Kommunstyrelsen — 23 juni 2026

1 § Denna förordning är meddelad med stöd av – 14 § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor i fråga om 2 §, – 8 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor i fråga om 4–8 §§, – 36 § lagen om ansvar och er- sättning vid radiologiska olyckor i fråga om 11 §, – 24 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor i fråga om 16 §, – 40 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor i fråga om 20 §, – 13 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor i fråga om 22 och 23 §§, – 56 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor i fråga om 26 §, – 56 a § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor i fråga om 30 och 31 §§, – 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 13, 18, 21 och 25 §§, och – 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. SOU 2026:40 Författningsförslag

3 § lagen om skydd mot olyckor) och att informationsspridning underlättas (jfr 1 kap. 7 § lagen om skydd mot olyckor). De åtgärder som beslutet avser är sådana som krävs för att skydda allmänheten mot exponering för joniserande strålning i händelse av radiologiska nödsituationer vid en kärnteknisk anläggning. Besluten som fattas med stöd av bestämmelsen ersätter hittills- varande plats- och anläggningsspecifika krav som regeringen beslutat avseende vilka beredskaps- och planeringszoner som ska inrättas och skyddsåtgärder som ska förberedas vid vissa kärntekniska anlägg- ningar i Sverige. De äldre bestämmelserna ska fortsatt tillämpas för dessa anläggningar, fram till dess att någon ändring enligt den nya paragrafen 20 j § medför behov av en ny bedömning och beslut. Då ska de nya paragraferna tillämpas. SOU 2026:40 Författningskommentar Med första stycket första punkten avses att Myndigheten för civilt försvars beslut ska avse de beredskapszoner (en inre och en yttre, eller enbart motsvarande en yttre beredskapszon) eller den planerings- zon som behövs för den eller de kärntekniska anläggningar som an- mälan avser. Beredskaps- och planeringszoner är geografiska områden kring anläggningar där radiologiska nödsituationer (se definition i

4 § andra och tredje punkten kärntekniklagen. Hänvisningen till det tidiga skedet av en radiologisk nödsituation knyter till att säker- heten i en anläggning ska upprätthållas så att det inte uppstår behov av skyddsåtgärder som inte hinner vidtas p.g.a. tidsbrist, dvs. att omfattande och tidiga utsläpp inträffar så snabbt att det inte finns något manöverutrymme att agera inom. Med att skyddsåtgärder vidtas skyndsamt avses det som av IAEA benämns som urgent såväl som early protective actions, se avsnitt 4.1.1.11 I många sammanhang benämns detta som brådskande skyddsåtgär- der, men uttrycket återfinns inte i reglering på övergripande nivå och används därför inte i den föreslagna bestämmelsen. Begreppet skyddsåtgärder rymmer olika åtgärder som är olika brådskande för att uppnå eftersträvad effekt i skyddet av allmänheten mot exponer- ing för joniserande strålning till följd av ett utsläpp av radioaktiva 11 Notera att brådskande skyddsåtgärder avser en delmängd av det som avses med omedel- bara åtgärder enligt definitionen av begreppet radiologisk nödsituation, se avsnitt 4.1.1. Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas SOU 2026:40 ämnen. Såväl skyddsåtgärder som behöver vidtas inom timmar eller dagar (promptly), som åtgärder som kan få effekt inom dagar till veckor (early), ryms inom förslagets innebörd av att skyddsåtgärder vidtas skyndsamt efter att en händelse inträffat. Exempel på skyddsåtgärder som behöver vidtas omedelbart, vanligen inom timmar eller dagar är intag av jodtabletter, inomhusvistelse eller utrymning och kortsiktiga begränsningar av intag av mat eller vätska som kan ha blivit kontami- nerat. Därutöver finns skyddsåtgärder som kan vara effektiva inom dagar till veckor (t.ex. utrymning på grund av markbeläggning och långsiktiga livsmedelsåtgärder till följd av kontaminering, såsom av- rådan från intag och förbud mot viss saluföring). Kravet på överföring av värden för processparametrar ges enligt förslaget i avsnitt 8.1. en bredare tillämpning än vad som gäller i dag. Därtill behöver det bakomliggande syftet med bestämmelsen beaktas, dvs. att Strålsäkerhetsmyndigheten i samband med en pågående radio- logisk nödsituation som innebär tidsbrist att bedöma läget, behöver ha goda förutsättningar för att snabbt kunna ta fram strålningsrela- terat informations- och beslutsunderlag till räddningsledare, som i sin tur beslutar om för stunden berättigade och ändamålsenliga skydds- åtgärder för skydd av allmänheten. Det handlar således om att kunna vidta adekvata skyddsåtgärder för att förhindra eller begränsa deter- ministiska och stokastiska hälsoeffekter för allmänheten. Dessa om- ständigheter talar för att kriteriet skyddsåtgärder inte ensamt räcker för att med tillräckligt hög grad av precision avgränsa bestämmelsens tillämpning på ett ändamålsenligt sätt till att omfatta de anläggningar som i ett tidigt skede av en radiologisk nödsituation kan ge upphov till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan kräva skyndsamma skydds- åtgärder snabbt efter att händelsen inträffat (dvs. även innan själva utsläppet sker), vilket sammantaget motiverar att värden för process- parametrar överförs till Strålsäkerhetsmyndigheten. Som framgår av genomgången ovan och särskilt av avsnitt 4.1.1, omfattar skyddsåt- gärder även åtgärder som är relevanta att vidta upp till veckor och kanske månader efter utsläpp. För att bestämmelsen ska bli tillämp- lig krävs således att skyddsåtgärder behöver vidtas utanför anlägg- ningen skyndsamt efter att händelsen inträffat. Här avses således skydds- åtgärder som behöver ske inom timmar eller dagar. Kriteriet är utformat med beaktande av skyndsamhetsaspekten i en radiologisk nödsituation i förhållande till bestämmelsen syfte. Det handlar således om att kunna vidta adekvata skyddsåtgärder som SOU 2026:40 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas effektivt kan bidra till att förhindra eller begränsa deterministiska och stokastiska hälsoeffekter för allmänheten. Därför bedöms det rimligt att utgångpunkten för krav på överföring av värden för processpara- metrar avgränsas till om det är relevant för situationer som kan leda till ett utsläpp av radioaktiva ämnen som medför behov av att vidta skyddsåtgärder, som kombineras med en tidsram för att särskilt understryka situationens brådskande karaktär. Tidsramen knyter både till det tidiga skedet av den radiologiska nödsituationen, och till att skyddsåtgärder kan behöva vidtas även innan utsläppet sker, dvs. skyndsamt efter att händelsen inträffat. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att även om möjliga utsläpp är stora kan behovet av bråds- kande skyddsåtgärder minska om tiden mellan inledande händelse eller förhållande och starten för signifikanta utsläpp kan antas vara lång.12 Kärntekniska anläggningar som kan ge upphov till utsläpp av radioaktiva ämnen som medför behov av skyddsåtgärder men först efter att dagar till veckor har passerat från en inträffad händelse, ska inte omfattas av kravet på överföring av värden för processparametrar. Det innebär att om en kärnteknisk anläggning inte kan ge upphov till skyddsåtgärder som behöver vidtas inom timmar eller dagar efter att en händelse har inträffat, är kriterierna inte uppfyllda och överföring av värden för processparametrar inte ändamålsenligt för den specifika anläggningen. Sammanfattningsvis innebär den föreslagna avgränsningen att om det kan uppstå behov av skyddsåtgärder utanför anläggningen, såsom intag av jodtabletter, inomhusvistelse eller prioriterad utrymning eller åtgärder för att minska oavsiktligt intag av mat eller dricksvatten, så är kriterierna uppfyllda. Om aktuella skyddsåtgärder endast är effek- tiva på längre sikt, såsom utrymning på grund av markbeläggning eller långsiktiga livsmedelsåtgärder, är kriterierna därmed inte uppfyllda. Huruvida kriterierna är uppfyllda granskas och bedöms av Strål- säkerhetsmyndigheten senast i samband med den stegvisa kontrollen enligt kärntekniklagen, se avsnitt 8.5. 12 SSM2024-4212-1, s. 5. Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas SOU 2026:40 8.3 Kravet på överföring av värden för processparametrar gäller inte vissa befintliga kärntekniska anläggningar Förslag Befintliga kärntekniska anläggningar som inte är kärnkraftsreak- torer omfattas inte av krav på överföring av värden för process- parametrar, så länge inte en ändring i verksamheten motiverar en förnyad bedömning. Endast sådana ändringar i verksamheten som det har meddelats ett nytt tillstånd för enligt kärntekniklagen, aktualiserar en bedöm- ning av om krav på överföring av processparametrar är relevant för dessa anläggningar. Bedömningen kan hanteras genom anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten inom ramen för den stegvisa kon- trollen enligt kärntekniklagen. Skälen för förslaget Utredningen bedömer att befintlig verksamhet som bedrivs andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer, som utgångspunkt inte bör omfattas av krav på överföring av värden för processpara- metrar. Som framgår av förslaget i avsnitt 8.1 har det för såväl Clab som kärnbränslefabriken (som båda är kärntekniska anläggningar placerade i beredskapskategori 2) gjorts analyser av dimensionerande händelser som visar att den typ av snabba förlopp som kan ge stora omgivningskonsekvenser inte kan uppkomma vid en radiologisk nöd- situation i dessa anläggningar. Mot bakgrund av syftet med krav på överföring av värden för pro- cessparametrar, att befintliga övriga kärntekniska anläggningar består av mindre komplexa system än kärnkraftsreaktorer och att händelse- och tidsförlopp är betydligt längre , bedömer utredningen att det inte är motiverat att utöka kravet på överföring till att gälla också dessa kärntekniska anläggningar. För dem kan beslutsunderlag åstadkom- mas genom enklare medel och mer tillgänglig tid genom långsam- mare händelseförlopp än realtidsöverföring av värden för processpara- metrar. SOU 2026:40 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas Dagens befintliga övriga kärntekniska anläggningar berörs således inte av kravet, så länge det inte sker några ändringar i eller utökningar av den befintliga verksamheten som motiverar en ny bedömning. Om det sker ändring eller utökning, behöver det analyseras och bedömas huruvida en sådan ändring innebär att kravet på överföring av värden på processparametrar aktualiseras. Endast ändringar som innebär att det har meddelats ett nytt eller utökat tillstånd enligt kärntekniklagen aktualiseras en ny bedömning. Exempel på när en ändring av tillstån- det aktualiseras kan avse utökning av innehav av använt kärnbränsle eller kärnavfall som överskrider mängd- eller nuklidbergränsning i befintligt tillstånd. Frågan om överföring av värden för processpara- metrar kan i sådant fall hanteras genom den stegvisa kontroll som regleras i 9 a § 2 kärntekniklagen.13 Genom anmälan till Strålsäker- hetsmyndigheten ska göras innan tillståndshavaren påbörjar en sådan ändring av anläggningen som det har meddelats tillstånd för, kan frågan om överföring av värden för processparametrar hanteras en- ligt processen om stegvis kontroll. Se närmare under avsnitt 8.5. Ändringar av befintlig verksamhet som ryms inom befintligt till- stånd föranleder inte en bedömning av om överföring av värden för processparametrar är motiverat. 8.4 Kravet på överföring av värden för processparametrar gäller så länge kriterierna är uppfyllda Förslag Det förtydligas att kravet på överföring av värden för process- parametrar gäller så länge kriterierna som är styrande för att av- göra tillämpningen är uppfyllda. Skälen för förslaget Enligt 10 § 5 kärntekniklagen gäller kravet på överföring av värden för processparametrar kärnkraftsreaktorer utan någon avgränsning kopplat till reaktorns livscykel. Utredningen har förstått att kravet 13 Lydelsen enligt SFS 2026:587. Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas SOU 2026:40 i praktiken inte tillämpas för reaktorer under avveckling men detta förhållande är inte tydliggjort i någon reglering. Reglering av frågan och den praktiska hanteringen bör överensstämma. Därför finns det skäl att tydliggöra från vilket skede i en anläggnings livscykel som kravet på överföring bör gälla, och när det inte längre finns skäl att upprätthålla överföringen. Utgångspunkten för reglering av överföring av värden för proces- sparametrar är de uppgifter avseende analyser och rådgivning som Strålsäkerhetsmyndigheten enligt sin instruktion har vid en radiolo- gisk nödsituation. Det innebär att kravet på överföring av värden för processparametrar bör knytas till tidpunkter då det kan uppstå sådana händelser som motiverar kravet och som knyter an till syftet med bestämmelsen i 10 § 5 kärntekniklagen. När den typen av hän- delser inte längre kan uppstå, finns det inte heller skäl att upprätt- hålla kravet. Av detta följer att kravet på överföringsmöjlighet formellt behöver en tydlig såväl start- som sluttidpunkt. Baserat på de kriterier som måste vara uppfyllda för att överförings- kravet ska aktualiseras, bör starttidpunkten kopplas till när sådana situationer som avses enligt avsnitt 8.2 faktiskt kan uppstå. Utred- ningen menar att den naturliga tidpunkten är i samband med att en anläggning tas i provdrift. Vad som avses med provdrift enligt senaste ändring i kärntekniklagen14 förklaras närmare i avsnitt 6.3. Provdrift kan påbörjas först efter att Strålsäkerhetsmyndigheten har godkänt tillståndshavarens ansökan om provdrift. Det är först när en kärnkraftsreaktor går kritiskt eller annan typ av kärnteknisk anläggning tillförs kärnämne eller kärnavfall som behov av brådskande skyddsåtgärder kan uppstå och som kravet på överföring därmed skulle aktualiseras. Därför är det ändamålsenligt att kravet börjar gälla först då, och inte redan i samband med att myndigheten godkänner ansökan om provdrift, eftersom det kan förflyta viss tid från ett godkänt be- slut till dess att en anläggning tas i provdrift. Vid denna tidpunkt ska överföringsmöjligheten vara installerad, testad och driftsatt så att funktionen finns på plats och kan tas i bruk. På motsvarande sätt finns det inte längre skäl att upprätthålla över- föringskravet när kriterierna inte längre uppfylls, dvs. det kan inte längre uppstå sådana radiologiska nödsituationer som kan leda till behov att vidta skyddsåtgärder för allmänheten skyndsamt. I prak- 14 Prop. 2025/26:171, s. 131. SOU 2026:40 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas tiken torde det typiskt sett betyda att kärntekniska anläggningar under avveckling inte längre behöver upprätthålla system för över- föring av värden för processparametrar. Strålsäkerhetsmyndigheten behöver dock slutligen bekräfta tillståndshavarens bedömning att angivna kriterier inte längre uppfylls, se avsnitt 8.5. 8.5 Processen för att bedöma om en kärnteknisk anläggning omfattas av kravet på överföring av värden för processparametrar förtydligas 8.5.1 Bedömning och ställningstagande sker inom ramen för den stegvisa kontrollen enligt kärntekniklagen Förslag Bedömning av och ställningstagande till om en kärnteknisk anlägg- ning omfattas av kravet på överföring av värden för processpara- metrar ska göras av Strålsäkerhetsmyndigheten. Det kan ske inom ramen för den stegvisa kontrollen15 enligt kärntekniklagen. Myndighetens ställningstagande bör meddelas så tidigt som möjligt, dock senast i samband med beslut om uppförande av den kärntekniska anläggningen. Bedömning En bedömning av tillståndshavaren om att de särskilda kriterierna inte längre uppfylls och att systemet för överföring av värden för processparametrar därmed inte behöver upprätthållas, kräver en bekräftelse från Strålsäkerhetsmyndigheten. Bekräftelsen bör kunna ges inom ramen för den stegvisa kontrollen enligt kärn- tekniklagen. 15 Se 9 a § kärntekniklagen, prop. 2025/26:171. Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas SOU 2026:40 Skälen för förslaget Strålsäkerhetsmyndigheten behöver göra en bedömning i varje enskilt fall för att avgöra huruvida kriterierna enligt 10 § 5 som beskrivs i avsnitt 8.2 är uppfyllda och den kärntekniska anläggningen därmed omfattas av krav på överföring av värden för processparametrar. För att myndigheten ska kunna göra en bedömning av om krite- rierna som avgör om krav på överföring av värden för processpara- metrar uppfylls, krävs att den sökande har tillställt Strålsäkerhets- myndigheten relevant underlag som möjliggör en granskning och bedömning i frågan. Utgångspunkten är att myndigheten ska kunna ta stöd av analyser och värderingar som ingår i underlaget för ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen. Något specifikt framtaget under- lag för bedömning av just den här frågan bedöms inte vara nödvändigt. En ansökan om tillstånd för att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anläggning ska innehålla en första preliminär strålsäkerhetsrapport som bl.a. behöver beskriva dimensionerande händelser för anläggningens konstruktion och djup- försvar (se även avsnitt 6.1). Ansökan behöver också innehålla scena- rier för radiologiska nödsituationer. Redogörelsen behöver innehålla beskrivningar av händelseförlopp, uppskattning av sannolikheter för händelser, möjliga källtermer vid händelserna samt en motivering till varför dessa ska betraktas som värsta möjliga händelser.16 Den här typen av underlag bör vara relevant även för att kunna bedöma frågan om överföring av värden för processparametrar. Däremot kan myndigheten bedöma att det underlag som lämnas in i samband med ansökan om tillstånd inte är på den detaljnivå som behövs för att av- göra om krav på överföring av värden för processparametrar behövs för den specifika anläggningen. Om så är fallet kan det därför vara ändamålsenligt att beslut i frågan fattas i samband med myndighetens hantering av en anmälan om uppförande av anläggningen enligt den stegvisa kontrollen enligt kärntekniklagen.17 Beslutstidpunkten bör kunna medge tillräckligt med tid för tillståndshavaren att hinna vidta de åtgärder som krävs för att installera och testa överföringssystemet samt genomföra erforderlig utbildnings- och övningsverksamhet inför att anläggningen ska tas i provdrift. Om bedömning kan göras baserat 16 Strålsäkerhetsmyndigheten, Handbok, Ansökningar om tillstånd för nya kärnkraftsreak- torer och vidare stegvis prövning, s. 7. Samma steg gäller för alla kärntekniska anläggningar enligt ny 9 a § kärntekniklagen, se prop. 2025/26:171. 17 9 a § första punkten kärntekniklagen enligt lydelse i SFS 2026:587. SOU 2026:40 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas på det underslag som ingår i tillståndsansökan enligt kärnteknik- lagen, bör beslut kunna ges samtidigt som tillståndsfrågan avgörs. Utredningen bedömer inte att det ska behövas något specifikt framtaget underlag från sökanden som enbart adresserar överförings- frågan. Däremot kan sökanden med fördel i ansökningarna, inte minst för att effektivisera den kommande prövningen, sammanfatta det underlag och skäl som enligt sökandens mening bör ligga till grund för Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning i denna del. Skälen för bedömningen På samma sätt som det behöver vara tydligt under vilka förutsätt- ningar och från vilken tidpunkt som krav på överföring av värden för processparametrar gäller, behöver det också tydliggöras vad som krävs för att bedöma om de specificerade kriterierna inte längre är upp- fyllda. Den typiska situationen är när anläggningen är under avveck- ling och tillståndshavaren gör bedömningen att det inte längre kan uppstå den typ av händelser som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som motiverade införandet av överföringssystemet. Utred- ningen anser att tillståndshavarens bedömning behöver bekräftas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Bekräftelsen bör kunna ske i samband med att myndigheten fattar beslut när kontrollen är slutförd av en åtgärd om nedmontering eller rivning av anläggningen enligt den stegvisa kontrollen. Frågan om överföringskravet är tillämpligt skulle också kunna uppstå i andra situationer som inte är relaterade till nedmontering eller rivning. Det kan t.ex. avse situationer då en tillståndshavare som omfattas av överföringskravet av olika skäl önskar en förnyad prövning av om de specificerade kriterierna alltjämt är uppfyllda. Frågan kan aktualiseras om tillståndshavaren vill åberopa t.ex. vunnen driftserfarenhet eller ny kunskap och forskning, utveckling av inter- nationell praxis eller andra omständigheter som skäl för att krav på överföring inte längre är tillämpligt. Även i dessa fall kan det finnas skäl för att tillståndshavaren ska kunna få frågan bedömd på nytt av Strålsäkerhetsmyndigheten. Bedömningen bör kunna göras av myndigheten inom ramen för etablerade processer som hanterar anläggningsändringar eller åter- kommande helhetsbedömningar. Detsamma gäller för andra befint- Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas SOU 2026:40 liga kärntekniska anläggningar än reaktorer, om dessa planerar att utöka eller ändra verksamheten på sådant sätt att frågan om överför- ing av värden för processparametrar kan aktualiseras. 8.5.2 Strålsäkerhetsmyndigheten får föreskriva om undantag samt i enskilda fall meddela dispens Förslag Förordningen om kärnteknisk verksamhet förtydligar bemyndi- gande för Strålsäkerhetsmyndigheten att meddela föreskrifter om undantag samt ger myndigheten rätt att i enskilda fall meddela dis- pens från kravet på överföring av värden för processparametrar. Skälen för förslaget För att bedöma om en kärnteknisk anläggning omfattas av kravet på överföring av värden för processparametrar behöver Strålsäker- hetsmyndigheten i varje enskilt fall analysera och värdera underlag som tillhandahålls av den som ansöker om tillstånd enligt kärntek- niklagen för uppförande, innehav eller drift av en kärnteknisk an- läggning. Utredningen utesluter inte att det kan finnas skäl och möjligheter att redan på förhand undanta vissa kategorier av anläggningar från krav på överföring av värden för processparametrar, baserat på t.ex. typ eller storlek. Däremot har utredningen inte möjlighet att inom ramen för uppdraget göra en bedömning av vilka omständigheter som är relevanta att beakta som grund för generella undantag. Som exempel kan nämnas att det till utredningen har framförts att över- föringskravet troligen inte är relevant för mindre reaktorer på upp till 30 megawatt termisk effekt. Ett strikt ställningstagande till om undantag från lagens tillämpningsområde i detta avseende är ändamåls- enligt förutsätter att Strålsäkerhetsmyndigheten genomför analyser och bedömningar av relevanta omständigheter såsom radiologiska risker kopplat till olika typer av anläggningar. Myndigheten bör där- för få föreskriva om undantag från krav på överföring av värden för processparametrar. SOU 2026:40 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas Det har till utredningen även lyfts en farhåga om att andra nya kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer riskerar att omfattas av kravet på överföring av värden processparametrar, trots att anlägg- ningarnas riskbild motsvarar befintliga kärntekniska anläggningars riskbild. Genom utredningens förslag får Strålsäkerhetsmyndigheten ett brett mandat att föreskriva om undantag från kravet på överföring. Föreskriftsmandatet kompletteras också med en möjlighet för myn- digheten att i det enskilda fallet meddela dispens från kravet, för den händelse att det visar sig att kriterierna eller framtida föreskrifter inte i tillräcklig utsträckning kunnat förutse enskilda anläggningarnas spe- cifika egenskaper eller förutsättningar i enlighet med vad som beskrivs i avsnitt 8.1 och 8.2. 9 Beredskapsavgiften förtydligas I Kärnkraftsprövningsutredningens första delbetänkande hade ut- redningen bl.a. som uppdrag att ta fram ett diversifierat avgiftsuttag som är förutsägbart och rättvist.1 Det delbetänkandet fokuserade på att effektivisera tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer och därför hanterades i huvudsak ansöknings- och granskningsavgifterna. I detta slutbetänkande hanteras beredskapsavgiften som en följd av de förslag som utredningen lämnar avseende behovet av beredskaps- och planeringszoner för nya reaktorer. Utredningen föreslår ett förändrat sätt att ta ut beredskapsavgiften jämfört med dagens reglering. Den viktigaste förändringen är att av- giften differentieras baserat på behovet av skyddsåtgärder och därmed omfattningen av den beredskapsplaneringen som krävs. Förändringen medför dock, i motsats till avgiftsförslagen i utredningens första delbetänkande, inte en lägre avgiftsnivå för samma omfattning på beredskapsplanering som gäller för befintliga tillståndshavare. 9.1 Allmänna principer för avgiftsuttag och beredskapsavgiften Bedömning Differentieringen av beredskapsavgiften bör baseras på andra fak- torer än de avgiftsklasser som ligger till grund för differentieringen av ansöknings- och granskningsavgifterna i utredningens förslag i första delbetänkandet, eftersom beredskapsplaneringen påverkas av platsens egenskaper. 1 SOU 2025:7. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 En anläggnings placering i beredskapskategori är inte entydigt ändamålsenligt som grund för differentiering av en avgift för att bekosta en del av samhällets planering av särskilda åtgärder för skydd av allmänheten inom beslutade beredskaps- och planerings- zoner. Skälen till bedömningen I det första delbetänkandet fastslog utredningen ett antal allmänna principer som utredningen ansåg borde tillämpas för avgiftsuttag avseende Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhet: – En avgift motsvarar en tydligt definierad och avgränsad motpre- station. – Full kostnadstäckning gäller för den verksamhet som är avgifts- belagd och uppnås över en längre tidsperiod. – På förhand fastställda avgiftsnivåer tillämpas och avgifterna debi- teras i förskott. – Bruttoprincipen, dvs. att inkomster redovisas mot inkomsttitel och utgifter mot anslag. – Regeringen fastställer avgiftsnivåer i förordning. Principerna gäller även för arbetet med beredskapsavgiften i detta slutbetänkande. De sätter ramarna för hur avgiftsuttaget kan läggas upp men avgör inte avgifternas beloppsmässiga storlek. Delvis annorlunda förutsättningar för differentiering av beredskapsavgiften än för avgifterna för tillståndsprövning I Kärnkraftsprövningsutredningens första delbetänkande föreslog utredningen ett förändrat sätt att ta ut avgifterna för ansökning och granskning vid tillståndsprövning och stegvist godkännande2 enligt kärntekniklagen av nya kärnkraftsreaktorer, med oförändrat höga krav på säkerhet och strålskydd. Avgiftsuttaget differentierades i av- giftsklasser för att avgiftsnivåerna tydligare skulle vara knutna till 2 Det som nu kallas stegvis kontroll, se prop. 2025/26:171. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas det stegvisa godkännande av nya kärnkraftsreaktorer och vara base- rade på den arbetsinsats som förväntas krävas för Strålsäkerhets- myndighetens granskning. Det är en anpassning till den utveckling som sker mot mindre reaktorer baserade på nya tekniker, eftersom det förväntas krävas en mindre arbetsinsats av Strålsäkerhetsmyndig- heten för det stegvisa godkännandet av en mindre reaktor än av en större reaktor. Avgiftsklasserna som utredningen föreslog baseras på reaktorns storlek i form av termisk effekt (eller värmeeffekt). Termisk effekt är ett etablerat sätt att beskriva en reaktors storlek. Avgiftsklasserna kan också sägas återspegla olika reaktorteknikers egenskaper. För beredskapsavgiften är förutsättningarna delvis annorlunda. Planeringen av den del av samhällets beredskap som finansieras med beredskapsavgiften påverkas inte bara av anläggningens egenskaper. Beredskapsplaneringen påverkas också av förutsättningarna i det om- råde som beredskapsplaneringen ska täcka, dvs. beredskaps- och planeringszonerna. Exempel på sådana förutsättningar är hur många hushåll som finns inom området, hur hushållen är spridda över om- rådet, hur många verksamheter med särskilda behov som finns inom området och hur många aktörer som myndigheterna behöver sam- ordna med. Det betyder att det arbete och de investeringar som krävs för beredskapsplaneringen kommer att skilja sig åt mellan anlägg- ningar beroende på var de placeras, även om själva anläggningarna är likvärdiga. I förhållande till de avgiftsklasser som differentieringen för ansöknings- och granskningsavgifterna baserades på, är det så- ledes en fördel om en differentierad metod för att beräkna bered- skapsavgiftens storlek också mer direkt tar hänsyn till den dimen- sion som platsens egenskaper medför. Vidare fanns det inte, eftersom det inte byggts några kärnkraft- verk i Sverige på lång tid, tillräckligt med relevanta svenska erfaren- heter av tillståndsprövning av kärnkraftsreaktorer för att använda som underlag för att uppskatta tidsåtgången för Strålsäkerhetsmyn- dighetens granskningsarbete i processen för tillståndsprövningen. Därför fick utredningen förlita sig på uppgifter från myndigheter i andra länder som relativt nyligen gått igenom tillståndsprövnings- processer. En försvårande faktor i sammanhanget var att det endast finns enstaka exempel på tillståndsprövning av mindre reaktorer i länder vars prövningsprocess är jämförbar med den svenska. Det Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 medförde att förutsättningarna för beräkningarna av avgiftsnivåerna var förhållandevis osäkra. Även i detta fall är förutsättningarna annorlunda för beredskaps- avgiften. Beredskapsplaneringen pågår så länge den anläggning som kräver kärnenergiberedskap är i drift. Det finns således aktuell, rele- vant information om beredskapsverksamheten och dess kostnader som kan användas för att uppskatta vilken verksamhet som krävs och hur stora kostnader det medför för nya anläggningar på nya platser. Ett argument för att avgiften ska vara fastställd i förväg är att det, särskilt om avgiften är stor, skapar tydliga förutsättningar för en blivande tillståndshavare. Beredskapsavgiften för de befintliga till- ståndshavarna i Sverige uppgår till mellan 25 och 34 miljoner kronor per år (se avsnitt 4.4.6). Det kan jämföras med de nya ansöknings- och granskningsavgifterna, som i utredningens första delbetänkande sammantaget beräknades uppgå till 617 miljoner kronor för en stor- skalig reaktor. Under en reaktors livslängd kan alltså en tillstånds- havare betala väsentligt mer i beredskapsavgift än i ansöknings- och granskningsavgift inför rutinmässig drift. Vidare tillämpas i Sverige normalt en ordning med fastställda avgiftsnivåer för ansöknings- avgifter. Samtidigt behöver avgiftsuttaget vara rättvist så att en tillstånds- havare betalar en avgift som i tillräckligt hög grad motsvarar den mot- prestation som tillståndshavarens behov kräver. När det gäller bered- skapsavgiften tillkommer, som redogjorts för ovan, mer specifika faktorer för platsens egenskaper vid bestämningen av avgiftens stor- lek utöver anläggningens egenskaper. En relevant metod för differen- tiering av beredskapsavgiften bör ta hänsyn till detta. Utredningen bedömer därför att differentieringen av beredskapsavgiften bör base- ras på delvis andra faktorer än de avgiftsklasser som ligger till grund för differentieringen av ansöknings- och granskningsavgifterna i ut- redningens förslag i första delbetänkandet. Beredskapskategori som grund för differentiering I dagens regelverk kopplas beredskapsavgiftens bestämning till vilken beredskapskategori (1–4) som anläggningsområdet placeras i av Strålsäkerhetsmyndigheten i enlighet med 2 kap. 4 § SSMFS 2018:1. Även om beredskapskategorierna till viss del ger information om SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas vilka skyddsåtgärder som krävs utanför anläggningsområdet är det utredningens bedömning att dagens ordning inte främjar ett förut- sebart differentierat avgiftsuttag för framtida reaktorer med andra egenskaper än befintliga, och som etableras på nya ställen. Till exem- pel är det utredningens bedömning att en framtida anläggning skulle kunna bli placerad i beredskapskategori 2 men samtidigt ha krav på betydligt mer omfattande skyddsåtgärder än de anläggningar som i dag är placerade i beredskapskategori 2. Avgiften för en sådan an- läggning skulle på ett motsvarande sätt behöva vara betydligt högre än för de befintliga anläggningarna i samma kategori, men det skulle inte vara tydligt för den blivande tillståndshavaren hur stor avgiften skulle komma att bli. Placeringen i beredskapskategorierna bidrar därmed inte till någon större förutsebarhet gentemot de avgiftsskyl- diga om hur avgiften bestäms. 9.2 En rättvis och förutsebar beredskapsavgift Förslag Den som är tillståndshavare för en kärnteknisk anläggning för vilken Myndigheten för civilt försvar beslutat om beredskaps- zoner eller en planeringszon samt tillhörande förberedelser av skyddsåtgärder, ska betala beredskapsavgift. Beredskapsavgiften utgörs av summan av belopp för invester- ingar, förvaltning och utveckling. Belopp för investeringar utgörs av summan av tillämpliga av- giftsbelopp för följande avgiftsgrundande kostnader: – varningsmottagare för inomhusvarning, – tyfoner för förtätning vid utomhusvarning, – fasta stationer för strålningsmätning, – mobila mätinstrument för kartläggning, – jodtabletter för förhandsutdelning och kompletteringsutdel- ning, samt – jodtabletter för extrautdelning. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Belopp för förvaltning utgörs av tillämpligt avgiftsbelopp för för- valtningskostnader som bestäms utifrån kraven på skyddsåtgärder och folkmängden i en yttre beredskapszon. Belopp för utveckling ska beräknas som två års avgiftsbelopp för förvaltning multiplicerat med två. Beloppet för utveckling in- klusive ränta ska betalas med en femtedel per år under de fem första åren efter att anläggningen har tagits i provdrift. Tillämpliga belopp för investeringar och förvaltning avgörs av de förutsättningar som är aktuella i det enskilda fallet och som framgår av Myndigheten för civilt försvars beslut. Bedömning Den föreslagna uttaget av beredskapsavgift kan samordnas med den befintliga årliga rutinen för utvärdering av Strålsäkerhetsmyn- dighetens avgiftsnivåer. Skälen till förslaget och bedömningen Utredningen föreslår att nivån på beredskapsavgiften beräknas med en metod som speglar att kostnaderna för beredskapsplaneringen på- verkas av anläggningens och platsens egenskaper. Metoden utgörs av ett antal på förhand definierade avgiftsgrundande kostnader som motsvarar de viktigaste kostnaderna för den faktiska beredskapspla- neringen. Med hjälp av dessa avgiftsgrundande kostnader ska det också vara möjligt att på förhand approximera avgiftens storlek med hjälp av information om en anläggnings beredskaps- och planerings- zon samt om platsens förutsättningar i övrigt. Informationen som behövs för att använda metoden ska vara till- gänglig så att det är möjligt för en utomstående att på förhand bilda sig en uppfattning om vilken ungefärlig nivå beredskapsavgiften skulle bli för en viss typ av anläggning som placeras på en viss plats. Viss så- dan information är allmängiltig, tex antal hushåll i ett visst geografiskt område. Annan information kan med enkla medel göras tillgänglig. Det finns dock exempel på information som inte kan finnas till- gänglig i förväg. Det gäller i huvudsak information om vilka krav som kommer att ställas på beredskapsplaneringen för en viss anläggning. Dessa krav förtydligas successivt under den process för att bestämma SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas en anläggnings behov av skyddsåtgärder samt beredskaps- och pla- neringszoner som beskrivs i kapitel 7. Det finns dock möjlighet för en blivande tillståndshavare att approximera den typen av informa- tion, eller att räkna på olika alternativa scenarion. Därmed finns ändå goda möjligheter att på förhand erhålla en bra bild av beredskaps- avgiftens nivå för en framtida anläggning på en viss plats. I Strålsäkerhetsmyndighetens översyn av beredskapszoner ingick en uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna för beredskaps- planeringen kring kärnkraftverken till följd av förslagen om utökade beredskaps- och planeringzoner.3 Redovisningen baserades på upp- skattningar av de myndigheter med verksamhet som finansieras med beredskapsavgiften, dvs. Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar samt Länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Hallands och Västmanlands län. Kostnaderna fördelades på tre områden: – Kostnader för investeringar som genomförs på nationell nivå. – Förvaltningskostnader hos Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndig- hetens för civilt försvar och länsstyrelserna för att upprätthålla en beredskap. – Utvecklingskostnader hos länsstyrelserna som förväntas uppstå under en begränsad tidsperiod. Strålsäkerhetsmyndighetens över- syn avsåg befintliga anläggningar och en utveckling av befintliga zoner. Utredningen bedömer emellertid att även Strålsäkerhets- myndigheten och Myndigheten för civilt försvar kan ha behov av att finansiera särskild utvecklingsverksamhet vid utvecklingen av nya zoner. Utredningen har valt att följa denna uppdelning för att strukturera de verksamheter som finansieras med beredskapsavgiften på ett sätt som kan ligga till grund för en metod som ger en avgiftsnivå som är rättvis och förutsägbar. 9.2.1 Beräkning av beredskapsavgiften Beredskapsavgiften utgörs enligt utredningens förslag av avgifts- belopp för investeringar, förvaltning och utveckling. För invester- ingskostnader och förvaltningskostnader har utredningen gjort en 3 Översyn av beredskapszoner, Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM2017:27. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 uppdelning i olika avgiftsgrundande kostnader. Dessa baseras på de kostnader som myndigheterna redovisar för den befintliga bered- skapsplaneringen. För varje avgiftsgrundande kostnad föreslår ut- redningen ett differentierat avgiftsuttag som innebär att olika stora avgiftsbelopp utgår beroende på de krav som ställs på beredskaps- planeringen för den enskilde tillståndshavaren. För utveckling utgår ett belopp som ska motsvara det arbete som myndigheterna behöver lägga ner för att fatta beslut om zoner och skyddsåtgärder samt för- bereda beredskapsplaneringen innan den aktuella anläggningen tas i provdrift.4 Beredskapsavgiften beräknas som summan av de avgiftsbelopp för investeringar, förvaltning och utveckling som är relevanta för den enskilde tillståndshavaren. De tabeller som ligger till grund för avgiftsuttaget och som redo- visas nedan är baserade på priser för olika investeringar och förvalt- ningsarbete som är aktuella vid tidpunkten för utredningens arbete. Priserna är angivna i texten nedan. I samband med att en nytillkom- mande tillståndshavare ska få sin avgift bestämd behöver avgiftsbe- loppen i tabellerna uppdateras med aktuella priser, för att den beslu- tade avgiftsnivån ska motsvara det aktuella kostnadsläget. Översyn av priser kan lämpligen ske inom ramen för den årliga rutinen för utvärdering av avgiftsnivåer, se vidare avsnitt 9.2.8. 9.2.2 Investeringskostnader Investeringar avser inköp av olika typer av föremål som varnare, mät- instrument och jodtabletter. Inköpen sker i huvudsak nationellt och upphandlingen utförs av Myndigheten för civilt försvar, Strålsäker- hetsmyndigheten eller Socialstyrelsen beroende på vad det avser. Even- tuell hantering av föremålet efter att det är inköpt samt installerat eller levererat, så som löpnade underhåll av utomhusvarnare eller admi- nistrativ hantering av kompletterande utskick av jodtabletter, räknas av utredningen som förvaltningskostnader (se vidare av- snitt 9.2.3). Investeringarna kan förhållandevis tydligt kopplas till de skydds- åtgärder som är aktuella och, eftersom flera av de skyddsåtgärder som 4 Detta arbete ingår således inte i de ansöknings- och granskningsavgifter som tas ut för Strål- säkerhetsmyndighetens arbete vid tillståndsprövning och stegvis kontroll enligt kärntekniklagen. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas kräver investeringar endast är aktuella för de fall det finns bered- skapszon, även till typen av zon. Investeringskostnader som kan vara aktuella för enbart bered- skapszoner är system för varning (utomhus och inomhus), stationära strålningsmätningar och utdelning av jodtabletter i förväg. Beroende på vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas för en viss anläggning kan det bli aktuellt med dessa typer av investeringar i beredskaps- zon, men inte i planeringszon. I planeringszonen kan planering för strålningsmätningar som används för kartläggning till skyddsåtgärden utrymning på grund av markbeläggning förekomma och även pla- nering för extrautdelning av jodtabletter. I planeringszon kan mindre omfattande planering för inomhusvistelse vara aktuellt men inte i den form att det kräver investeringar i varningssystem. Investeringskostnaderna bestäms i relativt hög utsträckning av de förutsättningar som gäller för en specifik anläggning och dess behov av skyddsåtgärder. Det har i sin tur i många fall en tydlig kopp- ling till t.ex. antal hushåll eller zonens storlek. Tabell 9.1 visar unge- färlig folkmängd och antal hushåll 2023 i zonerna runt de befintliga kärnkraftverken. Antal hushåll är dock inte tillräckligt för att upp- skatta behovet av t.ex. jodtabletter eller inomhusvarnare. Till antalet hushåll tillkommer bl.a. fritidshus, samhällsviktiga verksamheter (inkl. barnomsorg och skolor), samt inflyttning under perioden tills tabletterna eller varnarna byts ut. I fallet med jodtabletter uppgår det totala behovet till cirka 30 procent mer än antalet hushåll.5 5 Se bl.a. tabellerna 1 och 4 i SSM2025-5769. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Tabell 9.1 Folkmängd och befolkningstäthet i zonerna runt befintliga kärnkraftverk Forsmark Oskarshamn Ringhals Genomsnitt Folkmängd Inre beredskapszon 80 140 3 300 Yttre beredskapszon 19 000 28 000 130 000 59 000 Planeringszon 890 000 380 000 1 600 000 956 667 Antal hushåll Inre beredskapszon 37 65 1 521 Yttre beredskapszon 8 756 12 903 59 908 27 189 Planeringszon 410 138 175 115 737 327 440 860 Befolkningstäthet (individer per kvadratkilometer) Yttre beredskapszon 19 29 136 61 Planeringszon 57 24 102 61 Antal hushåll per kvadratkilometer Yttre beredskapszon 9 13 63 28 Planeringszon 26 11 47 28 Anm.: Antal hushåll är beräknat som folkmängd dividerat med 2,17. Befolkningstäthet och antal hushåll per kvadratkilometer är beräknat på ungefärlig landyta (50 % av zonernas totala yta). Källa: SSM2025-5769, egna beräkningar. Nedan går utredningen igenom de nationella investeringar som Strål- säkerhetsmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar och Socialsty- relsen finansierar med medel från beredskapsavgiften. För varje typ av investering föreslår utredningen en differentiering som medför att olika tillståndshavare kan få olika avgiftsbelopp för samma typ av investering, vilket ska ge ett uttag av avgift som är förutsebart och anpassat efter tillståndshavarens förutsättningar. Investeringskostnader hanteras i myndigheternas redovisning som avskrivningar så att inköpskostnaden fördelas över tillgångens ekonomiska livslängd. För beredskapsavgiften betyder det att de kostnader för investeringar som avgiften ska finansiera är utspridda över tiden och att avgiftsnivån inte behöver vara tillfälligt hög vid tillfällen då en större investering genomförs, t.ex. när beredskap för- bereds för en ny anläggning. Myndigheterna lånar i Riksgäldskontoret och betalar ränta enligt reglerna för statens utlåningsränta. Ränte- satsen för 2026 är fastställd till 2,53 procent och utredningen använder SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas därför denna räntesats i beräkningen av avgiftsbeloppen för de olika typerna av investeringar. Varningsmottagare för inomhusvarning Mottagarna delas ut till en representant per fastighet eller per hus- håll om det är ett flerbostadshus. Varningsmottagaren tillhör fastig- heten eller lägenheten och får inte tas med vid flytt. Vid den senaste uppdelningen av varningsmottagare användes bl.a. följande kriterier för mottagaren vid utskicket: – Inom beredskapszon, fastigheten ska vara bebyggd. – Om det gäller privatpersoner till den som är folkbokförd på adres- sen och äldst i hushållet eller ägare av fritidsfastighet (kan vara folkbokförd på annan ort i Sverige). – Om det fanns ett eller flera företag registrerade på en folkbok- föringsadress delas endast en varningsmottagare ut. – Om det gäller en verksamhet till adressen där verksamheten be- drivs. Antalet mottagare som behövs har således en stark koppling de fas- tigheter, hushåll i flerfamiljshus och verksamheter som finns inom beredskapszonen. Eftersom de flesta fastigheter är småhus bör antalet hushåll vara en bra approximation för antalet varningsmottagare för inomhusvarning. När det gäller varningsmottagare för inomhusvarning kan differen- tieringen anpassas efter antal fastigheter, hushåll i flerfamiljshus och verksamheter i beredskapszon eftersom den relaterade skyddsåtgärden har en nära koppling till beredskapszonen. För de befintliga kärn- kraftverken är det genomsnittliga antalet hushåll i den yttre bered- skapszonen cirka 25 000. För Oskarshamn och Forsmark är antalet hushåll betydligt mindre än genomsnittet medan antalet för Ringhals är betydligt större. Differentieringen av avgiftsuttaget för varnings- mottagare behöver vara anpassad för minst en sådan spännvidd i antalet hushåll för att kunna hantera olika förutsättningar vid en eta- blering av en ny anläggning på en ny plats. Till exempel innefattar tabellen avgiftsnivåer som är anpassade efter en möjlig ny etablering där antalet hushåll som ska utrustas med inomhusvarnare är väsent- Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 ligt fler än i anslutning till Ringhals. Differentieringen bör vara an- passad så att uppdelningen upplevs ge en avgiftsnivå som är tillräckligt rättvis samtidigt som det inte blir för många möjliga nivåer på av- giftsbeloppet. Tabell 9.2 beskriver utredningens förslag till avgiftsnivåer. Kost- naden för varningsmottagare för inomhusvarning beräknas som medi- anen av antal inomhusvarnare inom respektive avgiftsnivå multi- plicerat med ett pris per enhet. Det aktuella priset för en enhet är cirka 1 500 kronor. För att beräkna den årliga kostnaden ska hänsyn tas till avskrivningstid och årlig ränta beräknad på återstående skuld. Tabell 9.2 Avgiftsgrundande kostnader för varningsmottagare för inomhusvarning Kronor. Avskrivning 10 år. Ränta 2,53 procent Antal Kostnad Ränta Kostnad Kostnad Avgifts- inomhusvarnare per år* per belopp, kvartal* avrundat 1–5 000 3 750 000 521 813 427 181 106 795 107 000 5 001–10 000 11 250 000 1 565 438 1 281 544 320 386 320 000 10 001–20 000 22 500 000 3 130 875 2 563 088 640 772 641 000 20 001–40 000 45 000 000 6 261 750 5 126 175 1 281 544 1 282 000 40 001–80 000 90 000 000 12 523 500 10 252 350 2 563 088 2 563 000 > 80 000 180 000 000 25 047 000 20 504 700 5 126 175 5 126 000 * Inkl. ränta. Källa: Egen tabell. Valet av teknisk lösning för varning av allmänheten i beredskaps- zonerna påverkar i stor utsträckning de uppskattade kostnaderna. Hittills har till exempel hushållen försetts med inomhusvarnare av typen RDS (Radio Data System).6 Kostnaderna för varning skulle bli lägre om varningssystemet i stället baserades på ett s.k. cell broad- cast system. 6 I sammanhanget varningsmottagare (som de som används vid kärnkraftslarm) innebär RDS en teknik för att automatiskt aktivera en radio och visa textmeddelanden via FM-nätet. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Förtätning av utomhusvarnare I beredskapszonen förtätas utomhusvarningssystemet för viktigt meddelande (s.k. Hesa Fredrik). Runt de befintliga kärnkraftverken, dvs. ut till en radie om cirka 25 kilometer från anläggningen, har förtätning skett med i genomsnitt cirka 90 tyfoner. Det är länssty- relsen som avgör var det behövs extra tyfoner och Myndigheten för civilt försvar som sätter upp dem. Förutsättningarna för förtätning är inte desamma oavsett plats. I vissa områden kan det redan vara tätare mellan befintliga varningstyfoner och behovet att förtäta kan därför bli mindre. Det kan också vara det omvända, att bedömningen blir att det behövs fler tyfoner än genomsnittet. Till exempel med- förde förtätningen kring Ringhals fler tyfoner än genomsnittet (cirka 100 st.) och vid Forsmark färre än genomsnittet (cirka 80 st.). Utredningen bedömer att det är rimligt att i detta fall använda enbart area som grund för differentieringen, eftersom area är den viktigaste faktorn och den avgiftsgrundande kostnaden relativt begränsad i sammanhanget. Utredningen har valt att dela upp avgiftsuttaget i fem nivåer base- rat på zonens radie i kilometer. Den högsta nivån utgår från förhål- landen kring de befintliga kärnkraftverken, dvs. att det krävs en för- tätning på 90 tyfoner för den area som ges av en radie på 25 kilometer. För de avgiftsnivåer som baseras på kortare radie antas behovet av antal tyfoner minska procentuellt med områdets area. Tabell 9.3 beskriver utredningens förslag till avgiftsnivåer. Kost- naden för förtätning av tyfoner beräknas som antalet tyfoner inom respektive avgiftsnivå multiplicerat med ett pris per enhet. Det aktu- ella priset för en enhet är cirka 150 000 kronor. För att beräkna den årliga kostnaden ska hänsyn tas till avskrivningstid och årlig ränta beräknad på återstående skuld. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Tabell 9.3 Avgiftsgrundande kostnader för förtätning av tyfoner för utomhusvarning Kronor. Avskrivning 15 år. Ränta 2,53 procent. Radie, Area, Antal Kostnad Ränta Kostnad Kostnad Avgifts- km km2 tyfoner per år* per belopp, kvartal* avrundat < 5 79 4 540 000 109 296 43 286 10 822 11 000 5–10 314 14 2 160 000 437 184 173 146 43 286 43 000 10–15 707 32 4 860 000 983 664 389 578 97 394 97 000 15–20 1 257 58 8 640 000 1 748 736 692 582 173 146 173 000 20–25 1 963 90 13 500 000 2 732 400 1 082 160 270 540 271 000 * Inkl. ränta. Anm.: Arean beräknas på den högsta radien i intervallet. Intervallen utgår från att 90 enheter placeras på den yta som ges av en radie på 25 km (= 1 963 km2) och att behovet av antal varnare minskar med zonens area. Källa: Egen tabell. Instrument för strålskyddsmätning – fasta mätstationer Kring varje anläggning placerar Strålsäkerhetsmyndigheten ut fasta instrument för strålningsmätning. Dessa instrument är inte beroende av zonens storlek och antalet mätstationer är samma för kärnkraft- verken. Det finns cirka 30 fasta mätstationer utplacerade runt varje befintligt kärnkraftverk. De befintliga anläggningarna i beredskaps- kategori 2 har inga fasta stationer för strålningsmätning utanför anläggningen. Tabell 9.4 beskriver utredningens förslag till avgift. Kostnaden för fasta mätstationer beräknas som antalet stationer multiplicerat med ett pris per enhet. Det aktuella priset för en enhet är cirka 150 000 kro- nor. För att beräkna den årliga kostnaden ska hänsyn tas till avskriv- ningstid och årlig ränta beräknad på återstående skuld. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Tabell 9.4 Avgiftsgrundande kostnader för fasta stationer för strålningsmätning Kronor. Avskrivning 10 år. Ränta 2,53 procent. Antal Kostnad Ränta Kostnad Kostnad Avgifts- stationer per år* per belopp, kvartal* avrundat Belopp för fasta stationer för strålningsmätning 30 4 500 000 626 175 512 618 128 154 128 000 * Inkl. ränta. Källa: Egen tabell. Instrument för strålskyddsmätning – mobila mätinstrument för kartläggning Mobila mätinstrument används för strålningsmätning av markbelägg- ning efter ett utsläpp. Målet är att kunna kartlägga hela planerings- zonen för de befintliga kärnkraftverken (dvs. en radie på 100 kilometer från kärnkraftverken) inom 3 dagar. Till de befintliga kärnkraftverken har länsstyrelserna tillgång till 4–6 instrument per länsstyrelse. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som upphandlar instrumenten och det är länsstyrelserna som använder dem. Länsstyrelserna samarbetar också om dessa instrument och vid en nödsituation kan en länsstyrelse räkna med att kunna utnyttja enheter från annan länsstyrelse. Beräkningen av de avgiftsgrundande kostnaderna utgår från att befintliga anläggningar har 5 instrument i genomsnitt för att täcka en area motsvarande befintliga planeringszoner. Utredningen har utifrån detta valt att dela upp avgiftsuttaget i fyra nivåer baserat på zonens radie i kilometer. Behovet av antal instrument för att kunna kartlägga ett område minskar procentuellt med områdets yta. Tabell 9.5 beskriver utredningens förslag till avgiftsnivåer. Kost- naden för mobila mätinstrument beräknas som antalet instrument inom respektive avgiftsnivå multiplicerat med ett pris per enhet. Det aktuella priset för en enhet är cirka 200 000 kronor. För att beräkna den årliga kostnaden ska hänsyn tas till avskrivningstid och årlig ränta beräknad på återstående skuld. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Tabell 9.5 Avgiftsgrundande kostnader för mobila mätinstrument för kartläggning Kronor. Avskrivning 10 år. Ränta 2,53 procent Zonens Yta km2 Antal Kostnad Ränta Kostnad Kostnad Avgifts- radie, instrument per år* per belopp, km kvartal* avrundat < 25 7 854 1,3 250 000 34 788 28 479 7 120 7 000 25–50 15 708 2,5 500 000 69 575 56 958 14 239 14 000 50–75 23 562 3,8 750 000 104 363 85 436 21 359 21 000 75–100 31 416 5,0 1 000 000 139 150 113 915 28 479 28 000 * Inkl. ränta. Källa: Egen tabell. Jodtabletter Skyddsåtgärden intag av jodtabletter rekommenderas i regel i kom- bination med inomhusvistelse eller utrymning. WHO rekommen- derar att jodtabletter bör tas mindre än 24 timmar före eller upp till två timmar efter exponering för radioaktiv jod. Tabletter skickas ut i förhand i beredskapszonen (s.k. förhands- utdelning) eller delas ut i samband med en radiologisk nödsituation. För utdelning som sker i samband med en nödsituation skiljer man på utdelning i samma område som jodtabletter har förhandsutdelats (s.k. kompletteringsutdelning) och utdelning i planeringszon där ingen förhandsutdelning skett (s.k. extra utdelning). En ny ordning för hanteringen av jodtabletter håller på att införas. Den innebär att Socialstyrelsen ska upphandla och lagerhålla jod- tabletter, och att länsstyrelserna ska upphandla tjänster av apoteks- företag för förhandsutdelning och för regional lagring samt kom- pletterings- och extrautdelning i händelse av en kärnkraftsolycka. Tidigare har jodtabletter upphandlats av Strålsäkerhetsmyndigheten, lagerhållits av Socialstyrelsen och Länsstyrelserna i berörda län har ansvarat för förhandsutdelning och förberedelser för kompletterings- och extrautdelning.7 Vidare har Strålsäkerhetsmyndigheten nyligen lämnat en rapport till regeringen där myndigheten analyserar och utvärderar olika meto- der för förhands-, kompletterings- och extrautdelning av jodtabletter till allmänheten. Myndigheten föreslår bl.a. att extrautdelning i pla- 7 Förändringen föreslogs i En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19). SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas neringszon bör ersättas av förhandsutdelning, men i form av frivillig hembeställning (och inte heltäckande utskick som i beredskaps- zonen).8 Informationen om jodtabletter i den följande texten bygger i många fall på Strålsäkerhetsmyndighetens rapport. Strålsäkerhetsmyndigheten beräknar i rapporten att det krävs fler jodtabletter om förhandsutdelning ska genomföras även i planerings- zon. Det beror huvudsakligen på att befintliga förberedelser för extra- utdelningen baseras på att det ska finnas tillräckligt med jodtabletter för att extrautdela i planeringszonen kring ett kärnkraftverk, men inte i alla tre planeringszonerna samtidigt. Oavsett hur regeringen väljer att ta Strålsäkerhetsmyndighetens förslag vidare, bedömer Kärnkraftsprövningsutredningen att utred- ningens förslag nedan till avgiftsbelopp för extrautdelning av jod- tabletter i tabell 9.7 är användbart. Avgiftstabellen baseras på det antal askar som krävs och är inte beroende av på vilka grunder som antalet askar har beräknats. Däremot är det självfallet viktigt för en kommande tillståndshavare att veta på vilka grunder antalet askar ska beräknas eftersom det avgör storleken på avgiftsbeloppet. Jodtabletter medför inte bara investeringsutgifter. Hanteringen av jodtabletter innebär också en viss mängd förvaltningsarbete. Det korta tidsperspektivet vid intag i samband med en radiologisk nöd- situation medför att det krävs planering för att skyddsåtgärden ska kunna genomföras i praktiken. Förvaltningsarbetet innefattar bl.a. utskick av tabletter i förhand till samtliga hushåll och verksamheter och när jodtabletterna behöver bytas ut, lagerhållning samt löpande (kvartalsvisa) komplettering av utskick, inklusive hantering av adress- listor, så att nyinflyttade och nyetablerade verksamheter i beredskaps- zonerna får förhandsutdelade tabletter. Det medför administrativa kostnader för den ansvariga organisationen. Dessa kostnader ingår i avgiftsuttaget för förvaltningskostnader nedan. 8 Strålsäkerhetsmyndigheten, Redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten, SSM2025-5769. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Förhandsutdelning Förhandsutdelning av jodtabletter i beredskapszonerna sker genom utskick till: – privatpersoner med fast bostad, – fritidsfastigheter (försändelsen skickas till ägarens fasta bostads- adress oavsett var i landet personen bor, men inte utomlands), samt – företag och skolor som får askar med jodtabletter i en mängd som ska räcka till både anställda och personer som vistas i verksamheten (t.ex. campingplatser och hotell som får askar med jodtabletter baserat på antal anställda och maximalt antal gäster och skolor som får askar med jodtabletter baserat på antal anställda och antal elever). Strålsäkerhetsmyndighetens rapport utgår från att en ask skickas ut per hushåll. För det fall man i förväg vill göra en preliminär mycket grov uppskattning av antalet askar med jodtabletter som ska förhands- utdelas i beredskapszon är det rimligt att utgå från antal hushåll i zonen. Vidare redovisar Strålsäkerhetsmyndigheten en relativt detal- jerad analys av förutsättningarna i planeringszonerna kring de befint- liga kärnkraftverken avseende antal fritidshus, behovet av jodtabletter i olika verksamheter samt inflyttning. Antalet tabletter till dessa utgör cirka 30 procent av antalet tabletter till hushåll. Utredningen gör bedömning att man, vid en grov uppskattning, kan göra motsva- rande antagande också för beredskapszon och addera detta antal till antalet hushåll för en grov uppskattning av det antal askar som krävs för förhandsutdelning. Jodtabletter skickas ut i askar om 10 tabletter. Strålsäkerhetsmyn- digheten uppskattar kostnaden för en ask tabletter till cirka 50 kronor, varav 10 kronor för tabletterna och 40 kronor för utskicket till motta- garna. Möjlighet till kompletteringsutdelning Beredskap för kompletteringsutdelning i samband med en radiologisk nödsituation ska finnas i beredskapszoner där förhandsutdelning sker. Kompletteringsutdelning avser dels löpande (kvartalsvisa) komplet- teringen av inledande utskick så att nyinflyttade och nyetablerade SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas verksamheter i beredskapszonerna får förhandsutdelade tabletter, dels möjlighet att hämta ut jodtabletter i samband med en radiologisk nödsituation. Även om direktutskick av jodtabletter med post når en hög andel av befolkningen i berörda områden, är det kritiska för effekten av skyddsåtgärden intag av jodtabletter i händelse av en radiologisk nödsituation hur stor andel av befolkningen som faktiskt har jodtabletter tillgängliga då intag rekommenderas. Strålsäkerhets- myndigheten har genomfört en enkät till privatpersoner som visar att 3–4 år efter förhandsutdelning av jodtabletter genom direktut- skick med post har 63 procent utskickade jodtabletter hemma, och 11 procent är osäkra på om de har utskickade jodtabletter hemma. Utredningen bedömer att det mot bakgrund av detta är rimligt att utgå från att cirka en tredjedel av befolkningen därmed inte skulle ha jodtabletter tillgängliga om en radiologisk nödsituation skulle inträffa. Det är därför rimligt att basera beräkningen av antalet askar som behöver lagerföras för kompletteringsutdelning på en tredjedel av antalet askar som ska förhandsutdelas. De administrativa kostnaderna för de löpande (kvartalsvisa) ut- skicken ingår i förvaltningskostnaderna (se nedan). Samlade avgiftsbelopp för förhandsutdelning och kompletteringsutdelning av jodtabletter I tabell 9.6 framgår utredningens förslag till samlade avgiftsnivåer för förhandsutdelning och kompletteringsutdelning. Kostnaden för förhandsutdelning av jodtabletter beräknas som medianen av antal askar jodtabletter som ska förhandsutdelas inom respektive avgifts- nivå plus att ytterligare en tredjedel av antalet askar för förhandsut- delning anskaffas för kompletteringsutdelning multiplicerat med ett pris per enhet. Det aktuella priset för en enhet är cirka 50 kronor. För att beräkna den årliga kostnaden ska hänsyn tas till avskrivnings- tid och årlig ränta beräknad på återstående skuld. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Tabell 9.6 Avgiftsgrundande kostnader för förhandsutdelning och kompletteringsutdelning av jodtabletter Kronor. Avskrivning 7 år. Ränta 2,53 procent Antal askar Median, Askar Kostnad Ränta Kostnad Kostnad Avgifts- jod- askar för komplett- per år* per belopp, tabletter förhands- erings- kvartal* avrundat utdelning utdelning 1–5 000 2 500 833 166 667 16 867 26 219 6 555 7 000 5 001– 10 000 7 500 2 500 500 000 50 600 78 657 19 664 20 000 10 001– 20 000 15 000 5 000 1 000 000 101 200 157 314 39 329 39 000 20 001– 40 000 30 000 10 000 2 000 000 202 400 314 629 78 657 79 000 40 001– 80 000 60 000 20 000 4 000 000 404 800 629 257 157 314 157 000 > 80 000 120 000 40 000 8 000 000 809 600 1 258 514 314 629 315 000 * Inkl. ränta. Källa: Egen tabell. Möjlighet till extrautdelning Om det uppstår en radiologisk nödsituation kan länsstyrelsen besluta om extra utdelning av jodtabletter i planeringszonen. Extrautdelning av jodtabletter avser därmed ett väsentligt större område än det om- råde där förhandsutdelning är aktuellt. Om planeringszonen omger en beredskapszon ska antalet mottagare av jodtabletter i beredskaps- zonen exkluderas (för de befintliga kärnkraftverken motsvarar det förhandsutdelning). Inom det större området kan därför antalet fastigheter, hushåll i flerfamiljshus och verksamheter vara väsentligt fler. Differentieringen i avgiftsnivåer avseende möjlighet till extra utdelning av jodtabletter behöver därför utgå från att antalet hushåll och andra mottagare av jodtabletter kan vara större i planerings- zonen än i beredskapszonen. Samtidigt är det praxis att inte planera för att alla hushåll inom planeringszonen ska kunna förses med jodtabletter i händelse av en radiologisk nödsituation. Det gäller både den befintliga hanteringen med extrautdelning i samband med en radiologisk nödsituation, och Strålsäkerhetsmyndighetens förslag att förhandsutdela även i pla- neringszon. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det är ungefär 30 procent av hushållen i planeringszon som faktiskt kan antas SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas komma att beställa jodtabletter i det nya föreslagna systemet med förhandsutdelning i planeringszon. Resultatet stämmer väl överens med den befintliga hanteringen där Socialstyrelsen och länsstyrelserna planerar för att extra utdelning ska vara möjlig till cirka 1/3 av hus- hållen i planeringszonen, även om detta antagande baseras på andra grunder, nämligen att den extra utdelningen kan anpassas efter om- ständigheterna vid en radiologisk nödsituation. För de befintliga kärnkraftverken är det genomsnittliga antalet hushåll i planeringszonen cirka 440 000, vilket framgår av tabell 9.1. Precis som för beredskapszonerna är antalet hushåll betydligt färre än genomsnittet för Oskarshamn och Forsmark medan det är betyd- ligt fler för Ringhals. I enlighet med bedömningen för förhands- utdelning av jodtabletter ovan bedömer utredningen att man, i syfte att göra en preliminär mycket grov uppskattning i förväg av antalet askar med jodtabletter, till antal hushåll kan addera 30 procent av antalet hushåll för att motsvara behovet av askar till fritidshus och verksamheter. Som redogjorts för ovan bedöms behovet av anskaffning av jod- tabletter i planeringzonen uppgå till cirka 30 procent av antalet poten- tiella mottagare. För att uppskatta antalet askar med jodtabletter som krävs för en planeringzon bör man därmed också multiplicera antalet med 0,3. Beräknat utifrån antal hushåll i tabell 9.1 och med hänsyn taget till dessa förutsättningar uppgår antalet mottagare i planeringzonen vid Oskarshamn, som har färst mottagare, till cirka 70 000 och vid Ringhals, som har flest mottagare, till cirka 290 000. Differentieringen av avgiftsuttaget för möjlighet till extrautdel- ning av jodtabletter behöver vara anpassat för minst en sådan spänn- vidd i antalet hushåll för att kunna hantera olika förutsättningar vid en etablering av en ny anläggning på en ny plats. Till exempel skulle den dimensionerade händelsen för en radiologisk nödsituation vid en mindre kärnkraftsanläggning med annan teknik än dagens reak- torer medföra att den nödvändiga planeringszonen behöver vara mindre än kring de befintliga kärnkraftverken. I tabell 9.7 framgår utredningens förslag till indelning i avgifts- nivåer. Kostnaden för extrautdelning av jodtabletter beräknas som medianen av antal askar jodtabletter, som ska lagerhållas för extraut- delning, antingen i form av utskick till hushåll som beställer eller delas ut vid en nödsituation, inom respektive avgiftsnivå. Det antalet askar jodtabletter multipliceras med ett pris på cirka 50 kronor per Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 ask. För att beräkna den årliga kostnaden ska hänsyn tas till avskriv- ningstid och årlig ränta beräknad på återstående skuld. Tabell 9.7 Avgiftsgrundande kostnader för möjlighet till extrautdelning av jodtabletter Kronor. Avskrivning 7 år. Ränta 2,53 procent Antal askar Kostnad Ränta Kostnad Kostnad per Avgifts- jodtabletter för per år* kvartal* belopp, extrautdelning avrundat 1–25 000 625 000 63 250 98 321 24 580 25 000 25 001–50 000 1 875 000 189 750 294 964 73 741 74 000 50 001–100 000 3 750 000 379 500 589 929 147 482 147 000 100 001–200 000 7 500 000 759 000 1 179 857 294 964 295 000 200 001–400 000 15 000 000 1 518 000 2 359 714 589 929 590 000 > 400 000 30 000 000 3 036 000 4 719 429 1 179 857 1 180 000 * Inkl. ränta. Källa: Egen tabell. 9.2.3 Förvaltningskostnader Förvaltningskostnader avser i stort kostnader för att upprätthålla beredskapen på en viss nivå. Verksamhet utförs av länsstyrelserna, Myndigheten för civilt försvar och Strålsäkerhetsmyndigheten. – För länsstyrelserna omfattar verksamheten utrymningsplanering, fortlöpande samverkan med berörda aktörer, information till allmänhet, förvaltning och administration av jodtabletter och tekniska system för varning (t.ex. teknisk utrustning, telefoni och mobila abonnemang), regelbunden utbildning och övning av personal både på länsstyrelsen och hos andra berörda aktörer (inkl. en storskalig övning vartannat år i ett av kärnkraftslänen som involverar ett stort antal berörda aktörer). – För Myndigheten för civilt försvar omfattar verksamheten bl.a. utbildning, övning, samt nationella projekt för att samordna och stödja. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas – För Strålsäkerhetsmyndigheten omfattar verksamheten bl.a. ut- bildning, övning, kommunikation och ledningscentral, tjänste- man i beredskap samt viss utrustning och material för att hantera radiologiska nödsituationer. Investeringskostnader är relativt enkelt att knyta till enskilda anlägg- ningars förutsättningar. Det är svårare att tydligt avgöra hur den för- valtande verksamheten fördelar sig mellan olika tillståndshavares anläggningar. Det behövs utbildning, samverkan mellan aktörer, övning och förvaltning av tekniska system för alla anläggningar med krav på att förbereda skyddsåtgärder för allmänheten, oavsett om- fattningen av beredskaps- och planeringszonerna. Det gäller särskilt för Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för civilt för svar som har ett nationellt uppdrag. Eftersom deras verksamhet avser alla kärntekniska anläggningar i landet skulle det vara svårt att på ett transparent sätt fördela mängden verksamhet på olika anläggningar. Länsstyrelsens verksamhet kan enklare kopplas till en viss till- ståndshavare p.g.a. det lokala perspektivet, men det gäller i huvud- sak så länge beredskapsplaneringen bara avser en tillståndshavare i ett län. Om en länsstyrelse ansvarar för två eller flera anläggningar uppstår samma problem som för de andra myndigheterna med att fördela. Skyddsåtgärder som grund för differentiering Det är stor skillnad på de krav som ställs på skyddsåtgärder och be- redskapsplanering i anslutning till de befintliga kärnkraftverken i beredskapskategori 1 och i anslutning till de verksamheter som är placerade i bereskapskategori 2. Denna skillnad bör också avspeglas i myndigheternas verksamhet. Beredskapsavgiften för tillstånds- havare med anläggningar i beredskapskategori 2 uppgår till endast 4 procent av avgiften för de befintliga tillståndshavarna i beredskaps- kategori 1. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Tabell 9.8 Krav på skyddsåtgärder för allmänheten Skyddsåtgärd Befintliga Clab Bränsle- ESS kärnkraftverk fabriken 1. Prioriterad utrymning Ja – – – i inre beredskapszon 2. Utrymning utöver Ja – – – skyddsåtgärd 1 3. Inomhusvistelse Ja – Ja Ja 4. Intag av jodtabletter Ja – – – 5. Utrymning p.g.a. Ja Ja – – markbeläggning Anm.: ESS är inte en kärnteknisk anläggning men är placerad i beredskapskategori 2 (se avsnitt 4.2). Källa: Egen tabell. Utredningen föreslår att avgiftsbeloppet för förvaltningskostnader differentieras baserat på omfattningen av de skyddsåtgärder som till- ståndshavares verksamhet medför och som anges i utredningens för- slag till 4 kap. 20 g § första stycket 1–5 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (se kapitel 1).9 Förslaget innebär i praktiken en differentiering i två steg. Ett första steg för att skilja ut verksamheter där kraven på skyddsåtgärder för allmänheten är få, motsvarande befintliga anläggningar i bered- skapskategori 2 (se tabell 9.8). Ett andra steg för att skilja ut verk- samheter med särskilt höga krav på beredskapsplanering, inte minst utrymning. De särskilt höga kraven motsvarar kraven som ställs på de befintliga kärnkraftverken. Nedan följer en redovisning av skyddsåtgärderna inklusive en kom- mentar kring förutsättningarna för differentiering av förvaltnings- utgifter. Skyddsåtgärderna beskrivs mer i avsnitt 7.2.3. – Skyddsåtgärd 1: prioriterad utrymning inom en inre beredskapszon. Skyddsåtgärd 1 bör inte användas för att urskilja verksamheter med få skyddsåtgärder, eftersom planering för prioriterad utrym- ning i inre beredskapszon bara gäller för anläggningar där utsläpp av radioaktiva ämnen kan leda till allvarliga deterministiska hälso- effekter.10 Däremot är prioriterad utrymning tillsammans med skyndsam utrymning enligt skyddsåtgärd 2 lämpligt att urskilja 9 Utöver de skyddsåtgärder som utredningen valt att utgå ifrån ska enligt 4 kap. 20 g § andra stycket även skyddsåtgärder övervägas som innebär skyndsam varning till befolkningen, ut- delning av jodtabletter eller strålningsmätningar. 10 Jämför även förslag till 4 kap. 20 h § första stycket förordningen om skydd mot olyckor. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas verksamheter med särskilt höga krav bland verksamheter med krav på flera skyddsåtgärder. – Skyddsåtgärd 2: utrymning utöver skyddsåtgärd 1. Utrymning i yttre beredskapszon ska i första hand också ske innan utsläpp men med lägre prioritet än utrymning av inre beredskapszonen. I yttre be- redskapszonen kan kombinationen intag av jodtabletter och inom- husvistelse vara ett alternativ till utrymning, vilket innebär att utrymning inte omfattar alla. Skyndsam utrymning medför sär- skilt krävande förberedande planering för länsstyrelserna och kan därför användas som en skiljelinje mellan avgiftsnivåer för förvalt- ningskostnader. Planering för skyndsam utrymning gäller i dag för befintliga reaktorer. – Skyddsåtgärd 3: inomhusvistelse. Skyddsåtgärd 3 kan ingå som skiljelinje mellan avgiftsnivåer för verksamheter med få skydds- åtgärder. Planering för inomhusvistelse gäller alla befintliga kärn- kraftsreaktorer och Westinghouse bränslefabrik. – Skyddsåtgärd 4: intag av jodtabletter. Skyddsåtgärd 4 kan ingå som en skiljelinje mellan avgiftsnivåer för verksamheter med få skydds- åtgärder, då skyddsåtgärden följer med ett stort informations- behov och kan även beröra planeringszonen. Inomhusvistelse hänger delvis ihop med denna. – Skyddsåtgärd 5: utrymning på grund av markbeläggning av radio- aktiva ämnen. Skyddsåtgärd 5 kan ingå som skiljelinje mellan av- giftsnivåer för verksamheter med få skyddsåtgärder, då skydds- åtgärden kopplar till strålningsmätningar i planeringszonen, dvs. rör ett större område och samverkan med fler aktörer. Befintliga reaktorer och Clab har en planeringszon. Avgiftsgrundande förvaltningskostnader för en skyddsåtgärd Det framgår av tabell 9.8 att de olika verksamheterna som de befint- liga tillståndshavarna i beredskapskategori 2 bedriver medför krav på högst en av de listade skyddsåtgärderna. Utredningen bedömer därför att det är lämpligt att ett lägre avgiftsgrundande belopp för förvaltningskostnader, motsvarande den avgiftsnivå som befintliga tillståndshavare i beredskapskategori 2 betalar, utgår för nya till- Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 ståndshavare vars verksamhet medför krav på högst en av skydds- åtgärderna 2, 3, 4 eller 5. Avgiftsgrundande förvaltningskostnader för flera skyddsåtgärder För de befintliga kärnkraftverken omfattar kraven att förbereda samtliga skyddsåtgärder. De förvaltningskostnader som Strålsäker- hetsmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelserna har i dag motsvarar därmed, borträknat förvaltningskostnader för de befintliga anläggningarna i beredskapskategori 2, den mängd arbete som krävs för att planera för samtliga skyddsåtgärder. Det är dock inte säkert att de dimensionerade händelserna för utformning av beredskaps- och planeringszoner för nya kärntekniska anläggningar kommer att ha samma konsekvenser och därmed krav på skydds- åtgärder för allmänheten som de befintliga kärnkraftverken eller övriga befintliga kärntekniska anläggningar. Mot bakgrund av den relativt begränsade erfarenheten av nya reaktorer i detta sammanhang, bedömer utredningen dock att det för en tillståndsgiven verksamhet med en eller flera reaktorer mycket väl kan komma att vara aktuellt med en kombination av flera skydds- åtgärder och att de därmed kan komma att skilja sig från de befint- liga anläggningarna i beredskapskategori 2. Utredningen bedömer därför att det finns behov av att ytterligare differentiera de avgifts- grundande förvaltningskostnaderna för att möjliggöra ett uttag av avgift för förvaltningskostnader för en tillståndshavare vars verk- samhet kan leda till radiologiska nödsituationer som kräver en omfatt- ning av beredskapsplanering för allmänheten någonstans emellan de befintliga kärnkraftverken och de befintliga anläggningarna i bered- skapskategori 2 . Skyndsam utrymning i beredskapszon och folkmängdens storlek Den mängd förvaltningsarbete som Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar utför som finansieras med beredskaps- avgiften påverkas inte i någon betydande utsträckning av att skydds- åtgärderna har olika karaktär. Länsstyrelsernas förberedelser, däremot, skiljer sig i högre grad åt för olika skyddsåtgärder. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Utredningen bedömer att två dimensioner påverkar mängden för- valtningsarbete i länsstyrelsernas beredskapsplanering, där den ena dimensionen är vilken typ av zon och de skyddsåtgärder som det inne- bär och den andra dimensionen är hur stor folkmängden är i de olika zonerna. Planering av skyndsam utrymning i beredskapszonen kräver generellt mer arbete än andra skyddsåtgärder som inomhusvistelse, jodtabletter och utrymning p.g.a. markbeläggning. Befolkningsmäng- den spelar också roll för hur mycket arbete som krävs för att förbe- reda skyddsåtgärderna, inte minst i fallet med utrymning i beredskaps- zonen. Förekomst av en beredskapszon och skyndsam utrymning Myndigheten för civilt försvar ska enligt utredningens förslag över- väga att besluta om att en inre beredskapszon ska inrättas kring an- läggningar där det kan uppstå allvarliga deterministiska effekter för allmänheten till följd av exponering från joniserande strålning. Skydds- åtgärden utrymning ska då kunna genomföras inom den inre bered- skapszonen innan ett utsläpp av radioaktiva ämnen skett, beroende på tillståndet på anläggningen. Inom en yttre beredskapszon (eller i de fall en anläggning har en beredskapszon utan uppdelning i inre och yttre), för att minska strål- doser i utsläppsfasen vid en radiologisk nödsituation och därmed risken för stokastiska effekter, finns behov av att genomföra bråd- skande skyddsåtgärder såsom utrymning eller inomhusvistelse. Skyddsåtgärder ska vara förberedda och kunna genomföras med kort varsel. Vilka skyddsåtgärder som förbereds inom de föreslagna be- redskapszonerna kan skilja sig åt mellan olika anläggningar. Inom en planeringszon är avstånden större och det är svårt att förutse vilket området som kan komma att påverkas. Där bör man planera för skyddsåtgärder som inte är lika brådskande, exempelvis utrymning som genomförs baserat på underlag från strålningsmät- ningar av markbeläggningen och rekommenderad inomhusvistelse. Skyddsåtgärden utrymning ska således ses i ett tidsperspektiv, där utrymning i inre beredskapszon avser skyndsam utrymning i förväg (innan utsläppet skett), medan utrymning i yttre beredskapszonen visserligen ska ske skyndsamt och innan utsläpp skett, men med lägre prioritet än utrymning av inre beredskapszonen. I yttre beredskaps- Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 zonen kan även kombinationen intag av jodtabletter och inomhus- vistelse vara ett alternativ till utrymning, vilket innebär att utrym- ning i ett sådant fall inte skulle omfattar alla individer. Slutligen i planeringszon ska utrymning ske baserat på information om var markbeläggning kan komma att uppstå, eller har uppstått (efter att utsläppet ha skett). Länsstyrelsernas förberedelser skiljer sig åt för olika skyddsåt- gärder. För inomhusvistelse eller jodtabletter handlar det förbered- ande arbetet i stor utsträckning om informationsinsatser samt kom- pletterande utskick av jodtabletter. När det gäller utrymning ska länsstyrelserna planera och öva för ett operativt genomförande som involverar samhällsresurser som polis och brandkår, kommunikation, val av utrymningsplatser, logistik (t.ex. busstransporter för att hjälpa personer som inte kan utrymma på egen hand) samt hantering av utrustning. Strålskyddsmätning i beredskapszonen ger viktig infor- mation för räddningsledningen kring beslut om skyndsam utrymning. Sammantaget bedömer utredningen, bl.a. mot bakgrund av informa- tion som inkommit under arbetet från experter kopplade till utred- ningen, att skyndsam utrymning enligt skyddsåtgärderna 1 och 2 medför särskilt krävande förberedelser eftersom utrymningen ska ske skyndsamt baserat på tillståndet i anläggningen. Skyndsam ut- rymning ställer därmed särskilda krav på den planering som läns- styrelsen behöver vidta för att målet om utrymning i tid ska kunna uppfyllas. Utredningen bedömer därför att skyddsåtgärderna 1 och 2 kan användas för att urskilja olika kärntekniska anläggningars behov av länsstyrelsernas arbete. Utredningen bedömer att cirka 30 procent av länsstyrelsernas förvaltningsarbete kan tillskrivas förberedelser för skyndsam utrym- ning enligt skyddsåtgärderna 1 och 2. Det bygger på en samlad be- dömning av hur olika delar av länsstyrelserna förvaltningsarbete bidrar till de olika skyddsåtgärderna 1–5 samt att länsstyrelsernas beredskapsplanering och förberedelser behöver en grundläggande förmåga som inte direkt kan tillskrivas arbetet med skyddsåtgärderna. Samtidigt bedömer utredningen att förvaltningsarbetet på Strål- säkerhetsmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar inte på samma sätt som länsstyrelserna arbete möjliggör differentiering baserat på skyddsåtgärder. De myndigheternas förvaltningsarbete som finansieras med beredskapsavgiften är i högre grad nationellt SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas och inte lika tydligt direkt påverkat av egenskaperna hos en anläggning eller en plats. Mot bakgrund av ovanstående bedömer utredningen att det är lämpligt att differentiera avgiftsuttaget för förvaltningskostnader baserat på förekomsten av skyddsåtgärden skyndsam utrymning. Skillnaden mellan det lägre och det högre avgiftsbeloppet bör vara 20 procent, vilket enligt utredningen ungefär motsvarar andelen för- valtningskostnader som kan hänföras till utrymning i förhållande till totala förvaltningskostnader för länsstyrelserna, Strålsäkerhets- myndigheten och Myndigheten för civilt försvar. Folkmängden påverkar beredskapsplaneringens omfattning Eftersom utrymning i grunden handlar om att flytta på individer spelar det stor roll hur stor befolkning som finns i den yttre bered- skapszonen för mängden arbete som krävs för beredskapsplaneringen. De befintliga kärnkraftverken har yttre beredskapszoner med en radie på cirka 25 kilometer. Det är emellertid inte säkert att 25 kilo- meter kommer att gälla för nya kärntekniska anläggningar som kräver en yttre beredskapszon. Det handlar inte bara om antalet individer, utan också om vilka samhällsviktiga verksamheter som finns i zonen, såsom skolor, äldre- boenden, sjukhus osv, eller andra större verksamheter som påverkar utrymningsplaneringen. Folkmängden påverkar inte förberedelse- arbete på lika sätt i alla delar. Till exempel medför lika stor folkmängd i planeringszon mindre förvaltningsarbete för länsstyrelserna än i beredskapszon, bland annat eftersom planeringen av skyndsam ut- rymning i den yttre beredskapszonen i högre grad påverkas av folk- mängden än skyddsåtgärden utrymning p.g.a. markbeläggning. Ett exempel är skillnaden mellan Hallands län och de övriga kärn- kraftslänen Uppsala och Kalmar. De har lika stora beredskapszoner med samma krav på skyddsåtgärder men förutsättningarna skiljer sig inom zonerna. Länsstyrelsen i Halland ska hantera prioriterad utrym- ning i den yttre beredskapszonen vid Ringhals för cirka 130 000 per- soner, medan länsstyrelserna i Kalmar och Uppsala ska planera för motsvarande utrymning av cirka 30 000 respektive cirka 20 000 per- soner (se tabell 9.1). Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Den demografiska situationen var också en faktor som låg till grund för den differentiering av beredskapsavgiftens nivå som finns för de befintliga kärnkraftverken (se avsnitt 4.4.3). Tillståndshavaren för Ringhals betalar 33 procent mer i beredskapsavgift än tillstånds- havarna för kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark. Det visar sig också i de medel som betalas ut till länsstyrelserna i respektive kärnkraftslän. Länsstyrelsen i Halland har under perioden 2022–2025 fått tilldelat i genomsnitt 22 procent mer av medel från beredskaps- avgiften än länsstyrelserna i Kalmar och Uppsala. Mot bakgrund av ovanstående bedömer utredningen att det är lämpligt att differentiera avgiftsuttaget för förvaltningskostnader utifrån folkmängd i yttre beredskapszon (eller beredskapszon om det inte finns någon inre beredskapszon). Skillnaden mellan det lägre och det högre avgiftsbeloppet bör vara 22 procent, vilket motsvarar skillnaden i tilldelade medel till länsstyrelsen i Halland, där folkmäng- den i beredskapszonen är relativt stor, och länsstyrelserna i Kalmar och Uppsala där folkmängden i beredskapszonerna är relativt liten. Avgränsningen mellan det lägre och det högre avgiftsbeloppet bör gå vid 75 000 personer vilket ungefär markerar den genomsnittliga folkmängden för beredskapszonen vid Ringhals och en av bered- skapszonerna vid Oskarshamn och Forsmark. Differentiering av avgiftsuttaget för förvaltningskostnader Tabell 9.9 beskriver utredningens förslag till nivåer för avgiftsuttaget för förvaltningskostnader. Avgiftsnivåerna ska spegla skillnader dels i folkmängdens storlek i beredskapszonen, dels på omfattningen av skyddsåtgärder som krävs för verksamheten. Sammantaget innebär utredningens förslag att avgiftsbelopp för förvaltningskostnader bör vara cirka 22 procent högre för tillståndshavare vars verksamhet är lokaliserad där folkmängden i beredskapszonen är större än 75 000 individer samt cirka 20 procent högre för tillståndshavare vars verk- samhet kräver utrymning än för tillståndshavare var verksamhet inte kräver utrymning men i övrigt har krav på fler än en skyddsåtgärd. Endast ett av avgiftsbeloppen i tabell 9.9 kan utgå per tillstånds- havare. Avgiftsbeloppet för en tillståndshavare tas fram enligt följ- ande ordning. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Om en tillståndshavares verksamhet medför krav på högst en av skyddsåtgärderna 1, 2, 3, 4, eller 5 gäller det lägsta avgiftsbeloppet. Det motsvarar den del av beredskapsavgiften för de befintliga tillstånds- havarna i beredskapskategori 2 som avser förvaltningskostnader. 1. För att erhålla korrekt avgiftsbelopp för tillståndshavare vars verk- samhet ställer krav på fler än en av skyddsåtgärderna 1–5 ska man utgå från den del av avgiftstabellen som motsvarar folkmängden i yttre beredskapszonen. Avgiftsbeloppen för mindre och större folkmängd avser i grunden samma verksamhet men tar hänsyn till skillnaden i mängd arbete som det innebär att förbereda skydds- åtgärder i områden med olika folkmängd. 2. Om en tillståndshavares verksamhet medför krav på två eller fler av skyddsåtgärderna 3, 4, eller 5 gäller ett avgiftsbelopp som mot- svarar det förvaltningsarbete som utredningen bedömer krävs för beredskapsplaneringen för en verksamhet som har krav på två eller fler av skyddsåtgärderna 3, 4, eller 5. Det motsvarar kraven för de befintliga kärnkraftverken, exklusive den verksamhet vid länsstyrelserna som kan kopplas till skyndsam utrymning enligt skyddsåtgärderna 1 och/eller 2. För att uppskatta detta belopp har utredningen beräknat förvaltningskostnaderna för de befintliga kärnkraftverken och exkluderat den del som bedömts motsvara arbetsinsatsen för skyndsam utrymning. 3. Om en tillståndshavares verksamhet, utöver skyddsåtgärderna 3, 4, 5, medför krav på skyndsam utrymning enligt skyddsåtgärd 1 och/eller 2 gäller ett högre avgiftsbelopp. Skillnaden mot det lägre avgiftsbeloppet (som gäller för två eller fler av skyddsåtgärderna 3, 4, 5) ska motsvara den ytterligare verksamhet som krävs för att planera för skyndsam utrymning i beredskapszon. Detta mot- svarar kraven för de befintliga kärnkraftverken. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Tabell 9.9 Avgiftsuttag för förvaltningskostnader Kronor Krav på skyddsåtgärder Belopp per år Belopp Avgiftsbelopp, per kvartal avrundat En av skydds- åtgärderna 3, 4, 5 852 683 213 171 213 000 Mindre folkmängd än 75 000 individer i yttre beredskapszon Två eller fler av skydds- åtgärderna 3, 4, 5 17 116 367 4 279 092 4 279 000 Två eller fler av skydds- åtgärderna 3, 4, 5 samt en eller båda av skyddsåtgärderna 1, 2 20 574 601 5 143 650 5 144 000 Större folkmängd än 75 000 individer i yttre beredskapszon Två eller fler av skydds- åtgärderna 3, 4, 5 20 822 206 5 205 551 5 206 000 Två eller fler av skydds- åtgärderna 3, 4, 5 samt en eller båda av skyddsåtgärderna 1, 2 25 029 176 6 257 294 6 257 000 Källa: Egen beräkning. Begränsningar i förslaget om differentieringen av avgiftsuttaget för förvaltningskostnader Differentiering av uttaget av avgift för förvaltningskostnader enligt utredningens förslag innebär att det är en mycket stor skillnad mellan avgiftsbeloppet för anläggningar med en skyddsåtgärd och anlägg- ningar med fler än en skyddsåtgärd. Det har sin grund i skillnaden i avgiftsuttaget för de befintliga anläggningarna i beredskapskategori 2 och beredskapskategori 1. Utredningen har valt att upprätthålla den differentieringen i förslaget eftersom det under utredningens arbete inte framkommit några tydliga indikationer på att det finns ett linjärt samband mellan antal skyddsåtgärder och mängden arbetsinsatser som krävs för beredskapsplaneringen. Den stora skillnaden i differentieringen i avgiftsbelopp mellan en skyddsåtgärd och fler än en skyddsåtgärd riskerar dock att med- föra att det för en framtida anläggning med andra egenskaper än de befintliga kärnkraftverken, inte finns en nivå på avgiftsuttaget för förvaltningskostnader som står i rimlig proportion till det arbete som myndigheterna behöver för den nödvändiga beredskapsplaner- ingen, om det i praktiken visar sig att den mängd verksamhet som SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas krävs för beredskapsplaneringen för den nya anläggningen är väsent- ligt mindre än för de befintliga kärnkraftverken. Utredningens upp- drag har dock varit att säkerställa att full kostnadstäckning fortsatt upprätthålls. Utredningen menar att differentieringen för förvaltningskost- nader kommer att behöva ses över och utvecklas när det finns mer erfarenhet om vilka förutsättningar för beredskapsplaneringen i prak- tiken som gäller för nya kärntekniska anläggningar. Utredningen bedömer vidare att det inte finns något som hindrar framtida jus- teringar av utredningens förslag till differentiering av de olika avgifts- grundande kostnaderna, inte minst för förvaltningskostnader, om det behövs för att upprätthålla relevansen i avgiftsuttaget. Tvärtom ingår just den typen av justeringar som en del i Strålsäkerhetsmyndig- hetens uppdrag att i budgetunderlag årligen till regeringen lämna ett underlag med förslag på justerade avgifter i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. 9.2.4 Utvecklingskostnader Med utvecklingskostnader avses kostnader som förväntas uppstå under en begränsad tidsperiod medan beredskapsplaneringen stärks från en nivå till en annan. Kostnaderna utgörs till största del av per- sonalkostnader och innefattar bland annat rekrytering, utredning av behov och kravbild, inkl. samordning med berörda aktörer, ta fram nya eller uppdatera befintliga program för räddningstjänsten, inköp av utrustning, implementering av projekt samt att utbilda och att bygga upp första övning. I huvudsak uppstår utvecklingskostnader hos läns- styrelserna, men även Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar kan antas behöva tillfälliga extra resurser till hanter- ingen av en ny anläggning. I beloppet för utveckling ingår också myndigheternas arbete för att utföra de olika uppgifter som ligger till grund för det beslut som Myndighetens för civilt försvar ska fatta enligt 4 kap 20 a–k §§ i för- slag till förordning om ändring i förordningen om skydd mot olyckor. Det gäller t.ex. Strålsäkerhetsmyndighetens beräkningar som ligger till grund för analysen av radiologiska risker, Myndigheten för civilt för- svars arbete med att förbereda beslutet om zoner och skyddsåtgärder samt de samråd som behöver genomföras innan beslutstillfället. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 I samband med översynen av de svenska beredskaps- och pla- neringszonerna avsåg utvecklingskostnader den verksamhet som krävdes för att stärka beredskapen från den då befintliga nivån till den nya nivå som följde av att de nya zonerna implementerades. För en ny anläggning på en ny plats där det inte redan finns särskild be- redskap för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anlägg- ning skulle utvecklingskostnaderna motsvara etableringen av sådan beredskap upp till den nivå som krävs för anläggningen enligt det beslut som utredningen föreslår att Myndigheten för civilt försvar ska fatta, se kapitel 7. Inför utökningen av de befintliga beredskapszonerna hävdade länsstyrelserna att implementeringen av de nya zonerna skulle inne- bära ett betydande utvecklingsarbete för länsstyrelserna under en period av 2 år (se avsnitt 4.4.4 och tabell 4.6). För de befintliga kärn- kraftslänen Uppsala, Halland och Kalmar äskade länsstyrelserna, i förhållande till de medel de hade innan utvidgningen, cirka 10 procent i ökade årliga förvaltningskostnader och ytterligare cirka 20 procent i utvecklingskostnader under 2 år. Samtidigt tilldelades de län som i samband med utökningen blev berörda av de nya zonerna, men inte fått medel för denna typ av beredskapsplanering tidigare, enbart medel motsvarande årliga förvaltningsmedel och inga särskilda medel för utveckling. Utredningen bedömer att förhållandena som gällde vid utvidg- ningen av de befintliga zonerna inte kan sägas vara representativa i en situation där en ny anläggning ska etableras på en plats där det inte finns relevant tidigare planering av kärnenergiberedskap. Vid utvidgningen fanns det redan relevant beredskapsplanering på plats och utvecklingsmedel som äskades var anpassade för en utveckling av beredskapen från en redan etablerad nivå. Därför är 20 procent av förvaltningskostnaderna inte tillräckligt för att hantera den extra verksamhet som det innebär att under en begränsad tidsperiod höja beredskapsnivån från ett utgångsläge där det inte finns någon specifik erfarenhet eller förberedelse avseende sådan tillkommande kärnenergi- beredskap som beredskaps- eller planeringszoner medför. Utvecklingskostnaderna kan därför i praktiken förväntas vara olika stora beroende av om det redan finns en anläggning i närheten och det därmed redan finns sådan beredskap etablerad där anläggningen planeras. Utvecklingskostnaderna kommer att vara högre för en ny anläggning som planeras på en plats där det inte finns en kärnteknisk SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas anläggning som medför behov av sådan särskild beredskap etablerad, jämfört med en anläggning som planeras på en plats med etablerad sådan beredskap. En ny anläggning på en plats där det redan finns en anläggning innebär dock vissa utvecklingskostnader eftersom beredskapsplaneringen behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Avgiftsbelopp för utveckling Det är viktigt att beredskapsplanering finns på plats när verksam- heten är sådan att allmänheten utanför anläggningen kan påverkas i händelse av en radiologisk nödsituation. Att beredskapsplaneringen har förberetts i tillräcklig utsträckning är en förutsättning för att en anläggnings ska få tas i provdrift, se avsnitt 6.3. Samtidigt är det angeläget för tillståndshavaren att kunna inleda provdrift i enlighet med sin planering. Det skulle sannolikt vara förenat med stora kost- nader om inledande av provdrift blev försenad på grund av att bered- skapsplaneringen inte är färdigställd. Vidare kan det uppstå svårlösta frågor kring finansieringsansvaret i det fall inledandet av provdrift försenas av någon annan anledning samtidigt som beredskapsplaner- ingen är förberedd och behöver upprätthållas under en period innan provdriften kan inledas. Under utredningens arbete har det framkommit farhågor om lämpligheten i att beredskapsavgiften ska utgöra ytterligare en finan- siell belastning på ett projekt som ännu inte har någon intjänings- förmåga. För en tillståndshavare med en kärnkraftsreaktor börjar möjligheten till intjäning i samband med provdrift då den el (eller annan typ av energiproduktion) som produceras kan säljas på mark- naden, även om produktionen under provdriftsfasen kan vara lägre än då anläggningen senare tas i rutinmässig drift. En kärnteknisk anlägg- ning står inför stora investeringskostnader och tillstånds- och gransk- ningsavgifter innan provdrift kan inledas. Samtidigt ska beredskaps- avgiften täcka de kostnader som uppstår i beredskapsplaneringen. Att utredningen skulle föreslå att beredskapsavgiften börjar tas ut innan provdrift har inletts, vilket vore en förändring jämfört med befintlig reglering för uttaget av beredskapsavgift, har mötts med oro från vissa håll. Utredningen föreslår mot bakgrund av detta att beloppet för ut- veckling beräknas till två års förvaltningskostnad multiplicerat med Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 två. Det ska motsvara att den förberedande beredskapsplaneringen inför provdrift i genomsnitt tar två år och kräver dubbelt så stor verk- samhet som den därefter följande årliga förvaltningen. Beloppet beta- las efter att provdrift har inletts med en femtedel om året under en period av fem år. Fördelar med ett fast belopp för utveckling Utredningen menar att en sådan lösning hanterar flera av de poten- tiella problem som har lyfts fram. För det första innebär det att till- ståndshavaren betalar avgiften först när anläggningen ger intäkter till tillståndshavaren. För det andra finns inget behov att i regleringen tydliggöra hur långt innan provdrift som beredskapsavgift ska tas ut. Det medför att man undviker en situation där det, t.ex. vid en för- sening av provdriftens inledande, blir oklart hur finansieringen av beredskapen ska hanteras. Förslaget medför också att det blir samma förutsättningar för tillståndshavare oavsett om man etablerar sig först på en ny plats eller senare när beredskap redan är förberedd. Utredningen bedömer att utvecklingsavgiftens storlek är lagom avvägd för att motsvara ett genomsnitt av dessa situationer. I vissa fall kan utvecklingsavgiften vara för liten, till exempel i ett fall där provdrift försenas och viss beredskap redan är förberedd. Det finns dock starka incitament för varje enskild tillståndshavare att påbörja produktionen så snart som möjligt och utredningen menar därför att en fast storlek på utvecklingsavgiften inte riskerar att minska till- ståndshavarens incitament att hålla tidplanen. I andra fall kan den förberedande beredskapsplaneringen gå fortare än den fasta tiden, eller innebära mindre verksamhet, till exempel i de fall etablering sker i närheten av en befintlig anläggning. Ränta bör utgå på beloppet för utveckling Eftersom kostnaderna för samhället för den förberedande planeringen uppstår redan innan provdrift inleds innebär konstruktionen med beloppet för utveckling en form av uppskov och därmed bör ränta utgå på beloppet. Ränta ska beräknas på hälften av utvecklingskost- naden från en beräknad tidpunkt två år innan anläggningen tas i prov- drift och på hela utvecklingskostnaden från en tidpunkt ett år innan SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas provdrift. På det sättet motsvarar ränteberäkningen att utvecklings- kostnaden uppstår under två år innan provdrift inleds. Under femårsperioden efter att en anläggning tagits i provdrift då det beräknade beloppet betalas tillbaka, bör ränta beräknas på det åter- stående beloppet. Statens utlåningsränta är lämplig räntesats att använda vid beräk- ning av räntebelopp. 9.2.5 Illustrativ jämförelse av föreslaget avgiftsuttag med befintligt Utredningens förslag till ny form för uttaget av beredskapsavgift avser nya tillkommande tillståndshavare. De befintliga tillstånds- havarna som i dag betalar beredskapsavgift påverkas inte av förslaget.11 I syfte att illustrera skillnaden mellan det befintliga avgiftsuttaget och uttaget enligt utredningens föreslagna metod redovisas i tabell 9.10 vilken avgift de befintliga kärnkraftverken och anläggningar i bered- skapskategori 2 betalar med dagens regelverk och vilken avgift de skulle betalat om det nya regelverket hade gällt även för dem. Tabell 9.10 Beredskapasavgift med befintliga och nya regler för avgiftsuttag Illustrativ jämförelse av avgiftsnivå för befintliga tillståndshavare mellan befintligt och nytt avgiftsuttag, miljoner kronor per kvartal Illustrativ avgift nytt system Befintlig Totalt varav varav avgift investeringar förvaltning Ringhals 8,4 10,0 3,7 6,3 Oskarshamn 6,3 6,4 1,3 5,1 Forsmark 6,3 6,5 1,4 5,1 Clab, Westinghouse (per anläggning) 0,3 0,3 0,1 0,2 Summa 21,5 23,5 6,5 17,0 Beloppen i det nya avgiftssystemet redovisas i illustrativt syfte. De befintliga tillståndshavarna som i dag betalar beredskapsavgift påverkas inte av utredningens förslag till nya form för avgiftsuttag. Källa: Egna beräkningar. 11 Det gäller under förutsättning att den tillståndsgivna verksamheten inte ändras eller något annat inträffar som innebär att strålningsrelaterade risker som har betydelse för utformningen av beredskaps- och planeringszoner förändras. I det fallet ska en förnyad bedömning genom- föras och beslut fattas om eventuellt ändrat behov (se vidare avsnitt 7.2.7). I det fallet kommer beredskapsavgift att utgå enligt utredningens förslag på ny form för avgiftsuttaget. Förslaget om nedsättning i det fall zoner överlappar gäller dock även för befintliga tillståndshavare. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Av tabellen framgår att det totala avgiftsuttaget för de befintliga till- ståndshavarna skulle vara något högre (23,9 miljoner kronor jäm- fört med 21,5 miljoner kronor) om avgiftsuttaget skulle baseras på avgiftsnivåerna i utredningens förslag än de nivåer som tillstånds- havarna betalar enligt befintliga regler. Det beror bland annat på att avgiftsnivåerna i utredningens förslag är anpassade efter aktuella priser medan avgiftsnivån för befintliga tillståndshavare inte har justerats sedan 2021. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår i sitt budgetunder- lag till regeringen att avgiftsnivåerna för befintliga tillståndshavare ska höjas.12 Regeringen hade dock inte fattat beslut om höjningen när utredningen avslutade sitt arbete. Utredningen bedömer att jäm- förelsen visar att den föreslagna nya metoden för avgiftsuttag med- för en samlad avgiftsnivå som ger full kostnadstäckning i motsvarande utsträckning som befintliga regler. 9.2.6 Beredskaps- och planeringszon över vatten Den avgiftsstruktur som utredningen föreslår baseras på de kostnader som krävs för beredskapsplaneringen kring de befintliga kärnkraft- verken. En egenskap som de befintliga reaktorerna har gemensamt är att de ligger vid kusten. Det medför att en betydande del av zonernas yta täcker vatten. För en anläggning vid en relativ rak kuststräcka täcker ungefär hälften av zonens yta land och den andra hälften vatten. I enskilda fall kan fördelningen kompliceras av förekomst av större öar och halvöar eller större vikar. Vidare går territorialvatten- gränsen cirka 25 km från kusten, vilket gör att utbredningen av pla- neringszonen för de befintliga kärnkraftverken över vatten till stor del begränsas av den gränsen. Det medför därmed, under förutsättning att anläggningen ligger i närheten av kusten, att andelen av zonens yta som täcker vatten minskar ju större zonerna blir, eftersom pla- neringszonens utsträckning över land inte på motsvarande sätt be- gränsas av territorialvattengränsen. Det görs inte någon egentlig beredskapsplanering för den del av zonens yta som täcker vatten. Planeringen av beredskapen och kost- naden för denna avser således den del av zonens yta som täcker land. Detta är relevant eftersom det inte går att utesluta att framtida kärn- kraftsanläggningar, t.ex. sådana som har en annan teknik för kylning, 12 Strålsäkerhetsmyndighetens budgetunderlag för 2027–2029, SSM2026-1060-6, 2026-02-27. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas kan komma att byggas inne i landet. Då kan också hela zonens yta komma att täcka land, vilket i sin tur skulle kunna medföra att det krävs mer verksamhet för att uppnå samma nivå på beredskapspla- neringen som för en likvärdig anläggning som ligger vid kusten. Sam- tidigt, som utredningen argumenterar ovan, är det inte någon linjär koppling mellan storleken på zonen yta och nivån på beredskaps- avgiften. Det är i huvudsak andra förutsättningar som avgör mängden av den verksamhet som krävs. Det är dock rimligt att utgå från att mängden verksamhet i läns- styrelserna påverkas av att andelen landyta. Det är i första hand läns- styrelserna som berörs av de lokala förutsättningarna och även om deras planeringsarbete i huvudsak påverkas av faktorer som förekomst av koncentrationen av hushåll, samhällsviktiga verksamheter och antal aktörer i övrigt att samverka med, så påverkas också viss verk- samhet av zonens yta. Det gäller t.ex. förmågan och kapaciteten för strålningsmätning. Om ytan som mätning ska täcka är större behövs fler resurser i form av utrustning och utbildade personer som ska kunna utföra mätningar. I praktiken skulle det bl.a. innebära mer om- fattande s.k. årliga grund- och befattningsutbildningar som länssty- relserna arrangerar för räddningstjänsten och där länsstyrelserna ersätter räddningstjänsten för kostnader och nedlagd tid. När det gäller Strålsäkerhetsmyndighetens och Myndigheten för civilt försvars förvaltningsarbete påverkas det inte i någon större grad av zonens utsträckning. När det gäller de nationellt samordnade investeringarna kan det behövas fler enheter, tex. vid förtätning av tyfoner eller mobila mätinstrument för kartläggning efter ett utsläpp. Men de normalt mest kostsamma investeringarna, dvs. system för inomhusvarning och jodtabletter, avgörs av antalet hushåll och inte zonens utbredning. Sammantaget anser utredningen att de kostnadsfaktorer som definieras ovan i tillräckligt stor grad täcker in de faktorer som driver kostnaderna så att beredskapsavgiften ska bli rättvist fördelad mellan olika tillståndshavare. Att även ta hänsyn till zonens utbredning bedöms inte påverka fördelningen i så hög grad att det skulle med- föra en avgörande skillnad i beredskapsavgiftens fördelning mellan tillståndshavarna. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 9.2.7 Fördelningen av minskande marginalkostnader Kostnaderna för planeringen och att upprätthålla den beredskaps- verksamhet som finansieras med beredskapsavgiften kommer att minska per anläggning i takt med att antalet anläggningar blir fler.13 Det finns flera orsaker till det och det kan uppstå både avseende investeringar och förvaltningskostnader. Det gäller även om anlägg- ningarnas zoner inte överlappar (se avsnitt 9.3 för utredningens för- slag om nedsättning av avgift vid överlapp). När det gäller förvaltningskostnaderna hos Strålsäkerhetsmyn- digheten, Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelserna är det rimligt att anta att de påverkas av avtagande marginalkostnad. Strål- säkerhetsmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar har i huvud- sak ett nationellt uppdrag och ska förse olika tillståndshavare med en motprestation med liknande innehåll. Även om länsstyrelserna i huvudsak har ett mer regionalt fokus sker det mycket samverkan mellan olika länsstyrelser och i det fall fler anläggningar tillkommer i ett län uppstår samma typ av minskande marginalkostnader i ett mer regionalt perspektiv. Det finns sannolikt olika former av effektivi- sering och stordriftsfördelar som myndigheternas verksamheter kan tillgodogöra sig med fler mottagare än med färre. Det betyder i så fall att samma mängd planerad beredskap för en kärnteknisk anlägg- ning som tas i drift först kostar lite mer än för en anläggning som tas i drift efter att många andra anläggningar har tillkommit. När det gäller investeringar kan det t.ex. handla om jodtabletter som lagerhålls för möjlighet till kompletterande utdelning eller mobila mätinstrument för kartläggning. Det kan räcka att investeringarna är tillräckliga för att hantera en radiologisk nödsituation vid en eller ett färre antal anläggningar och inte alla på en gång. Då behöver man inte lagerhålla jodtabletter, eller införskaffa mätinstrument, i högre utsträckning än att det täcker behoven för den eller de anläggningarna med störst behov. Om en ny anläggning etableras i ett län där det redan finns en kärnteknisk anläggning med särskild beredskapsplanering finns det redan personal, kompetenser och investeringar i det länet som till viss grad kan fördelas på flera anläggningar och därför inte behöver 13 De kostnader som avses här är reala kostnader, dvs. justerat för att priser och löner normalt ökar över tiden. De nominella kostnaderna (dvs räknat i ett enskilt års penningvärde) för samma mängd verksamhet kommer successivt att stiga över tiden och det är inte lika relevant att mäta dessa per anläggning. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas upprättas i lika stor utsträckning för en tillkommande anläggning som för den första anläggningen. Att låta den tillståndshavare som uppför sin anläggning sent dra fördel av att marginalkostnaden minskar kan ge upphov till oönskade incitament. Till exempel kan det riskera att fördröja tillkomsten av nya anläggningar. Det finns också ett rättviseperspektiv att ta hänsyn till, att alla tillståndshavare på samma villkor ska betala för den mängd beredskapsplanering som deras verksamhet ger upphov till. En metod för differentiering av beredskapsavgiften bör alltså stödja en ända- målsenlig fördelning av avgiften mellan tillståndshavare i dessa per- spektiv. Samtidigt skulle det vara mycket komplicerat att i praktiken uppnå fullständig rättvisa i uttaget av beredskapsavgift mellan olika tillståndshavare över tiden. Det skulle t.ex. behövas ett system som möjliggör att tillkommande tillståndshavare betalar ersättning till befintliga tillståndshavare för historiska kostnader som den nya till- ståndshavaren kommer att kunna dra nytta av. Utredningen bedömer att ett sådant system skulle vara svårt att utforma och bli komplext att hantera i praktiken på ett transparent och förutsebart sätt. Att kostnaderna per anläggning (i reala termer) för beredskaps- planeringen minskar över tiden är ofrånkomligt och det är en positiv effekt som behöver komma alla tillståndshavare till godo. Utred- ningen bedömer att den föreslagna metoden för differentiering av beredskapsavgiften hanterar den komplexiteten på ett godtagbart sätt. Differentieringen av avgiftens komponenter i olika avgiftsbelopp ger en avgiftsnivå per ny tillståndshavare som speglar de krav på beredskapsförberedelser som följer av dennes verksamhet. Den ut- vecklingskostnad som alla nya tillståndshavare får betala bidrar också till att mildra de konsekvenser som minskande marginalkostnader över tiden skulle kunna medföra för rättvisan mellan tillståndshavare. 9.2.8 Metoden för differentiering passar väl med den årliga rutinen för utvärdering av avgiftsnivåer När en tillståndshavare fått beslut om sin avgiftsnivå kan den ingå som alla befintliga tillståndshavare i den inarbetade årliga process för utvärdering av avgiftsnivåerna som Strålsäkerhetsmyndigheten har i uppdrag att genomföra och som beskrivs i avsnitt 4.4.5. Denna pro- cess utgår i huvudsak från att det är den samlade avgiften från alla tillståndshavare som ska täcka de samlade kostnaderna för de invol- Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 verade myndigheternas verksamhet. Bland annat, som framgår av av- snitt 4.4.6, har full kostnadstäckning för beredskapsavgiften de senaste tio åren uppnåtts genom lika stora procentuella avgiftsjusteringar för alla tillståndshavare av kärnkraftsreaktorer. Detta system för utvär- dering och justering av avgiftsnivåerna bidrar till att alla tillstånds- havare över tid får ta del av de minskade marginalkostnaderna. Den årliga utvärderingen av avgiftsnivåer behöver också innefatta en återkommande översyn av de priser som påverkar kostnaderna för myndigheternas beredskapsplanering. Det gäller alla priser för olika investeringar och förvaltningsarbete som ingår i de tabeller som ligger till grund för avgiftsuttaget. Priserna behöver uppdateras med lämplig frekvens och inte minst vara aktuella i samband med att en nytillkommande tillståndshavare ska få sin avgift bestämd, för att dennes beslutade avgiftsnivå ska motsvara det aktuella kostnadsläget och vara jämförbar med de tillståndshavare som redan betalar bered- skapsavgift. Sammantaget bedömer utredningen att den befintliga årliga pro- cessen för att utvärdera avgifterna, i kombination med den föreslagna metoden för differentiering av beredskapsavgiften, skapar ett förut- sebart avgiftsuttag med differentierade avgiftsnivåer som över tiden på ett tillfredställande sätt kan hantera nya tillkommande tillstånds- havare och anpassning till generella kostnadsökningar i samhället med bibehållen rättvisande fördelning av avgiftsskyldigheten mellan till- ståndshavarna. 9.3 Nedsättning av beredskapsavgiften när zoner överlappar Förslag Om beredskaps- eller planeringszoner tillhörande olika tillstånds- havare överlappar medges nedsättning så att det samlade uttaget av beredskapsavgift för den yta där zonerna överlappar motsvarar uttaget för samma yta utan överlappning. Nedsättning av bered- skapsavgift ska tillämpas även för befintliga tillståndshavare. Vid beräkning av ytan på en tillståndshavares planeringszon ska ytan för tillståndshavarens beredskapszon exkluderas. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Zonyta som täcker vatten ska exkluderas i beräkning av ytan på en tillståndshavares beredskapszon och planeringszon. Nedsättningen per tillståndshavare ska beräknas som tillstånds- havarens beredskapsavgift multiplicerat med den överlappande zonytans andel av tillståndshavarens zonyta, dividerat med antal tillståndshavare med överlappande zon. Nedsättning ska beräknas separat för beredskapszon och pla- neringszon. För tillståndshavare vars verksamhet kräver både beredskapszon och planeringszon ska beredskapsavgiften vid be- räkning av nedsättning fördelas med 80 procent till beredskaps- zonen och med 20 procent till planeringszonen. Om en tillståndshavares beredskapszon överlappar med en annan tillståndshavares planeringszon får tillståndshavare med beredskapszon nedsättning med 0 procent för ytan med överlapp medan tillståndshavare med planeringszon får nedsättning med 100 procent för ytan med överlapp. Om en tillståndshavare avvecklar sin verksamhet och denna tillståndshavare haft nedsatt avgift till följd av att beredskaps- eller planeringszonen överlappat andra tillståndshavares zoner, ska nedsättningen för de tillståndshavare vars verksamhet fortsatt kräver beredskapsplanering på den aktuella ytan anpassas efter de nya förhållandena. Skälen till förslaget I avsnitt 9.2.7 beskriver utredningen hur det föreslagna avgiftssyste- met skapar rättvisa mellan avgiftsskyldiga. Till exempel betalar alla nya tillståndshavare en utvecklingskostnad oavsett om etablering sker på en plats där det redan finns liknande verksamhet och bered- skapsplanering därmed i viss utsträckning redan är utvecklad. Det ska t.ex. motverka att incitament att vänta med etablering för att det är mer kostsamt att vara första och behöva betala alla förberedelser själv. Samtidigt ska ett rättvist avgiftsuttag enbart belasta tillstånds- havare med avgifter för den beredskapsplanering som faktiskt behövs. Flera tillståndshavare ska inte betala för samma beredskapsplanering. Om två eller fler tillståndshavare etablerar sig på samma plats bör de inte betala mer gemensamt än för den beredskap som deras eta- blering faktiskt kräver. Det kan också vara så att tillståndshavare har Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 etablerat sig på olika ställen, men tillräckligt nära för att en del av deras beredskapszon eller planeringszon ska täcka samma geografiska område. Då bör tillståndshavarnas respektive avgiftsnivåer ta hänsyn till detta. Utredningen föreslår därför att beredskapsavgiften ska sättas ned i de fall olika tillståndshavares beredskapszoner eller planeringszoner överlappar varandra. I utredningens förslag till beräkning av nedsättning görs skillnad på beredskapszon och planeringszon, men inte mellan inre och yttre beredskapszon. Med beredskapszon avses det område som motsvarar den yttre beredskapszonen. Nedsättning tillämpas för alla tillståndshavare med beredskaps- eller planeringszon Det system för differentierat uttag av beredskapsavgift som utred- ningen föreslår ska enligt förslaget gälla för nya kärntekniska anlägg- ningar med beredskaps- eller planeringszon som följer av beslut från Myndigheten för civilt försvar om behov och utformning av beredskaps- eller planeringszoner enligt förslaget till 4 kap. 20 a § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Det bör dock inte hindra befintliga kärntekniska anläggningar som har zoner och betalar beredskapsavgift att kunna få nedsätt- ning av beredskapsavgiften enligt utredningens förslag och enligt samma principer som nya anläggningar. Det kan finnas goda skäl för en ny tillståndshavare att placera sin verksamhet i angränsning till en befintlig tillståndshavare och det skulle kunna fungera som ett hinder för etablering om inte nedsättning skulle gälla båda parter. De förutsättningar som krävs för att beräkna nedsättningen är till- gängliga för befintliga tillståndshavare och tillståndshavare vars verksamhet har fått sina zoner beslutade enligt den process som utredningen föreslår i kapitel 7. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Nedsättning utgår från den överlappande delens andel av hela zonens yta Beredskapsavgiften är dimensionerad efter hela ytan på tillstånds- havarens zoner. Nedsättningen räknas ut som en andel av hela ytan så en del i bestämmandet av nedsättning är att beräkna hela ytan på en tillståndshavares zoner. Eftersom nedsättning ska bestämmas separat för beredskapszon och planeringzon ska planeringszonens yta beräknas exklusive beredskapszonens yta.14 Nedsättning ska tillämpas för den del av en zon som överlappar med en zon till hör till en annan tillståndshavare. Vid beräkning av nedsättning ska zonyta som täcker vatten exkluderas I enlighet med resonemanget i avsnitt 9.2.5 bedömer utredningen att zonyta som täcker vatten inte ska ingå vid beräkning av nedsätt- ning av beredskapsavgift. Vid beräkning av nedsättning ska beredskapsavgiften fördelas med 80 procent till beredskapszonen och med 20 procent till planeringszonen. Beräkning av nedsättning vid överlapp bör göras separat för bered- skapszon och planeringszon. Skälet är att beredskapszonen till ytan är relativt liten jämfört med planeringszonen, samtidigt som en rela- tivt större andel av de kostnader som beredskapsavgiften ska täcka kan härledas till verksamhet som i första hand avser planeringszonen. Av hela den zonarea som finns runt de befintliga kärnkraftverken utgör beredskapszonen cirka 6 procent.15 Om de resurser som används för beredskapsplaneringen (dvs. de resurser som finansieras med beredskapsavgiften) i verkligheten är fördelade till de olika zontyp- erna med motsvarande relation behöver man inte skilja på typ av zon i beräkningarna av överlapp. 14 Angivelser av zoners storlek utgår från anläggningen. För att undvika att samma landyta täcks av olika zontyper vid beräkningen av nedsättning ska ytan för beredskapszon exklu- deras från ytan för planeringzon. 15 Arean för en cirkel med radien 25 utgör 6 procent av arena av en cirkel med radien 100. Siffrorna motsvarar storleken på beredskaps- och planeringszonerna runt de befintliga kärn- kraftverken. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Samtidigt är kraven på skyddsåtgärder och därmed också det för- valtningsarbete och de investeringar som behövs för beredskaps- planeringen olika för beredskapszon och planeringszon. Om en större andel av resurserna går till beredskapszon än 6 procent, och man inte tar hänsyn till typ av zon i beräkningarna av överlapp, kommer avgif- ten att sättas ned för mycket i de fall enbart planeringszon överlappar. Myndigheterna redovisning av verksamheter som finansieras med beredskapsavgiften ger ingen tydlig vägledning om fördelningen mellan de olika zontyperna. Det är naturligt, då många av skydds- åtgärderna och planeringsarbetet inte är uppdelade eller organiserade efter typen av zon. Utredningen har därför gjort en grov kalkyl baserat på information som har bedömts vara relevant och som kan antas ge en för ändamålet tillräckligt bra uppskattning av hur den samlade beredskapsavgiften kan fördelas mellan beredskapszon och planeringszon. Kalkylen går i huvudsak ut på att jämföra storleken på medel som tilldelas de län som angränsar till län där de befintliga kärnkraftverken finns och som omfattas av planeringszonerna med storleken på de medel som tilldelas kärnkraftlänen. Denna andel har också använts för att upp- skatta motsvarande uppdelning till de olika zontyperna för kostnader för Myndigheten för civilt försvar och Strålsäkerhetsmyndigheten för verksamheter som finansieras med beredskapsavgiften. Invester- ingskostnaderna har antagits tillhöra beredskapszon i den utsträckning de utgår för skyddsåtgärder som kan kopplas till beredskapszon. En sådan grov kalkyl indikerar att cirka 20 procent av de kost- nader som finansieras med beredskapsavgiften kan tillskrivas planer- ingzon medan cirka 80 procent kan tillskrivas beredskapszonen. För- hållandet är alltså nära det omvända gentemot hur stor area de olika zontyperna täcker. Utredningen bedömer vidare mot bakgrund av detta att i det fall beredskapszon och planeringszon överlappar, kommer den överlap- pade ytan normalt att utgöra en förhållandevis liten andel av pla- neringzonen och de kostnader som kan förknippas med planerings- zonen kommer att utgöra en förhållandevis lite andel av de kostnader som kan förknippas med beredskapszonen. Utredningen anser därför att det är rimligt i en sådan situation att tillståndshavare med be- redskapszon får nedsättning med 0 procent för ytan med överlapp medan tillståndshavare med planeringszon får nedsättning med 100 pro- cent för ytan med överlapp. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Tre illustrativa exempel på beräkning av nedsättning enligt utredningens förslag För att illustrera hur den föreslagna metoden för nedsättning kan fungera redogörs nedan för tre olika alternativa situationer som skulle kunna uppstå i praktiken och hur nedsättning ska beräknas för dessa situationer. För varje tillståndshavare visar figurerna en beredskapszon (ljust röd) och en planeringszon (ljust grå). Rutmönstret i figurerna används i beräkningen så att zonernas storlek beskrivs i antal rutor. I beskriv- ningen av beräkningarna används följande förkortningar: TH för tillståndshavare, Bzon för beredskapszon, Pzon för planeringszon, Avgift(Bzon) för den del av avgiften som ska tillskrivas beredskaps- zon i beräkningen (80 %) och Avgift(Pzon) för den del av avgiften som ska tillskrivas planeringszon i beräkningen (20 %). Exempel 1 – likvärdiga tillståndshavare I detta exempel finns det två tillståndshavare. De har likvärdiga för- utsättning och överlapp sker enbart i planeringszon. Därför räcker det att beräkna nedsättningen för en av tillståndshavarna, resultatet blir detsamma för båda och att beräkna nedsättning enbart för pla- neringszon. I detta exempel blir nedsättningen 8 procent av avgiften för pla- neringszonen för båda tillståndshavarna. Beräkningen kan beskrivas på följande sätt. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Figur 9.1 Exempel 1 Likvärdiga tillståndshavare (TH) TH1 TH2 Beredskapszon Planeringszon Källa: Egen figur. Beredskapsavgift före nedsättning. Avgift(Bzon) + Avgift(Pzon) Storlek på TH:s Bzon och Pzon. Beräkna arean på TH:s hela Bzon och Pzon. Vid beräkning av arean för Pzon gäller att area för Bzon ska exkluderas. Area Bzon: 1 Area Pzon: 5 × 5 − 1 = 24 Storlek på överlappande yta. I det fall en TH:s Bzon överlappar med en annan TH:s Pzon exkluderas den delen av Pzon från beräkningen av arean på den överlappade ytan. Detta är dock inte aktuellt i exempel 1. Överlapp i Pzon: 2 × 2 = 4 SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Faktor för nedsättning. Beräkna hur stor andel som arean med över- lapp utgör av hela zonens area genom att dividera arean för överlapp med hela zonens area. Dividera andelen med antalet TH med zon som överlappar samma yta. Andel överlapp i Pzon: 4/24 = 0,17 Antal TH som överlappar: 2 Faktor för nedsättning i Pzon: 0,17/2 = 0,08 Nedsättningens storlek. Multiplicera avgiften för Pzon med faktorn för nedsättning. Nedsättning i Pzon: Avgift(Pzon) × 0,08 Avgift inkl. nedsättning. Subtrahera nedsättning från avgiften för relevant zontyp. Avgift inkl. nedsättning: Avgift(Bzon) + Avgift(Pzon) − (Avgift(Pzon) × 0,08) Exempel 2 – olika stora tillståndshavare med anläggningar på olika platser I detta exempel är det en TH1 med större zoner och en TH2 med mindre zoner som har etablerat sig i närheten av varandra. För båda TH överlappar beredskapszon med den andra TH:s planeringszon så beräkningen behöver ta hänsyn till att ingen avgift utgår i den delen av planeringszonen i en sådan situation. I detta exempel uppgår nedsättning för TH1 till 12 procent av avgiften för planeringszonen och för TH2 med 48 procent av avgif- ten för planeringszonen. Beräkningen kan beskrivas på följande sätt. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Figur 9.2 Exempel 2 Olika stora tillståndshavare (TH) med anläggningar på olika platser TH1 TH2 Beredskapszon Planeringszon Källa: Egen figur. För TH1: Beredskapsavgift före nedsättning. Avgift(Bzon) + Avgift(Pzon) Storlek på TH:s Bzon och Pzon. Beräkna arean på TH:s hela Bzon och Pzon. Vid beräkning av arean för Pzon gäller att area för Bzon ska exkluderas. Area Bzon: 2 × 2 = 4 Area Pzon: 10 × 10 − 4 = 96 Storlek på överlappande yta. I det fall en TH:s Bzon överlappar med en annan TH:s Pzon exkluderas den delen av Pzon från beräkningen av arean på den överlappade ytan. Överlapp i Pzon: 5 × 5 − 1 − 1 = 23 SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Faktor för nedsättning. Beräkna hur stor andel som arean med över- lapp utgör av hela zonens area genom att dividera arean för överlapp med hela zonens area. Dividera andelen med antalet TH med zon som överlappar samma yta. Andel överlapp i Pzon: 23/96 = 0,24 Antal TH som överlappar: 2 Faktor för nedsättning i Pzon: 0,24/2 = 0,12 Nedsättningens storlek. Multiplicera avgiften för Pzon med faktorn för nedsättning. Nedsättning i Pzon: Avgift(Pzon) × 0,12 Avgift inkl. nedsättning. Subtrahera nedsättning från avgiften för relevant zontyp. Avgift inkl. nedsättning: Avgift(Bzon) + Avgift(Pzon) − A(Pzon) × 0,12 För TH2: Beredskapsavgift före nedsättning. Avgift(Bzon) + Avgift(Pzon) Storlek på TH:s Bzon och Pzon. Beräkna arean på TH:s hela Bzon och Pzon. Vid beräkning av arean för Pzon gäller att area för Bzon ska exkluderas. Area Bzon: 1 Area Pzon: 5 × 5 − 1 = 24 Storlek på överlappande yta. I det fall en TH:s Bzon överlappar med en annan TH:s Pzon exkluderas den delen av Pzon från beräkningen av arean på den överlappade ytan. Överlapp i Pzon: 5 × 5 − 1 − 1 = 23 Faktor för nedsättning. Beräkna hur stor andel som arean med över- lapp utgör av hela zonens area genom att dividera arean för överlapp med hela zonens area. Dividera andelen med antalet TH med zon som överlappar samma yta. Andel överlapp i Pzon: 23/24 = 0,96 Antal TH som överlappar: 2 Faktor för nedsättning i Pzon: 0,96/2 = 0,48 Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Nedsättningens storlek. Multiplicera avgiften för Pzon med faktorn för nedsättning. Nedsättning i Pzon: Avgift(Pzon) × 0,48 Avgift inkl. nedsättning. Subtrahera nedsättning från avgiften för relevant zontyp. Avgift inkl. nedsättning: Avgift(Bzon) + Avgift(Pzon) − Avgift(Pzon) × 0,48 Exempel 3 – olika stora tillståndshavare med anläggningar på samma plats I detta exempel är det en större TH1 och en mindre TH2 med anlägg- ningar på samma plats. I detta fall överlappar beredskapszon och planeringszon, som i det andra exemplet, men det är också överlapp i beredskapszonerna (den mörkare röda färgen markerar överlapp för beredskapszon). I detta exempel uppgår nedsättningen för TH1 till 13 procent av avgiften för beredskapszon och till 11 procent av avgiften för pla- neringszon. För TH2 blir nedsättningen 50 procent av avgiften för beredskapszon och 44 procent av avgiften för planeringszon. Beräk- ningen kan beskrivas på följande sätt. Se exemplen 1 och 2 för beskriv- ande text till de enskilda stegen. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Figur 9.3 Exempel 3 Olika stora tillståndshavare (TH) med anläggningar på samma plats TH1 TH2 Beredskapszon Planeringszon Källa: Egen figur. För TH1: Beredskapsavgift före nedsättning. Avgift(Bzon) + Avgift(Pzon) Storlek på TH:s Bzon och Pzon. Area Bzon: 4 Area Pzon: 10 × 10 − 4 = 96 Storlek på överlappande yta Bzon. Överlapp i Bzon: 1 Faktor för nedsättning Bzon. Beredskapsavgiften förtydligas SOU 2026:40 Andel överlapp i Bzon: 1/4 = 0,25 Antal TH som överlappar: 2 Faktor för nedsättning i Bzon: 0,25/2 = 0,13 Nedsättningens storlek Bzon. Nedsättning i Bzon: Avgift(Bzon) × 0,13 Storlek på överlappande yta Pzon Överlapp i Pzon: 5 × 5 − 4 = 21 Faktor för nedsättning Pzon. Andel överlapp i Pzon: 21/96 = 0,22 Antal TH som överlappar: 2 Faktor för nedsättning i Pzon: 0,22/2 = 0,11 Nedsättningens storlek Pzon. Nedsättning i Pzon: Avgift(Pzon) × 0,11 Avgift inkl. nedsättning Bzon och Pzon. Avgift inkl. nedsättning: Avgift(Bzon) – Avgift(Bzon) × 0,13 + Avgift(Pzon) – Avgift(Pzon) × 0,11 För TH2: Beredskapsavgift före nedsättning. Avgift(Bzon) + Avgift(Pzon) Storlek på TH:s Bzon och Pzon. Area Bzon: 1 Area Pzon: 5 × 5 − 1 = 24 Storlek på överlappande yta Bzon. Överlapp i Bzon: 1 Faktor för nedsättning Bzon. Andel överlapp i Bzon: 1/1 = 1 Antal TH som överlappar: 2 Faktor för nedsättning i Bzon: 1/2 = 0,5 Nedsättningens storlek Bzon. SOU 2026:40 Beredskapsavgiften förtydligas Nedsättning i Bzon: Avgift(Bzon) × 0,5 Storlek på överlappande yta Pzon. Överlapp i Pzon: 5 × 5 − 4 = 21 Faktor för nedsättning Pzon. Andel överlapp i Pzon: 21/24 = 0,88 Antal TH som överlappar: 2 Faktor för nedsättning i Pzon: 0,88/2 = 0,44 Nedsättningens storlek Pzon. Nedsättning i Pzon: Avgift(Pzon) × 0,44 Avgift inkl. nedsättning Bzon och Pzon. Avgift inkl. nedsättning: Avgift(Bzon) – Avgift(Bzon) × 0,5 + Avgift(Pzon) – Avgift(Pzon) × 0,44 10 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas I detta kapitel presenteras förslag om anpassning och förtydligande kring frågor som relaterar till lagen (2010:950) om ansvar och ersätt- ning vid radiologiska olyckor. Vissa förslag är generella, medan andra avser andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer samt transporter. 10.1 Tidpunkt för när en säkerhet ska ställas för kärntekniska anläggningar Förslag Lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska skador förtydligas genom att det uttryckligen anges att en anläggningshavare ska ha en försäkring eller se till att annan ekonomisk säkerhet ställs senast vid den tidpunkt då en kärnteknisk anläggnings tas i provdrift. För kärnkraftsreaktorer inträder ansvar redan vid den tidigare tidpunkt då obestrålat kärnämne kommer i anläggningshavarens besittning. Vid denna tidpunkt ska försäkringen eller säkerheten motsvara ett belopp om minst 70 miljoner euro. Senast när reak- torn tas i provdrift, ska beloppet motsvara 1 200 miljoner euro. Förfarandet med en försäkring eller säkerhet om 70 miljoner euro är frivilligt och anläggningshavaren kan välja att ställa den högre säkerheten redan från tidpunkten när det obestrålade kärnämnet kommer i dennes besittning. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Skälen till förslaget Enligt utredningens tilläggsdirektiv är lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor i nuläget utformad så att kravet på att ställa säkerhet kan inträda så fort en anläggning får tillstånd (dvs. oaktat om anläggningen i det läget kan ge upphov till radiologiska skador). Utgångspunkten enligt direktiven är därför att en säkerhet ska ställas vid rätt tidpunkt (dvs. när en anläggning kan orsaka radiologiska skador). Enligt 30 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ska en innehavare av en svensk anläggning ha en ansvarsförsäkring eller se till att annan ekonomisk säkerhet ställs som vid varje tidpunkt täcker ersättningsansvaret upp till ett belopp som motsvarar 700 mil- joner euro, eller, om anläggningen är en kärnkraftsreaktor i drift för att utvinna kärnenergi, motsvarar 1 200 miljoner euro. Den praktiska tillämpningen av bestämmelsen är att en säkerhet ska ställas för en kärnteknisk anläggning där kärnämne eller kärnavfall förvaras (beroende på vilken kärnteknisk anläggning som avses, dvs. om kärnämne eller kärnavfall hanteras i anläggningen). För en ny kärnteknisk anläggning som är en kärnreaktor som ännu inte startats, har det tolkats som att kravet på säkerhet enligt lagen tillämpas när kärnämnet (bränslet) anländer till anläggningen för förvaring inför provdrift. 10.1.1 Begreppet drift av en kärnteknisk anläggning Med en kärnkraftsreaktor i drift avses enligt IAEA Safety Glossary all den kärntekniska verksamhet som bedrivs vid en kärnkraftsreaktor i syfte att åstadkomma det för vilket anläggningen har konstruerats. Drift av en kärnkraftsreaktor är således inte enbart knutet till pro- duktionsdrift utan pågår från och med provdrift till och med dess att kärnkraftsreaktorn är permanent avstängd samt allt kärnämne i form av använt kärnbränsle har avlägsnats från reaktorn.1 Begreppet provdrift har nyligen förtydligats2 som en process i vilken en kärnteknisk anläggning tas i provdrift med kärnämne eller kärnavfall för att verifiera att de konstruktions-, funktions- och drift- 1 SSMFS 2021:6, s. 19. Notera att förbudet i kärntekniklagen om att åter ta en permanent avstängd kärnkraftsreaktor i kommersiell drift tas bort, samt att begreppet därmed utmönstras. Se prop. 2025/26:171. 2 Prop. 2025/26:171, s. 131. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas krav är uppfyllda som följer av kärntekniklagen, strålskyddslagen och villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa lagar. Provdriften ska omfatta hela anläggningen och alla de åtgärder som behövs, även säkerhets- och strålskyddsåtgärder. Sådana säkerhets- och strålskyddsåtgärder kan exempelvis vara åtgärder för fysiskt skydd, strålnings- och utsläppsövervakning och beredskap för att hantera eventuella radiologiska nödsituationer eller andra händelser av betydelse för säkerheten. Dessutom ingår åtgärder för kärnämnes- kontroll. För en kärnkraftsreaktor innebär provdriften att reaktorhär- den laddas med kärnbränslepatroner, görs kritisk och att anläggningen kopplas till det yttre elnätet varpå tester görs vid olika effekt- och driftlägen i verifierande syfte.3 Synpunkter om otydlighet kring begreppet kärnkraftsreaktor i drift Vid remittering4 av Promemoria om uppdaterad förordning om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor framkom synpunkter om att begreppet kärnkraftsreaktor i drift var otydligt i relation till 30 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Bl.a. framfördes att begreppet skulle kunna tolkas som att en kärnkraftreaktor är i drift så länge den levererar el till elnätet, men så snart leveransen av el har upphört och anläggningsinnehavare har anmält till Strålsäker- hetsmyndigheten att reaktorn är slutligt avställd, då är reaktorn inte längre i drift enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. En annan möjlig tolkning bedömdes vara att reaktorn är i drift så länge dess kärnbränsle finns kvar på anläggningen, därefter minskar strålsäkerhetsriskerna väsentligt. Det påtalades också att en rimlig utgångspunkt från bestämmelsernas syfte bör vara att en kärnkraftsreaktor i vart fall inte anses vara i drift efter att bränslet lämnat anläggningen. 3 Prop. 2025/26:171, s. 131. 4 https://www.regeringen.se/remisser/2020/06/remiss-om-forordning-om-ansvar-och- ersattning-vid-radiologiska-olyckor/, M2020/01052, hämtad 2026-03-11. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Tidigare förslag om att begreppet kärnkraftsreaktor i drift utmönstras Utredningen om skadereglering vid en radiologisk olycka har i SOU 2021:10 föreslagit att 30 § 2 lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ändras så att begreppet om anläggningen är en kärnkraftsreaktor i drift ersätts med om anläggningen är en kärn- kraftsreaktor och bestrålat kärnbränsle förvaras inom anläggningen.5 Skälen för förslaget är kortfattade och motiveras med att det har på- pekats att det är otydligt vad som avses med en kärnkraftsreaktor ”i drift”, och att bestämmelsen därför förtydligas på föreslaget sätt.6 Här åsyftas de remisskommentarer som framkom under beredning av promemorian ovan. Förslaget innebär att ansvar aktualiseras och krav på att säkerhet ska ställas inträder när reaktorn går kritiskt, i en- lighet med förståelse av begreppet provdrift, se ovan, eftersom det är först vid denna tidpunkt som bestrålat kärnbränsle uppkommer. Tidpunkt för när ansvar och försäkringsplikt inträder enligt finska atomansvarighetslagen I det finska förslaget till 324 § ny kärnenergilag inleds ansvaret och försäkringsplikten från den tidpunkt då hantering och lagring av färskt kärnbränsle har godkänts av Strålsäkerhetscentralen. Godkännandet förutsätter bl.a. att kravet på försäkringsplikt enligt atomansvarighets- lagen är uppfyllt.7 Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Enligt nuvarande reglering inträder försäkringsplikten från den tidpunkt då färskt kärnbränsle laddas i härden. Utredningens förståelse är att laddning av härd med färskt kärn- bränsle är ett första steg mot att reaktorn går kritiskt, men att själva kärnklyvningsprocessen för att utvinna energi inte har startat i och med att bränslet placerats i härden. Som framgår av Strålsäkerhets- myndighetens föreskrifter och tillhörande vägledning ingår ett antal steg i det som benämns idrifttagningsprocessen för kärnkraftsreak- torer. Dels ingår ett antal icke-nukleära prov som genomförs innan övergången till nukleära prov med laddad härd såsom underkritiska prov, prov vid initial kriticitet, lågeffektsprov, och effektuppgång och effektdriftsprov.8 5 SOU 2021:10, s. 29. 6 SOU 2021:10, s. 58 och s. 260. 7 RP 24/2026 rd. 8 SSMFS 2021:4 med tillhörande vägledning, s. 86. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas 10.1.2 Vid vilken tidpunkt uppstår risk för radiologisk skada? Andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer En säkerhet ska täcka ansvaret för skador som uppkommer till följd av en radiologisk olycka. Säkerheten behöver finnas på plats när anlägg- ningen kan orsaka radiologiska skador. Om säkerheten ställs först efter att risken för radiologisk skada uppkommit, och det under mellantiden inträffar en olycka som resulterar i skadelidande, före- ligger dels risk för att staten behöver ersätta skadelidande, dels att Sverige som konventionsstat inte uppfyller sina internationella åta- ganden. Samtidigt finns det inte heller skäl att kräva säkerheter i ett skede när det inte föreligger någon risk för att radiologiska olyckor faktiskt kan ske. För andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer upp- står risken för radiologisk skada i samband med att provdriften inleds, dvs. när anläggningen tillförs kärnämne eller kärnavfall för att veri- fiera att konstruktions-, funktions- och driftkrav är uppfyllda. Utredningen kan inte se att denna tidpunkt är förenad med några särskilda behov av förtydliganden avseende tolkning eller tillämpning. För dessa anläggningar överensstämmer tidpunkten för när provdrift inleds med när säkerhet enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor behöver finnas på plats. Provdrift är ett väletable- rat begrepp och en tydlig hållpunkt i den stegvisa kontrollen enligt 9 a § kärntekniklagen, vars innebörd nu också förtydligats.9 Därför är det ändamålsenligt att knyta ansvarsplikt och krav på tidpunkt för att ställa säkerhet enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiolo- giska olyckor, till när provdrift i en anläggning inleds. Se dock nedan resonemang specifikt om kärnkraftsreaktorer. Kärnkraftreaktorer För kärnkraftsreaktorer är förutsättningarna delvis annorlunda och detta kan behöva återspeglas i regleringen. Den praktiska innebörden av förslaget från utredningen om skadereglering vid en radiologisk olycka är att en säkerhet behöver finnas först i samband med att kärn- bränslet har blivit bestrålat, dvs. reaktorn har gått kritiskt och kärn- klyvningen påbörjats. 9 Enligt lydelse SFS 2026:587. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Utredningen bedömer att förslaget enligt SOU 2021:10 om att knyta tidpunkten till när bestrålat bränsle förvaras inom anläggningen, inte fullt ut beaktar den tidpunkt när det kan uppstå radiologisk skada i en kärnkraftsreaktor. Utgångspunkten är att mer omfattande konse- kvenser av en radiologisk skada kan ske först när kärnklyvning i an- läggningen har påbörjats. Det är dock inte möjligt att helt utesluta risk för radiologisk skada redan när obestrålat kärnämne ankommer till anläggningen. Här kan nämnas att den upphävda atomansvarig- hetslagen reglerade två beloppsnivåer för anläggningshavares ersätt- ningsansvar, varav den lägsta omfattade anläggningar och transpor- ter som enbart hanterade obestrålat uran.10 I förarbetena till atomansvarighetslagen motiverades det lägre be- loppet bl.a. med att det fanns ett intresse av att kunna anpassa ansva- righetsbeloppet och därmed försäkringskostnaderna till en rimlig nivå, när det gäller transporter som anses medföra obetydliga olycks- risker. Motsvarande resonemang om berörda anläggningar utgick från förhållanden i nuvarande kärnbränslefabriken i Västerås. Det framhölls att det i anläggningen förvarades och bearbetades betydande mängder obestrålat uran, bl.a. i form av uranhexaflourid. Vidare på- talades att detta ämne kan t. ex. vid en brand övergå i gasform och då under mycket ogynnsamma omständigheter tänkas medföra om- fattande skador. Samtidigt betonades att sannolikheten för att så skulle ske måste bedömas som tämligen obetydlig. Som stöd för resonemanget angavs att uranhexafluorid kondenserar vid normal lufttemperatur och risken för omfattande spridning i luften därför är liten.11 Sammanfattningsvis är utredningens förståelse att risken för radio- logisk skada uppstår när obestrålat kärnämne, dvs. färskt kärnbränsle, hanteras vid en anläggning. Följaktligen behöver ett förslag som anger tidpunkt för när en säkerhet ska ställas beakta denna förutsättning. Denna utgångspunkt överensstämmer också med att anläggnings- havaren har ansvarsplikt och krav på försäkring eller säkerhet även för transporter av obestrålat kärnämne. För reaktorer bedömer utredningen att det är motiverat att en säkerhet om 1 200 miljoner euro ska ställas från och med när reaktorn rent faktiskt tas i provdrift. Innan dess har Strålsäkerhetsmyndigheten 10 17 § atomansvarighetslagen (upphävd 2022-01-01). 11 Prop. Prop. 1981/82:163, s. 45. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas inom ramen för den stegvisa kontrollen enligt kärntekniklagen12 god- känt att tillståndshavaren får inleda provdrift. Från beslutet om prov- drift till dess att provdriften rent konkret påbörjas förflyter det med nödvändighet viss tid, enligt uppgift till utredningen i vissa fall upp till ett år, eftersom tillståndshavaren sannolikt behöver genomföra vissa förberedelser samt icke nukleära tester innan övergång till nukle- ära tester. Av denna anledning bedömer utredningen att tidpunkten för när säkerheten om 1 200 miljoner euro senast ska ställas bör mot- svaras av när den faktiska provdriften påbörjas. Som utgångspunkt ska säkerheten för reaktorer med bränsle på anläggningen men som ännu inte inlett provdrift uppgå till 700 miljo- ner euro. Det finns såvitt utredningen funnit inget formellt hinder mot att fastställa ett ännu lägre belopp (som lägst 70 miljoner euro) för detta skede, under förutsättning att kärnkraftsreaktorn därmed kan betraktas som en s.k. lågriskanläggning fram till dess anläggningen tas i provdrift. Som genomgången ovan visar kan det uppstå radiologiska risker i och med att obestrålat kärnämne tillförs kärnkraftsreaktorn. Det obe- strålade bränslet förvaras i torrförvar på förläggningsplatsen i väntan på att reaktorhärden laddas med bränslepatroner. Även om risken för radiologisk skada är låg och konsekvenserna av t.ex. en kriticitets- olycka med färskt kärnbränsle är långt mindre allvarliga än motsva- rande olycka med bestrålat kärnbränsle, är det inte möjligt att helt ute- sluta risk för radiologisk skada. Det innebär att tidpunkten för när ansvar inträder och säkerhet ska ställas för kärnkraftsreaktorer in- träder första gången när anläggningen tillförs kärnämne i form av obestrålat kärnbränsle och därmed kommer i anläggningshavarens besittning. Vid denna tidpunkt kan den ansvarsförsäkring eller annan säkerhet som anläggningshavaren ska ställa uppgå till ett lägre belopp än 1 200 miljoner euro. Befintlig verksamhet som kan jämföras med hantering av obestrålat kärnämne För att hitta ett ändamålsenligt belopp som säkerheten ska motsvara från det att obestrålat kärnämne som transporteras till anläggningen övergår i anläggningshavarens besittning fram till det att en kärn- 12 9 a § kärntekniklagen, SFS2026:587. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 kraftsreaktor inleder provdrift, kan det vara relevant att göra en över- gripande jämförelse med Westinghouse Electric Sweden AB:s kärn- bränslefabrik i Västerås. I anläggningen tillverkas kärnbränsle för olika typer av kärnkraftsreaktorer. Anrikat uran konverteras från uranhexa- fluorid till urandioxid, vilken sedan bearbetas till bränsleelement. Inom anläggningen hanteras även uranpulver. Uranpulver ingår inte i färskt kärnbränsle. Tillståndet enligt kärntekniklagen tillåter produktion av 900 ton konverterad mängd urandioxid per kalenderår. Tillståndet medger innehav och drift av en anläggning för tillverkning av kärnbränsle där isotoperna 235U uppgår till högst 5 viktprocent och 236U ingår med högst 500 ppm. Tillståndet begränsar att den totala mängden uran på anläggningen, vid varje given tidpunkt, maximalt får uppgå till 1500 ton. Mängden kärnämne på anläggningen varierar under året och ligger vanligtvis på en nivå runt 500–600 ton uran.13 I Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning av ansökan om lägre ansvarsbelopp för Westinghouse anläggning framgår att Westinghouse har redovisat två händelser som bedöms dimensionerande för att beräkna ansvarsbeloppet. Det handlar dels om utsläpp av uranpulver, dels en händelse med kriticitet. Uranpulver inte ingår i färskt kärn- bränsle och kan därmed bortses från i detta sammanhang. Myndig- heten hänvisar till att kriticitetshändelser tidigare har analyserats i samband värdering av dimensionerande händelser i översynen av beredskapszoner. I översynsrapporten beskrivs att händelse med kriticitet beror på överfyllning av en behållare med uranhaltig vätska, vilket leder till att systemet blir överkritiskt. Kriticitetshändelsen ger upphov till både direktstrålning och utsläpp av fissionsprodukter (exempelvis jod). Situationen pågår i 8 timmar innan tillräckligt med vätska kokat bort för att kriticitetsprocessen ska upphöra.14 Vidare framgår att resultat från spridnings- och dosberäkningar för utsläpp av fissions- produkter vid händelsen med kriticitet visar att inga doskriterier för utrymning eller inomhusvistelse överskrids utanför anläggningen.15 I ansökningshandlingar om ansökan om lägre ansvarsbelopp redo- visar Westinghouse att händelsen med kriticitet kan ge upphov till konsekvenser som innebär en maximal dos av storleksordning 20 milli- 13 SSM2021-8342-7, s. 3. 14 SSM 2017:28, s. 69. 15 SSM 2017:28, s. 70. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas sievert för en person som vistas 250 meter från bränslefabriken samt att en viss markbeläggning inom 3 km från anläggningen med huvud- sakligen kortlivade radioisotoper som 131I, med halveringstid på 8 dagar. Det leder inte till betydande saneringsåtgärder eller förlust av egen- dom. Slutligen anges att kontamineringen av området kan också leda till andra typer av ersättningar på grund av ekonomiska förluster och liknande. Enligt samstämmiga uppgifter till utredningen är den radiologiska risken som föreligger vid hantering av obestrålat kärnämne i en reak- tor lägre än vid bränslefabriken, eftersom torrlagring av obestrålat kärnbränsle inte kan ge upphov till lika allvarliga händelser som kan inträffa i fabriken, vilket förklaras med förekomst av uranpulver vid bränsletillverkning. Därtill poängteras att hantering av färskt bränsle sannolikt sker med högre frekvens vid bränslefabriken än vid en icke- startad reaktor. I en kärnkraftsanläggning förvaras det obestrålade bränslet i s.k. torrförrråd. I dessa förråd finns ett antal barriärer som ska säkerställa att det inte uppstår någon kriticitetsolycka med det obestrålade bräns- let. Skulle en sådan olycka ändå uppstå blir konsekvenserna begrän- sade. När bränslet placeras i reaktorhärden ändras däremot förutsätt- ningarna eftersom det i härden finns en konfiguration med vatten som moderator. Detta i kombination med specifikt avstånd mellan bränslestavarna syftar till att reaktorn ska gå kritiskt. Även om det inte är relevant att göra en jämförelse rakt av mellan bränslefabrikens verksamhet och hantering av obestrålat kärnämne i en reaktor, bedömer utredningen att verksamheten i bränslefabriken är den närmaste relevanta jämförelsen som går att uppbåda bland svenska befintliga anläggningar. Detta oaktat att den potentiella radio- logiska skada som kan uppstå i en reaktor i detta skede av allt att döma är mindre omfattande än vid bränslefabriken. Därmed kan det finnas det skäl att låta bedömningen som gäller för den radiologiska risken och därtill knutet ansvarsbelopp för bränslefabriken, bli vägledande även för reaktorer som har bränsle på anläggningen men ännu inte inlett provdrift. Jämförelsen med bränslefabriken innebär dessutom att det finns marginaler i förhållande till skadeutfall och därmed an- svarsbelopp, eftersom den radiologiska risken är mindre omfattande vid hantering av bestrålat kärnämne i en kärnkraftsreaktor. Slutligen kan tilläggas att förutsättningarna som beskrivs är tillämp- liga för lättvattenreaktorer (såväl storskaliga som SMR) och andra Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 nu kända reaktortyper utifrån befintlig kunskap om bränsletyper som är aktuella i dessa teknologier. Framtida teknisk utveckling och intro- duktion av nya typer av reaktorer och tillhörande typer av bränsle kan ändra på dessa förutsättningar. Vilket ansvarsbelopp ska gälla? Utifrån det jämförande resonemanget om kärnbränslefabrikens verk- samhet och möjliga skador som radiologiska olyckor skulle kunna orsaka, bedömer utredningen att beslutat ansvarsbelopp för kärn- bränslefabriken kan vara vägledande för vilket belopp som är ända- målsenligt för anläggningshavare till kärnkraftsreaktorer, från det att obestrålat kärnämne som transporteras till anläggningen övergår i anläggningshavarens besittning fram till dess att provdrift inleds. Utredningen kan inte se att det finns principiella skäl att göra olika bedömningar enbart utifrån bränslet faktiska placering och hanter- ing, dvs. bränslefabrik eller kärnkraftsreaktor. Det finns också skäl att lyfta fram den marginal som detta belopp rymmer i relation till mindre omfattade potentiella skador vid hantering av obestrålat kärn- ämne i en reaktor jämfört med verksamheten vid bränslefabriken. Andra kärntekniska anläggningar än reaktorer föreslås omfattas av differentierade, förutbestämda ansvarsbelopp se avsnitt 10.3.3 Bränslefabriken tillhör den krets av anläggningar omfattas av för- slaget om fast ansvarsbelopp om 70 miljoner euro, se avsnitt 10.3.3. Med stöd av ovanstående resonemang kan detta belopp gälla för reak- torer med obestrålat bränsle på anläggningen men som ännu inte tagits i provdrift. I det avseendet kan en kärnkraftreaktor i detta tidiga skede jämställas med en s.k. lågriskanläggning. Detta gäller dock enbart fram till dess att anläggningen tas i provdrift. Från denna tidpunkt ska säkerheten motsvara ett belopp om 1 200 miljoner euro. Aktuell tidsperiod och frivilligt förfarande med lägre ansvarsbelopp Den tidsperiod med lägre ansvarsbelopp som kan bli aktuell är för- hållandevis kort. Utredningen har fått uppgifter om att det kan röra sig om upp till ett år från det att obestrålat kärnämne transporteras till anläggningen och övergår i anläggningshavarens besittning till dess att anläggningen tas i provdrift, men också att tiden kan vara betydligt SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas kortare. Det faktiska utfallet av en ansvarsförsäkrings premiesättning för den anläggningshavare som väljer försäkringslösning kan möjligen vara förhållandevis begränsat i detta skede, givet att försäkring och premiesättningen sätts bl.a. med hänsyn tagen till den risk för radio- logisk skada som är aktuell för respektive anläggning. Eftersom risken som konstaterats ovan är betydligt lägre för en reaktor med enbart obestrålat kärnämne på anläggningen, jämfört med när anläggningen tagits i provdrift, bör detta förhållande kunna påverka den premie som sätts. Oaktat dessa förutsättningar, bedömer utredningen att det är motiverat att möjliggöra ett lägre ansvarsbelopp fram tills att anlägg- ningen tas i provdrift. Utredningens förslag om anläggningshavaren vid tidpunkten för när obestrålat kärnämne övergår i anläggningshavarens besittning ska ställa en säkerhet om 70 miljoner euro bör vara frivilligt, såtillvida att anläggningshavaren redan vid denna tidpunkt kan välja att ställa den högre säkerheten om 1 200 miljoner euro, och inte vänta tills anlägg- ningen tas i provdrift. Att ställa den högre säkerheten från start kan vara särskilt motiverat om tiden mellan leverans av kärnämne och anläggningen tas i provdrift bedöms bli kort. Övrigt Frågan om kärntekniska anläggningar under avveckling I samband med utredningens uppdrag om att lämna förslag på tid- punkt när en säkerhet behöver ställas, uppkommer också frågan om när denna skyldighet upphör, även om det inte är en uttrycklig del av utredningens uppdrag. Enligt 2004 års ändringsprotokoll till Pariskonventionen omfattas anläggningar för slutförvar och kärntekniska anläggningar som ned- monteras och är under avveckling uttryckligen av begreppet kärn- teknisk anläggning i konventionens mening. Under förutsättning att vissa förutsättningar och villkor är upp- fyllda, får en konventionsstat besluta att Pariskonventionen inte ska tillämpas för kärntekniska anläggningar under avveckling.16 OECD NEA:s Steering Committee antog 2014 ett beslut som anger just dessa förutsättningar och villkor. Som allmänna förutsätt- ningar för att en anläggning under avveckling ska få undantas från 16 Expose des motifs of the Paris Convention, s. 8. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Pariskonventionens tillämpningsområde gäller att avvecklingspro- cessen ska vara slutförd och allt kärnämne, radioaktivt material och kärnavfall ska ha bortforslats från anläggningen eller klingat av i sådan omfattning att undantagsnivåer för enskilda nuklider och andra speci- fika kriterier som framgår av beslutet kan uppnås. Därutöver följer att anläggningen fortsatt behöver stå under tillsyn av den nationella tillsynsmyndigheten samt att regler för inneslutning och kontroll av kvarvarande radioaktivitet måste finnas på plats i den utsträckning som den nationella tillsynsmyndigheten finner lämpligt.17 Här kan noteras att Strålsäkerhetsmyndigheten enligt 22 och

5 §§ eller 7 kap. Beslut av en statlig myndighet enligt 7 kap. 1 § får dock inte överklagas. En statlig myndighets beslut som rör beredskap för räddningstjänst som den myndighet som regeringen bestämmer ansvarar för enligt 4 kap. 6 § första stycket, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av 1. tillståndshavaren till den kärntekniska anläggning som ett beslut avser, samt 2. de myndigheter och kommuner som är särskilt berörda av beslutet. Om en kommun överklagar ett beslut enligt 5 kap. 2 a § eller 7 kap. 2 eller 3 §, ska Myndigheten för civilt försvar vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen. Paragrafen reglerar möjligheter till överklagande. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.6. Ett nytt andra stycke anger vem som får överklaga beslut som fattas av en statlig myndighet som rör beredskap för statlig räddnings- tjänst som den myndighet som regeringen bestämmer ansvarar för. Av andra stycket första punkten följer att den som har tillstånd till den kärntekniska anläggning som beslutet avser har rätt att överklaga beslutet. De beslut som avses är Myndigheten för civilt försvars beslut om krav på åtgärder som ska vidtas av länsstyrelserna som är ansvariga för den statliga räddningstjänsten enligt 4 kap. 6 §. Tillståndshavaren blir indirekt berörd av beslutet, eftersom åtgärderna som följer av beslutet ligger till grund för den beredskapsavgift som tillståndshava- ren ska betala. Eftersom det av första stycket framgår att överklagande ska ske till allmän förvaltningsdomstol, upprepas denna hänvisning även i andra stycket för att det tydligt ska framgå att det ska vara samma överprövningsinstans. Författningskommentar SOU 2026:40 Av andra stycket andra punkten följer att sådana beslut även kan överklagas av myndigheter eller kommuner som är särskilt berörda av beslutet. Det tidigare andra stycket blir nytt tredje stycke. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027. Överväganden om ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna finns i avsnitt 13. Lagen träder i kraft den 1 juli 2027, vilket överensstämmer med övriga ändringar som etablerar en ny process för utformning av bered- skaps- och planeringszoner. 14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Säkerhet för ersättningsansvaret

6 § lagen om skydd mot olyckor. Strålsäkerhetsmyndighetens uppgifter med avseende på krisbered- skap framgår av 15 § förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheten ska inom den nationella strålskyddsberedskapen bland annat – ge råd om strålskydd i samband med en radiologisk nödsituation inom eller utom landet, – upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd i samband med en radiologisk nödsituation, SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas – svara för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för att hantera konsekvenserna av en radiologisk nödsituation i kärnteknisk verksamhet eller annan tillståndspliktig verksamhet inom eller utom landet, samt – svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser, strål- ningsmätningar och strålskyddsbedömningar. Utredningen anser att det finns goda skäl för att nödvändiga beräk- ningar för utformning av beredskapszoner och planeringszoner ska tas fram av Strålsäkerhetsmyndigheten, som enligt ovan är utpekad expertmyndighet inom området. Resultatet av utformningen av be- redskaps- och planeringszoner medför inte några faktiska krav på verksamhetsutövaren att förbereda eller vidta åtgärder för skydd av allmänheten vid en radiologisk nödsituation. Däremot påverkas verk- samhetsutövaren av beslutet om zoner och förberedda skyddsåtgärder genom att denne får bekosta delar av beredskapen genom beredskaps- avgiften. Dessutom kan verksamhetsutövaren bli ersättningsskyldig enligt lagen om ansvar och ersättning för radiologiska olyckor för de kostnader som uppstår efter en olycka. För att skapa en transparent process är det fördelaktigt att till- ståndshavaren ska anmäla till Myndigheten för civilt försvar om att behovet av beredskap ska klargöras (se avsnitt 7.2.1). I sin anmälan ska tillståndshavaren ha med en uppskattning av den maximala storlek på de beredskapszoner eller den planeringszon som kan behövas för anläggningen. Till grund för denna uppskattning utgår utred- ningen från att tillståndshavaren har gjort en analys, på samma sätt som en sådan analys krävs av den som vill ansöka om regeringens godkännande30. Grunder för hur sådana analyser ska tas fram har varit föremål för en utredning inom Strålsäkerhetsmyndigheten enligt be- skrivning i avsnitt 4.2.3. För ökad transparens och tydlighet rekom- menderar Kärnkraftsprövningsutredningen att detta arbete återupptas, se vidare i avsnitt 7.2.2. Eftersom syftet med den här processen skiljer sig från tillstånds- prövning och anmälan om farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor, där verksamhetsutövaren har det direkta ansvaret för säkerheten på anläggningen, framstår det som rimligt 30 Prop. 2025/26:171. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 att denna analys utförs av Strålsäkerhetsmyndigheten. Arbetet för- utsätter att tillståndshavaren bistår med uppgifter om vilka radiolo- giska nödsituationer som kan uppstå och vilka utsläpp av radioaktiva ämnen som nödsituationerna skulle kunna leda till (se avsnitt 7.2.2). Det kommer därför krävas ett stort mått av samverkan mellan till- ståndshavaren och Strålsäkerhetsmyndigheten. Ingenting hindrar heller att tillståndshavaren låter Strålsäkerhetsmyndigheten ta del av sina analyser, som ligger till grund för den uppskattning av bered- skapszoner eller planeringszon som ingår i anmälan till Myndigheten för civilt försvar (se avsnitt 7.2.1). De underlag och rapporter som Strålsäkerhetsmyndigheten tar fram kan också antas utgöra allmän handling och möjliga att begära ut, i den mån de inte är skyddsvärda eller redan diskuterats i den förväntade dialog och samverkan som antas ske enligt ovan. Att det är Strålsäkerhetsmyndigheten som har ansvaret för att genomföra nödvändiga beräkningar som ska ligga till grund för sam- hällets beredskapsplanering förefaller rimligt eftersom det är den myndighet som har i uppdrag att verka för ett strålsäkert samhälle, dvs. att skydda människor och miljön från skadliga effekter av strål- ning, nu och i framtiden, inklusive rådgivning och strålskyddsbedöm- ningar för radiologiska nödsituationer.31 Strålsäkerhetsmyndigheten ska även inom sitt verksamhetsområde bidra till nationell kompetens och upprätthålla kompetens för att kunna förutse och möte framtida frågor32, delta i det arbete som regeringen bedriver inom EU och internationellt och särskilt bl.a. bevaka framtagande av internatio- nella rekommendationer och standarder som kan förväntas få bety- delse inom myndighetens verksamhetsområde33, samt bedriva inter- nationellt samarbete34. Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar även för att ta fram underlag, delta i samt föreslå åtgärder med anledning av resultat av internationella granskningar inom ramen för EU och inter- nationella konventioner35. Verksamhet med strålning bidrar till välstånd och samhällsnytta, men kan vid felaktig användning eller olyckor orsaka allvarliga hälso- 31 Se t.ex. 15 § förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. 32 6 § förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. 33 13 § 5 förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. 34 13 a § förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. 35 12 a och b §§ förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten, bl.a. nationalrapport och granskningsmöten enligt kärnsäkerhetskonventionen vart tredje år, IAEA:s Integrated Regulatory Review Service (IRRS) vart tionde år med tillhörande upp- följning. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas och miljöproblem. Syftet med samhällets beredskap är att planera åtgärder för att bl.a. skydda just allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller överhängande fara för sådana utsläpp som beror på felak- tig användning eller olyckor. Det finns därför principiellt vägande skäl för att underlaget ska tas fram av Strålsäkerhetsmyndigheten. På så sätt ökar också förutsättningarna för ett likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet (se 1 kap. 1 § lagen om skydd mot olyckor samt ovan om jämförbarhet mellan anläggningar och förenkling av metod genom återanvändbarhet eller gemensamma analyser och beräkningar för flera anläggningar). Verksamhetsutövarna har däremot en viktig uppgift att bistå myndigheterna med nödvändigt underlag (se vidare avsnitt 7.2.1 och 7.2.2 nedan). 7.2 Processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner regleras i förordning I avsnitt 4.2 ges en kort redogörelse av processen för den nuvarande zonindelning och andra frågor av betydelse eller intresse för denna process. Utgångspunkten för beskrivningen är den översyn av bered- skapszoner som Strålsäkerhetsmyndigheten genomförde på uppdrag av regeringen, som slutfördes 2017 och låg till grund för regeringens beslut om ett antal ändringar i förordningen om skydd mot olyckor som anger krav på den ungefärliga storleken på beredskaps- och pla- neringszoner och på länsstyrelsernas förberedelse av skyddsåtgärder inom zonerna i förhållande till befintliga verksamheter. Sedan 2017 har Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram motsvarande underlag för ESS utanför Lund, för händelser där platsen är okänd på förhand36 samt för reaktordrivna fartyg. Utredningen har närmare undersökt erfarenheterna av ovanstående processer i syfte att bedöma om det finns skäl att det förtydligas i förordning vilka huvudsakliga moment som utformning av bered- skaps- och planeringszoner innefattar för en ny kärnteknisk anlägg- ning. Det finns många mer detaljerade frågor vad gäller metod och verktyg för olika moment, vilket delvis berörs nedan. I stort bedömer dock utredningen att det är vissa övergripande steg tillsammans med olika aktörers roller och insyn i arbetet som bör lyftas fram i regler- ing. I detta ingår att förtydliga när och hur tillståndshavarens underlag 36 SSM rapport 2018:22 och SSM rapport 2020:15. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 om vilka egenskaper och möjliga radiologiska konsekvenser för all- mänheten som den kärntekniska anläggningen kan medföra, såväl som vad som bör ingå i Strålsäkerhetsmyndighetens uppgifter att ta fram underlag för utformningen av beredskaps- och planeringszoner, se vidare nedan. Med utgångspunkt i utredningens bedömning av ansvar och roller inom ramen för utformning av beredskapszoner och planeringszon i avsnitt 7.1 beskrivs nedan den process som utredningen föreslår ska formaliseras i förordningen om skydd mot olyckor. Figur 7.1 Process för utformning av beredskaps- och planeringszoner samt skyddsåtgärder för kärntekniska anläggningar Moment för anmälan, bedömningar, samråd och beslut enligt utredningens förslag Lagen om skydd Begäran Anmälan: KTA, Händelse(r) och källterm Synpunkter på förslag till Info TH Provdrift plats, tid, prel. zon zoner beslut zoner/åtgärder mot olyckor MCF/SSM/lst MCF SSM MCF MCF Länsstyrelse(r) Länsstyrelse(r) Förberedande Upprätta och Värdering och val av Bedömning behov av Beslut om zoner Upprätta program för Upprätthåll program dialog förbereda ärende händelse, analys och åtgärder på olika och åtgärder räddningstjänst RN inkl. för räddningstjänst RN underlag avstånd från KTA exakt utformning zoner (övningar etc.) Frivilligt moment Sökandes aktiviteter Info Lst, Synpunkter val av Samråd SSM, Info Lst, SSM, Klartecken från Lst Moment/beslut SSM händelser MCF Lst kommun(er) inför provdrift Egen figur. SSM: Strålsäkerhetsmyndigheten, MCF: Myndigheten för civilt försvar, Lst: länsstyrelse. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 7.2.1 Ärendet inleds genom en anmälan till Myndigheten för civilt försvar Förslag Den som har fått tillstånd till en kärnteknisk anläggning ska lämna in en anmälan till Myndigheten för civilt försvar för utformning och beslut om beredskaps- och planeringszoner. Anmälan ska ske i sådan tid att de åtgärder som kan bli aktuella att förbereda kan vara på plats innan anläggningen tas i provdrift. Anmälan ska innehålla uppgifter om 1. den eller de kärntekniska anläggningar som anmälan omfattar, 2. anläggningens eller anläggningarnas lokalisering, 3. en uppskattning av de beredskapszoner eller planeringszon som kan behövas, och 4. en uppskattning av när tillståndshavaren planerar att ta anlägg- ningen eller anläggningarna i provdrift. Myndigheten för civilt försvar ska underrätta Strålsäkerhetsmyn- digheten och berörda länsstyrelser om att anmälan har kommit in. Skälen till förslaget För att skapa en tydlig process och reglering av hur samhällets bered- skap vid kärntekniska anläggningar ska planeras, behövs en tydlig startpunkt. Ärendet bör inledas hos den beslutande myndigheten Skydd av allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen, inklusive behov av beredskaps- och planeringszoner, är en del av räddnings- tjänsten och behandlas i lagen om skydd mot olyckor. Det framstår därför som mest lämpligt att Myndigheten för civilt försvar fattar beslut om behov av beredskapsåtgärder, se avsnitt 7.1.2. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas En grundläggande förvaltningsmässig princip är att det behövs en tydlig startpunkt hos den instans som ska fatta ett beslut. Det är också viktigt att den instansen har kontroll över och ansvarar för processen. Om ärendet skulle inledas genom att tillståndshavaren lämnar uppgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, som i sin tur utan att fatta ett formellt beslut ska lämna uppgifterna vidare till Myndig- heten för civilt försvar, skapas inte en tydlig startpunkt hos Myndig- heten för civilt försvar. Utredningen föreslår därför att ärendet om bedömning av beredskapsbehovet för en viss verksamhet ska inledas genom att tillståndshavaren lämnar in en anmälan till Myndigheten för civilt försvar. Tillståndshavaren avgör när anmälan bör ske Den som ansöker om att bygga en ny kärnteknisk anläggning är den aktör som både har skyldighet och möjlighet att ta fram mer detalje- rad information och analyser om anläggningens egenskaper och vilka händelser som kan inträffa som kan leda till en situation med utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen (se även avsnitt 6.1). Enligt ändring av kärntekniklagen ska den så kallade stegvisa kontrollen for- maliseras i lagen. Det innebär att den sökande, efter givet tillstånd, fortsatt detaljerar underlag om den planerade kärntekniska anlägg- ningens konstruktion och verksamheten i flera steg, där varje steg får inledas först efter en kontroll av Strålsäkerhetsmyndigheten att kraven på säkerhet och strålskydd uppfylls, inklusive planen för bered- skap och krishantering inom anläggningsområdet.37 Processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner ses inte som en del av prövningen enligt kärntekniklagen (se även avsnitt 6.1 och 7.1.1). Däremot finns det skäl att använda de till- fällen för stegvis kontroll i kärntekniklagen som stöd för att defi- niera lämpliga tidpunkter för när processen för utformning av bered- skaps- och planeringszoner och de förberedelser som blir en följd av ett sådant beslut bör vara på plats. Den som har fått tillstånd till uppförande, innehav och drift av en ny kärnteknisk anläggning är skyldig att tillämpa den stegvisa kontrollen enligt kärntekniklagen, dvs. där tillsynsmyndighetens kontroll krävs innan det är tillåtet att 37 Prop. 2025/26:171. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 inleda uppförande, provdrift samt rutinmässig drift.38 Detta är tillfällen där den sökande lämnar alltmer detaljerad information om anlägg- ningen och hur verksamheten ska bedrivas. De olika kontrolltillfällena återspeglar även att de risker med joniserande strålning som kan med- föra behov av särskilda åtgärder för skydd av allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen faktiskt kan uppstå i olika grad. En generell be- dömning är att risken för radiologiska konsekvenser uppstår i sam- band med att provdriften inleds. För en kärnkraftsreaktor innebär provdriften att mer omfattande konsekvenser av en radiologisk nöd- situation kan uppstå i och med att kärnklyvning i anläggningen har påbörjats. Det är därmed när provdrift inleds som nödvändig bered- skap för radiologiska nödsituationer bör vara på plats, såväl inom anläggningsområdet som, vid behov, utanför anläggningen. Se även avsnitt 6.3. Det är tillståndshavaren som har en samlad bild av tidsplanen för olika moment och när den planerar för att anläggningen ska tas i prov- drift. Även om Strålsäkerhetsmyndighetens arbete under den stegvisa kontrollen enligt kärntekniklagen ligger utanför tillståndshavarens direkta kontroll, är det rimligt att anta att det finns en nära dialog mellan tillståndshavaren och myndigheten om när det är lämpligt att lämna in anmälan inför olika steg, och hur lång tid för granskning som myndigheten beräknar. Utredningens bedömning är därmed att det bör vara upp till tillståndshavaren att göra en bedömning, i förhållande till när provdrift är tänkt att inledas, när det finns tillräck- ligt underlag och i övrigt är lämpligt att lämna in en anmälan till Myn- digheten för civilt försvar. Utredningen har även övervägt om det vore mer ändamålsenligt att ange en fast tidpunkt, t.ex. i samband med anmälan om uppförande enligt kärntekniklagen. Det har dock framgått att det inte är självklart att detta är den mest ändamålsenligt tidpunkten för alla nya kärntek- niska anläggningar. Det kan finnas olika skäl till varför den samman- tagna tiden för stegvis kontroll och faktisk byggnation och installa- tion kan ta både längre tid och gå fortare, t.ex. beroende på om det är en fullskalig reaktor eller en SMR som ska byggas, om det är en ny eller befintlig plats m.m. Dessa förutsättningar kan också påverka hur lång tid processen för utformning av beredskaps- och planerings- zoner kan ta. Utredningen bedömer därför att den enda tidpunkt 38 Förslag till 9 a § kärntekniklagen, prop. 2025/26:171. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas som bör vara specifikt utpekad är när den nödvändiga beredskapen ska vara på plats, dvs. när anläggningen tas i provdrift. I syfte att underlätta för tillståndshavaren att göra en bedömning av när anmälan bör göras lämnar utredningen förslag om en möjlighet att begära förberedande dialog med berörda myndigheter, se av- snitt 7.2.8. Anmälans innehåll Innehållet i anmälan bör ge Myndigheten för civilt försvar tillräck- liga uppgifter för att initiera ärendet och bl.a. göra en första bedöm- ning av vilka länsstyrelser som kan bli berörda av ett beslut om bered- skaps- eller planeringszoner. För att Myndigheten för civilt försvar ska få en uppfattning och tillräcklig kännedom om den typ av verksamhet som anmälan om- fattar, behöver den sökande lämna övergripande uppgifter till stöd för att förstå verksamhetens art genom den eller de kärntekniska anläggningar som avses uppföras, samt på vilken plats uppförandet ska ske. Anmälan behöver inte inkludera mer detaljerad information om hur krav på säkerhet och strålskydd uppfylls, eller de mer specifika underlag som behövs för Strålsäkerhetsmyndighetens spridnings- och dosberäkningar (se vidare avsnitt 7.2.2). Däremot kan information på motsvarande detaljnivå som avses i lagen om regeringens godkän- nande av kärntekniska anläggningar med en uppskattning vilken den största tänkbara omfattningen av de beredskapszoner som kan bli aktuella ge Myndigheten för civilt försvar en allmän bild av tillstånds- havarens bedömning. Uppskattningen bör i detta skede även avse, i den mån det är tillämpligt, ett eventuellt behov av en planeringszon. Informationen kan också stödja bedömningen av vilken eller vilka länsstyrelser som kan bli berörda (se även nedan om delning av in- formation). Det är viktigt att notera att frågor om beredskap i detta skede har prövats mer ingående enligt kärntekniklagen, och att Myn- digheten för civilt försvar ska lägga det underlag som Strålsäkerhets- myndigheten tar fram till grund för sitt beslut, se även avsnitt 7.1.2. Slutligen är tidpunkten för när anläggningen planeras att tas i prov- drift en viktig utgångspunkt för ärendets handläggning och planering. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 Myndigheten för civilt försvar informerar Strålsäkerhetsmyndigheten och berörda länsstyrelser om att anmälan har kommit in För att Myndigheten för civilt försvar ska kunna fatta ett välgrundat beslut om beredskap, behövs en bedömning av behov av åtgärder för skydd av allmänheten mot exponering för joniserande strålning vid utsläpp av radioaktiva ämnen, vilket är Strålsäkerhetsmyndighetens huvudkompetens. Strålsäkerhetsmyndigheten ska därför informeras om att en anmälan rörande beredskaps- och planeringszoner har in- kommit till Myndigheten för civilt försvar. Strålsäkerhetsmyndigheten ska genom denna underrättelse inleda sitt arbete med att ta fram nöd- vändigt underlag till Myndigheten för civilt försvar. Strålsäkerhets- myndighetens hantering och beredning beskrivs närmare i avsnitt 7.2.2 nedan. Även den eller de länsstyrelser som kan bli berörda av ett beslut om beredskaps- eller planeringszoner ska informeras om att anmälan inkommit till Myndigheten för civilt försvar. Urvalet av berörda länsstyrelser kan ske med stöd av tillståndshavarens uppskatt- ning av vilket behov som kan finnas att inrätta beredskaps- eller pla- neringszoner. Informationen ger länsstyrelserna möjlighet att för- bereda sin medverkan i den fortsatta processen. I mer uppenbara fall av behov av tillkommande förberedelse av åtgärder, skulle det särskilt för en länsstyrelse där det inte funnits någon kärnteknisk anläggning sedan tidigare, ge ett tillkommande utrymme att exempelvis påbörja rekrytering av personer med nödvändig kompetens. Detta kan sedan tillgodoräknas som en del av de utvecklingskostnader som ingår i b eredskapsavgiften, se även kap itel 9. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas 7.2.2 Strålsäkerhetsmyndigheten inhämtar uppgifter och genomför nödvändiga beräkningar för analysen av radiologiska risker Förslag Förordningen om skydd mot olyckor förtydligas avseende syfte och genomförande av Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift vid utformning av beredskaps- och planeringszoner enligt följande: 1. Strålsäkerhetsmyndigheten ska från tillståndshavaren inhämta underlag som beskriver vilka radiologiska nödsituationer som kan uppstå och vilka utsläpp av radioaktiva ämnen som nöd- situationerna kan leda till, samt eventuella andra uppgifter som behövs för myndighetens beräkningar. 2. Strålsäkerhetsmyndigheten ska ge tillståndshavaren, Myndig- heten för civilt försvar och berörda länsstyrelser tillfälle att lämna synpunkter på vilken eller vilka radiologiska nödsitua- tioner som ska ligga till grund för beräkningarna. 3. Strålsäkerhetsmyndigheten genomför spridnings- och dos- beräkningar för valda nödsituationer. 4. Strålsäkerhetsmyndigheten sammanställer information om på vilka avstånd från anläggningen som det ur strålskyddssynpunkt kan vara motiverat att förbereda skyddsåtgärder för allmänheten och överlämnar underlaget till Myndigheten för civilt försvar. Strålsäkerhetsmyndigheten bemyndigas att efter att ha hört Myn- digheten för civilt försvar meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som behövs för att utföra beräkningarna. Bedömning Regeringen bör ge Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att i sam- råd med Myndigheten för civilt försvar skyndsamt utreda och ta fram en handbok eller annan vägledning om vilken metod och vilka kriterier som ska tillämpas för val av de radiologiska nödsitua- tioner som ska ingå i anmälan och ligga till grund för utformning av beredskaps- och planeringszoner. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 Skälen till förslaget och bedömningen I avsnitt 7.1.4 redogörs för skälen till att Strålsäkerhetsmyndigheten bör ha uppgiften att genomföra nödvändiga spridnings- och dosberäk- ningar i syfte att klargöra om och på vilka avstånd det ur strålskydds- synpunkt kan vara motiverat att förbereda skyddsåtgärder för allmän- heten. I denna del lämnar utredningen närmare skäl till de moment för inhämtande av uppgifter från tillståndshavare, urval och samråd om vilken eller vilka radiologiska nödsituationer som ska ligga till grund för spridnings- och dosberäkningar, samt vilket underlag som ska lämnas till Myndigheten för civilt försvar för fortsatt bedömning och beslut. Underlag till Strålsäkerhetsmyndigheten Syftet med den information som tillståndshavaren behöver redovisa är att bedöma om och i så fall vilket behov som finns att planera för särskilda åtgärder för att skydda allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen, och mer precist för utformning av beredskaps- och planerings- zoner. Den information som Strålsäkerhetsmyndigheten efterfrågar i första skedet är vilka händelser som kan inträffa som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen till allmänheten, och i andra hand vilken form och innehåll utsläppet har av radioaktiva ämnen, en s.k. källterm (se avsnitt 4.1.1 för en förklaring av begreppet). Utredningen har bedömt att det är mest lämpligt att bemyndiga Strålsäkerhetsmyndig- heten att inhämta denna information direkt från tillståndshavaren. Eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten parallellt har ett ärende för steg- vis kontroll enligt kärntekniklagen, kan det också vara så att myndig- heten redan har tillgång till mycket av den nödvändiga informationen. Det är därmed inte ändamålsenligt att tillståndshavaren ska lämna ett sådant mer tekniskt underlag till Myndigheten för civilt försvar, i syfte att i princip enbart förmedla den vidare till Strålsäkerhets- myndigheten. Då kan även andra utmaningar för en effektiv hand- läggning som frågor om sekretess uppstå. Som framgår i avsnitt 4.1.3 har IAEA bedömt att gällande standard för beredskap och krishantering (GSR Part 7) fortsatt är tillämpbar för olika typer av reaktorer. Däremot kan det finnas visst behov av utveckling av underliggande vägledningar (guidance). Det har t.ex. konstaterats att vissa exempel och bedömningar av möjliga behov SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas av zoner etc. i IAEA:s standarder fortsatt grundar sig på händelser eller kunskapen om lättvattenreaktorer. Det finns konsensus om att behovet av beredskapsplanering för skydd av allmänheten bör an- passas för varje anläggning (se även avsnitt 7.1.1). Detta stämmer även väl med grundförutsättningarna enligt lagen om skydd mot olyckor, dvs. att en analys av risker ska göras och ligga till grund för planering och förberedelse av eventuella skyddsåtgärder. Valet av radiologiska nödsituationer (en eller flera) som ska an- vändas för utformning av beredskaps- och planeringszoner behöver därmed göras särskilt för varje anläggning. Den som ansöker om till- stånd enligt kärntekniklagen har krav på sig att ta fram flera olika typer av säkerhetsanalyser som beskriver vad som kan inträffa, hän- delseförlopp (inklusive tidsförlopp) och möjliga konsekvenser i ter- mer av spridning och utsläpp av radioaktiva ämnen inom anläggningen och, i vissa fall, till omgivningen. Som nämnts tidigare är det syftet med utformning av beredskaps- och planeringszoner som avgör vilka händelser som är relevanta att utgå från för varje anläggning, om och hur det är möjligt att nyttja en händelse som grund för beräkningarna för flera anläggningar, och på vilket sätt händelser kan påverka flera anläggningar på samma förläggningsplats. I den översyn av beredskapszoner som gjordes 2017 användes be- greppet dimensionerande händelser. Vid det tillfället nyttjades ett urval av de händelser som ingår i de befintliga anläggningarnas säkerhets- analyser, dvs. analyser gjorda med s.k. deterministiska metoder. I all- män mening avser utredningen med ”val av en eller flera radiologiska nödsituationer” dock en mer allmän beskrivning av en eller flera hän- delser som ska utgöra grund för att bedöma vilket behov som finns av förberedda åtgärder för skydd av allmänheten utanför anläggnings- området i samband med en radiologisk nödsituation (dvs. för utform- ningen av beredskaps- och planeringszoner), oavsett vilken metod för säkerhetsanalys som valet har utgått från. Se mer om uppdrag att utreda och ta fram närmare vägledning nedan. Lagen och förordningen om skydd mot olyckor har formulerats på en mer målinriktad nivå än den tidigare räddningstjänstlagen med tillhörande förordning. Därmed är det inte lämpligt att i detalj i för- ordningen beskriva form och typ av uppgifter som ska lämnas av tillståndshavaren. Inom ramen för Strålsäkerhetsmyndighetens upp- gift att genomföra en analys av radiologiska risker med spridnings- och dosberäkningar gör myndigheten en bedömning av vilken eller Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 vilka radiologiska nödsituationer som ska ligga till grund för beräk- ningarna av val av händelser och, efter att lämpliga händelser valts (en eller flera), även vilken källterm som ska tillämpas i beräkning- arna. Utredningen bedömer att Strålsäkerhetsmyndigheten har ut- rymme att inom ramen för denna uppgift bedöma om det behövs fler delmoment i arbetet, t.ex. genom att först välja ut händelser (med tillhörande enklare källtermer), att för valda händelser begära eller ta fram mer utvecklade representativa källtermer. Myndigheten bör därmed kunna planera arbetet på ett sätt som undviker onödigt mer- arbete, och i en iterativ process genomföra det som motsvaras av en hazard assessment i enlighet med IAEA:s GSR Part 7. När det gäller vilken källterm som spridnings- och dosberäkningar genomförs för bör även dessa vara representativa för den verksamhet som analysen avser och beakta olika utsläppsvägar. Urvalet av nukli- der i källtermen bör också göras utifrån strålskyddsaspekter. En käll- term till omgivningen ska generellt innehålla sammansättningen och mängderna av nuklider i utsläppet, fysikalisk form för nukliderna (t.ex. gasform eller partikelburna), kemisk form för nukliderna, ut- släppshöjd och den termiska energi som är förknippad med utsläppet. En källterm kan dessutom delas in i olika tidsfaser i syfte att fånga tidsvariationen i ett utsläpp.39 Vid översynen av beredskaps- och pla- neringszoner för befintliga kärntekniska anläggningar i Sverige gjorde Strålsäkerhetsmyndigheten ett urval av vilka nuklider som bedömdes nödvändiga för genomförandet av spridnings- och dosberäkningarna. Syftet med att minska antalet nuklider var framför allt att effektivi- sera beräkningsarbetet och minska tidsåtgången. Urvalet gjordes mot ett antal kriterier som syftade till att knyta valet av nuklider till deras möjliga påverkan på behovet att vidta olika skyddsåtgärder för allmän- heten.40 Urvalet av nuklider innebär i sig ett arbete, samtidigt som beräkningsverktygen utvecklats och i högre utsträckning kan genom- föra spridnings- och dosberäkningar inom rimlig tid, utan att källter- mens innehåll behöver begränsas. Strålsäkerhetsmyndigheten har därmed bedömt att behovet att begränsa urvalet av nuklider i de käll- termer som nyttjas för utformningen av beredskaps- och planerings- zoner kan minska. Bedömningen av framför allt den eller de radiologiska nödsitua- tioner som antas kunna inträffa vid en kärnteknisk anläggning och 39 SSM2024-4212-1, s. 32. 40 SSM2024-4212-1, s. 33. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas som bör användas för utformning av beredskaps- och planerings- zoner (inklusive en möjlig bedömning att inga zoner eller förberedda skyddsåtgärder för allmänheten behövs) är en central fråga. Det har lyfts till utredningen att det kan finnas olika syn på både vilken typ av händelse som bör vara föremål för detta val (t.ex. i förhållande till de händelser och förhållanden som analyserats för dimensioner- ing av anläggningens konstruktion, i förhållande till de händelser och förhållande som kan leda till tidiga eller stora utsläpp av radio- aktiva ämnen som ska visas vara s.k. praktiskt eliminerade, i förhål- lande till principen om djupförsvar m.m.), och vem som bör fatta beslutet om val av händelse (den sökande, Strålsäkerhetsmyndigheten, regeringen eller annan beslutande instans för beslut om beredskaps- och planeringszoner). Kärnkraftsprövningsutredningen har i avsnitt 7.1.4 konstaterat att Strålsäkerhetsmyndigheten har sakkompetens och uppdrag att vara rådgivande i strålskyddsfrågor. Det bör därför vara en del av Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag att bedöma vilka radiologiska nödsituationer som ska nyttjas i beräkningen. Utredningen bedömer dock att det kan finnas skäl för Strålsäkerhetsmyndigheten att när- mare föreskriva om den information som behövs från tillståndshava- ren. Utredningen föreslår därför att ett bemyndigande införs i för- ordningen om skydd mot olyckor för Strålsäkerhetsmyndigheten, efter hörande av Myndigheten för civilt försvar, att meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som tillståndshavaren ska kunna lämna till myndigheten. Inför beräkningarna ska tillståndshavaren, Myndigheten för civilt försvar och berörda länsstyrelser ges tillfälle att lämna synpunkter Även om Strålsäkerhetsmyndigheten av skälen som anges i av- snitt 7.1.4 bör vara den som tar fram underlaget i form av att genom- föra nödvändiga spridnings- och dosberäkningar som utformningen av beredskaps- och planeringszoner ska utgå från, är det tillstånds- havaren som har den grundläggande informationen som behövs för dessa beräkningar. Som konstaterats i avsnitt 7.1.1 ovan ska såväl tillståndshavarens som samhällets planering av beredskap för radio- logiska nödsituationer anpassas till de risker som följer av den aktuella verksamheten. Den särskilda beredskap och förberedelse av skydds- åtgärder som ska planeras ska också bekostas av tillståndshavaren Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 (se vidare kapitel 9). Det finns därmed flera skäl till att det är viktigt att säkerställa att tillståndshavaren ges insyn och möjlighet att påverka och följa processen för att ta fram det underlag som ligger till grund för bedömningen av samhällets beredskapsplanering för radiolo- giska nödsituationer. Kärnkraftsprövningsutredningen bedömer att tillståndshavaren bör ges möjlighet att lämna synpunkter till Strål- säkerhetsmyndigheten när det gäller valet av vilka radiologiska nöd- situationer (händelser och källtermer) som ska vara föremål för myn- dighetens genomförande av spridnings- och dosberäkningar. Utredningen inser att valet av händelse är av principiell betydelse och att det kan finnas rimliga argument för olika ställningstaganden. I linje med utredningens inriktning och förslag enligt avsnitt 7.1.3 om att Strålsäkerhetsmyndigheten bör ha uppgiften att ta fram under- laget för utformning av beredskaps- och planeringszoner, och att valet av händelser och källterm principiellt knyter an till frågor om säkerhet och strålskydd enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen, bedömer utredningen att även denna fråga bör ingå i Strålsäkerhets- myndighetens mandat och uppgift. Däremot framstår det som rimligt att såväl den berörda tillståndshavaren som berörda länsstyrelser och Myndigheten för civilt försvar ges möjlighet att lämna synpunkter innan beräkningarna påbörjas. Detta eftersom val av händelser och källterm enligt internationell standard och enligt principerna som tillämpades vid översynen av beredskaps- och planeringszoner för befintliga kärntekniska anläggningar, bör ske anpassat till den kärn- tekniska anläggningens egenskaper och har stor betydelse för förståel- sen av vilka händelser och vilka möjliga radiologiska konsekvenser för allmänheten som beredskapen ska planeras för. Att Myndigheten för civilt försvar och berörda länsstyrelser bör ges tillfälle att lämna synpunkter avser också att förstärka förberedelserna för myndig- heternas arbete och ansvar i efterföljande bedömning, beslut och pla- nering av beredskapen. Kärnkraftsprövningsutredningen föreslår därför att tillståndshava- rens och vissa myndigheters rättighet att få insyn och lämna synpunk- ter formaliseras. Det bör ske i förordningen om skydd mot olyckor, där övriga delar av processen regleras. Därefter tar Strålsäkerhets- myndighetens analys- och beräkningsarbete vid inför den fortsatta utformningen av beredskaps- och planeringszoner. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas Genomförande av spridnings- och dosberäkningar och överlämning till Myndigheten för civilt försvar Hur arbetet med spridnings- och dosberäkningar har genomförts av Strålsäkerhetsmyndigheten för befintliga kärntekniska anläggningar inför regeringens beslut om beredskaps- och planeringszoner beskrivs i kapitel 4 och i avsnitt 7.1.4 ovan. Metoder och förutsättningar för spridnings- och dosberäkningar utvecklas med ny kunskap och erfa- renhet. Strålsäkerhetsmyndigheten lyfter som exempel att nya meteo- rologiska prognosmodeller och format för historiska väderdata samt nya doskoefficienter från ICRP bör användas för nya verksamheter.41 Strålsäkerhetsmyndigheten har också, med stöd i internationella standarder, bedömt och etablerat olika kriterier för skyddsåtgärder och åtgärdsnivåer som har betydelse och utgör stöd vid utformningen av beredskaps- och planeringszoner (se avsnitt 4.2). Detta utgör ytter- ligare förutsättningar som kan behöva bedömas av myndigheten inför genomförande av för spridnings- och dosberäkningarna. Utredningen har även lyft frågan om och i sådana fall vilka krite- rier som kan vara lämpliga att formalisera, utöver de referensnivåer som framgår av 3 kap. 8 § strålskyddsförordningen. Av genomförda utredningar och beslut om beredskaps- och planeringszoner kan de referensnivåer, doskriterier för skyddsåtgärder och åtgärdsnivåer för skyddsåtgärder som tillämpats utläsas (se tabell 4.3 och 4.4 i avsnitt 4.2). Även om det i stor utsträckning är samma kriterier som har tillämpats, sker det utveckling och diskussioner internationellt, framför allt i förhållande till ny kärnkraft. Det innebär att det kan komma ny kunskap och rekommendationer från t.ex. IAEA som Strålsäkerhetsmyndigheten bör tillämpa i framtida arbeten. Utred- ningen bedömer därmed att det inte är lämpligt att i syfte att uppnå ökad tydlighet och förutsebarhet för vad som är styrande för utform- ningen av beredskaps- och planeringszoner i lag eller förordning slå fast dessa kriterier, utan att det riskerar att skapa ett stelbent eller oflexibelt system som blir svårare att anpassa till ny kunskap etc. Se även utredningens bedömning om ett uppdrag att förtydliga sådana förutsättningar nedan. De beräkningar som Strålsäkerhetsmyndigheten med nu aktuellt förslag genomför motsvarar den hazard assessment som beskrivs i IAEA GSR Part 7. En fullständig redovisning bör därmed omfatta 41 SSM2024-4212-1, s. 34. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 radiologiska konsekvenser för alla valda händelser för olika tänkbara referensnivåer, med beaktande av att enskilda skyddsåtgärder liksom olika kombinationer av brådskande skyddsåtgärder för allmänheten vidtas. Ytterligare specifik information kan vara olika percentiler avseende andel förekommande väderfall och konsekvenser på kort respektive lång sikt. Sammantaget syftar beräkningarna till att ge information om på vilka avstånd från anläggningen som det ur strålskyddssynpunkt kan vara motiverat att förbereda skyddsåtgärder för allmänheten. Det underlag som Strålsäkerhetsmyndigheten tar fram syftar till att fungera som stöd till den fortsatta processen. Strålsäkerhetsmyndig- heten utvecklade vid översynen av beredskaps- och planeringszoner så kallade kumulativa frekvensdiagram som ett stöd för att kunna föra fortsatta diskussioner och resonemang i förhållande till de förutsätt- ningar och förhållanden som råder vid den aktuella platsen. De kumu- lativa frekvensdiagrammen redovisar andelen väderfall där ett visst kriterium för en brådskande skyddsåtgärd underskrids som funktion av avståndet42. Strålsäkerhetsmyndigheten har i sin interna utredning lyft behov av utveckling av hur resultaten av spridnings- och dos- beräkningar bör redovisas. För att göra en bedömning och optimering av vilka skyddsåtgärder som kan förberedas på ett effektivt sätt på den aktuella platsen krävs fortsatt utredning och bedömningar av radiologiska risker med andra hänsyn än de strikt strålskyddsmässiga, se även avsnitt 4.2.1 och 7.1.2. Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift i detta skede är att ta fram sådana grundläggande data, i form av t.ex. kumulativa frekvensdiagram, som behövs för fortsatt bedömning och utformning av beredskaps- och planeringszoner.43 Uppdrag att ta fram närmare vägledning Enligt utredningens förslag är en grundläggande utgångspunkt ur- valet av händelser som ska användas för utformning av beredskaps- och planeringszoner. För blivande tillståndshavare har denna fråga lyfts som en central förutsättning, vilket gör att det finns ett behov att förtydliga vikten av att arbetet skyndsamt drivs vidare och att 42 Se bilaga 2 till SSM rapport 2017:27 för en utförlig beskrivning av metodiken. 43 15 § 3 och 4 förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten och 4 kap. 30 § andra stycket förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas förutsättningarna för hur val av händelser ska ske (som i första läget lämnas av tillståndshavaren) förtydligas. Den utredning som inleddes av Strålsäkerhetsmyndigheten för att bedöma och förtydliga på vilket sätt detta val av händelser kan göras (t.ex. helt baserat på eller med stöd av s.k. probabilistiska meto- der) beskrivs i en promemoria som Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram och som sammanfattar det inledande arbetet med utredningen (se avsnitt 4.2.3). I promemorian beskrivs att det bör vara möjligt att, i den mån tillräcklig information och detaljerade probabilistiska analyser finns tillgänglig för en kärnteknisk anläggning, ta stöd av denna information för att göra ett s.k. riskinformerat val av händel- ser för användning vid utformning av anläggningens beredskaps- och planeringszoner.44 I syfte att förtydliga på vilket sätt och vilken infor- mation som behövs inom ramen för processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner, rekommenderar utredningen att en ny bedömning görs av när och hur detta utredningsarbete kan ske. Detta är särskilt viktigt för nya anläggningar som kan komma att uppföras på nya platser där det inte sedan tidigare finns kärnkrafts- reaktorer (se även avsnitt 6.1.3). Det har också konstaterats ovan att det finns många mer precisa förutsättningar och kriterier som kan anses mer eller mindre fast- ställda eller allmängiltiga. Det har inte bedömts som lämpligt att inom denna utredning exakt identifiera vilka av dessa som är lämp- liga att formalisera på någon nivå i författningssamlingen, varför det bör göras möjligt för regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att bedöma och hantera detta i takt med att beho- vet (i förhållande till antal och typer av nya reaktorer) och kunska- pen om olika förutsättningar (inklusive metod för val av händelser) u tvecklas vidare. 44 SSM2024-4212-1, s. 12. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 7.2.3 Bedömning om behov av zoner och skyddsåtgärder Förslag Myndigheten för civilt försvar ska lägga de beräkningar som Strål- säkerhetsmyndigheten tagit fram till grund för beslut om behov av att inrätta beredskapszoner, planeringszon och skyddsåtgär- der genom att bedöma på vilka avstånd från anläggningen som det är motiverat att förbereda skyddsåtgärderna 1. prioriterad utrymning inom en inre beredskapszon innan ett utsläpp av radioaktiva ämnen har inträffat, 2. utrymning utöver punkten 1, 3. inomhusvistelse, 4. intag av jodtabletter, och 5. utrymning på grund av markbeläggning. Utöver första stycket ska även åtgärder övervägas som innebär 1. skyndsam varning till befolkningen, 2. olika behov av utdelning av jodtabletter, eller 3. strålningsmätningar. Vilka typer och kombinationer av beredskaps- och planerings- zoner som ett beslut bör innehålla ska bedömas genom att över- väga vilka skador på allmänheten till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen som kan uppstå om inga skyddsåtgärder skulle vidtas. Skälen till förslaget I gällande förordning framgår platsspecifika bestämmelser om vilka beredskaps- och planeringszoner som ska inrättas för de olika kärn- tekniska anläggningar där det bedömts finnas ett sådant behov. För att det inte ska leda till otydligheter om vilka typer av zoner och syftet med zonerna som den aktuella processen avser, bedömer utredningen att en motsvarande, generell reglering behövs. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas Syftet är att förtydliga mål och syfte med de olika typer av zoner som kan bli aktuella, samt vilka skyddsåtgärder som har betydelse för zonernas storlek och därmed är styrande för den bedömning (enligt avsnitt 7.2.2 och 7.1.2) som utformningen av zoner innebär. I strålskyddsdirektivet anges ett övergripande mål för radiologiska nödsituationer. Det framgår att krishanteringssystemet45 ska omfatta upprättande av beredskapsplaner46 i syfte att undvika allvarliga deter- ministiska hälsoeffekter hos personer i den berörda allmänheten och minska sannolikheten för stokastiska hälsoeffekter (se även av- snitt 4.1.1), med beaktande av de allmänna principerna för strålskydd (berättigande och optimering) samt referensnivåer.47 Beaktande av vilka brådskande skyddsåtgärder som ska förberedas I regeringsuppdraget om översyn av beredskapszoner formulerades, med stöd i ovanstående från strålskyddsdirektivet och IAEA:s stan- darder (speciellt GSR Part 7) övergripande strålskyddsmål samt vissa ytterligare mål som skulle beaktas i utformningen av beredskaps- och planeringszoner (se även avsnitt 4.2). Syftet med de samlade målen var att utformningen av beredskaps- och planeringszoner skulle göras på ett sätt som innebär att strålskyddsmålen uppnås, men där hänsyn också skulle tas till nackdelar som brådskande skyddsåtgärder kunde medföra. Dessa andra överväganden inkluderas i det som utredningen föreslår ska ingå i den samlade bedömning av vilka beredskaps- och planeringszoner som ska inrättas och vilka skyddsåtgärder som ska förberedas, genom uttrycket med hänsyn till andra faktorer som enligt lagen om skydd mot olyckor har betydelse för räddningstjänsten och dess planering (se avsnitt 7.1.2). Inom strålskyddslagen används i stället uttrycket med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer för att beskriva den avvägning som ska göras av en åtgärds nytta i för- hållande till kostnader att vidta åtgärden, dvs. vid optimering av strål- skyddet. Inom ramen för 1 kap. lagen om skydd mot olyckor åter- finns flera mål eller principer som mycket väl motsvarar de mål som 45 Med krishanteringssystem avses en juridisk eller administrativ ram som fastställer ansvar för krisberedskap och krisinsatser och skapar förutsättningar för beslutsfattande i händelse av exponering i nödsituationer. 46 Med beredskapsplan avses förberedelser för att planera en lämplig insats i händelse av expo- nering i en nödsituation baserat på förutsedda händelser och relaterade scenarion, Artikel 4 punkt 30, 2013/59/Euratom. 47 Artikel 97 punkt 3, 2013/59/Euratom. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 Strålsäkerhetsmyndigheten formulerade i samråd med Myndigheten för civilt försvar (se även avsnitt 4.2.1 och 7.1.2). Sammantaget be- dömer därmed utredningen att den samlade bedömning och hänsyn som ska tas inför beslut om beredskaps- och planeringszoner kan inrymmas med en hänvisning till lagen om skydd mot olyckor. Skyddsåtgärder Strålsäkerhetsmyndigheten har i en sammanfattande promemoria48 beskrivit vilka skyddsåtgärder som har betydelse för en bedömning av vilka typer och storlek på zon som bör inrättas, baserat på erfaren- heter och bedömningar vid översyn av beredskaps- och planerings- zoner för befintliga kärntekniska anläggningar, ESS m.m. (se av- snitt 4.2). Myndigheten anger att de brådskande skyddsåtgärder som behöver beaktas för att utforma beredskaps- och planeringszoner är sådana som kräver detaljerade geografiskt förberedda planer för att de ska kunna genomföras effektivt. Baserat på genomförd över- syn, och enligt vad som återspeglas i nu gällande reglering av bered- skaps- och planeringszoner i 4 kap. förordningen om skydd mot olyckor, är detta åtgärder för s.k. förebyggande eller prioriterad ut- rymning, utrymning, inomhusvistelse, intag av jodtabletter och ut- rymning på grund av markbeläggning. Utredningen föreslår därför att dessa åtgärder fortsatt ska framgå i förordningen, men i stället för att ingå i platsspecifika bestämmelser för olika platser och zoner, samlas de som bedömningsgrunder för vad beslutet om beredskaps- och planeringszoner ska göras i förhållande till, dvs. på vilket avstånd från anläggningen som det kan vara motiverat att förbereda sådana åtgärder. I förordningen om skydd mot olyckor har inte begreppet förberedd utrymning använts, utan kraven på förberedelser har uttryckts i termer av att det ska vara möjligt att prioritera utrymning av allmänheten inom den inre beredskapszonen framför utrymning av den yttre be- redskapszonen. Utredningen har därför valt att använda uttrycket prioriterad utrymning inom en inre beredskapszon tillsammans med ett förtydligande av förutsättningar för att denna typ av skyddsåtgärd ska vara effektiv, dvs. att den ska ske innan ett utsläpp av radioaktiva ämnen har inträffat. 48 SSM2024-4212-1, s. 12 ff. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas Den andra punkten avser att täcka upp för övriga behov att för- bereda utrymning baserat på förutbestämda åtgärdsnivåer. Förbere- delse av utrymning enligt andra punkten avser utrymning som kan vara motiverad i syfte att begränsa exponering av allmänheten för joniserande strålning, medan prioriterad utrymning kan övervägas vid en lägre tröskel. Utrymning innan utsläpp kan helt undanröja sannolikheten för exponering om situationen skulle förvärras. Utrym- ning i yttre beredskapszonen ska visserligen ske skyndsamt och innan utsläpp skett, men med lägre prioritet än utrymning av inre bered- skapszonen. I yttre beredskapszonen kan även kombinationen intag av jodtabletter och inomhusvistelse vara ett alternativ till utrymning, vilket innebär att utrymning inte omfattar alla. Inomhusvistelse eller intag av jodtabletter enligt tredje och fjärde punkten har i hittillsvarande planering bedömts som mindre lämpliga att vidta som försiktighets- åtgärder innan ett utsläpp sker, eftersom för tidigt genomförande kan minska åtgärdernas effektivitet om det drar ut på tiden innan situatio- nen eventuellt förvärras. Utrymning på grund av markbeläggning enligt den femte punkten avser i huvudsak en tillräcklig förmåga att kunna genomföra strålningsmätningar som underlag till ett beslut om utrymning som behöver förberedas.49 Andra brådskande skyddsåtgärder kan också vara aktuella att för- bereda, men de har inte samma betydelse för utformning (dvs. behov och storlek) på beredskaps- och planeringszoner. I Strålsäkerhets- myndighetens promemoria lyfts skyddsåtgärder som livsmedelsåtgär- der, åtgärder för varor, personsanering och åtgärder för att minska oavsiktligt intag. Även för dessa syften har utredningen jämfört med nu gällande krav på länsstyrelserna att förbereda vissa åtgärder. Där återstår, när de skyddsåtgärder som har betydelse för zonernas utform- ning tas bort, flera varianter av förhands- och extrautdelning av jod- tabletter, åtgärder för skyndsam varning av befolkningen samt åtgär- der för att kunna genomföra strålningsmätningar. Utredningens förståelse är att dessa krav på förberedelser går att knyta till vilka beslut som kan behöva fattas t.ex. vad gäller livsmedelsåtgärder och åtgärder för att minska oavsiktligt intag. För att återspegla hur krav på förberedelser har uttryckts samt för att inte tillföra en alltför detal- jerad reglering, föreslår utredningen att det uttrycks på liknande sätt, men där det kan räcka med en gemensam punkt avseende utdelning av jodtabletter. Processen och de olika myndigheternas expertis, inter- 49 Se även SSM2024-4212-1, s. 15. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 nationella standarder och kunskapsutveckling i övrigt kan tillämpas för att i beslut eller rådgivning för framtagning av program uttrycka mer detaljerade krav eller rekommendationer till berörda länsstyrelser. Både skyddsåtgärder och andra åtgärder, t.ex. sanering behöver beaktas i beredskapsplaneringen, men utformningen av beredskaps- och planeringszoner utgår från behovet av att förbereda brådskande skyddsåtgärder. Utredningens uppdrag avser reglering för beredskaps- och planeringszoner varför det är de skyddsåtgärder som har betydelse för den utformningen som ovanstående urval är fokuserat på. I sam- manhanget är det dock viktigt att påpeka att det övergripande kravet på länsstyrelsernas program för räddningstjänst och sanering enligt vad som omfattas i 4 kap. 6 och 8 §§ lagen om skydd mot olyckor har ett bredare syfte. Ytterligare skäl att behålla regler om vilka skyddsåtgärder som ska förberedas i förordningen om skydd mot olyckor, är att de för- beredelser som tillståndshavaren blir skyldig att bekosta genom den så kallade beredskapsavgiften också är beräknade med dessa åtgärder som grund (se vidare kapitel 9). Beredskaps- och planeringszoner som kan behöva inrättas Syftet med att inrätta beredskaps- och planeringszoner är ytterst knutet till att skydda allmänheten mot skadliga effekter från jonise- rande strålning. Vilka åtgärder som bör förberedas bör bedömas med hänsyn till åtgärdernas konsekvenser, såväl för individer som samhälle. När det gäller den specialreglering som beslut om beredskaps- och planeringszoner innebär, men där utredningen bedömer att de plats- specifika bestämmelserna i förordningen om skydd mot olyckor bör utmönstras, kan det finnas skäl att i förordningen förtydliga syfte och mål för när det kan finnas skäl att överväga att inrätta olika typer av zoner. Som konstaterats tidigare har bl.a. IAEA bedömt att de grundläggande principerna för beredskapsplanering som återges i GSR Part 7 är fortsatt tillämpliga även för nya reaktortekniker. Strål- säkerhetsmyndigheten har även i samråd med dåvarande Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap och berörda länsstyrelser i genomförd översyn på ett noggrant sätt gått igenom grunderna för hur denna planering bör genomföras. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas Som konstaterats ovan kan det finnas skäl att utreda och se över hur vissa mer detaljerade bedömningar, såsom val av händelser och val av mer specifika kriterier, bör göras för att åstadkomma en risk- informerad bedömning av behov av zoner. Detta ser utredningen som en del i en mer detaljerad utredning och, vid behov, reglering. Däremot uppfattar utredningen att de grundläggande målen för varför beredskaps- och planeringszoner bör inrättas utgör en mer sta- bil grund. Genom att de införs i förordningen om skydd mot olyckor förtydligas ramen för vilka överväganden som ska göras inför ett sådant beslut, utan att föregripa mer detaljerade metoder eller krite- rier. Det kan också ses som ett sätt att förtydliga syftet med bered- skaps- och planeringszoner i förhållande till den bredare beredskaps- planeringen som kan behövas, utan att detta beslut om zoner tillämpas med en alltför bred innebörd. Tillsyn av t.ex. de program för rädd- ningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen är ett annat sätt att ut- värdera och bedöma om samhällets planering uppfyller de samlade målen för beredskap för olika typer av händelser och åtgärder. Sammanfattningsvis föreslår utredningen att det införs en bestäm- melse i förordningen om skydd mot olyckor som knyter syftet med zonerna i förhållande till möjliga radiologiska konsekvenser för all- mänheten, och vilka typer och kombinationer av zoner som därmed bör övervägas. Detta är alltså inte avsett som en preskriptiv reglering, med hänsyn till behovet att värderingar och beslut om zoner ska an- passas till de risker som varje kärnteknisk anläggning kan medföra. Det avser dock att utgöra en vägledning och till viss del styrning så att övervägandena också återspeglar de förutsättningar och bedöm- ningar som gjorts för befintliga kärntekniska anläggningar i Sverige50. Förslaget innebär att en utgångspunkt vid beslut om vilka zoner som ska inrättas är om det kan uppstå allvarliga deterministiska hälso- effekter eller ej, och i vilken mån övriga deterministiska eller stoka- stiska hälsoeffekter bedöms kunna uppstå i sådan utsträckning att det vore motiverat att förbereda skyddsåtgärder och därmed olika typer av beredskaps- eller planeringszoner (se avsnitt 4.1.1 för för- klaring av begreppen). Det är alltså enbart i den mån det vid en kärn- teknisk anläggning kan uppstå radiologiska nödsituationer som kan medföra sådana utsläpp av radioaktiva ämnen som kan medföra allvarliga deterministiska hälsoeffekter hos allmänheten, som det är aktuellt att överväga att inrätta en mer omfattande planering genom 50 Se även SSM2024-4214-1, s. 16 ff. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 en inre beredskapszon, en yttre beredskapszon och en planerings- zon. Detta motsvarar att det för sådana anläggningar bör övervägas att förbereda så kallade förebyggande brådskande skyddsåtgärder som behöver vidtas innan ett utsläpp av radioaktiva ämnen sker (se även ovan). För anläggningar där det inte kan uppstå allvarliga deter- ministiska hälsoeffekter utanför anläggningens område, är det i stället aktuellt att överväga behov och utsträckning av en beredskapszon, en planeringszon eller båda, beroende på vad spridnings- och dos- beräkningarna och avvägningen av vilka skyddsåtgärder som är möj- liga och rimliga att förbereda med hänsyn till övriga faktorer. Den beredskapszon som avses här motsvarar en yttre beredskapszon, jämfört med det behov av två typer av beredskapszoner som avses för anläggningar där radiologiska nödsituationer kan uppstå med utsläpp av radioaktiva ämnen som kan leda till allvarliga determini- stiska hälsoeffekter hos allmänheten om inga skyddsåtgärder vidtas. De olika benämningarna för beredskapszon kan vara något förvir- rande, då det även i nu gällande författning är det som benämns yttre beredskapszon som motsvaras av den enkla benämningen beredskaps- zon, för de anläggningar där ingen inre beredskapszon behövs.51 Med hänsyn till att de begrepp som valdes för befintliga anläggningar i samband med översynen av zoner 2017 bedöms det dock inte som ändamålsenligt att föreslå ändrade benämningar, men för att åstad- komma tydlighet med zonernas innebörd används begreppet yttre beredskapszon i den aktuella bestämmelsen, även då det inte är aktuellt med en inre beredskapszon. Utredningen har övervägt att även föreslå att en bestämmelse med maximala avstånd för inre och yttre beredskapszon (där denna upp- delning finns) och planeringszon införs i förordningen om skydd mot olyckor. Syftet skulle vara att ge ett visst konkret stöd för såväl beredskapsplaneringen som för t.ex. en sökande av regeringens god- kännande av en kärnteknisk anläggning. De maximala avstånden skulle kunna återspegla de avstånd som finns beslutade för befintliga kärn- kraftsreaktorer, dvs. en inre beredskapszon om cirka 5 kilometer från anläggningen, en yttre beredskapszon om cirka 25 kilometer från an- läggningen, samt en planeringszon om cirka 100 kilometer från anlägg- ningen. Utredningen har dock konstaterat att det kan vara svårt att ut- trycka en sådan regel på ett tydligt sätt, utan att det tolkas som en 51 I t.ex. Finland är begreppet skyddszon motsvarande det svenska inre beredskapszon. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas schablon över vilka typer av zoner och avstånd som alltid ska inrättas för kärntekniska anläggningar. Det vore att motverka förståelsen och syftet med att beredskapsplaneringen ska vara anpassad till den risk som en anläggning kan medföra. Information om vilka zoner som har beslutats för befintliga kärntekniska anläggningar är också förhållandevis lätt tillgänglig, genom den nu gällande förordningen och med de olika rapporter för utredning och underlag för regeringens beslut om zoner52. Sammantaget bedömer utredningen att bestäm- melser som anger specifika avstånd inte bör införas i förordningen. 7.2.4 Samråd och deltagande inför beslut Förslag Myndigheten för civilt försvar ska inför beslutet om beredskaps- eller planeringszoner och skyddsåtgärder samråda med Strålsäker- hetsmyndigheten, berörda länsstyrelser och andra myndigheter. Innan beslutet fattas ska tillståndshavaren för den kärntekniska anläggningen ges tillfälle att lämna synpunkter. Bedömning Det bör inte införas något bredare samråd avseende planering av räddningstjänst med allmänhet, miljöorganisationer eller liknande aktörer. Skälen till förslaget och bedömningen Myndigheten för civilt försvars beslut skapar grundläggande förut- sättningar för den beredskap som olika samhällsaktörer behöver vidta förberedelser för i händelse av en radiologisk nödsituation. De övergripande kraven i 1 kap. lagen om skydd mot olyckor anger syfte och mål för räddningstjänsten och lägger en allmän grund för tillämpning av lagen om skydd mot olyckor. Beslutet i sig har inte har någon direkt påverkan på tillståndshavaren till den kärntekniska anläggning vars potentiella konsekvenser bered- 52 Se avsnitt 4.2. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 skapen avser att omhänderta, i termer av krav på åtgärder som behöver vidtas av tillståndshavaren själv. Däremot är tillståndshavaren berörd av beslutet genom att zonernas utsträckning och tillhörande skydds- åtgärder har en direkt inverkar på beredskapsavgiftens storlek. Det kan inte heller uteslutas att tillståndshavaren kan ha synpunkter på de bedömningar och avvägningar som görs av radiologiska konse- kvenser för allmänheten i relation till de ekonomiska och samhälle- liga aspekter som ska vägas samman i beslutet. Av dessa skäl bedömer utredningen att den berörda tillståndshavaren ska ges möjlighet att lämna synpunkter. Frågan om samråd även ska omfatta miljöorganisationer och all- mänhet har lyfts till utredningen. Dessa aktörer har rätt att delta i tillståndsprocesserna enligt miljöbalken och kärntekniklagen. I denna del av processen, som rör beredskap för tillståndsgiven verksamhet, är det samhällets behov som står i centrum. Något rätt enligt Århus- konventionen eller miljöbalkens regler för allmänheten att delta i processen finns inte. Lagen om skydd mot olyckor innehåller inte heller några bestämmelser som ger denna rätt. Det saknas skäl att i detta sammanhang vidga rätten för miljöorganisationer och allmän- heten att delta. Se även nedan i avsnitt 7.2.6 om rätten att överklaga beslut. 7.2.5 Beslutets innehåll och efterföljande åtgärder Förslag Beslutet från Myndigheten för civilt försvar ska ge information om 1. den eller de kärntekniska anläggningar som beslutet avser, 2. den eller de länsstyrelser som berörs av beslutet 3. vilka beredskapszoner eller planeringszon som ska inrättas 4. de aktuella zonernas utsträckning, och 5. vilka skyddsåtgärder som ska förberedas. Beslutet ska skickas till berörda länsstyrelser, tillståndshavaren, Strålsäkerhetsmyndigheten samt berörda kommuner. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas Den exakta utformningen av beredskaps- och planerings- zonerna fastställs av den eller länsstyrelsen eller de länsstyrelser som anges i beslutet. Programmet för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen ska innehålla uppgifter om den exakta ut- formningen av beredskaps- och planeringszoner samt de förbere- delser som följer av Myndigheten för civilt försvars beslut. Den länsstyrelse där den kärntekniska anläggningen är belägen ska informera tillståndshavaren när de skyddsåtgärder som fram- går av beslutet har förberetts i tillräcklig utsträckning. Skälen till förslaget Det beslut Myndigheten för civilt försvar fattar när det gäller bered- skapsbehov behöver vara tydligt. Eftersom beslutet ersätter de spe- cifika regler som i dag finns i förordningen om skydd mot olyckor och blir styrande för berörda länsstyrelser är det viktigt att alla nöd- vändiga och relevanta delar också finns i beslutet. Beslutet utgör också underlag för beräkning av beredskapsavgiften (se kapitel 9). Beslutets innehåll En grundläggande information är att beslutet innehåller information om vilken eller vilka kärntekniska anläggningar som beslutet gäller för. Detta speglar även den information som den tillståndshavare som gjort anmälan lämnat in, med den eller de olika typer av anläggningar och anläggningsplats som tillståndet omfattar. Därutöver är det också grundläggande att beslutet pekar ut vilken eller vilka länsstyrelser som berörs av beslutet. Det är bara de läns- styrelser som berörs av ett behov att inrätta zoner och genomföra förberedelser av skyddsåtgärder enligt genomförda analyser av radio- logiska risker och med andra hänsyn som bör pekas ut. Det innebär att ett län kan inkluderas i de zoner som framgår av beslutet, men det är bara de länsstyrelser som pekas ut som ska genomföra förbere- delser för de aktuella skyddsåtgärderna. Om en zonutsträckning exempelvis inkluderar en liten obebyggd del av ett län, är det upp till Myndigheten för civilt försvar att bedöma om det finns skäl att förbereda för skyddsåtgärder eller inte. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 Beslutets kärna är vilka beredskaps- eller planeringszoner som ska inrättas, deras utsträckning (jfr hittillsvarande bestämmelser som anger cirka antal kilometer) samt vilka skyddsåtgärder som ska för- beredas inom respektive zon. Den exakta utformningen som berörda länsstyrelser tar fram, kan medföra att avstånden för de olika zonerna till anläggningen är kortare eller längre. De specifika skyddsåtgärder som ska förberedas inom de beslutade zonerna framgå. Nivån av in- formation bör motsvara den i hittillsvarande bestämmelser och kan innebära olika mer detaljerade behov av åtgärder, t.ex. investeringar i olika typer av mätnings- och varningssystem, resurs- och kompe- tensförstärkning och övningsverksamhet. Om det finns behov kan ett beslut även ange olika tider eller skeden då förberedelserna behöver vara på plats, exempelvis i förhållande till om det finns behov att utöka förberedelserna i förhållande till när olika anläggningar som berörs av beslutet tas i provdrift. Efter fattat beslut föreslår utredningen att Myndigheten för civilt försvar ska delge beslutet, utöver till de länsstyrelser som berörs och ska införa planeringen, även till tillståndshavaren, Strålsäkerhetsmyn- digheten och berörda kommuner. Det finns inget som hindrar att in- formationen delges eventuella andra berörda myndigheter, men utred- ningen bedömer inte att det behöver uttryckas i författning. Länsstyrelsernas arbete Länsstyrelserna där det kommer att finnas beredskaps- eller planer- ingszoner har efter fattat beslut en viktig roll att inom ramen för sitt arbete med programmet för statlig räddningstjänst ange den exakta utformning som aktuella zoner ska ha. Det är angeläget att detta be- slut fattas så snart som möjligt och även att den detaljerade planer- ingen som krävs kommer på plats för samtliga berörda länsstyrelser. Den exakta utformningen av beredskaps- och planeringszoner bör, som framgår i avsnitt 7.1.3 ovan, grundas i lokal kännedom och prak- tiska överväganden i relation till hur en räddningsinsats kan gå till och hur information snabbt och effektivt kan förmedlas. Sådant som vägsträckningar, järnvägar, vattendrag och samhällen måste beaktas för att beredskapen ska kunna bli välfungerande. Det är viktigt att de berörda länsstyrelserna samverkar för att få till stånd en enhetlig och väl övervägd planering och det är upp till länsstyrelserna att an- SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas tingen fatta ett separat beslut om zonernas utsträckning eller låta dessa framgå i programmet för räddningstjänsten. Även om det fattas ett separat beslut bör zonernas exakta utformning också framgå av pro- grammet för räddningstjänsten. Information till tillståndshavaren Som framgår i avsnitt 6.3 föreslår utredningen att kärntekniklagen förtydligas om att en tillståndshavare inte får ta en anläggning i prov- drift innan samhällets beredskap är på plats. Tillståndshavaren har dock inte ansvar för att vidta några åtgärder för att inrätta beslutade beredskaps- eller planeringszoner eller förbereda skyddsåtgärder. Detta görs av berörda länsstyrelser efter Strålsäkerhetsmyndigheten ska i egenskap av tillsynsmyndighet göra en kontroll av att kraven på säkerhet och strålskydd uppfylls (vilket även inkluderar krav på tillståndshavarens beredskapsplanering) innan en kärnteknisk anlägg- ning får tas i provdrift. Denna kontroll omfattar inte samhällets bered- skap. Eftersom de åtgärder som länsstyrelserna ska förbereda blir en så viktig förutsättning för att en tillståndshavare ska få ta ett god- kännande om att inleda provdrift i anspråk, bedömer utredningen att det är rimligt att berörda länsstyrelserna ska ge klartecken ur ett beredskapsperspektiv. Detta blir förstås bara aktuellt om ett beslut från Myndigheten för civilt försvar medfört behov av förberedelse av zoner och skyddsåtgärder. Utredningen bedömer också att det är rimligt att denna informa- tion bör samordnas och lämnas av en länsstyrelse, i de fall flera skulle vara berörda av Myndigheten för civilt försvars beslut. För befintliga kärnkraftverk är det den länsstyrelse där den kärntekniska anlägg- ningen är belägen som är mest påverkad, genom att de inre och yttre beredskapszonerna som också medför störst behov av planering, t.ex. installation av mätutrustning, varningssystem m.m. för att kunna genomföra utrymning. Informationen bör därmed lämnas från den länsstyrelse där den kärntekniska anläggningen är belägen. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 7.2.6 Möjligheten att överklaga Förslag Myndigheten för civilt försvars beslut om beredskaps- eller planer- ingszoner samt skyddsåtgärder för allmänheten ska kunna över- klagas av tillståndshavaren, Strålsäkerhetsmyndigheten, berörda länsstyrelser och andra myndigheter som berörs av beslutet. Be- sluten får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Bedömning Det bör inte införas någon rätt att överklaga Myndigheten för civilt försvars beslut för allmänhet, miljöorganisationer eller lik- nande aktörer. Skälen till förslaget och bedömningen Beslut om beredskaps- och planeringszoner såväl som olika specifika beslut vid länsstyrelsens planering bör kunna överklagas av de som direkt berörs av besluten, alltså tillståndshavaren som får bekosta delar av beredskapen genom beredskapsavgiften och de myndigheter och kommuner som på något sätt åläggs att vidta åtgärder i enlighet med besluten. Utredningen föreslår därför att 10 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor kompletteras med en sådan bestämmelse. Någon möjlighet för allmänhet eller intresseorganisationer att överklaga besluten bör inte finnas, då besluten rör samhällets bered- skapsplanering. Allmänhetens och intresseorganisationers rätt att komma till tals regleras i tillståndsprocessen enligt kärntekniklagen och miljöbalken, där frågan om anläggningen ska tillåtas eller inte behandlas. Samhällets beredskapsplanering innefattar inte någon rätt för dessa aktörer att delta i samråd eller överklaga beslut och det saknas skäl att frångå denna princip. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas 7.2.7 Ändrade förutsättningar kan medföra en förnyad bedömning Förslag Om en tillståndsgiven verksamhet ändras som innebär att de radio- logiska risker förändras som har betydelse för ett för anläggningen fattat beslut om beredskaps- och planeringszoner, ska tillstånds- havaren anmäla detta till Myndigheten för civilt försvar. Myndigheten för civilt försvar ska göra en förnyad bedömning och vid behov genomföra processen för och fatta beslut om even- tuellt ändrat behov av zoner eller skyddsåtgärder. Myndigheten för civilt försvar ska även göra en bedömning av om det finns skäl att fatta ett nytt beslut om en författning har ändrats efter beslutet och ändringen skulle ha betydelse för beslutet, eller de förutsättningar som låg till grund för beslutet har ändrats och ändringarna skulle ha haft betydelse för beslutet. Förslaget gäller både för nya och befintliga kärntekniska anlägg- ningar. Skälen till förslaget Förutsättningarna för en verksamhet kan förändras över tid. Det kan både avse att det finns mer kunskap om vilka händelser som kan in- träffa som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen och det värsta möjliga utsläppets omfattning och innehåll av radio- aktiva ämnen (källtermen). Den planerade tiden för drift av anlägg- ningen kan ändras eller andra omständigheter tillkommer som medför beslut om avveckling, då allt kärnämne i form av använt kärnbränsle förs bort från anläggningsplatsen för placering i ett mellanlager eller slutförvar. Dessutom kan förutsättningarna vid en förläggningsplats ändras om nya anläggningar tillkommer (av samma eller ny tillstånds- havare). För ny reaktorteknik kan också drifterfarenheter användas för att göra nya eller uppdaterade analyser av säkerheten och vilka radiologiska nödsituationer som kan uppstå. Detta är exempel på situationer som kan medföra att de radiologiska riskerna förändras på ett sätt som kan, och efter en förnyad utredning bör, medföra att kraven på planering av skyddsåtgärder anpassas till de ändrade förutsättningarna. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 Tillståndshavaren är skyldig att anmäla till Myndigheten för civilt försvar om det sker förändringar i verksamheten som kan innebära att analysen av de radiologiska risker som låg till grund för utformning och beslut om beredskaps- och planeringszoner påverkas. När behovet av en ny bedömning aktualiseras av händelser i om- världen är det Myndigheten för civilt försvar som får initiera en ny bedömning. På liknande sätt som inom kärntekniklagen är det viktigt att beredskapen planeras på ett likvärdigt sätt och baserat på aktuell kunskap. Som noterats i bl.a. avsnitt 4.1.3 pågår mycket kunskaps- utveckling när det gäller SMR i allmänhet, men även av strategier eller principer för beredskap. Det bör därför även vara möjligt för Myndigheten för civilt försvar att initiera en förnyad bedömning av ett beslut om författning eller andra förutsättningar som låg till grund för beslutet har ändrats och ändringarna skulle ha haft betydelse för beslutet. Formuleringen överensstämmer även med de skäl som fram- går av ändringen i kärntekniklagen när det gäller möjligheten att be- gära förhandsbesked om en kärnteknisk anläggnings konstruktion53. En ny bedömning får därefter göras av Myndigheten för civilt försvar med hjälp av Strålsäkerhetsmyndigheten och andra berörda på samma sätt som beskrivs ovan. En följd av en ändrad bedömning av behov av beredskaps- eller planeringszoner och tillhörande skyddsåtgärder bör bli att den bered- skapsavgift som tillståndshavaren är skyldig att betala kan komma att ändras. Det kan dock bl.a. bero på om samma aktör har tillstånd till fler reaktorer vid samma anläggningsplats. En förändrad fördelning av kostnader per berörd verksamhet kan ändå behöva göras, i syfte att upprätthålla tydlighet för olika aktörers bidrag till strålningsrelate- rade risker och nödvändig planering för skyddsåtgärder utanför an- läggningen. Mer om mekanismer för beräkning och fördelning av b eredskapsavgiften finns i kapit el 9. 53 Prop. 2025/26:171, s. 18 och s. 69 f. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas 7.2.8 Förberedande dialog Förslag Det ska vara möjligt för tillståndshavare till kärntekniska anlägg- ningar att begära förberedande dialog hos Myndigheten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndigheten eller den länsstyrelse där den kärntekniska anläggningen uppförs. Den förberedande dialogen får avse innehåll i den anmälan som ska göras till Myndigheten för civilt försvar och om tidsplanen för de berörda myndigheternas arbete efter en sådan anmälan. Skälen till förslaget Utredningen gjorde i första delbetänkandet en genomgång av utgångs- punkter m.m. om serviceskyldighetens omfattning.54 I förhållande till tillståndsprövning enligt kärntekniklagen bedömde utredningen att det behov av dialog som kan finnas mellan en sökande och den prövande eller beredande myndigheten i förberedelsearbetet inför att ansökan slutligen lämnas in, kan gå utöver vad serviceskyldig- heten enligt förvaltningslagen omfattar. Exempel på behov av dialog som lyftes var diskussion kring ansökans omfattning, vilka förvänt- ningar Strålsäkerhetsmyndigheten har på ansökan omfattning och innehåll, avstämningar kring tidplaner, vägledning om regelverkets utformning och behov av medföljande utredningar som myndigheten bedömer som nödvändig förutsättning, tillsammans med andra under- lag, för att en kommande ansökan kan anses komplett. När det gäller den ovan föreslagna processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner bör det noteras att det inte rör sig om ett ansökningsförfarande som mynnar ut i ett beslut om åtgärder som en tillståndshavare ska eller får vidta. Det är den eller de länssty- relser som berörs av beslutet som är den huvudsakliga mottagaren av beslutet. Som konstaterats, och förtydligas ytterligare genom utredningens förslag, påverkas ändå en tillståndshavare genom dels förbud att ta en anläggning i provdrift innan samhällets beredskap är på plats (avsnitt 6.3), dels genom den beredskapsavgift som tas ut för att bekosta dessa särskilda åtgärder för beredskap (kapitel 9). 54 SOU 2025:7, s. 241 f. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 Det är också tillståndshavaren som är den som enligt avsnitt 7.2.1 ska göra en bedömning av när det är lämpligt att lämna in en anmälan till Myndigheten för civilt försvar. Det kan vara svårt för en tillstånds- havare att göra en fullständig bedömning av både vilket underlag som behövs för processen som vid vilken tidpunkt det är lämpligt att göra en anmälan, utan stöd från berörda myndigheter. En möjlighet för tillståndshavaren att, innan en anmälan görs, begära förberedande dialog med Myndigheten för civilt försvar, Strål- säkerhetsmyndigheten eller den länsstyrelse inom vars län anlägg- ningen kommer att byggas, bör därför införas. Dialogen bör få avse anmälans innehåll och tidsplanen som myndigheterna bedömer att de kan behöva för att genomföra sina uppgifter, inklusive berörda läns- styrelsers utvecklingstid för att inrätta zoner och förbereda aktuella skyddsåtgärder. Den dialog och det informationsutbyte som kan krä- vas i form av mötesserier eller andra återkommande avstämningar över tid för att den föreslagna processen ska kunna ske på ett effek- tivt sätt, utgör ett mer långtgående behov som utredningen bedömer inte normalt har ansetts ingå i den allmänna serviceskyldigheten. På motsvarande sätt som inför tillståndsprövning enligt kärnteknik- lagen kan en sådan formaliserad möjlighet till informationsutbyte och förberedelse för processen också vara viktigt för att säkerställa att olika aktörer, såväl väl etablerade som mer nya, behandlas lika, och en tydlig inriktning på vem som får begära dialogen och vad den får avse ger också möjlighet för myndigheterna att sortera och prioritera mellan olika aktörers kontaktförfrågningar. Enligt förslaget ska begäran kunna riktas till en eller flera myn- digheter, i förhållande till vilket behov som föreligger. Avser det t.ex. mer information och dialog om vilket underlag som behövs för Strålsäkerhetsmyndighetens beräkningar kan det räcka att till- ståndshavaren begär dialog med den myndigheten. Behov av mer information om tidsplaner för länsstyrelsens förberedelser, beroende på vilken planering som redan finns i det aktuella länet, kan räcka att diskutera med länsstyrelsen i det län där den kärntekniska an- läggningen kommer att uppföras. Om begäran riktas till flera myn- digheter har de, som redan i dag etablerade samverkande myndig- heter, förutsättningar att samordna sitt arbete med den förberedande dialogen. SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas 7.2.9 Samlad bedömning av tid för processen När det gäller planeringen av den del av samhällets beredskap som utformning av beredskaps- och planeringszoner avser, dvs. berörda länsstyrelsers förberedelser av särskilda skyddsåtgärder vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar i Sverige, samt rådgivande och annan verksamhet hos Myndigheten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen, påverkas den inte bara av anläggningens egenskaper, utan också till betydande del av förutsättningarna i det område som beredskapsplaneringen ska täcka, dvs. beredskaps- och planeringszonerna. Det betyder att det arbete och de investeringar som krävs för beredskapsplaneringen kommer att skilja sig åt mellan anläggningar beroende på var de placeras, även om själva anläggningarna är likvärdiga. I avsnitt 4.2.2 ges en beskrivning av utveckling av verktyg och be- dömning av tid för Strålsäkerhetsmyndighetens uppgifter i samband med utformning av beredskaps- och planeringszoner. Ett antagande för hur lång tid de moment som krävs för att ta fram ett underlag med spridnings- och dosberäkningar som beskriver de radiologiska konsekvenser som bör beaktas som grund för beslut om beredskaps- och planeringszoner för nya kärnkraftsreaktorer är att detta skulle ta cirka ett år, även om det finns flera osäkerheter för en sådan bedöm- ning. För Myndigheten för civilt försvar bedöms den typ av uppgift och process som utredningen föreslår kunna implementeras med stöd av andra beslutsprocesser som finns inom myndigheten i dag. Bedömningen är därför att det inte ska krävas årslånga processer eller handläggningstider för själva beslutet. Det är länsstyrelsens implementering av zoner och skyddsåtgärder som i praktiken är det som behöver vara på plats innan en kärnteknisk anläggning ska tas i provdrift (se avsnitt 6.3). För länsstyrelser i län där det i dag finns kärntekniska anläggningar med något behov av beredskaps- eller planeringszoner, särskilt med kärnkraftsreaktorer, är utgångspunkten för tillkommande verksamheter förhållandevis gynnsam. Som konstaterats tidigare är det inte säkert att en läns- styrelse behöver vidta några nya investeringar eller resursökningar, även om en ny anläggning i förhållande till dess radiologiska risker medför behov av zoner och förberedelse av skyddsåtgärder, beroende på vilken planering som redan finns på plats. Berörda länsstyrelser Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 behöver tid för att förstå vilka risker som verksamheten medför, såväl som tillståndshavarens planering och behov när i tid eventuella för- beredelser behöver vara på plats. Särskilt för en länsstyrelse som inte har den typ av tillkommande planering med beredskaps- eller planer- ingszoner sedan tidigare, krävs tid att rekrytera, utbilda och planera den nödvändiga beredskapen, vilket kan ta ett par år. I sammanhanget vill utredningen påpeka att berörda länsstyrelser kommer att engage- ras även innan ett formellt beslut fattas, och beroende på hur tydligt det är vilket behov av beredskap som kan tillkomma, finns det inte i utredningens förslag på process eller beredskapsavgift något hinder för att vissa förberedelser påbörjas förhållandevis tidigt. Därmed be- dömer utredningen att det bör vara fullt möjligt att berörda länsstyrel- ser väl bör kunna matcha de tidsplaner och moment som omfattas av byggnation och stegvis kontroll inför provdrift. Sammanfattningsvis bedömer utredningen att förslagen, som i prak- tiken främst synliggör en process med ingående steg och olika berörda aktörer. Det kan se ut som många steg och aktörer, men Kärnkrafts- prövningsutredningen bedömer att det inte är någon särskilt ny om- fattande hantering som tillförs, utöver förtydligade moment för hur processen initieras och vem som fattar beslut. 7.3 Befintliga anläggningar tillämpar beslutade zoner Förslag De specifika bestämmelserna om platser och avstånd för bered- skaps- och planeringszoner utmönstras ur förordningen om skydd mot olyckor. Den nuvarande lydelsen fortsätter att gälla för befintliga anlägg- ningar, men vid förändringar som påverkar strålningsrelaterade risker som har betydelse för utformningen av beredskaps- och planeringszoner i befintliga anläggningar gäller den nya ordningen. Skälen till förslaget Som konstaterats tidigare utgör bestämmelserna om beredskaps- och planeringszoner samt skyddsåtgärder inom zonerna i förordningen om skydd mot olyckor i praktiken platsspecifika beslut. De bör därför SOU 2026:40 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas utgå ur förordningen, men genom övergångsbestämmelser fortsatt gälla för befintliga anläggningar så länge det inte sker en sådan ändring av deras verksamhet att det är motiverat att göra en översyn av beslu- tade zoner och skyddsåtgärder (se avsnitt 7.2.7). I sådana situationer bör den process som tillämpas för nya kärntekniska anläggningar också gälla för den ändrade anläggningen. En sådan ordning bidrar till att planeringen av räddningstjänsten enligt 4 kap. 6 § för kärntek- niska anläggningarna i Sverige grundar sig på anpassad och aktuell kunskap. 8 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas I detta kapitel presenteras förslag på anpassad tillämpning av krav på överföring av värden för processparametrar från vissa kärntekniska anläggningar till Strålsäkerhetsmyndigheten, baserat på vilka konse- kvenser som kan uppstå i samband med en radiologisk nödsituation. 8.1 Överföring av värden för processparametrar bör fortsatt krävas för vissa kärntekniska anläggningar Förslag Den som har tillstånd till innehav, uppförande eller drift av en kärnteknisk anläggning ska vara skyldig att i samband med en radiologisk nödsituation som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen, överföra värden för processparametrar till Strålsäkerhets- myndigheten, under förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda. Skälen till förslaget Det regelverk som finns för överföring av värden för processparamet- rar är framtaget för och anpassat till befintliga kärnkraftsreaktorer i drift, dvs. storskaliga reaktorer av lättvattenteknik. Utgångspunkten för regleringen är de potentiella konsekvenser för allmänheten som kan uppstå till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen från reaktorerna i samband med en radiologisk nödsituation (se avsnitt 4.1.1 för när- mare förklaring av begreppet). Det övergripande syftet med krav på överföring av processparametrar är att ge Strålsäkerhetsmyndigheten optimala förutsättningar för att i samband med en radiologisk nöd- Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas SOU 2026:40 situation som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen tillhanda- hålla råd och stöd till beslutsfattare, som i sin tur ska besluta om nödvändiga brådskande skyddsåtgärder för allmänheten (se vidare avsnitt 4.1.1 för förklaring av begreppet brådskande skyddsåtgärder samt avsnitt 8.2.1 om hur begreppet knyter till uppställda kriterier). Även om kravet på överföring av värden för processparametrar enbart gäller för kärnkraftsreaktorer, bör i sammanhanget också för- tydligas att det finns specifika krav i Strålsäkerhetsmyndighetens före- skrifter om beredskap som gäller kärntekniska anläggningar i bered- skapskategori 2 och 3 (befintliga kärnkraftsreaktorer är placerade i beredskapskategori 1). Till exempel finns det krav på tillgång till viss meteorologiutrustning, krav på dokumentation och anmälan vid av- brott samt krav på att meteorologiparametrar ska mätas kontinuerligt och skickas till myndigheten.1 Framtida kärnkraftsreaktorer kan komma att utgöras av en större variation av olika typer och storlekar än dagens befintliga reaktorer. En närmare beskrivning av vad som avses med känd och ny reaktor- teknik återfinns i utredningens första delbetänkande samt avsnitt 4.1.3.2 Där beskrivs vad som avses med små modulära reaktorer (SMR) inklusive begreppen micro-reaktorer (MMR) och SMR med mer innovativ teknik, även kallat avancerade modulära reaktorer (AMR). Även andra typer av kärntekniska anläggningar kan bli aktuella i fram- tiden och bör inrymmas i regleringen. Jämfört med storskaliga reaktor av lättvattentyp har SMR och AMR typiskt sett en mindre härd och lägre termisk effekt, vilket bl.a. innebär att inventariet av fissionsprodukter3 är mer begränsat. De miljömässiga effekterna av ett utsläpp av radioaktiva ämnen kan därmed förväntas vara mindre långtgående än motsvarande utsläpp från storskaliga reaktorer.4 Lägre källterm kan leda till mindre behov av skyddsåtgärder utanför anläggningen.5 Det bör även tilläggas att andra faktorer utöver storlek på inventariet kan påverka hur snabba och omfattande radioaktiva utsläpp kan bli, såsom reaktorns grund- läggande konstruktion och förekomst av passiva säkerhetsfunktioner. 1 12 kap. 1 och 6 §§ samt bilaga 2 SSMFS 2014:2. 2 SOU 2025:7, s. 136–137. 3 Med fissionsprodukter avses de nuklider som uppstår vid kärnklyvning, dvs. vid fission. Be- greppet avser sammanhang där den radioaktivitet som avges av nukliden utgör den potentiella faran, se även IAEA Safety and Security Glossary (eng. fission product). 4 VTT, s. 9. 5 SOU 2025:7, s. 140 samt förklaring av begreppet i avsnitt 4.1.1. SOU 2026:40 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas I enlighet med 15 § 1 och 3 Strålsäkerhetsmyndighetens instruktion6 ska myndigheten ge råd om strålskydd i samband med en radiolo- gisk nödsituation samt svara för teknisk rådgivning till de myndig- heter som är ansvariga för att hantera konsekvenser av en radiologisk nödsituation i kärnteknisk verksamhet eller annan tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning inom eller utom Sverige. Överföring av processparametrar är en förutsättning för att Strål- säkerhetsmyndigheten i realtid ska kunna följa och förstå det tekniska läget på en anläggning och behovet av brådskande skyddsåtgärder utan- för anläggningen i samband med en radiologisk nödsituation. Syste- met främjar en i realtid gemensam lägesbild för inblandade aktörer. För att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna fullföra sitt uppdrag att ta fram nödvändiga bedömningar under en pågående radiologisk nödsituation som kan leda till omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen, behövs tillgång till en stor mängd aktuella data. En händelse som skulle föranleda behov av att aktivera Strålsäker- hetsmyndighetens specifika analysfunktion (s.k. kärnteknisk analys) i myndighetens krisorganisation, är när berörd anläggning har betett sig på ett oväntat sätt. Därmed är det inte möjligt att förvänta sig att händelseförloppet följer ett förutbestämt scenario. Såväl den berörda tillståndshavarens rutiner och arbetssätt7 för att hantera den radiolo- giska nödsituationen som Strålsäkerhetsmyndighetens arbete i ana- lysfunktionen utgår således från den aktuella situationen och inte förutbestämda scenarier. I en sådan situation är det alltså vitalt för myndigheten att ha tillgång till aktuella data från berörd anläggning. På så sätt säkerställs förutsättningarna för att bedöma bl.a. förväntat och potentiellt försämrat händelseförlopp och källterm8 vid en radio- logisk nödsituation. Överföringen ger därmed möjlighet att i realtid få tillgång till korrekt information för att kunna ta fram kunskaps- och beslutsunderlag, såsom spridningsprognoser, strålningsmätningar och strålskyddsbedömningar, som stöd till beslutsfattare och rädd- ningsledare vid berörda länsstyrelser. Det befintliga regelverket omfattar enbart kärnkraftsreaktorer, eftersom dessa typiskt sett kan ge upphov till betydande utsläpp av radioaktiva ämnen och därtill är komplexa och svåröverskådliga kärn- tekniska anläggningar med ett flertal aktiva och passiva drift- och 6 Förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. 7 Se t.ex. 5 kap. 6–11 §§ och 8 kap. 2 § SSMFS 2021:6. 8 Se avsnitt 4.1.1 för närmare förklaring av begreppet källterm. Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas SOU 2026:40 säkerhetssystem som i en radiologisk nödsituation kan påverka såväl händelseförlopp som tidsförlopp. Därmed är det utmanande att i sam- band med en radiologisk nödsituation både inhämta och bibehålla överblick över situationen på berörd anläggning. Generellt kan sägas om befintliga kärntekniska anläggningar som inte är kärnkraftsreaktorer, att överskådligheten av anläggningarna och potentiella händelser som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen inte är lika utmanande som för kärnkraftsreaktorer. Typiskt sett finns det få system som kan ha påverkan på ett förlopp med potential att leda till utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen, och tidsför- loppen är vanligen betydligt längre. För att få en jämförbar uppskatt- ning kan nämnas att det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) utanför Oskarshamn beräknas ha helt vattentäkt bränsle efter mer än en månad även vid långvarigt bortfall av all elförsörjning, kyl- ning och spädmatning vid analys av en jordbävning där initialt rörbrott förutsatts, vilket innebär en större vattenförlust tidigt under händelse- förloppet.9 Även Westinghouse kärnbränslefabrik är en mycket mindre komplex anläggning jämfört med en kärnkraftsreaktor och de dimen- sionerande händelserna är av en annan karaktär.10 Dessa skillnader mellan befintliga kärnkraftsreaktorer och befint- liga övriga kärntekniska anläggningar är omständigheter som talar för att kravet på överföring av värden för processparametrar fortsatt bör gälla endast för kärnkraftsreaktorer. Däremot är det inte själv- klart att ett sådant krav är motiverat för alla storlekar och typer av kärnkraftsreaktorer, särskilt inte mycket små reaktorer (MMR). Samtidigt kan det inte heller uteslutas att framtida teknisk utveck- ling innebär introduktion av andra typer av kärntekniska anläggningar där krav på överföring av värden för processparametrar kan vara moti- verat. Det bör inte heller uteslutas att det för befintliga kärntekniska anläggningar som inte är kärnkraftsreaktorer i framtiden kan uppstå ett behov av att utöka eller förändra respektive verksamhet på ett sådant sätt att frågan om överföring av värden för processparametrar skulle kunna aktualiseras, se vidare avsnitt 8.3. På samma sätt som i tidigare delbetänkanden är utredningens ut- gångspunkt och strävan att lämna förslag som fortsatt stödjer en gene- rell tillämpning av bestämmelser i kärntekniklagen för samtliga kärn- tekniska anläggningar, utan specialreglering för kärnkraftsreaktorer 9 SSM2026-73. 10 SSM 2017:27, s. 68 samt s. 72 för motivering av beredskapszonens utsträckning. SOU 2026:40 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas men med möjlighet till anpassad tillämpning i förhållande till vilken radiologisk risk en verksamhet medför. Sammantaget bedömer utredningen därför att det är motiverat att kravet på överföring av värden för processparametrar görs gene- rellt tillämpligt för kärntekniska anläggningar och inte enbart kärn- kraftsreaktorer. Utgångspunkten är att kravet på överföring avgörs av vilka konsekvenser som kan uppstå i en kärnteknisk anläggnings omgivning och hur snabbt dessa kan uppkomma, se närmare av- snitt 8.2. Vilken typ av anläggning som avses är således av underord- nad betydelse, och denna principiella utgångspunkt bör enligt utred- ningens bedömning återspeglas i regleringen. Genom en generell tillämpning av kravet med utgångspunkten att det gäller samtliga kärntekniska anläggningar, finns en förberedelse för att kunna hantera tillkommande anläggningstyper i framtiden. Utifrån nu befintlig information och kunskap om kärnkraftsreaktorer och befintliga övriga kärntekniska anläggningar, är det möjligt att det inom en överskådlig framtid enbart är reaktorer som i praktiken kommer att omfattas av kravet på överföring av värden för process- parametrar i samband med en radiologisk nödsituation. En generell tillämpning möjliggör dock en teknikneutral och framåtblickande reglering som är ändamålsenligt utformad för att uppfylla syftet med krav på överföring av värden för processparametrar för lång tid. Se även avsnitt 8.3 om förslag på undantag för befintliga kärntekniska anläggningar som inte är reaktorer, under förutsättning att verksam- heten inte förändras på sådant sätt att kriterierna i avsnitt 8.2 blir tillämpliga. Förslaget ansluter också till utformning av motsvarande bestäm- melse i den föreslagna kärnenergilagen i Finland (se närmare avsnitt 4.1.4), med den skillnaden att Kärnkraftsprövningsutredningens för- slag genom bestämmelsens utformning i kärntekniklagen avgränsar dess tillämpningsområde enligt avsnitt 8.2 nedan. Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas SOU 2026:40 8.2 Kravet på överföring av värden för processparametrar gäller endast om vissa kriterier är uppfyllda Förslag Kravet på överföring av värden för processparametrar för kärn- tekniska anläggningar gäller under förutsättning att anläggningen i ett tidigt skede av en radiologisk nödsituation kan ge upphov till utsläpp av radioaktiva ämnen som skulle medföra att skydds- åtgärder utanför anläggningen måste vidtas skyndsamt efter att en händelse har inträffat. Skälen till förslaget I avsnitt 8.1. föreslår utredningen att kravet på överföring av process- parametrar som utgångspunkt gäller för kärntekniska anläggningar och inte enbart kärnkraftsreaktorer. Med beaktande av den teknik- utveckling som sker genom introduktion av nya reaktortyper som bygger på modern och innovativ teknik, kan förutsättningar för om det finns behov av överföring av värden för processparametrar föränd- ras för framtida reaktorer. På motsvarande sätt kan andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer uppvisa egenskaper som skiljer sig från befintliga anläggningar. Krav på överföring av värden för processparametrar ska vara motiverat och proportionerligt i förhål- lande till syftet med bestämmelsen och de omgivningskonsekvenser som kan uppstå utanför anläggningen i samband med en radiologisk nödsituation. Utredningen bedömer därför att det är rimligt att kra- vets tillämpning avgränsas till att endast gälla under förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda. På så sätt möjliggörs en anpassad tillämp- ning som tar hänsyn till varje anläggnings egenskaper. Att använda beredskapskategorisering som beslutas av Strålsäker- hetsmyndigheten enligt 2 kap. 4 § SSMFS 2018:1 som grund för av- gränsning av vilka anläggningar som omfattas av överföringskravet bedöms inte vara ett ändamålsenligt sätt att reglera frågan. Avgräns- ningen riskerar att bli alltför snäv, då tidsaspekten (skyndsamhet) inte täcks in i kategoriseringen. Eftersom krav på kategorisering eta- SOU 2026:40 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas bleras först i myndighetens föreskrifter, är det inte heller ändamåls- enligt att knyta överföringskravet direkt från överordnad författning. Utredningen har även övervägt men bedömt att det inte utan mer information och kunskap om nya reaktortekniker är möjligt att i detta skede på förhand definiera t.ex. reaktortyper eller reaktorstorlekar baserat på t.ex. termisk effekt som grund för om dessa bör omfattas av krav på överföring av värden för processparametrar. Inte heller för övriga kärntekniska anläggningar är det möjligt att åstadkomma en definition som ensam avgör om kravet på överföring är tillämpligt. En sådan reglering riskerar att bli alltför oprecis. Närmare om de kriterierna som behöver vara uppfyllda för att kravet på överföring av värden för processparametrar ska aktualiseras För att möjliggöra en anpassad tillämpning av kravet samt tillgodo- räknande av teknisk utveckling av ny reaktorteknik, föreslås att kra- vet ska gälla under förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda. Dessa är om den kärntekniska anläggningen i ett tidigt skede av en radio- logisk nödsituation kan ge upphov till utsläpp av radioaktiva ämnen som skulle medföra att skyddsåtgärder utanför anläggningen måste vidtas skyndsamt efter att händelsen inträffat. Som beskrivs i avsnitt 4.1.2 har säkerhetsmål införts i 3 a § och

8 § Riksgäldskontorets prövning av ansvarsförsäkringar ska omfatta att försäkring- arna uppfyller lagens krav, att det inte finns möjlighet till uppsägning vid bris- tande premiebetalning och att villkoren inte är oskäliga mot den skadelidande. Andra säkerheter ska vara tillräckliga och kunna tas i anspråk genast efter en olycka och om de är tidsbegränsade ska de ha en giltighet om minst 30 år. Riksgäldskontoret får meddela ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att en säkerhet ska kunna godtas. Paragrafen får två nya stycken som förtydligar vad Riksgäldskontorets prövning av ställda säkerheter i huvudsak ska omfatta. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.3. Av första stycket framgår vilka särskilda krav som ställs på en an- svarsförsäkring. Förtydligandet i förordning sker för att underlätta prövningen av om en tecknad försäkring utgör en tillräcklig säkerhet för ansvarsbeloppet. I andra stycket förtydligas att en annan säkerhet än försäkring ska vara tillräcklig, förutom kravet i 7 § att den ska vara betryggande för sitt ändamål och den ska kunna tas i anspråk genast efter en olycka. Detta är viktigt för att en skadelidande inte ska påverkas av om det är en försäkring eller en annan säkerhet som ställs av anläggnings- havaren. I praktiken ställs samma krav för att godkänna en säkerhet som för att kunna få dispens från kravet på att ha en försäkring i den utsträckning som är möjligt, jämför 5 a §. Tredje stycket motsvarar det tidigare första stycket och innehållet ett bemyndigande till Riksgäldskontoret att meddela ytterligare före- skrifter om prövningen för att underlätta och förtydliga denna. Det är önskvärt att Riksgäldskontoret gör detta, både för prövningen och för avgiftsuttaget. Se ovan avsnitt 10.2.5. Fasta ansvarsbelopp för vissa anläggningar och transporter 8 a § Anläggningshavare ska för andra anläggningar än kärnkraftsreaktor i drift ha en ansvarsförsäkring eller annan säkerhet som motsvarar ett fast ansvarsbelopp om – 700 miljoner euro, – 370 miljoner euro, – 150 miljoner euro, eller – 70 miljoner euro. Indelningen av anläggningar anges i bilaga 1. Författningskommentar SOU 2026:40 Paragrafen, som är ny, reglerar att anläggningshavare till anläggningar som inte är kärnkraftsreaktorer i drift ska ställa en säkerhet som mot- svarar de fasta ansvarsbelopp som anges i bestämmelsen. Indelningen baseras på olika typer av anläggningar och återfinns i bilaga 1. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.2 avseende föreslagna belopp och 10.3.3 avseenden föreslagen indelning. 8 b § Anläggningshavare ska för transporter ha en ansvarsförsäkring eller annan säkerhet som motsvarar ett fast ansvarsbelopp om – 700 miljoner euro, – 370 miljoner euro, – 150 miljoner euro, eller – 80 miljoner euro. Indelningen av transporter anges i bilaga 2. Paragrafen, som är ny, reglerar att anläggningshavare till transporter ska ställa en säkerhet som motsvarar de fasta ansvarsbelopp som anges i bestämmelsen. Indelningen baseras på olika typer av transporter och återfinns i bilaga 2. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.2 avseende föreslagna belopp och 10.3.4 avseenden föreslagen indelning. 8 c § Anläggningshavare ska till Strålsäkerhetsmyndigheten anmäla 1. vilket ansvarsbelopp som föreslås gälla när 8 a eller b § tillämpas för första gången, och 2. ändrade förhållanden i verksamheten som kan påverka verksamhetens ansvarsbelopp. Paragrafen, som är ny, reglerar i vilka situationer en anläggningshavare behöver inkomma med en anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Överväganden finns i avsnitt 10.3.5 och 10.3.6. Första punkten avser det tillfälle när fasta ansvarsbelopp ska tillämpas för första gången. Anmälan ska innehålla ett förslag till inplacering i klass enligt fastställd indelning och tillhörande fast ansvarsbelopp. SOU 2026:40 Författningskommentar Andra punkten reglerar en situation när verksamheten kan ha ändrats på sådant sätt att den radiologiska risken förknippad med anläggningen eller transporten förändras på sådant sätt att det kan påverka inplacering och ansvarsbelopp. Skyldigheten gäller såväl utökning som minskning av befintlig verksamhet. För anläggnings- havare som redan har det lägsta ansvarsbelopp gäller bestämmelsen enbart om verksamhetens minskning innebär att ansvarsplikten upp- hör och någon säkerhet inte längre behöver ställas. 8 d § Strålsäkerhetsmyndigheten ska till anläggningshavare som har anmält ett ansvars- belopp skyndsamt bekräfta att anläggningen eller transporten är placerad i kor- rekt klass. Om Stålsäkerhetsmyndigheten placerar en anläggning eller transport i en annan klass än den anmälaren har föreslagit, ska bekräftelsen innehålla en motivering till klassificeringen. Strålsäkerhetsmyndighetens bekräftelse får överklagas till regeringen. Paragrafen är ny och reglerar Strålsäkerhetsmyndighetens hantering av en anmälan med förslag om klassificering av vissa anläggningar och transporter och därmed tillämpligt ansvarsbelopp. Överväganden finns i avsnitt 10.3.5. Paragrafen täcker båda de situationer som föranleder en anmälan enligt 8 c §, dvs. såväl första gången ett ansvarsbelopp ska tillämpas som när ändrade förhållanden i verksamheten kan föranleder behov av en ny bedömning. Myndighetens bedömning av anmälan ska göras skyndsamt. Om myndigheten instämmer i anläggningshavarens för- slag ska anläggningshavaren få en bekräftelse om detta. Om Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning skiljer sig från an- läggningshavarens förslag, ska en bekräftelse om detta ges tillsam- mans med de skäl som ligger till grund för klassificeringen. En sådan b ekräftelse får överklagas till reg eringen. Författningskommentar SOU 2026:40 8 e § Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om vad en an- mälan om ett fast ansvarsbelopp ska innehålla. Paragrafen, som är ny, relegerar bemyndigande för Strålsäkerhets- myndigheten att utfärda föreskrifter om vad en anmälan om fast ansvarsbelopp ska innehålla. Överväganden finns i avsnitt 10.3.5. Prövningen av säkerheter

9 § första stycket, till regeringen tillräckliga. överlämna anmälan tillsammans med ett eget yttrande för prövning av om säkerheterna är tillräckliga. Riksgäldskontoret prövar Riksgäldskontoret ska inom två säkerheter som avser transporter. månader från det att anläggnings- havarens anmälan om säkerheter enligt 9 § första stycket är komplett fatta beslut om säkerheterna är till- räckliga. Riksgäldskontorets beslut får överklagas till regeringen. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028. 2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ärenden som har på- börjats före den 1 januari 2026. SOU 2026:40 Författningsförslag Bilaga 1 I bilagan anges för vilka andra kärntekniska anläggningar än kärnkrafts- reaktorer fasta ansvarsbelopp enligt 8 a § ska tillämpas. Ansvarsbelopp (miljoner euro) Typ av anläggning 700 Anläggning som med hänsyn till slaget av anläggning och den sannolika omfattningen av en radiologisk olycka, för vilken det inte är lämpligt att ansvars- beloppet understiger detta belopp. 370 Mellanlager för använt kärn- bränsle, inklusive anläggnings- del för inkapsling. 150 Slutförvar för använt kärn- bränsle. Hantering av använt kärn- bränsle upp till 20 ton vid ett och samma tillfälle. 70 Framställning av kärnbränsle. Hantering av låg- och medel- aktivt kärnavfall. Mellanlager för låg- och medel- aktivt kärnavfall. Slutförvar för låg- och medel- aktivt kärnavfall. Kärnreaktor under avveckling där kärnbränslet har avlägsnats från området där verksamheten bedrivs. Författningsförslag SOU 2026:40 Bilaga 2 I bilagan anges för vilka transporter fasta ansvarsbelopp enligt 8 b § ska tillämpas. Ansvarsbelopp (miljoner euro) Typ av transport 700 Transport där det inte är lämp- lig med hänsyn till ämnenas eller avfallets karaktär och de risker som transporten innebär, att ansvarsbeloppet underskrider detta belopp. 370 Använt kärnbränsle från svenska kärnkraftsreaktorer till mellan- lagring utanför området där verk- samheten bedrivs. 150 Använt kärnbränsle från mellan- lagring till slutförvaring. Övriga transporter av använt kärnbränsle. 80 Obestrålat kärnbränsle. Kärnavfall. 2 Utredningens uppdrag och genomförande 2.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 2 november 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att underlätta för ny kärnkraft. För att klara klimatomställningen behöver det genomföras en kraftfull utbyggnad av elproduktionen med målsättningen att Sverige senast år 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion, så att indu- strin och transportsektorn kan elektrifieras och sluta använda fossila bränslen. En förutsättning för nya reaktorer är att samhällets bered- skap för händelser som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen kommer på plats på ett tydligt och effektivt sätt. Utredarens uppdrag omfattar att analysera hur tillståndsproces- serna för kärnkraft kan bli tydligare, kortare och om ett snabbspår för kärnkraft i tillståndsprocessen kan och bör införas. Vidare ingår det i uppdraget att föreslå rättvisa och ändamålsenliga avgifter för prövning av nya reaktorer och se över hur det befintliga kärnavfalls- systemet kan utvecklas, så att det framtida kärnavfallet och använda kärnbränslet kan omhändertas på ett säkert sätt. Dessutom ingår att se över regleringen av beredskaps- och planeringszoner, vissa förbe- redda åtgärder för överföring av information som ska vidtas av till- ståndshavaren samt delar av regleringen avseende ansvar och ersätt- ning vid radiologiska olyckor. Uppdraget är indelat i fyra olika delar. Uppdraget om tillstånds- prövning och avgifter redovisades den 15 januari 2025, uppdraget om kärnavfall och använt kärnbränsle redovisades den 30 september 2025 och uppdragen om beredskap samt ansvar och ersättning ska redovisas den 15 juni 2026. Utredningens uppdrag och genomförande SOU 2026:40 Syftet med uppdraget är att effektivisera regelverket för nya reak- torer som kan avse både konventionella reaktorer och små modulära reaktorer (SMR). Det gäller både välkänd teknik och ny teknik. Delar av uppdraget avser andra kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämne eller kärnavfall, vilka också är en nödvändig del av ett system med kärnkraft. Utredningens uppdrag framgår av kommittédirektiven som åter- finns i sin helhet i bilaga 1 och 2. 2.2 Utredningens arbete Utredningens uppdrag i denna fjärde del har liksom tidigare bedrivits med ett projektupplägg. Arbetet har genomförts med planeringsfas, analysfas, genomförandefas och avslutningsfas. För den del av upp- draget som avser regleringen av beredskaps- och planeringszoner star- tade såväl planerings- som analysfasen för sekretariatet i septem- ber 2025. En tidplan och en plan för arbetets fördelning togs fram. Under denna period bemannades expertgruppen och ett uppstarts- möte med expertgruppen ägde rum i november 2025. Planerings- och analysfas för den del av uppdraget som avser frågorna om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor påbörjades i februari 2026 och expertgruppen kompletterades med en ny expert. Under analys- och genomförandefaserna hölls ett antal dialog- och samrådsmöten, varvid ett fördjupat arbete med att ta fram underlag och författningsförslag skedde. Därefter tog avslutningsfasen vid med en slutlig utformning av betänkandet. Expertgruppen har haft fem sammanträden i plenum, med det avslutande i form av en halv dags genomgång av utredningens samlade förslag. Inför varje sammanträde har utredningen tillställt expert- gruppen delar av förslagen med möjlighet till skriftlig återkoppling. Utöver det har bilaterala kontakter med expertgruppen skett i olika konstellationer. I den del av uppdraget som rör ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor har utredningen haft två halvdagsmöten med representanter för berörda anläggningshavare och deras ägare. SOU 2026:40 Utredningens uppdrag och genomförande 2.3 Informationsinhämtning och samråd Utredningen har beaktat rekommendationer, remisskommentarer och haft egen direkt kontakt med myndigheter med närliggande upp- drag och olika organisationer och aktörer. Utredningen har haft möten med Myndigheten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndig- heten, Länsstyrelsen i Kalmar län, European Spallation Source ERIC, Vattenfall AB, Fortum, Uniper, Blykalla AB, Kärnfull Next AB och Nordiska Kärnförsäkringspoolen. Utredningen har också för denna del kunnat dra viss nytta av att under 2024 deltagit vid IAEA:s 68:e generalkonferens och IAEA:s internationella konferens i oktober 2024 i Wien om små modulära reaktorer. Utredningen har även digi- talt nyttjat utbildningar i IAEA:s standarder avseende beredskap och krishantering för radiologiska nödsituationer samt i övrigt bevakat och följt utvecklingen på området efter bästa förmåga. Vidare har utredningen deltagit i en internationell workshop om tekniska och juridiska utmaningar för etablering av SMR anordnad av Nuclear Energy Agency (NEA)1 i samverkan med Regeringskansliet. Slutligen har utredningen noterat och eftersträvat att följa utveck- lingen som på olika sätt bedömts relevanta att känna till, eller med direkt påverkan på de frågor som ingår i utredningens uppdrag. 2.4 Avgränsningar Kärnkraftsprövningsutredningen är inte en teknisk utredning, dvs. uppdragets fokus har inte varit att konkret analysera eller lämna för- slag om vilka specifika metoder för utredning av avstånd, zoner, skyddsåtgärder eller andra tekniska lösningar för kärnenergiberedskap för nya kärnkraftsreaktorer som behövs i praktiken. Att göra sådana bedömningar är inte heller möjligt utan mer specifik information om vilka reaktorer som kommer att uppföras i Sverige. I stället har utred- ningens fokus varit på organisatoriska och processuella förutsättningar för att Sverige ska ha ett tydligt och effektivt regelverk för prövning och bedömning av behovet av olika beredskapsåtgärder för nya kärn- kraftsreaktorer. Utredningens uppdrag omfattar inte den totala kärnenergibered- skapen, som omfattar planering för och genomförande av sanering 1 The Bridging Law and Technology; International Workshop for the Deployment of Small Modular Reactors, anordnad i Stockholm 2025-12-08—10. Utredningens uppdrag och genomförande SOU 2026:40 av områden efter nedfall av radioaktiva ämnen och samhällets grund- beredskap i händelse av utsläpp från kärntekniska anläggningar pla- cerade utanför Sveriges gränser. Beredskap för radiologiska nödsituationer behöver alltid upprätt- hållas. Det är viktigt att anläggningarna kan drivas på ett säkert sätt och det behöver finnas förutsättningar för att elförsörjningen kan tryggas för samhället även i händelse av höjd beredskap eller krig. Framför allt är detta en fråga för tillsynsmyndigheter att ha mandat för att tillåta nödvändiga anpassningar eller avsteg från säkerhetstek- niska driftförutsättningar i vissa situationer. Se till exempel reger- ingens uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska kraftnät att utreda förutsättningarna för drift av kärnkraftverk under höjd beredskap2. Inom ramen för uppdraget har utredningen därför inte heller närmare analyserat anpassning av beredskap för radiologiska nödsituationer i händelse av höjd beredskap eller krig. 2.5 Disposition Slutbetänkandet är uppdelat i fyra delar. Del 1 (kapitel 3 och 4) ger bakgrund och utgångspunkter för utredningens arbete, med informa- tion om gällande regler och hur beredskap för radiologiska nödsitua- tioner vid befintliga kärnkraftsreaktorer planerats och organiserats, vad beredskapsavgiften omfattar och dess utveckling, hur frågan om ansvar och ersättning för radiologiska olyckor utvecklats samt viss nationell och internationell omvärldsbevakning. Del 2 (kapitel 5–10) innehåller utredningens förslag och bedömningar av hur regelverket för beredskapsplanering samt ansvar och ersättning kan förtydligas och utvecklas. Del 3 (kapitel 11–13) omfattar en analys av förslagens konsekvenser, ikraftträdande för förslagen och författningskommen- t arer. Författningsförslagen finn s i betänkandets första kapitel. 2 Regeringens uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten och Affärsverket Svenska kraftnät att utreda förutsättningarna för drift av kärnkraftverk under höjd beredskap, dnr KN2023/03584, KN2025/00969. SOU 2026:40 Utredningens uppdrag och genomförande Del 1. Bakgrund och utgångspunkter – Kapitel 3 ger en historisk kontext och bakgrund till kärnkraft och systemet för beredskap i allmänhet och kärnenergiberedskapen i synnerhet i Sverige, samt det nuläge som utredningens uppdrag lämnas i. – Kapitel 4 innehåller mer fördjupning om utredningens utgångs- punkter vad gäller grundläggande begrepp, olika typer av kärn- kraftsreaktorer, deras användningsområden samt möjlig påverkan på behovet av olika åtgärder för beredskap vid radiologiska nöd- situationer generellt såväl som specifikt i förhållande till utred- ningens uppdrag och ingående sakfrågor. Här sammanfattas även de internationella erfarenheter som utredningen identifierat som grund för utredningens förslag. Del 2. Utredningens överväganden och förslag – Kapitel 5 utgör en introduktion och överblick till utredningens förslag, och innehåller en samlad bild och effekter av förslagen, med en beskrivning av uppskattade effekter för möjligheten att bygga ny kärnkraft i Sverige. – Kapitel 6 redogör för utredningens bedömningar och förslag om hantering av beredskapsfrågor vid tillståndsprövning av kärntek- niska anläggningar. – Kapitel 7 innehåller utredningens förslag om regler avseende ansvar och roller, samt process för utformning av beredskaps- och planer- ingszoner. – Kapitel 8 redogör för utredningens förslag om överföring av pro- cessparametrar. – Kapitel 9 redogör för utredningens förslag för anpassning av bered- skapsavgifter. – Kapitel 10 redogör för utredningens förslag avseende ingående frågor om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. – Kapitel 11 innehåller utredningens bedömningar om andra åtgärder att utreda eller hantera vidare. Utredningens uppdrag och genomförande SOU 2026:40 Del 3. Konsekvenser av utredningens förslag Kapitel 12 redogör för konsekvenser av utredningens förslag. Betänkandets redogörelse för utredningens förslag avslutas med ett kapitel om när förslagen föreslås träda i kraft (kapitel 13) respek- tive författningskommentarer (kapitel 14). Därefter följer bilagor. DEL 1 Bakgrund och utgångspunkter 3 Historik och nuläge I detta kapitel sammanfattas viss historik och nuläget vad gäller ut- redningens uppdrag om kärnkraft och beredskap. Mer detaljerade utgångspunkter och förutsättningar för utredningens förslag finns i kapitel 4. 3.1 Kärnkraft i Sverige Senaste gången en tillståndsprövning av en ny kärnkraftsreaktor in- leddes i Sverige var i början av 1970-talet, för ganska exakt ett halvt sekel sedan. Det skedde i en annan tid, i en helt annan teknisk och sam- hällelig kontext och med en helt annan kravbild. När sedan Sveriges senaste reaktorer tagits i drift år 1985 betraktades det svenska kärn- kraftsprogrammet som fullt utbyggt. Inriktningen har sedan dess legat på att upprätthålla och utveckla säkerheten och strålskyddet i befintliga reaktorer. Dessa har moderniserats och säkerhetshöjts i flera omgångar.1 Hälften av de totalt 12 reaktorerna som byggdes och togs i kom- mersiell drift för elproduktion till transmissionsnätet är nu under av- veckling, medan det pågår förstudier och bedömningar av möjligheten att driva kvarvarande reaktorer i Forsmark (3 reaktorer), Ringhals (2 reaktorer) och Oskarshamn (1 reaktor) i upp till 80 år.2,3 Systemet för omhändertagande av det använda kärnbränslet och övrigt kärnavfall från de befintliga reaktorerna är under utveckling. Ett system för slutförvar av använt kärnbränsle har prövats och reger- ingen har beviljat tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- 1 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM2022-6007-7), 2023. 2 https://www.uniper.energy/sverige/nyheter/80-blir-det-nya-60-for-karnkraften/, hämtad 2024-11-19. 3 https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2024/forsmark-och- ringhals-siktar-pa-80-ars-drifttid-av-befintliga-karnkraftreaktorer, hämtad 2024-11-19. Historik och nuläge SOU 2026:40 samhet och tillåtlighet enligt miljöbalken i januari 2022.4 I oktober 2024 beviljade mark- och miljödomstolen tillstånd enligt miljö- balken.5 En mer fullständig historisk tillbakablick med sammanfattning av kärnteknikens, kärnkraftens och kärntekniklagstiftningens historia i Sverige finns t.ex. i Kärntekniklagutredningens betänkande.6 Sedan Kärntekniklagutredningens betänkande lämnades har ett nytt skifte skett, internationellt och i Sverige, när det gäller synen på behov och möjlighet att bygga ny kärnkraft. Det är i huvudsak tre drivkrafter som lyfts fram av allt fler länder som ser ny kärnkraft som en möjlighet för ett framtida energisystem. Det handlar om kli- matomställning, säkerhetspolitik och konkurrenskraft, som gemen- samt innebär behov av en ökad elektrifiering och ett ökat energibehov för samhället i stort, för industrin och nya elintensiva verksamheter, till exempel serverhallar för artificiell intelligens. I samband med FN:s klimatkonferenser 2023 (COP 28) och 2024 (COP 29) har en deklaration om stärkt samarbete på kärnkraftsområdet och om att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 för att nå klimatmålen undertecknats av totalt 31 länder, inklusive Sverige. De svenska regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har i samarbete med Sverigedemokraterna genom ett tilläggsavtal till Tidöavtalet etablerat en färdplan för ny kärnkraft i Sverige. I regeringens klimathandlingsplan7 uttrycks att kärnkraften har potential att producera de stora mängder fossilfri el som är en förutsättning för klimatomställningen. Möjligheten att bygga små reaktorer, s.k. SMR, lyfts också som en möjlighet att använda kärn- energin på nya sätt, till exempel som källa till processvärme. Ett nytt energipolitiskt mål om att elproduktionens sammansättning år 2040 är 100 procent fossilfri elproduktion antogs i Vårändringsbudget för 2023.8 I den energipolitiska inriktningspropositionen antogs också målen från tilläggsavtalet till Tidöavtalet om att ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer bör finnas på plats senast 2035, och att det till 2045 behövs en kraftfull 4 https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/slutforvaret-for-anvant-karnbransle/, hämtad 2024-11-19. 5 Se Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-10-24 i mål nr M 1333–11 och M 4842–23. 6 SOU 2019:16. 7 Skr.2023/24:59. 8 Prop. 2022/23:99. SOU 2026:40 Historik och nuläge utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara minst tio nya stor- skaliga reaktorer.9 Effektivare tillståndsprocesser beskrivs i samtliga dessa samman- hang som en förutsättning för att nå satta mål. Tillståndsprövning av kärnkraft, och andra kärntekniska anläggningar, innebär en för- hållandevis omfattande granskning av att krav på säkerhet och strål- skydd kan uppfyllas för den planerade verksamheten. Prövningen enligt kärntekniklagen har en nära relation till miljöprövningen en- ligt miljöbalken. Tillsammans utgör dessa prövningar en viktig grund för samhällets acceptans för denna typ av verksamhet. Det är i detta ljus som Kärnkraftsprövningsutredningen har tillsatts och det första delbetänkande har utredningen utrett möjligheter till effektivare tillståndsprövning samt rättvisare och mer ändamålsenliga avgifter för prövning av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. I det andra delbe- tänkandet har utredningen analyserat och bedömt behovet av änd- ringar i de regelverk som reglerar omhändertagande av kärnavfall och använt kärnbränsle utifrån en möjlig utveckling med nya reak- torer på nya platser, nya aktörer som tillståndshavare och nya reak- tortekniker. I detta slutbetänkande har utredningen analyserat be- hovet av anpassning av beredskaps- och planeringszoner, överföring av processparametrar, rättvisa och ändamålsenliga avgifter för be- redskap samt delar av regelverket rörande ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 3.2 Nuvarande system för beredskap Beredskap handlar om förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Förmågan byggs upp genom bland annat att det skapas effektiva strukturer och samarbeten genom utbildning och övning. Utgångspunkten är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar beredskapen. I detta ligger också att enskilda människor utifrån sina egna förut- sättningar tar ansvar för sin säkerhet. Krisberedskap regleras i lagar och förordningar. Fördelningen av ansvar och roller bygger även på grundläggande principer. Vissa myn- digheter med särskild betydelse för samhällets beredskap och total- försvar är beredskapsmyndigheter och har mer ansvar än andra. Alla 9 Prop. 2023/24:105, s. 36. Historik och nuläge SOU 2026:40 myndigheter har dock ett ansvar att minska sårbarheter och värna samhällets grundläggande skyddsvärden utifrån sitt verksamhets- ansvar. När en samhällsstörning inträffar ska de som berörs av händelsen bidra till hanteringen utifrån sitt ansvarsområde. Detta förväntas även av företag och privatpersoner. Det är grunden i den civila bered- skapen.10 3.2.1 Beredskap vid kärntekniska anläggningar Verksamheten på kärnenergiområdet har potentiella risker som be- står främst i att radioaktiva ämnen kan frigöras och spridas till om- givningen. Med hänsyn till dessa risker har lagstiftningen på kärn- energiområdet tillkommit i syfte att skapa möjligheter för samhället till kontroll av och tillsyn över verksamheten. I första hand ställs mycket höga krav i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen (2018:396) på säkerhet och strålskydd, dvs. på till- ståndshavarens skyldigheter att upprätthålla skydd av arbetstagare, allmänhet och miljön mot exponering för joniserande strålning såväl vid normala förhållanden som vid radiologiska nödsituationer. Trots dessa krav kan det inte helt uteslutas att det skulle kunna inträffa en händelse som leder till sådana utsläpp av radioaktiva ämnen att fara för omgivningen uppkommer. Därför krävs också att särskilda åtgärder förbereds till skydd för omgivningen. I samband med verk- samhet på kärnenergiområdet måste vidare säkerställas att tredje man skyddas genom regler om försäkrings- och skadeståndsansvar.11 Bestämmelser rörande frågor som avser beredskap för händelser med utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning12 finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och tillhörande för- ordning (2003:789) om skydd mot olyckor. I lagstiftningen ställs krav på beredskapsplanering och frågor om tjänsteplikt, förfogande- rätt m.m. vid en olycka. Den skadeståndsrättsliga regleringen ges i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, där det civilrättsliga ansvaret för en innehavare av en kärnteknisk anläggning, försäkringsplikt och statligt ersättningsansvar regleras. 10 https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt- forsvar/beredskapssystemet/det-svenska-civila-beredskapssystemet/, hämtad 2025-11-11. 11 Prop. 1983/84:60, s. 17. 12 I vissa sammanhang benämns denna beredskap kärnenergiberedskap. SOU 2026:40 Historik och nuläge Ett omfattande internationellt samarbete äger rum inom kärn- energiområdet. Det sker till stor del inom organ som tillhör FN samt OECD och EU. Inom de kärntekniska och strålskyddsområ- dena har IAEA givit ut rekommendationer avseende bland annat myndighetsorganisation, myndighetstillsyn och beredskap. Även OECD:s kärnenergiorgan, Nuclear Energy Agency (NEA) har vik- tiga uppgifter vad avser samarbete om säkerhetsfrågor kring kärn- kraften och inom NEA har Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergiområdet stor betydelse, se vidare avsnitt 3.3.1. Ett betydelsefullt samarbete på strålskyddsområdet förekommer även inom den internationella strålskyddskommissionen (International Commission on Radiological Protection, ICRP), FN:s vetenskap- liga strålskyddskommitté (UNSCEAR), världshälsoorganisationen (WHO) och internationella arbetsorganisationen (ILO). ICRP är en icke-statlig kommission och dess ledamöter är experter som utses oberoende av politiska och ekonomiska intressen. ICRP har i sina rekommendationer angett grundläggande principer på strålskydds- området och de normer som ICRP har utarbetat har accepterats allmänt och bland annat inordnats i IAEA:s säkerhetsstandarder.13 Även inom EU pågår arbete med strålskydd, som bland annat har resulterat i strålskyddsdirektivet14. I strålskyddsdirektivet ställs krav på att ett krishanteringssystem för nödsituationer ska utformas så att det står i proportion till resultaten av en bedömning av potentiell exponering i nödsituationer (artikel 97.2). För de olika typer av nöd- situationer som identifieras i denna bedömning ska beredskapspla- ner upprättas i förväg (artikel 98.1). Beredskapsplanerna ska möjlig- göra att allvarliga deterministiska hälsoeffekter hos allmänheten kan undvikas och att sannolikheten för stokastiska hälsoeffekter hos allmänheten kan minskas med beaktande av principerna för strålskydd och referensnivåer (artikel 97.3). Med beaktande av principerna för strålskydd avses berättigande, optimering och tillämpning av dosgränser (artikel 5). Med beaktande av referensnivåer avses att referensnivåer för radiologiska nödsitua- tioner ska fastställas och att optimering av skyddet ska prioritera 13 Prop. 1983/84:60, s. 21 f. 14 Rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning, och om upphävande av direktiven 89/618/Euratom, 90/641/Euratom, 96/29/Euratom, 97/43/Euratom och 2003/122/Euratom. Historik och nuläge SOU 2026:40 exponering över referensnivån och fortsätta under referensnivån (artiklarna 7.1 och 7.2). Kraven i strålskyddsdirektivet påverkar utformningen av bered- skaps- och planeringszoner, eftersom det är inom zonerna som expli- cita krav ställs på att brådskande skyddsåtgärder ska förberedas. Det är dessa förberedelser som i praktiken möjliggör att optimering av strålskyddet kan prioriteras för grupper i allmänheten vars exponering överskrider eller riskerar att överskrida referensnivån för att sedan fortsätta för grupper i allmänheten vars exponering underskrider referensnivån. På planeringsstadiet behöver därför utformningen av beredskaps- och planeringszoner möjliggöra att den högsta tillåtna referensnivån kan underskridas och att strålskyddet kan optimeras under referensnivån vid värdering av det fortsatta händelseförloppet för postulerade händelser och förhållanden som är dimensionerande för beredskapsplaneringen. Kraven i Strålskyddsdirektivet har implementerats i svensk rätt i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, strålskyddslagen (2018:396) och strålskydds- förordningen (2018:506).15 Tillståndshavarens och samhällets ansvar Ansvaret för åtgärder och organisation för beredskap för radiolo- giska nödsituationer inom ett område där kärnteknisk verksamhet bedrivs ligger på tillståndshavaren för anläggningen. Krav i dessa hänseenden ställs upp enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen samt myndighetsföreskrifter som meddelats med stöd av lagarna när tillstånd för verksamheten meddelas. Ytterligare krav kan också ställas under ett tillstånds giltighetstid. Därutöver är den som äger en anläggning eller utövar verksamhet på en anläggning där verksam- heten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön skyldig att ha en särskild planerad beredskap i enlighet med 2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmän- heten eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger är 15 Strålskyddsmyndighetens promemoria Principiellt tillvägagångssätt och förutsättningar för att utforma beredskaps- och planeringszoner kring nya verksamheter med joniserande strålning, SSM2024-4212-1, s. 4. SOU 2026:40 Historik och nuläge staten ansvarig för räddningstjänsten enligt 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor. Ansvaret för andra olyckor som kan inträffa kring en kärnteknisk anläggning, såsom bränder och trafikolyckor, men också utsläpp av radioaktivt ämne under transport på land, från strålkällor i till exempel processindustri och från sjukvården samt en kärnvapen- attack omfattas av kommunal räddningstjänst. Transport av använt kärnbränsle inkluderas dock i processen och klassas som statlig rädd- ningstjänst. Flera olika insatser av räddningstjänsten kan vara aktuella samtidigt vid en händelse, s.k. parallellitet. Räddningsinsatserna är dessutom samtidigt parallella med andra ansvarsområdens insatser rela- terade till händelsen, till exempel sjukvårdsinsatser och polisinsatser. Länsstyrelsen i respektive län är ansvarig för den statliga rädd- ningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Detta ansvar begränsas inte till utsläpp från anläggningar inom landet.16 Länsstyrelsen är också ansvarig för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärn- teknisk anläggning enligt 4 kap. 8 § lagen om skydd mot olyckor. Om en radiologisk nödsituation i en kärnteknisk anläggning med- för utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen kommer det att ha stor påverkan på samhället, även om utsläppet är litet. Myndig- heten för civilt försvar har tillsammans med Strålsäkerhetsmyndig- heten och länsstyrelserna i Halland, Uppsala, Kalmar, Skåne och Västerbotten tagit fram en nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka.17 Beredskaps- och planeringszoner En del av statens ansvar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen förbereds genom inrättande av så kallade beredskaps- och planeringszoner. Zonerna är särskilt utpekade områden där vissa åt- gärder förbereds för skydd av allmänheten i händelse av eller över- hängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen (s.k. skyddsåtgärder eller hälsoskyddsåtgärder). Förberedelserna ger förutsättningar att kunna genomföra effektiva skyddsåtgärder om det skulle inträffa en radiologisk nödsituation, se definition i avsnitt 4.1.1. I beredskaps- zonerna för vissa kärntekniska anläggningar i Sverige finns det i olika 16 Prop. 1985/86:170, s. 40. 17 https://www.mcf.se/siteassets/dokument/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga- amnen/cbrne/150130-beredskapsplan-for-hantering-av-karnteknisk-olycka.pdf, hämtad 2026-05-17. Historik och nuläge SOU 2026:40 utsträckning planering för skyddsåtgärderna utrymning, inomhus- vistelse, intag av jodtabletter, förberedelser för varning och förhands- utdelad information. I planeringszonerna, som är mer vidsträckta, finns det planering för strålningsmätningar, utrymning, inomhus- vistelse och begränsad extrautdelning av jodtabletter. Zonernas geo- grafiska placering och storlek framgår av 4 kap. 21 a och 21 b §§ för- ordningen om skydd mot olyckor. Krav på att beredskapszoner skulle inrättas runt de svenska kärn- kraftverken infördes genom förordningen (1981:540) om skyddsåt- gärder vid olyckor i atomanläggningar m.m. I propositionen 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken, före- slog regeringen bl.a. införande av en inre beredskapszon med en utsträckning av minst 12 kilometer och i allmänhet upp till 15 kilo- meter skulle fastställas för varje kärnkraftverk. Förslaget motiverades med att det möjliggjorde en mer detaljerad åtgärdsplanering, som innefattade exempelvis en snabb utrymning, efter beslut från fall till fall. Vidare framhölls att inom den inre beredskapszonen borde allmänheten få särskild information om de viktigaste åtgärderna vid en olycka. Vidare borde ett larmsystem byggas upp med syftet att omgående kunna påkalla allmänhetens uppmärksamhet. Förhands- utdelning av jodtabletter bedömdes som en lämplig åtgärd inom denna zon. Därutöver föreslog regeringen att det skulle inrättas en indike- ringszon runt varje kärnkraftverk. Sträckningen skulle begränsas till 50 kilometer. De två zonernas detaljerade utsträckning skulle i möj- ligaste mån följa administrativa gränser mellan kommuner eller för- samlingar. Slutligen betonade regeringen att det även utanför den inre beredskapszonen skulle finnas förmåga att vidta skyddsåtgärder. Här betonades att beredskapsplanering som skett för andra ändamål eller tillgängliga resurser i övrigt som skulle kunna vara av betydelse i sammanhanget, särskilt den civilförsvarsplanering som var genom- förd främst i större tätorter. Inom ramen för ordinarie myndighetsuppdrag18 analyserade Strål- säkerhetsmyndigheten behovet av en översyn av de dåvarande bered- skaps- och indikeringszonerna, som utformats i enlighet med pro- positionen från 1981. Analysen mynnade ut i en rapport 2014 där myndigheten lyfte fram betydande brister i hur de dåvarande zonerna var utformade. Bl.a. påpekades att lagstiftningen var föråldrad och delvis ofullständig samt inte uppfyllde nya krav från EU, att utform- 18 Se 6, 7, 13 och 15 §§ förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. SOU 2026:40 Historik och nuläge ning av zonerna inte uppfyllde internationella rekommendationer samt att lärdomar från kärnkraftsolyckan vid Fukushima Daiichi till följd av en omfattande jordbävning och efterföljande tsunami i Japan 2011 ännu inte hade tagits tillvara i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten fick 2015 i uppdrag av regeringen att i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, berörda länsstyrelser och andra berörda myndigheter och aktörer genomföra en översyn av de beredskapszoner som gäller för verksamheter med joniserande strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten redovisade upp- draget i oktober 2017 och detta arbete låg till grund för den reglering som finns i dag med beredskaps- och planeringszoner kring kärn- kraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals, en beredskaps- zon kring de kärntekniska anläggningarna Westinghouse Electric Sweden AB:s bränslefabrik i Västerås och en planeringszon kring det Centrala mellanlagret för använt kärnbränsle i Oskarshamn (Clab). Strålsäkerhetsmyndigheten valde ut dimensionerande händelser som ligger till grund för beredskapsplaneringen samt doskriterier och åt- gärdsnivåer för olika skyddsåtgärder. Se vidare i avsnitt 4.2.2. Fast- ställandet av zonerna och skyddsåtgärderna skedde genom att dessa infördes i förordningen om skydd mot olyckor, samt att länsstyrel- serna fastställde den exakta utformningen av zonerna inom framtag- andet av det program för statlig räddningstjänst vid utsläpp av radio- aktiva ämnen och för sanering som regleras i 4 kap. 21 § förordningen om skydd mot olyckor. Kring kärnkraftverken finns det i dag en inre beredskapszon med en ungefärlig sträckning på fem kilometer och en yttre beredskapszon på cirka 25 kilometer. I beredskapszonerna ska det finnas en planer- ing för utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter. Dess- utom ska information och jodtabletter utdelas på förhand samt var- ning av allmänheten förberedas. Kring kärnkraftverken finns det också en planeringszon med en utsträckning på cirka 100 kilometer. Det viktigaste syftet med planeringszonen är att skapa förutsättningar för att kunna minska sannolikheten för stokastiska effekter (se defi- nition i avsnitt 4.1.1) genom att besluta om utrymning baserat på markbeläggning. Strålningsmätningar av markbeläggningen ska kunna genomföras skyndsamt med en flexibel metod. Det ska också gå att Historik och nuläge SOU 2026:40 genomföra extrautdelning av jodtabletter inom något dygn i delar av området inom planeringszonen.19 I syfte att implementera den planering av skyddsåtgärder som följer av förordningen om skydd mot olyckor har de länsstyrelser där de berörda kärntekniska anläggningarna är placerade tagit fram en exakt utformning av beredskapszonerna och planeringszonerna20. Den exakta utformningen syftar till att stödja en mer praktisk eller operativ planering av angivna skyddsåtgärder, på ett sätt som också kan användas för att tydligt förmedla såväl information till allmän- heten och för kommunikation mellan aktörer i samband med en in- sats för att vidta skyddsåtgärder i händelse av en radiologisk nödsitua- tion. I figur 3.1. nedan återges översiktskartor från länsstyrelserna i Kalmar, Uppsala och Hallands län med den exakta utformningen av inre och yttre beredskapszon för respektive kärnkraftverk i drift. 19 Strålsäkerhetsmyndighetens rapport 2017:27, Översyn av beredskapszoner, s. 42 ff. samt 4 kap. 26–28 §§ förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. 20 4 kap. 21 c § förordningen om skydd mot olyckor. Figur 3.1 Beredskaps- och planeringszoner runt befintliga kärnkraftsreaktorer i Sverige Översiktskartor med markering av inre beredskapszon, yttre beredskapszon samt planeringszon för Ringhals kärnkraftverk utanför Varberg (vänster), Oskarshamns kärnkraftverk norr om Oskarshamn (mitten) och Forsmarks kärnkraftverk i Östhammars kommun (höger) Källa: Kartor från Länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Uppsala län. Olika skalor kan förekomma. Historik och nuläge SOU 2026:40 Beredskapsavgift För att bekosta den beredskap som behövs kring kärnkraftsreaktorer betalar berörda tillståndshavare en avgift som avser samtliga anlägg- ningar som tillståndet omfattar inom samma anläggningsområde (inte per reaktor) enligt förordningen om vissa avgifter till Strålsäkerhets- myndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten placerar kärntekniska verksamheter i någon av beredskapskategorierna 1–4 i enlighet med sina föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndsplik- tig verksamhet med joniserande strålning. De reaktorer som är i drift i dag är placerade i den högsta beredskapskategorin 1. Beredskaps- avgiften beräknas sedan utifrån vilken beredskapskategori som anlägg- ningen är placerad i, se mer om detta i avsnitt 4.4.1. 3.2.2 Överföring av processparametrar Tillståndshavare till kärnkraftsreaktorer ansvarar enligt 10 § kärn- tekniklagen för säkerheten i verksamheten. Punkten 5 i bestämmel- sen innebär att tillståndshavaren i samband med en radiologisk nöd- situation, ett hot eller en annan liknande omständighet snarast ska lämna sådana upplysningar som har betydelse för bedömningen av säkerheten och, om händelsen avser en kärnkraftsreaktor, överföra värden för processparametrar för reaktorn till Strålsäkerhetsmyn- digheten. Kravet gäller alla kärnkraftsreaktorer, oavsett typ, storlek eller vilka stråldoser som dimensionerade händelser vid en radiologisk nödsituation eller motsvarande kan ge upphov till. Med processpara- metrar avses aktuella värden som varierar över tid avseende bl.a. tryck, nivå, flöde, temperatur och aktivitet i kärnkraftsreaktorn. Strålsäkerhetsmyndigheten har i föreskrifter preciserat vilka upp- gifter som ska överföras, se även avsnitt 3.3.2. Uppgifterna avser parametrar som är viktiga för att kunna värdera kärnkraftsreaktorns förmåga att upprätthålla säkerheten och för att kunna hantera en radiologisk nödsituation, exempelvis parametrar såsom tryck, nivåer, flöden, temperaturer, styrstavslägen m.m. Processparametrarna indi- kerar normalt status för viktiga funktioner såsom reaktivitetskontroll, kylning av reaktorhärd, reaktorskyddssystem, reaktorinneslutning, värmesänka för reaktorhärd och bränslebassäng samt kraftförsörjning. SOU 2026:40 Historik och nuläge 3.3 Regelutveckling rörande beredskapsfrågorna 3.3.1 Historisk utveckling av beredskap Lagstiftningen på kärnenergiområdet är uppdelat i tre huvudgrupper, regler för innehav av kärnteknisk anläggning och kärnämnen m.m. där hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall ingår, för beredskap i händelse av en olycka i kärnanläggningen och för skadeståndsansvar. Denna uppdelning har gällt sedan utbygg- naden påbörjades på 1960-talet. Till den första gruppen hänförs i dag lagen (1984:3) om kärntek- nisk verksamhet (kärntekniklagen), strålskyddslagen (2018:396) och lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter (finan- sieringslagen). Kärntekniklagen ersatte 1984 lagen (1956:306) om rätt att utvinna atomenergi m.m. (atomenergilagen), lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle m.m. (vill- korslagen) och lagen (1980:1123) om offentlig insyn i säkerhets- arbetet vid kärnkraftverken. Finansieringslagen ersatte den tidigare lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärn- bränsle m.m. och strålskyddslagen ersatte den äldre strålskydds- lagen (1958:110). Bestämmelser om frågor som avser beredskapen i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning reg- leras i lagen (2006:778) om skydd mot olyckor, som är en generell lagstiftning för all räddningstjänst. Beredskapen för utsläpp av radio- aktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning ingår i den statliga räddningstjänsten. För radiologiska olyckor har det funnits särskilda bestämmelser sedan 1960 genom lagen (1960:331) om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m.m. (atomskyddslagen). Sedan början av 1980-talet har beredskapszonerna reglerats i den tillhörande förordningen. Bestämmelserna inarbetades utan några större sakliga ändringar i den generella räddningstjänstlagen (1986:1102), som 2006 ersattes av lagen om skydd mot olyckor. Den tredje huvudgruppen avser bestämmelser om skadestånd och försäkringsskyldighet. Sveriges första lagstiftning på området, atom- ansvarighetslagen (1960:246), utarbetades parallellt med Danmark, Finland och Norge men även med internationellt arbete inom ramen för Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC), senare Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), genom dess organ European Nuclear Energy Agency Historik och nuläge SOU 2026:40 (ENEA) som numera endast heter Nuclear Energy Agency (NEA). 1960 års atomansvarighetslag tillkom som ett provisorium i avvaktan på att det internationella samarbetet på området skulle avslutas och en definitiv lagstiftning kunde införas.21 Lagen trädde i kraft i sam- band med att Aktiebolaget Atomenergis materialprovningsreaktor i Studsvik togs i bruk sommaren 1960 och upphörde att gälla när den nya atomansvarighetslagen (1968:45) trädde i kraft. Sverige hade då ratificerat Pariskonventionen och tilläggskonventionen (Brysselkon- ventionen)22. Den nya atomansvarighetslagen innehöll vissa regler som gick utöver eller kompletterade Sveriges åtaganden enligt kon- ventionerna. Lagstiftningen byggde på principen om strikt ansvar och gällde alla atomanläggningar.23 Sedan 2022 regleras frågorna i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor och en grund för den uppdaterade lagstiftningen är 2004 års tilläggs- protokoll till Paris- och Brysselkonventionerna, som ratificerades samtidigt av de EU-länder som är parter i konventionerna vid års- skiftet 2021/22. Paris- och Brysselkonventionerna syftade till att skapa en regional reglering i Västeuropa av atomansvarighetsfrågorna. Behovet fanns emellertid också att få till stånd en världsomfattande reglering och i slutet av 1950-talet påbörjades inom International Atomic Energy Agency (IAEA) ett arbete med en världsomfattande atomansvarig- hetskonvention. I maj 1963 hölls en konferens i Wien där ett 50-tal länder deltog, däribland de nordiska länderna med undantag från Island. Den så kallade Wienkonvention antogs vid mötet och öpp- nades för undertecknande. De västeuropeiska staterna utredde inom ENEA hur ett samtida tillträde från de västeuropeiska staterna till såväl Pariskonventionen och Brysselkonventionen som Wienkonven- tionen. Det utarbetades dels ett tilläggsprotokoll till Pariskonventio- nen för att så långt möjligt få Pariskonventionens och Wienkonven- tionens bestämmelser att överensstämma, dels ett tilläggsprotokoll till tilläggskonventionen. Dessa godkändes av OECD och under- tecknades.24 Dessutom finns en konvention om supplerande ersättning för atomskada som antogs vid en diplomatkonferens i IAEA:s regi 1997. 21 Prop. 1968:25, s. 20. 22 Den i Paris den 29 juli 1960 avslutade konventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område, ändrad genom tilläggsprotokoll den 28 januari 1964, den 16 november 1982. 23 Prop. 2009/10:173, s. 40 och 66. 24 Prop. 1968 :25, s. 27. SOU 2026:40 Historik och nuläge Konventionen trädde i kraft 2015 och har ratificerats av Argentina, Benin, Kanada, Ghana, Indien, Japan, Montenegro, Marocko, Rumänien, Förenade Arabemiraten, Storbritannien och USA.25 Det är en fristående konvention som står öppen för undertecknande av alla stater, även stater anslutna till Paris- eller Wienkonventionen. Flertalet av de som har ratificerat konventionen är även anslutna till Wienkonventionen och endast Storbritannien är ansluten till Paris- konventionen. Eftersom flera stora kärnkraftsnationer (Japan, Kanada, Korea och USA) varken är anslutna till Pariskonventionen eller Wienkonventionen är konventionen om supplerande ersättning för atomskada av stor betydelse att kunna skapa ett världsomfattande ersättningssystem för atomskador som bygger på samma grundlägg- ande principer som Paris- och Wienkonventionerna.26 Pariskonventionen ska enligt en rekommendation från 1971 till- lämpas också på radiologiska skador som uppkommer i en konven- tionsstat, på det fria havet eller ombord på ett fartyg registrerat i en konventionsstat även om olyckan inträffar i ett land som inte är kon- ventionsstat.27 Genom 2004 års ändringsprotokoll till Pariskonventionen utvid- gades tillämpningsområdet för konventionen till att omfatta skador i en stats ekonomiska zon och, under vissa förutsättningar, skador i ett land som inte är en konventionsstat. I praktiken innebär det att tillämpningsområdet sträcks ut till att omfatta radiologiska olyckor oavsett var dessa inträffat, men med ett undantag. Undantaget avser stater som inte är konventionsstater och inte har kärntekniska anlägg- ningar på sitt territorium men som inte har en ansvarslagstiftning som erbjuder ömsesidiga ersättningsförmåner och bygger på samma principer som Pariskonventionen.28 Endast sådana skador som är en direkt följd av krigshandlingar eller väpnade konflikter av internationell eller politisk karaktär undantas från anläggningsinnehavarens ansvar. Däremot görs inte undantag för olyckor som orsakas av antagonistiska attacker eller naturkata- strofer. 2004 års ändringsprotokoll till Pariskonventionen innebär ett höjt ansvarsbelopp samt att det strikta ansvaret även gäller för skador orsakade av naturkatastrofer.29 25 https://www.iaea.org/sites/default/files/22/06/supcomp_status.pdf, hämtad 2026-01-20. 26 Prop. 2009/10:173, s. 39. 27 Prop. 2009/10:173, s. 88. 28 Prop. 2009/10:173, s. 89. 29 Prop. 2009/10:173, s. 94 f. Historik och nuläge SOU 2026:40 3.3.2 Historisk utveckling av frågan om processparametrar Strålsäkerhetsutredningen Strålsäkerhetsutredningen föreslog år 201130 att den som har tillstånd till innehav och drift av en kärnkraftsreaktor ska vara skyldig att se till att Strålsäkerhetsmyndigheten genom en direktöverföring får till- gång till driftdata från reaktorn. Syftet med förslaget var att säkerställa att myndigheten gavs förutsättningar att göra snabba och välgrundade bedömningar för att nå det övergripande målet att minimera skadlig verkan av strålning till människor och miljön. Förslaget motiverades med att i en haverisituation är tillförlitlig och snabb information från tillståndshavarna till Strålsäkerhetsmyndigheten av yttersta vikt för att myndigheten i sin tur ska kunna ge råd och stöd avseende nödvändiga åtgärder för att minimera risken för skador på människor och miljön. Det kunde t.ex. handla om att lämna relevanta råd till räddningsledaren i närområdet vad gäller intag av jodtabletter, utrym- ning eller betesförbud. I samband med beredskapsövningar hade myndigheten identifierat brister i informationsöverföring som ledde till att arbetet med att ge stöd försenades och försvårades. IRRS-granskningar år 2012, 2016 och 2022 Under februari 2012 och november 2022 genomförde IAEA med stöd av internationella experter granskningen av det svenska regel- verket för kärnsäkerhet och strålskydd, så kallade IRRS-gransk- ningar.31 Vid granskningen 2012 deltog experterna i en övning i Strålsäker- hetsmyndighetens ledningscentral och fann att myndigheten borde ges direkttillgång till kärnkraftsreaktorernas processparametrar för att kunna göra mer exakta spridningsprognoser. Som en följd av denna observation föreslog IAEA att Strålsäkerhetsmyndigheten borde överväga att utveckla ett digitalt system för överföring av pro- cessparametrar i realtid.32 Vid en uppföljande granskning 2016 noterade granskningsteamet att avsiktsförklaringar tecknats mellan Strålsäkerhetsmyndigheten och tillståndshavarna för kärnkraftsreaktorerna 2012 och 2014 (se 30 SOU 2011:18, s. 567–572. 31 Integrated Regulatory Review Service. 32 IRRS 2012, IAEA-NS-IRRS-2012/01, s. 75–76. SOU 2026:40 Historik och nuläge även nedan om Frivilliga överenskommelser i väntan på reglering), samt att Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat förslag till regeringen om komplettering av kärntekniklagen. Experterna konstaterade därmed att Strålsäkerhetsmyndigheten vidtagit nödvändiga åtgärder för att få ett system för överföring av processparametrar i enlighet med 2012 års rekommendation på plats.33 Vid granskningen 2022 nämndes inte frågan om överföring av processparametrar specifikt i granskningsrapporten. Gransknings- teamet konstaterade på en övergripande nivå att Strålsäkerhetsmyn- digheten har tillgång till bl.a. omfattande kommunikationssystem, datorer och annan utrustning samt att det finns tillgängliga informa- tionssystem som möjliggör interaktion och samarbete med berörda intressenter i ett skarpt läge.34 Frivilliga överenskommelser i avvaktan på reglering Eftersom nödvändig lagstiftning dröjde och frågan bedömdes bråd- skande, ingick berörda parter frivilliga överenskommelser för att etablera nödvändiga förutsättningar för överföring av processpara- metrar från tillståndshavarna till Strålsäkerhetsmyndigheten i hän- delse av en radiologisk nödsituation. Strålsäkerhetsmyndigheten och tillståndshavarna till reaktorer i drift, dvs. Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag respektive Ringhals AB, kom överens om en avsiktsförklaring rörande elektro- nisk överföring av värden för processparametrar. Avsiktsförklaring- arna undertecknades hösten 2012 och var giltiga till den 31 januari 2014. Då ytterligare förberedelser behövde vidtas innan parterna kunde ingå ett avtal om att införa ett sådant system tecknade parterna en ny avsiktsförklaring sommaren 2014. Den innefattade även krav på ett visualiseringsverktyg som skulle kunna användas både i Strål- säkerhetsmyndighetens ledningscentral och i tillståndshavarnas led- ningscentraler. Att visualisera parametrarna i likadana bilder gör att myndigheten och tillståndshavaren lättare kan förstå varandra vid en händelse. Under 2014 undertecknade parterna en överenskom- melse om krav som senare ledde fram till anläggningsspecifika avtal vilka trädde i kraft 2016. Dessa avtal innebar en överenskommelse 33 IRRS Follow-up mission 2016, IAEA-NS-2016/05, s. 37. 34 IRRS 2022, IAEA-NS-IRRS-2022/11, s. 87. Historik och nuläge SOU 2026:40 om vilka aktuella värden för processparametrar som minst ska finnas i tillståndshavarens ledningscentral och som ska överföras till Strål- säkerhetsmyndighetens ledningscentral. Avtalen löpte dock ut när Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer (SSMFS 2021:4 och SSMFS 2021:6) trädde i kraft, eftersom delar av innehållet i dessa avtal regleras i föreskrifterna, medan andra delar omhändertas i nya avtal.35 3.3.3 Föreskrifter Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter Kärnkraftsprövningsutredningen beskrev utvecklingen av de gällande reglerna för kärnteknisk verksamhet de senaste tio åren i det första delbetänkandet.36 Där framgick också att Strålsäkerhetsmyndigheten tillämpar ett regleringssätt där den sökande eller tillståndshavaren i sin kravtolkning och argumentation om kravuppfyllelse behöver ta fram underlag med mer precisa analyser eller avvägningar av konse- kvenser av olika lösningar. Viss kompletterande bakgrund om före- skrifter och föreskriftsutveckling beskrivs också i utredningens andra delbetänkande.37 När det gäller reglering av beredskap och krishanter- ing i samband med radiologiska nödsituationer vid kärnkraftsreak- torer såväl som andra tillståndspliktiga verksamheter med joniserande strålning förtydligas och utvecklas de övergripande kraven i kärn- tekniklagen och strålskyddslagen i flera delar av Strålsäkerhetsmyn- dighetens författningssamling (SSMFS). Samtliga delar av dessa krav avser krav på beredskap och krishantering som tillståndshavaren an- svarar för, dvs. krav på åtgärder i huvudsak inom anläggningsområdet. I SSMFS 2018:1 finns bestämmelser om indelning av verksamheter som kan ge upphov till radiologiska nödsituationer i beredskapskate- gori 1–4 (se även avsnitt 4.1.1 för närmare beskrivning av begreppens innebörd). Dessutom anges grundläggande krav på att verksamheten ska ha en beredskap och krishantering som är anpassad till verk- samhetens placering i beredskapskategori och vara beskriven i en beredskapsplan.38 Beredskapsplanen ska prövas genom regelbundna 35 Vägledning till 8 kap. 10 § SSMFS 2021:6. 36 SOU 2025:7, s. 114 f. 37 SOU 2025:104, s. 101 ff. 38 2 kap. 4 § med tillhörande bilaga 4 samt 2 kap. 5 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning. SOU 2026:40 Historik och nuläge övningar, erfarenheter tas tillvara för att förbättra beredskapen och krishanteringen samt planen hållas aktuell. Mer förtydligade krav som berör beredskap och krishantering för radiologiska nödsituationer vid kärnkraftsreaktorer finns i SSMFS 2021:4, SSMFS 2021:5 och SSMFS 2021:6. Föreskrifterna skrevs i sin ursprungliga version med utgångspunkt att en kärnkrafts- reaktor placerats i beredskapskategori 139,men inkluderar efter en ändring även krav om en reaktor placeras i beredskapskategori 240. Kraven bidrar till anpassad tillämpning av principen om djupförsvar där djupförsvarsnivå 4 bl.a. syftar till att begränsa utsläpp av radio- aktiva ämnen och djupförsvarsnivå 5 syftar till att lindra radiologiska konsekvenser av omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen. Mer specifikt anges krav på olika åtgärder eller funktioner i en reaktors konstruktion vid ”scenarier för radiologiska nödsituationer” avse- ende t.ex. olika utrymmen och platser för att vistas, leda och genom- föra insatser under en pågående nödsituation, för att förvara utrust- ning, utrymningsvägar och samlingsplatser för personer som vistas i anläggningen, om utrustning för övervakning och mätning av akti- vitet, stråldoser för arbetstagare och kontamination samt krav på kommunikationssystem.41 Det finns också krav på förutsättningar att kommunicera med Strålsäkerhetsmyndigheten samt att reaktorn regelbundet ska kunna överföra sådana värden för processparametrar som behövs för att bedöma kärnkraftsreaktorns status i samband med en radiologisk nödsituation. Dessutom ska meteorologiska data sam- las in kontinuerligt och regelbundet överföras till Strålsäkerhets- myndigheten.42 Vidare förtydligas kraven på vad som ska ligga till grund för anläggningens beredskap och krishantering och vad som ska framgå av beredskapsplanen.43 Det finns även krav på verksam- heten vid drift av en kärnkraftsreaktor med en förberedd krisorga- nisation och dess förmåga, inställelsetider, samt kriterier för larm- 39 Bestämmelserna omsätter krav som angetts för anläggningar i beredskapskategori 1 i Strål- säkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2014:2) om beredskap vid kärntekniska anlägg- ningar, som efter ikraftträdande av föreskrifterna för kärnkraftsreaktorer enbart gäller för kärn- tekniska anläggningar som placerats i beredskapskategori 2 eller 3. 40 Se t.ex. SSMFS 2025:5 om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:5) om drift av kärnkraftsreaktor med ändring av 8 kap. 3 §. 41 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 8–12 §§, 7 kap. 12–14 §§, 7 kap. 29 och 30 §§ samt 9 kap. 2 § Strål- säkerhetsmyndighetens föreskrifter (2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer. 42 7 kap. 17 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer, samt 8 kap. 9 och 10 §§ med tillhörande bilaga 4 Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer. 43 2 kap. 11 § och 5 kap. 5 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:5) om värdering och redovisning av strålsäkerhet för kärnkraftsreaktorer. Historik och nuläge SOU 2026:40 och informationsnivåer som ska vara anpassade till reaktorn och framtagna i samverkan med berörda myndigheter i syfte att varna och informera både allmänheten och egen personal samt att informera och larma berörda myndigheter så att brådskande skyddsåtgärder för allmänheten kan förberedas och vidtas. Slutligen ingår även krav på skyddsutrustning och hjälpmedel som krisorganisationen kan behöva ha tillgänglig för att utföra sitt arbete i samband med en radiologisk nödsituation, såsom rutiner, jodtabletter och personlig skyddsutrustning.44 Utöver bestämmelser för kärnkraftsreaktorer finns i SSMFS 2014:2 motsvarande krav på tillståndshavarens åtgärder för beredskaps och krishantering som gäller för kärntekniska anläggningar som Strål- säkerhetsmyndigheten har klassificerat i beredskapskategori 2 eller 3. Föreskrifterna innehåller dels krav som ska iakttas oavsett bered- skapskategori, dels särskilda bestämmelser för anläggning i bered- skapskategori 2 respektive 3, där skillnader görs t.ex. i förhållande till larmkriterier, inställelsetid, om anläggningens ledningscentral ska ha tillgång till reservkraft, kunskapskrav för personal i förhållande till möjliga strålnivåer och mätning av meteorologiparametrar, strål- ningsövervakning samt om filtrering av radioaktiva ämnen i vissa ventilationskanaler etc. Dessa föreskrifter är under översyn tillsam- mans med den större grupp föreskrifter som gäller för andra typer a v kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer. Föreskrifter från Myndigheten för civilt försvar Myndigheten för civilt försvar har tillsyn över efterlevnaden i frågor som rör planläggningen av räddningstjänsten vid utsläpp av radio- aktiva ämnen enligt 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor samt planläggningen av saneringen enligt 4 kap. 8 § samma lag.45 Myndig- hetens bemyndigande att utfärda föreskrifter framgår i förhållande till olika områden i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Det finns t.ex. ett bemyndigande att enligt 4 kap. 16 § samma för- ordning, efter att ha gett Strålsäkerhetsmyndigheten tillfälle att yttra sig, meddela ytterligare föreskrifter om räddningstjänsten enligt 44 8 kap. 1–8 §§ Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkrafts- reaktorer. 45 5 kap. 2 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. SOU 2026:40 Historik och nuläge 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor. Det finns inga gällande före- skrifter eller allmänna råd utfärdade med stöd av det bemyndigandet. När det gäller föreskrifter som förtydligar krav på länsstyrelserna har Myndigheten för civilt försvar (samt tidigare ansvariga myndig- heter) utfärdat föreskriften MSBFS 2017:3 om information vid nöd- situationer där det finns risk för strålning. Föreskriften innehåller bestämmelser om den information som länsstyrelsen ska ge till all- mänheten enligt 4 kap. 18 § förordningen om skydd mot olyckor. När det gäller krav på saneringen efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning utfärdade Statens räddningsverk föreskrifterna SRVFS 2007:4 med allmänna råd och kommentarer om länsstyrelsens beredskap för sanering efter utsläpp av radioaktiva äm- nen från en kärnteknisk anläggning. Denna föreskrift gäller alltjämt. När det gäller enskildas skyldigheter vid farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor och därtill relaterade bestäm- melser i lagen och förordningen om skydd mot olyckor har Myndig- heten för civilt försvar utfärdat allmänna råd (MSBFS 2014:2) om skyldigheter vid farlig verksamhet. Det bör dock noteras att de all- männa råden inte avser den statliga räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller överhängande fara för sådana utsläpp enligt 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor. 3.4 Generellt ansvar för beredskap Grundläggande för beredskapen är ansvars-, närhets- och likhets- principen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvaret för en verk- samhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid en störning i samhället. Ansvarsprincipen innebär också att aktörerna ska stödja och samverka med varandra. Närhetsprincipen innebär att en samhällsstörning ska hanteras där den inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen innebär att aktörer inte ska göra större föränd- ringar i den egna organisationen än vad situationen kräver. Verksam- heten under en samhällsstörning ska alltså fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt. Geografiskt områdesansvar är också en viktig del av krisbered- skapen. Kommunerna har det geografiska områdesansvaret och ska Historik och nuläge SOU 2026:40 verka för att samordna de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en extraordinär händelse. De ska också verka för sam- ordning av informationen till allmänheten under en sådan händelse. Länsstyrelserna har det geografiska områdesansvaret i länet och ska vara en sammanhållande länk mellan lokala och nationella aktörer. Regeringen har det nationella områdesansvaret och är bland annat ansvarig för den övergripande samordningen, prioriteringen och in- riktningen av samhällets krisberedskap. Regeringen har delegerat delar av den operativa verksamheten till myndigheterna. Det nationella områdesansvaret innefattar därmed de samlade krishanteringsåt- gärderna som regeringen med stöd av Regeringskansliet eller genom förvaltningsmyndigheterna utövar. Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för civilt försvar att stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. Statliga myndigheter med ansvar inom en eller flera viktiga samhällsfunktioner och vars verksamhet har särskild betydelse för sam- hällets krisberedskap och totalförsvaret ska vara beredskapsmyndig- heter.46 De flesta beredskapsmyndigheter ska ingå i beredskapssek- torer. I varje sektor ska en av myndigheterna vara sektorsansvarig och övriga myndigheter ska delta i arbetet. De sektorsansvariga myn- digheterna ska leda arbetet med att samordna åtgärder inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap, driva på arbetet inom sektorn, stödja beredskapsmyndigheterna samt verka för att uppgifter och roller inom sektorn tydliggörs och att samordning sker med andra aktörer.47 3.4.1 Räddningstjänst Räddningstjänst är ett samlingsbegrepp för de räddningsinsatser som staten eller kommunen ansvarar för vid olyckor för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Räddnings- tjänst ska bara ske om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. För viss räddningstjänst har staten ansvar, se 4 kap. lagen om skydd mot olyckor. Det gäller fjäll-, flyg- och sjöräddningstjänst, 46 18 § förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. 47 23–24 §§ förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. SOU 2026:40 Historik och nuläge efterforskning av försvunna personer i andra fall, miljöräddnings- tjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar. För all övrig räddningstjänst är det kommunen som har ansvar. Varje kommun ansvara för räddnings- tjänsten inom den egna kommunen, om ansvaret inte är statens.48 Räddningstjänst är skadehindrande och skadebegränsande åtgär- der som ska vidtas vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser. Med olyckshändelser avses plötsligt inträffade hän- delser som har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller som inträffar utan människors handlande eller underlåtenhet att handla. Det gäller oberoende av om handlingen eller underlåtelsen är uppsåtligt eller inte. Som exempel kan nämnas bränder, explosioner, skred, ras, över- svämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen. Kravet att det ska vara fråga om en plötsligt inträffad händelse innebär att lång- samma och ständigt pågående skeenden såsom sättningar i byggnader och jorderosioner inte räknas som olyckshändelser. Sådana lång- samma och ständigt pågående skeenden kan emellertid i sin tur orsaka något som inträffar plötsligt och som medför skada och som är att betrakta som olyckshändelse.49 Staten eller kommunen ska ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingri- pande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och om- ständigheterna i övrigt. Räddningstjänsten måste för att vara effektiv ha en organisation som kan ingripa när den enskilde inte själv eller med hjälp av någon annan kan klara av en olyckssituation. När det är fara för människors liv eller hälsa är ett ingripande alltid motiverat och kostnadsaspekten har då en underordnad betydelse. Avvägningen mellan skadornas betydelse och kostnaderna för ingripandet får i praktiken störst betydelse i de fall då endast materiella värden står på spel. Skyldighet att ingripa gäller inte heller om någon annan redan har hunnit vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa skadorna eller om man kan räkna med att den vars intressen är hotade tillräckligt snabbt kan vidta nödvändiga åtgärder.50 48 3 kap. 7 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 49 Prop. 1985/86:170, s. 62. 50 Prop. 2002/03:119, s. 102. Historik och nuläge SOU 2026:40 3.5 Skadestånd och försäkringsskyldighet Med radiologisk skada avses en skada som har orsakats av eller upp- kommit till följd av en radiologisk olycka och är en person- eller sakskada, en ekonomisk förlust som är en direkt följd av en person- eller sakskada, en inkomstförlust till följd av en betydande försämring av miljön och en kostnad för att återställa miljön eller kompensera för förlorade miljövärden, om det är en miljöskada som inte är obetyd- lig. Med radiologisk skada avses också en kostnad för att vidta rim- liga åtgärder för att förebygga en skada som avses ovan.51 Allmänna skadeståndsrättsliga principer innebär att den som är skadeståndsskyldig är obegränsat ansvarig för en skada om inget annat sägs. Skadeståndsskyldighet kräver uppsåt eller oaktsamhet hos den som orsakat skadan, om inte strikt ansvar oberoende av vål- lande gäller. För radiologiska olyckor gäller ett strikt ansvar och ett obegränsat ansvar, vilket är förenligt med den miljörättsliga principen att förorenaren betalar.52 Ett obegränsat ansvar innebär inte nödvändigtvis att en skade- lidande garanteras full ersättning i händelse av en radiologisk olycka med mycket allvarliga konsekvenser. Möjligheten att få ersättning beror på bolagets ekonomiska ställning, samt en ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet som innehavaren av en kärnteknisk anläggning har ställt som vid varje tidpunkt täcker ersättningsansvaret upp till ett belopp som motsvarar 700 miljoner euro, eller 1 200 mil- joner euro om anläggningen är en kärnkraftsreaktor i drift för ut- vinning av kärnenergi. Vid en radiologisk olycka ska enligt den reviderade Paris- och tilläggskonventionen ersättning betalas enligt ett trestegssystem. 1. Anläggningshavaren ska finansiellt garantera ersättning upp till 700 miljoner euro, cirka 7 miljarder kronor, eller, om anläggningen är en kärnkraftsreaktor i drift för att utvinna kärnenergi, upp till 1 200 miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor.53Den garanterade ersättningen kan för andra kärntekniska anläggningar och trans- porter sättas ned till lägst 70 respektive 80 miljoner euro.54 51 7 § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 52 Prop. 2009/10:173, s. 51 ff. 53 30 § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 54 31 § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. SOU 2026:40 Historik och nuläge 2. Staten ska betala ersättning i intervallet mellan 700 miljoner och 1 200 miljoner euro. En konventionsstat får bestämma att anlägg- ningshavaren ska betala ersättning även i det andra steget, vilket alltså Sverige har gjort för kärnkraftsreaktorer i drift för utvin- ning av kärnenergi. Statens ansvar upp till 1 200 miljoner euro gäller även om anläggningshavarens ansvar är begränsat.55 3. Konventionsstaterna ska enligt ett folkrättsligt åtagande gemen- samt betala ersättning i intervallet mellan 1 200 miljoner och 1 500 miljoner euro, oavsett i vilken konventionsstat som den radiologiska olyckan inträffar.56 För att ersättning ska kunna betalas ut måste den skadelidande anmäla sitt anspråk eller väcka talan mot den som är ersättningsansvarig inom tre år efter det att den skadelidande har fått kännedom om skadan och vem som är ansvarig för den. För att ha rätt till ersättning måste talan väckas inom tio år efter den radiologiska olyckan, eller, om anspråket avser en personskada, senast trettio år efter olyckan.57 Genom lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor implementeras de ändringar i Paris- och Brysselkonventionerna som regleras i 2004 års tilläggsprotokoll. Lagen har ersatt 1968 års atom- ansvarighetslag. Enligt lagen gäller bl.a. följande: – Ersättningsansvaret gäller radiologiska skador, som i 7 § defini- eras inte bara utifrån skadeorsaken utan även utifrån skadeverk- ningarna. – Anläggningshavaren har ett strikt och obegränsat skadeståndsansvar (se 15, 26 och 27 §§). – Anläggningshavaren ska ställa säkerhet upp till 1 200 miljoner euro om anläggningen är en kärnkraftsreaktor i drift för att utvinna kärnenergi, och i annat fall upp till 700 miljoner euro. Regeringen kan besluta lägre belopp för transporter samt anläggningar om begränsning är lämplig med hänsyn till slaget av anläggning och den sannolika omfattningen av en radiologisk olycka och trans- porter om begränsningen är lämplig med hänsyn till ämnenas eller avfallets karaktär och de risker som transporten innebär (se 30 och 31 §§). 55 42 § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 56 43 § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 57 51 § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Historik och nuläge SOU 2026:40 – Staten har en subsidiär betalningsskyldighet upp till 1 200 mil- joner euro, för det fall och i den mån säkerheten inte kan utnyttjas. Skador som inte fullt ut ersätts med ianspråktagande av detta belopp ska ersättas av staten med bidrag av andra stater upp till 1 500 miljoner euro (se 42–45 §§). 3.5.1 Ansvariga myndigheter I anslutningen till att lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor trädde i kraft, se avsnitt 3.3.1, beslutades också förordningen (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. För- ordningen reglerar bl.a. olika uppgifter och mandat för de ansvariga myndigheterna Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret. Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten är beredande myndighet för ansökningar om lägre ansvarsbelopp för vissa anläggningar och transporter enligt

10 § första stycket 5 samma lag om överföring av värden för process- parametrar är tillämplig. Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om 1. upplysningar och överföring av värden för processparametrar enligt 10 § första stycket 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksam- het, och SOU 2026:40 Författningsförslag 2. undantag från kraven på över- föring av värden för processpara- metrar enligt 10 § första stycket 5 och andra stycket lagen om kärn- teknisk verksamhet. Strålsäkerhetsmyndigheten får i det enskilda fallet ge dispens från kraven på överföring av värden för processparametrar enligt 10 § första stycket 5 lagen om kärnteknisk verksamhet. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027. Författningsförslag SOU 2026:40 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor dels att 4 kap. 21 a–21 c §§, 24–27 §§, och rubrik närmast före 24 § ska upphöra att gälla, dels att 4 kap. 17 och 21 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tolv nya paragrafer 4 kap. 20 a–20 k och 21 a §§, och närmast före 4 kap. 20 a § en ny rubrik av följande lydelse, dels att det närmast före 28 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Särskilda skyldigheter”. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 17 §3 Med radiologisk nödsituation Med radiologisk nödsituation avses vid tillämpning av 18–20 §§ avses vid tillämpning av 18–20 k §§ en plötsligt inträffad händelse som en plötsligt inträffad händelse som 1. inbegriper en strålkälla, 2. har medfört eller kan befaras medföra skada, och 3. kräver omedelbara åtgärder. Beslut om beredskaps- och planeringszoner 20 a § För varje kärnteknisk anlägg- ning som finns eller planeras att upp- föras i Sverige, ska Myndigheten för civilt försvar med stöd av en ana- lys av radiologiska risker och med hänsyn till andra faktorer som en- ligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har betydelse för räddnings- tjänsten och dess planering, be- sluta om 3 Senaste lydelse 2020:317. SOU 2026:40 Författningsförslag 1. de beredskapszoner eller den planeringszon som behövs, och 2. vilka skyddsåtgärder för all- mänheten som de länsstyrelser som berörs av beslutet ska förbereda inom varje zon. Beslut enligt första stycket ska omfatta samtliga kärntekniska an- läggningar som ingår i samma till- stånd enligt lagen (1983:4) om kärnteknisk verksamhet. Om analysen av radiologiska risker visar att det inte behöver förberedas några skyddsåtgärder för allmänheten, ska ett beslut fattas om att det inte finns behov av bered- skapszoner eller en planeringszon. 20 b § En tillståndshavare ska anmäla till Myndigheten för civilt försvar i sådan tid att de åtgärder som följer av beslutet enligt 20 a § kan vara på plats innan en eller flera kärn- tekniska anläggningar tas i prov- drift enligt 9 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet4. Anmälan ska innehålla upp- gifter om 1. den eller de kärntekniska an- läggningar som tillståndet enligt lagen om kärnteknisk verksamhet omfattar, 2. anläggningens eller anlägg- ningarnas lokalisering, 3. en uppskattning av de bered- skapszoner eller planeringszon som mest kan behövas, och 4 Lydelse enligt prop. 2025/26:171. Författningsförslag SOU 2026:40 4. en uppskattning av när till- ståndshavaren planerar att ta an- läggningen eller anläggningarna i provdrift. 20 c § Tillståndshavaren får hos Myn- digheten för civilt försvar, Strål- säkerhetsmyndigheten eller den läns- styrelse där den eller de kärntekniska anläggningarna uppförs begära en förberedande dialog om anmälans innehåll och om tidsplanen för de berörda myndigheternas arbete efter en sådan anmälan. 20 d § Myndigheten för civilt försvar ska informera Strålsäkerhetsmyn- digheten och berörda länsstyrelser om att anmälan enligt 20 b § in- kommit. 20 e § Strålsäkerhetsmyndigheten ska för analysen av radiologiska risker enligt 20 a § genomföra nödvän- diga beräkningar och till Myndig- heten för civilt försvar överlämna information om på vilka avstånd från den eller de kärntekniska an- läggningarna som det ur strålskydds- synpunkt kan vara motiverat att förbereda skyddsåtgärder för all- mänheten. Strålsäkerhetsmyndigheten ska begära nödvändiga uppgifter från tillståndshavaren om SOU 2026:40 Författningsförslag 1. vilka radiologiska nödsitua- tioner som kan uppstå, 2. vilka utsläpp av radioaktiva ämnen som nödsituationerna skulle kunna leda till, och 3. övriga uppgifter som behövs för att utföra beräkningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten får efter att ha hört Myndigheten för civilt försvar meddela närmare före- skrifter om de uppgifter som avses i andra stycket. 20 f § Innan beräkningarna enligt 20 e § genomförs, ska Strålsäker- hetsmyndigheten ge tillståndshava- ren och Myndigheten för civilt för- svar tillfälle att lämna synpunkter på vilken eller vilka radiologiska nödsituationer som ska ligga till grund för beräkningarna. 20 g § Myndigheten för civilt försvar ska lägga de beräkningar som Strål- säkerhetsmyndigheten tagit fram en- ligt 20 e § till grund för beslutet en- ligt 20 a § för att bedöma på vilka avstånd från den eller de kärntek- niska anläggningarna som det är motiverat att förbereda skyddsåtgär- derna 1. prioriterad utrymning inom en inre beredskapszon innan ett utsläpp av radioaktiva ämnen har inträffat, 2. utrymning utöver 1, 3. inomhusvistelse, Författningsförslag SOU 2026:40 4. intag av jodtabletter, eller 5. utrymning på grund av mark- beläggning av radioaktiva ämnen. Utöver första stycket ska även skyddsåtgärder övervägas som inne- bär 1. skyndsam varning till befolk- ningen, 2. utdelning av jodtabletter, eller 3. strålningsmätningar. 20 h § Om analysen av radiologiska risker visar att det kan uppstå radio- logiska nödsituationer som kan leda till skador på allmänheten av strål- ning som är direkt livshotande eller bestående, ska Myndigheten för civilt försvar överväga att enligt 20 a § besluta om 1. en inre beredskapszon, 2. en yttre beredskapszon, och 3. en planeringszon. Om analysen av radiologiska risker visar att det inte kan uppstå sådana radiologiska nödsituationer som avses i första stycket, men radio- logiska nödsituationer där utsläpp av radioaktiva ämnen kan leda till skador på allmänheten av strål- ning där sannolikheten för skada ökar med högre stråldos, ska Myn- digheten för civilt försvar över- väga att enligt 20 a § besluta om 1. en yttre beredskapszon, eller 2. en planeringszon. SOU 2026:40 Författningsförslag 20 i § Innan beslut enligt 20 a § ska Myndigheten för civilt försvar sam- råda med Strålsäkerhetsmyndig- heten samt berörda länsstyrelser och andra myndigheter. Tillståndshavaren ska ges till- fälle att lämna synpunkter innan beslutet fattas. 20 j § Av beslutet enligt 20 a § ska framgå 1. den eller de kärntekniska an- läggningar som beslutet avser, 2. den eller de länsstyrelser som berörs av beslutet, 3. vilka beredskapszoner eller planeringszon som ska inrättas, 4. de aktuella zonernas utsträck- ning, och 5. vilka skyddsåtgärder enligt 20 f § som ska förberedas. Beslutet ska skickas till berörda länsstyrelser, tillståndshavaren, Strålsäkerhetsmyndigheten samt be- rörda kommuner. 20 k § Om verksamheten i en kärn- teknisk anläggning ändras på ett sådant sätt att det har betydelse för beslutet enligt 20 a §, ska tillstånds- havaren anmäla detta till Myndig- heten för civilt försvar enligt 20 b § andra stycket för en bedömning av om ett nytt beslut behövs. Myndigheten för civilt försvar ska utöver första stycket göra en be- Författningsförslag SOU 2026:40 dömning av om det finns skäl att fatta ett nytt beslut enligt 20 a §, om 1. en författning har ändrats efter beslutet och ändringen skulle ha haft betydelse för bedömningen, eller 2. de förutsättningar som låg till grund för beslutet har ändrats och ändringarna skulle ha haft betydelse för beslutet. 21 §5 En länsstyrelse ska, efter att ha låtit berörda myndigheter, kom- muner och regioner yttra sig och i samverkan med länsstyrelser i närliggande län, upprätta ett program för räddningstjänsten enligt 4 kap.

11 § Riksgäldskontoret prövar om säkerheterna enligt 30–32 §§ lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor är tillräckliga. Riksgäldskontoret ska inom två månader från det att anläggningshavarens anmälan om säkerheter enligt 9 § första stycket är komplett fatta beslut om säker- heterna är tillräckliga. Riksgäldskontorets beslut får överklagas till regeringen. Paragrafen ändras genom att Riksgäldskontoret förutom att pröva säkerheter som avser transporter, även ska pröva övriga säkerheter enligt 30–32 §§ lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska SOU 2026:40 Författningskommentar olyckor. Tidsgränsen om två månader att överlämna anmälan till regeringen formuleras om och omfattar i stället tiden för Riksgälds- kontoret att fatta beslut. Dessutom införs en bestämmelse om rätt att överklaga Riksgäldskontorets beslut till regeringen. Övervägan- den finns i avsnitt 10.2.2. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028. Överväganden om ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna finns i avsnitt 13. Lagen träder i kraft den 1 juli 2028. Referenser Offentligt tryck Lagar Miljöbalk. Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Lag (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Strålskyddslagen (2018:396). Förordningar Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Avgiftsförordning (1992:191). Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Förordning (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar. Förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndig- heten. Förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndig- heten. Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap. Förordning (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Referenser SOU 2026:40 Myndighetsföreskrifter Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd om avgifter (ESVFA 2022:5). Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd (MSBFS 2014:2) om skyldigheter vid farlig verksamhet. Myndigheten för samhällsskydds och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2017:3) om information vid nödsituationer där det finns risk för strålning. Statens räddningsverks (SRVFS 2007:4) allmänna råd och kommen- tarer om länsstyrelsens beredskap för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:12) om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:23) om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:24) om strål- skyddsföreståndare vid kärntekniska anläggningar. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:26) om person- strålskydd i verksamhet med joniserande strålning i kärntekniska anläggningar. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2014:2) om bered- skap vid kärntekniska anläggningar. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grund- läggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om kon- struktion av kärnkraftsreaktorer. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:5) om värder- ing och redovisning av strålsäkerhet för kärnkraftsreaktorer. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer. SOU 2026:40 Referenser Internationella konventioner (eller Sveriges internationella överenskommelser) SÖ 1995:71, Konventionen om kärnsäkerhet. Konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område (Pariskonventionen). Tilläggskonventionen den 31 januari 1963 till Pariskonventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område (Brysselkonventionen). Rättsakter från EU Rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fast- ställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning (strålskyddsdirektivet). Rådets direktiv 2014/87/Euratom av den 8 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/71/Euratom om upprättande av ett gemenskaps- ramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (kärn- säkerhetsdirektivet). Propositioner Prop. 1968:25, Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1968. Prop. 1980/81:19, Om riktlinjer för energipolitiken. Prop. 1983/84:60, Med förslag till ny lagstiftning på kärnenergiområdet. Bet. NU 1983/84:17, Näringsutskottets betänkande om ny lagstining på kärnenergiområdet. Prop. 1985/86:170, Om räddningstjänstlag m.m. Prop. 2002/03:119, Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Prop. 2005/06:76, Kärnsäkerhet och strålskydd. Prop. 2005/06:183, Finansieringen av kärnavfallets slutförvaring. Prop. 2009/10:155, Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete. Prop. 2009/10:172, Kärnkraften – förutsättningar för generationsskifte. Referenser SOU 2026:40 Bet. 2009/10:NU26, Kärnkraften – förutsättningar för generations- skifte. Prop. 2009/10:173, Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar. Prop. 2016/17:157, Ökad kärnsäkerhet. Prop. 2017/18:94, Ny strålskyddslag. Prop. 2019/20:157, Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter. Prop. 2022/23:99, Vårändringsbudget för 2023. Prop. 2023/24:105, Energipolitikens långsiktiga inriktning. Prop. 2025/26:171, En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar. Bet. 2025/26:NU19, En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar. Riksdagens snabbprotokoll, 2025/26:116. Statens offentliga utredningar SOU 1983:77, Effektiv räddningstjänst. SOU 2011:18, Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. SOU 2019:16, Ny kärntekniklag – med förtydligat ansvar. SOU 2021:10, Radiologiska skador – skadestånd, säkerheter, skade- reglering. SOU 2021:19, En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården. SOU 2024:11, Rätt frågor på regeringens bord. SOU 2025:7, Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. SOU 2025:104, Ny kärnkraft i Sverige – ett samlat system för omhänder- tagande av radioaktivt avfall. SOU 2026:40 Referenser Regeringsbeslut m.m. Regeringens skrivelse, Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll, skr. 2023/24:59. Regeringsbeslut, Regeringsuppdrag om att analysera, föreslå och bereda förslag till ny lag om kärnteknisk verksamhet, KN2024/00929. Regeringsbeslut, Ansökan om tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärn- teknisk verksamhet till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle, M2018/00221. Regeringsbeslut, Regeringsuppdrag om översyn av beredskapszoner, M2015/03597/Ke. Remiss av rapporten Översyn av beredskapszoner, M2017/02654/Ke. Regeringsbeslut, Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Strål- säkerhetsmyndigheten, KN2023/03798, KN2023/04481, KN2023/04482 m.fl. Regeringsbeslut, Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap, Fö2024/00474, Fö2024/00935 (delvis), Fö2024/01534 m.fl. Regeringsbeslut, Ansökan om lägre säkerhet för ersättningsansvar enligt lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska skador, KN2024/00539. Regeringsbeslut, Ansökan om lägre säkerhet för ersättningsansvar enligt lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska skador, KN2024/00599. Regeringsbeslut, Ansökan om lägre säkerhet för ersättningsansvar enligt lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska skador, KN2025/00537. Regeringsbeslut, Ansökan om lägre säkerhet för ersättningsansvar enligt lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska skador, KN2025/00540. Regeringsbeslut, Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Strål- säkerhetsmyndigheten, KN2025/00258, KN2025/00328, KN2025/00751 m.fl. Klimat- och näringslivsdepartementet, Verksamhet med strålning: arbetarskydd, tillsyn och sanktioner, KN2025/01305. Referenser SOU 2026:40 Myndighetsbeslut Strålsäkerhetsmyndigheten, Beslut om beredskapskategori för ESS, SSM2018-1037-5, 2018-04-25. Lunds kommun, 124 § Fastställande av beredskapszon för ESS, dnr S 2018/1008. Länsstyrelsen Skåne, Beslut om att European Spallation Source ERIC:s verksamhet på fastigheten Spallationen 1 i Lunds kommun ska om- fattas av de skyldigheter vid farlig verksamhet som anges i Lag om skydd mot olyckor, dnr 452-6833-2019. Myndighetspublikationer Energimyndigheten, Scenarier över Sveriges energisystem – Vägar till ett energisystem med nettonollutsläpp 2025, ER 2025:13, 2025. Myndighetens för samhällsskydd och beredskap, Redovisning av uppdraget till Myndighetens för samhällsskydd och beredskap att komplettera Strålsäkerhetsmyndighetens slutrapport ”Översyn av beredskapsfrågor”, MSB 2018-2237, 2018-08-28. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB underlag till Strålsäkerhetsmyndighetens kommande ändringar i avgiftsförordning KTA och regleringsbrev avseende kärnenergiberedskap 2021–2023, MSB 2020-10540, 2020. Riksgäldskontoret, Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s ansökan om lägre ansvarsbelopp avseende anläggningen Clab, RG 2022/78, 2023-12-19. Riksbanken, Ekonomiska motiv för reglering av den finansiella sektorn, Finansiell stabilitet 2005:1, 2005. Riksrevisionen, Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning, RiR 2017:37. Strålsäkerhetsmyndigheten, Beredskapszoner kring kärntekniska anlägg- ningar i Sverige, SSM rapport 2014:36. Strålsäkerhetsmyndigheten, Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd, rapport 16-1803, SSM2016-1358, 2016-06-30. Strålsäkerhetsmyndigheten, Översyn av beredskapszoner, SSM rapport 2017:27, 2017-11-01. SOU 2026:40 Referenser Strålsäkerhetsmyndigheten, Författningskommentarer till avgiftsförord- ningen, SSM2017-1371-1, 2017. Strålsäkerhetsmyndigheten, Komplettering – reviderat källtermsunder- lag, ESS-redovisning, SSM2018-1037-2. Strålsäkerhetsmyndigheten, Underlag till placering i beredskaps- kategori för ESS och beredskapsplaneringen kring anläggningen, SSM2018-1037-4, 2018-04-23. Strålsäkerhetsmyndigheten, Underlag till beredskapsplaneringen kring ESS, SSM rapport 2018:22, 2018-10-18. Strålsäkerhetsmyndigheten, Förslag till nya avgiftsnivåer för 2018 enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhets- myndigheten, SSM2017-4626, dokumentnr: 1, 2 och 3, 2017. Strålsäkerhetsmyndigheten, Förslag till avgiftsnivåer för 2019 enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndig- heten, SSM2018-3870-1, 2018-10-25. Strålsäkerhetsmyndigheten, Förslag till nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer för 2020 enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM2019-7702, 2019. Strålsäkerhetsmyndigheten, Konsekvensutredning av Strålsäkerhets- myndighetens förslag till föreskrifter om konstruktion av kärnkrafts- reaktorer, SSM2020-5463-4, 2020-09-30. Strålsäkerhetsmyndigheten, Förslag till nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM2020-4308-2, 2020-11-09. Strålsäkerhetsmyndigheten, Strålskyddsåtgärder vid radiologiska nödsituationer – Planeringsunderlag för händelser där platsen är okänd på förhand, SSM rapport 2020:15, 2020-12-15. Strålsäkerhetsmyndigheten, Årsredovisning 2020, 2021-02-24. Strålsäkerhetsmyndigheten, Bedömning av ansökan om sänkt ansvars- belopp för Clab, SSM2021-8183-43, 2023-04-28. Strålsäkerhetsmyndigheten, Bedömning av ansökan om sänkt ansvars- belopp för Studsvik Nuclear AB – transporter, SSM2022-608, 2023-04-28. Strålsäkerhetsmyndigheten, Bedömning av ansökan om sänkt ansvars- belopp för SKB:s transporter, SSM2021-8185-2, 2023-04-28. Referenser SOU 2026:40 Strålsäkerhetsmyndigheten, Bedömning av ansökan om sänkt ansvars- belopp för Westinghouse Electric Sweden AB, SSM2021-8342-7, 2023-04-28. Strålsäkerhetsmyndigheten, Utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft (slutredovisning), SSM2022- 6007-7, 2023-08-08. Strålsäkerhetsmyndigheten, Beslutsstöd vid olycka i ett svenskt kärn- kraftverk, SSM2022-8091, version 2.1 (rev. 2), 2023-10-27. Strålsäkerhetsmyndigheten, XX, SSM2024-4212-1. Strålsäkerhetsmyndigheten, Ansökningar om tillstånd för nya kärn- kraftsreaktorer och vidare stegvis prövning, SSM2024-7702-1, Handbok, 2024-08-16. Strålsäkerhetsmyndigheten, Årsredovisning 2024, 2025-02-25. Strålsäkerhetsmyndigheten, Principiellt tillvägagångssätt och förut- sättningar för att utforma beredskaps- och planeringszoner kring nya verksamheter med joniserande strålning, SSM2024-4212-1, 2026-01-29. Strålsäkerhetsmyndigheten, Strålskyddskonsekvenser av olycka på reaktordrivet fartyg, SSM rapport 2026:02, februari 2026. Strålsäkerhetsmyndigheten, Redovisning av regeringsuppdrag avseende förslag på tillfälliga beredskaps- och planeringszoner vid besök av reaktordrivna fartyg, SSM2026-449-3, 2026-01-29. Strålsäkerhetsmyndigheten, Årsredovisning 2025, 2026-02-23. Strålsäkerhetsmyndigheten, Transporter av använt kärnbränsle – möjliga konsekvenser vid en händelse, SSM2025-10805-1, 2026-02-05. Strålsäkerhetsmyndigheten, Strålsäkerhetsmyndighetens budgetunderlag för 2027–2029, SSM2026-1060-6, 2026-02-27. Strålsäkerhetsmyndigheten, Redovisning av regeringsuppdrag avseende metoder för utdelning av jodtabletter till allmänheten, SSM2025- 5769-5, 2026-03-27. SOU 2026:40 Referenser Litteratur, utredningar, publikationer m.m. International Atomic Energy Agency, Integrated regulatory review service (IRRS), Report to Sweden, IAEA-NS-IRRS-2012/01. International Atomic Energy Agency, Integrated regulatory review service (IRRS), Follow-up mission to Sweden, IAEA-NS-IRRS- 2016/05. Arbets- och näringsministeriet, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av atomansvarighetslagen och lagen om ändring av atomansvarighetslagenproposition, RP 117/2021 rd, Finland 2021-09-02. International Atomic Energy Agency, Kingdom of Sweden IRRS ARM Summary Report 2022, SSM2022:11. Arbets- och näringsministeriet, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till kärnenergilag och till lagar som har samband med den, RP 24/2026 rd, Finland 2026-03-12. Fingleton, John, Nuclear Regulatory Review 2025 – Enabling nuclear delivery through regulatory reform, final report, Department for Energy Security and Net Zero and Ministry of Defence, Storbritannien, 23 april 2025. Rapporten tillgänglig från https://www.gov.uk/government/publications/nuclear- regulatory-taskforce, hämtad 2025-12-02. Government of Canada, Nuclear Liability and Compensation Act, last amended on 2017-01-01. Government of Canada, Nuclear Liability and Compensation Regula- tions, SOR/2016-88, last amended on 2021-10-05. International Atomic Energy Agency, IAEA Nuclear Safety and Security Glossary, Non-serial Publications, IAEA, Wien 2022. International Atomic Energy Agency, Applicability of IAEA Safety Standards to Non-Water Cooled Reactors and Small Modular Reactors, Safety Reports Series No. 123, IAEA, Wien 2023. International Atomic Energy Agency, Terms for Describing Advanced Nuclear Power Plants, Nuclear Energy Series No. NR-T-1.19, IAEA, Wien 2023. Referenser SOU 2026:40 International Atomic Energy Agency, Application of the Principle of Defence in Depth in Nuclear Safety to Small Modular Reactors, International Nuclear Safety Advisory Group (INSAG) Series No. 28, IAEA, Wien 2024. International Atomic Energy Agency, Milestones in the Development of a National Infrastructure for Nuclear Power, Nuclear Energy Series No. NG-G-3.1 (Rev. 2), IAEA, Wien 2024. International Atomic Energy Agency, Preparedness and Response for a Nuclear or Radiological Emergency, IAEA Safety Standards Series No. GSR Part 7, IAEA, Wien 2015. International Atomic Energy Agency, Site Evaluation for Nuclear Installations, IAEA Safety Standards Series No. SSR-1, IAEA, Wien 2019. International Atomic Energy Agency, Safety of Nuclear Power Plants: Design, IAEA Safety Standards Series No. SSR-2/1 (Rev. 1), IAEA, Wien 2016. International Atomic Energy Agency, Milestones in the Development of a National Infrastructure for Nuclear Power, IAEA Nuclear Energy Series No. NG-G-3.1 (Rev. 2), IAEA, Wien 2024. International Atomic Energy Agency, Site Survey and Site Selection for Nuclear Installations, IAEA Safety Standards Series No. SSG-35, IAEA, Wien 2015. International Atomic Energy Agency, Design Extension Conditions and the Concept of Practical Elimination in the Design of Nuclear Power Plants, IAEA Safety Standards Series No. SSG-88, IAEA, Wien 2024. International Atomic Energy Agency, Investigation of Site Charac- teristics and Evaluation of Radiation Risks to the Public and the Environment in Site Evaluation for Nuclear Installations, IAEA Safety Standards Series No. SSG-92, Wien 2025. Natural Resources Canada, Findings from the Five-Year Review of the Third Party Nuclear Liability Limit under the Nuclear Liability and Compensation Act, January 2022. OECD Nuclear Energy Agency, The NEA Small Modular Reactor Dashboard: Third Edition, OECD Publishing, Paris, 2025. SOU 2026:40 Referenser OECD Nuclear Energy Agency, High-level Analysis of Radiological Protection Challenges Related to the Deployment of Small Modular Reactors, NEA Working Paper, NEA/WKP(2025)2, Paris 2026. OECD Nuclear Energy Agency, Exposé des Motifs of the Paris Con- vention, 19 February 2020. OECD Steering Committee for Nuclear Energy, Decision and Recom- mendation Concerning the Application of the Paris Convention to Nuclear Installations in the Process of Being Decommissioned, 30 October 2013. Riksrevisionen, Om det värsta skulle hända – statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor, RIR 2019:30, 2019-10-18. Statskontoret, En form för kollektivt beslutsfattande. En kartläggning och prövning av nämndmyndigheter, 2024:11, 2024-06-11. Strålsäkerhetscentralen, Strålsäkerhetscentralens föreskrift om bered- skapsarrangemang vid ett kärnkraftverk (STUK Y/2/2024), moti- veringspromemoria STUK 1/0007/2023, 2024-01-25. Strålsäkerhetscentralen, Strålsäkerhetscentralens föreskrift om bered- skapsarrangemang vid ett kärnkraftverk, STUK Y/2/2024. Strålsäkerhetscentralen, Strålsäkerhetscentralens föreskrift om förlägg- ningsplatsen för en kärnanläggning, Promemorians allmänna moti- veringar, STUK 26/007/2025, 2026-03-06. Svensk Kärnbränslehantering AB, Fud-program 2025. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall och använt kärnbränsle, september 2025. U.S. Federal Legislative Information, Nuclear Energy Innovation and Modernization Act, NEIMA, Public Law No. 115-439, 2019-01-14. U.S. Federal Legislative Information, Accelerating Deployment of Versatile, Advanced Nuclear for Clean Energy Act of 2023, ADVANCE Act, 2023. U.S. Federal Register, Ordering the Reform of the Nuclear Regulatory Commission, Presidential Documents, Executive Order 14300, Federal Register Vol. 90, No. 102, 2025. Referenser SOU 2026:40 U.S. Nuclear Regulatory Commission, Part 50 – Domestic Licensing of Production and Utilization Facilities, Federal Register 21 FR 355, 1956-01-19. U.S. Nuclear Regulatory Commission, Part 50.47 – Emergency plans, Title 10 of the Code of Federal Regulations Part 50.160. U.S. Nuclear Regulatory Commission, Part 50.160 – Emergency Preparedness for Small Modular Reactors, Non-Light-Water Reactors, and Non-Power Production Utilization Facilities, Title 10 of the Code of Federal Regulations Part 50.160. U.S. Nuclear Regulatory Commission, Part 52 – Licenses, certifications and approvals for Nuclear Power Plants, Title 10 of the Code of Federal Regulations Part 52, Federal Register 72 FR 49517, 2007-09-27. U.S. Nuclear Regulatory Commission, Part 53 – Risk-Informed, Tech- nology-Inclusive Regulatory Framework for Commercial Nuclear Plants, Title 10 of the Code of Federal Regulations Part 53, Federal Register Document 2026-07090, 2026-04-29. VTT Technical Research Centre of Finland, Review of SMR siting and emergency preparedness, VTT-R-01612-20, 2022-01-28. Webbsidor https://www.uniper.energy/sverige/nyheter/80-blir-det-nya-60- for-karnkraften/, hämtad 2024-11-19. https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och- press/pressmeddelanden/2024/forsmark-och-ringhals-siktar-pa- 80-ars-drifttid-av-befintliga-karnkraftreaktorer, hämtad 2024-11-19. https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/slutforvaret-for- anvant-karnbransle/, hämtad 2024-11-19. https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt- forsvar/beredskapssystemet/det-svenska-civila- beredskapssystemet/, hämtad 2025-11-11. https://vocabulary.iaea.org/iaea-safety-glossary.html, hämtad 2025-11-12. SOU 2026:40 Referenser https://www.iaea.org/sites/default/files/22/06/supcomp_status.pdf, hämtad 2026-01-20. https://www.arbetsgivarverket.se/statistik-och-analys/staten-i- siffror-loner/staten-i-siffror-loneutveckling, hämtad 2026-01-28. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och- ekonomiska-tendenser/priser/konsumentprisindex- kpi/pong/tabell-och-diagram/kpi-faststallda-tal-1980100, hämtad 2026-01-28. https://www.riksgalden.se/var-verksamhet/finansiering-av- karnavfall/ersattningsansvar-vid-radiologiska-olyckor/, hämtad 2026-02-01. https://www.riksbank.se/sv/statistik/rantor-och- valutakurser/forklaringar---rantor-och-valutakurser/vanligafragor- om-valutakurserna/, hämtad 2026-02-02. https://www.lansstyrelsen.se/skane/om-oss/nyheter-och- press/nyheter---skane/2026-02-18-lansstyrelsens-forberedelser- infor-det-franska-marina-besoket.html, hämtad 2026-02-24. https://www.regeringen.se/remisser/2020/06/remiss-om- forordning-om-ansvar-och-ersattning-vid-radiologiska- olyckor/, M2020/01052, hämtad 2026-03-11. https://www.ites.kit.edu/english/294.php, hämtad 2026-03-13. https://pdc-argos.com/members.html, hämtad 2026-03-13. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/, hämtad 2026-04-01. Nuclear Liability and Compensation Act, https://laws- lois.justice.gc.ca/eng/acts/n-28.1/FullText.html, hämtad 2026-04-01. https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och- farliga-amnen/cbrne-och- karnenergiberedskap/karnenergiberedskap/, hämtad 2026-04-20. https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och- farliga-amnen/cbrne-och- karnenergiberedskap/karnenergiberedskap/sanering-efter- karnteknisk-olycka/, hämtad 2026-04-20. https://www.knxt.se/sv/vvk, hämtad 2026-04-22. Referenser SOU 2026:40 https://www.nrc.gov/reactors/new- reactors/advanced/modernizing/rulemaking/part-53, hämtad 2026-04-26. https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vara- energislag/karnkraft/ny-karnkraft-vid-ringhals, hämtad 2026-04-27. https://www.blykalla.com/post/blykalla-advances-planning-for- smr-park-in-gavle, hämtad 2026-04-27. https://www.nrc.gov/sites/default/files/cdn/doc-collection- news/2026/26-047.pdf, hämtad 2026-05-13. https://www.oecd-nea.org/jcms/pl_73678/nea-small-modular- reactor-smr-dashboard, hämtad 2026-05-13. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radioaktivt- avfall/slutforvar/hantering-av-radioaktivt-avfall-fran- karntekniska- anlaggningar/?searchQuery=str%c3%a5lsk%c3%a4rmning, hämtad 2026-05-14. https://www.mcf.se/siteassets/dokument/amnesomraden/skydd- mot-olyckor-och-farliga-amnen/cbrne/150130-beredskapsplan- for-hantering-av-karnteknisk-olycka.pdf, hämtad 2026-05-17. Bilaga 1 Kommittédirektiv 2023:155 Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg Beslut vid regeringssammanträde den 2 november 2023 Sammanfattning En särskild utredare ska se över nuvarande regler för att underlätta för ny kärnkraft. Syftet är att nå regeringens målsättning att Sverige senast år 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion. Kärnkraft är en viktig del i att nå det målet. Kraven på strålskydd och kärnsäker- het, i fortsättningen kallat strålsäkerhet, ska vara oförändrat höga. Utredaren ska bl.a. • utreda hur tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer enligt så- väl lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som miljöbalken kan effektiviseras med tydlighet och korta prövningstider som mål, • se över ansökningsavgiften enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten och föreslå de ändringar som behövs för ett ändamålsenligt avgiftsuttag som tar hänsyn till nya reaktortyper, • analysera behovet av anpassning och utveckling av det befintliga kärnavfallsprogrammet för hantering av avfall från nya reaktorer, och • analysera och bedöma behovet av anpassning av regelverket för beredskaps- och planeringszoner och överföring av processpara- metrar för nya reaktorer på befintliga och nya platser. Uppdragen om tillståndsprövning och avgifter ska redovisas senast den 30 december 2024, uppdraget om kärnavfall och använt kärnbränsle den 29 augusti 2025 och uppdraget om beredskap den 27 februari 2026. Bilaga 1 SOU 2026:40 Uppdraget att effektivisera tillståndsprövningen av kärnteknisk verksamhet Det har gått knappt 40 år sedan en ny kärnkraftsreaktor togs i drift i Sverige. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens om att föreslå lagändringar för att möjliggöra för ny kärnkraft. Regeringen har utifrån överenskommel- sen redan föreslagit att begränsningen i 17 kap. 6 a § miljöbalken, som anger att regeringen endast får tillåta en ny kärnkraftsreaktor om den ersätter en permanent avstängd reaktor och uppförs på en plats där någon av de befintliga reaktorerna är lokaliserad, ska tas bort, se pro- positionen Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg (prop. 2023/24:19). Nya reaktorer ska kunna uppföras på nya platser såväl som vid redan befintliga anläggningar och nya aktörer ska kunna ta sig in på mark- naden. Enligt överenskommelsen ska också nödvändiga regelverk ut- vecklas för att skapa förutsättningar för att små modulära reaktorer (SMR) ska kunna byggas och drivas i Sverige. Vidare ska tillstånds- processerna för kärnkraft bli kortare och ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen införas som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Ansökningar om nya reaktorer kan komma att avse såväl konventionella reaktorer som SMR:er, liksom både välkänd teknik och ny teknik. Prövning enligt flera regelverk Tillståndsprövningen av nya reaktorer bör vara så effektiv som möj- ligt utan att det i prövningen görs avkall på strålsäkerheten. De regel- verk som är tillämpliga vid prövning av tillstånd och vid tillsyn av kärntekniska verksamheter är lagen (1984:3) om kärnteknisk verksam- het (kärntekniklagen), strålskyddslagen (2018:396) och miljöbalken. Kärntekniklagen Kärnteknisk verksamhet (bl.a. att uppföra, inneha och driva en reak- tor) kräver tillstånd enligt 1 och 5 §§ kärntekniklagen. Vid prövning av tillstånd enligt kärntekniklagen ska flera bestämmelser i miljöbalken tillämpas, såsom de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap., bestämmelser om miljökvalitetsnormer, planer och planeringsunderlag i 3 kap. och SOU 2026:40 Bilaga 1 om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. En ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen till många kärntekniska verksamheter, däribland reaktorer, prövas av regeringen. Strålsäker- hetsmyndigheten ansvarar för att bereda ärendet och med ett eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Myndigheten prövar dock själv tillstånd för innehav av kärnämnen, kärnavfall och använt kärn- bränsle samt anläggningar som behövs för sådan verksamhet under förutsättning att aktiviteten hos den totala mängden avfall i anlägg- ningen är begränsad, se 16 § förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet (kärnteknikförordningen). Myndigheten får också när som helst besluta om nya villkor för ett kärntekniskt tillstånd, om det behövs med hänsyn till säkerheten (8 § kärntekniklagen och 20 § kärnteknikförordningen). Strålskyddslagen Kärnteknisk verksamhet utgör även en verksamhet med joniserande strålning. Verksamhet med joniserande strålning kräver som huvud- regel tillstånd enligt strålskyddslagen, vars syfte är att skydda män- niskors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. För en kärn- teknisk verksamhet behövs dock enligt 6 kap. 4 § strålskyddslagen bara ett sådant tillstånd om så har bestämts i tillståndet enligt kärn- tekniklagen. Även om en kärnteknisk verksamhet är undantagen från tillståndsplikten enligt strålskyddslagen kan ytterligare villkor för verk- samheten behövas från strålskyddssynpunkt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om sådana villkor enligt 6 kap. 22 § strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd och kan besluta om villkor både i samband med tillståndsgivningen och därefter, se 5 kap. 1 § och 6 kap. 21 § strål- skyddsförordningen (2018:506). Miljöbalken Att uppföra och driva en reaktor är också miljöfarlig verksamhet som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön och som därför förutsätter tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. En ansökan om att få uppföra och driva en reaktor ska prövas av mark- och miljö- domstol, se 1 kap. 6 § och 21 kap. 7 § miljöprövningsförordningen Bilaga 1 SOU 2026:40 (2013:251). Miljöbalken ska enligt 1 kap. 1 § tillämpas så att män- niskors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter. En av de olägenheter som ska beaktas är joniserande och icke-joniserande strålning. Verksamheten kan dessutom vara beroende av omfattande vattenverksamhet, vilket kräver tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken och som också prövas av mark- och miljödomstol. Därutöver ska regeringen pröva tillåtligheten enligt miljöbalken av en anläggning som prövas av regeringen enligt kärntekniklagen, se 17 kap. 1 § första stycket 1 miljöbalken. Kommunfullmäktiges tillstyrkande krävs enligt 17 kap. 6 § miljöbalken för att regeringen ska få tillåta anläggningen. Överprövning Om Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyns- eller tillståndsbeslut enligt kärntekniklagen överklagas ska regeringen överpröva dem enligt 23 § kärntekniklagen. Samtidigt överprövas överklagade tillsyns- och till- ståndsbeslut enligt strålskyddslagen av allmän förvaltningsdomstol enligt 10 kap. 2 § strålskyddslagen. Mark- och miljödomstolens domar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt och därefter till Högsta dom- stolen. Regeringens beslut om tillstånd till kärnteknisk verksamhet kan inte överklagas. Däremot kan enskilda och miljöorganisationer ansöka om rättsprövning av beslutet enligt lagen (2006:304) om rätts- prövning av vissa regeringsbeslut. En effektivare prövningsprocess Strålsäkerhetsmyndigheten har haft i uppdrag att se över vilken ut- veckling av regelverket och andra åtgärder som behövs för att det ska finnas förutsättningar att nyttja både befintlig och framtida kärnkraft (M2022/01731, KN2023/02492). I en delredovisning den 28 februari 2023 har myndigheten uppgett att den parallella prövningen av till- stånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen kan innebära ett dubbel- arbete, då både myndigheten och regeringen vid prövningen av till- stånd enligt kärntekniklagen ska göra bedömningar som också görs vid prövningen enligt miljöbalken. Strålsäkerhetsmyndigheten har föreslagit att färre beslut enligt kärntekniklagen ska fattas av regeringen som första instans. Utgångs- SOU 2026:40 Bilaga 1 punkten för myndighetens förslag är att nya större kärntekniska an- läggningar ändå kräver tillstånd enligt miljöbalken, vilket förutsätter att regeringen tillåter verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken. Där- med torde såväl politiska dimensioner som regionala aspekter kunna beaktas av regeringen inom ramen för miljöbalksprövningen. Det sak- nas formell möjlighet för såväl myndigheten som regeringen att inom ramen för kärntekniklagen och strålskyddslagen ta andra hän- syn vid tillståndsgivningen än de som framgår direkt av lagarna. Strålsäkerhetsyndigheten har också förespråkat att alla beslut av myndigheten ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol, bl.a. med hänvisning till att en bärande princip inom internationell kärnsäkerhet är att tillsynsmyndigheter ska vara funktionellt åtskilda från organ eller organisationer som främjar eller utnyttjar kärn- energi. Det skulle genom en sådan uppdelning bli tydligare att det inte finns möjlighet att beakta några andra syften än de som anges i kärn- tekniklagen och strålskyddslagen vid prövning av tillsynsbeslut. Ansökningar om att få uppföra och driva nya reaktorer kan med- föra en prövning av nya reaktortyper. För en effektiv prövning av ny kärnkraft behöver både Strålsäkerhetsmyndigheten och andra be- rörda myndigheter ha relevant kompetens i samband med att en an- sökan ges in. Sådan kompetens kan dock vara mycket specifik och vara lättare att rekrytera med viss framförhållning. Någon form av dialog mellan en sökande och myndighet inför en ansökan skulle därför kunna bidra till en effektivare tillståndsprövning. Granskning av ansökningar som gäller flera reaktorer av en och samma typ, samtidigt eller utspritt i tiden, innebär normalt att genom- fört arbete per reaktor minskar efter hand, i takt med att myndigheten kan beakta resultat av tidigare genomförda bedömningar. En effektivare prövning av ny kärnteknik diskuteras även i inter- nationella samarbeten såsom inom Internationella Atomenergiorganet (IAEA) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck- ling (OECD) och då framför allt i dess kärnenergibyrå Nuclear Energy Agency (NEA). Ofta står samverkan i fokus för diskussio- nerna. Förhoppningen är att prövningsmyndigheter ska kunna dra nytta av varandras arbete för effektivare resursanvändning och kor- tare ledtider genom t.ex. harmoniserade godkännanden av hela eller delar av reaktorer, utan att göra avkall på myndigheternas självstän- dighet, den nationella suveräniteten eller de höga krav som redan ställs på kärnteknisk verksamhet och som i stora delar följer av de inter- Bilaga 1 SOU 2026:40 nationella överenskommelser som Sverige har ingått, inklusive inom EU och Euratom. Utredaren ska därför • utreda i vilka avseenden dagens prövningskrav innebär att en och samma fråga prövas enligt både miljöbalken och kärntekniklagen och särskilt överväga – om någon fråga som prövas enligt kärntekniklagen kan lyftas ut ur prövningen enligt miljöbalken eller vice versa, – om det är nödvändigt att inför och vid tillståndsprövning en- ligt kärntekniklagen tillämpa även miljöbalkens regler, i de fall samma verksamhet också ska prövas separat enligt miljöbalken, • bedöma om det är lämpligt och kan leda till snabbare prövning med en ändrad instansordning och då särskilt överväga – om Strålsäkerhetsmyndigheten i större utsträckning än i dag ska kunna besluta om tillstånd till kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen, och – om Strålsäkerhetsmyndighetens beslut enligt kärntekniklagen bör överprövas av någon annan instans än regeringen, • bedöma om det är möjligt och lämpligt med förtursregler som inne- bär att mål och ärenden om tillstånd enligt miljöbalken som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet, • bedöma vilka effekter en förtursregel för ny kärnkraft skulle ha på handläggningstider för andra mål och ärenden utan förtursstatus eller med annan förtursstatus som förekommer i mark- och miljö- domstol, • bedöma om ett krav på eller rekommendation om information till den tillståndsprövande myndigheten innan en ansökan skickas in kan korta handläggningstiden, • bedöma om det är möjligt och kan finnas effektivitetsvinster med en samordnad prövning av flera reaktorer av samma typ på en eller flera olika platser och i samband med det särskilt kartlägga erfaren- heter och överväga för- och nackdelar vad gäller – en uppdelad prövning av reaktorers konstruktion och lokali- sering i separata processer, SOU 2026:40 Bilaga 1 – harmoniserade godkännanden som föregår en tillståndspröv- ning i det enskilda fallet i syfte att dra nytta av internationellt arbete och kunskap, och – övriga former av förprövning, liksom förutsättningarna att till- godoräkna sig resultatet av denna i en efterföljande tillstånds- prövning, • identifiera andra åtgärder än samordnad prövning för att effekti- visera tillståndsprövningen, • identifiera aspekter av tillståndsprövning av nya reaktorer som kan utgöra onödiga trösklar för en sökande och föreslå åtgärder för att minska dessa trösklar, • redovisa de åtgärder som krävs för att lämnade förslag ska kunna genomföras, och • föreslå nödvändiga författningsändringar. Uppdraget att skapa rättvisa och ändamålsenliga avgifter för prövning av nya reaktorer Enligt 5 § förordningen om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten (avgiftsförordningen) ska en ansökningsavgift om 101 400 000 kro- nor betalas till myndigheten, om ansökan avser uppförande av en kärn- kraftsreaktor som ska ersätta en permanent avstängd kärnkrafts- reaktor. Avgiften ska betalas med 34 476 000 kronor när ansökan ges in, 33 462 000 kronor senast ett år efter att ansökan gavs in och 33 462 000 kronor senast två år efter att ansökan gavs in. Enligt 7 § samma förordning ska sedan en granskningsavgift betalas från det att tillståndet getts till första provdrift och sedan fram till normaldrift. Strålsäkerhetsmyndigheten får enligt 19 § sätta ned eller efterskänka en avgift i det enskilda fallet, om det finns särskilda skäl. Alla avgifter som betalas enligt förordningen disponeras av myndigheten. Med hänsyn till regeringens förslag om att upphäva 17 kap. 6 a § miljöbalken (prop. 2023/24:19) har förutsättningarna för en pröv- ningsavgift som refererar till ”en kärnkraftsreaktor som ska ersätta en permanent avstängd kärnkraftsreaktor” förändrats. Enligt överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Modera- terna, Kristdemokraterna och Liberalerna ska den höga ansöknings- Bilaga 1 SOU 2026:40 avgiften för nya kärnkraftsreaktorer ses över för att kraftigt sättas ned. Dagens prövningsavgift enligt avgiftsförordningen speglar inte den diversifiering av reaktortyper som kan aktualiseras i framtiden. Den speglar inte heller att kommande ansökningar kan avse både stora och små reaktorer, på en plats där det redan finns reaktorer eller på nya platser. Om tillstånds- och prövningsprocessen påverkas kan också avgiftsstrukturen behöva ändras. Utgångspunkten för avgiftsnivån bör vara full kostnadstäckning, vilket betyder att avgiftsintäkterna ska täcka samtliga kostnader som direkt eller indirekt kan kopplas till den avgiftsbelagda verksamheten utifrån principen om att förorenaren betalar. Avgiftsuttaget behöver vara både förutsägbart och rättvist för att inte hämma investerings- viljan. Utredaren ska därför • ge förslag på ett diversifierat avgiftsuttag, • att i vissa fall med t.ex. teknik som är först i sitt slag, särskilt ana- lysera nuvarande beräkning av full kostnadstäckning för prövningen genom avgifter, • föreslå hur ett ändamålsenligt uttag av ansökningsavgift för ansök- ningar av flera reaktorer av samma typ på en eller flera platser ska regleras, • föreslå möjliga utformningar av ansökningsavgifterna som inne- bär att den som har ansökt från och med den 1 januari 2024 inte missgynnas i förhållande till den som ansöker först efter att sådana förslag har trätt i kraft, • analysera om det är lämpligt med en modell för stegvis inbetal- ning av ansökningsavgiften och i så fall föreslå hur den kan ut- formas så att avgiften anpassas utifrån uppkomna kostnader för myndighetens prövning och minskar initialkostnaden för sökanden, • föreslå finansieringsform för kostnader för förprövning samt om, och i så fall hur, en förprövning ska påverka avgiften för tillstånds- prövningen, • utreda behovet av att anpassa andra avgifter än ansökningsavgif- ter med koppling till tillståndsprövningen av nya reaktorer (t.ex. granskningsavgifter), SOU 2026:40 Bilaga 1 • redovisa de åtgärder som krävs för att lämnade förslag ska kunna genomföras, och • föreslå nödvändiga författningsändringar. Uppdraget att analysera systemet för omhändertagande av kärnavfall och använt kärnbränsle En förutsättning för nya reaktorer är att det kärnavfall och använda kärnbränsle som verksamheten genererar kan omhändertas på ett säkert sätt. Enligt 10 § 3 kärntekniklagen ansvarar den som har till- stånd för kärnteknisk verksamhet för att vidta de åtgärder som be- hövs för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall eller kärnämne som inte används på nytt. Enligt 10 § 4 ska tillståndshava- ren även vidta de åtgärder som behövs för att på ett säkert sätt av- veckla och riva anläggningar som verksamheten inte längre ska bedrivas i till dess att all verksamhet vid anläggningarna har upphört och allt kärnämne och allt kärnavfall placerats i ett slutförvar som slutligt förslutits. För att kunna fullgöra ansvaret ska en tillståndshavare en- ligt 11 § kärntekniklagen svara för att den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs också bedrivs. Tillståndshavaren till en reaktor ska vidare enligt 12 § vart tredje år i samråd med övriga reaktorinnehavare upprätta eller låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamheten. Den nuvarande kärnkraftsindustrins arbete med programmet för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamheten sammanställs i dagsläget av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) på uppdrag av nuvarande reaktorägare och redovisas i form av en rapport som be- nämns Fud-program, där Fud står för forskning, utveckling och demon- stration. Programmet ska lämnas in till Strålsäkerhetmyndigheten för granskning, varpå myndigheten yttrar sig till regeringen. Regeringen beslutar därefter om tillståndshavarna har genomfört programmet på det sätt som de är skyldiga att göra. I det svenska systemet för kärnavfallshantering är SKB alltså en central aktör. SKB ägs av de befintliga svenska kärnkraftsföretagen med uppdraget att hantera avfallet från de reaktorer som ägs och drivs av dessa företag. Nuvarande program för omhändertagande av kärnavfall och an- vänt kärnbränsle har utformats för att hantera avfall från det befint- Bilaga 1 SOU 2026:40 liga kärnkraftsprogrammet. Det är planerat utifrån vissa antaganden om typen av avfall och använt kärnbränsle. Om nya aktörer ska kunna etablera sig på marknaden måste det säkerställas dels att avfall från nya reaktorer hanteras säkert och effektivt, dels att nya aktörer på ett effektivt sätt kan bära sitt ansvar för t.ex. den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs. Enligt lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restpro- dukter och den tillhörande förordningen (2017:1179) om finansier- ing av kärntekniska restprodukter ska i första hand kärnavfallsavgif- ter och i andra hand de säkerheter som tillståndshavarna ställer kunna finansiera framtida utgifter för att ta hand om restprodukter från nya reaktortyper. Samtidigt kan en hög initial avgift utgöra ett hinder för nyetablering av kärnkraft. Utredaren ska därför • analysera och bedöma behovet av ändringar i de regelverk som reglerar omhändertagande av kärnavfall och använt kärnbränsle utifrån en möjlig utveckling med nya reaktorer på nya platser, nya aktörer som tillståndshavare och nya reaktortekniker, och då särskilt – bedöma om och hur nya typer och ökad mängd avfall påverkar behovet av nya och utökade mellanlager och slutförvar, – analysera roller och ansvar kopplade till avfallsfrågan för att säkerställa en effektiv och strålsäker hantering av kärnavfallet för både befintliga och nya tillståndshavare, – analysera förutsättningarna för nya aktörer att delta i Fud- programmet eller att på annat sätt kunna leva upp till de krav som ställs, – överväga om nuvarande samråd för och rapportering inom Fud-programmet behöver anpassas för att kunna inkludera nya aktörer, – analysera hur kärnavfallsavgifter och säkerheter påverkar förut- sättningarna för nya aktörer eller aktörer med avfall från andra reaktortyper att etablera sig och bedöma om villkoren för av- gifter och säkerheter därför bör anpassas, • bedöma om det behövs andra åtgärder för att säkerställa att nya aktörer inte missgynnas, SOU 2026:40 Bilaga 1 • redovisa de åtgärder som krävs för att lämnade förslag ska kunna genomföras, och • föreslå nödvändiga författningsändringar. Uppdraget att analysera behovet av anpassning av beredskaps- och planeringszoner samt överföring av processparametrar Beredskaps- och planeringszoner är områden där skyddsåtgärder för- bereds. Förberedelserna ger förutsättningar att kunna genomföra effektiva skyddsåtgärder om det skulle inträffa en radiologisk nöd- situation. I beredskapszonerna finns det planering för utrymning, inomhusvistelse, intag av jodtabletter, förberedelser för varning och förhandsutdelad information. I planeringszonerna, som är mer vid- sträckta, finns det planering för strålningsmätningar, utrymning, inom- husvistelse och begränsad extrautdelning av jodtabletter. Zonernas geografiska placering och storlek framgår av 4 kap. 21 a och 21 b §§ förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Strålsäkerhetsmyndigheten placerar kärntekniska verksamheter i någon av beredskapskategorierna 1–4 i enlighet med sina föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndsplik- tig verksamhet med joniserande strålning. De reaktorer som är i drift i dag är placerade i den högsta beredskapskategorin 1. För att bekosta den beredskap som behövs kring kärnkraftsreak- torer betalar berörda tillståndshavare en avgift per plats (inte per reaktor) enligt förordningen om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten har i sin delredovisning Utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft (dnr M2022/01731) identifierat ett behov av vidare utredning av regleringen kring beredskaps- och planeringszoner. Även Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap framhåller i sitt remissvar över promemorian Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg (KN2023/01921) att om nya platser tas i anspråk för kärnkraft behövs en översyn av regleringen av beredskaps- och planeringszonerna. Beredskapskategorisering av nya reaktorer behövs oavsett om en reaktor ska placeras på en plats där det redan finns en reaktor eller på en ny plats. Frågan om behov av beredskaps- och planeringszoner aktualiseras med andra ord så snart det kan bli aktuellt med en ny reaktor, oavsett typ, storlek och plats. Behovet av beredskaps- och Bilaga 1 SOU 2026:40 planeringszoner bör vara förutsebart för den som överväger att an- söka om tillstånd för att bygga en reaktor. Det är inte givet att den nuvarande konstruktionen, där beskrivningen av beredskaps- och planeringszoner avgörs på förordningsnivå, är det mest ändamålsenliga och effektiva sättet att avgöra frågan. Nya typer av reaktorer kan även väcka frågor om vilka åtgärder som en tillståndshavare ska vara skyldig att vidta i samband med en händelse eller olycka. Tillståndshavare till reaktorer ska enligt 10 § 5 kärntekniklagen överföra värden för processparametrar till Strålsäker- hetsmyndigheten i samband med radiologiska nödsituationer, ett hot eller annan händelse av betydelse för säkerheten. Strålsäkerhetsmyn- digheten framhåller i den nämnda delredovisningen att den tekniska utvecklingen kan resultera i reaktorer som på grund av sin konstruk- tion inte behöver placeras i den högsta beredskapskategorin 1. Det finns i dag inte krav på överföring av värden för processparametrar, från anläggningar som placeras i beredskapskategori 2 och 3. Om en reaktor på grund av sin konstruktion m.m. skulle kunna placeras i någon av de lägre kategorierna väcks frågan om överföring av värden för processparametrar till Strålsäkerhetsmyndigheten i sådana fall är nödvändig. Utredaren ska därför • analysera och bedöma om det finns behov av förändringar i hur beredskaps- och planeringszoner regleras, • utreda om värden för processparametrar behöver överföras om reaktorn inte placeras i beredskapskategori 1, • redovisa de åtgärder som krävs för att lämnade förslag ska kunna genomföras, och • föreslå nödvändiga författningsändringar. Konsekvensbeskrivningar Utredaren ska beskriva förslagens konsekvenser för klimat, män- niskors hälsa, miljö, Sveriges energiförsörjning och övriga samhälls- intressen. Förslagen får inte påverka det kommunala självstyret nega- tivt. Förslagen ska vara förenliga med Euratomrätt, EU:s regelverk för statsstöd och EU-rätten i övrigt. Utredaren ska särskilt bedöma förslagens konsekvenser för statsbudgeten, domstolar och andra pröv- SOU 2026:40 Bilaga 1 ningsmyndigheter, verksamhetsutövare, rättighetshavare och andra berörda aktörer i tillståndsprövningen samt göra en bedömning av om nya regler behöver anmälas enligt EU:s anmälningsförfarande. Vidare ska förslagen vara förenliga med Sveriges internationella för- pliktelser enligt internationella konventioner såsom kärnsäkerhets- konventionen och kärnavfallskonventionen. Kontakter samt genomförande och redovisning av uppdraget Utredaren ska i sitt arbete samråda med berörda myndigheter, orga- nisationer, företag och andra aktörer som är relevanta för uppdraget. Utredaren ska även ha en nära dialog med relevanta näringslivsaktörer. Kärntekniklagen har varit föremål för överväganden i samband med Kärntekniklagutredningen (M 2017:05), som resulterade i be- tänkandet SOU 2019:16. Utredaren ska beakta utredningens förslag till ny kärntekniklag och hålla sig uppdaterad om beredningen av förslaget inom Regeringskansliet. Utredaren ska också beakta den rapport som IAEA lämnade efter granskningen av det svenska regel- verket för kärnsäkerhet och strålskydd, en så kallad IRRS-gransk- ning, som genomfördes i november 2022. Utredaren ska hålla sig informerad om Riksgäldskontorets upp- drag att bidra i arbetet med att utveckla regelverk och andra åtgärder inom ny kärnkraft och ha kontakt med Regeringsprövningsutred- ningen (M 2022:02) och Utredningen om förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken (KN 2023:02). Utredaren ska även i övrigt hålla sig informerad om pågående relevant utrednings- och lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet. Utredaren ska vidare beakta övriga relevanta rapporter och underlag på området. Utredaren ska hålla sig informerad om pågående internationellt arbete, bl.a. inom Euratom och EU. Detta gäller exempelvis IAEA:s Nuclear Harmonisation and Standardisation Initiative (NHSI), ENSREG:s European SMR pre-partnership samt relevanta verksam- heter inom OECD:s kärnenergibyrå (NEA). Uppdragen om tillståndsprövning och avgifter ska redovisas senast den 30 december 2024, uppdraget om kärnavfall och använt kärnbränsle den 29 augusti 2025 och uppdraget om beredskap den 27 februari 2026. (Klimat- och näringslivsdepartementet) Bilaga 1 SOU 2026:40 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2026:2 Tilläggsdirektiv till Kärnkraftsprövningsutredningen (KN 2023:04) Beslut vid regeringssammanträde den 8 januari 2026 Ändring i och förlängd tid för uppdraget. Regeringen beslutade den 2 november 2023 kommittédirektiven om att se över nuvarande regler för att underlätta för ny kärnkraft (dir. 2023:155). Uppdraget att analysera behovet av anpassning av beredskaps- och planeringszoner samt överföring av processparametrar ändras. Utredaren ska nu även bl.a. • utreda frågor relaterade till lagen (2010:950) om ansvar och ersätt- ning vid radiologiska olyckor, innefattande krav på ansvarsförsäk- ring eller annan ekonomisk säkerhet, förbättrad prövning av dessa samt möjligheterna att fastställa fasta belopp för anläggningar och transporter, och • lämna nödvändiga författningsförslag som stämmer överens med Sveriges internationella åtaganden i Pariskonventionen och Bryssel- konventionen. Utredningstiden förlängs. Uppdraget skulle enligt de ursprungliga direktiven redovisas senast den 27 februari 2026. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 15 juni 2026. Bilaga 2 SOU 2026:40 Uppdraget att utreda vissa frågor relaterade till lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Bakgrund Sverige är part till konventionen av den 29 juli 1960 om skadestånds- ansvar på atomenergins område (Pariskonventionen) och tilläggs- konventionen av den 31 januari 1963 (Brysselkonventionen). Nämnda konventioner ligger till grund för lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (LRO). Om det inträffar en radiologisk olycka i en kärnteknisk anläggning ska en anläggningshavare ersätta de radiologiska skador som olyckan medför. Ansvaret är som utgångspunkt obegränsat och en del av ersätt- ningsansvaret måste garanteras genom en försäkring eller annan kom- pletterande säkerhet (15 och 30 §§ LRO). För en anläggning med ”en kärnkraftsreaktor i drift för att utvinna kärnenergi” är beloppet som måste garanteras 1 200 miljoner euro. För annan kärnteknisk anlägg- ning är beloppet som måste garanteras som utgångspunkt 700 miljo- ner euro, men efter ansökan och i det enskilda fallet kan beloppet bestämmas till lägst 70 miljoner euro (30 § 1 och 2 och 31 § LRO). När ska en säkerhet ställas? Det är inte tydligt i LRO när en ansvarsförsäkring eller annan eko- nomisk säkerhet första gången behöver ställas, eller vad som avses med ”en kärnkraftsreaktor i drift för att utvinna kärnenergi”. Så som LRO är utformad i nuläget kan kravet på att ställa säkerhet inträda så fort en anläggning får tillstånd (dvs. obeaktat om anläggningen i det läget kan ge upphov till radiologiska skador). Det är viktigt att kraven på säkerhet ställs vid rätt tidpunkt (dvs. när en anläggning kan orsaka radiologiska skador) och att lagstiftningen är i enlighet med våra internationella åtaganden. Därför behöver frågan ses över så att kravbilden blir förutsebar. Riksgäldskontoret prövar om en säkerhet för transport är tillräck- lig medan regeringen prövar – efter yttrande från Riksgäldskontoret – om säkerheten för övriga kärntekniska anläggningar är tillräcklig. Processen med prövning av säkerheterna behöver ses över så att pröv- SOU 2026:40 Bilaga 2 ningen sker i förväg och att beslutet fattas av den instans som är mest lämpad. Utredaren ska därför • utreda och lämna förslag på när en ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet enligt LRO behöver ställas, • lämna förslag på hur prövningen av säkerheter kan förbättras så att den sker i förväg och av den instans som är mest lämpad, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Kan bestämda belopp införas i LRO för vissa anläggningar och transporter? I dagsläget kan ett beslut om lägre säkerhet för det ersättningsansvar som behöver garanteras enligt LRO endast beslutas för kärntekniska anläggningar som inte är ”en reaktor i drift för att utvinna kärnenergi” och för transporter efter ansökan och en prövning i det enskilda fallet (31 § 1 och 2 LRO). Regeringen har efter ansökan under 2024 och 2025 beslutat om ett lägre belopp för flera kärntekniska anläggningar och transporter. Besluten har i samtliga fall tidsbegränsats till 10 år. Handläggnings- tiden för ansökningarna har varit lång, processen har kritiserats av aktörer som oförutsebar i fråga om vilka krav som egentligen ställs och vad som ska gälla om en ny ansökan inte hinner hanteras innan nuvarande beslut går ut. Handläggningen har även varit resurskräv- ande för inblandade myndigheter. Det finns därför flera skäl att se över möjligheterna att införa fasta belopp i lagstiftningen. Det är en svår uppgift att ”prissätta” olika kärntekniska anlägg- ningar och transporter på förhand. En viktig utgångspunkt för ut- redarens arbete bör vara att det endast är en uppskattning av kost- nader som bör göras, och att bedömningen ska vara konservativ men rimlig. Det är även av intresse att undersöka hur andra länder han- terar frågorna. Bilaga 2 SOU 2026:40 Utredaren ska därför • bedöma om det finns förutsättningar att införa bestämda belopp för sådana anläggningar och transporter som i dag omfattas av 31 § 1 och 2 LRO, • göra en översiktlig jämförelse av några andra för svenska förhåll- anden relevanta parter till Pariskonventionen och 3 (4) Brysselkon- ventionen för att undersöka om de har bestämda belopp för den säkerhet som ska ställas av kärntekniska anläggningar och trans- porter, eller om de tillämpar individuella prövningar, • föreslå fasta belopp i LRO för sådana anläggningar och transporter som omfattas av 31 § 1 och 2 LRO, • bedöma om det finns skäl att behålla den individuella prövningen av sådana anläggningar och transporter och i så fall föreslå när an- sökan senast måste lämnas in, vilket belopp som ska gälla innan prövningen är genomförd samt vilka åtgärder som kan effektivi- sera prövningen, och • lämna nödvändiga författningsförslag. Kontakter samt redovisning av uppdraget Utredaren ska i sitt arbete samråda med berörda myndigheter, fram- för allt Riksgäldskontoret och Strålsäkerhetsmyndigheten, och andra aktörer som är relevanta för uppdraget. Utredningstiden förlängs. Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredaren redovisa sitt uppdrag senast den 27 februari 2026. Uppdra- get ska i stället redovisas senast den 15 juni 2026. (Klimat- och näringslivsdepartementet) Statens offentliga utredningar 2026 Kronologisk förteckning 1. Skatteincitament för forskning och 17. Öresundsförbindelser 2050 – behov utveckling – ett nytt incitament baserat av kapacitet, redundans och svenskt- på utgifter för FoU-personal. Fi. danskt samarbete. LI. 2. 710 miljoner skäl till reformer. Ju. 18. Odlingstorv och klimatet. Fi. 3. Genomförande av plattformsdirektivet. 19. Stärkt tillsyn och uppföljning A. – förslag för att motverka 4. Rektor i fokus – förutsättningar för oegentlig läkemedelsförskrivning. S. ett pedagogiskt ledarskap. U. 20. Belägg för broms? Åtgärder 5. Utvidgad avdragsrätt för sponsring för starkare incitament till lägre m.m. Fi. kommunalskattesatser. Fi. 6. En nationell digital infrastruktur i 21. Återkallelse av svenskt medborgarskap. hälso- och sjukvården. Styrning med Ju. tydliga roller och ansvar för aktörerna. 22. Stärkt läkemedelsförsörjning S. i samverkan. Nationella åtgärder för 7. Förstärkt uppföljning och utvärdering fördelning, omfördelning och inköp av folkhälsopolitiken. vid brist. S. Del I: Effektivare folkhälsoinsatser 23. Tolkavgift och förbud genom hälsoekonomiska analyser. mot barntolkning. A. Del II: Utvärdering av alkohol- 24. Mervärdesskatt vid uthyrning politikens styrmedel. S. och överlåtelse av fastighet. Fi. 8. Rättssäker samhällsvård för barn och 25. Ett smittskydd för framtiden. S. unga. S. 26. Digitala verktyg inom bolagsrätten. 9. Registrering av EES-medborgare. Ju. Genomförande av EU:s direktiv om 10. Ökade möjligheter till tillgångsinriktad ytterligare digitalisering inom bolags- brottsbekämpning. Del 1 och 2. Ju. rätten. Ju. 11. Om överföring av Första AP-fondens 27. Lättnader i kraven på hållbarhets- verksamhet och tillgångar till Tredje rapportering. Ju. och Fjärde AP-fonderna. Fi. 28. Tillgång till passageraruppgifter 12. Om överföring av Sjätte AP-fondens i brottsbekämpningen. Ju. verksamhet och tillgångar till Andra 29. Förbud mot uppfödning av djur AP-fonden. Fi. för pälsproduktion. LI. 13. Straffansvar för deltagande i och samröre 30. Mer flexibla regler om verkställighet av med kriminella sammanslutningar. Ju. häktning och fängelsestraff. Ju. 14. Ädelmetallutredningen – en modernise- 31. Ett investeringsprogram för kultur. Ku. rad reglering av handel med ädelmetall- 32. Att säga ja! Kommunernas förutsätt- arbeten. KN. ningar att ta emot stora företagsetable- 15. Marken, vattnet, tankarna. ringar och företagsexpansioner. KN. Konsekvenser för samer av svensk 33. Vägen mot utfasning. Styrmedel för politik. Volym 1 och 2. Ku. ett fossilfritt samhälle. KN. 16. Försvarsexportinitiativ. För gemensam säkerhet. Fö. 34. Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Volym 1 & 2. Ju. 35. En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier. S. 36. Bättre förutsättningar att inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga i medicinsk forskning. S. 37. Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola. U. 38. Behovsstyrd vård. S. 39. Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen. S. 40. Ny kärnkraft i Sverige – moderna regler för beredskap och skadeståndsansvar. KN. Statens offentliga utredningar 2026 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet Digitala verktyg inom bolagsrätten. Genomförande av plattformsdirektivet. [3] Genomförande av EU:s direktiv om ytterligare digitalisering inom bolags- Tolkavgift och förbud mot barntolkning. rätten. [26] [23] Lättnader i kraven på hållbarhets- rapportering. [27] Finansdepartementet Tillgång till passageraruppgifter Skatteincitament för forskning och ut- i brottsbekämpningen. [28] veckling – ett nytt incitament baserat Mer flexibla regler om verkställighet av på utgifter för FoU-personal. [1] häktning och fängelsestraff. [30] Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. Nya nätbrott och andra åtgärder för [5] genomförandet av direktivet om Om överföring av Första AP-fondens bekämpning av våld mot kvinnor och verksamhet och tillgångar till Tredje våld i nära relationer. Volym 1 & 2. och Fjärde AP-fonderna. [11] [34] Om överföring av Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar till Andra Klimat- och näringslivsdepartementet AP-fonden. [12] Ädelmetallutredningen – en moderniserad Odlingstorv och klimatet. [18] reglering av handel med ädelmetallarbeten. Belägg för broms? Åtgärder för starkare [14] incitament till lägre kommunal- Att säga ja! Kommunernas förutsättningar skattesatser. [20] att ta emot stora företagsetableringar Mervärdesskatt vid uthyrning och och företagsexpansioner. [32] överlåtelse av fastighet. [24] Vägen mot utfasning. Styrmedel för ett fossilfritt samhälle. [33] Försvarsdepartementet Ny kärnkraft i Sverige – moderna regler för Försvarsexportinitiativ. För gemensam beredskap och skadeståndsansvar. [40] säkerhet. [16] Kulturdepartementet Justitiedepartementet Marken, vattnet, tankarna. 710 miljoner skäl till reformer. [2] Konsekvenser för samer av svensk Registrering av EES-medborgare. [9] politik. Volym 1 och 2. [15] Ökade möjligheter till tillgångsinriktad Ett investeringsprogram för kultur. [31] brottsbekämpning. Del 1 och 2. [10] Straffansvar för deltagande i och samröre Landsbygds- och med kriminella sammanslutningar. infrastrukturdepartementet [13] Öresundsförbindelser 2050 – behov av Återkallelse av svenskt medborgarskap. kapacitet, redundans och svenskt-danskt [21] samarbete. [17] Förbud mot uppfödning av djur för pälsproduktion. [29] Socialdepartementet En nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Styrning med tydliga roller och ansvar för aktörerna. [6] Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken. Del I: Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser. Del II: Utvärdering av alkohol- politikens styrmedel. [7] Rättssäker samhällsvård för barn och unga. [8] Stärkt tillsyn och uppföljning – förslag för att motverka oegentlig läkemedelsförskrivning. [19] Stärkt läkemedelsförsörjning i samverkan. Nationella åtgärder för fördelning, omfördelning och inköp vid brist. [22] Ett smittskydd för framtiden. [25] En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier. [35] Bättre förutsättningar att inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga i medicinsk forskning. [36] Behovsstyrd vård. [38] Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen. [39] Utbildningsdepartementet Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap. [4] Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola. [37] Remiss 2026-07-06 KN2026/01512 Klimat- och näringslivsdepartementet Enheten för cirkulär ekonomi, kemikalier och strålning Kärnkraftsprövningsutredningens slutbetänkande Ny kärnkraft - moderna regler för beredskap och skadeståndsansvar Remissinstanser 1. AB Svafo 2. Affärsverket svenska kraftnät 3. Askersunds kommun 4. Barsebäck Kraft AB 5. Blykalla AB 6. Bodens kommun 7. Boverket 8. Chalmers tekniska högskola AB 9. Cyclife Sweden AB 10. Domstolsverket 11. Energiföretagen Sverige – Swedenergy AB 12. Eskilstuna kommun 13. Finansinspektionen 14. Folkhälsomyndigheten 15. Forsmarks Kraftgrupp AB 16. Fortum Sverige AB 17. Försvarsmakten 18. Förvaltningsrätten i Stockholm 19. GE Hitachi Nuclear Energy 20. Grästorps kommun 21. Gävle kommun 22. Havs- och vattenmyndigheten 23. Journalistförbundet Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Webb: www.regeringen.se Besöksadress: Herkulesgatan 17 E-post: kn.registrator@regeringskansliet.se 24. Justitieombudsmannen 25. Kammarkollegiet 26. Kammarrätten i Stockholm 27. Karlshamns kommun 28. Klippans kommun 29. Kristinehamns kommun 30. Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) 31. Kungsbacka kommun 32. Kustbevakningen 33. Kärnfull Next AB 34. Kärnkraftskommunernas samarbetsorgan 35. Kärnkraftssamordnaren 36. Kävlinge kommun 37. Livsmedelsverket 38. Ljusdals kommun 39. Lokala säkerhetsnämnden Forsmark 40. Lokala säkerhetsnämnden Oskarshamn 41. Lokala säkerhetsnämnden Ringhals 42. Luleå kommun 43. Läkemedelsverket 44. Länsstyrelsen i Dalarnas län 45. Länsstyrelsen i Gotlands län 46. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 47. Länsstyrelsen i Hallands län 48. Länsstyrelsen i Jönköpings län 49. Länsstyrelsen i Kalmar län 50. Länsstyrelsen i Kronobergs län 51. Länsstyrelsen i Skåne län 52. Länsstyrelsen i Stockholms län 53. Länsstyrelsen i Södermanlands län 54. Länsstyrelsen i Uppsala län 55. Länsstyrelsen i Västerbottens län 56. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 57. Länsstyrelsen i Västmanlands län 58. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 59. Länsstyrelsen i Östergötlands län 60. Mariestads kommun 61. Motala kommun 62. Myndigheten för civilt försvar 63. Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen) 64. Naturskyddsföreningen 65. Naturvårdsverket 66. Nordic Association for Nuclear Acceleration 67. Nordic Nuclear Energy AB 68. Norrköpings kommun 69. Nyköpings kommun 70. OKG AB 71. Oskarshamns kommun 72. Polismyndigheten 73. Post- och telestyrelsen 74. Regelrådet 75. Riksgäldskontoret 76. Riksrevisionen 77. Ringhals AB 78. RISE Research Institutes of Sweden AB 79. Rolls-Royce SMR 80. Ronneby kommun 81. Sametinget 82. Sjöbo kommun 83. Skellefteå kommun 84. Skurups kommun 85. Socialstyrelsen 86. Statens energimyndighet 87. Statens jordbruksverk 88. Statens veterinärmedicinska anstalt 89. Statskontoret 90. Steady Energy Oy 91. Stenungsunds kommun 92. Strålsäkerhetsmyndigheten 93. Studsvik Nuclear AB 94. Svalövs kommun 95. Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) 96. Svenljunga kommun 97. Svensk Försäkring 98. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) 99. Svenska Samernas Riksförbund 100. Svenskt Näringsliv 101. Sveriges Apotekförening 102. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) 103. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 104. Sydkraft Nuclear Power AB 105. Säkerhetspolisen 106. Tidningsutgivarna 107. Trelleborgs kommun 108. Uniper Sverige AB 109. Uppsala universitet 110. Utländska Försäkringsbolags Förening 111. Valdemarsviks kommun 112. Varbergs kommun 113. Vattenfall AB 114. Vetenskapsrådet 115. Videberg Kraft AB 116. Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödomstolen) 117. Världsnaturfonden (WWF) 118. Västerviks kommun 119. Västerås kommun 120. Westinghouse Electric Sweden AB 121. Ystads kommun 122. Årjängs kommun 123. Åstorps kommun 124. Älvdalens kommun 125. Örkelljunga kommun 126. Östhammars kommun Remissvaren ska ha kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 20 november 2026. Svaren bör lämnas per e-post till kn.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till kn.cks.remisser@regeringskansliet.se. Ange diarienummer KN2026/01512 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Frågor om remissen besvaras av Francesco Cadinu, tfn 070-253 87 92, e- post francesco.cadinu@regeringskansliet.se. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på utredningens förslag. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Betänkandet kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Remissinstanserna kan utan kostnad beställa tryckta exemplar av betänkandet via ett beställningsformulär hos Multiply Solutions, tidigare Åtta45. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Charlotta Fred Departementsråd Kopia till Multiply Solutions, e-postadress: regeringskansliet@multiplysolutions.se SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09

12 § Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en verksamhet som tillhör någon av beredskapskategorierna 1 a–2 enligt den klassificering som följer av föreskrifter som Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat med stöd av 4 kap. 9 § strålskyddsförordningen (2018:506), ska betala beredskaps- avgift. Avgiften ska efter särskild debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten betalas förskottsvis för varje kalenderkvartal 1. med 8 400 000 kronor per tillståndshavare med en eller flera verksam- heter i beredskapskategori 1 a inom samma anläggningsområde, 2. med 6 300 000 kronor per tillståndshavare med en eller flera verksam- heter i beredskapskategori 1 b eller 1 c inom samma anläggningsområde, SOU 2026:40 Författningskommentar 3. med 270 000 kronor för en kärnteknisk verksamhet i beredskaps- kategori 2, och 4. med 270 000 kronor för en annan verksamhet i beredskapskategori 2 än som avses i 3. Paragrafen anger den beredskapsavgift som vissa verksamheter ska betala. Paragrafens andra och tredje stycke utgår ur bestämmelsen, men innebörden flyttas till ny 12 b §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1. De avgifter som anges för kärntekniska verksamheter kan komma att beröras av nedsättning enligt ny 12 d § med tillhörande bilaga 2. 12 a § Den som är tillståndshavare till en kärnteknisk anläggning för vilken Myndig- heten för civilt försvar beslutat om beredskapszoner eller en planeringszon samt skyddsåtgärder enligt 4 kap. 20 a § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, ska betala beredskapsavgift enligt denna bestämmelse och 12 b–d §§. Beredskapsavgiften beräknas som summan av 1. belopp för tillämpliga investeringar och förvaltning av de som anges i bilaga 1, samt 2. ett belopp för utveckling enligt 12 c §. Beredskapsavgiften med avdrag för nedsättning enligt 12 d §, ska efter särskild debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten betalas i förskott för varje kalenderkvartal. Paragrafen, som är ny, reglerar skyldigheten för en tillståndshavare till en kärnteknisk anläggning för vilken det har fattats ett beslut om att det finns behov att inrätta beredskaps- eller planeringszoner och förbereda skyddsåtgärder av Myndigheten för civilt försvar enligt 4 kap. 20 a § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, att erlägga beredskapsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 9.2. Beslutet av Myndigheten för civilt försvar avgör zonernas storlek och vilka skyddsåtgärder som behöver förberedas för tillståndshava- rens verksamhet. Omfattningen av denna beredskapsplanering styr vilka avgiftsbelopp som ligger till grund för den beredskapsavgift som ska betalas. Avgiftsbeloppen framgår av bilaga 1. I paragrafen regleras vidare att beredskapsavgiften utgörs av sum- man av belopp för investeringar, förvaltning och utveckling. Beloppet för investeringar är i sin tur en summa av de olika tillämp- liga belopp som är aktuella för en tillståndshavare att betala utifrån de krav på skyddsåtgärder som dennas verksamhet omfattar och de Författningskommentar SOU 2026:40 förutsättningar som gäller för den enskilde tillståndshavaren avseende t.ex. storleken på beredskapszon och eller planeringszon eller antalet askar jodtabletter som ska förhandsutdelas eller finnas tillgängliga för extrautdelning. Det utgår belopp för de investeringar som är tillämpliga utifrån beslutet från Myndigheten för civilt försvar och de skyddsåtgärder som beslutet innebär ska förberedas. Till bestäm- melsen hör en bilaga 1 med närmare beräkningsgrunder för beloppen för investeringar och förvaltning. För förvaltning kan endast ett be- lopp utgå. Av beslutet från Myndigheten för civilt försvar framgår inte nöd- vändigtvis all information som behövs för att Strålsäkerhetsmyndig- heten ska kunna debitera korrekt avgift i ett enskilt fall. Länsstyrelsen gör den exakta utformningen av zonen och kan behöva tillhandahålla relevant information till Strålsäkerhetsmyndigheten inför debitering. Det kan t.ex. gälla information som antal hushåll och verksamheter som är föremål för förhandsutdelning. 12 b § Om en tillståndshavare har flera verksamheter som omfattas av en avgift enligt 12 eller 12 a §§ inom ett och samma anläggningsområde, ska avgift betalas med det belopp som är högst av de angivna beloppen. Avgiften ska betalas från och med det kalenderkvartal då en anläggning har tagits i provdrift. Avgiftsskyldigheten upphör för den som omfattas av 1. 12 § det kalenderkvartal som följer närmast efter det att Strålsäkerhets- myndigheten har konstaterat att verksamheten inte längre tillhör någon av beredskapskategorierna, eller 2. 12 a § det kalenderkvartal som följer närmast efter att Myndigheten för civilt försvar enligt 20 a § förordningen (2003:789) beslutat att verksamheten inte längre kräver sådan beredskapsplanering. Paragrafen, som är ny, reglerar de hittillsvarande delar av 12 § som anger att en tillståndshavare enbart ska betala beredskapsavgift för en verksamhet inom samma anläggningsområde med högst belopp. Övervägandena finns i avsnitt 9. Till andra och tredje stycket har tidigare 12 § tredje stycket flyttats och avser tidpunkter från när avgiftsskyldigheten uppstår, liksom när den upphör. Samma princip tillämpas för alla verksamheter, oavsett om beredskapsavgiften enligt 12 § eller 12 a § ska tillämpas. SOU 2026:40 Författningskommentar 12 c § Det belopp för utveckling som avses i 12 a § andra stycket 2 ska fastställas inför första debitering som summan av två årsbelopp för förvaltning multiplicerat med två. Beloppet för utveckling enligt första stycket ska betalas med en femtedel per år under de fem första åren efter att anläggningen har tagits i provdrift. Ränta ska tillföras beloppet för utveckling och beräknas enligt vad som föreskrivs om statens utlåningsränta. Paragrafen, som är ny, reglerar uttaget av beredskapsavgift för kost- nader som uppstår i samband med myndigheternas förberedelser av skyddsåtgärder innan provdrift inleds vid den aktuella anläggningen. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.4. Med belopp för utveckling avses myndigheternas förberedelser av beredskapsplaneringen till den omfattning som ska finnas på plats när anläggningen ska tas i provdrift. I beloppet för utveckling ingår också myndigheternas arbete som behövs för att utföra de olika upp- gifter som ligger till grund för det beslut som Myndigheten för civilt försvar ska fatta enligt 4 kap. 20 a–k §§ förordningen om skydd mot olyckor. Beredskapsavgift betalas från den tidpunkt när anläggning tas i provdrift. Beloppet för utveckling avser arbete som myndigheterna lagt ner innan provdrift inleds. Konstruktionen innebär att tillstånds- havaren får ett uppskov med att betala för dessa kostnader till dess att provdrift inletts och anläggningen därmed har intjäningsförmåga. Beloppet för utveckling utgår från beloppet för förvaltning. Två års förvaltningskostnad ska motsvara att den förberedande bered- skapsplaneringen inför provdrift i genomsnitt tar två år. Detta belopp multipliceras med två, vilket ska motsvara att förberedelserna att kräver dubbelt så stor verksamhet som den därefter följande årliga förvaltningen. Ränta ska tillföras årligen beräknat på uppskovets storlek vid tid- punkten för ränteberäkningen tills beloppet är återbetalt. 12 d § I det fall en beredskapszon eller planeringszon för olika tillståndshavare täcker samma yta, ska nedsättning av den beredskapsavgift som avses i 12 § och 12 a § tillämpas enligt bilaga 2. Författningskommentar SOU 2026:40 När avgiftsskyldigheten upphör enligt 12 b § tredje stycket och tillstånds- havaren haft nedsatt avgift enligt första stycket, ska nedsättningen för de till- ståndshavare vars verksamhet kvarstår utan ändring beräknas på nytt. Paragrafen, som är ny, reglerar nedsättning av beredskapsavgiften när olika tillståndshavares yttre beredskapszon eller planeringzon överlappar, dvs. täcker samma yta. Övervägandena finns i avsnitt 9.3. Nedsättning av beredskapsavgift ska tillämpas för befintliga till- ståndshavare, vars avgift regleras i 12 § och för tillståndshavare som har fått sitt beslut om zoner och skyddsåtgärder från Myndigheten för civilt försvar enligt 4 kap. 20 a § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor och vars avgift regleras i 12 a §. Eftersom beredskapsavgiften är dimensionerad efter hela ytan på tillståndshavarens zoner och nedsättningen räknas ut som en andel av hela ytan, ingår det i bestämmandet av nedsättningens storlek att beräkna storleken för hela ytan på en tillståndshavares zoner. Efter- som nedsättning ska bestämmas separat för beredskapszon och pla- neringzon ska planeringszonens yta beräknas exklusive beredskaps- zonens yta. Nedsättning ska tillämpas för den del av en zon som överlappar med zon som hör till en annan tillståndshavare. Om bestämmelserna för nedsättning är tillämpbara ska en till- ståndshavare debiteras beredskapsavgift minus nedsättning. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027. 2. 12 § ska tillämpas för verksamheter som har meddelats tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (2018:396) fram till att ett beslut fattats enligt 4 kap. 20 a § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Överväganden om ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna finns i avsnitt 13. I punkt 1 anges att förordningen träder i kraft den 1 juli 2027, vilket överensstämmer med övriga ändringar som etablerar en ny process för utformning av beredskaps- och planeringszoner. Av punkt 2 följer att 12 § ska fortsätta att tillämpas för de anlägg- ningar som har fått tillstånd enligt kärntekniklagen och strålskydds- lagen före ändringarna träder i kraft. Befintliga anläggningar omfattas SOU 2026:40 Författningskommentar av den nya ordningen först när ett särskilt beslut om zoner har fattats enligt förordningen om skydd mot olyckor. T.ex. om en anläggning avvecklas helt eller delvis eller verksamheten utökas och behovet av zoner förändras. 14.7 Förordning om ändring i förordningen (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor

13 § Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska 1. svara för kostnaderna för de åtgärder som avses i 10–12 §§, och 2. ha en organisation för verksamheten med ekonomiska, administra- tiva och personella resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra a) de åtgärder som avses i 10–12 §§, b) åtgärder som följer av villkor som har beslutats eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, c) skyddsåtgärder där verksamheten bedrivs i händelse av radiologiska nödsituationer, och 3. i fråga om entreprenörer som vidtar åtgärder på uppdrag av tillstånds- havaren, och i fråga om sådana entreprenörers underentreprenörer, säker- ställa att de har de personella resurser med lämpliga kvalifikationer och färdigheter som krävs för att tillståndshavaren ska kunna fullgöra sina skyl- digheter. I fråga om skyldighet för tillståndshavare att 1. svara för vissa kostnader som staten har och säkerställa finansier- ingen av de kostnader som avses i första stycket finns bestämmelser i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter, och 2. ställa säkerheter för ersättningsansvaret i händelse av en radiologisk olycka finns bestämmelser i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. I paragrafen regleras tillståndshavarens skyldigheter att säkerställa en organisation med tillräckliga ekonomiska, administrativa och per- sonella resurser för verksamheten, samt kostnadsansvar för vissa kostnader som staten har. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.4. Av första stycket anda punkten c framgår att en tillståndshavares skyldigheter och kostnadsansvar avseende beredskap och hantering av skyddsåtgärder i händelse av radiologiska nödsituationer avser åtgärder där verksamheten bedrivs. Ansvaret avser skyddsåtgärder för personer som utför arbete inom och, om situationen vid anlägg- ningen medför att det är lämpligt att förberedelser för insatser vid anläggningen sker utanför anläggningsområdet, i anslutning till om- SOU 2026:40 Författningskommentar rådet där verksamheten bedrivs. Vad som avses med radiologisk nöd- situation framgår av lagens 2 § (se även prop. 2016/17:157). Andra stycket andra punkten, som är ny, är en upplysning om att det i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor finns ytterligare bestämmelser om anläggningsinnehavarens skyldighet att ställa säkerheter för det ersättningsansvar i händelse av en radiologisk olycka som följer av samma lag. Vad som avses med radiologisk olycka framgår av 6 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Återkallelse av tillstånd

15 § Ett tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet kan återkallas av den som har meddelat tillståndet om 1. villkor eller föreskrifter som uppställts med stöd av 8 eller 9 § i något väsentligt avseende inte iakttas, 2. vad som föreskrivs i 11 eller 12 § inte iakttas och det föreligger synner- liga skäl från säkerhetssynpunkt, 3. det i annat fall föreligger synnerliga skäl från säkerhetssynpunkt, 4. de skyldigheter som avses i 13 § i väsentlig mån åsidosätts, eller 5. vad som föreskrivs i 9 c § i något väsentlig avseende inte iakttas. I paragrafen regleras situationer som kan leda till att tillståndet att bedriva kärnteknisk verksamhet kan återkallas. Övervägandena finns i avsnitt 6.3 och 102.4 Genom tillägget i 13 § omfattar fjärde punkten, att tillståndet enligt kärntekniklagen kan återkallas om anläggningshavaren i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter att ställa säkerheter enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Det kan innefatta att det inte finns tillräcklig säkerhet för ersättningsansvaret enligt vad som följer av 30–32 §§ lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Genom rekvisitet i väsentlig mån framhålls att det rör sig om något annat än att ställd säkerhet inte har godkänts ännu. Det ska röra ovilja eller oförmåga att över huvud taget ställa en säkerhet som kan godtas. Ändringen är motiverad av att det bör vara möjligt att ingripa med en återkallelse av tillståndet om en an- läggning drivs utan godtagbara säkerheter. Skyldigheten att ställa säkerhet är också straffsanktionerad enligt 57 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, men det kan finnas en risk att Författningskommentar SOU 2026:40 detta inte räcker för att förhindra att en anläggning drivs utan god- tagbar säkerhet. Den femte punkten, som är ny, innebär att tillståndet för en kärn- teknisk anläggning kan återkallas om anläggningen tas i provdrift utan att nödvändig beredskap för skydd av allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen har kommit på plats. Vad som avses med prov- drift följer av 9 a § (se prop. 2025/26:171). Med att i något väsentligt avseende inte iakttas avses exempelvis att tillståndshavaren trots in- formation om att de åtgärder som avses enligt 9 c § inte har förberetts i tillräcklig utsträckning inleder provdrift. Det kan vara möjligt att vidta vissa inledande steg, men inte på ett sätt så att de radiologiska risker som beredskapen är avsedd för uppstår utan att beslutade för- beredelser för skyddsåtgärder för allmänheten i händelse av utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen är på plats. Bestämmelsen ska gälla direkt, även för befintliga verksamheter. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027. 2. Bestämmelsen i 10 § gäller i sin tidigare lydelse för kärntekniska anlägg- ningar som har meddelats tillstånd före den 1 juli 2027. 3. Bestämmelsen i 9 c § och 15 § 5 ska inte tillämpas för kärntekniska anläggningar som har fått beslut om att påbörja uppförande före denna lags ikraftträdande. Överväganden om ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna finns i avsnitt 13. I punkt 1 anges att lagen träder i kraft den 1 juli 2027 vilket över- ensstämmer med övriga ändringar som etablerar en ny process för utformning av beredskaps- och planeringszoner. Den del av ändring- arna i denna lag som avser ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor avser enbart en upplysning och kan därmed träda i kraft till- sammans med övriga ändringar. I punkt 2 anges att bestämmelsen om överföring av värden för pro- cessparametrar gäller i sin tidigare lydelse kärntekniska anläggningar som har meddelats tillstånd före denna lags ikraftträdande. Enligt punkt 3 ska inte förbud om att ta en anläggning provdrift tillämpas för kärntekniska anläggningar som har meddelats tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och enligt villkor fått godkännande om att påbörja uppförande av anläggningen innan SOU 2026:40 Författningskommentar denna lag trätt i kraft. För sådana anläggningar får ett anpassat för- farande enligt tidigare praxis tillämpas. 14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 10 kap. Överklagande

17 § Med radiologisk nödsituation avses vid tillämpning av 18–20 k §§ en plöts- ligt inträffad händelse som 1. inbegriper en strålkälla, 2. har medfört eller kan befaras medföra skada, och 3. kräver omedelbara åtgärder. Paragrafen definierar begreppet radiologisk nödsituation. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.1.1 och 7.1.1. Definitionens innebörd ska även gälla vid begreppets tillämpning i de nya paragraferna 20 a–k §§. Beslut om beredskaps- och planeringszoner 20 a § För varje kärnteknisk anläggning som finns eller planeras att uppföras i Sverige, ska Myndigheten för civilt försvar med stöd av en analys av radiologiska risker och med hänsyn till andra faktorer som enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har betydelse för räddningstjänsten och dess planering, besluta om 1. de beredskapszoner eller den planeringszon som behövs, och 2. vilka skyddsåtgärder för allmänheten som de länsstyrelser som berörs av beslutet ska förbereda inom varje zon. SOU 2026:40 Författningskommentar Beslut enligt första stycket ska omfatta samtliga kärntekniska anläggningar som ingår i samma tillstånd enligt lagen (1983:4) om kärnteknisk verksamhet. Om analysen av radiologiska risker visar att det inte behöver förberedas några skyddsåtgärder för allmänheten, ska ett beslut fattas om att det inte finns behov av beredskapszoner eller en planeringszon. Paragrafen, som är ny, anger syfte och tillämpningsområde, samt be- myndigar Myndigheten för civilt försvar att fatta beslut om bered- skaps- och planeringszoner samt skyddsåtgärder för varje kärnteknisk anläggning som finns eller planeras uppföras i Sverige. Bestämmel- sen utgör en portalparagraf och utgångspunkt för utformning av be- redskaps- och planeringszoner för kärntekniska anläggningar. Efter- följande bestämmelser 20 b–20 i §§ knyter an och förtydligar process och roller för framtagning av underlag och ingående överväganden samt samråd som ska ske innan beslutet fattas. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.1 och 7.1.2. Med varje kärnteknisk anläggning avses att det behöver finnas ett beslut som omfattar varje enskild kärnteknisk anläggning. Däremot kan ett beslut omfatta flera anläggningar som ingår i ett tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Vad som avses med kärn- teknisk anläggning följer av 2 § 1 lagen samma lag. Flera kärntekniska anläggningar kan vara placerade på samma förläggningsplats. Ett be- slut och processen för att nå ett beslut korresponderar till och kan, precis som ett tillstånd, omfatta flera kärntekniska anläggningar, t.ex. flera kärnkraftsreaktorer. Flera kärntekniska anläggningar på samma förläggningsplats innebär inte nödvändigtvis att det krävs förbere- delse av fler eller andra skyddsåtgärder eller annan storlek på bered- skaps- eller planeringszoner. Det bör dock vara känt vilka risker och behov av beredskap som uppstår som följd av varje enskild anläggning, och om flera näraliggande anläggningar påverkar det sammantagna behovet. Beslutet ligger till grund för den beredskapsavgift som tillstånds- havaren kan bli skyldig att betala. Informationen har även betydelse för bedömningen av om ändringar i en verksamhet (inklusive tillkom- mande av nya eller avveckling av anläggningar) enligt 20 j § medför behov av ett nytt beslut. Med som finns eller planeras att uppföras i Sverige avses att bestäm- melsen och tillhörande process genom 4 kap. 20 a–h §§ är anpassad och tillämpbar för kärntekniska anläggningar som finns eller planeras inom landets gränser. Statligt ansvar för räddningstjänst vid kärntek- Författningskommentar SOU 2026:40 niska anläggningar omfattar också olyckshändelser i kärntekniska anläggningar utanför Sverige, när radioaktiva ämnen sprids in över landet eller när det föreligger överhängande fara för en sådan utsprid- ning (jfr prop. 1985/86:170, s. 78). I sådana fall kan dock andra för- utsättningar gälla, bl.a. när det gäller vilka krav som ställs på innehava- ren av anläggningen och hur landets ansvar för räddningstjänst är fördelad. Med att beslutet fattas med stöd av en analys av radiologiska risker avses att information om och analys av vilka radiologiska nödsitua- tioner som kan uppstå och vilka strålskyddsmässiga konsekvenser de kan leda till för allmänheten som Strålsäkerhetsmyndigheten gör behöver läggas till grund för beslutet. Det huvudsakliga syftet med planeringen är att det ska finnas förberedda åtgärder för ett effektivt och ändamålsenligt skydd av allmänheten i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen. Analysen av radiologiska risker innebär därför bedömningar och beräkningar av vilka utsläpp som kan uppstå och om och på vilka avstånd de kan motivera skyddsåtgärder av allmän- heten. Ytterligare bestämmelser om ansvar, moment och mål för analysen av radiologiska risker finns i 20 e–h §§. Med att beslutet ska fattas med hänsyn till andra faktorer som enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har betydelse för räddnings- tjänsten och dess planering avses en avvägning mellan vilka skyddsåtgär- der för allmänheten som kan vara motiverade ur ett strålskyddsper- spektiv i förhållande till andra mål för planering av räddningstjänst, t.ex. att möjliggöra effektiv ledning och effektiva insatser (jfr 1 kap.

18 § förordning (2023:909) med instruktion för Riksgäldskontoret. Anläggningshavaren ska till Riksgäldskontoret anmäla de ansvars- försäkringar och de säkerheter som ställts enligt 30–32 §§ lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor inom en månad efter att säkerheterna har ställt. Säkerhet som avser en enskild transport ska i stället anmälas senast en månad innan transporten påbörjas. I de fall regeringen har beslutat om lägre ansvarsbelopp enligt 31 § 1–2 ska anläggningshavaren göra anmälan inom en månad från beslutet för anläggningar och inom två veckor för transporter. Riksgäldskon- toret har sedan två månader på sig att överlämna anmälan tillsammans med ett eget yttrande till regeringen för prövning av om säkerheterna är tillräckliga. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 När lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor trädde i kraft innebar det en kraftig höjning av det belopp som ska täckas av en ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet. Vid den tiden fanns inte möjlighet att täcka hela beloppet med försäkring, men kapa- citeten översteg 700 miljoner euro. Regeringen förutsåg att 1 200 mil- joner euro ganska snart skulle kunna täckas, men under överskådlig tid bedömdes att försäkringen inte skulle kunna täcka personskador som uppkommer mer än tio år efter olyckstillfället och inte heller miljöskador. Bedömningen var därför att prövningen skulle komma att innefatta borgensförbindelser och andra svårbedömda ekonomiska säkerheter. Det borde med utgångspunkt i koncernbolagens nuva- rande finansiella ställning finnas förutsättningar att godta en borgens- förbindelse utställd av tillståndshavarens ägarbolag. Värdet av en bor- gensförbindelse skulle dock ofrånkomligen komma att påverkas om det skulle inträffa en allvarlig radiologisk olycka. Det kunde därför inte uteslutas att staten ändå måste träda in för att täcka ersättnings- ansvaret i den del som t.ex. en borgensförbindelse inte skulle infrias. Med hänsyn till de svårigheter som bedömdes finnas vid risk- bedömningen av andra ekonomiska säkerheter än ansvarsförsäkring, ville regeringen i vart fall under en inledande period ansvara för den slutliga prövningen av sådana säkerheter enligt lagen.20 Regleringen i lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor innebär att regeringen får bestämma om ansvaret ska delegeras till myndighet eller inte, se 35 §. Som framgår av utredningens uppdrag anser regeringen nu att tiden är mogen att överväga vilken instans som bör pröva både säker- heter och försäkringar. Det framkommer av de beslut som har med- delats hittills att regeringen inte har gjort någon annan bedömning än Riksgäldskontoret. Denna omständighet, tillsammans med att Riksgäldskontoret redan i dag har beredningsansvaret för anläggningar, gör att myndigheten därmed framstår som lämpad att pröva samtliga säkerheter. En sådan ordning är också i linje med den renodling av regeringens prövning som numera eftersträvas.21 Med hänsyn till detta föreslår utredningen att all prövning av säkerheter bör göras av Riksgäldskontoret. En justering av 9 § och 11 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor före- slås därmed. Riksgäldskontoret bör kunna fatta beslut inom två måna- 20 Prop. 2009/10:173, s. 68. 21 Se t.ex. SOU 2024:11, s. 281 ff. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas der från det att anmälan är komplett, varför bestämmelsen justeras på så sätt. Riksgäldskontorets beslut bör kunna överklagas till regeringen, eftersom det är regeringen som enligt Pariskonventionen har ett ansvar upp till 1 200 miljarder euro och därmed ett subsidiärt ansvar om varken försäkring eller säkerhet täcker skadorna. Regeringens beslut kan endast överklagas inom ramen för rättsprövningar. En överklagandebestämmelse med denna innebörd föreslås i 11 § för- ordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 10.2.3 Prövningens omfattning Förslag Prövningen av en ansvarsförsäkring ska omfatta en kontroll av att försäkringsvillkoren uppfyller kraven enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Andra typer av säker- heter är betryggande endast om anläggningshavaren har ordnat dessa så att de kompletterar varandra fullt ut och på ett tillfreds- ställande sätt kan samordnas samt att anläggningshavaren kan sörja för skaderegleringen. Prövningen av försäkringar ska omfatta att försäkringarna upp- fyller lagens krav, att det inte finns möjlighet till uppsägning vid bristande premiebetalning och att de inte innehåller villkor som är oskäliga mot den skadelidande. Andra säkerheter ska vara tillräckliga och kunna tas i anspråk genast efter en olycka och om de är tidsbegränsade ska de ha en giltighet om minst 30 år. Beslut bör kunna fattas inom två månader efter att ärendet är komplett. Skälen till förslaget Det framstår inte som lämpligt att på detaljnivå författningsreglera vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en säkerhet ska kunna godtas, utan i likhet med vad som gäller enligt miljöbalken bör kravet formuleras så att säkerheterna ska vara betryggande för sitt ändamål. De närmare omständigheter som prövningsmyndig- Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 heten ska ta i beaktande kommer dessutom att variera beroende på vilket slags säkerhet det är fråga om. Sedan lagstiftningen trädde i kraft har Riksgäldskontoret skött granskningen, men regeringen har fattat beslut om de säkerheter som avser anläggningar och Riksgäldskontoret när det avser trans- porter. Av de uppgifter utredningen har tagit del av framkommer att det i vissa avseenden har varit oklart vilka uppgifter som krävs från anläggningshavaren och hur omfattande prövningen ska vara. Utredningen instämmer alltjämt med den bedömning som gjordes inför att lagen om ansvar och ersättning för radiologiska olyckor togs fram att frågan inte är lämplig att detaljstyra. Riksgäldskontorets uppgift enligt 36 § lagen om ansvar och ersätt- ning vid radiologiska olyckor är att pröva om de säkerheter som ställs, antingen genom försäkring eller annan säkerhet, är tillräckliga. Detta uppfattas som att granskningen är mer omfattande än det uppdrag som Finansinspektionen hade att godkänna försäkringen enligt den upphävda atomansvarighetslagen (1968:45). Enligt författningskom- mentaren till denna bestämmelse framgår att den grundar sig på Paris- konventionen och som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska pröva om säkerheter enligt 30–32 §§ är tillräckliga. Anläggningshavaren ska visa att säkerheterna är tillräck- liga för att säkerställa ersättningsansvaret enligt lagen. Det kan vara fråga om en eller flera ansvarsförsäkringar eller andra ekonomiska säkerheter. Av förarbetena till bestämmelsen kan utläsas att det genom den reviderade Pariskonventionen ställdes ökade krav på ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet. Beloppen höjdes avsevärt och be- dömningen inför att lagstiftningen antogs var att försäkringar inte under överskådlig tid skulle kunna täckas av försäkring. En prövning av annan ekonomisk säkerhet ställer krav på kompetens och erfaren- het i frågor om vad som från ekonomiska utgångspunkter är en be- tryggande säkerhet i den omfattning som krävs enligt lagstiftningen och kunskap om innehållet i lagen om ansvar och ersättning vid radio- logiska olyckor och den konventionsreglering som lagen bygger på. Riksgäldskontoret bedömdes vara lämplig eftersom myndigheten redan hade fått i uppdrag av regeringen att yttra sig i frågan om säker- heterna för finansiering av kärntekniska restprodukter är godtagbara i enlighet med lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska rest- produkter. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas Prövningen av annan säkerhet kan ske genom att Riksgäldskon- toret yttrar sig om kreditvärdigheten i bolag som ställer säkerhet för en anläggningshavares ersättningsskyldighet och vid behov föreslår eventuella tilläggssäkerheter. Det framstår som något oklart om granskningen skulle vara mer omfattande i sig eller om den förutsågs bli mer omfattande eftersom högre belopp i sig innebär högre krav på säkerheterna, vilket kan leda till en mer omfattande prövning. Utredningen bedömer att det finns det skäl att styra prövningens omfattning mer än i dag för att minska de osäkerheter som påtalats för utredningen. Detta bör ske genom en justering i 8 § förordning om ansvar och ersättning för radiologiska olyckor samt genom att Riksgäldskontoret utnyttjar sitt föreskriftsmandat i samma bestäm- melse för att ytterligare konkretisera vilket underlag som krävs och prövningen omfattning. Förtydliganden i dessa delar bör därmed också kunna effektivisera handläggningen. Genom detta samt den praxis som har hunnit etableras bör anmälningarna kunna vara mer kompletta och prövningen kunna bli mer förutsägbar. Detta i sin tur bör resultera i snabbare process och därmed en kortare tid från det att säkerheten ställs tills den är godkänd. Under granskningstiden gäller ställda säkerheter, men skulle de inte bedömas godtagbara är det angeläget att kompletterande säkerhet kommer på plats skynd- samt. Prövningen av ställda säkerheter ska ske så snart som möjligt efter att anläggningshavaren har fått försäkringsbrev eller besked om att säkerheten har ställts ut. Prövningen kommer se lite olika ut beroende på vilken eller vilka typer av säkerheter som ställs, men det centrala är att säkerheten eller säkerheterna är betryggande för sitt ändamål och att anläggningshavaren på ett tillfredsställande sätt har sörjt för reglering av uppkommande skador med medel från säkerheten. Utred- ningen föreslår att den tidsgräns om två månader som gäller för Riks- gäldskontorets yttrande till regeringen i nuvarande ordning behålls, men justeras till att gälla tid för att fatta beslut om säkerheterna är tillräckliga, se justering i 11 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Krav som bör ställas på ansvarsförsäkringar En ansvarsförsäkring ska täcka anläggningshavarens ansvar enligt lagen och i övrigt vara förenlig med lagens krav. Den ska inte innehålla vill- kor som är oskäliga mot den skadelidande. Det behövs inte någon kontroll av försäkringsgivarens solvens, utöver den som Finansinspektionen utför enligt försäkringsrörelse- lagen (2010:2043). Ansvarsförsäkringarna för kärntekniska anläggningar förnyas en gång per år, den 1 januari. Den prövning av ansvarsförsäkringen som Riksgäldskontoret ska utföra bör inte ta sikte på försäkringsgivarnas kreditvärdighet, utan vara inriktad på en kontroll av att försäkrings- villkoren uppfyller kraven enligt lagen om ansvar och ersättning för radiologiska olyckor. NNI (Nordic Nuclear Insurers) gör dock en egen kontroll av kreditvärdigheten hos de deltagande försäkrings- bolagen, och ELINI (European Liability Insurance for the Nuclear Industry) kontrollerar kreditvärdigheten hos de ingående anläggnings- havarna. Försäkringsföretag står under tillsyn av Finansinspektionen. För- säkringsrörelse ska drivas med en för rörelsens omfattning och art tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkrings- risker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot för- säkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäk- ringar kan fullgöras. Riksgäldskontorets granskning behöver därmed inte omfatta detta, eftersom det omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Det bör uttryckligen ställas upp ett allmänt krav på att säkerheten ska vara betryggande för sitt ändamål.22 När det gäller försäkringar bör inte heller förmågan att genomföra en effektiv skadereglering prövas särskilt, eftersom just det är en av försäkringsgivarens huvuduppgift. Som konstaterats ovan i avsnitt 10.2.1 ställs försäkringar ut årligen. Om det inte sker några förändringar i försäkringen eller dess villkor år från år, bör granskningen kunna vara översiktlig och hanteras snabbt och effektivt. Det har framförts önskemål till utredningen att en granskning av Riksgäldskontoret endast skulle behövas när försäk- ringen har förändrats och att anläggningshavaren endast behöver an- mäla försäkringen till Riksgäldskontoret i dessa fall. Samtidigt har 22 SOU 2021:10, s. 124 f. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas Riksgäldskontoret ett tillsynsansvar och ett uppdrag att följa värdet på de säkerheter som anläggningshavarna har ställt och fortlöpande bedöma om de är tillräckliga. Utredningen har inte haft tillräckligt mycket tid till sitt förfogande för att närmare utreda denna fråga och bedömer därför att det inte finns förutsättningar att lägga fram ett sådant förslag. Både regeringen och Riksgäldskontoret har emellertid föreskriftsrätt och kan överväga en sådan ordning, om utvecklingen visar att det skulle vara lämpligt. Krav som bör ställas på annan säkerhet En säkerhet ska ensam eller tillsammans med andra säkerheter vara betryggande för sitt ändamål och anläggningshavaren ska på ett till- fredsställande sätt har sörjt för reglering av uppkommande skador med medel från säkerheten. Säkerheterna är betryggande endast om anläggningshavaren ordnat dem så att de kompletterar varandra fullt ut och kan samordnas på ett tillfredsställande sätt. Att så är fallet kommer att vara en viktig del av prövningsmyndighetens bedömning. Ytterligare en förutsättning för att en säkerhet ska kunna godtas är att anläggningshavaren på ett tillfredsställande sätt sörjt för skade- regleringen. Kreditvärdigheten i bolag som ställer säkerhet för en anläggnings- havares ersättningsskyldighet behöver granskas och en granskning kan leda till att tilläggssäkerheter krävs för att säkerheten ska kunna godkännas. Det finns också behov av att följa hur kreditvärdigheten i bolagen och värdet i tilläggssäkerheter utvecklas, vilket sker genom Riksgäldskontorets tillsynsuppdrag. En prövning av en ekonomisk säkerhet ställer krav på kompetens och erfarenhet i frågor om vad som från ekonomiska utgångspunkter är en betryggande säkerhet i den omfattning som krävs enligt lagstift- ningen. Därutöver behövs kunskap om innehållet i lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor och den konventionsreglering som lagen bygger på. För att en annan säkerhet ska vara betryggande för sitt ändamål måste också anläggningshavaren visa att en effektiv skadereglering kan säkerställas. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 10.2.4 Verksamhet ska inte få bedrivas utan att det finns säkerhet för ersättningsansvaret Förslag Det förtydligas i kärntekniklagen att det finns skyldigheter för tillståndshavaren att ställa säkerheter för ersättningsansvaret i lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Om säkerhet inte ställs kan tillståndet att bedriva kärnteknisk verksamhet återkallas. Skälen till förslaget Ett tillstånd till kärnteknisk verksamhet får i dag återkallas om anlägg- ningshavaren i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter i olika av- seenden, bl.a. när det gäller finansiella säkerheter enligt lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter (se 15 § 4 kärnteknik- lagen). Utredningen föreslår att detta även ska gälla om en anlägg- ning tas i provdrift utan att nödvändig beredskap finns på plats, se avsnitt 6.3. Samma bör gälla en anläggningshavare som i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter att ställa säkerheter för ersättnings- ansvaret. Att skyldigheterna i väsentlig mån ska ha åsidosatts för att bestäm- melsen ska vara tillämplig, indikerar att det måste röra sig om en allvarlig försummelse, t.ex. upprepad vägran att anmäla tillräckliga säkerheter i enlighet med 9 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Återkallande ska beslutas av den instans som har meddelat till- ståndet, dvs. Strålsäkerhetsmyndigheten eller regeringen. Det bör vara en uppgift för Riksgäldskontoret att vid ett väsentligt åsido- sättande meddela Strålsäkerhetsmyndigheten. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas 10.2.5 Avgift för prövning och tillsyn Bedömning Riksgäldskontoret bör ges i uppdrag att förtydliga grunderna för prövnings- och tillsynsavgifterna så att avgifterna avspeglar faktisk nedlagd tid per ärende. Skälen till bedömningen Riksgäldskontoret tar ut en avgift för att täcka sitt arbete med gransk- ning av säkerheterna och avgiften motsvarar full kostnadstäckning, se 30 § förordning om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Det finns en möjlighet för Riksgäldskontoret enligt 31 § i samma förordning att meddela ytterligare föreskrifter om avgifter för myn- dighetens prövning och tillsyn enligt förordningen. Denna föreskrifts- rätt har inte utnyttjats. Avgiften för tillsynen bestäms i stället genom att Riksgäldskon- toret uppskattar kostnaderna för tillsynen och sedan fördelar denna kostnad på de granskade ärendena fördelat per anläggningshavare. Utredningen har fått uppgift om att granskningen enligt atom- ansvarighetslagen, som utfördes av Finansinspektionen, normalt ren- derade en årlig avgift om cirka 10 000 kronor och att avgiften för Riksgäldskontorets arbete normalt är cirka 500 000 kronor per år. Enligt atomansvarighetslagen (1968:45) var det obligatoriskt att ha en ansvarsförsäkring och Finansinspektionen skulle godkänna försäkringen, se 22 § samt 3 § förordning (1981:327) med förordnan- den enligt atomansvarighetslagen. Den som kunde ställa betryggande säkerhet för sina förpliktelser enligt lagen och visa att skaderegler- ingen var löst på ett tillfredsställande sätt kunde befrias från kravet att ha en försäkring. Regeringen fattade beslut om detta, se 27 § andra stycket atomansvarighetslagen. Bestämmelsen öppnade upp för dele- gering till annan myndighet, men det verkar inte ha skett. Riksgäldskontorets uppgift enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor är som framgår ovan att pröva om de säker- heter som ställs, antingen genom försäkring eller annan säkerhet, är tillräckliga. Det framstår som något oklart om granskningen enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor är avsedd att vara mer omfattande i sig eller om den förutsågs bli mer omfat- Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 tande eftersom högre belopp i sig innebär högre krav på säkerheterna, vilket kan leda till en mer omfattande prövning. Genom att meddela föreskrifter om avgift eller på annat sätt tyd- liggöra vad granskningen består i och ungefär vilken tidsåtgång som granskningen har tagit per ansökan skulle det skapas en större trans- parens och därmed förståelse för avgiftsuttaget. Utredningen föreslår därför att Riksgäldskontoret får i uppdrag att förtydliga grunderna för prövnings- och tillsynsavgifterna. 10.2.6 Försäkring eller annan säkerhet Förslag Den som ska ställa säkerhet kan ansöka om dispens från kravet att försäkring ska ställas i den utsträckning som är möjligt. Riks- gäldskontoret prövar om förutsättningarna för en dispens är upp- fyllda. Skälen till förslaget För att en anläggningshavare ska kunna ersätta de skador som kan uppkomma till följd av en skada på anläggningen ställs i Pariskonven- tionen ett krav på att en anläggningshavare ska ställa en säkerhet upp till som högst 1 200 000 euro och säkerheten ska bestå av ansvars- försäkring eller annan finansiell säkerhet, se artikel 10. Vilken typ av säkerhet som ska få ställas i Sverige har diskuterats tidigare, men allt sedan den första atomansvarighetslagen 1960 har försäkring varit obligatorisk, med möjlighet att få dispens från kravet om betryggande säkerhet av annat slag ställs och innehavaren av atom- anläggningen kan visa att han på ett tillfredsställande sätt har sörjt för reglering av uppkommande skador, se 10–11 §§ atomansvarighets- lagen (1960:246) samt 22 § och 27 § atomansvarighetslagen (1968:45). Genom 30 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor blev lagtexten generell – en innehavare av en svensk anlägg- ning ska ha en ansvarsförsäkring eller se till att annan ekonomisk säkerhet ställs som vid varje tidpunkt täcker ersättningsansvaret. Om en försäkring finns ska den tas i anspråk i första hand, se 37 §. Numera regleras skyldigheten att ha en ansvarsförsäkring i förord- SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas ningen (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, där det i 4–5 §§ framgår att en anläggningshavare ska ha en ansvars- försäkring i den utsträckning som är möjligt. Fördelen med försäkring framför annan säkerhet är att risken vid en försäkringslösning ligger hos ett eller flera externa försäkringsbolag och alltså utanför bolaget. Vid en olycka påverkas inte en skadelidan- des förutsättningar att få ersättning från säkerheten eftersom den inte är knuten till verksamheten. Förutsättningarna för att kunna få ersättning från en annan form av säkerhet, t.ex. en moderbolagsbor- gen, får generellt anses vara sämre och en allvarlig olycka riskerar att medföra att ägarbolaget inte längre har ekonomiska förutsättningar att infria en borgensförbindelse. Detta skulle innebära en ökad risk för staten23. Även om försäkringslösningen i dagsläget är den mest fördelaktiga utifrån prövning av säkerheten, den långa preskriptionstiden och svå- righeten att ställa andra säkerheter med giltighet 30 år framåt i tiden samt utifrån eventuella skadelidandes och statens perspektiv, kan det finnas skäl för en anläggningshavare att vilja välja en helt eller delvis annan lösning. Dels kan det bero på det enskilda bolaget situation, dels kan nya typer av lösningar utvecklas över tid. Regleringen sker i dag i förordning och den är lättare att ändra än lagtexten, som inte styr en försäkringstagare att välja försäkring framför en annan god- tagbar säkerhet. För att den som ska ställa säkerhet ska kunna välja den bästa lös- ningen föreslår utredningen att det tidigare systemet med möjlighet att få dispens från kravet på försäkring återinförs. Det ger en större flexibilitet än dagens system, där försäkring ska väljas så långt möjligt. Visserligen innebär det inte en full frihet för den som ska ställa säker- het, utan det blir en prövning i varje enskilt fall. Men än så länge framstår det som en rimlig lösning och en välavvägd modell med större flexibilitet utan att statens risk behöver öka. Den anläggningshavare som vill ställa en annan säkerhet kan an- söka om dispens hos Riksgäldskontoret, som tar ställning till om säkerheten är utformad på ett ändamålsenligt sätt, att den är betryg- gande över tid och att regleringen av uppkommande skador kan ske på ett tillfredsställande sätt. En samlad bedömning ska göras av säker- heten eller säkerheterna som erbjuds. Om kriterierna är uppfyllda behöver inte en försäkringslösning väljas så långt det är möjligt. Dis- 23 Prop 2009/10:173, s. 68. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 pensprövningen bör antingen ske separat eller samtidigt som de ställda säkerheterna prövas. Genom en differentiering av Riksgäldskontorets avgifter för pröv- ning av ställda säkerheter kan en prövning av andra typer av säkerheter än försäkringar komma att ta mer resurser i anspråk och därmed bli dyrare. Detta kan bli en styrande faktor, men lösningen blir ändå mer rättvis än den kan upplevas i dag. Och en viss flexibilitet och valfrihet införs i systemet. 10.3 Införande av fasta belopp för vissa anläggningar samt transporter ersätter den individuella prövningen Förslag Den individuella prövningen om lägre ansvarsbelopp för andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer i drift och trans- porter ersätts med fasta ansvarsbelopp i förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Regeringen bemyndigas att föreskriva om införande av fasta ansvarsbelopp. Skälen till förslaget Som framgår redan av utredningsdirektivet och som ytterligare ut- vecklas i avsnitt 4.5.3. präglades den första genomförda prövningen av totalt 12 ansökningar om lägre ansvarsbelopp för vissa anläggningar och transporter av lång handläggningstid, oklara förutsättningar för granskningens innehåll och omfattning samt var resurskrävande för såväl sökanden som berörda myndigheter. Det bör dock beaktas att det var första gången som prövningen gjordes, att förberedelsetiden varit kort och att samtliga berörda behövde öka sin förståelse för lag- stiftningen och vilket ansökningsunderlag som krävdes för att kunna göra nödvändiga bedömningar inför Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande till regeringen. Denna process har av naturliga skäl inneburit vunna erfarenheter och insikter hos berörda som kommer att tas till- vara om det blir aktuellt med nya ansökningar. Det kan därför förut- SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas sättas att en kommande ansökningsomgång bör kunna genomföras effektivare och snabbare än den första. Därtill har Strålsäkerhets- myndigheten påbörjat ett föreskriftsarbete om ansökans innehåll. När dessa föreskrifter finns på plats ökar förutsägbarheten om an- sökans innehåll betydligt. Hög kostnad för att få ansvarsbeloppen fastställda i individuell prövning Som redan har konstaterats ovan präglades handläggningen av an- sökningar om lägre ansvarsbelopp av lång tidsutdräkt. Utredningens genomgång av ett urval av ansökningar om längre ansvarsbelopp visar på ett flertal begäran om kompletteringar och i vissa fall prin- cipiella frågeställningar från sökanden till myndigheterna. Kostnaden för att få beloppen fastställda genom individuell pröv- ning kan inte beskrivas som annat än hög, främst i form av nedlagd arbetstid hos såväl sökanden som myndigheter. Det innebär att om den individuella prövningen ersätts med införande av fasta belopp, resulterar det i en tidsmässig vinst hos samtliga berörda och därmed en kostnadsbesparing. Kvarstående principiella frågeställningar i den individuella prövningen Trots att vunna erfarenheter förväntas kunna ge viss stadga och förut- sägbarhet in i nästa prövningsomgång (de aktuella besluten gäller i tio år), finns det vissa aspekter i den genomförda prövningsomgången som utredningen bedömer riskerar att bestå över tid och som därmed behöver lösas ut på ändamålsenligt sätt om den individuella pröv- ningen ska kvarstå. Det första rör frågan om vilken konservatism som behöver finnas i såväl den radiologiska som de ekonomiska beräkningarna. Här före- faller berörda anläggningshavare och myndigheterna stå långt från varandra i vilken bedömning som är ändamålsenlig för att beräkna möjligt skadeutfall. Detta kan förväntas blir klarare genom Strålsäker- hetsmyndighetens arbete med föreskrifter om vad en ansökan om lägre ansvarsbelopp ska innehålla. Frågan är central i prövningen och behöver därmed hanteras på ett tydligt sätt för att ge nödvändig för- utsägbarhet och robust vägledning. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Den andra frågan relaterar till ansökans innehåll och avser pröv- ningens detaljeringsgrad och bedömning av ekonomiska uppgifter. Det tredje avser roller och ansvar hos berörda myndigheter. Strål- säkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret har å ena sidan beskrivit samarbetet som gott och att myndigheterna tillsammans löste upp- giften på ett godtagbart sätt. Anläggningshavarna har å andra sidan beskrivit processen som en i praktiken uppdelad prövning utifrån respektive myndighets kompetensområde utan att det, trots framförda önskemål om detta, gjordes någon helhetsbedömning såsom anlägg- ningshavarna hade uppfattat att regelverket utgick från skulle göras. Sammanfattningsvis bedömer utredningen att det oaktat vunna erfarenheter finns risk att det kvarstår principiella frågor som följer med in i en ny prövningsomgång. Dessa frågor riskerar att leda till att en ny prövningsomgång också blir komplex, tidskrävande och kostsam och inte så förutsägbar som önskat. I det ljuset blir det naturligt att värdera de fördelar men även belysa nackdelar som det skulle innebära att ersätta den individuella pröv- ningen med införande av fasta belopp. Se även avsnitt 10.4 om vilka åtgärder som krävs för att effektivisera processen, om modellen med individuell prövning bibehålls. Innebörden av fast belopp Ett fast belopp baserat på typ av anläggning eller transport, innebär att det ansvarsbelopp som anläggningshavarens försäkring eller säker- het ska motsvara, anges direkt i författning på sätt som görs i 30 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor avseende 700 miljoner euro respektive 1 200 miljoner euro. Det fasta beloppet är inte per automatik förknippat med någon regelbunden omräkning och inte heller knutet till konsumentprisindex eller liknande. Om det fasta beloppet behöver justeras, görs det genom en författnings- ändring. Och om den kärntekniska anläggningen ändras på ett sätt som kan påverka konsekvenserna av en radiologisk olycka kan en förnyad bedömning av vilket ansvarsbelopp som är aktuellt komma att göras, se avsnitt 10.3.6. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas Fördelar med införande av fasta belopp Den största och mest påtagliga fördelen med införande av fasta belopp är den tidsmässiga vinsten som uppnås genom att den individuella prövningen utmönstras. Vinsten uppstår både hos sökanden och myn- digheterna. Införande av fasta belopp innebär inte en process helt befriad från administrativ hantering, men denna är av en helt annan karaktär än en sedvanlig prövning, se närmare avsnitt 10.3.5. Även om nedlagd tid för genomförda prövningar kan förväntas minska inför nästa prövningsomgång, kommer en individuell pröv- ning alltid att innebära att mer tid och resurser hos både sökanden och myndigheter krävs för att hantera en ansökan än att tillämpa ett fast ansvarsbelopp enligt fastställd indelning. Om den individuella prövningen består, är utgångspunkten att samtliga anläggningshavare kommer att ansöka på nytt innan beslutens giltighetstid har löpt ut. Ansökningar om lägre ansvarsbelopp för en anläggning eller trans- port är i dagsläget förenad med en ansökningsavgift om 190 000 kro- nor per ansökan, medan avgiften vid tidpunkten för ansökningarna uppgick till 75 000 kr.24 Därutöver tillkommer Riksgäldskontorets avgift för myndighetens arbete, se vidare avsnitt 10.2.4. Det kan näm- nas att Strålsäkerhetsmyndigheten även har tagit ut en tilläggsavgift för handläggningen i samtliga ärenden om lägre ansvarsbelopp, efter- som prövningen av ansökningarna medförde kostnader som väsentligt översteg den då gällande ansökningsavgiften. Även i Finland har processen för att sänka ansvarsbeloppet betrak- tats som arbetskrävande ur administrativ synvinkel för både inne- havarna av atomanläggningar och statsförvaltningen.25 Utöver tids- och kostnadsbesparing innebär införande av fasta belopp att anläggningshavare i förväg får en tydlighet och förutsäg- barhet i vilket ansvarsbelopp som gäller. Detta är inte möjligt att åstadkomma i förväg på samma sätt och med samma grad av visshet genom en individuell prövning. Det är först när prövningen är genom- förd och beslut meddelas som anläggningshavaren med säkerhet vet vilket ansvarsbelopp som gäller för den aktuella anläggningen eller transporten. 24 5 § 18 förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, samt lydelse SFS 2021:1144. 25 RP 117/2021 rd, s. 10. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Nackdelar med införande av fasta ansvarsbelopp Införande av fasta belopp kräver att ansvarsbeloppen, åtminstone baserat de förutsättningar och tidsram som utredningen haft till sitt förfogande, bestäms utifrån en schablonmässig bedömning. Det inne- bär att de radiologiska skador och de kostnader som är förknippade med dessa kopplat till varje enskild anläggningshavare inte nödvän- digtvis återspeglas fullt ut i det ansvarsbelopp som gäller. Med andra ord kan vissa anläggningshavares säkerheter vara ”överfinansierade” medan andra i sin tur kan vara ”underfinansierade”. Denna risk kan minska betydligt vid en ändamålsenlig differentiering med utgångs- punkt i olika typer av kärntekniska anläggningar och transporter. In- delningen som styr vilka fasta belopp som säkerhet ska ställas för ska vara tydlig och förutsebar. Här avses att det inte ska krävas pröv- ningsliknande förfarande för att fastställa på vilken nivå som berörda anläggningar och transporter hör hemma. För att åstadkomma detta behövs acceptans för att indelningen i vissa avseenden kan bli mindre precis än en individuell prövning, oaktat en ändamålsenlig differen- tiering. Vidare innebär fasta belopp att en regelbunden omprövning av beloppet försvinner. I praktiken blir dessa belopp gällande tills vidare. Denna förutsättning gäller förvisso också för de fasta belopp om 700 miljoner euro respektive 1 200 miljoner euro som anges direkt i lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska skador. Ett lägre ansvarsbelopp som inte fullt ut motsvararar radiologisk risk och skadeutfall för en specifik anläggning kan i det fallet väcka frågan om en överföring av risk från anläggningshavare till staten. Samtidigt ska inte storleken på ansvarsbeloppet belasta anläggnings- havare med onödiga krav på finansiering. Huruvida statens risk kan sägas öka vid införande av fasta belopp kan först konstateras att ansvarsbeloppet är en finansiell garanti som anläggningshavaren måste ställa. Oavsett storlek på ansvarsbeloppet har anläggningshavaren ett obegränsat ansvar, dvs. det finns inte något tak för skadeståndsansvaret. I förarbetena till lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor förs resonemang om just betydelsen av det obegränsade an- svaret. Bl.a. framhålls att den viktigaste fördelen med ett obegränsat ansvar är att skadelidandes anspråk på skydd tillgodoses genom att de kan få ersättning även från anläggningshavarens tillgångar. Ett obe- SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas gränsat ansvar innebär inte att skadelidande garanteras ersättning fullt ut. Hur mycket extra ersättning som kan erhållas från anläggnings- havaren eller en konkursförvaltare avgörs av bolagets kapitalisering. Genom att en skadelidande på skadeståndsrättsliga grunder kan vända sig direkt till anläggningshavaren och utkräva ersättning utöver det finansiellt garanterade beloppet kan emellertid inte situationen uppstå att ersättningsbeloppen måste sättas ned samtidigt som anläggnings- havaren har kvar tillgångar och kan fortsätta verksamheten eller dela ut tillgångarna till sina ägare.26 Med utgångspunkt i detta resonemang är det inte givet att ett fast belopp per automatik innebär att risk överförs från anläggningshavare till staten. Sammantagen bedömning Även om utredningen har identifierat vissa nackdelar förknippade med fasta ansvarsbelopp, bedömer utredningen att fördelarna över- väger. Dessa kan sammanfattas som enkelhet och förutsägbarhet för berörda anläggningshavare, och inte minst en förmodad betydande tidsmässig vinst för såväl sökanden som myndigheter, minskad admi- nistration och därmed motsvarande kostnadsbesparing för såväl an- läggningshavare som myndigheterna samt en internationell utveckling där vissa för Sverige relevanta jämförelseländer redan har infört fasta ansvarsbelopp. Oaktat de nackdelar som har identifierats med infö- rande av fasta belopp, finner utredningen sammantaget att fördelarna är så pass påtagliga att utredningen därmed går vidare med att analy- sera hur ett införande av fasta belopp för vissa anläggningar och trans- porter kan utformas på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen kan lämpligen bemyndigas uppgiften att föreskriva om införande av fasta ansvarsbelopp i förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Fråga om uppräkning av fasta belopp Även om ett fast belopp inte per automatik räknas upp, har det till utredningen framhållits att det är en nackdel att systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor och bakomliggande konven- 26 Prop. 2009/10:173, s. 52. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 tioner inte per automatik beaktar behovet av översyn av belopps- nivåerna. Ändringsprotokollet till Pariskonventionen om skadestånds- ansvar på atomenergins område innebar att ansvarsbeloppen höjdes påtagligt jämfört med vad som tidigare gällt enligt den upphävda atomenergilagen och att möjligheten att ålägga anläggningshavaren obegränsat ansvar infördes. Dessa belopp (700 miljoner euro och 1 200 miljoner euro) har inte justerats sedan ändringsprotokollets tillkomst 2004. Givet inflationsutvecklingen mellan 2004 och 2026 kan konstateras att de kostnader som en säkerhet enligt referens- beloppet 700 miljoner euro ska täcka, på en generell nivå har ökat med drygt 50 procent.27 Ur detta perspektiv kan det finnas skäl upp- märksamma frågan om uppräkning av gällande ansvarsbelopp. En gradvis ökning av beloppen i stället för kraftiga höjningar i samband med översyn av tillämpliga konventioner, innebär rimligen en lättare anpassning till nya belopp för såväl anläggningshavare som försäk- ringsbransch. I sammanhanget kan Kanada nämnas där Nuclear Liability and Compensation Act ställer krav på att det högsta ansvarsbeloppet om 1 miljard kanadensiska dollar för kärnkraftverk i drift utvärderas regel- bundet och minst vart femte år. I utvärderingen ska tas hänsyn till förändringar i konsumentprisindex, vilka krav på finansiella säker- heter som ställs genom internationella överenskommelser samt andra omständigheter som bedöms relevanta.28 Under 2022 gjordes en första utvärdering som konstaterade att efter justering för inflation mellan 2015 och 2020, så borde ansvarsbeloppet justeras till 1,1, miljarder kanadensiska dollar. Av utvärderingen framgår också att en ökning av ansvarsbeloppet borde fasas in gradvis för att säkerställa att försäk- ringsmarknaden kan täcka ökningen. Det påpekades också att utvär- deringen även borde omfatta bedömning av beloppen om finansiella säkerheter för s.k. lågriskanläggningar fortfarande är ändamålsenliga.29 Någon justering av beloppet har ännu inte skett.30 En ökning av gällande ansvarsbelopp är av naturliga skäl huvud- sakligen förknippat med konventionsbaserade justeringar av ansvars- beloppen. Det finns förvisso inga formella hinder för en konven- 27 https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/, hämtad 2026-04-01. 28 26 § Nuclear Liability and Compensation Act. 29 Natural Resources Canada, Findings from the Five-year Review of the Third Party Nuclear Liability Limit under the Nuclear Liability and Compensation Act. 30 24 § Nuclear Liability and Compensation Act, https://laws-lois.justice.gc.ca/eng/acts/n- 28.1/FullText.html, hämtad 2026-04-01. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas tionsstat att i nationell lagstiftning ställa krav på ansvarsbelopp som överstiger beloppen i konventionen, men det får anses mindre sanno- likt att en enskild konventionsstat ensamt genomför den typen av justeringar. Under alla omständigheter kräver överväganden om ökning av ansvarsbeloppen noggrann utvärdering av konsekvenserna och behöver ställas i relation till svensk konkurrenskraft på en i första hand europeisk marknad i förhållande till andra länder som inte avser att höja ansvarsbeloppen. Även internationell utveckling i stort, inte enbart i relation till gällande konventioner, behöver beaktas. 10.3.1 Allmänna utgångspunkter att beakta vid införande av fasta ansvarsbelopp Bedömning Vid utformningen av en modell för fasta ansvarsbelopp för vissa anläggningar och transporter har utredningen identifierat ett antal generella utgångspunkter. Dessa rymmer i sig principiella avväg- ningar och vägval som behöver beaktas i syfte att åstadkomma en balanserad och ändamålsenlig indelning med tillhörande ansvars- belopp. Skälen för bedömningen Nedan följer ett resonemang om var och en av de identifierade ut- gångspunkter som ligger till grund för utredningens bedömning och förslag. Undvika över- respektive underfinansering Att åstadkomma en ändamålsenlig differentiering som upplevs som rättvis utifrån de radiologiska risker och potentiella skadeföljder som är förknippade med respektive typ av anläggning och transport är komplext. Genom att föreslå ett och samma ansvarsbelopp för samt- liga anläggningar respektive transporter åstadkoms enkelhet och för- utsebarhet för berörda anläggningshavare utan krav på administrativ hantering utöver prövning av ställda säkerheter. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Den uppenbara nackdelen med ett förslag om ett enda ansvars- belopp för anläggningar respektive transporter är att beloppen inte nödvändigtvis speglar den potentiella skadeföljd som är förknippad med respektive anläggning eller transport. Utifrån den befintliga situa- tionen att flertalet befintliga anläggningar har ett beslutat ansvars- belopp om 70 miljoner euro, medan ett fåtal har högre ansvarsbelopp om 150 respektive 370 miljoner euro, skulle ett gemensamt ansvars- belopp med stor sannolikhet bestämmas till ett belopp som överstiger 70 miljoner euro. En sådan modell skulle riskera att befintliga anlägg- ningshavare blir antingen över- eller underfinansierade och att anlägg- ningar med lägst belopp hamnar på ett högre belopp än det som gäller i dag. Detsamma gäller transporter där beslutade ansvarsbelopp ryms inom ett spann på 80 miljoner euro upp till 370 miljoner euro. Det är inte en önskvärd inriktning att flera anläggningshavare som har lägsta möjliga belopp får höjt belopp, eftersom ett sådant system kan ses som orättvist som inte i tillräcklig omfattning speglar radiologisk risk och potentiella skadeföljder för dessa anläggningar och transporter. En framtida modell med fasta ansvarsbelopp bör undvika att bygga in denna typ av obalans. Differentiering mellan olika anläggningstyper för att bättre återspegla den faktiska risken för respektive typ av anläggning och transport I syfte att bättre spegla den variation av anläggningar som finns i Sverige och undvika den problematik som beskrivs ovan, är det moti- verat att införa en indelning i olika nivåer baserad på olika typer av anläggningar och transporter som bättre kan spegla den faktiska risken och därmed potentiellt skadeutfall för respektive anläggningshavare. Genom att en sådan modell tydligare skulle knyta an till den radiologiska risken och att ansvarsbeloppen återspeglas och anpassas därefter, ses den som mer rättvis och ändamålsenlig. Att hitta en balanserad indelning och ett väl avvägt antal nivåer, samt knyta ett ansvarsbelopp till varje nivå, är en komplex uppgift där en rad para- metrar behöver beaktas för att i möjligaste mån uppnå de fördelar med fasta ansvarsbelopp som har identifierats. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas Undvika överlapp mellan nivåerna och skönsmässiga bedömningar En differentierad modell behöver ha tillräckligt många klasser eller nivåer för att spegla den variation av anläggningar och transporter som finns, samtidigt som klasserna inte bör bli för många, eftersom det kan upplevas som splittrat och svåröverskådligt. Strävan är att indelningen ska vara ändamålsenlig utan överlapp mellan nivåerna. Det ska vara enkelt och förutsebart för berörd anläggningshavare att bedöma i vilken klass som den egna anläggningen eller transporten hör hemma. Att det behövs en anmälan och bekräftelse från berörd myndighet (se nedan) ska som huvudregel endast vara en admini- strativ åtgärd av enkel karaktär. Om indelningen är ändamålsenlig ska skönsmässiga och prövningsliknande bedömningar inte behövas. Delar av verksamheten förknippad med högst radiologisk risk blir styrande för indelning Det finns anläggningshavare som bedriver verksamhet av olika karak- tär, t.ex. hantering av mindre mängder använt kärnbränsle samt han- tering av låg- och medelaktivt kärnavfall. I verksamheter med ”blan- dade” verksamheter ska den del av verksamheten som är förknippad med högst radiologisk risk bli styrande för indelningen. I exemplet som nämns blir effekten att hantering av använt kärnbränsle avgör indelningen, inte hantering av kärnavfallet. Utgångspunkten är att förekomsten av kärnavfall inte påverkar indelningen eller ansvarsbe- loppet i detta fall. Detta synsätt kan jämställas med att en anläggningshavare för en kärnkraftsreaktor har krav på att ställa säkerhet om 1 200 miljoner euro, oavsett antal reaktorer, om dessa är lokaliserade på samma plats och drivs av samma anläggningshavare. Inte skäl för utvidgat statligt ansvar eller risktagande Förslag om införande av fasta ansvarsbelopp innebär inte att det före- ligger skäl för utvidgat statligt ansvar eller risktagande. Detta behöver beaktas i utformning av modellen kopplat både till ändamålsenlig indel- ning och antal klasser, liksom de ansvarsbelopp som föreslås. Statens Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 ansvar och risk ska vara oförändrat jämfört med hur dagens modell fungerar. Konservativ men rimlig bedömning av föreslagna ansvarsbelopp genom en uppskattning av kostnader Utgångspunkten för utredningens förslag är enligt utredningsdirek- tiven att bedömningen för ”prissättning” av olika anläggningar och transporter ska vara konservativ men rimlig. Utredningens tolkning av denna förutsättning är att bedömningen av föreslagna ansvars- belopp ska ses som ansvarsfull och försiktig, samtidigt som beloppen likväl ska vara skäliga. Det högsta ansvarsbeloppet om 700 miljoner euro bör kvarstå Även om samtliga anläggningshavare till befintliga anläggningar och transporter har ansökt om samt fått ett lägre ansvarsbelopp beslutat av regeringen, finns det skäl att behålla det högsta ansvarsbeloppet för vissa anläggningar och transporter. I en framtid med ny kärnkraft i fortvarighet är det inte möjligt eller lämpligt att förutsätta att tillkommande anläggningar och trans- porter av ny eller utvecklad typ per automatik kan anses vara s.k. låg- riskanläggningar och lågrisktransporter. Det kan inte heller uteslutas att befintliga anläggningshavare utökar befintlig verksamhet på sådant sätt att den radiologiska risken överstiger beslutade ansvarsbelopp. Av dessa skäl behöver högsta ansvarsbeloppet om 700 miljoner euro kvarstå. Enkelhet och tydlighet vid utformning av indelning Vid utformning av indelning i klasser och tillhörande ansvarsbelopp har strävan varit att indelningen ska vara så enkel och tydlig som möj- ligt, för att i möjligaste mån minimera risken att det uppstår osäker- heter och eventuella tillämpnings- och tolkningssvårigheter kring vilka anläggningar och transporter som tillhör vilken klass. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas Detta innebär också att etablerade definitioner i vissa avseenden har valts bort till förmån för att uppnå enkelhet och tydlighet i vald terminologi. 10.3.2 Ändamålsenligt att utgå från beslutade ansvarsbelopp Förslag De föreslagna ansvarsbeloppen för vissa anläggningar och trans- porter utgår från de beslut om lägre ansvarsbelopp som har med- delats av regeringen. Skälen till förslaget En principiellt viktig fråga är vilka ansvarsbelopp som ska ligga till grund för utredningens förslag, berörda anläggningshavares beräknade kostnader för den faktiska skadan (inklusive konservatism baserat på värsta möjliga radiologiska skada men utan konservatism för ekono- miska osäkerhetsfaktorer), eller de av regeringen beslutade ansvars- beloppen. Först kan konstateras att utredningsdirektivet anger flera skäl till uppdraget för utredningen att se över möjligheterna att införa fasta belopp i lagstiftningen. Det handlar om att handläggningstiden för ansökningarna har varit lång, processen har upplevts som oförutsebar i fråga om vilka krav som egentligen ställs och vad som ska gälla om en ny ansökan inte hinner hanteras innan nuvarande beslut går ut. Direktivet i sig anger inte att beräkningarna som beslutade ansvars- belopp grundas på har varit för konservativa, även om utredningen genom berörda anläggningshavare har uppmärksammat på denna fråga. Det huvudsakliga skälet till uppdraget om att se över möjlig- heter att införa fasta ansvarsbelopp är den långa handläggningstiden i den individuella prövningen. Direktivet anger också att en viktig utgångspunkt för arbetet är det endast är en uppskattning av kostnader som bör göras, och att bedömningen ska vara konservativ men rimlig. För svenska förhållan- den har regeringen nyligen beslutat om lägre ansvarsbelopp för alla anläggningshavare som har ansökt. Därmed finns det omfattande underlag att tillgå i ansökningarna som utgör ett gott underlag för Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 att göra en schabloniserad bedömning av vilka fasta ansvarsbelopp som är lämpliga att föreslå. Underlagen är aktuella, och har granskats av berörda myndigheter inför regeringens beslut. Beslutade ansvars- belopp framgår i avsnitt 4.5. Berörda anläggningshavares egna beräkningar av kostnader för skadeföljder som bedöms lämpliga att lägga till grund för föreslagna ansvarsbelopp följer nedan. Tabell 10.1 Berörda anläggningshavares egna beräkningar av kostnader för skadeföljder i händelse av en radiologisk olycka Miljoner euro Anläggningshavare Svafo Westinghouse SKB* (Clab**) SKB* (SFR***) Barsebäck Cyclife Studsvik Belopp, anläggning 1,0 44,8 139,1 5,1 3,4 39,5 102,0 Belopp, transport 19,0 148,4 9,0 129,1 * Svensk Kärnbränslehantering AB. ** Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. *** Slutförvar för låg- och medelaktivt avfall. Anm. Beloppen avser beräknade grundkostnader från berörda anläggningshavare, innan myndigheternas påslag av osäkerhetsfaktorer. Anm. Beloppen är omräknade från svenska kronor till euro enligt växelkurs den 22 april 2026 (1 euro = 10,78 kronor). Avrundning till en decimal. Källa: Uppgifter från berörda anläggningshavare. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Utredningen har uppfattat att berörda anläggningshavare föreslår att ansvarsbeloppen bör grundas på uppskattade kostnader för skade- följder snarare än beslutade ansvarsbelopp. De belopp som anlägg- ningshavarna för fram som ändamålsenliga ansvarsbelopp (dvs. be- räknade grundkostnader utan påslag för osäkerheter), innebär att konservativa beräkningar som ligger till grund för beslutade ansvars- belopp bedöms som omotiverade. De synpunkter som framförts av berörda anläggningshavare på den beredningsprocess som ledde fram till regeringsbeslut om lägre ansvarsbelopp omfattar bl.a. det som beskrivs som obefogade konservatismer i flera led (såväl i den radio- logisk delen som i de ekonomiska beräkningarna, se avsnitt 4.5). Här kan konstateras att endast ansvarsbeloppen för Studsvik och SKB (av- seende Clab) skulle kunna vara annorlunda, övriga har lägsta möjliga ansvarsbelopp. Utifrån att ansvarsbeloppen är nyligen beslutade av regeringen och att de beräkningar som ligger till grund för beloppen har grans- kats av Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret, talar för att det är en rimlig utgångspunkt att utgå från beslutade ansvarsbelopp för utredningens överväganden i denna del. Med tanke på utred- ningens förutsättningar och tid till förfogande är det förenat med svårigheter att göra en annan bedömning än vad beredande myndig- heter och prövningsinstansen nyligen har åstadkommit. Beslutade ansvarsbelopp är således inte möjliga att bortse från vid övervägan- den om vilka fasta ansvarsbelopp som kan vara lämpliga att föreslå som grund för en ändamålsenlig indelning och tillhörande ansvars- belopp. Dessa får därmed anses vara resultatet av en konservativ men rimlig bedömning, baserad på analyser av berörda myndigheter och som i individuella beslut har fastställts av regeringen. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas 10.3.3 Fasta och differentierade ansvarsbelopp för vissa kärntekniska anläggningar Förslag För andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer införs i förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor fasta och differentierade ansvarsbelopp om 700, 370, 150 och 70 miljoner euro. De differentierade beloppen knyts till indelning av olika typer av anläggningar baserat på kostnader för potentiella skadeföljder som de olika anläggningstyperna kan ge upphov till. Skälen för förslaget Utifrån de allmänna utgångspunkter som utredningen redogör för i avsnitt 10.3.1 och med beaktande av beslutade ansvarsbelopp för befintliga anläggningar, föreslår utredningen en modell med indel- ning i olika klasser som till stor del bygger på befintliga anläggningar och beslutade ansvarsbelopp. Förutsättningen är att tillämpningen formuleras så att befintliga anläggningar bibehåller beslutade ansvars- belopp genom en ändamålsenlig indelning. Differentieringen ökar med flera klasser, och därmed också sannolikheten att ansvarsbeloppet tydligare motsvarar risk och skadeutfall som respektive anläggning förknippas med. Ambitionen är att utforma modellen så tydlig och enkel som möj- ligt med utgångspunkt i riskbild för olika typer av anläggningar, och i möjligaste mån undvika avgränsningar i form av mängder eller olika anläggningars olika syften och inriktning. Modellen ska ligga fast över tid och mindre förändringar i respektive anläggning ska inte rendera omprövning, se avsnitt 10.3.6 för hantering av ändrade förutsätt- ningar. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Tabell 10.2 Förslag för indelning av fasta ansvarsbelopp för anläggningar Ansvarsbelopp Typ av anläggning Befintlig anlägg- Exempel framtida (miljoner euro) ningshavare anläggning* (anläggning) 700 Anläggningar som inte Ingen Anläggning för kan betraktas som s.k. upparbetning av lågriskanläggningar använt kärnbränsle 370 Mellanlager för använt Svensk Kärn- Mellanlager av kärnbränsle, inklusive bränslehantering AB, använt kärnbränsle kommande (Clab, Clink) (torr eller våt inkapslingsdel lagring) som inte är en del av tillståndet för reaktorn. 150 Slutförvar för använt Svensk Kärn- kärnbränsle bränslehantering AB Hantering av använt Studsvik Nuclear AB kärnbränsle upp till 20 ton vid ett och samma tillfälle 70 Framställning av Westinghouse Electric kärnbränsle Sweden AB Hantering av låg- och Cyclife Sweden AB medelaktivt kärnavfall Mellanlager för låg- och AB Svafo medelaktivt kärnavfall Slutförvar för låg- och Svensk kärnbränsle- medelaktivt kärnavfall hantering AB (SFR) Kärnreaktor under av- Barsebäck Kraft AB veckling där kärn- bränslet har avlägsnats från området där verksamheten bedrivs * Exemplen anges för illustration, och utgör inte en bedömning av faktisk tillämplig kategori. Källa: Egen tabell. Nedan följer kortare resonemang om indelningen. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas 700 miljoner euro Ansvarsbeloppet om 700 miljoner euro behöver finnas kvar, för det fall att nya, framtida anläggningar inte kan bedömas som s.k. lågrisk- anläggningar. Om befintliga anläggningar skulle utöka sina verksam- heter på sådant sätt att deras klassificering inte längre är relevant, be- höver det också finnas ytterligare en klass. Klass 1 är därmed utformad för att omhänderta dessa situationer. Ingen befintlig anläggning med befintlig verksamhet placeras i denna klass. Framtida anläggningstyp som eventuellt kan bli aktuell för denna klass är exempelvis upparbetningsanläggningar. Inplacering av en ny och för svenska förhållanden okänd typ av anläggning kräver en radio- logisk riskanalys. 370 miljoner euro Denna klass omfattar anläggningar för mellanlagring och slutförvar- ing av använt kärnbränsle. I klassen placeras det befintliga centrala mellanlagret för använt kärnbränsle Clab. Som en del av det befintliga kärnavfallsprogrammet ska Clab i framtiden byggas samman med den framtida anläggningsdelen för inkapsling av använt kärnbränsle och kärnavfall. Utredningen bedö- mer att denna utökning av verksamheten inte kommer att påverka inplaceringen för Clab, eftersom det är mellanlagringen av det använda bränslet som är dimensionerande för den radiologiska risken. Att Clab kompletteras med inkapslingsdelen innebär att anläggningarna integreras rent fysiskt. Det meddelade tillståndet enligt kärnteknik- lagen omfattar Clab och inkapslingsdelen som en integrerad anlägg- ning (Clink).31 Framtida anläggningar som eventuellt kan bli aktuella för denna klass är nya gemensamma anläggningar för mellanlagring av använt kärnbränsle, där lagring kan ske antingen med samma metod som i det befintliga avfallssystemet (våtlagring) eller om ny metod används (torrlagring). Om framtida mellanlagring av använt bränsle från nya reaktorer sker på förläggningsplatsen, ingår mellanlagringen i ansvars- beloppet för reaktorn. 31 M2018/00221. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 150 miljoner euro Denna klass omfattar kommande slutförvar för använt kärnbränsle. När det använda bränslet är aktuellt för slutförvaring har det avklingat under minst 40 års mellanlagring i Clab och därtill blivit inkapslat i den behållare som det ska slutförvaras i under 100 000 år. Den radio- logiska risken är därmed lägre jämfört med mellanlagring av använt kärnbränsle. Dessa omständigheter motiverar att slutförvaret placeras i en lägre klass än mellanlagret för använt kärnbränsle. I klassen ingår också anläggningar som hanterar använt kärnbränsle upp till 20 ton vid ett och samma tillfälle. I klassen placeras de kärn- tekniska anläggningarna i området Studsvik Tech Park. I anläggning- arna hanteras förutom använt kärnbränsle även låg- och medelaktivt kärnavfall. För dessa anläggningar blir förekomsten och hanteringen av använt kärnbränsle styrande för inplaceringen i denna kategori, i enlighet med resonemanget i avsnitt 10.3.1. 70 miljoner euro Denna klass rymmer olika typer av anläggningar. Dels anläggningar som tillverkar kärnbränsle, dels anläggningar för hantering, mellan- lagring eller slutförvaring av låg- och medelaktivt kärnavfall. Klassen omfattar även kärnreaktorer under avveckling där det använda kärn- bränslet inte längre finns kvar på området där verksamheten bedrivs. Alternativa sätt att bestämma indelning och tillhörande ansvarsbelopp Utredningens förslag till indelning och tillhörande ansvarsbelopp bygger i stor utsträckning på nyligen beslutade ansvarsbelopp för befintliga anläggningar. Här kan nämnas att det finns alternativa sätt att åstadkomma en balanserad indelning. Främst avses indelning baserat på beredskapskategori eller utifrån mängd eller gränsvärden för nuklidinnehåll, såsom total radioaktivitetsmängd eller källterms- beräkning. Denna typ av reglering inom ansvars- och ersättnings- området tillämpas t.ex. i Storbritannien men även i Sverige vad gäller undantag från tillämpning av lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (SSMFS 2022:15). Inom ramen för utredning- ens uppdrag och tid till förfogande har det inte varit möjligt för utred- SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas ningen att närmare utreda en differentierad modell baserad på denna typ av avgränsning. För att kunna överväga något av dessa alternativa sätt att åstad- komma en ändamålsenlig indelning, krävs att det tas fram en radio- logisk riskanalys eller motsvarande. En indelning som bygger på t.ex. gränsvärden för nuklidinnehåll i en anläggning eller vid en transport, förutsätter att Strålsäkerhetsmyndigheten i varje enskilt fall behöver göra en bedömning av om gällande gränsvärden underskrids. Det finns således vissa likheter med en individuell prövning. Med beaktande av att regeringen nyligen beslutat ansvarsbelopp för vissa anläggningar och transporter, att utredningens förslag i stor omfattning tar stöd i dessa beslut och att en av utgångspunkterna för förslaget är att in- delningen ska vara enkel och tydlig för berörda, bedömer utredningen att en alternativ indelning enligt ovan inte skulle uppnå de fördelar som det förslag som presenteras gör. Närmare om varför beredskapskategori är inte lämpligt som utgångspunkt för att bestämma indelning I samband med utredningens överväganden om att föreslå fasta belopp för vissa anläggningar, har frågan lyfts om beredskapskategori kan vara ett lämpligt sätt att göra en indelning av olika anläggningar och till respektive kategori knyta ett fast ansvarsbelopp. Kopplingen mellan inplacering i beredskapskategori och tillhörande ansvarsbelopp skulle bli transparent och förutsägbart, och kan dessutom enkelt tillämpas för nya anläggningar. Beredskapskategori förklaras utförligt i avsnitt 4.1.1. Som framgår styrs och tillämpas beredskapskategorierna i Strålsäkerhetsmyndighe- tens föreskrifter SSMFS 2018:1. Syftet är att ange krav på vilka åtgär- der för beredskap och krishantering som tillståndshavaren behöver vidta. För att beredskapskategori ska kunna användas i andra syften än de som SSMFS 2018:1 avser, behöver begreppet och tillhörande re- glering lyftas upp på lag- eller förordningsnivå. Regleringen i före- skrifterna är förhållandevis detaljerad, och behöver troligtvis en del justering för att passa in i en struktur på lag- eller förordningsnivå. Det bör också erinras om att kategoriseringen av kärntekniska anläggningar har ett annat syfte än att styra ansvarsbelopp enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Med utgångspunkt Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 i beredskapskategori riskerar indelningen att bli alltför grovhuggen och inte åstadkomma önskvärd differentiering. Som exempel kan nämnas det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och kärnbränslefabriken. Båda har placerats i beredskapskategori 2, men ansvarsbeloppen har beslutats till 370 miljoner euro respektive 70 mil- joner euro. Ett införande av beredskapskategori på lag- eller förordningsnivå skulle dessutom behöva föregås av en analys om kopplingen till utred- ningens andra deluppdrag om zonutredning och överföring av pro- cessparametrar och vilka eventuella effekter ett införande skulle få för dessa delar av uppdraget. Sammantaget bedömer utredningen att beredskapskategori inte är ändamålsenligt för att bestämma indelning och tillhörande fasta ansvarsbelopp för vissa anläggningar enligt lagen om ansvar och er- sättning vid radiologiska olyckor. 10.3.4 Fasta och differentierade ansvarsbelopp för transport av kärnämne eller kärnavfall Förslag För transport av kärnämne eller kärnavfall införs fasta och diffe- rentierade ansvarsbelopp i förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor om 700, 370, 150 och 80 miljoner euro för varje radiologisk olycka. De differentierade beloppen knyts till indelning av olika typer av transporter, baserat på kostnader för potentiella skadeföljder som de olika transporterna kan ge upphov till. Skälen till förslaget Utifrån de allmänna utgångspunkter som utredningen redogör för i avsnitt 10.3.1 och med beaktande av beslutade ansvarsbelopp för be- fintliga anläggningar, föreslår utredningen en modell med indelning i olika klasser som till stor del bygger på befintliga transporter och beslutade ansvarsbelopp. Förutsättningen är att tillämpningen for- muleras så att befintliga transporter bibehåller beslutade ansvarsbelopp genom en ändamålsenlig indelning. Den föreslagna differentieringen SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas syftar till att i möjligaste mån spegla risk och skadeutfall som respek- tive transport förknippas med. Modellen ska ligga fast över tid och mindre förändringar i respektive anläggning ska inte rendera ompröv- ning, se avsnitt 10.3.6 för hantering av ändrade förutsättningar. Använt kärnbränsle som utgångspunkt Vid transporter av kärnämne eller kärnavfall är det använt kärnbränsle som är såväl det mest högaktiva som mest långlivade radioaktiva mate- rialet. Definitioner av kärnämne och kärnavfall finns i 2 och 3 §§ lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Hantering och omhändertagande styrs till stor del av kärnämnet eller kärnavfallets egenskaper. Kärnavfallet delas in i tre kategorier baserat på aktivitets- innehåll (mycket lågaktivt, lågaktivt eller medelaktivt) och efter de radioaktiva ämnens halveringstid (kort- eller långlivade). Aktiviteten styr den vidare hanteringen. Det medelaktiva avfallet och kärnämne i form av högaktivt använt kärnbränsle kräver strålskärmad32 hantering medan lågaktivt kärnavfall kan hanteras utan strålskärmning.33 Det använda kärnbränslet är långlivat, högaktivt och kräver strålskärm- ning vid all hantering, lagring och slutförvaring. Det utgör en mindre volym av det kärnavfall som ska slutförvaras, men innehåller den helt dominerande mängden radioaktivitet. Använt kärnbränsle måste hanteras så att kriticitet inte uppnås.34 För transport av kärnämne finns särskilda internationella och natio- nella regelverk, inom IAEA med utgångspunkt i standarden SSR-6.35 Transportbehållare är normalt typgodkända för en viss användning och en bestämd tid (t.ex. typ B-behållare för använt kärnbränsle som godkänns för fem års användning).36 Frågan om möjliga konsekvenser 32 Strålskärmning betyder att det behövs en barriär för att skydda omgivningen från gamma- strålning. Strålning från medel- och högaktivt avfall behöver strålskärmning av exempelvis tjocka cementväggar. Högaktivt avfall kan förvaras i en bassäng med vatten som både kyler bränslet och skyddar mot strålning. Medelaktivt avfall kan gjutas in i betong. Lågaktivt avfall behöver inte strålskärmning när det hanteras. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radioaktivt-avfall/slutforvar/hantering-av- radioaktivt-avfall-fran-karntekniska-anlaggningar/?searchQuery=str%c3%a5lsk%c3%a4rmning, hämtad 2026-05-14. 33 Fud-program 2025, s. 11. Se även SOU 2025:104 tabell 4.1. 34 Fud-program 2025, s. 52. 35 International Atomic Energy Agency, Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material, IAEA Safety Standards Series No. SSR-6 (Rev.1), IAEA, Wien 2018. 36 SOU 2025:104, s. 143. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 vid en händelse som involverar transport av använt kärnbränsle har nyligen analyserats av Strålsäkerhetsmyndigheten inom ramen för myndighetens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser.37 Av prome- morian framgår bl.a. att i Sverige förekommer huvudsakligen två olika typer av transporter av använt kärnbränsle, dels transporteras använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken till det centrala mellanlagret (Clab) och dels transporteras använt bränsle till Studsvik från både svenska och utländska kärnkraftverk för undersökning, s.k. efterbestrålningsundersökningar.38 De transportbehållare som används för båda dessa syften är av så kallade typ B-behållare som är godkända av Strålsäkerhetsmyndig- heten i enlighet med gällande regelverk.39 Bl.a. ska transportbehållarna klara olika typer av fall från minst 9 meters höjd, brand i 30 minuter alternativt nedsänkning i vatten utan att några större mängder radio- aktiva ämnen släpps ut eller att behållarnas skärmande funktion påver- kas. Det betyder att dessa transportbehållare är väl skyddade mot de allra flesta konventionella olyckor som kan inträffa på vägen mellan kärnkraftverket där bränslet använts och mottagaren.40 I samband med ansökningar om lägre ansvarsbelopp enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor har berörda till- ståndshavare (Svensk kärnbränslehantering AB och Studsvik Nuclear AB) redovisat en analys av möjliga händelser med transporter dels på fartyget M/S Sigrid, dels på land.41 För M/S Sigrid har Svensk Kärnbränslehantering AB har analyserat ett antal händelser och bedömt att den dimensionerande händelsen för en radiologisk olycka enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor är ett postulerat barriärsbrott av transportbehål- lare. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att det analyserade fallet är ett väl tilltaget paraplyfall med hänsyn till den konservativa ansat- sen i analysen.42 Studsvik Nuclear AB har angett att allvarligast konsekvenser upp- står vid en olycka under landtransport. Bolaget har då antagit att en 37 SSM2025-10805-1, Transporter av använt kärnbränsle – möjliga konsekvenser vid en händelse. 38 SSM2025-10805-1, s. 2. 39Myndigheten för samhällsskydd och försvars föreskrifter (2024:10) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S 2025). Föreskrifterna i ADR-S innehåller bestämmelser och förutsättningar som ska vara uppfyllda vid nationell och internationell transport av farligt gods på väg och innehåller bilagorna A och B till FN:s överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg (ADR). 40 SSM2025-10805-1, s. 4. 41 SSM2021-8185 och SSM2022-608. 42 SSM2021-8185-7, s. 4 och 5. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas fallolycka har skadat transportbehållaren och de bränslestavar som den innehåller. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att de skador som presenteras i ansökan är väl tilltagna i förhållande till de möjliga konsekvenser som en olycka vid transport av använt kärnbränsle kan innebära.43 Inom ramen för Strålsäkerhetsmyndighetens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser är den samlade bedömning att händelser vid transport av använt kärnbränsle och starka strålkällor (som inte omfattas av lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor) kan leda till måttliga direkta hälsoeffekter i direkt anslutning till den plats där händelsen skett och små indirekta hälsoeffekter lokalt. Transporthändelser med använt kärnbränsle bedöms även kunna leda till allvarliga skador på egendom och miljö regionalt, i första hand genom påverkan på livsmedelsproduktion.44 Utredningen kan konstatera att transporter av kärnämne och an- vänt kärnbränsle är noga reglerat, med stöd i internationella överens- kommelser på området. Den typ av transportbehållare som används är typgodkänd och klarar högra krav på brandtålighet, hållfasthet och täthet. Indelning och differentierade ansvarsbelopp Utredningen bedömer att det finns skäl att differentiera transporter i fyra olika klasser, som med utgångspunkt i beslutade ansvarsbelopp samt nivån 700 miljoner euro, föreslås delas in enligt följande. 43 SSM2022-608-7, s. 5 och 6. 44 SSM2025-10805-1, s. 7–8. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Tabell 10.3 Förslag för indelning av fasta ansvarsbelopp för transporter Ansvarsbelopp Typ av transport Befintlig anläggningshavare (miljoner euro) 700 Transporter som inte kan Ingen betraktas som s.k. lågrisktransporter 370 Använt kärnbränsle från Svensk kärnbränslehantering AB svenska kärnkraftsreaktorer till mellanlagring utanför området där verksamheten bedrivs. 150 Använt kärnbränsle från Svensk kärnbränslehantering AB mellanlagring till slutförvaring Övriga transporter av använt Studsvik Nuclear AB kärnbränsle 80 Obestrålat kärnbränsle Westinghouse Electric Sweden AB Kärnavfall Cyclife Sweden AB Källa: Egen tabell. Nedan följer ett kortare resonemang om indelning med utgångspunkt i respektive ansvarsbelopp. 700 miljoner euro Ansvarsbeloppet om 700 miljoner euro bedöms behöva finnas kvar, för det fall nya typer av framtida transporter inte kan bedömas som s.k. lågrisktransporter. Klass 1 är därmed utformad för att omhänderta denna situation. Inga befintliga typer av transporter placeras i denna klass. 370 miljoner euro Denna klass omfattar transporter med använt kärnbränsle från svenska reaktorer till det centrala mellanlagret Clab. I enlighet med tidigare resonemang bör transport av använt kärn- bränsle från de svenska kärnkraftverken till det centrala mellanlag- ret ges en inplacering som motsvarar det av regeringen beslutade an- svarsbeloppet. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas 150 miljoner euro Denna klass omfattar transporter av använt kärnbränsle från Clab till det kommande slutförvaret för använt kärnbränsle. När denna typ av transport aktualiseras har aktiviteten i bränslet klingat av under 40 års mellanlagring. Därtill har bränslet också placerats i den kapsel som det ska slutförvaras i. Dessa faktorer påverkar den radiologiska risken och motiverar ett lägre ansvarsbelopp för dessa transporter än transporter i klassen 370 miljoner euro. Även övriga transporter av använt kärnbränsle faller in i denna klass. Här avses främst transporter av hela och skadade bränslestavar som transporteras till Studsviksanläggningen från såväl svenska som ut- ländska kärnkraftverk. På anläggningen sker t.ex. mätningar som be- hövs för att kvalificera nya kärnbränslemodeller eller undersökningar för att bestämma skadeorsak på skadade bränslestavar. Dessa trans- porter genomförs normalt med hjälp av en transportbehållare vilken som mest får den lastas med 350 kg (varav 35 kg bränsle).45 Dessa transporter avser således betydligt mindre mängder använt bränsle (max en eller ett par bränslestavar) än transporter från kärnkraftver- ken till det centrala mellanlagret. 80 miljoner euro Övriga transporter av kärnämne samt transporter med kärnavfall be- döms kunna placeras i en gemensam kategori med lägsta möjliga an- svarsbelopp som Pariskonventionen tillåter, dvs. 80 miljoner euro. Utredningen har inte funnit skäl att föreslå en differentiering av kärn- avfall. Det kärnavfall som transporteras avser låg- och medelaktivt avfall som kan vara antingen kort- eller långlivat. Resonemanget över- ensstämmer med indelningen i avsnitt 10.3.3. där förslaget om anlägg- ningar som på olika sätt hanterar, mellanlagrar eller slutförvarar låg- och medelaktivt kärnavfall innefattas i samma klass och därmed har samma ansvarsbelopp. Framtida utveckling av transporter Förslag till indelning och tillhörande ansvarsbelopp grundar sig på beslutade belopp för transporter. Framtida kärnkraft och teknisk utveckling kan innebära att andra typer av transporter aktualiseras. Utifrån information och kunskap som finns tillgänglig i dag, har ut- redningen bedömt att det inte varit möjligt att utöver transporter 45 SSM2025-10805-1, s. 3. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 från mellanlagret för använt kärnbränsle och det kommande slut- förvaret för använt kärnbränsle inkludera nya typer av transporter i förslag till indelning och ansvarsbelopp. Vid utbyggnad av ny kärnkraft i fortvarighet är det rimligt att förutse att det sker en utveckling på transportsidan. Om det uppförs reaktorer som kan få kylvatten från sjöar eller som inte använder vatten som kylmedel överhuvudtaget, kan behovet av landtransporter i stället för transporter till sjöss aktualiseras. För nya reaktorer kan också förutses en utveckling med individu- ella mellanlager (torrförvar) inom eller utanför anläggningsområdet.46 Om något nytt aktörsgemensamt mellanlager för använt kärnbränsle inte uppförs, utan mellanlagring sker inom respektive reaktoranlägg- ning, bör det innebära att transporter av använt kärnbränsle minskar i relation till dagens situation. I övrigt kan också nämnas att en diskussion om internationellt samarbete i form av kommersiella slutförvar pågår.47 Om en sådan utveckling aktualiseras kan det påverka framtida utveckling och behov av transporter. 10.3.5 Administrativ hantering för att säkerställa korrekt inplacering i rätt klass för såväl anläggningar som transporter Förslag Första gången ett fast ansvarsbelopp ska tillämpas, ska anlägg- ningshavare till Strålsäkerhetsmyndigheten inkomma med en an- mälan med förslag till inplacering i rätt klass. Myndigheten ska skyndsamt ta ställning till förslaget, antingen genom att bekräf- telse av förslaget eller ett besked om att myndigheten placerar an- läggningen eller transporten i en annan klass än den som anlägg- ningshavaren föreslagit. Beskedet från Strålsäkerhetsmyndigheten får överklagas till regeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten ges bemyndigande att utfärda före- skrifter om vad en anmälan om fast ansvarsbelopp ska innehålla. 46 Se t.ex. avsnitt 4.1.3 i SOU 2025:104. 47 Se avsnitt 4.2.4 i SOU 2025:104. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas Skälen till förslaget För att säkerställa att varje anläggningshavare har gjort en korrekt bedömning och placerat respektive anläggning eller transport i enlig- het med den tänkta indelningen, behövs en anmälan om detta till Strålsäkerhetsmyndigheten första gången som fasta ansvarsbelopp ska tillämpas. Den föreslagna differentieringen i olika klasser ska vara enkel att tillämpa. Det som avses med anmälan är således en admini- strativ åtgärd av enklare karaktär och inte någon prövningsliknande bedömning. Däremot behöver anläggningshavaren anmäla förslag om vilket ansvarsbelopp som ska gälla samt invänta en bekräftelse från myndigheten om att förslaget godtas. Anmälan och bekräftelse bör kunna hanteras inom ramen för etablerade anmälningsprocesser mellan tillståndshavare och myndighet. Hanteringen ska ske skynd- samt. Om Strålsäkerhetsmyndigheten inte godtar anläggningshavarens förslag utan placerar anläggningen eller transporten i en annan klass än det som anläggningshavaren har föreslagit, kan beskedet överklagas till regeringen. Myndigheten bör också få ett bemyndigande att utfärda föreskrif- ter om vad en anmälan om fast ansvarsbelopp ska innehålla. 10.3.6 Hantering av ändrade förutsättningar som kan påverka det fasta ansvarsbeloppet Förslag Anläggningshavaren har en skyldighet att anmäla till Strålsäker- hetsmyndigheten ändrade förutsättningar i verksamheten som innebär att den radiologiska risken förändras och detta i sin tur kan påverka bekräftad inplacering. Skyldigheten avser såväl ut- ökning som minskning av verksamheten. Skälen till förslaget Den föreslagna modellen med fasta ansvarsbelopp för vissa anlägg- ningar och transporter är utformad för att vara robust i syfte att mini- mera behovet av justeringar. Oaktat detta kan berörda verksamheter Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 planera för ändrade förutsättningar som kan påverka bekräftad inpla- cering och därmed det fasta ansvarsbeloppet, utifrån att den radio- logiska risken förknippad med anläggningen eller transporten för- ändras. Detta i sin tur kan innebära att det krävs en bedömning av om den bekräftade inplaceringen fortsatt är korrekt eller om en ny klass är aktuell. Bedömningen bör göras av Strålsäkerhetsmyndig- heten. Som exempel på när anmälan behöver göras till Strålsäkerhets- myndigheten är att anläggningshavaren planerar att utöka verksam- heten på sådant sätt att ett nytt tillstånd enligt kärntekniklagen krävs. Även andra situationer kan vara aktuella för anmälningsförfarande, trots att något nytt tillstånd inte är aktuellt. Det gäller t.ex. avveck- ling av reaktorer. För reaktorerna är det stor skillnad på ansvarsbelop- pen beroende på om reaktorn är i produktionsdrift eller i det skedet av avvecklingen att kärnbränslet inte längre finns kvar på anlägg- ningen. För att kunna tillämpa det lägre beloppet behöver anlägg- ningshavaren invänta Strålsäkerhetsmyndighetens bekräftelse. För den anläggningshavare vars verksamhet redan har det lägsta ansvarsbeloppet, behöver någon anmälan inte göras om inte änd- ringen kan leda till att någon säkerhet inte längre behöver ställas. 10.4 Effektiviseringsbehov om den individuella prövningen kvarstår Förslag Om den individuella prövningen behålls behöver den effektivi- seras. Utredningen överväger följande förslag: – Förtydligande i författning om att prövningen ska mynna ut i en helhetsbedömning. – Beslutens giltighetstid regleras i författning. 10 år alternativt utan tidsbegränsning men med omprövningsmekanism. – Övergångsbestämmelse om att anläggningshavares beslutade belopp gäller tills nytt beslut meddelats. – Om alla behöriga ansöker vid ungefär samma tidpunkt kan det behövas en prioriteringsordning. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas – Ansökan behöver lämnas in minst sex månader innan beslutets giltighetstid upphör. – Beredande myndighet ska ta fram föreskrifter om ansökans innehåll och bedömningskriterier. Bedömning Beslutsmandatet bör ligga kvar hos regeringen. Skälen till förslaget Den individuella prövningen har fördelar genom att varje verksam- hetsutövare kan få ett ansvarsbelopp som mera direkt svarar mot just den verksamhetens risker och de kostnader som kan uppstå vid en olycka. Nackdelarna är att varje prövning tar tid och resurser både för tillståndshavaren och inblandade myndigheter. Om denna prövning ska behållas finns det utifrån erfarenheterna från genomförda prövningar ett antal åtgärder som kan effektivisera processen. Utredningen har identifierat ett antal punkter. En effektiv process kräver att det sker en helhetsbedömning och inte att två myndigheter gör var sin analys. Det bör därför förtydli- gas i förordningstext att det ska ske en helhetsbedömning inför beslut. Det framstår inte som självklart att besluten ska vara tidsbegrän- sade. Ansvarsbeloppen i Pariskonventionen innefattar ingen uppräk- ning och det gör inte heller beloppen i lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Samma resonemang som ovan rörande fasta belopp gäller här. Om beloppen inte är tidsbegränsade är det viktigt att någon form av omprövningsmekanism införs, för det fall verksam- heten förändras eller något annat oförutsett sker. Om besluten om lägre ansvarsbelopp ska vara tidsbegränsade bör tiden framgå av för- fattning, för att undvika en process om hur länge besluten ska gälla. Om besluten är tidsbegränsade bör det finnas en föreskrift om när i tiden innan beslutets upphör att gälla som en ny ansökan ska lämnas in. Kommer den nya ansökan in inom denna tid fortsätter det tidigare beslutet att gälla tills det nya beslutet är fattat. På så sätt undviks osäkerhet under processen, ifall denna inte hinner avslutas i tid. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 Erfarenheten från de genomförda prövningarna visar att det finns stora behov av tydlighet i prövningen. Den beredande myndigheten bör därför åläggas att ta fram föreskrifter om ansökans innehåll och bedömningskriterier. Det bör även tas fram schabloner för olika typer av kostnader för att effektivisera och underlätta handläggningen. Fram- tagna schabloner för kostnader för t.ex. ersättningsfoder, tvätt och sanering inom andra områden bör kunna ligga till grund för detta arbete. Ansvarig myndighet för bredningen av ansökningarna bör fortsatt vara Strålsäkerhetsmyndigheten. Den modellen med fasta ansvars- belopp som föreslås ovan innefattar i sig en bedömning av den radio- logiska risken. Om i stället den nuvarande ordningen med individuell prövning ska kvarstå, är den radiologiska risken fortsatt en avgörande del inför beslutsfattandet. Det framstår därför som mest ändamåls- enligt att Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för beredningen av ären- dena och att Riksgäldskontoret bistår med den ekonomiska analysen. 10.5 Statens ansvar gentemot skadelidande Förslag Det förtydligas i lagen om ansvar och ersättning för radiologiska olyckor att statens ansvar att ersätta en skadelidande som inte kan få ersättning av anläggningshavaren inte påverkas av om en anläggningshavare har ställt ett lägre ansvarsbelopp. Skälen till förslaget Det framgår av artikel 10 c Pariskonventionen jämte 2004 års tilläggs- protokoll att varje stat har ett ansvar att ersätta en skadelidande upp till minst 700 miljoner euro, om den skadelidande visar att anlägg- ningshavaren inte kan betala ersättningen. Statens ansvar gäller upp till 1 200 miljoner euro i Sverige. Detta gäller även anläggningshava- rens med stöd av 30 § 1 eller 31 § lagen om ansvar och ersättning för radiologiska olyckor har stället ett lägre ansvarsbelopp. Även i dessa fall behöver först klargöras om den ansvarsförsäkring eller annan säkerhet som finns räcker till betalning. Om säkerheten inte räcker aktualiseras statens ansvar. Staten ansvarar alltid för ersättningen i SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas intervallet mellan 700 miljoner euro och 1 200 miljoner euro, dvs. det andra steget i Paris- och tilläggskonventionen. Om skadorna efter en eventuell olycka skulle uppgå till högre belopp följer av anläggningshavarnas obegränsade ansvar att det – utöver den särskilda regleringen i 43 § som bygger på tilläggskon- ventionens gemensamma statsansvar – egentligen inte finns någon övre gräns att beakta i sammanhanget. Även om kravet på finansier- ing av det obegränsade ansvaret upphör vid 1 200 miljoner euro sva- rar primärt anläggningshavaren med sina tillgångar när ersättningen upp till 1 500 miljoner euro har uttömts.48 Genom ändringen som föreslås i 42 § andra stycket förtydligas att statens ansvar inte begränsas av att en anläggningshavare har ställt ett lägre ansvarsbelopp. Statens ansvar upp till 1 200 miljarder euro gäller oavsett vilket ansvarsbelopp en anläggningshavare ställer. An- läggningshavarens ansvar begränsas inte heller genom att ett lägre ansvarsbelopp ställs med stöd av reglerna i 30 § 1 eller 31 §. Ansvaret är alltid obegränsat. Men för det fall anläggningshavaren inte kan betala kan den skadelidande alltså vända sig mot staten i stället. 48 Prop. 2009/10:173, s. 141. 11 Andra åtgärder Utöver de förslag som lämnas i de föregående kapitlen har utredningen identifierat andra åtgärder som bedöms kunna bidra till utvecklingen av beredskapsfrågorna. Syftet är att lyfta områden där utredningen ser behov av ytterligare eller förtydligande styrning, utveckling eller utredningar. Därför finns inga författningsförslag i denna del. De andra åtgärder som utredningen har identifierat beskrivs i detta kapitel. I vissa fall har dock utredningen bedömt att en åtgärd bäst beskrivs i de föregående förslagskapitlen. Det gäller följande andra åtgärder: – Uppdrag att förtydliga beredskapsrelaterade krav vid tillstånds- prövning (avsnitt 6.1.2), – Metod och kriterier för val av radiologiska nödsituationer till grund för beredskaps- och planeringszoner (avsnitt 7.2.2), och – Avgifter för Riksgäldskontorets prövning av säkerheter (avsnitt 10.2.5). 11.1 Kommunikation och information om beredskapsfrågor till allmänhet och lokala aktörer Bedömning Myndigheten för civilt försvar och Strålsäkerhetsmyndigheten bör få i uppdrag att i ett tidigt etableringsskede av ny kärnkraft ta fram och förmedla samlad information till allmänheten om hur beredskapen är utformad för kärntekniska anläggningar. Andra åtgärder SOU 2026:40 Skälen för bedömningen I takt med att nya kärnkraftsreaktorer planeras på såväl befintliga1 som nya2 platser kan fler delar av landet och allmänheten i stort komma att påverkas och behöva information om projekten i sig, men också om kärnkraftens risker och hur frågor om säkerhet och strålskydd regleras och hanteras. Frågor som ofta lyfts vara av särskilt intresse för lokalbefolkningen är sådan om avfallshantering och behovet av beredskap för skydd av allmänheten i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen. Detta är också uppgifter som särskilt ska ingå i en ansökan enligt den nya lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar, bl.a. med hänsyn till behovet för berörda kommuner att ge sitt tillstyrkande inför beslut om en plan respektive ett god- kännande enligt den nya lagen.3 Som exempel på betydelsen av beredskapsfrågor för lokal förank- ring och acceptans kan nämnas Oskarshamns kommuns pilotprojekt med stöd av bidrag från Naturvårdsverket. En del i projektet var genomförandet av en opinionsundersökning som, liksom i andra kärnkraftskommuner, visade ett starkt stöd för ny kärnkraft samt identifierade olika frågor och funderingar som finns bland lokalbe- folkningen. Ett av de tre områden som identifierades rörde risker vid olyckor, sabotage eller krig. Kommunen tog inom projektet fram en modell för medborgardialog, där ett av de planerade fokusområ- dena, baserat på svaren i den genomförda enkäten, är säkerhet och riskhantering vid olyckor, sabotage och krig. Enligt 4 kap. 18 § förordningen om skydd mot olyckor har läns- styrelserna ett särskilt ansvar för att säkerställa att den befolkning som sannolikt kommer att beröras i händelse av en radiologisk nöd- 1 Vattenfall genom projektbolaget Videberg kraft planerar för 3–5 små modulära reaktorer vid förläggningsplatsen för Ringhals kärnkraftverk på Väröhalvön utanför Varberg. https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vara-energislag/karnkraft/ny-karnkraft-vid- ringhals, hämtad 2026-04-27. 2 Kärnfull Next har genom projektbolaget ReFirm Målma AB lämnat in en ansökan om reger- ingens godkännande avseende etablering av en park med SMR i Valdemarsviks kommun, https://www.knxt.se/sv/vvk, hämtad 2026-04-27. Blykalla har lämnat in en motsvarande ansökan om en SMR-park med sex blykylda reaktorer vid Norrsundet utanför Gävle, https://www.blykalla.com/post/blykalla-submits-first-ever-commercial-application-for- advanced-nuclear-reactor-park-in-sweden, hämtad 2026-05-29. Även Studsvik AB har lämnat in en ansökan om regeringens godkännande avseende etablering av en kärnkraftspark vid Studsvik i Nyköpings kommun, https://www.studsvik.com/sv/news/studsvik-takes-the- next-step-toward-new-nuclear-power-in-sweden, hämtad 2026-05-29. 3 Prop. 2025/26:171, s. 61 f. SOU 2026:40 Andra åtgärder situation ges information om de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas och de regler som gäller i en sådan situation. Strålsäkerhetsmyndigheten har enligt dess instruktion4 uppgifter för att bygga upp och sprida kunskap. Av 7 § följer att myndigheten genom information och öppenhet ska bidra till att ge allmänheten insyn i all verksamhet som omfattas av myndighetens ansvar, bl.a. med syfte att ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och användningsområden samt om strålskydd. Aktörer som planerar för ny kärnkraft i Sverige har lyft till utred- ningen att det i samband med informations- och samrådstillfällen med lokalbefolkningen inte sällan förekommer missförstånd om utrym- ning, jod, zoner och risknivåer, i synnerhet i kommuner som inte tidigare haft kärnteknisk verksamhet. Förtroendet för att en privat aktör som planerar för en ny sådan verksamhet förmedlar opartisk och rätt information kan också vara lägre, än i kommuner som har kärnkraft och därmed ofta mer kunskap om såväl anläggningarna, säkerhetsarbetet och beredskapsplaneringen. Man lyfter även att detta inte enbart är ett informationsbehov hos de som skulle beröras av t.ex. inrättande av beredskaps- eller planeringszoner och specifik in- formation om skyddsåtgärder, utan att det också kan ha implikatio- ner för exempelvis samhällsplanering, bedömning av fastighetsvär- den och lokal opinion. En oberoende myndighetsaktör som kan ge information och förklaringar som är anpassade till allmänhetens be- hov av information och förklaring av bakomliggande överväganden och anpassning till risk för samhällets beredskapsplanering efterfrågas. På det lokala planet har lokala säkerhetsnämnder sedan lång tid haft i uppdrag att skaffa sig insyn i säkerhets- och strålskyddsfrågor och informera allmänheten. Formellt är de lokala säkerhetsnämnderna statliga nämndmyndigheter som inrättas av regeringen. Nämndernas uppdrag framgår av förordningen (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar. Av förord- ningen följer att nämnderna ska utöva en sådan insyn som avses i 19–21 §§ kärntekniklagen, och bl.a. inhämta information om planer- ingen av beredskapen mot kärnenergiolyckor vid anläggningen, ställa samman material för information om säkerhets- och strålskyddsar- betet och beredskapsplaneringen, samt svara för information till all- mänheten, myndigheter och institutioner på det lokala planet om 4 Förordning (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. Andra åtgärder SOU 2026:40 säkerhets- och strålskyddsfrågor samt frågor om planeringen av be- redskapen mot kärnenergiolyckor.5 Som ett resultat av ett regeringsuppdrag6 presenterade Strålsäker- hetsmyndigheten en utredning där bl.a. nämndernas viktiga roll lyftes fram och att nämnderna också i en framtid med utbyggnad av ny kärn- kraft även fortsättningsvis kan ha en viktig roll.7 Rapporten lyfter också fram bl.a. Strålsäkerhetsmyndighetens och länsstyrelsernas betydelse för att nämndledamöter och allmänheten kan få del av in- formation från oberoende parter med insyn i verksamheten som på ett sakligt sätt kan värdera och komplettera tillståndshavarens infor- mation till nämnden.8 Se även Statskontorets kartläggning av nämnd- myndigheter med rekommendationen att alternativ lokalisering för bl.a. lokala säkerhetsnämnder utreds i ett senare skede.9 Som konstateras i Strålsäkerhetsmyndighetens rapport fyller nämnderna en viktig funktion genom att med stöd av berörda myn- digheter förmedla oberoende information. Given utgångspunkt för det befintliga systemet med lokala säkerhetsnämnder är en tillstånds- given, uppförd och drifttagen anläggning. Detsamma kan sägas om det egeninitierade samarbetsorganet mellan de svenska kärnkrafts- kommunerna, KSO. Utredningen bedömer att det i ett tidigt etableringsskede för ny kärnkraft, innan frågan om att inrätta nya säkerhetsnämnder aktuali- seras, finns behov av motsvarande möjligheter till kommunikation med såväl berörda och intresserade kommuner som allmänheten om bl.a. riskbild och möjliga konsekvenser vid en radiologisk nödsitua- tion. Därför bör Myndigheten för civilt försvar och Strålsäkerhets- myndigheten få ett gemensamt uppdrag att ta fram och förmedla relevant information kopplat till frågor som rör beredskap, särskilt vad gäller hur beredskap för skydd av allmänheten bedöms och pla- neras. Uppdraget kan avse t.ex. samlad och relevant information på respektive myndighets webbsida, men också deltagande vid informa- tionsmöten som anordnas av utomstående aktörer, såsom kommuner eller andra organisationer. Sammanhang och arrangörer för informa- 5 2 § förordningen (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar. 6 Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten, M 2022/01381 (delvis). 7 SSM2022-433-1, s. 14. 8 SSM2022-433-1, s. 16. 9 Statskontoret, En form för kollektivt beslutsfattande. En kartläggning och prövning av nämndmyndigheter, 2024:11. SOU 2026:40 Andra åtgärder tionsträffar kan variera, men oavsett sammanhang har myndigheterna tydligt definierade och oberoende roller och uppdrag. Det borgar för att myndigheternas integritet kan värnas på ett omdömesgillt sätt även i sådana sammanhang som uppdraget föreslås omfatta. 11.2 Personalberedskap hos vissa länsstyrelser bör ses över Bedömning Myndigheten för civilt försvar tillsammans med Strålsäkerhets- myndigheten och länsstyrelserna bör få i uppdrag att se över be- hov av fortsatt personalberedskap för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Uppdraget bör avse om behovet kvarstår, vilken omfattning och inriktning en sådan beredskap eller andra stödjande uppgifter bör ha i så fall och vilka länsstyrelser som bör ha ansvaret för denna. Skälen för bedömningen Länsstyrelserna i kärnkraftslänen, alltså Uppsala, Kalmar och Hallands län, samt de utpekade stödlänen Skåne och Västerbottens län, ska upprätthålla en s.k. personalberedskap, se 4 kap. 29 § förordningen om skydd mot olyckor. Detta innebär att den egna personalen också ska ha beredskap att tjänstgöra om en annan länsstyrelse behöver bistånd. Riksrevisionen kom med en granskningsrapport 201910, där myn- digheten granskade om regeringens och ansvariga myndigheters arbete med säkerheten avseende kärnteknisk verksamhet var tillfredsställande. När det gällde stöldlänen, alltså Skåne län och Västerbottens län, där det i dag inte finns någon kärnkraft, konstaterade Riksrevisionen att både roll och funktion var otydlig för stödlänen själva, länssty- relserna i kärnkraftslänen, Myndigheten för civilt försvar11 och Strål- säkerhetsmyndigheten. Riksrevisionen drog därför slutsatsen att det 10 RIR 2019:30, Om det värsta skulle hända – statens arbete för att förhindra och hantera kärn- tekniska olyckor. 11 Tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Andra åtgärder SOU 2026:40 var oklart om stödlänens uppdrag inom kärnenergiberedskapen var relevant. Vid Riksrevisionens arbete framkom att Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelsen i Hallands län i stället förordade att de intilliggande länen borde ha en sådan skyldighet. Utredningen anser att de länsstyrelser där det finns kärnkraft bör fortsätta ha ett ansvar för personalberedskap för att kunna bistå andra länsstyrelser. Det skulle också kunna innebära ett stöd för andra länsstyrelser om kärntekniska anläggningar etableras inom nya län, även om inte detta omfattas av personalberedskapen i dag. Omfattningen av personalberedskapen och vilka länsstyrelser som ska beröras bör utvärderas och om det tillkommer nya län med kärn- tekniska anläggningar kan en ny utvärdering behövas. Även höjd all- män krisberedskap kan påverka behovet och omfattningen av denna skyldighet. Regleringen skulle kunna utformas på ett generellt sätt, så att inte vissa länsstyrelser namnges, utan att skyldigheten åligger alla länsstyrelser eller de länsstyrelser inom vilkas område det finns kärnkraftsreaktorer eller andra typer av kärntekniska anläggningar. Dagens ordning med särskilda stödlän behöver också ses över. Om behov alltjämt finns kan dagens ordning behållas, eller så kan skyldig- heten utformas mer generellt och kanske omfatta intilliggande län som framfördes i Riksrevisionens rapport. Utredningen bedömer sammantaget att någon förändring inte bör ske nu, utan att regeringen bör ge i uppdrag till Myndigheten för civilt försvar att tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna se över behovet av fortsatt personalberedskap, vilken omfattning och inriktning en sådan beredskap eller andra stödjande uppgifter bör ha i så fall och vilka länsstyrelser som bör ha ansvaret för denna beredskap. Som exempel på stödjande uppgifter som ny- ligen beslutats kan nämnas regeringsuppdraget till Länsstyrelsen i Hallands län att samordna länsstyrelsernas uppdrag att upprätta an- läggningsplaner för kärntekniska anläggningar i enlighet med lagen om godkännande av kärntekniska anläggningar.12 12 KN2026/01016. SOU 2026:40 Andra åtgärder 11.3 Översyn av undantag från lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Bedömning Strålsäkerhetsmyndigheten bör få i uppdrag att göra en översyn av det svenska regelverket om undantag från tillämpning av lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, så att svenska undantagsnivåer anpassas till de nivåer som tillämpas i andra euro- peiska länder, baserat på beslut från OECD/NEA. Skälen till bedömningen I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2022:15) om undantag från lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radio- logiska olyckor undantas vissa kärntekniska anläggningar, kärnämnen och kärnavfall från lagens tillämpning. Genom bilagan till den upphävda förordningen (1981:327) med förordnanden enligt atomansvarighetslagen (1968:45) undantogs vissa kärnämnen och kärnavfall från skyldigheterna att ställa säkerhet som kan täcka ersättningsansvaret i den upphävda atomansvarighets- lagen (1968:45). Enligt 22 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor har myndigheten möjlighet att i föreskriftsform undanta kärntekniska anläggningar, kärnämnen och kärnavfall från lagens krav om den risk som är förenad med anläggningarna, ämnena eller avfallet är liten. Under en övergångsperiod i väntan på att mer genomarbetade före- skrifter ska tas fram, har Strålsäkerhetsmyndigheten i föreskrifterna hänvisat till bilagan i den upphävda förordningen med förordnanden enligt atomansvarighetslagen, för att med stöd i bilagan ange vilka verksamheter som är undantagna från kravet att ställa säkerhet enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Undantagen i bilagan baseras på vilken mängd radioaktivt material som är aktuell och utgår från en gruppering av en eller flera radion- uklider tillhörande samma grupp där den totala aktiviteten inte får överstiga fastslagna värden. Merparten av undantagen avser transport av kärnämne och kärnavfall. Bilagan är inte komplett. Den tabell Andra åtgärder SOU 2026:40 som beskriver vilka mängder radioaktivitet som får skickas utan krav på att ställa säkerhet (enligt den upphävda atomansvarighetslagen) har ersatts med texten ”uppställningen är inte med här.” Därtill hän- visas till specifika transportbestämmelser från IAEA från 1967 och 1973. Dessa transportbestämmelser är fortfarande möjliga att finna, men är inte längre giltiga, då bestämmelserna uppdaterats ett flertal gånger. I stället finns det beslut från OECD/NEA:s styrgrupp för kärn- energi som innebär att transport av små mängder kärnämne och kärn- avfall undantas från Pariskonventionens tillämpningsområde, under förutsättning att specifika gränsvärden per nuklid inte överskrids.13 De svenska gränsvärdena kan generellt sägas vara lägre än gränsvär- dena i NEA-beslutet, även om skillnaden i de flesta fall är marginell. För vissa nuklider rör det sig dock om en förhållandevis stor skillnad (t.ex. Nickel-63). Enligt uppgift till utredningen tillämpas gränsvärden i enlighet med NEA:s beslut i andra europeiska länder. I de allra flesta fall understiger svenska anläggningshavare gränsvärdena i bilagan till förordningen om förordnanden enligt atomansvarighetslagen. Ordningen med att i myndighetsföreskrifter hänvisa till en upp- hävd förordning samt en bilaga till denna som är svår att återfinna och dessutom inte är komplett, bör justeras. Därtill baseras aktuella gränsvärden på en ålderdomlig reglering som inte överensstämmer med gränsvärden andra länder i Europa tillämpar. För att underlätta transporter över gränser samt säkerställa att svenska anläggnings- havare inte får någon konkurrensnackdel i detta avseende jämfört med europeiska företag som tillämpar gränsvärden i beslutet från OECD/NEA, bör Strålsäkerhetsmyndigheten se över undantags- nivåerna i SSMFS 2022:15. 13 Nuclear Energy Agency Steering Committee For Nuclear Energy, Decision on the Exclusion of Small Quantities of Nuclear Substances outside a Nuclear Installation from the Application of the Convention on Third Party Liability in the Field of Nuclear Energy, NEA/NE(2016)8/FINAL. DEL 3 Konsekvenser av utredningens förslag 12 Konsekvenser av utredningens förslag Vilka konsekvenser utredningen ska beskriva styrs av kommittéför- ordningen (1998:1474), förordningen (2007:1244) om konsekvens- utredning vid regelgivning och av utredningens direktiv.1 Enligt kommittédirektiven ska förslagens konsekvenser för klimat, människors hälsa, miljön, Sveriges energiförsörjning och övriga sam- hällsintressen beskrivas. Förslagen får inte påverka det kommunala självstyret negativt. Förslagen ska vara förenliga med Euratomrätt, EU:s regelverk för statsstöd och EU-rätten i övrigt. Vidare framgår av direktiven att förslagens konsekvenser för statsbudgeten, dom- stolar och andra prövningsmyndigheter, verksamhetsutövare, rättig- hetshavare och andra berörda aktörer i tillståndsprövningen särskilt ska bedömas, samt att en bedömning ska göras av om nya regler be- höver anmälas enligt EU:s anmälningsförfarande. Vidare ska försla- gen vara förenliga med Sveriges internationella förpliktelser enligt internationella konventioner såsom kärnsäkerhetskonventionen och Pariskonventionen.2 1 Den 6 maj 2024 trädde ett antal förändringar i kraft som rör konsekvensutredningar. Två para- grafer i kommittéförordningen (14–15 §§) som styr konsekvensutredningar ersattes med nya, samtidigt som ytterligare en paragraf upphörde att gälla. Dessutom upphörde förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning samtidigt som en ny förordning trädde i kraft, för- ordning (2024:183) om konsekvensutredningar. Den nya förordningen om konsekvensutred- ningar tillämpas dock inte för särskilda utredare som tillkallats före ikraftträdandet. För sär- skilda utredare som tillsatts före den 1 maj 2024 gäller fortfarande 6 och 7 §§ i den upphävda förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning samt 14–15 a §§ i den äldre lydelsen av kommittéförordningen. 2 Dir. 2023:155 och Dir. 2026:2. Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 12.1 Problemet och vad som ska uppnås Utredningens förslag syftar till att förtydliga reglering av system och processer för att bedöma behov av och utforma samhällets beredskap i händelse av radiologiska nödsituationer i kärntekniska anläggningar utifrån en möjlig utveckling med nya reaktorer på nya platser och nya aktörer som tillståndshavare samt nya reaktortekniker. Förslagen syf- tar också till att förtydliga vissa delar av regelverket för ansvar och ersättning i händelse av en radiologisk olycka. Det har gått knappt 40 år sedan en ny kärnkraftsreaktor togs i drift i Sverige. Mot bakgrund av klimatförändringar och ändringar i det säkerhetspolitiska läget har ett ökat behov av fossilfri energiförsörj- ning identifierats. Regeringspartierna har i samarbete med Sverige- demokraterna kommit överens om att föreslå lagändringar för att möjliggöra för ny kärnkraft. Nya reaktorer ska kunna uppföras på nya platser och vid redan befintliga anläggningar och nya aktörer ska kunna ta sig in på marknaden. Förutsättningar ska utvecklas för att små modulära reaktorer (SMR) ska kunna byggas och drivas i Sverige. Ansökningar om uppförande av nya reaktorer kan komma att avse såväl konventionella reaktorer som SMR, liksom både välkänd teknik och ny teknik. I tillståndsprövningen av nya reaktorer ingår frågor om en plats är lämplig för en ny kärnteknisk anläggning, bl.a. utifrån vilken beredskap som kan behövas i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen som kan uppstå och behov av och förutsätt- ningar för myndigheterna att följa händelsen och bedöma behov av att vidta skyddsåtgärder för allmänheten. För en anläggning som fått tillstånd, sker en mer detaljerad bedömning och planering av samhäl- lets beredskap i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen från den aktuella anläggningen. Utgångspunkten för utredningens arbete är att ny kärnkraft i Sverige i stort kan komma att utgöras av större variation av olika typer och storlekar av reaktorer än vad som finns i drift i dag. Det ska finnas effektiva och välfungerande processer och system för pla- nering av samhällets beredskap vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar som fyller det behov som en större varia- tion av reaktorer kräver och som är förenligt med Euratomrätten, EU:s regelverk för statsstöd och EU-rätten i övrigt, såväl som med Sveriges internationella förpliktelser enligt internationella konventioner. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag Strålsäkerhetsmyndigheten har haft i uppdrag att se över vilken utveckling av regelverket och andra åtgärder som behövs för att det ska finnas förutsättningar att nyttja både befintlig och framtida kärn- kraft. I en delredovisning den 28 februari 2023 har myndigheten upp- gett att regleringen av beredskaps- och planeringszoner för nya typer av reaktorer och platser behöver utredas vidare. Utredningen lämnar ett antal förslag som syftar till att förtydliga och utveckla ansvar, roller och processer för planering av samhällets beredskap för nya kärntekniska anläggningar, som också ger den sök- ande stöd och förutsebarhet i planering och val av lämpliga platser och reaktortekniker. Utredningen lämnar också ett antal förslag för att effektivisera prövningen av de ekonomiska säkerheter som ska ställas av anläggningshavare och transportörer för att täcka ersättnings- ansvaret i händelse av radiologiska olyckor. Utredningen föreslår också att fasta ansvarsbelopp ska gälla för vissa kärntekniska anlägg- ningar samt för transporter. I avsnitt 12.2 redovisas de förslag som utredningen lämnar i syfte att lösa identifierade problem. Mot bakgrund av denna problembe- skrivning syftar konsekvensanalysen till att belysa effekter av utred- ningens förslag. 12.1.1 Metodbeskrivning För att sammanställa underlag inför konsekvensutredningen har ut- redningens experter besvarat en enkät. Därutöver har det även genom- förts dialoger med vissa av experterna, i syfte att ytterligare öka för- ståelsen för förslagens effekter på verksamhetsutövare och berörda prövningsinstanser. Dessutom har utredningen haft möte med repre- sentanter för övriga kärntekniska anläggningar samt med Nordiska kärnförsäkringspoolen beträffande frågor om ansvar och ersättning för radiologiska olyckor. Med detta underlag som stöd har utredningen gjort de avvägningar och bedömningar som framgår av kapitlet. Utredningen har valt att i möjligaste mån fokusera på direkta kon- sekvenser av förslagen, snarare än konsekvenser som följer av en ut- ökad och utbyggd kärnkraftsproduktion, något som förslagen för- visso indirekt kan bidra till, tillsammans med de insatser som i övrigt utreds och förbereds inom kärnkraftsområdet. Fokus för utredningens Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 analys är således de direkta konsekvenserna av förslagen, inte indi- rekta konsekvenser av mer kärnkraft. 12.2 Utredningens förslag i korthet Utredningens förslag innebär i korthet följande Analys och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas Utredningen föreslår en framåtsyftande och klargörande reglering som tydliggör när och av vem beslut fattas om beredskaps- och planerings- zoner för en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anläggning. Myndigheten för civilt försvar ska besluta om behovet av bered- skapszoner, planeringszon och de förberedda skyddsåtgärder som är relevanta för kärntekniska anläggningar. Beslutet ska fattas med stöd av en analys av radiologiska risker och med hänsyn till andra fak- torer som har betydelse för räddningstjänsten. Strålsäkerhetsmyn- digheten ska som underlag för beslutet genomföra beräkningar av radiologiska konsekvenser för allmänheten. Tillståndshavarna anmäler behov av beslut om zoner och lämnar underlag till Strålsäkerhetsmyn- digheten för beräkningarna. De länsstyrelser som är berörda av beredskaps- eller planerings- zoner ska fastställa zonernas exakta utformning med beaktande av lokala förhållande. Tillståndshavare kan begära förberedande dialog hos Myndighe- ten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndigheten eller den länssty- relse där den kärntekniska anläggningen uppförs. Dialogen får avse vilka uppgifter som ska ingå i en anmälan och tidsplaner för berörda myndigheters arbete. Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas Den som har tillstånd till innehav, uppförande eller drift av en kärn- teknisk anläggning ska vara skyldig att i samband med en radiologisk nödsituation som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen, över- föra värden för processparametrar till Strålsäkerhetsmyndigheten, under förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag Beredskapsavgiften förtydligas Den viktigaste förändringen av uttaget av beredskapsavgift, jämfört med dagens reglering, är att avgiften differentieras baserat på behovet av skyddsåtgärder och platsens egenskaper och därmed omfattningen av den beredskapsplaneringen som krävs. Metoden utgörs av ett antal på förhand definierade avgiftsgrundande kostnader som motsvarar de viktigaste kostnaderna för den faktiska beredskapsplaneringen, uppdelat på investeringar, förvaltning och utveckling. Med hjälp av dessa avgiftsgrundande kostnader ska det också vara möjligt att på förhand approximera avgiftens storlek med hjälp av information om en anläggnings beredskaps- och planeringszon samt om platsens för- utsättningar i övrigt. Förändringen medför dock, i motsats till avgiftsförslagen i utred- ningens första delbetänkande, inte en lägre avgiftsnivå för samma om- fattning på beredskapsplanering som gäller för befintliga tillstånds- havare. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas Lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor förtydligas genom att det uttryckligen anges att en anläggningshavare ska ha en försäkring eller se till att annan ekonomisk säkerhet ställs senast vid den tidpunkt då en kärnteknisk anläggnings tas i provdrift. Säkerheter som ställs för en ny verksamhet ska vara granskade och godkända innan verksamheten påbörjas. Riksgäldskontoret ska pröva om säkerheterna för både anläggningar och transporter är till- räckliga. Myndighetens beslut ska kunna överklagas till regeringen. Kärntekniklagen förtydligas med att det finns skyldigheter för tillståndshavaren att ställa säkerheter för ersättningsansvaret i lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Om säkerhet inte ställs kan tillståndet att bedriva kärnteknisk verksamhet återkallas. Den individuella prövningen om lägre ansvarsbelopp för vissa kärn- tekniska anläggningar och transporter ersätts med införande av fasta ansvarsbelopp för vissa kärntekniska anläggningar och transporter. Ansvarsbeloppen differentieras och knyts till en indelning av olika typer av anläggningar och transporter. Indelningen baseras på upp- Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 skattade kostnader för potentiella skadeföljder som de olika anlägg- ningarna och transporterna kan ge upphov till. 12.3 Konsekvenser för klimat, människors hälsa, miljön, Sveriges energiförsörjning och övriga samhällsintressen Utgångspunkten för utredningens konsekvensutredning är som tidi- gare nämnts att det är de förändringar som förslagen innebär som analyseras, dvs. förslagens direkta konsekvenser. Direkta konsekvenser uppstår för de aktörer eller delar av samhället som förslagen avser påverka, medan indirekta konsekvenser uppstår när beslut påverkar andra aktörer eller delar av samhället.3 Utredningens förslag om förtydligade system och processer för planering av samhällets beredskap för utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar bidrar inte direkt till att det byggs mer kärnkraft i Sverige. Tillsammans med andra politiska initiativ inom området har förslagen potential att i nästa led bidra till en utbyggd och utökad energiproduktion med kärnkraft, så länge det vid till- ståndsprövning kan visas att etablerade krav på skydd av människors hälsa och miljön kan uppfyllas för den planerade verksamheten. Ut- redningen bedömer att slutbetänkandets förslag ger grund för en till- fredsställande hantering och planering av beredskapsfrågor avseende nytillkommande kärnkraft – denna bedömning baseras bl.a. på vad som framkommit i enkäten bland utredningens experter. Förslagen är också tillämpliga på befintlig verksamhet som genomgår en sådan förändring att beredskapsfrågorna åter aktualiseras. De indirekta effekterna av utredningens förslag uppstår genom att förslagen bedöms leda till större möjligheter för investerare och potentiella sökanden att initiera kärnkraftsprojekt, vilket kan medföra fler ansökningar om uppförande av nya kärnkraftsreaktorer. Fler an- sökningar kan resultera i mer kärnkraft. Det i sin tur bedöms få kon- sekvenser för klimat, människors hälsa, miljön, Sveriges energiför- sörjning och övriga samhällsintressen. Vad som i det enskilda fallet utgör en lämplig lokalisering av kärnkraftsreaktorer prövas i det en- skilda fallet utifrån miljö-, hälso- och säkerhetsaspekter. Att skydda människors hälsa är centralt i händelse av att en radiologisk nödsitua- 3 Ds 2022:22, s. 64. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag tion inträffar som har påverkan utanför den kärntekniska anlägg- ningen. En fungerande beredskapsplanering krävs för att allmänheten ska kunna få och bibehålla förtroende för energiproduktion med kärnkraft. Sammantaget kan utredningens förslag ge förbättrade för- utsättningar för en säker och hållbar etablering av ny kärnkraft, med tydliga ansvarsförhållanden som stärker både samhällsskyddet och legitimiteten i processen Eftersom de förslag utredningen lägger fram inte direkt bidrar till mer kärnkraft, bedöms förslagen inte ha någon direkt påverkan på något av de områden som listas under denna rubrik. Dessa indi- rekta konsekvenser analyseras inte vidare. 12.4 Konsekvenser av ändrade processer och krav på beredskap 12.4.1 Myndigheter och domstolar De myndigheter som bedöms påverkas av utredningens förslag är Regeringskansliet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar och de länsstyrelser som berörs av en ny kärnteknisk anlägg- ning. Samtliga har roller i det befintliga systemet, men för vissa myn- digheter förändras rollerna något i det nya systemet. Dessutom kan de allmänna förvaltningsdomstolarna komma att påverkas, då Myndig- heten för civilt försvars beslut om beredskaps- och planeringszoner och vilka skyddsåtgärder som ska vara förberedda kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. När det gäller beredskapsavgiften medför utredningens förslag förändringar i hur avgiftsnivån för en tillståndshavare ska bestäm- mas. Däremot ska avgiftsuttaget fortsatt ge full kostnadstäckning för det arbete som myndigheterna lägger ner på beredskapsplaner- ingen och utredningens förslag påverkar inte heller den årliga pro- cessen för finansiering av myndigheternas arbete med beredskaps- planeringen. Vidare har Socialstyrelsen det övergripande nationella ansvaret för att upphandla och lagerhålla jodtabletter, men utredningen be- dömer att myndigheten inte påverkas av utredningens förslag. Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 Regeringen/Regeringskansliet Flera av förslagen berör regeringen och Regeringskansliet. Avseende utformning av beredskaps- och planeringszoner har ansvaret att ta initiativ genom att identifiera behov, ge uppdrag till berörda myndigheter och bereda och fatta beslut om zoner genom förordningen om skydd mot olyckor hittills legat på Regeringskans- liet. Om utredningens förslag införs hanteras hela processen i stället av utpekade myndigheter, utom för verksamheter med joniserande strålning som inte är kärntekniska anläggningar (dvs. som inte om- fattas av statlig räddningstjänst). Den stora arbetsinsatsen görs även i dag av berörda myndigheter, så beroende på utbyggnadstakt av nya kärntekniska anläggningar blir troligen skillnaden i arbetsinsats för regeringen/Regeringskansliet inte så betydande över tid. Sammantaget finns inget tillkommande resursbehov för Regerings- kansliet till följd av förslagen. Det är också normalt att sakpolitiska frågor över tid kräver olika mycket resurser inom myndigheten. Utred- ningen bedömer därför att Regeringskansliet kan hantera de uppgif- ter som följer av utredningens förslag inom den befintliga anslagsnivån. Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten är en central aktör såväl i nuvarande be- redskapsplanering för kärntekniska anläggningar som i förslaget till en ny beslutsprocess för samhällets beredskapsplanering. Flera av ut- redningens förslag bedöms ha viss påverkan på uppgifter som Strål- säkerhetsmyndigheten redan har, bl.a. att myndigheten ska – genomföra nödvändiga beräkningar för analysen av radiologiska risker inför beslut om beredskaps- och planeringszoner, – vara sammanhållande för debitering och uppföljning av bered- skapsavgiften. Utredningens förslag torde inte medföra att myndigheten behöver bygga upp kunskap och kompetens från grunden inom relevanta om- råden. Däremot är fortsatt metod- och kompetensutveckling, i syn- nerhet om nya tekniker introduceras på marknaden med en större variation i händelseförlopp och innehåll av radioaktiva ämnen som behöver analyseras inför beslut om beredskaps- och planeringszoner. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag Samtidigt bedöms myndighetens arbete och roll underlättas genom att Myndigheten för civilt försvar har ett övergripande ansvar för pro- cess och beslut. Strålsäkerhetsmyndighetens anslag har utökats permanent fr.o.m. 2026 med 50 miljoner för att säkerställa kompetens och mottagnings- kapacitet vad gäller ny kärnkraft. Utredningen bedömer att även det kompetensutvecklingsbehov som tillkommer av förslagen i slutbetän- kandet ryms inom ett permanent tillskott i den storleksordningen. När det gäller beredskapsavgiften bör inte utredningens förslag i någon större utsträckning påverka förutsättningarna för Strålsäker- hetsmyndighetens arbete att administrera avgiftsuttaget. De nya re- glerna kan underlätta för myndigheten att fastställa en avgift för en ny tillståndshavare med en anläggning som har andra egenskaper än befintliga anläggningar som betalar beredskapsavgift. När det gäller överföring av värden för processparametrar får myn- digheten en ny roll i att bedöma om nya, kommande anläggningar uppfyller uppställda kriterier och därmed omfattas av överförings- kravet. Denna bedömning och ställningstagande sker inom ramen för tillståndsprövning och stegvis kontroll och finansieras av ansök- nings- och granskningsavgiften. Därutöver kan viss föreskriftsutveck- ling krävas för undantag från överföringskravet. Utredningen bedö- mer att uppgifterna inte föranleder något tillkommande resursbehov. Myndigheten för civilt försvar Uppgiften för Myndigheten för civilt försvar att vara beslutande in- stans för beredskaps- och planeringszoner är ny, även om myndig- heten deltog i de regeringsuppdrag som ledde fram till gällande zoner och har erfarenheter av nödvändiga processer. Myndigheten har för- utsättningar för att hantera att vara beslutande instans. Myndigheten är normgivande myndighet med föreskriftsrätt för kärnenergibered- skapen, tillsynsansvarig för länsstyrelsernas beredskapsplanering, ansvarig för nationell samordning, stöd och utveckling av kärnenergi- beredskapen, samt har uppgifter inom uppbyggnaden av beredskap för farlig verksamhet. Det är processer och kompetens som kan an- vändas som utgångspunkt. Processen för utformning och beslut om beredskaps- och planeringszoner aktualiseras först en tid efter att ett Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 tillstånd till en ny kärnteknisk anläggning meddelats, varför det be- döms finnas tid för myndighetens förberedelser. Den sammanlagda bedömningen av resursbehovet avser såväl ut- vecklingskostnad som förvaltningskostnad när processer och ansvar är etablerade i myndighetens organisation. Behovet uppskattas grovt till två årsarbetskrafter om 1,5 miljoner kronor vardera, dvs. totalt 3 miljoner kronor årligen. Finansieringen ingår i den utvecklingskost- nad som utredningen föreslår som en del av beredskapsavgiften. Länsstyrelserna Förslagen bedöms inte leda till direkta konsekvenser för de länssty- relser i de län där det finns kärntekniska anläggningar i dag. Däremot kan förhållandevis stora utbildningsbehov uppstå för de länsstyrelser där ny kärnkraft eller andra kärntekniska anläggningar ska etableras. En eventuell förberedande dialog med tillståndshavare som planerar för en anmälan till Myndigheten för civilt försvar för beslut om av beredskaps- och planeringszoner kan också kräva resurser. Kostna- derna finansieras av beredskapsavgiften, i enlighet med utredningens förslag om utvecklingskostnad. De allmänna förvaltningsdomstolarna Flera av Myndigheten för civilt försvars beslut kan överklagas till all- män förvaltningsdomstol och det krävs prövningstillstånd för över- klagande till kammarrätten. Genom utredningens förslag tillkommer beslutet om zoner och förberedda skyddsåtgärder. Besluten kan inte antas bli särskilt många och eftersom myndigheten har sitt säte i Karl- stad kommer alla ärenden att prövas av Förvaltningsrätten i Karlstad och Kammarrätten i Göteborg, samt i förekommande fall av Högsta förvaltningsdomstolen. Med hänsyn till att det är fråga om få beslut och en avgränsad krets som har rätt att överklaga besluten kan det antas att dessa tillkom- mande ärenden inte kommer att påverka domstolarnas resursbehov. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag 12.4.2 Andra berörda aktörer Kommuner I det nya förslaget till samhällets beredskapsplanering för kärntekniska anläggningar är kommunernas roll inte förändrad. Kommuner är platser där anläggningar kan placeras, vilket innebär att befolkning och kommunala aktörer indirekt påverkas av den beredskapsplanering som ska ske. För kommuner som är aktuella för en etablering av sådan verksam- het krävs, som utredningen konstaterade i det tidigare delbetänkan- det, ett ställningstagande till verksamheten i ett tidigt skede4. Det är självfallet avgörande för kommunerna att det görs en planering av beredskapen och att denna är robust, genomtänkt och välavvägd. Med en tydlig process och ansvarsfördelning för berörda myndig- heter ökar förutsättningarna för att kommunerna ska kunna känna sig trygga med samhällets beredskap i händelse av utsläpp av radio- aktiva ämnen från kärntekniska anläggningar på ett övergripande plan. Sedan krävs det ett bra underlag för att kommunerna ska kunna ta ställning i det enskilda fallet, där tydlighet kring ansvar, roller och avgifter för samhällets beredskap är positivt för förståelsen av bered- skapssystemet och processen att ta fram beredskaps- och planerings- zoner. Förslagen har inte någon direkt påverkan på kommunernas planeringsansvar. Hittills är det endast i ett fåtal kommuner som det finns eller har funnits kärnkraftsreaktorer i drift. Bland dessa kommuner finns god kunskap och stor erfarenhet av vilka behov av insatser som en sådan verksamhet kan medföra för en kommun. Bland landets övriga kom- muner torde denna kunskap vara mer begränsad. Om nya kärnkrafts- reaktorer etableras i kommuner som saknar tidigare erfarenhet av sådan verksamhet kommer det krävas uppbyggnad av kompetens och kunskap på området, bland annat avseende beredskapsfrågor. Det kan också uppstå oro och ifrågasättande av kommunens ställnings- tagande till etablering av kärnkraft vilket kan medföra ett ökat behov av insyn och information från kommunen. I tidigare delbetänkande 4 Kommunal tillstyrkan kommer krävas antingen i samband med regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar enligt ny lag, eller i samband med regeringen tillåtlighet enligt miljöbalken, se prop. 2025/26:171. Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 har utredningen särskilt lyft frågan om plan och process för etabler- ing av lokala säkerhetsnämnder i nya kärnkraftskommuner.5 Det nya systemet för samhällets beredskapsplanering bör dock underlätta kommunernas arbete och inte leda till några merkostnader i sig. Några ytterligare merkostnader, utöver de som konstaterades i det förra delbetänkandet, bedöms inte uppstå. Förslagen i slutbetänkandet bedöms inte påverka det kommunala självstyret. För kommunernas del är det viktigt att framhålla att zon- erna är till för beredskap för statlig räddningstjänst och inget annat. Berörda regioner Utredningens förslag bedöms inte ha någon direkt påverkan på kost- nader och intäkter för regioner. 12.4.3 Sammanfattande bedömning av konsekvenser för statsbudgeten Grunden för uttaget av beredskapsavgift ska, precis som med befintlig reglering, vara full kostnadstäckning. Den etablerade årliga processen för utvärdering av avgiftsnivåer där Strålsäkerhetsmyndigheten vid behov föreslår justeringar för regeringsbeslut ska fortsätta på samma sätt som tidigare. Förändringen av avgiftsuttaget som det är beskrivit ovan bedöms inte medföra några kostnader för staten över tid. Utredningen bedömer sammantaget att de administrativa kostna- der som är förenade med samhällets beslut om beredskapsförberedel- ser till följd av att en kärnteknisk anläggning har beviljats tillstånd i huvudsak följer av att nya tillståndshavare ansöker om tillstånd, och inte av de förslag som utredningen lämnar kring hur beslutsfattandet om beredskapszoner ska gå till. Det behov av resurser som Myndig- hetens för civilt försvar uppskattar skulle i stort uppstå för statsför- valtningen som helhet oavsett hur beslutsprocessen organiseras. Vidare följer av utredningens förslag om en utvecklingskostnad som en del av beredskapsavgiften, och som bland annat innefattar myndigheternas kostnader förknippade med beslutsprocessen, att de administrativa kostnader som Myndigheten för civilt försvar pekar 5 SOU 2025:7, avsnitt 10.1.3. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag på är finansierade av beredskapsavgiften. Det medför att full kost- nadstäckning upprätthålles. Viss tillfällig påverkan på statens budget bedöms dock bli konse- kvensen av att utvecklingskostnaden ska betalas av tillståndshavaren först efter att provdrift inletts. Förslaget innebär en form av uppskov, eftersom statens utgifter för beslutet om zoner och framför allt för förberedandet av beredskapsplaneringen, i tid uppstår före inbetal- ningen av avgiften från tillståndshavaren till statens budget. Över tid blir dock arrangemanget neutralt för statens budget. 12.4.4 Verksamhetsutövare Utredningens förslag bedöms på flera sätt påverka verksamhetsut- övare inom det kärntekniska området. Utredningens förslag kan på ett branschövergripande plan bidra till flera positiva effekter. Ansökningsprocessen, där det kommer att ställas krav på beredskap, kommer att bli tydligare vad gäller ansvar och roller för den sökande respektive myndigheter, vilket ger minskad osäkerhet. Förslagen kan även underlätta för mindre företag och före- tag som inte har befintlig kärnkraft att etablera sig i branschen. Vidare möjliggör utredningens förslag ökad tydlighet och formalisering av process och ansvar för utformning av samhällets beredskap. Proces- sen öppnar på ett tydligare sätt för en differentiering av möjliga reak- tortekniker som kan vara aktuella för uppförande i Sverige genom att öppna upp för aktörer med teknik som i dag inte finns på den svenska marknaden, och som mest sannolikt kommer behöva upp- föras på nya platser. Att det finns tydliga krav och processer för beredskapsplanering kan också bidra till att stärka allmänhetens förtroende för kärnkraft, vilket i sig kan bidra positivt till branschens legitimitet. Sammantaget bedöms förslagen sänka trösklarna både för de första ansökningarna om nya reaktorer och för aktörer med olika tekniker och bidra till att öka branschens möjlighet att investera i ny kärnkraft. När det gäller beredskapsavgiften medför utredningens förslag en ökad tydlighet och förutsebarhet kring avgiftens nivå, vilket under- lättar för nya aktörer. Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 Utöver dessa branschövergripande konsekvenser kan förslagen även få konsekvenser för olika aktörer och dimensioner av branschen. Det beskrivs fortsättningsvis i detta kapitel. Särskilda farhågor kring utredningens förslag om regleringen av beredskaps- och planeringszoner Det nya systemet för att ta fram beredskaps- och planeringszoner innebär i huvudsak ett förtydligande av hur processen gick till vid framtagandet av de nuvarande zonerna och tillhörande skyddsåtgärder. Den största skillnaden är att systemet är framåtsyftande och tydligt reglerar vem som har ansvar för vad. Det krävs inte längre ett separat regeringsuppdrag för bedömningen av varje ny anläggning och inte heller en ändring i förordningen om skydd mot olyckor. En annan skillnad är att Myndigheten för civilt försvar får uppdraget att fatta beslut, i stället för att Strålsäkerhetsmyndigheten tidigare var sam- manhållande och efter att ha hört bland annat Myndigheten för civilt försvar lämnade en rekommendation till regeringen. Viss kritik har framförts mot olika delar av utredningens förslag. Det handlar om att det saknas vedertagen metodik för framtagande av scenarier till grund för zonernas utsträckning, att det blir otydligt vem som granskar Strålsäkerhetsmyndighetens beräkningar och att kraven på beräkningarna är otydliga, att systemet riskerar att bli in- effektivt och onödigt dyrt eftersom verksamhetsutövarna redan har gjort aktuella beräkningar och ändå både får vänta på och betala för att Strålsäkerhetsmyndigheten ska göra dessa. Det har också fram- förts kritik mot att systemet inte fungerar för successiv utbyggnad av SMR på en plats. Utredningen har viss förståelse för vissa av de farhågor som har getts uttryck för avseende systemets uppbyggnad, rollfördelning och funktion. Samtidigt är alternativet att behålla dagens ordning enligt utredningens bedömning varken mer transparent, rättvist eller effek- tivt, särskilt inte för nya aktörer. Systemet är inte tänkt att påverka tillståndsprövningen eller den stegvisa kontroll som ska ske enligt kärntekniklagen, utan ska utveckla och komplettera befintligt system inom lagen om skydd mot olyckor. De beredskapsfrågor som omfattas av utredningens förslag aktualiseras först efter att tillstånd har meddelats. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag När det gäller farhågor om att regelverket utformas på ett sätt som gör det särskilt strängt med konservativa angreppssätt i hela kedjan från händelseurval via spridnings- och dosberäkningar till slutlig vär- dering av behov av skyddsåtgärder som riskerar att leda till beslut med onödigt stora beredskaps- och planeringszoner vill utredningen sär- skilt lyfta fram följande. Processen är inte i sig utformad på sådant sätt att dessa effekter uppstår, men farhågorna visar på behovet av ytterligare vägledning från Strålsäkerhetsmyndigheten om metod och kriterier som ska tillämpas för val av de radiologiska nödsituationer som ska ligga till grund för utformning av beredskaps- och planerings- zoner, se avsnitt 7.2.2. Att få dessa förutsättningar klarställda i närtid är en viktig förutsättning för att skapa ytterligare tydlighet och förut- sebarhet för tillståndshavare och myndigheter men även t.ex. leve- rantörer av reaktorteknik som inte finns på den svenska marknaden. När det gäller Strålsäkerhetsmyndighetens beräkningar och hur dessa ska kvalitetssäkras vill utredningen lyfta fram följande. Tillstånds- havaren har ansvar för säkerheten och strålskyddet i sin anläggning och behöver göra ett flertal analyser och beräkningar för att visa att kraven på säkerhet och strålskydd är uppfyllda. I den mån det är före- mål för tillståndsprövning eller tillsyn av Strålsäkerhetsmyndigeten inom ramen för tillståndet sker en granskning av myndigheten. För de ytterligare beräkningar som krävs för samhällets beredskap fram- går av avsnitt 7.1.4 att det finns goda skäl för att dessa ska tas fram av Strålsäkerhetsmyndigheten, som enligt ovan är utpekad expert- myndighet och har särskilda uppgifter med avseende på rådgivning och att svara för beslutsunderlag inom strålskyddsområdet för sam- hällets krisberedskap. Arbetet förutsätter att tillståndshavaren bistår med uppgifter om vilka radiologiska nödsituationer som kan uppstå och vilka utsläpp av radioaktiva ämnen som nödsituationerna skulle kunna leda till, se avsnitt 7.2.2. Det kommer därför krävas ett stort mått av samverkan mellan tillståndshavaren och Strålsäkerhetsmyndig- heten. Ingenting hindrar heller att tillståndshavaren låter Strålsäker- hetsmyndigheten ta del av sina analyser, som ligger till grund för den uppskattning av beredskapszoner eller planeringszon som ingår i an- mälan till Myndigheten för civilt försvar, se avsnitt 7.2.1. Beslutet om zoner och i förekommande fall om de skyddsåtgärder som ska förberedas fattas av Myndigheten för civilt försvar. Om en verksam- hetsutövare har synpunkter på Strålsäkerhetsmyndighetens val av händelser eller beräkningar finns flera tillfällen under processen att Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 framföra dessa. Resultatet av utformningen av beredskaps- och pla- neringszoner medför inte några faktiska krav på tillståndshavaren att förbereda eller vidta åtgärder för skydd av allmänheten vid en radio- logisk nödsituation. Däremot påverkas verksamhetsutövaren av be- slutet om zoner och förberedda skyddsåtgärder genom att denne får bekosta delar av beredskapen genom beredskapsavgiften. Om det skulle vara så att tillståndshavaren redan har gjort nödvän- diga beräkningar utgår utredningen från att Strålsäkerhetsmyndig- heten inte upprepar processen, såtillvida det inte finns särskilda skäl eller behov som föranleder detta, utan i stället granskar dessa beräk- ningar. Att det skulle ta längre tid eller leda till onödigt arbete att Strål- säkerhetsmyndigheten har uppgiften att göra beräkningarna har ut- redningen svårt att se. I stället bör det vara en fördel att myndigheten ansvarar för beräkningar för samtliga verksamheter. Det blir lika för alla och ett mer förutsebart system. Det bör också underlätta för nya och mindre aktörer, som då slipper bygga upp eller köpa in kompeten- sen att utföra beräkningarna när det gäller planering för beredskap utanför anläggningsområdet. Utredningen har även i denna del varit mån om att systemet ska vara framåtsyftande och teknikneutralt. Ett beslut från Myndigheten för civilt försvar ska omfatta samtliga anläggningar som ingår i ett tillstånd enligt kärntekniklagen. Om tillståndet avser flera SMR eller andra typer av reaktorer så ska alltså beslutet omfatta alla. Om sedan någon eller några byggs först, kommer kravet på tillräckligt förbe- redda skyddsåtgärder anpassas efter det behov som föreligger inför att respektive anläggning tas i provdrift. Dessutom visar erfarenheter från dagens system att det inte har blivit någon skillnad i behov av beredskap beroende på hur många anläggningar av samma typ som finns på platsen. Slutligen kan också betonas att förslaget innebär en möjlighet för berörd tillståndshavare att överklaga Myndigheten för civilt försvars beslut om beredskaps- och planeringszoner och vilka skyddsåtgärder som ska vara förberedda, till allmän förvaltningsdomstol. Denna möj- lighet finns inte enligt den nuvarande ordningen. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag Särskilda farhågor rörande förslagen om överföring av värden för processparametrar Utredningens förslag gällande överföring av värden för processpara- metrar innebär tillkommande krav för den som ansöker om tillstånd enligt kärntekniklagen för uppförande, innehav eller drift av en kärn- teknisk anläggning som inte är en kärnkraftsreaktor, om kriterier i kärntekniklagen är uppfyllda. Det bör framgå av nödvändiga analyser för tillståndsansökan om anläggningen ska omfattas av kravet eller inte, men det kan inte uteslutas att det krävs ytterligare analyser om sökan- den vill visa att kriterierna inte är uppfyllda. För de tillståndshavare som omfattas av kravet på överföring av värden för processparametrar innebär kravet främst investerings- och underhållskostnader. I samband med att kraven på överföring av värden för process- parametrar för kärnkraftsreaktorer infördes i kärntekniklagen och blev tillämpliga för befintliga anläggningar, uppskattades investerings- kostnader för installation av system till cirka 5 miljoner kronor per tillståndshavare. I detta ingick även nödvändiga utvecklingskost- nader. Tillkommande underhållskostnader uppskattades till cirka 500 000 kronor per år. Även vissa ytterligare kostnader för testning, utbildning och övning lyftes fram.6 Beloppen avser installation och systemanpassning för befintliga kärnkraftsreaktorer. Krav på överföring av processparametrar bedöms inte ha någon avgörande påverkan på nyetablering. Kraven är kända och tas i beak- tande redan från start när nya kärnkraftsprojekt initieras. De system som krävs utvecklas enligt uppgift till utredningen i stor utsträckning ändå för operativa behov, varför det inte rör sig om några omfattande tillkommande krav på anläggningarna. Det har till utredningen lyfts farhågor om att den troliga kostnaden är betydligt högre för nya kärntekniska anläggningar än det var för befintliga tillståndshavare när kravet infördes. Det motiveras med att tillgänglighetskrav på systemet anpassades till vad som var rimligt och möjligt att implementera i befintliga anläggningar. För nya an- läggningar finns däremot förutsättningar för utökade möjligheter att säkra överföringen vid olika händelser, vilket i sig kan göra kost- naden högre för nya anläggningar, jämfört med befintliga. Utredningen har i sin bedömning av kostnader tagit stöd i tidigare erfarenheter från när krav på systemet infördes för befintliga stor- 6 Prop. 2016/17:157, s. 32. Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 skaliga lättvattenreaktorer. I dessa kostnader ingår även utvecklingen av systemet. Även om viss utveckling och anpassning kan behöva ske i förhållande till nya anläggningar, är en rimlig utgångspunkt att omfattande utveckling inte blir aktuell. Någon skärpning i kravnivå är inte avsedd med förslaget och kraven är kända inför projektstart och dessutom finns testade och driftsatta system på plats sedan flera år tillbaka. För nya aktörer, såväl tillståndshavare till nya kärnkraftsreaktorer som nya övriga kärntekniska anläggningar som omfattas av kravet på överföring av värden för processparametrar, finns det behov av ut- bildningar samt övningstillfällen tillsammans med Strålsäkerhetsmyn- digheten. På så sätt kan tillståndshavaren och myndigheten tillsam- mans skapa en gemensam förståelse för tolkning av data från den specifika anläggningen och vilken betydelse det har för händelseut- vecklingen i samband med en radiologisk nödsituation. Krav på övning i samband med radiologiska nödsituationer under realistiska förhål- landen som bl.a. kan omfatta direktöverföring av värden för process- parametrar, finns i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter. Efter att kravet om överföring av processparametrar infördes i kärn- tekniklagen har många av de frågor som initialt hanterades genom avtal mellan varje tillståndshavare och Strålsäkerhetsmyndigheten omhändertagits i föreskrifter i stället. Ett fåtal frågor hanteras fort- farande via separata överenskommelser mellan respektive tillstånds- havare och Strålsäkerhetsmyndigheten. Om detta krävs även för nya tillståndshavare, bör framtagandet av sådana överenskommelser under- lättas av den erfarenhet som finns. Konkurrens på marknaden I det här avsnittet beskrivs om förslagen påverkar konkurrensen mellan olika leverantörer av kärnkraft. Fokus är alltså enbart på kärnkrafts- marknaden och inte konkurrens med leverantörer av andra kraftslag. Förslagen bedöms ha begränsad direkt påverkan på företagens kon- kurrensförmåga. Eventuella effekter är främst kopplade till hur väl utformning av beredskaps- och planeringszoner och tillhörande av- giftsstruktur speglar faktisk risk och beredskapsbehov. Om zoner och avgifter i tillräcklig grad anpassas efter anläggningens riskprofil SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag kan detta bidra till mer jämlika konkurrensvillkor mellan olika tekno- logier och aktörer. Befintliga större energiproducenter I Sverige finns i dag tre stora energibolag som äger kärnkraftverk, Vattenfall, Uniper och Fortum. Utredningens förslag underlättar på flera olika sätt för dessa bolag. Dessa aktörer har generellt goda förutsättningar att hantera den typ av processer och underlagskrav som förslagen innebär. Samtidigt kan förslagen innebära att de får möjlighet att delta i nya projekt antingen strategiskt, operativt och/ eller finansiellt. Det skulle kunna öppna upp för att de kan utveckla sina affärsmodeller och bli mer konkurrenskraftiga. Utredningens förslag att ersätta plats- och anläggningsspecifika krav med en process för utformning av beredskaps- och planerings- zoner som på ett tydligare sätt ska anpassas till en anläggnings radio- logiska risker och där avgifter fördelas i förhållande till behovet av beredskap kommer att gynna befintliga aktörer som väljer att inve- stera i ny kärnkraft. När det gäller beredskapsavgiften medför utredningens förslag att egenskaperna hos olika typer av anläggningar och den plats som är aktuell för etablering bättre beaktas vid bestämmandet av avgiftsnivån. Det bidrar till större tydlighet om beredskapsavgiftens storlek inför en etablering av nya anläggningar. Utredningens förslag gäller i huvud- sak nya tillståndshavare och medför inte nya avgiftsnivåer för befint- liga anläggningar, så länge inte deras verksamhet ändras på ett sätt som får betydelse för behovet av beredskap. Däremot gäller förslaget om nedsättning av beredskapsavgiften i det fall olika tillståndshavares zoner överlappar också befintliga tillståndshavare. De befintliga anläggningarna omfattas inte direkt av utredning- ens förslag. Reaktorer blir uttjänta och avvecklas efter en viss tid. Olika tekniker kan också ha olika drifttid. Det är därför fördelak- tigt för alla aktörer att behovet av beredskap ses över och tillhörande avgifter anpassas när de förutsättningar som påverkar behovet av be- redskap ändras. För reaktorer innebär utredningens förslag om överföring av värden för processparametrar en potentiell lättnad i förhållande till nuvarande reglering genom att endast de reaktorer som uppfyller de föreslagna Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 kriterierna enligt kärntekniklagen omfattas av kravet. Befintliga kärn- tekniska anläggningar som inte är kärnkraftsreaktorer och vars verk- samhet är oförändrad, undantas från kravet på överföring av värden för processparametrar. Några konsekvenser uppstår därmed inte för dessa anläggningar. Medelstora och mindre energiproducenter Förslagen om förtydligad och formaliserad process och roller för ut- formning av samhällets beredskap för kärntekniska anläggningar be- döms bidra till att möjligheten att utveckla nya affärsmodeller stärks. Detta gynnar även medelstora och mindre energiproducenter. Förslagen bedöms på olika sätt ta hänsyn till mindre företag. Det förtydligas att planeringen av samhällets beredskap ska anpassas till de radiologiska risker som en anläggning innebär. Att statliga myndig- heter har huvudansvaret för de mer detaljerade analyserna och beräk- ningarna kan förenkla för mindre aktörer, som då inte själv behöver ha denna kompetens och kapacitet. Däremot kan behovet av under- lag för myndigheternas arbete innebära en proportionellt sett större belastning för mindre energiproducenter. De administrativa kostna- derna beror till stor del på i vilken utsträckning ytterligare analyser och beräkningar krävs utöver det underlag som redan tas fram inom ramen för tillståndsprövningen. Detta är dock en indirekt effekt av ut- redningens förslag, då förväntningarna på underlag från den sökande i sig inte ändras genom utredningens förslag. Det kommer även fortsättningsvis vara ett mycket stort åtagande, även för små företag, att bli ett kärnkraftsföretag. Det ställer höga krav på exempelvis kompetens, organisationsstyrning, ekonomiska säkerheter och företagets säkerhetskultur. Utredningens förslag inne- bär ingen direkt påverkan på kraven på tillståndshavarens beredskaps- planering. När det gäller beredskapsavgiften medför utredningens förslag att egenskaperna hos olika typer av anläggningar och den plats som är aktuell för etablering bättre beaktas vid bestämmandet av avgifts- nivån. Det minskar risken att mindre aktörer belastas oproportio- nerligt i förhållande till den faktiska radiologiska risk som deras an- läggningar medför. Det spelar roll för mindre aktörer eftersom ett oproportionerligt avgiftsuttag kan innebära en högre kostnad per SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag producerad enhet för aktörer med mer begränsade resurser. Utred- ningens förslag kan därför vara positivt för ett projekts ekonomiska bärkraft och därmed etableringsförutsättningar. Samtidigt bygger utredningens förslag i grunden på information om mängden arbetsinsatser som den befintliga beredskapsplaneringen innebär och som är kopplad till de befintliga reaktorerna. Det finns en risk att differentieringen av avgiftsuttaget för förvaltningskost- nader på sikt kan visa sig otillräcklig i förhållande till de nya förut- sättningar för beredskapsplaneringen som nya kärntekniska anlägg- ningar framöver kan komma att medföra, om de skiljer sig avsevärt i storlek, utformning och omgivningsförutsättningar. Under utredningens arbete har det framkommit farhågor att meto- den för differentiering av förvaltningskostnader inte fullt ut kan spegla variationer i faktiska beredskapsbehov för framtida kärntekniska an- läggningar. Detta gäller särskilt i situationer där förutsättningarna i anläggningens närområde, exempelvis befolkningsförhållanden och storleken på den yta där utrymning ska förberedas, påverkar omfatt- ningen av nödvändiga arbetsinsatser från myndigheterna. Metoden för uttag av beredskapsavgift som utredningen föreslår behöver vara proportionerlig och ändamålsenlig över tid och kunna hantera om det uppstår situationer där avgiftsuttaget inte stå i rimlig proportion till det faktiska behovet av beredskapsplanering. Möjligheten att be- döma kostnader som spänner över anläggningens livscykel utgör en viktig del av investerares och långivares riskbedömningar och osäker- het i dessa avseenden kan påverka möjligheten att realisera framtida projekt. Utredningens förslag säkerställer att full kostnadstäckning upprätt- hålles, vilket är ett grundläggande krav enligt direktivet för utred- ningens arbete. Det har inte heller under utredningens arbete fram- kommit tydliga indikationer på att mängden förvaltningsarbete för anläggningar med fler än en skyddsåtgärd är skalbart i någon större utsträckning utöver den differentiering som utredningen föreslår för uttaget av avgift för förvaltningskostnader. Samtidigt är hela poängen med utredningens förslag till differen- tierat avgiftsuttag att det ska spegla den beredskapsplanering som krävs för en enskild anläggning. Utredningen bedömer att det inte finns något som hindrar framtida justeringar av utredningens förslag till differentiering av de olika avgiftsgrundande kostnaderna, inte minst för förvaltningskostnader, om det behövs för att upprätthålla Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 relevansen i avgiftsuttaget. Tvärtom ingår just den typen av juster- ingar som en del i Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag att i budget- underlag årligen till regeringen lämna ett underlag med förslag på justerade avgifter i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Energiproducenter och leverantörer av reaktorteknik som i dagsläget inte finns på den svenska marknaden Utredningens förslag bedöms minska inträdesbarriärerna för nya aktörer och teknologier, även om dessa fortfarande kommer vara betydande. Förslagen gör att beredskapsfrågan kan bli hanterlig och mer förutsägbar och kan göra den svenska marknaden mer attraktiv. Detta bedöms också sänka tröskeln för dessa nya aktörer och teknolo- gier att ta sig in på marknaden även om kraven på nya aktörer fortsatt är höga. Tillsammans med lagändringarna om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar innebär förslagen även minskad regu- latorisk osäkerhet för dessa energiproducenter och leverantörer, då tidiga beslut i politiska frågor, som också kommer beakta den sökan- des bedömning av maximalt behov av beredskapszoner och skydds- åtgärder, möjliggör bättre riskbedömningar. Genom att utredningens förslag i slutbetänkandet kompletterar med hur frågan om samhällets beredskap omhändertas vid tillståndsprövning och i förhållande till den stegvisa kontrollen, blir den samlade bilden över hur beredskaps- planeringen går till i Sverige mer komplett. Det kan vara särskilt för- delaktigt för nya aktörer på marknaden. Om nya reaktortekniker bedöms leva upp till utfästelser om kraf- tigt minskad sannolikhet för händelser som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen, eller genom sin storlek och inventarium av radio- aktiva ämnen i sig inte kan ge upphov till sådana utsläpp, ger utred- ningens förslag också ökad tydlighet. Om myndigheterna bedömer att det inte krävs någon särskild planering för samhällets beredskap, ska ett beslut fattas om det. I sådana situationer kommer tillståndshavaren inte heller behöva betala någon beredskapsavgift. När det gäller förslaget om överföring av processparametrar har syftet varit att åstadkomma en teknikneutral och framtidsanpassad reglering för nya typer av kärntekniska anläggningar vars teknik, ut- formning och radiologiska konsekvenser inte full ut går att skatta i SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag dagsläget. För mindre energiproducenter som avser att bygga ny kärn- kraft, är det fördelaktigt att samtliga typer av kärnkraftsreaktorer inte per automatik omfattas av krav på överföring, utan att det sker en bedömning i förhållande till de radiologiska konsekvenser som verksamheten kan ge upphov till. På så sätt minskar den administra- tiva belastningen för de aktörer som inte bedöms behöva överföra processparametrar. Övriga branschaktörer Utredningens förslag kan få indirekta konsekvenser för andra bransch- aktörer utöver de verksamhetsutövare som har beskrivits hittills i detta kapitel. En kategori av företag som kan påverkas av förslagen är företag som tillhandahåller tekniska tjänster, analysunderlag, systemlösningar och entreprenadtjänster kopplade till kärntekniska projekt. Påverkan sker främst genom förändrade krav på underlag, planering och samord- ning, men bedöms som begränsad. Även it- och teknologileveran- törer som hanterar processparametrar och dataöverföring kan få ökad efterfrågan på produkter och tjänster. Banker och andra finansiella institut, nationella och internationella, berörs också då dessa kommer bedöma riskerna och förutsebarheten för ny kärnkraft i Sverige. För dessa företag blir det viktigt att förstå innebörden av hur frågor om beredskap beaktas i tillståndsprocessen och den särskilda processen för planering av samhällets beredskap, eftersom de kan få en central funktion i utbyggnaden. Förslagen kan gynna företag och individer som relaterat till kärntekniska frågor kan erbjuda specialistkompetens inom områden som exempelvis juridik, ekonomi, logistik, källterms- spridnings- och dosberäkningar, bered- skap och strålskydd. Övriga företag Utredningens förslag bedöms inte ha någon direkt påverkan på kost- nader och intäkter för företag i Sverige som inte är verksamma inom eller har koppling till det kärntekniska området. Skulle mer kärnkraft byggas kan andra elproducenter påverkas, liksom de företag som är elintensiva. Uppförande av nya kärntekniska anläggningar medför Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 också stora byggprojekt och kan därmed ha positiva ekonomiska konsekvenser för t.ex. byggindustrin. 12.5 Konsekvenser av ändrade processer och krav på ansvar och ersättning vid radiologisk olycka 12.5.1 Myndigheter De myndigheter som bedöms påverkas av utredningens förslag är Regeringskansliet, Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret. Samtliga har roller enligt den befintliga processen, men dessa roller förändras med utredningens förslag. Regeringen/Regeringskansliet Den nuvarande regleringen innebär att det är regeringen som prövar ställda säkerheter för anläggningar samt ansökningar om lägre ansvars- belopp för såväl vissa anläggningar som transporter. Utredningen anser att det är motiverat att införa fasta ansvarsbelopp. På så sätt undviks den problematik som individuella prövningar medför. Genom att föreslå olika nivåer baserat på olika typer av anläggningar och trans- porter, speglas den variation av anläggningar som finns i Sverige. Modellen knyter tydligare an till den radiologiska risken och ansvars- beloppen återspeglas och anpassas därefter, varför det blir en mer rättvis och ändamålsenlig ordning. Se mer om detta i avsnitt 10.3.1. Med utredningens förslag om införande av fasta ansvarsbelopp och att samtliga säkerheter ska prövas av Riksgäldskontoret, utgår dessa arbetsmoment från regeringen/Regeringskansliet. Riksgälds- kontorets beslut kommer att kunna överklagas till regeringen, men utredningen bedömer att arbetet med överklagandeärenden kommer att bli mindre omfattande än de arbetsmoment som utgår. Förslagen innebär sammantaget inte något utökat resursbehov för Regerings- kansliet. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten är beredande myndighet för ansökningar om lägre ansvarsbelopp för vissa anläggningar och transporter. Genom utredningens förslag om att den individuella prövningen ersätts med fasta ansvarsbelopp, minskar myndighetens behov av resurser då be- redning av dessa ärenden utgår. Förslaget innebär dock att Strålsäkerhetsmyndigheten blir mot- tagare av den anmälan som anläggningshavaren ska tillställa myndig- heten för att få bekräftat att anläggningen eller transporten tillhör den klass som anläggningshavaren har bedömt är den korrekta. Myn- digheten ska även hantera nya förutsättningar där anläggningshavare har bedömt att en kommande verksamhetsförändring påverkar den radiologiska risken på sådant sätt att det kan påverka vilket ansvars- belopp och därmed vilken klass som är korrekt. De tillkommande arbetsuppgifterna avser administrativ hantering av mindre komplex karaktär och innebär inte något utökat resurs- behov för myndigheten. Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret är också en central myndighet i frågor som rör ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Riksgäldskontoret prövar i dagsläget säkerheter för transporter. Utredningens förslag innebär att prövning av säkerheter för anlägg- ningar flyttas från regeringen till myndigheten, som därmed får ett sammanhållet ansvar för prövning av samtliga säkerheter. När det gäller ansökningar om lägre ansvarsbelopp för vissa anlägg- ningar och transporter yttrar sig Riksgäldskontoret till Strålsäkerhets- myndigheten. Denna arbetsuppgift försvinner genom utredningens förslag om att den individuella prövningen ersätts med fasta ansvars- belopp. Förslaget om tidpunkt för när en säkerhet ska ställas och specifikt att anläggningshavare till kärnkraftsreaktorer har möjlighet att ställa en lägre säkerhet från det att obestrålat bränsle kommer i anläggnings- havarens besittning fram till dess att anläggningen tas i provdrift, inne- bär att två olika säkerheter kan komma att ställas under förhållande- vis kort tid. Dessa säkerheter måste prövas av Riksgäldskontoret. I det fall anläggningshavare väljer detta upplägg innebär det ett visst mer- Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 arbete för myndigheten. Omfattningen av den tillkommande upp- giften är dock begränsad och innebär inte något utökat resursbehov. Innehållet i den årliga granskningen av ställda säkerheter ska enligt förslaget förtydligas och i viss mån förenklas. Riksgäldskontoret får också i uppdrag att se över och differentiera avgiftsuttaget. Dessa upp- drag kan initialt vara relativt arbetskrävande, men på lite längre sikt kommer det innebära att myndighetens arbetsinsats minskas. Sammantaget är bedömningen att Riksgäldskontoret inte kom- mer att behöva några utökade resurser med anledning av utredningens förslag. 12.5.2 Andra berörda aktörer Kommuner Utredningens förslag bedöms inte ha någon direkt påverkan på kost- nader och intäkter för kommuner. Inte heller påverkas det kommu- nala självstyret av förslagen. Berörda regioner Utredningens förslag bedöms inte ha någon direkt påverkan på kost- nader och intäkter för regioner. Enskilda Utredningens förslag bedöms inte ha någon direkt påverkan på en- skilda. Om en radiologisk olycka skulle inträffa påverkas inte eventuella skadelidande. Staten har ett konventionsbaserat subsidiärt ansvar som inte påverkas av utredningens förslag. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag 12.5.3 Sammanfattande bedömning av konsekvenser för statsbudgeten Utredningens förslag bedöms inte leda till några konsekvenser för statens budget. 12.5.4 Verksamhetsutövare Utredningens förslag bedöms på flera sätt påverka verksamhetsut- övare inom det kärntekniska området. Förslagen kan på ett bransch- övergripande plan bidra till flera positiva effekter. Att ersätta den individuella prövningen med införande av fasta an- svarsbelopp för vissa anläggningar och transporter bidrar till ökad tyd- lighet och förutsägbarhet i systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Förslaget leder till en tidsmässig vinst, minskad administrativ börda för såväl anläggningshavare som berörda myndig- heter och därmed kostnadsbesparing framför allt kopplat till nedlagda resurser för att ta fram, bereda och besluta ansökningar om lägre an- svarsbelopp. Genom förslaget som förtydligar tidpunkten för när en säkerhet ska ställas för första gången, ökar systemets förutsägbarhet och tyd- lighet. Möjligheten för reaktorinnehavare att ställa en säkerhet till ett lägre belopp från det att obestrålat kärnämne kommer i anlägg- ningshavarens besittning fram till dess att anläggningen tas i provdrift, är positivt eftersom den säkerhet som anläggningshavaren måste ställa ut beaktar den lägre radiologiska risken i detta skede. Det i sin tur öppnar upp för möjlighet till lägre kostnader för försäkrings- premie under denna övergångsperiod fram till att anläggningen tas i provdrift. Att prövningen av säkerheter samlas till en enda beslutsinstans genom att Riksgäldskontoret beslutar om ställda säkerheter är full- goda för sitt ändamål för såväl transporter som anläggningar, bidrar till en effektivare hantering och tidsmässig vinst. Utöver dessa branschövergripande konsekvenser kan förslagen även få konsekvenser för olika aktörer och dimensioner av branschen. Det beskrivs fortsättningsvis i detta kapitel. Det har till utredningen framförts önskemål om att differentier- ing av fasta ansvarsbelopp även borde omfatta kärnkraftsreaktorer, för att bättre spegla variationer i riskprofil som nya reaktorer av olika Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 typ och storlek representerar. Till utredningen har bl.a. framförts att denna fråga i praktiken påverkar riskbilden för investeringar i ny kärn- kraft och att en översyn behöver initieras snarast. Eftersom frågan om differentierade ansvarsbelopp för reaktorer inte omfattas av ut- redningens uppdrag, läggs inte något förslag i den delen. Konkurrens på marknaden Förslagen bedöms ha begränsad direkt påverkan på företagens kon- kurrensförmåga. Eventuella effekter är främst kopplade till hur väl utformning och differentiering av fasta ansvarsbelopp för vissa an- läggningar och transporter speglar den faktiska radiologiska risken. Om indelning och ansvarsbelopp i tillräcklig grad anpassas efter verk- samheternas riskprofil kan detta bidra till mer jämlika konkurrens- villkor mellan olika aktörer. Befintliga större energiproducenter Förslaget om tidpunkt för när säkerhet ska ställas bidrar till ökad förutsägbarhet för samtliga anläggningshavare. De tre stora energi- bolag som äger kärnkraftverk, Vattenfall, Uniper och Fortum, gynnas också om de väljer att investera i ny kärnkraft. Här avses särskilt den del av förslaget som innebär att en lägre säkerhet får ställas från det att obestrålat kärnämne kommer i anläggningshavarens besittning fram till dess att anläggningen tas i provdrift. Förslaget om att vid tidpunkten för när befintliga kärnkraftsreak- torer avvecklas och det använda bränslet inte längre finns kvar på an- läggningsplatsen, sjunker ansvarsbeloppet från 1 200 miljoner euro till 70 miljoner euro, bidrar till ökad förutsebarhet för berörda an- läggningshavare. Att Riksgäldskontoret samlat får ett ansvar för prövning av samt- liga säkerheter och att omfattningen av prövningen tydliggörs, bidrar generellt till ökad effektivitet och tidsmässiga vinster. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag Medelstora och mindre energiproducenter Förslaget om att en säkerhet som motsvarar ett lägre ansvarsbelopp får ställas från det att obestrålat kärnämne kommer i anläggningshava- rens besittning fram till dess att anläggningen tas i provdrift , kan ha större betydelse för mindre aktörer, givet att det kan vara svårare för dessa att bära stora kostnader. Genom förslaget finns möjlighet till en övergångsperiod när kostnaden för försäkringspremien blir lägre än från tidpunkten när provdrift inleds. Energiproducenter och leverantörer av reaktorteknik som i dagsläget inte finns på den svenska marknaden Eftersom utredningens uppdrag inte omfattar översyn av ansvars- belopp för reaktorer, påverkas inte energiproducenter och leveran- törer av reaktorteknik som inte är etablerade på den svenska mark- naden av utredningens förslag. Övriga branschaktörer De anläggningshavare som i störst utsträckning berörs av utredning- ens förslag är inte energiproducenter utan anläggningshavare med anläggningar och transporter som möjliggör drift av svenska kärn- kraftsreaktorer. Det handlar om företag i bränsle- och avfallscykeln, det vill säga producenter av nytt kärnbränsle och omhändertagande av olika typer av radioaktivt avfall samt en kärnkraftsreaktor under avveckling. De företag som avses är Svensk Kärnbränslehantering AB, Westinghouse Electric Sweden AB, Studsvik Nuclear AB, Cyclife Sweden AB, AB Svafo samt Barsebäck Kraft AB. För dessa aktörer bedöms förslaget med fasta ansvarsbelopp för vissa anläggningar och transporter minska osäkerheter och leda till en effektiv och rättvis process. Effektivt utifrån att processen blir betydligt mer förenklad jämfört med den individuella prövningen, vilket i sig skapar en tidsmässig vinst. Rättvis genom att ansvarsbelop- pen speglar den radiologiska risken och kostnader för skador som kan uppkomma i händelse av en radiologisk skada. Den tidsmässiga vinsten speglar avsevärt minskade administrativa kostnader för be- rörda bolag. Genom att momenten med att ta fram ansökningar och Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 eventuella kompletteringar utgår, innebär denna effektivisering av pro- cessen att tid och resurser frigörs för andra uppgifter. Övriga företag För de försäkringsbolag på marknaden som erbjuder relevanta för- säkringar är förslagen positiva. Det innebär att ansvarsbeloppen är kända i förväg, vilket ger bolagen tydlighet och framförhållning vad gäller de belopp för vilka de behöver ställa ut försäkring och teckna eventuell återförsäkring. En ökad förutsebarhet kan också leda till mer standardiserade försäkringsprodukter. Förslaget om att anläggningshavare till kärnkraftsreaktorer kan välja att ställa ut en lägre säkerhet från det att obestrålat kärnämne kommer i anläggningshavarens besittning, kan i viss mån öka efter- frågan på försäkringslösningar. 12.6 Konsekvenser som bedöms likvärdiga för samtliga förslag 12.6.1 Rättighetshavare och andra enskilda I denna konsekvensutredning har rättighetshavare huvudsakligen tolkats som fastighetsägare. Bedömningen är att dessa inte påverkas direkt av förslagen. De kan dock påverkas indirekt om fler kärntek- niska anläggningar uppförs. Utredningens förslag bedöms inte ha någon direkt påverkan på kostnader och intäkter för andra enskilda. 12.6.2 Samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt Utredningens förslag bedöms inte ha några samhällsekonomiska konsekvenser utöver de som beskrivits under övriga rubriker. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag 12.6.3 Övriga konsekvenser om jämställdhet, integration, brottslighet och personlig integritet Förslagen bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten, integ- rationen eller den personliga integriteten. Utredningen bedömer att förslagen heller inte påverkar brotts- ligheten. 12.6.4 Förenlighet med EU-rätten och internationell rätt Förenlighet med Euratomrätt, EU:s regelverk för statsstöd och EU-rätten i övrigt Utredningen bedömer att samtliga förslag är förenliga med Eura- tomrätt, EU:s regelverk för statsstöd och EU-rätten i övrigt. För- slagen behöver inte anmälas enligt EU:s anmälningsförfarande. Internationell rätt Utredningen bedömer att samtliga förslag stämmer överens med Sveriges skyldigheter enligt internationell rätt. Förslagen överens- stämmer också med Sveriges skyldigheter enligt Esbokonventionen. Förslagen påverkar inte heller genomförandet av Århuskonventionen. 12.7 Ikraftträdande och informationsinsatser Utredningen förslag om ändrade processer och krav på beredskap bör träda i kraft den 1 juli 2027 Utredningens förslag till ändringar i kärntekniklagen, lagen om skydd mot olyckor med tillhörande förordningar samt avgiftsförordningen för Strålsäkerhetsmyndigheten är angelägna som ett led i både att effektivisera prövningen för ny kärnkraft och för att det ska finnas tydliga krav på tillståndshavaren samt ansvarsfördelning och en pro- cess för myndigheternas planering av samhällets beredskap när till- stånd till nya kärnkraftsreaktorer och andra kärntekniska anlägg- ningar ges. Förslagen innebär att processer för beredskapsplanering blir framåtsyftande och heltäckande och det innehåller både författ- Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 ningsändringar som kan beslutas av regeringen och lagändringar som kräver riksdagsbehandling. Dessutom behöver samtliga förslag remit- teras. Även om det i och för sig skulle vara möjligt att besluta om vissa av förordningsändringarna vid en tidigare tidpunkt och vissa vid en senare tidpunkt, har förslagen ett sådant samband med varan- dra att de bör beslutas i ett sammanhang. Utredningens förslag om ändrade processer och krav på ansvar och ersättning vid radiologisk olycka bör träda i kraft den 1 januari 2028 Utredningens förslag till ändringarna i lagen om ansvar och ersätt- ning vid radiologiska olyckor och tillhörande förordning är ange- lägna för att skapa ett effektivt system som är förutsägbart för både befintliga och nya aktörer. För nya verksamheter kommer den nya ordningen vara på plats i god tid, eftersom ställande av säkerhet för ansvarsbelopp kommer allra sist i processen innan verksamheten kan sättas igång. För befintliga verksamheter finns rutiner för den årliga prövningen av ställda säkerheter och det blir naturligt att nästa pröv- ning efter ikraftträdandet blir enligt den nya ordningen. Några sär- skilda övergångsbestämmelser bedöms inte nödvändiga, förutom att eventuella pågående ärenden ska handläggas i enlighet med äldre föreskrifter. När det gäller verksamheter och transporter som i dag har ett lägre ansvarsbelopp fastställt i beslut av regeringen eller Riksgälds- kontoret bedömer utredningen att det inte heller behövs några över- gångsregler. De meddelade besluten har en viss giltighetstid och inför att den går ut behöver anläggningshavarna anmäla verksam- heten till Strålsäkerhetsmyndigheten som bekräftar vilken klass som anläggningen ska placeras i. Därefter omfattas verksamheten av den nya ordningen. Om en anläggningshavare skulle föredra att omfattas av den nya ordningen redan innan beslutets giltighetstid har gått ut, sker det genom att anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten görs tidi- gare. Något behov av att upphäva tidigare meddelat beslut finns inte; även om det gäller under en viss återstående tid är det frivilligt att använda sig av beslutet. SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag För vissa förslag krävs övergångsbestämmelser För andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer som har meddelats tillstånd före den 1 juli 2027 föreslår utredningen en över- gångsbestämmelse i kärntekniklagen som innebär att tidigare lydelse av krav på överföring av processparametrar fortsatt ska gälla, dvs. att kravet på överföring enbart gäller för kärnkraftsreaktorer. Först om verksamheten ändras på ett sådant sätt att ett nytt tillstånd krävs kommer kraven bli tillämpliga. Övriga delar av kärntekniklagen gäl- ler direkt. För kärntekniska anläggningar för vilka det finns bestämmelser om beredskaps- och planeringszoner samt förberedelse av skydds- åtgärder enligt förordningen om skydd mot olyckor föreslår utred- ningen en övergångsbestämmelse som innebär att tidigare lydelse fort- satt ska gälla, fram till dess att någon ändring i verksamheten sker som kan påverka behovet av sådana zoner och förberedelser. Då ska de nya bestämmelserna tillämpas för ett beslut om ändrat (ökat eller minskat) behov av zoner eller skyddsåtgärder. Nu gällande bestäm- melser om beredskapsavgift ska på samma sätt fortsatt gälla för be- fintliga kärntekniska anläggningar. Utredningen föreslår även övergångsbestämmelser för anmälan och beslut om beredskaps- och planeringszoner enligt förordningen om skydd mot olyckor med innebörden att de nya reglerna inte ska tillämpas för kärntekniska anläggningar som har fått tillstånd enligt kärntekniklagen och godkännande att påbörja uppförandet när lag- ändringarna träder i kraft. Detsamma gäller förslag i kärntekniklagen om förbud att ta anläggningen i provdrift innan samhällets beredskap är på plats. Behov av informationsinsatser Utredningens förslag syftar till att det ska finnas ett väl fungerande, heltäckande system och processer för planering av beredskap för kärntekniska anläggningar. Detta ska gälla för nya kärnkraftsreak- torer och andra kärntekniska anläggningar som får tillstånd från och med den 1 juli 2027. Generellt kan det antas att det i dagsläget är en relativt väl avgrän- sad krets av företag som har förutsättningarna att göra investeringar i ny kärnkraft och andra anläggningar som krävs och att de är väl upp- Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 daterade på regelverken inom området. Det behöver dock beaktas att branschen förutspår nya ägar- och driftmodeller och att det i sin tur kan innebära att nya företag väljer att bedriva verksamhet inom det kärntekniska området. Utredningen bedömer därför att det finns ett behov av vägledning från Myndigheten för civilt försvar och Strål- säkerhetsmyndigheten, främst genom en informationsinsats för verk- samhetsutövare i syfte att bidra till en mer effektiv tillämpning och minska risken för felaktigheter eller onödiga förseningar. Behov av information och utbildning kan också förutses för de kommuner och länsstyrelser som blir aktuella för etablering av ny kärnkraft, särskilt om dessa inte har tidigare erfarenheter av denna typ av anläggningar. Detta är en indirekt effekt av utredningens förslag, men har lyfts i flera sammanhang av utredningens experter. 12.8 Konsekvenser om ingen reglering kommer till stånd 12.8.1 Allmänt Om ingen reglering genomförs kvarstår dagens ordning, vilket inne- bär fortsatt begränsad formalisering och därmed en viss osäkerhet kring process, ansvar och underlagskrav. Detta kan leda till mindre effektiva processer och lägre förutsebarhet, särskilt för nya aktörer. 12.8.2 Beredskaps- och planeringszoner Om utredningens förslag inte genomförs och ingen utveckling av sy- stem och processer för beredskap för skydd av allmänheten i händelse av en radiologisk nödsituation kommer till stånd, kommer nuvarande ordning med mindre differentiering och otydligheter att bibehållas. I denna modell ställer staten genom förordningen om skydd mot olyckor krav på vilka beredskaps- och planeringszoner samt skydds- åtgärder som ska förberedas för varje kärnteknisk anläggning. Det finns både för- och nackdelar med detta. Fördelarna är att det är ett känt system där regeringen ger Strålsäkerhetsmyndigheten och andra berörda myndigheter i uppdrag att ta fram underlag och sedan värderar och genom en förordningsändring fattar beslut om vilka beredskaps- eller planeringszoner och skyddsåtgärder som ska inrättas. Samtidigt SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag är det för den som planerar att söka om att uppföra nya kärntekniska anläggningar ett oförutsebart och potentiellt ineffektivt system. För- hållandet till en anläggnings möjliga radiologiska konsekvenser är inte lika tydlig, och därmed inte heller hur beredskapsplaneringen kan komma att hanteras vid tillståndsprövning eller stegvis kontroll. Det försvårar även för lokala och regionala företrädare att ta ställning till effekterna av en ny etablering, vilket också kan påverka lokalbefolk- ningens acceptans. I värsta fall leder otydliga förutsättningar till att be- slut om samhällets beredskap inte fattas i tid för att berörda länssty- relsers förberedelser ska kunna vara på plats innan anläggningen ska tas i provdrift. Denna osäkerhet kan i sig medföra att förseningar i pla- nering av nya projekt, eller att nya projekt inte alls kommer till stånd. Om utredningens förslag inte genomförs kommer regeringen/ Regeringskansliet att få en tillkommande arbetsbörda för varje ny kärnteknisk anläggning som får tillstånd. Om inte utredningens förslag om utredningsbehov och eventuell föreskriftsutveckling tas vidare, kvarstår även en osäkerhet kring hur beredskapszoner för nya reaktorer och nya etableringsplatser ska fast- ställas. Avsaknaden av tydliga principer för riskanpassning kan leda till konservativa bedömningar och därmed större zoner än vad den faktiska risken motiverar. Sammantaget riskerar detta att hämma investeringsviljan, särskilt för mindre projekt med ny teknik. Nuvarande reglering om samhällets beredskap för utsläpp av radio- aktiva ämnen vid kärntekniska anläggningar är anpassad för storskalig kärnkraft och för ett på förhand känt antal kärnkraftsreaktorer av en viss typ (dvs. lättvattenteknik) på en viss plats, vilket gör det svårt för nya aktörer att etablera sig på marknaden. Den nuvarande ord- ningen med anläggnings- och platsspecifika beslut i förordningen om skydd mot olyckor kan uppfattas som effektiv, men ger ingen insyn eller förutsebarhet om hur ett beslut om zoner och tillhörande skyddsåtgärder för allmänheten kommer till. Det gäller särskilt för nya aktörer, vilket kan hämma diversifiering och innovation inom sektorn och minska intresset för utvecklare av ny reaktorteknik att satsa på den svenska marknaden. Det kan i sin tur leda till att möjlighe- terna minskar för framtida användning av reaktorer med liten termisk effekt till specifika tillämpningar så som fjärrvärmeframställning och tillverkning av vätgas med hög temperatur. Om inte de förändringar som utredningen föreslår kommer till stånd ökar risken för att ny kärnkraft i Sverige begränsas till ett fåtal projekt. Konsekvenser av utredningens förslag SOU 2026:40 Ett utvecklat system med öppenhet för aktörer som inte bedri- ver energiproduktion genom kärnkraft kommer troligtvis inte att etableras. 12.8.3 Beredskapsavgift I dagens regelverk kopplas beredskapsavgiftens bestämning till vilken beredskapskategori (1–4) som anläggningsområdet placeras i av Strål- säkerhetsmyndigheten. Beredskapskategorierna ger viss information om vilka skyddsåtgärder som krävs utanför anläggningsområdet, men främjar inte ett förutsebart differentierat avgiftsuttag för framtida reaktorer med andra egenskaper än befintliga, och som etableras på nya ställen. Till exempel skulle en framtida anläggning kunna bli placerad i beredskapskategori 2 men samtidigt ha krav på betydligt mer omfattande skyddsåtgärder än de anläggningar som i dag är pla- cerade i beredskapskategori 2. Det skulle därmed inte vara tydligt för den blivande tillståndshavaren hur stor avgiften skulle komma att bli. Ett avgiftsuttag utan förutbestämd differentiering riskerar vidare att skapa ett orättvist avgiftssystem om det inte tar hänsyn till det fak- tiska behovet som en ny kärnteknisk anläggning har eller hur befint- liga anläggningars beredskapsavgift påverkas av nya anläggningar som byggs inom beredskaps- eller planeringszon. Detta kan leda till att presumtiva aktörer som vill bygga ny kärnkraft avstår från att göra det. Det kan även innebära att befintliga tillståndshavare uppfattar att de får orättvist höga avgifter som inte motsvarar behovet. 12.8.4 Överföring av värden för processparametrar Befintligt krav på överföring av värden för processparametrar är ut- format så att det gäller alla kärnkraftsreaktorer, från det att tillstånd meddelats och så länge verksamheten bedrivs, dvs. även under avveck- ling av anläggningen. Om utredningens förslag inte genomförs kom- mer denna ordning bestå. Det innebär att möjligheten till differen- tiering uteblir och samtliga reaktorer behöver överföra värden för processparametrar, medan kommande övriga kärntekniska anlägg- ningar, oavsett vilka radiologiska konsekvenser som kan uppstå till följd av verksamheten, per automatik är undantagna från kravet. Detta SOU 2026:40 Konsekvenser av utredningens förslag skulle kunna bli orättvist och medföra att arbete och resurser läggs på fel saker. 12.8.5 Ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Om utredningens förslag om fasta ansvarsbelopp inte genomförs kom- mer osäkerhet och oförutsebarhet bestå om vilket ansvarsbelopp som kommer gälla för vissa anläggningar och transporter. Processen för ansökningar om lägre ansvarsbelopp riskerar att dra ut på tiden, oaktat vunna erfarenheter från tidigare prövningsomgång. Det finns fortsatt betydande utmaningar i kommande prövningar och varje ny ansök- ningsperiod riskerar att präglas av resurs- och tidskrävande processer, till avsevärda administrativa kostnader för samtliga inblandade Det kan också förutsättas att merparten av de anläggningshavare som har fått ett lägre ansvarsbelopp beviljat, kommer att ansöka på nytt när nuvarande besluts giltighetstid löper ut. Beslutens giltighetstid upp- hör vid ungefär samma tidpunkt. Det finns därmed risk för att berörda myndigheter behöver hantera ett större antal ansökningar parallellt, vilket ökar risken för långa handläggningstider. Om reglering uteblir när det gäller vid vilken tidpunkt som en säkerhet ska ställas, kvarstår en osäkerhet i detta avseende, vilket är negativt för såväl tillståndshavare som myndigheter. Om prövningen av säkerheter inte samlas till en och samma beslutsinstans kommer prövning av säkerheter för anläggningar respektive transporter ske av Riksgäldskontoret respektive regeringen. Det är en mindre effektiv hantering än om prövningen åvilar en och samma instans. 13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 13.1 Uppdraget om beredskaps- och planeringszoner Förslag De föreslagna ändringarna i lagen om kärnteknisk verksamhet, lagen om skydd mot olyckor, förordningen om kärnteknisk verk- samhet och förordningen om skydd mot olyckor ska träda i kraft den 1 juli 2027. De kärntekniska anläggningar som räknas upp i hittillsvarande lydelse av förordningen om skydd mot olyckor omfattas inte av de nya reglerna. Detsamma gäller för de anläggningar som har fått tillstånd enligt kärntekniklagen och beslut från Strålsäkerhetsmyn- digheten att uppförande av anläggningen får påbörjas innan lag- ändringen träder i kraft. De nya reglerna ska tillämpas för dessa anläggningar först om de ändras på ett sådant sätt att behovet av samhällets beredskap påverkas. Övergångsbestämmelser med denna innebörd införs i lagen om kärnteknisk verksamhet och förordningen om skydd mot olyckor. Skälen till förslaget Utredningen lämnar förslag om nya regler för beredskapsplanering för statlig räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Några nu gällande regler som hanterar processen att bedöma behovet samt ta fram nya beredskaps- och planeringszoner med tillhörande skyddsåtgärder saknas och det är därför angeläget att de föreslagna ändringarna träder i kraft i god Ikraftträdande och övergångsbestämmelser SOU 2026:40 tid innan nya kärntekniska anläggningar kan förutses få tillstånd en- ligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken. Detta förslag överlämnas i juni 2026. Utredningen bedömer att det är angeläget och möjligt att de föreslagna reglerna kan träda i kraft den 1 juli 2027. Stora delar av förslagen påverkar främst Myndigheten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndigheten och regeringen, men även aktörer som vill ansöka om tillstånd till nya kärnkraftsreaktorer eller andra kärntekniska anläggningar samt tillståndshavare som vill ändra sina anläggningar. Utredningens förslag ska gälla för nya kärntekniska anläggningar. För de befintliga kärntekniska anläggningarna regleras beredskapen framför allt i förordningen om skydd mot olyckor, samt genom de beslut om exakt utformning som respektive länsstyrelse där anlägg- ningarna är belägna har fattat. Detta kommer att fortsätta gälla tills vidare, eller fram till dess att anläggningarna förändras på ett sådant sätt att samhällets behov av beredning påverkas, antingen genom änd- ring eller utökning av verksamheten eller genom nedläggning. De anläggningar som har fått tillstånd enligt kärntekniklagen och beslut från Strålsäkerhetsmyndigheten om att uppförandet av anlägg- ningen får påbörjas, antingen enligt nya 9 a § kärntekniklagen eller genom villkor som meddelats i tillstånd enligt kärntekniklagen, innan 9 a § trädde i kraft, omfattas inte heller av den nya regleringen. Detta för att frågor om beredskap kan ha haft betydelse inför beslutet om att få påbörja uppförandet av anläggningen och det vore olyckligt om nya krav tillkommer i ett sent skede. Nödvändig beredskap måste dock ändå vara på plats inför provdrift, men detta får lösas genom individuella beslut på samma sätt som i nuvarande system. I praktiken rör dessa situationer utbyggnaden av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, som i dag inte har någon egen bered- skaps- eller planeringszon. Anläggningen ligger i Forsmark, nära platsen för det tillståndsgivna kärnbränsleförvaret och Forsmarks kärnkraftverk. Beredskapsbehovet påverkas sannolikt inte i någon större omfattning av utbyggnaden. Det kan också komma att omfatta slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark och inkapslingsanlägg- ningen, Clink, som ligger i anslutning till mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, vid Oskarshamns kärnkraftverk. Dessa anlägg- ningar har fått tillstånd enligt kärntekniklagen och miljöbalken och för slutförvaret av använt kärnbränsle har ansökan om att få starta uppförandet av anläggningen lämnats in. SOU 2026:40 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Anläggningar som har fått tillstånd men inte beslut om att upp- förandet får påbörjas omfattas av de nya reglerna direkt. För dessa anläggningar bedömer utredningen att det finns tillräckligt med tid att hinna få beslut om beredskap och eventuell nödvändig beredskap på plats inför att anläggningarna tas i provdrift. 13.2 Uppdraget om processparametrar Förslag De föreslagna ändringarna i lagen om kärnteknisk verksamhet och förordningen om kärnteknisk verksamhet ska träda i kraft den 1 juli 2027. De nya bestämmelserna ska inte gälla för de kärntekniska an- läggningar som har fått tillstånd enligt kärntekniklagen före änd- ringarna träder i kraft. Först om en sådan anläggning ändras på ett sådant sätt att det krävs ett nytt tillstånd ska de nya reglerna tillämpas. Övergångsbestämmelser med denna innebörd införs i lagen om kärnteknisk verksamhet. Skälen till förslaget Utredningen lämnar förslag om nya regler för överföring av värden för processparametrar. Det är angeläget att de föreslagna ändringarna träder i kraft i god tid innan nya kärntekniska anläggningar kan komma att få tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken, för att det i god tid ska stå klart för en blivande tillstånds- havare vilka krav som gäller. Detta förslag överlämnas i juni 2026. Utredningen bedömer att det är de föreslagna reglerna kan träda i kraft den 1 juli 2027. Stora delar av förslagen påverkar främst Strålsäkerhetsmyndigheten och aktörer som vill ansöka om tillstånd till nya kärnkraftsreaktorer eller andra kärntekniska anläggningar. Utredningens förslag om överföring av värden för processparamet- rar ska gälla alla kärntekniska anläggningar. Befintliga kärnkraftverk har system för överföring av processparametrar och det saknas skäl att ändra i detta. För övriga befintliga kärntekniska anläggningar bör Ikraftträdande och övergångsbestämmelser SOU 2026:40 inte heller kraven gälla direkt, eftersom det inte har bedömts nöd- vändigt tidigare och det vore olyckligt om nya krav tillkommer när anläggningen redan är uppförd. För de kärntekniska anläggningar som har fått tillstånd enligt kärntekniklagen innan de nya reglerna träder i kraft ska därför de äldre bestämmelserna fortsätta gälla fram till dess anläggningarna ändras på ett sådant sätt att ett nytt tillstånd krävs. 13.3 Uppdraget om beredskapsavgift Förslag De föreslagna ändringarna i förordningen om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten ska träda i kraft den 1 juli 2027. De nya bestämmelserna om beräkning av beredskapsavgift ska inte tillämpas för de anläggningar som har fått tillstånd enligt kärn- tekniklagen och strålskyddslagen före ändringarna träder i kraft. Först om befintliga eller tillståndsgivna anläggningar ändras på ett sådant sätt att behovet av beredskap påverkas, ska dessa anlägg- ningar omfattas av de nya reglerna. Övergångsbestämmelser med denna innebörd införs i förord- ningen. Skälen för förslaget Utredningen lämnar förslag om ett förändrat sätt att ta ut beredskaps- avgiften. Beredskapsavgiften ska beräknas med en metod som speglar att kostnaderna för beredskapsplaneringen påverkas av anläggningens och platsens egenskaper. Det nya sättet att ta ut avgifter underlättar för den som planerar att uppföra en kärnteknisk anläggning att på förhand bilda sig en uppfattning om ungefär hur stor beredskaps- avgift blir. Därför är det angeläget att regleringen träder i kraft i god tid innan nya kärntekniska anläggningar kan förutses få tillstånd och att det sker i samband med att nya regler för beredskaps- och planeringszoner träder i kraft. Detta förslag överlämnas i juni 2026. Utredningen bedömer att de föreslagna reglerna kan träda i kraft den 1 juli 2027. Förslagen på- SOU 2026:40 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser verkar främst de aktörer som planerar att uppföra kärntekniska an- läggningar samt Strålsäkerhetsmyndigheten. Utredningens förslag om en ny metod för att fastställa beredskaps- avgiften ska gälla för nya kärntekniska anläggningar. För de befintliga anläggningarna fortsätta nuvarande beräkningsmodell att gälla tills anläggningarna förändras på ett sådant sätt att samhällets behov av beredskap påverkas, antingen genom ändring eller utökning av verk- samheten eller genom nedläggning. 13.4 Uppdraget om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Förslag De föreslagna ändringarna i lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor och i förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ska träda i kraft den 1 januari 2028. De nya bestämmelserna gäller direkt. De beslut som regeringen har meddelat om lägre ansvarsbelopp gäller tills tiden för respek- tive beslut går ut. Den anläggningshavare som vill ansluta till det nya systemet innan dess kan göra det. Pågående ärenden ska handläggas klart enligt tidigare reglering. Övergångsbestämmelser med denna innebörd införs i förord- ningen. Skälen till förslaget Utredningen lämnar förslag om nya regler om anpassning och för- tydligande kring frågor som relaterar till lagen om ansvar och ersätt- ning vid radiologiska olyckor. Vissa förslag är generella och andra avser transporter och andra kärntekniska anläggningar än kärnkrafts- reaktorer. Det är angeläget att lagändringarna träder i kraft i god tid innan nya kärntekniska anläggningar tas i provdrift, för att det ska finnas tid att ta fram, pröva och få nödvändiga säkerheter godkända. Detta förslag överlämnas i juni 2026. Utredningen bedömer att de föreslagna reglerna bör kunna träda i kraft den 1 januari 2028. Stora delar av förslagen påverkar främst Riksgäldskontoret, Strålsäkerhets- Ikraftträdande och övergångsbestämmelser SOU 2026:40 myndigheten och regeringen, men även aktörer som vill ansöka om tillstånd till nya kärnkraftsreaktorer eller andra kärntekniska anlägg- ningar samt de aktörer som har tillstånd till kärntekniska anläggningar i dag. Fram till början av 2025 har anläggningshavare till andra kärntek- niska anläggningar än kärnkraftverk, Strålsäkerhetsmyndigheten, Riks- gäldskontoret och regeringen lagt ner mycket tid på ansökningar om lägre ansvarsbelopp. De beslut som har meddelats har en giltighetstid om 10 år. Beslutens giltighet påverkas inte av de nya regler som ut- redningen föreslår. Om en anläggningshavare innan ett besluts giltighetstid har gått ut ändå vill om fattas av den nya ordningen kan detta ske genom att en anmälan lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten på samma sätt som för nya anläggningar För årliga granskningar av ställda säkerheter bör de nya reglerna gälla direkt. Handläggningen av pågående ärenden undantas och dessa avslutas i enlighet med den tidigare ordningen. 14 Författningskommentar 14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Tillståndshavarens skyldigheter inför provdrift 9 c § Tillståndshavaren får inte ta en kärnteknisk anläggning i provdrift innan beredskapen för den räddningstjänst som staten ansvarar för enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har förberetts i tillräcklig utsträckning. Paragrafen, som är ny, reglerar att samhällets beredskap vid utsläpp av radioaktiva ämnen ska vara på plats i tillräcklig utsträckning innan anläggningen får tas i provdrift. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. Av bestämmelsen följer att tillståndshavaren inte får ta en anlägg- ning i provdrift innan nödvändiga åtgärder har förberetts av berörda länsstyrelser. Vilka åtgärder och länsstyrelser som avses följer av det beslut som fattas av Myndigheten för civilt försvar enligt 4 kap. 20 a § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Vad som avses med provdrift följer av 9 a § (se prop. 2025/26:171). De åtgärder för beredskap som behöver vara förberedda kan vara olika i olika skeden av provdriften. Behovet av åtgärder följer av när den radiologiska risken som åtgärden är associerad till kan uppstå. För en kärnkraftsreaktor kan detta till exempel avse att fullständig beredskap behövs först när kärnbränsle placerats i reaktorhärden och första kriticitet uppnås. Det är inte tidpunkten för tillsynsmyn- dighetens beslut som avses, utan tidpunkten när de radiologiska riskerna kan uppstå i den kärntekniska verksamheten, dvs. när an- läggningen tas i provdrift. Det är tillståndshavare som ska försäkra Författningskommentar SOU 2026:40 sig om att detta är uppfyllt och inte en del av det som ingår i tillsyns- myndighetens kontroll enlig 9 a §1. Med har förberetts i tillräcklig utsträckning avses exempelvis installa- tion av fysiska åtgärder som krävs för att de skyddsåtgärder som anges i beslutet ska kunna vidtas i tid i händelse av en radiologisk nödsituation som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen (t.ex. gammastationer, RDS-mottagare), eller förhandsutdelning av jod- tabletter samt information till allmänheten. Den länsstyrelse där den kärntekniska anläggningen är belägen ska enligt förordningen om skydd mot olyckor informera tillståndshavaren när de aktuella förberedelserna är på plats. Om anläggningen tas i provdrift innan samhällets beredskap är på plats kan det leda till att tillståndet återkallas enligt 15 §. Allmänna skyldigheter för tillståndshavare

§ 20 Inkommen motion (V) om kortare arbetstid Fullmäktiges beslut 1. Motionen får ställas. 2. Motionen skickas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet I en motion inkommen den 17 februari 2026 yrkar Lucas Lennartsson (V) och Nicke Olofsson (V) att Sjöbo kommun under 2025 utreder och tar fram en plan för hur en eller flera arbetsplatser i kommunen ska genomföra försök med förkortad arbetstid som ska påbörjas under 2026. Underlag för beslutet Motion (V) om kortare arbetstid Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen

21 § tredje stycket på de länsstyrelser som berörs av beslutet, dvs. för de län som ingår i zonens tänkta utsträckning och där förberedelse av skyddsåtgärder är nödvändig. Se även beslutets innehåll enligt 20 i §. Med andra stycket avses att ett beslut om beredskaps- och planer- ingszoner ska omfatta samtliga kärntekniska anläggningar som ingår i ett tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Enligt praxis bör lämplig beredskapsplanering utgå från en analys av risker som bl.a. beaktar händelser som påverkar flera anläggningar och verk- samheter samtidigt. Beslutet avser vilka zoner och skyddsåtgärder som en eller flera länsstyrelser ska förbereda i förhållande till den till- ståndsgivna verksamheten. Vid ändringar i verksamheten, eller för bedömning av vilken beredskapsavgift enligt förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten som en tillstånds- Författningskommentar SOU 2026:40 havare är skyldig att betala, bör det också utgå från det totala behov av åtgärder för samhällets beredskap som en tillståndsgiven verksam- het ger upphov till. Tredje stycket innebär att ett beslut ska fattas, även i de fall analysen av radiologiska risker visar att det inte kan uppstå sådana utsläpp av radioaktiva ämnen från den kärntekniska anläggningen att det vore motiverat att förbereda skyddsåtgärder för allmänheten. Beslutet kan överklagas enligt 10 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor. 20 b § En tillståndshavare ska anmäla till Myndigheten för civilt försvar i sådan tid att de åtgärder som följer av beslutet enligt 20 a § kan vara på plats innan en eller flera kärntekniska anläggningar tas i provdrift enligt 9 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Anmälan ska innehålla uppgifter om 1. den eller de kärntekniska anläggningar som tillståndet enligt lagen om kärnteknisk verksamhet omfattar, 2. anläggningens eller anläggningarnas lokalisering, 3. en uppskattning av de beredskapszoner eller planeringszon som mest kan behövas, och 4. en uppskattning av när tillståndshavaren planerar att ta anläggningen eller anläggningarna i provdrift. Paragrafen, som är ny, innebär att tillståndshavaren för den eller de kärntekniska anläggningar för vilket ett beslut enligt 20 a § ska fattas, inleder arbetet genom ett anmälningsförfarande. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1. Av första stycket följer att anmälan ska ske till Myndigheten för civilt försvar. Det finns inte en föreskriven tidpunkt för när anmälan ska ske, utan det är tillståndshavarens ansvar att göra en bedömning i förhållande till det skede då den radiologiska risken som kan för- anleda behov av beredskap för att vidta åtgärder för skydd av allmän- heten uppstår, dvs. när en anläggning tas i provdrift. Med provdrift avses detsamma som i 9 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (se även prop. 2025/26:171). Enligt 9 c § och 15 § samma lag får en anläggning inte tas i provdrift utan att de förberedelser som blir av följd av beslutet enligt 20 a §. Andra stycket anger vad anmälan ska innehålla. En anmälan kan avse en eller flera kärntekniska anläggningar som ska uppföras på SOU 2026:40 Författningskommentar samma förläggningsplats. Anmälan bör innehålla de anläggningar som omfattas av tillståndet enligt kärntekniklagen, även om de är tänkta att uppföras och tas i drift i steg. Det ger förutsättningar att göra en samlad bedömning av behovet av zoner och skyddsåtgärder, utan att en ny anmälan och ett nytt beslut ska behövas enligt 20 j §. Av andra stycket första punkten följer att anmälan ska innehålla information om den eller de kärntekniska anläggningar som anmälan omfattar. Det behöver inte avse en detaljerad beskrivning, men ska ge tillräcklig information för att ge myndigheten en uppfattning om verksamhetens art och de radiologiska risker den kan medföra. Enligt andra stycket andra punkten ska anmälan även innehålla in- formation om den plats där anläggningen eller anläggningarna finns eller ska byggas. Beslut om zoner avser en geografisk planering och denna information utgör därmed en grundläggande förutsättning för handläggningen av ärendet. Andra stycket tredje punkten avser tillståndshavarens bedömning av vilken beredskap som kan komma att behövas för anläggningen (jfr prop. 2025/26:171, s. 108). Det krävs inget detaljerat underlag, utan endast en uppskattning av eventuella zoners maximala utsträck- ning. Informationen ger också stöd för Myndigheten för civilt för- svars bedömning av vilka länsstyrelser, kommuner eller andra myn- digheter som kan beröras av beslutet. Underlaget utgör inte grund för beslutet enligt 20 a §, utan ges av 20 a § tillsammans med 20 f och g §§. Enligt andra stycket fjärde punkten ska anmälan innehålla en upp- skattning av när anläggningen eller anläggningarna som omfattas av anmälan kommer att tas i provdrift, enligt tillståndshavarens planering. Informationen ger underlag för planering av handläggning av ärendet hos berörda myndigheter, samt för en bedömning av förutsättning- arna för de länsstyrelser som kan komma att bli ansvariga att ta fram en exakt utformning av zonerna och förbereda för beslutade skydds- åtgärder att förberedelserna är genomförbara innan anläggningen tas i provdrift. Myndigheten för civilt försvar kan begära kompletteringar till anmälan med stöd av 20 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900). Författningskommentar SOU 2026:40 20 c § Tillståndshavaren får hos Myndigheten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndig- heten eller den länsstyrelse där den eller de kärntekniska anläggningarna upp- förs begära en förberedande dialog om anmälans innehåll och om tidsplanen för de berörda myndigheternas arbete efter en sådan anmälan. Paragrafen, som är ny, innebär att det innan en anmälan görs till Myndigheten för civilt försvar enligt 20 b § ska vara möjligt för en tillståndshavare att begära förberedande dialog med Myndigheten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndigheten eller den länsstyrelse inom vars län anläggningen kommer att byggas. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.8. Momentet är frivilligt och begäran kan göras av den som har fått tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning enligt lagen (1983:4) om kärnteknisk verksamhet. Dialogen får avse anmälans innehåll och tidsplanen som myndig- heterna bedömer att de kan behöva för att genomföra sina uppgifter inför eller efter det beslut som avses i 20 a §. Denna dialog kan vara nödvändig för att tillståndshavaren ska kunna planera tidpunkt för när anmälan enligt 20 b § bör ske, samt för att säkerställa att tillstånds- havaren kan lämna nödvändiga uppgifter i anmälan. Det kan vara relevant för en tillståndshavare att initiera dialog med en eller samt- liga berörda myndigheter. Vid behov kan myndigheterna med fördel samordna sin dialog med den aktuella tillståndshavaren. 20 d § Myndigheten för civilt försvar ska informera Strålsäkerhetsmyndigheten och berörda länsstyrelser om att anmälan enligt 20 b § inkommit. Av paragrafen, som är ny, framgår att Myndigheten för civilt för- svar ska informera övriga myndigheter om att en anmälan inkommit. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1. 20 e § Strålsäkerhetsmyndigheten ska för analysen av radiologiska risker enligt 20 a § genomföra nödvändiga beräkningar och till Myndigheten för civilt försvar över- lämna information om på vilka avstånd från den eller de kärntekniska anlägg- SOU 2026:40 Författningskommentar ningarna som det ur strålskyddssynpunkt kan vara motiverat att förbereda skyddsåtgärder för allmänheten. Strålsäkerhetsmyndigheten ska begära nödvändiga uppgifter från tillstånds- havaren om 1. vilka radiologiska nödsituationer som kan uppstå, 2. vilka utsläpp av radioaktiva ämnen som nödsituationerna skulle kunna leda till, och 3. övriga uppgifter som behövs för att utföra beräkningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten får efter att ha hört Myndigheten för civilt försvar meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som avses i andra stycket. Av paragrafen, som är ny, framgår den uppgift Strålsäkerhetsmyndig- heten har att ta fram underlag som utgör del av analysen av radio- logiska risker och möjliga effekter för allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen från anläggningen som behövs för beslutet enligt 20 a §. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2. Första stycket anger syfte och innehåll i den information som Strål- säkerhetsmyndigheten ska ta fram. Syftet är i huvudsak att stödja analysen av radiologiska risker som beslutet enligt 20 a § ska utgå från. Uppgiften innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten genomför spridnings- och dosberäkningar som motsvarar det som enligt IAEA:s GSR Part 7 avses med hazard assessment. Analysen och beräkningarna syftar till att ta fram ett underlag som visar hur personer i allmänheten kan exponeras för joniserande strålning i en sådan omfattning att det kan vara motiverat att besluta om att vidta skyddsåtgärder för allmän- heten. Beräkningar görs för valda händelser som bedöms kunna leda till utsläpp av radioaktiva ämnen i sådan omfattning att det kan vara motiverat att förbereda skyddsåtgärder för allmänheten. Inför sprid- nings- och dosberäkningar gör Strålsäkerhetsmyndigheten en bedöm- ning av vilka radiologiska nödsituationer som, baserat på underlag från tillståndshavaren enligt andra stycket, bör utvärderas och vilken mängd och sammansättning av radioaktiva ämnen som beskriver de utsläpp som antas följa av en händelse (representativ källterm). En representativ källterm innehåller bland annat information om vilka nuklider som ingår i utsläppet och i vilken mängd respektive nuklid släpps ut. Även information om, i de fall radioaktiv jod förekommer, jods kemiska form, utsläppshöjd, tidsförlopp och eventuellt värme- innehåll ingår. Byggnadsgeometriska betingelser för de byggnader där strålkällor som kan leda till utsläpp finns (t.ex. reaktorbyggnad) samt för kringliggande byggnader har också betydelse. Beräkningar görs med realistiska metoder som för olika väderfall visar på vilka av- Författningskommentar SOU 2026:40 stånd från anläggningen som uppsatta kriterier för brådskande skydds- åtgärder kan komma att överskridas. Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift innebär även att göra nödvändiga bedömningar av vilka krite- rier som bör tillämpas, i förhållande till referensnivåer för exponering av allmänheten i en radiologisk nödsituation enligt 3 kap. 8 § strål- skyddsförordningen (2018:506). Förberedelser för och genomförande av spridnings- och dosberäkningar kan innebära en iterativ process och dialog med berörda tillståndshavare och myndigheter. Enligt andra stycket ska Strålsäkerhetmyndigheten inhämta nöd- vändiga uppgifter från tillståndshavaren för att kunna genomföra be- räkningarna enligt första stycket. Strålsäkerhetsmyndigheten kan sedan tidigare ha hela eller delar av den information som krävs, inom de ärenden för tillståndsprövning och stegvis kontroll av den kärn- tekniska anläggningen som myndigheten handlägger enligt kärntek- niklagen. Strålsäkerhetsmyndigheten får enligt 20 d § information från Myndigheten för civilt försvar om att en anmälan inkommit och att arbetet därmed bör påbörjas. Myndigheterna kan hålla nödvändig dialog om tidsplanering av arbetet. Med andra stycket första punkten avses information om vilka radio- logiska nödsituationer som kan uppstå. Det är inte alla möjliga radio- logiska nödsituationer som är av intresse, utan de som i enlighet med 4 kap. 6 § kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen i sådan omfatt- ning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Beredskap för radiologiska nödsituationer som kan uppstå, men inte leda till radiologiska konsekvenser utanför anläggningsområdet, är enligt 13 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet tillståndshavarens ansvar och granskas inom ramen för tillståndsprövning enligt kärnteknik- lagen. Med andra stycket andra punkten avses information om möjligt innehåll av radioaktiva ämnen i de utsläpp som de radiologiska nöd- situationer som är relevanta i enlighet med första punkten kan med- föra. Informationen ska ligga till grund för Strålsäkerhetsmyndig- hetens bedömning av representativ källterm, se första stycket. Enligt andra stycket tredje punkten kan Strålsäkerhetsmyndigheten även begära andra uppgifter än de som direkt följer av andra och tredje punkten, i den mån de behövs för att utföra myndighetens uppgift enligt första stycket. I tredje stycket bemyndigas Strålsäkerhetsmyndigheten att meddela föreskrifter som mer specifikt anger vilka uppgifter som tillstånds- SOU 2026:40 Författningskommentar havaren ska kunna lämna som underlag till myndighetens beräkningar och analys av radiologiska risker. 20 f § Innan beräkningarna enligt 20 e § genomförs, ska Strålsäkerhetsmyndigheten ge tillståndshavaren och Myndigheten för civilt försvar tillfälle att lämna syn- punkter på vilken eller vilka radiologiska nödsituationer som ska ligga till grund för beräkningarna. Paragrafen är ny och reglerar viss insyn och delaktighet i det arbete som Strålsäkerhetsmyndigheten ska utföra enligt 20 e §. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.2.2. Enligt 20 e § innebär Strålsäkerhetsmyndigheten uppgift att göra bedömningar och val av förutsättningar i form av bl.a. vilka radiolo- giska nödsituationer och utsläpp som används i de beräkningar som ska göras. Dessa val har stor betydelse för vilka behov av skyddsåtgär- der och zoner som kan uppstå. Den myndighet som ska fatta beslut om zoner och skyddsåtgärder samt den tillståndshavare vars anlägg- ning eller anläggningar som beslutet avser ska få ta del av Strålsäker- hetsmyndighetens val och lämna synpunkter innan spridnings- och dosberäkningarna genomförs. 20 g § Myndigheten för civilt försvar ska lägga de beräkningar som Strålsäkerhetsmyn- digheten tagit fram enligt 20 e § till grund för beslutet enligt 20 a § för att be- döma på vilka avstånd från den eller de kärntekniska anläggningarna som det är motiverat att förbereda skyddsåtgärderna. 1. prioriterad utrymning inom en inre beredskapszon innan ett utsläpp av radioaktiva ämnen har inträffat, 2. utrymning utöver 1, 3. inomhusvistelse, 4. intag av jodtabletter, eller 5. utrymning på grund av markbeläggning av radioaktiva ämnen. Utöver första stycket ska även skyddsåtgärder övervägas som innebär 1. skyndsam varning till befolkningen, 2. utdelning av jodtabletter, eller 3. strålningsmätningar. Författningskommentar SOU 2026:40 Paragrafen är ny och ersätter tidigare plats- och anläggningsspecifika krav på vilka skyddsåtgärder som ska förberedas inom de beredskaps- och planeringszoner som ska inrättas vid vissa kärntekniska anlägg- ningar. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2. Bestämmelsen anger tillsammans med 20 a och h §§ ramen för Myndigheten för civilt försvar beslut. Av första stycket framgår att Myndigheten för civilt försvar ska lägga de beräkningar som Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram till grund för beslutet om beredskaps- och planeringszoner samt skydds- åtgärder. Med stöd av underlaget från Strålsäkerhetsmyndigheten följer av bestämmelsen vilka skyddsåtgärder som kan behöva förberedas i syfte att undvika och begränsa sannolikheten för deterministiska och sto- kastiska hälsoeffekter hos allmänheten (se även 20 h §). Med första stycket första till femte punkten avses sådana skyddsåtgär- der som medför behov av geografisk planering för att de ska kunna genomföras effektivt, och därmed har särskild betydelse för bedöm- ning av vilka zoner som behövs och deras storlek. Utrymning kan behöva planeras på olika sätt beroende på utsläppets art och händelse- utvecklingen, där prioriterad utrymning innan ett utsläpp av radio- aktiva ämnen har inträffat enligt första punkten kräver mer planering (i förhållande till befolkningstäthet och verksamheter som berörs), medan utrymning på grund av markbeläggning av radioaktiva ämnen enligt femte punkten i första hand avser förberedelser av en tillräcklig förmåga att kunna genomföra strålningsmätningar till grund för ett beslut om utrymning. Förberedelse av utrymning enligt andra punkten avser utrymning som kan vara motiverad i syfte att begränsa exponer- ing av allmänheten för joniserande strålning, medan prioriterad utrym- ning kan övervägas vid en lägre tröskel, eftersom utrymning innan utsläpp helt kan undanröja sannolikheten för exponering om situatio- nen skulle förvärras. Inomhusvistelse eller intag av jodtabletter enligt tredje och fjärde punkten har i hittillsvarande planering bedömts som mindre lämpliga att vidta som försiktighetsåtgärder innan ett utsläpp sker, eftersom för tidigt genomförande kan minska åtgärdernas effek- tivitet om det drar ut på tiden innan situationen eventuellt förvärras. Med andra stycket första till tredje punkten avses att även skydds- åtgärder som inte i lika hög utsträckning är beroende av geografisk planering ska övervägas inom beslutet enligt 20 a §. Med utdelning av jodtabletter enligt andra punkten avses olika typer av förberedel- SOU 2026:40 Författningskommentar ser som kan behöva övervägas, se hittillsvarande 4 kap. 27 § om utdel- ning av jodtabletter på förhand, samt krav på förberedelse för kom- pletterande utdelning och begränsad extrautdelning av jodtabletter i nom vissa zoner. 20 h § Om analysen av radiologiska risker visar att det kan uppstå radiologiska nöd- situationer som kan leda till skador på allmänheten av strålning som är direkt livshotande eller bestående, ska Myndigheten för civilt försvar överväga att enligt 20 a § besluta om 1. en inre beredskapszon, 2. en yttre beredskapszon, och 3. en planeringszon. Om analysen av radiologiska risker visar att det inte kan uppstå sådana radiologiska nödsituationer som avses i första stycket, men radiologiska nöd- situationer där utsläpp av radioaktiva ämnen kan leda till skador på allmän- heten av strålning där sannolikheten för skada ökar med högre stråldos, ska Myndigheten för civilt försvar överväga att enligt 20 a § besluta om 1. en yttre beredskapszon, eller 2. en planeringszon. Paragrafen, som är ny och ersätter tidigare plats- och anläggnings- specifika krav, anger tillsammans med 20 a och g §§ ramen för över- vägande och beslut om att inrätta beredskaps- eller planeringszoner för en kärnteknisk anläggning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1 och 7.2.3. Beredskapen planeras enligt 20 a § utifrån en analys av vilka radio- logiska risker som kan uppstå. Av första stycket följer att om det finns en möjlighet att det kan uppstå utsläpp av radioaktiva ämnen på ett sådant sätt (t.ex. baserat på ingående ämnen och händelseförloppets utveckling) att det skulle kunna uppstå så kallade allvarliga deterministiska hälsoeffekter hos personer i allmänheten om inga skyddsåtgärder vidtas, finns det skäl att överväga att inrätta två typer av beredskapszoner, en inre och en yttre beredskapszon, samt en planeringszon. En inre beredskapszon innebär normalt att det är motiverat att förbereda för bl.a. prioriterad utrymning innan ett utsläpp av radioaktiva ämnen har inträffat i en- lighet med 20 g § första stycket 1. Med att personer i allmänheten exponeras för joniserande strål- ning i sådan omfattning att det kan leda till skador som är direkt livs- Författningskommentar SOU 2026:40 hotande eller bestående avses samma sak som att allvarliga determi- nistiska (förutsägbara) hälsoeffekter kan uppstå. Med deterministiska hälsoeffekter avses skador av joniserande strålning som uppträder när stråldosen överskrider ett visst värde (s.k. tröskelvärde), som är olika för olika hälsoeffekter, och där allvarlighetsgraden ökar med ökande stråldos. Exempel på deterministiska hälsoeffekter är hudrodnader samt skador på benmärg och tunntarm. Högre doser över tröskel- värdet ger allvarligare skador. Med allvarliga deterministiska hälso- effekter avses skador som är livshotande eller som medför en per- manent skada som försämrar livskvaliteten. Av första stycket första punkten följer att, om kriteriet om allvarliga deterministiska hälsoeffekter uppfylls för den aktuella verksamheten, ska det övervägas att inrätta en inre beredskapszon. Motsvarande begrepp på engelska är precautionary action zone (PAZ). Syftet med en sådan zon är att förbereda skyddsåtgärder som kan vidtas snabbt (före eller kort efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen), i händelse av en radiologisk nödsituation för att undvika eller begränsa att allvar- liga deterministiska hälsoeffekter kan uppstå hos människor som befinner sig utanför anläggningsområdet. Av första stycket andra punkten följer att, om kriteriet om allvarliga deterministiska hälsoeffekter uppfylls för den aktuella verksamheten, ska det även övervägas att inrätta en yttre beredskapszon. Motsva- rande begrepp på engelska är urgent protective action planning zone (UPZ). Syftet med en sådan zon är att förbereda skyddsåtgärder för att minska sannolikheten för stokastiska hälsoeffekter hos människor som befinner sig utanför anläggningsområdet. Om möjligt bör åtgär- derna vidtas före ett utsläpp av radioaktiva ämnen sker, men inte på ett sådant sätt att det försenar skyddsåtgärder inom den inre bered- skapszonen. Av första stycket tredje punkten följer att, om kriteriet om allvarliga deterministiska hälsoeffekter uppfylls för den aktuella verksamheten, ska det även övervägas att inrätta en planeringszon, i syfte att minska sannolikheten för stokastiska effekter. Begreppet motsvarar delvis det engelska begreppet extended planning distance, men innebär enligt svensk praxis att även skyddsåtgärder som kräver geografisk planer- ing kan behöva förberedas om det visar sig vara motiverat, t.ex. inom- husvistelse och intag av jodtabletter. Av andra stycket följer att om det inte finns en möjlighet att det kan uppstå utsläpp av radioaktiva ämnen på ett sådant sätt (t.ex. base- SOU 2026:40 Författningskommentar rat på ingående ämnen och händelseförloppets utveckling) att det skulle kunna uppstå allvarliga deterministiska hälsoeffekter hos per- soner i allmänheten om inga skyddsåtgärder vidtas, men utsläpp av radioaktiva ämnen kan leda till skador på allmänheten av strålning där sannolikheten för skada ökar med högre stråldos, dvs. så kallade stokastiska hälsoeffekter, finns det skäl att överväga att inrätta en typ beredskapszon som motsvarar det som i första stycket avses med en yttre beredskapszon, en planeringszon, eller både en yttre bered- skapszon och en planeringszon. I vissa sammanhang där det inte behöver inrättas en inre beredskapszon benämns den yttre zonen bara med begreppet beredskapszon. Zonernas utsträckning utgår från den kärntekniska anläggningen. Skyddsåtgärder som ska förberedas inom en yttre beredskapszon ska således också kunna vidtas inom den inre zonen. Vilka skyddsåtgärder som det är motiverat att förbereda inom respektive beredskaps- eller planeringszon kan skilja sig åt mellan olika anläggningar, se även 20 g §. 20 i § Innan beslut enligt 20 a § ska Myndigheten för civilt försvar samråda med Strålsäkerhetsmyndigheten samt berörda länsstyrelser och andra myndigheter. Tillståndshavaren ska ges tillfälle att lämna synpunkter innan beslutet fattas. Paragrafen, som är ny, reglerar att beslutet som Myndigheten för civilt försvar ska fatta ska föregås av ett samråd mellan myndigheter och tillfälle för berörd tillståndshavare att lämna synpunkter. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.2.4. Av första stycket följer att samrådet ska ske med Strålsäkerhets- myndigheten och berörda länsstyrelser, såväl som med andra myn- digheter som berörs. Samrådet avser exempelvis gemensam dialog om vilka skyddsåtgärder som faktiskt bör förberedas och vilka zoner som bör inrättas, i enlighet med de hänsyn som ska tas enligt 20 a §. Med andra stycket avses att den tillståndshavare vars kärntekniska anläggning eller anläggningar som beslutet avser, ska ges tillfälle att lämna synpunkter innan beslutet fattas. Tillståndshavaren är den som anmäler ärendet och kan bli skyldig att betala beredskapsavgift till följd av beslutet. Enligt 9 c § lagen (1984:3) lagen om kärnteknisk verksamhet får tillståndshavaren inte heller ta anläggningen i provdrift Författningskommentar SOU 2026:40 innan de förberedelser av skyddsåtgärder som beslutet kan innehålla h ar förberetts. 20 j § Av beslutet enligt 20 a § ska framgå 1. den eller de kärntekniska anläggningar som beslutet avser, 2. den eller de länsstyrelser som berörs av beslutet, 3. vilka beredskapszoner eller planeringszon som ska inrättas, 4. de aktuella zonernas utsträckning, och 5. vilka skyddsåtgärder enligt 20 f § som ska förberedas. Beslutet ska skickas till berörda länsstyrelser, tillståndshavaren, Strålsäkerhets- myndigheten samt berörda kommuner. Paragrafen, som är ny, reglerar vad beslutet från Myndigheten för civilt försvar ska innehålla samt vilka som ska få information om beslutet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5. Första stycket första till femte punkten anger den information som behöver framgå. Beslutet blir styrande för de åtgärder som de läns- styrelser som anges i beslutet ska vidta. Det innebär att ett län kan inkluderas i de zoner som framgår av beslutet, men det är bara de länsstyrelser som pekas ut som ska genomföra förberedelser för de aktuella skyddsåtgärderna. Om en zonutsträckning exempelvis inklu- derar en liten obebyggd del av ett län, är det upp till Myndigheten för civilt försvar att bedöma om det finns skäl att förbereda för skydds- åtgärder eller inte. Se även 21 § tredje stycket. Med tredje och fjärde punkten avses de beredskaps- eller planerings- zoner som ska inrättas och deras ungefärliga utsträckning (jfr hittills- varande bestämmelser som anger cirka antal kilometer). Den exakta utformningen som berörda länsstyrelser tar fram enligt 21 § tredje stycket, kan medföra att avstånden för de olika zonerna till anlägg- ningen är kortare eller längre. Enligt femte punkten ska de specifika skyddsåtgärder som ska förberedas inom de beslutade zonerna framgå. Nivån av informa- tion bör motsvara den i hittillsvarande bestämmelser och kan inne- bära olika mer detaljerade behov av åtgärder, t.ex. investeringar i olika typer av mätnings- och varningssystem, resurs- och kompe- tensförstärkning och övningsverksamhet. Om det finns behov kan ett beslut även ange olika tider eller ske- den då förberedelserna behöver vara på plats, exempelvis i förhållande SOU 2026:40 Författningskommentar till om det finns behov att utöka förberedelserna i förhållande till när olika anläggningar som berörs av beslutet tas i provdrift. Av andra stycket följer vilka som ska informeras om det fattade beslutet. Med berörda länsstyrelser och kommuner avses de länsstyrel- ser som framgår av första stycket andra punkten, samt de kommuner som finns inom de zoner som beslutet anger. 20 k § Om verksamheten i en kärnteknisk anläggning ändras på ett sådant sätt att det har betydelse för beslutet enligt 20 a §, ska tillståndshavaren anmäla detta till Myndigheten för civilt försvar enligt 20 b § andra stycket för en bedöm- ning av om ett nytt beslut behövs. Myndigheten för civilt försvar ska utöver första stycket göra en bedömning av om det finns skäl att fatta ett nytt beslut enligt 20 a §, om 1. en författning har ändrats efter beslutet och ändringen skulle ha haft bety- delse för bedömningen, eller 2. de förutsättningar som låg till grund för beslutet har ändrats och ändring- arna skulle ha haft betydelse för beslutet. Paragrafen, som är ny, innebär att det beslut som Myndigheten för civilt försvar har fattat om beredskaps- eller planeringszoner samt skyddsåtgärder under vissa förutsättningar kan behöva omprövas. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7. Av första stycket följer att tillståndshavare till kärntekniska anlägg- ningar har en skyldighet att anmäla till Myndigheten för civilt försvar om det sker ändringar i verksamheten som är av sådan art att det kan ha betydelse för de zoner och skyddsåtgärder som har beslutats för den aktuella anläggningen. Sådana ändringar kan avse om ändringen medför att de radiologiska riskerna ökar eller minskar, eller att ny kunskap eller erfarenhet av anläggningens drift innebär en annan be- dömning av de radiologiska riskerna. Myndigheten för civilt försvar ansvarar för att göra en bedömning av om det finns skäl att fatta ett nytt beslut som ändrar dittills gällande zoner eller skyddsåtgärder. Skyldigheten gäller för alla tillståndshavare till kärntekniska anlägg- ningar. Enligt andra stycket ska Myndigheten för civilt försvar även be- döma om det finns skäl att ompröva tidigare beslutade zoner eller skyddsåtgärder om andra faktorer än ändring av verksamheten upp- står som kan motivera det. Författningskommentar SOU 2026:40 Andra stycket första punkten avser situationer då regler ändras efter att beslut fattats, som om de tillämpats skulle ha haft betydelse för de bedömningar och hänsyn som legat till grund för beslutet. Andra stycket andra punkten avser situationer då det exempelvis finns ny kunskap eller andra faktorer i omgivningen som skulle kunna påverka de bedömningar som legat till grund för beslutet. Gällande beslut om zoner och skyddsåtgärder ska ge ett likvärdigt skydd av allmänheten, oavsett bredvid vilken kärnteknisk anläggning man bor. Program för räddningstjänsten 21 § En länsstyrelse ska, efter att ha låtit berörda myndigheter, kommuner och regioner yttra sig och i samverkan med länsstyrelser i närliggande län, upp- rätta ett program för räddningstjänsten enligt 4 kap. 6 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och saneringen enligt 4 kap. 8 § samma lag. Program- met ska behandla 1. organisation och ledning, 2. samband, 3. strålningsmätning, 4. information och varning till allmänheten, 5. personella och materiella resurser i länet, 6. skyddsåtgärder, 7. saneringsmetoder, och 8. andra frågor av betydelse för beredskapen. Programmet ska utgå från en analys av riskerna vid en olyckshändelse med hänsyn till de lokala förutsättningarna. För länsstyrelser som berörs av beredskapszoner eller planeringszoner i enlighet med beslut enligt 20 a §, ska programmen innehålla uppgifter om 1. den exakta utformning av zonerna som länsstyrelserna fastställt, och 2. de skyddsåtgärder som ska förberedas inom varje zon. I paragrafen regleras länsstyrelsernas skyldighet att upprätta ett pro- gram för räddningstjänsten och sanering enligt det statliga ansvar som följer av lagen om skydd mot olyckor, samt programmets omfattning. Programmet ska tas fram i samverkan med länsstyrelser i närliggande län. Berörda myndigheter, kommuner och regioner ska få yttra sig om programmet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.3 och 7.2.5. Av det nya tredje stycket, som delvis ersätter hittills gällande 21 a– c §§, framgår att de länsstyrelser som berörs av ett beslut som fattats SOU 2026:40 Författningskommentar av Myndigheten för civilt försvar enligt 20 a §, ansvarar för att fast- ställa den exakta utformningen av zonerna samt i enlighet med första och andra punkten inkludera uppgifter om den exakta utformningen och de skyddsåtgärder som ska förberedas i det program som ska upprättas enligt första stycket. Precis som i övrigt och i enlighet med första stycket ska detta ske i samverkan med länsstyrelserna för de närliggande länen, samt efter att nödvändiga yttranden har inhämtats. Den exakta utformningen av zonerna fastställs normalt först, innan fortsatt arbete för att genomföra planering och förberedelser tar vid. Då sker även dialog med berörda kommuner och olika aktörer som påverkas eller kan komma att ingå i planeringen av räddningstjänsten. 21 a § Den länsstyrelse där de kärntekniska anläggningarna är belägna ska, i de fall programmen ska innehålla uppgifter enligt 21 § tredje stycket, inför det att anläggningen tas i provdrift informera tillståndshavaren när skyddsåtgärder som framgår av beslut enligt 20 a § har förberetts i tillräcklig utsträckning. Paragrafens tidigare innebörd ersätts av ett nytt tredje stycke i 21 §. Paragrafens nya lydelse reglerar att den länsstyrelse där en kärnteknisk anläggning är belägen ges i uppgift att informera en tillståndshavare när de åtgärder och zoner som följer av ett beslut från Myndigheten för civilt försvar har implementerats inför det att anläggningen ska tas i provdrift. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5. Med har förberetts i tillräcklig utsträckning avses detsamma som i 9 c § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Tillståndshavaren är enligt samma lag förbjuden att ta en kärnteknisk anläggning i prov- drift innan samhällets beredskap är etablerad, men är beroende av att få information från berörda länsstyrelser, via den länsstyrelse där anläggningen är belägen, om att så är fallet. Särskilda skyldigheter Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027. 2. 20 a–20 j §§ och 21 § tredje stycket ska inte tillämpas för kärntekniska anläggningar som har meddelas tillstånd och har fått beslut om att påbörja Författningskommentar SOU 2026:40 uppförande enligt lagen (1983:4) om kärnteknisk verksamhet före denna lags ikraftträdande. 3. 21 a–c §§ och 24–27 §§ ska fortsätta tillämpas i hittillsvarande lydelse för anläggningar som räknas upp i bestämmelserna så länge det inte har fattats ett annat beslut enligt 20 a §. Överväganden om ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna finns i avsnitt 13. I punkt 1 anges att förordningen träder i kraft den 1 juli 2027, vilket överensstämmer med övriga ändringar som etablerar en ny process för utformning av beredskaps- och planeringszoner. Av punkt 2 framgår att de anläggningar som innan lagändringarna träder i kraft har fått tillstånd enligt kärntekniklagen och beslut från Strålsäkerhetsmyndigheten om att uppförandet av anläggningen får påbörjas, antingen enligt nya 9 a § kärntekniklagen eller genom villkor som meddelats i tillstånd enligt kärntekniklagen, innan 9 a § trädde i kraft, inte omfattas av den nya regleringen. Detta för att frågor om beredskap kan ha haft betydelse inför beslutet om att få påbörja upp- förandet av anläggningen och det vore olyckligt om nya krav tillkom- mer i ett sent skede. Enligt punkt 3 ska tidigare platsspecifika bestämmelser fortsatt tillämpas för de kärntekniska anläggningar som omfattas av reglering- arna, så länge inte en ändring sker i verksamheten som enligt nya 20 k § föranleder ett nytt beslut om beredskap enligt 20 a §. 14.6 Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten Beredskapsavgift

23 §§ förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor får meddela såväl föreskrifter som besluta i enskilda fall om undan- tag från lagens tillämpningsområde, om den risk som är förknippad med aktuella kärntekniska anläggningar, kärnämnen och kärnavfall är liten. Strålsäkerhetsmyndigheten har också utfärdat föreskrifter (SSMFS 2018:3) om undantag från strålskyddslagen och om friklass- ning av material, byggnadsstrukturer och områden, som kan vara relevanta att beakta om frågan om undantag från Pariskonventionens tillämpningsområde aktualiseras. Utredningen har inte jämfört aktivi- tetskoncentration eller aktivitet för undantag mellan OECD NEA:s beslut och föreskrifterna. Mot bakgrund av ovanstående kan utredningen konstatera att det finns tillräckliga nationella mekanismer för att hantera frågan om Pariskonventionens tillämpning för kärntekniska anläggningar under avveckling. 17 NEA/SUM (2014)2, Decision and Recommendation of the Steering Committee Concerning the Application of the Paris Convention to Nuclear Installations in the Process of Being Decommissioned. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas 10.2 Prövning av säkerheter 10.2.1 Prövning av säkerheter i förväg Förslag Säkerheter som ställs för en ny verksamhet ska vara granskade och godkända innan verksamheten påbörjas. Bedömning Ansvarsförsäkringarna för kärntekniska anläggningar förnyas en gång per år och det finns inget utrymme för en prövning av om försäkringen är tillräcklig innan den börjar gälla. Även vid förnyelse av andra säkerheter bör prövningen ske i efterhand, eftersom det måste ske en samlad prövning av varje anläggningshavares samt- liga säkerheter. Skälen till förslaget Gällande regelverk är framtaget för och anpassat till en situation med befintliga anläggningar i drift. I samband med att en ny anläggning ska tas i drift och ansvaret enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor aktualiseras för första gången, uppkommer frå- gan om den säkerhet som ställs behöver vara granskad och godkänd eller om det räcker med att den är anmäld till myndigheten och att prövningen kan göras så snart som möjligt i efterhand. I detta sammanhang är det relevant att göra en jämförelse med kraven på samhällets beredskapsplanering inför att en ny kärnteknisk anläggning ska påbörja sin verksamhet behöver vara på plats i tillräck- lig utsträckning, se närmare avsnitt 6.3 om utredningens förslag i den delen. Även förslaget till ny kärnenergilag (325 §) i Finland reglerar att innan kärnbränsle för första gången får tillföras en reaktor måste kra- vet på försäkringsplikt enligt atomansvarighetslagen vara uppfyllt. På samma sätt är en rimlig utgångspunkt att den säkerhet som ställs enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ska vara granskad och godkänd i syfte att säkerställa att den säkerhet Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas SOU 2026:40 som ska ersätta skadelidande har bedömts vara godtagbar för sitt syfte. Det innebär också att statens konventionsbaserade åtagande inte ris- kerar att bli större än nödvändigt. Utredningen föreslår därför att säkerheter som ställs för en ny verksamhet ska vara granskade och godkända innan verksamheten påbörjas. Detta förtydligas genom en ny bestämmelse i 30 a § förordning om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Skälet till bedömningen Försäkringarna löper normalt sett på årsvis, en granskning genomförs under giltighetsåret och om det behövs kompletteringar eller juster- ingar kan dessa ske löpande. Försäkringsmarknaden är specifik och återförsäkringar sker globalt. Den nordiska kärnförsäkringspoolen tillhandahåller försäkringar till den svenska och finska kärntekniska industrin, men deltar också med sin försäkringskapacitet som åter- försäkrare av kärntekniska anläggningar runt om i världen i samarbete med utländska atompooler.18 Såvitt utredningen har kunnat utröna ställs försäkringarna i hela världen ut årsvis från den 1 januari varje år. I Finland behöver försäkringsbreven lämnas in för granskning senast det datumet, medan det i Sverige medges en månads respit för detta. För att en prövning av försäkringen ska kunna ske innan den börjar gälla skulle försäkringsbreven behöva vara utställda under oktober månad och det bedöms inte som realistiskt att kunna åstadkomma, givet den globala försäkringsmarknadens uppbyggnad. En försäkring gäller under hela försäkringsperioden oavsett om den är godkänd av myndigheterna eller inte. Det finns därför skäl att överväga den faktiska nyttan med en prövning innan försäkringen börjar gälla. Dessutom utfärdas försäkringar på en global marknad med återförsäkringar i hela världen och då är det svårt, om ens möjligt, att genom lagstiftning genomdriva en förändring i Sverige. Utredningen avstår därför för att lämna något förslag om krav på prövning av försäkringar i förväg och instämmer i den bedömning som Utredningen om skadereglering vid en radiologisk olycka har gjort.19 18 https://atompool.org/sv/about-us, hämtad 20260312. 19 SOU 2021:10, s. 124. SOU 2026:40 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas För andra typer av säkerheter bör inte problemen med en prövning i förväg vara lika stort, men det skulle i så fall medföra en uppdelning av prövningen av övriga ställda säkerheter och försäkringar. Som fram- går nedan kan det antas att försäkringar kommer att vara den domi- nerande säkerheten och flera anläggningshavare kan säkert komma att välja eller vara tvungna att ha både försäkring och annan säkerhet. Ställda säkerheter ska tillsammans vara betryggande för sitt ändamål och en gemensam prövning är därför nödvändig. Att dela upp pröv- ningen på ett sådant sätt är inte möjlig om både försäkring och annan säkerhet ställs. 10.2.2 Prövningsinstans Förslag Riksgäldskontoret ska pröva om säkerheterna för både anlägg- ningar och transporter är tillräckliga. Beslutet ska kunna över- klagas till regeringen. Skälet till förslaget I dag är det regeringen som prövar om en säkerhet för en kärnteknisk anläggning är tillräcklig, medan regeringen med stöd av 36 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor har delegerat upp- giften till Riksgäldskontoret för transporter, se 11 § förordning (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor och

28 § ”… Maximalt tillåtna dragväg är 40 meter för fyrfackskärl och 25 meter för andra kärl, om det inte finns särskilda skäl för undantag...”

30 § samma lag inte behöver täcka mer än 70 miljoner euro i ansvars- belopp för kärntekniska anläggningar som inte är kärnkraftsreaktorer i drift eller mer än 80 miljoner euro för transporter. Detta under för- utsättning att begränsningen är lämplig med hänsyn till slaget av an- läggning och den sannolika omfattningen av en radiologisk olycka, respektive ämnenas eller avfallets karaktär och de risker som trans- porten innebär. Utgångspunkter SOU 2026:40 Regeringen har under 2024 och 2025 fattat beslut om lägre ansvars- belopp för vissa kärntekniska anläggningar och transporter. Samt- liga som har uppfyllt de formella förutsättningarna för att ansöka om ett lägre belopp har ansökt och fått ett lägre belopp beviljat. I enlighet med beskrivningen av berörda myndigheters uppgifter och ansvar i avsnitt 3.5 har Strålsäkerhetsmyndigheten berett ansökningar och tillsammans med eget yttrande och yttrande från Riksgäldskontoret lämnat över ansökan till regeringen för prövning. Besluten är tidsbegrä- nsade till tio år och villkoras med att berörda anläggningar och trans- porter bedrivs i huvudsak på det sätt som beskrivits i respektive an- sökan. För de ansökningar om lägre ansvarsbelopp som beslutades under 2024 argumenterade Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskon- toret för att giltighetstiden av besluten skulle begränsas till fem år. Vissa anläggningshavare hade i sina respektive ansökningar redovisat kostnader baserade på att en olycka skulle ske om tio år. Myndig- heterna menade dock att en olycka kan ske sista året som verksam- heten är i drift. Regeringen bedömde att beslutets giltighetstid har en direkt betydelse för storleken på beräknade kostnader. Om be- slutet skulle gälla tills vidare framstod det som rimligt att göra den beräkning som föreslagits. Om beslutet skulle tidsbegränsas framstod det som mindre lämpligt att göra en beräkning av framtida kostna- der som förutsätter att en olycka sker efter beslutets giltighetstid. Regeringen bedömde också att en rimlig avvägning mellan anlägg- ningshavarens förutsättningar att komma in med en med en ny an- sökan om lägre säkerhet för ersättningsansvaret och de skäl som Strål- säkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret hade framfört är en tidshorisont på tio år. Anläggningshavarnas beräkning kunde därför läggas till grund för regeringens bedömning.153 För efterföljande ansökningar som beslutades under 2025 hade myndigheterna anpassat bedömning av begränsning av giltighetstid till tio år, i enlighet med regeringens ställningstagande enligt ovan.154 153 KN2024/00539, KN 2024/00599. 154 KN2025/00537, KN2025/00540. SOU 2026:40 Utgångspunkter Närmare beskrivning av handläggningen av ansökningar om lägre belopp Förutsättningar vid tiden för lagens ikraftträdande Trots att lagen om ansvar och ersättning för radiologiska olyckor beslutades 2010, trädde den i kraft den 1 januari 2022, med förhållande- vis kort förberedelsetid. Detta eftersom förutsättningar för en gemen- sam och samtidig ratificering av berörda EU-medlemsstater inte hade funnits tidigare.155 Ansvaret för uppgifter enligt den upphävda atom- ansvarighetslagen var uppdelat på flera olika myndigheter. I samband med den nya lagens ikraftträdande flyttades ansvaret för godkännande av försäkring samt tillsynsansvaret från Finansinspektionen respektive Strålsäkerhetsmyndigheten till Riksgäldskontoret. Genom lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor infördes möjligheten att ansöka om lägre ansvarsbelopp för vissa an- läggningar och transporter enligt 31 § samma lag. Enligt tredje punk- ten i övergångsbestämmelser i förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor fick anläggningshavarnas säkerhet avse ett belopp som motsvarade 300 miljoner SDR, under förutsättning att en ansökan om lägre ansvarsbelopp getts in till Strålsäkerhetsmyndig- heten. Säkerheten fick avse 300 miljoner euro till dess att ett nytt ansvarsbelopp beslutats och en säkerhet för det nya beloppet godkänts. Förutsättningar som beskrivs ovan, dvs. att lagstiftningen var ny för samtliga berörda, att vissa uppgifter flyttades från Strålsäkerhetsmyn- digheten och Finansinspektion till Riksgäldskontoret samt att det fanns incitament att direkt efter lagens ikraftträdande ansöka om ett lägre ansvarsbelopp, har på olika sätt påverkat handläggningen av inkomna ansökningar. Nedan listas de huvudsakliga synpunkter som kommit utredningen till del. 155 SDR, Special Drawing Rights, eller särskilda dragningsrätter, är en internationell reserv- tillgång som skapats av Internationella valutafonden, IMF, för tilldelning till medlemsländerna. SDR är ingen valuta, värdet på SDR beräknas som en korg av fem valutor (dollar, euro, renminbi, yen och pund), https://www.riksbank.se/sv/statistik/rantor-och-valutakurser/forklaringar-- -rantor-och-valutakurser/vanligafragor-om-valutakurserna/, hämtad 2026-02-02. Utgångspunkter SOU 2026:40 Lång handläggningstid Som beskrivs i utredningens tilläggsdirektiv har handläggningstiden utan undantag varit lång. Från det att ansökningar inkom till Strål- säkerhetsmyndigheten till dess att regeringen beslutat har det förflutit cirka tre år. Det har för utredningen beskrivits som att berörda an- läggningshavare och transportörer låg ett steg före och påbörjade arbetet med att ta fram ansökningar innan Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret hade börjat utforma processen kring hur dessa ärenden skulle handläggas på ett ändamålsenligt sätt. Därtill inkom samtliga 12 ansökningar om längre ansvarsbelopp ungefär samtidigt. Eftersom det fanns initiala oklarheter kring myndigheternas exakta uppgifter i beredningen, krävdes det samordnande diskussioner myn- digheterna emellan. Nödvändig förståelse för den aktuella lagstift- ningen som krävdes för att kunna hantera ansökningar om lägre be- lopp tog också viss tid att uppnå. Oklarhet kring ansökans innehåll Med beaktande av förutsättningarna som beskrivs ovan, fanns det vid lagens ikraftträdande inte någon detaljerad vägledning om vilket underlag som behövde ingå en ansökan om lägre ansvarsbelopp för att myndigheterna skulle kunna granska och bedöma ansökan samt yttra sig till regeringen. Såväl Strålsäkerhetsmyndigheten som Riksgäldskontoret har be- dömt att det förelåg omfattande brister i det ursprungliga materialet som sökanden lämnade in. Dessa brister, huvudsakligen beskrivna som brister kopplade till bedömning och beräkning av ekonomisk skada, ledde till omfattande och många kompletteringsförelägganden (uppemot 12 enligt uppgift till utredningen). Strålsäkerhetsmyndigheten har bland annat begärt kompletter- ingar av sökandena för att förtydliga att analysen av omfattningen av radiologiska skador inkluderar samtliga skadeföljder som kan inträffa, inte enbart stråldoser till allmänheten och eventuell mark- beläggning. Sökandena har också behövt komplettera med en moti- vering till det föreslagna ansvarsbeloppet, med en relevant uppskatt- ning av omfattningen av de radiologiska skador som kan uppstå och de beräknade kostnaderna förknippade med dessa. Därutöver har sökandena fått komplettera med underlag för samtliga kostnadsupp- SOU 2026:40 Utgångspunkter skattningar såsom enhetspriser och arbetskostnader, liksom moti- vering för antaganden om skadeomfattning, t.ex. antalet skadelidande och antalet sakskador. Kostnadsanalysen som innehåller detaljerade ekonomiska beräkningar har begärts in, såsom en redovisning av vilken hänsyn som tagits till osäkerheter i antaganden om volymer och pri- ser. Kostnadsanalysen skulle också omfatta en prisuppräkning på varor och tjänster fram till den tidpunkt då kostnader förväntas rea- liseras. Lämplig tidpunkt har kopplats till verksamhetens drifttid och hänsyn tagits till skadors preskriptionstid. Som framgår i avsnitt 3.5.1 har Strålsäkerhetsmyndigheten mandat att meddela föreskrifter om vad en ansökan om lägre belopp ska inne- hålla. Myndigheten har nyligen påbörjat ett sådant arbete. Riksgäldskontoret har inte motsvarande föreskiftsmandat. Som utredningen har förstått har myndigheten ställt upp förhållandevis detaljerade kriterier för vilket underlag som ska redovisas i ansökan.156 Sökandena har ifrågasatt att bedömningen i granskningen till stor del vilar på att sökanden inte uppfyllt kriterierna, då dessa inte går att finna i något dokument och att det saknas information om när de tagits fram. Kriterierna har inte heller kommunicerats med sökan- den innan granskningen.157 Utredningen uppfattar att kritiken grundas i att de kriterier mot vilken prövningen skedde inte har varit kända i förväg eller spårbara för sökandena. Följaktligen har också ifråga- satts att Riksgäldskontoret har befogenhet att ställa upp den typen av kriterier och med dessa som grund bedöma en ansökan om lägre ansvarsbelopp. Konservatism i bedömningarna Från berörda sökanden har framförts att osäkerhetsfaktorer i stor utsträckning fanns inbyggt i den radiologiska delen av ansöknings- underlaget genom att sökanden angav värsta inträffade händelse, inte den mest sannolika inträffade händelsen, dvs. att konservatism och osäkerhet fanns inbyggd i händelsebedömningen och därmed inte behövde adderas igen i den ekonomiska beräkningen. Dessa osäker- hetsfaktorer eller konservativa antaganden i den radiologiska bedöm- ningen har inte beaktats i påslaget om kostnader för osäkerheter. 156 Riksgäldskontorets granskning Clab, den 19 december 2023 och den 20 december 2024. 157 KN2025/00537. Utgångspunkter SOU 2026:40 I praktiken har det enligt sökandena inneburit att händelsernas verk- liga påverkan kraftigt överskattats. Från myndigheternas sida var fokus att få redovisat en rimlig skade- verkan med utgångspunkt i den värsta händelsen som skulle kunna inträffa och i förutsättningarna för varje sökande, såsom antal när- boende och andra verksamheter i närområdet. Även vid beaktande av marginal i ett konservativt olycksscenario bedömde myndigheterna att det fanns osäkerheter i sökandenas kostnadsanalyser som behövde adderas. Hantering av yrkanden Från sökandenas sida fanns en osäkerhet om deras förslag till ansvars- belopp likställdes vid formella yrkanden som regeringen och myndig- heterna var bundna till. Därmed var det osäkert om ansvarsbeloppet automatiskt skulle rekommenderas bli 700 miljoner euro om myndig- heterna fann att de av sökandena yrkade beloppen inte var tillräckliga. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att när så är lämpligt har myndigheten möjlighet att i yttrandet till regeringen föreslå ett annat belopp, och inte enbart tillstyrka eller avstyrka de belopp som sökan- den föreslagit.158 Uteslutande skriftlig process För möjlighet att hantera frågor och oklarheter och därmed åstad- komma en effektivare process, kan konstateras att vissa muntliga inslag under processens gång troligtvis hade kunnat bidra till ökad effektivitet och snabbare handläggning, bl.a. genom gemensam för- ståelse för krav och förväntningar. Avsaknad av helhetsbedömning och proportionalitet Sökandena har uppgett att det saknade en helhetsbedömning i hand- läggningen och att Strålsäkerhetsmyndigheten som beredande myn- dighet kunde ha varit mer sammanhållande i relation till Riksgälds- kontoret. Det uppfattades som att myndigheterna hade gjort en intern 158 SSM2021-8183-43. SOU 2026:40 Utgångspunkter uppdelning av prövningen genom fördelning av ansvar av punkterna i 12 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor på så sätt att Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarade för punkterna 1–3 och Riksgäldskontoret för punkten 4. Vid något eller några tillfällen skickade Riksgäldskontoret självständigt kompletteringsföreläggande till sökanden, trots att det formellt sett enbart skulle yttra sig till Strål- säkerhetsmyndigheten. Vissa frågor som ställdes till Strålsäkerhets- myndigheten har besvarats av Riksgäldskontoret. Sökandena har ifrågasatt en sådan uppdelning av ansökan som myndigheterna gjorde och menat att när berörda myndigheter delvis var för sig har handlagt respektive ärende har det medfört otydlighet och oförutsägbarhet. Därtill har också framförts att kompletteringar avseende det eko- nomiska beräkningsunderlaget har varit på en mycket detaljerad nivå t.ex. vad gäller uppskattning av kostnader för ensilage, odling av blad- grönsaker samt ersättningsfoder till boskap m.m. Sökandena har efter- lyst en gemensam lista med på förhand bestämda priser för olika typer av kostnader som behöver ingå i det ekonomiska beräkningsunder- laget. Myndigheterna har å andra sidan haft fokus på att säkerställa att ett fullgott underlag skulle finnas på plats inför regeringens beslut. Genom den nya lagstiftningen infördes möjligheten till lägre ansvars- belopp men utgången var inte given på förhand. Att vissa frågor om det ekonomiska beräkningsunderlaget upp- fattades som detaljerade handlade enligt myndigheterna snarare om att det ställdes kompletterande frågor om grunden för angivna pris- uppgifter, snarare än att myndigheterna krävt detaljerad redovisning av dessa. Utgångspunkter SOU 2026:40 4.5.3 Aktuella ansvarsbelopp I tabell 4.11 och tabell 4.12 nedan ges en sammanställning över aktu- ella ansvarsbelopp, uppdelat på anläggningar respektive transporter. Tabell 4.11 Anläggningshavares ansvarsbelopp för anläggningar Miljoner euro Anläggningshavare (anläggning) Ansvarsbelopp Ringhals AB 1 200 Forsmarks Kraftgrupp AB 1 200 OKG Aktiebolag 1 200 Svensk Kärnbränslehantering AB (Clab) 370 Studsvik Nuclear AB 150 Barsebäck Kraft AB 70 AB Svafo 70 Svensk Kärnbränslehantering AB (SFR) 70 Cyclife Sweden AB 70 Westinghouse Electric Sweden AB 70 Källa: Riksgäldskontoret, https://www.riksgalden.se/var-verksamhet/finansiering-av- karnavfall/ersattningsansvar-vid-radiologiska-olyckor/, hämtad 2026-02-01. Tabell 4.12 Anläggningshavares ansvarsbelopp för transporter Miljoner euro Anläggningshavare Ansvarsbelopp Svensk Kärnbränslehantering AB 370 Cyclife Sweden AB 80 Studsvik Nuclear AB 150 Westinghouse Electric Sweden AB 80 Källa: Riksgäldskontoret, https://www.riksgalden.se/var-verksamhet/finansiering-av- karnavfall/ersattningsansvar-vid-radiologiska-olyckor/, hämtad 2026-02-01. 4.5.4 Internationell utblick Nedan följer en översiktlig jämförelse av ansvarsbelopp i ett urval av länder som är relevanta för svenska förhållanden såsom parter till Pariskonventionen och Brysselkonventionen. SOU 2026:40 Utgångspunkter Frankrike Ansvarsbelopp för kärnkraftverk i drift är 700 miljoner euro, vilket också är det belopp som ska försäkras. Ansvarighetsbeloppet och det belopp som ska försäkras är 70 miljoner euro för lågriskanlägg- ningar och 80 miljoner euro för transporter av atomsubstans. När det gäller transporter inom Frankrike är ansvaret obegränsat om trans- porten inte omfattas av Pariskonventionen och det belopp som ska försäkras är 700 miljoner euro. Om transporten omfattas av Paris- konventionen är ansvarighetsbeloppet 80 miljoner euro, vilket också är det belopp som ska försäkras. Den enda förändring som skedde när konventionen trädde i kraft var att det belopp som ska försäkras för transporter som går genom Frankrike och inte omfattas av Pariskonventionen är 1 200 miljoner euro. Frankrikes kärnförsäkringspool har meddelat att den kommer att erbjuda försäkringar som täcker skador som framkommer senare när ändringsprotokollen har trätt i kraft.159 Storbritannien Säkerheter regleras i Nuclear installation act från 1965. En successiv höjning av ansvarsbeloppen kommer att ske under 2022–2027, från cirka 155 miljoner euro till 1 200 miljoner euro som försäkrings- belopp och ansvarsbelopp. För nuvarande lågriskanläggningar gäller ett ansvarsbelopp om cirka 11,7 miljoner euro och när ändringarna träder i kraft utvidgas graderingen. Efter ändringen är ansvarighets- och försäkringsbeloppet 160 miljoner euro för medelhög risk, 80– 1 200 miljoner euro för transporter, varav det högsta beloppet för transporter av använt kärnbränsle, samt70 miljoner euro för lågrisk- anläggningar. I praktiken kommer den största delen av transporter vara med låg risk. Lågriskanläggningarna är för närvarande en forsk- ningsreaktor, en anläggning för återvinning av kontaminerat material och en anläggning för behandling av rivningsavfall med låg risk. Fram- över kommer slutförvarsanläggningar för mycket lågaktivt avfall höra till klassen lågriskanläggningar.160 159 Finland, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av atom- ansvarighetslagen och lagen om ändring av atomansvarighetslagenproposition, RP 117/2021 rd, s. 29 f. 160 A.a., s. 30 f. Utgångspunkter SOU 2026:40 Belgien Belopp för kärnkraftverk är 1 200 miljoner euro redan innan tilläggs- konventionen trädde i kraft. Transporter är 297 miljoner euro och för lågriskanläggningar 70–297 miljoner euro. Atomanläggningar med låg risk har ett lägre belopp är forskningsreaktorer, bränslefabriker, avfallsanläggningar och en anläggning för framställning av radioiso- toper. Separata förordningar för enskilda aktörer har införts. Genom en separat förordning har det bestämts att ansvarighetsbeloppet för transporter är 297 miljoner euro, varför det inte behövs några separata ansökningar för enskilda transporter.161 Finland Innehavaren av en atomanläggning har ett obegränsat ansvar för atom- skador som uppkommit i Finland. För skador som uppkommer någon annanstans än i Finland är ansvaret begränsat till högst 1 200 miljo- ner euro för atomanläggningar som används för energiproduktion och 250 miljoner euro för andra atomanläggningar. Ansvaret för atomskador som uppkommer under transport av atombränsle och andra atomsubstanser någon annanstans än i Finland är begränsat till 80 miljoner euro.162 Det ställs krav på innehavaren av en atom- anläggning i Finland att ha en av Finansinspektionen godkänd för- säkring för ansvaret för atomskada så att försäkringen kan täckas upp till det maximibelopp som gäller för skador utomlands. Det innebär att för innehavare av anläggningar som används för energiproduktion ställs krav på försäkring om 1 200 miljoner euro för atomskador och för kärntekniska anläggningar som inte används för energiproduktion, uppgår ansvarsbeloppet till 250 miljoner euro. För transporter av atombränsle och andra substanser är ansvarsbeloppet begränsat till 80 miljoner euro.163 Om det inte går att teckna en försäkring för ersättning av person- skada som uppkommer senare än 10 år men inom 30 år efter en atom- olycka kan statsgaranti för en atomansvarighetsförsäkring (försäk- ringsgaranti) ställas mot en avgift.164 161 A.a., s. 28 f. 162 18 § atomansvarighetslagen (484/1972). 163 23 § atomansvarighetslagen (484/1972). 164 27 a § atomansvarighetslagen (484/1972). SOU 2026:40 Utgångspunkter Anläggningar som inte används för energiproduktion Gradering av ansvarsbelopp i atomansvarighetslagen baserat på den risk som är förenad med anläggningen eller verksamheten infördes 2022 och motiverades med att det skulle minska den administrativa bördan för den innehavare av en atomanläggning som ansöker om lägre ansvarighetsbelopp. På samma sätt skulle det arbete som utför- des av statsförvaltningen och myndigheterna för handläggning och beredning av beslutsfattandet om ansökningar om sänkt ansvarig- hetsbelopp samt beslutsfattandet från fall till fall slopas samt arbets- bördan för statsrådets finansutskott och statsrådets allmänna sam- manträde minska. Samtidigt påpekades att när ansvarighetsbeloppen graderas direkt i lagen, försvinner möjligheten att sänka ansvarighets- beloppet i enskilda fall. I vissa fall kan det vara så att skaderisken i anslutning till exempelvis en transport av använt kärnbränsle är låg i och med att mängden bränsle som ska transporteras är liten och att kostnaderna för eventuella skador på grund av en atomolycka som inträffar under transporten är klart under det ansvarighets- belopp som föreskrivs i lagen. Inte heller i sådana fall kommer det att vara möjligt att sänka ansvarighetsbeloppet från vad som före- skrivs i lagen. Transporter För transporter innebar lagändringen att ansvarsbeloppet sänktes från 250 miljoner euro till 80 miljoner euro. Inför lagändringen fördes en omfattande diskussion om och kart- lades vad som skulle vara en adekvat risknivå för ansvarsbeloppet för transport av använt kärnbränsle. En transporthändelse föregås alltid av en omsorgsfull tillståndsprocess, och olika heltäckande säkerhets- arrangemang och säkerhetsförberedelser är förutsättningar för att transporttillstånd ska fås. Transportbehållare för radioaktiva ämnen ska följa stränga internationella säkerhetsföreskrifter. Kravuppfyllel- sen har visats med olyckstest där påfrestningarna i proven är större än de som förpackningen under den faktiska transporten kan utsättas för. Under tiotals år har det i ett stort antal länder transporterats an- vänt kärnbränsle och man känner inte till transportolyckor där använt kärnbränsle skulle ha läckt ut ur transportförpackningen till följd av olyckan. Enligt en analys av Strålsäkerhetscentralen (STUK) är Utgångspunkter SOU 2026:40 det mycket osannolikt att det vid transport av använt kärnbränsle inträffar en olycka där transportbehållaren skadas så att tätheten går förlorad. Om det trots det sker en olycka och behållaren skadas blir konsekvenserna mycket lokala. Eftersom syftet med revideringen av bestämmelserna om sänkning av ansvarighetsbeloppet för innehavaren av en atomanläggning är att ansvarighetsbeloppen vid transport av atomsubstanser ska motsvara riskerna, bedömdes det motiverat att sänka det maximala ansvarig- hetsbeloppet vid transporter av använt kärnbränsle från 250 miljoner euro. För att det skulle vara enkelt att fastställa ansvarighetsbeloppen och graderingarna inte bli för många kom man under beredningen fram till att 80 miljoner euro är ett tillräckligt ansvarighetsbelopp både för transport av använt kärnbränsle och andra atomsubstanser. Kanada Kanada är förvisso ansluten till konvention om supplerande ersätt- ning för atomskada och inte Pariskonventionen, se avsnitt 3.3.1. Syftet med den konventionen var att utöka möjligheten till skadestånd med offentliga medel och att i ett globalt ersättningssystem inkludera även sådana kärnkraftsnationer som stod utanför Paris- och Wienkonven- tionen. Konventionen kan tillträdas av andra stater än de som är an- slutna till Paris- och Wienkonventionen om staterna har motsvarande civilrättsliga regler om skadestånd vid radiologiska olyckor som kon- ventionsstaterna. Sverige har bedömt att det saknas skäl att tillträda denna konvention. Eftersom Kanada är ansluten till denna supple- rande konvention finns det tillräckligt stora likheter mellan Kanadas och Sveriges regleringar för att det ska vara relevant att övergripande beskriva den kanadensiska regleringen. Enligt 24 § Nuclear Liability and Compensation Act uppgår ansvars- beloppet för en anläggningshavare till 1 miljard kanadensiska dollar (stegvis ökning från 650 miljoner kanadensiska dollar under en fyra- årsperiod för att slutligen nå 1 miljard kanadensiska dollar).165 Detta belopp gäller för innehavare av kärnkraftverk. Lagen innehåller ett bemyndigande att i förordning föreskriva om dels vilka specifika anläggningar som omfattas av lagstiftningen, dels etablera klasser eller kategorier av anläggningar som omfattas av lägre ansvarsbelopp. 165 1 CAD=6,80 svenska kronor, valutakurs 2026-03-22. SOU 2026:40 Utgångspunkter Genom Nuclear Liability and Compensation Regulations har det införts en differentiering för övriga kärntekniska anläggningar genom indel- ning i olika klasser. Detta har gjorts för att hantera att alla kärntek- niska anläggningar inte representerar samma risknivå för radiologisk skada som ett kärnkraftverk. Genom indelningen säkerställs att be- loppet på den finansiella garantin som anläggningshavaren ska ställa motsvarar risken som respektive anläggning representerar i händelse av en radiologisk olycka. Som grund för denna bedömning finns en riskanalys som den kana- densiska tillsynsmyndigheten Canadian Nuclear Safety Commission (CNSC) har tagit fram. Den utgörs av en teknisk riskanalys som utvärderar olika kärntekniska anläggningar och dess inventarium. Som exempel nämns att ett kärnkraftverk som består av en eller flera storskaliga reaktorer innehåller över 100 ton av kärnbränsle (hundra- tals miljoner watt). Som kontrast hänvisas till att en typisk forsknings- reaktor innehåller 1 till 5 kg kärnbränsle och producerar 20 000 watt energi. En anläggning som hanterar använt kärnbränsle kan innehålla hundratals ton använt bränsle, men bränslet förvaras säkert. Dessa anläggningar står under tillsyn av CNSC och är inte kapabla att pro- ducera större mängder energi.166 Riskanalysen i dess helhet är konfidentiell men vid kontakt med kanadensiska myndigheter har utredningen fått generell information. Det framgår att riskanalysen som ligger till grund för indelningen ut- går från relativa risker jämfört med kärnkraftsreaktorer. Den använda metoden för att fastställa risker beaktade faktorer såsom – kriticitet, – inventarium, – potentiell mängd energi som frigörs vid kriticitet, – andra potentiella energirelaterade frågor (sönderfall, kemiska reaktioner samt temperaturer och tryck vid drift), – okontrollerade utsläppsrisker, och – behovet av kontrollåtgärder.167 166 Utdrag ur Regulatory Impact Ananalysis Statement (bilaga till Nuclear Liability and Compensation Regulations). 167 Enligt uppgift till utredningen från Natural Resources Canada, 2026-04-24. Utgångspunkter SOU 2026:40 I bilaga till förordningen finns samtliga kärntekniska anläggningar i Kanada listade, med uppgifter om förläggningsplats, klass, beskriv- ning av anläggningen, vilken anläggning som avses samt anläggnings- havaren. Indelning av anläggningar i olika klasser samt till varje klass till- hörigt ansvarsbelopp framgår av nedanstående tabell 4.13. Tabell 4.13 Indelning i klasser baserat på anläggningstyp med tillhörande ansvarsbelopp, Kanada Anläggning Belopp CAD Belopp SEK* Nuclear Power plant 1 miljard 6,8 miljarder Reactor of over 7 MW 180 miljoner 1,2 miljarder Nuclear fuel waste processing facility 40 miljoner 272 miljoner Nuclear fuel waste management facility 13 miljoner 88 miljoner Nuclear fuel conversion facility; 3,3 miljoner 22,4 miljoner Nuclear fuel production facility 2,3 miljoner 15,6 miljoner Reactor of 1 MW to 7 MW 1,3 miljoner 8,8 miljoner Radioactive waste management facility; 1 miljon 6,8 miljoner Reactor of less than 1 MW 0,5 miljoner 3,4 miljoner * Omräkning av belopp till svenska kronor, enligt växelkurs 1 kanadensisk dollar = 6,80 svenska kronor, 2026-03-22. Källa: Nuclear and Liability Regulations. DEL 2 Utredningens överväganden och förslag 5 Samlad bild och effekter av utredningens förslag För att förtydliga regleringen av system och processer för att bedöma behov och utformning av samhällets beredskap i händelse av radio- logiska nödsituationer i kärntekniska anläggningar utifrån en möjlig utveckling med nya reaktorer på nya platser och nya aktörer som tillståndshavare samt nya reakortekniker, har utredningen analyserat frågor med koppling till behov, utformning och utsträckning av beredskaps- och planeringszoner. I anslutning till dessa frågor har också sättet att ta ut beredskapsavgift från tillståndshavare setts över och förtydligats. Slutligen har också vissa delar av regelverket om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor förtydligats. Nedan följer en kort beskrivning av de olika förslag som utred- ningen lämnar. Syftet med förslagen är att etablera en reglering som är framåtsyftande och som klargör och formaliserar processen för hur beslut fattas om beredskaps- och planeringszoner vid nyetablering av kärnkraftsreaktorer eller andra kärntekniska anläggningar. Här ingår också ett nytt sätt att beräkna beredskapsavgiften genom en ändamålsenlig och differentierad modell för avgiftsuttag. Slutligen syftar förslagen till att förtydliga och effektivisera vissa frågor som relaterar till ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Avsikten med detta kapitel är att ge en samlad bild av utredningens förslag. De specifika förslagen beskrivs mer i detalj i kapitel 6–10. I kapitel 11 redovisas även andra åtgärder som utredningen bedömt kan bidra till utveckling och förbättrade förutsättningar avseende de frågor som uppdraget omfattar. Därtill ges en beskrivning i kapitel 12 av utredningens uppskattade effekter av de förslag som läggs fram. Samlad bild och effekter av utredningens förslag SOU 2026:40 5.1 Ansvar och process för att bestämma beredskaps- och planeringszoner för kärntekniska anläggningar Internationell reglering och standarder avgör förutsättningar när det gäller beredskap för att kunna hantera radiologiska nödsituationer som kan antas uppstå vid verksamheter med joniserande strålning. I figur 5.1 nedan visas en översikt av den del av utredningens förslag som avser ansvar och process för att bestämma beredskaps- och planeringszoner för nya kärntekniska anläggningar med ingå- ende steg och berörda aktörer. Denna del av utredningens uppdrag behandlar olika steg i processen och vilka aktörer som ansvarar för vad. Detta har medfört behov av att bedöma hur beredskaps- och planeringszoner för nu befintliga reaktorer och andra kärntekniska anläggningar är framtagna och beslutade. Figur 5.1 Samlad bild över utredningens förslag om beredskaps- och planeringszoner Kärntekniklagen Prövning Stegvis kontroll Regering/SSM SSM SSM Beslut om tillstånd Kontroll inför att Kontroll inför att att uppföra, inneha Markförberedelser påbörja uppförande Byggnation av kärnteknisk anläggning påbörja provdrift Inleda ellerdriva KTA provdrift Lagen om skydd Begäran A pl n a m ts ä , l t a id n , : p K re T l A . , z on H zo ä n n e d r e lse(r) och källterm S be y s n l p u u t n z k o t n e e r r p /å å t g fö ä r r s d l e a r g till Info TH Beredskapsavgift Beredskapsavgift mot olyckor MCF/SSM/lst MCF SSM MCF MCF Länsstyrelse(r) Länsstyrelse(r) Frivilligt Förberedande Upprätta och Värdering och val av Bedömning behov av Beslut om zoner Upprätta program för Upprätthåll program moment dialog förbereda ärende händelse, analys och åtgärder på olika och åtgärder räddningstjänst RN inkl. för räddningstjänst RN underlag avstånd från KTA exakt utformning zoner (övningar etc.) Sökandes aktiviteter Moment/beslut Info Lst, Synpunkter val av Samråd SSM, Info Lst, SSM, Info från Lstom Period med SSM händelser MCF Lst kommun(er) förberedelser uppskov SSM: Strålsäkerhetsmyndigheten, MCF: Myndigheten för civilt försvar, Lst: länsstyrelse. Källa: Egen figur. Samlad bild och effekter av utredningens förslag SOU 2026:40 Som grund för nuvarande beredskaps- och planeringszoner för be- fintliga kärnkraftsreaktorer och andra kärntekniska anläggningar finns den översyn av beredskapszoner som Strålsäkerhetsmyndig- heten genom ett regeringsuppdrag i samråd med andra berörda till- ståndshavare och myndigheter, bl.a. dåvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, genomförde 2017. Utredningen resul- terade i förslag till uppdaterade anläggnings- och platsspecifika be- redskaps- och planeringszoner. Förslaget genomfördes av regeringen genom att nya regler infördes i förordningen om skydd mot olyckor. Av förordningen framgår utöver zonernas placering och utsträckning (ungefärligt avstånd i förhållande till varje specifik anläggning) också vilka skyddsåtgärder för allmänheten som berörda länsstyrelser ska förbereda. Regeringens beslut i förordningen kan därmed likställas med individuella beslut. Om det tillkommer en ny anläggning eller om en befintlig anläggning förändras på ett sådant sätt att det kan påverka de radiologiska risker som ligger till grund för planerings- eller beredskapszoner eller tillhörande skyddsåtgärder, behöver reger- ingen först ge i uppdrag till en eller flera myndigheter att i samråd med andra myndigheter och tillståndshavare utreda och ta fram för- slag på nya eller justerade zoner med tillhörande skyddsåtgärder för den anläggningen. Därefter behöver dessa införas i förordningen om skydd mot olyckor. I en framtid med kärnkraft i fortvarighet och tillkommande an- läggningar, är den ordning som beskrivs ovan otydlig och omständlig. Som ny aktör är det svårt att få en överblick över ansvar och roller, vilka steg och moment som krävs för att kunna besluta zonernas utsträckning, vilka myndigheter som behöver vara involverade, vilket underlag som ligger till grund för bedömningen och vilka skydds- åtgärder som är relevanta för samhället att förbereda för respektive anläggning. En viktig slutsats som utredningen kommit fram till är att det behövs tydliga formella och processuella förutsättningar för samhällets beredskapsplanering. Såväl berörda aktörer som allmän- heten har ett intresse av att beredskapsplaneringen sker på ett ända- målsenligt sätt, särskilt i ljuset av en potentiellt mer omfattande ny- etablering av kärnkraft. Utgångspunkten för en förtydligad reglering är därför att åstad- komma ökad tydlighet och förutsebarhet genom att etablera en for- mell process som är transparent och bör bli betydligt mer effektiv SOU 2026:40 Samlad bild och effekter av utredningens förslag än nuvarande ordning. Samtidigt ska tidigare vunna erfarenheter tas tillvara för att i möjligaste mån skapa effektivitet i en ny struktur. 5.1.1 Ansvar och roller för utformning av beredskaps- och planeringszoner För varje kärnteknisk anläggning ska det fattas ett beslut om bered- skaps- och planeringszoner. Det ska göras en bedömning av om det behövs en eller flera zoner för den specifika anläggningen, vilken ut- sträckning nödvändiga zoner ska ha samt vilka skyddsåtgärder som behöver förberedas till skydd för allmänheten i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen. Ett beslut ska inkludera samtliga kärntekniska anläggningar som ingår i ett tillstånd till kärnteknisk verksamhet en- ligt kärntekniklagen och ta hänsyn till omkringliggande verksamheter. Perspektivet vid beslutsfattandet måste vara bredare och beakta andra omständigheter än sådana som är kopplade till tillståndspröv- ningen med stöd av kärntekniklagen och strålskyddslagen. Syftet med beslutet är att samhället ska ha en beredskap för att kunna vidta skyddsåtgärder för allmänheten om en radiologisk nödsituation med utsläpp av radioaktiva ämnen inträffar i en kärnteknisk anläggning. Myndigheten för civilt försvar får detta uppdrag, eftersom beslutet fattas med stöd av lagen om skydd mot olyckor och myndigheten är ansvarig för samordning av räddningstjänst och skydd av civil- befolkningen. Beslutet ska fattas efter samråd med andra berörda myndigheter och ska inkludera en bedömning av vilka skyddsåtgärder för allmänheten som är rimliga, genomförbara och effektiva för att undvika eller begränsa exponering för joniserande strålning i händelse av radiologiska nödsituationer som kan leda till utsläpp av radio- aktiva ämnen. Som grund för bedömningen ska Myndigheten för civilt försvar ha tillgång till beräkningar av de radiologiska konsekven- serna för allmänheten som kan uppstå till följd av verksamheten vid den aktuella anläggningen. Dessa beräkningar görs av Strålsäkerhets- myndigheten och ska bl.a. klargöra om och på vilka avstånd det kan vara motiverat att förbereda skyddsåtgärder för allmänheten. Tillsam- mans med vissa ramar för vilka typer av zoner som bör övervägas, förtydligas syfte och förutsättningar för utformning av och beslut om beredskaps- och planeringszoner som är anpassade och relevanta för den aktuella verksamheten. Samlad bild och effekter av utredningens förslag SOU 2026:40 De länsstyrelser som berörs av beredskaps- eller planeringszoner enligt beslutet från Myndigheten för civilt försvar ska fastställa zon- ernas exakta utformning, med hänsyn till lokala förutsättningar och efter samråd med berörda kommuner. 5.1.2 Närmare om processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner Ett ärende om utformning och beslut om beredskaps- och planerings- zoner inleds genom att den som har fått tillstånd till en kärnteknisk anläggning lämnar in en anmälan till Myndigheten för civilt försvar. Anmälan ska göras i så god tid att de åtgärder som kan bli aktuella att förbereda kan vara på plats innan anläggningen tas i provdrift. För att underlätta planering, tidsuppskattningar och andra frågor av betyd- else för processen och som berör såväl tillståndshavare som myndig- heter, införs en möjlighet till förberedande dialog med Myndigheten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndigheten och den länsstyrelse där anläggningen är (eller ska bli) belägen. Efter att anmälan kommit in underrättas berörda myndigheter. Inför beräkningar av radiologiska konsekvenser och inför beslut om utformning av zoner och skyddsåtgärder, ska Strålsäkerhetsmyndig- heten respektive Myndigheten för civilt försvar samråda med berörd tillståndshavare och relevanta myndigheter. Beslutet ska innehålla grundläggande information om bl.a. vilka zoner som ska inrättas, zonernas utsträckning och vilka skyddsåt- gärder som ska förberedas. Vissa aktörer har möjlighet att överklaga beslutet. I detta sammanhang bör också understrykas att processen för att bestämma beredskaps- och planeringszoner är fristående från tillståndsprocessen enligt kärntekniklagen för uppförande, innehav eller drift av en kärnteknisk anläggning. När frågor om beredskaps- och planeringszoner går in i den fas som omfattas av utredningens förslag, är den anläggning som beslutet avser redan tillståndsgiven enligt kärntekniklagen. Ett beslut om beredskaps- och planerings- zoner kan inte förändra förutsättningar eller villkor för tillståndet, inte heller inskränka eller på andra sätt förhindra tillståndshavaren att nyttja tillståndet. Det är av yttersta vikt att samhällets beredskap har förberetts i tillräcklig utsträckning innan de radiologiska risker som verksam- SOU 2026:40 Samlad bild och effekter av utredningens förslag heten är förknippad med kan uppstå. Det införs därför ett förbud att ta anläggningen i provdrift innan detta har skett. Den länsstyrelse där anläggningen är belägen ska informera tillståndshavaren när be- redskapen bedöms tillräckligt förberedd. Om en tillståndshavare i något väsentligt avseende inte iakttar denna förutsättning kan till- ståndet att bedriva verksamheten återkallas. 5.2 Överföring av värden för processparametrar Kravet på överföring av processparametrar från vissa kärntekniska anläggningar till Strålsäkerhetsmyndigheten i samband med en radio- logisk nödsituation med risk för utsläpp av radioaktiva ämnen görs generellt tillämpligt för alla typer av kärntekniska anläggningar och inte enbart reaktorer. Om kravet är tillämpligt avgörs av vilka radio- logiska konsekvenser som kan uppstå. Överföring av värden för pro- cessparametrar behöver endast ske om vissa kriterier är uppfyllda. Bedömning och ställningstagande till om kriterierna är uppfylla och överföringskravet gäller, görs av Strålsäkerhetsmyndigheten. Myn- digheten bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag samt i det enskilda fallet meddela dispens. 5.3 Differentierat uttag av beredskapsavgiften Avsikten är att skapa en förutsebar modell för ett differentierat av- giftsuttag för beredskapsavgiften. Ï det nuvarande systemet saknas tydlig grund för hur avgiftsuttaget beräknas. Utredningen föreslår att avgiften beräknas med en metod som speglar att kostnaderna för beredskapsplaneringen påverkas av anläggningens och platsens egenskaper. Metoden utgörs av ett antal på förhand definierade av- giftsgrundande kostnader som motsvarar de viktigaste kostnaderna för den faktiska beredskapsplaneringen. Med hjälp av dessa avgifts- grundande kostnader ska det också vara möjligt att på förhand upp- skatta avgiftens storlek med hjälp av information om en anläggnings beredskaps- och planeringszoner samt om platsens förutsättningar i övrigt. Modellen innehåller en mekanism för nedsättning av avgiften när zoner som tillhör olika tillståndshavare överlappar varandra. För en tillståndshavare till en ny anläggning kan större kostnader innan det finns en intjäningsförmåga medföra hinder för att etablera Samlad bild och effekter av utredningens förslag SOU 2026:40 verksamheten. Därför föreslår utredningen att tillståndshavare får uppskov med den del av beredskapsavgiften som avser kostnader för myndigheternas uppbyggnad och utveckling av beredskapen före an- läggningen tas i provdrift, till dess att anläggningen tas i provdrift. 5.4 Förtydligat regelverk för vissa frågor om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Regelverket för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor an- passas och förtydligas i vissa avseenden. Det handlar dels om tid- punkten för när säkerheter ska ställas, dels tydligare förutsättningar för prövning av ställda säkerheter såsom prövningens omfattning och att prövningen avseende såväl anläggningar som transporter enligt förslaget samlas hos Riksgäldskontoret. Därtill omfattar förslaget också att den nuvarande ordningen med individuell prövning av lägre ansvarsbelopp för andra anläggningar än kärnkraftsreaktorer samt transporter utgår. I stället införs fasta ansvarsbelopp, baserade på en differentierad indelning där radiologiska risker för vissa anlägg- ningar och transporter är styrande för indelningen. Ansvarsbeloppens storlek utgår från befintlig praxis. 5.5 Uppskattade effekter av utredningens förslag Här uppskattas övergripande och långsiktiga effekter av de förslag som utredningen lägger fram. Ansvar och process för att bestämma beredskaps- och planeringszoner bidrar till ökad tydlighet och transparens Utredningens förslag innebär att den ordning som tillämpades 2017 inför att beredskaps- och planeringszoner för befintliga kärntekniska anläggningar revideras, i vissa avseenden bibehålls men förtydligas och synliggörs i relevant reglering. Det i sin tur bidrar till ökad trans- parens och tydlighet om vilka steg som ingår i processen, i vilken ord- ning dessa steg ska tas, vilka myndigheter som behöver vara involve- rade och vilka krav som ställs på den tillståndshavare som gör en anmälan om behov av beslut om samhällets beredskap. Genom för- SOU 2026:40 Samlad bild och effekter av utredningens förslag slaget tydliggörs också det beslut med konkret innehåll som är ett resultat av processen, vem som är berättigad att klaga på beslutet samt att länsstyrelsen ska återkoppla när samhällets beredskap är förberedd i den utsträckning som krävs för att tillståndshavaren ska kunna ta anläggningen i provdrift. Förslaget om att en tillståndshavare ska kunna begära förberedande dialog med Myndigheten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndigheten och berörd länsstyrelse, underlättar och stödjer dialog om tidsupp- skattningar, planeringsförutsättningar, samt om det underlag som Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar behöver för att kunna utföra respektive uppgift på ett optimalt sätt. Med ny reaktorteknik sker också utveckling av metoder för säkerhetsanalys vilket bör kunna ha betydelse för framtida beräkningar och bedöm- ningar av behov av beredskaps- och planeringszoner. I detta avseende bör berörda myndigheter utreda och ytterligare vägleda tillstånds- havare om vilka förutsättningar som bör användas. Med en sådan väg- ledning förbättras möjligheterna till förutsebarhet och effektivitet inom processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner. Eftersom en anläggning inte får tas i provdrift förrän samhällets be- redskap är förberedd i tillräcklig utsträckning, är även utökade möj- ligheter till dialog om förberedelsetid av väsentlig betydelse. Efter- som medverkan i en sådan dialog skulle kunna vara mer omfattande än den serviceskyldighet som åligger alla myndigheter enligt förvalt- ningslagen, föreslås en särskild reglering om detta. Att processen synliggörs ger ökade möjligheter för såväl poten- tiella tillståndshavare som allmänhet att få inblick i och förståelse för vilket underlag som behövs och vilka avvägningar som görs av Myndigheten för civilt försvar, efter samråd med övriga berörda. Detta kan bidra till stärkt kunskap och förståelse för beredskapens syfte och uppbyggnad samt vilka bedömningar och avvägningar som görs av myndigheterna. Även för myndigheterna är det fördelaktig att förutsättningarna för processen klarställs. Det underlättar egen och gemensam verk- samhets- och kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och nödvändig samordning som en del i förberedelsearbetet att vara beredd att ta emot och handlägga kommande anmälningar. Samlad bild och effekter av utredningens förslag SOU 2026:40 Överföring av värden för processparametrar Förslaget om att överföring av värden för processparametrar görs generellt tillämpligt för samtliga kärntekniska anläggningar men avgränsas av att specifika kriterier måste vara uppfyllda, bidrar till en teknikneutral och framtidssäkrad reglering. Genom den föreslagna modellen skapas förutsättningar för att hantera nya reaktorer och övriga anläggningar. Differentierat uttag av beredskapsavgiften Utredningens förslag om ett differentierat uttag av beredskapsavgiften som speglar art och omfattning av planerade skyddsåtgärder innebär en utvecklad och transparent modell. Genom att utgångspunkten för differentieringen kopplas till den radiologiska risken för respek- tive anläggning och därmed behovet av beredskap, ökar förutsättning- arna för att alla aktörer belastas på ett proportionerligt sätt av bered- skapsavgiften. Genom att den föreslagna modellen markant ökar transparensen i hur avgiftsuttaget sker jämfört med det nuvarande systemet, skapas också goda förutsättningar för nya aktörer att göra egna skattningar om ungefärlig storlek på den framtida beredskapsavgiften. Anpassning och förtydligande av vissa frågor om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Förslagen som rör frågor om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor bidrar till ökad tydlighet och förutsebarhet avseende tidpunkt för när en säkerhet ska ställas. Detsamma gäller för frågor som rör prövning av säkerheter, bl.a. prövningens omfattning och att pröv- ningen av säkerheter för såväl anläggningar som transporter koncen- treras till Riksgäldskontoret, medan myndighetens beslut kan över- klagas till regeringen. Att den tidskrävande processen för prövning av ansökningar om lägre ansvarsbelopp för vissa anläggningar och transporter ersätts med fasta ansvarsbelopp, innebär en betydande tidsvinst och minskade administrativa kostnader för såväl berörda anläggningshavare som Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret. Därutöver bidrar SOU 2026:40 Samlad bild och effekter av utredningens förslag fasta ansvarsbelopp till tydliga och klarställda förutsättningar för anläggningshavare, liksom försäkringsbolag som erbjuder relevanta försäkringslösningar, som på sikt kan gynna kärnkraftsbranschen genom t.ex. fördelar som standardiserade försäkringslösningar till konkurrensmässig försäkringspremie. Detta sker utan att statens risk ökar i förhållande till dagens system med individuella prövningar. 6 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas Den samlade regleringen med krav på beredskap för radiologiska nöd- situationer finns i flera lagar och förordningar. I avsnitt 3.2.1 beskrivs hur ansvar för att förbereda och vidta skyddsåtgärder vid radiologiska nödsituationer fördelas mellan en tillståndshavare och samhällets aktörer genom kommunal och statlig räddningstjänst. I detta kapitel ges en beskrivning av vilka krav på beredskap som ställs på den som ansöker om regeringens godkännande enligt ny lag samt om tillstånd till kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen och miljöbalken, tillsammans med bedömningar och vissa förslag på ändringar i syfte att förtydliga processen för tillståndsprövning, stegvis kontroll samt tillståndshavarens skyldigheter och kostnadsansvar för beredskap. 6.1 Beredskapsfrågor under tillståndsprövningen enligt gällande och föreslagen reglering De krav som anger statligt ansvar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen enligt 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor är inte riktade till en sökande eller tillståndshavare, utan till de statliga aktörer och myndigheter som har ansvar att planera och vidta åtgär- der för att skydda allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid överhängde fara för ett sådant utsläpp. Denna process utreds och utvecklas vidare i kapitel 7. Nedan finns en beskrivning i syfte att ge en samlad bild av vilka krav med anknytning till beredskapsfrågor som ställs på den som an- söker om tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anlägg- ning. Utöver krav på åtgärder som träffar tillståndshavarens ansvar, finns eller införs även krav på information från den sökande om vilket Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 behov som kan uppstå av beredskapszoner och av att vidta skydds- åtgärder utanför anläggningsområdet vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Den nya lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar Den nya lagen om godkännande av kärntekniska anläggningar som föreslagits av regeringen genom propositionen ”En mer ändamåls- enlig prövning av kärntekniska anläggningar”1 innebär att frågor om beredskapsåtgärder för radiologiska nödsituationer vid en ny kärn- kraftsreaktor lyfts fram i ett tidigt skede av prövningsprocessen. Den nya lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar träder i kraft den 17 juni 2026. Genom lagen skapas en ny process där regeringen, efter en ansökan, kan godkänna en kärnteknisk anlägg- ning. Ett sådant godkännande ersätter den tillåtlighetsprövning som regeringen annars ska göra enligt 17 kap. miljöbalken (se även nedan om miljöbalken). Det nuvarande förfarandet med tillåtlighetspröv- ning enligt miljöbalken ska även i fortsättningen gälla för den som inte ansöker om regeringens godkännande. Det kommer alltså vara frivilligt att ansöka om regeringens godkännande. Den nya lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar ska kunna tillämpas på en ansökan som har lämnats in efter den 10 mars 20262 och den första ansökan lämnades in den 23 mars.3 För att kunna godkänna en kärnteknisk anläggning behöver re- geringen först anta en plan för kärntekniska anläggningar, som ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas. Det krävs också att den eller de kommuner som ligger inom de om- råden som en plan om kärntekniska anläggningar omfattar tillstyrker planen och ansökan om godkännande4. Enligt den nya lagen är en förutsättning för att regeringen ska kunna godkänna en kärnteknisk anläggning bl.a. att det inte är olämp- ligt att uppföra och driva anläggningen på den avsedda platsen ur ett beredskapsperspektiv.5 Av skälen framgår att det är värdefullt för den sökande att i ett tidigt skede i prövningsprocessen klargöra om det 1 Prop. 2025/26:171, Bet. 2025/26:NU19. 2 Prop. 2025/26:171, s. 86. 3 https://www.knxt.se/sv/vvk, hämtad 2026-04-22. 4 Prop. 2025/26:171, s. 61. 5 Prop. 2025/26:171, s. 39f. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas är lämpligt ur ett beredskapsperspektiv med en kärnteknisk anlägg- ning på den tänkta platsen, t.ex. så att sökanden inte behöver lägga ner tid och pengar på ett projekt som kan vara svårt att förverkliga. Vidare framgår att regeringens bedömning bör vara på en övergripande nivå, eftersom frågor om beredskapszoner kan vara svåra att beskriva innan valet av anläggning har gjorts. Prövningen bör därmed omfatta en preliminär bedömning av de beredskapszoner och de skyddsåtgärder som behövs. Det framhålls också i förarbetena att frågan om beredskap kommer att hanteras ingående enligt kärntekniklagen, samt att den som prö- var tillståndsfrågan enligt kärntekniklagen kan komma att göra en annan bedömning av beredskapsfrågan på grundval av de uppgifter som då finns tillgängliga.6 Som underlag för ovanstående bedömning av att platsen inte är olämplig ur ett beredskapsperspektiv ska en ansökan om godkännande innehålla de uppgifter som krävs i fråga om7 – den planerade kärntekniska anläggningen, och – det område där anläggningen ska uppföras, de beredskapszoner som kan behövas för anläggningen och de brådskande skyddsåt- gärder som kan behöva vidtas inom beredskapszonerna. Det underlag som ska lämnas in i fråga om beredskap behöver inte ha den detaljnivå som kommer att krävas i den efterföljande prövningen enligt kärntekniklagen. Det bör enligt motiven räcka att ansökan inne- håller uppgifter om det område där anläggningen ska uppföras, de brådskande skyddsåtgärder som kan behövas och en uppskattning av vad som är den största tänkbara omfattningen av de beredskaps- zoner som kan bli aktuella. Det krävs uppgifter om det kan behövas inre och yttre beredskapszoner och en uppskattning av zonernas maximala utsträckning, men inte en exakt utformning av zonerna (jämför 4 kap. 21 c §8 samt 21 a och 21 b §§9 förordningen om skydd mot olyckor). 6 Prop. 2025/26:171, s. 42f. 7 4 § första stycket lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar. Se även prop. 2025/26:171, s. 33. 8 Enligt bestämmelsen är det den länsstyrelse där de kärntekniska anläggningarna är belägna som ska fastställa beredskapszonernas och planeringszonernas exakta utformning. 9 Av bestämmelserna följer de ungefärliga avstånd eller storlek på område som beredskaps- zoner och planeringszoner ska ha i förhållande till specifika kärntekniska anläggningar. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 Ansökan ska även innehålla uppgifter om vilka brådskande skydds- åtgärder som kan behöva förberedas inom respektive (inre och yttre) beredskapszon, vilket kan innebära behov av en kartläggning t.ex. avseende vilka bostäder och verksamheter (sjukhus, industrier, djur- hållande verksamhet m.m.) som finns inom zonerna, zonernas geo- grafiska förhållanden (berg, floder, öar etc.) och tillgänglig infra- struktur.10 Sammantaget kan det konstateras att de beredskapsfrågor som in- går vid regeringens godkännande av en kärnteknisk anläggning helt fokuserar på vilket behov som kan uppstå av beredskap att vidta åt- gärder utanför anläggningen. Det är den sökande som ska lämna sådana uppgifter som efterfrågas, vilket ger en preliminär bedömning av be- hov av beredskapszoner och skyddsåtgärder. Den preliminära bedöm- ningen ska ligga till grund för regeringens bedömning av att det inte är olämpligt ur beredskapssynpunkt att uppföra en kärnteknisk an- läggning på den aktuella platsen. Denna bedömning är inte styrande eller bindande för den efterföljande prövningen av tillstånd enligt kärntekniklagen, eller den faktiska planeringen eller implemente- ringen av förberedda åtgärder (inklusive den berörda länsstyrelsens exakta utformning av beredskapszon och planeringszon i enlighet med 4 kap. 21 c § förordningen om skydd mot olyckor). Av den nya lagen framgår också att Regeringskansliet ska med- dela bl.a. den myndighet som ansvarar för tillståndsprövning enligt kärntekniklagen när en ansökan om godkännande av en kärnteknisk anläggning har kommit in11. Berörda myndigheter ska även få tillfälle att yttra sig över ansökan12. Strålsäkerhetsmyndigheten yttrar sig i dag till t.ex. mark- och miljödomstolen i samband med tillstånds- prövningar enligt miljöbalken. Yttrandet utgår från det underlag som myndigheten får från den som begär eller ger möjlighet till yttrande. Att ha en stödjande roll i den nya godkännandeprocessen är därför inte främmande för Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyn- digheten har även möjlighet att i sitt yttrande till regeringen påpeka om myndigheten skulle anse att det finns felaktigheter eller inte är tillräckligt med underlag för att kunna yttra sig över om det inte är 10 Prop. 2025/26:171, s. 108. 11 5 § lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar. 12 8 § lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas olämpligt att uppföra och driva en kärnteknisk anläggning på en viss plats ur ett beredskapsperspektiv13. Frågan om eventuellt behov av planeringszon täcks inte av pröv- ningen av regeringens godkännande. Enligt uppgifter till utredningen beror det på att den typ av skyddsåtgärder som normalt planeras inom en planeringszon, inte kräver samma typ av geografiska planering och därmed inte på samma sätt har betydelse för platsens lämplighet ur ett beredskapsperspektiv. Det stämmer även väl överens med IAEA:s standard och vägledningar om platsval i SSR-1 om Site evalu- ation for nuclear installations.14 I SSR-1 definieras begreppet external zone som den yta som direkt omger en föreslagen förläggningsplats (site area) inom vilken befolkningsmängd och -täthet samt använd- ning av mark och vatten beaktas med hänsyn till deras påverkan på planering av effektiva åtgärder till följd av en händelse (emergency response actions, dvs. både relaterat till radiologiska och icke radio- logiska konsekvenser, se även tabell 4.1. i avsnitt 4.1.1). I en fotnot till definitionen beskrivs att ytan för external zone skulle motsvaras av emergency planning zone15 om anläggningen fanns på plats, dvs. det som täcks in av de svenska beredskapszonerna (inre och yttre, när det finns båda), men inte ett planeringsavstånd eller planerings- zon (se avsnitt 4.1.1). I huvudsak är det förutsättningar att planera effektiv utrymning av allmänheten till följd av ett utsläpp (inte ut- rymning på grund av markbeläggning) som är knutna till den tidiga bedömningen. Miljöbalken Enligt propositionen om en mer ändamålsenlig prövning av kärntek- niska anläggningar16 ska regeringens tillåtlighetsprövning ingå vid en tillståndsprövning enligt miljöbalken om inte regeringen har prö- vat anläggningen genom ett godkännandebeslut. Mark- och miljö- domstolen ska i sådana fall bereda målet för att därefter överlämna det med eget yttrande till regeringens prövning17. Domstolens hand- 13 Prop. 2025/26:171, 8 § första stycket 2 förslag till lag om regeringens godkännande av kärn- tekniska anläggningar. 14 Se IAEA Specific Safety Requirements No. 1 (requirement 4, 12 och 13) med stöd av väg- ledningarna i Specific Safety Guide No. 35 och Specific Safety Guide No. 92. 15 Ett samlingsbegrepp för precautionary action zon (PAZ) och urgent protective action plan- ning zone (UPZ). 16 Prop. 2025/26:171 17 21 kap. 7 § första stycket miljöbalken Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 läggning kommer alltså att vara olika beroende på vilken tillstånds- process den sökande väljer. I det nuvarande systemet, där regeringen kommer in genom tillåt- lighetsprövningen, blir regeringens prövning mer omfattande, efter- som samtliga bestämmelser i miljöbalken och föreskrifter meddelade med stöd av balken eller annan lagstiftning blir tillämpliga. Genom införandet av lagen om regeringens godkännande av kärn- tekniska anläggningar införs en ordning där regeringen kan tillåta en kärnteknisk anläggning endast om verksamheten är berättigad på grund av att fördelarna överväger de nackdelar den kan medföra. Övriga kriterier som ingår i lagen om regeringens godkännande har dock inte bedömts som lämpliga att knyta till tillåtlighetsprövningen om det nuvarande systemet tillämpas, såsom frågan om det är lämp- ligt ur beredskapssynpunkt att uppföra en kärnteknisk anläggning på den aktuella platsen. I ett sådant fall lämnas den typen av bedöm- ning till prövningen av tillstånd enligt kärntekniklagen, som då också fortsatt ska beslutas av regeringen18. När det gäller val av plats regleras detta generellt i 2 kap. 6 § miljö- balken, där det anges att en plats ska väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet med verksamheten ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt bestäm- melsen i 2 kap. 7 § miljöbalken om rimlighetsavvägning anges att kravet i 6 § gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyt- tan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kost- naderna för sådana åtgärder. I detta sammanhang gör utredningen bedömningen att de skyddsåtgärder som avses inte är inriktade på förberedda skyddsåtgärder för allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen i första hand, utan är mer generellt till för skydd av människors hälsa och miljön. En bedömning görs av att de totala negativa effekterna av verksamheten inte är för stora och att platsvalet framstår som mest lämpligt i förhållande till andra möjliga alternativ. Sammanfattningsvis innebär de olika framtida prövningsvägarna med regeringens godkännande respektive tillåtlighet något olika, i alla fall uttalad, hantering av beredskapsfrågorna i förhållande till den politiska avvägningen om verksamheten kan tillåtas eller inte. Mark- och miljödomstolen gör emellertid alltid en prövning utifrån hela miljöbalken och tillhörande regelverk. Ur ett miljöbalksperspektiv 18 Prop. 2025/26:171, s. 67 ff. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas är därför skillnaden endast om regeringen särskilt ska tillåtlighets- pröva verksamheten inom ramen för miljöbalksprövningen eller genom ett beslut om godkännande. Mark- och miljödomstolens pro- cess blir kortare och mer sammanhållen om regeringen har godkänt anläggningen enligt den särskilda lagen. Även prövningen enligt kärntekniklagen innefattar flera bestäm- melser i miljöbalken, bland annat 2, 5 och 6 kap., varför en bred pröv- ning sker både av beredskapsfrågorna enligt kärntekniklagen och de bestämmelser i miljöbalken som kan ha påverkan på dessa frågor oav- sett om regeringen har godkänt anläggningen enligt den särskilda lagen eller inte. Kärntekniklagen De krav som enligt kärntekniklagen ställs på en tillståndshavare är om- fattande och knyter an till de speciella skyldigheter som åligger till- ståndshavaren. Det innebär att prövningen omfattar sökandens sak- kunskaper, finansiella förutsättningar och förutsättningar i övrigt att bedriva verksamheten på ett betryggande sätt. Specifikt vad gäller krav som kan relateras till åtgärder för hanter- ing av radiologiska nödsituationer följer det av de allmänna skyldig- heterna för tillståndshavare enligt 10 § kärntekniklagen, där tillstånds- havarens ansvar definieras19, att tillståndshavaren ska – vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla säkerheten (enligt lagens 4 §)20 med hänsyn till de förhållanden under vilka verksam- heten bedrivs, där 4 § anger krav på att åtgärder vidtas för att före- bygga situationer som kan leda till en radiologisk nödsituation samt begränsa och fördröja utsläpp av radioaktiva ämnen om en radiologisk nödsituation inträffar, (10 § punkt 2), 19 Se t.ex. prop. 2016/17:157, s. 23. 20 Vad som avses med att upprätthålla säkerheten vid kärnteknisk verksamhet framgår av 4 § kärntekniklagen. Av bestämmelsen följer att säkerheten vid kärnteknisk verksamhet ska upp- rätthållas bl.a. genom att de åtgärder vidtas som krävs för att förebygga situationer som kan leda till en radiologisk nödsituation, samt begränsa och fördröja utsläpp av radioaktiva ämnen om en nödsituation ändå inträffar. Dessutom ska sådana utsläpp av radioaktiva ämnen i ett tidigt skede av en radiologisk nödsituation som skulle medföra att skyddsåtgärder måste vid- tas utanför den kärntekniska anläggningen men inte kommer att kunna vidtas på grund av tids- brist (s.k. tidiga utsläpp), samt sådana stora utsläpp av radioaktiva ämnen som skulle medföra att skyddsåtgärder måste vidtas och inte kan begränsas i tid och rum (s.k. stora utsläpp), för- hindras. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 – i samband med en radiologisk nödsituation, ett hot eller en annan liknande omständighet snarast lämna sådana upplysningar som har betydelse för bedömningen av säkerheten till Strålsäkerhets- myndigheten och, om händelsen avser en kärnkraftsreaktor, över- föra värden för processparametrar för reaktorn (10 § punkt 5). Ovanstående krav på tillståndshavarens ansvar, liksom de så kallade säkerhetsmålen, skärptes och förtydligades vid genomförande av det reviderade kärnsäkerhetsdirektivet 2017 (se även avsnitt 4.1.2).21 En förutsättning för att kunna axla ansvaret är att tillståndshava- ren kan säkerställa en organisation för verksamheten med ekonomiska, administrativa och personella resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra de skyldigheter som åligger en tillståndshavare enligt 13 § kärntekniklagen. Av bestämmelsen följer att den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet bl.a. ska svara för kostnader som avses i 10 § kärntekniklagen, samt att tillståndshavarens ekonomiska, ad- ministrativa och personella resurser ska vara tillräckliga för att kunna fullgöra skyddsåtgärder i händelse av driftstörningar eller haverier i anläggningen22. När det gäller skyddsåtgärder för hantering av radiologiska nöd- situationer kan det konstateras att ovanstående bestämmelser avser tillståndshavarens skyldigheter att vidta åtgärder för att hantera radiologiska nödsituationer inom anläggningen eller till viss del i dess närhet (t.ex. genom krav på att upprätta s.k. logistikcenter, se även avsnitt 3.3.3). När det gäller utredningens uppdrag om beredskaps- och planeringszoner, dvs. planering av åtgärder för skydd av allmän- heten utanför anläggningen vid en händelse med utsläpp av radioaktiva ämnen, följer av 3 a § att en kärnteknisk anläggning ska konstrueras, lokaliseras, uppföras, tas i drift, drivas och avvecklas så att radiologiska nödsituationer undviks och, om en radiologisk nödsituation ändå inträffar, att konsekvenserna av nödsituationen kan hanteras. Detta knyter alltså frågor om såväl val av plats (lokalisering) och en anlägg- nings egenskaper (konstruktion) till förutsättningarna att hantera konsekvenserna av en radiologisk nödsituation både för allmänhet, 21 Lag 2017:575, prop. 2016/17:157. 22 Formuleringen ”i händelse av driftstörningar eller haverier i anläggningen” ändrades inte i samband med att begreppet radiologisk nödsituation infördes vid genomförande av det revi- derade kärnsäkerhetsdirektivet, men får anses motsvara begreppet och avser därmed skyldig- heten att ha organisation och resurser för nödvändig beredskap för hantering av en radiologisk nödsituation inom anläggningen, se vidare avsnitt 6.3. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas miljön och personer som befinner sig inom anläggningen. Därmed blir också frågan om förutsättningar att planera för nödvändiga och effektiva skyddsåtgärder för allmänheten en fråga av betydelse vid prövning av tillstånd enligt kärntekniklagen. Krav på samhällets åtgärder för skydd av allmänheten i händelse av en radiologisk nödsituation med utsläpp av radioaktiva ämnen re- gleras inte inom kärntekniklagen, utan genom att i 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor ange att det är ett ansvar för statlig räddningstjänst. I bestämmelsens andra stycke finns en hänvisning till 10 § kärntek- niklagen med krav på tillståndshavarens skyldigheter att vidta de åt- gärder som behövs för att upprätthålla säkerheten vid anläggningen. I kärntekniklagen finns en hänvisning till lagen om skydd mot olyckor, vad gäller tillståndshavares skyldigheter att lämna underrättelser och information, men inte i någon annan mer generell bemärkelse, t.ex. i förhållande till statens ansvar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Strålskyddslagen Strålskyddslagens bestämmelser syftar till att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Begreppet radio- logisk nödsituation definieras i lagen på samma sätt som i kärntek- niklagen (se avsnitt 4.1.1). Lagens tillämpning av begreppet knyts framför allt till regler om vem och under vilka förutsättningar som personer ska tillåtas utföra en åtgärd i en radiologisk nödsituation.23 Utöver detta framgår t.ex. grundläggande bestämmelser om skydd mot joniserande strålning avseende berättigande, optimering och dosgränser. Av 3 kap. 10 § följer också allmänt att den som bedriver verksamhet med joniserande strålning (t.ex. en kärnteknisk anlägg- ning) ska vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människors hälsa eller miljön i den utsträckning som behövs från strålskyddssynpunkt och med hänsyn till verksamhetens eller arbetets art och andra förhållanden. Dessa bestämmelser är i stort tillämpbara för alla exponeringssitua- tioner, inklusive radiologiska nödsituationer. Strålskyddslagen inne- håller också en generell hänvisning till att det finns ytterligare bestäm- melser om verksamheter och åtgärder som avses i lagen, t.ex. i lagen 23 Se t.ex. 4 kap. 1, 5, 7 och 10–15 §§ strålskyddslagen. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 om skydd mot olyckor. Strålskyddslagen innehåller inte några mer specifika krav på hur eller vilka åtgärder för skydd av allmänheten som ska förberedas i händelse av radiologiska nödsituationer. Även om ovanstående beskrivning av strålskyddslagen innebär en förhållandevis övergripande implementering av EU:s strålskyddsdirek- tiv, har en förutsättning för planering av beredskap för skydd av all- mänheten i händelse av radiologiska nödsituationer införts i strål- skyddsförordningen genom att det i 3 kap. 8 § finns referensnivåer för exponering av personer i allmänheten i samband med radiologiska nödsituationer (se avsnitt 4.1.1).24 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter Grundläggande bestämmelser om indelning i beredskapskategori, om verksamhetens beredskap och krishantering samt om beredskapsplan finns i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter, se även avsnitt 3.3.2 och 4.1.1. Begreppet beredskapskategori tillämpas i Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter för att ange krav på vilka åtgärder för beredskap och krishantering som tillståndshavaren behöver vidta. Enligt vad ut- redningen förstått gör Strålsäkerhetsmyndigheten en bedömning och fattar beslut om placering i beredskapskategori för en ny verksamhet med joniserande strålning i enlighet med SSMFS 2018:1 efter att tillstånd har getts (enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen). Verksamhetsutövaren ska till myndigheten redovisa det underlag som behövs för att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna fastställa vilken beredskapskategori som verksamheten ska tillhöra. Det finns inte någon närmare vägledning om vad underlaget ska innehålla för typ av information.25 I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter för kärnkraftsreaktorer används även uttrycket scenarier för radiologiska nödsituationer. Med uttrycket avses beskrivningar av förlopp vid en hypotetisk radiologisk nödsituation vilka kan vara en följd av de händelser och förhållanden som ska ha identifierats och värderats för att påvisa anläggningens 24 Delar av strålskyddsdirektivet genomförs genom lagen och förordningen om skydd mot olyckor, jfr t.ex. 4 kap. 18 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor med direktivets artikel 70 och 71 om information till allmänheten som sannolikt resp. faktiskt berörs i händelse av en nödsituation. 25 Se 2 kap. 4 § SSMFS 2018:1 med tillhörande vägledning. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas säkerhet och strålskydd, men också med hänsyn till ytterligare för- svårande omständigheter26. Dessa scenarier utgör grund för planer- ing av en kärnkraftsreaktors beredskap och krishantering27 och doku- menteras i en beredskapsplan28. Detta omfattar alltså både krav på en kärnkraftsreaktors konstruktion genom dess områden, utrymmen, strukturer, system och komponenter, förutsättningar för manuella uppgifter och organisatoriska förutsättningar som fullgör funktio- ner för reaktorns beredskap och krishantering29, samt verksamheten genom en organisation för krishantering, en krisorganisation, vilken kan etableras för att anpassa kärnkraftsreaktorns drift till den rådande situationen. Åtgärder och förutsättningar för att upprätthålla bered- skapen och planerade åtgärder för krishanteringen dokumenteras i en beredskapsplan. Mer konkret medför krav på en kärnkraftsreaktors konstruktion i SSMFS 2021:4 avseende funktioner för beredskap och krishantering t.ex. följande åtgärder: – Utrymningsvägar och samlingsplatser som begränsar stråldoserna till de arbetstagare och personer ur allmänheten (om sådana vis- tas inom förläggningsplatsen vid den aktuella radiologiska nödsitua- tionen) som behöver utrymma ett område inom anläggningen eller lämna anläggningen helt. Samlingsplatserna som förbereds för radiologiska nödsituationer ska normalt vara inomhus, för att skydda personer som vistas vid anläggningen från eventuella utsläpp av radioaktiva ämnen. – Olika utrymmen för de arbetstagare som ska göra insatser för att hantera den radiologiska nödsituationen, för sådana som behöver utgöra s.k. tekniskt stöd för rådgivning och planering av vilka åt- gärder som kan behöva genomföras på kort och längre sikt, ut- rymmen för förvaring av utrustning som behövs i samband med 26 De händelser som ska beaktas omfattar händelser med mycket låg sannolikhet och händelser som inte har beaktats som grund för anläggningens konstruktion, i enlighet med paragraf 4.20 (a) i IAEA:s GSR Part 7. 27 Enligt 8 kap. 1 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärn- kraftsreaktorer. 28 Enligt 5 kap. 5 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:5) om värdering och redovisning av strålsäkerhet för kärnkraftsreaktorer. 29 Enligt 4 kap. 3 § 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruk- tion av kärnkraftsreaktorer. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 en radiologisk nödsituation, samt särskild ledningscentral30 var- ifrån krisorganisationens arbete kan ledas i samband med en radio- logisk nödsituation. – Särskilda platser utanför anläggningsområdet såsom ett s.k. logi- stikcenter där förberedelser för insatser vid reaktorn kan ske i situationer med omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen då den radiologiska miljön vid kärnkraftsreaktorn är så svår att dessa för- beredelser kan ske på annan plats än vid förberedda utrymmen inom anläggningsområdet (se ovan), samt en alternativ lednings- central. – Andra system och komponenter som behövs för att värdera och hantera en radiologisk nödsituation samt för att upprätthålla funk- tionen vid nödvändiga utrymmen och platser enligt ovan såsom reservkraft för ordinarie och alternativ ledningscentral, kommuni- kationssystem för larmning och kommunikation inom och utanför anläggningen t.ex. med räddningstjänsten och Strålsäkerhetsmyn- digheten, olika typer av strålnings- och kontaminationsövervakning i anläggningens utrymmen och områden samt i utsläppsvägar för radioaktiva ämnen till omgivningen, samt mätning av meteorologi- data som används för att planera eventuell utrymning av anlägg- ningen och som del av underlag för Strålsäkerhetsmyndighetens stöd för att rekommendera skyddsåtgärder för allmänheten. De händelser och förhållanden som inkluderas i scenarier för radio- logiska nödsituationer som grund för en tillståndshavares beredskap och krishantering är inte nödvändigtvis exakt samma händelser som bör ligga till grund för de beredskaps- och planeringszoner som be- höver inrättas utanför anläggningsområdet och som medför särskilda krav på berörda länsstyrelsers ansvar att förbereda skyddsåtgärder. Det kan finnas identifierade händelser som kan uppstå och leda till spridning av radioaktiva ämnen inom anläggningsområdet och därmed påverka personer som då vistas vid anläggningen, men som inte kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan spridas och påverka allmänhet och miljön utanför anläggningsområdet. Däremot bör an- läggningens beredskap och krishantering för radiologiska nödsitua- 30 Ledningscentralen är en plats för ledning av krisorganisationens arbete i samband med en radiologisk nödsituation, dvs. utöver de utrymmen och platser som det centrala kontrollrum, reservövervakningsplats och lokala manöverplatser som finns för kontroll, övervakning och styrning av reaktorhärd och bränslebassänger, se även 7 kap. 21–32 §§ SSMFS 2021:4. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas tioner vara i paritet med samhällets beredskap31, dvs. länsstyrelsens program vid utsläpp av radioaktiva ämnen med ingående beredskaps- och planeringszoner och behov av förberedda skyddsåtgärder32. Utöver ovanstående finns också krav på att reaktorns konstruk- tion ska medföra möjlighet att överföra värden för processparamet- rar i enlighet med 10 § 5 kärntekniklagen. Strålsäkerhetsmyndighetens handbok för tillståndsprövning av nya kärnkraftsreaktorer Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram en handbok för tillstånds- prövning av nya kärnkraftsreaktorer. Handboken utgör en första väg- ledning rörande innehållet i ansökningar för tillstånd enligt 5 § kärn- tekniklagen för att uppföra, inneha eller driva en kärnreaktor samt de efterföljande ansökningarna inom den stegvisa kontrollen (i hand- boken benämnt stegvis prövning). Syftet med handboken är att utgöra underlag för vidare dialog mellan potentiella sökande och Strålsäker- hetsmyndigheten.33 Vid prövning av en ansökan om tillstånd måste av naturliga skäl betydande vikt läggas vid sökandens förutsättningar att på ett betryg- gande sätt kunna utföra alla de uppgifter som krävs för att kunna ta det ansvar som åligger en tillståndshavare. Strålsäkerhetsmyndighe- tens granskning av en ansökan enligt kärntekniklagen syftar till att säkerställa att en blivande tillståndshavare och det reaktor- eller an- läggningskoncept som ansökan gäller, med den förläggningsplats som ansökan avser, kommer att ha förutsättningar att efterleva tillämpliga lagar, förordningar och föreskrifter. När det gäller krav på beredskap och krishantering för radiologiska nödsituationer förväntar sig myndigheten enligt handboken att en ansökan med en s.k. första preliminär strålsäkerhetsrapport (FPSAR) bland annat innehåller beskrivningar av – förläggningsplatsen, – reaktorns konstruktion på en principiell nivå, – tillämpat djupförsvarskoncept, och 31 Vägledning till 2 kap. 11 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:5) om värdering och redovisning av strålsäkerhet för kärnkraftsreaktorer, s. 58. 32 4 kap. 21 § förordningen om skydd mot olyckor. 33 SSM2024-7702-1. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 – dimensionerande händelser för reaktorns konstruktion och djup- försvar. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens handbok förväntas även ansökan innehålla en särskild redogörelse för ”de händelser som kommer att vara dimensionerande för beredskapen runt anläggningen” (jämför eng. off-site). Redogörelsen, som enligt handboken behövs för myn- dighetens placering av anläggningen i en beredskapskategori och ut- redning av beredskapszoner, behöver innehålla beskrivningar av hän- delseförlopp, uppskattning av sannolikheter för händelser, möjliga källtermer vid händelserna, samt en motivering till varför dessa ska betraktas som värsta möjliga händelser. En ansökan om godkännande att inleda uppförande (dvs. byggna- tion) grundar sig på en preliminär strålsäkerhetsrapport (PSAR). Strålsäkerhetsmyndighetens handbok anger att en ansökan om god- kännande av uppförande, med en PSAR, behöver innehålla vidare- utvecklingar av innehållet i FPSAR med eventuella omarbetningar utifrån valda konstruktionslösningar, nya erfarenheter och mer de- taljerad planering, beskrivning av hur djupförsvarskonceptet tillämp- ats och hänvisning till validerade analyser av tillämpningen, redovis- ning av resultat från analyser av händelser och förhållanden, och av probabilistiska säkerhetsanalyser. I samband med ansökan om godkän- nande att inleda uppförande förväntar sig myndigheten också att ansökan innehåller en vidareutvecklad redovisning av scenarier för radiologiska nödsituationer. En ansökan om godkännande att inleda provdrift behöver enligt handboken innehålla en förnyad strålsäkerhetsrapport (FSAR) där förändringar efter uppförande av anläggningen har inarbetats. Vad gäller frågor om beredskap ska ansökan innehålla en preliminär be- redskapsplan vad gäller tillståndshavarens beredskap för radiologiska nödsituationer, som Strålsäkerhetsmyndigheten granskar inför den övningsverksamhet av beredskapen som förväntas ske i samband med inledningen av provdriften. Utredningen uppfattar det som att myndigheten i handboken har utgått från den process som var aktuell i samband med översyn av zonerna 2017, och som initierades genom ett regeringsuppdrag, se avsnitt 4.2.1. Enligt information till utredningen pågår arbete med att ta fram förtydligande vägledning om vilket underlag som behövs för beslut SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas av beredskapskategori, medan den utredning som inleddes under våren 2024 om metoder för att utvärdera behov och utsträckning av bered- skaps- och planeringszoner (se avsnitt 4.2.3) har avbrutits. Strålsäker- hetsmyndigheten har inom ramen för den utredningen tagit fram en promemoria som sammanställer nuvarande ståndpunkter när det gäller principiellt tillvägagångssätt och förutsättningar för att utforma be- redskaps- och planeringszoner kring nya verksamheter med jonise- rande strålning, samt pekat på ett fortsatt utredningsbehov.34 Plane- ring av tid och resurser för att ta dessa utredningsbehov vidare kommer att ske inom ramen för myndighetens ordinarie utredningsprocess. Beslut om beredskapskategori är tänkt att meddelas i anslutning till att tillstånd enligt kärntekniklagen ges (dvs. baserat på FPSAR), men före en förväntad anmälan om kontroll inför uppförande. Ett sådant beslut kan behöva omprövas i de fall det underlag som redo- visas senare under den stegvisa kontrollen visar andra resultat avse- ende konsekvenser för analyserade scenarier och därmed ett behov av ändringar i tillståndshavarens beredskapsplanering avseende skydds- åtgärder. Utredningen tolkar detta som att det, med hänsyn till er- farenheter av prövning av nya anläggningar som är först i sitt slag, finns en viss försiktighet i vilka förväntningar som finns på ansök- ningshandlingarnas korrekthet i tidiga skeden av prövningsproces- sen och i förhållande till syftet med den stegvisa kontrollen. 6.1.1 Det finns inte skäl att i nuläget föreslå ytterligare lagkrav om platsens lämplighet Bedömning Nu föreslagna ändringar av prövningsprocessen för kärntekniska anläggningar bör etableras och tillämpas innan ytterligare juste- ringar i lag eller förordning avseende val av plats och tillhörande krav på beredskapsaspekter övervägs. 34 SSM2024-4212-1. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 Skälen till bedömningen Ovan ges en beskrivning av nuläget i olika nu gällande och i närtid nya och ändrade krav som berör hur frågor om beredskap för att vidta åtgärder för skydd av allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen är tänkt att beaktas vid tillståndsprövningen av nya kärntek- niska anläggningar. Utredningen konstaterar att den information som kan ligga till grund för regeringens godkännande av en kärnteknisk anläggning är på en mer övergripande nivå än en ansökan om tillstånd enligt kärn- tekniklagen och miljöbalken. Lagen är också uttryckt som att sökande bidrar med uppgifter om vilka brådskande skyddsåtgärder och en uppskattning av vad som är den största tänkbara omfattningen av de beredskapszoner som kan bli aktuella. I detta skede bör dock inte en fullständig utredning eller bedömning göras av dessa frågor, vilket skulle involvera flera myndigheter och resurser samt kräva ett mer detaljerat underlag t.ex. för att granska och bedöma händelser, käll- termer och specifika spridnings- och dosberäkningar. I relation till allmänheten och samhället i övrigt finns det en risk att uppgifter som medför att behovet av förberedda skyddsåtgärder utanför anläggningen underskattas. Det vore olyckligt om det i ett senare skede, vid en mer detaljerad utredning och myndighetsbeslut om behov av att förbereda skyddsåtgärder och utformning av bered- skaps- eller planeringszoner framkommer att dessa behöver bli mer omfattande än vad som framgick som underlag för regeringens god- kännande. Ett annat sätt att uttrycka författningskommentarens be- skrivning av att det som avses är en uppskattning av vad som är den största tänkbara omfattningen av de beredskapszoner som kan bli aktuella, är att de antaganden som uppgifterna i ansökan utgår från, bör ha gjorts med utökad marginal och försiktighet (i vissa samman- hang benämnt konservativa antaganden). Det kan dock vara så att det för en sökande är för tidigt i förhål- lande till konstruktionsprocessen i övrigt att göra denna typ av bedöm- ningar. I syfte att en specifik sådan bedömning inte ska krävas eller utgöra ett hinder i sig för att ansöka om ett politiskt ställningstagande till projektet, bedömer Kärnkraftsprövningsutredningen att den sök- ande i sådana fall kan välja att tillämpa de förutsättningar som gäller för befintliga kärnkraftsreaktorer i Sverige, dvs. i enlighet med vad som framgår av nu gällande 4 kap. förordningen om skydd mot SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas olyckor om det program för räddningstjänsten som en länsstyrelse där det finns en kärnteknisk anläggning ska ta fram35. Det har också diskuterats inom utredningen i vilken mån detta kan betraktas som det maximala behovet av skyddsåtgärder och utsträck- ningen av beredskaps- och planeringszoner. När det gäller de beslu- tade zonerna för befintliga kärnkraftsreaktorer kan det t.ex. ses som maximala behov med hänsyn till vilka krav på säkerhet och strålskydd som utvecklats över tid. Det kan vara svårt att se att en anläggning med sådana egenskaper att det skulle kunna leda till mer omfattande konsekvenser för allmänheten skulle kunna få tillstånd i Sverige. Det är inte heller i linje med den argumentation som förs för ny reaktor- teknik (se avsnitt 4.1.3). För SMR kan de beslutade zonerna med till- hörande skyddsåtgärder anses utgöra en alltför grov schablon, vilket delvis leder till ett dilemma för utvecklare av ny reaktorteknik som vill söka regeringens godkännande innan det fullständiga konstruk- tionsunderlaget finns på plats. Samtidigt är det viktigt att inse att planering av vilka skyddsåtgärder som samhället bedömer vara moti- verade att förbereda för en viss anläggning inte är detsamma som att göra en bedömning av att en viss anläggning på en viss plats uppfyller kraven på säkerhet och strålskydd (se även ovan om krav på åtgärder för att förebygga och hantera radiologiska nödsituationer). Däremot skapas genom den nya lagen om regeringens godkännande av kärn- tekniska anläggningar en koppling mellan beredskap och platsen lämp- lighet, enligt vad som beskrivs ovan. Se mer om processen för att värdera och planera samhällets beredskap för en tillståndsgiven an- läggning i kapitel 7. I båda situationerna som beskriv ovan, dvs. oav- sett om den sökande lämnar uppgifter baserat på en försiktig bedöm- ning av sannolikhet för och konsekvenser av händelser som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen, eller om den sökande väljer att tillämpa en schablon i enlighet med nu gällande zoner och skydds- åtgärder för befintliga kärnkraftsreaktorer eller andra jämförbara an- läggningar, har det i förarbetena till den nya lagen om regeringens godkännande tydliggjorts att dessa uppgifter inte ska ses som slut- giltigt, och att godkännandet i sig inte utgör en bedömning av vilket behov av förberedelser som faktiskt ska ingå i planeringen för berörda länsstyrelser. 35 För kärnkraftsreaktorerna i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn en inre beredskapszon om ca 5 kilometer från anläggningen, en yttre beredskapszon om ca 25 kilometer från anlägg- ningen och en planeringszon om ca 100 kilometer från anläggningen. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 I diskussionerna inom ramen för Kärnkraftsprövningsutredningen har det lyfts önskemål om att ytterligare förtydliganden behövs om vilka antaganden och beräkningar som ska tillämpas för att kunna planera ett projekt. Frågan anses extra kritisk för sådana reaktortek- niker som är avsedda att placera närmare befolkningstäta områden, t.ex. för fjärrvärmetillämpningar. Om det inte går att förutse om en plats är rimlig så beskrivs t.ex. en risk att vissa platser väljs bort för att minska riskerna för ett projekt. Det innebär kanske att andra mindre lämpliga platser väljs eller att man väljer att inte alls starta eller fortsätta en redan påbörjad planering. Med hänsyn till den nya lagen om godkännande av kärntekniska anläggningar, samt justeringar i miljöbalken och kärntekniklagen bedömer utredningen att de nya delarna av prövningsprocessen bör etableras och tillämpas innan det bör bli aktuellt med eventuella ytterligare förslag om ändringar av lag eller förordning vad gäller platsspecifika krav enligt kärnteknik- lagen. Utredningen har även övervägt om det vore möjligt att begära för- handsbesked om beredskapskategori (se även avsnitt 4.1.1 om begrep- pet och de olika kategorierna). Ett frivilligt förhandsbesked avser en möjlighet att få ökad klarhet i om konstruktionen av en kärnteknisk anläggning eller en del av den uppfyller de krav som följer av kärn- tekniklagen, strålskyddslagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa.36 Det har framhållits till utredningen att det finns ett överlapp mellan händelser som ligger till grund för bedömning av beredskapskategori och händelser som ligger till grund för bered- skaps- och planeringszoner, men att de inte nödvändigtvis behöver vara identiska eftersom syftet med analyserna skiljer sig. Vidare be- skrivs en skillnad genom att det för placering i beredskapskategori räcker med att konstatera att radiologiska konsekvenser kan uppstå, medan det för värdering av behov av beredskaps- och planeringszoner krävs en vidare analys och beslut om avgränsning för dimensionering av beredskapsplaneringen (se vidare i kapitel 7). Genom att ett för- handsbesked avser en kärnteknisk anläggnings konstruktion, kan det dock antas att det främst vore tillämpligt för beredskapsåtgärder inom anläggningen, i den mån det finns skillnader mellan krav på konstruktion med avseende på beredskap för anläggningar som pla- ceras i olika beredskapskategori (se mer ovan om beredskapsrelaterade 36 6 § förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, lydelse enligt prop. 2025/26:171. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas krav på en kärnkraftsreaktors konstruktion i Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter). I nuläget bedöms dock denna skillnad och där- med nytta med ett tidigare besked vara begränsat. Det finns dessutom en tydlig skillnad i att beslut om beredskapskategori syftar till att an- passa kraven på tillståndshavaren, medan beslut om vilket behov som finns av beredskapszoner och planeringszoner kan medföra skyldig- heter för berörda länsstyrelser att inrätta beslutade zoner och att för- bereda vissa skyddsåtgärder. Placering i beredskapskategori säger inte något om utsträckning av beredskaps- och planeringszoner, vilka skyddsåtgärder som bör förberedas eller fullt ut vilka zoner som bör inrättas. Slutligen är förhandsbesked knutet till tillståndsprövningen, medan beslut om beredskapskategori är ett separat beslut för en till- ståndsgiven verksamhet. Kärnkraftsprövningsutredningen bedömer sammantaget att frågor om vilken beredskapskategori som en kärn- teknisk anläggning kan komma att tilldelas inte bör vara en fråga som är möjlig att begära förhandsbesked för. Utredningen inser dock att de utmaningar som planering av nya reaktorer, framför allt på nya platser och för nya tillämpningar, inne- bär och lämnar i följande delar av detta kapitel och i kapitel 7 ett antal bedömningar och förslag som kan bidra till att dessa förutsättningar ändå kan förbättras och utvecklas i närtid. 6.1.2 Förtydligande om platsens lämplighet ur ett beredskapsperspektiv Bedömning Strålsäkerhetsmyndigheten bör ges i uppdrag att utreda och ta fram närmare vägledning och vid behov föreskrifter om principer och information om det underlag som behövs för att bedöma platsens lämplighet ur ett beredskapsperspektiv. Skälen till bedömningen Som beskrivits i avsnitt 6.1.1 har det under utredningens arbete lyfts frågor och behov av förtydliganden av hur beredskapsfrågor beaktas i olika skeden av tillståndsprövningen. Som framgår i relation till den handbok som Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram pågår det arbete Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 med att ta fram förtydligad vägledning avseende information i ansö- kan för det beslut om beredskapskategori som Strålsäkerhetsmyndig- heten ska fatta enligt 2 kap. 4 § SSMFS 2018:1. Det är dock inte up- penbart vilka övriga kriterier och förutsättningar avseende beredskap som kan komma att bedömas när det gäller kärntekniklagens krav på lokalisering och konstruktion så att radiologiska nödsituationer förebyggs och kan hanteras (3 a § och 4 § kärntekniklagen). Med hänsyn till dessa krav i kärntekniklagen, är det rimligt att frågan om platsens lämplighet även vid tillståndsprövning kommer medföra behov att bedöma frågor om hur behov av beredskap för skydd av allmänheten vid radiologiska nödsituationer kan ha betydelse för anläggningens lokalisering. För den sökande har den typ av förtydligande av vilken informa- tion som behöver ingå i ansökan avseende beredskap betydelse för förutsättningarna att bedöma ett projekts genomförbarhet. Det har lyfts behov av ökad tydlighet för att kunna planera sina projekt (se även avsnitt 6.1). Utredningen har mer specifikt vad gäller utform- ning av beredskaps- och planeringszoner tagit del av synpunkter om ökat behov av insyn och tydlighet vad gäller hur denna planering är tänkt att ske, se vidare kapitel 7. Med denna bedömning är dock av- sikten ett något mer allmänt behov att skapa tydliga förutsättningar för de olika typer av underlag, analyser m.m. som avser vilken bered- skap och vilka åtgärder för hantering av radiologiska nödsituationer som kan behövas inom anläggningsområdet av tillståndshavaren, och vad som kan behövas för att ur beredskapssynpunkt kunna bedöma att kraven på lokalisering enligt kärntekniklagen uppfylls. Se även avsnitt 7.2.2 om uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten att i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut- reda och ta fram en handbok eller annan vägledning om vilken metod och vilka kriterier som ska tillämpas för val av de radiologiska nöd- situationer som ska ingå i anmälan och ligga till grund för utform- ning av beredskaps- och planeringszoner. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas 6.2 Tillståndshavarens skyldigheter avseende beredskap enligt kärntekniklagen förtydligas Förslag Krav i kärntekniklagen på tillståndshavaren att ha en organisation för verksamheten med ekonomiska, administrativa och personella resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra skyddsåtgärder förtydligas så att det framgår att ansvaret avser skyddsåtgärder där verksamheten bedrivs. Kravet avseende tillståndshavarens kostnadsansvar vad gäller beredskapsåtgärder harmoniseras med kärntekniklagen i övrigt genom att det äldre uttrycket ”driftstörningar eller haverier” er- sätts med uttrycket ”radiologiska nödsituationer”. Skälen till förslaget Tillståndshavarens skyldigheter vad gäller att svara för kostnader och ha en organisation för verksamheten med ekonomiska, administrativa och personella resurser som är tillräckliga för att bedriva verksamheten på ett säkert sätt, dvs. i enlighet med de krav som följer av lagstift- ningen, regleras i 13 § kärntekniklagen. Tillståndshavarens organisation för verksamheten ska vara tillräcklig för att fullgöra skyddsåtgärder i händelse av driftstörningar eller haverier i anläggningen (13 § första stycket 2 c). Utredningen har identifierat två möjliga behov av för- tydliganden i den aktuella punkten. Det första förtydligandet avser formuleringen av när kravet gäl- ler, dvs. i händelse av driftstörningar eller haverier. Uttryckssättet av- ser tillståndshavarens skyldigheter att förebygga och begränsa konse- kvenser av ett befarat händelseförlopp som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen, såväl som att ”vidta skydds- och räddningstjänst- åtgärder inom anläggningen och dess närområde”37. I sin ursprungliga form utgjorde 13 § enbart hänvisning till dåvarande lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.38 Tillståndshavarens allmänna skyldighet att upprätthålla säkerheten framgick av 10 § kärntekniklagen. I samband med att en ny lag om 37 Se t.ex. SOU 1983:77, s. 154 f. 38 Prop. 1983/84:60. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 finansiering av kärnavfallets slutförvaring beslutades 2006 infördes även ett stycke i 13 § för att ingen tveksamhet skulle råda om vilka krav som ställs på en tillståndshavare vad gäller att svara för kostna- der och säkerställa finansiering för de allmänna skyldigheterna.39 För att ge förutsättningar för generationsskifte genomfördes återigen ändringar i kärntekniklagen 2010 och då infördes också ytterligare förtydliganden i 13 §, avseende tillståndshavarens förutsättningar att på ett betryggande sätt kunna svara för de åtaganden som följer av kärnteknisk verksamhet.40 Ändringen innebar en komplettering av bestämmelsen om tillståndshavarens skyldighet att ha ekonomiska, organisatoriska och personella resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra de åtgärder som avses i 10–12 §§ kärntekniklagen eller åtgär- der som följer av villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen samt för ”skyddsåtgärder i händelse av driftstör- ningar eller haverier i anläggningen”. Den nya bestämmelsen skulle tydliggöra tillståndshavarens skyldighet att ha en organisation ut- formad och bemannad på ett sådant sätt att den tillförsäkrar en säker och tillförlitlig drift av verksamheten samt tillgodoser kravet på effek- tiva åtgärder i en haverisituation.41 I samband med genomförande av det ändrade kärnsäkerhetsdirektivet 2017 ersattes i kärntekniklagen begreppet radiologisk olycka med radiologisk nödsituation.42 En ny 3 a § om säkerhetsmål infördes och 4 § samma lag utvecklades för att i fyra punkter ange ambitionsnivån för säkerhetsmålet i 3 a § och den prioriteringsgrad som säkerhetsmålet har.43 Den första punkten är ett uttryck för djupförsvarsprincipen (se avsnitt 4.1.2), vilket av- ser åtgärder i flera lager för att så långt möjligt och rimligt förhindra att radiologiska nödsituationer inträffar, men om det ändå sker säker- ställer att konsekvenserna mildras så att inga betydande utsläpp kan ske. Även 10 § utvecklades vad gäller skyldigheten att upprätthålla säkerheten enligt 4 §. Ingen ändring eller modernisering av begrepp genomfördes dock i 13 § första stycket 2 c. Utredningen bedömer att utvecklingen av 4 §, hänvisningen till denna från 10 § och den hän- visning som finns i 13 § första stycket 1 om tillståndshavarens skyl- dighet att svara för kostnaderna för de åtgärder som avses i 10–12 § mycket väl täcker upp för den del av det ursprungliga syftet om till- 39 Prop. 2005/06:183, s. 34. 40 Prop. 2009/10:172, s. 43f. 41 Prop. 2009/10:172, s. 57. 42 Prop. 2016/17:157. 43 Prop. 2016/17:157, s. 35. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas ståndshavarens skyldighet att ha en organisation utformad och beman- nad på ett sådant sätt att den tillförsäkrar en säker och tillförlitlig drift av verksamheten samt tillgodoser kravet på effektiva åtgärder i en haverisituation. Det behov som kvarstår att reglera avseende till- ståndshavarens kostnadsansvar i 13 § är delen om att ”vidta skydds- och räddningstjänståtgärder inom anläggningen och dess närområde” i samband med en radiologisk nödsituation. Det andra behovet av förtydligande avser begränsningen för till- ståndshavarens skyldigheter att kunna fullgöra skyddsåtgärder. I kra- vet står i anläggningen. Det kan i allmänhet anses tydligt, men genom placeringen efter i händelse av driftstörningar eller haverier, kan det anses otydligt om det avser att driftstörningarna eller haverierna in- träffar i anläggningen, eller att skyddsåtgärderna ska vidtas i anlägg- ningen. Eftersom utredningen föreslår en modernisering av bestäm- melsen bedöms att även denna del tjänar på att förtydligas. Liksom framgått ovan har skyldigheten avsett åtgärder inom anläggningen och dess närområde. Ett exempel på åtgärd i en anläggnings närområde är det som framgår av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter för kärnkraftsreaktorer om att kunna upprätta ett logistikcenter där in- satser vid kärnkraftsreaktorn kan förberedas i samband med sådana radiologiska nödsituationer då det är lämpligt att förberedelserna sker vid en annan plats.44 Sådana åtgärder syftar alltså till att möjlig- göra och stödja åtgärder inom anläggningsområdet. Skyldigheten bör därför gälla för skyddsåtgärder inom området där verksamheten bedrivs. Det hindrar inte att åtgärder såsom upprättande av ett logi- stikcenter vidtas utanför anläggningsområdet. Andra krav på tillståndshavarens organisation och resurser såsom att lämna information till myndigheter i samband med en radiologisk nödsituation följer också av hänvisningen till 10 § i 13 § första styc- ket 2 a. Förslaget avser sammantaget inte någon ändring i sak vad gäller tillståndshavarens kostnadsansvar eller ansvar för tillräcklig organi- sation med resurser att upprätthålla säkerheten och strålskyddet i anläggningen. 44 5 kap. 11 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2021:4) om konstruktion av kärnkrafts- reaktorer. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 6.3 Provdrift ska inte få inledas innan samhällets beredskap har förberetts Förslag Kärntekniklagen förtydligas med en ny bestämmelse som anger att tillståndshavaren inte får ta en kärnteknisk anläggning i prov- drift innan berörda länsstyrelser har förberett beredskapen för statlig räddningstjänst i tillräcklig utsträckning. Om anläggningen tas i provdrift innan beredskapen är tillräck- ligt förberedd kan tillståndet att bedriva kärnteknisk verksamhet återkallas. Skälen till förslaget De åtgärder som behöver förberedas för att i händelse av en radio- logisk nödsituation kunna uppnå tillräckligt skydd av allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen bör vara på plats vid den tidpunkt då den typen av risker som beredskapen är dimensionerad för kan uppstå i verksamheten. Genom lagändringen i kärntekniklagen som framgår av prop. 2025/2026:171 införs det som tidigare bl.a. benämnts stegvis kontroll45 i lag. Ändringen innebär att tillsynsmyndigheten ska granska att en kärnteknisk anläggning uppfyller de krav i fråga om säkerhet och strål- skydd som följer av kärntekniklagen, strålskyddslagen och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av dessa lagar, innan en till- ståndshavare bl.a. tar anläggningen i provdrift.46 Med provdrift avses en process i vilken en kärnteknisk anläggning tas i provdrift med kärn- ämne eller kärnavfall för att verifiera att de konstruktions-, funk- tions- och driftkrav är uppfyllda i enlighet med de lagar och tillhörande föreskrifter som framgår ovan.47 För en kärnkraftsreaktor innebär provdriften att reaktorhärden laddas med kärnbränslepatroner, görs kritisk och att anläggningen drivs för det ändamål som den är avsedd för, t.ex. att producera el eller värme, varpå tester görs vid olika effekt- och driftlägen i verifierande syfte. 45 Se även SOU 2025:7, s. 274 f. 46 Prop. 2025/26:171, s. 74. 47 Prop. 2025/26:171, s. 131. SOU 2026:40 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas Enligt vad som framgår av förarbetena till lagändringen är det alltså när provdrift inleds som de risker som är förknippade med den kärntekniska verksamheten och eventuell risk för utsläpp av radio- aktiva ämnen uppstår. Det framstår därmed som en rimlig tidpunkt för när de skyddsåtgärder som berörda länsstyrelser ska förbereda för kärntekniska anläggningar enligt 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor har förberetts i tillräcklig utsträckning (se vidare kapitel 7 om processen för beslut om vilka åtgärder som ska förberedas). Förslaget innebär att en ny paragraf 9 c § förs in i kärntekniklagen som avser att tillståndshavaren behöver försäkra sig om att nödvändig beredskap för räddningstjänsten är på plats innan provdriften inleds. Utredningen föreslår i avsnitt 7.2 dels att tillståndshavaren ska få infor- mation om vilka förberedelser som berörda länsstyrelser ska vidta ge- nom att beslutet från Myndigheten för civilt försvar delges tillstånds- havaren, dels att den länsstyrelse där en kärnteknisk anläggning är belägen åläggs att informera tillståndshavaren när relevanta förbere- delser är på plats. Det är alltså inget som ingår i den kontroll som till- synsmyndigheten ska genomföra efter anmälan från tillståndshavaren i enlighet med 9 a §. Det är i sammanhanget viktigt att beakta att förberedelser för att kunna vidta olika skyddsåtgärder är av olika slag. Till viss del medför det mer konkreta åtgärder i form av investeringar och installation av t.ex. olika former av utrustning för strålningsmätning eller varning. Det innebär också uppbyggnad och utveckling av personella resurser och kompetens, framtagning av program och planer, övningsverk- samhet m.m. Med att beredskapen för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen ska ha förberetts i tillräcklig utsträckning avses därmed en bedömning av att de ytterligare åtgärder för samhällets beredskap för radiologiska nödsituationer som den kärntekniska anläggningen kan ge upphov till är implementerade, t.ex. genom in- stallationer, utdelning av jodtabletter och framtagna program eller planer samt att det finns information till allmänheten, inte ett strikt mått på förmågan att vidta alla skyddsåtgärder inom viss tid. Denna förmåga kommer också utvecklas och utvärderas genom övningar över tid. Om kravet inte iakttas kan det leda till att tillståndet återkallas, se en ny andra punkt i 15 § kärntekniklagen som ansluter till det nya kravet i 9 c §. Även här föreslår utredningen en formulering som innefattar en viss bedömning, på motsvarande sätt som i 15 § 1, dvs. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas SOU 2026:40 att återkallelse av tillstånd endast kan ske om det som föreskrivs i 9 c § i något väsentligt avseende inte iakttas. Det krävs alltså ett mer allvarligt avsteg, t.ex. att ta den kärntekniska anläggningen i provdrift, trots att länsstyrelsen där den kärntekniska anläggningen är belägen inte har bekräftat att ingående skyddsåtgärder har förberetts i till- räcklig utsträckning i enlighet med föreslagen ny lydelse av 21 a § förordningen om skydd mot olyckor (se avsnitt 7.2.5). Återkallande ska beslutas av den instans som har meddelat tillståndet, dvs. Strål- säkerhetsmyndigheten eller regeringen. Det bör vara en uppgift för länsstyrelsen där den kärntekniska anläggningen är belägen att vid ett väsentligt åsidosättande meddela Strålsäkerhetsmyndigheten. 7 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas Allt sedan 1980-talet har det funnits beredskapszoner kring de svenska kärnkraftverken. I dagens system framgår de beredskaps- och planer- ingszoner samt de åtgärder som behöver förberedas för varje kärn- teknisk verksamhet direkt i förordningen om skydd mot olyckor, se närmare avsitt 3.2.1. Någon reglering som är framåtsyftande och klargör när och av vem beslut fattas om beredskaps- och planerings- zoner i samband med en nyetablering av en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anläggning saknas. Utredningen har därför ana- lyserat gällande regelverk och lämnat ett antal förslag för att skapa ett system som är tillämpbart både för befintlig och eventuell ny kärnkraft. Eftersom principerna som tillämpats hittills och som för- tydligas i detta kapitel är allmängiltiga kan de också tillämpas för eventuella andra nya kärntekniska anläggningar.1 Med utformning av beredskaps- och planeringszoner avses i detta kapitel samtliga steg som behövs för analys av radiologiska risker för allmänheten av en kärnteknisk anläggning och en avvägning mot andra faktorer som har betydelse för planeringen av den statliga rädd- ningstjänsten. Analysen resulterar i en bedömning av behov av och i förekommande fall utsträckning av beredskaps- och planeringszoner kring anläggningen samt vilka brådskande skyddsåtgärder som bör förberedas inom respektive zon. I avsnitt 7.1 lämnar utredningen bedömningar och förslag om vem som ska ta fram underlag och fatta beslut om utformningen av 1 Principerna är i stort även tillämpbara för andra verksamheter med joniserande strålning samt annan kärnteknisk verksamhet, men de berörs inte eftersom utredningens uppdrag samt statens ansvar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen enligt 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor är begränsat till kärntekniska anläggningar. Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas SOU 2026:40 beredskaps- och planeringszoner. I avsnitt 7.2 lämnar utredningen förslag om hur processen för detta bör regleras, för en ny anläggning eller vid behov av att göra en förnyad bedömning. 7.1 Ansvar och roller för utformning av beredskaps- och planeringszoner Räddningstjänst beskrivs kort i avsnitt 3.4.1. Kraven i 1 kap. lagen om skydd mot olyckor anger syfte och mål för räddningstjänsten och lägger en allmän grund för tillämpning av lagen. Av efterföljande kapitel fördelas ansvar och skyldigheter mellan enskilda inklusive verksamhetsutövare (2 kap.), kommunen (3 kap.) och staten (4 kap.). Som huvudregel är räddningstjänsten kommunal, men i vissa fall ansvarar staten. Detta regleras i 4 kap. lagen om skydd mot olyckor. När det gäller utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger ska länsstyrelsen ansvara för räddningstjänsten, se 4 kap.

31 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Det omfattar att en ansökan om lägre ansvarsbelopp lämnas in av anlägg- ningshavaren till myndigheten, att myndigheten ska inhämta ett yt- trande från Riksgäldskontoret och slutligen med ett eget yttrande överlämnar ansökan till regeringen för prövning.58 En ansökan om lägre ansvarsbelopp ska innehålla 1. en beskrivning av anläggningen eller transporten, 2. uppgifter om mängden och karaktären av de kärnämnen eller det kärnavfall som transporteras eller finns inom anläggningen, 3. en analys av riskerna för och omfattningen av en radiologisk olycka i samband med verksamheten, och 4. ett förslag till ansvarsbelopp. Myndighetens granskning och bedömning av en komplett ansökan omfattar – anläggningen, kärnämnet eller kärnavfallet som aktuellt i ärendet, 58 12, 14 och 15 §§ förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. SOU 2026:40 Historik och nuläge – uppgifter om mängden och karaktären på de kärnämnen eller det kärnavfall som avses och – analys av riskerna för omfattningen av en radiologisk olycka i samband med verksamheten. Strålsäkerhetsmyndigheten prövar också ansökningar enligt 24 § lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor som avser om en transportör ska vara ersättningsansvarig i stället för en eller flera anläggningshavare.59 Myndigheten utfärdar också transport- certifikat enligt 40 § samma lag. Strålsäkerhetsmyndigheten får också i enskilda fall besluta att lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor inte ska tillämpas i fråga om kärntekniska anläggningar, kärnämnen och kärnavfall där den risk som är förenad med verksamheten är liten.60 Myndigheten får meddela närmare föreskrifter om detta.61 Därutöver har Strålsäkerhetsmyndigheten bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter om vad en ansökan ska innehålla i fråga om lägre ansvarsbelopp, ansvar för en transport respektive undantag från lagens tillämpning i ett enskilt fall samt vilka upp- gifter som ett transportcertifikat ska innehålla.62 Strålsäkerhetsmyndigheten har utfärdat föreskrifter (SSMFS 2022:15) om undantag från lagen om ansvar och ersättning vid radio- logiska olyckor. Genom föreskrifterna säkerställs att kärnämne och kärnavfall som var undantagna från den upphävda atomansvarig- hetslagen (1968:45) genom bilagan till den upphävda förordningen (1981:327) med förordnanden enligt atomansvarighetslagen, även är undantagna från lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska o lyckor.63 59 16 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 60 23 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 61 22 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska skador. 62 13, 18, 21 och 25 §§ förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 63 3 § SSMFS 2022:15 samt Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2022:15) om undantag från lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, s. 5. Historik och nuläge SOU 2026:40 Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret är beredande myndighet för prövning av säkerheter som avser anläggningar. Anläggningshavare ska anmäla ansvarsför- säkringar och säkerheter som ställs enligt 30–32 §§ lagen om ansvar och ersättning till Riksgäldskontoret inom en månad efter att säker- heterna har ställts. Inom två månader ska myndigheten till regeringen överlämna anmälan tillsammans med ett eget yttrande för prövning av om säkerheterna är tillräckliga.64 Säkerheter som avser transporter prövas av Riksgäldskontoret.65 Som framgår ovan ska Riksgäldskontoret yttra sig till Strålsäker- hetsmyndigheten över ansökningar om lägre ansvarsbelopp.66 Riksgäldskontoret är tillsynsmyndighet över lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (se 26 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor) och ska i tillsynen inhämta synpunkter från Strålsäkerhetmyndigheten i den omfattning som behövs.67 Myndigheten har också i uppgift att följa värdet på de säkerheter som anläggningshavare har ställt enligt lagen och fortlöp- ande bedöma om säkerheterna är tillräckliga.68 Därutöver får Riksgäldskontoret meddela ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att en säkerhet ska kunna godtas samt om avgifter för myndighetens prövning och tillsyn.69 Myndigheten har inte utfärdat några sådana föreskrifter. Enligt förslag till ändring av lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor från 2025, ska Riksgäldskontoret som tillsynsmyndighet få utökade befogen- heter. Syftet är att ge myndigheten tillgång till effektiva påtrycknings- medel, om anläggningshavarna inte anmäler tillräckliga säkerheter eller ger tillräckligt underlag för bedömning av dem. Förslaget moti- veras med att det är grundläggande att myndigheten kan besluta om de förelägganden som behövs för en effektiv tillsyn och för att skyl- digheterna enligt lagen ska uppfyllas, och att föreläggandena kan förenas med viteshot. Det behöver också tydliggöras att anläggnings- 64 9 § första stycket och 11 § första stycket förordningen och ansvar och ersättning vid radio- logiska olyckor. 65 11 § andra stycket förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 66 14 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 67 26 och 28 §§ förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 68 27 § förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 69 8 och 31 §§ förordningen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. SOU 2026:40 Historik och nuläge havarna på begäran ska lämna de handlingar och upplysningar som behövs för tillsynen.70 70 KN2025/01305, s. 80–81. 4 Utgångspunkter Detta kapitel innehåller utgångspunkter och fördjupad bakgrund för utredningens arbete. Även gemensamma begrepp och förutsätt- ningar som används beskrivs kort. Först beskrivs allmänna utgångs- punkter som är gemensamma för slutbetänkandets omfattning. Där- efter följer mer specifika utgångspunkter för uppdraget att analysera behovet av anpassning av beredskaps- och planeringszoner, överföring av processparametrar, samt vad gäller den beredskapsavgift som be- rörda tillståndshavare är skyldiga att betala. Slutligen ges en beskriv- ning av specifika utgångspunkter avseende uppdraget att utreda frågor relaterade till lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radio- logiska olyckor, innefattande krav på ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet, förbättrad prövning av dessa samt möjlighe- terna att fastställa fasta ansvarsbelopp för vissa kärntekniska anlägg- ningar och för transporter. 4.1 Allmänna utgångspunkter Utgångspunkten för utredningens arbete, utöver det som framkom- mer i tidigare delbetänkanden1, är att det ska finnas ett effektivt och välfungerande system för samhällets beredskap vid utsläpp av radio- aktiva ämnen från kärntekniska anläggningar, samt för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, som är förenligt med Euratom- rätten, EU:s regelverk för statsstöd och EU-rätten i övrigt, såväl 1 SOU 2025:7 och SOU 2025:104. Utgångspunkter SOU 2026:40 som med Sveriges internationella förpliktelser enligt internationella konventioner.2,3 Utredningen tar sin utgångspunkt i för denna utredningsdel cen- trala lagar, främst lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen), lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (lagen om radiologiska olyckor) och strålskyddslagen (2018:396) samt till- hörande förordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av lagarna (se även avsnitt 3.3). När det gäller beredskapsavgift utgår arbetet från förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäker- hetsmyndigheten (hädanefter även benämnt avgiftsförordningen för Strålsäkerhetsmyndigheten). I detta avsnitt beskrivs förklaringar av vissa begrepp och annat underlag som utredningen identifierat som viktiga utgångspunkter för att kunna analysera relevanta delar av samhällets beredskap vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar, och vad som kan förväntas om det blir aktuellt med olika typer av ny kärn- kraft i Sverige. Utgångspunkter för utredningens uppdrag om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor beskrivs inte specifikt i detta avsnitt, men vissa delar kan vara relevanta som komplement till de specifika utgångspunkter som finns i avsnitt 4.5. 4.1.1 Grundläggande begrepp I kommittédirektiven4, detta slutbetänkande såväl som i andra under- lag förekommer ett antal begrepp och andra förutsättningar. Nedan ges en kort introduktion till hur dessa begrepp definieras och kan förstås inom ramen för utredningens uppdrag. 2 Sverige har ingått internationella åtaganden som har betydelse för frågor om beredskap vid utsläpp av radioaktiva ämnen genom bl.a. kärnsäkerhetskonventionen (SÖ 1995:71). Sverige har också åtagit sig att upprätthålla ett rättsligt och organisatoriskt ramverk samt att säkerställa skydd av allmänheten och arbetstagare mot skadliga effekter av joniserande strålning genom den sekundärlagstiftning som har antagits under Euratomfördraget, bl.a. genom rådets direktiv 2009/71/Euratom (kärnsäkerhetsdirektivet) och rådets direktiv 2013/59/Euratom om grund- läggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning (strålskyddsdirektivet). När det gäller frågor om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor har Sverige ratificerat Pariskonventionen och Brysselkonventionen. 3 Dir. 2026:2. 4 Dir. 2023:155. SOU 2026:40 Utgångspunkter Beredskap, krishantering och räddningstjänst Med beredskap avses generellt den planering och de förberedelser som i förebyggande syfte vidtas för att kunna hantera och begränsa konsekvenser av en händelse eller olycka, t.ex. i samband med en radiologisk nödsituation (se förklaring nedan). Med krishantering avses de åtgärder och insatser som vidtas för att hantera och begränsa konsekvenser i samband med t.ex. en inträffad radiologisk nödsi- tuation.5 Ovanstående kan också jämföras med definitionen av begreppet räddningstjänst enligt 1 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor: Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Se även avsnitt 3.4.1. Samhällets skyldighet att ansvara för räddnings- tjänst för särskilda åtgärder för att skydda allmänheten vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan utsträck- ning att sådana åtgärder krävs, eller då överhängande fara för att ett sådant utsläpp föreligger, följer av 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor. I andra stycket samma bestämmelse ge även en upplysning om reglering av tillståndshavarens skyldigheter enligt 10 § kärnteknik- lagen att vidta de åtgärder som behövs för att upprätthålla säkerheten vid anläggningen. Dessa skyldigheter inkluderar åtgärder för bered- skap och krishantering i händelse av en radiologisk nödsituation, se även avsnitt 3.3.3. Det kan också noteras att ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning enligt 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor inte enbart avser kärntekniska anlägg- ningar som är placerade inom Sveriges gränser. Enligt förarbeten till den tidigare räddningstjänstlagen (se även avsnitt 3.3) avses med kärnteknisk anläggning detsamma som i 2 § kärntekniklagen, men tillämpligheten av paragrafen tillika ansvaret för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen begränsas inte av att anläggningen är belägen inom landet. Paragrafen gäller även olyckshändelser i kärn- tekniska anläggningar utanför Sverige, när radioaktiva ämnen sprids 5 Vägledning till 8 kap. 1 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer, samt IAEA Nuclear Safety and Security Glossary (2022) med defini- tionerna preparedness och response. Utgångspunkter SOU 2026:40 in över landet eller när det föreligger överhängande fara för en sådan utspridning.6 Kärnkraftsprövningsutredningens uppdrag avser dock enbart kärntekniska anläggningar som i framtiden kan komma att bli uppförda i Sverige, och processen för att utforma de specifika för- beredelser som utgörs av inrättande av beredskaps- och planerings- zoner med tillhörande åtgärder för skydd av allmänheten vid utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen från sådana kärntekniska anläggningar. I olika sammanhang förekommer även begreppet kärnenergibered- skap.7 Begreppet har ingen formell definition, men avser vad utred- ningen förstår ett samlingsbegrepp för samhällets planering och förberedelser för både räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Inom detta ryms inrättandet av beredskaps- och planeringszoner vid vissa kärntekniska anläggningar, såväl som planer för sanering av miljön i händelse av ett nedfall av radioaktiva ämnen. Radiologisk nödsituation Begreppet radiologisk nödsituation finns definierat i flera lagar och förordningar8 och innebär en plötsligt inträffad händelse som 1. inbegriper en strålkälla, 2. har medfört eller kan befaras medföra skada, och 3. kräver omedelbara åtgärder. Begreppet täcker både situationer som anses vara ”olyckor” och ”nöd- situationer”9 och utgår från hur olycka definieras i förarbetena till lagen om skydd mot olyckor10 (se även avsnitt 3.4.1). Vid genom- förandet av det ändrade kärnsäkerhetsdirektivet11 (ändringsdirek- tivet) år 2017 ändrades begreppet ”radiologisk olycka” i kärnteknik- lagens 4 § till radiologisk nödsituation, tillsammans med införandet av en definition av begreppet som motsvarar den som även infördes 2018 i den nya strålskyddslagen. Syftet var att tydliggöra att kärn- 6 Prop. 1985/86:170, s. 78. 7 Se t.ex. https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/cbrne- och-karnenergiberedskap/karnenergiberedskap/, hämtad 2026-04-20. 8 Se 1 kap. 6 § strålskyddslagen, 2 § 6 kärntekniklagen, 4 kap. 17 § förordningen om skydd mot olyckor. 9 Prop. 2017/18:94, s. 57. 10 Prop. 2002/03:119, s. 68. 11 2014/87/Euratom, se även prop. 2016/17:157, s. 20 ff. SOU 2026:40 Utgångspunkter tekniklagen även omfattar situationer som ännu inte har resulterat i en olycka. I lagen används begreppet bl.a. i de tillförda och förtydli- gade kraven på säkerhetsmål för kärntekniska anläggningar, dvs. att en kärnteknisk anläggning bl.a. ska lokaliseras, konstrueras, uppföras, tas i drift och drivas med målet att förebygga olyckor samt minska följderna vid en eventuell olycka och förhindra såväl radioaktiva ut- släpp i ett tidigt skede samt stora utsläpp av radioaktiva ämnen12. I propositionen till nu gällande strålskyddslag uttrycks det även som att en radiologisk nödsituation är en oväntad situation där bråds- kande skyddsåtgärder behöver vidtas.13 Det innebär att åtgärderna inte kan planeras och förutses med samma säkerhet som i en verk- samhet med joniserande strålning (eng. planned exposure situation). Enligt författningskommentaren till radiologisk nödsituation i kärn- tekniklagen avses dock med omedelbara åtgärder alla tänkbara insatser som kan behöva vidtas för att förhindra eller begränsa skada, dvs. inte enbart ”strålskyddsåtgärder”.14 Som exempel anges åtgärder som vidtas för att rädda egendom och som leder till att insatspersonalen exponeras över gällande dosgränser. Mer om begreppet skyddsåtgärd följer nedan. Begreppet radiologisk nödsituation kan även jämföras med det engelska begreppet nuclear or radiological emergency som avser en nödsituation (emergency) där det finns eller upplevs finnas potential för skada eller fara (hazard) till följd av en nukleär kedjereaktion eller sönderfall från en sådan kedjereaktion, eller till följd av exponering för strålning (egen översättning).15 Det bredare begreppet emergency avser en icke rutinmässig situation eller händelse som kräver omedel- bara åtgärder (prompt action) för att motverka eller begränsa en fara (hazard) eller oönskade konsekvenser för människors liv, hälsa, egen- dom eller miljön. Begreppet emergency överensstämmer väl med syftes- paragrafen till lagen om skydd mot olyckor, dvs. att (i hela landet) bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt 12 Prop. 2016/17:157, s. 20 f. samt hur ändringsdirektivet genomförts i 3 a § och 4 § 2 och 3 kärntekniklagen. 13 Prop. 2017/18:94, s. 78. Jfr även definition av begreppen nödsituation samt exponering i nödsituation enligt artikel 4 i strålskyddsdirektivet. 14 Prop. 2016/17:157, s. 34. 15 IAEA Nuclear Safety and Security Glossary (2022). Se även https://vocabulary.iaea.org/iaea- safety-glossary.html, hämtad 2025-11-12. Utgångspunkter SOU 2026:40 skydd mot olyckor16. Skyddet ska uppnås oavsett vad som gett upp- hov till olyckan. Deterministiska och stokastiska hälsoeffekter När det gäller att bestämma behov av beredskaps- och planerings- zoner samt tillhörande skyddsåtgärder, är begreppen deterministiska och stokastiska hälsoeffekter av stor betydelse. Begreppen används för att sätta mål för bl.a. beredskap för vilket skydd av allmänheten som ska uppnås, och anger vilka och hur hälsoeffekter som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning. Joniserande strålning kan hos människor och djur ge upphov till två helt olika slags skador, deterministiska (förutsägbara) och sto- kastiska (slumpmässiga). En deterministisk skada uppstår alltid vid doser över ett visst värde (tröskelvärde). Högre doser över tröskel- värdet ger allvarligare skador.17 Vad gäller stokastiska skador ökar dessa i antal i samband med högre doser eftersom sannolikheten att få en skada beror på hur hög dosen är. Vid stokastiska skador finns inget direkt samband mellan en högre dos och hur allvarlig skadan blir. Deterministiska skador inträffar oftast inom de första sex måna- derna, men vissa effekter kan uppträda flera år efter exponeringen. Skador på benmärg och tunntarm är exempel på deterministiska effek- ter efter exponering av hela kroppen. Höga stråldoser till hela kroppen ger olika akuta effekter, t.ex. kräkningar och diarréer, beroende på dosens storlek. Exempel på deterministiska hälsoeffekter är hudrodnader (erytem), skador på hematopoetiska systemet18 och skador i mag- och tarm- systemet.19 Deterministiska effekter beskrivs också som skadliga reak- tioner i vävnader (harmful tissue reactions). Med allvarlig determinis- tisk hälsoeffekt (severe deterministic effect) avses sådan deterministisk hälsoeffekt som är livshotande, eller som medför en permanent skada som försämrar livskvaliteten. 16 1 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 17 Strålsäkerhetsmyndigheten, dokumentnr 16-1803, s. 75 f. 18 Det system i kroppen som ansvarar för att producera och förnya alla blodkroppar, bestående av de blodbildande organen och vävnaderna, främst benmärgen. 19 Se även IAEA Nuclear Safety and Security Glossary, 2022. SOU 2026:40 Utgångspunkter Exempel på stokastiska hälsoeffekter är solida cancerformer20 och blodcancer (leukemi). Stokastiska effekter kan vara somatiska (dvs. som uppstår i kroppen, även inkluderande sådana effekter som uppstår som följd av exponering för joniserande strålning i livmodern) eller nedärvda effekter (dvs. som uppstår i den exponerade personens barn), vilka uppstår utan att stråldosen överskridit ett tröskelvärde. Skyddsåtgärd Varken begreppet skyddsåtgärd eller strålskyddsåtgärd finns definierat i någon svensk författning inom säkerhet och strålskydd för verksam- het med strålning och kärnteknisk verksamhet. I lagen om skydd mot olyckor används i vissa sammanhang särskilda åtgärder till skydd för allmänheten21, utöver det allmänna begreppet skydd t.ex. i uttryck för skydd mot olyckor22, eller skydd av människors liv och hälsa samt egendom och miljön23. I förordningen om skydd mot olyckor före- kommer i samband med förtydligande bestämmelser avseende statens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen både hälsoskyddsåtgärd24 och skyddsåtgärd25. Enligt EU:s strålskyddsdirektiv innebär skyddsåtgärder andra åtgärder än saneringsåtgärder som vidtas för att undvika eller minska doser som kan uppkomma vid exponering i nödsituationer eller i befintliga exponeringssituationer26. I beskrivningarna av beredskapskategorierna använd också uttrycket brådskande åtgärder, vilket är detsamma som uttrycket brådskande skyddsåtgärder. Precis som i förordningen om skydd mot olyckor 20 Cancerformer som bildar en fysisk tumör, till skillnad från blodcancer eller leukemi som uppstår i blodbildande organ. Exempel på solida cancrar inkluderar bröstcancer, lungcancer och prostatacancer. 21 Se t.ex. 2 kap. 5 § och 4 kap. 6 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 22 Se t.ex. 1 kap. 1 §, 3 kap. 1 § m.fl. i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 23 Se t.ex. 3 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 24 Se 4 kap. 18 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. 25 Se 4 kap. 21 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. 26 I strålskyddslagen (2018:396) används i stället för befintlig exponeringssituation uttrycket omgivning med joniserande strålning som enligt 1 kap. 8 § samma lag avser en omgivning där 1. en människa kan exponeras för radon, gammastrålning, kosmisk strålning eller annan joniserande strålning som inte har något direkt samband med en sådan hantering som avses i 7 § 1 eller 2 utan beror på omständigheterna på platsen, och 2. strålningen inte är hänförlig till en pågående radiologisk nödsituation”. Hänvisningen till 7 § 1 eller 2 avser ordförklaringen av verksamhet med joniserande strålning, vilket i strålskyddsdirektivet benämns ”planerad exponeringssituation”, se även Prop. 2017/18:94, s. 51 ff. Utgångspunkter SOU 2026:40 förekommer även i strålskyddsdirektivet begreppet hälsoskyddsåtgärd.27 Artiklarna avser i den svenska förordningen precis som i direktivet information till personer ur allmänheten som sannolikt kommer att beröras eller faktiskt berörs i händelse av en radiologisk nödsituation och har tidigare funnits i ett äldre direktiv med samma syfte och be- greppsanvändning. IAEA definierar begreppet protective action som en åtgärd som vidtas i syfte att undvika eller begränsa stråldoser som annars skulle kunna erhållas vid en radiologisk nödsituation eller i det som enligt 1 kap. 8 § strålskyddslagen avses med en omgivning med joniserande strålning. Det innebär att begreppet är knutet till strålskydd (eng. radiation protection, samt bredare protection and safety), dvs. skyddet av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning28. Begreppet preciseras ytterligare genom begreppen urgent protective action, early protective action, mitigatory action samt precautionary urgent protective action.29 De preciserande begreppen avser att för- tydliga hur brådskande olika skyddsåtgärder är för att kunna anses bli effektiva i en radiologisk nödsituation (nuclear or radiological emergency). Skyddsåtgärder i en nödsituation som krävs omedelbart (promptly), vanligen inom timmar eller dagar (t.ex. intag av jodtablet- ter, inomhusvistelse eller utrymning och kortsiktiga begränsningar av intag av mat eller vätska som kan ha blivit kontaminerat) benämns urgent protective actions. Sådana skyddsåtgärder i en nödsituation som vidtas innan eller strax efter frigörelse eller exponering för radioaktiva ämnen baserat på rådande förhållanden i syfte att undvika eller be- gränsa allvarliga deterministiska hälsoeffekter benämns precautionary urgent protective actions. Skyddsåtgärder som kan vara effektiva inom dagar till veckor (t.ex. omlokalisering, dvs. utrymning på grund av markbeläggning (relocation) och långsiktiga livsmedelsåtgärder till följd av möjlig kontaminering, såsom avrådan från intag och förbud mot saluföring) beskrivs som early protective actions.30 Se även tabell 4.1 nedan för övergripande sammanställning av de olika begreppen för 27 2013/59/Euratom. Begreppet förekommer i flera delar, men är inte definierat. I förhållande till radiologiska nödsituationer används begreppet hälsoskyddsåtgärd i artikel 70 och 71 med tillhörande bilaga XII om information till enskilda personer ur allmänheten som sannolikt kommer beröras respektive faktiskt berörs i händelse av en nödsituation. 28 I enlighet med syftesparagrafen i 1 kap. 1 § strålskyddslagen. 29 I SSM rapport 2017:27 och i Strålsäkerhetsmyndighetens beslutsstöd för en olycka vid ett svenskt kärnkraftverk benämns protective actions som skyddsåtgärder, urgent protective actions och early protective actions som brådskande skyddsåtgärder och precautionary urgent protective actions som förebyggande brådskade skyddsåtgärder. 30 IAEA Nuclear Safety and Security Glossary, 2022. SOU 2026:40 Utgångspunkter skyddsåtgärder i samband med en radiologisk nödsituation (dvs. bråds- kande skyddsåtgärder). Inom detta slutbetänkande används begreppet skyddsåtgärd alltid i sammanhanget för vad som kan krävas i samband med en radiologisk nödsituation, oavsett om tillägget brådskande används. En viktig åtgärd som också behöver beaktas i beredskapsplanering, men som inte ligger till grund för utformning av beredskaps- och pla- neringszoner eller ingår i beslutsstödet för en olycka på ett svenskt kärnkraftverk, är sanering.31 Sammantaget gör utredningen bedöm- ningen att de skyddsåtgärder som omfattas av den beredskap som uppnås genom utformning av beredskaps- och planeringszoner avser sådana som behöver planeras för att kunna vidtas för skydd av allmän- heten mot exponering för joniserande strålning i det korta perspekti- vet (i samband med en pågående insats vid en radiologisk nödsitua- tion), dvs. insatser för skydd av människors liv och hälsa. Det är inte utredningens avsikt att begränsa möjliga andra behov av beredskap (t.ex. för sanering eller insatser för skydd av egendom och miljön), men dessa mål bedöms inte ingå i praxis eller syftet med utform- ningen av beredskaps- och planeringszoner. 31 För utförlig information om sanering, se https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/skydd- mot-olyckor-och-farliga-amnen/cbrne-och-karnenergiberedskap/karnenergiberedskap/sanering- efter-karnteknisk-olycka/, hämtad 2026-04-20. Utgångspunkter SOU 2026:40 Tabell 4.1 Begreppshierarki för skyddsåtgärder vid en radiologisk nödsituation Sammanställning av begrepp enligt IAEA Safety and Security Glossary Övergripande Brådskande Egenskaper och exempel för olika typer åtgärd enl. IAEA skyddsåtgärd av brådskande skyddsåtgärder enl. IAEA (SSM rapport 2017:27) Tid* Mål Exempel Emergency Protective Precautionary Före eller Undvika eller Jodtabletter, response action urgent kort efter minimera utrymning, action/ (skydds- protective frigörelse allvarliga (kortsiktig) Emergency åtgärd) action av radio- determini- inomhusvistelse, action. aktiva stiska hälso- avlägsnande av Related to (förebyggande ämnen eller effekter. kontamination, radiation brådskade exponering. åtgärder för att protection. skyddsåtgärd). minska oavsiktligt (protection Urgent Skyndsamt Effektivt intag av konta- and protective (promptly), undvikande minerad föda eller safety) action timmar till eller minsk- vätska. en dag. ning av dos. (brådskande skyddsåtgärd). Early Dagar till Effektivt Utrymning på grund protective veckor. undvikande av markbeläggning, action eller minsk- långsiktiga livs- ning av dos. medelsåtgärder (brådskande (potentiellt konta- skyddsåtgärd). minerad föda). Other Begränsa och Medicinsk response mildra icke undersökning, action. radiologiska rådgivning, konsekvenser. information. * Med tid avses en beskrivning av hur snabbt åtgärder behöver vidtas för att vara effektiva i för- hållande till syftet att undvika eller minska framtida exponering i samband med en radiologisk nödsituation eller i en omgivning med strålning (befintliga exponeringssituationer). Källa: Egen tabell. Referensnivåer, doskriterier och åtgärdsnivåer För att avgöra vilka typer av skyddsåtgärder som kan behöva förbe- redas och vidtas vid en radiologisk nödsituation används olika krite- rier. De skyddsåtgärder som förbereds är avsedda att leda till att valda kriterier kan underskridas för den eller de händelser som ligger till SOU 2026:40 Utgångspunkter grund för planeringen. Som utgångspunkt tillämpas i Sverige två kriterier, s.k. referensnivåer för radiologiska nödsituationer. Med begreppet referensnivå avses allmänt enligt strålskyddsförordningen32 ett värde för stråldos eller aktivitetskoncentration för optimering av strålskyddet. I strålskyddsförordningen finns dessa två särskilt angivna referensnivåer för exponering av personer i allmänheten i samband med radiologiska nödsituationer. Kriterierna i form av refe- rensnivåer är uttryckta i relation till olika typer av händelser, där referensnivån för händelser på ett kärnkraftverk som inte beaktats i kärnkraftsreaktorns konstruktion är 100 millisievert årlig effektiv dos, och 20 millisievert årlig effektiv dos för andra händelser (dvs. för alla typer av anläggningar och händelser)33. De angivna referens- nivåerna genomför strålskyddsdirektivet som anger att referensnivåer för radiologiska nödsituationer ska fastställas inom referensområdet 20 till 100 millisievert ekvivalent dos (akut eller årlig).34 Referensnivåer tillämpas i planeringen för radiologiska nödsitua- tioner och ska ligga till grund för beredskapsplaner. För att få ett mer direkt stöd i såväl planering som operativt i samband med en nödsituation behövs dock mått eller kriterier som avser stråldoser som erhålls under kortare tidsperioder än den årliga stråldos som referensnivåerna uttrycks i. För detta syfte nyttjas parametrar som kallas doskriterier och åtgärdsnivåer för skyddsåtgärder. Ett doskriterium för en skyddsåtgärd är det värde på stråldos till en person, utan beaktande av skyddsåtgärder, som när det överskrids eller riskerar att överskridas i de flesta fall innebär att skyddsåtgärden bör vidtas. Doskriterier avser effektiv, ekvivalent eller absorberad dos som en oskyddad person erhåller vid exponering för joniserande strålning under en bestämd tidsperiod. En åtgärdsnivå knyts till skyddsåtgärder som främst genomförs baserat på mätdata och är ett värde på en mätbar storhet (t.ex. kilo- becquerel per kvadratmeter, kBq/m2) som när den överskrids eller förväntas överskridas i de flesta fall innebär att skyddsåtgärden bör vidtas. Åtgärdsnivåer, till skillnad från doskriterier, beaktar bara en 32 1 kap. 5 § strålskyddsförordningen (2018:506). 33 3 kap. 8 §. Av 3 kap. 9 § framgår även särskilda referensnivåer för den exponering som arbets- tagare får utsättas för, om de dosgränser som anges i 2 kap. 2 § samma förordning inte är möjliga att underskrida. De införda nivåerna motsvarar de som valdes i Strålsäkerhetsmyndighetens utredning SSM rapport 2017:27, se s. 18–19. 34 Punkt 1, bilaga 1 till rådets direktiv 2013/59/Euratom. Utgångspunkter SOU 2026:40 enskild exponeringsväg.35 I den utredning som Strålsäkerhetsmyndig- heten genomförde som grund för nu gällande beredskaps- och pla- neringszoner med tillhörande krav på berörda länsstyrelser att för- bereda för olika skyddsåtgärder (se även tabell 4.2) definierades olika typer av doskriterier (för olika behov av utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter) samt åtgärdsnivåer (för utrymning på grund av markbeläggning, olika åtgärder för livsmedelsproduktion36 och sanering). För en sammanställning av de kriterier som tillämpats för utformning av nu gällande beredskaps- och planeringszoner, se tabell 4.3 och 4.4 i avsnitt 4.2. Källterm Begreppet källterm avser allmänt mängd och sammansättning av radio- aktiva ämnen, t.ex. i reaktorhärden eller bränslebassängen (eller annan strålkälla) i en kärnkraftsreaktor. Med representativ källterm avses den källterm som beskriver de ut- släpp som antas följa av en händelse, men där inte alla möjliga nuklider ingår utan de som bedöms ha betydelse för vilka stråldoser och mark- beläggningar som utsläppet kan leda till. En representativ källterm innehåller bland annat information om vilka nuklider som ingår i ut- släppet och i vilken mängd respektive nuklid släpps ut.37 Om radio- aktivt jod förekommer brukar även jods kemiska form framgå, med hänsyn till dess betydelse ur strålskyddssynpunkt. Även information om utsläppshöjd, tidsförlopp och eventuellt värmeinnehåll ingår. De representativa källtermerna representerar ett av flera möjliga utfall av samma händelse. Urvalet syftar också till att begränsa analys- och beräkningsinsatsen som krävs för att göra spridnings- och dosberäk- ningar inför bedömning av behov och utsträckning av skyddsåtgärder och beredskaps- och planeringszoner. 35 Mer information om innebörden av dessa begrepp samt vilka och hur olika kriterier valts för nu gällande beredskaps- och planeringszoner finns i avsnitt 2.6 i SSM rapport 2017:27. 36 T.ex. mät- och kontrollprogram, begränsning av intag, motåtgärder inom djurnäring och jordbruk för att minska växters och djurs upptag av radioaktiva ämnen. Åtgärdsnivåerna för livsmedelsproduktion användes inte direkt för dimensionering av zonerna, se vidare SSM rapport 2017:27, s. 24. 37 SSM rapport 2017:27, s. 26–27. SOU 2026:40 Utgångspunkter Beredskapskategori Begreppet beredskapskategori etableras i 2 kap. 4 § Strålsäkerhetsmyn- dighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestäm- melser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning med tillhörande bilaga 4. Av bestämmelsen följer att om det i en tillstånds- pliktig verksamhet finns strålkällor som är av sådan art att en radio- logisk nödsituation (se ovan) kan uppkomma, ska verksamheten placeras i någon av beredskapskategorierna 1–4. De specifika bered- skapskategorierna anges i bilaga 4 enligt följande: – Beredskapskategori 1: verksamhet där det kan uppstå en radio- logisk nödsituation som medför att människor utanför området där verksamheten bedrivs exponeras för doser som motiverar brådskande åtgärder för att undvika allvarliga deterministiska hälso- effekter38 och begränsa risken för stokastiska hälsoeffekter39. Med allvarliga deterministiska hälsoeffekter avses skador som är livs- hotande eller bestående. – Beredskapskategori 2: verksamhet där det kan uppstå en radio- logisk nödsituation inom området där verksamheten bedrivs som medför att människor utanför området exponeras för doser som motiverar brådskande åtgärder för att undvika deterministiska hälsoeffekter och begränsa risken för stokastiska hälsoeffekter. Aktuella händelser bedöms dock inte kunna ge allvarliga determi- nistiska hälsoeffekter utanför området där verksamheten bedrivs. – Beredskapskategori 3: verksamhet där det inom området där verk- samheten bedrivs kan uppstå en radiologisk nödsituation som motiverar att skyddsåtgärder vidtas inom området för att undvika deterministiska hälsoeffekter, inklusive allvarliga sådana, och be- gränsa risken för stokastiska hälsoeffekter. Händelserna bedöms dock inte kunna motivera att åtgärder vidtas utanför området där verksamheten bedrivs. 38 Definieras i samma bilaga 4 SSMFS 2018:1 som ”skador av joniserande strålning som uppträder när stråldosen överskrider ett tröskelvärde, som är olika för olika hälsoeffekter, och där allvarlig- hetsgraden ökar med ökande stråldos”. 39 Definieras i samma bilaga 4 SSMFS 2018:1 som ”skador av joniserande strålning som kan uppstå utan att ett tröskelvärde har överskridits, där sannolikheten för skada ökar med ökad stråldos och allvarlighetsgraden är oberoende av stråldosen”. Utgångspunkter SOU 2026:40 – Beredskapskategori 4: avser verksamhet som är av sådan art att verksamheten inte bedrivs på en viss bestämd plats och som kan ge upphov till en radiologisk nödsituation som motiverar att bråds- kade åtgärder vidtas. I vägledningen till samma bestämmelse beskrivs att verksamheter där det finns strålkällor som är av sådan art att en radiologisk nöd- situation kan uppkomma placeras i någon av beredskapskategorierna 1–4 vid tillståndsprövning.40 Kategorierna är avsedda att motsvara de emergency preparedness categories I–IV som framgår av Requirement 4 i IAEA:s Safety Standard GSR Part 741. Beredskapskategorierna tillämpas i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter för att ange krav på vilka åtgärder för beredskap och kris- hantering som tillståndshavaren behöver vidta inom området där verksamheten bedrivs (se även avsnitt 3.3.3). Beredskaps- och planeringszoner En övergripande beskrivning av beredskaps- och planeringszoner finns i avsnitt 3.2.1. Här ges en mer teknisk beskrivning av dessa med internationella jämförelser. Beredskaps- och planeringszoner är geografiska områden kring anläggningar där händelser och förhållanden kan inträffa som moti- verar ett behov att förbereda skyddsåtgärder för allmänheten för att minska pågående eller potentiell exponering av människor för jonise- rande strålning.42 Följande huvudsakliga begrepp och innebörd med tillhörande huvudsakligt syfte användes i Strålsäkerhetsmyndighetens utredning (med hänvisning till motsvarande engelska begrepp43): – Inre beredskapszon (eng. Precautionary Action Zone, PAZ): En beredskapszon kring en anläggning där det finns beredskap att vidta brådskande skyddsåtgärder innan ett utsläpp av radioaktiva ämnen sker, baserat på tillståndet på anläggningen, i syfte att und- vika eller minimera allvarliga deterministiska effekter. 40 Vägledning till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning, s. 27. 41 IAEA Safety Standards Series No. GSR Part 7. 42 SSM rapport 2017:27, s. 18. 43 IAEA Nuclear Safety and Security Glossary, 2022. SOU 2026:40 Utgångspunkter – Yttre beredskapszon (eng. Urgent Protective action planning Zone, UPZ): En beredskapszon kring en anläggning där det finns bered- skap att vidta brådskande skyddsåtgärder i syfte att minska sanno- likheten för stokastiska effekter. Om möjligt ska åtgärderna vidtas före ett utsläpp av radioaktiva ämnen som har betydelse ur strål- skyddssynpunkt sker, baserat på tillståndet på anläggningen. Under och efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen vidtas åtgärder baserat på en bedömning av situationen eller på strålningsmätningar. Inga skyddsåtgärder ska vidtas inom den yttre beredskapszonen (UPZ) som försenar skyddsåtgärder inom den inre beredskapszonen (PAZ). – Planeringsavstånd (eng. Extended Planning Distance, EPD): Ett planeringsavstånd kring en anläggning inom vilket det ska finnas en plan för strålningsmätningar och bedömning av situationen för att identifiera områden där skyddsåtgärder kan behöva vidtas inom en dag till några veckor efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen (eng. early protective actions) i syfte att minska sannolikheten för sto- kastiska effekter. När begreppen med tillhörande avstånd och förberedelser för skydds- åtgärder infördes i förordningen om skydd mot olyckor används ”zon” i stället för planeringsavstånd. I planeringszonen för befintliga kärn- kraftsreaktorer ska strålningsmätningar och utrymning av allmänhe- ten baserad på strålningsmätningar förberedas såsom anges i IAEA GSR Part 7. Dessutom ska även inomhusvistelse och intag av jodtab- letter förberedas om det visar sig motiverat. Skälet är enligt Strålsäker- hetsmyndigheten att geografiskt förberedda planer är en förutsättning för att effektivt kunna genomföra dessa brådskande skyddsåtgärder, varför en zon med tydliga geografiska avgränsningar används i stället för ett cirkulärt avstånd. I sammanhang där både inre och yttre bered- skapszon omfattas av krav på förberedda åtgärder, liksom de bered- skapszoner (ej uppdelade i inre och yttre) och planering som ska finnas för andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftsreaktorer, formuleras kraven allmänt med enbart begreppet beredskapszon. Vilka skyddsåtgärder som förbereds inom beredskaps- och planer- ingszonerna kan skilja sig åt mellan olika anläggningar. I tabell 4.2 nedan visas vilka zonindelningar och tillhörande skyddsåtgärder som ska vara förberedda för befintliga kärntekniska anläggningar enligt nu gällande förordning om skydd mot olyckor. Utgångspunkter SOU 2026:40 Tabell 4.2 Sammanställning av skyddsåtgärder och informationsinsatser inom beredskaps- och planeringszoner för befintliga kärntekniska anläggningar Tolkning av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor Zonbenämning* Plats** Skyddsåtgärder som ska förberedas Beredskapszon Alla Regelbunden information till de som bor inom kärntekniska en beredskapszon om innehåll i programmet anläggningar (informationsinsats). 21 d § med bered- Skyndsam varning till befolkningen vid skapszoner. utsläpp av radioaktiva ämnen från den kärntekniska anläggningen eller vid överhängande fara för ett sådant utsläpp. 24 § Inomhusvistelse för allmänheten. 25 § Kärnkraftverken Utrymning av allmänheten. i Forsmark, Utrymning av den inre beredskapszonen ska Ringhals och kunna prioriteras framför utrymning av den Simpevarp. yttre beredskapszonen. 25 § Utdelning av jodtabletter till allmänheten på förhand. En kompletterande utdelning av jodtabletter. 27 § Planeringszon Alla kärntek- Strålningsmätningar och utrymning av niska anlägg- allmänheten baserad på ningar med strålningsmätningarna. planeringszon. 26 § Kärnkraftverken Inomhusvistelse för allmänheten. 26 § i Forsmark, En begränsad extrautdelning av jodtabletter Ringhals och till allmänheten. Simpevarp. 27 § * Beredskaps- och planeringszonerna har olika utsträckning för de olika anläggningarna enligt 21 a och b §§ förordningen om skydd mot olyckor. För kärnkraftverken finns även en uppdelning i inre och yttre beredskapszon. Utsträckningen räknas från anläggningen för varje zon. ** Platsangivelse avser vilka beredskaps- eller planeringszoner som omfattas av kravet på den berörda länsstyrelsens förberedelser. Om det som plats står ”alla” avses de platser som har beslutade zoner enligt 21 a och b §§ förordningen om skydd mot olyckor, dvs. kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Simpevarp har samtliga typer av zoner, kärnbränslefabriken i Västerås en beredskapszon men ingen planeringszon, och centrala mellanlagret för använt kärnbränsle i Simpevarp enbart en planeringszon. Källa: Egen tabell. IAEA rekommenderar även en andra typ av planeringsavstånd, kallat Ingestion and Commodities Planning Distance (ICPD). Detta avser ett planeringsavstånd kring en anläggning inom vilket det ska finnas en plan för skydd av livsmedelskedjan och dricksvattentäkter samt för skydd av andra varor från att bli kontaminerade vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen. Det ska också finnas en plan för att skydda allmänheten från intag av kontaminerade livsmedel samt från använd- SOU 2026:40 Utgångspunkter ning av kontaminerade varor. Analyserna av skyddsåtgärder inom livsmedelssektorn låg inte till grund för förslagen på beredskapszoner och planeringsavstånd, men kan ändå fungera som stöd i beredskaps- planeringen för ansvariga myndigheter.44 Strålsäkerhetsmyndigheten uppmanade därför de myndigheter som ansvarar för beslut och re- kommendationer om åtgärder inom livsmedels- och varusektorn att beakta de avstånd där åtgärder kan bli nödvändiga samt tidsramen inom vilka beslut och rekommendationer måste genomföras i enlighet med de beräkningar som redovisades i rapporten för översyn av bered- skaps- och planeringszoner. IAEA har också etablerat ett begrepp som kallas external zone. Be- greppet har inte någon motsvarighet i svensk tillämpning, men används i IAEA:s Specific Safety Requirements (SSR-1) och tillhörande guide (SSG-92)45. Begreppet nyttjas i sammanhang för utvärdering och val av plats för nya anläggningar i relation till anläggningsområdet (eng. site area), dvs. det område där den planerade anläggningen och tillhö- rande verksamheten ska bedrivas. Den externa zonen avser det kring- liggande område i direkt anslutning till anläggningsområdet inom vilket befolkningsspridning och täthet, samt mark- och vattenanvänd- ning beaktas med avseende på deras påverkan på förutsättningarna för planering av effektiva beredskapsåtgärder.46 Området är det som motsvarar tänkt behov av en eller flera (uppdelat i inre och yttre) beredskapszoner om anläggningen fanns på plats47. Processparametrar Med värden för processparametrar avses sådan information som ger underlag för att i en verklig radiologisk nödsituation analysera och bedöma händelseförloppet vid kärnkraftsreaktorn, information för att kunna göra en oberoende bedömning av händelseförlopp och käll- term, samt för att i efterhand värdera en händelse eller ett förhållande. Värdena ska regelbundet kunna överföras till Strålsäkerhetsmyndig- heten och myndigheten ska även förses med programvara för att i realtid och med samma användargränssnitt som används av krisorga- 44 SSM rapport 2017:27. 45 T.ex. IAEA Safety Standards Series No. SSG-92. 46 IAEA Safety and Security Glossary, 2022. 47 Stycke 9.3, s. 93, IAEA SSG-92. Utgångspunkter SOU 2026:40 nisationen vid kärnkraftsreaktorn kunna visualisera värdena, samt möjliggöra uppföljning av trender och historik av värdena.48 4.1.2 Säkerhetsmål och djupförsvar För verksamheter med joniserande strålning, inklusive kärnkraftsreak- torer, syftar regleringen i strålskyddslagen och kärntekniklagen till att verksamheten ska bedrivas så att ett tillräckligt skydd av männi- skors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande strålning kan upprätthållas. Trots det kan det inte helt uteslutas att det upp- kommer situationer som inbegriper en strålkälla och som kräver att brådskande skyddsåtgärder vidtas för att begränsa allvarliga negativa konsekvenser för människors hälsa, trygghet, livskvalitet, egendom eller miljön, dvs. radiologiska nödsituationer. I IAEA:s säkerhetsstandarder finns krav på att händelser som kan leda till höga stråldoser eller stora utsläpp av radioaktiva ämnen i stort ska elimineras (eng. practically eliminated). Säkerhetsmålet för svåra olyckor ska vara att endast skyddsåtgärder som är begränsade i tid och rum ska behöva vidtas. Kontamination av stora landområden med radioaktiva ämnen ska undvikas eller minimeras. Tillämpning av den så kallade djupförsvarsprincipen – principen om flera olika, sinsemellan oberoende barriärer – ska leda till att händelser som ger tidiga eller stora utsläpp av radioaktiva ämnen praktiskt taget elimi- neras.49 I samband med det reviderade kärnsäkerhetdirektivet50, infördes säkerhetsmål för kärntekniska anläggningar som innebär att säkerhets- kraven ska utformas så en anläggning konstrueras, lokaliseras, upp- förs, tas i drift, drivs och avvecklas så att radiologiska nödsituationer undviks och, om en radiologisk nödsituation ändå inträffar, att kon- sekvenserna av nödsituationen kan hanteras. Målsättningen är att om en nödsituation ändå inträffar ska följderna minskas samt förhindra a) radioaktiva utsläpp i ett tidigt skede vilka skulle kräva nödåtgärder utanför anläggningen som på grund av tidsbrist inte skulle kunna vid- 48 Vägledning till 7 kap. 17 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer. 49 Prop. 2016/17:157, s. 15–16. För ytterligare detaljer, se t.ex. stycke 2.11, 2.13 och 5.31 i IAEA Safety Standards Series No. SSR-2/1 (Rev. 1) samt stycke 4.7 i IAEA Safety Standards Series No. SSG-88. 50 2014/87/Euratom. SOU 2026:40 Utgångspunkter tas, och b) stora radioaktiva utsläpp som skulle kräva skyddsåtgärder som inte kan begränsas i tid och rum.51 Kärnsäkerhetsdirektivets artikel 8 a om säkerhetsmål har genom- förts i svensk lag genom 3 a § och 4 § andra och tredje punkten kärn- tekniklagen. Den andra punkten innebär att tillståndshavaren är skyldig att redan i ett tidigt skede av en radiologisk nödsituation förhindra att sådana utsläpp sker som skulle skapa en situation där de skyddsåtgär- der som skulle behöva vidtas utanför anläggningen – och som i och för sig kan vara planerade – inte hinner vidtas på grund av tidsbrist. Sådana planerade skyddsåtgärder kan vara t.ex. intag av jodtabletter, inomhusvistelse, utrymning och omflyttning. Även om skyddsåtgär- der är förberedda så kan det behövas en viss tid för att genomföra sådana. Det är därför vid en radiologisk nödsituation viktigt att de tekniska och administrativa systemen är så utformade att utsläpp av radioaktiva ämnen i ett tidigt skede kan undvikas och att det finns tid att larma och vidta planerade beredskapsåtgärder för att motverka radiologiska konsekvenser av ett utsläpp av radioaktiva ämnen.52 I den tredje punkten anges att sådana stora utsläpp av radioaktiva ämnen som skulle medföra att skyddsåtgärder måste vidtas och inte kan begränsas i tid och rum ska förhindras. Ett exempel på stora ut- släpp är om stora landområden skulle kontamineras. Skyldigheten handlar om att hindra att sådana situationer uppkommer som medför ett i stort sett obegränsat behov av skyddsåtgärder. I händelse av ett utsläpp måste det alltså finnas förberedda tekniska system som möjlig- gör att endast begränsade skyddsåtgärder behöver vidtas.53 Tillämpning av ett djupförsvar är en av de grundläggande princi- perna för att uppnå en hög nivå av strålsäkerhet i verksamheter med joniserande strålning. När det gäller kärntekniska anläggningar ingår förberedda åtgärder för beredskap och krishantering i den femte och sista nivån i djupförsvaret, som syftar till att lindra radiologiska konse- kvenser av omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen, om sådana inte förhindras eller begränsas av djupförsvarsnivåerna ett till fyra.54 51 Artikel 8 a 2014/87Euratom. 52 Prop. 2016/17:157, s. 35. 53 Prop. 2016/17:157, s. 35. 54 Se t.ex. 2 kap. 3 § SSMFS 2021:4 med tillhörande vägledning och referenser, samt SSM2024- 4212-1. Utgångspunkter SOU 2026:40 4.1.3 Ny reaktorteknik och påverkan på beredskap och krishantering inom och utanför anläggningen Som framgick i Kärnkraftsprövningsutredningens första delbetän- kande har olika reaktortekniker och -modeller sina egenskaper och specifika lösningar.55 Utredningens utgångspunkt är att ny kärnkraft i Sverige och i världen i stort kan komma att utgöras av större varia- tion av olika typer och storlekar av reaktorer än vad som finns i drift i dag. Uttrycket ny reaktorteknik avser ett flertal olika tekniska lös- ningar och reaktorer som är mer eller mindre anpassade till deras an- vändning.56 I begreppet inryms såväl stora, fullskaliga reaktorer (ibland Large Scale Reactors, LSR) samt s.k. små modulära reaktorer (SMR). Det senare anses även inkludera mycket små reaktorer, s.k. micro- reaktorer (MMR). Även begreppet Advanced Modular Reactors (AMR) används för att beskriva SMR av mer innovativ teknik, t.ex. vad gäller såväl tillverkningsmetoder, materialval och konstruktions- lösningar, eller typ av bränsle och hur det ska kunna nyttjas och åter- brukas i högre utsträckning med kortare tid för slutförvar som följd.57 Kärnkraftsreaktorer har traditionellt förståtts som anläggningar för elproduktion till transmissionsnätet. De nya reaktortekniker som är under utveckling planeras dock för olika användningsområden, utöver storskalig elproduktion även el eller värme för lokal uppvärmning, industriella processer eller större enskilda elkonsumerande industrier. I sådana fall kan behovet av placering närmare verksamheter eller sam- hällen vara en förutsättning, vilket kan ha särskild betydelse i bedöm- ningen av platsens lämplighet också ur ett beredskapsperspektiv. En viss reaktorteknik kan vara utformad på många olika sätt, där strukturer, system och komponenter väljs, tillverkas och sätts samman på olika sätt av varje utvecklare eller leverantör och i förhållande till dess tänkta användningsområde. Olika val görs avseende bl.a. egen- skaper hos kärnbränsle och kylmedel, olika grader av innovativ eller mer beprövad teknik m.m. Därmed blir reaktorteknik en mer över- gripande beskrivning, medan en mer preciserad beskrivning av en an- 55 SOU 2025:7, s. 135 ff. 56 SSM2022-6007-4, s. 8. 57 Se fler begrepp och beskrivningar av ny reaktorteknik i IAEA Nuclear Energy Series No. NR-T-1.19. SOU 2026:40 Utgångspunkter läggnings konstruktion som är förknippad med en viss leverantörs produkt av utredningen benämns reaktormodell.58 För mer information om vilka reaktormodeller som är under ut- veckling har IAEA utvecklat IAEA använder i sin databas för samman- ställning av olika nya reaktortekniker – Advanced Reactor Information System (ARIS). OECD-NEA:s s.k. SMR Dashboard sammanställer olika SMR och gör bedömningar av utvecklingssteg.59 Utredningen har tagit stöd i dessa underlag i syfte att öka förståelsen för vilka reak- tormodeller som är under utveckling. Olika reaktorteknikers påverkan på frågor om beredskap I det första delbetänkandet60 sammanfattades även en bedömning som genomförts av IAEA av hur olika frågor kan antas påverkas av ny reak- torteknik i den s.k. roadmap med vägledning för etablering av kärn- kraft i ett land61. Utredningen gjorde en övergripande genomgång av IAEA:s beskrivning av effekter i termer av förväntningar om ökning eller minskning av åtgärder och omfattning på granskning och resurser vid prövning av SMR, där frågor om beredskap och krishantering be- skrivs som ett område med potential för minskade åtgärder och omfatt- ning på granskning och resurser vid prövning av SMR enligt följande: Metod för bedömning av behov av sådana åtgärder är tillämpbar på alla kärntekniska anläggningar, inklusive SMR. Lägre källterm kan leda till mindre behov av beredskapsåtgärder utanför anläggningen (eng. off-site), såsom mindre beredskaps- och planeringszoner. Fortsatt involvering av andra organisationer för krishantering, civilt försvar och sjukvård. Inom anläggningsområdet (eng. on-site) fortsatt behov av åtgärder såsom ut- bildad och tränad personal, störnings- och beredskapsinstruktioner och övningar. IAEA publicerade även 2023 en värdering av säkerhetsstandardernas tillämpbarhet för ny reaktorteknik.62 I denna konstateras också olika nya frågor med ny reaktorteknik som kan ha betydelse för beredskap 58 Exempel på specifika leverantörers modeller och deras storlek mätt i termisk effekt är t.ex. EDF European Pressurized Reactor (EPR) om 4 300 MWt, Rolls Royce SMR om 1 358 MWt, GE Hitachi BWRX-300 om 870 MWt, Blykalla SEALER om 140 MWt och en micro-reaktor e-Vinci av Westinghouse om 15 MWt. 59 OECD-NEA SMR Dashboard (rev. 3). https://www.oecd-nea.org/jcms/pl_73678/nea- small-modular-reactor-smr-dashboard, hämtad 2026-05-13. 60 SOU 2025:7. 61 IAEA Nuclear Energy Series No. NG-G-3.1 (rev. 2). 62 IAEA Safety Reports Series No. 123. Utgångspunkter SOU 2026:40 och krishantering, inom och utanför anläggningsområdet. Dessa frå- gor är: a) Användningen av nya typer av material, samt möjlig närhet till annan industriell verksamhet (t.ex. raffinaderier, kemisk industri eller anläggningar för vätgasproduktion) vid s.k. samlokalisering med större energianvändande industrier, kan medföra ökade icke strålningsrelaterade risker (kemiska, explosioner, brand) som be- höver beaktas vid den övergripande beredskapsplaneringen. b) Nya eller minskade källtermer som associeras med vissa typer av ny reaktorteknik (jämfört med befintliga storskaliga reaktorer) har potential att begränsa eller minska konsekvenserna utanför anläggningsområdet (off-site) vid en allvarlig nödsituation och därmed innebära mindre beredskaps- och planeringszoner och tillhörande planering för beredskapen utanför anläggningen. c) Vissa reaktortekniker anges vara självförsörjande och möjliga att lokaliseras på avlägsna platser. Sådana platser skulle öka insatstider för räddningstjänst och medicinsk personal att genomföra effektiva åtgärder vilket allmänt skulle påverka de tillhörande beredskaps- åtgärderna. d) För vissa reaktortekniker anförs även att långsammare händelse- förlopp med möjlighet att leda till frigörelse och utsläpp av radio- aktiva ämnen (jämfört med vattenkylda reaktorer) kan innebära att det finns mer tid att vidta skyddsåtgärder för allmänheten. Sammantaget gjordes bedömningen att den övergripande standarden för beredskap och krishantering vid radiologiska nödsituationer (GSR Part 7) är teknikneutral och tillämpbar för nya reaktortekniker med stöd av indelning i beredskapskategorier i fem nivåer. Även fortsätt- ningsvis bör lämplig beredskapsplanering för ny reaktorteknik utgå från en riskanalys (eng. hazard assessment) där följande beaktas: a) händelser med mycket låg sannolikhet och händelser som inte beaktats i anläggningens konstruktion, vilket inkluderar s.k. anta- gonistiska händelser och förhållanden (t.ex. sabotage), SOU 2026:40 Utgångspunkter b) händelser som omfattar en kombination av en radiologisk nöd- situation och en annan typ av nödsituation eller olycka som kan påverka större områden och/eller begränsa förmågan att genom- föra insatser, c) händelser som påverkar flera anläggningar och verksamheter sam- tidigt, samt växelverkan mellan dem, och d) händelser med radiologiska nödsituationer vid anläggningar eller verksamheter på andra platser. I en rapport från den rådgivande gruppen International Nuclear Safety Advisory Group (INSAG) beskrivs när det gäller tillämpning av prin- cipen om djupförsvar63 att för vissa modeller av SMR kan den käll- term som används som grund för beredskapsplanering vara mycket liten (minor). Åtgärder för djupförsvarsnivå 5 bör baseras på en vär- dering av den specifika anläggningens risker (hazards).64 Gruppen kon- staterar dock att bristen på internationell harmonisering vad gäller hur behov och utsträckning för beredskapszoner ska bedömas och tillhörande regler för detta försvårar utvärderingen av varje anlägg- nings risker. Gruppen anser att harmonisering och internationellt överenskomna tillämpningar vore till hjälp när det gäller utvärdering av källterm, doskriterier, beredskapszoner och andra åtgärder för beredskap och krishantering. En sådan harmonisering skulle behöva omfatta en utvärdering av tillämpningen av mer preskriptiva inrikt- ningar, vilket traditionellt utgjort grunden för reglering av området. En arbetsgrupp bestående av medlemmar ur OECD NEA:s kommitté för strålskydd och allmänhetens hälsa (Committee on Radiological Protection and Public Health, CRPPH) och kärn- energibyråns tillsatta grupp Task Force on Small Modular Reactors (TFSMR) har genomfört en övergripande analys av utmaningar inom strålskydd för etablering av SMR.65 Gruppen identifierade tio huvudsakliga strålskyddsutmaningar inom områdena liten kompakt 63 Principen om djupförsvar är väl etablerad inom säkerhet och strålskydd för verksamheter med joniserande strålning och avser att skydd i flera nivåer i syfte att förebygga och hantera händelser som kan leda till spridning och utsläpp av radioaktiva ämnen. För mer information se bl.a. 2 kap. 2 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om tillståndspliktiga verksamheter med joniserande strålning samt 2 kap. 2 och 3 §§ Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer. 64 IAEA, INSAG Series No. 28, s. 6. 65 OECD-NEA Working Paper, High-level Analysis of Radiological Protection Challenges Related to the Deployment of Small Modular Reactors, NEA/WKP(2025)2. Utgångspunkter SOU 2026:40 design, källterm, miljökonsekvensbeskrivning, platsval, kompetens och bemanning, brist på drifterfarenhet, beredskap och krishantering, transport, allmänhetens riskförståelse och riskkommunikation, samt miljöövervakning. Utmaningarna prioriterades och bedömdes i för- hållande till deras möjliga påverkan på ramverk för strålskydd, krav- uppfyllnad och allmänhetens förtroende. De mest kritiska utma- ningarna bedömdes vara brist på drifterfarenhet, källtermer och allmänhetens riskförståelse, givet deras påverkan på säkerheten vid drift, beredskap och involvering av intressenter. Gruppen menar också att de initiativ som tagits hittills fokuserat på beredskaps- och planeringszoner, men att det finns fler frågor som bör lyftas och diskuteras i ett tidigt skede av konstruktions- och prövningsarbetet, i syfte att reda ut olika frågor och utmaningar så att målet och syftet med ny reaktorteknik kan uppnås på ett effektivt sätt66. Rapporten ger även en sammanställning av olika internationella initiativ om SMR, såväl inom NEA som i andra sammanhang (t.ex. IAEA eller EU). Gruppen bedömer att flera internationella initiativ tagits med fokus på beredskaps- och planeringszoner, med utgångspunkten att SMR anses ha potential att ha mindre zoner67. Däremot lyfter gruppen en farhåga att beredskapszoner ofta knyts till säkerhet i anläggningens konstruktion (eng. design safety), snarare än som ett planeringsverktyg för beredskap. Kärnkraftsprövningsutredningens förståelse av området är också att det funnits och finns en pågående diskussion om ökad harmoni- sering av regler och tillämpningar (på mer detaljerad nivå än vad som t.ex. kommer till uttryck i IAEA:s standarder som bygger på interna- tionell konsensus), men att det samtidigt ses som en fråga att hantera på längre sikt, och att det är en fråga som påverkas mycket av olika länders grundläggande system för beredskap och krishantering i ett bredare perspektiv (t.ex. i Sverige enligt vad som följer av lagen om skydd mot olyckor), samt synen på radiologiska risker. 66 En expertgrupp med fokus på beredskap för SMR har också etablerats (Expert Group on Emergency Preparedness for Small Modular Reactors, EGEPSMR) inom ramen för CRPPH. 67 Här avses OECD NEA:s arbetsgrupp för SMR (Expert Group on Small Modular Reactors, EGSMR), myndighetssamarbetet om SMR som administreras inom IAEA (SMR Regulators’ Forum) och ett forskningsprojekt inom IAEA (Coordinated Research Project The Development of Approaches, Methodologies and Criteria for Determining the Technical Basis for EPZ for SMR Deployment, CRP I31029). SOU 2026:40 Utgångspunkter Effekter på beredskapsplanering vid flera reaktorer eller andra kärntekniska anläggningar på samma förläggningsplats En särskild frågeställning är eventuella effekter på beredskapsplanering för allmänheten om flera reaktorer placeras på samma förläggnings- plats. Som framgår ovan har det rådgivande organet INSAG vad gäller SMR lyft att utvärderingen av radiologiska konsekvenser inom och utanför området där verksamheten bedrivs bör utgå från förläggnings- platsen som helhet.68 För befintliga kärntekniska anläggningar i Sverige har detta ingått i bedömning och känslighetsanalys när det gäller beredskaps- och planeringszoner och vilka skyddsåtgärder som bör förberedas.69 Antal och typ av anläggningar som placeras i närheten av varandra kan alltså återspeglas i valet av de händelser och förhållan- den som ska ligga till grund för och därmed få effekter på planering av beredskapen vid den aktuella platsen. 4.1.4 Internationell utblick Genom delvis direkt kontakt med företrädare för andra länders myn- digheter, samt genom egen informationssökning har utredningen genomfört viss omvärldsbevakning när det gäller reglering av bered- skaps- och planeringszoner samt överföring av värden för process- parametrar. (Se avsnitt 4.5.4 för internationell utblick vad gäller upp- draget om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor.) Nedan sammanfattas vissa observationer om regleringen i fram- för allt Finland, samt övergripande information om ny reglering på området i USA och Storbritannien. Finland I Finland har Arbets- och näringsministeriet remitterat och regeringen till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till kärnenergi- lag och till vissa lagar som har samband med den70. Den nya lagen och övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Parallellt genomför myndigheten Strålsäkerhetscentralen (STUK) en översyn av dess föreskrifter, så att dessa kan träda i kraft samtidigt med den 68 IAEA, INSAG Series No. 28. 69 SSM rapport 2017:27. 70 RP 24/2026 rd, 2026-03-12. Utgångspunkter SOU 2026:40 nya lagen. Utredningen har även ställt och fått svar på frågor till STUK. Nedan följer en sammanfattning av utredningens observationer avse- ende beredskaps- och planeringszoner, samt när det gäller krav på överföring av värden för processparametrar. Beredskaps- och planeringszoner I Finland används begreppen skyddszon och beredskapszon. Dessa motsvarar begreppen inre beredskapszon och yttre beredskapszon. Det finns inget som motsvarar planeringszon, utan de ytterligare åt- gärder för exempelvis jodtabletter71 som ingår i den svenska planer- ingen, görs för hela landet i Finland72. Av 65 § i förslag till ny kärnenergilag följer att skyddszonen för kärnanläggningen ska fastställas så att det i händelse av olyckssitua- tioner med stor sannolikhet inte uppstår behov av att evakuera allmän- heten utanför skyddszonen för att förhindra eller begränsa sådana allvarliga effekter som strålningen direkt medför för hälsan. Av 66 § förslaget till ny kärnenergilag följer att beredskapszonen för kärnanläggningen ska fastställas så att det i händelse av en olycks- situation med stor sannolikhet inte uppstår behov av brådskande åtgärder utanför beredskapszonen för att begränsa sådana skadliga effekter på allmänhetens hälsa som följer senare. Det finns också krav på beredskapsarrangemang vid ett kärnkraft- verk i Strålsäkerhetscentralens föreskrifter.73 Krav på zonindelning är formulerat som ett säkerhetsmål. Enligt information från Strål- säkerhetscentralen finns en förväntan att den källterm som ligger till grund för bedömning av behovet av zoner och skyddsåtgärder åter- speglar någon form av fel eller ofullständig hantering av händelser som kan leda till omfattande utsläpp av radioaktiva ämnen till omgiv- ningen74. STUK uttrycker också att skyddszonen behöver utformas i förhållande till en något större eller mer allvarlig händelse än bered- skapszonen. Om det inte finns anläggningsspecifik information (ut- redningen tolkar det som i fall där specifik reaktormodell ännu inte 71 Inom planeringszonerna ska t.ex. för kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Simpevarp en begränsad extrautdelning av jodtabletter till allmänheten förberedas enligt 4 kap. 27 § förord- ningen om skydd mot olyckor. 72 Se även SSM2025-5769-5, s. 15. 73 STUK/Y/2/2024. 74 Detta uttrycks av STUK som ”the source term reflects some inoperability of defence in depth level 4 systems”. SOU 2026:40 Utgångspunkter valts) får den sökande lämna in de antaganden för källterm och sprid- nings- och dosberäkningar som de använt för sin planering. Den sökande ansvarar för att lämna ett förslag med argument och belägg. Underlaget används sedan för att utforma zoner och markanvändning. STUK kan ge yttrande till den myndighet som ansvarar för plan- läggning, som är den process som i praktiken bestämmer vilken verksamhet som är tillåten inom de fastställda zonerna. Regional räddningstjänst ansvarar för att etablera räddningsplaner utanför an- läggningsområdet. Att den planerade beredskapen är tillräcklig för den specifika anläggningen granskas och bekräftas sedan vid ansökan om byggnationstillstånd enligt kärnenergilagen. Arbete pågår med att ta fram en ny kärnenergiförordning som är planerad att innehålla mer detaljerade kriterier för olyckor. Man förutser inte någon ändring av nu gällande zoner för befintliga anläggningar, men zoner kan be- höva utvärderas vid ändrad risk i en anläggning. Detta skulle medföra behov av en bedömning av STUK och ändringen skulle ske genom ändrad plan för markanvändning (land-use planning). STUK anger även i sitt svar till utredningen att det i den nya pro- cessen för bedömning av lämpligheten hos förläggningsplatsen för en kärnanläggning (preliminary site evaluation)75 ingår att preliminära uppgifter om genomförandet av beredskapsarrangemang ska utredas. I nuläget finns mycket lite erfarenhet av att tillämpa de nu gällande kraven och myndigheten förutser ett behov att föra en dialog med kommande sökande om de antaganden och beräkningar som krävs som underlag. STUK förbereder även nya föreskrifter om förläggningsplatsen för en kärnanläggning som är på remiss under våren 2026.76 En viktig förändring jämfört med nuläget är att de bindande kraven på förlägg- ningsplats och hela livscykeln sammanställs i en enda föreskrift. Sam- tidigt förtydligas förfarandena för att fastställa konstruktionsvärden baserade på förläggningsplatsens egenskaper, och tydligare krav anges för bedömning av förläggningsplatsens lämplighet innan en ansökan om tillstånd att uppföra en kärnanläggning enligt kärnenergilagen behandlas. Av motiveringspromemorian framgår även att man i sam- band med lagstiftningsreformen bl.a. har identifierat ett behov av att, utöver de allmänna kraven, utfärda mer detaljerade tekniska föreskrifter om skyddszonen vid val av förläggningsplats och om 75 8 kap. 67 § enligt prop. om ny kärnenergilag, RP 24/2026 rd. 76 Se motiveringspromemoria, STUK 26/007/2025. Utgångspunkter SOU 2026:40 genomförbarheten av skydds- och beredskapsarrangemang. Enligt föreslagen 9 § i de nya föreskrifterna innebär detta att vid val av för- läggningsplats beakta genomförbarheten i förhållande till de bestäm- melser som finns i 170 § och 171 § 3 mom. i kärnenergilagen och i STUK:s föreskrifter om beredskapsarrangemang vid en kärnanlägg- ning77, vilket bl.a. innebär krav på tillståndshavarens skyldigheter för samordning av beredskapsarrangemangen och en beredskaps- organisation med de lokaler, redskap, utrustningar och kommunika- tionssystem som uppgifterna kräver. Processparametrar Av 176 § i den föreslagna kärnenergilagen framgår bl.a. att kärnanlägg- ningens beredskapsorganisation omedelbart ska underrätta Strålsäker- hetscentralen om förändringar i beredskapssituationen och upprätt- hålla en lägesbild av beredskapssituationen. Det ska ordnas automatisk dataöverföring från kärnanläggningarna, genom vilken de uppgifter om beredskapssituationen och dess utveckling som är väsentliga för bedömningen av beredskapssituationen förmedlas till STUK i realtid och på ett tillförlitligt sätt. Beredskapsorganisationen ska vid behov separat också informera den behöriga räddningsmyndigheten i om- rådet om hur beredskapssituationen utvecklas och bistå räddnings- myndigheterna i beredskapssituationen. Enligt 5 § punkt 38 förslaget till ny kärnenergilag definieras en kärnanläggning som ett kärnkraftverk, en kärnteknisk anläggning, en produktionsanläggning för kärnbränsle och en slutförvarsanlägg- ning, dock inte en anläggning för kärnämnestillvaratagande. Definitioner av de anläggningar som ingår i definitionen av kärn- anläggning framgår av samma bestämmelse, punkterna 32, 33 och 34. I den föreslagna nya lagen förefaller det således som att krav på överföring av processparametrar gäller samtliga kärnanläggningar, vilket är en betydligt bredare krets än vad som gäller för motsvarande krav i Sverige. I kontakt med STUK framgår att den föreslagna kärn- energilagen genomgående är generellt utformad för att vara tillämplig på samtliga typer av kärntekniska anläggningar. Enligt förslaget kan STUK med stöd av 168 § medge dispens från krav på beredskaps- arrangemang och beredskapssituationer. Det omfattar bl.a. kravet 77 STUK Y/2/2024. SOU 2026:40 Utgångspunkter enligt 176 § om automatisk dataöverföring. Skäl för dispens kan vara en lägre riskbild för vissa anläggningar. Enligt uppgifter till utred- ningen har STUK hittills inte specifikt diskuterat frågan om anpassad tillämpning avseende kravet på dataöverföring. I STUK:s gällande föreskrifter om beredskapsarrangemang vid ett kärnkraftverk framgår att tillståndshavaren ska ordna med auto- matisk överföring av data för att sådan information som är väsentlig för beredskapsverksamheten ska kunna förmedlas till Strålsäkerhets- centralens beredskapscenter, se 2 kap. 4 § punkt 9. Av 1 § framgår att den gäller beredskapsarrangemang vid ett kärnkraftverk och att den också tillämpas på andra kärnanläggningar i den utsträckning som den fara som dessa medför kräver motiverar överföring. Före- skrifterna utfärdades den 25 januari 2024, dvs. innan förslaget till ny kärnenergilag remitterades. Andra länder USA Det amerikanska regelverket har historiskt haft stort genomslag för internationella standarder. USA är dock ett av de länder som har den mest preskriptiva regleringen. När det gäller krav på beredskap för kärnkraftsreaktorer ges i 10 CFR (Code of Federal Regulations) Part 52 preskriptiva krav på beredskapsplaneringen, inklusive förut- bestämda zoner. På senare år har dock flera initiativ tagits med målet att uppnå en anpassning av regelverkets tillämpbarhet för nya reaktor- tekniker, samt påskynda utvecklings- och utbyggnadstakten inklu- sive tillståndsprövningen78. Den amerikanska myndigheten NRC har utvecklat ny reglering i förhållande till regleringen för andra anläggningar än storskaliga lätt- vattenreaktorer genom 10 CFR Part 5079 för en ”Performance-Based emergency preparedness for small modular reactors, non-light-water reactors, and non-power production or utilization facilities”. En alter- nativ process för tillståndsprövning beslutades också nyligen genom Title 10 of the Code of Federal Regulations (10 CFR) Part 53, som bl.a. ger utrymme för ökad användning av s.k. probabilistisk riskanalys 78 Lagarna Nuclear Energy Innovation and Modernization Act (NEIMA) 2019 och The Accelerating Deployment of Versatile, Advanced Nuclear för Clean Energy (ADVANCE) Act (2024), samt president Trumps order (Executive Order 14300). 79 Specifikt 10 CFR Part 50.47 och 50.160. Utgångspunkter SOU 2026:40 samt alternativ modell för lokalisering jämfört med NRC:s allmänt föredragna kriterier för lokalisering i områden med låg befolknings- täthet80. Myndigheten har även aviserat att ytterligare en process för tillståndsprövning av MMR (Part 57) är under utveckling.81 Storbritannien I Storbritannien har den nyligen avslutade Nuclear Regulatory Review lämnat förslag att ta bort förbestämda avstånd (eng. default distances) i beredskapslagstiftningen (REPPIR19).82 I Storbritannien tillämpas två huvudsakliga typer av zoner, en s.k. Outline Planning Zone (OPZ) och Detailed Emergency Planning Zone (DEPZ). För OPZ, som avser områden där det krävs övergripande planering för tidiga bered- skapsåtgärder, har två alternativ övervägts; en enskild utvärdering från fall till fall, alternativt förutbestämda avstånd baserat på reaktorteknik eller termisk effekt. Utredningen bedömer att det senare alternativet kan ge visshet i utgångsläget och föreslår att berörda myndigheter ges i uppdrag att baserat på bästa tillgänglig kunskap föreslå förut- bestämda avstånd för reaktorer av olika typ och storlek, utan att detta ska hindra leverantörer att föreslå mindre avstånd. Eventuella bedöm- ningar om att det skulle vara motiverat med ett längre avstånd än de förutbestämda måste lyftas till beslut på regeringsnivå (Secretary of State). För DEPZ, som är specifik för en förläggningsplats (eng. site specific), utformade baserat på detaljerade riskanalyser och som identi- fierar det område där skyddsåtgärder kan behövas i samband med en radiologisk nödsituation, har bedömts som fortsatt lämplig i sig. Utredningen föreslår dock utveckling av processen för hur dessa zoner bestäms med införande av möjlighet till överklagande och fast handläggningstid (12 veckor) för de lokala myndigheternas beslut om zonernas utbredning. 80 https://www.nrc.gov/reactors/new-reactors/advanced/modernizing/rulemaking/part-53, hämtad 2026-04-26. 81 https://www.nrc.gov/sites/default/files/cdn/doc-collection-news/2026/26-047.pdf, hämtad 2026-05-13. 82 Fingleton, J. Nuclear Regulatory Review 2025, s. 100 f. SOU 2026:40 Utgångspunkter 4.2 Utformning av beredskaps- och planeringszoner I detta avsnitt följer en kort redogörelse av erfarenheter och processen för utformningen av nuvarande beredskaps- och planeringszoner för kärntekniska anläggningar och vissa andra verksamheter i Sverige, samt andra frågor av betydelse eller intresse för denna process. 4.2.1 Kort om process och tidsram för utformning av nuvarande beredskaps- och planeringszoner I kapitel 3 finns en övergripande beskrivning av bakgrund och histo- rik till de beredskaps- och planeringszoner som finns etablerade i dag runt vissa kärntekniska anläggningar. I syfte att ytterligare fördjupa förståelse och utgångspunkter för Kärnkraftsprövningsutredningens förslag utvecklas beskrivningen av hur de nu gällande zonerna togs fram. Uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten fick 2015 ett regeringsuppdrag om över- syn av beredskapszoner.83 Översynen skulle ge svar på följande frågor: – vilka beredskapszoner som bör finnas i framtiden, – vilka verksamheter med joniserande strålning som bör omfattas av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, och – vilka kriterier i fråga om geografiskt område och förberedda åt- gärder som bör gälla för respektive beredskapszon. Uppdraget genomfördes i samråd med dåvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, berörda länsstyrelser samt med andra berörda myndigheter och aktörer.84 Strålsäkerhetsmyndigheten föreslog att de verksamheter med joni- serande strålning som vid den tidpunkten klassificeras i hotkategori I och II (numera beredskapskategori enligt motsvarande indelning, 83 M2015/03597/Ke. 84 Se SSM rapport 2017:27, s. 9–10 för närmare detaljer om genomförandet. Utgångspunkter SOU 2026:40 se avsnitt 3.3.2 och 4.1.1)85 av myndigheten ska ha beredskapszoner. Förslaget omfattade således kärnkraftverken i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn, bränslefabriken i Västerås, Clab i Oskarshamn och, i egen rapport European Spallation Source ERIC (ESS) i Lund (se avsnitt 4.2.2 nedan).86 Förslaget motiverades med att anläggningar i beredskapskategori 1 och 2 är sådana anläggningar där myndigheten bedömer att det kan inträffa händelser inne på anläggningen som leder till behov av att vidta brådskande skyddsåtgärder utanför anläggningsområdet, och att det därmed är motiverat att upprätta beredskapszoner kring sådana anläggningar. Vidare bedömde myndigheten att för kärntekniska an- läggningar som klassificeras i beredskapskategori 3, eller inte placeras i någon beredskapskategori alls, kan det inte inträffa händelser inne på anläggningen som leder till behov av brådskande skyddsåtgärder utanför anläggningsområdet. Kring sådana anläggningar behövs så- ledes inga beredskapszoner.87 Mål för beredskap vid radiologiska nödsituationer Som en förutsättning för arbetets genomförande formulerade Strål- säkerhetsmyndigheten i dialog med dåvarande Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap, berörda länsstyrelser m.m. ett antal mål för beredskapen runt kärntekniska anläggningar. Målen togs fram med utgångspunkt i strålskyddsdirektivet samt IAEA:s standarder (främst GSR Part 7) och avser såväl strålskyddsrelaterade som andra mål för att uppnå effektiva skyddsåtgärder. Utredningen har även noterat att flera av målen sammanfaller med övergripande mål för räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor (se noteringar till respektive punkt). Sammanfattningsvis kan de uttryckas som88: – Undvika eller minimera allvarliga deterministiska hälsoeffekter89 – Minska sannolikheten för stokastiska hälsoeffekter så långt det är möjligt och rimligt 85 Numera beredskapskategorier, se 2 kap. 4 § med tillhörande bilaga 4 Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning. 86 SSM rapport 2017:27, s. 14. 87 SSM rapport 2017:27, s. 15. 88 SSM rapport 2017:27, s. 13 samt SSM2024-4212-1, s. 12 f. 89 Jfr 1 kap. 3 a § lagen om skydd mot olyckor avseende att särskild vikt ska läggas vid att förhindra människors död och andra allvarliga skador. SOU 2026:40 Utgångspunkter – Möjliggöra effektiv ledning och effektiva insatser90 – Informationsspridning underlättas91 – Underlätta återgången till en normal social och ekonomisk till- varo – Upprätthålla allmänhetens förtroende92 – Underlätta allmänhetens möjligheter att vidta egna åtgärder. Det är enbart de två första punkterna i listan ovan som är direkt knutna till strålskydd av allmänheten (jämför definitioner av beredskapskate- gori för verksamheter med joniserande strålning, se avsnitt 4.1.1), medan övriga mål mer kan kopplas till mål för samhällets beredskap och krishantering generellt. Utformningen av beredskaps- och pla- neringszoner skulle på så vis utgöra en avvägning mellan fördelarna med att kunna genomföra brådskande skyddsåtgärder för att minska stråldoser till personer i allmänheten och de nackdelar som bråds- kande skyddsåtgärder kunde medföra, både för personer i allmän- heten och för samhället i stort. Metod och val av händelser som grund för att bedöma behovet av beredskaps- och planeringszoner I syfte att ta fram ett underlag i relation till de strålskyddsmässiga målen ovan, utvecklade Strålsäkerhetsmyndigheten en metod för att bedöma behovet av beredskaps- och planeringszoner. Det innebar att myndigheten för varje verksamhet, i samverkan med andra aktörer inklusive berörda tillståndshavare, valde ut vad de kallade för dimen- sionerande händelser som grund för förslag på beredskapszoner och planeringsavstånd. Antalet valda händelser utgick i huvudsak från den aktuella verksamheten och de i verksamheten förekommande radioaktiva ämnenas beskaffenhet. Vissa händelser valdes eftersom 90 Jfr 1 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor avseende planering och organisering av räddnings- tjänsten så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 91 Jfr 1 kap. 7 § lagen om skydd mot olyckor avseende information till allmänheten om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns sam upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor. 92 Jfr 1 kap. 1 § lagen om skydd mot olyckor om lagens syfte att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfreds- ställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Utgångspunkter SOU 2026:40 tiden från inledande händelse till utsläpp är kort, vilket kan begränsa möjligheter att genomföra effektiva skyddsåtgärder för allmänheten. Andra händelser valdes därför att de representerar ett värsta fall med avseende på utsläppets storlek.93 För varje dimensionerande händelse tog Strålsäkerhetsmyndig- heten fram en representativ källterm (se även avsnitt 4.1.1) som be- skriver utsläppet av radioaktiva ämnen till omgivningen. I detta av- seende har myndigheten efterfrågat representativa källtermer för de dimensionerande händelserna från tillståndshavarna till kärnkrafts- reaktorerna samt uppdragit till en teknisk konsultorganisation att ta fram motsvarande underlag med stöd av andra beräkningsmetoder.94 Vad gäller bränslefabriken och Clab tog myndigheten själv fram representativ källterm, baserat på underlag från respektive tillstånds- havare.95 Källtermerna innehåller information om vilka nuklider som ingår i utsläppet och i vilken mängd som respektive nuklid släppts ut. Käll- termen innehåller även information om fördelning av jodformer, ut- släppshöjd, tidsförlopp och eventuellt värmeinnehåll. Vid källterms- beräkningar användes konservativa men realistiska antaganden om de ingående parametrarna. Myndigheten påpekade att gjorda beräk- ningar var behäftade med stora osäkerheter.96 För kärnkraftsreaktorerna gjorde Strålsäkerhetsmyndigheten be- dömningen att det med något undantag inte var motiverat att använda olika representativa källtermer för de befintliga kok- och tryckvatten- reaktorerna. Eftersom skillnaderna i termisk effekt mellan de reaktorer som antogs vara kvar i drift inom några år inte var så stora var det inte heller motiverat att ta fram olika representativa källtermer för reaktorer med olika termiska effekter. Skillnaderna mellan källtermer för olika reaktortyper framtagna med samma analyskod bedömdes även som jämförbara med skillnaderna mellan källtermer framtagna med olika analyskoder för samma reaktortyp.97 Med undantag för utsläppshöjd och fördelning av jodformer i utsläppet, ansåg Strålsäker- hetsmyndigheten därför att det inte var motiverat att använda olika representativa källtermer för kok- och tryckvattenreaktorer. Samman- taget bedömde myndigheten således att samtliga svenska reaktorer 93 SSM rapport 2017:27, s. 26. 94 SSM rapport 2017:27, bilaga 3, s. 8 ff. 95 SSM rapport 2017:27, bilaga 4, s. 10 och bilaga 5, s. 9. 96 SSM rapport 2017:27, s. 26–27. 97 SSM rapport 2017:27, bilaga 3, s. 8. SOU 2026:40 Utgångspunkter kunde representeras av samma källtermer.98 Om det funnits signi- fikanta skillnader mellan olika reaktorer hade inte samma grundana- lys och därmed inte heller samma källterm kunnat användas. Efter källtermsberäkningar gjordes spridnings- och dosberäk- ningar. Atmosfäriska spridningsberäkningar ger information om hur de radioaktiva ämnena i de representativa källtermerna sprids i den omgivande atmosfären, för att slutligen deponera på marken och därigenom ge upphov till en radioaktiv markbeläggning. Dessa beräkningar gjordes med historiska väderdata från en tioårsperiod.99 Från spridningsberäkningarna erhölls aktivitetskoncentration på marken och i luften. Dessa har använts för att utföra beräkningar av stråldos.100 Med stöd av den beskrivna metodiken har sedan Strålsäkerhets- myndigheten för var och en av de berörda verksamheterna gjort en uppskattning av lämpliga avstånd vid vilka det är motiverat att vidta olika skyddsåtgärder. Dessa uppskattningar har resulterat i förslag på utsträckning av zoner för respektive verksamhet, med undantag för ESS, se avsnitt 4.2.2. För bränslefabriken i Västerås och Clab har beredskapszonerna anpassats till respektive anläggning, baserat på genomförda analyser. Redovisning och författningsändringar Uppdraget redovisades till regeringen i november 2017. I rapportens konsekvensdel listades nödvändiga förändringar i förordningen om skydd mot olyckor, dock utan specifika författningsförslag.101 I februari 2018 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att lämna förslag till de ändringar som behövde göras i för- ordningen om skydd mot olyckor, för att kunna genomföra de förslag som Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat i sin slutrapport.102 I augusti samma år redovisade myndigheten förslag på författningsändringar i förordningen om skydd mot olyckor.103 Båda rapporterna remitterades tillsammans den i oktober 2018.104 98 SSM rapport 2017:27, s. 33. 99 SSM 2017:27, s. 27. 100 SSM 2017:27, s. 29. 101 SSM 2017:27, s. 88 ff. 102 MSB 2018-02237. 103 MSB 2018-02237. 104 M2017/02654/Ke. Utgångspunkter SOU 2026:40 Regeringen beslutade om ändringar i förordningen om skydd mot olyckor i maj 2020, och ändringar om program, beredskapszoner och planeringszoner trädde i kraft den 1 juli 2022 (se även tabell 4.2. med sammanställning av beslutade zoner och skyddsåtgärder).105 Därutöver har Strålsäkerhetsmyndigheten utvecklat ett beslutsstöd i syfte att möjliggöra anpassade beslut om vilka skyddsåtgärder som faktiskt bör vidtas beroende på rådande förhållanden vid en radiologisk nöd- situation.106 4.2.2 Fortsatt utveckling och tillämpning av processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner Beredskaps- och planeringszoner för ESS Vid tidpunkten för genomförandet av uppdraget om översyn av beredskapszoner som beskrivs i avsnitt 4.2.1 saknades tillräckligt underlag för ett ställningstagande om hur beredskaps- och planer- ingszoner kring forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) bör utformas. I stället hanterades frågan om beredskapszon för ESS i en separat utredning. Av utredningen framgår att så långt som möjligt har Strålsäkerhets- myndigheten utgått från metoder, analyser och ställningstaganden som gjordes i översynsrapporten för de kärntekniska anläggningarna.107 Av utredningen framgår vidare att Strålsäkerhetsmyndigheten baserat på underlag från ESS har fastställt en dimensionerande händelse som myndigheten bedömer ska ligga till grund för beredskapsplaneringen kring anläggningen.108 Inom ramen för utredningen begärde myndig- heten att ESS bl.a. skulle redovisa efterfrågad källtermsredovisning för den dimensionerande händelsen.109 Vidare framgår att i underlaget från ESS ingick ett stort antal nuklider och att myndigheten reduce- rade antalet utifrån angivna kriterier och på så sätt minskade antalet nuklider betydligt. Myndigheten gjorde också vissa antaganden om övriga parametrar i källtermen.110 Därutöver gjorde Strålsäkerhetsmyndigheten sprid- 105 Förordning (2020:317) om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. 106 SSM2022-8091, Beslutsstöd vid olycka i ett svenskt kärnkraftverk. 107 SSM 2018:22, s. 7. 108 SSM 2018:22, s. 8. 109 SSM2018-1037-2. 110 SSM 2018:22, s. 14. SOU 2026:40 Utgångspunkter nings- och dosberäkningar baserade på historiska väderdata.111 Slut- ligen har myndigheten med stöd av dessa uppgifter tagit ställning till beredskapszonens utsträckning. Utredningen redovisades i en rapport under hösten 2018. Dessförinnan hade Strålsäkerhetsmyndigheten genom beslut i april samma år placerat ESS i beredskapskategori 2, med motiveringen att det kan inträffa händelser som kräver att brådskande skyddsåtgärder för allmänheten vidtas utanför anläggningen, men att allvarliga deter- ministiska hälsoeffekter för allmänheten utanför anläggningen kan uteslutas.112 I maj 2018 infördes ett tillägg i 3 kap. 6 § förordningen om skydd mot olyckor som innebär att kommunen ska inrätta en plan för rädd- ningstjänst även för verksamheter med joniserande strålning på en anläggning som inte är en kärnteknisk anläggning i de fall anlägg- ningens ägare eller verksamhetsutövaren omfattas av skyldigheter enligt 2 kap. 4 § lagen skydd mot olyckor. Ändringen trädde i kraft den 1 juni 2018.113 Våren 2019 beslutade kommunstyrelsen i Lunds kommun att fast- ställa beredskapszon för ESS.114 I juni 2019 beslutade Länsstyrelsen i Skåne att den verksamhet som ESS bedriver ska omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor.115 Kravet innebär att det vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfatt- ning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Planering för händelser där platsen inte är känd på förhand Efter avslutat uppdrag om översyn av beredskapszoner för kärntek- niska anläggningar och ESS enligt ovan tog Strålsäkerhetsmyndigheten även fram ett planeringsunderlag för verksamheter som är av sådan 111 SSM 2018:22, s. 8. 112 SSM2018-1037-5 samt SSM2018-1037-4. 113 Förordning (2018:509) om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. 114 Dnr KS 2018/1008. 115 Dnr 452- 6833-2019. Utgångspunkter SOU 2026:40 art att verksamheten inte bedrivs på en viss bestämd plats, men kan ge upphov till en radiologisk nödsituation som motiverar att bråds- kande åtgärder vidtas, dvs. verksamheter inom beredskapskategori 4.116 Exempel på sådana verksamheter är transport av kärnavfall, transport av strålkällor och radiografering med mobil utrustning117. Tillfälliga beredskaps- och planeringszoner vid besök av reaktordrivna fartyg Utöver ovanstående allmänna planeringsunderlag för verksamheter i beredskapskategori 4 har Strålsäkerhetsmyndigheten även getts i uppdrag av regeringen att i samråd med länsstyrelserna i Skåne och Halland föreslå tillfälliga beredskaps- och planeringszoner i den mån det behövs vid besök av det reaktordrivna fartyget Charles de Gaulle.118 Strålsäkerhetsmyndigheten hade sedan tidigare genomfört en ana- lys av möjliga radiologiska konsekvenser av en händelse på ett reaktor- drivet fartyg som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, samt tagit fram ett underlag för ansvariga aktörers beredskapsplanering för skyddsåtgärder.119 Uppdraget inför besöket från Charles de Gaulle gavs till Strålsäkerhetsmyndigheten i januari 2026, skulle (utöver samråd med ovan angivna länsstyrelser) genomföras i dialog med Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar och redovisades till regeringen i januari 2026. Inför att det reaktordrivna franska hangarfartyget Charles de Gaulle skulle komma till Malmö den 25 februari till den 2 mars 2026 gav regeringen Länsstyrelsen i Skåne i uppdrag att planera för skydds- åtgärder för allmänheten vid en eventuell olycka. Länsstyrelsen införde efter rekommendation från Strålsäkerhetsmyndigheten en tillfällig beredskapszon och planeringszon i Malmö, på två respektive nio kilo- meter från fartyget.120 Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer (ej platsbestämt) innebär att följande skyddsåtgärder kan vara motiverade för ett reak- tordrivet fartyg där platsen inte är känd på förhand: 116 SSM rapport 2020:15. 117 Strålsäkerhetsmyndigheten, Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning, s. 144. 118 SSM2026-449-3. 119 SSM rapport 2026:02, s. 5. 120 https://www.lansstyrelsen.se/skane/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---skane/2026-02- 18-lansstyrelsens-forberedelser-infor-det-franska-marina-besoket.html, hämtad 2026-02-24. SOU 2026:40 Utgångspunkter – Utrymning av riskgrupperna barn och gravida på avstånd inom någon kilometer – Riktvärde för utrymning kan vara cirka 2 kilometer från fartyget för alla åldersgrupper – Inomhusvistelse genom viktigt meddelande till allmänheten (VMA) inom ett avstånd på cirka 1 kilometer från fartyget – Inomhusvistelse för en utökad händelse inom cirka 10 kilometer från fartyget Ingen planering för utdelning på förhand eller extrautdelning av jod- tabletter bedömdes motiverade för ett reaktordrivet fartyg där platsen är okänd på förhand. För en mottagningsplats för ett sådant fartyg som har utsetts på förhand kan denna bedömning ändras, då kan jod- tabletter vara en viktig komponent i beredskapsplaneringen. Om metod, verktyg och tid för utformning av beredskaps- och planeringszoner I och med den översyn som Strålsäkerhetsmyndigheten med stöd av andra myndigheter och med utgångspunkt i underlag från befintliga tillståndshavare genomförde, utvecklades och tillämpades ett antal kriterier och specifika verktyg. Som framgår ovan har Strålsäkerhets- myndigheten sedan översynen av beredskapszoner fortsatt att utveckla och tillämpa process och verktyg för denna typ av bedömningar. Arbete har utförts för fler anläggnings- och verksamhetstyper än vad som finns sammanfattat ovan. Vid översynen användes besluts- och analysstödssystemet Accident Reporting Guidance and Operational Support (ARGOS). Systemet utvecklades i Danmark, ursprungligen för beslutsstöd och planering av beredskap inom s.k. CBRN. Syste- met används utöver Strålsäkerhetsmyndigheten bl.a. av motsvarande myndigheter i Australien (ARPANSA), Norge (DSA) och Brasilien (CNEN).121 Även andra relaterade myndigheter såsom Radiation Protection Bureau i Kanada och miljöstyrelsen (Environmental Board, EB) i Estland ingår i användargruppen. Ett annat motsvarande system, JRODOS (Real-time On-line DecisiOn Support) har utvecklats inom ramen för ett EU-projekt och används av många länder inom Europa 121 https://pdc-argos.com/members.html, hämtad 2026-03-13. Utgångspunkter SOU 2026:40 i nationella beredskaps- och ledningscentraler, inklusive Finland, Polen och Tyskland, samt i länder som Ukraina, Ryssland och Kina.122 Sammantaget utvecklades och nyttjades följande stödsystem, modeller, databasverktyg m.m.: – ARGOS med inbyggd spridningsmodell RIMPUFF. – MAAP (system som tillämpas av tillståndshavarna för säkerhet- sanalys) och MELCOR (system och tjänst som köptes in av tyska GRS123) för urval av analyser och resultat med interna källtermer som beräknas om till externa källtermer som passar för ARGOS. – MATLAB: särskilt script till stöd för omräkning till extern käll- term (hänsyn till inväxt och sönderfall för nukliderna under tiden efter snabbstopp fram till tid för utsläpp) samt särskilt script för statistisk bearbetning av beräkningsresultat. – 3D vädermodell från SMHI: framtagning av väderfall med nume- riska väderdata (s.k. HIRLAM-data) – DosCalc (mjukvara utvecklad av Strålsäkerhetsmyndigheten): stöd för urval av analyskriterier, t.ex. analys av vilken åtgärdsnivå som motsvarade doskriteriet för utrymning. – Särskild högpresterande beräkningsserver (multipla fysiska och logiska processorer med tillgång till stora volymer SSD-baserad lagringskapacitet). – PIGLET: internt utvecklat spridnings- och dosberäkningsverktyg för att beräkna organdoser i syfte att analysera deterministiska effekter på olika organ. Systemet ARGOS är modulbaserat, vilket innebär att om det uppstår nya behov, t.ex. mer detaljerad analys på korta avstånd, kan det utveck- las och implementeras. För att kunna göra spridnings- och dosberäkningar och utforma beredskaps- och planeringszoner behövs kriterier som numeriskt kan användas för att bedöma när det är motiverat att vidta skyddsåtgär- der för allmänheten. Strålsäkerhetsmyndigheten har inom översyn av beredskapszoner och fortsatt utvecklingsarbete med utgångspunkt i standarder från IAEA, publikationer från ICRP och kriterier som 122 https://www.ites.kit.edu/english/294.php, hämtad 2026-03-13. 123 Gesellschaft für Anlagen- und Reaktorsicherheit. SOU 2026:40 Utgångspunkter tillämpas av andra länder, tagit fram kriterier för att utvärdera om förebyggande brådskande skyddsåtgärder var motiverade i syfte att undvika eller minimera allvarliga deterministiska hälsoeffekter (se även avsnitt 4.1.1), samt kriterier för att utvärdera om brådskande skyddsåtgärder var motiverade i syfte att minska stokastiska hälso- effekter så långt det är möjligt och rimligt. De kriterier som Strål- säkerhetsmyndigheten fortsatt bedömt som tillämpliga vid utform- ning av beredskaps- och planeringszoner sammanställs i tabell 4.3 och tabell 4.4 nedan. Tabell 4.3 Kriterier för att utvärdera om skyddsåtgärder är motiverade för att undvika eller minimera allvarliga deterministiska hälsoeffekter Kriterierna uttrycks som projicerad dos (milliGrey, mGy) Kriterium Stråldos 1 000 mGy Absorberad dos under kort tid till röd benmärg (alla åldersgrupper). 100 mGy Absorberad dos under kort tid till embryo 2–7 veckor efter befruktning. 300 mGy Absorberad dos under kort tid till fostrets hjärna 8–15 veckor efter befruktning. 4 000 mGy Absorberad dos under kort tid till sköldkörteln för foster*, barn och unga**. 10 000 mGy Absorberad dos under kort tid till sköldkörteln för vuxna. 10 000 mGy RBE-viktad dos under 10 timmar till 100 cm2 av huden. * Fostret uppskattas erhålla 4 000 mGy i sköldkörteldos om modern erhåller 2 000 mGy i sköldkörteldos. ** Under 18 år. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM2024-4212-1). Utgångspunkter SOU 2026:40 Tabell 4.4 Kriterier för att utvärdera om skyddsåtgärder är motiverade för att minska stokastiska hälsoeffekter så långt som det är möjligt och rimligt Kriterierna uttrycks som projicerad dos (millisievert, mSv) Kriterium Stråldos Skyddsåtgärd Exponeringsvägar 10 mSv Effektiv dos under Inomhusvistelse. Intern exponering från inandade första veckan. radioaktiva ämnen samt extern exponering från radioaktiva ämnen i luften och på marken 20–100 Effektiv dos under Utrymning. Intern exponering från inandade mSv* första veckan. radioaktiva ämnen samt extern exponering från radioaktiva ämnen i luften och på marken. 50 mSv Intecknad ekvivalent Intag av Intern exponering från inandad dos till sköldkörteln jodtabletter. radioaktivt jod. under första veckan.** 20 mSv Effektiv dos under Utrymning på Extern exponering från radioaktiva första året efter att grund av ämnen på marken.*** signifikanta utsläpp markbeläggning. upphört. * Kriteriet sätts till samma numeriska värde som vald referensnivå, med den skillnaden att den effektiva dosen integreras över sju dygn i stället för över det första året. ** I praktiken utvärderas intecknad effektiv dos från radioaktivt jod som andats in under utsläppet under 50 och 70 år för vuxna respektive barn. *** Normal vistelse inomhus under första året kan tillgodoräknas. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM2024-4212-1). Enligt dialog med Strålsäkerhetsmyndigheten kan ett antagande göras för hur lång tid de moment som krävs för att ta fram ett underlag med spridnings- och dosberäkningar som beskriver de radiologiska konsekvenser som bör beaktas som grund för beslut om beredskaps- och planeringszoner för nya kärnkraftsreaktorer. En bedömning är att detta skulle ta cirka ett år, även om det finns flera osäkerheter för en sådan bedömning. I de tre fall som beskrivs ovan (kärntekniska anläggningar, ESS och reaktordrivna fartyg i hamn) kan det också noteras att myndighetens uppdrag varit mer omfattande, inkluderande att också göra en samlad bedömning och lämna förslag på vilka zoner som bör inrättas. För jämförelse kan nämnas att ledtiden för översynen (samtliga befintliga reaktorer, Clab och bränslefabriken i Västerås) bedöms till cirka två år. För ESS kunde motsvarande arbete genom- föras på mindre än ett halvår, och för reaktordrivet fartyg, inklusive framtagning av vissa grundläggande ställningstaganden, tre till fyra SOU 2026:40 Utgångspunkter månader. Den uppskattade ledtiden uppges vara beroende på vilka behov som uppstår avseende källterm, exempelvis i vilken utsträck- ning det krävs särskilt urval och insamling av relevant indata, modi- fiering av modeller, behov av konsultstöd (och att sådant stöd finns upphandlat och har tid) och att det finns en grundmodell över aktuell reaktor att utgå från. Utöver detta tillkommer allmän arbets- och resursplanering och prioritering inom myndigheten. 4.2.3 Kort om analysmetod för framtagande av beredskapszoners utsträckning Våren 2024 påbörjade Strålsäkerhetsmyndigheten på eget initiativ en utredning om metoder för att utvärdera behov och utsträckning av beredskaps- och planeringszoner. Kärnkraftsprövningsutredningen utbytte information om utredningens inriktning och syfte, som i det skedet bl.a. syftade till att klargöra grunder om vilka mål för krishan- tering beredskapszonerna ska bidra till, typer av zoner och skydds- åtgärder som bör beaktas eller inrättas samt mer detaljerade frågor om metod för hur behov och utsträckning av olika beredskapszoner ska utvärderas baserat på resultat av spridnings och dosberäkningar. Utredningen avsåg också att behandla frågan om det övergripande tillvägagångssättet för vald metodik ska utgöras av deterministiska beräkningar baserade på postulerade händelser eller probabilistiska beräkningar (s.k. riskbaserad modell). I utredningen ingick också frå- gan om i vilken grad probabilistiska beräkningar ska användas för att välja ut en eller flera postulerade händelser om det övergripande tillvägagångssättet skulle vara deterministiska beräkningar baserade på postulerade händelser (s.k. riskinformerad modell). Ytterligare en central fråga som utredningen avsåg att adressera var vilket underlag som den som ansöker om tillstånd enligt kärn- tekniklagen behöver ta fram som grund för bedömningen. Av ovan information framgår att det i dagsläget inte finns någon etablerad och vedertagen analysmetod att tillämpa för beräkning av beredskapszonernas utsträckning. Avsaknad av analysmetod och otydlig rollfördelning innebär att det råder oklarhet om vilket under- lag som förväntas ligga till grund för bedömningen, på vilket sätt underlaget ska ha tagits fram, vem som ansvarar för uppgiften och även vilken instans som är beslutande. Vissa av frågorna som avsågs adresseras i Strålsäkerhetsmyndighetens egeninitierade utredning Utgångspunkter SOU 2026:40 överlappade delvis Kärnkraftsprövningsutredningens uppdrag. I feb- ruari 2026 beslutade myndigheten att avsluta utredningen. Beslutet föregicks av att en promemoria124 togs fram som sammanfattar inter- nationella krav och rekommendationer för de förutsättningar som behövs för att kunna utforma beredskaps- och planeringszoner, hur dessa förutsättningar tillämpats för befintliga verksamheter med joni- serande strålning samt föreslå hur de bör tillämpas för nya verksam- heter med joniserande strålning. Olika principiella tillvägagångssätt att ta fram ett underlag som kan användas för att utforma beredskaps- och planeringszoner beskrivs tillsammans med ett förslag vilket prin- cipiellt tillvägagångssätt som bör tillämpas. I promemorian konstateras att det krävs fler ställningstaganden vid utformning av beredskaps- och planeringszoner som tar hänsyn till den specifika verksamheten och platsen där verksamheten ska bedrivas. Ytterligare utrednings- behov som beskrivs avser en metod som möjliggör ett riskinformerat tillvägagångssätt, vilka faktorer som bör beaktas vid val av de s.k. pos- tulerade händelser och förhållanden som ska vara dimensionerande för utformningen av beredskaps- och planeringszoner, t.ex. hur an- tagna händelser och förhållanden som antas vara praktiskt elimine- rade125 ska betraktas, hur antagonistiska händelser och förhållanden ska omhändertas, hur flera anläggningar på samma förläggningsplats ska behandlas samt i vilken utsträckning omständigheter som kan råda under höjd beredskap bör påverka val av postulerade dimensio- nerande händelser och förhållanden. Det kvarvarande utredningsbehovet kommer hanteras inom ramen för Strålsäkerhetsmyndighetens ordinarie process för utredningar, men det finns vad utredningen erfar inte någon plan för när detta kan komma att ske. 4.3 Överföring av värden för processparametrar I detta avsnitt följer en kort redogörelse av författningar som har bäring på frågan om överföring av värden för processparametrar samt en beskrivning av hur frågan utvecklats över tid. 124 SSM2024-4212-1. 125 Se även avsnitt 4.1.2. SOU 2026:40 Utgångspunkter 4.3.1 Reglering av betydelse för överföring av värden för processparametrar Kärntekniklagen Utöver 10 § 5 kärntekniklagen som innebär att den som har tillstånd till en kärnteknisk verksamhet är kärntekniklagen skyldig att överföra värden för processparametrar till Strålsäkerhetsmyndigheten i sam- band med radiologiska nödsituationer, ett hot eller annan händelse av betydelse för säkerheten, finns det bestämmelser i andra författ- ningar som har betydelse för frågan om överföring av värden för pro- cessparametrar. Lagen om skydd mot olyckor Av 4 kap. 6 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor framgår att staten ansvarar för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgär- der krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger. Detsamma gäller enligt 4 kap. 8 § för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Förordningen om skydd mot olyckor Enligt 4 kap. 15 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor är det länsstyrelsen som ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen samt sanering efter sådana utsläpp. Av 4 kap. 30 § samma förordning följer att Strålsäkerhetsmyndig- heten ska ge råd om strålningsmätningar samt samordna och bistå med strålskyddsbedömningar vid räddningstjänst enligt 4 kap. 6 § lagen om skydd mot olyckor. I 4 kap. 17 § anges samma definition av begreppet radiologisk nöd- situation som återfinns i 2 § 6 kärntekniklagen och 1 kap. 6 § strål- skyddslagen (se avsnitt 4.1.1). Utgångspunkter SOU 2026:40 Strålsäkerhetsmyndighetens instruktion Enligt 15 § förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäker- hetsmyndigheten ska myndigheten inom den nationella strålskydds- beredskapen vara pådrivande och vidta åtgärder för att förebygga, identifiera och detektera radiologiska nödsituationer som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön. Myndigheten ska i detta sammanhang bl.a. ge råd om strålskydd i samband med en radiologisk nödsituation inom eller utom landet (punkt 1), upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd i samband med en radiologisk nödsituation (punkt 2), svara för teknisk rådgivning till de myndig- heter som är ansvariga för att hantera konsekvenserna av en radio- logisk nödsituation i kärnteknisk verksamhet eller annan tillstånds- pliktig verksamhet med joniserande strålning inom eller utom landet (punkt 3), svara för expertkompetens samt kunskaps- och besluts- underlag inom strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser, strålningsmätningar och strålskyddsbedömningar (punkt 4) och vid händelser som fått eller kunde ha lett till konsekvenser som inte är av försumbar betydelse för säkerhet eller strålskydd, omgående infor- mera tillsynsmyndigheter i närliggande länder (punkt 7). 4.3.2 Strålsäkerhetsmyndighetens regeringsuppdrag om förutsättningar för befintlig och ny kärnkraft I Strålsäkerhetsmyndighetens delredovisning av regeringsuppdraget om Utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och fram- tida kärnkraft, föreslog myndigheten att det skulle införas en möjlig- het för myndigheten att föreskriva om undantag eller i det enskilda fallet ge dispens från krav på överföring av processparametrar. Försla- get motiverades av att kravet i kärntekniklagen är utformat så att det gäller även för reaktorer under avveckling, vilket inte överensstämmer med hur det tillämpas i praktiken. Därutöver lyftes också fram att en framtida utveckling av SMR kan innebära reaktorer som på grund av sin konstruktion inte kan ge upphov till allvarliga deterministiska hälsoeffekter utanför anläggningen. I ett sådant fall bedömde myn- digheten att det inte är givet att överföring av värden för processpara- metrar är nödvändig för att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna bilda sig en uppfattning om vad som har hänt på anläggningen, följa SOU 2026:40 Utgångspunkter händelseutvecklingen och ge stöd avseende tekniskt läge till reger- ingen och de myndigheter som ansvarar för att vidta skyddsåtgärder.126 4.4 Beredskapsavgift I Kärnkraftsprövningsutredningens första delbetänkande redogörs för bestämmelserna kring offentliga avgifter generellt.127 Nedan be- skrivs de förutsättningarna för Strålsäkerhetsmyndighetens avgifts- uttag som utredningen bedömer vara relevant som underlag för de förslag som utredningen lämnar i detta slutbetänkande avseende bered- skapsavgiften. 4.4.1 Finansiering av beredskapen Verksamhet som klassas som farlig verksamhet kan ge upphov till behov av skyddsåtgärder för allmänheten vid olyckor. Den grund- beredskap som krävs i samhället finansieras av skattemedel. Kom- munal räddningstjänst ansvarar för i stort sett alla typer av olyckor förutom vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anlägg- ningar, där ansvaret för räddningstjänst ligger på staten genom läns- styrelserna (se även avsnitt 3.2.1 och 4.2). De extrakostnader som är förknippande med den specifika verksamheten finansieras med avgifter som betalas av tillståndshavaren. Statens extrakostnader för den planering som sker genom utform- ning av beredskaps- och planeringszoner finansieras, utöver den grund- beredskap som upprätthålls med skattemedel, av en beredskapsavgift i enlighet med 12 § förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strål- säkerhetsmyndigheten. Statliga myndigheters beredskap finansieras sålunda dels med skattemedel (grundberedskap och civil beredskap), dels med avgift. Uttaget av beredskapsavgift regleras i 12 § förordningen om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Avgiftsuttaget är kopplat till beredskapskategorierna som Strålsäkerhetsmyndigheten fastställer enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strål- ning (SSMFS 2018:1) (se även avsnitt 4.1.1). 126 SSM2022-6007-4, s. 35. 127 SOU 2025:7, s. 174 ff och s. 299 ff. Utgångspunkter SOU 2026:40 Beredskapskategorierna följer internationell praxis (IAEA GSR Part 7) och används för att åstadkomma en riskanpassad beredskaps- planering. För verksamheter som placeras i beredskapskategori 1 krävs omfattande beredskapsplanering för allmänheten. I Sverige är det hit- tills endast kärnkraftsreaktorer i drift som ingår i kategori 1. För verk- samheter i beredskapskategori 2 krävs begränsad beredskapsplanering för allmänheten, vilket återspeglas i de beredskaps- och planerings- zoner med tillhörande skyddsåtgärder som beslutats, se även tabell 4.2. I Sverige ingår Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås, det cen- trala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn och European Spallation Source (ESS) i Lund i beredskapskategori 2. För verksamheter som placeras i beredskapskategori 3 krävs ingen särskild beredskapsplanering för allmänheten (men däremot för arbetstagare inne på anläggningsområdet). Som en följd av detta är beredskapsavgif- ten för verksamheter placerade i beredskapskategori 1 väsentligt högre än för verksamheter placerade i beredskapskategori 2. För verksam- heter placerade i beredskapskategori 3 finns ingen beredskapsavgift. Förhållandet mellan beredskapskategori, omfattning på planeringen genom beredskaps- och planeringszoner för skydd av allmänheten vid utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen och nuvarande avgift för befintliga anläggningar sammanställs i tabell 4.5 nedan. Tabell 4.5 Beredskapsavgifter för befintliga kärntekniska anläggningar Beredskaps- Krav på beredskaps- Anläggningar Årlig avgift per kategori planering för tillståndshavare allmänheten (miljoner kr) 1 Omfattande. Reaktorer i drift. 33,6 (kat. 1a) 25,2 (kat. 1b och 1c) 2 Mindre omfattande. Westinghouse, Clab, (ESS*). 1,1 3 Inget utanför anläggningen. – – Anm: Med Westinghouse avses Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås, med Clab avses centralt mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn och med ESS avses European Spallation Source i Lund. * ESS är placerat i beredskapskategori 2, men är inte en kärnteknisk anläggning. Vid denna tabells sammanställning har ännu inte provdrift inletts och ESS betalar därför inte beredskapsavgift. SOU 2026:40 Utgångspunkter 4.4.2 Allmänt om avgifter som tas ut av Strålsäkerhetsmyndigheten En avgift i statsrättslig betydelse definieras som en ersättning som helt eller delvis ska täcka statens kostnader för en motprestation. Mot- prestationen som staten ska ge i utbyte ska vara tydligt definierad för den som betalar avgiften. Den myndighet som tar ut avgiften har genom lag eller förordning fått en ensamrätt inom landet att bedriva den avgiftsbelagda verksamheten. Den enskilde är i en beroendeställ- ning gentemot myndigheten och har i regel ingen möjlighet att vända sig till någon annan än myndigheten för att erhålla motprestationen. Verksamhet som ligger till grund för avgiften ska vara beslutad av riksdagen genom lag och om verksamheten ska vara avgiftsbelagd ska det framgå av lagen. Sådan verksamhet och avgift kallas offentlig- rättslig.128 De avgifter som Strålsäkerhetsmyndigheten tar ut är offentligrätts- liga avgifter och regleras i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Förordningen omfattar avgifter kopp- lade till kärntekniklagen, strålskyddslagen, lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor och lagen (2006:263) om trans- port av farligt gods. Riksdagen har delegerat befogenheten att besluta om avgifter för de verksamheter som omfattas av angivna lagar till regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Gällande verksamhet som omfattas av strålskyddslagen kan regeringen även delegera befogen- heten till en kommun. När det gäller avgiftsförordningen för Strål- säkerhetsmyndigheten har regeringen inte delegerat beslut om avgifter till myndigheten, utan det är regeringen som beslutar om avgifter (med stöd i bemyndigandena från riksdagen i angivna lagar). De avgifter som Strålsäkerhetsmyndigheten tar ut med stöd av förordningen redovisas i tabell 4.6. 128 Avgiftsbelagd verksamhet i staten som inte är offentligrättslig kallas för uppdragsverksamhet och avser frivilligt efterfrågade varor och tjänster där det kan finnas mer än en producent att välja mellan. Utgångspunkter SOU 2026:40 Tabell 4.6 Offentligrättslig avgiftsbelagd verksamhet på Strålsäkerhetsmyndigheten Reglering i förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten Offentligrättslig avgiftsbelagd verksamhet Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras Kärnteknisk verksamhet – Tillsyn 11 § Kärnteknisk verksamhet – Beredskap 12 § Kärnteknisk verksamhet – MCF, länsstyrelser, Socialstyrelsen 12 § Kärnteknisk verksamhet – Icke spridning 13–14 §§ Kärnteknisk verksamhet – Forskning 15 § Icke kärnteknisk verksamhet 11b §, 11 c § Kärnteknisk verksamhet – prövning ny kärnkraft avgiftsklass 1 4, 5, 5a, 5b, 6, 7, 7a, 8, 9 och 10 §§ Kärnteknisk verksamhet – prövning ny kärnkraft avgiftsklass 2 4, 5, 5a, 5b, 6, 7, 7a, 8, 9 och 10 §§ Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras Anmälningspliktig verksamhet 16–18 §§ Övrig tillståndsprövning 4, 5, 5a, 5b, 6, 7, 7a, 8, 9 och 10 §§ Källa: Egen tabell. Myndighetens avgiftsbudgetar är i sin tur uppdelade efter respektive avgiftsbelagda verksamhet. Huvuddelen av de avgifter för nya kärn- kraftsreaktorer som behandlades i utredningens första delbetänkande, främst ansökningsavgift och granskningsavgift, ingår i övrig tillstånds- prövning.129 Full kostnadstäckning gäller för de avgifter som Strålsäkerhets- myndigheten tar ut, eftersom inget annat är beslutat avseende det ekonomiska målet för de avgiftsbelagda verksamheterna.130 Full kost- nadstäckning ska uppnås i respektive avgiftsbelagd verksamhet. Myn- digheten ska beräkna avgiftsnivån så att den långsiktiga självkostnaden täcks, vilket innebär att samtliga med verksamheten direkt eller in- direkt förenade kostnader ska täckas på ett eller några års sikt.131 För verksamheterna avseende prövning av ny kärnkraft gäller att full kost- nadstäckning ska uppnås under en period på 10 år.132 129 SOU 2025:7. 130 5 § avgiftsförordningen (1992:191). 131 5 § Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd om avgifter (ESVFA 2022:5). 132 Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. SOU 2026:40 Utgångspunkter 4.4.3 Bas för uttag av beredskapsavgift Basen för uttag av beredskapsavgift ändrades 2019.133 Fram till dess betalade en tillståndshavare beredskapsavgift per anläggning, dvs. per kärnkraftsreaktor. Avgiften var samma för alla reaktorer. Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) hade tre reaktorer i Forsmark och Oskars- hamns Kraftgrupp AB (OKG) tre reaktorer i Oskarshamn och de betalade därmed lika mycket i beredskapsavgift. Ringhals AB (RAB) hade fyra reaktorer och betalade därför mer än de andra två tillstånds- havarna. Skillnaden motiverades bl.a. av demografiska skäl. Med avvecklingen av två reaktorer i Oskarshamn och två i Ringhals skulle den totala beredskapsavgiften minska betydligt. Samtidigt kräv- des enligt Strålsäkerhetsmyndigheten samma verksamhet från sam- hället för att upprätthålla beredskapen så länge minst en reaktor finns i drift per anläggningsområde och avvecklingen av reaktorer skulle därför inte påverka kraven på beredskapsplanering utanför de olika anläggningarna. Därmed skulle stängningen av kärnkraftsreaktorer inte heller påverka statens kostnader för beredskap och Strålsäkerhets- myndighetens kostnader för tillsyn av tillståndshavarens beredskaps- åtgärder skulle inte heller minska i proportion till antalet stängda reaktorer. Därför ändrades avgiftsförordningen så att tillståndshavare, i stället för att betala per anläggning, betalar en beredskapsavgift per anlägg- ningsområde baserat på den anläggning på anläggningsområdet som är högst placerad i beredskapskategori. För att fortsatt täcka sam- hällets oförändrade kostnader för beredskap justerades avgiftsnivån så att den motsvarade samma totala belopp som tillståndshavarna betalade innan avvecklingen av reaktorer, dvs. för OKG och FKA multiplicerades avgiften med tre och för RAB med fyra. Förändringen i avgiftsuttaget innebar att tillståndshavarna betalade lika mycket i beredskapsavgift för anläggningsområdet jämfört med det föregående året och medförde att statens kostnader för beredskap runt respektive anläggning fortsatt täcktes av avgifter från respektive tillståndshavare. Däremot medförde förändringen att beredskaps- avgiften per anläggning ökade markant för OKG och RAB eftersom samma totala avgift skulle bekostas av färre anläggningar.134 133 SFS 2019:74, Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strål- säkerhetsmyndigheten, 2019. Se också Strålsäkerhetsmyndigheten, Förslag till avgiftsnivåer för 2019 enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM2018-3870-1. 134 SSM2018-3870-1. Utgångspunkter SOU 2026:40 Vidare ändrades den tidpunkt då skyldigheten att betala bered- skapsavgift inträder till att avgiften ska betalas från och med att an- läggningen har tagits i provdrift. Tidigare gällde att avgiften skulle betalas från och med att ansökan om provdrift lämnats in till Strål- säkerhetsmyndigheten. Det motiverades med att det kan vara en lång tidsperiod från det att ansökan om sådan drift lämnas in till dess att reaktorn faktiskt startar och beredskapen blir aktuell. Ytterligare en förändring som genomfördes vid samma tillfälle var att skyldigheten att betala beredskapsavgift ändrades, från att ha avsett endast kärntek- nisk anläggning, till att i stället kunna avse även andra verksamheter som Strålsäkerhetsmyndigheten kan placera i beredskapskategorier (se även avsnitt 4.1.1). Ändringen motiverades av att verksamheten vid European Spallation Source (ESS) i Lund, som inte är en kärntek- nisk anläggning, skulle kunna omfattas av förordningen i den mån den skulle komma att kategoriseras.135 4.4.4 Vilka verksamheter ska beredskapsavgiften täcka? Bestämmelser om de skyddsåtgärder som ska förberedas inom bered- skaps- och planeringszonerna finns i 4 kap. förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Se tabell 4.2 för en sammanställning av de aktuella skyddsåtgärderna.136 De åtgärder för beredskap och krishan- tering som anges i samma föreskrifter som beredskapskategorierna avser sådana som tillståndshavaren behöver vidta. I praktiken finansierar beredskapsavgiften verksamhet vid Strål- säkerhetsmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar, berörda läns- styrelser och Socialstyrelsen. Verksamhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten som finansieras med beredskapsavgiften inkluderar utredningsarbete relaterat till kärn- energiberedskap (t.ex. 2017:27 Översyn av beredskapszoner, inköp och hantering av jodtabletter (fr.o.m. 2026 Socialstyrelsen), krisorga- nisation och förmåga att hantera kriser, övningar och utbildningar, tjänsteman i reaktorberedskap samt utrustning och materiel för att hantera radiologiska nödsituationer. Strålsäkerhetsmyndigheten för- 135 Strålsäkerhetsmyndigheten, Författningskommentarer till avgiftsförordningen, SSM2017-1371, 2017. 136 ESS är placerad i beredskapskategori 2 och ska betala beredskapsavgift när provdrift inleds, men ingår inte i tabell 4.2 eftersom det inte är en kärnteknisk anläggning och att beredskaps- planeringen därmed är den kommunala räddningstjänstens ansvar. SOU 2026:40 Utgångspunkter delar kostnader med hjälp av den tidredovisning som sker vid myndig- heten. All arbetad tid redovisas mot den aktivitet som tiden avser. Varje aktivitet är i sin tur knuten till en viss typ av finansiering, främst anslag eller avgifter (t.ex. beredskapsavgiften). Kostnader för löner, administration, ledning och kommunikation fördelas till kostnads- bärare fullt ut med hjälp av de fördelningsnycklar som tidredovis- ningen ger. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ger denna modell för kostnadsfördelning en rättvisande bild av verksamhetens kostnader. Verksamhet på Myndigheten för civilt försvar som finansieras med beredskapsavgiften inkluderar anskaffning av varningsutrustning, t.ex. varningsmottagare för inom- och utomhusvarning samt utbildningar inom strålningsmätning och sanering av t.ex. räddningstjänsterna. De medel som överförs till länsstyrelserna ska täcka merkostnader som följer av kärnenergiberedskapen, vilket inkluderar personalkost- nader, overheadkostnader, utveckling och drift av it, anskaffnings- kostnader vid tekniska förbättringar samt utbildning och övning. För länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Uppsala län, dvs. länen med kärnkraftreaktorer, handlar det om personalberedskap, tekniska förbättringar och telekostnader. Medlen ska också täcka kostnader för deltagande i det gemensamma arbetet med utveckling av kärn- energiberedskapen samt regional utbildning och övning på sådant sätt att länsstyrelsen upprätthåller en god förmåga att lösa de upp- gifter som kan bli aktuella vid en kärnteknisk olycka. För Skåne och Västerbottens län avser medlen att täcka merkost- naden för personalberedskap för uppdraget att kunna bistå andra län samt kostnader för deltagande i det gemensamma arbetet med utveckling av kärnenergiberedskapen. För övriga länsstyrelser som finansieras av beredskapsavgiften (Dalarna, Gotlands, Gävleborgs, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Stockholms, Västmanlands, Västra Götalands och Östergötlands län) ska medlen täcka den särskilda beredskapsplanering som följer av kravet på skyddsåtgärder i planeringszonen. Verksamhet på Socialstyrelsen som finansieras med beredskaps- avgiften inkluderar upphandling och lagerhållning av jodtabletter. Denna verksamhet hanterades t.o.m. 2024 av Strålsäkerhetsmyndig- heten. År 2024 finansierade cirka 35 procent av beredskapsavgiften verk- samhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten, medan 65 procent av avgiften Utgångspunkter SOU 2026:40 användes till verksamhet vid dåvarande Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap samt de berörda länsstyrelserna. Tabell 4.7 Redovisade kostnader per myndighet för verksamhet som beredskapsavgiften finansierar Miljoner kronor Inbetalade avgifter 86,2 Redovisade kostnader 95,3 Resultat för året −9,2 varav kostnader: Strålsäkerhetsmyndigheten 34,5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 27,8 Länsstyrelser 33,0 varav länsstyrelser: Halland 9,4 Kalmar 7,8 Uppsala 8,2 Gotland 0,9 Stockholm, Västmanland, Gävleborg, Kronoberg, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland* 0,7 Skåne, Västerbotten, Dalarna* 0,6 * Belopp per länsstyrelse. Källa: Årsredovisningarna för 2024 för Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Beredskapsavgiften ska täcka statens kostnader för att upprätthålla beredskapen, Den tillsyn som Strålsäkerhetsmyndigheten genomför av de verksamheter som ingår i beredskapsplaneringen finansieras med tillsynsavgiften.137 Tillsynsavgiften ingår dock inte i den översyn som utredningen gör. Det finns också exempel på att andra statliga myndigheter har kostnader för kärnenergiberedskap, men där verksamheten inte lika tydligt avser statlig räddningstjänst. Dessa verksamheter finansieras inte med beredskapsavgiften. Det gäller t.ex. Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Kommunerna får ersättning för den tid som t.ex. kommunal räddningstjänst lägger på utbildning och övning som länsstyrelserna 137 SSM2017-1371-1. SOU 2026:40 Utgångspunkter genomför, men eventuella andra kostnader som kommuner har i samband med kärnenergiberedskap täcks inte. Höjningen av beredskapsavgiften med anledning av översynen av beredskapszoner Implementering av de nya beredskaps- och planeringszoner som in- fördes 2021 innebar, enligt underlag från berörda myndigheter, nya och mer omfattande krav på beredskapsplanering och samordning för länsstyrelserna i län med kärnkraftsreaktorer och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De nya zonerna var också geogra- fiskt större. Det medförde mer arbete med utveckling och implemen- tering av de nya zonerna samt framtida förvaltning och det omfattade, utöver utökade arbetsuppgifter, högre beräknade kostnaderna för bland annat varningssystem, mätutrustningar och jodtabletter.138 Med utvecklingskostnader hos länsstyrelserna menas de kostnader som förväntas uppstå under en begränsad tidsperiod. Kostnaderna utgörs till största del av personalkostnader och innefattar bland annat genomförande av implementeringsprojekt och att ta fram nya planer. Också för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med- förde de utökade zonerna ytterligare arbete med kärnenergiberedska- pen i form av utveckling och stöd till länsstyrelserna samt utrustning, t.ex. kostnader för det s.k. RDS-varningssystemet och utomhusvar- ning till hela beredskapszonerna. Vidare innebar inrättandet av pla- neringszoner att det krävdes viss beredskapsplanering även för läns- styrelserna i de omkringliggande länen, vilket inte varit fallet tidigare.139 Tilldelningen av medel från beredskapsavgiften till dessa län bestäm- des bl.a. utifrån landytan och befolkningsmängden som berördes av de nya zonerna. I samband med utökandet av beredskapszonerna beräknades kost- naderna för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt läns- styrelserna att öka med cirka 47 procent, från 37 miljoner kronor 2020 till 53 miljoner kronor 2023. Till det tillkom utvecklingskostnader under 2021 och 2022 på sammanlagt drygt 9 miljoner kronor.140 138 SSM2020-4308-2 och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB underlag till Strålsäkerhetsmyndighetens kommande ändringar i avgiftsförordning KTA och regleringsbrev avseende kärnenergiberedskap 2021–2023, MSB 2020-10540, 2020. 139 Länsstyrelser om omfattades av detta är Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg, Gotland, Östergötland, Stockholm, Gävleborg, Västmanland och Dalarna. 140 MSB 2020-10540. Utgångspunkter SOU 2026:40 Tabell 4.8 Beräknade kostnadsökningar vid översynen av beredskapszoner 2021 Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 Länsstyrelser 23,7 34,8 36,5 31,0 varav förvaltning befintliga KK-län 2,1 2,1 2,1 varav utveckling befintliga KK-län 3,8 5,5 varav nya omkringliggande län 5,2 5,2 5,2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 13,3 17,8 21,9 22,1 varav MSB verksamhet 4,5 4,5 4,5 varav MSB investeringar (avskrivning) 4,1 4,3 Summa MSB och Länsstyrelser 37,0 52,6 58,4 53,1 Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Uppskattningen av kostnadsökningen från 2020 för 2023 stämde bra med det faktiska behovet för 2023. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens årsredovisning 2023 budgeterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna kostnader inför 2023 på 54,5 miljo- ner kronor, meden de medel som faktiskt förbrukades uppgick till 53,0 miljoner kronor. Däremot försenades implementeringen vilket bidrog till en viss tillväxt i det ackumulerade överskottet från bered- skapsavgiften (se vidare avsnitt 4.4.7). 4.4.5 Myndigheternas redovisning av beredskapsavgiften och kostnaderna för de verksamheter som avgiften finansierar Beredskapsavgiften tillhör de avgifter som Strålsäkerhetsmyndigheten inte disponerar. Det innebär att myndigheten inte direkt kan använda de avgiftsmedel man tar ut från de avgiftsskyldiga. I stället levererar myndigheten in avgiftsintäkterna till statens budget och den verksam- het som avgifterna ska täcka finansieras med anslag från statens bud- gets utgiftssida. Som framgår ovan är det flera myndigheter som utför den verk- samhet som avgiften ska finansiera. Förutom Strålsäkerhetsmyndig- heten är det också Myndigheten för civilt försvar, länsstyrelser och Socialstyrelsen. SOU 2026:40 Utgångspunkter Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhet som omfattas av bered- skapsavgiften finansieras från myndighetens förvaltningsanslag. Det följer av Strålsäkerhetsmyndighetens regleringsbrev, där det också framgår att samma anslag ska finansiera Socialstyrelsens kostnader för inköp och lagerhållning av jodtabletter.141 Regeringen villkorar i regleringsbrevet vilket belopp som högst får användas ett visst år sam- lat för all den avgiftsfinansierade verksamheten där myndigheten inte disponerar avgiftsmedlen, enligt flera paragrafer i förordningen om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten.142 Myndigheten har så- ledes viss flexibilitet mellan de olika avgiftsverksamheterna när det gäller användningen av medlen under ett år. På samma sätt får Myndigheten för civilt försvar använda sitt för- valtningsanslag till bl.a. beredskapsåtgärder avseende kärnteknisk verk- samhet samt för att fördela medel till länsstyrelser som omfattas av beredskaps- och planeringszoner och till länsstyrelser med särskilt ansvar att hålla personalberedskap. Myndighetens användning av medel ska ske i överenskommelse med Strålsäkerhetsmyndigheten. I detta fall villkorar regeringen i regleringsbrevet för Myndigheten för civilt försvar vilket belopp som högst får användas för kärnteknisk beredskap ett visst år för myndigheten och länsstyrelserna tillsam- mans.143 Eftersom det är Strålsäkerhetsmyndigheten som tar ut avgifterna ansvarar myndigheten också för budgetering och uppföljning av den samlade användningen av beredskapsavgiften på de olika myndighe- terna. Strålsäkerhetsmyndigheten inhämtar underlag från Myndig- heten för civilt försvar som i sin tur inhämtar underlag från berörda länsstyrelser. Två gånger om året redovisar Strålsäkerhetsmyndigheten progno- ser till Regeringskansliet. Prognoserna ska visa den aktuella bedöm- ningen av intäkter och kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten för innevarande år och för de tre efterföljande åren, samt visa hur den aktuella bedömningen förhåller sig mot tidigare budgeterade avgifts- belopp och anslagsmedel. Utöver avgiftsprognoserna har Strålsäkerhetsmyndigheten till uppgift att utvärdera avgiftsnivåerna och vid behov föreslå nödvändiga 141 Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten, KN2023/03798, KN2023/04481, KN2023/04482 m.fl. 142 11–13 och 15 §§ förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. 143 Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Fö2024/00474, Fö2024/00935 (delvis), Fö2024/01534 m.fl. Utgångspunkter SOU 2026:40 förändringar i avgiftsförordningen.144 I arbetet beaktar Strålsäkerhets- myndigheten verksamhetskostnader från Myndigheten för civilt för- svar samt länsstyrelserna. Myndigheten för civilt försvar ska varje år redovisa till Strålsäkerhetsmyndigheten hur den och länsstyrel- serna har använt medlen och hur medlen har fördelats mellan aktö- rerna.145 Enligt uppdraget i regleringsbrevet ska myndigheten särskilt se över avgiftskonstruktionen för avgifter där det löpande uppstår över- eller underskott samt, i samråd med Ekonomistyrningsverket, redovisa behov av justeringar med anledning av detta. Till varje änd- ringsförslag ska en bakgrund, en motivering och en konsekvensbe- dömning redovisas. Baserat på Strålsäkerhetsmyndighetens utvärder- ing och eventuella förslag är det regeringen som fattar beslut om ändringar i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäker- hetsmyndigheten. Avgiftsprognoserna och eventuella justeringar av avgiftsnivåerna ligger till grund för den budget för avgiftsfinansierade beredskapsverk- samheten som fastställs i Strålsäkerhetsmyndighetens regleringsbrev inför varje budgetår. Som beskrivits ovan fastställs också hur stor del av sina förvaltningsanslag som Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar får använda för den avgiftsfinansierade verksamheten. Myndigheterna kan inte använda mer medel under ett år än det belopp som är villkorat i regleringsbrevet, utan särskilt beslut från regeringen. Regeringen är i en sådan situation bunden i förhållande till riksdagen att omfördela medel inom anslaget. Efter ett budgetårs slut redovisar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin årsredovisning utfallet för den avgiftsfinansierade beredskaps- verksamheten för det föregående året, inklusive verksamhetskostna- derna för Socialstyrelsen och Myndigheten för civilt försvar. Skill- naden mellan de avgifter som de avgiftsskyldiga betalat in under året och de medel som faktiskt förbrukats för beredskapsändamål av de nämnda myndigheterna redovisas som ett över- eller under- skott för året och läggs till det ackumulerade över- eller underskottet från tidigare år. Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning ger dock inte en fullständig bild av hur över- eller underskott för beredskaps- avgiften ackumuleras eftersom länsstyrelsernas över- eller underskott inte ingår. Det beror på att länsstyrelsernas medel betalas ut från 144 Avgiftsprognoserna och den årliga översynen av avgiftsnivåerna är uppdrag i Strålsäkerhets- myndighetens regleringsbrev för 2025. 145 18 k § förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. SOU 2026:40 Utgångspunkter Myndigheten för civilt försvar och därmed hanteras som bidrag. Det är i stället Myndigheten för civilt försvar som följer upp läns- styrelsernas redovisning. Granskning och effektivisering De myndigheter som utför verksamhet inom kärnenergiberedskapen redovisar verksamheten och kostnaderna för den i sina årsredovis- ningar. Strålsäkerhetsmyndigheten sammanställer myndigheternas kostnader och redovisar mot avgiftsinkomsterna. När det gäller bud- getering för de kommande åren sammanställer Strålsäkerhetsmyndig- heten sitt eget och de övriga myndigheternas bedömda kostnader för den verksamheten som planeras. Granskning av omfattningen av myndigheterna verksamhet och utvecklingen av kostnaderna för den verksamheten sker på Regerings- kansliet i samband med att de mottar Strålsäkerhetsmyndighetens prognoser för sin avgiftsbudget och i utvärderingen av avgiftsnivåerna. Myndigheter som tar ut avgifter ska vidare vart tredje år samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter de tar ut. Samråd ska även genomföras om myndigheten avser att väsentligt förändra en avgift eller ta ut en ny avgift.146 Ekonomistyrningsverkets yttrande är inte tvingande utan myndigheten beslutar självständigt och ansva- rar för att ta ut korrekta avgifter. När det gäller beredskapsavgiften är det inte myndigheten som disponerar avgiftsinkomsterna. Som redogjorts för ovan får myndig- heten sin finansiering via anslag från statens budet. Det medel som ska finansiera verksamheten avseende kärnberedskap ingår i förvalt- ningsanslagen för Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Regeringen anger i myndigheternas årliga regleringsbrev vilket belopp som högst får användas för kärn- energiberedskap. Det betyder att finansieringen av den verksamheten indirekt omfattas av samma krav på effektivisering av verksamheten som alla statliga myndigheter. Det innefattar bland annat det produk- tivitetsavdrag som är en del av den pris- och löneomräkning som ligger till grund för den årliga uppräkningen av statliga myndigheters förvaltningsanslag. 146 7 § avgiftsförordningen (1992:191). Utgångspunkter SOU 2026:40 4.4.6 Beredskapsavgiftens nivå Den nominella nivån på beredskapsavgiften har ändrats vid fyra till- fällen perioden 2015–2025, se tabell 4.9. Det första tillfället var 2015. Det var en högst marginell justering där nivån sänktes med mindre än 1 procent. Det andra tillfället var 2018. Då höjdes avgiften med 22 procent för tillståndshavare i beredskapskategori 1, men var oförändrad för tillståndshavare i beredskapskategori 2. I underlagen framgår inte tydligt motivet för att höja beredskapsavgiften mer än att full kost- nadstäckning ska uppnås.147 Det tredje tillfället var 2020. Då höjdes alla avgifter som Strålsäker- hetsmyndigheten inte disponerar med 1 procent, motsvarande den pris- och löneomräkning för 2020 som regeringen föreslog i budget- positionen för 2020 för myndigheternas förvaltningsanslag.148 Det fjärde tillfället var 2021 i samband med implementering av utökade beredskaps- och planeringszoner i enlighet med förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Avgiftshöjningen avsåg att täcka kostnader för utveckling och implementering vid införandet av nya zoner och den framtida förvaltning samt kostnader bland annat för varningssystem, mätutrustningar, jodtabletter m.m. Höjningen upp- gick till 38 procent för tillståndshavare med anläggning i beredskaps- kategori 1 och till 4 procent för tillståndshavare med anläggning i beredskapskategori 2.149 147 SFS 2017:1336, Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017. Se också Strålsäkerhetsmyndigheten, Förslag till nya avgifts- nivåer för 2018 enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM2017-4626, dokumentnr: 1, 2 och 3. 2017. 148 SFS 2019:1314, Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, 2019. Se också Strålsäkerhetsmyndigheten, Förslag till nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer för 2020 enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strål- säkerhetsmyndigheten, SSM2019-7702, 2019. 149 SFS 2021:43, Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Se också SSM2020-4308-2. SOU 2026:40 Utgångspunkter Tabell 4.9 Beredskapsavgift Tusentals kronor och procent Årlig total Per tillståndshavare, Procentuell intäkt, alla per kvartal förändring jfr det tillstånds- föregående året havare 1a 1b,c 2 1a,b,c 2 2015 51 344 4 928 3 696 258 2016 51 216 4 916 3 687 257 0 % 0 % 2017 51 216 4 916 3 687 257 2018 62 216 6 016 4 512 257 22 % 2019 62 216 6 016 4 512 257 2020 63 040 6 100 4 570 260 1 % 1 % 2021 86 160 8 400 6 300 270 38 % 4 % 2022 86 160 8 400 6 300 270 2023 86 160 8 400 6 300 270 2024 86 160 8 400 6 300 270 2025 86 160 8 400 6 300 270 Perioden 2015–2025 Tusentals kr 3 472 2 604 12 Procent 70 % 70 % 5 % Genomsnitt per år 6,1 % 0,5 % Genomsnitt per år exkl. utökning av zoner 2021 2,4 % 0,1 % Anm.: Uttag av beredskapsavgift baserat på beredskapskategori och anläggningsområde infördes 2019. För jämförbarhet över tiden har utredningen räknat om avgiftsuttaget åren innan 2019. Källa: Egna beräkningar. Ändringarna av avgiftens nivå som beskrivs ovan har medfört att beredskapsavgiften för tillståndshavare med anläggning i beredskaps- kategori 1 perioden 2015–2025 har höjts med sammantaget 70 procent. Den genomsnittliga årliga ökningen uppgår 6,1 procent. För anlägg- ningar i kategori 2 uppgår den sammantagna höjningen över tioårs- perioden till 5 procent och den genomsnittliga årliga ökningen till 0,5 procent. Avgiftshöjningarna under perioden har motiverats dels av den generella pris- och löneutvecklingen i samhället (avgiftshöjningarna 2018 och 2020), dels av utökad verksamhet när beredskapszonerna utökades (avgiftshöjningen 2021). Utökningen av beredskapszonerna Utgångspunkter SOU 2026:40 2021 var ett regeringsbeslut. Det är naturligt i ett sådant fall att avgif- ten justeras för att finansiera den utökade verksamheten om full kost- nadstäckning fortsatt ska uppnås. En höjning av avgiften för att finan- siera utökad verksamhet skiljer sig från höjningar som är avsedda att täcka ökade kostnader över tid för samma omfattning på verksam- heten. Om den höjning av beredskapsavgiften som motiverades av utökade beredskapszoner exkluderas från beräkningen uppgår den genomsnittliga årliga avgiftsökningen till 2,4 procent (i stället för 6,1 procent som inkluderar verksamhetsutökningen till följd av utö- kade beredskapszoner). Det är den delen av den genomsnittliga av- giftshöjningen som ska motsvara ökade kostnader över tid för samma omfattning av verksamheten. Utredningen bedömer att den genom- snittliga årliga avgiftsökningen på 2,4 procent inte på ett avgörande sätt skiljer sig från ökningen av löner och priser i samhället under motsvarande period. Till exempel har konsumentprisindex ökat med i genomsnitt 3,0 procent per år under perioden 2016–2025 och den genomsnittliga årliga löneökningen i staten 2016–2024 uppgick till 2,6 procent.150 Mot bakgrund av resonemanget ovan drar utredningen slutsatsen att den genomsnittliga ökningen av beredskapsavgiften de senaste 10 åren har varit motiverad för att täcka de ökade kostnaderna för verksamheten under perioden som har uppstått till följd av allmänna pris- och löneökning i samhället. Det förutsätter dock att den faktiska verksamhetens omfattning ökat ungefär lika mycket som avgiftshöj- ningen i samband med utökningen av beredskapszonerna. 4.4.7 Full kostnadstäckning över en längre tidsperiod Beredskapsavgiften visade 2018 ett ackumulerat överskott från tidi- gare år som uppgick till 2,7 miljoner kronor.151 Under de efterföljande åren 2019–2023 översteg de inbetalade avgifterna varje år kostnaderna och det ackumulerade överskottet växte successivt under perioden från 2,7 till 17,3 miljoner kronor 2023 (se tabell 4.10). Det ackumu- 150 Se SCB för prisökning: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser- och-ekonomiska-tendenser/priser/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/kpi- faststallda-tal-1980100. Se Arbetsgivarverket för löneökningen i staten: https://www.arbetsgivarverket.se/statistik-och-analys/staten-i-siffror-loner/staten-i-siffror- loneutveckling, hämtad 2026-01-28. 151 Strålsäkerhetsmyndigheten, Årsredovisning 2020. Åren innan 2018 redovisades inte ackumu- lerat resultat för respektive verksamhets avgift utan endast gemensamt för avgifterna avseende kärnteknisk verksamhet. SOU 2026:40 Utgångspunkter lerade överskottet motsvarade då cirka 20 procent av ett års inbeta- lade beredskapsavgifter. Tabell 4.10 Beredskapsavgiften, årligt resultat samt ackumulerat över- och underskott Miljoner kronor År Årligt resultat (+) / (−) Ackumulerat överskott (+) / underskott (−) 2018 0,5 2,7 2019 0,8 3,5 2020 1,4 4,9 2021 3,4 8,3 2022 5,1 13,4 2023 3,9 17,3 2024 −9,2 8,1 2025 −9,6 −1,5 Källa: Strålsäkerhetsmyndighetes årsredovisningar. Anledningen till de återkommande överskotten 2019–2023 och att det ackumulerade överskottet därmed successivt vuxit är huvud- sakligen att utökningen av verksamheter i samband med de nya bered- skapszonerna 2021 inte fullt ut kom i gång som planerat. Till exempel blev de drygt 93 000 varningsmottagare för inomhusbruk som var planerade att skickas ut under 2022 inte levererade förrän i mitten av 2023 och distribueringen till hushållen avslutades först under våren 2024. De medel som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap begärde i samband med att zonerna utökades kom därför inledningsvis inte till användning fullt ut. Samtidigt aviserade Strålsäkerhetsmyndigheten i sin översyn av avgifterna under 2023 en höjning av beredskapsavgiften skulle bli nöd- vändig, bl.a. för att finansiera utbyggda varningssystem runt kärnkraft- verken av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och kärn- kraftslänen samt för arbete med att uppfylla lagstadgade krav och vidmakthålla beredskapen. På grund av att det ackumulerade över- skottet avvaktade dock Strålsäkerhetsmyndigheten att föreslå en höjning av avgiften. År 2024 visade beredskapsverksamheten att för- hållandevis stort underskott och det ackumulerade överskottet halve- rades. Det stora underskottet berodde till stor del på att avskrivningar av varningsmottagarna och utomhusvarningssystem som installerades Utgångspunkter SOU 2026:40 2023 fullt ut påverkade kostnaderna.152 Strålsäkerhetsmyndighetens årsredovisning för 2025 visar på ett ungefär lika stort underskott som 2024, vilket har medfört att det ackumulerade överskottet helt har raderats. Genomgången visar att det tog längre tid än planerat för berörda myndigheter att implementera den verksamhet som skulle finansieras med avgiftshöjningen 2021. Avgiftsintäkterna översteg därför kostna- derna under ett antal år varvid det ackumulerade överskottet som redan byggts upp sedan 2018 ökade i snabbare takt t.o.m. 2023. Som mest uppgick det ackumulerade överskottet emellertid inte mer än till cirka 20 procent av ett års inbetalade avgifter. Efter det har kost- naderna ökat och planeras att vara högre än tidigare, vilket medfört ett förhållandevis stort underskott 2024 och 2025 som har raderat det ackumulerade överskottet. Full kostnadstäckning bör, som redovisats ovan, uppnås på ett eller några års sikt. Ju längre tidsperioden blir för uppnående av kost- nadstäckning, desto större är risken att avgiftsuttaget upplevs som otydligt. Vidare medför en längre tidsperiod större risk att avgifts- kollektivet förändras under tiden, vilket skulle kunna medföra att vissa avgiftsskyldiga blir förfördelade i förhållande till andra avgifts- skyldiga. Till exempel skulle de som är avgiftsskyldiga under en period som ett ackumulerat överskott byggs upp riskera att betala en högre avgift än andra avgiftsskyldiga som betalar avgift under en period när det ackumulerade överskottet minskar. Av dessa anledningar bör inte perioden för vilken full kostnadstäckning uppnås vara för lång. Samtidigt är det en fördel med stabila planeringsförutsättningar för de avgiftsskyldiga. Vidare kan det vara motiverat att tidsperioden för att uppnå full kostnadstäckning är längre när verksamheten på- verkas av större investeringar. Finns det dessutom en tydlig plan för hur full kostnadstäckning ska uppnås är det ytterligare en anledning till att en längre tidsperiod för kostnadstäckning ska kunna accepteras. Sammantaget bedömer utredningen när det gäller beredskapsavgif- ten perioden 2018–2025 att det ackumulerade överskottets beskedliga storlek, en utökning av verksamheten under perioden som inklude- rade relativt stora investeringar samt att Strålsäkerhetsmyndigheten redovisade en plan för hur det ackumulerade överskottet skulle hante- ras talar för att det fanns skäl att inte sänka avgiftsnivån tillfälligt för att hantera det ackumulerade överskottet. Det gäller särskilt efter- 152 Strålsäkerhetsmyndigheten, Årsredovisning 2024. SOU 2026:40 Utgångspunkter som kostnaderna förutsågs öka några år fram i tiden, vilket skulle bidra till att det ackumulerade överskottet minskade relativt snabbt. 4.5 Ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor I detta avsnitt följer en kort redogörelse av hur frågan om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor är reglerad och hur frågan har utvecklats över tid, samt andra frågor av betydelse eller intresse för denna process. 4.5.1 Reglering av ansvar och ersättningsskyldighet Skyldigheten för den som innehar en kärnteknisk anläggning att ställa ekonomisk säkerhet genom försäkring eller på annat sätt framgår av lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Reglerna i lagen är en implementering av Sveriges skyldigheter enligt Paris- och tilläggskonventionen (Brysselkonventionen), se även avsnitt 3.5. Förutom Paris- och tilläggskonventionen finns även en Wien- konvention samt en konvention om supplerande ersättning för atom- skada som har tagits fram i IAEA:s regi. Genom dessa konventioner skapas ett världsomspännande ersättningssystem för atomskador som bygger på samma grundläggande principer för att hantera rätten till ersättning för skadelidande till följd av en radiologisk olycka. 4.5.2 Beredning av ansökningar om lägre ansvarsbelopp för vissa kärntekniska anläggningar och transporter Som framgår i avsnitt 3.5 finns det möjlighet för regeringen enligt 31 § lagen om ansvar och olyckor att besluta att en säkerhet enligt

32 § Transportvägen ska inför hämtning ha fri sikt och det ska inte finnas utstickande grenar eller andra hinder. Transportvägen ska också röjas från snö och vara halkfri. Vägen ska ha en fri höjd på minst 4,7 meter. Transportvägen ska vara minst 5,5 meter bred om vägen inte är enkelriktad. Om bilar får parkeras längs vägen så ska den vara bredare. Om vägen är enkelriktad och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare, men den ska vara minst 3,5 meter. Träd och växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden eller på den fria bredden. Transportvägen ska klara tyngden av de hämtningsfordon som normalt används.

33 § Om hämtningsfordonet behöver vända ska det gå att göra på ett trafiksäkert sätt. Av säkerhets- och arbetsmiljöskäl ska backning med hämtningsfordonet i största möjliga mån minimeras. Backning bör inte förekomma annat än i undantagsfall, och då endast korta sträckor till exempel i syfte att vända. Backning ska särskilt undvikas intill gång- och cykelbanor, lekplatser, bostadsområden, skolor, förskolor eller äldreboenden. Fastighetsinnehavare med enskild väg eller tomtmark, som utnyttjas vid hämtning av avfall under kommunalt ansvar, ska upprätta en vändplats som är utformad som en vändplan eller en trevägskorsning. Vändplanen ska ha en radie på minst 9 meter. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Granskningsutlåtande 2026-07-17

34 § Om en farbar transportväg inte kan upprättas, eller det av andra skäl såsom exempelvis arbetsmiljö- eller säkerhetsskäl inte bedöms möjligt att hämta avfallet på fastigheten, ska avfallet lämnas på en plats som har överenskommits med kommunens avfallsorganisation eller anvisas enligt § 25. Övrigt Allmänna synpunkter på planbeskrivningen: 3.1 – Beteckning o1 är benämnd o2 i plankartan. 4.1.4 – Felstavning på ordet Areella. 4.7.4 – Hänvisas till årets torka. Förtydliga vilket år som avses. 6.3.1 Även om planen inte antas medföra betydande miljöpåverkan brukar en MKB tas fram, skillnaden är omfattningen av utredningarna. I planbeskrivningen beskrivs dock de flesta av de miljökonsekvenser som skulle ingått i MKB:n och de underlag som skulle legat till grund för MKB:n finns framtagna i planens underlag. Tekniska förvaltningen delar därför bedömningen om att det just denna detaljplan inte finns behov av en MKB. 6.4.2 I första stycket står ”kunna åtgärda eventuella flytande föroreningar innan de kommer fram till recipienten”. Föroreningarna är redan i recipienten om de tillåts infiltrera på plats. Tekniska förvaltningen föreslår att meningen avslutas efter ”kunna åtgärda eventuella flytande föroreningar” alternativt ”kunna åtgärda eventuella flytande föroreningar innan de tränger ner eller sprids för långt i marken”. 7.2.3 Andra stycket. ”att ha en VA-ledningar” Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Vatten och avlopp Planbeskrivningen har kompletterats med information om ansökan om anslutning till kommunalt VA och VA-avtal. Förtydliganden har gjorts i texter som berör gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar. Ordet gemensamhetsförening har ersatts av samfällighetsförening. Avfall Plankartan säkerställer tillräckligt med utrymme för att kunna anlägga väg som möjliggör en gatubredd på 5,5 meter och vändplan vid slutet av vägen. Då huvudmannaskapet för allmän platsmark är enskilt i aktuell detaljplan är det exploatören/samfällighetsföreningen som ansvarar för utförandet och underhållet av gatan. Informationen om tillgänglighetskrav för insamling och sopbil som framför allt hanteras i efterföljande byggskede, skickas därför vidare till exploatören/samfällighetsföreningen. Övrigt Beteckningen o har korrigerats till o i plankartan. 2 1 Stavfel har åtgärdats och text under 4.7.4 har förtydligats att det gällde år 2025. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Granskningsutlåtande 2026-07-17 I planprocessen görs alltid en undersökning om betydande miljöpåverkan som visar om en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behövs eller inte. Undersökningen om betydande miljöpåverkan samråds sedan med Länsstyrelsen. Kommunen har i aktuell plan bedömt att ingen miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning behövs och Länsstyrelsen har meddelat att de delat denna bedömning. Textförslag till ändringar under 6.4.2 och 7.2.3 har åtgärdats enligt förslag. Postnord PostNord har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten vilket bland annat innebär att det är PostNord som ska godkänna placeringen och standarden på postmottagningsfunktionen. I denna roll representerar PostNord samtliga postoperatörer som är verksamma i det aktuella området. Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att det ska kunna genomföras i praktiken behöver utdelningen standardiseras. Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en fastighetsbox i anslutning till entrén. Färdvägen till postanordningen ska vara öppen och farbar året runt för valt fordon, samt ges möjlighet att vända. Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med nybyggnation eller annan förändring gällande befintlig alt ny infrastruktur. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Frågan hanteras i efterföljande byggskede och informationen skickas vidare till exploatören. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ställer sig positiv och har inga synpunkter på underlaget. Fastighetsägare Hemmestorp 5:55 Synpunkter på detaljplanen för hemmestorp 4:48 Jag tycker inte det ska möjliggöras för att bygga fler hus på den fastigheten. Det behöver bevaras skoglig känsla i området och det kommer bli för stor påverkan på den skogliga känslan. Viktigt att inte bygga för mycke bostäder där så de fortfarande finns träd och skogliga ytor för djur 8ch växter Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Kommunen har förståelse för att förändringarna som detaljplanen medför kan väcka oro och upplevas som negativa. Vid framtagandet av en detaljplan måste kommunen göra en avvägning Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Granskningsutlåtande 2026-07-17 mellan olika allmänna och enskilda intressen. För att minimera påverkan på den befintliga skogliga känslan, landskapsbilden och naturen har planförslaget justerats efter samrådsskedet. Detaljplanen har även kompletterats med en naturvärdesinventering samt bestämmelser som skyddar trädbevuxna ytor inom kvartersmarken för att bevara områdets karaktär i så stor utsträckning som möjligt. Kommunens bedömning är att planförslaget i sin nuvarande utformning innebär en rimlig avvägning. Fastighetsägare Hemmestorp 31:6 Hej, här nedan några kommentarer angående förslag till detaljplan för hemmestorp 4:48 - kan inte se att det finns ett behov av den föreslagna bebyggelsen. Det finns redan, sedan länge, en mängd bostäder till salu i brf Talldungen. Mao säger vi nej till förslaget. - det sägs i förslaget 'en-eller tvåbostadshus'. Vi säger definitivt nej till tvåbostadshus. Liknande försök i brf Talldungen avskräcker. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Detaljplanen syftar till att erbjuda en mer småskalig och naturnära villamiljö som kompletterar det befintliga bostadsutbudet och bidrar till en varierad bostadsförsörjning. Det aktuella planförslaget medger endast uppförande av enbostadshus. Detaljplanens plankarta är det juridiskt bindande dokumentet och där regleras bebyggelsen till endast enbostadshus. Skrivningen i planbeskrivningen rörande tvåbostadshus är ett redaktionellt fel och texten kommer att korrigeras inför antagandet så att den överensstämmer med plankartan och endast anger enbostadshus. Trots att plankartan reglerar enbostadshus ska det påpekas att ägaren här rätt att bygga en komplementbostad och att inreda ytterligare en bostad i huvudbyggnaden även om det strider mot detaljplan. Detta stöds av lagstiftningen och kan inte begränsas av detaljplanen. Detta gäller, med några få undantag, generellt för alla enbostadshus. Fastighetsägare Hemmestorp 31:3 Synpunkter på ny detaljplan för exploatering av Hemmestorp 4:48, Per Perssons vall De synpunkter jag framförde på förra förslaget till detaljplan avseende påverkan på skogsmiljö, boendemiljö, landskapsbild och behov av ny bebyggelse kvarstår. Jag noterar dock att man i det nya förslaget till detaljplan tagit intryck av de synpunkter som framförts av oss som bor här under samråd och i yttranden, och gjort förbättringar. Jag vill ändå framföra följande avseende det nya förslaget av detaljplan: - Behovet av nya bostäder och bostadsområden kan ifrågasättas. Det är låg inflyttning i det nybyggda området Talldungen i sydost, och där är ändå förberett för ännu fler bostadshus! I Hemmestorps Fure finns dessutom obebyggda tomter som kan utnyttjas, istället för att skogen ska skövlas på nya ställen. Att då tränga in ny bebyggelse mellan en fornlämning (Per Perssons vall) och ett område med höga naturvärden (Humlamadsbäcken) är anmärkningsvärt. Om det finns behov av olika typer av bostadsbebyggelse, borde detta beaktats redan vid planeringen av det nya området Talldungen. Här verkar dock styrning saknas helt. Området har uppförts utan någon som helst känsla för påverkan på naturen, landskapsbilden samt efterfrågan på olika typer av bostäder på landsbygden. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Granskningsutlåtande 2026-07-17 - Varför måste tomterna vara 1 600 m2? De argument som framförs är svaga. Normal tomtstorlek torde vara cirka 1 000 m2. Större tomter medför att fler träd kommer att fällas, samt att de nya fastigheterna kommer närmare befintlig bebyggelse på Myrgången. - Exakt antal meter mellan fastigheterna på Myrgången och de nya fastigheterna måste anges i detaljplanen. - Antal träd som måste lämnas ska anges i planen. Träd som ska sparas ska mätas in och ritas in på plankartan. - Det behövs en garanti för att skogsremsan mellan fastigheterna på Myrgången och de nya fastigheterna hålls intakt, och att det inte är tillåtet att avverka träd eller röja bort buskar i skogsremsan. - Det bör inte vara tillåtet att inrätta ett andra hushåll på fastigheterna. Istället för tre hushåll/bostäder kan det bli sex hushåll/bostäder med tillhörande fordon, fordonstrafik och mer yta som måste hårdgöras. - I naturvärdesinventeringen negligeras fågellivet. Artportalen är knappast ett bra verktyg för att ge en rättvisande bild av djurliv på en liten skala som här. Det krävs ju att någon rapporterat de observationer man gjort lokalt. Arter som större hackspett, gröngöling, spillkråka ses och hörs regelbundet här, liksom glada, korp och kråka. Kattuggla hörs om natten, ibland även pärluggla under vintern. Morkulla sträcker i trädtopparna i skymningen. Förutom talgoxe och blåmes, kan även mesarter som tofsmes, svartmes och stjärtmes observeras. Går man ut i gryningen nu i maj, hörs sången av arter som svarthätta, rödstjärt, svartvit flugsnappare, trädgårdssångare, gransångare och lövsångare. Både 2024 och 2025 har lärkfalk häckat norr om fastigheterna på Myrgången, vilket bör beröra åtminstone den sydligaste av de tre planerade tomterna. Något som gör att en ytterligare förskjutning norrut av de nya tomterna bör övervägas. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Kommunen noterar de positiva synpunkterna rörande de justeringar och förbättringar som gjorts i planarbetet efter samrådet. När det gäller behovet av bostäder är kommunens bedömning fortsatt att det aktuella planområdet fyller en annan funktion än de befintliga områdena Talldungen och Hemmestorps Fure. Området ges en mer småskalig och naturanpassad villamiljö med ett fåtal större fastigheter där träd, genom planbestämmelser, aktivt bevaras inne på kvartersmarken. Detta kompletterar det befintliga bostadsutbudet i området, då efterfrågan varierar mellan olika boendeformer och miljöer. Kommunen verkar för en långsiktig och varierad bostadsförsörjning. Tomtstorleken är vald för att möjliggöra bevarandet av träd och vegetation inne på fastigheterna. En större tomtarea innebär inte per automatik större skövling. Tvärtom ger den större ytan utrymme för att placera byggnaderna flexibelt och spara mer vegetation. För att säkerställa att karaktären bevaras har kommunen även infört specifika planbestämmelser som skyddar träd inom utpekade områden på kvartersmarken, med tanken att delar av tomterna garanterat ska förbli trädbevuxna. Mindre tomter riskerar istället att ge en tätare karaktär med mindre utrymme för att spara befintliga träd. Avståndet mellan befintliga fastigheter på Myrgången och tillkommande fastigheter regleras genom att plangränserna och planbestämmelser om placering regleras på plankartan, vilken är juridiskt bindande. Avstyckning genom lantmäteriförrättning kommer utföras av Lantmäteriet enligt Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Granskningsutlåtande 2026-07-17 plankartan. Avståndet mellan fastighet till befintlig bebyggelse vid Myrgången och planområdets gräns är 50 meter. Utöver detta reglerar planen att bygglovspliktig byggnad ska placeras 4,5 meter från fastighetsgräns inom den nya detaljplanen. Kommunen har valt att skydda träd strukturellt genom ytor med skyddsbestämmelser på kvartersmarken i stället för endast enskilda trädindivider. Dessa områden har bestämmelser om att Träd som i brösthöjd (1,3 meter över marken) har en stamdiameter som överstiger 10 cm får endast fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Detta har även kombinerats med bestämmelse om att det alltid behöver sökas marklov för att få ta ner träd inom dessa ytor. Detta möjliggör ett bevarande av skogskaraktären på ett mer långsiktigt och ändamålsenligt sätt eftersom det även omfattar tillkommande framtida träd istället för att punktspecifikt skydda enskilda trädindivider. Skogsremsan ligger utanför planområdet och utgörs av privatägd skogsmark. Kommunen har enligt plan- och bygglagen ingen juridisk rådighet att införa planbestämmelser eller lämna garantier för mark utanför detaljplanen. Marken regleras istället av den allmänna skogslagstiftningen (Skogsvårdslagen), vilken ålägger markägaren en lagstadgad hänsynsskyldighet att bevara naturmiljön vid eventuella skogsåtgärder. Skogen omfattas därmed av ett statligt grundskydd via Skogsstyrelsen, men kommunen kan inte införa ytterligare lokala restriktioner. Plankartan medger endast uppförande av friliggande enbostadshus, plankartan är juridiskt bindande och måste beaktas i bygglovsskedet. Trots detta har ägaren rätt att bygga en komplementbostad och att inreda ytterligare en bostad i huvudbyggnaden även om det strider mot detaljplan. Detta stöds av lagstiftningen och kan inte begränsas av detaljplanen. Detta gäller, med några få undantag, generellt för alla enbostadshus. Även om det därigenom finns en liten risk att fler hushåll i och med detta hamnar inom planområdet så ändras inte andelen mark som enligt planen ska vara genomsläpplig. Vad gäller trafik är bedömningen att området skulle klara även denna ökning. Kommunen har förståelse för att det finns en oro gällande fågellivet. Naturvärdesinventeringen (NVI) har utförts av biologer och ekologer och enligt svensk standard (SS 199000:2023). Metodiken väger samman historiska data (som Artportalen) med faktiska fältinventeringar av strukturer, biotoper och potentiella livsmiljöer. Majoriteten av de uppräknade arterna (såsom gröngöling, spillkråka och kattuggla) är enligt SLU Artdatabankens rödlista klassificerade som Livskraftig (LC) och utgör normalt inte skäl för att ändra en detaljplan. Kommunen noterar dock att Pärlugglan är upptagen som Starkt hotad (EN). Då dess främsta boplats utgörs av hålträd och inga sådana noterats i utredningen så är bedömningen att planförslaget inte påverkar denna art i vidare utsträckning. Skulle boplats upptäckas inom området för detaljplanen infaller artskyddet och utbyggnaden behöver då stoppas och Länsstyrelsen kontaktas. Hänsyn till skogsmiljön och fåglars livsmiljöer har tagits genom att planområdet placerats i förhållande till naturvärden som noterats i inventeringen samt genom de införda planbestämmelserna som möjliggör för bevarandet av skogskaraktären i området genom att bevara trädbevuxna ytor även inne på kvartersmarken. Gällande Lärkfalken är arten klassificerad som Livskraftig (LC). Lärkfalken bygger inga egna bon utan övertar gamla kråkfågelbon, vilket gör att den exakta boplatsen naturligt varierar mellan åren även om reviret bibehålls. Den skogsmark som ligger söder om planområdet lämnas dessutom utanför detaljplanen, vilket innebär att skogsmiljön i lärkfalkens påtalade häckningsriktning lämnas orörd. Även här gäller dock att om boplats skulle upptäckas inom området för detaljplanen infaller artskyddet och utbyggnaden behöver då stoppas och Länsstyrelsen kontaktas. Länsstyrelsen har i egenskap av tillsynsmyndighet för artskyddet inte krävt ytterligare inventeringar eller förändrade plan- och tomtgränser. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Granskningsutlåtande 2026-07-17 Fastighetsägare Hemmestorp 31:2 Vill uttrycka mitt ogillande av detaljplanen för Hemmestorp 4:48 då jag forfarande tycker den i allt för stor grad påverkar levnadsmiljön här på ett negartivt sätt. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Kommunen har förståelse för att förändringar i närmiljön kan väcka oro och upplevas som negativa av boende i området. Vid framtagandet av en detaljplan måste kommunen göra en avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen. För att minimera påverkan på den befintliga levnadsmiljön, landskapsbilden och naturen har planförslaget justerats efter samrådsskedet. Detaljplanen har även kompletterats med en naturvärdesinventering samt bestämmelser som skyddar trädbevuxna ytor på kvartersmark för att bevara områdets karaktär i så stor utsträckning som möjligt. Kommunen bedömer att planförslaget i sin nuvarande utformning innebär en rimlig avvägning. Samhällsbyggnadsförvaltningen Sjöbo kommun Marie Rosdahl Ellen Andersson Enhetschef Planarkitekt Strategienheten Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Granskningsutlåtande 2026-07-17 Industribullerutredning Hemmestorp 4:48 Sjöbo kommun Rapport nr: SVI-TR-25040-A Datum: 2025-09-22 Beställare: Stefan Lundberg Sound View Instruments AB Kund Stefan Lundberg Gamla Lundavägen 2647 275 63 Blentarp Konsult Sound View Instruments AB Hoby Gård 276 36 Borrby Kontaktpersoner Sound View Instruments AB Anders Nordborg, 070 − 681 79 89 anders.nordborg@soundview.se Magnus Frydenlund, 072 − 520 72 66 magnus.frydenlund@soundview.se Stefan Lundberg 070 – 558 41 77 stefan.lundberg@slsnick.se SVI-TR-25040-A 2 2025-09-22 Sound View Instruments AB Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................. 4 1.1 Uppdrag ....................................................................................................................... 4 1.2 Bakgrund ..................................................................................................................... 4 1.3 Gällande normer och riktvärden .................................................................................. 5 1.3.1 Buller från industriverksamhet ........................................................................... 5 2 Metod ................................................................................................................................. 5 2.1 Beräkningsmetod ......................................................................................................... 5 2.1.1 Beräkningsförutsättningar .................................................................................. 6 2.1.2 Beräkningsfall .................................................................................................... 6 2.2 Kartunderlag ................................................................................................................ 6 3 Resultat ............................................................................................................................... 6 3.1 Industribuller ............................................................................................................... 6 4 Diskussion .......................................................................................................................... 6 4.1 Nya bostäder ................................................................................................................ 6 Bilagor 1. Bullerutbredningskarta med dygnsekvivalenta ljudnivåer från snickeriet. SVI-TR-25040-A 3 2025-09-22 Sound View Instruments AB 1 Inledning 1.1 Uppdrag Stefan Lundberg har gett Sound View Instruments AB i uppdrag att genomföra en industribullerutredning för snickeriet på Gamla Lundavägen 2647. Utredningen avser fastigheten Hemmestorp 4:48 i Sjöbo kommun. 1.2 Bakgrund Stefan Lundberg arbetar med en detaljplan för fyra bostadstomter inom fastigheten. För att säkerställa att föreslagen bostadsbebyggelse uppfyller gällande myndighetskrav avseende industribuller krävs en bullerutredning. Syftet med utredningen är att klarlägga hur nära snickeriet bostäder kan placeras utan att bullerskyddsåtgärder behöver vidtas. En översiktlig illustration av området redovisas i Figur 1 nedan. Befintlig bostad Hemmestorp 4:48 Snickeri Figur 1: Skiss som visar Hemmestorp 4:48 samt snickeriet. SVI-TR-25040-A 4 2025-09-22 Sound View Instruments AB 1.3 Gällande normer och riktvärden 1.3.1 Buller från industriverksamhet Naturvårdsverkets bullerriktvärden för buller från industriverksamhet framgår av Tabell 1 nedan. Tabell 1: Naturvårdsverkets bullerriktvärden för nyetablering av industri. Ekvivalent ljudnivå L i dBA eq Kväll, kl. 18-22, samt lör-, Dag, kl. 06-18 Natt, kl. 22-06 sön- och helgdagar, kl. 06-18 50 45 40 Utöver detta gäller: • Maximala ljudnivåer (L > 55 dBA) bör inte förekomma nattetid klockan 22-06 Fmax annat än vid enstaka tillfällen. Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena i Tabell 1 sänkas med 5 dBA. 2 Metod 2.1 Mätmetod Ljudeffektnivån från ljudkällorna har bestämts genom närfältsmätning, dvs. mätning av ljudtrycksnivån på kort avstånd. Därefter har detta värde räknats om till ljudeffektnivå. Närfältsmätningen och ljudeffektbestämningen genomfördes enligt Nordtest Metod NT ACOU 080. 2.2 Beräkningsmetod Beräkningarna av industribuller har utförts enligt General Prediction Method (2019), vilken är den beräkningsmetod som Naturvårdsverket rekommenderar för industribuller i Sverige. Metoden bygger på den nordiska beräkningsmodellen för industribuller och tar hänsyn till bland annat ljudkälla, markdämpning, skärmning, reflexer samt meteorologiska förhållanden. Den används som standard vid prövning mot gällande riktvärden för industribuller. Beräkningarna har utförts med hjälp av programmet SoundPLAN. Färgfältsredovisningen är beräknad inklusive bidrag från reflexer. Detta innebär att ljudnivån på bullerkartorna i närheten av bullerutsatt fasad blir ca 3-6 dB högre jämfört med frifältsvärdet. På bullerkartorna redovisas beräkningsresultatet på höjden 2 m ovan mark. Förekommande skärmningar mellan bullerkällorna och beräkningspositionerna beräknas i SoundPLAN. Beräkningsmetoden utgår från en ljudutbredning i medvindsfall i alla riktningar, d.v.s. vindriktning från källa till mottagare (±45°). I beräkningsmodellen anges den beräknade ekvivalenta ljudnivån inom ±2 dB i beräkningspunkter. På längre avstånd, upp till 300–500 m, och för ojämn terräng förväntas den ekvivalenta ljudnivån vara inom ±3 dB. SVI-TR-25040-A 5 2025-09-22 Sound View Instruments AB 2.2.1 Beräkningsförutsättningar Verksamheten bedrivas kl. 09-17 på vardagar. Fläkten är i drift en timme per dag. Utrustningen som ingår i beräkningen och deras ljudeffekt redovisas i Tabell 2 nedan. Ljuddata avser ljudnivå uppmätt på plats som senare har räknats om till ljudeffektnivå. Tabell 2: Bullerkällans ljudeffektnivå. Källa-id L [dB] Kommentar wA K1 – Fläkt 87 Uppmätt på plats 2.2.2 Beräkningsfall Beskrivning av beräkningsfallet ges nedan. 1. Beräkningsfall 1: Alla bullerkällor aktiva. Inga bullerreducerande åtgärder vidtagna. 2.3 Kartunderlag Digitalt kartunderlag (fastighetskarta i shape format) och höjddata (laserdata) är anskaffat från Metria den 2025-04-09. 3 Resultat 3.1 Industribuller Beräkningar av bullerutbredning utomhus har gjorts för dygnsekvivalent ljudnivå L . Aeq Beräkningsresultaten redovisas i bilaga 1. Färgfältsredovisningen i bilagorna visar bullerutbredningen på höjden 2 m över mark. 4 Diskussion 4.1 Nya bostäder Bullerutbredningen från snickeriet visas i bilaga 1. I bilagan representerar mörkgrön färg det område där kravet om högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå uppfylls. I Figur 2 nedan visas ett utdrag från bilaga 1 med beräknade ekvivalenta ljudnivåer för det planerade bostadsområdet. Som framgår av bilaga 1 kan nya bostäder börja uppföras inom det mörkgröna området, där kravet om högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå uppfylls. SVI-TR-25040-A 6 2025-09-22 Sound View Instruments AB Figur 2: Utdrag från bilaga 1 som visar ekvivalenta bullernivåer från snickeriet. SVI-TR-25040-A 7 2025-09-22 Trafikbullerutredning - Hemmestorp 4:48 SL Snickerier Ljudnivå dBA ref. 20 µPa <=50 50 < <=55 55 < <=60 60 < <=65 65 < <=70 70 < Teckenförklaring Planerad byggnad Övriga byggnader Emissionslinje väg Fasadpunkt 35 111 952 Resultattabell 25851 15750 Skog Skala 1:2012 0 10 20 30 m Beräkning av industribuller Färgkarta: Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark. Mörkgrön färg representerar kravet för dagtid om 50 dBA. Bilaga 1 Projektnr Uppdragsledare 25040 Magnus Frydenlund Beräkningen utförd av Magnus Frydenlund Utskriftdatum 2025-09-22 Trafikbullerutredning Hemmestorp 4:48 Sjöbo kommun Rapport nr: SVI-TR-25040 Datum: 2025-04-14 Beställare: Stefan Lundberg Sound View Instruments AB Kund Stefan Lundberg Gamla Lundavägen 2647 275 63 Blentarp Konsult Sound View Instruments AB Hoby Gård 276 36 Borrby Kontaktpersoner Sound View Instruments AB Magnus Frydenlund, 072 − 520 72 66 magnus.frydenlund@soundview.se Stefan Lundberg 070 – 558 41 77 stefan.lundberg@slsnick.se SVI-TR-25040 2 2025-04-14 Sound View Instruments AB Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................. 4 1.1 Uppdrag ....................................................................................................................... 4 1.2 Bakgrund ..................................................................................................................... 4 1.3 Gällande normer och riktvärden .................................................................................. 5 1.3.1 Nya bostadsbyggnader ....................................................................................... 5 1.3.2 Befintliga bostäder ............................................................................................. 5 2 Metod ................................................................................................................................. 6 2.1 Beräkningsmetod ......................................................................................................... 6 2.2 Beräkningsförutsättningar ........................................................................................... 6 2.3 Trafikuppgifter ............................................................................................................. 6 2.4 Kartunderlag ................................................................................................................ 7 3 Resultat ............................................................................................................................... 7 3.1 Vägtrafikbuller ............................................................................................................. 7 4 Diskussion .......................................................................................................................... 7 4.1 Nya bostäder ................................................................................................................ 7 4.1.1 Skog .................................................................................................................... 8 4.2 Befintlig bostad............................................................................................................ 8 Bilagor 1. Bullerutbredningskarta med dygnsekvivalenta ljudnivåer från vägtrafik – Nuläget. 2. Bullerutbredningskarta med maximala ljudnivåer från vägtrafik – Nuläget. 3. Bullerutbredningskarta med dygnsekvivalenta ljudnivåer från vägtrafik – Prognosår 2045. 4. Bullerutbredningskarta med maximala ljudnivåer från vägtrafik – Prognosår 2045. 5. Bullerutbredningskarta med dygnsekvivalenta ljudnivåer från vägtrafik – Prognosår 2045. Skog. 6. Bullerutbredningskarta med maximala ljudnivåer från vägtrafik – Prognosår 2045. Skog. SVI-TR-25040 3 2025-04-14 Sound View Instruments AB 1 Inledning 1.1 Uppdrag Stefan Lundberg har gett Sound View Instruments AB i uppdrag att utföra vägtrafikbullerutredning för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Sjöbo kommun. 1.2 Bakgrund Stefan Lundberg arbetar med en detaljplan för fyra bostadstomter inom fastigheten. För att säkerställa att föreslagen bostadsbebyggelse uppfyller gällande myndighetskrav avseende trafikbuller krävs en bullerutredning. Syftet med utredningen är att klarlägga hur nära Gamla Lundavägen bostäder kan placeras utan att bullerskyddsåtgärder behöver vidtas. I utredningen ingår även beräkning av trafikbullernivåer vid den befintliga bostadsbyggnaden på fastigheten, med adress Gamla Lundavägen 2647. En översiktlig illustration av området redovisas i Figur 1 nedan. Befintlig bostad Gamla Lundavägen Hemmestorp 4:48 Figur 1: Skiss som visar Hemmestorp 4:48 samt Gamla Lundavägen. SVI-TR-25040 4 2025-04-14 Sound View Instruments AB 1.3 Gällande normer och riktvärden 1.3.1 Nya bostadsbyggnader Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader utgör bedömningsgrund för om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt. Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida: • 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. • 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats. För en bostad om högst 35 kvadratmeter bör bullret överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359). Om 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad ändå överskrids bör: • minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, • minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Om 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. 1.3.1.1 Uteplats och balkong Varje bostad bör ha tillgång till en uteplats eller balkong, gemensam eller privat, med god ljudmiljö i nära anslutning till bostaden. Balkonger och uteplatser bör normalt placeras på bostadens tysta sida. Om detta inte är möjligt så kan en acceptabel ljudmiljö ibland skapas till exempel med en genomtänkt planlösning, delvis inglasning eller ljudabsorberande ytskikt. Finns det en uteplats som klarar riktvärdena så kan t. ex. en balkong på den bullriga sidan utgöra ett komplement. Helt inglasad balkong eller uteplats är inte att betrakta som en uteplats och accepteras normalt inte som metod för att uppnå riktvärdena. En grundläggande regel bör vara att i enskilda fall tillåta upp till hälften eller i särskilda fall tre fjärdedels inglasning av balkong eller uteplats, som åtgärd för att begränsa bullret. 1.3.2 Befintliga bostäder För att en god miljökvalitet ska nås utanför befintliga bostäder bör enligt infrastrukturpropositionen 1996/97:53, och anknytande dokument från centrala myndigheter i normalfallet följande nivåer underskridas (frifältsvärden). Tabell 1: Riktvärden utanför befintliga bostäder bör enligt infrastrukturpropositionen 1996/97:53 Bostads fasad Bostads uteplats Bostads uteplats (L ) (L ) (L ) eq24h eq24h max Vid väg 55 dBA 55 dBAII 70 dBAI I Tidsvägning Fast. Får överskridas max 5 ggr/genomsnittlig maxtimme dag och kväll (kl. 06–22) II Propositionen har inte någon angivelse för ekvivalent nivå för buller från vägtrafik vid uteplats. SVI-TR-25040 5 2025-04-14 Sound View Instruments AB 2 Metod 2.1 Beräkningsmetod Beräkningar av buller från vägtrafiken är utförda enligt Nord2000 – Väg med hjälp av dokumentet ”Användarhandledning för beräkning av buller från väg- och spårtrafik för svenskt bruk” från projektet Kunskapscentrum om buller. Beräkningarna är utförda i datorprogrammet SoundPLAN. Beräkningarna visar bullerutbredning som färgfält i bullerutbredningskartor samt ljudnivåer i utvalda punkter på fasader som frifältsnivåer, det vill säga ljudnivå utan inverkan av ljudreflex i den egna fasaden, men med en möjlig reflex i övriga byggnader. De beräknade fasadljudnivåerna skall jämföras med gällande bullerriktvärden. Observera att färgfältsredovisningen ej redovisar frifältsvärden - detta innebär att ljudnivån på bullerkartorna i närheten av bullerutsatt fasad är ca 3–6 dB högre jämfört med frifältsvärdet. På bullerkartorna redovisas beräkningsresultatet på höjden 2 m ovan mark. Kartorna kan användas för utformning av bostäder och uteplats med hänsyn till buller. 2.2 Beräkningsförutsättningar I bilaga 1–4 har ingen skog modellerats på fastigheten. I bilaga 5-6 är det ca 15 meter skog mellan vägen och det planerade bostadsområdet. 2.3 Trafikuppgifter Trafikflöden för vägen som har använts i beräkningarna är inhämtade från Trafikverket och sammanfattas i Tabell 2 nedan. Trafikflödesdata för prognosår 2045 är beräknat med hjälp av Trafikverkets trafikuppräkningstal. Hastighetsbegränsningen på vägen är 80 km/h. Tabell 2: Trafikflödesdata för nuläget och prognosår 2045. Väg Gamla Lundavägen Gamla Lundavägen Dag 1714 2297 kl. 06-18 Lätta fordon Kväll 384 515 kl. 18-22 Natt 128 172 kl. 22-06 Dag 100 141 kl. 06-18 Medeltunga fordon Kväll 14 20 kl. 18-22 Natt 6 8 kl. 22-06 Dag 68 96 kl. 06-18 Tunga fordon Kväll 10 14 kl. 18-22 Natt 3 4 kl. 22-06 Kommentar Nuläget 2045 SVI-TR-25040 6 2025-04-14 Sound View Instruments AB 2.4 Kartunderlag Digitalt kartunderlag (fastighetskarta i shape format) och höjddata (laserdata) är anskaffat från Metria den 2025-04-09. 3 Resultat 3.1 Vägtrafikbuller Beräkningar av bullerutbredning utomhus har gjorts för dygnsekvivalent ljudnivå L och för Aeq maximal ljudnivå L . Beräkningsresultaten redovisas i bilaga 1−6. Färgfältsredovisningen AFmax i bilagorna visar bullerutbredningen på höjden 2 m över mark, medan tabellvärdena visar ljudnivåerna vid fasad per våningsplan. 4 Diskussion 4.1 Nya bostäder Bullerutbredningen från Gamla Lundavägen visas för nuläget i bilaga 1–2 och för prognosåret 2045 i bilaga 3–4. I bilagorna representerar ljusgrön färg det område där kravet om högst 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad uppfylls. I Figur 2 nedan visas ett utdrag från bilaga 3 med beräknade ekvivalenta ljudnivåer för den befintliga bostaden på Gamla Lundavägen 2647 samt för det planerade bostadsområdet. Som framgår av bilaga 3 kan nya bostäder börja uppföras inom det ljusgröna området, där kravet om högst 60 dBA ekvivalent ljudnivå uppfylls. Om bostäder placeras nära vägen, inom det ljusgröna området i Figur 2, behöver uteplatsen till den aktuella bostaden placeras på den sydvästra fasaden. På så sätt fungerar byggnaden som en bullerskärm mot vägen och skyddar uteplatsen från för höga ljudnivåer. Figur 2: Utdrag från bilaga 3 som visar ekvivalenta bullernivåer från Gamla Lundavägen. SVI-TR-25040 7 2025-04-14 Sound View Instruments AB Om de planerade bostäderna endast önskar uteplats på de nordöstra fasaderna måste avståndet till Gamla Lundavägen ökas enligt bilaga 4. Kravet för maximal ljudnivå på uteplats är i bilaga 4 representerad med mörkgrön färg. Figur 3 nedan visar utdrag från bilaga 4. Figur 3: Utdrag från bilaga 4 som visar maximala bullernivåer från Gamla Lundavägen. 4.1.1 Skog I bilaga 5-6 är det ca 15 m djup skog mellan vägen och det planerade bostadsområdet. Som bilaga 5-6 visar kommer skogen ha liten (ca 1 dBA) påverkan på det planerade bostadsområdet. 4.2 Befintlig bostad Kravet om högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad enligt avsnitt 1.3.2 uppfylls i nuläget (bilaga 1–2) och för prognosåret 2045 (bilaga 3–4) utan bullerreducerande åtgärder. För den nordöstra fasaden, närmast vägen beräknas 48 dBA ekvivalent ljudnivå. Kravet för uteplats, 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå, uppfylls på samtliga fasader både i nuläget och för prognosåret 2045 utan bullerreducerande åtgärder. SVI-TR-25040 8 2025-04-14 Trafikbullerutredning - Hemmestorp 4:48 SL Snickerier Ljudnivå dBA ref. 20 µPa <=50 50 < <=60 60 < <=65 65 < <=70 70 < <=75 75 < Teckenförklaring Planerad byggnad 2 1 1 4664 1 4663 Övriga byggnader Emissionslinje väg Fasadpunkt 35 111 952 Resultattabell 3 4 1 2 5 5 7 8 5 5 0 1 1 2251 1 3361 Skala 1:2012 0 10 20 30 m Beräkning av vägtrafikbuller Trafikuppgifter nuläget Färgkarta: Dygnsekvivalent ljudnivå 2 m över mark. Resultattabeller: värde per utvald beräk- ningspunkt och [våning/dygns.ekv.ljudnivå/ max.ljudnivå]. Tabellvärdena redovisas som frifältsvärde. Bilaga 1 Projektnr Uppdragsledare 25040 Magnus Frydenlund Beräkningen utförd av Magnus Frydenlund Utskriftdatum 2025-04-14 Trafikbullerutredning - Hemmestorp 4:48 SL Snickerier Ljudnivå dBA ref. 20 µPa <=70 70 < <=75 75 < <=80 80 < <=85 85 < <=90 90 < Teckenförklaring Planerad byggnad 2 1 1 4664 1 4663 Övriga byggnader Emissionslinje väg Fasadpunkt 35 111 952 Resultattabell 3 4 1 2 5 5 7 8 5 5 0 1 1 2251 1 3361 Skala 1:2012 0 10 20 30 m Beräkning av vägtrafikbuller Trafikuppgifter nuläget Färgkarta: Maximal ljudnivå 2 m över mark. Resultattabeller: värde per utvald beräk- ningspunkt och [våning/dygns.ekv.ljudnivå/ max.ljudnivå]. Tabellvärdena redovisas som frifältsvärde. Bilaga 2 Projektnr Uppdragsledare 25040 Magnus Frydenlund Beräkningen utförd av Magnus Frydenlund Utskriftdatum 2025-04-14 Trafikbullerutredning - Hemmestorp 4:48 SL Snickerier Ljudnivå dBA ref. 20 µPa <=50 50 < <=60 60 < <=65 65 < <=70 70 < <=75 75 < Teckenförklaring Planerad byggnad 2 1 1 4764 1 4863 Övriga byggnader Emissionslinje väg Fasadpunkt 35 111 952 Resultattabell 3 4 1 2 5 5 7 8 5 5 0 1 1 2351 1 3561 Skala 1:2012 0 10 20 30 m Beräkning av vägtrafikbuller Trafikuppgifter 2045 Färgkarta: Dygnsekvivalent ljudnivå 2 m över mark. Resultattabeller: värde per utvald beräk- ningspunkt och [våning/dygns.ekv.ljudnivå/ max.ljudnivå]. Tabellvärdena redovisas som frifältsvärde. Bilaga 3 Projektnr Uppdragsledare 25040 Magnus Frydenlund Beräkningen utförd av Magnus Frydenlund Utskriftdatum 2025-04-14 Trafikbullerutredning - Hemmestorp 4:48 SL Snickerier Ljudnivå dBA ref. 20 µPa <=70 70 < <=75 75 < <=80 80 < <=85 85 < <=90 90 < Teckenförklaring Planerad byggnad 2 1 1 4764 1 4863 Övriga byggnader Emissionslinje väg Fasadpunkt 35 111 952 Resultattabell 3 4 1 2 5 5 7 8 5 5 0 1 1 2351 1 3561 Skala 1:2012 0 10 20 30 m Beräkning av vägtrafikbuller Trafikuppgifter 2045 Färgkarta: Maximal ljudnivå 2 m över mark. Resultattabeller: värde per utvald beräk- ningspunkt och [våning/dygns.ekv.ljudnivå/ max.ljudnivå]. Tabellvärdena redovisas som frifältsvärde. Bilaga 4 Projektnr Uppdragsledare 25040 Magnus Frydenlund Beräkningen utförd av Magnus Frydenlund Utskriftdatum 2025-04-14 Trafikbullerutredning - Hemmestorp 4:48 SL Snickerier Ljudnivå dBA ref. 20 µPa <=50 50 < <=60 60 < <=65 65 < <=70 70 < <=75 75 < Teckenförklaring Planerad byggnad 2 1 1 4763 1 4762 Övriga byggnader Emissionslinje väg Fasadpunkt 35 111 952 Resultattabell 3 4 1 2 5 5 7 8 5 5 0 1 1 2250 1 3358 Skog Skala 1:2012 0 10 20 30 m Beräkning av vägtrafikbuller Trafikuppgifter 2045 Skog Färgkarta: Dygnsekvivalent ljudnivå 2 m över mark. Resultattabeller: värde per utvald beräk- ningspunkt och [våning/dygns.ekv.ljudnivå/ max.ljudnivå]. Tabellvärdena redovisas som frifältsvärde. Bilaga 5 Projektnr Uppdragsledare 25040 Magnus Frydenlund Beräkningen utförd av Magnus Frydenlund Utskriftdatum 2025-04-14 Trafikbullerutredning - Hemmestorp 4:48 SL Snickerier Ljudnivå dBA ref. 20 µPa <=70 70 < <=75 75 < <=80 80 < <=85 85 < <=90 90 < Teckenförklaring Planerad byggnad 2 1 1 4763 1 4762 Övriga byggnader Emissionslinje väg Fasadpunkt 35 111 952 Resultattabell 3 4 1 2 5 5 7 8 5 5 0 1 1 2250 1 3358 Skog Skala 1:2012 0 10 20 30 m Beräkning av vägtrafikbuller Trafikuppgifter 2045 Skog Färgkarta: Maximal ljudnivå 2 m över mark. Resultattabeller: värde per utvald beräk- ningspunkt och [våning/dygns.ekv.ljudnivå/ max.ljudnivå]. Tabellvärdena redovisas som frifältsvärde. Bilaga 6 Projektnr Uppdragsledare 25040 Magnus Frydenlund Beräkningen utförd av Magnus Frydenlund Utskriftdatum 2025-04-14 2026-04-01 Dnr. SBN 2024:92 DETALJPLAN för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Sjöbo kommun, Skåne Samrådsredogörelse Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2024-10-15 § 109 att godkänna förslag till detaljplan för samråd. Detaljplanens syfte i samrådsskedet var att möjliggöra bebyggelse av fyra nya en- eller tvåbostadshus i skoglig miljö samt att planlägga befintligt enbostadshus. Syftet har justerats och är i granskningsskedet att möjliggöra för varsam bebyggelse av tre nya enbostadshus i den befintliga skogsmiljön och att genom bevarandet av träd inne på fastighetsmark bibehålla närliggande områdes karaktär med uppvuxna träd invävt mellan huskroppar. Syftet är också att planlägga befintligt enbostadshus. Förslag till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 2024-10-28 t.o.m. 2024-11-25. Tillgänglighet och kungörelser Planförslaget har tillgängliggjorts för allmänheten på följande sätt:  Sakägare har beretts tillfälle till samråd genom personlig underrättelse per post.  Samrådshandlingar har under tiden för samråd funnits tillgängliga digitalt på Sjöbo kommuns hemsida och i utskrivet format på Samhällbyggnadsförvaltningen, Sjöbo Bibliotek och på Sjöbo Kommunhus.  Samrådsmöte har hållits på Sjöbo kommunhus 2024-11-05 Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Tillgänglighet och kungörelser ................................................................................................................ 2 Innehållsförteckning ................................................................................................................................ 3 Synpunkter och Samhällsbyggnadsnämndens bemötande .................................................................... 4 Synpunkter och Samhällsbyggnadsnämndens bemötande .................................................................... 4 Länsstyrelsen ........................................................................................................................................... 4 Lantmäteriet ............................................................................................................................................ 8 E.ON Energidistribution AB ..................................................................................................................... 8 Trafikverket ............................................................................................................................................. 9 Skanova (Telia Company) AB ................................................................................................................... 9 Hemmestorps Boke Samfällighetsförening ........................................................................................... 10 Fastighetsägare Hemmestorp 4:3 ......................................................................................................... 11 Fastighetsägare Hemmestorp 5:15 ....................................................................................................... 12 Fastighetsägare Hemmestorp boke 31:2 .............................................................................................. 14 Fastighetsägare Hemmestorp 31:89 ..................................................................................................... 14 Fastighetsägare Hemmestorp 31:3 ....................................................................................................... 15 Fastighetsägare Hemmestorp 31:25 ..................................................................................................... 19 Fastighetsägare Hemmestorp 31:5 ....................................................................................................... 20 Genomförda ändringar .......................................................................................................................... 24 Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Synpunkter och Samhällsbyggnadsnämndens bemötande Nedan redovisas texter som är tagna direkt från de inkomna samrådsyttrandena, endast information utan synpunkter eller innehållandes personuppgifter har tagits bort. Följande har inkommit med synpunkter: Länsstyrelsen Lantmäteriet E.ON Energidistribution AB Trafikverket Skanova (Telia Company) AB Hemmestorps Boke Samfällighetsförening Fastighetsägare Hemmestorp 4:3 Fastighetsägare Hemmestorp 5:15 Fastighetsägare Hemmestorp boke 31:2 Fastighetsägare Hemmestorp 31:89 Fastighetsägare Hemmestorp 31:3 Fastighetsägare Hemmestorp 31:25 Fastighetsägare Hemmestorp 31:5 Följande har inte haft någon erinran mot planförslaget: Tekniska förvaltningen Miljöenheten Kommunstyrelsens arbetsutskott Ungdomsrådet i Sjöbo kommun Sjöbo Elnät Kommunstyrelsen i Lunds kommun Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Försvarsmakten Synpunkter och Samhällsbyggnadsnämndens bemötande Samhällsbyggnadsnämndens bemötande i kursiv stil. Länsstyrelsen Detaljplanens överensstämmelse med översiktsplanen För området gäller översiktsplan Översiktsplan 2040. Planhandlingarna anger att planområdet är utpekat som areella näringar och teknisk försörjning. Av Länsstyrelsens granskningsyttrande framgår ”att ÖP 2040 inte ger en helt tydlig bild av hur riksintressena tillgodoses. Länsstyrelsen anser dock att planförslagets riktlinjer där fokus ligger på att säkerställa och vidareutveckla landskapets värden generellt sett skapar goda förutsättningar för att tillgodose de riksintressen som berör Sjöbo kommun.” Kommunen bedömer att detaljplaneförslaget överensstämmer med översiktsplanen enligt 4 kap. 33 § p.5 PBL. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrandet har noterats och förfarandet har ändrats till utökat förfarande. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Länsstyrelsens synpunkter - prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Följande synpunkter har koppling till Länsstyrelsens prövningsgrunder enligt 11 kap. plan- och bygglagen. Riksintresse Naturvård 3 kap. 6 § MB Planområdet ligger inom riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 §. Enligt Länsstyrelsens natur- och kulturmiljövårdsprogram innehas höga naturvärden i området. Länsstyrelsen vill poängtera att riksintressena i området i vissa fall innehar gemensamma eller överlappande värden och att bedömningen av planförslagets påverkan på de enskilda riksintressenas värden behöver relateras till att värdena i de olika riksintressena förstärker varandra. Det kan också finnas kopplingar till riksintressena och eventuell förekomst av skyddade arter, se vidare Länsstyrelsens rådgivning under rubriken skyddade arter. Länsstyrelsen vill även uppmärksamma kommunen på att även åtgärder utanför eller i utkanten av ett riksintresse kan påverka värdena inom riksintresset. Det är därför inte gränserna utan värdena inom riksintresset som skall beaktas. Sammantaget efterfrågar Länsstyrelsen en djupare analys med efterföljande avvägning och bedömning utifrån ovan beskrivna utgångspunkter. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrandet har noterats och bedömningen har utvecklats ytterligare i planbeskrivningen utifrån granskningsförslaget. Riksintresse Friluftsliv 3 kap. 6 § MB Utdrag ur miljöbalken; ”6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.” Länsstyrelsen ser inte hur planering av bostäder, om än få, i ett riksintresse Friluftsliv 3 kap 6§ Miljöbalken motiveras utifrån värdena på platsen snarare än utgångspunkten att den bebyggs och dess fördelar av att planeras i ett riksintresse Friluftsliv. Länsstyrelsen efterfrågar ytterligare en utförligare, bedömning och motivering. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrandet har noterats och bedömningen har utvecklats ytterligare i planbeskrivningen utifrån granskningsförslaget. Riksintresse Rörligt friluftsliv 4 kap. 1§ och 2 § MB Planområdet omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 1 §och 2 § MB. Sådana områden är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet av riksintresse. Inom dessa områden behöver därför bedömningar och avvägningar ske i ett större sammanhang. I planhandlingarna anger kommunen inte att det berör en befintlig tätort och hänvisar inte till undantagsbestämmelsen i 4 kap. 1 § andra stycket MB avseende att riksintressena inte utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Länsstyrelsen menar vidare att handlingarna därför behövde visa vad genomförandet av planförslaget innebär för berörda riksintressen enligt 4 kap. MB. Samt att i en sådan redovisning behöver bedömningar även göras i ett större sammanhang och utgå från de värden som finns i området i sin helhet, samt att beakta kumulativa effekter. Länsstyrelsen har utifrån detta svårt att se hur allmänhetens tillträde till området kan säkerställas då det tas i anspråk av bostäder, vilket är en viktig utgångspunkt för att tillgodose riksintresset för rörligt friluftsliv. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrandet har noterats och bedömningen har utvecklats ytterligare i planbeskrivningen utifrån granskningsförslaget. Miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen saknar beskrivning av vilken recipient som avses. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Recipienten är Klingavälsån: Kävlingeån-Sövdesjön, vilket framgår av planbeskrivningen. Strandskydd Humlamadsbäcken fanns vid tiden för länsstyrelsens beslut om översyn av strandskyddet 1996, och var inte planlagd längs den här sträckan. Länsstyrelsen kunde därmed ta ställning till behovet av strandskydd i sitt beslut om översyn, och undantog denna sträcka från generellt strandskydd. Strandskydd gäller inte i planområdet, och behöver inte upphävas i detaljplanen. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrandet har noterats och handlingar har justerats. Människors säkerhet - trafiksäkerhet Länsstyrelsen hänvisar till Trafikverkets yttrande gällande synpunkter på väganslutningar. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrandet noteras. Risk för översvämning Svackdiken nämns under rubriken MKN vatten men behovet av att säkerställa detta i detaljplan, att svackdiken ska finnas i plankartan om det är en förutsättning för planförslaget. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Plankartan har kompletterats med egenskapsbestämmelse för dike på allmän plats. Risk för erosion Enligt 2 kap 5 § PBL ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. En redogörelse för planområdets och angränsade områdens geotekniska förutsättningar med tillhörande utredningar och planbestämmelser saknas för aktuell detaljplan. Länsstyrelsen uppmärksammar att det finns risk för pågående erosion i slänterna ned mot Humlamadsbäcken, som på sikt skulle kunna påverka nordvästra delen av planområdet. Länsstyrelsen ser att det finns anledning att ytterligare bedöma erosionsförhållandena i slänterna mot bäcken för nuvarande och framtida klimat, då ökad nederbörd skulle kunna öka risken för erosion i området. Länsstyrelsen saknar även platsspecifik bedömning av stabiliteten för planområdet. Sammanfattningsvis ser Länsstyrelsen att det kvarstår oklarheter som behöver förtydligas i det fortsatta planarbetet. Krävs det åtgärder eller restriktioner ska dessa säkerställas i planen. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Bedömning om att ingen risk för erosion föreligger för planområdet har förtydligats ytterligare. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Länsstyrelsens rådgivning Följande synpunkter har koppling till Länsstyrelsens rådgivningsuppdrag enligt 5 kap. plan- och bygglagen. Skogsmark Enligt presenterat underlag berör de planerade åtgärderna en nyckelbiotop, N 666 – 2002 (se den bifogade beskrivningen). Artfakta, markfuktighet, trädhöjd och topografi har vägts in vid denna bedömning; Om de planerade åtgärderna kommer att utföras med försiktighet och eftertanke bör naturvärdena inte komma att påverkas negativt. Det är dock viktigt att ingen påverkan sker utanför det planerade området. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrandet noteras. Råd om planteknik/planförfarande Länsstyrelsen uppfattar inte likt kommunen att förenligheten med Översiktsplanen 2040 överensstämmer med planförslaget då planförslaget består av bostadsbebyggelse och Översiktsplan 2040 hänvisar till areella näringar och teknisk försörjning. Länsstyrelsen ser att kommunen bör överväga utökat planförfarande. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Kommunen har ändrat planförfarande till utökat planförfarande för detaljplanen. Information om skyddade arter Bevarandevärda träd nämns i handlingarna. Stora, gamla eller ihåliga träd kan vara särskilt skyddsvärda, och ska bevaras så långt som möjligt då de är av betydelse för biologisk mångfald. Om sådana träd kan skadas eller avverkas, måste åtgärden först anmälas för samråd till Länsstyrelsen enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Kommunen behöver ta ställning till om särskilt skyddsvärda träd finns inom planområdet. Sådana träd bör ges skydd i plankartan. Gamla träd med håligheter kan användas av häckande fåglar och fladdermöss. Kommunen behöver inför granskningsskedet ange om sådana träd finns i planområdet, och om fridlysta arter då kan påverkas av plangenomförandet. Länsstyrelsen noterar att grönvit nattviol har rapporterats i Artportalen inom nyckelbiotopen i väster under 2023. Livsmiljön där skiljer sig dock från planområdet. Om orkidéer finns i planområdet, kan planens utformning behöva anpassas för att undvika påverkan. Artskyddet gäller alltid, även när en detaljplan har vunnit laga kraft. Om fridlysta arter noteras vid ett plangenomförande, ska arbetet avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: En naturvärdesinventering har genomförts för området och granskningshandlingarna har tagits fram utifrån denna. Undersökning om betydande miljöpåverkan Utifrån aktuellt underlag delar Länsstyrelsen kommunens bedömning att ett genomförande av planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap. miljöbalken. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrande noteras. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsens samlade bedömning är att det finns frågor som inte är tillräckligt utredda avseende riksintresse Naturvård, riksintresse Friluftsliv, riksintresse Rörligt friluftsliv, MKN vatten, strandskydd, människors säkerhet -trafiksäkerhet och risk för översvämning och risk för erosion varför planförslaget kan komma att prövas utifrån 11 kap. 10–11§§ PBL. Lantmäteriet GENOMFÖRANDETID Plankartan saknar uppgifter om genomförandetid. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Plankartan har kompletterats med genomförandetid på 5 år. E.ON Energidistribution AB Inom området har E:ON markförlagd lågspänningskabel, se bifogad karta. Kablarnas läge måste säkerställas innan markarbete påbörjas. Kabelvisning beställs kostnadsfritt i fält via ledningskollen.se eller via vår hemsida: www.eon.se/privat/kundservice/skydda- ledningaroch- djur/grava-nara-ledning.html För elledning i mark får byggnad eller annan anläggning så som staket eller plank inte utan ledningsägarens medgivande och lämnade instruktioner uppföras på närmare avstånd än 3 meter från markkabeln. Inte heller får utan ledningsägarens medgivande upplag anordnas eller marknivån ändras ovanför markkabeln, så att reparation och underhåll försvåras. E.ON yrkar för att få ett E-område med benämning ”Transformatorstation” i planen, detta på grund av att området ligger mitt i mellan två av våra befintliga transformatorstationer. Ett minsta område på 6x9 meter ska vara fritt från hinder som kan försvåra normalt underhåll. Plankartan och planbestämmelserna ska säkerställa att det minsta tillåtna avståndet på 5 meter mellan transformatorstation och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag upprätthålls. Det ska vara möjligt att kunna ta sig till transformatorstationen med tungt fordon. E.ON förutsätter att man tar hänsyn till ovan synpunkter samt att våra befintliga anläggningar kan vara kvar i sitt nuvarande läge och att exploateringen inte orsakar att E.ONs anläggningar inte uppfyller gällande starkströmsföreskrifter. Eventuella kostnader i samband med planens genomförande så som flyttningar eller ändringar av våra befintliga anläggningar bekostas av exploatören, vilket bör framgå av genomförandebeskrivningen. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Plankartan har kompletterats med E-område för transformatorstation utmed tillfartsvägen och utifrån angivna mått. Planbeskrivningen har kompletterats med information angående restriktioner för åtgärder i närheten av markledning samt att exploatören står för eventuell flytt eller ändring av befintlig anläggning. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Trafikverket Statlig väg som berörs av planförslaget är väg 740 (Gamla lundavägen) norr om planområdet. Planområdet sträcker sig över delar av vägområdet för väg 740. Planområdet bör justeras så att ingen del av vägområdet ingår. Vägområdet utgörs av körbana, dike och slänt. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Planområdets utbredning har justerats. Buller Trafikverket förutsätter att planområdet i sin helhet planeras och utformas så att riksdagens fastställda riktlinjer för trafikbuller inte överstigs. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Bullerutredning har genomförts för området och planområdet har utformats så att riktlinjer för trafikbuller inte överskrids. Väganslutning Detaljplanen redovisar en anslutning (utfart) till statlig väg 740. Anslutningen bör utformas enligt vid tidpunkten för genomförande gällande VGU (Vägar och gators utformning). Trafikverket bedömer att anslutningsvägens utformning behöver anpassas till den planerade trafikeringen vilket t.ex. innebär att den ska:  Vara bred nog för två fordon att mötas  Anläggas i rät vinkel mot den allmänna vägen Trafikverket förfogar över vägområdet genom vägrätt och bestämmer över markens eller utrymmets användning. Det kan krävas tillstånd enligt 43 § väglagen i samband med att en anslutning anläggs eller ändras, även om anslutningen är redovisad i detaljplan. Kontakt ska därför tas med Trafikverket i god tid innan byggnation. I övrigt har Trafikverket inga synpunkter. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Planbeskrivning har kompletterats med information om utformningskrav på anslutning till väg 740, möjligt behov av tillstånd samt att kontakt ska tas med Trafikverket i god tid innan byggnation. Skanova (Telia Company) AB Skanova har inget att erinra mot detaljplanen. Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet när detaljplanarbete påbörjas och kallas till samrådsmöten för det aktuella området för att kunna samordna nya ledningar. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på plankartan. Kontakta ledningskollen.se Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Kabelanvisning beställs via ledningskollen.se För flytt av ledningar eller samordning gå in på Telia som nätägare. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrande noteras Hemmestorps Boke Samfällighetsförening - Boket ifrågasätter att det finns behov av nybyggnation i området. Nybyggnationen som redan finns (Talldungen) har väldigt svårt att sälja. - Boket ser ingen anledning till att byggnationen ska förläggas så nära Boket. De moderna villor som planeras passar inte in i området. Husen i Boke har t.ex. en genomsnittlig nock-höjd på mindre än 4m, de planerade husen 8m, dvs 2x högre. 250m2 byggnation är också mycket större än de 150m2 som tillåts i Boket. Även sett till tomternas större storlek tar husen procentuellt upp mer av tomten. - Boket motsätter sig att den planerade lilla remsan skog mot Boket ej skyddas, vilket gör att den riskerar huggas ned av markägaren. - En stor mängd skog riskerar att skövlas, totalt uppåt 1 hektar för att möjliggöra byggnationen. Endast två träd skyddas. Detta kommer leda till att den lilla remsan skog mot Boket kommer att utsättas för mer vind och riskerar att vindfällas. - Planen på att tillåta upp till 50% hårdgörning av tomterna kommer tillsammans med de nya vägarna öka avrinning och riskera den känsliga biotopen vid bäcken. - Planen gör stor påverkan på områdets karaktär som helhet. - Boket motsätter sig byggnationen helt, men om den måste ske önskar ett mycket större avstånd från Boket till nybyggnationen, antingen genom att två av tomterna förläggs norr om vallen, eller att endast de två norra tomterna avstyckas. En annan möjlighet är att antalet tomter minskas till tre enligt bifogat förslag. - Förslag bifogas på alternativa tomtplaceringar. I förslagen är minsta avståndet fortfarande stort till vägen (ca 60m). Detta avstånd är samma som till den nuvarande fastighetens byggnation. I dagsläget finns också flera hus som ligger precis intill Lundavägen så avståndet till vägen borde inte vara ett problem. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Kommunen bedömer att planförslaget kommer kunna möta en annan efterfrågan än den som det östra området riktar sig till och att skillnaderna i förslaget tillför en variation i utbudet av boendemiljöer. Planförslaget skiljer sig från området längre österut genom att erbjuda en annan typ av bebyggelse och gestaltning. I detta fall föreslås en varsam inplacering av tre fristående bostadshus Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 i en skoglig miljö, där en större andel av befintlig vegetation bevaras på tomter och mellan huskroppar. Området längre österut har en mer tydlig karaktär av ett sammanhållet bostadsområde, medan detta område i stället ges en mer småskalig och naturanpassad utformning. Remsan med skog har dubblats i bredd och större områden med träd skyddas inne på fastighetsmark i granskningsförslaget, därigenom minskar både utsattheten för vind och risken att remsan med skog påverkas om enstaka träd behöver tas ner. Det stora antalet inkomna yttrandena gällande bland annat närheten till Hemmestorps Boke har tagits i beaktning vid framtagandet av granskningsförslaget. Förslaget har minskats till tre tomter och dessa har flyttats längre norrut för att dubbla avståndet och lämna ett bredare orört område med skog mellan befintliga bostäder i söder och nya planerade bostäder. Ett flertal områden med träd har skyddats inne på fastighetsmark för att i större mån bevara områdets karaktär. Den totala byggnadsytan har minskats till 200 kvadratmeter för de nya tomterna och andelen mark som ska vara genomsläpplig har höjts till 70%. I Boket är husen, tomterna och detaljplanen utformad efter den tidens tankar om att skapa ett fritidshusområde, detta har sedan dess kommit att justeras allteftersom fler och fler ser fördelarna i ett åretruntboende i området. Bostäderna för Detaljplanen på Hemmestorp 4:48 har tagit hänsyn till vår tids behov på ett åretrunt-boende samtidigt som det även har satts begränsningar för att på ett varsamt sätt kunna passa in i omgivningarna. Exempelvis med krav på fasadmaterial av trä, mindre byggnadsarea och lägre byggnader. Markens genomsläpplighet i området medför att den övervägande mängden av regnvatten kommer att infiltreras direkt på tomten. I anslutning till den nyanlagda gatan ges även utrymme för ett svackdike som möjliggör för uppsamling av vatten från vägen och att infiltrationen sker på platsen och inte rinner vidare mot bäcken. Utöver detta har även andelen av ny tomtmark som ska vara genomsläpplig ökats till 70% vilket ytterligare säkerställer att dagvatten kan infiltreras direkt på tomten. Fastighetsägare Hemmestorp 4:3 Området ligger i närheten av natura 2000 område med bl.a. Vombsänkan. De skapar fina naturvärden för b.la. flora och fauna men även för fritidsaktiviteter och rekreation för bl.a. promenader, rasta hunden, svampplock och även flertalet hästryttare nyttjar området. Även fornlämningen Per Perssons vall som ligger alldeles intill bör beaktas. Bara nåra hundratals meter ifrån det tilltänkta området har man sedan tidigare skövlat skog och mark i ett större område för att bygga nya bostadsområden. I några av dem har personer flyttat in men de flesta är det ingen som bor. Dessutom är det stora områden som bortskövlades men ej har påbörjats med bebyggelse. Jag tycker att det är olämpligt att påbörja ny bostadsbebyggelse på Hemmestorp 4:48 så länge det närliggande området ej är klart eller återställt som naturvärde, både p.g.a. flora, faunadjurliv, rekreation men också för att hushålla med våra resurser och naturtillgångar. Alla hårdgjorda och bebyggda ytor skapar mer dagvatten som tränger ner i grundvattnet. Ökad trafik orsakar mer buller. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Sedan samrådet har en naturvärdesinventering genomförts i området för att säkerställa att förslaget göra så lite inverkan som möjligt på befintliga naturvärden. Förslaget har också omarbetats så att ett bredare stråk med skog bevaras mellan nya och befintliga bostäder där det idag finns välanvända befintliga stigar. Nya fastigheter har placerats med avstånd till Per Perssons vall och bedöms inte göra någon påverkan på vallen. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Förslaget har också minskats till tre tomter som har flyttats längre norrut och ett flertal områden med träd har skyddats inne på fastighetsmark för att i större mån koppla till det södra områdets karaktär. Kommunen bedömer att planförslaget kommer kunna möta en annan efterfrågan än den som det östra området riktar sig till och att skillnaderna i förslaget tillför en variation i utbudet av boendemiljöer. Planförslaget skiljer sig från området längre österut genom att erbjuda en annan typ av bebyggelse och gestaltning. I detta fall föreslås en varsam inplacering av tre fristående bostadshus i en skoglig miljö, där en större andel av befintlig vegetation bevaras på fastigheterna och mellan huskroppar. Området längre österut har en mer tydlig karaktär av ett sammanhållet bostadsområde, medan detta område i stället ges en mer småskalig och naturanpassad utformning. Mängden regnvatten som faller på fastigheten kommer vara samma oavsett om det är naturligt regn eller dagvatten och kommer fylla på grundvattenmagasinet lika mycket då dagvattnet är tänkt att infiltreras direkt i mark. Dagvattnet som samlas upp bedöms ha så låg föroreningsgrad att det inte påverkar kvalitén i grundvattnet. Den extra trafik som tre nya hushåll genererar bedöms vara marginell och därigenom inte ge någon större påverkan på buller i området. Fastighetsägare Hemmestorp 5:15 Miljön är viktigare än fler bostäder! Överklagande gällande nybyggnation för del av fastigheten Hemmestorp 4:48 Per Perssons vall i Hemmestorp Sjöbo kommun, Skåne län med diarienummer 2024.92 Inledning Detaljplanens syfte om att möjliggöra bebyggelse av fyra nya en- eller tvåbostadshus i skogligmiljö samt att planlägga befintligt enbostadshus på Hemmestorp 4:48 ska betraktas som skadlig för miljö och natur. Per Perssons vall Sjöbo kommuns längsta fornlämning Öster om planområdet finns fornlämningen Per Perssons vall som är en mellan tre till fem meter hög sandvall vilken anlades för att hindra sandflykten i området under1800-talet. Vallen är i ett mycket gott och orört skick där de nya fastigheterna planeras. Vallen har under tidigare detaljplansplaneringar varit ämne för att stoppa nybyggnationer. Ett exempel är när undertecknad i egenskap av delägare i Sjöbo Hemmestorp 5:15 skickade ansökan om att få bygga. Detta avslogs av Sjöbo kommun för att vallen var belagd nära nybyggnationen. Nybyggnationen skulle ligga på norra sidan av gamla Lundavägen varför vi hade svårt att förstå kommunens motiv den gången. Nu planeras byggnation av fyra bostäder 2 meter från Per Perssons vall och prickad mark. Detta är förstås ännu svårare att förstå! Jag anser således att detta beslut bör ses över. Området bör flyttas längre från Per Perssons vall och den unika miljö som den utgör i skogen. En mer detaljerad detaljplan med tydliga riktlinjer om hur markarbete och avverkning ska utföras för att inte kan skada Per Perssons vall bör sammanställas. Humlamadsbäcken (Information hämtad från Skogsstyrelsens hemsida) På fastigheten finns stora naturvärden, främst i den västra delen i anslutning till bäckravinen och flera riksintressen och nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper är viktiga för den biologiska mångfalden. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Nyckelbiotoper är rester av miljöer som försvunnit i det omgivande landskapet. De arter som lever i sådana miljöer uppträder inte slumpartat eller jämnt utspritt i skogslandskapet utan finns ofta samlade på platser som har speciella egenskaper. Därför har dessa miljöer en nyckelroll för bevarande. För att värna om dessa bör området flyttas längre ifrån bäcken. Som fastigheten planläggs med placering och utformning bedöms det ha stor negativ påverkan på värdena. Det släpp med natur till befintlig bostadsbebyggelse och fornlämningen Per Perssons vall som finns i nära anslutning till planområdet utgör för liten yta för att säkerställa att människor fortfarande kan röra sig i området och det unika insekts och djurmiljön bevars på bästa sätt. En mer detaljerad detaljplan bör tas fram där det garanteras att den unika miljön i området bevaras och att farliga utsläpp förhindras. För stor del av området är planerat att hårdbeläggas detta måste minskas ner med ca 40% för att bevara de viktigaste nyckelbiotoperna. Ökning av fordonstrafik Den nya infartsvägen som planeras läggas måste flyttas längre ifrån vallen och bäcken för att inte förstöra den biologiska miljön på vallen och runt bäcken. Den hårdgjorda ytan till in- och utfarten skall utrustas med dränering så att farliga oljeutsläpp skall förhindras i Humlamadsbäcken och grundvattnet då bäcken leder till hagar som betesdjur flitigt använder för dricksvatten samt marken är bestående av sand som enkelt släpper igenom föroreningar till grundvattnet och bäcken som leder till Klingavälsån. Trafiken till och från Hemmestorps byaväg har skapat många incidenter genom åren och ytterligare en trafikerad utfart alldeles i närheten torde öka risken för allvarliga olyckor avsevärt bland annat beroende på den dåliga sikten. En sänkning av hastighetsgränsen torde bli nödvändig. En utredning med Trafikverket bör följaktligen genomföras. Slutkommentar De fria ytorna mellan hus och gårdar som präglar och alltid har präglat trakten bör bevaras av såväl kulturella som estetiska skäl, i synnerhet då vi befinner oss längs en vacker landsväg som många passerar. Planerad bebyggelse ligger dessutom inklämd mellan en skyddsvärd nyckelbiotop och en värdefull fornlämning vilket borde vara skäl nog till att inte bygga ytterligare hus i området överhuvudtaget. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: I arbetet med en detaljplan görs större avväganden än i enskilda bygglovsansökningar vilket kan vara en av anledningarna till att utfallen blivit olika Nya fastigheter har placerats med avstånd till Per Perssons vall och bedöms inte påverkas av planförslaget. Inom detaljplanelagt område krävs det alltid marklov för att göra nivåändringar som överstiger +/- 0,5 meter men detaljplanen som sådan har inte möjlighet att i detalj kunna reglera krav på hur markarbeten och avverkning ska utföras. Det detaljplanen däremot har möjlighet att råda över är i vilken utsträckning marken måste vara genomsläpplig och den har också möjlighet att bevara träd med marklov för trädfällning. Båda dessa bestämmelser finns angivna i plankartan. Sedan samrådet har en naturvärdesinventering genomförts i området för att säkerställa att förslaget göra så lite inverkan som möjligt på befintliga naturvärden. Det område som i utredningen pekas ut som område med högt naturvärde ligger utanför planområdet och bedöms inte påverkas negativt av genomförandet av planen. Släppet mellan befintliga bostäder och nya har dubblerats för att trygga stråket för både växter, djur och människor som rör sig i området. De planerade nya fastigheterna ligger nu längre från Humlamadsbäcken och detaljplanen har uppdaterats med ett krav på att minst 70% av tomtmarken behöver vara genomsläpplig. Det dagvattnet som planförslaget väntas medföra bedöms ha så låg föroreningsgrad att det inte påverkar kvalitén i grundvattnet. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Den tillfartsväg som planeras har kompletterats med planbestämmelse om att svackdike för uppsamling av dagvatten ska finnas i anslutning till vägen. Dagvattnet är tänkt att infiltreras direkt på fastighetsmarken för att på så sätt fylla på grundvattenmagasin. Det dagvatten som väntas inom planområdet bedöms ha så låg föroreningsgrad att det inte påverkar kvalitén på grundvattnet. Den fordonstrafik som ytterligare tre hushåll väntas medföra bedöms vara marginell. Trafikverket har beretts möjlighet att yttra sig och har inkommit med yttrande men har då inte motsatt sig förslaget, förutsatt att anslutningen till vägen anpassas enligt gällande standard. Efter inkomna samrådsyttranden har förslaget kompletterats med åtgärder för att i större utsträckning bevara karaktären i området dels genom att ett flertal områden med träd har skyddats inne på fastighetsmark för att i större mån bevara vegetation mellan fastigheter och i nära anslutning till byggnaderna dels genom breddning av stråket skog mellan befintliga bostäder i söder och nya planerade bostäder. Fastighetsägare Hemmestorp boke 31:2 Bebyggelse enligt detaljplanen kommer att drastiskt förändra boendemiljön från en ren skogsmiljö till skoglig (det ord som användes i detaljplanen) miljö. Jag bor här för att jag vill bo i en skogsmiljö och inget annat. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Yttrandet noteras. Efter inkomna samrådsyttranden har förslaget kompletterats med åtgärder för att i större utsträckning bevara karaktären i området dels genom att ett flertal områden med träd har skyddats inne på fastighetsmark för att i större mån bevara vegetation mellan fastigheter och i nära anslutning till byggnaderna dels genom breddning av stråket skog mellan befintliga bostäder i söder och nya planerade bostäder. Fastighetsägare Hemmestorp 31:89 - finns behov av nybyggnation i området? Nybyggnationen som redan finns är svårsåld. - varför ska nybyggnationen förläggas så nära Boket? -de moderna villor som planeras passar inte in i området. Husen i Boket får t.ex. inte ha en nockhöjd på mer än 3,6 m, de planerade husen har 8m, dvs mer än 2x högre. De 250m2 byggnation är också mycket större än de 150m2 som tillåts i Boket. - på nybyggnationens tomter tar husen procentuellt upp mer av tomten än vad de på Boket får göra - varför skyddas inte den planerade lilla remsan skog mot Boket? Detta gör att den riskerar huggas ned av markägaren. - Den stora mängd skog som riskerar att skövlas, totalt uppåt 1 hektar för att möjliggöra byggnationen. Endast två träd skyddas. Detta kommer leda till att den lilla remsan skog mot Boket kommer att utsättas för mer vind och riskerar att vindfällas. - Planen på att tillåta upp till 50% hårdgörning av tomterna och de nya vägarna ökar avrinning och riskera den känsliga biotopen vid bäcken. - planen gör stor påverkan på områdets karaktär som helhet. - jag motsätter mig byggnationen helt, men om den måste ske önskar jag ett mycket större avstånd från Boket till nybyggnationen så som de förslag Boket styrelse skickat in i sin synpunktsanmälan. Se deras bifogade filer på alternativa tomtplaceringar. Vi som bor här i Boket har bosatt oss här av flera anledningar. Den största för mig är skogen, upplevelsen av att bo mitt i skogen men att ändå ha lite grannar runt omkring. Att husen är små och inte så framträdande utan att det är fortfarande skogen som är det framträdande. Så vill vi som bor här fortsätta att ha det. Vi vill inte ha nybyggda stora villor på stora kala tomter i områden där all Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 skog skövlats. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Planförslaget skiljer sig från området längre österut genom att erbjuda en annan typ av bebyggelse och gestaltning. I detta fall föreslås en mer varsam inplacering av tre fristående bostadshus i en skoglig miljö, där en större andel av befintlig vegetation bevaras mellan tomter och huskroppar. Området längre österut har en mer tydlig karaktär av ett sammanhållet bostadsområde, medan detta område i stället ges en mer småskalig och naturanpassad utformning. Denna skillnad innebär att planförslaget kan tillföra en variation i utbudet av boendemiljöer, vilket bedöms kunna möta en annan efterfrågan än den som det östra området riktar sig till. De nya bostäderna för Detaljplanen på Hemmestorp 4:48 har tagit hänsyn till vår tids behov på ett åretrunt-boende samtidigt som det också har satts begränsningar för att på ett varsamt sätt kunna passa in i omgivningarna. Exempelvis möjliggörs endast för friliggande enbostadshus i ett plan på nya fastigheter. Den tillåtna byggnadsarean har i granskningsförslaget också minskats till 200 kvadratmeter och utgör nu ungefär samma procentuella yta av tomterna som för Boket. Remsan med skog har dubblats i bredd och större områden med träd skyddas inne på fastighetsmark i granskningsförslaget, därigenom minskar både utsattheten för vind och risken att remsan med skog påverkas om enstaka träd behöver tas ner. Det stora antalet inkomna yttrandena gällande bland annat närheten till Hemmestorps Boke har tagits i beaktning vid framtagandet av granskningsförslaget. Förslaget har minskats till tre nya tomter och dessa har flyttats längre norrut för att dubbla avståndet och lämna ett bredare orört område med skog mellan befintliga bostäder i söder och nya planerade bostäder. Ett flertal områden med träd har skyddats inne på fastighetsmark för att i större mån bevara områdets karaktär. Andelen mark som ska vara genomsläpplig på nya fastigheter har också ökats till 70%. Fastighetsägare Hemmestorp 31:3 Synpunkter på planerad exploatering av Hemmestorp 4:48, Per Perssons vall Jag flyttade ut från Malmö till Hemmestorps Boke 2021. Jag ville bo ute i skog och natur. Jag hittade ett litet hus i ett för mig bra läge, visserligen med nära grannhus på tre sidor, men med skog som jag kan njuta av på den fjärde sidan. Att tomtens norrsida var fri från granntomt och istället bestod av skog, var avgörande för att jag köpte den här fastigheten, och påverkade också priset. Jag har trivts sedan jag flyttade in. Jag uppskattar att kunna gå från tomten rakt ut i skogen och utan vidare gå 1-2 timmar helt i skogsmiljö. Jag kan sitta på min trapp och se fåglar flyga mellan trädkronorna och rådjur passera på nära håll. Nu ska jag få stora villor som utsikt istället, och den skog jag brukar gå i, ska fragmenteras ytterligare. Här är som regel lä tack vare skogen, men nu ska jag få en stor öppen yta i norr som gör tomten mer vindutsatt. Perspektiv Planbeskrivningen och undersökningen av miljöpåverkan genomsyras av en alltigenom okritisk syn på att bebygga skogsområdet. Eventuella negativa påverkningar förminskas, skönmålas eller avfärdas i tämligen svepande ordalag. Utgångspunkten verkar ha varit att området ska bebyggas och att högsta prioritet har varit att göra det så fördelaktigt som möjligt för exploatören och de kommande villaägarna. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Ett perspektiv som tar hänsyn till oss som bor här och hur det påverkar vår boendemiljö, lyser med sin frånvaro. Påverkan på landskapsbild, skogsmiljö och boendemiljö I ”Undersökning av betydande miljöpåverkan” påstås den nya bebyggelsen inte medföra någon påverkan på landskapsbilden. Detta är enligt mig ett svårsmält påstående. Att ersätta äldre skog med stora villor utgör en radikal förändring av landskapet härute. Man verkar dessutom se detta som en isolerad händelse och sätter inte in den planerade bebyggelsen i ett sammanhang där landskapsbild och skogsmiljö redan utsatts för kraftig påverkan genom det nya bostadsområdet Talldungen. Många av oss som bor härute har valt att bosätta oss här för den fina skogsmiljön. På sistone har dock denna börjat naggas rejält i kanten. I sydost har man byggt en första etapp, och förberett för en nästa etapp, av bostadsområdet Talldungen. Detta område är ett skräckexempel på hur illa det kan gå när byggherrar och arkitekter helt saknar känsla för skog, natur och landskapsbild. En villamatta som definitivt inte hör hemma i den här miljön, och knappt skulle göra det inne i ett samhälle heller. En total skövling av skogen som växte här och ett kraftigt förfulande ingrepp i landskapsbilden. Nu ska man tugga i sig nästa bit av skog i norr. Att alltmer av kappan skog runt Hemmestorps Boke huggs ner är att betrakta som ett kraftigt ingrepp i skogsmiljön och boendemiljön. Det måste anses ha en påverkan på landskapsbilden. Skydd av träd Endast två träd är skyddade och får inte fällas utan tillstånd. I övrigt står det alltså exploatör och tomtägare fritt att hugga ner alla träd. Man hade kanske trott att det skulle finnas en reglering av antal träd som får fällas och ett förbehåll om att den skogliga karaktären i området skulle bibehållas. Att det skulle finnas en omsorg om boendemiljön i skogen här. Men icke, endast två träd har klassats som skyddsvärda och kräver tillstånd för att avverka om de skulle bli skadade. Och det är väl stor risk för just det under byggnationen, i annat fall är väl risken stor att de blåser ner när de plötsligt blir utsatta för vind från nord-nordost. Med vetskap om hur det brukar se ut när man bygger idag, d.v.s. att alla träd avverkas, och hur det brukar se ut på moderna villatomter – inga träd ska skugga tomten, riskera trilla på huset eller skräpa ner med löv, barr, kottar och grenar – kan man anta att troligtvis alla träd kommer att avverkas. Bland de träd som får fällas ingår inte bara äldre tallar, utan i sydvästra hörnet av tomten även ek och björk som är en del av hagmarken. Det hål i skogen som kommer att uppstå när träden huggs ner kommer att göra att tomterna på Myrgången blir betydligt mer vindutsatta från norr och nordost. De träd som står i kanterna runt den avverkade ytan kommer att löpa stor risk att stormfällas. Den ljuddämpande effekt som skogen har mot trafiken på Gamla Lundavägen, kommer att försvinna. Dagens utsikt mot de äldre tallarnas, ekarnas och björkarnas stammar och trädkronor kommer att ersättas med en utsikt mot stora villor. ”Släpp” på 20 m I planen anges att en remsa på 20 m ska lämnas mellan de planerade tomterna och Hemmestorps Bokes gräns. Detta anses vara en tillräcklig buffert- och skyddszon gentemot befintliga tomter på Myrgången. Detta är en alldeles för smal remsa för att den ska kunna ge skydd mot insyn, skydd mot utsikt över ny förfulande bebyggelse, skydd mot vind eller ge en illusion om att landskapsbilden är opåverkad När träden avverkas för tomterna kommer den smala remsan dessutom bli väldigt vindutsatt och löpa stor risk att blåsa ner. Det finns heller inget hinder för markägaren att hugga ner träden i remsan, t.ex. om de nya tomtägarna vill ha bort träd som skuggar eller som anses utgöra risk för villorna. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Rekreationsvärdet av skogen I tämligen svepande ordalag avfärdar man att exploateringen skulle ha någon betydande inverkan på rekreation. Man tycker också sig se att den stig som går norr om tomterna på Myrgången inte är särskilt använd. Det är fel. Denna stig används av oss som bor här vid promenader, hundrastning och svampplockning. Särskilt i svampplockningstider kommer det också folk utifrån bilandes, och stigen blir då än mer frekvent använd. Det är en fin stig att gå på med äldre tallskog mot öster och hagmark med ek och björk i väster. Det kommer att bli en helt annan upplevelse att gå på denna stig i en villamiljö. Nu är det ju lövskog bakom Myrgången 2 och 3, varför det är mycket löv som ligger på stigen och som tidvis kan göra att den inte ser så använd ut. Märkligt är också att man menar att stigen kan flyttas söderut, troligtvis som någon sorts eftergift till de nya tomterna. Att de nya tomterna ska anpassas efter stigen verkar konstigt nog inte vara ett alternativ. Stigen kan läggas närmare tomterna på Myrgången, men den ska inte gå nära de nya tomterna. Hela detaljplanen och undersökningen har tagit exploatörens och de nya villaägarnas perspektiv. Djurliv Skogen vid Hemmestorps 4:48 har ett tämligen rikt djurliv. Rådjur och dovhjort är vanliga, vildsvinsbök ses ibland. Även skogsmård och vessla har setts. Gladan hänger i trädtopparna dagligen och det är också vanligt att se korp. Större hackspett, spillkråka och gröngöling håller sig permanent här. Spillkråkan vanligen i den äldre tallskogen, och gröngölingen särskilt i björkarna och ekarna vid hagmarken. Kattuggla hörs frekvent och vintertid hörs ibland även pärluggla i skogen. Hela sommaren 2024 har lärkfalk observerats mer eller mindre dagligen och har troligen häckat i skogen norr om Myrgången. Fladdermöss flyger här ofta över tomterna och i skogen. Vilka arter det rör sig om vet jag inte, men det bör naturligtvis inventeras om man överväger att förstöra skogsbiotopen. Den sammanhängande skogen från träden vid Humlamadsbäcken till ekarna och björkarna på hagmarken och vidare till de äldre tallarna, utgör ett attraktivt stråk för det vilda. Rådjuren rör sig dagligdags här och allt oftare ser man också dovhjort här. Med den nya bebyggelsen skulle de hänvisas till en smal remsa, dessutom just där stigen går. Det finns en risk att rådjur och dovhjort istället skulle trängas ner mot Gamla Lundavägen av de planerade tomterna. Sträckan förbi Hemmestorp är redan högt drabbad av viltolyckor. Skogen längst ifrån landsvägen har störst värde för såväl djurliv som friluftsliv, och det är just där man vill placera de nya tomterna! Placering av de nya tomterna och avstånd till befintlig bebyggelse på Myrgången Målet verkar vara att de nya tomterna ska ligga så nära som möjligt befintliga tomter på Myrgången. Två skäl har angivits för detta: 1) De nya husen ska ligga så långt bort från trafikbullret på Gamla Lundavägen som möjligt, 2) Bebyggelsen ska vara sammanhängande med Hemmestorps Boke. 1) De nya husen ska ligga långt ifrån landsvägen: I planbeskrivningen anges att befintlig bostad på fastigheten ligger 75 m från vägens mitt och att ny bebyggelse inte tillåts närmare än befintligt bostadshus. Det finns således utrymme att lägga de nya tomterna längre norrut, om man nu anser att det är absolut nödvändigt att ersätta skog med villor. Enligt uppgift ska också den ursprungliga Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 ansökan om tomter ha innehållit tre tomter, och man kan ju då fråga sig varför Sjöbo kommun vill gå ett steg längre och med skohorn klämma in ytterligare en tomt? Man hänvisar till trafikbuller när man vill förlägga tomterna så långt söderut som möjligt. Men på den aktuella fastigheten finns idag en industri som tidvis ger ifrån sig ett högt vinande buller. Är detta verkligen förenligt med bostadsbebyggelse? 2) Sammanhängande bebyggelse: Det här är ett märkligt argument. Det finns ingen anledning till att den planerade bebyggelsen och befintlig bebyggelse på Hemmestorps Boke ska vara sammanhängande. Husen och tomterna skulle ha helt olika karaktär, de skulle inte dela tillfartsväg eller vara med i samma bostadsförening. Vill man ha så liten påverkan på boendemiljön som möjligt för oss som bor här, skulle man givetvis se till att lägga den nya bebyggelsen så långt som möjligt från våra tomter. Vad som är relevant är hur den nya bebyggelsen skulle upplevas på plats. Att det ska se sammanhängande ut på karta är helt irrelevant. Utformning av den planerade bebyggelsen De nya tomterna och husen skulle få en helt annan utformning än husen på Hemmestorps Boke. Skälet som gavs till detta på samrådsmötet var att detta är permanenta boenden, medan våra hus på Hemmestorp är fritidshusbebyggelse. På Hemmestorps Boke har vi betydligt hårdare regler för hur våra hus får utformas. De ska vara mindre och lägre. Vid bygglovsansökningar kan vi få kommentarer om detaljer såsom vilken nyans av grönt det ska vara på fönster. Vi uppfattar detta som att det har med att göra att bebyggelsen ska smälta in i skogsmiljön och ha så liten påverkan på landskapsbilden som möjligt. Bostadsföreningen har dessutom beslutat att inte ha gatubelysning och inte asfaltera vägar av detta skäl. Vi ska också ha gott om träd sparade bland husen, och i våras beslutade årsstämman att den skog vi äger ska skötas med utgångspunkt ifrån att det ska vara en trevlig skogsmiljö med blandskog och träd i olika åldrar, istället för en produktionsskog för industrin. De nya villorna tillåts vara större och dessutom 1,5-plans hus. Restriktionerna vad gäller trädfällning är närmast obefintliga. Ett perspektiv med utgångspunkt i att bebyggelsen ska smälta in i skogsmiljön och ha så liten påverkan på landskapsbild saknas helt. Att en omsorg om landskapsbilden och skogsmiljön saknas, bekräftas också av att Sjöbo kommun ger tillstånd till att få anlägga ett område som Talldungen. Behov av ännu mer bebyggelse Det kan verkligen ifrågasättas om behovet av bostäder är så stort så att vi måste tära på ännu mer skog för att ge plats åt bebyggelse. Det verkar väldigt svårt att få de byggda bostäderna på Talldungen sålda, och då har man dessutom två etapper kvar att bygga av området. Det finns dessutom obebyggda tomter här och var i fritidshusområdena här. Ska man då verkligen avverka ännu mer skog för att ersätta med tomter och hus? Man bör bebygga befintliga tomter och få det sålt, innan man ens överväger att ytterligare tära på skogen. Vi som bor i Hemmestorps Boke är mycket oroliga för vad som håller på att hända med miljön härute. Vi har flyttat ut hit för att bo i en fin skogsmiljö. Hur länge till kommer känslan av att bo i en skog finnas kvar? Först Talldungen, sedan hotet om villor på Hemmestorp 4:48 och nu håller också Lunds kommun på att etablera någon sorts ”Mini-Skrylle” väster om oss med utgångspunkt vid Hasslemölla i Veberöds utkant. Det kommer sannolikt öka trycket från friluftslivet. Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Efter inkomna samrådsyttranden har förslaget kompletterats med åtgärder för att i större utsträckning bevara karaktären i området dels genom att ett flertal områden med träd har skyddats inne på fastighetsmark för att i större mån bevara vegetation mellan fastigheter och i nära anslutning till byggnaderna dels genom breddning av stråket skog mellan befintliga bostäder i söder och nya planerade bostäder. Utöver detta har också utformningen av nya byggnader justerats med bland annat krav på fasadmaterial av trä, mindre byggnadsarea och lägre byggnader. Remsan med skog har dubblats i bredd och större områden med träd skyddas inne på fastighetsmark i granskningsförslaget, därigenom minskar både utsattheten för vind och risken att remsan med skog påverkas om enstaka träd behöver tas ner. Det bredare stråket mellan ny och befintlig bebyggelse möjliggör också för fortsatt rörelse genom- och vistelse i området, både för människor och djur. En naturvärdesinventering har genomförts för området och granskningshandlingarna har tagits fram utifrån denna för att göra så lite inverkan på naturvärden som möjligt. Närheten till Hemmestorps Boke har tagits i beaktning vid framtagandet av granskningsförslaget. Förslaget har minskats till tre tomter och dessa har flyttats längre norrut för att dubbla avståndet och lämna ett bredare orört område med skog mellan befintliga bostäder i söder och nya planerade bostäder. Bullerutredningar för Gamla Lundavägen och snickeriverksamheten har genomförts för att bättre kunna placera nya fastigheter. Granskningsförslaget har fortsatt tagit hänsyn till vår tids behov på ett åretrunt-boende samtidigt som det också har satts begränsningar för att på ett varsamt sätt kunna passa in i omgivningarna. Exempelvis möjliggörs endast för friliggande enbostadshus i ett plan på nya fastigheter. Den tillåtna byggnadsarean har i granskningsförslaget också minskats till 200 kvadratmeter och utgör nu ungefär samma procentuella yta av tomterna som för Boket. Av dessa 200 kvadratmeter får endast 170 utgöras av huvudbyggnad. Större områden med träd har även skyddats inne på fastighetsmark och andelen mark som ska vara genomsläpplig på de nya fastigheterna är 70%. Planförslaget skiljer sig från området längre österut genom att erbjuda en annan typ av bebyggelse och gestaltning. I detta fall föreslås en mer varsam inplacering av tre fristående bostadshus på större tomter i en skoglig miljö, där en större andel av befintlig vegetation bevaras mellan tomter och huskroppar. Området längre österut har en mer tydlig karaktär av ett sammanhållet bostadsområde, medan detta område i stället ges en mer småskalig och naturanpassad utformning. Dessa skillnader innebär att planförslaget kan tillföra en variation i utbudet av boendemiljöer, vilket bedöms kunna möta en annan efterfrågan. Fastighetsägare Hemmestorp 31:25 Jag och många har funnit vårt paradis när vi flyttade hit till Hemmestorp Boke. Jag själv har bott här sedan 2012. Vi har underbar skogsnatur med härliga stigar och mångfalden med djuren, svamp m.m. Det har byggts nya hus vid vår infartsväg. Dom är väldigt fula för att ligga i skogen. Hade passat mycket bättre inne i en by som Veberöd eller Blentarp. Dessa nyproduktioner är väldigt dyra, så hur ett hyffsat ungt par skulle välja detta alternativ med dålig buss förbindelse och kanske kravet på 2 bilar får jag inte ihop. Nu står dom där osålda, och ännu mer mark är klargjort för etapp 2. Nu har det planerats för ytterligare bygge, denna gång Hemmestorp 4:48. Detta medför att ytterligare skog skall huggas ner. De nya husen får ha en nockhöjd på 8 meter samt vara 250 m2 stora. Dessa kommer inte att passa in i området. Idag bygger man med fördel dessutom i block och putsad fasad vilket skulle, om så är fallet, malplacera dessa ännu mer. Dessa hus kommer att ligga väldigt nära Myrgången som kommer att förlora mycket av sin skogsmiljö. Varför inte bygga som på bifogad bild. Då får man kvar en skogs barriär till Boket. Jag välkomnar varmt projektledare, arkitekt samt våra politiker att besöka området för att själva bilda sig en uppfattning innan dom signerar något dom aldrig sett. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: I det nya förslaget har de tre föreslagna tomterna flyttats längre norrut. Granskningsförslaget har också kompletterats med åtgärder för att i större utsträckning bevara karaktären i området, dels genom att ett flertal områden med träd har skyddats inne på fastighetsmark, dels genom breddning av remsan med skog mellan befintliga bostäder i söder och nya planerade bostäder. Utöver detta har också kraven på utformningen av nya byggnader justerats med bland annat krav på fasadmaterial av trä, mindre byggnadsarea och lägre byggnader. I förslaget möjliggörs endast för friliggande enbostadshus i ett plan på nya fastigheter. Den tillåtna byggnadsarean har även minskats till 200 kvadratmeter varav endast 170 av dessa får utgöras av huvudbyggnad. Fastighetsägare Hemmestorp 31:5 Vi vill lämna följande synpunkter: 1. Avståndet till nuvarande bebyggelse på Myrgången Planen lämnar ett avstånd på endast 20 meter förutom de 5 meter utanför tomterna som boket äger. Efter skogning och bebyggelse på de nya tomterna utsätts det smala beståndet av enormt höga, gamla tallar för en enorm vindpåverkan. De kommer att utgöra en stor säkerhetsrisk, både för oss på Myrgången och för bebyggelsen på de nya tomterna och kommer med säkerhet att behöva fällas, med resultat att vi, för år framåt, får ett kalt område mellan oss. Avståndet bör helt klart vara större och det borde, med god vilja, gå att ordna! 2. De fyra tomterna och dess användning Är verkligen ett skogsbestånd med mycket höga, gamla tallar en lämplig miljö att bygga nya bostäder i? Man måste räkna med att ägarna, eftersom de tycks få lov, helt tar bort skogen, både av säkerhetsskäl och estetiska skäl och kommer att planera dem som villatomter med hårdgjorda områden blandat med mera Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 lågvuxna träd och växter. Alltså försvinner en stor del av vind och bullerskyddet vi hari dag. Det finns tydligen endast två skyddade träd på fastigheten, i övrigt verkar det fritt fram för de blivande ägarna att rensa bort upp till 100%, även om ni flera gånger påpekat hur viktiga träden är för miljön. Dessutom måste man räkna med att de av säkerhets och utsiktsskäl även kommer att vilja ta bort ett antal höga tallar runt tomterna. Vi ser en stor risk att detta kommer att innefatta även en del träd uppe på Per Perssons vall. Området är helt klart fel för bostadsbebyggelse! 3. Detaljplanerna Det är raskt marscherat att gå från avslagna förhandsbesked åren 2002 och 2003 och senare ett positivt besked för "tre till fem mindre enbostadshus" 2023-03-15, till de mycket generösa tomterna på 1 400 m2 och ett byggnadsbestånd på 250 m2 som ni accepterar nu! Dessutom tillåts en nockhöjd på 8 meter och en byggnadshöjd på 3,7 meter vilket skall kunna tillåta 1,5 plans hus. Tvåbostadshus är också tillåtna. Vi vill absolut inte att parhus skall bli tillåtna! Det är illa nog med de stora byggnader som tillåts. De kommer att förändra landskapsbilden totalt! Er formulering: Att endast tillåta friliggande en- eller tvåbostadshus är för att anpassa tillkommande bostäder till befintlig bebyggelsestruktur. Var finns anpassningen och var finns logiken? Var det för att vi skulle slippa att få utsikt över ännu högre närliggande byggnader? 4. Största byggnadsarea 250 m2. Vi får ha ett maximalt byggnadsbestånd på 150 m2 på våra tomter på ca 1000 m2, vilket innebar 15% av tomtytan. Här har man tillåtit 250 m2 på en tomt på 1 400 m2, eller ca 18%, Reglerna borde väl vara lika för de två områdena. 15% skulle ha inneburit en byggnadsyta på endast 210 m2. Varför denna skillnad? Borde vara lika för fritids och permanentbostäder! 5. Fördelning av byggnadsarea Ni skriver; "250 m2 möjliggör för t.ex. ett bostadshus på 190 kvm och ett garage på 60 kvm ". Vad är maximala ytan för s.k. komplementbyggnader? Genom att bygga ett 1,5-planshus får man en mycket stor bostadsyta även om man dessutom bygger en komplementbyggnad på 100 m2 eller mer. Man skulle kunna bygga en 8 meter hög, ganska stor komplementbyggnad längs tomten mot oss på 4,5 meters avstånd från tomtgränsen. Ingen lysande utsikt! Vi vill ha in en begränsning för storlek och placering för komplement- byggnader i planen? 6. Verksamhet i komplementbyggnader. Vi hoppas givetvis att komplementbyggnader innebär garage, förråd eller en liten verkstad för eget behov. Om ni, av någon anledning, godkänner att någon byggnad används för annat ändamål, vilka aktiviteter kommer ni då att acceptera? Kennel, eventuellt med hundrastgård ända in till staketet? Verkstad? Snickeri? Barnkrubba? Musikstudio? Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Etc. För verksamhet på den befintliga tomten föreskriver ni: "Verksamheten kan endast tillåtas om omgivningspåverkan inte är större än vad som kan förväntas av ett vanligt boende". Kan vi förvänta oss att samma regler kommer att gälla för den nya bebyggelsen också? Vi tillåter definitivt inte en störande och högljudd aktivitet alldeles inpå oss. 7. Hårdgjorda ytor. Ni anger att minst 500/0 av marken skall vara genomsläpplig. Det betyder att man har möjlighet att asfaltera, stenbelägga eller lägga betong på upp till 450 m2. (50% av 1 400 m2 = 700 m2 — byggnadsarea) En mycket stor del på en tomt för bostadsändamål! Borde reduceras! 8. Planerat tillstånd för byggnad på korsmarken Er text: "Inom egenskapsområdet är det möjligt att bygga en komplementbyggnad på 300 kvm". Det innebär att ännu ett skogsområdet mellan oss och Gamla 9. Lundavägen försvinner. Lite svårt att förstå ändamålet med denna byggnad! Den går väl knappast att sälja till en utomstående köpare. Om nuvarande ägare eller någon annan tänker starta någon aktivitet där förutsätter vi att ljudnivå, trafikstörningar och miljöpåverkan inte överskrider ägarens nuvarande aktiviteter, Viktigt att tänka på! Byggnaden kommer att befinna sig i utkanten av ett bostads och sommarstuge-område. Hela området är dessutom är ett mycket populärt rekreations och strövområde. Vilken typ av aktivitet kan vi räkna med? Hur stor del av tomten runt byggnaden får hårdgöras? Bekräfta restriktioner för buller. 9. Stigen bakom Myrgången mot bäcken En del av stigen bakom Hästhagen kommer att bli tomtmark och alltså kapas av. Det är en populär vandringsväg inom strövområdet, som vi definitivt vill ha kvar. Vi skulle givetvis också gärna se att delar av Hästhagen inte helt växer igen med oanvändbart sly. Kan man ställa krav på att stigen blir användbar även efter det att tomterna styckats av? Hästhagen har vi givetvis ingen möjlighet att påverka, men... 10. Möjlighet att yttra oss innan planen för tomterna godkännes Eftersom vi blir närmsta grannar med de nya tomterna anser vi att vi måste få ha rätt att yttra oss innan planerna för de närmsta två tomterna godkännes. Borde vara självklart! Sammanfattning Vi har tyvärr en känsla av att Sjöbo Kommun har varit mycket tillmötesgående och generösa mot ägaren till marken när det gäller utformningen av planerna, samtidigt som vi som grannar inte haft mycket talan. Det här är inte något allmänt gnäll, utan vårt försök att undvika alltför negativa förändringar i den boendemiljö och fritidsmiljö som vi har rätt att vänta oss att få ha kvar. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Samhällsbyggnadsnämndens bemötande: Remsan med skog har dubblats i bredd och större områden med träd skyddas inne på fastighetsmark i granskningsförslaget, därigenom minskar både utsattheten för vind och risken att remsan med skog påverkas om enstaka träd behöver tas ner. För att ytterligare säkerställa den skogliga karaktären i området har även andelen mark som ska vara genomsläpplig ökats. I granskningsförslaget har justerats så att det på tillkommande fastigheter möjliggörs endast för friliggande enbostadshus i ett plan. Här har också ändrats så att minsta tillåtna fastighetsstorlek är 1600 kvadratmeter och den tillåtna byggnadsarean är 200 kvadratmeter. Vilket medför att den tillåtna byggnadsarean här utgör 12,5% av fastighetsytan. I det framtagna förslaget ska byggnader på nya fastigheter ha sadeltak och en byggnadshöjd på 3,7 meter samt en maximal takvinkel på 30 grader, vilket medför lägre byggnader. Avståndet mellan nya och befintliga fastigheter har också utökats i och med breddningen av remsan med skog. De regler för omgivningspåverkan som angetts för befintliga verksamheter kommer att gälla även för eventuella nya verksamheter. Granskningsförslaget anger att 70% av marken ska vara genomsläpplig på nya fastigheter. Andelen mark som ska vara genomsläpplig inom korsmarken är 60%. Samma restriktioner för omgivningspåverkan vad gäller buller etc. kommer att gälla även för den större komplementbyggnaden som tillåts på detta område. Boendes möjlighet att fortsatt nyttja och röra sig genom området bevaras genom breddningen av remsan med skog mellan nya och befintliga fastigheter. Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 Genomförda ändringar Nedan redogörs för de huvudsakliga förändringar som gjorts mellan samråd och granskning:  Planförfarandet har ändrats från standard- till utökat förfarande. Kommunens bedömning är att planförslaget i huvudsak överensstämmer med Översiktsplanen men då det finns utrymme för tolkning görs valet att ändra planförfarande.  Planområdets utbredning har justerats. Antalet tilltänkta bostäder och dess placering har reviderats och placeras längre norrut.  Resonemang kring planförslagets påverkan på riksintressen har utvecklats utifrån granskningsförslagets utformning.  Information om att strandskydd inte gäller för Humlamadsbäcken har uppdaterats.  Planbeskrivning har kompletterats med information om behov av anpassning av väganslutning mot Gamla Lundavägen.  Resonemang kring bedömningen varför risk för erosion inte föreligger har utvecklats i planbeskrivningen.  Plankartan har kompletterats med uppgift om genomförandetid.  Plankartan har kompletterats med E-område.  Information gällande restriktioner för åtgärder i närheten av markledning har lagts till i planbeskrivningen.  Planhandlingarna har kompletterats med naturvärdesinventering med tillägg för kartläggning av naturvärdesträd, fördjupad inventering av grönvit nattviol, fladdermöss och förekomst av viltstråk.  Planhandlingarna har kompletterats med bullerutredningar för väg och befintlig snickeriverksamhet.  Plankartan har kompletterats med egenskapsbestämmelser och vissa egenskapsbestämmelser har justerats: o I anslutning till gata möjliggörs plats för svackdike o Största takvinkel är 30 grader på byggnader på nya fastigheter o Endast friliggande enbostadshus tillåts o Byggnader på nya fastigheter ska ha sadeltak o Andelen mark som ska vara genomsläpplig har ökats till 60% respektive 70% o Fasader på nya byggnader ska utgöras av träpanel o Största tillåtna byggnadsarea på nya fastigheter har sänkts till 200 kvadratmeter och huvudbyggnadens storlek har begränsats till 170 kvadratmeter  Större områden med träd har skyddats inne på fastighetsmark.  Remsan med skog mellan befintliga fastigheter i söder och ny fastighetsmark har breddats.  Utöver detta har redaktionella ändringar gjorts i planhandlingarna. Samhällsbyggnadsförvaltningen Sjöbo kommun Marie Rosdahl Ellen Andersson Enhetschef Planarkitekt Strategienheten Detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 i Hemmestorp Samrådsredogörelse 2026-04-01 X§ Naturvärdesinventering på fastigheten Hemmestorp 4:48 Inför detaljplanering, Sjöbo kommun Marika Stenberg, Malin Böckert På uppdrag av: Stefan Lundberg Titel: Naturvärdesinventering på fastigheten Hemmestorp 4:48 Inför detaljplanering, Sjöbo kommun Beställare: Stefan Lundberg Uppdragsansvarig: stefan.lundberg@slsnick.se Utförare: Ekoll AB (556798-9511), ekoll@ekoll.net Projektansvarig: Marika Stenberg, marika.stenberg@ekoll.net Fältinventerare NVI: Malin Böckert, Marika Stenberg Fältinventerare fladdermöss: Marika Stenberg, Malin Böckert, Per Nyström Författare: Marika Stenberg, Malin Böckert Kartproduktion: Malin Böckert Intern granskning: Bettina Ekdahl Version: 2025-08-29 Leveransdatum: 2025-08-29 Leveransens omfattning: Leveransen omfattar denna skriftliga rapport samt insamlad geodata i form av shape-filer. Foton: © Ekoll AB Bakgrundskartor: © Lantmäteriet (öppna data) Omslagsbild: Naturvärdesbiotop i västra kanten av inventeringsområdet (även nyckelbiotop). Innehåll Uppdraget ...................................................................................................................................................... 2 Syfte ............................................................................................................................................................ 2 Principer för naturvärdesbedömning ........................................................................................................ 3 Avgränsningar ........................................................................................................................................... 3 Förarbete........................................................................................................................................................ 4 Fältarbete ....................................................................................................................................................... 4 Fördjupade inventeringar och tillägg ......................................................................................................... 5 Artförekomster ......................................................................................................................................... 5 Naturvärdesträd ........................................................................................................................................ 5 Tillägg utöver NVI standarden .............................................................................................................. 6 Områdesbeskrivning .................................................................................................................................... 7 Landmiljöer ............................................................................................................................................... 7 Vattenmiljöer ............................................................................................................................................ 7 Skyddade områden ................................................................................................................................... 8 Naturmiljöer utan skydd med betydelse för biologisk mångfald .................................................... 10 Naturvärdesbedömning ............................................................................................................................. 12 Artförekomster ........................................................................................................................................... 14 Värdearter ................................................................................................................................................ 14 Naturvärdesträd .......................................................................................................................................... 17 Samlad bedömning ..................................................................................................................................... 19 Behov av ytterligare inventeringar ....................................................................................................... 19 Referenser .................................................................................................................................................... 20 Bilaga 1 – Sammanfattning bedömningsgrunder och begrepp ............................................................ 21 Uppdraget Ekoll AB har på uppdrag av Stefan Lundberg genomfört en naturvärdesinventering (NVI) enligt svensk standard SS 199000:2023 på fastigheten Hemmestorp 4:48, Sjöbo kommun (figur 1). Fastigheten omfattar ca 4,9 hektar. Bakgrunden till inventeringen är att Sjöbo kommun arbetar med en detaljplan för fyra nya bostadstomter på fastigheten. Inventeringen har utförts på fältnivå med detaljeringsgrad detalj vilket innebär utpekande av naturvärdesbiotoper av naturvärdesklass 1–4 som är ≥ 100 m2. NVI:n har kompletterats med följande tillägg och fördjupade inventeringar: kartläggning av naturvärdesträd samt fördjupad inventering av grönvit nattviol och fladdermöss. Utöver dessa tillägg enligt standard har förekomsten av viltstråk bedömts. Syfte Syftet med en NVI är att kartlägga och värdera områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald. Ett av de främsta hoten mot biologisk mångfald är att arters livsmiljöer försvinner eller fragmenteras (splittras upp) samt att arters spridningsmöjligheter mellan livsmiljöer påverkas negativt på grund av mänsklig verksamhet. En NVI är således ett viktigt hjälpmedel vid planering och beslut för att kunna finna möjligheter att visa hänsyn till befintliga naturvärden (värden för biologisk mångfald) och därmed minska eventuell negativ påverkan. En NVI enligt svensk standard är neutral i förhållande till exempelvis det kommunala självstyret och det finns inget lagstadgat krav att en NVI ska genomföras vid särskilda tillfällen. Dock ger en NVI en helhetsbedömning över det aktuella områdets natur och skapar ett underlag som gör det möjligt att ta miljöbalkens allmänna hänsynsregler i beaktande eller exempelvis ta hänsyn till eventuella förekomster av arter och biotoper som omfattas av lagstadgat skydd. Figur 1. Översikt över inventeringsområdet på fastigheten Hem mestorp 4:48 och hur det ligger i förhållande till Veberöd, Sjöbo kommun. Principer för naturvärdesbedömning Principen för en NVI enligt standard SS 199000:2023 är att geografiska områden av särskild betydelse för biologisk mångfald kartläggs. Varje kartlagt område benämns ”naturvärdesbiotop”. Både naturliga och antropogena miljöer kan avgränsas som naturvärdesbiotoper. Kartlagda naturvärdesbiotoper ges en naturvärdesklassning på en skala mellan 1 till 4 där naturvärdesklass 1 utgör områden med högsta värde för biologisk mångfald och 4 utgör visst värde för biologisk mångfald (figur 2, bilaga 1). Bedömningsgrunderna ”artvärde” och ”biotopvärde” används som underlag till naturvärdesklassningen (figur 2, bilaga 1). Artvärdet baseras på artrikedom och förekomst av värdearter (se definition i bilaga 1) och biotopvärdet baseras på naturmiljöns förutsättningar för biologisk mångfald. Figur 2. Matris för bedömning av en naturvärdesbiotops naturvärde. Omarbetad efter SS 199000:2023. Biotoper eller områden av låg eller ingen betydelse för biologisk mångfald (klass 5-7) kan kartläggas som ett tillägg om det önskas. Utöver naturvärdesbiotoper kan även landskapsområden kartläggas. Dessa kan omfatta flera olika naturmiljöer. Syftet med landskapsområden är att visualisera sammanhängande stråk som kan ha betydelse för biologisk mångfald med avseende på ekologisk konnektivitet, exempelvis förbindelse mellan naturmiljöer och arters spridningsmöjligheter. Avgränsning av landskapsområden görs utifrån exempelvis landskapets topografi, markegenskaper, vattenförekomster, naturtyper eller förekomst mänsklig verksamhet. Landskapsområden av särskild betydelse för biologisk mångfald benämns som värdelandskap. Bedömningsgrunderna för naturvärdesklassning enligt standarden samt definitioner av vissa begrepp sammanfattas utförligare i bilaga 1. Avgränsningar En NVI ger en nulägesbild av ett områdes naturvärden och tilldelade klassningar kan därför förändras med tiden. Det bör framhållas att en NVI enligt standard inte omfattar bedömning av ett områdes betydelse för friluftslivet, geologiska värden eller kulturmiljövärden men kulturhistoriska spår kan inkluderas om de har betydelse för biologisk mångfald. En NVI omfattar inte heller någon konsekvensbedömning av planerad exploatering, bedömning av framtida naturvärde eller ekosystemtjänster. Någon uttolkning av vad som är tillåtet i enlighet med gällande lagstiftning omfattas inte heller. Däremot utgör resultaten från en NVI ett underlag till exempelvis planarbete, miljökonsekvensbeskrivningar, ekosystemtjänstanalyser, artskyddsutredningar och liknande där denna typ av bedömningar kan göras. Förarbete Fältinventeringen har föregåtts av ett förarbete som innebär att tidigare kända naturvärden i form av skyddade områden och andra naturmiljöer av betydelse för biologisk mångfald samt värdearter inom och i nära anslutning till aktuellt inventeringsområde eftersökts i olika offentliga databaser (tabell 1). Därutöver har flygbildstolkning av inventeringsområdets naturmiljö skett med hjälp av Lantmäteriets kartprodukter och geografiska information som finns att tillgå i öppna geodata. Potentiella naturvärdesbiotoper identifierades med hjälp av inhämtad information som förberedelse inför noggrannare bedömning i fält. Tabell 1. Databaser som använts för att eftersöka relevant miljöinformation. Andra databaser kan tillkomma i enskilda uppdrag. Databas Aktör Artportalen SLU Artdatabanken Fynddata SLU Artdatabanken med flera Skyddad natur Naturvårdsverket Länsstyrelsens WebbGIS Länsstyrelserna Skogens pärlor Skogsstyrelsen Historiska kartor Lantmäteriet TUVA, äng- och betesmarksinventeringen Jordbruksverket VISS, Vatteninformationssystem Sverige Vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten NVDB, Nationell vägdatabas Trafikverket med flera Viltolycksstatistik Nationella viltolycksrådet Fältarbete Fältarbetet innebär att aktuellt inventeringsområde undersöks genom att systematiskt ströva igenom hela området. Syftet är att kartlägga naturvärdesbiotoper baserat på artförekomster och förekommande biotopkvaliteter med betydelse för biologisk mångfald (bilaga 1). Därefter bedöms naturvärdesklass för de enskilda naturvärdesbiotoperna. I de fall en naturvärdesbiotop har sin utbredning både innanför och utanför aktuellt inventeringsområde avgränsas även de delar som är utanför inventeringsområdet i den mån det är rimligt och möjligt inom ramen för aktuellt uppdrag. Foton tas på miljöerna inom varje kartlagd biotop. En bedömning om hela eller delar av kartlagda naturvärdesbiotoper uppfyller den svenska tolkningen för att kunna klassas som Natura 2000-naturtyp görs alltid enligt standard. Bedömningen görs med hjälp av Naturvårdsverkets vägledningar för aktuell naturtyp. Exakta avgränsningar av förekommande Natura 2000-naturtyper samt bedömning av naturtypernas bevarandestatus kan göras som ett tillägg. Fältinventeringen gällande naturvärdesinventeringen utfördes den 17 juni 2025 av Marika Stenberg och Malin Böckert. Fördjupade inventeringar och tillägg Artförekomster Detaljerad redovisning av artförekomst Innebär att värdearter (se definition i bilaga 1) eftersöks i tillräcklig omfattning för att kunna göra en säkrare naturvärdesbedömning. Påträffade invasiva arter noteras på samma sätt. De invasiva arter som eftersöks är de som finns listade i EU:s förteckning över invasiva arter i EU och de arter som Naturvårdsverket anser vara de mest problematiska invasiva arterna i Sverige. Observationsplatsen för påträffade värdearter i form av fridlysta och rödlistade arter samt invasiva arter koordinatsätts och redovisats på karta. Observerade värdearter och invasiva arter som påträffats under fältinventeringen har rapporterats till Artportalen. Fördjupad inventering av grönvit nattviol Då fynd av orkidén grönvit nattviol tidigare har rapporterats i närområdet önskades en kartläggning av artens förekomst inom inventeringsområdet samt en bedömning av inventeringsområdets betydelse för arten. Eftersom grönvit nattviol blommar i juni har arten därför eftersökts under denna månad. Grönvit nattviol är fridlyst enligt 8 § artskyddsförordningen. Inventeringen gällande grönvit nattviol gjordes i samband med naturvärdesinventeringen den 17 juni 2025. Fördjupad inventering av fladdermöss En förenklad fladdermusinventering har genomförts inom inventeringsområdet för att bedöma i vilken utsträckning fastigheten nyttjas av fladdermöss och för att kunna minimera eventuell negativ påverkan på dessa i och med den planerade bostadsbebyggelsen. Inventering av fladdermöss gjordes efter skymning 2025-06-17 och 2025-08-21 av Marika Stenberg, Malin Böckert och Per Nyström. Avlyssningsförhållandena var vid båda fältbesöken goda och vindstilla med en temperatur på 16°C vid första besöket respektive 14°C vid andra besöket. Inventeringen är utförd med en handhållen autodetektor (Echo Meter Touch 2 Pro, Wildlife acoustics) som registrerar fladdermössens läten och ger automatiserade artförslag. Efter inventeringen gjordes en kontrollerande analys av de upptagna ljudfilernas spektrogram. Detta ger en uppfattning om artförekomst men också om hur fladdermössen rör sig i området. Alla fladdermusarter har mer eller mindre samma typ av krav på sin livsmiljö och omfattas av samma fridlysningsbestämmelser (4 a § artskyddsförordningen). Inventeringen utfördes enligt en standardmetod för fladdermöss, linjetaxering till fots. Detta innebär att en på förhand fastställd rutt följs samtidigt som alla artobservationer registreras med hjälp av autodetektorn. Inventeringsmetoden syftar inte till att avgöra antal individer inom ett område, utan enbart förekomst/icke-förekomst. Naturvärdesträd Naturvärdesträd är träd som är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Begreppet omfattar både träd som enligt Naturvårdsverket klassas som särskilt skyddsvärda (grova hålträd, jätteträd och mycket gamla träd) och andra träd med egenskaper som är av betydelse för biologisk mångfald (tabell 2). Organismer som kan vara knuta till naturvärdesträd och som använder dessa som livsmiljö är exempelvis vedlevande insekter, kryptogamer (mossor, lavar och svampar), fladdermöss som kan ha daggömmen och yngelkolonier i hålträd, födosökande hackspettar och hålhäckande fåglar. Metoden som använts för bedömning och kartläggning av naturvärdesträd baseras dels på Naturvårdsverkets manual för inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet, dels Skogsstyrelsens handbok för nyckelbiotopsinventering. Tabell 1 listar egenskaper hos ett träd som räknas som positiva för biologisk mångfald. Tabell 2. Egenskaper som eftersöks hos träd för att identifiera och kartlägga naturvärdesträd. Egenskap Beskrivning Grovt träd Olika trädarter har olika minimi-mått för vad som räknas som grovt: bok och ek ≥ 80 cm i stamdiameter, tall och gran ≥ 70 cm i stamdiameter, övriga träd oftast ≥ 60 cm i stamdiameter. Stamdiametern mäts i brösthöjd. Gammalt träd Träd som uppnått biologisk mogen ålder och som därmed inte befinner sig i starkt växande fas. Trädets exakta ålder är alltså inte den avgörande faktorn utan det är trädets egenskaper som det får med åldern som är av betydelse exempelvis grov barkstruktur och ett knotigt växtsätt med knotiga grenar och kronform. Död ved Förekomst av död ved i stam eller krona skapar livsmiljöer för vedlevande insekter. Håligheter Håligheter i stam eller grenar skapar livsmiljöer för vedlevande insekter, hålhäckande fåglar och fladdermöss. Mulm Förekomst av mulm skapar livsmiljöer för vedlevande insekter. Sav Savande träd ger föda åt flera insektsgrupper Svamppåväxt Vedsvampar skapar livsmiljöer för vedlevande insekter genom sin nedbrytning. Vidkronigt ≥ 18 m för ädellövträd, ≥ 12 m for triviallövträd och ≥ 10 m för barrträd. Kriteriet används om något av övriga kriterier är uppfyllda. Sockel En välutvecklad sockel skapar strukturer för exempelvis kryptogamer att växa på. Naturvårdsarter Förekomst av naturvårdsarter i form av rödlistade arter, fridlysta arter eller signalarter. Solexponerat Gäller för trädarter vars artgrupper som är knutna till trädslaget gynnas av solexponering, exempelvis tall och ek. Kriteriet används om något av övriga kriterier är uppfyllda. Naturvårdsverkets Jätteträd - träd grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. definition av Mycket gamla träd - gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. särskilt Grova hålträd - träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i skyddsvärda träd huvudstam. Tillägg utöver NVI standarden Utöver ovanstående tillägg enligt standard har en viltanalys genomförts som innebär bedömning av eventuella viltstråk, födosöksområden och målpunkter för större vilt. Detta för att kunna föra ett resonemang kring hur placering av bostadsbebyggelse kan ske för att minska eventuell negativ påverkan på vilt i området. Områdesbeskrivning Landmiljöer Inventeringsområdet utgörs av skogsmark (figur 3) och en centralt belägen tomtmark. I öst samt i sydöst växer ett yngre bestånd av tall med ett fältskikt bestående av väggmossa, skogsstjärnblomma och ekorrbär. Inventeringsområdet gränsar i öst till Per Perssons vall (fornminne). I syd och sydväst förekommer i en dominans av lövträd, främst i form av bok, ek och björk. I samma område finns en mindre ekdunge med förhållandevis unga träd, där fältskiktet domineras av kruståtel och skogskovall. Längs inventeringsområdets västra kant löper en sumpskog utmed en mindre bäck (Humlamadsbäcken). Bäcken kantas av klibbal, och i fältskiktet förekommer bland annat skogsfräken, nordbräken, lundarv och vitsippa. Invid bäcken finns spår av bete i form av en kvarlämnad inhägnad, området verkar dock inte ha betats på åtminstone några år. I nordöstra delen av inventeringsområdet finns ett källpåverkat område som gränsar till Humlamadsbäcken. Inom hela området finns en riklig mängd lövsly. Figur 3. Exempel på miljöer inom inventeringsområdet. Överst till vänster: tallbestånd, överst till höger: lövträdsdunge, nere till vänster: ekdunge och nere till höger: källpåverkat område. Vattenmiljöer Inom inventeringsområdet rinner Humlamadsbäcken, ett biflöde till Klingavälsån som ligger ca 1,5 km nedströms om fastigheten (figur 4). Klingavälsån ingår i Kävlingeåns huvudavrinningsområde. Klingavälsåns ekologiska status har bedömts som måttlig i den senaste statusklassningen (2017–2021) enligt EU:s vattendirektiv. Klingavälsån har i den nationella strategin för skydd av värdefulla vattenmiljöer pekats ut som ett så kallat nationellt särskilt värdefullt vatten. Ån utgör ett av Sveriges utpekade våtmarksområden inom Ramsarkonventionen och omfattas även av naturreservat, Natura 2000-område och riksintresse för naturvård och friluftsliv (se Skyddade områden nedan). Utpekande av särskilt värdefulla vatten utgör en del i arbetet med att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag”. Figur 4. Kartan visar Humlamadsbäcken och dess anslutning till Klingavälsån 1,5 km norr om inventeringsområdet. Skyddade områden Flera skyddade områden finns inom eller i närheten av inventeringsområdet. Områdena omfattats av flera olika typer av skydd: riksintresse för naturvård, friluftsliv och rörligt friluftsliv (figur 5), Natura 2000-område och naturreservat (figur 6). Flera av områdena överlappar varandra och/eller sträcker sig även utanför inventeringsområdet. Riksintresse för naturvård Inventeringsområdet ingår i ett större område som är utpekat som riksintresse för naturvård (N 85; Sandurområdet mellan Veberöd och Blentarp) enligt 3 kap. 6 § MB vilket innebär att området ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Områdets huvudsakliga värdekärnor är ett sandurfält mellan Veberöd och Blentarp i anslutning till Romeleåsens norra förkastningsbrant. Det utmärks av glacialfluviala erosionsrännor och korta erosionsdalar. Men området ingår även i en nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt M8101) och i länsstyrelsens program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet (objekt 81-62/63). Riksintresse för friluftsliv Inventeringsområdet ingår i ett större område som är utpekat som riksintresse för friluftsliv (FM 10, Vomb och Klingavälsån) enligt 3 kap. 6 § MB. I beslutet nämns framför allt Vombs fure, med sitt svagt kuperade landskap dominerat av sanddyner och tallskog, samt området kring Klingavälsån, med sitt svagt slingrande förlopp i ett annars öppet landskap, som värdekärnor. Båda dessa områden ligger norr om inventeringsområdet. Riksintresse för rörligt friluftsliv Inventeringsområdet ingår även i ett större område som är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv (Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne) enligt 4 kap miljöbalken. Områdets huvudsakliga värdekärnor är omväxlingen mellan småkuperade lövskogsområden och jordbruksmarker med åkrar och betesmarker. Här finns ett rikt vilt- och fågelliv och området ligger i närhet till Malmö-lundregionen. Figur 5. Kartan visar de tre riksintressen som berör inventeringsområdet. Naturreservat och Natura 2000 Norr om inventeringsområdet ligger Naturreservaten Veberöds ljung och Klingavälsåns dalgång. Delar av dessa reservat är även Natura 2000-område. Veberöds ljung består av ett äldre odlingslandskap med ekhagar, naturbetesmarker samt skogsplanteringar på sandiga marker. Klingavälsåns dalgång kännetecknas av ett, till viss del, meandrande vattendrag med betade svämområden och översilningsängar. Figur 6. Kartan visar de områden som omfattas av Natura 2000-område och naturreservat inom närområdet. Generellt strandskydd I den västra delen av inventeringsområdet är strandskyddet enligt 7 kap. 15 § MB upphävt enligt ett beslut från Länsstyrelsen 1996. Dock planeras för återupprättande av strandskyddet (100 meter från strandlinjen) vid framtida detaljplanläggning. Mark som idag är ianspråktagen bostadstomt och avskilt genom infartsväg kommer då att undantas strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Åtgärder som hindrar allmänheten från att färdas fritt i området eller som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter får inte utföras utan dispens inom ett strandskyddat område. Naturmiljöer utan skydd med betydelse för biologisk mångfald Två TUVA-objekt finns inom inventeringsområdet. TUVA-objekt är områden som kartlagts under Ängs- och betesmarksinventeringen som regelbundet utförs av Jordbruksverket (nationell inventering av värdefulla ängs- och betesmarker). TUVA-objekt innehåller ofta magra hävdade marker som har betydelsefulla värden för biologisk mångfald och innehåller ofta mark som klassats till olika Natura 2000-naturtyper. Det norra TUVA-området har klassat som betesmark på grässandhed (figur 7) medan det södra området beskrivs som igenväxt och är inte längre aktuellt. Gränserna för TUVA-objektet överlappar dock med sumpskog utpekat av Skogsstyrelsen. Gränserna är därmed inte helt överensstämmande med verkligheten. Två nyckelbiotoper utpekade av Skogsstyrelsen finns inom eller precis utanför inventeringsområdet (figur 7). Nyckelbiotoper är skogsområden med stor betydelse för skogens växt- och djurliv och dessa områden hyser ofta sällsynta eller hotade arter som behöver området för sin överlevnad. Nyckelbiotoper utgör ofta rester av miljöer som annars försvunnit i det omgivande landskapet och har ofta ovanliga miljöer som hotade arter lever i. I det aktuella fallet är bedömningen att det rör sig om källpåverkad mark (se naturvärdesbiotop 1 för mer detaljerad information), det vill säga skog på fuktig eller blöt mark med avvikande, karaktäristisk vegetation. Det finns även ett område med sumpskog utpekat av Skogsstyrelsen i västra delen av inventeringsområdet där den följer vattendraget (figur 7 och 8). Sumpskog är en alltmer sällsynt biotop i dagens skogslandskap då de flesta skogsområden dikas ut helt till fördel för skogsbruket. Denna utbredda ”förtorkning” av landskapet medför en försämrad förekomst av exempelvis insekter och småkryp och därmed även exempelvis groddjur och småfåglar som är beroende av småkryp som föda. Alla blöta marker har därför ett bevarandevärde. Sumpskogar utpekade av Skogsstyrelsen kan ha förekomst av äldre eller senvuxna träd och förekomst av död ved vilket skapar goda förutsättningar för en rik flora och fauna. Gränserna för sumpskogen överlappar dock med TUVA-objektet som är grässandhed. Gränserna är därmed inte helt överensstämmande med verkligheten. Figur 7. Kartan visar de värdefulla naturmiljöerna som förekommer inom och strax intill inventeringsområdet. Observera att det TUVA-objekt som ej längre är aktuellt har utelämnats ur kartan. Figur 8. Sumpskog strax utanför inventeringsområdets västra kant. Naturvärdesbedömning Vid inventeringen avgränsades en naturvärdesbiotop som tilldelats naturvärdesklass 2 (högt naturvärde (figur 9). Naturvärdesbiotopen består av ett källpåverkat område som kantas av sumpskog. Inventeringsområdet utgör en del av ett större landskapsområde främst bestående av produktionsskog (tall) med vissa mindre inslag av löv. Figur 9. Översikt över den naturvärdesbiotop med naturvärdesklass 2 som avgränsats under NVI:n. Naturvärdesbiotop 1 Områdesbeskrivning Naturvärdesbedömning Naturtyp: Naturligt småvatten Naturvärdesklass: 2 Biotoptyp: Källa Biotopvärde: Högt Natura 2000-naturtyp: 7160-ej fullgod Artvärde: Påtagligt Area (ha): 0,8 Bedömningens säkerhet: Säker Områdets egenskaper Bedömningsgrunder biotopvärde Källpåverkat område omgivet av sumpskog. I Tillstånd: biotop i bra tillstånd, god naturlighet området växer al med sockelbildning samt en med liten negativ påverkan. mindre mängd lövsly (figur 10). I fältskiktet Sällsynthet: ovanlig biotop lokalt och regionalt förekommer bland annat ormbunkar, skogsfräken, lundarv och vitsippa. I de Ekologisk funktion: viss ekologisk funktion fuktigare miljöerna vid kanterna av källflödet Bedömningsgrunder artvärde förekommer lungmossa, bäckmärke och Artrikedom: Stundom rikliga mängder av kabbleka. Inom biotopen finns även en viss ekologiska ståndortsindikatorer som även mängd grov död ved. En viss näringspåverkan utgör karaktärsarter inom Källor och källkärr förekommer närmast bilvägen. Området har (7160). Relativt artrikt. pekats ut som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen, och hyser ett flertal ekologiska Arternas signalvärde: Förekomst av ståndortsindikatorer, exempelvis kärrfibbla organismsamhällen med andra kännetecken, och ormbär, vilka även utgör karaktärsarter som är typiska för biotoper med viss särskild inom Natura 2000 naturtypen Källor och betydelse för biologisk mångfald. källkärr (7160). Värdearter Dvärgpipistrell F Större brunfladdermus F Vattenfladdermus F Vanlig groda F Grönvit nattviol F Blanksvart trämyra S Invasiva arter saknas F=fridlyst art, S=signalart i skog Figur 10. Källpåverkat område inom naturvärdesbiotop 2 Artförekomster Värdearter Tidigare rapporterade arter Sedan tidigare finns rapporter av fridlysta arter inom en radie av 1 km från inventeringsområdet (Artportalen, sökning 2025-04-10, figur 11). Det rör sig om orkidén grönvit nattviol och spillkråka. Spillkråka observerades inte inom området under inventeringen och inga bohål kunde heller ej hittas i områdets grövre träd. Grönvit nattviol noterades heller inte under fältbesöket, men det finns anledning att tro att arten troligen finns kvar inom området (se Fördjupad inventering av grönvit nattviol nedan). Figur 11. Översikt över skyddsklassade arter som tidigare rapporterats inom 1 km av inventeringsområdet. Ekolls artobservationer Totalt sex värdearter har observerats under fältinventeringen inom organismgrupperna groddjur, insekter (figur 12) och fladdermöss (se Fördjupad inventering av fladdermöss nedan, figur 13). Fem av naturvårdsarterna har någon form av skydd (se avsnitt nedan) medan en utgör en skoglig signalart. Figur 12. Översikt över de värdearter som observerats under fältinventeringen. Groddjur Vanlig groda noterades födosökande inom det fuktiga källpåverkade området (naturvärdesbiotop 1). Det finns inga direkta lekvatten för groddjur inom inventeringsområdet eftersom groddjur i regel inte leker i rinnande vatten. Vanlig groda är fridlyst enligt 6 § artskyddsförordningen vilket innebär att individer av arten inte får dödas eller skadas. Livsmiljöerna för vanlig groda omfattas inte av fridlysningsbestämmelserna. Insekter Blanksvart trämyra påträffades på ett grovt körsbärsträd i inventeringsområdets västra del (se Skyddsvärda träd). Arten är en av Skogsstyrelsens signalarter som förknippas med gamla ihåliga träd och som signalerar en god kontinuitet. Fördjupad inventering av grönvit nattviol Marken där grönvit nattviol tidigare observerats (år 2017 respektive 2023) var vid inventeringen relativt torr. Vid inventeringen noterades inga plantor av arten. Det är dock inte osannolikt att grönvit nattviol finns kvar men att årets torka har varit missgynnsamt för arten. Grönvit nattviol växer på måttligt näringsrik mark i exempelvis fuktiga hagmarker, betade medelrika skogar, buskrika naturbetesmarker, fuktskogar, lundmiljöer och längs gamla markvägar. Grönvit nattviol är fridlyst enligt 8 § artskyddsförordningen, vilket innebär att det inte utan dispens från artskyddsförordningen är tillåtet att: 1. plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, och 2. ta bort eller skada frön eller andra delar. Fördjupad inventering av fladdermöss Vid inventeringen av fladdermöss noterades totalt fyra arter av fladdermöss (tabell 3). Flest noteringar gjordes av dvärgpipistrell följt av nordfladdermus och större brunfladdermus. Vattenfladdermus noterades enbart vid andra fältbesöket. Det är sannolikt att fladdermössen endast nyttjar området för födosök och som en passage mellan lämpligare miljöer, då inga lämpliga boplatsmiljöer förekommer inom fastigheten (grova hålträd, träd med stora barksprickor m. m.). Tabell 3. Sammanställning av förekommande fladdermusarter med säker förekomst inom planområdet. Information om vilken typ av viloplatser och yngelplatser respektive art kan utnyttja anges. Informationen är hämtad från Naturvårdsverket (2020), de Jong (2023) samt artfakta.se. Art Rödlistning Yngelplatser och viloplatser Viloplatser (övervintring) (ej övervintring) dvärgpipistrell livskraftig hålträd, byggnader hålträd, byggnader (LC) Pipistrellus pygmaeus nordfladdermus nära hotad hålträd, byggnader byggnader, grottor, mellan (NT) stenblock Eptesicus nilssonii större brunfladdermus livskraftig hålträd byggnader, en stor andel migrerar (LC) Nyctalus noctula vattenfladdermus livskraftig hålträd, byggnader, mellan grottor, mellan stenblock, (LC) stenblock jordkällare, brovalv Myotis daubentonii Alla fladdermöss är fridlysta enligt 4 a § artskyddsförordningen. Fridlysningen innebär att det inte utan dispens från artskyddsförordningen är tillåtet att: 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Märk väl att åtgärder som medför punkt 1–3 måste vara avsiktliga för att vara otillåtna. Punkt 4 gäller både avsiktliga och oavsiktliga åtgärder. Figur 13. Registreringar av fladdermöss inom och intill inventeringsområdet. Notera att prickarna inte anger enskilda individer utan är platser där fladdermusljud detekterats. Samma individ kan således noteras på flera ställen inom området under samma natt. Förkortningarna i kartan avser de olika arterna som noterats: DP = dvärgpipistrell, NF = nordfladdermus, SB = större brunfladdermus, och VF = vattenfladdermus. Naturvärdesträd Totalt elva naturvärdesträd har kartlagts men inget av träden har klassats som särskilt skyddsvärda enligt Naturvårdsverkets definition. Majoriteten av träden består av grova tallar i områdets och östra utkant men en bok, ett körsbärsträd och en gran har noterats som grova (figur 14). Figur 14. översikt över de naturvärdesträd som påträffades under fältinventeringen. Viltanalys Inom fastigheten förekommer en mängd småstigar, särskilt inom tallskogen i öst som är något glesare. Då närboende säkerligen rör sig i området är det dock osäkert om det enbart rör sig om viltstigar, vilket gör det svårt att peka ut särskilda viltstråk inom fastigheten. Eftersom det rör sig mycket vilt i närområdet är det sannolikt att de även rör sig inom fastigheten då det finns både skydd och föda. Enligt data från Nationella viltolycksrådet förekommer ett större antal viltolyckor längs med gamla Lundavägen. Längs en sträcka på 500 meter öster respektive väster om fastigheten har 46 viltolyckor inträffat sedan 2015. Rådjur representerar en majoritet av olyckorna (39 st), men det förekommer även olyckor med dovhjort och vildsvin. Olycksplatserna förekommer längs sträckor där skogsområden finns på båda sidor av vägen, vilket är att förvänta sig. Det är därför sannolikt att viltet rör sig obehindrat mellan fastigheten och skogsområdet norr om vägen (figur 15). Figur 15. Kartan visar viltolyckor inom närområdet och sannolika spridningsvägar till och från fastigheten. Samlad bedömning En naturvärdesbiotop av naturvärdesklass 2 avgränsades inom fastigheten. Naturvärdesbiotopen är utpekad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och utgör även Natura 2000-naturtypen Källor och källkärr (7160). Naturtypen kan dock ej kan betraktas som fullgod då det finns en viss näringspåverkan och en förekomst av den icke inhemska arten blekbalsamin. Arter som är typiska för naturtypen har tidigare noterats inom området, men under fältbesöket återfanns endast två karaktärsarter: kärrfibbla och ormbär. Tidigare rapporter av den fridlysta orkidéen grönvit nattviol finns inom biotopen, men hittades ej under fältbesöket. Eftersom arten är relativt motståndskraftig vad gäller igenväxning och näringspåverkan är det dock sannolikt att arten kan finnas kvar i området och att den har missgynnats detta år på grund av årets särskilt torra förhållanden. Utöver den utpekade naturvärdesbiotopen är den samlade bedömningen är att resterande biotoper är förhållandevis triviala. Området verkar ha utgjort produktionsskog under en längre period och området domineras av vanligt förekommande och livskraftiga arter. Områdets naturvärdesträd är begränsade till fastighetens västra och östra kanter och består av grova, friska träd utan håligheter. Sannolikheten att fladdermöss bor inom fastigheten är låg då det inte finns några grova hålträd inom området. Det finns däremot en stor förekomst av lämpliga boplatsmiljöer inom naturreservatet Veberöds ljung några hundra meter norr om fastigheten. Fladdermöss nyttjar sannolikt inventeringsområdet för födosök och som en passage mellan bättre lämpade områden. Artificiell belysning av boplatser och livsmiljöer är i regel negativt för fladdermöss. Belysning kan dels skapa en barriäreffekt mellan livsmiljöer, dels störa fladdermössens dygnsrytm. Men ljuskänsligheten varierar mellan olika arter. Bland de arter som förekommer i området är vattenfladdermus mest ljuskänslig. Gällande rörelsemönstret av större vilt inom området är bedömningen att fastigheten och omgivande skogsområden nyttjas i hög utsträckning för både passage och födosök och att det inte finns några utmärkande viltstråk inom fastigheten. Behov av ytterligare inventeringar Denna NVI bedöms spegla områdets naturvärden väl och ytterligare inventeringar bedöms inte kunna förändra aktuell naturvärdesbedömning eller bedömningens säkerhet. Någon riktad artinventering mot en särskild art eller artgrupp bedöms inte heller vara nödvändig då den kunskap som finns i dagsläget bedöms vara tillräcklig. Referenser Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala Naturvårdsverket. 2012. Biotopskyddsområden - Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 § miljöbalken handbok 2012:1. Nitare, J. 2019. Skyddsvärd skog – naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning. Skogsstyrelsen. Svenska institutet för standarder (SIS), 2023. Naturvärdesinventering (NVI) – Kartläggning och värdering av biologisk mångfald – Krav och vägledning. Svensk standard SS 199000:2023. Svenska institutet för standarder (SIS), 2023. Naturvärdesinventering (NVI) – Kartläggning och värdering av biologisk mångfald – Dataspecifikation och listor med biotopbeteckningar. Teknisk specifikation SIS/TS 199002:2023. Skogsstyrelsen. 2014. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. SLU Artdatabanken. Artfakta, Namn och släktskap. https://namnochslaktskap.artfakta.se SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM). 2020. Ljusföroreningar. Biodiverse. Årgång: 25. Utgivningsnummer: 3. Utgivningsår: 2020. Sveriges lantbruksuniversitet. ISSN:1401-5064. Tyler, T. m.fl. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lunds botaniska förening. Lund. Bilaga 1 – Sammanfattning bedömningsgrunder och begrepp Bilaga 1 är en sammanfattande beskrivning av bedömningsprinciperna enligt standard SS 199000:2023. Metoden beskrivs i sin helhet i standarden. I denna bilaga beskrivs definitioner och begrepp vilka Ekoll anser vara mest relevanta för att förstå bedömningsprinciperna. Gränsdragning mellan naturliga och antropogena miljöer Naturtyper delas in i naturliga respektive antropogena miljöer enligt strandad beroende på vilken utsträckning de är påverkade av mänsklig verksamhet. Alla naturliga ekosystem är i regel mer eller mindre påverkade av människan men det innebär inte att de alltid räknas som antropogena. Tabell 1 listar riktlinjer för hur naturliga respektive antropogena miljöer definieras enligt standard. Tabell 1. Sammanställning av riktlinjer för bedömning av naturliga respektive antropogena miljöer. Diffus påverkan genom generella utsläpp av föroreningar till luft och vatten kan får förekomma i naturliga ekosystem men i begränsad omfattning. Naturliga miljöer/ekosystem Antropogena miljöer Terrestra ekosystem som uppstått och utvecklats på en Terrestra miljöer där människan helt förändrat de viss plats utan att människan påtagligt förändrat de naturgivna förutsättningarna genom bebyggelse, naturgivna förutsättningarna eller i betydande omfattning anläggningar, sprängning, grävning eller planterat in eller odlat arter som inte naturligt skulle markbearbetning såsom hus, vägar, täkter, plöjd förekommit på platsen. och dikad åkermark. Kulturskapade terrestra ekosystem som uppstått under De för platsen naturligt förekommande arterna inverkan av slåtter och bete utan att människan påtagligt huvudsakligen ersatts eller försvunnit till förmån förändrat de naturgivna förutsättningarna genom till för exempelvis odling, inplanterade eller insådda exempel åkerbruk eller skogsbruk. arter. Miljö som återställts av människan eller som genom Skogsmark där det naturliga skogsekosystemet helt naturliga processer har återfått ett uppenbart naturligt förändrats genom plantering och trakthyggesbruk i tillstånd för den aktuella platsen. Skogsområden där så stor omfattning att den för platsen naturliga skogsbruksåtgärder använts som i huvudsak bibehållit skogsmiljön avsevärt har förändrats. skogens naturliga dynamik och strukturer räknas som naturliga. Naturlig ytvattenmiljö som tillkommit utan människans Vattenmiljöer som är så kraftigt påverkade att den inverkan, men som i viss mån kan vara fysiskt förändrad ursprungliga miljön fullständigt har förändrats, till eller reglerad genom exempelvis vattendragsrensning, exempel diken, kanaler, regleringsmagasin, torrfåror sjösänkning, indämning, utfyllnad, flödesreglering, och korttidsreglerade vattendragssträckor. sänkning av basnivå eller ändrade vattennivåer men påverkan är inte så stor att den ursprungliga naturtypen försvunnit eller fullständigt har förändrats. Havsområde eller stränder som inte uppenbart Havsområden eller stränder som är starkt förändrats genom muddring, invallning eller anläggningar. förändrade genom anläggningar, muddring, invallning eller lokala föroreningsutsläpp. Antropogena miljöer av särskild betydelse för biologisk mångfald I vissa fall kan antropogena miljöer påverka organismer positivt och ha särskild betydelse för biologisk mångfald. Exempel på sådana fall är anlagda miljöer såsom våtmarker, dammar, äldre parker och trädgårdar och kulturmiljöer. Andra exempel är övergivna eller brukade sand-, grus-, och bergtäkter och täktsjöar samt artificiella rev i hav och sjöar. En sandtäkt bidrar exempelvis med en relativt ovanlig miljö som många arter är knutna till och en täktsjö kan efterlikna en naturlig sjö. Antropogena miljöer kan därför i vissa fall tilldelas en hög naturvärdesklassning trots att de inte har naturligt ursprung. Naturvärdesklassning av naturvärdesbiotoper Naturvärdesbiotoper med naturvärdesklass 1, 2 och 3 avgränsas alltid i en NVI enligt standard. Naturvärdesklass 4 kan väljas som ett tillägg om NVI:n utförs på detaljgrad medel och översikt. Vid detaljeringsgrad detalj är naturvärdesklass 4 obligatorisk. Hela ytan inom varje naturvärdesbiotop ska utgöras av en dominerande naturtyp och ha likvärdig betydelse för biologisk mångfald. Tabell 2 redovisar innebörden av de fyra möjliga naturvärdesklassningarna. Tabell 2. Naturvärdesklassernas innebörd enligt standard SS 199000:2023. Exemplen på vad klassningarna kan motsvara är Ekolls tolkning av standarden. Klass Förtydligande Exempel (Ekolls tolkning) 1. Högsta Mycket stor särskild betydelse för biologisk mångfald. Fullgoda Natura 2000-naturtyper, naturvärde Omfattar biotoper som har god överensstämmelse med ett biotoper med avsaknad av negativ referenstillstånd för naturliga ekosystem. Innehåller mycket mänsklig verksamhet under lång goda livsmiljöer för naturvårdsarter och nästan alltid med tid, nationellt sällsynta/hotade inslag av rödlistade och hotade arter. Områden med högsta naturtyper. Naturvärdena är i naturvärde är särskilt viktiga värdekärnor för biologisk många fall unika med få mångfald i en nationell och regional grön infrastruktur. motsvarigheter. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms Antropogena miljöer faller i regel vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk inte inom denna klassningskategori mångfald på nationell eller global nivå. men möjligheten är inte helt utesluten. 2. Högt Stor särskild betydelse för biologisk mångfald. Omfattar Delvis fullgoda Natura 2000- naturvärde biotoper som har väsentliga kvaliteter, typiska för naturliga naturtyper, regionalt ekosystem. Innehåller goda livsmiljöer för naturvårdsarter, sällsynta/betydelsefulla naturtyper, ofta med inslag av rödlistade och hotade arter. Områden skog med längre kontinuitet, artrika med högt naturvärde är värdekärnor för biologisk vatten- eller ängsmiljöer, nationellt mångfald i en nationell och regional infrastruktur. Varje eller regionalt sällsynta/hotade enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara naturtyper. av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald Kan även vara antropogena miljöer på regional eller nationell nivå. som efterliknar mer ovanligt förekommande naturliga miljöer. 3. Påtagligt Påtagligt särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturliga eller anlagda våtmarker, naturvärde Omfattar biotoper som har typiska kvaliteter för naturliga restaurerbara ängs- och ekosystem men som kan vara delvis påverkade eller saknar betesmarker, skog som har längre kontinuitet och därför inte uppfyller kriterier för potential att bli gammal inom en naturvärdesklass 1 eller 2. Innehåller oftast livsmiljöer för snarare tidsram, äldre naturvårdsarter. Bidrar till en nationell och regional grön trädgårdsmiljöer med gamla träd. infrastruktur för biologisk mångfald. Den totala arealen av Kan även vara antropogena miljöer områden i denna klass har särskild betydelse för att bevara som efterliknar naturliga miljöer. biologisk mångfald i Sverige. Enskilda områden kan lokalt ha stor särskild betydelse för biologisk mångfald där landskapet i övrigt är påverkat och har brist på biologisk mångfald. 4. Visst Viss särskild betydelse för biologisk mångfald. Omfattar Områden som omfattas av naturvärde biotoper med vissa kvaliteter av betydelse för biologisk generellt biotopskydd, blom- och mångfald. Kan innehålla livsmiljöer för naturvårdsarter. insektsrika ruderatmarker, ung Bidrar till grön infrastruktur för biologisk mångfald lövskog, parkmiljöer, artrika åtminstone på lokal nivå. Den totala arealen av dessa åkerrenar, småvatten, fördjupade områden har viss särskild betydelse för att bevara biologisk vattendrag. mångfald i Sverige. Enskilda områden kan lokalt ha särskild Antropogena miljöer faller ofta betydelse för biologisk mångfald där landskapet i övrigt är inom denna klassningskategori. påverkat och har brist på biologisk mångfald. Värdeklassning av övriga biotoper Naturmiljöer med lågt eller avsaknad av naturvärde (betydelse för biologisk mångfald) kan enligt standard delas in i tre övriga värdeklasser (värdeklass 5, 6 och 7, tabell 3) om det önskas som ett tillägg. Dessa områden benämns som övriga biotoper. Hit räknas även helt antropogena miljöer med negativ betydelse för biologisk mångfald. Övriga biotoper har ett värde för mer triviala arter av exempelvis kärlväxter, fåglar, vilt och andra mer lättspridda arter. Miljöerna kan även fungera som spridningsvägar, tillfälliga uppehållsplatser och födosöksmiljöer för naturvårdsarter men miljöerna utgör dock oftast inte de viktigaste livsmiljöerna för exempelvis reproduktion och övervintring med några få undantag. Vissa fågelarter kan exempelvis häcka i brukad åkermark, industriområden eller i trädgårdar. I samma miljöer kan även exempelvis vissa fridlysta och vissa rödlistade växtarter förekomma. Tabell 3. De övriga värdeklassernas innebörd enligt standard SS 199000:2023. Exemplen på vad klassningarna kan motsvara är Ekolls tolkning av standarden. Klass Förtydligande Exempel (Ekolls tolkning) Övrig Allmän betydelse för biologisk mångfald. Omfattar biotoper Igenväxningsmarker, ung värdeklass 5 som domineras av arter och organismsamhällen som främst lövskog, gräsmattor, likåldrig förekommer i tydligt påverkade biotoper utan kontinuitet men produktionsskog (ej som ändå har högre kvalitet än övrig värdeklass 6 och 7. Har i nyplanterad), vallodling, diken, sitt nuvarande tillstånd varken uppenbart negativ eller tydligt dagvattendammar, positiv betydelse för biologisk mångfald i Sverige. Innehåller villaträdgårdar, anlagda livsmiljöer för vanliga arter. Kan ingå i en grönstruktur som stränder. bidrar till spridning av arter åtminstone på lokal nivå. Enskilda områden kan lokalt ha betydelse för biologisk mångfald där landskapet i övrigt är påverkat och har brist på biologisk mångfald. Övrig Saknar uppenbar betydelse för biologisk mångfald. Antropogent Konventionellt odlad värdeklass 6 påverkat område med odlad monokultur eller som av annan jordbruksmark, nyplanterad anledning domineras av ett fåtal arter med liten genetisk och likåldrig produktionsskog, åldersmässig variation och som därmed inte bidrar till biologisk kalhyggen, gröna tak, artfattiga mångfald. ruderatmarker, golfgreener. Övrig Uppenbart negativ betydelse för biologisk mångfald. Bebyggelse, Antropogena miljöer såsom värdeklass 7 anläggningar och hårdgjorda ytor som saknar eller har mycket modern bebyggelse, hårdgjorda begränsad vegetation. ytor, asfalterade vägar, anläggningar som exempelvis järnvägsstationer eller fabriker. Landskapsområden Utöver naturvärdesbiotoper kan även landskapsområden kartläggas. Dessa kan omfatta flera olika naturmiljöer. Syftet med landskapsområden är att visualisera sammanhängande stråk som kan ha betydelse för biologisk mångfald med avseende på ekologisk konnektivitet, exempelvis förbindelse mellan naturmiljöer och arters spridningsmöjligheter. Avgränsning av landskapsområden görs utifrån exempelvis landskapets topografi, markegenskaper, vattenförekomster, naturtyper eller förekomst mänsklig verksamhet. Syftet är att visualisera betydelsefulla och sammanhängande stråk som kan ha betydelse för biologisk mångfald. Landskapsområden av särskild betydelse för biologisk mångfald benämns som värdelandskap. Bedömningsgrunder för klassning av naturvärdesbiotoper Artvärde Artvärdet bedöms utifrån följande aspekter: • Förekomst av värdearter där både artantal och antal individer beaktas • Förekommande värdearters signalvärde med avseende på naturmiljöns kvalitet och värde för biologisk mångfald • Artrikedom • Förekomst av värdefulla organismsamhällen Bedömningen baseras på artobservationer som görs i samband med fältinventeringen för aktuell NVI och tidigare artobservationer av trovärdig karaktär, exempelvis artobservationer på Artportalen eller tidigare inventeringar om sådana finns att tillgå. Värdearter Begreppet värdeart har en liknande betydelse som begreppet naturvårdsart (se avsnitt nedan). Alla naturvårdsarter kan dock enligt standard inte användas som indikatorer för biologisk mångfald eftersom vissa naturvårdsarter är vanligt förekommande utan särskilda krav på sin livsmiljö. Värdearter utgör den kategori av naturvårdsarter som signalerar områden av betydelse för biologisk mångfald eller i sig själva är av betydelse för mångfalden (nyckelarter). Värdearter kan exempelvis vara rödlistade arter, fridlysta arter, sällsynta arter, typiska arter, signalarter eller nyckelarter. Värdearter som tas med i bedömningen ska på något sätt bedömas vara knutna till förkommande naturmiljöer inom aktuellt inventeringsområde. Det kan även gälla värdearter som tidigare observerats inom rimligt spridningsavstånd till aktuellt område. I många fall kan det finnas rapporter om värdearter sedan tidigare men dessa är inte alltid relevanta om de inte bedöms kunna finna lämpliga livsmiljöer i det aktuella området och tas därför inte med i bedömningen. Det kan exempelvis röra sig om förbiflygande fågelarter, förvildade trädgårdsväxter eller äldre artfynd som i dagsläget bedöms vara utgångna. Artrikedom Graden av artrikedom bedöms utifrån vilken artrikedom och artsammansättning som kan förväntas i en viss naturmiljö eller biotop. Fullgoda och välutvecklade naturmiljöer utvecklar med tiden en artsammansättning som är typisk för den aktuella biotopen. Sådana artsammansättningar är av särskild betydelse för biologisk mångfald eftersom de bidrar till naturliga ekologiska funktioner. En bedömning av artrikedomen och dess sammansättning (värdefulla organismsamhällen) är därför i många fall ett säkrare sätt för bedömning av en biotops artvärde än enbart eventuella förekomster av värdearter. Vissa naturmiljöer är naturligt artfattiga, exempelvis fördyner på en sandstrand, men det ekologiska värdet av en naturlig icke exploaterad strand kan ändå vara högt ur ett helhetsperspektiv. Därför är det viktigt att ta hänsyn till vilken artrikedom som kan förväntas i en viss biotop när naturvärdesbedömningen görs. Gränsdragning mellan naturvårdsarter och värdearter Begreppet naturvårdsarter är ett samlingsnamn för arter som anses vara extra skyddsvärda. Begreppet omfattar i princip skyddade arter, rödlistade arter, signalarter, nyckelarter, typiska arter och ansvarsarter (tabell 4) men i vissa fall kan även andra arter räknas som naturvårdsarter om de bedöms indikera exempelvis biologisk mångfald eller vara sällsynta. Naturvårdsarter har ofta särskilda krav på att deras livsmiljöer har låg påverkan från mänsklig verksamhet, men inte alla. De naturvårdsarter som har högre livsmiljökrav kategoriseras i regel som värdearter (se föregående avsnitt) och kan därför indikera att ett område har höga naturvärden med goda förutsättningar för biologisk mångfald. Värdearter kan även i sig själva vara av särskild betydelse för biologisk mångfald genom att skapa förutsättningar och livsmiljöer för andra arter exempelvis marina ålgräsängar. Exempel på naturvårdsarter som inte bör användas som värdearter är vissa fågelarter. Alla vilda svenska fågelarter är skyddade enligt fridlysningsbestämmelserna i 4 § Artskyddsförordningen. Enligt Naturvårdsverket bör dock fågelarter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1, rödlistade fågelarter samt fågelarter som uppvisat en negativ trend och minskat med 50 % eller mer under åren 1975-2005 prioriteras i skyddsarbetet. Fåglar som endast är fridlysta och inte uppfyller något av dessa kriterier behandlas därför inte som naturvårdsarter/värdearter av Ekoll i en NVI så länge inte arten händelsevis betraktas som sällsynt exempelvis. Tabell 4. Sammanställning av vilka arter som ingår i begreppet naturvårdsarter. Naturvårdsart Innebörd Skyddade arter Omfattar arter skyddade enligt artskyddsförordningen (fridlysta) och arter upptagna i art- och habitatdirektivets bilaga II, IV eller V samt fågeldirektivets bilaga I. Rödlistade Omfattar arter upptagna i den senaste svenska rödlistan som publiceras av Artdatabanken, arter SLU. Rödlistan listar arter som riskerar att dö ut på sikt. Den svenska rödlistan uppdateras en gång vart femte år. Det finns sju huvudsakliga rödlistningskategorier där VU (sårbar), EN (starkt hotad) och CR (akut hotad) räknas till de hotade arterna. Signalarter Omfattar arter som med sin närvaro eller frekvens indikerar att ett område har höga naturvärden. Ofta handlar det om att dessa arter signalerar lång kontinuitet och därmed artrikedom i ett område. Listor över signalarter för skyddsvärd skog finns framtagna av Skogsstyrelsen. Listor över signalarer för öppna marker finns framtagna av exempelvis Jordbruksverket. Alla signalarter finns inte upptagna i officiella listor. En viss naturmiljö kan ha förekomst av karaktäristiska arter som indikerar artrikedom för just den typen av miljön. Nyckelarter Omfattar arter som har en särskilt viktig ekologisk funktion för andra arters överlevnad, direkt eller indirekt. Exempelvis ålgräs, en marin algart som skapar livsmiljöer och uppväxtplatser för fisk och evertebrater på grunda havsbottnar där den breder ut sig i stora ängar. Ett annat exempel är sälg vars nektar utgör vårens viktigaste födoresurs för en uppsjö av insektsarter innan vårens resterande flora börjat blomma. Det finns i dagsläget inga officiella listor över nyckelarter i Sverige men nyckelarter brukar ha en uppenbart viktig ekologisk funktion och är därför relativt enkla att identifiera från fall till fall. Typiska arter Omfattar arter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos aktuell N2000-naturtyp enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Arten måste förekomma i sin typiska N2000-naturtyp för att få räknas som naturvårdsart. Typiska arter finns listade i Naturvårdsverkets vägledningar för respektive N2000-naturtyp. Ansvarsarter Omfattar arter som har en stor andel av sin globala population i Sverige eller en stor andel av sin nationella population inom ett begränsat område i Sverige, exempelvis en kommun. En kommun kan anses ha ett ansvar att förvalta artens livsmiljöer så att arten förblir livskraftig inom sitt begränsade utbredningsområde. Ansvarsarter finns ofta framtagna i officiella listor av kommuner och länsstyrelser. Biotopvärde Biotopvärdet bedöms utifrån följande aspekter: • Biotopkvaliteter • Biotopens tillstånd • Biotopens sällsynthet • Ekologisk funktion Bedömningen baseras på observationer som görs i samband med fältinventeringen för aktuell NVI samt på tidigare inventeringar om sådana finns att tillgå, exempelvis biotopbedömningar i Skogsstyrelsens eller Äng- och betesmarksinventeringens (TUVA) databaser eller motsvarande. Vid bedömningar i samband med förstudier kan bedömningen även baseras på exempelvis flygbilder och historiska kartor. Biotopkvaliteter Biotopkvaliteter avser de faktorer som bygger upp och karaktäriserar en viss biotop. Biotopkvaliteterna skapar i sin tur förutsättningar för biologisk mångfald. Exempel på viktiga kvaliteter hos en biotop för att den ska ha betydelse för biologisk mångfald är naturlighet, strukturer, kontinuitet, naturgivna förutsättningar och eventuella skötselåtgärder. Biotopens tillstånd, sällsynthet och ekologisk funktion En biotops tillstånd bedöms utifrån graden av naturlighet och frånvaro av negativ påverkan från exempelvis mänsklig verksamhet. En biotops sällsynthet bedöms främst utifrån ett nationellt perspektiv men ett regionalt och lokalt perspektiv beaktas också. Bedömningar av förekommande naturtyper och biotoper inom Sverige görs kontinuerligt av Naturvårdsverket i samarbete med SLU Artdatabanken och Havs- och vattenmyndigheten. En biotops ekologiska funktion bedöms utifrån exempelvis biotopens läge, storlek, form, successionsstadium och biotopens betydelse för arters långsiktiga utveckling och bevarande. G rä n s k v a lite t: D VEBERÖD 10:2 1265>HEMMESTORP>GA:7 å lig S Gränskval G ite rä t: n D s å kv lig alitet: Dålig HEMMESTORP S:1 VEBERÖD 7:3 HEMMESTORP 4:3 Gränskvalitet: Dålig HEMMESTORP 4:47 g åli D et: åli g k v alit et: D n s alit ä v Gr s k n ä Gr HEMMESTORP 18:1 1265-1458.1 HEMMESTORP 5:15 åli g Gränskvalitet: Dålig D HEMMESTORP 4:48 G ränskvalitet: Dålig n s k v alit et: HEMMESTOR å P li g 5:14 ä D G ränskvalitet: D å G G r lig ränskvalitet: Dålig Gr ä n s k v alit et: G G ränskvalitet: Dålig ränskvalitet: D ålig : S P R O T S E HEMMESTORP 4:45 M M E H g 8. 31:2 et: D åli g k v alit et: D åli 2 6 5- 1 4 31:3 s k v alit Gr ä n s n ä Gr HEMMESTORP 31:4 g 31:5 åli HEMMESTORP 31:1 31:6 ä n s k v alit et: D Gränskvalitet: Dålig HEMMESTORP 5:68 et: D åli g Gr alit v k 31:7 HEMMESTO R P :8 31:9 HEMMESTORP 26:2 Gränskvalitet: Dålig Gr ä n s UPPRÄTTAD AV: FRAMSTÄLLNINGSMETOD GEODETISK INFORMATION Anton Siik 2024-05-06 Utdrag ur primärkartan KOORDINATSYSTEM I PLAN: Fältkompleterad Sweref 99 13 30 OMRÅDE: HÖJDSYSTEM: Detaljplan för fastigheten RH2000 Hemmestorp 4:48 SKALA: A1 1:1000 ATRAKDNURG Kommungräns Fastighetsgräns Gränspunkt Huvudbyggnad, karterat efter fasadliv respektive takkontur Komplementbyggnad, karterat efter fasadliv resp. takkontur Pool Staket, stängsel, plank eller stödmur Slänt Barr- och blandskog Barrträd Lövträd Lövskog Vattendrag Vägkant Gång- och cykelbana Vägräcke Rättigheter; gräns eller linje Höjdkurvor Fornminne, yta 0 100 200 400 Meter GRUNDKARTA UPPDATERAD AV: Angela Håkansson 2024-09-23 Anton Siik 2026-03-25 FASTIGHETREDOVISNING Aktuell 2026-03-25 2024-09-25 Dnr. PLAN 2024.92 Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48, Per Perssons vall Hemmestorp, Sjöbo kommun, Skåne län Undersökning av betydande miljöpåverkan Samrådshandling Inledning Vid upprättande av plan eller program ska kommunen undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen är den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en strategisk miljöbedömning (miljökonsekvensbeskrivning) ska göras eller inte. Undersökningen innebär att kommunen identifierar de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och samråder frågan med Länsstyrelsen. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Reglerna om miljöbedömning finns i miljöbalkens 6 kapitel. Sedan 1 januari 2018 är ett nytt sjätte kapitel gällande. Det nya kapitlet ska tillämpas för planärenden som beslutats efter 1 januari 2018. Planen i korthet Det huvudsakliga ändamålet med detaljplanen är att en stor bostadstomt ska planläggas för att möjliggöra bebyggelse av fyra nya en- eller tvåbostadshus. På fastigheten finns ett befintligt bostadshus samt komplementbyggnader. Arealen för planområdet är ungefär 14 500 kvm. De fastigheter som berörs av detaljplanen är del av Hemmestorp 4:48 vilken är en privatägd fastighet. På fastigheten finns stora naturvärden och flera riksintressen. För att värna dessa är det bara en begränsad del av fastigheten som planläggs och inom planområdet skyddas träd. Släpp till befintlig bostadsbebyggelse och vallen säkerställer att människor fortfarande kan röra sig i området. I gällande översiktsplan Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 är planområdet utpekat för markanvändningarna Areela näringar och Teknisk försörjning. Planförslaget bedöms vara förenligt med gällande översiktsplan. Bedömningsunderlag Undersökningen genomförs genom en checklista. Checklistan ska ge en helhetsbild av effekterna av en detaljplan. Checklistan ger kunskap om vilka frågor som berörs, samt vilka frågor som innebär risk för betydande miljöpåverkan för aktuell detaljplan. Avslutningsvis sker en sammanvägd bedömning av de frågeställningar som bedömts medföra risk för betydande miljöpåverkan. Checklistan inkluderar skyddsvärden, effekter på miljön, samt effekter på hälsa och säkerhet. Berörs? Alltid betydande miljöpåverkan Ja Nej Det ska alltid antas vara betydande miljöpåverkan om genomförandet kan antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Dessa är de verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken (7 kap. 28 a § MB). 1. Särskilda skyddsområden enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar X (Fågeldirektivet, Natura 2000) 2. Särskilda bevarandeområden enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (Art- och habitatdirektivet, X Natura 2000) Kommentar Om planen anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 2 § miljöbedömningsförordningen (eller bilagan till förordningen) kan betydande miljöpåverkan antas. Trots 2 § ska en undersökning alltid genomföras för detaljplaner enligt PBL. Anger planen förutsättningar för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 2 § X eller bilagan till miljöbedömningsförordningen? Kommentar Berörs? Ja Nej Risk för Förordnanden och skyddsvärden BMP? 1.10 Berörs riksintressen? X Nej 1.12 Berörs naturreservat? X 1.13 Berörs biotopskydd? X 1.14 Berörs djur- och växtskyddsområden? X 1.15 Berörs strandskyddsområden? X Nej 1.16 Berörs vattenskyddsområden? X Planområdet ligger inom riksintresse för: • Naturvård - Sandurområdet mellan Veberöd och Blentarp • Friluftsliv - Vomb och Klingavälsån. • Rörligt friluftsliv - Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne. För att värna de utpekade värdena i riksintressena föreslås bebyggelse av begränsad omfattning som förhåller sig till redan befintlig bebyggelsestruktur. Kommentar Planområdet ligger inom 100 meter från Humlamadsbäcken. Strandskyddet är upphävt enligt beslut från Länsstyrelsen 1996 men återupprättas vid detaljplanläggning. Strandskyddet inom redan ianspråktagen bostadstomt och området som redan är avskilt från strandlinjen med infartsväg föreslås upphävas med egenskapsbestämmelse. Berörs? Ja Risk för Nej Effekter på miljön BMP? Högt naturvärde, nyckelbiotoper, ekologiskt känsliga 2. områden, naturresurser Berörs område som utpekas i Länsstyrelsens eller 2.1 kommunens naturvårdsplan som högt naturvärde? X Berörs område som utpekas i Skogsstyrelsens 2.2 X nyckelbiotopsinventering? Nej Berörs område som utpekas i Skogsvårdsstyrelsens 2.3 sumpskogsinventering? X Nyckelbiotop för Källpåverkad mark (KÄLLMARK) med Objektnamn: N 666-2002 ligger inom den norra delen av planområdet. Inventeringen är utförd 2002 och efter det har fastigheten bebyggts och en infartsväg anlagts genom det utpekade nyckelbiotopsområdet. Sjöbo kommuns Kommentar bedömning är därför att nyckelbiotopens utbredning har ändrats och att den del som omfattas av planområdet inte längre hyser de värden som är utpekade av Skogsstyrelsen. Området väster om infartsvägen har höga värden och påverkas inte av planläggningen. 3. Kulturmiljö 3.1 Berörs fornlämning? X 3.2 Berörs särskilt värdefull kulturmiljö? X Planområdet ligger i närhet av Per Perssons vall, L1989:1242 Hägnad Fornlämning, RAÄ- Kommentar nummer: Everlöv 8:1. Fornlämningen bedöms inte påverkas av planförslaget. 4. Landskaps- och stadsbild Finns risk att planen medför påverkan på 4.1 X landskapsbilden? Kommentar 5. Transport och kommunikation 5.1 Berörs viktiga transport- eller kommunikationsleder? X Kommentar 6. Rekreation och rörligt friluftsliv Finns risk att planen påverkar kvaliteten eller kvantiteten 6.1 på någon rekreationsmöjlighet (strövområde, X vandringsled, friluftsanläggning etc.)? Planområdet ligger i direkt närhet till bostadsområdet Hemmestorps Boke och består idag av uppvuxen skog. En exploatering här innebär att kvantiteten av skogsmark att röra sig i minskar. Promenadstig som finns inom planområdet inte har tecken på att vara flitigt använd och kan Kommentar flyttas längre söderut och då stråk omkring kvartersmarken lämnas som naturmark är Sjöbo kommuns bedömning att möjligheterna till rekreation i området inte påverkas negativt av exploateringen på ett betydande sätt. 7. Mark Finns risk att genomförandet av planen medför instabilitet 7.1 i mark eller geologiska grundförhållanden - risk för skred, X ras etc.? Finns risk att planen medför förändrade 7.3 sedimentationsförhållanden i vattendrag eller sjö? X Kommentar 8. Luft och klimat 8.1 Finns risk för väsentliga luftutsläpp? X 8.2 Finns risk för obehaglig lukt? X Finns risk för förändringar i luftrörelser, luftfuktighet, 8.3 temperatur eller klimat (regionalt eller lokalt)? X 8.4 Finns risk för skador på byggnader? X Kommentar 9. Vatten Finns risk för förändringar av grundvatten- eller 9.1 X ytvattenkvaliteten? Finns risk för förändringar av flödesriktningen för 9.2 X grundvattnet? Finns risk för minskning av vattentillgången i någon yt- 9.3 X eller vattentäkt? Finns risk för förändrade infiltrationsförhållanden, 9.4 avrinning eller dräneringsmönster med risk för X översvämning/uttorkning? Finns risk för förändrat flöde, riktning eller 9.5 strömförhållande i något vattendrag eller någon sjö? X Kommentar 10. Växter och svampar Finns risk för förändringar i antal eller sammansättning 10.1 X av växtarter eller växtsamhällen? Finns risk för påverkan av någon hotad växtart eller 10.2 växtsamhälle (enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s X art- och habitatdirektiv, fridlysta)? 10.3 Finns risk för införande av någon ny växtart? X Kommentar 11. Areella näringar 11.1 Påverkas jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller fiske? X Kommentar 12. Djurliv Finns risk för förändringar av antalet eller 12.1 sammansättningen av djurarter? X Finns risk för påverkan på någon hotad djurart enligt 12.2 Artdatabankens rödlista eller EU:s art- och X habitatdirektiv? 12.3 Finns risk för försämring av fiskevatten eller jaktmarker? X Kommentar Berörs? Ja Risk för Nej Effekter på hälsa och säkerhet BMP? Störningar, buller, utsläpp, vibrationer, radon, ljus och 13. skarpt sken, lukt Finns risk för ökad ljudnivå som kan medföra att 13.1 människor exponeras för ljudnivåer över X rekommenderade gränsvärden? 13.2 Finns risk för nya ljussken som kan vara bländande? X 13.3 Finns risk för vibrationer? X 13.4 Finns risk för explosion? X 13.5 Finns risk för utsläpp? X 13.6 Finns risk för lukt? X Finns risk att människor utsätts för joniserande strålning 13.7 X (radon)? Finns risk för påverkan från magnetfält från 13.8 X kraftledningar? 13.9 Finns risk för översvämningsproblematik? X Kommentar 14. Miljöpåverkan från omgivningen Har området tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats 14.1 eller dylikt varvid miljö- och hälsofarliga ämnen kan X finnas lagrade i marken? Finns målpunkt eller transportled för farligt gods inom 14.2 X 150 meter? Kommentar 15. Trafiksäkerhet Finns risk att trafikproblem skapas eller att 15.1 trafiksäkerheten äventyras? X 15.2 Finns risk för ökning av fordonstrafik? X Nej Ett bostadsområde genererar alltid en viss andel tillkommande fordonstrafik men bedömningen Kommentar är att den ökning som tillkommer av fyra nya enbostadshus är försumbar. 16. Omkringliggande projekt Finns andra projekt som innebär miljöpåverkan inom 16.1 planområdet? X Har denna plan betydelse för andra planers eller programs 16.2 miljöpåverkan? X Kommentar Berörs? Ja Risk för Nej Miljökvalitetsnormer & miljömål BMP? Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedels som regleras i 5 kap. miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljömålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. I fråga om detaljplaner gäller att detaljplan inte får antas om dess genomförande skulle medverka till att MKN överträds, enligt 5 kap. 3 § MB. Luft Innebär planförslaget att miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas för X föroreningar i utomhusluft? Se SFS 2010:477 Kommentar Fisk- och musselvatten Innebär planförslaget att miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas för X fisk- och musselvatten? Se SFS 2001:554 Kommentar Vatten Innebär planförslaget att miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas för X vattenförekomster? Se SFS 2004:660 Kommentar Miljömål Innebär planförslaget att något av de relevanta miljömålen för Sjöbo kommun kan komma att påverkas negativt? Följande miljömål är relevanta för Sjöbo kommun: Begränsad klimatpåverkan, skyddande ozonskikt, grundvatten av god X kvalitet, ett rikt odlingslandskap, frisk luft, säker strålmiljö, bara naturlig försurning, ingen övergödning, myllrande våtmarker, god bebyggd miljö, giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, levande skogar, ett rikt växt- och djurliv Kommentar Sammanvägd bedömning Det berörda planområdet är inte tidigare planlagt men delvis bebyggt för bostadsändamål. Nytt förslag till detaljplan innebär att området planläggs för bostadsändamål. Planområdet omfattas av riksintresse för naturvård, rörligt friluftsliv och friluftsliv samt av Skogsstyrelsen inventerad nyckelbiotop för källpåverkad mark. Då möjligheten att exploatera för bostadsbebyggelse begränsas i planförslaget och då det förhåller sig till befintlig bebyggelsestruktur är Sjöbo kommuns bedömning att planförslaget endast har försumbar påverkan på riksintressena. Då befintlig bostadstomt och infartsväg redan finns inom det utpekade området för nyckelbiotop är bedömningen att detta inte påverkas alls. Då planförslaget är av begränsad omfattning samt reglerar utnyttjandegraden så att det finns goda möjligheter att infiltrera och rena dagvatten på tomtmarken är bedömningen att planförslaget inte har någon påverkan på miljökvalitetsnormerna för luft, vatten och buller. Strandskyddet upphävs inom redan ianspråktagen tomtmark och på den sida av infartsvägen som inte vetter mot strandlinjen vilket inte bedöms utgöra några konsekvenser för strandskyddets syften. Kommunens samlade bedömning är att planförslaget inte antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed finns inget behov av att en miljöbedömning görs och miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Förslag till motiverat ställningstagande och beslut Kommunens samlade bedömning är att planförslaget inte antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed finns inget behov av att en miljöbedömning görs och miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Undersökningen samråds med bland annat Länsstyrelsen under samrådstiden för detaljplanen. Ett särskilt beslut om planen antas innebära betydande miljöpåverkan eller inte kommer sedan att fattas innan granskningen av detaljplanen. Medverkande Detaljplanen har handlagts av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Sjöbo kommun. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstepersoner från Tekniska förvaltningen deltagit. Maja Håkansson Marie Rosdahl Planarkitekt Enhetschef strategienheten Sjöbo kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Upprättad datum: 2026-03-24 Handläggare: Anton Siik Fastighetsförteckning Hemmestorp 4:48 Fastigheter innanför planområdet NAMN ÄGARE ÖVRIGT HEMMESTORP 4:48 PIA GUNILLA MARIA RUDENHOLT LUNDBERG GAMLA LUNDAVÄGEN 2647 27563 BLENTARP STEFAN LUNDBERG GAMLA LUNDAVÄGEN 2647 27563 BLENTARP Rättigheter innanför planområdet BETECKNING ÄGARE ÖVRIGT 1265-1458.1 SJÖBO KOMMUN Ledningsrätt VATTEN OCH AVLOPP FÖRMÅN SJÖBO KOMMUN LAST HEMMESTORP 4:48 Fastigheter utanför planområdet NAMN ÄGARE ÖVRIGT HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:47 NIKLAS ALEXANDER ASK HEMMESTORPS BYAVÄG 249-13 ASKHOLM 27563 BLENTARP THERESE ASK HEMMESTORPS BYAVÄG 249-13 ASKHOLM 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:1 HEMMESTORPS BOKE SAMFÄLLIGHETSFÖRENI NG C/O EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:2 HENRIK BORG MYRGÅNGEN 2 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:3 LARS ANDERS JARNEMO MYRGÅNGEN 3 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:4 RICKARD SALTIN KYRKOGATAN 6 24762 VEBERÖD THÉRÉSE SALTIN KYRKOGATAN 6 24762 VEBERÖD HEMMESTORP 31:5 JEREMY THOMAS OLOFSSON HANS PETER MIKAEL OLOFSSON ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ OLOFSSON, SAMANTHA LISA ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ SCHWEIZ OLOFSSON, JOSETTE FRANCOISE ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ SCHWEIZ OLOFSSON, JEREMY THOMAS ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ SCHWEIZ LUND VEBERÖD 7:3 LUNDS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR BOX 32 22100 LUND 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLAG BOX 45064 10430 STOCKHOLM PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN VEBERÖD 10:2 ERIK SJUNNESSON VEBERÖD 611 24796 VEBERÖD BRITT-MARIE KORSBERG VEBERÖD 611 24796 VEBERÖD Marksamfälligheter utanför planområdet DELÄGANDE FASTIGHETER BETECKNING FASTIGHETSÄGARE HEMMESTORP S:1 EVERLÖV 29:1 OLLE FRIHOLM OCH LENA NERSING EVERLÖVSVÄGE N 132-38 EFVERLÖFS HAGE 27563 BLENTARP HEMMESTORP 1:14 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 2:9 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 2:11 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 3:1 JOHAN JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 82 HEMMESLUND 27563 BLENTARP HEMMESTORP 3:2 ELNA MARIE KRISTOFFERSSON (Dödsbo) VEBERÖD 331 24796 VEBERÖD HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP BO JÖNSSON HEMMESTORP 4:45 ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP CHRISTINA ARESCHOUG HEMMESTORP 5:14 GAMLA LUNDAVÄGEN 2618 27563 BLENTARP JOHAN LILJEMARK GAMLA LUNDAVÄGEN 2618 27563 BLENTARP HEMMESTORP 5:15 KARIN ANNA CHARLOTTE JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 174-48 27563 BLENTARP SVEN CARL GUSTAF LINDÉN DÖRRÖD 1014 24796 VEBERÖD BRITTA LINDÉN DARFELT GAMLA LUNDAVÄGEN 2616 FRIDASRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 5:16 JOHAN MÅRTENSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 174-70 KLINGVALLA GÅRD 27563 BLENTARP HEMMESTORP 5:17 JOHAN OLOF HULTÉN SANDEGÅRDSGATAN 5 21611 LIMHAMN HEMMESTORP 5:20 JOHAN MÅRTENSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 174-70 KLINGVALLA GÅRD 27563 BLENTARP HEMMESTORP 5:41 SVEN HARRY JEAN SVENSSON (Dödsbo) C/O SVENSSON, ANDERS VARGGÅNGEN 32 27035 BLENTARP HEMMESTORP 5:68 CARINA MÅRTENSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 174-20 BÄCKAGÅRD 27563 BELNTARP JAN HENRY MÅRTENSSON HEMMESTORPS BYAVÃG 174-20 BÄCKAGÅRD 27563 BLENTARP HEMMESTORP 7:3 JOHAN JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 82 HEMMESLUND 27563 BLENTARP HEMMESTORP 8:1 JOHAN JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 82 HEMMESLUND 27563 BLENTARP HEMMESTORP 9:3 MONICA HELLBERG HEMMESTORPS BYAVÄG 125-3 ÅGÅRDEN 27563 BLENTARP ROLF HARRY VESTMAN HEMMESTORPS BYAVÄG 125-3 ÅGÅRDEN 27563 BLENTARP MÖTESPLATS HEMMESTORP KASTANJEVÄGEN 1 A 27563 BLENTARP HEMMESTORP 9:5 NATURVÅRDSVERKET 10648 STOCKHOLM HEMMESTORP 9:6 SUSANNA OLSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 96 27563 BLENTARP HEMMESTORP 9:7 SUSANNA OLSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 96 27563 BLENTARP HEMMESTORP 9:18 MAGNUS SJÖSTRÖM GAMLA LUNDAVÄGEN 2512-43 HEMMESTORPS GÅRD 27563 BLENTARP HEMMESTORP 9:19 SANDOR HAIZER GAMLA LUNDAVÄGEN 2512-61 27563 BLENTARP VERONICA PETERSSON GAMLA LUNDAVÄGEN 2512-61 27563 BLENTARP HEMMESTORP 9:24 MICHAELA SVENSSON ÅKESSON HEMMESTORPS BYAVÄG 144 27563 BLENTARP SUSANNA OLSSON HEMMESTORP 9:25 HEMMESTORPS BYAVÄG 96 27563 BLENTARP KARIN ÅSA ANNELIE JÖNSSON HEMMESTORP 9:29 HÄGGVÄGEN 30 27563 BLENTARP LEIF JÖNSSON HÄGGVÄGEN 30 27563 BLENTARP HEMMESTORP 9:106 JONAS ARVIDSSON HÄGGVÄGEN 10 27563 BLENTARP HEMMESTORP 24:1 LARS ÅKE ÅKESSON HEMMESTORPS BYAVÄG 144 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 30:1 ANNIKA JÖNSSON HEMMESTORPSVÄGEN 9 STORKGÅRDEN 27563 BLENTARP JOHNNY JÖNSSON HEMMESTORPSVÄGEN 9 STORKGÅRDEN 27563 BLENTARP PERSONALKOOPERATIVET I UR OCH SKUR HEMMESTORPSVÄGEN 11 27563 BLENTARP HEMMESTORP 32:1 BJÖRN HENRIK ENGSTRÖM BANMÄSTARGÅRDEN 46 24563 HJÄRUP HEMMESTORP 33:1 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORPSMÖLLA 1:1 NATURVÅRDSVERKET 10648 STOCKHOLM Gemensamhetsanläggningar utanför planområdet BETECKNING DELÄGANDE FASTIGHETER FASTIGHETSÄGARE SJÖBO HEMMESTORP GA:13 HEMMESTORP 31:2 HENRIK BORG MYRGÅNGEN 2 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:3 LARS ANDERS JARNEMO MYRGÅNGEN 3 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:4 RICKARD SALTIN och THÉRÉSE SALTIN KYRKOGATAN 6 24762 VEBERÖD HEMMESTORP 31:5 JEREMY THOMAS OLOFSSON, HANS PETER MIKAEL OLOFSSON, SAMANTHA LISA OLOFSSON och JOSETTE FRANCOISE OLOFSSON ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ HEMMESTORP 31:6 SIV DUCKBERG och STEN DUFKE SKOLGATAN 2 LGH 1205 22361 LUND HEMMESTORP 31:7 KERSTIN PERSSON och STURE PERSSON VALLMOVÄGEN 24 A 24764 VEBERÖD HEMMESTORP 31:8 NIELS SPRINGER och BIRGIT ASKØ SPRINGER STENKROGEN 5 2800 LYNGBY DANMARK HEMMESTORP 31:9 MATS INGVAR ROLAND ANDERSSON och ELSA GERTRUD INGA-LILL TRULSSON MYRGÅNGEN 9 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:10 DAVID MÅRTENSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 174-20 BÄCKAGÅRD 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:11 BENGT CHRISTER SVENSSON och KERSTIN ANITA MARIANNE SVENSSON ÄLGGÅNGEN 11 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:12 ULRIKA BOHM TADIC ÄLGGÅNGEN 12 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:13 JERRY OLSSON ÄLGGÅNGEN 13 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:14 BERTIL INGEMAR HARRY MÅRTENSSON VÄSTRA VARVSGATAN 9 A LGH 1502 21111 MALMÖ HEMMESTORP 31:15 HÅKAN BERGERELL ÄLGGÅNGEN 15 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:16 SOFIE EKBERG ÄLGGÅNGEN 16 27563 BLENTARP JOEL PER ERIKSSON och LOU LINDA MARIA DAHL DÖRRÖDSVÄGEN 8 24761 VEBERÖD HEMMESTORP 31:17 IZABELA PLONKA ÄLGGÅNGEN 17 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:18 AMANDA NILSSON BÄVERGÅNGEN 18 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:19 FREDRIK THÖRN BÄVERGÅNGEN 19 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:20 VALTER MARINGELLI och TINA MARIA MARINGELLI MURGRÖNSVÄGEN 15 23254 ÅKARP HEMMESTORP 31:21 ROGER SJÖLIN och CECILIA SJÖLIN BÄVERGÅNGEN 21 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:22 DARINKA RINGSTRÖM BÄVERGÅNGEN 22 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:23 MARIE NILSSON BÄVERGÅNGEN 23 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:24 MIA NILSSON och DANIEL OLSSON MESVÄGEN 8 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:25 PER-OLOF LUNDSTRÖM BÄVERGÅNGEN 25 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:26 GERT CARLSSON och MARIE WIRENSTEN VARGGÅNGEN 26 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:27 ÅSA LÖÖF och ROGER LÖÖF LILLA SÖDERGATAN 6 C LGH 1105 22353 LUND HEMMESTORP 31:28 EVA SANNE WIJK och OLA KARLSSON VARGGÅNGEN 28 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:29 ANNMARIE MARKSTRÖM och ROBERT MARKSTRÖM LÖVSBERGSVÄGEN 71 58937 LINKÖPING HEMMESTORP 31:30 EMMA KNUTSSON och EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:31 PLAINVIEW REAL ESTATE OÜ LAKI TN 32-205 129 15 TALLINN ESTLAND HEMMESTORP 31:32 PIA JÖNSSON och ANDERS HENNING SVENSSON VARGGÅNGEN 32 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:33 GUNNAR MARKUS RÖNNERLING VARGGÅNGEN 33 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:34 PIA BRESSENDORFF VARGGÅNGEN 34 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:35 KERSTIN SIGRBITT MARIANNE PERSSON VARGGÅNGEN 35 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:36 AGATHA KAMMERTON VARGGÅNGEN 36 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:37 JESSICA JOHANSSON VARGGÅNGEN 37 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:38 ANNELI PERSSON RÄVGÅNGEN 38 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:39 HAMID KAZEMZADEH RÄVGÅNGEN 39 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:40 ROGER JIMMY BORG RÄVGÅNGEN 30 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:41 TOMAS JUSKA och VIKTORIJA JUSKIENE RÄVGÅNGEN 41 27563 BLENTARP PERNILLA MALDONADO ARVIDSSON och HEMMESTORP 31:42 FRANCISCO MARCOS MALDONADO AVILA RÄVGÅNGEN 42 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:43 PATRIK WIRENSTEN RÄVGÅNGEN 43 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:44 ANNIKA EKSTRÖM RÄVGÅNGEN 44 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:45 FILIP DALMAN och ELIEN DALMAN ORRFJÄRDSGRÄND 22 LGH 1002 12051 ÅRSTA och VEERLE VAN DE WETERING och JELLE VAN DE WETERING TURFSTREKER 1 5409 RG ODILIAPEEL NEDERLÄNDERNA och ANK VAN DONGEN och DORPSTRAT 33 5409 AL GASSEL NEDERLÄNDERNA och HENK VAN DONGEN DORPSTRAAT 33 5438 AL GASSEL NEDERLÄNDERNA HEMMESTORP 31:46 PER HENRIK JÖRGEN JARL RÄVGÅNGEN 46 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:47 JENNY BORG RÄVGÅNGEN 48 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:48 HANNA TOMASSON RÄVGÅNGEN 48 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:49 DAVID HERMANSSON VÅRGATAN 13 LGH 1302 21218 MALMÖ och EMMA NILSSON RÄVGÅNGEN 49 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:50 ÅSA TALLÅKER SUNDHOLMSGATAN 25 LGH 1002 21643 LIMHAMN och GUNILLA MARGARETA LOVISA TALLÅKER RÄVGÅNGEN 50 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:51 MARIANNE BUNDY KRONETORPSGATAN 46 D LGH 1301 21226 MALMÖ HEMMESTORP 31:52 NILS GUNNAR RONNIE ANDERSSON BJÖRNGÅNGEN 52 27563 BLENTARP LOLLO VOXBERG och HEMMESTORP 31:53 TORNJÖRN VOXBERG BJÖRNGÅNGEN 53 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:54 CHATERINE KOLANDER BJÖRNGÅNGEN 55 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:55 LOUISE HOLST och KENNY HANSSON BJÖRNGÅNGEN 55 27563 BLENTARP ANN-KRISTIN MARGARETA NILSSON och HEMMESTORP 31:56 MARIANNE LISBETH BIRGITTA NILSSON BJÖRNGÅNGEN 56 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:57 CHRISTIAN PERSSON BJÖRNGÅNGEN 57 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:58 ANNE ÅKESSON BJÖRNGÅNGEN 58 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:59 CAROLA GRAUERS BJÖRNGÅNGEN 59 27563 BLENTARP och SVEN TERNOV Ingen adress JONNY KARLSSON och HEMMESTORP 31:60 MONIKA KARLSSON BJÖRNGÅNGEN 60 26563 BLENTARP HEMMESTORP 31:61 RIKARD MAGNUSSON och ANNELI MAGNUSSON BJÖRNGÅNGEN 61 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:62 MATS OLOF NILSSON och BIRGITTA NILSSON BJÖRNGÅNGEN 62 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:63 PETER PEJERUP och MALIN TERESA JÖNSSON ANZELIUS BJÖRNGÅNGEN 63 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:64 LILJA KAARINA KESKINEN och PAAVO ENSIO ESKINEN BJÖRNGÅNGEN 64 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:65 SUSANN ALFREDSSON BJÖRNGÅNGEN 65 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:66 EVELINA NILSSON LÄMMELGÅNGEN 66 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:67 LENNY HELGESSON LÄMMELGÅNGEN 67 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:68 JESSICA HOLM och JOAKIM HOLM LÄMMELGÅNGEN 68 27563 BLENTARP CHRISTER NILSSON HEMMESTORP 31:69 LÄMMELGÅNGEN 69 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:70 MICHAEL ASK LÄMMELGÅNGEN 70 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:71 EVA-LINA KLARIN LÄMMELGÅNGEN 71 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:72 ELISABET CARLSSON och ELISABETH CARLSSON HANSSON LÄMMELGÅNGEN 72 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:73 EMIL MARTIN EKBLAD och JANE SVENSSON LÄMMELGÅNGEN 73 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:74 MATTIS JOHANSSON LÄMMELGÅNGEN 74 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:75 CARL-INGVAR CATO LÄMMELGÅNGEN 75 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:76 ELISE ROSDAHL LEFÉVRE och SEBASTIAN ROSDAHL LEFÉVRE LÄMMELGÅNGEN 76 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:77 MARKUS TILLBERG LÄMMELGÅNGEN 77 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:78 HEATHER WELTY LÄMMELGÅNGEN 78 27563 BLENTARP OLOF HEDMAN HEMMESTORP 31:79 LÄMMELGÅNGEN 79 27563 BLENTARP ULLA MARGARETA ANDERSSON HEMMESTORP 31:80 KRONETORPSGATAN 60 A LGH 1504 21226 MALMÖ ZBIGNIEW BANDURSKI HEMMESTORP 31:81 PER HANS VÄG 5 F LGH 1302 23164 TRELLEBORG HEMMESTORP 31:82 JESSIKA MARI GRAN och JÖRGEN PER-ÅKE BELLANDER RIKSVÄGEN 6 24194 HURVA KRISTINA ANDERBERG NILSSON HEMMESTORP 31:83 HARGÅNGEN 83 27563 BLENTARP GERT ASK HEMMESTORP 31:84 HARGÅNGEN 84 27563 BLENTARP PETER HOFBAUER HEMMESTORP 31:85 BERGUVSGATAN 17 B 21559 MALMÖ HEMMESTORP 31:86 TORE ANDERSSON HARGÅNGEN 86 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:87 CLAES-UNO RICHARD LARSSON HANDSLAGAREVÄGEN 36 24763 VEBERÖD EVA ELSE KARIN CADER-BENEDIX HEMMESTORP 31:88 HARGÅNGEN 88 27035 BLENTARP HEMMESTORP 31:89 JANE BERNÉLI HARGÅNGEN 89 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:90 EMMA CHARLOTTA ELISABET LINDE SVAMPVÄGEN 9 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:91 ROBERT DAN ANDERS STRELITZ KORISTGATAN 22 LGH 1603 21584 MALMÖ MAGNUS WESTRING HEMMESTORP 31:92 GRANETORPSVÄGEN 38 A 23633 HÖLLVIKEN HEMMESTORP 31:93 IVAR GUSTLE och LINA ADEEN HARGÅNGEN 93 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:94 LISBETH PERSSON LOGÅNGEN 2 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:95 MARCUS KARLSSON SKYTTEGATAN 1 24761 VEBERÖD HEMMESTORP 31:96 HANS-BÖRJE PÅLSSON SLEIPNERSGÅNGEN 28 23535 VELLINGE HEMMESTORP 31:97 OLA ÅKESSON HÅKANSTORPSVÄGEN 1 B LGH 21229 MALMÖ RENE MANDRUP POULSEN HEMMESTORP 31:98 LOGÅNGEN 10 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:99 MARIE POULSE och RENE MANDRUP POULSEN LOGÅNGEN 10 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:100 MARIA BILLQVIST och KURT INGVAR TED MÅRTENSSON LOGÅNGEN 14 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:101 JUTTA STRAUB LOGÅNGEN 16 27563 BLENTARP Rättigheter utanför planområdet BETECKNING ÄGARE ÖVRIGT 12-IM3-75/12507.1 Avtalsservitut FÖRMÅN KRAFTLEDNING HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST LUND VEBERÖD 7:3 LUNDS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR BOX 32 22100 LUND LUND VEBERÖD 7:3 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLAG BOX 45064 10430 STOCKHOLM VEBERÖD 7:3 PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN 12-VEB-369.1 Officialservitut FÖRMÅN VÄG VEBERÖD 7:10 LIS-LOTT ANDERSSON HUMLAMADEN 563 24796 VEBERÖD LAST LUND VEBERÖD 7:3 LUNDS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR BOX 32 22100 LUND LUND VEBERÖD 7:3 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLAG BOX 45064 10430 STOCKHOLM VEBERÖD 7:3 PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN 1265-1458.1 SJÖBO KOMMUN VATTEN OCH AVLOPP FÖRMÅN SJÖBO KOMMUN LAST LUND VEBERÖD 7:3 LUNDS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR BOX 32 22100 LUND LUND VEBERÖD 7:3 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLAG BOX 45064 10430 STOCKHOLM VEBERÖD 6:8 MARGARETA BERGGREN CASTA HUMLAMADEN 592 LISEBÄCK 24796 VEBERÖD VEBERÖD 6:8 STEFAN CASTA HUMLAMADEN 592 LISEBÄCK 24796 VEBERÖD VEBERÖD 7:3 PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN VEBERÖD 7:12 FILIP SAKIC KYRKOVÄGEN 50 24771 GENARP VEBERÖD 7:16 SAMUEL HILDINGSSON VEBERÖD 602 24796 VEBERÖD VEBERÖD 7:16 LINA ELLINOR NILSSON VEBERÖD 602 24796 VEBERÖD 1281K-8655.1 TELE LAST LUND VEBERÖD 7:3 LUNDS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR BOX 32 22100 LUND LUND VEBERÖD 7:3 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLAG BOX 45064 10430 STOCKHOLM VEBERÖD 7:3 PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN 1281K-20020.1 Officialservitut VÄGAR FÖRMÅN VEBERÖD 6:8 MARGARETA BERGGREN CASTA HUMLAMADEN 592 LISEBÄCK 24796 VEBERÖD VEBERÖD 6:8 STEFAN CASTA HUMLAMADEN 592 LISEBÄCK 24796 VEBERÖD LAST LUND VEBERÖD 7:3 LUNDS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR BOX 32 22100 LUND LUND VEBERÖD 7:3 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLAG BOX 45064 10430 STOCKHOLM VEBERÖD 7:3 PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN 1281K-21438.2 Officialservitut VÄG RÄTT ATT ANVÄNDA BEFINTLIG VÄG I STRÄCKNINGEN Y-X FÖRMÅN OCH ETT 3 METER BRETT OMRÅDE I UNGEFÄRLIG VEBERÖD 7:12 FILIP SAKIC STRÄCKNING Z-Y FÖR KYRKOVÄGEN 50 UTFART. 24771 GENARP VEBERÖD 7:16 SAMUEL HILDINGSSON VEBERÖD 602 24796 VEBERÖD VEBERÖD 7:16 LINA ELLINOR NILSSON VEBERÖD 602 24796 VEBERÖD LAST LUND VEBERÖD 7:3 LUNDS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR BOX 32 22100 LUND LUND VEBERÖD 7:3 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLAG BOX 45064 10430 STOCKHOLM VEBERÖD 7:3 PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN 1281K-22064.1 Officialservitut VÄG RÄTT ATT ANVÄNDA BEFINTLIG VÄG FÖR IN- OCH UTFART TILL ALLMÄN VÄG. LÖPANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL SKA UTFÖRAS AV FÖRMÅNSFASTIGHETEN. FÖRMÅN VEBERÖD 7:17 KESTUTIS GYLYS VEBERÖD 603 24796 VEBERÖD VEBERÖD 7:17 INESE GILIENE VEBERÖD 603 24796 VEBERÖD LAST LUND VEBERÖD 7:3 LUNDS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR BOX 32 22100 LUND LUND VEBERÖD 7:3 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLAG BOX 45064 10430 STOCKHOLM VEBERÖD 7:3 PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN D202200034097:1.1 Avtalsservitut KRAFTLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST LUND VEBERÖD 7:3 LUNDS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR BOX 32 22100 LUND LUND VEBERÖD 7:3 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLAG BOX 45064 10430 STOCKHOLM VEBERÖD 7:3 PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN 12-EVE-80.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:5 MATS FRIBERG GAMLA LUNDAVÄGEN 2586-4 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-107.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:11 MOHAMAD SHEKH HASSAN NORGEGATAN 3 B LGH 1103 58231 LINKÖPING LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-108.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:12 MARIA ANGELIKA EDLUND ELISETORPSVÄGEN 15 B LGH 1802 23233 ARLÖV LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-109.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:13 PER EVERT JAKOBSSON VALLMOVÄGEN 13 24441 KÄVLINGE LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-110.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:14 EIVOR MARITA THORGREN BENGTSSON REKTORSGATAN 1 B 24762 VEBERÖD HEMMESTORP 4:14 STIG ARNE ROLAND BENGTSSON ASPVÄGEN 11 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-111.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:15 CLAES-INGVAR NILSSON GAMLA LUNDAVÄGEN 2599-9 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-112.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:16 INGRID GUNILLA SAHLIN STORA SÖDERGATAN 2 LGH 1301 22223 LUND LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-131.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:20 ANDERS HANS ALBIN TIDLUND VEBERÖD 1316 24796 VEBERÖD LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-141.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:21 JOAKIM WILANDER GAMLA LUNDAVÄGEN 2586-6 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-144.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:22 NIKLAS KARLSSON GAMLA LUNDAVÄGEN 2576-3 VILLA SOLHEM 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:22 LINN SALVIN SVENSSON GAMLA LUNDAVÄGEN 2576-3 VILLA SOLHEM 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-145.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:23 STEN LUNDGREN GAMLA LUNDAVÄGEN 2576-10 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:23 ANETTE LUNDGREN GAMLA LUNDAVÄGEN 2576-10 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-146.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:24 EMIL SVENSSON ASPVÄGEN 8 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:24 REBECCA SVENSSON ASPVÄGEN 8 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-155.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:28 GERT DAHLBERG ASPVÄGEN 10 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-162.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 5:32 BRITTA KARILA VÅRVÄG 19 27563 BLENTARP HEMMESTORP 5:32 PETER KARILA VÅRVÄG 19 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-163.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 5:33 EMYLIE LINDQVIST ODENSGRÄND 7 27537 SJÖBO HEMMESTORP 5:33 JÜRI SOKOLOVSKI ODENSGRÄND 7 27537 SJÖBO SJÖBO HEMMESTORP 5:33 TUULA MARITA RYTILAHTI TUULA FÅGELSTRÄCKSVÄGEN 18 22651 LUND LAST HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-170.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:31 BO-GÖRAN IVAR ASK ASPVÄGEN 12 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:31 BODIL CHRISTINA ASK SJÖBO HEMMESTORP 4:31 ASKS DÖDSBO, BODIL CHRISTINA ASPVÄGEN 12 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-171.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:32 STEN LUNDGREN GAMLA LUNDAVÄGEN 2576-10 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:32 ANETTE LUNDGREN GAMLA LUNDAVÄGEN 2576-10 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-174.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 5:39 INGEMAR JOHANSSON VÅRVÄG 36 27563 BLENTARP HEMMESTORP 5:39 MARGRET RAGNARSSON VÅRVÄG 36 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-179.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 22:1 LISETTE OLSSON ZORNANDER SVAMPVÄGEN 13 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-183.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:35 TINDRA VESTMAN HÄLLESTADSVÄGEN 10 VÅN 2 24750 DALBY LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-228.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 5:54 BIRGITTA MÅNSSON VÅRVÄG 23 27563 BLENTARP HEMMESTORP 5:55 IRENE HANSEN VALLARVÄGEN 17 VALLSTA-RO 84693 VEMHÅN LAST HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-228.2 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 5:55 IRENE HANSEN VALLARVÄGEN 17 VALLSTA-RO 84693 VEMHÅN LAST HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 12-EVE-293.1 Officialservitut LAST UTRYMME, GRINDFÖRBUD, HEMMESTORP 31:1 HEMMESTORPS BOKE RÖJNINGSRÄTT SAMFÄLLIGHETSFÖRENI NG C/O EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP 12-EVE-347.1 Officialservitut UTRYMME LAST HEMMESTORP 31:1 HEMMESTORPS BOKE SAMFÄLLIGHETSFÖRENI NG C/O EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP 12-EVE-366.1 Officialservitut VÄG FÖRMÅN HEMMESTORP 4:47 NIKLAS ALEXANDER ASK HEMMESTORPS BYAVÄG 249-13 ASKHOLM 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:47 THERESE ASK HEMMESTORPS BYAVÄG 249-13 ASKHOLM 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP 12-IM4-45/2550.1 Avtalsservitut KRAFTLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP 12-IM4-72/6085.1 Avtalsservitut RENINGSVERK MM FÖRMÅN HEMMESTORP 31:2 HENRIK BORG MYRGÅNGEN 2 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:3 LARS ANDERS JARNEMO MYRGÅNGEN 3 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:4 RICKARD SALTIN KYRKOGATAN 6 24762 VEBERÖD HEMMESTORP 31:4 THÉRÉSE SALTIN KYRKOGATAN 6 24762 VEBERÖD HEMMESTORP 31:5 JEREMY THOMAS OLOFSSON HEMMESTORP 31:5 HANS PETER MIKAEL OLOFSSON ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ HEMMESTORP 31:6 SIV DUCKBERG SKOLGATAN 2 LGH 1205 22361 LUND HEMMESTORP 31:6 STEN DUFKE SKOLGATAN 2 LGH 1205 22361 LUND HEMMESTORP 31:7 KERSTIN PERSSON VALLMOVÄGEN 24 A 24764 VEBERÖD HEMMESTORP 31:7 STURE PERSSON VALLMOVÄGEN 24 A 24764 VEBERÖD HEMMESTORP 31:8 NIELS SPRINGER HEMMESTORP 31:8 BIRGIT SPRINGER HEMMESTORP 31:9 MATS INGVAR ROLAND ANDERSSON MYRGÅNGEN 9 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:9 ELSA GERTRUD INGA-LILL TRULSSON MYRGÅNGEN 9 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:10 DAVID MÅRTENSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 174-20 BÄCKAGÅRD 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:11 KERSTIN ANITA MARIANNE SVENSSON ÄLGGÅNGEN 11 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:11 BENGT CHRISTER SVENSSON ÄLGGÅNGEN 11 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:12 ULRIKA BOHM TADIC ÄLGGÅNGEN 12 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:13 JERRY OLSSON ÄLGGÅNGEN 13 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:14 BERTIL INGEMAR HARRY MÅRTENSSON VÄSTRA VARVSGATAN 9 A LGH 1502 21111 MALMÖ HEMMESTORP 31:15 HÅKAN BERGERELL ÄLGGÅNGEN 15 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:16 SOFIE EKBERG ÄLGGÅNGEN 16 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:17 IZABELA PLONKA ÄLGGÅNGEN 17 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:18 AMANDA NILSSON BÄVERGÅNGEN 18 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:19 FREDRIK THÖRN BÄVERGÅNGEN 19 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:20 VALTER MARINGELLI MURGRÖNSVÄGEN 15 23254 ÅKARP HEMMESTORP 31:20 TINA MARIA MARINGELLI MURGRÖNSVÄGEN 15 23254 ÅKARP HEMMESTORP 31:21 ROGER SJÖLIN BÄVERGÅNGEN 21 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:21 CECILIA SJÖLIN BÄVERGÅNGEN 21 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:22 DARINKA RINGSTRÖM BÄVERGÅNGEN 22 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:23 MARIE NILSSON BÄVERGÅNGEN 23 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:24 MIA NILSSON MESVÄGEN 8 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:24 DANIEL OLSSON MESVÄGEN 8 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:25 PER-OLOF LUNDSTRÖM BÄVERGÅNGEN 25 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:26 GERT CARLSSON VARGGÅNGEN 26 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:26 MARIE WIRENSTEN VARGGÅNGEN 26 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:27 ÅSA LÖÖF LILLA SÖDERGATAN 6 C LGH 1105 22353 LUND HEMMESTORP 31:27 ROGER LÖÖF LILLA SÖDERGATAN 6 C LGH 1105 22353 LUND HEMMESTORP 31:28 EVA SANNE WIJK VARGGÅNGEN 28 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:28 OLA KARLSSON VARGGÅNGEN 28 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:29 ANNMARIE MARKSTRÖM LÖVSBERGSVÄGEN 71 58937 LINKÖPING HEMMESTORP 31:29 ROBERT MARKSTRÖM LÖVSBERGSVÄGEN 71 58937 LINKÖPING HEMMESTORP 31:30 EMMA KNUTSSON VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:30 EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:31 PLAINVIEW REAL ESTATE OÜ LAKI TN 32-205 129 15 TALLINN ESTLAND HEMMESTORP 31:32 ANDERS HENNING SVENSSON VARGGÅNGEN 32 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:32 PIA JÖNSSON VARGGÅNGEN 32 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:33 GUNNAR MARKUS RÖNNERLING VARGGÅNGEN 33 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:34 PIA BRESSENDORFF VARGGÅNGEN 34 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:35 KERSTIN SIGBRITT MARIANNE PERSSON VARGGÅNGEN 35 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:36 AGATHA KAMMERTON VARGGÅNGEN 36 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:37 JESSICA JOHANSSON VARGGÅNGEN 37 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:38 ANNELI PERSSON RÄVGÅNGEN 38 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:39 HAMID KAZEMZADEH RÄVGÅNGEN 39 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:40 ROGER JIMMY BORG RÄVGÅNGEN 40 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:41 TOMAS JUSKA RÄVGÅNGEN 41 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:41 VIKTORIJA JUSKIENE RÄVGÅNGEN 41 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:42 PERNILLA MALDONADO ARVIDSSON RÄVGÅNGEN 42 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:42 FRANCISCO MARCOS MALDONADO AVILA RÄVGÅNGEN 42 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:43 PATRIK WIRENSTEN RÄVGÅNGEN 43 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:44 ANNIKA EKSTRÖM RÄVGÅNGEN 44 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:45 VEERLE VAN DE WETERING HEMMESTORP 31:45 ELIEN DALMAN ORRFJÄRDSGRÄND 22 LGH 1002 12051 ÅRSTA HEMMESTORP 31:45 FILIP DALMAN ORRFJÄRDSGRÄND 22 LGH 1002 12051 ÅRSTA HEMMESTORP 31:46 PER HENRIK JÖRGEN JARL RÄVGÅNGEN 46 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:47 JENNY BORG RÄVGÅNGEN 47 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:48 HANNA TOMASSON RÄVGÅNGEN 48 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:49 DAVID HERMANSSON VÅRGATAN 13 LGH 1302 21218 MALMÖ HEMMESTORP 31:49 EMMA NILSSON RÄVGÅNGEN 49 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:50 GUNILLA TALLÅKER RÄVGÅNGEN 50 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:51 MARIANNE BUNDY KRONETORPSGATAN 46 D LGH 1301 21226 MALMÖ HEMMESTORP 31:52 NILS GUNNAR RONNIE ANDERSSON BJÖRNGÅNGEN 52 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:53 LOLLO VOXBERG BJÖRNGÅNGEN 53 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:53 TORBJÖRN VOXBERG BJÖRNGÅNGEN 53 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:54 CHATERINE KOLANDER BJÖRNGÅNGEN 54 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:55 LOUISE HOLST BJÖRNGÅNGEN 55 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:55 KENNY HANSSON BJÖRNGÅNGEN 55 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:56 ANN-KRISTIN MARGARETA NILSSON BJÖRNGÅNGEN 56 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:56 MARIANNE LISBETH BIRGITTA NILSSON BJÖRNGÅNGEN 56 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:57 CHRISTIAN PERSSON BJÖRNGÅNGEN 57 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:58 ANNE ÅKESSON BJÖRNGÅNGEN 58 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:59 CAROLA GRAUERS BJÖRNGÅNGEN 59 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:60 JONNY KARLSSON BJÖRNGÅNGEN 60 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:60 MONIKA KARLSSON BJÖRNGÅNGEN 60 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:61 RIKARD MAGNUSSON BJÖRNGÅNGEN 61 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:61 ANNELI MAGNUSSON BJÖRNGÅNGEN 61 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:62 MATS OLOF NILSSON BJÖRNGÅNGEN 62 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:62 BIRGITTA NILSSON BJÖRNGÅNGEN 62 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:63 PETER PEJERUP BJÖRNGÅNGEN 63 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:63 MALIN TERESA JÖNSSON ANZELIUS BJÖRNGÅNGEN 63 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:64 LILJA KAARINA KESKINEN BJÖRNGÅNGEN 64 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:64 PAAVO ENSIO KESKINEN BJÖRNGÅNGEN 64 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:65 SUSANN ALFREDSSON BJÖRNGÅNGEN 65 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:66 EVELINA NILSSON LÄMMELGÅNGEN 66 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:67 LENNY HELGESSON LÄMMELGÅNGEN 67 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:68 JESSICA HOLM LÄMMELGÅNGEN 68 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:68 JOAKIM HOLM LÄMMELGÅNGEN 68 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:69 CHRISTER NILSSON LÄMMELGÅNGEN 69 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:70 MICHAEL ASK LÄMMELGÅNGEN 70 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:71 EVA-LINA KLARIN LÄMMELGÅNGEN 71 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:72 ELISABET CARLSSON LÄMMELGÅNGEN 72 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:72 ELISABETH CARLSSON HANSSON LÄMMELGÅNGEN 72 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:73 EMIL MARTIN EKBLAD LÄMMELGÅNGEN 73 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:73 JANE SVENSSON LÄMMELGÅNGEN 73 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:74 MATTIS JOHANSSON LÄMMELGÅNGEN 74 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:75 CARL-INGVAR CATO LÄMMELGÅNGEN 75 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:76 ELISE ROSDAHL LEFÈVRE LÄMMELGÅNGEN 76 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:76 SEBASTIAN ROSDAHL LEFÈVRE LÄMMELGÅNGEN 76 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:77 MARKUS TILLBERG LÄMMELGÅNGEN 77 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:78 HEATHER WELTY LÄMMELGÅNGEN 78 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:79 OLOF HEDMAN LÄMMELGÅNGEN 79 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:80 ULLA MARGARETA ANDERSSON KRONETORPSGATAN 60 A LGH 1504 21226 MALMÖ HEMMESTORP 31:81 ZBIGNIEW BANDURSKI PER HANS VÄG 5 F LGH 1302 23164 TRELLEBORG HEMMESTORP 31:82 JÖRGEN PER-ÅKE BELLANDER RIKSVÄGEN 6 24194 HURVA HEMMESTORP 31:82 JESSIKA MARI GRAN RIKSVÄGEN 6 24194 HURVA HEMMESTORP 31:83 KRISTINA ANDERBERG NILSSON HARGÅNGEN 83 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:84 GERT ASK HARGÅNGEN 84 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:85 PETER HOFBAUER BERGUVSGATAN 17 B 21559 MALMÖ HEMMESTORP 31:86 TORE ANDERSSON HARGÅNGEN 86 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:87 CLAES-UNO RICHARD LARSSON HANDSLAGAREVÄGEN 36 24763 VEBERÖD HEMMESTORP 31:88 EVA ELSE KARIN CADER-BENEDIX HEMMESTORP 31:89 JANE BERNÉLI HARGÅNGEN 89 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:90 EMMA CHARLOTTA ELISABET LINDE SVAMPVÄGEN 9 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:91 ROBERT DAN ANDERS STRELITZ KORISTGATAN 22 LGH 1603 21584 MALMÖ HEMMESTORP 31:92 MAGNUS WESTRING GRANETORPSVÄGEN 38 A 23633 HÖLLVIKEN HEMMESTORP 31:93 IVAR GUSTLE HARGÅNGEN 93 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:93 LINA ADEEN HARGÅNGEN 93 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:94 LISBETH PERSSON LOGÅNGEN 2 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:95 MARCUS KARLSSON SKYTTEGATAN 1 24761 VEBERÖD HEMMESTORP 31:96 HANS-BÖRJE PÅLSSON SLEIPNERSGÅNGEN 28 23535 VELLINGE HEMMESTORP 31:97 OLA ÅKESSON HÅKANSTORPSVÄGEN 1 B LGH 1201 21229 MALMÖ HEMMESTORP 31:98 RENE MANDRUP POULSEN LOGÅNGEN 10 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:99 MARIE POULSEN KVARNGATAN 26 G LGH 1001 26833 SVALÖV HEMMESTORP 31:99 RENE MANDRUP POULSEN LOGÅNGEN 10 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:100 KURT INGVAR TED MÅRTENSSON LOGÅNGEN 14 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:100 MARIA BILLQVIST LOGÅNGEN 14 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:101 JUTTA STRAUB LOGÅNGEN 16 27563 BLENTARP SJÖBO HEMMESTORP 31:5 OLOFSSON, SAMANTHA LISA ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ SCHWEIZ SJÖBO HEMMESTORP 31:5 OLOFSSON, JOSETTE FRANCOISE ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ SCHWEIZ SJÖBO HEMMESTORP 31:5 OLOFSSON, JEREMY THOMAS ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ SCHWEIZ SJÖBO HEMMESTORP 31:8 SPRINGER, NIELS STENKROGEN 5 2800 LYNGBY DANMARK DANMARK SJÖBO HEMMESTORP 31:8 BIRGIT ASKØ SPRINGER BIRGIT ASKØ SJÖBO HEMMESTORP 31:16 LOU LINDA MARIA DAHL LINDA DÖRRÖDSVÄGEN 8 24761 VEBERÖD SJÖBO HEMMESTORP 31:16 JOEL PER ERIKSSON JOEL DÖRRÖDSVÄGEN 8 24761 VEBERÖD SJÖBO HEMMESTORP 31:45 VAN DONGEN, ANK DORPSTRAT 33 5409 AL GASSEL NEDERLÄNDERNA NEDERLÄNDERNA SJÖBO HEMMESTORP 31:45 VAN DE WETERING, JELLE TURFSTREKER 1 5409 RG ODILIAPEEL NEDERLÄNDERNA NEDERLÄNDERNA SJÖBO HEMMESTORP 31:45 VAN DE WETERING, VEERLE TURFSTREKER 1 5409 RG ODILIAPEEL NEDERLÄNDERNA NEDERLÄNDERNA SJÖBO HEMMESTORP 31:45 VAN DONGEN, HENK DORPSTRAAT 33 5438 AL GASSEL NEDERLÄNDERNA NEDERLÄNDERNA SJÖBO HEMMESTORP 31:59 SVEN TERNOV SVEN SJÖBO HEMMESTORP 31:88 CADER-BENEDIX, EVA ELSE KARIN HARGÅNGEN 88 270 35 BLENTARP 27035 LAST HEMMESTORP 31:1 HEMMESTORPS BOKE SAMFÄLLIGHETSFÖRENI NG C/O EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP 12-IM4-72/6086.1 FÖRB ANL FÖR VATTENANSKAFFN MM Län: M FÖRMÅN HEMMESTORP 31:1 HEMMESTORPS BOKE SAMFÄLLIGHETSFÖRENI NG C/O EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 31:2 HENRIK BORG MYRGÅNGEN 2 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:3 LARS ANDERS JARNEMO MYRGÅNGEN 3 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:4 RICKARD SALTIN KYRKOGATAN 6 24762 VEBERÖD HEMMESTORP 31:4 THÉRÉSE SALTIN KYRKOGATAN 6 24762 VEBERÖD HEMMESTORP 31:5 JEREMY THOMAS OLOFSSON HEMMESTORP 31:5 HANS PETER MIKAEL OLOFSSON ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ HEMMESTORP 31:6 SIV DUCKBERG SKOLGATAN 2 LGH 1205 22361 LUND HEMMESTORP 31:6 STEN DUFKE SKOLGATAN 2 LGH 1205 22361 LUND HEMMESTORP 31:7 KERSTIN PERSSON VALLMOVÄGEN 24 A 24764 VEBERÖD HEMMESTORP 31:7 STURE PERSSON VALLMOVÄGEN 24 A 24764 VEBERÖD HEMMESTORP 31:8 NIELS SPRINGER HEMMESTORP 31:8 BIRGIT SPRINGER HEMMESTORP 31:9 MATS INGVAR ROLAND ANDERSSON MYRGÅNGEN 9 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:9 ELSA GERTRUD INGA-LILL TRULSSON MYRGÅNGEN 9 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:10 DAVID MÅRTENSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 174-20 BÄCKAGÅRD 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:11 KERSTIN ANITA MARIANNE SVENSSON ÄLGGÅNGEN 11 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:11 BENGT CHRISTER SVENSSON ÄLGGÅNGEN 11 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:12 ULRIKA BOHM TADIC ÄLGGÅNGEN 12 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:13 JERRY OLSSON ÄLGGÅNGEN 13 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:14 BERTIL INGEMAR HARRY MÅRTENSSON VÄSTRA VARVSGATAN 9 A LGH 1502 21111 MALMÖ HEMMESTORP 31:15 HÅKAN BERGERELL ÄLGGÅNGEN 15 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:16 SOFIE EKBERG ÄLGGÅNGEN 16 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:17 IZABELA PLONKA ÄLGGÅNGEN 17 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:18 AMANDA NILSSON BÄVERGÅNGEN 18 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:19 FREDRIK THÖRN BÄVERGÅNGEN 19 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:20 VALTER MARINGELLI MURGRÖNSVÄGEN 15 23254 ÅKARP HEMMESTORP 31:20 TINA MARIA MARINGELLI MURGRÖNSVÄGEN 15 23254 ÅKARP HEMMESTORP 31:21 ROGER SJÖLIN BÄVERGÅNGEN 21 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:21 CECILIA SJÖLIN BÄVERGÅNGEN 21 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:22 DARINKA RINGSTRÖM BÄVERGÅNGEN 22 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:23 MARIE NILSSON BÄVERGÅNGEN 23 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:24 MIA NILSSON MESVÄGEN 8 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:24 DANIEL OLSSON MESVÄGEN 8 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:25 PER-OLOF LUNDSTRÖM BÄVERGÅNGEN 25 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:26 GERT CARLSSON VARGGÅNGEN 26 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:26 MARIE WIRENSTEN VARGGÅNGEN 26 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:27 ÅSA LÖÖF LILLA SÖDERGATAN 6 C LGH 1105 22353 LUND HEMMESTORP 31:27 ROGER LÖÖF LILLA SÖDERGATAN 6 C LGH 1105 22353 LUND HEMMESTORP 31:28 EVA SANNE WIJK VARGGÅNGEN 28 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:28 OLA KARLSSON VARGGÅNGEN 28 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:29 ANNMARIE MARKSTRÖM LÖVSBERGSVÄGEN 71 58937 LINKÖPING HEMMESTORP 31:29 ROBERT MARKSTRÖM LÖVSBERGSVÄGEN 71 58937 LINKÖPING HEMMESTORP 31:30 EMMA KNUTSSON VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:30 EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:31 PLAINVIEW REAL ESTATE OÜ LAKI TN 32-205 129 15 TALLINN ESTLAND HEMMESTORP 31:32 ANDERS HENNING SVENSSON VARGGÅNGEN 32 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:32 PIA JÖNSSON VARGGÅNGEN 32 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:33 GUNNAR MARKUS RÖNNERLING VARGGÅNGEN 33 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:34 PIA BRESSENDORFF VARGGÅNGEN 34 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:35 KERSTIN SIGBRITT MARIANNE PERSSON VARGGÅNGEN 35 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:36 AGATHA KAMMERTON VARGGÅNGEN 36 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:37 JESSICA JOHANSSON VARGGÅNGEN 37 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:38 ANNELI PERSSON RÄVGÅNGEN 38 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:39 HAMID KAZEMZADEH RÄVGÅNGEN 39 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:40 ROGER JIMMY BORG RÄVGÅNGEN 40 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:41 TOMAS JUSKA RÄVGÅNGEN 41 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:41 VIKTORIJA JUSKIENE RÄVGÅNGEN 41 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:42 PERNILLA MALDONADO ARVIDSSON RÄVGÅNGEN 42 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:42 FRANCISCO MARCOS MALDONADO AVILA RÄVGÅNGEN 42 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:43 PATRIK WIRENSTEN RÄVGÅNGEN 43 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:44 ANNIKA EKSTRÖM RÄVGÅNGEN 44 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:45 VEERLE VAN DE WETERING HEMMESTORP 31:45 ELIEN DALMAN ORRFJÄRDSGRÄND 22 LGH 1002 12051 ÅRSTA HEMMESTORP 31:45 FILIP DALMAN ORRFJÄRDSGRÄND 22 LGH 1002 12051 ÅRSTA HEMMESTORP 31:46 PER HENRIK JÖRGEN JARL RÄVGÅNGEN 46 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:47 JENNY BORG RÄVGÅNGEN 47 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:48 HANNA TOMASSON RÄVGÅNGEN 48 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:49 DAVID HERMANSSON VÅRGATAN 13 LGH 1302 21218 MALMÖ HEMMESTORP 31:49 EMMA NILSSON RÄVGÅNGEN 49 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:50 GUNILLA TALLÅKER RÄVGÅNGEN 50 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:51 MARIANNE BUNDY KRONETORPSGATAN 46 D LGH 1301 21226 MALMÖ HEMMESTORP 31:52 NILS GUNNAR RONNIE ANDERSSON BJÖRNGÅNGEN 52 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:53 LOLLO VOXBERG BJÖRNGÅNGEN 53 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:53 TORBJÖRN VOXBERG BJÖRNGÅNGEN 53 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:54 CHATERINE KOLANDER BJÖRNGÅNGEN 54 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:55 LOUISE HOLST BJÖRNGÅNGEN 55 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:55 KENNY HANSSON BJÖRNGÅNGEN 55 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:56 ANN-KRISTIN MARGARETA NILSSON BJÖRNGÅNGEN 56 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:56 MARIANNE LISBETH BIRGITTA NILSSON BJÖRNGÅNGEN 56 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:57 CHRISTIAN PERSSON BJÖRNGÅNGEN 57 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:58 ANNE ÅKESSON BJÖRNGÅNGEN 58 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:59 CAROLA GRAUERS BJÖRNGÅNGEN 59 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:60 JONNY KARLSSON BJÖRNGÅNGEN 60 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:60 MONIKA KARLSSON BJÖRNGÅNGEN 60 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:61 RIKARD MAGNUSSON BJÖRNGÅNGEN 61 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:61 ANNELI MAGNUSSON BJÖRNGÅNGEN 61 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:62 MATS OLOF NILSSON BJÖRNGÅNGEN 62 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:62 BIRGITTA NILSSON BJÖRNGÅNGEN 62 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:63 PETER PEJERUP BJÖRNGÅNGEN 63 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:63 MALIN TERESA JÖNSSON ANZELIUS BJÖRNGÅNGEN 63 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:64 LILJA KAARINA KESKINEN BJÖRNGÅNGEN 64 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:64 PAAVO ENSIO KESKINEN BJÖRNGÅNGEN 64 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:65 SUSANN ALFREDSSON BJÖRNGÅNGEN 65 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:66 EVELINA NILSSON LÄMMELGÅNGEN 66 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:67 LENNY HELGESSON LÄMMELGÅNGEN 67 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:68 JESSICA HOLM LÄMMELGÅNGEN 68 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:68 JOAKIM HOLM LÄMMELGÅNGEN 68 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:69 CHRISTER NILSSON LÄMMELGÅNGEN 69 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:70 MICHAEL ASK LÄMMELGÅNGEN 70 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:71 EVA-LINA KLARIN LÄMMELGÅNGEN 71 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:72 ELISABET CARLSSON LÄMMELGÅNGEN 72 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:72 ELISABETH CARLSSON HANSSON LÄMMELGÅNGEN 72 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:73 EMIL MARTIN EKBLAD LÄMMELGÅNGEN 73 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:73 JANE SVENSSON LÄMMELGÅNGEN 73 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:74 MATTIS JOHANSSON LÄMMELGÅNGEN 74 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:75 CARL-INGVAR CATO LÄMMELGÅNGEN 75 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:76 ELISE ROSDAHL LEFÈVRE LÄMMELGÅNGEN 76 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:76 SEBASTIAN ROSDAHL LEFÈVRE LÄMMELGÅNGEN 76 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:77 MARKUS TILLBERG LÄMMELGÅNGEN 77 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:78 HEATHER WELTY LÄMMELGÅNGEN 78 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:79 OLOF HEDMAN LÄMMELGÅNGEN 79 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:80 ULLA MARGARETA ANDERSSON KRONETORPSGATAN 60 A LGH 1504 21226 MALMÖ HEMMESTORP 31:81 ZBIGNIEW BANDURSKI PER HANS VÄG 5 F LGH 1302 23164 TRELLEBORG HEMMESTORP 31:82 JÖRGEN PER-ÅKE BELLANDER RIKSVÄGEN 6 24194 HURVA HEMMESTORP 31:82 JESSIKA MARI GRAN RIKSVÄGEN 6 24194 HURVA HEMMESTORP 31:83 KRISTINA ANDERBERG NILSSON HARGÅNGEN 83 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:84 GERT ASK HARGÅNGEN 84 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:85 PETER HOFBAUER BERGUVSGATAN 17 B 21559 MALMÖ HEMMESTORP 31:86 TORE ANDERSSON HARGÅNGEN 86 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:87 CLAES-UNO RICHARD LARSSON HANDSLAGAREVÄGEN 36 24763 VEBERÖD HEMMESTORP 31:88 EVA ELSE KARIN CADER-BENEDIX HEMMESTORP 31:89 JANE BERNÉLI HARGÅNGEN 89 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:90 EMMA CHARLOTTA ELISABET LINDE SVAMPVÄGEN 9 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:91 ROBERT DAN ANDERS STRELITZ KORISTGATAN 22 LGH 1603 21584 MALMÖ HEMMESTORP 31:92 MAGNUS WESTRING GRANETORPSVÄGEN 38 A 23633 HÖLLVIKEN HEMMESTORP 31:93 IVAR GUSTLE HARGÅNGEN 93 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:93 LINA ADEEN HARGÅNGEN 93 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:94 LISBETH PERSSON LOGÅNGEN 2 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:95 MARCUS KARLSSON SKYTTEGATAN 1 24761 VEBERÖD HEMMESTORP 31:96 HANS-BÖRJE PÅLSSON SLEIPNERSGÅNGEN 28 23535 VELLINGE HEMMESTORP 31:97 OLA ÅKESSON HÅKANSTORPSVÄGEN 1 B LGH 1201 21229 MALMÖ HEMMESTORP 31:98 RENE MANDRUP POULSEN LOGÅNGEN 10 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:99 MARIE POULSEN KVARNGATAN 26 G LGH 1001 26833 SVALÖV HEMMESTORP 31:99 RENE MANDRUP POULSEN LOGÅNGEN 10 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:100 KURT INGVAR TED MÅRTENSSON LOGÅNGEN 14 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:100 MARIA BILLQVIST LOGÅNGEN 14 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:101 JUTTA STRAUB LOGÅNGEN 16 27563 BLENTARP SJÖBO HEMMESTORP 31:5 OLOFSSON, SAMANTHA LISA ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ SCHWEIZ SJÖBO HEMMESTORP 31:5 OLOFSSON, JOSETTE FRANCOISE ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ SCHWEIZ SJÖBO HEMMESTORP 31:5 OLOFSSON, JEREMY THOMAS ROUTE DE ROMANENS 142 1626 ROMANENS SCHWEIZ SCHWEIZ SJÖBO HEMMESTORP 31:8 SPRINGER, NIELS STENKROGEN 5 2800 LYNGBY DANMARK DANMARK SJÖBO HEMMESTORP 31:8 BIRGIT ASKØ SPRINGER BIRGIT ASKØ SJÖBO HEMMESTORP 31:16 LOU LINDA MARIA DAHL LINDA DÖRRÖDSVÄGEN 8 24761 VEBERÖD SJÖBO HEMMESTORP 31:16 JOEL PER ERIKSSON JOEL DÖRRÖDSVÄGEN 8 24761 VEBERÖD SJÖBO HEMMESTORP 31:45 VAN DONGEN, ANK DORPSTRAT 33 5409 AL GASSEL NEDERLÄNDERNA NEDERLÄNDERNA SJÖBO HEMMESTORP 31:45 VAN DE WETERING, JELLE TURFSTREKER 1 5409 RG ODILIAPEEL NEDERLÄNDERNA NEDERLÄNDERNA SJÖBO HEMMESTORP 31:45 VAN DE WETERING, VEERLE TURFSTREKER 1 5409 RG ODILIAPEEL NEDERLÄNDERNA NEDERLÄNDERNA SJÖBO HEMMESTORP 31:45 VAN DONGEN, HENK DORPSTRAAT 33 5438 AL GASSEL NEDERLÄNDERNA NEDERLÄNDERNA SJÖBO HEMMESTORP 31:59 SVEN TERNOV SVEN SJÖBO HEMMESTORP 31:88 CADER-BENEDIX, EVA ELSE KARIN HARGÅNGEN 88 270 35 BLENTARP 27035 12-IM4-73/2209.1 Avtalsservitut KRAFTLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP 12-IM4-81/6807.1 Avtalsservitut BRUNN MM FÖRMÅN HEMMESTORP 4:47 NIKLAS ALEXANDER ASK HEMMESTORPS BYAVÄG 249-13 ASKHOLM 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:47 THERESE ASK HEMMESTORPS BYAVÄG 249-13 ASKHOLM 27563 BLENTARP LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP 12-IM4-2000/5461.1 Avtalsservitut KRAFTLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 1230-673.1 Ledningsrätt STARKSTRÖM FÖRMÅN E.ON ELNÄT SVERIGE AB LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 1230-673.2 Ledningsrätt TELE FÖRMÅN TELE2 SVERIGE AB LEDNINGSHAVARE LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 1265-210.1 Ledningsrätt TELE FÖRMÅN TELIA AB LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 1265-916.1 Officialservitut UTRYMME LAST HEMMESTORP 31:1 HEMMESTORPS BOKE SAMFÄLLIGHETSFÖRENI NG C/O EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP 1265-1072.1 Officialservitut UTRYMME LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:1 HEMMESTORPS BOKE SAMFÄLLIGHETSFÖRENI NG C/O EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP 1265-1458.1 Ledningsrätt VATTEN OCH AVLOPP FÖRMÅN SJÖBO KOMMUN LEDNINGSHAVARE LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:1 HEMMESTORPS BOKE SAMFÄLLIGHETSFÖRENI NG C/O EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP 1265-1554.1 Ledningsrätt VATTEN OCH AVLOPP FÖRMÅN BLENTARP 18:41 SJÖBO KOMMUN 27580 SJÖBO LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 31:1 HEMMESTORPS BOKE SAMFÄLLIGHETSFÖRENI NG C/O EDWARD PLAINVIEW VARGGÅNGEN 30 27563 BLENTARP 1265IM-06/21157.1 Avtalsservitut KRAFTLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP 1265IM-06/37109.1 Avtalsservitut KRAFTLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 1265IM-09/23921.1 SJÖBO KOMMUN Avtalsservitut SPILLVATTENLEDNING FÖRMÅN BLENTARP 18:41 SJÖBO KOMMUN 27580 SJÖBO LAST HEMMESTORP 26:2 JOHAN BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP HEMMESTORP 26:2 KATARINA BERGVALL HEMMESTORPS BYAVÄG 172 LINNÉAGÅRDEN 27563 BLENTARP 1265IM-13/19363.1 Avtalsservitut SJÖBO KOMMUN VATTEN-OCH FÖRMÅN SPILLVATTENLEDNING BLENTARP 18:41 SJÖBO KOMMUN 27580 SJÖBO LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP D202300094957:1.1 Avtalsservitut KRAFTLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP D202300136186:1.1 Avtalsservitut ELLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP D202400278132:1.1 Avtalsservitut ELLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP D202400319971:1.1 Avtalsservitut ELLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 4:45 BO JÖNSSON ÄNGAVÄGEN 147-24 PERSGÅRDEN 27563 BLENTARP D202500039831:1.1 Avtalsservitut ELLEDNING FÖRMÅN HALLANDSBODA 1:82 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ HÄRNÄS 1:94 E.ON ENERGIDISTRIBUTION AKTIEBOLAG 20509 MALMÖ LAST HEMMESTORP 4:3 CHRISTINA STENER HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP HEMMESTORP 4:3 JOEL JÖNSSON HEMMESTORPS BYAVÄG 210 LILLA BRO 27563 BLENTARP Samfällighetsförening SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ÄNDAMÅL ADRESS HEMMESTORPS BOKE Samfällighetsförening EDWARD PLAINVIEW SAMFÄLLIGHETSFÖRENING VARGGÅNGEN 30 717903-6913 27563 BLENTARP PROTOKOLL Mötesdatum 2024-11-20 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT

42 § Staten ska betala ersättning till en skadelidande som har rätt till ersättning enligt denna lag, om den skadelidande visar att ersättningen inte kan fås från den ansvarige anläggningshavarens säkerhet. Statens sammanlagda ersättningsansvar enligt första stycket är för varje radiologisk olycka begränsat till 1 200 miljoner euro plus ränta, med avdrag för vad som kan fås från anläggningshavarens säkerhet. Ansvaret gäller upp till detta belopp även om den ansvarige anläggningshavarens ansvarsbelopp är begränsat enligt 30 § 1 eller 31 §. Paragrafen reglerar statens subsidiära ansvar. Om en skadelidande inte kan få ersättning från den ansvariga anläggningshavaren, ska staten betala ersättning till den skadelidande. Övervägandena finns i avsnitt 10.5. Genom ändringen i andra stycket förtydligas att statens ansvar inte begränsas av att en anläggningshavare har ställt ett lägre ansvars- belopp. Statens ansvar upp till 1 200 miljarder euro gäller oavsett vilket ansvarsbelopp en anläggningshavare ställer. Anläggningshava- rens ansvar begränsas inte heller genom att ett lägre ansvarsbelopp ställs med stöd av reglerna i 30 § 1 eller 31 §. Ansvaret är alltid obe- gränsat. Men för det fall anläggningshavaren inte kan betala kan den skadelidande alltså vända sig mot staten i stället. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028. Överväganden om ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna finns i avsnitt 13. Lagen träder i kraft den 1 jul i 2028. Författningskommentar SOU 2026:40 14.4 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet Inledande bestämmelser 1 a § Denna förordning är meddelad med stöd av – 2 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet i fråga om 4–6, 8–12, 15 och 15 a §§, – 3 § andra stycket lagen om kärnteknisk verksamhet i fråga om 20 a § första stycket 1 och 22 a §, – 5 d § lagen om kärnteknisk verksamhet i fråga om 19 a och 19 b §§, – 5 e § lagen om kärnteknisk verksamhet i fråga om 3 a, 3 b och 22 a §§, – 7 d § lagen om kärnteknisk verksamhet i fråga om 2 § andra stycket andra meningen, – 9 b § lagen om kärnteknisk verksamhet i fråga om 20 c §, – 10 § lagen om kärnteknisk verksamhet i fråga om 20 d §, – 10 b § lagen om kärnteknisk verksamhet i fråga om 14 §, 20 a § första stycket 2–5, 20 b § andra och tredje styckena, 21 och 22 a §§, – 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 2 § andra stycket första men- ingen och 3 b §, och – 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Paragrafen anger bemyndiganden för att meddela i förordningen ingående bestämmelser. Övervägandena finns i 8.5.2. Information tillförs om att den nya paragrafen 20 d § meddelas med stöd i 10 § lagen om kärnteknisk verksamhet. Andra bemyndiganden 20 a § Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om 1. åtgärder som krävs för att sådana förpliktelser ska uppfyllas som ingår i Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämne och sådant kärnavfall som utgörs av använt kärnbränsle, 2. vad som krävs i fråga om värdering, verifiering och förbättring av säkerheten enligt 10 § 1 lagen om kärnteknisk verksamhet, 3. åtgärder som, utöver anmälningar enligt 14 §, krävs för att uppfylla kravet i 10 § 2 lagen om kärnteknisk verksamhet, 4. åtgärder i fråga om avfall och avveckling som krävs för att uppfylla kraven i 10 § 3 och 4 § lagen om kärnteknisk verksamhet, SOU 2026:40 Författningskommentar 5. de befogenheter som ska gälla för sådana internationella övervakare som avses i 17 § andra stycket lagen om kärnteknisk verksamhet. Innan Strålsäkerhetsmyndigheten meddelar föreskrifter enligt första stycket 1 eller 2 som rör fysiska skyddsåtgärder vid kärntekniska anlägg- ningar, ska myndigheten höra den myndighet som är elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen (1997:288). Paragrafen reglerar bemyndiganden för Strålsäkerhetsmyndigheten att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i 8.5.2. Hittillsvarande femte punkten flyttas till första stycket i en ny para- graf 20 d §. 20 d § Om verksamheten i en kärnteknisk anläggning ändras på sådant sätt att ett nytt tillstånd krävs enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, ska Strålsäkerhetsmyndighetens beslut enligt 9 a § samma lag omfatta en bedöm- ning av om 10 § första stycket 5 samma lag om överföring av värden för pro- cessparametrar är tillämplig. Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om 1. upplysningar och överföring av värden för processparametrar enligt

§ 56 Diarienummer 2026/101 Motion (KD) om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal med hänvisning till att: • hemtjänstens personalgrupper har en mycket ojämn könsfördelning, där kvinnor utgör en klar majoritet av medarbetarna. Den begränsade tillgången på manlig personal medför att en generell rätt att välja personal utifrån kön inte är praktiskt genomförbar, • ett införande av en sådan ordning skulle innebära betydande organisatoriska svårigheter i planering, bemanning och schemaläggning. Verksamheten behöver kunna använda tillgänglig personal flexibelt för att säkerställa att insatser utförs i rätt tid, med rätt kompetens och med bibehållen kontinuitet för kunderna, • ett sådant system skulle kunna få konsekvenser ur ett arbetsrättsligt och diskrimineringsrättsligt perspektiv. Att systematiskt styra arbetsuppgifter utifrån personalens kön riskerar att stå i konflikt med principen om likabehandling och kommunens ansvar som arbetsgivare att motverka diskriminering, samt • en sådan ordning skulle kunna påverka kommunens möjligheter att rekrytera och behålla personal inom hemtjänsten, ett område där kompetensförsörjningen redan idag är en utmaning. Reservation Katarina Ståhlberg (KD) samt Kerstin Karlsson (KD) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Katarina Ståhlberg (KD) och Fredrik Hellwig (KD) har i en motion föreslagit att Sjöbo kommun inför en frivillig möjlighet för kunder inom hemtjänsten att välja kön på den personal som utför insatser i hemmet, samt att kommunen säkerställer att denna möjlighet kommuniceras till berörda kunder och anhöriga. Förvaltningen har förståelse för att frågor om integritet och trygghet kan upplevas som viktiga för vissa kunder i samband med insatser i hemmet. Förvaltningen beaktar redan idag sådana önskemål så långt det är möjligt inom ramen för verksamhetens uppdrag och Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-06-23 tillgängliga resurser genom kunders genomförandeplan. Samtidigt bedömer förvaltningen att det inte är möjligt att införa en generell valmöjlighet kopplad till personalens kön. Hemtjänstens verksamhet planeras och bemannas utifrån kundernas behov av insatser, tillgängliga personalresurser samt krav på god arbetsmiljö och effektiv verksamhet. Bemanningen behöver även ta hänsyn till personalens kompetens, delegeringar för hälso- och sjukvårdsinsatser, tillgång till körkort, geografiska förutsättningar samt andra organisatoriska faktorer som är nödvändiga för att kunna utföra uppdraget på ett säkert och kvalitativt sätt. Hemtjänstens personalgrupper har en mycket ojämn könsfördelning, där kvinnor utgör klar majoritet av medarbetarna. Av den sammanställning som bifogas framgår att verksamheten totalt består av 143 kvinnor och 20 män, vilket innebär att cirka 88 procent av medarbetarna är kvinnor och 12 procent är män. Fördelningen ser liknande ut inom samtliga hemtjänstområden. Mot bakgrund av den begränsade tillgången på manlig personal skulle ett införande av en generell rätt att välja personalens kön medföra betydande svårigheter för bemanningsplanering, kontinuitet och likvärdig service. Det skulle även riskera att påverka arbetsmiljön och möjligheten att använda personalresurserna på ett effektivt sätt. Förvaltningens bedömning är därför att kundernas individuella önskemål även fortsättningsvis bör hanteras från fall till fall, men att någon generell rätt att välja hemtjänstpersonal utifrån kön inte bör införas. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal med hänvisning till att: • hemtjänstens personalgrupper har en mycket ojämn könsfördelning, där kvinnor utgör en klar majoritet av medarbetarna. Den begränsade tillgången på manlig personal medför att en generell rätt att välja personal utifrån kön inte är praktiskt genomförbar, • ett införande av en sådan ordning skulle innebära betydande organisatoriska svårigheter i planering, bemanning och schemaläggning. Verksamheten behöver kunna använda tillgänglig personal flexibelt för att säkerställa att insatser utförs i rätt tid, med rätt kompetens och med bibehållen kontinuitet för kunderna, • ett sådant system skulle kunna få konsekvenser ur ett arbetsrättsligt och diskrimineringsrättsligt perspektiv. Att systematiskt styra arbetsuppgifter utifrån personalens kön riskerar att stå i konflikt med principen om likabehandling och kommunens ansvar som arbetsgivare att motverka diskriminering, samt Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-06-23 • en sådan ordning skulle kunna påverka kommunens möjligheter att rekrytera och behålla personal inom hemtjänsten, ett område där kompetensförsörjningen redan idag är en utmaning. Vård- och omsorgsnämnden överlämnar tjänsteskrivelsen som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Föredragande Ordförande Roland Wiking. Förslag till beslut under sammanträdet Katarina Ståhlberg (KD) föreslår att nämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Kerstin Karlsson (KD) föreslår att nämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Lena Sjögren (S) föreslår bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden bifaller förvaltningens förslag till beslut. Beslutsunderlag Motion (KD) om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal, daterad 9 januari 2026. Beslut i kommunfullmäktige 2026-02-25, § 61. Tjänsteskrivelse av förvaltningschef Irini Papadopoulou, daterad 10 juni 2023 Sammanställning – könsfördelning per avdelning (mars 2026 – alla anställningsformer) Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Motionären VO 2026/101 Datum Datum Diarienr. Hid.nr. VO 2026.1456 2026-06-10 2026/101 2026.14562026.1456 2026-06-26 Tjänsteskrivelse Handläggare: Irini Papadopoulou Vård- och omsorgsnämnden 0416-270 00 irini.papadopoulou@sjobo.se Svar på motion gällande rätt att välja kön på hemtjänstpersonal Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal med hänvisning till att: • hemtjänstens personalgrupper har en mycket ojämn könsfördelning, där kvinnor utgör en klar majoritet av medarbetarna. Den begränsade tillgången på manlig personal medför att en generell rätt att välja personal utifrån kön inte är praktiskt genomförbar, • ett införande av en sådan ordning skulle innebära betydande organisatoriska svårigheter i planering, bemanning och schemaläggning. Verksamheten behöver kunna använda tillgänglig personal flexibelt för att säkerställa att insatser utförs i rätt tid, med rätt kompetens och med bibehållen kontinuitet för kunderna, • ett sådant system skulle kunna få konsekvenser ur ett arbetsrättsligt och diskrimineringsrättsligt perspektiv. Att systematiskt styra arbetsuppgifter utifrån personalens kön riskerar att stå i konflikt med principen om likabehandling och kommunens ansvar som arbetsgivare att motverka diskriminering, samt • en sådan ordning skulle kunna påverka kommunens möjligheter att rekrytera och behålla personal inom hemtjänsten, ett område där kompetensförsörjningen redan idag är en utmaning. Vård- och omsorgsnämnden överlämnar tjänsteskrivelsen som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Katarina Ståhlberg (KD) och Fredrik Hellwig (KD) har i en motion föreslagit att Sjöbo kommun inför en frivillig möjlighet för kunder inom hemtjänsten att välja kön på den personal som utför insatser i hemmet, samt att kommunen säkerställer att denna möjlighet kommuniceras till berörda kunder och anhöriga. Datum Datum Diarienr. Hid.nr. 2026-06-10 2026/101 2026.14562026.1456 Tjänsteskrivelse Förvaltningen har förståelse för att frågor om integritet och trygghet kan upplevas som viktiga för vissa kunder i samband med insatser i hemmet. Förvaltningen beaktar redan idag sådana önskemål så långt det är möjligt inom ramen för verksamhetens uppdrag och tillgängliga resurser genom kunders genomförandeplan. Samtidigt bedömer förvaltningen att det inte är möjligt att införa en generell valmöjlighet kopplad till personalens kön. Hemtjänstens verksamhet planeras och bemannas utifrån kundernas behov av insatser, tillgängliga personalresurser samt krav på god arbetsmiljö och effektiv verksamhet. Bemanningen behöver även ta hänsyn till personalens kompetens, delegeringar för hälso- och sjukvårdsinsatser, tillgång till körkort, geografiska förutsättningar samt andra organisatoriska faktorer som är nödvändiga för att kunna utföra uppdraget på ett säkert och kvalitativt sätt. Hemtjänstens personalgrupper har en mycket ojämn könsfördelning, där kvinnor utgör klar majoritet av medarbetarna. Av den sammanställning som bifogas framgår att verksamheten totalt består av 143 kvinnor och 20 män, vilket innebär att cirka 88 procent av medarbetarna är kvinnor och 12 procent är män. Fördelningen ser liknande ut inom samtliga hemtjänstområden. Mot bakgrund av den begränsade tillgången på manlig personal skulle ett införande av en generell rätt att välja personalens kön medföra betydande svårigheter för bemanningsplanering, kontinuitet och likvärdig service. Det skulle även riskera att påverka arbetsmiljön och möjligheten att använda personalresurserna på ett effektivt sätt. Förvaltningens bedömning är därför att kundernas individuella önskemål även fortsättningsvis bör hanteras från fall till fall, men att någon generell rätt att välja hemtjänstpersonal utifrån kön inte bör införas. Beslutsunderlag Motion (KD) om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal, daterad 9 januari 2026. Beslut i kommunfullmäktige 2026-02-25, § 61. Tjänsteskrivelse av förvaltningschef Irini Papadopoulou, daterad 10 juni 2023 Sammanställning – könsfördelning per avdelning (mars 2026 – alla anställningsformer) Irini Papadopoulou Förvaltningschef Datum Datum Diarienr. Hid.nr. 2026-06-10 2026/101 2026.14562026.1456 Tjänsteskrivelse Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Motionären VO 2026/101 VO 2026.1457 2026-06-26 Könsfördelning per avdelning (mars 2026 - Alla anställningsformer) Avdelning Kvinnor Män Sjöbo 1–2 39 7 Sjöbo 3–4 32 6 Blentarp/Sjöbo 5 16 3 Lövestad/Vollsjö 44 2 Larmpatrull, Digital, Natt 12 2 Totalt 143 20 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09

§65 ÄrendenrPLAN.2024.92 Beslutsförslag till Kf om antagande av Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48 Per Perssons vall Samhällsbyggnadsnämndens beslut SamhällsbyggnadsnämndenföreslårKommunfullmäktigeattantaDetaljplanfördelav fastighetenHemmestorp4:48,PerperssonsvalliHemmestorp,Sjöbokommun. __________ Sammanfattning EttförslagtillnydetaljplanförfastighetenHemmestorp4:48hartagitsframochföreslåsnu antasavkommunfullmäktige.Syftetmeddetaljplanenärattmöjliggöraförvarsambebyggelse avtrenyaenbostadshusidenbefintligaskogsmiljön,ochattgenombevarandetavträdinnepå fastighetsmarkbibehållanärliggandeområdeskaraktärmeduppvuxnaträdinvävtmellanhuskroppar. Påfastighetenfinnsettbefintligtbostadshussamtkomplementbyggnadersomockså planläggsförattsamordnaVAochvägsamtsäkerställabebyggelsestrukturen. KommunenbedömerattplanförslagetihuvudsaköverensstämmermedÖversiktsplanenmendådet finnsutrymmeförtolkningtasdetaljplanenframmedutökatförfarande.Detaljplanenbedömsinte medföraenbetydandemiljöpåverkan. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämndenbeslutade2023-03-15§20ompositivtplanbeskedför fastighetenHemmestorp4:48förattprövaplanläggningavtretillfemmindreenbostadshus påfastigheten. Planområdetärungefär14000kvmochomfattardelavdenprivatägdafastigheten Hemmestorp4:48ochärintetidigaredetaljplanelagt.Igällandeöversiktsplan,Översiktsplan förSjöbokommun2040,ärplanområdetutpekatförmarkanvändningarnaAreelanäringar ochTekniskförsörjning.Kommunengör,utifrånensamladavvägningavutpekade markanvändningar,planeringsförutsättningarenligtöversiktsplanensamtplanförslagetsutformning, densammanvägdabedömningenattområdetihuvudsaköverensstämmermedöversiktsplanen,men dådetfinnsutrymmeförtolkninghardetaljplanentagitsframmedutökatförfarande.Ettsärskilt beslutomattplaneninteantasinnebärabetydandemiljöpåverkantogsav samhällsbyggnadsnämndeniSjöbokommun2026-04-14§28. Justerandessign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Datum 2026-08-25 Samhällsbyggnadsnämnden Detaljplanenssyfteärattmöjliggöraförvarsambebyggelseavtrenyaenbostadshusidenbefintliga skogsmiljönochattgenombevarandetavträdinnepåfastighetsmarkbibehållanärliggandeområdes karaktärmeduppvuxnaträdinvävtmellanhuskroppar.Syftetärocksåattplanläggabefintligt enbostadshus. Inomkvartersmarkenmöjliggörsförtrenyabyggrätterförenbostadshus.Förattanpassabebyggelsen tillomgivningenreglerasgenomplanbestämmelserblandannattakvinkelochbyggnadshöjd,och endastfriliggandeenbostadshustillåts.Byggrätternaochhurstordelavmarkensomskavara genomsläppligreglerasförattgeutrymmeförattbevaraträdochvegetationpåtomterna.Det möjliggörocksåförattdagvattenskakunnainfiltrerainomkvartersmarken.Detbefintliga bostadshusetbehållerenrymligtomt,inomvilkendetbedömslämpligtattbedrivamindre verksamhetermedbegränsadomgivningspåverkan,vilkakanrymmasinomanvändningsområdet bostäder.Sådanaverksamheterfårendastförekommaunderförutsättningattderaspåverkaninte överstigervadsomnormaltkanförväntasavettvanligtboende. Infartsvägentilldetillkommandefastigheternaplanläggssomallmänplatsmark,gata.Denna avseshaenskilthuvudmannaskapochdriftasavensamfällighetsförening. Humlamadsbäckenundantogsfrångenerelltstrandskyddgenomlänsstyrelsensbeslutomöversynår 1996.Någotstrandskyddgällerdärförinteinomplanområdetochplanengerdäravintenågra konsekvenserförstrandskyddetssyften. Planområdetomfattasavriksintressenförnaturvårdsamtfriluftslivochrörligtfriluftsliv,och liggerianslutningtillenavSkogsstyrelsensinventeradenyckelbiotoperförkällpåverkad mark.Genomfördnaturvärdesinventeringvisarattdefrämstanaturvärdenaär koncentreradetillbäckravinenivästochnordväst,vilkethamnarutanfördetföreslagna planområdet.Förattvärnadessavärdenochriksintressenföreslåsendastenbegränsad exploateringsomanpassasefterbefintligbebyggelseochnaturmiljö.Genomattsparaett bredareskogspartimotsöderochhållaetttillräckligtavståndtillområdets fornlämning (Per Perssonsvall)säkerställsbådekulturmiljönochmöjlighetenförmänniskorochdjurattröra sigfrittgenomlandskapet.Planförslagetsbegränsadeomfattninggördetävenmöjligtatt hanteradagvattenlokalt,ochsammantagetbedömspåverkanpåriksintressen,naturvärden ochmiljökvalitetsnormervaraförsumbar. Detaljplanenharvaritutskickadpåsamrådundertiden2024-10-28t.o.m.2024-11-25(efter samhällsbyggnadsnämndensbeslut2024-10-15§109)ochpågranskningundertiden 2026-04-24-2026-05-18(eftersamhällsbyggnadsnämndensbeslut2026-04-14§28). Inkomnasynpunkterharsammanställtsochkommenteratsiensamrådsredogörelseochett granskningsutlåtande.Iplanbeskrivningenredogörsfördehuvudsakligaförändringarnaoch justeringarsomgjortsmellansamråd,granskningochantagande.Nedanfinnsdelenmellan granskningochantagande.Antagandehandlingarharupprättatsochärnuunderlagför beslut. Justerandessign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Datum 2026-08-25 Samhällsbyggnadsnämnden Dejusteringarsomgjortsmellangranskningochantagandeärföljande:  Planbeskrivningenharkompletteratsmedresonemangkringeventuellkumulativ påverkanpåderiksintressensomberörplanområdet.Samtförtydligandeav bedömningompåverkanpåPerPerssonsvall.  Planbeskrivningenharkompletteratsmedmerutförliginformationgällande brandvattenförsörjning.  Informationgällandebildandeavgemensamhetsanläggningochrättigheterkopplade tillVA-anläggningharförtydligatsytterligareiplanbeskrivningen.  KravpåsiktsträckavidanslutningtillGamlaLundavägenharförtydligats.  RedaktionelltfeliBullerrapportharåtgärdats.  Förplanbestämmelsen hardenangivnastamdiameternförvilkaträdsomfårfällas utanattvarasjuktellerutgörasäkerhetsriskminskatstill10cmibrösthöjd.Ändringen hargenomförtsbådeiplanbeskrivningochpåplankarta.  Justeringariplankarta: o Egenskapsbestämmelseno harkorrigeratstillo . 2 1 o AllmänplatsmarkGATAharbreddatsmed0,5meteriplankartanföratt möjliggöraplatsförsvackdikebredvidvägbana. o Plankartanharförtydligatsmedprickmarköverområdendärbevarandetavträd möjliggörs. o Områdetmedprickmarkmellanbefintligochnybebyggelseinomplanområdet harkompletteratsmedplanbestämmelseommarklovförträdfällninga . Utöverdettaharredaktionellaändringargjortsiplanhandlingarna. Beslutsunderlag och bilagor  Plankarta,Antagandehandling2026-07-17  Grundkarta,2026-03-25  Planbeskrivning,Antagandehandling2026-07-17  Fastighetsförteckning,2026-03-24  Samrådsredogörelse,2026-04-01  Granskningsutlåtande,2026-07-17  Bilaga1.Undersökningavbetydandemiljöpåverkan,Sjöbokommun,2024-09-25, Samrådshandling  Bilaga2.NaturvärdesinventeringHemmestorp20250829,EkollAB Justerandessign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Datum 2026-08-25 Samhällsbyggnadsnämnden  Bilaga3.25040_SL_Snickerier-Bullerutredning_Hemmestorp_4_48.SoundView  Bilaga4.25040A_SL_Snickerier-Bullerutredning_Hemmestorp_4_48.SoundView Beslutet skickas till Kansliavdelningen Sökanden StefanLundberg stefan.lundberg@slsnick.se ExpedierasvidKfbeslutäventill: Strategienheten Kommunstyrelsen Tekniskaförvaltningen Justerandessign Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(4) Datum 2026-07-17 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunfullmäktige Beslut om antagande av Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48, Per Perssons vall, i Hemmestorp, Sjöbo kommun, Skåne län DnrPLAN.2024.92 Handling658729 Sammanfattning EttförslagtillnydetaljplanförfastighetenHemmestorp4:48hartagitsframochföreslåsnu antasavkommunfullmäktige.Syftetmeddetaljplanenärattmöjliggöraförvarsam bebyggelseavtrenyaenbostadshusidenbefintligaskogsmiljön,ochattgenombevarandet avträdinnepåfastighetsmarkbibehållanärliggandeområdeskaraktärmeduppvuxnaträd invävtmellanhuskroppar.Påfastighetenfinnsettbefintligtbostadshussamt komplementbyggnadersomocksåplanläggsförattsamordnaVAochvägsamtsäkerställa bebyggelsestrukturen. KommunenbedömerattplanförslagetihuvudsaköverensstämmermedÖversiktsplanen mendådetfinnsutrymmeförtolkningtasdetaljplanenframmedutökatförfarande. Detaljplanenbedömsintemedföraenbetydandemiljöpåverkan. Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag till kommunfullmäktige KommunfullmäktigeantarDetaljplanfördelavfastighetenHemmestorp4:48,Perperssons valliHemmestorp,Sjöbokommun. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämndenbeslutade2023-03-15§20ompositivtplanbeskedför fastighetenHemmestorp4:48förattprövaplanläggningavtretillfemmindreenbostadshus påfastigheten. Planområdetärungefär14000kvmochomfattardelavdenprivatägdafastigheten Hemmestorp4:48ochärintetidigaredetaljplanelagt.Igällandeöversiktsplan,Översiktsplan Postadress Besöksadress Telefon E-post Bankgiro Internet SjöboKommun Ommavägen30Sjöbo 0416-27000 strategi@sjobo.se 662-7574 www.sjobo.se 27580SJÖBO Vårref 2(4) PLAN.2024.92 förSjöbokommun2040,ärplanområdetutpekatförmarkanvändningarnaAreelanäringar ochTekniskförsörjning.Kommunengör,utifrånensamladavvägningavutpekade markanvändningar,planeringsförutsättningarenligtöversiktsplanensamtplanförslagets utformning,densammanvägdabedömningenattområdetihuvudsaköverensstämmermed översiktsplanen,mendådetfinnsutrymmeförtolkninghardetaljplanentagitsframmed utökatförfarande.Ettsärskiltbeslutomattplaneninteantasinnebärabetydande miljöpåverkantogsavsamhällsbyggnadsnämndeniSjöbokommun2026-04-14§28. Detaljplanenssyfteärattmöjliggöraförvarsambebyggelseavtrenyaenbostadshusiden befintligaskogsmiljönochattgenombevarandetavträdinnepåfastighetsmarkbibehålla närliggandeområdeskaraktärmeduppvuxnaträdinvävtmellanhuskroppar.Syftetärockså attplanläggabefintligtenbostadshus. Inomkvartersmarkenmöjliggörsförtrenyabyggrätterförenbostadshus.Förattanpassa bebyggelsentillomgivningenreglerasgenomplanbestämmelserblandannattakvinkeloch byggnadshöjd,ochendastfriliggandeenbostadshustillåts.Byggrätternaochhurstordelav markensomskavaragenomsläppligreglerasförattgeutrymmeförattbevaraträdoch vegetationpåtomterna.Detmöjliggörocksåförattdagvattenskakunnainfiltrerainom kvartersmarken.Detbefintligabostadshusetbehållerenrymligtomt,inomvilkendet bedömslämpligtattbedrivamindreverksamhetermedbegränsadomgivningspåverkan,vilka kanrymmasinomanvändningsområdetbostäder.Sådanaverksamheterfårendast förekommaunderförutsättningattderaspåverkaninteöverstigervadsomnormaltkan förväntasavettvanligtboende. Infartsvägentilldetillkommandefastigheternaplanläggssomallmänplatsmark,gata.Denna avseshaenskilthuvudmannaskapochdriftasavensamfällighetsförening. Humlamadsbäckenundantogsfrångenerelltstrandskyddgenomlänsstyrelsensbeslutom översynår1996.Någotstrandskyddgällerdärförinteinomplanområdetochplanenger däravintenågrakonsekvenserförstrandskyddetssyften. Planområdetomfattasavriksintressenförnaturvårdsamtfriluftslivochrörligtfriluftsliv,och liggerianslutningtillenavSkogsstyrelsensinventeradenyckelbiotoperförkällpåverkad mark.Genomfördnaturvärdesinventeringvisarattdefrämstanaturvärdenaär koncentreradetillbäckravinenivästochnordväst,vilkethamnarutanfördetföreslagna planområdet.Förattvärnadessavärdenochriksintressenföreslåsendastenbegränsad exploateringsomanpassasefterbefintligbebyggelseochnaturmiljö.Genomattsparaett bredareskogspartimotsöderochhållaetttillräckligtavståndtillområdets fornlämning (Per Perssonsvall)säkerställsbådekulturmiljönochmöjlighetenförmänniskorochdjurattröra sigfrittgenomlandskapet.Planförslagetsbegränsadeomfattninggördetävenmöjligtatt hanteradagvattenlokalt,ochsammantagetbedömspåverkanpåriksintressen,naturvärden ochmiljökvalitetsnormervaraförsumbar. Detaljplanenharvaritutskickadpåsamrådundertiden2024-10-28t.o.m.2024-11-25(efter samhällsbyggnadsnämndensbeslut2024-10-15§109)ochpågranskningundertiden 2026-04-24-2026-05-18(eftersamhällsbyggnadsnämndensbeslut2026-04-14§28). Inkomnasynpunkterharsammanställtsochkommenteratsiensamrådsredogörelseochett granskningsutlåtande.Iplanbeskrivningenredogörsfördehuvudsakligaförändringarnaoch Postadress Besöksadress Telefon E-post Bankgiro Internet SjöboKommun Ommavägen30Sjöbo 0416-27000 strategi@sjobo.se 662-7574 www.sjobo.se 27580SJÖBO Vårref 3(4) PLAN.2024.92 justeringarsomgjortsmellansamråd,granskningochantagande.Nedanfinnsdelenmellan granskningochantagande.Antagandehandlingarharupprättatsochärnuunderlagför beslut. Dejusteringarsomgjortsmellangranskningochantagandeärföljande:  Planbeskrivningenharkompletteratsmedresonemangkringeventuellkumulativ påverkanpåderiksintressensomberörplanområdet.Samtförtydligandeav bedömningompåverkanpåPerPerssonsvall.  Planbeskrivningenharkompletteratsmedmerutförliginformationgällande brandvattenförsörjning.  Informationgällandebildandeavgemensamhetsanläggningochrättigheterkopplade tillVA-anläggningharförtydligatsytterligareiplanbeskrivningen.  KravpåsiktsträckavidanslutningtillGamlaLundavägenharförtydligats.  RedaktionelltfeliBullerrapportharåtgärdats.  Förplanbestämmelsen hardenangivnastamdiameternförvilkaträdsomfårfällas utanattvarasjuktellerutgörasäkerhetsriskminskatstill10cmibrösthöjd.Ändringen hargenomförtsbådeiplanbeskrivningochpåplankarta.  Justeringariplankarta: o Egenskapsbestämmelseno harkorrigeratstillo . 2 1 o AllmänplatsmarkGATAharbreddatsmed0,5meteriplankartanföratt möjliggöraplatsförsvackdikebredvidvägbana. o Plankartanharförtydligatsmedprickmarköverområdendärbevarandetav trädmöjliggörs. o Områdetmedprickmarkmellanbefintligochnybebyggelseinom planområdetharkompletteratsmedplanbestämmelseommarklovför trädfällninga . Utöverdettaharredaktionellaändringargjortsiplanhandlingarna. Beslutsunderlag och bilagor  Plankarta,Antagandehandling2026-07-17  Grundkarta,2026-03-25  Planbeskrivning,Antagandehandling2026-07-17  Fastighetsförteckning,2026-03-24  Samrådsredogörelse,2026-04-01  Granskningsutlåtande,2026-07-17  Bilaga1.Undersökningavbetydandemiljöpåverkan,Sjöbokommun,2024-09-25, Samrådshandling  Bilaga2.NaturvärdesinventeringHemmestorp20250829,EkollAB  Bilaga3.25040_SL_Snickerier-Bullerutredning_Hemmestorp_4_48.SoundView  Bilaga4.25040A_SL_Snickerier-Bullerutredning_Hemmestorp_4_48.SoundView Postadress Besöksadress Telefon E-post Bankgiro Internet SjöboKommun Ommavägen30Sjöbo 0416-27000 strategi@sjobo.se 662-7574 www.sjobo.se 27580SJÖBO Vårref 4(4) PLAN.2024.92 Beslutet skickas till Strategienheten Sökande Kommunstyrelsen Tekniskaförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen MarieRosdahl EllenAndersson Enhetschef Planarkitekt Strategienheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Bankgiro Internet SjöboKommun Ommavägen30Sjöbo 0416-27000 strategi@sjobo.se 662-7574 www.sjobo.se 27580SJÖBO Diarienummer 2024.92 Planens beteckning - Påbörjad 2024-01-18 Antagen av SBN - Laga kraft - Genomförandetid 5 år Foto på Per Perssons vall sedd från planområdets östra del. Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48 Per Perssons vall i Hemmestorp Sjöbo kommun, Skåne län Planbeskrivning Utökat förfarande Antagandehandling Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) 2026-07-17 PLANHANDLINGAR Till detaljplanen finns följande handlingar: • Plankarta med planbestämmelser, 2026-07-17 • Grundkarta, 2026-03-25 • Planbeskrivning, 2026-07-17 • Fastighetsförteckning, 2026-03-24 • Samrådsredogörelse, 2026-04-01 • Granskningsutlåtande, 2026-07-17 Följande handlingar ingår också i ärendet (planeringsunderlag): • Bilaga 1. Undersökning av betydande miljöpåverkan, Sjöbo kommun, 2024-09-25 • Bilaga 2. Naturvärdesinventering Hemmestorp 2025-08-29, Ekoll AB • Bilaga 3. 25040_SL_Snickerier - Bullerutredning_Hemmestorp_4_48. 2025-04-14, SoundView • Bilaga 4. 25040A_SL_Snickerier - Bullerutredning_Hemmestorp_4_48. 2025-09-22, SoundView Vad är en detaljplan? En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas och hur bebyggelsen får se ut inom ett visst område. Detaljplanen innehåller information vad man får göra för byggåtgärder inom planområdet. Första steget är att ett detaljplaneförslag upprättas av kommunens tjänstepersoner, godkänns av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och därefter skickas på samråd. Under samrådstiden ges berörda intressenter tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som redovisar alla inkomna synpunkter samt hur kommunen ställer sig till dessa. Efter samråd och eventuella revideringar samt efter godkännande av SBN ställs planförslaget ut för granskning innan detaljplanen antas. Synpunkter på förslaget ska lämnas till kommunen senast under granskningstiden. Den som inte inkommit med yttrande senast under granskningstiden kan komma att förlora sin rätt att överklaga. Efter granskningen upprättas ett granskningsutlåtande som redovisar alla synpunkter som inkommit under granskningstiden samt hur kommunen ställer sig till dessa. Detaljplanen antas av kommunfullmäktige eller samhällsbyggnadsnämnden. Sakägare, som inte fått sina inkomna synpunkter tillgodosedda, kan överklaga beslutet. Beslutet om att anta en detaljplan vinner laga kraft, när tiden för överklagande gått ut (tre veckor från protokoll om antagande anslagits) och ingen har överklagat. Mer detaljerad information om planprocessen finns på Sjöbo kommuns hemsida www.sjobo.se. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DETALJPLANENS SYFTE ............................................................................................................................ 7 1.1 SYFTE ............................................................................................................................................................. 7 2 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN ............................................................................................................ 8 2.1 HELA DETALJPLANEN .................................................................................................................................... 8 2.2 GENOMFÖRANDETID .................................................................................................................................... 9 2.3 ALLMÄN PLATS ............................................................................................................................................ 10 2.3.1 HUVUDMANNASKAP ........................................................................................................................... 10 2.4 KVARTERSMARK ......................................................................................................................................... 10 2.5 BEFINTLIGT ................................................................................................................................................. 10 2.6 ÄRENDEINFORMATION ............................................................................................................................... 11 3 MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR .......................................................................................... 12 3.1 MOTIV TILL REGLERINGAR .......................................................................................................................... 12 4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR .......................................................................................................... 16 4.1 KOMMUNALA ............................................................................................................................................. 16 4.1.1 DETALJPLAN ........................................................................................................................................ 16 4.1.2 FÖRHANDSBESKED .............................................................................................................................. 16 4.1.3 PLANBESKED ........................................................................................................................................ 17 4.1.4 ÖVERSIKTSPLAN .................................................................................................................................. 17 4.1.5 ÖVRIGA KOMMUNALA STYRDOKUMENT ............................................................................................ 18 4.2 REGIONALA ................................................................................................................................................. 19 4.2.1 REGIONPLAN ....................................................................................................................................... 19 4.3 RIKSINTRESSEN ........................................................................................................................................... 19 4.3.1 NATURVÅRD ........................................................................................................................................ 19 4.3.2 FRILUFTSLIV ......................................................................................................................................... 19 4.3.3 RÖRLIGT FRILUFTSLIV .......................................................................................................................... 20 4.4 HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER ENLIGT 3 KAP. MILJÖBALKEN .................................................................. 20 4.5 MILJÖKVALITETSNORMER .......................................................................................................................... 21 4.5.1 LUFT..................................................................................................................................................... 21 4.5.2 VATTEN ................................................................................................................................................ 21 4.5.3 BULLER ................................................................................................................................................ 21 4.6 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN ............................................................................................................. 21 4.7 MILJÖ .......................................................................................................................................................... 22 4.7.1 STRANDSKYDD ..................................................................................................................................... 22 4.7.2 DAGVATTEN ........................................................................................................................................ 22 4.7.3 NYCKELBIOTOP INVENTERAD AV SKOGSSTYRELSEN ........................................................................... 22 4.7.4 Naturvärde .......................................................................................................................................... 23 4.8 HÄLSA OCH SÄKERHET ................................................................................................................................ 28 4.8.1 OMGIVNINGSBULLER .......................................................................................................................... 28 4.8.2 RISK FÖR OLYCKOR .............................................................................................................................. 30 4.8.3 RISK FÖR ÖVERSVÄMNING .................................................................................................................. 30 4.8.4 RISK FÖR EROSION .............................................................................................................................. 30 4.8.5 RISK FÖR SKRED ................................................................................................................................... 31 4.8.6 RISK FÖR RAS ....................................................................................................................................... 32 4.8.7 FÖRORENAD MARK ............................................................................................................................. 32 4.9 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN .................................................................................................................. 32 4.10 HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ............................................................................................................. 32 4.11 KULTURMILJÖ ........................................................................................................................................... 33 4.11.1 FORNLÄMNINGAR ............................................................................................................................. 33 4.12 FYSISK MILJÖ ............................................................................................................................................. 33 4.13 SOCIALA .................................................................................................................................................... 34 4.14 TEKNIK ...................................................................................................................................................... 34 4.15 SERVICE ..................................................................................................................................................... 35 4.16 TRAFIK ....................................................................................................................................................... 35 5 PLANERINGSUNDERLAG ........................................................................................................................ 36 5.1 KOMMUNALA ............................................................................................................................................. 36 5.1.1 GRUNDKARTA...................................................................................................................................... 36 5.1.2 ÖVERSIKTSPLAN .................................................................................................................................. 36 5.1.3 UNDERSÖKNING ENLIGT 6 KAP. 6 § MILJÖBALKEN ............................................................................. 36 5.1.4 SÄRSKILT BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ......................................................................... 36 5.2 UTREDNINGAR ............................................................................................................................................ 36 5.2.1 NATURINVENTERING ........................................................................................................................... 36 5.2.2 BULLERUTREDNING ............................................................................................................................. 36 5.3 REGIONALA ................................................................................................................................................. 36 5.3.1 REGIONPLAN ....................................................................................................................................... 36 6 KONSEKVENSER ..................................................................................................................................... 37 6.1 FASTIGHETER OCH RÄTTIGHETER ............................................................................................................... 37 6.2 NATUR......................................................................................................................................................... 37 6.2.1 GRÖNOMRÅDE .................................................................................................................................... 37 6.2.2 LANDSKAPSBILD .................................................................................................................................. 38 6.3 MILJÖ .......................................................................................................................................................... 38 6.3.1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ....................................................................................................... 38 6.3.2 MILJÖBEDÖMNING ............................................................................................................................. 38 6.3.3 STÄLLNINGSTAGANDE 4 KAP. 33 B § PLAN- OCH BYGGLAGEN (2010:900)......................................... 38 6.3.4 STRANDSKYDD ..................................................................................................................................... 39 6.3.5 DAGVATTEN ........................................................................................................................................ 39 6.3.6 NATURVÄRDEN ................................................................................................................................... 39 6.4 MILJÖKVALITETSNORMER .......................................................................................................................... 39 6.4.1 LUFT..................................................................................................................................................... 39 6.4.2 VATTEN ................................................................................................................................................ 40 6.4.3 BULLER ................................................................................................................................................ 40 6.5 HÄLSA OCH SÄKERHET ................................................................................................................................ 40 6.5.1 BERÄKNING AV OMGIVNINGSBULLER ................................................................................................. 40 6.5.2 ÖVERSVÄMNING ................................................................................................................................. 40 6.5.3 OLYCKOR ............................................................................................................................................. 40 6.5.4 EROSION .............................................................................................................................................. 41 6.5.5 SKRED .................................................................................................................................................. 41 6.5.6 RAS ...................................................................................................................................................... 41 6.6 KULTURMILJÖ ............................................................................................................................................. 41 6.6.1 FORNLÄMNING ................................................................................................................................... 41 6.7 SOCIALA ...................................................................................................................................................... 41 6.7.1 BARN ................................................................................................................................................... 41 6.7.2 JÄMLIKHET .......................................................................................................................................... 41 6.8 RIKSINTRESSE .............................................................................................................................................. 41 6.8.1 NATURVÅRD ........................................................................................................................................ 41 6.8.2 FRILUFTSLIV ......................................................................................................................................... 42 6.8.3 RÖRLIGT FRILUFTSLIV .......................................................................................................................... 42 6.9 HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER ENLIGT 3 KAP. MILJÖBALKEN .................................................................. 42 6.10 TRAFIK ....................................................................................................................................................... 43 6.10.1 MOTORTRAFIK................................................................................................................................... 43 6.10.2 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK.................................................................................................................. 43 7 GENOMFÖRANDEFRÅGOR ..................................................................................................................... 44 7.1 MARK- OCH UTRYMMESFÖRVÄRV .............................................................................................................. 44 7.1.1 SKYLDIGHET INLÖSEN, HUVUDMAN ................................................................................................... 44 7.1.2 RÄTT TILL INLÖSEN, HUVUDMAN ........................................................................................................ 44 7.1.3 RÄTT TILL INLÖSEN AV RÄTTIGHET, KOMMUN ................................................................................... 44 7.2 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR ................................................................................................................. 44 7.2.1 FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER ........................................................................................... 44 7.2.2 FÖRÄNDRAD FASTIGHETSINDELNING ................................................................................................. 44 7.2.3 RÄTTIGHETER ...................................................................................................................................... 44 7.3 TEKNISKA FRÅGOR ...................................................................................................................................... 45 7.3.1 TEKNISKA ÅTGÄRDER .......................................................................................................................... 45 7.3.2 UTBYGGNAD ALLMÄN PLATS .............................................................................................................. 45 7.3.3 UTBYGGNAD VATTEN OCH AVLOPP .................................................................................................... 46 7.4 EKONOMISKA FRÅGOR ............................................................................................................................... 46 7.4.1 PLANEKONOMISK BEDÖMNING .......................................................................................................... 46 7.4.2 PLANAVGIFT ........................................................................................................................................ 47 7.4.3 ERSÄTTNINGSANSPRÅK ....................................................................................................................... 47 7.4.4 INLÖSEN .............................................................................................................................................. 47 7.4.5 GEMENSAMHETSANLÄGGNINGAR ...................................................................................................... 47 7.4.6 DRIFT ALLMÄN PLATS .......................................................................................................................... 48 7.4.7 DRIFT VATTEN OCH AVLOPP ............................................................................................................... 48 7.4.8 GATUKOSTNADER ............................................................................................................................... 48 7.5 ORGANISATORISKA FRÅGOR ....................................................................................................................... 48 7.5.1 EXPLOATERINGSAVTAL ........................................................................................................................ 48 7.5.2 MARKANVISNING ................................................................................................................................ 48 7.5.3 TIDPLAN............................................................................................................................................... 48 7.6 KULTURVÄRDEN ......................................................................................................................................... 48 8 FÖRÄNDRINGAR MELLAN SKEDEN......................................................................................................... 50 8.1 ÄNDRINGAR MELLAN SAMRÅD OCH GRANSKNING .................................................................................... 50 8.2 JUSTERING MELLAN GRANSKNING OCH ANTAGANDE ................................................................................ 51 9 MEDVERKANDE ..................................................................................................................................... 52 1 DETALJPLANENS SYFTE 1.1 SYFTE Detaljplanens syfte är att möjliggöra för varsam bebyggelse av tre nya enbostadshus i den befintliga skogsmiljön och att genom bevarandet av träd inne på fastighetsmark bibehålla närliggande områdes karaktär med uppvuxna träd invävt mellan huskroppar. Syftet är också att planlägga befintligt enbostadshus. 2 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 2.1 HELA DETALJPLANEN Det huvudsakliga ändamålet med detaljplanen är att en stor bostadsfastighet ska planläggas för att möjliggöra bebyggelse av tre nya enbostadshus. På fastigheten finns ett befintligt bostadshus samt komplementbyggnader som också planläggs för att samordna VA och väg samt säkerställa bebyggelsestrukturen. Planförslaget bedöms i huvudsak vara förenligt med gällande översiktsplan men då det finns utrymme för tolkning genomförs planen med utökat förfarande. Arealen för planområdet är ungefär 14 000 kvm. Den fastighet som berörs av detaljplanen är del av Hemmestorp 4:48 vilken är privatägd. På fastigheten finns stora naturvärden, främst i den västra delen i anslutning till bäckravinen, och flera riksintressen. För att värna dessa är det bara en begränsad del av fastigheten som planläggs med en placering och utformning som bedöms ha liten negativ påverkan på värdena. Ett bredare släpp med natur till befintlig bostadsbebyggelse i söder och fornlämningen Per Perssons vall som finns i nära anslutning till planområdet säkerställer att människor och djur fortfarande kan röra sig i området. Översiktskarta för Hemmestorp. Planområdets läge är markerat med svart ring. Aktuellt planområde ligger i västra delen av Sjöbo kommun, på gränsen till Lunds kommun. I planområdets direkta närhet finns Hemmestorps fritidhusbebyggelse som utvecklats till permanentbostäder. Platsen ligger i anslutning till gamla Lundavägen och ca. 3 km från Veberöds centrum. Illustrationskarta som visar ett exempel på hur planområdet är tänkt att bebyggas. Befintlig bebyggelse är skrafferad med grått och exempel på framtida bebyggelse är skrafferad med vitt. I exemplet är inritat en huvudbyggnad på 150 kvadratmeter och en komplementbyggnad på 50 kvadratmeter på de tillkommande fastigheterna. 2.2 GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden för detaljplanen är 5 år från det att planen vunnit laga kraft. 2.3 ALLMÄN PLATS Planen innefattar: • Gata (GATA), vilket innebär områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. 2.3.1 HUVUDMANNASKAP Allmänna platser inom planområdet har enskilt huvudmannaskap. 2.4 KVARTERSMARK Planen innefattar: • Bostäder Inom kvartersmarken kommer tre nya byggrätter för enbostadshus tillkomma. Dessa regleras för att anpassas till befintlig bebyggelsestruktur genom bland annat att högsta byggnadshöjd begränsas, att högsta takvinkel begränsas och att endast friliggande enbostadshus tillåts. Byggrätten och markens hårdgörande begränsas också, dels för att värna om möjligheten för dagvatten att infiltreras dels för att säkerställa att den skogliga karaktären i området bevaras. För att ytterligare bevara områdets karaktär skyddas även områden med uppvuxna träd inne på fastighetsmark. Det befintliga bostadshuset kommer fortsätta ha en rymlig tomt på vilken det bedöms lämpligt att bedriva mindre verksamheter med begränsad omgivningspåverkan vilka kan rymmas inom användningsområdet bostäder. Verksamheten kan endast tillåtas om omgivningspåverkan inte är större än vad som kan förväntas av ett vanligt boende. 2.5 BEFINTLIGT Idag består den största delen av planområdet av lövskog och yngre tallskog. Centralt i området finns ett befintligt enbostadshus från 2007 med tillhörande komplementbyggnader som är inredda med snickeri och hundtrimningslokal. Öster om planområdet finns fornlämningen Per Perssons vall som är en mellan tre och fem meter hög sandvall vilken anlades för att hindra sandflykten i området under 1800-talet. Söder om planområdet finns bostadsområdet Hemmestorps Boke som består av fritidhusbebyggelse varav flera genom åren omvandlats till permanentbostäder. Väster om planområdet rinner Humlamadsbäcken i en djup sumpskogsbevuxen bäckfåra med höga naturvärden. Norr om planområdet går Gamla Lundavägen som är huvudleden mellan Blentarp/Sövde och Veberöd/Lund/Malmö. Området är populärt för svampplockning och i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse finns vältrampade promenadstigar. I södra delen av området finns en trampad stig som går från vallen och ner mot bäcken. Flygfoto som visar planområdets ungefärliga utbredning med orange streckad linje. 2.6 ÄRENDEINFORMATION 1. kommunens namn: Sjöbo kommun 2. detaljplanens namn: Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48 3. kommunens diarienummer för detaljplanen: PLAN 2024.92 4. hänvisning till beslutsprotokollet: - 5. vilket datum detaljplanen är påbörjad: 2024-01-18 6. vilket datum detaljplanen fick laga kraft: - 3 MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR 3.1 MOTIV TILL REGLERINGAR Kategori Beteckning Formulering Motiv Användnings- GATA Gata Infartsvägen regleras som gata då den bestämmelser är avsedd för trafik som har sitt mål allmän plats vid gatan. Egenskaps- a Huvudmannaskapet är Då allmänheten inte bedöms ha bestämmelser enskilt för den allmänna tillgång till infartsvägen så finns det allmän plats platsen inget allmänt intresse att ha kommunal väghållning. De närliggande bostadsområdena i Hemmestorp har även de enskilt huvudmannaskap. dike Dagvattendike ska finnas För att säkra uppsamling av dagvatten i anslutning till gata från gata. Användnings- B Bostäder Användningen bostäder används för bestämmelser områden för olika former av boende kvartersmark av varaktig karaktär. Även bostadskomplement ingår i användningen. E Transformatorstation Möjliggör anläggning av transformatorstation i det lokala eldistributionsnätet. Egenskaps- prickmark Marken får inte förses I aktuell detaljplan säkerställer bestämmelser med byggnadsverk. prickmarken lämplig placering av kvartersmark byggnadsverk utifrån närliggande fastigheter och trafikbuller och bevarande av vegetation och markförhållanden. korsmark Marken får endast förses I aktuell detaljplan säkerställer med korsmarken att endast komplementbyggnad komplementbyggnader möjliggörs i ett läge där huvudbyggnad för bostadsändamål utan krav på tyst sida inte bedöms lämpliga på grund av trafikbuller. d Minsta fastighetsstorlek För att möjliggöra skogstomter med är 1600 m² bevarade träd ska tomterna vara av generös storlek. Egenskapsområdet är stort nog för att rymma 3 tomter om Kategori Beteckning Formulering Motiv cirka 1800 kvm vardera. Genom att begränsa tomtstorleken till 1600 kvm finns det möjlighet för en viss variation av tomtstorlekar. h Högsta nockhöjd är 8 En högsta nockhöjd på 8 meter meter möjliggör t.ex en maskinhall i den norra delen av planområdet. h Högsta byggnadshöjd är För att möjliggöra hus i en våning med 3,7 meter flacka tak begränsas byggnadshöjden. n Träd som i brösthöjd (1,3 Att bevara större träd inne på meter över marken) har kvartersmark bevarar karaktären i en stamdiameter som området, erbjuder ekosystemtjänster överstiger 10 cm får och bibehåller naturvärden. endast fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. p Byggnad ska placeras För att skapa en friliggande minst 4.5 meter från bebyggelsestruktur regleras fastighetsgräns placeringen. o Största takvinkel är 30 För att säkerställa att ny bebyggelse grader. utformas som enplanshus. Genom att begränsa takvinkeln till max 30 grader i kombination med låg byggnadshöjd förhindras inredda vindsvåningar. Detta regleras för att minska nya byggnaders visuella påverkan i landskapet. f Endast friliggande Att endast tillåta friliggande enbostadshus enbostadshus är för att anpassa tillkommande bostäder till befintlig bebyggelsestruktur. f Byggnad ska ha sadeltak För att anpassa tillkommande bostäder till befintlig bebyggelsestruktur samt för att minska byggnaders visuella volyms påverkan i landskapet. Kategori Beteckning Formulering Motiv b Minst 60 % av marken En begräsning av hårdgjorda ytor ska vara genomsläpplig möjliggör för dagvatten att infiltrera inom kvartersmarken vilket utgör en buffert vid skyfall samt är ett skydd för b Minst 70 % av marken att minska risk för negativ påverkan på ska vara genomsläpplig vattenskyddsområdet och MKN- vatten. Regleringen säkerställer även att den skogliga karaktären i området bevaras. b Marken ska vara En begräsning av hårdgjorda ytor genomsläpplig möjliggör för dagvatten att infiltrera inom kvartersmarken vilket utgör en buffert vid skyfall samt är ett skydd för att minska risk för negativ påverkan på vattenskyddsområdet och MKN- vatten. Regleringen säkerställer även att den skogliga karaktären i området bevaras. Även för att säkerställa att den befintliga trädbevuxna slänten bevaras vilket innebär en åtgärd för att störning av ljuskällor till befintlig bostad. För de områden där träd skyddas finns en skyddszon som inte får hårdgöras för att säkerställa att träden får goda förutsättningar att fortsätta leva. b Fasad ska utgöras av För att säkerställa att ny bebyggelse träpanel smälter in med karaktären i området vilket minskar visuell kontrast mot omgivningen. e Största byggnadsarea är 200 m2 möjliggör för t.ex. ett 200 m2 per fastighet. bostadshus på 150 m2 och ett garage på 50 kvm. Begräsningen gör att det fortfarande finns stor tomtyta kvar så att träd och vegetation kan rymmas inom tomten vilket är i linje med syftet för detaljplanen. e Största byggnadsarea är 530 m2 rymmer befintlig bebyggelse 530 m2. inom egenskapsområdet. Kategori Beteckning Formulering Motiv e Största byggnadsarea är Inom egenskapsområdet är det 300 m2. möjligt att bygga en komplementbyggnad på 300 m2 vilket bedöms lämpligt inom den stora bostadstomten. e Största byggnadsarea för För att anpassa tillkommande huvudbyggnad är 170 m2 bostäder till befintlig per fastighet. bebyggelsestruktur. a Marklov krävs även för För att kunna följa upp b och b 2 1 2 minskning av markens behövs utökad lovplikt. genomsläpplighet. a Marklov krävs även för För att kunna följa upp n behövs 3 1 fällning av träd. utökad lovplikt. 4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 KOMMUNALA 4.1.1 DETALJPLAN Området omfattas inte av någon tidigare detaljplan. Området gränsar i söder mot Byggnadsplan för fritidsbebyggelse å Hemmestorp 31 (plan nr 213) som planlagt för park/plantering och område för bostadsändamål (fritidsbebyggelse). Utsnitt från angränsande byggnadsplan, Plan nr 213 som planlägger fritidsbebyggelse strax söder om planområdet. 4.1.2 FÖRHANDSBESKED 2002-12-13 BN §301 gav Byggnadsnämnden i Sjöbo kommun ett negativt förhandsbesked för avstyckning och nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Hemmestorp 4:48 med hänvisning till att den planerade fastigheten låg i närheten av planlagt område och därför krävde detaljplan. 2003-03-03 gav Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun avslag på en bygglovsansökan avseende avstyckning och nybyggnad av enbostadshus och carport/förråd på fastigheten Hemmestorp 4:48 med hänvisning till att den planerade fastigheten låg i omedelbar närhet av planlagt område och därför bör prövas med ny detaljplan samt att den planerade bostaden endast låg 30 meter från grannfastighetens stall. 4.1.3 PLANBESKED Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2023-03-15 § 20 om positivt planbesked för fastigheten Hemmestorp 4:48 för att pröva planläggning av tre till fem mindre enbostadshus på fastigheten. I planbeskedet framgår det att fornlämningen inte får påverkas vid exploatering, att den västra delen av fastigheten består av höga naturvärden och heller inte får påverkas av detaljplanen samt att det blir mycket viktigt att spara så mycket av skogen som möjligt genom regleringar i detaljplanen. Kommunens bedömning var att en god infrastruktur med nyanlagd cykelväg till Veberöd samt gångavstånd till busshållplats bidrar positivt till en planläggning samt att det i Sjöbo kommuns avtal med Va-syd finns utrymme och möjlighet att ansluta med spillvatten och dricksvatten via förbindelsepunkt som upprättas vid Vår väg. 4.1.4 ÖVERSIKTSPLAN I gällande översiktsplan Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 är planområdet utpekat för markanvändningarna Areella näringar och Teknisk försörjning. Teknisk försörjning: Grundvatten: Särskilt skyddsvärt område inom Vombsänkan Riktlinjer: • Viktigt område för nybildning av grundvatten enligt SGU, det vill säga ett område inom grundvattenförekomsten där dagvatten lättare och snabbare tar sig ner i marken och möjliggör att grundvatten nybildas. Områdenas utbredning är ungefärlig. • Inom och i anslutning till dessa områden bör nyanläggning av större hårdgjorda ytor begränsas. Områdena är också extra känsliga för föroreningar. Därför behöver särskild hänsyn tas vid exempelvis prövning av miljöfarlig verksamhet. Areella näringar (med naturvård som annat betydande intresse) Riktlinjer: • Det överordnade intresset i området är jord- och skogsbruksproduktion. Området hyser också många höga naturvärden som är av stor vikt att bibehålla och utveckla. • Nya byggnader, andra anläggningar eller bygglovspliktiga markingrepp medges restriktivt med hänsyn till jord- och skogsbruksproduktionen och naturvärdena i området. Någon sakkunnig inom naturvårdsfrågor ska konsulteras vid bygglovsförfrågningar. Följande aspekter är av stor vikt för den sammanvägda bedömningen om förhandsbesked/bygglov/planbesked: • närheten till kollektivtrafik • närheten till cykelväg • möjligheten att ansluta till kommunalt vatten och avlopp • närheten till befintlig detaljplan • närheten till sammanhängande bebyggelse • förutsättningarna för ett effektivt markutnyttjande vad gäller vägdragningar och dylikt • möjligheten till samverkan med andra betydande intressen Kommunen gör, utifrån en samlad avvägning av utpekade markanvändningar, planeringsförutsättningar enligt översiktsplanen samt planförslagets utformning, bedömningen att området i huvudsak överensstämmer med översiktsplanen, är förenligt med angiven markanvändning samt är lämpligt för planläggning. Detta eftersom: • hårdgörandegraden begränsas inom området och ingen miljöfarlig verksamhet tillåts, • ny bebyggelse planeras med avstånd till platser där höga naturvärden pekats ut, • det inte bedrivs något rationellt skogsbruk inom området och ny bebyggelse endast planeras i begränsad omfattning, • rörelsemöjligheterna genom området för vilt och människor bevaras genom det breda stråket som leder mellan bäckfåran i väst och Per Perssons vall i öst • området ligger nära redan detaljplanelagt område och sammanhållen bebyggelse, med kollektivtrafik och gång- och cykelvägar i nära anslutning • samt att det finns goda möjligheter till samordning av infrastruktur, med bland annat infartsväg och vatten och avlopp. 4.1.5 ÖVRIGA KOMMUNALA STYRDOKUMENT Hållbart Sjöbo 2034 Punkter i de lokala miljömålen för Sjöbo kommun som förslaget till ny detaljplanen ska uppfylla: • Nya detaljplaner ska innehålla dokumenterade klimatanpassningsåtgärder. • För att planera för frisk luft, god strålmiljö och ljudmiljö är målet att bostadsområden ska ha en krontäckningsgrad på 30%. Kommunens folkhälsoplan 2021-2024 Som grund för kommunens folkhälsoarbete ligger Folkhälsoplan 2021-2024. Nedan listas de mål vilka en övergripande samhällsplanering bedöms kunna påverka: • Barnkonventionen genomsyrar kommunens arbete. • Samhället är utformat så att det ger förutsättning för fysisk aktivitet. • Barn och ungas förutsättningar att aktivera sig är goda. Indikatorer som är kopplade till kommunens fysiska planering: • Cykelväg i kommunen • Barns behov av en god utemiljö • Närhet till grönområde (parker och natur) Föreskrifter för avfallshantering Föreskrifterna reglerar bland annat avfallsutrymmen, installation och anläggande, hämtningsplats, drag- och transportväg och åtgärder inför hämtning. Exempel på gällande föreskrifter som har bevakats i utformningen av detaljplanen är:

§ 70 Ärendenummer 2026/135 Motion (KD) - Fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre Tekniska nämnden beslutar Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Fredrik Hellwig (KD) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet I en motion inkommen den 11 februari 2026 yrkar Kristdemokraterna att kommunfullmäktige ska besluta att: 1. Införa fritt inträde till samtliga kommunala bad för invånare som fyllt 75 år 2. Uppdra åt ansvarig nämnd att följa upp nyttjandegrad och kostnader för införandet av denna motion. 3. Genomföra en utvärdering två år efter införandet och bedöma effekter på hälsa på målgruppen för denna motion Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 28 maj 2026 Motion (KD) - Fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Beslut KF 2026-02-25 § 15 Inkommen motion (KD) om fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Förslag till beslut under sammanträdet Fredrik Hellwig (KD) yrkar att nämnden ska föreslå att motionen ska bifallas. Beslutsgång Ordförande ställer Fredrik Hellwigs (KD) yrkande mot förvaltningens förslag och finner att förvaltningens förslag bifalls. Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-06-11 Beslut skickas till: Kommunfullmäktige Datum Datum Ärendenr. 2026-05-28 2026/135 Tjänsteskrivelse Handläggare: Håkan Andersson Tekniska nämn den Hakan.Andersson2@sjobo.se Motion (KD) - Fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre Förslag till beslut Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Sammanfattning av ärendet I en motion inkommen den 11 februari 2026 yrkar Kristdemokraterna att kommunfullmäktige ska besluta att: 1. Införa fritt inträde till samtliga kommunala bad för invånare som fyllt 75 år 2. Uppdra åt ansvarig nämnd att följa upp nyttjandegrad och kostnader för införandet av denna motion. 3. Genomföra en utvärdering två år efter införandet och bedöma effekter på hälsa på målgruppen för denna motion Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 28 maj 2026 Motion (KD) - Fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Beslut KF 2026-02-25 § 15 Inkommen motion (KD) om fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Beslut skickas till Kommunfullmäktige Ärendebeskrivning Tekniska nämnden beslutar, enligt reglementet, själv om mindre taxor inom sitt verksamhetsområde. Förvaltningen föreslår därför att motionen avslås med hänvisning till tekniska nämndens beslut gällande taxor för säsongen 2026 – 2027. Motionens intention är att fritt inträde på våra bad skulle ge positiva effekter ur ett hälsoperspektiv både fysiskt och socialt för målgruppen. För att uppnå detta krävs att man med viss regelbundenhet utövar aktiviteten. Därför har tekniska nämnden beslutat att från Datum Datum Ärendenr. 2026-05-28 2026/135 Tjänsteskrivelse säsongen 2026 – 2027 införa en ny kategori för åldersgruppen 75 år och äldre (75+) gällande årskort på anläggningarna. Målgrupp kan köpa ett årskort med 50% rabatt av vad årskortet kostar för kategorin 65+. Med dagens taxa skulle ett årskort för 75+ därmed kosta 975 kronor. Detta som en hälsofrämjande åtgärd för den målgruppen gällande både fysisk- och social hälsa. Med detta upplägg blir det också möjligt att följa upp nyttjandegraden. Tekniska förvaltningen Jesper Andersson Håkan Andersson Förvaltningschef Verksamhetschef fritid SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med fullmäktige 2026-02-25 Diarienummer 2026/48

§ 118 Beredning av ärende 2026/251 till kommunstyrelsen Remiss - Kärnkraftsprövningsutredningens slutbetänkande Ny kärnkraft - moderna regler för beredskap och skadeståndsansvar Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Sjöbo kommun väljer att inte svara på Regeringskansliets remiss om Kärnkraftsprövningsutredningens slutbetänkande. Sammanfattning av ärendet Regeringskansliet har skickat ut Kärnkraftsprövningsutredningens slutbetänkande på remiss. Eftersom slutbetänkandet fokuserar mest på förslag om beredskapsavgifter, ansvarsförsäkringar och tillståndsprocesser som riktar sig till tillståndshavare och myndigheter förutsätter Sjöbo kommun att berörda aktörer, såsom Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), länsstyrelsen i Skåne län samt kärnkraftsbolag, lämnar yttranden på remissen. Sjöbo kommun är inte är en myndighet under regeringen och är enbart inbjudna att lämna synpunkter. Det finns därför ingen skyldighet för Sjöbo kommun att lämna svar på remissen. Förvaltningens förslag Sjöbo kommun väljer att inte svara på Regeringskansliets remiss om Kärnkraftsprövningsutredningens slutbetänkande. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09 Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 september 2026 Remiss från Regeringskansliet den 6 juli 2026 Slutbetänkande av Kärnkraftsprövningsutredningen Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 1 september 2026 ÄRENDENUMMER 2026/251 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunstyrelsen patrik.lindelof@sjobo.se Kärnkraftsprövningsutredningens slutbetänkande Ny kärnkraft - moderna regler för beredskap och skadeståndsansvar Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Sjöbo kommun väljer att inte svara på Regeringskansliets remiss om Kärnkraftsprövningsutredningens slutbetänkande. Sammanfattning Regeringskansliet har skickat ut Kärnkraftsprövningsutredningens slutbetänkande på remiss. Eftersom slutbetänkandet fokuserar mest på förslag om beredskapsavgifter, ansvarsförsäkringar och tillståndsprocesser som riktar sig till tillståndshavare och myndigheter förutsätter Sjöbo kommun att berörda aktörer, såsom Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), länsstyrelsen i Skåne län samt kärnkraftsbolag, lämnar yttranden på remissen. Sjöbo kommun är inte är en myndighet under regeringen och är enbart inbjudna att lämna synpunkter. Det finns därför ingen skyldighet för Sjöbo kommun att lämna svar på remissen. TJÄNSTESKRIVELSE 1 september 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 september 2026 Remiss från Regeringskansliet den 6 juli 2026 Slutbetänkande av Kärnkraftsprövningsutredningen Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/251 Ny kärnkraft i Sverige – moderna regler för beredskap och skadeståndsansvar Slutbetänkande av Kärnkraftsprövningsutredningen Stockholm 2026 SOU 2026:40 SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument. Svara på remiss – hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1. Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Multiply Solutions Omslagsbild på kärnkraftsreaktorer: Internationella atomenergiorganet (IAEA) Tryck och remisshantering: Multiply Solutions, Stockholm 2026 ISBN 978-91-525-1559-4 (tryck) ISBN 978-91-525-1560-0 (pdf) ISSN 0375-250X Till statsrådet Romina Pourmokhtari Regeringen beslutade den 6 november 2023 att en särskild utredare skulle se över nuvarande regler för att underlätta för ny kärnkraft. Utredaren skulle utreda hur tillståndsprövningen av kärnkraftsreak- torer enligt såväl lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som miljöbalken kan effektiviseras med tydlighet och korta prövnings- tider som mål. Utredaren skulle också se över ansökningsavgiften enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhets- myndigheten och föreslå de ändringar som behövs för ett ändamåls- enligt avgiftsuttag som tar hänsyn till nya reaktortyper. Vidare skulle utredaren analysera behovet av anpassning och utveckling av det befintliga kärnavfallsprogrammet för hantering av avfall från nya reaktorer, och slutligen analysera och bedöma behovet av anpass- ning av regelverket för beredskaps- och planeringszoner och över- föring av processparametrar för nya reaktorer på befintliga och nya platser (dir. 2023:155). Den 8 januari 2026 fick utredaren också i uppdrag att se över vissa frågor relaterade till lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (dir. 2026:2). Juristen Pernilla Sandgren förordnades som särskild utredare från och med den 25 november 2023. Utredningen antog namnet Kärnkraftsprövningsutredningen. Detta slutbetänkande avser frågor om anpassning av beredskaps- och planeringszoner vilket även omfattar översyn av beredskaps- avgiften, överföring av processparametrar samt ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. I arbetet med detta betänkandet har utredningen biståtts av de sedan tidigare förordnande experterna styrelseledamoten och miljö- strategen Linda Birkedal (Naturskyddsföreningen), chefsjuristen Thérèse Burman (Blykalla AB), seniora experten inom kärnteknisk tillståndsgivning Per Claesson (Fortum Sverige AB), departements- sekreterare Jesper Ekman, kommunalrådet Andreas Erlandsson (Oskarshamns kommun), seniora strategiska rådgivaren Ansi Gerhardsson (Strålsäkerhetsmyndigheten), ansvarig för regulatoriska frågor och samhällskontakter Emilia Eneman (Uniper Sverige AB), kärnkraftsrådgivaren Ted Lind (Energiföretagen), departements- sekreteraren Robert Petersson och verkställande direktören Christian Sjölander (Kärnfull Next AB). Från den 6 oktober 2025 förordnades strålskyddsföreståndaren Mikael Andersson (Westinghouse Electric Sweden AB), handläggaren Mats Ardbeck (Myndigheten för civilt försvar), utredaren Anna Maria Blixt Buhr (Strålsäkerhetsmyndigheten), sekreteraren Filip Gottfridsson (Kärnkraftssamordningen), handläggaren Johan Gert (Sveriges kommuner och regioner), ämnesrådet Anna-Karin Lindberg, seniora specialisten radiologisk säkerhet Mikael Meister (Vattenfall AB), handläggaren Tomas Roland (Länsstyrelsen i Uppsala län) och kanslirådet Elisabeth Tengborn. Från den 25 november 2025 entledigades Tomas Roland och ersattes samma datum av avdelningschefen Ana Norlén (Länsstyrelsen i Kalmar län). Från den 20 januari 2026 förordnades analytikern Niklas Tedebo (Riksgäldskontoret). Utredaren har biståtts av ett sekretariat. Med detta betänkande har de sedan tidigare förordnade utredningssekreterarna utredaren Aino Obenius Mowitz, hovrättsrådet Christina Ericson och ämnes- rådet Karl Bergstrand arbetat. Aino Obenius Mowitz entledigades den 18 maj 2026. Under utredningsarbetet har experterna på ett mycket förtjänst- fullt sätt bidragit med sakupplysningar och förslag samt lämnat värde- fulla synpunkter på utredningens arbete och textmaterial. Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandet Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter (SOU 2025:7), samt delbetänkandet Ny kärnkraft i Sverige – ett samlat system för omhändertagande av radioaktivt avfall ( SOU 2025:104). Härmed överlämnas slutbetänkandet Ny kärnkraft i Sverige – moderna regler för beredskap och skadeståndsansvar (SOU 2026:40). Uppdraget är därmed slutfört. Stockholm i juni 2026 Pernilla Sandgren Karl Bergstrand Christina Ericson Aino Obenius Mowitz Innehåll Förkortningar ..................................................................... 17 Sammanfattning ................................................................ 19 Summary .......................................................................... 29 1 Författningsförslag ..................................................... 39 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ................................................... 39 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ........................................................... 43 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ................ 44 1.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet .................................. 47 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor ........................................ 50 1.6 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten ............................................... 58 1.7 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ............................. ........................................................ 66 Innehåll SOU 2026:40 2 Utredningens uppdrag och genomförande ..................... 73 2.1 Uppdraget ............................................................................... 73 2.2 Utredningens arbete ............................................................... 74 2.3 Informationsinhämtning och samråd .................................... 75 2.4 Avgränsningar ......................................................................... 75 2.5 Disposition .............................................................................. 76 DEL 1 Bakgrund och utgångspunkter 3 Historik och nuläge .................................................... 81 3.1 Kärnkraft i Sverige .................................................................. 81 3.2 Nuvarande system för beredskap .......................................... 83 3.2.1 Beredskap vid kärntekniska anläggningar .............. 84 3.2.2 Överföring av processparametrar ........................... 92 3.3 Regelutveckling rörande beredskapsfrågorna ....................... 93 3.3.1 Historisk utveckling av beredskap ......................... 93 3.3.2 Historisk utveckling av frågan om processparametrar ............................................. 96 3.3.3 Föreskrifter .............................................................. 98 3.4 Generellt ansvar för beredskap ............................................ 101 3.4.1 Räddningstjänst ..................................................... 102 3.5 Skadestånd och försäkringsskyldighet ................................ 104 3.5.1 Ansvariga myndigheter ......................................... 106 4 Utgångspunkter ....................................................... 111 4.1 Allmänna utgångspunkter .................................................... 111 4.1.1 Grundläggande begrepp ........................................ 112 4.1.2 Säkerhetsmål och djupförsvar .............................. 128 4.1.3 Ny reaktorteknik och påverkan på beredskap och krishantering inom och utanför anläggningen .......................................................... 130 4.1.4 Internationell utblick ............................................ 135 SOU 2026:40 Innehåll 4.2 Utformning av beredskaps- och planeringszoner ............... 141 4.2.1 Kort om process och tidsram för utformning av nuvarande beredskaps- och planeringszoner ... 141 4.2.2 Fortsatt utveckling och tillämpning av processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner .............................................. 146 4.2.3 Kort om analysmetod för framtagande av beredskapszoners utsträckning ........................ 153 4.3 Överföring av värden för processparametrar ...................... 154 4.3.1 Reglering av betydelse för överföring av värden för processparametrar ........................... 155 4.3.2 Strålsäkerhetsmyndighetens regeringsuppdrag om förutsättningar för befintlig och ny kärnkraft ................................................................. 156 4.4 Beredskapsavgift ................................................................... 157 4.4.1 Finansiering av beredskapen ................................. 157 4.4.2 Allmänt om avgifter som tas ut av Strålsäkerhetsmyndigheten .............................. 159 4.4.3 Bas för uttag av beredskapsavgift ......................... 161 4.4.4 Vilka verksamheter ska beredskapsavgiften täcka? ..................................... 162 4.4.5 Myndigheternas redovisning av beredskapsavgiften och kostnaderna för de verksamheter som avgiften finansierar ...... 166 4.4.6 Beredskapsavgiftens nivå ....................................... 170 4.4.7 Full kostnadstäckning över en längre tidsperiod .. 172 4.5 Ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor .................. 175 4.5.1 Reglering av ansvar och ersättningsskyldighet .... 175 4.5.2 Beredning av ansökningar om lägre ansvarsbelopp för vissa kärntekniska anläggningar och transporter ................................ 175 4.5.3 Aktuella ansvarsbelopp ......................................... 182 4.5.4 Internationell ut blick ............................................ 182 Innehåll SOU 2026:40 DEL 2 Utredningens överväganden och förslag 5 Samlad bild och effekter av utredningens förslag ......... 191 5.1 Ansvar och process för att bestämma beredskaps- och planeringszoner för kärntekniska anläggningar........... 192 5.1.1 Ansvar och roller för utformning av beredskaps- och planeringszoner ..................... 195 5.1.2 Närmare om processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner ..................... 196 5.2 Överföring av värden för processparametrar ...................... 197 5.3 Differentierat uttag av beredskapsavgiften ......................... 197 5.4 Förtydligat regelverk för vissa frågor om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor .............................. 198 5.5 Uppskattade effekter av utredningens förslag .................... 198 6 Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning förtydligas ...... 203 6.1 Beredskapsfrågor under tillståndsprövningen enligt gällande och föreslagen reglering .............................. 203 6.1.1 Det finns inte skäl att i nuläget föreslå ytterligare lagkrav om platsens lämplighet .......... 217 6.1.2 Förtydligande om platsens lämplighet ur ett beredskapsperspektiv .................................. 221 6.2 Tillståndshavarens skyldigheter avseende beredskap enligt kärntekniklagen förtydligas ..................... 223 6.3 Provdrift ska inte få inledas innan samhällets beredskap har förberetts .................................... 226 7 Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas ................................. 229 7.1 Ansvar och roller för utformning av beredskaps- och planeringszoner .................................... 230 7.1.1 Behov av beredskaps- och planeringszoner ska bedömas för varje kärnteknisk anläggning i Sverige .................................................................. 231 SOU 2026:40 Innehåll 7.1.2 Myndigheten för civilt försvar .............................. 236 7.1.3 Berörda länsstyrelser ............................................. 244 7.1.4 Strålsäkerhetsmyndigheten ................................... 247 7.2 Processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner regleras i förordning ........................... 257 7.2.1 Ärendet inleds genom en anmälan till Myndigheten för civilt försvar ........................ 260 7.2.2 Strålsäkerhetsmyndigheten inhämtar uppgifter och genomför nödvändiga beräkningar för analysen av radiologiska risker .............................. 265 7.2.3 Bedömning om behov av zoner och skyddsåtgärder ................................................ 274 7.2.4 Samråd och deltagande inför beslut ...................... 281 7.2.5 Beslutets innehåll och efterföljande åtgärder ....... 282 7.2.6 Möjligheten att överklaga ..................................... 286 7.2.7 Ändrade förutsättningar kan medföra en förnyad bedömning ............................ 287 7.2.8 Förberedande dialog .............................................. 289 7.2.9 Samlad bedömning av tid för processen ............... 291 7.3 Befintliga anläggningar tillämpar beslutade zoner ................ 292 8 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas ................................. 295 8.1 Överföring av värden för processparametrar bör fortsatt krävas för vissa kärntekniska anläggningar .............. 295 8.2 Kravet på överföring av värden för processparametrar gäller endast om vissa kriterier är uppfyllda ........................ 300 8.3 Kravet på överföring av värden för processparametrar gäller inte vissa befintliga kärntekniska anläggningar ......... 304 8.4 Kravet på överföring av värden för processparametrar gäller så länge kriterierna är uppfyllda ................................. 305 8.5 Processen för att bedöma om en kärnteknisk anläggning omfattas av kravet på överföring av värden för processparametrar förtydligas ....................... 307 Innehåll SOU 2026:40 8.5.1 Bedömning och ställningstagande sker inom ramen för den stegvisa kontrollen enligt kärntekniklagen .......................................... 307 8.5.2 Strålsäkerhetsmyndigheten får föreskriva om undantag samt i enskilda fall meddela dispens .... 310 9 Beredskapsavgiften förtydligas .................................. 313 9.1 Allmänna principer för avgiftsuttag och beredskapsavgiften ........................................................ 313 9.2 En rättvis och förutsebar beredskapsavgift ......................... 317 9.2.1 Beräkning av beredskapsavgiften ......................... 319 9.2.2 Investeringskostnader ........................................... 320 9.2.3 Förvaltningskostnader .......................................... 334 9.2.4 Utvecklingskostnader ........................................... 345 9.2.5 Illustrativ jämförelse av föreslaget avgiftsuttag med befintligt .................................... 349 9.2.6 Beredskaps- och planeringszon över vatten ........ 350 9.2.7 Fördelningen av minskande marginalkostnader ................................................. 352 9.2.8 Metoden för differentiering passar väl med den årliga rutinen för utvärdering av avgiftsnivåer ..... 353 9.3 Nedsättning av beredskapsavgiften när zoner överlappar .... 354 10 Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas ................................ 369 10.1 Tidpunkt för när en säkerhet ska ställas för kärntekniska anläggningar.............................................. 369 10.1.1 Begreppet drift av en kärnteknisk anläggning ..... 370 10.1.2 Vid vilken tidpunkt uppstår risk för radiologisk skada? ........................................... 373 10.2 Prövning av säkerheter ......................................................... 381 10.2.1 Prövning av säkerheter i förväg ............................ 381 10.2.2 Prövningsinstans ................................................... 383 10.2.3 Prövningens omfattning ....................................... 385 10.2.4 Verksamhet ska inte få bedrivas utan att det finns säkerhet för ersättningsansvaret ........... 390 SOU 2026:40 Innehåll 10.2.5 Avgift för prövning och tillsyn ............................. 391 10.2.6 Försäkring eller annan säkerhet ............................ 392 10.3 Införande av fasta belopp för vissa anläggningar samt transporter ersätter den individuella prövningen ................ 394 10.3.1 Allmänna utgångspunkter att beakta vid införande av fasta ansvarsbelopp..................... 401 10.3.2 Ändamålsenligt att utgå från beslutade ansvarsbelopp ......................................................... 405 10.3.3 Fasta och differentierade ansvarsbelopp för vissa kärntekniska anläggningar ...................... 409 10.3.4 Fasta och differentierade ansvarsbelopp för transport av kärnämne eller kärnavfall ........... 414 10.3.5 Administrativ hantering för att säkerställa korrekt inplacering i rätt klass för såväl anläggningar som transporter ............................... 420 10.3.6 Hantering av ändrade förutsättningar som kan påverka det fasta ansvarsbeloppet .......... 421 10.4 Effektiviseringsbehov om den individuella prövningen kvarstår .......................................... 422 10.5 Statens ansvar gentemot skadelidande ................................. 424 11 Andra åtgärder ........................................................ 427 11.1 Kommunikation och information om beredskapsfrågor till allmänhet och lokala aktörer ........................................... 427 11.2 Personalberedskap hos vissa länsstyrelser bör ses över ...... 431 11.3 Översyn av undantag från lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ............................... 433 DEL 3 Konsekvenser av utredningens förslag 12 Konsekvenser av utredningens förslag ........................ 437 12.1 Problemet och vad som ska uppnås ..................................... 438 12.1.1 Metodbeskrivni ng .................................................. 439 Innehåll SOU 2026:40 12.2 Utredningens förslag i korthet ............................................ 440 12.3 Konsekvenser för klimat, människors hälsa, miljön, Sveriges energiförsörjning och övriga samhällsintressen ... 442 12.4 Konsekvenser av ändrade processer och krav på beredskap .......................................... 443 12.4.1 Myndigheter och domstolar ................................. 443 12.4.2 Andra berörda aktörer .......................................... 447 12.4.3 Sammanfattande bedömning av konsekvenser för statsbudgeten ....................... 448 12.4.4 Verksamhetsutövare.............................................. 449 12.5 Konsekvenser av ändrade processer och krav på ansvar och ersättning vid radiologisk olycka ................. 460 12.5.1 Myndigheter .......................................................... 460 12.5.2 Andra berörda aktörer .......................................... 462 12.5.3 Sammanfattande bedömning av konsekvenser för statsbudgeten ....................... 463 12.5.4 Verksamhetsutövare.............................................. 463 12.6 Konsekvenser som bedöms likvärdiga för samtliga förslag ............................................................... 466 12.6.1 Rättighetshavare och andra enskilda .................... 466 12.6.2 Samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt ........ 466 12.6.3 Övriga konsekvenser om jämställdhet, integration, brottslighet och personlig integritet ................................................................ 467 12.6.4 Förenlighet med EU-rätten och internationell rätt ........................................... 467 12.7 Ikraftträdande och informationsinsatser ............................ 467 12.8 Konsekvenser om ingen reglering kommer till stånd ......... 470 12.8.1 Allmänt .................................................................. 470 12.8.2 Beredskaps- och planeringszoner ......................... 470 12.8.3 Beredskapsavgift .................................................... 472 12.8.4 Överföring av värden för processparametrar ...... 472 12.8.5 Ansvar och ersät tning vid radiologiska olyckor ... 473 SOU 2026:40 Innehåll 13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................ 475 13.1 Uppdraget om beredskaps- och planeringszoner ............... 475 13.2 Uppdraget om processparametrar ....................................... 477 13.3 Uppdraget om beredskapsavgift .......................................... 478 13.4 Uppdraget om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ....................................................... 479 14 Författningskommentar ............................................ 481 14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ................................................. 481 14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ......................................................... 487 14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor .............. 488 14.4 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet ................................ 492 14.5 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor ...................................... 494 14.6 Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten ................ 512 14.7 Förordning om ändring i förordningen (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ............. 517 Referenser ...................................................................... 525 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2023:155 ......................................... 539 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2026:2 ............................................. 553 Förkortningar FPSAR Första preliminär strålsäkerhetsrapport IAEA Internationella atomenergiorganet (International Atomic Energy Agency) LSR Large Scale Reactors, storskaliga reaktorer MMR Micro-Modulära Reaktorer NEA Nuclear Energy Agency (OECD:s kärnenergibyrå) OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development) PSAR Preliminär strålsäkerhetsrapport SMR Små Modulära Reaktorer WHO Världshälsoorganisationen (World Health Organization) Sammanfattning Uppdraget Den 2 november 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över nuvarande regler för att underlätta för ny kärn- kraft genom att bl.a. analysera och bedöma behovet av anpassning av regelverket för beredskaps- och planeringszoner och överföring av processparametrar för nya reaktorer på befintliga och nya platser. Den 8 januari 2026 beslutade regeringen tilläggsdirektiv med uppdrag att utreda vissa frågor relaterade till lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Direktivet Utredaren ska enligt direktiven se över nuvarande regler för att under- lätta för ny kärnkraft. Syftet är att nå regeringens målsättning att Sverige senast år 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion. Kärn- kraft är en viktig del i att nå det målet. Kraven på strålskydd och kärn- säkerhet ska vara oförändrat höga. Utredaren ska bland annat – utreda hur tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer enligt såväl lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som miljöbalken kan effektiviseras med tydlighet och korta prövningstider som mål, – se över ansökningsavgiften enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten och föreslå de änd- ringar som behövs för ett ändamålsenligt avgiftsuttag som tar hän- syn till nya reaktortyper, Sammanfattning SOU 2026:40 – analysera behovet av anpassning och utveckling av det befintliga kärnavfallsprogrammet för hantering av avfall från nya reaktorer, genom att analysera och bedöma behovet av ändringar i regelverk utifrån en möjlig utveckling med nya reaktorer på nya platser, nya aktörer som tillståndshavare och nya reaktortekniker, och – analysera och bedöma behovet av anpassning av regelverket för beredskaps- och planeringszoner och överföring av processpara- metrar för nya reaktorer på befintliga och nya platser. I tilläggsdirektiv förlängdes uppdragets tid samt utökades på så sätt att utredaren även ska – utreda frågor relaterade till lagen (2010:950) om ansvar och ersätt- ning vid radiologiska olyckor, innefattande krav på ansvarsförsäk- ring eller annan ekonomisk säkerhet, förbättrad prövning av dessa samt möjligheterna att fastställa fasta belopp för anläggningar och transporter, och – Lämna nödvändiga författningsförslag som stämmer överens med Sveriges internationella åtaganden i Pariskonventionen och Bryssel- konventionen. Uppdragen om tillståndsprövning och avgifter redovisades den 15 januari 2025. Uppdraget om kärnavfall och använt kärnbränsle redovisades den 30 september 2025. Uppdraget om beredskap samt ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor ska redovisas senast den 15 juni 2026. Utredningens utgångspunkter Utgångspunkten för utredningens arbete är att det ska finnas en förut- sebar och välfungerande reglering för att bedöma behov och utform- ning av samhällets beredskap i händelse av en radiologisk nödsitua- tion vid en kärnteknisk anläggning i Sverige. Utredningens förslag ska fungera i ett framtida sammanhang med kärnkraft i fortvarighet och därmed utgå från möjligheten att nya reak- torer på såväl befintliga som nya platser, av olika storlek och teknik samt nya aktörer som tillståndshavare tillkommer under kommande årtionden. Utredningens förslag har diskuterats och tagits fram i för- SOU 2026:40 Sammanfattning hållande till både befintliga och nya aktörer inom kärnkraftsbranschen, med målet att regleringen ska beakta framtida behov men att veder- börlig hänsyn också behöver tas till befintliga aktörer med befint- liga anläggningar. I regleringen för att bedöma behov, utformning och utsträckning av beredskaps- och planeringszoner behöver olika roller och ansvar vara tydliga och förutsebara för de aktörer som berörs. Det är av vikt att det inte finns överlapp eller otydligheter i gränssnitten, eftersom sådana brister riskerar att leda till osäkerheter och en mindre effektiv reglering. Beräkningen av beredskapsavgiften ska vara transparent och förut- sebar för nya aktörer. Regelverket för ansvar och ersättning ska vara effektivt, förutse- bart och tydligt. De olika aktörerna och myndigheterna ska veta vad som krävs. Även här är det viktigt att olika myndigheters roller och ansvar är tydligt och att statens risk ska vara oförändrad. Utredningens förslag Ansvar och process för beredskaps- och planeringszoner förtydligas Utredningen föreslår en framåtsyftande och klargörande reglering som tydliggör när och av vem beslut fattas om beredskaps- och plan- eringszoner för en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anlägg- ning. Ansvar och roller för utformning av beredskaps-och planeringszoner För varje kärnteknisk anläggning som har fått tillstånd enligt kärn- tekniklagen om uppförande, innehav eller drift ska en bedömning göras av om det behövs beredskapszoner eller en planeringszon med förberedelse av särskilda åtgärder för skydd av allmänheten i händelse av eller vid överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen. Myn- digheten för civilt försvar ska med stöd i en analys av radiologiska risker och med hänsyn till andra faktorer som har betydelse för rädd- ningstjänsten, besluta om behovet av beredskapszoner, Sammanfattning SOU 2026:40 planeringszon och de förberedda skyddsåtgärder som är relevanta för kärntekniska anläggningar. Beslutet ska omfatta samtliga kärn- tekniska anläggningar som ingår i samma tillstånd. De länsstyrelser som är berörda av beslutet från Myndigheten för civilt försvar ska fastställa zonernas exakta utformning med beakt- ande av lokala förhållande för den eller de anläggningar som omfattas av beslutet. Som övervägande del i den radiologiska analysen ska Strålsäker- hetsmyndigheten genomföra beräkning av radiologiska konsekvenser för allmänheten. Beräkningarna ska baseras på underlag från tillstånds- havaren och klargöra om och på vilka avstånd det ur strålskyddssyn- punkt kan vara motiverat att förbereda skyddsåtgärder för allmänheten. Processen för utformning av beredskaps- och planeringszoner Den som har fått tillstånd enligt kärntekniklagen till en kärnteknisk anläggning, ska initiera processen för utformning och beslut om be- redskaps- och planeringszoner genom en anmälan till Myndigheten för civilt försvar. Anmälan ska innehålla vissa obligatoriska uppgifter samt ske i sådan tid att de åtgärder som kan bli aktuella att förbereda kan vara på plats innan anläggningen tas i provdrift. Förslaget beskriver Strålsäkerhetsmyndighetens uppgifter i frågor som avser inhämtande av underlag från berörd tillståndshavare om potentiella radiologiska nödsituationer och vilka utsläpp av radioaktiva ämnen som kan ske, möjlighet för berörda myndigheter och tillstånds- havaren att lämna synpunkter på de uppgifter som ligger till grund för beräkningarna samt genomförande av spridnings- och dosberäk- ningar för valda nödsituationer. Myndigheten för civilt försvar ska lägga de beräkningar som Strål- säkerhetsmyndigheten har gjort till grund för beslut om behovet av att inrätta beredskaps- och planeringszoner med tillhörande skydds- åtgärder. Behov och utsträckning av zoner bedöms i förhållande till vilka skador till följd av strålning som kan uppstå, och i vilken utsträck- ning det är motiverat att förbereda skyddsåtgärder för utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter. Inför beslutet ska Myn- digheten för civilt försvar samråda med berörda myndigheter. Beslutet ska bl.a. innehålla uppgifter om vilka anläggningar som beslutet avser, vilka länsstyrelser som berörs av beslutet, vilka be- SOU 2026:40 Sammanfattning redskaps- eller planeringszoner som ska inrättas, zonernas utsträck- ning samt vilka skyddsåtgärder som ska förberedas. Ett beslut ska fattas även om anläggningarna inte medför behov av zoner eller för- beredelse av skyddsåtgärder för allmänheten. Beslutet kan överklagas av tillståndshavaren eller berörda myndigheter. Under vissa omständigheter ska Myndigheten för civilt förvar efter anmälan från tillståndshavaren eller på eget initiativ göra en förnyad bedömning om det finns behov att fatta ett nytt beslut om behovet av zoner eller skyddsåtgärder. Ett nytt beslut kan också innebära att behovet av skyddsåtgärder och zoner upphör. Tillståndshavare kan begära förberedande dialog hos Myndigheten för civilt försvar, Strålsäkerhetsmyndigheten eller den länsstyrelse i det län där den kärntekniska anläggningen uppförs. Dialogen får avse vilka uppgifter som ska ingå i en anmälan och tidsplaner för berörda myndigheters arbete. Befintliga anläggningar tillämpar nu gällande zoner Befintliga kärntekniska anläggningar fortsätter att tillämpa beslutade zoner. Den nya ordningen gäller vid sådana förändringar i befintlig verksamhet som påverkar strålningsrelaterade risker och får betydelse för utformningen av beredskaps- och planeringszoner. Beredskapsfrågor vid tillståndsprövning enligt kärntekniklagen förtydligas Kärntekniklagen förtydligas med en ny bestämmelse som anger att tillståndshavaren inte får ta en kärnteknisk anläggning i provdrift innan berörda länsstyrelser har förberett beredskapen för statlig räddningstjänst i tillräcklig utsträckning. Länsstyrelsen i det län där den kärntekniska anläggningen är belägen ska informera tillstånds- havaren när så är fallet. Sammanfattning SOU 2026:40 Krav på överföring av värden för processparametrar anpassas Den som har tillstånd till innehav, uppförande eller drift av en kärn- teknisk anläggning ska vara skyldig att i samband med en radiologisk nödsituation som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen, överföra värden för processparametrar till Strålsäkerhetsmyndigheten, under förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda. Kravet på överföring gäller endast under förutsättning att anlägg- ningen i ett tidigt skede av en radiologisk nödsituation kan ge upphov till utsläpp av radioaktiva ämnen som skulle medföra att skyddsåtgär- der utanför anläggningen måste vidtas skyndsamt efter att en händelse har inträffat. Befintliga kärntekniska anläggningar som inte är kärnkraftsreak- torer omfattas inte av krav på överföring av värden för processpara- metrar, så länge inte en ändring i verksamheten motiverar en förnyad bedömning i frågan. Beredskapsavgiften förtydligas Utredningen föreslår att beredskapssavgiften beräknas med en metod som speglar att kostnaderna för beredskapsplaneringen påverkas av den aktuella anläggningens och platsens egenskaper. Metoden utgörs av ett antal på förhand definierade avgiftsgrundande kostnader som motsvarar de viktigaste kostnaderna för den faktiska beredskapspla- neringen. En rättvis och förutsebar beredskapsavgift Tillståndshavare för en verksamhet för vilken Myndigheten för civilt försvar beslutat om beredskapszon eller en planeringszon ska betala beredskapsavgift. Beredskapsavgiften utgörs av avgiftsbelopp för investeringar, förvaltning och utveckling. För investeringskostna- der och förvaltningskostnader har utredningen gjort en uppdelning i olika avgiftsgrundande kostnader. För varje avgiftsgrundande kostnad föreslår utredningen ett diffe- rentierat avgiftsuttag som innebär att olika stora avgiftsbelopp utgår beroende på de krav som ställs på beredskapsplaneringen för den enskilde tillståndshavaren och beroende på vissa förutsättningar i SOU 2026:40 Sammanfattning de zoner där beredskapen ska förberedas. För utveckling utgår att belopp som ska motsvara det arbete som berörda myndigheter be- höver lägga ner för att fatta beslut om zoner och skyddsåtgärder samt förbereda beredskapsplaneringen innan den aktuella anläggningen tas i provdrift. Beredskapsavgiften beräknas som summan av de avgiftsbelopp för investeringar, förvaltning och utveckling som är relevanta för den enskilde tillståndshavaren. Nedsättning av avgiften när zoner överlappar Ett rättvist avgiftsuttag ska enbart belasta tillståndshavare med avgif- ter för den beredskapsplanering som faktiskt behövs. Om två eller fler tillståndshavare etablerar sig på samma plats ska de inte betala mer gemensamt än för den beredskap som deras samlade verksam- heter faktiskt kräver. Utredningen föreslår därför att nedsättning av avgiften medges om beredskaps- och planeringszoner som tillhör olika tillståndshavare överlappar, så att det samlade uttaget av bered- skapsavgift för den yta där zonerna överlappar motsvarar uttaget för samma yta utan överlappning. Nedsättning av beredskapsavgift ska tillämpas även för befintliga tillståndshavare. Systemet för ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor anpassas och förtydligas Utredningen föreslår en anpassad reglering som tar hänsyn till behovet av förutsebarhet, effektivitet och tydlighet. Tidpunkt för när en säkerhet ska ställas för kärntekniska anläggningar Lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor förtydligas genom att det uttryckligen anges att en anläggningshavare ska ha en försäkring eller se till att annan ekonomisk säkerhet ställs senast vid den tidpunkt då en kärnteknisk anläggnings tas i provdrift. För kärnkraftsreaktorer inträder ansvar redan vid den tidigare tid- punkt då obestrålat kärnämne kommer i anläggningshavarens besitt- Sammanfattning SOU 2026:40 ning. Vid denna tidpunkt ska försäkringen eller säkerheten motsvara ett belopp om minst 70 miljoner euro. Senast när reaktorn tas i prov- drift ska beloppet motsvara 1 200 miljoner euro. Förfarandet är fri- villigt och anläggningshavaren kan välja att ställa den högre säkerheten direkt. Prövning av säkerheter Säkerheter som ställs för en ny verksamhet ska vara granskade och godkända innan verksamheten påbörjas. Riksgäldskontoret ska pröva om säkerheterna för både anläggningar och transporter är tillräckliga. Myndighetens beslut ska kunna överklagas till regeringen. Kärntekniklagen förtydligas med att det finns skyldigheter för tillståndshavaren att ställa säkerheter för ersättningsansvaret i lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Om säkerhet inte ställs kan tillståndet att bedriva kärnteknisk verksamhet återkallas. Införande av fasta ansvarsbelopp för andra anläggningar än kärnkraftsreaktorer samt transporter Den individuella prövningen om lägre ansvarsbelopp för vissa kärn- tekniska anläggningar och transporter ersätts med fasta ansvarsbe- lopp. Ansvarsbeloppen differentieras och knyts till en indelning av olika typer av anläggningar och transporter som baseras på uppskat- tade kostnader för potentiella skadeföljder som de olika anläggning- arna och transporterna kan ge upphov till. Andra åtgärder Utöver de förslag som redovisas ovan har utredningen identifierat andra åtgärder som tillsammans med förslagen kan bidra till att ytter- ligare förtydliga och effektivisera förberedelser för samhällets bered- skap i händelse av en radiologisk nödsituation vid en kärnteknisk an- läggning. SOU 2026:40 Sammanfattning Åtgärderna omfattar att överväga behovet av – att förtydliga beredskapsrelaterade krav vid tillståndsprövning, – att förtydliga metod och kriterier för val av radiologiska nödsitua- tioner till grund för beredskaps- och planeringszoner, – att differentiera avgifter för Riksgäldskontorets prövning av säker- heter, – kommunikation och information om beredskapsfrågor till allmän- het och lokala aktörer, – översyn av personalberedskap hos vissa länsstyrelser, samt – översyn av möjlighet till undantag från lagen om ansvar och er- sättning vid radiologiska olyckor. Summary The assignment On 2 November 2023, the Government appointed a Committee of Inquiry to review the current regulations to facilitate the development of new nuclear power including analysing and assessing the need for adaptation of the regulations for emergency preparedness and plan- ning zones and the transfer of process parameters for new reactors at existing and new locations. On 8 January 2026, the Government adopted a supplementary directive tasked with investigating certain issues related to the Act on Liability and Compensation in the Event of Radiological Accidents. Terms of reference According to the terms of reference, the Inquiry Chair shall review current regulations to facilitate new nuclear power. The objective is to achieve the Government's goal that Sweden shall have 100 per cent fossil-free electricity production by 2040. Nuclear power is an impor- tant part in reaching this goal. National standards and regulations for nuclear safety, security and safeguards shall remain high. The Inquiry Chair shall, inter alia – investigate how the licensing of nuclear power reactors under both the Nuclear Activities Act (1984:3) and the Environmental Code can be more effective with clarity and short assessment times as the goal, – review the application fee under the Ordinance (2008:463) on Certain Fees to the Swedish Radiation Safety Authority and pro- pose the changes needed for appropriate fees that considers new reactor types, Summary SOU 2026:40 – analyse the need to adapt and develop the existing nuclear waste programme of new reactors, by assessing the need for regulatory changes in light of possible developments involving new reactors at new sites, new license holders and new reactor technologies, and – assess the need for a graded approach in the regulatory framework for emergency planning zones and the transfer of process para- meters for new reactors at existing and new sites. In a supplementary term of references the duration of the assignment was extended in such a way that the Inquiry Char also shall – investigate issues related to the Act (2010:950) on Liability and Compensation in the Event of Radiological Accidents, including requirements for liability insurance or other financial security, improved review procedures and the possibility of fixed liability amount for installations and transports; and – submission of necessary legislative proposals consistent with Sweden’s international obligations under the Paris and Brussels Conventions. The assignment concerning licensing and fees was reported on 15 Janu- ary 2025. The assignment concerning radioactive waste and spent nuclear fuel was reported on 30 September 2025 and the assignment concerning emergency preparedness and liability and compensation for radiological damage shall be reported no later than 15 June 2026. The starting points of the Inquiry The starting point for the Inquiry's work is that there should be a predictable and well-functioning regulatory framework for assessing the need for and design of society’s emergency preparedness and response in the event of a radiological emergency at a nuclear facility in Sweden. The Inquiry's proposals are to function in a future context of nuclear power in the long term and thus be based on the possibility that new reactors will be added in both existing and new locations, of different sizes and technology, as well as new actors as license SOU 2026:40 Summary holders, in the coming decades. The Inquiry's proposals have been discussed and developed in relation to both existing and new actors in the nuclear power industry, with the aim that the regulation should take into account future needs, but that due consideration also needs to be given to existing actors with existing facilities. In the regulation to assess the needs, design and extent of prepared- ness planning zones and distances, different roles and responsibilities need to be clear and predictable for the actors involved. It is important that there are no overlaps or ambiguities in the interfaces, as such shortcomings risk leading to uncertainties and less effective regulation. The calculation of the emergency preparedness fee shall be trans- parent and predictable for new entrants. The regulatory framework for liability and compensation shall be efficient, predictable and clear, with well-defined roles for author- ities and no increase in the State’s financial risk exposure. The Inquiry's proposals Responsibilities and processes for emergency planning zones and distances to be clarified The Inquiry proposes a forward-looking and clarifying regulation that specifies when and by whom decisions are made on emergency planning zones and distances for a nuclear reactor or other nuclear facility. Responsibilities and roles for the establishment of emergency planning zones and distances For each nuclear facility that has been granted a licence under the Nuclear Activities Act for construction, possession or operation, an assessment must be made of whether emergency planning zones and distances are needed with the preparation of special measures for the protection of the public in the event of or an imminent danger of the release of radioactive substances. The Swedish Civil Defence and Resilience Agency shall, on the basis of an analysis of radiological risks and taking into account other factors of importance to the emer- gency services, decide on the need for emergency planning zones and Summary SOU 2026:40 distances and the prepared protective measures relevant to nuclear facilities. The decision shall cover all nuclear installations included in the same licence. The county administrative boards affected by the decision of the Swedish Civil Defence and Resilience Agency shall determine the exact geographical delineation of the zones, taking into account the local conditions of the facility(s) covered by the decision. As a predominant part of the radiological analysis, the Swedish Radiation Safety Authority shall carry out a calculation of radiolog- ical consequences for the public. The calculations shall be based on documentation provided by the license holder and shall clarify whether and at what distances it may be justified from the point of view of radiation protection to prepare protective measures for the public. The process of establishing emergency planning zones and distances A licence holder granted a permit under the Nuclear Activities Act for a nuclear facility must initiate the process of design and decision on emergency planning zones and distances through a notification to the Swedish Civil Defence and Resilience Agency. The notifycation must contain certain mandatory information and be made in such time that the measures that may be necessary to prepare can be in place before the commissioning starts. The proposal describes the tasks of the Swedish Radiation Safety Authority in matters relating to obtaining information from the licence holder concerned about potential radiological emergencies and the releases of radioactive substances that may occur, the possibility for the relevant authorities and the licence holder to submit comments on the information on which the calculations are based, and the im- plementation of dispersion and dose calculations for selected emer- gencies. The Swedish Civil Defence and Resilience Agency shall use the calculations made by the Swedish Radiation Safety Authority as a basis for decisions on the need to establish emergency planning zones and distances with associated protective measures. The need and extent of zones and are assessed in relation to the damage that may occur due to radiation and the extent to which it is justified to prepare pro- SOU 2026:40 Summary tective measures for evacuation, staying indoors and taking iodine tablets. Prior to the decision, the Swedish Civil Defence Agency will consult with the relevant authorities. The decision must include information on which facilities the decision concerns, which county administrative boards are affected by the decision, which emergency and planning zones and distances are to be established, the extent of the zones and distances and the protective measures to be prepared. A decision must always be issued even if the facilities do not entail the need for zones or the prepara- tion of protection measures for the public. The decision can be ap- pealed by the licence holder or the relevant authorities. Under certain circumstances, the Swedish Civil Defense and Resi- lience Agency shall, upon notification from the licence holder or on its own initiative, reassess whether there is a need to make a new de- cision on the need for zones or protection measures. A new decision may also mean that the need for protective measures and zones ceases. Licence holders can request a preparatory dialogue from the Swe- dish Civil Defence and Resilience Agency, the Swedish Radiation Safety Authority or the county administrative board where the nuclear facility is to be located. The dialogue may concern what information is to be included in a notification and timetables for the work of the authorities concerned. Existing facilities apply the current zones Existing nuclear facilities shall continue to apply current zones. The new regulatory framework applies to changes in existing activities that affect radiation-related risks and have an impact on the estab- lishment of emergency planning zones and distances. Preparedness issues in connection with licensing under the Nuclear Activities Act to be clarified The Nuclear Activities Act is clarified with a new provision stating that the licence holder may not start commissioning until the relevant county administrative boards have sufficiently prepared the prepared- ness for state rescue services. The County Administrative Board of Summary SOU 2026:40 the county in which the nuclear facility is located shall inform the licence holder when this is the case. Requirements for the transfer of values for process parameters are adapted A licence holder granted a licence to possess, construct or operate a nuclear facility shall be obliged to transmit values for process para- meters to the Swedish Radiation Safety Authority in connection with a radiological emergency that may lead to the release of radioactive substances, provided that certain criteria are met. The transfer requirement applies only if the facility may lead to release of radioactive substances at an early stage of a radiological emergency, which would require protective measures to be taken outside the facility as a matter of urgency after an event has occurred. Existing nuclear installations that are not nuclear reactors are not subject to the requirement to transmit values for process parameters, as long as a change in operations does not justify a reassessment of the matter. Emergency preparedness fee is clarified The Inquiry proposes that the emergency preparedness fee be calcu- lated using a method that reflects the fact that the costs of planning emergency preparedness are affected by the characteristics of the facility and the site in question. The method consists of a number of predefined chargeable costs that correspond to the most impor- tant costs of emergency preparedness for existing licence holders. A fair and predictable emergency preparedness fee A licence holder for an activity for which the Swedish Civil Defence and Resilience Agency has decided on an emergency planning zone or emergency planning distance must pay an emergency prepared- ness fee. The fee consists of amounts for investments, management and development. For investment costs and management costs, the Inquiry has made a division into different chargeable costs. SOU 2026:40 Summary For each chargeable cost, the Inquiry proposes a differentiated fee levy, which means that different amounts of fees are payable de- pending on the requirements imposed on the emergency prepared- ness planning for the individual licence holder and depending on certain conditions in the zones where the contingency plan is to be prepared. Development is based on amounts that will correspond to the work that the relevant authorities need to put in to make de- cisions on zones and protection measures and to prepare emergency preparedness planning before the facility in question is put into trial operation. The emergency preparedness fee is calculated as the sum of the fee amounts for investments, management and development that are relevant to the individual licence holder. Reduction of the fee when zones overlap Licence holders should be charged only for the emergency prepared- ness planning that is actually needed. If two or more licence holders establish themselves in the same location, they should not pay more jointly than for the preparedness that their combined activities actu- ally require. The Inquiry therefore proposes that a reduction of the fee be granted if the emergency planning zones and emergency plan- ning distances belonging to different permit holders overlap, so that the total collection of the emergency preparedness fee for the area where the zones overlap corresponds to the amount charged for the same area without overlap. A reduction in the emergency prepared- ness fee will also apply to existing licence holders. The system for liability and compensation in the event of radiological accidents is adapted and clarified The Inquiry proposes an adapted regulation that takes into account the need for predictability, efficiency and clarity. Summary SOU 2026:40 Timing of the provision of a security for nuclear installations The Act on Liability and Compensation for Radiological Accidents is clarified by explicitly stating that a nuclear installation operator must have insurance or ensure that other financial security is provi- ded no later than at the time when commissioning starts. In the case of nuclear reactors, liability arises already at the earlier point in time when the unirradiated nuclear material comes into the possession of the nuclear facility operator. At that time, the insurance or security must be at least EUR 70 million. The amount will be equi- valent to EUR 1,200 million by the time the commissioning of the reactor starts. The procedure is voluntary, and the operator can choose to provide the higher security directly. Assessment of financial security Financial security provided for a new nuclear facility must be reviewed and approved before the operation begins. The National Debt Office shall assess whether the financial securities for both facilities and trans- port are adequate. Decisions may be appealed to the Government. The Nuclear Activities Act is clarified by stating that there are obligations for the license holder to provide financial security for the liability in Act on Liability and Compensation for Radiological Accidents. Failure to provide security may result in withdrawal of the licence. Introduction of fixed liability amounts for nuclear facilities other than nuclear reactors and transport The individual assessment of lower liability amounts for certain nu- clear facilities and transports is replaced by fixed liability amounts. The amounts of liability are differentiated and linked to a classification of different types of facilities and transports based on estimated costs for potential damage consequences that the different facilities and transports may give rise to. SOU 2026:40 Summary Additional measures In addition to the proposals presented above, the Inquiry has identi- fied other measures that, together with the proposals, can contribute to further clarifying and streamlining of preparations for society's preparedness in the event of a radiological emergency at a nuclear facility. These measures include considering the need – to clarify preparedness-related requirements in permit assessments, – to clarify the method and criteria for the selection of radiological emergencies as a basis for emergency planning zones and distances, – to differentiate fees for the Debt Office's assessment of financial security, – communication and information on emergency preparedness issues to the general public and local actors, – to review of personnel preparedness at certain county administ- rative boards, and – to review of the possibility of exemptions from the Act on Liability and Compensation for Radiological Accidents. 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet dels att 10, 10 c, 13 och 15 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf 9 c §, och närmast före 9 c § en ny rubrik, av följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2026:587 Föreslagen lydelse Tillståndshavarens skyldigheter inför provdrift 9 c § Tillståndshavaren får inte ta en kärnteknisk anläggning i provdrift innan beredskapen för den rädd- ningstjänst som staten ansvarar för enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har förberetts i till- räcklig utsträckning. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 §1 Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ansvarar för säkerheten i verksamheten och ska 1 Senaste lydelse 2017:575. Författningsförslag SOU 2026:40 1. fortlöpande och systematiskt värdera, verifiera och, så långt det är möjligt och rimligt, förbättra säkerheten i verksamheten och vid anläggningar där verksamheten bedrivs med hänsyn till a) de förhållanden under vilka verksamheten bedrivs, b) hur utrustningar och anläggningar påverkas av drift och ålder, c) erfarenheter från verksamheten och liknande verksamheter, och d) utvecklingen inom vetenskap och teknik, 2. vidta de åtgärder som anges i 4 § med hänsyn till de förhållanden under vilka verksamheten bedrivs, 3. vidta de åtgärder som behövs för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall eller kärnämne som inte används på nytt, om avfallet eller ämnet har uppkommit i verksamheten, 4. vidta de åtgärder som behövs för att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar som verksamheten inte längre ska bedrivas i till dess att all verksamhet vid anläggningarna har upphört och allt kärn- ämne och allt kärnavfall placerats i ett slutförvar som slutligt förslutits, och 5. i samband med en radio- 5. i samband med en radio- logisk nödsituation, ett hot eller logisk nödsituation, ett hot eller en annan liknande omständighet en annan liknande omständighet snarast till den myndighet som snarast till den myndighet som avses i 16 § lämna sådana upplys- avses i 16 § lämna sådana upplys- ningar som har betydelse för be- ningar som har betydelse för be- dömningen av säkerheten och, om dömningen av säkerheten och, om händelsen avser en kärnkraftsreak- händelsen avser en kärnteknisk an- tor, överföra värden för process- läggning, överföra värden för pro- parametrar för reaktorn. cessparametrar för anläggningen. Överföring av värden för pro- cessparametrar enligt första stycket 5 gäller enbart för en kärnteknisk anläggning som i ett tidigt skede av en radiologisk nödsituation kan ge upphov till utsläpp av radio- aktiva ämnen som skulle medföra att skyddsåtgärder utanför området där verksamheten bedrivs måste vidtas skyndsamt efter att händel- sen inträffat. SOU 2026:40 Författningsförslag 10 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag eller i det enskilda fallet ge dispens från kraven i 10 a §. Sådana undantag och dispenser får endast avse kärntekniska anläggningar där den risk som är förenad med anlägg- ningarna är liten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även i det enskilda fallet ge dispens från kravet i 10 § första stycket 5 om överföring av värden för process- parametrar. 13 §2 Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska 1. svara för kostnaderna för de åtgärder som avses i 10–12 §§, och 2. ha en organisation för verksamheten med ekonomiska, admini- strativa och personella resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra a) de åtgärder som avses i 10–12 §§, b) åtgärder som följer av villkor som har beslutats eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, c) skyddsåtgärder i händelse c) skyddsåtgärder där verk- av driftstörningar eller haverier i samheten bedrivs i händelse av anläggningen, och radiologiska nödsituationer, och 3. i fråga om entreprenörer som vidtar åtgärder på uppdrag av till- ståndshavaren, och i fråga om sådana entreprenörers underentrepre- nörer, säkerställa att de har de personella resurser med lämpliga kvali- fikationer och färdigheter som krävs för att tillståndshavaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter. I fråga om skyldighet för till- I fråga om skyldighet för till- ståndshavare att svara för vissa ståndshavare att kostnader som staten har och 1. svara för vissa kostnader som säkerställa finansieringen av de staten har och säkerställa finan- kostnader som avses i första sieringen av de kostnader som av- stycket finns bestämmelser i lagen ses i första stycket finns bestäm- (2006:647) om finansiering av melser i lagen (2006:647) om kärntekniska restprodukter. finansiering av kärntekniska rest- produkter, och 2 Senaste lydelse 2017:1067. Författningsförslag SOU 2026:40 2. ställa säkerheter för ersätt- ningsansvaret i händelse av en radiologisk olycka finns bestäm- melser i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radio- logiska olyckor.

§ 119 Beredning av ärende 2026/266 till kommunstyrelsen Policy för digitalisering Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen antar Policy för digitalisering, IT, AI och informationssäkerhet i Sjöbo kommun. 2. Policyn skickas till kommunens helägda bolag för antagande. 3. Antagandet av denna policy häver tidigare styrdokument: • Riktlinje Informationssäkerhet antagen av kommunstyrelsen den 3 juni 2026. • Bredbandsstrategin och IT-infrastrukturplan för Sjöbo kommun antagen av kommunstyrelsen 17 augusti 2011. Sammanfattning av ärendet Sjöbo kommun digitaliserar för att möta framtidens utmaningar. Genom smarta digitala lösningar kan vi stärka kvalitén, öka tillgängligheten och samtidigt hantera behoven som följer av en växande och åldrande befolkning. På så sätt använder vi våra resurser där de gör störst nytta – i mötet med medborgarna. Digitalisering handlar också om förtroende. Därför är säkerhet och integritet viktiga delar i allt vi gör. Både medborgare och anställda ska känna sig trygga när de använder kommunens digitala tjänster och verktyg – oavsett om du ansöker om bygglov, bokar en lokal eller hanterar personliga uppgifter i ett verksamhetssystem. Det är viktigt att vi kan förhålla oss till de lagar och regler som gäller kring digitalisering, därav detta samlade dokument. Policy för digitalisering, IT, AI och informationssäkerhet utgår ifrån den nationella digitaliseringsstrategin och inkorporerar tidigare tagna dokument; • Riktlinje Informationssäkerhet (Antagen av kommunstyrelsen 3:e juni 2026) SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09 • Rutiner för AI-bildmaterial (beslutad av kommundirektören VT 2026) Antagandet av policyn innebär att följande dokument ersätts helt eller delvis: • Riktlinje Informationssäkerhet (Antagen av kommunstyrelsen 3:e juni 2026) Inkorporeras i sin helhet. • Bredbandsstrategin och IT-infrastrukturplan för Sjöbo kommun (Antagen av kommunstyrelsen 17:e augusti 2011) Ersätts i sin helhet. • E-riktlinjer (beslutad av kommunstyrelsen 2e december 2020) Ersätts delvis. Förvaltningens förslag 1. Kommunstyrelsen godkänner Policy för digitalisering, IT, AI och informationssäkerhet i Sjöbo kommun. 2. Policyn skickas till kommunens helägda bolag för antagande 3. Antagandet av denna policy häver tidigare styrdokument: • Riktlinje Informationssäkerhet antagen av kommunstyrelsen den 3 juni 2026. • Bredbandsstrategin och IT-infrastrukturplan för Sjöbo kommun antagen av kommunstyrelsen 17 augusti 2011. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens Tjänsteskrivelse den 20 augusti, 2026 Förslag - Policy för digitalisering, IT, AI och informationssäkerhet i Sjöbo kommun. Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Utvecklingsavdelningen Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Familjenämnden AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB Sjöbo Elnät Service AB SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen UTVECKLINGSAVDELNINGEN DATUM 20 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/266 HANDLÄGGARE TILL Kamilla Danielsson Kommunstyrelsen kamilla.danielsson@sjobo.se Policy för digitalisering Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner Policy för digitalisering, IT, AI och informationssäkerhet i Sjöbo kommun. 2. Policyn skickas till kommunens helägda bolag för antagande 3. Antagandet av denna policy häver tidigare styrdokument: • Riktlinje Informationssäkerhet antagen av kommunstyrelsen den 3 juni 2026. • Bredbandsstrategin och IT-infrastrukturplan för Sjöbo kommun antagen av kommunstyrelsen 17 augusti 2011 Sammanfattning Sjöbo kommun digitaliserar för att möta framtidens utmaningar. Genom smarta digitala lösningar kan vi stärka kvalitén, öka tillgängligheten och samtidigt hantera behoven som följer av en växande och åldrande befolkning. På så sätt använder vi våra resurser där de gör störst nytta – i mötet med medborgarna. Digitalisering handlar också om förtroende. Därför är säkerhet och integritet viktiga delar i allt vi gör. Både medborgare och anställda ska känna sig trygga när de använder kommunens digitala tjänster och verktyg – oavsett om du ansöker om bygglov, bokar en lokal eller hanterar personliga uppgifter i ett verksamhetssystem. Det är viktigt att vi kan förhålla oss till de lagar och regler som gäller kring digitalisering, därav detta samlade dokument. TJÄNSTESKRIVELSE 20 augusti 2026 Sida 2 av 3 Kommunledningsförvaltningen Policy för digitalisering, IT, AI och informationssäkerhet utgår ifrån den nationella digitaliseringsstrategin och inkorporerar tidigare tagna dokument; • Riktlinje Informationssäkerhet (Antagen av kommunstyrelsen 3e juni 2026) • Rutiner för AI-bildmaterial (beslutad av kommundirektören VT 2026) Antagandet av policyn innebär att följande dokument ersätts helt eller delvis: • Riktlinje Informationssäkerhet (Antagen av kommunstyrelsen 3e juni 2026) Inkorporeras i sin helhet. • Bredbandsstrategin och IT-infrastrukturplan för Sjöbo kommun (Antagen av kommunstyrelsen 17e augusti 2011) Ersätts i sin helhet. • E-riktlinjer (beslutad av kommunstyrelsen 2e december 2020) Ersätts delvis. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan mer än att användandet av befintliga program blir mer ekonomiskt hållbart. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. KOMMUNIKATION OCH TILLGÄNGLIGHET Alla medarbetare i Sjöbo kommun arbetar redan idag efter den nationella policyn men där vissa delar tydliggörs i den kommunala policyn. En kommunikationsplan kommer att upprättas samt kommer alla förvaltningar att få en muntlig dragning. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens Tjänsteskrivelse den 20 augusti, 2026 Förslag - Policy för digitalisering, IT, AI och informationssäkerhet i Sjöbo kommun. KANSLI 2026/266 TJÄNSTESKRIVELSE 20 augusti 2026 Sida 3 av 3 Kommunledningsförvaltningen Beslutet ska skickas till Utvecklingsavdelningen Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Familjenämnden AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB Sjöbo Elnät Service AB Kamilla Danielsson Karina Hansson Utvecklingschef Kommundirektör KANSLI 2026/266 Policy för digitalisering, IT, AI och informationssäkerhet i Sjöbo kommun REGLERANDE STYRDOKUMENT ➢ Policy Riktlinje Regel Anvisning Rutin POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Typ av styrdokument Reglerande Antagen av Kommunstyrelsen Får revideras av Gäller för Fullmäktige, nämnder och bolag Antagandebeslut Senaste revideringsbeslut - Giltighetstid Tillsvidare, revideras årligen eller vid behov Ingår i författningssamlingen Nej Dokumentansvarig Digitaliseringsstrateg Förvaltning Kommunledningsförvaltningen POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Innehåll Versionshistorik ........................................................................................................................................ 6 Introduktion ............................................................................................................................................. 7 Nationella mål och strukturer .................................................................................................................. 7 Sveriges digitaliseringsstrategi ............................................................................................................. 7 Sveriges AI-strategi............................................................................................................................... 8 Handslaget med SKR ............................................................................................................................ 8 Ena – Sveriges digitala infrastruktur .................................................................................................... 8 Relaterad information .............................................................................................................................. 9 Intern information................................................................................................................................ 9 Externa källor ....................................................................................................................................... 9 Bilaga 1 Riktlinjer för användning av AI och generativ AI ...................................................................... 10 Vårt förhållningssätt till generativ AI ................................................................................................. 10 Praktiska råd ....................................................................................................................................... 10 Tillåtna AI-verktyg .............................................................................................................................. 10 Kontakt ............................................................................................................................................... 11 Bilaga 2 Rutiner för AI-bildmaterial ....................................................................................................... 12 Bilaga 3 Riktlinjer för hantering och användning av kommunens enheter ........................................... 13 Mobiltelefon, surfplatta, bärbar dator samt övrig utrustning ........................................................... 13 Regler för lösenord............................................................................................................................. 13 Bilaga 4 Riktlinje för informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet .......................................... 14 Introduktion ....................................................................................................................................... 14 Syfte.................................................................................................................................................... 14 Omfattning ......................................................................................................................................... 15 Arbetet med informationssäkerhet ................................................................................................... 15 Definitioner och begrepp ................................................................................................................... 15 Informationssäkerhet ..................................................................................................................... 15 Dataskydd ....................................................................................................................................... 15 Cybersäkerhet ................................................................................................................................ 15 IT-säkerhet ..................................................................................................................................... 15 Informationstillgång ....................................................................................................................... 15 Lagbestämmelser och krav ................................................................................................................ 16 Funktioner och roller.......................................................................................................................... 16 Informationssäkerhetsfunktion ..................................................................................................... 16 Informationssäkerhetssamordnare ............................................................................................... 16 POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Samverkan med IT .......................................................................................................................... 16 Ansvar ................................................................................................................................................. 16 Uppföljning och förbättring ............................................................................................................... 16 Relaterade dokument ........................................................................................................................ 16 POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Versionshistorik Version Datum Beskrivning 0.1 Sep 2026 Antagande av dokumentet innebär att följande dokument ersätts: - Bredbandsstrategin och IT-infrastrukturplan för Sjöbo kommun (Antagen av kommunstyrelsen 17e augusti 2011) - Delar av E-riktlinjer (beslutad av kommunstyrelsen 2e december 2020) Antagande av dokument innebär att följande dokument införlivas och skapar en helhet: - Riktlinje Informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet (Antagen av kommunstyrelsen 3e juni 2026) - Rutiner för AI-bildmaterial (beslutad av kommundirektören VT 2026) POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Introduktion Sjöbo kommun digitaliserar för att möta framtidens utmaningar. Genom smarta digitala lösningar kan vi stärka kvalitén, öka tillgängligheten och samtidigt hantera behoven som följer av en växande och åldrande befolkning. På så sätt använder vi våra resurser där de gör störst nytta – i mötet med medborgarna. Digitalisering handlar också om förtroende. Därför är säkerhet och integritet viktiga delar i allt vi gör. Både medborgare och anställda ska känna sig trygga när de använder kommunens digitala tjänster och verktyg – oavsett om du ansöker om bygglov, bokar en lokal eller hanterar personliga uppgifter i ett verksamhetssystem. Den digitala transformationen i Sjöbo kommun påverkas av många externa faktorer, till exempel EU- förordningar, svensk lagstiftning och nationella strategier. Denna komplexitet hanterar vi genom: - samverkan och samskapande inom Unikom-koncernen - samverkan med andra partnerkommuner, till exempel inom Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK) - samverkan på nationell nivå via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) - att använda nationell infrastruktur som bland annat utvecklas av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) Nationella mål och strukturer För att säkerställa kvalitet och likvärdig service följer vi nationella initiativ och standarder, framför allt - Sveriges digitaliseringsstrategi 2025 – 2030 - Sveriges AI-strategi - Handslag för välfärdsutveckling genom digitalisering (SKR) - Ena – Sveriges digitala infrastruktur Sveriges digitaliseringsstrategi Av de fem strategiska områdena i den nationella digitaliseringsstrategin fokuserar vi på följande tre: - Digital kompetens Mål: Sverige ska stärka bas-, bredd- och spetskompetensen hos medborgarna med syfte att öka den digitala inkluderingen, öka användningen av ny teknik på arbetsplatsen samt förbättra innovations- och konkurrenskraften. - Förvaltningens digitalisering Mål: Sverige ska ha en offentlig förvaltning som förenklar och bidrar till minskad administration genom användarvänliga, säkra och trygga digitala tjänster som effektiviseras med hjälp av AI- och datadriven utveckling. - Digitalisering av välfärden Mål: Sverige ska erbjuda säkra välfärdstjänster av hög kvalitet som ger mer tid och förbättrad livskvalitet för mottagare av välfärdstjänster samt minska administrationen och förbättrar arbetsmiljön för personalen. Projekt och verksamhetsutveckling som rör digitalisering och artificiell intelligens (AI) i Sjöbo kommun bör ligga inom ramarna för den nationella digitaliseringsstrategin. Fokus bör även vara på att skapa enkla, trygga och smidiga myndighetskontakter som är användarvänliga för både medborgare och anställda. POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Dessutom ska de tre strategiska horisontella målen guida oss i vårt dagliga arbete: - AI och ny teknik – för smarta och effektiva tjänster - Data – för bättre beslut och utveckling av verksamheten - Informationssäkerhet – för att skydda interna och externa uppgifter mot obehörig åtkomst och nya hot Sveriges AI-strategi Sedan början av 2026 har Sverige en nationell AI-strategi. Huvudbudskapet är att kommuner bör använda hållbar AI för att göra deras arbete effektivare, säkrare och mer medborgarnära. Detta kräver dock: - Investeringar i data och infrastruktur. - Kompetenshöjning hos både personal och medborgare. - Tydliga regler som underlättar snarare än hindrar. - Samverkan mellan kommuner, regioner och stat för att dela lösningar och resurser. Med tanke på den snabba teknikutvecklingen ska kommunen noggrant följa revideringar av den nationella AI-strategin. Kommunen bör även följa utvecklingen av AI-verkstaden som etablerades 2026. Det är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Regeringskansliet. Vid behov bör vi också använda oss av regulatoriska sandlådor för att testa AI i liten skala innan fullskalig implementering. Bland annat Post- och telestyrelsen (PTS) tillhandahåller denna infrastruktur. Handslaget med SKR Genom Handslaget för digitalisering samarbetar vi med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att stärka digitaliseringen i välfärden. Målet är att skapa en enklare och mer effektiv vardag för både medborgare, företag och medarbetare – med säkerhet som en självklar del. Ena – Sveriges digitala infrastruktur Sjöbo kommun följer Ena, en gemensam standard för digitala tjänster i offentlig sektor. Det innebär: • Enklare kontakt med offentlig sektor. • Snabbare beslut genom bättre datadelning. • Tryggare hantering av personuppgifter. • Likvärdig service i hela landet. Informationssäkerhet är alltid prioriterat när vi utvecklar nya tjänster och system. POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Relaterad information Intern information - Informationssäkerhetspolicy.pdf o Publicerad på Andra styrdokument - Sjöbo kommun > Informationssäkerhetspolicy.pdf - Lösenord – Unikom info - Kanalstrategi digitala kanaler Sjöbo kommun.pdf o Publicerad på Kontakt kommunikation och styrande dokument - Sjöbo Intranät > Kanalstrategi > Kanalstrategi digitala kanaler Sjöbo kommun.pdf - Kommunikationspolicy.pdf o Publicerad på Andra styrdokument - Sjöbo kommun > Kommunikationspolicy.pdf - Modell för informationsklassning.pdf o Publicerad på Cybersäkerhetsforum – Unikom info > Dokument > Modell för informationsklassning.pdf. - Sociala medier - Sjöbo Intranät Externa källor - AI-förordningen | Digg - AI-verkstaden (Försäkringskassan, Skatteverket och Regeringskansliet) - Ena – Sveriges digitala infrastruktur | Digg - Handslag för digitalisering - SKR - NIS-direktivet - SKR - Regulatorisk sandlåda för AI | PTS - Sveriges AI-strategi - Regeringen.se - Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030 - Regeringen.se POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Bilaga 1 Riktlinjer för användning av AI och generativ AI Vårt förhållningssätt till generativ AI Sjöbo kommuns medarbetare uppmuntras att testa ny teknik i sitt arbete. De generella riktlinjerna är: - Vi har möjlighet att ta hjälp av generativ AI i vårt arbete. Vi kan till exempel använda AI- verktyg som en kreativ assistent eller för att förbättra en text vi skrivit. - När vi använder generativ AI ska det göras på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt med värdeskapande i fokus. - Vi är själva ansvariga för att granska kvalitén på innehållet som vi tagit fram med hjälp av generativ AI. - Vi är skyldiga att hålla oss uppdaterade om möjligheter och risker med generativ AI samt följa kommunens riktlinjer för användning av generativ AI. - Vi ska i första hand använda de rekommenderade AI-verktygen, se avsnittet ”Tillåtna AI- verktyg”. - Vi är försiktiga med vilken information vi delar med AI-verktyg. Vi ska följa ”Modell för informationsklassning” publicerad på Cybersäkerhetsforum – Unikom info. Praktiska råd - AI är ett stöd – du ansvarar för resultatet. - Var nyfiken och använd AI där det skapar nytta. - Dela inte känslig eller sekretessbelagd information. - Granska alltid AI-genererat innehåll. - Respektera upphovsrätt och transparens. - Följ informationssäkerhetsregler och riktlinjer. - Använd något av de tillåtna AI-verktygen. OBS! Använd inga gratis-verktyg i tjänsten. Tillåtna AI-verktyg Utöver AI-funktionalitet inom redan befintliga verksamhetssystem, har vi tillgång till följande verktyg: - Svea o Sjöbo kommun deltar i utvecklingen av Svea under 2026 (etapp 3) o Hur får jag tillgång? ▪ Skicka ett mejl till digIT@sjobo.se. - Copilot chat o Ingår i M365-licensen. o Hur får jag tillgång? ▪ Har du M365 så har du Copilot Chat. ▪ Gå till Microsoft Copilot: Din AI-assistent och logga in med din vanliga profil. ▪ Om du inte ser Copilot Chat, kontakta din chef och kontrollera att du har rätt M365-licens. - Copilot o Kräver en utökad licens. POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun o Respektive avdelning betalar för sina egna licenser. o Hur beställer jag? ▪ Få godkännande av din chef. ▪ Skicka mejl till digIT@sjobo.se med följande information: • Referensnummer • Namn på användare • Namn på chef - Gemini for Education o Ingår i den vanliga licensen. Om du har behov som inte täcks av de tillåtna AI-verktygen, kontakta kommunens digitaliseringsstrateg så gör vi en gemensam behovsanalys. Notera att följande inte är tillåtet: - Att använda gratisversioner av AI-verktyg på kommunens datorer, telefoner, läsplattor eller andra enheter. När du använder gratisversioner betalar du med din data. All information du lägger in kommer användas för att träna verktyget. Även icke-känslig information kan vara olämplig att dela med kommersiella aktörer. - Överföra kommunens data eller filer till privata enheter och där använda andra AI-verktyg än de tillåtna. - Att använda privata konto hos olika AI-verktyg på kommunens datorer, telefoner, läsplattor eller andra enheter. Kontakt Frågor, kommentarer eller synpunkter? Kontakta - Digitalisering och IT centralt o digIT@sjobo.se o 0416-270 00 - Din representant i kommunens lokala IT- och digitaliseringsråd POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Bilaga 2 Rutiner för AI-bildmaterial Rutiner för AI-bildmaterial Sjöbo kommun.pdf POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Bilaga 3 Riktlinjer för hantering och användning av kommunens enheter Datorer, nätverk, telefoner, läsplattor och övriga kommunikationsverktyg är redskap som Sjöbo kommun tillhandahåller personalen för användning i tjänsten samt förtroendevalda för att kunna fullgöra sina uppdrag. Enheterna Sjöbo kommuns egendom. E-post och internet är avsedda för att hantera intern och extern kommunikation i tjänsten eller i uppdraget. På förekommen anledning kan kommunen därför kontrollera att utrustningen används på ett korrekt sätt. Mobiltelefon, surfplatta, bärbar dator samt övrig utrustning - Hantera dina enheter på ett säkert sätt. Du får inte lämna kommunens utrustning obevakad på till exempel allmän plats, i hotellrum eller synligt i din bil. - Du får inte använda mobila enheter för privat näringsverksamhet eller låna ut dem till personer utanför Sjöbo kommuns organisation, till exempel familjemedlemmar. - Du ska använda internet med gott omdöme och i enlighet med kommunens värdegrund. Det som förmedlas på nätet får inte skada kommunen. - Du får inte för privata syften besöka webbplatser med extrempolitiskt, pornografiskt, diskriminerande eller kränkande innehåll. - Du får inte ladda ner program till din dator direkt från internet utan särskilt tillstånd (till exempel spel, skärmsläckare, gratisprogram eller andra program). - Appar som installeras på enheterna ska stödja verksamheten och inte innebära risker för informationssäkerheten. Unikom och den centrala digitaliserings- och IT-funktionen i Sjöbo kommun ansvarar för att godkänna, distribuera och vid behov blockera appar som inte uppfyller organisationens säkerhetskrav. Regler för lösenord Se information som IT kommuner i Skåne (Unikom) tillhandahåller: Lösenord – Unikom info POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Bilaga 4 Riktlinje för informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet Introduktion Arbetet med informations- och cybersäkerhet ska bidra till att kommunkoncernen i Sjöbo kommun kan genomföra sina uppdrag utan störningar. Det ska även skapa en motståndskraft och förmåga till återhämtning i de fall störningar ändå inträffar. Arbetet med dataskydd omfattar de skydds- och säkerhetsåtgärder som ska värna enskildas fri- och rättigheter vid behandling av personuppgifter. Tillgången till korrekt och tillgänglig information är en grundförutsättning för en väl fungerande offentlig verksamhet. Genom en ändamålsenlig informationsförvaltning kan kommunen hantera information som en strategisk resurs under hela dess livscykel. Brister i informationshanteringen kan få allvarliga konsekvenser för såväl verksamheten som samhället i stort. Sjöbo kommun ska därför säkerställa att information: • Alltid finns tillgänglig när den behövs (tillgänglighet) • är korrekt, tillförlitlig och skyddad mot manipulation (riktighet) • endast är tillgänglig för behöriga (konfidentialitet). Bristande skydd kan leda till skador på samhällets skyddsvärden, såsom: • människors liv och hälsa • samhällets funktionalitet • demokrati, rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter • ekonomi och miljö • nationell suveränitet Ett ändamålsenligt skydd uppnås genom säkerhetsåtgärder som är anpassade efter identifierade risker och verksamhetens behov. Informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas systematiskt och inkludera perspektiven dataskydd och cybersäkerhet. Arbetet ska bidra till att: • verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt • information och ekonomisk rapportering är tillförlitlig • lagar, avtal och regelverk efterlevs Arbetet ska utgå från ett ledningssystem för informationssäkerhet enligt ISO/IEC 27001:2023 och tillhörande riktlinjer enligt ISO/IEC 27002:2022. Syfte Riktlinjen beskriver gemensamma förutsättningar för ett systematiskt, riskbaserat och integrerat arbete med informationssäkerhet inom hela kommunkoncernen. POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Omfattning Riktlinjen gäller för: • samtliga nämnder och förvaltningar • kommunala bolag • medarbetare, konsulter och andra som hanterar information för kommunens räkning. Arbetet med informationssäkerhet Genomförande Arbetet med informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet ska: • stärka kommunens förmåga att identifiera risker, hot och sårbarheter • minska risker till en acceptabel nivå • säkerställa att rätt information är tillgänglig för rätt person vid rätt tillfälle • vara förebyggande och proaktivt • skapa förmåga att hantera incidenter och störningar • vara känt, förstått och tillämpat i hela organisationen • möjliggöra kontinuerlig kompetensutveckling och ökat säkerhetsmedvetande • tydliggöra ansvar på alla nivåer i organisationen • integreras i verksamhetsplanering, budget, genomförande och uppföljning • bedrivas systematiskt enligt ledningssystem för informationssäkerhet • utformas i enlighet med relevanta standarder och föreskrifter • samordnas med kommunens IT-drift och tekniska säkerhetsarbete via Unikom • följas upp och kontinuerligt förbättras Definitioner och begrepp Informationssäkerhet Bevarande av konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet hos information. Inkluderar dataskydd och cybersäkerhet. Dataskydd Skydd av fysiska personers rättigheter vid behandling av personuppgifter. Cybersäkerhet Skydd av nätverks- och informationssystem mot cyberhot. IT-säkerhet Den del av informationssäkerheten som avser tekniska IT-resurser. Informationstillgång Information samt resurser som hanterar den, exempelvis system, dokument, människor och processer. POLICY FÖR DIGITALISERING, IT, AI och INFORMATIONSSÄKERHET i Sjöbo kommun Lagbestämmelser och krav Arbetet ska säkerställa efterlevnad av bland annat: • Dataskyddsförordningen (GDPR) • Offentlighets- och sekretesslagen • Tryckfrihetsförordningen • Arkivlagen • Säkerhetsskyddslagstiftning (vid behov) • MSB:s föreskrifter och vägledningar • EU:s NIS/NIS2-regelverk Arbetet ska även utgå från: • ISO/IEC 27001 (ledningssystem) • ISO/IEC 27002 (säkerhetsåtgärder) • CIS Controls Funktioner och roller Informationssäkerhetsfunktion En central funktion ska finnas med ansvar att samordna, utveckla och följa upp kommunens arbete. Informationssäkerhetssamordnare Varje förvaltning ska ha ett verksamhetsnära stöd för dataskydd och informationssäkerhet. Samverkan med IT Tekniska säkerhetsåtgärder hanteras i samverkan med Unikom, där ansvar för drift, infrastruktur och teknisk säkerhet tydliggörs genom avtal och uppföljning. Ansvar • Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande styrning och uppföljning • Kommundirektör ansvarar för genomförande • Förvaltningschefer ansvarar för implementering i respektive verksamhet • Medarbetare ansvarar för att följa riktlinjer och rutiner Uppföljning och förbättring Informationssäkerhetsarbetet ska: • följas upp genom internkontroll och revision • rapporteras till kommunledning • kontinuerligt utvecklas utifrån förändrade hot, krav och verksamhetsbehov ihop med Unikom Relaterade dokument • Policy för informationssäkerhet, ett arbete som sker ihop med Unikom • Riktlinje för riskhantering, ett arbete som sker ihop med Unikom • Internkontrollreglemente • Policy för digitalisering, ett arbete som sker ihop med Unikom SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 10 september 2026 ÄRENDENUMMER 2025/138 HANDLÄGGARE TILL Maria Karlsson Kommunstyrelsen maria.karlsson@sjobo.se Informationshanteringsplan för Sjöbo kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Förslaget till gemensam informationshanteringsplan antas för kommunstyrelsens del. 2. Upphävande av motsvarande delar av dokumenthanteringsplan och gallringsföreskrifter för kansli- och utvecklingsavdelningen antagen av kommunstyrelsen 2002-12-04 (§193/2002). Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram en gemensam informationshanteringsplan för nämnder i Sjöbo kommun. Den reglerar vilka typer av information nämnderna har ett gemensamt ansvar att hantera, var informationen ska förvaras och om informationen ska bevaras eller får gallras och i så fall när. Planen har samverkats med alla förvaltningar. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. TJÄNSTESKRIVELSE 10 september 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 september 2026 Förslag på gemensam informationshanteringsplan för nämnder i Sjöbo kommun Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Familjenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Maria Karlsson Fredrik Rosenkvist Kommunarkivarie Avdelningschef KANSLI 2025/138 Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun PLANERANDE STYRDOKUMENT Vision Program  Handlingsplan Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Typ av styrdokument Planerande Antagen av Kommunstyrelsen Får revideras av Kanslichef Gäller för Styrelsen, facknämnderna, valnämnden och krisledningsnämnden Antagandebeslut ## ##### 2025, § ## Senaste revideringsbeslut - Giltighetstid Tillsvidare Ingår i författningssamlingen Nej Dokumentansvarig Kommunsekreterare Förvaltning Kommunledningsförvaltningen Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Syfte Informationsplanen slår fast hur nämnder i Sjöbo kommun ska hantera de sorters information de alla har ett ansvar för att hantera. Utöver denna gemensamma informationshanteringsplan ska varje nämnd anta en egen informationshanteringsplan som reglerar hur informationstyper som är specifika för den nämndens verksamhet ska hanteras. Detta dokument reglerar: • Vilka typer av information nämnderna har ett gemensamt ansvar att hantera • Var informationen ska förvaras • Om informationen ska bevaras eller får gallras och i så fall när. Planens förhållande till överordnad författning Informationshanteringsplanen är utformad med hänsyn till bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen, kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen samt arkivlagen. Koppling till andra styrdokument Nämndernas arkivbeskrivningar bör utformas med utgångspunkt i denna plan. Vägledning och uppdatering Informationshanteringsplanen uppdateras löpande. Kontakta dokumentansvarig om du undrar hur du ska tillämpa planen eller om du har synpunkter på hur den kan uppdateras. Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun A. Var information förvaras Kommunens information förvaras som utgångspunkt i 1. verksamheternas ärendehanteringssystem, 2. avdelnings- eller enhetsgemensam katalog i det gemensamma nätverket. Följande information kan hanteras i andra system och ska gallras senast enligt följande: Information Gallringsfrist E-post i Outlook Ett år Kalenderbokningar i Outlook Fyra år Möteshandlingar i Netpublicator Docs Fyra år Signerade handlingar i Netpublicator Sign Vid inaktualitet Information i OpenEplatform Vid inaktualitet Chattmeddelanden i Teams Ett år Information i andra chattprogram Ett år Information i SEFOS Vid inaktualitet (gallras automatiskt efter 35 dagar) Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun B. Diarieföring, registrering och gallring • Inkommande och upprättade handlingar som inte står listade i denna plan ska diarieföras om de tillför information till ett ärende. • Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet behöver den inte registreras. Den får då gallras vid inaktualitet. Detta gäller även annan information än handlingar. Exempel: o Reklam o Tidskrifter, cirkulär, nyhetsbrev och pressklipp o Kallelser, inbjudningar, dagordningar och dokumentation till konferenser och kurser o Utredningar, protokoll, tryckmaterial eller meddelanden som skickats för kännedom o Beställningar o Utifrån kommande enkäter o Utkast till beslut eller skrivelser o Enkla rutinförfrågningar om information eller kopior o Felsända handlingar • Information som enligt denna plan ska gallras vid inaktualitet eller efter viss tid får ändå inte gallras om den utgör grund för ett ärende. All slutarkivering sker i e-arkivet om inte annat anges i informationshanteringsplanen. För regler om gallring/bevarande av fysisk handling som skannats: Se Riktlinjer för gallring av diarieförda pappershandlingar efter ersättningsskanning (Kommunstyrelsen 2020/123). Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun C. Definitioner av begrepp i informationshanteringsplanen Registrering Att spara information i ett system för informationshantering (vanligen ärendehanteringssystemet) Diarieföring Registrering av en allmän (inkommen eller upprättad) handling i ett verksamhetssystem (vanligen ärendehanteringssystemet) Hantering Anger var informationen ska hanteras Förvaring Anger var informationen ska gå att hitta tills den slutarkiveras Bevarande Anger att informationen inte får gallras Gallring Anger när information får gallras. Ärendehanteringssystem Evolution och Castor Verksamhetssystem Annat system för systematisk informationshantering (till exempel Draftit) G: Avdelnings- eller enhetsgemensam katalog i det gemensamma nätverket Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 1. Beslutsärenden 1.1. Protokoll HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Offentliga protokoll från den egna Ärendehanteringssystem Bevaras Diarieförs inte. myndigheten Sekretessbelagda protokoll från den egna Ärendehanteringssystem Bevaras Ska sekretessmärkas. Diarieförs inte. myndigheten Protokoll från annan nämnd i Sjöbo Se anmärkning Se anmärkning Bevaras om det tillför sakuppgift till ärendet, gallras annars vid inaktualitet. kommun Protokoll från nämnd Sjöbo har i Ärendehanteringssystem Se anmärkning Bevaras endast om protokollet startar ett ärende samverkan med annan/andra kommun/er Protokollsanteckningar Se anmärkning Se anmärkning Ingår normalt i protokollet. Om protokollsanteckning undantagsvis hanteras som bilaga till protokollet ska den förvaras i ärendehanteringssystemet och bevaras. Reservation Se anmärkning Se anmärkning Ingår normalt i protokollet. Om reservation undantagsvis hanteras som bilaga till protokollet ska den förvaras i ärendehanteringssystemet och bevaras. Omröstningslistor och voteringslistor Se anmärkning Se anmärkning Ingår normalt i protokollet. Om listorna undantagsvis hanteras som bilaga till protokollet ska den förvaras i ärendehanteringssystemet och bevaras. Uppropslistor Se anmärkning Se anmärkning Närvaro ska framgå av protokollet. Uppropslistor som används vid mötet gallras vid inaktualitet. Förrättningsrapport Se anmärkning Se anmärkning Fysiska förrättningsrapporter, vilka kan innehålla förtroendevaldas begäran om körersättning, attesteras och översänds till HR. 1. BESLUTSÄRENDEN Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Begäran om förlorad arbetsinkomst Se anmärkning Se anmärkning Attesteras och översänds till HR Anslagsbevis Ärendehanteringssystem Gallras efter 2 Bevis för att justerat protokoll har anslagits. PDF-utskrift av anslag från år hemsidan sparas i mapp i ärendehanteringssystemet. 1.2. Beslut HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Nämndsbeslut av politiskt organ Ärendehanteringssystem Bevaras Beslut av nämnd – såväl beredningsbeslut som slutligt beslut. Delegationsbeslut Ärendehanteringssystem Bevaras Beslut taget på delegation från nämnd (av utskott eller delegat) Besvärshänvisning, Ärendehanteringssystem Bevaras Om ett beslut går emot den beslutet angår ska hen underrättas om hur ett överklagandehänvisning överklagande går till. Därför behöver besvärshänvisningen diarieföras i varje enskilt fall och expedieras till den berörde via ärendehanteringssystemet. Beslutsunderlag till nämnd/fullmäktige Ärendehanteringssystem Bevaras Bilagorna som följer med ärendet till beslutsmötet. 1.3. Remisser Avser både remisser från såväl regeringen, annan myndighet och annan kommun som från kommunalförbund, gemensam nämnd annan nämnd i kommunen. HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Missiv Ärendehanteringssystem Se anmärkning Följebrev till det dokument om vilket yttrande begärs. Bevaras endast om kommunen avger yttrande. Remisshandling Ärendehanteringssystem Se anmärkning Det material om vilket yttrande begärs. Bevaras endast om kommunen avger yttrande. Yttrande/svar Ärendehanteringssystem Bevaras Nämndens/delegatens svar Beslut från remitterande organ Ärendehanteringssystem Gallras vid Slutligt beslut från den myndighet som skickade remissen slutarkivering 1. BESLUTSÄRENDEN Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 1.4. Övriga ärendehandlingar HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Skrivelse Ärendehanteringssystem Se anmärkning Gallras vid slutarkivering om den inte tillför ärendet sakuppgift. Meddelande Ärendehanteringssystem Se anmärkning Gallras vid inaktualitet om det inte tillför ärendet sakuppgift. Tjänsteskrivelse Ärendehanteringssystem Bevaras Tjänsteskrivelsen är arbetsmaterial till dess nämnden har beslutat i den fråga den gäller. Den registreras i samband med registrering av beslutet. Cirkulär Gallras vid inaktualitet 1.5. Beslut från fullmäktige HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Beslut med uppdrag till nämnden Ärendehanteringssystem Bevaras Beslut för kännedom Ärendehanteringssystem Gallras efter två år 1. BESLUTSÄRENDEN Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 2. Nämndberedningar Gäller tillfälliga beredningar, styrgrupper, kommittéer med mera som en nämnd inrättar för att bereda viss fråga eller viss typ av ärenden. Beredningar får inte fatta beslut. HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Förslag om att tillsätta beredning eller Ärendehanteringssystem Bevaras politisk styrgrupp Utredning, redovisning från Ärendehanteringssystem Bevaras nämndberedning Minnesanteckningar, protokollsliknande Ärendehanteringssystem Bevaras anteckningar 2. NÄMNDBEREDNINGAR Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 3. Utlämnande av allmän handling HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Inkommen begäran att ta del av allmän Om en begäran uppfyller fler än ett av kriterierna nedan ska den handling hanteras inom ett och samma ärende. 1. Begäran som enbart omfattar Gallras handling/ar som är offentlig/a omedelbart efter att handlingen lämnats ut 2. Begäran som helt eller delvis Ärendehanteringssystem Bevaras Om den begärda handlingen är allmän men sekretesskyddad ska omfattar sekretesskyddad/e ärende öppnas och begäran diarieföras i det. handling/ar 3. Begäran som omfattar handling/ar Ärendehanteringssystem Se anmärkning Begäran bevaras tre månader efter att besked om avslag sänts. som inte är allmän/na Begär sökanden myndighetens prövning under den tiden ska ärende öppnas och begäran diarieföras i det. 4. Begäran som omfattar handling/ar Ärendehanteringssystem Se anmärkning Begäran bevaras tre månader efter att besked om avslag sänts. som inte förvaras hos kommunen Begär sökanden myndighetens prövning under den tiden ska ärende öppnas och begäran diarieföras i det. Handläggarens tjänsteanteckningar för Ärendehanteringssystem Se anmärkning Om den begärda handlingen är offentlig ska tjänsteanteckningarna behandling av begäran gallras omedelbart efter att handlingen lämnats ut. Om delar av (eller hela) handlingen inte lämnas ut, eller om den lämnas ut i maskerat skick eller med förbehåll, ska tjänsteanteckningarna bevaras tre månader efter att besked om avslag sänts. Begär sökanden myndighetens prövning under den tiden ska ärende öppnas och tjänsteanteckningarna förvaras i det. Korrespondens med sökanden Se anmärkning Se anmärkning I fall 1 (den begärda handlingen är offentlig) ska korrespondensen gallras omedelbart efter att handlingen lämnats ut. I fall 2—4 ska korrespondensen bevaras tre månader efter att besked om avslag sänts. Begär sökanden myndighetens prövning 3. UTLÄMNANDE AV ALLMÄN HANDLING Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun under den tiden ska ärende öppnas och korrespondensen diarieföras i det. Besked om att begäran helt eller delvis Se anmärkning Se anmärkning Beskedet ska innehålla information om möjligheten att begära avslås myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas. Om sökanden inte begär myndighetens prövning ska beskedet gallras tre månader efter beskedet sändes. Begär sökanden myndighetens prövning ska ärende öppnas och beskedet diarieföras i det. Begäran om myndighetens prövning av Ärendehanteringssystem Bevaras Om begäran inte görs i skrift behöver en tjänsteanteckning om handläggarens bedömning sökandens begäran diarieföras i ärendet. Kopior av handlingar för utlämning Se anmärkning Se anmärkning Handlingar som maskerats digitalt ska skrivas ut och skannas in. Endast versioner som skannats in på detta sätt får expedieras digitalt. Fysiska kopior/utdrag av den handling/de uppgifter som begärts ut gallras efter tre månader, oavsett om sökanden tagit del av dem under den tiden eller ej. Fysiska kopior som skickats till beställaren och returnerats till kommunen mer än en gång ska gallras. Avtal om lån av allmänna handlingar Ärendehanteringssystem Bevaras Se arkivförordningen 7 §. Avtal om förvaring av allmän handling för nämndens räkning kan endast ingås av kommunfullmäktige (SFS 2015:602 § 16). Se IHP för kommunstyrelsen. 3. UTLÄMNANDE AV ALLMÄN HANDLING Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 4. Inköp 4.1. Genomföra upphandling, över direktupphandlingsgräns HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Beslut om inköp/upphandling Verksamhetssystem Bevaras Annons i databas Verksamhetssystem Bevaras Annonserat Verksamhetssystem Bevaras förfrågningsunderlag/upphandlingsdoku ment med bilagor Frågor från anbudsgivare och svar, under Verksamhetssystem Bevaras annonseringstiden Korrespondens med anbudsgivare, av Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. betydelse Korrespondens med anbudsgivare, av Verksamhetssystem Vid inaktualitet Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. ringa eller tillfällig betydelse Öppningsprotokoll Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. Skatte- och registerkontroll av Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. anbudsgivare Kreditupplysning, kontroll av Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. anbudsgivare Prövningsprotokoll Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. Lottningsprotokoll Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. Utvärderingsprotokoll Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. Tilldelningsbeslut/beslut att avbryta Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. upphandling 4. INKÖP Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Anbud, inklusive bilagor, som inte Verksamhetssystem Se anmärkning Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. antagits Får gallras 4 år från den dag avtalet slöts eller upphandlingen avbröts. Anbud, inklusive bilagor, som antagits Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. Ansökningar om deltagande i Verksamhetssystem Bevaras valfrihetssystem, godkända Ansökningar om deltagande i Verksamhetssystem 2 år Får gallras 2 år efter det att myndigheten beslutat att inte godkänna den valfrihetssystem, ej godkända sökande som handlingarna avser. Dock under förutsättning att ansökningarna och utvärdering av dessa har dokumenterats. Förtydliganden och kompletteringar av Verksamhetssystem Se anmärkning Får gallras 2 år efter det att myndigheten beslutat att inte godkänna den ansökningar om att delta i sökande som handlingarna avser. valfrihetssystem, ej godkända Intyg och bevis om kontroll av sökande Verksamhetssystem Se anmärkning Får gallras 2 år efter det att myndigheten beslutat att inte godkänna den att delta i valfrihetssystem, som ej sökande som handlingarna avser. godkänts Avtal (ramavtal, tjänstekontrakt, Verksamhetssystem Bevaras varukontrakt, entreprenadkontrakt) Efterannons i annonsdatabas Verksamhetssystem Bevaras Ansökan om överprövning, yttranden och Verksamhetssystem Bevaras dom 4.2. Avrop från ramavtal/förnyad konkurrensutsättning HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Handlingar (ej avtal) vid avrop från Verksamhetssystem Se anmärkning Beställningar där värdet av det beställda inte överstiger 100 000 kronor får ramavtal, rangordnade eller med annan gallras när de inte längre behövs för redovisning, kontroll, revision eller för fördelningsnyckel styrkande av fordringar eller andra rättigheter och skyldigheter. Avser inte upphandling av ramavtal. 4. INKÖP Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Handlingar (ej avtal) vid avrop från Verksamhetssystem Se anmärkning Anbud som inte har antagits får gallras 4 år från den dag avropsavtalet ramavtal, förnyad konkurrensutsättning slöts eller den förnyade konkurrensutsättningen avbröts. Avser inte upphandling av ramavtal och antagna anbud. Anbud, antagna Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. Anbud, ej antagna Verksamhetssystem Se anmärkning Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. Får gallras 4 år från den dag avropsavtalet slöts eller den förnyade konkurrensutsättningen avbröts. 4.3. Direktupphandling 4.3.1. Direktupphandling, mindre än 100 000 kr HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Handlingar (ej avtal) vid Verksamhetssystem Se anmärkning Gallras när handlingen inte längre behövs för redovisning, kontroll, direktupphandlingar vars värde inte revision eller för styrkande av fordringar eller andra rättigheter och överstiger 100 000 kronor. skyldigheter. 4.3.2. Direktupphandling, mer än 100 000 kr HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Inbjudan direktupphandling Verksamhetssystem Bevaras Kravspecifikation direktupphandling Verksamhetssystem Bevaras Anbud, antagna Verksamhetssystem Bevaras Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. Anbud, ej antagna Verksamhetssystem Se anmärkning Absolut sekretess tills tilldelningsbeslutet offentliggjorts. Får gallras 4 år från den dag avtalet slöts eller upphandlingen avbröts. Dokumentation av direktupphandling Verksamhetssystem Bevaras Enligt lagkrav om dokumentationsplikt (LOU 12 kap. 14 §). 4. INKÖP Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 4.4. Förvalta avtal HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Förändring av avtal Verksamhetssystem Bevaras Korrespondens med leverantör, av Verksamhetssystem Bevaras betydelse Korrespondens med leverantör, av ringa Verksamhetssystem Vid inaktualitet eller tillfällig betydelse Anmodan om rättelse Verksamhetssystem Bevaras Vitesfakturaunderlag Verksamhetssystem Bevaras Hävning av avtal/kontrakt Verksamhetssystem Bevaras (hävningsmeddelande) Överenskommelser om upphörande av Verksamhetssystem Bevaras avtal/förlikningar 4.5. Övriga handlingar HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Ordererkännande Se anmärkning Får gallras 2 år efter det att handlingen har inkommit eller när avtalet har upphört att vara giltigt. Spontanofferter När de inte behövs för verksamheten Listor och produktkataloger När de inte Avser handlingar som inte ingår i anbud eller liknande. behövs för verksamheten Följesedlar och packsedlar När de inte längre behövs för att styrka 4. INKÖP Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun rättigheter eller skyldigheter Tillfälliga hjälpmedel som inte tillför När de inte Avser exempelvis listor och förteckningar som använts för egna upphandlingen sakuppgift behövs för sammanställningar och uträkningar verksamheten 4. INKÖP Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 5. Återrapportering, uppföljning och redovisning 5.1. Återrapportering Avser nämnders och tjänstepersoners återredovisning till chef, nämnd eller fullmäktige om hur ett uppdrag utförts. HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Lista över fattade delegationsbeslut Ärendehanteringssystem Bevaras Granskningsrapporter Ärendehanteringssystem Bevaras Till exempel granskning av verksamheten, dess ledning, måluppfyllelse och/eller regelefterlevnad. 5.2. Uppföljning HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Uppföljning av mål Ärendehanteringssystem Bevaras Uppföljning av rutiner Ärendehanteringssystem Bevaras Protokoll och utvärderingar från Ärendehanteringssystem Bevaras kvalitetsgranskningar Dokumentation från kvalitetsarbete, Ärendehanteringssystem Gallras vid underlag inaktualitet 5.3. Intern kontroll HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Intern kontrollplan Ärendehanteringssystem Bevaras Händelse- och riskanalys Ärendehanteringssystem Bevaras Beslut om riskkvalificering Ärendehanteringssystem Bevaras Kan ingå i internkontrollplanen 5. ÅTERRAPPORTERING, UPPFÖLJNING OCH REDOVISNING Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Rapporter, uppföljning Ärendehanteringssystem Bevaras Avvikelserapporter Ärendehanteringssystem Se anmärkning Avvikelserapporter som rör den enskilda. Gallring efter 3 år. Oftast görs en sammanställning. Den ska bevaras. Gäller avvikelserapporten något som berör flera personer så ska den bevaras. Dokumentation Ärendehanteringssystem Bevaras Analyser Ärendehanteringssystem Bevaras Inspektionsrapporter Ärendehanteringssystem Bevaras Anmärkningar Ärendehanteringssystem Bevaras Kontroller Ärendehanteringssystem Bevaras Checklistor Gallras vid Ett hjälpmedel för intern kontroll som är under ständig bearbetning. inaktualitet Resultatet av checklistan framgår av avvikelserapporten. Mallen på checklistan bevaras. 5.4. Redovisning Avser nämndens ekonomiska redovisning till fullmäktige HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Nämndens årsredovisning Ärendehanteringssystem Bevaras 5. ÅTERRAPPORTERING, UPPFÖLJNING OCH REDOVISNING Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 6. Kommunal samverkan 6.1. Samverkan mellan kommunens nämnder och/eller bolag HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Kallelse till möte Ärendehanterings- Gallras vid system inaktualitet Mötesanteckningar G: Se anmärkning Hanteras som arbetsmaterial. Innehåller mötesanteckningarna beslut ska de hanteras som protokoll (och själva beslutet ska hanteras som beslut). 6.2. Gemensamma nämnder och kommunalförbund HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Protokoll Se anmärkning Se anmärkning Kan normalt gallras vid inaktualitet av alla utom KS. Kommunstyrelsens IHP har särskilda bestämmelser om hantering av dessa protokoll betr. arvode resp. återredovisning till KF. Protokollsutdrag Ärendehanteringssystem Se anmärkning Om protokollsutdraget genererar ett ärende ska det diarieföras i det ärendet. Annars gallras det efter två år. 6.3. Samråd och samverkan mellan nämnd och annan Exempel: Lokala BRÅ, SÖSK, Finsam, samråds- och dialogmöten med medborgare HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Kallelser och inbjudningar Ärendehanteringssystem Bevaras Protokoll, mötesanteckningar och Ärendehanteringssystem Bevaras Dialogmötesanteckningar tillhör i normalfallet ett ärende/akt.ex.. minnesanteckningar översiktsplan, kommunens framtida utveckling Skrivelser från representanter i samråd Ärendehanteringssystem Bevaras Om skrivelsen är kopplad till ett ärende ska den diarieföras i det. 6. KOMMUNAL SAMVERKAN Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Samverkansavtal Ärendehanteringssystem Bevaras Överenskommelse Ärendehanteringssystem Bevaras 6. KOMMUNAL SAMVERKAN Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 7. Intern organisation 7.1. Styrdokument, antagna av den egna nämnden eller delegat HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Lokal föreskrift Ärendehanteringssystem Bevaras Avser de lokala föreskrifter nämnden fått bemyndigande att anta Taxa, avgifter Ärendehanteringssystem Bevaras Avser de taxor och avgifter nämnden fått bemyndigande att anta Arbetsordning Ärendehanteringssystem Bevaras Nämndens egna regler för nämndsarbetet Delegationsordning Ärendehanteringssystem Bevaras Förteckning över politisk beslutanderätt nämnden har delegerat till utskott och/eller tjänsteperson Instruktion Ärendehanteringssystem Bevaras Styrdokument där nämnden ger anvisningar till förvaltningen eller förvaltningschefen Vision Ärendehanteringssystem Bevaras Program Ärendehanteringssystem Bevaras Handlingsplan Ärendehanteringssystem Bevaras Verksamhetsplan, informationshanteringsplan, plan för intern kontroll, med mera Policy Ärendehanteringssystem Bevaras Riktlinje Ärendehanteringssystem Bevaras Regler Ärendehanteringssystem Bevaras Anvisning Ärendehanteringssystem Bevaras Rutin Ärendehanteringssystem Bevaras Intern budget Ärendehanteringssystem Bevaras Verksamhetsplan Ärendehanteringssystem Bevaras 7.2. Arkivvård HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Arkivbeskrivning Ärendehanteringssystem Bevaras Obligatorisk enligt ArkivL 6 § 2 p. Varje myndighet/bolag ska ha en egen arkivbeskrivning. Arkivförteckning Ärendehanteringssystem Bevaras Obligatorisk enligt ArkivL 6 § 2 p. 7. INTERN ORGANISATION Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Varje myndighet/bolag ska ha en egen arkivförteckning. Gallringsbeslut Ärendehanteringssystem Bevaras Avser särskilt beslut om gallring av viss handling eller grupp av handlingar (dvs utöver den gallring som ska göras enligt IHP). Hanteras som nämndsbeslut eller delegationsbeslut beroende på hur det fattats. Gallring enligt informationshanteringsplanen kräver inget särskilt gallringsbeslut. 7.3. Dialog med allmänheten HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Fråga Gallras vid Fråga från allmänheten till förtroendevald eller tjänsteperson (eller till inaktualitet kommunen som helhet) om nämndens verksamhet Svar Gallras vid Tjänstepersons eller förtroendevalds svar på fråga av ovan nämnt slag inaktualitet Synpunkter från allmänheten Se anmärkning Se anmärkning Om synpunkten vidarebefordrats till förtroendevald eller nämnd ska den registreras i ärendehanteringssystemet och bevaras. I annat fall gallras den vid inaktualitet. Klagomål från allmänheten Se anmärkning Se anmärkning Om klagomålet vidarebefordrats till förtroendevald eller leder till annan åtgärd ska det registreras i ärendehanteringssystemet och bevaras. I annat fall gallras det vid inaktualitet. För felanmälan, se nämndens egen IHP. 7.4. Verksamhetsutveckling och samverkan 7.4.1. Omvärldsbevakning HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Omvärldsanalyser Ärendehanteringssystem Bevaras 7. INTERN ORGANISATION Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Redovisningar från externa projekt och Ärendehanteringssystem Bevaras utredningar Redovisningar från studiebesök och Gallras vid Om redovisningen leder till att ett ärende öppnas ska den diarieföras i det konferenser inaktualitet ärendet. 7.4.2. Projekt Både lokala projekt och nationella. Var noga med att skilja mellan projektfas och förvaltningsfas när projektet övergår i regelrätt verksamhet (till exempel ingår i kvalitetsarbetet i en verksamhet). HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Direktiv Ärendehanteringssystem Bevaras Plan Ärendehanteringssystem Bevaras Utvärdering Ärendehanteringssystem Bevaras Sammanställning Ärendehanteringssystem Bevaras Ansökan om att inleda Ärendehanteringssystem Bevaras projekt/projektansökan Beslut om inledande av projekt Ärendehanteringssystem Bevaras Om beslutet fattas av nämnd eller på delegation från nämnd hanteras det enligt ##. Avtal (relaterade till genomförandet av Ärendehanteringssystem Bevaras Om ärendehanteringssystemet har en särskild funktion för registrering av projektet) giltighetstid, uppsägningsfrist osv. ska denna användas. Anteckningar från möten G: Se anmärkning Minnesanteckningar gallras 2 år efter att projektet avslutats. Om anteckningarna dokumenterar beslut som har fattats på mötet ska de i stället hanteras som protokoll (se 1.1). Projektanvisningar Ärendehanteringssystem Bevaras Projektdirektiv Ärendehanteringssystem Bevaras Projektplan Ärendehanteringssystem Bevaras 7. INTERN ORGANISATION Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Deltagarförteckningar G: Gallras när projektet avslutats Teknisk plan Ärendehanteringssystem Bevaras Resursplan Ärendehanteringssystem Bevaras Tidplan Ärendehanteringssystem Bevaras Utvärderingar Ärendehanteringssystem Bevaras Avser utvärderingar av hela eller delar av projektet Delrapporter Ärendehanteringssystem Bevaras Avser rapporter om hela eller delar av projektet Förteckning över styrgruppens Ärendehanteringssystem Bevaras medlemmar Förteckning över referensgruppens G: Gallras när medlemmar projektet avslutats Broschyrer och annat egenproducerat G: Bevaras Om materialet endast finns i fysiskt format ska ett exemplar bevaras i det material fysiska arkivet. Ekonomisk slutredovisning Ärendehanteringssystem Bevaras Slutrapporter Ärendehanteringssystem Bevaras Handbok Ärendehanteringssystem Bevaras Intervjuer G: Gallras när Räknas som arbetsmaterial och underlag för sammanställning och projektet slutrapport avslutats 7.4.3. Enkäter HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Enkät, upprättad Ärendehanteringssystem Se anmärkning Om frågorna inte framgår av sammanställningen ska ett exemplar bevaras. Enkätsvar, inkomna Ärendehanteringssystem Gallras efter två år 7. INTERN ORGANISATION Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Sammanställning av enkätsvar Ärendehanteringssystem Bevaras 7.4.4. Anmälningar av verksamheten HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Anmälan om missförhållande Ärendehanteringssystem Bevaras Observera att särskilda rutiner kan gälla för anmälan enligt t.ex. Lex Sarah, Lex Maria. Se nämndens egen IHP. Utredning/rapport med anledning av Ärendehanteringssystem Bevaras anmälan Anmälan om kränkande behandling Ärendehanteringssystem Bevaras Observera att särskilda rutiner kan gälla för anmälan om t.ex. kränkande behandling av skolelev. Se nämndens egen IHP. Utredning/rapport med anledning av Ärendehanteringssystem Bevaras anmälan 7.4.5. Dokumentation av verksamheten Avser dokumentation i syfte att bevara information om verksamheten för eftervärlden. Bevakningsmaterial och dokumentation som ska utgöra framtida underlag i ett ärende ingår inte här. HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Fotografier G: – se anmärkning Bevaras Bilderna ska sparas i ett format som behåller metadata om datum och plats – använd gärna jpeg. Information om bildens sammanhang ska sparas på samma ställe som bilden. Ljud- och videoupptagningar G: Bevaras Informationen ska sparas i ett format som om möjligt behåller metadata om datum och plats. Information om upptagningens sammanhang ska sparas på samma ställe som upptagningen. 7. INTERN ORGANISATION Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 7.5. Organisation av verksamheten HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Beskrivning av myndighetens allmänna Ärendehanteringssystem Bevaras Obligatorisk enligt OSL 4:2 handlingar Intern fullmakt Ärendehanteringssystem Bevaras Gäller fullmakt från nämnd till tjänsteperson eller mellan tjänstepersoner, t.ex. om postöppning. Se även ## (fullmakt att föra talan i domstol) Organisationsplan/beskrivning Ärendehanteringssystem Bevaras Arbetsbeskrivning Ärendehanteringssystem Bevaras Beskrivning av en anställds arbetsuppgifter Minnesanteckningar från Ärendehanteringssystem Bevaras Anteckningar från möten med förvaltningens eller enhetens ledning ledningsgruppsmöten Internt informationsmaterial Gemensam katalog Bevaras Broschyrer, nyheter på intranätet, egenhändigt producerat utbildningsmaterial till personal 7.6. Personal HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Samverkansprotokoll Ärendehanteringssystem Bevaras Anteckningar från möten för facklig samverkan Minnesanteckningar från arbetsplatsträff G: Gallras efter två år Kallelse till arbetsplatsträff med bilagor Gallras vid inaktualitet 7.7. Lokaler HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Hyresavtal för lokaler Ärendehanteringssystem Bevaras Om ärendehanteringssystemet har en särskild funktion för registrering av giltighetstid, uppsägningsfrist etc. ska denna användas. 7. INTERN ORGANISATION Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Bevakningsmaterial från Se anmärkning Gallras löpande Om materialet begärs ut innan det gallrats ska ärende öppnas och övervakningskameror efter 72 timmar materialet förvaras i ärendehanteringssystemet tills ärendet avslutats. 7. INTERN ORGANISATION Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 8. Rättsprocesser, skadeärenden och försäkringsärenden 8.1. Handlingar från domstol HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Delgivningskvitto Skanna undertecknat och Gallras vid Delgivningskvitton från domstol/motsvarande ska undertecknas av behörig daterat kvitto och förvara slutarkivering mottagare och skickas därefter tillbaka till avsändaren. i ärendehanterings- systemet Föreläggande från domstol/motsvarande Ärendehanteringssystem Bevaras Notera i ärendekortet eller i en egen tjänsteanteckning om föreläggandet i mål där nämnden är part följts och i så fall hur. Rekvisition från domstol/motsvarande i Ärendehanteringssystem Bevaras Notera i ärendekortet eller i en egen tjänsteanteckning om rekvisitionen mål där nämnden är part följts och i så fall hur. Föreläggande från domstol/motsvarande G: Gallras vid i mål där nämnden inte är part inaktualitet Anmälan till statlig tillsynsmyndighet (ej Ärendehanteringssystem Bevaras Avser anmälningar till JO, JK, IMY, DO. domstol) Stämningsansökan från Ärendehanteringssystem Bevaras domstol/motsvarande i mål där nämnden är part Stämningsansökan från G: Gallras vid domstol/motsvarande i mål där nämnden inaktualitet inte är part Inlämningskvitto Ärendehanteringssystem Gallras när Bevis på att kommunen gett in efterfrågade handlingar till ärendet avslutas domstol/myndighet. Notera inlämningsnummer i dokumentkortet. Beslut från domstol/motsvarande där Ärendehanteringssystem Bevaras nämnden är part Beslut från domstol/motsvarande där Ärendehanteringssystem Gallras efter två nämnden inte är part år 8. RÄTTSPROCESSER, SKADEÄRENDEN OCH FÖRSÄKRINGSÄRENDEN Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Kallelse till förhandling Ärendehanteringssystem Gallras efter två Gäller kallelser till förhandling i domstol, statlig nämnd och liknande år Dom i mål där nämnden är part Ärendehanteringssystem Bevaras Besked från domstol/motsvarande att Ärendehanteringssystem Gallras vid deras dom/beslut överklagats i rätt tid inaktualitet 8.2. Handlingar till domstol HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Fullmakt för ombud att föra kommunens Ärendehanteringssystem Gallras vid Undertecknad originalfullmakt ska sändas till domstolen/motsvarande. talan vid domstol/statlig nämnd slutarkivering Kopia av undertecknad fullmakt förvaras i ärendet. Yttrande till domstol/statlig nämnd Ärendehanteringssystem Bevaras Ges i form av nämnds- eller delegationsbeslut Överklaganden Ärendehanteringssystem Bevaras Överklagande diarieförs i samma ärende som det överklagade beslutet. Om kommunen överklagar en annan myndighets beslut ska överklagandet diarieföras i ett eget ärende tillsammans med det beslut som överklagas. Stämningsansökan Ärendehanteringssystem Bevaras Avser situationen att kommunen stämmer annan (fysisk eller juridisk) person. Underlag för rättsligt krav Ärendehanteringssystem Bevaras Avser situationen att kommunen stämmer annan (fysisk eller juridisk) person. 8.3. Handlingar till/från rättsligt ombud Rättsliga ombud kan till exempel vara advokater, jurister eller andra som företräder en part i ett domstolsärende. HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Korrespondens mellan kommunen och Ärendehanteringssystem Se anmärkning Korrespondens mellan kommunen och eget ombud i en pågående tvist är eget ombud inte allmän handling, se HFD 2016 ref 1. Korrespondensen bör registreras som arbetsmaterial i ärendehanteringssystemet så länge dom eller slutligt beslut inte meddelats i domstolen/motsv. 8. RÄTTSPROCESSER, SKADEÄRENDEN OCH FÖRSÄKRINGSÄRENDEN Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Om handlingen tillför ärendet information av värde ska den bevaras. Annars gallras den vid slutarkivering. Korrespondens mellan kommunen och Ärendehanteringssystem Bevaras ombud som företräder annan 8.4. Skadeärenden och försäkringsärenden HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Skadeståndskrav Ärendehanteringssystem Bevaras Gäller skadeståndskrav utanför rättsprocesser Anmälan till försäkringsbolag Ärendehanteringssystem Bevaras Skadeanmälan: Se den egna nämndens IHP. Försäkringsbolagets beslut i skadeärende Ärendehanteringssystem Bevaras Regresskrav Ärendehanteringssystem Bevaras 8.5. Övrigt HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Förteckning över delgivningsmottagare Ärendehanteringssystem Bevaras Förteckning över de tjänstepersoner som är behöriga att ta emot delgivning med nämnd enligt delgivningslagen 8. RÄTTSPROCESSER, SKADEÄRENDEN OCH FÖRSÄKRINGSÄRENDEN Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 9. Systemskapad information HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Cookies Gallras vid Filer som innehåller information om vilka webbsidor en användare har inaktualitet besökt Globalfiler Gallras vid Upptagningar som visar adressuppgifter över de hemsidor en användare inaktualitet har besökt på Internet E-postloggar Gallras löpande Förteckning över inkommande och utgående e-post efter tre månader 9. SYSTEMSKAPAD INFORMATION Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 10. Tillsynshandlingar HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Meddelande om förestående inspektion Ärendehanteringssystem Bevaras Tillsynsrapport/inspektionsprotokoll Ärendehanteringssystem Bevaras Underrättelse om inkommen anmälan Ärendehanteringssystem Bevaras Begäran om uppgifter/yttrande Ärendehanteringssystem Bevaras Yttrande/svar Ärendehanteringssystem Bevaras Protokollsutdrag/beslut Ärendehanteringssystem Bevaras Åtgärdsplan Ärendehanteringssystem Bevaras Register över ansvariga Ärendehanteringssystem Bevaras 10. TILLSYNSHANDLINGAR Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun 11. Personuppgiftshantering HANTERING/FÖRVARING BEVARAS/GALLRAS ANMÄRKNING Register över Verksamhetssystem Bevaras Obligatorisk enligt artikel 30 i dataskyddsförordningen. Uppdateras personuppgiftsbehandlingar löpande. På begäran ska registret göras tillgängligt för IMY. Samtycke till nämndens hantering av Gallras vid Till exempel namn och bild på hemsida (förtroendevalda), hantering av personuppgifter inaktualitet namn och fotografier (elever). Samtycken bör vara tidsbegränsade när det gäller skola och gallras tidigast efter eleven avslutat sin skolgång. Förvaras på den bolag/förvaltning/skola som personen tillhör. Återkallande av samtycke Se anmärkning Se anmärkning Gallras när samtycket gallras Rutiner för hantering av de registrerades Ärendehanteringssystem Bevaras rättigheter Rutiner för personuppgiftsincidenter Ärendehanteringssystem Bevaras Information om den registrerades G: Se anmärkning Ligger som information på hemsidan och arkiveras därmed automatiskt. rättigheter m. m. Hanteras av kommunstyrelsen (se reglementet § 9) Register över behandling av G: Se anmärkning Se dataskyddsförordningen (EU 2016/679) art. 30. Varje nämnd ska ha ett personuppgifter eget register. Ligger som information i nämndens del av kommunens hemsida och arkiveras därmed automatiskt. Av registret ska ändamål och laglig grund för personuppgiftsbehandlingarna framgå. Begäran om registerutdrag Ärendehanteringssystem Bevaras Gäller registerutdrag rörande vilka system som innehåller personuppgifter på den som begär utdraget. Personen måste bekräfta sin identitet vid registerutdraget överlämnande. Använd e-tjänst om möjligt. Begäran om rättelse av personuppgift Ärendehanteringssystem Bevaras Avser skriftlig begäran. Om den enskilde begär rättelse muntligen ska en tjänsteanteckning göras och föras till ärendet. 11. PERSONUPPGIFTSHANTERING Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Begäran om radering av personuppgift Ärendehanteringssystem Bevaras Avser skriftlig begäran. Om den enskilde begär rättelse muntligen ska en tjänsteanteckning göras och föras till ärendet. Begäran om dataportabilitet Ärendehanteringssystem Bevaras Avser skriftlig begäran. Om den enskilde begär rättelse muntligen ska en tjänsteanteckning göras och föras till ärendet. Begäran om begränsning av behandling Ärendehanteringssystem Bevaras Avser skriftlig begäran. Om den enskilde begär rättelse muntligen ska en tjänsteanteckning göras och föras till ärendet. Begäran om invändning Ärendehanteringssystem Bevaras Avser skriftlig begäran. Om den enskilde begär rättelse muntligen ska en tjänsteanteckning göras och föras till ärendet. Begäran om komplettering av begäran Ärendehanteringssystem Bevaras Avser skriftlig begäran. Om den enskilde begär rättelse muntligen ska en tjänsteanteckning göras och föras till ärendet. Komplettering till begäran Ärendehanteringssystem Bevaras Delegationsbeslut (svar, bifall, avslag) Se anmärkning Se hantering av delegationsbeslut under 1.1 Delegationsbeslut om underrättelse till Se anmärkning Se hantering av delegationsbeslut under 1.1. tredje man om rättelse och radering Utlämnande av handling (kvittens på att Ärendehanteringssystem Bevaras de fått registerutdrag och att de uppvisat legitimation) Underlag från verksamhetsområden om Ärendehanteringssystem Bevaras ev. förekomst Anmälan om personuppgiftsincident Ärendehanteringssystem Bevaras Rapportering av personuppgiftsincident Ärendehanteringssystem Bevaras Svar från Integritetsskyddsmyndigheten Ärendehanteringssystem Bevaras (IMY) Dokumentation om Ärendehanteringssystem Bevaras personuppgiftsincident Personuppgiftsbiträdesavtal Ärendehanteringssystem Bevaras Även kallat PUB-avtal. Om ärendehanteringssystemet har en avtalsmodul ska avtalet registreras i den. Konsekvensutredning vid behandlingar Ärendehanteringssystem Bevaras 11. PERSONUPPGIFTSHANTERING Gemensam informationshanteringsplan för styrelsen och övriga nämnder i Sjöbo kommun Dokumentation av åtgärder enligt GDPR Ärendehanteringssystem Bevaras (Bevisbörda) Policys och rutiner kring dataskydd Se styrdokument under 7.1. 11. PERSONUPPGIFTSHANTERING SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09

§ 120 Beredning av ärende 2026/264 till kommunstyrelsen Lokalbehovsplan kommunledningsförvaltningen 2026-2035 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen antar lokalbehovsplan 2026–2035 enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet Framtagande av lokalbehovsplan ingår i processen för lokalförsörjning. Varje nämnd tar fram sin egen lokalbehovsplan som ska innehålla en kartläggning av befintliga lokaler och ta utblick tio år framåt i tiden med hänsyn taget till de behov som har lokaliserats just nu och som har påverkan på lokalbehovet på kort och lång sikt. Alla nämnders lokalbehovsplaner utgör sedan grunden för kommunens övergripande lokalförsörjningsplan. Denna process genomförs årligen. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen antar lokalbehovsplan 2026–2035 enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse 17 augusti 2026 Förslag - Lokalbehovsplan 2026–2035, kommunledningsförvaltningen Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen EKONOMIAVDELNINGEN DATUM 17 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/264 ANDLÄGGARE TILL Karin Bossner kommunstyrelsen karin.bossner@sjobo.se Lokalbehovsplan 2026-2035 kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar lokalbehovsplan 2026-2035 enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Framtagande av lokalbehovsplan ingår i processen för lokalförsörjning. Varje nämnd tar fram sin egen lokalbehovsplan som ska innehålla en kartläggning av befintliga lokaler och ta utblick tio år framåt i tiden med hänsyn taget till de behov som har lokaliserats just nu och som har påverkan på lokalbehovet på kort och lång sikt. Alla nämnders lokalbehovsplaner utgör sedan grunden för kommunens övergripande lokalförsörjningsplan. Denna process genomförs årligen. Om ärendet En lokalbehovsplan är av vikt för budget- och verksamhetsplanering inom respektive förvaltning men i slutändan även för kommunen som helhet. De förslag som nämns i en lokalbehovsplan är per definition inte beslutade, om så inte tydligt uttrycks. Om en förvaltning önskar genomföra en åtgärd som härrör till lokalförsörjning och lokaler så ska detta ha belysts i nämndens lokalbehovsplan. Om detta inte TJÄNSTESKRIVELSE 17 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen har gjorts så måste det förklaras ingående varför ett behov uppstått utan att det har kunnat förutspås. Arbetet är således i förlängningen av stor vikt för budget- och verksamhetsplaneringen. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Ett antagande av Lokalbehovsplan 2026-2035 för kommunledningsförvaltningen innebär i sig ingen ekonomisk påverkan. Föreslagna åtgärder som presenteras i planen måste föregås av ett beslut enligt gängse beslutsprocess. Om det finns ekonomisk påverkan i en åtgärd så tas detta upp i samband med beslutsprocessen. Därmed har förvaltningen inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Ärendet i sig medför ingen särskild miljöpåverkan. Föreslagna åtgärder i framtiden kan däremot ha miljöpåverkan som i sådana fall måste utredas vid varje givet tillfälle. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen Lokalbehovsplan 2026-2035, kommunledningsförvaltningen Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Karin Bossner Alexander Carlsson Lokalstrateg Ekonomichef KANSLI 2026/264 Lokalbehovsplan 2026-2035 Sjöbo Kommun Kommunledningsförvaltningen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Introduktion och bakgrund 3. Syfte och mål 4. Underlag till lokalbehovsplanen 5. Förutsättningar och avgränsningar 6. Nuläge 6.1 Kommunhus 6.2 Facklig lokal 6.3 Lager 6.4 Väntsal 7. Planerade projekt och avveckling 8. Behov 8.1.Kommunhus 8.2 Facklig lokal 8.3 Lager 8.4 Väntsal 9. Åtgärder och rekommendationer 9.1 Kommunhus 9.2 Facklig lokal 9.3 Lager 9.4 Väntsal 1. Sammanfattning Kommunhuset i centrala Sjöbo är en central del av denna lokalbehovsplan och en strategiskt viktig fråga för kommunens samlade lokalförsörjning. Kommunhusets utformning och lokali­ sering har betydelse för såväl nuvarande och framtida medarbetare som för kommunens be­ sökare. Den framtida inriktningen för kommunhuset har samtidigt stor betydelse för övriga förvaltningars lokalbehov och de vägval som behöver göras inom deras verksamheter. Det pågående arbetet med kommunhusets framtida inriktning behöver därför drivas vidare för att skapa tydlighet kring den fortsatta planeringen. Ett ställningstagande i frågan är viktigt för att kommunen ska kunna planera sina lokaler långsiktigt och använda befintliga resurser på ett effektivt sätt. Samtidigt behöver kommunen hantera de brister och lokalbehov som finns i det befintliga kommunhuset. Ett framtida kommunhus ligger flera år fram i tiden och åtgärder behöver där­ för vidtas redan i dag. Dessa åtgärder bör vara genomförbara på kort sikt, förbättra arbets­ miljön och lokalernas funktion samt samtidigt vara förenliga med den långsiktiga inriktningen. På så sätt kan kommunen undvika kortsiktiga lösningar som försvårar den framtida utveck­ lingen. 2. Introduktion och bakgrund Lokalbehovsplanen fastställs av respektive nämnd och innehåller en kartläggning av befint­ liga lokaler samt en bedömning av lokalbehovet på tio års sikt. Bedömningen utgår från iden­ tifierade behov och förändringar i verksamheten som bedöms kunna påverka det framtida lo­ kalbehovet. Nämndernas lokalbehovsplaner utgör sammantaget underlag för kommunens övergripande lokalförsörjningsplan. Arbetet med lokalbehovsplanerna och den efterföljande lokalförsörj­ ningsplanen genomförs årligen och utgör en del av kommunens långsiktiga lokalförsörjnings­ process. 3. Syfte och mål Syftet med lokalbehovsplanen är att samla och tydliggöra verksamhetens nuvarande och framtida behov av lokaler. Detta görs genom att kartlägga, utvärdera och analysera lokaler­ nas ändamålsenlighet och kapacitet samt, där det är möjligt och relevant, använda statistiska jämförelsevärden och nyckeltal som underlag för bedömningen. Lokalbehovsplanen ska ge en samlad bild av identifierade behov och redovisa möjliga åtgärder för att möta verksamhe­ tens framtida behov. Nämndens uppdrag och mål ligger till grund för verksamhetens behov av lokaler. Lokalbe­ hovsplanen är därmed ett viktigt underlag för nämndens måluppfyllelse och utgör samtidigt ett verktyg i budgetarbetet. Arbetet med lokalbehovsplanen har således betydelse för såväl förvaltningens som kommunens långsiktiga planeringsförutsättningar. Arbetet med lokalbehovsplanen förväntas bidra till att: • kortsiktiga och reaktiva åtgärder minimeras genom en mer långsiktig planering, • prioriteringar kan göras utifrån en samlad och tydlig bild av verksamhetens lokalbe­ hov, och • kommunens lokalresurser kan användas mer effektivt genom att hela lokalbeståndet och dess användning synliggörs. 4. Underlag till lokalbehovsplanen Lokalbehovsplanen bygger på underlag och information från hela förvaltningen. Kommunled­ ningsförvaltningens huvudsakliga uppdrag är administrativt, vilket i stor utsträckning av­ speglas i förvaltningens lokalbehov och innebär att behovet till största del består av administ­ rativa arbetsplatser och tillhörande funktioner. Förvaltningen ansvarar samtidigt för vissa verksamheter av annan karaktär, vilket innebär att även ett mindre antal lokaler med andra funktioner och krav ingår i lokalbehovsplanen. 5. Förutsättningar och avgränsningar Underlaget till lokalbehovsplanen omfattar de lokaler där förvaltningen står som huvudhyres­ gäst enligt gällande hyresavtal. Lokalbehovsplanen revideras årligen för att säkerställa att förändrade behov och förutsättningar fångas upp. Kommunledningsförvaltningens uppdrag och verksamhet utgör grunden för de bedömningar som görs i lokalbehovsplanen. I lokaler som nyttjas gemensamt av flera förvaltningar, exem­ pelvis kommunhuset, ligger fokus i denna plan på kommunledningsförvaltningens egna be­ hov. Samtidigt har synpunkter och behov från övriga berörda förvaltningar beaktats i bedöm­ ningen. 6. Nuläge Förvaltningen ansvarar för fyra lokaler, varav kommunhuset är den mest omfattande och centrala lokalen. Årshyra Objektsnamn Ort Yta 2026 Kr/kvm Kommunhus Sjöbo 3778 4 195 951 1111 Facklig lokal Sjöbo 156 98 332 630 Lager Sjöbo 570 429 967 754 Väntsal Sjöbo 53 39 318 742 Lokalbanken Budget Objektsnamn Ort Yta 2026 Kr/kvm Gamla simhallen Sjöbo 736 500 000 679 Fd fritidsgård Blentarp 754 1 364 740 1 810 Fd resursskola/mu­ sik Blentarp 406 734 860 1 810 Lokalen som benämns ”Fd fritidsgård” nyttjas för närvarande av vård- och omsorgsförvalt­ ningen för hemtjänstpersonal med Blentarp som arbetsområde. Den ursprungliga inrikt­ ningen var att verksamheten skulle flytta till det nya Hemtjänstens Hus. Mot bakgrund av ett ökat kundunderlag i Blentarp har denna inriktning emellertid omprövats. Om hemtjänsten även fortsättningsvis bedöms ha behov av en permanent lokal i Blentarp kommer en analys att genomföras av vilken av de två lokalerna som bäst lämpar sig för verk­ samhetens behov. 6.1 Kommunhus Kommunledningsförvaltningens medarbetare är huvudsakligen placerade i kommunhuset i centrala Sjöbo. Kommunhuset är en gemensam arbetsplats för medarbetare inom kommun­ ledningsförvaltningen, familjeförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen. I augusti 2026 hade kommunledningsförvaltningen 58 medarbetare med kommunhuset som arbetsplats. Antalet medarbetare har ökat över tid och kommunhuset har idag begränsade möjligheter att tillhandahålla ändamålsenliga arbetsplatser för samtliga medarbetare. Arbetsplatser och arbetsmiljö I kommunhuset finns flera rum där medarbetare delar arbetsrum. Rummens storlek och ut­ formning är i flera fall inte optimal för delad arbetsplats. Även om ventilationen är tillräcklig är rummen svåra att möblera på ett sätt som samtidigt ger en god arbetsmiljö och tillräckliga ar­ betsförutsättningar. Problematiken är särskilt påtaglig för medarbetare som hanterar känsliga ärenden, har sek­ retessbelagda samtal eller behöver genomföra digitala möten. För medarbetare som delar arbetsrum saknas i flera fall möjlighet att på ett enkelt sätt lämna arbetsrummet för att ge­ nomföra samtal eller digitala möten utan att störa övrig verksamhet. Överhörning förekommer i stora delar av kommunhuset. Samtal kan i vissa fall höras från ar­ betsrum till angränsande rum eller ut i korridorer och trapphus, även när dörren till arbets­ rummet är stängd. Detta innebär utmaningar både ur arbetsmiljö- och sekretessynpunkt. Olika åtgärder har prövats för att minska problemen, men utan att uppnå en fullgod effekt. Kontaktcenter och besökare Kontaktcenter utgör kommunens ansikte utåt och är den första kontakten för många besö­ kare till kommunhuset. Dagens utformning bedöms inte fullt ut motsvara verksamhetens be­ hov. Det finns bland annat utmaningar ur säkerhetssynpunkt, samtidigt som miljön inte i till­ räcklig utsträckning erbjuder en ändamålsenlig och attraktiv mötesplats för medborgare och andra besökare. Även arbetsmiljö och förutsättningar för myndighetsutövning påverkas av lo­ kalernas utformning. Post- och pakethantering Kommunhuset saknar en ändamålsenlig yta för post- och pakethantering. Detta innebär risk för brister i hanteringen och medför även praktiska problem vid in- och utlastning. Post, paket och pallar placeras periodvis på ytor som inte är avsedda för detta, vilket påverkar ordning och framkomlighet och kan innebära en säkerhetsrisk, bland annat ur brandskyddssynpunkt. Tillgänglighet Kommunhuset har brister vad gäller tillgängligheten för personer med rörelsenedsättning. Behovet av förbättrad tillgänglighet behöver därför beaktas i den fortsatta utvecklingen av kommunhusets lokaler. Flexibilitet och tillfälliga behov Kommunhuset har begränsade möjligheter att hantera tillfälliga förändringar och verksam­ hetstoppar. Exempelvis innebär valverksamhet ett ökat behov av såväl arbetsplatser som förvaringsutrymmen. Det saknas idag tillräckliga möjligheter att snabbt frigöra eller tillskapa extra arbetsytor och förvaring. Kommunhuset har därmed begränsad flexibilitet att hantera tillfälliga eller oförutsedda lokalbehov eller för den delen att utöka antalet arbetsplatser. Mötesrum Kommunhuset har fem större bokningsbara mötesrum. Rummen har en tidstypisk utformning och utgör en värdefull resurs för kommunen. Mötesrummen är samtidigt dimensionerade uti­ från de antal personer som ventilationen medger och är eftertraktade av verksamheter som i övrigt är lokaliserade på andra platser i kommunen. Det höga nyttjandet innebär samtidigt att tillgången till mindre mötesrum är begränsad. Det förekommer därför att större mötesrum bokas för mindre möten, exempelvis att ett fåtal per­ soner använder ett rum avsett för betydligt fler deltagare, eftersom det saknas andra tillgäng­ liga alternativ. Detta innebär ett ineffektivt nyttjande av lokalerna. Även överhörning mellan mötesrum och ut mot trapphus förekommer, vilket kan vara proble­ matiskt vid möten och samtal där sekretess behöver säkerställas. Paus- och lunchutrymme Det gemensamma caféet på våning två har 38 sittplatser och används som paus- och lunchutrymme. Antalet platser är inte tillräckligt för att samtidigt kunna tillgodose behovet för samtliga medarbetare i kommunhuset om caféet ska utgöra den enda anvisade platsen för att värma och äta medhavd mat. Vid arrangemang i sessionssalen tillkommer dessutom behovet av sittplatser för deltagare under pauser, vilket ytterligare ökar belastningen på caféets begränsade kapacitet. 6.2 Facklig lokal Enligt lag ska kommunen tillhandahålla lokal till de fackliga organisationerna. Den separata lokalen som finns är fullt ändamålsenligt men för liten för att alla aktuella fackförbund ska kunna få plats. 6.3 Lager Lokalen är ändamålsenlig. 6.4 Väntsal Lokalen är avsedd att fungera som väntsal för resande och erbjuder väderskydd samt möjlig­ het att sitta ned i väntan på avgång. Lokalen är emellertid återkommande utsatt för skadegö­ relse, vilket medför att den periodvis behöver stängas i samband med reparationer. Under dessa perioder kan lokalen inte nyttjas för sitt avsedda ändamål. Åtgärder har vidtagits för att minska problemen med skadegörelse, men hittills utan önskad effekt. Den återkommande skadegörelsen innebär därmed att lokalens funktion som väntsal inte kan upprätthållas på ett tillfredsställande sätt. 7. Planerade projekt och avvecklingar I slutet av 2025 genomfördes en upphandling av konsultstöd för det fortsatta arbetet med kommunens framtida kommunhus. Uppdraget tilldelades Kinnarps Next Office. Under 2026 har arbetet, med stöd av konsulten, inriktats på att belysa och besvara ett antal utestående frågor inför den fortsatta inriktningen. Arbetet har bland annat omfattat flera workshops, dju­ pintervjuer och en omfattande webbenkät. Koncernledning, berörda chefer och medarbetare som bedöms kunna påverkas av en förändring har involverats i arbetet. En delrapportering presenterades för koncernledningen i juni 2026. Ett framtida kommunhus är en långsiktig fråga, samtidigt som det redan idag finns utma­ ningar i att tillgodose en god arbetsmiljö och ändamålsenliga arbetsplatser för medarbetarna i det befintliga kommunhuset. I dialog med fastighetsägaren pågår därför undersökningar av möjligheterna att på kortare sikt skapa fler och bättre arbetsplatser i kommunhuset. Eventuella åtgärder i det befintliga kommunhuset bör, så långt det är möjligt, utformas med hänsyn till den långsiktiga inriktningen för ett framtida kommunhus. På så sätt kan kortsiktiga åtgärder samtidigt utgöra tidiga steg i en långsiktig planering och minska risken för investe­ ringar eller anpassningar som inte är förenliga med kommunens framtida lokalbehov. Inriktningen för ett framtida kommunhus har även betydelse för flera andra förvaltningars lo­ kalplanering. Flera verksamheter står inför vägval avseende sina lokaler, där kunskap om huruvida lokaler kan frigöras inom det befintliga lokalbeståndet är en viktig förutsättning. Om befintliga lokaler inte kan frigöras eller om de inte är ändamålsenliga för verksamheternas behov kan nyanskaffning eller nybyggnation behöva övervägas. Målet är att skapa en samlad och långsiktig lokalförsörjning där kommunens befintliga lokaler och resurser används så effektivt som möjligt. Att komma vidare i frågan om kommunhusets framtida inriktning är därför av stor betydelse för kommunens samlade lokalförsörjning och för de vägval som behöver göras inom flera av kommunens verksamheter. 8. Behov 8.1 Kommunhus Kommunhuset har ett stort symboliskt värde. För de medarbetare som har kommunhuset som sin arbetsplats och för kommunens övriga medarbetare utgör det en naturlig samlings­ punkt för möten, samverkan och större tillställningar. För medborgarna är kommunhuset samtidigt en tydlig symbol för kommunen och den offentliga verksamheten. Det ska vara naturligt och enkelt för medborgare att söka sig till kommunhuset. Alla som be­ söker kommunhuset, oavsett ärende, ska kunna känna sig trygga och förvissade om att sä­ kerheten är tillräcklig och att personuppgifter och andra känsliga uppgifter hanteras på ett korrekt sätt. Kommunhuset har idag flera olika funktioner som behöver kunna samexistera och utvecklas. Byggnaden rymmer ett stort antal medarbetare som behöver ändamålsenliga arbetsplatser och en god arbetsmiljö. Det finns även flera mötesrum som fungerar som ett gemensamt konferenscentrum för kommunens verksamheter. Därutöver finns verksamheter som dagli­ gen möter medborgare och andra besökare i olika typer av ärenden. Den framtida utformningen behöver ge förutsättningar för olika arbetssätt och behov under arbetsdagen. Arbetsmiljön ska stödja såväl koncentrerat individuellt arbete som samarbete, projektarbete och kreativa processer. Det behöver finnas mötesrum i olika storlekar och på rätt platser i förhållande till verksamheternas behov. Mötesrummen behöver även vara utrus­ tade med teknik som stödjer såväl fysiska som digitala möten. Behovet av mindre rum och avskilda utrymmen är stort. Medarbetare behöver kunna genom­ föra telefonsamtal, digitala möten och samtal som kräver avskildhet utan att störa eller störas av den övriga verksamheten. Detta är särskilt viktigt för verksamheter som hanterar sekre­ tessbelagda eller på annat sätt känsliga uppgifter. Även gemensamma ytor för lunch, fika och återhämtning behöver utformas utifrån olika be­ hov. Det bör finnas möjlighet att välja mellan miljöer som främjar social samvaro och energi och miljöer som ger möjlighet till lugn och återhämtning. En variation av miljöer skapar bättre förutsättningar för olika medarbetares behov under arbetsdagen. Oavsett vilket arbetssätt som tillämpas inom respektive verksamhet behöver arbetsplatsen ge medarbetarna förutsättningar att utföra sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt. Distansar­ bete ska vara ett möjligt arbetssätt utifrån verksamhetens behov och medarbetarens förut­ sättningar, men bör inte behöva användas som en kompensation för att den fysiska arbets­ platsen inte kan erbjuda nödvändiga arbetsförutsättningar. Om medarbetare väljer att arbeta på distans på grund av brister i den fysiska arbetsmiljön eller lokalernas funktion behöver detta ses som en signal om att åtgärder kan behöva vidtas. 8.2 Facklig lokal Det finns behov av ytterligare yta för facklig verksamhet för att ge samtliga fackliga organisa­ tioner tillgång till ändamålsenliga lokaler. I dagsläget används bland annat lokaler i kommun­ huset som alternativ. Detta är inte en optimal lösning, eftersom kommunhusets lokaler behö­ ver kunna användas för andra verksamhetsrelaterade ändamål och inte alltid är lämpliga för facklig verksamhet. 8.3 Lager Lokalen är ändamålsenlig. 8.4 Väntsal Någon form av väderskydd och möjlighet för resenärer att invänta avgång bedöms även fort­ sättningsvis vara motiverad vid en central busstation. Hur denna funktion bäst ska utformas är däremot en fråga för den fortsatta planeringen. Mot bakgrund av de återkommande pro­ blem som den nuvarande lokalen medför kan det finnas skäl att överväga en annan utform­ ning eller lösning för att säkerställa en långsiktigt fungerande och ändamålsenlig funktion. 9. Åtgärder och rekommendationer 9.1 Kommunhus Kommunhuset bedöms inte vara fullt ändamålsenligt utifrån dagens verksamhetsbehov, vare sig när det gäller lokalernas kapacitet eller arbetsmiljöns kvalitet. Ett antal förbättringsområ­ den har identifierats, men bedömningen är att det krävs ett samlat och långsiktigt grepp om kommunhusets funktion och utformning för att finna en hållbar lösning. Under slutet av 2025 genomfördes en upphandling av externt stöd för det fortsatta arbetet med kommunens framtida kommunhus. Sedan januari 2026 har en arbetsplatsstrateg från Kinnarps Next Office bistått kommunen i arbetet. Arbetet har bland annat omfattat workshops med koncernledning, chefer och medarbetare, djupintervjuer med ett tiotal utvalda medarbe­ tare samt en omfattande webbenkät riktad till berörda medarbetare. Resultaten har presente­ rats och kommer att analyseras som underlag för den fortsatta inriktningen. Målsättningen är att konkreta förslag ska presenteras under slutet av 2026. Eftersom planering och genomförande av ett framtida kommunhus kan ta flera år behöver åt­ gärder även vidtas i det befintliga kommunhuset. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till den långsiktiga inriktningen och får inte motverka eller försvåra en framtida förändring av kommunhusets funktion och utformning. På kort sikt bör därför åtgärder prioriteras som förbättrar arbetsmiljön och lokalernas funktion samtidigt som de är förenliga med den långsiktiga planeringen. Ett exempel är att se över kontorsrummens storlek och disposition för att möjliggöra en mer effektiv användning av be­ fintliga ytor. Samtidigt behöver det skapas tillräckliga möjligheter för medarbetare att arbeta ostört, bland annat genom tillgång till mindre avskilda rum eller andra lämpliga utrymmen för telefonsamtal, digitala möten och samtal som kräver avskildhet. Fler möjliga åtgärder har identifierats och ytterligare åtgärder är under beredning. Dessa bör prioriteras utifrån verksamhetsnytta, arbetsmiljö, kostnad och hur väl de stödjer den långsik­ tiga inriktningen för ett framtida kommunhus. 9.2 Facklig lokal Ingen åtgärd rekommenderas i nuläget. 9.3 Lager Inga åtgärder behövs. 9.4 Väntsal Inga åtgärder rekommenderas i nuläget. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09

§ 121 Beredning av ärende 2026/270 till kommunstyrelsen Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48 Per Perssons vall Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Kommunfullmäktige antar Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48, Per perssons vall i Hemmestorp, Sjöbo kommun. Sammanfattning av ärendet Ett förslag till ny detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 har tagits fram och föreslås nu antas av kommunfullmäktige. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för varsam bebyggelse av tre nya enbostadshus i den befintliga skogsmiljön, och att genom bevarandet av träd inne på fastighetsmark bibehålla närliggande områdes karaktär med uppvuxna träd invävt mellan huskroppar. På fastigheten finns ett befintligt bostadshus samt komplementbyggnader som också planläggs för att samordna VA och väg samt säkerställa bebyggelsestrukturen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har ställt sig positiv till detaljplaneförslagen i både samråds- och granskningsskedet. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Kommunfullmäktige antar Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48, Per perssons vall i Hemmestorp, Sjöbo kommun. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09 Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 september 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut 25 augusti 2026 § 65 Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse Planbeskrivning Antagandehandling Plankarta Antagandehandling Granskningsutlåtande Bullerutredning 2025-04-14 Bullerutredning 2025-09-22 Samrådsredogorelse Naturvärdesinventering Grundkarta Undersökning av betydande miljöpåverkan Per Perssons vall samradshandling Fastighetsförteckning Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 20 november 2024 § 165 (svar på samråd) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 26 maj 2026 § 70 (svar på granskning) Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Samhällsbyggnadsnämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 4 september 2026 ÄRENDENUMMER 2026/270 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48 Per Perssons vall Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Kommunfullmäktige antar Detaljplan för del av fastigheten Hemmestorp 4:48, Per perssons vall i Hemmestorp, Sjöbo kommun. Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan för fastigheten Hemmestorp 4:48 har tagits fram och föreslås nu antas av kommunfullmäktige. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för varsam bebyggelse av tre nya enbostadshus i den befintliga skogsmiljön, och att genom bevarandet av träd inne på fastighetsmark bibehålla närliggande områdes karaktär med uppvuxna träd invävt mellan huskroppar. På fastigheten finns ett befintligt bostadshus samt komplementbyggnader som också planläggs för att samordna VA och väg samt säkerställa bebyggelsestrukturen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har ställt sig positiv till detaljplaneförslagen i både samråds- och granskningsskedet. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. TJÄNSTESKRIVELSE 4 september 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 september 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut 25 augusti 2026 § 65 Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse Planbeskrivning Antagandehandling Plankarta Antagandehandling Granskningsutlåtande Bullerutredning 2025-04-14 Bullerutredning 2025-09-22 Samrådsredogorelse Naturvärdesinventering Grundkarta Undersökning av betydande miljöpåverkan Per Perssons vall samradshandling Fastighetsförteckning Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 20 november 2024 § 165 (svar på samråd) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 26 maj 2026 § 70 (svar på granskning) Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/270 Sammanträdesprotokoll Datum 2026-08-25 Samhällsbyggnadsnämnden

§ 122 Beredning av ärende 2026/15 till kommunstyrelsen Svar - Motion (KD) om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Motionen avslås Sammanfattning av ärendet I en motion inkommen den 11 januari 2026 yrkar Lars Lundberg (KD) att Sjöbo kommun inför en frivillig möjlighet för brukare inom hemtjänsten att välja kön på den personal som utför insatser i hemmet, och att kommunen säkerställer att denna möjlighet tydligt kommuniceras till berörda brukare och anhöriga. Vård- och omsorgsnämnden inkom med svar på motionen den 29 juni 2026. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Motionen avslås Yrkanden André af Geijerstam (SD) och Jozefine Nybom (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunledingsförvaltningens förslag mot André af Geijerstams m.fl. förslag och finner bifall till kommunledningsförvaltningens förslag. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09 Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 augusti 2026 Motion (KD) om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal Vård- och omsorgsnämndens beslut den 23 juni 2026 § 56 Vård- och omsorgsnämndens tjänsteskrivelse/Yttrande den 10 juni 2026 Rapport - Könsfördelning per avdelning (mars 2026 - Alla anställningsformer) Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Motionären Vård- och omsorgsnämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 24 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/15 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Svar - Motion (KD) om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Motionen avslås Sammanfattning I en motion inkommen den 11 januari 2026 yrkar Lars Lundberg (KD) att Sjöbo kommun inför en frivillig möjlighet för brukare inom hemtjänsten att välja kön på den personal som utför insatser i hemmet, och att kommunen säkerställer att denna möjlighet tydligt kommuniceras till berörda brukare och anhöriga. Vård- och omsorgsnämnden inkom med svar på motionen den 29 juni 2026. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. TJÄNSTESKRIVELSE 24 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 augusti 2026 Motion (KD) om rätt att välja kön på hemtjänstpersonal Vård- och omsorgsnämndens beslut den 23 juni 2026 § 56 Vård- och omsorgsnämndens tjänsteskrivelse/Yttrande den 10 juni 2026 Rapport - Könsfördelning per avdelning (mars 2026 - Alla anställningsformer) Beslutet ska skickas till Motionären Vård- och omsorgsnämnden Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Kommunsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/15 Sammanträdesprotokoll VO 2026/101 VO 2026.1455 Sammanträdesdatum 2026-06-23 2026-06-26 Vård- och omsorgsnämnden

§ 123 Beredning av ärende 2026/48 till kommunstyrelsen Svar - Motion (KD) om Fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet I en motion inkommen den 11 februari 2026 yrkar Kristdemokraterna att kommunfullmäktige ska besluta att: Ärendenr. 2026/135 1. Införa fritt inträde till samtliga kommunala bad för invånare som fyllt 75 år. 2. Uppdra åt ansvarig nämnd att följa upp nyttjandegrad och kostnader för införandet av denna motion. 3. Genomföra en utvärdering två år efter införandet och bedöma effekter på hälsa på målgruppen för denna motion Tekniska nämnden har beslutat att från säsongen 2026 – 2027 införa en ny kategori för åldersgruppen 75 år och äldre (75+) gällande årskort på anläggningarna. Målgruppen kan köpa ett årskort med 50% rabatt av vad årskortet kostar för kategorin 65+. Detta är en hälsofrämjande åtgärd för den målgruppen gällande både fysisk- och social hälsa. Med detta upplägg blir det också möjligt att följa upp nyttjandegraden. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09 Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Motionen avslås. Deltar inte i beslutet André af Geijerstam (SD) och Jozefine Nybom (SD) deltar inte i beslutet. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 september 2026 Tekniska nämndens beslut den 11 juni 2026 § 70 Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 28 maj 2026 Motion (KD) - Fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Beslut KF 2026-02-25 § 15 Inkommen motion (KD) om fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Motionärerna Tekniska nämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 1 september 2026 ÄRENDENUMMER 2026/48 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Motion (KD) - Fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Motionen avslås. Sammanfattning I en motion inkommen den 11 februari 2026 yrkar Kristdemokraterna att kommunfullmäktige ska besluta att: Ärendenr. 2026/135 1. Införa fritt inträde till samtliga kommunala bad för invånare som fyllt 75 år. 2. Uppdra åt ansvarig nämnd att följa upp nyttjandegrad och kostnader för införandet av denna motion. 3. Genomföra en utvärdering två år efter införandet och bedöma effekter på hälsa på målgruppen för denna motion Tekniska nämnden har beslutat att från säsongen 2026 – 2027 införa en ny kategori för åldersgruppen 75 år och äldre (75+) gällande årskort på anläggningarna. Målgruppen kan köpa ett årskort med 50% rabatt av vad årskortet kostar för kategorin 65+. Detta är en hälsofrämjande åtgärd för den TJÄNSTESKRIVELSE 1 september 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen målgruppen gällande både fysisk- och social hälsa. Med detta upplägg blir det också möjligt att följa upp nyttjandegraden. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 september 2026 Tekniska nämndens beslut den 11 juni 2026 § 70 Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 28 maj 2026 Motion (KD) - Fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Beslut KF 2026-02-25 § 15 Inkommen motion (KD) om fritt inträde till kommunens bad för invånare 75 år och äldre. Beslutet ska skickas till Motionärerna Tekniska nämnden Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/48 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-06-11 Tekniska nämnden

§ 124 Beredning av ärende 2026/59 till kommunstyrelsen Svar - Motion (V) om kortare arbetstid Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att: Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Motionen föreslår att kommunen utreder och tar fram en plan för försök med förkortad arbetstid på en eller flera arbetsplatser. Förvaltningen har analyserat förslaget utifrån rådande arbetsrättsliga ramverk och arbetsgivarstrategi och konstaterar följande: Kollektivavtal och arbetsgivarstrategi Arbetstiden är en central fråga som regleras genom kollektivavtal. Kommunen är som arbetsgivare en del av en gemensam arbetsgivarstrategi via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Målsättningen med denna strategi är att säkerställa likvärdiga villkor för anställda och undvika fragmentering av avtalen. Att genomföra lokala försök, eller att utreda specifika planer för sådana försök, skulle strida mot denna strategi och riskera att skapa konflikter i relation till de centrala kollektivavtalen. Pågående centrala processer Frågan om arbetstidsförkortning är för närvarande föremål för centrala diskussioner. LO har begärt förhandlingar med Svenskt Näringsliv för att nå en central lösning av frågan. Samtidigt genomför SKR på eget initiativ en utredning om vilka konsekvenser kortare arbetstider skulle medföra för kommuner och regioner. Denna utredning beräknas vara klar den 1 november. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-09 Bedömning SKR:s råd till kommuner och regioner är i nuläget att avvakta med alla lokala projekt tills de centrala förhandlingarna och utredningarna är klara. Att på lokal nivå utreda eller implementera planer för förkortad arbetstid innan dessa ramar är fastställda skulle vara förtidigt och riskera att motverka den gemensamma arbetsgivarstrategin. Mot bakgrund av ovanstående bedömer förvaltningen att det inte är lämpligt att inleda en lokal utredning eller genomföra försök i nuläget, varför motionen föreslås avslås. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta: Motionen avslås. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Motion (V) om kortare arbetstid Kommunfullmäktiges beslut den 25 februari 2026 § 20 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Motionären Kommunstyrelsen (HR-avdelningen) SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen HR-AVDELNINGEN DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/59 HANDLÄGGARE TILL Dan Sivnert Kommunfullmäktige dan.sivnert@sjobo.se Motion (V) om kortare arbetstid Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta: Motionen avslås Sammanfattning Motionen föreslår att kommunen utreder och tar fram en plan för försök med förkortad arbetstid på en eller flera arbetsplatser. Förvaltningen har analyserat förslaget utifrån rådande arbetsrättsliga ramverk och arbetsgivarstrategi och konstaterar följande: Kollektivavtal och arbetsgivarstrategi Arbetstiden är en central fråga som regleras genom kollektivavtal. Kommunen är som arbetsgivare en del av en gemensam arbetsgivarstrategi via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Målsättningen med denna strategi är att säkerställa likvärdiga villkor för anställda och undvika fragmentering av avtalen. Att genomföra lokala försök, eller att utreda specifika planer för sådana försök, skulle strida mot denna strategi och riskera att skapa konflikter i relation till de centrala kollektivavtalen. Pågående centrala processer Frågan om arbetstidsförkortning är för närvarande föremål för centrala diskussioner. LO har begärt förhandlingar med Svenskt Näringsliv för att nå en TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 3 Kommunledningsförvaltningen central lösning av frågan. Samtidigt genomför SKR på eget initiativ en utredning om vilka konsekvenser kortare arbetstider skulle medföra för kommuner och regioner. Denna utredning beräknas vara klar den 1 november. Bedömning SKR:s råd till kommuner och regioner är i nuläget att avvakta med alla lokala projekt tills de centrala förhandlingarna och utredningarna är klara. Att på lokal nivå utreda eller implementera planer för förkortad arbetstid innan dessa ramar är fastställda skulle vara förtidigt och riskera att motverka den gemensamma arbetsgivarstrategin. Mot bakgrund av ovanstående bedömer förvaltningen att det inte är lämpligt att inleda en lokal utredning eller genomföra försök i nuläget, varför motionen föreslås avslås. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Motion (V) om kortare arbetstid Kommunfullmäktiges beslut den 25 februari 2026 § 20 Beslutet ska skickas till Motionären Kommunstyrelsen (HR-avdelningen) Dan Sivnert HR-chef KANSLI 2026/59 TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 3 av 3 Kommunledningsförvaltningen KANSLI 2026/59 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med fullmäktige 2026-02-25 Diarienummer 2026/59

§ 165 Ärendenummer 2024/262 Samråd för detaljplan för Hemmestorp 4:48 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer sig positiv och har inget att erinra över samrådsremissen. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har den 24 oktober bjudit in till samråd över detaljplan för Hemmestorp 4:48. Ärendet har beretts i kommunledningsförvaltningen som inte har några synpunkter på underlaget. Översiktskarta finns på sidan 8 i Planbeskrivningen. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har inget att erinra över samrådsremissen. Förslag till beslut under mötet Magnus Weberg (M) yrkar på att ändra beslutstexten till att arbetsutskottet även ställer sig positiv till samrådsremissen. Beslutsordning Ordföranden ställer förvaltningens förslag mot Magnus Webergs (M) förslag och finner bifall till Magnus Webergs (M) förslag. Handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 11 november 2024 Inbjudan till samråd Planbeskrivning Per Perssons vall samrådshandling Plankarta Per Perssons vall samrådshandling Undersökning av betydande miljöpåverkan Per Perssons vall samrådshandling Beslutet ska skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-26