och ansvarar för att ange den — 4 juni 2026

1 § Uppgifter m.m med mera Kristianstads kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden, som tillsätts i Kristianstads kommun och vilken ingår i värdkommunens organisation. Nämnden ansvarar gentemot de olika huvudmännen för den verksamhet och de uppgifter som de samverkande kommunerna lagt på nämnden samverkande kommunerna för de uppgifter som kommunerna har överlämnat. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter beträffande avseende medicintekniska hjälpmedel. I detta ingår funktioner för inköp, lagerhållning, teknisk service, rådgivning/ och utprovning, recirkulation, distribution, utbildning, utveckling, information, ekonomisk redovisning, IT-stöd samt sammankallande för sortimentgrupp. För utförlig verksamhetsbeskrivning, se bilaga 2. De samverkande kommunerna fastställer ett gemensamt sortiment. Service sker på lika villkor för kommunerna. De samverkande kommunerna är överens om att samarbetet skall bedrivas med ett likställt och demokratiskt arbetssätt. Samverkan ska bedrivas på ett likvärdigt och demokratiskt sätt.

2 § Nämndens sammansättning Reviderad 2026-xx-xx Den gemensamma nämnden skall bestå av tolv ledamöter och tolv ersättare. Kristianstads kommun utser två ledamöter, tillika ordförande och vice ordförande, och två ersättare, medan övriga kommuner utser vardera en ledamot och en ersättare. Nämnden bör utse ett arbetsutskott. Ett sådant arbetsutskott skall bestå av tre ledamöter, varav en ledamot, tillika ordförande, och en ersättare från Kristianstads kommun, en ledamot och en ersättare från kommungruppen Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurup och Sjöbo, samt en ledamot och en ersättare från kommungruppen Hässleholm, Osby, Östra Göinge och Bromölla. 3 2 § Mandatperiod Den gemensamma nämndens mandatperiod skall vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet skall dock upphöra tidigare om uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång. 4 3 § Administration Omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun har ansvaret ansvarar för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt för planering och administration av nämndens verksamhet. Förvaltningen tillhandahåller sekreterare i nämnden. Det för uppgiften inrättade Hjälpmedelscentrum i Östra Skåne har ansvaret ansvarar för den praktiska hjälpmedelsverksamheten. Hjälpmedelschefen för Hjälpmedelscentrum är föredragande i nämnden. 5 4 § Insyn och inflytande i förvaltningen De samverkande kommunerna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller den gemensamma nämndens verksamhet. Nämnden skall till respektive kommun tertialvis rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. En ledningsgrupp bestående av tjänstemän skall inrättas. Gruppen skall föreslå inriktning av verksamheten, följa utvecklingen av verksamheten samt i övrigt bevaka kommunernas intressen. Budget och bokslut skall underställas ledningsgruppen för synpunkter. Varje kommun skall utse en ordinarie ledamot och en ersättare i ledningsgruppen. Ersättare har närvarorätt endast när ordinarie ledamot inte kan närvara. Ledningsgruppen har vid behov möjlighet att låta andra än ledamöterna närvara. Ledningsgruppen skall sammanträda minst tio gånger per år om inte gruppen bestämmer något annat. Gruppen sammanträder i Kristianstads kommun om inte gruppen bestämmer något annat. Utöver de elva ledamöterna och ersättarna ingår hjälpmedelschefen i ledningsgruppen. Hjälpmedelschefen är föredragande och sammankallande i ledningsgruppen. Reviderad 2026-xx-xx 6 5 § Kostnadsfördelning I samråd med övriga samverkande kommuner skall fastställes fastställas budget och verksamhetsplan för den gemensamma nämnden. Förslag till budget och verksamhetsplan skall tillställas kommunerna. De samverkande kommunerna svarar för den gemensamma nämndens och Hjälpmedelscentrums kostnader. Respektive kommun skall utge erlägga en årlig avgift till verksamheten med en invånarbaserad kvotdel (antalet kommuninvånare/antalet invånare i de samverkande kommunerna) av de totala kostnaderna. Vid beräkningen för visst år skall invånarantalet den 1 november föregående år ligga till grund för beräkningen. Den årliga avgiften skall erläggas á conto med en tolftedel per månad mot faktura. Samverkanskommunerna faktureras även för intäktsfinansierade verksamheter såsom uteservice och hemtransport månadsvis utifrån avropade tjänster och i enlighet med aktuell prislista. I samband med första tertialen informeras ingående kommuner preliminärt om kostnader för kommande år. Ekonomisk avstämning skall göras enligt Kristianstads kommuns rapporteringssystem. Kristianstads kommun skall omgående meddela de samverkande kommunerna resultatet av avstämningen. I samband med helårsavstämningen skall årets kostnader regleras mellan kommunerna. Vid avveckling av verksamheten svarar de samverkande kommunerna för kostnaderna och gemensamma tillgångar enligt samma fördelningsgrund som i andra stycket ovan. 7 6 § Äganderätt till egendom Kristianstads kommun äger de inventarier, varulager och reservdelslager som används i verksamheten. Kristianstads kommun äger nyinköpta medicintekniska hjälpmedel och återköpta tillbehör och reservdelar som tillförs verksamheten vid retur och rekonditionering av begagnade hjälpmedel. Samtliga begagnade hjälpmedel ägs av respektive samverkanskommun. Reviderad 2026-xx-xx Övrig egendom, såsom driftsinventarier som nyttjas inom Hjälpmedelscentrum Östra Skåne, ägs av parterna gemensamt. 8 7 § Försäkring Den kommun som har äganderätt till egendom som nyttjas i hjälpmedelsverksamheten har ansvaret ansvarar för att egendomen är försäkrad. 9 8 § Avtalstid Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december 2006 med två kalenderårs uppsägningstid. För Hörby kommuns del gäller detta avtal fr.o.m. den 1 oktober 2018 t.o.m. den 31 december 2021. Detta avtal ersätter parternas avtal daterat 1 oktober 2018 och gäller från och med den 1 januari 2027, därefter löper avtalet tills vidare. med två kalenderårs uppsägningstid. Uppsägning skall ske senast den 31 december för att träda i kraft den 1 januari två år senare. Uppsägning skall vara skriftlig.

3 § Sammanträden Den gemensamma nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Kristianstads kommun om inte nämnden bestämmer annat. 3 § Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Nämnden ska när skötseln av en kommunal angelägenhet inom nämndens verksamhetsområde har lämnats över till privat utförare se till att även dennes verksamhet kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv. Nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur den fullgjort sina uppdrag som fullmäktige har lämnat till den i reglemente, genom finansbemyndigande.

4 § Insyn och inflytande i förvaltningen De samverkande kommunerna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller den gemensamma nämndens verksamhet. Nämnden ska till respektive kommun tertialvis rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. En ledningsgrupp bestående av tjänstemän ska inrättas. Gruppen ska föreslå inriktning av verksamheten, följa utvecklingen av verksamheten samt i övrigt bevaka kommunernas intressen. Budget och bokslut ska underställas ledningsgruppen för synpunkter. Varje kommun ska utse en ordinarie ledamot och en ersättare i ledningsgruppen. Ersättare har närvarorätt endast när ordinarie ledamot inte kan närvara. Ledningsgruppen har vid behov möjlighet att låta andra än ledamöterna närvara. Ledningsgruppen ska sammanträda minst tio gånger per år om inte gruppen bestämmer något annat. Gruppen sammanträder i Kristianstads kommun om inte gruppen bestämmer något annat. Utöver de elva ledamöterna och ersättarna ingår hjälpmedelschefen i ledningsgruppen. Hjälpmedelschefen är föredragande och sammankallande i ledningsgruppen.

§5 C P 7 lägesorientering • P 7 natobidrag i Lettland, LNLV26, har snart slutfört sitt uppdrag och återvänder hem i juni. Nästa styrka, LNLV27, åker iväg i början av 2027. Hur länge vi ska ha en insats i Lettland är ett politiskt beslut och ännu inte avdömt. • Övningen Aurora 26 med den lokala slutövningen Våreld genomfördes i april/maj, en övning med stor komplexitet och många deltagande förband, även utländska. Övningen gick bra och övningsmålsättningarna uppnåddes med råge. För P 7 värn- pliktiga övergick Våreld till övning Bifrost med transport till Lettland för träning tillsammans med de svenska soldaterna i LNVL26. De värnpliktiga är nu hemma igen och genomför slutvård inför muck 5 juni. • 7.brigaden är under utveckling, bl a med framtagande av nytt ledningssystem vilket är omskrivet i media. Man samarbetar med Lunds Universitet och försvarsindu- strier kopplade till Lund. • Gällande grundutbildning av värnpliktiga finns det planer på att öka volymen till 400 st, vilket just nu är maxgräns i Revinge med anledning av utdömd matsal och för liten sjukvårdsinrättning. • Försvarsmaktens stöduppgifter till Ukraina fortsätter, och de kommer att behövas även efter ett fredsavtal. • Värdlandsstöd är en normal företeelse som innebär stöd vid transitering av ut- ländska förband genom Sverige. Normalt sett är det inget problem men om det är stora styrkor som ska stödjas kommer P 7 att behöva äska stöd av Militärregional stab Syd och Lunds kommun. • Beträffande DCA-avtalet har det inte kommit något nytt sedan det signerades, och finns inga konkreta uppgifter. Avtalet handlar inte om att bygga camper för ut- ländska förband utan avser t ex förhandslagring av viss materiel. SSiiddaa 27 aavv 150609 Datum Beteckning 2025-05-29 FM2026-876:2 Sida 3 (9) Säkerhetsskyddsklass • Som nämnts vid tidigare möte kräver vår Natoallians stor flexibilitet vid genomfö- rande av övningar eller andra operationer med hänsyn till omvärldsläget. Det vi vet idag är att våren 2028 kommer en stor Natoövning ”Steadfast Dart” att ske i södra Sverige. Planering av övningen har startat, men det finns i nuläget inga kända de- taljer.

§ 6 (2026/2303) Medlemsavgift Styrelsen beslutar att godkänna förslag på medlemsavgiften för 2027 uppräknas med 2,8 procent, samt att uppdra åt kansliet att vidare utreda frågan om kostnadsökningar inom gymnasiesamverkan och återkomma till styrelsen med förslag på hantering Sammanfattning av ärendet Medlemsavgiften till Skånes Kommuner ska täcka medlemmarnas totala kostnader för förbundets verksamheter och aktiviteter med undantag för konferenser och sidoavtal (samverkansavtal och kickbackfinansierade upphandlingar). Medlemsavgiften fördelas årligen på medlemmarna utifrån antalet invånare per kommun, baserat på invånarantalet enligt SCB den 1 januari året innan budgetåret. Utifrån gällande finansieringsmodell ska föregående medlemsavgift från och med 2023 indexeras med utgångspunkt från SKR:s index för kommunalsektor (§ 23 i Skånes Kommuner stadgar). Storleken på indexeringen av medlemsavgiften beslutas av styrelsen. SKR:s prisindex för kommunal sektor var den 31 mars 2026 2,80 procent för innevarande år. Efter styrelsens beslut den 26 september 2025 om revidering av samverkansavtalet har kansliet, med stöd av extern konsult utarbetat förslag för hantering av ökade it- systemkostnader. Synpunkter som framkommit i förankringsprocessen inom de strategiska nätverken (kommundirektörer och utbildning) indikerar ett behov av fortsatt analys, särskilt avseende kostnadsutveckling och avgiftsstruktur inför 2027, i syfte att underlätta och utveckla samverkan i gymnasieregionen. I ärendet finns följande handlingar • Tjänsteskrivelse medlemsavgift 2027 • Medlemsavgift 2027 till styrelsen SKÅNES KOMMUNER Sammanträdesprotokoll styrelsen 29 maj 2026 SSiiddaa 8805 aavv 150609 Detta dokumentet har signerats genom digitala signeringstjänsten GetAccept. Fingerprint: cc7f715725d54ebeaa9b3e547ea89c3217871942d8665e101b0e33772322ebd765cf039d99f601c495f089e1042579e5a968aaffb2db672b9a0aa0a77797b991

7 § Kallelse Ordföranden svarar för att kallelse utfärdas till sammanträde. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får delta vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skall åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som hör till ett ärende skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen skall även för kännedom tillställas tjänstemännen i den i samverkansavtalet nämnda ledningsgruppen samt kommunkansliet (motsv.) i respektive kommun. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst sammanhängande tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. Vid synnerliga skäl får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett.

8 § lag (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden samt 5 § alkohol- förordningen (2010:1636), när ansökan bedömts som fullständig i ärenden enligt AL. Ett sådant bevis ska sändas ut i alla ansökningsärenden när kommunen har bedömt att en fullständig ansökan inkommit. Att mottag- ningsbevis i enlighet med nämnda lagrum inte skickats utgör en brist i kommunens handläggning. SSiiddaa 9170 2a va v1 05069 Länsstyrelsen Skåne Beslut 10 (10) 2026-08-20 26535-2025 De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av enhetschef Ulrika Jerre med tillsynshandläggare Bengt Wassberg som föredragande. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia av beslut tillsänds Folkhälsomyndigheten. Bilaga Länsstyrelsens råd och stöd till kommunen SSiiddaa 9180 3a va v1 05069 Bilaga Datum Ärendebeteckning 2026-08-20 26535-2025 Bengt Wassberg Bengt.wassberg@lansstyrelsen.se 010-224 10 27 Bilaga Länsstyrelsens råd och stöd till kommunen Denna bilaga utgör ett komplement till Länsstyrelsens beslut. Beträf- fande de punkter Länsstyrelsen tar upp i sitt beslut förutsätts kommunen vidta åtgärder. Bilagan behandlar enbart frågor, synpunkter och detaljer som inte ryms inom beslutet. Syftet är att ge kommunen råd och stöd samt klargöra Länsstyrelsens syn gällande noteringar som gjorts under tillsynen Information och tillgänglighet Länsstyrelsen uppmärksammar att det finns information om rökfria mil- jöer på hemsidan dock saknas information om var klagomål kan lämnas ifall reglerna kring rökfria miljöerna inte efterföljs. I anmälningsblanketterna för elektroniska cigaretter och tobaksfria niko- tinprodukter anges det att ”Avgiften för anmälan skall erläggas även om anmälan avslås.” Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen att en an- mälan ej kan avslås och att kommunen endast har rätt att ta ut avgift för tillsyn som man bedriver på de båda områdena. Reglemente/förbundsordning Länsstyrelsen vill upplysningsvis informera att enligt antaget reglemente har fullmäktige ej uppdragit någon nämnd att ansvara samt besluta vid tillsyn enligt AL (förutom tillsyn av folkölsförsäljning) och tillsyn enligt LTN. Därmed förefaller det vara kommunfullmäktige i Sjöbo kommun som ansvarar och beslutar för de områdena. Samtliga tillsynade områden har tydliga kopplingar till varandra och det finns fördelar med att sam- ordna dessa områden för att skapa förståelse för regleringarna. Det finns ett samverkansavtal mellan Ystad-Österlens miljöförbund och Sjöbo kommun för AL och LTLP. Det förefaller inte finnas något avtal om hanteringen av LTN. Miljöförbundet uppger i sitt yttrande att de har haft en dialog med medlemskommunerna sedan tidigare och är överens om att förbundet har uppdraget och att detta kan tolkas in i nuvarande skrivning., dock finns ingen skrivelse eller beslut angående detta. Postadress: 205 15 Malmö T elefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter SSiiddaa 9190 4a va v1 05069 Länsstyrelsen Skåne Bilaga 2 (2) 2026-08-20 26535-2025 Delegationsordning Enligt delegationsordningen för samhällsbyggnadsnämnden är beslut ”Godkännande av anmälan om försäljning av folköl” (punkt Ö.1.2 och Ö.1.3) delegerade. Upplysningsvis kan detta inte delegeras, utan en anmä- lan om folkölsförsäljning enligt AL gäller omedelbart när denna har an- kommit kommunen. Länsstyrelsen uppmärksammar att kommunstyrelsen har delegerat ”Be- slut om föreläggande avseende skyltning av rökfria miljöer” (punkt 9.3.1) till kommunstyrelsens arbetsutskott, trots att denna uppgift är delegerad till samhällsbyggnadsnämnden enligt reglementet. Vidare uppmärksam- mas beslut enligt punkt 9.1.2, 9.1.3, 9.1.5 och 9.1.11 är delegerade till kanslichef. Dessa beslut anses ofta vara ren verkställighet och tas oftast inte upp i delegationsordningen på grund av att det komplicerar handlägg- ning och tillsyn. Riktlinjer Riktlinjerna enligt AL antogs av kommunfullmäktige år 2013. Riktlinjer är föråldrade och saknar delar som har tillkommit på området efter 2013 och bör ses över. Tillsyn av rökfria miljöer Länsstyrelsen kan konstatera att kommunen inte genomfört tillsyn enligt 6 kap. 2 § LTLP, rökfria miljöer. För att påbörja arbetet och faktiskt ge- nomföra tillsyn finns det effektiviseringsvinster med att samordna sin tillsyn på de olika områdena. Till exempel kan kommunen kontrollera om rökning förekommer och om det är skyltat angående rökförbudet på serverings- och försäljningsställen när man ändå genomför alkohol- eller tobakstillsyn. Barnkonventionen De som arbetar i offentlig sektor har ett ansvar att se till att verksam- heten inte bedrivs på bekostnad av barns rättigheter. Genom att pröva och beakta barnets bästa säkerställs att barn får sina lagstadgade rättig- heter tillgodosedda. Kommunen uppger att de inte beaktar barnets bästa i de tillsynade områdena. Länsstyrelsen anser med anledning av artikel 3.1 barnkonventionen så bör kommunen implementera hur de beaktar barnets bästa på myndigheten. SSiiddaa 110005 aavv 150609 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 21 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/2 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunstyrelsen patrik.lindelof@sjobo.se Delegationsbeslut 2026 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Redovisningen av delegationsbesluten godkänns och läggs till handlingarna. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit en del av sin beslutanderätt till arbetsutskott, ordföranden och tjänstepersoner enligt en av antagen delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen få ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan kommunstyrelsen återkalla lämnad delegering. Reg.datum Beskrivning Ärendenummer Kategori 2026-08-06 KS Ordförandebeslut - KANSLI 2026/2 10.5 Kommunstyrelsens ordförande eldningsförbud 6 augusti 2026 2026-06-04 KS Ordförandebeslut-upphävning av KANSLI 2026/2 10.5 Kommunstyrelsens ordförande eldningsförbud 2026 2026-06-25 KS Ordförandebeslut, KANSLI 2026/2 eldningsförbud 2026-07-03 KS Ordförandebeslut - upphävande KANSLI 2026/2 10.5 Kommunstyrelsens ordförande av eldningsförbud TJÄNSTESKRIVELSE 21 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen 2026-07-03 KS Ordförandebeslut - Yttrande KANSLI 10.5 Kommunstyrelsens ordförande samråd till ändring av detaljplanen 2026/221 Tryckaren 5 och 10 gällande fastighet Tryckaren 5. 2026-08-18 Delegationsbeslut omallokering KANSLI 4.1.14 Ekonomichef kapitalförv juni 2026 2026/131 2026-08-21 KS Ordförandebeslut - upphävande KANSLI 2026/2 10.5 Kommunstyrelsens ordförande av eldningsförbud Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 augusti 2026 Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/2 SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 21 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/173 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunstyrelsen patrik.lindelof@sjobo.se Fortsättning angående Sjöbo Elnäts utredningar och polisanmälan Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen ger inget förslag i ärendet. Sammanfattning På kommunstyrelsen den 3 juni 2026 § 86 fick kommundirektören i uppdrag att anlita extern juridisk expertis för att utreda möjligheterna att väcka och vinna en eventuell skadeståndstalan eller annan rättslig talan mot tidigare verkställande direktör i Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät Service AB. I ärendet ligger den utredning från juridisk expertis som kommundirektören fick i uppdrag att inhämta. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen den 3 juni 2026 § 86 Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 augusti 2026 PM avseende SENAB och SESAB den 11 augusti 2026 Kommunstyrelsens beslut den 3 juni 2026 § 86 TJÄNSTESKRIVELSE 21 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/173 Promemoria Till Sjöbo kommun Från Thomas Ogard, Viktoria Nilsson, Johan Norin och Josefine Ljungberg Palm, Moll Wendén Law AB Datum 11 augusti 2026 1 Sammanfattning Denna promemoria redovisar Moll Wendén Law AB:s utredning av möjligheterna att väcka och vinna framgång i en skadeståndstalan mot den f.d. verkställande direktören för Sjöbo Elnät AB (”SENAB”) och Sjöbo Elnät Service AB (”SESAB”) (gemensamt benämnda ”Bolagen”). Uppdraget har lämnats av Sjöbo kommun i juni 2026. Vår samlade bedömning är att det finns rättsliga förutsättningar för en skadeståndstalan avseende vissa avgränsade åtgärder, men att utsikterna för framgång varierar starkt beroende på vilken grund och vilket räkenskapsår som avses. En begränsande faktor är att de belopp som för närvarande kan beläggas med konkret bevisning är förhållandevis blygsamma i förhållande till kostnaderna och riskerna med en flerårig domstolsprocess. En talan bör därför utformas selektivt och föregås av en fördjupad skadekart- läggning och en uttrycklig kostnads-/nyttoanalys innan den väcks. De viktigaste slutsatserna kan sammanfattas enligt följande. Starkast anspråk – räkenskapsåret 2025. Bolagsstämmorna i SENAB och SESAB vägrade ansvarsfri- het för den f.d. VD:n avseende räkenskapsåret 2025. Ettårsfristen i 29 kap. 10 § aktiebolagslagen (ABL) gäller direkt och löper ut den 15 april 2027. Anspråket för 2025 är det processuellt sett enklaste att driva och bör utgöra kärnan i en eventuell talan. Anspråk för 2021–2024 – möjliga men beroende av undantaget i 29 kap. 11 § ABL. Ansvarsfrihet bevil- jades för räkenskapsåren 2021–2024 utan att de missförhållanden som EY:s utredning identifierat re- dovisades för bolagsstämmorna. Vår bedömning är att det finns beaktansvärda argument för att undan- taget i 29 kap. 11 § ABL är tillämpligt, vilket i så fall innebär att talan kan väckas trots beviljad ansvars- frihet. Frågan är inte rättsprövad i ett direkt jämförbart sammanhang och en viss processrisk kvarstår. Anspråk avseende räkenskapsåret 2020 är preskriberade och kan inte längre göras gällande. Culpa och lojalitetsplikt. Den f.d. VD:ns åtgärder – sponsring till en förening med direkt privat koppling utan anmälan av intressekonflikt, självattestering av egna kostnader i strid med attestinstruktionen samt upprättande av parallella riktlinjer utom styrelsens vetskap – innefattar sannolikt culpösa, och i vissa fall uppsåtliga, överträdelser av hans uppdrag och lojalitetsplikt. Alternativa grunder. Utöver ABL-ansvaret finns utrymme att åberopa skadeståndsansvar på grund av anställningsavtalet, obehörig vinst och återkrav av felaktigt utbetalda belopp som alternativa eller kom- pletterande grunder. Dessa grunder är av störst processrättsligt värde för konkret identifierbara belopp och som skydd mot att ett enskilt processuellt argument avgör hela målets utgång. Moll Wendén Law AB Reg. No. 556648-7939 Stortorget 8 / SE-211 34 Malmö / Sweden www.mollwenden.se Phone +46 40 665 65 00 / Fax +46 40 97 19 17 info@mollwenden.se Rekommendation. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, innan den tar slutlig ställning till en skade- ståndstalan, låter genomföra en fördjupad skadekartläggning i syfte att kvantifiera anspråken samt en formaliserad bedömning av rättegångskostnader och tidsåtgång. Om skadekartläggningen visar att det sammanlagda, bevisbara anspråket väsentligt överstiger de förväntade processkostnaderna rekom- menderar vi att kommunstyrelsen beslutar att väcka en skadeståndstalan mot den f.d. VD:n, i första hand grundad på 29 kap. 1 § ABL avseende räkenskapsåret 2025 samt, i den mån bevisningen bär, räkenskapsåren 2021–2024. Talan bör i så fall väckas senast under det första kvartalet 2027. Möjlig- heten till en förhandlad uppgörelse utanför domstol bör utredas parallellt. 2 Bakgrund SENAB och SESAB är två helägda kommunala bolag inom Sjöbo kommun. Bolagen ansvarar för drift, underhåll och distribution av el inom större delen av kommunen och har cirka 8 000 kunder. Bolagen har 16 anställda och omsätter cirka 62 miljoner kronor årligen. SESAB bildades för att strukturera om verksamheten men omorganisationen ledde enligt utredningar till otydligheter i ansvarsfördelningen. SESAB började sin verksamhet 2024 och den tidigare verkställande direktören innehade rollen som VD för båda Bolagen under 2020–2025. Den f.d. VD:n togs ur tjänst 2025 i direkt anslutning till att media uppmärksammade missförhållanden inom Bolagen. Den 10 juni 2025 beslutade styrelsen i SENAB att inleda en intern utredning med anledning av uppgifterna som uppmärksammats i media. Utredningen avsåg klarlägga sakförhållanden, brister i organisation och arbetsmiljö samt föreslå åtgärder. Den in- terna utredningsrapporten redovisades den 15 oktober 2025 och identifierade allvarliga brister avse- ende representationskostnader, inköp, ledarskap, styrning och regelefterlevnad. Med hänvisning till dessa brister rekommenderade utredarna att styrelsen tog ställning till polisanmälan. Polisanmälan gjor- des av Sjöbo kommun självt den 20 oktober 2025 för utredning av eventuella brott som kan ha begåtts inom Bolagen mellan 2022 och 2025. Ekobrottsmyndigheten beslutade att lägga ner förundersökning den 5 mars 2026 då det numera saknas anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Sjöbo kommun uppdrog i november 2025 åt Ernst & Young AB (”EY”) att genomföra en extern utredning av Bolagen. EY redovisade sin utredning den 11 februari 2026 och en separat PM om Bolagens interna kontroll redovisades den 6 februari 2026. EY:s granskning omfattade inköp och upphandling, gåvor och representation, sponsring, tjänstebilar och förmånsbilar samt Bolagens internkontroll. Utredningen vi- sade på allvarliga brister hänförliga till den f.d. VD:ns agerande från 2020 till 2025, så som sponsring i strid med styrelsens policy, bristande attesthantering, privat användning av förmånsbil, inköp utan saklig motivering och bristande ledarskap. Den 3 juni 2026 beslutade kommunstyrelsen att ge kommundirektören i uppdrag att anlita extern juridisk expertis för att utreda möjligheterna att väcka och vinna framgång i en eventuell skadeståndstalan eller annan rättslig talan mot den f.d. VD:n. 3 Uppdrag Vi har fått i uppdrag av Sjöbo kommun att utreda frågan om möjligheterna att väcka och vinna framgång i en eventuell skadeståndstalan eller annan rättslig talan mot den f.d. VD:n. Det juridiska utlåtandet ska utgöra ett fullständigt beslutsunderlag för kommunstyrelsen inför deras ställ- ningstagande till rättsliga åtgärder. Uppdraget innefattar en analys av de rättsliga grunder som kan åberopas till stöd för en skadestånds- talan. Utredningen ska därvid ta ställning till: 1 Skadeståndsansvar enligt ABL 2 Skadestånd på grund av anställningsavtalet 3 Ansvar på andra rättsliga grunder Uppdraget kommer att redovisas i form av denna PM samt genom en muntlig presentation den 26 au- gusti 2026. 4 Skadeståndsansvar enligt ABL 4.1 29 kap. 1 § ABL Enligt 29 kap. 1 § ABL ska en VD som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oakt- samhet skadar bolaget ersätta skadan. De tre rekvisiten, (1) i uppdraget, (2) uppsåt eller oaktsamhet, och (3) skada för bolaget med adekvat kausalitet (dvs. ett tillräckligt tydligt orsakssamband mellan hand- lingen och skadan), måste vara kumulativt uppfyllda.1 4.1.1 Rekvisitet ”i uppdraget” Det är endast skador som uppstår vid fullgörande av uppdraget som omfattas av bestämmelsen.2 VD- uppdraget innefattar åtgärder som är av särskild aktiebolagsrättslig natur och sådana som är att hänföra till förvaltningen av bolagets angelägenheter.3 En VD svarar i första hand för åtgärder vidtagna inom ramen för den löpande förvaltningen.4 I särskilda fall kan en person i organställning orsaka bolaget skada i egenskap av tredje man, då tilläm- pas inte ABL:s regler utan allmänna skadeståndsregler.5 I förevarande ärende utgör detta ingen avgö- rande svårighet. Den f.d. VD:ns åtgärder angående beslut om sponsring, attestering, upphandling och upprättande av interna riktlinjer, är led i den löpande förvaltningen och av särskild aktiebolagsrättslig natur. 4.1.2 Oaktsamhet, uppsåt och culpapresumtion Culpabedömningen tar sin utgångspunkt i om den f.d. VD:n iakttagit den omsorg som krävs av en syssloman. Enligt doktrin presumeras culpa föreligga (dvs. vårdslöshet antas som utgångspunkt, om inte motsatsen visas) när VD överträder instruktioner denne kände till eller borde ha känt till. Denna culpapresumtion är doktrinärt förankrad men har, såvitt känt, inte uttryckligen bekräftats av Högsta dom- stolen i en situation som är direkt jämförbar med den aktuella. Presumtionen kan även brytas om den 1 Prop. 2004/05:85, s. 492-493; prop. 1997/98:99, s. 283. 2 SOU 1971:15, s. 353. 3 Samuelsson, kommentar till 29:1 ABL, not 1888, Juno 2023-01-27; Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verk- ställande direktör, 1989, s. 82–83; Johansson, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 2022, 13 uppl., s. 406. 4 Andersson, Johansson & Skog, Aktiebolagslagen: En kommentar, 2022-06-14, kommentar till 29:1 ABL, p. 2. 5 Nerep, Adestam & Samuelsson, Aktiebolagslag 29 kap. 1 §, Lexino 2021-09-01, p. 2.3; Johansson, a.a., s. 406; SOU 1971:15, s. 353; prop. 1975:103, s. 540. f.d. VD:n kan visa att han hade fog för sin uppfattning att agerandet var legitimt.6 Attestinstruktionen, i kraft sedan februari 2020, och den styrelseantagna sponsringspolicyn är handlingar som den f.d. VD:n i egenskap av VD förvaltade; han måste förutsättas ha känt till dessa. Det finns därför stöd för att culpa presumeras för attestbristerna och sponsringsbesluten. Vad avser sponsringen till Trolle Paintballför- ening, med direkt privat koppling, och upprättandet av parallella riktlinjer utom styrelsens vetskap, talar omständigheterna för att agerandet kan ha skett med uppsåt. 4.1.3 Skada med adekvat kausalitet Utöver att den f.d. VD:n agerat i uppdraget och med uppsåt eller oaktsamhet krävs enligt 29 kap. 1 § ABL att Bolagen har lidit skada och att det finns ett tillräckligt tydligt orsakssamband (adekvat kausalitet) mellan den påstådda överträdelsen och skadan. Kravet på adekvat kausalitet innebär att skadan ska vara en beräknelig och inte alltför avlägsen följd av den ansvarsgrundande handlingen. En ren förvaltningsbrist, exempelvis avsaknad av dokumentation eller bristande efterlevnad av interna instruktioner, utgör inte i sig en ersättningsgill skada. Det krävs att Bolagen kan visa att en konkret förmögenhetsminskning har uppstått till följd av det påtalade agerandet, och att denna förmögenhets- minskning kan kvantifieras. Detta innebär att en talan enligt 29 kap. 1 § ABL, utöver de rättsliga förutsättningarna som redovisas i detta avsnitt, förutsätter att skadans storlek kan styrkas genom konkret bevisning. Som utvecklas i av- snitt 8.1 är vår bedömning att kausalitetsrekvisitet i dagsläget kan anses uppfyllt för ett begränsat antal poster, medan det för flera av de granskade transaktionerna – där enbart en förvaltningsbrist kan kon- stateras utan att en motsvarande ekonomisk skada är styrkt – kvarstår en osäkerhet som bör klarläggas genom den föreslagna fördjupade skadekartläggningen innan talan väcks. 4.2 VD:s lojalitetsplikt Den allmänna innebörden av lojalitetsplikten är att VD är skyldig att främja bolagets intressen framför de egna privata.7 Lojalitetsplikten konkretiseras bl.a. genom jävsreglerna i 8 kap. 34 § ABL och innefattar lydnadsplikt, aktivitets- och ingripandeplikt samt förbud mot att otillbörligen gynna egna eller närståen- des intressen.8 Brott mot lojalitetsplikten kan, i anslutning till doktrinen och med stöd av en analogi från vad som gäller styrelseledamöter, utlösa skadeståndsskyldighet för VD enligt 29 kap. 1 § ABL även utanför uppdraget, även om frågan inte är prövad i praxis.9 Den f.d. VD:ns agerande innefattar överträdelser av lojalitetsplikten i form av sponsring till en förening med direkt privat koppling utan att anmäla intressekonflikten, upprättande av riktlinjer som kringgår sty- relsens beslut och självattestering av egna kostnader i strid med en instruktion som den f.d. VD:n själv förvaltade. 4.3 Ansvarsfrihet och 29 kap. 11 § ABL 4.3.1 Ansvarsfrihet beviljad för räkenskapsåren 2020–2024 men ej beviljad för 2025 PwC tillstyrkte ansvarsfrihet (dvs. att bolagsstämman godkänner styrelsens och VD:ns förvaltning under året, vilket normalt innebär att bolaget avstår från att senare kräva skadestånd för samma förvaltning) 6 SOU 1995:44, s. 242; jfr Svernlöv, Ansvarsfrihet: Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt, 2022, 3:e uppl., s. 184. 7 Nerep m.fl., Aktiebolagslag 8 kap. 29 §, Lexino 2019-07-01, p. 2.7.1; prop. 1975:103, s. 376–377. 8 Nerep m.fl., Aktiebolagslag 8 kap. 29 §, Lexino 2019-07-01, p. 2.7.2. 9 Svernlöv, Ansvarsfrihet, s. 184; Östberg, Styrelseledamöters lojalitetsplikt, 2016, s. 444–445. för den f.d. VD:n utan anmärkning avseende räkenskapsåren 2020–2024. Ansvarsfrihet beviljades for- mellt av årsstämmorna för räkenskapsåren 2020–2024. Ansvarsfrihetens verkan är att bolaget därmed i allt väsentligt har avstått från rätten att kräva skadestånd av VD för den förvaltning som stämman informerats om, varigenom den ordinarie talerätten för dessa år är i allt väsentligt begränsad. Vid 2026 års ordinarie bolagsstämma i SENAB och SESAB beslutade stämman emellertid att inte bevilja den f.d. VD:n ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2025, trots att PwC tillstyrkt ansvarsfrihet för den f.d. VD:n avseende perioden 1 januari–19 juni 2025, med motiveringen att revisorn inte funnit att han under denna period belastat bolagen med rörelsefrämmande kostnader eller i övrigt brustit i förvaltningen på ett skadegörande sätt. Stämman avvek från denna rekommendation och vägrade ändå ansvarsfrihet. Det innebär att den ordinarie ettårsfristen i 29 kap. 10 § ABL gäller direkt för räkenskapsåret 2025, utan att undantaget i 29 kap. 11 § ABL behöver åberopas för det året. Ettårsfristen löper från det att årsre- dovisningen lades fram vid stämman den 15 april 2026, och löper ut den 15 april 2027.10 4.3.2 Undantaget i 29 kap. 11 § ABL – bristfällig information Enligt 29 kap. 11 § ABL får talan ändå väckas, trots beviljad ansvarsfrihet och förfluten ettårsfrist, om det i årsredovisningen, i revisionsberättelsen eller på annat sätt inte har lämnats i väsentliga hänseen- den riktiga och fullständiga uppgifter till bolagsstämman om det beslut eller den åtgärd som talan grun- das på. Bestämmelsens syfte är att ansvarsfrihetens skyddsverkan ska stå i proportion till den inform- ation som faktiskt lämnades till stämman.11 4.3.3 Undantaget i 29 kap. 11 § ABL kan vara tillämpligt Vår bedömning är att det finns skäl att hävda att undantaget i 29 kap. 11 § ABL är tillämpligt enligt nedan. Varken förvaltningsberättelserna eller revisionsberättelserna för räkenskapsåren 2020–2024 innehöll uppgifter om: • sponsringen till Trolle Paintballförening, vars privata koppling till den f.d. VD:n aldrig anmäldes; • de parallella sponsringsriktlinjer som den f.d. VD:n upprättade i strid med styrelsens antagna policy; • självattesteringen av egna kostnader i strid med attestinstruktionen; eller • Zandaka-inköpen, som saknade avtal och upphandlingsdokumentation. Det bör i sammanhanget noteras att den f.d. VD:n ansvarade som VD för att korrekt och fullständig information om bolagens förvaltning lämnades vid respektive bolagsstämma. Att missförhållandena ute- lämnades är en omständighet som kan tala för att informationen aktivt undanhölls, särskilt mot bakgrund av att han upprättade egna sponsringsriktlinjer utom styrelsens vetskap. EY har därtill noterat att sju transaktioner försetts med beskrivningar av transaktionssyfte retroaktivt i december 2025, det vill säga efter att EY inledde sin granskning och efterfrågade underlag för transakt- ionerna. 10 Svernlöv, Ansvarsfrihet, s. 184–185. 11 Svernlöv, Ansvarsfrihet, s. 184–185. Visselblåsarrapporten kommunicerades inte till stämman. Styrelseordföranden och HR kände till vissel- blåsarrapporten sedan januari 2025. Av tillgängliga stämmoprotokoll framgår inte att rapporten presen- terades vid årsstämman den 9 april 2025 där den f.d. VD:n beviljades ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2024. I praktiken innebär detta att för räkenskapsåret 2025 behöver undantaget i 29 kap. 11 § ABL inte alls åberopas, eftersom ansvarsfrihet redan vägrades av stämman – där gäller ettårsfristen direkt. För rä- kenskapsåren 2021–2024, där ansvarsfrihet redan beviljats, krävs däremot att Bolagen kan visa att stämman inte fick tillräcklig information om missförhållandena. Vår bedömning är att det finns goda argument för detta, men frågan är inte prövad i rättspraxis i ett direkt jämförbart sammanhang, vilket innebär en återstående processrisk för dessa år. Lekmannarevisorer i SENAB konstaterar i granskningsrapporten för 2025 att ”det historiskt sett har fun- nits brister i styrningen och i den interna kontrollen i bolaget och att antagna styrdokument inte har efterlevts fullt ut” och att ”bristerna hänför sig framför allt till händelser som skett innan år 2025.” 2025 års årsredovisningar är de första att under avsnittet Väsentliga händelser explicit omnämna de konsta- terade bristerna i styrning och intern kontroll. PwC anger i revisionsberättelsen för 2025 att dess granskning ”enbart ska utmynna i ett uttalande om (…) förvaltningen under räkenskapsåret 2025” och att ”de brister som tas upp i EY:s utredning, som alltså avser perioden 2020–2025, inte omfattas av vår granskning.” 2025 års årsredovisningar och granskningsrapporter talar således för att 29 kap. 11 §-argumentet är tillämpligt. 4.4 Preskription 4.4.1 Systematiken Talan för bolagets räkning mot VD ska väckas senast ett år från det att årsredovisning och revisionsbe- rättelse lades fram på bolagsstämman (29 kap. 10 § ABL). Vad avser räkenskapsåret 2025 är process- förutsättningen i 29 kap. 7 § ABL direkt uppfylld: aktieägaren röstade den 15 april 2026 mot ansvarsfrihet för den f.d. VD:n och ettårsfristen för anspråk avseende 2025 löper ut den 15 april 2027 (29 kap. 10 § ABL). För räkenskapsåren 2020–2024 beviljades ansvarsfrihet vid samtliga stämmor utan motröster; processförutsättningen i 29 kap. 7 § ABL är därmed inte uppfylld på vanligt sätt för dessa år. För dessa anspråk måste 29 kap. 11 § ABL åberopas. I den mån undantaget är tillämpligt gäller den absoluta femårsgränsen i 29 kap. 13 § ABL. 4.4.2 SENAB – preskriptionsfrister12 Räkenskapsår Frist Status 2020 31 december 2025 Preskriberad 2021 31 december 2026 Öppen 2022 31 december 2027 Öppen 2023 31 december 2028 Öppen 12 Hela analysen förutsätter att 29 kap. 11 § ABL är tillämpligt. Preskriptionsförhållandena för 2020 är inte reversibla. 2024 31 december 2029 Öppen 2025 15 april 2027 (ettårsfrist, 29 kap. 10 Öppen § ABL – ansvarsfrihet vägrad) 4.4.3 SESAB – särskild analys Den f.d. VD:n tillträdde som VD i SESAB den 28 december 2023 och lämnade sin anställning den 19 juni 2025. SESAB:s första räkenskapsår var ett kombinerat år från december 2023 till den 31 december 2024 (13 månader), vilket bekräftas av att bolagets årsredovisning för 2025 redovisar jämförelseperi- oden 2023-12-01–2024-12-31. Det finns alltså inget separat räkenskapsår 2023 i SESAB. För det kom- binerade första räkenskapsåret (december 2023–31 december 2024) gäller femårsfristen den 31 de- cember 2029, förutsatt att 29 kap. 11 § ABL kan åberopas; ansvarsfrihet beviljades vid SESAB:s ordi- narie årsstämma den 9 april 2025 utan att missförhållandena framkommit. För räkenskapsåret 2025 vägrades ansvarsfrihet vid stämman den 15 april 2026, varför ettårsfristen i 29 kap. 10 § ABL gäller direkt och löper ut den 15 april 2027. 4.4.4 Brottsundantaget – 29 kap. 12 § ABL En skadeståndstalan mot VD som grundas på brott kan väckas utan hinder av de tidsfrister och pro- cessförutsättningar som annars gäller (29 kap. 12 § ABL). Ekobrottsmyndigheten (”EBM”) beslutade den 5 mars 2026 att lägga ned samtliga förundersökningar avseende SENAB och SESAB, innefattande bokföringsbrott, trolöshet mot huvudman och skattebrott, med motiveringen att det saknas anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Mot denna bakgrund kan brottsundantaget i 29 kap. 12 § ABL för närvarande inte åberopas. EBM:s beslut utgör dock inte res judicata i det civilrättsliga sammanhanget. I praktiken innebär detta att talan avseende räkenskapsåret 2025 måste väckas senast den 15 april 2027. Talan avseende räkenskapsåret 2020 är redan preskriberad och kan inte längre göras gällande. För räkenskapsåren 2021–2024 gäller i stället den längre femårsfristen, under förutsättning att undan- taget i 29 kap. 11 § ABL är tillämpligt (se avsnitt 4.3.3 och 8). Brottsundantaget i 29 kap. 12 § ABL kan för närvarande inte åberopas, eftersom förundersökningen har lagts ned. 5 Skadeståndsansvar på grund av anställningsavtalet Den f.d. VD:n har varit anställd i Bolagen. Detta innebär att den f.d. VD:n även skulle kunna hållas ansvarig på inomobligatorisk grund. Anställningsavtalet innehåller ingen särskild reglering gällande ska- deståndsansvar varför tillämpliga lagbestämmelser gäller fullt ut. För skada som en arbetstagare vållar i tjänsten gäller som utgångspunkt ett principalansvar innebäran- des att arbetsgivaren svarar för skadan. Principalansvaret gäller även om arbetsgivaren är den skade- lidande. Enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) svarar en arbetstagare för skada i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den ska- delidandes intresse och övriga omständigheter. I relation till skadeståndslagen utgör ABL speciallagstiftning, vilket innebär att skadeståndslagen enbart aktualiseras i den mån något inte regleras i ABL. Av förarbetena framgår att reglerna i ABL utgör en uttömmande reglering av det skadeståndsansvar en verkställande direktör kan åläggas vid fullgörande av sitt organuppdrag.13 En förutsättning för ansvar på annan grund än ABL är följaktligen att den f.d. VD:n vållat skadan vid utförande av sådana uppgifter som legat utanför organställningen och därmed även kunde ha anförtrotts en vanlig arbetstagare. Om ansvar inte kan utkrävas enligt ABL, och det konstateras att den f.d. VD inte agerat i sin organställ- ning ska skadeståndsansvaret bedömas utifrån 4 kap. 1 § skadeståndslagen. Vid bedömningen om skadeståndsskyldighetens omfattning ska handlingens beskaffenhet beaktas, vilket innebär att hänsyn ska tas till graden av vållande av arbetstagaren (om den skett uppsåtligen eller grovt vårdslöst). Vidare kan den omständigheten att den anställde anförtrotts en särskild uppgift eller haft en drift- eller arbets- ledningsfunktion tala för skadeståndsskyldighet. Bland de övriga omständigheter som har betydelse för skadeståndsskyldighetens omfattning hör bl.a. förhållandet mellan arbetsgivarens och arbetstagarens ekonomiska positioner. 6 Ansvar på andra rättsliga grunder 6.1 Obehörig vinst Den som på annans bekostnad erhållit en förmögenhetsöverföring utan rättslig grund kan tvingas att återbetala denna så som obehörig vinst. Principen om obehörig vinst är en erkänd tolkningsprincip, om än utan uttrycklig lagreglering och med begränsad prejudikatbildning.14 Principen fyller en funktion vid sidan av skadeståndsrätten och kontraktsrätten, framför allt när en identifierbar förmögenhetsminskning hos en part motsvaras av en konkret vinst hos motparten. I detta ärende aktualiseras frågan i två avseenden. För det första har den f.d. VD:n enligt EY:s utredning haft privat tillgång till förmånsbil utöver vad som avtalats eller godkänts av styrelsen. I den mån privat nyttjande av fordonet skett utan vederlag eller utan skattemässig rapportering kan värdet av nyttjandet utgöra en identifierbar vinst på Bolagens bekostnad. För det andra tog den f.d. VD:n, genom de spons- ringsbeslut som gynnade Trolle Paintballförening en förmånsposition utan att anmäla intressekonflikten för styrelsen. Om sponsringsbeloppen i praktiken medfört en ekonomisk fördel för den f.d. VD:n, per- sonligen eller för hans närstående, kan det finnas utrymme att bedöma detta som en obehörig vinst som kan grunda ett anspråk om återbetalning, vid sidan av skadeståndsgrunden i 29 kap. 1 § ABL. Det bör noteras att en framgångsrik talan om obehörig vinst förutsätter att det går att precisera en kon- kret och kvantifierbar vinst som gjorts av den f.d. VD:n och som kan särskiljas från den allmänna skadan för Bolagen. Möjligheten att grunda ett anspråk på principen om obehörig vinst är därför mer avgränsat än ett skadeståndsanspråk grundat på ABL. Detta innebär också att det är bevismässigt svårare att vinna framgång med en talan grundad på obehörig vinst. 6.2 Återkrav av felaktigt utbetalda belopp (condictio indebiti) I den mån Bolagen utbetalat ersättningar, förmåner eller kostnader till eller på uppdrag av den f.d. VD:n utan giltig grund, exempelvis representation och inköp utan saklig motivering, självattesterade kostnader i strid med attestinstruktionen, eller sponsring beslutad utanför delegationsordningens ram kan Bolagen 13 Se prop. 1972:5 s 564 f och prop. 1975:103 s. 542 f. 14 Se NJA 1993 s. 13 och NJA 2009 s. 695; Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt, 10 uppl., 2022, s. 388 ff.; Herre & Runesson i Festskrift till Axel Adlercreutz, 2007, s. 201 ff. ha rätt till återbetalning grundat på principen om condictio indebiti (dvs. återkrav av en felaktig utbetal- ning).15 Condictio indebiti innebär att den som mottagit en betalning i god tro normalt sett inte behöver återbe- tala, medan ett mottagande i ond tro kan medföra återbetalningsskyldighet. Den f.d. VD:n, i egenskap av den person som fattade besluten och attesterade kostnaderna, kan svårligen hävda god tro i förhål- lande till de belopp som direkt hänför sig till de konstaterade bristerna. Grunden för condictio indebiti är, precis som obehörig vinst, kvantifieringsmässigt mer avgränsad än en skadeståndstalan enligt ABL. Detta innebär att konkreta belopp måste kunna identifieras och kopplas till den f.d. VD:ns personliga koppling till transaktionerna. Att bevisa en talan grundad på condictio inde- biti kommer alltså bli svårare att bevisa och därmed vinna framgång med. 6.3 Skadestånd utanför organrollen – 2 kap. 2 § skadeståndslagen Som redovisats i avsnitt 5 utgör ABL speciallagstiftning i förhållande till skadeståndslagen. Utrymmet för ett skadeståndsansvar utanför ABL:s ram om den f.d. VD:n agerat i en egenskap som inte är att hänföra till organrollen är dock begränsat.16 Detta kräver nämligen både att den f.d. VD:n agerat utanför tjänsten och utanför organrollen. Dessutom kräver en tillämpning av 2 kap. 2 § skadeståndslagen ett brottsligt agerande. Tillämpningsutrymmet för denna grund måste alltså bedömas restriktivt. EBM:s beslut att lägga ner för- undersökningen innebär att ett brott inte kunnat bevisas rent straffrättsligt men det utesluter inte ett civilrättsligt ansvar, eftersom beviskravet och de rättsliga rekvisiten skiljer sig åt.17 En sådan talan kräver dock att det finns robust bevisning, både för att brott har begåtts och för att agerandet skett såväl utanför tjänsten som organrollen. 7 Slutsatser 7.1 Övergripande bedömning Den samlade utredningen ger stöd för att det finns rättsligt relevanta grunder för en skadeståndstalan mot den f.d. VD:n. Styrkan av de olika grunderna varierar beroende på vilken ansvarsperiod och vilken typ av åtgärd som avses och, framför allt, vilken bevisning som Bolagen har tillgång till för att stödja en sådan talan. Vår övergripande bedömning är att utsikterna för att vinna framgång i en domstolsprocess är rimliga i fråga om de egna attesterade utgifterna och sponsringen till Trolle Paintballförening, men att de belopp som i dagsläget kan beläggas med konkret, dokumenterad bevisning är begränsade – sam- mantaget i storleksordningen låga hundratusental kronor snarare än de sammanlagda transaktionsvo- lymer (t.ex. cirka 2,9 miljoner kronor avseende Zandaka) som har granskats men där varken felaktighet eller personlig vinst är styrkt. Detta förutsätter dessutom att Bolagen kan prestera den bevisning som krävs och att hänsyn tas till de processrättsliga riskerna som identifierats. Se den fördjupade skadesam- manställningen nedan och den ekonomiska avvägningen i avsnitt 10. 15 Se NJA 1994 s. 3 och NJA 1999 s. 575 angående återkrav vid felaktig utbetalning; Hellner & Radetzki, a.a., s. 391. 16 Nerep, Adestam & Samuelsson, Aktiebolagslag 29 kap. 1 §, Lexino 2021-09-01, p. 2.3; prop. 1975:103, s. 540. 17 Jfr Fitger m.fl., Rättegångsbalken, kommentar till 35 kap., angående det lägre beviskravet i tvistemål (övervägande sannolikt) i förhållande till bortom rimligt tvivel i brottmål. 7.2 Preliminär skadesammanställning En framgångsrik skadeståndstalan förutsätter inte bara ansvarsgrund utan även en kvantifierad skada. Nedanstående sammanställning är preliminär och baseras på de belopp som framgår av EY:s stick- provsgranskning och den interna utredningen. En fördjupad skadekartläggning krävs innan talan väcks för att fastställa vilka belopp som i realiteten är bevisbara och hänförliga till den f.d. VD:ns personliga ansvar snarare än till Bolagens allmänna kostnader. Kategori Belopp (exkl. moms där Bevisläge Rättslig grund annat ej anges) Sponsring till Trolle Paint- 15 000 kr per år, totalt 30 Starkt. Privat koppling till 29 kap. 1 § ABL (i första ballförening (2020 och 000 kr f.d. VD:n dokumenterad, hand); i andra hand obe- 2021) beloppet överstiger poli- hörig vinst. cyns tak (8 000 kr), spon- soravtal saknas. Sponsring till Sövestad IF 7 000 kr Måttligt. Förening utanför 29 kap. 1 § ABL (2022) kommunen och sponsor- avtal saknas, men ingen privat koppling till f.d. VD:n identifierad. Sponsring till Sjöbo Golf- 22 000 kr Svagt som grund mot f.d. Sannolikt inte hänförligt klubb under period med VD:n specifikt. Jävsrisken till f.d. VD:ns personliga anställds styrelseuppdrag avser en anställd, inte f.d. ansvar. (2020–2022) VD:n; sponsringsavtal finns. Attestbristfälliga/egenat- Sammanlagt stickprovs- Måttligt för de poster där 29 kap. 1 § ABL i första testerade transaktioner belopp cirka 300 000 kr; f.d. VD:n attesterat egna hand. (stickprov, enskilda be- ej fullständigt kartlagt kostnader eller deltagit i lopp mellan 2 776–45 vilka kostnader som är av aktiviteten; svagare där 707 kr) privat karaktär tillräcklig dokumentation saknas. Taxibolagsfakturor atte- Cirka 44 000 kr Svagt mot f.d. VD:n per- Sannolikt inte hänförligt sterade av f.d. VD:n sonligen. Ingen jäv eller till f.d. VD:ns personliga (2022–2024) privat vinst för honom är ansvar. identifierad. Konsultarvoden till Zan- Cirka 2 930 973 kr Mycket svagt. Avsaknad Svårt att koppla till 29 daka (2021–2025) av upphandlingsdoku- kap. 1 § ABL utan ytterli- mentation utgör en för- gare bevisning. valtningsbrist och skadan kan inte bevisas. Sammantaget uppgår de belopp som för närvarande kan anses ha ett relativt starkt bevisläge – spons- ringen till Trolle Paintballförening och de tydligast dokumenterade attestbristerna – till en storleksordning av lågt sexsiffrigt belopp, det vill säga väsentligt lägre än de totala transaktionsvolymer som EY har granskat. Zandaka-inköpen, som utgör den i särklass största posten, kan för närvarande inte läggas till grund för ett skadeståndsanspråk eftersom varken överprissättning, uteblivna prestationer eller person- lig vinst för den f.d. VD:n är styrkt – endast att upphandlingsdokumentation saknas, vilket i sig är en förvaltningsbrist men inte en bevisad ekonomisk skada. 8 Bedömning per rättslig grund Nedanstående tabell sammanfattar vår bedömning av de tre rättsliga grunderna sida vid sida, som ett komplement till den löpande analysen nedan. Rättslig grund Styrka/bedömning Rekommenderad användning 29 kap. 1 § ABL (skadestånds- Starkast grund. Goda argument Huvudgrund – bör åberopas i ansvar enligt ABL) för räkenskapsåret 2025; beak- första hand. tansvärda argument för 2021– 2024 under förutsättning att un- dantaget i 29 kap. 11 § ABL är tillämpligt. Skadestånd på grund av anställ- Begränsad betydelse, eftersom Andrahandsgrund – endast om ningsavtalet (4 kap. 1 § skade- ABL i allt väsentligt är uttöm- domstolen bedömer en åtgärd ståndslagen) mande för åtgärder inom organ- ligga utanför organrollen. rollen. Samtliga identifierade åt- gärder faller typiskt sett inom organrollen. Alternativa grunder (obehörig Kvantifieringsmässigt mer av- Kompletterande grunder i vinst, condictio indebiti, 2 kap. 2 gränsade och svårare att bevisa. andra/tredje hand, för konkret § skadeståndslagen) Condictio indebiti kan komplet- identifierbara belopp. tera avseende egenattesterade utgifter, men fungerar inte för sponsringen till Trolle Paintball- förening. 8.1 Skadeståndsansvar enligt 29 kap. 1 § ABL Vi bedömer att det finns skäl att argumentera för att rekvisiten i 29 kap. 1 § ABL är uppfyllda i förhållande till de åtgärder som identifierats i EY:s utredning och den interna utredningsrapporten. Den f.d. VD:n agerade inom ramen för sitt uppdrag vid sponsringsbeslut, attestering och upphandling. Vad gäller de bristande uppgifter som lämnades till bolagsstämmorna för räkenskapsåren 2020–2024 och bedöm- ningen av tillämpligheten av undantaget i 29 kap. 11 § ABL, se avsnitt 4.3.3 ovan. Vad avser sponsringen till Trolle Paintballförening och upprättandet av parallella riktlinjer utom styrel- sens vetskap talar omständigheterna, som redovisas i avsnitt 4.3.3, alltså för att agerandet kan ha skett med uppsåt, vilket ytterligare stärker culpabedömningen. Det starkaste anspråket, processuellt sett, avser räkenskapsåret 2025, för vilket ansvarsfrihet vägrades vid stämman den 15 april 2026. Ettårsfristen i 29 kap. 10 § ABL löper ut den 15 april 2027, och talan bör väckas i god tid innan detta datum. För räkenskapsåren 2021–2024 (räkenskapsåret 2020 är preskriberat) är processförutsättningen bero- ende av att undantaget i 29 kap. 11 § ABL kan tillämpas. Vår bedömning är att det finns beaktansvärda argument för att undantaget är tillämpligt, med hänsyn till att varken förvaltningsberättelserna, revisions- berättelserna eller stämmoprotokollen för dessa år innehåller uppgifter om de missförhållanden som EY:s utredning identifierat. Av de skäl som redovisas i avsnitt 4.3.3 – bland annat lekmannarevisorernas och PwC:s uttalanden i 2025 års rapporter – talar 2025 års årsredovisningar och granskningsrapporter alltså för att undantaget i 29 kap. 11 § ABL är tillämpligt. De omständigheter som redovisas i avsnitt 4.3.3 stödjer ytterligare detta argument. Frågan är emellertid inte prövad i ett sammanhang som är direkt jämförbart med det aktuella, vilket innebär att det finns en processuell risk att driva frågan. Vår sammantagna bedömning är att sponsringen till Trolle paintballförening och attestöverträdelserna är de åtgärder som har bäst chans till framgång i en skadeståndstalan. De övriga handlingarna har bevissvårigheter, vilket innebär en lägre chans till framgång i en domstolsprocess. 8.2 Skadeståndsansvar på grund av anställningsavtalet Ansvaret på inomobligatorisk grund enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen fyller en begränsad funktion i förhållande till ABL-ansvaret, eftersom ABL utgör speciallagstiftning och i allt väsentligt uttömmande reglerar det ansvar som kan utkrävas av en VD vid fullgörande av organuppdraget. Vår bedömning är att denna grund bör åberopas endast i andra hand, och enbart avseende sådana åtgärder som en dom- stol eventuellt bedömer ha legat utanför organrollen. Mot bakgrund av att samtliga identifierade åtgärder – sponsring, attestering och inköp – typiskt sett faller inom den löpande förvaltningen och därmed inom organrollen (se avsnitt 4.1.1), bedömer vi att grunden i praktiken kommer att få begränsad betydelse i målet och inte bör tillmätas något självständigt värde i en processtrategi. 8.3 Alternativa rättsliga grunder Att grunda en talan på principen om condictio indebiti kan vara ett processuellt komplement för konkret identifierbara belopp. Denna grund kan, för det fall tillräckligt robust bevisning finns, i sådant fall åbero- pas i andra hand avseende de egenattesterande utgifterna. Bolagen har härvid bevisbördan för att be- talning skedde samt att betalningen avsåg en privat och icke-verksamhetsrelaterad kostnad. Vad gäller sponsringen till Trolle Paintballförening kan en sådan talan inte grundas på principen om condictio in- debiti eftersom det är Trolle Paintballförening som tagit emot betalningen. Bolagen kan därför inte vinna framgång med en sådan talan. Vad gäller principen om obehörig vinst fyller den ingen processuell fördel i fråga om de egna attesterade utgifterna. I fråga om sponsringen till Trolle Paintballförening kan principen användas som grund men det finns betydande bevissvårigheter för att kunna vinna framgång med en sådan talan. Det kräver att Bolagen kan bevisa att den f.d. VD:n, och inte bara föreningen, gjort en personlig vinst på Bolagens bekostnad. Med hänsyn härtill rekommenderas inte att åberopa obehörig vinst som grund för en skade- ståndstalan. Ett anspråk grundat på 2 kap. 2 § skadeståndslagen kräver att domstolen bedömer att åtgärderna faller utanför tjänsten och organrollen samt att brott har begåtts, vilket kommer vara svårt att bevisa. Denna grund rekommenderas därför inte heller att användas. 9 Processrättsliga risker Följande risker bör beaktas inför ett beslut om att väcka en skadeståndstalan grundad på ABL: • Ansvarsfrihetens räckvidd: en domstol kan komma att pröva om de uppgifter som faktiskt lämnades till bolagsstämmorna, exempelvis förvaltningsberättelsens hänvisning till "interna problem" redan i 2022 års årsredovisning och om dessa uppgifter var tillräckliga för att utlösa en mer aktiv gransk- ning. Om Bolagen kan bevisa att hänvisningen avsett ett personalrättsligt ärende och inte missför- hållanden kopplade till den f.d. VD:n så bör denna risk reduceras. • Skadekvantifiering: att vinna framgång med en skadeståndstalan förutsätter inte bara att ansvar kan bevisas utan även att skadans storlek kan kvantifieras. Bevisbördan ligger på Bolagen. EY:s utred- ning identifierar ett antal transaktionskategorier men inte någon preciserad skada. Om det inte går att kvantifiera skadan kan Bolagen inte heller vinna framgång i en talan om skadestånd. • Jämkning: domstolen kan jämka skadeståndet med stöd av 29 kap. 5 § ABL om det är skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans storlek och omständigheterna i övrigt. Jämkningsregeln är av- sedd att tillämpas restriktivt och som en sista utväg,18 men risken bör beaktas i processriskbedöm- ningen, i synnerhet om enskilda transaktioner bedöms ha skett av oaktsamhet snarare än uppsåtli- gen. • Styrelseansvar som motargument: det kan anföras att styrelsen kände till eller borde ha känt till delar av de aktuella missförhållandena och att bolagsstämman därigenom i någon mening hade tillgång till informationen. Mot detta talar dock att 29 kap. 11 § ABL enligt sin ordalydelse tar sikte på vad som lämnats till stämman, inte vad styrelsen internt kände till och att bolaget inte bör gynnas av att styrelsen underlät att föra upp känd information på stämman. Detta är dock en omständighet som kan ha stor påverkan på chanserna att vinna framgång med tillämpningen av 29 kap. 11 § ABL. • Bevisningen i allmänhet: som redan har påpekats ligger bevisbördan för de väsentliga delarna i en skadeståndstalan på Bolagen. Bolagen måste alltså kunna ha robust bevisning (som i allmänhet ska nå upp till beviskravet styrkt) avseende skadans orsak, skadans storlek, den f.d. VD:ns ansvar och den f.d. VD:ns vetskap/ond tro. Det är ytterst bevisningen som avgör vilka chanser Bolagen har för att vinna framgång i en skadeståndstalan mot den f.d. VD:n. Först när vi har tillgång till all till- gänglig bevisning kan vi göra en mer träffsäker bedömning av möjligheterna till framgång i en ska- deståndstalan i domstol. • Den ekonomiska risken: en civilprocess i allmän domstol innebär alltid lång handläggningstid och betydande processuella kostnader. Detta måste alltid tas med i beaktan inför ett beslut om att inleda 18 NJA 2019 s. 978. en tvist. Om en tvist är motiverad eller inte beror dels på vilken chans till framgång som kan bedömas utifrån de rättsliga frågorna, dels utifrån vilket belopp som tvisten kommer att omfatta. Ju lägre be- lopp, desto högre bör chanserna till framgång i de rättsliga frågorna rimligtvis vara för att kunna motivera en domstolsprocess. 10 Ekonomisk avvägning Kommunstyrelsen har uttryckligen efterfrågat en uppskattning av storleken på ett eventuellt skadestånd eller återkrav, en uppskattning av förväntade rättegångskostnader samt en samlad ekonomisk riskbe- dömning kopplad till ett eventuellt rättsligt förfarande. Vår bedömning är följande. Sannolikt skadeståndsbelopp: baserat på den preliminära skadesammanställningen i avsnitt 7.2 bedö- mer vi att ett realistiskt yrkande, avgränsat till de poster där bevisläget är starkast (sponsringen till Trolle Paintballförening och de tydligast dokumenterade attestbristerna), sannolikt kommer att uppgå till, grovt räknat, något i storleksordningen mellan 70 000–200 000 kr. Ett bredare yrkande som inkluderar Zan- daka-inköpen eller andra poster med svagare bevisläge skulle kunna höja det yrkade beloppet avsevärt, men medför samtidigt en betydligt högre processrisk och lägre sannolikhet för bifall på dessa delar. Förväntade rättegångskostnader: en tvist av detta slag – flera räkenskapsår, komplex bevisning bestå- ende av bokföringsmässiga underlag, vittnesförhör och sakkunnigbevisning, samt eventuellt överkla- gande till hovrätt – medför typiskt sett betydande ombudskostnader för båda parter över flera år. Vid förlust, även delvis, riskerar Bolagen även att förpliktas ersätta motpartens rättegångskostnader fullt eller delvis. Sammantaget bedömer vi att de förväntade rättegångskostnaderna för Bolagen, inklusive risken för att ersätta motpartens kostnader vid förlust, kan bli jämförbara med eller överstiga det sanno- lika processbeloppet för ett avgränsat yrkande. En mer precis kostnadsuppskattning förutsätter att ett mer djupgående processuellt upplägg kan upprättas, vilket bör ingå i den föreslagna fördjupade skade- kartläggningen. Samlad ekonomisk riskbedömning: vägt mot varandra är vår bedömning att ett anspråk begränsat till de starkaste posterna (sponsring till Trolle Paintballförening och tydligt dokumenterade attestbrister) sannolikt inte i sig motiverar kostnaderna och riskerna med en flerårig domstolsprocess, om anspråket drivs isolerat. Den ekonomiska motiveringen för att väcka talan stärks avsevärt om (i) den fördjupade skadekartläggningen identifierar ytterligare bevisbara belopp, (ii) flera räkenskapsår (2021–2025) kan kumuleras i en och samma talan, vilket sprider processkostnaden över ett större sammantaget yrkande, eller (iii) en förhandlad uppgörelse kan uppnås med den f.d. VD:n utan fullständig domstolsprocess. Om inget av dessa scenarier realiseras bör kommunstyrelsen överväga om en talan i så fall enbart motiveras av principiella och förtroendemässiga skäl snarare än av rent ekonomiska, vilket i så fall bör beslutas medvetet och öppet snarare än underförstått. 11 Rekommendation Med beaktande av ovanstående rekommenderar vi följande stegvisa process. För det första bör kommunstyrelsen besluta att låta genomföra en fördjupad skadekartläggning i syfte att fastställa exakt vilka belopp som kan styrkas med robust bevisning och hänföras till den f.d. VD:ns personliga ansvar, snävare än de transaktionsvolymer EY:s stickprov har granskat. Parallellt bör möj- ligheten till en förhandlad uppgörelse utanför domstol utredas. För det andra bör denna kartläggning ställas mot en mer precis uppskattning av förväntade rättegångs- kostnader över samtliga instanser. Om skadekartläggningen visar att det sammanlagda, bevisbara an- språket väsentligt överstiger de förväntade processkostnaderna, eller om flera räkenskapsår kan kum- uleras i en gemensam talan på ett sätt som gör den ekonomiska kalkylen gå ihop, rekommenderar vi att kommunstyrelsen beslutar att väcka en skadeståndstalan mot den f.d. VD:n. En sådan talan bör i första hand grundas på 29 kap. 1 § ABL och avse räkenskapsåret 2025 samt, i den mån bevisningen bär och med tillämpning av 29 kap. 11 § ABL, räkenskapsåren 2021–2024. Om skadekartläggningen i stället visar att det bevisbara anspråket är begränsat till de poster som redan identifierats i avsnitt 7.2, bör kommunstyrelsen öppet ta ställning till om en talan ändå är motiverad av principiella eller förtroen- demässiga skäl, eller om en förhandlad uppgörelse eller att skärpta interna rutiner bedöms vara en mer ändamålsenlig åtgärd. Med hänsyn till preskriptionsfristerna – ettårsfristen för räkenskapsåret 2025 lö- per ut den 15 april 2027 – bör ett eventuellt beslut om att väcka talan fattas i så god tid att talan kan väckas senast under det första kvartalet 2027, efter det att skadeyrkandena preciserats och process- strategin fastlagts. _______________________ SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen 2026-06-03

§ 9 VoB AB - utredning av ägarform Styrelsen beslutar att föreslå VoB Syd AB att vidareutveckla utredningen av ägarformen, inklusive såväl bolagets utveckling som en analys av förslagets effekter för ägarparterna Skånes Kommuner och Region Kronoberg att uppdra åt Skånes Kommuners presidium att, genom fortsatt dialog med Kronobergs ägarombud, säkerställa förankring och stödja VoB Syd AB:s styrelse i att formulera ett ändamålsenligt uppdrag Sammanfattning av ärendet En juridisk utredning av ägarformen för VoB Syd AB har genomförts i syfte att skapa ett långsiktigt och hållbart ägarkoncept. Bedömningen är att en förändring kan genomföras i likhet med strukturen för Inera. Förslaget har förankrats på såväl tjänstemannanivå, med socialchefer och kommundirektörer, som politiskt genom ägardialog. I förankringsprocessen har dock ytterligare risker, osäkerheter och möjliga konsekvenser identifierats, särskilt kopplade till bolagsstyrning, ägarbalans samt Skånes Kommuners framtida roll. Det finns ett tydligt behov av fördjupad analys av hur förslaget ska tillämpas i praktiken. Kontrollkriteriet där ägarrådets status och förmåga att utgöra ett organ med tillräcklig kontroll behöver analyseras närmare i relation till den bolagsstrategiska styrningen. Även verksamhetskriteriet behöver belysas ytterligare, inte minst vad gäller konsekvenser för bolagets intäkter om andelen verksamhet utanför ägarkretsen begränsas. Den nya lagstiftningen om offentlig säljverksamhet (LOS), som träder i kraft den 1 augusti 2026, förstärker behovet av ytterligare analys. Mot denna bakgrund bedöms det nödvändigt att skjuta fram den planerade beredningsprocessen i syfte att säkerställa förenlighet med lagstiftningen och aktuell rättspraxis samt minska risken för juridiska intressekonflikter. Fortsatt utredningsarbete med anledning av identifierade risker och konsekvenser är resurskrävande och behöver genomföras i samverkan med Kronoberg. Skånes Kommuner tilldelas inget fortsatt utredningsuppdrag, i stället ges VoB Syd AB i uppdrag att vidareutveckla utredningen. Uppdraget omfattar såväl bolagets utveckling som en analys av förslagets effekter för ägarparterna Skånes Kommuner och Kronoberg. Skånes Kommuners presidium fortsätter dialogen med Kronobergs ägarombud. Detta för att säkerställa förankring samt föreslå och stödja VoB:s styrelse i att formulera ett ändamålsenligt uppdrag. SKÅNES KOMMUNER Sammanträdesprotokoll styrelsen 29 maj 2026 SSiiddaa 8838 aavv 150609 Detta dokumentet har signerats genom digitala signeringstjänsten GetAccept. Fingerprint: cc7f715725d54ebeaa9b3e547ea89c3217871942d8665e101b0e33772322ebd765cf039d99f601c495f089e1042579e5a968aaffb2db672b9a0aa0a77797b991

§ 10 Återkoppling Kommunala ledamöter till centralt samverkansorgan Sammanfattning av ärendet CS ordförande Anders Rubin återkopplade arbetet inom central samverkan. Arbetet bedöms som välfungerande och mer självgående än tidigare, med minskat behov av politisk detaljinvolvering. Arbetsprocessen kring HS-avtalet fortskrider med omfattande redaktionella förändringar. Synpunkter har inhämtats genom såväl workshops som skriftliga inspel och arbete pågår för att omhänderta dessa. Parallellt tas strategi och handlingsplan fram. Remiss planeras till senare under hösten med målsättning om beslut under Q1 2027. Samsjuklighetsreformen innebär en förändring av huvudmannaskapet. Arbetet är organiserat inom befintlig vårdsamverkan och leds av regionala processledare. Pågående insatser omfattar bland annat framtagande av projektdirektiv, nulägesanalys samt struktur och plan för det fortsatta arbetet, liksom informationsinsatser i delregionerna. När det gäller material- och hjälpmedelsförsörjning konstateras att nuvarande ordning, med ett stort antal olika arbetssätt och regelverk, medför bristande effektivitet. Ett arbete har initierats för att utreda förutsättningar för en mer samordnad hantering. Fokus ligger på att ta fram en gemensam målbild, säkerställa kommunal förankring samt ta fram underlag för ett framtida inriktningsbeslut. Teknikutvecklingen bidrar samtidigt till att öka behovet av gemensamma lösningar och strukturer. SKÅNES KOMMUNER Sammanträdesprotokoll styrelsen 29 maj 2026 SSiiddaa 8849 aavv 150609 Detta dokumentet har signerats genom digitala signeringstjänsten GetAccept. Fingerprint: cc7f715725d54ebeaa9b3e547ea89c3217871942d8665e101b0e33772322ebd765cf039d99f601c495f089e1042579e5a968aaffb2db672b9a0aa0a77797b991

§11 FORTV Christofer Odenberger Begränsningar i jordbruksavtalen: • Bete/slåtter endast under perioden 15 maj-31 augusti under övningsuppehållet. • I ”svart område” på kartan kommer endast slåtter alternativ putsning att ske. Områ- dena sammanfaller i stort med Natura 2000-områdena. • Arrendatorn ska ha beredskap att med kort varsel kunna tömma fältet på boskap. • Inga fasta stängsel. • Vid stängsling ska träd, trädridåer, skogspartier och föryngring visas stor hänsyn. • Skador uppkomna vid övningar ersätts ej. SSiiddaa 49 aavv 150609 Datum Beteckning 2025-05-29 FM2026-876:2 Sida 5 (9) Säkerhetsskyddsklass Arrendeavtalens omfattning (kartor enligt bilaga 1): ./1 • År 2025 omfattade jordbruksarrendet ca 510 ha. Arrendeavtal 2 i år omfattar ca 600 ha bete/vall, samt avtal 3 ca 1580 ha i Natura 2000-områden där enbart slåtter och putsning får utföras utefter markens förutsättningar. All naturvård inom arren- dets ytor planeras och samverkas mellan Fortifikationsverket och Länsstyrelsen. Lunds kommun såg positivt på att betet ökar i omfattning, och ser gärna bete även på Natura 2000-områdena för att främja den biologiska mångfalden vilket är vik- tigt. Alexander Linde svarade att det kan bli aktuellt med utökade marker för bete men troligen inte i de svarta områdena, och inte bete i den omfattningen som det var förut. Tomas Persson undrade hur mycket slåtter som planeras genomföras. Christofer svarade att markerna får utvisa detta. Gabrielle Rosquist meddelade att Länsstyrel- sens uppskattar att fältet betas och inte växer igen, och även att övningarna blott- lägger sandmarkerna. Länsstyrelsen förordar också bete istället för slåtter på de torra områdena med hänsyn till biologisk mångfald. Samverkan innebär inte att man är eniga i alla bitar! Ambjörn Persson • En ny mobilmast är uppförd vid Norra parkeringen. Det är idag stora problem med mobiltäckningen i garnisonen, men masten kommer förhoppningsvis att innebära att det blir 5G-uppkoppling. • FortV har fått i uppdrag att se över ny dragning av Skåneledens sträcka över fältet för att minska konflikter vid avlysningar. När det inte är avlyst gäller allemansrät- ten. Carl von Friesendorff undrade om markeringarna på nuvarande sträcka kom- mer att vara kvar. Ambjörn återkommer med svar. Kent-Ivan Andersson undrade om den nya leden är samma led som planeras att gå öster om Vombsjön, vilket Ambjörn bekräftade. Bostadshus • Renovering av fastigheter fortsätter, bl a är ett hus mitt i Silvåkra by nu färdigställt. • Stensättningen i Silvåkrabäcken behöver renoveras då stenarna rasar ner i bäcken. Den tunga trafiken genom by ses som en stor anledning till detta. • Takbyte kommer att ske på vissa fastigheter på fältet. • Ett antal bostadshus kommer att annonseras ut som hyreslediga under hösten. • Till hösten påbörjas en inventering av fastigheter med anledning av ny överens- kommelse för Försvarsmaktens hyresavtal, och då kan vissa byggnadstyper bli fö- remål för rivning. I nuläget finns det ingen plan för rivning av bostadshus. Hur man ska hantera ärendet är ännu inte klarlagt. Invasiva arter: • Bekämpning av parkslide prövas med en naturlig metod (man knäcker växten och lägger över duk som kväver den), istället för kemisk bekämpning. Om metoden är framgångsrik kan marken användas till annat när växten är borta, men vid besprut- ning kan marken inte användas på flera år. Det förekommer även jättebjörnloka, lupiner och kanadensiskt gullris på fältet. SSiiddaa 51 0a va v1 05069 Datum Beteckning 2025-05-29 FM2026-876:2 Sida 6 (9) Säkerhetsskyddsklass

§ 12 Övriga ärenden Årsstämma VoB Syd Styrelsen beslutar att utse Angela Everbäck (MP) till ersättare som ombud vid årsstämman. Sammanfattning av ärendet VoB Syd håller årsstämma den 11 juni. Skånes Kommuners ordförande har meddelat förhinder att närvara. Underlag ska skickas till Angela Everbäck. Styrelsens beslut om att utse ombud ska expedieras till VoB Syd. Omedelbar justering Paragrafen förklaras omedelbart justerad. SKÅNES KOMMUNER Sammanträdesprotokoll styrelsen 29 maj 2026 SSiiddaa 8950 aavv 150609 Detta dokumentet har signerats genom digitala signeringstjänsten GetAccept. Fingerprint: cc7f715725d54ebeaa9b3e547ea89c3217871942d8665e101b0e33772322ebd765cf039d99f601c495f089e1042579e5a968aaffb2db672b9a0aa0a77797b991 Nästa sammanträde Nästa styrelsesammanträde är den 25 september 2026. SKÅNES KOMMUNER Sammanträdesprotokoll styrelsen 29 maj 2026 SSiiddaa 8961 aavv 150609 Detta dokumentet har signerats genom digitala signeringstjänsten GetAccept. Fingerprint: cc7f715725d54ebeaa9b3e547ea89c3217871942d8665e101b0e33772322ebd765cf039d99f601c495f089e1042579e5a968aaffb2db672b9a0aa0a77797b991 Signaturcertifikat Dokumentnamn: Protokoll styrelsen Skånes Kommuner 29 maj Unikt dokument-id: e2304f02-4bfd-436b-8842-50b1a3c9004f Dokumentets fingeravtryck: cc7f715725d54ebeaa9b3e547ea89c3217871942d8665e101b0e33772322ebd765cf039d99f601c49 5f089e1042579e5a968aaffb2db672b9a0aa0a77797b991 Undertecknare Verifierad med BankID: JOHAN Johan Andersson FREDRIK ANDERSSON (19680806****) 1:e vice ordförande Betrodd tidsstämpel: Skånes Kommuner 2026-06-05 11:54:46 UTC E-post: joh***@esl*** Enhet: Edge 148.0.3967.97 on iPhone iOS 18.7.9 (smartphone) IP nummer: 94.234.***.*** Verifierad med BankID: NINA Nina Mårtensson MÅRTENSSON (19770121****) Förbundsdirektör Betrodd tidsstämpel: Skånes kommuner 2026-06-05 12:07:06 UTC E-post: nin***@ska*** Enhet: Edge 148.0.3967.97 on iPhone iOS 26.5.0 (smartphone) IP nummer: 94.234.***.*** Verifierad med BankID: PATRIC ÅBERG Patric Åberg (19830528****) Ordförande Betrodd tidsstämpel: Skånes Kommuner 2026-06-05 12:20:59 UTC E-post: pat***@ost*** Enhet: Edge 148.0.3967.97 on iPhone iOS 26.5.0 (smartphone) IP nummer: 81.225.***.*** Detta dokument slutfördes av alla parter: 2026-06-05 12:20:59 UTC Detta dokumentet har signerats genom digitala signeringstjänsten GetAccept. Certifikatet tillhandahåller alla signaturer och aktivitetsdata kopplat till detta dokument. SSiiddaa 8972 aavv 150609 Medlemsavgift 2027 till Skånes Kommuner Den totala medlemsavgiften för 2027 är beslutad av förbundsmötet 20230505 och baseras på antal invånare 20260101 i enlighet med Skånes Kommuners stadgar. Medlemsavgiften 2027 är uppräknad med 2,8 % i förhållande till 2026. Invånarantal Andel Medlems- Invånarantal Andel Medlems- 1/1 2025 % avgift 1/1 2026 % avgift 2026, tkr 2027, tkr Bjuv 15 985 1,12% 531 16 052 1,12% 547 Bromölla 12 470 0,87% 415 12 497 0,87% 426 Burlöv 20 101 1,41% 668 20 444 1,43% 697 Båstad 16 026 1,12% 533 16 046 1,12% 547 Eslöv 34 922 2,44% 1 161 35 126 2,45% 1 197 Helsingborg 152 091 10,65% 5 057 152 776 10,66% 5 206 Hässleholm 52 114 3,65% 1 733 51 915 3,62% 1 769 Höganäs 28 430 1,99% 945 28 489 1,99% 971 Hörby 15 562 1,09% 517 15 559 1,09% 530 Höör 17 518 1,23% 582 17 680 1,23% 602 Klippan 17 714 1,24% 589 17 713 1,24% 604 Kristianstad 86 379 6,05% 2 872 85 908 5,99% 2 927 Kävlinge 32 477 2,27% 1 080 32 655 2,28% 1 113 Landskrona 47 309 3,31% 1 573 47 571 3,32% 1 621 Lomma 24 715 1,73% 822 24 677 1,72% 841 Lund 131 590 9,21% 4 375 132 333 9,23% 4 509 Malmö 365 644 25,59% 12 157 367 924 25,67% 12 536 Osby 12 947 0,91% 430 12 861 0,90% 438 Perstorp 7 235 0,51% 241 7 115 0,50% 242 Simrishamn 18 890 1,32% 628 18 779 1,31% 640 Sjöbo 19 337 1,35% 643 19 397 1,35% 661 Skurup 17 099 1,20% 569 17 139 1,20% 584 Staffanstorp 27 303 1,91% 908 27 482 1,92% 936 Svalöv 14 543 1,02% 484 14 474 1,01% 493 Svedala 23 581 1,65% 784 23 714 1,65% 808 Tomelilla 13 639 0,95% 453 13 669 0,95% 466 Trelleborg 47 269 3,31% 1 572 47 405 3,31% 1 615 Vellinge 37 816 2,65% 1 257 37 833 2,64% 1 289 Ystad 32 106 2,25% 1 067 32 188 2,25% 1 097 Åstorp 16 449 1,15% 547 16 491 1,15% 562 Ängelholm 45 110 3,16% 1 500 45 159 3,15% 1 539 Örkelljunga 10 277 0,72% 342 10 293 0,72% 351 Östra Göinge 13 978 0,98% 465 13 718 0,96% 467 Summa 1 428 626 47 499 1 433 082 48 829 SSiiddaa 8983 aavv 150609 Beslut 1 (10) Datum Ärendebeteckning 2026-08-20 26535-2025 Sjöbo kommun Kommun@sjobo.se Tillsyn enligt lag (2018:2088) om tobak och liknande pro- dukter, lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter samt alkohollagen (2010:1622) – Sjöbo kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen uppmärksammar följande brister som föranleder kritik: • Kommunen har inte bedrivit tillsyn i tillräcklig omfattning i enlig- het med alkohollagen (2010:1622) (AL), lag (2018:2088) om to- bak och liknande produkter (LTLP) och lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter (LTN) • Beslut om serveringstillstånd har fattats utan att de grundläggande kraven enligt 8 kap. 12 § AL är tillräckligt utredda • I ett av ärendena har ingen fullgod kontroll enligt 5 kap. 2 § LTLP av sökandes lämplighet genomförts Länsstyrelsen uppmärksammar följande brister: • Kommunen har inte följt förvaltningslag (2017:900) (FL) • Beslut om serveringstillstånd har fattats utan att de grundläggande kraven enligt 8 kap. 14 § AL är tillräckligt utredda • Beslut har fattats i strid med delegationsordning • Riktlinjerna innehåller normgivande formulering • Mottagningsbevis, enligt 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden och 5 § alkoholförordningen (2010:1636) har inte sänts till sökanden när ansökan bedömts vara fullständig Länsstyrelsen bedömer kommunens arbete inom granskat område. Myn- digheten kan påtala brister och om dessa anses allvarliga uttalas kritik mot kommunen. Tillsynsbeslutet är inte rättsligt bindande (Ds 1995:50). Postadress: 205 15 Malmö T elefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter SSiiddaa 8994 aavv 150609 Länsstyrelsen Skåne Beslut 2 (10) 2026-08-20 26535-2025 Till beslutet biläggs även förbättringsförslag från Länsstyrelsen inom ra- men för myndighetens råd- och stöduppdrag. Länsstyrelsens handläggning I tillsynsplanen för Länsstyrelsen Skåne är Sjöbo kommun en av de verk- samheter som tillsynas under 2025. Tillsynen görs på Länsstyrelsens ini- tiativ. Verksamhetstillsyn enligt alkohollagen, lag om tobak och liknande produkter samt lag om tobaksfria nikotinprodukter (LTN) samt anslutande lagstiftningar, exempelvis förvaltningslag, har genomförts. Länsstyrelsen har sänt ut enkäter som besvarats av kommunen. Enkäterna innehåller frågor angående verksamhetens organisation, riktlinjer, poli- cys, handläggning samt tillsyn. Inom ramen för tillsynen granskade Läns- styrelsen två ärenden som handlagts enligt AL och ett ärende enligt LTLP. Länsstyrelsen har sammanställt och kommunicerat faktaunderlaget av verksamhetstillsynen till kommunen den 16 juni 2026. Kommunen har inkommit med yttrande över faktaunderlaget den 17 augusti 2026. Läns- styrelsen har beaktat de synpunkter kommunen framfört och kommenterar detta särskilt i de punkterna Länsstyrelsen anser det behövs. Kommunens organisation Ansvaret för de tillsynade områdena är fördelat på olika delar i Sjöbo kommun. Enligt reglementet ansvarar kommunstyrelsen för tillstånds- givning enligt AL samt tillståndsgivning och tillsyn enligt LTLP. Sam- hällsbyggnadsnämnden ansvarar för tillsyn avseende skyltning av rökfria miljöer enligt LTLP och tillsyn av folkölsförsäljning enligt AL. Enligt reglemente har fullmäktige ej uppdragit någon nämnd att ansvara för tillsyn enligt AL (förutom tillsyn av folkölsförsäljning) och tillsyn enligt LTN och därmed förefaller det vara kommunfullmäktige i Sjöbo kommun som ansvarar för de områdena. Vidare finns samverkansavtal mellan Ystad-Österlenregionens miljöför- bund och Sjöbo kommun för AL och LTLP. Enligt avtalen åtar sig för- bundet att handlägga tillstånd och tillsyn enligt AL och LTLP inklusive handläggning fram till beslut samt efterarbete. Sjöbo kommun fattar sina egna beslut inom samtliga tillsynade områden. SSiiddaa 9905 aavv 150609 Länsstyrelsen Skåne Beslut 3 (10) 2026-08-20 26535-2025 Länsstyrelsens bedömning Kommunens tillsyn Länsstyrelsens bedömning av kommunens alkoholtillsyn utgår från föl- jande: I prop. 2000/01:20 s. 55 uttalas att en rimlig ambition bör vara att varje serveringsställe får åtminstone ett besök per år men fler om det finns behov. Av prop. 2009/10:207 s. 19 framgår att tillsyn ska vara strukture- rad och regelbunden för att vara effektiv. I SOU 2009:22 s. 216 beskrivs att för legitimiteten av systemet och upprätthållandet av förtroendet hos allmänheten och inte minst hos tillståndshavare är det helt nödvändigt att kontrollbesök verkligen äger rum. Ett minimum bör vara att den som har stadigvarande serveringstillstånd för servering av alkohol till allmänheten kan påräkna minst ett kontrollbesök per år. För utpräglade nöjesinrätt- ningar och andra serveringsställen med sena serveringstider och ungdom som gäster är det motiverat att tillståndsmyndigheten gör flera kontrollbe- sök under året. Regeringen betonar i prop. 2000/01:97 s. 79 att vandels- prövningen ska ske löpande. En sådan kontroll är lämplig att åtminstone göra en gång om året. • Vid Länsstyrelsens tillsyn framgår att kommunen genomfört till- synsbesök vid 11 av 28 serveringsställen år 2023 och vid 7 av 26 serveringsställen år 2024. Inre tillsyn genomfördes under samma period avseende 6 av 27 respektive 11 av 25 serveringstillstånd • När det gäller anmäld detaljhandel och servering av folköl genom- fördes tillsynsbesök vid 9 av 12 respektive 5 av 12 försäljnings- ställen. Kommunen måste kunna upprätthålla en kontinuerlig och regelbunden kontroll av att tillståndshavarna fortsatt är lämpliga enligt AL. Med ut- gångspunkt av de redovisade uppgifterna konstaterar Länsstyrelsen att tillsyn enligt AL inte bedrivits i tillräcklig omfattning. Gällande försäljningstillstånd för tobak åligger det kommunen att säker- ställa att tillståndshavarna uppfyller kraven på personlig och ekonomisk lämplighet i enlighet med 5 kap 2 § LTLP under den tid tillståndet inne- has, prop. 2017/18:156 s 191. • Under åren 2023 och 2024 genomförde kommunen tillsyn på 9 re- spektive 5 av 12 försäljningsställen. Inre tillsyn av tillståndshavare uppges ha genomförts på 4 respektive 6 av 12 försäljningstillstånd. Av 8 anmälda försäljningsställen för e-cigaretter genomfördes endast 2 besök under 2023 och 3 besök 2024. • Av 11 anmälda försäljningsställen för tobaksfria nikotinprodukter genomfördes 7 respektive 4 besök under de år som granskats. SSiiddaa 9916 aavv 150609 Länsstyrelsen Skåne Beslut 4 (10) 2026-08-20 26535-2025 • Kommunen uppger att ingen tillsyn har genomförts över rökfria miljöer under åren 2023 och 2024. Med utgångspunkt i de redovisade uppgifterna konstaterar Länsstyrelsen att tillsyn enligt LTLP och LTN inte bedrivs i tillräcklig omfattning för att kunna säkerställa att lämpligheten hos tillståndshavarna fortsatt uppfylls. Sammantaget anser Länsstyrelsen att kommunen brister i sin tillsyn enligt AL, LTLP och LTN i sådan grad att det föranleder kritik. Lämplighet enligt 8 kap. 12 § AL Ekonomisk lämplighet Av 8 kap. 12 § AL framgår det att serveringstillstånd endast får meddelas den som visar att man med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksam- heten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i AL och dess föreskrifter. I ett av de granskade ärendena prövar kommunen en långivare som PBI. I Skatteverkets remissvar framkommer att långivaren har låg deklarerad in- komst. Kommunen ställer inga frågor och utreder inte hur denna person har försörjt sig och hur denna har möjlighet att låna ut kapital till sökan- debolaget. Finansiering Inom ramen för lämplighetsprövningen ingår att den som söker serve- ringstillstånd visar varifrån kapitalet till restaurangförvärvet kommer ifrån och hur köpet samt den framtida rörelsen kommer att finansieras. I SOU 2000:59 och 2009:22 anges att en redovisning av varifrån kapitalet kom- mer motverkar tillkomsten av serveringsrörelser som finansieras med il- legala medel. Dessutom sker en kontroll av att sökanden inte är beroende av någon som är olämplig att bedriva serveringsrörelse eller är underkas- tad sådana ekonomiska åtaganden som väsentligt begränsar dennes möj- ligheter att bestämma över serveringsrörelsens drift. Finansierings- kontrollen har som syfte att i första hand förhindra att restaurangköp fi- nansieras med obeskattade eller på annat sätt olagligt förvärvade medel. I ett ärende inkommer inte sökandebolaget med någon finansieringsplan. Kommunen anger i tjänsteskrivelsen att bolaget hyr lokalen och att det därför inte har förkommit något behov av finansiering, därmed prövas inte finansieringen. Enligt akten lämnar sökandebolaget in kontoutdrag som visar på att det överförts 175 000 kr (150 000 kr + 25 000) till sökandebo- lagets konto. Dock visar inte bolaget vad kapitalet ska användas till och SSiiddaa 9927 aavv 150609 Länsstyrelsen Skåne Beslut 5 (10) 2026-08-20 26535-2025 kommunen utreder inte ursprunget trots att detta kapital uppenbarligen används till uppstartskostnader av verksamheten. Bedömning av person/er med betydande inflytande Att identifiera vem eller vilka som är personer med betydande inflytande (PBI) i en rörelse är centralt för den lämplighetsprövning som ska göras enligt 8 kap. 12 § AL. I förarbetena har lagstiftaren angett att när en ansö- kan gäller juridisk person måste lämplighetskraven även riktas mot den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen (se även Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2011 ref. 44). I HSLF-FS 2020:77 finns det ett allmänt råd där olika befattningar nämns som kan definieras som PBI i ett bolag. Kommunen måste utöver att identifiera dessa personer även dokumentera sitt ställningstagande om vilka som an- ses vara sådana personer och på vilken grund personerna anses ha ett be- tydande inflytande. Kammarrätten har i rättsfall med mål nr. 3544–09, i fråga om varning och villkor, ansett att en nyinsatt styrelsesuppleant inte omfattades av lämp- lighetsprövning. Detta är för att suppleanten saknade ägarinflytande och hade inte någon generalfullmakt eller i övrigt något bestämmande infly- tande i bolaget. Kommunen har inte genomfört fullständiga PBI-bedömningar i ärendena om serveringstillstånd. • I ett av ärendena anger kommunen i tjänsteskrivelsen att de har prövat två personer som PBI enligt AL, men utifrån akten har kommunen egentligen prövat fyra personer och begärt remisser från Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Skattever- ket. Kommunen omnämner inte de två övriga personerna i tjäns- teskrivelsen eller beslutet och det framgår inte att de är prövade eller varför. • I det andra ärendet prövar kommunen tre personer som PBI, ak- tieägaren, suppleanten och långivaren. Enligt föreskrifter är sup- pleant och långivare inga som ska bedömas som PBI endast på de grunderna. Kommunen utreder inte förhållandet vidare och klar- gör därmed inte varför långivaren borde granskas som PBI eller om den borde anses som annan ekonomisk intressent i verksam- heten samt varför suppleanten prövas som PBI. I lämplighetsprövning ingår att granska och bedöma huruvida sökanden med PBI gjort rätt för sig i förhållande till det allmänna. Ett led i denna granskning är att utreda eventuella åtagande i andra bolag – sk närståen- debolag – och kontrollera att dessa sköter sina förpliktelser i förhållande till det allmänna. SSiiddaa 9938 aavv 150609 Länsstyrelsen Skåne Beslut 6 (10) 2026-08-20 26535-2025 Samtliga utredningar gällande serveringstillstånd saknar uppgifter om huruvida kommunen inom ramen för lämplighetsbedömningen kontrolle- rat om sökanden har eller har haft åtagande i andra bolag. Detta då inga handlingar om aktiva eller historiska bolagsengagemang har inkommit från sökandbolagen och då det ej finns några utdrag angående uppgifterna. Bedömning av kunskapskrav Enligt 8 kap. 12 § AL ska sökanden genom att avlägga ett prov visa att man har de kunskaper som krävs enligt lagen och anslutande föreskrifter för att på ett författningsenligt sätt utöva serveringsverksamheten. Av Folkhälsomyndighetens föreskrift, HSLF-FS 2020:77, om kunskapsprov framgår vem som ska avlägga kunskapsprov och om det finns undantag för att göra kunskapsprovet. • I ett ärende granskar kommunen fyra personer och uppger i tjäns- teskrivelsen att en av de fyra PBI:erna har avlagt kunskapsprov. Någon förklaring till varför inte minst hälften av PBI:erna ska upp- visa kunskap i AL framgår inte av kommunens utredning. Därmed borde minst hälften ha avlagt godkänt kunskapsprov enligt ovan nämnda föreskrift. • I det andra ärendet bedömer kommunen att det är tre personer som är PBI i sökandeboaget. Ingen av PBI:erna uppvisar till kommu- nen att de har tillräckliga kunskaper enligt AL och därmed har bo- laget ej intygat att de har dessa kunskaper. Länsstyrelsens bedömning angående 8 kap. 12 § AL För att sökanden ska kunna visa sin ekonomiska och personliga lämplig- het måste korrekta uppgifter angående detta begäras in från sökande eller remissinstanserna. Sammanfattningsvis konstaterar Länsstyrelsen att det finns brister i ärendena gällande utredning om finansiering, ekonomisk och personlig lämplighet samt PBI-bedömning. I ärendena är det inte visat att sökanden uppfyller lämplighetskraven i enlighet med 8 kap. 12 § AL. Efter samlad bedömning anser Länsstyrelsen att bristerna föranleder kri- tik. Lämplighet enligt 5 kap. 2 § LTLP Enligt 5 kap. 2 § LTLP får ett tillstånd endast beviljas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållan- den och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i denna lag. Av prop. 2017/18:156 s. 191 framgår det att enligt 5 kap. 7 § ska ändringar avseende uppgifter av betydelse för tillsynen anmälas till kommunen. Detta innebär bl.a. att betydande förändringar SSiiddaa 9949 aavv 150609 Länsstyrelsen Skåne Beslut 7 (10) 2026-08-20 26535-2025 av ägarförhållandena måste anmälas. Kravet på skötsamhet och person- lig lämplighet kvarstår även efter det att tillstånd meddelats. I ärendet om försäljningstillstånd inkommer bolaget med en anmälan om att det tillkommit två ledamöter i bolaget, en ordförande och en VD. Dock förefaller granskningen endast omfatta den som tillkommit som ordförande. Personen som tillkommit som VD prövas inte och kommu- nen efterfrågar inte uppgifter på denna person och bolaget förefaller ej ändra sin anmälan. Att kommunen inte prövar företrädarens lämplighet enligt 5 kap. 2 § LTLP anser Länsstyrelsen vara en brist som föranleder kritik. Förvaltningslagen Serviceskyldigheten Enligt 6 § FL ska myndigheter lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Vidare framgår det i 19 § FL att om en fram- ställning är ofullständig eller oklar ska en myndighet i första hand hjälpa den enskilde till rätta inom ramen för sin allmänna serviceskyldighet. • I ett av de granskade ärendena ansöker bolaget om serveringstid mellan 11.00-22.00. I verksamhetsbeskrivningen uppges att öp- pettiderna kommer vara 11.00-21.00. Kommunen beslutar seder- mera att bevilja serveringstid mellan 11.00-21.00, men inget delavslag fattas. Bolaget ändrar inte sin ansökan och kommunen begär inte in något förtydligande om serveringstiden. • I det granskade ärendet angående försäljningstillstånd inkommer bolaget med att det har tillkommit två ledamöter i bolaget, en ord- förande och en VD. Kommunens granskning omfattar sedan end- ast den som tillkommit som ordförande. Personen som tillkommit som VD prövas inte och kommunen efterfrågar inte uppgifter på denna person. Enligt akten inkommer inte bolaget med någon änd- ring av anmälan. En myndighet bör normalt utgå från att sökanden har fyllt i ansökan om tillstånd i enlighet med sina önskemål. Om det finns otydligheter eller up- penbara indikationer på att något har fyllts i felaktigt kan och bör myndig- heten be sökanden om klargöranden (se 20 § FL). Kommunen ska inte ändra omfattning av ett sökt tillstånd ifall inte sökande begär detta, vare sig det gäller drycker, tider eller plats(se JO:s beslut dnr 8485-2021). SSiiddaa 9150 0a va v1 05069 Länsstyrelsen Skåne Beslut 8 (10) 2026-08-20 26535-2025 Dokumentation av uppgifter Enligt 27 § förvaltningslagen ska uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som har betydelse för utgången i ärendet snarast dokumenteras av myndigheten. Det ska även framgå av doku- mentationen när den gjorts och av vem. En god dokumentation bör även omfatta sådant som anger och förklarar myndighetens ställningstagande. • I det granskade ärendet angående försäljningstillstånd hänvisar kommunen till att registerutdrag har tagits från en kreditupplys- ningstjänst samt från Kronofogdemyndigheten. Utdragen åter- finns inte i akten och vilka uppgifter som hämtats går ej att verifiera. • I ett serveringstillståndsärende anges det i tjänsteskrivelsen att det finns kontrollavgifter från skatteverket på ett närståendebolag. I bedömningen anger kommunen att handläggaren fått en ”rimlig förklaring” till detta genom ett telefonsamtal. Någon tjänste- anteckning om detta telefonsamtal återfinns inte i akten och anledningen till varför kontrollavgiften inte påverkar framgår ej i ärendet. Bedömning utifrån FL För att myndigheters handläggning ska vara så rättssäker och transparant som möjligt ska myndigheten handlägga ärendena enligt FL. Sammanfatt- ningsvis konstaterar Länsstyrelsen att kommunens handläggning brister i förhållande till FL. Dispositionsrätt Enligt 8 kap. 14 § AL ska serveringstillstånd omfatta ett visst avgränsat utrymme som disponeras av tillståndshavaren. Dispositionsrätten intygas genom att kommunen inhämtar hyresavtal, köpeavtal, markupplåtelse- tillstånd eller liknande. I ett av ärendena om serveringstillstånd inkommer sökandebolaget med ett hyresavtal. Hyresavtalet omfattar inte uteserveringen och ingen annan handling som intygar dispositionsrätten inkommer i ärendet. Att kom- munen inte har utrett om sökandebolaget har dispositionsrätt till de be- viljade serveringsutrymmena anser Länsstyrelsen vara en brist i kommunens handläggning. Beslut utan delegation Ystad-Österlenregionens miljöförbund har flertalet gånger fattat beslut om återkallelse enligt 9 kap. 18 § p. 1 AL för verksamheter i Sjöbo kom- mun. Förbundet har ej haft rätt till att fatta dessa beslut enligt AL i SSiiddaa 9160 1a va v1 05069 Länsstyrelsen Skåne Beslut 9 (10) 2026-08-20 26535-2025 enlighet av antagen delegationsordningen, förbundsordningen eller sam- verkansavtalet mellan förbundet och Sjöbo kommun. Då beslut har fattats av person som saknar delegation anser Länsstyrel- sen att kommunen har brustit i sin handläggning. Riktlinjer Kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt denna lag och anslutande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen enligt 9 kap. 8 § AL. Syftet med riktlinjerna är att göra det lättare att förutse om en planerad etablering kan beviljas tillstånd, att kommunen ska behandla ansökningar om serveringstillstånd på ett likvärdigt sätt samt bidra till en rättssäker, snabb och effektiv till- ståndsprövning. I förarbetena till alkohollagen (prop. 2009/10:125 s 94 f.) framgår att ”Självfallet kan kommunen inte i något fall ha egna regler som avviker från lagen eller anslutande föreskrifter. De kommunala rikt- linjerna får inte heller vara så långtgående att de får karaktären av norm- givning.” Kommunen uppger på sid. 4 att ”all försäljning ska registreras och rap- porteras till kommunen” vid tillfälliga tillstånd till allmänheten. Dock framgår det inte vad denna reglering baseras på. Vidare anges det att för pausservering meddelas tillstånd ”endast en verksamhet som huvudsakli- gen vänder sig till en publik över 20 år”. Att i riktlinjerna uppge generellt att en ansökan kommer avslås om den har en viss karaktär och att generellt begära in omfattande uppgifter från vissa tillståndstyper är att anses som normgivning. Att riktlinjerna inne- håller vissa delar av normgivande karaktär anser Länsstyrelsen vara en brist. Mottagningsbevis Länsstyrelsen konstaterar att det inte skickats ut mottagningsbevis enligt

§13 Länsstyrelsen Josefin Andersson, Naturprövningsenheten • Enheten är prövningsmyndighet vid ärenden som innebär påverkan på naturmiljön, t ex dispenser och tillstånd inom skyddade områden samt artskydd, medan FIHM är tillsynsmyndighet. • Har haft inledande samråd gällande P 7 ansökan om ny matsal, inväntar insändande av denna. Gabrielle Rosquist, Art- och Naturenheten • En ny förordning med uppdaterad lista över hotade arter trädde i kraft 26-05-15. Länsstyrelsen kan göra riktade åtgärder i samverkan med FortV och P 7. • Länsstyrelsen deltar i ett nytt EU-finansierat Life-projekt gällande restaurering av hedmarkers utbredning i södra Sverige. Revingehed ingår inte i projektet. Jörgen Nilsson, Naturvårdsenheten. • Naturvårdsenheten har ansvar för Natura 2000-områdena på Revingefältet. Åtgär- der görs enligt samverkan i ÖSIN-gruppen, och omfattar t ex slåtter på sjöängarna norr om Krankesjön, vid Vaselund samt Silvåkrakärrets södra delar. Tomas Pers- son undrade hur man åtgärdar lokalen med klockgentiana, Gentiana pneu- monanthe, vid Vaselund. Jörgen svarade att det är problematiskt men med sen slåt- ter kan den hinna blomma. SSiiddaa 61 1a va v1 05069 Datum Beteckning 2025-05-29 FM2026-876:2 Sida 7 (9) Säkerhetsskyddsklass Rickard Lindberg, Kulturmiljöenheten. • Rickard har hand om fornminnesfrågan på Revingehed och deltar i det arbete som pågår gällande utgrävning av dessa.

ÖSHN § 14 Revidering av reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Änr HMN 2026/13 Beslut Föreslå kommunfullmäktige i respektive samverkanskommun • Anta revidering av reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd att gälla från och med 2027-01-01. Sammanfattning Styrdokument för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd har genomgått revideringar under våren 2026. Det nuvarande reglementet för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd reviderades senast i samband med Hörby kommuns inträde under hösten 2018. Förslaget till revidering av reglementet efterliknar i stora delar Kristianstads kommuns gemensamma reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Det reviderade reglementet föreslås gälla från och med den 1 januari 2027 i samband med nästa mandatperiod, under förutsättning att respektive kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslaget. Hjälpmedelscentrum Östra Skånes förslag till Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Föreslå kommunfullmäktige i respektive samverkanskommun • Anta revidering av reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd att gälla från och med 2027-01-01. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes hjälpmedelsnämnd 2026-06-10 Beslutsunderlag Hjälpmedelscentrum Östra Skånes tjänsteutlåtande 2026-04-14 Förslag reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Ändringsdokument reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Hjälpmedelscentrum Östra Skåne 2026-04-14 Isak Wetterlöf isak.wetterlof@kristianstad.se 044132776 isak.wetterlof@kristianstad.se Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Revidering av reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Änr HMN 2026/13 Hjälpmedelscentrum Östra Skånes förslag till Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Föreslå kommunfullmäktige i respektive samverkanskommun • Anta revidering av reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd att gälla från och med 2027-01-01. Sammanfattning Styrdokument för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd har genomgått revideringar under våren 2026. Det nuvarande reglementet för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd reviderades senast i samband med Hörby kommuns inträde under hösten 2018. Förslaget till revidering av reglementet efterliknar i stora delar Kristianstads kommuns gemensamma reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Det reviderade reglementet föreslås gälla från och med den 1 januari 2027 i samband med nästa mandatperiod, under förutsättning att respektive kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslaget. Beslutsunderlag Hjälpmedelscentrum Östra Skånes tjänsteutlåtande 2026-04-14 Förslag reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Ändringsdokument reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Kristianstads kommun | 291 80 Kristianstad | 044–13 50 00 | Organisationsnummer 212000–0951 www.kristianstad.se | kommun@kristianstad.se Ärendet I samband med revideringen föreslås nuvarande 2 § och 14 § att utgå. Bestämmelserna har bedömts kunna hanteras genom andra paragrafer i avtalet. Förslag på nya paragrafer som ska ingå i det reviderade reglementet utgör 3, 4, 5, 8, 9, 11, 15, 16, 17, 20 och 27 §§. De nya paragraferna reglerar bland annat nämndens uppföljning och rapportering, informations- och samrådsansvar, remissförfarande, former för sammanträden och närvarorätt. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak det reglemente som gäller för nämnder inom Kristianstads kommun med de anpassningar som krävs av att Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd är en gemensam nämnd. Det reviderade reglementet föreslås gälla från och med den 1 januari 2027 i samband med nästa mandatperiod, under förutsättning att respektive kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslaget. Barnkonsekvensanalys Beslutet förändrar inte för barn jämfört med tidigare. Kristina Björnlund Hjälpmedelschef Beslut expedieras till Kommunledningskontoret, Kristianstads kommun Bromölla kommun Hässleholms kommun Hörby kommun Osby kommun Simrishamns kommun Sjöbo kommun Skurups kommun Tomelilla kommun Ystads kommun Östra Göinge kommun REGLEMENTE FÖR ÖSTRA SKÅNES HJÄLPMEDELSNÄMND Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad och Östra Göinge kommuner har kommit överens om att inrätta en gemensam nämnd, kallad Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd, för samverkan avseende medicintekniska hjälpmedel. Kristianstads kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden, som tillsätts i Kristianstads kommun och ingår i dess organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente antaget av respektive kommunfullmäktige i de samverkande kommunerna och ett mellan kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. Begreppet fullmäktige omfattar i detta reglemente samtliga kommuners fullmäktige om inte annat anges.

ÖSHN § 15 Revidering avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet Änr HMN 2026/18 Beslut Föreslå kommunfullmäktige i respektive samverkanskommun • Anta revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet att gälla från och med 2027-01-01. Sammanfattning Styrdokument för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd har genomgått revideringar under våren 2026. Förslaget till revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet innebär huvudsakligen språkliga justeringar i syfte att modernisera språket. Därutöver föreslås ett tillägg som reglerar förutsättningarna för framtida inträde i Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd. Det reviderade avtalet föreslås gälla från och med den 1 januari 2027 i samband med nästa mandatperiod, under förutsättning att respektive kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslaget. Hjälpmedelscentrum Östra Skånes förslag till Östra Skånes Hjälpmedelsnämnden Föreslå kommunfullmäktige i respektive samverkanskommun • Anta revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet att gälla från och med 2027-01-01. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes hjälpmedelsnämnd 2026-06-10 Beslutsunderlag Hjälpmedelscentrum Östra Skånes tjänsteutlåtande 2026-05-05 Förslag avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet Ändringsdokument avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet Avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Hjälpmedelscentrum Östra Skåne 2026-05-05 Isak Wetterlöf isak.wetterlof@kristianstad.se 044132776 Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet Änr HMN 2026/18 Hjälpmedelscentrum Östra Skånes förslag till Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Föreslå kommunfullmäktige i respektive samverkanskommun • Anta revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet att gälla från och med 2027-01-01. Sammanfattning Styrdokument för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd har genomgått revideringar under våren 2026. Förslaget till revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet innebär huvudsakligen språkliga justeringar i syfte att modernisera språket. Därutöver föreslås ett tillägg som reglerar förutsättningarna för framtida inträde i Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd. Det reviderade avtalet föreslås gälla från och med den 1 januari 2027 i samband med nästa mandatperiod, under förutsättning att respektive kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslaget. Beslutsunderlag Hjälpmedelscentrum Östra Skånes tjänsteutlåtande 2026-05-05 Förslag avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet Ändringsdokument avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet Avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet Kristianstads kommun | 291 80 Kristianstad | 044–13 50 00 | Organisationsnummer 212000–0951 www.kristianstad.se | kommun@kristianstad.se Barnkonsekvensanalys Beslutet förändrar inte för barn jämfört med tidigare. Kristina Björnlund Hjälpmedelschef Beslut expedieras till Kommunledningskontoret Kristianstads kommun Bromölla kommun Hässleholms kommun Hörby kommun Osby kommun Simrishamns kommun Sjöbo kommun Skurups kommun Tomelilla kommun Ystads kommun Östra Göinge kommun Ny skrivning Tas bort AVTAL OM GEMENSAM HJÄLPMEDELSVERKSAMHET mellan kommunerna Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad och Östra Göinge Ovannämnda kommuner, utom Hörby Kommun, har kommit överens om att fr.o.m. 1 januari 2003 inrätta en gemensam nämnd, kallad Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd, för samverkan angående avseende försörjningsverksamhet för medicintekniska hjälpmedel. Hörby kommun ansluter sig till samverkansavtalet den 1 oktober 2018. För nämndens arbete gäller reglemente enligt bilaga 1. Detta avtal utgör en överenskommelse enligt 9 kap. 22 § kommunallagen.

§16 Övriga deltagare/bordet runt Lunds universitet/Jan-Åke Nilsson • Tack vare gott samarbete med P 7 har forskarna har kunnat genomföra sina under- sökningar under våren under de stora övningarna. • Den kalla våren har påverkat småfåglarnas häckning men nu är det på gång. Fåg- larna verkar inte påverkas av övningsverksamheten. • Blåmesen har minskat i antal med ca 50%, vilket eventuellt kan bero på en artspe- cifik sjukdom. • En Aftonfalk som sågs på fältet under några dagar lockade flera fågelskådare. SSiiddaa 71 2a va v1 05069 FÖRSVARSMAKTEN Datum Beteckning _M SÖDRA SKÅNSKA REGEMENTET 2025-05-29 FM2026-876:2 Sida 8 (9) Säkerhetsskyddsklass

17 § Ersättning till förtroendevalda Respektive kommun betalar ut ersättning till kommunens ledamöter och ersättare i nämnden enligt de ersättningsbestämmelser som gäller för den kommun ledamoten eller ersättaren företräder. 17 § Deltagande i beslut En ledamot som, där detta är möjligt, avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslut fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om nämnden fattar det med acklamation.

18 § Hundar ska hållas kopplade på följande områden: Kring Möllers mosse – Aktivitetsparken – Malenas Park Gatorna kring Östergatan - Gamla Torg - Västergatan - Tegelgatan - och Planteringsgatan Nya Torg Orebackens camping Sövde badplats Torget i Vollsjö Området kring Pumphuset och lekplatsen i Vollsjö Marknadsplatsen i Lövestad Grönområde söder om Blentarpsvägen i Blentarp Del av gamla spårområdet i Bjärsjölagård Bifogade kartor markerar vilka områden kopplingstvånget avser. Hundförbud mellan den 1/5 och 30/9 gäller för: Badplatsen i Sövde, från bastubåtsbryggan och västerut Bifogade kartor markerar vilka områden förbudet avser. Tikar ska under löptid hållas kopplade inom hela kommunen, dock inte inom inhägnat område. När en hund inte hålls kopplad skall den ha halsband med ägarens kontaktuppgifter eller vara ID- märkt på annat sätt som möjliggör kontakt med ägaren. Fyrverkerier och andra pyrotekniska varor

19 § Tillstånd av polismyndigheten krävs för att använda fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor på offentlig plats. Fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor får användas på offentlig plats utan polismyndighetens tillstånd endast mellan kl. 23.30 och 00.30 på nyårsafton. Vid användandet ska hänsyn tas till platsens belägenhet och övriga omständigheter. Tillstånd enligt ordningslagen kan behövas även under nyårsafton mellan kl 23:30 till 00:30 om det kan innebära olägenhet för människor och djur. Avgift för att använda offentlig plats

20 § För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige. Överträdelse av lokal ordningsföreskrift

§ 21 Redovisning av delegeringsbeslut 2026/6 Information / rapporter Information/rapport Justerares signatur 3 2a0bc8abbad4-2f6b-a0d4-a53b-e5b850d0 :remmun-DI ngiS oddA SSiiddaa 2361 aavv 150609 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-06-04

22 § Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar från nämnden ska på nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som nämnden utser. Nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndens vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill.

23 § Arkiv Nämnden ansvarar för eget diarium. Nämnden ansvarar för det egna arkivet enligt vad som anges i värdkommunens arkivreglemente.

24 § Ersättning till förtroendevalda Respektive kommun betalar ut ersättning till kommunens ledamöter och ersättare i nämnden enligt de ersättningsbestämmelser som gäller för den kommun ledamoten eller ersättaren företräder.

25 § Revision Den gemensamma nämnden ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige i var och en av kommunerna. Det är enbart fullmäktige i den kommun som valt ledamoten i fråga som vid vägrad ansvarsfrihet kan besluta om entledigande från uppdraget.

26 § Utskott Inom nämnden ska det finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet består av tre ledamöter och tre ersättare enligt följande: • Från Kristianstads kommun: en ledamot (tillika ordförande) och en ersättare. • Från kommungruppen Hörby, Ystad, Tomelilla, Simrishamn, Skurup och Sjöbo: en ledamot och en ersättare. • Från kommungruppen Hässleholm, Osby, Östra Göinge och Bromölla: en ledamot och en ersättare. Utskottet sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Utskottet sammanträder i Kristianstads kommun om utskottet inte bestämmer annat. Sammanträde ska hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden endast när minst två ledamöter är närvarande.

27 § Upphandlingar Vid upphandlingar som genomförs av Skånes Kommuner fattas och undertecknas fullmakt för samordnade upphandlingar med respektive kommun i enlighet med varje kommuns delegationsordning. När Östra Skånes hjälpmedelsnämnd genomför egna upphandlingar ska tilldelningsbeslut och avtal fattas och undertecknas i enlighet med nämndens delegationsordning. Vid egna upphandlingar får nämnden stöd av Kristianstads kommun upphandlingsenhet. Nya skrivning Samma skrivning men annan plats/paragraf Tas bort, kan innebära både att de byter plats/paragraf men även tas bort helt REGLEMENTE FÖR ÖSTRA SKÅNES HJÄLPMEDELSNÄMND Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad och Östra Göinge kommuner har kommit överens om att fr.o.m. den 1 januari 2003 inrätta en gemensam nämnd, kallad Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd, för samverkan angående avseende medicintekniska hjälpmedel. Hörby kommun ansluter sig till samverkansavtalet den 1 oktober 2018. Kristianstads kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden, som tillsätts i Kristianstads kommun och ingår i dess organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente antaget av respektive kommunfullmäktige i de samverkande kommunerna och ett mellan kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. Begreppet fullmäktige omfattar i detta reglemente samtliga kommuners fullmäktige om inte annat anges.

§ 29 Ärendenummer 2026/126 Översyn av de lokala ordningsföreskrifterna för Sjöbo kommun Tekniska nämnden beslutar Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att revidera de lokala ordningsföreskrifterna för Sjöbo kommun med följande: Tillägg till § 13 förtäring av alkohol att även omfatta Malenas Park i Sjöbo (del av Sandbäck 5:102), Färsingaskolan i Sjöbo (Tranan 1) Vändplats på Såggatan i Sjöbo (del av Sandbäck 4:18) Revidera följande platser ang i § 13 Bil Bengtsson (Tryckaren 5) ändras till att benämnas fastigheten Tryckaren 5 ICA Supermarket i Sjöbo (Solvik 4) ändras till att benämnas ICA Supermarket i Sjöbo inkl torg (Solvik 4) Tillägg till §19 ang fyrverkerier ”Tillstånd kan behövas även under nyårsafton mellan kl 23:30 till 00:30 om det kan innebära olägenhet för människor och djur.” Sammanfattning av ärendet Enligt 3 kap. 8 § i Ordningslagen får kommunerna meddela föreskrifter för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. En översyn av de lokala ordningsföreskrifterna görs med jämna mellanrum och dialog sker med bland annat polisen för att identifiera platser där det finns ett behov av en lokal ordningsföreskrift. Innan föreskrifterna träder i kraft ska dessa även anmälas till Länsstyrelsen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 4 mars 2026 Förslag till reviderade lokala ordningsföreskrifter samt kartbilaga Beslut skickas till: Kommunfullmäktige SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

SÖRF § 31 Dnr Val av justerare Att justera dagens protokoll utses Ingrid Ek (S). _____ Justerares signatur 4 2a0bc8abbad4-2f6b-a0d4-a53b-e5b850d0 :remmun-DI ngiS oddA SSiiddaa 2372 aavv 150609 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-06-04

SÖRF § 32 Dnr Föredragningslista Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar • Godkänner upprättad ärendelista. _____ Justerares signatur 5 2a0bc8abbad4-2f6b-a0d4-a53b-e5b850d0 :remmun-DI ngiS oddA SSiiddaa 2383 aavv 150609 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-06-04

SÖRF § 33 Dnr Information från verksamheten Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar • Med beaktan lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Utbildningen inom ”Block 2” Räddningstjänst Under Höjd Beredskap (RUHB) är slutförd. Har handlat om ammunition. Ytterligare utbildningar kommer ske under nästa år. Möjlighet finns att söka medel för robusthöjande åtgärder. Handlar om åtgärder inom vatten och skyddsutrustning. Beloppet man kan äska om är 1 miljon kronor. Besök har gjorts hos samhällsbyggnadsförvaltningen, Ystad, gällande installation av eldstad. Det är viktigt att SÖRF får den information som behövs via byggnadsnämnden. Under sommarmånaderna kommer besök göras hos sommarstugeägare. Organisation- och ledarskapsutveckling pågår. Avtal på gång för friskvård och distansarbete gällande administrativ personal. Ö Vemmerlövs räddningsvärn, Simrishamns kommun, håller på att avveckla sin verksamhet. Föredragande Martin Andersson, räddningschef. Justerares signatur 6 2a0bc8abbad4-2f6b-a0d4-a53b-e5b850d0 :remmun-DI ngiS oddA SSiiddaa 2394 aavv 150609 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-06-04

SÖRF § 34 Dnr 2026/13 Delårsrapport 1 - 2026 Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar • Godkänna delårsrapport 1/2026. Sammanfattning av ärendet Information ges om delårsrapport 1- 2026. I antagen verksamhetsplan finns sex specifika fokusområden som man jobbar med. Antalet automatlarm har minskat däremot har sjukvårdsrelaterade insatser ökat. I övrigt inget som sticker ut. När det gäller brandskyddskontroller ligger man bättre till än tidigare år. Budgetmässigt visas ett överskott på 800 tkr. Förutsättningen är budget i balans vid årsskiftet. RAKEL-systemet kommer ersättas av nytt system, SWEN (Swedish Emergency Network). Ger alternativa vägar att kommunicera samt är robustare. Ett nationellt system för blåljusmyndigheter. Beslutsunderlag Delårsrapport tertial 1- 2026. Föredragande Martin Andersson, räddningschef. Justerares signatur 7 2a0bc8abbad4-2f6b-a0d4-a53b-e5b850d0 :remmun-DI ngiS oddA SSiiddaa 3305 aavv 150609 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-06-04

SÖRF § 35 Dnr 2026/15 Medarbetarundersökning - RIB 2026 Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar • Medarbetarundersökning RIB 2026 läggs till handlingarna Sammanfattning av ärendet Inriktningen i undersökningen har varit Uthållighet & Inspiration. 107 personer har fått enkäten varar 75 har besvarat densamma. Av svaren framgår bland annat: 92 % upplever att rollen som RIB och den vardagliga tillvaron fungerar bra. 95 % kan rekommendera arbetsuppgiften till andra 60 % upplever den sociala arbetsmiljön på hemstationen som bra. Inom vissa områden finns det utvecklingspotential. Beslutsunderlag Medarbetarundersökning RIB 2026. Föredragande Martin Andersson, räddningschef Justerares signatur 8 2a0bc8abbad4-2f6b-a0d4-a53b-e5b850d0 :remmun-DI ngiS oddA SSiiddaa 3316 aavv 150609 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-06-04

SÖRF § 36 Dnr 2026/16 Nya verksamhetsmål Insats & Ledning Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar • Med beaktan lägga de nya verksamhetsmålen för Insats & Ledning till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Genomgång sker av de nya verksamhetsmålen för Isats & Ledning. 70 % av befolkningens ska nås inom 10 minuter och 90 % ska nås inom 20 minuter samt att avvikelse i beredskapen kommer att presenteras som ett nytt mål. Tidigare har man mätt förmåga men kommer nu mäta beredskapshållning istället. Föredragande Martin Andersson, räddningschef. Justerares signatur 9 2a0bc8abbad4-2f6b-a0d4-a53b-e5b850d0 :remmun-DI ngiS oddA SSiiddaa 3327 aavv 150609 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sydöstra Skånes Räddningstjänst 2026-06-04

§ 37 Ärendenummer 2026/160 Förfrågan om att köpa kommunal mark, del av Björkeröd 2:145 Tekniska nämnden beslutar Nämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen med uppdrag att kontakta intressenten med en förfrågan om ytterligare markköp. Sammanfattning av ärendet Sökanden har ansökt om att förvärva cirka 1 500 m² av kommunens fastighet Björkeröd 2:145, vilken idag arrenderas och används som hage och ridpaddock (se kartbilaga). Marken är detaljplanelagd för bostadsändamål, vilket innebär att en ändring av detaljplanen krävs för att möjliggöra ett förvärv. Bakgrunden till ansökan är att delar av anläggningen, som uppförts av tidigare ägare utan kommunens kännedom, visat sig ligga på kommunal mark. Ärendet omfattar därmed både prövning av förutsättningarna för detaljplaneändring och ställningstagande till en eventuell framtida marköverlåtelse. Vid ett eventuellt markförvärv står sökanden för samtliga kostnader kopplade till detaljplaneändringen samt lantmäteriets fastighetsreglering. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 23 mars 2026 Sökandes ansökan om att förvärva del av fastigheten Björkeröd 2:145 Datum Datum Ärendenr. 2026-03-23 2026/160 Tjänsteskrivelse Handläggare: Amanda Kärrstedt Tekniska nämn den amanda.karrstedt@sjobo.se Förfrågan om att köpa del av Björkeröd 2:145 Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna sökandens ansökan om förvärv av cirka 1 500 kvm av kommunens fastighet Björkeröd 2:145 till ett pris om 380 kr/kvm. Alternativt Nämnden beslutar att avslå ansökan om förvärv av cirka 1 500 kvm av kommunens fastighet Björkeröd 2:145. Sammanfattning av ärendet Sökanden har ansökt om att förvärva cirka 1 500 m² av kommunens fastighet Björkeröd 2:145, vilken idag arrenderas och används som hage och ridpaddock (se kartbilaga). Marken är detaljplanelagd för bostadsändamål, vilket innebär att en ändring av detaljplanen krävs för att möjliggöra ett förvärv. Bakgrunden till ansökan är att delar av anläggningen, som uppförts av tidigare ägare utan kommunens kännedom, visat sig ligga på kommunal mark. Ärendet omfattar därmed både prövning av förutsättningarna för detaljplaneändring och ställningstagande till en eventuell framtida marköverlåtelse. Vid ett eventuellt markförvärv står sökanden för samtliga kostnader kopplade till detaljplaneändringen samt lantmäteriets fastighetsreglering. Tomtpriset uppgår till 380 kr/kvm. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 23 mars 2026 Sökandes ansökan om att förvärva del av fastigheten Björkeröd 2:145 Beslut skickas till Marie Lindqvist Blomberg Datum Datum Ärendenr. 2026-03-23 2026/160 Tjänsteskrivelse Ärendebeskrivning Sökanden har inkommit med en ansökan om att förvärva cirka 1 500 m² av kommunens fastighet Björkeröd 2:145, se kartbilaga nedan. Det aktuella området är i gällande detaljplan planlagt för bostadsändamål. Marken är i dagsläget ianspråktagen och används som hage samt ridpaddock. Sökanden arrenderar för närvarande den aktuella marken av kommunen och har i sin ansökan även framfört önskemål om att kommunen initierar en ändring av detaljplanen (ÄDP) för att möjliggöra ett förvärv av marken. Av ansökan framgår att sökanden förvärvade fastigheterna Sjöbo Björkeröd 2:10 och 2:11 år 2019. En tid efter köpet uppmärksammades att delar av de hagar och den ridpaddock som nyttjades till fastigheten var belägna på kommunal mark. Enligt sökanden hade tidigare fastighetsägare, utan kommunens kännedom, anlagt ridbana och hagar på den aktuella ytan. Detta förhållande var enligt sökanden inte möjligt att förutse vid köpet, då det i prospektet angavs att all mark och samtliga hagar var inhägnade med häststaket. Vid senare gatuarbeten på Ripavägen uppmärksammades även en tomtgränsmarkering som tidigare varit övertäckt. Mot bakgrund av att marken enligt gällande detaljplan är avsedd för bostadsändamål, krävs en ändring av detaljplanen för att möjliggöra en avyttring av marken i enlighet med ansökan. Ärendet avser således dels prövning av förutsättningarna för en detaljplaneändring, dels ställningstagande till en eventuell framtida marköverlåtelse. Vid ett eventuellt markförvärv står sökanden för samtliga kostnader kopplade till detaljplaneändringen samt lantmäteriets fastighetsreglering. Tomtpriset uppgår till 380 kr/kvm. Tekniska förvaltningen Jesper Andersson Amanda Kärrstedt Förvaltningschef Mark- o Exploateringsingenjör Datum Datum Ärendenr. 2026-03-23 2026/160 Tjänsteskrivelse Kartbilaga. Markerad yta avser de 1 500 kvm som sökanden ansöker om att förvärva. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

SÖRF § 38 Dnr 2026/6 Redovisning av delegeringsbeslut Sydöstra Skånes Räddningstjänst beslutar • Redovisningen av delegationsbeslut läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Rapport över delegationsbeslut. _____ Justerares signatur 11 2a0bc8abbad4-2f6b-a0d4-a53b-e5b850d0 :remmun-DI ngiS oddA SSiiddaa 3349 aavv 150609 Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare STEFAN LUNDGREN Ingrid Lisbeth Ek FUReSCXBQMipJW3/k/Nnvg 2026-06-15 06:50:34Z J62pc82H/M7GAidsaJY3Bw 2026-06-15 09:12:35Z Dokument i försändelsen Protokoll direktionsmöte SÖRF 2026-06-04.pdf SHA256: b3430f8fdcac8b7105f769a79b868de00553c38fb8fb31230d76d5c47d9c01e3 Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 2a0bc8abbad4-2f6b-a0d4-a53b-e5b850d0 :remmun-DI ngiS oddA SSiiddaa 3450 aavv 150609 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum Östra Skånes hjälpmedelsnämnd 2026-06-10

§40 ÄrendenrALL.2026.760 Taxa för Sjöbo kommuns bygglovenhets handläggning enligt PBL, from. 1 juli 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämndenföreslårkommunfullmäktigeattantataxanförbygglovenhetens handläggningenligtförvaltningensförslag,menmedetttilläggattallaavgiftsökningarför mertidskrävandehandläggningtasbortjämförtmeddennuvarandetaxan,bifogarbåda förslagen. _________ Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Ärendethänskjutstillnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Föreslåkommunfullmäktigeattantataxanenligtbilaga. _________ Sammanfattning Förattgörabygglovsprocessentydligareochmerrättssäkerförmedborgarnaföreslås kommunfullmäktigeattantaenuppdateradtaxasomanpassatstillnyaregleriplan-och bygglagensamtnyabyggregler.Taxanblirmertransparentochlättareattförstå,samtidigt somdensäkerställereneffektivhandläggning.Förslagetinnebärattkommunfullmäktige antardennyataxan,somträderikraft1juli2026. Bakgrund och motivering till uppdaterad bygglovstaxa Envälfungerandetaxaärettviktigthjälpmedelförattkommunenskafåtäckningförsina kostnaderfördenPBL-verksamhet(verksamhetenligtPlan-ochbygglagen)somkan finansierasviaavgifter.Taxanskavaralångsiktigthållbar,transparentochrättssäker,samtidigt somdenspeglardefaktiskakostnadernaförhandläggningen. SKR:sunderlagochkontinuerliguppdatering Attupprättaentaxaärettkommunaltansvar,ochSverigesKommunerochRegioner(SKR)ger utunderlagförtaxekonstruktionsomstödförkommunerna.År2014togSKRframettnytt underlagförPBL-taxamedsyfteattskapatydlighetochtransparens.Underlagetharsedan dessuppdateratsfleragånger,senastijuli2020,förattföljaändringarilagstiftningoch Justerandessign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Datum 2026-05-19 Samhällsbyggnadsnämnden praxis.DennuvarandetaxanförSjöbokommungrundarsigpåSKR:sunderlagfrån2020, menharanpassatstillkommunensspecifikaförhållanden. Behovavuppdatering LagstiftningeninomPBL-områdetförändraskontinuerligt,ochsedandensenastetaxan infördesharfleraviktigaändringarskett.Dessaändringarpåverkarbådebenämningarpå ärendetyperochhandläggningsprocessen.Exempelvishar: · Nyaärendetypertillkommit(t.ex.Fällningavuppenbartskadatellersjuktträd). · Vissaärendetyperförsvunnitellerändratbenämning(t.ex.attefallsåtgärderna). · Byggreglerna,tidigareBoverketsbygg-ochkonstruktionsregler(BBRochEKS) uppdaterats,vilketställerhögrekravpåtekniskabedömningarochdokumentationi ärendensomkräverteknisktsamråd. Förattsäkerställaatttaxanfortsattärrättssäkerochspeglardefaktiskakostnadernaför handläggningen,behöverdennuuppdateras.Dennyataxankommerävenattvaraännumer transparentgenomatttydligtvisakostnadernaförbygglovsgranskningrespektiveteknisk granskning. Komplexitetsnivåochtidsuppskattning Precissomidentidigaretaxanbaserasavgifternapådengenomsnittligakostnadenförolika typeravbesked,beslutellerhandläggning.Faktorersompåverkarkomplexitetenkanvara dessstorlek,omåtgärdenärplanenlig,omdeninnebärenavvikelse,elleromdenska genomförasutanförplanlagtområde. Tidsuppskattningenförolikaärendetyperhargjortsdelspåerfarenhetsbasis,delsgenom jämförelsermedandrakommunersamtvägledningfrånSKRochsedanmultipliceratsmed kommunenshandläggningskostnadpertimme.Tidsåtgångenidetenskildaärendetpåverkar inteavgiften,utandetärgenomsnittetförärendetypensomliggertillgrundföravgiften.För vissaärendetypertillämpastimdebitering,vilketinnebärattkommunenvidbehovkan redovisadennedlagdatidenförhandläggningen. Justeringavtidsåtgångförteknisktsamråd DenyabyggreglernasomersättertidigareBoverketsbyggregler(BBR)ochBoverkets konstruktionsregler(EKS)innebärattärendensomkräverteknisktsamrådkommerattbli mertidskrävande.Dettaberorpåökadekravpådokumentation,samordningmellanolika aktörer(t.ex.brandskydd,tillgänglighet,energihushållning)ochmeromfattande bedömningaravtekniskalösningar.Föratttäckadenökadearbetsinsatsenföreslåsdärfören höjningavtidsåtgångenmed0,5timmefördeberördataxeposterna. Indexjustering Förattsäkerställaattavgifternaföljerdenallmännakostnadsutvecklingenisamhället Justerandessign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Datum 2026-05-19 Samhällsbyggnadsnämnden tillämpasindexjustering.Dettaminskaradministrationenochgörattavgifternaautomatiskt anpassastillkommunenskostnader.Indexjusteringkandockintekompenseraför extraordinärakostnadsförändringar,såsomlokalaellerplötsligaökningar.Isådanafallkrävs ettsärskiltbeslutfrånfullmäktigeförattjusteraavgifterna.Avgiftsbeloppenitaxanär bestämdamedutgångspunktfrånkostnadslägeochPrisindexförkommunalverksamhet (PKV)oktobermånadåretföredetårtaxanbörjargälla.Samhällsbyggnadsnämndenfårför varjekalenderår(avgiftsår)därefterbeslutaattjusteraavgiftsbeloppen(fastaavgifteroch timavgifter)meddenprocentsatsförPKVsomärpubliceradpåSKR:swebbplatsföroktober månadåretföreavgiftsåret. Formellagrunderföravgifter Enligtkommunalrättsligagrundsatserharkommunernarättattfinansierasinverksamhet medskattemedel,mendeärinteskyldigaatttautavgifterenligtPBL.Kommunenkanvälja attheltellerdelvisskattefinansieraverksamheten.Rättenatttautavgifterreglerasi8kap.3 b§kommunallagen(1991:900),somangerattkommunerfårtautavgifterförtjänsteroch nyttigheterdetillhandahåller.Förtjänstersomkommunenärskyldigatttillhandahållafår avgifterendasttasutomdetärsärskiltföreskrivet. Konsekvenser av förslaget Förattvaraanpassadförgenomfördalag-samtregeländringar,behöverSjöbokommun uppdaterasinbygglovstaxa.Förslagetinnebärattprisnivånförbygglovshanteringeni huvudsakkvarstårpådagensnivå,menmedvissajusteringarförattbättrespegladenya regelverken. Enförändringärattavgiftenförärendensomkräverteknisktsamråd,vilketmajoritetenav ärendenintegör,harhöjtsmotsvarande30minutershandläggningstid.Dettaberorpåattde nyabyggreglernaärmerkomplexaochkräverenmeromfattandebedömningochdiskussion utifrånbranschreglerochettregelverksomintelängreärstatiskt. Genomattdelauppvissaärendetyperochinföramernyanseradeavgifterblirtaxanmer rättvisochspeglarbättredenfaktiskaarbetsinsatsen.Dettagynnarsärskiltdesökandesom tidigareharbetalatförmeromfattandehandläggningänvadderasärendekrävt.Förvissa ärendensänksdärföravgiften,medanandrafårenmarginellthögrekostnad. Destörstaförändringarnahandlaromatttidigarealltföromfattandeärendekategorierhar delatsupp.Exempelvishartaxanförfällningavträdnutvåseparataposter: · Enförfällningavfriskaträd. · Enförfällningavuppenbartsjukaellerskadadeträd,däravgiftentidigarevarit densammasomförfriskaträd. Justerandessign Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Datum 2026-05-19 Samhällsbyggnadsnämnden Enannanjusteringärattförhandsbeskednudelasinitvåkategorier: · Förhandsbeskedförenbostadshus. · Förhandsbeskedförandratyperavbyggen. Iochmedlagändringenärdetintelängremöjligtattsökaförhandsbeskedinom detaljplaneratområde,vilketgörattdentidigareuppdelningenfördettafallerbort. Sammanfattningsvisärförändringarnasmåochsyftartillattskapaenmernyanseradoch rättvistaxautanattpåverkadentotalaprisnivåninågonstörreutsträckning.Sebilagd jämförelsetabelliärendetdärdevanligasteärendetypernaärupptagna. Underlag för beslut Samhällsbyggnadsnämndensreglementeantagetavkommunfullmäktigegenombeslut§104 2025-06-18. Bilagor TaxebestämmelsermedtillhörandetaxebeloppförSjöbokommunsbygglovenhet Jämförelsetabell Skickas till Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerandessign Utdragsbestyrkande Redigerad enligt nämndens beslut Taxebestämmelser för Sjöbo kommuns bygglovenhet 2026 Inledande bestämmelser Denna taxa med avgifter för handläggning, prövning m.m. enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL är beslutad med stöd av 12 kap. 8, 9 samt 10 §§ PBL. Taxan tillämpas för Sjöbo kommun samhällsbyggnadsnämnds handläggning av ärenden etc. enligt PBL i den utsträckning som närmare föreskrivs i det nedanstående. Nedan angivna bestämmelser ingår tillsammans med nedanstående taxetabell och bifogade tidsuppskattningar i kommunens beslut att anta taxan. Avgift enligt tabell Avgiften för handläggningen av en ansökan avseende en viss ärendetyp framgår av nedanstående taxetabell. Med ärendetyp avses typ av besked, beslut, handläggning. Handläggningskostnad per timme Den handläggningskostnad per timme som ligger till grund för avgifterna i taxan är 1 361 kronor. Tillämplig taxa Avgift tas ut enligt den taxa som gäller när ärendet inkommer. Om ett ärende påbörjats men inte avslutats före antagandet av denna taxa, har byggnadsnämnden rätt att tillämpa den nya taxan i ärendet om det innebär en lägre avgift för den sökande. Timdebitering För ärendetyper där en genomsnittlig kostnad inte är möjlig att bestämma, anges ”Timdebitering” i tillämplig taxetabell. Avgiften beräknas i detta fall genom att tillämplig handläggningskostnad per timme multipliceras med kommunens nedlagda tid för handläggning av ärendet. Avgift vid negativt beslut eller negativt besked (avslag) Avgift i enlighet med tillämplig ärendetyp, frånsett avgift för teknisk kontroll vid bygglov, utgår även vid negativt beslut eller negativt besked. Avgift vid avvisning på grund av ofullständig ansökan Avvisning sker om en ansökan är så ofullständig att ärendet inte går att pröva i sak. Vid avvisning av ett ärende utgår en avgift motsvarande 25 % av avgiften för tillämplig ärendetyp, dock minst motsvarande 2 timmar för start och avslut av ärende. I ärendetyper med timdebitering, tas avgift ut för nedlagt antal timmar fram till avvisning. Avgift vid avskrivning då den sökande återkallat sin ansökan Om den sökande återkallar sin ansökan, avskrivs ärendet. Vid avskrivning av ett ärende utgår en avgift motsvarande 25 %, 50 % eller 75 % av avgiften för tillämplig ärendetyp, dock minst motsvarande 2 timmar för start och avslut av ärende. Vilken av dessa procentsatser som tillämpas avgörs av hur stor del av handläggningen för ärendetypen som utförts vid avskrivningstillfället. I ärendetyper med timdebitering, tas avgift ut för nedlagt antal timmar fram till avskrivning. Betalningsskyldighet och betalning av avgift Avgift som tas med stöd av denna taxa ska enligt 12 kap. 11 § PBL betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i ärendet. Avgift enligt denna taxa betalas mot faktura av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser, när denne tillställts byggnadsnämndens beslut. Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Sjöbo kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Avgift får tas ut i förskott. Återbetalning av avgift Avgift kan tas ut i förväg för kommunens handläggning i skedet efter lovbeslut. Om denna handläggning inte sker, kan den sökande begära avräkning av avgifter för åtgärder som byggnadsnämnden inte har vidtagit. Avgift återbetalas för de handläggningsåtgärder enligt tillämplig tidsuppskattning som inte vidtagits i ärendet. Återbetalning kan tidigast ske när lovet upphört att gälla. Ränta utgår inte på belopp som återbetalas. Ikraftträdande Denna taxa ska tillämpas från och med 2026-07-01. Taxetabeller för lov, teknisk kontroll, anmälan m.m. Begrepp och mätregler ”Överensstämmer med detaljplanen” innebär i taxan att den föreslagna åtgärden överensstämmer med gällande detaljplan, gällande områdesbestämmelser, givet förhandsbesked eller sådana äldre planer som ska jämställas med områdesbestämmelser eller detaljplan. ”Avviker från detaljplanen” innebär i taxan att den föreslagna åtgärden innebär en avvikelse från gällande detaljplan, gällande områdesbestämmelser eller en äldre plan som ska jämställas med områdesbestämmelser eller detaljplan. ”I ett område som inte omfattas av en detaljplan” innebär i taxan att den föreslagna åtgärden ligger utanför område med detaljplan, områdesbestämmelser eller sådana äldre planer som ska jämställas med områdesbestämmelser eller detaljplan, och inte heller omfattas av ett tidigare givet förhandsbesked. Där beräkning av BTA (bruttoarea) och OPA (öppenarea) förekommer i taxan, används mätregler enligt Svensk Standard, SS 21054:2020. 1 Bygglov och teknisk kontroll för nybyggnad 1.1 Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus I ärendetypen ingår även tillhörande lovpliktiga och anmälningspliktiga åtgärder som omfattas av samma ansökan som nybyggnaden av bostadshuset. Sammanlagd avgift 1.1 Nybyggnad av ett Avgift för Avgift för för handläggning av en-eller handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tvåbostadshus av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.1.1 detaljplanen 10 208 kr 14 168 kr 24 376 kr Avviker från 1.1.2 detaljplanen 14 291 kr 14 168 kr 28 459 kr I ett område som inte omfattas av en 1.1.3 detaljplan 15 652 kr 16 210 kr 31 861 kr 1.2 Nybyggnad av en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, med tekniskt samråd 1.2 Nybyggnad av en komplementbyggnad Sammanlagd avgift till ett en- eller Avgift för Avgift för för handläggning av tvåbostadshus, med handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.2.1 detaljplanen 5 444 kr 8 044 kr 13 488 kr Avviker från 1.2.2 detaljplanen 8 166 kr 8 044 kr 16 210 kr I ett område som inte omfattas av en 1.2.3 detaljplan 8 847 kr 8 044 kr 16 890 kr 1.3 Nybyggnad av en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, utan tekniskt samråd 1.3 Nybyggnad av en komplementbyggnad Sammanlagd avgift till ett en- eller Avgift för Avgift för för handläggning av tvåbostadshus, utan handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.3.1 detaljplanen 5 444 kr 3 511 kr 8 955 kr Avviker från 1.3.2 detaljplanen 8 166 kr 3 511 kr 11 677 kr I ett område som inte omfattas av en 1.3.3 detaljplan 8 847 kr 3 511 kr 12 358 kr 1.4 Nybyggnad av ett komplementbostadshus, med tekniskt samråd Sammanlagd avgift 1.4 Nybyggnad av ett Avgift för Avgift för för handläggning av komplementbostadshus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.4.1 detaljplanen 8 847 kr 9 854 kr 18 700 kr 1.4.2 Avviker från detaljplanen 11 569 kr 9 854 kr 21 422 kr I ett område som inte omfattas av en 1.4.3 detaljplan 12 930 kr 9 854 kr 22 783 kr 1.5 Nybyggnad av ett komplementbostadshus, utan tekniskt samråd Sammanlagd avgift 1.5 Nybyggnad av ett Avgift för Avgift för för handläggning av komplementbostadshus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.5.1 detaljplanen 8 847 kr 2 831 kr 11 677 kr 1.5.2 Avviker från detaljplanen 11 569 kr 2 831 kr 14 399 kr I ett område som inte omfattas av en 1.5.3 detaljplan 12 930 kr 2 831 kr 15 760 kr 1.6 Nybyggnad av flera likartade en- eller tvåbostadshus i en och samma ansökan (gruppbebyggelse) 1.6 Nybyggnad av flera likartade en- eller tvåbostadshus i Sammanlagd avgift en och samma Avgift för Avgift för för handläggning av ansökan handläggning teknisk lov och teknisk Numrering (gruppbebyggelse) av lov kontroll kontroll Avgift per styck, utöver det första en- 1.6.1 eller tvåbostadshuset 7 486 kr 7 594 kr 15 080 kr 1.7 Nybyggnad av en byggnad som inte är ett en- eller tvåbostadshus, ett komplementbostadshus eller en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus 1.7.1 Nybyggnad av en byggnad, 0–100 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd 1.7.1 Nybyggnad av Sammanlagd avgift en byggnad, 0-100 Avgift för Avgift för för handläggning av kvm (BTA+OPA), med handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.7.1.1 detaljplanen 10 208 kr 14 168 kr 24 376 kr Avviker från 1.7.1.2 detaljplanen 14 291 kr 14 168 kr 28 459 kr I ett område som inte omfattas av en 1.7.1.3 detaljplan 15 652 kr 16 210 kr 31 861 kr 1.7.2 Nybyggnad av en byggnad, 0–100 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd 1.7.2 Nybyggnad av Sammanlagd avgift en byggnad, 0-100 Avgift för Avgift för för handläggning av kvm (BTA+OPA), utan handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.7.2.1 detaljplanen 10 208 kr 2 831 kr 13 038 kr Avviker från 1.7.2.2 detaljplanen 14 291 kr 2 831 kr 17 121 kr I ett område som inte omfattas av en 1.7.2.3 detaljplan 15 652 kr 2 831 kr 18 482 kr 1.7.3 Nybyggnad av en byggnad, 101–1000 kvm (BTA+OPA) Sammanlagd avgift 1.7.3 Nybyggnad av Avgift för Avgift för för handläggning av en byggnad, 101-1000 handläggning teknisk lov och teknisk Numrering kvm (BTA+OPA) av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.7.3.1 detaljplanen 21 436 kr 40 939 kr 62 375 kr Avviker från 1.7.3.2 detaljplanen 29 602 kr 40 939 kr 70 541 kr I ett område som inte omfattas av en 1.7.3.3 detaljplan 29 602 kr 49 105 kr 78 707 kr 1.7.4 Nybyggnad av en byggnad, 1001–5000 kvm (BTA+OPA) Sammanlagd avgift 1.7.4 Nybyggnad av Avgift för Avgift för för handläggning av en byggnad, 1001- handläggning teknisk lov och teknisk Numrering 5000 kvm (BTA+OPA) av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.7.4.1 detaljplanen 41 851 kr 66 798 kr 108 649 kr Avviker från 1.7.4.2 detaljplanen 50 017 kr 66 798 kr 116 815 kr I ett område som inte omfattas av en 1.7.4.3 detaljplan 50 017 kr 76 325 kr 126 342 kr 1.7.5 Nybyggnad av en byggnad, ≥5001 kvm (BTA+OPA) Sammanlagd avgift 1.7.5 Nybyggnad av Avgift för Avgift för för handläggning av en byggnad, ≥5001 handläggning teknisk lov och teknisk Numrering kvm (BTA+OPA) av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.7.5.1 detaljplanen 55 461 kr 66 798 kr 122 259 kr Avviker från 1.7.5.2 detaljplanen 63 627 kr 66 798 kr 130 425 kr I ett område som inte omfattas av en 1.7.5.3 detaljplan 63 627 kr 76 325 kr 139 952 kr 1.7.6 Nybyggnad av en stor mycket enkel byggnad, exempelvis tälthall med tekniskt samråd 1.7.6 Nybyggnad av en stor mycket enkel Sammanlagd avgift byggnad, exempelvis Avgift för Avgift för för handläggning av tälthall med tekniskt handläggning teknisk lov och teknisk Numrering samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.7.6.1 detaljplanen 6 125 kr 11 446 kr 17 571 kr Avviker från 1.7.6.2 detaljplanen 8 847 kr 11 446 kr 20 293 kr I ett område som inte omfattas av en 1.7.6.3 detaljplan 10 208 kr 11 446 kr 21 654 kr 1.7.7 Nybyggnad av en stor mycket enkel byggnad, exempelvis tälthall utan tekniskt samråd 1.7.7 Nybyggnad av en stor mycket enkel Sammanlagd avgift byggnad, exempelvis Avgift för Avgift för för handläggning av tälthall utan tekniskt handläggning teknisk lov och teknisk Numrering samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 1.7.7.1 detaljplanen 6 125 kr 2 831 kr 8 955 kr Avviker från 1.7.7.2 detaljplanen 8 847 kr 2 831 kr 11 677 kr I ett område som inte omfattas av en 1.7.7.3 detaljplan 10 208 kr 2 831 kr 13 038 kr 2 Bygglov och teknisk kontroll för tillbyggnad 2.1 Tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus, med tekniskt samråd 2.1 Tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus Sammanlagd avgift eller ett Avgift för Avgift för för handläggning av komplementbostadshus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.1.1 detaljplanen 6 125 kr 14 168 kr 20 293 kr 2.1.2 Avviker från detaljplanen 8 847 kr 14 168 kr 23 015 kr I ett område som inte omfattas av en 2.1.3 detaljplan 10 208 kr 14 168 kr 24 376 kr 2.2 Tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus, utan tekniskt samråd 2.2 Tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus Sammanlagd avgift eller ett Avgift för Avgift för för handläggning av komplementbostadshus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.2.1 detaljplanen 6 125 kr 3 511 kr 9 636 kr 2.2.2 Avviker från detaljplanen 8 847 kr 3 511 kr 12 358 kr I ett område som inte omfattas av en 2.2.3 detaljplan 10 208 kr 3 511 kr 13 719 kr 2.3 Tillbyggnad av en komplementbyggnad som tillhör ett en- eller tvåbostadshus, med tekniskt samråd 2.3 Tillbyggnad av en komplementbyggnad Sammanlagd avgift som tillhör ett en- Avgift för Avgift för för handläggning av eller tvåbostadshus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.3.1 detaljplanen 4 764 kr 14 849 kr 19 612 kr Avviker från 2.3.2 detaljplanen 7 486 kr 14 849 kr 22 334 kr I ett område som inte omfattas av en 2.3.3 detaljplan 8 847 kr 14 849 kr 23 695 kr 2.4 Tillbyggnad av en komplementbyggnad som tillhör ett en- eller tvåbostadshus, utan tekniskt samråd 2.4 Tillbyggnad av en komplementbyggnad Sammanlagd avgift som tillhör ett en- Avgift för Avgift för för handläggning av eller tvåbostadshus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.4.1 detaljplanen 4 764 kr 3 511 kr 8 275 kr Avviker från 2.4.2 detaljplanen 7 486 kr 3 511 kr 10 997 kr I ett område som inte omfattas av en 2.4.3 detaljplan 8 847 kr 3 511 kr 12 358 kr 2.5 Tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus med skärmtak eller mycket enkelt oisolerat uterum, utan tekniskt samråd 2.5 Tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus med skärmtak eller Sammanlagd avgift mycket enkelt Avgift för Avgift för för handläggning av oisolerat uterum, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.5.1 detaljplanen 6 125 kr 2 150 kr 8 275 kr Avviker från 2.5.2 detaljplanen 8 847 kr 2 150 kr 10 997 kr I ett område som inte omfattas av en 2.5.3 detaljplan 10 208 kr 2 150 kr 12 358 kr 2.6 Tillbyggnad av en byggnad som inte är ett en- eller tvåbostadshus, en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus 2.6.1 Tillbyggnad, 0–50 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd Sammanlagd avgift 2.6.1 Tillbyggnad, 0- Avgift för Avgift för för handläggning av 50 kvm (BTA+OPA), handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.6.1.1 detaljplanen 6 125 kr 14 168 kr 20 293 kr Avviker från 2.6.1.2 detaljplanen 8 847 kr 14 168 kr 23 015 kr I ett område som inte omfattas av en 2.6.1.3 detaljplan 10 208 kr 14 168 kr 24 376 kr 2.6.2 Tillbyggnad, 0–50 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd Sammanlagd avgift 2.6.2 Tillbyggnad, 0- Avgift för Avgift för för handläggning av 50 kvm (BTA+OPA), handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.6.2.1 detaljplanen 6 125 kr 2 831 kr 8 955 kr Avviker från 2.6.2.2 detaljplanen 8 847 kr 2 831 kr 11 677 kr I ett område som inte omfattas av en 2.6.2.3 detaljplan 10 208 kr 2 831 kr 13 038 kr 2.6.3 Tillbyggnad, 51–100 kvm (BTA+OPA) Sammanlagd avgift Avgift för Avgift för för handläggning av 2.6.3 Tillbyggnad, 51- handläggning teknisk lov och teknisk Numrering 100 kvm (BTA+OPA) av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.6.3.1 detaljplanen 6 125 kr 14 168 kr 20 293 kr Avviker från 2.6.3.2 detaljplanen 8 847 kr 14 168 kr 23 015 kr I ett område som inte omfattas av en 2.6.3.3 detaljplan 10 208 kr 14 168 kr 24 376 kr 2.6.4 Tillbyggnad, 101–1000 kvm (BTA+OPA) Sammanlagd avgift 2.6.4 Tillbyggnad, Avgift för Avgift för för handläggning av 101-1000 kvm handläggning teknisk lov och teknisk Numrering (BTA+OPA) av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.6.4.1 detaljplanen 28 241 kr 34 134 kr 62 375 kr Avviker från 2.6.4.2 detaljplanen 32 324 kr 34 134 kr 66 458 kr I ett område som inte omfattas av en 2.6.4.3 detaljplan 32 324 kr 35 495 kr 67 819 kr 2.6.5 Tillbyggnad, ≥1001 kvm (BTA+OPA) Sammanlagd avgift 2.6.5 Tillbyggnad, Avgift för Avgift för för handläggning av ≥1001 kvm handläggning teknisk lov och teknisk Numrering (BTA+OPA) av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.6.5.1 detaljplanen 35 046 kr 34 134 kr 69 180 kr Avviker från 2.6.5.2 detaljplanen 39 129 kr 34 134 kr 73 263 kr I ett område som inte omfattas av en 2.6.5.3 detaljplan 39 129 kr 36 175 kr 75 304 kr 2.6.6 Tillbyggnad med mycket enkelt skärmtak, utan tekniskt samråd 2.6.6 Tillbyggnad med Sammanlagd avgift mycket enkelt Avgift för Avgift för för handläggning av skärmtak, utan handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 2.6.6.1 detaljplanen 14 291 kr 2 831 kr 17 121 kr Avviker från 2.6.6.2 detaljplanen 17 013 kr 2 831 kr 19 843 kr I ett område som inte omfattas av en 2.6.6.3 detaljplan 18 374 kr 2 831 kr 21 204 kr 3 Bygglov och teknisk kontroll för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad 3.1 Ianspråktagande eller inredande för ett väsentligen annat ändamål, med tekniskt samråd 3.1 Ianspråktagande eller inredande för Sammanlagd avgift ett väsentligen annat Avgift för Avgift för för handläggning av ändamål, med handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.1.1 detaljplanen 7 486 kr 10 085 kr 17 571 kr Avviker från 3.1.2 detaljplanen 10 208 kr 10 085 kr 20 293 kr I ett område som inte omfattas av en 3.1.3 detaljplan 10 888 kr 10 766 kr 21 654 kr 3.2 Ianspråktagande eller inredande för ett väsentligen annat ändamål, utan tekniskt samråd 3.2 Ianspråktagande eller inredande för Sammanlagd avgift ett väsentligen annat Avgift för Avgift för för handläggning av ändamål, utan handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.2.1 detaljplanen 4 764 kr 2 150 kr 6 914 kr Avviker från 3.2.2 detaljplanen 8 166 kr 2 150 kr 10 316 kr I ett område som inte omfattas av en 3.2.3 detaljplan 8 847 kr 2 150 kr 10 997 kr 3.3 Inredande av ytterligare en bostad, med tekniskt samråd Sammanlagd avgift 3.3 Inredande av Avgift för Avgift för för handläggning av ytterligare en bostad, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.3.1 detaljplanen 7 486 kr 9 173 kr 16 659 kr Avviker från 3.3.2 detaljplanen 10 208 kr 9 173 kr 19 381 kr I ett område som inte omfattas av en 3.3.3 detaljplan 10 888 kr 9 854 kr 20 742 kr 3.4 Inredande av ytterligare en bostad, utan tekniskt samråd Sammanlagd avgift 3.4 Inredande av Avgift för Avgift för för handläggning av ytterligare en bostad, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.4.1 detaljplanen 7 486 kr 2 831 kr 10 316 kr Avviker från 3.4.2 detaljplanen 10 208 kr 2 831 kr 13 038 kr I ett område som inte omfattas av en 3.4.3 detaljplan 10 888 kr 2 831 kr 13 719 kr 3.5 Fasadändring för ett en- eller tvåbostadshus, tillhörande komplementbyggnad eller komplementbostadshus, med tekniskt samråd I denna ärendetyp ingår även skyltar, ljusanordningar, solceller och andra åtgärder som placeras på tak eller fasad och påverkar byggnadens yttre karaktärsdrag. 3.5 Fasadändring för ett en- eller tvåbostadshus, tillhörande komplementbyggnad Sammanlagd avgift eller Avgift för Avgift för för handläggning av komplementbostadshus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.5.1 detaljplanen 7 486 kr 6 683 kr 14 168 kr 3.5.2 Avviker från detaljplanen 10 208 kr 6 683 kr 16 890 kr I ett område som inte omfattas av en 3.5.3 detaljplan 10 208 kr 6 683 kr 16 890 kr 3.6 Fasadändring för ett en- eller tvåbostadshus, tillhörande komplementbyggnad eller komplementbostadshus, utan tekniskt samråd I denna ärendetyp ingår även skyltar, ljusanordningar, solceller och andra åtgärder som placeras på tak eller fasad och påverkar byggnadens yttre karaktärsdrag. 3.6 Fasadändring för ett en- eller tvåbostadshus, tillhörande komplementbyggnad Sammanlagd avgift eller Avgift för Avgift för för handläggning av komplementbostadshus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.6.1 detaljplanen 7 486 kr 2 831 kr 10 316 kr 3.6.2 Avviker från detaljplanen 10 208 kr 2 831 kr 13 038 kr I ett område som inte omfattas av en 3.6.3 detaljplan 10 208 kr 2 831 kr 13 038 kr 3.7 Fasadändring gällande byggnad som inte är ett en- eller tvåbostadshus, en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus 3.7.1 Fasadändring med stor omgivningspåverkan, med tekniskt samråd I denna ärendetyp ingår även skyltar, ljusanordningar, solceller och andra åtgärder som placeras på tak eller fasad och påverkar byggnadens yttre karaktärsdrag. 3.7.1 Fasadändring Sammanlagd avgift med stor Avgift för Avgift för för handläggning av omgivningspåverkan, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.7.1.1 detaljplanen 11 569 kr 6 683 kr 18 251 kr Avviker från 3.7.1.2 detaljplanen 15 652 kr 6 683 kr 22 334 kr I ett område som inte omfattas av en 3.7.1.3 detaljplan 15 652 kr 7 363 kr 23 015 kr 3.7.2 Fasadändring med stor omgivningspåverkan, utan tekniskt samråd I denna ärendetyp ingår även skyltar, ljusanordningar, solceller och andra åtgärder som placeras på tak eller fasad och påverkar byggnadens yttre karaktärsdrag. 3.7.2 Fasadändring Sammanlagd avgift med stor Avgift för Avgift för för handläggning av omgivningspåverkan, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.7.2.1 detaljplanen 11 569 kr 1 470 kr 13 038 kr Avviker från 3.7.2.2 detaljplanen 15 652 kr 1 470 kr 17 121 kr I ett område som inte omfattas av en 3.7.2.3 detaljplan 15 652 kr 1 470 kr 17 121 kr 3.7.3 Fasadändring med liten omgivningspåverkan, med tekniskt samråd I denna ärendetyp ingår även skyltar, ljusanordningar, solceller och andra åtgärder som placeras på tak eller fasad och påverkar byggnadens yttre karaktärsdrag. 3.7.3 Fasadändring Sammanlagd avgift med liten Avgift för Avgift för för handläggning av omgivningspåverkan, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.7.3.1 detaljplanen 6 125 kr 6 683 kr 12 807 kr Avviker från 3.7.3.2 detaljplanen 8 166 kr 6 683 kr 14 849 kr I ett område som inte omfattas av en 3.7.3.3 detaljplan 8 166 kr 7 363 kr 15 529 kr 3.7.4 Fasadändring med liten omgivningspåverkan, utan tekniskt samråd I denna ärendetyp ingår även skyltar, ljusanordningar, solceller och andra åtgärder som placeras på tak eller fasad och påverkar byggnadens yttre karaktärsdrag. 3.7.4 Fasadändring Sammanlagd avgift med liten Avgift för Avgift för för handläggning av omgivningspåverkan, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 3.7.4.1 detaljplanen 6 125 kr 1 470 kr 7 594 kr Avviker från 3.7.4.2 detaljplanen 8 166 kr 1 470 kr 9 636 kr I ett område som inte omfattas av en 3.7.4.3 detaljplan 8 166 kr 1 470 kr 9 636 kr 4 Bygglov och teknisk kontroll för andra anläggningar än byggnader 4.1 Uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank eller en altan, med tekniskt samråd 4.1 Uppföra, flytta eller utöka en mur, Sammanlagd avgift ett plank eller en Avgift för Avgift för för handläggning av altan, med tekniskt handläggning teknisk lov och teknisk Numrering samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.1.1 detaljplanen 3 403 kr 6 451 kr 9 854 kr Avviker från 4.1.2 detaljplanen 4 764 kr 6 451 kr 11 215 kr I ett område som inte omfattas av en 4.1.3 detaljplan 4 764 kr 6 451 kr 11 215 kr 4.2 Uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank eller en altan, utan tekniskt samråd 4.2 Uppföra, flytta eller utöka en mur, Sammanlagd avgift ett plank eller en Avgift för Avgift för för handläggning av altan, utan tekniskt handläggning teknisk lov och teknisk Numrering samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.2.1 detaljplanen 3 403 kr 1 470 kr 4 872 kr Avviker från 4.2.2 detaljplanen 4 764 kr 1 470 kr 6 233 kr I ett område som inte omfattas av en 4.2.3 detaljplan 4 764 kr 1 470 kr 6 233 kr 4.3 Anordna eller väsentligt ändra parkeringsplats utomhus, med tekniskt samråd 4.3 Anordna eller väsentligt ändra Sammanlagd avgift parkeringsplats Avgift för Avgift för för handläggning av utomhus, med handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.3.1 detaljplanen 2 722 kr 6 451 kr 9 173 kr Avviker från 4.3.2 detaljplanen 4 083 kr 6 451 kr 10 534 kr I ett område som inte omfattas av en 4.3.3 detaljplan 4 083 kr 6 451 kr 10 534 kr 4.4 Anordna eller väsentligt ändra parkeringsplats utomhus, utan tekniskt samråd 4.4 Anordna eller väsentligt ändra Sammanlagd avgift parkeringsplats Avgift för Avgift för för handläggning av utomhus, utan handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.4.1 detaljplanen 2 722 kr 1 470 kr 4 192 kr Avviker från 4.4.2 detaljplanen 4 083 kr 1 470 kr 5 553 kr I ett område som inte omfattas av en 4.4.3 detaljplan 4 083 kr 1 470 kr 5 553 kr 4.5 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en transformatorstation utomhus, med tekniskt samråd 4.5 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en Sammanlagd avgift transformatorstation Avgift för Avgift för för handläggning av utomhus, med handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.5.1 detaljplanen 3 403 kr 7 812 kr 11 215 kr Avviker från 4.5.2 detaljplanen 4 764 kr 7 812 kr 12 576 kr I ett område som inte omfattas av en 4.5.3 detaljplan 6 125 kr 7 812 kr 13 937 kr 4.6 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en transformatorstation utomhus, utan tekniskt samråd 4.6 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en Sammanlagd avgift transformatorstation Avgift för Avgift för för handläggning av utomhus, utan handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.6.1 detaljplanen 3 403 kr 1 470 kr 4 872 kr Avviker från 4.6.2 detaljplanen 4 764 kr 1 470 kr 6 233 kr I ett område som inte omfattas av en 4.6.3 detaljplan 6 125 kr 1 470 kr 7 594 kr 4.7 Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en fristående skylt eller ljusanordning, med tekniskt samråd 4.7 Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra Sammanlagd avgift en fristående skylt Avgift för Avgift för för handläggning av eller ljusanordning, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.7.1 detaljplanen 2 042 kr 7 132 kr 9 173 kr Avviker från 4.7.2 detaljplanen 3 403 kr 7 132 kr 10 534 kr I ett område som inte omfattas av en 4.7.3 detaljplan 3 403 kr 7 132 kr 10 534 kr 4.8 Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en fristående skylt eller ljusanordning, utan tekniskt samråd 4.8 Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra Sammanlagd avgift en fristående skylt Avgift för Avgift för för handläggning av eller ljusanordning, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.8.1 detaljplanen 2 042 kr 1 470 kr 3 511 kr Avviker från 4.8.2 detaljplanen 3 403 kr 1 470 kr 4 872 kr I ett område som inte omfattas av en 4.8.3 detaljplan 3 403 kr 1 470 kr 4 872 kr 4.9 Ytterligare en skylt eller ljusanordning på samma fastighet, utöver den mest tidskrävande, i ansökningar som omfattar flera skyltar eller ljusanordningar 4.9 Ytterligare en skylt eller ljusanordning på samma fastighet, utöver den mest tidskrävande, i Sammanlagd avgift ansökningar som Avgift för Avgift för för handläggning av omfattar flera skyltar handläggning teknisk lov och teknisk Numrering eller ljusanordningar av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.9.1 detaljplanen 1 361 kr 0 kr 1 361 kr Avviker från 4.9.2 detaljplanen 2 722 kr 0 kr 2 722 kr I ett område som inte omfattas av en 4.9.3 detaljplan 2 722 kr 0 kr 2 722 kr 4.10 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en mast, ett torn, eller en skorsten utomhus, med tekniskt samråd. 4.10 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en Sammanlagd avgift mast, ett torn, eller Avgift för Avgift för för handläggning av en skorsten utomhus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering med tekniskt samråd. av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.10.1 detaljplanen 8 847 kr 11 895 kr 20 742 kr Avviker från 4.10.2 detaljplanen 11 569 kr 12 576 kr 24 144 kr I ett område som inte omfattas av en 4.10.3 detaljplan 11 569 kr 12 576 kr 24 144 kr 4.11 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en mast, ett torn, eller en skorsten utomhus, utan tekniskt samråd. 4.11 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en Sammanlagd avgift mast, ett torn, eller Avgift för Avgift för för handläggning av en skorsten utomhus, handläggning teknisk lov och teknisk Numrering utan tekniskt samråd. av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.11.1 detaljplanen 8 847 kr 2 831 kr 11 677 kr Avviker från 4.11.2 detaljplanen 11 569 kr 2 831 kr 14 399 kr I ett område som inte omfattas av en 4.11.3 detaljplan 11 569 kr 2 831 kr 14 399 kr 4.12 Anordna, uppföra, flytta eller väsentligt ändra ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning utomhus, med tekniskt samråd. 4.12 Anordna, uppföra, flytta eller väsentligt ändra ett upplag, en materialgård eller en fast Sammanlagd avgift förvaringsanläggning Avgift för Avgift för för handläggning av utomhus, med handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd. av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.12.1 detaljplanen 7 486 kr 9 854 kr 17 339 kr Avviker från 4.12.2 detaljplanen 10 208 kr 9 854 kr 20 061 kr I ett område som inte omfattas av en 4.12.3 detaljplan 10 208 kr 10 534 kr 20 742 kr 4.13 Anordna, uppföra, flytta eller väsentligt ändra ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning utomhus, utan tekniskt samråd. 4.13 Anordna, uppföra, flytta eller väsentligt ändra ett upplag, en materialgård eller en fast Sammanlagd avgift förvaringsanläggning Avgift för Avgift för för handläggning av utomhus, utan handläggning teknisk lov och teknisk Numrering tekniskt samråd. av lov kontroll kontroll Överensstämmer med 4.13.1 detaljplanen 7 486 kr 2 831 kr 10 316 kr Avviker från 4.13.2 detaljplanen 10 208 kr 2 831 kr 13 038 kr I ett område som inte omfattas av en 4.13.3 detaljplan 10 208 kr 2 831 kr 13 038 kr 4.14 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en tunnel eller ett bergrum Timdebitering 4.15 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ett vindkraftverk Timdebitering 4.16 Anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en skidbacke eller skidlift, linbana, idrottsanläggning, hamn för fritidsbåtar, campingplats, nöjespark, djurpark eller begravningsplats Timdebitering 5 Tidsbegränsat bygglov 5.1 Tidsbegränsat bygglov Samma avgift som för permanent bygglov och teknisk kontroll för motsvarande åtgärd. Se tillämplig tabell. 5.2 Förlängning av tidsbegränsat bygglov Åtgärd Avgift 5.2 Förlängning av tidsbegränsat bygglov 3 511 kr 6 Bygglov för ändamål av säsongskaraktär 6.1 Bygglov för ändamål av säsongskaraktär Samma avgift som för permanent bygglov och teknisk kontroll för motsvarande åtgärd. Se tillämplig tabell. 6.2 Förlängning av tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär Åtgärd Avgift 6.2 Förlängning av tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär 3 511 kr 7 Förhandsbesked 7.1 Förhandsbesked för ett en- eller tvåbostadshus eller motsvarande Åtgärd Avgift 7.1 Förhandsbesked för ett en- eller tvåbostadshus eller motsvarande 18 823 kr 7.2 Förhandsbesked för större åtgärd än ett en- eller tvåbostadshus eller motsvarande Åtgärd Avgift 7.2 Förhandsbesked för större åtgärd än ett en- eller tvåbostadshus eller motsvarande 19 843 kr 8 Rivningslov och teknisk kontroll 8.1 Åtgärd som kräver rivningslov, med tekniskt samråd 8.1 Åtgärd som Avgift för Avgift för Sammanlagd avgift för kräver rivningslov, handläggning teknisk handläggning av lov och Numrering med tekniskt samråd av lov kontroll teknisk kontroll Överensstämmer med 8.1.1 detaljplanen 3 403 kr 8 493 kr 11 895 kr Avviker från 8.1.2 detaljplanen 4 764 kr 8 493 kr 13 256 kr I ett område som inte omfattas av en 8.1.3 detaljplan 4 764 kr 8 493 kr 13 256 kr 8.2 Åtgärd som kräver rivningslov, utan tekniskt samråd 8.2 Åtgärd som Avgift för Avgift för Sammanlagd avgift för kräver rivningslov, handläggning teknisk handläggning av lov och Numrering utan tekniskt samråd av lov kontroll teknisk kontroll Överensstämmer med 8.2.1 detaljplanen 3 403 kr 1 470 kr 4 872 kr Avviker från 8.2.2 detaljplanen 4 764 kr 1 470 kr 6 233 kr I ett område som inte omfattas av en 8.2.3 detaljplan 4 764 kr 1 470 kr 6 233 kr 9 Marklov och teknisk kontroll 9.1 Åtgärd som kräver marklov, med tekniskt samråd 9.1 Åtgärd som Avgift för Avgift för Sammanlagd avgift för kräver marklov, med handläggning teknisk handläggning av lov och Numrering tekniskt samråd av lov kontroll teknisk kontroll Överensstämmer med 9.1.1 detaljplanen 3 403 kr 6 451 kr 9 854 kr Avviker från 9.1.2 detaljplanen 4 764 kr 6 451 kr 11 215 kr I ett område som inte omfattas av en 9.1.3 detaljplan 4 764 kr 6 451 kr 11 215 kr 9.2 Åtgärd som kräver marklov, utan tekniskt samråd 9.2 Åtgärd som Avgift för Avgift för Sammanlagd avgift för kräver marklov, utan handläggning teknisk handläggning av lov och Numrering tekniskt samråd av lov kontroll teknisk kontroll Överensstämmer med 9.2.1 detaljplanen 3 403 kr 1 470 kr 4 872 kr Avviker från 9.2.2 detaljplanen 4 764 kr 1 470 kr 6 233 kr I ett område som inte omfattas av en 9.2.3 detaljplan 4 764 kr 1 470 kr 6 233 kr 9.3 Trädfällning som kräver marklov, utan tekniskt samråd 9.3 Trädfällning som Avgift för Avgift för Sammanlagd avgift för kräver marklov, utan handläggning teknisk handläggning av lov och Numrering tekniskt samråd av lov kontroll teknisk kontroll Överensstämmer med 9.3.1 detaljplanen 3 403 kr 1 470 kr 4 872 kr Avviker från 9.3.2 detaljplanen 4 764 kr 1 470 kr 6 233 kr Fällning av uppenbart 9.3.3 skadat eller sjukt träd 2 042 kr 1 130 kr 3 171 kr Fällning av ytterligare 9.3.4 träd i samma ärende 1 361 kr 0 kr 1 361 kr 10 Lov för åtgärder som inte omfattas av krav på lov (frivilliga lov) 10.1 Åtgärd som inte kräver lov, där närliggande eller i princip motsvarande åtgärd finns i någon av taxans övriga tabeller I enlighet med tillämplig tabell 10.2 Åtgärd som inte kräver lov, där motsvarande åtgärd inte finns i någon av taxans övriga tabeller Timdebitering 11 Anmälningspliktiga åtgärder som inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov 11.1 Rivning av en byggnad eller del av en byggnad som är större än 50 kvm byggnadsarea 11.1 Rivning av en byggnad eller del av en byggnad som är Numrering större än 50 kvm byggnadsarea Avgift 11.1.1 Med tekniskt samråd 11 895 kr 11.1.2 Utan tekniskt samråd 5 213 kr 11.2 Ändring av en byggnad, som innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar påverkas väsentligt 11.2 Ändring av en byggnad, som innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar påverkas Numrering väsentligt Avgift 11.2.1 Med tekniskt samråd 12 576 kr 11.2.2 Utan tekniskt samråd 4 872 kr 11.3 Ändring av en byggnad som innebär att byggnadens brandskydd påverkas väsentligt 11.3 Ändring av en byggnad som innebär att byggnadens Numrering brandskydd påverkas väsentligt Avgift 11.3.1 Med tekniskt samråd 9 854 kr 11.3.2 Utan tekniskt samråd 4 872 kr 11.4 Installation eller väsentlig ändring av en hiss i en byggnad 11.4 Installation eller väsentlig ändring av en hiss i en Numrering byggnad Avgift 11.4.1 Med tekniskt samråd 9 173 kr 11.4.2 Utan tekniskt samråd 3 511 kr 11.5 Installation eller väsentlig ändring av en eldstad eller rökkanal i en byggnad 11.5 Installation eller väsentlig ändring av en eldstad eller Numrering rökkanal i en byggnad Avgift 11.5.1 Med tekniskt samråd 9 854 kr 11.5.2 Utan tekniskt samråd 4 872 kr 11.6 Installation eller väsentlig ändring av en anordning för ventilation i en byggnad 11.6 Installation eller väsentlig ändring av en anordning Numrering för ventilation i en byggnad Avgift 11.6.1 Med tekniskt samråd 10 874 kr 11.6.2 Utan tekniskt samråd 4 872 kr 11.7 Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad 11.7 Installation eller väsentlig ändring av en anläggning Numrering för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad Avgift 11.7.1 Med tekniskt samråd 9 854 kr 11.7.2 Utan tekniskt samråd 4 872 kr 11.8 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk 11.8 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett Numrering vindkraftverk Avgift 11.8.1 Med tekniskt samråd 16 999 kr 11.8.2 Utan tekniskt samråd 9 745 kr 11.9 Nybyggnad eller tillbyggnad som omfattas av krav på bygglov enligt plan- och bygglagen men har undantagits från krav på bygglov enligt bestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser 11.9 Nybyggnad eller tillbyggnad som omfattas av krav på bygglov enligt plan- och bygglagen men har undantagits från krav på bygglov enligt bestämmelser i en detaljplan Numrering eller i områdesbestämmelser Avgift 11.9.1 Med tekniskt samråd 14 849 kr 11.9.2 Utan tekniskt samråd 5 893 kr 12 Ingripandebesked 12.1 Ingripandebesked Timdebitering 13 Extra arbetsplatsbesök 13.1 Extra arbetsplatsbesök, utöver det första Åtgärd Avgift 13.1 Extra arbetsplatsbesök, utöver det första 2 722 kr 16 Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder 16.1 Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder Timdebitering Med ”andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder” avses exempelvis ärenden som kräver särskilda utredningar, extern expertis eller omfattande samordning utöver normal handläggning. Exempel på sådana åtgärder är: • Kulturhistoriska, geotekniska eller miljömässiga utredningar som går utöver standardbedömningen, • Komplexa juridiska frågor, • Tekniskt komplicerade lösningar som kräver särskild granskning av konstruktion, brandskydd eller tillgänglighet eller • Innovativa eller ovanliga projekt där standardregler inte är direkt tillämpliga. 17 Ärenden som inte kan hänföras till annan ärendetyp 17.1 Ärenden som inte kan hänföras till annan ärendetyp. Timdebitering 18 Nedsättning av avgift 18.1 Tidigare beviljat lov I ett ärende som innebär en mindre förändring i relation till ett tidigare beviljat, gällande lov kan byggnadsnämnden, om det är motiverat med avseende på arbetsinsatsen, reducera avgiften enligt tillämplig ärendetyp med 25 % eller 50 %. 18.2 Flera åtgärder i samma ansökan eller anmälan I ett ärende där flera lovpliktiga eller anmälningspliktiga åtgärder inom en tomt ingår i en och samma ansökan eller anmälan kan byggnadsnämnden, om det är motiverat med avseende på arbetsinsatsen, reducera avgiften. För den mest arbetskrävande åtgärden utgår avgift i enlighet med tillämplig ärendetyp. För åtgärder utöver den mest arbetskrävande åtgärden, kan avgift enligt tillämplig ärendetyp reduceras med 10 % eller 20 %. 18.3 Certifierat byggprojekteringsföretag I ett ärende där byggherren använder ett certifierat byggprojekteringsföretag reduceras avgiften motsvarande byggnadsnämndens minskade handläggning. Reduktion av avgift kan avse handläggning av lov och/eller teknisk kontroll. Avgiften reduceras med 5 % av avgiften för handläggning av lov för tillämplig ärendetyp respektive 5 % av avgiften för teknisk kontroll för tillämplig ärendetyp. JÄMFÖRELSETABELL ÅTGÄRD GAMMAL TAXA NY TAXA SKILLNAD I KR SKILLNAD I TIMMAR Nybyggnad av villa med garage som följer detaljplanen 24 376 kr 25 056 kr 680 kr 0,50 Nybyggnad av garage med samråd som följer planen 13 488 kr 14 168 kr 680 kr 0,50 Tillbyggnad av villa med enkelt uterum som följer detaljplanen 8 275 kr 8 275 kr 0 kr 0,00 Nybyggnad av byggnad 700 m2 som följer detaljplanen 62 375 kr 63 055 kr 680 kr 0,50 Fasadändring som kräver bygglov på villa utan samråd 12 358 kr 10 316 kr -2 042 kr -1,50 Bygglov för plank som följer detaljplanen utan samråd 4 872 kr 4 872 kr 0 kr 0,00 Skylt som följer detaljplanen utan teksniskt samråd 4 872 kr 6 233 kr 1 361 kr 1,00 Förhandsbesked för villa utanför detaljplan 19 843 kr 18 823 kr -1 020 kr -0,75 Rivningslov utan tekniskt samråd 4 872 kr 4 872 kr 0 kr 0,00 Trädfällning av friskt träd 4 872 kr 4 872 kr 0 kr 0,00 Trädfällning av uppenbart skadat eller sjukt träd 4 872 kr 3 171 kr -1 701 kr -1,25 Väsentlig ändring av byggnads konstruktion utan samråd 4 872 kr 5 213 kr 341 kr 0,25 Installation av eldstad utan samråd 4 872 kr 4 981 kr 109 kr 0,08 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunfullmäktige Sjöbokommun Kommunledningsförvaltningen 27580Sjöbo Taxa för Sjöbo kommuns bygglovenhets handläggning enligt PBL, from. 1 juli 2026 DnrALL.2026.760 Handling650740 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Föreslåkommunfullmäktigeattantataxanenligtbilaga. Sammanfattning Förattgörabygglovsprocessentydligareochmerrättssäkerförmedborgarnaföreslås kommunfullmäktigeattantaenuppdateradtaxasomanpassatstillnyaregleriplan-och bygglagensamtnyabyggregler.Taxanblirmertransparentochlättareattförstå,samtidigt somdensäkerställereneffektivhandläggning.Förslagetinnebärattkommunfullmäktige antardennyataxan,somträderikraft1juli2026. Bakgrund och motivering till uppdaterad bygglovstaxa Envälfungerandetaxaärettviktigthjälpmedelförattkommunenskafåtäckningförsina kostnaderfördenPBL-verksamhet(verksamhetenligtPlan-ochbygglagen)somkan finansierasviaavgifter.Taxanskavaralångsiktigthållbar,transparentochrättssäker,samtidigt somdenspeglardefaktiskakostnadernaförhandläggningen. SKR:sunderlagochkontinuerliguppdatering Attupprättaentaxaärettkommunaltansvar,ochSverigesKommunerochRegioner(SKR)ger utunderlagförtaxekonstruktionsomstödförkommunerna.År2014togSKRframettnytt underlagförPBL-taxamedsyfteattskapatydlighetochtransparens.Underlagetharsedan dessuppdateratsfleragånger,senastijuli2020,förattföljaändringarilagstiftningoch praxis.DennuvarandetaxanförSjöbokommungrundarsigpåSKR:sunderlagfrån2020, menharanpassatstillkommunensspecifikaförhållanden. Behovavuppdatering LagstiftningeninomPBL-områdetförändraskontinuerligt,ochsedandensenastetaxan infördesharfleraviktigaändringarskett.Dessaändringarpåverkarbådebenämningarpå ärendetyperochhandläggningsprocessen.Exempelvishar: · Nyaärendetypertillkommit(t.ex.Fällningavuppenbartskadatellersjuktträd). · Vissaärendetyperförsvunnitellerändratbenämning(t.ex.attefallsåtgärderna). · Byggreglerna,tidigareBoverketsbygg-ochkonstruktionsregler(BBRochEKS) uppdaterats,vilketställerhögrekravpåtekniskabedömningarochdokumentationi ärendensomkräverteknisktsamråd. Förattsäkerställaatttaxanfortsattärrättssäkerochspeglardefaktiskakostnadernaför handläggningen,behöverdennuuppdateras.Dennyataxankommerävenattvaraännumer transparentgenomatttydligtvisakostnadernaförbygglovsgranskningrespektiveteknisk granskning. Komplexitetsnivåochtidsuppskattning Precissomidentidigaretaxanbaserasavgifternapådengenomsnittligakostnadenförolika typeravbesked,beslutellerhandläggning.Faktorersompåverkarkomplexitetenkanvara dessstorlek,omåtgärdenärplanenlig,omdeninnebärenavvikelse,elleromdenska genomförasutanförplanlagtområde. Tidsuppskattningenförolikaärendetyperhargjortsdelspåerfarenhetsbasis,delsgenom jämförelsermedandrakommunersamtvägledningfrånSKRochsedanmultipliceratsmed kommunenshandläggningskostnadpertimme.Tidsåtgångenidetenskildaärendetpåverkar inteavgiften,utandetärgenomsnittetförärendetypensomliggertillgrundföravgiften.För vissaärendetypertillämpastimdebitering,vilketinnebärattkommunenvidbehovkan redovisadennedlagdatidenförhandläggningen. Justeringavtidsåtgångförteknisktsamråd DenyabyggreglernasomersättertidigareBoverketsbyggregler(BBR)ochBoverkets konstruktionsregler(EKS)innebärattärendensomkräverteknisktsamrådkommerattbli mertidskrävande.Dettaberorpåökadekravpådokumentation,samordningmellanolika aktörer(t.ex.brandskydd,tillgänglighet,energihushållning)ochmeromfattande bedömningaravtekniskalösningar.Föratttäckadenökadearbetsinsatsenföreslåsdärfören höjningavtidsåtgångenmed0,5timmefördeberördataxeposterna. Indexjustering Förattsäkerställaattavgifternaföljerdenallmännakostnadsutvecklingenisamhället tillämpasindexjustering.Dettaminskaradministrationenochgörattavgifternaautomatiskt anpassastillkommunenskostnader.Indexjusteringkandockintekompenseraför extraordinärakostnadsförändringar,såsomlokalaellerplötsligaökningar.Isådanafallkrävs ettsärskiltbeslutfrånfullmäktigeförattjusteraavgifterna.Avgiftsbeloppenitaxanär bestämdamedutgångspunktfrånkostnadslägeochPrisindexförkommunalverksamhet (PKV)oktobermånadåretföredetårtaxanbörjargälla.Samhällsbyggnadsnämndenfårför varjekalenderår(avgiftsår)därefterbeslutaattjusteraavgiftsbeloppen(fastaavgifteroch timavgifter)meddenprocentsatsförPKVsomärpubliceradpåSKR:swebbplatsföroktober månadåretföreavgiftsåret. Formellagrunderföravgifter Enligtkommunalrättsligagrundsatserharkommunernarättattfinansierasinverksamhet medskattemedel,mendeärinteskyldigaatttautavgifterenligtPBL.Kommunenkanvälja attheltellerdelvisskattefinansieraverksamheten.Rättenatttautavgifterreglerasi8kap.3 b§kommunallagen(1991:900),somangerattkommunerfårtautavgifterförtjänsteroch nyttigheterdetillhandahåller.Förtjänstersomkommunenärskyldigatttillhandahållafår avgifterendasttasutomdetärsärskiltföreskrivet. Konsekvenser av förslaget Förattvaraanpassadförgenomfördalag-samtregeländringar,behöverSjöbokommun uppdaterasinbygglovstaxa.Förslagetinnebärattprisnivånförbygglovshanteringeni huvudsakkvarstårpådagensnivå,menmedvissajusteringarförattbättrespegladenya regelverken. Enförändringärattavgiftenförärendensomkräverteknisktsamråd,vilketmajoritetenav ärendenintegör,harhöjtsmotsvarande30minutershandläggningstid.Dettaberorpåattde nyabyggreglernaärmerkomplexaochkräverenmeromfattandebedömningochdiskussion utifrånbranschreglerochettregelverksomintelängreärstatiskt. Genomattdelauppvissaärendetyperochinföramernyanseradeavgifterblirtaxanmer rättvisochspeglarbättredenfaktiskaarbetsinsatsen.Dettagynnarsärskiltdesökandesom tidigareharbetalatförmeromfattandehandläggningänvadderasärendekrävt.Förvissa ärendensänksdärföravgiften,medanandrafårenmarginellthögrekostnad. Destörstaförändringarnahandlaromatttidigarealltföromfattandeärendekategorierhar delatsupp.Exempelvishartaxanförfällningavträdnutvåseparataposter: · Enförfällningavfriskaträd. · Enförfällningavuppenbartsjukaellerskadadeträd,däravgiftentidigarevarit densammasomförfriskaträd. Enannanjusteringärattförhandsbeskednudelasinitvåkategorier: · Förhandsbeskedförenbostadshus. · Förhandsbeskedförandratyperavbyggen. Iochmedlagändringenärdetintelängremöjligtattsökaförhandsbeskedinom detaljplaneratområde,vilketgörattdentidigareuppdelningenfördettafallerbort. Sammanfattningsvisärförändringarnasmåochsyftartillattskapaenmernyanseradoch rättvistaxautanattpåverkadentotalaprisnivåninågonstörreutsträckning.Sebilagd jämförelsetabelliärendetdärdevanligasteärendetypernaärupptagna. Underlag för beslut Samhällsbyggnadsnämndensreglementeantagetavkommunfullmäktigegenombeslut§104 2025-06-18. Bilagor TaxebestämmelsermedtillhörandetaxebeloppförSjöbokommunsbygglovenhet Jämförelsetabell Skickas till Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen LinnéaElamzon Enhetschefbygglovenheten SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

§ 55 Ärendenummer 2026/160 Återremiss - Förfrågan om att köpa kommunal mark, del av Björkeröd 2:145 Tekniska nämnden beslutar Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att sälja cirka 4 900 kvm av kommunens fastighet Björkeröd 2:145 till ett pris om 124 kr/kvm till sökande. Sammanfattning av ärendet Sökanden har ansökt om att förvärva mark från kommunens fastighet Björkeröd 2:145, vilken idag används som hage och ridpaddock men enligt gällande detaljplan är avsedd för bostadsändamål. Efter att ansökan behandlats av tekniska nämnden beslutades då att ärendet skulle återremittera till förvaltningen med uppdrag att föra dialog med sökanden om ett eventuellt utökat markförvärv, vilket skulle medföra att förvärvet utökats från cirka 1 500 m² till cirka 4 900 m², vilket i sin tur innebär att samtliga svårutnyttjade tomter inom området överförs till sökandens fastighet. För att möjliggöra marköverlåtelsen krävs en ändring av detaljplanen, varför ärendet omfattar både prövning av förutsättningarna för detaljplaneändring och ställningstagande till framtida markförsäljning. Vid ett eventuellt förvärv ansvarar sökanden för samtliga kostnader kopplade till detaljplaneändring och fastighetsreglering, och tomtpriset uppgår till 124 kronor per kvadratmeter. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 7 maj 2026 Tekniska nämndens beslut 23 mars 2026 § 37 Sökandes ansökan om att förvärva del av fastigheten Björkeröd 2:145 Beslut skickas till: Kommunfullmäktige Slutgiltigt beslut skickas till: Sökande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-04-23 Tekniska nämnden

§ 56 Ärendenummer 2026/233 Exploateringsplan för Sjöbo kommun 2026-2030 Tekniska nämnden beslutar Nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna framlagt förslag till Exploateringsplan för Sjöbo kommun gällande perioden 2026–2030. Sammanfattning av ärendet Tekniska förvaltningen har tagit fram en exploateringsplan för perioden 2026–2030 som redovisar kommunens planberedskap och utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter. Planen visar att fokus framåt behöver ligga på att öka genomförandet, där den privata sektorn har en central roll. Det utgör ett strategiskt underlag för prioriteringar och fortsatt dialog med marknaden. Exploateringsplanen revideras årligen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 5 maj 2026 Förslag till Exploateringsplan för Sjöbo kommun 2026–2030 Beslut skickas till: Kommunfullmäktige EXPLOATERINGSPLAN SJÖBO KOMMUN Utbyggnadsplan för bostäder och verksamhet åren 2026 – 2030 Typ av styrdokument Planerande Antagen av Kommunfullmäktige Antagandebeslut XX månad 2026, § x Får revideras av Tekniska förvaltningen Revideras Årligen i januari/februari Gäller för Fullmäktige och nämnder Giltighetstid Ett år Ingår i författningssamlingen Nej Dokumentansvarig Mark- och exploateringsingenjör Förvaltning Tekniska förvaltningen Innehåll INLEDNING ...................................................................................................................................................1 MÅL, INRIKTNINGAR OCH STRATEGIER .......................................................................................................1 Kommunens Översiktsplan (ÖP) ..............................................................................................................2 Riktlinjer för bostadsförsörjningsprogram ..............................................................................................2 Bostadsbyggandet 2000 – 2025 ..............................................................................................................3 Utveckling de senaste åren och nuläge ...................................................................................................4 Bostadsmarknaden ..................................................................................................................................5 Befolkningsprognosen .............................................................................................................................5 Bostadsbyggandet 2026 – 2030 ..............................................................................................................6 OBJEKTSREDOVISNING BOSTÄDER ..............................................................................................................9 SJÖBO .....................................................................................................................................................11 BLENTARP ...............................................................................................................................................22 LÖVESTAD (kommunalägd mark) ..........................................................................................................24 HEMMESTORP .......................................................................................................................................25 VOLLSJÖ (kommunalägd mark) .............................................................................................................27 FRÄNNINGE, KLASARÖD OCH ÄSPERÖD ................................................................................................27 OBJEKTSREDOVISNING VERKSAMHET .......................................................................................................28 SJÖBO .....................................................................................................................................................30 BLENTARP (kommunalägd mark) ...........................................................................................................35 ÄSPERÖD (privat) ...................................................................................................................................36 VOLLSJÖ, LÖVESTAD OCH BJÄRSJÖLAGÅRD ..........................................................................................36 EFTERFRÅGAN/BEHOV UTIFRÅN BEFOLKNINGSPROGNOSEN-BOSTÄDER ...............................................37 TIDPLAN OCH LOKALISERING AV UTBYGGNAD .............................................Error! Bookmark not defined. REFERENSER ...............................................................................................................................................39 INLEDNING Med exploatering avses de åtgärder som krävs för att anskaffa, bearbeta och iordningsställa råmark i syfte att möjliggöra byggnation av bostäder, verksamheter såsom handel, kontor och industri. I exploateringsprocessen ingår även utbyggnad av nödvändig infrastruktur och gemensamma anläggningar, såsom gator, gång- och cykelvägar, belysning, grönområden, lekplatser samt vatten- och avloppssystem. Exploateringsverksamheten utgör en strategiskt viktig del av kommunens utveckling. För att möjliggöra tillväxt och innovation krävs goda förutsättningar för såväl attraktiva boendemiljöer som för företagens behov av mark för etablering och expansion. I syfte att skapa en sammanhållen och långsiktig planering anger kommunens exploateringspolicy att en exploateringsplan ska upprättas vart fjärde år och därefter uppdateras årligen. Planen samlar kommunens planerade exploateringsprojekt och ger en samlad bild av den förväntade samhällsutvecklingen under de kommande fyra åren. Planeringen tar sin utgångspunkt i kommunens översiktsplan, fördjupade översiktsplaner för Sjöbo tätort och Blentarp samt bostadsförsörjningsprogrammet. Ur ett informationsperspektiv finns tydliga fördelar med att sammanställa en exploateringsplan, även om planen i sig inte utgör ett styrinstrument för genomförandet av bostadsbebyggelse. Det är ytterst marknadens efterfrågan som avgör i vilken utsträckning planerad bebyggelse realiseras. Utöver bostadsförsörjningen redovisar planen även kommunens innehav av verksamhetsmark. Sammantaget motiverar detta benämningen exploateringsplan, även om tyngdpunkten i innehållet ligger på bostadsutveckling. Denna exploateringsplan har tagits fram under en begränsad tidsperiod och är därför av en mer översiktlig karaktär. Avsikten är att planen successivt ska utvecklas och fördjupas i kommande revideringar, med ett utökat innehåll och mer detaljerade analyser. MÅL, INRIKTNINGAR OCH STRATEGIER Kommunens arbete med bostadsförsörjning och bostadspolitiska mål styrs av flera övergripande strategiska dokument. Översiktsplanen utgör den långsiktiga vägledningen för mark- och vattenanvändning och anger inriktningen för bostadsutvecklingen i kommunen. Den kompletteras av riktlinjer för bostadsförsörjning (bostadsförsörjningsprogram), där kommunens mål, behovsbedömningar och prioriteringar för bostadsbyggandet konkretiseras utifrån lagkrav och aktuella förutsättningar. Därutöver kan fördjupade översiktsplaner, planprogram och tematiska strategier bidra med mer detaljerad vägledning för specifika områden eller frågor, såsom förtätning, 1 landsbygdsutveckling eller hållbarhetsaspekter. Tillsammans utgör dessa dokument ett samlat planeringsunderlag som används för att styra och prioritera detaljplanering, markanvisningar och genomförande av bostadsprojekt. Genom att kontinuerligt följa upp och aktualisera dokumenten säkerställer kommunen att planeringen är anpassad till förändrade behov, marknadsförutsättningar och demografisk utveckling. Exploateringsplanen utgör ett strategiskt komplement till dessa styrdokument genom att konkretisera kommunens aktuella planberedskap, genomförandestatus och prioriterade utbyggnadsområden. Planen fungerar därmed som ett underlag för att omsätta kommunens övergripande mål och strategier inom bostadsförsörjning och samhällsutveckling i praktiskt genomförande. Kommunens Översiktsplan (ÖP) Kommunfullmäktige har den 22 juni 2022 antagit en ny kommunövergripande översiktsplan för Sjöbo kommun, ”Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040”. I översiktsplanen anges ramarna för kommunens långsiktiga utbyggnad. I översiktsplanen för kommunen från 2022 är befolkningsmålet en ”lagom” befolkningsökning som ska bidra till framtidstro och ekonomiska resurser som på olika sätt kommer tillbaka till invånarna, genom satsningar på skola, vård, utemiljöer och dylikt. Detta förutsätter, räknat på talet för blandad bebyggelse, ett byggande och färdigställande av i medeltal ca 45 och 70 nya bostäder årligen. Utbyggnaden av bostäder blir även framgent koncentrerad till tätorterna Sjöbo, Blentarp och Hemmestorp. Gällande fördjupade översiktsplaner finns enligt följande: • Fördjupad översiktsplan 2013 för Sjöbo tätort. • Fördjupad översiktsplan 2008 för Blentarp tätort. Utöver dessa fördjupade översiktsplaner pågår även ett arbete med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort vilken har en ”orts- och strukturindelning” (var skall kommunen bygga). Riktlinjer för bostadsförsörjningsprogram Kommunens arbete med bostadsförsörjning utgår från målet att säkerställa en långsiktigt hållbar bostadsutveckling där alla invånare ges möjlighet till goda och ändamålsenliga bostäder. Detta innebär att bostadsbyggandet ska möta den demografiska utvecklingen, särskilt den ökande andelen äldre samt förändringar i yngre åldersgrupper, samtidigt som sociala behov och marknadsförutsättningar beaktas. 2 Inriktningen är att skapa ett mer varierat och balanserat bostadsbestånd. Kommunen behöver i högre grad komplettera det dominerande småhusbeståndet med fler hyresrätter, mindre bostäder och alternativa boendeformer, för att möta efterfrågan från bland annat unga vuxna, äldre och hushåll med svagare ställning på bostadsmarknaden. Samtidigt ska bostadsutvecklingen i huvudsak koncentreras till Sjöbo tätort, men även möjliggöras i övriga kommundelar genom en anpassad planberedskap. Strategiskt betonas vikten av att stärka planberedskapen och möjliggöra ett ökat bostadsbyggande i takt med prognostiserade behov. Detta omfattar även att utveckla kunskap om olika målgruppers boendepreferenser, främja flyttkedjor samt säkerställa att nya bostäder och livsmiljöer är tillgängliga och hälsofrämjande. Vidare lyfts behovet av ett mer aktivt samarbete med marknadens aktörer för att öka utbudet av bostäder och förbättra tillgången till bostäder för särskilda grupper, såsom nyanlända och personer med sociala behov. Sammanfattningsvis ska kommunens bostadsförsörjning präglas av en aktiv och flexibel planering där variation i upplåtelseformer, social hänsyn och geografisk balans samverkar för att möta framtidens behov. Bostadsbyggandet 2000 – 2025 Under den senaste tjugoårsperioden har i genomsnitt cirka 33 bostäder färdigställts årligen i kommunen. Av dessa utgjorde omkring 65 procent äganderätter, 30 procent hyresrätter och cirka 5 procent bostadsrätter. Bostadsrätter har generellt sett producerats i mycket begränsad omfattning i Sjöbo kommun. De bostadsrätter som tillkommit sedan 1991 återfinns uteslutande inom småhussektorn och uppfördes under åren 2007 och 2010 (SCB, 2025). I jämförelse med Skåne som helhet har Sjöbo kommun haft ett relativt lågt tillskott av nybyggda bostäder. Under perioden 2014–2018 var antalet färdigställda lägenheter i nyproduktion lågt i relation till kommunens befolkning år 2013 (Länsstyrelsen Skåne, 2020). Nivåerna motsvarar dock i stor utsträckning utvecklingen i andra kommuner i norra och mellersta Skåne. Sedan 2011 har merparten av nyproduktionen skett i Sjöbo tätort. Enligt Länsstyrelsen Skåne (2020) utgörs en mycket hög andel av inflyttningen till nyproducerade bostäder av personer som redan är bosatta i kommunen. Motsvarande mönster återfinns endast i ett fåtal andra skånska kommuner, såsom Hörby, Östra Göinge, Perstorp, Örkelljunga och Klippan. Bostadsbyggandet har varierat över tid, med tydliga toppar under perioderna 2006–2010 samt 2016–2023. Variationerna kan delvis förklaras av konjunkturförändringar och externa faktorer, såsom den ekonomiska utvecklingen och effekterna av coronapandemin. Det finns även indikationer på att utvecklingen i Sjöbo följer en viss eftersläpning i förhållande till större städer i regionen, då efterfrågan i ett senare skede sprider sig till kringliggande kommuner. 3 Under de senaste fem åren har kommunen i genomsnitt sålt sex småhustomter per år. Genomsnittet påverkas dock av en högre försäljning under åren 2021–2022. Under 2025 såldes fyra tomter, under 2024 en tomt och under 2023 två tomter, vilket innebär en tydlig minskning jämfört med 2022 och 2021 då 10 respektive 13 tomter såldes. Vid ingången av 2026 fanns 6 tomter till försäljning, vilka varit tillgängliga under en längre tid. I en mindre kommun som Sjöbo påverkas bostadsmarknaden i hög grad av förändringar i omvärlden. Förändrade flyttmönster och preferenser, såsom de som uppstod under coronapandemin, kan få ett snabbt genomslag lokalt. Under pandemin noterades exempelvis en ökad efterfrågan på småhustomter. Samtidigt är de ekonomiska förutsättningarna för såväl hushåll som byggaktörer avgörande för bostadsbyggandet. En svagare konjunktur kan därmed förväntas leda till en minskad byggtakt. Utveckling de senaste åren och nuläge Per den 31 december 2025 uppgick kommunens invånarantal till 19 397 personer, vilket innebär en ökning med 60 invånare under året. Befolkningsutvecklingen förklaras av ett positivt flyttnetto om 117 personer, medan födelsenettot var negativt och uppgick till -57 personer. Prognoser pekar på en fortsatt måttlig befolkningstillväxt fram till år 2035, då ett relativt lågt födelsetal förväntas prägla utvecklingen (Statisticon, 2026). Bostadsbyggandet i kommunen har under de senaste åren visat en nedåtgående trend. Inom området Sjöbo väst har utbyggnaden av den sista planerade etappen färdigställts vad gäller kommunaltekniska anläggningar, och endast ett fåtal tomter återstår för exploatering. Mot bakgrund av rådande marknadsförutsättningar har detaljplanen setts över och är för närvarande under omarbetning i syfte att möjliggöra en mer varierad bebyggelse än enbart villatomter. I exploateringsprojektet Grimstofta 4:1 har kommunen genomfört en omfattande utbyggnad av kommunaltekniska anläggningar inom den andra av totalt fyra etapper. Tomterna har annonserats ut till försäljning, men någon försäljning har ännu inte genomförts. Även här har detaljplanen reviderats för att skapa förutsättningar för en mer blandad bostadsbebyggelse, innefattande bostadsrätter, radhus och friliggande villor. När samtliga etapper är färdigställda beräknas området rymma upp till cirka 150 bostäder. Kv. Bränneriet har varit färdigställt för utbyggnad sedan 2022, med utbyggd infrastruktur och laga kraftvunnen detaljplan. Trots detta har någon byggnation ännu inte påbörjats. Två markanvisningsförfaranden har genomförts utan att resultera i tilldelning. Vid Fritidsbacken har en extern exploatör tillika fastighetsägare planerat för cirka 70 nya bostäder i form av hyresrätter inom Sjöbo tätort, med närhet till centrum. Utbyggnaden förväntas genomföras successivt under kommande år. I Hemmestorp pågår samtidigt ett större exploateringsprojekt i privat regi, vilket totalt sett beräknas tillföra ca 80 bostäder. 4 Utöver de större utbyggnadsområdena pågår även ett antal mindre exploateringsprojekt som successivt bidrar till bostadsförsörjningen i kommunen. I Skarrie pågår utbyggnad av enbostadshus, samtidigt som två projekt i centrala Sjöbo – Kraften 3 samt Cornelius 9 och 11 – möjliggör tillskapandet av nya hyreslägenheter. Den sammantagna bilden av den låga utbyggnadstakten, särskilt avseende småhus, indikerar en begränsad efterfrågan på villor i kommunen. Detta har föranlett en strategisk omställning där flera detaljplaner har reviderats för att möjliggöra ett bredare bostadsutbud, med ökat inslag av hyresrätter och bostadsrätter. När det gäller verksamhetsmark finns i dagsläget ett tiotal verksamhetstomter tillgängliga inom områdena Ommadal och Bäckadal verksamhetsområde. Efterfrågan på dessa tomter har ökat under året. Även om endast tre tomter har sålts, har antalet reservationer ökat, vilket indikerar en potentiellt starkare efterfrågan framöver och goda förutsättningar för ytterligare försäljningar under kommande år. Bostadsmarknaden Efterfrågan på bostäder inom kommunen har under 2025 fortsatt att bedömas som relativt dämpad. Den allmänna marknadsutvecklingen, med osäkerhet kring ränteläge och hushållens ekonomiska förutsättningar kan vara en bidragande orsak till detta. Samtidigt kvarstår en viss aktivitet bland privatpersoner, som fortsatt visar intresse för att uppföra småhus inom kommunens utbyggnadsområden, dock i en mer begränsad omfattning än under tidigare år. Intresset från större exploatörer har däremot varit mer återhållsamt, och endast ett par aktörer har under året tagit kontakt med kommunen med förfrågningar om ny mark för bostadsutveckling. För Sjöbos del har det sedan tidigare identifierats ett uppdämt behov av kompletterande bostadsformer, särskilt i form av bostadsrätter och radhus/parhus. Detta behov har tydliggjorts genom den medborgardialog som genomförts i samband med arbetet med fördjupad översiktsplan (FÖP) samt inom ramen för centrumutvecklingsprojektet. Dialogerna visar att det finns en efterfrågan på mer varierade boendealternativ, inte minst för hushåll som önskar ett mer centrumnära eller lättskött boende. Befolkningsprognosen Enligt den befolkningsprognos som tagits fram av Statisticon för Sjöbo kommun för perioden 2025–2035 förväntas kommunens folkmängd minska med totalt cirka 307 invånare, från 19 397 till 19 090 personer. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig minskning om cirka 31 personer. Prognosen visar att flyttnettot under perioden beräknas vara positivt och uppgå till i genomsnitt 49 personer per år. Antalet inflyttade uppskattas till cirka 1 172 personer årligen, medan antalet utflyttade beräknas uppgå till omkring 1 123 personer per år. 5 Samtidigt förväntas födelsenettot vara negativt, med ett genomsnitt på cirka -80 personer per år. Antalet födda beräknas uppgå till omkring 152 barn per år, medan antalet avlidna uppskattas till cirka 232 personer årligen. Det negativa födelsenettot är därmed den huvudsakliga förklaringen till den totala befolkningsminskningen under prognosperioden. Trots en prognostiserad minskning av befolkningen kvarstår ett behov av utveckling och differentiering av bostadsutbudet inom kommunen. En hög efterfrågan på olika typer av bostäder finns även bland dem som redan idag är bosatta i kommunen. Äldre hushåll efterfrågar mer tillgängliga och lättskötta boendeformer, samtidigt som barnfamiljer söker villor och ungdomar efterfrågar mindre och mer prisvärda lägenheter. Detta pekar på ett behov av ökad rörlighet på bostadsmarknaden och fungerande flyttkedjor. Särskilt i centrala Sjöbo finns en identifierad brist på bostadsrätter, vilket kan utgöra ett hinder för vissa målgrupper att efterfråga bostad i området. En mer varierad bostadsstruktur bedöms därför vara en viktig faktor för att stärka kommunens attraktivitet, möjliggöra flyttkedjor samt bättre möta framtida bostadsbehov. För att på sikt kunna påverka befolkningsutvecklingen i en mer positiv riktning behöver kommunen arbeta aktivt med att stärka sin attraktivitet för både befintliga och nya invånare. En viktig del i detta är att möjliggöra ett varierat och marknadsanpassat bostadsbyggande som kan möta olika målgruppers behov genom livets olika skeden. Därutöver är tillgång till attraktiv boendemiljö, god service, fungerande infrastruktur och ett starkt lokalt näringsliv avgörande faktorer för att öka inflyttningen och skapa långsiktig befolkningstillväxt. Genom att kombinera strategisk samhällsplanering med ett aktivt arbete för etableringar, arbetstillfällen och ökad bostadsrörlighet kan kommunen skapa bättre förutsättningar för att långsiktigt stärka befolkningsutvecklingen. Bostadsbyggandet 2026 – 2030 Kommunen har inför den kommande fyraårsperioden en god tomtberedskap, vilket innebär att det finns områden där infrastrukturen redan är utbyggd och tomter är färdigställda för bebyggelse. I byarna finns en mer begränsad tomtberedskap i form av enstaka strötomter. Den huvudsakliga tomtberedskapen återfinns i Sjöbo tätort, främst inom områdena Bränneriet och Grimstofta, där större volymer bostäder kan realiseras med mindre investeringar i grundläggande infrastruktur. Enligt kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning uppgår behovet till cirka 45–70 nya bostäder per år i hela kommunen. Den största delen av befolkningsutvecklingen förväntas ske inom delområde Sjöbo, vilket innebär att cirka 30–50 av de årliga bostäderna behöver tillkomma i eller i anslutning till Sjöbo tätort. För att möta denna efterfrågan är det viktigt att kommunen kan erbjuda ett varierat och ändamålsenligt bostadsutbud, anpassat efter marknadens behov vad gäller såväl bostadstyper som prisnivåer. Samtidigt är det inte alltid möjligt att i varje enskild tätort tillgodose samtliga upplåtelse- och bebyggelseformer. 6 Diagram 1. Tomtberedskap inom Sjöbo kommun för bostadsbebyggelse Utöver tomtberedskapen har kommunen en god planberedskap, vilket innebär att det finns antagna detaljplaner där utbyggnad av infrastruktur ännu inte har påbörjats, samt områden där detaljplanearbete pågår. De befintliga och pågående detaljplanerna bedöms möjliggöra ett kontinuerligt tillskott av nya bostäder under en längre period. Därtill finns ett antal områden utpekade i såväl översiktsplanen som i de fördjupade översiktsplanerna, vilka bedöms lämpliga för framtida detaljplaneläggning och därmed bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av bebyggelsen i kommunens tätorter. Sammantaget finns i dagsläget en tomt- och planberedskap för cirka 800–1000 nya bostäder genom antagna eller pågående detaljplaner. En betydande del av denna potential återfinns inom Bränneriet, som möjliggör omkring 400 bostäder i flerbostadshus, Grimstofta med cirka 110 bostäder i blandad bebyggelse samt Fritidsbacken med omkring 70 hyresrätter. Därutöver utgör Sjöbo väst ett viktigt framtida utbyggnadsområde där ytterligare bostäder kan tillkomma. 7 Diagram 2. Planberedskap inom Sjöbo kommun för bostadsbebyggelse Exploateringsplanen omfattar projekt där detaljplan har antagits eller där planuppdrag har lämnats, vilket ger en samlad bild av förväntat bostadsbyggande under perioden. Bland de objekt som ingår i exploateringsplanen kan följande särskilt lyftas fram: • Kvarteret Bränneriet, centrala Sjöbo – Området möjliggör cirka 400 bostäder i form av flerbostadshus och radhus. Infrastruktur är fullt utbyggd. • Grimstofta, östra Sjöbo – Ett attraktivt bostadsområde med lugnt läge. En etapp är färdigställd, medan cirka 10 enbostadshus återstår inom etapp 3. Den norra delen planeras för ytterligare cirka 70–110 bostäder. • Fritidsbacken (tidigare Sveviatomten) – Planeras för flerbostadshus och radhus med hyresrätt. • Sjöbo väst – Beläget i västra delen av Sjöbo. Pågående detaljplanearbete för de norra och västra delarna möjliggör cirka 300 bostäder. Arbetet är för närvarande vilande men avses återupptas under 2027. Befintlig detaljplan möjliggör cirka 80 bostäder. • Hemmestorp – Utbyggnad av både villor och bostadsrätter, dock har utbyggnaden avstannat troligtvis på grund av världsläget. • Skarrie – Utbyggnad av villor, dock har även denna utbyggnaden avstannat av samma anledning som Hemmestorp. Av det planerade bostadsbyggandet utgör cirka 20 procent småhus, medan cirka 80 procent avser flerbostadshus. Gällande verksamhetsmark har kommunen en god beredskap med lediga tomter i Sjöbo, Bjärsjölagård, Blentarp och Vollsjö. Den största tillgången finns inom verksamhetsområdena Ommadal, Bäckadal och Redskapsgatan i Sjöbo tätort. Sammantaget uppgår den tillgängliga 8 verksamhetsmarken till cirka 99 500 kvm, varav merparten återfinns i Sjöbo tätort. Detta bedöms skapa goda förutsättningar för både nyetableringar och expansion av befintliga verksamheter under planperioden. Diagram 3. Tillgänglig verksamhetsmark (kvm) inom Sjöbo kommun. OBJEKTSREDOVISNING BOSTÄDER Sjöbo kommun har en relativt god planberedskap för bostäder, med flera pågående och planerade utbyggnadsområden i olika skeden. Tyngdpunkten på bostadsutvecklingen är lokaliserad till Sjöbo tätort, där det finns god tillgång till service, kollektivtrafik och befintlig infrastruktur. Samtidigt förekommer kompletterande utveckling i mindre orter och på landsbygden, främst i form av mindre projekt och enstaka tomter. Flera av de större utbyggnadsområdena, såsom Sjöbo Väst och Bränneriet, möjliggör en betydande bostadsproduktion med en variation av bostadstyper och upplåtelseformer. Detta skapar förutsättningar för en mer differentierad bostadsmarknad. Samtidigt är delar av den planlagda marken ännu inte exploaterad, trots att infrastrukturen i vissa fall redan är utbyggd. Detta indikerar att genomförandet i hög grad påverkas av marknadens efterfrågan och ekonomiska förutsättningar. Kommunen arbetar aktivt med att anpassa planeringen till förändrade behov genom nya detaljplaner och planändringar, där fokus bland annat ligger på att möjliggöra en större variation av bostäder samt att integrera samhällsservice i utbyggnadsområdena. Utanför centralorten är utbyggnadstakten lägre och utvecklingen sker i mindre skala. Här är tillgången till planlagd mark mer begränsad, men kan samtidigt bidra till att erbjuda alternativa boendemiljöer. 9 Sammantaget bedöms kommunen ha en god beredskap för bostadsutbyggnad på kort till medellång sikt. För att säkerställa ett kontinuerligt bostadsbyggande över tid krävs dock ett fortsatt aktivt arbete med planläggning, markanvisning och genomförandefrågor, i nära samspel med marknadens aktörer. Därutöver finns behov av en långsiktig strategi för markförvärv i syfte att successivt stärka och upprätthålla kommunens markreserv samt säkerställa framtida utvecklingsmöjligheter. 10 Figur 1. Översikt över planerade och pågående utbyggnadsområden för bostäder. 11 SJÖBO Sjöbo Väst (kommunalägd mark) Planstatus - Ursprunglig detaljplan från 2007, senare reviderad för att möjliggöra en mer varierad bebyggelse. Innehåll och omfattning - Cirka 192 småhus i ursprungsplanen. Förslag till ny plan möjliggör komplettering med cirka 300 bostäder i varierade upplåtelseformer samt skola, förskola och idrottshall. Läge och kontext - Utbyggnadsområde i västra delen av Sjöbo tätort. Genomförandestatus - Utbyggnad har skett etappvis sedan 2018. Tidigare etapper är delvis färdigställda. Ny detaljplan är under framtagande inför granskningsskede. Teknisk försörjning - Delvis utbyggd. Komplettering sker genom anslutning till befintligt VA- och gatunät. Genomförande och tidplan - Kommande etapp planeras efter att ny detaljplan vunnit laga kraft. Exploateringskalkyl - En enklare exploateringskalkyl har upprättats för tidigare etapper. En ny exploateringskalkyl för kommande detaljplan ska upprättas. Bedömning / Strategisk kommentar - Området är ett av kommunens största utvecklingsområden och centralt för framtida bostadsförsörjning. Kombinationen av bostäder och samhällsservice skapar goda långsiktiga förutsättningar. Genomförandet är dock beroende av fortsatt efterfrågan och aktiva exploatörer. Figur 3. Illustrationskarta över Sjöbo väst för pågående detaljplan. Figur 2. Utbyggnadsområde för Sjöbo väst för befintlig samt pågående detaljplan. 12 Grimstofta 4:1, Galaxgatan m fl (kommunalägd mark) Planstatus - Detaljplan från 2007, delvis omarbetad genom ny plan. Innehåll och omfattning - Småhus samt komplettering med cirka 70–110 bostäder i varierade former. Läge och kontext - Östra delen av Sjöbo tätort. Genomförandestatus - Utbyggnad sker etappvis. Etapp 3 utbyggd med teknisk infrastruktur, gator ligger som byggator, och tomter finns tillgängliga. Teknisk försörjning - Anslutet till kommunalt VA och gatunät. Genomförande och tidplan - Fortsatt utbyggnad sker successivt utifrån efterfrågan. Exploateringskalkyl - En exploateringskalkyl för kommande detaljplan ska upprättas. Bedömning / Strategisk kommentar - Området är viktigt för småhusutbudet. Den successiva utbyggnaden ger stabilitet men innebär också att takten är marknadsberoende. Den reviderade planen stärker genomförbarheten. Figur 5. Illustrationskarta över Grimstofta för ny detaljplan. Figur 4. Utbyggnadsområde för Grimstofta för befintlig samt pågående detaljplan. 13 Kv. Bränneriet, Laxen 4 m fl (kommunalägd mark) Planstatus - Detaljplan antagen 2020. Innehåll och omfattning - Cirka 400 bostäder i flerbostadshus och radhus samt förskola. Läge och kontext - Centralt läge nära resecentrum. Genomförandestatus – Området är utbyggt med teknisk infrastruktur. Gator ligger som byggator. Ingen byggnation har påbörjats. Markanvisningar har genomförts utan tilldelning. Teknisk försörjning - Fullt anslutet till kommunalt nät. Genomförande och tidplan - Ingen fastställd tidplan. Exploateringskalkyl – Kalkyl finns för slutförande. Bedömning / Strategisk kommentar - Ett strategiskt mycket viktigt område där genomförandet uteblivit trots goda förutsättningar. Indikerar behov av förändrat arbetssätt gentemot marknaden, exempelvis genom ökad flexibilitet eller nya samverkansformer. Figur 6. Utbyggnadsområde för kv. Bränneriet inkl. etappindelning. Figur 7. Illustrationskarta över Kv. Bränneriet. 14 Ängsbyn (Ab Sjöbohem/Privat) Planstatus - Positivt planbesked 2024. Innehåll och omfattning - Vård- och omsorgsändamål. Läge och kontext - Befintligt bebyggelseområde. Genomförandestatus - Planeringsskede. Teknisk försörjning - Planerad anslutning till befintligt nät. Bedömning / Strategisk kommentar - Viktigt för kommunens serviceförsörjning snarare än bostadsutbud. Figur 8. Planerat utbyggnadsområde för Ängsbyn. Planområdet ej fastställt. 15 Fritidsbacken (Privat) Planstatus - Detaljplan 2025. Innehåll och omfattning - Cirka 70 bostäder. Hyresrätter. Läge och kontext - Området är beläget öster om Sjöbo centrum i anslutning till marknadsplatsen. Teknisk försörjning - Planerad anslutning till befintligt nät. Vägnätet inom området kommer att vara enskilt. Genomförandestatus - Ej påbörjad. Nybyggnadskarta beställd. Bedömning / Strategisk kommentar - Osäkerhet kopplad till att planen blev överklagad och exploatören påbörjade ett annat projekt emellan. Genomförandet helt beroende av exploatör. Figur 9. Utbyggnadsområde för Fritidsbacken Figur 10. Plankarta samt illustrationskarta över Fritidsbacken. 16 Tofta Äng (Privat) Planstatus - Planbesked 2024. Läge och kontext - Östra delen av Sjöbo tätort. Teknisk försörjning - Planerad anslutning till befintligt nät. Vägnätet inom området kommer att vara enskilt. Innehåll - Cirka 5 småhus. Bedömning - Litet projekt med begränsad påverkan på bostadsförsörjningen. Figur 11. Planerat utbyggnadsområde för Tofta Äng. Planområdet ej fastställt. 17 Skarrie/Svansjö (Privat) Planstatus - Äldre detaljplan från 1969. Läge och kontext - Området är beläget väster om Sjöbo sommarbyar. Teknisk försörjning - Infrastrukturen inom området kommer vara enskilt men ska anslutas till befintligt gatu- och VA-nät. Genomförandestatus - Påbörjad utbyggnad under 2023, 10 av 60 tomter utbyggda. Bedömning - Småhusutbyggnad i långsam takt, beroende av efterfrågan. Figur 12. Utbyggnadsområde för Skarrie. Figur 13. Plankarta över Skarrie. 18 Arbetet (Privat) Planstatus - Detaljplan 2024. Innehåll - Cirka 60 bostäder i flerbostadshus. Hyresrätter. Teknisk försörjning – Ansluts till befintligt gatu- och VA-nät. Genomförandestatus - Ej påbörjad. Bedömning - Centralt projekt med potential, men beroende av marknadsförutsättningar. Påverkar ombyggnad av Hotellgatan. Figur 14. Utbyggnadsområde för Arbetet. Figur 15. Plankarta samt illustrationskarta över Arbetet. 19 Torngränd (Privat) Planstatus - Planbesked. Planarbetet beräknas påbörjas under 2025 och kan tidigast vinna laga kraft år 2027. Innehåll - 8–12 bostäder. Läge och kontext - Området är beläget i norra delen av Sjöbo. Teknisk försörjning - Anslutning planeras till befintligt VA-nät. Gatufrågan är under utredning. Bedömning - Småskalig komplettering. Figur 16. Planerat utbyggnadsområde över Torngränd. Planområdet ej fastställt 20 BJÄRSJÖLAGÅRD (kommunalägd mark) Planstatus - Stadsbyggnadsplan från 1975. Genomförandestatus – Till stora delar utbyggt. Teknisk försörjning - Utbyggnad av infrastruktur sker successivt i takt med efterfrågan och ska anslutas till kommunalt gatu- och VA-nät. Bedömning - Potential finns men utbyggnad sker långsamt och efterfrågestyrt. Figur 17. Återstående utbyggnadsområde för Bjärsjölagård. Figur 18. Stadsbyggnadsplan över Bjärsjölagård. 21 BLENTARP Blentarp centrum (kommunalägd mark) Planstatus - Planarbete planerat. Planarbetet bedöms starta under 2027 och kan tidigast vinna laga kraft år 2029. Innehåll - Bostäder + centrumutveckling. Teknisk försörjning - Området ansluts till befintligt gatu- och VA-nät. Bedömning - Strategiskt viktigt för ortens utveckling. Figur 19. Planerat utbyggnadsområde för Blentarp centrum. Planområdet ej fastställt 22 Blentarpsgården (AB Sjöbohem/Privat) Planstatus - Detaljplan 2025. Läge och kontext – Centrala Blentarp Teknisk försörjning - Området är anslutet till befintligt gatu- och VA-nät. Genomförandestatus - Klar för genomförande. Bedömning - Litet projekt som medför en utökning från cirka 24 till 28 lägenheter med begränsad påverkan på bostadsförsörjningen. Figur 20. Utbyggnadsområde för Blentarpsgården Figur 21. Plankarta över Blentarpsgården. 23 LÖVESTAD (kommunalägd mark) Planstatus - Äldre detaljplaner. Läge och kontext – Norra respektive södra Lövestad Teknisk försörjning - Båda områdena ingår i befintligt gatu- och VA-nät. Bedömning - Färdig planberedskap men genomförande beroende av efterfrågan. Figur 22. Återstående utbyggnadsområden för Lövestad. 24 HEMMESTORP Hemmestorp, Per Perssons vall (Privat) Planstatus – Granskningsskede. Innehåll - 4 bostäder. Läge och kontext - Området är beläget i den absolut västra delen av Sjöbo kommun. Teknisk försörjning - Infrastrukturen inom området kommer vara enskilt men ska anslutas till befintligt gatu- och VA-nät. Bedömning - Småskalig komplettering. Figur 23. Planerat utbyggnadsområde för Hemmestorp Per Perssons vall. Figur24. Illustrationskarta över Hemmestorp Per Perssons vall. 25 Hemmestrop boke (Privat) Planstatus – Detaljplan 2010. Innehåll - 40 bostäder. Läge och kontext - Området är beläget i den absolut västra delen av Sjöbo kommun. Teknisk försörjning - Sjöbo kommun samarbetar med Lunds kommun avseende teknisk försörjning. Avloppshanteringen ansluts genom avtal till det kommunala ledningsnätet i Veberöd. Området ansluts till befintligt gatunät men har enskilt vägnät internt. Genomförandestatus - Påbörjad utbyggnad under 2023. Bedömning - Småhusutbyggnad i långsam takt, beroende av efterfrågan. Figur 25. Planerat utbyggnadsområde för Hemmestorp boke. Figur26. Illustrationskarta över Hemmestorp boke. 26 VOLLSJÖ (kommunalägd mark) Planstatus - Äldre detaljplan. Läge och kontext – Södra och centrala Vollsjö. Teknisk försörjning - Ingår i befintligt gatu- och VA-nät. Bedömning - Färdig planberedskap men genomförande beroende av efterfrågan. Figur 27. Återstående utbyggnadsområden för Vollsjö. FRÄNNINGE, KLASARÖD OCH ÄSPERÖD I Fränninge, Klasaröd och Äsperöd finns för närvarande endast mindre pågående bostadsområden med ett fåtal lediga tomter kvar för försäljning. Några ytterligare planerade utbyggnadsområden eller större möjligheter till fortsatt bostadsutbyggnad finns i dagsläget inte inom orterna. 27 OBJEKTSREDOVISNING VERKSAMHET Kommunen har i dagsläget god tillgång på planlagd verksamhetsmark där flera områden har färdigutbyggd infrastruktur samt ett större långsiktigt expansionsområde i Åsum. Samtidigt är ett återkommande mönster att flera områden har kvarvarande tomter, genomförandet sker successivt och efterfrågestyrt samt att etableringstakten är beroende av konjunktur och näringslivets utveckling. Strategiska prioriteringar framåt kan göras genom att: • Öka genomförandefokus vilket innebär att prioritera etablering i redan utbyggda områden innan ny mark tas i anspråk. • Aktiv samarbete med näringslivet för att stärka dialogen med företag och exploatörer för att matcha utbud med efterfrågan. • Göra tydligare profilering av kommunens olika verksamhetsområden. • Etappvis utveckling av Åsum för att minska ekonomisk risk genom successiv utbyggnad kopplad till faktisk efterfrågan. • Förbättra ekonomisk styrning genom att upprätta exploateringskalkyler för fler områden som underlag för beslut och prissättning. 28 Figur 28. Översikt över planerade och pågående utbyggnadsområden för verksamhetsmark. 29 SJÖBO Redskapsgatan (kommunalägd mark) Planstatus - Detaljplan antagen 2007 som möjliggör etablering av icke störande industri samt bostäder. Innehåll och omfattning - Verksamhetsområde med inslag av blandad användning. Cirka sex fastigheter återstår för exploatering. Läge och kontext - Beläget inom Sjöbo tätort med närhet till befintlig bebyggelse. Genomförandestatus - Utbyggnaden påbörjades 2016 och området är delvis utbyggt. Någon etappindelning finns inte. Teknisk försörjning- Området är anslutet till kommunalt gatu- och VA-nät. Genomförande och tidplan - Fortsatt exploatering sker successivt utan fastställd etappindelning. Bedömning / Strategisk kommentar - Området erbjuder färdig verksamhetsmark i ett redan etablerat läge. Den begränsade återstående volymen innebär att området främst utgör ett kortsiktigt komplement. Avsaknaden av exploateringskalkyl kan försvåra en aktiv markpolitik och bör åtgärdas för att stärka genomförandet. Figur 29. Utbyggnadsområde för Redskapsgatan Figur 30. Plankarta över Redskapsgatan. 30 Ommadal verksamhetsområde (kommunalägd mark) Planstatus - Detaljplan antagen 2011 för verksamheter som inte är lämpliga i närhet till bostäder. Innehåll och omfattning - Verksamhetsområde anpassat för verksamheter med större påverkan, exempelvis buller eller tung trafik. Cirka fyra fastigheter återstår. Läge och kontext - Strategiskt placerat intill väg 13 med god tillgänglighet till det övergripande vägnätet utan att belasta centrala Sjöbo. Genomförandestatus - Utbyggnaden påbörjades 2025. Området är i huvudsak fullt utbyggt avseende infrastruktur och saknar etappindelning. Teknisk försörjning - Fullt utbyggt med kommunalt gatu- och VA-nät. Genomförande och tidplan - Kvarvarande fastigheter kan exploateras omgående. Bedömning / Strategisk kommentar - Området utgör ett strategiskt viktigt läge för störande verksamheter. Närheten till väg 13 är en tydlig konkurrensfördel. Fokus bör ligga på aktiv marknadsföring och etableringsarbete för att säkerställa att kvarvarande tomter tas i anspråk Figur 32. Plankarta över Ommadal verksamhetsområde. Figur 31. Utbyggnadsområde för Ommadal verksamhetsområde. 31 Bäckadal verksamhetsområde (kommunalägd mark) Planstatus - Detaljplan antagen 2019. Innehåll och omfattning - Brett verksamhetsområde med möjlighet till bland annat omlastningscentral, återbruk, industri, handel med skrymmande varor, kontor samt tekniska funktioner. Cirka fyra fastigheter återstår. Läge och kontext - Beläget i anslutning till befintlig verksamhetsstruktur i Sjöbo och i direkt anslutning till väg 13 (skyltläge). Genomförandestatus - Äldre delar är utbyggda medan ny planlagd mark ännu inte exploaterats. Området saknar etappindelning. Teknisk försörjning - Utbyggt med grundläggande infrastruktur och anslutet till kommunalt nät. Genomförande och tidplan - Utbyggnad av kvarvarande delar sker vid efterfrågan. Bedömning / Strategisk kommentar - Området erbjuder stor flexibilitet genom ett brett spektrum av tillåtna verksamheter. Samtidigt överensstämmer den nuvarande inriktningen inte fullt ut med den efterfrågan som framkommit i dialog med intressenter och potentiella exploatörer för en del av området. Den breda användningen medför att området i dagsläget saknar en tydlig profilering, vilket kan påverka attraktiviteten och genomförandetakten. Ett strategiskt ställningstagande kring områdets huvudsakliga målgrupp, exempelvis logistik, återbruk eller handel, bedöms därför vara viktigt för den fortsatta utvecklingen. Alternativt kan en översyn eller ändring av detaljplanen bli aktuell för att bättre anpassa området efter marknadens behov och förutsättningar. Figur 33. Utbyggnadsområde för Bäckadal Figur 34. Plankarta över Bäckadal verksamhetsområde. verksamhetsområde. 32 Tryckaren 5 & 10 (privat) Planstatus - Positivt planbesked 2026 för ändring av detaljplan. Innehåll och omfattning - Planändringen syftar till att möjliggöra detaljhandel, vilket breddar användningen från nuvarande bilrelaterad verksamhet. Läge och kontext - Etablerat verksamhetsläge inom Sjöbo i direkt anslutning till väg 11 och 13.v Genomförandestatus - Planarbete pågår och samråd planeras under 2026. Teknisk försörjning - Anslutet till befintligt gatu- och VA-nät. Genomförande och tidplan - Genomförande förutsätter att planändringen vinner laga kraft. Bedömning / Strategisk kommentar - Projektet innebär en omvandling mot mer handelsinriktad användning. Som privat initiativ är genomförandet beroende av exploatörens affärsmodell och marknadens efterfrågan på handel i området. Figur 35. Område för planändring för Tryckaren 5 & 10. 33 Åsum företagspark (kommunalägd mark) Planstatus - Detaljplan laga kraft 2008. Innehåll och omfattning - Storskaligt verksamhetsområde om cirka 74,5 hektar, varav cirka 39 hektar kvartersmark. Läge och kontext - Strategiskt utbyggnadsområde för större etableringar. Genomförandestatus - Förprojektering genomförd. Förberedande arbete pågår, inklusive naturvärdesinventering. Teknisk försörjning - Planeras med kommunalt huvudmannaskap för gator och VA. Genomförande och tidplan - Planerad etapputbyggnad i tre steg. Genomförandet påverkas av miljöprövningar och tekniska förutsättningar. Bedömning / Strategisk kommentar - Detta är kommunens långsiktigt viktigaste område för större verksamhetsetableringar. Samtidigt är projektet kapitalkrävande och förenat med osäkerheter, särskilt kopplat till masshantering och miljöförutsättningar. Genomförandet bör ske etappvis och i nära samverkan med marknaden för att minska ekonomisk risk. Figur 36. Utbyggnadsområde för Åsums företagspark. Figur 37. Plankarta över Åsums företagspark. 34 BLENTARP (kommunalägd mark) Planstatus - Detaljplan antagen 1980. Innehåll och omfattning - Mindre verksamhetsområde där cirka tre fastigheter återstår. Läge och kontext - Beläget i norra delen av Blentarp. Genomförandestatus - I huvudsak utbyggt. Teknisk försörjning - Fullt anslutet till kommunalt gatu- och VA-nät. Genomförande och tidplan - Kvarvarande tomter kan exploateras vid efterfrågan. Bedömning / Strategisk kommentar - Området har begränsad utvecklingspotential men fyller en viktig funktion för lokal näringslivsutveckling. Efterfrågan är avgörande för fortsatt exploatering. Figur 38. Utbyggnadsområde för Blentarps Figur 39. Plankarta över Blentarps verksamhetsområde. Verksamhetsområde. 35 ÄSPERÖD (privat) Planstatus - Förslag till ny detaljplan framtagen. Innehåll och omfattning - Utveckling och effektivisering av befintligt verksamhetsområde med fokus på handel, logistik och förbättrad intern struktur. Läge och kontext - Etablerat verksamhetsområde i Äsperöd. Genomförandestatus - Planarbete pågår. Teknisk försörjning - Anslutet till befintligt nät, med planerade förbättringar. Genomförande och tidplan - Genomförande beroende av att ny detaljplan vinner laga kraft. Bedömning / Strategisk kommentar - Projektet innebär en kvalitativ utveckling snarare än expansion. Fokus ligger på effektivisering, förbättrad logistik och ökad attraktivitet. Samverkan mellan kommun och privata aktörer blir central. Figur 41. Plankarta för Äsperöds verksamhetsområde. Figur 40. Utbyggnadsområde för Äsperöds verksamhetsområde. VOLLSJÖ, LÖVESTAD OCH BJÄRSJÖLAGÅRD I Vollsjö, Lövestad och Bjärsjölagård finns i dagsläget inga aktiva utbyggnadsområden för verksamheter. Däremot förekommer enstaka lucktomter inom befintliga verksamhetsområden. 36 EFTERFRÅGAN/BEHOV UTIFRÅN BEFOLKNINGSPROGNOSEN- BOSTÄDER Enligt den befolkningsprognos som tagits fram för Sjöbo kommun för perioden 2025–2035 förväntas folkmängden minska svagt. Minskningen drivs främst av ett negativt födelsenetto, medan flyttnettot prognostiseras vara positivt. Detta innebär att kommunen fortsatt bedöms ha en viss attraktionskraft, där inflyttningen överstiger utflyttningen, men att den demografiska utvecklingen samtidigt präglas av en åldrande befolkning. Trots en sammantagen befolkningsminskning kvarstår ett tydligt behov av bostadsutveckling. Bostadsbehovet styrs inte enbart av befolkningens storlek, utan i hög grad av dess sammansättning samt hushållens förändrade preferenser och ekonomiska förutsättningar. Enligt Region Skånes modell för bostadsefterfrågan finns en fortsatt efterfrågan på olika upplåtelseformer, där hyresrätter och bostadsrätter utgör en betydande del av den köpkraftiga efterfrågan. Samtidigt visar modellen att den faktiska produktionen begränsas av ekonomisk genomförbarhet, vilket innebär att efterfrågan inte fullt ut omsätts i nybyggnation. I Sjöbo finns en särskilt identifierad brist på bostadsrätter, framför allt i centrala lägen. Detta begränsar möjligheten för vissa målgrupper att efterfråga bostad inom kommunen och hämmar därmed rörligheten på bostadsmarknaden. En mer differentierad bostadsstruktur, med ett ökat inslag av bostadsrätter och mindre hyreslägenheter, bedöms vara en viktig förutsättning för att stärka kommunens attraktivitet och möjliggöra flyttkedjor. Efterfrågan på bostäder finns även bland kommunens befintliga invånare. Äldre hushåll efterfrågar mer tillgängliga och lättskötta bostäder, vilket kan frigöra villor för barnfamiljer. Samtidigt finns ett behov av mindre och mer ekonomiskt tillgängliga bostäder för unga och förstagångsetablerare. Detta indikerar ett behov av en bred variation av bostadstyper och upplåtelseformer för att tillgodose olika gruppers behov. Sammanfattningsvis visar befolkningsprognosen, i kombination med analyser av bostadsefterfrågan, att kommunen trots en svag befolkningsminskning behöver arbeta aktivt med bostadsförsörjning. En strategisk utveckling av ett varierat bostadsutbud är avgörande för att möta förändrade behov, stärka inflyttningen och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av kommunen. STRATEISKA STÄLLNINGSTAGANDE OCH PRIORITERINGAR Sjöbo kommun har sammantaget en god beredskap för bostadsutbyggnad under planperioden. Det finns såväl områden med utbyggd infrastruktur och byggklara tomter som områden med gällande detaljplaner där utbyggnad ännu inte påbörjats. Därutöver finns områden i tidigare skeden, såsom planbesked och pågående planarbete, vilka kan bidra till bostadsförsörjningen på längre sikt. 37 Samtidigt visar genomgången att det inte är tillgången på planlagd mark som i första hand begränsar bostadsbyggandet. I flera centrala och attraktiva lägen, där infrastrukturen redan är utbyggd, har byggnation ännu inte kommit till stånd. Detta tyder på att genomförandet i hög grad är beroende av marknadens förutsättningar och aktörernas investeringsvilja. I vissa projekt, särskilt större och mer centrala exploateringsområden såsom Kv. Bränneriet, har det visat sig svårt att uppnå tillräcklig ekonomisk bärkraft utifrån rådande marknadsförutsättningar och prisnivåer. Detta aktualiserar frågan om hur kommunen långsiktigt ska förhålla sig till markprissättning och fördelning av exploateringskostnader för att möjliggöra genomförande i strategiskt viktiga områden. Kommunen behöver i dessa sammanhang göra avvägningar mellan krav på kostnadstäckning och målsättningen att möjliggöra bostadsbyggande och utveckling i prioriterade lägen. Det kan därför finnas behov av ökad flexibilitet avseende markprissättning, etappindelning, genomförande och kommunala investeringar för att skapa projekt som är genomförbara utifrån marknadens förutsättningar. Samtidigt behöver sådana ställningstaganden ske med hänsyn till långsiktig ekonomisk hållbarhet och principen om likabehandling. Mot denna bakgrund blir samspelet mellan kommunen och den privata sektorn avgörande. Kommunen har en viktig roll i att: • säkerställa en långsiktig planberedskap, • tillhandahålla byggklar mark, • skapa tydliga och förutsägbara processer. Samtidigt är det den privata sektorn som i stor utsträckning omsätter planerna i faktisk byggnation. För att uppnå en jämn och hållbar bostadsproduktion krävs därför att privata aktörer ges goda förutsättningar att verka i kommunen. Detta innefattar bland annat: • en aktiv markanvisningspolitik, • dialog med marknaden kring efterfrågan och upplåtelseformer, • flexibilitet i genomförande och etappindelning. En varierad aktörsbild, där både kommunala och privata initiativ bidrar, är en förutsättning för att möta olika målgruppers behov och skapa ett differentierat bostadsutbud. Sammanfattningsvis bör kommunen fortsatt arbeta med: • att arbeta strategiskt med markförvärv för att stärka kommunens långsiktiga markreserv, • att upprätthålla en balans mellan planberedskap och tomtberedskap, • att prioritera genomförandet i redan planlagda och utbyggda områden, • att stärka samarbetet med privata exploatörer för att öka genomförandetakten. Genom detta kan Sjöbo kommun skapa förutsättningar för ett stabilt och långsiktigt bostadsbyggande, där både kommunala och privata initiativ bidrar till utvecklingen. 38 REFERENSER Regional bostadsmarknadsanalys – En lägesbild över bostadsmarknaden i Skåne 2018. Länsstyrelsen i Skåne län. Rapportnummer 2018:16. 2018. Översiktsplan för Sjöbo kommun – ÖP 2040. Sjöbo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 26 februari 2022. Fördjupad översiktsplan för Sjöbo tätort 2050, Granskningshandling antagen av kommunstyrelsen i Sjöbo kommun 2025-06-04 Skånes befolkningsprognos år 2018-2027. Region Skåne. Underlag till riktlinjer för bostadsförsörjning. Sjöbo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 30 november 2022. Modell för bostadsefterfrågan i Skåne. Region Skåne. Regions Skåne och Sveriges byggindustrier. 2025. BEFOLKNINGSPROGNOS 2026 – 2035, Sjöbo kommun. Statisticon, statistik och research Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp och upplåtelseform. År 1991 - 2025 (SCB) 39 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

§ 58 Ärendenummer 2026/126 Återremiss - Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun Tekniska nämnden beslutar Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att revidera de allmänna lokala ordningsföreskrifterna enligt nämndens tidigare förslag men med följande ändringar: - Numreringen av paragraferna ändras - Tillägg till §19 ang fyrverkerier ”Tillstånd enligt ordningslagen kan behövas även under nyårsafton mellan kl 23:30 till 00:30 om det kan innebära olägenhet för människor och djur.” Sammanfattning av ärendet Enligt 3 kap. 8 § i Ordningslagen får kommunerna meddela föreskrifter för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. En översyn av de lokala ordningsföreskrifterna görs med jämna mellanrum och dialog sker med bland annat polisen för att identifiera platser där det finns ett behov av en lokal ordningsföreskrift. Tekniska nämnden föreslog i mars 2026 kommunfullmäktige en revidering av föreskrifterna gällande bland annat platser med förbud att förtära alkohol och ett förtydligande gällande kravet att söka tillstånd för pyroteknik och fyrverkerier. Kommunstyrelsens arbetsutskott har återremitterat ärende till nämnden för fortsatt beredning med motiveringen att sista meningen i 18 § behövs förtydligas. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 13 maj 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 6 maj 2026 § 63 Tekniska nämndens beslut 26 mars 2026 § 29 Förvaltningens tjänsteskrivelse, 4 mars 2026 Förslag till reviderade lokala ordningsföreskrifter samt kartbilaga Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-05-21 Beslut skickas till: Kommunfullmäktige Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun Beslutade av kommunfullmäktige den 29 februari 1996 Ändrade av kommunfullmäktige den 27 januari 2010 Ändrade av kommunfullmäktige den 16 juni 2010 Ändrade av kommunfullmäktige den 24 februari 2016 Ändrade av kommunfullmäktige den 5 december 2018 § 134 Ändrade av kommunfullmäktige den 27 november 2019 § 113 Ändrade av kommunfullmäktige den 24 juni 2020 § 160 Ändrade av kommunfullmäktige den 15 december 2021 § 151 ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SJÖBO KOMMUN Sjöbo kommun föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde

§ 63 Slutligt beslut i ärende 2026/114 Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTTS BESLUT Ärendet återremitteras till tekniska nämnden för fortsatt beredning med motivering att sista meningen i 18 § behövs förtydligas. Sammanfattning av ärendet Enligt ordningslagen 3 kap. 7 § får pyrotekniska varor inte användas utan tillstånd av Polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. Bestämmelserna i 3 kap. 8 § ordningslagen ger kommuner möjlighet att meddela mer långtgående begränsningar än ordningslagen stadgar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen Förslag till allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun Tekniska nämndens beslut den 26 mars 2026, § 29 Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden BESLUT PÅ DELEGATION FRÅN KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-03-26 Tekniska nämnden

§ 64 Ärendenummer 2026/264 Försäljning av del av Bjärröd 6:50 Tekniska nämnden beslutar Nämnden föreslår kommunfullmäktige att sälja ca 14 000 kvm av Sjöbo Bjärröd 6:50 till AB Sjöbohem för en köpeskilling av 155 kronor per kvadratmeter vill villkor enligt bifogat köpekontrakt. Sammanfattning av ärendet AB Sjöbohem önskar förvärva ca 14 000 kvm av fastigheten Bjärröd 6:50 i Bjärsjölagård för byggande av ca 4 lägenheter i gruppboende till LSS. Tekniska förvaltningen föreslår fullmäktige att sälja del av fastigheten Bjärröd 6:50 i Bjärsjölagård för en köpeskilling av 155 kronor per kvadratmeter. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 15 maj 2026 Kartbilaga Beslut skickas till: Kommunfullmäktige Slutgiltigt beslut skickas till: AB Sjöbohem Datum Datum Ärendenr. 2026-05-15 2026/264 Tjänsteskrivelse Handläggare: Amanda Kärrstedt Kommunfullm äktige amanda.karrstedt@sjobo.se Försäljning av del av Bjärröd 6:50 Förslag till beslut Nämnden föreslår kommunfullmäktige att sälja ca 14 000 kvm av Sjöbo Bjärröd 6:50 till AB Sjöbohem för en köpeskilling av 155 kronor per kvadratmeter vill villkor enligt bifogat köpekontrakt. Sammanfattning av ärendet AB Sjöbohem önskar förvärva ca 14 000 kvm av fastigheten Bjärröd 6:50 i Bjärsjölagård för byggande av ca 4 lägenheter i gruppboende till LSS. Tekniska förvaltningen föreslår fullmäktige att sälja del av fastigheten Bjärröd 6:50 i Bjärsjölagård för en köpeskilling av 155 kronor per kvadratmeter. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 15 maj 2026 Kartbilaga Beslut skickas till Kommunfullmäktige Ärendebeskrivning AB Sjöbohem har inkommit med en förfrågan om att förvärva cirka 14 000 kvm av del av fastigheten Bjärröd 6:50 i Bjärsjölagård för uppförande av ett LSS-boende omfattande cirka fyra lägenheter i gruppboende. Kommunfullmäktige har tidigare gett AB Sjöbohem klartecken att påbörja arbetet med etablering av ett LSS-boende i Bjärsjölagård. För att möjliggöra projektets genomförande behöver kommunen dels fastställa ett kvadratmeterpris för den aktuella marken, dels fatta beslut om försäljning av markområdet. Tekniska förvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att sälja del av fastigheten Bjärröd 6:50 till AB Sjöbohem för ett pris om 155 kr/kvm. Datum Datum Ärendenr. 2026-05-15 2026/264 Tjänsteskrivelse Vid bedömningen av markpriset har hänsyn tagits till tidigare markförsäljningar för liknande ändamål inom kommunen. År 2018 sålde kommunen mark till AB Sjöbohem för uppförande av ett LSS-boende till ett pris om 80 kr/kvm, vilket uppräknat enligt KPI motsvarar cirka 110 kr/kvm i dagens penningvärde. Kommunen har samtidigt ett sedan tidigare fastställt markpris om 155 kr/kvm för bostadsmark i Bjärsjölagård. Då ett LSS-boende bedöms utgöra bostadsändamål och därmed bör likställas med övrig bostadsbebyggelse vid markprissättning, bedömer tekniska förvaltningen att markpriset för den aktuella försäljningen ska fastställas till 155 kr/kvm. Tekniska förvaltningen Jesper Andersson Amanda Kärrstedt Förvaltningschef Mark- o Exploateringsingenjör SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

§ 65 Ärendenummer 2026/269 Försäljning av del av fastigheten Välleröd 2:10 Tekniska nämnden beslutar Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att sälja del av fastigheten Välleröd 2:10 (markerad på kartbilaga) till fastighetsägarna av Välleröd 2:16. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra försäljningen och priset ska vara 60 kr per kvadratmeter. Köparen står för alla kostnader kopplade till avstyckning och köp. Sammanfattning av ärendet Fastighetsägaren till Välleröd 16:1 har inkommit med en förfrågan om att få förvärva del av kommunens fastighet Välleröd 2:10 i direkt anslutning till den egna fastigheten, se kartbilaga. Det aktuella området omfattar cirka 1 500 kvadratmeter. Det totala försäljningspriset uppgår därmed till cirka 90 000 kronor. Köparen ska stå för samtliga kostnader kopplade till fastighetsbildning och genomförande av köpet. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 21 maj 2026 Kartbilaga Förfrågan om att köpa del av Välleröd 2:10 Beslut skickas till: Kommunfullmäktige Slutgiltigt beslut skickas till Fastighetsägaren till Välleröd 2:16 Datum Datum Ärendenr. 2026-05-21 2026/269 Tjänsteskrivelse Handläggare: Amanda Kärrstedt Tekniska nämn den amanda.karrstedt@sjobo.se Förfrågan om att köpa del av fastigheten Välleröd 2:10 Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att sälja del av fastigheten Välleröd 2:10 (markerad på kartbilaga) till fastighetsägarna av Välleröd 2:16. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra försäljningen och priset ska vara 60 kr per kvadratmeter. Köparen står för alla kostnader kopplade till avstyckning och köp. Sammanfattning av ärendet Fastighetsägaren till Välleröd 16:1 har inkommit med en förfrågan om att få förvärva cirka 1 500 kvadratmeter av kommunens fastighet Välleröd 2:10 i anslutning till den egna fastigheten, se kartbilaga. Marken har sedan tidigare tagits i anspråk som del av tomtplatsen och försäljningen syftar till att skapa en långsiktigt tydlig och korrekt fastighetsindelning. Ett pris om 60 kr/kvm bedöms skäligt och marknadsmässigt för den aktuella marken. Det totala försäljningspriset uppgår därmed till cirka 90 000 kronor. Köparen ska stå för samtliga kostnader kopplade till fastighetsbildning och genomförande av köpet Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 21 maj 2026 Kartbilaga Förfrågan om att köpa del av Välleröd 2:10 Beslut skickas till Kommunfullmäktige Slutgiltigt beslut skickas till Fastighetsägaren till Välleröd 2:16 Datum Datum Ärendenr. 2026-05-21 2026/269 Tjänsteskrivelse Ärendebeskrivning Fastighetsägaren till Välleröd 16:1 har inkommit med en förfrågan om att få förvärva del av kommunens fastighet Välleröd 2:10 i direkt anslutning till den egna fastigheten, se kartbilaga. Det aktuella området omfattar cirka 1 500 kvadratmeter. I samband med att fastigheten Välleröd 16:1 förvärvades den 2 april 2026 omfattades området redan av befintlig inhägnad och hade sedan tidigare tagits i anspråk som en utökning av tomtplatsen. Den nya fastighetsägaren har därefter uttryckt önskemål om att reglera markanvändningen genom köp av den del av kommunens mark som idag nyttjas tillsammans med bostadsfastigheten. Syftet är att skapa en långsiktigt tydlig och korrekt fastighetsindelning samt undvika fortsatt nyttjande av kommunal mark utan upplåtelse. Vid bedömning av markvärdet har hänsyn tagits till att marken inte är att likställa med fullt exploateringsklar tomtmark men inte heller med traditionell jordbruksmark. Sjöbo kommun har inget fastställt tomtpris i Eriksdal, men området ingår i samma värdeområde som Äsperöd enligt Skatteverkets värdeområdesindelning. Kommunens tomtpris i Äsperöd uppgår enligt 2026 års prissättning till 124 kr/kvm. Som jämförelse uppgår det bedömda marknadsvärdet för åkermark inom aktuellt värdeområde till cirka 30 kr/kvm. Den aktuella marken bedöms dock ha ett högre värde än ren åkermark då den nyttjas som del av bostadsfastighet och har en tydlig anknytning till befintlig tomtplats, samtidigt som marken saknar de investeringar och den exploateringsgrad som normalt kännetecknar byggklar tomtmark. Mot bakgrund av ovanstående har markpriset bedömts utifrån ett marknadsmässigt mellanläge mellan jordbruksmark och kommunal tomtmark. Ett pris om 60 kr/kvm bedöms därför som skäligt och marknadsmässigt för den aktuella marken. Det totala försäljningspriset uppgår därmed till cirka 90 000 kronor. Köparen ska stå för samtliga kostnader kopplade till fastighetsbildning och genomförande av köpet. Tekniska förvaltningen Jesper Andersson Amanda Kärrstedt Förvaltningschef Mark- o Exploateringsingenjör SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

§ 71 Ärendenummer 2026/134 Motion (V) om skridskoåkning för kommunens barn och unga Tekniska nämnden beslutar Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Sammanfattning av ärendet I en motion inkommen den 17 februari 2026 yrkar Vänsterpartiet att Sjöbo kommun undersöker vilka föreningar som är intresserade av att sköta offentliga isar i våra olika samhällen och sluter avtal med dem enligt intentionerna ovan, samt att Sjöbo kommuns fritidsbibliotek aktivt ska kunna finnas på plats exempelvis helger och sportlov på skridskoisar eller andra riktade aktiviteter. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 28 maj 2026 Motion (V) om skridskoåkning för kommunens barn och unga Beslut KF 2026-02-25 § 18 Inkommen motion (V) om skridskoåkning för kommunens barn och unga Beslut skickas till: Kommunfullmäktige Datum Datum Ärendenr. 2026-05-28 2026/134 Tjänsteskrivelse Handläggare: Håkan Andersson Tekniska nämn den Hakan.Andersson2@sjobo.se Motion (V) om skridskoåkning för kommunens barn och unga Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Sammanfattning av ärendet I en motion inkommen den 17 februari 2026 yrkar Vänsterpartiet att Sjöbo kommun undersöker vilka föreningar som är intresserade av att sköta offentliga isar i våra olika samhällen och sluter avtal med dem enligt intentionerna ovan, samt att Sjöbo kommuns fritidsbibliotek aktivt ska kunna finnas på plats exempelvis helger och sportlov på skridskoisar eller andra riktade aktiviteter. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 28 maj 2026 Motion (V) om skridskoåkning för kommunens barn och unga Beslut KF 2026-02-25 § 18 Inkommen motion (V) om skridskoåkning för kommunens barn och unga Beslut skickas till Kommunfullmäktige Ärendebeskrivning För skridskoåkning i kommunen ser förvaltningen naturisar eller översvämningar som enda alternativet. Antalet platser som är lämpliga för spolade isar är mycket få om ens några. Att med kommunens maskiner ploga lämpliga naturisar kräver en tjocklek på isen med 15 cm i riskbedömningen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Den tjockleken som Svenska livräddnings- sällskapet rekommenderar för skridskoåkning för att säkert vistas på isen är minst 10 cm. Då personer ofta vistas på isen tidigare än så, vilket med tö, snö och minusgrader om vart annat i många fall gör det mycket svårt att få fram bra is. För att iordningställa isar ska dessa rekommendationer följas. Datum Datum Ärendenr. 2026-05-28 2026/134 Tjänsteskrivelse Frågan var och hur Fritidsbiblioteket bedriver sin verksamhet kan inte tekniska nämnden svara på eftersom verksamheten inte bedrivs av nämnden. Tekniska förvaltningen Jesper Andersson Håkan Andersson Förvaltningschef Verksamhetschef fritid SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med fullmäktige 2026-02-25 Diarienummer 2026/57

§ 73 Ärendenummer 2026/225 Revisionsrapport - Granskning av inköp, upphandling och avtalshantering Tekniska nämnden beslutar Tekniska nämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget och översända det till revisionen. Sammanfattning av ärendet Sjöbo kommuns revisorer har genomfört en granskning av kommunens inköp, upphandling och avtalshantering. Revisionen bedömer att tekniska nämnden inte fullt ut säkerställer en tillräcklig intern kontroll inom området. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 28 april 2026 Förvaltningens förslag till yttrande Missiv till revisionsrapport, daterarad 20 april 2026 Granskning av inköp, upphandling och avtalshantering Beslut skickas till: Kommunstyrelsen Revisorerna SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

§ 74 Slutligt beslut i ärende 2026/160 Initiativärende (styret) - Kameraövervakning i aktivitetsparken KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Avsätta 200,000 kr för uppsättning av kameror i aktivitetsparken. 2. Uppsättningen finansieras från budgeten för kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader 2026, vilken därmed minskas till totalt 3 774 000 kr. 3. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att utreda kameraövervakning i aktivitetsparken över hela dygnet och ska samverkas med kameraövervakningen på Sjöbo busstation. 4. Utredningen ska vara färdig den 30 juni 2026. 5. Arbetet med parkens aktiviteter fortsätter parallellt för att göra området mer attraktivt för fler målgrupper. Sammanfattning av ärendet Styret i Sjöbo lämnade in ett initiativärende på kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj 2026. Syftet med kameraövervakningen i aktivitetsplatsen är att konsekvensföra den skadegörelse som sker i parken. Tidigare beredning • Arbetsutskottet har föreslagit att styrelsen beslutar 1. Avsätta 200,000 kr för uppsättning av kameror i aktivitetsparken. 2. Uppsättningen finansieras från budgeten för kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader 2026, vilken därmed minskas till totalt 3 774 000 kr. 3. Kamerorna ska vara på plats senast den 30 juni 2026. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen 2026-05-13 4. Arbetet med parkens aktiviteter fortsätter parallellt för att göra området mer attraktivt för fler målgrupper. Yrkanden Magnus Weberg (M) yrkar på en ändring i punkt 3 och ett tilläggsförslag som punkt 4: 3. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att utreda kameraövervakning i aktivitetsparken över hela dygnet och ska samverkas med kameraövervakningen på Sjöbo busstation. 4. Utredningen ska vara färdig den 30 juni 2026. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt förslag mot arbetsutskottets förslag och finner bifall för sitt förslag. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 6 maj 2026 § 66 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen (civilberedskapssamordnare) SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

§ 86 Slutligt beslut i ärende 2026/173 Diskussion - Fortsättning angående Sjöbo Elnäts utredningar och polisanmälan KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att anlita extern juridisk expertis för att utreda möjligheterna att väcka och vinna en eventuell skadeståndstalan eller annan rättslig talan mot tidigare verkställande direktör i Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät Service AB, 2. Uppdraget ska omfatta en rättslig bedömning av eventuellt personligt betalningsansvar, skadeståndsansvar enligt aktiebolagslagen samt andra relevanta rättsliga grunder, 3. Den juridiska utredningen även ska innehålla en bedömning av sannolikheten att nå framgång i en rättegång, inklusive processrisk och bevisläge, samt en uppskattning av storleken på ett eventuellt skadestånd eller återkrav, 4. Den juridiska utredningen även ska innehålla en uppskattning av förväntade rättegångskostnader samt en samlad ekonomisk riskbedömning kopplad till ett eventuellt rättsligt förfarande, 5. Kostnaderna för den juridiska utredningen finansieras genom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader. Kommunstyrelsens ordförande får i delegation att godkänna detta belopp när det är känt. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen diskuterar om hur kommunen ska gå vidare med ärendet gällande Sjöbo Elnäts utredningar och polisanmälningar. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen 2026-06-03 Tidigare beredning • Arbetsutskottet har föreslagit att styrelsen beslutar Ärendet hänskjuts till kommunstyrelsen Yrkanden Styret i Sjöbo kommun (moderaterna, liberalerna, centerpartiet, miljöpartiet och socialdemokraterna) yrkar att: 1. Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att anlita extern juridisk expertis för att utreda möjligheterna att väcka och vinna en eventuell skadeståndstalan eller annan rättslig talan mot tidigare verkställande direktör i Sjöbo Elnät AB och Sjöbo Elnät Service AB, 2. Uppdraget ska omfatta en rättslig bedömning av eventuellt personligt betalningsansvar, skadeståndsansvar enligt aktiebolagslagen samt andra relevanta rättsliga grunder, 3. Den juridiska utredningen även ska innehålla en bedömning av sannolikheten att nå framgång i en rättegång, inklusive processrisk och bevisläge, samt en uppskattning av storleken på ett eventuellt skadestånd eller återkrav, 4. Den juridiska utredningen även ska innehålla en uppskattning av förväntade rättegångskostnader samt en samlad ekonomisk riskbedömning kopplad till ett eventuellt rättsligt förfarande, 5. Kostnaderna för den juridiska utredningen finansieras genom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda kostnader. Kommunstyrelsens ordförande får i delegation att godkänna detta belopp när det är känt. Beslutsgång Ordföranden ställer frågan om styrets förslag och finner att det bifalles. Jäv Mattias Wallin (SD) deltar inte i beslutet på grund av jäv. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen arbetsutskotts beslut den 26 maj 2026 § 78 Ekobrottsmyndigheten – underrättelse om beslut Ernest & Young - Utredning Sjöbo Elnät SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen 2026-06-03 Ernest & Young – PM Intern kontroll Intern utredning Sjöbo Elnät Beslutet ska skickas till Kommundirektören Kansliet PUNKT 9 Sekretess SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

§ 100 Beredning av ärende 2026/138 till kommunstyrelsen Granskning av inköp, upphandling och avtalshantering Arbetsutskottet beslut Ärendet hänskjuts till kommunstyrelsens sammanträde den 26 augusti 2026. Sammanfattning av ärendet Sjöbo kommuns revisorer har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, genomfört en granskning av kommunens inköp, upphandling och avtalshantering. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet med tillräcklig intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är revisorernas samlade bedömning att kommunstyrelsen inte helt säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet, samt att kommunstyrelsen och tekniska nämnden inte helt säkerställer en tillräcklig intern kontroll. I bilagt missiv till granskningen finns ett antal lämnade rekommendationer. Utifrån granskningens innehåll och rekommendationer har kommunledningsförvaltningen tagit fram förslag till yttrande. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta kommunledningsförvaltningens yttrande som sitt eget och översända det till revisionen. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 12 augusti 2026 Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Missiv till revisionsrapport, daterad 20 april 2026 Granskning av inköp, upphandling och avtalshantering Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Revisorerna Ekonomiavdelningen SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen EKONOMIAVDELNINGEN DATUM 10 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/138 HANDLÄGGARE TILL Linda-Marie Malm kommunstyrelsen Linda-marie.malm@sjobo.se Granskning av inköp, upphandling och avtalshantering Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta kommunledningsförvaltningens yttrande som sitt eget och översända det till revisionen. Sammanfattning Sjöbo kommuns revisorer har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, genomfört en granskning av kommunens inköp, upphandling och avtalshantering. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet med tillräcklig intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är revisorernas samlade bedömning att kommunstyrelsen inte helt säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet, samt att kommunstyrelsen och tekniska nämnden inte helt säkerställer en tillräcklig intern kontroll. I bilagt missiv till granskningen finns ett antal lämnade rekommendationer. Utifrån granskningens innehåll och rekommendationer har kommunledningsförvaltningen tagit fram förslag till yttrande. TJÄNSTESKRIVELSE 10 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 12 augusti 2026 Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande Missiv till revisionsrapport, daterad 20 april 2026 Granskning av inköp, upphandling och avtalshantering Beslutet ska skickas till Revisorerna Ekonomiavdelningen Linda-Marie Malm Alexander Carlsson Enhetschef Ekonomichef KANSLI 2026/138 Kommunledningsförvaltningen Avdelning för ekonomi och styrning Ärendenummer 2026/138 Yttrande - Kommunrevisionens granskning av inköp och upphandling Sjöbo kommuns revisorer har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, genomfört en granskning av kommunens inköp, upphandling och avtalshantering. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet med tillräcklig intern kontroll. Kommunledningsförvaltningen värdesätter extern granskning av kommunens verksamhet. Revisionens rekommendationer och förbättringsförslag utgör en viktig grund för kommunens fortsatta utvecklings- och kvalitetsarbete. Kommunens övergripande bedömning Kommunledningsförvaltningen delar i huvudsak revisionens bedömning att det finns utvecklingsområden inom inköps-, upphandlings- och avtalsområdet. Samtidigt delar förvaltningen inte fullt ut vissa av granskningens slutsatser om verksamhetens ändamålsenlighet och den interna kontrollen utifrån hur granskningen har genomförts. Vid en genomgång av den underliggande rapporten kan det tolkas som att rutiner, rollbeskrivningar och stödmaterial saknas. Kommunen har etablerade rutiner, roller och arbetssätt inom inköp och upphandling. Nuvarande inköps- och upphandlingspolicy beskriver bland annat ansvarsfördelningen inom kommunen. Upphandlingsenheten utgör ett kvalificerat expertstöd till kommunens verksamheter, medan nämnderna ansvarar för upphandling inom sina respektive ansvarsområden. Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för kompetens och samordning inom sina verksamhetsområden. Förvaltningen bedömer att befintliga rutiner, roller och etablerade arbetssätt utgör en väsentlig del av den interna kontrollen och behöver vägas in vid bedömningen av verksamhetens ändamålsenlighet. Förvaltningen har under granskningens gång lämnat såväl skriftliga som muntliga synpunkter och bedömer att granskningen i större utsträckning hade kunnat beakta hur befintliga rutiner och processer fungerar i praktiken. Detta hade enligt förvaltningens bedömning kunnat ge bättre förutsättningar för mer konkretiserade förbättringsförslag som hade varit mycket värdefulla när vi nu genomför förändringar. Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 Förvaltningen vill samtidigt betona att detta inte innebär att inköps- och upphandlingsverksamheten saknar förbättringsområden. Kommunen ser positivt på de utvecklingsområden som revisionen har identifierat och kommer att beakta rekommendationerna i det fortsatta utvecklingsarbetet. Pågående och planerade åtgärder Ett arbete med att uppdatera kommunens inköps- och upphandlingspolicy har påbörjats. Ambitionen är att policyn ses över och kompletteras med operativa riktlinjer och tillämpningsanvisningar som tydliggör funktioner, roller och ansvar för respektive förvaltning. Kommunen har redan idag en processbeskrivning för upphandling och avtalsuppföljning. Den omfattar bland annat roller, förberedelser inför upphandling, upphandlingsdokument, annonsering, utvärdering och avtalsuppföljning. Till processbeskrivningen finns även stödmaterial. Kommunledningsförvaltningen delar bedömningen att tydligheten kan stärkas ytterligare. I samband med uppdateringen av styrdokumenten kommer roller, ansvar och arbetssätt att formaliseras ytterligare genom riktlinjer och tillämpningsanvisningar. När det gäller resurser till den centrala upphandlingsfunktionen behöver dessa bedömas utifrån kommunens nuvarande organisation och ansvarsfördelning. Upphandlingsenheten utgör ett kvalificerat expertstöd, medan nämnder och verksamheter har ett eget ansvar för upphandling, kompetens och samordning inom sina områden. Frågan om resursbehov kommer därför att analyseras i det fortsatta arbetet med styrning och organisation. Kommunstyrelsen får idag kvartalsvis återrapportering av pågående upphandlingar. Därutöver sker återrapportering av delegationsbeslut samt av de inköps- och upphandlingskontroller som ingår i internkontrollplanen enligt fastställd rutin. Med anledning av revisionens rekommendation om en mer övergripande och strategisk uppföljning samt strukturerad återrapportering till kommunstyrelsen kommer dialog att föras med kommunstyrelsen om vilken ytterligare information och uppföljning som behövs för att stärka den strategiska styrningen. I samband med utvecklingen av kommunens nya budget-, prognos- och analysverktyg finns en option att utveckla stödet för avtalsuppföljning. Implementering av denna funktion planeras att påbörjas kring årsskiftet 2026/2027. Funktionen bedöms kunna ge förbättrade möjligheter till en mer samlad och strategisk uppföljning av inköp och avtal samt stärka den systematiska avtalsuppföljningen. Kommunens e-handelssystem, Marknadsplatsen, innebär exempelvis att beställningar mot frekvent använda ramavtal kan göras direkt i systemet. Systemet har en direkt koppling till kommunens ekonomisystem, där bland annat artiklar och priser finns integrerade i beställnings- och fakturaflödet. Marknadsplatsen utgör därmed både ett arbetssätt och en förebyggande intern kontroll som minskar risken Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 för inköp utanför gällande avtal. Kommunen ser ett stort värde i att fortsätta utveckla användningen av Marknadsplatsen och successivt inkludera fler ramavtal i systemet. Kommunen kommer även att se över hur uppföljningen av avtalstrohet kan dokumenteras och utvecklas ytterligare. Kommunen har idag rutiner och systemstöd för kontroll av leverantörer. Systemet för kontroll av utgående leverantörsbetalningar har utvecklats och omfattar sedan cirka ett år även realtidskontroll av befintliga leverantörer till kommunen och dess helägda bolag. Kontroller görs bland annat avseende blufföretag, styrelseförhållanden och obestånd. I takt med att användningen av systemstödet utvecklas kommer även rutinerna för leverantörsuppföljning att vidareutvecklas, med syfte att skapa en mer kontinuerlig och aktuell bedömning av leverantörerna till kommunkoncernen. Sammantaget pågår därmed flera insatser som är i linje med de utvecklingsområden som revisionen har identifierat. För kommunledningsförvaltningen Alexander Carlsson Linda-Marie Malm Ekonomi- och avdelningschef Enhetschef upphandling Org.nummer 212000-1090 www.sjobo.se 0416-270 00 2026-04-20 Revisionen Kommunstyrelsen Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktige Granskning av inköp och upphandling Sjöbo kommuns revisorer har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, genomfört en granskning av kommunens inköp, upphandling och avtalshantering. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet med tillräcklig intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen inte helt säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet, samt att kommunstyrelsen och tekniska nämnden inte helt säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Med utgångspunkt i genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer till kommunstyrelsen: • Uppdatera gällande policy samt utreda behovet av att ta fram riktlinjer för inköp och upphandling som kopplar an till policyn. • Säkerställ tillräckliga resurser för den centrala upphandlingsfunktionen. • Säkerställ en samlad beskrivning av roller, ansvar och arbetssätt i det löpande inköps‑ och upphandlingsarbetet för att stärka styrning och uppföljning. • Stärk uppföljningen av inköps- och upphandlingsverksamheten genom en mer övergripande och strategisk uppföljning. • Säkerställ strukturerad och återkommande rapportering av inköps- och upphandlingsverksamheten till kommunstyrelsen. Med utgångspunkt i genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer till kommunstyrelsen och tekniska nämnden:  Signerat 2026-04-21 07:39:16 UTC Sida 172 av 569 Oneflow ID 14382425 Sida 1 / 3 2026-04-20 • Fastställ dokumenterade rutiner för systematisk uppföljning av avtalstrohet. • Säkerställ en systematisk leverantörsuppföljning, både löpande under avtalens gång och i samband med avtalsutgång, inklusive uppföljning av ställda ska‑krav. Revisorerna önskar svar från kommunstyrelsen och tekniska nämnden gällande redovisade bedömningar i revisionsrapporten senast 2026-08-31. Torbjörn Tegnhammar Ordförande  Signerat 2026-04-21 07:39:16 UTC Sida 173 av 569 Oneflow ID 14382425 Sida 2 / 3 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige TORBJÖRN TEGNHAMMAR Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-21 07:39:16 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: TORBJÖRN TEGNHAMMAR Torbjörn Tegnhammar Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-21 07:39:16 UTC Sida 174 av 569 Oneflow ID 14382425 Sida 3 / 3 Granskning av inköp, upphandling och avtalshantering Sjöbo kommun Mars 2026 Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sjöbo kommun genomfört en granskning av inköp, upphandling och avtalshantering. Granskningens syfte är att bedöma om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet med tillräcklig intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen inte helt säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet. Vidare bedömer vi att kommunstyrelsen och tekniska nämnden inte helt säkerställer en tillräcklig intern kontroll inom inköp- och upphandlingsverksamheten. Nedan ses bedömning för varje revisionsfråga. För fullständiga bedömningar se respektive revisionsfråga i rapporten eller det avslutande avsnittet “Sammanfattande bedömningar utifrån revisionsfrågor”. Revisionsfrågor Bedömning KS TN - 1. Är organisationen ändamålsenlig? Delvis - 2. Finns riktlinjer, rutiner och processer för upphandling och Delvis inköp? 3. Finns rutiner och processer för att säkerställa avtalstrohet? Delvis 4. Sker en tillräcklig uppföljning av inköp- och Delvis upphandlingsverksamheten? 2 Revisionsrapport Rekommendationer Med utgångspunkt i genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer till kommunstyrelsen: • Uppdatera gällande policy samt utreda behovet av att ta fram riktlinjer för inköp och upphandling som kopplar an till policyn. • Säkerställ tillräckliga resurser för den centrala upphandlingsfunktionen. • Säkerställ en samlad beskrivning av roller, ansvar och arbetssätt i det löpande inköps‑ och upphandlingsarbetet för att stärka styrning och uppföljning. • Stärk uppföljningen av inköps- och upphandlingsverksamheten genom en mer övergripande och strategisk uppföljning. • Säkerställ strukturerad och återkommande rapportering av inköps- och upphandlingsverksamheten till kommunstyrelsen. Med utgångspunkt i genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer till kommunstyrelsen och tekniska nämnden: • Fastställ dokumenterade rutiner för systematisk uppföljning av avtalstrohet. • Säkerställ en systematisk leverantörsuppföljning, både löpande under avtalens gång och i samband med avtalsutgång, inklusive uppföljning av ställda ska‑krav. 3 Revisionsrapport Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................................................... 5 Bakgrund ................................................................................................................................................... 5 Syfte och revisionsfrågor ........................................................................................................................... 5 Revisionskriterier ...................................................................................................................................... 5 Avgränsning ............................................................................................................................................... 6 Metod ......................................................................................................................................................... 6 Granskningsresultat ......................................................................................................................................... 7 Iakttagelser ......................................................................................................................................... 7 Bedömning ......................................................................................................................................... 9 Riktlinjer, rutiner och processer ............................................................................................................. 10 Iakttagelser ....................................................................................................................................... 10 Bedömning ....................................................................................................................................... 12 Avtalstrohet ............................................................................................................................................. 13 IakttagelserProcess för upphandling och avtalsuppföljning .......................................................... 13 Bedömning ....................................................................................................................................... 16 Uppföljning .............................................................................................................................................. 17 Bedömning ...................................................................................................................................... 20 Samlad bedömning ......................................................................................................................................... 21 4 Revisionsrapport Sammanfattande bedömningar utifrån revisionsfrågor ........................................................................ 22 Inledning Bakgrund Regler för offentlig upphandling finns för att tillvarata konkurrensen på marknaden och uppnå en god ekonomi i den offentliga verksamhetens inköp. På upphandlingsområdet finns olika lagar att beakta beroende på vilken verksamhet som en upphandlande myndighet bedriver men mest central är lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Lagarna kring upphandling och inköp utgår från grundläggande principer om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Dessa ska genomsyra verksamhetens styrdokument, processer och beslut. Upphandling och inköp har en stor betydelse för kommunens ekonomi utifrån hur processerna hanteras, vilka leverantörer som anlitas, vilka prestationer som erhålls och till vilka villkor samt hur dessa efterlevs och följs upp. Det finns även risker för ekonomisk skada och förtroendeskada om upphandling och inköp inte hanteras i enlighet med gällande regelverk. Mot bakgrund av detta har revisorerna utifrån sin bedömning av väsentlighet och risk beslutat att granska upphandlings- och inköpsverksamheten. Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet med tillräcklig intern kontroll. Revisionsfrågor: 1. Är organisationen ändamålsenlig? 2. Finns riktlinjer, rutiner och processer för upphandling och inköp? 3. Finns rutiner och processer för att säkerställa avtalstrohet? 4. Sker en tillräcklig uppföljning av inköp- och upphandlingsverksamheten? Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. • 6 kap. 1§. (Styrelsens uppgifter) (Revisionsfråga 1) 5 Revisionsrapport • 6 kap. 6§. (Verksamhet ska bedrivas i linje med mål och riktlinjer) (Revisionsfråga 2 och 3) • 6 kap. 11§. (Styrelsens uppföljningsansvar) (Revisionsfråga 4). Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) • 12 kap. 14§, 19 a kap. 11§, 12 kap. 17§, 19 a kap. 12§ (dokumentationsplikt och bevarande av handlingar) • 19 a kap. 15§ (Riktlinjer för direktupphandling) • 5 kap. 11§ (Varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som ska förnyas) • Överstigande av direktupphandlingsgränsen (LOU, 19a kap. 2§) • Återkommande köp utanför avtal (LOU, 5 kap. 11§) • Interna riktlinjer/policys inom området Avgränsning Granskningen avgränsas till år 2025. Metod En förenklad registeranalys har genomförts där en genomgång av avtalsdatabas och leverantörsreskontra gjorts för att upptäcka riskområden. En fördjupad granskning har gjorts av 5 annonserade upphandlingar och 4 inköp utanför avtal (utifrån registeranalysen). Vidare har vi även gått igenom tre fakturor från de avtal som valts ut avseende annonserade upphandlingar. Intervju har skett med: • Enhetschef upphandling • Upphandlare • Förvaltningschef tekniska förvaltningen • Verksamhetschef Fritid • Verksamhetschef VA och Avfall Granskning och analys av relevanta styrande dokument så som upphandlingspolicy, riktlinjer för direktupphandling, attestinstruktion etc. Därtill har en protokollsgranskning genomförts avseende år 2024–2025. Rapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med PwC:s interna rutiner och checklistor för kvalitetssäkring. De intervjuade har beretts möjlighet att sakgranska rapporten. 6 Revisionsrapport Granskningsresultat Ändamålsenlig organisation Revisionsfråga 1: Är organisationen ändamålsenlig? Iakttagelser I kommunens reglemente för styrelse och övriga nämnder, antagen av kommunfullmäktige 2025-06-18,

§ 101 Beredning av ärende 2026/160 till kommunstyrelsen Initiativärende (styret) - Kameraövervakning i aktivitetsparken Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen godkänner installation av kamerabevakning vid Aktivitetsparken samt utbyte av befintlig kamerabevakning vid trafikterminalen i syfte att förebygga och förhindra brottslighet, öka tryggheten samt skydda kommunens egendom. Installationen ska genomföras i enlighet med framtagen budget och förutsättningar i intresseavvägningen. Sammanfattning av ärendet Under senare tid har kommunen konstaterat återkommande problem med skadegörelse och ordningsstörningar inom området. Skadegörelsen medför kostnader för reparation, sanering och återställning samt innebär att delar av aktivitetsparken periodvis inte kan användas som tänkt. Problemen påverkar även den upplevda tryggheten för besökare och kan medföra risk för personskador. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen godkänner installation av kamerabevakning vid Aktivitetsparken samt utbyte av befintlig kamerabevakning vid trafikterminalen i syfte att förebygga och förhindra brottslighet, öka tryggheten samt skydda kommunens egendom. Installationen ska genomföras i enlighet med framtagen budget och förutsättningar i intresseavvägningen. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 7 augusti 2026 Intresseavvägning/grundutredning – Kamerabevakning aktivitetsparken Kommunstyrelsens beslut den 13 maj 2026 § 74 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 6 maj 2026 § 66 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/160 HANDLÄGGARE TILL Rebecca Jakobsson Kommunstyrelsen rebecca.jakobsson@sjobo.se Initiativärende (styret) - Kameraövervakning i aktivitetsparken Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner installation av kamerabevakning vid Aktivitetsparken samt utbyte av befintlig kamerabevakning vid trafikterminalen i syfte att förebygga och förhindra brottslighet, öka tryggheten samt skydda kommunens egendom. Installationen ska genomföras i enlighet med framtagen budget och förutsättningar i intresseavvägningen. Sammanfattning Under senare tid har kommunen konstaterat återkommande problem med skadegörelse och ordningsstörningar inom området. Skadegörelsen medför kostnader för reparation, sanering och återställning samt innebär att delar av aktivitetsparken periodvis inte kan användas som tänkt. Problemen påverkar även den upplevda tryggheten för besökare och kan medföra risk för personskador. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Någon detaljerad kostnadskalkyl har inte upprättats inom ramen för denna utredning. Ett eventuellt införande av kamerabevakning förutsätter att ekonomiska medel avsätts för nödvändig infrastruktur, installation, system, drift, TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 4 Kommunledningsförvaltningen underhåll samt reinvesteringar. Det gäller både för Aktivitetsparken och trafikterminalen. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Ärendet bedöms endast ha en marginell påverkan på miljö och klimat. Den begränsas i huvudsak till energiförbrukning för kamerautrustning KONSEKVENSER FÖR BARN Barn och unga är den främsta målgruppen för aktivitetsparken och deras rätt till en trygg och säker utemiljö har därför särskilt beaktats. Kamerabevakning bedöms kunna bidra till ökad trygghet och minskad skadegörelse, vilket stärker möjligheten för barn och unga att använda parken. Samtidigt innebär kamerabevakning ett intrång i den personliga integriteten. Av den anledningen föreslås en proportionerligt utformad bevakning med integritetsskyddande åtgärder, där avidentifierande kamerateknik används för att minimera behandlingen av personuppgifter. KOMMUNIKATION OCH TILLGÄNGLIGHET Ärendet berör i första hand besökare i aktivitetsparken, särskilt barn och unga, närboende samt berörda kommunala förvaltningar. Beslutet kommuniceras efter att kommunstyrelsen fattat beslut. Berörda förvaltningar informeras internt. Om kamerabevakning införs informeras allmänheten genom kommunens webbplats, skyltning i området och annan information i enlighet med kamerabevakningslagen. En särskild kommunikationsplan bedöms inte vara nödvändig. Kommunikationsinsatser genomförs inom ordinarie informationsarbete. Dokumentet har utformats och anpassats för att vara tydligt och lätt att ta till sig. Beslutet publiceras enligt kommunens standard. Information om en eventuell kamerabevakning utformas med tydlig skyltning. JÄMSTÄLLDHET OCH DISKRIMINERING Ett jämställdhetsperspektiv har beaktats. Bedömningen är att kamerabevakningen riktar sig mot platsens problembild och inte mot enskilda grupper. Åtgärden syftar till att öka tryggheten för alla som vistas i aktivitetsparken, oavsett kön. KANSLI 2026/160 TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 3 av 4 Kommunledningsförvaltningen Underlaget från Polismyndigheten och kommunens dokumentation innehåller inte individbaserad statistik uppdelad efter kön. Bedömningen i utredningen grundas i stället på platsens dokumenterade problembild och behovet av brottsförebyggande åtgärder. Kamerabevakningen bedöms kunna bidra till ökad trygghet och minskad skadegörelse för samtliga som använder aktivitetsparken. Samtidigt innebär kamerabevakning ett intrång i den personliga integriteten. Därför föreslås bevakningen utformas proportionerligt och med integritetsskyddande åtgärder, bland annat genom användning av avidentifierande kamerateknik där det är möjligt. Åtgärden bedöms inte medföra olika konsekvenser för flickor och pojkar eller kvinnor och män. FOLKHÄLSA Medborgarna har varit delaktiga i den grad att vi tagit hänsyn till inkomna klagomål och polisanmälningar för den aktuella platsen. Åtgärden bedöms inte påverka de socioekonomiska skillnaderna negativt. Syftet är att skapa en tryggare och mer tillgänglig offentlig miljö. En trygg aktivitetspark som inte har skador som kan påverka användandet av platsen negativt skapar bättre förutsättningar för fysisk aktivitet och social samvaro. Genom att minska skadegörelse och öka den upplevda tryggheten bedöms beslutet bidra till att fler väljer att använda aktivitetsparken. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 7 augusti 2026 Intresseavvägning/grundutredning – Kamerabevakning aktivitetsparken Kommunstyrelsens beslut den 13 maj 2026 § 74 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 6 maj 2026 § 66 Beslutet ska skickas till Kommunledningsförvaltningen KANSLI 2026/160 TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 4 av 4 Kommunledningsförvaltningen Rebecca Jakobsson Fredrik Rosenkvist Civilförsvarssamordnare Avdelningschef KANSLI 2026/160 Utredning – kamerabevakning av aktivitetspark Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för kamerabevakning i aktivitetsparken. Uppdraget har aktualiserats mot bakgrund av återkommande skadegörelse, ordningsstörningar och annan trygghetspåverkande problematik inom området. Utredningen visar att aktivitetsparken under flera år har varit föremål för återkommande incidenter kopplade främst till skadegörelse, men även ordningsstörningar, hot/ofredande och viss narkotikarelaterad problematik. Underlaget från Polismyndigheten tillsammans med kommunens egna erfarenheter av skador och återställningsbehov bedöms sammantaget visa att platsen kan betraktas som brottsutsatt. I utredningen har en intresseavvägning genomförts enligt kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen (GDPR), där kommunens behov av brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder vägts mot den personliga integriteten för de personer som vistas på platsen. Bedömningen visar att det finns ett tydligt och berättigat bevakningsintresse. Forskning om kamerabevakning visar att åtgärden kan ha en brottsförebyggande effekt, särskilt när det gäller planerade brott såsom skadegörelse, inbrott och annan egendomsrelaterad brottslighet på geografiskt avgränsade platser. Denna bedömning stöds bland annat av Brottsförebyggande rådets rapport ”Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande? – Resultat från en metastudie samt reflektioner om metoder och resultat (Brå, 2018)”.1 Samtidigt är aktivitetsparken en offentlig rekreationsmiljö där många barn och unga vistas, vilket innebär att integritetsintresset väger tungt. Särskild hänsyn behöver även tas till den offentliga toaletten inom området där integritetsskyddet är mycket starkt. Den samlade bedömningen är att det finns rättsliga förutsättningar för kamerabevakning av aktivitetsparken under förutsättning att bevakningen utformas proportionerligt och med integritetsskyddande åtgärder. Kamerabevakningen bör samtidigt kombineras med andra trygghetsskapande och socialt förebyggande insatser, exempelvis vuxennärvaro, aktiviteter och tillsyn i området, för att skapa en långsiktigt hållbar och effektiv brottsförebyggande strategi. 1 Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande? | Brå - Brottsförebyggande rådet Innehåll Sammanfattning .............................................................................................................2 1. Inledning ....................................................................................................................4 2. Bakgrund ....................................................................................................................4 3. Syfte och frågeställningar .............................................................................................5 3.1 Syfte .....................................................................................................................5 3.2 Frågeställningar .....................................................................................................5 4. Rättsliga utgångspunkter ..............................................................................................5 4.1 Rättslig grund ........................................................................................................5 4.1.2 Myndighetsutövning och uppgifter av allmänt intresse ........................................5 4.2 Intresseavvägning och proportionalitet ....................................................................6 4.3 Särskild hänsyn till barn och unga ............................................................................6 4.4 Offentlig toalett .....................................................................................................6 4.5 Informationsskyldighet och hantering av material .....................................................7 5. Nulägesbeskrivning och problembild .............................................................................7 6. Intresseavvägning ........................................................................................................8 6.1 Bevakningsintresset ................................................................................................8 6.1.1 Forskning och brottsförebyggande effekt ...........................................................8 6.2 Integritetsintresset .................................................................................................9 6.3 Proportionalitetsbedömning ..................................................................................10 6.4 Begränsande och integritetsskyddande åtgärder .....................................................11 6.4.1 Begränsning av bevakningsområde ..................................................................12 6.4.2 Begränsning av bevakningstid .........................................................................12 6.4.3 Särskild hänsyn till offentlig toalett ..................................................................12 6.4.4 Begränsad åtkomst till material .......................................................................12 6.4.5 Lagringstid ....................................................................................................12 6.4.6 Information till allmänheten ............................................................................13 6.4.7 Löpande uppföljning ......................................................................................13 7. Övrig kameraövervakning ...........................................................................................13 8. Bedömning och slutsats ..............................................................................................13 1. Inledning Kommunledningsförvaltningen har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för kamerabevakning i aktivitetsparken under hela dygnet. Uppdraget har aktualiserats mot bakgrund av återkommande skadegörelse och ordningsstörningar inom området, vilket medfört ökade kostnader för reparationer och underhåll samt påverkat tryggheten för besökare och verksamheter i anslutning till platsen. 2. Bakgrund Aktivitetsparken är en öppen och allmänt tillgänglig mötesplats för rekreation, fysisk aktivitet och social samvaro. Platsen används i stor omfattning av barn, ungdomar och andra besökare under framför allt dagtid och tidig kväll. Under senare tid har återkommande problem med skadegörelse förekommit i området. Skador har bland annat uppstått på aktivitetsutrustning och i anslutning till den offentliga toaletten. Händelserna har medfört kostnader för sanering, reparation och återställning samt påverkat platsens attraktivitet och upplevda trygghet. Kommunen har även identifierat återkommande skadegörelse och mot denna bakgrund har frågan väckts om kamerabevakning kan vara en effektiv åtgärd för att förebygga fortsatt brottslighet och möjliggöra identifiering av gärningspersoner. Eftersom aktivitetsparken är en offentlig miljö där många människor vistas, särskilt barn och unga, måste en eventuell kamerabevakning föregås av en noggrann intresseavvägning mellan kommunens behov av bevakning och den personliga integriteten för de personer som vistas på platsen. Särskild hänsyn behöver också tas till den offentliga toaletten där integritetsskyddet är mycket starkt. Utredningen ska därför analysera: - omfattningen och karaktären av den brottslighet som förekommer - om platsen kan bedömas som brottsutsatt - om kamerabevakning är en nödvändig och proportionerlig åtgärd - vilka begränsningar och skyddsåtgärder som krävs för att minska integritetsintrånget - samt om det finns rättsliga förutsättningar för kamerabevakning 3. Syfte och frågeställningar 3.1 Syfte Syftet med utredningen är att bedöma om kamerabevakning kan utgöra en proportionerlig och rättsligt möjlig åtgärd för att förebygga brott, öka tryggheten och skydda kommunens egendom. Utredningen ska särskilt belysa behovet av bevakning under hela dygnet samt väga detta mot enskildas rätt till personlig integritet enligt dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen. 3.2 Frågeställningar Utredningen ska särskilt besvara följande frågor: - Kan aktivitetsparken bedömas som en brottsutsatt plats? - Är kamerabevakning en proportionerlig åtgärd i förhållande till integritetsintresset? - Finns rättsliga förutsättningar för kamerabevakning dygnet runt? - Vilka integritetsskyddande åtgärder krävs? - Finns alternativa åtgärder som är tillräckliga? 4. Rättsliga utgångspunkter Kamerabevakning av platser dit allmänheten har tillträde regleras främst genom kamerabevakningslagen (2018:1200)2 och dataskyddsförordningen (GDPR)3. Regelverket syftar till att möjliggöra berättigad kamerabevakning samtidigt som enskildas personliga integritet skyddas. Vid all kamerabevakning måste den personuppgiftsansvarige kunna visa att bevakningen är; laglig, nödvändig, proportionerlig samt förenlig med principerna om dataminimering och integritetsskydd. 4.1 Rättslig grund 4.1.2 Myndighetsutövning och uppgifter av allmänt intresse4 Den här rättsliga grunden innebär att personuppgiftsbehandling är tillåten om kommunen utför uppgifter av allmänt intresse. Uppgifter av allmänt intresse ska ha stöd i antingen lag eller annan författning eller genom kollektivavtal eller beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. 2 Kamerabevakningslag (2018:1200) | Sveriges riksdag 3 Dataskyddsförordningen i fulltext | IMY 4 Myndighetsutövning och uppgifter av allmänt intresse | IMY Kommunen kan stödja kamerabevakningen på denna rättsliga grund då bevakningen kan behövas för att: - förebygga brott och öka tryggheten, enligt Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete 14§5 Det krävs dock att bevakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. 4.2 Intresseavvägning och proportionalitet En central del i bedömningen är proportionalitetsprincipen. Det innebär att kommunen måste bedöma: - hur omfattande problemen på platsen är - om platsen är brottsutsatt - hur stort behovet av bevakning är - vilket integritetsintrång bevakningen innebär - om mindre ingripande åtgärder kan ge tillräcklig effekt Kamerabevakning får inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för ändamålet. Om problemen huvudsakligen uppstår under vissa tider bör bevakningen som utgångspunkt begränsas till dessa tider. 4.3 Särskild hänsyn till barn och unga Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) framhåller att särskild hänsyn ska tas när barn och unga vistas på en plats. Aktivitetsparker, lekplatser och rekreationsområden anses vara miljöer där integritetsintresset generellt är starkt. Det innebär att kommunen måste kunna visa ett tydligt och dokumenterat behov av kamerabevakning för att åtgärden ska bedömas som proportionerlig. 4.4 Offentlig toalett Integritetsskyddet är särskilt starkt i anslutning till toalettutrymmen. Kamerabevakning får därför inte ske inne i offentliga toaletter eller på ett sätt som innebär att personer kan identifieras vid toalettbesök. Kameror kan i vissa fall riktas mot entréer eller omkringliggande ytor om syftet är att förebygga skadegörelse, under förutsättning att bevakningen begränsas och att toalettens insida inte kan filmas. 5 Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete | Sveriges riksdag 4.5 Informationsskyldighet och hantering av material Vid kamerabevakning ska allmänheten informeras genom tydlig skyltning. Kommunen ska även: - begränsa åtkomsten till inspelat material - fastställa lagringstid - säkerställa säker hantering av personuppgifter - dokumentera ändamål och rättslig grund - kunna redovisa den intresseavvägning som ligger till grund för bevakningen. Inspelat material får endast användas för de ändamål som bevakningen avser, exempelvis utredning av skadegörelse eller annan brottslighet. 5. Nulägesbeskrivning och problembild Under senare tid har kommunen konstaterat återkommande problem med skadegörelse och ordningsstörningar inom området. Problemen har bland annat bestått av: - klotter - skador på aktivitetsutrustning - bränder - skadegörelse i och omkring den offentliga toaletten Skadegörelsen medför kostnader för reparation, sanering och återställning samt innebär att delar av aktivitetsparken periodvis inte kan användas som tänkt. Problemen påverkar även den upplevda tryggheten för besökare och kan medföra risk för personskador. Den offentliga toaletten har identifierats som ett särskilt utsatt område där återkommande skadegörelse förekommer. Detta medför både ekonomiska konsekvenser och försämrad tillgänglighet för allmänheten. Kommunen bedömer mot denna bakgrund att området uppvisar en återkommande problembild kopplad till skadegörelse och ordningsstörningar. För att kunna bedöma om platsen kan anses vara brottsutsatt behöver omfattningen av incidenterna dokumenteras och den samlade problembilden utgör grunden för den fortsatta bedömningen av behovet och proportionaliteten av kamerabevakning i området. Den offentliga toaletten har sedan den byggdes utsatts för skadegörelse i varierande grad. Fram till årsskiftet 2026 har skador för ungefär 525 000 kr åtgärdats i och i anslutning till den offentliga toaletten. Under 2025 utsattes aktivitetsparken i sin helhet av omfattande skadegörelse. Nödvändiga reparationer kopplat till skadegörelsen omfattar bland annat lagning av betong i skateparken, återställning av gabion, renovering av toaletten samt nytt fallskydd i parkourdelen. Totalkostnaden för dessa åtgärder beräknas till 780 000 kr (560 000 kr investering, 220 000 kr drift). 6. Intresseavvägning Vid kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde ska en intresseavvägning göras mellan behovet av bevakning och den enskildes rätt till personlig integritet. Bedömningen ska utgå från om bevakningen är nödvändig och proportionerlig i förhållande till det ändamål som ska uppnås. 6.1 Bevakningsintresset Kommunens intresse av kamerabevakning grundar sig i behovet av att förebygga brott, förhindra fortsatt skadegörelse samt öka tryggheten i aktivitetsparken. Bevakningen syftar även till att skydda kommunens egendom och minska de ekonomiska konsekvenser som uppstår till följd av återkommande skador. Av det underlag som inhämtats från Polismyndigheten framgår det att aktivitetsparken varit föremål för framför allt återkommande skadegörelse. Statistiken visar även på ordningsstörningar, hot/våld/ofredande och att viss narkotikaproblematik förekommer. Den offentliga toaletten inom området har identifierats som särskilt utsatt för skadegörelse, vilket ytterligare förstärker behovet av brottsförebyggande åtgärder. Kommunen bedömer att platsen, mot bakgrund av den dokumenterade problematiken, kan anses vara brottsutsatt i den mening som avses vid bedömning av kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen. 6.1.1 Forskning och brottsförebyggande effekt Forskning visar att kamerabevakning kan ha en brottsförebyggande effekt, särskilt avseende skadegörelse och annan egendomsrelaterad brottslighet. Brottsförebyggande rådet (Brå) har i flera rapporter konstaterat att kamerabevakning generellt har störst effekt på brottstyper som är planerade exempelvis skadegörelse, inbrott och ordningsstörningar. Effekten bedöms särskilt tydlig på geografiskt avgränsade platser där återkommande problem förekommer. Mot bakgrund av att aktivitetsparken uppvisar en återkommande problembild kopplad till skadegörelse och ordningsstörningar bedöms kamerabevakning kunna utgöra en brottsförebyggande åtgärd. Samtidigt måste åtgärden vägas mot integritetsintresset, särskilt eftersom platsen används av barn och unga och omfattar en offentlig miljö för rekreation och fritid. 6.2 Integritetsintresset Vid bedömningen av om kamerabevakning är tillåten ska kommunens bevakningsintresse vägas mot den enskildes rätt till personlig integritet. Integritetsskyddet följer bland annat av dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen. Aktivitetsparken är en offentlig miljö avsedd för lek, rekreation och social samvaro. Platsen används dagligen av barn, ungdomar och vuxna, vilket innebär att många personer kan komma att omfattas av en eventuell kamerabevakning utan att själva vara brottsmisstänkta. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) framhåller i sin vägledning att integritetsintresset generellt väger tungt på platser där människor vistas för fritid, rekreation eller sociala aktiviteter. Detta gäller särskilt miljöer där barn och unga regelbundet vistas. Barn anses enligt dataskyddsregleringen ha ett särskilt skyddsvärt integritetsintresse eftersom de kan ha svårare att överblicka konsekvenserna av personuppgiftsbehandling och övervakning. Vid kamerabevakning i miljöer där barn vistas ställs därför höga krav på: - tydligt dokumenterat behov - proportionalitet - begränsning av bevakningens omfattning - samt integritetsskyddande åtgärder Integritetsintrånget påverkas bland annat av: - hur många personer som riskerar att filmas - under vilka tider bevakningen sker - hur länge material sparas - vilka områden som omfattas - samt hur känslig platsen är En kamerabevakning som sker dygnet runt innebär ett större integritetsintrång än en tidsbegränsad bevakning eftersom personer riskerar att registreras även under tider då ordningsproblemen inte är lika framträdande. Detta gäller särskilt dagtid då aktivitetsparken används för lek, vistelse och fritidsaktiviteter. Särskild hänsyn måste även tas till den offentliga toaletten inom området. Integritetsskyddet är mycket starkt i anslutning till toalettutrymmen och kamerabevakning får därför inte ske inne i toaletten eller på ett sätt som innebär att personer kan identifieras i samband med toalettbesök. För att begränsa integritetsintrånget bör kameror som behandlar personuppgifter: • ha begränsade upptagningsområden, • inte filma känsliga ytor i onödan, • omfattas av kort lagringstid, • endast granskas vid incident eller misstanke om brott, samt • kompletteras med tydlig information till allmänheten. Sammantaget bedöms integritetsintresset väga tungt eftersom aktivitetsparken är en offentlig rekreationsmiljö där barn och unga vistas och där människor ska kunna uppehålla sig utan att känna sig övervakade i större omfattning än nödvändigt. Integritetsintresset är särskilt starkt dagtid samt i anslutning till den offentliga toaletten. 6.3 Proportionalitetsbedömning För att kamerabevakning ska vara tillåten krävs enligt kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen (GDPR) att åtgärden är proportionerlig. Detta innebär att kommunens behov av bevakning måste väga tyngre än det integritetsintrång som bevakningen innebär för de personer som vistas på platsen. Vid proportionalitetsbedömningen ska hänsyn tas till: - omfattningen och allvaret i den aktuella brottsligheten - platsens karaktär - vilka personer som berörs - om bevakningen är nödvändig för att uppnå ändamålet - samt om mindre ingripande åtgärder är tillräckliga Det underlag som inhämtats från Polismyndigheten visar att aktivitetsparken under flera år varit föremål för återkommande skadegörelse, ordningsstörningar samt andra incidenter kopplade till trygghet och ordning. Problembilden är dokumenterad och kan inte betraktas som enstaka eller tillfälliga händelser. Särskilt framträdande är den återkommande skadegörelsen, vilken medfört kostnader för reparation, sanering och återställning samt påverkat tryggheten och tillgängligheten i området. Integritetsskyddsmyndighetens praxis visar att bevakning av rekreationsytor och miljöer där barn vistas kräver särskild återhållsamhet och tydlig motivering. Detta gäller särskilt vid omfattande eller kontinuerlig bevakning. Vid proportionalitetsbedömningen ska även beaktas om mindre ingripande åtgärder varit tillräckliga. Kommunen har genomfört eller övervägt andra åtgärder såsom: - ökad tillsyn - löpande reparationer och sanering - trygghetsskapande insatser - samt andra skadeförebyggande åtgärder. Tekniska förvaltningen har och kommer under 2026 genomföra ett antal åtgärder som både är skadeförebyggande och trygghetsskapande. Samverkan mellan familjeförvaltningen och tekniska förvaltningen har under våren inneburit att dialog har först med elevråd på Färsingaskolan samt ungdomsrådet samt att familjeförvaltningen har ökat vuxennärvaro i parken. Syftet med dialogerna har varit att diskutera kostnaderna av den skadegörelse som sker och vilka konsekvenser det kan få. Under sommaren kommer ytterligare aktiviteter att möjliggöras när parken kompletteras med fotbollsmål och en basketkorg. Detta i syfte att öka närvaron i parken, då det kan antas vara det som gjort att skadegörelsen minskat drastiskt under 2026. Den statistik som är inhämtad från Polismyndigheten visar på att brottsligheten i huvudsak är kopplad till skadegörelse och ordningsproblematik och inte till grövre eller systematiskt våld. Då skadegörelsen anmäls i efterhand finns det ingen information om vilken tid på dygnet som skadegörelsen sker och vi kan därför inte ta ställning till när på dygnen platsen är som mest brottsutsatt. Mot denna bakgrund bedöms kamerabevakning under vissa tider på dygnet vara lättare att motivera ur proportionalitetssynpunkt än en generell bevakning dygnet runt. En tidsbegränsad bevakning innebär ett mindre integritetsintrång. 6.4 Begränsande och integritetsskyddande åtgärder För att en eventuell kamerabevakning ska vara förenlig med kraven i dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen ska bevakningen utformas så att integritetsintrånget begränsas så långt som möjligt. Kamerabevakningen får inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med åtgärden. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) framhåller i sin vägledning att den personuppgiftsansvarige ska vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att minimera intrånget i den personliga integriteten. Detta är särskilt viktigt på platser där barn och unga vistas. Mot bakgrund av aktivitetsparkens karaktär bör följande begränsande och integritetsskyddande åtgärder tillämpas vid en eventuell kamerabevakning. 6.4.1 Begränsning av bevakningsområde Kamerornas upptagningsområden ska begränsas till de delar av aktivitetsparken där problemen med skadegörelse och ordningsstörningar är som mest framträdande. Bevakningen ska inte omfatta större ytor än vad som är nödvändigt. Särskild försiktighet ska iakttas i områden där människor normalt vistas för rekreation och social samvaro utan koppling till ordningsproblemen. 6.4.2 Begränsning av bevakningstid Eftersom den dokumenterade problembilden inte tydligt kan kopplas till specifika tider på dygnet är det svårare att begränsa bevakningen till vissa tidsintervall. Samtidigt ska kamerabevakningen enligt proportionalitetsprincipen utformas så att integritetsintrånget begränsas i största möjliga mån. Vid utformningen av bevakningen bör därför särskild hänsyn tas till de tider då integritetsintresset bedöms vara som starkast, särskilt under tider då aktivitetsparken används av barn och unga för lek och rekreation. Genom att anpassa bevakningstiderna till tider då integritetsintresset bedöms vara lägre kan integritetsintrånget begränsas och proportionaliteten i åtgärden stärkas. 6.4.3 Särskild hänsyn till offentlig toalett Integritetsskyddet är mycket starkt i anslutning till toalettutrymmen. Kamerabevakning får därför inte ske inne i den offentliga toaletten eller på ett sätt som innebär att personer kan identifieras i samband med toalettbesök. Om kamerabevakning sker i anslutning till toalettbyggnaden ska kamerornas upptagningsområde begränsas så att endast utsatta ytor och entréområden omfattas. 6.4.4 Begränsad åtkomst till material Tillgång till inspelat material ska begränsas till ett fåtal behöriga personer inom kommunen. Materialet ska endast granskas vid: - misstanke om brott - inträffad incident - eller begäran från Polismyndighet All hantering av material ska ske enligt kommunens rutiner för informationssäkerhet och dataskydd. 6.4.5 Lagringstid Inspelat material ska inte sparas längre än nödvändigt. Lagringstiden bör hållas kort och anpassas till syftet med bevakningen samt kommunens behov av att kunna hantera incidenter och polisanmälningar. För kameror på Aktivitetsparken rekommenderas en lagringstid om högst 72 timmar. 6.4.6 Information till allmänheten Allmänheten ska informeras om kamerabevakningen genom tydlig skyltning i området. Informationen ska uppfylla kraven enligt dataskyddsförordningen och bland annat innehålla uppgift om: - att kamerabevakning sker - vem som är ansvarig för bevakningen - kontaktuppgifter - var ytterligare information kan hittas 6.4.7 Löpande uppföljning Behovet av kamerabevakning bör följas upp regelbundet för att säkerställa att åtgärden fortsatt är nödvändig och proportionerlig. Detta görs genom att löpande utvärdera om skadegörelsen minskar, om bevakningen ger avsedd effekt samt om omfattningen av bevakningen behöver förändras eller begränsas. 7. Övrig kameraövervakning Vid Trafikterminalen finns sedan tidigare ett beslut om kamerabevakning, daterat 2020-06- 17. Den befintliga kamerabevakningen omfattas av detta beslut och behöver därför inte omprövas inom ramen för denna utredning. Det finns dock behov av att, i samverkan med Polismyndigheten, se över kamerornas upptagningsområde utifrån dagens förutsättningar och behov. De befintliga kamerorna bör även integreras i kommunens framtida gemensamma kamerasystem för att säkerställa en samordnad förvaltning, enhetlig drift och effektiv administration. Kommunen har även kameror på Lillgårdens förskola, Färsingaskolan, konsthallen/biblioteket och Orebadet och utöver detta så är även ytterligare kameraövervakning på gång i kommunens verksamheter. 8. Bedömning och slutsats Den samlade bedömningen är att aktivitetsparken uppvisar en dokumenterad och återkommande problembild kopplad till skadegörelse, ordningsstörningar och annan trygghetspåverkande problematik. Underlaget från Polismyndigheten, tillsammans med kommunens egna erfarenheter av skador och återställningsbehov, talar för att platsen kan betraktas som brottsutsatt i den mening som avses vid bedömning av kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen (GDPR). Utredningen visar att det finns ett tydligt och berättigat bevakningsintresse. Kamerabevakning bedöms kunna bidra till att förebygga och försvåra skadegörelse, stärka tryggheten i området, skydda kommunens egendom, minska kostnader för reparation och sanering. Forskning och vägledning från bland annat Brottsförebyggande rådet (Brå) visar även att kamerabevakning kan ha en brottsförebyggande effekt, särskilt avseende skadegörelse och annan egendomsrelaterad brottslighet på geografiskt avgränsade platser. Vid proportionalitetsbedömningen har det beaktats att aktivitetsparken är en offentlig rekreationsmiljö där många barn och unga vistas. Platsens syfte och målgrupp innebär att integritetsintresset väger särskilt tungt dagtid då området används för lek, aktivitet och social samvaro. Mot denna bakgrund bedöms kamerabevakning av aktivitetsparken kunna vara en proportionerlig åtgärd under förutsättning att bevakningen utformas restriktivt och kompletteras med integritetsskyddande åtgärder. Samtidigt visar forskning att kamerabevakning inte bör betraktas som en fristående lösning på trygghets- och brottsproblematik. Effekten av kamerabevakning varierar beroende på platsens karaktär, brottstyp och hur bevakningen kombineras med andra brottsförebyggande åtgärder. Kamerabevakning har generellt störst effekt när den används som en del av ett bredare trygghets- och säkerhetsarbete där fysisk tillsyn, vuxennärvaro, sociala insatser och situationsanpassade åtgärder samverkar. I forskningen lyfts även risken för så kallade förskjutningseffekter, det vill säga att störande beteenden eller brottslighet delvis kan flytta till andra närliggande platser när bevakning införs. Det kan därför inte uteslutas att delar av den problematik som idag förekommer i aktivitetsparken i stället söker sig till andra offentliga miljöer inom kommunen. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen 2026-05-13

§ 102 Ny styrmodell för Sjöbo kommun Kommunfullmäktiges beslut 1. Anta styrmodell för Sjöbo kommun och dess helägda bolag i enlighet med föreliggande förslag. 2. Styrmodellen ska gälla för Sjöbo kommun och dess helägda bolag från och med den 1 januari 2027. 3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ansvara för samordning, implementering och uppföljning av styrmodellen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen gav den 4 juni 2025 kommundirektören och ekonomichef i uppdrag att göra en översyn av kommunens styrmodell. Uppdraget har resulterat i ett förslag till ny styrmodell för Sjöbo kommun. Arbetet har genomförts i dialog med såväl den politiska organisationen som kommunens tjänstepersonsorganisation genom löpande avstämningar och möjlighet till synpunkter under framtagandet av förslaget. Syftet med den nya styrmodellen är att skapa en tydlig, sammanhållen och långsiktigt hållbar struktur för styrning, planering, genomförande och uppföljning inom kommunkoncernen. Den föreslagna styrmodellen har som huvudfokus att: • skapa ökad tydlighet i ansvar, roller och uppdrag, • stärka kopplingen mellan politiska mål och verksamhet, • förbättra förutsättningarna för att mål och prioriteringar omsätts till verklig förflyttning, • utveckla uppföljning och analys, • bidra till en mer sammanhållen styrning av kommunkoncernen, • öka transparens och långsiktighet i planerings- och uppföljningsprocesserna. Styrmodellen tydliggör sambandet mellan vision, politisk viljeinriktning, mål, verksamhetsstyrning och uppföljning och omfattar hela kommunkoncernen. SSiiddaa 6649 aavv 150609 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med fullmäktige 2026-06-17 Yrkanden Magnus Weberg (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens beslutsförslag. André af Geijerstam (SD) ansluter sig till Magnus Webergs (M) yrkande. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det bara föreligger ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens beslutsförslag. Ordföranden ställer förslag på kommunstyrelsens beslutsförslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt detta. Underlag för beslutet Kommunstyrelsens beslut den 3 juni 2026, § 97 Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen daterad 2026-05-28 Så styrs Sjöbo kommun – Styrmodell för Sjöbo kommun och dess helägda bolag Kommunstyrelsen beslut den 4 juni 2025 § 107 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Familjenämnden Vård- och omsorgsnämnden Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Revisionen AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB Sjöbo Elnät Service AB Kommundirektör Ekonomichef SSiiddaa 6750 aavv 150609 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med fullmäktige 2026-06-17 Diarienummer 2026/165

§ 103 Beredning av ärende 2026/253 till kommunstyrelsen Månadsuppföljning Sjöbo kommun per den 30 juni 2026 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar 1. Den ekonomiska uppföljningen per den 30 juni 2026 för Sjöbo kommun godkänns och läggs till handlingarna. 2. Vård- och omsorgsnämndens ordförande och förvaltningschef bjuds in till kommunstyrelsens arbetsutskott den 29 september 2026 samt därefter varannan månad till dess att nämnden uppnått budget i balans. Syftet är att delge arbetsutskottet sina åtgärder och konsekvenser för att uppnå budget i balans. Sammanfattning av ärendet Enligt riktlinjerna för styrning och uppföljning har ekonomisk uppföljning och analys för juni månad upprättats. Sjöbo kommuns prognostiserade resultat för 2026 uppgår i samband med juniuppföljningen till 19,6 mnkr, vilket är 1,4 mnkr lägre än det budgeterade resultatet om 21,0 mnkr. Jämfört med prognosen i april innebär juniprognosen en förbättring med cirka 1,9 mnkr. Den totala prognosavvikelsen om -1,4 mnkr förklaras av att nämndernas samlade prognostiserade avvikelser uppgår till -4,4 mnkr (april: -6,5 mnkr). Samtidigt prognostiserar den kommungemensamma finansieringen en positiv avvikelse om 3,0 mnkr (april: 3,2 mnkr). SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Förvaltningens förslag 1. Den ekonomiska uppföljningen per den 30 juni 2026 för Sjöbo kommun godkänns och läggs till handlingarna. 2. Vård- och omsorgsnämndens ordförande och förvaltningschef bjuds in till kommunstyrelsens arbetsutskott den 29 september 2026 för att delge arbetsutskottet sina åtgärder och konsekvenser för att uppnå budget i balans. Yrkanden Magnus Weberg (M) yrkar på ändring i beslutspunkt 2 om att vård- och omsorgsnämndens ordförande och förvaltningschef ska bli inbjudna varannan månad till dess att nämnden har en budget i balans. Beslutsgång Ordföranden ställer frågan om ändringsyrkandet kan godkännas och finner bifall till detta. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-08-11 Uppföljning Sjöbo kommun juni 2026 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Ekonomiavdelningen Familjenämnden Vård- och omsorgsnämnden Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande i Vård- och omsorgsnämnden Förvaltningschef i Vård- och omsorgsnämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen EKONOMIAVDELNINGEN DATUM 10 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/253 HANDLÄGGARE TILL Alexander Carlsson Kommunstyrelsen alexander.carlsson@sjobo.se Månadsuppföljning Sjöbo kommun per den 30 juni 2026 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Den ekonomiska uppföljningen per den 30 juni 2026 för Sjöbo kommun godkänns och läggs till handlingarna. 2. Vård- och omsorgsnämndens ordförande och förvaltningschef bjuds in till kommunstyrelsens arbetsutskott den 29 september 2026 för att delge arbetsutskottet sina åtgärder och konsekvenser för att uppnå budget i balans. Sammanfattning Enligt riktlinjerna för styrning och uppföljning har ekonomisk uppföljning och analys för juni månad upprättats. Sjöbo kommuns prognostiserade resultat för 2026 uppgår i samband med juniuppföljningen till 19,6 mnkr, vilket är 1,4 mnkr lägre än det budgeterade resultatet om 21,0 mnkr. Jämfört med prognosen i april innebär juniprognosen en förbättring med cirka 1,9 mnkr. Den totala prognosavvikelsen om -1,4 mnkr förklaras av att nämndernas samlade prognostiserade avvikelser uppgår till -4,4 mnkr (april: -6,5 mnkr). Samtidigt prognostiserar den kommungemensamma finansieringen en positiv avvikelse om 3,0 mnkr (april: 3,2 mnkr). TJÄNSTESKRIVELSE 10 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-08-11 Uppföljning Sjöbo kommun juni 2026 Beslutet ska skickas till Ekonomiavdelningen Familjenämnden Vård- och omsorgsnämnden Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande i Vård- och omsorgsnämnden Förvaltningschef i Vård- och omsorgsnämnden Alexander Carlsson Ekonomichef KANSLI 2026/253 Uppföljning juni 2026 Sjöbo kommuns prognostiserade resultat för 2026 uppgår i samband med juniuppföljningen till 19,6 mnkr, vilket är 1,4 mnkr lägre än det budgeterade resultatet om 21,0 mnkr. Jämfört med prognosen i april innebär juniprognosen en förbättring med cirka 1,9 mnkr. Den totala prognosavvikelsen om -1,4 mnkr förklaras av att nämndernas samlade prognostiserade avvi- kelser uppgår till -4,4 mnkr (april: -6,5 mnkr). Samtidigt prognostiserar den kommungemensamma fi- nansieringen en positiv avvikelse om 3,0 mnkr (april 3,2 mnkr). Kommentarer till de prognostiserade avvikelserna följer nedan. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett resultat i balans med budget för 2026. Inom kommunstyrelsens verksamheter finns vissa prognosavvikelser, där ett mindre överskott inom den kommunövergripande verksamheten i huvudsak balanserar ett underskott inom räddningstjänsten. Familjenämnden Familjenämnden prognostiserar ett resultat som är 7,3 mnkr bättre än budget för 2026. Överskottet förklaras huvudsakligen av lägre barn- och elevantal inom förskole-, fritidshems- och grundskoleverk- samheten än vad som förutsattes i budgeten. Samtidigt prognostiserar tre av fyra rektorsområden ne- gativa avvikelser i förhållande till budget. Underskotten förklaras främst av högre personalkostnader, men även av lägre volymer. Sammantaget beräknas volymavvikelserna bidra med ett överskott om 8,1 mnkr för nämndens verksam- heter. Exklusive effekten av volymavvikelser prognostiseras därmed ett underskott om cirka 0,8 mnkr. Ingen av nämndens verksamheter uppvisar i nuläget någon större negativ avvikelse i förhållande till bud- get. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar ett budgetunderskott om -13,4 mnkr, vilket är en försämring med cirka 3,6 mnkr jämfört med prognosen om -9,8 mnkr i april. Den största delen av underskottet återfinns fortsatt inom äldreomsorgen, där underskottet ökar från -8,2 mnkr i april till -10,6 mnkr i juni. Avvikelsen förklaras främst av kraftigt ökade volymer inom hemtjänsten i kombination med underskott inom verksamhetens enheter. Även verksamheten för personer med funktionsnedsättning prognostiserar ett försämrat ekonomiskt resultat i juni, med ett underskott om -2,8 mnkr jämfört med -1,6 mnkr i april. Försämringen beror fram- för allt på att den egna LSS-verksamheten prognostiserar ett underskott i förhållande till budget. Samtliga enheter med prognostiserade underskott har fått i uppdrag att ta fram handlingsplaner. Pla- nerna behandlas av vård- och omsorgsnämnden i augusti och återrapporteras därefter till kommunsty- relsen i samband med delårsrapport 2. Tekniska nämnden Tekniska nämnden prognostiserar ett överskott om 1,3 mnkr. De avgiftsfinansierade verksamheterna, VA och avfall, prognostiserar sammantaget ett överskott om 2,3 mnkr, vilket framför allt förklaras av en positiv avvikelse inom avfallsverksamheten. De skattefinansierade verksamheterna prognostiserar sammantaget ett underskott om 1,0 mnkr. Un- derskottet förklaras främst av negativa avvikelser inom miljö- och hälsoskyddsverksamheten och arbetet med deponierna. Övriga skattefinansierade verksamheter prognostiserar en budget i balans. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens prognos är ett överskott på 0,4 mnkr och beror på lägre verksamhetskostna- der. Valnämnd Valnämnden prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Revision Revisionen prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Finansieringen Finansieringsverksamhetens prognos för 2026 visar ett resultat som är 3,0 mnkr bättre än budget. För- bättringen förklaras främst av lägre pensionskostnader och arbetsgivaravgifter än budgeterat, vilket på- verkar resultatet positivt med 6,5 mnkr. Även ett förbättrat finansnetto samt övriga centrala poster bi- drar positivt till prognosen med cirka 4,0 mnkr. Samtidigt påverkas resultatet negativt av en försämrad skatteprognos om 4,3 mnkr samt effekter hän- förliga till redovisningen av finansiell leasing om 3,3 mnkr. 2 Sammanställning nämnderna Nämnd, mnkr Utfall 2026 Budget Prognos Avvikelse jan-jun 2026 3 2026 prognos mot budget Kommunstyrelsen -57,1 -112,9 -112,9 0,0 Familjenämnden -370,3 -734.9 -727,6 7,3 Vård- och omsorgsnämnden -237,8 -451,8 -465,2 -13,4 Tekniska nämnden -41,5 -90,8 -89,5 1,3 Samhällsbyggnadsnämnden -6,9 -13,4 -13.4 0,0 Valnämnden 0,4 -1,2 -1.2 0,0 Överförmyndarnämnden -1,4 -3,7 -3.3 0,4 Revisionen -0,4 -1,6 -1.6 0,0 Summa nämnder -714,9 -1 410,4 -1 414,8 -4,4 Finansieringen 721,9 1 431,4 1 434,3 3,0 Summa budgetuppföljning 7,0 21,0 19,6 -1,4 Balanskravsjusteringar 0,0 -0,8 -0,8 Summa budgetuppföljning inkl 21,0 18,8 -2,2 balanskravsjusteringar Investeringar Nämnd, mnkr Utfall 2026 Budget Prognos 1 Avvikelse jan-jun 2026 2026 prognos mot budget Kommunstyrelsen 0,2 3,0 3,0 0.0 Familjenämnden 0,7 9,9 9,9 0.0 Vård- och omsorgsnämnden 1,7 2,3 2,3 0.0 Tekniska nämnden 26,1 97,9 93,5 4,4 Samhällsbyggnadsnämnden 0,0 0,6 0,6 0.0 Summa investeringar 28,7 113,7 109,4 4,4 Investeringsbudgeten för 2026 uppgår till 113,7 mnkr, inklusive 14,7 mnkr i investeringsmedel från 2025 som tekniska nämnden har beviljats att överföra till 2026. Investeringsprognosen för 2026 uppgår till 109,4 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 4,4 mnkr och en genomförandegrad på 96 procent. Den positiva avvikelsen är hänförlig till tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamhet. Inom verk- samheten har bedömningen gjorts att projekt avseende åtgärder i ledningsnätet kan senareläggas, vilket innebär att investeringsutgifterna för 2026 blir lägre än budgeterat. 3 Helägda bolag Bolag, mnkr Budget Prognos 3 Avvikelse 2026 2026 prognos mot budget AB Sjöbohem -16,0 -16,0 0,0 Sjöbo Elnät AB 24,2 24,2 0,0 Sjöbo Elnät Service AB 1,5 0,9 -0,6 Summa bolag 9,7 9,1 -0,6 AB Sjöbohems helårsprognos följer budget. Både budget och prognos innehåller en förväntad ned- skrivning av Tillsammansboendet på Blentarpsgården om 17,7 mnkr. Justerat för denna nedskrivning uppgår det underliggande resultatet till 1,7 mnkr. Sjöbo Elnät Service AB prognostiserar fortsatt en negativ avvikelse om 0,6 mnkr jämfört med budget, vilket är oförändrat jämfört med prognosen i april. Avvikelsen förklaras framför allt av högre pensions- kostnader samt högre avskrivningskostnader. Prognosen för Sjöbo Elnät AB är i nivå med budget. 4 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

§ 104, framgår en fördelning av ansvar inom kommunens politiska verksamhet. Enligt dokumentet är kommunstyrelsen det ledande politiska förvaltningsorganet med ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, ekonomiska ställning samt utveckling. Detta inkluderar att agera som lednings-, styr- och uppföljningsfunktion. Enligt reglementet ansvarar varje enskild nämnd inom sitt eget verksamhetsområde för: • Att den egna organisationen är tydlig och ändamålsenlig • Att verksamheten följer de uppdrag och mål fullmäktige har fastställt • Att verksamheten följer gällande lagstiftning och andra författningar Av styrelsens ledningsfunktion ingår uppsiktplikt över sådan avtalsverkssamhet som sker enligt vad som anges i kommunallagen kapitel 9, som rapporteras till fullmäktige en gång per år. Styrelsen har beslutanderätt som omfattas av bland annat beslut om överenskommelse om betalning av fordran, att anta ackord samt, att ingå i förlikning eller annat avtal för kommunens bindande verkan samt avtal om fastighetsreglering. Vid avtalshantering har varje nämnd befogenhet att, enligt kommunfullmäktiges fastställda principer, riktlinjer och kostnadsramar, fritt hantera hyresavtal i form av beslut om nytt avtal samt justering och uppsägning av befintliga hyresavtal. Avtal ska i första hand undertecknas av nämndordförande eller vice nämndordförande vid tillfällen då ordförande är frånvarande. Nämnden får även delegera vidare uppgiften till tjänsteman eller annan förtroende vald. Inköps- och upphandlingspolicyn, antagen av kommunfullmäktige 2016-02-24 § 9, tydliggör ansvarsfördelningen där kommunfullmäktige beslutar om- och reviderar riktlinjer och policys, kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för upphandlingsverksamheten som inkluderar ansvar för samordning, övervakning samt ansvar för den centrala upphandlingsfunktionen. Den centrala upphandlingsfunktionen utgör ett kvalificerat expertstöd för kommunens verksamheter. Nämnderna 7 Revisionsrapport ansvarar i sin tur för upphandling inom sina respektive ansvarsområden. Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för att säkerställa kompetens och samordning inom sina områden. Policyn understryker även vikten av upphandlingssamverkan inom Ystad–Österlenregionen som inkluderar hantering av upphandlingsfrågor och samverkansavtal. Styrdokumentet ställer krav på att både miljömässiga- och sociala hållbarhetsaspekter integreras i upphandlingsprocessen. Genom tydliga principer ska policyn främja en konsekvent tillämpning, ökad kostnadseffektivitet och minskad juridisk risk, samtidigt som den uppmuntrar investeringar i kompetensutveckling och etablering av rutiner för uppföljning och efterlevnad. Riktlinje för direktupphandling, antagen av kommunfullmäktige i juni 2019, definierar kommunens riktlinjer för direktupphandling och kompletterar inköps- och upphandlingspolicyn. Målsättningen är att alla direktupphandlingar ska genomföras på ett affärsmässigt och rättssäkert sätt samt i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU). Riktlinjerna utgör en vägledning för samtliga medarbetare som hanterar inköp och förutsätter god kunskap om tillämpliga regelverk. Rutin för att säkerställa behöriga beställare - tekniska nämnden Enligt dokumentet är en behörig beställare någon som har både rätt att handla och ansvar för att göra inköpen korrekt. Personen måste följa lagen om offentlig upphandling samt kommunens policy och riktlinjer när inköp ska göras för verksamheten. Det är bara behöriga beställare som får beställa från kommunens avtal och genomföra direktupphandlingar. Den person som genomför beställningen ska enligt rutinen även utföra mottagningsattest på fakturan. Det åligger mottagnings- och beslutsattestanten att säkerställa att det som attesteras överensstämmer med kommunens gällande attestreglemente. Om beslutsattest inte finns, krävs godkännande från den ansvarige beslutsattestanten. Iakttagelser från intervju Den centrala upphandlingsenheten består av en enhetschef upphandling, en upphandlare samt en upphandlare som har en delad tjänst; 50 % upphandlare, 50 % upphandlingsadministratör med fokus på e-handel. Arbetet är brett inom enheten och i dagsläget arbetar enheten inte kategoristyrt. Enhetschef för upphandling ansvarar för att ta fram en upphandlingsplan, som sträcker sig ca två år. I planen framgår avtal som löper ut, kommande upphandlingar, påbörjade upphandlingar mm. Planen bygger på en kontroll av avtal som löper ut och samtal med förvaltningarna. Vid kommunövergripande upphandlingar inhämtas behov från förvaltningarna och upphandlingarna genomförs av upphandlingsenheten. Vid mer specialiserade upphandlingar (t.ex. tekniska) utses särskilda grupper, med ansvarig person samt avtalsansvarig. Det framgår att det bildas referensgrupper 8 Revisionsrapport på olika nivåer vid upphandlingar utifrån upphandlingsföremålet. Avtalsförvaltare är delegerat till de personer i förvaltningarna som är ansvariga för avtalen. Det strategiska arbetet varier mellan de olika förvaltningar. Upphandlingsenheten har löpande möten med tekniska förvaltningen, arbetar med kontaktperson i vård och omsorgsförvaltningen och familjeförvaltningen. Det framgår att det saknas en strategisk styrgrupp för upphandlingsfrågor som inkluderar representanter från upphandlingsenheten och förvaltningarna i syfte att lyfta strategiska frågor på längre sikt. Upphandlingsenheten bistår enligt intervju, vid direktupphandlingar till de förvaltningar som har behov, vilket innebär ytterligare krav på resurser och personal inom den centrala enheten. Medan direktupphandlingar genomförs exempelvis av tekniska förvaltningen själva som upplever att det fungerar väl med de stöddokument och mallar som finns. Däremot upplevs upphandlingar över direktupphandlingsgränsen som mer utmanande inom tekniska förvaltningen, där behov av stöd vid dessa upphandlingar är större på grund av dess komplexitet. I intervjuer med representanter från verksamheten lyfts att organisationen är underdimensionerad i förhållande till arbetsuppgifterna, vilket har resulterat i att upphandlingar inte har genomförts i tid. Vidare framgår att bl.a. tekniska förvaltningen har ett behov av upphandlare med ett fokus på deras verksamhetsupphandlingar. När det gäller större upphandlingar ska chefer lägga ärendet som en beställning till upphandlingsenheten. Enligt intervjuer med verksamheten kan vissa ärenden ligga en längre tid utan att någon återkoppling görs till beställningsansvarig chef. Det framgår att samtliga personer involverade i upphandling och inköp har fått utbildning via upphandlingsenheten, information finns på intranätet samt att information ges vid APT-möten. Trots detta bedömer de intervjuade verksamheterna att kompetensen kring större annonserade upphandlingar är begränsad i förvaltningarna. Beslutsfattandet sker till stor del på tjänstemannanivå, utifrån satt delegationsnivå. Juridiska frågor upplevs som utmanande, och det finns önskemål om att uppföljning och juridiskt stöd hanteras mer centralt för att frigöra tid inom förvaltningarna. Bedömning Är organisationen ändamålsenlig? Delvis. Vi grundar vår bedömning på att ansvarsfördelningen för inköp och upphandling är reglerad genom inköps- och upphandlingspolicy, reglemente för styrelsen och övriga nämnder samt reglemente för intern kontroll. Kommunstyrelsen har ett övergripande samordnings- och uppsiktsansvar medan nämnderna ansvarar för upphandling inom respektive verksamhetsområde. 9 Revisionsrapport Vidare finns information om upphandling och inköp på kommunens intranät där hänvisningar, rutiner, mallar etc. finns. Utbildningsinsatser sker till förvaltningarna och de tjänstepersoner som genomför upphandlingar. I intervjuer med verksamheten framkommer dock att upphandlingsenheten är resursmässigt begränsad utifrån de behov som finns, vilket bl.a. medför långa ledtider vid beställningar. Vidare saknas en strategisk styrgrupp med representanter från förvaltningarna i syfte att lyfta strategiska frågor på längre sikt. Riktlinjer, rutiner och processer Revisionsfråga 2: Finns riktlinjer, rutiner och processer för upphandling och inköp? Iakttagelser Inköp och upphandlingspolicy Policyn, antagen av kommunfullmäktige 2016-02-24 § 9, fastställer kommunens övergripande mål för inköps- och upphandlingsverksamheten och anger de principer som ska ligga till grund för upphandlingar, med särskilt fokus på effektivitet, affärsmässighet och helhetssyn. Policyn påvisar att kommunens upphandlingsverksamhet ansvarsfördelas på tre nivåer med två tillhörande funktioner. De ansvarsnivåer som förekommer i policyn är: • Kommunstyrelsen: Kommunövergripande ansvar över upphandlingsverksamheten och den centrala upphandlingsfunktionen. • Styrelse och Nämnder: Styrelse- och nämndövergripande ansvar för den upphandling som sker inom verksamhetsområden under nämndernas ansvar • Verksamhetsansvariga chefer: Ansvarar för att inköp- och upphandlingsärenden inom chefsområdet hanteras av personal med rätt kompetens, informera den centrala upphandlingsfunktionen om kommande upphandlingsbehov samt se till så att gemensamma ramavtal används i första hand. Funktionerna består av kommunfullmäktige som upprättar och uppdaterar aktuella styrdokument inom området samt den centrala upphandlingsfunktionen som fungerar som ett centralt stöd för kommunens samtliga upphandlande verksamheter. Funktionen ska agera som kommunstyrelsens förlängda arm när det kommer till att stötta-, övervaka- och kartlägga enheternas behov samt att främja upphandlingssamverkan. 10 Revisionsrapport Riktlinje för direktupphandling Styrdokument, som nämnts ovan definierar kommunens riktlinjer för direktupphandling och kompletterar inköps- och upphandlingspolicyn. Direktupphandling får enligt gällande riktlinjer endast tillämpas när upphandlingens värde är lågt eller då särskilda skäl föreligger. Vid bedömning av värdet ska samtliga inköp av liknande varor eller tjänster under ett räkenskapsår inkluderas, såväl som eventuella optioner och förlängningar. Det är inte tillåtet att segmentera inköp i syfte att undvika beloppsgränserna. Innan en direktupphandling påbörjas ska det alltid säkerställas att ramavtal inte föreligger, då kommunen eftersträvar hög avtalstrohet. Kommunens upphandlingar ska alltid präglas av affärsmässighet och objektivitet. Även vid direktupphandling ska huvudregeln om konkurrensutsättning tillämpas, antingen genom att flera leverantörer kontaktas eller genom annonsering. Ju högre värde en upphandling har, desto större krav ställs på konkurrensutsättning, kontroll av leverantörer och dokumentation. Vid större belopp krävs skriftliga offerter, noggrann kontroll av leverantörernas seriositet och upprättande av förfrågningsunderlag. Valet av leverantör ska alltid utgå från förutbestämda och transparenta utvärderingskriterier, exempelvis pris eller kvalitet i relation till pris. Beslut om tilldelning ska delges samtliga leverantörer som deltagit, tillsammans med en objektiv motivering. Under hela upphandlingsprocessen råder sekretess fram till dess att tilldelningsbeslutet har fattats. I enlighet med riktlinjen utgör dokumentation en central del av direktupphandlingsprocessen. För upphandlingar som överstiger fastställda beloppsgränser krävs skriftlig dokumentation enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), vilket syftar till att säkerställa transparens, spårbarhet och regelefterlevnad. Otillåtna direktupphandlingar kan medföra rättsliga konsekvenser, såsom överprövning, ogiltigförklaring av avtal samt åläggande av upphandlingsskadeavgift. Rutin för att säkerställa behöriga beställare För att undvika att varor och tjänster köps in utan att användas i verksamheten har tekniska förvaltningens utvecklingsledare upprättat en tydlig rutin som ska säkerställa att endast behöriga personer får göra inköp eller beställningar. Efterlevnaden av rutinen kontrolleras genom uppföljning inom den interna kontrollen för tekniska nämnden, där även stickprov på hur inköpta varor har använts ingår. Varje verksamhetschef ansvarar för att rutinen är välkänd och följs. Rutinen anger att beställare ska ha individuella inloggningskonton vid webbaserade beställningar. Det ska tydligt framgå vem som har beställt eller köpt varan eller tjänsten samt i vilken verksamhet, projekt eller anläggning den är avsedd att användas. Vid uppdateringar av attestförteckningen ska den nya, beslutade versionen kommuniceras till samtliga behöriga beställare via intranätet. 11 Revisionsrapport Iakttagelser från intervju Vid intervjuer framgår att information om upphandling och inköp finns tillgänglig på intranätet och att det förväntas att medarbetare själva eftersöker information och styrdokument. Där finns även en länk till Marknadsplatsen (e-handelssystem) där ett antal av kommunens avtal finns upplagda. Vidare finns länt till en e-tjänst som ska användas vid direktupphandlingar för dokumentation. Vidare framgår att det finns blanketter att fylla i vid olika upphandlingsformer samt att det finns rutiner och mallar som ska stödja medarbetarna i sina roller. Upphandlingsenheten erbjuder stöd vid behov såsom direktupphandling, lagstiftning, tröskelvärden och riktlinjer för avrop från Adda. Policyn bedöms vara daterad och kan behöva kompletteras med riktlinjer och tydligare förväntningar på koncernnivå, samt hur tillämpningen ska ske i verksamheterna. Det pågår ett arbete som syftar till att förtydliga avropsrutiner från egna ramavtal, bland annat genom införande av blanketter och märkningar, vilket enligt intervjuuppgifter ska förbättra förståelsen för dessa rutiner. Det framgår att rutiner och system kan förbättras, processen upplevs som komplex för tjänstepersoner som inte arbetar regelbundet med upphandling. Efterlevnad av riktlinjer, rutiner och processer Inom ramen för granskningen har vi gjort ett stickprovsurval på nio leverantörer där vi har efterfrågan antingen upphandlingsunderlag eller dokumentation för direktupphandling. Av stickproven avsåg fem annonserade upphandlingar och resterande fyra inköp saknades avtal i registeranalysen. Av de fyra som registeranalysen påvisade saknade avtal, fanns avtal för tre och för en saknades. Där avtal fanns avsåg två av dem ramavtalsupphandling via Skånes kommuner. Vi kan för ett stickprov inte styrka att konkurrensutsättning genomförts på grund av ej erhållen dokumentation, inköpet avser salt till ett värde av 719 147 kr. Bedömning Finns riktlinjer, rutiner och processer för upphandling och inköp? Delvis. 12 Revisionsrapport Vi grundar vår bedömning på att det finns en antagen inköps- och upphandlingspolicy, riktlinjer för direktupphandling, attestinstruktioner samt rutiner för behöriga beställare inom tekniska förvaltningen. Dessa dokument ger en formell struktur för hur upphandlingar ska genomföras. Dock är policyn daterad (antagen 2016) och i behov av revidering enligt uppgift. Vidare framgår att det finns behov av att ta fram riktlinjer för inköp och upphandling som kopplar an till policyn. Tekniska nämnden har tagit fram en rutin för att säkerställa behöriga beställare, detta finns inte framtaget på en kommunövergripande nivå. Vidare grundar vi vår bedömning på att det i policyn framgår att verksamhetsansvariga chefer ansvarar för att personal har rätt kompetens och att gemensamma ramavtal används i första hand. Dock framgår inte vem som ansvarar för avtalshantering och hur avtalshantering ska ske. I intervjuer med verksamheten framgår att rutinerna upplevs som komplexa och svåröverskådliga, särskilt för verksamheter som sällan genomför upphandlingar. Vi ser positivt på att det pågår ett arbete i syfte att förtydliga avropsrutiner från egna ramavtal, bland annat genom införande av blanketter och att en översyn över de styrdokument som finns kommer att ske. Som framgår av revisionsfråga 3 saknas rutiner och processer för att säkerställa avtalstrohet. Avtalstrohet Revisionsfråga 3: Finns rutiner och processer för att säkerställa avtalstrohet? Iakttagelser Process för upphandling och avtalsuppföljning Dokumentet (arbetsdokument) beskriver hur upphandlingar ska genomföras enligt lag, med tydliga regler för rättssäkerhet och transparens. Processen börjar när beställaren skickar in en förhandsbeställning och tillsammans med upphandlaren gör behovs- och marknadsanalyser samt tar fram relevanta dokument. De olika rollerna, som beställare, kravställare, slutanvändare och avtalsförvaltare, är definierade. Beställaren ansvarar för att ange verksamhetens krav och behov, medan upphandlaren ser till att upphandlingsreglerna följs, skapar dokument, annonserar och utvärderar anbud. Enligt dokumentet hanteras inkomna frågor under anbudstiden av både upphandlare och beställare beroende på frågornas karaktär. Efter kvalificering genomför verksamheten utvärderingen enligt fastställd modell. När avtal tecknats övergår ansvaret till avtalsförvaltaren, som följer upp leverantörens prestationer och säkerställer att avtal följs. Upphandlingsenheten genomför samtidigt löpande ekonomiska och juridiska kontroller av leverantören under hela kontraktstiden. Intern kontroll 13 Revisionsrapport Enligt kommunens reglemente för styrelse och övriga nämnder, antagen av kommunfullmäktige § 104 2025-06-18, framgår det att kommunstyrelsen ansvarar för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar samt uppföljning av hur den interna kontrollen sköts i nämnderna. Reglemente för intern kontroll Reglementet för intern kontroll, antagen av kommunfullmäktige 2021-12-15 § 157, fungerar som det huvudsakliga styrdokumentet för att säkerställa intern kontroll inom kommunens organisation, inklusive bolag där kommunen innehar minst 50 procent ägarandel. Syftet med reglementet är att, med rimlig säkerhet, garantera att verksamheten genomförs enligt de mål och uppdrag som fastställts av kommunfullmäktige, att resurser används effektivt och ändamålsenligt, samt att redovisning, finansiell rapportering och verksamhetsinformation är korrekta och tillförlitliga. Intern kontroll ska också bidra till regelefterlevnad, skydd av tillgångar, förebyggande och identifiering av allvarliga fel, samt stödja kontinuerlig utveckling och förbättring av verksamheten. Reglementet klargör hur ansvaret för intern kontroll är fördelat inom organisationen. Förvaltningschefer och verkställande direktörer ansvarar för att leda intern kontroll, klargöra mål och ansvar samt att kontinuerligt rapportera till styrelsen. Avvikelser ska rapporteras direkt och åtgärdas. Den interna kontrollen följs upp enligt fastställd plan och rapporteras till ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse. Uppföljningen av planen ska varje årligen redovisa en kvalitetsbedömning, resultat och åtgärder till kommunstyrelsen och revisorerna. Kommunstyrelsen ansvarar för att övergripande sammanställa och utvärdera systemet för intern kontroll samt besluta om förbättringar och informera fullmäktige vid allvarliga brister. Riktlinjer till reglemente för intern kontroll Enligt riktlinjer till reglemente för internkontroll, antagen av kommunstyrelsen 2020-01-22 § 5, bär styrelsen och nämnderna alltid det yttersta ansvaret för intern kontroll. Intern kontroll ska omfatta mål, strategier, styrning, uppföljning och skydd av tillgångar, vilket inkluderar följsamhet mot lagar och avtal. Riktlinjerna kräver systematisk riskanalys av både interna och externa faktorer. Risker ska identifieras, värderas och prioriteras efter konsekvens och sannolikhet. Riskvärdet styr om åtgärder behövs i intern kontrollplanen. Riskanalyser måste dokumenteras och ligga till grund för planering samt vara klara i god tid före granskningsåret. Kontrollplanen ska beskriva kontrollmoment, ansvarsfördelning, metoder, omfattning och rapportering. Uppföljning och rapportering är centrala komponenter i riktlinjerna. Resultat från granskningar ska kommuniceras till ansvarig chef och vidare rapporteras till nämnd eller bolagsstyrelse, oavsett utfall. I 14 Revisionsrapport samband med årsbokslut ska respektive nämnd och bolagsstyrelse redovisa den interna kontrollens utfall till kommunstyrelsen och revisorerna, inklusive en åtgärdsplan samt en välgrundad helhetsbedömning av kontrollens kvalitet. Vi har inom ramen för granskningen inte tagit del av några rutiner eller processer för att säkerställa avtalstrohet, vilket inte heller regleras i inköps och upphandlingspolicy eller riktlinjer för direktupphandling. Inom ramen för kommunstyrelsens intern kontrollplan 2025 finns upphandling och inköpsprocessen med som ett kontrollmoment. För tekniska nämnden framgår kontrollmomentet uppföljning av privata utförare. (Beskrivs mer under revisionsfråga 4). Iakttagelser från intervju Kommunstyrelsen Av uppgifter från intervju framgår att uppföljningen av avtalstrohet beskrivs som fragmenterad och är ofta beroende av att enskilda verksamheter initierar egna kontroller, det saknas ett centralt system för uppföljning av avtal samt uppföljning på artikelnivå. Ansvar för uppföljning av särskilda avtalskrav åläggs vanligtvis upphandlingsansvarig chef. Det framgår att en avtalsuppföljningsblankett finns som ska användas för uppföljning av avtalet. Enligt uppgifter från intervju utförs det däremot löpande uppföljning av större ramavtal. Ofta hålls ett uppstartsmöte vid leverans- och tjänsteuppdrag, där rutiner och krav förtydligas, vilket enligt intervjusvar är en återkommande process. För vissa entreprenader finns ibland mer detaljerad uppföljning, där krav gås igenom från början och projektets utveckling följs löpande. Däremot framgår att den centrala upphandlingsenheten periodvis genomför uppföljningar i ekonomisystemet Raindance, där fakturor granskas för att identifiera inköpsområden och kartlägga möjligheter till samverkansavtal. Denna kontroll omfattar hela kommunen och inkluderar fakturor över 100 tkr. Vid behov kontaktas verksamheten för att verifiera fakturans överensstämmelse med avtal, eller för att hänvisa till dokumentation som inte kunnat återfinnas av upphandlingsenheten. Vid intervju återges att medarbetarna i kommunen har tillgång till avtalsdatabasen som är tillgänglig via intranätet och innehåller samtliga upphandlade ramavtal. För varje ramavtal finns en beskrivning av hur beställaren går till väga för att avropa/göra inköp. Vidare framgår att kommunen har ett e-handelssystem (marknadsplatsen) som är en direkt koppling till kommunens ekonomisystem, där ett antal av kommunens avtal finns upplagda. Tekniska nämnden Enligt intervju bidrar interna kontrollstrukturer till ökad kvalitet i uppföljningsarbetet, men samordnade 15 Revisionsrapport och standardiserade uppföljningsmallar saknas. Någon standardiserad uppföljning av avtalstrohet genomförs inte av förvaltningen bortsett från vad som anges i den interna kontrollplanen. Stickprov och kontroll av avtalstrohet Vi har inom granskningen gjort en registerkontroll där vi jämfört kommunens leverantörsreskontra med avtalsdatabas för att se om det finns matchande avtal med de poster som finns i leverantörsreskontran, för urvalsperioden, 2025-01-01 till 2025-12-31. Inom ramen för granskningen har vi kontrollerat tre fakturor vardera från de fem leverantörer i vårt urval där annonserad upphandling har gjorts. Vi har kontrollerat punkter såsom om köpet omfattas av avtal, om avrop skett på rätt sätt, om fakturerade priser är i enlighet med avtal, om fakturan är tillräckligt specificerad samt om beslutsattest är utförd av korrekt person. I våra stickprov avseende de annonserade upphandlingarna kan avtalstrohet delvis verifieras för inköp som omfattas av ramavtal, beställning följer avtalade villkor och attestflödet är korrekt enligt attestinstruktionen. Vi kan däremot inte för tre av stickproven verifiera fakturerat pris då det inte framgår av avtal och/eller att vi inte erhållit någon prisbilaga. För ett stickprov stämmer inte fakturerat pris med avtal. Bedömning Finns rutiner och processer för att säkerställa avtalstrohet? Kommunstyrelsen, Delvis. Tekniska nämnden, Delvis. Vi grundar vår bedömning på att det finns reglemente och riktlinjer för intern kontroll som relegerar styrelsen och nämndernas ansvar. Det åligger styrelsen och respektive nämnd att fastställa riskanalys med tillhörande kontroller i den interna kontrollplanen. Däremot saknas det särskilda, fastställda rutiner och processer som specifikt syftar till att säkerställa avtalstrohet på ett systematiskt och kommunövergripande sätt. I “process för upphandling och avtalsuppföljning” anges att ansvaret att följa upp leverantörens prestationer och säkerställer att avtal följs är avtalsägaren. Däremot har vi inte delgivits process eller rutin på hur det ska genomföras i praktiken. Vidare finns ett e-handelssystem i syfte att stärka avtalstroheten, där ett antal av kommunen avtal finns upplagda. 16 Revisionsrapport I intervjuer lyfts att ansvaret för avtalstrohet i stor utsträckning vilar på enskilda avtalsägare och projektledare och att det saknas systematiska uppföljningar och stöd i frågan. Det framgår att uppföljningen av avtalstrohet är fragmenterad och görs på leverantörsnivå och inte på artikelnivå. Vi ser positivt på att våra stickprov avseende annonserade upphandlingar inte påvisade några väsentliga avvikelser gällande avtalstroheten, och att beställningar delvis följer avtalade villkor där avtal finns. Vi kan inte fullt ut verifiera de priser som fakturerats med avtal. Uppföljning Revisionsfråga 4: Sker en tillräcklig uppföljning av inköp- och upphandlingsverksamheten? Iakttagelser Kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsens ledningsfunktion, formulerad i kommunens reglemente, har styrelsen en skyldighet att övervaka avtalsverksamhet enligt bestämmelserna i kommunallagen kapitel 9. Kommunens Inköps- och upphandlingspolicy fastställer att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens upphandlingsverksamhet. Detta omfattar ansvar för samordning, övervakning och den centrala upphandlingsfunktionen. Vid kommunstyrelsens sammanträde 2025-01-29 § 5 fastställde kommunstyrelsen strukturen för kommande möten med nämnder och bolag under året. Enligt protokollet ska dagordningen för dessa möten bland annat inkludera riskbedömning och uppföljning, styrelsens behov av större investeringar samt prishöjningar och tillhörande orsaker. Vid styrelsesammanträdet 2025-03-12 §§ 34–36 har möten med kommunens bolag och nämnder genomförts inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Protokollen under perioden 2024–2025 redovisar att mötena ägt rum och att informationen har lagts till handlingarna, men de innehåller inga dokumenterade detaljer. Det framgår att kommunstyrelsen efterfrågar uppföljning av risker och ekonomi på en övergripande nivå, men informationen saknar koppling till uppföljning av upphandlingar, avtal eller avtalstrohet. Vid sammanträdet 2025-03-12 § 44 behandlades nämndernas uppföljning av intern kontroll för år 2024. Av kommunstyrelsens uppföljning av intern kontroll år 2025 framgår det att styrelsen har utfört kontroller av upphandlings- och inköpsprocessen. Risken som anges ligga till grund för kontrollen är risken för mutbrott, korruption och oseriösa företag vilket leder till väsentliga förtroendeskador. Kontrollmomentet omfattar registeranalyser av leverantörer genom; månatliga kontroller för att säkerställa att enskilda inköp över 100 000 kronor är korrekt dokumenterade enligt upphandlingslagstiftningen, var fjärde månad granskades inköp från de leverantörer där kommunen 17 Revisionsrapport under året har handlat för över 200 000 kronor per april, 400 000 kronor per augusti respektive 600 000 kronor per december. De åtgärder som beskrivs i uppföljningen är att i samband med upphandling av nytt beslutsstöd finns option om att ta fram en modul för inköpsanalys. Detta, samt utvärdering kring resurser gällande avtalsuppföljning, kommer vara två fokusområden för år 2026. Det framgår inte vad resultatet av uppföljningen visade, dvs utifrån de kontroller som genomförts. Av Sjöbo kommuns årsredovisning för år 2024, 2025 samt delårsrapporter framgår att kommunen och dess nämnder, särskilt den tekniska nämnden, bedriver verksamhet som i betydande omfattning är beroende av upphandlingar och avtal. I delårsrapporten redovisas bland annat genomförda och pågående upphandlingar av entreprenörer, tekniska konsulter, systemstöd samt material och tjänster kopplade till investerings- och driftverksamhet. Tekniska nämnden Tekniska nämnden hanterar till viss del frågor om upphandlingar, avtal och avtalsuppföljning under år 2025 enligt protokollsgenomgång, främst gällande beslut och informationspunkter. I början av året, vid sammanträdet 2025‑01‑23 § 1, fick nämnden en uppdatering om hur aktuella projekt, bland annat om renhållning och ekonomiska justeringar. Under årets första månader fattades flera upphandlingsbeslut, till exempel vinterväghållning, 2025‑02‑27 § 19, där behovet, avslut av gamla avtal samt villkor inför beslutet presenterades. Dessutom informerades nämnden, 2025-02-27 § 18, om att entreprenörer upphandlats och avtal skrivits. I mars 2025-03-27 § 33 behandlas en avtalsfråga mer fördjupat när nämnden beslutade att förlänga den befintliga renhållningsentreprenaden med 1 år inom ramen för gällande avtalsvillkor. Under våren år 2025 får nämnden vid flera tillfällen även information om kommande upphandling av maskin-, transport- och anläggartjänster innan ett formellt beslut fattades under sammanträdet 2025- 06-12§ 71. I samband med beslutet delegeras delar av genomförandet till arbetsutskottet för att säkerställa effektiv hantering och fortsatt uppföljning. I oktober under sammanträdet 2025-10-23 § 106 beslutar nämnden om styrgrupp och tidplan för en kommande större upphandling av renhållningsentreprenad, med tydliga milstolpar för annonsering, tilldelning och startdatum. Senare under året, under sammanträdet 2025-11-20 § 114, återkopplas information från förvaltningen avseende pågående upphandling av maskin-, transport- och anläggningstjänster. Vid årets sista sammanträde 2025-12-11 §127 beslutar nämnden om ett konkret tilldelningsbeslut i en upphandling av läcksökningstjänster, där avtalslängd, ekonomiska ramar och sekretesskrav tydligt anges. Under sammanträdet §137–138 sker en formell uppföljning av intern kontrollplan 2025 samt åtgärder 18 Revisionsrapport från uppföljningen av intern kontrollplanen från år 2024, bedömning blir då att den interna kontrollen anses som tillräcklig. Plan för uppföljning av privata utförare för tekniska förvaltningen Planen för uppföljning av privata utförare för tekniska nämnden syftar till att säkerställa att verksamheten av privata utförare bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt samt i enlighet med verksamhetens gällande föreskrifter och gällande avtal. Detta ansvar kvarstår oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller av extern aktör. Planen beslutas i samband med fastställandet av intern kontrollplan för nästkommande år av den strategiska ledningsgruppen. Inom ramen för nämndens ansvar ingår även löpande uppföljning och kontroll av verksamheten som utförs. Planen innehåller enligt följande: • En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar • Vad som ska följas upp i förhållande till avtal (tex nyckeltal, mål) • Vilka former för uppföljning som ska användas • Vem eller vilka som ansvarar för att genomföra uppföljningarna • Särskilda granskningsområden under året • Tidplan • Former för återkoppling av resultat till nämnden och utförare Vidare framgår även ett antal punkter som avser formen för uppföljning, frekvens samt tidplan. Planen anger även vilka roller som ansvarar för respektive punkt. Punkterna omfattas av uppföljningsformer som platsbesök efter ett visst kostnadsbelopp inklusive efter ronderingar, inloggning i entreprenörens portal, månadsvis inhämtning av statistik, månadsvisa möten, inhämtning av certifikat, granskning av kontinuitetsplan samt granskning av underlag från skattemyndigheten. Av Tekniska nämndens interna kontrollsuppföljning år 2025 framgår det att nämnden utfört kontroller av att privata utförare inom fordonsservice, fastighetsservice och renhållningsentreprenad uppfyller sitt uppdrag, inga avvikelser framkom för år 2025. Enligt Tekniska nämndens interna kontrollplan för år 2026 framgår det planerade kontrollpunkter kopplat till avtalstrohet i form av uppföljning av privata utförare samt uppföljning genom stickprov av avtalstroheten i ingående ramavtal med tekniska konsulter avseende välfärdsbrott. I tidigare års uppföljningar har brister noterats inom ramen för området och åtgärder som vidtagits är att rutin för behöriga beställare tagits fram, utbildningar har genomförts av upphandlingsenheten, punkt på APL om att betona vikten av att göra inköp genom kommunens upprättade avtal. 19 Revisionsrapport I budget 2025-verksamhetsplanering Tekniska nämnden beskrivs att renhållningsverksamheten samarbetar mycket inom Sysav-familjen där gemensamt arbete bedrivs med kretsloppsplan och upphandlingar. Samarbetet med upphandlingsenheten fortsätter för att arbeta med den strategiska planen för förvaltningens upphandlingar. Vidare framgår information av genomförda upphandlingar under året i årsredovisning 2025 för tekniska nämnden. Iakttagelser från intervju Kommunstyrelsen Enligt intervjuer framgår det att uppföljning genom intern kontroll sker regelbundet, i vissa fall även när det gäller större ramavtal. Vidare framgår att det pågår ett skifte i arbetssätt inom området mot ett mer förebyggande arbete, såsom inför en upphandling, från ett reaktivt arbetssätt. Vidare framgår även att följsamheten av dokumentationskravet varierar, det finns en e-tjänst på intranätet som ska användas, men det är inte alltid det är fallet. Vid direktupphandling ska ansvarig tjänsteperson arkivera handlingen enligt nämndens informationshanteringsplan. Enhetschef upphandling närvarar två gånger per år på kommunstyrelsens möte för att informera om pågående upphandlingar. Tekniska nämnden Av intervjuer framgår att det ofta hålls ett uppstartsmöte vid leverans- och tjänsteuppdrag, där rutiner och krav förtydligas, vilket enligt intervjusvar är en återkommande process. För vissa entreprenader finns ibland mer detaljerad uppföljning, där krav gås igenom från början och projektets utveckling följs löpande. Det finns även en strävan att samla småinköp hos färre leverantörer för att undvika för många olika leverantörer. Det förekommer praktiska utmaningar när det gäller att identifiera vissa avvikelser, exempelvis om en leverantör fakturerar fler timmar än vad som faktiskt utförts, vilket bedöms vara en del av uppföljningsproblematiken som uppstår på grund av resursbrist. Det framhålls att delar av uppföljningsarbetet är personberoende och att processen skulle kunna effektiviseras genom centraliserad hantering av vissa tidskrävande arbetsuppgifter, särskilt de juridiska aspekterna som anses vara extra utmanande. Bedömning Sker en tillräcklig uppföljning av upphandlingar, avtal och avtalstrohet? Kommunstyrelsen, Delvis 20 Revisionsrapport Tekniska nämnden, Delvis. Vi grundar bedömningen i att uppföljning främst sker inom ramen för internkontroll gällande området. Kommunstyrelsen genomför periodvisa kontroller inom ramen för intern kontroll, som exempelvis registeranalyser och fakturagranskning, men dokumentationen redovisar i begränsad utsträckning resultat och slutsatser av genomförda kontroller. Vi ser positivt på att styrelsen har beslutat om två fokusområden för år 2026, en modul för inköpsanalys och att resurser gällande avtalsuppföljning kommer att utvärderas. Vidare grundar vi bedömningen på att det saknas en samlad uppföljning av upphandlingar, avtal och avtalstrohet på kommunövergripande nivå. Kontroller sker främst via stickprov via en upphandlare på fakturanivå överstigande 100 tkr. Tekniska nämnden följer upp större upphandlingar och avtal i samband med beslut och informationsärenden, vilket framgår av protokoll, däremot sker ingen uppföljning av avtalstrohet. Samlad bedömning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sjöbo kommun genomfört en granskning av inköp, upphandling och avtalshantering. Granskningens syfte är att bedöma om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet med tillräcklig intern kontroll. 21 Revisionsrapport Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen inte helt säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet. Vidare bedömer vi att kommunstyrelsen och tekniska nämnden inte helt säkerställer en tillräcklig intern kontroll inom inköp- och upphandlingsverksamheten. Sammanfattande bedömningar utifrån revisionsfrågor Revisionsfråga Bedömning KS TN 1. Är organisationen Delvis ändamålsenlig? Vi grundar vår bedömning på att ansvarsfördelningen för inköp och upphandling är reglerad genom inköps- och upphandlingspolicy, reglemente för styrelsen och övriga nämnder samt reglemente för intern kontroll. Samtidigt visar intervjuerna på bristande förutsättningar i praktiken då upphandlingsenheten är resursmässigt begränsad. 2. Finns riktlinjer, rutiner Delvis och processer för Vi grundar vår bedömning på att det finns en upphandling och inköp? antagen inköps- och upphandlingspolicy, riktlinjer för direktupphandling, attestinstruktioner samt rutiner för behöriga beställare. Samtidigt är policyn daterad (antagen 2016) och intervjuer visar att rutinerna upplevs som komplexa och svåröverskådliga, särskilt för verksamheter som sällan genomför upphandlingar. 3. Finns rutiner och Delvis processer för att Vi grundar vår bedömning på att det finns säkerställa avtalstrohet? reglemente och riktlinjer för intern kontroll som relegerar styrelsen och nämndernas ansvar. Däremot saknas det särskilda, fastställda rutiner och processer som specifikt syftar till att säkerställa avtalstrohet på ett systematiskt och kommunövergripande sätt. Intervjuer visar att ansvaret för avtalstrohet är fragmenterad och i stor utsträckning vilar på enskilda avtalsägare och projektledare samt att det saknas systematiska uppföljningar. 22 Revisionsrapport Vi ser positivt på att våra stickprov avseende annonserade upphandlingar inte påvisade några väsentliga avvikelser gällande avtalstroheten, och att beställningar delvis följer avtalade villkor där avtal finns. 4. Sker en tillräcklig Delvis uppföljning av inköp- och Vi grundar bedömningen i att uppföljning främst upphandlingsverksamhete sker inom ramen för internkontroll gällande n? området. Kommunstyrelsen genomför periodvisa kontroller inom ramen för intern kontroll, som exempelvis registeranalyser och fakturagranskning, men dokumentationen redovisar i begränsad utsträckning resultat och slutsatser av genomförda kontroller. Det saknas en samlad uppföljning av upphandlingar, avtal och avtalstrohet på kommunövergripande nivå. Tekniska nämnden följer upp större upphandlingar och avtal i samband med beslut och informationsärenden, vilket framgår av protokoll, däremot sker ingen uppföljning av avtalstrohet. 23 Revisionsrapport 2026-04-20 Emma Ekstén Rebecca Lindström __________________________ _________________________________ Uppdragsledare Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Sjöbo kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 15 september 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. 24 Revisionsrapport TNN 2026/225 Datum Datum Ärendenr. TNN 2026.1361 2026-05-25 2026/225 2026-06-16 Tekniska förvaltningen teknik@sjobo.se Sjöbo kommuns revisorer Yttrande - Revisionens granskning av inköp, upphandling och avtalshantering Sjöbo kommuns revisorer har inkommit med ett missiv till revisionsrapport – Granskning av inköp, upphandling och avtalshantering. Sjöbo kommun, Tekniska förvaltningen, har beretts möjlighet att yttra sig i ärendet. PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sjöbo kommun genomfört en granskning av inköp, upphandling och avtalshantering. Granskningens syfte är att bedöma om kommunstyrelsen och tekniska nämnden säkerställer en ändamålsenlig inköps- och upphandlingsverksamhet med tillräcklig intern kontroll. Utifrån genomförd granskning är revisorernas samlade bedömning att kommunstyrelsen och tekniska nämnden inte helt säkerställer en tillräcklig intern kontroll inom inköp- och upphandlingsverksamheten. Med utgångspunkt i genomförd granskning lämnar revisorerna följande rekommendationer till kommunstyrelsen och tekniska nämnden: • Fastställ dokumenterade rutiner för systematisk uppföljning av avtalstrohet. • Säkerställ en systematisk leverantörsuppföljning, både löpande under avtalets gång och i samband med avtalsutgång, inklusive uppföljning av ställda ska-krav. Synpunkter Tekniska nämnden har tagit del av revisionsrapporten och de rekommendationer som riktar sig till nämnden. Tekniska förvaltningen genomför löpande uppföljningar av avtal och leverantörer, men metoderna och omfattningen varierar beroende på projektets/upphandlingens karaktär och omfattning. Det stämmer så som granskning kommit fram till att det inte finns någon dokumenterad rutin för uppföljning mer än vad som anges i revisionsrapporten. Upphandlingar och avtal är av olika typ, innehåll och omfattning där olika sätt att följa upp Tekniska förvaltningen i Sjöbo kommun – 275 80 Sjöbo e-post: teknik@sjobo.se – Telefon: 0416-270 00 vxl Datum Datum Ärendenr. 2026-05-25 2026/225 lämpar sig bäst. Det går inte att ha ett sätt för uppföljning utan måste vara en lösning som är anpassad för den typ av upphandling som är genomförd. Läser man revisionsrapporten snabbt och så som rapporten är skriven lätt att tolka det som att ingen kontroll sker och det är direkt felaktigt. Det är, som tidigare sagts, rätt att ingen skriftlig rutin finns men tekniska förvaltningen har inarbetade arbetssätt med kontroll och uppföljning av upphandlingar och avtal. Tekniska nämnden upphandlar bl a tjänsteleverantörer (t ex insamling hushållsavfall, entreprenadavtal (t ex utbyggnad av en va-ledning eller exploateringsområde, varor (t ex maskiner och pumpar) och konsultavtal (ramavtal olika teknikområden) m fl typer. Upphandlingar sker som egna annonserade, avrop eller förnyad konkurrensutsättning (sk FKU) från inköpscentralers upphandlade avtal (t ex ADDA och SINFRA) eller direktupphandlingar. Några exempel på hur uppföljning och kontroll sker idag • Större upphandlingar (t.ex. anläggningsentreprenader): o Startmöte och regelbundna byggmöten med dokumentation i form av mötesanteckningar, uppföljning mot förfrågningsunderlag, tekniska beskrivningar och mängdförteckningar. Här har även förvaltningen intern eller extern byggkontrollant för kontroll ute på fält av arbetet. Krav på t ex bankgaranti för att säkerställa färdigställande av upphandlat avtal. o Avvikelserapportering vid brister i leverans och kvalitet. Besiktningar vid leverans och efter garantitid. o Ekonomisk uppföljning via fakturakontroll och budgetavstämningar. • Mindre upphandlingar (till exempel avrop eller inköp från ramavtal): o Här ligger uppföljningen på en mellannivå beroende på omfattningen av avropet. Mer omfattande avrop på t ex konsultutredningar/projektering har en uppföljning som påminner av ovanstående med startmöte, projekteringsmöte och granskning innan slutleverans av rapport eller projektering. • Direktupphandlingar: o Uppföljning sker mot produkt/vara/tjänst stämmer med förfrågan och mot avtalat pris. Bilden nedan är exempel på processer av hur uppföljning sker i projekterings/utrednings projekt med konsult och hur uppföljning sker i ett bygg och anläggningsprojekt. Tekniska förvaltningen i Sjöbo kommun – 275 80 Sjöbo e-post: teknik@sjobo.se – Telefon: 0416-270 00 vxl Datum Datum Ärendenr. 2026-05-25 2026/225 Uppföljning av avtal sker i olika former redan idag men det saknas skriftliga rutiner för när, hur och av vem uppföljning ska genomföras. Det saknas även en eller flera standardiserade mallar för dokumentation. Tekniska nämnden/förvaltningen värdesätter extern granskning av verksamhet och för att säkerställa en mer strukturerad och transparent uppföljning planerar tekniska att införa följande åtgärder under året: • Ta fram processbeskrivningar för projekt utifrån beloppsgränserna i attestförteckningen för att tydliggöra roller i projektet. • Ta fram en rutin för uppföljning som anpassas efter projektets storlek och typ. • Ta fram en rutin för hur vi avropar från våra ramavtal. • Ta fram en eller flera mall-ar för dokumentation av uppföljningarna. • Säkerställa att dokumentation av uppföljningar sparas i verksamhetssystemet Evolution. Förvaltningen noterar att flera av rekommendationerna (t.ex. om resurser och styrning) även riktas till kommunstyrelsen. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete med kommunstyrelsen för att säkerställa en samordnad och effektiv inköps- och upphandlingsverksamhet i hela kommunen. Ställningstagande Tekniska nämnden värdesätter extern granskning av verksamheten. Rekommendationer och bedömningar utgör värdefull grund för fortsatt utveckling och förbättringar av förvaltningens arbete. Verksamheten tar till sig lämnade rekommendationer och kommer snarast att arbeta fram de rutiner som eftersökts. Tekniska förvaltningen i Sjöbo kommun – 275 80 Sjöbo e-post: teknik@sjobo.se – Telefon: 0416-270 00 vxl Datum Datum Ärendenr. 2026-05-25 2026/225 Tekniska nämnden vill även belysa vikten av att stärka upp upphandlingsenheten med fler personer och funktioner. Enheten har en viktig roll i kommunens upphandlingar och uppföljningar men behöver få de resurser som gör detta möjligt. Även tidigare revisionsrapporter har belyst de begränsade resurser som givits upphandlingsfunktionerna inom kommunen och upplyst om vilken risk detta utgör. Vänliga hälsningar Jesper Andersson Förvaltningschef Tekniska förvaltningen Sjöbo kommun Tekniska förvaltningen i Sjöbo kommun – 275 80 Sjöbo e-post: teknik@sjobo.se – Telefon: 0416-270 00 vxl Sammanträdesprotokoll TNN 2026/225 TNN 2026.1359 Sammanträdesdatum 2026-06-11 2026-06-16 Tekniska nämnden

§ 105 Beredning av ärende 2026/114 till kommunstyrelsen Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun Arbetsutskottet beslut Ärendet hänskjuts till kommunstyrelsens sammanträde den 26 augusti 2026. Sammanfattning av ärendet Enligt ordningslagen 3 kap. 7 § får pyrotekniska varor inte användas utan tillstånd av Polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. Bestämmelserna i 3 kap. 8 § ordningslagen ger kommuner möjlighet att meddela mer långtgående begränsningar än ordningslagen stadgar. Tekniska nämnden har tagit fram ett förslag till revidering av de nu gällande allmänna ordningsföreskrifterna. Kommunledningsförvaltningen har gjort mindre ändringar i förslaget. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun revideras enligt kommunledningsförvaltningens förslag. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen Förslag till allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun Tekniska nämndens beslut den 21 maj 2026, § 58 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 6 maj 2026, § 63 Tekniska nämndens beslut den 26 mars 2026, § 29 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Kommunstyrelsen Tekniska nämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/114 HANDLÄGGARE TILL Jesper Bryngemark Kommunstyrelsen jesper.bryngemark@sjobo.se Revidering av allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun revideras enligt kommunledningsförvaltningens förslag. Sammanfattning Enligt ordningslagen 3 kap. 7 § får pyrotekniska varor inte användas utan tillstånd av Polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. Bestämmelserna i 3 kap. 8 § ordningslagen ger kommuner möjlighet att meddela mer långtgående begränsningar än ordningslagen stadgar. Tekniska nämnden har tagit fram ett förslag till revidering av de nu gällande allmänna ordningsföreskrifterna. Kommunledningsförvaltningen har gjort mindre ändringar i förslaget. Ärendets tidigare behandling Tekniska nämndens beslut den 26 mars 2026 § 29 TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 3 Kommunledningsförvaltningen Tekniska nämndens beslut den 21 maj 2026 § 58 Om ärendet Revideringen innebär 1. Ett tillägg till § 13 förtäring av alkohol att även omfatta Malenas Park i Sjöbo (del av Sandbäck 5:102), Färsingaskolan i Sjöbo (Tranan 1) Vändplats på Såggatan i Sjöbo (del av Sandbäck 4:18) 2. Revidering av följande platser i § 13 Bil Bengtsson (Tryckaren 5) ändras till att benämnas fastigheten Tryckaren 5 ICA Supermarket i Sjöbo (Solvik 4) ändras till att benämnas ICA Supermarket i Sjöbo inkl torg (Solvik 4) 3. Ändring av §19 angående fyrverkerier: Tillstånd av polismyndigheten krävs för att använda fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor på offentlig plats. Fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor får användas på offentlig plats utan polismyndighetens tillstånd mellan kl. 23.30 nyårsafton och 00.30 nyårsdagen om användningen med hänsyn till tidpunkt, platsens belägenhet och övriga omständigheter inte innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person, djur eller egendom. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. KANSLI 2026/114 TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 3 av 3 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse, kommunledningsförvaltningen Förslag till allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun Tekniska nämndens beslut den 21 maj 2026, § 58 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 6 maj 2026, § 63 Tekniska nämndens beslut den 26 mars 2026, § 29 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Jesper Bryngemark Fredrik Rosenkvist Kommunsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/114 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sjöbo kommun Beslutade av kommunfullmäktige den 29 februari 1996 Ändrade av kommunfullmäktige den 27 januari 2010 Ändrade av kommunfullmäktige den 16 juni 2010 Ändrade av kommunfullmäktige den 24 februari 2016 Ändrade av kommunfullmäktige den 5 december 2018 § 134 Ändrade av kommunfullmäktige den 27 november 2019 § 113 Ändrade av kommunfullmäktige den 24 juni 2020 § 160 Ändrade av kommunfullmäktige den 15 december 2021 § 151 ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SJÖBO KOMMUN Sjöbo kommun föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde

§ 106 Beredning av ärende 2026/189 till kommunstyrelsen Exploateringsplan för Sjöbo kommun 2026–2030 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Exploateringsplan för Sjöbo kommun 2026–2030 antas enligt tekniska nämndens förslag. Sammanfattning av ärendet Tekniska nämnden har lagt fram ett förslag till exploateringsplan för perioden 2026–2030 som redovisar kommunens planberedskap och utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter. Planen visar att fokus framåt behöver ligga på att öka genomförandet, där den privata sektorn har en central roll. Det utgör ett strategiskt underlag för prioriteringar och fortsatt dialog med marknaden. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Exploateringsplan för Sjöbo kommun 2026–2030 antas enligt tekniska nämndens förslag. Deltar inte i beslutet André af Geijerstam (SD) och Jozefine Nybom (SD) deltar inte i beslutet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen Tekniska nämndens beslut den 21 maj 2026, § 56 Förslag till exploateringsplan 2026–2030 för Sjöbo kommun SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Tekniska nämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen UTVECKLINGSAVDELNINGEN DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/189 HANDLÄGGARE TILL Kamilla Danielsson Kommunstyrelsen kamilla.danielsson@sjobo.se Exploateringsplan för Sjöbo kommun 2026–2030 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Exploateringsplan för Sjöbo kommun 2026–2030 antas enligt tekniska nämndens förslag. Sammanfattning Tekniska nämnden har lagt fram ett förslag till exploateringsplan för perioden 2026–2030 som redovisar kommunens planberedskap och utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter. Planen visar att fokus framåt behöver ligga på att öka genomförandet, där den privata sektorn har en central roll. Det utgör ett strategiskt underlag för prioriteringar och fortsatt dialog med marknaden. Ärendets tidigare behandling Tekniska nämnden 21 maj 2026 Om ärendet Tekniska nämnden har tagit fram en exploateringsplan för perioden 2026–2030. Planen ger en samlad och aktuell bild av kommunens planberedskap, pågående exploateringar samt identifierade utbyggnadsområden för bostäder och verksamheter. TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 3 Kommunledningsförvaltningen Planen omfattar såväl områden med färdig detaljplan och utbyggd infrastruktur som områden i tidigare planeringsskeden. Den tydliggör att kommunens arbete inte enbart bör fokusera på att upprätthålla planberedskap, utan även på att stärka förutsättningarna för genomförande. I detta sammanhang har den privata sektorn en central roll i att omsätta planerna i faktisk byggnation och etablering. Exploateringsplanen utgör därmed ett strategiskt underlag för prioriteringar inom planering och exploatering samt för fortsatt dialog med marknaden. Planen föreslås ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med bostadsförsörjning och näringslivsutveckling under planperioden. Kommunledningsförvaltningen tillstyrker förslaget och föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta exploateringsplanen. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen Tekniska nämndens beslut den 21 maj 2026, § 56 Förslag till exploateringsplan 2026–2030 för Sjöbo kommun Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Tekniska nämnden KANSLI 2026/189 TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 3 av 3 Kommunledningsförvaltningen Kamilla Danielsson Utvecklingschef KANSLI 2026/189 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-05-21 Tekniska nämnden

§ 107 Anvisning hot och våld mot förtroendevalda Kommunfullmäktiges beslut 1. Anvisning hot och våld mot förtroendevalda antas enligt bifogat förslag. 2. Anvisningen ska revideras/aktualiseras det tredje året in på varje mandatperiod. 3. Den nya anvisningen ersätter den gamla riktlinjen antagen av kanslichef den 14 maj 2024. 4. Anvisning hot och våld mot förtroendevalda skickas till kommunens helägda bolag för antagande. Sammanfattning av ärendet Från och med den 1 juli 2025 gäller en ny bestämmelse i kommunallagen (4 kap. 18 a §) som innebär att kommuner och regioner är skyldiga att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga att vissa förtroendevalda drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av hot eller våld. Med vissa förtroendevalda avses de som har uppdrag på heltid eller en betydande del av heltid (cirka 40 procent eller mer). Även om samtliga partier har ett eget ansvar i frågan anser Sjöbo kommun att det är viktigt att de förtroendevalda känner att de har stöd i kommunen i händelse av hat, hot eller våld. Denna anvisning beskriver därför vilket stöd våra förtroendevalda kan få och hur man ska gå till väga om man utsätts för otillåten påverkan. Underlag för beslutet Kommunstyrelsens beslut den 3 juni 2026 § 104 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 26 maj 2026 § 87 Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 maj 2026 Förslag – Anvisning hot och våld mot förtroendevalda Riktlinje hot, hat och våld mot förtroendevalda SSiiddaa 6783 aavv 150609 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med fullmäktige 2026-06-17 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Familjenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Vård- och omsorgsnämnden Sjöbo Elnät AB AB Sjöbohem Gruppledarna i kommunfullmäktige SSiiddaa 6794 aavv 150609 Hej! I enlighet med styrelsens beslut den 12 december 2025 respektive den 13 mars 2026 har textilsorteringsanläggningen Siptex samt del av fastigheten Malören 1 (”Bjuröhallen”) varit föremål för försäljning. Sysav och ADR Fastigheter har i dag, den 3 juli 2026, ingått avtal om försäljning av Siptex samt den del av fastigheten Malmö Malören 1 som är hänförlig till anläggningen. För att möjliggöra genomförandet av köpet kommer Sysav att ansöka om avstyckning av den aktuella delen av fastigheten. Försäljningen beräknas slutföras under våren 2027. Med önskan om en trevlig sommar! Mvh, Malin Dahlroth Med vänliga hälsningar Malin Dahlroth VD, Koncernchef Sydskånes avfallsaktiebolag Postadress Box 50344, 202 13 Malmö Besöksadress Spillepengsgatan 13 Direkt/Mobil +46 40-635 18 01 www.sysav.se 1 SSiiddaa 7705 aavv 150609 Datum Datum Ärendenr. 2026-07-09 2026/303 Tekniska förvaltningen teknik@sjobo.se Vattenmyndigheten vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Yttrande i avgränsningssamråd för Delåtgärdsprogram mot övergödning i Egentliga Östersjön 2028-2033 Ert ärende 537-4683-2025 Vattenmyndigheten har inkommit med ett missiv till Sjöbo kommun om att yttra sig inför framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inom arbetet med att ta fram ett nytt Delåtgärdsprogram mot övergödning i Egentliga Östersjön 2028-2033. Tekniska förvaltningen avlämnar yttrandet från Sjöbo kommun efter dialog med Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunledningsförvaltningen. Ärendet Åtgärdsprogrammen riktar sig främst mot statliga myndigheter och kommunerna som både är juridiskt bundna att genomföra de åtgärder som fastställs i programmen och dessutom själva ska avsätta finansieringen för genomförandet. Åtgärdsprogrammen syftar till att vattendirektivet och MKN Vatten (miljökvalitetsnormerna för vatten) ska uppfyllas. Vattenmyndigheten tar fram flera delåtgärdsprogram, vilka är myndighetens sätt att implementera EU:s vattendirektiv. Sjöbo kommun har under 2025-2026 tidigare yttrat sig om: - Väsentliga utmaningar – Samråd i Södra Östersjöns vattendistrikt - Avgränsningssamråd för MKB för Åtgärdsplan för vatten 2027-2033 i Södra Östersjöns vattendistrikt. - Avgränsningssamråd för MKB för Delåtgärdsplan mot torka och vattenbrist 2027-2033. Aktuellt samråd är ett avgränsningssamråd och avser synpunkter på omfattning och detaljeringsgrad av kommande MKB för Delåtgärdsplan mot övergödning i Egentliga Östersjön 2028-2033. Vattenmyndigheten vill ha svar på tre frågor: 1. Är miljöeffekterna som ska bedömas (kap. 5) tillräckliga? 2. Bör vi lyfta delåtgärdsprogrammets förhållande till ytterligare planer och program? 3. Har ni några synpunkter på förslaget till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen i övrigt? Tekniska förvaltningen i Sjöbo kommun – 275 80 Sjöbo e-post: teknik@sjobo.se – Telefon: 0416-270 00 vxl SSiiddaa 7716 aavv 150609 Datum Datum Ärendenr. 2026-07-09 2026/303 Synpunkter 1. Är miljöeffekterna som ska bedömas (kap. 5) tillräckliga? Som anges i underlaget kan det uppstå målkonflikter när MKB ska vägas mot andra samhällsbehov. Sjöbo kommun anser att nedan konfliktpunkter behöver lyftas i MKB:n: - Det bör utredas om de administrativa åtgärder som sätts upp kan medföra hinder för utveckling av kommunal avloppsverksamhet. Avloppsreningsverk för kommunens invånare måste finnas för att samhället ska fungera och åtgärderna får inte försvåra eller förhindra att reningsverk inte kan utvecklas, ändras eller flyttas, dvs åtgärderna får inte medföra att nya tillstånd för utsläpp från reningsverk inte kan ges. All modernisering av ett avloppsreningsverk medför förbättringar och miljövinster t.ex. avseende utsläpp till recipient, energieffektivitet, etc. Avloppsreningsverken får inte ses endast som punktkällor till utsläpp utan som en nödvändig verksamhet för samhällenas funktion och en verksamhet som gör nytta för miljön. - Mindre kommuner har ofta en mindre befolkningsmängd som dessutom ofta har en lägre inkomst och sämre betalningsförmåga än i större kommuner, vilket leder till att mindre kommuner har en begränsad budget för att genomföra åtgärder. Mindre kommuner har, av samma orsak, ofta en mindre personalstyrka att arbeta med de punkter som fastställs i åtgärdsprogrammen. Det bör utredas om de administrativa åtgärder som sätts upp för minskad övergödning är genomförbara för kommunerna utifrån ett rimlighetsperspektiv kostnad-nytta; vilka de ekonomiska konsekvenserna kan bli för en mindre kommun och om åtgärderna ger en tillräckligt stor effekt för miljön och samhället att de är värda att införa i programmet. - De åtgärder som införs hos t.ex. kommuner kommer troligen medföra ändrade kravställningar på verksamheter vid t.ex. tillsyn. Man bör därför analysera även de ekonomiska effekterna av åtgärden i sekundärt led, dvs hos verksamheter som lantbrukare, industrier, företagare och andra verksamhetsutövare. Ekonomiska effekter av små ändringar i kravställning kan ge stor påverkan på miljön både i form av direkta effekter, men även långsiktiga effekter som ett förändrat landskap om exempelvis lantbruk inte överlever de extra ekonomiska utgifterna som kan uppkomma. De mindre kommuner kan därför inte ställa alltför höga krav på åtgärder som medför ekonomiska utgifter för kommuninvånarna och dess verksamheter. 2. Bör vi lyfta Delåtgärdsprogrammets förhållande till ytterligare planer och program? Det bör utredas så att de administrativa åtgärderna inte har skarpare krav än de som ställs i verksamheternas miljötillstånd enligt miljöbalken eller de villkor och krav som ställs upp för avloppsreningsverk av Naturvårdsverket (NFS 2016:6) och EU:s avloppsdirektiv. Tekniska förvaltningen i Sjöbo kommun – 275 80 Sjöbo e-post: teknik@sjobo.se – Telefon: 0416-270 00 vxl SSiiddaa 7727 aavv 150609 Datum Datum Ärendenr. 2026-07-09 2026/303 3. Har ni några synpunkter på förslaget till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen i övrigt? Sjöbo kommun vill framföra att vid bedömning och klassificering av ekologisk status i vattendragen bör det utvärderas om tillgänglig data är representativ för vattendraget (om provet är omblandat) eller om data kan vara påverkad av att den är tagen direkt i en utsläppsplym från exempelvis reningsverk eller annan verksamhet. Endast representativa värden bör användas för statusbedömningen. En missvisande statusbedömning av vattendrag kan medföra stora konsekvenser, både ekonomiska och på vilket sätt krav ställs på verksamhetsutövare, för den kommun där detta sker. För Sjöbo kommun, Pia Fröjd VA-ingenjör Tekniska förvaltningen Sjöbo kommun Tekniska förvaltningen i Sjöbo kommun – 275 80 Sjöbo e-post: teknik@sjobo.se – Telefon: 0416-270 00 vxl SSiiddaa 7738 aavv 150609 Protokoll styrelsen 29 maj 2026 Ärendelista

§ 108 Beredning av ärende 2026/201 till kommunstyrelsen Revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Sjöbo kommun antar reviderat avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet. 2. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2027. Sammanfattning av ärendet Styrdokument för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd har genomgått revideringar under våren 2026. Förslaget till revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet innebär huvudsakligen språkliga justeringar i syfte att modernisera språket. Därutöver föreslås ett tillägg som reglerar förutsättningarna för framtida inträde i Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd. Det reviderade avtalet föreslås gälla från och med den 1 januari 2027 i samband med nästa mandatperiod, under förutsättning att respektive kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslaget. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Sjöbo kommun antar reviderat avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 2. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2027. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Hjälpmedelscentrums protokoll 10 juni 2026 § 15 Hjälpmedelscentrums tjänsteskrivelse den 5 maj 2026 Ändringsdokument avtal för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Förslag avtal för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Hjälpmedelscentrum Östra Skåne SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/201 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Sjöbo kommun antar reviderat avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet. 2. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2027. Sammanfattning Styrdokument för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd har genomgått revideringar under våren 2026. Förslaget till revidering av avtal om gemensam hjälpmedelsverksamhet innebär huvudsakligen språkliga justeringar i syfte att modernisera språket. Därutöver föreslås ett tillägg som reglerar förutsättningarna för framtida inträde i Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd. Det reviderade avtalet föreslås gälla från och med den 1 januari 2027 i samband med nästa mandatperiod, under förutsättning att respektive kommunfullmäktige beslutar i enlighet med förslaget. TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Hjälpmedelscentrums protokoll 10 juni 2026 § 15 Hjälpmedelscentrums tjänsteskrivelse den 5 maj 2026 Ändringsdokument avtal för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Förslag avtal för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Beslutet ska skickas till Hjälpmedelscentrum Östra Skåne Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Kanslichef KANSLI 2026/201 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes hjälpmedelsnämnd 2026-06-10

§ 109 Beredning av ärende 2026/202 till kommunstyrelsen Revidering av reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd revideras enligt Östra Skånes hjälpmedelsnämnds förslag med verkan från och med 2027-01-01. Sammanfattning av ärendet Reglementet för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd reviderades senast i samband med Hörby kommuns inträde 2018. Hjälpmedelsnämnden har tagit fram ett förslaget till revidering av reglementet. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd revideras enligt Östra Skånes hjälpmedelsnämnds förslag med verkan från och med 2027-01-01. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen Beslut ÖSHN 2026-06-10 Tjänsteskrivelse ÖSHN Ändringsdokument reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Förslag reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Östra Skånes hjälpmedelsnämnd SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/202 HANDLÄGGARE TILL Jesper Bryngemark Kommunstyrelsen jesper.bryngemark@sjobo.se Revidering av reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd revideras enligt Östra Skånes hjälpmedelsnämnds förslag med verkan från och med 2027-01-01. Sammanfattning Reglementet för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd reviderades senast i samband med Hörby kommuns inträde 2018. Hjälpmedelsnämnden har tagit fram ett förslaget till revidering av reglementet. Ärendets tidigare behandling Östra Skånes hjälpmedelsnämnd den 10 juni 2026 Om ärendet Hjälpmedelsnämnden föreslår att nuvarande 2 § och 14 § utgår, då bestämmelserna har bedömts kunna hanteras genom andra paragrafer i avtalet. Förslag på nya paragrafer som ska ingå i det reviderade reglementet utgör 3, 4, 5, 8, 9, 11, 15, 16, 17, 20 och 27 §§. TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen De nya paragraferna reglerar bland annat nämndens uppföljning och rapportering, informations- och samrådsansvar, remissförfarande, former för sammanträden och närvarorätt. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak det reglemente som gäller för nämnder inom Kristianstads kommun med de anpassningar som krävs av att Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd är en gemensam nämnd. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen Beslut ÖSHN 2026-06-10 Tjänsteskrivelse ÖSHN Ändringsdokument reglemente för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Förslag reglemente för Östra Skånes hjälpmedelsnämnd Beslutet ska skickas till Östra Skånes hjälpmedelsnämnd Jesper Bryngemark Fredrik Rosenkvist Kommunsekreterare Avdelningschef KANSLI 2026/202 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Östra Skånes hjälpmedelsnämnd 2026-06-10

§ 110 Beredning av ärende 2026/190 till kommunstyrelsen Försäljning av del av Björkeröd 2:145 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen säljer fastigheten Björkeröd 2:145 på ca 4 900 kvm till ett pris om 124 kr per kvadratmeter till sökanden. 2. Sökanden ansvarar för samtliga kostnader kopplade till detaljplaneändring och fastighetsreglering. 3. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra försäljning av marken. Sammanfattning av ärendet Sökanden har ansökt om att förvärva mark från kommunens fastighet Björkeröd 2:145, vilken idag används som hage och ridpaddock men enligt gällande detaljplan är avsedd för bostadsändamål. Efter att ansökan behandlats av tekniska nämnden beslutades då att ärendet skulle återremittera till förvaltningen med uppdrag att föra dialog med sökanden om ett eventuellt utökat markförvärv, vilket skulle medföra att förvärvet utökats från cirka 1 500 m² till cirka 4 900 m², vilket i sin tur innebär att samtliga svårutnyttjade tomter inom området överförs till sökandens fastighet. För att möjliggöra marköverlåtelsen krävs en ändring av detaljplanen, varför ärendet omfattar både prövning av förutsättningarna för detaljplaneändring och ställningstagande till framtida markförsäljning. Vid ett eventuellt förvärv ansvarar sökanden för samtliga kostnader kopplade till detaljplaneändring och fastighetsreglering, och tomtpriset uppgår till 124 kronor per kvadratmeter. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen säljer fastigheten Björkeröd 2:145 på ca 4 900 kvm till ett pris om 124 kr per kvadratmeter till sökanden. 2. Sökanden ansvarar för samtliga kostnader kopplade till detaljplaneändring och fastighetsreglering. 3. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra försäljning av marken. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 augusti 2026 Tekniska nämndens beslut den 21 maj 2026 § 55 Tekniska nämndens tjänsteskrivelse den 23 mars 2026 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Tekniska nämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen UTVECKLINGSAVDELNINGEN DATUM 3 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/190 HANDLÄGGARE TILL Kamilla Danielsson Kommunfullmäktige kamilla.danielsson@sjobo.se Förfrågan om att köpa kommunal mark, del av Björkeröd 2:145 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen säljer fastigheten Björkeröd 2:145 på ca 4 900 kvm till ett pris om 124 kr per kvadratmeter till sökanden. 2. Sökanden ansvarar för samtliga kostnader kopplade till detaljplaneändring och fastighetsreglering. 3. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra försäljning av marken. Sammanfattning Sökanden har ansökt om att förvärva mark från kommunens fastighet Björkeröd 2:145, vilken idag används som hage och ridpaddock men enligt gällande detaljplan är avsedd för bostadsändamål. Efter att ansökan behandlats av tekniska nämnden beslutades då att ärendet skulle återremittera till förvaltningen med uppdrag att föra dialog med sökanden om ett eventuellt utökat markförvärv, vilket skulle medföra att förvärvet utökats från cirka 1 500 m² till cirka 4 900 m², vilket i sin tur innebär att samtliga svårutnyttjade tomter inom området överförs till sökandens fastighet. TJÄNSTESKRIVELSE 3 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen För att möjliggöra marköverlåtelsen krävs en ändring av detaljplanen, varför ärendet omfattar både prövning av förutsättningarna för detaljplaneändring och ställningstagande till framtida markförsäljning. Vid ett eventuellt förvärv ansvarar sökanden för samtliga kostnader kopplade till detaljplaneändring och fastighetsreglering, och tomtpriset uppgår till 124 kronor per kvadratmeter. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 augusti 2026 Tekniska nämndens beslut den 21 maj 2026 § 55 Tekniska nämndens tjänsteskrivelse den 23 mars 2026 Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Kamilla Danielsson Karina Hansson Utvecklingschef Kommundirektör KANSLI 2026/190 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-05-21 Tekniska nämnden

§ 111 Beredning av ärende 2026/207 till kommunstyrelsen Försäljning av del av Bjärröd 6:50 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen säljer fastighet Bjärröd 6:50 på ca 14 000 kvm till ett pris om 155 kr per kvadratmeter till AB Sjöbohem. 2. Tekniska nämnden får i uppdrag att sköta försäljningen av fastigheten. Sammanfattning av ärendet AB Sjöbohem har inkommit med en förfrågan om att förvärva cirka 14 000 kvm av del av fastigheten Bjärröd 6:50 i Bjärsjölagård för uppförande av ett LSS- boende omfattande cirka fyra lägenheter i gruppboende. Kommunfullmäktige har tidigare gett AB Sjöbohem klartecken att påbörja arbetet med etablering av ett LSS-boende i Bjärsjölagård. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen säljer fastighet Bjärröd 6:50 på ca 14 000 kvm till ett pris om 155 kr per kvadratmeter till AB Sjöbohem. 2. Tekniska nämnden får i uppdrag att sköta försäljningen av fastigheten. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Kartbilaga Tekniska nämndens beslut den 11 juni 2026 § 64 Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 15 maj 2026 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Tekniska Nämnden AB Sjöbohem SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/207 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Försäljning av del av Bjärröd 6:50 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen säljer fastighet Bjärröd 6:50 på ca 14 000 kvm till ett pris om 155 kr per kvadratmeter till AB Sjöbohem. 2. Tekniska nämnden får i uppdrag att sköta försäljningen av fastigheten. Sammanfattning AB Sjöbohem har inkommit med en förfrågan om att förvärva cirka 14 000 kvm av del av fastigheten Bjärröd 6:50 i Bjärsjölagård för uppförande av ett LSS- boende omfattande cirka fyra lägenheter i gruppboende. Kommunfullmäktige har tidigare gett AB Sjöbohem klartecken att påbörja arbetet med etablering av ett LSS-boende i Bjärsjölagård. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Kartbilaga Tekniska nämndens beslut den 11 juni 2026 § 64 Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 15 maj 2026 Beslutet ska skickas till Tekniska Nämnden AB Sjöbohem Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Kanslichef KANSLI 2026/207 Bilaga 1 SWEREF99 13 30 1:7 833 0 0 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,4 0,4 km Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-06-11 Tekniska nämnden

§ 112 Beredning av ärende 2026/208 till kommunstyrelsen Försäljning av del av fastigheten Välleröd 2:10 Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen säljer del av fastighet Välleröd på ca 1 500 kvadratmeter till ett pris om 60 kr per kvadratmeter till sökande. 2. Sökanden ansvarar för samtliga kostnader kopplade till fastighetsreglering och försäljning. 3. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra försäljning av marken. Sammanfattning av ärendet Fastighetsägaren till Välleröd 16:1 har inkommit med en förfrågan om att få förvärva cirka 1 500 kvadratmeter av kommunens fastighet Välleröd 2:10 i anslutning till den egna fastigheten, se kartbilaga. Marken har sedan tidigare tagits i anspråk som del av tomtplatsen och försäljningen syftar till att skapa en långsiktigt tydlig och korrekt fastighetsindelning. Ett pris om 60 kr/kvm bedöms skäligt och marknadsmässigt för den aktuella marken. Det totala försäljningspriset uppgår därmed till cirka 90 000 kronor. Köparen ska stå för samtliga kostnader kopplade till fastighetsbildning och genomförande av köpet. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen säljer del av fastighet Välleröd på ca 1 500 kvadratmeter till ett pris om 60 kr per kvadratmeter till sökande. 2. Sökanden ansvarar för samtliga kostnader kopplade till fastighetsreglering och försäljning. 3. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra försäljning av marken. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Tekniska nämndens beslut den 11 juni 2026 § 65 Tekniska nämndens tjänsteskrivelse den 21 maj 2026 Kartbilaga Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Tekniska nämnden SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/208 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Försäljning av del av fastigheten Välleröd 2:10 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen säljer del av fastighet Välleröd på ca 1 500 kvadratmeter till ett pris om 60 kr per kvadratmeter till sökande. 2. Sökanden ansvarar för samtliga kostnader kopplade till fastighetsreglering och försäljning. 3. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra försäljning av marken. Sammanfattning Fastighetsägaren till Välleröd 16:1 har inkommit med en förfrågan om att få förvärva cirka 1 500 kvadratmeter av kommunens fastighet Välleröd 2:10 i anslutning till den egna fastigheten, se kartbilaga. Marken har sedan tidigare tagits i anspråk som del av tomtplatsen och försäljningen syftar till att skapa en långsiktigt tydlig och korrekt fastighetsindelning. Ett pris om 60 kr/kvm bedöms skäligt och marknadsmässigt för den aktuella marken. Det totala försäljningspriset uppgår därmed till cirka 90 000 kronor. Köparen ska stå för samtliga kostnader kopplade till fastighetsbildning och genomförande av köpet TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Tekniska nämndens beslut den 11 juni 2026 § 65 Tekniska nämndens tjänsteskrivelse den 21 maj 2026 Kartbilaga Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Kanslichef KANSLI 2026/208 Kartbilaga Yta 1 595,65 kvadratmeter SWEREF99 13 30 1:2 000 0 0 0 0 0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 km Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-06-11 Tekniska nämnden

§ 113 Beredning av ärende 2021/223 till kommunstyrelsen Förlängning av Riktlinjer för Sjöbo kommuns bostadsförsörjning Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Slutåret för kommunens nuvarande riktlinjer för bostadsförsörjning ändras från 2026 till 2028. Sammanfattning av ärendet För att kunna arbeta strategiskt och långsiktigt med frågor om bostadsförsörjning ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Handlingsplanen ska redovisa 1. behovet av tillskott av bostäder i kommunen, 2. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 3. kommunens planerade åtgärder för att nå sina mål, och 4. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommunfullmäktige antog 30 november 2022 kommunens nu gällande motsvarighet till en sådan handlingsplan, benämnd ”Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026”. Riktlinjerna reviderades av fullmäktige 25 september 2024. I enlighet med lagstiftningen behöver kommunfullmäktige anta en ny handlingsplan för bostadsförsörjning under mandatperioden 2026–2030. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Nuvarande riktlinjer gäller fram till dess att ny handlingsplan tas fram, varför slutåret för dessa föreslås ändras från 2026 till 2028. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Slutåret för kommunens nuvarande riktlinjer för bostadsförsörjning ändras från 2026 till 2028. Deltar inte i beslutet André af Geijerstam (SD) och Jozefine Nybom (SD) deltar inte i beslutet. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 22 juni 2026 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Vård- och omsorgsnämnden Familjenämnden AB Sjöbohem SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen UTVECKLINGSAVDELNINGEN DATUM 22 juni 2026 ÄRENDENUMMER 2021/223 HANDLÄGGARE TILL Kamilla Danielsson Kommunfullmäktige Kamilla.Danielsson@sjobo.se Riktlinjer för Sjöbo kommuns bostadsförsörjning Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Slutåret för kommunens nuvarande riktlinjer för bostadsförsörjning ändras från 2026 till 2028. Sammanfattning För att kunna arbeta strategiskt och långsiktigt med frågor om bostadsförsörjning ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Handlingsplanen ska redovisa 1. behovet av tillskott av bostäder i kommunen, 2. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 3. kommunens planerade åtgärder för att nå sina mål, och 4. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommunfullmäktige antog 30 november 2022 kommunens nu gällande motsvarighet till en sådan handlingsplan, benämnd ”Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026”. Riktlinjerna reviderades av fullmäktige 25 TJÄNSTESKRIVELSE 22 juni 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen september 2024. I enlighet med lagstiftningen behöver kommunfullmäktige anta en ny handlingsplan för bostadsförsörjning under mandatperioden 2026–2030. Nuvarande riktlinjer gäller fram till dess att ny handlingsplan tas fram, varför slutåret för dessa föreslås ändras från 2026 till 2028. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 22 juni 2026 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026 Beslutet ska skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Vård- och omsorgsnämnden Familjenämnden AB Sjöbohem Kamilla Danielsson Utvecklingschef KANSLI 2021/223 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2028 Antagen av kommunfullmäktige 2022-11-30 Reviderad: Kommunfullmäktige 2024-09-25 § 104 Kommunfullmäktige 2026-09-30 § ?? Dnr: 2021/223 STRA.2019.2040 Bostadsmarknad och bostadsbyggande ___________________ 23 Innehåll Bostadsbehov ______________________________________ 24 Inledning och syfte ____________________________________ 1 Referenser__________________________________________ 26 Avgränsning ________________________________________ 1 Innehåll: Mia Börjesson och Emelie Edström, Radar arkitektur Metod och process ___________________________________ 1 Elin Brudin, Sjöbo kommun Mål och åtgärder _____________________________________ 3 Illustration på framsida: Lisa Lödén Mål för bostadsförsörjningen ____________________________ 3 Handlingsplan _______________________________________ 4 Rutiner för uppföljning _______________________________ 10 Bostadsförsörjningsprogram 2017–2020 __________________ 10 Sammanfattande uppföljning ___________________________ 10 Samhällsbyggnadsnämnden ____________________________ 10 Vård- och omsorgsnämnden ___________________________ 10 Familjenämnden ____________________________________ 11 Kommunstyrelsen ___________________________________ 11 Tekniska nämnden __________________________________ 11 Nationella, regionala och lokala utgångspunkter 12 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 12 Globala mål _________________________________________________ 12 Nationella och regionala mål ___________________________ 13 Kommunala mål och verktyg ___________________________ 17 Sammanfattning och slutsatser från underlaget ___________ 23 Befolkning _________________________________________ 23 Inledning och syfte Sjöbo kommuns bostadsförsörjningsprogram anger riktningen för hur 2032 för att inkludera en större långsiktighet och vara till nytta för boendet i kommunen ska utvecklas. Bostadsförsörjningsprogrammet kommande program och översiktsplaner. utgörs av de två dokumenten ”Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022– Riktlinjerna ska vara vägledande för hur kommunen behandlar frågor 2026” och ”Underlag till riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026”. som rör bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i Tillgång till goda bostäder är en viktig fråga både för den enskilde som samband med översiktsplaneringen. De ska minst innehålla är i behov av ny bostad och för samhället i stort. Genom att samla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsfrågorna i kommunen i ett strategiskt dokument, är tanken att bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta uppfylla bostadsbehov som annars inte blir tillgodosedda. Syftet med mål, samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och bostadsförsörjningsprogrammet är alltså att klargöra och beskriva regionala mål, planer och program som är av betydelse för hur kommunen ska arbeta med bostadsförsörjning fram till 2026, bostadsförsörjningen. i form av övergripande riktlinjer och föreslagna insatser. Avgränsning Kommunens bostadsförsörjningsansvar regleras av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387), bosättningslagen Sjöbo kommuns bostadsförsörjningsprogram inkluderar all (2016:38) och socialtjänstlagen (2001:453). bostadsplanering och produktion inom kommunens gränser, både den I enlighet med dessa lagar har kommunen ansvar för att tillgodose som initieras från kommunens sida och den som kommer från privata bostadsbehovet hos funktionsnedsatta, äldre med särskilda behov och fastighetsägare och/eller byggherrar. Då bostadsförsörjning går hand i nyanlända (som anvisats kommunen med stöd av bosättningslagen), hand med antalet boende i kommuner är befolkningsprognoser för inklusive asylsökande ensamkommande barn. Kommunen har också ett Sjöbo kommun en stor utgångspunkt för programmet. Vid prognoser ansvar för att i enlighet med socialtjänstlagen tillgodose bostadsbehovet inträder av naturliga skäl osäkerhetsfaktorer. Större demografiska hos särskilt utsatta grupper. Lagen om kommunernas förändringar, såsom framtida flyktinginvandring och barnkullar, har bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) anger att alla i kommunen ska därför tagits hänsyn till men kan inte benämnas som annat än leva i goda bostäder. prognoser. Riktlinjerna för bostadsförsörjning är grundade på Metod och process befolkningsprognoser, demografiska förändringar samt kommunens Riktlinjerna för bostadsförsörjning 2022–2026 tar sin utgångspunkt i förutsättningar och verktyg. Bostadsförsörjningsprogrammet sträcker det bostadsförsörjningsprogram som togs fram 2017. Underlaget, som sig från 2022 till 2026 men innehåller befolkningsprognoser fram till publiceras och antas som en separat handling, har uppdaterats med 1 statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och en befolkningsprognos från 2022 (tas fram i kommunen varje år). Statistiken som har använts kommer både från SCB:s öppna statistikdatabas, i de fall jämförelser har behövt göras med till exempel Skåne eller riket, samt från Skånedatabasen MONA som kommunen har tillgång till, och där inomkommunala jämförelser kan göras. I samband med framtagandet av bostadsförsörjningsprogrammet har kommunens detaljplaner inventerats för att få en uppfattning om aktuell planberedskap. Beredskapen visas på kartor för respektive tätort, samt för markområden utanför tätort. Kontinuerliga diskussioner har förts med en politisk styrgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott, med inbjudan till ordföranden för AB Sjöbohem och ordförandena i kommunens nämnder. Samtal har förts med en referensgrupp av förvaltningscheferna och AB Sjöbohems VD, i syfte att följa upp bostadsförsörjningsprogrammet från 2017 samt identifiera behov och utmaningar framåt, för att slutligen landa i riktlinjer och föreslagna insatser fram till 2026. 2 Mål och åtgärder hos framför allt den växande äldre befolkningen, men även bland den yngre. På kommunalägd mark kan kommunen styra hur många byggklara bostadstomter som finns, och på så sätt främja en utveckling Nedan följer ett övergripande mål för bostadsförsörjningen med ett som går i linje med kommunens ambition. Det är även viktigt att det antal delmål kopplade till sig. Varje delmål kopplas till förslag på finns en beredskap för utökad kommunal service, om det skulle krävas åtgärder med ansvarig part som redovisas i en handlingsplan. för att möta efterfrågan. Mål för bostadsförsörjningen Delmål 1. Mer samordnad och tydlig hantering av bostadsförsörjningen Säkra förutsättningarna för att bygga mellan 45 och 70 nya som en övergripande kommunal fråga. bostäder per år, samt arbeta aktivt för att främja attraktivitet, 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. hälsa och jämställdhet i bostadsutvecklingen. 3. Ökad valfrihet för äldre. Kommunens ambition är att ha en befolkningstillväxt på 0,5-0,8 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. procent per år, vilket är i linje med den genomsnittliga 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. befolkningsökningen under de senaste 20 åren. På så vis skapas bättre 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i förutsättningar för att utbyggnad av kommunal service ska kunna hålla boendemiljön. samma takt som befolkningsökningen. En befolkningsökning på 0,5– 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget boende. 0,8 procent motsvarar ungefär 45–70 nya bostäder per år. 8. Tillgodosett behov av särskilda boenden (enligt Befolkningsprognoserna varierar över åren, och 45–70 nya bostäder socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter kan anses vara en rimlig siffra utifrån de spann som de olika verksamheten. prognoserna har, samt utifrån det faktum att det behövs en bostads- 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala och planreserv för att kunna hantera oväntade fluktuationer på kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda bostadsmarknaden. Det är viktigt att de bostäder som byggs bidrar till kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god ett mer varierat bostadsbestånd, för att tillgodose de behov som finns tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. 3 Handlingsplan I tabellen finns ansvarig nämnd angiven. Medverkande eller utförande parter står angivna inom parantes. I vissa fall är den lokalförsörjningsplan som ska tas fram för kommunen ett medel för genomförandet varpå kommunstyrelsen står som ansvarig. KS = Kommunstyrelsen. SBN = Samhällsbyggnadsnämnden. TN = Tekniska nämnden. VoO = Nämnden för vård och omsorg. FN = Familjenämnden. Barnperspektiv Barnkonventionen fastslår varje barns rättigheter och är sedan 2020 svensk lag. Barnkonventionen innebär bland annat att vid beslut och åtgärder som rör barn, direkt eller indirekt, ska barnets bästa alltid beaktas. Varje åtgärd i handlingsplanen har vägts mot barnkonventionen och i de fall som rör barn direkt skall en barnkonsekvensanalys upprättas i samband med att åtgärden genomförs. I de fall åtgärden berör barn indirekt beskrivs möjliga konsekvenser som ska beaktas. För vissa åtgärder saknas tydlig påverkan på barn, varpå barnperspektivet inte har analyserats utan lämnats blankt (-). ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV Förbättra och/eller På kommunal mark kan kommunen styra hur många KS (SBN, TN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. - anpassa byggklara bostadstomter som finns, och på så sätt 3. Ökad valfrihet för äldre. planberedskapen på främja en utveckling som går i linje med det 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget kommunal mark i övergripande målet för bostadsförsörjning. boende. kommunens alla Planberedskapen behöver möjliggöra ett varierat delområden för att 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till utbud av bostadstyper och upplåtelseformer. Det finns bättre kunna möta lokala bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i ett behov av fler bostads- och hyresrätter, mindre behov. syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av lägenhetsstorlekar och olika bostadstyper såsom bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, radhus, kedjehus och flerfamiljshus. integrerat i övrigt bostadsbestånd. Det är även viktigt att det finns en planberedskap för utökad kommunal service om det skulle krävas för att möta efterfrågan. Ta fram en övergripande För att förtydliga processen och skapa förutsättningar KS (SBN, TN). 1. Mer samordnad och tydlig hantering av - intern processbild över för en tydligare arbetsgång och dialog. bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal bostadsförsörjnings- fråga. processen. Ta fram en Beskriver rutiner, processer och samband för KS. 1. Mer samordnad och tydlig hantering av - lokalförsörjningsplan. lokalförsörjning, inklusive kommunägda bostäder. bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal fråga. 4 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV Planen konkretiserar behov och planering för 8. Tillgodosett behov av särskilda boenden (enligt nybyggnation samt intern samverkan och rutiner. socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter verksamheten. Utveckla planberedskap Lokalisering anpassad efter verksamhetens behov. För KS (KS, VoO, 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Positiva konsekvenser för för särskilda boenden. LSS-boende ligger fokus på centrala lägen med god via lokal- bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal barn förutsatt att tillgång till kollektivtrafik, för särskilda boenden enligt försörjnings- fråga. planberedskapen socialtjänstlagen ligger fokus på samlokalisering med plan, SBN). 8. Tillgodosett behov av särskilda boenden (enligt tillkommer i, för barn, befintliga boenden med stora tillagningskök. socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade lämpliga områden för Det finns behov av att var fjärde år se över den efter verksamheten. nya bostäder. långsiktiga planeringen. Planeringen måste sedan uppdateras kontinuerligt eftersom förutsättningarna kan ändras snabbt, till exempel genom lagändringar eller liknande. Åtgärden ska genomföras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsplanering. Vid nybyggnation bör målgruppens ekonomiska möjligheter beaktas. Kostsamma boenden kan föranleda att individerna hamnar i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd för att kunna betala hyran. Försörjningsstödet är tänkt som ett tillfälligt stöd och bör inte vara nödvändigt för att tillgodose en hyra som är kopplad till stödinsatser. Ta fram en ny fördjupad Som grund för nya detaljplaner, förtätning av tätorten KS (SBN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. En barnkonsekvensanalys översiktsplan (FÖP) för och uppdatering av detaljplaner behöver den ska utföras inom ramen 3. Ökad valfrihet för äldre. Sjöbo tätort. fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Sjöbo tätort ses för planarbetet. 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget över. boende. Se över äldre Översyn av befintlig markanvändning och detaljplaner i SBN. 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Vid framtagande av nya detaljplaner inom Sjöbo tätort, i syfte att möjliggöra förtätning där så detaljplaner som berör arbetet med FÖP Sjöbo. lämpligt (och klimatanpassa där mindre lämpligt), samt barn ska en öka möjligheterna till byggrätter för ett bredare barnkonsekvensanalys bostadsutbud. utföras. Utöka den kommunala Genomföra markinköp i strategiska lägen. Ger bättre KS (TN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. - markreserven. förutsättningar för kommunen att påverka bostadsbyggande i form av exempelvis markanvisning. 5 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV Utveckla markanvisning I syfte att styra mot en mer varierad och KS (TN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Om markanvisning kan som styrmedel. kompletterande bostadsbebyggelse, utifrån till användas som styrmedel exempel bostadsstorlekar, upplåtelseform och för att uppnå ett mer hyresnivå. varierat bostadsutbud medför det positiva konsekvenser för barn inom familjer som efterfrågar det. Pröva möjligheten att Syftar till att öka tillgången till bostäder, med tillgång KS. 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Om markanvisning kan använda markanvisning till kollektivtrafik samt integrerat i övrigt bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i användas som styrmedel för samarbetsavtal för bostadsbestånd, och undersöka möjligheten att styra syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av för att uppnå ett större upplåtelse av bostäder mot rimliga hyreskostnader. bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, utbud av kommunala för kommunala kontrakt. integrerat i övrigt bostadsbestånd. kontrakt medför det positiva konsekvenser för barn inom familjer som behöver det. Höja attraktiviteten i Med hjälp av riktade insatser och marknadsföring, KS (KS, SBN, 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Positiva konsekvenser för delområde Vollsjö, samt förbättrade möjligheter till mobilitet och TN). 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och barn som bor inom dessa Lövestad och kollektivtrafik, för att på sikt skapa bättre välbefinnande i boendemiljön. delområden, förutsatt att Bjärsjölagård. investeringsmöjligheter vad gäller nybyggnation. I ökad attraktivitet inte förlängningen är målet att främja ett mer varierat sätter igång en bostadsbestånd som skapar goda förutsättningar för gentrifieringseffekt. social hållbarhet, flyttkedjor och kollektivtrafikförsörjning. Säkra flexibel För flexibel markanvändning, men också för att säkra SBN. 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. - användning i förutsättningar för flexibel användning av ny detaljplanering. bebyggelse, såsom förutsättningar för att växla mellan boende och verksamhetslokaler. Utreda underlaget till Som ett sätt att minska bostadsbristen för unga vuxna SBN. 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget - studentbostäder i Sjöbo och utnyttja Sjöbos goda pendlingsläge. boende. kommun. Främja utvecklingen av Stötta omvandling av vindar och utbyggnad av mindre SBN. 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget Positiva konsekvenser för ungdomslägenheter. komplementbostäder, så som attefallshus, exempelvis boende. ungdomar som är i behov i form av utvecklat informationsmaterial. av att flytta hemifrån. 6 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV Undersöka hur äldre vill Med äldre menas här äldre befolkningsgrupper i SBN. 3. Ökad valfrihet för äldre. - bo. samhället (till exempel 70 år och äldre) med fokus på villaägare. Bostadsrätter för äldre efterfrågas av Pensionärsrådet. Låta kunskapsunderlag På så sätt kan påfrestningar från värmeböljor minska. SBN. 3. Ökad valfrihet för äldre. - om ekosystemtjänster Närhet till grönska, rekreation och mötesplatser ökar 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och vara vägledande vid såväl livskvalitén som möjligheterna till livslång hälsa. välbefinnande i boendemiljön. placering av äldres Klimatanpassning behöver gå hand i hand med boende vid fysisk tillgänglighet vid utformning av utemiljöer. planering. Motverka ofrivillig Detta är särskilt viktigt i områden där andelen SBN, TN (AB 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och - ensamhet bland äldre, ensamhushåll bland äldre är hög och utbudet av Sjöbohem). välbefinnande i boendemiljön. bland annat genom att service och kollektivtrafik är lågt. tillskapa fler mötesplatser/-lokaler. Rikta informationsinsats Faktorer som kan påverka individens möjlighet att bo KS (KS, VoO). 3. Ökad valfrihet för äldre. - till pensionärer om kvar i sin bostad livet ut kan till exempel vara närhet vikten av att se över sin till kollektivtrafik och service, hur boendesituation i tid. tillgänglighetsanpassad bostaden är, och så vidare. Ta fram en Universell utformning innebär att vid ny-, om- eller SBN. 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga Positiva konsekvenser för informationsbroschyr om tillbyggnation utforma bostäder och miljöer på ett bostadsbeståndet. barn i behov av en universell utformning av användbart sätt för en så stor del av befolkningen som tillgänglighetsanpassad utemiljöer och bostäder. möjligt. Broschyren bör rikta sig till byggherrar som bostad. stöd i bygglov och dialog med fastighetsägare. AB Sjöbohem inventerar I samverkan med tillgänglighetskompetens från AB Sjöbohem. 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga Positiva konsekvenser för tillgänglighet i kommunen, i syfte att identifiera behov av åtgärder för bostadsbeståndet. barn i behov av en utemiljöer, entréer och att uppnå en god tillgänglighet. tillgänglighetsanpassad allmänna utrymmen i sitt bostad. bostadsbestånd. Öka intern samverkan Undvika behov av kommunala kostnader för SBN. 5. Minskat behov av bostadsanpassning i Positiva konsekvenser för mellan tillgänglighets- bostadsanpassningsbidrag i nybyggnation genom att nyproduktion. barn i behov av en rådgivare och utnyttja intern kompetens för att säkerställa att tillgänglighetsanpassad bostadsanpassnings- lagkrav och praxis följs vid bygglov, tekniskt samråd bostad. handläggare vid 7 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV bygglovshandläggning och slutbesiktning. Fokus på utformning av entréer och för flerbostadshus. hygienutrymmen i flerbostadshus. Se över Översynen behöver visa hur bostadsförsörjningen kan KS. 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Om kommunen kan få ansvarsfördelning för hanteras som en kommunövergripande fråga, samt bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal ökad helhetssyn på kommunala delansvar tydliggöra vilka ansvarsområden som ligger inom vilka fråga. bostadsförsörjningen, för bostadsförsörjning i förvaltningar. och därmed en mer kommunens effektiv hantering, organisation. medför det med hög sannolikhet positiva konsekvenser för barn. Tydliggöra information I syfte att underlätta för familjeförvaltningen, som i KS. 1. Mer samordnad och tydlig hantering av - om kommunens ansvar nuläget får frågor från allmänheten inom områden bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal och vart bostadssökande som ligger utanför förvaltningens egentliga fråga. ska vända sig, genom ansvarsområde, exempelvis bostadsförfrågningar från utveckling av unga vuxna. kommunens hemsida och kontaktcenter. Stärka samarbete mellan Dialog om aktuella behov och möjligheter att utveckla KS (FN). 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Om samarbetet främjar kommun, AB Sjöbohem samverkansrutiner. Även dialog om möjligheter att bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal ett större utbud av och privata hyresvärdar. utveckla befintligt bostadsbestånd. Vidare finns ett fråga. kommunala kontrakt behov av att föra dialog om inkomsttyp som krav för 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. och/eller ett mer varierat ett förstahandskontrakt. bostadsbestånd medför 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget det positiva boende. konsekvenser för barn 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till inom familjer som bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i behöver det. syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. AB Sjöbohem ser över Syftar till att möta behov av mer varierade AB Sjöbohem. 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Om översynen medför möjligheter att utveckla bostadsstorlekar och större billiga lägenheter, genom ett mer varierat 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till en större variation i till exempel sammanslagning av lägenheter eller bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i bostadsbestånd och i befintligt bestånd. ändrad användning från lokal till bostäder. förlängningen ett syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av bredare utbud av kommunala kontrakt 8 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, innebär det positiva integrerat i övrigt bostadsbestånd. konsekvenser för barn inom familjer som behöver det. Upprätta en rutin för I syfte att ge ett bra beslutsunderlag, exempelvis vad KS (FN). 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Konsekvenserna för barn krishantering och god gäller extra personalbehov, inventering av tillgängliga bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i ska betänkas vid beredskap vid förhöjt bostadslokaler och så vidare. syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av framtagandet. flyktingmottagande. bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. Upprätta reglerande För att lösa behovet av en rutin vid övergång från FN (AB 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Konsekvenserna för barn avtal för förnyelse av socialt kontrakt till förstahandskontrakt. Sjöbohem). bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i ska betänkas vid sociala kontrakt. syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av framtagandet. bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. Ta fram Inkluderar exempelvis bostadstyper och storlekar, FN. 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Konsekvenserna för barn riktlinjer/kriterier för tillgång till kollektivtrafik och så vidare. bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i ska betänkas vid placering av sociala syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av framtagandet. kontrakt. bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. Genomföra en Kartläggningen kan exempelvis innehålla aktuell FN. 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till - kartläggning av statistik kring antal vräkningar, antal pågående bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i boendesituationen för bostadssociala kontrakt, antal bostadssociala kontrakt syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av utsatta grupper. som har övergått till förstahandskontrakt, tillfälliga bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, boenden, och så vidare. Kartläggningen kommer att integrerat i övrigt bostadsbestånd. utgöra en viktig kunskapskälla för arbetet med nästkommande bostadsförsörjningsprogram, och bör där presenteras som en del av underlaget. 9 Rutiner för uppföljning kallad bostadsgrupp, bestående av representanter från alla kommunens förvaltningar. Bostadsförsörjningsprogrammet ska följas upp genom en årlig Sammanfattande uppföljning utvärdering. Listan på åtgärder med koppling till ansvarig part ska underlätta uppföljningen vid utvärderingen. Uppföljningsansvarig på Ingen av kommunens nämnder har arbetat aktivt med stadsbyggnadsförvaltningen samlar in uppgifter om måluppfyllelse och bostadsförsörjningsprogrammet sedan det togs fram. Den åtgärdsarbete från samtliga förvaltningar. Stadsbyggnadsförvaltningen bostadsgrupp som beskrivs i bostadsförsörjningsprogrammet, och som sammanställer uppföljningen i ett årligt PM som godkänns av står som ansvarig för att programmet implementeras och löpande följs kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen. Vart fjärde år upp, har inte sammanträtt regelbundet så som var tanken. En utgör uppföljningen en del av underlaget för framtagandet ett nytt bidragande orsak är en avslutad projektanställning för den bostadsförsörjningsprogram. bostadskoordinator som hade en tydlig och drivande roll i gruppen. Samhällsbyggnadsnämnden Bostadsförsörjningsprogram 2017–2020 På ett övergripande plan har samhällsbyggnadsnämnden inte I Sjöbo kommuns nuvarande bostadsförsörjningsprogram 2017–2020 genomfört de aktiviteter som finns angivna i identifieras fyra bosociala grupper: Unga vuxna, personer med bostadsförsörjningsprogrammet från 2017. En översyn av detaljplaner funktionsnedsättning, nyanlända och socialt utsatta. Även med en jämn har dock genomförts på detaljerad nivå i Vollsjö och Lövestad i och hög bostadsproduktion ansågs dessa bosociala gruppers behov samband med arbetet med den nya översiktsplanen, antagen i juni svårare att möta än andras. Därför fanns i programmet ett särskilt 2022. I Vollsjö respektive Lövestad föreslås i översiktsplanen cirka 25 fokus på grupperna, där specifika insatser riktades mot varje grupp. bostäder fram till 2040 i varierade boendetyper. Vikten av varierade upplåtelseformer betonas. I programmet presenteras övergripande mål, övergripande insatser samt mål och insatser för de bosociala grupperna. Insatserna i Vård- och omsorgsnämnden programmet grundas på befolkningsprognoser, demografiska förändringar och kommunens förutsättningar och verktyg. För När bostadsförsörjningsprogrammet togs fram 2017 hade vård- och programmets insatser står flera av kommunens olika nämnder angivna omsorgsnämnden ansvar för en mindre del av kommunens som ansvariga. För flertalet insatser står även det kommunala bostadssociala kontrakt, medan familjenämnden hade ansvar för fastighetsbolaget AB Sjöbohem angivet som ”övrig involverad”. För flertalet. Sedan dess har ansvaret ändrats så att familjenämnden tar uppföljningen av bostadsförsörjningsprogrammet ansvarade en så hand om samtliga av kommunens bostadssociala kontrakt. Vård- och 10 omsorgsnämnden är därför inte längre ansvariga för många av de för särskilt utsatta grupper. Kommunens arbete med hyresgarantier insatser som togs fram 2017. beskrivs närmare längre ner i detta dokument. En insats som vård- och omsorgsnämnden stod som ansvariga för var Kommunstyrelsen att öka tillgången till servicelägenheter. AB Sjöbohem planerade 2017 att bygga nya servicelägenheter vid Ängsgården i Sjöbo tätort. År 2022 Kommunstyrelsen står inte som ansvariga för någon av insatserna i har planerna inte genomförts, vilket beror på att Sjöbohem för att bostadsförsörjningsprogrammet från 2017 och har därmed inte blivit underlätta processen avvaktar att genomförandetiden på gällande tillfrågade om genomförandet. detaljplan går ut. Tekniska nämnden Vad gäller att kartlägga behovet av särskilda boendeformer inom ramen Tekniska nämnden står inte som ansvariga för någon av insatserna i för LSS och socialtjänstlagen samt vid behov utöka beståndet av bostadsförsörjningsprogrammet från 2017 och har därmed inte blivit särskilda boendeformer, har detta gjorts i och med att vård- och tillfrågade om genomförandet. omsorgsförvaltningen har uppmärksammat att ytterligare ett LSS- boende behövs Sjöbo tätort runt 2023, liksom en gruppbostad på samma ort runt 2026. Ärendet kom till stadsbyggnadsförvaltningen 2018 varpå lämplig mark föreslogs. Hur processen mot genomförande ser ut efter att lämplig mark pekats ut har dock inte varit tydligt. Vård- och omsorgsförvaltningen efterlyser tydligare processer, samverkan och övergångar mellan kommunens olika förvaltningar. Familjenämnden Familjenämnden har inte arbetat aktivt med bostadsförsörjningsprogrammet sedan 2017. En del av de insatser där de står som ansvariga ligger utanför deras arbetsområde. Antagligen beror det till stor del på att det tidigare fanns en tillfälligt anställd bostadskoordinator på familjeförvaltningen. I bostadsförsörjningsprogrammet från 2017 finns en insats som handlar om att undersöka möjligheten att införa hyresgarantier, vilket har gjorts 11 Nationella, regionala och lokala kommunens planläggning – med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala utgångspunkter förhållanden – ska främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Ny bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering samt samhällsservice i övrigt. Den 1 januari 2014 trädde den reviderade lagen (2000:1383) om Globala mål kommunernas bostadsförsörjningsansvar i kraft. Lagen innebär att riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning ska antas av Agenda 2030 kommunfullmäktige en gång per mandatperiod. Vid planeringen av Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjerna ska till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Regeringens minst innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling delegation för genomförandet av Agenda 2030 i Sverige pekar ut av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta kommunerna som en av de viktigaste aktörerna för genomförandet. mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och Mål 11 handlar om hållbara städer och samhällen och delmål 11.1 regionala mål, planer och program som är av betydelse för handlar om att senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra bostadsförsörjningen. Syftet är att alla i kommunen ska leva i goda och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt bostäder samt att främja att ändamålsenliga åtgärder för rusta upp slumområden. bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i anordna bostadsförmedling. Regeringen får förelägga en kommun att boendemiljön. anordna kommunal bostadsförmedling enligt första stycket. • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala Bostadsförsörjningens riktlinjer ska även grundas på plan- och kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda bygglagen (PBL). Under 2 kap 3 § femte stycket i PBL framgår att 12 kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostad” (Artikel 27, tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. punkt 3). Barnkonventionen Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning Barn är personer mellan 0 och 18 år. Barn har olika förutsättningar och • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. behov i olika åldrar. En trygg och stabil boendemiljö är på många sätt • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. en grundläggande förutsättning för att barnkonventionens artiklar ska • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. kunna följas. Sverige antog 1990 FN:s barnkonvention och • 8. Tillgodose behovet av särskilda boenden (enligt kommunerna i Sverige har en skyldighet att leva upp till denna. Den 1 socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter januari 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag, vilket medförde en verksamheten. skärpning i kommunernas ansvar att bevaka barns rättigheter. • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala Lagändringen medförde också att barn får ett starkare rättsskydd, och kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda deras rätt att få sina åsikter hörda stärks ytterligare. Detta innebär att kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god kommunen måste bli bättre på att ha med barn i olika åldrar i dialog- tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. och samrådsprocesser. Nationella och regionala mål Rent konkret innebär lagändringen att barnkonsekvensanalyser eller barnkonsekvensbeskrivningar, måste göras i samband med varje plan Det öppna Skåne 2030 eller policy som rör barn direkt eller indirekt. Vidare måste en Skånes regionala utvecklingsstrategi antogs av regionfullmäktige 2014. bedömning om ”barnets bästa” göras i samband med varje kommunalt En uppdaterad version fanns ute på remiss 2019. Strategin ska visa beslut som berör barn direkt eller indirekt. ”Barnets bästa” är en av vägen för hållbar tillväxt och en god livskvalité för regionens invånare. grunderna/stöttepelarna i barnkonventionen, som framförallt handlar Den uppdaterade strategin innehåller sex övergripande målsättningar, om att utgå från barnets förutsättningar och behov. Utgångspunkten i varav följande kan kopplas till kommunens barnperspektivet är respekten för barnets fulla människovärde och bostadsförsörjningsprogram: integritet. • Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet. Barns bostad nämns på ett ställe i barnkonventionen: • Skåne ska stärka mångfalden av goda livsmiljöer. ”Konventionsstaterna ska i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå • Skåne ska ställa om för att klara välfärden. föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna En individs bostadssituation är inte sällan mycket bidragande till den rätt och ska vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och livskvalité som upplevs. Vilka typer av boenden som finns och hur 13 tillgängliga de är kan spela en avgörande roll. Inom fysisk planering hur bostadsmarknaden fungerar och dess möjliga utveckling. Då kan talas det också om att livsmiljöer ska vara hälsofrämjande, bland annat i bostäder i varierande storlek och läge med olika upplåtelseformer och prislägen skapas så att människor kan bo och leva över hela syfte att öka invånarnas möjlighet till ett långt, friskt och självständigt Skåne. Bostadsmarknadens aktörer behöver fortsätta att gemensamt liv. Hälsofrämjande livsmiljöer kan skapas genom exempelvis undersöka vilka mekanismer som stödjer rörlighet, överkomliga tillgänglighetsanpassning, möjligheter till möten och gemensamma priser, integration och etablering på bostadsmarknaden. aktiviteter för att motverka ensamhet och stärka folkhälsan. Regionplanen har också en planeringsprincip på temat Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning ”Hälsofrämjande livsmiljö” som handlar om att ”planera • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. hälsofrämjande och gröna miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. och bidrar till att minska negativ påverkan på människors hälsa”. • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i • 1. Mer samordnad och tydlig hantering av bostadsförsörjningen boendemiljön. som en övergripande kommunal fråga. • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Regionplan för Skåne 2022–2040 ”Regionplan för Skåne 2022–2040” antogs av regionfullmäktige i juni • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i 2022. Regionplanen bygger på att satsa på den flerkärniga boendemiljön. ortsstrukturen och lägga extra fokus på de regionala kärnorna (Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg, Ängelholm, Hässleholm, Kristianstad, Ystad och Trelleborg). För Sjöbo innebär det planering för att underlätta pendlingen till sådana kärnor. I regionplanen finns planeringsprinciper som relaterar till bostadsförsörjning. De handlar om att ”verka för att det finns tillgång till bostäder som motsvarar bostadsbehovet i Skåne” samt att ” utveckla regional samverkan och samsyn om hur den skånska bostadsmarknaden fungerar och kan utvecklas”. Region Skåne skriver också att: För att nå målet om en bostadsmarknad med en mångfald av 14 boendeformer behöver samverkan utvecklas och samsyn nås kring 15 Nationellt bostadsmål förankring hos olika målgrupper. Vem bygger vi för, och varför? Hur Det övergripande nationella målet för samhällsplanering, kan nya bostadsområden bidra till att lösa upp knutar och barriärer i bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla det befintliga bostadsbeståndet? Samhällsövergripande förutsättningar människor i alla delar av landet en god livsmiljö ur social synpunkt, där för kvinnor och män skiljer sig ofta åt, på ett strukturellt plan. Det en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas behöver uppmärksammas i planeringsunderlaget, exempelvis genom att och där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet statistik delas upp på kvinnor och män, eller andra grupper, och att om är också långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där tillämpligt ge olika grupper möjlighet att komma till tals i intervju- konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar underlaget. mot behoven. Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. • Övergripande mål för bostadsförsörjningen. • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala • 1. Mer samordnad och tydlig hantering av bostadsförsörjningen kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda som en övergripande kommunal fråga. kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i Integrationsmål boendemiljön. Regeringens övergripande mål för integrationspolitiken är ”lika • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kulturell bakgrund” (Regeringskansliet, u.å.). Utifrån bosättningslagen kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god har kommunerna ett särskilt ansvar att ordna bostäder åt de nyanlända tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. flyktingar som anvisas till kommunen av Migrationsverket. Kommunen ska även ta emot dem som av egen vilja bosätter sig i kommunen, så Jämställdhetsmål kallade egenbosatta. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det Med nyanlända avses personer som, utifrån förordning 1990:927, har övergripande målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, rätt att delta i kommunala etableringsprogram då de har erhållit villkor samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt. En uppehållstillstånd av flyktingskäl, andra skyddsbehov eller av individs bostadssituation är väldigt starkt kopplad till både livskvalité humanitära skäl, samt vissa av deras anhöriga. och möjligheten till självbestämmande och att forma sitt eget liv. Det är därför viktigt att de samhällspåverkande beslut som tas har en bred 16 Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning • Boende och närmiljö – handlar om att ha tillgång till en god • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda social gemenskap som bidrar till trygghet, tillit och en god och kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god jämlik hälsa. tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. • Kontroll, inflytande och delaktighet – handlar om att en god och jämlik hälsa bland annat uppnås genom att främja alla Mål för funktionshinderpolitiken individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i Regeringens övergripande mål för funktionshinderpolitiken är att samhället och det dagliga livet. ”uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. beaktas” (Regeringskansliet, u.å.). Målet utgår från FN:s konvention • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i boendemiljön. Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i boendemiljön. • 8. Tillgodose behovet av särskilda boenden (enligt socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter verksamheten. Folkhälsomålet År 2018 antog Sveriges riksdag ett nytt övergripande mål för folkhälsopolitiken, som innebär att hälsan ska vara mer jämlikt fördelad och klyftorna i samhället ska minska. Inom en generation ska de påverkbara hälsoklyftorna inom befolkningen slutas. Bland de åtta målområdena finns två mål där utvecklingen av bostadsbeståndet och riktlinjerna för detta spelar en viktig roll. Dessa är: 17 Kommunala mål och verktyg Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 Kommunens bostadsförsörjningsprogram ska vara vägledande för Kommunens vision översiktsplaneringen. Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska, baserat på År 2018 beslutade kommunfullmäktige om en ny vision för Sjöbo en demografisk analys, ange hur många nya bostäder som behöver kommun. Visionen grundar sig framför allt på en omfattande produceras och översiktsplaneringen ska besvara frågan om hur det ska medborgardialog med bland annat fysiska möten och en gå till. enkätundersökning. Översiktsplanering handlar om att planera markanvändning och Av enkätundersökningen framkom bland annat att invånarna önskar att byggande på ett långsiktigt och hållbart sätt. Översiktsplanen är ett det i Sjöbo kommun 2034 är nära till kollektivtrafik, att boendet är dokument som på en övergripande och långsiktig nivå ska fungera miljösmart och att det finns möjlighet att bo i villa. Att ha nära till vägledande för beslut om hur mark- och vattenområden i kommunen naturen återkom också i hög grad som betydelsefullt. På frågan vad ska användas. Alla kommuner är skyldiga att ha en översiktsplan. I som är bäst med Sjöbo lyfts naturen som oslagbar etta. Även det översiktsplanen kan du bland annat se var Sjöbo kommun planerar centrala läget väger tungt. Annars lyfts den lagom stora framtida bostads-, handels- och industriområden. småstad(skänslan) med närhet till samhällsservice och de familjära, En ny kommunövergripande översiktsplan antogs av företagsamma, driftiga och vänliga människorna som det allra bästa kommunfullmäktige i juni 2022. Planen gäller i hela kommunen med med Sjöbo. undantag för Sjöbo tätort och Blentarp, där fördjupade översiktsplaner Visionen för Sjöbo kommun 2034 är ”Sjöbo – en plats vi skapar fortsätter att gälla parallellt. I planen anges ett antal planeringsprinciper, tillsammans”. Visionen är indelad i tre målområden: varav följande har direkt påverkan på kommunens bostadsförsörjning: • Hela Sjöbo lever • Växa flerkärnigt (en jämn tillväxt i kommunens samtliga • Naturen i Sjöbo förgyller livet serviceorter). • Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo • Lokalisera ny samlad bebyggelse i anslutning till befintlig samhällsservice. Koppling till mål för bostadsförsörjningen • Arbeta aktivt för att främja hälsa, trygghet, jämställdhet och • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. inflytande i den fysiska planeringen, bostadsutvecklingen och • 3. Ökad valfrihet för äldre. utformningen av offentliga rum. • 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget boende. I arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet har den sista punkten arbetats in i form av ett övergripande mål för bostadsförsörjningen. 18 I översiktsplanen finns även en utvecklingsstrategi som anger de breda ytterligare detaljplaner för nya bostäder, förutom de som redan penseldragen för hur kommunen tänker sig utvecklingen fram till 2040. finns. I kategorin ”Bebyggelseutveckling” anges följande: • ”Fördjupning av översiktsplanen för Sjöbo tätort”, antagen av kommunfullmäktige 24 april 2013. Under 2022 har arbete All ny sammanhängande bebyggelse lokaliseras i anslutning till påbörjats för att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för befintlig samhällsservice. Samtliga av kommunens tätorter anses ha tillgång till befintlig samhällsservice i form av kommunalt vatten och Sjöbo tätort. avlopp, hållplatslägen och förskolor. Koppling till mål för bostadsförsörjningen Även om alla tätorter kan anses ha viss tillgång till befintlig • Övergripande mål för bostadsförsörjningen. samhällsservice ska ny sammanhängande bebyggelse fram till 2040 • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. huvudsakligen koncentreras till kommunens centralort Sjöbo samt serviceorterna Blentarp, Vollsjö och Lövestad. I de orterna är • 3. Ökad valfrihet för äldre. utbudet av befintlig samhällsservice bredare än i övriga tätorter. • 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget boende. I serviceorterna Vollsjö och Lövestad, som alltså inte omfattas av Folkhälsoplan 2021–2024 fördjupade översiktsplaner, föreslår översiktsplanen en översyn av Som grund för kommunens folkhälsoarbete ligger ”Folkhälsoplan befintliga detaljplaner för att tillgodose det behov som har räknats fram 2021–2024”. Nedan listas de mål i folkhälsoplanen som en inom ramen för befolkningsprognosen. övergripande samhällsplanering bedöms kunna påverka: Koppling till mål för bostadsförsörjningen • Barnkonventionen genomsyrar kommunens arbete. • Övergripande mål för bostadsförsörjningen. • Samhället är utformat så att det ger förutsättning för fysisk • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. aktivitet. • 3. Ökad valfrihet för äldre. • Barn och ungas förutsättningar att aktivera sig är goda. • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i boendemiljön. Koppling till mål för bostadsförsörjningen • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i Fördjupade översiktsplaner boendemiljön. I kommunen finns två fördjupade översiktsplaner (FÖP): • ”FÖP2007 Blentarp Sjöbo kommun”, antagen av kommunfullmäktige 23 april 2008. Inom denna FÖP medges 19 Detaljplanering Målsättningen för exploateringsverksamheten är att En detaljplan reglerar användandet av mark och vatten. Detaljplanen exploateringsprojekten ska finansieras av de intäkter som erhålls då innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var byggnation får ske, marken säljs och anslutningsavgifterna erläggs. Detta är oavsett om det vad byggnader och markområden ska användas till, byggnadshöjder är kommunen eller någon annan som genomför exploateringen. samt byggnaders utformning i stora drag, med mera. Ett viktigt syfte Kommunen kan uppträda i många roller i samband med exploatering, med detaljplanen är att fastställa vad ett mark- och/eller vattenområde till exempel: är mest lämpat för att användas till. I en detaljplan kan det exempelvis fastställas om marken inom ett visst område ska användas för industri • Vara den myndighet som avgör hur marken ska användas eller bostäder, men planen behandlar även frågor såsom bredd på genom tillståndsprövning via samhällsbyggnadsnämnden. gator, bevarande av kulturellt värdefulla byggnader och hantering av • Planlägga marken via detaljplaner. dagvatten. • Vara markägare till den mark som skall exploateras. Lokalförsörjningsplan • Vara byggherre för exploateringsprojekt. Det övergripande syftet med en lokalförsörjningsplan är att • Vara huvudman med serviceansvar för till exempel gator, prognostisera kommunens behov av lokaler för samhällsservice, vatten och avlopp genom tekniska nämnden. inklusive särskilda boenden, och samordna behovet av insatser och • Vara nyttjare av de tomter som produceras för egen investeringar över tid. Lokalförsörjningsplanen blir därmed ett viktigt verksamhet, till exempel bostäder, förskolor, skola och styrdokument för kommunen. Kommunens första industrifastigheter genom nämndsorganisationen samt de lokalförsörjningsplan kommer att tas fram under 2022–2023. kommunala bolagen AB Sjöbohem och Sjöbo Elnät AB. Exploateringspolicy I exploateringsprogrammet fastslås kommunfullmäktiges, Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta kommunstyrelsens, tekniska nämndens och och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, samhällsbyggnadsnämndens ansvar vid planläggning och exploatering. industrier, kontor samt lokaler för offentlig verksamhet. I Exploateringsprogram exploateringsverksamheten ingår också att bygga kompletterande För att få en sammanhållen långsiktig exploateringsplanering anger gemensamma anordningar som gator, grönområden, VA- respektive el- kommunens exploateringspolicy att ett exploateringsprogram ska anläggningar och liknande. Syftet med exploateringsverksamheten är att upprättas vart fjärde år. Programmet ska uppdateras årligen inför stödja Sjöbo kommuns vision. För att underlätta arbetet för kommande budgetprocess. Genom att sammanställa verksamheten har kommunen en exploateringspolicy som togs fram exploateringsprojekten i ett exploateringsprogram samlas och beslutades 2018–2019. samhällsutvecklingen de närmsta fyra åren i ett dokument. 20 Exploateringen bygger bland annat på översiktsplanen och Exploateringsavtal bostadsförsörjningsprogrammet, vilka tillsammans utgör kommunens Ett exploateringsavtal är ett avtal mellan en kommun och en byggherre mer långsiktiga planering av samhället. I exploateringsprogrammet eller fastighetsägare om genomförandet av en detaljplan avseende mark anges alla aktuella projekt. Arbetet med att ta fram ett nytt som inte ägs av kommunen. Syftet med exploateringsavtalet är att exploateringsprogram påbörjades 2019. klargöra och fördela ansvar, kostnader och intäkter. Markanvisnings- och exploateringsavtal Exploateringsavtal tecknas innan detaljplan har antagits och kräver för I Sjöbo kommun finns riktlinjer för markanvisning och exploatering, sin giltighet att detaljplanen antas och vinner laga kraft. framtagna av tekniska förvaltningen. Kommunstyrelsen fattar det formella beslutet att ingå exploateringsavtal. Ett upprättande av ett exploateringsavtal innebär Markanvisningsavtal inte ett ställningstagande från kommunen som planmyndighet. En markanvisning är en överenskommelse mellan en kommun och en Kommunen kan varken garantera byggrätter eller att detaljplan vinner byggherre som ger byggherren rätt att under en begränsad tid, och på laga kraft. givna villkor, ensam förhandla med kommunen om förutsättningarna för genomförande av ny bebyggelse inom ett område som kommunen Överlåtelse och ersättning för mark äger. Villkoren för en markanvisning regleras i ett markanvisningsavtal. För att genomföra en detaljplan krävs ofta att mark byts mellan Avtalets exakta struktur och innehåll kan variera beroende på områdets parterna. Beroende på ägarförhållanden innan exploateringen kan det unika förutsättningar. bli aktuellt dels att exploatören erhåller mark från kommunen (kvartersmark) och att exploatören överlåter mark till kommunen Markanvisning i Sjöbo kommun sker enbart på mark där detaljplan (mark för allmänplats). finns eller processen med att ta fram en ny detaljplan har inletts. Markanvisningsavtal kan tecknas både före och efter att en detaljplan Genom att tilldela byggrätter till byggherrar kan ett verktyg vara, när har vunnit laga kraft. En markanvisning innebär inte ett det föreligger särskilda omständigheter, att komma överens om att ställningstagande från kommunen som planmyndighet. Tecknas växla byggrätter mot bostäder i befintligt bestånd eller möjligen att en markanvisningsavtal innan detaljplan finns garanterar kommunen viss procent av de bostäder som byggs ska tillfalla kommunens sociala varken byggrätter eller att detaljplan vinner laga kraft. Som ändamål. Inom ramen för markanvisning- och exploateringsavtal kan bedömningsgrunder vid normal markanvisning i Sjöbo kommun kommunen pröva förutsättningarna för att tillförsäkra sig en viss andel används markpris, gestaltning, mångfald i boendet (vad gäller av bostäder i byggprojektet eller i fastighetsägarens äldre bestånd, för upplåtelseformer, boendekostnader, hustyper och lägenhetsstorlekar), kommunal blockförhyrning och förmedling till hushåll med särskilda miljö och hållbarhet, konkurrens och mångfald på marknaden samt behov av stöd. Kommunen kan också låta skriva in i ovan nämnda organisation och genomförande. avtal att en viss del av det som byggs i ett område ska vara avsett för 21 LSS eller tillgängligt för andra kommunala verksamheter, till exempel och funktionella verksamhetslokaler för kommunen och förskola, vård, familjecentral eller annat vårdboende. näringslivet. • aktivt arbeta för att stödja kommunens ansvar enligt lag för Kommunal hyresgaranti bostadsförsörjningen generellt och ett särskilt ansvar för äldre, Kommunal hyresgaranti innebär att kommunen går i borgen för en personer med funktionsnedsättning samt personer med en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att ha ett eget boende, bostadssocial problematik. men som ändå har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Till • utifrån ett allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen och exempel om du är projektanställd och har regelbunden inkomst, men tillhandahålla bostäder i form av hyresrätter för alla och hyresvärden kräver en tillsvidareanställning för att du ska få ett eget medverka till en god utveckling i hela kommunen. hyreskontrakt på en lägenhet (Boverket, 2020). • främja en hyressättning med stabila och rimliga hyror i olika Hyresgaranti om sex månader kan erbjudas till hyresvärdar i de fall då kommundelar. den enskilde har haft andrahandskontrakt under en längre tid och inte Bolaget ska erbjuda människor, som bor i eller vill flytta till Sjöbo, har fortsatt behov av stöd men trots detta har svårt att hitta ett eget bostad med god kvalitet genom att ge människor likvärdiga möjligheter kontrakt för boende. I vissa fall kan hyresgaranti erbjudas även vid att leva i goda bostäder i bra miljöer och till rimliga kostnader. Bostäder dokumenterad och långvarig bostadslöshet då den enskilde bedöms ska erbjudas på varje serviceort. vara oförmögen att på egen hand erhålla ett hyreskontrakt. Det finns antagna riktlinjer för arbetet med hyresgaranti i kommunen, så som I ägardirektivet anges också vikten av att bolaget fortsätter arbetet med ”Riktlinje kommunkontrakt utifrån Socialtjänstlagen SoL” och att på olika sätt utveckla och stärka inflytandet för de boende, bland ”Riktlinje kommunkontrakt utifrån Bosättningslagen”. Riktlinjerna annat som en del av målsättningen att skapa trygga och hållbara antogs i familjenämnden 17 december 2019 (§ 191 och § 192) och boendemiljöer. Huruvida ägardirektivet bör kompletteras med en beskriver hur arbete med hyresgaranti bedrivs i Sjöbo kommun från skrivelse om att bolaget ska avsätta en viss procentsats av sitt och med 1 januari 2020. fastighetsbestånd till förmån för bostadssociala kontrakt, är en fråga som har lyfts inom kommunen i samband med att dessa riktlinjer för AB Sjöbohem bostadsförsörjning var ute på samråd mellan april och juli 2022. För Fastighetsbolaget AB Sjöbohem ägs av Sjöbo kommun och är en del av mer information, se samrådsredogörelsen. kommunens verksamhet. I AB Sjöbohems ägardirektiv som antogs av kommunfullmäktige 2020 anges bland annat att bolaget ska: Ägardirektivet gäller tillsammans med dokumentet ”Ägarpolicy – Sjöbo kommun” (Sjöbo kommun, 2020). I det anges bland annat att: • aktivt verka för att (genom bolagets verksamhet) stärka Sjöbo kommuns utveckling genom att tillhandahålla goda bostäder 22 [m]ed stöd av bestämmelserna i kommunallagen har Sjöbo kommun Hyreskontraktet villkoras inte mot andra stödinsatser som till exempel valt att bedriva viss kommunal verksamhet i aktiebolagsform. Det är missbruksvård. Hyresgästen har rättigheter och skyldigheter på samma genom kommunstyrelsen som kommunen utövar sitt ägarskap i sätt som andra hyresgäster. bolagen. Sjöbo kommun ska för kommuninvånarnas räkning utöva styrningen av de kommunala bolagen i syfte att skapa maximal Social förtur för våldsutsatta samhällsnytta till den lägsta kostnaden och med den högsta Kommunen har ett ansvar för att verka för att våldsutsatta (och deras kvaliteten. eventuella barn) erbjuds såväl skydd i ett akut skede som ett Bostad först stadigvarande boende för att möjliggöra en trygghet över tid. För att Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner driver på uppdrag stötta denna målgrupp i att finna ett stadigvarande boende kan av regeringen frågor kopplat till hemlöshet. Flera åtgärder så som bostadsbolag tillämpa så kallad social förtur. Ett sådant förhållningssätt kunskapsstöd och metodstöd har tagits fram i syfte att öka samverkan kan leda till kortare placering på skyddat boende/jourlägenhet samt mellan socialtjänst och samhällsplanering i kommunerna. leda till att den utsatte och eventuella barn snabbare kan återgå till ett Socialstyrelsen utlyser statsbidrag för att fler kommuner ska starta upp tryggt och normalt liv med arbete och skolgång. ett arbete enligt modellen ”Bostad först”. Att arbeta efter modellen ”Bostad först” förutsätter en samverkan mellan socialtjänsten och bostadsbolag då det innebär att individer i hemlöshet erbjuds ett hyreskontrakt parallellt med individuellt behovsanpassade stödinsatser. 23 Sammanfattning och slutsatser från • De åldersgrupperna som förväntas ha absolut högst procentuell ökning i befolkningsprognosen till och med 2032 är 19–24 år samt underlaget 80 år och äldre. Gruppen 19–24 år har dock historiskt minskat i kommunen. Nedan redovisas sammanfattningar och slutsatser från det • Den vanligaste hushållstypen i kommunen är ”sammanboende, kunskapsunderlag som har tagits fram inom ramen för arbetet med med barn 0–24 år”, följt av ”sammanboende utan barn”. Karups bostadsförsörjningsprogrammet (se separat dokument). Nygård, Lövestad, Hemmestorp och Vollsjö har högst andel ensamhushåll i kommunen. Befolkning • Sjöbo är en pendlingskommun, särskilt gentemot Malmö, Lund och Ystad. • Sjöbo kommun ligger i en region med växande befolkning. • Förutsättningarna för god kollektivtrafik är ojämnt fördelade inom Kommunens befolkning har ökat med 18 procent sedan 1996. kommunen. • Sedan 2017 (efter att många tätortsdefinitioner gjorts om) har • Förvärvsinkomsten (medianvärdet) har ökat i kommunen under de befolkningen ökat i alla kommunens tätorter, med undantag för senaste årtiondena, både för kvinnor och män. Skillnaderna mellan Sövde där invånarantalet har sjunkit marginellt. könen har emellertid ökat. • Kommunen har ett positivt flyttningsnetto. Befolkningsökningen • Den disponibla inkomsten för individer 65 år eller äldre har ökat i har sedan 2000 legat på cirka 0,8 procent per år. samtliga tätorter mellan 2015 och 2019 (data saknas dock för • Sjöbo tätort har det största positiva flyttningsnettot, och Hemmestorp), utom i Lövestad där den har sjunkit något. befolkningen där har också störst tendens att flytta inom tätorten, • Fler ensamstående kvinnor än män bor i hyresrätt eller bostadsrätt. jämfört med kommunens övriga tätorter. • Det finns ett förhållandevis stort intresse för personer som är Bostadsmarknad och bostadsbyggande födda i Sjöbo kommun att bosätta sig där igen vid vuxen ålder. • Befolkningens medelålder har ökat snabbare i Sjöbo kommun än i • Majoriteten av kommunens bostadsbestånd består av småhus och riket under de senaste 20 åren. Kommunen har en relativt hög äganderätter. andel befolkning som är 65 år eller äldre, drygt 23 procent 2021, • Cirka 45 procent av kommunens totala befolkning bor i Sjöbo jämfört med cirka 20 procent i Skåne som helhet. tätort. • Den befolkningsprognos som togs fram 2021 förutspår att det • Högst andel "bosatt inom tätort" återfinns bland invånare över 80 främst är grupperna 80 år och äldre, 19–24 år och 0–18 år som år, medan den lägsta andelen återfinns bland invånare mellan 40 kommer att öka i kommunen fram till 2032. och 64 år. 24 • Störst andel hyresrätt och bostadsrätt (baserat på befolkningen) är dock kraftigt nedräknat jämfört med 2021, på grund av den fanns 2020 i Sjöbo tätort, samt i Vollsjö. Även Lövestad och stundande lågkonjunkturen. Bjärsjölagård har en hög andel hyresrätter, dock inga bostadsrätter. • Kommunen står trots detta inför ett högre bostadsbyggande 2022– Lägst andel hyresrätter, och inga bostadsrätter, fanns 2020 i 2032 jämfört med föregående tioårs-period, trots att Blentarp, Hemmestorp, Karups Nygård, Sövde och Äsperöd. befolkningsökningen inte spås bli högre fram till 2032 än den har • Genomsnittspriset per kvadratmeter för sålda villor i Sjöbo varit under de senaste 20 åren. En förklaring kan vara att ökningen kommun var mellan augusti 2021 och augusti 2022 (totalt 251 sålda hittills till stor del har klarats av tack vare en övergång från villor) 21 604 kronor, vilket innebär ett medelpris på 2 333 000 fritidshusbebyggelse till permanentboende i kommunens kronor per villa. Mellan maj och augusti 2022 var genomsnittspriset sommarbyar. Cirka 18 procent av kommunens bostads- något högre, 23 357 per kvadratmeter (totalt 62 sålda villor). Priset /fritidshusbestånd ligger i sommarbyar (Hemmestorp, Karups per kvadratmeter har ökat under perioden 2018–2021, från cirka 14 Nygård, Sövde sommarby, Svansjö och Sjöbo sommarby, samt 300 kronor till cirka 20 800 kronor. Den procentuella ökningen detaljplanerna i Råsåkra och Ramnakullen). överträffar den genomsnittliga ökning som har ägt rum i Skånes • Kommunen hade i januari 2022 lediga tomter i kommunens kommuner. Priset per kvadratmeter i Sjöbo ligger under Skånes nordöstra delar, det vill säga i Bjärsjölagård, Fränninge, Vollsjö, genomsnitt. Klasaröd, Lövestad och Äsperöd. • Jämfört med Skåne som helhet har Sjöbo kommun ett lågt antal Bostadsbehov färdigställda lägenheter i nybyggda hus under 2014–2018, i relation till kommunens befolkning 2013. • Kommunens befolkningsprognos medför ett totalt behov av cirka • Generellt produceras mycket få bostadsrätter i Sjöbo kommun. 560 bostäder till och med 2032, eller en befolkningsökning på cirka • De flesta av de bostäder som har byggts sedan 2011 är lokaliserade 0,5 procent per år (0,3–0,7). För att det ska uppnås behöver cirka i Sjöbo tätort, följt av ”utanför tätort” och Blentarp. 50 lägenheter byggas per år, det vill säga mer än vad som har byggts • Antalet inkomna ansökningar om bygglov har ökat sedan 2013. under de senaste åren. Kommunens befolkningsprognos stämmer • Antalet inkomna ansökningar om planbesked i kommunen har ökat väl överens med de nationella och regionala mycket sedan 2010. befolkningsprognoserna. • Under 2021 inkom ett högt antal ansökningar om planbesked • Majoriteten av de nya bostäderna behöver tillkomma i Sjöbo tätort. jämfört med föregående år. Det året fanns en tro på att kommande Dock förväntas befolkningen öka även i övriga delområden, varpå bostadsbyggnation skulle bli ungefär dubbelt så hög under 2022– planberedskapen i dessa områden behöver ses över. 2032 jämfört med föregående tioårs-period. Beräkningen från 2022 Planberedskapen behöver i vissa fall utökas anpassas för att möta de kommande behov. 25 • De åldersgrupper som har högst tendens att bo i mindre bostäder, • Det finns ett underskott på bostäder för nyanlända personer i samt andra upplåtelseformer än äganderätt, är grupperna 19–24, kommunen och för personer som erbjuds bostad inom ramen för 25–39 samt 65 år och äldre. Den stora förväntade ökningen av socialtjänstlagen. Underskottet antas bero på att det generellt finns framför allt åldersgruppen 19–24 år och 80 år och äldre medför ett få lediga lägenheter, samt att hyresvärdarna ställer höga krav för att ökat behov av sådana bostäder på kommunens bostadsmarknad. erhålla ett kontrakt och inte godkänner etableringsersättning som Historiskt sett har det dock snarare varit så att åldersgruppen 25–39 inkomst. har ökat i kommunen, medan gruppen 19–24 år har minskat. • Ett mer varierat bostadsbestånd och förbättrad dialog med • Kommunens 19–24-åringar har generellt sett bott en relativt lång kommunens hyresvärdar skulle gynna kommunens arbete med period på samma adress. Det är inte ovanligt att denna grupp av bostadssociala kontrakt och kontrakt för nyanlända. unga vuxna kontaktar kommunen i bostadsfrågor. • För att förenkla för nyanlända att ta sig in på bostadsmarknaden • En grupp som garanterat kommer att öka i framtiden är de äldre. behöver arbetet med boendeintroduktion utvecklas. För att få igång flyttkedjor är det viktigt med mer kunskap om • Under våren 2022 fanns det antaganden om att Sverige skulle ta denna grupps boendepreferenser. Det är också viktigt att de emot upp mot 200 000 flyktingar från krigshärjade Ukraina, eller boenden och livsmiljöer som byggs och anläggs är hälsofrämjande. fler, innan halvårsskiftet. Situationen kring flyktingströmmarna från • Överlag krävs mer kunskap om den äldre befolkningens Ukraina har sedan dess förändrats och prognosen för antalet bostadsbehov och preferenser. Det krävs också mer kunskap om flyktingar som söker skydd i Sverige är kraftigt nedskrivet (från 200 vad som gör kommunens olika delområden attraktiva för nya 000 till 55 000 under 2022). Sjöbo kommun beräknas ta emot 40 invånare, så att dessa kvaliteter kan utvecklas ytterligare. individer för bosättning under 2022. Det finns däremot en • För närvarande anses det inte finnas behov av att bygga nya osäkerhet generellt i världen som kräver att kommunen har en god särskilda boenden. De personer som bor modernt och har god krisberedskap. framkomlighet i sin bostad bor gärna kvar livet ut under förutsättning av en välfungerande hemtjänst. Det finns ett tillräckligt antal seniorbostäder och platser i särskilt boende samt biståndsbedömt trygghetsboende i kommunen i förhållande till behov och/eller efterfrågan. • Behov finns av ett ökat antal bostäder för funktionsnedsatta (cirka 2022–2023) i Sjöbo tätort, samt en gruppbostad cirka 2026, eftersom efterfrågan enligt prognosen kommer att öka. 26 Referenser utvecklning/regional_utvecklingsstrategi_oppna_skane_2030.pdf [2021-08-16]. Barnkonventionen (1989). ”FN:s konvention om barnets rättigheter”. Region Skåne (2022). ”Regionplan för Skåne 2022–2040”. Tillgänglig: Tillgänglig: https://utveckling.skane.se/utvecklingsomraden/samhallsplanering/re https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonve gional-fysisk-planering/ [2022-09-16]. ntionen/ och https://unicef.se/barnkonventionen [2021-04-13]. Sjöbo kommun (2008). ”FÖP2007 Blentarp Sjöbo kommun”. Folkhälsomyndigheten (u.å.). ”Nationella folkhälsomål och Tillgänglig: målområden”. Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/en- https://www.sjobo.se/download/18.4424c56b16693f576f6e21/15405 god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa/vad-styr- 54954746/FOP_Blentarp_ant_080321_hela.pdf [2021-05-07]. folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/ [2021-04-12]. Sjöbo kommun (2013). ”Fördjupning av översiktsplanen för Sjöbo Jämställdhetsmyndigheten (u.å.). ”Sverige ska vara ett jämställt land”. tätort”. Tillgänglig: Tillgänglig: https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om- https://www.sjobo.se/download/18.4424c56b16693f576f6e22/15405 jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik [2021-04-13]. 54955023/fop_sjobo_tatort_2013.pdf [2022-09-07]. Regeringskansliet (u.å.). ”Mål för nyanländas etablering. Hemsida: Sjöbo kommun (2017). ”Bostadsförsörjningsprogram för Sjöbo https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nyanlandas- kommun 2017–2020”. Tillgänglig: etablering/mal-for-nyanlandas-etablering/ [2022-03-16]. https://www.sjobo.se/download/18.158c9068167fca8f4ca6f3/154781 5280661/Bostadsf%C3%B6rs%C3%B6rjningsprogram%20Sj%C3%B Regeringskansliet (u.å.). ”Nationellt bostadsmål”. Tillgänglig: 6bo%202017-2020.pdf [2022-09-22]. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/bostader-och- samhallsplanering/mal-for-boende-och-samhallsplanering/ [2021-05- Sjöbo kommun (2019). ”Exploateringspolicy”. Tillgänglig: 07]. https://www.sjobo.se/download/18.3f75e15216fdf6a770f7aa63/1582 209963796/Exploateringspolicy.pdf [2022-09-22]. Regeringskansliet (u.å.). ”Nationellt mål för funktionshinderpolitiken”. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/rattsliga- Sjöbo kommun (2020). ”Ägardirektiv AB Sjöbohem”. Tillgänglig: dokument/proposition/2017/05/prop.-201617188/ [2021-10-07]. https://sjobohem.se/om-oss/agardirektiv [2022-09-16]. Region Skåne (2020). ”Regional utvecklingsstrategi – Det öppna Skåne Sjöbo kommun (2020). ”Ägarpolicy –Sjöbo kommun”. Tillgänglig: 2030”. Tillgänglig: https://sjobohem.se/om-oss/agardirektiv [2022-09-16]. https://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/regional- 27 Sjöbo kommun (2021). ”Folkhälsoplan 2021–2024 för en god och jämlik hälsa”. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Sjöbo kommun (2021). ”Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040”. Tillgänglig: https://www.sjobo.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplan- och-detaljplaner/oversiktsplanering.html [2022-09-14]. Sjöbo kommun (2022). ”Underlag till riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026”. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Sjöbo kommun (u.å.). ”Markanvisning och exploatering”. Tillgänglig: https://www.sjobo.se/naringsliv-och-arbete/for-dig-som-ar- foretagare/markanvisning-och-exploatering.html [2022-03-16]. Sveriges riksdag (u.å.). ”Lag (2000:1 383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar”. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-20001383-om-kommunernas_sfs-2000-1383 [2021-11-01]. UNDP (u.å.). Globala målen. Tillgänglig: http://www.globalamalen.se/ [2021-04-13]. 28 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026 Antagen av kommunfullmäktige 2022-11-30 Reviderad: Kommunfullmäktige 2024-09-25 §104 Dnr: 2021/223 STRA.2019.2040 Bostadsmarknad och bostadsbyggande ____________________23 Innehåll Bostadsbehov ______________________________________24 Inledning och syfte ____________________________________1 Referenser __________________________________________26 Avgränsning ________________________________________1 Innehåll: Mia Börjesson och Emelie Edström, Radar arkitektur Metod och process ___________________________________1 Elin Brudin, Sjöbo kommun Mål och åtgärder _____________________________________3 Illustration på framsida: Lisa Lödén Mål för bostadsförsörjningen ____________________________3 Handlingsplan _______________________________________4 Rutiner för uppföljning ________________________________10 Bostadsförsörjningsprogram 2017–2020 __________________10 Sammanfattande uppföljning ___________________________10 Samhällsbyggnadsnämnden ____________________________10 Vård- och omsorgsnämnden ___________________________10 Familjenämnden ____________________________________11 Kommunstyrelsen ___________________________________11 Tekniska nämnden ___________________________________11 Nationella, regionala och lokala utgångspunkter 12 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 12 Globala mål _________________________________________________12 Nationella och regionala mål ___________________________13 Kommunala mål och verktyg ___________________________17 Sammanfattning och slutsatser från underlaget ____________23 Befolkning _________________________________________23 Inledning och syfte Sjöbo kommuns bostadsförsörjningsprogram anger riktningen för hur 2032 för att inkludera en större långsiktighet och vara till nytta för boendet i kommunen ska utvecklas. Bostadsförsörjningsprogrammet kommande program och översiktsplaner. utgörs av de två dokumenten ”Riktlinjer för bostadsförsörjning 2022– Riktlinjerna ska vara vägledande för hur kommunen behandlar frågor 2026” och ”Underlag till riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026”. som rör bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i Tillgång till goda bostäder är en viktig fråga både för den enskilde som samband med översiktsplaneringen. De ska minst innehålla är i behov av ny bostad och för samhället i stort. Genom att samla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsfrågorna i kommunen i ett strategiskt dokument, är tanken att bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta uppfylla bostadsbehov som annars inte blir tillgodosedda. Syftet med mål, samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och bostadsförsörjningsprogrammet är alltså att klargöra och beskriva regionala mål, planer och program som är av betydelse för hur kommunen ska arbeta med bostadsförsörjning fram till 2026, bostadsförsörjningen. i form av övergripande riktlinjer och föreslagna insatser. Avgränsning Kommunens bostadsförsörjningsansvar regleras av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387), bosättningslagen Sjöbo kommuns bostadsförsörjningsprogram inkluderar all (2016:38) och socialtjänstlagen (2001:453). bostadsplanering och produktion inom kommunens gränser, både den I enlighet med dessa lagar har kommunen ansvar för att tillgodose som initieras från kommunens sida och den som kommer från privata bostadsbehovet hos funktionsnedsatta, äldre med särskilda behov och fastighetsägare och/eller byggherrar. Då bostadsförsörjning går hand i nyanlända (som anvisats kommunen med stöd av bosättningslagen), hand med antalet boende i kommuner är befolkningsprognoser för inklusive asylsökande ensamkommande barn. Kommunen har också ett Sjöbo kommun en stor utgångspunkt för programmet. Vid prognoser ansvar för att i enlighet med socialtjänstlagen tillgodose bostadsbehovet inträder av naturliga skäl osäkerhetsfaktorer. Större demografiska hos särskilt utsatta grupper. Lagen om kommunernas förändringar, såsom framtida flyktinginvandring och barnkullar, har bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) anger att alla i kommunen ska därför tagits hänsyn till men kan inte benämnas som annat än leva i goda bostäder. prognoser. Riktlinjerna för bostadsförsörjning är grundade på Metod och process befolkningsprognoser, demografiska förändringar samt kommunens Riktlinjerna för bostadsförsörjning 2022–2026 tar sin utgångspunkt i förutsättningar och verktyg. Bostadsförsörjningsprogrammet sträcker det bostadsförsörjningsprogram som togs fram 2017. Underlaget, som sig från 2022 till 2026 men innehåller befolkningsprognoser fram till publiceras och antas som en separat handling, har uppdaterats med 1 statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och en befolkningsprognos från 2022 (tas fram i kommunen varje år). Statistiken som har använts kommer både från SCB:s öppna statistikdatabas, i de fall jämförelser har behövt göras med till exempel Skåne eller riket, samt från Skånedatabasen MONA som kommunen har tillgång till, och där inomkommunala jämförelser kan göras. I samband med framtagandet av bostadsförsörjningsprogrammet har kommunens detaljplaner inventerats för att få en uppfattning om aktuell planberedskap. Beredskapen visas på kartor för respektive tätort, samt för markområden utanför tätort. Kontinuerliga diskussioner har förts med en politisk styrgrupp bestående av kommunstyrelsens arbetsutskott, med inbjudan till ordföranden för AB Sjöbohem och ordförandena i kommunens nämnder. Samtal har förts med en referensgrupp av förvaltningscheferna och AB Sjöbohems VD, i syfte att följa upp bostadsförsörjningsprogrammet från 2017 samt identifiera behov och utmaningar framåt, för att slutligen landa i riktlinjer och föreslagna insatser fram till 2026. 2 Mål och åtgärder hos framför allt den växande äldre befolkningen, men även bland den yngre. På kommunalägd mark kan kommunen styra hur många byggklara bostadstomter som finns, och på så sätt främja en utveckling Nedan följer ett övergripande mål för bostadsförsörjningen med ett som går i linje med kommunens ambition. Det är även viktigt att det antal delmål kopplade till sig. Varje delmål kopplas till förslag på finns en beredskap för utökad kommunal service, om det skulle krävas åtgärder med ansvarig part som redovisas i en handlingsplan. för att möta efterfrågan. Mål för bostadsförsörjningen Delmål 1. Mer samordnad och tydlig hantering av bostadsförsörjningen Säkra förutsättningarna för att bygga mellan 45 och 70 nya som en övergripande kommunal fråga. bostäder per år, samt arbeta aktivt för att främja attraktivitet, 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. hälsa och jämställdhet i bostadsutvecklingen. 3. Ökad valfrihet för äldre. Kommunens ambition är att begränsa befolkningsökningen till cirka 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. 0,5–0,8 procent per år Kommunens ambition är att ha en 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. befolkningstillväxt på 0,5-0,8 procent per år, vilket är i linje med den 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i genomsnittliga befolkningsökningen under de senaste 20 åren. På så boendemiljön. vis skapas bättre förutsättningar för att utbyggnad av kommunal 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget boende. service ska kunna hålla samma takt som befolkningsökningen. En 8. Tillgodosett behov av särskilda boenden (enligt befolkningsökning på 0,5– 0,8 procent motsvarar ungefär 45–70 nya socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter bostäder per år. verksamheten. Befolkningsprognoserna varierar över åren, och 45–70 nya bostäder 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala kan anses vara en rimlig siffra utifrån de spann som de olika kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda prognoserna har, samt utifrån det faktum att det behövs en bostads- kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god och planreserv för att kunna hantera oväntade fluktuationer på tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. bostadsmarknaden. Det är viktigt att de bostäder som byggs bidrar till ett mer varierat bostadsbestånd, för att tillgodose de behov som finns 3 Handlingsplan I tabellen finns ansvarig nämnd angiven. Medverkande eller utförande parter står angivna inom parantes. I vissa fall är den lokalförsörjningsplan som ska tas fram för kommunen ett medel för genomförandet varpå kommunstyrelsen står som ansvarig. KS = Kommunstyrelsen. SBN = Samhällsbyggnadsnämnden. TN = Tekniska nämnden. VoO = Nämnden för vård och omsorg. FN = Familjenämnden. Barnperspektiv Barnkonventionen fastslår varje barns rättigheter och är sedan 2020 svensk lag. Barnkonventionen innebär bland annat att vid beslut och åtgärder som rör barn, direkt eller indirekt, ska barnets bästa alltid beaktas. Varje åtgärd i handlingsplanen har vägts mot barnkonventionen och i de fall som rör barn direkt skall en barnkonsekvensanalys upprättas i samband med att åtgärden genomförs. I de fall åtgärden berör barn indirekt beskrivs möjliga konsekvenser som ska beaktas. För vissa åtgärder saknas tydlig påverkan på barn, varpå barnperspektivet inte har analyserats utan lämnats blankt (-). ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV Förbättra och/eller På kommunal mark kan kommunen styra hur många KS (SBN, TN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. - anpassa byggklara bostadstomter som finns, och på så sätt 3. Ökad valfrihet för äldre. planberedskapen på främja en utveckling som går i linje med det 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget kommunal mark i övergripande målet för bostadsförsörjning. boende. kommunens alla Planberedskapen behöver möjliggöra ett varierat delområden för att 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till utbud av bostadstyper och upplåtelseformer. Det finns bättre kunna möta lokala bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i ett behov av fler bostads- och hyresrätter, mindre behov. syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av lägenhetsstorlekar och olika bostadstyper såsom bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, radhus, kedjehus och flerfamiljshus. integrerat i övrigt bostadsbestånd. Det är även viktigt att det finns en planberedskap för utökad kommunal service om det skulle krävas för att möta efterfrågan. Ta fram en övergripande För att förtydliga processen och skapa förutsättningar KS (SBN, TN). 1. Mer samordnad och tydlig hantering av - intern processbild över för en tydligare arbetsgång och dialog. bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal bostadsförsörjnings- fråga. processen. Ta fram en Beskriver rutiner, processer och samband för KS. 1. Mer samordnad och tydlig hantering av - lokalförsörjningsplan. lokalförsörjning, inklusive kommunägda bostäder. bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal fråga. 4 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV Planen konkretiserar behov och planering för 8. Tillgodosett behov av särskilda boenden (enligt nybyggnation samt intern samverkan och rutiner. socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter verksamheten. Utveckla planberedskap Lokalisering anpassad efter verksamhetens behov. För KS (KS, VoO, 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Positiva konsekvenser för för särskilda boenden. LSS-boende ligger fokus på centrala lägen med god via lokal- bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal barn förutsatt att tillgång till kollektivtrafik, för särskilda boenden enligt försörjnings- fråga. planberedskapen socialtjänstlagen ligger fokus på samlokalisering med plan, SBN). 8. Tillgodosett behov av särskilda boenden (enligt tillkommer i, för barn, befintliga boenden med stora tillagningskök. socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade lämpliga områden för Det finns behov av att var fjärde år se över den efter verksamheten. nya bostäder. långsiktiga planeringen. Planeringen måste sedan uppdateras kontinuerligt eftersom förutsättningarna kan ändras snabbt, till exempel genom lagändringar eller liknande. Åtgärden ska genomföras inom ramen för kommunens lokalförsörjningsplanering. Vid nybyggnation bör målgruppens ekonomiska möjligheter beaktas. Kostsamma boenden kan föranleda att individerna hamnar i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd för att kunna betala hyran. Försörjningsstödet är tänkt som ett tillfälligt stöd och bör inte vara nödvändigt för att tillgodose en hyra som är kopplad till stödinsatser. Ta fram en ny fördjupad Som grund för nya detaljplaner, förtätning av tätorten KS (SBN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. En barnkonsekvensanalys översiktsplan (FÖP) för och uppdatering av detaljplaner behöver den ska utföras inom ramen 3. Ökad valfrihet för äldre. Sjöbo tätort. fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Sjöbo tätort ses för planarbetet. 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget över. boende. Se över äldre Översyn av befintlig markanvändning och detaljplaner i SBN. 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Vid framtagande av nya detaljplaner inom Sjöbo tätort, i syfte att möjliggöra förtätning där så detaljplaner som berör arbetet med FÖP Sjöbo. lämpligt (och klimatanpassa där mindre lämpligt), samt barn ska en öka möjligheterna till byggrätter för ett bredare barnkonsekvensanalys bostadsutbud. utföras. Utöka den kommunala Genomföra markinköp i strategiska lägen. Ger bättre KS (TN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. - markreserven. förutsättningar för kommunen att påverka bostadsbyggande i form av exempelvis markanvisning. 5 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV Utveckla markanvisning I syfte att styra mot en mer varierad och KS (TN). 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Om markanvisning kan som styrmedel. kompletterande bostadsbebyggelse, utifrån till användas som styrmedel exempel bostadsstorlekar, upplåtelseform och för att uppnå ett mer hyresnivå. varierat bostadsutbud medför det positiva konsekvenser för barn inom familjer som efterfrågar det. Pröva möjligheten att Syftar till att öka tillgången till bostäder, med tillgång KS. 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Om markanvisning kan använda markanvisning till kollektivtrafik samt integrerat i övrigt bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i användas som styrmedel för samarbetsavtal för bostadsbestånd, och undersöka möjligheten att styra syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av för att uppnå ett större upplåtelse av bostäder mot rimliga hyreskostnader. bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, utbud av kommunala för kommunala kontrakt. integrerat i övrigt bostadsbestånd. kontrakt medför det positiva konsekvenser för barn inom familjer som behöver det. Höja attraktiviteten i Med hjälp av riktade insatser och marknadsföring, KS (KS, SBN, 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Positiva konsekvenser för delområde Vollsjö, samt förbättrade möjligheter till mobilitet och TN). 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och barn som bor inom dessa Lövestad och kollektivtrafik, för att på sikt skapa bättre välbefinnande i boendemiljön. delområden, förutsatt att Bjärsjölagård. investeringsmöjligheter vad gäller nybyggnation. I ökad attraktivitet inte förlängningen är målet att främja ett mer varierat sätter igång en bostadsbestånd som skapar goda förutsättningar för gentrifieringseffekt. social hållbarhet, flyttkedjor och kollektivtrafikförsörjning. Säkra flexibel För flexibel markanvändning, men också för att säkra SBN. 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. - användning i förutsättningar för flexibel användning av ny detaljplanering. bebyggelse, såsom förutsättningar för att växla mellan boende och verksamhetslokaler. Utreda underlaget till Som ett sätt att minska bostadsbristen för unga vuxna SBN. 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget - studentbostäder i Sjöbo och utnyttja Sjöbos goda pendlingsläge. boende. kommun. Främja utvecklingen av Stötta omvandling av vindar och utbyggnad av mindre SBN. 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget Positiva konsekvenser för ungdomslägenheter. komplementbostäder, så som attefallshus, exempelvis boende. ungdomar som är i behov i form av utvecklat informationsmaterial. av att flytta hemifrån. 6 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV Undersöka hur äldre vill Med äldre menas här äldre befolkningsgrupper i SBN. 3. Ökad valfrihet för äldre. - bo. samhället (till exempel 70 år och äldre) med fokus på villaägare. Bostadsrätter för äldre efterfrågas av Pensionärsrådet. Låta kunskapsunderlag På så sätt kan påfrestningar från värmeböljor minska. SBN. 3. Ökad valfrihet för äldre. - om ekosystemtjänster Närhet till grönska, rekreation och mötesplatser ökar 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och vara vägledande vid såväl livskvalitén som möjligheterna till livslång hälsa. välbefinnande i boendemiljön. placering av äldres Klimatanpassning behöver gå hand i hand med boende vid fysisk tillgänglighet vid utformning av utemiljöer. planering. Motverka ofrivillig Detta är särskilt viktigt i områden där andelen SBN, TN (AB 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och - ensamhet bland äldre, ensamhushåll bland äldre är hög och utbudet av Sjöbohem). välbefinnande i boendemiljön. bland annat genom att service och kollektivtrafik är lågt. tillskapa fler mötesplatser/-lokaler. Rikta informationsinsats Faktorer som kan påverka individens möjlighet att bo KS (KS, VoO). 3. Ökad valfrihet för äldre. - till pensionärer om kvar i sin bostad livet ut kan till exempel vara närhet vikten av att se över sin till kollektivtrafik och service, hur boendesituation i tid. tillgänglighetsanpassad bostaden är, och så vidare. Ta fram en Universell utformning innebär att vid ny-, om- eller SBN. 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga Positiva konsekvenser för informationsbroschyr om tillbyggnation utforma bostäder och miljöer på ett bostadsbeståndet. barn i behov av en universell utformning av användbart sätt för en så stor del av befolkningen som tillgänglighetsanpassad utemiljöer och bostäder. möjligt. Broschyren bör rikta sig till byggherrar som bostad. stöd i bygglov och dialog med fastighetsägare. 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga AB Sjöbohem inventerar I samverkan med tillgänglighetskompetens från AB Sjöbohem. Positiva konsekvenser för tillgänglighet i kommunen, i syfte att identifiera behov av åtgärder för bostadsbeståndet. barn i behov av en utemiljöer, entréer och att uppnå en god tillgänglighet. tillgänglighetsanpassad allmänna utrymmen i sitt bostad. bostadsbestånd. 5. Minskat behov av bostadsanpassning i Öka intern samverkan Undvika behov av kommunala kostnader för SBN. Positiva konsekvenser för mellan tillgänglighets- bostadsanpassningsbidrag i nybyggnation genom att nyproduktion. barn i behov av en rådgivare och utnyttja intern kompetens för att säkerställa att tillgänglighetsanpassad bostadsanpassnings- lagkrav och praxis följs vid bygglov, tekniskt samråd bostad. handläggare vid 7 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV bygglovshandläggning och slutbesiktning. Fokus på utformning av entréer och för flerbostadshus. hygienutrymmen i flerbostadshus. Se över Översynen behöver visa hur bostadsförsörjningen kan KS. 1. Mer samordnad och tydlig hantering av Om kommunen kan få ansvarsfördelning för hanteras som en kommunövergripande fråga, samt bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal ökad helhetssyn på kommunala delansvar tydliggöra vilka ansvarsområden som ligger inom vilka fråga. bostadsförsörjningen, för bostadsförsörjning i förvaltningar. och därmed en mer kommunens effektiv hantering, organisation. medför det med hög sannolikhet positiva konsekvenser för barn. Tydliggöra information I syfte att underlätta för familjeförvaltningen, som i KS. 1.Mer samordnad och tydlig hantering av - om kommunens ansvar nuläget får frågor från allmänheten inom områden bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal och vart bostadssökande som ligger utanför förvaltningens egentliga fråga. ska vända sig, genom ansvarsområde, exempelvis bostadsförfrågningar från utveckling av unga vuxna. kommunens hemsida och kontaktcenter. Stärka samarbete mellan Dialog om aktuella behov och möjligheter att utveckla KS (FN). 1.Mer samordnad och tydlig hantering av Om samarbetet främjar kommun, AB Sjöbohem samverkansrutiner. Även dialog om möjligheter att bostadsförsörjningen som en övergripande kommunal ett större utbud av och privata hyresvärdar. utveckla befintligt bostadsbestånd. Vidare finns ett fråga. kommunala kontrakt behov av att föra dialog om inkomsttyp som krav för 2.Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. och/eller ett mer varierat ett förstahandskontrakt. bostadsbestånd medför 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget det positiva boende. konsekvenser för barn 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till inom familjer som bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i behöver det. syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. AB Sjöbohem ser över Syftar till att möta behov av mer varierade AB Sjöbohem. 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Om översynen medför möjligheter att utveckla bostadsstorlekar och större billiga lägenheter, genom ett mer varierat 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till en större variation i till exempel sammanslagning av lägenheter eller bostadsbestånd och i bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i befintligt bestånd. ändrad användning från lokal till bostäder. förlängningen ett syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av bredare utbud av kommunala kontrakt 8 ÅTGÄRD BESKRIVNING ANSVAR KOPPLING TILL DELMÅL BARNPERSPEKTIV bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, innebär det positiva integrerat i övrigt bostadsbestånd. konsekvenser för barn inom familjer som behöver det. Upprätta en rutin för I syfte att ge ett bra beslutsunderlag, exempelvis vad KS (FN). 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Konsekvenserna för barn krishantering och god gäller extra personalbehov, inventering av tillgängliga bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i ska betänkas vid beredskap vid förhöjt bostadslokaler och så vidare. syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av framtagandet. flyktingmottagande. bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. Upprätta reglerande För att lösa behovet av en rutin vid övergång från FN (AB 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Konsekvenserna för barn avtal för förnyelse av socialt kontrakt till förstahandskontrakt. Sjöbohem). bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i ska betänkas vid sociala kontrakt. syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av framtagandet. bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. Ta fram Inkluderar exempelvis bostadstyper och storlekar, FN. 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till Konsekvenserna för barn riktlinjer/kriterier för tillgång till kollektivtrafik och så vidare. bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i ska betänkas vid placering av sociala syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av framtagandet. kontrakt. bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. Genomföra en Kartläggningen kan exempelvis innehålla aktuell FN. 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till - kartläggning av statistik kring antal vräkningar, antal pågående bostadssociala kontrakt och bostäder för nyanlända, i boendesituationen för bostadssociala kontrakt, antal bostadssociala kontrakt syfte att kunna erbjuda kontrakt i ett varierat utbud av utsatta grupper. som har övergått till förstahandskontrakt, tillfälliga bostadsstorlekar, med god tillgång till kollektivtrafik, boenden, och så vidare. Kartläggningen kommer att integrerat i övrigt bostadsbestånd. utgöra en viktig kunskapskälla för arbetet med nästkommande bostadsförsörjningsprogram, och bör där presenteras som en del av underlaget. 9 Rutiner för uppföljning kallad bostadsgrupp, bestående av representanter från alla kommunens förvaltningar. Bostadsförsörjningsprogrammet ska följas upp genom en årlig Sammanfattande uppföljning utvärdering. Listan på åtgärder med koppling till ansvarig part ska underlätta uppföljningen vid utvärderingen. Uppföljningsansvarig på Ingen av kommunens nämnder har arbetat aktivt med stadsbyggnadsförvaltningen samlar in uppgifter om måluppfyllelse och bostadsförsörjningsprogrammet sedan det togs fram. Den åtgärdsarbete från samtliga förvaltningar. Stadsbyggnadsförvaltningen bostadsgrupp som beskrivs i bostadsförsörjningsprogrammet, och som sammanställer uppföljningen i ett årligt PM som godkänns av står som ansvarig för att programmet implementeras och löpande följs kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen. Vart fjärde år upp, har inte sammanträtt regelbundet så som var tanken. En utgör uppföljningen en del av underlaget för framtagandet ett nytt bidragande orsak är en avslutad projektanställning för den bostadsförsörjningsprogram. bostadskoordinator som hade en tydlig och drivande roll i gruppen. Samhällsbyggnadsnämnden Bostadsförsörjningsprogram 2017–2020 På ett övergripande plan har samhällsbyggnadsnämnden inte I Sjöbo kommuns nuvarande bostadsförsörjningsprogram 2017–2020 genomfört de aktiviteter som finns angivna i identifieras fyra bosociala grupper: Unga vuxna, personer med bostadsförsörjningsprogrammet från 2017. En översyn av detaljplaner funktionsnedsättning, nyanlända och socialt utsatta. Även med en jämn har dock genomförts på detaljerad nivå i Vollsjö och Lövestad i och hög bostadsproduktion ansågs dessa bosociala gruppers behov samband med arbetet med den nya översiktsplanen, antagen i juni svårare att möta än andras. Därför fanns i programmet ett särskilt 2022. I Vollsjö respektive Lövestad föreslås i översiktsplanen cirka 25 fokus på grupperna, där specifika insatser riktades mot varje grupp. bostäder fram till 2040 i varierade boendetyper. Vikten av varierade upplåtelseformer betonas. I programmet presenteras övergripande mål, övergripande insatser samt mål och insatser för de bosociala grupperna. Insatserna i Vård- och omsorgsnämnden programmet grundas på befolkningsprognoser, demografiska förändringar och kommunens förutsättningar och verktyg. För När bostadsförsörjningsprogrammet togs fram 2017 hade vård- och programmets insatser står flera av kommunens olika nämnder angivna omsorgsnämnden ansvar för en mindre del av kommunens som ansvariga. För flertalet insatser står även det kommunala bostadssociala kontrakt, medan familjenämnden hade ansvar för fastighetsbolaget AB Sjöbohem angivet som ”övrig involverad”. För flertalet. Sedan dess har ansvaret ändrats så att familjenämnden tar uppföljningen av bostadsförsörjningsprogrammet ansvarade en så hand om samtliga av kommunens bostadssociala kontrakt. Vård- och 10 omsorgsnämnden är därför inte längre ansvariga för många av de för särskilt utsatta grupper. Kommunens arbete med hyresgarantier insatser som togs fram 2017. beskrivs närmare längre ner i detta dokument. En insats som vård- och omsorgsnämnden stod som ansvariga för var Kommunstyrelsen att öka tillgången till servicelägenheter. AB Sjöbohem planerade 2017 att bygga nya servicelägenheter vid Ängsgården i Sjöbo tätort. År 2022 Kommunstyrelsen står inte som ansvariga för någon av insatserna i har planerna inte genomförts, vilket beror på att Sjöbohem för att bostadsförsörjningsprogrammet från 2017 och har därmed inte blivit underlätta processen avvaktar att genomförandetiden på gällande tillfrågade om genomförandet. detaljplan går ut. Tekniska nämnden Vad gäller att kartlägga behovet av särskilda boendeformer inom ramen Tekniska nämnden står inte som ansvariga för någon av insatserna i för LSS och socialtjänstlagen samt vid behov utöka beståndet av bostadsförsörjningsprogrammet från 2017 och har därmed inte blivit särskilda boendeformer, har detta gjorts i och med att vård- och tillfrågade om genomförandet. omsorgsförvaltningen har uppmärksammat att ytterligare ett LSS- boende behövs Sjöbo tätort runt 2023, liksom en gruppbostad på samma ort runt 2026. Ärendet kom till stadsbyggnadsförvaltningen 2018 varpå lämplig mark föreslogs. Hur processen mot genomförande ser ut efter att lämplig mark pekats ut har dock inte varit tydligt. Vård- och omsorgsförvaltningen efterlyser tydligare processer, samverkan och övergångar mellan kommunens olika förvaltningar. Familjenämnden Familjenämnden har inte arbetat aktivt med bostadsförsörjningsprogrammet sedan 2017. En del av de insatser där de står som ansvariga ligger utanför deras arbetsområde. Antagligen beror det till stor del på att det tidigare fanns en tillfälligt anställd bostadskoordinator på familjeförvaltningen. I bostadsförsörjningsprogrammet från 2017 finns en insats som handlar om att undersöka möjligheten att införa hyresgarantier, vilket har gjorts 11 Nationella, regionala och lokala kommunens planläggning – med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala utgångspunkter förhållanden – ska främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Ny bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering samt samhällsservice i övrigt. Den 1 januari 2014 trädde den reviderade lagen (2000:1383) om Globala mål kommunernas bostadsförsörjningsansvar i kraft. Lagen innebär att riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning ska antas av Agenda 2030 kommunfullmäktige en gång per mandatperiod. Vid planeringen av Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjerna ska till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Regeringens minst innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling delegation för genomförandet av Agenda 2030 i Sverige pekar ut av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta kommunerna som en av de viktigaste aktörerna för genomförandet. mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och Mål 11 handlar om hållbara städer och samhällen och delmål 11.1 regionala mål, planer och program som är av betydelse för handlar om att senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra bostadsförsörjningen. Syftet är att alla i kommunen ska leva i goda och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt bostäder samt att främja att ändamålsenliga åtgärder för rusta upp slumområden. bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i anordna bostadsförmedling. Regeringen får förelägga en kommun att boendemiljön. anordna kommunal bostadsförmedling enligt första stycket. • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala Bostadsförsörjningens riktlinjer ska även grundas på plan- och kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda bygglagen (PBL). Under 2 kap 3 § femte stycket i PBL framgår att 12 kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostad” (Artikel 27, tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. punkt 3). Barnkonventionen Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning Barn är personer mellan 0 och 18 år. Barn har olika förutsättningar och • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. behov i olika åldrar. En trygg och stabil boendemiljö är på många sätt • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. en grundläggande förutsättning för att barnkonventionens artiklar ska • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. kunna följas. Sverige antog 1990 FN:s barnkonvention och • 8. Tillgodose behovet av särskilda boenden (enligt kommunerna i Sverige har en skyldighet att leva upp till denna. Den 1 socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter januari 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag, vilket medförde en verksamheten. skärpning i kommunernas ansvar att bevaka barns rättigheter. • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala Lagändringen medförde också att barn får ett starkare rättsskydd, och kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda deras rätt att få sina åsikter hörda stärks ytterligare. Detta innebär att kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god kommunen måste bli bättre på att ha med barn i olika åldrar i dialog- tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. och samrådsprocesser. Nationella och regionala mål Rent konkret innebär lagändringen att barnkonsekvensanalyser eller barnkonsekvensbeskrivningar, måste göras i samband med varje plan Det öppna Skåne 2030 eller policy som rör barn direkt eller indirekt. Vidare måste en Skånes regionala utvecklingsstrategi antogs av regionfullmäktige 2014. bedömning om ”barnets bästa” göras i samband med varje kommunalt En uppdaterad version fanns ute på remiss 2019. Strategin ska visa beslut som berör barn direkt eller indirekt. ”Barnets bästa” är en av vägen för hållbar tillväxt och en god livskvalité för regionens invånare. grunderna/stöttepelarna i barnkonventionen, som framförallt handlar Den uppdaterade strategin innehåller sex övergripande målsättningar, om att utgå från barnets förutsättningar och behov. Utgångspunkten i varav följande kan kopplas till kommunens barnperspektivet är respekten för barnets fulla människovärde och bostadsförsörjningsprogram: integritet. • Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet. Barns bostad nämns på ett ställe i barnkonventionen: • Skåne ska stärka mångfalden av goda livsmiljöer. ”Konventionsstaterna ska i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå • Skåne ska ställa om för att klara välfärden. föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna En individs bostadssituation är inte sällan mycket bidragande till den rätt och ska vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och livskvalité som upplevs. Vilka typer av boenden som finns och hur 13 tillgängliga de är kan spela en avgörande roll. Inom fysisk planering hur bostadsmarknaden fungerar och dess möjliga utveckling. Då kan talas det också om att livsmiljöer ska vara hälsofrämjande, bland annat i bostäder i varierande storlek och läge med olika upplåtelseformer och prislägen skapas så att människor kan bo och leva över hela syfte att öka invånarnas möjlighet till ett långt, friskt och självständigt Skåne. Bostadsmarknadens aktörer behöver fortsätta att gemensamt liv. Hälsofrämjande livsmiljöer kan skapas genom exempelvis undersöka vilka mekanismer som stödjer rörlighet, överkomliga tillgänglighetsanpassning, möjligheter till möten och gemensamma priser, integration och etablering på bostadsmarknaden. aktiviteter för att motverka ensamhet och stärka folkhälsan. Regionplanen har också en planeringsprincip på temat Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning ”Hälsofrämjande livsmiljö” som handlar om att ”planera • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. hälsofrämjande och gröna miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. och bidrar till att minska negativ påverkan på människors hälsa”. • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i • 1. Mer samordnad och tydlig hantering av bostadsförsörjningen boendemiljön. som en övergripande kommunal fråga. • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. Regionplan för Skåne 2022–2040 ”Regionplan för Skåne 2022–2040” antogs av regionfullmäktige i juni • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i boendemiljön. 2022. Regionplanen bygger på att satsa på den flerkärniga ortsstrukturen och lägga extra fokus på de regionala kärnorna (Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg, Ängelholm, Hässleholm, Kristianstad, Ystad och Trelleborg). För Sjöbo innebär det planering för att underlätta pendlingen till sådana kärnor. I regionplanen finns planeringsprinciper som relaterar till bostadsförsörjning. De handlar om att ”verka för att det finns tillgång till bostäder som motsvarar bostadsbehovet i Skåne” samt att ” utveckla regional samverkan och samsyn om hur den skånska bostadsmarknaden fungerar och kan utvecklas”. Region Skåne skriver också att: För att nå målet om en bostadsmarknad med en mångfald av 14 boendeformer behöver samverkan utvecklas och samsyn nås kring 15 Nationellt bostadsmål förankring hos olika målgrupper. Vem bygger vi för, och varför? Hur Det övergripande nationella målet för samhällsplanering, kan nya bostadsområden bidra till att lösa upp knutar och barriärer i bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla det befintliga bostadsbeståndet? Samhällsövergripande förutsättningar människor i alla delar av landet en god livsmiljö ur social synpunkt, där för kvinnor och män skiljer sig ofta åt, på ett strukturellt plan. Det en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas behöver uppmärksammas i planeringsunderlaget, exempelvis genom att och där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Målet statistik delas upp på kvinnor och män, eller andra grupper, och att om är också långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där tillämpligt ge olika grupper möjlighet att komma till tals i intervju- konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar underlaget. mot behoven. Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. • Övergripande mål för bostadsförsörjningen. • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala • 1. Mer samordnad och tydlig hantering av bostadsförsörjningen kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda som en övergripande kommunal fråga. kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i Integrationsmål boendemiljön. Regeringens övergripande mål för integrationspolitiken är ”lika • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda kulturell bakgrund” (Regeringskansliet, u.å.). Utifrån bosättningslagen kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god har kommunerna ett särskilt ansvar att ordna bostäder åt de nyanlända tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. flyktingar som anvisas till kommunen av Migrationsverket. Kommunen ska även ta emot dem som av egen vilja bosätter sig i kommunen, så Jämställdhetsmål kallade egenbosatta. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det Med nyanlända avses personer som, utifrån förordning 1990:927, har övergripande målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, rätt att delta i kommunala etableringsprogram då de har erhållit villkor samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt. En uppehållstillstånd av flyktingskäl, andra skyddsbehov eller av individs bostadssituation är väldigt starkt kopplad till både livskvalité humanitära skäl, samt vissa av deras anhöriga. och möjligheten till självbestämmande och att forma sitt eget liv. Det är därför viktigt att de samhällspåverkande beslut som tas har en bred 16 Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning • Boende och närmiljö – handlar om att ha tillgång till en god • 9. Förbättrade möjligheter att få tillgång till bostadssociala bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för kontrakt och bostäder för nyanlända, i syfte att kunna erbjuda social gemenskap som bidrar till trygghet, tillit och en god och kontrakt i ett varierat utbud av bostadsstorlekar, med god jämlik hälsa. tillgång till kollektivtrafik, integrerat i övrigt bostadsbestånd. • Kontroll, inflytande och delaktighet – handlar om att en god och jämlik hälsa bland annat uppnås genom att främja alla Mål för funktionshinderpolitiken individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i Regeringens övergripande mål för funktionshinderpolitiken är att samhället och det dagliga livet. ”uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. beaktas” (Regeringskansliet, u.å.). Målet utgår från FN:s konvention • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i boendemiljön. Koppling till Sjöbos mål för bostadsförsörjning • 4. Ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. • 5. Minskat behov av bostadsanpassning i nyproduktion. • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i boendemiljön. • 8. Tillgodose behovet av särskilda boenden (enligt socialtjänstlagen och LSS) i tillgängliga lägen anpassade efter verksamheten. Folkhälsomålet År 2018 antog Sveriges riksdag ett nytt övergripande mål för folkhälsopolitiken, som innebär att hälsan ska vara mer jämlikt fördelad och klyftorna i samhället ska minska. Inom en generation ska de påverkbara hälsoklyftorna inom befolkningen slutas. Bland de åtta målområdena finns två mål där utvecklingen av bostadsbeståndet och riktlinjerna för detta spelar en viktig roll. Dessa är: 17 Kommunala mål och verktyg Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040 Kommunens bostadsförsörjningsprogram ska vara vägledande för Kommunens vision översiktsplaneringen. Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska, baserat på År 2018 beslutade kommunfullmäktige om en ny vision för Sjöbo en demografisk analys, ange hur många nya bostäder som behöver kommun. Visionen grundar sig framför allt på en omfattande produceras och översiktsplaneringen ska besvara frågan om hur det ska medborgardialog med bland annat fysiska möten och en gå till. enkätundersökning. Översiktsplanering handlar om att planera markanvändning och Av enkätundersökningen framkom bland annat att invånarna önskar att byggande på ett långsiktigt och hållbart sätt. Översiktsplanen är ett det i Sjöbo kommun 2034 är nära till kollektivtrafik, att boendet är dokument som på en övergripande och långsiktig nivå ska fungera miljösmart och att det finns möjlighet att bo i villa. Att ha nära till vägledande för beslut om hur mark- och vattenområden i kommunen naturen återkom också i hög grad som betydelsefullt. På frågan vad ska användas. Alla kommuner är skyldiga att ha en översiktsplan. I som är bäst med Sjöbo lyfts naturen som oslagbar etta. Även det översiktsplanen kan du bland annat se var Sjöbo kommun planerar centrala läget väger tungt. Annars lyfts den lagom stora framtida bostads-, handels- och industriområden. småstad(skänslan) med närhet till samhällsservice och de familjära, En ny kommunövergripande översiktsplan antogs av företagsamma, driftiga och vänliga människorna som det allra bästa kommunfullmäktige i juni 2022. Planen gäller i hela kommunen med med Sjöbo. undantag för Sjöbo tätort och Blentarp, där fördjupade översiktsplaner Visionen för Sjöbo kommun 2034 är ”Sjöbo – en plats vi skapar fortsätter att gälla parallellt. I planen anges ett antal planeringsprinciper, tillsammans”. Visionen är indelad i tre målområden: varav följande har direkt påverkan på kommunens bostadsförsörjning: • Hela Sjöbo lever • Växa flerkärnigt (en jämn tillväxt i kommunens samtliga • Naturen i Sjöbo förgyller livet serviceorter). • Barn och unga känner sig hemma i Sjöbo • Lokalisera ny samlad bebyggelse i anslutning till befintlig samhällsservice. Koppling till mål för bostadsförsörjningen • Arbeta aktivt för att främja hälsa, trygghet, jämställdhet och • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. inflytande i den fysiska planeringen, bostadsutvecklingen och • 3. Ökad valfrihet för äldre. utformningen av offentliga rum. • 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget boende. I arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet har den sista punkten arbetats in i form av ett övergripande mål för bostadsförsörjningen. 18 I översiktsplanen finns även en utvecklingsstrategi som anger de breda ytterligare detaljplaner för nya bostäder, förutom de som redan penseldragen för hur kommunen tänker sig utvecklingen fram till 2040. finns. I kategorin ”Bebyggelseutveckling” anges följande: • ”Fördjupning av översiktsplanen för Sjöbo tätort”, antagen av kommunfullmäktige 24 april 2013. Under 2022 har arbete All ny sammanhängande bebyggelse lokaliseras i anslutning till påbörjats för att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för befintlig samhällsservice. Samtliga av kommunens tätorter anses ha tillgång till befintlig samhällsservice i form av kommunalt vatten och Sjöbo tätort. avlopp, hållplatslägen och förskolor. Koppling till mål för bostadsförsörjningen Även om alla tätorter kan anses ha viss tillgång till befintlig • Övergripande mål för bostadsförsörjningen. samhällsservice ska ny sammanhängande bebyggelse fram till 2040 • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. huvudsakligen koncentreras till kommunens centralort Sjöbo samt serviceorterna Blentarp, Vollsjö och Lövestad. I de orterna är • 3. Ökad valfrihet för äldre. utbudet av befintlig samhällsservice bredare än i övriga tätorter. • 7. Förbättrade möjligheter för unga vuxna att få eget boende. I serviceorterna Vollsjö och Lövestad, som alltså inte omfattas av Folkhälsoplan 2021–2024 fördjupade översiktsplaner, föreslår översiktsplanen en översyn av Som grund för kommunens folkhälsoarbete ligger ”Folkhälsoplan befintliga detaljplaner för att tillgodose det behov som har räknats fram 2021–2024”. Nedan listas de mål i folkhälsoplanen som en inom ramen för befolkningsprognosen. övergripande samhällsplanering bedöms kunna påverka: Koppling till mål för bostadsförsörjningen • Barnkonventionen genomsyrar kommunens arbete. • Övergripande mål för bostadsförsörjningen. • Samhället är utformat så att det ger förutsättning för fysisk • 2. Mer varierat bostadsutbud i alla kommundelar. aktivitet. • 3. Ökad valfrihet för äldre. • Barn och ungas förutsättningar att aktivera sig är goda. • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i boendemiljön. Koppling till mål för bostadsförsörjningen • 6. Bättre förutsättningar för god hälsa och välbefinnande i Fördjupade översiktsplaner boendemiljön. I kommunen finns två fördjupade översiktsplaner (FÖP): • ”FÖP2007 Blentarp Sjöbo kommun”, antagen av kommunfullmäktige 23 april 2008. Inom denna FÖP medges 19 Detaljplanering Målsättningen för exploateringsverksamheten är att En detaljplan reglerar användandet av mark och vatten. Detaljplanen exploateringsprojekten ska finansieras av de intäkter som erhålls då innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var byggnation får ske, marken säljs och anslutningsavgifterna erläggs. Detta är oavsett om det vad byggnader och markområden ska användas till, byggnadshöjder är kommunen eller någon annan som genomför exploateringen. samt byggnaders utformning i stora drag, med mera. Ett viktigt syfte Kommunen kan uppträda i många roller i samband med exploatering, med detaljplanen är att fastställa vad ett mark- och/eller vattenområde till exempel: är mest lämpat för att användas till. I en detaljplan kan det exempelvis fastställas om marken inom ett visst område ska användas för industri • Vara den myndighet som avgör hur marken ska användas eller bostäder, men planen behandlar även frågor såsom bredd på genom tillståndsprövning via samhällsbyggnadsnämnden. gator, bevarande av kulturellt värdefulla byggnader och hantering av • Planlägga marken via detaljplaner. dagvatten. • Vara markägare till den mark som skall exploateras. Lokalförsörjningsplan • Vara byggherre för exploateringsprojekt. Det övergripande syftet med en lokalförsörjningsplan är att • Vara huvudman med serviceansvar för till exempel gator, prognostisera kommunens behov av lokaler för samhällsservice, vatten och avlopp genom tekniska nämnden. inklusive särskilda boenden, och samordna behovet av insatser och • Vara nyttjare av de tomter som produceras för egen investeringar över tid. Lokalförsörjningsplanen blir därmed ett viktigt verksamhet, till exempel bostäder, förskolor, skola och styrdokument för kommunen. Kommunens första industrifastigheter genom nämndsorganisationen samt de lokalförsörjningsplan kommer att tas fram under 2022–2023. kommunala bolagen AB Sjöbohem och Sjöbo Elnät AB. Exploateringspolicy I exploateringsprogrammet fastslås kommunfullmäktiges, Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta kommunstyrelsens, tekniska nämndens och och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, samhällsbyggnadsnämndens ansvar vid planläggning och exploatering. industrier, kontor samt lokaler för offentlig verksamhet. I Exploateringsprogram exploateringsverksamheten ingår också att bygga kompletterande För att få en sammanhållen långsiktig exploateringsplanering anger gemensamma anordningar som gator, grönområden, VA- respektive el- kommunens exploateringspolicy att ett exploateringsprogram ska anläggningar och liknande. Syftet med exploateringsverksamheten är att upprättas vart fjärde år. Programmet ska uppdateras årligen inför stödja Sjöbo kommuns vision. För att underlätta arbetet för kommande budgetprocess. Genom att sammanställa verksamheten har kommunen en exploateringspolicy som togs fram exploateringsprojekten i ett exploateringsprogram samlas och beslutades 2018–2019. samhällsutvecklingen de närmsta fyra åren i ett dokument. 20 Exploateringen bygger bland annat på översiktsplanen och Exploateringsavtal bostadsförsörjningsprogrammet, vilka tillsammans utgör kommunens Ett exploateringsavtal är ett avtal mellan en kommun och en byggherre mer långsiktiga planering av samhället. I exploateringsprogrammet eller fastighetsägare om genomförandet av en detaljplan avseende mark anges alla aktuella projekt. Arbetet med att ta fram ett nytt som inte ägs av kommunen. Syftet med exploateringsavtalet är att exploateringsprogram påbörjades 2019. klargöra och fördela ansvar, kostnader och intäkter. Markanvisnings- och exploateringsavtal Exploateringsavtal tecknas innan detaljplan har antagits och kräver för I Sjöbo kommun finns riktlinjer för markanvisning och exploatering, sin giltighet att detaljplanen antas och vinner laga kraft. framtagna av tekniska förvaltningen. Kommunstyrelsen fattar det formella beslutet att ingå exploateringsavtal. Ett upprättande av ett exploateringsavtal innebär Markanvisningsavtal inte ett ställningstagande från kommunen som planmyndighet. En markanvisning är en överenskommelse mellan en kommun och en Kommunen kan varken garantera byggrätter eller att detaljplan vinner byggherre som ger byggherren rätt att under en begränsad tid, och på laga kraft. givna villkor, ensam förhandla med kommunen om förutsättningarna för genomförande av ny bebyggelse inom ett område som kommunen Överlåtelse och ersättning för mark äger. Villkoren för en markanvisning regleras i ett markanvisningsavtal. För att genomföra en detaljplan krävs ofta att mark byts mellan Avtalets exakta struktur och innehåll kan variera beroende på områdets parterna. Beroende på ägarförhållanden innan exploateringen kan det unika förutsättningar. bli aktuellt dels att exploatören erhåller mark från kommunen (kvartersmark) och att exploatören överlåter mark till kommunen Markanvisning i Sjöbo kommun sker enbart på mark där detaljplan (mark för allmänplats). finns eller processen med att ta fram en ny detaljplan har inletts. Markanvisningsavtal kan tecknas både före och efter att en detaljplan Genom att tilldela byggrätter till byggherrar kan ett verktyg vara, när har vunnit laga kraft. En markanvisning innebär inte ett det föreligger särskilda omständigheter, att komma överens om att ställningstagande från kommunen som planmyndighet. Tecknas växla byggrätter mot bostäder i befintligt bestånd eller möjligen att en markanvisningsavtal innan detaljplan finns garanterar kommunen viss procent av de bostäder som byggs ska tillfalla kommunens sociala varken byggrätter eller att detaljplan vinner laga kraft. Som ändamål. Inom ramen för markanvisning- och exploateringsavtal kan bedömningsgrunder vid normal markanvisning i Sjöbo kommun kommunen pröva förutsättningarna för att tillförsäkra sig en viss andel används markpris, gestaltning, mångfald i boendet (vad gäller av bostäder i byggprojektet eller i fastighetsägarens äldre bestånd, för upplåtelseformer, boendekostnader, hustyper och lägenhetsstorlekar), kommunal blockförhyrning och förmedling till hushåll med särskilda miljö och hållbarhet, konkurrens och mångfald på marknaden samt behov av stöd. Kommunen kan också låta skriva in i ovan nämnda organisation och genomförande. avtal att en viss del av det som byggs i ett område ska vara avsett för 21 LSS eller tillgängligt för andra kommunala verksamheter, till exempel och funktionella verksamhetslokaler för kommunen och förskola, vård, familjecentral eller annat vårdboende. näringslivet. • aktivt arbeta för att stödja kommunens ansvar enligt lag för Kommunal hyresgaranti bostadsförsörjningen generellt och ett särskilt ansvar för äldre, Kommunal hyresgaranti innebär att kommunen går i borgen för en personer med funktionsnedsättning samt personer med en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att ha ett eget boende, bostadssocial problematik. men som ändå har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Till • utifrån ett allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen och exempel om du är projektanställd och har regelbunden inkomst, men tillhandahålla bostäder i form av hyresrätter för alla och hyresvärden kräver en tillsvidareanställning för att du ska få ett eget medverka till en god utveckling i hela kommunen. hyreskontrakt på en lägenhet (Boverket, 2020). • främja en hyressättning med stabila och rimliga hyror i olika Hyresgaranti om sex månader kan erbjudas till hyresvärdar i de fall då kommundelar. den enskilde har haft andrahandskontrakt under en längre tid och inte Bolaget ska erbjuda människor, som bor i eller vill flytta till Sjöbo, har fortsatt behov av stöd men trots detta har svårt att hitta ett eget bostad med god kvalitet genom att ge människor likvärdiga möjligheter kontrakt för boende. I vissa fall kan hyresgaranti erbjudas även vid att leva i goda bostäder i bra miljöer och till rimliga kostnader. Bostäder dokumenterad och långvarig bostadslöshet då den enskilde bedöms ska erbjudas på varje serviceort. vara oförmögen att på egen hand erhålla ett hyreskontrakt. Det finns antagna riktlinjer för arbetet med hyresgaranti i kommunen, så som I ägardirektivet anges också vikten av att bolaget fortsätter arbetet med ”Riktlinje kommunkontrakt utifrån Socialtjänstlagen SoL” och att på olika sätt utveckla och stärka inflytandet för de boende, bland ”Riktlinje kommunkontrakt utifrån Bosättningslagen”. Riktlinjerna annat som en del av målsättningen att skapa trygga och hållbara antogs i familjenämnden 17 december 2019 (§ 191 och § 192) och boendemiljöer. Huruvida ägardirektivet bör kompletteras med en beskriver hur arbete med hyresgaranti bedrivs i Sjöbo kommun från skrivelse om att bolaget ska avsätta en viss procentsats av sitt och med 1 januari 2020. fastighetsbestånd till förmån för bostadssociala kontrakt, är en fråga som har lyfts inom kommunen i samband med att dessa riktlinjer för AB Sjöbohem bostadsförsörjning var ute på samråd mellan april och juli 2022. För Fastighetsbolaget AB Sjöbohem ägs av Sjöbo kommun och är en del av mer information, se samrådsredogörelsen. kommunens verksamhet. I AB Sjöbohems ägardirektiv som antogs av kommunfullmäktige 2020 anges bland annat att bolaget ska: Ägardirektivet gäller tillsammans med dokumentet ”Ägarpolicy – Sjöbo kommun” (Sjöbo kommun, 2020). I det anges bland annat att: • aktivt verka för att (genom bolagets verksamhet) stärka Sjöbo kommuns utveckling genom att tillhandahålla goda bostäder 22 [m]ed stöd av bestämmelserna i kommunallagen har Sjöbo kommun Hyreskontraktet villkoras inte mot andra stödinsatser som till exempel valt att bedriva viss kommunal verksamhet i aktiebolagsform. Det är missbruksvård. Hyresgästen har rättigheter och skyldigheter på samma genom kommunstyrelsen som kommunen utövar sitt ägarskap i sätt som andra hyresgäster. bolagen. Sjöbo kommun ska för kommuninvånarnas räkning utöva styrningen av de kommunala bolagen i syfte att skapa maximal Social förtur för våldsutsatta samhällsnytta till den lägsta kostnaden och med den högsta Kommunen har ett ansvar för att verka för att våldsutsatta (och deras kvaliteten. eventuella barn) erbjuds såväl skydd i ett akut skede som ett Bostad först stadigvarande boende för att möjliggöra en trygghet över tid. För att Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner driver på uppdrag stötta denna målgrupp i att finna ett stadigvarande boende kan av regeringen frågor kopplat till hemlöshet. Flera åtgärder så som bostadsbolag tillämpa så kallad social förtur. Ett sådant förhållningssätt kunskapsstöd och metodstöd har tagits fram i syfte att öka samverkan kan leda till kortare placering på skyddat boende/jourlägenhet samt mellan socialtjänst och samhällsplanering i kommunerna. leda till att den utsatte och eventuella barn snabbare kan återgå till ett Socialstyrelsen utlyser statsbidrag för att fler kommuner ska starta upp tryggt och normalt liv med arbete och skolgång. ett arbete enligt modellen ”Bostad först”. Att arbeta efter modellen ”Bostad först” förutsätter en samverkan mellan socialtjänsten och bostadsbolag då det innebär att individer i hemlöshet erbjuds ett hyreskontrakt parallellt med individuellt behovsanpassade stödinsatser. 23 Sammanfattning och slutsatser från • De åldersgrupperna som förväntas ha absolut högst procentuell ökning i befolkningsprognosen till och med 2032 är 19–24 år samt underlaget 80 år och äldre. Gruppen 19–24 år har dock historiskt minskat i kommunen. Nedan redovisas sammanfattningar och slutsatser från det • Den vanligaste hushållstypen i kommunen är ”sammanboende, kunskapsunderlag som har tagits fram inom ramen för arbetet med med barn 0–24 år”, följt av ”sammanboende utan barn”. Karups bostadsförsörjningsprogrammet (se separat dokument). Nygård, Lövestad, Hemmestorp och Vollsjö har högst andel ensamhushåll i kommunen. Befolkning • Sjöbo är en pendlingskommun, särskilt gentemot Malmö, Lund och Ystad. • Sjöbo kommun ligger i en region med växande befolkning. • Förutsättningarna för god kollektivtrafik är ojämnt fördelade inom Kommunens befolkning har ökat med 18 procent sedan 1996. kommunen. • Sedan 2017 (efter att många tätortsdefinitioner gjorts om) har • Förvärvsinkomsten (medianvärdet) har ökat i kommunen under de befolkningen ökat i alla kommunens tätorter, med undantag för senaste årtiondena, både för kvinnor och män. Skillnaderna mellan Sövde där invånarantalet har sjunkit marginellt. könen har emellertid ökat. • Kommunen har ett positivt flyttningsnetto. Befolkningsökningen • Den disponibla inkomsten för individer 65 år eller äldre har ökat i har sedan 2000 legat på cirka 0,8 procent per år. samtliga tätorter mellan 2015 och 2019 (data saknas dock för • Sjöbo tätort har det största positiva flyttningsnettot, och Hemmestorp), utom i Lövestad där den har sjunkit något. befolkningen där har också störst tendens att flytta inom tätorten, • Fler ensamstående kvinnor än män bor i hyresrätt eller bostadsrätt. jämfört med kommunens övriga tätorter. • Det finns ett förhållandevis stort intresse för personer som är Bostadsmarknad och bostadsbyggande födda i Sjöbo kommun att bosätta sig där igen vid vuxen ålder. • Befolkningens medelålder har ökat snabbare i Sjöbo kommun än i • Majoriteten av kommunens bostadsbestånd består av småhus och riket under de senaste 20 åren. Kommunen har en relativt hög äganderätter. andel befolkning som är 65 år eller äldre, drygt 23 procent 2021, • Cirka 45 procent av kommunens totala befolkning bor i Sjöbo jämfört med cirka 20 procent i Skåne som helhet. tätort. • Den befolkningsprognos som togs fram 2021 förutspår att det • Högst andel "bosatt inom tätort" återfinns bland invånare över 80 främst är grupperna 80 år och äldre, 19–24 år och 0–18 år som år, medan den lägsta andelen återfinns bland invånare mellan 40 kommer att öka i kommunen fram till 2032. och 64 år. 24 • Störst andel hyresrätt och bostadsrätt (baserat på befolkningen) är dock kraftigt nedräknat jämfört med 2021, på grund av den fanns 2020 i Sjöbo tätort, samt i Vollsjö. Även Lövestad och stundande lågkonjunkturen. Bjärsjölagård har en hög andel hyresrätter, dock inga bostadsrätter. • Kommunen står trots detta inför ett högre bostadsbyggande 2022– Lägst andel hyresrätter, och inga bostadsrätter, fanns 2020 i 2032 jämfört med föregående tioårs-period, trots att Blentarp, Hemmestorp, Karups Nygård, Sövde och Äsperöd. befolkningsökningen inte spås bli högre fram till 2032 än den har • Genomsnittspriset per kvadratmeter för sålda villor i Sjöbo varit under de senaste 20 åren. En förklaring kan vara att ökningen kommun var mellan augusti 2021 och augusti 2022 (totalt 251 sålda hittills till stor del har klarats av tack vare en övergång från villor) 21 604 kronor, vilket innebär ett medelpris på 2 333 000 fritidshusbebyggelse till permanentboende i kommunens kronor per villa. Mellan maj och augusti 2022 var genomsnittspriset sommarbyar. Cirka 18 procent av kommunens bostads- något högre, 23 357 per kvadratmeter (totalt 62 sålda villor). Priset /fritidshusbestånd ligger i sommarbyar (Hemmestorp, Karups per kvadratmeter har ökat under perioden 2018–2021, från cirka 14 Nygård, Sövde sommarby, Svansjö och Sjöbo sommarby, samt 300 kronor till cirka 20 800 kronor. Den procentuella ökningen detaljplanerna i Råsåkra och Ramnakullen). överträffar den genomsnittliga ökning som har ägt rum i Skånes • Kommunen hade i januari 2022 lediga tomter i kommunens kommuner. Priset per kvadratmeter i Sjöbo ligger under Skånes nordöstra delar, det vill säga i Bjärsjölagård, Fränninge, Vollsjö, genomsnitt. Klasaröd, Lövestad och Äsperöd. • Jämfört med Skåne som helhet har Sjöbo kommun ett lågt antal Bostadsbehov färdigställda lägenheter i nybyggda hus under 2014–2018, i relation till kommunens befolkning 2013. • Kommunens befolkningsprognos medför ett totalt behov av cirka • Generellt produceras mycket få bostadsrätter i Sjöbo kommun. 560 bostäder till och med 2032, eller en befolkningsökning på cirka • De flesta av de bostäder som har byggts sedan 2011 är lokaliserade 0,5 procent per år (0,3–0,7). För att det ska uppnås behöver cirka i Sjöbo tätort, följt av ”utanför tätort” och Blentarp. 50 lägenheter byggas per år, det vill säga mer än vad som har byggts • Antalet inkomna ansökningar om bygglov har ökat sedan 2013. under de senaste åren. Kommunens befolkningsprognos stämmer • Antalet inkomna ansökningar om planbesked i kommunen har ökat väl överens med de nationella och regionala mycket sedan 2010. befolkningsprognoserna. • Under 2021 inkom ett högt antal ansökningar om planbesked • Majoriteten av de nya bostäderna behöver tillkomma i Sjöbo tätort. jämfört med föregående år. Det året fanns en tro på att kommande Dock förväntas befolkningen öka även i övriga delområden, varpå bostadsbyggnation skulle bli ungefär dubbelt så hög under 2022– planberedskapen i dessa områden behöver ses över. 2032 jämfört med föregående tioårs-period. Beräkningen från 2022 Planberedskapen behöver i vissa fall utökas anpassas för att möta de kommande behov. 25 • De åldersgrupper som har högst tendens att bo i mindre bostäder, • Det finns ett underskott på bostäder för nyanlända personer i samt andra upplåtelseformer än äganderätt, är grupperna 19–24, kommunen och för personer som erbjuds bostad inom ramen för 25–39 samt 65 år och äldre. Den stora förväntade ökningen av socialtjänstlagen. Underskottet antas bero på att det generellt finns framför allt åldersgruppen 19–24 år och 80 år och äldre medför ett få lediga lägenheter, samt att hyresvärdarna ställer höga krav för att ökat behov av sådana bostäder på kommunens bostadsmarknad. erhålla ett kontrakt och inte godkänner etableringsersättning som Historiskt sett har det dock snarare varit så att åldersgruppen 25–39 inkomst. har ökat i kommunen, medan gruppen 19–24 år har minskat. • Ett mer varierat bostadsbestånd och förbättrad dialog med • Kommunens 19–24-åringar har generellt sett bott en relativt lång kommunens hyresvärdar skulle gynna kommunens arbete med period på samma adress. Det är inte ovanligt att denna grupp av bostadssociala kontrakt och kontrakt för nyanlända. unga vuxna kontaktar kommunen i bostadsfrågor. • För att förenkla för nyanlända att ta sig in på bostadsmarknaden • En grupp som garanterat kommer att öka i framtiden är de äldre. behöver arbetet med boendeintroduktion utvecklas. För att få igång flyttkedjor är det viktigt med mer kunskap om • Under våren 2022 fanns det antaganden om att Sverige skulle ta denna grupps boendepreferenser. Det är också viktigt att de emot upp mot 200 000 flyktingar från krigshärjade Ukraina, eller boenden och livsmiljöer som byggs och anläggs är hälsofrämjande. fler, innan halvårsskiftet. Situationen kring flyktingströmmarna från • Överlag krävs mer kunskap om den äldre befolkningens Ukraina har sedan dess förändrats och prognosen för antalet bostadsbehov och preferenser. Det krävs också mer kunskap om flyktingar som söker skydd i Sverige är kraftigt nedskrivet (från 200 vad som gör kommunens olika delområden attraktiva för nya 000 till 55 000 under 2022). Sjöbo kommun beräknas ta emot 40 invånare, så att dessa kvaliteter kan utvecklas ytterligare. individer för bosättning under 2022. Det finns däremot en • För närvarande anses det inte finnas behov av att bygga nya osäkerhet generellt i världen som kräver att kommunen har en god särskilda boenden. De personer som bor modernt och har god krisberedskap. framkomlighet i sin bostad bor gärna kvar livet ut under förutsättning av en välfungerande hemtjänst. Det finns ett tillräckligt antal seniorbostäder och platser i särskilt boende samt biståndsbedömt trygghetsboende i kommunen i förhållande till behov och/eller efterfrågan. • Behov finns av ett ökat antal bostäder för funktionsnedsatta (cirka 2022–2023) i Sjöbo tätort, samt en gruppbostad cirka 2026, eftersom efterfrågan enligt prognosen kommer att öka. 26 Referenser utvecklning/regional_utvecklingsstrategi_oppna_skane_2030.pdf [2021-08-16]. Barnkonventionen (1989). ”FN:s konvention om barnets rättigheter”. Region Skåne (2022). ”Regionplan för Skåne 2022–2040”. Tillgänglig: Tillgänglig: https://utveckling.skane.se/utvecklingsomraden/samhallsplanering/re https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonve gional-fysisk-planering/ [2022-09-16]. ntionen/ och https://unicef.se/barnkonventionen [2021-04-13]. Sjöbo kommun (2008). ”FÖP2007 Blentarp Sjöbo kommun”. Folkhälsomyndigheten (u.å.). ”Nationella folkhälsomål och Tillgänglig: målområden”. Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/en- https://www.sjobo.se/download/18.4424c56b16693f576f6e21/15405 god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa/vad-styr- 54954746/FOP_Blentarp_ant_080321_hela.pdf [2021-05-07]. folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/ [2021-04-12]. Sjöbo kommun (2013). ”Fördjupning av översiktsplanen för Sjöbo Jämställdhetsmyndigheten (u.å.). ”Sverige ska vara ett jämställt land”. tätort”. Tillgänglig: Tillgänglig: https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om- https://www.sjobo.se/download/18.4424c56b16693f576f6e22/15405 jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik [2021-04-13]. 54955023/fop_sjobo_tatort_2013.pdf [2022-09-07]. Regeringskansliet (u.å.). ”Mål för nyanländas etablering. Hemsida: Sjöbo kommun (2017). ”Bostadsförsörjningsprogram för Sjöbo https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nyanlandas- kommun 2017–2020”. Tillgänglig: etablering/mal-for-nyanlandas-etablering/ [2022-03-16]. https://www.sjobo.se/download/18.158c9068167fca8f4ca6f3/154781 5280661/Bostadsf%C3%B6rs%C3%B6rjningsprogram%20Sj%C3%B Regeringskansliet (u.å.). ”Nationellt bostadsmål”. Tillgänglig: 6bo%202017-2020.pdf [2022-09-22]. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/bostader-och- samhallsplanering/mal-for-boende-och-samhallsplanering/ [2021-05- Sjöbo kommun (2019). ”Exploateringspolicy”. Tillgänglig: 07]. https://www.sjobo.se/download/18.3f75e15216fdf6a770f7aa63/1582 209963796/Exploateringspolicy.pdf [2022-09-22]. Regeringskansliet (u.å.). ”Nationellt mål för funktionshinderpolitiken”. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/rattsliga- Sjöbo kommun (2020). ”Ägardirektiv AB Sjöbohem”. Tillgänglig: dokument/proposition/2017/05/prop.-201617188/ [2021-10-07]. https://sjobohem.se/om-oss/agardirektiv [2022-09-16]. Region Skåne (2020). ”Regional utvecklingsstrategi – Det öppna Skåne Sjöbo kommun (2020). ”Ägarpolicy –Sjöbo kommun”. Tillgänglig: 2030”. Tillgänglig: https://sjobohem.se/om-oss/agardirektiv [2022-09-16]. https://www.skane.se/siteassets/organisation_politik/regional- 27 Sjöbo kommun (2021). ”Folkhälsoplan 2021–2024 för en god och jämlik hälsa”. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Sjöbo kommun (2021). ”Översiktsplan för Sjöbo kommun 2040”. Tillgänglig: https://www.sjobo.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplan- och-detaljplaner/oversiktsplanering.html [2022-09-14]. Sjöbo kommun (2022). ”Underlag till riktlinjer för bostadsförsörjning 2022–2026”. Tillgänglig via Sjöbo kommun. Sjöbo kommun (u.å.). ”Markanvisning och exploatering”. Tillgänglig: https://www.sjobo.se/naringsliv-och-arbete/for-dig-som-ar- foretagare/markanvisning-och-exploatering.html [2022-03-16]. Sveriges riksdag (u.å.). ”Lag (2000:1 383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar”. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-20001383-om-kommunernas_sfs-2000-1383 [2021-11-01]. UNDP (u.å.). Globala målen. Tillgänglig: http://www.globalamalen.se/ [2021-04-13]. 28 SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19

§ 114 Beredning av ärende 2026/57 till kommunstyrelsen Svar - Motion (V) om skridskoåkning för kommunens barn och unga Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet I en motion inkommen den 17 februari 2026 yrkar Vänsterpartiet att Sjöbo kommun undersöker vilka föreningar som är intresserade av att sköta offentliga isar i våra olika samhällen och sluter avtal med dem enligt intentionerna ovan, samt att Sjöbo kommuns fritidsbibliotek aktivt ska kunna finnas på plats exempelvis helger och sportlov på skridskoisar eller andra riktade aktiviteter. Motionen remitterades till tekniska nämnden som i sitt beslut den 11 juni 2026 § 71 föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Fritidsbiblioteket används redan idag för riktade aktiviteter, exempelvis under skollov. Under sommarlovet 2026 har fritidsbiblioteket under ett antal veckor varit på plats i aktivitetsparken för utlåning av fritidsutrustning. Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Motionen avslås. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Tekniska nämndens beslut den 11 juni 2026 § 71 Tekniska nämndens tjänsteskrivelse den 28 maj 2026 Kommunfullmäktiges beslut den 25 februari 2026 § 18 Inkommen motion (V) den 17 februari 2026 Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Motionärerna SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen AVDELNINGEN FÖR DEMOKRATI OCH SERVICE DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/57 HANDLÄGGARE TILL Patrik Lindelöf Kommunfullmäktige patrik.lindelof@sjobo.se Motion (V) om skridskoåkning för kommunens barn och unga Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Motionen avslås. Sammanfattning I en motion inkommen den 17 februari 2026 yrkar Vänsterpartiet att Sjöbo kommun undersöker vilka föreningar som är intresserade av att sköta offentliga isar i våra olika samhällen och sluter avtal med dem enligt intentionerna ovan, samt att Sjöbo kommuns fritidsbibliotek aktivt ska kunna finnas på plats exempelvis helger och sportlov på skridskoisar eller andra riktade aktiviteter. Motionen remitterades till tekniska nämnden som i sitt beslut den 11 juni 2026 § 71 föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Fritidsbiblioteket används redan idag för riktade aktiviteter, exempelvis under skollov. Under sommarlovet 2026 har fritidsbiblioteket under ett antal veckor varit på plats i aktivitetsparken för utlåning av fritidsutrustning. TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 2 Kommunledningsförvaltningen Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Tekniska nämndens beslut den 11 juni 2026 § 71 Tekniska nämndens tjänsteskrivelse den 28 maj 2026 Kommunfullmäktiges beslut den 25 februari 2026 § 18 Inkommen motion (V) den 17 februari 2026 Beslutet ska skickas till Motionärerna Patrik Lindelöf Fredrik Rosenkvist Nämndsekreterare Kanslichef KANSLI 2026/57 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-06-11 Tekniska nämnden

§ 115 Beredning av ärende 2026/35 till kommunstyrelsen Svar - Motion (KD) om lagstadgade språkkrav inom äldreomsorgen Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Motionen anses besvarad. Sammanfattning av ärendet Motionen har väckts med anledning av förändrad lagstiftning gällande språkkrav inom äldreomsorgen, i syfte att säkerställa att personalen innehar en tillräcklig språklig nivå. Motionären föreslår att kommunen: • Att kommunen skyndsamt inventerar nuvarande språkkunskaper hos personalen inom äldreomsorgen i förhållande till GERS-nivå 82 och redovisar det för vård & omsorgsnämnden, • Att kommunstyrelsen snarast ges i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för hur språkkravet ska implementeras vid nyanställningar samt hur befintlig personal ska ges stöd för att nå den föreslagna nivån, • Att kommunen ansöker om och nyttjar de statliga medel som regeringen avsatt för 2026 för att finansiera språkutbildning och validering av språkkunskaper. Kommunledningsförvaltningen har följt upp planerade och genomförda aktiviteter inom berörd förvaltning och konstaterar att dessa ligger i linje med motionens avsikter. Motionen föreslås därför anses besvarad. SJÖBO KOMMUN PROTOKOLL fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-19 Förvaltningens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Vård- och omsorgsnämndens beslut den 28 april 2026, § 33 Information om kartläggning av språkkrav Kommunfullmäktiges beslut den 25 februari 2026 § 12 Motion (KD) om lagstadgade språkkrav inom äldreomsorgen Slutligt beslut i ärendet ska skickas till Motionären SJÖBO KOMMUN Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen HR-AVDELNINGEN DATUM 4 augusti 2026 ÄRENDENUMMER 2026/35 HANDLÄGGARE TILL Dan Sivnert Kommunfullmäktige dan.sivnert@sjobo.se Motion (KD) om lagstadgade språkkrav inom äldreomsorgen Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Motionen anses besvarad. Sammanfattning Motionen har väckts med anledning av förändrad lagstiftning gällande språkkrav inom äldreomsorgen, i syfte att säkerställa att personalen innehar en tillräcklig språklig nivå. Motionären föreslår att kommunen: • Att kommunen skyndsamt inventerar nuvarande språkkunskaper hos personalen inom äldreomsorgen i förhållande till GERS-nivå 82 och redovisar det för vård & omsorgsnämnden, • Att kommunstyrelsen snarast ges i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för hur språkkravet ska implementeras vid nyanställningar samt hur befintlig personal ska ges stöd för att nå den föreslagna nivån, • Att kommunen ansöker om och nyttjar de statliga medel som regeringen avsatt för 2026 för att finansiera språkutbildning och validering av språkkunskaper. TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 2 av 3 Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen har följt upp planerade och genomförda aktiviteter inom berörd förvaltning och konstaterar att dessa ligger i linje med motionens avsikter. Motionen föreslås därför anses besvarad. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige den 25 februari 2026 § 12 MOTIVERING OCH REDOGÖRELSE Kommunledningsförvaltningen har analyserat motionens tre punkter och kan redovisa följande åtgärder och beslut: 1. Inventering av språkkunskaper inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen har upprättat en plan för kartläggning av språkkunskaper, vilken inleds i september. Arbetet startar med en pilot i Björkbacken för att därefter rullas ut i övriga verksamheter inom äldreomsorgen i tur och ordning. Vård- och omsorgsnämnden informerades om det planerade kartläggningsarbetet vid sammanträdet 2026-04-28. Samtliga medarbetare inom äldreomsorgen kommer att genomgå språktester för att ge en tydlig bild av nuvarande nivåer och identifiera individuella behov av stöd och utveckling. För att genomföra arbetet har ett externt företag anlitats via befintliga avtalsavrop. Resultaten från kartläggningen kommer att ligga till grund för den fortsatta planeringen av utbildningsinsatser. Vård- och omsorgsnämnden kommer att hållas löpande informerad om projektets utveckling. Vidare har förvaltningen ansökt om och beviljats ett anslag om 235 000 kr från Omställningsfonden för en riktad utbildningsinsats i yrkessvenska för preliminärt 60 medarbetare. Syftet med insatsen är att stärka patientsäkerheten, möjliggöra kompetensförflyttning samt öka medarbetarnas anställningsbarhet. 2. Handlingsplan för implementering av språkkrav Kommunledningsförvaltningen kommer att säkerställa att erforderliga kvalifikationskrav, inklusive språkkrav, ställs vid annonsering av tjänster i kommunen. När det gäller kompetensutveckling och stöd för befintlig personal åligger detta respektive berörd förvaltning, vilket i detta fall hanteras genom den ovan nämnda kartläggningen och de utbildningsinsatser som därefter planeras av vård- och omsorgsförvaltningen. 3. Nyttjande av statliga medel Vård- och omsorgsförvaltningen instämmer i vikten av att nyttja statliga medel KANSLI 2026/35 TJÄNSTESKRIVELSE 4 augusti 2026 Sida 3 av 3 Kommunledningsförvaltningen för språkutbildning och validering. Kommunen har redan erhållit medlen för 2026 (100 tkr), då dessa utbetalas som en del av det generella statsbidraget och därmed inte kräver en separat ansökningsprocess. Dessa medel utgör ett tillskott i budgetramen. Förvaltningen kommer fortsätta att bevaka och följa upp utbetalningarna för 2027 (300 tkr) för att säkerställa att kommunen får fullt utnyttjande av dessa medel. EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN Förvaltningen har inte funnit några särskilda ekonomiska aspekter av frågan. MILJÖ- OCH KLIMATKONSEKVENSER Förvaltningen har inte funnit några särskilda konsekvenser av beslutet ur miljö- och klimathänsyn. KONSEKVENSER FÖR BARN Kommunledningsförvaltningen bedömer att frågan inte särskilt påverkar barns rättigheter. Underlag för beslutet Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 augusti 2026 Vård- och omsorgsnämndens beslut den 28 april 2026, § 33 Information om kartläggning av språkkrav Kommunfullmäktiges beslut den 25 februari 2026 § 12 Motion (KD) om lagstadgade språkkrav inom äldreomsorgen Beslutet ska skickas till Motionären Dan Sivnert HR-chef KANSLI 2026/35 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-04-28 Vård- och omsorgsnämnden