. Arbeta med de förbättringsområde som finns i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-03-24 Vård- och omsorgsnämnden § 27 Diarienummer 2026/29 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vård- och omsorgsnämnden godkänner rapporten för den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) för år 2025. Rapporten skickas till kommunstyrelsen tillsammans med detta beslut. Sammanfattning av ärendet Enligt föreskrifterna i AFS 200:1 (§ 11) är arbetsgivaren skyldig att följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet minst en gång per år. Vid uppföljning ska det bedömas om de centrala delarna av arbetsmiljöarbetet är närvarande och fungerar effektivt i verksamheten. De centrala delarna är: • Hur samverkan fungerar • Om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är en naturlig del i den dagliga verksamheten • Arbetsmiljöpolicy, mål och rutiner • Uppgiftsfördelning • Om det finns tillräckliga kunskaper om arbetsmiljö och arbetsmiljöarbetet • Rutiner för arbetsmiljöarbetet • Undersökning, riskbedömning, åtgärder/handlingsplan och uppföljning • Företagshälsovård • Årlig uppföljning Enkäten om uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet skickades ut till samtliga chefer i förvaltningen (26 st.) och samtliga besvarade enkäten. Enkäten har delvis besvarats i samarbete med skyddsombud och medarbetare inom nämndens ansvarsområde. Rapporten är samverkad på förvaltningsnivå den 18 februari 2026. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner rapporten för den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) för år 2025. Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-03-24 Rapporten skickas till kommunstyrelsen tillsammans med detta beslut. Beslutsunderlag Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter. Enkätresultat för årlig uppföljning SAM 2025. Rapport - Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) på förvaltningsnivå, vård och omsorg. Tjänsteskrivelse av förvaltningschef Irini Papadopoulou, daterad 23 mars 2026. Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Datum Datum Ärendenr. Handlingsid 2026-02-23 Yttrande Handläggare: Irini Papadopoulou Vård- och omsorgsnämnden 0416-270 00 irini.papadopoulou@sjobo.se Bilaga 1 – Redovisning av facklig synpunkt på årlig förvaltningsövergripande sammanställning av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 2025 Beskrivning av yrkande Kommunal har framfört att de inte är nöjda med formuleringen: ”Arbetet med riskinventeringar och handlingsplaner har blivit mer systematiskt och mer likvärdigt mellan verksamheterna”. Skälet som anges är att uppgiften inte bedöms stämma med nuläget. Enligt Kommunal befinner sig arbetet fortfarande i en utvecklings- och uppbyggnadsfas. Det pågår arbete med att ta fram rutiner för hur riskinventeringar ska genomföras, vem som ansvarar för genomförandet samt vilken kompetens som krävs. Arbetet kan därför enligt Kommunal inte beskrivas som systematiskt och likvärdigt mellan verksamheterna. Hantering inom ramen för samverkan Yrkandet har behandlats inom ramen för förvaltningsövergripande samverkan (FSAM) den 18 februari 2026. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har gått igenom den aktuella formuleringen i rapporten och gjort följande bedömning. Förvaltningen bedömer att formuleringen syftar på en positiv utvecklingsriktning snarare än ett fullt uppnått läge och finner därför inte skäl att ändra skrivningen. Arbetet med att ta fram och implementera rutiner för riskinventeringar och handlingsplaner kommer att följas upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet under 2026. Uppföljning redovisas i kommande arbetsmiljörapport. Irini Papadopoulou Förvaltningschef Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-02-26 Tekniska nämnden

§ 37 Diarienummer 2026/167 Rapport - Aktivitetskravet - beskrivning av kommunens uppdrag och förutsättningar Familjenämnden beslutar Familjenämnden har tagit del av rapporten och lägger informationen till handlingarna. Beslutet skickas till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Den 1 juli 2026 träder lagändringen om aktivitetskrav i kraft som en del av regeringens drivkraftsreform. För Sjöbo kommun innebär detta ett utökat ansvar att planera och erbjuda arbetslivsinriktade aktiviteter som, utifrån individens förmåga, motsvarar heltid (40 timmar/vecka, alternativt 30 timmar för föräldrar med barn under 8 år). Syftet är att minska biståndsberoendet genom att tydligare koppla rätten till ekonomiskt bistånd till deltagande i kompetenshöjande insatser. Från och med juli 2027 kan IVO påföra kommunen sanktionsavgifter på upp till 10 miljoner kronor vid systematiska brister i tillämpningen. Målgruppen i kommunen beräknas omfatta cirka 64 arbetslösa samt 40 sjukskrivna individer utan sjukpenninggrundande inkomst (SGI) per månad. För den sistnämnda gruppen krävs fördjupad samverkan med sjukvården och medicinska underlag för att fastställa aktivitetsförmågan. Barnperspektivet ska beaktas genom individuella barnkonsekvensanalyser, och kommunen ansvarar för att erbjuda nödvändig barnomsorg så att föräldrar kan delta i sina anvisade aktiviteter. För att möta reformens krav utvecklar kommunen nya arbetssätt, däribland den forskningsbaserade BIP-modellen, tvärprofessionella team för komplexa behov och praktiska verksamheter som den hydroponiska odlingen "Trädgårn". Implementeringen stöds även av ekonomiska incitament som en statlig jobbpremie, där individer som går från bistånd till arbete får behålla 15 procent av sin arbetsinkomst före skatt i upp till 18 månader. Förvaltningens förslag till familjenämnden Familjenämnden har tagit del av rapporten och lägger informationen till handlingarna. Beslutet skickas till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Rapport aktivitetskravet – beskrivning av kommunens uppdrag och förutsättningar SSididaa 8 701 a avv 8 7739 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-04-23 Beslut skickas till: Verksamhetschef Sjöbo utbildningscentrum Socialchef För kännedom till kommunstyrelsen SSididaa 8 712 a avv 8 7739 Sammanträdesprotokoll 2026-04-28 DIR§39 Dnr ADM.2026.2185 Direktionen - Alkoholservering Beslut Direktionen för Ystad-Österlenregionensmiljöförbund ställer sig positiv till förlängd serveringstidför alkohol under fotbolls-VM2026. Direktionen för Ystad-Österlenregionensmiljöförbund ställer sigpositiv till serveringavalkohol för hotell medrestaurangsom har befintligt tillstånd kl. 07.00–11.00. Beslutenfattadesenhälligt. Sammanfattning av ärendet I sambandmedstörre internationella idrottsevenemang,såsom fotbolls-VM, aktualiserasfråganom tillfälligt förlängda serveringstider för att möjliggöra visning avmatcher som spelasnattetid eller tidigt på morgonensvensktid. Det har i pågående regelutveckling ochvägledninglyft att kravet på matserveringi sambandmedserveringstillståndföreslåstasbort. Mot denna bakgrundbehöver direktionensställningstagande till tillfälliga förlängningar avserveringstider göras medbeaktande avsåväl evenemangetssärskilda förutsättningar som denpågående förändringenavregelverket. Förbundet har så som andra kommuner i Sverige fått förfråganom att ävenkunna servera alkohol till frukosteni sambandmedhotellvistelse.Äveni detta fall kan bedömningenpåverkasavpågående regelutveckling i Sverige. SSididaa 8 723 a avv 8 7739 8(17) SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen 2026-01-28

§ 39 Diarienummer 2026/15 Fastställande av programutbud för Malenagymnasiet för läsåret 2027/2028 Familjenämnden beslutar Programutbudet för Malenagymnasiet fastställs enligt följande: Läsåret 2027/2028 erbjuder Malenagymnasiet två nationella program: • Fordon- och Transportprogrammet, yrkesutgång lastbilsförare • Bygg- och anläggningsprogrammet, yrkesutgång anläggningsförare eller väg- och anläggningsarbetare Följande IM-program kommer att anordnas från läsåret 2026/2027; • IMV Fordon- och Transportprogrammet, • IMV Bygg- och anläggningsprogrammet, • IMY Fordon- och Transportprogrammet, • IMY Bygg- och anläggningsprogrammet, • Individuellt alternativ mot jobb, Individuellt alternativ mot fortsatt utbildning, Språkintroduktion mot gymnasieprogram samt Språkintroduktion mot annan utbildning. Beslutet skickas till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Nämnden skall varje år fastställa programutbud för nästkommande läsår. Fastställandet av programutbud utgår ifrån delregional planering och dimensionering för att optimera gymnasiernas utbud enligt arbetsmarknadens behov och sökandes efterfrågan. Analysbaserad delregional planering och dimensionering är genomförd enligt gällande regelverk. Det föreslagna programutbudet är således i linje med skollagens krav. En fördjupad analys av behov och utbud genomförs inför nästkommande beslut om programutbud.sww SSididaa 6 523 a avv 8 7739 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-04-23 Arbetsutskottets förslag till familjenämnden Programutbudet för Malenagymnasiet fastställs enligt följande: Läsåret 2027/2028 erbjuder Malenagymnasiet två nationella program: • Fordon- och Transportprogrammet, yrkesutgång lastbilsförare • Bygg- och anläggningsprogrammet, yrkesutgång anläggningsförare eller väg- och anläggningsarbetare Följande IM-program kommer att anordnas från läsåret 2026/2027; • IMV Fordon- och Transportprogrammet, • IMV Bygg- och anläggningsprogrammet, • IMY Fordon- och Transportprogrammet, • IMY Bygg- och anläggningsprogrammet, • Individuellt alternativ mot jobb, Individuellt alternativ mot fortsatt utbildning, Språkintroduktion mot gymnasieprogram samt Språkintroduktion mot annan utbildning. Beslutet skickas till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-08 Arbetsutskottets beslutsförslag 2026-04-14 § 27 Beslut skickas till: Verksamhetschef Sjöbo utbildningscentrum Kommunstyrelsen SSididaa 6 534 a avv 8 7739 FAM 2026/167 Sjöbo kommun FAM 2026.1191 Familjeförvaltningen 2026-04-27 Karin Lindén, enhetschef myndighetsenheten vuxen Per-Daniel Olsson, enhetschef arbetsmarknadsenheten AKTIVITETSKRAVET – beskrivning av kommunens uppdrag och förutsättningar Sammanfattning Den 1 juli 2026 träder lagändringen om aktivitetskrav i kraft som en del av regeringens drivkraftsreform. För Sjöbo kommun innebär detta ett utökat ansvar att planera och erbjuda arbetslivsinriktade aktiviteter som, utifrån individens förmåga, motsvarar heltid (40 timmar/vecka, alternativt 30 timmar för föräldrar med barn under 8 år). Syftet är att minska biståndsberoendet genom att tydligare koppla rätten till ekonomiskt bistånd till deltagande i kompetenshöjande insatser. Från och med juli 2027 kan IVO påföra kommunen sanktionsavgifter på upp till 10 miljoner kronor vid systematiska brister i tillämpningen. Målgruppen i kommunen beräknas omfatta cirka 64 arbetslösa samt 40 sjukskrivna individer utan sjukpenninggrundande inkomst (SGI) per månad. För den sistnämnda gruppen krävs fördjupad samverkan med sjukvården och medicinska underlag för att fastställa aktivitetsförmågan. Barnperspektivet ska beaktas genom individuella barnkonsekvensanalyser, och kommunen ansvarar för att erbjuda nödvändig barnomsorg så att föräldrar kan delta i sina anvisade aktiviteter. För att möta reformens krav utvecklar kommunen nya arbetssätt, däribland den forskningsbaserade BIP-modellen, tvärprofessionella team för komplexa behov och praktiska verksamheter som den hydroponiska odlingen "Trädgårn". Implementeringen stöds även av ekonomiska incitament som en statlig jobbpremie, där individer som går från bistånd till arbete får behålla 15 procent av sin arbetsinkomst före skatt i upp till 18 månader. Inledning Beslut om införandet av aktivitetskrav är en del av regeringens drivkraftsreform för personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2026 med första tillämpning den 1 oktober samma år och innebär en tydligare koppling mellan rätten till ekonomiskt bistånd och den enskildes deltagande i aktiviteter som syftar till att stärka möjligheterna till egen försörjning. Reformen är en del av statens arbete för att minska långvarigt biståndsberoende och skapa en mer likvärdig tillämpning av försörjningsstödet i landet. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stödja kommuner och regioner i implementeringen av aktivitetskravet. För kommunen innebär aktivitetskravet ett utökat ansvar för att erbjuda, planera och Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 6 545 a avv 8 7739 följa upp arbetslivsinriktade aktiviteter. Kommunen ska säkerställa att personer som beviljas försörjningsstöd ges tillgång till individuellt anpassade insatser som, så långt det är möjligt utifrån aktivitetsförmåga, motsvarar heltid. Det ställer krav på utvecklade arbetssätt, meningsfulla och kompetenshöjande aktiviteter, ökad samverkan med Arbetsförmedlingen och andra aktörer samt en tydlig struktur för planering, dokumentation och uppföljning. För den enskilde innebär aktivitetskravet att deltagande i planerade aktiviteter blir en central del av rätten till försörjningsstöd. Aktivitetskravet aktualiseras som huvudregel efter tre månader med försörjningsstöd. Den som har arbetsförmåga förväntas aktivt medverka i insatser som syftar till att öka möjligheterna till arbete eller studier. Aktiviteterna ska anpassas utifrån individens förutsättningar, behov och eventuella hinder. Om den enskilde utan godtagbara skäl inte deltar i planerade aktiviteter kan detta påverka rätten till ekonomiskt bistånd. Aktiviteten ska motsvara 40 timmar per vecka. För arbetslösa med barn under 8 år (årskurs 1 eller lägre) är kravet reducerat till 30 timmar per vecka. Aktivitetskravet omfattar främst personer i arbetsför ålder som uppbär försörjningsstöd och som bedöms ha förmåga att delta i aktiviteter. Det gäller både personer som står nära arbetsmarknaden och personer med mer omfattande hinder, såsom begränsade kunskaper i svenska, låg utbildningsnivå, social problematik eller ohälsa. Samtidigt finns det grupper som kan undantas eller få ett anpassat aktivitetskrav, exempelvis personer med dokumenterad sjukdom, omfattande social problematik eller andra särskilda skäl. Bedömningen ska alltid göras individuellt och utifrån den enskildes förutsättningar. Sammantaget innebär Aktivitetskravet att den tidigare gemensamma målgruppen mellan AME och IFO kommer att utökas med individer som ska fylla ut aktiviteter anordnade av till exempel Arbetsförmedlingen med aktiviteter upp till heltid, samt med gruppen sjukskrivna utan SGI som ska ha aktivitetskrav utifrån aktivitetsförmåga. Särskilt den senaste målgruppen bedöms ha behov som kräver förberedelser, samverkan och anpassningar som behöver förberedas och byggas upp inom Arbetsmarknadsenheten. I denna rapport redovisas nuläget för försörjningsstödet i Sjöbo kommun, med särskilt fokus på den arbetslösa målgruppen som är aktuell för arbetslivsinriktade insatser från kommunens Arbetsmarknadsenhet. Rapporten belyser både omfattning, sammansättning och komplexitet i målgruppen, samt vilka utmaningar och behov som framträder. Rapporten syftar även till att redogöra för de arbetssätt och insatser som riktas till den arbetslösa målgruppen som uppbär försörjningsstöd. Därtill presenteras en framåtblickande beskrivning av verksamheternas förberedelser inför den kommande aktivitetskravsreformen. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 6 556 a avv 8 7739 Definitioner och roller Försörjningsstöd/ ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd även kallat försörjningsstöd är en behovsprövad insats som regleras i socialtjänstlagen (SoL 2025:400) och syftar till att garantera en skälig levnadsnivå för individer och hushåll som saknar andra möjligheter till egen försörjning. Kommunen har ett yttersta ansvar för att pröva rätten till försörjningsstöd och att ge stöd som kan bidra till att den enskilde på sikt blir självförsörjande. Biståndet är villkorat på så vis att det krävs att den enskilde aktivt medverkar till att närma sig egen försörjning. Aktivitetshinder pga medicinska eller sociala skäl och undantag från aktivitetskravet Aktivitetshinder är omständigheter som tillfälligt eller varaktigt begränsar individens aktivitetsförmåga. Försörjningsstödstagare kan undantas från aktivitetskravet om de saknar förmåga på grund av fysisk eller psykisk sjukdom, pågående behandling för beroendeproblematik eller andra särskilda skäl. Socialtjänsten kartlägger den enskildes förutsättningar och gör en samlad bedömning av förutsättningarna att tillämpa aktivitetskravet. Undantag från aktivitetskravet ska grundas på en individuell bedömning, vara väldokumenterad och styrkas med underlag från sjukvården. Vid nedsättning av aktivitetskravet förutsätts att den enskilde medverkar till att undanröja hindret för att på sikt stå till arbetsmarknadens förfogande och omfattas av aktivitetskravet. Samverkan och informationsöverföring mellan Arbetsförmedlingen och kommunen Arbetsförmedlingen (AF) har ett primärt ansvar för arbetsmarknadspolitiska insatser. Kommunens aktivitetskrav ska inte ersätta statliga insatser utan komplettera dem. För att aktivitetskravet ska få avsedd effekt är samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen en viktig del. Inför införandet av aktivitetskravet ökar behovet av ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Nya möjligheter till informationsöverföring har därför utvecklats, bland annat genom Säker digital kommunikation (SDK), som möjliggör säker överföring av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter. Utöver detta har sekretessreglerna förändrats för att underlätta samverkan mellan myndigheter. Den nya bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen (OSL 10 kap. 15 a §) innebär att myndigheter i större utsträckning kan dela uppgifter när det behövs för att planera insatser, motverka felaktiga utbetalningar och säkerställa att rätt stöd ges. Genom förbättrad informationsöverföring skapas bättre förutsättningar för samordning mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, vilket minskar risken för motstridiga krav på den enskilde och stärker möjligheten att planera ändamålsenliga aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 6 567 a avv 8 7739 Målgrupper, statistik Personer som får beviljat försörjningsstöd delas in i kategorier enligt Socialstyrelsens instruktioner för registrering av ekonomiskt bistånd. I Sjöbo kommun identifieras i huvudsak två grupper som utgör den största delen av försörjningsstödstagarna. Den arbetslösa målgruppen och den sjukskrivna målgruppen som saknar SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Barn som lever i hushåll med försörjningsstöd är inte inräknade i matris nedan. Antal individer har ökat något under åren men fördelningen över kategorierna är relativt jämn. Det är framför allt gruppen arbetslösa som stått för ökningen. I denna rapport belyses särskilt den del av den arbetslösa målgruppen som omfattas av aktivitetskravet (64 individer per månad under 2025). Drygt hälften av denna målgrupp har varit aktuell för insats på Arbetsmarknadsenheten medan den andra hälften i gruppen arbetslösa har insatser från andra aktörer, framför allt Arbetsförmedlingen. I målgruppen Arbetshinder, sociala skäl finns personer som ofta har en nedsatt aktivitetsförmåga till följd av skadligt bruk och beroende. I målgruppen finner vi också gymnasiestuderande ungdomar där ett aktivitetskrav ej ska tillämpas. Antalet hushåll och individer som uppbär försörjningsstöd har under de senaste åren legat på en relativt stabil nivå, varierande mellan cirka 130 och 160 individer per månad. Gruppen av biståndsmottagare är inte konstant. En genomsnittlig månad 2025 var det runt 10 nya individer som beviljats bistånd samtidigt som runt 10 individer avslutade sitt försörjningsstöd Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 6 578 a avv 8 7739 Målgruppens komplexitet Som nämns ovan identifieras i huvudsak två grupper som utgör den största delen av försörjningsstödstagarna. Den arbetslösa målgruppen och den sjukskrivna målgruppen som saknar SGI (sjukpenninggrundande inkomst) I denna rapport belyses särskilt den arbetslösa målgruppen som kommer att omfattas av aktivitetskravet och därmed har behov av arbetslivsinriktade insatser från kommunens Arbetsmarknadsenhet. Den aktuella målgruppen utgörs av personer vars försörjning helt eller delvis är beroende av ekonomiskt bistånd. Gruppen omfattar individer med skiftande bakgrund, ålder, utbildningsnivå och livssituation. Det gemensamma kännetecknet är avsaknaden av egen försörjning genom arbete eller andra inkomster. Samtliga målgrupper uppvisar i många fall en sammansatt problematik där avsaknaden av ett arbete inte är det enda hindret för självförsörjning. Följande hinder kan särskilt identifieras: Hälsorelaterade hinder • Psykisk ohälsa såsom depression, ångest, posttraumatiska besvär eller annan psykiatrisk problematik • Fysiska sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar som begränsar arbetsförmågan • Missbruks- och beroendeproblematik Utbildnings- och kompetensmässiga hinder • Avsaknad av fullföljd skolgång eller gymnasieutbildning • Begränsad yrkeskompetens eller utbildning som inte motsvarar arbetsmarknadens krav • Otillräcklig digital kunskap Språk- och integrationsrelaterade hinder • Otillräckliga kunskaper i svenska språket • Begränsad kännedom om arbetsmarknadens strukturer, normer och förväntningar Ekonomiska och sociala hinder • Instabil boendesituation/ risk för hemlöshet • Kriminalitet • Barn med ohälsa och utökat behov av omvårdnad • Utsatthet för våld i nära relationer • Social isolering och svagt nätverk • Överskuldsättning och bristande förmåga att hantera ekonomin Arbetsmarknadsrelaterade hinder • Långvarig arbetslöshet medförande brist på arbetslivserfarenhet, referenser samt försämrad motivation och självtillit • Avsaknad av vardagliga rutiner och kontinuitet Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 6 589 a avv 8 7739 Barn i ekonomisk utsatthet I drygt vart fjärde hushåll som beviljats försörjningsstöd under 2025 finns det minderåriga barn och unga där majoriteten är stadigvarande bosatta, dvs inte umgängesbarn. Barn i familjer med mycket låg inkomst eller där familjen uppbär ekonomiskt stöd har i genomsnitt sämre hälsa, lägre skolprestationer, och högre risk för psykosociala problem än barn i högre inkomstgrupper. Detta har visats i flera studier och rapporter från bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Ekonomisk utsatthet begränsar barns möjligheter till social delaktighet och meningsfull fritid, samtidigt som föräldrars långvariga arbetslöshet kan medföra ökad psykisk belastning och otrygghet i hemmet. Aktivitetskravet ska därför tillämpas med särskild hänsyn till barnets bästa. Socialtjänsten har ett ansvar att säkerställa att avslagsbeslut till följd av att en förälder ej medverkar i aktivitetskravet inte får oproportionerliga konsekvenser för barnens levnadsvillkor. En barnkonsekvensanalys ska dokumenteras i varje biståndsbeslut som rör barn. För föräldrar till barn under 8 år reduceras aktivitetskravet till 30 timmar per vecka. I hushåll som uppbär försörjningsstöd vid en ögonblicksbild (april 2026) finns barn och unga i olika åldersgrupper. Gymnasiestuderande ungdomar i åldern 18–21 år omfattas av föräldrarnas försörjningsplikt enligt föräldrabalken (7 kap. 1 § FB). Trots att dessa ungdomar är myndiga ingår de därmed i hushållets beräkning av försörjningsstöd och är beroende av föräldrarnas rätt till bistånd. Detta innebär att även gymnasiestuderande ungdomar indirekt påverkas av aktivitetskravet. Om föräldrarna omfattas av aktivitetskravet och deras rätt till Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 6 690 a avv 8 7739 försörjningsstöd förändras, kan detta få konsekvenser för hela hushållets ekonomi och därmed även för ungdomar i åldern 18–21 år. Kommunens uppdrag att erbjuda barnomsorg Aktivitetskravsreformen innebär att kommunen behöver säkerställa tillgång till barnomsorg för att möjliggöra föräldrars deltagande i planerade aktiviteter. Försörjningsstödet har dock inte varit kravlöst före införandet av aktivitetskravet. Krav på deltagande i aktiviteter har därför redan tidigare förekommit, vilket innebär att majoriteten av barn över ett år redan är inskrivna i kommunens barnomsorg. Bedömningen är att reformen inte kommer att innebära någon betydande ökning av antalet barn i barnomsorg. Däremot kan behovet av utökade tider i barnomsorgen öka i takt med att aktivitetskravet införs. Inom ramen för aktivitetskravet finns möjlighet till upp till fyra veckors uppehåll från aktiviteter per kalenderår. Antalet barn i hushållen följs kvartalsvis inom verksamheten. Därutöver sker en löpande uppföljning av barnens situation inom ramen för individärenden, i enlighet med barnperspektivet. Återaktualisering och fortsatt biståndsbehov trots arbete Det förekommer, men är relativt ovanligt, att ett hushåll fortsatt är i behov av ekonomiskt bistånd efter att en av hushållsmedlemmarna har inträtt på arbetsmarknaden. Detta är aktuellt i cirka 8 procent av hushållen som uppbär försörjningsstöd (april 2026). Situationen uppstår oftast i hushåll där två vuxna, gifta eller sammanboende, lever tillsammans med barn. En förklaring är att hushållets samlade utgifter överstiger den arbetsinkomst som tillförs. Flera faktorer kan bidra till detta, såsom deltidsanställningar, visstidsanställningar eller låg timlön. Höga boendekostnader, särskilt för barnfamiljer, kan också leda till att inkomsten inte är tillräcklig för att täcka hushållets grundläggande behov. Det förekommer även att individer som blivit självförsörjande genom arbete återaktualiseras för ekonomiskt bistånd efter en period av egen försörjning. Detta kan exempelvis bero på att anställningen upphör, inkomsten minskar eller att nya ekonomiska belastningar tillkommer. Av det totala antalet avslutade ärenden inom ekonomiskt bistånd år 2024 återaktualiserades 18 procent inom ett år (Kolada). I detta mått ingår samtliga återaktualiseringar, oavsett avslutsorsak. Det har inte genomförts ytterligare mätningar av återaktualiseringar efter 2024, men den tidigare statistiken bedöms ge en relevant nulägesbild. För att minska risken för återaktualiseringar behöver socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten arbeta långsiktigt och samordnat med insatser som stärker individens etablering på arbetsmarknaden. Detta innebär att arbetsmarknadsrelaterat Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 601 a avv 8 7739 stöd ofta behöver kombineras med parallella insatser utifrån en helhetssyn på individens situation. Ett sådant arbetssätt kan bidra till mer stabil och varaktig självförsörjning över tid. Jobbpremie Jobbpremien är en del av regeringens drivkraftsreform och syftar till att stärka incitamenten för personer som uppbär eller har uppburit försörjningsstöd att gå från bidrag till arbete. Jobbpremien är en statlig ersättning som beslutas och administreras av Försäkringskassan och innebär att personer som börjar arbeta kan få en ekonomisk ersättning utöver sin arbetsinkomst under en begränsad period. Ersättningen uppgår till 15 procent av arbetsinkomsten före skatt, upp till ett fastställt tak, och kan lämnas under maximalt 18 månader. Jobbpremien riktar sig till personer som haft försörjningsstöd under en längre tid och som därefter påbörjar arbete. Syftet är att göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att ta steget från försörjningsstöd till egen försörjning samt att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg, IVO Från och med den 1 juli 2027 får tillsynen av aktivitetskravet en tydligare och mer skarp utformning genom att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges möjlighet att besluta om sanktionsavgifter mot kommuner som inte uppfyller lagens krav. Tillsynen omfattar bland annat kommunens skyldighet att erbjuda aktiviteter, göra individuella bedömningar, följa upp insatser samt att rapportera och redovisa arbetet med aktivitetskravet. Om IVO bedömer att det finns systematiska brister i kommunens tillämpning eller i rapporteringen kan myndigheten besluta om en sanktionsavgift. Avgiften kan uppgå till mellan 100 000 kronor och 10 000 000 kronor, och får sättas ned helt eller delvis om det finns särskilda skäl. Syftet med sanktionerna är att säkerställa en likvärdig tillämpning av aktivitetskravet i landet samt att stärka kommunernas ansvar för att lagstiftningen efterlevs. Arbetsgång och process – krav på dokumentation och avslut Arbetsgången från socialtjänstens beslut enligt 12 kap. 4 § socialtjänstlagen (SoL) om arbetslivsinriktad aktivitet till genomförande av insats inom Arbetsmarknadsenheten (AME) regleras genom en gemensam och dokumenterad process. Socialsekreteraren ansvarar, i samverkan med arbetsmarknadscoach och vid behov arbetsterapeut eller annan relevant kompetens, för att utreda den enskildes arbets- och aktivitetsförmåga, planera aktiviteter samt säkerställa att den enskildes tid fylls med meningsfulla och ändamålsenliga insatser i enlighet med aktivitetskravet. Gemensam dokumentation sker i verksamhetssystemet Lifecare som sedan år 2025 har möjliggjort digital remittering och uppföljning genom modulen ”Uppdrag Arbetsmarknad”. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 612 a avv 8 7739 Aktivitetskravet aktualiseras som huvudregel efter tre månader med försörjningsstöd genom beslut enligt 12 kap 4 § SoL. Inför att aktivitetskravet inträder ansvarar socialsekreteraren för att genomföra en kartläggning och utredning av den enskildes förutsättningar för deltagande i aktiviteter. Kartläggningen innefattar bedömning av arbets- och aktivitetsförmåga, behov av stödinsatser samt samverkan med relevanta aktörer. Det finns dock inget hinder för att anvisa den enskilde till aktiviteter tidigare än efter tre månader, om det bedöms lämpligt utifrån den enskildes situation och förutsättningar. Planeringen ska vara individuell, tidsatt och följas upp regelbundet. Dokumentationen ska tydligt visa sambandet mellan identifierade behov, beslutade aktiviteter och förväntad progression mot arbete, studier eller annan form av egen försörjning. Av dokumentationen ska även framgå hur uppföljning och återrapportering sker, med vilken intervall samt vilka parallella insatser som kan behöva initieras, exempelvis rehabiliterande, behandlande eller kompetenshöjande åtgärder. Processen tydliggör också ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och Arbetsmarknadsenheten, där socialtjänsten ansvarar för beslut och uppföljning medan AME ansvarar för genomförandet av beslutade aktiviteter och löpande återkoppling till ansvarig socialsekreterare. Dokumentation och rapportering är en förutsättning för rättssäker handläggning, likvärdig tillämpning och möjlighet till uppföljning av insatsernas resultat. Processen tydliggör även i vilka situationer ett ärende kan avslutas inom aktivitetskravet och inom kommunens arbetsmarknadsenhet. Avslut kan aktualiseras när den enskilde uppnår varaktig egen försörjning, övergår till arbete eller studier, eller när den enskilde övergår till annan ersättning eller insats som innebär att aktivitetskravet inte längre är aktuellt. Avslut kan även bli aktuellt när betydande sociala eller medicinska arbetshinder konstateras som omöjliggör deltagande, eller när individen inte längre är bosatt i kommunen. Samtliga avslut ska dokumenteras och följas upp för att säkerställa en rättssäker och korrekt tillämpning av aktivitetskravet. Om den enskilde avböjer eller uteblir från aktivitet enligt 12 kap 4 § SoL ska biståndet sättas ned eller avslås helt enligt bestämmelser i 12 kap 5 § SoL. Detta beslut är överklagningsbart. Den aktuella arbetsprocessen kan komma att revideras i takt med att Aktivitetskravet tar form ger kommunerna praxis och vägledning. Internt arbetssätt och utvecklingsarbete - Team på Tvärs Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 623 a avv 8 7739 Ett arbetssätt som påbörjades under hösten 2025 är ”Team på tvärs”. Arbetssättet utvecklades efter att verksamheten identifierat en språksvag målgrupp med låg progression och ett långvarigt behov av försörjningsstöd. För dessa individer bedömdes insatserna ofta bli mindre effektiva när de planerades var för sig inom respektive verksamhet. För att stärka progressionen och skapa mer samordnade insatser beslutades därför att samla kompetenser från olika verksamheter för gemensam kartläggning och planering utifrån individens behov. ”Team på tvärs” innebär ett tvärprofessionellt arbetssätt där ett multikompetent team samlas kring individer med komplexa behov. Arbetssättet bygger på reflexiv praktik och har utvecklats genom verksamheternas gemensamma arbete med Beskæftigelses Indikator Projektet (BIP). BIP är en forskningsbaserad modell från Danmark som fokuserar på faktorer som främjar individens progression mot arbete eller studier. Personal inom arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten har gemensamt utbildats i BIP-modellen för att skapa samsyn, gemensamma arbetssätt och en strukturerad uppföljning av individens utveckling. Inledningsvis har arbetssättet riktats mot en grupp individer med försörjningsstöd som under en längre tid varit inskrivna i vuxenutbildningens SFI-undervisning. En socialsekreterare som genomgått nyckelpersonsutbildning inom BIP leder det reflexiva samtalet tillsammans med individens socialsekreterare, arbetsmarknadscoach och SFI-lärare samt andra kompetenser vid behov. Syftet är att tillsammans med individen identifiera hinder, formulera delmål och fastställa mål som på sikt leder till arbete och egen försörjning. Arbetssättet ”Team på tvärs” har visat goda resultat och bedöms bidra till ökad samordning, tydligare planering och förbättrad progression. Arbetssättet planeras därför att implementeras även för andra målgrupper under 2026. Volym och dimensionering av aktivitetskravet Kommunens ansvar blir, som tidigare nämnts, att erbjuda individer med försörjningsstöd en meningsfull sysselsättning på heltid, alltså 40 timmar i veckan med ledigt 4 veckor om året. Aktiviteterna ska förstärka individens möjlighet att arbeta och studera och delas in i fyra kategorier. Se Innehåll i aktivitetskravet. Beräknat på nuläget är bedömningen att Arbetsmarknadsenheten kommer att ha mellan 30 och 40 aktiva deltagare löpande från målgruppen arbetslösa som inte har heltidsaktivitet via Arbetsförmedlingen. Utöver dessa individer beskrivs en utökad målgrupp i nästa stycke som efter bedömning av sjukvården kan omfattas av aktivitetskravet, se Utökad målgrupp - sjukskrivna utan Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 634 a avv 8 7739 Deltagarantalet kan uppskattningsvis öka ytterligare med ca 20 individer med anledning av att Arbetsförmedlingen (AF) planerar att arbeta mer aktivt med ”uttömda resurser” för inskrivna utan progression utifrån nya och tydligare processer. AF planerar att förbättra sin slutdokumentation över AF:s insatser som lämnas över till t ex kommunen och vars aktivitetsansvar inträder om individen går över i kommunens ansvar. Sannolikt kan ett skäl för uttömda resurser vara att individen står för långt från arbetsmarknaden och behöver någon form av yrkesutbildning, yrkessvenska eller grundläggande vuxenutbildning för att komma vidare (eftersom AF också gått ut med att utbildning är vägen till arbete). Fortsatt samverkan med Arbetsförmedlingen är av vikt inom lokal överenskommelse (LÖK) om individsamverkan. Utökad målgrupp - sjukskrivna utan Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Utöver den arbetslösa målgruppen, som beskrivs ovan, kan aktivitetskravet även bli aktuellt för en utökad målgrupp bestående av personer som idag är sjukskrivna utan sjukpenning men som trots detta bedöms kunna delta i aktiviteter i någon omfattning. Det kan exempelvis handla om personer med fysisk eller psykisk ohälsa, social problematik eller andra förhållanden som begränsar arbetsförmågan, men där det ändå finns förutsättningar för anpassade aktiviteter som på sikt kan stärka möjligheten till egen försörjning. Denna målgrupp innebär en förändring jämfört med den inledande inriktningen av reformen, där fokus främst låg på arbetslösa personer. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stödja kommuner och regioner i implementeringen av aktivitetskravet för denna målgrupp. Inom ramen för uppdraget kommer Socialstyrelsen att ta fram stödmaterial för kommunernas arbete samt utveckla ett underlag för medicinsk bedömning som kan användas av Primärvård och specialistvård. Dessa medicinska underlag ska utgöra en del av beslutsunderlaget när kommunen prövar den enskildes förutsättningar att omfattas av aktivitetskravet. Socialtjänsten ska därefter göra en samlad bedömning utifrån tillgängliga underlag, där både medicinska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade faktorer vägs samman. Den utökade målgruppen innebär att ytterligare krav ställs på kommunens förberedelser inför införandet av aktivitetskravet den 1 juli 2026. Volymen av individer som kan komma att omfattas ökar, samtidigt som behovet av anpassade aktiviteter och särskild kompetens i verksamheten förväntas bli större. För denna målgrupp krävs ofta mer individanpassade insatser och en nära samverkan mellan socialtjänsten, regionen och andra aktörer. I nuläget uppskattas den utökade målgruppen omfatta cirka 40 individer. Det är dock i dagsläget oklart hur många av dessa som har förutsättningar att omfattas av aktivitetskravet. För att kunna göra denna bedömning krävs en fördjupad samverkan med sjukvården på individnivå, där medicinska underlag och bedömningar kan ligga till grund för socialtjänstens samlade bedömning av den enskildes förutsättningar att delta i aktiviteter. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 645 a avv 8 7739 Deltagare på Arbetsmarknadsenheten Vid remiss till Arbetsmarknadsenheten skrivs deltagarna t o m april 2026 in på Framtidsprojektet, EMIC (ett ESF-projekt som sträcker sig till 260430) samt IRIS (FINSAM-projekt där verksamheten successivt ska övergå i ordinarie verksamhet genom att kommunerna tar över 50 % av finansieringen under 2027 och helt fr o m 2028). I Emic ingår bara deltagare som har försörjningsstöd remitterade inom kommunen, men i Framtidsprojektet och IRIS ingår även deltagare med externa remittenter. Från och med maj 2026 kommer alla deltagare med försörjningsstöd, och när det träder i kraft aktivitetskrav, att remitteras till Arbetsmarknadsenheten där en lämplig handlingsplan med för individen meningsfulla aktiviteter upprättas. Detta kan vara aktiviteter som tidigare har förekommit inom såväl Framtidsprojektet som Emic och som implementerats i ordinarie verksamhet. Till projektet IRIS kommer deltagare att remitteras direkt. Under våren 2026 kommer Emic att upphöra som projekt och IRIS påbörja en förändring som innebär att kommunen tar över finansieringen stegvis, varför rapporten inte kommer att belysa projektperspektivet i andra fall än där det är motiverat. Avgränsningen i statistik gäller den gemensamma målgruppen, alltså arbetslösa individer med försörjningsstöd i Sjöbo kommun. Genom den utökade målgruppen med aktivitetskrav på deltid samt gruppen sjukskrivna med aktivitetsförmåga kommer den gemensamma målgruppen att växa med ett ännu okänt antal individer eftersom gränsdragningen kommer att göras utifrån riktlinjer som ännu inte existerar och i dialog mellan kommunen och andra aktörer. Även om antalet individer i den gemensamma målgruppen inte ökar, så kommer kvantiteten tid som arbetsmarknadsenheten ska erbjuda deltagarna att öka då flertalet deltagare i dagsläget inte har aktiviteter som fullt ut motsvarar heltid. Hur mycket verksamheten behöver utökas i tid är emellertid oklart eftersom riktlinjer för hur aktivitetsförmåga ska bedömas fortfarande saknas. Från och med januari 2026 och fullt utbyggt under våren tillkommer dessutom ESF- projektet Frö till framtid och den praktiska verksamheten “Trädgårn”, som är en hydroponisk inomhusodling, som ska drivas som en egen praktisk verksamhet med låg tröskel under projekttiden som varar t o m 30 juni 2028. Den kommer att vara tillgänglig för deltagare som står långt från arbetsmarknaden varav en del kommer in via aktivitetskravet. Beskrivning av den målgruppen utifrån statistik från inskrivning vid Arbetsmarknadsenheten Diagrammen syftar till att ge en bild av sammansättningen av AME:s målgrupp med försörjningsstöd. Statistiken omfattar 65 individer med försörjningsstöd som under ett Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 656 a avv 8 7739 år är inskrivna vid AME. Bedömningen är att proportionerna mellan olika gruppen är ungefär desamma vid införandet av ett aktivitetskrav, men att antalet individer som omfattas när aktivitetskravet införs växer. Av deltagarna är cirka två tredjedelar män, vilket överensstämmer med statistik som visar att kvinnor i högre grad väljer utbildning och sålunda är inskrivna på till exempel Vuxenutbildningen. Det är stor variation i åldrar där de olika åldersgrupperna utgör ungefär lika stora delar. Det innebär att förutsättningarna att komma ut i arbete för deltagarna varierar mellan att vara 20 och ännu inte haft chans att etablera sig i arbetslivet till att vara över 60 och blivit arbetslös. Deltagarna har också varit utan arbete/studier i varierande grad. Nära hälften av deltagarna har varit arbetslösa mellan några månader och upp till två år. Övriga har varit arbetslösa från tre år och uppåt med ett fåtal som varit arbetslösa längre – i yttersta fallet hela 17 år. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 667 a avv 8 7739 Bilden av målgruppen som är inskriven vid Arbetsmarknadsenheten bekräftar och förstärker bilden av målgrupper med en komplex problematik som när demografiska faktorer också läggs på medför att det är svårt att hitta uppenbara samband. Arbetsmarknadsenheten behöver därför ha ett flexibelt upplägg baserat på individens förutsättningar och förflyttningar under perioden som individen är inskriven. Genomsnittstiden för dem som varit inskrivna det senaste året är 253 kalenderdagar, med ett intervall på 9 – 998 dagar. Median 202 dagar, alltså en mindre grupp individer med långa inskrivningstider som drar upp genomsnittet. Arbetsmarknadsenhetens aktiviteter • Individuell coachning – alla deltagare får en personlig coach som de träffar regelbundet. Coachens roll är att stegvis stötta deltagare i sin förflyttning mot arbete/studier. De gör till exempel övningar för självskattning, BIP, jobbar med motiverande samtal, stöttar i kontakter med arbetsgivare, förbereder eller följer med på anställningsintervjuer, matchar mot praktikplatser, stöttar i kontakter med vården eller andra myndigheter. • Gruppaktiviteter o Grupphandledning i övningar som till exempel handlar om självkännedom, samspel med andra, motivation mm. o Regler, förutsättningar mm på arbetsmarknaden – teman om till exempel krav och villkor vid anställning, anställningsförhållandet, arbetsmiljö, söka jobb/skriva cv/personligt brev. Bristyrken, Arbetsförmedlingen, a-kassa och fackföreningarnas roll. o Studiebesök på arbetsplatser, myndigheter etc för att bredda individens omvärldskännedom. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 678 a avv 8 7739 • Social praktik – vanligaste praktikplatsen är på ett företag i eller i närheten av Sjöbo kommun. Det finns ett stort engagemang bland företagarna i Sjöbo och ett arbete har i skrivande stund initierats för att skapa möjligheter till fler sociala praktikplatser i kommunens regi. Under den sociala praktiken övar deltagarna på de spelregler som gäller på en arbetsplats, till exempel det sociala samspelet eller att ta sig till och från arbetsplatsen i rätt tid, tränar sin arbetsförmåga och att skala upp tiden på arbetsplatsen. • Praktiska verksamheter i AME:s regi o Fritidsbiblioteket – att ta mot skänkt fritidsmaterial, snygga till och låna ut det till kommuninvånare och andra kommunala verksamheter. Öppet 6 timmar i veckan fördelat på två halvdagar. o Möbellagret Ge & Få – kommunens återbruksprojekt av kontorsmöbler. o Verkstan (utemiljöprojekt) – började som samarbete med Tekniska förvaltningen om att måla kommunens parkbänkar, men har utvecklats till att omfatta andra utemiljöer som lekplatser. Har haft öppet 11 timmar/vecka och kommer att få utökad öppettid under våren 2026 som ett led i att förbereda för aktivitetskravet. Finns intresse för att bygga ut verksamheten mot till exempel skolors utemiljö, möbler som behöver renoveras mm. o Trädgårn – ESF-projektet ”Frö till framtid” där en hydroponisk odling ska startas och drivas som en lågtröskelinsats för deltagare som står långt från arbetsmarknaden och behöver arbetsträna, öva språk och ingå i en social gemenskap under arbetsplatsliknande former. • Häng med oss ut – Friluftsfrämjandets koncept för att utveckla välmående i grupper med psykisk ohälsa etc. • Anpassningar och strategier med hjälp av arbetsterapeut–arbetsterapeutrollen är väsentlig för att kunna ge reellt stöd till individen att komma vidare i arbete. Arbetsterapeuten arbetar lika mycket med vägen till arbetet, från att man vaknar till att man checkar in på jobbet, då ett vanligt arbetshinder är att uppleva utmaningar med att gå hemifrån och ta sig till jobbet. Planen är att utveckla arbetsterapeutrollen inom AME:s praktiska verksamheter för helhetssyn. Likaså är bedömningen att arbetsterapeuten får en nyckelroll i och med den sjukskrivna målgruppens aktivitetskrav där individen trots sjukskrivning ska delta i aktiviteter motsvarande aktivitetsförmåga • Studie- och yrkesvägledning – genom Emic har ett samarbete med kommunens studie- och yrkesvägledare förstärkts genom att rollen har ingått i projektet. Kompetensen att utveckla individens valkompetens och tilltro till sin förmåga att studera är ett viktigt perspektiv för att individen ska komma vidare. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 689 a avv 8 7739 • Språkutvecklande aktiviteter för deltagare där språkliga hinder föreligger, till exempel den svensksvaga målgruppen vars främsta arbetshinder är språket. Såväl gruppaktiviteter som de egna praktiska verksamheterna ska integrera språkutbildande moment i samarbete med lärare med kompetens inom svenska som andraspråk samt under 2026 på försök utveckla arbetet med appen Lingio, yrkessvenska på olika språk, som AME beviljats utvecklingsmedel för. • Prova på studier-modul i samarbete med Vuxenutbildningen. Aktiviteter som innebär att deltagaren får öva på att utföra vanliga uppgifter inom den tänkta studieinriktningen, kan få stöd av lärare eller specialpedagog att hantera frågor om studiestrategier, att planera sina studier eller att göra studiebesök på utbildningar av intresse i kombination med studie- och yrkesvägledning. Avslutande reflektion Aktiviteterna ska bestå av: • Aktiviteter för att öka den enskildes förmåga att arbeta eller studera • Aktiviteter som förbättrar språkkunskaperna för att komma närmare arbete eller studier • Arbetsplatsförlagda aktiviteter, till exempel praktik eller praktiskt genomförande av olika former av samhällsnyttiga insatser • Jobbsökaraktiviteter. Som rapporten visar är Sjöbo kommun väl förberedda på att aktivitetskravet ska träda i kraft genom att ha ett välutvecklat utbud av egna praktiska lågtröskelaktiviteter inom områden som utgör stora näringar i kommunen (främst bygg genom Verkstan och lantbruk genom Trädgårn) och ett välutbyggt samarbete med näringslivet för praktikplatser. Målet är att en individ som deltar i en praktisk verksamhet ska förstärka sin stegvisa förflyttning mot en bransch som kan erbjuda praktikplats och i förlängningen arbete. Samtidigt har AME en vana att arbeta med olika målgrupper som står olika långt från arbetslivet. För att vara rustade för nya målgrupper och att ta mot deltagare med mer komplexa förutsättningar har kompetens inom arbetsterapi och specialpedagogik rekryterats. Bedömningen är att antalet deltagare kommer att öka då nya målgrupper som sjukskrivna och deltagare som går i annan deltidsinsats kommer att öka. Likaså är bedömningen att mängden tid AME ska erbjuda inom aktivitetskravet är större än idag. Hur målgrupper och tid kommer att förändras exakt är inte möjligt att veta i nuläget eftersom myndigheter och andra aktörer just nu arbetar med att ta fram sådan information. En uppskattning utifrån nuläget i Sjöbo kommun är att omfattningen på AME:s verksamhet kan öka med mellan 30 och 40 procent under 2026-2027. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 SSididaa 7 790 a avv 8 7739 Sammanträdesprotokoll FAM 2026/167 FAM 2026.1189 Sammanträdesdatum 2026-04-23 2026-04-27 Familjenämnden

§ 40 Diarienummer 2024/201 Primärt samverkansavtal yrkesinriktad vuxenutbildning Familjenämnden beslutar Familjenämnden godkänner det primära samverkansavtalet för yrkesinriktad vuxenutbildning. Avtalet signeras av familjenämndens ordförande. Beslutet skickas till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Enligt ändring i skollagen (lag 2022:1315) krävs från 1 januari 2025 att varje kommun samverkar med minst två andra kommuner om den kommunala vuxenutbildningen. Samverkan sker genom primärt samverkansavtal avseende planering, dimensionering och erbjudande av utbildning inom yrkesämnen och yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Efter utredning i familjeförvaltningen fattade Kommunstyrelsen 2025-06-04 §116 beslut om att ansöka om inträde i Skåne Sydvästs samverkansavtal (SSSV). Samverkansavtalets syfte är att bidra till uthållig tillväxt, stärkt kompetensförsörjning och ökade utbildningsmöjligheter för parternas kommuninvånare. Tillsammans med Tomelilla, Ystad och Simrishamn har Sjöbo begärt att få ansluta sig till samverkansavtalet med kommuner i Malmö-Lundregionen. En överenskommelse om nya avtalsparter har godkänts av samtliga tidigare parter inom SSSV. Ett nytt avtal har tagits fram som gäller från och med 2026-07-01 och tills vidare. Fritt sök inom detta avtals samverkansområde tillämpas på utbildningar som påbörjas från och med 2027-01-01. Följande kommuner är parter i samverkansavtalet: Burlöv, Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad. Förvaltningens förslag till familjenämnden Familjenämnden godkänner det primära samverkansavtalet för yrkesinriktad vuxenutbildning. Avtalet signeras av familjenämndens ordförande. SSididaa 5 423 a avv 8 7739 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-04-23 Beslutsunderlag

§ 42 Diarienummer 2026/14 Uppföljning av kommunal avtalssamverkan samt integrerade verksamheter inom individ- och familjeomsorgen 2025 Familjenämnden beslutar Familjenämnden har tagit del av uppföljningen och lägger den till handlingarna. Uppföljning av kommunal avtalssamverkan översänds till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Denna skrivelse innehåller information och uppföljning av de verksamheter som under 2025 bedrivits genom kommunal avtalssamverkan mellan Sjöbo kommun som uppdragsgivare och annan kommun som utförare. Informationen syftar till att ge insyn i dessa verksamheter och därigenom uppfylla kravet på uppsiktsplikt för kommunstyrelsen enligt 6 kap 1 § kommunallagen (KL). Skrivelsen innehåller också information och uppföljning av de så kallade integrerade verksamheterna som under 2025 bedrivits av Sjöbo kommun och Region Skåne gemensamt enligt den lokala överenskommelsen (LÖK). Integrerad verksamhet innebär att personal från region och kommun arbetar samordnat och samlokaliserade inom samma enhet. Förvaltningens förslag till familjenämnden Familjenämnden har tagit del av uppföljningen och lägger den till handlingarna. Uppföljning av kommunal avtalssamverkan översänds till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Verksamhetsberättelser 2025 – Sociala jouren syd, Jourhemsorganisationen, Familjerätten, Familjerådgivningen, Mariamottagningen, Familjecentralen Björken Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Socialchef SSididaa 4 356 a avv 8 7739 FAM 2026/14 Datum Datum Ärendenr. FAM 2026.1207 2025-04-13 2026-04-27 Tjänsteskrivelse Handläggare: Rasmus Anderberg Familjenämnd en rasmus.anderberg@sjobo.se Informationsärende – uppföljning av kommunal avtalssamverkan samt integrerade verksamheter inom Individ- och familjeomsorgen 2025 Förslag till beslut Familjenämnden har tagit del av uppföljningen och lägger den till handlingarna. Uppföljning av kommunal avtalssamverkan översänds till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning av ärendet Denna skrivelse innehåller information och uppföljning av de verksamheter som under 2025 bedrivits genom kommunal avtalssamverkan mellan Sjöbo kommun som uppdragsgivare och annan kommun som utförare. Informationen syftar till att ge insyn i dessa verksamheter och därigenom uppfylla kravet på uppsiktsplikt för kommunstyrelsen enligt 6 kap 1 § kommunallagen (KL). Skrivelsen innehåller också information och uppföljning av de så kallade integrerade verksamheterna som under 2025 bedrivits av Sjöbo kommun och Region Skåne gemensamt enligt den lokala överenskommelsen (LÖK). Integrerad verksamhet innebär att personal från region och kommun arbetar samordnat och samlokaliserade inom samma enhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-13 Verksamhetsberättelser 2025 – Sociala jouren syd, Jourhemsorganisationen, Familjerätten, Familjerådgivningen, Mariamottagningen, Familjecentralen Björken Beslut skickas till Kommunstyrelsen Socialchef Ärendebeskrivning Kommunal avtalssamverkan Enligt 9 kap 37 § KL får en kommun ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun. Avtalssamverkan är en juridisk driftsform och innebär SSididaa 4 367 a avv 8 7739 Datum Datum Ärendenr. 2025-04-13 Tjänsteskrivelse större möjligheter för kommuner att kunna dra nytta av de fördelar samverkan innebär i vissa frågor och uppgifter. Sjöbo kommun har avtalat om att nedanstående verksamheter inom socialtjänsten ska drivas av annan kommun utifrån att det finns samordningsvinster i just dessa verksamheter. Utförarkommunen skickar varje år en verksamhetsberättelse eller annan dokumentation som beskriver arbetet under senaste året och utgör underlag för avtalsuppföljningen. Verksamhetsberättelserna är bilagor till denna skrivelse. Sociala jouren Syd – Vellinge kommun Social jour syd ansvarar för att hantera akuta socialtjänstärenden utanför ordinarie kontorstid för nio samverkande kommuner i Skåne med ett sammanlagt befolkningsunderlag på cirka 235 000 invånare. Uppdraget omfattar akuta insatser med särskild prioritet på barn och unga, missbruk, våld i nära relationer samt akuta försörjningsbehov. Verksamheten är bemannad med två socionomer under kvällar, nätter och helger och har även tillgång till en vikariepool. Vellinge kommun utför uppdraget åt Sjöbo kommun och ytterligare 8 andra kommuner i södra Skåne. Sjöbo kommuns kostnader för sociala jouren under 2025 var 429 tkr, fördelat utifrån antal kommuninvånare i anslutna kommuner. Avtalsuppföljning samt viktiga händelser 2025: • Revidering av samverkansavtalet för att anpassa uppdraget till det nya regelverket enligt den nya socialtjänstlagen som trätt i kraft 1 juli. Justeringar har bland annat handlat om tillgänglighet och borttagande av gamla laghänvisningar. • Markant ökat ärendeinflöde under året, särskilt från polisen till följd av snabbare lagföring av ungdomsbrott. Även ökning gällande barn- och familjeärenden samt ärenden kopplade till missbruk och ekonomiskt bistånd. • Alla mål för inställelsetider och dokumentation har uppnåtts under 2025, inklusive handläggning inom 30 minuter och skyddsbedömning på plats inom två timmar. • Hantering av 8 avvikelser och 3 klagomål, som följts upp systematiskt och rapporterats till styrgruppen. • Införande av läsbehörighet i två pilotkommuners verksamhetssystem, efter beslut i styrgruppen. Genomförd utvärdering har bland annat visat på bättre skyddsbedömningar och ökad rättssäkerhet i komplexa ärenden. • Sociala jouren har hanterat 176 ärenden åt Sjöbo kommun under 2025 vilket motsvarar 7% av social jourens totala ärendemängd. Detta ligger också väldigt nära Sjöbos andel av befolkningen i de anslutna kommunerna, vilket är 8%. SSididaa 4 378 a avv 8 7739 Datum Datum Ärendenr. 2025-04-13 Tjänsteskrivelse Familjerätten – Ystad kommun Sjöbo kommuns familjerätt bedrivs av Ystad kommun genom kommunal avtalssamverkan. Familjerätten arbetar bland annat med samarbetssamtal när vårdnadshavarna har svårt att komma överens i frågor rörande gemensamma barn vid separation eller skilsmässa, avtal gällande vårdnad, boende och umgänge, faderskaps- och föräldraskapsutredningar samt adoptioner. Sjöbos kostnader för familjerätten var ca 1,3 mkr under 2025. Avtalsuppföljning samt viktiga händelser 2025: • Ökat antal samarbetssamtal som förordnats av tingsrätten. Inflödet av ärenden från domstolen har varierat kraftigt under året, vilket periodvis har skapat hög arbetsbelastning och köbildning. • Arbete med omställning till ny socialtjänstlag, bland annat genom att bidra till genomlysning av insatser och delta i arbetsgruppen för ett gemensamt mottag. Beslut i nämnd gällande att erbjuda insatser utan behovsprövning. • Utbildningsinsatser till samtliga familjerättssekreterare om våld i nära relationer, både från högskola och från Länsstyrelsen. Har lett till ökad kompetens om våld i arbetet med de familjerättsliga bedömningarna. • Utökat ledningsstöd för familjerätt och familjerådgivning motsvarande en halv tjänst vilket innebär enhetschef på heltid för dessa verksamheter. • Under 2025 har 538 ärenden varit aktuella på familjerätten, varav 151 från Sjöbo, vilket ligger i paritet med föregående år. Jourhemsorganisationen – Ystad kommun I vissa fall när barn behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna inleds vården ofta genom att barnet placeras i ett tillfälligt jourhem. Ett barn kan vårdas i ett jourhem under högst sex månader. Sjöbo kommun samt övriga SÖSK-kommuner har avtalat med Ystad kommun om att Ystad kommun ska ansvara för kommunernas tillgång till jourhem för akuta placeringar. Ystad kommun ansvarar för rekrytering, utredning och placeringsmedgivande för jourfamiljehem. Sjöbo kommun ansvarar för alla moment och beslut kopplade till barnet som jourplaceras. Sjöbo kommun rekryterar, utreder och föreslår också medgivande för jourfamiljehem i egen regi. Till skillnad från jourhemmen som utreds av jourhemsorganisationen används de egna jourfamiljerna främst vid jourplaceringar där behovet bedöms vara en längre placering vilket möjliggör att barnet kan bo kvar i samma familjehem över tid. Samverkanskommunerna delar på personalkostnaden för familjehemssekreterare. Kostnader kopplade till placering, arvode och omkostnader till jourhemmen bekostar respektive kommun själv. Sjöbos andel av personalkostnaden under 2025 var 203 tkr. SSididaa 4 389 a avv 8 7739 Datum Datum Ärendenr. 2025-04-13 Tjänsteskrivelse Avtalsuppföljning samt viktiga händelser 2025: • Personalresurserna har utökats motsvarande 0,4 tjänst till totalt 1,4 jourhemssekreterare. • Avtalet har reviderats inför 2026 med syfte att uppdraget ska matcha de resurser som avsatts. Fortsatt arbete att diskutera balansen mellan uppdrag och resurser. • Antalet vårddygn i jourhem från Sjöbo under 2025 var 339 dygn av totalt 3459 dygn inom SÖSK. Familjerådgivningen – Ystad kommun Familjerådgivningen tar emot par och andra närstående relationer som söker stöd i att förbättra sin relation, hantera konflikter eller genomföra en hållbar separation. Ystad kommun utför även detta uppdrag åt Sjöbo kommun.Familjerådgivningen har tre personer anställda, sammanlagt 280% tjänster. Sjöbos kostnader för familjerådgivningen under 2025 var ca 700 tkr. Avtalsuppföljning samt viktiga händelser 2025: • Skurups kommun har lämnat samarbetet inför 2025 vilket har inneburit förändringar i verksamheten. • Verksamheten har arbetat bort köerna genom att ha infört ett nytt prioriteringssystem och ändrade arbetssätt. • Det förebyggande arbetet har ökat genom besök på familjecentraler, BVC- utbildningar och samarbete med budget- och skuldrådgivning. • Arbete med omställning till ny socialtjänstlag, bland annat genom att bidra till genomlysning av insatser och delta i arbetsgruppen för ett gemensamt mottag. Beslut i nämnd gällande att erbjuda insatser utan behovsprövning. • Ökat antal samtal för Sjöbos räkning 2025 total 233 samtal, motsvarande siffra 2024 var 149. • Utökat ledningsstöd för familjerätt och familjerådgivning motsvarande en halv tjänst vilket innebär enhetschef på heltid för dessa verksamheter. Integrerade verksamheter Integrerade verksamheter innebär samlokalisering för ökad samverkan där region och kommun har olika uppdrag och ansvar gentemot en gemensam målgrupp. Samverkan mellan region och kommun regleras av den lokala överenskommelsen som tecknats av Region Skåne och Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Ystad och Tomelillas kommuner. De integrerade verksamheterna inkluderas inte av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. SSididaa 4 490 a avv 8 7739 Datum Datum Ärendenr. 2025-04-13 Tjänsteskrivelse Integrerade verksamheter regleras av samverkansavtal som beskriver hur samverkan och samordning av insatser ska bedrivas. Kommunen överlämnar inget kommunalt ansvarsområde till dessa verksamheter. Mariamottagning Mariamottagningen är en integrerad öppenvårdsmottagning där Ystad, Sjöbo, Tomelilla, Simrishamns kommuner samverkar med vuxen- respektive barn och ungdomspsykiatrin inom Region Skåne. Målgruppen är unga upp till 25 år som upplever problem kopplade till alkohol eller andra droger och verksamhetens uppdrag är att motivera, vårda, behandla ungdomar och unga vuxna till att bli fria från alkohol, narkotika och/eller skadligt bruk av läkemedel. Huvudmottagningen finns i Ystad och satellit-mottagning finns ibland annat Sjöbo. Maria Skåne Sydost bemannas operativt av 4,3 heltidstjänster. Grundbemanningen är 2 behandlare 100%, 1 sjuksköterska 100%, 1 samordnare 100%, 1 medicinsk sekreterare 20% och 1 läkare 10%. Kostnaden för Mariamottagningen fördelas enligt en fördelningsnyckel och Sjöbo kommuns andel 2025 var 410 tkr. Avtalsuppföljning samt viktiga händelser 2025: • Stärkt uppdrag enligt nya socialtjänstlagen och nya arbetssätt. Mariamottagningen kan erbjuda insatser utan behovsprövning såväl som att verkställa biståndsbeslut samt fungera som åtgärd vid åtalsunderlåtelse. • Fortsatt samverkan med öppenvård i form av satellit-mottagning. Förebyggande och suicidpreventivt arbete bland annat genom deltagande på Sjöbo marknad. • Informationsinsatser i skolor, på föräldramöten, APT och andra forum, samt deltagande vid Suicidpreventiva dagen. • Liten minskning av antalet ungdomar som aktualiserats från Sjöbo, 2025 14 ungdomar. Motsvarande siffra 2024 var 20. Familjecentralen Björken Familjecentralen Björken bygger på samverkan mellan Region Skåne och Sjöbo kommun. Inom familjecentralen samverkar mödrahälsovården, barnhälsovården, förebyggande socialtjänst och den öppna förskolan. Familjecentralens verksamhet riktar sig till blivande föräldrar, föräldrar, barn och andra viktiga vuxna kring barn 0–6 år. Personalen samverkar för att främja en god och jämlik hälsa hos barn och föräldrar utifrån familjens hela livssituation. Kommunens bemanning på familjecentralen är två föräldrastödjare fördelat på 75% samt en förskolelärare på 75%. SSididaa 5 401 a avv 8 7739 Datum Datum Ärendenr. 2025-04-13 Tjänsteskrivelse Avtalsuppföljning samt viktiga händelser 2025: • Samordningsfunktionen har övergått från regionen till kommunen • Arbete med omställning till ny socialtjänstlag, bland annat genom att erbjuda insatser utan behovsprövning • Införande av modellen Barnsäkert i projektform under våren 2025. BarnSäkert är en metod för BVC att identifiera psykosociala riskfaktorer hos familjer med barn i åldern 0–6 år. • Resultaten från barnenkäten och besöksenkäten visar mycket positiva omdömen: barn trivs, känner sig lyssnade på och får möjlighet till delaktighet, medan föräldrar upplever hög tillgänglighet, förtroende och information. • Besöksantalet på öppen förskola ligger på samma nivå som tidigare år, snitt på 411 besökare per månad. • Enskilda besök till förebyggande socialtjänst ligger på samma nivå som tidigare år, snitt på 19 per månad. Familjeförvaltningen Rasmus Anderberg Utvecklingsstrateg SSididaa 5 412 a avv 8 7739 Sammanträdesprotokoll FAM 2024/201 FAM 2026.1199 Sammanträdesdatum 2026-04-23 2026-04-27 Familjenämnden

§ 54 Beredning av ärende 2026/141 till kommunstyrelsen Omdisponering av medel, gång- och cykelväg Hemmestorp–Blentarp Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar 1. 700 000 kr tillskjuts kommunstyrelsens utvecklingsavdelning för att färdigställa utredningen om gång- och cykelväg mellan Hemmestorp och Blentarp. Utredning gäller fortsatt: a. sträckningen av GC-vägen Hemmestorp- Blentarp b. dialog med markägare att få köpa marken c. kostnad att genomföra projektet d. hur det framtida underhållet kan hanteras e. möjlighet till samfinansiering 2. Utredningen finansieras från budgeten för kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader 2026, vilken därmed minskas till totalt 3 974 000 kr. 3. Utredningen ska, likt tidigare beslut, presenteras för KS den 13 maj 2026 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 22 oktober 2025 (§ 141) att tillskjuta 1 000 000 kronor till kommunstyrelsens utvecklingsavdelning för att utreda förutsättningarna för en gång- och cykelväg mellan Hemmestorp och Blentarp. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06 Utredningen kunde inte färdigställas under återstående del av 2025, och endast cirka 300 000 kronor av de tilldelade medlen förbrukades under året. För att slutföra utredningen föreslås därför att kommunstyrelsens utvecklingsavdelning tillförs resterande medel om 700 000 kronor under 2026. Finansiering föreslås ske via kommunstyrelsens pott för oförutsedda kostnader 2026. Förvaltningens förslag 1. 700 000 kr tillskjuts kommunstyrelsens utvecklingsavdelning för att färdigställa utredningen om gång- och cykelväg mellan Hemmestorp och Blentarp. Utredning gäller fortsatt: a. sträckningen av GC-vägen Hemmestorp- Blentarp b. dialog med markägare att få köpa marken c. kostnad att genomföra projektet d. hur det framtida underhållet kan hanteras e. möjlighet till samfinansiering 2. Utredningen finansieras från budgeten för kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader 2026, vilken därmed minskas till totalt 3 974 000 kr. 3. Utredningen ska, likt tidigare beslut, presenteras för KS den 13 maj 2026 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, daterad 2026-04-29 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Ekonomiavdelningen Utvecklingsavdelningen SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen EKONOMIAVDELNINGEN DATUM 23 april 2026 ÄRENDENUMMER 2026/141 HANDLÄGGARE TILL Alexander Carlsson Kommunstyrelsen alexander.carlsson@sjobo.se Omdisponering av medel Gång och cykelväg Hemmestorp-Blentarp Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. 700 000 kr tillskjuts kommunstyrelsens utvecklingsavdelning för att färdigställa utredningen om gång- och cykelväg mellan Hemmestorp och Blentarp. Utredning gäller fortsatt: a. sträckningen av GC-vägen Hemmestorp- Blentarp b. dialog med markägare att få köpa marken c. kostnad att genomföra projektet d. hur det framtida underhållet kan hanteras e. möjlighet till samfinansiering 2. Utredningen finansieras från budgeten för kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader 2026, vilken därmed minskas till totalt 3 974 000 kr. 3. Utredningen ska, likt tidigare beslut, presenteras för KS den 13 maj 2026 TJÄNSTESKRIVELSE 23 april 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 22 oktober 2025 (§ 141) att tillskjuta 1 000 000 kronor till kommunstyrelsens utvecklingsavdelning för att utreda förutsättningarna för en gång- och cykelväg mellan Hemmestorp och Blentarp. Utredningen kunde inte färdigställas under återstående del av 2025, och endast cirka 300 000 kronor av de tilldelade medlen förbrukades under året. För att slutföra utredningen föreslås därför att kommunstyrelsens utvecklingsavdelning tillförs resterande medel om 700 000 kronor under 2026. Finansiering föreslås ske via kommunstyrelsens pott för oförutsedda kostnader 2026. Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, daterad 2026-04-29 Beslutet ska skickas till Ekonomiavdelningen Utvecklingsavdelningen Alexander Carlsson Ekonomichef KANSLI 2026/141 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06

§ 55 Beredning av ärende 2026/112 till kommunstyrelsen Kommunassurans årsstämma 2026 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar 1. Årsredovisningen för Kommunassurans Försäkring AB läggs till handlingarna 2. Utse kommunstyrelsens ordförande, eller den som denne genom fullmakt sätter i sitt ställe, till ägarombud vid Kommunassurans Försäkring ABs årsstämma 2026. 3. Ägarombudet får i uppdrag att tillstyrka styrelsens/valberedningens förslag till beslut enligt utsända handlingar 4. Fastställa att Kommunassurans Försäkring AB:s verksamhet under 2025 har bedrivits enligt de ändamål som framgår av bolagsordningen samt att bolaget har följt de kommunalrättsliga principer som gäller för bolaget. 5. Redovisa ställningstagandet enligt punkt 4 ovan till kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Kommunassurans Försäkring AB har inkommit med årsredovisning för räkenskapsåret 2025 samt kallat delägarna till ordinarie årsstämma. I ärendet finns även bl a revisionsberättelse, lekmannarevisorernas granskningsrapport samt styrelsens uttalande om verksamheten 2025. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06 Förvaltningens förslag 1. Årsredovisningen för Kommunassurans Försäkring AB läggs till handlingarna 2. Utse kommunstyrelsens ordförande, eller den som denne genom fullmakt sätter i sitt ställe, till ägarombud vid Kommunassurans Försäkring ABs årsstämma 2026. 3. Ägarombudet får i uppdrag att tillstyrka styrelsens/valberedningens förslag till beslut enligt utsända handlingar 4. Fastställa att Kommunassurans Försäkring AB:s verksamhet under 2025 har bedrivits enligt de ändamål som framgår av bolagsordningen samt att bolaget har följt de kommunalrättsliga principer som gäller för bolaget. 5. Redovisa ställningstagandet enligt punkt 4 ovan till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen daterad 2026-04-22 Kallelse till årsstämma med tillhörande bilaga 1-8 Uttalande av Kommunassurans styrelse inför kommunens prövning av ändamål Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunstyrelsens ordförande Ekonomichef SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen EKONOMIAVDELNINGEN DATUM 22 april 2026 ÄRENDENUMMER 2026/112 HANDLÄGGARE TILL Alexander Carlsson Kommunstyrelsen alexander.carlsson@sjobo.se Kommunassurans årsstämma 2026 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Årsredovisningen för Kommunassurans Försäkring AB läggs till handlingarna 2. Utse kommunstyrelsens ordförande, eller den som denne genom fullmakt sätter i sitt ställe, till ägarombud vid Kommunassurans Försäkring ABs årsstämma 2026. 3. Ägarombudet får i uppdrag att tillstyrka styrelsens/valberedningens förslag till beslut enligt utsända handlingar 4. Fastställa att Kommunassurans Försäkring AB:s verksamhet under 2025 har bedrivits enligt de ändamål som framgår av bolagsordningen samt att bolaget har följt de kommunalrättsliga principer som gäller för bolaget. 5. Redovisa ställningstagandet enligt punkt 4 ovan till kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunassurans Försäkring AB har inkommit med årsredovisning för räkenskapsåret 2025 samt kallat delägarna till ordinarie årsstämma. I ärendet finns även bl a revisionsberättelse, lekmannarevisorernas granskningsrapport samt styrelsens uttalande om verksamheten 2025. TJÄNSTESKRIVELSE 22 april 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen daterad 2026-04-22 Kallelse till årsstämma med tillhörande bilaga 1-8 Uttalande av Kommunassurans styrelse inför kommunens prövning av ändamål Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsens ordförande Ekonomichef Alexander Carlsson Ekonomichef KANSLI 2026/112 Malmö den 30 mars 2026 Till aktieägande kommuner Kallelse till årsstämma 2026 i Kommunassurans Försäkring AB samt information om möjlighet att poströsta Styrelsen för Kommunassurans Försäkring AB kallar delägarna till årsstämma den 6 maj 2026. Tid: Onsdagen den 6 maj 2026 kl. 10:00-12:00 Plats: Elite Hotel Savoy i Malmö. Norra Vallgatan 62, 211 22 Malmö (nära Malmö C) Årsstämman 2026 hålls fysiskt på plats i Malmö, där ombud har möjlighet att rösta. Vänligen notera att det inte är möjligt att rösta vid själva årsstämman om deltagande sker enbart via teams (det går dock utmärkt att kombinera poströstning på förhand med deltagande via teams). Länk till teams-mötet skickas dagen innan stämman till de deltagare som har anmält deltagande via teams. Vid årsstämman 2026 har ombud som inte deltar på plats i Malmö möjlighet att avlägga poströst på förhand. Mer information om röstningsförfarandet finns nedan i denna handling. Vid stämman 2026 kommer det inte finnas möjlighet att rösta på distans vid själva stämman. Efter stämman bjuder Kommunassurans på lunch på Hotel Savoy. Vänligen meddela snarast via bolaget@kommunassurans.se a. namn, b. befattning, c. e-post-adress och d. mobiltelefonnummer till det stämmoombud respektive ersättare som är utsedda att företräda er kommun vid Kommunassurans årsstämma och ska delta vid stämman antingen • fysiskt på plats, • via teams och/eller • som företrädare för poströstande ägare. Senast två dagar innan stämman behöver Kommunassurans även information om huruvida e. ombudet och eventuell annan person från kommunen önskar teamslänken till stämman. Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14, 211 33 Malmö • info@kommunassurans.se • 040-611 22 00 • kommunassurans.se 516406-0294 • F-skattsedel • Försäkringsaktiebolagets säte är i Lund Sida 115 a v 879 Kommunassurans ägs av en fjärdedel av landets kommuner och bistår ägarkommunerna i risk- och försäkringsfrågor. Till denna kallelse hör följande bilagor. De bilagor som är kursiverade föreligger ännu inte, men skickas ut så snart de är klara samt publiceras på Kommunassurans webbplats, www.kommunassurans.se. Bilaga 1 Förslag till dagordning. Bilaga 2a Valberedningens förslag om ordförande för stämman, sekreterare vid stämman, justerare vid stämman, antalet styrelseledamöter, styrelsens ordförande, vice ordförande, försäkringssakkunnig, övriga ledamöter, suppleanter till styrelsen, ordningen för suppleanternas inträde som tjänstgörande i styrelsen, revisor, revisorssuppleant, lekmannarevisorer och lekmannarevisorssuppleanter. Bilaga 2b Valberedningens förslag till arvodesregler. Bilaga 3 Årsredovisning 2024. Bilaga 4 Revisionsberättelse 2024. Bilaga 5 Granskningsrapport 2024 (Lekmannarevisorernas granskning). Bilaga 6 Största ägarens förslag till valberedning 2025-2026. Bilaga 7 Förslag till förnyat bemyndigande för styrelsen att anta nya delägare samt att besluta om nyemission. Bilaga 8 Poströstningsformulär. Information om möjlighet att poströsta Bakgrund Nuvarande bolagsordning ger möjlighet för styrelsen att besluta om poströstning och hybridstämma. Styrelsen i Kommunassurans har den 19 mars 2026, § 32, beslutat att vid årsstämma i Kommunassurans 2026 får aktieägarna i försäkringsaktiebolaget utöva sin rösträtt per post. Poströstning Bilagt denna kallelse finns poströstningsformulär (bilaga 8). Formuläret finns även tillgängliga via Kommunassurans webbplats, www.kommunassurans.se, till och med den 6 maj 2026. För att poströsta fyller ombud eller ersättare i poströstningsformuläret, skriver under och återsänder formuläret jämte kommunens beslut om ombud/ersättare till a. e-post bolaget@kommunassurans.se (vänligen ange ”Poströsningsformulär, [kommun]” i ämnesraden) eller b. Kommunassurans Försäkring AB Grynbodgatan 14 211 33 Malmö Poströster jämte kommunens beslut måste vara Kommunassurans tillhanda senast den 6 maj 2026 kl. 09:59. Som ovan På uppdrag av styrelsen i Kommunassurans Försäkring AB Anders Ramäng, VD Bilaga 1 Förslag till dagordning, årsstämma i Kommunassurans den 6 maj 2026

§ 56 Beredning av ärende 2021/223 till kommunstyrelsen Uppföljning enligt riktlinjer för Sjöbo kommuns bostadsförsörjning Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Uppföljningen enligt riktlinjer för Sjöbo kommuns bostadsförsörjning godkänns och läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Årlig uppföljning av Sjöbo kommuns bostadsförsörjning, framtagen av samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag Uppföljningen enligt riktlinjer för Sjöbo kommuns bostadsförsörjning godkänns. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 10 mars 2026, § 19 Rapport, uppföljning av bostadsförsörjningsprogrammet Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Samhällsbyggnadsnämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen KANSLIAVDELNINGEN DATUM 14 april 2026 ÄRENDENUMMER 2021/223 HANDLÄGGARE TILL Jesper Bryngemark Kommunstyrelsen Jesper.Bryngemark@sjobo.se Uppföljning enligt riktlinjer för Sjöbo kommuns bostadsförsörjning Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Uppföljningen enligt riktlinjer för Sjöbo kommuns bostadsförsörjning godkänns. Sammanfattning Årlig uppföljning av Sjöbo kommuns bostadsförsörjning, framtagen av samhällsbyggnadsnämnden. Ärendets behandling Kommunfullmäktige antog den 30 november 2022 riktlinjer för Sjöbo kommuns bostadsförsörjning. Riktlinjerna ska följas upp årligen i ett PM, framtaget av samhällsbyggnadsnämnden, som godkänns av kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen. Samhällsbyggnadsnämnden har i beslut den 10 mars 2026 fastställt 2025 års uppföljning och översänt den till kommunstyrelsen för godkännande. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. TJÄNSTESKRIVELSE 14 april 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 10 mars 2026, § 19 Rapport, uppföljning av bostadsförsörjningsprogrammet Tidplan för beredning och beslut Beredning Ordförandeberedning den 22 april 2026 Arbetsutskottet den 6 maj 2026 Beslut Kommunstyrelsen den 13 maj 2026 Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Jesper Bryngemark Lars Wästberg Kommunsekreterare Kanslichef KANSLI 2021/223 hos framför allt den växande äldre befolkningen, men även bland den Mål och åtgärder yngre. På kommunalägd mark kan kommunen styra hur många byggklara bostadstomter som finns, och på så sätt främja en utveckling som går i linje med kommunens ambition. Det är även viktigt att det Nedan följer ett övergripande mål för bostadsförsörjningen med ett finns en beredskap för utökad kommunal service, om det skulle krävas antal delmål kopplade till sig. Varje delmål kopplas till förslag på för att möta efterfrågan. åtgärder med ansvarig part som redovisas i en handlingsplan. Delmål Mål för bostadsförsörjningen 1. Mer samordnad och tydlig hantering av bostadsförsörjningen Säkra förutsättningarna för att bygga mellan 45 och 70 nya som en övergripande kommunal fråga. bostäder per år, samt arbeta aktivt för att främja attraktivitet, 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. hälsa och jämställdhet i bostadsutvecklingen. 3. Ökad valfrihet för äldre. 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. Kommunens ambition är att ha en befolkningstillväxt på 0,5–0,8 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. procent per år, vilket är i linje med den genomsnittliga 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i befolkningsökningen under de senaste 20 åren. På så vis skapas bättre boendemiljön. förutsättningar för att utbyggnad av kommunal service ska kunna hålla 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget boende. samma takt som befolkningsökningen. En befolkningsökning på 0,5– 8. Tillgodosett behov av särskilda boenden (enligt 0,8 procent motsvarar ungefär 45–70 nya bostäder per år. socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter Befolkningsprognoserna varierar över åren, och 45–70 nya bostäder verksamheten. kan anses vara en rimlig siffra utifrån de spann som de olika 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala prognoserna har, samt utifrån det faktum att det behövs en bostads- kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda och planreserv för att kunna hantera oväntade fluktuationer på kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god bostadsmarknaden. Det är viktigt att de bostäder som byggs bidrar till tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. ett mer varierat bostadsbestånd, för att tillgodose de behov som finns Handlingsplan I tabellen finns ansvarig nämnd angiven. Medverkande eller utförande parter står angivna inom parantes. I vissa fall är den lokalförsörjningsplan som ska tas fram för kommunen ett medel för genomförandet varpå kommunstyrelsen står som ansvarig. KS = Kommunstyrelsen. SBN = Samhällsbyggnadsnämnden. TN = Tekniska nämnden. VoO = Nämnden för vård och omsorg. FN = Familjenämnden. ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 2024 2025 (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + KOMMENTAR) KOMMENTAR) Förbättra och/eller På kommunal mark kan kommunen styra KS (SBN, 2. Mer varierat bostadsutbud i alla Påbörjad, Påbörjad, detaljplaner anpassa hur många byggklara bostadstomter som TN). kommundelar. detaljplaner pågår. pågår. Främst Sjöbo planberedskapen på finns, och på så sätt främja en utveckling Främst Sjöbo tätort tätort och Blentarp. 3. Ökad valfrihet för äldre. kommunal mark i som går i linje med det övergripande målet och Blentarp. Blandad bebyggelse med 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna kommunens alla för bostadsförsörjning. Blandad bebyggelse olika bostadstyper. att få eget boende. delområden för att Planberedskapen behöver möjliggöra ett med olika Detaljplan för bättre kunna möta varierat utbud av bostadstyper och 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadstyper. Ökad Grimstofta är nära lokala behov. bostadssociala kontrakt och bostäder för kommunal service i antagande. Ökad upplåtelseformer. Det finns ett behov av fler bostads- och hyresrätter, mindre nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kontrakt form av planbesked kommunal service i form lägenhetsstorlekar och olika bostadstyper i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med för Ängsbyn. Tittas av uppstartad detaljplan såsom radhus, kedjehus och flerfamiljshus. god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i på möjligheter till för Ängsgården. övrigt bostadsbestånd. nytt LSS. Det är även viktigt att det finns en planberedskap för utökad kommunal service om det skulle krävas för att möta efterfrågan. Ta fram en För att förtydliga processen och skapa KS (SBN, 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Påbörjad. Påbörjad. övergripande intern förutsättningar för en tydligare arbetsgång TN). bostadsförsörjningen som en övergripande processbild över och dialog. kommunal fråga. bostadsförsörjnings- processen. Ta fram en Beskriver rutiner, processer och samband KS. 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Påbörjad. Ja. Uppdateras lokalförsörjningsplan. för lokalförsörjning, inklusive kommunägda bostadsförsörjningen som en övergripande regelbundet. bostäder. Planen konkretiserar behov och kommunal fråga. planering för nybyggnation samt intern samverkan och rutiner. ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 2024 2025 (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + KOMMENTAR) KOMMENTAR) 8. Tillgodosett behov av särskilda boenden (enligt socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter verksamheten. Utveckla Lokalisering anpassad efter verksamhetens KS (KS, VoO, 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Påbörjad. Ökad Påbörjad. Ökad planberedskap för behov. För LSS-boende ligger fokus på via lokal- bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal service i kommunal service i form särskilda boenden. centrala lägen med god tillgång till försörjnings kommunal fråga. form av planbesked av uppstartad detaljplan kollektivtrafik, för särskilda boenden enligt -plan, SBN). 8. Tillgodosett behov av särskilda boenden för Ängsbyn. Tittas för Ängsgården. Bevakar socialtjänstlagen ligger fokus på (enligt socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga på möjligheter till behovet/möjligheten till samlokalisering med befintliga boenden lägen anpassade efter verksamheten. nytt LSS. kommunal service i alla med stora tillagningskök. pågående detaljplaner Det finns behov av att var fjärde år se över på kommunal mark. den långsiktiga planeringen. Planeringen måste sedan uppdateras kontinuerligt eftersom förutsättningarna kan ändras snabbt, till exempel genom lagändringar eller liknande. Åtgärden ska genomföras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsplanering. Vid nybyggnation bör målgruppens ekonomiska möjligheter beaktas. Kostsamma boenden kan föranleda att individerna hamnar i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd för att kunna betala hyran. Försörjningsstödet är tänkt som ett tillfälligt stöd och bör inte vara nödvändigt för att tillgodose en hyra som är kopplad till stödinsatser. Ta fram en ny Som grund för nya detaljplaner, förtätning KS (SBN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla Påbörjad, snart Påbörjad, planerat fördjupad av tätorten och uppdatering av detaljplaner kommundelar. granskningsbeslut. antagande till sommaren översiktsplan (FÖP) för behöver den fördjupade översiktsplanen 3. Ökad valfrihet för äldre. 2026. Sjöbo tätort. (FÖP) för Sjöbo tätort ses över. 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget boende. ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 2024 2025 (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + KOMMENTAR) KOMMENTAR) Se över äldre Översyn av befintlig markanvändning och SBN. 2. Mer varierat bostadsutbud i alla Ja. Ja. detaljplaner inom detaljplaner i Sjöbo tätort, i syfte att kommundelar. arbetet med FÖP möjliggöra förtätning där så lämpligt (och Sjöbo. klimatanpassa där mindre lämpligt), samt öka möjligheterna till byggrätter för ett bredare bostadsutbud. Utöka den kommunala Genomföra markinköp i strategiska lägen. KS (TN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla Påbörjad. Påbörjad. Under 2025 markreserven. Ger bättre förutsättningar för kommunen kommundelar. har kommunen att påverka bostadsbyggande i form av införskaffat mark i exempelvis markanvisning. Grimstofta. Utveckla I syfte att styra mot en mer varierad och KS (TN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla Påbörjad. En Påbörjad. Nytt underlag markanvisning som kompletterande bostadsbebyggelse, utifrån kommundelar. markanvisning om till markanvisnings- styrmedel. till exempel bostadsstorlekar, verksamhetsmark tävling för kvarteret upplåtelseform och hyresnivå. och nytt underlag till Bränneriet. markanvisnings- tävling för kvarteret Bränneriet. Pröva möjligheten att Syftar till att öka tillgången till bostäder, KS. 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Nej. Nej. använda med tillgång till kollektivtrafik samt bostadssociala kontrakt och bostäder för markanvisning för integrerat i övrigt bostadsbestånd, och nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kontrakt samarbetsavtal för undersöka möjligheten att styra mot rimliga i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med upplåtelse av bostäder hyreskostnader. god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i för kommunala övrigt bostadsbestånd. kontrakt. Höja attraktiviteten i Med hjälp av riktade insatser och KS (KS, SBN, 2. Mer varierat bostadsutbud i alla Påbörjad, Flexbuss Påbörjad. Färdigställd delområde Vollsjö, marknadsföring, samt förbättrade TN). kommundelar. Skånetrafiken park i Vollsjö. Fortsatt Lövestad och möjligheter till mobilitet och kollektivtrafik, 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och (SkåneFlex). Flexbuss. Renovering/ Bjärsjölagård. för att på sikt skapa bättre välbefinnande i boendemiljön. Landsbygdsprojektet uppfräschning av investeringsmöjligheter vad gäller för ökad attraktivitet. idrottsplats samt nybyggnation. I förlängningen är målet att Säkra slingan i påbörjat planering inför främja ett mer varierat bostadsbestånd som Vollsjö. renovering av skapar goda förutsättningar för social Fränningebadet. Även hållbarhet, flyttkedjor och insatser på Lövestad IP, kollektivtrafikförsörjning. ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 2024 2025 (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + KOMMENTAR) KOMMENTAR) tillsammans med ett uppdaterat elljusspår. Säkra flexibel För flexibel markanvändning, men också för SBN. 2. Mer varierat bostadsutbud i alla Påbörjad. Alltid Påbörjad. Det är ett användning i att säkra förutsättningar för flexibel kommundelar. perspektiv förhållningssätt som detaljplanering. användning av ny bebyggelse, såsom multifunktionell yta alltid finns med i förutsättningar för att växla mellan boende eller möjlighet till detaljplanering. och verksamhetslokaler. multianvändning, flera användnings- bestämmelser där möjligt. Utreda underlaget till Som ett sätt att minska bostadsbristen för SBN. 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna Nej. Nej. studentbostäder i unga vuxna och utnyttja Sjöbos goda att få eget boende. Sjöbo kommun. pendlingsläge. Främja utvecklingen av Stötta omvandling av vindar och utbyggnad SBN. 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna Nej. Nej. Främjas dock av ungdomslägenheter. av mindre komplementbostäder, så som att få eget boende. ändringen av PBL som attefallshus, exempelvis i form av utvecklat trädde i kraft i december informationsmaterial. 2025. Undersöka hur äldre Med äldre menas här äldre SBN. 3. Ökad valfrihet för äldre. Ja. Ja. vill bo. befolkningsgrupper i samhället (till exempel 70 år och äldre) med fokus på villaägare. Bostadsrätter för äldre efterfrågas av Pensionärsrådet. Låta kunskapsunderlag På så sätt kan påfrestningar från SBN. 3. Ökad valfrihet för äldre. Ja. Ja. om ekosystemtjänster värmeböljor minska. Närhet till grönska, 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och vara vägledande vid rekreation och mötesplatser ökar såväl välbefinnande i boendemiljön. placering av äldres livskvalitén som möjligheterna till livslång boende vid fysisk hälsa. planering. Klimatanpassning behöver gå hand i hand med tillgänglighet vid utformning av utemiljöer. Motverka ofrivillig Detta är särskilt viktigt i områden där SBN, TN (AB 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och Påbörjad. Senior Påbörjad. BID och ensamhet bland äldre, andelen ensamhushåll bland äldre är hög Sjöbohem). välbefinnande i boendemiljön. sports school. centrumutvecklings- bland annat genom att Landsbygds- projekt. Även uppstartad projekten, exv. detaljplan för ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 2024 2025 (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + KOMMENTAR) KOMMENTAR) tillskapa fler och utbudet av service och kollektivtrafik är utegym. Skapas även Ängsgården. Utveckling mötesplatser/-lokaler. lågt. förutsättningar för av befintliga fler mötesplatser i mötesplatser, bland FÖP:en annat Malenas park. Sjöbohem har gjort upphandling till ombyggnation av Blentarpsgården för att skapa ett tillsammansboende om 15 lgh med gemensamhetsutrymme. Rikta Faktorer som kan påverka individens KS (KS, 3. Ökad valfrihet för äldre. Nej. Nej. informationsinsats till möjlighet att bo kvar i sin bostad livet ut VoO). pensionärer om vikten kan till exempel vara närhet till av att se över sin kollektivtrafik och service, hur boendesituation i tid. tillgänglighetsanpassad bostaden är, och så vidare. Ta fram en Universell utformning innebär att vid ny-, SBN. 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga Nej. Nej. informationsbroschyr om- eller tillbyggnation utforma bostäder bostadsbeståndet. om universell och miljöer på ett användbart sätt för en så utformning av stor del av befolkningen som möjligt. utemiljöer och Broschyren bör rikta sig till byggherrar som bostäder. stöd i bygglov och dialog med fastighetsägare. AB Sjöbohem I samverkan med tillgänglighetskompetens AB 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga Ja. Ja. inventerar från kommunen, i syfte att identifiera Sjöbohem. bostadsbeståndet. tillgänglighet i behov av åtgärder för att uppnå en god utemiljöer, entréer och tillgänglighet. allmänna utrymmen i sitt bostadsbestånd. Öka intern samverkan Undvika behov av kommunala kostnader för SBN. 5. Minskat behov av bostadsanpassning i Påbörjad. Inget svar. mellan tillgänglighets- bostadsanpassningsbidrag i nybyggnation nyproduktion. rådgivare och genom att utnyttja intern kompetens för att bostadsanpassnings- säkerställa att lagkrav och praxis följs vid ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 2024 2025 (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + KOMMENTAR) KOMMENTAR) handläggare vid bygglov, tekniskt samråd och slutbesiktning. bygglovshandläggning Fokus på utformning av entréer och för flerbostadshus. hygienutrymmen i flerbostadshus. Se över Översynen behöver visa hur KS. 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Inget svar. Påbörjad. I arbetet för ansvarsfördelning för bostadsförsörjningen kan hanteras som en bostadsförsörjningen som en övergripande etableringsgruppen ses kommunala delansvar kommunövergripande fråga, samt kommunal fråga. både bostadsförsörjning för bostadsförsörjning i tydliggöra vilka ansvarsområden som ligger och verksamhets- kommunens inom vilka förvaltningar. etablering över. organisation. Detaljplaner beställs utefter behov. Tydliggöra information I syfte att underlätta för KS. 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Inget svar. Påbörjat arbete om kommunens ansvar familjeförvaltningen, som i nuläget får bostadsförsörjningen som en övergripande med Kontaktcenters upp och vart frågor från allmänheten inom områden som kommunal fråga. gifter. I Kontakt-centers bostadssökande ska ligger utanför förvaltningens egentliga utökade arbetsområde vända sig, genom ansvarsområde, exempelvis ses frågor över där utveckling av bostadsförfrågningar från unga vuxna. information kan ges kommunens hemsida direkt till medborgaren. och kontaktcenter. Frågan om bostäder för unga är ett bra exempel på en sådan uppgift. Stärka samarbete Dialog om aktuella behov och möjligheter KS (FN). 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Inget svar. Påbörjad. Pågående mellan kommun, AB att utveckla samverkansrutiner. Även dialog bostadsförsörjningen som en övergripande dialog mellan Sjöbohem och privata om möjligheter att utveckla befintligt kommunal fråga. kommunen och hyresvärdar. bostadsbestånd. Vidare finns ett behov av 2. Mer varierat bostadsutbud i alla Sjöbohem. Se åtgärd att föra dialog om inkomsttyp som krav för kommundelar. ”Upprätta reglerande ett förstahandskontrakt. avtal för förnyelse av 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna sociala kontrakt.” Det att få eget boende. finns också ett riktat 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till samarbete kring bostadssociala kontrakt och bostäder för stadigvarande boende nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kontrakt för våldsutsatta i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med personer mellan god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i socialtjänsten och AB övrigt bostadsbestånd. Sjöbohem. Men även ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 2024 2025 (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + KOMMENTAR) KOMMENTAR) med en del privata fastighetsägare. Det sistnämnda utifrån regeringens uppdrag (2022–2025) till kommunerna när det gäller att stärka arbetet med att hjälpa våldsutsatta till stadigvarande boende. AB Sjöbohem ser över Syftar till att möta behov av mer varierade AB 2. Mer varierat bostadsutbud i alla Ja (ser dock att det Ja (ser dock att det inte möjligheter att bostadsstorlekar och större billiga Sjöbohem. kommundelar. inte går att göra så går att göra så mycket utveckla en större lägenheter, genom till exempel 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till mycket mer med mer med befintliga variation i befintligt sammanslagning av lägenheter eller ändrad bostadssociala kontrakt och bostäder för befintliga bostäder/fastigheter). bostäder/fastigheter) bestånd. användning från lokal till bostäder. nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kontrakt . i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. Upprätta en rutin för I syfte att ge ett bra beslutsunderlag, KS (FN). 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Påbörjad. Det finns Ej påbörjad för arbete krishantering och god exempelvis vad gäller extra personalbehov, bostadssociala kontrakt och bostäder för ett pågående arbete specifikt inriktat mot beredskap vid förhöjt inventering av tillgängliga bostadslokaler nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kontrakt och under 2024 har flyktingmottagande. flyktingmottagande. och så vidare. i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med kontinuitetsplaner god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i tagits fram för övrigt bostadsbestånd. verksamheten där man tar höjd för olika kriser eller störningar. Det finns bland annat en planering för omdisponering av personalresurser vid stor frånvaro eller höjda behov i någon del av verksamheten. Detta arbete är inte specifikt inriktat mot ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 2024 2025 (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + (JA/PÅBÖRJAT/NEJ + KOMMENTAR) KOMMENTAR) flyktingmottagande utan för all motsvarande verksamhet. Upprätta reglerande För att lösa behovet av en rutin vid FN (AB 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Påbörjad. Ja. Upprättad 2025-07- avtal för förnyelse av övergång från socialt kontrakt till Sjöbohem). bostadssociala kontrakt och bostäder för Pågående dialog med 31. Samarbete kring sociala kontrakt. förstahandskontrakt. nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kontrakt Sjöbohem gällande bostadssociala insatser i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med avtalets innehåll och för alla målgrupper inkl. god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i utformning. nyanlända. övrigt bostadsbestånd. Viljeinriktning avseende samverkan kring stadigvarande boende för våldsutsatta har upprättats i mars 2024. Ta fram Inkluderar exempelvis bostadstyper och FN. 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Påbörjad. Ja. Beslut § 2025/130- riktlinjer/kriterier för storlekar, tillgång till kollektivtrafik och så bostadssociala kontrakt och bostäder för Pågående dialog med FAMN. placering av sociala vidare. nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kontrakt Sjöbohem gällande kontrakt. i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med avtalets innehåll och god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i utformning. övrigt bostadsbestånd. Genomföra en Kartläggningen kan exempelvis innehålla FN. 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Påbörjad. Påbörjad. kartläggning av aktuell statistik kring antal vräkningar, antal bostadssociala kontrakt och bostäder för Planeras att vara boendesituationen för pågående bostadssociala kontrakt, antal nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kontrakt färdigställd under våren utsatta grupper. bostadssociala kontrakt som har övergått i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med 2026. till förstahandskontrakt, tillfälliga boenden, god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i och så vidare. Kartläggningen kommer att övrigt bostadsbestånd. utgöra en viktig kunskapskälla för arbetet med nästkommande bostadsförsörjningsprogram, och bör där presenteras som en del av underlaget. Sammanträdesprotokoll Datum 2026-03-10 Samhällsbyggnadsnämnden

§ 57 Slutligt beslut i ärende 2026/143 Personal- och hälsobokslut 2025 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTTS BESLUT Ärendet hänskjuts till kommunstyrelsen den 13 maj 2026 Sammanfattning av ärendet Sedan 2023 (avseende 2022 års uppgifter) redovisas kommunen utveckling inom personalområdet genom ett Personal- och Hälsobokslut. Bokslutet ger en översikt över nyckeltal kopplade till de anställdas hälsoläge och innefattar analys över utvecklingen. Personal- och hälsobokslutet, som en del av kommunstyrelsens tillsynsplikt, kan användas av nämnderna för att få en tydlig bild av hälsoläget inom organisationen. De redovisade slutsatserna fungerar även som underlag för åtgärder som syftar till att förbättra hälsan på arbetsplatsen och öka verksamhetens attraktivitet. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 april 2026 Personal- och hälsobokslut 2025 Beslutet ska skickas till Familjenämnden Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Kommunfullmäktige HR-avdelningen BESLUT PÅ DELEGATION FRÅN KOMMUNSTYRELSEN SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen HR-AVDELNINGEN DATUM 23 april 2026 ÄRENDENUMMER 2026/143 HANDLÄGGARE TILL Dan Sivnert Kommunstyrelsen Dan.Sivnert@sjobo.se Personal och Hälsobokslut 2025 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Personal och hälsobokslut för 2025 läggs till handlingarna. Sammanfattning Kommunens HR-avdelning sammanställer statistik och nyckeltal för hela Kommunen och analyserar utvecklingen i ett Personal- och hälsobokslut. Om ärendet Sedan 2023 (avseende 2022 års uppgifter) redovisas kommunen utveckling inom personalområdet genom ett Personal- och Hälsobokslut. Bokslutet ger en översikt över nyckeltal kopplade till de anställdas hälsoläge och innefattar analys över utvecklingen. Personal- och hälsobokslutet, som en del av kommunstyrelsens tillsynsplikt, kan användas av nämnderna för att få en tydlig bild av hälsoläget inom organisationen. De redovisade slutsatserna fungerar även som underlag för åtgärder som syftar till att förbättra hälsan på arbetsplatsen och öka verksamhetens attraktivitet. TJÄNSTESKRIVELSE 23 april 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 april 2026 Personal- och hälsobokslut 2025 Beslutet ska skickas till Familjenämnden Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Kommunfullmäktige HR-avdelningen Dan Sivnert HR-chef KANSLI 2026/143 [Skriv här] Senast reviderad 4 maj Av Maja INTRODUKTION Sjöbo kommuns personal- och hälsobokslut är en årlig redovisning av nyckeltal kopplade till medarbetarnas hälsoläge och arbetsmiljö. Bokslutet är en del av kommunstyrelsens tillsynsansvar och kan användas av nämnderna för att få en bättre bild av hälsoläget i organisationen. De slutsatser som presenteras kan även PERSONAL- OCH ligga till grund för åtgärder som syftar till att förbättra hälsan på arbetsplatsen och göra kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare. HÄLSOBOKSLUT HR-avdelningen 2025 Sjöbo Kommun Innehåll Syfte ........................................................................................................................................................................ 4 Attraktiv arbetsgivare ............................................................................................................................................. 4 Stora utmaningar för framtiden .......................................................................................................................... 4 Personalstruktur...................................................................................................................................................... 5 Anställda i Sjöbo kommun .................................................................................................................................. 5 Antal anställda ................................................................................................................................................ 5 Kön .................................................................................................................................................................. 6 Ålder ................................................................................................................................................................ 6 Sysselsättningsgrad ................................................................................................................................................. 6 Hel och deltid ...................................................................................................................................................... 6 Fördelning per nämnd ......................................................................................................................................... 8 Heltid som norm ................................................................................................................................................. 8 Genomförda insatser från handlingsplanen för heltid som norm ................................................................... 9 Ökad andel heltidsanställningar för en hållbar och effektiv verksamhet ...................................................... 10 Effekt av 2 timmar mer/mindre per vecka (Vård- och omsorg) .................................................................... 10 Fördelar med heltidsanställningar ............................................................................................................. 10 Utmaningar vid införandet av heltidsorganisationer ............................................................................... 10 Lösningar och strategiska åtgärder .......................................................................................................... 10 Långsiktig betydelse ................................................................................................................................... 10 Personalkostnader och tidsanvändning ................................................................................................................ 11 Semesterlöneskuld ................................................................................................................................................ 12 Pensionsavgångar ................................................................................................................................................. 12 Kommande pensionsavgångar .......................................................................................................................... 12 Personal och kompetensförsörjning ..................................................................................................................... 13 Lediga tjänster ................................................................................................................................................... 13 Personalomsättning .......................................................................................................................................... 14 Anställda 20 år eller längre i Sjöbo kommun .................................................................................................... 15 Avgångssamtal och avgångsenkät ......................................................................................................................... 15 Sjukfrånvaro .......................................................................................................................................................... 16 Sjukfrånvaro – yrken och förvaltningar ............................................................................................................. 17 Sjukfrånvaron följer nationella reformer och kriser över tid ............................................................................. 18 Företagshälsovård ................................................................................................................................................. 19 Hälsofrämjande arbetsplats .................................................................................................................................. 23 Friskvård ................................................................................................................................................................ 24 Medarbetarnas syn på Sjöbo kommun som arbetsgivare .................................................................................... 25 Jämförelse med andra kommuner .................................................................................................................... 26 Fritextsvar ......................................................................................................................................................... 26 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete ............................................................................................................................ 27 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet ................................................................................ 27 Arbetsskador och tillbud ................................................................................................................................... 27 Förebyggande arbetsmiljöarbete ...................................................................................................................... 30 Kränkande särbehandling och utredning av händelser ..................................................................................... 30 Jämställdhet och mångfald ................................................................................................................................... 31 Lönekartläggning ............................................................................................................................................... 31 Arbete för mer jämställda löner .................................................................................................................... 32 Sjöbos löner i förhållande till andra kommuner ........................................................................................... 32 Ledarskap - en avgörande faktor för attraktiva arbetsplatser .............................................................................. 33 Chefernas roll och ansvar .................................................................................................................................. 33 Organisatoriska förutsättningar och arbetsmiljö .............................................................................................. 33 Chefsspann och dess påverkan ......................................................................................................................... 35 Framtidens arbetsplats – ett viktigt vägval ........................................................................................................... 36 Minska arbetsrelaterad sjukfrånvaro och skapa hälsofrämjande arbetsplatser ............................................... 36 Attraktiv arbetsgivare i en konkurrens om begränsad arbetskraft ................................................................... 37 Främja återhämtning och hållbart arbetsliv...................................................................................................... 37 Vägen framåt ..................................................................................................................................................... 37 3 Syfte Syftet med personal- och hälsobokslutet är att ge en helhetsbild av hälsoläget och arbetsmiljön i Sjöbo kommun. Detta görs genom att presentera statistik och nyckeltal för hela organisationen, samt genom att belysa förändringar över tid och skillnader mellan olika verksamheter. Genom att samla information om hälsa och arbetsmiljö från olika system och källor – exempelvis medarbetarenkäter – i ett enda dokument, skapar vi en sammanhållen bild av relevanta hälso- och arbetsmiljöaspekter. Personal- och hälsobokslutet kan därmed fungera som ett värdefullt beslutsunderlag vid planering av nya insatser eller justeringar av pågående aktiviteter, med målet att förbättra hälsan och öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Attraktiv arbetsgivare Under 2024 antog Sjöbo kommun ett reviderat personalpolitiskt program: En arbetsplats vi skapar tillsammans. Bakgrunden till revideringen var att kommunen under flera år haft höga sjuktal, vilket krävde ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete. Under 2025 har kommunen fortsatt att implementera programmet. Programmet innehåller både en personalpolitisk vision och kommunens värdegrund, som styr inriktningen för bland annat utbildningsinsatser för medarbetarna. Visionen är att kommunen ska erbjuda goda arbetsplatser där varje medarbetare känner arbetsglädje och stolthet, har inflytande, lust att lära och möjlighet att utvecklas – både i arbetet och som individ. Målet är att göra Sjöbo kommun till en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsosamma arbetsplatser. En god personalpolitik är avgörande för att kommunen ska kunna leverera välfärd av hög kvalitet till medborgarna. Medarbetarna möter dagligen invånarnas behov, och medarbetare som trivs och känner engagemang bidrar till en högre kvalitet i det arbete som utförs. Det personalpolitiska programmet bygger på höga ambitioner och tydliga mål. Som arbetsgivare ska Sjöbo kommun: • Vara en attraktiv arbetsgivare. • Skapa hälsosamma arbetsplatser och minska ohälsan. • Ge medarbetarna möjlighet att utvecklas i sina roller. • Bidra till utveckling av verksamheter och tjänster. • Vara så bra att medarbetarna rekommenderar kommunen som arbetsplats. • Erbjuda konkurrenskraftiga löner. Stora utmaningar för framtiden Sjöbo kommun står inför betydande utmaningar när det gäller personalförsörjning. Många pensionsavgångar inom offentlig sektor, fortsatt hög sjukfrånvaro och ett växande välfärdsuppdrag – särskilt inom äldreomsorgen – gör att bristen på utbildad personal blir alltmer påtaglig. Konkurrensen om arbetskraften ökar, både för medarbetare med gymnasieutbildning och högskoleutbildning. För att möta dessa utmaningar är det avgörande att minska personalomsättningen och behålla kompetenta medarbetare. Insatser för att stärka arbetsplatsens attraktivitet och skapa goda arbetsvillkor är därför centrala i kommunens fortsatta arbete. 4 Personalredovisning Personalstruktur Sjöbo kommun har i huvudsak en kvinnodominerad personalstruktur. Av de tillsvidareanställda är 83 procent kvinnor. Majoriteten av medarbetarna arbetar inom kvinnodominerade verksamheter, främst vård och omsorg samt skola och förskola. Den kommunala organisationen omfattar samtidigt en stor bredd av verksamheter och yrkesroller. Sammantaget finns cirka 155 olika befattningar inom Sjöbo kommun. Anställda i Sjöbo kommun Sjöbo kommun är kommunens största arbetsgivare. Alla de tio största yrkesgrupperna i kommunen sysselsätts inom sektorerna för vård och omsorg och skola och barnomsorg. Några av de vanligaste yrkesgrupperna är undersköterskor, vårdbiträde, stödassistenter, lärare, förskollärare och barnskötare. Antal anställda Totalt visar statistiken att antalet anställda minskade under år 2025, däremot ökade antalet tillsvidareanställda. Tabellen visar även en minskning av antalet intermittenta anställningar. Denna förändring speglar dock inte den faktiska utvecklingen. Vid uttaget av statistik för 2024 var anställningar som borde ha avslutats fortfarande registrerade som aktiva i personalsystemet. Detta innebär att redovisningen för 2024 inkluderar anställningar som inte längre var aktuella. Den till synes kraftiga minskningen mellan 2024 och 2025 förklaras därmed av skillnader i statistikunderlaget, inte av en faktisk minskning av antalet intermittenta anställningar. För hur en jämförelse över hur personalomfattningen förändrats under året, se stycket ”Personalkostnader och tidsanvändning”. I Sjöbo kommun har befolkningsutvecklingen de senaste åren varit svag. Antalet invånare minskade under 2023 och 2024 från 19 549 till 19 337 personer. Under 2025 noterades dock en mindre ökning med 60 personer, vilket innebar att folkmängden vid årets slut uppgick till 19 397 invånare. Tabell 1: Antalet anställda personer i Sjöbo kommun och anställningsform* Sysselsättningsgrupp 2023 2024 2025 Tillsvidareanställda 1351 1322 1345 inkl. vilande* Tidsbegränsat 135 170 174 anställda Intermittent anställda 311 329 253 Totalt 1797 1821 1772 5 Tabell 2: Antalet tillsvidare anställda kvinnor och män i Sjöbo kommun i respektive nämnd* Nämnd 2023 2024 2025 Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Familjenämnden 431 88 519 411 82 493 430 81 511 Kommunstyrelsen 40 11 51 38 11 49 38 12 50 Samhällsbyggnadsnämnden 18 9 27 18 7 25 18 7 25 Tekniska nämnden 25 30 55 25 30 55 25 25 50 Vård och Omsorgsnämnden 580 85 665 559 84 643 562 94 656 Kommunen totalt 1094 223 1317 1051 214 1265 1073 219 1292 Förklaring av *: Tabell 1 och 2 är inte helt jämförbara. Antalet tillsvidareanställda skiljer sig mellan tabell 1 och tabell 2 eftersom siffrorna är uttagna ur system vid olika tidpunkter och är alltid en ögonblicksbild. Tabell 1 är inkluderat vilande anställningar, vilket inte omfattas i tabell 2. Kön Könsfördelningen bland tillsvidareanställda är fortsatt ojämn. Under året utgjorde män 17 procent av de tillsvidareanställda, vilket motsvarar samma nivå som föregående år. Fördelningen påverkas av verksamhetsstrukturen i kommunen. De största nämnderna, vård- och omsorgsnämnden samt familjenämnden, verkar inom verksamhetsområden som är kvinnodominerade även på nationell nivå. Den tekniska nämnden har fortsättningsvis den jämnaste könsfördelningen i kommunen, där andelen kvinnor och män är lika stor. Ålder Medelåldern för anställda 2025 är 45,4 år, en minimal ökning har skett från föregående år. Enligt statistik från SKR är medelåldern för 2025 45,6 år i Sveriges kommuner. Tabell 3: Medelåldern på månadsavlönade kvinnor och män i Sjöbo kommun senaste tre åren Medelålder 2023 2024 2025 Alla 45,0 45,3 45,4 Kvinnor 45,2 45,7 45.6 Män 44,1 43,9 44.6 Sysselsättningsgrad Hel och deltid Sjöbo kommun arbetar aktiv med att få fler att arbeta mer. Detta arbete är helt nödvändigt med tanke på kommande pensionsavgångar och de utmaningar inom kompetensförsörjning kommunen har. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) behöver välfärdssektorn i Sverige rekrytera cirka 181 000 nya medarbetare under perioden 2024–2034 för att möta ökade behov, vilket motsvarar en ökning med cirka 13 200 anställda per år. Utöver detta förväntades cirka 347 000 medarbetare gå i pension under samma period, vilket innebär ett totalt rekryteringsbehov på cirka 528 000personer fram till 2034. Senare prognoser indikerar ett ännu större behov 6 Diagram 1: Förändringen av andel heltidstjänster i hela kommunen sedan 2015 Andelen heltidstjänster 80,0 75,4 73,9 75,0 73,1 70,7 70,0 68,0 65,0 64,3 65,0 63,4 61,5 59,4 59,4 60,0 55,0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Andelen heltidstjänster På tio år har andelen heltidsanställda i Sjöbo kommun ökat tydligt. Utvecklingen visar att allt fler har valt att arbeta heltid. Andelen har stigit från 59,4 procent år 2015 till 75,4 procent år 2025. Det tyder på en långsiktig och För att “fylla upp” nuvarande stabil förflyttning mot heltid som norm i kommunen. deltider till heltid Vård- och omsorg motsvarar det cirka 56,38 heltidsekvivalenter. Med en genomsnittlig månadslön för undersköterska på 32 000 kr (≈ 47 680 kr/mån inkl. sociala avgifter) blir den teoretiska merkostnaden cirka 2,69 mnkr per månad eller 32,26 mnkr per år. 7 Fördelning per nämnd Tabell 4: Fördelning av heltid och deltid för tillsvidareanställd personal per förvaltning Kvinnor Män Totalt Andel Om helårs Sys.gr.snitt tj Heltid Deltid Heltid Deltid heltid% Familjenämnden 2025 384 47 73 8 512 89,26% 493,78 96,44% 2024 370 41 77 5 493 90,67% 480,33 97,43% 2023 386 45 83 5 519 90,37% 505,58 97,41% 2022 376 48 85 9 518 89,00% 97,36% Kommunstyrelsen 2025 36 2 12 0 50 96,00% 49,35 98,70% 2024 36 2 11 0 49 95,92% 48,25 98,47% 2023 37 3 11 0 51 94,12% 49,95 97,94% 2022 32 3 10 0 45 93,33% 97,83% Samhällsbyggnads 2025 17 1 6 1 25 92,00% 24,63 98,52% nämnden 2024 17 1 6 1 25 92,00% 24,63 98,50% 2023 17 1 8 1 27 92,59% 26,63 98,61% 2022 16 3 7 1 27 85,19% 96,20% Tekniska 2025 22 3 25 0 50 94,00% 49,30 98,60% nämnden 2024 22 3 30 0 55 94,55% 54,30 98,73% 2023 22 3 30 0 55 94,55% 54,30 98,73% 2022 22 2 29 0 53 96,23% 99,06% Vård- och 2025 321 241 79 15 656 60,98% 599,62 91,41% omsorgsnämnden 2024 298 261 68 16 643 56,92% 584,68 90,93% 2023 305 275 64 21 665 55,49% 601,02 90,38% 2022 297 300 61 21 679 52,72% 89,69% Kommunen totalt 2025 780 294 195 24 1293 75,41 1222,10 94,52% 2024 743 308 192 22 1265 73,91% 1192,18 93,96% 2023 767 327 196 27 1317 73,12% 93,96% 2022 743 356 192 31 1322 70,73% 93,48% Tabellen visar en positiv utveckling för kommunen totalt, där andelen heltid har ökat från 70,73 % (2022) till 75,41 % (2025), vilket tyder på en fortsatt förflyttning mot heltid som norm. Flera nämnder ligger stabilt på en mycket hög heltidsandel, särskilt kommunstyrelsen (93–96 %) och tekniska nämnden (94–96 %), vilket indikerar en väl etablerad heltidsstruktur i dessa verksamheter. Samtidigt kvarstår en tydlig utmaning inom vård- och omsorgsnämnden, där heltidsandelen visserligen har ökat från 52,72 % (2022) till 60,98 % (2025) men fortfarande är avsevärt lägre än övriga nämnder och därmed får stor påverkan på kommunens totalresultat. Heltid som norm Sjöbo kommun arbetar efter en handlingsplan för att uppnå heltid som norm vilket fullmäktige beslutade om 2020-04-08. Målet var att alla förvaltningar skall ha uppnått önskad sysselsättningsgrad inom alla yrken och verksamheter i Sjöbo kommun, ett mål som bara delvis är uppfyllt då det fortfarande tillskapas deltidstjänster. 8 Genomförda insatser från handlingsplanen för heltid som norm Genomförda insatser från handlingsplanen för Heltid som norm som nu är en del i löpande verksamhet: • Alla kommunens annonser ska vara på heltid med möjlighet till deltid efter överenskommelse (undantag kräver facklig samverkan) • Samordningen av deltid till heltid genom schemaläggning och planering • Deltidsanställda kan ange önskemål om ändrad sysselsättningsgrad. Målsättningen är att inom sex månader erbjuda ny sysselsättningsgrad. • Information om rätten att önska sysselsättningsgrad finns i personalhandboken • Chefshandboken har fått ett eget kapitel om planen. Det finns ett system för att registrera ofrivilliga deltidsanställningar för de som inte kan få sitt önskemål tillgodosett med detsamma. I medarbetarundersökningen följdes intresset för förändrad sysselsättningsgrad upp. De flesta arbetar redan enligt undersökningen önskad sysselsättningsgrad. Tabell 5: Intresset för förändrad sysselsättningsgrad i medarbetarundersökningen. Jag är nöjd med min Jag vill arbeta på en Jag vill arbeta på högre nuvarande lägre sysselsättningsgrad sysselsättningsgrad sysselsättningsgrad 2020 2022 2024 2020 2022 2024 2020 2022 2024 Familjenämnden 91 % 91 % 91% 4 % 6 % 6% 5 % 3 % 4% Kommunstyrelsen 86 % 90 % 91% 6 % 8 % 4% 9 % 2 % 7% Samhällsbyggnadsnämnden 95 % 96 % 84% 6 % 4 % 12% 0 % 0 % 0% Tekniska nämnden 95 % 90 % 89% 2 % 10 % 11% 2 % 0 % 0% Vård- och 87 % 91 % 87% 4 % 5 % 7% 9 % 4 % 8% omsorgsnämnden Kommunen totalt 89 % 91 % 89% 4 % 6 % 7% 7 % 3 % 6% Frågan om sysselsättningsgrad undersöks regelbundet i kommunens medarbetarundersökning, som genomförs vartannat år. Resultaten visar att önskemålen om förändrad sysselsättningsgrad är få, trots återkommande information om möjligheten att anpassa sysselsättningsgraden efter individuella behov. I undersökningen noteras att en del medarbetare både vill arbeta på en lägre, samt en högre sysselsättningsgrad, varför det totala svaret blir mer än 100 %. Det finns även ett begränsat stöd bland deltidsanställda för en övergång till en heltidsorganisation. Därtill är de fackliga organisationerna eniga i att förändringar av sysselsättningsgraden inte bör ske mot den anställdes vilja. Kommunens strategi och riktlinjer är tydliga; en övergång till en heltidsorganisation ska baseras på bildning, medarbetarnas egna val och frivillighet. Tvingande åtgärder anses inte vara en hållbar väg framåt. I fritextsvaren från medarbetarundersökningen framkommer flera förklaringar till varför deltidsarbete inte alltid väljs, även när det är önskvärt. Bland administrativ personal är uppfattningen att det krävs en heltidsinsats för att hinna med arbetsuppgifterna, vilket gör det svårt att gå ner i arbetstid. Inom vård och omsorg framkommer önskemål om att deltidsarbete skulle innebära färre arbetsdagar per vecka, snarare än det nuvarande upplägget där deltidsarbete innebär samma antal arbetsdagar men med kortare arbetspass. Detta skulle, enligt medarbetarna, skapa bättre förutsättningar för återhämtning och en mer meningsfull fritid. Den kanske mest avgörande faktorn som framkommer är dock ekonomisk. Många medarbetare är inte beredda att minska sin inkomst, även om en lägre sysselsättningsgrad skulle kunna erbjuda andra fördelar. 9 Ökad andel heltidsanställningar för en hållbar och effektiv verksamhet Att öka andelen heltidsanställningar inom kommunal verksamhet är en strategisk åtgärd som syftar till att stärka kvaliteten i tjänsterna, förbättra arbetsvillkoren för medarbetarna och säkerställa en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. För att uppnå detta krävs en omställning av arbetsorganisationen och en anpassning av arbetsmiljön för att möta både verksamhetens och medarbetarnas behov. Effekt av 2 timmar mer/mindre per vecka (Vård- och omsorg) Om en heltidstjänst i vård och omsorg motsvarar 37 timmar per vecka innebär en förändring med 2 timmar per vecka för alla deltidsanställda en tydlig skillnad i bemanning. Om samtliga deltidsanställda arbetar 2 timmar mer per vecka motsvarar det cirka 13,8 heltidstjänster (avrundat cirka 14 heltidstjänster). Det skulle samtidigt innebära att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökar från 91,41 % till cirka 93,5 % (cirka +2,1 procentenheter). Om arbetstiden i stället minskar med 2 timmar per vecka för samma grupp behöver verksamheten, för att behålla samma bemanning, tillsätta ungefär 14 heltidstjänster genom nyrekrytering eller andra bemanningslösningar. Fördelar med heltidsanställningar Heltidsanställningar erbjuder flera fördelar, både för medarbetarna och för verksamheten. För medarbetarna innebär heltidsarbete en stabilare inkomst och ökad ekonomisk självständighet, vilket minskar risken för ekonomisk utsatthet under arbetslivet och efter pensionering. Ur ett jämställdhetsperspektiv är en ökad andel heltidsanställningar också av stor betydelse. Deltidsarbete är vanligare inom kvinnodominerade yrken, såsom vård och omsorg, vilket bidrar till ojämlika arbetsvillkor mellan kvinnor och män. Genom att erbjuda fler heltidsanställningar kan skillnaderna mellan könen minska och mer rättvisa arbetsvillkor skapas. För verksamheten bidrar heltidsanställningar till kontinuitet och högre kvalitet i tjänsterna, då medarbetare som arbetar heltid får bättre möjligheter att utveckla sin kompetens och bygga långsiktiga relationer med kunderna. Utmaningar vid införandet av heltidsorganisationer Trots de många fördelarna med heltidsanställningar finns det flera utmaningar som behöver hanteras. En av de största utmaningarna är att arbetet inom vissa yrken, särskilt inom vård och omsorg, kan vara fysiskt och psykiskt krävande. Detta kan göra det svårt för medarbetare att arbeta heltid utan att arbetsvillkoren först förändras. Dessutom kan det vara svårt för vissa medarbetare att kombinera heltidsarbete med privatlivet och ansvar i hemmet. En annan strukturell utmaning är att många verksamheter har en lång tradition av deltidsarbete. Personalintensiva perioder är ofta korta och ojämnt fördelade, vilket försvårar införandet av heltidsorganisationer. För att möjliggöra en övergång till heltidsarbete krävs en omstrukturering av arbetsuppgifterna, så att dessa kan fördelas jämnare över tid och bemanningen anpassas till en heltidsorganisation. Lösningar och strategiska åtgärder För att hantera dessa utmaningar krävs en hållbar arbetsmiljö där medarbetarna får rätt stöd och förutsättningar för att orka arbeta heltid. Detta inkluderar åtgärder för att minska arbetsbelastningen, förbättra arbetsmiljön och skapa möjligheter för medarbetarna att kombinera arbete med privatliv. På organisatorisk nivå behöver arbetssätt och bemanningsmodeller ses över för att möjliggöra en jämnare fördelning av arbetsuppgifter och resurser. Detta kan innebära förändringar i schemaläggning, arbetsfördelning och rekryteringsstrategier. Långsiktig betydelse Att öka andelen heltidsanställningar är inte bara en fråga om att förbättra arbetsvillkoren för medarbetarna. Det är också en nödvändig åtgärd för att säkerställa att framtidens behov av välfärdstjänster kan mötas. Genom att investera i medarbetarnas arbetsvillkor och kompetens skapas en mer effektiv och hållbar organisation som kan leverera tjänster av hög kvalitet till 10 invånarna. Denna satsning kräver både politiskt stöd och organisatoriska förändringar, men är en långsiktig investering i både medarbetarna och kommunens framtid. Personalkostnader och tidsanvändning Tidsanvändningen visar på all tid som funnits i Sjöbo kommun under 2025 och hur den har fördelats. Detta visas både som kostnader och som antal heltidsarbetare. Syftet med mätningen är bland annat att kunna koppla kostnader i upp och nedgång av personalstyrka och hur det påverkar till exempel frånvaro, övertid och behov av timavlönad över tid. Faktiskt tillgänglig tid = all tid som funnits till förfogande under året. Det vill säga både arbetad tid och frånvaro. Arbetad tid = Den tid av den faktiskt tillgängliga tiden som utgörs av arbete. En del av denna tid innefattar även arbete som är utöver den ordinarie arbetstiden såsom övertid. Frånvaro = Den tid av den faktiskt tillgängliga tiden som utgörs av frånvaro. Frånvaro består av till exempel både sjukdom som arbetsgivaren till viss del kan påverka och av lagstadgad semester och tjänstledigheter. I denna sammanställning mäts tid för hela året och inte vid en specifik mätpunkt. Tabell 6: Tidsanvändning i miljontals kronor och antal heltidsarbetare de senaste 3 åren 2023 2024 2025 Belopp Heltids- Belopp Heltids- Belopp Heltids- mnkr arbetare mnkr arbetare mnkr arbetare Faktisk tillgänglig tid 578,9 1 489,8 572,9 1 470,3 599,9 1 473,7 2023 2024 2025 ARBETAD TID TOTAL 486 1 100,9 479,7 1086,4 504,4 1102,7 Månadslön 413,9 1016,9 419,4 990,5 443,7 1011 Timlön 22 69,3 24,5 79,5 24,9 78,3 Fyllnadslön/Övertid* 9,9 14,7 10,6 16,2 10,2 13,4 OB/Jour/Beredskap 40,2 -- 25,2 -- 25,6 -- mm 2023 2024 2025 FRÅNVARO TOTAL 92,9 388,8 93,1 383,9 95,5 371 Semester/ferie/uppeh 75 147,9 74,8 144,1 78,4 146,2 Sjukdom 13,7 115,7 13,6 118,8 12,8 104,7 Föräldraledig/VAB 1 71,5 0,9 61,8 1 65,3 Övrig frånvaro 3,2 53,7 3,8 59,2 3,3 54,8 Den faktiskt tillgängliga tiden har ökat med drygt 3 heltidsarbetare från 2024 till 2025. Av den faktiskt tillgängliga tiden hat betydligt större andel utnyttjats till arbetad tid än tidigare år och den arbetade tiden har ökat med 16 heltidsarbetare. Dessa består uteslutande av en ökning av månadsanställd personal i tjänst medan övertid och till viss del användandet av timavlönade har minskat. 11 Samtidigt som den arbetade tiden ökat så har frånvaron minskat med 13 heltidsarbetare. Det är främst sjukskrivningarna som minskat med 14,7 heltidsarbetare samtidigt som uttag av semester, föräldraledighet och VAB har ökat något. Den övriga frånvaron består av bland annat tjänstledighet för studier, kompledighet, närståendevård, enskild angelägenhet och facklig frånvaro utan lön. *Fyllnadslön slutade att vara en övertidsform från och med 1 april 2025 och numera finns endast enkel- och kvalificerad övertid. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden är den skuld Sjöbo kommun har till sina medarbetare i ej uttagen semester. En låg semesterlöneskuld är att föredra ur hälsoperspektiv för den enskilde medarbetaren då de har rätt till sin återhämtning. Det är också att föredra ur ett kostnadsperspektiv för kommunen då semesterlöneskulden ökar i takt med att lönerna ökar. Under 2022-2024 minskade semesterskulden med cirka 2000 dagar vilket berodde på att antalet möjliga dagar för en medarbetare att spara minskade från 40 till 30 semesterdagar. Att vi nu 2025 ser en ökning på nästan 600 dagar beror till viss del på en högre andel månadsanställd personal som kan spara semester men också en minskad personalomsättning där färre slutar i kommunen och får sina sparade semesterdagar utbetalda. Tabell 7: Semesterlöneskuld och antal kvarstående semesterdagar per den siste december de senaste 3 åren1 Semesterlöne- 2023 2024 2025 skuld Skuld i Kvarstående Skuld i Kvarstående Skuld i Kvarstående mnkr semesterdagar mnkr semesterdagar mnkr semesterdagar Sjöbo kommun 23 13725 22,8 12782 23,2 13368 Pensionsavgångar Under 2025 har antalet som avgått med pension eller fått sjukersättning ökat i jämförelse med året innan. 33 personer avgick med pension och enligt prognosen i förra personal och hälsobokslutet 2024 beräknades 16 personer gå i pension, om de valde att gå det år de fyllde 65. Enligt beräkningar på framtida kommande pensionsavgångar inom Sjöbo kommun ser trenden ut att på sikt öka igen. Tabell 8: Antal pensionsavgångar under 2023–2025. ÅR 2023 2024 2025 Antal 9 25 33 Kommande pensionsavgångar Fram till år 2030 beräknas omkring 178 medarbetare gå i pension, under förutsättning att de väljer att avsluta sin anställning det år de fyller 65. Många väljer dock att lämna arbetslivet tidigare; den genomsnittliga pensionsåldern i Sveriges kommuner ligger på 64,2 år. De största pensionsavgångarna väntas inom vård- och omsorgsarbete samt inom skola och barnomsorg. Under de kommande fem åren uppskattas 91 medarbetare inom vård, omsorg och boendestöd samt 34 inom skola- och barnomsorgsarbete gå i pension. Inom ledningsfunktioner väntas 14 personer avgå, och inom handläggar- och administratörsroller 16 personer. Inom kök och måltid är pensionsavgångarna något färre. 1 Från och med 2023 års Personal och Hälsobokslut redovisar vi enbart semesterlöneskuld och kvarstående dagar för semestergrupp 1. Utöver dessa har vi även ferie- och uppehållsanställda som bidrar till den totala skulden. Dessa medarbetare tar dock alltid ut sina dagar under ferie respektive uppehåll varför det blir missvisande att ha med dom i denna tabell och jämförelse. 12 Med förändrad pensionsålder kan tidpunkten för avgångarna komma att förskjutas. Trenden visar att pensionsåldern successivt har ökat över tid, både i kommuner och regioner. Tabell 9: Antal tillsvidareanställda som fyller 65 år 2026 – 2030 per befattningsområde. Befattningar 2026 2027 2028 2029 2030 Totalt Skol- och barnomsorgsarbete 5 9 4 8 8 34 Vård/omsorgsarbete/Boendestöd 9 13 30 23 16 91 Handläggare och administratör 3 2 1 7 3 16 Köks- och måltidsarbete 1 1 3 1 6 12 Teknikarbete - 1 1 1 1 4 Ledningsarbete 3 2 3 4 1 13 Övrigt - 1 - 5 2 8 Alla befattningar 21 29 42 49 37 178 Personal och kompetensförsörjning Lediga tjänster Antalet utannonserade tjänster var 396, en liten ökning från 2024. Det är främst vård och omsorgsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen som står för ökningen, i jämförelse med tidigare år. Andel annonser inom familjeförvaltningen och tekniska förvaltning ligger på ungefär samma nivå som under förra året. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte annonserat några tjänster alls under året. Antalet tillsvidaretjänster som utannonserats 2025 var 136 stycken vilket är en markant minskning jämfört med tidigare år. Vi kan se att minskningen av utannonserade tillsvidareanställningar har skett inom vård och omsorgsförvaltningen. Av dessa var flertalet heltidstjänster; 118 st och restende hade en sysselsättningsgrad på minst 75 procent, med texten att du har möjlighet att förändra din sysselsättningsgrad. Arbetet med heltid som norm innebär bland annat att utöka sysselsättningsgraden för de som idag arbetar deltid och sen 2021 ska som regel alla utannonsera samtliga tjänster på heltid. Vidare utannonserades 260 tidsbegränsade anställningar med varierande sysselsättningsgrad, vilket är en ökning. Många av de tidsbegränsade anställningarna är sommarvikariat, främst i vård och omsorg, visstidsanställningar inom förskola och skola. Utöver dessa är det flertalet säsongsanställning inom park och grönyteskötsel, camping och personal till friluftsbaden under sommarsäsongen. Kommunen ökade sin närvaro på Linkedin, vilket resulterade i bättre spridning av platsannonser och fler följare. Vårt Facebookkonto med Lediga jobb i Sjöbo kommun, har under 2025 fått något fler följare. Tabell 10: Antalet utannonserade tjänster per verksamhet senaste tre åren. 2023 2024 2025 Antal Varav Antal Varav Antal Varav Nämnd tjänster tillsvidare tjänster tillsvidare tjänster tillsvidar e Familjenämnden 133 83 109 60 107 60 Kommunstyrelsen 12 11 3 3 6 3 13 Samhällsbyggnadsnämnden 1 1 3 1 - - Tekniska nämnden 37 8 37 6 34 6 Vård- och 240 * 96 236 91 249 67 omsorgsnämnden Kommunen totalt 423 199 388 161 396 136 Personalomsättning Med personalomsättning menas i detta sammanhang hur många medarbetare som byter anställning, antingen inom kommunen eller som helt lämnar organisationen, i förhållande till befintlig personalstyrka. Personalrörlighet i sig kan bidra till att både organisationen och individen utvecklas. Intern rörlighet kan ge medarbetare möjlighet att få nya tjänster och pröva nya arbetsuppgifter. Men en hög personalomsättning kan också leda till försämrad kontinuitet i verksamheter samt kompetensförlust. En annan konsekvens kan vara höga kostnader såsom rekryteringskostnader och kostnader för upplärning och introduktion. För stor omsättning av chefer kan också leda till en försämrad arbetsmiljö och sämre kontinuitet för medarbetare. Personalomsättningen bland tillsvidareanställda ser ut till att ha stabiliserats och ligger nu på liknande nivå som förra året. I jämförelse med 2024 har antalet medarbetare som slutar på egen begäran minskat ytterligare från 10,3 %. och ligger nu på 8,4 %. En förklaring till personalomsättning på egen begäran sett till anledning/orsak så beror omsättningen även på intern omorganisation eller att anställd erhållit annan tjänst inom kommunen. Under 2025 syns ökningen främst inom kommunledningsförvaltningen och tekniska förvaltningen. Det beror främst på ändrade befattningar/titelbyten, utöver det så har även tekniska förvaltningen genomfört en omorganisation och avveckling. Inom både familjeförvaltningen och Vård och omsorg har personalomsättningen stabiliserats och ligger kvar på liknande siffror som förra året, likaså gäller för Samhällsbyggnadsförvaltningen. Tabell 11-13: Personalomsättning av tillsvidareanställda i % uppdelat på år och nämnd Nämnd 2025 Avgångar Personalomsättning inkl. Personalomsättning Nyanställda pension/sjukersättning egen begäran Familjenämnden 67 12,7 % 7,7 % 74 Kommunstyrelsen 8 15,7 % 3,9 % 8 Samhällsbyggnads- 2 8,2 - 2 nämnden Tekniska nämnden 14 27,2 % 5,8 % 10 Vård och 133 19,6 % 9,7 % 122 Omsorgsnämnden Sjöbo kommun totalt 224 16,8 % 8,4 % 216 Nämnd 2024 14 Avgångar Personalomsättning inkl. Personalomsättning Nyanställda pension/sjukersättning egen begäran Familjenämnden 200 12,6 % *(38,1 %) 9,1 % 168 Kommunstyrelsen 5 10,3 % 8,2 % 5 Samhällsbyggnads- 2 7,6 % - - nämnden Tekniska nämnden 3 5,4 % 3,6 % 2 Vård och 137 20,1 % 12,0 % 117 Omsorgsnämnden Sjöbo kommun totalt 347 16,0 % * (26,0%) 10,3 % 292 *Titelbytet inom familjeförvaltningen berörde ca 130 personer, vid omräkning blev det 12,6 %. Nämnd 2023 Avgångar Personalomsättning inkl. Personalomsättning Nyanställda pension/sjukersättning egen begäran Familjenämnden 93 18,4 % 10,5 % 81 Kommunstyrelsen 14 28,8 % 18,5 % 15 Samhällsbyggnads- 5 17,8 % 10,7 % 1 nämnden Tekniska nämnden 7 13,4 % 11,5 % 8 Vård och 141 20,2 % 12,1 % 101 Omsorgsnämnden Sjöbo kommun 260 19,5 % 11,7 % 206 totalt Anställda 20 år eller längre i Sjöbo kommun Under 2025 var det 22 medarbetare som uppnått 20 år som tillsvidareanställda i Sjöbo kommun Av dessa jobbar 12 personer på Vård och Omsorgsförvaltningen inom LSS och äldreomsorg. 6 personer jobbar inom skola/förskola och 4 personer arbetar i administrativa/stödjande uppdrag. Avgångssamtal och avgångsenkät Sen flera år tillbaka har kommunen rutiner för avgångssamtal och avgångsenkät. Ett avgångssamtal ska hållas mellan chef och medarbetare när en tillsvidareanställd slutar. Syftet med samtalet är att avsluta anställningen på ett bra sätt, att ta tillvara på medarbetarens erfarenheter och upplevelser av verksamheten, och att följa upp anledningen till att medarbetaren slutar. Målet är att dessa erfarenheter ska bidra till att utveckla och förbättra arbetsplatsen, verksamheten och ledarskapet. Avgångsenkäten och avgångssamtalet är ett viktigt redskap i framtida personal- och kompetensförsörjning och i att vara en attraktiv arbetsgivare. Resultatet av avgångsenkäten har sammanställts av HR-avdelningen på kommunövergripande nivå. Detta i syfte att på ett tydligare sätt identifiera de förbättringsområden som finns inom kommunen och inom respektive förvaltning, men även det som medarbetare har uppgett fungerar mycket bra. Under 2025 ser vi en minskning av andel av de som avslutar sin tjänst som valt att svara på avgångsenkäten, vilken är frivillig att besvara. Områden i avgångsenkäten som medarbetare lyfter har fungerat mycket bra är att arbetet har känts me- ningsfullt, bra och engagerade kollegor, ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen, korta beslutsvägar och möjlighet till utveckling. Områden där det finns förbättringsmöjligheter handlar om att man saknar att bli lyssnad på, man önskar mer stöd och återkoppling från arbetsledning, rimligare scheman/ möjligheter att påverka sitt schema samt brist på kommunikation. 15 Under året har flera kommenterat att man upplevt många större förändringar samtidigt, bristande lyhördhet samt kritik mot schema och samplaneringspass. Andra områden som behöver arbetas vidare med är kommunikation, förankring av kommande beslut och att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. De medarbetare som har svarat på enkäten har uppgett att den främsta orsaken till att de har avslutat sin anställning beror på att man fått annat arbete, bristande ledarskap samt ohälsosam arbetsmiljö. Några uppger att de upplevt ojämlika utvecklingsmöjligheter, konflikter i arbetsgruppen samt brist på återhämtning. Hälsobokslut Sjukfrånvaro Under 2025 minskade sjukfrånvaron i Sjöbo kommun med 13,1 procent, från 8,4 procent år 2024 till 7,3 procent år 2025. Minskningen omfattar såväl den totala sjukfrånvaron som långtidsfrånvaron och återfinns i samtliga åldersgrupper. Familjenämnden uppvisar en särskilt positiv utveckling, där sjukfrånvaron minskat med 20,7 procent. Samtidigt har långtidsfrånvaron reducerats från 43,8 procent till 36,2 procent. En ökad närvaro bland medarbetarna, i kombination med ett minskat behov av vikarier, har bidragit till en förbättrad arbetssituation med minskad upplevd arbetsbelastning och stärkt arbetsmiljö. Vård och omsorg är fortsatt den nämnd som har högst sjukfrånvaro, vilket är i linje med nationella förhållanden. I januari 2025 anställdes en verksamhetsutvecklare med särskilt uppdrag att stödja chefer i rehabiliteringsarbetet. Denna insats har haft effekt, vilket återspeglas i en minskning av sjukfrånvaron med 11,4 procent. Även mindre förvaltningar, såsom Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsförvaltningen, redovisar tydliga minskningar i sjukfrånvaron. För Samhällsbyggnadsförvaltningen uppgår minskningen till 54,7 procent, vilket motsvarar en sjukfrånvaro om 2,9 procent av tillgänglig arbetstid. I en så pass liten förvaltning är det även enstaka individers tillfrisknande som kan generera en så pass stor förbättring. Tekniska förvaltningen är den enda förvaltning som redovisar en ökning av sjukfrånvaron, där nivån har fördubblats. Förändringen är dock i hög grad kopplade till enstaka individers frånvaro och bör därför tolkas med försiktighet. De kan inte ensamma ligga till grund för bedömningar av arbetsmiljön. Det bör vidare beaktas att sjukfrånvaro påverkas av flera faktorer, varav många inte är direkt kopplade till arbetsmiljön eller möjliga att förebygga genom arbetsmiljöåtgärder. I jämförelse med rikssnittet om 7,2 procent ligger Sjöbo kommun 0,1 procentenheter över, vilket får anses utgöra ett balanserat jämförelseläge på nationell nivå. Samtidigt överstiger kommunens minskning av sjukfrånvaron (13,1 procent) den nationella minskningstakten, vilket indikerar en starkare positiv utveckling i Sjöbo än i riket som helhet. Tabell 14: Sjukfrånvaron i procent av all tillgänglig arbetstid fördelat per nämnd Sjukfrånvaro per År Total sjuk- Långtids- Kvinnor Män ≤ 29 30–49 50≤ nämnd frånvaro frånvaro, år år mer än 60 dagar Familjenämnden 2025 4,6 36,2 4,9 3,2 4,1 4,2 5,2 2024 5,8 43,8 6,1 4,5 5,7 4,9 7,1 2023 6,3 40,3 6,8 4,0 7,5 5,9 6,4 Kommunstyrelsen 2025 4,9 69,2 5,6 2,6 0,2 9,1 2,3 2024 5,8 52,6 5,7 6,0 0,0 8,5 4,4 16 2023 6,1 58,3 5,7 7,5 4,9 9,6 2,3 Samhällsbyggnads- 2025 2,9 11,3 3,4 1,3 3,0 3,1 2,5 nämnden 2024 6,4 35,3 7,0 5,0 2,1 9,0 3,0 2023 2,8 25,2 2,2 4,4 1,0 3,2 2,4 Tekniska nämnden 2025 4,6 18,4 4,8 4,5 3,6 3,4 6,2 2024 2,3 1,4 1,3 3,0 0,4 2,7 2,2 2023 3,7 22,4 1,5 5,4 0,9 2,5 5,9 Vård- och omsorgs- 2025 10,1 45,5 11,2 4,0 7,2 8,8 12,2 nämnden 2024 11,4 44,5 12,5 5,0 9,1 9,6 13,8 2023 10,5 39,7 11,4 5,3 8,3 10,5 11,3 Kommunen totalt 2025 7,3 42,5 8,2 3,6 5,9 6,5 8,6 2024 8,4 43,8 9,2 4,6 7,3 7,1 10,0 2023 8,1 40,0 8,8 4,8 7,6 7,7 8,6 Sveriges kommuner 2025 7,2 42,7 7,9 5,0 6,6 6,6 8,0 2024 7,4 44,4 8,2 5,1 6,8 6,9 8,3 2023 7,5 42,0 8,3 5,2 7,1 7,0 8,3 Sjukfrånvaro – yrken och förvaltningar Tabell 15 Tabellen visar sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid för samtliga anställda inom ett urval av större yrkesgrupper åren 2023-2025 Befattning 2025 2024 2023 Undersköterska säbo 14,8 17,8 17,3 Undersköterska hemtjänst 14,1 15,8 15,1 Sjuksköterska 9,1 8,1 9,7 Vårdbiträde hemtjänst 12,5 11,2 11,2 Vårdbiträde säbo 11,0 9,0 9,1 Förskollärare 7,3 11,4 9,0 Barnskötare 4,6 6,8 7,5 Stödassistent 7,4 8,6 7,4 Elevassistent/Skolresurs 5,8 6,8 7,2 Lärare F-9 (olika titlar inkl 3,8 3,8 5,2 obehörig) Sjukfrånvaron varierar tydligt mellan olika befattningar. En positiv utveckling ses framför allt bland undersköterskor på särskilt boende och inom förskolan, där sjukfrånvaron minskar markant. Samtidigt ökar sjukfrånvaron inom vissa vårdnära yrken, särskilt bland vårdbiträden särskilt boende och sjuksköterskor. Skolans yrkesgrupper uppvisar fortsatt låga och stabila nivåer. Sammantaget indikerar utvecklingen en förbättring i flera stora personalgrupper, men också kvarstående utmaningar inom delar av omsorgsverksamheten. Försäkringskassans statistik från augusti 2025 visar att undersköterska är yrket med högst sjukfrånvaro i Sverige, men den visar även att yrken som barnskötare, elevassistenter, sjuksköterskor och vårdbiträden tillhör 17 de nationella riskyrkena. https://www.forsakringskassan.se/nyhetsarkiv/nyheter-press/2025-08-25-jobben- med-storst-sjukfranvaro---statistik-for-alla-yrken Sjöbo kommuns sjukfrånvaro per befattning följer i huvudsak den nationella struktur som beskrivs i Försäkringskassans lägesrapport 2026:1, där psykisk ohälsa – särskilt stressrelaterad – är den dominerande orsaken till längre sjukskrivningar och där vård, skola och omsorg är mest utsatta sektorer. Samtidigt visar Sjöbo en positiv utveckling i flera högriskyrken, vilket indikerar att lokala arbetsmiljö- och organisationsinsatser kan ge effekt. De ökningar som ses i vissa omsorgsyrken tyder dock på kvarstående psykosocial belastning och behov av fortsatt riktade åtgärder. Sjukfrånvaron följer nationella reformer och kriser över tid Vid en tillbakablick så synliggörs det att sjukfrånvaron i Sjöbo kommun, följer i stort den nationella utvecklingen i Sverige under perioden. Under 2004–2008 ligger sjukfrånvaron på relativt höga nivåer, särskilt inom vård och omsorg. Detta överensstämmer med ett nationellt läge där Sverige hade höga sjukskrivningstal och en stor andel långtidssjukskrivningar. Den tydliga nedgången 2009–2010 syns i samtliga verksamheter och sammanfaller med införandet av ”Rehabiliteringskedjan” samt skärpta regler inom sjukförsäkringen via Försäkringskassan. Nationellt innebar detta kortare sjukfall, färre långtidssjukskrivningar och en kraftig minskning av den totala sjukfrånvaron. Under perioden 2010–2019 stabiliseras nivåerna både lokalt och nationellt, med en svag uppgång över tid. Skillnader mellan verksamheter kvarstår, där vård och omsorg konsekvent har högre sjukfrånvaro än övriga delar av kommunen, vilket speglar ett generellt mönster i Sverige där kontaktyrken inom välfärden har högre sjukfrånvaro. 18 Från 2020 och framåt sker en ny ökning, tydlig i alla tre kurvor. Detta sammanfaller med pandemin COVID-19 pandemin, som nationellt ledde till ökad korttidsfrånvaro och i vissa fall även påverkan på längre sjukskrivningar. Efter toppåren 2021–2022 ses en viss nedgång, men nivåerna ligger fortsatt högre än under 2010-talet. Ökningen av sjuktalen efter 2020 kan delvis kopplas till de lättnader som införts i sjukförsäkringen sedan 2021. Reglerna har blivit mindre strikta särskilt genom möjligheten att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden och ge mer tid för rehabilitering. Detta har medfört att fler kunnat vara kvar i sjukskrivning längre. Men den ökade sjukfrånvaron efter 2020 kan inte enbart förklaras av förändringar i sjukförsäkringen, utan hänger även samman med en tilltagande belastning i välfärdsyrken. Inom vård, omsorg och socialt arbete har kraven successivt ökat samtidigt som resurserna inte följt med i samma takt. Detta har resulterat i hög arbetsbelastning, svårigheter att hinna med arbetsuppgifter samt begränsade möjligheter till återhämtning. Samtidigt har personalbrist och kompetensutmaningar förstärkt situationen, vilket innebär att färre medarbetare behöver hantera större arbetsvolymer. Arbetet har även blivit mer psykiskt krävande, med ökad exponering för människor i utsatta situationer och högre emotionella krav. Sammantaget bidrar dessa faktorer till en ökad stressnivå och fler längre sjukfall, vilket tydligt avspeglas i de högre sjuktalen – särskilt inom vård och omsorg samt familjeförvaltningen. Företagshälsovård Under 2025 ökade Sjöbo kommuns nyttjande av företagshälsovård med ca 55 000 kr. Det är framför allt gruppinsatser som ökat och de individpassade förebyggande och främjande insatserna via företagshälsovården är på samma nivå. I de insatser som kategoriseras som förebyggande på gruppnivå har framför allt olika former av grupputveckling utförts i syfte att stärka den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Förebyggande på individnivå syftar till att stärka medarbetaren så att sjukskrivning kan undvikas. Främjande insatser har inte köpts av företagshälsovården under 2024. Det betyder inte att kommunen inte satsar på dessa främjande insatser, men av olika skäl som kostnad, kompetens, verksamhetens speciella behov har kommunen i högre grad direktupphandlat tjänster från andra leverantörer än företagshälsovården. HR-avdelningen har även internt utfört ett flertal förebyggande och främjande uppdrag på grupp och organisationsnivå. Det kan handla om utbildningsinsatser, handledningsuppdrag, konflikthantering, grupputveckling, arbetsmiljökartläggningar och andra uppdrag som kan kopplas till organisatorisk – och social arbetsmiljö. Tabell X: Kostnad och procentfördelning av de utförda insatserna av Falck fhv kategoriserade utifrån rehabiliterande-, förebyggande - och främjande insatser. Sjöbo kommun Kostnad för utförda insatser av Falck FHV Rehabilitera Förebygga Främja Totalsumma 2025 Organisation 0 20 518 0 20 518 Grupp 0 160 010 0 160 010 Individ 545 856 523 706 0 1 069 562 Totalsumma 545 856 704 234 0 1 250 090 2024 Organisation 0 19 870 0 19 870 Grupp 0 74 378 0 74 378 Individ 667 767 433 731 0 1 101 499 Totalsumma 667 767 527 979 0 1 195 746 19 2023 Organisation 0 28 556 0 28 556 Grupp 0 74 000 0 74 000 Individ 499 471 456 447 30 000 985 918 Totalsumma 499 471 559 003 30 000 1088 474 Diagram 2: köp av Falck företagshälsovårds tjänster per kompetens. Kostnad per kompetens 2025 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Efterhjälpande Förebyggande Främjande Kostnadsfördelningen per kompetens visar en tydlig förskjutning från 2024 års mer efterhjälpande insatser till ett mer förebyggande och främjande arbetssätt 2025. Särskilt minskar de efterhjälpande medicinska och rehabiliterande insatserna samtidigt som insatser kopplade till beteendevetare, ergonomi och tidiga stödinsatser ökar. Utvecklingen indikerar ett mer strategiskt nyttjande av företagshälsovården och sammanfaller med en minskad sjukfrånvaro. Diagram 3: De tio största köp av Falck företagshälsovårds tjänster 20 10 största tjänsterna företagshälsovård jämförelse 2024/2025 Besök företagsläkare efterhjälpande Stödsamtal efterhjälpande Stödsamtal, förebyggande Första dags intyg Uppföljning - förebyggande Provtagning - alkoholtest Handledning grupp Ergonomigenomgång grupp Kartläggning förebyggande 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 2025 2024 Mellan 2024 och 2025 har nyttjandet av företagshälsovården i Sjöbo kommun utvecklats från ett huvudsakligen efterhjälpande och individinriktat arbetssätt till ett mer förebyggande och organisatoriskt inriktat arbetssätt. Kostnaderna för efterhjälpande insatser, såsom företagsläkarbesök och stödsamtal, har minskat, samtidigt som insatser inom kartläggning, utbildning och grupputveckling har ökat. Denna förskjutning sammanfaller med en minskning av sjukfrånvaron och indikerar att ett mer proaktivt arbetsmiljöarbete bidrar till en långsiktigt hållbar verksamhet. Som en del i denna utveckling har kommunen stärkt arbetet med tidiga insatser genom en riktad tjänst från företagshälsovården, benämnd ”Hälsoinsats”, inspirerad av arbetssätt från Lunds kommun. Hälsoinsatsen riktar sig till medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen och innebär att vid upprepade korttidsfrånvarotillfällen (sex tillfällen) ska behovet av en fördjupad kartläggning via företagshälsovården övervägas inom ramen för rehabiliteringsarbetet. Syftet är att medarbetare, chef och rehabkoordinator gemensamt tar fram en strukturerad handlingsplan för att stärka medarbetarens hälsa och därigenom främja närvaro i arbetet. Främjande arbetsmiljöinsatser genomförs i stor utsträckning genom interna resurser, såsom HR-avdelningen och verksamheterna själva, samt via externa aktörer och konsulter. Dessa insatser omfattar exempelvis handledning, kompetensutveckling och ledarutvecklingsprogram. Eftersom insatserna genomförs på förvaltningsnivå och av flera olika aktörer saknas i dagsläget en samlad överblick över omfattning och resursanvändning för det främjande arbetet. Under 2025 genomfördes en kartläggning för att undersöka kundnöjdheten kopplat till Falck FHV. Detta gjordes inför att Sjöbo kommun tillsammans med kommunerna i SÖSK påbörjar en ny upphandling för framtida leverantör av företagshälsovård. Nuvarande avtal löper ut 260930. Har levererade tjänster motsvarat dina förväntningar? (Sjöbos resultat jämförs med övriga kommuner I sydöstra Skåne) 21 100% 90% 80% 70% 63,6% 60,6% 60% tn e c 50% Totalt o rP Sjöbo kommun 40% 33,3% 31,2% 30% 20% 8,3% 10% 3,0% 0% Ja Nej Delvis Hur bra stämmer påståendet överens med din upplevelse (5 bästa resultat) Hur skulle du bedöma kvaliteten på de tjänster som Falck 3,88 levererar? Hur bedömer du återkopplingen från Falck vid beställning av 3,85 tjänster? Hur skulle du bedöma Falcks kundservice? 3,82 Hur skulle du bedöma bemötandet av personalen som arbetar på 4,18 Falck? Hur väl tycker du att Falck tar till sig och hjälper till med 3,67 eventuella beställningsproblem? 0 1 2 3 4 5 Medelvärde Undersökningen belyser både i vilken utsträckning levererade tjänster motsvarar kundernas förväntningar samt hur olika delar av tjänsteleveransen upplevs kvalitativt. Resultaten visar att en majoritet av respondenterna anser att tjänsterna motsvarar deras förväntningar. I Sjöbo kommun uppgår andelen som svarat “Ja” till 63,6 procent, vilket är något högre än genomsnittet i SÖSK (60,6 procent). Andelen som svarar “Nej” är samtidigt betydligt lägre i Sjöbo (3,0 procent) jämfört med övriga kommuner (8,3 procent). En relativt stor andel, cirka en tredjedel (33,3 procent), anger dock “Delvis”, vilket indikerar att det finns en förbättringspotential i att fullt ut möta kundernas förväntningar. Den kompletterande analysen av kvalitetsdimensioner visar generellt ett gott resultat, där samtliga områden ligger mellan 3,67 och 4,18 på en femgradig skala. • Bemötande från personalen får högst betyg (4,18), vilket indikerar en tydlig styrka i det personliga mötet och kundrelationen. 22 • Kvaliteten på levererade tjänster (3,88), återkoppling vid beställning (3,85) och kundservice (3,82) ligger på en stabil och relativt jämn nivå. • Hantering av beställningsproblem får lägst betyg (3,67), vilket pekar på ett förbättringsområde. Falck FHV levererar över lag tjänster med god kvalitet och ett starkt kundbemötande i Sjöbo kommun. Kritiken som framförs från chefer är att Falck FHVs tjänster upplevs som kostsamma och risken finns att chefer drar sig för att nyttja företagshälsovård baserat på priset på olika tjänster. För att ytterligare stärka kundnöjdheten bör fokus framåt ligga på att förbättra processer kring avvikelser och beställningsproblem samt att säkerställa en mer konsekvent leverans som fullt ut motsvarar kundernas förväntningar. Hälsofrämjande arbetsplats I samband med avtalsrörelsen 2025 fördjupades samverkan mellan SKR, Sobona och de fackliga organisationerna genom en ny avsiktsförklaring om friskfaktorer i välfärden. Dokumentet utgör en strategisk överenskommelse mellan arbetsgivare och fack inom kommunal sektor, med syfte att stärka arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron genom fokus på så kallade friskfaktorer. Avsiktsförklaringen speglar ett tydligt skifte mot ett mer förebyggande och långsiktigt arbetsmiljöarbete, där hållbara arbetsplatser ses som en förutsättning för att möta välfärdens utmaningar. Den lyfter särskilt sambandet mellan arbetsmiljö, kompetensförsörjning och kvalitet i verksamheten, i en kontext präglad av ekonomiska begränsningar, personalbrist och ökade krav. Samtidigt beskrivs det att framgången i arbetet är beroende av hur väl insatserna omsätts lokalt samt av att tillräckliga resurser avsätts. I Sjöbo kommun har det avsatts resurser för att implementera friskfaktorer i arbetslivet. Två representanter från arbetsgivaren har tillsammans med representanter från Kommunal och Sveriges lärare utbildats av Sunt Arbetsliv till att driva processerna med Friskfaktorer i kommunen. Ett APT-material har skapats och lanserats i chefshandboken och alla chefer och skyddsombud fick under våren 2025 en halvdagsutbildning inom ämnet och en genomgång av verktyget i Sunt Arbetsliv. Under våren jobbade man även fram blanketten ”Friskanalys” som tillsammans med ”Riskanalys” ska användas vid förändringar i verksamheten. Dessa båda ska användas för att belysa vilka friskfaktorer/förbättringar som kan skönjas vid en förändring likväl som vilka risker den kan medföra. Trots denna viljeinriktning på nationell nivå så framgår det i Försäkringskassans lägesrapport 2026:1 ”Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv” att psykisk ohälsa, särskilt stressrelaterad, är den främsta orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige. Den står för en stor del av sjukförsäkringens kostnader och leder till både personligt lidande och samhällsekonomiska förluster. Sjukfallen är ofta längre än vid andra diagnoser, och över hälften av sjukskrivningar längre än sex månader beror på psykiatriska diagnoser. Utvecklingen har ökat över tid, särskilt bland kvinnor i välfärdsyrken som vård & omsorg och skola som utgör majoriteten av de sjukskrivna (cirka 70–80 %). Stressrelaterad ohälsa är den dominerande orsaken, och många upplever att arbetet – främst hög arbetsbelastning och stress – bidragit till sjukskrivningen. Samtidigt påverkar även faktorer i privatlivet, såsom omsorgsansvar eller sociala problem, möjligheten att återgå i arbete. Arbetsmiljön spelar en central roll. Brister i organisatorisk och social arbetsmiljö, särskilt inom välfärdsyrkena, bidrar till både sjukskrivning och svårigheter att återgå i arbete. Trots att problemen är kända åtgärdas de ibland inte på rätt sätt. Stöd och anpassningar från arbetsgivare är avgörande för återgång i arbete, men upplevs ändå ibland som otillräckliga. För att minska sjukfrånvaron krävs förbättrad arbetsmiljö, bättre stöd till sjukskrivna och ett mer jämställt ansvar mellan arbete och privatliv. 23 På nationell nivå skönjas en svag nedgång av antal sjukfall under 2025 (se bild). Analysen är inte fullständig, men det finns indikatorer om att arbetsmiljön och anpassningar vid återgång i arbete förbättrats. En förklaring kan vara att Sveriges arbetsgivare förbättrat sitt hälsofrämjande arbete så färre insjuknar samtidigt som rehabiliteringsarbetet utvecklats och förbättrats. Sjöbo kommun fri från våld Sjöbo kommun har under 2025 arbetat utifrån den kommunövergripande planen Fri från våld (2024–2027), med målsättning att säkerställa att invånare lever i trygghet utan våld eller hot. Arbetet har haft särskilt fokus på våld i nära relationer samt barns trygghet och har bedrivits förvaltningsövergripande i samverkan, inklusive insatser för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Planen har konkretiserats i handlingsplaner på förvaltningsnivå. Kommunstyrelsen har antagit en handlingsplan med riktade insatser för att bidra till måluppfyllelse. Under året har flera aktiviteter genomförts. Dessa omfattar bland annat kunskapshöjande insatser om våld, utveckling av stöd till chefer för att identifiera våldsutsatthet hos medarbetare, samt åtgärder för att stärka civilkurage och uppmärksamma kränkningar. Vidare har arbetet inkluderat ökad intern kommunikation och synliggörande av våldsfrågor. Under våren 2025 genomfördes utbildningsinsatser för samtliga chefer inom området våld i nära relation. HR- enheten har tagit fram stödmaterial och rutiner för att underlätta för chefer att ställa frågor om våld i arbetssituationer. Ett APT-material har även utvecklats för att stödja dialog i arbetsgrupper kring våld och utsatthet. Sedan hösten 2025 ingår frågor om våld i nära relation som en obligatorisk del i PLUS-samtal. Sjöbo kommuns arbete mot våld i nära relation uppmärksammades av Länsstyrelsen under våren 2025. Kommunen bjöds in som en förebild för kommunalt arbete och medverkade i ett kunskapshöjande webbinarium som sändes digitalt. Friskvård Antalet medarbetare som utnyttjar friskvårdssubventionen är stabil men fortsatt låg, med tanke på att alla anställda, oavsett anställningsform eller anställningsgrad har möjlighet att nyttja friskvårdssubvention. 24 Förutom friskvårdssubventionen har medarbetarna erbjudits olika aktiviteter via friskvårdsgruppens aktivitetshäfte. Under året har friskvårdsgruppen med representanter från alla förvaltningarna träffats vid två tillfällen för workshopsarbete inför kommande aktivitetsperiod. Det erbjöds lunchdisco i Sessionssalen, boule-turnering, deltagande i kommunutmaning där Sjöbo tävlade mot andra kommuner i olika hälsofrämjande aktiviteter. Det har även erbjudits yoga, kom igång träning, vandringar, teaterbiljetter, hockeybiljetter, padel-turnering, kransbindning och ljusstöpning. Aktiviteterna har varit både välbesökta och uppskattade av deltagande medarbetare. Tabell 15: Tabellen visar uttagen frisvårdsubvention för Sjöbo kommun År Antal Summa kr Snitt per person, kr 2025 769 1 581 720 2057 2024 707 1433 616 2028 2023 693 1 392 867 2010 Medarbetarnas syn på Sjöbo kommun som arbetsgivare Vartannat år genomför kommunen en medarbetarundersökning där alla anställda får svara på frågor om hur de upplever sin arbetssituation och synen på kommunen som arbetsgivare. Den senaste undersökningen genomfördes i slutet av 2024 och totalt deltog 1 137 medarbetare, vilket är det högsta deltagandet hittills (2022 deltog 1 015 medarbetare). Undersökningen genomförs och administreras av kommunens HR-avdelning. Överlag visar undersökningen goda resultat, och genomsnittet ligger på nivåer som motsvarar 2022 års resultat. Bland annat svarar medarbetarna att: De är stolta över sitt yrke (93 %). Det är roligt att gå till arbetet (83 %). Arbetsplatserna är trygga (89 %). Cheferna lyssnar på sina medarbetare (89 %). Andra positiva resultat är att 78 % av de svarande är mycket nöjda med sin arbetssituation, och hela 94 % menar att deras arbetsplats har en viktig roll i att göra Sjöbo till en bra kommun – en ökning jämfört med 2022 (92 %). Ett område som följs upp i medarbetarundersökningen är synen på Sjöbo kommun som arbetsgivare. Majoriteten av de anställda är positiva, med en liten ökning jämfört med 2022: 75 % svarar att de tycker att Sjöbo kommun är en bra arbetsgivare (2022 var resultatet 72 %). Samtidigt visar undersökningen på förbättringsområden med risker för kommunen. Exempelvis har nästan en tredjedel (30 %) av de svarande inte möjlighet till återhämtning i arbetet. Dessutom är det fortsatt en för hög andel (13 %) som upplever att det förekommer trakasserier eller mobbning på arbetsplatsen, och 14 % av de svarande uppger att de själva har blivit utsatta för diskriminering, kränkning, särbehandling eller trakasserier. Detta är oacceptabelt höga siffror. Kommunen har förtydligat sina rutiner och underlättat för medarbetare att anmäla kränkningar, vilket har gett effekt. Nu är det endast 4 % av de svarande som inte vet var de ska vända sig om mobbning eller trakasserier inträffar på arbetsplatsen. 25 Jämförelse med andra kommuner Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram en modell för att utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och regioner, kallad Hållbart medarbetarengagemang. Modellen består av nio frågor, och Sjöbo kommun har använt sig av denna i medarbetarundersökningen. Resultatet visar att Sjöbo står sig väl i jämförelse med andra kommuner. På de jämförbara frågorna har Sjöbo ett genomsnittsresultat på 81 (på en skala 0–100), vilket är en liten minskning jämfört med 2022. Alla kommuner redovisar inte sitt resultat i Kolada, men 2025 var genomsnittet för de rapporterande kommunerna 80. Hållbart medarbetarengagemang (HME) Fritextsvar I medarbetarundersökningen ges medarbetarna möjlighet att lämna fritextsvar. En av frågorna är: "Vad kan Sjöbo kommun göra för att bli en ännu bättre arbetsgivare?" I de öppna svaren framkommer att anställda inom vård- och omsorgsförvaltningen efterfrågar bättre möjligheter till inflytande över sin arbetstid, arbetsvillkor och schemaläggning, samt att de har svårigheter att planera sin fritid. Inom familjeförvaltningen handlar de kritiska omdömena om en genomförd omorganisation, men det efterfrågas också mer resurser till barn och elever. En annan fråga rör "Vad som gör Sjöbo kommun till en bra arbetsgivare". Många svar kretsar kring positiva faktorer i den egna arbetsmiljön, som en bra chef, utvecklande arbetsuppgifter eller stöttande kollegor. Den mest återkommande kommentaren rör kommunens insatser inom friskvård, exempelvis de aktiviteter som erbjuds via kommunens aktivitetshäfte, friskvårdssubvention och möjligheten till friskvård på arbetstid. 26 Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Kommunen följer årligen upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet är att säkerställa att arbetet bedrivs i enlighet med gällande föreskrifter, fungerar i praktiken och bidrar till en god arbetsmiljö. Uppföljningen ger underlag för att identifiera brister, styra utvecklingen och bedöma i vilken utsträckning arbetsmiljöarbetet är integrerat i den ordinarie verksamheten. Uppföljningen genomförs genom en enkät som besvaras av chefer med tilldelade arbetsmiljöuppgifter tillsammans med skyddsombud. Varje nämnd ansvarar för att följa upp förvaltningens arbetsmiljöarbete och fastställa prioriteringar. Förvaltningarnas sammanställningar redovisas även till kommunstyrelsen. Den årliga uppföljningen visar att kommunen i stort uppfyller föreskrifternas krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Resultaten indikerar en gemensam struktur för hur lagkraven hanteras. Samtidigt identifieras även utvecklingsområden. Andelen chefer som uppger att de har tillräckliga befogenheter och resurser för sina arbetsmiljöuppgifter minskade till 66 procent under 2024. År 2025 ökade andelen till 87,3 procent. Arbetet med arbetsmiljömål har också utvecklats. År 2025 uppgav 71,4 procent av enheterna att de har upprättat arbetsmiljömål på enhetsnivå, jämfört med 55 procent året innan. År 2025 infördes nya frågor om friskfaktorer och våld i nära relationer. Uppföljningen visar att majoriteten av enheterna har behandlat våld i nära relationer på arbetsplatsträffar. Färre chefer har tagit upp frågan i PLUS‑samtal, en anledning som anges till detta är att alla inte genomfört samtalen vid enkättillfället. Vidare uppger 65,1 procent att de arbetat med friskfaktorer på APT. Flera anger att tidsbrist och chefsbyten påverkat möjligheten att prioritera detta arbete. Samtidigt som uppföljningen indikerar på ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete visar annan tillgänglig statistik samt återkommande dialoger med medarbetare, skyddsombud, fackliga företrädare och chefer att enkätsvaren inte fullt ut speglar verkliga förhållanden. Det finns en diskrepans mellan hur arbetsmiljöarbetet beskrivs i enkäten och hur det faktiskt bedrivs i verksamheterna. Enkäten ger i dag ett otillräckligt underlag för att följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetets kvalitet, mognad och faktiska tillämpning. Tyngdpunkten ligger på kvantitativa svar, vilket begränsar möjligheten att bedöma hur arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken och hur väl lagkrav och interna riktlinjer efterlevs. Detta försvårar både analys och uppföljning och minskar enkätens värde som styr- och utvecklingsverktyg. Sammantaget finns därför ett behov av att se över metoden för uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsskador och tillbud Arbetsgivaren ska utreda orsaker till olyckor, sjukdomar och tillbud. Det kräver ett systematiskt arbete där kommunen analyserar vilka händelser som anmäls, vilka åtgärder som behövs och hur verksamheterna arbetar förebyggande. Sjöbo kommun använder sedan 2017 incidentrapporteringssystemet IA (KIA). Antalet rapporterade händelser har ökat successivt sedan införandet och har de senaste åren stabiliserats. Detta visar att systemet är etablerat och används brett i organisationen. År 2024 var antalet rapporterade arbetssjukdomar ovanligt högt. Under 2025 har nivåerna återgått till ett mer normalt läge. Samtidigt har det totala antalet arbetsskador (arbetssjukdomar, färdolycksfall och olycksfall) ökat med 19 anmälningar jämfört med föregående år. Antalet rapporterade tillbud (nästan-olyckor) och riskobservationer har också ökat. Detta bedöms som positivt eftersom fler inrapporteringar inom kategorierna ger bättre förutsättningar att upptäcka risker i tid och arbeta förebyggande för att förhindra arbetsskador. 27 Tabell: Antalet inrapporterade händelser per händelsetyp de tre senaste åren för hela Sjöbo Kommun Typ av händelse 2023 2024 2025 Riskobservationer 67 54 65 Tillbud 895 694 713 Olycksfall 226 329 375 Arbetssjukdomar 34 56 23 Färdolycksfall 12 15 21 Totalt 1234 1148 1197 Majoriteten av de inrapporterade händelserna kommer fortsatt från vård‑ och omsorgsnämnden, följt av familjenämnden. Övriga förvaltningar står för en väsentligt mindre andel. Att vård‑ och omsorgsnämnden och familjenämnden står för den största andelen inrapporterade händelser beror till bland annat på att de är kommunens två största nämnder med flest medarbetare. Tabell: Antalet inrapporterade händelser per nämnd och händelsetyp för 2025. Nämnd Riskobservation Tillbud Olycksfall Arbets- Färd- Totalt sjukdom olycksfall Familjenämnden 18 208 194 1 5 426 Kommunstyrelsen 10 2 0 o 1 13 Samhällsbyggnadsnäm 0 4 0 0 0 4 nden Tekniska nämnden 3 8 9 0 1 21 Vård och 34 490 169 22 14 729 omsorgsnämnden Hot och våld var 2025 den näst vanligaste orsaken till rapporterade tillbud och den vanligaste orsaken till rapporterade olycksfall. Utvecklingen följer samma mönster som 2024, då antalet tillbud kopplade till hot och våld minskade samtidigt som olycksfallen ökade. Genom analys av händelserna går slutsatsen att dra att händelserna i huvudsak avser situationer där barn i skolan eller brukare inom vård och omsorg uppträtt aggressivt mot personal. Det rör sig ofta om personer som agerar i affekt. Statistiken speglar däremot inte verkligheten fullt ut. Det finns sannolikt ett mörkertal, särskilt inom individ- och familjeomsorgen (IFO). En möjlig förklaring är att hot- och våldssituationer i viss utsträckning har normaliserats inom yrkesgruppen. Arbetsmiljöproblem kopplade till hot och våld är inte unika för Sjöbo kommun utan delas med stora delar av den offentliga sektorn. Under 2025 ökade antalet rapporterade riskobservationer kopplade till hot och våld. Det stärker det förebyggande arbetsmiljöarbetet och är en positiv utveckling. Under året genomförde Arbetsmiljöverket en inspektion av kommunens arbete med hot och våld vid myndighetsutövning. Inspektionen omfattade enheter inom familjeförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Bedömningen var att det systematiska arbetsmiljöarbetet i huvudsak fungerade väl. De synpunkter som lämnades har integrerats i verksamheternas rutiner. 28 Diagram : Antalet anmälda händelser inrapporterad med skadeorsak/risk Hot och Våld de senaste tre åren. Hot och Våld 200 185 180 155 160 135 140 124 120 101 100 80 68 60 40 18 20 6 4 0 2023 2024 2025 Riskobservation Tillbud Olycksfall Diagram: Mest valda skadeorsaker/risker för inrapporterade olycksfall, tillbud och riskobservationer 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 18 Hot och våld 135 124 17 Arbetsbelastning ohälsosam (stress, m.m.) 189 9 2 Skadad av person 56 64 0 Psykosocial påverkan 71 8 7 Övrigt 46 16 1 Psykisk överbelastning 56 7 0 Akut överansträgning (av t. ex. dra, skjuta, lyfta) 33 25 1 Fall i samma nivå (snubbla, halka) 7 32 3 Ergonomiska faktorer (ensidigt, statistkt, repetivt) 25 5 0 Trakasserier 28 3 Riskobservation Tillbud Olycksfall Den vanligaste rapporteringsorsaken för tillbud under 2025 var ohälsosam arbetsbelastning, en trend som går att se över tid. Arbetsmiljöverket rapporterade i november 2025 att nästan 30 procent av arbetstagare inom utbildning samt vård och omsorg uppger att deras arbetsbelastning alltid är för hög. Myndighetens senaste arbetsskaderapport visar dessutom att arbetssjukdomar kopplade till organisatoriska och sociala faktorer ökade med 30 procent mellan 2023 och 2024, framför allt på grund av ohälsosam arbetsbelastning inom dessa sektorer. 29 I Sjöbo kommun har antalet rapporterade arbetssjukdomar minskat under 2025. Samtidigt visar många tillbudsrapporter att medarbetare fortsatt upplever hög arbetsbelastning. Det tydliggör behovet av att stärka det förebyggande arbetet och följa upp arbetsmiljön mer systematiskt. Förebyggande arbetsmiljöarbete Ett systematiskt arbete med riskbedömningar är en central del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och en viktig förutsättning för ett förebyggande arbete som minskar risken för ohälsa och olycksfall. Tidigare saknades ett systematiskt arbetssätt för att följa upp genomförda riskbedömningar inom kommunen. I slutet av sommaren 2025 fattades beslut om att samtliga riskbedömningar ska dokumenteras i KIA. Syftet var att möjliggöra en mer strukturerad och systematisk uppföljning av arbetet med riskbedömningar, checklistor och andra undersökningsmetoder. Trots att beslutet är fattat har arbetssättet ännu inte fullt ut etablerats som rutin i alla verksamheter. Det innebär att vissa riskhanteringar fortsatt genomförs och hanteras utanför KIA- systemet. Under 2025 registrerades totalt 237 riskhanteringar i KIA-systemet. Av dessa är 135 registrerade som planerade. Att en stor andel fortfarande är planerade beror på flera faktorer. Vissa riskhanteringar har lagts in felaktigt och har inte avslutats eller tagits bort. Inom framför allt äldreomsorgen har flera chefer registrerat ett stort antal planerade riskhanteringar kopplade till riskbedömning vid arbete i kundbostäder, vilka ännu inte har genomförts eller färdigställts i systemet. Det finns även brister i kunskap om hanteringen av KIA, vilket bidrar till att riskhanteringar kvarstår som planerade. Under 2024 fattades ett politiskt beslut om att friskfaktorer ska utgöra en central del av både det personalpolitiska programmet och arbetsmiljöpolicyn. Arbetet med friskfaktorer utgör en viktig grund i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. I den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, som tidigare redovisats, framgår att många enheter har påbörjat arbetet med friskfaktorer. Samtidigt finns det indikationer som visar att det i flera verksamheter saknas tillräckliga organisatoriska förutsättningar för att bedriva arbetet fullt ut. Kränkande särbehandling och utredning av händelser Kränkande särbehandling avser handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och regleras i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga och motverka kränkande särbehandling samt för att utreda händelser när kännedom om dem uppkommer. Diskriminering föreligger när en person missgynnas eller kränks och det finns ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Undantag gäller för sexuella trakasserier, där sådant samband inte krävs. Händelsen ska avse någon av de former av diskriminering som anges i diskrimineringslagen och ha skett inom ett samhällsområde där lagen är tillämplig. Diskriminering får inte förekomma i arbetslivet, och arbetsgivaren är skyldig att förebygga samt utreda misstänkta fall när kännedom uppkommer. För att underlätta rapportering av kränkande särbehandling och diskriminering använder kommunen KIA- systemet. Systemet möjliggör uppföljning av omfattning och typ av anmälningar. Samtliga anmälningar hanteras av HR-avdelningen, som bedömer vem som är lämplig utredare. Utredningen kan genomföras av chef, HR-specialist eller extern part, exempelvis företagshälsovården. Utredningsarbetet sker i enlighet med fastställda rutiner för hantering av trakasserier, kränkande särbehandling och diskriminering. Antalet anmälningar som under 2025 bedömdes tillhöra kategorin kränkande särbehandling och diskriminering uppgick till 79, vilket innebär en ökning med 17 anmälningar jämfört med föregående år. Ökningen har skett trots att nya kriterier infördes under 2024 för vilka anmälningar som ska kvarstå inom kategorin. En förklaring till ökningen är att en väsentlig del av anmälningarna under 2025 har rapporterats från enheten Nattpatrullen. Enheten har under året präglats av organisatorisk instabilitet, med frekventa chefsbyten och långvariga arbetsmiljöutmaningar. Detta har påverkat styrning, samarbete och arbetsklimat samt bidragit till den oro som funnits i arbetsmiljön. 30 En extern arbetsmiljöutredning genomfördes i mars 2024 och visade på betydande organisatoriska och sociala arbetsmiljöutmaningar. Under 2025 har verksamheten inte fullt ut kommit tillrätta med dessa utmaningar, och situationen har eskalerat samt fått medial uppmärksamhet. Mot denna bakgrund identifierades behovet av en ny, oberoende genomlysning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren anlitade därför en extern konsult som genomförde en arbetsmiljökartläggning. Kartläggningen utgör grund för det fortsatta arbetsmiljöarbetet inom enheten under 2026. Under vintern 2025 påbörjade HR-avdelningen en revision av utredningsrutinen för anmälningar inom kategorin kränkande särbehandling och diskriminering. Den nya rutinen planeras att träda i kraft under 2026 och syftar bland annat till att ställa högre krav på utredningsunderlag och säkerställa en samlad dokumentation för hela ärendet i KIA-systemet. Jämställdhet och mångfald Lönekartläggning Sjöbo kommun genomför årligen en kartläggning av kommunens yrkens löner samt en analys av förekommande löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Av Sjöbo kommuns personalpolitiska program framgår att lönerna i kommunen ska vara konkurrenskraftiga samt att löneskillnader mellan kvinnor och män inte ska bero på kön. För att uppnå de krav som diskrimineringslagen ställer kring bedömningen av likvärdigt arbete arbetsvärderas kommunens befattningar. Därefter placeras de olika befattningarna i grupper från A till O, där befattningar inom samma grupp betraktas som likvärdiga. Exempel på några av kommunens större yrkesgrupper placeras inom i arbetsvärderingssystemet: Grupp B: Vårdbiträde inom särskilt boende. Grupp C: Köksbiträde. Grupp D: Undersköterska inom särskilt boende. Grupp E: Stödassistent. Grupp F: Omsorgshandledare. Grupp G: Huvuddelen av kommunens läraryrken. Grupp H: Familjebehandlare. Grupp I: Socialsekreterare. Grupp L: Enhetschef Grupp M: Rektor Grupp O: Verksamhetschef 31 Tabell 18: Kvinnor och mäns medellöner i grupperna 2025. Kvinnors lön – Kvinnors lön i % Grupp Kvinnor Män Kv+M Männens lön av M:s B 27 300 28 108 27 675 -672 98% C 29 350 28 750 28 750 600 102% D 32 000 30 975 31 000 1 025 103% E 31 750 31 700 31 710 50 100% F 33 475 34 150 33 500 -675 98% G 41 550 43 000 41 700 -1 450 97% H 44 300 43 500 43 500 800 98% I 46 200 48 050 46 200 -1 850 96% J 49 250 51 950 49 250 -2700 95% K 55 300 54 950 55 300 350 101% L 55 200 55 225 55 200 -25 100% M 63 500 59 000 59 500 -4 500 93% N O 71 900 71 000 71 000 900 100% Totalt* 34 600 36 000 34 800 -1 400 96% *I tabellen ovan ingår inte kommundirektören, förvaltnings- och avdelningschefers löner Vid en jämförelse av medianlöner visar årets kartläggning att män i genomsnitt har en heltidslön på 36 000 kronor, medan motsvarande siffra för kvinnor är 34 600 kronor. Det innebär en genomsnittlig skillnad på 1 400 kronor per månad, där kvinnor tjänar 96 % av männens löner, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Utvecklingen inom enskilda yrkesgrupper visar små förändringar, där åtta grupper har minskade eller oförändrade skillnader, medan tre grupper uppvisar ökade skillnader. Den ojämställda lönenivån kan delvis förklaras av att män är överrepresenterade i högavlönade yrken och underrepresenterade i lågavlönade. Dessutom tenderar män att begära högre lön vid nyanställning, vilket får särskilt genomslag när personalomsättningen är hög. Den ojämnställda löneskillnaden i kommunen går till viss del att härleda till att männen är förhållandevis fler bland de högavlönade grupperna och underrepresenterade i de lågavlönade grupperna. En annan förklaring till skillnaderna är att män ofta har högre löneanspråk vid nyanställning vilket får ett större genomslag när det råder hög personalomsättning. Arbete för mer jämställda löner Målbilden för kommunen är att uppnå jämställda löner i alla grupper. På kort sikt innebär det att skillnaderna inom yrkesgrupper och mellan yrkeskategorier ska minska. Uppgiften till kommunens chefer är att vara uppmärksamma på kommunens lönestruktur, särskilt vid nyrekrytering. Här erbjuder kommunens HR- avdelning olika former av stöd, dels med statistik på samt rekommendationer för ingångslöner för en del yrkesgrupper samt rådgivning. Varje chef rekommenderas att inför löneöversynen göra en genomgång av aktuella kriterier och bedömningsgrunder och så att dessa inte premierar endera kön. Sjöbos löner i förhållande till andra kommuner För att följa Sjöbos löneläge görs, efter en överenskommelse med våra fackliga organisationer, en jämförelse gentemot andra kommuner i södra Skåne. I jämförelsen används sammanräknade medianlöner Burlöv, 32 Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Staffanstorp, Skurup, Svedala, Trelleborg, Tomelilla, Vellinge samt Ystads kommun. Tidigare års strategiska satsningar för konkurrenskraftiga löner har inneburit att Sjöbo kommuns löner idag, för flera yrkesgrupper, är i nivå med genomsnittet för södra Skånes kommuner. Samtidigt innebär den rådande konkurrenssituationen att löneglidningen är stor i flera kommuner då alla kommuner gör satsningar för en god löneutveckling så de kan bibehålla eller attrahera bristkompetens. I 2025 års lönekartläggning görs jämförelse i de yrkeskategorier där Sjöbo kommun har 5 anställda eller fler, totalt 63 olika yrkeskategorier. Av dessa har Sjöbo kommun 45 yrkeskategorier med lönenivå i nivå med eller högre än i jämförda kommuner. För 18 yrkeskategorier så uppnår Sjöbo inte konkurrenskraftiga löner då lönenivån är minst 300 kronor lägre i jämförelse med övriga kommuner. 2024 var antalet 36 av 55 yrkeskategorier med lönenivå i nivå med eller högre än jämförda kommuner. Sammanfattningsvis visar jämförelsen på att Sjöbo kommun har en liknande lönestruktur som andra kommuner i närområdet och att kommunen står sig väl i konkurrensen för en majoritet av yrkeskategorierna, men att det krävs fler riktade satsningar innan Sjöbo kommun uppnått en konkurrensmässig lönenivå inom samtliga yrkeskategorier. Ledarskapet i Sjöbo kommun En avgörande faktor för välfärd och attraktiva arbetsplatser Ledarskapet i Sjöbo kommun påverkar både resultat och arbetsmiljö. Ett närvarande ledarskap är en viktig förutsättning för att attrahera och behålla kompetenta och engagerade medarbetare inom välfärden. Det är särskilt betydelsefullt i verksamheter nära klienter, kunder, elever och invånare, där ledarskapet märks direkt i vardagen och i kvaliteten på tjänsterna. Arbetsmiljöverkets sammanställningar (2018) pekar på att ett engagerat och närvarande ledarskap hänger ihop med högre arbetsmotivation, lägre sjukfrånvaro och en bättre arbetsmiljö. För att chefer ska kunna leda på det sättet behöver de rimlig arbetsbelastning och tillgång till stöd i det dagliga arbetet. Med organisatoriska förutsättningar avses här bland annat rimlig arbetsbelastning, administrativt stöd, regelbunden dialog med närmaste chef, stöd i personal- och ekonomifrågor samt forum för erfarenhetsutbyte. I Sjöbo kommun är ett stärkt ledarskap prioriterat. Utgångspunkten är att chefer ska ha förutsättningar att leda hållbart och skapa arbetsplatser där både medarbetare och verksamhet kan utvecklas. Chefernas roll och ansvar Chefer i kommunal verksamhet har ett brett och komplext uppdrag. Rollen kräver kunskap inom flera områden, till exempel arbetsrätt, arbetsmiljölagstiftning och den lagstiftning som styr respektive verksamhet. Chefer behöver också kunna hantera frågor som sekretess, extern granskning och mediekontakter, vilket ställer krav på tydlig kommunikation och gott omdöme. Samtidigt ger uppdraget goda möjligheter att påverka och utveckla viktiga samhällsfunktioner. I Sjöbo kommun är cheferna arbetsgivarens företrädare och ansvarar för att leda och utveckla både medarbetare och verksamhet. Ledarskapet utgår från kommunens värdegrund MÖTE – Medborgarfokus, Öppenhet, Tillit och Engagemang, som ska prägla arbetet i hela organisationen. Cheferna förväntas vara tydliga i uppdrag och prioriteringar, bidra till ett arbetsklimat med trygghet och delaktighet samt uppmuntra förbättringar och utveckling i verksamheten. Ett hälsofrämjande ledarskap är prioriterat i Sjöbo kommun. Cheferna ansvarar för att organisera arbetet så att det främjar långsiktig hälsa, engagemang och trygghet. Studier från Karolinska Institutet (2019) lyfter att chefers arbete med att skapa en stödjande arbetsmiljö har betydelse för medarbetares välbefinnande. Uppdraget omfattar bland annat att arbeta med tidiga signaler på ohälsa, rehabilitering och krishantering, samt att bidra till tydlighet och god dialog i arbetsgruppen. Organisatoriska förutsättningar och arbetsmiljö Chefers arbetsmiljö påverkas i hög grad av de organisatoriska förutsättningarna. I Sjöbo kommun varierar dessa mellan förvaltningar och verksamheter. Avsnittet belyser särskilt chefsspann, tillgång till stöd och hur dialog och erfarenhetsutbyte är organiserat. 33 SKR:s rapport "Chefer i välfärden" (2021) beskriver sambandet mellan chefers förutsättningar, arbetsmiljö och verksamhetens kvalitet. I december 2024 hade Sjöbo kommun 71 chefer, med 24 medarbetare per chef i snitt. År 2025 var snittet 22. Fördelningen av personalansvar skiljer sig dock mycket mellan olika verksamheter. Denna variation innebär att möjligheterna till uppföljning, stöd och närvaro i verksamheten ser olika ut, vilket behöver tas i beaktande när man utformar uppdrag, chefsspann och stödresurser. Tabell 20: Antal tillsvidareanställda per chef 241231, uppdelat per nämnd Antal tillsvidareanställda Familje- Kommun- Samhällsbyggnads- Tekniska Vård och per chef (2024-12-31) nämnden styrelse nämnden nämnden omsorgs nämnden Antal chefer i 24 7 4 10 26 förvaltningen Genomsnitt 24 7 6 6 27 tillsvidareanställda per chef Chefer med 0–19 11 7 4 10 9 medarbetare Chefer med 20–29 6 0 0 0 7 medarbetare Chefer med 30–39 4 0 0 0 6 medarbetare Chefer med 40–49 1 0 0 0 3 medarbetare Chefer med 50–59 1 0 0 0 0 medarbetare Chefer med 60+ 1 0 0 0 1 medarbetare Tabell 21: Antal tillsvidareanställda per chef 251231, uppdelat per nämnd Antal tillsvidareanställda Familje- Kommun- Samhällsbyggnads- Tekniska Vård och per chef (2025-12-31) nämnden styrelse nämnden nämnden omsorgs nämnden Antal chefer i 23 6 3 8 28 förvaltningen Genomsnitt 20 7 4 6 21 tillsvidareanställda per chef Chefer med 0–19 13 6 3 8 13 medarbetare Chefer med 20–29 2 0 0 0 8 medarbetare Chefer med 30–39 5 0 0 0 6 medarbetare Chefer med 40–49 2 0 0 0 0 medarbetare Chefer med 50–59 0 0 0 0 0 medarbetare Chefer med 60+ 1 0 0 0 1 medarbetare 34 Av cheferna har 15 ansvar för fler än 30 tillsvidareanställda medarbetare. Om visstidsanställda inkluderas är det 24 chefer som har fler än 30 medarbetare. Två chefer har ansvar för fler än 50 tillsvidareanställda. Alla chefer med fler än 20 medarbetare återfinns, enligt sammanställningen per december 2025, i personalintensiva verksamheter inom familjeförvaltningen samt vård och omsorg. Chefsspann och dess påverkan Stora chefsspann kan påverka både chefers arbetsmiljö och verksamhetens resultat. När en chef har ansvar för många medarbetare minskar ofta möjligheten till nära uppföljning och löpande stöd, vilket i sin tur kan påverka engagemang, sjukfrånvaro och personalomsättning. Studier från Karolinska Institutet och SKR pekar på att chefers förutsättningar hänger ihop med medarbetares arbetsmiljö och verksamhetens kvalitet. Utifrån detta behöver chefsspann och stödresurser anpassas efter verksamhetens uppdrag och komplexitet. Uppdraget som första linjens chef har blivit mer komplext, mer gränslöst och mer exponerat Med första linjens chef avses här chefer med direkt personalansvar nära verksamheten (t.ex. enhetschefer). Sedan år 2000 har uppdraget som första linjens chef i kommunal sektor förändrats i grunden. Rollen har gått från ett relativt avgränsat arbetsledarskap till ett sammansatt uppdrag med höga krav på administration, arbetsmiljöansvar, kommunikation, relationsarbete och hantering av externa krav från medborgare och medier. Från arbetsledning till administrativ och organisatorisk nyckelroll Under 2000-talet har styrningen i kommunal sektor präglats av mål- och resultatstyrning samt idéer kopplade till New Public Management. Det har ökat kraven på dokumentation, uppföljning och rapportering, särskilt för första linjens chefer. Studier SNS visar att första linjens chefer i offentlig sektor i stor utsträckning belastas av administrativa uppgifter som tidigare hanterades högre upp i organisationen. Det tar tid från uppgifter som kräver närvaro i verksamheten, till exempel stöd, uppföljning och dialog med medarbetare. I personalintensiva verksamheter kan första linjens chef ha ansvar för många medarbetare. Forskning och tillsyn kopplar stora personalgrupper till hög arbetsbelastning, rollkonflikter och stress. Arbetsmiljöverket har vid flera tillfällen pekat på att första linjens chefer har ett långtgående ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, samtidigt som deras egna förutsättningar inte alltid följer med uppdraget. Brist på stöd, otydliga uppdrag och stort personalansvar ökar risken för ohälsa. Ökade och förändrade krav från medarbetare Medarbetares syn på arbetslivet har förändrats sedan början av 2000-talet. Forskning pekar på en förskjutning mot: • större krav på delaktighet och inflytande • förväntningar på högre tillgänglighet och snabb återkoppling • lägre tolerans för otydlighet, bristande återkoppling och ohållbar arbetsbelastning Digitalisering och mer gränslösa arbetssätt har också gjort gränsen mellan arbete och fritid mindre tydlig. Det kan öka kraven på chefen när det gäller tillgänglighet och stöd i vardagen. Förändrade former för medborgardialog och offentlighet Kommunal verksamhet bedrivs i dag i ett medielandskap där medborgare inte enbart är brukare, utan också följer och kommenterar verksamheten. Medborgardialog sker ofta i realtid, inte minst i sociala medier. Forskning beskriver att detta kan påverka arbetsvillkoren för både medarbetare och chefer, särskilt när tempo och tonläge är höga. Första linjens chef får ofta hantera följderna i verksamheten även när hen inte själv deltar i kommunikationen. Ett ökat informationsflöde och spridning av felaktiga uppgifter kan dessutom skapa oro 35 och merarbete, vilket i sin tur ökar belastningen i chefsuppdraget. Det kan innebära att chefen behöver ta ett större ansvar för att informera, reda ut missförstånd och skapa gemensam förståelse, utan att det alltid finns tydliga strukturer eller resurser. Samlad bedömning Uppdraget som första linjens chef i kommunal sektor har sedan år 2000 utvecklats till en strategiskt viktig roll. Sammantaget visar underlaget att kombinationen av personal- och arbetsmiljöansvar, administrativa krav och ökade förväntningar från både medarbetare och medborgare ställer höga krav på tydlighet i uppdrag och mandat. I personalintensiva verksamheter blir detta särskilt tydligt, där uppdraget ofta rymmer: • omfattande personal och arbetsmiljöansvar • höga administrativa krav • ökade förväntningar från både medarbetare och medborgare • ett mer exponerat uppdrag i ett snabbt informationsflöde Sammantaget pekar underlaget på behov av tydligare uppdrag, rimliga chefsspann och ett stöd som är dimensionerat efter ansvar och krav. Framtidens arbetsplats – ett viktigt vägval Sjöbo kommun står inför ett avgörande vägval när det gäller att forma framtidens arbetsplats. För att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet och hållbar utveckling krävs strategiska insatser inom flera områden. Detta bokslut belyser tre centrala utmaningar som vi måste möta för att säkra verksamhetens kvalitet och hållbarhet fram till 2035 och därefter. Minska arbetsrelaterad sjukfrånvaro och skapa hälsofrämjande arbetsplatser Även om skillnaden har minskat jämfört med 2024 så har Sjöbo kommun fortsatt ett högre antal sjukdagar jämfört med riksgenomsnittet för kommuner. Detta är en påtaglig utmaning som påverkar både ekonomiska resurser och medarbetarnas arbetsmiljö. Sjukfrånvaron innebär inte bara direkta kostnader i form av sjuklön och vikarier, utan även indirekta kostnader genom produktionsbortfall, ökad arbetsbelastning för kollegor och försämrad kvalitet i verksamheten. Forskning från Arbetsmiljöverket visar att arbetsplatser som aktivt arbetar med förebyggande insatser och systematiskt arbetsmiljöarbete kan minska sjukfrånvaron med upp till 30 procent. Vi behöver därför utveckla arbetsmiljöer där även personer med vissa hälsoutmaningar kan bidra fullt ut och där förebyggande insatser prioriteras. Detta gäller särskilt för psykisk ohälsa, som enligt Försäkringskassan nu utgör den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Genom att implementera flexibla arbetssätt och anpassade arbetsuppgifter kan vi skapa förutsättningar för medarbetare att arbeta även med vissa hälsoutmaningar, inklusive viss psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), utan att deras hälsa blir ett arbetshinder. Studier visar att kommuner som lyckas med detta arbete inte bara minskar sjukfrånvaron utan även ökar produktiviteten och arbetsnöjdheten. Vår erfarenhet visar att tidiga rehabiliteringsinsatser och ett stödjande ledarskap är avgörande faktorer för att förebygga långtidssjukskrivningar och främja återgång i arbete. För att vända trenden med hög sjukfrånvaro krävs ett målmedvetet arbete med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser där ohälsa förebyggs och där tidiga tecken på ohälsa fångas upp. Detta inkluderar både fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Genom att se medarbetarnas olika förutsättningar som en tillgång snarare än ett hinder kan vi skapa en mer inkluderande och motståndskraftig organisation. Att arbeta med friskfaktorer, såsom god arbetsmiljö, socialt stöd och möjlighet till återhämtning, är avgörande för att främja medarbetarnas långsiktiga hälsa och välbefinnande och där medarbetare både presterar och mår bra över tid. 36 Attraktiv arbetsgivare i en konkurrens om begränsad arbetskraft Demografiska förändringar och ökade behov inom vård och omsorg innebär att arbetskraften inte kommer att räcka till för att möta framtida behov. Enligt prognoser från SKR kommer välfärdssektorn att behöva öka antalet anställda med cirka 13 000 personer per år fram till 2031, samtidigt som pensionsavgångarna är stora och färre unga träder in på arbetsmarknaden. För att Sjöbo kommun ska kunna leverera välfärdstjänster av hög kvalitet är det avgörande att vi positionerar oss som en attraktiv arbetsgivare. Forskning från Gallup visar att organisationer med hög grad av engagemang hos medarbetarna har 21 procent högre produktivitet och 41 procent lägre sjukfrånvaro. Detta kräver att vi omsätter de visioner och mål som fastslagits i vårt personalpolitiska program till konkret handling. Att erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter, goda utvecklingsmöjligheter, konkurrenskraftiga förmåner och en stimulerande arbetsmiljö är grundläggande. Studier från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) att möjligheten till utveckling och inflytande över det egna arbetet är avgörande faktorer för att attrahera och behålla kompetens inom välfärdssektorn. Vi behöver därför satsa på kontinuerlig kompetensutveckling, tydliga karriärvägar och ett ledarskap som främjar delaktighet och förnyelse. Genom strategisk kompetensförsörjning kan vi identifiera framtida behov och planera för rätt kompetens på rätt plats. Familjeförvaltningen har utformat en kompetensförsörjningsplan baserad på byggstenarna i SKR:s Aruba-modell för att inventera och säkerställa framtida personalförsörjning inom skola, socialtjänst och kultur. Ett liknande arbete har påbörjats inom Vård- och omsorgsförvaltningen, med målsättningen att garantera rätt kompetens för att uppfylla framtida krav och utmaningar. Detta inkluderar både att utveckla befintliga medarbetare och att attrahera nya talanger. Främja återhämtning och hållbart arbetsliv Kommunens medarbetarundersökning visar att nästan en tredjedel (30% av svarande i undersökningen) anser att de inte har möjlighet till återhämtning i arbetet, både under arbetsdagen och mellan arbetspassen. Enligt Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet är återhämtning avgörande för att förebygga stressrelaterad ohälsa. Otillräcklig återhämtning leder över tid till utmattningssyndrom, sömnstörningar och andra hälsoproblem. För att skapa hållbara arbetsvillkor måste vi arbeta systematiskt med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Forskning från Karolinska Institutet visar att medarbetarinflytande över schemaläggning och arbetsplanering minskar risken för utmattningssyndrom med upp till 78 procent. Det är extra avgörande att vi skapar strukturer för medarbetarinflytande över arbetets uppläggning, inklusive schemaläggning. För att detta ska fungera krävs närvarande chefer som har förutsättningar att leda dialogen och arbetsmiljöarbetet. Forskning från Linnéuniversitetet visar att chefer med ansvar för fler än 25–30 medarbetare har svårt att utöva ett närvarande ledarskap. Vi behöver därför vara av rimliga gruppstorlekar och tillgång till adekvat stödfunktioner, så att cheferna kan fokusera på sitt ledarskap snarare än att vara experter inom områden som ekonomi, HR eller annan sidolagstiftning. Genom att investera i hälsofrämjande ledarskap och skapa strukturer för delaktighet och inflytande kan vi bygga arbetsplatser där medarbetare både presterar och må bra över tid. Erfarenheter från kommuner som lyckas med detta visar att det leder till både minskad personalomsättning och ökad kvalitet i verksamheten. Dessa forskningsresultat är grunden för Sjöbo kommuns reviderade personalpolitiska program, med fokus på hälsofrämjande insatser och friskfaktorer. Genom att använda forskningsbaserad kunskap i våra strategier och åtgärder kan vi säkerställa en hållbar utveckling för både verksamheten och medarbetarna. Vägen framåt De insatser vi gör idag inom dessa tre områden kommer att vara avgörande för Sjöbo kommuns framtid som arbetsgivare och välfärdsleverantör. Genom att koppla samman forskningsbaserad kunskap med systematiskt förbättringsarbete kan vi skapa arbetsplatser som inte bara möter dagens utmaningar utan är rustade för framtidens krav. För att lyckas med detta arbete krävs ett tydligt ledarskap på alla nivåer i organisationen, från politisk ledning till första linjens chefer. Det krävs också ett aktivt medarbetarskap, där allt ansvar för att bidra 37 till en hälsofrämjande arbetsmiljö och verksamhetsutveckling. Genom att prioritera insatser för minskad sjukfrånvaro, strategisk kompetensförsörjning och hållbara arbetsvillkor med fokus på återhämtning, bygger vi en organisation som är rustad att möta framtidens utmaningar. Att åstadkomma hälsofrämjande arbetsplatser är en förutsättning för att förverkliga visionen om "Sjöbo - en plats vi skapar tillsammans" och säkra en hållbar utveckling för både verksamhet och medarbetare fram till 2035 och bortom. 38 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06

§ 58 Beredning av ärende 2026/42 till kommunstyrelsen Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2025 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Redovisningen av det årliga systematiska arbetsmiljöarbetet godkänns och läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) 14 § ska arbetsgivare årligen göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sjöbo kommuns nämnder genomför därför varje år en arbetsmiljöenkät där det systematiska arbetsmiljöarbetet redovisas. Kommunstyrelsen ska säkerställa att nämnderna följer de lagar och regler som gäller för arbetsmiljö vilket dels görs genom att ta del av uppföljningen. Den årliga uppföljningen visar att kommunen i stort uppfyller föreskrifternas krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Resultaten indikerar en gemensam struktur för hur lagkraven hanteras. Samtidigt identifieras även utvecklingsområden. Andelen chefer som uppger att de har tillräckliga befogenheter och resurser för sina arbetsmiljöuppgifter minskade till 66 procent under 2024. År 2025 ökade andelen till 87,3 procent. Arbetet med arbetsmiljömål har också utvecklats. År 2025 uppgav 71,4 procent av enheterna att de har upprättat arbetsmiljömål på enhetsnivå, jämfört med 55 procent året innan. År 2025 infördes nya frågor om friskfaktorer och våld i nära relationer. Uppföljningen visar att majoriteten av enheterna har behandlat våld i nära relationer på arbetsplatsträffar. Färre chefer har tagit upp frågan i PLUS-samtal, en anledning som anges till detta är att alla inte genomfört samtalen vid SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06 enkättillfället. Vidare uppger 65,1 procent att de arbetat med friskfaktorer på APT. Flera anger att tidsbrist och chefsbyten påverkat möjligheten att prioritera detta arbete. Utvecklingsområden enligt uppföljningen är att bli bättre på att följa upp att genomförda åtgärder har fått önskad effekt och att systematiskt följa upp sammanställningar av inrapporterade arbetsskador och tillbud. Förvaltningens förslag Redovisningen av det årliga systematiska arbetsmiljöarbetet läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 23 april 2026 Årlig uppföljning av SAM -Kommunledningsförvaltningen

§ 59 Beredning av ärende 2026/96 till kommunstyrelsen Årsredovisning 2025 Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, SÖRF Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Årsredovisning 2025 för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) godkänns. 2. Direktionen och enskilda ledamöter i Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 Sammanfattning av ärendet Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund har inkommit med sin årsredovisning inklusive revisionsberättelse för 2025. Av revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att styrelsen och de enskilda ledamöterna beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2025. Förbundets redovisade resultat 2025 uppgick till 1,9 mnkr. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Årsredovisning 2025 för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) godkänns. 2. Direktionen och enskilda ledamöter i Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen daterad 22 april 2026. Årsredovisning 2025 SÖRF Revisionsberättelse SÖRF 2025 Det sakkunniga biträdets yttrande SÖRF 2025 SÖRF Granskningsrapport årsbokslut 2025 SÖRF Rapport granskning av god ekonomisk hushållning 2025 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Ekonomichef SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen EKONOMIAVDELNINGEN DATUM 22 april 2026 ÄRENDENUMMER 2026/96 HANDLÄGGARE TILL Alexander Carlsson Kommunstyrelsen alexander.carlsson@sjobo.se Årsredovisning 2025 Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, SÖRF Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Årsredovisning 2025 för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) godkänns. 2. Direktionen och enskilda ledamöter i Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 Sammanfattning Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund har inkommit med sin årsredovisning inklusive revisionsberättelse för 2025. Av revisionsberättelsen framgår att revisorerna tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att styrelsen och de enskilda ledamöterna beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2025. Förbundets redovisade resultat 2025 uppgick till 1,9 mnkr. Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen daterad 22 april 2026. Årsredovisning 2025 SÖRF Revisionsberättelse SÖRF 2025 TJÄNSTESKRIVELSE 22 april 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Det sakkunniga biträdets yttrande SÖRF 2025 SÖRF Granskningsrapport årsbokslut 2025 SÖRF Rapport granskning av god ekonomisk hushållning 2025 Beslutet ska skickas till Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Ekonomichef Alexander Carlsson Ekonomichef KANSLI 2026/96 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-02-26 Plats och tid Brandstationen, Metallgatan 2, Ystad klockan 13:00-15:00 Beslutande Se sidan 2 Övriga Lars Lundberg (Sjöbo) (KD), ersättare närvarande Jörgen Carlsson (Sjöbo) (S), ersättare Ingrid Ek (Ystad) (S), ersättare Martin Andersson, räddningschef Sebastian Severinsen, verksamhetschef Jimmy Olofsson, verksamhetschef Håkan Andersson, enhetschef Micael Jönsson, verksamhetschef Hanna Meskenna, ekonom § 8-10 Cecilia Walfridsson Hansson, sekreterare Utses att justera Sven Gunnarsson (C) Justeringens plats och tid Brandstationen, Metallgatan 2, Ystad Paragrafer: 9-14 Underskrifter Sekreterare ………………………………………………………………… Cecilia Walfridsson Hansson Ordförande ………………………………………………………………… Stefan Lundgren (M) Justerare ………………………………………………………………… Sven Gunnarsson (C) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sydöstra Skånes Räddningstjänst Sammanträdesdatum 2026-02-26 Datum då anslaget sätts upp 2026-03-09 Datum när anslaget tas ned 2026-04-04 Förvaringsplats för protokollet Brandstationen, Metallgatan 2, Ystad Underskrift ........................................................................................................... Cecilia Walfridsson Hansson SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sydöstra Skånes Räddningstjänst Sammanträdesdatum 2026-02-26 Beslutande Stefan Lundgren (M), Sjöbo, ordförande Sven Gunnarsson (C), Tomelilla ersätter Peter Boström (S), Tomelilla, vice ordförandee Sven Olof Andersson Hederoth (L), Simrishamn ersätter Lage Engebo (M), Simrishamn Rickard Axtelius (S,) Ystad Titti Swenson, (SD), Sjöbo Sander Dijkstra (M) ,Tomelilla Gunilla Andersson (M), Ystad Justerares signatur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sydöstra Skånes Räddningstjänst Sammanträdesdatum 2026-02-26 Ärenden vid dagens sammanträde Paragraf Ärende Diarienr Sida

§ 60 Beredning av ärende 2026/107 till kommunstyrelsen Årsredovisning 2025 för IT Kommuner i Skåne AB Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Årsredovisningen för IT kommuner i Skåne AB läggs till handlingarna 2. Utse kommunstyrelsens ordförande, eller den som denne genom fullmakt sätter i sitt ställe, till ägarombud vid IT kommuner i Skåne ABs årsstämma 2026. 3. Ägarombudet får i uppdrag att tillstyrka styrelsens förslag till beslut enligt utsända handlingar 4. Fastställa att IT kommuner i Skåne AB:s verksamhet under 2025 har bedrivits enligt de ändamål som framgår av bolagsordningen samt att bolaget har följt de kommunalrättsliga principer som gäller för bolaget. 5. Redovisa ställningstagandet enligt punkt 4 ovan till kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet IT kommuner i Skåne AB har inkommit med årsredovisning för räkenskapsåret 2025 samt kallelse till ordinarie årsstämma. I ärendet finns även revisionsberättelse, lekmannarevisorernas granskningsrapport samt styrelsens yttrande som underlag till kommunstyrelsens uppsiktsplikt. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06 Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Årsredovisningen för IT kommuner i Skåne AB läggs till handlingarna 2. Utse kommunstyrelsens ordförande, eller den som denne genom fullmakt sätter i sitt ställe, till ägarombud vid IT kommuner i Skåne ABs årsstämma 2026. 3. Ägarombudet får i uppdrag att tillstyrka styrelsens förslag till beslut enligt utsända handlingar 4. Fastställa att IT kommuner i Skåne AB:s verksamhet under 2025 har bedrivits enligt de ändamål som framgår av bolagsordningen samt att bolaget har följt de kommunalrättsliga principer som gäller för bolaget. 5. Redovisa ställningstagandet enligt punkt 4 ovan till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen daterad 2026-04-29 Kallelse till bolagsstämma IT kommuner i Skåne AB IT kommuner i Skåne AB – Årsredovisning 2025 inkl revisionsberättelse Lekmannarevisorns granskningsrapport 2025 Styrelsens yttrande om förstärkt uppsiktsplikt 2025 Granskningsrapport för år 2025 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunstyrelsens ordförande Ekonomichef SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen EKONOMIAVDELNINGEN DATUM 22 april 2026 ÄRENDENUMMER 2026/107 HANDLÄGGARE TILL Alexander Carlsson Kommunstyrelsen alexander.carlsson@sjobo.se Årsredovisning 2025 för IT Kommuner i Skåne AB Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Årsredovisningen för IT kommuner i Skåne AB läggs till handlingarna 2. Utse kommunstyrelsens ordförande, eller den som denne genom fullmakt sätter i sitt ställe, till ägarombud vid IT kommuner i Skåne ABs årsstämma 2026. 3. Ägarombudet får i uppdrag att tillstyrka styrelsens förslag till beslut enligt utsända handlingar 4. Fastställa att IT kommuner i Skåne AB:s verksamhet under 2025 har bedrivits enligt de ändamål som framgår av bolagsordningen samt att bolaget har följt de kommunalrättsliga principer som gäller för bolaget. 5. Redovisa ställningstagandet enligt punkt 4 ovan till kommunfullmäktige. Sammanfattning IT kommuner i Skåne AB har inkommit med årsredovisning för räkenskapsåret 2025 samt kallelse till ordinarie årsstämma. I ärendet finns även revisionsberättelse, lekmannarevisorernas granskningsrapport samt styrelsens yttrande som underlag till kommunstyrelsens uppsiktsplikt. TJÄNSTESKRIVELSE 22 april 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen daterad 2026-04-29 Kallelse till bolagsstämma IT kommuner i Skåne AB IT kommuner i Skåne AB – Årsredovisning 2025 inkl revisionsberättelse Lekmannarevisorns granskningsrapport 2025 Styrelsens yttrande om förstärkt uppsiktsplikt 2025 Granskningsrapport för år 2025 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsens ordförande Ekonomichef Alexander Carlsson Ekonomichef KANSLI 2026/107 Kallelse till bolagsstämma IT kommuner i Skåne AB Datum: 2026-04-22 Tid: kl. 13:30 – 14:00 Plats: Lokal Unikom, Torggatan 2, Hörby Teams: Anslut till mötet nu Kallade: Bromölla kommun företräds av stämmoombudet Jenny Önnevik Hörby kommun företräds av stämmoombudet Anders Hansson Höörs kommun företräds av stämmoombudet Johan Svahnberg Osby kommun företräds av stämmoombudet Lotte Melin Sjöbo kommun företräds av stämmoombudet Magnus Weberg Östra Göinge kommun företräds av stämmoombudet Patric Åberg Dagordning 1) Stämmans öppnande Stämman öppnas av ordföranden för IT kommuner i Skåne AB. 2) Val av ordförande Förslag till beslut: Magnus Nordén väljs till ordförande vid stämman. 3) Val av sekreterare Förslag till beslut: Napoleon Truedsson väljs till sekreterare vid stämman. 4) Val av två justeringsmän Förslag till beslut: Jenny Önnevik och Anders Hansson väljs att jämte ordföranden justera protokollet. 5) Upprättande och godkännande av röstlängd En förteckning över närvarande upprättas Namn Antal aktier Antal röster Jenny Önnevik 2 000 2 000 Anders Hansson 2 000 2 000 Johan Svahnberg 2 000 2 000 Lotte Melin 2 000 2 000 Magnus Weberg 2 000 2 000 Patric Åberg 2 000 2 000 Förslag till beslut: Stämman beslutar att godkänna förteckningen över närvarande aktieägare som röstlängd. 6) Godkännande av dagordningen Förslag till beslut: Stämman beslutar att godkänna dagordningen. 7) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad Förslag till beslut: Stämman konstaterar att stämman blivit behörigen sammankallad. 8) Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport Förslag till beslut: Årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport för verksamhetsåret 2025 har varit utsända tillsammans med kallelsen och anses föredragna. 9) Beslut om a. Fastställelse av resultat- och balansräkning Förslag till beslut: Stämman beslutar att fastställa resultaträkningen och balansräkningen för verksamhetsåret 2025 b. Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen Förslag till beslut: Stämman beslutar att, i enlighet med styrelsens förslag, disponera bolagets resultat enligt den fastställda balansräkningen. c. Ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören Förslag till beslut: Stämman beslutar att bevilja styrelseledamöterna och verkställande direktören ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. 10) Anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse samt lekmannarevisorer med suppleanter Anmäldes följande: Styrelse Bromölla kommun: Emma Krüger, suppleant Johan Ohlsson Hörby kommun: Johan Möller, suppleant Anton Majrud Höörs kommun: Magnus Nordén, suppleant Rolf Carlsson Osby kommun: Johanna Lindhe, suppleant Kim Olsen Sjöbo kommun: Ninda Wegbratt Menkus, suppleant Jonas Gustafsson Östra Göinge kommun: Nermina Crnkic, suppleant Joanna Sjöström Lekmannarevisor Ordinarie: Arne Gustavsson, Höörs kommun Ersättare: Staffan Eriksson, Östra Göinge kommun 11) I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant Förslag till beslut: Stämman konstaterar att fråga om val av revisor och revisorssuppleant inte aktualiseras, eftersom tidigare val fortfarande gäller. 12) Fastställande av arvode för revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter Förslag till beslut: Årsstämman beslutar att arvode till bolagets revisor ska utgå enligt godkänd räkning och gällande avtal samt att arvode till lekmannarevisorn och suppleant ska utgå i enlighet med vid var tid gällande arvodesreglemente i Hörby kommun. 13) Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Förslag till beslut: Inget ärende föreligger. 14) Avslut Stämman avslutas. Magnus Norden Styrelseordföranden Årsredovisning Fastställelseintyg Undertecknad verkställande direktör i IT kommuner i Skåne AB intygar att resultaträkningen och balansräkningen i årsredovisningen har fastställts på årsstämman den 2026-04-22. Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till hur vinsten ska fördelas. Jag intygar också att innehållet i årsredovisningen och revisionsberättelsen stämmer överens med originalen. Hörby 2026-04-22 Monica Skagne VD Unikom För räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2025 Organisationsnummer: 559067-2142 Årsredovisning För räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2025 Organisationsnummer: 559067-2142 Skåne, Sverige Unikom har i uppdrag tillhandahålla och utveckla interna stödfunktioner i samarbete med ägarkommunerna, hantera utmaningar genom samverkansorgan samt ansvara för resurseffektiv IT- förvaltning. Innehåll Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation Förvaltningsberättelse VD har ordet…………………………………6 Uppdrag……………………………………………….12 Viktiga förhållanden för resultat och 2025 i korthet……………………………….7 Organisation…………………………………………13 ekonomiskställning………………………………………. 30 Unikomfamiljens tre samverkansorgan Ägare…………………………………………………………….31 Vision och mission……………………………....16 Flerårs översikt.…………………………………………… 32 Unikoms värdeord…………………………..…..17 Eget kapital………………......................................33 Prioriterade frågor 2026 och framåt…….18 Räkenskaperna…………………………………………..... 3 4 Styrande dokument……………………………..19 Resultaträkning Berättelser från verksamheten…………….20 Balansräkning Omvärld och framtid……………………………27 Kassaflödesanalys Noter Underskrifter…………………………………………………45 Styrning och ledning Styrelsens ordförande…………………. 47 Presentation av styrelsen…………….. 48 Unikoms ledningsgrupp……………….. 49 Kontaktinformation Huvudkontor IT kommuner i Skåne AB, Unikom Torggatan 2 242 31 Hörby Telefon: 010 – 219 15 00 Mejl: info@unikom.se Hemsida: www.unikom.se Organisationsnummer: 559067-2142 Sammanfattning 2025 Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 • VD har ordet • 2025 i korthet Uppdrag och organisation Förvaltningsberättelse Styrning och ledning 5. Unikoms årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Sida 364 av 879 VD har ordet VD har ordet 2025 har vi realiserat den samverkansmodell som informationssäkerhet. Dessutom har vi valt att Årsredovisning 2025 beslutades i de styrdokument som antogs 2024 av förstärka vår organisation med en våra ägarkommuner. Utifrån den nya modellen informationssäkerhetssamordnare. har tre samverkansorgan tagit form: Sammanfattning 2025 • Digitaliseringsrådet har till uppdrag att driva Vi har samma princip för livscykelhantering när det digitala utvecklingssamarbetet inom det gäller utrustningen i vår centrala IT-miljö som • VD har ordet Unikom. när det gäller IT-arbetsplats och skrivare. Det • 2025 i korthet pågår ständigt arbete med att uppgradera, byta • Cybersäkerhetsforum utvecklar gemensamma ut och förbättra samtidigt som våra tekniker följer Uppdrag och organisation strategier, policys och rutiner för att skapa utvecklingen och ser till att vi också använder nya robusta tekniska lösningar och effektiva lösningar och ny teknik. Förvaltningsberättelse arbetssätt för att garantera vår samlade motståndskraft mot potentiella Under året har vi också fattat beslutet att flytta Styrning och ledning cybersäkerhetshot. hem ekonomifunktionen och målet är att hantera hela ekonomiprocessen med egna resurser. Syftet • Våra förvaltarforum organiseras runt olika är att få en tydligare koppling mellan ekonomin system, och bemannas av systemförvaltare och vår verksamhet och genom det kunna från våra ägarkommuner. Fokus ligger på att effektivisera processerna. Från den första sköta och utveckla verksamhetssystem som är december har vi därför på plats en controller. centrala för kommunernas dagliga arbete samt att samordna arbetet och hitta 2025 är mitt sista år som VD på IT kommuner i gemensamma lösningar. Skåne – Unikom, det har varit nio fantastiska år, med stark utveckling och tillväxt och med Under 2025 har vi pratat om cybersäkerhet, medarbetare som inte bara är kunniga inom sina krigsorganisation, NIS2 – cybersäkerhetslagen. respektive område utan också engagerade och Det hänger såklart ihop med säkerhetsläget i serviceminded. omvärlden rent generellt, men också med de olika lagar och förordningar som tillkommit inom Bolagets arbetsår 2026 kommer att vara lika området. Vi har alltid jobbat systematiskt med IT- spännande, utmanande och innehållsrikt som säkerhet och har därför en bra grund att stå på. alltid. Under året har vi tillägnat oss samma systematiska arbetssätt när det handlar om Cecilia Alvesson, VD 6. Unikoms årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Sida 365 av 879 Cecilia Alvesson 2025 i korthet 2025 i korthet 2025 har varit ett dynamiskt år för Unikom, med fokus på att utveckla samarbetet inom Unikomsamverkan, öka nöjdhet med Årsredovisning 2025 bolagets tjänster och att säkerställa en robust och säker IT-miljö. Sammanfattning 2025 • VD har ordet • 2025 i korthet Uppdrag och organisation Förvaltningsberättelse Styrning och ledning 2000 ärenden varje månad Handslaget Under 2025 har Unikoms Servicedesk Unikom har bevakat och deltagit aktivt tagit emot och löst cirka 2000 ärenden tillsammans med kommunerna i den varje månad, vilket är i samma nivå med nationella satsningen ”Handslaget” som 2024. SKR, Adda och Inera leder tillsammans. Handslaget är en strategisk agenda för Den genomsnittliga väntetiden i vår välfärdsutveckling genom digitalisering Realiserat nya styrdokument telefonkö, när våra användare ringer in, Säker digital kommunikation och innehåller ett antal initiativ som till är cirka 1 minut och 3 sekunder. Genom ”Handslaget" tar vi gemensamt exempel Digital post och Säker Digital 2024 beslutade kommunfullmäktige i våra nästa steg i SDK, Säker Digital Kommunikation (SDK). Unikom har även ägarkommuner om ny bolagsordning, Kommunikation. Vilket är en svensk, bidragit med teknisk spetskompetens i aktieägaravtal och ägardirektiv. Under det nationell infrastruktur som gör det möjligt arbetsgruppen för initiativet Identitets- gångna året har vi anpassat vår organisation för myndigheter, regioner och kommuner och behörighetshantering. och samverkan med kommunerna utifrån de att utbyta information digitalt på ett uppdaterade styrdokumenten. Vi har bland säkert och standardiserat sätt. annat startat en ny samverkansenhet och samverkansorganen, Digitaliseringsrådet och Cybersäkerhetsforum. 7. Unikoms årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Sida 366 av 879 2025 i korthet Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 • VD har ordet • 2025 i korthet Uppdrag och organisation Förvaltningsberättelse Miljöbesparing Systemförvaltning Under 2025 har miljöbesparingen av Unikoms miljöarbete tillsammans med Atea Styrning och ledning Förvaltarforum har startat upp inom motsvarat 1 900 014 km körning med en områdena Omsorg, Personec (HR) och genomsnittlig bensinbil. Vilket motsvarar E-tjänster. I forumen har utsedda 47,4 varv runt jordklotet. En förbättring systemförvaltare från varje kommun med 23,34 varv jämfört med 2024. träffats och diskuterat frågor som rör Molnväxel systemförvaltning. Huvudfokus under året har varit att ta fram Den tekniska plattformen för telefoni har systemförvaltningsplan och genomföra uppdaterats och övergått till en kritikalitetsbedömning utifrån den telefonväxel i molnet. Förutom en teknisk gemensamma uppdatering har arbetet inneburit ett systemförvaltningsmodellen. Systemkartan förändrat arbetssätt för de medarbetare som arbetar i kund- och kontaktcenter. Unikom har byggt en plattform, Lösningen är gemensam för hela Springboard, som är gemensam för alla Unikomfamiljen och möjliggör ökat kommuner. Här samlas information om samarbete framåt. Det kan till exempelvis alla system och är resultatet av en stor vara att kunna hjälpa varandra att svara på kartläggning som genomförts i varje samtal över kommungränserna. kommun. Syftet med plattformen är att få en samlad bild som kan användas för samarbete och inför upphandlingar, men är också grunden i det systematiska förvaltningsarbetet. 8. Unikoms årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Sida 367 av 879 2025 i korthet Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 • VD har ordet • 2025 i korthet Uppdrag och organisation Förvaltningsberättelse 54 medarbetare Gemensamma upphandlingar Under det gångna året har vi samlat alla Styrning och ledning våra medarbetare från våra kontor för Under 2025 har samarbetet mellan att tillsammans träffas och diskutera: ägarkommunerna och Unikom stärkts ytterligare med fokus på att skapa en • Hur vi kan känna oss trygga med att enhetlig systemmiljö för kommunernas använda feedback i vardagen, för Windows 11 verksamhetssystem. Under året har vi att tillsammans driva vår utveckling tillsammans med Inköpscentralen och Under våren och hösten har vi framåt. genomfört projektet Windows 11 med upphandlingsenheten i Sjöbo kartlagt befintliga avtal och avtalstider, vilket har målet att alla våra kommuner ska • Nya perspektiv, delat och lagt grunden för en gemensam tidsplan för uppgradera sina datorer från Windows inspirerats av varandra. kommande upphandlingar. 10 till Windows 11. Satsningen har varit viktig för att säkerställa en modern och • Hur ser omvärlden ut – och hur kan säker IT-miljö i hela organisationen. vi tillsammans med våra Uppgraderingen ger både bättre ägarkommuner möta utvecklingen prestanda och ökad säkerhet. inom AI, Microsoft 365 och de ökade hoten? Den 14 oktober 2025 upphörde Microsofts support för Windows 10 – och det firade vi med tårta, såklart! 9. Unikoms årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Sida 368 av 879 2025 i korthet Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 • VD har ordet • 2025 i korthet Uppdrag och organisation Ny E-tjänsteplattform Förvaltningsberättelse I början av 2024 påbörjade vi migrering till en ny e-tjänsteplattform, Open Trygghetscentralen ePlatform. Bakgrunden till bytet var att Styrning och ledning För att upprätta kontakt mellan vi identifierat att vi behövde bättre kommunerna och Unikom vid kris förutsättningar för att samverka kring E- utanför ordinarie arbetstid eller om tjänster, och valet föll på Open ordinarie kommunikationskanaler inte ePlatform mycket på grund av är tillgängliga har ett samarbete med möjligheterna att dela E-tjänster med Trygghetscentralen inletts. andra kommuner över hela Sverige. AI och Unikoms insatser Migreringen blev klar enligt plan före • Unikom har tagit fram interna julen 2024 och under 2025 har vi kunnat riktlinjer för AI. blicka framåt och fokusera på utveckling • Intern kontrollplan 2025–2026: En av nya digitala tjänster. GAP analys genomförs för att fastställa vilka arbetssätt som Vi har under 2025 har vi: behöver vara på plats enligt AI Act • tagit fram en gemensam och vilka områden Unikom bör systemförvaltningsplan och risk- och förstärka. sårbarhetsanalys. • Under hösten har information om AI • tagit fram en vägledning för hur vi Act presenterats på bygger e-tjänster i samverkan. informationssäkerhetsforum. • utvecklat stöd för att kunna bygga • I december hade bolagets styrelse avancerade integrationer mellan e- ett särskilt möte om AI. tjänsterna och verksamhetssystem. • utbildat ett 50-tal personer i att bygga e-tjänster • byggt cirka 430 E-tjänster, sammanlagt för alla våra kommuner. 10. Unikoms årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Sida 369 av 879 Uppdrag och organisation Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation • Uppdrag • Organisation Unikomfamiljens tre samverkansorgan • Vision och mission • Unikoms värdeord • Prioriterade frågor 2026 och framåt • Styrande dokument • Berättelser från verksamheten • Omvärld och framtid Förvaltningsberättelse Styrning och ledning 11. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 370 av 879 Uppdrag Unikoms uppdrag Årsredovisning 2025 Unikom, IT-kommuner i Skåne AB, är ett • Säkerhet: Vi är en del av IT-bolag som ägs av kommunerna kommunernas krisledningsarbete och Bromölla, Hörby, Höör, Osby, Sjöbo och inför säkerhetsåtgärder som skyddar Sammanfattning 2025 Östra Göinge. Vår historia började som bolagets och ägarnas ett samarbete mellan de två IT- informationstekniska tillgångar, data Uppdrag och organisation avdelningarna i Hörby och Höör. Idag har och nätverk. vi 54 anställda med olika • Uppdrag specialistkompetenser. I vårt arbete har vi att följa och • Organisation implementera nationella riktlinjer, Unikomfamiljens tre Vi har i uppdrag att, tillsammans med normer och branschpraxis. samverkansorgan ägarkommunerna, utveckla tillgången till • Vision och mission informations- och kommunikationsteknik Huvudsyftet med vår verksamhet är att • Unikoms värdeord inom kommunernas verksamheter och skapa stordriftsfördelar, säkra och • Prioriterade frågor 2026 helägda bolag. Detta gör vi utifrån tre kostnadseffektiva tjänster. Vi är inte och framåt verksamhetsuppdrag: vinstdrivande utan tillämpar • Styrande dokument självkostnadsprincipen. • Berättelser från • Interna kommungemensamma verksamheten stödfunktioner: Vi tillhandahåller och Vårt huvudkontor befinner sig i Hörby. • Omvärld och framtid utvecklar interna Men vi finns också i Broby och Bromölla. kommungemensamma stödfunktioner Förvaltningsberättelse i samarbete med ägarna. Styrning och ledning • Förvaltning och utveckling: Vi ansvarar för en resurseffektiv IT-förvaltning och att stödja ägarna i gemensam utveckling av verksamhetsnära processer. Vi har att upprätthålla en gemensam systemmiljö genom gemensamma upphandlingar och samordning med ägarna. 12. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 371 av 879 Organisation Unikoms organisation Årsredovisning 2025 För att utöva uppdraget har Unikom en funktionerna tjänsteägare, organisation med fyra avdelningar och en automationsutvecklare och gemensam organisation med digitaliseringssamordnare, som tillsammans Sammanfattning 2025 Unikomfamiljen ( som är ett annat namn för arbetar för att förbättra och samordna våra vår samverkan mellan kommunerna ). IT-tjänster för ägarkommunerna. Uppdrag och organisation Under 2024 beslutade kommunfullmäktig i Unikoms styrelse respektive ägarkommun om nya Unikom styrs av en styrelse som består av • Uppdrag styrdokument för Unikom. Dessa ledamöter, nominerade från • Organisation dokument, bolagsordning, ägardirektiv och ägarkommunerna. Bolagets strategi och Unikomfamiljens tre samverkansorgan aktieägaravtal, har uppdaterats för att prioriterade frågor stäms av i ägardialoger • Vision och mission modernisera och effektivisera samarbetet. på vilka kommundirektörerna och • Unikoms värdeord Den 1 januari 2025 började vi arbeta enligt representanter från styrelsen deltar. • Prioriterade frågor 2026 de nya styrdokumenten. och framåt • Styrande dokument Som en del av denna förändring har en ny strategisk plan för perioden 2025–2028 • Berättelser från tagits fram, där Unikoms uppdrag tydliggörs verksamheten ytterligare. Fokus ligger på att öka • Omvärld och framtid effektiviteten och utveckla kommungemensamma arbetssätt och Förvaltningsberättelse verksamhetssystem för att dra nytta av stordriftsfördelar. Den gemensamma Styrning och ledning organisationen består av tre samverkansorgan där kollegor från såväl ägarkommunerna som Unikom ingår. I samband med omställningen har en ny enhet skapats inom Unikom, samverkansenheten. Här samlas 13. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 372 av 879 Organisation Unikoms fyra avdelningar Servicedesk hanterar, utöver den generella supporten, även beställningar, Bolaget består av fyra avdelningar: installationer, skrivare och leveranser av • Stab tjänsten IT-arbetsplats. Inom Servicedesk Årsredovisning 2025 • Servicedesk arbetar IT-tekniker med olika • System och Utveckling fokusområden. • Infrastruktur Sammanfattning 2025 Styrelsen Avdelningarna arbetar nära varandra. System och utveckling hanterar Arbetet leds av VD, som tillsammans med kommunernas större verksamhetssystem. Uppdrag och organisation IT-chefen och avdelningscheferna bildar Inom avdelningen finns systemtekniker, bolagets ledningsgrupp. tjänsteägare, automationsutvecklare och • Uppdrag Staben ansvarar för Unikoms interna digitaliseringssamordnare. Här finns också • Organisation samverkansenheten vars syfte är att Unikomfamiljens tre frågor samt den administration som rör förbättra och samordna IT-tjänster för VD samverkansorgan personal och ekonomi. Här hanteras även ägarkommunerna. • Vision och mission övergripande strategiska frågor, • Unikoms värdeord kommunikation och informationssäkerhet. Infrastruktur tar hand om de tekniska • Prioriterade frågor 2026 Inom staben arbetar administratörer, plattformarna och den struktur som och framåt kommunikatör, controller och behövs för en fungerade IT-miljö i • Styrande dokument informationssäkerhetssamordnare. kommunerna, till exempel Stab • Berättelser från nätverkslösningar, lagring, säkerhet, sam verksamheten Servicedesk ansvarar för att ge support och service till användarna ute i våra e-post och databaser. Inom avdelningen • Omvärld och framtid finns tre mindre avdelningar: nätverk, ägarkommuner enligt de tjänster som ligger inom bolagets riktlinjer. Servicedesk datacenter och klientgruppen. Inom Förvaltningsberättelse respektive avdelning arbetar IT-tekniker har cirka 20 medarbetare som tar emot, registrerar och klassificerar alla ärenden med olika fokusområden. System och Styrning och ledning Servicedesk Infrastruktur och ger användare en första support. Vissa utveckling Bolaget samverkar med kommunerna ärenden kräver specialistkompetens och kring HR, arkivering och därför kan ärende behöva slussas vidare ekonomiredovisning. Dock kommer till andra avdelningar inom Unikom. ekonomiredovisningen från 2026 skötas av Unikom internt. 14. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 373 av 879 Samverkansorgan Unikomfamiljens tre samverkansorgan För att underlätta och förstärka samarbetet mellan kommunerna finns tre samverkansorgan som bemannas av medarbetare från både kommunerna och Unikom. Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation • Uppdrag • Organisation Unikomfamiljens tre samverkansorgan • Vision och mission Digitaliseringsråd Cybersäkerhetsforum Förvaltarforum • Unikoms värdeord Digitaliseringrådet ska prioritera och planera Cybersäkerhetsforums uppdrag är att skapa en säker och Här deltar systemförvaltare från varje kommun för att • Prioriterade frågor 2026 digitaliseringsinitiativ baserat på kommunernas robust digital miljö. Målet är att våra ägarkommuner ska samordna arbetet och hitta gemensamma lösningar. och framåt gemensamma behov. Här samordnas arbetet med digital kunna utföra sitt arbete utan avbrott och stå starka mot • Styrande dokument utveckling för att skapa effektiva lösningar och digitala hot. På så sätt säkerställer vi att den digitala Forumen ska ansvara för livscykelhantering av • Berättelser från stordriftsfördelar. Samverkan är nödvändigt eftersom verksamhetssystem samt identifiera och arbeta mot samhällsservicen fungerar och att både medarbetare och verksamheten kommunerna idag möter många aktörer och initiativ som gemensamma arbetssätt och lösningar för att skapa nytta kommuninvånare känner en trygghet i att använda vår • Omvärld och framtid inte är samordnande och därmed svåra att överblicka. för alla ägare. Bolaget arbetar aktivt och målmedvetet digitala miljö. tillsammans med kommunerna för att skapa en För att genomföra arbetet har Digitaliseringsrådet tagit Cybersäkerhetsforum består av ansvariga representanter standardiserad systemmiljö och en resurseffektiv Förvaltningsberättelse fram en gemensam portfölj som samlar de aktiviteter förvaltning. Fokus ligger på samordnat arbete och för informationssäkerhet från kommunerna och Unikom. Unikomfamiljen ska driva tillsammans. Portföljen gemensam utveckling, vilket innebär: Styrning och ledning innehåller bland annat insatser från Skånes Kommuner Forumet arbetar för att ta fram gemensamma och tydliga och Regioners initiativ Handslaget för digitalisering samt arbetssätt för informationssäkerhet inom respektive • En gemensam förvaltningsmodell med alla berörda pågående aktiviteter från den tidigare strategiska planen, organisation. Arbetet utgår från etablerade standarder verksamheter såsom den gemensamma e-tjänsteplattformen, • Att aktivt identifiera och implementera digitala och riktlinjer, som ISO 27001 och MCFs metodstöd för onboarding och DNP (Digitala nationella prov).I portföljen lösningar som kan effektivisera processer informationssäkerhet. Målet är att hitta en bra balans ingår även övergången till Telenors molnväxel, som • Att kartlägga upphandlingsbehov mellan enkelhet för användarna och hög säkerhet. genomfördes under 2025 för alla kommuner inom Unikom. Lösningen skapar förutsättningar för samarbete över kommungränser. Höör, Hörby, Östra Göinge och Osby är redan anslutna. 15. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 374 av 879 Vision och mission Vision och mission Unikom har en vision och en mission. Vår Vår mission beskriver vårt syfte, varför vi Årsredovisning 2025 vision ger en tydlig bild av vart vi är på väg finns. Den förklarar hur vi dagligen arbetar för och varför vi strävar dit. Den fungerar som en att skapa värde och göra en positiv skillnad ledstjärna som guidar oss i vårt arbete och för våra ägarkommuner och deras Sammanfattning 2025 inspirerar oss att fortsätta att leverera samma medborgare. Genom att hålla fast vid vår kvalitet på vårt arbete till våra ägare. mission, säkerställer vi att varje steg vi tar är i Uppdrag och organisation linje med våra övergripande mål och värderingar. • Uppdrag • Organisation Unikomfamiljens tre samverkansorgan • Vision och mission Vi är en så bra partner att kommunerna vill stå i kö för att • Unikoms värdeord • Prioriterade frågor 2026 samarbeta med oss och framåt • Styrande dokument Unikoms vision • Berättelser från verksamheten • Omvärld och framtid Vi ser till att kommunerna får ut en högre kvalitet per Förvaltningsberättelse skattekrona Styrning och ledning Unikoms mission Säker digitalisering tillsammans Unikoms samverkan 16. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 375 av 879 Värdeord Unikoms värdeord Årsredovisning 2025 Kvalitet Samarbete Dynamik Utveckling Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation Vi… Vi.. Vi… Vi… • håller vad vi lovar • delar allt för att inkludera • är flexibla och ställer upp • ligger i teknisk framkant • Uppdrag • har nått vårt mål när kunden alla och rycker in där det vilket innebär att vi har en • Organisation är nöjd • skapar bra kvalitet med behövs oavsett arbetsroll miljö som är anpassad och Unikomfamiljens tre • levererar hållbara lösningar i stark teamkänsla bygger eller arbetsbeskrivning kapabel att möta våra samverkansorgan en stabil IT-miljö lagkänsla genom att sätta • har fokus på lösningar kunders krav och önskemål • Vision och mission • är medvetna och laget före jaget snarare än problem. Rätt • är förändringsbenägna och • Unikoms värdeord ansvarstagande, vi har rutiner • är lyhörda och öppna mot inställning vid utmaningar kan snabbt ställa om • Prioriterade frågor 2026 för egenkontroll och proaktiv varandra • framtidssäkrar genom att • Vi utvecklar vårt bolag för och framåt övervakning • skapar förutsättningar och jobba för stabilitet istället att leverera det bästa • Styrande dokument • kontrollerar vår möjligheter för för brandsläckning tänkbara IT-stödet åt våra • Berättelser från tjänsteleverans funktionalitet gränsöverskridande • ser utmaningar ur olika ägarkommuner och våra verksamheten och får bekräftelse tillbaka samarbete perspektiv – kundens, användare • Omvärld och framtid • har rätt kompetens på rätt leverantörens och • bygger för framtiden med plats kollegans leveranser som är Förvaltningsberättelse • upprätthåller en hög • tar vara på våra olika framtidssäkrade och kompetens och har en kontinuerlig styrkor, respekterar anpassningsbara Styrning och ledning varandras svagheter och • har användar- och kompetensutveckling blir därför starka verksamhetsnytta som vår • strävar efter tekniska tillsammans ständiga ledstjärna i alla lösningar som ligger i • visar engagemang och våra leveranser och i den framkant jobbar för laget fortsatta utvecklingen av • ger varandra feedback, vår miljö och våra både positiv och negativ lösningar. 17. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 376 av 879 Prioriterade frågor Prioriterade frågor 2026 och framåt Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2024 Uppdrag och organisation Ekonomi • Uppdrag För att säkerställa en transparent och • Organisation förutsägbar ekonomi kommer en översyn av Unikomfamiljens tre debiteringsmodellen ske med utgångspunkt samverkansorgan från den nya ekonomiska modell som • Vision och mission fastslogs under 2025. Bolaget fortsätter att • Unikoms värdeord utveckla sin egen förmåga och ta ansvar för • Prioriterade frågor 2026 att hantera hela ekonomiprocessen med och framåt egna resurser. Cybersäkerhet • Styrande dokument • Berättelser från För att skydda oss mot digitala hot och verksamheten skapa en trygg och stabil IT-miljö fokuserar • Omvärld och framtid vi på att säkra samhällsservicen och stärka förtroendet för våra digitala tjänster, både Förvaltningsberättelse bland medarbetare och invånare. Styrning och ledning Gemensamma satsningar, arbetssätt och initiativ Genom gemensamma upphandlingar och initiativ som Handslaget stärker vi kvaliteten, säkerheten och kostnadseffektiviteten i våra system. 18. Unikoms årsredovisning 2024 Uppdrag och organisation Sida 377 av 879 Styrande dokument Styrande dokument För att ha en god styrning och kontroll av • Styrmodellen: Under året har vi Årsredovisning 2025 bolaget arbetar bolaget med följande implementerat en gemensam styrmodell som styrande dokument: säkerställer tydlig styrning, ansvarsfördelning och effektiv samverkan mellan ägare, styrelse, Sammanfattning 2025 • Bolagsordning: Anger bolagets uppdrag. bolag och kommunernas verksamheter. Ny bolagsordning antogs av bolagsstämman i Modellen bygger på fastställda styrdokument Uppdrag och organisation augusti 2024. Dessförinnan hade den såsom strategisk plan, verksamhetsplan och hanterats av kommunfullmäktige i samtliga systemförvaltningsmodell. Dessa dokument • Uppdrag ägarkommuner. ger en långsiktig inriktning och tydliga • Organisation prioriteringar. Unikomfamiljens tre • Ägardirektiv: Anger vad och hur bolaget samverkansorgan ska arbeta. Nytt direktiv antogs av • Ekonomiska modellen: Utgör grunden för • Vision och mission bolagsstämman i augusti 2024. Dessförinnan en långsiktigt hållbar och transparent • Unikoms värdeord hade den hanterats av kommunfullmäktige i finansiering. Modellen säkerställer att • Prioriterade frågor 2026 samtliga ägarkommuner. resurser används effektivt och att avgifter och framåt följer självkostnadsprincipen, det vill säga att • Styrande dokument • Vision och mission: Antas av kostnaderna för tjänster och produkter inte • Berättelser från bolagsstyrelsen. överstiger de faktiska kostnaderna. Genom verksamheten detta skapas förutsättningar för • Omvärld och framtid • Strategisk plan: Antas av ägarsamrådet. kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och rättvis prissättning. Den ekonomiska Förvaltningsberättelse • Verksamhetsplan: Antas av modellen omfattar även finanspolicy, bolagsstyrelsen. debiteringsmodell och rutiner för förändring Styrning och ledning av tjänsteutbud. • Internkontrollplan: Antas årligen av bolagsstyrelsen. 19. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 378 av 879 Berättelser från verksamheten Nyckeln till en säker kommun Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Under 2025 har Unikom medverkat i ett av de Arbetsgruppen har fått stort beröm för sitt mest betydelsefulla initiativen inom SKR:s arbete. Ett tydligt bevis på att vår kompetens Uppdrag och organisation satsning Handslaget för digitalisering, gör skillnad även på nationell nivå. nämligen identitets- och Vad betyder detta för framtiden? • Uppdrag behörighetshantering. Syftet är att ge Sveriges kommuner tydliga riktlinjer för hur man Initiativet är en viktig del av Handslaget och • Organisation Unikomfamiljens tre hanterar digitala identiteter (vem som är i ger kommunerna en stark och trygg bas för samverkansorgan systemen) och behörigheter (vad man får att hantera digitala identiteter och • Vision och mission göra). Detta är en grundförutsättning för en behörigheter. Det stärker säkerheten, • Unikoms värdeord säker och tillförlitlig digital IT-miljö. effektiviserar arbetet och skapar • Prioriterade frågor 2026 förutsättningar för en modern och hållbar och framåt Unikoms bidrag till en nationell lösning digital välfärd. För Unikom innebär det att vi • Styrande dokument Initiativet har resulterat i en nationell fortsätter bidra med kunskap och lösningar • Berättelser från rekommendation för kommuner i Sverige. som gör skillnad, både lokalt och nationellt. verksamheten Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp med • Omvärld och framtid kompetenser från flera kommuner, där Unikom har haft en aktiv roll. En av våra Förvaltningsberättelse kollegor har bidragit som tekniskt bollplank och gett inspel kring struktur och teknik för Styrning och ledning hur kommuner ska hantera identiteter och behörigheter. ”Att vara tekniskt bollplank innebär att svara på frågor om lösningar och funktioner: Är de görbara i kommunal verksamhet? Vilka tekniker fungerar bäst?” 20. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 379 av 879 Berättelser från verksamheten Vi står aldrig ensamma – Digitalisering i samverkan Årsredovisning 2025 När digitalisering ska driva utvecklingen varandra bättre, vilket också skapar framåt i kommunerna är samarbete andra, mer personliga samarbetsytor. Sammanfattning 2025 nyckeln. Vi träffar Robert Balte, digitaliseringssamordnare i Osby Vilka fördelar ser du med Uppdrag och organisation kommun, som berättar om sin roll och samverkan? varför samverkan inom Unikom gör – Vi som ingår i Unikom är små • Uppdrag skillnad. kommuner. Våra resurser är begränsade. • Organisation Genom att samverka kan vi komma lite Unikomfamiljens tre Vad innebär din roll som närmre den nivå en större organisation samverkansorgan digitaliseringssamordnare? har. Vi kan utnyttja resurser tillsammans • Vision och mission – Jag har ett övergripande ansvar för att och vi behöver inte göra allt själva. Gör • Unikoms värdeord samordna och bevaka de en kommun något bra, så kan de andra • Prioriterade frågor 2026 digitaliseringsinitiativ som pågår i använda det också. Vi skapar också bra och framåt kommunen. Det handlar både om samarbetsytor mellan kommunerna och • Styrande dokument kommunövergripande projekt och om att lär känna varandra, så samarbetet går • Berättelser från hålla koll på vad som händer ute i djupare än bara det ”formella”. verksamheten förvaltningarna. Samverkan är också en förutsättning för • Omvärld och framtid att kunna utnyttja de stordriftsfördelar Hur samverkar du med som en gemensam organisation kan ge. Förvaltningsberättelse kommunerna och Unikom? Om vi alla jobbar på liknande sätt och använder samma system så kan vi dela –Vi möts i flera gemensamma forum, Styrning och ledning ännu fler resurser och jobba ännu som Digitaliseringsrådet, smartare. Cybersäkerhetsforum och Systemförvaltarforum. Själv deltar jag i Systemförvaltarforum för E-tjänster och är dessutom aktiv i arbetsgrupper för SEFOS och Microsoft 365. Jag är även suppleant i Digitaliseringsrådet. Genom de här forumen, som dessutom samarbetar med varandra, lär vi känna 21. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 380 av 879 Berättelser från verksamheten Hur skulle du beskriva system som en E- Om du fick förbättra skillnaden med att arbeta tjänsteplattform ändå är. Det något i samarbetet för att finns områden att utveckla, ensam i din kommun och i öka vinsterna ytterliga, men det här är ett forum som att arbeta i samverkan? vad skulle det vara? fungerar bra och som Årsredovisning 2025 - Den stora skillnaden är att förhoppningsvis kommer - Mer ödmjukhet från inte stå ensam, att ha någon fortsätta att göra det. inblandade kommuner. Vi att fråga. Vi är alla olika bra på Hur har samarbetet kommer ofta överens, men Sammanfattning 2025 olika saker, så där kan vi täcka ibland tänker vi fortfarande påverkat relationerna upp varandra och hjälpas åt. lite för mycket utifrån den mellan kommunerna? Uppdrag och organisation Ser du några nackdelar? enskilda kommunen snarare -En ofrånkomlig nackdel med -Jag upplever det som det än helheten. Rollfördelningen samverkan är att saker blir gjort relationen, åtminstone mellan Unikom och • Uppdrag mer trögjobbade. Vi är sex mellan oss som direkt jobbar kommunerna, särskilt i fråga • Organisation kommuner som ska försöka med digitalisering, bättre. Vi om sådant som Unikomfamiljens tre samverkansorgan komma överens, med olika känner varandra, vi hjälper och omvärldsbevakning, till • Vision och mission styrning, kulturer, med mera, stöttar varandra, och det exempel rörande nationella • Unikoms värdeord och det gör att beslut tar känns som ett team. På ett initiativ, och styrning av • Prioriterade frågor 2026 längre tid än om du bara har mer övergripande plan är det initiativ kan också bli tydligare. och framåt din egen organisation att ta svårare att avgöra. • Styrande dokument hänsyn till. • Berättelser från Vilka långsiktiga vinster verksamheten Vad har samverkan i ser du med att fortsätta • Omvärld och framtid förvaltarforumet E- att samarbeta? tjänster betytt för dig? -Om vi fortsätter utveckla Förvaltningsberättelse -Det har framför allt betytt samverkan och framför allt om mycket nyttigt vi lyckas få fler gemensamma Styrning och ledning erfarenhetsutbyte och de system och arbetssätt ser jag gemensamma aktiviteter vi stor potential. Vi kan utveckla gjort, till exempel en smartare och effektivare gemensam vägledning för E- arbetssätt och vi kan lättare tjänster och gemensam följa de många nationella systemförvaltarplan, har gjort initiativ som just nu körs och det lättare att hantera de mer ska komma i gång. formella aspekterna och ansvaret för ett så pass stort Robert Balte, digitaliseringssamordnare i Osby kommun 22. UnikSoimdas å3r8sr1e daovv is8n7in9g 2025 Uppdrag och organisation Berättelser från verksamheten Cybersäkerhetsforum - Tillsammans bygger vi en säkrare digital miljö Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 År 2025 har varit ett år av betydande utveckling och gemensamma insatser och krisövningar även stärkt ledningssystem för informationssäkerhet. framsteg för vårt gemensamma Cybersäkerhetsforum inom förståelsen för ansvar, beroenden och konsekvenser vid Uppdrag och organisation Unikomfamiljen. Tillsammans med representanter från störningar och incidenter. Tack vare dessa insatser är våra För Bromölla kommun är samarbetet inom Unikom och respektive ägarkommun har vi tagit viktiga steg för att processer bättre rustade för att hantera framtida Cybersäkerhetsforum av stor betydelse. • Uppdrag stärka den digitala motståndskraften i våra kommunala cyberutmaningar och kan säkerställa en trygg och stabil ”Cybersäkerhetsforumet präglas av ett gott • Organisation verksamheter. I en tid där hotbilden förändras snabbt och verksamhet över tid”, säger Maggie. samarbetsklimat där arbetet upplevs som konstruktivt och Unikomfamiljens tre kraven på cybersäkerhet skärps, har vi med gemensamma givande. För Bromölla innebär detta att kommunen inte samverkansorgan prioriteringar, arbetssätt och initiativ lagt grunden för ett En av våra kommuner som har anammat cybersäkerhet i behöver utgå från egna lösningar i varje del, utan kan • Vision och mission långsiktigt och hållbart cyberförsvar. vardagen är Bromölla. De arbetar systematiskt med bland arbeta vidare med gemensamt framtagna och förankrade • Unikoms värdeord annat systeminventering, kritikalitetsbedömning och arbetssätt” säger Daniel. • Prioriterade frågor 2026 ”Under året har fokus legat på att etablera en gemensam informationsklassning. och framåt grund för processer, strukturer och roller som skapar • Styrande dokument förutsättningar för oss inom Unikomfamiljen att möta ”Ett konkret exempel är att informationssäkerhet numera • Berättelser från kraven i NIS2-direktivet och Cybersäkerhetslagen. Genom lyfts i samband med upphandlingar. I ett större gemensamt verksamheten att lyfta blicken och arbeta tillsammans har vi kunnat, trots upphandlingsprojekt har kritikalitetsbedömning • Omvärld och framtid olika lokala mognadsnivåer, navigera i komplexa frågor som genomförts gemensamt. Genom att återkommande arbeta ingen enskild aktör hade kunnat hantera lika effektivt på med inventering, bedömning och klassning befästs Förvaltningsberättelse egen hand”, berättar Maggie Victor, arbetsmetoderna och blir en del av ordinarie rutiner”, informationssäkerhetssamordnare på Unikom och berättar Daniel Malmunger Rosenqvist, ordförande för Cybersäkerhetsforumet. digitaliseringstrateg, Bromölla kommun och representant i Styrning och ledning Cybersäkerhetsforumet. Cybersäkerhet i vardagen Cybersäkerhet är inte längre en isolerad IT-fråga, utan en Samverkan som möjliggörare naturlig del av den kommunala verksamheten. Genom samverkan har kommunerna gemensamt kunnat ta fram centrala delar såsom incidenthanteringsrutiner, ”Under året har Cybersäkerhetsforum lagt stor vikt vid att förslag till informationssäkerhetspolicy och höja kunskapen och medvetenheten inom våra informationsklassningsmodell, vilka tillsammans utgör gemensamma samverkansorgan. Därutöver har vi genom viktiga byggstenar i arbetet mot ett gemensamt 23. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 382 av 879 Berättelser från verksamheten Stärkt beredskap genom gemensamt arbete Under året drabbades en leverantör av ett angrepp som Årsredovisning 2025 berörde alla våra ägarkommuner. ”Tack vare de gemensamt framtagna incidentrutinerna Sammanfattning 2025 kunde ett situationsrum snabbt etableras och arbetet bedrivas gemensamt mellan samtliga sex kommuner och Uppdrag och organisation Unikom. Efteråt genomfördes uppföljningar för att ta tillvara av lärdomar och vidareutveckla vårt arbete”, • Uppdrag berättar Daniel. • Organisation Unikomfamiljens tre Från grund till efterlevnad samverkansorgan ”Med årets arbete har vi lagt grunden för ett långsiktigt, • Vision och mission strukturerat cyber- och informationssäkerhetsarbete. Fokus • Unikoms värdeord framåt blir att gå från etablering till implementation och • Prioriterade frågor 2026 efterlevnad, att säkerställa att gemensamma arbetssätt och framåt används i vardagen och att kraven i NIS2 och • Styrande dokument Cybersäkerhetslagen integreras i ordinarie styrning och • Berättelser från uppföljning”, säger Maggie. verksamheten • Omvärld och framtid På längre sikt är målsättningen att successivt höja mognadsgraden inom hela Unikomfamiljen, i linje med den Förvaltningsberättelse nationella cybersäkerhetsstrategin. Genom kontinuerlig uppföljning, gemensamma övningar och systematiska Styrning och ledning förbättringsarbeten skapar vi förutsättningar för en trygg, säker och motståndskraftig digital kommunal sektor. ”Cybersäkerhetens styrka ligger i det gemensamma. När vi arbetar konsekvent tillsammans blir resultaten både robusta och hållbara”, avslutar Maggie och Daniel. 24. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 383 av 879 Från vänster: Daniel Malmunger Rosenqvist och Maggie Victor Berättelser från verksamheten Digital företagslots – en enklare väg in för företagare i Sjöbo Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Att driva företag innebär ofta ett högt tempo och många Så gick utvecklingen till Vad betyder detta för företagarna? kontakter med olika aktörer. För Sjöbo kommun blev det Innan arbetet startade sökte Sjöbo inspiration hos andra Målet är tydligt; företagslotsen ska spara tid, minska Uppdrag och organisation tydligt att företagare behöver en smidigare väg in till kommuner och fann en bra grund i Partille kommuns krångel och förbättra kommunikationen mellan näringslivet kommunen, en lösning som sparar tid och gör det enklare lösning, som dessutom hade fått mycket beröm. och kommunen. • Uppdrag att hitta rätt. En kommun är en komplex organisation med • Organisation flera förvaltningar, och det kan vara svårt att veta vem man ”Vi ringde till Partille och frågade om vi kunde få deras E- ”Vi hoppas att den ska underlätta för företagarnas vardag, Unikomfamiljens tre ska vända sig till. Därför föddes idén om en digital tjänst som bas, och det fick vi. Sen anpassade vi den för att de hittar rätt direkt och slipper lägga tid på att leta samverkansorgan företagslots. Sjöbo och skalade ner den. Utvecklingen av E-tjänsten kontaktvägar,” säger Ingrid. • Vision och mission skedde i nära samarbete med Joakim Vinteräng på Unikom” • Unikoms värdeord En enkel ingång berättar Ingrid. Samarbete som gör skillnad • Prioriterade frågor 2026 ”Vi vill att det ska vara så enkelt och smidigt som möjligt för ”Det har fungerat fantastiskt bra. Joakim Vinteräng har varit och framåt företagarna att komma i kontakt med kommunen. I stället ”Här började ett omfattande arbete. Den ursprungliga otroligt tillmötesgående, kunnig och tålmodig, en riktigt bra • Styrande dokument för att de ska fundera på vem de ska kontakta, ska de bara tjänsten innehöll över hundra frågor och komplexa regler partner,” säger Ingrid. • Berättelser från kunna ange vad de behöver hjälp med, och E-tjänsten ser som styrde flödet beroende på svar. Mycket tid gick åt till verksamheten till att rätt personer kopplas in,” säger Ingrid Nilsson, att ta bort irrelevanta delar. Samtidigt behövde tekniska Joakim lyfter fram att det roligaste i projektet var att arbeta • Omvärld och framtid näringslivssamordnare i Sjöbo kommun. buggar lösas och funktioner byggas om. Det var två steg med personer som har driv och nytänkande. ”Ingrid och fram och ett tillbaka, mycket testning och justeringar,” Kamilla Danielsson, utvecklingschef i Sjöbo kommun, har Förvaltningsberättelse Med den nya E-tjänsten identifierar företagaren sig, berättar Joakim Vinteräng, automationsutvecklare på varit pragmatiska och engagerade. Det är inspirerande att beskriver sitt behov och bokar en tid, digitalt eller fysiskt. Unikom. jobba med människor som vill framåt och skapa något som Styrning och ledning När ett ärende kommer in görs en mänsklig gör skillnad,” säger han. handpåläggning. Det innebär att rätt tjänstepersoner väljs Under processen dök nya frågor upp: Hur ska ärenden ut och får all viktig information i förväg. Dessutom får hanteras när de kommer in? Vem svarar på vilka frågor? företagaren en branschanpassad tipslista med råd och Hur hanteras bokningar? Deadlines fick skjutas fram, men checklistor som kan vara värdefulla i företagandet. innan sommaren var E-tjänsten klar för lansering. ”Ibland vet man inte som företagare själv vad man ska fråga efter, så därför kan det vara bra med en sådan lista som inspiration ,” förklarar Ingrid. 25. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 384 av 879 Berättelser från verksamheten Utmaningar och lärdomar ”Vi är stolta över att ha skapat en Att bygga en E-tjänst är en sak, att få in funktion som gör skillnad för företagarna rutiner och skapa vana hos människor är och över hur fint kommuner kan en annan sak. ”Vi har skickat vykort och samarbeta med varandra,” avslutar testat olika sätt att nå ut, men det tar tid. Ingrid. Årsredovisning 2025 Strategin är att våga släppa, testa och förbättra, snarare än att vänta på en Joakim instämmer: ”Vi har delat vår perfekt lösning,” säger Ingrid. lösning i OpenE-katalogen med de Sammanfattning 2025 förbättringar vi gjort. Det är vårt sätt att Joakim fyller i: ”Kommunikation är en ge tillbaka, vi har dragit nytta av tvåvägsprocess. Det handlar om att samverkan och nu vill vi bidra vidare. Fyra Uppdrag och organisation informera ut, men också lyssna in. Och av våra sex kommuner har redan visat att göra det om och om igen för att det intresse för den, vilket är väldigt positivt.” • Uppdrag ska landa.” • Organisation Unikomfamiljens tre samverkansorgan ”En viktig lärdom är att med drivkraft och • Vision och mission goda idéer kan man åstadkomma positiva • Unikoms värdeord förändringar. Att bygga en E-tjänst är inte • Prioriterade frågor 2026 den största tekniska utmaningen, men och framåt det är något som syns utåt och gör • Styrande dokument skillnad för människor,” säger Joakim. • Berättelser från Framtiden och stoltheten verksamheten • Omvärld och framtid Tjänsten är medvetet enkel och innehåller fortfarande en mänsklig Förvaltningsberättelse handpåläggning, för att behålla den personliga kontakten. Sjöbo ser möjligheter att utveckla funktionaliteten Styrning och ledning och inspirera fler kommuner att använda liknande lösningar. Redan nu har E- tjänsten presenterats för ett 20-tal kommuner och statliga myndigheter och finns tillgänglig i OpenE-katalogen. 26. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 385 av 879 Omvärld och framtid Omvärldsförändringar som formar vår digitala framtid Årsredovisning 2025 Digitalisering, AI och cybersäkerhet enats om en gemensam strategisk agenda utvecklas snabbt och påverkar både för att stärka välfärden genom digitalisering. Sammanfattning 2025 kommuner och IT-leverantörer. Nya lagar Arbetet leds av SKR, tillsammans med och initiativ, från AI Act till koncernbolagen Adda och Inera. Strategin Uppdrag och organisation cybersäkerhetslag och cirkulär IT, ställer krav innehåller ett antal digitaliseringsinitiativ. på robusta lösningar och hållbar utveckling. På Unikom följer vi utvecklingen för att vara Cybersäkerhet och cybersäkerhetslagen • Uppdrag en trygg och strategisk partner till våra Cyberhoten fortsätter att öka, och • Organisation ägarkommuner. verksamheter behöver stärka sin Unikomfamiljens tre samverkansorgan motståndskraft. Den 15 januari 2026 trädde • Vision och mission Frågor som påverkar Unikom och Sveriges nya cybersäkerhetslag (SFS • Unikoms värdeord Unikomfamiljen 2025:1506) i kraft. Den kräver att • Prioriterade frågor 2026 verksamheter: och framåt • genomför riskanalyser AI, Sveriges AI-strategi och AI Act • Styrande dokument • arbetar systematiskt med Sedan i maj 2025 har Sverige en AI-strategi • Berättelser från kontinuitetsplanering som innehåller ett antal initiativ för att öka verksamheten • säkerställer leverantörskontroller användningen av AI inom offentlig sektor. • vidtar tekniska och organisatoriska • Omvärld och framtid Sedan 2024 finns också AI Act som antagits skyddsåtgärder inom EU. AI Act innehåller ett antal krav på Förvaltningsberättelse verksamheter för att säkerställa att AI För IT bolag innebär detta en växande utvecklas och används på ett etiskt sätt samt efterfrågan på säkerhetslösningar, Styrning och ledning pekar ut ett antal arbetsprocesser som rådgivning och drift med hög säkerhetsnivå. behöver vara på plats för att säkerställa att algoritmer används korrekt och levererar utifrån sitt syfte. Digitaliseringsintitiativ från Handslaget och Sveriges kommuner Sveriges kommuner har genom Handslaget 27. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 386 av 879 Omvärld och framtid Cybersäkerhetskrav för digitala produkter Geopolitiskt läge och ekonomiska EU:s Cyber Resilience Act (CRA) antogs 2024 förutsättningar och börjar tillämpas i december 2027. Den Det globala säkerhetsläget påverkar Årsredovisning 2025 innebär att digitala och uppkopplade kommunernas ekonomi och prioriteringar. produkter måste: Fokus ökar på: • ha inbyggd cybersäkerhet • robusthet och resiliens Sammanfattning 2025 • skyddas mot kända sårbarheter • säker digital infrastruktur • uppdateras under hela sin livscykel • minskad sårbarhet i leverantörskedjor Uppdrag och organisation • CE märkas i vissa fall • kostnadseffektiva och skalbara digitala lösningar • Uppdrag Detta påverkar både tillverkare och leverantörer av digital utrustning och skapar Detta skapar ett tryck på att modernisera IT • Organisation Unikomfamiljens tre behov av säker mjukvaruutveckling, miljöer och konsolidera system för att frigöra samverkansorgan sårbarhetshantering och compliance stöd. resurser. • Vision och mission • Unikoms värdeord Återtag av IT-produkter • Prioriterade frågor 2026 Från 2028–2029 skärps EU kraven på återtag, och framåt återvinning och cirkulär design av IT produkter. • Styrande dokument Produkter ska: • Berättelser från • vara enkla att reparera och demontera verksamheten • ha ett digitalt produktpass med materialdata, reparationsinformation och • Omvärld och framtid miljöinformation • kunna återtas och återvinnas av tillverkare Förvaltningsberättelse och återförsäljare Styrning och ledning Detta driver fram nya affärsmodeller inom livscykelhantering, cirkulär IT och hållbarhetsrapportering. En ambition är att återanvända resurser för att minska beroendet av import. 28. Unikoms årsredovisning 2025 Uppdrag och organisation Sida 387 av 879 Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation Förvaltningsberättelse • Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning • Ägare • Flerårs översikt • Eget kapital • Räkenskaperna Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter • Underskrifter Styrning och ledning 29. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 388 av 879 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Årsredovisning 2025 Ekonomisk analys Hotbilden inom cybersäkerhet är fortsatt hög men vi Årets resultat före skatt uppgår till cirka 2 miljoner ökar samtidigt vår förmåga kontinuerligt både teknisk, Sammanfattning 2024 kronor och är i nivå med budget. I bokslutet har organisatoriskt och kompetensmässigt. möjligheten till överavskrivningar utnyttjats. Totalt har Vi ser att behovet av digitala verktyg i våra Uppdrag och organisation överavskrivningar uppgått till cirka 5 miljoner kronor. kommuners verksamheter fortsätter att öka, men Under året har bolaget visat ett överskott inom samtidigt är neddragningar inom vissa verksamheter Förvaltningsberättelse personalkostnader, till följd av vakanser, aktuella. sjukskrivningar och föräldraledigheter. • Viktiga förhållanden för Överskottet avseende pensionskostnader beror på en resultat och ekonomisk budgetbuffert om 0,5 miljoner kronor för oförutsedda ställning • Ägare pensionsökningar som inte har behövt tas i anspråk. • Flerårs översikt Resultatet har även påverkats positivt av lägre • Eget kapital räntekostnader, till följd av ett lägre lån än planerat. • Räkenskaperna Avskrivningarna har blivit lägre än budgeterat på Resultaträkning grund av att investeringstakten under året varit lägre Balansräkning än beräknat. Kassaflödesanalys Noter Förväntad framtida utveckling samt väsentliga • Underskrifter risker och osäkerhetsfaktorer Styrning och ledning Under 2026 kommer bolagets nya ekonomiska modell och finanspolicy att ligga till grund för översynen av debiteringsmodellen. Vi fortsätter att arbeta med fleråriga verksamhetsplaner och tillhörande budgetar. Komponentbrist och utmaningar i leverantörskedjan förväntas leda till längre leveranstider och ökade priser på hårdvara trots den stärkta kronkursen. 30. Unikoms årsredovisning Förvaltningsberättelse Sida 389 av 879 Ägare Ägare Bolagets uppdrag Årsredovisning 2025 Unikom har i uppdrag att, tillsammans med ägarkommunerna, utveckla tillgången till informations- och kommunikationsteknik inom kommunernas verksamheter och helägda bolag. Sammanfattning 2025 Aktierna i bolaget ägs av följande kommuner Uppdrag och organisation Ägare Antal aktier Antal röster Anslutningsår Förvaltningsberättelse • Viktiga förhållanden för Hörby kommun 2000 2000 2016 resultat och ekonomisk ställning • Ägare • Flerårs översikt Höörs kommun 2000 2000 2016 • Eget kapital • Räkenskaperna Resultaträkning Östra Göinge kommun 2000 2000 2016 Balansräkning Kassaflödesanalys Noter • Underskrifter Osby kommun 2000 2000 2020 Styrning och ledning Sjöbo kommun 2000 2000 2021 Bromölla kommun 2000 2000 2021 31. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 390 av 879 Flerårsöversikt Flerårsöversikt Sammanställning över Unikoms utveckling de senaste fyra åren. Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Ekonomisk översikt tkr 2025 2024 2023 2022 Uppdrag och organisation Nettoomsättning 115 216 109 423 99 958 94 385 Förvaltningsberättelse • Viktiga förhållanden för Resultat efter 7 091 4 180 -5 770 6 265 resultat och ekonomisk finansiella poster ställning • Ägare Balansomslutning 114 443 97 980 92 696 103 265 • Flerårs översikt • Eget kapital • Räkenskaperna Soliditet i % 18 20 17 20 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Definitioner se not 1 Noter • Underskrifter Styrning och ledning 32. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 391 av 879 Krisövning med kommunikatörerna Eget kapital Eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Årsredovisning 2025 2025-12-31 Aktiekapital Bal.res. inkl Summa eget kapital årets resultat Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation Ingående balans 12 000 000 6 544 932 18 544 932 1 642 629 Förvaltningsberättelse Årets resultat 1 642 629 • Viktiga förhållanden för Vid årets utgång 12 000 000 8 187 561 20 187 561 resultat och ekonomisk ställning • Ägare • Flerårs översikt Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust • Eget kapital Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, 8 187 561 kronor disponeras enligt följande: • Räkenskaperna Resultaträkning Balansräkning Balanserats föregående år: 6 544 932 Kassaflödesanalys Noter • Underskrifter Årets resultat: 1 642 629 Styrning och ledning Balanseras i ny räkning: 8 187 561 Vad beträffar resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 33. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 392 av 879 Räkenskaperna Resultaträkning Årsredovisning 2025 Belopp i SEK Not 2025 2024 Sammanfattning 2025 Nettoomsättning 115 216 135 109 423 213 Uppdrag och organisation Övriga rörelseintäkter 1 862 947 2 112 124 117 079 082 111 535 337 Förvaltningsberättelse Rörelsens kostnader • Viktiga förhållanden för Övriga externa kostnader -45 037 490 -42 989 161 resultat och ekonomisk Personalkostnader 2 -38 467 784 -37 963 336 ställning Av- och nedskrivningar av materiella • Ägare anläggningstillgångar 3 -25 203 989 -24 529 091 • Flerårs översikt Övriga rörelsekostnader -167 756 -204 924 • Eget kapital Rörelseresultat 8 202 063 5 848 825 • Räkenskaperna Resultaträkning Balansräkning Ränteintäkter och liknande resultatposter 4 217 344 162 950 Kassaflödesanalys Räntekostnader och liknande resultatposter 5 -1 328 332 -1 830 967 Noter Resultat efter finansiella poster 7 091 075 4 180 808 • Underskrifter Styrning och ledning Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga 6 -5 031 075 -1 030 809 Resultat före skatt 2 060 000 3 149 999 Skatt på årets resultat 7 -417 371 -640 166 Årets resultat 1 642 629 2 509 833 34. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 393 av 879 Räkenskaperna Balansräkning - Tillgångar Årsredovisning 2025 Belopp i SEK Not 2025-12-31 2024-12-31 Sammanfattning 2025 TILLGÅNGAR Inventarier, verktyg och installationer 8 74 075 584 62 850 974 Uppdrag och organisation Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 9 82 969 179 473 Förvaltningsberättelse 74 158 553 63 030 447 Finansiella anläggningstillgångar • Viktiga förhållanden för Uppskjuten skattefordran – – resultat och ekonomisk ställning – – • Ägare Summa anläggningstillgångar 74 158 553 63 030 447 • Flerårs översikt • Eget kapital Kortfristiga fordringar • Räkenskaperna Resultaträkning Kundfordringar 12 735 695 12 706 400 Balansräkning Aktuell skattefordran 1 207 284 882 628 Kassaflödesanalys Övriga fordringar 3 067 627 447 487 Noter • Underskrifter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 285 967 12 337 616 30 296 573 26 374 131 Styrning och ledning Kassa och bank Kassa och bank 9 988 078 8 575 570 9 988 078 8 575 570 Summa omsättningstillgångar 40 284 651 34 949 701 SUMMA TILLGÅNGAR 114 443 204 97 980 148 35. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 394 av 879 Räkenskaperna Balansräkning – Eget kapital och skulder Årsredovisning 2025 Belopp i SEK Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Sammanfattning 2025 Eget kapital Uppdrag och organisation Bundet eget kapital Aktiekapital 12 000 000 12 000 000 Förvaltningsberättelse 12 000 000 12 000 000 Fritt eget kapital • Viktiga förhållanden för Balanserat resultat 6 544 932 4 035 097 resultat och ekonomisk Årets resultat 1 642 629 2 509 833 ställning 8 187 561 6 544 930 • Ägare 20 187 561 18 544 930 • Flerårs översikt • Eget kapital Obeskattade reserver • Räkenskaperna Ackumulerade överavskrivningar 10 6 061 884 1 030 809 Resultaträkning 6 061 884 1 030 809 Balansräkning Kassaflödesanalys Långfristiga skulder Noter Övriga skulder till kreditinstitut 11 49 416 667 44 416 667 • Underskrifter 49 416 667 44 416 667 Styrning och ledning Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 10 428 225 4 664 811 Övriga skulder 4 514 748 5 122 732 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 23 834 119 24 200 199 38 777 092 33 987 742 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 114 443 204 97 980 148 36. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 395 av 879 Räkenskaperna Kassaflödesanalys Årsredovisning 2025 Belopp i SEK Not 2025 2024 Sammanfattning 205 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 7 091 075 4 180 808 Uppdrag och organisation Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 14 25 371 745 25 372 113 32 462 820 29 552 921 Förvaltningsberättelse Betald inkomstskatt -742 027 -1 099 679 Kassaflöde från den löpande verksamheten före • Viktiga förhållanden för förändringar av rörelsekapital 31 720 793 28 453 242 resultat och ekonomisk ställning Förändringar i rörelsekapital • Ägare Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -3 597 784 -746 291 • Flerårs översikt Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 4 789 350 1 742 678 • Eget kapital Kassaflöde från den löpande verksamheten 32 912 359 29 449 629 • Räkenskaperna Resultaträkning Balansräkning Investeringsverksamheten Kassaflödesanalys Förvärv av materiella anläggningstillgångar -36 499 851 -24 716 774 Noter Kassaflöde från investeringsverksamheten -36 499 851 -24 716 774 • Underskrifter Styrning och ledning Finansieringsverksamheten Nyemission – – Upptagna lån 5 000 000 – Kassaflöde från finansieringsverksamheten 5 000 000 – Årets kassaflöde 1 412 508 4 732 855 Likvida medel vid årets början 8 575 570 3 842 715 Likvida medel vid årets slut 9 988 078 8 575 570 37. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 396 av 879 Räkenskaperna Not 1 - Redovisningsprinciper Belopp i SEK om inget annat anges. händelse och en tillförlitlig uppskattning av Balansomslutning Årsredovisning 2025 beloppet kan göras. Företagets samlade tillgångar. Allmänna upplysningar Finansiella instrument Årsredovisningen har upprättats i enlighet Kundfordringar/ kortfristiga fordringar Nyckeltalsdefinitioner Soliditet (%) Sammanfattning 2025 med årsredovisningslagen och Kundfordringar och kortfristiga fordringar Nettoomsättning Justerat eget kapital (eget kapital och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR redovisas som omsättningstillgångar till det Rörelsens huvudintäkter, fakturerade obeskattade reserver med avdrag för Uppdrag och organisation 2012:1 Årsredovisning och belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag kostnader, sidointäkter samt uppskjuten skatt) i procent av koncernredovisning (K3). för individuellt bedömda osäkra fordringar. intäktskorrigeringar. balansomslutning. Förvaltningsberättelse Intäktsredovisning Låneskulder och leverantörsskulder Resultat efter finansiella poster Intäkter har tagits upp till verkligt värde av Låneskulder och leverantörsskulder redovisas Resultat efter finansiella intäkter och • Viktiga förhållanden för vad som erhållits eller kommer att erhållas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för kostnader men före bokslutsdispositioner och resultat och ekonomisk och redovisas i den omfattning det är transaktionskostnader. Skiljer sig det skatter. ställning sannolikt att de ekonomiska fördelarna redovisade beloppet från det belopp som ska • Ägare • Flerårs översikt kommer att tillgodogöras bolaget och återbetalas vid förfallotidpunkten • Eget kapital intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt periodiserads mellanskillnaden som en • Räkenskaperna sätt. räntekostnad över lånets löptid med hjälp av Resultaträkning instrumentets effektiv ränta. Härigenom Balansräkning Anläggningstillgångar överensstämmer vid förfallotidpunkten det Kassaflödesanalys Noter Immateriella och materiella redovisade beloppet och det belopp som ska • Underskrifter anläggningstillgångar redovisas till återbetalas. anskaffningsvärde minskat med Ersättningar till anställda Styrning och ledning ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Ersättningar till anställda avser alla former av ersättningar som företaget lämnar till de Avskrivning sker linjärt över den förväntade anställda. Kortfristiga ersättningar utgörs av nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt bland annat löner, betald semester, betald restvärde. Följande avskrivningstider frånvaro, bonus och ersättning efter avslutad tillämpas: anställning (pension). Kortfristiga ersättningar redovisas som kostnad och en skuld då det Materiella anläggningstillgångar: finns en legal eller informell förpliktelse att Inventarier, verktyg och installationer 3-10 år betala ut en ersättning till följd av en tidigare 38. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 397 av 879 Räkenskaperna Not 2 - Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Medelantalet anställda Varav Varav 2025 2024 Uppdrag och organisation män män Sverige 54 72% 51 75% Förvaltningsberättelse Totalt 54 72% 51 75% • Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive • Ägare • Flerårs översikt pensionskostnader • Eget kapital • Räkenskaperna 2025 2024 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Löner och ersättningar 26 310 294 24 945 336 Noter Sociala kostnader 11 368 011 12 248 898 • Underskrifter (varav pensionskostnad) (3 116 981) (4 497 149) Styrning och ledning 39. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 398 av 879 Räkenskaperna Not 3 och 4 Årsredovisning 2025 Av- och nedskrivningar av materiella Not 3 Sammanfattning 2025 anläggningstillgångar 2025 2024 Uppdrag och organisation Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång Inventarier, verktyg och installationer -25 203 989 -24 529 091 Förvaltningsberättelse -25 203 989 -24 529 091 • Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning • Ägare • Flerårs översikt • Eget kapital • Räkenskaperna Not 4 Ränteintäkter och liknande resultatposter Resultaträkning Balansräkning 2025 2024 Kassaflödesanalys Noter • Underskrifter Ränteintäkter, övriga 217 344 162 950 Styrning och ledning 217 344 162 950 40. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 399 av 879 Räkenskaperna Not 5 till 7 Not 5 Räntekostnader och liknande resultatposter Årsredovisning 2025 2025 2024 Sammanfattning 2025 Räntekostnader kommuninvest -1 264 008 -1 820 427 Uppdrag och organisation Övrigt -64 324 -10 540 -1 328 332 -1 830 967 Förvaltningsberättelse • Viktiga förhållanden för Not 6 Bokslutsdispositioner, övriga resultat och ekonomisk ställning 2025 2024 • Ägare • Flerårs översikt Periodiseringsfond, årets avsättning – – • Eget kapital • Räkenskaperna Periodiseringsfond, årets återföring – - Resultaträkning Överavskrivning -5 031 075 -1 030 809 Balansräkning Kassaflödesanalys -5 031 075 -1 030 809 Noter • Underskrifter Not 7 Skatt på årets resultat Styrning och ledning 2025 2024 Uppskjuten skatt – - Återföring uppskjuten skatt - -638 099 Aktuell skattekostnad -417 371 -2 067 -417 371 -640 166 41. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 400 av 879 Räkenskaperna Not 8 - Inventarier, verktyg och installationer Årsredovisning 2025 2025-12-31 2024-12-31 Sammanfattning 2025 Ackumulerade anskaffningsvärden Uppdrag och organisation Vid årets början 150 073 911 136 789 015 Nyanskaffningar 36 267 821 24 630 539 Förvaltningsberättelse Omklassificeringar - 1 950 731 Avyttringar och utrangeringar -12 762 180 -13 296 374 • Viktiga förhållanden för Vid årets slut 173 579 552 150 073 911 resultat och ekonomisk ställning Ackumulerade avskrivningar • Ägare Vid årets början -86 508 606 -74 684 063 • Flerårs översikt • Eget kapital Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar 12 922 957 12 704 548 • Räkenskaperna Årets avskrivning på anskaffningsvärden -25 203 989 -24 529 091 Resultaträkning Vid årets slut -98 789 638 -86 508 606 Balansräkning Kassaflödesanalys Noter • Underskrifter Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början -714 330 -1 113 257 Styrning och ledning Återförda nedskrivningar på avyttringar och utrangeringar - 398 926 Vid årets slut -714 330 -714 331 Redovisat värde vid årets slut 74 075 584 62 850 974 42. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 401 av 879 Räkenskaperna Not 9 till 11 Pågående nyanläggningar och förskott Årsredovisning 2025 Not 9 avseende materiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation Vid årets början 179 473 2 055 994 Omklassificeringar -96 504 -1 950 731 Förvaltningsberättelse Investeringar - 74 210 Redovisat värde vid årets slut 82 969 179 473 • Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning • Ägare • Flerårs översikt Not 10 Ackumulerade överavskrivningar • Eget kapital • Räkenskaperna 2025-12-31 2024-12-31 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Inventarier, verktyg och installationer 6 061 884 1 030 809 Noter 6 061 884 1 030 809 • Underskrifter Styrning och ledning Not 11 Långfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga skulder 49 416 667 44 416 667 49 416 667 44 416 667 Lånen löper utan förfallodag men kan sägas upp av båda parter. Bolaget har ingen avsikt att säga upp lånen. 43. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 402 av 879 Räkenskaperna Not 12 till 14 Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Årsredovisning 2025 2025-12-31 2024-12-31 Sammanfattning 2025 Upplupna semesterlöner 812 501 895 617 Upplupna sociala avgifter 255 288 281 403 Uppdrag och organisation Upplupen särskild löneskatt på pensionskostnader 1 484 896 2 032 727 Förvaltningsberättelse Förutbetalda intäkter 20 174 377 19 548 783 Upplupna räntor 170 376 226 763 • Viktiga förhållanden för Övriga poster 936 681 1 214 906 resultat och ekonomisk 23 834 119 24 200 199 ställning • Ägare • Flerårs översikt Not 13 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser • Eget kapital • Räkenskaperna Resultaträkning Ställda säkerheter Inga Inga Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Eventualförpliktelser Inga Inga • Underskrifter Styrning och ledning Övriga upplysningar till kassaflödesanalysen Not 14 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 2025 2024 Avskrivningar 25 203 989 24 529 091 Realisationsresultat 167 756 204 923 Återföring uppskjuten skattefordran - 638 099 25 371 745 25 372 113 44. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 403 av 879 Underskrifter Underskrifter Årsredovisningens innehåll blev klart den 10 mars 2026. Årsredovisningen undertecknades av den dagen som framgår av vår elektroniska underskrift. Monica Skagne Magnus Nordén Årsredovisning 2025 Verkställande direktör Ordförande Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation Emma Krüger Ninda Wegbratt Menkus Förvaltningsberättelse • Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning • Ägare Johanna Lindhe Nermina Crnkic • Flerårs översikt • Eget kapital • Räkenskaperna Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Johan Möller • Underskrifter Styrning och ledning Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Ernst & Young AB Daniel Lantz Auktoriserad revisor 45. Unikoms årsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse Sida 404 av 879 Styrning och ledning Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation Förvaltningsberättelse Styrning och ledning • Styrelsens ordförande har ordet • Presentation av styrelsen • Unikoms ledningsgrupp 46. Unikoms årsredovisning 2025 Styrning och ledning Sida 405 av 879 Styrelsens ordförande har ordet Ansvar och riktning i fokus – 2025 och fortsatt utveckling Årsredovisning 2025 2025 har varit ett år där riktning, driftmiljö som samverkan med Jag vill avslutningsvis rikta ett varmt uthållighet och genomförandekraft ägarkommunerna. Som en del i tack till bolagets medarbetare, satts på prov. För Unikom har året detta arbete har bolagets interna ledning och mina styrelsekollegor Sammanfattning 2025 präglats av fortsatt konsolidering av förmåga inom styrning, uppföljning för det engagemang och den uppdraget, ett tydligare samspel och säkerhet förstärkts. Under året drivkraft som präglat arbetet under Uppdrag och organisation mellan ägare, styrelse och bolag har viktiga funktioner etablerats och året. Tillsammans har vi under 2025 samt ett konsekvent fokus på att tydliggjorts i syfte att skapa bättre fortsatt att bygga för framtiden, Förvaltningsberättelse omsätta strategiska beslut i konkret förutsättningar för systematisk med fokus på samverkan, kvalitet verksamhetsnytta. uppföljning, ökad transparens och och långsiktig nytta för Styrning och ledning ett mer samlat arbete med ägarkommunerna. Den gemensamma inriktning som informations- och cybersäkerhet. fastslagits av ägarna har under året Dessa förstärkningar bidrar till att Magnus Nordén, • Styrelsens ordförande har fått allt tydligare genomslag i långsiktigt stärka bolagets kapacitet Styrelsens ordförande ordet bolagets arbete. Fokus på att möta både ägarnas • Presentation av styrelsen stordriftsfördelar, gemensamma förväntningar och de ökade krav • Unikoms ledningsgrupp arbetssätt och en sammanhållen som följer av omvärldsutvecklingen. systemmiljö är inte längre en ambition utan en faktisk Samtidigt har den löpande driften utgångspunkt för hur verksamheten fortsatt att hålla en hög nivå. Det är bedrivs och utvecklas. Det har ställt en förutsättning för all utveckling krav på prioriteringar, samordning att den dagliga verksamheten och ibland också på att välja bort, fungerar stabilt och förutsägbart. men har samtidigt skapat bättre I anslutning till årsskiftet avslutades förutsättningar för långsiktig uppdraget för bolagets hållbarhet. verkställande direktör till följd av Styrelsen har under året initierat ett pensionsavgång. Styrelsen vill rikta antal åtgärder i syfte att tydliggöra ett tack för ett gott och värdefullt ansvar, stärka den interna arbete och välkomnar den nya vd styrningen och säkerställa en som tillträdde i januari 2026. långsiktig och ändamålsenlig inriktning för såväl bolagets Magnus Nordén, 47. Unikoms årsredovisning 2025 Styrning och ledning Sida 406 av 879 Styrelsens ordförande Presentation av styrelsen Styrelsens sammansättning Under året har styrelsen hållit nio stycken styrelsesammanträden. Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Magnus Nordén Uppdrag och organisation Ordförande Förvaltningsberättelse Styrning och ledning • Styrelsens ordförande har Ninda Wegbratt Johan Möller Emma Krüger Nermina Crnkic Johanna Lindhe ordet Menkus Ledamot och vice Ledamot Ledamot Ledamot • Presentation av styrelsen Ledamot ordförande • Unikoms ledningsgrupp Johan Ohlsson Branislav Nikolic Kim Olsen Rolf Carlsson Jonas Gustafsson Joanna Sjöström Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant 48. Unikoms årsredovisning 2025 Styrning och ledning Sida 407 av 879 Unikoms ledningsgrupp Unikoms ledningsgrupp Årsredovisning 2025 Sammanfattning 2025 Uppdrag och organisation Förvaltningsberättelse Cecilia Alvesson VD Styrning och ledning • Presentation av styrelsen 2025 är mitt sista år som VD på IT kommuner i Skåne – Unikom, det • Styrelsens ordförande Heinz Borchmann har varit nio fantastiska år, med stark utveckling och tillväxt och med Mattias Wedin • Unikoms ledningsgrupp Avdelningschef medarbetare som inte bara är kunniga inom sina respektive område Avdelningschef system infrastruktursavdelningen och utveckling utan också engagerade och serviceminded. Sophie Möller Napoleon Truedsson Avdelningschef Avdelningschef Staben Servicedesk 49. Unikoms årsredovisning 2025 Styrning och ledning Sida 408 av 879 Kontaktinformation Huvudkontor IT kommuner i Skåne AB, Unikom Säker digitalisering tillsammans Torggatan 2 242 31 Hörby Telefon: 010 – 219 15 00 Mejl: info@unikom.se Hemsida: www.unikom.se Organisationsnummer: 559067-2142 Foto: Unikom, Unsplash.com pixabay.com samt kommunerna: Bromölla, Osby, Hörby, Höör, Östra Göinge och Sjöbo Revisionsberättelse Till bolagsstämman i IT kommuner i Skåne Aktiebolag, org.nr 559067-2142 Rapport om årsredovisningen Revisorns ansvar Uttalanden Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa Vi har utfört en revision av årsredovisningen för IT kommuner i Skåne beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse Aktiebolag för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31. som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig bild av IT kommuner i Skåne Aktiebolags finansiella ställning per den 31 felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som årsredovisningens övriga delar. användare fattar med grund i årsredovisningen. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och balansräkningen. har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: Grund för uttalanden identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till IT och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för kommuner i Skåne Aktiebolag enligt god revisorssed i Sverige och har i att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Annan information än årsredovisningen skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som och återfinns på sidorna 6-28 och 46-49. Det är styrelsen och är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i information. redovisningen och tillhörande upplysningar. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande den information som identifieras ovan och överväga om informationen i direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande väsentliga felaktigheter. tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. det avseendet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till Styrelsens och verkställande direktörens ansvar datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare som ger en rättvisande bild. sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. DOP8B-X6ANZ-IZBZN-WG8I0-B5ET1-LLDQ0 :lekcyntnemukod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi författningar professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till Uttalanden dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av IT kommuner i väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana Skåne Aktiebolag för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 samt av åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi Grund för uttalanden granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till IT kommuner i Skåne Aktiebolag enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Lund den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och Ernst & Young AB ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Daniel Lantz Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande Daniel Lantz bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland Auktoriserad revisor annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. DOP8B-X6ANZ-IZBZN-WG8I0-B5ET1-LLDQ0 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Roland Daniel Lantz(SSN-validerad) Signing Partner Serienummer: 819374a9888ee8[…]ee935094b18a2 IP: 147.161.xxx.xxx 2026-03-19 10:04:07 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. DOP8B-X6ANZ-IZBZN-WG8I0-B5ET1-LLDQ0 :lekcyntnemukod oenneP Lekmannarevisor för IT kommuner i Skåne AB Till årsstämman i IT kommuner i Skåne AB Organisationsnummer: 559067-2142 Till kommunfullmäktige i de sex ägarkommunerna Till de förtroendevalda revisorerna i de sex ägarkommunerna för kännedom Granskningsrapport för år 2025 Jag, av fullmäktige i Höörs kommun utsedd lekmannarevisor i IT Kommuner i Skåne AB, har granskat verksamheten för år 2025. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolags- ordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska om bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt pröva den interna kontrollen och om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån av års- stämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för prövning och bedömning. Jag har i tidigare granskningsrapporter betonat behovet av bolaget skaffar en tillräcklig ekonomisk trygghet. Med årets goda resultat tillsammans med föregående årsresultat har nu bolaget, enligt min bedömning, en tillräcklig ekonomisk bas för att kunna hantera oförutsedda händelser och kostnader. Trots bättre förutsättningar för bolaget är det fortsatt viktigt att styrelsen ägnar särskild vikt åt bolagets finansiella förutsättningar. Jag har också tidigare understrukit vikten av att ekonomifunktionen i bolaget bör stärkas/flyttas över till bolaget. Jag noterar att initiativ i denna riktning tagits under 2025. Samtidig tycks det ha funnits vissa utmaningar i samspelet med berörd kommun. Det är angeläget att roller och funktion här tydliggörs under 2026. Under 2024 togs i samtliga ägarkommuners kommunfullmäktige beslut om nya strategiska dokument rörande IT-området med sikte på att stärka samspelet mellan kommunerna och med IT Kommuner i Skåne AB. Detta följdes sedan upp med en genomgripande översyn av bolagets organisation och en ny struktur i relationen mellan bolaget och kommunerna som varit i funktion under 2025. Det är min bedömning att de samverkande kommunerna nu har ett fullgott ramverk att arbeta inom för att nå de övergripande och gemensamma målen. En central förutsättning för att samverkan ska ge full effekt är att kommunerna aktivt driver sina verksamhetsbehov och använder bolaget som en gemensam resurs för digital utveckling. Bolaget behöver samtidigt fortsatt utvecklas från att främst leverera teknisk drift till att i högre grad vara en möjliggörare för kommunernas digitalisering. För att denna utveckling ska realiseras fullt ut behöver den gemensamma digitaliseringsprocess, som etablerats mellan kommunerna och bolaget, implementeras konsekvent samt kombineras med en stark gemensam prioritering av digitala initiativ. Min bedömning är att den nya organisationen, med digitaliserings- rådet i en nyckelroll, under året har tagit tydliga steg mot sin tänkta funktion, men samarbetet behöver utvecklas ytterligare. En ytterligare förutsättning för att samverkan ska fungera effektivt är att kommunernas verksamheter – både förvaltningar och kommunala bolag – förhåller sig till de gemensamma krav och principer som fastställts för den digitala miljön. Detta gäller särskilt de icke-funktionella krav som avser exempelvis informations- säkerhet, arkitektur, integration och teknisk drift. Avslutningsvis är det viktigt att kommunerna säkerställer att utvecklingsinitiativ och systemanskaffningar sker inom ramen för de gemensamma styrprinciper som beslutats inom samverkan. Min övergripande bedömning är att kommunernas förmåga/vilja att söka gemensamma effektiva lösningar är fortfarande det område där det finns störst effektiviseringsvinster att uppnå på IT-området. Samtidigt ska arbetet i bolaget genomföras på ett kostnadseffektivt sätt. En viktig funktion är därvid den controllerfunktion som etablerades i bolaget under 2025. Denna funktion blir ett bra redskap i att granska hur olika funktioner inom bolaget kan effektiviseras. Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Höör den 19 mars 2025 Arne Gustavsson lekmannarevisor Styrelsens uttalande om verksamheten i IT Kommuner i Skåne AB 2025 Inledning Kommunstyrelsen ska årligen följa upp att de bolag kommunen äger bedriver sin verksamhet i enlighet med bolagsordning och kommunalrättsliga principer. Styrelsen för IT Kommuner i Skåne AB (Unikom) avger härmed sitt uttalande om bolagets verksamhet för 2025. I enlighet med ägardirektiven redovisar styrelsen i årsredovisningen hur bolaget lever upp till sitt ändamål och uppdrag. Årsredovisningen överlämnas till ägarna under våren 2026. Styrelsen redogör nedan för genomförda insatser under 2025 samt bolagets inriktning framåt. Styrelsens samlade bedömning är att bolaget under året har bedrivits i enlighet med fastställt ändamål och kommunala befogenheter. Bolagets uppdrag Unikom ska säkerställa att ägarkommunerna har en stabil, säker och gemensam IT-miljö samt stödja kommunerna i digital utveckling och samverkan. Uppdraget omfattar drift, förvaltning, utveckling och säkerhet i den gemensamma digitala infrastrukturen samt stöd i relevanta nationella digitaliseringsinitiativ. Insatser 2025 Verksamheten har under 2025 präglats av fortsatt fokus på stabilitet, säkerhet och samordning i den gemensamma IT-miljön. Arbetet har genomförts i enlighet med bolagets ändamål, bolagsordning och ägardirektiv. Förvaltning och utveckling Bolaget har vidareutvecklat samverkan och arbetssätt tillsammans med ägarkommunerna genom etablerade forum och dialogstrukturer, med syfte att stärka gemensam prioritering och utveckling. Under året har bolaget även påbörjat arbetet med riktade systemgemensamma upphandlingar. Gemensamma upphandlingar av strategiskt utpekade system har bland annat initierats i syfte att stärka samordning, likvärdighet och kostnadseffektivitet inom samarbetet. Arbetet med att minska teknikskuld och harmonisera tekniska miljöer mellan kommunerna har intensifierats, vilket bidrar till mer likvärdiga förutsättningar och en mer sammanhållen driftmiljö. Under året har även en organisatorisk anpassning genomförts för att bättre stödja samverkan och leverans i uppdraget. Säkerhet och robusthet Informationssäkerhet och cybersäkerhet har fortsatt haft hög prioritet. Bolaget har arbetat vidare med att stärka skydd, robusthet och kontinuitet i gemensamma plattformar och tjänster samt säkerställa en stabil och säker digital grund för ägarkommunerna. Inriktning och prioriteringar 2026 och framåt Under 2026 intensifierar bolaget utvecklingsarbetet för att ytterligare stärka leveransförmåga, tydlighet och gemensam riktning i uppdraget gentemot ägarkommunerna. Ambitionen är att utveckla bolagets roll från främst driftleverantör till en mer sammanhållen digital möjliggörare för kommunernas verksamheter och användare. Centrala prioriteringar är: Tydlig riktning och styrning. Bolaget har initierat ett samlat arbete med vision, mission och målområden som grund för styrning, prioritering och uppföljning. Arbetet tydliggör bolagets uppdrag internt och gentemot ägarkommunerna och stärker bolagets leveransförmåga, proaktivitet och framåtriktade utveckling Utvecklad roll som digital möjliggörare. Bolaget stärker fokus på verksamhetsnytta, användarstöd och effektivt nyttjande av gemensamma digitala tjänster i kommunernas verksamheter. Stärkt leveransorganisation. Arbetet med interna processer, tjänsteområden och leveransstruktur intensifieras för att öka effektivitet, transparens och kvalitet i leveransen. Stärkt stöd i nationella digitaliseringsinitiativ. Bolaget tar ett mer aktivt ansvar för att stödja kommunerna i nationella satsningar och gemensamma initiativ, i syfte att skapa samordning och likvärdig digital utveckling inom Unikom-samarbetet. Sammanfattande bedömning Styrelsen bedömer att bolaget under 2025 har bedrivits i enlighet med bolagsordning, ägardirektiv och kommunala principer. Bolaget har säkerställt en stabil och säker gemensam IT-miljö samt fortsatt utveckla samverkan och likabehandling mellan ägarkommunerna. Styrelsen bedömer vidare att de utvecklingsinsatser som intensifieras under 2026 stärker bolagets förmåga att fullgöra sitt uppdrag som gemensam digital aktör och möjliggörare för ägarkommunerna. Detta gäller särskilt tydligare riktning i uppdraget, stärkt leveransförmåga, fördjupat säkerhetsarbete samt ökad transparens, dialog och förståelse kring bolagets uppdrag och utveckling. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06

§ 61 Beredning av ärende 2026/103 till kommunstyrelsen Fråga om ansvarsfrihet för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 2025 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning av ärendet Elva kommuner i östra Skåne inrättade 2003 en gemensam nämnd för samverkan angående tekniska hjälpmedel. Värdkommun är Kristianstads kommun. Revisorerna i Kristianstads kommun har genomfört en granskning av nämndens verksamhet under 2025. Uppföljningen av nämnden sammanfattningsvis som i huvudsak tillräcklig. Nämnden har skött verksamheten på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vidare bedöms räkenskaperna i allt väsentlig som rättvisande. Revisorerna tillstyrker att nämnden beviljas ansvarsfrihet för 2025. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 april 2026 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06 Beslut ÖSHNAU 2026-02-11 Bokslut 2025 inklusive styrkortsuppföljning. Tjänsteutlåtande Ekonomi- och verksamhetsuppföljning 2025 Bilaga 1a-1c Statistik inköp-försäljning 2025 Bilaga 1d Inköp-försäljning 2025 per kommun Bilaga 2a Uppföljning styrkort 2025 Bilaga 2b Avvikelser 2025 Bilaga 2c Avfallsrapport 2022-2025 Bilaga 3 Bokslut 2025 Bilaga 4 Fördelning av resultat 2025 Bilaga 5 Uteservice 2023-2025 Bilaga 6-6a Hemtransport 2023-2025 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunstyrelsen Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen KANSLIAVDELNINGEN DATUM 27 april 2026 ÄRENDENUMMER 2026/103 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Fråga om ansvarsfrihet för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd 2025 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Sammanfattning Elva kommuner i östra Skåne inrättade 2003 en gemensam nämnd för samverkan angående tekniska hjälpmedel. Värdkommun är Kristianstads kommun. Revisorerna i Kristianstads kommun har genomfört en granskning av nämndens verksamhet under 2025. Uppföljningen av nämnden sammanfattningsvis som i huvudsak tillräcklig. Nämnden har skött verksamheten på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vidare bedöms räkenskaperna i allt väsentlig som rättvisande. Revisorerna tillstyrker att nämnden beviljas ansvarsfrihet för 2025. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. TJÄNSTESKRIVELSE 27 april 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 april 2026 Beslut ÖSHNAU 2026-02-11 Bokslut 2025 inklusive styrkortsuppföljning. Tjänsteutlåtande Ekonomi- och verksamhetsuppföljning 2025 Bilaga 1a-1c Statistik inköp-försäljning 2025 Bilaga 1d Inköp-försäljning 2025 per kommun Bilaga 2a Uppföljning styrkort 2025 Bilaga 2b Avvikelser 2025 Bilaga 2c Avfallsrapport 2022-2025 Bilaga 3 Bokslut 2025 Bilaga 4 Fördelning av resultat 2025 Bilaga 5 Uteservice 2023-2025 Bilaga 6-6a Hemtransport 2023-2025 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Patrik Lindelöf Lars Wästberg Nämndsekreterare Kanslichef KANSLI 2026/103 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 2026-02-25

§ 62 Beredning av ärende 2025/94 till kommunstyrelsen Fråga om ansvarsfrihet för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 2024 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2024. Sammanfattning av ärendet Elva kommuner i östra Skåne inrättade 2003 en gemensam nämnd för samverkan angående tekniska hjälpmedel. Värdkommun är Kristianstads kommun. Hjälpmededelscentrum Östra Skåne (HÖS) drift har ett redovisat resultat på 1 131 tkr, ute-serviceverksamheten 301 tkr, transportverksamheten 63 tkr och verksamheten för hem-transport 400 tkr. HÖS lagerekonomi redovisade ett resultat på 8 tkr. Det sammanlagda resultatet är 1 903 tkr. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2024. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 april 2026 Hjälpmedelscentrum Östra Skåne tjänsteutlåtande den 4 februari 2025 Bilaga 1a - 1c, Statistik inköp-försäljning 2024 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06 Bilaga 2a – 2d Uppföljning styrkort 2024 Bilaga 2a, Uppföljning styrkort 2024 Bilaga 2b, Uppföljning styrkort 2024, beskrivning Bilaga 2c, Avfallshanteringsrapport 2024 Bilaga 2d, Avvikelser 2024 Bilaga 3, Bokslut 2024 Bilaga 4, Fördelning av resultat 2024 Bilaga 5, Uteservice 2022 - 2024 Bilaga 6-6a, Hemtransport 2022 - 2024 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunstyrelsen Hjälpmedelscentrum Östra Skåne SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen KANSLIAVDELNINGEN DATUM 27 april 2026 ÄRENDENUMMER 2025/94 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Fråga om ansvarsfrihet för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 2024 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2024. Sammanfattning Elva kommuner i östra Skåne inrättade 2003 en gemensam nämnd för samverkan angående tekniska hjälpmedel. Värdkommun är Kristianstads kommun. Hjälpmededelscentrum Östra Skåne (HÖS) drift har ett redovisat resultat på 1 131 tkr, ute-serviceverksamheten 301 tkr, transportverksamheten 63 tkr och verksamheten för hem-transport 400 tkr. HÖS lagerekonomi redovisade ett resultat på 8 tkr. Det sammanlagda resultatet är 1 903 tkr. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. TJÄNSTESKRIVELSE 27 april 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 april 2026 Hjälpmedelscentrum Östra Skåne tjänsteutlåtande den 4 februari 2025 Bilaga 1a - 1c, Statistik inköp-försäljning 2024 Bilaga 2a – 2d Uppföljning styrkort 2024 Bilaga 2a, Uppföljning styrkort 2024 Bilaga 2b, Uppföljning styrkort 2024, beskrivning Bilaga 2c, Avfallshanteringsrapport 2024 Bilaga 2d, Avvikelser 2024 Bilaga 3, Bokslut 2024 Bilaga 4, Fördelning av resultat 2024 Bilaga 5, Uteservice 2022 - 2024 Bilaga 6-6a, Hemtransport 2022 - 2024 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Hjälpmedelscentrum Östra Skåne Patrik Lindelöf Lars Wästberg Nämndsekreterare Kanslichef KANSLI 2025/94 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes hjälpmedelsnämnd 2025-02-26

§ 64 Beredning av ärende 2025/324 till kommunstyrelsen Lokalförsörjningsplan för Sjöbo kommun 2025- 2034 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Lokalförsörjningsplan för Sjöbo Kommun 2025–2034 antas i sin helhet. Sammanfattning av ärendet Enligt antagen lokalförsörjningsprocess 2023/283 ska det årligen tas fram en uppdaterad lokalförsörjningsplan för hela kommunen med en utblick om minst tio år. Lokalförsörjningsplanen baseras på nämndernas antagna Lokalbehovsplaner som denna gång är 2025/109, 2025/122, 2025/161, ALL 2025.1332 och 2025/340. En lokalförsörjningsplan är hela kommunens strategiska dokument där överväganden har gjorts, sammanställts och åtgärdsförslag presenteras. Den agerar underlag för budget och för respektive nämnds planering av resurser vad gäller ekonomi, personal och tid. Lokalförsörjningsplanen sammanfattas av åtgärdsförslag som har lyfts fram från respektive nämnd satta i ett tidsperspektiv för att möjliggöra resursplanering. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Lokalförsörjningsplan för Sjöbo Kommun 2025-2034 antas i sin helhet. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06 Deltar inte i beredningen André af Geijerstam (SD) och Jozefine Nybom (SD) deltar inte i beredningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen. Bilaga Lokalförsörjningsplan för Sjöbo Kommun 2025-2034. Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Beslut skickas till: Kommunledningsförvaltingen – Lokalstrateg Kommunledningsförvaltningen – Ekonomichef Kommunledningsförvaltningen – Direktör Familjeförvaltningen – Förvaltningschef Vård- och omsorgsförvaltningen – Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen – Förvaltningschef Tekniska förvaltningen – Förvaltningschef AB Sjöbohem - Direktör SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen EKONOMIAVDELNINGEN DATUM 7 april 2026 ÄRENDENUMMER 2025/324 HANDLÄGGARE TILL Karin Bossner Kommunfullmäktige Karin.Bossner@sjobo.se Lokalförsörjningsplan för Sjöbo kommun 2025- 2034 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Lokalförsörjningsplan för Sjöbo Kommun 2025-2034 antas i sin helhet. Sammanfattning Enligt antagen lokalförsörjningsprocess 2023/283 ska det årligen tas fram en uppdaterad lokalförsörjningsplan för hela kommunen med en utblick om minst tio år. Lokalförsörjningsplanen baseras på nämndernas antagna Lokalbehovsplaner som denna gång är 2025/109, 2025/122, 2025/161, ALL 2025.1332 och 2025/340. En lokalförsörjningsplan är hela kommunens strategiska dokument där överväganden har gjorts, sammanställts och åtgärdsförslag presenteras. Den agerar underlag för budget och för respektive nämnds planering av resurser vad gäller ekonomi, personal och tid. Lokalförsörjningsplanen sammanfattas av åtgärdsförslag som har lyfts fram från respektive nämnd satta i ett tidsperspektiv för att möjliggöra resursplanering. TJÄNSTESKRIVELSE 7 april 2026 Sida 2 av 4 Kommunledningsförvaltningen Om ärendet Sjöbo kommun upplever, i likhet med många andra kommuner, en förändrad utveckling av befolkningsprognosen jämfört med tidigare antaganden. Den övergripande trenden visar att barnafödandet minskar samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. Detta medför förändrade förutsättningar för kommunens verksamheter, där balansen mellan behov och kapacitet blir en avgörande faktor för planering och resursfördelning. Ändamålsenligheten i kommunens verksamhetslokaler är en central aspekt i lokalförsörjningsarbetet. Bedömningen av lokalernas funktionalitet behöver utgå från såväl verksamheternas professionella behov som medborgarnas och kundernas förväntningar. Lokaler som inte uppfyller verksamheternas krav riskerar att medföra ökade kostnader och ineffektivitet. Kommunens lokalkostnader uppgår till cirka 8–10 procent av de totala kostnaderna. Hur lokalförsörjningen hanteras har därmed en betydande påverkan på kommunens ekonomi. Beslut inom området ska därför grundas på tillförlitliga analyser av behov och kapacitet, vilket möjliggör väl avvägda och långsiktigt hållbara prioriteringar. Lokalförsörjningsplanen utgör ett strategiskt underlag för koncernens lokalnyttjande. Det är dock viktigt att betona att planen är ett planeringsdokument och inte ett genomförandebeslut. Att en åtgärd inkluderas i planen innebär således inte att den per automatik är beslutad att genomföras. Exempel på identifierade åtgärdsområden (utan inbördes prioritering): • Blentarp – betydande överkapacitet inom förskola och grundskola som behöver hanteras • Generell överkapacitet inom förskoleverksamheten • Daglig verksamhet – behov av mer ändamålsenliga lokaler samt utökad yta • Kontorslokaler – behov av samordning, effektivisering och tillgång till ändamålsenliga arbetsplatser • LSS-boenden – behov av anpassade boenden för målgrupper med särskilda behov • Särskilt boende – pågående arbete enligt tidigare fattade beslut • Kök – åtgärdsbehov vid Vollsjö skola KANSLI 2025/324 TJÄNSTESKRIVELSE 7 april 2026 Sida 3 av 4 Kommunledningsförvaltningen I nämndernas respektive lokalbehovsplaner återfinns mer detaljerade beskrivningar av behov och utmaningar inom lokalförsörjningen, utifrån varje verksamhetsspecifika perspektiv. Vissa åtgärder kan genomföras utan större ekonomiska tillskott men ändå få betydande effekt, exempelvis genom förändrad användning av befintliga lokaler. Skillnaden mellan nämndernas lokalbehovsplaner och kommunens övergripande lokalförsörjningsplan är att den senare fokuserar på åtgärder av större omfattning, vilka kräver samordning och resurser i form av investeringar, tid eller personal. Befolkningsutvecklingen innebär att behovet av förskoleplatser minskar på kort sikt, vilket kräver anpassning av befintlig kapacitet. Samtidigt finns behov inom daglig verksamhet av lokaler med liknande utformning, vilket skapar möjligheter till omdisponering av befintliga lokaler. För närvarande finns tre lokaler i kommunens lokalbank. Hur antalet lokaler i lokalbanken kommer att utvecklas till följd av rådande förutsättningar behöver följas upp kontinuerligt. Det finns även behov av att utveckla gemensamma rutiner för hantering av lokalbanken samt att tydliggöra och dokumentera projektprocessen på ett pedagogiskt och verksamhetsanpassat sätt. Genom att tydligt ange tidpunkter för när behov uppstår eller åtgärder behöver vara genomförda i nämndernas lokalbehovsplaner, samt genom att samordna dessa i en gemensam tidsaxel, skapas förutsättningar för en mer effektiv och strategisk lokalförsörjning i hela kommunkoncernen. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Lokalförsörjningsplanen ska agera underlag för budet och för respektive nämnds planering av resurser vad gäller ekonomi, personal och tid. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen. Bilaga Lokalförsörjningsplan för Sjöbo Kommun 2025-2034. KANSLI 2025/324 TJÄNSTESKRIVELSE 7 april 2026 Sida 4 av 4 Kommunledningsförvaltningen Beslutet ska skickas till Beslut skickas till: Kommunledningsförvaltingen – Lokalstrateg Kommunledningsförvaltningen – Ekonomichef Kommunledningsförvaltningen – Direktör Familjeförvaltningen – Förvaltningschef Vård- och omsorgsförvaltningen – Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen – Förvaltningschef Tekniska förvaltningen – Förvaltningschef AB Sjöbohem - Direktör Karin Bossner Alexander Carlsson Lokalstrateg Ekonomichef KANSLI 2025/324 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-04

§ 65 Beredning av ärende 2024/163 till kommunstyrelsen Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 med tillhörande handlingar i form av samrådsredogörelse, granskningsutlåtande, särskild sammanställning, miljökonsekvensbeskrivning och barnkonsekvensanalys antas enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag för en ny fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 med tillhörande handlingar i form av samrådsredogörelse, granskningsutlåtande, särskild sammanställning, miljökonsekvensbeskrivning och barnkonsekvensanalys antas enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag. Deltar inte i beredningen André af Geijerstam (SD) och Jozefine Nybom (SD) deltar inte i beredningen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 14 april, 2026 § 25 Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050, antagandehandling SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06 Granskningsutlåtande Samrådsredogörelse för Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Särskild sammanställning för Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Miljökonsekvensbeskrivning Antagandeversion Barnkonsekvensanalys Länsstyrelsen Skånes granskningsyttrande Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Vård- och omsorgsnämnden Familjenämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen KANSLIAVDELNINGEN DATUM 21 april 2026 ÄRENDENUMMER 2026/139 HANDLÄGGARE TILL Jesper Bryngemark Kommunstyrelsen Jesper.Bryngemark@sjobo.se Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 med tillhörande handlingar i form av samrådsredogörelse, granskningsutlåtande, särskild sammanställning, miljökonsekvensbeskrivning och barnkonsekvensanalys antas enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag för en ny fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort. Ärendets tidigare behandling Samhällsbyggnadsnämnden den 14 april 2026 Om ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag för en ny fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort. Tidshorisonten för planförslaget sträcker sig till 2050 och planen fokuserar mycket på förtätning av bostäder i centrala Sjöbo, utveckling av grönstruktur och utveckling av tätortens gång- och cykelvägnät. Mark- och vattenanvändningskartan visar kommunens TJÄNSTESKRIVELSE 21 april 2026 Sida 2 av 3 Kommunledningsförvaltningen önskade utveckling av planområdet, baserat på Boverkets ÖP-modell 2.1. Kopplat till kartan finns övergripande generella riktlinjer, platsspecifika riktlinjer för alla olika ytor i kartan samt mer djupgående information om de föreslagna utbyggnadsområdena. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan utöver vad som framkommer i samhällsbyggnadsnämndens handlingar. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn utöver vad som framkommer i samhällsbyggnadsnämndens handlingar. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter utöver vad som framkommer i samhällsbyggnadsnämndens handlingar. Underlag för beslutet Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 14 april, 2026 § 25 Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050, antagandehandling Granskningsutlåtande Samrådsredogörelse för Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Särskild sammanställning för Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050 Miljökonsekvensbeskrivning Antagandeversion Barnkonsekvensanalys Länsstyrelsen Skånes granskningsyttrande Tidplan för beredning och beslut Beredning Arbetsutskottet den 6 maj 2026 Kommunstyrelsen den 13 maj 2026 Beslut KANSLI 2026/139 TJÄNSTESKRIVELSE 21 april 2026 Sida 3 av 3 Kommunledningsförvaltningen Kommunfullmäktige den 27 maj 2026 Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Vård- och omsorgsnämnden Familjenämnden Jesper Bryngemark Lars Wästberg Kommunsekreterare Kanslichef KANSLI 2026/139 Sammanträdesprotokoll Datum 2026-04-14 Samhällsbyggnadsnämnden

§ 66 Beredning av ärende 2026/160 till kommunstyrelsen Initiativärende (M) - Kameraövervakning i aktivitetsparken Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar 1. Avsätta 200,000 kr för uppsättning av kameror i aktivitetsparken. 2. Uppsättningen finansieras från budgeten för kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader 2026, vilken därmed minskas till totalt 3 774 000 kr. 3. Kamerorna ska vara på plats senast den 30 juni 2026. 4. Arbetet med parkens aktiviteter fortsätter parallellt för att göra området mer attraktivt för fler målgrupper. Sammanfattning av ärendet Magnus Weberg (M) lämnade in ett initiativärende på kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj 2026. Syftet med kameraövervakningen i aktivitetsplatsen är att konsekvensföra den skadegörelse som sker i parken. Yrkanden André af Geijerstam (SD) och Jozefine Nybom (SD) yrkar bifall till initiativärendet. Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunstyrelsen (civilberedskapssamordnare) SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-06

Beslut KS § 116 Utredning Sjöbo kommuns dimensionering av och samverkan kring yrkesinriktad vuxenutbildning 2025-06-04 Ansökan om anslutning till samverkansavtal 2025-08-19 Nytt avtal om primärsamverkan 2026-02-20 Tjänsteskrivelse Primärt samverkansavtal yrkesinriktad vuxenutbildning, 2026-04-02 Beslut skickas till: Verksamhetschef Sjöbo utbildningscentrum Kommunstyrelsen SSididaa 5 434 a avv 8 7739 FAM 2024/201 FAM 2026.1201 Avtal om primärsamverkan Samverkan södra Skåne vuxenutbildning 2026-04-27 Inledning Kommuner i södra Skåne har tidigare beslutat om att samverka gällande statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning genom att gemensamt söka statsbidrag; Avtal om primärsamverkan MLR/SSSV 2024-02-01, samt samverkansavtal inom Sydöstra Skåne (SÖSK). Dessa två avtal upphävs i och med att detta avtal träder i kraft, se nedan 6.1. Genom detta avtal utökas samverkan så att utbildningsutbudet för yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i vuxenutbildning på gymnasial nivå planeras och fastställs gemensamt i ett större geografiskt område (se nedan 1.1). Vidare utökas samverkan så att dagens fria sök omfattar fler kommuner, något som innebär att de som har rätt till utbildning inom kommunal vuxenutbildning i samverkande kommuner (kommuninvånare) har tillgång till det nya samverkansområdets hela utbildningsutbud. Samverkansavtalets syfte är att bidra till uthållig tillväxt, stärkt kompetensförsörjning och ökade utbildningsmöjligheter för parternas kommuninvånare. Syftet ska uppnås genom: • utnyttjande av kommunernas samlade utbildningskapacitet för att skapa tillväxtskapande utbildningar, • ett brett urval av utbildningar som fritt kan sökas av samverkansområdets invånare, • att samverkande kommuner utifrån Region Skånes prognoser, Skolverkets planeringsunderlag och ekonomiska ramar utifrån statsbidragstilldelning planerar och dimensionerar utbudet utifrån det geografiska samverkansområdets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. I denna planering av utbildningsutbud ingår även samverkan med företrädare för arbetslivet och Arbetsförmedlingen, och • en god samverkanskultur som präglas av vilja att nå konsensus i samverkansarbetet. 1. Avtalets parter, samverkansgruppen och arbetsgrupper 1.1 Följande kommuner är parter i samverkansavtalet: Burlöv, Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad. 1.2 Samtliga kommuner som är parter i detta avtal ingår i samverkansgruppen. Deltagande kommuner utser själva sin/a representant/er som deltagare i samverkansgruppens möten. Samverkansgruppen sammanträder minst fem gånger per år och samtliga deltagande kommuner ska via representant/er delta vid dessa möten, antingen med ordinarie representant eller med SSididaa 5 445 a avv 8 7739 ersättare. Samverkansgruppen fattar samtliga beslut samt ger uppdrag och mandat åt arbetsgrupperna genom bilagornas utformning. 1.3 Samverkansgruppen kan delegera beslut till arbetsgrupper (se vidare 2.5). Samverkansgruppen har flera arbetsgrupper; bland annat planeringsgruppen, finansieringsgruppen, antagningsgruppen och kommunikationsgruppen. Samverkansgruppen kan skapa fler arbetsgrupper och besluta om övergripande principer för arbetet i ny/a grupp/er (se bilaga 2-5). I arbetsgrupperna har de tre befolkningsmässigt största kommunerna möjlighet att ha permanenta platser. Samverkansgruppen ser till att arbetsgrupperna har en lämplig sammansättning utifrån kompetens och utbildningsutbud, samt att arbetsgrupperna har möjlighet att arbeta mot avtalets syfte. 2. Avtalets omfattning 2.1 Avtalets parter är överens om att årligen gemensamt ansöka om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning enligt förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning (”Förordningen”). Inför ansökan ska kommunerna söka samråda med bland annat Region Skåne och Arbetsförmedlingen och inhämta relevanta underlag för att avtalets syfte ska uppnås och så att förordningens villkor för att få statsbidrag uppfylls. 2.2 Avtalets parter ska anordna utbildning inom yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i vuxenutbildning på gymnasial nivå endast inom ramen för detta avtal. Erbjudande om utbildning till kommuninvånare i primära samverkansområdet omfattar all sådan utbildning som anordnas inom ramen för detta avtal. 2.3 En strävan ska vara att samverkansgruppen enhälligt kan välja en kommun som har ansvar för att samordna och skicka in statsbidragsansökningar för regionalt yrkesvux enligt 2.1 ovan, samt samordna och skicka in redovisningar och rekvisitioner. Vid eventuell oenighet kan samverkansgruppen genom beslut (2.5) utse en kommun att hantera statsbidragen. Övriga kommuner ska förse utsedd kommun med underlag inom de tidsfrister som den samordnande kommunen uppställer utifrån Skolverkets ansöknings- och redovisningsperioder. 2.4 De utbildningar som anordnas av de deltagande kommunerna är fritt sökbara för parternas kommuninvånare. De fritt sökbara utbildningarna framgår av bilaga 1. Förslag på utbildningar, antal studieplatser och omfattning i poäng tas fram av Planeringsgruppen som arbetar på uppdrag av samverkande kommuner. Planeringsgruppens sammansättning och arbetsgång beskrivs i bilaga 2. Innan förändringar sker i utbud genomförs alltid dialog med anordnande kommun. Innan beslut om utbud fattas av samverkansgruppen ska det planerade utbudet skickas ut på remiss till samtliga samverkande kommuner. Vid eventuell oenighet om utbud i planeringsgrupp och/eller samverkande kommuner sker omröstning enligt punkt 2.5. 2.5 Beslut inom detta avtal samt beslut om revision av bilagornas innehåll, förutom de så kallade bärande principerna, fattas i samverkansgruppen med kvalificerad SSididaa 5 456 a avv 8 7739 majoritet om minst 67 av totalt 100 mandat. Varje deltagande kommun i avtalet (samverkansgruppen) förfogar över mandat i proportion till antalet invånare i respektive kommun (2.6). Detta som ett led i att samverkansavtalet ska spegla syftet att tillgodose kommuninvånare och arbetsmarknaden med utbildning utifrån kommuninvånarnas önskemål och arbetsmarknadens behov. 2.6 De 100 mandat som finns i samverkansgruppen fördelas utifrån antalet invånare i respektive kommun utifrån senaste uppdatering av SCB:s befolkningsstatistik, på så sätt att en kommuns procentandel av det totala antalet invånare i samverkansområdet också utgör kommunens procentandel av de 100 mandaten. Omräkning av antalet mandat sker dels när någon kommun lämnar samverkansavtalet eller någon ny tillkommer, dels den 1 mars varje år. Den nya mandatfördelningen ska godkännas av samverkansgruppen. 3. Fördelning av statsbidrag 3.1 Statsbidraget för yrkesvux fördelas utifrån den utbildning som genomförts av eller för respektive elevs hemkommun. Beräkningen ska utgå från antalet för huvudmannens räkning producerade poäng och Förordningen. Statsbidragssökande kommun (se 2.3 ovan) har ansvar för att tillsammans med arbetsgrupperna stämma av genomförd och planerad produktion. 3.2 I de fall, exempelvis avseende kombinationsutbildningar, anordnande kommun erhåller statsbidrag åtar sig hemkommun att kompensera anordnande kommun för de kostnader som statsbidraget inte täcker för genomförd utbildning. 3.3 I det fall den samlade produktionen överstiger antalet statsbidragsbeviljade platser hanteras uppkommen situation enligt överenskommelse om principer vid finansieringsfrågor, bilaga 3. Detta gäller för de utbildningar som har planerats gemensamt inom regionalt yrkesvux. 3.4 I det fall en hemkommun inte har producerat det antal årsstudieplatser som motsvarar utbetalt statsbidrag till hemkommunen, ska återbetalning ske efter att redovisning till Skolverket gjorts. Återbetalning beräknas som mellanskillnaden mellan hemkommunens redovisning och utbetalt statsbidrag. Den av samverkansgruppen utsedda kommunen (2.3) hanterar återbetalning. Skulle Skolverket besluta att återkräva statsbidrag helt eller delvis av annan anledning med stöd av Förordningen, ska återbetalningen slutligt bäras av den hemkommun/de hemkommuner vartill grunden för återbetalning är hänförlig(a). 3.5 Statsbidraget för ersättning till arbetsplatser fördelas till elevernas hemkommuner som genomfört lärlingsutbildning upp till maximalt det sökta beloppet för hemkommunen. 3.6 Statsbidrag för handledarutbildning inom regionalt yrkesvux fördelas i proportion till antalet personer som genomgått handledarutbildning som andel av de statsbidrag som kan rekvireras. SSididaa 5 467 a avv 8 7739 3.7 Samordnande kommun för statsbidragen ersätts ekonomiskt enligt tidigare överenskommelse inom SSSV. Se minnesanteckning i möte 15 oktober 2021 som i korthet innebär att samverkande kommuner ersätter utifrån respektive kommuns invånarantal. 3.8 Samtliga kommuner i samverkansområdet är sammankallande i yrkesråd. Fördelning av yrkesråden sker gemensamt i samverkansgruppen utifrån utbildningsutbud och arbetsmarknad. 4. Hemkommunens ansvar 4.1 Hemkommunen ansvarar för studie- och yrkesvägledning inför ansökan till yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i vuxenutbildning på gymnasial nivå, samt genomför inledande kartläggning. Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev, enligt 20 kap 8 § skollagen. I det fall en elev byter folkbokföringskommun, ansvarar den kommun som vid antagningen var hemkommun för kostnaden enligt 4.2. 4.2 Hemkommunen ersätter anordnande kommun med kostnad för fritt sökbara utbildningar. Anordnande kommun fakturerar hemkommunen. För kombinationsutbildningar fakturerar anordnande kommun hemkommunen för de kostnader som överstiger statsbidraget för aktuell utbildning. 4.3 Hemkommunen ansvarar för bevakning av genomförda utbildningsplatser utifrån kommunens egna ekonomiska ramar. 4.4 Hemkommunen ansvarar för eventuell ersättning till anordnande kommun i samband med att elev från hemkommunen avbryter utbildning. Ersättningens omfattning regleras i bilaga 3. 4.5 Vid återantagning för elev när särskilda skäl bedöms föreligga av elevens hemkommun, ska ny ansökan och antagning göras hos anordnande kommun. 5. Anordnande kommuns ansvar 5.1 Anordnande kommun ansvarar för förändringar i studieplan under studierna, rapportering till CSN och övrigt administrativt arbete samt myndighetsutövning som krävs för utbildningens genomförande i enlighet med huvudmannens ansvar enligt gällande författningar. 5.2 Beslut om antagning fattas av anordnande kommun utifrån gemensamt framtagna riktlinjer för ansökan, behörighet, urval och antagning, bilaga 4. 5.3 Efter genomförd antagning ska anordnande kommun meddela eleverna samt hemkommunen vilka personer som antagits till utbildningen. Sådan information gäller även för elever i kombinationsutbildningar. SSididaa 5 478 a avv 8 7739 5.4 Anordnande kommun ansvarar för att ha rutiner för att, i enlighet med gällande lagstiftning, skyndsamt skriva ut elever som varit frånvarande eller av andra skäl inte kan fullfölja utbildningen, samt meddela hemkommunen. Uppföljningar av elevers progression genomförs av anordnande kommun. 5.5 Anordnande kommun ska genomföra effektuppföljning av genomförda utbildningar samt den kvalitet utbildningen håller och presentera dem för samverkande kommuner. 5.6 Anordnande kommun har rätt att ta ut skäliga kostnader för att täcka administration och andra kostnader som finns vid erbjudande om utbildningar inom samverkansområdet. Denna kostnad regleras i bilaga 3. 6. Avtalsperiod, uppföljning och hantering av bilagor 6.1 Avtalet gäller från och med 2026-07-01 och tills vidare. Fritt sök inom detta avtals samverkansområde tillämpas på utbildningar som påbörjas från och med 2027-01- 01.1 Om det under avtalsperioden fattas beslut på nationell nivå som väsentligen ändrar förutsättningarna i detta avtal, ska parterna genom omförhandling åstadkomma nödvändiga förändringar av avtalet. 6.2 Avtalet kan sägas upp av avtalspart per den 31 oktober varje år, med en uppsägningstid på 12 månader. Uppsägningen ska ske skriftligt och sändas till Malmö kommun som förvaltar detta avtal och i sin tur översänder information om denna uppsägning till övriga avtalsparter. Efter uppsägningstidens utgång upphör avtalet att gälla med avseende endast på uppsägande part. Avtalet ska bestå mellan övriga parter med erforderliga förändringar, såvida inte parterna enhälligt kommer överens om annat. Om part beslutar att frånträda avtalet ska hemkommunen fullfölja betalningsansvaret för studerande som påbörjat och fullföljer utbildning i anordnande kommun. 6.3 Anslutning av ytterligare kommun (part till detta avtal) är fastställd till perioden januari-februari vartannat år med början 2028. En ansökan om ingång till samverkansavtalet behandlas och beslutas av samverkansgruppen i enlighet med 2.5. När ytterligare kommun (part) ansluts till detta samverkansavtal tecknas ett nytt avtal med samtliga parter. 6.4 Löpande revidering av avtalets fyra bilagor får ske inom ramen för detta avtal. Samtliga kommuner som ingår i avtal (samverkansgruppen) fattar beslut om revision av bilagor. Vid revision gäller kvalificerad majoritet enligt 2.5. 6.5 Som deltagande kommun i detta samverkansavtal förbinder kommunen sig att följa de gemensamma principer och överenskommelser som samverkansgruppen har 1 Under övergångsperioden 2026-07-01 till 2026-12-31 gäller tidigare avtalens fritt sök avseende sydvästra respektive sydöstra Skåne. SSididaa 5 489 a avv 8 7739 i relation till andra primära samverkansområden. Beslut om sådana principer och överenskommelser fattas av samverkansgruppen enligt 2.5. 6.6 Som deltagande kommun i detta samverkansavtal förpliktigar kommunen sig att följa de författningar som reglerar kommunal vuxenutbildning inklusive Förordningen. 6.7 Varje deltagande kommun ansvarar för att följa beslutad arbetsordning för antagning, finansiering och utbudsplanering. 7. Force majeure Om anordnande kommun eller hemkommun inte kan fullgöra ett åtagande på grund av omständigheter som ligger utanför kommunens kontroll (t.ex. arbetskonflikt, eldsvåda, krigshändelse, terrorbrott eller dylikt) bistår övriga kommuner proportionerligt den drabbade kommunen med stöd för utbildningens genomförande. Beslut om bistånd fattas i samverkansgruppen enligt 2.5. 8. Tvist Tvister hänförliga till detta avtal ska i första hand lösas inom samverkansgruppen. Om samverkansgruppen inte lyckas lösa en viss tvist så ska tvisten i stället avgöras av allmän domstol. Bilaga 1 - Förteckning över yrkesutbildningar och yrkeskurser samt pris för dessa Bilaga 2 Planeringsgruppen inom ramen för primärsamverkansavtal SSSV arbetar för att säkerställa att de förutsättningar och riktlinjer rörande planering av utbildning som behövs för ett välfungerande samarbete mellan alla deltagande kommuner tas fram och utvecklas utifrån behov. Beslut om de förslag som arbetsgruppen lägger fram fattas av samverkansgruppen. Följande bärande principer faller under planeringsgruppens uppdrag: - Ge alla kommuner möjlighet att behålla och även kunna utöka utbud. Utbudet omfattar sammanhållna yrkesutbildningar och yrkesämnen. De kurser som ingår i yrkesämnena regleras i Skolverkets kurslista avseende statsbidrag för regionalt yrkesvux. - Ge möjlighet till att snabbt kunna starta utbildning utifrån arbetsmarknadens behov. - Se till alla kommuners behov av arbetskraft, samt det övergripande behovet i delregion (primär samverkan) och region (ev. sekundär samverkan). Tät kontakt med respektive kommun för att ge möjlighet att starta utbildningar på rätt plats. - Antalet starter och antagningar för yrkeskurser och sammanhållna yrkesutbildningar samordnas i samverkansgrupp. SSididaa 5 590 a avv 8 7739 - Förkunskapskraven för utbildningar är en bärande parameter i planeringen av utbildningsutbud. Detta i syfte att tillgodose en bredd av utbildningar utifrån kommuninvånarnas skiftande behov. Bilaga 3 Arbetsgruppen för finansieringsfrågor inom ramen för primärsamverkansavtal SSSV arbetar för att säkerställa att de förutsättningar och riktlinjer rörande finansiering som behövs för ett välfungerande samarbete mellan alla deltagande kommuner tas fram och utvecklas utifrån behov. Beslut om de förslag som arbetsgruppen lägger fram fattas av samverkansgruppen. Följande områden faller under arbetsgruppen för finansieringsfrågors uppdrag: - Att utverka principer för ansökan, hantering/fördelning och redovisning av statsbidrag. - Att arbeta fram en transparent modell och rutiner som säkerställer att prissättning sker på lika grunder för yrkesvux-, lärlings- och kombinationsutbildning samt verksamhetspoäng inom samverkansområdet samt att ansvara för uppdatering av prislista. - Att utveckla och implementera en finansieringsmodell i syfte att säkerställa ett brett utbildningsutbud inom samverkansområdet genom att hantera kostnader som uppstår för anordnare när fler elever avbryter sin utbildning än överenskommen nödvändig volym. - Att årligen föreslå rimlig nivå för den administrativa avgift som följer av att anordna utbildning (utifrån antagning, rapportering under utbildningsgång samt effektuppföljning). Bilaga 4 Arbetsgruppen för antagningsförfarande inom ramen för primärsamverkansavtal SSSV arbetar för att säkerställa att de förutsättningar och riktlinjer rörande antagning som behövs för samarbete mellan alla deltagande kommuner tas fram och utvecklas utifrån behov. Beslut om de förslag som arbetsgruppen lägger fram fattas av samverkansgruppen. Följande bärande principer faller under antagningsgruppen uppdrag: - Att skapa, utveckla och förvalta en effektiv, transparent och likvärdig antagningsprocess som förebygger konkurrens och snedfördelning av sökande. - Att fastställa en rättssäker arbetsordning för antagning som omfattar ansökningsperioder, gemensam tidplan för publicering av utbud, ansökningsförfarande, mottagandebeslut, behörighetsprövning, prioritering, urval, antagningsbeslut, hantering av sena ansökningar, avbrott samt avstämning/återrapportering mellan kommuner. SSididaa 6 501 a avv 8 7739 - Att vid urval ta hänsyn till samtliga kommuninvånares behov av utbildning, förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning samt den sökandes ansökningar hos andra huvudmän inom det primära samverkansområdet. Bilaga 5 Kommunikationsgruppen inom ramen för primärsamverkansavtal SSSV arbetar för att skapa och underhålla en god och tillgänglig kommunikation såväl internt som externt. Följande bärande principer faller under kommunikationsgruppen uppdrag: - Att arbeta fram god intern kommunikation med ett gemensamt språk, samt med gemensamma texter och gemensam förståelse för vuxenutbildningens terminologi och uppdrag. - Att skapa, utveckla och förvalta god kommunikation externt för att synliggöra och informera om yrkesutbildningar, yrkeskurser och kommunal vuxenutbildning, exempelvis genom mässor och kampanjer. - Att arbeta fram ett fungerande kalendarium för gemensamma informationsinsatser, samt upprätthålla kontakter med andra arenor som exempelvis Region Skåne, Arbetsförmedling och Skånes kommuner. SSididaa 6 512 a avv 8 7739 Sammanträdesprotokoll FAM 2026/15 FAM 2026.1196 Sammanträdesdatum 2026-04-23 2026-04-27 Familjenämnden

§ 141 Utredning av gång- och cykelväg Hemmestorp–Blentarp Fullmäktiges beslut 1. 1 000 000 kr tillskjuts kommunstyrelsens utvecklingsavdelning för att utreda: a. sträckningen av gång- och cykelvägen Hemmestorp–Blentarp, b. dialog med markägare för att få tillträde till marken, c. kostnad att genomföra projektet, d. hur det framtida underhållet kan hanteras, e. möjlighet till samfinansiering med Trafikverket. 2. Utredningen finansieras från budgeten för kommunstyrelsens medel för oförutsedda utgifter 2025, vilken därmed minskas till totalt 4 418 000 kr. 3. Utredningen presenteras för kommunstyrelsen den 13 maj 2026. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att satsa 1 miljon kronor på att utreda cykelvägens fortsättning mellan Blentarp och Veberöd för att förbättra trafiksäkerheten, främja hållbart resande och möta invånarnas långvariga önskemål. Den föreslagna satsningen syftar till att finansiera en utredning som ska kartlägga möjligheterna att bygga klart den saknade sträckan, särskilt mellan Hemmestorp och Veberöd, där trafiksituationen idag är både farlig och otillfredsställande. Yrkanden Magnus Weberg (M) yrkar att kommunfullmäktige ska besluta: 1. 1 000 000 kr tillskjuts kommunstyrelsens utvecklingsavdelning för att utreda: a. sträckningen av gång- och cykelvägen Hemmestorp–Blentarp b. dialog med markägare att få köpa marken c. kostnad att genomföra projektet SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med fullmäktige 2025-10-22 d. hur det framtida underhållet kan hanteras e. möjlighet till samfinansiering 2. Utredningen finansieras från budgeten för kommunstyrelsens medel för oförutsedda utgifter 2025, vilken därmed minskas till totalt 4 418 000 kr. 3. Utredningen presenteras för kommunstyrelsen den 13 maj 2026. André af Geijerstam (SD) och Lars Lundberg (KD) yrkar bifall till Magnus Webergs (M) beslutsförslag. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens beslutsförslag mot Magnus Webergs (M) beslutsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt Magnus Webergs (M) beslutsförslag. Underlag för beslutet Kommunstyrelsens beslut den 8 oktober 2025, § 144 Initiativärende daterat den 3 oktober 2025 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen, ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen, utvecklingsavdelningen SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen KANSLIAVDELNINGEN DATUM 6 maj 2026 ÄRENDENUMMER 2026/2 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunstyrelsen patrik.lindelof@sjobo.se Delegationsbeslut 2026 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Redovisningen av delegationsbesluten godkänns och läggs till handlingarna. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit en del av sin beslutanderätt till arbetsutskott, ordföranden och tjänstepersoner enligt en av antagen delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen få ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan kommunstyrelsen återkalla lämnad delegering. Reg.datum Id Beskrivning Ärendenummer Kategori 2026-04-10 2026.531 KS Ordförandebeslut - Ansökan om KANSLI 2026/130 10.5 Kommunstyrelsens tobakstillstånd Coop Sydöst AB ordförande 2026-04-20 2026.626 KS Ordförandebeslut - Ansökan om KANSLI 2026/97 10.5 Kommunstyrelsens tobakstillstånd ICA Nära Vollsjö (Islet & ordförande Branch AB) 2026-04-15 2026.752 Upphandling - avropsanmälan mot KANSLI 2026/131 7.2.2 Ekonomichef samordnad upphandling - Säkerhetsteknik - system och konsulter 2026-04-17 2026.753 Tilldelningsbeslut Företagshälsovård KANSLI 2026/131 7.2.2 Ekonomichef TJÄNSTESKRIVELSE 6 maj 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 6 maj 2026 Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Patrik Lindelöf Lars Wästberg Nämndsekreterare Kanslichef KANSLI 2026/2 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen KANSLIAVDELNINGEN DATUM 6 maj 2026 ÄRENDENUMMER 2026/1 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunstyrelsen patrik.lindelof@sjobo.se Rapporter, beslut och meddelanden 2026 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har sammanställt rapporter, beslut och meddelanden till kommunstyrelsen sedan föregående möte. Rapporter, beslut och meddelanden till kommunstyrelsen redovisas enligt följande: Reg. Datum Id Beskrivning Avsändare/Mottagare 2026-04-21 2026.652 SBN beslut 2026-04-14 Uppföljning av Samhällsbyggnadsnämnden Miljömålsbokslut 2025 - Hållbart Sjöbo 2034 2026-04-21 2026.653 Miljömålsbokslut 2025 Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-23 2026.657 Östra Skånes Hjälpmedelsnämnds protokoll Östra Skånes 2026-02-25 hjälpmedelsnämnd 2026-04-22 2026.658 Verksamhetsberättelse 2025 för Sydöstra Skånes Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnd 2026-04-22 2026.659 Beslut ÖFN 2026-04-09 § 13 Verksamhetsberättelse 2025 för Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd TJÄNSTESKRIVELSE 6 maj 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen 2026-04-27 2026.697 Beslut FAMN 2026-04-23 Familjenämnden Uppföljning av kommunal avtalssamverkan samt integrerade verksamheter inom individ- och familjeomsorgen 2025 2026-04-27 2026.698 Informationsärende – uppföljning av kommunal Familjenämnden avtalssamverkan samt integrerade verksamheter inom Individ- och familjeomsorgen 2025 2026-04-27 2026.699 Beslut FAMN 2026-04-23 Familjenämnden Primärt samverkansavtal yrkesinriktad vuxenutbildning 2026-04-27 2026.700 Avtal om primärsamverkan för yrkesinriktad Familjenämnden vuxenutbildning södra Skåne (SSSV) 2026-04-27 2026.702 Beslut FAMN 2026-04-23 Familjenämnden Fastställande av programutbud för Malenagymnasiet för läsåret 2027/2028 2026-04-27 2026.703 Rapport - aktivitetskravet - beskrivning av Familjenämnden kommunens uppdrag och förutsättningar 2026-04-27 2026.704 Beslut FAMN 2026-04-23 Familjenämnden Rapport - Aktivitetskravet - beskrivning av kommunens uppdrag och förutsättningar 2026-05-05 2026.759 Beslut ang. förlängd serveringstid för alkohol Ystad-Österlenregionens under fotbolls-VM miljöförbund Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 6 maj 2026 Bilaga maj 2026 Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Patrik Lindelöf Lars Wästberg Nämndsekreterare Kanslichef KANSLI 2026/1 Sammanträdesprotokoll Datum 2026-04-14 Samhällsbyggnadsnämnden