Sydöstra Skånes Räddningstjänst — 8 oktober 2026

§ 1 DETALJPLAN För Egendomen gäller detaljplan för Solvik 2-4 samt del av Sandbäck 4:18 m.fl. "Handelsområde Sjöbo Väst", i Sjöbo, Sjöbo kommun, Skåne län, lagakraft 2019-04-16, bilaga B, vilken Exploatören tagit del av.

§ 2 KOMMANDE Under förutsättning att samtliga villkor enligt § 21 i detta avtal MARKFÖR uppfyllts äger Exploatören rätt att under en tid av tolv veckor från VÄRV den dag då samtliga villkor enligt § 21 i detta avtal uppfyllts, förvärva Egendomen för en köpeskilling om tremiljoneråttahundrasjuttiosextusensjuhundranittiosex kronor (6 314 kvm x 614 kr/kvm = 3 876 796 kronor) Särskild köpehandling (KÖPEAVTAL) skall upprättas av Kommunen när startbesked har erhållits för byggnation. Upprättas inget köpeavtal under nämnda tidsperiod, på grund av Exploatörens vållande, går rätten till fastighetsförvärv förlorad och Exploatören är skyldig att snarast återställa allt denne företagit på Egendomen till ursprungligt skick. Område för parkering ingår inte i kravet på återställning. Detta markavtal ersätts i sin helhet vid tecknandet av köpeavtal.

§ 3 Exploatören erlägger när detta avtal undertecknas en MARKANVISNINGS- markanvisningsavgift motsvarande 5 % av köpeskillingen, AVGIFT etthundranittiotretusenåttahundrafyrtio kronor (193 840 kronor). Fullföljer Exploatören köp av mark enligt de krav som ställs avräknas markanvisningsavgiften på köpeskillingen. Resterande del av köpeskillingen erläggs senast på Tillträdesdagen.

§ 4 TILLTRÄDESDAG Tillträdesdag är dagen för båda parters undertecknande av köpeavtal.

§ 5 MARKÅTKOMST Exploatören äger åtkomst till Egendomen för att påbörja INNAN markarbeten då bygglov enligt § 21 beviljats. TILLTRÄDESDAGEN

§ 6 Egendomen belastas inte av penninginteckningar. Egendomen PENNINGINTECKNINGAR kommer att överlåtas fri från penninginteckningar.

§ 7 Vid Tillträdesdagen kommer Egendomen att överlåtas i befintligt EGENDOMENS SKICK skick och Kommunen förbinder sig att före Tillträdesdagen inte företa någon åtgärd som kan minska Egendomens värde eller underlåta något som kan vara ägnat att behålla Egendomen vid dess nuvarande värde. Exploatören har vid undertecknandet av detta avtal besiktigat Egendomen och avstår med bindande verkan från varje anspråk på Kommunen, på grund av eventuella fel eller brister av vad slag det må vara.

§ 8 Kommunen förklarar att Egendomen, såvitt Kommunen känner BELASTNINGAR till eller bör känna till, inte besväras av några upplåtna, oinskrivna rättigheter. I denna förklaring bortses från lantmäteriservitut m.m. om vilka det förutsätts att Exploatören skaffar sig kännedom.

§ 9 Den på fastigheten Solvik 4 redan anlagda parkeringen ska ingå i GEMENSAMHETS- en gemensamhetsanläggning tillsammans med verksamheten på ANLÄGGINNG FÖR fastigheten Solvik 3. Gemensamhetsanläggningen ska bildas PARKERING enligt anläggningslagen (1973:1149) och förvaltas gemensamt av fastighetsägarna till Solvik 3 och Solvik 4. Parkeringen ska överlåtas till gemensamhetsanläggningen när byggnationen på fastigheten Solvik 4 är slutförd. Fastighetsägarna till Solvik 3 och Solvik 4 ansvarar gemensamt för drift, underhåll och eventuella framtida ombyggnationer av parkeringen. Kostnader för detta ska fördelas mellan fastigheterna enligt de andelstal som fastställs i anläggningsbeslutet eller enligt vad fastighetsägarna emellan överenskommer. Parkeringen ska vara tillgänglig för verksamheterna på både Solvik 3 och Solvik 4.

§ 10 Skatter och andra avgifter samt inkomster för Egendomen betalas SKATTER M.M. respektive mottas av Kommunen för tiden fram till Tillträdesdagen och därefter av Exploatören.

§ 11 Fastighetsbildning är slutförd och har vunnit laga kraft. FASTIGHETSBILDNING Övrig fastighetsbildning som Köparen avser att genomföra inom Fastigheten bekostar och ansöker Köparen om på egen hand.

§ 12 Köparen betalar samtliga lagfartskostnader. LAGFARTSKOSTNADER

§ 13 Exploatören förbinder sig att på egen bekostnad samt i enlighet EXPLOATERINGS- med Detaljplanen och enligt myndighets anvisningar och beslut: ÅTAGANDEN - på Egendomen uppföra för Exploatörens verksamhet erforderlig byggnad för kontor, handel, vård och café, i överensstämmelse med detaljplan samt nedan skildring av exteriören; Byggnationen ska utformas med en hög arkitektonisk standard och en exteriör som präglas av kvalitet och hållbarhet. Bygglovet ska vara i linje med överenskommen skiss för att säkerställa att gestaltningen följer planerad vision, se bilaga C. Fasader ska utföras i hållbara och estetiskt tilltalande material såsom trä, glas och fibercementskivor. Plåt ska inte användas som fasadmaterial. Kommunen kommer att följa upp att exploatören uppfyller sina åtaganden i enlighet med de specifikationer och villkor som fastställts ovan. Vilket innebär att regelbundna inspektioner och kontroller kommer att genomföras. Om avvikelser upptäcks, kommer åtgärder att vidtas för att säkerställa korrigering av dessa samt att projektet genomförs i enlighet med de överenskomna planerna. Åtgärder som kan vidtas inkluderar antingen att avstå från försäljningen av fastigheten eller att påföra ett vite motsvarande 30 % av köpeskillingen. Köparen förbinder sig att senast två år efter Tillträdesdagen ha fullföljt exploateringen enligt punkten ovan. Köparen skall kunna uppvisa slutanmälan av byggnationen.

§ 14 Kommunen ansvarar för projektering, upphandling och UTFÖRANDE OCH anläggande av allmän plats. BEKOSTANDE AV ALLMÄNNA Exploatören och blivande ägare av Egendomen befrias från ANLÄGGNINGAR skyldighet att erlägga gatukostnadsersättning jämlikt 6 kap. 24-25 § § Plan- och bygglagen enligt nu gällande detaljplan. Exploatören ska erlägga anslutningsavgifter för vatten och avlopp enligt § 16 i detta avtal. Exploatören ska i samråd med ledningsägare och berörda kommunala förvaltningar vara delaktiga i samordning av ledningsdragning i sammanband med utbyggnad av allmän platsmark och eventuella ledningsflyttar som krävs för exploateringens genomförande.

§ 15 Exploatören ansvarar för att utbyggnaden av kvartersmark under UTFÖRANDE OCH pågående arbete utformas så att de som bor och rör sig i området BEKOSTANDE AV kan nå allmän plats. ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR Exploatören ansvarar för och bekostar projektering och genomförande av anslutnings- och återställandearbeten som behöver göras på intilliggande fastigheter som en följd av Exploatörens bygg- och anläggningsarbeten. För åtgärder utanför Egendomen ska projektering och återställande utföras i samråd men berörd fastighetsägare. Befintliga anläggningar ska hållas tillgängliga för berörda ledningsägare under byggtiden.

§ 16 Anslutning till kommunal VA-anläggning sker enligt Kommunens VA- anvisningar. Exploatören skall begära anslutning till VA- ANLÄGGNINGSAVGIFT anläggning, s.k. servisanmälan. M.M. Efter att förbindelsepunktens läge meddelats skall Exploatören till Kommunen erlägga anläggningsavgifter för vatten, spillvatten samt dagvatten enligt vid varje tidpunkt gällande taxa för Sjöbo kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Anläggningsavgift kommer att faktureras separat av Kommunen.

§ 17 Exploatören betalar utöver köpeskilling, anslutningsavgifter enligt ÖVRIGA AVGIFTER tidigare överenskommelse även: Planavgift enligt av kommunfullmäktige antagen taxa, faktureras separat i samband med bygglov.

§ 18 I de fall exploateringen kräver nyttjande och/eller avstängning av ÅTGÄRDER GÄLLANDE allmän plats (gator, m.m.) skall giltigt belamringstillstånd utfärdat ALLMÄNNA PLATSER av polismyndigheten samt godkänd trafikanordningsplan kunna (GATOR M.M.) OCH uppvisas innan avstängning sker. Exploatören förbinder sig att BYGGARBETSPLATS under byggtiden på arbetsplatsen ha skydd mot intrång för obehöriga. Området skall hållas snyggt under byggtiden med avseende på byggmaterial m.m. Exploatören ska i den mån det påkallas av exploateringen utföra och bekosta renhållning av gator. Vid brister i renhållningen äger Kommunen rätt att på Exploatörens bekostnad utföra erforderliga åtgärder. Omkringliggande vägar samt gång- och cykelvägar skall vara tillgängliga och trafiksäkra under byggtiden speciellt med avseende på gång- och cykeltrafik.

§ 19 Exploatören är skyldigt att i gräns mot allmän plats svara för och ANPASSNING AV bekosta erforderliga åtgärder i form av slänter, stödmurar och HÖJDLÄGE MOT dylikt, eller på annat sätt vidta erforderliga åtgärder för att erhålla ANGRÄNSANDE lämplig höjdanpassning. Vidare är Exploatören skyldig att i gräns FASTIGHETER mot angränsande fastigheter belägna på kvartersmark, gemensamt med respektive ägare, göra samma åtaganden för att erhålla lämplig höjdanpassning.

§ 20 Exploatören ska samverka att såväl projektering som arbeten för ÖVRIGA VILLKOR att genomförandet av detaljplanen samordnas mellan parterna. UNDER BYGGTIDEN/GENOM- Det föreligger, såvitt Kommunen känner till, inga kända FÖRANDET arkeologiska förekomster, förorenad mark eller annan byggnation och ledningsdragning på Egendomen som kommer att utgöra hinder för Egendomens bebyggande enligt detaljplan. Skulle föroreningar eller annat hinder i marken påträffas ska Kommunen äga rätt att istället för påföljd att på egen bekostnad ombesörja erforderliga saneringsåtgärder i enlighet med miljöbalken (1998:808) samt enligt av tillsynsmyndighet utfärdande föreläggande och anvisningar. Kommunen och Exploatören ansvarar för återställande av skador på den andra partens egendom. Innan skada åtgärdas ska godkännande inhämtas från drabbad part. Drabbad part har rätt att på bekostnad av den som orsakat skada själv reparera skadan. Parterna ska komma överens om de etableringsområden som byggande inom Egendomen respektive allmän plats kommer att behöva. Den part som behöver åtkomst till mark utanför sitt etableringsområde ska inhämta skriftligt tillstånd från markägare. . Innan byggstart ska parterna gemensamt inspektera markanläggningar, träd och annan vegetation inom och invid etableringsområdena. Exploatören kallar till inspektion. Vid denna inspektion ska status och eventuella skyddsåtgärder säkerställas. Exploatören ska, på egen bekostnad, ta hand om och transportera bort eventuella överskottsmassor från kvartersmark till lämplig deponi eller annan lämplig plats. Kommunen tillhandahåller ingen tipp för överskottsmassor. Exploatören ska vid förfrågan från kommunen skriftligen kunna redovisa var massor som körs från markområdet deponeras. Exploatören svarar för att relationshandlingar upprättas för sina egna anläggningar. Exploatören ansvarar för att erforderliga tillstånd, lov och godkännande söks och följs. Exploatören förbinder sig att utan kostnad för Kommunen att informera allmänheten med erforderliga skyltar om pågående byggarbeten och andra arbeten som har samband med genomförandet.

§ 21 AVTALETS Förestående avtal gäller under förutsättning GILTIGHET a) att Exploatören inlämnar erforderliga handlingar för bygglovsansökan för inom Egendomen planerad verksamhet enligt § 13, senast tolv (12) månader efter det att Sjöbo kommun godkänt detta avtal samt b) att Exploatören erhållit startbesked för byggnation senast inom nio månader från att bygglovsansökan är inlämnad. Kommunen skall verka för ett skyndsamt godkännande. Om något av ovanstående villkor inte uppfylls har vardera part rätt att frånträda avtalet. Parterna skall bära sina respektive kostnader.

§ 22 Om Exploatören utfört arbete på Egendomen och köpet på grund ÅTERSTÄLLANDE av dennes vållande inte genomförs åligger det Exploatören att snarast återställa allt denne företagit på Egendomen och tillse att marken återställs i ett sådant skick att Kommunen skäligen kan nöjas därmed. Exploatören ombesörjer bortforsling av honom tillhörig egendom. Exploatören förbinder sig att återställa gator och andra ytor runt Egendomen som under exploateringen sönderkörts eller på annat sätt skadats. Åtgärdar inte Exploatören av Kommunen påtalade brister i återställningen äger Kommunen rätt att på Exploatörens bekostnad själv åtgärda bristerna.

§ 23 Detta avtal får inte utan Kommunens skriftliga medgivande ÖVERLÅTELSEFÖRBUD överlåtas på annan än bolag inom exploatörens koncern. Exploatören får även utan kommunens medgivande anvisa annat koncernbolag i samband med ingående av köpeavtal.

§ 24 Tillägg eller förändringar av detta avtal kräver för sin giltighet att ÄNDRING AV AVTALET de skall vara skriftliga och undertecknade av parterna.

§ 25 TVIST Tvist angående tolkning och tillämpning av detta avtal som parterna ej kan lösa genom förhandling skall avgöras av allmän domstol. Detta markanvisningsavtal är upprättat i två exemplar, ett för vardera parten. Sjöbo 2026- Ort: Datum: För Sjöbo kommun För Sjöbo Solvik 4 AB ___________________________________ ___________________________________ Magnus Weberg Kommunstyrelsens ordförande ___________________________________ Namnförtydligande Bevittnas: ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ ___________________________________ Namnförtydligande Namnförtydligande Bilaga A – Exploateringsområdet Bilaga B – Detaljplan för Solvik 2-4 samt del av Sandbäck 4:18 m.fl. "Handelsområde Sjöbo Väst", i Sjöbo, Sjöbo kommun, Skåne län, lagakraft 2019-04-16 Bilaga C – Överenskommen dispositions- och gestaltningsskiss Egendomen, Solvik 4 o GRUNDKARTANS BETECKNINGAR PLANKARTA ILLUSTRATIONSKARTA A T A G Beteckningar: L A K O Traktgräns , kvarterstraktgräns L Fastighetsgräns Lr Annangräns (Ledningsrätt m.m) OMMA GENOMFART GC-VÄG Ä G E E C- V Rutnätskryss G 48,8 SOLVIK Traktnamn, kvarterstraktnamn 2:22 E 2 Registernummer för fastighet med kvartersnamn 17,0 HK 49,2 13:2 Registernummer för fastighet med traktnamn 48,9 5,6 45-65 S:7 Registernummer för samfällighet f f f E hinder GA:2 Registernummer för gemensammhetsanläggning 1 2 3 HK PARK E Plangräns PARK 45-65 f 1 f 2 f 3 n 25 trädrad hinder PARK Användningsgräns 17,0 E 1 E GC-VÄG Egenskapsgräns HK 5,6 13,5 f f f 49,2 1 2 3 s:10 5 4 , 8 6 ,5 P A T A PARK E B B o o s s t t a a d d s s h h u u s s r r e e s s p p . . u u t t h h u u s s k k a a r r t t e e r r a a t t e e f f t t e e r r t h a u k s k l o iv n . turen. G L Kyrka 45-65 PARK K A 48,4 Byggnad i allmänhet. 4 O 48,6 träd Skärmtak L 1 Transformatorbyggnad g 4 1 SOLVIK E Staket eller plank 48,7 Stenmur 48,4 E Stödmur VIRKET SANDBÄCK u Häck LOKALGATA SOLVIK E TORG u P48,4 Väg n 25 1 Gångstig hinder 4:18 GC-VÄG LOKALGATA 48,5 Slänt 48,0 NATUR 48,4 Gräns mellan gångbana och körbana PARK Dike n P E 3 g Strandlinje 1 H 00-20 48,0 n 3 Ägoslagsgräns 3 SOLVIK2 HC f 2 f 3 f 4 n 1 25 Enstaka träd fördröjningsyta 8,5 Barrskog resp. lövskog symboler 48,1 48,2 8,5 Åker f f SOLVIK Ängs- hag- eller betesmark 1 2 47,9 n 25 Kärr, mosse, sankmark 1 E n Lr vy Vattenyta 2:18 2 Järnvägsspår 48,2 47,7 Lr u 48,0 1150 Polygonpunkt u Stolpe 47,8 Belysningsstolpe E Fornlämning s:2 vall 1,2 E Elledning i mark E T Teleledning E 3:9 +13.1 Markhöjd 3 Höjdkurvor E 4 4:11 Koordinatsystem i plan: SWEREF 99 13 30 Koordinatsystem i höjd: RH2000 Skala 1:1000 Grundkartan upprättad 2017-10-31av METRIA Standardkartan o januari 18, 2018 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är MARKENS ANORDNANDE tillåten. Om beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. UTFART, STÄNGSEL Körbar in- och utfart förbjuden GRÄNSER MARK OCH VEGETATION Planområdesgräns Användningsgräns Marken ska möjliggöra fördröjning av dagvatten. Minsta area med n 00 1 genomsläppligt material i procent. Egenskapsgräns Skyddsvärd ek. Marklov krävs för fällning av solitärträd, marknivån n Administrativ gräns 2 kring trädet får inte ändras Figur 1: Volymstudie torgbyggnaden med kapat sadeltak n Plantering med träd och buskar ska finnas 3 Semrén och Månsson Arkitektkontor AB ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN hinder Farthinder (gatsten eller liknande) Orienteringskarta ALLMÄN PLATSMARK GENO MFAR T Genomfartsgata Credits not available. PLACERING; UTFORMING; UTFÖRANDE 50 0 50100150200250300350400450500550600650700750800850900950[m] LOKA LGAT A Lokalgata UTFORMNING 1:10 000 TO RG Torghandel, kiosk, servering GC -VÄG Gång- och cykelväg 0,0 Högsta byggnadshöjd i meter Högsta totalhöjd i meter. Härutöver får enstaka tekniska anordningar NA TUR Naturområde, transformatorstation får finnas 0,0 som t ex skorstenar och ventilationshuvar sticka upp N PA RK Park Minsta och största taklutning 00-00 Tak ska utformas som sadeltak/kapat sadeltak eller förskjutet KVARTERSMARK f pulpettak/förskjutna pulpettak. Taknock torgbyggnad kan utformas Figur 2: Volymstudie dagligvarubutiken med förskjutna pulpettak SKALA 1:1000 A1 (1:2000 A3) 1 likt figur 1. Taknock dagligvarubutik kan utformas likt figur 2 H Dagligvaru-, sällanköps- och detaljhandel, restaurang, service, hantverk Semrén och Månsson Arkitektkontor AB K Kontor Fasad ska utformas i kulörerna svart, grått,brunt eller falurött. Fasad f mot publik plats ska ha en omsorgsfull bearbetning.Tak ska utformas 0 5 10 20 50 100 2 C Butiker, service, restaurang, café, samlingslokaler, gym, hälsovårdvård m.m. i svart eller grått alternativt vara vegetationsbeklätt METER P Parkering, kundvagnsgarage, cykelskjul, miljöhus och liknande får finnas f Skylt på byggnad ska placeras under takfot och utföras med 3 fristående bokstäver och logotyp f Tak ska vara plant eller låglutande 4 UTFORMNING AV ALLMÅN PLATS HANDLINGAR fördröjningsyta Yta för fördröjning av dagvatten ska finnas Till planen hör följande handlingar: PLANKARTA MED BESTÄMMELSER trädrad Trädrad ska finnas STÖRNINGSSKYDD Grundkarta Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning med genomförandebeskrivning DETALJPLAN för Solvik 2-4 samt del av Sandbäck 4:18 m.fl. träd Träd (tall och lövträd) ska finnas ungefär enligt illustrationsplan Avståndet mellan transformatorstation och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag ska uppgå till Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter granskning minst 5 meter Illustrationskarta "Handelsområde Sjöbo Väst", i Sjöbo, Sjöbo kommun, Skåne län vall 1,2 1,2 m hög vall ska finnas mot allmän väg Beslut om detaljplanen Datum ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Antagen av samhällsbyggnadsnämnden, § 44 2019-04-16 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Vunnit laga kraft 2020-05-14 Planens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Marken får inte förses med byggnad, dock får kundvagnsgarage, teknik- bod,cykelskjul,miljöhus,lastkaj maxhöjd 1,2m och liknande finnas Sjöbo kommun är huvudman för allmän platsmark Upprättad 2019-04-16 Tillhör samhällsbyggnadsnämndens beslut, 2019-04-16, § 44 Entrépartier och skärmtak får uppföras FASTIGHETSINDELNING ANTAGANDEHANDLING u Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Gemensamhetsanläggning/servitut får finnas för Anders Lindén Källare får inte anordnas g 1 utfartsväg för varutransporter Anders Lindén Åsa Bjurström Samordnande Enhetschef Samordnande Enhetschef Planarkitekt Bilaga C - Överenskommen dispositions- och gestaltningsskiss Tänk på att gränserna i kartan inte alltid stämmer överens med verkligheten och de är inte juridiskt gällande. © Lantmäteriet DOLLARSTORE COOP NYBYGGNAD BEFINTLIG BYGGNAD GÅNGVÄG EJ HÅRDGJORD YTA LINJEMÅLNING FASTIGHETSGRÄNS NYPLANTERAT TRÄD 48,82 48,95 49,05 BEFINTLIGT TRÄD HUVUDENTRÉ 48,9865 49,014688,6126 48,9102 48,9645 VARUMOTTAGNING PICK UP 49,1312 VARUMOTTAGNING 48,9568 49,0251 48,950488,5019CONTAINER BUTIK 48 CONTAINER , BUTIK 9464 MIL T J 8 E Ö 5 K G m N Å I 2 K RD- RES 2 T 9 A 7 U m R ² ANG ORDER 48,9168 49,0481 UTESERVERING 49,005 49,0535 49,109949,046648,4678 48,9382 48,9449 49,0591 48,8472 BUTIK 1000 m² 48,8047 48,963248,931 48,3281 48,7981 48,6847 48,7681 48,4269 CAFÉ 48,3555 100 m² 48,5334 48,6878 SIBYLLA 48,0958 48,3117 48,4205 48,1074 48,4058 48,1273 1 6. 5 7 5- 6 2 1 ICA SUPERMARKET MCDONALD'S 12-SÖU-700.2 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04

SÖRF § 39 Dnr Ändring i föredragningslista Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänst fastställer föredragningslistan till dagens sammanträde. Sammanfattning av ärendet Inga ändringar föreslås till den utsända föredragningslistan. Förslag till beslut under sammanträdet Ordförande Stefan Lundgren (M) föreslår att direktionen Sydöstra Skånes Räddningstjänst fastställer det utsända föredragningslistan till dagens sammanträde. Justerares signatur SSiiddaa 89454 aavv 130131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 40 Dnr Dialog Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänst har tagit del av informationen. Sammanfattning av ärendet Räddningschef Martin Andersson lämnar följande information: Till nästa direktionsmöte, den 26 november 2026, kommer tillägg att göras då dagen börjar cirka klockan 09:00 med besök från Försvarsmakten under förmiddagen. Justerares signatur SSiiddaa 89565 aavv 130131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 41 Dnr Information från verksamheten Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen Sydöstra Skånes Räddningstjänst har tagit del av information. Sammanfattning av ärendet Räddningschef Martin Andersson informerar: • Nya avtal med räddningsvärn: Nytt avtal mellan SÖRF och samtliga räddningsvärn samt uppdaterat sekretess och tystnadspliktsavtal. Nya avtal är utskickade till samtliga värn. Rickard Axtelius (S) önskar få ta del av de nya avtalen som gäller värnen. Önskemålet godkännes av ordförande Stefan Lundgren. • Företagshälsovård Avtalen ska förnyas. Detta kommer att ses över. • Avtal och upphandlingar: SÖRF jobbar tillsammans med Ystads kommun för att se över rutiner, avtal och upphandlingar. • Organisations/ledarskapsutbildning SÖRF påbörjade i slutet av 2025 en organisations- och ledarskapsutbildning och detta arbete kommer att fortlöpa även i höst. Samtliga chefer ska gå utbildning i utvecklande ledarskap. • Rekryteringar Har skett inom verksamhetsområdena kansli, insats & ledning, samhällssäkerhet samt drift & underhåll på området Justerares signatur SSiiddaa 89676 aavv 130131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 42 Dnr 2026/17 Delårsrapport för Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund 2026, tertial 2 Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund beslutar att godkänna delårsrapporten. Sammanfattning av ärendet Delårsrapporten är ett dokument där budgeterande värden jämförs med verkliga värden inklusive verksamhetsberättelser. Ekonomisk uppföljning är en del av den ekonomiska styrningen. Beslutsunderlag • Delårsrapport tertial 2 2026, SÖRF, • AUSÖRF § 42/2026-09-24 Delårsrapport för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 2026, tertial 2. Föredragande Räddningschef Martin Andersson Ekonom Hanna Meskenna Förslag till beslut under sammanträdet Ordförande Stefan Lundgren (M) föreslår att direktionen Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund godkänner delårsrapporten för tertial 2 2026. Justerares signatur SSiiddaa 89787 aavv 130131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 43 Dnr 2026/18 Förlängning av beviljad dispens gällande dygnsvila för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Arbetsutskott Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund föreslår direktionen besluta: - Att godkänna förlängning av redan beviljad dispens gällande dygnsvila för den operativa verksamheten inom SÖRF. - Att den förlängda dispensen är av samma omfattning och innehåll som nuvarande dispens. - Att förlängningen gäller maxtiden om 12 månader. - Att förbundet får i uppdrag att redovisa kostnaderna för förbundet om dispensansökan inte går igenom. Sammanfattning av ärendet SÖRF har i dagsläget en beviljad dispens för dygnsvila som gäller för den operativa personalen fram till 31 oktober 2026. Dispensen möjliggör arbetspass upp till 24 timmar på helg och semestertider eller andra tillfällen där det kan råda kompetensbrist, samt vid behov för att kunna säkerställa utbildningar och övningar. Dispensen är tidsbestämd och kan gälla som längst i 12 månader. Då förutsättningarna inom SÖRF kring personal, schemaläggning och kompetenser inte har förändrats under de senaste 12 månaderna så ser vi ett stort behov av att förlänga nuvarande dispens med ytterligare 12 månader. Förlängning av nuvarande dispens får göras av den enskilde räddningstjänsten i sådana fall att dispensens innehåll och omfång ej ändras. Efter riskbedömning samt MBL förhandling med fackliga parter så kan vi konstatera att det finns ett behov av att ha dispens. Den dispens som idag är beviljad uppfyller det omfång som krävs för att SÖRF ska kunna upprätthålla rätt kompetens även på helger och ledigheter Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse av räddningschef Martin Andersson, • AUSÖRF § 43/2026-09-24 Förlängning av beviljad dispens gällande dygnsvila för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Justerares signatur SSiiddaa 89898 aavv 130131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08 SÖRF § 43 Dnr 2026/18 Förslag till beslut SÖRF föreslår direktionen besluta: Att godkänna förlängning av redan beviljad dispens gällande dygnsvila för den operativa verksamheten inom SÖRF Att den förlängda dispensen är av samma omfattning och innehåll som nuvarande dispens Att förlängningen gäller maxtiden om 12 månader. Arbetsutskottets förslag till beslut Arbetsutskott Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund föreslår direktionen besluta: - Att godkänna förlängning av redan beviljad dispens gällande dygnsvila för den operativa verksamheten inom SÖRF. - Att den förlängda dispensen är av samma omfattning och innehåll som nuvarande dispens. - Att förlängningen gäller maxtiden om 12 månader. Förslag till beslut under sammanträdet Rickard Axtelius (S) yrkar utöver förslag till beslut att förbundet får i uppdrag att redovisa kostnaderna för förbundet om dispensansökan inte går igenom. Beslutsgång Ordförande Stefan Lundgren (M) frågar direktionen om man beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut med Rickard Axtelius (S) tilläggsyrkande och finner så. Justerares signatur SSiiddaa 99909 aavv 130131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 44 Dnr 2026/20 Moms på myndighetsutövning Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen godkänner förslag att följa Skatteverkets regler och att moms därmed tillkommer på taxor. Sammanfattning av ärendet Viss verksamhet som staten, statliga affärsverk, kommuner eller regioner driver kan vara myndighetsutövning, vilket inte är ekonomisk verksamhet, även om försäljningen är momspliktig. Om det snedvrider konkurrensen betydligt, ses det ändå som ekonomisk verksamhet. Myndighetsutövning innebär åtgärder som en myndighet ensidigt beslutar om enligt lag eller regeringsbeslut. Verksamhet inom kommunalförbund eller samordningsförbund räknas inte som myndighetsutövning i momssammanhang. Beslutsunderlag • Moms på myndighetsutövning, • Taxor 2026 inklusive moms, Myndighetsutövning, Brandsskyddskontroll, • AUSÖRF § 44/ 2026-09-24 Moms på myndighetsutövning. Förslag till beslut Arbetsutskott Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund föreslår direktionen att godkänna förslaget. Föredragande Räddningschef Martin Andersson Martin Andersson föreslår att Sydöstra Skånes Räddningstjänst ska följa Skatteverkets regler och därmed tillkommer kostnaden för momsen på taxor. Justerares signatur SSiiddaa 911100 0a va v1 03311 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 45 Dnr 2026/19 Information om Länsstyrelsens tillsyn enligt säkerhetskyddslagen Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund har tagit del av informationen om Länsstyrelsens tillsyn enligt säkerhetskyddslagen. Sammanfattning av ärendet Räddningschef Martin Andersson informerar: SÖRF har fått ett föreläggande från Länsstyrelsen att skicka in säkerhetsskyddanalysen för verksamheten. Ärendet är besvarat. Beslutsunderlag • Tillsyn enligt säkerhetsskyddslagen, • AUSÖRF § 45/2026-09-24 Information om Länsstyrelsens tillsyn enligt säkerhetskyddslagen. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund har tagit del av informationen. Föredragande Räddningschef Martin Andersson Verksamhetschef samhällssäkerhet Sebastian Severinsen Hit hämtas text från ”Beslut skickas till:” i tjänsteskrivelse. Justerares signatur SSiiddaa 911201 1a va v1 03311 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 46 Dnr Information; Situation brandstationen i Tomelilla Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar att skicka skrivelse till Tomelilla kommun med en anmodan om en faktisk tidsplan och åtgärdsplan i detta akuta läge, och finner så. Skrivelsen läggs som beslutsunderlag till protokollet. Sammanfattning av ärendet Tomelillas brandstation står utan lokal då man upptäckt mögel i byggnaden. Detta skulle vara åtgärdat i augusti men läget är oförändrat och inga befintliga lösningar finns. Arbetsutskottet skrev en handling till Tomelilla kommun som fick snabbt gensvar. Plan och insats är nu på gång i denna lokalfråga. Räddningschef Martin Andersson informerar om att tiderna för räddningsinsatserna kommer att fördröjas. Beslutsunderlag • Anmodan till Tomelilla kommun. Föredragande Räddningschef Martin Andersson Förslag till beslut under sammanträdet Jan Vokoun (S) yrkar att direktionen skickar ytterligare en handling om begäran om en tidsplan och åtgärdsplan gällande denna lokalfråga till Tomelilla kommun. Jan Vokoun (S) läser upp förslag till skrivelse under sammanträdet. Beslutsgång Ordförande Stefan Lundgren (M) frågar om direktionen kan besluta enligt Jan Vokouns (S) yrkande och upplästa skrivelse till Tomelilla kommun med en anmodan om en faktisk tidsplan och åtgärdsplan i detta akuta läge, och finner så. Skrivelsen läggs som beslutsunderlag till protokollet. Beslut skickas till: Tomelilla kommun Justerares signatur SSiiddaa 911302 2a va v1 03311 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 47 Dnr 2026/21 Långsiktig investeringsplan Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund beslutar att verksamheten ska ge förslag på en långsiktig investeringsplan på nästa direktionsmöte den 26 november 2026. Föredragande Räddningschef Martin Andersson Förslag till beslut under sammanträdet Ordförande Stefan Lundgren (M) föreslår att direktionen ger verksamheten i uppdrag att lägga fram ett förslag på en långsiktig investeringsplan till nästa direktionsmöte, 2026-11-26 Justerares signatur SSiiddaa 911403 3a va v1 03311 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 48 Dnr 2026/22 Sammanträdesplan 2027 Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund fastställer följande sammanträdesplan för 2027: Direktion 13:00 Torsdagen den 7 januari Konstituerande Torsdagen den 28 januari Uppstart/utbildning Torsdagen den 4 mars Årsredovisning Torsdagen den 15 april Torsdagen den 3 juni Delårsrapport 1 och rambudget Torsdagen den 9 september Torsdagen den 7 oktober Delårsrapport 2 Torsdagen den 25 november Detaljbudget och investeringsbudget Arbetsutskott 13:00 Torsdagen den 14 januari Torsdagen den 18 februari Torsdagen den 1 april Torsdagen den 20 maj Torsdagen den 23 september Torsdagen den 11 november Medlemsmöte 13:30 Torsdagen den 29 april Tisdagen den 28 oktober Sammanfattning av ärendet Förbundsdirektionens roll är att vara beslutande församling och samtidigt ha hand om verkställande och förvaltande angelägenheter i SÖRF. Datumen kommer att kommuniceras via kalenderinbjudan till samtliga direktionsmedlemmar. Det kommer att ske utbildning för direktionsmedlemmarna i anslutning de planerade mötestillfällena. Dessa tillfällen kommer att ske på förmiddagen i anslutning till de planerade direktionsmötena. Justerares signatur SSiiddaa 911504 4a va v1 03311 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08 SÖRF § 48 Dnr 2026/22 Det åligger direktionen att svara för de uppgifter och ansvarsområden som fastlagts för kommunalförbundet enligt förbundsförordningen och ägardirektiv. Direktionen ska fastställa sammanträdesplan för 2026 och förvaltningen har gjort ett förslag till beslut. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse av räddningschef Martin Andersson 30 september 2026. Förslag till beslut Direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund fastställer följande sammanträdesplan för 2027: Direktion 13:00 Torsdagen den 7 januari Konstituerande Torsdagen den 28 januari Uppstart/utbildning Torsdagen den 4 mars Årsredovisning Torsdagen den 15 april Torsdagen den 3 juni Delårsrapport 1 och rambudget Torsdagen den 9 september Torsdagen den 7 oktober Delårsrapport 2 Torsdagen den 25 november Detaljbudget och investeringsbudget Arbetsutskott 13:00 Torsdagen den 14 januari Torsdagen den 18 februari Torsdagen den 1 april Torsdagen den 20 maj Torsdagen den 23 september Torsdagen den 11 november Medlemsmöte 13:30 Torsdagen den 29 april Tisdagen den 28 oktober Justerares signatur SSiiddaa 911605 5a va v1 03311 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 49 Dnr 2026/6 Redovisning av delegeringsbeslut Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Sammanfattning av ärendet Syftet med delegation är att avlasta direktionens beslut i löpande ärende av rutinkaraktär och där igenom effektivisera räddningstjänstens arbete och ge en bättre service. Bestämmelser om delegering av ärenden finns i kommunallagens (SFS 2017:725) 6 kap, §§ 37–40. Direktionen har överlåtit sin beslutanderätt enligt Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbunds delegeringsordning som är daterad 26 november 2018. Delegeringsbeslut ska redovisas till direktionen vid nästkommande sammanträde. Beslutsunderlag • Rapport delegationsbeslut 2026-05-28 - 2026-10-01. Justerares signatur SSiiddaa 911706 6a va v1 03311 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08

SÖRF § 50 Dnr Information/rapport Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar Direktionen har tagit del av informationen. Sammanfattning av ärendet Räddningschef Martin Andersson samt ordförande Stefan Lundgren (M) informerar från arrangemanget Skånsk brandskyddsdag som de deltagit i. Ordförande Stefan Lundgren (M) framför att frågan om Sjöbos eventuella in/utträde från förbundet ska läggas till nästa direktionsmöte den 26 november 2026. Justerares signatur SSiiddaa 911807 7a va v1 03311 Sammanträdesprotokoll Datum 2026-10-20 Samhällsbyggnadsnämnden

§ 53 Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026-2037 Ärendenummer: 2025-POL000150 Regionfullmäktiges beslut, enligt regionstyrelsens förslag 1. Regionfullmäktige fastställer Regional transportinfrastrukturplan för Skåne åren 2026-2037 som ersätter tidigare plan för 2022-2033. 2.Regionfullmäktige uppdrar till regionala utvecklingsnämnden att årligen följa upp planens genomförande och vid behov återkomma till regionfullmäktige med förslag till revidering Miljöpartiet deltar inte i beslutet. Reservation Vänsterpartiet lämnar en reservation. Bilaga 3. Protokollsanteckningar Socialdemokraterna lägger en protokollsanteckning. Bilaga 4. Miljöpartiet lägger en protokollsanteckning. Bilaga 5. Sammanfattning Region Skåne beslutar om ny regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026-2037. 28 april fastställde regeringen nationell transportinfrastrukturplan inklusive ekonomisk ram för de regionala planerna. Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Postadress: Region Skåne 291 89 Kristianstad Telefon (växel): 044-309 30 00 E-post: region@skane.se Internet: www.skane.se SSiiddaa 81 7a va v1 03311 Datum 2026-09-29 2 (2) Yrkanden Anna Jähnke (M) yrkar, med instämmande från Niclas Nilsson (SD), Annette Linander (C) och Anna Ingers (S), bifall till regionstyrelsens förslag. Vilmer Andersen (V) yrkar i första hand på att ärendet ska återremitteras och i andra hand avslag på förslaget. Beslutsgång Ordföranden ställer först proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att regionfullmäktige har beslutat att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter Vilmer Andersens (V) yrkande om avslag på förslaget mot regionstyrelsens förslag och finner att regionfullmäktige har beslutat i enlighet med regionstyrelsens förslag. I ärendet finns följande dokument 1. Regionstyrelsens beslut 2026-09-10, § 160 2.Regionala utvecklingsnämndens beslut 2026-08-28, § 59 3.Beslutsförslag 2026-06-11 4.Regional transportinfrastrukturplan 2026-2037 i PDF-format 5.Budgetram för regional transportinfrastrukturplan 2026-2037 6.Miljökonsekvensbeskrivning och social konsekvensbeskrivning 7.Särskild sammanställning av hållbarhetsbedömning 8.Sammanställning av inkomna remissvar Vid protokollet Gustaf Hallqvist Rätt utdraget intygar Maria Dahlberg Sänt till: Regionala utvecklingsnämnden Agnes Björk, handläggare Håkan Samuelsson, enhetschef Styrande dokument, koncernstab kommunikation via Lena Woin Region Skåne SSiiddaa 91 8a va v1 03311 Regionfullmäktiges sammanträde 2026-09-29 Reservation Ärende 4. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026-2037 Vi i Vänsterpartiet yrkade återremiss i ärendet då vi anser att fördelningen mellan väg och räls är på tok för skev, och att liggande prioritering inte matchar med ingångna klimat och miljöavtal eller med regionens miljömål. Som planen nu är så är det en enorm tungvikt på väg och framkomlighetsåtgärder som kommer medföra ökad trafik, ökade hastigheter och baserat på detta ökade utsläpp. En sådan plan anser vi inte vara förenlig med rådande klimatkris och i linje med ingångna miljömål. När återremissen föll yrkade vi avslag på planen i sin helhet, då regionfullmäktige avslog våra yrkanden reserverar vi oss mot besluten. För Vänsterpartiet i Region Skåne Alexandra Thomasson SSiiddaa 1109 aavv 130131 Protokollsanteckning Socialdemokraterna i Region Skåne Regionfullmäktige 2026-09-29 Ärende 4. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026-2037 Skåne har länge missgynnats i fördelningen medel till infrastrukturen. Det är en utveckling som måste brytas. Framdriften och genomförandet av objekten behöver snabbas på och fortlöpa smidigt för att inte andra nödvändiga objekt ska behöva ställas på vänt. Skåne har idag en tungt belastad infrastruktur. För en hållbar utveckling krävs omfattande investeringar i den skånska transportinfrastrukturen som både förbättrar kapaciteten, ökar rörligheten och bidrar till ett robust transportsystem. Det är beklagligt att satsningar på exempelvis Västkustbanan Maria- Helsingborg och Skånebanan Kristianstad-Hässleholm inte kom med i nationell plan. Regeringen har monterat ner klimatpolitiken under mandatperioden. Enligt klimatpolitiska rådet kommer klimatmålen för 2030 och 2040 inte att nås med nuvarande politik. Det syns även i regeringens infrastrukturplan där järnvägssatsningar prioriteras ned till förmån för fler väginvesteringar. Samma tendenser går att se i den regionala transportinfrastrukturplanen. Mycket på grund av kostnadsutvecklingen och fördyringen av vissa objekt. Samtidigt är det viktigt att genomföra och slutföra de namngivna objekten i planen för åren 2022-2033. Det går att konstatera att det ekonomiska utrymmet inte täcker behovet av de åtgärder som finns i Skånes transportsystem. Kostnadsökningarna i kombination med den nuvarande genomförandetakten gör att flera objekt skjuts framåt i tiden. Detta innebär att utrymmet för nya objekt och större satsningar i potterna för till exempel kollektivtrafik och cykel är begränsat. Socialdemokraterna vill se att flera av objekten betas av inför nästa planrevidering i syfte att ge bättre förutsättningar att satsa än mer på ett hållbart, robust och resilient transportsystem För Socialdemokraterna i regionfullmäktige, Henrik Fritzon, gruppledare (S) SSiiddaa 1210 aavv 130131 Regionfullmäktige 2026-09-29 Miljöpartiet de gröna i Region Skåne Protokollsanteckning Ärende 4. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026-2037 Miljöpartiet är inte helt tillfreds med processen av framtagandet av den Regionala transportinfrastrukturplanen. Samtidigt förstår vi att det i detta läge inte längre är praktiskt möjligt med en återremiss, vilket vi föreslagit tidigare i processen. Den övergripande politiska målsättningen i planen är framkomlighet (och trafiksäkerhet). Detta har resulterat i en snedfördelning av tillkommande medel mellan de olika områdena i den ekonomiska ramen. En historiskt sett mycket stor andel av Skånes investeringsmedel för regional transportinfrastruktur föreslås gå till fler och fördyrade vägprojekt, medan områdena kollektivtrafik, cykel och medfinansiering av järnväg får modesta tillskott. Det leder till en ökande andel bilburna transporter i allt högre hastigheter. Det innebär i sin tur en ökad klimat- och miljöpåverkan och försämrad hälsa. Den politiska beredningsprocessen har inte gett rimlig möjlighet för de mindre partierna i oppositionen att bidra i framtagandet eller att ta fram genomarbetade alternativ, trots ärendets principiellt mycket viktiga karaktär. Det är anledningen till att vi i Miljöpartiet under processen yrkade på återremiss, utan att få gehör. Med tanke på den snäva tidsperiod som nu är kvar innan den Regionala transportinfrastrukturplanen behöver antas väljer Miljöpartiet därför i detta skede att inte delta i beslutet. Vi har, utan framgång, försökt att få till ändringar som leder till en mer hållbar utveckling. Mätta Ivarsson Mätta Ivarsson, gruppledare och ledamot i regionfullmäktige. SSiiddaa 1221 aavv 130131 Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 SSiiddaa 1232 aavv 130131 Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Projektansvarig Håkan Samuelsson, Region Skåne Projektgrupp Tobias Moberg, Magnus Andersson, Agnes Björk och Ellen Lycke, Region Skåne Referensgrupp Andreas Ekberg, Helsingborgs stad Åsa Hammarstedt, Kristianstad kommun Ellen Boije af Gennäs Erre, Tomelilla kommun Magnus Fahl, Malmö Stad Peter Juterot, Lunds kommun André Olbers, Lunds kommun Emma Holgersson, Ystads kommun Beslutad av Regionfullmäktige www.skane.se Bildförteckning sid. 30: Glumslöv / Malin Palm framsida: Kullaberg, Mölle, Skåne / Stefan Isaksson sid. 38: Hässleholm Centralstation / Malin Palm sid. 4: Rapsfält, Ystad / Kentaroo Tryman sid. 41: Lund Centralstationn / Malin Palm sid. 8: Lund Centralstation / Malin Palm sid. 42: Supercykelväg, Helsingborg–Laröd / Malin Palm sid. 11: Lund Centralstation / Malin Palm sid. 46: Övergångsställe, Malmö / Malin Palm sid. 16: Mjölktransport / Malin Palm sid. 48: E6 Malmö / Malin Palm sid. 17: E22 Lund Södra / Malin Palm sid. 53: Inre ringvägen, Malmö / Malin Palm sid. 23: Rangerbangård, Helsingborg / Malin Palm sid. 57: Supercykelväg, Helsingborg–Laröd / Malin Palm sid. 24: Öresundsbron sid. 58: Hässleholm Centralstation / Malin Palm sid. 26: Cykelväg, Helsingborg / Malin Palm sid. 66: Hässleholm, cykelparkering / Malin Palm SSiiddaa 1243 aavv 130131 Innehåll INTRODUKTION 4 Sammanfattning 5 Ordlista 6 Läsanvisning 7 PLANERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR 8 Planuppdraget 9 Genomförande av planen 12 Roller 14 Finansiering av åtgärder i planen 15 FÖRUTSÄTTNINGAR 16 Nationella strategier och mål 17 Regionala strategier och planer 18 Politisk inriktning – säker framkomlighet 22 Skånes transportinfrastruktur 22 Skåne i omvärlden 24 SATSNINGAR 26 Satsningar 2026–2037 27 Namngivna regionala objekt 30 Kollektivtrafik 37 Samfinansiering av nationell plan 39 Cykelinfrastruktur 42 Framkomlighet och trafiksäkerhet 45 Sammanställning 47 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN 48 Genomförda åtgärdsvalsstudier 2022–2025 49 Pågående åtgärdsvalsstudier 54 Prioriterade brister att utreda 55 PLANENS EFFEKTER OCH BIDRAG 58 Bidrag till nationella strategier och mål 59 Bidrag till regionala strategier och planer 60 Hållbarhetsbedömning 62 FÖRANKRING OCH UPPFÖLJNING 66 Process för förankring och dialog 67 Uppföljning av planen 68 SSiiddaa 1254 aavv 130131 Introduktion Den regionala transportinfrastrukturplanen för Skåne 2026–2037 pekar ut riktningen och satsning- arna som ska bidra till att skapa förutsättningar för utveckling och hållbar tillgänglighet i hela Skåne. Planen har tagits fram av Region Skåne i nära dialog med Skånes kommuner, Trafikverket och andra berörda aktörer. I detta kapitel hittar du en sammanfattning av planens inriktning och satsningar, ordlista och läsanvisning. 4 SSiiddaa 1265 aavv 130131 INTRODUKTION Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Sammanfattning Planen visar Skånes investeringar i statlig regional infrastruktur samt medel för medfinansiering av Regional transportinfrastrukturplan för Skåne kommunal infrastruktur och samfinansiering av omfattar åren 2026–2037 och den ekonomiska nationell plan för transportinfrastruktur. Åtgär- ramen för denna period är 7280 miljoner kronor. derna i planen utgör en blandning av större namn- Planen tas fram på uppdrag av regeringen och syftar givna objekt och av åtgärdsområden där en summa till att bidra till de transportpolitiska målen, regio- avsatts men de specifika åtgärderna väljs ut i den nala strategier och planer samt att åtgärda brister i löpande genomförandeprocessen. Trafikverket är den skånska infrastrukturen. Den politiska inrikt- mottagare och innehar uppdraget att genomföra ningen för planen är säker framkomlighet. planen. Fördelningen av medel i prisnivå 2025–02 framgår nedan. Namngivna regionala objekt Skåne, som annars kanske inte hade kunnat prio- riteras. Syftet är att främja robustheten i Skånes 3390 miljoner kronor avsätts för finansiering av järnvägsnät och öka kapaciteten för regionala tåg. namngivna regionala objekt. Namngivna objekt är kostnadsberäknade till över 75 miljoner kronor. För de namngivna objekten prioriteras det regio- nalt viktiga vägnätet som stödjer det flerkärniga Cykelinfrastruktur Skåne. Under planperioden prioriteras att genom- föra prioriterade objekt från föregående plan, 1000 miljoner kronor avsätts för finansiering av färdigställa stråk, paketering av tidigare åtgärder cykelinfrastruktur. Satsningen innehåller fyra inom potter och nya satsningar som skapar ökad olika delar; byggande av nya statliga regionala säker framkomlighet. cykelvägar, standardhöjning och passager på stat- ligt vägnät, statlig medfinansiering av kommunala cykelvägar samt statlig medfinansiering av regio- nalt prioriterade stråk på kommunala vägar. Kollektivtrafik Framkomlighet och 1370 miljoner kronor avsätts för finansiering av kollektivtrafikåtgärder som fördelas mellan trafiksäkerhet statliga regionala vägar, statlig medfinansiering till kommunal infrastruktur och storstadsavtal 585 miljoner kronor avsätts för finansiering Malmö. Åtgärderna ska bidra till att uppfylla målet av mindre åtgärder som bidrar till ett effektivt om hållbar tillgänglighet för kollektivtrafiken. genomförande av planens inriktning på ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet. Medlen fördelas mellan statliga regionala vägar Samfinansiering och statlig medfinansiering till kommunal och av nationell plan enskild infrastruktur. Inom potten prioriteras åtgärder för ökad trafiksäkerhet i tätorter, mins- 935 miljoner kronor avsätts för samfinansiering kade barriäreffekter av motorfordonstrafik och av nationell plan för satsningar av större regional framkomlighet längs det statliga vägnätet. betydelse. Genom samfinansiering av den natio- nella planen ökar möjligheterna för Trafikverket att prioritera viktiga satsningar och åtgärder i 5 SSiiddaa 1276 aavv 130131 INTRODUKTION Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Ordlista Nedan presenteras vanligt återkommande begrepp inom transportinfrastrukturplanering som kan underlätta läsning av planen. Funktionsutredning: Utredning som syftar till att förbättra en befintlig anläggnings funktion. Används där åtgärder handlar om exempelvis driftsituation, tillförlitlighet, standard och tekniska tillstånd. Medfinansiering: När andra aktörer bidrar ekonomiskt till satsningar i den statliga transportinfrastrukturen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): En analys som redovisar den påverkan på miljön som genomförandet av en plan kan medföra. Nettonuvärdeskvot (NNK): Ett samhällsekonomiskt mått som används för att bedöma lönsamheten vid investeringar i transportsektorn. NNK är nettonuvärdet i förhållande till investeringskostnaden samt drift- och underhållskostnaden. Mötesseparerade vägar: Vägar där mötande trafik skiljs åt med en fysisk barriär, oftast ett mitträcke, för att öka trafiksäkerheten. Samfinansiering: En finansieringsmodell där olika statliga anslag kombineras för att möjliggöra en sats- ning. Medel från regional plan finansierar åtgärder i nationell plan. Samlad effektbedömning (SEB): Effekter och kostnader en föreslagen åtgärd eller ett åtgärdspaket skulle få om den genomförs. Social konsekvensbedömning (SKB): En analys som redovisar den påverkan på sociala hållbarhetsaspek- ter som genomförandet av en plan kan medföra. Statlig medfinansiering: När planen medfinansierar åtgärder som annan aktör ansvarar för, såsom sök- bara pengar för byggande av kommunala gång- och cykelvägar. Transportinfrastruktur: Samlingsnamn för fysisk infrastruktur som möjliggör transporter av människor och gods. Vägplan/järnvägsplan: Juridiskt bindande plan för ny eller ändrad väg- eller järnvägsinfrastruktur. Årsmedeldygnstrafik (ÅDT): Det genomsnittliga antalet fordon som passerar på en väg per dygn, beräknat över ett år. Åtgärdsvalsstudie (ÅVS): En metod som Trafikverket använder för att analysera och utvärdera olika lös- ningar på ett identifierat transportproblem. ÅVS är det första steget i planeringsprocessen för större projekt. 6 SSiiddaa 1287 aavv 130131 INTRODUKTION Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Läsanvisning Planering av Brister i den skånska Planens effekter Förankring och transportinfra- Förutsättningar Satsningar infrastrukturen och bidrag uppföljning struktur Genomförda Nationella strategier Bidrag till nationella Process för förankring Planuppdraget Satsningar 2026–2037 åtgärdsvalsstudier och mål strategier och mål och dialog 2022–2025 Genomförande Regionala strategier Namngivna regionala Pågående Bidrag till regionala Uppföljning av planen av planen och planer objekt åtgärdsvalsstudier strategier och planer Politisk inriktning – Prioriterade brister Roller Kollektivtrafik Hållbarhetsbedömning säker framkomlighet att utreda Finansiering av Samfinansiering av Skånes infrastruktur åtgärder i planen nationell plan Skåne i omvärlden Cykelinfrastruktur Framkomlighet och trafiksäkerhet Sammanställning Planering av transportinfrastruktur Brister i den skånska infrastrukturen Här ges en introduktion till de nationella och regio- Här pekas de viktigaste bristerna i det skånska nala transportinfrastrukturplanernas innehåll, transportinfrastruktursystemet ut samt hur dessa den regionala infrastrukturplaneringens faser, bör utredas för att skapa planeringsunderlag inför genomförandet av planen, roller som är relevanta framtida regionala transportinfrastrukturplaner. och hur olika typer av finansiering i planen Genomförda och pågående åtgärdssvalstudier fungerar. redovisas. Förutsättningar Planens effekter och bidrag Här presenteras de förutsättningar som ligger till Här beskrivs planens effekter samt dess bidrag till grund för planens inriktning och utpekade sats- mål och strategier på olika nivåer. I detta kapitel ningar. Nationella och regionala strategier, mål redovisas också miljökonsekvensbeskrivning och och planer beskrivs liksom den politiska inrikt- social konsekvensbedömning. ningen för planen. Även Skånes geografiska förut- sättningar och relation till omvärlden redovisas. Förankring och uppföljning Här beskrivs hur processen för förankring och Satsningar dialog under planens framtagande sett ut samt Här presenteras åtgärder och potter som den regi- hur planens genomförande följs upp. onala transportinfrastrukturplanen pekar ut. Vad åtgärderna och potterna ska omfatta, uppskattade kostnader och när produktion ska genomföras redovisas. 7 SSiiddaa 1298 aavv 130131 Planering av transportinfrastruktur Processen för att ta fram och genomföra nationell och regional plan för transportinfrastruktur styrs av förordningar och beslut på nationell och regional nivå. Här ges en introduktion till planernas olika innehåll, vilka beslut, faser och roller processen formas av och hur olika typer av finansiering i den regionala planen fungerar. 8 SSiiddaa 2209 aavv 130131 PLANERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Planuppdraget Trafikverket och länsplaneupprättarna får vart upprätta och fastställa planen för regional trans- fjärde år i uppdrag av regeringen att ta fram en portinfrastruktur. Den regionala transportinfra- nationell transportinfrastrukturplan respektive strukturplanen ska visa Skånes samlade infra- regionspecifika länsplaner, i Skåne kallad regional strukturåtgärder på statlig infrastruktur under transportinfrastrukturplan. Transportinfrastruk- planperioden 2026–2037 samt hur dessa bidrar turplanerna sträcker sig över tolv år men ersätts av till att nå de transportpolitiska målen. en ny reviderad plan varje mandatperiod. Föregående regional transportinfrastrukturplan Region Skåne har sedan år 1999 det regionala sträckte sig mellan 2022–2033 och innehöll sats- utvecklingsansvaret för Skåne. Detta innefattar ningar på totalt 5 152 miljoner kronor i 2021 års ansvar för att ta fram och fastställa en strategi prisnivå. för Skånes långsiktiga utveckling, men även att Nationell och regional transportinfrastrukturplan Nationell plan för transportinfrastruktur Regional plan för transportinfrastruktur Planen tas fram av Trafikverket och beskri- Länsplaner tas fram av Sveriges respektive ver hur den statliga infrastrukturen för regioner. Skånes plan omfattar investeringar järnvägar, vägar samt sjö- och luftfart ska i det statliga regionala vägnätet samt medfi- underhållas och utvecklas. Planen omfattar nansiering av kommunal infrastruktur och bland annat: samfinansiering av statlig infrastruktur. Inom ramen för planen ingår inte medel för drift • Drift och underhåll av statliga vägar och och underhåll av statlig infrastruktur. järnvägar • Investeringar i statliga vägar, järnvägar, Större investeringar (över 75 mnkr) redovi- farleder och slussar sas som namngivna objekt. Mindre åtgärder hanteras inom åtgärdsområden där potter för • Åtgärder för att minska infrastrukturens löpande åtgärder finns avsatta. miljöpåverkan • Medel till forskning och innovation Region Skåne beslutar om länsplanen och Trafikverket genomför den. Större investeringar (över 150 mnkr) redovi- sas som namngivna objekt. Mindre trim- ningsåtgärder hanteras som åtgärdsområden inom vilka Trafikverket löpande prioriterar åtgärder. Regeringen beslutar om innehållet i nationell plan och Trafikverket genomför den. 9 SSiiddaa 2310 aavv 130131 PLANERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Förordningar som reglerar Inriktningsplanering den regionala planen Under inriktningsplaneringen sätts inriktningen Kraven på innehållet i respektive länsplan regleras för den regionala transportinfrastrukturplanen. i förordning (1997:263) om länsplaner för regional Inriktningsplaneringen svarar på hur Skåne bör transportinfrastruktur. I förordningen framgår satsa och prioritera tillkommande medel och styrs att det inom varje län ska upprättas en länsplan för av inriktningar från nationell nivå samt politiska hur medel för investeringar och förbättringsåtgär- överväganden på regional nivå. Inriktningsplane- der ska fördelas. Länsplanerna ska, med hänsyn ringen formas av innehållet i inriktningsunderlaget till de regionala förutsättningarna, bidra till att de och infrastrukturpropositionen. transportpolitiska målen uppnås. Länsplanerna ska upprättas med hänsyn till de samlade transportbe- Inriktningsunderlaget tas fram av Trafikverket hoven för respektive region. på uppdrag av regeringen. Inriktningsunderlaget presenterades i januari 2024 och beskriver Tra- En länsplan ska avse en tidsram på tolv år och fikverkets förslag för den långsiktiga inriktningen omfatta: för utvecklingen av infrastrukturplaneringen. Trafikverket anser för planperioden 2026–2037 att • Investeringar i statliga vägar som inte ingår i det är angeläget att: stamvägnätet. • rusta, effektivisera och modernisera den befint- • Åtgärder i anläggningar för vilka statlig med- liga infrastrukturen finansiering kan beviljas enligt 2 § i förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa • vidta åtgärder för att klara dels klimat- och regionala kollektivtrafikanläggningar. trafiksäkerhetsmålen, dels klimatförändringar och yttre hot • Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger • hushålla med resurser genom att minska effektivare användning av befintlig infrastruk- kostnader, prioritera noga och besluta om nya tur. satsningar först när kostnader och nyttor är väl utredda • Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala Inriktningsunderlaget remitterades ut och en rad transportsystemet som bör redovisas i planen aktörer, inklusive Region Skåne, fick möjlighet att enligt förordning (2024:533). svara på underlaget. Tillsammans med dessa svar utgör inriktningsunderlaget beslutsunderlag till Länsplanerna får avse investeringar och förbätt- infrastrukturpropositionen. ringsåtgärder för vilka Trafikverket har ansvaret enligt förordning (2009:236) om en nationell plan för Infrastrukturpropositionen, Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Länsplanen får även avse transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fung- byggande och drift av enskilda vägar enligt förord- era, tas fram av regeringen och beslutas av riksda- ning (2010:137). gen. Propositionen presenterades i oktober 2024 och anger de preliminära ramarna för den nationella transportinfrastrukturplanen 2026–2037. Plane- Den regionala transportinfrastruktur- ringsramen för planperioden är 1171 miljarder planeringens faser kronor. Medlen ska enligt propositionen fördelas Processen för den regionala transportinfrastruktur- enligt nedan: planeringen består av de tre faserna inriktningspla- • Utveckling av transportsystemet: 607 miljarder nering, åtgärdsplanering och genomförande. Inom kronor dessa faser kommer beslut från nationell nivå som styr den regionala transportinfrastrukturplanen. • Vidmakthålla inkl. reinvesteringar av statliga järnvägar: 210 miljarder kronor 10 SSiiddaa 2321 aavv 130131 PLANERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 • Vidmakthålla inkl. reinvesteringar av statliga Genomförande vägar samt statlig medfinansiering till enskilda Genomförandet avser den fas där den regionala vägar: 357 miljarder kronor transportinfrastrukturplanen realiseras. Samti- digt som inriktnings- och åtgärdsplanering för ny Åtgärdsplanering planomgång pågår genomförs åtgärder i gällande Utifrån den inriktning som beslutats väljs under plan. När en ny plan är antagen påbörjas genomför- åtgärdsplaneringen vilka åtgärder som är lämpliga andefasen för den nya planen. Trafikverket ansva- att prioritera. Fasen handlar om att bygga ihop en rar för att genomföra planen och genomförandet välfungerande plan genom att avväga behov, kost- sker i samverkan med Region Skåne, Trafikverket nader och planeringsmognad. Åtgärdsplaneringen och berörda kommuner. Regionens roll i genomför- formas av ett direktiv om åtgärdsplanering från andet handlar om dialoger, samarbete och kun- regeringen. skapsdelning för att driva igenom och prioritera åtgärder. Läs mer om genomförandet i kapitlet Direktivet om åtgärdsplanering presenterades i Genomförande av planen nedan. mars 2025 och ger Trafikverket och länsplaneupp- rättarna i uppdrag att ta fram en nationell trans- portplan och regionala transportinfrastrukturpla- ner. Direktivet anger den preliminära ramen för den regionala transportplanen och ger en riktning kring vilka åtgärder som ska prioriteras. Direktivet fastslår att prioritet bör ges till åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten och ska inriktas mot åtgärder i infrastrukturen utan omotiverade inskränkningar gällande framkomlighet eller trans- porteffektivitet. Följande ska redovisas av regionerna utöver vad som anges i förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur: • Hur de ekonomiska ramarna för planperioden ska fördelas på olika åtgärder och typer av åtgärder. Åtgärder som beräknas kosta under 75 miljoner kronor behöver inte anges i försla- gen till länsplaner. • Vilka prioriteringar som planförslagen baseras på. • Om fyrstegsprincipen och ett trafikslagsövergri- pande perspektiv har tillämpats i planförslagen. • Hur mycket medel som går till åtgärder i infra- strukturen som förbättrar trafiksäkerheten. • Hur mycket medel som går till samfinansiering av åtgärder i nationell plan samt hur mycket medel som avsätts till statlig medfinansiering. • Miljöbedömning kopplat till respektive förslag till länsplan. 11 SSiiddaa 2332 aavv 130131 PLANERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Genomförande av planen Det är Trafikverket som är mottagare och som innehar uppdraget att genomföra den regionala transport- infrastrukturplanen. Trafikverket planerar i samråd med regionen och kommunerna hur de åtgärder som pekas ut i planen ska genomföras. Trafikverket genomför åtgärder på det statliga vägnätet medan kommu- nerna genomför åtgärder på det kommunala vägnätet. Trafikverket har även hand om planens budgetram och följer löpande upp planens upparbetning. Åtgärdsval Planläggning Beslut Klart Väg- eller Var Förslag Tänk om järnvägsplanen Hur på plan Optimera fastställs Byggfas Bygga om Bygga nytt Förslaget Möjlighet att Samrådsperiod granskas överklaga Figur: Trafikverkets process för planering och genomförande. Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) Det första steget i processen av en väg- eller järnvägsåtgärd är en förberedande studie – en så kallad åtgärds- valsstudie (ÅVS). Initiativtagare till en åtgärdsvalsstudie kan vara Trafikverket, en kommun, en region eller en annan aktör. En ÅVS är en förutsättningslös transportövergripande analys som sker i olika faser samt tillämpar den så kallade fyrstegsprincipen. Följande fyra faser ingår: Forma inriktning Förstå Pröva tänkbara Initiera och rekommendera situationen lösningar åtgärder Figur: Faser enligt metodiken för åtgärdsvalsstudier. 12 SSiiddaa 2343 aavv 130131 PLANERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Åtgärdsvalsstudier tar hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. Valen ska bidra till en hållbar samhällsut- veckling genom kostnadseffektiva åtgärder. För att uppnå det arbetar Trafikverket, som nästan alltid leder arbetet i en åtgärdsvalsstudie, enligt fyrstegsprincipen. Tänkbara åtgärder analyseras i fyra steg; i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom att bygga ny infrastruktur. 1.Tänk om 2. Optimera 3. Bygga om 4. Bygga nytt Figur: Fyrstegsprincipens steg. I en ÅVS rekommenderas åtgärder, vilka sedan prioriteras in i nationell och regional transportinfrastruk- turplan. Det är primärt steg 3- och steg 4-åtgärder som kommer in i planerna då de innebär kostsamma om- eller nybyggnationer. Det är dock inte givet att föreslagna åtgärder kommer med i investeringsplaner och faktiskt genomförs. Planläggning Den formella fysiska planeringen, planläggningsprocessen, består av upprättandet av väg- respektive järnvägsplan. Planläggningsprocessen ser olika ut beroende på om länsstyrelsen bedömer att projektet kan ha en betydande miljöpåverkan, om alternativa lokaliseringar ska utredas eller om tillåtlighetsprövning behövs. Åtgärder på befintlig väg eller järnväg som är små och okomplicerade, som inte medför mer än marginell påverkan på omgivningen och där mark inte behöver tas i anspråk med tvång, kan utföras utan formell fysisk planläggning. Det innebär att det då inte krävs en väg- eller järnvägsplan. I åtgärdsvalsstudier samt planläggningsprocess enligt väg- respektive järnvägslagen sker dialog, förankring och samverkan med berörda aktörer. Vägplan/Järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag Ev. framtagning Framtagning av Ev. tillåtlighets- Kungörande och för länsstyrelsens belsut om av alternativa planförslag samt ev. Fastställelse prövning granskning betydande miljöpåverkan lokaliseringar MKB Länsstyrelsens beslut om Ev. regeringens Länsstyrelsens Länsstyrelsens yttrande betydande miljöpåverkan val av alternativ godkännande av (tillstyrkande) ev. MKB Samråd Figur: Trafikverkets planläggningsprocess. 13 SSiiddaa 2354 aavv 130131 PLANERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Roller Nedan framgår centrala roller i framtagande och Region Skåne genomförande av planen. • Tar fram förslag till och beslutar om innehållet i regional transportinfrastrukturplan för Skåne Regeringen - prioriterar åtgärder, fördelar medel och pekar • Ger uppdrag om inriktningsunderlag. ut brister. • Tar fram förslag till proposition. • Samverkar med kommuner, Trafikverket och andra aktörer i framtagande och genomförande • Beslutar om direktiv. av planen. • Följer löpande upp upparbetning och genomför- Riksdagen ande av Skånes plan. • Fattar beslut om proposition. • Handlägger statlig medfinansiering genom • Beslutar om innehållet i nationell plan och Skånetrafiken. ramarna för regional plan. Kommunerna i Skåne Trafikverket • Är dialogpart i framtagande av planen och bidrar • Tar fram inriktningsunderlag, förslag till natio- med inspel kring prioriterade brister. nell plan och planeringsunderlag kopplade till • Genomför åtgärder i kommunal infrastruktur objekt i regionala planer. som medfinansieras av planen. • Hanterar planernas budgetramar och följer löpande upp upparbetning av planerna. • Tar fram åtgärdsvalsstudier. • Handlägger statlig medfinansiering. • Genomför åtgärder (förutom åtgärder med stat- lig medfinansiering). 14 SSiiddaa 2365 aavv 130131 PLANERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Finansiering av Potterna kan användas för att finansiera åtgärder åtgärder i planen på det kommunala vägnätet med 50 procent. Om det finns särskilda skäl kan Trafikverket besluta att statlig medfinansiering ska beviljas med 75 procent Den regionala transportinfrastrukturplanen av kostnadsunderlaget för statlig medfinansiering. innehåller statliga medel tilldelade ur den natio- Som särskilda skäl kan vara: nella planen. Planen redovisas i prisnivå 2025–02. • Åtgärden bedöms ha mycket stor samhällsnytta och bidra till flera transportpolitiska mål Planen avsätter primärt medel för utpekade sats- ningar på det statliga regionala vägnätet. Förutom • Åtgärden utgör försöksverksamhet med ett dessa satsningar har planen möjlighet att genom brett användningsområde avtal samfinansiera infrastruktursatsningar som • Nyttan av en åtgärd i en kommun kommer till ingår i den nationella planen, det vill säga järn- största del trafikanter från andra kommuner vägssatsningar och utveckling av Europavägar. till godo, till exempel underlättar arbetspend- Möjlighet finns också att olika aktörer medfinan- ling och regionförstoring sierar åtgärder så att de kommer med i planen. Planen kan samtidigt delge statlig medfinansiering Medfinansiering till kommunal infrastruktur till kommuner eller andra aktörer för att utveckla regleras av förordning (2009:237) om statlig medfinan- infrastrukturen på till exempel det kommunala siering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar vägnätet. m.m. och Trafikverkets handbok för statsbidrag. I handboken framgår vilka slags objekt och åtgär- • Samfinansiering: Gemensam finansiering mel- der som är aktuella för statlig medfinansiering. lan infrastrukturplaner, till exempel när medel Handboken ska läsas tillsammans med rutinen för från den regionala planen samfinansierar åtgär- statlig medfinansiering till regionala kollektiv- der i den nationella planen. trafikanläggningar samt åtgärder för förbättrad • Medfinansiering: Gemensam finansiering med trafiksäkerhet inklusive cykel på det kommunala andra medel utöver den regionala transportin- vägnätet. Rutinerna finns på Trafikverkets hemsida. frastrukturplanen. Exempelvis kan en kommun medfinansiera ett objekt i den regionala planen. Ansökningsprocessen sker årligen enligt följande: • Statlig medfinansiering: Finansiering ur • April/maj – Utskick om ansökan från Trafikver- nationell eller regional plan till åtgärder med en ket och Skånetrafiken annan offentlig huvudman. • September – Ansökan skickas in av kommu- nerna Statlig medfinansiering till • Oktober – Beslut om tilldelning kommunal infrastruktur Statligt bidrag till kommunal infrastruktur går att söka inom tre potter: Storstadsavtal Malmö Under Sverigeförhandlingen 2017 slöts avtal om • Statlig medfinansiering till kommunal kollek- storstadsåtgärder i bland annat Malmö. Ursprung- tivtrafik (Skånetrafiken handlägger) ligen skulle extra medel tillskjutas för att genom- • Statlig medfinansiering till kommunal cykelin- föra åtgärder utpekade i storstadsavtalen. Till följd frastruktur (Trafikverket handlägger) av uteblivna medel behöver den regionala trans- portinfrastrukturplanen finansiera åtgärderna för • Statlig medfinansiering till kommunala att upprätthålla ingångna avtal. I avtalen fastställs framkomlighets- och trafiksäkerhetsåtgärder åtgärder, statlig medfinansiering och kommunens (Trafikverket handlägger) åtaganden om finansiering och bostadsbyggande. 15 SSiiddaa 2376 aavv 130131 Förutsättningar I detta kapitel presenteras de förutsättningar som ligger till grund för planens inriktning och utpe- kade satsningar. Här beskrivs nationella och regionala strategier, mål och planer med stor påverkan på utvecklingen av Skånes transportinfrastruktur. Vidare beskrivs den politiska inriktningen för planen samt Skånes geografiska förutsättningar. 16 SSiiddaa 2387 aavv 130131 FÖRUTSÄTTNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Nationella strategier Hänsynsmålet innebär att transportsystemets och mål utformning, funktion och användning ska anpas- sas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet Transportpolitiska mål för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra Transportpolitikens övergripande mål är att säker- till ökad hälsa. Hänsynsmålet har också preciserats ställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsik- med etappmål för miljö respektive trafiksäkerhet: tigt hållbar transportförsörjning för medborgarna • Växthusgasutsläppen från inrikes transporter – och näringslivet i hela landet. Transportsystemet utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläpps- ska utvecklas mot det övergripande transportpo- handelssystem – ska minska med minst litiska målet. Till det övergripande målet hör ett 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. funktionsmål och ett hänsynmål. • Antalet omkomna till följd av trafikolyckor Funktionsmålet innebär att transportsystemets inom vägtrafiken, sjöfarten respektive luftfar- utformning, funktion och användning ska bidra ten ska halveras till år 2030. Antalet omkomna till att ge alla en grundläggande tillgänglighet inom bantrafiken ska halveras till år 2030. med god kvalitet och användbarhet samt bidra till Antalet allvarligt skadade inom respektive utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet trafikslag ska till år 2030 minska med minst ska också likvärdigt svara mot mäns och 25 procent. kvinnors behov. 17 SSiiddaa 2398 aavv 130131 FÖRUTSÄTTNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Regionala strategier och planer Region Skåne anger prioriteringar och mål inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret genom en regional utvecklingsstrategi och tillhörande områdesstrategier. För att omsätta strategiernas intentioner till verklighet kan varje områdesstrategi kompletteras med en eller flera handlingsplaner. Regional transportinfrastrukturplan fungerar som en form av handlingsplan som omsätter inriktningar till konkreta infrastruktursatsningar. Regional utvecklingsstrategi OMRÅDESSTRATEGIER TRANSPORT- REGIONPLAN STRATEGI GEMENSAM HANDLING REGIONAL TRANSPORT- TRAFIK- INFRASTRUKTUR- FÖRSÖRJNINGS- PLAN PROGRAM Aktörer SAMVERKAN Samverkansplattformar Figur: Den regionala transportinfrastrukturplanens sammanhang i det regionala utvecklingssystemet. 18 SSiiddaa 3309 aavv 130131 FÖRUTSÄTTNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Det öppna Skåne 2030 – För att komplettera de strategiska områdena pekar Skånes utvecklingsstrategi utvecklingsstrategin ut fyra långsiktiga tvärgående Den regionala utvecklingsstrategin, Det öppna perspektiv som behöver genomsyra de strategiska Skåne, utgör grunden för det regionala utvecklings- områdena: arbetet och beskriver Region Skånes viljeinriktning • Miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet och hur aktörer kan samarbeta för att möta utma- ningar, ta vara på möjligheter och skapa hållbar • Internationell samverkan och international- utveckling. isering • Digitalisering Region Skåne har särskilt pekat ut fyra strategiska områden: • Beredskap och resiliens • Hela Skåne Genom dessa hoppas Region Skåne ta ett helhets- • Ökad innovations- och konkurrenskraft grepp och skapa en hållbar utveckling genom att stärka både städer och mindre orter, förbättra infra- • Stärkt delaktighet genom kompetensförsörj- strukturen och skapa bättre förutsättningar för alla ning, utbildning och sysselsättning invånare att forma sina liv i ett demokratiskt och • Bättre hälsa för alla inkluderande samhälle. Strategin lyfter obalansen mellan östra och västra Skåne och trycker på att hela Skåne behövs och att förutsättningarna i Skå- nes olika delar behöver bemötas. För den regionala transportinfrastrukturplanen är området Hela Skåne särskilt relevant. 19 SSiiddaa 3410 aavv 130131 FÖRUTSÄTTNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Hela Skåne Transportstrategin ska fungera som ett strategiskt Det strategiska området Hela Skåne handlar om inriktningsunderlag för den regionala transport- att det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela infrastrukturplanen. Tillsammans med nationella Skåne. Tillgängligheten ska stärkas till Skånes och regionala politiska prioriteringar utgör trans- arbetsplatser, urbana miljöer och kultur, samt portstrategin en grund för satsningar i planen. Nya natur- och grönområden. Skåne ska ta vara på sin versionen av transportstrategin och den regionala flerkärnighet och nyttja alla delar för att stärka transportinfrastrukturplanen har dock tagits helheten. Infrastrukturen måste anpassas till ett fram parallellt, vilket innebär att möjligheten att förändrat klimat, så att den blir motståndskraftig omsätta transportstrategins intentioner i konkreta och robust. infrastruktursatsningar varit begränsad denna planomgång. Målbild för strategiområdet Hela Skåne är: Regionplan för Skåne 2022–2040 • Infrastruktur och fysisk planering som skapar Regionplan för Skåne antogs 2022 och pekar ut värde för invånare och företag i Skåne de fysiska strukturer som behövs för att skapa • Infrastruktur som bidrar till ett klimatsäkrat attraktiva livsmiljöer och konkurrenskraft i hela Skåne Skåne, däribland kollektivtrafiknoder, stråk och infrastruktur. Planen är det fysiska uttrycket av den regionala utvecklingsstrategin. Områdesstrategier Den regionala utvecklingsstrategin fördjupas Utvecklingsinriktningen i Skåne beskrivs genom genom områdesstrategier som pekar ut långsiktiga sex övergripande planeringsstrategier och en inriktningar och principer för att uppnå beslutade strukturkarta. Planeringsstrategierna är: målsättningar. 1. Utveckla flerkärnigheten och stärka samspelet Transportstrategi – För utveckling och mellan stad och landsbygd hållbar tillgänglighet i hela Skåne Transportstrategin beskriver den långsiktiga inrikt- 2. Stärka tillgängligheten och binda samman ningen för hur Skånes transportsystem ska utveck- Skåne las. För att nå en övergripande målsättning om utveckling och hållbar tillgänglighet i hela Skåne 3. Stärka mångfalden av attraktiva och hälsofräm- har målet brutits ner i tre strategiska mål: jande livsmiljöer med tillgång till rekreation • Ett inkluderande transportsystem – I Skåne ska 4. Växa effektivt med en balanserad och hållbar alla invånare och besökare ha förutsättningar mark- och vattenanvändning att kunna leva, arbeta och förflytta sig på ett hållbart sätt. 5. Planera för en god miljö och en hållbar resur- • Ett robust transportsystem – Transportsyste- sanvändning met ska vara robust och motståndskraftigt mot störningar och främja Skånes näringsliv och 6. Stärka Skånes relationer med omvärlden konkurrenskraft. Under 2025 prövades regionplanens aktualitet, där • Ett klimatneutralt transportsystem – Transport- det bedömdes att planen i huvudsak är aktuell men sektorn i Skåne ska bidra till att Sverige når att den ska revideras för ett större fokus på hur miljö- och klimatmålen genom transporteffekti- regionen kan bli än mer robust och hur planen kan vitet och omställning av fordonsflottan. ge tydligare regional vägledning. Ny regionplan väntas vara klar 2028. 20 SSiiddaa 3421 aavv 130131 FÖRUTSÄTTNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Handlingsplaner och program Klimat- och energistrategi Områdesstrategierna fördjupas i sin tur av hand- för Skåne 2025–2030 lingsplaner och program. Klimat- och energistrategi för Skåne är en av flera strategier som bidrar till utvecklingsstrategins Kollektivtrafik i det öppna Skåne genomförande genom att konkretisera klimat- –Trafikförsörjningsprogram och energifrågorna i det regionala tillväxtarbetet. för Skåne 2025–2035 Strategin utgår från nationella och internationella I trafikförsörjningsprogrammet beskrivs vilka mål och innehåller mål, prioriterade områden och mål, ställningstaganden och planeringsprinciper åtgärder för att minska klimatutsläppen i Skåne till som ska styra den långsiktiga utvecklingen av kol- år 2030 och fastställer att en omställning till ett kli- lektivtrafiken i Skåne. Trafikförsörjningsprogram- matneutralt och fossilfritt samhälle är nödvändig mets övergripande mål är hållbar tillgänglighet. för att möta den globala klimatutmaningen. Det övergripande målet bryts ned i tre tematiska huvudmål: Strategin är framtagen av Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Energikontor Syd i samarbete • Närhet/nåbarhet: kollektivtrafiken ska bidra med andra aktörer i Skåne. Strategin ska fungera till en god geografisk tillgänglighet. som en gemensam riktlinje för dessa organisatio- • Inkludering: kollektivtrafiken ska erbjuda ners eget klimat- och energiarbete och i samarbetet trygga och användarvänliga resmöjligheter. med andra aktörer. • Resurseffektivitet: kollektivtrafiken ska bidra Två relevanta mål för den regionala transportin- till en hållbar samhällsutveckling – miljömäs- frastrukturplanen från strategin är: sigt och ekonomiskt. • År 2030 ska andelen av det totala antalet resor Trafikförsörjningsprogrammet är tillsammans som görs i Skåne vara minst 30 procent med med den regionala transportinfrastrukturplanen cykel och gång. Kollektivtrafikens andel av verktyg för att nå målen i den regionala utveck- motoriserade resor ska vara minst 40 procent. lingsstrategin, regionplanen och transportstrate- gin. Trafikförsörjningsprogrammet är ett underlag • År 2030 ska utsläppen av växthusgaser från för prioritering av satsningar och utformning av transporter i Skåne vara minst 70 procent lägre potter som främjar kollektivtrafikens utveckling i än år 2010. regionen. Persontågsstrategi – Strategi för utveckling av den regionala tågtrafiken i Skåne 2020–2040 Persontågsstrategin har tagits fram av Skånetra- fiken och är en plan för hur den regionala tågtra- fiken i Skåne ska utvecklas. Strategin beskriver vilka behov som finns för att den önskade nivån av tågtrafik i regionen ska kunna uppnås. Strategin är ett underlag för prioriteringar i den regionala transportinfrastrukturplanen, särskilt för sats- ningar inom potten Trimningspaket Järnväg. Den är också ett underlag i dialogen med Trafikverket och regeringen om vilka satsningar som behövs i nationell plan för utökad kapacitet i järnvägsnätet. 21 SSiiddaa 3432 aavv 130131 FÖRUTSÄTTNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Politisk inriktning – strukturen i Skåne visualiseras. Materialet inne- säker framkomlighet fattar såväl persontransporter, godstransporter, järnväg, väg, sjöfart som luftfart. Systemanalysen används som kunskapsunderlag i förberedelsear- Regeringen anger att länsplanerna ska ha ett läns- betet till åtgärdsplanering i den regionala trans- överskridande och nationellt perspektiv, med prio- portinfrastrukturplanen. ritet för åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten. Åtgärderna ska fokusera på infrastrukturella för- För en helomfattande bild av Skånes infrastruktur bättringar utan att omotiverat begränsa framkom- rekommenderas att den regionala transportinfra- lighet eller transporteffektivitet. Trafiksäkerhets- strukturplanen läses ihop med systemanalysen problemen är omfattande på det statliga regionala eller den digitala versionen Transportsystemet i vägnätet i Sverige, med variationer beroende på Skåne. Som komplement presenteras nedan ett geografiska förutsättningar. Utifrån detta har det urval av transportnät och vägtyper som ofta åter- beslutats att den regionala politiska inriktningen kommer i och därmed kan underlätta läsningen av för den regionala transportinfrastrukturplanen för planen. perioden 2026–2037 är säker framkomlighet. Satsningar ska syfta till att främja trafiksäkerhet Relevanta transportnät och och framkomlighet i viktiga stråk samt vara sam- vägtyper för planen hällsekonomiskt lönsamma. De ska även främja Prioriteringar inom potterna och de namngivna regional utveckling och binda samman Skåne. objekten beskrivs ofta genom dess funktion ur nationellt och regionalt perspektiv. Återkom- Åtgärder som prioriteras till följd av den politiska mande begrepp för att definiera väg och cykelväg inriktningen omfattar ombyggnad och mötesse- är följande. parering av vägar, nybyggnation av cykelvägar samt mindre punktinsatser som kan ha stor effekt Basnät för cykel på trafiksäkerhet och framkomlighet. Exempel på Kopplar samman de utpekade strategiska noderna i sådana insatser är ombyggnad av olycksdrabbade Regionplan för Skåne 2022–2040. eller hårt belastade korsningspunkter, komplet- tering med separata vänstersvängsfält samt gång- Supercykelväg och cykelpassager. Ett tydligt och sammanhängande cykelstråk av hög standard som ska vara trafiksäkert och lätt att cykla på året om. I samverkan mellan Region Skånes Skåne, Skånes kommuner och Trafikverket rustas transportinfrastruktur de viktigaste pendlingscykelvägarna upp till super- cykelvägar. Skånes specifika förutsättningar och behov utgör grunden för de brister och satsningar som identi- Regionala och nationella cykelleder fieras kopplat till transportinfrastrukturen. för rekreation och turism Trafikverkets benämning på kvalitetssäkrade och Region Skåne tog 2020 fram en Systemanalys för skyltade cykelleder som stärker förutsättningarna transportsystemet i Skåne som syftar till att beskriva för rekreationscykling och cykelturism. transportsystemet i Skåne och den utveckling som pågår som har betydelse för transportinfrastruk- turen. Systemanalysen är översatt till en digital kartversion kallad Transportsystemet i Skåne, där kartor och beskrivningar av transportinfra- 22 SSiiddaa 3443 aavv 130131 FÖRUTSÄTTNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Funktionellt prioriterat vägnät (FPV) Regionalt prioriterat vägnät Av Trafikverket utpekade nät som innehåller de Av Region Skåne utpekade prioriterade vägnät för statliga vägar som är viktigast för tillgänglighet ur godstrafik och för personresor som anger de mest ett nationellt och regionalt perspektiv. Fyra funk- betydelsefulla sträckorna ur regionalt perspek- tioner har utgjort underlag för utpekandet: tiv. Utveckling och satsningar bör fokuseras till dessa stråk och målstandard är att de ska ha hög • Vägar som är viktiga för godstransporter trafiksäkerhet samt bidra till god tillgänglighet • Vägar som är viktiga för långväga personresor och framkomlighet. Näten skiljer sig något från de med bil funktionellt prioriterade vägnät som Trafikverket pekat ut. • Vägar som är viktiga för dagliga personresor med bil Regionalt viktiga stråk för kollektivtrafik • Vägar som är viktiga för kollektivtrafik med Av Region Skåne utpekade regionalt viktiga stråk buss för kollektivtrafik, vilka knyter städer och orter med mer än 3 000 invånare till sin närmaste till- Vägarna sorteras in i tre kategorier: växtmotor och består av järnvägslinjerna samt ett antal utpekade stråk med buss. • Nationella vägar: de nationella stamvägarna • Regionalt viktiga vägar: vägar som binder sam- man län och funktionella regioner • Kompletterande regionalt viktiga vägar: vägar som binder samman kommuncentrum och pro- duktionsnoder inom regioner och län, det kan även vara vägar som är viktiga för omledning 23 SSiiddaa 3454 aavv 130131 FÖRUTSÄTTNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Skåne i omvärlden grannregionerna genom nationella turistcykelle- der. I Skåne ligger Sveriges fjärde största flygplats, Skåne är Sveriges tredje största region utifrån folk- Malmö Airport, och på andra sidan Öresundsbron mängd med över 1,4 miljoner invånare. Regionen ligger Copenhagen Airport. gränsar till Halland, Kronoberg och Blekinge samt till Danmark. Skåne har färjeförbindelser till Tysk- Skånes läge innebär att det varje dag passerar land, Polen och Litauen, samt till Bornholm. Öre- en mångfald av människor och godstransporter sundsbron, som förbinder Skåne med Danmark, är genom Skåne med målpunkter i såväl Europa som en viktig länk för både väg- och järnvägstrafik och resterande delar av Sverige och Norden. För att bidrar till regionens starka koppling till kontinen- möjliggöra dessa transporter, och samtidigt skapa ten. Skånes unika förbindelser med omvärlden ett motståndskraftigt system, ställs stora krav på skapar förutsättningar för regionens transportin- kapacitet och tillgänglighet i Skånes transportsys- frastruktur. tem. Öppnandet av Fehmarn Bält-förbindelsen, en ny väg- och järnvägstunnel mellan Danmark och Tyskland, kommer innebära en ökad tillgänglighet Transporter genom Skåne till norra Tyskland vilket i sin tur kommer öka Skåne genomkorsas av Sveriges mest trafikerade transittrafiken och trycket på transportinfrastruk- järnväg, Södra stambanan, som förbinder övriga turen i Skåne. Sverige med Skåne och norra Europa. Europa- vägarna E4, E6, E20, E22 och E65 passerar alla Skåne är en gränsregion som samarbetar inom genom Skåne och utgör noder för såväl lokal som flera olika nätverk för att främja utbyten, handel nationell och internationell trafik. I Skåne ligger och skapa förutsättningar för transporter och flera av Sveriges största hamnar för såväl gods- resor. som passagerartrafik. Skåne förbinds också med 24 SSiiddaa 3465 aavv 130131 FÖRUTSÄTTNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Regionövergripande samverkan Region Skåne ingår i flera tvärregionala och inter- nationella nätverk som syftar till att arbeta för en integrerad region. Oslo Stockholm Regionsamverkan Sydsverige (RSS) Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbete mel- lan regionerna Blekinge, Halland, Jönköpings län, Kalmar län, Kronoberg och Skåne inom områden Göteborg som arbetsmarknad, digitalisering, kultur, infra- struktur och kollektivtrafik. I beslutade positions- papper har gemensamma ställningstaganden och prioriteringar tagits fram för utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik i Sydsverige. Köpenhamn Greater Copenhagen Greater Copenhagen är en samarbetsorganisation för tillväxt och utveckling i Nordens största metro- polregion, med 4,4 miljoner invånare i Sydsverige och Östra Danmark. Geografiskt består Greater Hamburg Greater Copenhagen STRING Copenhagen av Halland och Skåne i Sverige samt Regionsamverkan Sydsverige Själland med öar i Danmark. En gemensam vision för hur en välfungerande, stabil och hållbar Figur: Region Skånes regionövergripande samverkansforum. infrastruktur kan bidra till att stärka rörligheten, skapa hållbar ekonomisk tillväxt och bidra till grön omställning beskrivs i överenskommelsen Greater Totalförsvar och beredskap Copenhagen trafikcharter. Transportinfrastrukturen har en central roll i Sve- riges totalförsvar och beredskap. Skånes placering STRING gör dessutom Skånes infrastruktur viktig för hela STRING, South Western Baltic Sea Transregional Sveriges beredskap i det fall vägar, järnvägar, ham- Area Implementing New Geography, är ett samar- nar och flygplatser behöver stödja såväl militära bete mellan regioner och större städer från Oslo som civila behov. Det finns inget uppdrag kring till Hamburg med mål att stärka utvecklingen i att den regionala transportinfrastrukturplanen tillväxtbältet Oslo–Göteborg–Halland–Malmö– ska ha ett särskilt beredskapsperspektiv. Genom Köpenhamn–Hamburg. En viktig utvecklingsfråga satsningar på ett stabilt och robust regionalt väg- för STRING-samarbetet är den planerade fasta och järnvägsnät och den politiska inriktningen på Fehmarn Bält-förbindelsen. säker framkomlighet avser planen generellt stärka transportsystemet och därmed bidra till totalför- svaret. 25 SSiiddaa 3476 aavv 130131 Satsningar Satsningarna i planen pekar ut Skånes investeringar i statlig regional infrastruktur, samfinansie- ring av statlig nationell infrastruktur och medfinansiering av kommunal infrastruktur. Åtgärderna i planen utgör en blandning av större namngivna objekt och av potter – åtgärdsområden där en summa avsatts men de specifika åtgärderna väljs ut i den löpande genomförandeprocessen. Utgångspunkter är att de namngivna objekt som finns i gällande plan fortsatt ska genomföras, fortsatta satsningar på kollektivtrafik och cykel och ett ökat fokus på säker framkomlighet. Den av regeringen angivna budgetramen på 7280 miljoner kronor täcker inte Skånes behov av ny infrastruktur. I detta kapitel presenteras de åtgärder och potter som den regionala transportinfrastrukturplanen pekar ut. 26 SSiiddaa 3487 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Satsningar 2026–2037 Den regionala transportinfrastrukturplanen visar, tillsammans med nationell transportinfrastruktur- plan, vilka statliga investeringar på infrastrukturen som ska göras i Skåne under kommande tolvårs- period. Planen redovisas i prisnivå 2025–02. Framkomlighet och trafiksäkerhet 585 miljoner kronor avsätts för finansie- ring av åtgärder som bidrar till ökad fram- komlighet och trafiksäkerhet samt bidrag till enskilda vägar. Medlen fördelas mellan statliga regionala vägar och statligt bidrag Cykelinfrastruktur till kommunala och enskilda vägar. 1000 miljoner kronor avsätts för finansiering av ny samt upprustning av befintlig cykelinfrastruktur. Medlen fördelas mellan statliga regionala vägar Namngivna och statligt bidrag till kommunala vägar. regionala objekt 3390 miljoner kronor avsätts för finansiering av namngivna regio- nala objekt. Under planperioden prioriteras att färdigställa stråk och genomförandet av namn- givna objekt i föregående plan. Ökade kostnader har också inne- burit att kollektivtrafikobjekt och Samfinansiering cykelobjekt som tidigare rymts av nationell plan inom potter nu blivit namngivna åtgärder. 935 miljoner kronor avsätts för samfinansiering av satsningar i nationell transportplan för objekt av större regional betydelse. Kollektivtrafik 1370 miljoner kronor avsätts för finansiering av kollektivtrafikåtgärder som fördelas mel- lan statliga regionala vägar, statligt bidrag till kommunala vägar och storstadsavtal Malmö. Åtgärder med fokus på prioriterade regionala stråk, kollektivtrafiknoder, tillgänglighetsan- passning och storstadsavtal Malmö prioriteras inom planperioden. Figur: Fördelning av medel till planens åtgärdsområden 2026-2037. 27 SSiiddaa 3498 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Regional transportinfrastrukturplan för Skåne Samfinansiering nationell plan 935 2026–2037 ITS E6 10 Namngivna regionala objekt 3390 Vändspår Båstad 100 19 Bjärlöv–Broby 150 Malmöpendeln Lommabanan etapp 2 100 108 Staffanstorp–Lund 30 Trimningspaket Järnväg 225 913 Bjärred–Flädie 115 Kapacitet & uppställning Helsingborgs- 100 Stora Hammar–Kungstorp 115 området 150 100 Falsterbo–Stora Hammar 135 Söderåsbanan & Lommabanan 150 bulleråtgärder 1022 Hammar–Skillinge 150 Ystadbanan Skurup–Rydsgård 200 11 Sjöbo (Anklam)–Tomelilla 340 Cykelinfrastruktur 1000 23 Tjörnarp–Sandåkra 650 Statliga regionala cykelvägar 450 21 Klippan–Hyllstofta 410 Standardhöjning & passager 150 1759 Bjuv–Åstorp–Hyllinge 75 statliga cykelvägar 108 genom Svedala 280 Statlig medfinansiering kommunal 300 infrastruktur 1144 Hofterup–Häljarp 150 Statlig medfinansiering regionalt 100 prioriterade stråk 13/23 Hörby–Höör 240 Framkomlighet & trafiksäkerhet 585 11 Gärsnäs–Simrishamn 100 Statliga regionala vägar 400 1350 Glumslöv–Rydebäck 85 Statlig medfinansiering kommunal 19 Härlöv–Karpalund 225 150 infrastruktur 11 Veberöd 100 Enskilda vägar 30 21 Vannebergakorset 20 Steg 1- & 2-åtgärder 5 9 Brösarp–Ravlunda 20 Totalt 7280 Kollektivtrafik 1370 Figur: Fördelning av budgetram i miljoner kronor, Statliga regionala vägar 350 prisnivå 2025–02. Statlig medfinansiering kommunal 750 infrastruktur Storstadsavtal Malmö 270 28 SSiiddaa 4409 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Betydande förändringar • Potterna Trafiksäkerhet och miljö samt Övrigt jämfört med tidigare planer har slagits ihop till potten Framkomlighet och trafiksäkerhet. För att förstå de nya satsningarna i relation till satsningar i Regional transportinfrastrukturplan • Kostnadsposten Driftbidrag till flygplatser har 2022–2033 presenteras här betydande förändringar: utgått eftersom hanteringen av detta stöd har övertagits av Trafikverket. • Två nya namngivna regionala objekt har till- kommit – väg 19 Härlöv–Karpalund och För att sätta planens satsningar i relation till de två väg 11 Veberöd. föregående regionala transportinfrastrukturpla- • Flera gång- och cykelvägar som tidigare ingick nerna visas i diagrammet nedan förändringar i pla- i potten Statliga cykelvägar har ökat i kost- nernas totala ekonomiska ram samt fördelningen nad och paketerats tillsammans med andra mellan åtgärdsområden. åtgärder och ingår därför nu i åtgärdsområdet Namngivna regionala objekt. Det gäller väg 11 8000 Gärsnäs–Simrishamn, väg 1759 Bjuv–Åstorp– Hyllinge, väg 1144 Hofterup–Häljarp, väg 1350 7000 Glumslöv–Rydebäck samt väg 9 Brösarp– Ravlunda. 6000 • Väg 21 Vannebergakorset som tidigare rymdes 5000 i potten Trafiksäkerhet och miljö har fördyrats och därmed flyttats till Namngivna regionala 4000 objekt. 3000 • Samfinansieringsobjektet 913 Bjärred–Flädie planskild korsning Lommabanan har bytt 2000 namn till Väg 913 Bjärred–Flädie och flyttats till åtgärdsområdet Namngivna regionala objekt. 1000 • Namngivna regionala objekt som delfinansiera- 0 des (väg 21 Klippan–Hyllstofta och väg 23 Höör Höör/Hörby) har nu kommit med i sin helhet. Väg 23 Höör Höör/Hörby har dock genomgått ett omtag och har en ny mindre totalkostnad och nytt objektsnamn: Väg 13/23 Hörby–Höör. • Två nya samfinansieringsobjekt har tillkommit – Ystadbanan Skurup–Rydsgård och bulleråt- gärder på Söderåsbanan och Lommabanan. • Samfinansieringsobjektet Kävlinge–Arlöv, etapp 2 (Lommabanan) har döpts om till Figur: Fördelning av medel i de senaste regionala transport- Malmöpendeln Lommabanan etapp 2. infrastrukturplanerna. • Objektet Västkustbanan Maria–Helsingborg har paketerats tillsammans med uppställning Raus Norra och Växel ut från Raus depå under rubriken Kapacitet och uppställning i Helsingborgsområdet. • Åtgärden Vändspår Båstad har flyttats från potten Trimningspaket Järnväg och blivit en utpekad samfinansieringsåtgärd. 29 SSiiddaa 4510 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Namngiva regionala objekt 3390 miljoner kronor avsätts för finansiering av namngivna regionala objekt. Namngivna objekt är objekt som är kostnadsberäknade till över 75 miljo- ner kronor. För de namngivna objekten priori- teras regionalt viktiga kopplingar som stödjer det flerkärniga Skåne. Under planperioden prioriteras att genomföra objekt från föregående plan, färdig- ställa stråk, paketering av tidigare åtgärder inom potter och nya satsningar som skapar ökad säker framkomlighet. Namngivna regionala objekt 3390 19 Bjärlöv–Broby 150 108 Staffanstorp–Lund 30 913 Bjärred–Flädie 115 100 Stora Hammar–Kungstorp 115 100 Falsterbo–Stora Hammar 135 1022 Hammar–Skillinge 150 11 Sjöbo (Anklam)–Tomelilla 340 23 Tjörnarp–Sandåkra 650 21 Klippan–Hyllstofta 410 1759 Bjuv–Åstorp–Hyllinge 75 108 genom Svedala 280 1144 Hofterup–Häljarp 150 13/23 Hörby–Höör 240 11 Gärsnäs–Simrishamn 100 1350 Glumslöv–Rydebäck 85 19 Härlöv–Karpalund 225 11 Veberöd 100 21 Vannebergakorset 20 9 Brösarp–Ravlunda 20 30 SSiiddaa 4521 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Fördelning av medel till namngivna regionala objekt Fördelning av medel till namngivna regionala objekt visas i diagrammet nedan baserat på vilken typ av åtgärder objekten primärt innehåller och därmed vilka transportmedel objekten gynnar. Exempelvis kan objekt i kategorin ”Bil, koll, cykel” innehålla åtgärder såsom cirkulationsplats (bil), busshållplats (kollek- tivtrafik, förkortat koll) och cykelväg (cykel) och i diagrammet räknas de gynna alla tre transportmedel. Figur: Namngivna regionala objekt fördelade på transportmedel Väg 19 Bjärlöv–Broby med hastighetsstandard 100 km/h för förbättrad Väg 19 är en regionalt prioriterad väg för person- tillgänglighet, trafiksäkerhet och framkomlighet. resor, godstransporter och kollektivtrafik. Vägen Åtgärder som förbättrar framkomligheten för är en viktig nordsydlig regional förbindelse mellan SkåneExpressen ingår i projektet. Mellan Bjärlöv Kristianstad och norra delarna av Skåne samt och Hanaskog kommer cyklisterna att hänvisas till en viktig länk till Kronoberg. Längs den aktuella den gamla vägen och mellan Hanaskog och Broby sträckan varierar vägbredden mellan 7 och 13 upprustas den gamla banvallen till cykelbana. meter, med merparten av sträckan inom spannet 7 Den preliminära kostnaden för åtgärderna längs till 9 meter. Trafikflödet har uppmätts till 3 800–6 den 16 km långa sträckan är 444 miljoner kronor 400 fordon/dygn. Den tunga trafiken utgör ungefär varav 150 miljoner kronor belastar planperioden 10 procent. Vägen är smal i förhållande till trafikbe- 2026–2037. Åtgärden är bedömd som samhällseko- lastning och trafiksäkerheten bedöms som låg. Kol- nomiskt lönsam. Byggnation pågår med färdigstäl- lektivtrafiken påverkas även negativt av trängseln lande under 2026. och av att vägen inte är optimal utformad. Åtgärden innebär en ombyggnad till mötesfri landsväg 2+1 31 SSiiddaa 4532 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Väg 108 Staffanstorp–Lund Väg 100 Stora Hammar–Kungstorp Väg 108 är en regionalt prioriterad väg för person- Väg 100 är en regionalt prioriterad väg för kollek- resor och kollektivtrafik som fyller en viktig lokal tivtrafik och personresor som sträcker sig från funktion mellan Staffanstorp och Lund. Befintlig Skanör, via Ljunghusen och Höllviken och slutar väg 108 trafikeras av 11 000 till 14 500 fordon/dygn som motortrafikled som mynnar i E6/E22 mot och saknar mötesseparering. Vägstandarden är Malmö. Vägen utgör den enda länken mellan dessa låg i förhållande till vägens funktion och mängden orter. Befintlig väg 100 trafikeras av 10 200 till fordon som trafikerar vägen vilket medför långa 12 300 fordon/dygn. Objektet har studerats i en köer under rusningstrafik. Föreslagna åtgärder är åtgärdsvalsstudie under åren 2016/2017. Stråket en ombyggnad i befintlig sträckning till mötesfri har brister kopplat till trafiksäkerhet och tillgäng- väg 2+2 med särskilt fokus på kollektivtrafiken lighet. Det råder bristande framkomlighet under samt upprustning av delar av den befintliga gång- tider med höga trafikflöden, såsom vid pendlings- och cykelvägen. Vägen ska ha hastighetsstandard tider morgon och kväll. De planerade åtgärderna 100 km/h. Åtgärden samordnas med ombyggnad är att väg 100, mellan cirkulationsplats Stora av trafikplats Lunds södra/E22. Vägplanen är fast- Hammar och trafikplats Kungstorp, breddas med ställd. Den preliminära kostnaden är 127 miljoner ett körfält i norrgående körriktning. Vägsträckan kronor varav 30 miljoner kronor belastar planperi- får då dubbla körfält i båda körriktningarna. oden 2026–2037. Åtgärden är bedömd som sam- Breddningen av vägen sker längs vägens södra hällsekonomiskt lönsam. Byggnation pågår med sida. Vidare planeras en ny busshållplats med två färdigställande under 2026. hållplatslägen i anslutning till handelsområdet vid Toppengallerian, inklusive en anslutande gång- och cykelväg samt en planskild gång- och Väg 913 Bjärred–Flädie cykelport under väg 100. De planerade åtgärderna Väg 913 är en regionalt prioriterad väg för kollek- möjliggör ett genomförande av SkåneExpressen tivtrafik och personresor. Befintlig väg trafikeras och ökar attraktiviteten för att åka kollektivtrafik av 7400 fordon/dygn. I samband med genomför- i stråket Malmö-Falsterbonäset. Den preliminära andet av Malmöpendeln Lommabanan etapp 2 kostnaden för åtgärderna är 115 miljoner kronor genomförs även ombyggnation av väg 913 för ökad och belastar planperioden 2026–2037. Arbete med trafiksäkerhet längs sträckan för både bilister, vägplan pågår och beräknad byggstart är år 2026. cyklister och gångtrafikanter. Befintlig plankors- ning väg 913/Lommabanan byggs om till planskild korsning. Även nya hållplatslägen för regionbuss Väg 100 Falsterbo–Stora Hammar ingår. Den preliminära kostnaden för åtgärderna Väg 100 är en regionalt prioriterad väg för kollek- är 115 miljoner kronor. Åtgärden är bedömd som tivtrafik och personresor som sträcker sig från samhällsekonomiskt lönsam med en nettonuvär- Skanör, via Ljunghusen och Höllviken och slutar deskvot (NNK) på 0,12. Vägplan är fastställd och som motortrafikled som mynnar i E6/E22 mot byggstart är beräknad till år 2027. Malmö. Vägen utgör den enda länken mellan dessa orter. Befintlig väg 100 trafikeras av 10 200 till 12 300 fordon/dygn. Objektet har studerats i en åtgärdsvalsstudie under åren 2016/2017. Stråket har brister kopplat till trafiksäkerhet och tillgäng- lighet. Det råder bristande framkomlighet under tider med höga trafikflöden, såsom vid pendlings- tider morgon och kväll. Åtgärderna innebär att en fyrfältsväg byggs från cirkulationsplats Stora Hammar till Falsterbokanalen. En fyrfältsväg anläggs också genom Skanörs Ljung. Åtgärder för kollektivtrafiken inkluderar nya hållplatslägen för SkåneExpressen samt ett separat busskörfält 32 SSiiddaa 4543 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 genom Skanör ljung i södergående riktning för att av all trafik. Vägen är försedd med mitt- och sidräff- prioritera bussens framkomlighet. De planerade lor men saknar mötesseparering, vilket innebär åtgärderna möjliggör ett genomförande av Skå- att trafiksäkerheten är bristfällig. Det finns också neExpressen och ökar attraktiviteten för att åka brister för oskyddade trafikanter längs vägsträckan kollektivtrafik i stråket Malmö-Falsterbonäset. och i korsningspunkter. Objektet har studerats i en Den preliminära kostnaden för åtgärderna är 135 åtgärdsvalsstudie under åren 2016/2017. Föresla- miljoner kronor och belastar planperioden 2026– gen åtgärd avser att mötesseparera befintlig väg för 2037. Åtgärdens samhällsekonomiska nytta är att höja trafiksäkerheten samt att öka framkomlig- svårbedömd men åtgärden utgör en viktig satsning heten för kollektivtrafiken. Åtgärder för att främja för Skånetrafikens marknadsandelsmål. Vägplan cykling studeras inom projektet. Den preliminära är fastställd och byggstart är beräknad till år 2026. kostnaden för åtgärderna är 340 miljoner kronor och belastar planperioden 2026–2037. Åtgärden är bedömd som samhällsekonomiskt lönsam med Väg 1022 Hammar–Skillinge en NNK på 0,15. Fastställelse av vägplan pågår och Förbättrade cykelmöjligheter mellan Hammar och beräknad byggstart är år 2027. Skillinge är en viktig förutsättning för att färdig- ställa Sydkustleden. Sydkustleden är en nationell cykelled som sträcker sig från Simrishamn längs Väg 23 Tjörnarp–Sandåkra med Skånes kust via bland annat Trelleborg och Väg 23 är en regionalt prioriterad väg för person- Malmö till Helsingborg. I Simrishamn ansluter resor och godstransporter som fungerar som en Sydkustleden till Sydostleden, som löper vidare viktig interregional förbindelse mellan sydvästra norrut till Växjö. I Helsingborg börjar Kattegatt- Skåne och Småland. Trafikmängden uppgår till 7 leden som fortsätter vidare norrut till Göteborg. 000– till 8 100 fordon per dygn och den tunga tra- Ändamålet med projektet är att skapa en samman- fiken utgör mellan 17 och 19 procent av all trafik. hängande, tillgänglig och trafiksäker cykelväg för Dagens vägsträcka mellan Tjörnarp och Sandåkra att förbättra förutsättningarna för att cykla samt saknar mitträcke och separerad gång- och cykel- öka trafiksäkerheten för gång och cykeltrafikanter väg på delar av sträckan. Den befintliga vägstan- mellan Hammar och Skillinge. Den preliminära darden är inte tillfredställande i förhållande till kostnaden för åtgärden är 150 miljoner kronor. trafikmängden och sträckan är olycksdrabbad. Simrishamns och Ystad kommun finansierar 25 Objektet har studerats i en åtgärdsvalsstudie under procent av den del som anläggs inom respektive år 2016/2017. Föreslagen åtgärd är en ombyggnad kommun. Åtgärdens samhällsekonomiska nytta i befintlig sträckning av väg 23 mellan Höör/Tjör- är svårbedömd men åtgärden utgör viktig infra- narp och Hässleholm/Sandåkra. Vägen utformas struktur för den nationella cykelleden Sydkustle- som en mötesfri landsväg 2+1 med hastighetsstan- den. Vägplan är ännu inte fastställd och planerad dard 100 km/h. Möjligheten för oskyddade trafi- byggstart är år 2027. kanter att röra sig längs sträckan studeras och en gång- och cykelport i norra Mellby planeras. Den preliminära kostnaden för åtgärderna är 650 miljo- Väg 11 Sjöbo (Anklam)–Tomelilla ner kronor. Åtgärden är bedömd som samhällseko- Väg 11 är en regionalt prioriterad väg för person- nomiskt lönsam med en NNK på 0,47. Fastställelse resor, godstransporter och kollektivtrafik. Den av vägplan pågår och planerad byggstart är år 2027. aktuella sträckan ingår i planerna för utveckling av SkåneExpressen och utgör en regional länk mellan Skånes sydvästra och sydöstra delar. Vägen Väg 21 Klippan–Hyllstofta är relativt ny med ett körfält i vardera riktningen Väg 21 är en regionalt prioriterad väg för person- och hastighetsstandard 90 km/h, med undantag resor och godstransporter som fyller en viktig för korsningen med väg 19 där hastigheten är 70 funktion i att binda samman Skånes nordvästra km/h. Befintlig väg trafikeras av cirka 4 800 fordon och nordöstra delar samt vidare mot Blekinge. per dygn och den tunga trafiken utgör 15 procent 33 SSiiddaa 4554 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Befintlig väg 21 trafikeras av 5 500 till 8 500 fordon/ begränsade omkörningsmöjligheter och en hög dygn och den tunga trafiken utgör mellan 14 och andel trafikolyckor. Järnvägskorsningen medför 17 procent av all trafik. Sträckan mellan Klippan störningsmoment med begränsad framkomlighet och Hyllstofta är den sista delen av stråket som och utgör en trafiksäkerhetsrisk. Bristen studera- saknar mittseparering och var tidigare utpekad des i en åtgärdsvalsstudie som avslutades under som en brist i Regional transportinfrastrukturplan 2023. Inom åtgärden ska bland annat en planskild- 2018–2029. Objektet studerades i en åtgärdsvals- het mellan väg 108 och Ystadbanan anläggas samt studie under 2019. Sträckan saknar mittseparering andra insatser för att hantera trafikflödena i östra och har begränsade omkörningsmöjligheter med Svedala. Den preliminära kostnaden för projektet köbildning och olyckor som följd. Åtgärderna är 280 miljoner kronor som belastar planperioden innebär att befintlig väg mötessepareras med 2026–2037. Åtgärden är bedömd som samhällseko- utbyggnad av omkörningssträckor, så kallad gles nomiskt lönsam med en NNK på 0,64. Arbete med 2+1-väg. Totalkostnaden för objektet beräknas till vägplan pågår och planerad byggstart är år 2029. 410 miljoner kronor som belastar planperioden 2026–2037. Åtgärden är bedömd som samhällse- konomiskt robust lönsam med en NNK på 1,02. Väg 1144 Hofterup–Häljarp Arbete med vägplan pågår och beräknad byggstart I dag finns cykelväg på hela sträckan mellan Malmö är år 2029. och Helsingborg, utom mellan Hofterup och Häljarp. Sträckan är en kommande delsträcka av den natio- nella cykelleden Sydkustleden. Genom tätorterna Väg 1759 Bjuv–Åstorp–Hyllinge Hofterup och Ålstorp är trafikflödena för stora för Det finns ett behov av att kunna cykelpendla på ett att det ska anses säkert att cykla i blandtrafik på säkert sätt mellan Bjuv, Hyllinge och Åstorp. Idag väg 1144. Befintlig väg trafikeras av 5 400 fordon/ saknas trafiksäkra sätt att ta sig fram för gående dygn och den tunga trafiken utgör mellan 11 och cyklister på grund av höga hastigheter och procent av all trafik. Åtgärden innebär en separe- stora trafikflöden längs med sträckan. Genom att rad gång- och cykelväg längs hela sträckan mellan anlägga en ny gång- och cykelväg på sträckan blir Hofterup och Häljarp med trafiksäkra gång- och det möjligt att cykla mellan orterna. I och med den cykelpassager. Längs sträckan genomförs också planerade utvecklingen av verksamhetsområdena tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. Den öster om Malmövägen förväntas trafiken i kors- preliminära kostnaden för åtgärderna är 150 miljo- ningen Ängavägen/Malmövägen öka vilket innebär ner kronor som belastar planperioden 2026–2037. att ett vänstersvängsfält kommer att anläggas. I Åtgärdens samhällsekonomiska nytta är svårbe- vägplaneskedet kommer det även utredas stan- dömd men åtgärden utgör viktig infrastruktur för dardhöjning och tillgänglighetsanpassning av den nationella cykelleden Sydkustleden. Arbete busshållplatserna Brogårda och Västra Broby med vägplan pågår. Beräknad byggstart är som Ekebro utmed den nya gång- och cykelvägen. Den tidigast 2029. preliminära kostnaden för åtgärderna är 75 miljo- ner kronor som belastar planperioden 2026–2037. Arbete med vägplan pågår. Beräknad byggstart är Väg 13/23 Hörby–Höör tidigast 2028. Väg 23 är en regionalt prioriterad väg för person- resor och godstransporter som fungerar som en viktig interregional förbindelse mellan sydvästra Väg 108 genom Svedala Skåne och Småland. Trafikmängden uppgår till 6 Väg 108 är en regionalt prioriterad väg för person- 600–7 600 fordon per dygn. På stora delar av väg 23 trafik. Vägen i Svedala korsar järnvägen Ystad- är framkomligheten begränsad med många anslut- banan i plan. Vägen är ett viktigt komplement ningar. Vägen går även genom det känsliga Ring- till E6 och förbinder många lokala målpunkter. sjösundet där det råder förbud för transport med Vägsträckan trafikeras av 7 500 till 9 800 fordon farligt gods. Objektet har studerats i en åtgärds- per dygn och har delvis en låg standard med valsstudie under åren 2016/2017. Under 2021 gjor- 34 SSiiddaa 4565 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 des ett omtag och en ny åtgärdsvalsstudie startades Väg 1350 Glumslöv–Rydebäck upp. Den åtgärdsvalsstudien avslutades under Det finns en cykelkoppling mellan Glumslöv och 2023. Åtgärden innebär mötesseparering av väg 13 Rydebäck/Helsingborg, men kopplingen är brist- mellan trafikplats Norrehe och korsning med väg fällig då den har låg standard, saknar prioritering 1339. Ny GC-väg längs 2+1-sträckan där det saknas, och inte går den genaste vägen. Sträckan utgör inkl. GC-port vid busshållplats. Två cirkulations- en del av den nationella cykelleden Sydkustleden platser byggs på väg 13 i korsningspunkter med mellan Simrishamn och Helsingborg samt är av-/påfartsramper till E22, norr och söder om utpekad som supercykelväg. Åtgärden innebär trafikplats Norrehe. Cirkulationsplatsen i centrala byggnation av friliggande GC-väg med hög stan- Höör byggs om för att förbättra framkomligheten dard hela sträckan mellan Glumslöv och Rydebäck/ för trafik mellan väg 23 i norr och väg 13 i söder Helsingborg (3,0 km). För att uppnå en säker och (framtida väg 23:s sträckning). Åtgärderna är en tillgänglig cykelförbindelse för arbetspendling etapp av en större satsning på väg 13 som behöver med cykel ska cykelvägen utformas med utgångs- prioriteras in i kommande planer. Den preliminära punkt i Region Skånes framtagna kvalitetsaspekter kostnaden för åtgärderna är 240 miljoner kronor med tillhörande funktionskrav för supercykelvä- som belastar planperioden 2026–2037. Åtgärden är gar. Nyttan av åtgärdens genomförande hänger bedömd som samhällsekonomiskt robust lönsam samman med att vidare anslutning finns till ett med en NNK på 1,95. Beräknad byggstart är som kvalitativt lokalt cykelnät mellan Rydebäck och tidigast 2030. Helsingborg. Den preliminära kostnaden för åtgär- derna är 85 miljoner kronor som belastar planperi- oden 2026–2037. Åtgärdens samhällsekonomiska Väg 11 Gärsnäs–Simrishamn nytta är svårbedömd men åtgärden utgör viktig Väg 11 är en regionalt prioriterad väg för person- infrastruktur för Supercykelvägar i Skåne. Beräk- resor, godstransporter och kollektivtrafik. Vägen nad byggstart är som tidigast efter 2030. förbinder orterna Gärsnäs–Östra Tommarp–Sim- rishamn och lämpar sig inte för cykling i blandtra- fik. Befintlig sträcka har hastigheten 80–90 km/h Väg 19 Härlöv–Karpalund och trafikeras av cirka 3500 till 5700 fordon per Väg 19 är en regionalt prioriterad väg för person- dygn. Det finns ett behov av att kunna cykla från resor, godstransporter och kollektivtrafik. Vägen Östra Tommarp till Gärsnäs för att kunna ta sig till utgör en viktig nord-sydlig förbindelse mellan Gärsnäs station, efter att stationen i Östra Tom- sydvästra Småland, nordöstra Skåne och Österlen, marp lades ned. Åtgärden innebär byggnation av och används för långväga transporter, inklusive separerad gång- och cykelväg med hög standard på trafik till Polen via Ystad. Vägen är avgörande för sträckan mellan orterna. Åtgärden innebär också arbetspendling mot Kristianstad, samt för orter tillgänglighetsanpassning av busshållplats, accele- och verksamheter längs sträckan. Befintlig väg 19 rationsfält för buss samt en planskild passage. Den trafikeras av 6 500 fordon/dygn. I Härlöv har vägen preliminära kostnaden för åtgärden är 100 miljo- låg standard med bristande trafiksäkerhet och ner kronor som belastar planperioden 2026–2037. avsaknad av mitträcke. Sträckan mellan trafikplats Åtgärdens samhällsekonomiska nytta är svårbe- Härlöv och cirkulationsplatsen vid Ringelikorsvä- dömd men åtgärden utgör viktig infrastruktur för gen hanterar mycket lokaltrafik, vilket påverkar flerkärnigheten i Skåne. Beräknad byggstart är framkomligheten. Riksväg 19 i utredningsområdet efter 2030. är inte anpassad för den höga trafikbelastningen och saknar separata gång- och cykelvägar, vilket ökar risken för fotgängare och cyklister. Kol- lektivtrafiken påverkas negativt av trängsel och otillfredsställande utformning. Avsaknaden av mitträcke utgör en stor olycksrisk. Lokaliserings- utredning pågår fortfarande och dess resultat kan påverka vägens utformning. Den preliminära kost- 35 SSiiddaa 4576 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 naden för åtgärderna är 400 miljoner kronor varav och antingen ska korsa vägen eller göra vänster- 225 miljoner belastar planperioden 2026–2037. sväng kan få långa väntetider. Lång väntetid kan Åtgärden är bedömd som samhällsekonomiskt innebära att bilister tar onödiga risker. Åtgärden lönsam med en NNK på 0,38. Beräknad byggstart innebär att befintlig fyrvägskorsning i plan byggs är som tidigast efter 2030. om till en planskild korsning med anslutande på- och avfarter. Lokalt skyltad hastighet (70 km/h) på väg 21 förbi Vannebergakorset tas bort så att det Väg 11 Veberöd blir genomgående 100 km/h. Preliminär kostnad Väg 11 är en regionalt prioriterad väg för per- för objektet är 120 miljoner kronor, varav 20 miljo- sonresor, godstransporter och kollektivtrafik ner belastar planperioden 2026–2037. Åtgärden är som sträcker sig mellan Malmö och Simrishamn. bedömd som samhällsekonomiskt robust lönsam Befintlig väg 11 trafikeras av 10 000 fordon/dygn med en NNK på 1,58. Beräknad byggstart är tidi- och den tunga trafiken utgör 12 procent av all tra- gast efter 2030. fik. Korsningarna vid Veberöd har påtagliga brister i framkomlighet och trafiksäkerhet. Det är brister som både påverkar busstrafiken och annan trafik, Väg 9 Brösarp–Ravlunda särskilt lastbilar som ska svänga vänster ut på väg Det finns behov av en mer trafiksäker och gen 11 i korsningarna. Hastigheten är sänkt till 70 permanent dragning av Sydostleden, en nationell km/h på sammanlagt 1,2 km vilket medför längre cykelled för rekreation och turism. I nuläget har restider. Svårigheten att svänga vänster medför cykelleden en tillfällig sträckning västerut, som att en del av trafiken från Blentarp istället väljer missar viktiga målpunkter ur turismsynpunkt och att köra genom Veberöd med negativ påverkan på har trafiksäkerhetsbrister. Redan idag väljer en tätortsmiljön. Åtgärden innebär ombyggnation av del cyklister att cykla i blandtrafik längs väg 9 där korsningar. Korsningarna med Truckvägen och vägen har bitvis dålig sikt och hastigheten är 70 väg 972 byggs om med vänsterpåsvängsfält och km/h. Utöver turism bedöms väg 9 även användas enklare parallellväg samt en GC-port under väg 11 i för lokala resor då vägen är den genaste mellan Brö- höjd med väg 972. Korsningarna öster om Veberöd, sarp och Ravlunda och ger bäst tillgänglighet till väg 976 och 102.1 ersätts med en planskild kors- havet. En ny gång- och cykelväg längs väg 9 mellan ning inklusive gång- och cykelbro. Lokalt skyltad Brösarp och Ravlunda ger en mer attraktiv sträck- hastighet (70 km/h) på väg 11 förbi korsningarna ning av Sydostleden och förbättrar trafiksäkerhe- tas bort så att det blir genomgående 100 km/h. Vilt- teten för både turism- och lokalcykling. Åtgärdens stängsel och bullerplank ingår. Preliminär kostnad samhällsekonomiska nytta är svårbedömd men för objektet är 100 miljoner kronor. Åtgärden är åtgärden utgör viktig infrastruktur för den natio- bedömd som samhällsekonomiskt robust lönsam nella cykelleden Sydostleden. Den preliminära med en NNK på 1,21. Beräknad byggstart är tidi- kostnaden för åtgärden beräknas till 120 miljoner gast efter 2030. kronor, varav 20 miljoner belastar planperioden 2026–2037. Beräknad byggstart är tidigast efter 2030. Väg 21 Vannebergakorset Väg 21 är en regionalt prioriterad väg för person- resor och godstransporter som fyller en viktig funktion i att binda samman Skånes nordvästra och nordöstra delar samt vidare mot Blekinge. Befintlig väg 21 trafikeras av 12 500 fordon/dygn och den tunga trafiken utgör 9 procent av all trafik. Vannebergakorset är en fyrvägskorsning i plan som medger trafikrörelser i samtliga relationer. Trafikflödet på väg 21 innebär att motorfordon som ankommer korsningen från Vannebergavägen 36 SSiiddaa 4587 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Kollektivtrafik 1370 miljoner kronor avsätts för finansiering av kollektivtrafikåtgärder som fördelas mellan statliga regionala vägar, statlig medfinansiering till kommunal infrastruktur och storstadsavtal Malmö. Åtgärderna ska bidra till att uppfylla målet om hållbar tillgänglighet för kollektivtrafiken. Satsningarna är enbart riktade mot vägnätet för bussar – åtgärder på järnväg finansieras genom nationell plan och delvis genom samfinansiering i denna plan. Kollektivtrafik 1370 Statliga regionala vägar 350 Statlig medfinansiering kommunal 750 infrastruktur Storstadsavtal Malmö 270 Statliga regionala vägar Statlig medfinansiering till Åtgärder inom denna pott syftar till att förbättra kommunal infrastruktur tillgänglighet och framkomlighet för regionbuss- Under planperioden har kommunerna i Skåne trafiken i Skåne. Åtgärderna finansieras upp till möjlighet att årligen söka bidrag till åtgärder på 100 procent genom den regionala transportinfra- det kommunala vägnätet. Bidragsdelen är vanligt- strukturplanen och gäller det statliga vägnätet. vis 50 procent och kan i projekt med större regio- nal nytta uppgå till 75 procent. Under planperioden kommer satsningar göras på: Bidrag ges till kommunala satsningar på kollek- • SkåneExpressen och de prioriterade regionala tivtrafikfrämjande infrastrukturåtgärder. Under stråk som pekas ut i Trafikförsörjningspro- planperioden kommer följande åtgärder priorite- grammet ras: • Regionala kollektivtrafiknoder och prioriterade • Åtgärder med anledning av trafikförändringar hållplatser med åtgärder som ökar tillgänglig- heten • Åtgärder för ökad framkomlighet • Tillgänglighetsanpassning av hållplatser för • Åtgärder för tillgänglighetsanpassning ökad tillgänglighet och inkludering • Åtgärder som främjar hela resan så som pendlar- För hela planperioden uppgår satsningen till parkering och anslutande gång- och cykelvägar 350 miljoner kronor. Åtgärderna finansieras • Åtgärder för ökad komfort principiellt helt av den regionala transportinfra- strukturplanen. Det kan dock krävas kommunal För hela planperioden uppgår satsningen till 750 finansiering för tillägg, detaljplanearbete eller för miljoner kronor. medfinansiering vid delat väghållarskap. För mer information om ansökningsprocessen se kapitlet Planering av transportinfrastruktur. 37 SSiiddaa 4598 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Storstadsavtal Malmö Storstadsavtal för Malmö avser kollektivtrafikåt- gärder som beslutades inom ramen för Sverigeför- handlingen. I Malmö omfattas åtta busstråk varav fyra nya expresslinjer i Malmö, samt persontågs- trafik på sträckan Kävlinge–Arlöv. I ansökningar om medel för statlig medfinansiering för kommu- nala vägar inom kollektivtrafikpotten ska Malmö stads del kopplat till åtgärder inom storstadsavtalet beaktas. För hela planperioden uppgår satsningen till 270 miljoner kronor. 38 SSiiddaa 5509 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Samfinansiering av nationell plan 935 miljoner kronor avsätts för samfinansiering av nationell plan för satsningar av större regional betydelse. Genom samfinansiering av den natio- nella planen ökar möjligheterna för Trafikverket att prioritera viktiga satsningar och åtgärder i Skåne, som annars kanske inte hade kunnat prio- riteras. Syftet är att främja robustheten i Skånes järnvägsnät och öka kapaciteten för regionala tåg. Samfinansiering nationell plan 935 ITS E6 10 Vändspår Båstad 100 Malmöpendeln Lommabanan etapp 2 100 Trimningspaket Järnväg 225 Kapacitet & uppställning Helsingborgs- 150 området Söderåsbanan & Lommabanan 150 bulleråtgärder Ystadbanan Skurup–Rydsgård 200 ITS E6 Vändspår Båstad Intelligenta transportsystem (ITS) är tillämp- I dagsläget trafikeras Västkustbanan vid Båstad av ningar som i någon form använder informations- timmestrafik med Öresundståg och Pågatåg där eller kommunikationssystem för att skapa en dyna- båda trafiksystemen gör uppehåll på Båstad sta- misk funktion i ett trafik- eller transportsystem. tion. Därutöver passerar 6–7 snabbtåg och cirka 6 E6 genom Skåne är en av landets mest trafikerade godståg per dag och riktning. Trafiken på Västkust- motorvägar och en viktig pulsåder för både Sverige banan kommer öka framöver när spårprojekten och Norge. E6 har också en viktig roll för regional Varberg–Hamra, och Fehmarn Bält öppnar för arbetspendling. trafik. Såväl Öresundstågstrafiken som snabbtågs- trafiken förväntas succesivt att öka. Tillsammans Satsningen är kopplad till trimningsåtgärder i innebär detta att Pågatågen kan komma att trängas nationell transportplan där åtgärder för ITS samfi- undan och att Pågatågstrafik behöver vända i Förs- nansieras av den regionala transportinfrastruktur- löv. Detta försämrar tillgängligheten för resenärer planen. Planen samfinansierar ITS-åtgärder med som ska till och från Båstad från de stationer på 10 miljoner kronor. Åtgärderna är i produktion sträckan som bara trafikeras med Pågatåg. Åtgär- med byggstart 2024. den innebär att ett vändspår anläggs i Båstad för att möjliggöra tågvändningar och därmed säkerställa en pålitlig tågtrafik även i framtiden. Den regio- nala transportinfrastrukturplanen samfinansie- rar projektet med 100 miljoner kronor. Åtgärden räknas vara färdigställd under 2027. 39 SSiiddaa 5610 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Malmöpendeln Lommabanan etapp 2 Kapacitet och uppställning Malmöpendeln innebär att Lommabanan, Citytun- Helsingborgsområdet neln, Öresundsbanan och Kontinentalbanan knyts samman. Lommabanan är en del av Godsstråket Västkustbanan Maria– genom Skåne och sedan 2020 trafikeras banan av Helsingborg, dubbelspår Pågatåg mellan Kävlinge och Malmö med uppehåll För närvarande pågår en lokaliseringsutredning i Furulund och Lomma. Etapp 2 innefattar nytt för utbyggnad av sträckan Maria-Helsingborg. mötesspår vid Alnarp samt förlängning av mötes- Målet är att hitta en effektiv lösning, med mesta spår vid Flädie. Därtill bekostar Lomma kommun möjliga nytta till en rimlig kostnad och produk- två nya stationer i Alnarp och Flädie. Åtgärden tionstid. Trafikverket avser att slutföra lokalise- möjliggör snabb och effektiv pendling med Pågatåg ringsutredningen under 2027. I samband med i västra Skåne. Åtgärden är en del i Sverigeförhand- nästa planrevidering kan Trafikverket ta ställning lingen och ingår i Ramavtal 8, Malmö stad. Den till den fortsatta planeringen av utbyggnaden. regionala transportinfrastrukturplanen samfinan- Västkustbanan klassas som en av Sveriges vikti- sierar projektet med ca 100 miljoner kronor. Åtgär- gaste järnvägsförbindelser. Den är en viktig länk den är bedömd som olönsam, men utgör en viktig för person- och godstrafik mellan Göteborg och satsning för Skånetrafikens marknadsandelsmål. Lund och förbinder Oslo med Köpenhamn samt är Framtagande av järnvägsplaner pågår. Beräknad del av riksdagens beslut från 1992 om att Västkust- byggstart är år 2027. banan ska byggas ut till dubbelspår. Åtgärden är prioriterad av Region Skåne, men finns inte med i nationell plan för perioden 2026–2037. Trimningspaket Järnväg I planen avsätts en pott på 225 miljoner kronor Uppställning Raus Norra för samfinansiering av mindre trimningsåtgärder För att möjliggöra en utvecklad tågtrafik behövs som bidrar till att utveckla och trafikera järnvägar åtgärder som säkrar uppställning i Helsingborgs- enligt Persontågsstrategi för Skåne. Pottens syfte området. Det pågår en funktionsutredning med är att möjliggöra genomförande av mindre åtgär- syfte att möjliggöra uppställning samt utökade der som inte är namngivna i den nationella planen möjligheter till service vid Raus Norra. och som förbättrar pålitligheten i tågtrafiken, ökar banornas kapacitet och minskar restiderna. Växel ut från Raus depå Åtgärderna kan innefatta plattformsförlängningar, Idag är det endast möjligt att angöra depå Raus nor- signalåtgärder, utbyte av växlar, kurvrätning samt rifrån. Depån i Raus är av stor regional vikt efter- andra åtgärder som identifieras i samband med som den är central för Skånetrafikens fordons- bristanalyser. Större åtgärder under planperio- underhåll och Pågåtågen. Åtgärden innebär att den är åtgärder för nästa generation Öresunds- det blir möjligt att angöra till befintlig depå Raus tåg (NGÖ) och samfinansiering av ett mötesspår söderifrån. Åtgärden finansieras till 100 procent av mellan Teckomatorp och Eslöv på Marieholmsba- den regionala transportinfrastrukturplanen. nan. Prioritering av åtgärderna sker i dialog med Trafikverket och Skånetrafiken. Under planperioden samfinansieras åtgärderna med 150 miljoner kronor. 40 SSiiddaa 5621 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Söderåsbanan och Lommabanan Ystadbanan Skurup–Rydsgård bulleråtgärder Ystadbanan trafikeras med person- och godstrafik. Trafikverket har genomfört åtgärder på Lomma- Ystadbanan är enkelspårig och har ett högt kapa- banan (2020) och Söderåsbanan (2021) som har citetsnyttjande under maxtimmen. En etappvis möjliggjort utökad tågtrafik. Dessa åtgärder har utbyggnad till dubbelspår på Ystadbanan är avgö- samfinansierats av den regionala transportinfra- rande för att kunna utöka trafiken med direkttåg strukturplanen. I dessa projekt har det ingått bul- och möjliggöra snabbare och robustare resor leråtgärder vid de platser där järnvägen byggts om. sträckan Simrishamn-Ystad-Malmö. Region Skåne Efter förelägganden från berörda kommuner som har i samarbete med kommunerna och Trafikver- fastställts av länsstyrelsen behöver Trafikverket ket genomfört en åtgärdsvalsstudie 2018. Åtgärden genomföra bullerskyddsåtgärder längs större delar innebär utbyggnad till dubbelspår mellan Skurup av Lomma- och Söderåsbanorna, motsvarande och Rydsgård vilket möjliggör införandet av direkt- den ambitionsnivå som gäller vid planeringsfall tåg Malmö-Ystad samt skapar en mer robust tåg- ”väsentlig ombyggnad”. Åtgärden samfinansieras trafik. Den preliminära kostnaden för åtgärden är av regional tranportinfrastrukturplan med 150 700 miljoner kronor, där Region Skåne har skrivit miljoner kronor. Åtgärden är bedömd som sam- en överenskommelse om att samfinansiera projek- hällsekonomiskt lönsam. tet med 200 miljoner kronor inom planperioden 2026–2037. Åtgärden är bedömd som samhällseko- nomiskt robust lönsam. 41 SSiiddaa 5632 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Cykelinfrastruktur 1000 miljoner kronor avsätts för finansiering av cykelinfrastruktur. Satsningen innehåller fyra olika delar; byggande av nya statliga regionala cykelvägar, standardhöjning och passager på stat- ligt vägnät, statlig medfinansiering av kommunala cykelvägar samt statlig medfinansiering av regio- nalt prioriterade stråk på kommunala vägar. Cykelinfrastruktur 1000 Statliga regionala cykelvägar 450 Standardhöjning & passager 150 statliga cykelvägar Statlig medfinansiering kommunal 300 infrastruktur Statlig medfinansiering regionalt 100 prioriterade stråk Statliga regionala cykelvägar Totalt avsätts 450 miljoner kronor under hela De statliga regionala cykelvägarna är de cykelvägar planperioden. som ska byggas utmed statliga regionala vägar. Utpekade cykelvägar ska bidra till stärkt tillgäng- lighet till Skånes noder och målpunkter, stärkt tillgänglighet till kollektivtrafiken, ökad folkhälsa genom att fler cyklar samt att färre förolyckas eller skadas i trafiken. Samtliga sträckor understiger en kostnad på 75 miljoner kronor och är därför inte namngivna objekt. Prioriterade objekt kan komma att ändras under planens genomförande. Osäkerheten i fär- digställande på grund av överklaganden och kost- nadsökningar gör att det vid planens antagande inte går att ange specifika årtal, utan genomföran- det kommer att ske i nära dialog med Trafikverket och berörda kommuner. Cykelvägarna finansieras sedan 2022 års plan upp till 100 procent av den regionala transportinfra- strukturplanen. Det finns även cykelvägar som sedan tidigare är prioriterade under förutsättning av gällande avtal med 50 procent kommunal medfi- nansiering. 42 SSiiddaa 5643 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Cykelvägar med avtal om 50 procent kommunal medfinansiering • Ängsbyn–Bosjökloster Följande sträckor har enligt tidigare finansierings- modell gällande avtal mellan kommun/kommu- • Tunnel Aggarp ner och Trafikverket om 50 procent kommunal • Axeltorpsvägen–Näsum medfinansiering. Dessa sträckor prioriteras under förutsättning att det finns ett gällande avtal mellan • Karpalund–Vinnö Trafikverket och berörd kommun. • Stångby–Håstad (supercykelväg Lund–Eslöv) • Nyhamnsläge–Arild • Ystad–Nybrostrand (supercykelväg) • Pomona–Östra kvarn • Fleninge–Strövesltorp–Hasslarp (supercykelväg Ängelholm–Helsingborg) • Hjärnarp–Munka Ljungby • Färlöv–Önnestad • Malmövägen Tyringe • Trollenäs–Östra Asmundtorp Satsningarna prioriteras utifrån nedanstående • Knislinge–Hjärsås grunder: • Ovesholm–Vä • Objektet är en viktig del i genomförandet av • Abbekås–Skivarp utpekade regionala Supercykelvägar i Skåne eller nationella och regionala cykelleder för • Skivarp–Brösarp rekreation och turism. Cykelvägar som finansieras • Objektet bidrar till att främja tillgänglighet till upp till 100 procent kollektivtrafiken. Dessa sträckor finansieras principiellt helt av den • Det saknas alternativ och åtgärden ger påtagligt regionala transportinfrastrukturplanen. Det kan förbättrad tillgänglighet i det regionala basnä- dock krävas kommunal finansiering för tillägg, tet för cykel. detaljplanearbete eller för medfinansiering vid delat väghållarskap. Alternativ för utbyggnad av cykelinfrastruktur • Vellingevägen Hököpinge (supercykelväg Det finns stora brister i Skåne längs med det stat- Malmö–Vellinge) liga vägnätet, där förbättrade möjligheter till cyk- • Flyinge–Södra Sandby ling är högt prioriterat. Region Skåne ser positivt på alternativa lösningar som syftar till att avhjälpa • Bjärshögsvägen (supercykelväg Malmö–Bara) dessa brister och som främjar cykling i regionen. • Malmövägen Lomma (supercykelväg Det kan finnas lokala sträckor och vägar där Skå- Malmö–Lomma) nes kommuner i förhandling med Trafikverket kan överta väghållningsansvaret och själva bekosta • Kristianstadsvägen Bromölla byggande av ny cykelväg, med stöd av statlig med- • Lund–Kävlinge (supercykelväg) finansiering. Region Skåne vill också uppmuntra byggande av kommunal cykelväg längs statligt • Rinkabyvägen Kristianstad (supercykelväg vägnät med hjälp av regleringen i PBL (2010:900), Kristianstad–Åhus) där förutsättningar för detta finns. Detta ska inte • Flädie Mejeriväg (supercykelväg Lund–Bjärred) ersätta utbyggnad inom ramen för RTI-planen, • Broby planskildhet väg 19 men eftersom medlen är begränsade kan det i vissa fall vara ett verktyg för att få en snabbare utveck- • Östra Storgatan Hästveda ling av cykelinfrastrukturen i Skåne. 43 SSiiddaa 5654 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Standardhöjning och passager Statlig medfinansiering till regionalt på statliga cykelvägar prioriterade stråk på kommunala vägar Standardhöjning och passager på statliga cykelvä- Under planperioden har kommunerna i Skåne gar syftar till att förbättra befintliga cykelvägar för möjlighet att årligen söka bidrag till åtgärder att främja trafiksäkerhet och framkomlighet för på det kommunala vägnätet som bidrar till att cyklister och fotgängare. I detta ingår: utveckla supercykelvägar samt nationella och regionala cykelleder för rekreation och turism. • Åtgärder på supercykelvägar eller nationella Bidragsdelen är vanligtvis 50 procent och kan och regionala cykelleder, exempelvis cykel- i projekt med större regional nytta uppgå till överfarter 75 procent. • Passager För hela planperioden uppgår satsningen till • Belysning 100 miljoner kronor. För mer information om • Vägvisning ansökningsprocessen se kapitlet Planering av transportinfrastruktur. • Oförutsedda utgifter och tillkommande kostna- der för innovativa lösningar Totalt uppgår satsningarna till 150 miljoner kronor och åtgärderna finansieras till 100 procent av den regionala transportinfrastrukturplanen. Statlig medfinansiering till kommunala cykelvägar Under planperioden har kommunerna i Skåne möjlighet att årligen söka bidrag till åtgärder på det kommunala vägnätet. Bidragsdelen är 50 procent och kan i projekt med större regional nytta uppgå till 75 procent. Av inkomna ansökningar kommer följande att prioriteras högst: • Åtgärder som främjar tillgänglighet för gång och cykel till viktiga hållplatslägen och knut- punkter för kollektivtrafik • Åtgärder som främjar barns och ungas cyklande • Åtgärder som förbättrar olycksdrabbade cykel- vägar och stråk • Åtgärder som kompletterar och förbättrar regi- onal cykelvägvisning För hela planperioden uppgår satsningen till 300 miljoner kronor. För mer information om ansök- ningsprocessen se kapitlet Planering av transportin- frastruktur. 44 SSiiddaa 5665 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Framkomlighet och trafiksäkerhet 585 miljoner kronor avsätts för finansiering av mindre åtgärder som bidrar till ett effektivt genomförande av planens inriktning på säker framkomlighet. Medlen fördelas mellan statliga regionala vägar och statlig medfinansiering till kommunal infrastruktur. Inom potten prioriteras åtgärder för ökad trafiksäkerhet i tätorter, mins- kade barriäreffekter av motorfordonstrafik och framkomlighet längs det statliga vägnätet. Framkomlighet & trafiksäkerhet 585 Statliga regionala vägar 400 Statlig medfinansiering kommunal 150 infrastruktur Enskilda vägar 30 Steg 1- & 2-åtgärder 5 Statliga regionala vägar • Hastighetssäkrade passager – Minskad risk för olyckor vid passager för oskyddade trafikanter. Åtgärderna inom potten statliga regionala vägar Särskilt prioriterat är säkra skolvägar. finansieras upp till 100 procent genom den regio- nala transportinfrastrukturplanen och åtgärderna • Sidoområden – Säkring av sidoområden genom kan endast vara på det statliga vägnätet. Fokus är vägräcken eller borttagande av trafikfarliga säker framkomlighet, hastighetsefterlevnad och hinder. trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Åtgärder • Korsningar – Ombyggnad av korsningar för att som har koppling till namngivet regionalt objekt minska risken för allvarliga olyckor. Exempel ska främjas för att ytterligare öka trafiksäkerheten på åtgärder är vänstersvängfält, förskjutna och den samhällsekonomiska lönsamheten för trevägskorsningar och cirkulationsplatser. åtgärden. Större åtgärder under planperioden är väg 108 Lund Södra-Flackarp samt väg 111 Karls- Valet av åtgärder bestäms under planperioden och fältsvägen. följer Trafikverkets verksamhetsplanering samt sker i dialog med Trafikverket och kommunerna. Åtgärder som prioriteras är: För hela planperioden uppgår satsningarna till • Tätortsåtgärder – Förbättrad hastighetsefterlev- 400 miljoner kronor. Åtgärderna finansieras nad inom tätort samt ökad framkomlighet och principiellt helt av den regionala transportinfra- trygghet för oskyddade trafikanter. Exempel på strukturplanen. Det kan dock krävas kommunal åtgärder är tätortsportar, trottoarer, vägbelys- finansiering för tillägg, detaljplanearbete eller för ning och digitala hastighetspåminnare. medfinansiering vid delat väghållarskap. 45 SSiiddaa 5676 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Statlig medfinansiering till Dialogen för genomförande förs mellan väghållare, kommunal infrastruktur kommuner och Trafikverket. Potten avser endast Under planperioden har kommunerna i Skåne investeringsåtgärder och särskilt vägbidrag på möjlighet att årligen söka bidrag till åtgärder på det enskilda vägar. Det årliga vägbidraget till enskilda kommunala vägnätet. Bidragsdelen är 50 procent vägar hanteras av den nationella planen. och kan i projekt med större regional nytta uppgå till 75 procent. Prioriteringsgrunder för åtgärder För hela planperioden uppgår satsningen till 30 för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet specifi- miljoner kronor. För mer information om ansök- ceras i årligt utskick för ansökan om statlig medfi- ningsprocessen se Trafikverkets hemsida om nansiering till kommunal infrastruktur. enskilda vägar. För hela planperioden uppgår satsningen till 150 miljoner kronor. För mer information om Steg 1 och steg 2-åtgärder ansökningsprocessen se kapitlet Planering av trans- Totalt avsätts 5 miljoner kronor för steg 1 och steg portinfrastruktur. 2-åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsprincip. Det kan exempelvis vara åtgärder som påverkar resandet eller flödena av trafiken. Enskilda vägar Under planperioden avsätts medel för bidrag till Utifrån Trafikverkets tolkning av regelverk så är investeringsåtgärder och särskilt vägbidrag på det inte möjligt att använda statliga medel till steg enskilda vägar. Potten hanteras av Trafikverket. 1 och 2-åtgärder. Region Skåne avsätter medel i Medel prioriteras till vägar med regional betydelse denna pott för att markera vikten av en förändring för exempelvis: i Trafikverkets tolkning för att möjliggöra viktiga insatser. • näringslivets transporter • kollektivtrafik • cykel- och vandringsleder • trafikmängd 46 SSiiddaa 5687 aavv 130131 SATSNINGAR Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Sammanställning P R l e a g n i e o r n a a d l t p r r a o n d s u p k o t r io ti n n , f m ra n s k tr r ukturplan 2026–2037 2026 2027 2028 2 2 0 0 2 3 9 1 – 2 2 0 0 3 3 2 7 – B 20 el 2 a 6 s – ta 2 r 0 p 3 l 7 an Totalsumma Namngivna regionala objekt 3390 4535 19 Bjärlöv–Broby x 150 575 108 Staffanstorp–Lund x 30 185 913 Bjärred–Flädie x x 115 130 100 Stora Hammar–Kungstorp x x 115 115 100 Falsterbo–Stora Hammar x x x 135 160 1022 Hammar–Skillinge x x x 150 170 11 Sjöbo (Anklam)–Tomelilla x x x 340 380 23 Tjörnarp–Sandåkra x x x 650 725 21 Klippan–Hyllstofta x 410 425 1759 Bjuv–Åstorp–Hyllinge x 75 75 108 genom Svedala x x 280 280 1144 Hofterup–Häljarp x x 150 150 13/23 Hörby–Höör x x 240 240 11 Gärsnäs–Simrishamn x x 100 100 1350 Glumslöv–Rydebäck x x 85 85 19 Härlöv–Karpalund x x 225 400 11 Veberöd x 100 100 21 Vannebergakorset x 20 120 9 Brösarp-Ravlunda x 20 120 Kollektivtrafik 1370 1370 Statliga regionala vägar x x x x x 350 Statlig medfinansiering kommunal infrastruktur x x x x x 750 Storstadsavtal Malmö x x x x x 270 Samfinansiering nationell plan 935 1875 ITS E6 x 10 60 Vändspår Båstad x x 100 100 Malmöpendeln Lommabanan etapp 2 x x x 100 340 Trimningspaket Järnväg x x x x x 225 Kapacitet & uppställning Helsingborgområdet x x x 150 Söderåsbanan & Lommabanan bulleråtgärder x 150 300 Ystadbanan Skurup-Rydsgård x 200 700 Cykelinfrastruktur 1000 1125 Statliga regionala vägar x x x x x 450 575 Standardhöjning & passager statliga cykelvägar x x x x x 150 Statlig medfinansering kommunal infrastruktur x x x x x 300 Statlig medfinansering regionalt prioriterade stråk x x x x x 100 Framkomlighet & trafiksäkerhet 585 585 Statliga regionala vägar x x x x x 400 Statlig medfinansiering kommunal infrastruktur x x x x x 150 Enskilda vägar x x x x x 30 Steg 1- & 2-åtgärder 5 Summa 584 580 573 1815 3728 7280 9490 SSiiddaa 5698 aavv 130131 Brister i den skånska infrastrukturen I detta kapitel presenteras genomförda och pågående utredningar för brister som pekats ut i tidigare regionala transportinfrastrukturplaner samt utredningar som initierats av andra aktörer. Kapitlet redovisar även prioriterade utredningsbehov inför kommande planering. Åtgärdsvalsstudier och andra utredningar ligger till grund för prioriteringen av satsningar i den regionala transportinfrastrukturplanen för 2026–2037 samt satsningar i kommande nationella och regionala transportinfrastrukturplaner. 48 SSiiddaa 6609 aavv 130131 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Genomförda åtgärdsvalsstudier 2022–2025 I detta avsnitt redovisas genomförda åtgärdsvals- utvärderingar har tidshorisonten för bedömda studier och tekniska utredningar från planperio- framtida trafikflöden varit år 2040. dens fyra första år. Genomförda åtgärdsvalsstudier (ÅVS) redovisas övergripande. För mer information Åtgärdsvalsstudien har mynnat ut i ett antal om genomförda utredningar går det bra att vända åtgärdsförslag varav vissa kommer hanteras som sig direkt till Trafikverket, Region Skåne eller pottåtgärder medan objektet 108 genom Svedala är Skånetrafiken. ett namngivet regionalt objekt i denna plan. Glumslöv–Helsingborg, cykel Utpekade brister från Stråket Landskrona–Helsingborg är en del av det planen 2022–2033 utpekade nätet för supercykelvägar i Skåne, där I Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2022– delsträckan Glumslöv–Helsingborg är en bristande 2033 pekade Region Skåne ut ett flertal priorite- länk. Åtgärdsvalsstudien fokuserar på att identi- rade brister att utreda inom regionalt prioriterat fiera brister och behov för pendlingscyklister på nät för väg och järnväg, Expressbuss-koncept och sträckan Glumslöv–Helsingborg samt föreslå åtgär- Skånes hamnar. Nedan redovisas en uppföljning der i enlighet med konceptet för supercykelvägar. av de brister som utretts under planperiodens fyra första år. Del av sträckan, Glumslöv–Rydebäck, är ett namn- givet objekt i denna plan. Väg 23, E22–Tjörnarp Syftet med den här utredningen var att forma Malmö–Bara en inriktning för utvecklingen av väg 23 genom Väg 841 förbinder orterna Klågerup och Bara i Sve- att identifiera åtgärdsförslag som skapar bättre dala kommun med Malmö och E6. Inne i Malmö tillgänglighet nationellt, regionalt och lokalt för övergår väg 841 i Sallerupsvägen. Vägen har låg både persontrafik och gods, bättre trafiksäkerhet, standard på vissa sträckor med smala sektioner, samt bättre förutsättningar för en god bebyggd brister i sidoområden, många anslutande vägar miljö i stråket väg 23 mellan E22 och Tjörnarp. Väg och utfarter samt dålig sikt. Vägen är ett viktigt 23 är utpekad som funktionellt prioriterad utifrån pendlingsstråk som bl.a. trafikeras av en av Skå- tillgängligheten för långväga personresor med bil, netrafikens tyngre busslinjer. dagliga personresor med bil samt godstransporter. Åtgärdsvalsstudien rekommenderar ett åtgärds- Ett antal identifierade åtgärder läggs som ett paket där de mindre åtgärderna kan hanteras som namngivet regionalt objekt i den regionala trans- pottåtgärder medan de större kräver en priorite- portinfrastrukturplanen 2026–2037 och behöver ring i kommande planomgångar av den regionala således genomgå vägplaneprocess, medan reste- transportinfrastrukturplanen. rande åtgärder finansieras genom potter. E65, Lemmeströ–Ystad Väg 108, Trelleborg–Staffanstorp Utredningen innefattar E65 mellan Lemmeströ och Denna sträcka har många brister och behov där cirkulationsplats Simrishamnsrondellen i Ystad. flera av dem var utpekade på förhand, t.ex. plan- Den mycket komplexa trafiksituationen inne i korsning med Ystadbanan i Svedala och barriär- Ystad tätort föranledde en särskild avgränsning effekter i Trelleborg. Åtgärdsvalsstudien har och trafikanalytisk fördjupning av Dag Hammar- undersökt vilka brister som behöver lösas inom en skjölds väg och Dragongatan. Utredningen har snar framtid och vilka som behöver lösas på längre utgått ifrån en tidshorisont fram till och med år sikt, med hänsyn till beskrivna förutsättningar 2050 och har utifrån ÅVS-metodiken fastställt bris- och beslutade planer. Vid effektbedömningar och ter och problembild. 49 SSiiddaa 6710 aavv 130131 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Trafikverket kommer att genomföra trimnings- Hässleholm Nord åtgärder (under 150 mnkr) på sträckan via finan- Hässleholms kommun har under lång tid planerat siering i nationell plan. för ett nytt verksamhetsområde norr om väg 21 och öster om Södra stambanan, kallat Hässleholm Nord. Under föregående planeringsarbete har Övriga åtgärdsvalsstudier inriktningen varit att Hässleholm Nord skulle Under denna rubrik redovisas genomförda föranleda behov av en ny trafikplats för att ansluta åtgärdsvalsstudier som initierats av Trafikverket, till väg 21 men då en ny åtgärdsvalsstudie inleddes av berörd kommun eller av Skånetrafiken i dialog studerades samtliga förutsättningar på nytt enligt med Trafikverket. fyrstegsprincipen. E22, Fogdarp–Hörby Norra Föreslagna åtgärder innebär att verksamhetsområ- Huvudsyftet med studien har varit att få en klar det ska ansluta till väg 21 genom befintlig infra- bild över hur sträckan Fogdarp-Hörbys kapacitets- struktur och således inte tillskapa nya trafikplat- och trafiksäkerhetsbrister ser ut i nuläget och hur ser. Åtgärderna varierar i omfattning varav vissa de bedöms vara 2050. kan finansieras som pottåtgärder medan andra kräver hantering via vägplaneprocess. Studien visar att Fogdarp-Hörby riskerar att bli en felande länk av E22 i Skåne. Köer och återkom- Kollektivtrafikförbättrande mande incidenter leder till så stora brister och åtgärder väg 11 Sjöbo problem att vägens högt ställda mål vad gäller Åtgärdsvalsstudien syftar till att identifiera och trafiksäkerhet, framkomlighet och förutsägbarhet verifiera problem, brister och behov för framför- inte kan uppnås. allt kollektivtrafik och oskyddade trafikanter men även för övrig trafik längs med väg 11 inom utred- Objektet saknar finansiering i nationell plan ningsområdet. 2026–2037 för transportinfrastrukturen. Således kan endast trimningsåtgärder vara möjliga att Studien rekommenderar åtgärder i syfte att genomföra inom ramen för nationell plan. stärka kollektivtrafikens attraktionskraft och öka framkomligheten genom cirkulationsplatsen. Den Flytt av Helsingborgs hamn belyser även behovet av ytterligare en framtida för- Helsingborgs hamn är en av Sveriges största färje- bindelse mellan Sjöbo Väst och centrala Sjöbo för hamnar och en av Norra Europas ledande hamnar. att minska belastningen på cirkulationsplatsen. Bedömningen är att containervolymerna kommer att öka framöver och därför behövs en effektivare Väg 117, tätortsåtgärder hamn. Dagens yta för containerhanteringen är Väg 117 går genom Skåne, Kronobergs och Hal- samtidigt ett hinder för centrumnära stadsutveck- lands län och knyter samman de större orterna ling. År 2021 fattade politiken i Helsingborgs stad Hässleholm, Markaryd och Halmstad. Väg 117 är ett inriktningsbeslut om att containerhamnen ska av särskild betydelse för regional och interregional flyttas. trafik. Vägen är en viktig länk mellan väg E4 och de östra delarna av Skåne. Behovet av trafiksäkerhets- Det ska framåt göras ett omtag av del av åtgärds- åtgärder i tätorterna har funnits under lång tid. valsstudien varvid det inte finns tydligt formule- rade åtgärdsförslag. Åtgärdsvalsstudien rekommenderar ett antal min- dre åtgärder som bedöms kunna finansieras som pottåtgärder. 50 SSiiddaa 6721 aavv 130131 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Väg 9, klimatanpassning Västra Lund Kuststräckan mellan Trelleborg och Ystad är ett Lunds kommun arbetar för närvarande med planer utsatt område för havsnivåhöjning i kombination för Västerbroområdet som innebär att omvandla med pågående stranderosion. Trafikverket genom- Öresundsvägens industriområde till en varierad förde under 2018 en akutåtgärd för att skydda och tät stadsdel med bostäder och verksamheter. infrastrukturen och förhindra fortsatt erosion. För att hantera de trafikmängder som ombyggna- den och den allmänna trafikökningen ger upphov Den genomförda åtgärdsvalsstudien visar svårighe- till samt möjliggöra en bra framtida kvartersstruk- terna med klimatanpassning i utredningsområdet tur krävs förändringar i infrastrukturen. och rekommenderade två lösningar, en på kort sikt och en på lång sikt. Den kortsiktiga lösningen Åtgärdsvalsstudien genererade åtgärdsförslag av innebär att Trafikverket inom ramen för nationell olika karaktär där de mindre bedöms kunna han- plan ska genomföra fysiska åtgärder som förhin- teras som pottåtgärder medan de större behöver drar en fortsatt erosion. På lång sikt behöver väg 9 genomgå en vägplaneprocess. flyttas eftersom det inte är möjligt att behålla den nuvarande sträckningen. När detta behöver ske är Östra Helsingborg, framtida inte fastställt, men Trafikverket och Region Skåne anspråk i infrastruktur kommer att genomföra en dialog och en process Utredningen har som syfte att belysa och utreda för justering av sträckningen för väg 9. En sådan brister i infrastrukturen med fokus på kapacitet process behöver inledas av en preciserad åtgärds- och god tillgänglighet i östra Helsingborg. Fram- valsstudie. tida behov analyserades, både på kort och lång sikt. Framtagandet av ett samlat kunskapsunderlag var Svalöv genomfartsvägar en stor del i arbetet, där analyser av potential för Väg 106 och 1208 är två statliga regionala vägar överflyttning mellan olika transportslag för både som löper genom Svalöv. Vägarna utgör en barriär gods- och persontrafik ingick. i tätorten och det finns en upplevd problematik för gång- och cykeltrafikanter att korsa vägarna. Åtgärdsvalsstudien resulterade i åtgärder av olika Trafikmiljön är varierad och enligt inkomna omfattning som alla är tänkta att fungera som kundärenden efterlevs inte hastighetsbegränsning- underlag för långsiktig inriktning och fortsatt arna. planering för hur infrastrukturen kan utvecklas i Östra Helsingborg. Åtgärdsvalsstudien föreslår ett antal mindre åtgärder som kan hanteras inom ramen för Tra- Utveckling av Östra Landskrona fikverkets löpande verksamhet samt insatser som Denna åtgärdsvalsstudie handlar om påverkan på bedöms vara pottåtgärder. trafikflöden och statlig infrastruktur till följd av kommunal utveckling av Östra Landskrona. Stu- Väg 21, genom Perstorp dien syftar till att ge Trafikverket och Landskrona Riksväg 21 passerar genom tätorten Perstorp. stad en gemensam bild över var, när och varför Vägen är funktionellt prioriterad för gods, lång- kapacitetsproblem uppstår i det statliga vägsyste- väga- och dagliga persontransporter. Det finns met. motstridiga anspråk på vägen, framkomligheten för den långväga genomgående trafiken kontra Åtgärdsvalsstudien ger förslag på åtgärder av tätortsmiljön och den lokala tillgängligheten för varierande karaktär varav flera behöver prövas via boende, besökare och servicefordon till och från vägplaneprocess. fastigheter. Efter genomförd ÅVS föreslogs ett antal mindre åtgärder som bedöms kunna hanteras som pottåt- gärder. 51 SSiiddaa 6732 aavv 130131 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Väg 513 och 514, Kurland, E6 genom Trelleborg, kapacitet säker framkomlighet och tillgänglighet Utredningen syftar till att genom fyrstegsprinci- Tidigare utredningar har konstaterat att E6 har en pen identifiera problem och brister för väg 513 och viktig betydelse för gods- och persontransporter 514 och föreslå en lämplig inriktning framåt för men att infrastrukturen även utgör ett hinder för att trygga säker framkomlighet, tillgänglighet och staden att växa. E6 genom Trelleborg trafikeras långsiktigt effektivt underhållsarbete. av nationell, lokal och regional trafik och utgör en viktig länk för godstransporter till och från Trelle- Den genomförda åtgärdsvalsstudien genererade ett borgs hamn. antal åtgärdsförslag som bedöms vara pottåtgär- der. Åtgärdsvalsstudien rekommenderar åtgärder som trimmar den nuvarande trafiksituationen i första Munka Ljungby, trafiksäkerhet hand samt vissa åtgärder som hanteras via potter. för oskyddade trafikanter Syftet med åtgärdsvalsstudien var att kartlägga Oskyddade trafikanter Sösdala tätort behoven av att ta ett helhetsgrepp om miljön för Genom Sösdala tätort går de statliga vägarna 1905, oskyddade trafikanter i tätorten. 1908 och 1978 som är olycksdrabbade och upplevs som osäkra och otrygga av oskyddade trafikanter. Åtgärdsvalsstudien rekommenderade åtgärder som De breda vägarna bjuder in till högre hastigheter ökar trafiksäkerheten och tryggheten inom orten, och avsaknaden av refuger och hastighetssäk- vilka bedöms vara pottåtgärder. rade gångpassager har lett till en situation där oskyddade trafikanter har svårt att korsa vägarna. Korsningar längs väg 1648 och Åtgärdsvalsstudien syftade till att rekommendera 118 i Kristianstads kommun kostnadseffektiva åtgärder på kort och lång sikt för Väg 1648 förbinder Åhus och Kristianstad och att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. trafikeras av några tusen fordon per dygn. Väg 118 förbinder väg 19 i söder med E22 i norr och pas- Studien rekommenderade ett antal mindre åtgär- serar genom Åhus. Åhus ser en stor trafikökning der som alla bedöms vara pottåtgärder. under sommarhalvåret vilket leder till försämrad framkomlighet för alla trafikslag som rör sig i strå- ken. De studerade korsningspunkterna anses vara en stor del av problematiken. Åtgärdsvalsstudien kom fram till ett antal åtgärds- förslag av olika storlek där flera av dem är steg 1- och steg 2-åtgärder som inte kräver fysiska åtgär- der. De rekommenderade åtgärderna som kräver en fysisk åtgärd i infrastrukturen bedöms vara pottåtgärder. 52 SSiiddaa 6743 aavv 130131 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Tekniska utredningar Tre plankorsningar Skånebanan Här redovisas genomförda tekniska utredningar Det finns planer på att höja hastigheten på Skåne- under 2022–2025. banan. När en hastighetshöjning genomförs måste samtliga plankorsningar som påverkas av Kapacitetsutredning trafikplats Vilan hastighetshöjningen omprövas gällande skyddsal- Kristianstads kommun och Trafikverket har upp- ternativ. I TDOK 2015:0311 finns ett krav om att märksammat att det förekommer framkomlighets- plankorsningar inte får vara belägna så att de riske- problem på avfartsramperna vid trafikplats Vilan rar att blockeras av stillastående tåg vid planenliga vid rusningstid på grund av köbildning. Om köer uppehåll. från avfarterna når E22 riskerar det uppstå upp- hinnandeolyckor på grund av stillastående fordon. Utredningen ligger till grund för dialoger mellan berörda parter varvid det inte rekommenderas Den genomförda utredningen rekommenderade åtgärder på samma sätt som i en åtgärdsvalsstudie. åtgärder som behöver prövas i vägplaneprocess. 53 SSiiddaa 6754 aavv 130131 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Pågående åtgärdsvalsstudier I följande avsnitt presenteras pågående åtgärds- och cykeltrafik finns det behov av att underlätta valsstudier som initierats för de prioriterade tillgängligheten till stationerna i tätorterna längs brister som pekades ut i den Regionala transportin- med stråket. Det saknas också möjligheter att cykla frastrukturplanen för Skåne 2022–2033. mellan tätorterna, från Billeberga och österut. Åtgärdsvalsstudien väntas avslutas 2026. Väg 15, Osby–länsgränsen Sträckan förbinder Skånes nordöstra delar med Väg 108, Örkelljunga– östra Blekinge. Vägen har landsvägskaraktär, låg Ljungbyhed–Kävlinge standard och är mycket kurvig på stora delar av Vägen kopplar samman såväl mindre tätorter inom sträckan, vilket kan innebära trafiksäkerhetsris- respektive kommun som huvudorterna Örkel- ker. Vägen ger inte möjlighet till en gen förbin- ljunga och Kävlinge. Vägen ger tillgänglighet till delse mellan Osby och Olofström. Vägen passerar lokala och regionala mål såsom rekreationsom- genom flera samhällen, med tung trafik som råden och större verksamhetsområden. Sträckan orsakar buller och barriäreffekter i orterna. Vägens Örkelljunga–Röstånga är prioriterad för gods- utformning innebär en utmaning för att kunna transporter. Sträckan Örkelljunga–Perstorp saknar öka andelen som reser med kollektivtrafik. Vidare både gång- och cykelförbindelser och kollektiv- finns bristande möjligheter att cykla på sträckan. trafik. Det finns en trafiksäkerhetsproblematik Delsträckan mellan länsgränsen och Olofström på delar av sträckan eftersom vägen är smal, har studeras också i åtgärdsvalsstudien men hanteras bristfällig sikt samt ett stort antal anslutande vägar då av Region Blekinge. Åtgärdsvalsstudien väntas samtidigt som den går genom många samhällen. avslutas 2026. Det förekommer ett stort antal lastbilstranspor- ter, vilka använder vägen som genväg till E4, på sträckan norr om väg 21. Detta utgör en trafikrisk Väg 17, Landskrona–Eslöv eftersom gång- och cykelväg saknas där. Sträckan Sträckan mellan Landskrona och Eslöv är en del är olycksdrabbad. Åtgärdsvalsstudien väntas avslu- av regionalt prioriterade nät för personresor, tas 2026. godstransporter och kollektivtrafik. Målpunkter är främst intilliggande tätorter med bostäder, arbetsplatser, handel, service samt järnvägssta- tioner. Stråket kan komma att fungera som en del av en extern ringlinje som avlastar Malmö/Lund från genomgående fordonstrafik. Längs med vägen finns redan relativt god framkomlighet. För gång- 54 SSiiddaa 6765 aavv 130131 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Prioriterade brister att utreda Det finns fler brister i den skånska infrastrukturen är bitvis smal med många kurvor och anslutande än vad som finns möjlighet att åtgärda under plan- vägar. Mellan Ängelholm och Klippan utgör väg perioden. Vilka brister som prioriteras att utredas 13 en länk till och från väg E4 vilket bidrar till att under planperioden 2026–2037 baseras på inspel området är attraktivt för verksamhetsetableringar. och dialoger mellan Region Skåne, Trafikverket, Genom Klippan är väg 13 samförlagd med väg 21 representanter från samarbetet mellan Skånes geo- men tidigare utredningar visar på en möjlig sträck- grafiska hörn och de skånska kommunerna. Efter ning från trafikplats Skåningstorp mot Ljungbyhed genomförd utredning kan bristerna bli aktuella att söder om Klippan. Området mellan Klippan och prioritera i kommande planomgångar som namn- Ljungbyhed angränsar till Söderåsens rekreations- givna objekt eller som trimningsåtgärder vilka miljöer vilket måste beaktas i utredningsskedet. En finansieras av de medel som finns avsatta i planens åtgärdsvalsstudie bör initieras under planperioden potter. 2026–2037 i syfte att finna lämpliga åtgärder. I följande avsnitt presenteras prioriterade brister Väg 13, Ystad–Hörby att studera under kommande planperiod 2026– Väg 13 är en viktig regional väg och utgör en del 2037. av en förbindelse från Mellansverige till sydöstra Skåne. Dagligen färdas många personer på vägen, framför allt för pendling till och från arbete och Stråkövergripande åtgärdsvalsstudier skolor. Väg 13 är även en viktig länk för gods- I detta avsnitt redovisas brister som ingår i stråk transporter till och från Ystad hamn. Prognoser med komplexa förutsättningar och således kräver pekar på ökad trafik till och från Ystad hamn, större utredningar. vilket skulle leda till ökad tung trafik på väg 13. Sträckan mellan Ystad och Sjöbo är även ett viktigt Väg 11, Malmö–Sjöbo stråk för regionbusstrafik. Vägen utgör i vissa Väg 11 tillhör det funktionellt prioriterade vägnä- tätorter en barriär med bristande trafiksäkerhet tet och är utpekat för kollektivtrafik, dagliga och på delar av sträckan sker många viltolyckor. En personresor, godstransporter och långväga resor. åtgärdsvalsstudie bör initieras under planperioden På väg 11 går den genomgående trafiken mellan 2026–2037 i syfte att finna lämpliga åtgärder på Malmö, Staffanstorp, Dalby med flera i väster och sträckan. Sjöbo, Tomelilla, Simrishamn i öster. Väg 11 har en mycket viktig funktion att binda samman sydväs- Väg 19, Ystad–Kristianstad tra Skåne med de sydliga delarna av centrala och Väg 19 utgör en viktig regional förbindelse mellan sydöstra Skåne. Den aktuella sträckan trafikeras Österlen och nordöstra Skåne samt vidare norrut. av SkåneExpressen. Vägen har också en funktion Vägen tillhör det regionalt viktiga vägnätet för per- under sommaren att fungera som koppling mellan sontrafik, godstrafik och busstrafik och är utpekad sydvästra Skånes anslutningar mot kontinenten som riksintresse. Den utnyttjas vidare för långväga och östra Skånes attraktiva besöksmål. I delar av transporter till Polen och övriga Östeuropa via stråket råder kapacitetsbrist. Syftet med åtgärds- Ystad. Det finns utmaningar med trafiksäkerheten valsstudien är att studera framkomlighetsbrister för oskyddade trafikanter och viltproblematik. för att förbättra tillgängligheten på sträckan. En Delar av sträckan påverkas av höga turistflöden åtgärdsvalsstudie bör initieras under planperioden under högsäsong. Sträckan trafikeras av Skåne- 2026–2037 i syfte att finna lämpliga åtgärder på Expressen 3 och 4 med höga krav på tillgänglighet sträckan. varför åtgärder för kollektivtrafik är prioriterade. En åtgärdsvalsstudie bör initieras under planperi- Väg 13, Ängelholm–Höör (Ljungbyhed) oden 2026–2037 i syfte att finna lämpliga åtgärder Väg 13 utgör ett viktigt vägstråk mellan nordvästra på sträckan. Skåne och mellersta Skåne samtidigt som vägen 55 SSiiddaa 6776 aavv 130131 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Väg 19, Karpalund–Bjärlöv Väg 113, Gårdsstånga–Eslöv Under planperioden åtgärdas sträckorna Härlöv– Väg 113 är utpekad som funktionellt prioriterat Karpalund samt Bjärlöv–Broby. Sträckan däremel- vägnät och fungerar som en kompletterande regi- lan behöver studeras för att få en helhet för åtgär- onalt viktig väg. Det råder i rusningstrafik stora derna i stråket. En åtgärdsvalsstudie bör initieras kapacitetsproblem in och ut från Eslöv samt pro- under planperioden 2026–2037 i syfte att finna blematik och köer vid cirkulationen i Gårdstånga lämpliga åtgärder på sträckan. mot E22. En mindre studie med fokus på att hitta lönsamma åtgärder bör inledas under planperio- den 2026–2037. Mindre åtgärdsvalsstudier I detta avsnitt redovisas brister som endast kräver mindre utredningar eftersom de ingår i stråk som Andra prioriterade områden att utreda studerats i tidigare skeden. Utöver utpekade åtgärdsvalsstudier har Region Skåne identifierat centrala områden att utreda Väg 23, Sandåkra–Stoby under planperioden. Dessa presenteras i följande Väg 23 är en viktig interregional förbindelse från avsnitt. sydvästra Skåne (Malmö, Lund) via nordöstra Skåne (Höör, Hässleholm, Osby) till Småland. Tillgänglighet till hamnar Vägen är utpekad som regionalt prioriterad väg och Skåne är en betydande hamnregion. En stor del ingår dessutom i landtransportnätet för långväga av Sveriges import och export går via de skån- godstransporter. På delen mellan Höör och Häss- ska hamnarna. Sedan 2013 har transporterna i leholm är befintlig vägstandard inte tillfredsstäl- hamnarna ökat med 4 procent varje år. Idag råder lande i förhållande till trafikmängd och vägens brister i den anslutande infrastrukturen som kan regionala betydelse. Sträckan är dessutom relativt begränsa hamnarnas utveckling. För att bibehålla olycksdrabbad. En mindre studie bör initieras ett starkt svenskt näringsliv och konkurrenskraft under planperioden 2026–2037 i syfte att finna finns behov av investeringar i transportledernas lämpliga åtgärder på sträckan. infrastruktur. Inom ramen för projektet Hamn- utveckling i Skåne har en broschyr och ett kun- Väg 109, Ekeby skapsunderlag tagits fram. Broschyren presenterar Väg 109 är en regional väg mellan Helsingborg och åtgärder kring hur infrastrukturen kan utvecklas Höör. Den genomgående trafiken är relativt liten, för att stödja hamnutvecklingen och sjöfarten. men vägen har stor betydelse för arbetspendling Kunskapsunderlaget, Hamnutveckling i Skåne, ger för Kågeröd och andra orter öster om Helsing- en mer fullständig beskrivning och redogörelse borg. Väg 109 har låg standard på sträckan mellan av flöden, funktioner samt ekonomiska effekter. Billesholm och Höör. Den nuvarande sträckningen Dokumenten utgör ett viktigt underlag i vidare mellan Ekeby och Kågeröd innebär en betydande utredningar som bör prioriteras i syfte att bibe- omväg, vilket medför att trafik genar på mindre hålla och stärka Skåne som betydande hamnre- vägar med åtföljande problem. Sträckan studera- gion. des i en åtgärdsvalsstudie 2017 där det förslogs en ny vägsträcka mellan Ekeby–Kågeröd. Åtgärden SkåneExpressens genomförande bedömdes dock vara robust samhällsekonomisk Arbetet med att etablera SkåneExpressen i sedan olönsam, varför åtgärden inte togs vidare in i regi- tidigare utpekade stråk i Skåne har pågått under onal transportinfrastrukturplan 2018–2029 eller tidigare planomgångar och kommer att fortgå 2022–2033. Problematiken kvarstår och därför under denna planperiod. SkåneExpressen är en bör en ny mindre studie med fokus på att hitta viktig beståndsdel i den skånska kollektivtrafiken lönsamma åtgärder i befintlig sträckning inledas eftersom konceptet är avsett att vara snabbare under planperioden 2026–2037. förbindelser med högre komfort och färre håll- platslägen i utpekade stråk som saknar tågförbin- 56 SSiiddaa 6787 aavv 130131 BRISTER I DEN SKÅNSKA INFRASTRUKTUREN Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 delser. Infrastrukturen för att utveckla SkåneEx- karaktär utmed statligt och kommunalt vägnät kan pressen i de utpekade stråken är en prioriterad åtgärdas under planperioden genom den regionala brist att utreda. Syftet är en fortsatt utredning av infrastrukturplanens potter. För några av vägarna de utpekade stråken för att fastställa de brister som kommer en åtgärdsvalsstudie vara nödvändig att behöver åtgärdas för konceptets genomförande. initiera under planperioden för att hantera identi- Åtgärder kan genomföras inom ramen för kollek- fierade brister utmed stråken. tivtrafikpotten inom Regional transportinfrastruk- turplan 2026–2037 eller via den nationella planen Skånsk cykelvägvisning där det finns avsatta medel för satsningar på Skåne- Idag är cykelvägvisningen i många fall bristfällig, Expressen på Europavägarna. inte minst på de regionala stråken som domineras av statlig infrastruktur. Hur den slutliga vägvis- Skånes järnvägsinfrastruktur ningen kommer att se ut kommer att arbetas fram i utifrån persontågsstrategin samverkan mellan Region Skåne, Trafikverket och Som komplement till persontågsstrategin, som Skånes kommuner under planperioden. Som pilot anger hur den regionala tågtrafiken i Skåne ska har det regionala nätet skyltats upp på det statliga utvecklas, behövs mindre, riktade utredningar för vägnätet runt Malmö–Lund området med omnejd. att identifiera och prioritera åtgärder i befintlig Ambitionen är att fortsätta vägvisningen av hela infrastruktur i närtid som kan möjliggöra den trafi- det regionala cykelnätet under planperioden 2026– kering som strategin anger. I den regionala trans- 2037 med stöd från erfarenheter och lärdomar från portinfrastrukturplanen 2026–2037 avsätts medel i pilotprojektet. Idag blandas skyltar i stor utsträck- en trimningspott för järnväg vilken kan finansiera ning på de statliga cykelvägarna. I samband med att denna typ av åtgärder. den regionala cykelvägvisningen sätts upp kommer gamla och inaktuella skyltar plockas ner för att Framtida supercykelvägar skapa tydlighet i den skånska cykelvägvisningen. Under 2019 och 2020 genomfördes stråkstudier på de flesta av Skånes starkaste cykelvägar för pend- lingsresor. Stråkstudierna genomfördes i syfte att identifiera brister och ge förslag på åtgärder för att höja standarden till supercykelväg, enligt Koncept för supercykelvägar i Skåne. Omfattning och komplexitet av de identifierade bristerna utmed vägarna varierar i hög grad. Brister av enklare 57 SSiiddaa 6798 aavv 130131 Planens effekter och bidrag Detta kapitel beskriver den regionala transportinfrastrukturplanens effekter och dess bidrag till mål och strategier på olika nivåer. 58 SSiiddaa 7709 aavv 130131 PLANENS EFFEKTER OCH BIDRAG Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Bidrag till nationella strategier och mål Transportpolitiska mål Planens bidrag till hänsynsmålet inklusive etapp- Planen bidrar till funktionsmålet om ett till- mål är att en stor del av planens åtgärder stärker gängligt och kvalitativt transportsystem genom trafiksäkerheten för alla trafikslag. Mötessepare- satsningar som berör planens inriktning säker ring i namngivna vägobjekt ger tydligt förbättrade framkomlighet. Satsningar på kollektivtrafik och förutsättningar för vägtrafik, och potterna för gång- och cykelvägar förbättrar förutsättningarna gång-, cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder riktar sig för barns resor och tillgängligheten för personer främst till oskyddade trafikanter. Planen bedöms med funktionsnedsättning, framför allt genom kunna bidra till minskat antal dödade och allvarligt potter för statlig medfinansiering av kommunala skadade i trafiken. åtgärder. Äldres tillgänglighet förbättras främst genom kollektivtrafiksatsningar och tryggare tra- Gällande etappmålet för miljö är planens påverkan fikmiljöer. Regionala väg- och järnvägssatsningar blandad. Namngivna vägobjekt riskerar att öka bil- stärker tillgängligheten genom att knyta ihop resandet och därmed utsläppen, medan satsningar områden med olika socioekonomiska förutsätt- på kollektivtrafik, gång och cykel stärker hållbar ningar och förbättra resandemöjligheterna inom mobilitet. Byggskedet för både väg- och järnvägs- hela Skåne. projekt innebär betydande utsläpp. Potterna med fokus på gång, cykel och kollektivtra- Planen kan bidra till ökad fysisk aktivitet, främst fik samt samfinansiering till nationell plan stärker genom satsningar på gång- och cykelvägar och kol- kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot lektivtrafik (som genererar anslutningsresor vilka bilen, vilket är centralt för ett jämställt transport- tenderar att vara gång eller cykel). Luftkvalitet och system. buller påverkas både positivt och negativt: vissa vägobjekt kan öka trafik och hastigheter, medan kollektivtrafik och trafiklugnande åtgärder bidrar till bättre luft och bullernivåer. 59 SSiiddaa 7810 aavv 130131 PLANENS EFFEKTER OCH BIDRAG Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Bidrag till regionala strategier och planer Det öppna Skåne 2030 – Transportstrategi – För utveckling och Skånes utvecklingsstrategi hållbar tillgänglighet i hela Skåne Infrastruktursatsningarna i den regionala trans- Den regionala transportinfrastrukturplanen utgör portinfrastrukturplanen bidrar till att stärka det ett centralt verktyg för att konkretisera transport- strategiska området Hela Skåne och möjliggör även strategins intentioner genom infrastrukturåtgär- förbättrade förutsättningar för området Bättre der som tillsammans bidrar till det övergripande hälsa för alla genom satsningar som möjliggör aktiv målet om utveckling och hållbar tillgänglighet i mobilitet och rekreation. hela Skåne. Planen och strategin har dock tagits fram parallellt denna omgång, vilket innebär att Målbilden för Hela Skåne (Infrastruktur och fysisk strategins mål inte till fullo kunnat ligga till grund planering skapar mervärde för invånare och för planen. Däremot kommenteras nedan hur företag i Skåne) stärks av åtgärder i planen. Genom planen bidrar till och/eller går emot strategins mål. de regionala vägobjekten minskar restiderna för Transportstrategin antogs 2026. bil- och bussresenärer och trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförs för att kunna upprätthålla en För målet ett inkluderande transportsystem, bra framkomlighet och rörlighet inom och genom bidrar planen genom investeringar i tillgänglig och Skåne. Samfinansiering av järnvägsinvesteringar säker infrastruktur. Genom medfinansiering till ökar tillgängligheten för persontågstrafik till fler kommuner för gång, cykel och trafiksäkerhetsåt- orter, och förbättrar punktlighet och ökad kapaci- gärder skapas bättre tillgång till transportsystemet tet för både gods- och persontågstrafik. De riktade för fler utifrån kommunala behov. Inom potten åtgärderna för kollektivtrafik på statliga vägar möj- för kollektivtrafik ingår tillgänglighetsanpassning liggör utvecklad regional busstrafik. Satsningarna av hållplatser och potterna för framkomlighet på SkåneExpressen bidrar till ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet samt för standardhöjning av för de delar av Skåne som saknar järnvägsförbin- passager förbättrar trafikmiljön för oskyddade delser. Andra åtgärder som genomförs är förbätt- trafikanter. En stor andel av planens medel går till rad framkomlighet och modernisering av hållplat- investeringar i vägnätet för motorfordon vilket ser, vilket stärker kollektivtrafikens tillgänglighet särskilt gynnar grupper med tillgång till bil, vilket och attraktivitet. kan påverka den sociala inkluderingen negativt. Genom utvecklingen av kollektivtrafiknoder och Utbyggnad av cykelvägar på landsbygden och stat- strategiska satsningar på gång- och cykelinfra- lig medfinansiering till kommunala utbyggnader i struktur ökar dock också den lokala tillgänglighe- tätorter ökar tillgängligheten med cykel, både som ten för grupper utan tillgång till bil. egna resor och genom bättre kopplingar till sta- tioner och hållplatser. Planens satsningar på cykel Gällande målet ett robust transportsystem stärker möjligheterna till aktiv mobilitet genom innehåller planen investeringar i både järnvägs- supercykelvägar som förbättrar pendlingsmöjlig- och vägnätet som ökar tillförlitligheten och heter för många skåningar samt genom utveckling minskar risken för störningar i transportsystemet. av de regionala och nationella cykellederna för Samfinansiering av åtgärder på järnväg förbättrar rekreation. kapacitet och tillförlitlighet för både regionala och längre resor med tåg, och trafiksäkerhetshö- Planen strävar efter att jämna ut tillgängligheten jande åtgärder som mittseparering minskar risk mellan östra och västra Skåne, där det finns en oba- för olyckor med följdförseningar. Detta gynnar lans. Satsningar på trafiksäkra och framkomliga både persontransporter och näringslivets konkur- vägar förbättrar resmöjligheterna i öst, och planen renskraft och bidrar till stabilare leveranskedjor. fördelar de regionala statliga cykelinvesteringarna Infrastrukturåtgärder som förbättrar vägnätets så jämnt som möjligt över Skåne. kvalitet, särskilt i kritiska transportstråk, stärker 60 SSiiddaa 7821 aavv 130131 PLANENS EFFEKTER OCH BIDRAG Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 förutsättningar för både persontransporter och de som berör östra Skåne innebär förbättrade möj- godsleveranser. Genom digitalisering för smartare ligheter att resa med bil och kollektivtrafik. Planen trafikflöden på E6 ger planen förutsättningar för pekar även ut utbyggnad av järnväg med nya statio- mer resurseffektiva transportlösningar. ner som ger fler orter tillgång till järnväg. Det tredje målet är ett klimatneutralt transport- Satsningarna på samfinansiering av större järn- system. Den största delen av planens medel läggs vägsobjekt ligger väl i linje med regionplanens stra- på åtgärder på vägnätet, vilket riskerar att öka tegi 6 om att stärka Skånes relationer med omvärl- mängden biltrafik och därmed också utsläppen den. Detta genom exempelvis stärkt kapacitet i från både gods- och persontransporter. Vägåtgär- viktiga relationer genom fler spår och mer plats för derna har positiva effekter för kollektivtrafikens uppställning. Även ett flertal namngivna vägobjekt framkomlighet och det avsätts mer medel än i kopplar samman Skåne med grannregionerna. tidigare planer för satsningar på statlig medfinan- siering till kommuner för kollektivtrafikåtgärder. Detta kan bidra till att öka kollektivtrafikens att- Klimat- och energistrategi raktivitet för vardagsresor. Samfinansieringen till för Skåne 2025–2030 järnvägsåtgärder ökar möjligheterna för överflytt- Den regionala transportinfrastrukturplanen ning från väg till järnväg för godstransporter, och bidrar till målet om att öka andelen resor med förbättrar också möjligheten att resa hållbart på gång, cykel och kollektivtrafik genom omfattande längre sträckor. I planen avsätts medel för statliga satsningar på cykelinfrastruktur och kollektivtra- regionala cykelvägar, statlig medfinansiering till fikfrämjande åtgärder, vilket gör dessa färdmedel kommunala cykelvägar, och särskilda satsningar mer attraktiva och kan därmed öka resandelen. på regionalt prioriterade stråk och de nationella När det gäller målet om att minska utsläpp av växt- och regionala rekreationscykellederna. Dessa sats- husgaser från Skånes transporter är planens bidrag ningar skapar möjligheter för aktiva och hållbara till målet svåranalyserat. Ovan nämnda satsningar vardagsresor, samt stärker möjligheterna till kom- möjliggör ökade resor med gång, cykel och kollek- binationsresor med kollektivtrafiken. tivtrafik, men en stor andel av planens satsningar avsätts till väginfrastrukturen, vilket riskerar att generera ökad biltrafik och därmed bidra till ökade Regionplan för Skåne 2022–2040 utsläpp. Den regionala transportinfrastrukturplanen bidrar till regionplanens utvecklingsinriktning genom att arbeta för planeringsstrategi 1, 2 och 6 vilka har en tydlig koppling till infrastrukturen. Strategi 1 om att utveckla flerkärnigheten och stärka samspelet mellan stad och landsbygd stärks av planens ansats att geografiskt sprida åtgärder. Satsningar som görs på vägnätet är generellt till nytta för östra Skånes tillgänglighet som jämfört med i väst tenderar att vara sämre. De statliga regi- onala cykelsatsningarna prioriterar tillgänglighet till strategiska noder, vilket ger fler möjlighet att ha cykeln som färdmedel i vardagen. Satsningen på supercykelvägar bidrar till strategi 2 om att stärka tillgängligheten och binda samman Skåne genom att möjliggöra cykelpendling på längre sträckor. De regionala vägobjekten, särskilt 61 SSiiddaa 7832 aavv 130131 PLANENS EFFEKTER OCH BIDRAG Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Hållbarhetsbedömning Under planeringen har tre alternativa inriktningar (planalternativ) tagits fram och jämförts utifrån Parallellt med framtagandet av planen har Tri- miljömässiga och sociala aspekter. Planalternati- vector Mobility genomfört en miljökonsekvensbe- ven handlar om huruvida tillkommande medel ska skrivning (MKB) och en social konsekvensbedöm- satsas på namngivna objekt, på potter för statligt ning (SKB) av planförslaget. Att göra en strategisk vägnät eller på potter för statlig medfinansiering. miljöbedömning är ett lagkrav, medan social På grund av fördyringar av kvarliggande objekt konsekvensbedömning är ett tillägg utifrån Region från 2022–2033 års regionala transportinfrastruk- Skånes önskan att bättre integrera och följa upp turplan blev skillnaden mellan planalternativen sociala värden i planeringsprocesserna. Syftet med i slutändan liten. Planalternativens inriktning bedömningarna är att säkerställa att planen bidrar får därmed liten påverkan på hållbarhetsbedöm- till långsiktiga hållbarhetsmål. Hållbarhetsbedöm- ningen av planen som helhet. ningarna finns att läsa i sin helhet i bilaga till den regionala transportinfrastrukturplanen. Nedan Planalternativen har, till följd av snäv tidsram, följer en sammanfattning. diskuterats parallellt med planförslaget vilket inneburit att vissa beslut har behövt fattas innan bedömningen av planalternativen varit färdig. Studerade och bedömda alternativ Det innebär att det slutgiltiga planförslaget inte Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och den fullständigt speglar något av de studerade alter- sociala konsekvensbedömningen (SKB) ska inne- nativen. Sammanfattningen presenterar i stället hålla uppgifter om sannolika effekter om planen hållbarhetsbedömningen av planens åtgärder inte genomförs. Detta så kallade ”nollalternativ” samt bedömningen i relation till nollalternativet. är ett teoretiskt alternativ som innebär att den nu Beskrivning och bedömning av planalternativen gällande planen genomförs men att inga nya inves- återfinns i bilagan. teringar tillkommer. Betydande miljöpåverkan av planen Analysen av planens miljöpåverkan har avgränsats till de miljöaspekter där transportsyste- met har störst påverkan och där planen utifrån sitt mandat kan antas bidra till betydande påverkan. De studerade aspekterna kategoriseras under fokusområdena Klimat, Hälsa och Landskap. Fokusområde Bedömning av planens åtgärder Bedömning i relation till nollalternativet Klimat Positiv Negativ Positiv Hälsa Positiv Positiv Landskap Negativ Negativ Figur: Bedömning av planens miljöpåverkan. 62 SSiiddaa 7843 aavv 130131 PLANENS EFFEKTER OCH BIDRAG Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Klimat Hälsa Flertalet vägåtgärder leder till ökad vägtrafik och Planens samlade påverkan på buller bedöms som därmed negativ påverkan på transporteffekti- svagt positiv. Många åtgärder har ingen eller viteten, särskilt där hastigheter höjs och bilens svårbedömd effekt, medan ett fåtal vägåtgärder attraktivitet ökar. Detta riskerar att ge inducerad med högre hastigheter nära bebyggelse ger negativ trafik. Samtidigt bidrar satsningar på kollektivtra- påverkan. Samtidigt ingår riktade bullerskydds- fik, cykelvägar och samfinansiering med nationell åtgärder som bidrar till att minska bullerexpone- plan positivt genom att stärka hållbara färdsätt och ringen. möjliggöra överflyttning från bil. Den samlade påverkan på luft bedöms som posi- De flesta vägåtgärder innebär ökad energiåtgång tiv. Vissa större vägobjekt kan bidra till mer trafik per fordonskilometer på grund av högre hastig- och högre hastigheter, men påverkan är generellt heter, vilket ger negativ påverkan. Kollektivtra- begränsad eftersom få objekt berör tätbebyggda fikåtgärder bidrar dock positivt genom jämnare områden. Satsningar på kollektivtrafik, järnväg körmönster för bussar och därmed minskad ener- och trafiklugnande åtgärder bedöms väga upp de gianvändning. Övriga åtgärdsområden bedöms ha negativa effekterna. begränsad påverkan på energieffektivisering. Planen har en mycket positiv påverkan på trafik- Alla nybyggnadsåtgärder på väg och järnväg säkerheten för samtliga trafikslag. En stor del av medför negativ klimatpåverkan under byggskedet. investeringarna riktas mot trafiksäkerhetshöjande Större objekt, särskilt de som omfattar broar och åtgärder. Objekt med mötesseparering bidrar sär- andra byggnadsverk, har störst påverkan. skilt starkt till minskad olycksrisk. Påverkan i relation till nollalternativet: Den nya Påverkan i relation till nollalternativet: Den nya planen bidrar i positiv riktning avseende klimat planen går i positiv riktning avseende hälsa. Några jämfört med nollalternativet. Detta beror på att av de tillkommande åtgärderna har en positiv en betydande del av det tillkommande planutrym- påverkan på buller men effekterna är relativt små met (dvs skillnaden mellan nollalternativet och eller svårbedömda och det är därför svårt att dra planförslaget) går till åtgärder som bidrar positivt någon slutsats om bidraget i relation till nollal- till såväl transporteffektivitet som energieffekti- ternativet vad gäller buller. Nära hälften av det visering. Exempelvis omfattar nära hälften av det tillkommande planutrymmet går till åtgärder som tillkommande utrymmet satsningar på potterna bidrar positivt till luft genom att bedömd över- Kollektivtrafik, Cykelinfrastruktur samt Fram- flyttning av resor leder till minskad vägtrafik och komlighet och trafiksäkerhet. lägre hastigheter. Merparten av det tillkommande planutrymmet går också till åtgärder med positiv eller mycket positiv påverkan på trafiksäkerhet. 63 SSiiddaa 7854 aavv 130131 PLANENS EFFEKTER OCH BIDRAG Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Landskap En stor del av vägobjekten bedöms ha negativ eller De flesta åtgärder bedöms ha neutral påverkan på mycket negativ påverkan på biologisk mångfald. vatten. Vissa vägobjekt kan ge positiv påverkan Påverkan uppstår främst genom barriäreffekter, genom stärkt vattenskydd. Det finns samtidigt intrång och störningar. Övriga åtgärder är i huvud- objekt med potentiell negativ påverkan som behö- sak neutrala eller svårbedömda. ver utredas vidare i senare skeden. Påverkan i relation till nollalternativet: Den nya Planen bedöms ha negativ påverkan på naturre- planen går i negativ riktning avseende landskap, surser, främst genom ianspråktagande av jord- till stor del beroende på att de namngivna vägob- bruksmark i vissa vägprojekt. Åtgärder i potter har jekt, och till mindre del gång- och cykelvägsobjekt, generellt liten påverkan. Cykel- och trafiksäker- som har tillkommit har negativ påverkan på flera hetsåtgärder kan dock innebära viss påverkan vid av aspekterna inom landskap. exempelvis breddning av vägar. Flera namngivna vägobjekt och vissa järnvägsåt- gärder bedöms ha negativ påverkan på landskaps- bild och kulturmiljö. Övriga åtgärder bedöms huvudsakligen vara neutrala eller svårbedömda. Den negativa påverkan är främst kopplad till större infrastrukturingrepp. Sociala konsekvenser av planen Den sociala konsekvensbedömningen har genomförts enligt en modell som tagits fram av Region Krono- berg, vilken är anpassad för regional transportplanering och inkluderar fokusområden som anses vara centrala. Fokusområdena som undersöks är Sammanhållning, Tillgänglighet och Hälsofrämjande. Fokusområde Bedömning av planens åtgärder Bedömning i relation till nollalternativet Sammanhållning Positiv Positiv Generell tillgänglighet Mycket positiv Positiv Tillgänglighet för olika grupper Positiv Positiv Hållbar tillgänglighet Positiv Neutral Hälsofrämjande Positiv Positiv Figur: Bedömning av planens sociala konsekvenser. 64 SSiiddaa 7865 aavv 130131 PLANENS EFFEKTER OCH BIDRAG Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Sammanhållning Påverkan i relation till nollalternativet: Den nya Planen bedöms ha en sammantaget positiv påver- planen bidrar starkt till ökad tillgänglighet, fram- kan på sammanhållning. Regionala väg- och för allt för medborgarnas resor, då flera av åtgärds- järnvägssatsningar bidrar till att knyta samman områdena stärker flera olika färdsätt och därmed de olika hörnen i Skåne samt områden med olika bidrar till ökad tillgänglighet för flera. Exempelvis socioekonomiska förutsättningar, genom förbätt- omfattar flera av de namngivna vägobjekt som rad tillgänglighet och kortare restider. tillkommer i den nya planen också åtgärder för gång, cykel och kollektivtrafik. Nära hälften av det Påverkan i relation till nollalternativet: Merpar- tillkommande planutrymmet går till åtgärder som ten av det tillkommande planutrymmet går till stärker tillgängligheten för personer med funk- åtgärder som bidrar positivt till sammanhållning, tionsnedsättning och barn. Även äldres tillgäng- även om det är många åtgärder som på grund av lighet påverkas positivt, framför allt genom den brist på geografisk information inte har kunnat utökade satsningen på potter och även påverkan på bedömas. jämställdhet är positiv. Avseende hållbar tillgäng- lighet, ur ett socioekonomiskt perspektiv och ur Tillgänglighet ett landsbygdsperspektiv, är skillnaderna mot Planens åtgärder bidrar i stor utsträckning till ökad nollalternativet små då flera av åtgärderna saknar tillgänglighet för både medborgare och näringsliv. påverkan på dessa aspekter. Dock bidrar de till- Bedömningen baseras på minskade restider och i kommande gång- och cykelvägsobjekten positivt, vilken grad åtgärderna stärker förutsättningarna liksom satsningen på potter för cykel, framkomlig- för flera färdsätt. het och trafiksäkerhet. Tillgängligheten för personer med funktions- Hälsofrämjande nedsättning förbättras främst genom satsningar En tydlig majoritet av planens åtgärder bidrar posi- på kollektivtrafik och hållplatsåtgärder. Barns tivt till ökad fysisk aktivitet. Gång- och cykelvägar tillgänglighet påverkas mycket positivt genom samt satsningar inom åtgärdsområdet Cykelinfra- cykelvägar samt åtgärder för trafiksäkerhet och struktur ger särskilt stor positiv effekt. Endast ett framkomlighet, särskilt kopplat till skolresor. Äld- fåtal åtgärder bedöms påverka den fysiska aktivi- res tillgänglighet stärks främst genom förbättrad teten negativt eller inte alls. Även kollektivtrafik- kollektivtrafik och tryggare trafikmiljöer. Åtgärder satsningar bidrar indirekt till ökad fysisk aktivitet som stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft genom fler anslutningsresor till fots och med cykel. bidrar även positivt till jämställdhet. Påverkan i relation till nollalternativet: Den abso- Vad gäller hållbar tillgänglighet ur ett socioeko- luta merparten av de tillkommande åtgärderna nomiskt perspektiv bedöms flera åtgärder bidra bidrar till att förbättra resandemöjligheterna med positivt genom förbättrad kollektivtrafik och gång, cykel och kollektivtrafik och bidrar därmed cykelinfrastruktur i områden med socioekono- till ökad fysisk aktivitet i transportsystemet. miska utmaningar. Regionala cykelvägar och kollektivtrafiksatsningar bidrar till mer likvärdiga förutsättningar för resor utan bil. På landsbygd kan hållbar tillgänglighet stärkas genom gång- och cykelvägar samt hållplatser längs större vägstråk. Samtidigt bidrar vissa vägobjekt negativt genom att öka bilens konkurrenskraft. 65 SSiiddaa 7876 aavv 130131 Förankring och uppföljning Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 har tagits fram i samarbete mellan Region Skåne, kommunerna i Skåne, Trafikverket, Länsstyrelsen och näringslivet. Detta kapitel beskriver hur processen för förankring och dialog har sett ut samt hur planens genomförande följs upp. 66 SSiiddaa 7887 aavv 130131 FÖRANKRING OCH UPPFÖLJNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Process för förankring och dialog Utformningen av planen har gjorts genom bred Organisering av arbetet samverkan mellan en rad aktörer med ansvar och intressen kopplade till transportinfrastruktur och Styrgrupp – Regionala regional utveckling. Dialogen har omfattat Region utvecklingsnämndens presidium Skåne, Skånes 33 kommuner, Trafikverket, Läns- Regionala utvecklingsnämndens presidium i styrelsen, näringslivet samt organisationer och Region Skåne är styrgrupp för den regionala trans- privata aktörer. Arbetet har byggt på inspel, kun- portinfrastrukturplanen. Styrgruppen har träffats skapsutbyte, löpande avstämningar och strukture- kontinuerligt under hela processen för framtagan- rade samverkansforum. Samverkan utanför Skåne det. har även skett inom Regionssamverkan Sydsverige och med övriga regioner i Sverige. Referensgrupp – kommuner och Trafikverket För att säkerställa regelbunden dialog med kom- munerna och Trafikverket har en referensgrupp Kommundialoger på tjänstepersonsnivå etablerats. Gruppen består Region Skåne har under 2024 genomfört kom- av en representant från vart och ett av Skånes fyra mundialoger med samtliga 33 kommuner i Skåne hörnsamarbeten: avseende den regionala transportinfrastruktur- • MalmöLundregionen planen. Dialogerna har huvudsakligen skett på tjänstepersonsnivå, där strateger, trafikingenjörer, • Sydöstra Skånes Samarbetskommitté chefer och kommundirektörer deltagit. • Familjen Helsingborg Syftet med dialogerna har varit att knyta kontakter • Skåne Nordost mellan Region Skåne och berörda tjänstepersoner på kommunerna samt att öka kunskapen om den Trafikverket har deltagit vid behov. Referensgrup- regionala transportinfrastrukturplanen och om pen har träffats löpande under planframtagandet. Region Skånes uppdrag som länsplaneupprättare. Kommunerna har också fått möjlighet att lämna Arbetsgrupp in sina prioriteringar och de åtgärder de ser som Arbetet med att upprätta den regionala infrastruk- viktigast att inkludera i den nya regionala trans- turplanen har letts av en arbetsgrupp bestående portinfrastrukturplanen. av tjänstepersoner från Enheten för transport och infrastruktur hos Region Skåne. Gruppen har ansvarat för projektledning, framtagande av Planeringssamverkan planens innehåll och samordning med andra delar Region Skåne har under framtagande av planen två av organisationen. gånger årligen arrangerat planeringssamverkans- träffar med fokus på Regional transportinfrastruk- turplan för Skåne 2026–2037. Till planeringssamverkan har alla kommuner bju- dits in på tjänstepersonsnivå. Träffarna har funge- rat som gemensamt forum för informationsutbyte, dialog och samsyn i planeringsprocessen. 67 SSiiddaa 7898 aavv 130131 FÖRANKRING OCH UPPFÖLJNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026–2037 Uppföljning av planen Uppföljning av planens genomförande sker inom ramen för Trafikverkets ordinarie verksamhetspla- nering, genom löpande avstämningar och genom en årlig uppföljningsrapport. Löpande avstämningar av planens genomförande och framdrift kring åtgärder sker vid regelbundna dialogmöten mellan Region Skåne och Trafikver- ket. Utifrån Trafikverkets årliga sammanställ- ningar av upparbetning av planen tar Enheten för transport och infrastruktur på Region Skåne fram en uppföljningsrapport, vilken redovisas årligen för den regionala utvecklingsnämnden. Upp- följningsrapporten visar hur upparbetningen av planens medel ser ut, sammanfattar hur genomför- andet av planens åtgärder går och diskuterar vilka svårigheter som påverkar planens genomförande. Rapporten tillgängliggörs för Skånes kommuner och andra intressenter för att öka transparensen och dialogen kring planens genomförande. 68 SSiiddaa 8809 aavv 130131 Region Skånes arbete med regional utveckling syftar till att skapa ett hållbart och konkurrenskraftigt Skåne med hög livskvalitet och stark framtidstro. Genom att utveckla strategier, sprida kunskap, finansiera insatser, samarbeta brett och påverka nationella beslut tar vi oss an samhällsutmaningar och driver utvecklingen framåt. För vårt ansvar är att skapa ett ännu bättre Skåne med fokus på alla som bor och verkar här. Region Skåne 291 89 Kristianstad Telefon: 044-309 30 00 utveckling.skane.se SSiiddaa 8910 aavv 130131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-10-08 Plats och tid Brandstationen, Metallgatan 2, Ystad klockan 13:00-14:45 Beslutande Se sidan 2 Övriga Jörgen Carlsson (S) närvarande Per Gustafsson (SD) Agneta Åhlin (S) Martin Andersson, räddningschef Sebastian Severinsen, verksamhetschef samhällssäkerhet Jimmy Olofsson, verksamhetschef brandskyddskontroll och kansli Hanna Meskenna, ekonom Jeanette Olsson, sekreterare Utses att justera Peter Boström (S) Justeringens plats och tid Se sista sidan. Paragrafer: 39-50 Underskrifter Sekreterare ………………………………………………………………… Jeanette Olsson Ordförande ………………………………………………………………… Stefan Lundgren (M) Justerare ………………………………………………………………… Peter Boström (S) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sydöstra Skånes Räddningstjänst Sammanträdesdatum 2026-10-08 Datum då anslaget sätts upp 2026-10-20 Datum när anslaget tas ned 2026-11-01 Förvaringsplats för protokollet Brandstationen, Metallgatan 2, Ystad Underskrift ........................................................................................................... Jeanette Olsson SSiiddaa 89121 aavv 130131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sydöstra Skånes Räddningstjänst Sammanträdesdatum 2026-10-08 Beslutande Stefan Lundgren (M), ordförande Rickard Axtelius (S) Lage Engebo (M) Gunilla Andersson (M) Peter Boström (S) Jan Vokoun (S) Svens Gunnarsson (C) ers: Sander Dijkstra ((M) Lars Lundberg (KD) ers: Titti Swenson (SD) Justerares signatur SSiiddaa 89232 aavv 130131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sydöstra Skånes Räddningstjänst Sammanträdesdatum 2026-10-08 Ärenden vid dagens sammanträde Paragraf Ärende Diarienr Sida

§82 ÄrendenrALL.2026.1666 Sjöbo kommuns Hållbarhetspris 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut SamhällhällsbyggnadsnämndenbeslutarattutseSjöbokommunsHållbarhetspristagare2026. Pristagarenkommerattoffentliggörasisambandmedprisutdelningen. _________ Sammanfattning VarjeårdelarSjöbokommunssamhällsbyggnadsnämnduthållbarhetspriset. Hållbarhetsprisetärenhedersutmärkelseochettekonomisktbidragpå10000kronortill fortsattarbeteförhållbarutvecklingikommunen. Detharinkommittvånomineringartillpriset. Bakgrund MiljöstipendiumblevHållbarhetspris! Mellanår2000tillår2016deladesmiljöstipendietutiSjöbokommun.Frånochmed2018 ersattesmiljöstipendietmedetthållbarhetspris. Förattökaintressetförprisetochävenlyftahållbarhetialladessdimensionerbeslutade samhällsbyggnadsnämnden2018attutvidgaprisettilletthållbarhetspris,attgöradetmöjligt förävenföretagochenskildapersonerattsökaochtaemotpriset,attprisetinnefattar samtligahållbarhetsaspekter(miljömässigt,socialtochekonomiskt)utifrånFN:s17globala målförhållbarutveckling(Agenda2030). Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerandessign Utdragsbestyrkande SSiiddaa 9190 8a va v1 03311 Sammanträdesprotokoll Datum 2026-10-20 Samhällsbyggnadsnämnden

§83 ÄrendenrPLAN.2026.1489 Beslut om planbesked för ändring av Detaljplan för industriområde i västra Sjöbo, Del av Sandbäck 7:3 m.fl. i Sjöbo (P258) Samhällsbyggnadsnämndens beslut SamhällsbyggnadsnämndenbeslutarompositivtplanbeskedförattprövaändringavdetaljplanP258 genomatttillåtamarkanvändningentillJKHpåflerfastigheter,flyttagång-ochcykelvägsamtläggatill eninfartsvägsomgata. Kostnadförplanbeskedär20255krenligtgällandetaxa2026årsprisnivå.Planbeskedetbekostasav sökanden. __________ Sammanfattning TekniskanämndenharbeslutatatttilldeladelaravEldaren9samtEldaren13och14tillBechs EntreprenadAB,underförutsättningattenändringavdengällandedetaljplanenvinnerlagakraft.För attmöjliggöramarkförvärvetbehövsdärförenändringavdetaljplanP258därmarkanvändningen ändrasfrånserviceinriktadeverksamheter(H)tillindustri,kontorochlager(JKU)ochengång-och cykelvägflyttas.Isambandmedändringenföreslåsävenattenbitkvartersmarkändrastillgatasamt attindustritillåtspåmarksomidagendastmedgerkontorochlager. Ansökanomplanbeskedomfattadeävenattparkmarkskulleomvandlastillkvartersmarkförindustri, kontorochlager.Eftersomdettakräverennydetaljplanhardendelen,eftersamrådmedTekniska förvaltningen,tagitsbortfrånplanbeskedet. Beskrivning av ärendet OmmadalsverksamhetsområdeomfattasavDetaljplanförindustriområdeivästraSjöbo,Delav Sandbäck7:3m.fl.iSjöbo(P258)antagenavkommunfullmäktigeden25maj2011§31.Påområdet harverksamheteretableratspåcirkahälftenavdentillgängligamarken.Idennorradelenavområdet ärfastigheternaEldaren13och14planlagdaförH-serviceinriktadeverksamheter,ejdetaljhandel eftersommandådetaljplanentogsframhadeplanerpåattanläggaettrekreationsstråklängs Björkaånsomskullenåsviadetnyaindustriområdet.Dessatomtervardåtänktatill serviceverksamhetertillfriluftslivet,såsomtillexempelkiosk,serveringellerliknande. RekreationsstråketärintelängreaktuelltochintemedidennyligenantagnaFördjupade översiktsplanenförSjöbotätort(FÖP2050).Därförbedömsbehovetavdentypenavverksamheter intekvarståpåplatsen. Justerandessign Utdragsbestyrkande SSiiddaa 110009 aavv 130131 Sammanträdesprotokoll Datum 2026-10-20 Samhällsbyggnadsnämnden EttbeslutomatttilldelaBechsEntreprenadAB(org.nr.559027-2752)kommunalmarkhartagitsi tekniskanämnden2026-06-11§67.FöretagetvillförvärvadelavfastighetenEldaren9samt fastigheternaEldaren13och14.Syftetmedförvärvetärattmöjliggörafortsattexpansionavbolagets verksamhetgenomuppförandeavytterligarelokalerförblandannatspolhall,kontor,förvaringsamt uppställningsytorförverksamhetensmaskinerochfordon.Bolagetförvärvadeunderår2023 fastighetenEldaren2ianslutningtillaktuelltområdeochverksamhetenharsedanetableringenvuxit isådanomfattningattbehovavytterligareverksamhetsmarknuföreligger.Förattmöjliggöra markförvärvetkrävsenligtbeslutetenändringavdetaljplanendäranvändningH-Serviceinriktade verksamheter,ejdetaljhandelstryksochGC-vägflyttassåattanvändningenJKU-Industri(t.ex. livsmedels-,betong-,verkstads-,grafisk,plastbearbetandeindustri,energianläggning,mellanlagerför miljöfarligtavfall),kontor(ejhotell)ochlagerråderöverheladennorradelenavdetaljplanen. Utsnittfrånplankartansombifogatstillansökanomplanbeskedmedönskadeändringarmarkerade. Förattbättreanpassaområdettillrådandeförhållandenvillkommunstyrelsenisinansökanom planbeskedäven: · ÄndrabestämmelsernaförEldaren12frånKU(Kontor(ejhotell)ochlager)tillJKU(Industri (t.ex.livsmedels-,betong-,verkstads-,grafisk,plastbearbetandeindustri,energianläggning, mellanlagerförmiljöfarligtavfall),kontor(ejhotell)ochlager. · LäggatillallmänplatsmarkförgataföreninfartsvägtillEldaren11. · Ändraendelavparkytantillverksamhetsmark. Justerandessign Utdragsbestyrkande SSiiddaa 110110 aavv 130131 Sammanträdesprotokoll Datum 2026-10-20 Samhällsbyggnadsnämnden Enändringavendetaljplankanenligtplan-ochbygglagen,PBL,användasförattanpassa detaljplanentillnyaförhållandenochhålladenaktuellutanattgenomföraheladen lämplighetsbedömningsomgörsvidupprättandetavennydetaljplan. Enändringavendetaljplanska därförgåsnabbareatthandläggaochintekrävadenmängdenutredningarsomennydetaljplan kräver.KravetiPBLärattändringenskauppfylla tydlighetskravenochrymmasinomsyftetförden ursprungligadetaljplanen. Syftetidenursprungligadetaljplanenär:Planensavsikterärattmöjliggöraföretableringarav företagvarsverksamheterintetillåterplaceringnärabostadsområdenpgabulleralstring,tung fordonstrafikochliknandeorsaker. Eldaren12ärinteplanlagdförindustridådennärdetaljplanentogsframlåginom200meterfrån denbostadsomlågsöderomplanområdet.Bostadenharsedandessrivitsochidagliggerenbiltvätt där.Detbedömsdärmed,idettaskede,intefinnasnågrahinderattplanläggaävenEldaren12för industri. Samhällsbyggnadsförvaltningenbedömerdärförattallaändringarförutomattändrafrånallmän platsmarkförparktillkvartersmarkförindustri,kontorochlagerbörrymmasinomkriteriernaföratt förfarandetändringavdetaljplan.Samhällsbyggnadsförvaltningenmenarattkvartersmarkens markanvändningharbedömtslämpligunderförutsättningattdenallmännaplatsmarkenförpark finnsförhanteringavtillexempelskyfallochregleringavvärme.Samhällsbyggnadsförvaltningen anserdärmedattenändringavallmänplatsmarkförparktillkvartersmarkförindustri,kontoroch lagerinterymsinomändringavdetaljplanutanisåfallbörenlämplighetsbedömninggenomenny detaljplangöras.PågrundavnärhetentillBjörkaånbedömsennydetaljplankrävaflerautredningar ochdärmedkostaochtabetydligtlängretidänenändringavdetaljplanidettafall.Isamrådmed Tekniskaförvaltningenhardärförönskemåletomattomvandlaallmänplatsmarkparktill kvartersmarklyftsbortfrånplanbeskedet. Kostnadernafördetaljplaneändringenochsamtligakostnaderhänförligatilllantmäteriförrättningoch fastighetsregleringskaenligtbeslutitekniskanämnden2026-06-11§67delaslikamellankommunen ochBechsEntreprenadAB. Beslutsunderlag och bilagor · AnsökanomPlanbesked-ÄndringavbefintligdetaljplanP258tillindustriområdeivästra SjöboavseendefastigheternaEldaren9,Eldaren11,Eldaren12,Eldaren13ochEldaren14, 2026-09-04 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandessign Utdragsbestyrkande SSiiddaa 110121 aavv 130131 Sammanträdesprotokoll Datum 2026-10-20 Samhällsbyggnadsnämnden Tekniskaförvaltningen BechsEntreprenadAB alexander.bech@Railmaskinersverige.se Justerandessign Utdragsbestyrkande SSiiddaa 110132 aavv 130131 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 5 november 2026 ÄRENDENUMMER 2026/2 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunstyrelsen patrik.lindelof@sjobo.se Delegationsbeslut november 2026 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Redovisningen av delegationsbesluten godkänns och läggs till handlingarna. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit en del av sin beslutanderätt till arbetsutskott, ordföranden och tjänstepersoner enligt en av antagen delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen få ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan kommunstyrelsen återkalla lämnad delegering. Reg.datum Beskrivning Ärendenummer Kategori 2026-10-23 Ordförandebeslut - ansökan om KANSLI 10.5 Kommunstyrelsens stadigvarande alkoholtillstånd 2026/310 ordförande Husargården AB serveringsstället MaLena Café 2026-11-03 Rättidsprövning överklagan detaljplan KANSLI 10.5 Kommunstyrelsens för del av fastigheten Hemmestorp 4:48 2026/270 ordförande Per Perssons vall 2026-10-12 Upphandling - avropsanmälan mot KANSLI 7.2.2 Ekonomichef samordnad upphandling - 5505 - 2026/131 Postförmedlingstjänster 2022 TJÄNSTESKRIVELSE 5 november 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 november 2026 Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/2 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04

§ 100 Diarienummer 2023/146 Uppföljning och återrapport av Plan- "Fri från våld" Familjenämnden beslutar 1. Uppföljningen av Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet 2024-2027 godkänns och översänds till kommunstyrelsen enligt tidigare beslut. 2. Familjenämnden får i uppdrag att upprätta en ny Plan fri från våld – en gemensam angelägenhet 2027-2031 med utgångspunkt från uppföljningen och nya styrdokument under våren 2027. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2024 att anta Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet 2024–2027. Planen är kommunövergripande och omfattar samtliga förvaltningar och bolag. Syftet är att alla i Sjöbo kommun ska leva ett liv fritt från våld och att alla barn ska växa upp under trygga förhållanden. Planen innehåller fyra fokusområden med tillhörande inriktningsmål: nolltolerans mot våld, åskådarperspektiv, genus-/jämställdhetsperspektiv och demokratiperspektiv. Samtliga förvaltningar och bolag har tagit fram handlingsplaner och aktiviteter utifrån planens inriktning. Föreliggande ärende avser uppföljning av planens första två år. Uppföljningen har genomförts genom enkät och löpande dialog. Uppföljningen visar att arbetet med Plan Fri från våld har bidragit till ökad kunskap om våld i nära relationer och till att frågor om våld har blivit mer synliga i kommunens verksamheter. Samtidigt visar uppföljningen att arbetet har kommit olika långt i kommunens förvaltningar och bolag och att det finns behov av fortsatt utveckling av arbetet. Arbetsutskottets förslag till familjenämnden 1. Uppföljningen av Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet 2024-2027 godkänns och översänds till kommunstyrelsen enligt tidigare beslut. 2. Familjenämnden får i uppdrag att upprätta en ny Plan fri från våld – en gemensam angelägenhet 2027-2031 med utgångspunkt från uppföljningen och nya styrdokument under våren 2027. Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-10-22 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-10-06 Uppföljning av Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet. Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet 2024–2027 - beslutad KF 2024-04-24 § 52 Arbetsutskottets beslutsförslag 2026-10-13 § 67 Beslut skickas till: Kommunstyrelsen SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04

§ 110 Svar på motion (SD) om införande av seniorkort 70+ för bussresor i Sjöbo kommun Kommunfullmäktiges beslut 1. Motionen bifalls. 2. Motionen skickas till kommunstyrelsen för utredning. 3. Utredningen ska vara inlämnad till kansliet den 11 september 2026. Sammanfattning av ärendet Jozefine Nybom (SD) har inkommit med en motion som föreslår att Sjöbo kommun inför seniorkort för buss inom Sjöbo kommun för alla 70+. I motionen föreslås berörd nämnd ges i uppdrag att utreda och presentera en konkret plan för införandet av ett seniorkort 70+ och att detta finansieras via kommunstyrelsens oförutsedda kostnader. Kommunledningsförvaltningen föreslår att bifalla motionen och skicka den för utredning till kommunstyrelsen. Yrkanden Jozefine Nybom (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens beslutsförslag. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det bara föreligger ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens beslutsförslag. Ordföranden ställer förslag på kommunstyrelsens beslutsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt detta. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med fullmäktige 2026-06-17 Underlag för beslutet Kommunstyrelsens beslut den 3 juni 2026, § 107 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 26 maj 2026 § 90 Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 mars 2026 Motion (SD) inkommen den 27 maj 2025 Kommunfullmäktiges beslut den 28 maj 2025 § 91 Beslutet ska skickas till Motionären Kommunstyrelsen SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 5 november 2026 ÄRENDENUMMER 2026/1 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunstyrelsen patrik.lindelof@sjobo.se Rapporter, beslut och meddelanden november 2026 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har sammanställt rapporter, beslut och meddelanden till kommunstyrelsen sedan föregående möte. Rapporter, beslut och meddelanden till kommunstyrelsen redovisas enligt följande: Id Beskrivning Avsändare/Mottagare 2026.1641 Protokoll Styrgruppsmöte Biosfärområde Biosfärområde Storkriket Storkriket 2026-05-08 2026.1713 Regionfullmäktige § 53 2026-09-29 Beslut Region Skåne Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2026-2037 2026.1717 Regional transportinfrastrukturplan för Region Skåne Skåne 2026-2037 2026.1722 Protokoll direktionsmöte SÖRF 2026-10-08 SÖRF 2026.1744 SBN beslut 2026-10-20, §82 Samhällsbyggnadsnämnden Hållbarhetspriset 2026 2026.1751 SBN beslut 2026-10-20, §83 Beslut om SBN planbesked för ändring av Dp, del av Sandbäck 7:3 m fl. TJÄNSTESKRIVELSE 5 november 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 november 2026 Bilaga november 2026 Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/1 Protokoll Protokoll Styrgruppsmöte - Biosfärområde Storkriket Datum: 8 maj 2026 Kl. 9.00-12.00 Plats: Veberöds bibliotek Lokal: Romelerummet Deltagande *Beslutsfattande Sjöbo kommun Kent-Ivan Andersson (M)* Jörgen Ny (C)*, Sjöbo kommun Marie Rosdahl, enhetschef strategienheten ELumnedlise kWoimllsmätuenr, hållbarhetsstrateg Mikael Thunberg (S)* Mattias Horrdin (C)* Jon Andersson, enhetschef miljöstrategiska enheten, Lunds kommun Kristina Fontell, miljöstrateg KEsalröl vAss pk,o emnhmeutsnc hef natur och vatten Bengt Andersson (M)* Alexandra Nikoleris (V)* Dave Borg, förvaltningschef miljö- och samhällsbyggnad, Eslövs kommun ALännnsiksaty Sroëdlseermn aSnk,å knoem munekolog JBoïrogsefnä rNoimlssroånd,e n Sattourrvkar̊ridkseftos̈r kvaalntasrlie , Länsstyrelsen Skåne Anna-Karin Poussart, biosfärkoordinator och verksamhetsledare M atilda Sjöberg, projektsamordnare S ara Ericsson, projektledare Assently: a92b777b999b5bf69221e68367fef942a1eeb3b3650409bcedeb4128b941e998b5b6dffc207f1652364c941213094b65450369bfbae31a27056196fcc400ba8c SSiiddaa 11 0a va v1 03311 Protokoll Mötet öppnas Val av mötesordförande, -justerare, -sekreterare 1. 2. BESLUT: Mikael Thunberg väljs till mötesordförande. Bengt Andersson väljs till justerare. Matilda Sjöberg väljs till sekreterare. Godkännande av dagordning 3. 1. Mötet öppnas 2. Val av mötesordförande, -justerare, -sekreterare 3. Godkännande av dagordning 4. Föregående protokoll 5. Utveckling av Hasslemölla 6. Invigning, 28–29 maj 7. Projekt (REDIRECT, Policylabb, Ledsamordning) 8. Kommunikation och evenemang under våren 2026 9. OÖvrigt 10. Nästa sammanträde 1B1.ESMLUötTe:t avslutas Styrgruppen beslutar att godkänna dagordningen. Föregående protokoll 4. FBoËrSeLgUaT̊e:n de protokoll från 27 mars 2026 är justerat och utskickat i tid. Styrgruppen beslutar att lägga föregående protokoll från den 27 mars 2026 till handlingarna. Utveckling av Hasslemölla Föredragare: Anna-Karin Poussart, biosfärkoordinator, Biosfärkontoret. 5. LEunn rdosb uksotm pmlautsn n häarra tnaagtiut rfreanm, d eänr ennyk melåhlebti bldli rfö ern H satysrskleam oöchll ad:e laktighet ett bärande värde. Vi bygger en välkomnande mötesplats för friluftsliv, naturpedagogik och lokal utveckling. Den nya inriktningen bevarar kärnan och skapar en samlande plats för människor, natur och lärande och gör det på ett sätt som är: ekonomiskt realistiskt, robust och långsiktigt användbart samt lokal förankrat och värdeskapande från dag ett. Föreslagen tidplan innebär att frågan utreds under våren 2026, med målsättning att ett inriktningsbeslut ska kunna fattas i kommunstyrelsen under sommaren 2026. Därefter planeras renovering av den östra längan att påbörjas. Under hösten 2026 avses projektering för renovering av mangårdsbyggnaden att inledas, samtidigt som ett investeringsbeslut behandlas i kommunstyrelsen. Under 2027 planeras renoveringen av mangårdsbyggnaden att genomföras, samtidigt som den östra längan görs tillgänglig för verksamhet. Målsättningen är att anläggningen under 2028 ska vara fullt tillgänglig för verksamhet. Till prot okollet bifogas de bilder som Anna-Karin Poussart visade. BESLUT: Styrgruppen beslutar att ge biosfärkontoret i uppdrag att ta fram en definition av vad ett biosfärcentrum ska innehålla och innebära för Hasslemölla gård. Assently: a92b777b999b5bf69221e68367fef942a1eeb3b3650409bcedeb4128b941e998b5b6dffc207f1652364c941213094b65450369bfbae31a27056196fcc400ba8c SSiiddaa 21 1a va v1 03311 Protokoll Invigning 28–29 maj. Föredragare: Anna-Karin Poussart, biosfärkoordinator, Biosfärkontoret. 6. Genomförda aktiviteter under våren presenterades. Bland annat lyftes evenemanget ”Experimentera med vatten” fram, vilket genomfördes i samband med Internationella vattendagen och lockade cirka 200–250 besökare till Hasslemölla. Därutöver har ett flertal fågelvandringar arrangerats, samtliga med fullbokade deltagarantal. Den 28–29 maj planeras invigningen av Storkriket. Den 28 maj kommer H.K.H. Kronprinsessan Victoria att delta vid en rundtur i området samt medverka vid den officiella invigningen vid Vombsjöns östra strand. Under rundturen deltar representanter från kommunerna, nationella myndigheter samt Svenska biosfärprogrammet. Kronprinsessan kommer under besöket att informeras om arbetet inom Storkriket och även ges möjlighet att delta i ringmärkning av stork. Vid den ceremoniella invigningen vid Vombsjön avtäcker H.K.H. Kronprinsessan Victoria en ny informationsplats tillsammans med representanter från Länsstyrelsen och de tre kommunerna. Den 29 maj öppnas firandet upp för allmänheten genom ett publikt arrangemang på Hasslemölla gård. Besökare och boende bjuds in till en kväll med musikframträdande av Emil Jensen, försäljning av mat o ch dryck från lokala aktörer samt aktiviteter för hela familjen. BESLUT: Styrgruppen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Projekt Föredragare: Sara Ericsson & Matilda Sjöberg, Biosfärkontoret. 7. REDIRECT NTERREG Baltic Sea Region | 2025-2027 | Bidrag: 2 690 000 kr | Medfinansiering: 672 000 kr Under året kommer flera aktörer i Storkriket att tillsammans utvärdera en verktygslåda och handbok för regenerativ turism samt genomföra pilotaktiviteter där materialet testas i praktiken genom olika besökspaket och erbjudanden. Under våren har Sara Ericsson och Emelie Willsäter deltagit i ett partnermöte i Lettland, och ett öppet upprop har genomförts för aktörer i Storkriket som vill medverka i utvärderingen av handboken. De deltagande aktörerna kommer att erbjudas rådgivning inom hållbar och regenerativ tLuerdissmamutovredcknliinngg av Linda Staaf samt ges möjlighet att delta i studiebesök och nätverksträffar. Naturvårdsverket | 2026 | Bidrag: 300 0814 kr | Medfinansiering: 300 814 (tid & kontant) Som en fortsättning på det arbete som genomfördes inom ledsamordningsprojektet 2025 har biosfärkontoret beviljats fortsatt finansiering för att arbeta vidare med ledutveckling. Under året kommer fokus att ligga på att etablera det samverkansråd som initierades under 2025, stärka lokal platsutveckling genom multifunktionella leder, arrangera studiebesök tillsammans med berörda aktörer samt ta fram en långsiktig strategi för det fortsatta arbetet. Därutöver fortsätter arbetet med Pomolliäcgyglanbinbg eknli mava Stkaånnpealessdnenin. g FORMAS | 2025-2027 | Bidrag: 941 000 kr | Medfinansiering: 141 000 kr Under våren har ett evenemang arrangerats tillsammans med LU Land med fokus på betydelsen av att arbeta utifrån ett landskapsperspektiv. Evenemanget genomfördes i hybridformat och samlade omkring 80 deltagare från kommuner, myndigheter och akademi. Assently: a92b777b999b5bf69221e68367fef942a1eeb3b3650409bcedeb4128b941e998b5b6dffc207f1652364c941213094b65450369bfbae31a27056196fcc400ba8c SSiiddaa 31 2a va v1 03311 Protokoll Projektet avslutas den 31 augusti, och fram till dess kommer projektgruppen att färdigställa en samverkansstrategi för Storkriket, genomföra fältbesök samt ta fram faktablad och en kBuESrsL/UsTt:ud iecirkel kopplad till policylabbsprocessen. Styrgruppen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Kommunikation och evenemang under våren 2026 Föredragare: Anna-Karin Poussart, biosfärkoordinator, Biosfärkontoret. 8. Genomförda aktiviteter under våren presenterades. Bland annat lyftes evenemanget ”Experimentera med vatten” fram, vilket genomfördes i samband med Internationella vattendagen och lockade cirka 200–250 besökare till Hasslemölla. Därutöver har ett flertal fågelvandringar arrangerats, samtliga med fullbokade deltagarantal. Under hösten samlas de nordiska Unescoråden till en konferens i Lund. Konferensen har förlagts hit tack vare de många Unesco-kopplingar som finns i området. Som en del av programmet kommer deltagarna under en av dagarna att göra en utflykt till Storkriket för att ta del av områdets arbete och värden. BESLUT: Styrgruppen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Övrigt 9. Biosfärkontoret fortsätter dialogen med Tra�ikverket kring möjligheterna till brun-vit skyltning. Processen har visat sig vara både mer komplex och mer resurskrävande än vad som initialt bedömdes. För varje kommun behöver en arbetsgrupp sammankallas av kommunen, med representanter från bland annat besöksnäring, samhällsplanering och Tra�ikverket. För att undersöka vilka möjligheter som �inns framåt kommer biosfärkontoret, tillsammans med Unescorådet och andra biosfärområden, att boka in ett möte med Tra�ikverket för fortsatt dialog. Nästa sammanträde 10. Den 21 augusti har beslutsfattande ledamöter i styrgruppen sammanträde i Veberöd kl 9-12. Nästa gemensamma sammanträde för hela styrgruppen är 6 september. Mötet avslutas 11. Protokollet signeras med Bank-ID via tjänsten Assently, se signering på sista sidan. Mikael Thunberg, Matilda Sjöberg Bengt Andersson mötesordförande , sekreterare , justerare Expedieras till: Kommunstyrelsen Lunds kommun Kommunstyrelsen Sjöbo kommun Samhällsbyggnadsnämnden Sjöbo Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eslöv Assently: a92b777b999b5bf69221e68367fef942a1eeb3b3650409bcedeb4128b941e998b5b6dffc207f1652364c941213094b65450369bfbae31a27056196fcc400ba8c SSiiddaa 41 3a va v1 03311 Protokoll Presentationsbilder Hasslemölla gård Assently: a92b777b999b5bf69221e68367fef942a1eeb3b3650409bcedeb4128b941e998b5b6dffc207f1652364c941213094b65450369bfbae31a27056196fcc400ba8c SSiiddaa 51 4a va v1 03311 Protokoll Assently: a92b777b999b5bf69221e68367fef942a1eeb3b3650409bcedeb4128b941e998b5b6dffc207f1652364c941213094b65450369bfbae31a27056196fcc400ba8c SSiiddaa 61 5a va v1 03311 Följande handlingar har undertecknats den 8 juni 2026 Protokoll, styrgruppsmöte, 2026-05-08.pdf (608822 byte) SHA-512: 1e7f5bf78f8d403b3275b120215743966a667 58ce3f0398afb74f83c97297e8383b357114aed1eb9887 2095d173833874e1cd65e35d1e3a1eb8ab606b536e5a4 Underskrifter 2026-06-05 17:20:47 (CET) Mikael Thunberg mikael.thunberg@lund.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-05 12:56:13 (CET) Bengt Göran Andersson bengt.andersson@hushallningssallskapet.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-08 14:02:28 (CET) Matilda Alma My Sjöberg matilda.sjoberg@lund.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Protokoll - Biosfärområde Storkriket styrgrupp, 8 maj 2026 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: a92b777b999b5bf69221e68367fef942a1eeb3b3650409bcedeb4128b941e998b5b6dffc207f1652364c941213094b65450369bfbae31a27056196fcc400ba 8c Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. SSiiddaa 71 6a va v1 03311 Regionfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2026-09-29

§ 149 Beredning av ärende 2026/166 till kommunstyrelsen Ändring av sammanträdesdagar för kommunstyrelsen 2027 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Extra sammanträde för kommunstyrelsen sätts in den 13 januari 2027 för att välja arbetsutskott. Sammanfattning av ärendet Ett extra sammanträde behövs sättas in för att besluta ledamöter och personliga ersättare för kommunstyrelsens arbetsutskott. Förvaltningens förslag Extra sammanträde sätts in den 13 januari 2027 för att välja arbetsutskott. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 oktober 2026 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kansliet SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 14 oktober 2026 ÄRENDENUMMER 2026/166 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunstyrelsen patrik.lindelof@sjobo.se Ändring av sammanträdesdagar för kommunstyrelsen 2027 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Extra sammanträde sätts in den 13 januari 2027 för att välja arbetsutskott. Sammanfattning Ett extra sammanträde behövs sättas in för att besluta ledamöter och personliga ersättare för kommunstyrelsens arbetsutskott. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 oktober 2026 Beslutet ska skickas till Kansliet Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef TJÄNSTESKRIVELSE 14 oktober 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen KANSLI 2026/166 Januari 2027 Februari 2027 Mars 2027 April 2027 Maj 2027 Juni 2027 F 1 Nyårsdagen M 1 5 M 1 9 T 1 L 1 Första maj T 1 L 2 T 2 T 2 KSAU 2 + PU F 2 S 2 O 2 KS 5 S 3 O 3 KSAU 1 O 3 KF 1 L 3 M 3 18 T 3 M 4 1 T 4 T 4 S 4 T 4 F 4 T 5 Trettondagsafton F 5 F 5 M 5 14 O 5 KSAU 4 L 5 O 6 Trettondedag jul L 6 L 6 T 6 T 6 Kristi himmelsfärdsdag S 6 Sveriges nationaldag T 7 S 7 S 7 O 7 KSAU 3 F 7 ÄI 5 M 7 23 F 8 ÄI 0+1 M 8 6 M 8 10 T 8 L 8 T 8 L 9 T 9 T 9 F 9 ÄI 4 S 9 O 9 S 10 O 10 KS 1 O 10 KS 2 Heldag L 10 M 10 TPB 5 19 T 10 M 11 TPB 0+1 2 T 11 T 11 S 11 T 11 F 11 T 12 F 12 ÄI 2 F 12 ÄI 3 M 12 TPB 4 15 O 12 KS 4 Heldag L 12 O 13 Extra KS OB 0 L 13 L 13 T 13 T 13 S 13 T 14 S 14 S 14 O 14 KS 3 F 14 M 14 24 F 15 M 15 TPB 2 7 M 15 TPB 3 11 T 15 L 15 Pingstafton T 15 L 16 T 16 T 16 F 16 S 16 Pingstdagen O 16 KF 5 S 17 O 17 O 17 L 17 M 17 20 T 17 M 18 3 T 18 T 18 S 18 T 18 F 18 T 19 F 19 F 19 M 19 16 O 19 OB 5 L 19 O 20 KSAU 0 L 20 L 20 T 20 T 20 S 20 T 21 S 21 S 21 O 21 OB 4 F 21 M 21 25 F 22 M 22 Sportlov 8 M 22 Påsklov 12 T 22 L 22 T 22 L 23 T 23 OB 2 T 23 Påsklov F 23 S 23 O 23 S 24 O 24 Sportlov O 24 Påsklov L 24 M 24 21 T 24 M 25 4 T 25 Sportlov T 25 Påsklov S 25 T 25 KSAU 5 F 25 Midsommarafton T 26 OB 1 F 26 Sportlov F 26 Långfredagen M 26 17 O 26 KF 4 L 26 Midsommardagen O 27 KS 0 L 27 L 27 Påskafton T 27 T 27 S 27 T 28 S 28 S 28 Påskdagen O 28 KF 3 F 28 M 28 26 F 29 M 29 Annandag påsk 13 T 29 L 29 T 29 L 30 T 30 OB 3 F 30 Valborgsmässoafton S 30 O 30 S 31 O 31 KF 3 M 31 22 Juli 2027 Augusti 2027 September 2027 Oktober 2027 November 2027 December 2027 T 1 S 1 O 1 OB 1 F 1 M 1 Höstlov 44 O 1 KS 4 F 2 M 2 TPB 0 31 T 2 L 2 T 2 Höstlov T 2 L 3 T 3 F 3 S 3 O 3 Höstlov F 3 S 4 O 4 L 4 M 4 40 T 4 ÄI 4 L 4 M 5 27 T 5 S 5 T 5 F 5 Alla helgons afton S 5 T 6 F 6 M 6 36 O 6 KS 2 L 6 Alla helgons dag M 6 49 O 7 L 7 T 7 T 7 S 7 T 7 T 8 S 8 O 8 KSAU 1 F 8 ÄI 3 M 8 TPB 4 45 O 8 F 9 M 9 32 T 9 L 9 T 9 T 9 L 10 T 10 F 10 ÄI 2 S 10 O 10 KS 3 F 10 S 11 O 11 OB 0 L 11 M 11 TPB 3 41 T 11 L 11 M 12 28 T 12 S 12 T 12 F 12 S 12 T 13 F 13 M 13 TPB 2 37 O 13 L 13 M 13 50 O 14 L 14 T 14 T 14 S 14 T 14 T 15 S 15 O 15 KS 1 F 15 M 15 46 O 15 KF 4 F 16 M 16 33 T 16 L 16 T 16 T 16 L 17 T 17 F 17 S 17 O 17 OB 4 F 17 S 18 O 18 KSAU 0 L 18 M 18 42 T 18 L 18 M 19 29 T 19 S 19 T 19 F 19 S 19 T 20 F 20 ÄI 1 M 20 38 O 20 KF 2 L 20 M 20 51 O 21 L 21 T 21 T 21 OB 3 S 21 T 21 T 22 S 22 O 22 OB 2 F 22 M 22 47 O 22 F 23 M 23 TPB 1 34 T 23 L 23 T 23 KSAU 4/ ÄD Sjöbo Elnät T 23 L 24 T 24 F 24 S 24 O 24 KF 3 F 24 Julafton S 25 O 25 KS 0 L 25 M 25 43 T 25 L 25 Juldagen M 26 30 T 26 S 26 T 26 F 26 S 26 Annandag jul T 27 F 27 M 27 39 O 27 KSAU 3/ ÄD Sjöbohem L 27 M 27 52 O 28 L 28 T 28 KSAU 2 + PU T 28 S 28 T 28 T 29 S 29 O 29 KF 1 F 29 M 29 48 O 29 F 30 ÄI 0 M 30 35 T 30 L 30 T 30 T 30 L 31 T 31 S 31 F 31 Nyårsafton SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04

§ 150 Beredning av ärende 2026/303 till kommunstyrelsen Markanvisning för Solvik 4 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen godkänner markanvisningsavtalet för fastigheten Solvik 4 enligt bilagt förslag. Sammanfattning av ärendet Exploatörsbolaget Mims Invest AB, genom sitt dotterbolag Sjöbo Solvik 4 AB, vill förvärva och exploatera fastigheten Solvik 4 för en restaurang och sällanköpsbutik. Tekniska förvaltningen har tagit fram ett tidsstyrt markanvisningsavtal med gestaltningskrav och ekonomiska åtaganden, där misslyckat genomförande innebär att marken återgår till kommunen. Förvaltningens förslag Tekniska förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner markanvisningsavtalet för fastigheten Solvik 4 enligt bilagt förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen, 24 september 2026 Markanvisningsavtal, Solvik 4 Bilaga A - Exploateringsområdet Solvik 4 Bilaga B Detaljplan för Solvik 2-4 plankarta Bilaga C - Överenskommen dispositions- och gestaltningsskiss Bilaga D - Situationsplan Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Tekniska nämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen UTVECKLINGSAVDELNINGEN DATUM 24 september 2026 ÄRENDENUMMER 2026/303 HANDLÄGGARE TILL Amanda Kärrstedt Kommunstyrelsen amanda.karrstedt@sjobo.se Markanvisning för Solvik 4 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Tekniska förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner markanvisningsavtalet för fastigheten Solvik 4 enligt bilagt förslag. Sammanfattning Exploatörsbolaget Mims Invest AB, genom sitt dotterbolag Sjöbo Solvik 4 AB, vill förvärva och exploatera fastigheten Solvik 4 för en restaurang och sällanköpsbutik. Tekniska förvaltningen har tagit fram ett tidsstyrt markanvisningsavtal med gestaltningskrav och ekonomiska åtaganden, där misslyckat genomförande innebär att marken återgår till kommunen. Ärendets tidigare behandling • Under våren 2026 inkom Mims Invest AB med en intresseanmälan om att förvärva och exploatera fastigheten Solvik 4. • Detaljplanen vann lagakraft 2020 med en genomförandetid om 5 år. Fastigheten Solvik 4 är detaljplanelagd för dagligvaru-, sällanköp-, och detaljhandel, restaurang, service, hantverk samt kontor. TJÄNSTESKRIVELSE 21 oktober 2026 Sida 2 av 3 Kommunledningsförvaltningen Om ärendet Exploateringsbolaget Mims invest AB har anmält intresse för att förvärva och exploatera fastigheten Solvik 4 inom Handelsområdet Sjöbo väst syd. För ändamålet har Mims Invest AB bildat dotterbolaget Sjöbo Solvik 4 AB. Exploatörens intention är att etablera två verksamheter på fastigheten, en restaurang samt en sällanköpsbutik. Tekniska förvaltningen har, baserat på exploatörens intresseanmälan, utarbetat ett markanvisningsavtal som fastställer villkor för bygglov, exploateringstidplan och gestaltning. Avtalet är strikt tidsstyrt och kräver att exploatören följer detaljerade gestaltningskrav, exempelvis materialval och arkitektonisk standard. Dessutom medför avtalet ekonomiska åtaganden, såsom markanvisningsavgift och köpeskilling. Om exploatören inte uppfyller avtalets villkor – till exempel genom att inte inkomma med bygglovsansökan inom 12 månader eller slutföra exploateringen inom två år – riskerar rätten till markförvärv att förloras, och marken återgår till kommunen. Bilagda handlingar (se bifogade dokument) innehåller framförhandlat avtalsförslag i sin helhet inkl. bilagor till avtalet. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen, 24 september 2026 Markanvisningsavtal, Solvik 4 Bilaga A - Exploateringsområdet Solvik 4 Bilaga B Detaljplan för Solvik 2-4 plankarta Bilaga C - Överenskommen dispositions- och gestaltningsskiss Bilaga D - Situationsplan KANSLI 2026/303 TJÄNSTESKRIVELSE 21 oktober 2026 Sida 3 av 3 Kommunledningsförvaltningen Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Amanda Kärrstedt Jesper Andersson Mark- och exploateringsingenjör förvaltningschef KANSLI 2026/303 Mellan Sjöbo kommun, genom kommunstyrelsen, (org. nr. 212000-1090), Gamla Torg, 275 80 Sjöbo, nedan kallad (”Kommunen”) och Sjöbo Solvik 4 AB (org.nr. 559593-7722) Vattenverksvägen 64, 212 43 Malmö, nedan kallad (”Exploatören”), har denna dags träffats M AR K A NV I S N IN G S AV T A L Syftet med detta avtal är att ge riktlinjer och fastställa förutsättningar för exploatering inom del av fastigheten Solvik 4 i Sjöbo, nedan kallad (”Egendomen”), vars läge har markerats på bifogad karta, (”Exploateringsområdet”), bilaga A. Kommunen är vid detta Avtals ingående civilrättslig och lagfaren ägare till fastigheten Solvik 4. Markanvisningen ska fullföljas genom tecknande av köpekontrakt och köpebrev (”Köpehandlingar”) där parternas åtaganden regleras.

§ 151 Beredning av ärende 2026/305 till kommunstyrelsen Samråd - Nätutvecklingsplan Sjöbo Elnät 2027- 2036 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen svarar på remiss om nätutvecklingsplan för Sjöbo Elnät enligt tjänsteskrivelsens förslag. Sammanfattning av ärendet Sjöbo Elnät har skickat ut nätutvecklingsplan för 2027-2036 på samråd. Sjöbo kommun svarar enligt följande; Sjöbo kommun ser positivt på att planen tydliggör de utmaningar och investeringar som krävs för att säkerställa den framtida elförsörjningen inom Sjöbo Elnäts verksamhetsområde. I planen kan man läsa om det systematiska arbete som sker för att möta den ökade efterfrågan på el. Ur ett näringslivsperspektiv och som en grundförutsättning för kommunens företagsutveckling och nyetableringar vill kommunen lyfta betydelsen av ett långsiktigt arbete med nätkapaciteten. Tillgång till elkapacitet blir allt viktigare då många företag väljer att elektrifiera sina verksamheter och investera i ny teknik. Det finns en oro för framtida kapacitetsbegränsningar. Kommunen vill därför framhålla vikten av att fortsätta utreda möjligheterna att tidigarelägga kapacitetshöjande åtgärder eller på annat sätt minska risken för att elkapacitet blir begränsande för den lokala tillväxten. Samverkan med E.ON Energidistribution är viktig för att minimera risken för sämre utvecklingsmöjligheter för kommunens näringsliv och samhällsutbyggnad. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04 Kommunen ser också positivt på flexibilitetslösningar och energilager som komplement till nätutbyggnaden. I Sjöbo kommuns översikts- och detaljplaner finns utpekade utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter, exempelvis Åsums företagspark, där goda förutsättningar för energidistribution är en förutsättning för genomförande. Sjöbo kommun vill framhålla att aktuella översikts- och detaljplaner är en viktig grund när nätutvecklingsplanerna tas fram. I Sjöbo elnäts plan finns en allmän siffra om förväntad tillväxt som är hämtad från kommunens översiktsplan, men det hänvisas inte till utpekade utbyggnadsområden i översikts- och detaljplaner. Inte heller hänvisas det till hur pågående verksamhetsetableringar påverkar elnätskapaciteten. För Sjöbo tätort gäller en fördjupad översiktsplan, antagen i maj 2026, som visar tätortens förväntade tillväxt fram till 2050. Tillväxten förväntas ske centralt, samt i öst-västlig riktning. För att säkerställa att utbyggnadsplanerna kan förverkligas inom rimlig tid och till rimliga kostnader för exploatörer, krävs välplanerade investeringar för att säkerställa en långsiktigt god kapacitet. Kommunens planberedskap är en tydlig indikator om förväntad utveckling framåt. Kommunala energiplaner är ett viktigt stöd i dialogen mellan kommunen och andra aktörer. Sjöbo kommun saknar i dag en sådan plan, men har påbörjat arbetet med att ta fram en ny. Den nya energiplanen ska stärka dialogen med elnätsföretagen och ge bättre underlag för att förutse och planera framtida energibehov. Till dess att en ny energiplan finns på plats, hänvisar kommunen till aktuella översikts- och detaljplaner, i komplement av en tidig, kontinuerlig och aktiv dialog mellan alla berörda parter. Dialogen behöver hantera frågor såsom elförsörjning av nya bostads- och verksamhetsområden samt näringslivets nuvarande och kommande behov. Dialogen behöver även omfatta frågor om energiförsörjning tidigt i den kommunala fysiska planeringen, i form av exempelvis markanspråk och riktlinjer. På kort sikt kan en aktiv samverkan även underlätta samordning av ledningsarbeten och hantering av lokala intressekonflikter. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04 Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen svarar på remiss om nätutvecklingsplan för Sjöbo Elnät enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutsunderlag Nätutvecklingsplan för Sjöbo Elnät 2027-2036 Tjänsteskrivelse, 13 oktober 2026 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Sjöbo Elnät AB SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen UTVECKLINGSAVDELNINGEN DATUM 13 oktober 2026 ÄRENDENUMMER 2026/305 HANDLÄGGARE TILL Kamilla Danielsson Kommunstyrelsen kamilla.danielsson@sjobo.se Samråd nätutvecklingsplan Sjöbo Elnät 2027- 2036 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen svarar på remiss om nätutvecklingsplan för Sjöbo Elnät enligt tjänsteskrivelsens förslag. Sammanfattning Sjöbo Elnät har skickat ut nätutvecklingsplan för 2027-2036 på samråd. Sjöbo kommun svarar enligt följande; Sjöbo kommun ser positivt på att planen tydliggör de utmaningar och investeringar som krävs för att säkerställa den framtida elförsörjningen inom Sjöbo Elnäts verksamhetsområde. I planen kan man läsa om det systematiska arbete som sker för att möta den ökade efterfrågan på el. Ur ett näringslivsperspektiv och som en grundförutsättning för kommunens företagsutveckling och nyetableringar vill kommunen lyfta betydelsen av ett långsiktigt arbete med nätkapaciteten. Tillgång till elkapacitet blir allt viktigare då många företag väljer att elektrifiera sina verksamheter och investera i ny teknik. Det finns en oro för framtida kapacitetsbegränsningar. Kommunen vill därför framhålla vikten av att fortsätta utreda möjligheterna att tidigarelägga kapacitetshöjande åtgärder eller på annat sätt minska risken för att elkapacitet blir begränsande för den lokala tillväxten. Samverkan med E.ON TJÄNSTESKRIVELSE 13 oktober 2026 Sida 2 av 3 Kommunledningsförvaltningen Energidistribution är viktig för att minimera risken för sämre utvecklingsmöjligheter för kommunens näringsliv och samhällsutbyggnad. Kommunen ser också positivt på flexibilitetslösningar och energilager som komplement till nätutbyggnaden. I Sjöbo kommuns översikts- och detaljplaner finns utpekade utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter, exempelvis Åsums företagspark, där goda förutsättningar för energidistribution är en förutsättning för genomförande. Sjöbo kommun vill framhålla att aktuella översikts- och detaljplaner är en viktig grund när nätutvecklingsplanerna tas fram. I Sjöbo elnäts plan finns en allmän siffra om förväntad tillväxt som är hämtad från kommunens översiktsplan, men det hänvisas inte till utpekade utbyggnadsområden i översikts- och detaljplaner. Inte heller hänvisas det till hur pågående verksamhetsetableringar påverkar elnätskapaciteten. För Sjöbo tätort gäller en fördjupad översiktsplan, antagen i maj 2026, som visar tätortens förväntade tillväxt fram till 2050. Tillväxten förväntas ske centralt, samt i öst-västlig riktning. För att säkerställa att utbyggnadsplanerna kan förverkligas inom rimlig tid och till rimliga kostnader för exploatörer, krävs välplanerade investeringar för att säkerställa en långsiktigt god kapacitet. Kommunens planberedskap är en tydlig indikator om förväntad utveckling framåt. Kommunala energiplaner är ett viktigt stöd i dialogen mellan kommunen och andra aktörer. Sjöbo kommun saknar i dag en sådan plan, men har påbörjat arbetet med att ta fram en ny. Den nya energiplanen ska stärka dialogen med elnätsföretagen och ge bättre underlag för att förutse och planera framtida energibehov. Till dess att en ny energiplan finns på plats, hänvisar kommunen till aktuella översikts- och detaljplaner, i komplement av en tidig, kontinuerlig och aktiv dialog mellan alla berörda parter. Dialogen behöver hantera frågor såsom elförsörjning av nya bostads- och verksamhetsområden samt näringslivets nuvarande och kommande behov. Dialogen behöver även omfatta frågor om energiförsörjning tidigt i den kommunala fysiska planeringen, i form av exempelvis markanspråk och riktlinjer. På kort sikt kan en aktiv samverkan även underlätta samordning av ledningsarbeten och hantering av lokala intressekonflikter. KANSLI 2026/305 TJÄNSTESKRIVELSE 13 oktober 2026 Sida 3 av 3 Kommunledningsförvaltningen EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Nätutvecklingsplan för Sjöbo Elnät 2027-2036 Tjänsteskrivelse, 13 oktober 2026 Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Sjöbo Elnät AB Kamilla Danielsson Karina Hansson Utvecklingschef Kommundirektör KANSLI 2026/305 Nätutvecklingsplan — preliminär rapport Enligt EIFS 2024:1 och EIFS 2026:4. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 2 Bakgrund och syfte Alla elnätsföretag är skyldiga att ta fram, offentliggöra och lämna in en nätutvecklingsplan till Energi- marknadsinspektionen. Syftet med nätutvecklingsplanen är att skapa transparens vad gäller de flexibilitetstjänster som behövs på medellång och lång sikt, ange planerade investeringar under de kommande fem till tio åren, med sär- skild tonvikt på den huvudsakliga distributionsinfrastruktur som krävs för att ansluta ny produktionska- pacitet och ny energianvändning, inklusive laddningsstationer för elfordon. Nätutvecklingsplanen ska underlätta integreringen av anläggningar som producerar el från förnybara energikällor, främja utvecklingen av energilagringsanläggningar och elektrifieringen av transportsek- torn. Nätutvecklingsplanen ska även omfatta användningen av efterfrågeflexibilitet, energieffektivitet, energilagringsanläggningar och andra resurser som elnätföretaget ska använda som ett alternativ till en utbyggnad av elnätet. En ny nätutvecklingsplan ska tas fram minst vartannat år. Planen ska täcka en tidsperiod på tio år. Elnätsföretaget ska genomföra ett offentligt samråd med dem som är berörda av nätutvecklingsplanen när företaget tar fram sin plan. Elnätsföretaget ska inför samrådet offentliggöra en preliminär nätutveckl- ingsplan som berörda kan ta del av. Samrådsprocessen ska genomföras under tillräckligt lång tid, dock minst sex veckor, för att samtliga be- rörda ska ha möjlighet att delta. Samrådet kan ske skriftligt. När elnätsföretaget upprättar sin slutgiltiga nätutvecklingsplan ska det, som en del av planen, även redo- göra för hur samrådet har genomförts. Elnätsföretaget ska sammanställa synpunkterna från samrådet i en samrådsredogörelse. Tidplan för införandet av nätutvecklingsplanen: 1. Samråd med berörda systemanvändare ska vara påbörjat senast 15 september 2026. 2. Elnätsföretaget ska offentliggöra sin nätutvecklingsplan senast den 31 december 2026. 3. Nätutvecklingsplanen ska börja att gälla från och med den 1 januari 2027. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 3 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte ............................................................................................................................................................................. 2 Innehållsförteckning .......................................................................................................................................................................... 3 1 – Uppgifter om företaget och företagets nät ......................................................................................................................... 4 2 – Bedömning av behovet av överföringskapacitet och planerade åtgärder ............................................................ 6 2.1 – Behov av överföringskapacitet i elnätet .......................................................................................................................... 7 2.2 – Redogörelse för ökning och minskning av behov av överföringskapacitet ...................................................... 9 2.3 – Systemets nuvarande förmåga att möta prognosen ............................................................................................... 11 2.4 – Planerade investeringar och alternativa lösningar ................................................................................................. 13 2.4.1 – Planerade investeringar .................................................................................................................................................. 13 2.4.2 – Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser ................................................................................................ 15 2.4.2.1 – Redogörelse för olika typer av åtgärder inklusive omfattning av behovet av åtgärderna .............. 15 2.5 – Redogörelse för valet av det mest kostnadseffektiva alternativet .................................................................... 16 2.6 – Om planerade åtgärder möter behovet för överföringskapacitet ..................................................................... 16 3 – Information om samrådsprocessen ................................................................................................................................... 17 Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 4 1 – Uppgifter om företaget och företagets nät Företagsuppgifter Företagsnamn Sjöbo Elnät AB Organisationsnummer 556011-5510 Kontaktperson Patrik Malmros E-post info@sjoboelnat.se Telefon 0416-41 19 00 Länk till slutlig nätutvecklingsplan https://sjoboelnat.se/elnat-information/natutvecklingsplan Länk till samrådsredogörelse https://sjoboelnat.se/elnat-information/natutvecklingsplan Tabell 1: Uppgifter om Sjöbo Elnät. Bilagor 1. Källförteckning 2. Beskrivning av framtidsscenarier 3. Ordlista och begreppsförklaringar Uppgifter om företagets elnät Sjöbo Elnät äger och förvaltar elnätet i tätorten Sjöbo med omnejd i Sjöbo kommun, samt små delar av Ystads, Lunds och Hörby kommuner (glest bebyggd landsbygd med ett fåtal kunder). Nätet matas in från det överliggande 130 kV-regionnätet vid gränspunkten Sjöbo, som ingår i E.ON Energidistributions sam- manhängande regionnät i södra Sverige, samt via fyra abonnemang i gränspunkter till angränsande 20 kV-lokalnät som möjliggör reservmatning. Sjöbo kommundelar in kommunen i fem geografiska delområ- den för planeringsarbetet (Sjöbo tätort, Björsjölagård, Vollsjö, Lövestad och Sövde); i denna nätutveckl- ingsplan redovisas nätområdet som en enda, samlad enhet. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 5 Figur 1: Översikt över Sjöbo Elnäts distributionsområde. (Karta: Open Street Map) Geografisk utbredning Kommun Andel av kommunens yta Andel av kommunens befolkning Sjöbo Ca 66% Ca 73% Lund Ca 0,5% 0% Hörby Ca 0,4% Ca 0,2% Ystad Ca 0,9% Ca 0,1% Tabell 2: Kommuner som berörs av Sjöbo Elnäts koncessionsområde. Sjöbo Elnät är den huvudsakliga eldistributören inom Sjöbo kommun. Elnätets koncessionsområde täcker 66% av kommunens yta och nästan 3/4 av kommunens befolkning får sin elleverans via Sjöbo El- nät. Elnätets koncessionsområde går också in på mindre områden i Lund, Hörby och Ystad kommuner. Detta är geografiskt små områden, i ren landsbygd, med ett fåtal elkunder i respektive område. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 6 Översikt nyckeltal En översikt av Sjöbo Elnäts anläggningsbestånd och driftstatistik för år 2025 redovisas i följande tabeller. Parameter Enhet Totalt Antal nätkunder styck 7 979 Högspänning luftledning km 144 Högspänning kabel km 276 Lågspänning luftledning km 8 Lågspänning kabel km 857 Antal nätstationer styck 357 Överförd elenergi MWh 122 308 Andel nätförluster % 3,55% Toppeffekt MW 28,6 Elnätets utnyttjningsgrad — 0,391 Tabell 3Faktasammanställning över anläggnings- och operativ data 2025, för Sjöbo Elnät. Översikt leveranskvalitet För 2024 kan det specifikt nämnas att den 3 januari drabbades hela området av en extrem snöstorm, samma som orsakade trafikkaoset på E22, och 1/5 av Sjöbo Elnäts kunder blev strömlösa mer än 12 h och en del över 24 h Indikator Enhet 2023 2024 2025 Genomsnittlig avbrottstid per minuter/ 85,04 173 12,086 kund, SAIDI kund Genomsnitt antal avbrott per antal 0,75 1,8 0,161 kund, SAIFI Andel kunder med mer än 3 av- andel 0,04 0,11 0,002 brott, CEMI4 Tabell 4: Leveranskvalitet i Sjöbos elnät, oaviserade avbrott, 2023–2025 2 – Bedömning av behovet av överföringskapacitet och planerade åtgärder Detta avsnitt redovisar Sjöbo Elnäts totala behov av överföringskapacitet; en analys av bakomliggande drivkrafter och en bedömning av planerade åtgärder redovisas i avsnitt 2.1–2.6. Totalt behov av överföringskapacitet Tabellen nedan visar den sammanlagda konsumtions- respektive produktionseffekten vid nätets dimens- ionerande maxtimme, i megawatt, för perioden 2027–2036, baserat på medelscenariot, se avsnitt 2.1. Både konsumtions- och produktionseffekten anges som positiva magnituder – kolumnrubriken anger riktningen. För Sjöbos del inträffar maximal konsumtion typiskt en vintervardag, medan maximal produktion inträf- far mitt på dagen en sommardag. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 7 År Max kon- Max produk- sumtion (MW) tion (MW) 2027 38,0 28,7 2028 38,6 29,3 2029 39,5 29,9 2030 40,6 30,5 2031 42,0 31,2 2032 43,4 31,8 2033 44,9 32,5 2034 46,3 33,2 2035 47,6 33,9 2036 48,6 34,6 Tabell 5: Maximal konsumtion respektive maximal produktion per år under prognosperioden. Diagrammet nedan visar samma uppgifter grafiskt. Den heldragna stapeln avser medelscenariot, som lig- ger till grund för rapportens slutsatser. Den streckade respektive prickade linjen visar hög- och lågscena- riot enbart som referens. Konsumtion visas i positiv riktning (uppåt). Produktion visas i negativ riktning (nedåt), för att markera elens flödesriktning — inmatning till nätet i stället för uttag ur det. Ett större ne- gativt tal motsvarar alltså en större produktionseffekt. Figur 2: Diagram som visar dimensionerande timme avseende maximal konsumtion respektive maximal produktion per år under prognosperioden. 2.1 – Behov av överföringskapacitet i elnätet Detta avsnitt beskriver de drivkrafter som bedöms påverka behovet av överföringskapacitet i nätet un- der perioden 2027–2036, som en förklaring till den kvantitativa kapacitetsprognosen i kapitel 2, ovan. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 8 Som underlag för arbetet med att identifiera de drivkrafter som påverkar Sjöbos elnät, samt för att kvan- tifiera drivkrafternas omfattning, har rapporter, utredningar och plandokument använts. Dessa doku- ment omfattar och beskriver såväl nationella, regionala och lokala förutsättningar. Se bilaga 1: Källhän- visningar. Prognosen har gjorts för tre scenarier, Hög, Medel och Lågt scenario. Medelscenariot utgår den troligaste utvecklingen medan Högt och Lågt scenarierna utgör referensfall. Nedan sammanfattas det medelscenario som ligger till grund för rapportens slutsatser. En utförlig beskrivning av samtliga tre scenarier finns i Bilaga 2: Beskrivning av framtidsscenarier. Industrietablering Bostadsbyggande dominerar kommunens utveckling. Industriell elanvändning växer marginellt i takt med befintliga verksamheters expansion. Energieffektivisering Elspecifika besparingar skulle i det nationella scenariot drivas av EPBD1-relaterad renoveringsaktivitet och processoptimering hos industrin, men inget i de historiska siffrorna för Sjöbo Elnäts område tyder på en sådan utveckling. Näringslivet domineras av jordbruk, livsmedel, service och turism snarare än elin- tensiv industri, och boendet av småhus och fritidshus — en struktur som inte ger stöd för en högre ener- gieffektivisering framöver. Effektivisering sker, men vägs till stor del upp av ett växande antal elappara- ter i hem och verksamheter, t.ex värmepumpar. I medelscenariot bedöms nettoeffekten utebli helt. Nya produktionsanläggningar Solcellsutbyggnaden fortsätter i relativt hög men stabil takt, medan vindkraftsutbyggnaden helt har stan- nat av. Behov av laddinfrastruktur för transporter Målet om 24 laddställen nås enligt plan, men liksom i högscenariot bedöms hemmaladdningen utgöra en väsentligt större andel av elbilsladdningen än tidigare antaget. Kommunen har begränsad eldriven kol- lektivtrafik och hamnverksamhet med behov av landström, dessa två kategorier bidrar inte alls eller i begränsad omfattning till tillväxten. Befolkningsutveckling Kommunen växer enligt sitt eget mål om 45–70 bostäder per år. Energiförbrukningen ökar i takt med befolkningsutvecklingen. Annat I Scenarier över Sveriges energisystem 20252 klassificeras batterier i praktiken som en del av elsy- stemets flexibilitets- och lagringsresurser, inte som en egen produktionsform. Energimyndigheten 1 Direktivet för byggnaders energiprestanda. Se https://www.energimyndigheten.se/ 2 Energimyndigheten, 2025 Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 9 beskriver energilager som tekniker som möjliggör att el kan lagras och användas vid ett senare tillfälle för att balansera variationer i produktion och efterfrågan. Batterier används idag både i mindre och större skala för att lagra el och skapa flexibilitet i elsystemet. Hemmabatterier installeras främst tillsammans med solceller för att lagra egenproducerad el, öka egen- användningen och minska effekttoppar. Men tjänster säljs också till andra aktörer för att handla med el (arbitrage), tillhandahålla stödtjänster till Svenska kraftnät eller hantera effektvariationer. Sjöbo Elnät har noterat ett tilltagande intresse för batterier, både hemmabatterier och större batterian- läggningar. Än så länge är det hemmabatterier som finns i nätområdet. Det har inte noterats att batteri- erna i högre grad används begränsa egenförbrukningen vid höglast och begränsa utmatningen av egen- produktion vid låglast. Batterier utgör för Sjöbo Elnät en potentiell flexibilitetsresurs i framtiden. 2.2 – Redogörelse för ökning och minskning av behov av överföringskapacitet Detta avsnitt visar hur det prognostiserade behovet av överföringskapacitet förhåller sig till historiska nivåer, som en årlig procentuell förändring för perioden 2027–2036. Referens år för jämförelsen är 2025. I tabellerna nedan innebär ett plustecken (+) en ökning och ett minustecken (−) en minskning jämfört med basåret, för både konsumtion och produktion. År Konsumtion, Produktion, förändring förändring (%) (%) 2027 +1,7% +4,2% 2028 +3,3% +6,4% 2029 +5,5% +8,6% 2030 +8,6% +10,9% 2031 +12,3% +13,2% 2032 +16,2% +15,6% 2033 +20,0% +18,0% 2034 +24,0% +20,5% 2035 +27,4% +23,1% 2036 +30,1% +25,7% Tabell 6: Relativ konsumtions- respektive produktionsförändring inom Sjöbo Elnäts distributionsområde, för åren 2027–2036. Referensår är 2025. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 10 I diagrammet nedan, redovisas konsumtionen med positiv riktning (uppåt). Produktionen redovisas ge- nomgående med negativ riktning (nedåt) för att markera elens flödesriktning — inmatning till nätet i stället för uttag ur det. Ett större negativt tal motsvarar alltså en större produktionseffekt. Figur 3: Diagram som visar relativ konsumtions- respektive produktionsförändring inom Sjöbo Elnäts distributionsom- råde, för åren 2027–2036. Referensår är 2025. Konsumtionsbehovet växer med ca 30 procent till 2036, i första hand drivet av hemmaladdning av elbi- lar, som svarar för omkring 60 procent av tillskottet fram till 2036; hushållens och verksamheternas öv- riga förbrukning ligger i stort sett stilla, eftersom befolkningsutvecklingen är måttlig. Produktionsbeho- vet växer betydligt snabbare, med nästan ca 26 procent till 2036, drivet av fortsatt utbyggnad av mindre solcellsanläggningar och, i mindre utsträckning, hushållens egen mikroproduktion — inte av någon en- skild storskalig anläggning. Vad den snabbare produktionstillväxten betyder för anslutningen till det överliggande nätet, mätt vid samma tidpunkt som produktionen faktiskt är som störst, behandlas i av- snitt 2.3. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 11 2.3 – Systemets nuvarande förmåga att möta prognosen Analysen nedan avser det BEFINTLIGA nätets förmåga, utan hänsyn till planerade investeringar eller framtida flexibilitetstjänster (de redovisas i avsnitt 2.4 respektive 2.4.2). Kapacitetsläge -definitioner För att underlätta förståelsen och jämförbarheten finns det ett värde av att använda enkla grundläggande definitioner av de olika kapacitetslägena. Tabellen nedan är en generell beskrivning av tre kapacitetslägen som nätföretag och Region Skåne tagit fram3. Kapacitetsläge A Kapacitetsläge B Kapacitetsläge C Prognos Vi kan möta prognosen för be- Vi kan möta prognosen för be- Ytterligare åtgärder krävs för hovet av överföringskapacitet hovet av överföringskapacitet att kunna möta prognosen för utan risk för kapacitetsbegräns- utan risk för kapacitetsbegräns- behovet av överförings- ningar. ningar. kapacitet utan risk för att kapa- citetsbegränsningar uppstår. Anslutning utöver Det finns goda förutsättningar Anslutning av ytterligare kon- Anslutning av ytterligare kon- prognos att ansluta konsumtion/pro- sumtion/produktion utöver sumtion/produktion utöver duktion utöver prognosen. prognosen ökar risken att kapa- prognosen medför att kapaci- citetsbegränsningar uppstår. tetsbegränsningar uppstår. Stora anslutningar Generellt finns en låg risk för Generellt finns en risk för kapa- Generellt finns en hög risk för kapacitetsbegränsningar vid citetsbegränsningar vid stora kapacitetsbegränsningar vid stora anslutningar. anslutningar. stora anslutningar. Tabell 7: Definition och beskrivning av kapacitetslägen. Källa: Region Skåne - Vägledning för en ökad enhetlighet i skånska nätutvecklingsplaner, 2026 A och B betyder båda att prognosen kan mötas utan risk — skillnaden är risknivån för att ansluta konsumtion/produktion utö- ver prognosen. C betyder att redan själva prognosen kräver ytterligare åtgärder. Kapacitetsläge A utesluter inte att begräns- ningar ändå kan förekomma, och kapacitetsläge C innebär inte stopp för nya anslutningar — det innebär att fler åtgärder behö- ver genomföras. Nuvarande kapacitetsbegränsningar Internt nät: I föregående nätutvecklingsplan beskrevs kapacitetssituationen som redan ansträngd, för både konsumtion och produktion, vid gränspunkten Sjöbo T samt i delområdena Björsjölagård och Voll- sjö, medan Sjöbo tätort, Lövestad och Sövde hade god kapacitet på kort sikt. Den historiska utvecklingen bekräftar mönstret, uppmätt maximal effekt har legat mellan 26 och 37 MW utan tydlig trend, och tim- mar med produktionsöverskott förekommer under stora delar av året. Sjöbo Elnät har konstaterat att vi redan idag ligger väldigt nära den tekniska kapaciteten för konsumtion under vinterperioden i mottag- ningsstationen Sjöbo T. Det egna kapacitetsläget bedöms utifrån detta som C. Angränsande nät: E.ON:s kapacitetsbedömning (2026) visar kapacitetsläge C för konsumtion vid gräns- punkten Sjöbo T redan idag (0–2 års horisont) - ytterligare åtgärder krävs alltså redan nu för att möta dagens uttagsbehov utan risk för kapacitetsbegränsningar. Produktionskapaciteten bedöms bättre på samma horisont, läge A. Detta överensstämmer med egna iakttagelser av återkommande timmar med nettoproduktionsöverskott vid gränspunkten Sjöbo T - den riktning där E.ON:s bedömning idag är mest 3 Region Skåne - Vägledning för en ökad enhetlighet i skånska nätutvecklingsplaner, 2026 Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 12 gynnsam är alltså samtidigt den riktning där nätområdets eget mönster redan pekar mot stigande belast- ning på anslutningen. Förväntade kapacitetsbegränsningar (2027–2036) Internt nät: Prognosen (medelscenariot, dimensionerande) visar en fortsatt måttlig ökning av det egna sammanlagda konsumtionsbehovet vid dimensionerande timme, från 38 MW i nuläget till 49 MW år 2036, och en ökning i samma härad för produktionsbehovet, från 28 MW till 35MW. Den dimension- erande timmen ligger kvar en vinterkväll genom hela perioden. Ökningen på konsumtionssidan drivs numera i första hand av hemmaladdning av elbilar, som svarar för omkring 60 procent av tillskottet fram till 2036. Bostäders och verksamheters egen förbrukning bidrar med ytterligare drygt en tredjedel, medan offentlig snabbladdning och industriuttaget bidrar marginellt var för sig. Hemmaladdning tillkommer som ett stort antal små anslutningar i lågspänningsnätet och ger därför främst ett förstärkningsbehov i lågspänningsnät och enskilda nätstationer. På produktionssidan drivs ökningen av småskalig solkraft och, i mindre utsträckning, solcellsmikropro- duktion. Sjöbo Elnät konstaterar att kapaciteten redan idag ligger väldigt nära den tekniska kapaciteten för pro- duktion under sommarperioden i mottagningsstationen Sjöbo T, och att transformatorernas lindnings- kopplare inte klarar att kompensera för ytterligare spänningsvariationer. Det egna kapacitetsläget be- döms utifrån detta som C, med produktionssidan som den mest akuta frågan. Angränsande nät: Sjöbo Elnät har idag abonnemang mot E.ON Energidistribution om 37 MW vid både uttag och inmatning. E.ON Energidistributions kapacitetsbedömning visar läge C för konsumtion vid gränspunkten Sjöbo i samtliga tidshorisonter, 0–10 år Produktionskapaciteten, som i dag ligger på läge A, försämras till läge B mot periodens slut: anslutning av ytterligare produktion utöver prognosen bedöms medföra ökad risk för kapacitetsbegränsningar. Nuvarande användning av flexibilitetstjänster Hembatterier (5 MW installerad kapacitet, 301 anläggningar) har erfarenhetsmässigt visat sig utgöra en spontan motkraft vid höglast och vid produktionstoppar. Baserat på erfarenhet kan batterierna bidraga med upp mot 2 MW i dämpande verkan, utifrån hur kunderna använder batterierna för att styra bort egna effekttoppar. Ett framtida behov om upp till 5 MW vid gränspunkten Sjöbo (år 3–5) och ytterligare upp till 5 MW i Sjöbo tätort (år 6–10) har tidigare identifierats - sammantaget upp till 10 MW inom nätområdet under prognosperiodens senare hälft. Behovet utgörs i första hand avseende minskning av konsumtion eller produktion vid enstaka, ogynnsamma kombinationer av handelsflöde och väderparametrar, och bedöm- des sällsynt. Med tanke på det växande nettoproduktionsöverskott är det rimligt att ett liknande behov är relevant för att hantera enstaka timmar med hög nettoinmatning Bedömning av tillräcklighet Nej Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 13 2.4 – Planerade investeringar och alternativa lösningar Nedan redovisas de investeringar som planeras för att möta det prognostiserade behovet av överförings- kapacitet under de kommande fem till tio åren, avgränsat till huvudsaklig distributionsinfrastruktur. 2.4.1 – Planerade investeringar Som huvudsaklig distributionsinfrastruktur räknas de investeringar som direkt höjer nätets överförings- kapacitet eller skapar redundans vid identifierade kapacitetsbegränsningar – i första hand arbeten vid mottagningsstationen Sjöbo T och fördelningsstationen Sjöbo M1, samt de kabel- och nätstationsprojekt som avlastar dessa. Rena exploateringsprojekt (t.ex. Grimstofta) är medtagna då de samtidigt bidrar med redundans eller kapacitetshöjning i det befintliga nätet. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 14 ID Projektbenämning Beskrivning Syfte Status Driftsättning 1 Ö Kärrstorp – Bjär- Kabelprojekt bestå- Skapa redundans till Inväntar till- 2027 sjölagård ende av 5 km ny hög- Bjärsjölagård och stånd spänning 6 st nya kapacitets höjande nätstationer. åtgärder samtidigt som äldre luftled- ningsnät byggas bort. 2 Grimstofta etapp 1 Utveckling av områ- Skapa redundans till Under över- 2027 det för att möta be- befintliga område vägande (ej hovet vid exploate- och kapacitets hö- internt be- ring jande åtgärder. slutad) 3 Grimstofta etapp 2 Utveckling av områ- Skapa redundans till Under över- 2028 det för att möte be- befintliga område vägande (ej hovet vid exploate- och kapacitets hö- internt be- ring jande åtgärder. slutad) 4 Grimstofta etapp 3 Utveckling av områ- Skapa redundans till Under över- 2029 det för att möte be- befintliga område vägande (ej hovet vid exploate- och kapacitets hö- internt be- ring jande åtgärder. slutad) 5 Nya utgående fack Renodla kabelför- Avlasta fördelnings- Under över- 2028 Sjöbo T bandet till Bjärsjöla- stationen M1 i Sjöbo vägande (ej gård direkt från mot- tätort. internt be- tagningsstationen slutad) och 20 kV ringen runt tätorten. 6 Planteringsgatan Förstärkningsarbete Renodla och frigöra Inväntar till- 2027 20 kV längs Plante- kapacitet i reserv stånd ringsgatan förbanden mellan M4 och M1 7 Om- och utbygg- Om- och utbyggnad Kapacitets höjande Under över- 2035 nad mottagnings- av mottagningsstat- investeringar vägande (ej station ionen Sjöbo T internt be- slutad) 8 Om- och utbygg- Om- och utbyggnad Kapacitets höjande Under över- 2032 nad fördelnings- av fördelningsstat- investeringar vägande (ej station ionen Sjöbo M1 internt be- slutad) 9 Nya utgående fack Förstärkningsarbete Frigöra kapacitet i Under över- 2028 Sjöbo T 20 kV förband från industriområdet vägande (ej Sjöbo T Sjöbo Väst. internt be- slutad) Tabell 8: Planerade investeringar avseende överföringskapacitet för Sjöbo Elnät till och med år 2036. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 15 Uppföljning av projekt från föregående nätutvecklingsplan 13 investeringsprojekt från föregående nätutvecklingsplan (2024) finns registrerade som referens, med planerad driftsättning 2025–2032: åtta rör ny matning i de tidigare delområdena Vollsjö och Björsjöla- gård (status "planerad", 2025–2027), tre rör om- och utbyggnad av mottagningsstationen samt ett nytt verksamhetsområde vid Åsum (status "övervägande", 2027–2028), och två rör ombyggnad av fördel- ningsstation (status "övrigt", 2029 och 2032). De projekt som ej avslutats har därför förts vidare till den nya uppdaterade investeringsplanen, ovan. Bedömning av investeringarna Investeringarna är i första hand motiverade av den kapacitetsbegränsning som identifierats vid mottag- ningsstationen Sjöbo T (se avsnitt 2.3), där både konsumtions- och produktionssidan ligger nära den tek- niska kapaciteten. Om- och utbyggnaden av mottagningsstationen (2035) och fördelningsstationen Sjöbo M1 (2032) adresserar detta direkt, medan de återstående sex projekten i första hand avlastar och skapar redundans i det kringliggande nätet. Principen "energieffektivisering först" har beaktats genom att flexi- bilitetslösningar (bland annat styrbara hembatterier, se avsnitt 2.4.2) planeras överbrygga behovet fram till dess att mottagningsstationen är ombyggd. Den totala tiden för ombyggnad av en fördelningsstation uppskattas till minst 5 år. Planer och förberedande projekt pågår. 2.4.2 – Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser Det förväntade behovet Nedan redovisas det förväntade behovet av resurser som planeras användas som alternativ till nätut- byggnad, i megawatt, för perioderna 0–5 år respektive 6–10 år. Effekttariffer räknas inte som en flexibili- tetstjänst i detta sammanhang. Tidsperiod Behov (MW) 0–5 år 0 6–10 år 5 Tabell 9: Förväntat behov av flexibilitetstjänster och andra resurser 2027–2036. 2.4.2.1 – Redogörelse för olika typer av åtgärder inklusive omfattning av behovet av åtgärderna Inget flexibilitetsbehov finns identifierat för perioden år 0–5. För perioden år 6–10 har ett behov om upp till 5 MW identifierats, kopplat till den kapacitetsbegränsning som finns vid mottagningsstationen Sjöbo T (se avsnitt 2.3). En flexibilitetslösning är avsedd att överbrygga perioden fram till dess att mottagnings- stationen är om- och utbyggd, inte att ersätta investeringen. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 16 2.5 – Redogörelse för valet av det mest kostnadseffektiva alternativet Sjöbo Elnät blir kontaktade av leverantörer som kan erbjuda såväl nya tekniska lösningar, t.ex mätning i stationer och ökad automation, samt leverantörer som kan erbjuda flexibilitetsresurser, t.ex batterilager. Denna typ av information och nya möjligheter tas i beaktande då investeringsplaner upprättas och upp- dateras. Det är ett flertal sammanvägda faktorer som ligger till grund för vilka lösningar som väljs för olika nyin- vesterings, reinvesterings och uppgraderings projekt. Åldern på anläggningsdelarna (kablar, kabelskåp, nätstationer m.m), elsäkerhets behov, leveranskvalitetsförbättrande behov, nyanslutningar som bidrar till ökat kapacitetsbehov samt kundernas specifika behov för en nyanslutning eller uppgradering. Avgö- rande faktorer långsiktighet (tekniskt och ekonomiskt), behovet av eventuella kortsiktiga övergångslös- ningar och en övergripande riskbedömning. Sjöbo Elnät bedömer investeringar utifrån att kostnader vägs mot nyttor såsom minskade nätförluster, ökad leveranssäkerhet, möjliggörandet av framtida anslutning av mer förnyelsebar produktion och ökad elektrifiering. Potentialen för energieffektivisering är oftast en sekundär parameter. Leveranskvalitet, elsäkerhet väger tungt. 2.6 – Om planerade åtgärder möter behovet för överföringskapacitet Möter åtgärderna behovet i det egna nätet? Ja, med avseende på både produktion och konsumtion Förväntas begränsningar i överliggande nät hindra utvecklingen? Ja Sammanfattande bedömning Framtida, Framtida, Nuläge före åtgärder efter åtgärder Internt nät C C C C B C Angränsande nät C A C A C A Tabell 10: Översikt av bedömda kapacitetslägen internt nät och angränsande nät, nuläge, framtida läge (före åtgärder) och framtida läge (efter åtgärder) Figur förklaring: Avser inmatning Avser uttag x Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 17 Begränsningar finns lokalt i mottagningsstationen Sjöbo T och gäller såväl konsumtion som produktion, båda möts av kapacitetsbegränsningar fram till dess att större nya anslutningar tillkommer. Bedömt ka- pacitetsläge C eftersom mottagningsstationen inte går att bygga ut ytterligare på sekundärsidan utan transformatorbyte. Begränsningen är oberoende av den angränsande nätägarens (E.ON) egen kapacitets- bedömning av regionnätet. Om- och utbyggnaden av mottagningsstationen, som adresserar båda rikt- ningarna, är planerad till 2035 men ännu inte internt beslutad. Åtgärdstäckning: Av de nio projekten i investeringsplanen adresserar ett - Om- och utbyggnad av mot- tagningsstation (2035, övervägande) - direkt den kapacitetsbegränsning i mottagningsstationen Sjöbo T som ligger till grund för både konsumtionssidans och produktionssidans C-läge ovan. Projektet ligger dock i slutet av prognosperioden och har ännu inte gått från övervägande till planerad status, så begräns- ningen kvarstår genom merparten av perioden 2025–2034. Fram till dess adresseras kapacitetsfrågan huvudsakligen via nedströms åtgärder: två separata projekt delar namnet "Nya utgående fack Sjöbo T" (2028) - det ena renodlar kabelförbandet till Bjärsjölagård och avlastar fördelningsstationen i Sjöbo tätort, det andra frigör kapacitet i industriområdet Sjöbo Väst - samt Om- och utbyggnad av fördelningsstationen Sjöbo M1 (2032) och Planteringsgatan (2027, frigör kapacitet i reservförbanden mellan M4 och M1). Ö Kärrstorp-Bjärsjölagård (2027) och Grimstofta etapp 1–3 (2027–2029) ger i första hand redundans och kapacitet för exploatering i respektive delområde. Dessa sex projekt är riktade och relevanta för sina egna delar av nätet, men löser inte mottagningsstat- ionens egen flaskhals. Den möjliga flexibilitetsanvändningen - 0 MW år 0–5, 5 MW år 6–10 (se Avsnitt 2.4.2) - är kopplad till samma tidslinje. Flexibilitet har en potential att överbrygga perioden fram till mottagningsstationens ombyggnad, inte ersätta den. 3 – Information om samrådsprocessen Samrådstiden planeras vara under perioden 15 september–31 oktober 2026. Nätutvecklingsplanen pub- liceras och blir tillgänglig för genomläsning på Sjöbo Elnäts hemsida – https://sjoboelnat.se/elnatinform- ation/natutvecklingsplan/. På hemsidan kommer det dels att vara en översiktlig sammanfattning av nätutvecklingsplanen, dels den kompletta planen för nedladdning. En fullständig sammanställning av inkomna synpunkter och bolagets ställningstaganden redovisas i en samrådsredogörelse i den slutliga nätutvecklingsplanen som publiceras den 31 december 2026. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 18 Bilaga 1: Källförteckning Nationella källdokument Titel Utgivare År Energimyndigheten - Scena- Energimyndigheten 2025 rier över Sveriges energisy- stem 2025 SvK - Nätutvecklingsplan Svenska kraftnät 2026 2026-2035 Energiforsk 2024-993 - Scena- Energiforsk 2024 rier för transportsektorns ut- veckling till 2030 och 2045 PowerCircle - Prognos för el- Power Circle 2026 bilsmarknaden i Sverige 2026–2035 Regeringskansliet - Sveriges Regeringskansliet 2024 uppdaterade nationella energi och klimatplan 2021- 2030, 2024 SKGS - Industrins elbehov SKGS (Skogsindustrierna, Ke- 2026 2026 min, Gruvorna och Stålet) Regionala källdokument Titel Utgivare År Region Skåne - Scenario för Region Skåne 2020 det Skånska elsystemet elpro- duktion SvK - Utveckling av trans- Svenska kraftnät 2026 missionsnätet Skåne Region Skåne - Scenario för Region Skåne 2020 det Skånska elsystemet elan- vandning och effektbehov Skånes effektkommission - Skånes effektkommission 2023 Färdplan för Skånes el- försorjning 2030 Länsstyrelsen Skåne - Hand- Länsstyrelsen Skåne 2026 lingsplan för elektrifiering i Skåne Region Skåne - Klimat och Länsstyrelsen Skåne, Region 2025 energistrategi för Skåne Skåne och Energikontor Syd Region Skåne - Scenario för Region Skåne 2020 det Skånska elsystemet elan- vandning och effektbehov el- fakta om kommunerna Region Skåne - Regionplan för Region Skåne 2022 Skåne 2022-2040 Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 19 Energikontor Syd - Förstudie Energikontor Syd 2023 Krisberedskap och ö-drift i Skåne län Region Skåne - Avsiktsförkla- Region Skåne 2025 ring vindkraftens utveckling i Skåne Lokala källdokument Titel Utgivare År Sv_ Kapacitetsbedömning E.ON Energidistribution AB 2026 2026 Hållbart Sjöbo 2034 Del 1 Sjöbo kommun 2022 Miljömål, 2022 Hållbart Sjöbo 2034 Del 1.1 Sjöbo kommun 2034 Miljöläget Hållbart Sjöbo 2034 Del 1.2 Sjöbo kommun 2034 Prioriteringar Region Skåne - Skånes befolk- Region Skåne 2025 ningsprognos 2025-2034 Riktlinjer_för_bos- Sjöbo kommun tadsförsörjning_-_revKF TRAST_Trafi- Sjöbo kommun kplan_för_orterna TRAST_Trafik- Sjöbo kommun plan_för_Sjöbo_tätort Översiktsplan för Sjöbo kom- Sjöbo kommun 2040 mun 2040 Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 20 Bilaga 2: Beskrivning av framtidsscenarier Denna bilaga innehåller den fullständiga beskrivningen av samtliga tre scenarier (högt, medel, lågt) per drivkraft, som ligger till grund för den sammanfattning som redovisas i Avsnitt 2.1. Industrietablering Högt scenario: Trots avsaknad av aviserade nyetableringar antas i högscenariot att en viss tillväxt sker, främst genom tillväxt i befintlig industri, men kanske också med någon nyetablering. Medel scenario: Bostadsbyggande fortsätter dominera kommunens utveckling; industriell elanvändning växer marginellt i takt med befintliga verksamheters expansion. Lågt scenario: Ingen ny industriell elanvändning tillkommer och befintlig industri fortsätter på en nivå som dagens. Energieffektivisering Högt scenario: Elspecifika besparingar skulle i det nationella scenariot drivas av EPBD-relaterad reno- veringsaktivitet och processoptimering hos industrin, men inget i de historiska siffrorna för Sjöbo Elnäts område tyder på en sådan utveckling. Näringslivet domineras av jordbruk, livsmedel, service och turism snarare än elintensiv industri, och boendet av småhus och fritidshus — en struktur som inte ger stöd för en högre energieffektivisering framöver. Effektivisering sker, men vägs till stor del upp av ett växande antal elapparater i hem och verksamheter, t.ex värmepumpar. Högscenariot begränsas därför till en mindre kvarstående minskning. Medel scenario: Samma bild som i det höga scenariot — ingen påtaglig, systematisk effektivisering syns, och den effektivisering som ändå sker äts i praktiken upp av fler elapparater i hem och verksamheter. I medelscenariot bedöms nettoeffekten utebli helt. Lågt scenario: I avsaknad av stöd för verklig effektivisering, och med tillkommande elanvändning som motverkar den effektivisering som ändå sker, bedöms även lågscenariot som en oförändrad elanvänd- ning — samma golv som medelscenariot. Nya produktionsanläggningar Högt scenario: Solcellsutbyggnaden, i form av mikroproduktion, småskaligt och storskaligt, fortsätter i snabb takt (motsvarande +104 %-tillväxttakten som redan observerats), och ytterligare vindkraft reali- seras inom ramen kommunens tematiska tillägg. Medel scenario: Solcellsutbyggnaden fortsätter i relativt hög men stabil takt, medan vindkraftsutbygg- naden mattas av mot slutet av perioden. Lågt scenario: Nya anläggningar för mikroproduktion, småskalig och storskalig solkraft fortsätter till- komma men med en måttlig tillväxt. Även vissa vindkraftverk kan tillkomma eller effekthöjas. Behov av laddinfrastruktur för transporter Högt scenario: Målet om 24 laddställen nås i förtid och kompletteras med ytterligare privat utbyggnad, men den lokala bilden av vilken typ av laddning som dominerar skiljer sig från vad som tidigare antagits. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 21 En dominerande andel av elbilsladdningen i nätområdet bedöms ske som hemmaladdning, vilket lyfter den kategorin väsentligt. Kommunen saknar både eldriven kollektivtrafik och hamnverksamhet med be- hov av landström, så dessa två kategorier bidrar inte alls till tillväxten. Medel scenario: Målet om 24 laddställen nås enligt plan, men liksom i högscenariot bedöms hemma- laddningen utgöra en väsentligt större andel av elbilsladdningen än tidigare antaget. Kommunen har be- gränsad eldriven kollektivtrafik och hamnverksamhet med behov av landström, dessa två kategorier bi- drar inte alls eller i begränsad omfattning till tillväxten. Lågt scenario: Målet om 24 laddställen realiseras endast delvis inom perioden, men hemmaladdningens andel av elbilsladdningen bedöms ändå bli högre än tidigare antaget. Kommunen saknar både eldriven kollektivtrafik och hamnverksamhet med behov av landström, så dessa två kategorier bidrar inte alls till tillväxten. Befolkningsutveckling Högt scenario: Kommunen växer i den övre delen av bostadsmålet (70 bostäder/år) samtidigt som be- folkningen ökar något snabbare än den avsedda 'lagom'-nivån. Energiförbrukningen beräknas öka i stabil takt med befolkningsutvecklingen. Medel scenario: Kommunen växer enligt sitt eget mål om 45–70 bostäder/år. Energiförbrukningen ökar i takt med befolkningsutvecklingen. Lågt scenario: Bostadsbyggandet stannar vid den nedre delen av målet (45/år) eller lägre. En fortsatt tillväxt förutspås men på en mycket låg nivå, Annat I Scenarier över Sveriges energisystem 2025 klassificeras batterier i praktiken som en del av elsyste- mets flexibilitets- och lagringsresurser, inte som en egen produktionsform. Energimyndigheten be- skriver energilager som tekniker som möjliggör att el kan lagras och användas vid ett senare tillfälle för att balansera variationer i produktion och efterfrågan. Batterier används idag både i mindre och större skala för att lagra el och skapa flexibilitet i elsystemet. Hemmabatterier installeras främst tillsammans med solceller för att lagra egenproducerad el, öka egen- användningen och minska effekttoppar. Men tjänster säljs också till andra aktörer för att handla med el (arbitrage), tillhandahålla stödtjänster till Svenska kraftnät eller hantera effektvariationer. Sjöbo Elnät har noterat ett tilltagande intresse för batterier, både hemmabatterier och större batterian- läggningar. Än så länge är det hemmabatterier som finns i nätområdet. Det har inte noterats att batteri- erna i högre grad används begränsa egenförbrukningen vid höglast och begränsa utmatningen av egen- produktion vid låglast. Batterier utgör för Sjöbo Elnät en potentiell flexibilitetsresurs i framtiden. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 22 Bilaga 3: Ordlista och begreppsförklaringar Nätutvecklingsplan (NUP) — Elnätsföretagets plan för hur elnätet ska utvecklas de kommande tio åren. Ska offentliggöras och uppdateras löpande, minst vartannat år. Elnätsföretag / nätägare — Det företag som äger och ansvarar för drift av elnätet inom ett visst geogra- fiskt område. Koncessionsområde — Det geografiska område inom vilket ett elnätsföretag har tillstånd (koncession) att bedriva nätverksamhet. Delområde — En avgränsad del av ett nätföretags koncessionsområde, redovisad separat när nätet är uppdelat i flera driftmässigt eller geografiskt skilda delar. Överföringskapacitet — Den mängd effekt (MW) som elnätet vid ett givet tillfälle klarar av att överföra utan att överskrida tekniska eller säkerhetsmässiga gränser. Effekt (MW) och energi (MWh) — Effekt är den momentana belastningen på nätet, mätt i megawatt (MW). Energi är den totala mängd el som överförs under en tidsperiod, mätt i megawattimmar (MWh). Dimensionerande scenario — Det scenario (oftast medelscenariot) som ett nätföretags planering och investeringar utgår från, med hög- och lågscenarier som referens för osäkerheten i prognosen. Flexibilitetstjänst — En tjänst där en aktör mot ersättning tillfälligt ökar eller minskar sin el-konsumt- ion eller -produktion, som ett alternativ till att bygga ut elnätet. Kapacitetsläge — Ett elnätsföretags egen bedömning av hur mycket ledigt utrymme som finns i nätet för ny anslutning, oftast redovisat som en skala per anslutningspunkt. Nätförluster — Den andel av den överförda elenergin som går förlorad som värme i ledningar och trans- formatorer under överföringen. Utnyttjningsgrad — Förhållandet mellan nätets faktiska belastning och dess tillgängliga kapacitet — ett mått på hur mycket av nätets kapacitet som redan används. Leveranskvalitet (SAIDI/SAIFI/CEMI4) — Mått på hur pålitlig elleveransen är: SAIDI anger genom- snittlig avbrottstid per kund, SAIFI genomsnittligt antal avbrott per kund, och CEMI4 andelen kunder med fler än tre avbrott under ett år. Samråd — Den process där ett nätföretag inhämtar synpunkter från berörda parter, t.ex. kommuner, systemanvändare och allmänheten, inför att en nätutvecklingsplan fastställs. Samrådsredogörelse — En sammanställning av de synpunkter som kommit in under samrådet och hur nätföretaget har beaktat dem, redovisad i den slutliga nätutvecklingsplanen. Regionnät, lokalnät och överliggande nät — Elnätet är indelat i spänningsnivåer: regionnät (mellan- spänning) och lokalnät (låg-/mellanspänning, det nätkunder oftast är direkt anslutna till). Ett nätföretags "överliggande nät" är den högre spänningsnivå som dess eget nät i sin tur matas ifrån. Sjöbo Elnät AB 2026-09-11 23 Intäktsram — Den intäkt ett elnätsföretag högst får ta ut av sina kunder under en fyraårsperiod (regle- ringsperiod), beslutad av Energimarknadsinspektionen. Nätstation — En anläggning som omvandlar el mellan olika spänningsnivåer, t.ex. mellan region-/lokal- nät och det lågspänningsnät kunder ansluter till. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04

§ 152 Beredning av ärende 2026/306 till kommunstyrelsen Samråd - E.ONs nätutvecklingsplan 2027–2036 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen svarar på remiss om nätutvecklingsplan för E.ON enligt tjänsteskrivelsens förslag. Sammanfattning av ärendet E.ON har skickat ut nätutvecklingsplan för 2027-2036 på samråd. Sjöbo kommun svarar enligt följande; Energiförsörjning har blivit en alltmer grundläggande fråga i samhällsbyggandet. Bebyggelseutveckling, näringslivets expansion, ny energiproduktion och laddinfrastruktur är alla beroende av goda förutsättningar för energidistribution. För att möta samhällsutvecklingens krav krävs både säkra prognoser och en välplanerad nätutbyggnad. En tidig och kontinuerlig dialog mellan kommun, nätägare och näringsliv är avgörande för en stabil och långsiktigt hållbar elförsörjning. På kort sikt kan en aktiv samverkan även underlätta samordning av ledningsarbeten och hantering av lokala intressekonflikter. För att E.ON ska kunna planera nätutbyggnad och stödja samhällets och näringslivets utveckling är tillförlitliga prognoser över framtidens elbehov avgörande. Dessa prognoser baseras på kommunernas utvecklingsplaner, vilket gör det viktigt att planerna tydligt redovisar framtida utmaningar och investeringsbehov. I Sjöbo kommuns översikts- och detaljplaner finns utpekade utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter, exempelvis Åsums företagspark, där goda förutsättningar för energidistribution är en förutsättning för genomförande. För att säkerställa att utbyggnadsplanerna kan förverkligas inom rimlig tid och till SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04 rimliga kostnader för exploatörer, krävs välplanerade investeringar för att säkerställa en långsiktigt god kapacitet. Kommunala energiplaner är ett viktigt stöd i dialogen mellan kommunen och andra aktörer. Sjöbo kommun saknar i dag en sådan plan, men har påbörjat arbetet med att ta fram en ny. Den nya energiplanen ska stärka dialogen med elnätsföretagen och ge bättre underlag för att förutse och planera framtida energibehov. Till dess att en ny energiplan finns på plats, hänvisar kommunen till aktuella översikts- och detaljplaner, i komplement av en tidig, kontinuerlig och aktiv dialog mellan alla berörda parter. Dialogen behöver hantera frågor såsom elförsörjning av nya bostads- och verksamhetsområden samt näringslivets nuvarande och kommande behov. Dialogen behöver även omfatta frågor om energiförsörjning tidigt i den kommunala fysiska planeringen, i form av exempelvis markanspråk och riktlinjer. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen svarar på remiss om nätutvecklingsplan för E.ON enligt tjänsteskrivelsens förslag. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 13 oktober 2026 E.ons nätutvecklingsplan Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen E.ON SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen UTVECKLINGSAVDELNINGEN DATUM 13 oktober 2026 ÄRENDENUMMER 2026/306 HANDLÄGGARE TILL Kamilla Danielsson Kommunstyrelsen kamilla.danielsson@sjobo.se Samråd - E.ONs nätutvecklingsplan 2027–2036 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen svarar på remiss om nätutvecklingsplan för E.ON enligt tjänsteskrivelsens förslag. Sammanfattning E.ON har skickat ut nätutvecklingsplan för 2027-2036 på samråd. Sjöbo kommun svarar enligt följande; Energiförsörjning har blivit en alltmer grundläggande fråga i samhällsbyggandet. Bebyggelseutveckling, näringslivets expansion, ny energiproduktion och laddinfrastruktur är alla beroende av goda förutsättningar för energidistribution. För att möta samhällsutvecklingens krav krävs både säkra prognoser och en välplanerad nätutbyggnad. En tidig och kontinuerlig dialog mellan kommun, nätägare och näringsliv är avgörande för en stabil och långsiktigt hållbar elförsörjning. På kort sikt kan en aktiv samverkan även underlätta samordning av ledningsarbeten och hantering av lokala intressekonflikter. För att E.ON ska kunna planera nätutbyggnad och stödja samhällets och näringslivets utveckling är tillförlitliga prognoser över framtidens elbehov avgörande. Dessa prognoser baseras på kommunernas utvecklingsplaner, vilket gör det viktigt att planerna tydligt redovisar framtida utmaningar och investeringsbehov. TJÄNSTESKRIVELSE 13 oktober 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen I Sjöbo kommuns översikts- och detaljplaner finns utpekade utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter, exempelvis Åsums företagspark, där goda förutsättningar för energidistribution är en förutsättning för genomförande. För att säkerställa att utbyggnadsplanerna kan förverkligas inom rimlig tid och till rimliga kostnader för exploatörer, krävs välplanerade investeringar för att säkerställa en långsiktigt god kapacitet. Kommunala energiplaner är ett viktigt stöd i dialogen mellan kommunen och andra aktörer. Sjöbo kommun saknar i dag en sådan plan, men har påbörjat arbetet med att ta fram en ny. Den nya energiplanen ska stärka dialogen med elnätsföretagen och ge bättre underlag för att förutse och planera framtida energibehov. Till dess att en ny energiplan finns på plats, hänvisar kommunen till aktuella översikts- och detaljplaner, i komplement av en tidig, kontinuerlig och aktiv dialog mellan alla berörda parter. Dialogen behöver hantera frågor såsom elförsörjning av nya bostads- och verksamhetsområden samt näringslivets nuvarande och kommande behov. Dialogen behöver även omfatta frågor om energiförsörjning tidigt i den kommunala fysiska planeringen, i form av exempelvis markanspråk och riktlinjer. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 13 oktober 2026 E.ons nätutvecklingsplan Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen E.ON Kamilla Danielsson Karina Hansson Utvecklingschef Kommundirektör KANSLI 2026/306 E.ON Energidistribution AB Nätutvecklingsplan är n mi 2027–2036 Pr eli Begrepp och förkortningar Begrepp och förkortningar Abonnemang Den avtalade effekt som får tas ut från eller matas in till elnätet av en elnätskund som inte begränsas av säkringsstorlek. Gäller för större elnäts­ kunder och mellan elnätsföretag. Anläggningsdel Komponent i nätet, exempelvis luftledning, markkabel eller transformator. Anslutningsprocess Process med fördefinierade steg som inleds när en anslutningsförfrågan inkommer. Beroende på anslutningens storlek och kapacitetsläget i nätet varierar omfattningen av utredningar inför offert och åtgärder i elnätet efter beställning. Baseline Nulägesbild av användningen av elnätet baserat på nuvarande kunders produktion och konsumtion. Grundas på historiska mätdata. Effektprofil Ett mönster eller en kurva som visar hur effektuttaget eller effektinmatningen varierar över en viss tidsperiod, till exempel över dygnet. Effektprognos Prognos för det framtida behovet av överföringskapacitet för uttag och inmatning, baserat på förväntat tillkommande effektbehov och baseline. Ei Energimarknadsinspektionen – myndighet som bland annat reglerar elnäts­ företagens verksamhet och övervakar elmarknaderna. Flexibelt avtal Elnätsavtal som utgör en flexibilitetslösning och möjliggör att nätföretaget kan begränsa kundens uttag eller inmatning för att hantera överbelastning i elnätet. Fördelningsstation Nod i nätet med utrustning för att transformera och fördela el till olika områden. Avser stationer i regionnätet (≥30 kV) och stationer med omvandling mellan 20 och 10 kV. Se även nätstation. Inmatning El som matas in till elnätet. Intäktsram Samlade intäkter som ett elnätsföretag högst får ta ut från nätverksamheten under en tillsynsperiod – beslutas av Ei. kV Kilovolt (tusen volt) – enhet för elektrisk spänning. Ledning Samlingsbegrepp för luftledningar och kablar. Linjekoncession Nätkoncession för linje – tillstånd att bygga och driva en bestämd elledning, oftast en högspänningsledning, i regionnätet. Lokalnätskoncession Nätkoncession för område (områdeskoncession) – tillstånd att bedriva elnäts­ verksamhet inom ett geografiskt område som ger ett elnätsföretag ensamrätt att bygga och driva det lokala elnätet. Maskat elnät Elnät med flera matningsvägar per punkt. MW Megawatt (en miljon watt eller tusen kilowatt) – enhet för effekt. MWh Megawattimme (en miljon wattimmar eller tusen kilowattimmar) – enhet för att mäta energi. N-1-kriteriet N minus 1 – princip som innebär att ett elnät i normalläge (N) kan hantera oplanerat bortfall av en (1) huvudkomponent. Nedreglering Åtgärder som minskar tillförseln av effekt till systemet. Exempelvis genom att elproducenter eller energilager minskar sin inmatning till elnätet, eller att elkonsumenter ökar sin elanvändning vid tidpunkter med överskott av produktion i förhållande till konsumtion i elsystemet. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 22 Begrepp och förkortningar Nettolast Den sammanlagrade effekten av konsumtion och produktion i en punkt i nätet. Nyinvestering Investering i nätutbyggnad där nya anläggningar tillkommer. Se även reinvestering. Nätstation Nod i nätet med utrustning för att omvandla och fördela elektricitet till olika områden. Avser station i lokalnätet (<30 kV) förutom stationer med omvandling mellan 20 och 10 kV. Se även fördelningsstation. Observerbarhet Förmåga att bevaka och analysera elnätets tillstånd i realtid, genom bland annat mätning och analys av olika delar av elnätet. Punkt Plats eller anläggningsdel i nätet. Radiellt elnät Elnät med en matningsväg per punkt. Reinvestering Investering i nätet där befintliga anläggningsdelar ersätts och vid behov förstärks. Tillkommande Behov av överföringskapacitet för uttag eller inmatning som förväntas till­ effektbehov komma från befintliga eller nya kunder utöver nuvarande behov (baseline). Uppreglering Åtgärder som ökar tillförseln av effekt till elsystemet. Exempelvis genom att elproducenter eller energilager ökar sin inmatning till elnätet, eller att elkonsumenter minskar sin elanvändning vid tidpunkter med underskott av produktion i förhållande till konsumtion i elsystemet. Uttag El som matas ut från elnätet. Villkorat avtal Anslutningsavtal som utgör en flexibilitetslösning och möjliggör att nätföretaget kan begränsa kundens uttag eller inmatning för att hantera överbelastning i elnätet. Avtalsformen kan användas under begränsad tid för att möjliggöra snabbare anslutning. Överföringskapacitet Elnätets förmåga att överföra el mellan olika delar av systemet utan att orsaka överbelastning eller andra tekniska begränsningar. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 33 Förord Förord Energiomställningen är vår tids största samhälls­ förändring. För att Sverige ska vara mer konkur­ renskraftigt, motståndskraftigt och nå uppsatta klimatmål behöver elnätet utvecklas. Vi står mitt i energiomställningen och omvärlden förändras snabbt. Ett starkt, robust och resilient elnät kräver långsiktig planering. Nätutbyggnaden behöver samtidigt gå i takt med behoven – då blir den mer resurseffektiv för såväl samhället som våra kunder. På E.ON vill vi skapa förutsättningar för en smart, rättvis och kostnadseffektiv utveckling av energis ystemet. För att lyckas med det, och för att göra rätt prioriteringar och hantera osäker­ heter, är dialog, transparens och samarbete med samhällets aktörer avgörande. Genom att tänka nytt, använda modern teknik och arbeta till­ I E.ONs nätutvecklingsplan följer vi den mall och sammans med kunder, kommuner och regioner de instruktioner som Energimarknadsinspektionen skapar vi gemensamt goda möjligheter för ett lämnat. Vi har valt att dela in nätet i delområden konkurrenskraftigt Sverige. som följer länsgränser. Detta för att gå i linje med Vi arbetar med nya lösningar som tas fram regional energiplanering och underlätta för fram­ i samarbete med våra kunder allteftersom nya tida dialog och samarbete. Vi ger även information behov uppstår. Detta möjliggör ett ökat nät­ på kommunal nivå i några avsnitt. utnyttjande och snabbare anslutning till en lägre Vi ser fram emot att fortsätta utveckla dialogen kostnad. Nätutbyggnad och flexibilitetslösningar, för att tillsammans bygga ett kostnadseffektivt i form av exempelvis villkorade avtal och lokala och resilient energisystem för framtiden, som flexibilitetsmarknader, går hand i hand och gör möjliggör energiomställningen för alla. att elnätet kan utvecklas i takt med samhällets behov. Malmö den 15 september 2026 Elnätet förändras ständigt och nätutvecklings­ planen ger en bild av kapacitetsläget vid den tidpunkt då den togs fram och de framtids­ planer som gällde då. När nya stora anslutningar kommer till, regelverk ändras eller nya användar­ Martin Höhler mönster som vi i dag inte kan förutse växer fram ändras förutsättningarna för elnätets utveckling. Ett av syftena med nätutvecklingsplanen är att göra det lättare att förstå elnätets framtida utveckling och behov. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 44 Innehållsförteckning Begrepp och förkortningar 2 Förord 4 Sammanfattning 6 1 Uppgifter om E.ON och vårt elnät 8 Uppgifter om E.ON 9 E.ONs elnät 9 Karta över E.ONs elnät 11 Gränspunkter till andra elnätsföretag 12 2 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 14 2.1 Behov av överföringskapacitet i elnätet 17 Samordnade prognoser 31 2.2 Redogörelse för ökning och minskning av behovet av överföringskapacitet 32 2.3 Systemets nuvarande förmåga att möta prognosen 34 Förutsättningarna för att möta prognosen utan planerade åtgärder 36 Nuvarande användning av flexibilitetstjänster och andra resurser 40 2.4 Planerade investeringar och alternativa lösningar 45 2.4.2 Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser 67 2.5 Redogörelse för valet av det mest kostnadseffektiva alternativet 77 2.6 Om planerade åtgärder möter behovet av överförings kapacitet 78 3 Samråd 92 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 5 Sammanfattning Vi står mitt i energiomställningen och den snabba förändringstakt som den innebär. Samhällets behov förändras med ny teknik och nya typer av elnätskunder. I detta avsnitt sammanfattar vi de viktigaste slutsatserna i E.ONs nätutvecklingsplan 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 6 Sammanfattning Vi bedömer att E.ON på sikt kan möta det växande behovet av överförings­ kapacitet i elnätet genom planerade investeringar, flexibilitetslösningar och andra nättekniska åtgärder. Vissa kapacitetsbegränsningar kvarstår dock lokalt, vilket kräver fortsatt planering och utveckling av lösningar. Dialog och samplanering med kommuner, regioner, kunder och andra elnäts­ företag är avgörande för att nätutbyggnaden ska ske i takt med samhälls­ utvecklingen. Det finns ett fortsatt stort intresse att ansluta hålla takten i energiomställningen. Vi på E.ON ny konsumtion, inte minst när det gäller stora vidareutvecklar lösningar tillsammans med våra effekter från laddinfrastruktur, industri och kunder för att kunna möta nya typer av behov datacenter. Sammanlagt väntas de högsta som uppstår. Vi tar även stora kliv framåt genom effekttopparna öka med 25 procent till 2036 investeringar som ökar observerbarheten och från konsumtion under vintertid. Även intresset styrbarheten i vårt elnät. för att ansluta ny produktion väntas växa och medföra stora ökningar i omvända effektflöden Samarbete med samhällets aktörer och våra sommartid. kunder är avgörande för att kunna planera och utveckla elnätet proaktivt. Tidig dialog är central Sedan föregående nätutvecklingsplan har vi för att säkerställa rätt elnätskapacitet i rätt tid driftsatt över 50 betydande kapacitetshöjande och möjliggöra en effektiv utveckling av energi­ projekt i våra regionnät. Vi investerar totalt 27 systemet. miljarder kronor under perioden 2024–2027. Inför kommande tillsynsperioder, 2028–2031 Nätutvecklingsplanen ger en nulägesbild av och 2032–2035, blir den nya utformningen av utvecklingen i vårt elnät vid den tidpunkt då intäktsregleringen avgörande för våra förut­ planen togs fram. Elnätet är i ständig förändring, sättningar att realisera planerade investeringar, och för att få en aktuell bild av situationen hän­ inklusive dem som redovisas i nätutvecklings­ visar vi till direkt dialog med oss på E.ON. planen. Genom att utveckla elnätet i takt med sam- Flexibilitetslösningar fortsätter att vara ett hällets behov kan vi hålla nere kostnaderna viktigt verktyg för att vi ska kunna ansluta och fördela dem mer rättvist. Vi utvecklas som kunder i områden med begränsad kapacitet. elnätsföretag tillsammans med våra kunder och På kort (0–2 år) och medellång (3–5 år) sikt är samhällets aktörer för att på bästa sätt vara en flexibilitetslösningar tillsammans med andra nät­ möjliggörare i energiomställningen. tekniska åtgärder avgörande för att vi ska kunna E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 77 1 Uppgifter om E.ON och vårt elnät I detta avsnitt presenterar vi en överblick över utbredningen av E.ON Energidistributions elnät och ger en överblick över elnätets upp byggnad. Vi redovisar även andra nätföretag vars elnät gränsar till vårt. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 8 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Uppgifter om E.ON I tabell 1 anger vi uppgifter om E.ON Energidistribution och var nätutvecklingsplanen finns. Tabell 1. Uppgifter om E.ON Energidistribution Företagsnamn E.ON Energidistribution AB Organisationsnummer 556070­6060 Kontaktväg natutvecklingsplaner@eon.se Telefonnummer till E.ON 040­25 50 00 Länk till nätutvecklingsplan som delats inför Nätutvecklingsplan (eon.se) samråd (preliminär nätutvecklingsplan) Länk till information om samrådet Nätutvecklingsplan (eon.se) Länk till slutlig nätutvecklingsplan – Länk till slutlig samrådredogörelse – E.ONs elnät Elnätet finns till för att möjliggöra överföring Elnätets uppbyggnad av el från elproducenter till elkonsumenter. Vårt elnät delas in i lokalnät och regionnät. Vi distribuerar el till och från 1,1 miljoner De flesta kunder är anslutna till ett lokalnät, elnätskunder, vilket motsvarar cirka en femte­ men kunder med stor konsumtion eller stor del av alla kunder i Sverige. För att klara detta produktion är anslutna på högre spänningsnivåer driver och underhåller vi cirka 145 000 km elnät direkt till regionnätet. För överföring av stora i form av luftledning och markkabel, vilket utgör mängder el, särskilt vid långa ledningssträckor, ungefär en fjärdedel av Sveriges elnät. E.ON har är högre spänning att föredra eftersom energi­ relativt många kilometer elledning i förhållande förlusterna då blir lägre. Se tabell 2 för vilka till antalet kunder. Detta beror på att vi har en spänningsnivåer som används i E.ONs elnät stor andel elnät på landsbygden och är region­ och vilka kunder som ansluts till respektive nätsägare. spännings nivå. Majoriteten av våra kunder är elkonsumenter, från små hushåll till stora företag och organi­ sationer. Vi har även ett ökande antal elpro­ ducenter som matar in el i systemet, från små hushållsproducenter till några av landets största vindkraftsproducenter. På senare tid har antalet kunder som både är konsumenter och producen­ ter ökat kraftigt. Vi distribuerar även el till cirka 50 andra elnätsföretag. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 9 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Tabell 2. Spänningsnivåer i E.ONs elnät och de kundkategorier som ansluts till respektive nivå Spänningsnivå Beskrivning 400 kV E.ON äger vissa anläggningsdelar i stationer där regionnätet är anslutet till stamnätet. 220 kV 130 kV Regionnät: Här ansluter våra största producenter och konsumenter med anslutnings­ 70 kV effekt mellan cirka 20 MW och 500 MW: 50 kV • Energiintensiv industri • Storskalig elproduktion 40 kV • Lokalnät 30 kV 20 kV Lokalnät – mellanspänning: Här ansluter kunder med en anslutningseffekt från cirka 1 MW till cirka 20 MW: 10 kV • Industri 6 kV • Kommersiell och offentlig verksamhet • Publik laddning • Lokal elproduktion 0,4 kV Lokalnät – lågspänning: Här ansluter kunder som har en anslutningseffekt upp till 1 MW: • Bostäder • Kommersiell och offentlig verksamhet • Publik laddning • Småskalig elproduktion E.ONs elnät består av stationer och ledningar denna struktur i regionnätet för att skapa som kopplas ihop antingen radiellt eller maskat. redundans och minska sårbarheten i systemet. I ett radiellt nät förgrenar sig strukturen som ett Ett maskat elnät har en ökad komplexitet jämfört träd och varje kund och fördelningsstation har med ett radiellt nät eftersom flödet i nätet en enda matningsväg, vilket ger en relativt enkel delar upp sig över olika ledningar. Olika drift­ och överskådlig drift, men det innebär också en fall, kopplingslägen och effektutbyte mot både ökad känslighet för avbrott vid fel, se figur 1. underliggande nät och det överliggande stam ­ Det finns fördelar med att bygga maskor i nätet påverkar belastningen i det maskade nätet så att det finns fler möjliga vägar för elen regionnätet. Även effektutbytet med andra länder att flöda. Detta kallas maskat nät och innebär att påverkar det maskade regionnätet. Detta medför varje fördelningsstation har förbindelser till flera att antalet möjliga utfall blir mycket stort. andra fördelningsstationer, se figur 2. Vi använder 1. 2. Figur 1. Illustration av radiellt matat nät. Linjer representerar ledningar. Kvadrater är fördelnings­ eller nätstationer. Figur 2. Illustration av maskat nät. Linjer representerar ledningar. Kvadrater är fördelnings­ eller nätstationer. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 10 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Karta över E.ONs elnät På E.ON bedriver vi nätverksamhet utspritt över är för att vara i linje med regional energiplanering stora delar av landet. I södra Sverige har vi ett och underlätta för framtida dialog och samarbete. stort sammanhängande regionnät och lokalnät Vi anger även viss information per kommun, där i stora områden. Även i Norrland har vi ett stort det är möjligt, för att ge kommunerna bättre sammanhängande regionnät med underliggande underlag för fortsatt dialog med oss. lokalnät centrerade till Västernorrland. I Örebro Elnätets utbredning är dock i verkligheten län har vi en del regionledningar och en stor helt oberoende av kommun­ och länsgränser. andel lokalnät. I Stockholms län och Uppsala Som framgår av översiktskartan står E.ON för en län äger vi främst lokalnät, medan överliggande stor del av elnätet i vissa län och en mindre del regionnät ägs av andra nätägare. Utöver dessa i andra län. I de bedömningar som vi redovisar större områden har vi även ett mindre lokalnät i i nätutvecklingsplanen utgår vi från i vilket län Kungsbacka kommun och några enstaka region­ och i vilken kommun E.ONs fördelningsstationer nätsledningar på olika platser. Översiktskartan är placerade. I vissa fall går ledningar vidare in i i figur 3 visar de geografiska områden där vi angränsande län eller kommuner. Detta innebär bedriver nätverksamhet. att informationen i nätutvecklingsplanen i vissa I nätutvecklingsplanen har vi valt att dela in fall är förenklad och därför inte alltid ger en fullt nätet i delområden som följer länsgränser. Detta rättvisande bild av ett enskilt län eller kommun. Figur 3. Karta över de områden där E.ON bedriver nätverksamhet och har områdes­ koncessioner (lila områden) eller linje­ koncessioner (svarta linjer). I denna nätutvecklingsplan delar vi in delområdena efter de län (röda linjer) där E.ON bedriver nätverksamhet. Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Uppsala län Örebro län Stockholms län Östergötlands län Västra Götalands län Jönköpings län Hallands län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Skåne län E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 11 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Gränspunkter till andra elnätsföretag Vårt elnät gränsar till flera andra nätägares elnät. nät, kallas överliggande nät. I tabell 3 framgår Elnätsföretag som har abonnemang hos oss vilka elnätsföretag som vi har abonnemang hos brukar kallas underliggande nät och elnätsf öretag och som har abonnemang hos oss, samt i vilka där vi har abonnemang, inklusive Svenska kraft­ län anslutningspunkterna finns. Tabell 3. Andra elnätsföretag som har abonnemang hos E.ON och elnätsföretag som E.ON har abonnemang hos Län Elnätsföretag som har Elnätsföretag som E.ON har abonnemang hos E.ON abonnemang hos Blekinge län Affärsverken Elnät i Karlskrona AB Svenska kraftnät Karlshamn Elnät AB Kraftringen Nät AB Olofströms Kraft Nät AB Ronneby Miljö och Teknik AB Rödeby Elverk Ekonomisk Förening Sölvesborgs Energi och Vatten AB Gävleborgs län Ellevio AB Ellevio AB Hallands län Falkenberg Energi Elnät AB Ellevio AB Halmstads Energi och Miljö Nät AB Falkenberg Energi AB Södra Hallands Kraft Ekonomisk Förening Svenska kraftnät Jämtlands län Bergs Tingslags Elektriska AB Svenska kraftnät Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB Jönköpings län Carlfors Bruk KB Jönköping Energi Nät AB Eksjö Elnät AB Svenska kraftnät Njudung Sävsjö Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Njudung Vetlanda Elnät AB Värnamo Elnät AB Nässjö Affärsverk Elnät AB Tranås Energi Elnät AB Värnamo Elnät AB Kalmar län Borgholm Energi Elnät AB Svenska kraftnät Emmaboda Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Kalmar Energi Elnät AB Kraftringen Nät AB Nybro Energi Elnät AB Oskarshamn Energi Nät AB Vattenfall Eldistribution AB Vimmerby Energi Nät AB Västerviks Kraft Elnät AB Ålem Energi AB Kronobergs län Alvesta Elnät AB Svenska kraftnät Karskruv Nät AB Växjö Energi Elnät AB Ljungby Energinät AB Marhult Nät AB Växjö Energi Elnät AB E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 12 Uppgifter om E.ON och vårt elnät Tabell 3. Andra elnätsföretag som har abonnemang hos E.ON och elnätsföretag som E.ON har abonnemang hos (fortsättning) Län Elnätsföretag som har Elnätsföretag som E.ON har abonnemang hos E.ON abonnemang hos Skåne län Bjäre Kraft Elnät AB Sjöbo Elnät AB Brittedals Elnät Ekonomisk Förening Svenska kraftnät Bromölla Energi och Vatten AB C4 Elnät AB Energinet.dk Kraftringen Nät AB Landskrona Energi AB Mellersta Skånes Kraft, Ekonomisk Förening Olseröds Elektriska Distributionsförening Sjöbo Elnät AB Skurups Elverk AB Skånska Energi Nät AB Staffanstorps Energi AB Trelleborgs Elnät AB Vattenfall Eldistribution AB Ystad Energi Elnät AB Öresundskraft Elnät AB Österlens Kraft Elnät AB Stockholms län Inga anslutningar till underliggande nät Vattenfall Eldistribution AB Uppsala län Inga anslutningar till underliggande nät Vattenfall Eldistribution AB Västerbottens län Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB Västernorrlands län Härnösand Elnät AB Sidensjö Vindkraft Elnät AB Sundsvall Elnät AB Svenska kraftnät Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB Västra Götalands län Inga anslutningar till underliggande nät Vattenfall Eldistribution AB Örebro län Inga anslutningar till underliggande nät Ellevio AB Vattenfall Eldistribution AB Östergötlands län Inga anslutningar till underliggande nät Vattenfall Eldistribution AB E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 13 2 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät I nätutvecklingsplanen presenterar vi en bred bild av hur vi ser att behoven i elnätet förändras och vilka åtgärder vi arbetar med för att möta de nya och växande behoven. Strukturen i rapporten följer Ei:s mall. I de flesta områden i E.ONs elnät finns det goda förutsättningar att ansluta det förväntade effektbehovet, men i vissa områden förväntas kapaciteten vara begränsande. Där arbetar vi med förstärkningar i elnätet, flexibilitet och andra tekniska lösningar för att kunna fortsätta möjliggöra anslutningar av kunder och möta de ökande behoven i energiomställningen. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 14 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät E.ONs effektprognos Det finns ett fortsatt stort intresse för att prognoser för att ge en heltäckande bild av den ansluta ny konsumtion, inte minst när det gäller förväntade utvecklingen i ett län. I de fall där stora effekter från laddinfrastruktur, industri E.ON äger regionnätet men inte lokalnätet har och datacenter. Sammanlagt väntas de högsta vi gjort en prognos för alla underliggande elnät effekttopparna öka med 25 procent till 2036 från ägda av andra nätföretag utifrån data som vi fått konsumtion under vintertid. På sikt väntas även ta del av. Prognosen kan därmed anses täcka intresset för att ansluta ny produktion öka och hela det område där E.ON har regionnät, oavsett medföra stora ökningar i omvända effektflöden vem som äger lokalnätet, samt de områden sommartid. där E.ON har lokalnät som matas av ett annat Här redogör vi för den förväntade utvecklingen region nätsföretag. av behovet av överföringskapacitet i våra elnät Prognosmetoden redovisas mer ingående under de kommande tio åren. I avsnitt 2.1 i avsnitt 2.1. Två viktiga punkter att ha med sig beskriver vi hur vi tagit fram prognosen och dess som stöd för att tolka tabeller och figurer är: olika delar. I prognosen ingår det tillkommande • I län/kommuner där större konsumenter eller effektbehovet och det nuvarande behovet producenter väntas etablera sig kan prognosen (baseline). Vi redovisar prognosen för två se låg ut i och med att vissa stora projekt tagits olika lastscenarier, den förväntade högsta och bort från de redovisade siffrorna av sekretess­ lägsta nettolasten per län och år, höglast och skäl. Dessa projekt ingår dock i kapacitets­ låglast. Även under det som kallas låglast kan analysen. effekt flödet vara högt, men i omvänd riktning. • Vi redovisar den förväntade utvecklingen av Negativa tal innebär därmed en nettoproduktion toppeffekter. Framtida effektbehov kan till­ i stället för en nettokonsumtion. komma vid olika tider på dygnet eller året. Vi anger prognosen per län för den del av el­ I många fall sker sammanlagring på ett sätt nätet som E.ON äger. Därför behöver vår prognos så att effektbehovet inte ökar i proportion till i flera fall kompletteras med andra elnätsföretags det ökade energibehovet. Tabell 4. E.ONs prognos i MW per delområde för behov av överföringskapacitet under perioden 2026–2036 Län Last- Base- 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 scenario line Blekinge län hög 352 356 360 364 368 376 387 397 408 418 428 437 låg 11 6 ­1 ­9 ­18 ­25 ­36 ­48 ­62 ­76 ­91 ­106 Gävleborgs län hög 96 96 96 97 97 97 97 97 97 97 97 97 låg ­28 ­27 ­27 ­26 ­25 ­25 ­24 ­24 ­24 ­23 ­23 ­23 Hallands län hög 341 349 359 366 373 384 391 403 414 425 437 446 låg ­168 ­159 ­153 ­144 ­139 ­132 ­128 ­124 ­121 ­122 ­134 ­149 Jämtlands län hög ­31 ­28 ­26 ­24 ­23 ­21 ­19 ­18 ­16 ­15 ­13 ­12 låg ­499 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 ­500 Jönköpings län hög 433 444 450 456 462 467 470 474 477 479 483 485 låg ­244 ­239 ­236 ­238 ­243 ­248 ­255 ­263 ­271 ­281 ­290 ­300 Kalmar län hög 409 415 418 421 425 433 440 447 454 458 471 480 låg ­415 ­421 ­441 ­452 ­463 ­473 ­484 ­496 ­509 ­523 ­537 ­554 Kronobergs län hög 282 296 310 320 330 343 353 364 371 378 384 388 låg ­256 ­257 ­258 ­258 ­259 ­259 ­262 ­263 ­274 ­281 ­290 ­301 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 15 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 4. E.ONs prognos i MW per delområde för behov av överföringskapacitet under perioden 2026–2036 (fortsättning) Län Last- Base- 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 scenario line Skåne län hög 2 250 2 300 2 330 2 370 2 400 2 440 2 470 2 500 2 520 2 570 2 620 2 660 låg 224 188 153 114 76 34 ­18 ­76 ­139 ­206 ­275 ­350 Stockholms län hög 438 467 485 500 513 533 550 567 580 593 606 614 låg 99 116 120 119 116 115 112 107 100 93 84 74 Uppsala län hög 97 121 142 155 163 170 173 176 176 177 177 177 låg ­8 0 7 11 13 15 15 14 12 10 7 16 Västerbottens län hög 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 låg 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Västernorrlands län hög 326 336 340 344 348 351 354 360 365 370 375 380 låg ­1 080 ­1 080 ­1 080 ­1 080 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 ­1 070 Västra Götalands län hög 6 6 6 6 6 6 7 7 7 7 7 7 låg ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­13 ­14 Örebro län hög 287 313 324 330 338 345 352 358 362 366 374 381 låg 52 51 50 47 45 42 38 32 26 18 11 4 Östergötlands län hög 280 312 336 351 361 379 391 403 414 423 431 438 låg 41 58 69 71 70 69 63 57 51 43 37 27 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 16 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.1 Behov av överföringskapacitet i elnätet En träffsäker prognos är grunden för att fatta Prognosen för tillkommande effektbehov adderar bra beslut om att bygga ut elnätet och även för vi till nuvarande effektbehov (baseline) för att att göra flexibilitetsutredningar, vilket i sin tur kunna bedöma det förväntade kapacitetsläget i möjliggör samhällsutveckling, lokal tillväxt och nätet framöver, se figur 4. Prognosen som ligger energiomställningen. till grund för kapacitetsbedömningen kopplar vi För att E.ON ska kunna göra träffsäkra prog­ till respektive station i elnätet. noser som går att koppla till specifika platser i För att fånga utvecklingen på längre sikt nätet är det av största vikt att större kunder i god arbetar E.ON med långsiktiga elektrifierings­ tid kommer in med förfrågningar om att ansluta. scenarier. Här fångar vi exempelvis upp utveck­ En annan förutsättning för att kunna göra bra ling av vindkraft, större solkraftsparker, elek­ prognoser är vår dialog med kommunerna om trifiering av befintlig och ny industri, framtida deras planer för lokal samhällsutveckling. utveckling av laddinfrastruktur och datacenter. Prognosen i nätutvecklingsplanen baserar vi Denna del av prognosen går inte att knyta till en dels på planerade anslutningsärenden, det vill exakt plats i nätet men går ändå att använda som säga de större anslutningsförfrågningarna som underlag för långsiktig nätplanering på de högre kommit in till E.ON, dels på förväntad samhälls­ spänningsnivåerna. tillväxt. Förväntad samhällstillväxt fångar upp Nedan redogör vi närmare för hur vi arbetar den allmänna utvecklingen av behovet av över­ med att ta fram prognosen. föringskapacitet för bostäder och små verksam­ heter, hemmaladdning av elbilar och småskalig solkraftsproduktion. Figur 4. Visualisering av effektprognosens uppbyggnad. Prognosen utgår från en nulägesbild (baseline). Vi bygger sedan vidare med den förväntade samhällstillväxten, inkomna anslutningsförfrågningar för stora projekt av varierande mognadsgrad samt ännu ej kända framtida projekt. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 17 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Baseline För att göra bra antaganden arbetar vi med Baseline är en nulägesbild av hur kundernas effekt­ omvärldsanalys och uppskattar hur olika faktorer behov och beteende ser ut i dag. De baseline­ såsom politik, teknikutveckling, konjunktur och värden som vi visar i nätutvecklingsplanen grun­ elpris påverkar tillväxttakten, både på kort och dar sig på historiska kundmätdata från januari lång sikt. Utvecklingen inom olika kategorier, 2023 till januari 2026. Baseline för höglast exempelvis småskalig solkraft eller hemmaladd­ baseras på ett genomsnitt av de högst belastade ning, drivs av olika omvärldsfaktorer. I omvärlds­ dygnen i nätet under vinterhalvåret. Baseline analysen studerar vi också externa prognoser för låglast baseras på ett genomsnitt av de lägst från till exempel Svenska kraftnäts långsiktiga belastade dygnen i nätet under sommarhalvåret. marknadsanalys och Energimyndighetens prognoser och scenarier för energisystemets Förväntad samhällstillväxt utveckling. Förväntad samhällstillväxt innehåller delprognoser Vi gör även en prognos för de lokalnät som för bostäder och små verksamheter, småskalig ägs av andra nätägare och är anslutna till E.ONs solkraft och hemmaladdning av personbilar. regionnät. Vi samlar in data från samtliga Varje delprognos bygger på en prognosmodell där underliggande elnätsföretag och bedömer deras olika indata från bland annat offentlig statistik, förändrade effektbehov med samma metoder kommunala planer eller våra egna kunddata som vi använder för E.ONs lokalnät. På så sätt kombineras med antaganden och omvärlds­ blir prognoserna jämförbara och kan aggregeras analys. Tillsammans bygger dessa upp den totala mot E.ONs regionnät på samma sätt som för de prognosen förväntad samhällstillväxt, se figur 5. lokalnät vi själva äger. Vi delar även denna prog­ nos, tillsammans med den aktuella metoden, Delprognoserna bygger på olika data och anta­ med respektive nätägare till underliggande nät. ganden: Planerade anslutningsärenden Bostäder och små verksamheter – bygger till Utöver förväntad samhällstillväxt ingår större stor del på data från kommuners översikts­ och anslutningsärenden som kommit långt i detaljplaner. Dessa jämförs även med Statistiska anslutningsprocessen i prognosen. Anslutnings­ centralbyråns befolkningsframskrivningar. processen har flera delsteg, och stora anslut­ ningar på både låg­ och högspänningsnivå Hemmaladdning av elbil – bygger på offentlig behöver alltid utredas innan de kan anslutas. De statistik för historisk tillväxttakt av elbilar, andelen som kommit långt i processen, och med största elbilar och lokal biltäthet, samt på antaganden sannolikhet kommer att realiseras, är en del av om i vilken takt personbilsflottan elektrifieras på prognosen i kapacitetsbedömningen. Här fångar lång sikt. vi kommande anslutningar inom stora verksam­ heter, industri, laddinfrastruktur, datacenter, Småskalig solkraft – utgår från befintliga anslut­ solcellsparker, batterilager med mera. ningar, historisk tillväxttakt samt antaganden om Kommunala planer är också en viktig källa framtida tillväxttakt och mättnadsgrad. till information om framtida större anslutningar. De kommunala planerna granskas och tolkas av lokalt insatta nätplanerare för att bedöma vad planen innebär för det förväntade effektbehovet. Indata Prognosmodell Utdata Historisk data Bostäder och små verksamheter Trafikstatistik Befolkningsstatistik Hemmaladdning av elbil Förväntad samhällstillväxt Intern data om kundbas Småskalig solkraft Kommunala planer Figur 5. Förenklad visualisering av indata som vi använder i prognosmodeller för förväntad samhällstillväxt. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 18 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Vi inkluderar även anslutningar till andra nät­ Inkomna kundförfrågningar ägare som är kopplade till E.ONs regionnät. Detta Det finns även en mängd anslutningsförfrågningar baserar vi på data som ägare till underliggande som har kommit in men ännu ej utretts eller lett nät har lämnat in till E.ON. till avtal. Innan ett projekt har kommit vidare i anslutningsprocessen finns det osäkerheter kring om projektet kommer att realiseras. Mycket stora anslutningar visas Det finns flera faktorer som kan leda till att ett inte i prognosen projekt inte realiseras, vilket ligger utanför E.ONs Det finns planerade anslutningsärenden inflytande. Genom att reservera kapacitet för som vi inte kan visa i siffror på grund av ett projekt kan bedömningen av möjligheten att sekretesskäl. Det gäller projekt som kan ansluta ett annat projekt påverkas. Därför har vi ha kommit långt i anslutningsprocessen. valt att exkludera projekt som ännu inte har fått I vissa fall är anslutningen så stor att kapacitet reserverad från kapacitetsbedömningen det finns risk att kund och projekt kan i nätutvecklingsplanen. identifieras innan extern kommunikation Det är inte samhällsekonomiskt effektivt har skett. Dessa projekt är dock med i att planera nätutbyggnaden baserat på alla kapacitets analysen. Därför kan prognosen anslutnings förfrågningar som kommer in. Detta se mindre ut i siffror än vad den i verklig­ beror på att det har blivit vanligt att vi får in ett heten är. stort antal förfrågningar från en och samma aktör på flera olika platser. Samtidigt kommer en delmängd av alla förfrågningar att realiseras, vilket vi behöver ta höjd för i den långsiktiga nätplaneringen. För att göra en bra helhets­ bedömning använder vi långsiktiga elektrifie­ ringsscenarier, se nedan. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 19 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Elektrifieringsscenarier Solkraftsparker – utgår från en kombination Prognosen som ligger till grund för kapacitets­ av omvärldsanalys, kända kundförfrågningar, bedömningen omfattar förväntad samhällstill­ Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys, växt och planerade anslutningsärenden. Utöver regionala energiplaner och strategier. denna prognos arbetar vi med långsiktiga elektri­ fieringsscenarier som används i den långsiktiga Vindkraft – utgår från en kombination av om­ nätplaneringen på de högsta spänningsnivåerna. världsanalys, kända kundförfrågningar, Energi­ Dessa scenarier ingår inte i kapacitetsbedömningen myndighetens nationella strategi för hållbar men kan i kombination med kända kundförfråg­ vindkraftsutbyggnad, prognos från Green Power ningar ge oss en bild av helheten i det framtida Sweden, Svenska kraftnäts långsiktiga marknads­ effektbehovet. Dessa scenarier belyser dessutom analys, Energimyndighetens scenarier för Sveriges behovet av att arbeta proaktivt tillsammans med energisystem, regionala planer och strategier våra kunder. med mera. Vi arbetar här med en uppsättning prognos­ modeller för stora anslutningar som kompletterar Laddinfrastruktur – baseras på Energimyndig­ prognosen för planerade anslutningsärenden. hetens regionaliserade scenarier för elbehovet Metoden för dessa modeller bygger på externa inom transportsektorn. prognoser eller scenarier vilka utgår från att energi­ systemet som helhet ska fungera. Vi arbetar med Datacenter – bygger på prognosen per län från prognosmodeller för: Energimyndigheten som togs fram 2025 och anpassas efter aktuella anslutningsärenden. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 20 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Proaktiv nätutbyggnad och samplanering Proaktiv utbyggnad av elnätet E.ON analyserar löpande behovet av att förstärka och bygga ut elnätet proaktivt för att möjlig­ göra nyanslutningar och hantera ändrade effektbehov. Prognosen ger oss underlag för att veta hur mycket höjd vi ska ta för framtida utveckling när vi bygger om, bygger nytt och förstärker nätet. Under de senaste åren har antalet mycket stora anslutningar ökat, vilket ställer helt nya krav på elnätet. Vi behöver arbeta mer proaktivt för att kunna erbjuda snabbare och mer kostnads­ effektiva anslutningar. Transparent och tidig dialog är avgörande, både med nya kunder och befintliga kunder som ställer om eller utökar. När det gäller tillkommande större anslutningar kan vi generellt inte påbörja förstärkning av nätet förrän vi har försäkrat oss om att en specifik anslutning kommer att bli av. Annars innebär det en risk att vi förstärker nätet där det sedan inte behövs, med stora kostnader för våra kunder som följd, när elnätet inte växer i takt med efterfrågan. Det är emellertid viktigt att vi skapar oss en bild av omfattningen av tillkommande stora anslut­ ningar. Detta är särskilt viktigt i planeringen av projekt i regionnätet, där vi vill kunna ta höjd för större tillkommande anslutningar och på så sätt åstadkomma en effektiv nätutbyggnad. Vi bygger regionnätet skalbart genom att investera i en grundstruktur som kan kompletteras i takt med att behoven ökar. Det är långa ledtider för utbyggnad av regionnätet. Därför är en förutsättning för att förverkliga större anslutningar att vi samarbetar med berörda aktörer så tidigt som möjligt. Samplanering och lokal dialog Dialogen och samarbetet med kommuner och regioner är avgörande för att vi ska kunna arbeta proaktivt och säkerställa att det finns tillräcklig nätkapacitet i rätt tid. Kommunerna har plan­ monopol och är ofta stora mark­ och fastighetsägare, och de uppvaktas av företag som vill etablera sig och ansluta till elnätet. Detta har alltid förekommit, men i många fall är anslutningarna i dag betydligt större än tidigare. Kommuner har även en viktig roll i tillståndsprocessen för att bygga nya ledningar och stationer. I kommunernas planprocesser är det viktigt att tidigt identifiera om en plan kan innebära behov av större elnätsanslutningar och diskutera detta med oss och andra lokala nätföretag. Detta gäller allt från laddinfrastruktur och industrier till datacenter. I vissa fall där det finns flera nätägare i kommu­ nen är det viktigt att prata med samtliga, såväl regionnäts­ som lokalnätsägare. I dialogen kan vi dela kunskap om förutsättningarna i elnätet och förväntade ledtider för olika typer av anslutningar, markanspråk för nya anläggningar med mera. Genom att komma in tidigt i processen kan vi skapa bättre förutsättningar för att etablera ny elproduktion och elkonsumtion på platser som är lämpliga för elnätet och passar de lokala behoven. På så sätt vill vi bidra till både regional utveckling och ett mer effektivt energisystem. Dialogen med kommunerna ger oss viktig kunskap om den lokala utvecklingen och kompletterar underlaget från deras planer, vilket ligger till grund för våra prognoser och beslut om nätutbyggnad. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 21 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Sammanlagring med effektprofiler kategori en effektprofil kan vi tillsammans med Alla nätkunder nyttjar inte sin anslutning maxi­ baseline, som också har en dygnsprofil, skapa malt vid samma tidpunkt, utan beteendet skiljer oss en bild av hur till exempel ett dygn i fram­ sig mellan olika kundkategorier och tidpunkter. tiden kan se ut, se figur 6. Därför behöver det tillkommande effektbehovet Effektprofiler skapar även underlag för att sammanlagras med en effektprofil som repre­ undersöka hur ofta vi kan vänta oss effekter över senterar det förväntade mönstret för konsumtion vissa gränsvärden. Detta är ett viktigt underlag eller inmatning. för att bedöma till exempel nyttan av nätför­ Effektprofilerna baseras på analyser av hur stärkningar i relation till alternativa lösningar kunder inom olika segment konsumerar eller såsom flexibilitetstjänster. I bedömningen av det producerar under olika tider på dygnet och under framtida flexibilitetsbehovet använder vi helårs­ året. Genom att ta prognosen för tillkommande profiler för att analysera frekvens och varaktig­ effekt inom olika kategorier och tilldela varje het av flexibilitetsbehovet i olika delar av nätet. Tillkommande produktion Konsumtion Tillkommande konsumtion Sammanlagring 0 Produktion Nettolast Baseline Figur 6. Illustrativt exempel på hur baseline, framtida konsumtion och framtida produktion sammanlagras med hjälp av effektprofiler under ett sommardygn. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 22 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Prognosen per län bedömningen. När vi arbetar med långsiktig nät­ Prognosen anger utvecklingen av behovet av planering tar vi även höjd för ytterligare effekt­ överföringskapacitet aggregerat per län där behov i det vi kallar ett elektrifieringsscenario. E.ON har elnät. Det som ingår i prognosen är Detta beskriver vi mer ingående i avsnittet om nuvarande effektbehov och den tillväxt vi kan metod ovan. Nedan beskriver vi prognosen per koppla till specifika punkter i nätet, eftersom län och visar även ett alternativt elektrifierings­ det är en förutsättning för att göra kapacitets­ scenario. Blekinge län I Blekinge väntas ett tillkommande effektbehov från främst elektrifiering av fordonsflottan, nya bostäder och små verksamheter samt i viss mån tillkommande större konsumenter. Sommartid väntas tillkommande småskalig solkraftsproduktion få stor betydelse. Det finns även ett antal solcellsparker bland planerade anslutningsärenden. I ett långsiktigt elektrifieringsscenario kan effektbehovet från laddinfrastruktur och industri medföra större ökningar. Blekinge har även stor potential för ny produktion, både större sol­ och vindkraftsanläggningar. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 500 -50 400 -100 300 -150 200 -200 100 -250 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 7. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Blekinge län för perioden 2027–2036. Gävleborgs län I E.ONs nät i Gävleborgs län väntas främst en ökning av effektbehovet från hemmaladdning och annan laddinfrastruktur. I och med att de förväntade laddmönstren sammanlagras med baseline från befintlig större konsumtion och produktion innebär det inte en större höjning av toppeffekterna. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 125 -5 100 -10 75 -15 50 -20 -25 25 -30 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 8. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Gävleborgs län för perioden 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 23 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Hallands län Det ökande effektbehovet drivs till stor del av tillkommande större konsumenter, elektrifiering av transportsektorn samt nya bostadsområden och små verksamheter. I och med att Hallands län har en stor andel befintlig industri bland våra kunder kan industrins elektrifiering bli viktig framåt i länet. I dagsläget vet vi dock inte vad detta specifikt kommer att innebära för effekt­ behovet i Hallands län. Hallands län är också aktuellt för etablering av ny vindkraftsproduktion och solkraftsparker, vilket kan få stor betydelse för kapacitetsläget i länet framöver. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 600 -100 400 -200 200 -300 -400 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 9. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Hallands län för perioden 2027–2036. Jämtlands län I Jämtland har vi ett antal större producenter i E.ONs nät, vilket gör att vi generellt har en netto­ produktion i länet. Elektrifiering av fordonsflottan kommer att innebära en betydande ökning av konsumtionen i länet. I ett långsiktigt elektrifieringsscenario kan nya stora anslutningar bidra med ytterligare effektbehov, främst för produktion men även för konsumtion. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 0 -100 -10 -200 -300 -20 -400 -500 -30 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 10. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Jämtlands län för perioden 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 24 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jönköpings län I Jönköpings län är det främst elektrifiering av fordonsflottan och utbyggnad av laddinfrastruktur, samt några större förbrukare, som väntas få betydelse för det ökande effektbehovet. Det finns mycket industriell aktivitet i länet och utöver den förväntade samhällstillväxten i prognosen kan elektrifiering av industrin samt nya logistikcenter innebära nya utmaningar i form av stora tillkommande effektökningar. Även nya stora anslutningar i form av produktion och storskaliga batterilager kan bli aktuella i Jönköpings län och påverka kapacitetsläget framöver. Elektifieringsscenario Prognos Låglast Höglast MW MW 0 800 -100 600 -200 400 -300 -400 200 -500 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 11. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Jönköpings län för perioden 2027–2036. Kalmar län I Kalmar län drivs det ökande effektbehovet i stor utsträckning av elektrifiering av fordons­ flottan, men även av planerade större anslutningar för konsumtion. I Kalmar län finns ett stort intresse för att ansluta batterilager vilket kan komma att påverka kapacitetsläget. Det finns mycket produktion i Kalmar län, både från sol och vind. Vi förväntar oss att småskalig solkraft fortsätter öka under de närmaste åren. I ett långsiktigt elektrifieringsscenario kan Kalmar län få både mer konsumtion och produktion. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 600 -300 400 -600 200 -900 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 12. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Kalmar län för perioden 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 25 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kronobergs län Nya stora anslutningar för konsumtion är av särskild betydelse för utvecklingen av effekt­ behovet i Kronobergs län framåt. Tillkommande elbilsladdning, tunga transporter och nya bostadsområden väntas också få betydelse för det ökande effektbehovet. Det finns ett intresse för att ansluta större batterilager och solkraftsparker i länet, vilket kan komma att få betydelse för kapacitetsläget på sikt. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 600 -200 400 -400 200 -600 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 13. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Kronobergs län för perioden 2027–2036. Skåne län I Skåne är det främst förväntad samhällstillväxt som driver det ökande behovet av överförings­ kapacitet. Det byggs nya bostadsområden och service i många städer och orter. Elbilsladdning väntas också bidra med betydande ökningar i effektbehovet, dock främst nattetid när behovet från andra aktiviteter generellt är lägre. Småskalig solkraft väntas fortsatt bidra till omvända effektflöden sommartid. Det finns även ett antal större konsumenter som vill ansluta. Större publika laddningsstationer eller depåer för tung trafik kommer att få stor inverkan på det ökande effektbehovet lokalt. För solkraftsparker och vindkraft är situationen mer osäker på grund av marknadsförutsättningarna och tillståndsfrågor. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 200 4 000 0 3 000 -200 2 000 -400 1 000 -600 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 14. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Skåne län för perioden 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 26 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Stockholms län Den främsta drivkraften för ett ökat effektuttag de delar av Stockholms län som E.ON har elnät är nya bostadsområden och service. Växande behov från elbilsladdning och laddinfrastruktur samt större anslutningar är också av betydelse för utvecklingen av behovet av överförings­ kapacitet. Ökad produktion från småskalig solkraft kommer att få betydelse för effektbehovet sommartid, men väntas i viss mån kompenseras av det ökande behovet från konsumtion. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 150 900 100 600 50 300 0 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 15. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Stockholms län för perioden 2027–2036. Uppsala län I Uppsala län är det främst nya bostäder och små verksamheter som driver det ökande effekt­ behovet där E.ON har elnät. Även ny laddinfrastruktur och hemmaladdning bidrar, tillsammans med vissa större anslutningar, till ett ökat effektbehov. Sommartid väntas den fortsatta tillväx­ ten av småskalig solkraft få en ökande betydelse för behovet av överföringskapacitet. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 15 200 10 150 5 100 0 50 -5 -10 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 16. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Uppsala län för perioden 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 27 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västerbottens län I vårt nät i Västerbottens län är det främst hemmaladdning och i viss mån laddinfrastruktur som driver det ökande effektbehovet i prognosen. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 4 15 12 3 9 2 6 1 3 0 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 17. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Västerbottens län för perioden 2027–2036. Västernorrlands län I Västernorrlands län pågår eller planeras utbyggnad av industrier och datacenter vilka kommer att innebära betydande effektbehov. På grund av storleken på dessa anslutningar utelämnar vi dem i den prognos som vi redovisar här. Detta gäller även ny vindkraftsproduktion och storskaliga batterilager. De projekt som har anslutningsavtal ingår i kapacitetsb edömningen. Utöver dessa mycket stora projekt är den främsta drivkraften till ökat effektuttag i prognosen för länet elektrifiering av fordonsflottan. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 500 400 -300 300 -600 200 -900 100 -1 200 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 18. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Västernorrlands län för perioden 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 28 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västra Götalands län I de delar av Västra Götalands län där E.ON har elnät är det främst hemmaladdning av person­ bilar som väntas driva det ökande effektbehovet. I ett högre elektrifieringsscenario kan tyngre laddinfrastruktur och stora batterilager få betydelse för effektbehovet. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 0 15 -5 10 -10 5 -15 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 19. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Västra Götalands län för perioden 2027–2036. Örebro län I Örebro län är det främst industri och laddinfrastruktur tillsammans med nya större verksam­ heter som kommer att få betydelse för det ökande effektbehovet från konsumtion. Nya bostäder och små verksamheter kommer också att innebära en ökning i effektbehovet. En betydande ökning av småskalig solkraftsproduktion väntas också. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 60 500 400 30 300 200 0 100 -30 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 20. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Örebro län för perioden 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 29 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Östergötlands län Behovet av överföringskapacitet i Östergötlands län ökar mycket. Detta beror till stor del på behoven från nya bostadsområden och service. Det finns även ökande behov från industri, laddinfrastruktur och stora verksamheter. Sommartid väntas ökningen av konsumtion till viss del kompenseras av en betydande ökning av småskalig solelsproduktion. Prognos Elektifieringsscenario Låglast Höglast MW MW 80 500 400 60 300 40 200 20 100 0 0 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 2 027 2 02 8 2 02 9 2 0 3 0 2 0 31 2 0 32 2 0 3 3 2 0 3 4 2 0 35 2 0 3 6 Figur 21. Effektprognos i MW för låglast respektive höglast i Östergötlands län för perioden 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 30 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Samordnade prognoser Vi ser ett behov av att fortsätta skapa en gemen­ Svenska kraftnät: E.ON levererar varje år prog­ sam bild av hur Sveriges elbehov och elsystem noser för hela vårt regionnät tillsammans med kommer att utvecklas. En sådan samsyn är en övriga regionnätsägare anslutna till stamnätet. förutsättning för att olika nätföretags prognoser Prognoserna utgör en del av underlaget till ska kunna sammanställas och jämföras på ett Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan och bidrar meningsfullt sätt. Den är också ett viktigt under­ samtidigt till att stärka samarbetet mellan nät­ lag i den långsiktiga planeringen av regionnäten företagen, där vi gemensamt utvecklar en modell och stamnätet. för att beräkna flöden i elnätet. E.ON ingår i flera samarbeten som syftar till att harmonisera och dela prognoser mellan Nätägare kopplade till regionnätet: Under 2025 nätföretag: och 2026 har E.ON fortsatt att samarbeta med de lokalnätsföretag som är anslutna till E.ONs Energiföretagen: E.ON har tillsammans med regionnät. I samband med datainsamlingen för Vattenfall Eldistribution, Ellevio, Göteborg E.ONs effektprognoser har alla nätföretag med Energi och Öresundskraft startat en arbetsgrupp underliggande nät fått ta del av prognosen och inom Energiföretagen med målet att etablera en de metoder vi använder. I områden där vårt elnät gemensam prognosplattform för nätföretagen gränsar till andra nätföretags regionnät lämnar vi i Sverige. I detta samarbete bygger vi vidare på årligen in prognoser för respektive anslutnings­ tidigare arbete från olika projekt. Det omfattar punkt och vice versa. bland annat arbete inom Skånes effektkommis­ sion med webbplatsen effektprognoser.se1 samt Utöver dessa samarbeten ingår E.ON i flera samarbete med Energiforsk, där vi tillsammans lokala samarbeten och forum, där vi bland med ett antal elnätsföretag tog fram en lathund annat arbetar med att fördjupa samverkan med för effekt prognoser. kommuner, regioner och större kunder för att elnätsutbyggnaden ska gå i takt med samhälls­ utvecklingen. 1 effektprognoser.se E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 31 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.2 Redogörelse för ökning och minskning av behovet av överföringskapacitet Det är en stor variation mellan olika län där procent till 2036. Den högsta nettolasten E.ON bedriver elnätverksamhet när det gäller den vid låglast (nettoinmatning) väntas öka med förväntade ökningen i behovet av överförings­ 11 procent till 2031 och 39 procent till 2036. kapacitet. För att enklare kunna jämföra utveck­ Ökningen anges i relation till baseline som lingen i de olika områdena anger vi i tabell 5 beskrivs i avsnitt 2.1.1. I tabell 5 nedan visar vi nedan den förväntade förändringen även i ökningen och minskningen av behovet i över­ procent, som andel av baseline. föringskapacitet per län och år. Den högsta nettolasten i hela vårt elnät väntas öka totalt med 15 procent till 2031 och 25 Tabell 5. Procentuell ökning av effektuttag (MW) för 2026–2036, per län och jämfört mot baseline Län Last- Base- 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 scenario line Blekinge län hög 352 1 % 2 % 3 % 5 % 7 % 10 % 13 % 16 % 19 % 22 % 24 % låg 11 ­45 % ­109 % ­182 % ­264 % ­327 % ­427 % ­536 % ­664 % ­791 % ­927 % ­1 064 % Gävleborgs län hög 96 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % låg ­28 ­3 % ­5 % ­7 % ­9 % ­11 % ­13 % ­14 % ­15 % ­17 % ­18 % ­19 % Hallands län hög 341 2 % 5 % 7 % 9 % 13 % 15 % 18 % 21 % 25 % 28 % 31 % låg ­168 ­5 % ­9 % ­14 % ­17 % ­21 % ­24 % ­26 % ­28 % ­27 % ­20 % ­11 % Jämtlands län hög ­31 ­10 % ­16 % ­23 % ­26 % ­32 % ­39 % ­42 % ­48 % ­52 % ­58 % ­61 % låg ­499 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Jönköpings län hög 433 3 % 4 % 5 % 7 % 8 % 9 % 9 % 10 % 11 % 12 % 12 % låg ­244 ­2 % ­3 % ­2 % 0 % 2 % 5 % 8 % 11 % 15 % 19 % 23 % Kalmar län hög 409 1 % 2 % 3 % 4 % 6 % 8 % 9 % 11 % 12 % 15 % 17 % låg ­415 1 % 6 % 9 % 12 % 14 % 17 % 20 % 23 % 26 % 29 % 33 % Kronobergs län hög 282 5 % 10 % 13 % 17 % 22 % 25 % 29 % 32 % 34 % 36 % 38 % låg ­256 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 3 % 7 % 10 % 13 % 18 % Skåne län hög 2 250 2 % 4 % 5 % 7 % 8 % 10 % 11 % 12 % 14 % 16 % 18 % låg 224 ­16 % ­32 % ­49 % ­66 % ­85 % ­108 % ­134 % ­162 % ­192 % ­223 % ­256 % Stockholms län hög 438 7 % 11 % 14 % 17 % 22 % 26 % 29 % 32 % 35 % 38 % 40 % låg 99 17 % 21 % 20 % 17 % 16 % 13 % 8 % 1 % ­6 % ­15 % ­25 % Uppsala län hög 97 25 % 46 % 60 % 68 % 75 % 78 % 81 % 81 % 82 % 82 % 82 % låg ­8 ­103 % ­190 % ­241 % ­267 % ­292 % ­292 % ­279 % ­254 % ­228 % ­190 % ­308 % Västerbottens län hög 9 0 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % låg 1 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 32 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 5. Procentuell ökning av effektuttag (MW) för 2026–2036, per län och jämfört mot baseline (fortsättning) Län Last- Base- 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 scenario line Västernorrlands län hög 326 3 % 4 % 6 % 7 % 8 % 9 % 10 % 12 % 13 % 15 % 17 % låg ­1 080 0 % 0 % 0 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % ­1 % Västra Götalands län hög 6 2 % 5 % 11 % 13 % 15 % 17 % 20 % 22 % 24 % 25 % 26 % låg ­13 1 % 2 % 2 % 3 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 10 % Örebro län hög 287 9 % 13 % 15 % 18 % 20 % 23 % 25 % 26 % 28 % 30 % 33 % låg 52 ­2 % ­4 % ­10 % ­13 % ­19 % ­27 % ­38 % ­50 % ­65 % ­79 % ­92 % Östergötlands län hög 280 11 % 20 % 25 % 29 % 35 % 40 % 44 % 48 % 51 % 54 % 56 % låg 41 41 % 68 % 73 % 71 % 68 % 54 % 39 % 24 % 5 % ­10 % ­34 % E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 33 2.3 Systemets nuvarande förmåga att möta prognosen E.ON arbetar löpande med att identifiera och Analysmetod för kapacitetsbedömning hantera risker i elnätet kopplat till miljö, person­ I nätdimensioneringen tar vi avstamp i ett strikt säkerhet, leveranssäkerhet och kapacitet. uppfyllande av N­1­kriteriet. Det betyder att För att beskriva systemets förmåga att möta elnätet alltid ska dimensioneras för att vid varje prognosen behöver vi förstå förutsättningarna givet tillfälle kunna hantera det dimensionerande för att ansluta nya kunder eller hantera nya felet. Detta ska gälla oavsett vilket driftläge – kundbeteenden på olika nivåer i nätet. I lokal­ högt eller lågt effektuttag, hög eller låg effekt­ nätet har vi generellt goda förutsättningar att inmatning – och oavsett effektflöden i över­ förstärka nätet i samma takt som behoven växer. liggande och angränsande nät. Detta innebär att begränsningar i regionnätet i de De momentana effektflödena i regionnätet flesta fall avgör om det finns en faktisk kapacitets­ är komplexa att förutsäga. Regionnätet sträcker begränsning. I vissa fall kan det även vara sig över relativt stora geografiska områden med överliggande nät, där E.ONs lokalnät ansluter olika förutsättningar och förhållanden vid varje till ett annat regionnät eller där E.ONs regionnät given tidpunkt. Gynnsamma förhållanden för ansluter till stamnätet, som är begränsande. en ledning eller ett område kan samtidigt vara Därför utgår kapacitetsbedömningen från förut­ ogynnsamma för en annan ledning eller ett annat sättningarna i regionnätet, men vi gör även lokala område. Utfallsrummet för lastflödesberäkningar bedömningar och tar hänsyn till hela nätstruk­ kan ses som ett multidimensionellt rum som turen. spänns upp av ett stort antal parametrar kopp­ Vi arbetar både med att göra specifika lade till effektuttag och effektinmatning i varje kapacitetsbedömningar för att utreda enskilda given punkt i nätet. I praktiken arbetar vi med kundanslutningar och med generella kapacitets­ förenklingar för att på ett rimligt sätt kunna bedömningar för att snabbt kunna svara på genomföra kapacitetsberäkningarna. kundförfrågningar och arbeta med proaktiv nät­ Vi baserar analysen på de ytterlighetslägen utbyggnad. Kapacitetsbedömningar ligger också (randvillkor) som nätet kan befinna sig i. Vår till grund för att identifiera var vi behöver arbeta utgångspunkt är att om dessa driftlägen kan med flexibilitetslösningar. hanteras, gäller det även för övriga driftlägen inom det utfallsrum som spänns upp av rand­ villkoren. Tabell 6. Exempel på fyra randvillkor 1 2 Randvillkor Inmatning (produktion) Uttag (konsumtion) 1 Maximal Minimal 2 Maximal Maximal 3 4 3 Minimal Minimal 4 Minimal Maximal gnintamnI Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Uttag E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 34 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Termisk överföringsförmåga (kapacitet) hos En annan begränsande faktor är kapacitiva luftledningar är beroende av meteorologiska för­ strömmar som genereras i högre grad i nedgräv­ hållanden. Vid nätdimensionering verifieras under da kablar än i luftledningar. Till skillnad från regi­ vilka årstider de olika randvillkoren förväntas onnätet består lokalnätet främst av markkablar. inträffa, och ledningarnas kapacitet dimensioneras Ur leveranssäkerhets­ och tillståndssynpunkt för att hantera de förväntade väderförhållandena. används markkabel när terrängen ger förutsätt­ ningar för detta. Kapacitiva strömmar behöver Sammanfattningsvis baseras dimensionerings­ dock hanteras i fördelningsstationerna och beräkningarna på följande scenarier: nivåerna får inte bli för höga, då det innebär en • Maximalt effektuttag – minimal effektinmatning personsäkerhetsrisk. • Maximalt effektuttag – maximal effektinmatning Kapacitiva strömmar kan vid fel orsaka att • Minimalt effektuttag – minimal effektinmatning jordade anläggningsdelar, som normalt inte • Minimalt effektuttag – maximal effektinmatning ska vara spänningssatta, blir spänningssatta. • Maximalt effektuttag (sommartid) – minimal Elsäkerhetsverket kräver att elnätsföretagen effektinmatning säkerställer att beröringsspänningen understiger • Maximalt effektuttag (sommartid) – maximal nivåer som potentiellt kan orsaka personskada. effektinmatning. När fördelningsstationer i regionnätet är place­ rade på stort avstånd från varandra kan detta leda till en kapacitetsbegränsning eftersom de kapacitiva strömmarna blir högre i längre kablar. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 35 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Förutsättningarna för att möta prognosen utan planerade åtgärder För att kunna möta det växande behovet av elnätet. När nätförstärkningar krävs i samband överföringskapacitet behöver vi förstärka vårt med en enskild kundanslutning innebär det inte elnät och samtidigt öka utnyttjandet av det nödvändigtvis att det föreligger en kapacitets­ befintliga nätet med hjälp av flexibilitet och begränsning i nätet, utan detta är en del av den andra lösningar. Om inga åtgärder vidtas innebär normala anslutningsprocessen. det att energiomställningen behöver bromsa in. Nedan redovisar vi hur kapacitetsläget ser ut Vi behöver ta ansvar för att möjliggöra elektri­ i respektive län givet att vi inte tillämpar några fieringen och fortsätta ansluta nya kunder till åtgärder i vårt elnät. Blekinge län I Blekinge län har vi kända kapacitetsbegränsningar som vi arbetar med att bygga bort. Om den förväntade produktionen ansluts utan åtgärder uppstår kapacitetsbegränsningar i regionnätets ledningar. För konsumtion uppstår kapacitetsbegränsningar i de stamnätstationer som vi äger och ansluter till Svenska kraftnät. Gävleborgs län I Gävleborgs län har inga kapacitetsbegränsningar identifierats i E.ONs elnät på sikt. Det finns dock tillfälliga begränsningar i regionnätet som beror på arbete i överliggande nät, och påverkar flödet i vårt nät. Hallands län Kapacitetssituationen i E.ONs regionnät i Halland präglas av ett stort intresse för att ansluta storskalig förnybar elproduktion och storskaliga batterier. Det befintliga elnätet är på väg att uppnå sin tekniska livslängd, och flera gamla ledningar väntas utgöra flask­ halsar och hindra anslutning av nya kunder för både produktion och konsumtion. Vidare gränsar vårt regionnät i området till Ellevios elnät i mellersta Halland. Även denna gränspunkt kan begränsa ytterligare anslutning av storskalig produktion i södra Halland. Vi har också utmaningar i Hallands län kopplade till regionnäts­ ledningar mellan Halland och Skåne. Dessa utgör begränsningar både för förväntad produktion och konsumtion. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 36 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jämtlands län Vi har i dag en god förmåga att möta det förväntade behovet av ökad produktion och konsumtion i de delar av Jämtalnds län som E.ON har elnät. Vi väntar oss en liten tillväxt av småskalig produktion och konsumtion i lokalnäten som inte påverkar det överliggande regionnätet. Det kan dock uppstå utmaningar vid anslutning till regionnätet, beroende på var tillväxten sker. Stora delar av E.ONs elnät i länet är byggt och dimensionerat för att hantera den installerade vattenkraftsproduktionen och behöver i viss mån förnyas för att bibehålla kapaciteten när den tekniska livslängden snart löper ut. Jönköpings län Om inga åtgärder vidtas i Jönköpings län kommer det att uppstå kapacitetsbegränsningar vid anslutning av både ny produktion och ny konsumtion. I de östra delarna av Jönköpings län är våra möjligheter mycket begränsade att ansluta både konsumtion och produktion till följd av flaskhalsar i såväl stationer som ledningar i regionnätet. I de västra delarna av länet väntas begränsningar uppstå i regionnätet vid anslutning av konsumtion. Kalmar län Det är inte möjligt att möta det förväntade behovet från tillkom­ mande produktion och konsumtion i Kalmar län med befintligt elnät utan planerade åtgärder. Det kommer uppstå kapacitets­ begränsningar i det maskade regionnätet, vilket innebär att det framför allt blir utmanande att ansluta konsumtion i de sydvästra och nordöstra delarna av länet. För tillkommande produktion uppstår kapacitetsbegränsningar i de nordvästra, nordöstra och sydöstra delarna av länet. Kronobergs län Kapacitetsläget i Kronobergs län påverkas i hög grad av de starka kopplingarna till angränsande län. I dagsläget finns kapacitetsbe­ gränsningar i regionnätet som gör det svårt att möta prognosen för både produktion och konsumtion utan planerade reinvesteringar. Begränsningarna ligger främst i regionnätet i Hallands län, där flera äldre ledningar skapar flaskhalsar. Det finns även begränsningar inom det egna länet samt i Kalmar och Jönköpings län. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 37 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län Det finns ett behov av nätförstärkningar och andra åtgärder i flera områden i Skåne län för att kunna möta det växande effektbehovet. I stora delar av södra Skåne uppstår begränsningar i regionnätet vid anslutning av ny konsumtion. Det finns även begränsningar i området kring Hässleholm och Kristianstad samt begränsning­ ar specifikt kopplade till utvecklingen i Malmö. Det pågår stora reinvesteringsprojekt i områdena runt Helsingborg, Malmö, Kristianstad och Hässleholm. Utan dessa insatser bedöms kapacitets läget bli betydligt mer ansträngt i hela länet på kort sikt. Stockholms län De delar av Stockholms län där E.ON har elnät präglas av flera kapacitetsutmaningar. Redan i dag är kapacitetsmarginalerna i flera stationer begränsade, såväl i vårt nät som i det ö verliggande elnätet. Därför är det inte möjligt att ansluta tillkommande konsumtion enligt prognosen om inte åtgärder vidtas i vårt nät. För småskalig produktion är förutsättningarna att ansluta däremot generellt sett goda, medan större solcellsparker är mer utmanande att ansluta till det befintliga elnätet. Uppsala län I de delar av Uppsala län där vi har elnät har effektbehovet för konsumtion ökat snabbt till följd av befolkningstillväxt och nya verksamheter. Detta har lett till att möjligheterna att ansluta ytterligare konsumtion är begränsade i E.ONs elnät om inte de åtgärder vi har planerat vidtas. Däremot ser förutsättningarna att ansluta ytterligare produktion i det befintliga nätet goda ut. Västerbottens län E.ON har få anläggningar i Västerbottens län, och här har inga begränsningar identifierats. Därför kan det förväntade behovet av produktion och konsumtion mötas i det befintliga nätet. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 38 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västernorrlands län I Västernorrlands län pågår utveckling av flera större anslutnings­ projekt. För att ansluta stora effekter från enskilda kunder byggs nya ledningar och stationer specifikt för dessa anslutningar. När vi gör denna utbyggnad förstärker vi även nätet för framtida behov. Det uppstår tillfälliga begränsningar under perioden 2027–2030 i vårt regionnät till följd av att Svenska kraftnät bygger om stam­ nätet för att möjliggöra bättre förutsättningar på lång sikt. I övrigt finns det goda förutsättningar att möta prognosen i Västernorrlands län, men beroende på var i lokalnätet tillväxt sker kan det uppstå anslutningsutmaningar i vårt regionnät. Västra Götalands län I Västra Götalands län äger E.ON endast ett fåtal anläggningar. Om inga åtgärder vidtas kommer kapacitetsbegränsningar att uppstå i regionnätet vid anslutning av produktion, medan det är möjligt att ansluta tillkommande konsumtion enligt prognosen. Örebro län Örebro stad och kringliggande kommuner växer, och för att möta det växande effektbehovet behöver regionnätet förstärkas. Utan sådana åtgärder väntas kapacitetsbegränsningar uppstå, främst för konsumtion. Östergötlands län Till följd av en växande stadskärna i Norrköping kommer kapacitets­ begränsningar att uppstå i E.ONs regionnät vid anslutning av tillkommande konsumtion om inte åtgärder vidtas. Kapacitetsläget i lokalnät generellt förstärkningar i både lokalnät och regionnät. Generellt behöver E.ON genomföra förstärkningar Detta innebär att anslutning ofta måste vänta av lokalnät. I takt med att fler skaffar solceller tills elnätet har förstärkts. och elbilar går vi från att leverera el i en riktning Den största utmaningen för nya anslutningar till dubbelriktade leveranser och förändrade i lokalnät gäller anslutningar i områden långt användningsmönster. Detta ställer allt högre krav från fördelningsstationer med anslutning till på vårt elnät, och områden som tidigare klarat regionnät. Detta gäller oavsett om det rör sig leveransen blir nu föremål för förstärkningar. om produktion eller konsumtion. Exempelvis är I samband med att vi byter ut och förstärker kusten och skärgården i östra Skåne, Blekinge, anläggningsdelar väljer vi ofta att gräva ner Stockholm och Västernorrland särskilt utmanande, kablar i marken för att minska väderpåverkan vilket kan leda till att det tar tid att ansluta och och öka leveranssäkerheten. ibland även till större kostnader för enskilda Förfrågningar om storskalig konsumtion och aktörer. Enligt vår prognos kommer efterfrågan produktion, såsom laddinfrastruktur, industri, på effekt att fortsätta öka, vilket gör att vi även större verksamheter och solcellsparker, kräver fortsättningsvis kommer att förstärka lednings­ i princip alltid nybyggnation av lokalnätet samt nät och fördelningsstationer. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 39 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Nuvarande användning av flexibilitetstjänster och andra resurser På E.ON arbetar vi för att vårt elnät ska kunna Uppmallning av ledning: Fysisk höjning av användas mer effektivt. Det gör det möjligt för befintliga luftledningar, exempelvis genom ändrad fler kunder att ansluta till det befintliga nätet infästning av isolatorer, för att öka ledningens samtidigt som samhällskostnaden för elektrifie­ överföringsförmåga genom att minska ned­ ringen hålls nere. hängningen vid hög belastning. Kapaciteten som Flexibilitetslösningar i samarbete med våra tillgängliggörs vid en uppmallning beror på lokala kunder är ett viktigt verktyg för att öka nät­ förutsättningar och varierar från fall till fall. utnyttjandet. Vi arbetar med lösningar där våra elnätskunder kan anpassa sin elkonsumtion eller Omledning av effektflöden: Genom att göra elproduktion, antingen mot ersättning på en omkopplingar i elnätet påverkar vi flöden i flexibilitetsmarknad eller via avtal. Arbetet med elnätet och kan därmed frigöra nätkapacitet, flexibilitet ingår i ett bredare program där vi bygger till exempel för att minska stamnätsflöden via en verktygslåda för att hantera varje situation så regionnätet vid hög belastning. Omkopplingar effektivt som möjligt. kan göras tillfälligt eller permanent beroende En förutsättning för detta arbete är att vi ökar på vilken utmaning som ska hanteras. Eftersom observerbarheten och styrbarheten i elnätet, omkopplingar kan medföra andra risker i elnätet något som vi på E.ON satsar stort på. Med ny behöver varje sådan åtgärd analyseras noga och teknik och mer data kan vi övervaka nätet med användas endast när det är nödvändigt. större precision och göra mer träffsäkra risk­ Det finns även andra tekniska lösningar i verk­ bedömningar. Detta bidrar till ett ökat nätutnytt­ tygslådan som kan möjliggöra för oss att styra jande, där marginaler kan minskas till förmån för flödet i ledningar momentant och på så vis uppnå en mer aktiv riskhantering med operativa och motsvarande resultat som vid en omkoppling planeringsmässiga verktyg som hanterar risker. men utan att potentiellt introducera nya risker. I nuläget består verktygslådan främst av: Dynamisk ledningskapacitet: Ett annat verktyg 1. Nättekniska kapacitetshöjande åtgärder för ökat nätutnyttjande är dynamisk beräkning 2. Flexibilitetsmarknader av en lednings faktiska aktuella kapacitet. E.ON 3. Flexibla avtalsformer har sedan föregående nätutvecklingsplan imple­ menterat dynamisk beräkning för att simulera I varje enskilt fall bedömer vi vilken lösning temperaturen i ledningar i regionnätet. Genom eller kombination av lösningar som bäst kan att ta hänsyn till aktuella väderförhållanden kan bidra till ökad kapacitet och möjliggöra fortsatt driftcentralen med större precision avgöra när anslutning av nya kunder. Vi gör bedömningen det är nödvändigt att styra kunder, till exempel utifrån teknisk lämplighet, kundens behov och kunder med villkorade avtal. Detta möjliggör ekonomisk rimlighet. Med dessa åtgärder kan vi ett högre nätnyttjande. Vi testar även ny teknik fortsätta ansluta kunder i väntan på en nätför­ för att ytterligare öka precisionen genom ökad stärkning. Vi kan även i vissa fall skjuta fram observerbarhet i nätet. Bland annat använder vi nätförstärkningar eller ompröva behovet av en realtidsmätning av ledningstemperatur på Öland förstärkning. På detta sätt säkerställer vi att där kapacitetsbegränsningar kan uppstå vid hög elnätet utvecklas i takt med samhällets behov. Vi produktion sommartid. beskriver nätförstärkningar och hur vi identifierar att en investering behövs i avsnitt 2.4 och 2.5. Övriga nättekniska åtgärder: Det finns även andra nättekniska åtgärder för att hantera Nättekniska lösningar kapacitetsbegränsningar, exempelvis tillfälliga På E.ON arbetar vi intensivt med att implementera förändringar av anläggningsdelar. Dessutom kan och undersöka nya tekniska lösningar för att öka mobila reservdelar i vissa lägen sättas in i väntan nyttjandet av vårt befintliga nät. Vi arbetar med på permanenta åtgärder. Vi undersöker även nya flera olika verktyg som kan öka den tillgängliga tekniker för att styra flödet i nätet. kapaciteten lokalt utan att påverka kunden. Dessa verktyg går i allmänhet snabbare att Flexibilitetsmarknader implementera än traditionell nätförstärkning och En flexibilitetsmarknad är en marknadsbaserad kan genomföras till en lägre kostnad. De är dock lösning för kapacitetsutmaningar i elnätet. Mark­ inte alltid tekniskt lämpliga och kan inte alltid naden innebär att vi betalar ersättning till flexi­ tillämpas som permanenta lösningar. Nedan bilitetsleverantörer som erbjuder flexibilitet som beskriver vi ett urval av de viktigaste verktygen. en tjänst till E.ON. I detta sammanhang innebär E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 40 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät flexibilitet att flexibilitetsleverantörer åtar sig att Som marknadsplats använder E.ON den egen­ förändra sin planerade produktion eller konsum­ utvecklade plattformen SWITCH. Detta verktyg tion av el. Vi använder flexibilitetsmarknader är ett stöd för vår egen och flexibilitetsleverantö­ främst för att hantera risken för överbelastning rernas planering, handel och uppföljning. SWITCH vid hög konsumtion, men utvecklar även ett används både vid avisering av tillgänglighetsbe­ marknadskoncept för hantering av risker som hov och vid avrop och aktivering av flexibilitet. uppstår vid hög produktion i relation till konsum­ Utgångspunkten för avisering och avrop är en tion lokalt. korttidsprognos som visar när behov av flexibili­ Under de senaste åren har vi drivit flexibilitets­ tet väntas uppstå. marknader under vintersäsongen på flera platser. I nuläget handlar vi flexibilitet med fyra olika Behovet av tillgänglig effekt växer i takt med att produkter på våra flexibilitetsmarknader: två samhällets behov ökar, medan behovet av att kapacitetsprodukter samt två energiaktiverings­ aktivera energi på marknaderna kan variera kraftigt produkter. Kapacitetsprodukterna innebär ett från år till år beroende på väderförhållanden. åtagande om att hålla kapacitet tillgänglig för Under vintersäsongen är det främst utomhus­ energiaktivering vissa timmar under vissa dagar. temperaturen som avgör hur mycket flexibilitet En sammanställning av produkterna finns i tabell 8. som behöver aktiveras, till följd av hög konsumtion För samtliga produkter måste medverkande flexibi­ vid kalla temperaturer vilket leder till risk för litetsleverantörer och deras flexibilitetsresurser ha överbelastning. I tabell 7 visar vi vilka volymer godkänts i en förkvalificeringsprocess innan de kan som handlats på våra flexibilitetsmarknader börja delta på marknaden. under de senaste tre vintersäsongerna. Tabell 7. Avropad volym för uppreglering på E.ONs flexibilitetsmarknader under de tre senaste vintersäsongerna Säsong Avropad volym för uppreglering [MWh] Antal marknader [stycken] 2023/2024 140 4 2024/2025 466 9 2025/2026 1 400 11 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 41 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 8. Sammanställning av de fyra flexibilitetsprodukterna som E.ON använder I tabellen avser D Säsongs- Tillgänglighets- Direktordrar Direktordrar leveransdygn och H tillgänglighet ordrar (DayAhead) (IntraDay) leveranstimme. Exempelvis Uthållighetskrav 1 timme 1 timme 1 timme 1 timme betyder D­1 dagen före leveransdygnet och H­2 Minimieffekt 0,1 MW 0,1 MW 0,1 MW 0,1 MW betyder två timmar före leveranstimmen. Aktiveringsersättning Budprissättning Budprissättning Budprissättning Budprissättning Tillgänglighetsersättning Ja Ja Nej Nej Behov annonseras Inför marknads­ D­7 till D­2 D­2 18.30 D­1 15.00 på marknaden periodens start 10.30 till D­1 09.00 till H­4 Period då anbud kan lämnas Inför marknads­ När behov lagts När behov lagts När behov lagts periodens start ut till D­2 10.00 ut till D­1 09.30 ut till H­2 Tid för tilldelning D­1 09.30 D­2 10.00 D­1 09.00 H­3 till H­2 till H­2 till 10.30 till 09.30 Tid för aktivering D­1 09.30 D­1 09.30 D­1 09.30 H­3 till H­2 till H­2 till 10.30 till 10.30 Under vintersäsongen 2025/2026 har vi bedrivit flexibilitetsmarknader på elva platser, se figur 22. På lokalnätsmarknader är det endast aktörer i det berörda lokalnätet som kan leverera flexibilitet, i kontrast till regionnätsmarknader där aktörer i ett större område från flera olika lokalnät har möjlighet att delta. Marknaderna har varit öppna från november till mars, eftersom flexibilitets­ behov i regel uppstår under denna period. De flexibilitetsresurser som varit aktiva på marknaderna under vintersäsongen 2025/2026 har främst varit värmepumpar, både större anläggningar var för sig och mindre anläggningar via aggregatorer, samt reservgeneratorer och batterier. E.ON har även under somrarna 2025 och 2026 bedrivit en pilotmarknad i Halland. Här har Fortsatt marknad syftet varit att hantera risken för överbelastning till följd av hög produktion, och det är främst Ny marknad elproducenter och batterilager som har bidragit som leverantörer. I tabell 9 summeras aktiviteten på marknaderna som drivits under vintersäsongen 2025/2026 samt på sommarmarknaden i Halland under 2025. På vissa marknader har vi inte gjort några avrop för aktiverad energi under säsongen. Detta beror på att behovet i vissa fall varit lägre än vad som initialt förväntades till följd av väderförhål­ landen och det faktiska flödet i nätet. Det har även funnits fall där utbudet av flexibla resurser har varit begränsat, vilket har påverkat förutsätt­ ningarna för marknadsbaserad anskaffning av Figur 22. E.ONs flexibilitetsmarknader säsongen flexibilitetstjänster. 2026/2027. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 42 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 9. Aktivitet på flexibilitetsmarknader under vintersäsongen 2025/2026 samt på sommar- marknaden i Halland under 2025 Län Marknad Avropad Avropad Avropad Avropad volym flexibilitet flexibilitet flexibilitet [MWh] [timmar] snitteffekt maxeffekt [MWh] [MWh] Blekinge/Skåne län Bromölla­ 0 0 0 0 Sölvesborg Hallands län Halland 540 120 4,60 9,50 (nedreglering) Kronobergs/Skåne län Älmhult­Osby 3,4 69 0,05 0,05 Skåne län Södra Skåne 408 99 4,10 13,00 Nordöstra Skåne 331 69 4,80 9,40 Hässleholm 196 250 0,80 1,20 Stockholms län Kallhäll 0 0 0 0 Kungsängen 1,2 23 0,05 0,05 Vaxholm 0 0 0 0 Uppsala län Enköping 0 0 0 0 Bålsta 458 380 1,20 2,00 Örebro län Norra Örebro 2,2 13 0,17 0,17 Totalt 1 938 1 014 16 35 För information om E.ONs aktuella flexibilitets­ överbelastning och efter att marknadsresurserna marknader och produkter, se Flexibilitet i elnätet2 är uttömda. Kunden kan då anslutas snabbare på eon.se. Där finns även information om hur det samtidigt som vi utreder behovet av en långsiktig går till att bli flexibilitetsleverantör. lösning, exempelvis nätförstärkning. För ytterligare detaljer om historiska marknads­ Flexibla avtal kan, till skillnad från villkorade data för volymer och priser, se webbplatsen avtal, fungera som en permanent lösning. Detta SWITCH3. är särskilt lämpligt för större batterilager, vars huvudsakliga funktion är att stötta elsystemet. Flexibla avtalsformer Vi har en pågående dialog med Ei kring utform­ På E.ON utvecklar vi nya flexibilitetslösningar för ningen av flexibla avtal. att möta våra kunders behov på ett kostnads­ Genom nya tekniska lösningar som ger effektivt sätt. I dag arbetar vi aktivt med villkorade bättre observerbarhet och signalutbyte har vi avtal för att möjliggöra kundanslutningar i områ­ i dag bättre förmåga till automatisk begränsning den med begränsningar, och vi undersöker även av kunder med flexibla avtalsformer. Vi aktiverar nya former av flexibla anslutningsavtal. flexibiliteten utifrån föridentifierade kriterier för I områden med kapacitetsbrist där marknads­ att hantera till exempel fel som inträffar eller en baserade lösningar inte räcker, kan vi ändå ofta ovanlig situation där en överbelastning uppstår. möjliggöra anslutning genom villkorade avtal. Detta innebär att vi i större utsträckning kan Avtalet innebär att kunden vid behov tillfälligt erbjuda olika typer av kunder möjlighet att ansluta begränsar sin inmatning eller sitt uttag. Begräns­ med flexibla avtalsformer. ningar sker endast när det krävs för att undvika 2 eon.se/flexibilitet 3 info.switchmarket.se/#market­data E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 43 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Batterier i elnätet – nya flexibla möjligheter Batterier är en relativt ny typ av resurs med stor potential att göra nytta för vårt energisystem och stötta energiomställningen. För elnätet kan batterier utgöra en viktig resurs för att hantera risken för överbelastning, exempelvis genom deltagande på våra flexibilitetsmarknader. De kan även göra nytta för systemet i sin helhet genom att delta på Svenska kraftnäts balansmarknader eller genom att jämna ut energitillförseln från förnybara energikällor. Men batteriernas förmåga att snabbt aktivera stora effekter kan även vara en utmaning för elnätet vid lokala begränsningar. Genom att utforma anslutnings­ och elnätsavtal på rätt sätt, exempelvis i form av flexibla avtal kan vi påverka stora batteriers användning av elnätet när det är som hårdast belastat. Detta innebär att batterier får bättre möjligheter att ansluta snabbare och till en lägre kostnad, samtidigt som det säkerställs att de bidrar till elsystemet på bästa sätt. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 44 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.4 Planerade investeringar och alternativa lösningar I det här avsnittet redogör vi för E.ONs mest kostnads ökningarna för elnätsprojekt beror betydande planerade investeringar samt det främst på höjda materialkostnader, särskilt förväntade behovet av flexibilitet och andra för transformatorer. Dessutom råder det hög lösningar. efterfrågan nationellt på entreprenörer som kan utföra projekt i regionnät och stamnät. Det leder 2.4.1 Planerade investeringar ibland till bristande konkurrens på entreprenörs­ Våra investeringar är möjliggörare för energi­ marknaden, vilket i sin tur kan driva upp priserna omställningen och Sveriges långsiktiga tillväxt, för enskilda projekt. samtidigt som vi bygger ett robust och resi­ lient elsystem. Vi utvärderar behoven i elnätet Urval av planerade projekt som E.ON kontinuerligt. Ett intensivt arbete pågår med att presenterar förstärka elnätet för att möta de växande effekt­ I nätutvecklingsplanen presenterar vi kapacitets­ behoven och samtidigt förnya anläggningar som höjande investeringsprojekt som är planerade nått sin tekniska livslängd. eller under övervägande. Projekten innebär Sedan vår föregående nätutvecklingsplan som betydande åtgärder i E.ONs regionnät. Den vi tog fram 2024, har vi driftsatt över 50 bety­ kapacitetsbedömning som vi redovisar i avsnitt dande kapacitetshöjande projekt i vårt regionnät. 2.6 bygger på att prognosen och de redovisade Vi redovisar ytterligare 216 planerade projekt investeringarna realiseras. De projekt som är i olika stadier samt 73 projekt som är under under övervägande kan prioriteras för genom­ övervägande. förande förutsatt att prognosen faller ut så som E.ON investerar totalt 27 miljarder kronor väntat, eller justeras vid förändrade prognoser. under perioden 2024–2027. Sedan 2024 har vi Utöver de regionnätsprojekt som vi redovisar realiserat stora investeringar för att möjliggöra genomför vi även ett stort antal projekt i lokalnä­ energiomställningen och bygga bort flaskhalsar tet för att hantera de ökande effektbehoven och i elsystemet. Inför kommande reglerperioder, möjliggöra kundanslutningar för både konsumtion 2028–2031 och 2032–2035, blir den nya och produktion. De redovisade investerings­ utformningen av intäktsregleringen avgörande. projekten i regionnätet möjliggör i flera fall Den påverkar våra förutsättningar att realisera utbyggnad av lokalnätet. Vi gör även omfattande planerade investeringar, inklusive dem i denna investeringar i anläggningsdelar i både region­ och nätutvecklingsplan. lokalnät för att hantera risker för miljö, leverans­ Under 2021–2026, en period präglad av säkerhet och personsäkerhet. hög inflation, har kostnadsutvecklingen för Vi samordnar vanligen investeringsåtgärder elnätsprojekt varit stor, särskilt under 2022 så att hela anläggningen (fördelningsstationen och 2023. Branschens kostnadskatalog visar att eller ledningen) åtgärdas inom ramen för ett och kostnaderna har ökat med 50 till 75 procent, samma projekt. Detta gör vi för att eftersträva en beroende på typ av projekt. Detta kan jämföras homogen åldersstruktur i anläggningens delar med inflationen där KPI har ökat med cirka 20 och för att kunna paketera attraktiva projekt för procent under motsvarande period. De stora entreprenadmarknaden, vilket håller nere kost­ Så höjer vi kapaciteten i elnätet genom investeringar Elnätet är ett nätverk av anläggningsdelar som ledningar och stationer. Dess kapacitet bestäms av samspelet mellan dessa delar och hur elen flödar i nätet vid olika driftfall. Detta innebär att vi ofta behöver förstärka flera delar av nätet för att uppnå en större kapacitetsökning. Att enbart förstärka en station eller en ledning ger inte alltid ökad kapacitet – det är kombinationen av åtgärder som ger betydande kapacitetsökningar. Utbyggnad i en del av nätet kan också innebära att det blir högre belastning i en annan del av nätet, när flödena ändras. Detta kan i vissa fall innebära mer begränsad kapacitet lokalt. Därför är det svårt att kvantifiera exakt hur mycket en eller flera kapacitetshöjande projekt påverkar elnätets kapacitet. Vår förmåga att styra flöden i nätet är också ett viktigt verktyg för att kunna använda nätet så effektivt sätt som möjligt, och därmed frigöra mer kapacitet. Genom att investera i den utrustning och de förmågor som krävs för att styra flöden i nätet kan vi höja kapaciteten. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 45 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät naderna. Tidsspannet för nybyggnation av en över kommungränser. Investeringar i en kommun regionnätsstation är 3–5 år, och nybyggnation eller i ett län kan medföra förbättrade förutsätt­ av en regionnätsledning tar 5–10 år med dagens ningar i angränsande kommuner och län. förutsättningar. Ett kunddrivet projekt som enbart kommer Projektstatus: Projektets status anger vilket steg en enskild kund till del redovisar vi inte. Om projektet befinner sig i, från ”Under övervägande” projektet innebär en kapacitetshöjning i elnätet till ”Anläggning driftsatt”. Vi anger även projekt inkluderar vi det i listan och projektet har då ett som redovisades i E.ONs föregående nätutveck­ eget projekt­ID för reinvesteringsdelen. Kund­ lingsplan men som av olika skäl utgått. drivna projekt koordinerar vi med våra investe­ ringsprojekt för en smart och kostnadseffektiv Planerad driftsättning: Projektets planerade utbyggnad av elnätet. driftsättning anges som ett spann enligt den För att kunna möta det förväntade behovet senaste uppskattningen. Större osäkerhet råder av överföringseffekt behöver E.ON bygga om för projekt som är under övervägande. och modernisera elnätet. Vi behöver bygga nya ledningar och fördelningsstationer och bygga Uppföljning från föregående om flera befintliga ledningar och stationer för att nätutvecklingsplan bibehålla eller förbättra överföringskapaciteten. Sedan publiceringen av E.ONs nätutvecklings­ Projekten redovisas per län i tabeller med plan 2024 har 52 av de redovisade projekten följande information: färdig ställts och tagits i drift. Det finns fort­ satt ett stort antal projekt som är påbörjade Projektbeskrivning: ”Station” avser fördelnings­ och många projekt har gått från status under station med anslutning till regionnätet (30–130 över vägande till status planerade. Vi redovisar kV) eller fördelningsstation med omvandling 28 nytillkomna projekt. Förändringar i projekt från 20 till 10 kV. ”Ledning” avser ledning i region­ markeras med en asterisk (*) i den kolumn där nätet (30–130 kV). Reinvestering innebär förändringar har skett. Nytillkomna projekt har åtgärder i en befintlig anläggning och nyinveste­ en asterisk vid projekt­ID. Flera projekt som hade ring innebär investering i en ny anläggning. status ”Under övervägande” i föregående nätut­ vecklingsplan redovisar en senarelagd planerad Kommun: Projektet presenteras i den kommun driftsättning. Datumen för projekt under över­ där fördelningsstationen är placerad samt där vägande bygger på uppskattningar. I figur 23 den största delen av ledningssträckan ligger. visas en sammanställning av investeringarna Investeringsprojekt som innebär ny­ eller som presenteras per län nedan. reinvestering av regionledningar sträcker sig ofta Status för planerade investeringar Reinvestering station Reinvestering ledning Nyinvestering station Nyinvestering ledning Antal projekt 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Under Planerad Inväntar Tillstånd beviljat, Påbörjad Anläggning Projektet övervägande tillstånd ej påbörjad drifttagen har utgått Figur 23. Kapacitetshöjande investeringar i regionnätet. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 46 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät På Projektkollen4 på eon.se finns information inte ingår i denna nätutvecklingsplan, exempelvis om pågående lokalnätsprojekt på kommunnivå. lokalnätsprojekt, mindre regionnätsprojekt och Det går även att följa vissa regionnätsprojekt projekt som inte innebär en ökning av elnäts­ utifrån projekt­ID när de får statusen Påbörjad. kapaciteten. Där redovisas även andra pågående projekt som Blekinge län Arbetet med att förstärka ledningar och stationer i Blekinge för att hantera kända kapacitets­ begränsningar pågår. Vi har driftsatt ett par kapacitetshöjande projekt sedan föregående nätutvecklingsplan och fler är på gång. Förstärkningarna i Skåne bidrar också till att förbättra kapacitetsläget i Blekinge, eftersom länen är starkt sammankopplade. Tabell 10. Investeringar i Blekinge län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 308594 Reinvestering station Karlskrona Anläggning drifttagen* 2025–2026 326727 Reinvestering ledning Ronneby Anläggning drifttagen* 2025–2026 337792 Reinvestering station Olofström Påbörjad* 2027–2028 334377 Reinvestering ledning Olofström Tillstånd beviljat, 2028–2029* ej påbörjad* 339701 Reinvestering ledning Ronneby Inväntar tillstånd* 2028–2029* 314677 Reinvestering station Karlskrona Under övervägande 2033–2034* Gävleborgs län I Gävleborgs län genomför vi en totalombyggnad av en regionnätstation för att säkerställa en långsiktigt säker och robust elförsörjning i området. Tabell 11. Investeringar i Gävleborgs län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 321153 Nyinvestering station Nordanstig Anläggning drifttagen* 2025–2026* 335998 Reinvestering station Nordanstig Under övervägande 2031–2032* 4 eon.se/projektkollen E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 47 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Hallands län I Hallands län pågår arbete med att förstärka stationer och ledningar för att åtgärda kända kapacitetsbegränsningar. Sedan föregående nätutvecklingsplan har vi genomfört kapacitets­ höjande reinvesteringar i tre stationer, och fler projekt förbereds. Åtgärder i 130 kV-nätet i södra Halland Ett antal ledningsprojekt som är tätt sammankopplade kommer, när de är färdigställda, att ge en betydande förstärkning av 130 kV­nätet söder om Halmstad. Ett projekt har utgått under perioden då projektens omfattning har omdisponerats. Tabell 12. Investeringar i 130 kV-nätet i södra Halland Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 338574 Reinvestering ledning Halmstad Inväntar tillstånd* 2031–2032* 338573 Reinvestering ledning Halmstad Under övervägande 2031–2032* 338600 Reinvestering ledning Halmstad Under övervägande 2032–2033* 338572 Reinvestering ledning Halmstad Projektet har utgått* ­ Ytterligare investeringar i Hallands län Ytterligare projekt finns med i planen eller är under övervägande för att förstärka Hallands län. Utöver dessa projekt förstärker vi nätet mellan Halland och Skåne som också bidrar till förbättrad överföringskapacitet till och från länet. Ett projekt har utgått som hade kopplingar till en kund­ anslutning som inte realiserades. Tabell 13. Ytterligare investeringar i Hallands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 321723 Reinvestering station Falkenberg Anläggning drifttagen* 2024–2025 307868 Reinvestering station Halmstad Anläggning drifttagen* 2025–2026 335522 Reinvestering station Halmstad Anläggning drifttagen* 2025–2026 334811 Reinvestering station Laholm Påbörjad* 2026–2027 320850 Reinvestering station Falkenberg Planerad 2029–2030* 335975 Reinvestering station Hylte Under övervägande 2030–2031 336033 Reinvestering station Hylte Under övervägande 2030–2031 341702* Reinvestering ledning Halmstad Under övervägande 2035–2036 336063 Reinvestering station Falkenberg Under övervägande* 2032–2033* 337165 Reinvestering ledning Halmstad Projektet har utgått* – E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 48 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jämtlands län I Jämtlands län planerar vi reinvesteringar i både stationer och ledningar i regionnätet för att bibehålla och ytterligare förstärka kapaciteten när delar av nätet behöver förnyas. Edenforsen–Hoting Samtidigt som vi förnyar ledningen mellan Edenforsen och Hoting, som närmar sig slutet av sin tekniska livslängd, ser vi över och anpassar systemstrukturen i området för ett mer robust och tillgängligt nät. Tabell 14. Investeringar i ledningen Edenforsen–Hoting i Jämtlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 307924 Reinvestering ledning Strömsund Inväntar tillstånd 2029–2030* 339639 Reinvestering ledning Strömsund Inväntar tillstånd 2031–2032* 339640 Reinvestering ledning Strömsund Inväntar tillstånd 2030–2031* Hammarstrandsklustret Hammarstrandklustret drivs av att två regionledningar i området som saknar förutsättningar för förlängd koncession. Projektklustret omfattar därför flera åtgärder, inklusive nya stationer, ombyggnad av underliggande nät och anpassningar för att säkerställa långsiktig driftsäkerhet, elförsörjning och produktionsanslutning. Tabell 15. Investeringar i Hammarstrandsklustret i Jämtlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 334537* Nyinvestering ledning Ragunda Påbörjad 2027–2028 315896 Reinvestering station Ragunda Påbörjad* 2027–2028 323016 Reinvestering ledning Ragunda Påbörjad* 2027–2028* 324541 Reinvestering ledning Ragunda Påbörjad* 2026–2027 334521 Nyinvestering station Ragunda Påbörjad* 2028–2029* 316966 Reinvestering ledning Bräcke Tillstånd beviljat, 2027–2028 ej påbörjad* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 49 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jämtlands län (fortsättning) Ytterligare investeringar i Jämtlands län Regionnätsprojekten i Jämtlands län omfattar reinvestering och ombyggnad av ledningar och stationer, stärkt reservmatning samt anpassningar för vattenkraft, vindkraft och framtida kundanslutningar. Tabell 16. Ytterligare investeringar i Jämtlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 323019 Reinvestering station Ragunda Påbörjad* 2027–2028 328750 Reinvestering station Strömsund Påbörjad* 2028–2029 318306 Reinvestering station Strömsund Inväntar tillstånd 2030–2031* 319031 Reinvestering ledning Strömsund Planerad* 2034–2035* 339033 Reinvestering station Strömsund Planerad* 2032–2033* 328759 Reinvestering station Strömsund Under övervägande 2030–2031* 318335* Nyinvestering ledning Strömsund Tillstånd beviljat, 2028–2029 ej påbörjad E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 50 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jönköpings län För att möta det växande effektbehovet i Jönköpings län genomför vi ett större antal kapacitets­ höjande investeringar. Regionnätet i Jönköpings län är tätt sammankopplat med regionnäten i Kalmar och Kronobergs län. Förstärkningar i dessa län ökar kapaciteten i Jönköpings län. Redundans i Malmbäck–Hok I detta paket förstärker vi redundansen till stationerna Malmbäck och Hok, samtidigt som de förnyas och deras kapacitet ökar. Tabell 17. Investeringar i paketet runt Malmbäck och Hok i Jönköpings län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 316425 Reinvestering station Vaggeryd Planerad 2033–2034* 350359* Nyinvestering ledning Nässjö Planerad 2034–2035 318563 Nyinvestering station Nässjö Planerad* 2032–2033* 327588 Reinvestering ledning Nässjö Planerad* 2032–2033* Ytterligare investeringar i Jönköpings län I Jönköpings län arbetar vi med flera regionnätsprojekt för att förnya ledningar och stationer som börjar bli gamla. Vi förstärker elnätet för att möta ökande effektbehov i samhället och industrin. Arbetet ökar driftsäkerheten, förbättrar reservmatningen och skapar utrymme för både nya kunder och ny elproduktion. Tabell 18. Ytterligare investeringar i Jönköpings län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 318586 Reinvestering station Nässjö Anläggning drifttagen* 2024–2025 326350 Reinvestering station Vetlanda Anläggning drifttagen* 2025–2026 333711 Reinvestering station Gislaved Anläggning drifttagen* 2024–2025 335192 Nyinvestering station Värnamo Påbörjad 2026–2027 338378* Nyinvestering ledning Värnamo Påbörjad 2026–2027 318561 Reinvestering station Eksjö* Påbörjad 2026–2027* 316407 Reinvestering station Vetlanda Påbörjad* 2027–2028 318203 Reinvestering station Nässjö Påbörjad* 2027–2028 321330 Reinvestering station Gnosjö Påbörjad* 2026–2027* 321724 Nyinvestering station Gnosjö Påbörjad* 2026–2027 325968 Reinvestering station Jönköping Påbörjad* 2027–2028* 316428 Reinvestering station Nässjö Tillstånd beviljat, 2028–2029 ej påbörjad* 340743* Reinvestering ledning Nässjö Inväntar tillstånd 2026–2027 338819 Reinvestering ledning Nässjö Inväntar tillstånd* 2031–2032* 315077 Reinvestering station Gislaved Under övervägande 2031–2032* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 51 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jönköpings län (fortsättning) Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 316411 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande 2034–2035* 318914 Reinvestering station Värnamo Under övervägande 2032–2033* 325964 Reinvestering station Sävsjö Under övervägande 2034–2035* 325972 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande 2031–2032* 335194 Reinvestering station Gnosjö Under övervägande 2032–2033* 335968 Reinvestering station Jönköping Under övervägande 2032–2033* 335996 Reinvestering station Sävsjö Under övervägande 2031–2032* 338621 Reinvestering station Värnamo Under övervägande 2030–2031 338849 Reinvestering station Aneby Under övervägande 2031–2032* 339032 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande 2032–2033* 341696* Reinvestering ledning Gislaved Under övervägande 2033–2034 341818* Reinvestering station Gislaved Under övervägande 2033–2034 341819* Nyinvestering ledning Gnosjö Under övervägande 2036–2037 341820* Nyinvestering station Gnosjö Under övervägande 2036–2037 318228 Reinvestering station Tranås Under övervägande* 2031–2032* 319786 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande* 2030–2031* 319847 Reinvestering station Vetlanda Under övervägande* 2027–2028 335779 Reinvestering ledning Nässjö Under övervägande* 2034–2035* 338467 Reinvestering station Vetlanda Projektet har utgått* – E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 52 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kalmar län E.ON gör stora investeringar i Kalmar län för att möta det ökande effektbehovet. Under perio­ den har vi driftsatt fyra ledningsprojekt och sju stationsprojekt. Fler projekt för att ytterligare förstärka elnätet i länet är planerade. Arbetet med att förstärka kapaciteten i länet pågår kontinuerligt. Den täta kopplingen mellan regionnäten i Kalmar och Jönköpings län gör att kapacitetsförstärkningar behöver genomföras även utanför Kalmar län. På samma sätt ger åt­ gärder i Kalmar län positiva kapacitetseffekter i angränsande län som Blekinge och Kronoberg. Tabell 19. Investeringar i Kalmar län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 305188 Reinvestering station Vimmerby Anläggning drifttagen* 2024–2025 316412 Reinvestering station Vimmerby Anläggning drifttagen* 2025–2026* 316429 Nyinvestering station Högsby Anläggning drifttagen* 2025–2026 316798 Nyinvestering ledning Borgholm Anläggning drifttagen* 2024–2025 324835 Nyinvestering ledning Högsby Anläggning drifttagen* 2024–2025 325975 Reinvestering station Hultsfred Anläggning drifttagen* 2026–2027 326105 Reinvestering ledning Högsby Anläggning drifttagen* 2025–2026 329588 Reinvestering ledning Högsby Anläggning drifttagen* 2024–2025 332701 Reinvestering station Hultsfred Anläggning drifttagen* 2025–2026 334198 Reinvestering station Oskarshamn Anläggning drifttagen* 2025–2026 338493 Reinvestering station Mönsterås Anläggning drifttagen* 2025–2026 324178 Reinvestering station Oskarshamn Påbörjad 2026–2027* 329348 Nyinvestering ledning Högsby Påbörjad 2025–2026 314976 Reinvestering station Mönsterås Påbörjad* 2026–2027 325729 Nyinvestering station Oskarshamn Påbörjad* 2027–2028* 334684 Nyinvestering station Kalmar Påbörjad* 2028–2029* 316413 Reinvestering station Vimmerby Tillstånd beviljat, 2028–2029* ej påbörjad* 329589 Reinvestering ledning Hultsfred Inväntar tillstånd 2029–2030* 333637 Reinvestering ledning Nybro Inväntar tillstånd 2028–2029* 334516 Reinvestering ledning Vimmerby Inväntar tillstånd 2028–2029* 334517 Nyinvestering ledning Vimmerby Inväntar tillstånd 2026–2027 307969 Reinvestering station Kalmar* Inväntar tillstånd* 2030–2031* 341390 Reinvestering ledning Kalmar Inväntar tillstånd* 2028–2029* 327732 Reinvestering station Mörbylånga Planerad 2033–2034* 341299 Reinvestering station Mönsterås Planerad 2030–2031* 342318* Nyinvestering ledning Kalmar Planerad 2031–2032 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 53 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kalmar län (fortsättning) Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 339335 Nyinvestering station Kalmar Planerad* 2032–2033* 308002 Reinvestering station Högsby Under övervägande 2031–2032* 320285 Reinvestering station Hultsfred Under övervägande 2031–2032* 325976 Reinvestering station Hultsfred Under övervägande 2031–2032* 338225 Nyinvestering station Mörbylånga Under övervägande 2031–2032* 340732 Reinvestering station Oskarshamn Under övervägande 2034–2035* 341695* Reinvestering ledning Nybro Under övervägande 2033–2034 342040* Reinvestering station Nybro Under övervägande 2034–2035 342368* Reinvestering station Kalmar Under övervägande 2035–2036 316419 Reinvestering station Hultsfred Under övervägande* 2031–2032* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 54 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kronobergs län Det ökande effektbehovet i Kronobergs län möts genom omfattande kapacitetshöjande åtgärder i det befintliga nätet, samtidigt som vi planerar för utbyggnad med nya stationer och ledningar. Eftersom regionnätet i Kronobergs län är tätt sammankopplat med regionnäten i Jönköpings och Kalmar län, förutsätter kapacitetsökningar i Kronoberg också förstärkningar i dessa län. Nylanda – ny station och ledning För att industriområdet väster om Växjö ska kunna utvecklas behöver vi förstärka elnätet i området. En pågående utredning avgör vilken lösning som är bäst anpassad för området, vilket kan komma att påverka de tre projekten nedan. Tabell 20. Investeringar vid Nylanda i Kronobergs län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 334685 Nyinvestering station Växjö Under övervägande 2032–2033* 338512 Nyinvestering ledning Växjö Under övervägande 2033–2034* 339149 Nyinvestering station Växjö Under övervägande 2032–2033* Timsforspaketet Vi förnyar elnätet kring Markaryd, Knäred och Traryd för att ersätta åldrande stationer och ledningar samt möta ett kraftigt växande elbehov till följd av samhällsutveckling och ökad elektrifiering. Åtgärderna stärker kapaciteten, driftsäkerheten och robustheten i elnätet och minskar risken för störningar. Satsningen skapar också bättre förutsättningar för framtida elanvändning och lokal elproduktion i området. Tabell 21. Investeringar i Timsforspaketet utanför Markaryd i Kronobergs län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 340529 Reinvestering ledning Markaryd Inväntar tillstånd* 2033–2034* 325893 Reinvestering station Markaryd Under övervägande 2034–2035* 340530 Reinvestering station Markaryd Under övervägande 2035–2036* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 55 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kronobergs län (fortsättning) Ytterligare investeringar i Kronobergs län Under perioden har vi driftsatt tre stationsprojekt. I området kring Markaryd pågår förberedande arbeten med att förstärka och bygga ut 130 kV­nätet. Tabell 22. Ytterligare investeringar i Kronobergs län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 329841 Reinvestering station Alvesta Anläggning drifttagen* 2024–2025 307968 Reinvestering station Växjö Anläggning drifttagen* 2024–2025 328550 Nyinvestering station Uppvidinge Anläggning drifttagen* 2025–2026* 325870 Reinvestering station Älmhult Påbörjad 2026–2027 335030 Reinvestering station Markaryd Påbörjad 2026–2027 340378 Reinvestering station Ljungby Påbörjad* 2027–2028* 338821 Reinvestering ledning Alvesta Inväntar tillstånd* 2033–2034* 320250 Reinvestering station Uppvidinge Under övervägande 2031–2032* 320972 Reinvestering station Tingsryd Under övervägande 2035–2036* 325894 Reinvestering station Lessebo Under övervägande 2031–2032* 335972 Reinvestering station Ljungby Under övervägande 2034–2035* 341698* Reinvestering ledning Älmhult Under övervägande 2036–2037 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 56 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län För att möta det ökande effektbehovet i Skåne län och hantera identifierade kapacitets­ begränsningar planerar vi flera omfattande investeringar i både nya och befintliga stationer och ledningar. Vissa är grupperade i kluster och ger tillsammans en kapacitetsökning. Det går att läsa mer utförligt om de större nätförstärkningarna och hur det hänger ihop med förstärk­ ningarna av stamnätet i rapporten Skåne rustar för framtiden5 som har tagits fram inom ramen för Skånes Effektkommission. De planerade nätförstärkningarna bidrar inte enbart till att stärka kapaciteten i Skåne län, utan förbättrar även överföringsförmågan och driftsäkerheten i angränsande regioner. Malmö 130 kV-kablar – reinvestering I Malmö genomför vi tre reinvesteringsprojekt som kommer att ersätta och förstärka äldre kablar som närmar sig sin tekniska livslängd. Tabell 23. Investeringar i 130 kv-nätet runt Malmö i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 323615 Reinvestering ledning Malmö Inväntar tillstånd 2030–2031* 323620 Reinvestering ledning Malmö Planerad* 2030–2031* 323619 Reinvestering ledning Malmö Planerad* 2030–2031* Regionnätsförstärkningar i Hässleholm I Hässleholm utökas kapaciteten i regionnätet. Vi kommer att bygga två nya regionnätsstationer, ett utökat ställverk och nödvändiga ledningar för att förbinda stationerna. När allt är klart kommer Hässleholm att ha bättre förutsättningar för framtida utveckling. Tabell 24. Investeringar i regionnätet runt Hässleholm i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 336704 Nyinvestering ledning Hässleholm Inväntar tillstånd* 2030–2031* 336705 Nyinvestering ledning Hässleholm Inväntar tillstånd* 2030–2031* 336703 Nyinvestering ledning Hässleholm Inväntar tillstånd* 2030–2031* 324231 Reinvestering station Hässleholm Inväntar tillstånd* 2028–2029* 336701 Nyinvestering station Hässleholm Planerad* 2030–2031 336702 Nyinvestering station Hässleholm Planerad* 2030–2031 5 utveckling.skane.se/publikationer/publikationer/skane­rustar­for­framtiden/ E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 57 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län (fortsättning) Malmö hamnområde 130 kV I Malmö hamn finns ett ökande effektbehov från både större aktörer, befintliga och nya, och från bostäder och service till följd av stadsutveckling. Omfattande regionnätsförstärkningar i Malmö hamn möjliggör att nya verksamheter kan etableras och att befintliga verksamheter kan växa. Tabell 25. Investeringar i Malmö hamnområde i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 336441 Reinvestering station Malmö Tillstånd beviljat, 2029–2030 ej påbörjad* 338851 Reinvestering ledning Malmö Inväntar tillstånd* 2031–2032* 338850 Reinvestering ledning Malmö Inväntar tillstånd* 2036–2037* 308772 Reinvestering station Malmö Inväntar tillstånd* 2028–2029* 334116 Reinvestering station Malmö Planerad* 2033–2034* 338852 Reinvestering station Malmö Planerad* 2028–2029* 334115 Nyinvestering station Malmö Under övervägande 2036–2037* Kristianstadpaketet Kristianstad med omnejd har behov av ökad kapacitet. Den förväntade utvecklingen och effekt­ behoven innebär att 130 kV­nätet i området behöver byggas ut. Kristianstadpaketet innehåller ett antal ledningsprojekt och stationsprojekt för att möta behoven och säkerställa tillgänglig kapacitet i området. I tabellen nedan redovisar vi de största projekten i paketet, som även omfattar ett antal mindre åtgärder. Tabell 26. Investeringar i Kristianstadspaketet i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 340072 Nyinvestering ledning Kristianstad Inväntar tillstånd* 2034–2035* 340405 Reinvestering ledning Hässleholm Inväntar tillstånd* 2035–2036* 341621 Nyinvestering station Kristianstad Under övervägande 2032–2033* 341632 Nyinvestering station Kristianstad Planerad* 2030–2031 341635 Nyinvestering station Kristianstad Planerad* 2030–2031 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 58 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län (fortsättning) Ytterligare investeringar i Skåne län Utöver ovan beskrivna paket i Hässleholm, Malmö hamnområde och Kristianstad genomför vi ett stort antal projekt i Skåne som tillsammans innebär omfattande förstärkningar av region­ nätet i Skåne. Vi möjliggör växande städer och samhällen, elektrifiering av verksamheter och transporter med mera. Sedan nätutvecklingsplanen 2024 har nio projekt tagits i drift i Skåne, vilket har förbättrat kapaciteten i olika delar av länet. De projekt som utgått har senarelagts och fått ett annat projekt­ID, eftersom behovet inte bedömts som akut. Tabell 27. Ytterligare investeringar i Skåne län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 321176 Reinvestering station Tomelilla Anläggning drifttagen* 2024–2025 323418 Reinvestering station Simrishamn Anläggning drifttagen* 2024–2025 326571 Reinvestering station Malmö Anläggning drifttagen* 2024–2025 332925 Reinvestering station Simrishamn Anläggning drifttagen* 2025–2026* 336318 Reinvestering station Malmö Anläggning drifttagen* 2024–2025 308710 Reinvestering station Malmö Anläggning drifttagen* 2025–2026 323104 Reinvestering station Landskrona Anläggning drifttagen* 2024–2025 334813 Reinvestering station Landskrona Anläggning drifttagen* 2025–2026* 331111 Reinvestering station Skurup Anläggning drifttagen* 2025–2026 315388 Nyinvestering ledning Kristianstad Påbörjad* 2026–2027 321496 Reinvestering station Kristianstad Påbörjad* 2026–2027 332992 Reinvestering station Bjuv Påbörjad 2026–2027* 327227 Nyinvestering station Kristianstad Påbörjad 2026–2027 331144 Reinvestering ledning Hässleholm Påbörjad 2026–2027* 335604 Nyinvestering station Malmö Påbörjad 2027–2028 334682 Reinvestering station Vellinge Påbörjad 2027–2028* 336440 Reinvestering station Malmö Påbörjad 2027–2028* 334812 Reinvestering station Helsingborg Påbörjad 2026–2027* 342135* Reinvestering station Höör Påbörjad 2027–2028 338518* Reinvestering station Kristianstad Påbörjad 2027–2028 316993 Reinvestering station Burlöv Påbörjad* 2029–2030 328795 Reinvestering station Tomelilla Påbörjad* 2027–2028 338517 Nyinvestering station Landskrona Påbörjad* 2027–2028 335239 Reinvestering station Trelleborg Påbörjad* 2030–2031* 315858 Reinvestering station Kävlinge Påbörjad* 2028–2029* 332700 Reinvestering station Lomma Tillstånd beviljat, 2028–2029* ej påbörjad* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 59 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län (fortsättning) Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 334379 Reinvestering ledning Höör Inväntar tillstånd 2031–2032* 316802 Nyinvestering ledning Skurup Inväntar tillstånd 2029–2030* 316794 Nyinvestering station Skurup Inväntar tillstånd 2029–2030* 340108 Reinvestering ledning Burlöv Inväntar tillstånd* 2029–2030 317010 Reinvestering station Malmö Planerad 2031–2032* 339703 Reinvestering station Kristianstad Planerad 2033–2034* 308741 Nyinvestering station Malmö Planerad 2032–2033* 334798 Reinvestering ledning Burlöv Planerad 2032–2033* 341430 Reinvestering station Hässleholm Planerad* 2031–2032* 339702 Reinvestering station Kristianstad Planerad* 2032–2033* 317014 Reinvestering station Malmö Planerad* 2032–2033* 325938 Reinvestering station Malmö Planerad* 2030–2031* 334114 Nyinvestering station Malmö Planerad* 2033–2034* 337187 Reinvestering station Osby Under övervägande 2036–2037* 320419 Reinvestering station Hässleholm Under övervägande 2032–2033* 307869 Reinvestering station Kristianstad Under övervägande 2033–2034* 341697* Nyinvestering ledning Östra Göinge Under övervägande 2036–2037 317009 Reinvestering station Malmö Under övervägande 2030–2031 327229 Reinvestering station Perstorp Under övervägande 2029–2030 336001 Reinvestering station Klippan Under övervägande 2030–2031 341431 Reinvestering station Hässleholm Under övervägande 2031–2032* 341694* Reinvestering ledning Hässleholm Under övervägande 2033–2034 342337* Reinvestering ledning Ängelholm Under övervägande 2034–2035 323206 Reinvestering station Malmö Under övervägande* 2029–2030* 333269 Reinvestering station Malmö Projektet har utgått* – E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 60 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Stockholms län För att hantera ett allt större effektbehov i Stockholms län behövs omfattande förstärkningar i nätet. Därför bygger vi om och utvecklar stationer och ledningar, ökar kapaciteten och för­ bättrar driftsäkerheten. Flera projekt syftar till att möjliggöra nya bostäder, samhällsservice och företagsetableringar. Arbetet sker ofta i samverkan med andra nätägare och påverkas av långa tillståndsprocesser. Sammantaget utvecklar vi nätet stegvis för att skapa ett robust och framtidssäkert regionnät i Stockholmsområdet. Tabell 28. Investeringar i Stockholms län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 325843 Nyinvestering station Österåker Påbörjad 2026–2027* 314089 Reinvestering station Vaxholm Påbörjad* 2029–2030* 317973 Nyinvestering ledning Vaxholm Påbörjad* 2028–2029* 338516 Reinvestering station Upplands­Bro Påbörjad* 2026–2027* 318489 Nyinvestering station Upplands­Bro Planerad 2029–2030 316839 Reinvestering station Upplands­Bro Planerad* 2029–2030 325842 Nyinvestering station Österåker Planerad* 2034–2035* 335236 Reinvestering station Järfälla Planerad* 2031–2032* 328913 Reinvestering station Österåker Under övervägande 2030–2031 315515 Reinvestering station Österåker Projektet har utgått* – Uppsala län I Håbo bygger vi nytt för att avlasta ett område där elnätet är hårt belastat och utvecklingen gått snabbare än vad dagens nätstruktur klarar. Projektet skapar en ny och starkare koppling till det överliggande nätet som förbättrar driftsäkerheten, minskar sårbarheter i närliggande stationer och möjliggör fortsatt bostads­ och verksamhetsutveckling. Samtidigt förbereds nätet för framtida förstärkningar och ökade behov. I Enköping genomför vi åtgärder för att möta ett växande effektbehov i och runt Enköping, där både befolkning och verksamheter ökar. Genom en ny station stärks överföringskapaciteten, möjligheterna till reservmatning förbättras och förutsättningarna skapas för nya kundanslut­ ningar. Tabell 29. Investeringar i Uppsala län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 335237 Reinvestering station Håbo Planerad* 2034–2035* 340181 Reinvestering station Enköping Planerad* 2031–2032* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 61 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västerbottens län I nuläget har vi inga projekt med betydande kapacitetshöjningar i våra nät i Västerbottens län. Västernorrlands län För att möta det ökande effektbehovet i Västernorrlands län har vi beslutat om stora inves­ teringar i både ledningar och stationer i regionnätet. Det handlar både om förstärkningar av befintliga anläggningar och nyinvesteringar. Regionnätet i Västernorrlands län är tätt samman­ kopplat med regionnätet i Gävleborgs och Jämtlands län, vilket innebär att investeringar i Västernorrland även förbättrar kapaciteten i angränsande län. Bollsta – reinvesteringar Projekten handlar om att förnya och förbättra regionnätet i Bollstaområdet. Anläggningarna är gamla och det finns brister som påverkar både personsäkerhet och driftsäkerhet. Därför bygger vi om stationerna och byter ut utrustning för att minska risker och skapa en tryggare arbets­ miljö. Dessutom ökar kapaciteten både i området som helhet och specifikt för närliggande industri. Tabell 30. Investeringar i vid Bollsta i Västernorrlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 328752 Reinvestering station Kramfors Inväntar tillstånd* 2029–2030 329459* Nyinvestering ledning Kramfors Planerad 2030–2031 328749 Reinvestering station Kramfors Planerad* 2029–2030 Edenforsen–Hoting Samtidigt som vi förnyar ledningen mellan Edenforsen och Hoting som närmar sig slutet av sin tekniska livslängd, ser vi över och anpassar nätets struktur i området för att få ett mer robust och tillgängligt nät. Tabell 31. Investeringar i området Edenforsen–Hoting i Västernorrlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 339641 Reinvestering ledning Sollefteå Inväntar tillstånd 2035–2036* 339642 Reinvestering ledning Sollefteå Inväntar tillstånd 2035–2036* 307923 Reinvestering ledning Sollefteå Inväntar tillstånd* 2029–2030 332096 Reinvestering station Sollefteå Planerad 2030–2031* 309517 Nyinvestering station Sollefteå Planerad* 2029–2030* 332094 Reinvestering station Sollefteå Tillstånd beviljat, 2028–2029* ej påbörjad* 332087 Reinvestering station Sollefteå Under övervägande 2034–2035* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 62 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västernorrlands län (fortsättning) Sundsvall – ombyggnad vid avslag på förnyad koncession Projekten genomförs för att hantera avslag på förlängningen av koncession för vissa ledningar runt Sundsvall. Tabell 32. Investeringar i regionnätsledningar runt Sundsvall i Västernorrlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 322046 Reinvestering ledning Sundsvall Anläggning drifttagen* 2024–2025 334445 Reinvestering ledning Sundsvall Anläggning drifttagen* 2024–2025 334505 Reinvestering ledning Sundsvall Anläggning drifttagen* 2024–2025 322048 Nyinvestering ledning Sundsvall Påbörjad* 2026–2027* 335849 Reinvestering station Sundsvall Påbörjad* 2027–2028* Ytterligare investeringar i Västernorrlands län I Västernorrlands län har vi flera större pågående regionnätsprojekt för att möta ökande effektbehov från industri, energiproduktion och samhällsutveckling. Särskilt i områden som Sundsvall, Timrå och Sollefteå är efterfrågan kopplad till större planerade och potentiella etableringar. Investeringarna omfattar både förnyelse av äldre ledningar och stationer samt riktade nätförstärkningar som möjliggör ökad kapacitet, nya kundanslutningar och fortsatt regional utveckling. Vi har driftsatt flera anläggningar sedan föregående nätutvecklingsplan, vilket redan skapat möjligheter i länet. Tabell 33. Ytterligare investeringar i Västernorrlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 335346 Reinvestering station Örnsköldsvik Anläggning drifttagen* 2024–2025 336073* Nyinvestering station Sollefteå Anläggning drifttagen 2025–2026 309519 Reinvestering station Sollefteå Anläggning drifttagen* 2024–2025 315319 Reinvestering station Sollefteå Anläggning drifttagen* 2025–2026 323014 Reinvestering station Sundsvall Anläggning drifttagen* 2024–2025 324557 Reinvestering station Örnsköldsvik Anläggning drifttagen* 2024–2025 324883 Reinvestering ledning Sollefteå Anläggning drifttagen* 2025–2026 329730 Nyinvestering station Sundsvall Anläggning drifttagen* 2025–2026* 334670 Reinvestering ledning Sollefteå Anläggning drifttagen* 2025–2026 329724* Nyinvestering ledning Sundsvall Påbörjad 2026–2027 334664 Reinvestering station Sollefteå Påbörjad 2025–2026 321163 Nyinvestering station Härnösand Påbörjad* 2027–2028 324888 Reinvestering station Sollefteå Påbörjad* 2026–2027 338114 Reinvestering station Sundsvall Påbörjad* 2027–2028 323018 Reinvestering ledning Sundsvall Inväntar tillstånd 2030–2031* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 63 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västernorrlands län (fortsättning) Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 328755 Reinvestering station Kramfors Planerad* 2031–2032* 328757 Reinvestering station Kramfors Planerad* 2029–2030 313159 Reinvestering station Sundsvall Under övervägande 2031–2032* 335969 Reinvestering station Sollefteå Under övervägande 2033–2034* 335973 Reinvestering station Sollefteå Under övervägande 2030–2031 335974 Reinvestering station Kramfors Under övervägande 2032–2033* 335976 Reinvestering station Örnsköldsvik Under övervägande 2030–2031 335988 Reinvestering station Örnsköldsvik Under övervägande 2034–2035* 335994 Reinvestering station Kramfors Under övervägande 2031–2032 335997 Reinvestering station Örnsköldsvik Under övervägande 2034–2035* 336037 Reinvestering station Sundsvall Under övervägande 2030–2031* Västra Götalands län I Västra Götalands län planerar vi reinvesteringar vid två regionnätsstationer för att säkerställa och ytterligare stärka kapaciteten i samband med nödvändiga förnyelser. Projektens tidsplaner har reviderats för att bättre harmonisera med andra nätägares planerade åtgärder i regionen. Tabell 34. Investeringar i Västra Götalands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 320379 Reinvestering station Svenljunga Planerad 2032–2033* 321497 Reinvestering station Tranemo Under övervägande* 2035–2036* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 64 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Örebro län I Örebro län genomför vi flera regionnätsprojekt med fokus på att förnya stationer. Åtgärderna ska förbättra personsäkerheten och driftsäkerheten samt möta ett ökande effektbehov från lokalnätet. Arbetet sker både i och runt större tätorter och i områden där regionnätet är en viktig länk till andra nätägare. Vi bygger även nytt för att möta behoven i ett växande Örebro. Tabell 35: Investeringar i Örebro län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 331073 Reinvestering station Örebro Anläggning drifttagen* 2024–2025 332043 Reinvestering station Örebro Anläggning drifttagen* 2025–2026* 311891 Nyinvestering station Örebro Anläggning drifttagen* 2025–2026* 322771 Reinvestering station Örebro Anläggning drifttagen* 2025–2026* 323271 Nyinvestering station Hallsberg Anläggning drifttagen* 2025–2026 316847 Reinvestering station Örebro Påbörjad* 2027–2028 328975 Reinvestering station Örebro Påbörjad* 2027–2028 329807 Reinvestering ledning Hallsberg Påbörjad* 2026–2027 308012 Reinvestering station Kumla Inväntar tillstånd 2029–2030* 328976 Reinvestering station Örebro Inväntar tillstånd 2029–2030 318683 Nyinvestering station Örebro Planerad* 2033–2034* 340838 Nyinvestering ledning Örebro Planerad* 2033–2034* 335995 Reinvestering station Hallsberg Under övervägande 2032–2033* 341703* Reinvestering ledning Örebro Under övervägande 2036–2037 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 65 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Östergötlands län Fokus i Östergötlands län är att stärka och bygga ut viktiga delar av 40 kV­ och 130 kV­näten, både ledningar och stationer, samt skapa bättre redundans i centrala Norrköping. Behovet av att utveckla regionnätet drivs av ett ökande kapacitetsbehov och anpassningar kopplat till stadsutveckling, industriell verksamhet och utbyggnad av infrastruktur. Tabell 36. Investeringar i Östergötlands län Projekt-ID Projektbeskrivning Kommun Projektstatus Planerad driftsättning 316335 Reinvestering station Norrköping Anläggning drifttagen* 2025–2026 331295 Nyinvestering ledning Kinda Anläggning drifttagen* 2024–2025 333082 Reinvestering station Norrköping Anläggning drifttagen* 2024–2025 307694 Reinvestering station Söderköping Påbörjad 2027–2028 336550* Reinvestering ledning Norrköping Påbörjad 2026–2027 307692 Nyinvestering station Norrköping Påbörjad* 2028–2029* 320446 Reinvestering station Norrköping Påbörjad* 2028–2029* 321427 Reinvestering station Kinda Påbörjad* 2027–2028 336649 Reinvestering ledning Åtvidaberg Inväntar tillstånd* 2034–2035* 336743 Nyinvestering station Norrköping Planerad 2032–2033* 342442* Nyinvestering ledning Norrköping Planerad 2030–2031 336747 Nyinvestering ledning Norrköping Planerad* 2033–2034* 316453* Nyinvestering ledning Norrköping Under övervägande 2035–2036 321429 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2035–2036* 325967 Reinvestering station Ydre Under övervägande 2034–2035* 336709 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2035–2036* 336710 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2038–2039* 336744 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2036–2037* 336746 Nyinvestering station Norrköping Under övervägande 2036–2037* 339217 Reinvestering station Norrköping Under övervägande 2035–2036* E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 66 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.4.2 Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser På E.ON ser vi flexibilitetslösningar som en nyckel Det förväntade behovet till att bygga ett kostnadseffektivt och smart Behovet av flexibilitetstjänster och andra nät­ elnät. Eftersom efterfrågan på nyanslutningar är tekniska lösningar är stort och väntas uppgå stor och nätutbyggnaden tar tid är flexibilitets­ till cirka 340 MW uppreglering och 45 MW lösningar avgörande för att vi ska kunna hålla nedreglering år 2036 i lokalnätet. I regionnätet takten i energiomställningen. Nedan redovisar är behovet inte kvantifierat i MW, men även här vi det förväntade flexibilitetsbehovet i E.ONs nät är behovet av flexibilitetstjänster och andra nät­ samt hur vi tillsammans med våra kunder arbetar tekniska lösningar stort. med olika lösningar för att hantera behoven. När flexibilitetsbehovet hanteras via flex­ Ett flexibilitetsbehov innebär att det finns ett ibilitetsmarknader eller flexibla avtalsformer behov av att vidta åtgärder för att möjliggöra fler växer behovet av tillgänglig effekt i takt med att kundanslutningar. Dessa åtgärder kan vara flexi­ behoven i samhället ökar. Behovet av att aktivera bilitetsmarknader, flexibla avtalsformer, nättek­ energi via marknader eller avtal svänger dock niska åtgärder eller förstärkning av nätet. kraftigt från år till år beroende på väderförhål­ Sedan E.ONs förra nätutvecklingsplan har landen. arbetet med flexibilitet utvecklats vidare. Vi Ett flexibilitetsbehov uppstår när E.ON får en har framför allt förbättrat metoderna för att ny kundförfrågan eller bedömer en ökning av uppskatta flexibilitetsbehovet i nätet med större effektbehovet som medför risk för överbelastning säkerhet. Även prognosen och bakomliggande i någon anläggningsdel. Då initierar vi en utredning metoder för kapacitetsbedömning har utvecklats, för att bedöma flexibilitetsbehovet. Ett behov vilket påverkar bedömningen av det framtida kan även uppstå om en abonnemangsgräns mot flexibilitetsbehovet. överliggande nät riskerar att överskridas och an­ Inför denna nätutvecklingsplan har vi även sökan om att utöka abonnemanget har avslagits. vidare utvecklat metoderna för att använda flexibi­ Risk för överbelastning på grund av hög litet kopplat till förnybar produktion. Därmed kan konsumtion i nätet uppstår oftast under vinter­ vi nu redovisa flexibilitetsbehovet både för upp­ halvåret när kalla utomhustemperaturer medför och nedreglering, det vill säga för att hantera risk ett stort uppvärmningsbehov. För att åtgärda för överbelastning till följd av såväl hög konsumtion detta behövs uppregleringsflexibilitet i form som hög produktion. av minskad konsumtion eller ökad produktion. Nedan presenterar vi flexibilitetsbehovet i Överbelastning på grund av stor inmatning i lokal nätet och anger det som ett spann. Detta nätet uppstår främst under sommarhalvåret beror på att behovet är mycket känsligt för då mycket förnybar sol­ eller vindel produceras temperaturförhållanden och väder. En annan för­ samtidigt som konsumtionen av el lokalt är låg. klaring är att små avvikelser från det förväntade För att åtgärda detta behövs nedreglerings­ effektbehovet får stort genomslag i flexibilitets­ flexibilitet i form av minskad produktion eller behovet. ökad konsumtion. I nuläget kan vi inte kvantifiera flexibilitets­ I bedömningen av flexibilitetsbehovet utgår behovet i det maskade regionnätet på samma vi från att planerade investeringar realiseras. precisa sätt som för lokalnätet. Det beror på att Det innebär att kapaciteten i befintligt och pla­ flödena där är betydligt mer komplexa. Därför nerat nät för respektive år beaktas. När det gäller anges behovet kvalitativt i den samlade bedöm­ investeringar som är under övervägande ingår de ningen för respektive län. inte i bedömningen. Detta beror på att en del av Varför kan kapacitetsläge A förekomma samtidigt som det finns ett flexibilitetsbehov? I avsnitt 2.6 redovisar vi kapacitetsläget för alla kommuner där E.ON har elnät. Kapacitetsläge A innebär att vi har goda möjligheter att ansluta prognosen. Detta är en samlad bedömning på kommunnivå. Om det finns mycket god kapacitet i flera stationer i kommunen, men begräns­ ningar i en enskild station kan den generella bedömningen vara att vi har kapacitetsläge A. Ett flexibilitetsbehov är specifikt för att hantera risk för lokal överbelastning i en enskild station. Det kan därför finnas ett flexibilitetsbehov i en enskild station, trots att kommunen som helhet har kapacitetsläge A i kapacitetsbedömningen. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 67 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät övervägandet inkluderar att utreda om både genom att antalet timmar över gränsen kapacitets behovet ska täckas genom en ökar och genom att varje timme överskrids med flexibilitetsl ösning eller en traditionell nätför- större effekt. Detta bidrar till att förklara de stärkning. ibland stora intervallen i tabellerna 37–48 nedan, Eftersom flexibilitetsbehovet utgör den del särskilt vad gäller behovet av flexibel energi. av elnätsbelastningen som överskrider en given Flexibilitetsbehovet i lokalnätet för upp- kapacitetsgräns är utfallet känsligt för föränd- respektive nedreglering redovisas i figur 25 ringar nära denna kapacitetsgräns, se figur 24. och fi gur 26. I det maskade regionnätet anges Små ökningar i förväntad belastning kan därför behovet genom en kvalitativ bedömning per län resultera i stora ökningar av flexibilitetsbehovet, nedan. Figur 24. Illustration av när ett flexibilitetsbehov uppstår och kan variera mellan två år beroende på temperatur. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 68 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Figur 25. Förväntat behov av flexibel uppregleringseffekt under kommande tioårsperiod. Figur 26. Behov av flexibel nedregleringseffekt under kommande tioårsperiod. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 69 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Blekinge län I Blekinge län väntar vi oss ett växande flexibilitetsbehov för uppreglering vintertid. Behovet gäller främst i lokalnätet, se tabell 37. Det kan även uppstå ytterligare behov i regionnätet, vilket kan möjliggöra att fler kunder bidrar till att hantera begränsningen. Vi väntar oss även ett mindre behov av nedreglering sommartid, främst i lokalnätet. Vi driver i dagsläget en flexibilitetsmarknad i Sölvesborgs kommun. Parallellt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. På sex till tio års sikt förväntar vi en ökning i behovet och övervakar och utvärderar löpande om fler flexibilitets­ marknader eller andra flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 37. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Blekinge län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–10 0–30 Energi uppreglering [MWh] 0–150 0–25 000 Effekt nedreglering [MW] 0–5 0–10 Energi nedreglering [MWh] 0–150 0–450 Gävleborgs län I Gävleborgs län bedömer vi att ett flexibilitetsbehov kommer att uppstå för att hantera vissa begränsningar i regionnätet. Det gäller ett medelstort behov av både upp­ och nedreglering för tidshorisonten 0–5 år. På 6–10 års sikt bedömer vi att ett litet behov av uppreglering kommer kvarstå. I lokalnätet bedömer vi i nuläget att det inte kommer att finnas ett flexibilitetsbehov i de delar av Gävleborgs län där E.ON har elnät under de kommande tio åren. I dagsläget driver vi inga flexibilitetsmarknader i Gävleborgs län men vi erbjuder villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi övervakar och utvärderar löpande om flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitetslösningar behöver implementeras. Hallands län I Hallands län väntas det största flexibilitetsbehovet uppstå i regionnätet. Det avser nedregle­ ring för att hantera höga flöden till följd av stor produktion sommartid. Vi bedömer även att det kommer att finnas ett visst behov av såväl upp­ som nedreglering i lokalnätet, se tabell 38. Vi driver i dagsläget ett pilotprojekt med en flexibilitetsmarknad för nedreglering i region­ nätet i Halland. Resurser i området kring Falkenberg kan bidra till marknaden. Vi erbjuder även villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om fler flexibilitetsmarknader eller flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 38. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Hallands län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–5 0–5 Energi uppreglering [MWh] 0–150 0–2 000 Effekt nedreglering [MW] 5–10 0–10 Energi nedreglering [MWh] 50–400 0–400 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 70 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jämtlands län I Jämtlands län väntar vi oss ett begränsat behov av uppreglering vintertid i de delar av länet där E.ON har elnät. Behovet gäller främst i lokalnätet, se tabell 39. Utöver detta väntar vi oss även ett mindre behov av flexibilitet i regionnätet, vilket innebär att det totala flexibilitets­ behovet kan vara större än vad som framgår av tabellen nedan. Vi driver i dagsläget ingen flexibilitetsmarknad i Jämtland men vi erbjuder villkorade anslutnings­ avtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Tabell 39. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Jämtlands län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–5 0–5 Energi uppreglering [MWh] 0–150 0–200 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 Jönköpings län I Jönköpings län väntar vi oss ett växande behov av flexibilitet för uppreglering i lokalnätet vintertid. Det väntas även uppstå ett visst behov av nedreglering sommartid, se tabell 40. Utöver behoven i tabellen bedömer vi att ett större behov av nedreglering kan uppstå i region­ nätet sommartid. Vi utreder löpande förutsättningarna för att starta flexibilitetsmarknader och i nuläget erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Tabell 40. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Jönköpings län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 10–55 5–65 Energi uppreglering [MWh] 9 000–14 000 9 000–20 000 Effekt nedreglering [MW] 0–10 0–10 Energi nedreglering [MWh] 0–350 0–750 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 71 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kalmar län I Kalmar län väntar vi oss ett växande flexibilitetsbehov för uppreglering vintertid och även för nedreglering sommartid. I tabell 41 anger vi det behov som väntas i lokalnätet. Utöver det bedömer vi att det finns ett växande behov i regionnätet för både upp­ och nedreglering. För att kunna fortsätta ansluta kunder i de områden som har begränsningar erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande förutsättningarna för att etablera lokala flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitets­ lösningar. Tabell 41. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Kalmar län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–30 5–50 Energi uppreglering [MWh] 0–8 500 100–25 000 Effekt nedreglering [MW] 0–5 5–10 Energi nedreglering [MWh] 0–200 200–500 Kronobergs län I Kronobergs län väntar vi oss ett ökande behov av uppreglering i lokalnätet, vilket framgår av tabell 42. Utöver det bedömer vi att det finns ett medelstort behov av flexibilitet i regionnätet på lång sikt som kan uppstå sommartid, vilket innebär att det totala behovet av flexibilitet i Kronobergs län kan bli större än vad som redovisas i tabellen nedan. Vi driver i dagsläget en flexibilitetsmarknad vintertid i Älmhults kommun och planerar att öppna en ny marknad i Alvesta kommun inför vintersäsongen 2026/2027. Samtidigt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om fler flexibilitetsmarknader eller flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 42. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Kronobergs län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–40 0–60 Energi uppreglering [MWh] 0–7 000 0–11 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 72 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län I Skåne län bedömer vi att behovet av uppreglering vintertid i lokalnäten kvarstår och ökar något över tid, se tabell 43. Utöver detta väntar vi oss ett stort behov av flexibilitet i regionnätet på både kort och lång sikt under såväl sommar- som vintertid. Det innebär att det totala behovet av flexibilitet i Skåne län kan bli större än vad som redovisas i tabellen nedan. Vi driver i dag en flexibilitetsmarknad i Hässleholm, en i Södra Skåne och en i nordöstra Skåne. Till dessa marknader kan resurser i stora delar av Skåne bidra. Parallellt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om fler flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 43. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Skåne län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 5–70 10–70 Energi uppreglering [MWh] 700–5 000 1 000–7 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 Stockholms län I Stockholms län förväntas behovet av flexibilitet öka över tid när vi ansluter fler kunder. Det handlar främst om uppreglering vintertid. Det förväntade behovet i lokalnätet redovisas i tabell 44. Utöver det bedömer vi att det finns ett litet behov av flexibilitet i regionnätet vinter- tid, på både kort och lång sikt. E.ON driver i dagsläget flexibilitetsmarknader i lokalnätet i kommunerna Järfälla, Upplands- Bro och Vaxholm. Parallellt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om fler flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitets- lösningar behöver implementeras. Tabell 44. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Stockholms län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–10 5–15 Energi uppreglering [MWh] 0–1 000 500–2 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 73 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Uppsala län I de delar av Uppsala län där E.ON har lokalnät bedömer vi att flexibilitetsbehov kan uppstå vintertid. Behovet minskar när våra planerade investeringar i området har genomförts, se tabell 45. Utöver det bedömer vi att det finns ett litet behov av flexibilitet i regionnätet vintertid, på kort sikt. Det innebär att det totala behovet av flexibilitet i Uppsala län kan bli större än vad som redovisas i tabellen nedan. För att hantera de lokala begränsningarna driver vi i dagsläget två flexibilitetsmarknader i lokalnätet i Enköping och Håbo kommuner. Parallellt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Tabell 45: Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Uppsala län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–10 0–5 Energi uppreglering [MWh] 0–2 000 0–200 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 Västerbottens län I de delar av Västerbottens län där E.ON har elnät bedömer vi att det inte finns något flexibilitets- behov de kommande tio åren. Denna bedömning kan komma att ändras i takt med att våra metoder och prognoser utvecklas. Västernorrlands län I Västernorrlands län kan ett visst behov av uppreglering uppstå i lokalnäten vintertid, se tabell 46. Det väntas även uppstå ett medelstort behov av flexibilitet i regionnätet på både kort och lång sikt. Detta behov kan uppstå sommartid, vilket innebär att det totala behovet av flexibilitet i Västernorrlands län kan bli större än vad som redovisas i tabellen nedan. I dagsläget har vi ingen aktiv flexibilitetsmarknad i Västernorrlands län. E.ON erbjuder villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi följer och utvärderar löpande om flexibilitetsmarknader eller andra flexibilitetslösningar behöver implementeras. Tabell 46. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Västernorrlands län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–5 0–5 Energi uppreglering [MWh] 0–1 500 0–1 500 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 74 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västra Götalands län I Västra Götalands län gör vi bedömningen att det kommer uppstå ett medelstort flexibilitets- behov av nedreglering i regionnätet på både kort och lång sikt. Behovet av nedreglering väntas bli störst dagtid under sommarhalvåret. I E.ONs lokalnät i Västra Götalands län bedömer vi att det inte finns något flexibilitetsbehov de kommande tio åren. I nuläget erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt, samtidigt som vi löpande utvärderar förutsättningarna för att starta flexibilitetsmarknader. Örebro län Vi bedömer att det finns ett ökande behov av flexibilitet i de delar av Örebro län där E.ON har elnät i takt med att fler kunder ansluter. Behovet gäller både lokalnätet och regionnätet. För lokalnätet behövs främst uppreglering vintertid, tabell 47. Även i regionnätet väntas behoven uppstå främst vintertid och behovet bedöms vara medelstort på både kort och lång sikt. Vi driver i nuläget en flexibilitetsmarknad i lokalnätet i Örebro kommun. Parallellt erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Tabell 47. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Örebro län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–5 0–10 Energi uppreglering [MWh] 150–1 000 350–3 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 Östergötlands län Behovet av flexibilitet i Östergötlands län väntas öka under de kommande åren i takt med att fler kunder ansluter. I lokalnätet väntas ett behov av uppreglering vintertid, se tabell 48. Utöver detta kan det uppstå ett medelstort behov av flexibilitet i regionnätet vinter- och sommartid, på både kort och lång sikt. I nuläget erbjuder vi villkorade anslutningsavtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Vi utvärderar löpande förutsättningarna för att starta flexibilitetsmarknader. Tabell 48. Förväntat behov av flexibel effekt och energi i Östergötlands län 0–5 år 6–10 år Effekt uppreglering [MW] 0–15 5–25 Energi uppreglering [MWh] 0–30 000 500–69 000 Effekt nedreglering [MW] 0 0 Energi nedreglering [MWh] 0 0 E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 75 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.4.2.1 Redogörelse för olika typer av nätutnyttjande. Med framtida effektavgifter och åtgärder inklusive omfattning av behovet ökad tillämpning av smart styrning hos hushåll av åtgärderna och verksamheter kan effekttoppar ytterligare Det förväntade behovet av flexibilitet som vi jämnas ut genom att fler får möjlighet att svara redovisar ovan kan också ses som ett behov av på aktuella prissignaler. åtgärder för att möjliggöra anslutning av kunder Behovet av flexibilitet bedöms för varje unikt och hålla takten i elektrifieringen. Flexibilitets­ geografiskt område, både avseende volym och lösningar är verktyg som är avsedda att ändra tid. Fördelning per delområde finns i avsnitt 2.4.2 hur resurser nyttjar nätet baserat på pris eller ovan. Generellt har vi konstaterat att behovet av annan signal. Det är inte säkert att hela behovet uppreglering hittills är som störst på vardagar kommer att hanteras med flexibilitetslösningar. klockan 06.00–11.00 och 16.00–20.00 under Andra åtgärder kan också bli aktuella, såsom vinterhalvåret, framför allt december–februari. kapacitetshöjande nättekniska åtgärder eller Behovet av nedreglering är som störst dagtid nätförstärkningar på längre sikt. Det avgörs av klockan 10.00–15.00 under sommarhalvåret vilken lösning som bedöms mest effektiv i res­ när nettoproduktionen är hög, framför allt pektive situation. maj–september. Behov kan dock uppstå vid alla Vi ser att arbetet med lokala flexibilitetsmark­ tidpunkter under året beroende på lokala om­ nader kommer att fortsätta. På platser med ett ständigheter och förutsättningar. stort behov och rätt förutsättningar kan det bli Vi kan i nuläget inte avgöra hur vi kommer aktuellt att etablera nya marknader framöver. att hantera det framtida flexibilitetsbehovet i Där förutsättningarna för en marknadsbaserad respektive län. Det mest kostnadseffektiva sättet flexibilitetslösning saknas ser vi möjligheter att att säkerställa att kunder kan ansluta till elnätet ansluta kunder med villkorade avtal. E.ON bedriver är att tillämpa en kombination av olika verk­ för närvarande också, i dialog med Ei, utveckling tyg som anpassas efter varje unik situation. Vi av flexibla avtal. Flexibla avtal är en form av avgör löpande vilken lösning som ska tillämpas styrbar anslutning som ger oss möjlighet att vid för att möta flexibilitetsbehovet i olika punkter behov begränsa kundens uttag eller inmatning. i nätet. De lösningar vi främst arbetar med är Till skillnad från villkorade avtal kan flexibla flexibilitetsmarknader, villkorade avtal och andra avtal fungera som en permanent lösning. Denna nättekniska lösningar, se avsnitt 2.3.3 för vidare anslutningsform kan erbjudas till kundgrupper beskrivning. Detta sker parallellt med förstärk­ med specifika egenskaper, såsom batterilager, och ningar av vårt elnät där det är lämpligt. möjliggör lägre kostnad för kunden och ett ökat E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 76 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.5 Redogörelse för valet av det mest kostnadseffektiva alternativet Vi arbetar ständigt med att identifiera, utvärdera lång tid framöver, behöver vi nu fokusera på att och prioritera behov av åtgärder i elnätet. Grunden både förstärka nätet och använda flexibilitets­ för prioriteringen av åtgärder är kundbehov och lösningar parallellt. Flexibilitetslösningar blir vår risk­ och sårbarhetsanalys. Vi analyserar risker också ett verktyg för att prioritera mellan projekt, ur olika perspektiv bland annat personsäkerhets­ eftersom vi kan skjuta upp vissa förstärkningar risk, miljörisk, tillgänglighetsrisk, kapacitetsrisk, till förmån för andra, beroende på var det finns anläggningsrisk. Vi tar även hänsyn till förändringar potential för flexibilitet. Genom att ha upparbetade i samhällets behov, regulatoriska riktlinjer och arbetsmetoder för flexibilitetslösningar får vi angränsande nät. även möjligheten att bättre hantera olika scena­ När E.ON prioriterar åtgärder är huvudsyftet rier. Till exempel bygger vi ut nätet utifrån det att minimera risken för brister i elnätet, där mest troliga scenariot, men kan ändå hantera ett begränsad elnätskapacitet innebär förhöjda risker. scenario med högre tillväxt genom att tillämpa För att hantera risker kopplade till begränsad flexibilitetslösningar. elnätskapacitet arbetar vi med att förstärka nätet I vår modell tar vi hänsyn till både befintlig genom investeringar, tillämpa flexibilitetslösningar anläggning och planerad ny eller ombyggd och andra tekniska kapacitetshöjande åtgärder. anläggning. För den befintliga anläggningen När en risk för begränsad elnätskapacitet beaktar vi värdet av att utnyttja anläggningen identifieras, initieras ett utredningsarbete. under hela dess tekniska livslängd. När det gäller I utredningen utvärderar vi hur kundernas behov den planerade nya eller ombyggda anläggningen bäst kan mötas på kort och lång sikt. Vi utvärderar beräknar vi värdet av de ökade avskrivnings­ nättekniska lösningar som inte påverkar kunden kostnaderna till följd av investeringen. Dessa samt flexibilitetslösningar. I utredningen gör vi en kalkyler jämförs med vad en flexibel lösning helhetsbedömning för att hitta den mest lämpliga för att lösa kapacitetsutmaningen skulle kosta. åtgärden. Valet att tillämpa flexibilitetslösningar Dessa beräkningar kan leda till att vi skjuter fram görs med utgångspunkt i teknisk tillämplighet i en investering eller undviker den helt om den relation till ekonomisk rimlighet i varje enskilt fall. flexibla lösningen bedöms vara mer kostnads­ Om utredningen visar att det förväntade effektiv. behovet kan hanteras med hjälp av flexibilitets­ Vi tar även hänsyn till förväntningar på lösningar kommer vi att implementera dessa för framtida större kundanslutningar genom våra att kunna fortsätta ansluta kunder fram till att långsiktiga elektrifieringsscenarier. Detta är sär­ en nätförstärkning blir nödvändig. Om utred­ skilt relevant när projekt innebär åtgärder i det ningen pekar på att flexibilitetslösningar inte maskade regionnätet och påverkar kapaciteten går att tillämpa eller inte är tillräckliga för att över stora geografiska områden. Se figur 27. möta kundernas behov planerar och genomför vi När ett reinvesteringsprojekt initieras för nätförstärkningar. I vissa fall kan även alternativa att hantera andra risker än kapacitet görs även nättekniska lösningar såsom omkopplingar i en genomlysning av anläggningens förväntade nätet möjliggöra att vi kan möta behoven. effektbehov. Detta leder oftast till att vi höjer Eftersom vi förväntar oss ökande konsumtion kapaciteten för anläggningen efter ett genomfört och produktion i större delen av nätet under en reinvesteringsprojekt. Prognos Riskbedömning Bedömning av Tillämpning elnästkapacitet bästa åtgärd av åtgärd Förväntad Långsiktiga Nätförstärkning samhällstillväxt elektrifierings- Kapacitetsbedömning scenarier Anslutnings- Flexibilitetslösning förfrågan • Nätutredning • Flexibilitets- Ingen Kapacitets- utredning kapacitets- begränsning Nätteknisk åtgärd • Utredning av begränsning identifierad alternativa nät- tekniska åtgärder Figur 27. Schematisk bild över processen för att utvärdera lämpliga åtgärder vid en identifierad kapacitetsbegränsning. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 77 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät 2.6 Om planerade åtgärder möter behovet av överförings kapacitet Det är E.ONs uppgift att erbjuda ett tillgängligt E.ONs fortsatta arbete med flexibilitetslösningar och stabilt elnät som möjliggör samhällsutveckling gör det möjligt för oss att hantera flera av de och nya kundanslutningar. Vi ska bidra till ett områden där kapacitetsläget är ansträngt. konkurrenskraftigt och resilient energisystem så Vi ser också ökade möjligheter att använda flexi­ att vi tillsammans kan nå uppsatta klimatmål. bilitetslösningar som ett alternativ till vissa nät­ För att möta de nya behoven av överförings­ förstärkningsåtgärder för att undvika ansträngda kapacitet som energiomställningen och samhälls­ kapacitetssituationer. utvecklingen medför arbetar vi med en bred I detta avsnitt presenterar vi en generell bild verktygslåda. Vi förstärker elnätet och tillämpar av kapacitetsläget i E.ONs elnät. I specifika fall flexibilitetslösningar och andra tekniska lösningar behöver förutsättningar att ansluta större pro­ för att möta samhällets behov. duktions­ eller konsumtionsanläggningar alltid Vår bedömning är att vi har goda förutsätt­ utredas. För att öka möjligheterna att realisera ningar att möta samhällets behov på sikt. Våra nya stora anslutningar är dialog med oss i god tid planerade elnätsinvesteringar minskar i stor avgörande. utsträckning risken för kapacitetsbegränsningar, Sammanfattningsvis bedömer vi att E.ON men de täcker inte hela behovet. Det innebär att kommer kunna möta det växande effektb ehovet vissa begränsningar kvarstår under den kom­ genom planerade elnätsförstärkningar i kombina­ mande tioårsperioden. Därför behöver vi fort­ tion med en fortsatt användning och utveckling sätta planera för ytterligare nätförstärkningar, av flexibilitetslösningar och andra nättekniska flexibilitetslösningar och andra tekniska lösning­ åtgärder. En viktig förutsättning är att vi har tät ar i flera områden. Dialog och samplanering med dialog med alla intressenter för att förstå behoven kommuner, regioner, kunder och andra elnäts­ men även för att hitta lösningar där kapacitetsbrist företag är avgörande för att nätutbyggnaden ska finns. Vissa delar av elnätet behöver vi studera ske i takt med samhällsutvecklingen. närmare för att avgöra hur vi kan möjliggöra Utöver de planerade kapacitetshöjande anslutning av nya kunder på bästa sätt. Flexibi­ projekt och åtgärder vi redovisar pågår även litetslösningar är fortsatt ett viktigt verktyg för flera systemutredningar. I dessa planerar vi den att vi ska kunna ansluta kunder i områden med framtida elnätsstrukturen för större geografiska begränsad kapacitet. På kort sikt är flexibilitets­ områden och tar fram kommande investerings­ lösningar tillsammans med andra nättekniska planer. Målet är att ta fram lösningar som han­ åtgärder avgörande för att vi ska kunna hålla tak­ terar alla förväntade kapacitetsbegränsningar ten i energiomställningen. På E.ON vidareutvecklar och samtidigt hålla nere kostnaderna genom att vi lösningar tillsammans med våra kunder för att bygga ut elnätet i den takt som behoven uppstår. kunna möta nya typer av behov som uppstår. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 78 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Bedömning per län nätverksamhet och i tabell 49 förklarar vi vad Kapacitetsläget skiljer sig i olika delar av nätet kapacitetslägena innebär. Kapacitetsläget och vi har gjort en samlad bedömning för varje representerar en nulägesbild utifrån dagens län där E.ON har elnät. Bedömningen bygger på förutsättningar. Efter kartorna beskriver vi det dagens förutsättningar i nätet, prognosen för sammanfattande läget per län. Sammanfattningen tillkommande behov och våra planerade investe­ är en helhetsbedömning per län som beskriver ringar. Vi tar även hänsyn till förutsättningarna elnätets förmåga att möta den nuvarande effekt­ att tillämpa flexibilitetslösningar i vår samlade prognosen. bedömning per län. Under tidsperioden kommer både det förvän­ tade behovet av överföringskapacitet att variera Kapacitetsläget och kapaciteten i nätet att förändras eftersom För att bedöma kapacitetsläget har vi gjort simu­ planerade ombyggnationer påbörjas och slutförs. leringar av effektflödena i regionnätet i enlighet För att få den mest aktuella bilden av situationen med analysmetoden som beskrivs i avsnitt 2.3. hänvisar vi till dialog med oss på E.ON. Vi har även tagit hänsyn till begränsningar i Våra planerade investeringar kommer att lokalnätsstrukturen samt begränsningar mot minska antalet kritiska kapacitetsbegränsningar överliggande nät. På detta sätt har vi bedömt hur i nätet. Återstående kapacitetsbegränsningar allvarliga begränsningar olika anläggningsdelar i kommer att hanteras med ytterligare nätför­ region­ och lokalnät utgör under den kommande stärkningar, flexibilitetslösningar eller andra nät­ tioårsperioden. tekniska åtgärder. I vissa fall handlar det även om I kartorna (se figur 28 och figur 29) visar vi att invänta förstärkningar i överliggande elnät kapacitetsläget per kommun där E.ON bedriver innan en kapacitetsbegränsning kan åtgärdas. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 79 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kapacitetsläge A Kapacitetsläge B Kapacitetsläge C 0–2 år 3–5 år 6–10 år Kapacitetsläget i elnätet E.ONs bedömning är en indikation på kapacitetsläget. Kapacitetslägena A, B och C visar vårt elnäts förmåga att möta prognosen för behovet av överföringskapacitet givet planerade investeringar. Notera att kapacitetsläge C inte innebär att det är omöjligt att ansluta nya kunder, utan att vi behöver vidta åtgärder för att möjliggöra nya anslutningar, till exempel flexibilitetslösningar tillsammans med kunden, nättekniska åtgärder eller nätförstärkning. Samtidigt kan kapacitetsbegränsningar förekomma lokalt även där vi har kapacitetsläge A, beroende på vilken anslutning som är aktuell. Hela kommunens yta är färgad även i de fall där E.ON endast har elnät i en del av kommunen. I det enskilda fallet krävs alltid detaljstudier. För anslutningar med påverkan på regionnätet behöver vi göra en nätutredning. Tabell 49. Beskrivning av vad de olika kapacitetslägena innebär och hur de ska tolkas Kapacitetsläge A Kapacitetsläge B Kapacitetsläge C • Vi kan möta prognosen för • Vi kan möta prognosen för • Ytterligare kapacitets- behovet av överförings­ behovet av överförings­ höjande åtgärder krävs kapacitet utan risk för kapacitet utan risk för för att vi ska kunna kapacitetsbegränsningar. kapacitetsbegränsningar. möta prognosen för Även i de ljusblåa • Det finns goda förutsätt- • Anslutning av ytterligare behovet av överförings­ områdena kan ningar att ansluta kon­ konsumtion och produktion kapacitet. begränsningar sumtion och produktion utöver prognosen ökar • Anslutning av ytterligare i kapacitet förekomma. utöver prognosen. risken för att kapacitets­ konsumtion och produktion • Generellt finns en låg risk begränsningar uppstår utöver prognosen innebär I de mörkblåa områdena kan vi möta effekt­ för att kapacitetsbegräns­ och att åtgärder behöver att kapacitetsbegräns­ behovet och ansluta ningar uppstår vid stora vidtas. ningar uppstår och att nya kunder om vi anslutningar. • Generellt finns en risk för åtgärder behöver vidtas. vidtar flexibla åtgärder, nättekniska lösningar att kapacitetsbegräns­ • Generellt finns en hög risk alternativt bygger ut ningar uppstår vid stora för att kapacitetsbegräns­ elnätet. anslutningar. ningar uppstår vid stora anslutningar. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 80 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kapacitetsläge produktion Kapacitetsläge A Kapacitetsläge B Kapacitetsläge C 0–2 år 3–5 år 6–10 år Figur 28. Kapacitetsläget för produktion i E.ONs elnät under perioden 2027–2036. Kapacitetsläge konsumtion Kapacitetsläge A Kapacitetsläge B Kapacitetsläge C 0–2 år 3–5 år 6–10 år Figur 29. Kapacitetsläget för konsumtion i E.ONs elnät under perioden 2027–2036. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 81 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Blekinge län Det finns goda förutsättningar att ansluta såväl ny produktion som ny konsumtion i Blekinge län. Detta beror på att E.ON arbetar aktivt med att förstärka ledningar och stationer i Blekinge för att hantera kända kapacitetsbegränsningar. De projekt som planeras i Blekinge län kommer att öka kapaciteten för såväl produktion som konsumtion. Den framtida kapaciteten i Blekinge län är starkt beroende av att E.ONs förstärkningsprojekt i både Kalmar och Skåne genomförs för att öka överföringsförmågan mellan länen. Eftersom tillväxten främst sker vid kusten kan avståndet från nya anslutningar till det överliggande regionnätet i vissa fall innebära utmaningar. Lokalt finns vissa begränsningar i Sölvesborgs kommun. Vi hanterar detta genom att bedriva en flexibilitetsmarknad för uppreglering under vintertid. Kunder erbjuds även möjlighet att ansluta med villkorade avtal där det är möjligt och bedöms nödvändigt. Tabell 50. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Blekinge län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Karlshamn A A A Karlshamn B B A Karlskrona A A A Karlskrona A A A Olofström A A A Olofström B B A Ronneby A A A Ronneby A B A Sölvesborg A A B Sölvesborg A A B Gävleborgs län I de delar av Gävleborgs län där E.ON har elnät väntas det fortsatt finnas goda förutsättningar att ansluta ny produktion. Det finns dock vissa begränsningar för att ansluta ny konsumtion. Under 2027–2030 sker stora förändringar i stamnätet genom att Svenska kraftnät genomför projekten i NordSyd­paketet. Gävleborgs framtida kapacitet är starkt beroende av Svenska kraft­ näts NordSyd­paket. De kapacitetshöjande projekten i NordSyd­paketet planeras att färdigställas 2032–2035, och då förväntas kapaciteten vara god även för ytterligare konsumtion i E.ONs elnät. NordSyd­paketet innebär att E.ONs regionnät kommer att belastas mer under en begränsad tid. När delar av Svenska kraftnäts projekt är genomförda kommer E.ONs nät åter att ha samma till­ gängliga kapacitet som tidigare. Dock kommer kapaciteten i E.ONs nät fortsatt att vara begränsad av överliggande nät tills dess att hela NordSyd­paketet är genomfört 2032–2035. Beroende på var i lokalnätet tillväxten sker kan det därför uppstå utmaningar med anslutning till vårt regionnät. För att kunna fortsätta ansluta kunder under perioden med begränsningar kan flexibilitets­ lösningar såsom villkorade avtal vara ett alternativ, beroende på kundens behov och nätets förutsättningar i den specifika punkten. Tabell 51. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Gävleborgs län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Nordanstig A A A Nordanstig B A B E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 82 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Hallands län Förutsättningarna för att ansluta ny konsumtion är begränsade på vissa ställen i Hallands län, främst i de södra delarna. För att åtgärda kapacitetsbegränsningen i Halmstad, Hylte och Laholm pågår fördjupade analyser för att fastställa lämpliga åtgärder. Vi räknar med att kunna genomföra lämpliga förstärkningsåtgärder inom en tioårsperiod. Det finns även vissa begränsningar för ny produktion. Den stora efterfrågan på anslutning av produktion har lett till att E.ON genomför flera kapacitetshöjande projekt i Halland. De största utmaningarna för att ansluta ny produktion är kopplade till regionnätsledningarna som förbinder Halland och Skåne. Dessa ledningar har beslutats att förstärkas i början av 2030­talet och då kommer det finnas goda förutsättningar att ansluta ny produktion. Lokalt finns också vissa begränsningar att ansluta ytterligare produktion i området runt Falkenberg. För att hantera detta testar E.ON en pilotmarknad för nedreglering under sommarhalvåret 2026. Tabell 52. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Hallands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Falkenberg B B B Falkenberg A A A Halmstad B C B Halmstad C C C Hylte A B A Hylte C C C Kungsbacka A A A Kungsbacka A A A Laholm B B A Laholm C C C Jämtlands län I Jämtlands län finns det goda förutsättningar att ansluta både konsumtion och produktion i de områden E.ON har elnät. Lokalt kan det emellertid uppstå ett visst behov av att använda flexibilitets­ lösningar för att möjliggöra kundanslutningar. Vi planerar ett antal projekt för att förnya föråldrade anläggningsdelar. Vidare förnyas nätstrukturen runt Hammarstrand i Ragunda kommun genom en ny stamnätsstation. Detta bidrar till att öka kapaciteten för både konsumtion och produktion. Tabell 53. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Jämtlands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Berg A A A Berg A A A Bräcke A A A Bräcke A A A Ragunda B A A Ragunda A A A Strömsund A A A Strömsund A A A E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 83 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Jönköpings län I Jönköpings län finns det förutsättningar att möta prognosen för konsumtion och produktion i de flesta kommuner, men i vissa områden kommer situationen att bli ansträngd på kort sikt. E.ON planerar ett större antal kapacitetshöjande investeringar i länet för att möta det växande behovet. I och med de begränsningar som finns ser vi ett växande behov av flexibilitet under den kommande tioårsperioden för att kunna fortsätta ansluta kunder. Kapaciteten i Jönköpings län kommer att öka för både produktion och konsumtion i takt med att de planerade projekten realiseras. Nätet i Jönköpings län är även tätt sammankopplat med region­ nätet i både Kalmar och Kronobergs län, vilket medför att kapaciteten i Jönköping påverkas positivt av förstärkningar i de angränsande länen. Vi genomför även en omkoppling i nätet som förbinder Jönköpings och Kalmar län vilket medför förbättrad kapacitet för produktion i Eksjö. Tabell 54. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Jönköpings län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Aneby B B B Aneby B A A Eksjö A A A Eksjö B A A Gislaved A A A Gislaved B B B Gnosjö A A A Gnosjö B B B Jönköping B B B Jönköping A A A Nässjö B B B Nässjö B B B Sävsjö B B A Sävsjö C B A Tranås B B B Tranås B B B Vaggeryd B B A Vaggeryd C C A Vetlanda B B B Vetlanda A A A Värnamo A A A Värnamo B B B E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 84 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kalmar län I Kalmar län finns begränsningar främst vid anslutning av ny produktion på Öland. Vi har identifierat åtgärder för att möjliggöra ytterligare anslutning av produktion i Borgholm och Mörbylångas kommuner, men det är på längre sikt än tio år. För konsumtion ser kapacitetsläget bättre ut, även om det i Emmaboda är ansträngt de närmaste åren. Utöver denna begränsning finns det förutsättningar att möta prognosen tack vare våra planerade investeringar. För att hantera ytterligare anslutningar kommer flexibilitetslösningar att öka i betydelse i Kalmar län. Arbetet med att förstärka kapaciteten i länet pågår kontinuerligt. Den täta kopplingen mellan regionnäten i Kalmar och Jönköpings län gör att nätförstärkningar även utanför Kalmar län påverkar kapaciteten. På samma sätt ger åtgärder i Kalmar län positiva kapacitetseffekter i de angränsande länen Blekinge och Kronoberg. Vi genomför även en omkoppling i nätet som förb inder Jönköpings och Kalmar län vilket medför förbättrad kapacitet för konsumtion i Vimmerby och produktion i Hultsfred. Tabell 55. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Kalmar län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Borgholm C C C Borgholm A A A Emmaboda A A A Emmaboda C C B Hultsfred A A B Hultsfred B B A Högsby A A A Högsby A A A Kalmar A A A Kalmar A A A Mönsterås B B B Mönsterås B B B Mörbylånga C C C Mörbylånga A A A Nybro B B B Nybro B B B Oskarshamn A A A Oskarshamn B B B Torsås B B B Torsås A A A Vimmerby A A A Vimmerby A A A Västervik A A A Västervik B B B E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 85 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Kronobergs län Genom en kombination av nätförstärkningar, flexibilitetslösningar och alternativa tekniska lösningar har vi förutsättningar att på sikt möta prognosen i stora delar av Kronobergs län, men vissa kapacitets­ begränsningar kvarstår. Vi planerar att bygga ut och åtgärda många av de ledningar som annars skulle bli begränsande. Eftersom regionnätet i Kronobergs län är tätt sammankopplat med angränsande län är kapacitets­ läget beroende av att vi även genomför investeringar där. Bland annat kommer vi att åtgärda flera flaskhalsar i Hallands län i början av 2030­talet, vilket skapar ökad kapacitet i Kronobergs län. Det kvarstår begränsningar för konsumtion som påverkar Markaryds kommun, dessa kommer att utredas för att identifiera lämplig åtgärd. För att åtgärda kapacitetsbegränsningen för produktion i Uppvidinge kommun pågår en system­ utredning där lämpliga åtgärder identifieras för att möjliggöra anslutning av produktion. Tabell 56. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Kronobergs län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Alvesta A A A Alvesta A A A Lessebo A A A Lessebo B B B Ljungby A A A Ljungby A A A Markaryd A B A Markaryd C C C Tingsryd A A A Tingsryd C C A Uppvidinge C C C Uppvidinge A A A Växjö B B A Växjö B B A Älmhult A A A Älmhult B B B E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 86 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Skåne län Skåne bedöms generellt ha goda förutsättningar att ansluta ny produktion tack vare planerade nätförstärkningar. Bland annat medför stora investeringar i norra Skåne ett förbättrat kapacitets­ läge på sikt i dessa områden. Det är mer utmanande att möta prognosen för behovet av konsumtion i mellersta och södra Skåne. Huvuddelen av de identifierade kapacitetsbegränsningarna kommer långsiktigt hanteras i ett större samarbetsprojekt mellan E.ON och Svenska kraftnät, där flera åtgärder ingår och ett nytt stam­ och regionnät samplaneras. Detta kommer att lösa kapacitetsbegränsningarna i södra Skåne, och vi arbetar tillsammans med Svenska kraftnät för att se till att åtgärderna kommer på plats i tid för att möta behoven. Parallellt arbetar vi med att planera nya projekt utifrån de system­ utredningar som gjorts för Skåne län. Vi arbetar också med att identifiera och implementera andra nättekniska lösningar och flexibilitetslösningar för att frigöra mer kapacitet i området på kortare sikt. I dag har vi en aktiv flexibilitetsmarknad i södra Skåne och även en omkoppling planerad som förbättrar kapacitetsläget i Vellinge och Trelleborg. Tabell 57. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Skåne län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Bjuv A A A Bjuv B B B Bromölla A A B Bromölla A A B Burlöv A A A Burlöv A A A Båstad A A A Båstad A A A Eslöv A A A Eslöv A B B Helsingborg A A A Helsingborg B B B Hässleholm A A A Hässleholm A A B Hörby B B B Hörby A C C Höör A A A Höör A B B Klippan A A A Klippan A A A Kristianstad B B B Kristianstad B B B Kävlinge A A A Kävlinge A A A Landskrona A A A Landskrona B A A Lomma A A A Lomma A A A Lund A A B Lund B C C Malmö A A A Malmö B B B Osby A A A Osby B B B Perstorp A A A Perstorp A A B Simrishamn A A B Simrishamn C C C Sjöbo A A B Sjöbo C C C Skurup A A B Skurup C C C Staffanstorp A A A Staffanstorp A C C Svalöv A A A Svalöv B C C E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 87 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Tabell 57. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Skåne län (fortsättning) Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Svedala A A A Svedala B C C Tomelilla A A B Tomelilla C C C Trelleborg A A A Trelleborg C A A Vellinge A A A Vellinge C A A Ystad A A B Ystad C C C Åstorp A A A Åstorp B B A Ängelholm A A A Ängelholm B B B Örkelljunga A A A Örkelljunga B B B Östra Göinge A A A Östra Göinge A A B E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 88 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Stockholms län Vårt elnät i Stockholms län präglas av flera olika kapacitetsutmaningar och redan i dag är kapacitetsmarginalerna i flera stationer begränsade i såväl vårt nät som i det överliggande elnätet. Vi investerar därför i flera nya stationer och ledningar för att förbättra kapacitetssituationen. För att våra investeringar ska bidra med en kapacitetshöjande effekt är vi beroende av att Vattenfall Eldistribution genomför sina planerade investeringar i det överliggande elnätet enligt tidsplan. De första åtgärderna ska vara på plats 2029. När investeringarna har genomförts har vi förutsättningar att möta prognosen för konsumtion och produktion i Stockholms län. Tabell 58. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Stockholms län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Danderyd A A A Danderyd A A A Järfälla A A A Järfälla A A A Upplands Väsby A A A Upplands Väsby A A A Upplands­Bro A A A Upplands­Bro B A A Vaxholm A A A Vaxholm B A A Österåker A A A Österåker B B A Uppsala län I de delar av Uppsala län där E.ON har elnät finns det goda förutsättningar att hantera ytterligare produktion och inom kort även konsumtion. I Håbo bygger vi nytt för att avlasta ett område där elnätet är hårt belastat och där utvecklingen har gått snabbare än vad dagens struktur klarar. Begränsningarna hanteras i nuläget med flexibilitetsmarknader eller villkorade avtal där det är aktuellt. Tabell 59. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Uppsala län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Enköping A A A Enköping A A A Håbo A A A Håbo C A A Västerbottens län Vi äger få anläggningar i Västerbottens län och har goda förutsättningar att möta den aktuella prognosen. Tabell 60. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Västerbottens län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Dorotea A A A Dorotea A A A E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 89 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Västernorrlands län E.ONs planerade investeringar i Västernorrlands län bedöms möta prognosen för konsumtion och produktion och samtidigt säkra kapaciteten långsiktigt. Vidare planeras större investeringar för att kunna ansluta nya stora anläggningar med konsumtion. Dock kvarstår begränsningar i det överliggande stamnätet tills dess att Svenska kraftnät har genomfört sina förstärknings­ projekt i NordSyd­paketet, vilket kan göra det svårt att ansluta mer effekt utöver prognosen. De kapacitetshöjande projekten i NordSyd­paketet planeras färdigställas 2032–2035. Tabell 61. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Västernorrlands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Härnösand A A A Härnösand A A A Kramfors B B B Kramfors B B B Sollefteå A A A Sollefteå A A A Sundsvall B A A Sundsvall B A A Timrå B B B Timrå A A A Örnsköldsvik A A A Örnsköldsvik A A A Västra Götalands län E.ON har endast tre fördelningsstationer i Västra Götalands län. Det finns vattenkraft i området, och landsbygdsnätet i Svenljunga har stora begränsningar att ta emot ytterligare produktion. För att kunna fortsätta ansluta kunder finns möjligheter att tillämpa villkorade anslutningsavtal. Tabell 62. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Västra Götalands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Svenljunga C C C Svenljunga A A A Tranemo B B B Tranemo A A A E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 90 Prognos för behovet av överföringskapacitet i E.ONs elnät Örebro län I Örebro län har vi inte identifierat några begränsningar för att ansluta förväntad ny produktion eller konsumtion generellt, men vissa begränsningar kan förekomma lokalt. Vi arbetar kontinuerligt med att bygga ut och förstärka regionnätet och lokalnätet för att möta behoven när Örebro kommun växer. Lokalt hanterar vi begränsningar med flexibilitetslösningar genom flexibilitets­ marknader och villkorade avtal när det behövs. Tabell 63. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Örebro län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Askersund A A A Askersund A B B Hallsberg A A A Hallsberg A A A Kumla A A A Kumla A A A Lekeberg A A A Lekeberg A A A Lindesberg B B B Lindesberg B B B Nora A A B Nora B B B Örebro A A A Örebro A A A Östergötlands län I Östergötlands län finns det generellt goda förutsättningar att ansluta ny produktion och konsumtion. Planerade projekt och en planerad omkoppling gör att kapaciteten ökar i området. Vissa delar av det ökande effektbehovet vintertid kan även komma att hanteras med flexibilitets­ lösningar där det är möjligt och lämpligt. Tabell 64. Kapacitetsläget i E.ONs elnät i Östergötlands län Produktion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Konsumtion 0–2 år 3–5 år 6–10 år Kinda A A A Kinda B B B Linköping A A A Linköping A A A Norrköping A A A Norrköping A B B Söderköping A A A Söderköping A A A Valdemarsvik A A A Valdemarsvik A A A Ydre A A A Ydre B A B Åtvidaberg A A A Åtvidaberg A A A E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 91 3 Samråd I detta avsnitt finns information om samrådet för E.ONs preliminära nätutvecklingsplan 2027–2036, som pågår från den 15 september till och med den 15 november 2026. Efter samrådsperioden uppdaterar vi avsnittet med resultatet från samrådet. E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 92 Samråd Det är många intressenter som berörs av information finns på eon.se/natutvecklingsplan6. elnätets utveckling. E.ON publicerade denna Efter samrådet går vi igenom synpunkterna och preliminära nätutvecklingsplan för perioden gör eventuella justeringar i nätutvecklingsplanen. 2027–2036 på eon.se den 15 september 2026 Vi redovisar och bemöter inkomna synpunkter och bjuder nu in till samråd. Syftet med samrådet i en sammanfattande samrådsredogörelse som är att informera och ta del av intressenternas publiceras tillsammans med den slutgiltiga kunskap och synpunkter. Samrådet sker digitalt nätutvecklingsplanen senast den 31 december och alla som berörs har möjlighet att lämna syn- 2026. Båda dokumenten kommer finnas på punkter till och med den 15 november 2026. Mer eon.se/natutvecklingsplan7. 6, 7 eon.se/foeretag/elnaet/naetutvecklingsplan E.ON – nätutvecklingsplan 2027–2036 (preliminär) 93 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen HR-AVDELNINGEN DATUM 4 november 2026 ÄRENDENUMMER 2026/321 HANDLÄGGARE TILL Dan Sivnert Kommunstyrelsen dan.sivnert@sjobo.se Anställning av förvaltningschef på samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Att anställa Tommy Danielsson som förvaltningschef för Samhällsbyggnadsförvaltningen 2. Att delegera till kommundirektör Karina Hansson att teckna anställningsavtal med Tommy Danielsson Sammanfattning Tjänsten som ordinarie förvaltningschef för Samhällsbyggnadsförvaltningen har varit vakant sedan 2025-09-05 då den tidigare förvaltningschefen avslutade sin anställning i Sjöbo kommun. Tommy Danielsson har tjänstgjort som tillförordnad förvaltningschef på Samhällsbyggnadsförvaltningen sedan 3 november 2025 och föreslås nu anställas tillsvidare som ordinarie förvaltningschef. Ärendets tidigare behandling Frågan om tillsättning av förvaltningschef har samverkats med fackliga organisationer vid C-sams sammanträde den 2 november 2026. TJÄNSTESKRIVELSE 4 november 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Om ärendet Tidigare förvaltningschef, Louise Andersson, avslutade sin anställning i Sjöbo kommun den 5 september 2025. I avvaktan på den parlamentariska processen avseende kommunens politiska nämndsorganisation beslutades att förvaltningen tills vidare skulle ledas av en tillförordnad förvaltningschef. Tommy Danielsson anställdes som vikarierande förvaltningschef den 3 november 2025 och har därefter verkat som tillförordnad förvaltningschef. I uppdraget har även ingått att genomföra en översyn av förvaltningsorganisationen. Då Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att kvarstå i den framtida organisationen finns ett långsiktigt behov av en förvaltningschef. Efter dialog med den politiska ledningen och genomförd samverkan med de fackliga organisationerna föreslås därför att Tommy Danielsson erbjuds anställning som ordinarie förvaltningschef för Samhällsbyggnadsförvaltningen. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 november 2026 Beslutet ska skickas till Kommundirektören Tommy Danielsson Dan Sivnert HR-chef KANSLI 2026/321 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04

§ 153 Beredning av ärende 2026/117 till kommunstyrelsen Budget 2027 och flerårsplan 2028–2029 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till budget 2027 och flerårsplan 2028–2029 för Sjöbo kommun enligt Moderaternas, Centerpartiets och Liberalernas förslag. Sammanfattning av ärendet Budget 2027 och flerårsplan 2028–2029 ska antas på kommunfullmäktige den 25 november. Till arbetsutskottet har Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna lämnat in sitt budgetförslag. Yrkanden Ordföranden yrkar med instämmande av Cecilia Olsson Carlsson (S) att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till budget 2027 och flerårsplan 2028–2029 för Sjöbo kommun enligt Moderaternas, Centerpartiets och Liberalernas förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och finner bifall till detta. Deltar inte i beredningen André af Geijerstam (SD) och Lars Lundberg (KD) deltar inte i beslutet. Beslutsunderlag Budgetförslag från M, C och L Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Samtliga nämnder för genomförande SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04

§ 154 Beredning av ärende 2026/297 till kommunstyrelsen Avveckling av Sjöbo Elnät Service AB Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. att verksamheten i Sjöbo Elnät Service AB överförs till Sjöbo Elnät AB från och med den 1 januari 2027, 2. att verksamheten därefter ska bedrivas samlat inom Sjöbo Elnät AB, 3. att uppdra åt kommunstyrelsen att samordna genomförandet av verksamhetsöverföringen samt återkomma med förslag till erforderliga beslut om den fortsatta hanteringen och avvecklingen av Sjöbo Elnät Service AB. Sammanfattning av ärendet Styrelserna för Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät Service AB har föreslagit att verksamheten i Sjöbo Elnät Service AB överförs till Sjöbo Elnät AB och att servicebolaget därefter avvecklas. Sjöbo Elnät Service AB bildades 2023 med anledning av förändringar i ellagen som innebar nya krav på åtskillnad mellan elnätsverksamhet och annan verksamhet. I samband med bildandet överfördes samtliga anställda från Sjöbo Elnät AB till det nya servicebolaget. Avsikten var att servicebolaget, utöver att tillhandahålla tjänster till Sjöbo Elnät AB, även skulle kunna utveckla sin verksamhet. Utvecklingen har emellertid visat att verksamheten i allt väsentligt fortsatt är inriktad på att tillhandahålla tjänster till Sjöbo Elnät AB. Mer än 98 procent av servicebolagets fakturering avser tjänster till systerbolaget Sjöbo Elnät AB, och resterande fakturering avser i allt väsentligt kommunens egen verksamhet. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04 Den nuvarande bolagsstrukturen innebär samtidigt administrativa och organisatoriska utmaningar, bland annat avseende ansvarsfördelning, intern styrning och kontroll samt ekonomisk uppföljning. Mot denna bakgrund bedöms det inte längre vara ändamålsenligt att bedriva verksamheten i två separata bolag. Förslaget innebär att verksamheten samlas i Sjöbo Elnät AB från och med den 1 januari 2027 och att Sjöbo Elnät Service AB därefter avvecklas. Förändringen bedöms skapa förutsättningar för en tydligare organisation, stärkt intern kontroll och en mer effektiv administration. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. att verksamheten i Sjöbo Elnät Service AB överförs till Sjöbo Elnät AB från och med den 1 januari 2027, 2. att verksamheten därefter ska bedrivas samlat inom Sjöbo Elnät AB, 3. att uppdra åt kommunstyrelsen att samordna genomförandet av verksamhetsöverföringen samt återkomma med förslag till erforderliga beslut om den fortsatta hanteringen och avvecklingen av Sjöbo Elnät Service AB. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-10-26 Protokoll från styrelsen för Sjöbo Elnät AB, 2026-09-22, § 42 Protokoll från styrelsen för Sjöbo Elnät Service AB, 2026-09-22, § 34 Skrivelse från Sjöbo Elnät AB / Sjöbo Elnät Service AB, inkommen 2026-10-05 Utredning: Ett eller två bolag? Sjöbo Elnät AB / Sjöbo Elnät Service AB Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Ekonomichef Sjöbo Elnät AB Sjöbo Elnät Service AB Kommunstyrelsen SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen EKONOMIAVDELNINGEN DATUM 21 oktober 2026 ÄRENDENUMMER 2026/297 HANDLÄGGARE TILL Alexander Carlsson Kommunstyrelsen alexander.carlsson@sjobo.se Avveckling av Sjöbo Elnät Service AB Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. att verksamheten i Sjöbo Elnät Service AB överförs till Sjöbo Elnät AB från och med den 1 januari 2027, 2. att verksamheten därefter ska bedrivas samlat inom Sjöbo Elnät AB, 3. att uppdra åt kommunstyrelsen att samordna genomförandet av verksamhetsöverföringen samt återkomma med förslag till erforderliga beslut om den fortsatta hanteringen och avvecklingen av Sjöbo Elnät Service AB. Sammanfattning Styrelserna för Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät Service AB har föreslagit att verksamheten i Sjöbo Elnät Service AB överförs till Sjöbo Elnät AB och att servicebolaget därefter avvecklas. Sjöbo Elnät Service AB bildades 2023 med anledning av förändringar i ellagen som innebar nya krav på åtskillnad mellan elnätsverksamhet och annan verksamhet. I samband med bildandet överfördes samtliga anställda från Sjöbo Elnät AB till det nya servicebolaget. Avsikten var att servicebolaget, utöver att TJÄNSTESKRIVELSE 21 oktober 2026 Sida 2 av 4 Kommunledningsförvaltningen tillhandahålla tjänster till Sjöbo Elnät AB, även skulle kunna utveckla sin verksamhet. Utvecklingen har emellertid visat att verksamheten i allt väsentligt fortsatt är inriktad på att tillhandahålla tjänster till Sjöbo Elnät AB. Mer än 98 procent av servicebolagets fakturering avser tjänster till systerbolaget Sjöbo Elnät AB, och resterande fakturering avser i allt väsentligt kommunens egen verksamhet. Den nuvarande bolagsstrukturen innebär samtidigt administrativa och organisatoriska utmaningar, bland annat avseende ansvarsfördelning, intern styrning och kontroll samt ekonomisk uppföljning. Mot denna bakgrund bedöms det inte längre vara ändamålsenligt att bedriva verksamheten i två separata bolag. Förslaget innebär att verksamheten samlas i Sjöbo Elnät AB från och med den 1 januari 2027 och att Sjöbo Elnät Service AB därefter avvecklas. Förändringen bedöms skapa förutsättningar för en tydligare organisation, stärkt intern kontroll och en mer effektiv administration. Beskrivning av ärendet Under 2023 beslutades att bilda Sjöbo Elnät Service AB som ett separat servicebolag inom den kommunala bolagskoncernen. Bakgrunden var förändringar i ellagen (1997:857) som påverkade förutsättningarna för elnätsföretag att bedriva annan verksamhet än nätverksamhet. I samband med bildandet överfördes samtliga anställda från Sjöbo Elnät AB till Sjöbo Elnät Service AB. Verksamheten i Sjöbo Elnät AB har därefter bedrivits genom ett tjänsteavtal med servicebolaget, som tillhandahållit de personalresurser och tjänster som krävs för elnätsverksamheten. En utgångspunkt vid bildandet var att servicebolaget även skulle kunna utveckla sin verksamhet genom att tillhandahålla tjänster till andra kunder. Denna utveckling har dock inte realiserats i någon större omfattning. Mer än 98 procent av bolagets fakturering avser tjänster till Sjöbo Elnät AB och ytterligare drygt en procent avser tjänster till kommunens egen verksamhet. Trots uppdelningen i två juridiska personer har verksamheterna i praktiken fortsatt att bedrivas som en sammanhållen organisation med gemensam ledning, lokaler och arbetsprocesser. Den nuvarande bolagsstrukturen har medfört en ökad administrativ komplexitet och försvårat arbetet med att skapa tydliga ansvarsförhållanden och en ändamålsenlig intern styrning och kontroll. Att Sjöbo Elnät AB saknar egen personal innebär särskilda utmaningar när det gäller ansvarsfördelning, kontrollfunktioner och hantering av potentiella intressekonflikter mellan bolagen. KANSLI 2026/297 TJÄNSTESKRIVELSE 21 oktober 2026 Sida 3 av 4 Kommunledningsförvaltningen Uppdelningen innebär även att den ekonomiska redovisningen och uppföljningen behöver hanteras i två separata juridiska personer, vilket försvårar möjligheterna till en samlad ekonomisk styrning och effektiv resursanvändning. Mot denna bakgrund har styrelserna för Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät Service AB föreslagit att verksamheten åter samlas i Sjöbo Elnät AB och att servicebolaget avvecklas. Kommunledningsförvaltningen delar bedömningen att den nuvarande bolagsstrukturen inte längre är ändamålsenlig. En samlad verksamhet bedöms skapa bättre förutsättningar för tydlig styrning, ansvarsfördelning och intern kontroll samt bidra till en mer effektiv organisation. Förändringen föreslås genomföras från och med den 1 januari 2027. Avvecklingen av Sjöbo Elnät Service AB som juridisk person genomförs därefter i enlighet med tillämpliga bolagsrättsliga bestämmelser. Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att samordna genomförandet och bereda de ytterligare beslut som krävs. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förslaget bedöms inte medföra något behov av ytterligare ekonomiska resurser. Förändringen innebär bland annat minskad bolagsadministration och förenklad ekonomisk redovisning och uppföljning, vilket förväntas ge bättre struktur, uppföljning och kontroll. Genomförandet kan medföra vissa engångskostnader i samband med verksamhetsöverföring och avveckling. Dessa bedöms kunna hanteras inom berörda bolags befintliga ekonomiska ramar. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Kommunledningsförvaltningen bedömer att förslaget inte medför några särskilda miljö- eller klimatkonsekvenser. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-10-26 Protokoll från styrelsen för Sjöbo Elnät AB, 2026-09-22, § 42 KANSLI 2026/297 TJÄNSTESKRIVELSE 21 oktober 2026 Sida 4 av 4 Kommunledningsförvaltningen Protokoll från styrelsen för Sjöbo Elnät Service AB, 2026-09-22, § 34 Skrivelse från Sjöbo Elnät AB / Sjöbo Elnät Service AB, inkommen 2026-10-05 Utredning: Ett eller två bolag? Sjöbo Elnät AB / Sjöbo Elnät Service AB Beslutet ska skickas till Ekonomichef Sjöbo Elnät AB Sjöbo Elnät Service AB Kommunstyrelsen Alexander Carlsson Ekonomichef KANSLI 2026/297 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04

§ 155 Beredning av ärende 2024/84 till kommunstyrelsen Återrapportering Plan-fri från våld Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Återrapportering av Plan Fri från våld 2024–2027 godkänns och läggs till handlingarna. 2. Familjenämnden får i uppdrag att upprätta en ny Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet 2027–2031 under våren 2027 med utgångspunkt från uppföljningen och nya styrdokument. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige gav den 27 novemeber 2024 § 153 Familjenämnden i uppdrag att följa upp Plan Fri från våld och avge återrapport till kommunstyrelsen senast november 2026. Planen innehåller fyra fokusområden med tillhörande inriktningsmål: nolltolerans mot våld, åskådarperspektiv, genus-/jämställdhetsperspektiv och demokratiperspektiv. Samtliga förvaltningar och bolag har tagit fram handlingsplaner och aktiviteter utifrån planens inriktning. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Återrapportering av Plan Fri från våld 2024–2027 godkänns och läggs till handlingarna. 2. Familjenämnden får i uppdrag att upprätta en ny Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet 2027–2031 under våren 2027 med utgångspunkt från uppföljningen och nya styrdokument. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04 Beslutsunderlag Kommunledningsfövaltningens tjänsteskrivelse den 19 oktober 2026 Uppföljning plan fri från våld 2024-2027 Familjeförvaltningens tjänsteskrivelse den 6 oktober 2026 Familjenämndens beslut den 22 oktober 2026 § 100 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Familjenämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 19 oktober 2026 ÄRENDENUMMER 2024/84 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunstyrelsen patrik.lindelof@sjobo.se Plan-fri från våld Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Återrapportering av Plan Fri från våld 2024–2027 godkänns och läggs till handlingarna. 2. Familjenämnden får i uppdrag att upprätta en ny Plan fri från våld – en gemensam angelägenhet 2027–2031 under våren 2027 med utgångspunkt från uppföljningen och nya styrdokument. Sammanfattning Kommunfullmäktige gav den 27 novemeber 2024 § 153 Familjenämnden i uppdrag att följa upp Plan Fri från våld och avge återrapport till kommunstyrelsen senast november 2026. Planen innehåller fyra fokusområden med tillhörande inriktningsmål: nolltolerans mot våld, åskådarperspektiv, genus-/jämställdhetsperspektiv och demokratiperspektiv. Samtliga förvaltningar och bolag har tagit fram handlingsplaner och aktiviteter utifrån planens inriktning. Underlag för beslutet Kommunledningsfövaltningens tjänsteskrivelse den 19 oktober 2026 Uppföljning plan fri från våld 2024-2027 TJÄNSTESKRIVELSE 19 oktober 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Familjeförvaltningens tjänsteskrivelse den 6 oktober 2026 Familjenämndens beslut den 22 oktober 2026 § 100 Beslutet ska skickas till Familjenämnden Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef KANSLI 2024/84 FAM 2023/146 FAM 2026.2788 2026-10-26 Uppföljning av Plan – Fri från våld Sjöbo kommun – en gemensam angelägenhet 2024–2027 Familjeförvaltningen Handläggare: Johanna Sandell Plan Fri från våld År 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta Plan – Fri från våld – en gemensam angelägenhet. Syftet med planen är att: • alla i Sjöbo kommun ska leva ett liv fritt från våld och alla barn ska växa upp under trygga förhållande. Plan Fri från våld är den första av Sjöbo kommuns planer mot våld i nära relationer som omfattar samtliga förvaltningar och bolag. Genom planen fick alla förvaltningar och bolag i uppdrag att ta fram egna handlingsplaner med aktiviteter för att utveckla arbetet utifrån planens fokusområden och inriktningsmål. Fokusområden Inriktningsmål Nolltolerans mot våld Våldspyramiden alla delar är välkända för alla medarbetare i förvaltningar och bolag Åskådarperspektiv En ökad andel medarbetare och medborgare agerar med civilkurage vid åsyn av våld Genus-/ jämställdhetsperspektiv Kommunens förvaltningar och bolag synliggör och utmanar normer kring hur flickor och kvinnor respektive pojkar och män förväntas vara och inte vara Demokratiperspektiv All verksamhet i förvaltningar och bolag utgår från att frihet från våld är en demokratisk rättighet Föreliggande skrivelse är en uppföljning av arbetet med planen under dess två första år samt innehåller förslag på fortsatt arbete. Genomförandet av uppföljning Genomförandet av uppföljning har skett genom enkät samt löpande dialog. Enkäten omfattade frågor om kunskapsförflyttning samt arbetet med respektive inriktningsmål. Svarsfrekvensen var 85 procent. Resultat av uppföljningen Uppföljningen visar att arbetet med Plan Fri från våld har bidragit till ökad kunskap om våld i nära relationer inom kommunen. Att stärka kunskapen är avgörande för den fortsatta utvecklingen av arbetet. Med ökad kunskap skapas bättre förutsättningar att upptäcka, uppmärksamma och förebygga våld. Utan tillräcklig kunskap finns en risk att våld inte uppmärksammas eller identifieras. Att inledningsvis fokusera på kunskap har därför varit ett naturligt och viktigt första steg i arbetet. Samtidigt visar uppföljningen att graden av kunskapsförflyttning varierar mellan kommunens förvaltningar och bolag. När det gäller kunskap om våld i nära relationer uppger 67 procent av de svarande att planen har lett till en viss eller stor ökning av kunskapen. När det gäller kunskap om våldspyramiden uppger 67 procent att kunskapen har ökat något. Samtliga svarande bedömer att handlingsplanen har varit ett stöd i planeringen och genomförandet av arbetet. Detta tyder på att planen har haft en stödjande funktion, även om genomförandet och kunskapsförflyttningen har sett olika ut i kommunens verksamheter. Ett av de kommunala bolagen har inte haft förutsättningar att arbeta med planen. Någon kunskapsförflyttning har därför inte skett inom bolaget. Exempel på genomfört arbete Arbetet med att systematiskt ställa frågor till medarbetare vid medarbetarsamtal om våldsutsatthet och våldsutövande har bidragit till en ökad kunskap om våld i kommunen. Genom etablerade strukturer har arbetet även bidragit till ett ökat fokus på åskådarperspektivet och tydliggjort rätten till ett liv fritt från våld. Barnperspektivet har varit särskilt framträdande genom att strukturer för att uppmärksamma barn som lever i hem där våld förekommer har beslutats. Vård och omsorg har utbildat personal och implementerat den våldsförebyggande och hälsofrämjande kursen VIP. VIP riktar sig till kunder inom LSS och socialpsykiatrin. Kursen tydliggör rätten till ett liv fritt från våld och är ett konkret exempel på hur Plan Fri från våld har omsatts i förebyggande arbete. Sedan 2024 har familjeförvaltningen bedrivit ett projekt inom skola och förskola i Vollsjöområdet. I arbetet har omställningen till den nya socialtjänstlagen kombinerats med principerna i Plan Fri från våld. Arbetet har bidragit till en ökad kunskap bland både elever och personal, bland annat genom insatser som Snacka tryggt och Barnafrid. Inom socialtjänsten och elevhälsan genomfördes under 2025 en ”Våga fråga”-månad. Syftet var att ge kommuninvånare möjlighet att reflektera över sitt eget agerande i olika situationer och skapa förutsättningar för att uppmärksamma våldsutövande. Ett särskilt framtaget frågebatteri användes. Att aktivt uppmärksamma personer som utövar våld eller som riskerar att utöva våld är en viktig del av det våldsförebyggande arbetet. När våldsutövande upptäcks kan personen erbjudas stöd och insatser för att förändra sitt beteende, vilket kan bidra till att förebygga fortsatt våld och minska risken för att fler personer utsätts. Under 2024 registrerades tre personer som våldsutövare inom socialtjänsten, jämfört med 13 personer under 2025. Med ”registrerade” avses personer som har aktualiserats som våldsutövare inom socialtjänstens verksamhetssystem. Ökningen innebär därför inte nödvändigtvis att våldsutövandet har ökat, utan kan även spegla att fler personer har uppmärksammats och kommit till socialtjänstens kännedom. Det aktiva arbetet med att våga fråga kan vara en bidragande förklaring till ökningen. Under perioden har interna föreläsningar och workshops genomförts, och inspelat stödmaterial har publicerats på kommunens intranät. Insatserna bedöms ha bidragit till en viss kunskapshöjning och har skapat möjligheter för medarbetare att ta del av kunskap och stödmaterial på ett lättillgängligt sätt. Kommunens arbete med att uppmärksamma En vecka fri från våld har intensifierats utifrån Plan Fri från våld. Det finns en utveckling mot ett mer gemensamt ägande av veckan, vilket har skapat förutsättningar för att uppmärksamma våld som en gemensam angelägenhet i kommunen. Under perioden har kommunen bland annat uppmärksammat våld i ungas relationer och allas rätt till ett liv fritt från våld samt höjt kunskapen i möten med kommuninvånare och medarbetare. Sammanfattande slutsatser Uppföljningen visar att Plan Fri från våld under de första två åren har bidragit till ökad kunskap och till att frågor om våld har blivit mer synliga i kommunens verksamheter. Ökad kunskap är en viktig grund för att kunna upptäcka, uppmärksamma och förebygga våld i nära relationer. Samtidigt visar uppföljningen att arbetet har kommit olika långt i kommunens förvaltningar och bolag. För flera verksamheter har området varit relativt nytt, vilket har inneburit att handlingsplanerna har fått olika omfattning och innehåll. Verksamheternas olika utgångslägen och förutsättningar har också påverkat hur arbetet har kunnat bedrivas. Detta gör det svårare att följa kommunens samlade utveckling på ett enhetligt sätt. Inom exempelvis familjeförvaltningen och vård och omsorg finns omfattande lagkrav och ett sedan tidigare etablerat arbete inom området. En utmaning har därför varit att tydliggöra hur Plan Fri från våld kan bidra med ytterligare perspektiv och utveckling utöver det arbete som redan bedrivs. För andra verksamheter har fokus i högre grad behövt ligga på att bygga grundläggande kunskap och skapa förståelse för hur frågor om våld är relevanta inom den egna verksamheten. Sammantaget visar uppföljningen en förflyttning mot att göra frågor om våld och delar av planens fokusområden till en gemensam angelägenhet för kommunen. Framåt Nuvarande Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet gäller för perioden 2024–2027. Uppföljningen visar att planen har bidragit till att synliggöra frågorna och lagt en grund för ett mer strukturerat arbete inom kommunen. Inför nästa planperiod finns behov av att bygga vidare på denna grund. Arbetet bör i högre grad präglas av gemensam styrning, tydliga mål och en struktur som gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. Fokus behöver i större utsträckning riktas mot hur kunskapen omsätts konkret i kommunens verksamheter. Sedan den kommunala planen antogs har regeringen beslutat om två nya strategier: Nationell jämställdhetspolitisk strategi för perioden 2026–2035 som omfattar bland annat våldsförebyggande arbete, upptäckt av våld, stöd och skydd till våldsutsatta, brottsbekämpning samt återfallsförebyggande arbete. En uppväxt fri från våld, nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, med utgångspunkt i barns rätt till en uppväxt fri från kränkningar och övergrepp. Det innebär att en nollvision som ska genomsyra arbetet mot våld mot barn för första gången finns på plats. Därutöver har ett sjunde jämställdhetspolitiskt delmål införts med inriktning på att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Mot denna bakgrund finns det skäl att inför nästa planperiod utveckla kommunens inriktningsmål så att de tydligare knyter an till den nationella inriktningen för arbetet mot våld mot både barn och vuxna. En tydligare koppling mellan nationella mål och kommunens styrning kan skapa bättre förutsättningar för prioritering, genomförande och uppföljning. Uppföljningen visar också behov av att utveckla stödet till kommunens förvaltningar och bolag. Det kan bland annat ske genom: • tydligare och kommungemensamma inriktningsmål, • en tydligare och mer enhetlig uppföljningsstruktur, • bättre möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan verksamheter, samt • tydligare styrning, ansvar för det kommunövergripande arbetet. FAM 2023/146 Datum Datum Ärendenr. FAM 2026.2787 2026-10-06 2023/146 2026-10-26 Tjänsteskrivelse Handläggare: Johanna Sandell Familjenämnd en johanna.sandell@sjobo.se Tjänsteskrivelse - Uppföljning och återrapport av Plan - "Fri från våld" Förslag till beslut 1. Uppföljningen av Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet 2024-2027 godkänns och översänds till kommunstyrelsen enligt tidigare beslut. 2. Familjenämnden får i uppdrag att upprätta en ny Plan fri från våld – en gemensam angelägenhet 2027-2031 med utgångspunkt från uppföljningen och nya styrdokument under våren 2027. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2024 att anta Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet 2024–2027. Planen är kommunövergripande och omfattar samtliga förvaltningar och bolag. Syftet är att alla i Sjöbo kommun ska leva ett liv fritt från våld och att alla barn ska växa upp under trygga förhållanden. Planen innehåller fyra fokusområden med tillhörande inriktningsmål: nolltolerans mot våld, åskådarperspektiv, genus-/jämställdhetsperspektiv och demokratiperspektiv. Samtliga förvaltningar och bolag har tagit fram handlingsplaner och aktiviteter utifrån planens inriktning. Föreliggande ärende avser uppföljning av planens första två år. Uppföljningen har genomförts genom enkät och löpande dialog. Uppföljningen visar att arbetet med Plan Fri från våld har bidragit till ökad kunskap om våld i nära relationer och till att frågor om våld har blivit mer synliga i kommunens verksamheter. Samtidigt visar uppföljningen att arbetet har kommit olika långt i kommunens förvaltningar och bolag och att det finns behov av fortsatt utveckling av arbetet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-10-06 Uppföljning av Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet. Plan Fri från våld – en gemensam angelägenhet 2024–2027 - beslutad KF 2024-04-24 § 52 Datum Datum Ärendenr. 2026-10-06 2023/146 Tjänsteskrivelse Beslut skickas till Kommunstyrelsen Ekonomi Arbetet inom Plan fri från våld förväntas på sikt bidra till minskade samhällsekonomiska kostnader genom att förebygga våld, stärka tidig upptäckt och möjliggöra tidigare stöd och insatser. Genom ökad kunskap, tydligare arbetssätt och stärkt samverkan kan behovet av mer omfattande och kostsamma insatser längre fram minska. Barn Plan Fri från våld har ett tydligt barnperspektiv och ligger i linje med barnkonventionens krav på att barnets bästa och rättigheter ska beaktas i kommunens arbete. Planens övergripande syfte är bland annat att alla barn ska växa upp under trygga förhållanden. Uppföljningen visar att barnperspektivet har varit framträdande i flera av kommunens insatser, bland annat genom strukturer för att uppmärksamma barn som lever i hem där våld förekommer. Arbetet ligger även i linje med regeringens nationella strategi En uppväxt fri från våld, som beslutades 2026 och har som övergripande mål att varje barn ska ha en uppväxt fri från våld Jämställdhet Jämställdhet är ett av planens fyra fokusområden. Våldsförebyggande arbete är ett aktivt arbeta för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Handlingsplanerna utgår särskilt från delmål 6, mäns våld mot kvinnor ska upphöra men berör även andra delmål då planen har ett förebyggande perspektiv. Folkhälsa Arbetet med Plan Fri från våld är en del av kommunens folkhälsoarbete och har betydelse för kommuninvånarnas trygghet, hälsa och livsvillkor. Ett förebyggande arbete mot våld kan bidra till att förebygga ohälsa och andra negativa konsekvenser av våld Familjeförvaltningen Johanna Sandell Samordnare våld i nära relation Sammanträdesprotokoll FAM 2023/146 FAM 2026.2786 Sammanträdesdatum 2026-10-22 2026-10-26 Familjenämnden

§ 156 Beredning av ärende 2026/314 till kommunstyrelsen Datum för årsstämmor 2027 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Årsstämmor med AB Sjöbohem, Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät service AB ska hållas den 14 april 2027 med början klockan 17.00. Ordningen för årsstämmorna är: - AB Sjöbohem - Sjöbo Elnät AB - Sjöbo Elnät service AB Sammanfattning av ärendet Enligt aktiebolagslagen ska bolagsägarna hålla ordinarie bolagsstämma inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. Årsstämma i de helägda kommunala bolagen ska enligt kommunens ägarpolicy hållas före april månads utgång. Stämmorna hålls i Sessionssalen, kommunhuset i Sjöbo. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Årsstämmor med AB Sjöbohem, Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät service AB ska hållas den 14 april 2027 med början klockan 17.00. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04 Ordningen för årsstämmorna är: - AB Sjöbohem - Sjöbo Elnät AB - Sjöbo Elnät service AB Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 oktober 2026 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB Sjöbo Elnät service AB SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 26 oktober 2026 ÄRENDENUMMER 2026/314 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Datum för årsstämmor 2027 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Årsstämmor med AB Sjöbohem, Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät service AB ska hållas den 14 april 2027 med början klockan 17.00. Ordningen för årsstämmorna är: - AB Sjöbohem - Sjöbo Elnät AB - Sjöbo Elnät service AB Sammanfattning Enligt aktiebolagslagen ska bolagsägarna hålla ordinarie bolagsstämma inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. Årsstämma i de helägda kommunala bolagen ska enligt kommunens ägarpolicy hållas före april månads utgång. Stämmorna hålls i Sessionssalen, kommunhuset i Sjöbo. TJÄNSTESKRIVELSE 26 oktober 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 oktober 2026 Beslutet ska skickas till AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB Sjöbo Elnät service AB Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/314 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04

§ 157 Beredning av ärende 2026/283 till kommunstyrelsen Reviderat reglemente för gemensam Överförmyndarnämnd Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunfullmäktige beslutar att anta reglemente för sydöstra Skånes överförmyndarnämnd för mandatperioden 2026–2030 enligt bifogat förslag. Sammanfattning av ärendet Det nuvarande reglementet för sydöstra Skånes gemensamma överförmyndarnämnd gäller för den nuvarande mandatperioden och behöver således avlösas av ett nytt från och med årsskiftet. Bifogat förslag överensstämmer i huvudsak med det nuvarande. Skillnaderna är primärt av administrativ karaktär och förtydligar Tomelilla kommuns interna processer. Det är en anpassning till övriga av Tomelilla kommuns reglementen och ingenting som på ett direkt sätt påverkar den myndighetsutövning som nämnden anförtrotts. Förvaltningens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta reglemente för sydöstra Skånes överförmyndarnämnd för mandatperioden 2026–2030 enligt bifogat förslag. Beslutsunderlag Förslag till reglemente för Sydöstra Skånes Överförmyndarnämnden 2026–2030 Reglemente för Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd 2023–2026 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-11-04 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd Tomelilla kommun Ystads kommun Simrishamns kommun SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 29 oktober 2026 ÄRENDENUMMER 2026/283 HANDLÄGGARE TILL Fredrik Rosenkvist Kommunfullmäktige fredrik.rosenkvist@sjobo.se Reviderat reglemente för gemensam Överförmyndarnämnd Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta reglemente för sydöstra Skånes överförmyndarnämnd för mandatperioden 2026–2030 enligt bifogat förslag. Sammanfattning Det nuvarande reglementet för sydöstra Skånes gemensamma överförmyndarnämnd gäller för den nuvarande mandatperioden och behöver således avlösas av ett nytt från och med årsskiftet. Bifogat förslag överensstämmer i huvudsak med det nuvarande. Skillnaderna är primärt av administrativ karaktär och förtydligar Tomelilla kommuns interna processer. Det är en anpassning till övriga av Tomelilla kommuns reglementen och ingenting som på ett direkt sätt påverkar den myndighetsutövning som nämnden anförtrotts. Ärendets tidigare behandling Tomelilla kommun har inom ramen för sitt uppdrag som värdkommun för den gemensamma överförmyndarnämnden tagit fram ett förslag på reglemente för den kommande mandatperioden. Reglementet antogs av kommunfullmäktige i TJÄNSTESKRIVELSE 29 oktober 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Tomelilla den 15 juni 2026 och behöver nu också antas av övriga kommuner i samarbetet för att kunna börja gälla från och med den 1 januari 2027. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Förslag till reglemente för Sydöstra Skånes Överförmyndarnämnden 2026–2030 Reglemente för Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd 2023–2026 Beslutet ska skickas till Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd Tomelilla kommun Ystads kommun Simrishamns kommun Fredrik Rosenkvist Kanslichef KANSLI 2026/283 Beslutad av: Kommunfullmäktige Diarienummer: Ks xx/xx Datum: 2026xx Beslutsparagraf: Kf § xx/2026 Kommunal författningssamling Börjar gälla: 2027-01-01 Nr Nr C 27:04 Dokumentansvarig politisk instans: Kommunfullmäktige Dokumentansvarig tjänsteperson: Kommundirektör Följs upp: Vid behov REGELDOKUMENT REGLEMENTE Reglemente för Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd mandatperioden 2026-2030 Tomelilla kommuns styrdokument Regeldokument Regeldokument är dokument som talar om hur kommunen ska arbeta. Regeldokument kan också vara lokala föreskrifter om olika bestämmelser som kan påverka kommuninvånare eller företag. REGLEMENTEN RIKTLINJER RUTINER Målinriktade dokument Målinriktade dokument visar vad kommunen vill uppnå, strävar efter eller har som mål. VISION PROGRAM OCH STRATEGIER PLANER HANDLINGSPLANER Innehållsförteckning 1 Inledning ........................................................................................................4 2 Verksamhet ....................................................................................................4 3 Beslutsbefogenheter vid en extraordinär händelse ..................................5 4 Sammansättning och mandattid .................................................................5 5 Ersättarnas tjänstgöring i nämnden ...........................................................5 6 Växeltjänstgöring ..........................................................................................5 7 Ersättare för ordförande ...............................................................................6 8 Närvarorätt för kommunalråd ......................................................................6 9 Sammanträden ..............................................................................................6 10 Handläggning ................................................................................................7 11 Ordförandebeslut ..........................................................................................7 12 Delegation ......................................................................................................7 13 Justering av protokoll ..................................................................................8 14 Reservation ...................................................................................................8 15 Delgivning ......................................................................................................8 16 Undertecknande av handlingar ...................................................................8 17 Personuppgifter ............................................................................................9 18 Revision .........................................................................................................9 19 Distansdeltagande ........................................................................................9 20 Övriga uppgifter ............................................................................................9 1 Inledning Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen (2017:725) och övriga författningar gäller bestämmelser i detta reglemente samt avtal mellan Tomelilla, Ystads, Sjöbo och Simrishamns kommuner rörande verksamheten. Tomelilla, Ystads, Sjöbo och Simrishamns kommuner har kommit överens om att från och med 2023-01-01 inrätta en gemensam nämnd, kallad Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd, för samverkan angående överförmyndarverksamheten. Tomelilla kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Tomelilla kommuns organisation. Nämnden följer Tomelilla kommuns reglementen, riktlinjer och rutiner, dock inte vad avser frågan om arvoden som regleras av respektive kommun. Tomelilla kommun ansvarar för att tillhandahålla den handläggning och det administrativa stöd som överförmyndarnämnden behöver för att fullgöra sina uppgifter. Gäller från och med den 1 januari 2027. 2 Verksamhet Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd utgör enligt kommunallagen 3 kap 9 § styrelse för verksamheten och har ansvar för överförmyndarverksamheten. Utöver vad som följer av lag ska nämnden tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet. Nämnden ska till kommunfullmäktige i Tomelilla, Ystad, Sjöbo och Simrishamn rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under året. Nämnden ska vidare lämna de underlag till kommunernas årsredovisningar som efterfrågas av de samverkande kommunerna. Nämnden ansvarar för att verksamheten inom nämndens område bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som Tomelilla kommunfullmäktige bestämt. Nämnden fattar beslut i Tomelilla kommun och ingår avtal för Tomelilla kommuns räkning. Tomelilla kommun har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående part kan komma att ställa på grund av avtal som nämnden ingått. Tomelilla kommun har regressrätt mot Ystads, Sjöbo och Simrishamns kommun i anledning av eventuella rättsliga krav som har riktats mot Tomelilla kommun enligt första stycket. Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla ärenden inom sitt verksamhetsområde. Nämnden äger i sådana mål och ärenden rätt att på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning och fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal. Den gemensamma nämnden är part vid laglighetsprövning och den enskildes motpart vid förvaltningsbesvär. Nämnden ansvarar för att gode män och förvaltare erbjuds den utbildning som behövs. Nämnden ska till länsstyrelsen lämna de uppgifter som är nödvändiga för att länsstyrelsen ska kunna föra statistik över överförmyndarnämndernas verksamhet. 3 Beslutsbefogenheter vid en extraordinär händelse Då en extraordinär händelse inträffar får krisledningsnämnden i Tomelilla kommun överta hela eller delar av nämndens verksamhetsområde. 4 Sammansättning och mandattid Överförmyndarnämnden består av fyra ledamöter och fyra ersättare. Förutom ordförande ska det finnas en vice ordförande. Varje kommun utser en ledamot och en ersättare till nämnden. Vilken kommun som ska utse ordförande respektive vice ordförande följer av samverkansavtalet mellan kommunerna. Ledamöter och ersättare i nämnden väljs för fyra år, räknat från den första januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Då val av överförmyndarnämnd förrättats, ska det genast anmälas till länsstyrelsen. Ledamot och ersättare i nämnden får inte vara i konkurs eller ha förvaltare. Lagfaren tjänsteperson vid tingsrätt får inte vara ledamot eller ersättare i nämnden om inte regeringen i särskilt fall meddelat tillstånd till det. 5 Ersättarnas tjänstgöring i nämnden Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättare som inte tjänstgör i nämnden har rätt att yttra sig under sammanträdet och få sin mening antecknad till protokollet. 6 Växeltjänstgöring En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av sammanträdet, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare som kallar ersättare. 7 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot eller tjänstgörande ersättare att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten eller tjänstgörande ersättaren tjänstgör som ordförande tills den tillfällige ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot av nämnden att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 8 Närvarorätt för kommunalråd Kommunstyrelsens ordförande från Tomelilla, Ystads, Sjöbo och Simrishamns kommuner får närvara och delta i överläggningar, men inte delta i besluten, vid sammanträden i nämnden. Undantag från första stycket gäller vid behandling av ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Kommunstyrelsens ordförande har även rätt att få sin mening antecknad till protokollet. 9 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag, tid och plats som nämnden bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst 1/3 av ledamöterna begär att ett sammanträde ska hållas i enlighet 6 kap 23 § kommunallagen. Nämnden får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga. Nämndens sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Om särskilda skäl föreligger får ordförande i nämnden, efter samråd med vice ordförande, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska skickas (i första hand digitalt) till varje ledamot och ersättare senast sex dagar före sammanträdesdag. Kallelsen ska innehålla en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Om det framkommer skiljaktiga meningar i nämnden i ett ärende enligt föräldrabalken, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. För varje beslut av nämnden i ett ärende enligt föräldrabalken ska det finnas en handling av vilken framgår vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och dess innehåll. 10 Handläggning Från kommunernas övriga nämnder, beredningar, utskott och anställda får nämnden infordra de yttranden och upplysningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Vid beredning av ärenden, som också berör annan nämnds eller annat utskotts verksamhetsområde, får nämnden adjungera representanter från berörd nämnd eller utskott. De adjungerade ledamöterna får yttra sig men inte delta i beslut eller få sin mening antecknad till protokollet. 11 Ordförandebeslut Om ordförande fattar ordförandebeslut enligt kommunlagen kap 6 § 39 ska beslutet enligt kap 6 § 40 anmälas på nästa sammanträde. Om nästa sammanträde äger rum mer än en månad efter beslutet åligger det ordförande att även på annat sätt (exempelvis mejl eller via den digitala möteshanteringen) delge nämnden beslutet. 12 Delegation Överförmyndarnämnden får uppdra åt en ledamot, en ersättare som har kallats till tjänstgöring eller en tjänsteperson vid överförmyndarnämndens kansli med den kompetens som behövs att på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden. Nämnden ska i sitt beslut ange vilka slag av ärenden som uppdraget omfattar. En framställning eller ett yttrande till kommunfullmäktige får dock inte beslutas på något annat sätt än av nämnden samfällt. Detsamma gäller beslut enligt FB 11 kap. om att entlediga eller skilja en god man eller förvaltare från uppdraget och beslut om att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat bo eller att förelägga vite. Finner den som fått ett uppdrag som avses i första stycket att samtycke, tillstånd, förordnande, upphörande eller entledigande i ett visst fall inte bör meddelas eller beslutas, eller anser han eller hon frågan tveksam, ska ärendet hänskjutas till nämnden. 13 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Protokollet justeras i första hand digitalt. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan den justeras. Nämndens protokoll ska anslås på Tomelilla, Ystads, Sjöbo och Simrishamns kommuns digitala anslagstavlor. Anslagstiden räknas från dagen för det sist anslagna protokollet. Nämndens kansli har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll har anslagits på respektive kommuns anslagstavla. 14 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas minst tre dagar före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Har inte tidpunkt för justering fastställts ska motiveringen lämnas senast tre dagar efter sammanträdet. Ledamoten ansvarar för att reservationen kommer in till nämndens kansli. 15 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förste vice ordföranden eller tjänsteperson som nämnden bestämmer. 16 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av förste vice ordföranden. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 17 Personuppgifter Nämnden är personuppgiftsansvarig enligt dataskyddsförordningen (förordning EU/2016/679) för behandling av personuppgifter inom nämndens verksamhetsområde. 18 Revision Nämnden ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna Tomelilla, Ystad, Sjöbo och Simrishamn. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. Det är enbart fullmäktige i den kommun som valt personen i fråga som vid vägrad ansvarsfrihet kan besluta om ansökan till förvaltningsrätten om entledigande från uppdraget. Upphandling av externa sakkunniga biträden för granskning av nämndens verksamhet och räkenskaper sker av revisorerna i Tomelilla. 19 Distansdeltagande Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. 20 Övriga uppgifter Sydöstra Skånes överförmyndarnämnd ansvarar för att ansöka om statsbidrag, EU- bidrag, regionbidrag eller motsvarande som inte innebär kommunal medfinansiering eller tillsättande av nya tjänster.