Kommunfullmäktige — 3 mars 2026

§ 1 Uppföljning av nämndplan med årsbokslut 2025 / 2026/161 Beslut 1. Uppföljning av Språktolknämnden i Dalarnas nämndplan 2025, årsbokslut januari-december, godkänns. 2. Tolkförmedlingen återbetalar verksamhetens överskott. Ärendet Årsbokslutet för Språktolknämnden i Dalarna visar ett nollresultat. Verksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen och eventuella över-/underskott regleras till medlemmarna alternativt balanseras till kommande år. Den ekonomiska omslutningen uppgick 2025 till 30,4 mnkr vilket är en minskning gentemot föregående års utfall. Beslutsunderlag Muntligt föredragande, Carina Johansson och Ann-Louise Pihlström Uppföljning av språktolknämndens nämndplan med årsbokslut 2025. Skickas till: Verksamhetschef Theres Stenberg-Wallin Enhetschef Carina Johansson Medlemskommunerna samt Region Dalarna Språktolknämnden i Dalarna Uppföljning av nämndplan 2025 Årsbokslut januari – december Beslutat av: Språktolknämnden i Dalarna Datum/paragraf: Datum § XXX www.borlange.se/forfattningssamling Dokumentnamn: Uppföljning av nämndplan 2025 Diarienummer: Xx Dokumentägare: Dokumentansvarig: Planerad revidering: Datum för planerad revidering Kopplade dokument: Övrig information: - Innehåll Uppföljning av nämndplan 2025...........................................................................1 Uppföljning av nämndplanen................................................................................4 Kommunfullmäktiges målområden.......................................................................6 Sammanfattning av Språktolknämnden i Dalarnas årsbokslut 2025......................8 Språktolknämnden i Dalarnas egna mål................................................................9 Framtida utmaningar och åtgärder utifrån resultat.............................................13 Ekonomi.............................................................................................................14 Händelser av väsentlig betydelse........................................................................16 Uppföljning av nämndplan 2025 3 (16) Uppföljning av nämndplanen Uppföljning av målområden och beslutade prioriteringar redovisas till nämnden vid delårsbokslut och årsbokslut samt utifrån nämndens önskemål enligt framtagen årsplanering. Under varje målområde sammanfattas resultatet för perioden. Där återfinns också en sammanfattning av framtida utmaningar utifrån resultat samt behov av eventuella åtgärder, tillsammans med eventuella förslag på justeringar inför beslut om nästkommande års nämndplan. Uppföljning av nämndplan 2025 4 (16) Det här vill vi uppnå Uppföljning av nämndplan 2025 5 (16) Kommunfullmäktiges målområden Kommunfullmäktiges målområden är koncernövergripande och hjälper oss att arbeta i visionens riktning. Målen visar vilka områden som är viktiga för att vi ska nå visionen. Tillsammans leder de koncernen till en god ekonomisk hushållning. Borlänge ska genom målen arbeta för att aktivt bidra till Agenda 2030s globala mål för hållbar utveckling. Livskvalité och trygghet Borlänge ska vara en vara en snygg, trygg och välkomnande kommun som tydligt står upp för värderingar om jämlikhet och demokrati. Tryggheten ska öka – det är en viktig faktor för välbefinnande och hälsa. Samtliga områden bör erbjuda blandade boende-former och hyresbeståndet ska förvaltas på ett sådant sätt att det främjar jämlikhet, integration och tillväxt i kommunen. Borlänge ska ha ett rikt idrotts-, kultur- och fritidsliv tillgängligt för alla. Det främjar hälsa, livskvalité och gör vår kommun attraktiv. Trygg omsorg Alla Borlängebor ska ges möjlighet att leva självständigt med ett gott liv och god hälsa. En god hälsa gör det möjligt att identifiera, förverkliga sina egna mål och känna trygghet och inflytande över vardagen oavsett var i livet man befinner sig. En god vård och omsorg ska erbjudas där individens behov står i centrum och alla ska mötas med respekt och omtanke. Trygg och bra skola Borlänge ska vara en trygg kommun för alla att växa upp i. Våra barn och unga ska ges det stöd som krävs för att lära sig utveckla de kompetenser och förmågor som behövs för vidare studier och arbetslivet. Främjande och förebyggande insatser, tidigt, är viktigt för att våra barn och ungdomar ska lyckas i livet. Jobb och kompetensförsörjning Borlänges näringslivsklimat ska förbättras och näringslivsfrågorna ska i det politiska arbetet ges högre prioritet. Borlänges företag och kommunen som arbetsgivare ska ges bästa möjliga förutsättningar att klara sin kompetensförsörjning I samverkan med näringslivet ska kommunen arbeta med insatser som möter arbetsmarknadens behov. För att stärka kommunen som en attraktiv arbetsgivare krävs ett ständigt pågående och långsiktigt arbete. Det ska skapas förutsättningar för delaktighet, arbetsglädje och friska medarbetare. Tillväxt och grön omställning Borlänge ska vara en miljö- och klimatmässigt hållbar och attraktiv kommun. Det ska vara lätt för företag och borlängebor att leva och agera hållbart och därigenom minska sin klimatpåverkan. Genom att tänka nytt, innovativt samt samverka med näringsliv, civilsamhälle och akademi möjliggörs och motiveras arbetet för att bli en ledande miljökommun. Ansvarsfull ekonomi Genomsnittet av koncernens resultat efter finansiella poster ska under 10-årsperioden uppgå till minst 5 400 kronor/invånare. För åren 2024–2027 får koncernens lån maximalt uppgå till 140 000 kronor/invånare. Vid år 2033 får lån maximalt uppgå till 130 000 kronor/invånare. För åren 2024–2027 får soliditeten inte understiga 30 %. Vid år 2033 ska soliditeten vara minst 39,5 %. Uppföljning av nämndplan 2025 6 (16) Uppföljning av prioriterade målområden Uppföljning av nämndplan 2025 7 (16) Sammanfattning av Språktolknämnden i Dalarnas årsbokslut 2025 • Språktolknämndens mål är att säkerställa en professionell och effektiv språktolkförmedling med hög kvalitet, säkerhet och god ekonomisk hushållning. Uppföljningen visar att verksamheten i huvudsak utvecklas i linje med nämndens mål. • Arbetet med kompetensförsörjning har gett resultat genom en ökning av tolkar med utbildningsbevis samt fler sjukvårds- och rättstolkar. Andelen auktoriserade tolkar har dock minskat, främst till följd av pensionsavgångar och utvandring. Samtidigt har andelen tolkuppdrag med låg kompetensnivå minskat, trots ökade behov inom språk med begränsat utbud. • Verksamheten bedrivs med god ekonomisk hushållning och prognosen visar balans i ekonomin. Som helt intäktsfinansierad verksamhet har tolkförmedlingen kunnat hålla kostnaderna under kontroll utan att kvaliteten i uppdragen har påverkats negativt. • Kvalitet och säkerhet följs upp systematiskt genom kvalitetsledningssystemet FR2000 och ett aktivt avvikelsearbete. Användningen av digitala bokningstjänster har ökat, vilket bidrar till färre felbokningar och mer effektiva processer. Sammantaget bedöms målen i nämndplanen till stor del vara uppfyllda, med identifierade utvecklingsområden inom kompetensförsörjning och digitalisering. Uppföljning av nämndplan 2025 8 (16) Språktolknämnden i Dalarnas egna mål Nämnden har valt nedanstående strategier för att verka för en professionell och effektiv språktolkförmedling, med hög säkerhet och kvalitet på genomförda tolkuppdrag. En professionell och effektiv språktolkförmedling Tolkförmedlingen ska vara en attraktiv arbetsgivare med en hållbar kompetensförsörjning och ha en långsiktig stark och hållbar ekonomi och uppnå verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Tolkförmedling arbetar ständigt med att utveckla verksamheten för att upplevas som en attraktiv arbetsplats. I organisationen ska ett kontinuerligt och aktivt arbete säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig för att nå verksamhetens mål. Indikator: Andel tolkar med auktorisation respektive utbildningsbevis 2023 2024 2025 Auktoriserad 92 69 66 Sjukvårdstolk 36 45 53 Utbildningsbevis 174 207 227 Rättstolk 34 42 46 • Antalet tolkar med respektive kompetens har ökat i alla kategorier förutom auktorisation vilket beror på pensionsavgång eller utvandring till ett icke EU-land. Indikator: Andel tolkuppdrag genomförda med respektive tolknivå Tillsättningsgrad per kompetens 60 51 49 46 50 40 35 31 31 30 20 14.5 11 12 10 4 5 4 4 4 2 0 0 0 0 Aspirant Utbildad Utbildningsbevis Auktoriserad Sjukvårdstolk Rättstolk 2023 2024 2025 Uppföljning av nämndplan 2025 9 (16) • Antalet tolkar med låg kompetens har minskat under 2025 trots kvotflyktingar som behöver tolkar i språk där utbudet är lågt. Stort fokus har varit på rekrytering för att tillgodose dessa behov. • Andelen tolkar med utbildningsbevis ökar i paritet med antalet registrerade tolkar med den kompetensen. Indikator: Genomförda utbildningsinsatser • En föreläsning ”Att tala genom tolk” har genomförts samt vid två tillfällen har Social- och arbetsmarknadsförvaltningen använt sig av våra tolkar som har specialkompetens för jämlikare möten och likvärd samhällsservice. Ekonomi i balans Den övergripande ekonomiska utmaningen under den kommande planperioden är att hålla balans med driften och skapa utrymme för investeringar och framtidssatsningar. Språktolknämnden i Dalarna har i det förberedande arbetet med mål och strategier haft fokus på kvalité och resultat för verksamheten samt det ekonomiska läget. Tolkförmedlingen är helt intäktsfinansierad, har god ekonomisk hushållning och arbetar aktivt för att hålla nere kostnaderna utan att äventyra kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls kunderna i den gemensamma nämnden. Indikator: Prognos ekonomiskt resultat Utfall 2025 Prognos sep-aug Region Dalarna 69,19% 67,90% Borlänge 9,43% 11,32% Falun 5,50% 6,04% Gagnef 0,59% 0,31% Hedemora 1,19% 0,95% Leksand 0,83% 1,25% Mora 2,22% 2,43% Orsa 0,36% 0,65% Smedjebacken 0,43% 0,29% Säter 0,63% 0,69% Ludvika 4,45% 4,08% Avesta 1,92% 2,30% Rättvik 0,37% 0,28% Övriga 2,90% 1,52% 100,00% 100,00% • Prognosen överensstämmer i stort med verkligt utfall enligt beräkningsmodellen i samverkansavtalet. Uppföljning av nämndplan 2025 10 (16) Hög säkerhet och kvalitet på genomförda uppdrag Ständigt pågående översyn och utveckling av verksamhetsprocesser, administrativa processer och övriga processer. Vi följer den digitala utvecklingen och arbetar ständigt med att öka tillgängligheten i Borlänge kommun så väl som region Dalarnas läns genom ett gemensamt digitaliseringsarbete. Vi föreslår nya digitala arbetssätt och provar och utvärderar dessa. Tolkförmedlingen arbetar systematiskt med avvikelser i syfte att identifiera och förbättra verksamhetens utvecklingsområden. Tolkförmedlingen arbetar för att öka den digitala mognaden i organisationen. Att förändra och utveckla arbetssätt för att öka användningen av digitala lösningar. Målsättningar är att våra digitala tjänster utvecklas och används i större omfattning samt att antalet nya digitala tjänster ökar. Indikator: Uppföljning kvalitetsledningssystem FR2000 Den externa revisionen genomfördes 26 januari med ett gott resultat. Tolkförmedlingen fick en mindre avvikelse gällande kontroll av efterlevnad av lagkraven. Ledningssystemet kräver kontroll av efterlevnad 1 gång per år vilket har gjorts, men enligt avvikelsen borde lagkontrollen ha gjorts tidigare under året efter erhållandet av årets lagförteckning. Rutinen kommer att ändras för tidigarelägga efterlevnaden av lagkraven. Indikator: Andel tolkuppdrag med rapporterad avvikelse Återkoppling's orsakskod 2025 2024 Skillnad Kund: Kund gjort fel 3 3 0 Kund: Tolk missnöjd med kund 2 5 -3 Kund: Övrigt gällande kund 6 11 -5 Tolk/översättare: Beröm till tolk 81 70 11 Tolk/översättare: Missnöjd med tolkning (Ange orsak i kommentarsfältet) 79 63 16 Tolk/översättare: Tekniskt fel 8 8 0 Tolk/översättare: Tolk försenad 22 13 9 Tolk/översättare: Tolk har ej svarat på telefon 102 116 -14 Tolk/översättare: Tolk kom ej 33 40 -7 Tolk/översättare: Tolk kopplade ej upp sig på videomöte 4 0 4 Tolk/översättare: Tolk meddelar tolkförmedlingen sen ankomst 3 0 3 Tolk/översättare: Övrigt gällande tolk 53 47 6 Förmedling: Beröm till tolkförmedlingen 4 6 -2 Förmedling: Förmedlingen bokat fel 13 16 -3 Förmedling: Förmedlingen har ej kunnat ordna tolk 14 28 -14 Förmedling: Missnöjd med tolkförmedling (Ange orsak i kommentarsfältet) 7 6 1 Summor 434 432 2 Totalt antal uppdrag 35 530 39 075 -3 545 Uppföljning av nämndplan 2025 11 (16) • Tolkförmedlingen arbetar med en nollvision avseende följande avvikelser då dessa handlar om rena slarvfel och ska kunna elimineras. Övriga avvikelsekategorier lär inte kunna elimineras då Tolkförmedlingen erbjuder humantjänster. o Tolk försenad o Tolk har ej svarat i telefon o Tolk kom ej o Förmedlingen bokat fel Indikator: Användandet av digitala bokningstjänster Ankomstväg 80 68 64 70 61 60 50 40 35 33 29 30 20 10 3 2.52.5 1 0.50.5 0 Telefon Wtsr Mejl Jour 2023 2024 2025 • Arbetet med att öka bokningarna via vårt webbsystem har ökat vilket minimerar risken att bokningen blir fel om det sker muntligt eller skriftligt via mejl. Uppföljning av nämndplan 2025 12 (16) Framtida utmaningar och åtgärder utifrån resultat Kompetensförsörjning • Utmaning: Andelen auktoriserade tolkar har minskat till följd av pension och utvandring, samtidigt som behovet av tolkar inom språk med begränsat utbud kvarstår. Åtgärd: Fortsatt riktad rekrytering samt långsiktig kompetensplanering och stöd till utbildning och auktorisation. Kvalitet i tolkuppdrag • Utmaning: Säkerställa rätt tolknivå vid alla uppdrag, särskilt vid akuta behov och ovanliga språk. Åtgärd: Vidareutveckla bokningsrutiner och följa upp användningen av tolknivåer samt fortsätta riktade utbildningsinsatser. Ekonomi i balans • Utmaning: Bibehållen ekonomisk balans samtidigt som utrymme skapas för utveckling. Åtgärd: Fortsatt ekonomisk uppföljning och effektivisering av processer, bland annat genom ökad digitalisering. Säkerhet, kvalitet och digitalisering • Utmaning: Minska avvikelser kopplade till rena fel samt öka den digitala mognaden i verksamheten. Åtgärd: Systematiskt avvikelsearbete, ökat användande av digitala bokningstjänster och uppföljning av kvalitetsledningssystemet FR2000. Uppföljning av nämndplan 2025 13 (16) Ekonomi Det är viktigt att nämnden fortsätter sitt arbete för en ekonomi i balans. Genom prognosuppföljningar efter månadsbokslut (med undantag för januari och juni) så följs den ekonomiska utvecklingen för nämnden. Vid avvikelser kommer handlingsplaner att göras med syfte att återställa ekonomi i balans. Tolkförmedlingens resultat per december 2025 Utfall Budget Utfall Språktolknämnden i Dalarna 2025 2025 2024 värden i mnkr Kommunbidrag 0,0 0,0 0,0 Interna intäkter 4,4 3,6 4,1 Externa intäkter 26,0 26,6 28,2 Intäkter totalt 30,4 30,1 32,3 Personalkostnader 28,4 28,2 29,9 Lokalkostnader 0,7 0,7 0,6 Kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader 1,3 1,3 1,8 Kostnader totalt 30,4 30,1 32,3 Resultat 0,0 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad* 100% 100% 100% *Självfinansieringsgrad visar hur stor del som finansieras med interna eller externa intäkter i förhållande till nämndens totala intäkter Uppföljning av nämndplan 2025 14 (16) Tolkförmedlingens resultat tolkuppdrag per december 2025 Tolkförmedlingens resultat förmedling per december 2025 Årsbokslutet för Språktolknämnden i Dalarna visar ett nollresultat. Verksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen och eventuella över-/underskott regleras till medlemmarna alternativt balanseras till kommande år. Den ekonomiska omslutningen uppgick 2025 till 30,4 mnkr vilket är en minskning gentemot föregående års utfall. Intäkter Intäkterna översteg budget till följd av ökad debitering för tolkförmedlingsuppdrag. Uppdragsvolymen har varierat under året med högre nivåer under vår, höst och vinter samt lägre under sommaren. Kostnader Lönekostnaderna var något lägre än budget på grund av tjänstledighet, medan kostnader för uppdragstagare var högre. De totala kostnaderna var cirka 1,3 mnkr lägre jämfört med föregående år. Lägre administrativa kostnader har delvis kompenserat ökade kostnader för tolktjänster. Uppföljning av nämndplan 2025 15 (16) Händelser av väsentlig betydelse Under verksamhetsåret har verksamheten bedrivits i enlighet med fastställda mål och riktlinjer. Inga händelser av sådan art att de haft väsentlig påverkan på verksamheten har noterats. Uppföljning av nämndplan 2025 16 (16) Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 29 (61)

Kf § 2 Månadens blomma KS2026/0019 Ärendebeskrivning Motivering Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 8 (61)

Kf § 3 Nytt medborgarförslag gällande anläggande av solrosskog KS2026/170 Presidiets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag gällande att anlägga en solrosskog lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträden den 23 april 2023 av Karl Anders Simon Hästö. Medborgarens förslag Att anlägga en gles solrosskog kombinerad med en pollineraräng på Skönvik-ängen kan skapa både biologisk nytta och engagemang. Med cirka 50 cm mellan solrosorna släpps ljus ner så att mindre växter kan etablera sig emellan. Sådden är relativt enkel och kan utföras även av nybörjare, vilket ger en kreativ och meningsfull upplevelse. Även om projektet bara görs en gång ger det värdefull erfarenhet av att skapa något levande, snarare än att bara underhålla. Pollinerarväxter som naturligt finns i marken bör få chans att växa, men arter som honungsfacelia och lin kan också bidra med både nytta och skönhet. Praktiskt kan solrosor sås manuellt i ett glest rutnät. Utmaningar som skadedjur kan hanteras med exempelvis fiberduk mot fåglar och olika metoder mot sniglar. God tillväxt kan främjas med gödsel eller mykorrhiza. En solrosskog kan inte bara gynna jord och djurliv, utan också ge inspiration och framtidstro. Dessutom kan den skapa förutsättningar för framtida planteringar, som exempelvis träd eller en mer utvecklad parkmiljö. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Karl Anders Simon Hästö den 30 mars 2026 Delges Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Lämna medborgarförslag Ärendenummer: #19927 | Inskickat av: KARL ANDERS SIMON HÄSTÖ | 2026-03-30 18:46 1. Medborgarförslaget Regler för medborgarförslag i Säters kommun Du som lämnar ett förslag måste vara folkbokförd i Säters kommun. Förslaget ska vara undertecknat/digitalt signerat av en eller flera kommuninvånare och bara gälla frågor som kommunen ansvarar för. Förslaget får inte handla om personer vara odemokratiska eller rasistiska. Varje förslag får bara gälla en fråga och innehålla ett tydligt och konkret förslag som svarar på frågan "Vad vill du att kommunen ska göra?" Uppfyller ditt medborgarförslag ovanstående regler? Ja Vad vill DU att kommunen ska göra? Skriv kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige ska besluta om. Anlägga en liten solrosskog kombinerad med pollinersräng någonstans på skönvik-ängen. Om solrosorna står glest,t exempel 50cm mellan både plantor och rader, når solljuset in och mindre växter klarar av stt etablera sig emellan. Jag har lite idéer för både hur sådden ksn gå till, själva formatet för ängen och hur man håller skadedjur borta. Men, som jag nämner flera gånger: jag är ingen expert på solrosängar utan en glad amatör så det här är en väldigt grov skiss för en idé. . Ärendenummer: #19927 | Inskickat av: KARL ANDERS SIMON HÄSTÖ | Datum: 2026-03-30 18:46 Sida 1 av 4 Själva sådden är enkel så den kunde kanske göras -- åtminstone delvis --av folk som är nya och som får göra något kreativt på en gång! Det finns säkert en poäng med millimeterklippta gräsmattor också men jag tror att en solrosskog som man varit med o skapat, och kan åka förbi, är nånting som gör att man uppskattar växter ännu mer. Även om en solrosskog bara görs en gång -- för att det visar sig vara en dålig idé -- så är det en erfarenhet man har med sig. Alltså erfarenheten att ha 'byggt'något med växter istället för att rensa bort. Det vet jsg av egen erfarenhet men även av att ha sett det i helt andra branscher. Min föredettd vaktmästare blev överlycklig när han fick göra något som var konstruktivt, en gång, istället för att bara ta emot gnäll o rätta till fel. Varför inte bara en pollineraräng? Pollinersrängar är såklart ovärderliga för pollinerarna men jag tror fler blir berörda av solrosor. De har mer än växtkraft än nåt annat och när man ser solrosorna så kanske man glömmer hur mörk världen verkar och känner hopp om förändring om så bara för en sekund. Om de står rätt glest så 1. Kan sorosorna växa sig högre och 2. Är solrosorns glest sådda så får små blommande växter emellan dem tillräckligt med solljus för att växa till sig. Val av växter i pollinerarängen (mellan glesa solrosor) Jag vet inte vad fröbanken i marken på ängrn innehåller men känns väl värt stt låta det som finns där komma upp, inhemska växter är såklart viktiga. Sen känns väl honungsfacelia klockren i o m att den gör så mycket nytta att bönderna t o m får betalt för att används sig av den. Det enklaste vore ju att strössls ut dem och täcka med lite jord. Lin är en annan, fantastisk växt. Jag lyssnade på en intervju med tre olika amerikanska majsodlare som hade fått jättestor majsskörd ett år och den röda tråden var att de hade odlat lin där året innan. Sen får lin otroligt fina blå blommor. Glest rutnät som upplägg En tanke vore att så solrosorna med 50cm mellanrum i båda riktningar. Med andra ord: 50cm mellan både plantor och rader. Men exakta mått är helt oviktigt, man kunde helt enkelt ta ett kort steg per frö. Vad gäller det praktiska Jag har aldrig lyckats med en solrosskog så ta det jag skriver här med en nypa salt! Men andra i trakten har lyckats o de blir säkert bara glada om de kan få komma med tips. Om det nu behövs. Jag vet att det går att få till genom att trycka ned fröer rakt ned i en gräsmatta. Jag vet inte hur jorden ser ut på ängen eller vad de största hindren är. Men fröna behöver ju komma ned ett par cm. Nåt slags såmaskin är kanske meningslöst om fröerna är såpass glesa. Följande idé kan nog funka men det ksn säkert finnas smidigare sätt. Är ingen expert på detta heller. Ärendenummer: #19927 | Inskickat av: KARL ANDERS SIMON HÄSTÖ | Datum: 2026-03-30 18:46 Sida 2 av 4 En litr udda ide vore att så solrosorna manuellt, upprätt, med i långa, håliga rör. Rören används både för ztt skapa en grop och forsla ned fröerna. Mer konkret1. Ta ett steg. 2. Gör hål i marken med hjälp av röret. 3. Stoppa ned ett frö i röret som hamnar I gropen. Sen upprepas detta 100 gånger per rad, om remsan är 50 meter lång. Är remsan 20 meter bred blir det 40 rader. Är det fyra personer blir det alltså 10 rader per person. 100 x 10 = 1000 fröer per person. Den här metoden fungersr nog bara om jorden inte är extremt kompakt men jsg vet att solrosskogar anläggs i orörda gräsmattor så det kan nog funka även om det inte verkar perfekt. Nästa fråga är hur man skyddar plantorna mot skadedjur. Fåglarna håller man borta med stora fiberdukar. Sniglarna är nog ett större problem o jag är ingen expert på sniglar heller (men kanske finns nån därute som är det). Däremot har jag lite tankar i vanlig ordning... antar att det bästa vore qtt kombinera med några olika saker- få riktigt bra fart på plantorna, så de klarar av en liten attack, och sen hålla sniglarna borta. Hur får man fart på plantorna? Hästgödsel ger ju stark tillväxt i början men ett alternativ är fröbehandling med mykorrhiza för att få igång rötterna ordentligt i början. Eller så kör man båda två. Sniglarna ogillar doften av kaffesump så kaffesump på fröerna skadar kanske inte. Har verkligen ingen aning ifall det gör stor skillnad men enkelt är det definitivt. Snigelbarriär: Har hört talas om att man kan använda typ sand eller nåt annat som är för torrt för att de ska kunna ta sig fram. Vet inte hur stor skillnad en barriär skulle göra. En solrosskog vore ett enkelt medel för att föra tankarna från ett världsläge som verkar bottenlöst mörkt till något dags framtidstro. Motivera ditt förslag Beskriv varför du anser att Säters kommun bör fatta det beslut du föreslår. Bifoga gärna dokument, bilder eller filer. Solrosor avgiftar jorden, luckrsr upp den, ger fåglarna mat och ger kanske framförallt hopp och inspiration på ett sätt som kanske ingen annan växt. När man der växtkraften i solrosorna påminns man även om att naturen inte ger upp. erfarenheten av att få anlägga en solrosskog kan ge ett annat perspektiv --än om man bara tar bort växter --och den erfarenheten kanske kan få stor effekt. Förutom alla positiva effekter under samma år skapas förutsättningar för fleråriga växter därefter (om det önskas). Hasseln trivs 100 meter bort så en hasseldunge borde gå att få till på ängen. Eller ekar med utsäde från ekarna på golfbanan. Eller en park med vindlande gångar och faunadepåer zom fungerar både som skydd åt smådjur och ger näring åt fleråriga växter. Ärendenummer: #19927 | Inskickat av: KARL ANDERS SIMON HÄSTÖ | Datum: 2026-03-30 18:46 Sida 3 av 4 2. Kontaktuppgifter Vem är du som lämnar in medborgarförslaget? Fyll i telefonnummer och e-post om det saknas. Förnamn Efternamn KARL ANDERS SIMON HÄSTÖ Telefon E-postadress 0768473103 simonhaestoe@gmail.com Notifieringar E-post Är det någon mer än du som lämnar in medborgarförslaget? Nej Jag godkänner att mina personuppgifter publiceras på kommunens hemsida. Ja Ärendenummer: #19927 | Inskickat av: KARL ANDERS SIMON HÄSTÖ | Datum: 2026-03-30 18:46 Sida 4 av 4 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 9 (61)

§ 4 Dnr 2026/27 Bokslut och verksamhetsberättelser 2025 Beslut Upphandlingscenters verksamhetsberättelse och bokslut godkänns och överlämnas till respektive kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Upphandlingscenter har tagit fram verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Ekonomi Ekonomi i balans. Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mnkr. Det blev ett mindre nettoöverskott i 2025 års verksamhet med 0,9 mnkr, som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. Lägre lönekostnader med 2,1 mnkr redovisas på grund av föräldraledigheter och vakant tjänst. Externt konsultstöd och kostnader för inhyrd personal har därför köpts in som medfört högre övriga kostnader med 1,5 mnkr. Verksamhet – väsentliga händelser och nyckeltal Som en av Sveriges största upphandlande organisationer genomför UhC årligen över 300 upphandlingar med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljarder kronor och förvaltar tillsammans med kommunerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtalsområden inom 12 olika kategorier. En kompetent och uppskattad samarbetspartner. Ett led i att ständigt förbättra UhC:s verksamhet är att göra en återkommande Nöjd kund-mätning. Det senaste resultatet visar att 93% av samverkande kommuner sammantaget är nöjda. Målnivå >90% (2024, 87%). Kommunansvariga upphandlare i varje samverkande kommun är en framgångsfaktor. Hög prioritet och satsningar för att motverka välfärdsbrottslighet i dom offentliga affärerna. Upphandling och avtal har en central roll i det förebyggande arbetet för att stärka vårt försvar mot kriminella aktörer och brottslighet. Under 2025 har UhC genomfört 315 (2024, 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt inköpssystem (DIS) och direktupphandlingar. Spännvidden är stor, vi upphandlar allt från kontorsmaterial, utbildningar, konsulter och livsmedel till snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under året har bland annat upphandling av samordnad varudistribution, skyddat boende, externa Justerandes sign Utdragsbestyrkande boendeplatser enligt LSS, skogsförvaltning, IT/ledningssystem och drift- och underhåll utomhus genomförts till samverkande kommuner. Ökad efterfrågan. Ökning med 37% gällande nya upphandlingar från kommunerna. Utöver upphandlingsplanen märks en ökad efterfrågan i form av 41 (2024, 30) nya beställningar av upphandlingsprojekt från kommunerna. Ökad efterfrågan. Antal beställda direktupphandlingar från kommunerna har ökat med 50%. 81 beställda direktupphandlingar (2024, 54) varav kommunerna Avesta, Falun och Ludvika står för de flesta projekten. Ökad efterfrågan. Antal beställda annonseringar av byggentreprenader från kommunerna har ökat med 76%. 37 beställda annonseringar (2024, 21) varav de kommunala bolagen står för 56% av alla beställningar. Ökad efterfrågan. Antal beställda och annonserade avrop från DIS (dynamiska inköpssystem) från kommunerna har ökat med 29%. 183 be-ställda avrop DIS (2024, 142). Största antalet tilldelningar är för fordon, socionomer och sjuksköterskor där behovet varit stort i de flesta av kommunerna. Ökad samordning. Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samverkande kommuner deltagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. Ökning lokala avtal. 6 av 10 avtal sluts med lokala leverantörer. Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med verksamhet i någon av de sju sam- verkande kommunerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. Rättssäkra och få överprövningar. Sex överprövningar av upphandlingar i förvaltningsrätt. Fem av dessa avslogs av domstol, en fick vi göra om. Detta betyder att UhC har fortsatt hög kvalitet i upphandlingsunderlagen. UhC har förlorat ett mål i Förvaltningsrätten sedan 2020-06-03, vilket betyder att 49 av 50 mål har avslagits sedan dess. Upphandling används som ett strategiskt verktyg för att nå våra samverkande kommuners mål GNU har fastställt Nämndplan för perioden 2026-2028 med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar på mål och inriktning samt de viktigaste prioriteringarna för nämnden. Nytt för kommande Nämndplan är att 5 av 7 inriktningsmål har justerats mot bakgrund av Dalastrategin 2030 och nationell Färdplan för offentliga affärer 2025–2030. Vi är bäst på regional tillväxt - Anbud och tidig dialog Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med verksamhet i någon av de sju samverkande kommunerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. För att förbättra underlag och stödja regional tillväxt har tidig dialog och informationsaktiviteter med leverantörer inför upphandling genomförts vid 175 tillfällen (2024, 272) inför 56 olika upphandlingar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Antal öppnade anbud i annonserade upphandlingar och DIS var under året totalt 2188 st (2024, 1901). Antal unika anbudsgivare var 1468 varav 718 unika organisationsnummer. I snitt hanterades 7,5 ställda frågor och svar per upphandling av UhC (2024, 9,0). Under 2025 inkom i snitt 5,1 anbud per annonserad upphandling (2024, 3,7). Antal företag som lämnat anbud med lokal verksamhet uppgick till 2,8 anbud per annonserad upphandling (2024, 2,0). Vi arbetar genomgående med hög kvalitet Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samverkande kommuner deltagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. I 45% av de samordnade upphandlingarna har minst 5 kommuner deltagit. Orsak till detta varierar. I de flesta fall har bedömningen varit att en samordnad upphandling, inte varit aktuellt att genomföra pga. av upphandlingsföremålets art och karaktär. Flertalet upphandlingar görs i delområden men i samma grundprojekt t.ex. avseende kategori tekniska konsulter. UhC har effektiviserat upphandlingsprocessen genom att slå ihop vissa upphandlingar för att förbättra för kommunernas beställare och inte kräva att de sitter med som sakkunniga i t.ex. fyra olika upphandlingar, om kompetensen kan läggas in i en upphandling (ex tekniska konsulter). Ett medvetet arbete från UhC. Vi sparar pengar åt våra kommuner Avtalsuppföljning med leverantörer ökar. Under året har 305 uppföljnings- möten genomförts med avtalsleverantörer (2024, 303). Målnivå > 250. Prioriterade är avtalsleverantörer som klassas som A eller B leverantörer till kommunerna, inte C eller D avtal. Social hållbarhet är för oss självklart och där ligger vi i framkant Hög andel upphandling med sociala krav. UhC har ställt sysselsättningskrav i 72 olika tilldelade upphandlingar, varav 63 på avancerad nivå och 8 på spjut- spetsnivå, 90 % (2024, 91 % av annonserade upphandlingar). Målnivå >50 %. Mervärden har under året använts i flera upphandlingar med bra effekt för att uppmuntra leverantörer att åta sig att ta emot personer på praktik. Under året har arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal ställts i 13 tilldelade upphandlingar. Dessa är främst inom områdena bygg- transport och städtjänster. (2024, 32 av annonserade upphandlingar). Sysselsättningsplatserna används av AME enheterna i kommunerna som söker kontakt med avtalsleverantörer och ”matchar kandidater” mot praktik eller annat samarbete kring sysselsättning. Totalt har kraven bidragit till 33 praktikplatser och 6 anställningar. (2024, 32 praktikplatser och 7 anställningar). Miljömässig hållbarhet är för oss självklart och där är vi drivande inom resurshushållning Justerandes sign Utdragsbestyrkande Hög andel upphandlingar med miljökrav: 100 % av tilldelade upphandlingar (Målnivå 98 %). Andel tilldelade upphandlingar med Avancerade eller Spjutspetskrav för Fossilfria transporter landade på 26 % (2024, 14 % av annonserade upphandlingar). Målnivå 20 %. Mätning av Avancerade/Spjutspetskrav i upphandlingar för att begränsa fossila växthusgasutsläpp, som inte berör transporter, visar nu 12 % av tilldelade upphandlingar (Mätning kallad: Fossilfritt övrigt. 2024, 12 % av annonserade upphandlingar). Målnivå 5 %. Målet om andel Avancerade/Spjutspetskrav kring Återbruk visar nu 41 % och Kemikalier 23 % av tilldelade upphandlingar. Målnivå för båda är 20 %. (2024 hade Återbruk 40 % och Kemikalier 36 % av annonserade upphandlingar). Vi arbetar ständigt för nya och bättre lösningar för våra samverkande kommuner Innovationsvänlig upphandling eller upphandling med väsentligt annorlunda lösning har genomförts i 9 upphandlingar. Målnivå > 3 upphandlingar. I dessa nya lösningar ingår bland annat att fler förhandlingar har genomförts samt två egna förfaranden har genomförts. Vidare ingår nya lösningar avseende tillvägagångssätt för att upphandla IT-system. Metoden har varit att låta leverantörer inkomma med funktioner istället för att sakkunniga ska specificera ner ett stort antal tekniska krav. Detta har varit framgångsrikt och avtalen som tecknats till följd av ett sådant tillvägagångssätt har fungerat bra. Utveckling/Framtid Arbete med kategoristyrning som metod för att fortsätta utveckla en strategisk inköpsstyrning. UhC konstaterar att komplexiteten och omfattningen kring de juridiska frågorna har ökat markant de senaste åren. Trenden visar att behovet av stöttning i olika affärsfrågor och juridiska frågor kommer öka ytterligare även de kommande åren. Vi ser även en ökning av avtalsuppföljningar med koppling till enskilda avrop. Detta ligger inte inom ramen för den juridiska rådgivning som UhC har i sitt grunduppdrag, även om vi hanterat dessa ändå. Översiktligt kan konstateras att arbetet mot välfärdsbrottslighet för med sig att ytterligare frågeställningar uppstår kopplat till kravformulering, kontroll inför tilldelning och avtalsuppföljning. Några andra delar som särskilt kan nämnas är: Rådgivning inför och under kommunernas/bolagens upphandling av entreprenader samt rådgivning i avtalsfrågor rörande entreprenadjuridik och konsulträtt. För att uppnå en effektiv och rättssäker offentlig upphandling som tar tillvara konkurrensen på marknaden i vår region är GNU och UhC en viktig aktör för Justerandes sign Utdragsbestyrkande utvecklingen kring regional tillväxt, dialog i upphandling och hållbar upphandling. Beslutsunderlag 1. Bokslut 2025 2. Verksamhetsberättelse 2025 ______ Beslut skickas till Falu kommun Borlänge kommun Avesta kommun Gagnef kommun Hedemora kommun Säters kommun Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum Diarienummer 2026-02-11 GNU 2026/27-04 Upphandlingscenter Anders Karlin, 0240-86609 anders.karlin@ludvika.se Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan Bokslut och verksamhetsberättelser 2025 Förslag till beslut Upphandlingscenters verksamhetsberättelse och bokslut godkänns och överlämnas till respektive kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Upphandlingscenter har tagit fram verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Ekonomi Ekonomi i balans. Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mnkr. Det blev ett mindre nettoöverskott i 2025 års verksamhet med 0,9 mnkr, som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. Lägre lönekostnader med 2,1 mnkr redovisas på grund av föräldraledigheter och vakant tjänst. Externt konsultstöd och kostnader för inhyrd personal har därför köpts in som medfört högre övriga kostnader med 1,5 mnkr. Verksamhet – väsentliga händelser och nyckeltal Som en av Sveriges största upphandlande organisationer genomför UhC årligen över 300 upphandlingar med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljarder kronor och förvaltar tillsammans med kommunerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtalsområden inom 12 olika kategorier. En kompetent och uppskattad samarbetspartner. Ett led i att ständigt förbättra UhC:s verksamhet är att göra en återkommande Nöjd kund-mätning. Det senaste resultatet visar att 93% av samverkande kommuner sammantaget är nöjda. Målnivå >90% (2024, 87%). Kommunansvariga upphandlare i varje samverkande kommun är en framgångsfaktor. Hög prioritet och satsningar för att motverka välfärdsbrottslighet i dom offentliga affärerna. Upphandling och avtal har en central roll i det förebyggande arbetet för att stärka vårt försvar mot kriminella aktörer och brottslighet. Under 2025 har UhC genomfört 315 (2024, 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt inköpssystem (DIS) och direktupphandlingar. Spännvidden är stor, vi upphandlar allt från kontorsmaterial, utbildningar, konsulter och livsmedel till snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under året har bland annat upphandling av samordnad varudistribution, skyddat boende, externa Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2026-02-11 GNU 2026/27 2(5) boendeplatser enligt LSS, skogsförvaltning, IT/ledningssystem och drift- och underhåll utomhus genomförts till samverkande kommuner. Ökad efterfrågan. Ökning med 37% gällande nya upphandlingar från kommunerna. Utöver upphandlingsplanen märks en ökad efterfrågan i form av 41 (2024, 30) nya beställningar av upphandlingsprojekt från kommunerna. Ökad efterfrågan. Antal beställda direktupphandlingar från kommunerna har ökat med 50%. 81 beställda direktupphandlingar (2024, 54) varav kommunerna Avesta, Falun och Ludvika står för de flesta projekten. Ökad efterfrågan. Antal beställda annonseringar av byggentreprenader från kommunerna har ökat med 76%. 37 beställda annonseringar (2024, 21) varav de kommunala bolagen står för 56% av alla beställningar. Ökad efterfrågan. Antal beställda och annonserade avrop från DIS (dynamiska inköpssystem) från kommunerna har ökat med 29%. 183 be-ställda avrop DIS (2024, 142). Största antalet tilldelningar är för fordon, socionomer och sjuksköterskor där behovet varit stort i de flesta av kommunerna. Ökad samordning. Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samverkande kommuner deltagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. Ökning lokala avtal. 6 av 10 avtal sluts med lokala leverantörer. Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med verksamhet i någon av de sju sam- verkande kommunerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. Rättssäkra och få överprövningar. Sex överprövningar av upphandlingar i förvaltningsrätt. Fem av dessa avslogs av domstol, en fick vi göra om. Detta betyder att UhC har fortsatt hög kvalitet i upphandlingsunderlagen. UhC har förlorat ett mål i Förvaltningsrätten sedan 2020-06-03, vilket betyder att 49 av 50 mål har avslagits sedan dess. Upphandling används som ett strategiskt verktyg för att nå våra samverkande kommuners mål GNU har fastställt Nämndplan för perioden 2026-2028 med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar på mål och inriktning samt de viktigaste prioriteringarna för nämnden. Nytt för kommande Nämndplan är att 5 av 7 inriktningsmål har justerats mot bakgrund av Dalastrategin 2030 och nationell Färdplan för offentliga affärer 2025–2030. Vi är bäst på regional tillväxt - Anbud och tidig dialog Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med verksamhet i någon av de sju samverkande kommunerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. För att förbättra underlag och stödja regional tillväxt har tidig dialog och informationsaktiviteter med leverantörer inför upphandling genomförts vid 175 tillfällen (2024, 272) inför 56 olika upphandlingar. Antal öppnade anbud i annonserade upphandlingar och DIS var under året totalt 2188 st (2024, 1901). Antal unika anbudsgivare var 1468 varav 718 unika Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2026-02-11 GNU 2026/27 3(5) organisationsnummer. I snitt hanterades 7,5 ställda frågor och svar per upphandling av UhC (2024, 9,0). Under 2025 inkom i snitt 5,1 anbud per annonserad upphandling (2024, 3,7). Antal företag som lämnat anbud med lokal verksamhet uppgick till 2,8 anbud per annonserad upphandling (2024, 2,0). Vi arbetar genomgående med hög kvalitet Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samverkande kommuner deltagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. I 45% av de samordnade upphandlingarna har minst 5 kommuner deltagit. Orsak till detta varierar. I de flesta fall har bedömningen varit att en samordnad upphandling, inte varit aktuellt att genomföra pga. av upphandlingsföremålets art och karaktär. Flertalet upphandlingar görs i delområden men i samma grundprojekt t.ex. avseende kategori tekniska konsulter. UhC har effektiviserat upphandlingsprocessen genom att slå ihop vissa upphandlingar för att förbättra för kommunernas beställare och inte kräva att de sitter med som sakkunniga i t.ex. fyra olika upphandlingar, om kompetensen kan läggas in i en upphandling (ex tekniska konsulter). Ett medvetet arbete från UhC. Vi sparar pengar åt våra kommuner Avtalsuppföljning med leverantörer ökar. Under året har 305 uppföljnings- möten genomförts med avtalsleverantörer (2024, 303). Målnivå > 250. Prioriterade är avtalsleverantörer som klassas som A eller B leverantörer till kommunerna, inte C eller D avtal. Social hållbarhet är för oss självklart och där ligger vi i framkant Hög andel upphandling med sociala krav. UhC har ställt sysselsättningskrav i 72 olika tilldelade upphandlingar, varav 63 på avancerad nivå och 8 på spjut- spetsnivå, 90 % (2024, 91 % av annonserade upphandlingar). Målnivå >50 %. Mervärden har under året använts i flera upphandlingar med bra effekt för att uppmuntra leverantörer att åta sig att ta emot personer på praktik. Under året har arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal ställts i 13 tilldelade upphandlingar. Dessa är främst inom områdena bygg- transport och städtjänster. (2024, 32 av annonserade upphandlingar). Sysselsättningsplatserna används av AME enheterna i kommunerna som söker kontakt med avtalsleverantörer och ”matchar kandidater” mot praktik eller annat samarbete kring sysselsättning. Totalt har kraven bidragit till 33 praktikplatser och 6 anställningar. (2024, 32 praktikplatser och 7 anställningar). Miljömässig hållbarhet är för oss självklart och där är vi drivande inom resurshushållning Hög andel upphandlingar med miljökrav: 100 % av tilldelade upphandlingar (Målnivå 98 %). Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2026-02-11 GNU 2026/27 4(5) Andel tilldelade upphandlingar med Avancerade eller Spjutspetskrav för Fossilfria transporter landade på 26 % (2024, 14 % av annonserade upphandlingar). Målnivå 20 %. Mätning av Avancerade/Spjutspetskrav i upphandlingar för att begränsa fossila växthusgasutsläpp, som inte berör transporter, visar nu 12 % av tilldelade upphandlingar (Mätning kallad: Fossilfritt övrigt. 2024, 12 % av annonserade upphandlingar). Målnivå 5 %. Målet om andel Avancerade/Spjutspetskrav kring Återbruk visar nu 41 % och Kemikalier 23 % av tilldelade upphandlingar. Målnivå för båda är 20 %. (2024 hade Återbruk 40 % och Kemikalier 36 % av annonserade upphandlingar). Vi arbetar ständigt för nya och bättre lösningar för våra samverkande kommuner Innovationsvänlig upphandling eller upphandling med väsentligt annorlunda lösning har genomförts i 9 upphandlingar. Målnivå > 3 upphandlingar. I dessa nya lösningar ingår bland annat att fler förhandlingar har genomförts samt två egna förfaranden har genomförts. Vidare ingår nya lösningar avseende tillvägagångssätt för att upphandla IT-system. Metoden har varit att låta leverantörer inkomma med funktioner istället för att sakkunniga ska specificera ner ett stort antal tekniska krav. Detta har varit framgångsrikt och avtalen som tecknats till följd av ett sådant tillvägagångssätt har fungerat bra. Utveckling/Framtid Arbete med kategoristyrning som metod för att fortsätta utveckla en strategisk inköpsstyrning. UhC konstaterar att komplexiteten och omfattningen kring de juridiska frågorna har ökat markant de senaste åren. Trenden visar att behovet av stöttning i olika affärsfrågor och juridiska frågor kommer öka ytterligare även de kommande åren. Vi ser även en ökning av avtalsuppföljningar med koppling till enskilda avrop. Detta ligger inte inom ramen för den juridiska rådgivning som UhC har i sitt grunduppdrag, även om vi hanterat dessa ändå. Översiktligt kan konstateras att arbetet mot välfärdsbrottslighet för med sig att ytterligare frågeställningar uppstår kopplat till kravformulering, kontroll inför tilldelning och avtalsuppföljning. Några andra delar som särskilt kan nämnas är: Rådgivning inför och under kommunernas/bolagens upphandling av entreprenader samt rådgivning i avtalsfrågor rörande entreprenadjuridik och konsulträtt. För att uppnå en effektiv och rättssäker offentlig upphandling som tar tillvara konkurrensen på marknaden i vår region är GNU och UhC en viktig aktör för utvecklingen kring regional tillväxt, dialog i upphandling och hållbar upphandling. Ekonomiska konsekvenser Upphandlingscenters förslag till beslut medför inte några kostnader. Datum Diarienummer Sida Ludvika kommun 2026-02-11 GNU 2026/27 5(5) Anders Karlin Chef Upphandlingscenter Bilagor 1. Bokslut 2025 2. Verksamhetsberättelse 2025 Beslut skickas till Falu kommun Borlänge kommun Avesta kommun Gagnef kommun Hedemora kommun Säters kommun Akten 2026-02-10 Förvaltning/avd/enhet Lovisa Hultberg, 0240-861 12 lovisa.hultberg@ludvika.se Årsbokslut Gemensamma nämnden för upphandling (GNU) Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Avvikelse Enhet Budget 2025 2025 2025 Bokslut 2025 mot budget Upphandlingscenter 0 24 211 24 211 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Drift 0 24 211 24 211 0 0 Drift 0 Kostnads- och intäktsslag Total Därav löne‐ Löne- kostn. Ej till Kapital- Lokal- Övriga kostnad tillsvid. Ans kostnad Hyra kostnader Intäkter Summa Budget 2025 21 486 0 0 358 2 367 24 211 0 Bokslut 2025 19 336 0 354 3 884 23 574 0 Avvikelse 2025 2 150 0 4 -1 517 637 0 Tillsvidare anställda och Lönekostnad 31/12 Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse Antal Antal Antal Årsarbetare ochLöne- Årsarbetare ocLöne- Årsarbetare ochLöne- Enhet Lönekostnad kostnad Lönekostnad kostnad Lönekostnad kostnad Upphandlingscenter 27,00 21 486 28,00 19 336 1,00 -2 150 Personal 27,00 21 486 28,00 19 336 1,00 -2 150 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för Datum 2026-02-11 upphandlingssamverkan (GNU) Verksamhetsberättelse år 2025 för gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) 1. Nämndens uppdrag  Under 2025 har UhC genomfört 315 (2024, 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt inköpssy- Den gemensamma nämnden (GNU) består av Falun, stem (DIS) och direktupphandlingar. Spännvid- Borlänge, Avesta, Gagnef, Hedemora, Ludvika och den är stor, vi upphandlar allt från kontors- Säters kommuner. Verksamheten leds politiskt av en material, utbildningar, konsulter och livsmedel till gemensam nämnd för upphandlingssamverkan snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under (GNU), som består av en ledamot från varje samver- året har bland annat upphandling av samordnad kande kommun. varudistribution, skyddat boende, externa boen- deplatser enligt LSS, skogsförvaltning, GNU:s uppgift är att på grundval av samarbetsavtal, IT/ledningssystem och drift- och underhåll ut- reglemente och gemensam upphandlingspolicy och omhus genomförts till samverkande kommuner. med stöd av Upphandlingscenter (UhC), svara för alla upphandlingar med undantag för direktupphandlingar  Ökad efterfrågan. Ökning med 37% gällande nya och vad som i Lag om offentlig upphandling definie- upphandlingar från kommunerna. Utöver upp- ras som byggentreprenader samt konkurrensutsätt- handlingsplanen märks en ökad efterfrågan i form ningar enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem. av 41 (2024, 30) nya beställningar av upphand- lingsprojekt från kommunerna. I grunden är skapandet av UhC ett sätt att förstärka de medverkande kommunernas samlade upphand-  Ökad efterfrågan. Antal beställda direktupphand- lingskompetens och skapa en större affärsnytta. lingar från kommunerna har ökat med 50%. 81 be- Som en av Sveriges största upphandlande organisat- ställda direktupphandlingar (2024, 54) varav kom- ioner genomför UhC årligen över 300 upphandlingar munerna Avesta, Falun och Ludvika står för de med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljar- flesta projekten. der kronor och förvaltar tillsammans med kommu- nerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtals-  Ökad efterfrågan. Antal beställda annonseringar områden inom 12 olika kategorier. av byggentreprenader från kommunerna har ökat med 76%. 37 beställda annonseringar (2024, 21) 2. Verksamhet – väsentliga händel- varav de kommunala bolagen står för 56% av alla ser under perioden och nyckeltal beställningar.  En kompetent och uppskattad samarbetspartner.  Ökad efterfrågan. Antal beställda och annonse- Ett led i att ständigt förbättra UhC:s verksamhet rade avrop från DIS (dynamiska inköpssystem) är att göra en återkommande Nöjd kund-mätning. från kommunerna har ökat med 29%. 183 be- Det senaste resultatet visar att 93% av samver- ställda avrop DIS (2024, 142). Största antalet till- kande kommuner sammantaget är nöjda. Målnivå delningar är för fordon, socionomer och sjukskö- >90% (2024, 87%). Kommunansvariga upphand- terskor där behovet varit stort i de flesta av kom- lare i varje samverkande kommun är en fram- munerna. gångsfaktor.  Ökad samordning. Samordningsgrad för upp-  Hög prioritet och satsningar för att motverka väl- handlingar, att flera samverkande kommuner del- färdsbrottslighet i dom offentliga affärerna. Upp- tagit. 64% samordnade upphandlingar (2024, handling och avtal har en central roll i det förebyg- 56%). Målnivå > 65 %. gande arbetet för att stärka vårt försvar mot krimi- nella aktörer och brottslighet.  Ökning lokala avtal. 6 av 10 avtal sluts med lokala leverantörer. Andel lokala leverantörer som tillde-  GNU har fastställt Nämndplan för perioden 2026- lats avtal, med verksamhet i någon av de sju sam- 2028 med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar verkande kommunerna uppgick till 68% (2024, på mål och inriktning samt de viktigaste priorite- 65%). Målnivå > 65%. ringarna för nämnden. Nytt för kommande Nämndplan är att 5 av 7 inriktningsmål har juste- rats mot bakgrund av Dalastrategin 2030 och nat- ionell Färdplan för offentliga affärer 2025–2030. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) 3. Ekonomi UhC har tagit fram en kompetensförsörjningsplan. Planen speglar viktiga kompetenser för UhC att attra- hera, behålla, utveckla, rekrytera och avveckla såväl nu som på sikt. Organisatorisk- och psykosocial arbetsmiljöundersök- ning genomfördes under maj-juni. Resultatet var positivt med ett minsta värde om 88/100 (2024, 77/100). I jämförelse med andra organisationer som använt samma verktyg är UhC resultat högre på samt- liga kriterier. Ekonomisk analys Ekonomi i balans. Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mnkr. Det blev ett mindre nettoöverskott i 2025 års verksamhet med 0,9 mnkr, som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. Målnivå resultat i nivå enligt budget eller över. Lägre lönekostnader med 2,1 mnkr redovisas på grund av föräldraledigheter och vakant tjänst. Externt konsultstöd och kostnader för inhyrd personal har Låg sjukfrånvaron 2025. Sjukfrånvaro för perioden därför köpts in som medfört högre övriga kostnader januari - december 2025 var 4,0% (3,2%, 2024). I en med 1,5 mnkr. samlad analys för UhC av sjukfrånvaro finns det top- par i november och december med koppling till för- 4. Medarbetare kylningar (enstaka dagar). Viss sjukfrånvaro kan också Verksamheten är organiserad i tre enheter med an- kopplas till skolans terminsstarter för personer med svar för olika kategoriområden under ledning av en småbarn. I övrigt är det enstaka medarbetare med enhetschef. UhC har totalt 27 medarbetare/tjänster något längre sjukskrivning, i olika omfattning och på fördelade på roller som strategisk upphandlare, förekommen anledning. operativ upphandlare, avtalsförvaltare, upphandlings- Åldersstruktur 2025-12-31 jurist och upphandlingsstrateg samt klimat- och miljöstrateg. -29 30-39 40-49 50-59 60- Antal anställda: 27 medarbetare varav 20 strategiska/ 1 9 8 7 2 operativa upphandlare, 2 strateger, 1 verksamhets- stöd, 3 enhetschefer samt 1 verksamhetschef. Under perioden har LIA också erbjudits. UhC tar varje år fram en arbetsmiljörapport. I den presenteras särskilda insatser under året. Årliga perso- Introduktion har genomförts med 2 nya medarbetare. nalaktiviteter enligt plan: lönesamtal, medarbetarsam- I varje kommun finns en kommunansvarig upphand- tal 1 och 2, APT, enhetsmöten och APT, psykosocial- lare placerad med utökad tillgänglighet, för att vara undersökning, skyddsrond, utbildningsplaner per UhC:s kontakt i kommunen. individ och för hela arbetsgruppen m.m. En gemen- sam aktivitet är temperaturmätning via Mentimeter Att möjliggöra ett flexibelt arbetsliv där distansarbete med fyra påståenden (jag trivs på jobbet, jag känner fungerar är en del i UhC:s ambition om att vara en mig motiverad i mitt arbete, jag upplever en hälsosam attraktiv arbetsgivare. Överenskommelser om distans- arbetsbelastning, jag nyttjar friskvårdstimme/frisk- arbete för medarbetare har genomförts och pågår. vårdsbidrag). VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) 5. Nyckeltal/verksamhetsmått Ökad efterfrågan. Utöver upphandlingsplanen märks en fortsatt hög efterfrågan på tjänster i form av 41 GNU har fastställt inriktningsmål för 2025. För re- (2024, 30) nya beställningar av upphandlingsprojekt spektive mål finns nyckeltal/indikatorer som syftar till från kommunerna. att mäta och följa upp. Nedan redovisas utfall för 2025. Ökad efterfrågan. Antal beställda direktupphand- Mål – Vi använder upphandling som ett strate- lingar från kommunerna har ökat med 74%. 81 be- giskt verktyg för att nå våra samverkande kom- ställda direktupphandlingar (2024, 54) varav kommu- muners mål nerna Avesta, Falun och Ludvika står för de flesta Ägarna ska känna förtroende för UhC. Nöjd kund- projekten. undersökning 2026 är pågående. Målnivå nöjdhets- värde för andelen nöjda kunder >90% (2025, 93%). Ökad efterfrågan. Antal beställda annonseringar av Kommunansvariga upphandlare i varje kommun är byggentreprenader från kommunerna har ökat med framgångsfaktor. NKI frågorna har reviderats och i 164%. 37 beställda annonseringar (2024, 21) varav de den nya NKI är 3 frågor kopplade till kommunernas kommunala bolagen står för 56% av alla beställ- eget inköpsarbete. ningar. Hög prioritet och satsningar för att motverka välfärds- Ökad efterfrågan. Antal beställda och annonserade brottslighet i de offentliga affärerna. Upphandling och avrop från DIS (dynamiska inköpssystem) från kom- avtal har en central roll i det förebyggande arbetet för munerna har ökat med 42%. 183 beställda avrop DIS att stärka vårt försvar mot denna typ av brottslighet. (2024, 142). Största antalet tilldelningar är för fordon, Ett särskilt uppdrag 2025 - Stärka arbete mot välfärds- socionomer och sjuksköterskor där behovet varit brottslighet inom upphandling och avtal. UhC har im- stort i de flesta av kommunerna. plementerat nya systemstöd och rutiner för utökade le- verantörskontroller samt haft flertalet utbildningstill- Samordningsgrad för upphandlingar, att flera samver- fällen internt på UhC samt i samverkande kommuner kande kommuner deltagit. 64% samordnade upp- via t.ex. LUG och andra forum. UhC har även agerat handlingar (2024, 56%). Målnivå > 65 %. I 45% av de på information utifrån nytt arbetssätt i upphandling samordnade upphandlingarna har minst 5 kommuner och avtal. deltagit. Orsak till detta varierar. I de flesta fall har be-dömningen varit att en samordnad upphandling, GNU har fastställt Nämndplan för perioden 2026- inte varit aktuellt att genomföra pga. av upphand- 2028 med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar på lingsföremålets art och karaktär. Flertalet upphand- mål och inriktning samt de viktigaste prioriteringarna lingar görs i delområden men i samma grundprojekt för nämnden. Nytt för kommande Nämndplan är att 5 t.ex. avseende kategori tekniska konsulter. Det gör att av 7 inriktningsmål har justerats mot bakgrund av Da- sifforna för antal samordnade upphandlingar mins- lastrategin 2030 och nationell Färdplan för offentliga kar. D.v.s. antal avtal har ökat men antal upphand- affärer 2025–2030. lingar minskar. UhC har effektiviserat upphandlings- processen genom att slå ihop vissa upphandlingar för GNU har haft 5 sammanträden under året. Årlig stra- att förbättra för kommunernas beställare och inte tegisk ägardialog har genomförts med samverkande kräva att de sitter med som sakkunniga i t.ex. fyra kommuner. Samrådsgrupp för UhC har haft 5 möten olika upphandlingar, om kompetensen kan läggas in i under året och Lokala upphandlingsgrupper (LUG) en upphandling (ex tekniska konsulter). Ett medvetet har samlats ett antal gånger per samverkande kom- arbete från UhC. mun. Mål - Vi sparar pengar åt våra samverkande kom- Mål - Vi arbetar genomgående med hög kvalitet muner Under 2025 har UhC genomfört drygt 315 (2024, Avtalsuppföljning med leverantörer ökar. Under året 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt har 305 uppföljningsmöten genomförts med avtalsle- inköpssystem (DIS) och direktupphandlingar till ett verantörer (2024, 303). Målnivå > 250. Prioriterade är årligt upphandlat värde på 3-4 miljarder kronor. avtalsleverantörer som klassas som A eller B leveran- törer till kommunerna, inte C eller D avtal. Spännvidden är stor, vi upphandlar allt från kontors- material, utbildningar, konsulter och livsmedel till Det har skett en ökning avseende avtalsuppföljningar snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under året av enskilda avrop, vilket till stor del ligger på kommu- har bland annat upphandling av samordnad varudis- nernas ansvar, dock finns en tendens att UhC blir in- tribution, skyddat boende, externa boendeplatser en- volverade ändå eftersom det saknas juridisk kompe- ligt LSS, skogsförvaltning, IT/ledningssystem och tens (eller tid från kommunjurister) för att hantera drift- och underhåll utomhus genomförts till samver- detta i kommunen. kande kommuner. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) Ekonomisk uppföljning via Credit Safe sker kontinu- november genomfördes även en stor digital mötes- erligt där alla avtal automatiskt följs upp, ca 1541 leve- plats för att höja kompetens i att motverka arbetslivs- rantörer. Förändring som kan ha betydelse är t ex sänkt kriminalitet i Dalarna. ekonomisk rating för leverantören. Mål – Vi är drivande och ligger i framkant inom Det numera etablerade controllernätverket som inrät- miljömässig hållbarhet tats med representanter från ekonomienheterna i kom- Hög andel upphandlingar med miljökrav: 100 % av till- munerna och UhC har i år uppdrag inom Välfärds- delade upphandlingar (Målnivå 98 %). brottslighet och Kategoristyrning. I det arbetet ingår att förstärka arbetssätt, rutiner och kompetenser inom Andel tilldelade upphandlingar med Avancerade eller områdena för att säkerställa goda, ekonomiska och Spjutspetskrav för Fossilfria transporter landade på 26 sunda affärer. % (2024, 14 % av annonserade upphandlingar). Mål- nivå 20 %. Ett särskilt uppdrag finns 2025 - Kategori- och inköp- styrning i samverkan. Syftet med uppdraget är att ge- Mätning av Avancerade/Spjutspetskrav i upphand- nom kategoristyrning etablera en mer strategisk och lingar för att begränsa fossila växthusgasutsläpp, som proaktiv inköpsstyrning. Informationsträff för sam- inte berör transporter, visar nu 12 % av tilldelade upp- rådsgrupp och controllergrupp har skett kring grun- handlingar (Mätning kallad: Fossilfritt övrigt. 2024, 12 derna i kategoristyrning via extern utbildningsanord- % av annonserade upphandlingar). Målnivå 5 %. nare. Genomlysning av kategorier är genomförd och Målet om andel Avancerade/Spjutspetskrav kring beslut taget att påbörja arbetet inom kategori Fordon. Återbruk visar nu 41 % och Kemikalier 23 % av till- Information har lyfts på strategisk ägardialog och upp- delade upphandlingar. Målnivå för båda är 20 %. (2024 start i första kategorigruppen för Fordon har skett. hade Återbruk 40 % och Kemikalier 36 % av annon- Mål – Vi är drivande och ligger i framkant inom serade upphandlingar). social hållbarhet Diskussion kring ny rutin för UhC:s uppföljning av Hög andel upphandling med sociala krav. UhC har miljökrav i avtal har inletts och resulterade i att minst ställt sysselsättningskrav i 72 olika tilldelade upphand- 20 kontroller av Leverantörers kravefterlevnad utförts lingar, varav 63 på avancerad nivå och 8 på spjutspets- under året. Speciellt fokus har ägnats åt uppföljning av nivå, 90 % (2024, 91 % av annonserade upphand- fossilfria transporter, fordonskrav, krav på varor i må- lingar). Målnivå >50 %. Mervärden har under året an- leri- och beläggningsarbeten samt avancerat miljöled- vänts i flera upphandlingar med bra effekt för att upp- ningsarbete. muntra leverantörer att åta sig att ta emot personer på UhC:s miljöstrateg sammankallar Temagruppen för praktik. miljömässig upphandling inom kommunernas krets- Sysselsättningsplatserna används av AME enheterna i loppsplaner, som en del av UDD:s stöd för avfallsföre- kommunerna som söker kontakt med avtalsleverantö- byggande arbete. Under året hölls digitalt inspirations- rer och ”matchar kandidater” mot praktik eller annat pass om hur kommuner kan cirkulera möbler för att samarbete kring sysselsättning. Totalt har kraven bi- spara både pengar och minska miljöpåverkan. I samma dragit till 33 (Borlänge 15, Falun 16, Ludvika 1 och Sä- sammanhang har även UhC varit meddrivande i en ter 1) praktikplatser och 6 anställningar. (2024, 32 satsning för att öka miljömässig hållbarhet hos Dala- praktikplatser och 7 anställningar). kommunernas IT förvaltning. Ett arbete som fortsät- ter under 2026. 0 reserverade upphandlingar för sociala arbetsintegre- rade företag har annonserats. Detta beror på att de UhC har, tillsammans med CirEko, blivit beviljade upphandlingar som ligger i årets plan är svåra att mat- projektmedel om cirka 12 miljoner SEK för projektet cha mot vad marknad kan erbjuda. Målnivå minst 5 st. Dalarnas cirkulära offentliga affärer (Dalarnas COA) som kommer pågå under 2026 fram till våren 2029. Under året har arbetsrättsliga villkor om lön, semester Projektet ska bidra till Dalarnas cirkulära omställning, och arbetstid i nivå med kollektivavtal ställts i 13 till- genom kompetenshöjning av Dalarnas kommuner delade upphandlingar. Dessa är främst inom områdena kring cirkulär upphandling och resurssmart inköps- bygg- transport och städtjänster. (2024, 32 av annon- styrning, samt cirkulär vägledning till små och medel- serade upphandlingar). stora företag i Dalarna. Projektet ägs av CirEko och Tillgänglighetskrav har ställts i 44% av genomförda ska drivas tillsammans med UhC samt Ludvika kom- upphandlingar och jämställdhetskrav i 94%. muns inköpscontroller under UDD:s flagg med finan- siering från Region Dalarna och EU. Upphandlingsstrateg sammankallar två nätverk. Ett för AME enheterna som träffas fortsatt löpande kring sysselsättning som dialogkrav. Inom Dalanätverket UDD för socialt hållbar upphandling är motverkande av välfärdsbrottslighet årets fokusområde med utbild- ningsinsatser, systemvisningar och erfarenhetsutbyte. I VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) Mål - Vi är bäst på regional tillväxt I dessa nya lösningar ingår bland annat att fler förhand- lingar har genomförts samt två egna förfaranden har Andel lokala leverantörer som tilldelats avtal, med genomförts. verksamhet i någon av de sju samverkande kommu- nerna uppgick till 68% (2024, 65%). Målnivå > 65%. Vidare ingår nya lösningar avseende tillvägagångssätt för att upphandla IT-system. Metoden har varit att låta För att förbättra underlag och stödja regional tillväxt leverantörer inkomma med funktioner istället för att har tidig dialog och informationsaktiviteter med leve- sakkunniga ska specificera ner ett stort antal tekniska rantörer inför upphandling genomförts vid 175 till- krav. Detta har varit framgångsrikt och avtalen som fällen (2024, 272) inför 56 olika upphandlingar. tecknats till följd av ett sådant tillvägagångssätt har Skriftlig dialog med leverantörer inför upphandling ge- fungerat bra. nom att skicka ut en Request for information (RFI) el- För att få till utveckling genom köp av nya varor och ler en extern remiss har tillämpats i 22 upphandlingar. tjänster behövs både omvärldsanalys och marknadsdi- Extern remiss är ett sätt att få återkoppling på affärens alog. Dels för att ta reda på hur andra gör och dels för upplägg och upphandlingsdokumentens utformning att se vad som är möjligt att göra. kopplat till krav och villkor. Med RFI kan UhC ställa frågor och testa idéer om till exempel upplägg och pro- UhC har genomfört utbildningsinsatser i kommunerna cess, kravformuleringar, utvärderingsmodeller eller av- inom direktupphandling, rollen som sakkunnig och av- talsvillkor. talstrohet. Vårt aktiva arbete med social och miljö- mässig hållbarhet innebär också att vi ständigt arbetar Antal öppnade anbud i annonserade upphandlingar för att få fram bättre och hållbara lösningar. och DIS var under året totalt 2188 st (2024, 1901). An- tal unika anbudsgivare var 1468 varav 718 unika orga- 3-årig upphandlingsplan 2026-2028 har remitterats två nisationsnummer. gånger till samverkande kommuner och de kommu- nala bolagen och fastställts av GNU med 350 upp- I annonserade upphandlingar har totalt 2381 (2024, handlingar/projekt. Med en robust digital process ges 2918) frågor besvarats av UhC från olika anbudsgivare. bättre möjligheter till god planering och framförhåll- I snitt hanterades 7,5 ställda frågor och svar per upp- ning åt samverkande kommuner och UhC. handling av UhC (2024, 9,0). UhC har uppdaterat vårt verksamhetssystem för upp- Av de leverantörer som lämnade anbud i våra tilldelade handling och avtalsförvaltning omfattande handbok upphandlingar under 2025 var 55% av dem verk- med tillhörande mallar och rutiner. Bl.a. inom området samma i någon av de sju samverkande kommunerna. Kontroller för att motverka välfärdsbrottslighet. (2024, 54%). Under 2025 inkom i snitt 5,1 anbud per annonserad upphandling (2024, 3,7). Antal företag UhC är numera uppdragstagare för Upphandlingsdia- som lämnat anbud med lokal verksamhet uppgick till log Dalarna (UDD) som utifrån regionala behov för- 2,8 anbud per annonserad upphandling (2024, 2,0). medlar kunskap och ger metodstöd vid upphandling. Affärsträffar för lokala företag har genomförts i samt- UhC syns på LinkedIn. Vi har marknadsfört stöd och liga samverkande kommuner under hösten 2025. utbildning för leverantörer, våra DIS samt extra viktiga upphandlingar för det regionala näringslivet. Vi har Mål - Vi bidrar till våra samverkande kommuners även passat på att marknadsföra årlig upphandlings- beredskap för kris och krig plan och våra insatser inom social- och miljömässig Under året har 5 upphandlingar genomförts med för- hållbarhet. höjd beredskap/beredskapskrav upphandling. Upp- Under året har UhC identifierat möjligheten att nyttja handlingar att lyfta fram är drivmedel, stationstakning, direktupphandling enligt LOU i större omfattning än hyresmaskiner och gas. Vidare har flertalet kommuner vad vi gör idag. Detta för att möjliggöra regional till- valt att ansluta sig till Addas avtal för beredskapsmål- växt i högre omfattning. UhC har därför fått i uppdrag tider. av nämnden att uppdatera Riktlinjer för direktupp- GNU har identifierat behovet av att stärka upp UhC:s handling. uppdrag inom beredskap. UhC har etablerat ett samar- Nytt för i år är att UhC erbjudit samverkande kommu- bete med säkerhetschefer för att stärka upp UhC:s för- ner att istället för att genomföra en samordnad öppen måga inom beredskap. upphandling istället genomföra separata direktupp- UhC har arbetat fram en strategi för hur vi kan jobba handlingar för respektive kommun vid upphandling med frågan i upphandlingsprojekten och framställt där regional tillväxt varit hög. konkreta avtalstexter för att användas i upphandlingar Mål - Vi arbetar för nya och bättre lösningar för som är viktiga ur ett beredskapssyfte. våra samverkande kommuner Särskilt uppdrag – Kris- och försörjningsberedskap. Innovationsvänlig upphandling eller upphandling med Uppdraget syftade bland annat till att med olika insat- väsentligt annorlunda lösning har genomförts i 9 upp- ser stärka UhC:s förmåga att bidra till kommunernas handlingar. Målnivå > 3 upphandlingar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2025 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) uppdrag att minska sårbarheten i viktiga samhälls- Färdplan för offentliga affärer 2025–2030: Regeringen funktioner. Uppdraget har redovisats vid strategisk lanserade en ny färdplan och en komplettering av den ägardialog där vi presenterade att vi nu har säkerhets- nationella upphandlingsstrategin för att främja mer cheferna som remissinstans i upphandlingsplansar- rättssäkra och effektiva affärer. betet och i viss mån upphandlingarna som pekas ut av vikt för detta område. Vi har implementerat ett hjälp- 6. Utveckling/Framtid dokument med både strategier för utformning av upp- Arbete med kategoristyrning som metod för att fort- handling och avtal samt konkreta avtalstexter/villkor. sätta utveckla en strategisk inköpsstyrning. Arbetet Vi kommer jobba vidare med klassning av avtal och sker i samverkan mellan UhC, Controllergrupp och anpassning av systemstöd i enlighet med uppdraget. Samrådsgrupp. Målet är att etablera minst tre katego- En rättssäker offentlig upphandling ristrategier under 2026. Rättssäkra och få överprövningar. Sex överprövningar UhC konstaterar att komplexiteten och omfattningen av upphandlingar i förvaltningsrätt. Fem av dessa av- kring de juridiska frågorna har ökat markant de sen- slogs av domstol, en fick vi göra om. aste åren. Trenden visar att behovet av stöttning i olika affärsfrågor och juridiska frågor kommer öka Detta betyder att UhC har fortsatt hög kvalitet i upp- ytterligare även de kommande åren. Vi ser även en handlingsunderlagen. UhC har förlorat ett mål i För- ökning av avtalsuppföljningar med koppling till en- valtningsrätten sedan 2020-06-03, vilket betyder att 49 skilda avrop. Detta ligger inte inom ramen för den av 50 mål har avslagits sedan dess. juridiska rådgivning som UhC har i sitt grundupp- De kategorier som sticker ut i överprövningsärenden drag, även om vi hanterat dessa ändå. är Bygg- och anläggning samt Tekniska konsulter. Översiktligt kan konstateras att arbetet mot välfärds- Dialog kring efterlevnad av avtal. Avtalsuppföljning brottslighet för med sig att ytterligare frågeställningar ger tydlig effekt tillsammans med uppmärksamma be- uppstår kopplat till kravformulering, kontroll inför ställare. Trend från tidigare år fortsätter med dialog i tilldelning och avtalsuppföljning. Några andra delar flertalet avtal med beställare och leverantörer. Under som särskilt kan nämnas är: Rådgivning inför och un- året har inga avtal varit föremål för förtida upphö- der kommunernas/bolagens upphandling av entre- rande. UhC har även bistått kommunala bolag i över- prenader samt rådgivning i avtalsfrågor rörande ent- prövningsärenden och andra juridiska frågor kopplat reprendjuridik och konsulträtt. till avtalsrätten. Ökat behov av upphandlings- och affärsstöd till kom- UhC noterar fortsatt trend i en ökad efterfrågan av all- munerna och de kommunala bolagen avseende upp- män handling, i flesta fall anbudshandlingar. Ca 50 be- handling av byggentreprenader med juridiskt stöd. gäran per månad 2025 har inkommit till UhC officiella För att uppnå effektiva och rättssäkra offentliga affä- brevlåda. Utöver detta får även UhC:s upphandlare be- rer som tar tillvara konkurrensen på marknaden i vår gäran direkt i sina mail i projekt/upphandlingsärenden. region är GNU och UhC en viktig aktör för utveckl- Nyheter i LOU och Upphandlingsåret 2025 präglades ingen kring regional tillväxt, dialog i upphandling och av betydande lagändringar, en ny nationell strategi och hållbar upphandling. ett ökat fokus på digitalisering och säkerhet. De viktig- aste händelserna och trenderna från 2025: Välfärdsbrott och kontroll av detta har ökat och kom- mer fortsätta öka. Det är tydligt att det rör på sig inom detta område, vilket medför att även UhC kommer att få fler sådana ärenden på sitt bord. Nya lagar och regler: Ändrade regler för överprövning (1 juli 2025): Regeringen införde nya bestämmelser i LOU gällande överprövning och skadestånd när EU- rättsliga regler tillämpas felaktigt. Uteslutning av leverantörer: Fokus har legat på att stärka möjligheterna att utesluta leverantörer på grund av dåliga prestationer i tidigare uppdrag samt skärpt kontroll av arbetsrättsliga villkor. Nya tröskelvärden 2026: Under slutet av 2025 fastställ- des de nya tröskelvärdena för offentlig upphandling som började gälla den 1 januari 2026. Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 23 (61)

Kf § 5 Ny motion gällande tydliga ekonomiska incitament för delning av avfallskärl KS2026/172 Presidiets förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslutar remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Bakgrund och ärendebeskrivning En motion om tydliga ekonomiska incitament för delning av avfallskärl lämnas till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 april 2026 av Göran Söderquist (M) Motionärens förslag ”Bakgrund Säters kommun har idag ett avfallssystem där hushåll ges möjlighet att dela avfallskärl. Detta bidrar till effektivare avfallshantering och minskad miljö på verkan. Trots detta är de ekonomiska incitamenten begränsade. Den fasta grundavgiften samt avgiften för matavfall tas ut fullt ut per hushåll även vid delning, vilket innebär att den ekonomiska vinsten för den enskilde är relativt liten. Detta gör att ett beteende som ä r positivt för både miljö och kommunens kostnader inte stimuleras i tillräcklig utsträckning. Syfte Syftet med denna motion ä r att skapa tydliga ekonomiska incitament för hushåll att dela avfallskärl, i syfte att: • minska mängden restavfall • effektivisera insamlingen • reducera transportbehov och klimatpåverkan • sänka kommunens långsiktiga kostnader för avfallshantering Förslag till beslut Vi föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 11 (61) 1. Införa en reducerad grundavgift för hushåll som delar avfallskärl, exempelvis en nedsättning om 25–50 procent per hushåll. 2. Införa reducerad avgift för matavfall vid gemensamt abonnemang, så att även denna del av taxan delas mellan berörda hushåll. 3. Uppdra till ansvarig nämnd att ta fram en differentierad taxa där delning av kärl ger en tydlig och märkbar ekonomisk fördel jämfört med individuella abonnemang. 4. Utreda möjligheten att utveckla gemensamma avfallslösningar, så som delade uppsamlingsplatser eller kvartersnära system, med tillhörande avgiftsreduktion. 5. Genomföra riktade informationsinsatser till kommunens invånare om möjligheten att dela kärl samt de ekonomiska och miljömässiga fördelarna. Motivering Kommunens nuvarande avfallstaxa ä r i huvudsak kostnadsneutral i förhållande till delning av kärl. Detta innebär att ett beteende som minskar belastningen på systemet inte premieras i tillräcklig grad. Genom att införa tydliga ekonomiska incitament kan kommunen styra mot ett mer resurseffektivt system. Fler delade kärl innebär färre transporter, minskad administration och lägre investeringsbehov i kärl och logistik. En sådan förändring ligger i linje med kommunens klimatmål och principen om att avgiftssystem ska främja hållbara val.” Beslutsunderlag Motion från Göran Söderquist den 14 april 2026 Delges Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Motion till kommunfullmäktige i Säters kommun Tydliga ekonomiska incitament för delning av avfallskärl Inlämnad av: Moderaterna i Säter Bakgrund Säters kommun har idag ett avfallssystem där hushåll ges möjlighet att dela avfallskärl. Detta bidrar till effektivare avfallshantering och minskad miljöpåverkan. Trots detta är de ekonomiska incitamenten begränsade. Den fasta grundavgiften samt avgiften för matavfall tas ut fullt ut per hushåll även vid delning, vilket innebär att den ekonomiska vinsten för den enskilde är relativt liten. Detta gör att ett beteende som är positivt för både miljö och kommunens kostnader inte stimuleras i tillräcklig utsträckning. Syfte Syftet med denna motion är att skapa tydliga ekonomiska incitament för hushåll att dela avfallskärl, i syfte att: - minska mängden restavfall - effektivisera insamlingen - reducera transportbehov och klimatpåverkan - sänka kommunens långsiktiga kostnader för avfallshantering Förslag till beslut Vi föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Införa en reducerad grundavgift för hushåll som delar avfallskärl, exempelvis en nedsättning om 25–50 procent per hushåll. 2. Införa reducerad avgift för matavfall vid gemensamt abonnemang, så att även denna del av taxan delas mellan berörda hushåll. 3. Uppdra till ansvarig nämnd att ta fram en differentierad taxa där delning av kärl ger en tydlig och märkbar ekonomisk fördel jämfört med individuella abonnemang. 4. Utreda möjligheten att utveckla gemensamma avfallslösningar, såsom delade uppsamlingsplatser eller kvartersnära system, med tillhörande avgiftsreduktion. 5. Genomföra riktade informationsinsatser till kommunens invånare om möjligheten att dela kärl samt de ekonomiska och miljömässiga fördelarna. Motivering Kommunens nuvarande avfallstaxa är i huvudsak kostnadsneutral i förhållande till delning av kärl. Detta innebär att ett beteende som minskar belastningen på systemet inte premieras i tillräcklig grad. Genom att införa tydliga ekonomiska incitament kan kommunen styra mot ett mer resurseffektivt system. Fler delade kärl innebär färre transporter, minskad administration och lägre investeringsbehov i kärl och logistik. En sådan förändring ligger i linje med kommunens klimatmål och principen om att avgiftssystem ska främja hållbara val. Säter 2026-04-12 Göran Söderquist Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 12 (61)

§6 Borlänge kommun är driftpartner mot förbundet avseende IT- infrastruktur, telefoni, datorarbetsplats, utskrifter, extern webbplats, grundläggande systemstöd för stödfunktioner, verksamhetsunika systemstöd. Ersättning utgår enligt särskild ekonomisk reglering. Bilagor Ny förbundsordning för RDM med tillägg av §6. I övrigt oförändrat. Beslut skickas till Kommunfullmäktige i Borlänge, Falun, Säter, Gagnef och Ludvika Katarina Mowitz Förbundsdirektör RDM Lugnetleden 3 Telefonnummer www.dalamitt.se 791 38 Falun 023-48 88 00 info@dalamitt.se Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 55 (61)

Kf § 7 Information från Intresseföreningen Dalabanans intressenter KS2026/0083 Förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar för informationen och lägger den till handlingarna. ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning Mats Lindqvist, infrastrukturstrateg och projektledare för Intresseföreningen Dalabanans intressenter deltar på sammanträdet och informerar om Intresseföreningen Dalabanans intressenters verksamhet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 14 (61)

Kf § 8 Information från revisionen Förslag till beslut ___________ Information om Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 15 (61)

§ 9 Hjälpmedelsnämnden Dalarnas bokslut och verksamhetsberättelse 2025 Diarienummer HJN2026/22 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelsnämndens arbetsutskott delges en övergripande muntlig genomgång av förvaltningen Hjälpmedel Dalarnas ekonomiska resultat för år 2025. Den skriftliga verksamhetsberättelsen kommer att lämnas och avrapporteras vid hjälpmedelsnämndens sammanträde den 20 februari 2025, då den interna tidsfristen för bokslutsarbetet ännu inte har passerat. Förvaltningen redovisar ett resultat om 6,2 mnkr före återbetalning till Region Dalarna och länets 15 kommuner. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-02-05 § 9 2. Tjänsteutlåtande 2026-01-14 3. Hjälpmedelsnämnden Dalarnas bokslut och verksamhetsberättelse 2025 4. Verksamhetsberättelse 2025 Hjälpmedel Dalarna 5. Presentation Bokslut 2025 Hjälpmedel Dalarna FV 86 6. Presentation Verksamhetsberättelse 2025 Skickas till Förvaltningschef Hjälpmedel Dalarna TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Diarienummer Hjälpmedel Dalarna 2026-01-14 HJN 2026/22 Hjälpmedel Dalarna Hjälpmedelsnämnden Dalarnas bokslut och verksamhetsberättelse 2025 Förslag till beslut 1. Hjälpmedel Dalarnas verksamhetsberättelse och bokslut 2025 inklusive bilagor fastställs. Sammanfattning Hjälpmedel Dalarna har under 2025 levererat en stabil och kvalitativ verksamhet samtidigt som ett omfattande utvecklingsarbete har drivits inom digitalisering, egenmonitorering, intern styrning samt förbättrade arbetssätt. Det ekonomiska resultatet uppgår till +6,2 mnkr före återbetalning, och måluppfyllelsen visar att 4 av 11 mål är helt uppnådda, 5 delvis uppnådda och 2 mål inte nått målsättningen. Året har präglats av bemanningsutmaningar och en förhöjd belastning till följd av flera långtidssjukskrivningar, men samtidigt positiva tendenser i form av ökad frisknärvaro och fortsatt engagemang i verksamhetens utveckling. Arbetet med framtida lokalförsörjning har tagit ett viktigt steg framåt genom ett första beslut i Hjälpmedelsnämnden om en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet i Främby i Falun, vilket långsiktigt skapar möjligheter för effektivare processer och bättre arbetsmiljö. Tillgängligheten är fortsatt god inom flera områden, även om telefontillgängligheten visar behov av förstärkta resurser till kundservicefunktionen. Framåt står verksamheten inför ett betydande utvecklingsarbete med fokus på stärkt systemkompetens, hållbar arbetsmiljö, fortsatt digitalisering samt rollen som möjliggörare av välfärdsteknik för kommuner och hälso- och sjukvård i Dalarna. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-01-14 2. Verksamhetsberättelse Hjälpmedel Dalarna 2025 3. Bokslut 2025 ppt. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Region Dalarna Region Dalarna 023-49 00 00 Lena Hedström Box 712 Vasagatan 27 www.regiondalarna.se Sekreterare 791 29 Falun Falun 232100-0180 Teleanknytning saknas +46702629533 lena.hedstrom@regiondalarna.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Hjälpmedel Dalarna 2026-01-14 HJN 2026/22 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget År 2025 präglas av stabil leverans och god kvalitet i Hjälpmedel Dalarnas verksamhet, även om två mål inom området medarbetarskap och ledarskap inte uppnåddes, särskilt kopplat till kompetensutveckling och en försenad kompetensförsörjningsplan. Förvaltningen har arbetat aktivt med utvecklingsinsatser såsom beställarportal, digitala arbetssätt, egenmonitorering, RPA-förberedelser och intern styrning och kontroll. Ekonomiskt uppgår resultatet till +6,2 mnkr före återbetalning, vilket är lägre än budgeterat på grund av minskad efterfrågan, lägre intäkter och en identifierad lageravvikelse. Bemanningen har fortsatt varit ansträngd på grund av vakanser och långtidssjukskrivningar, vilket påverkat arbetsmiljön och kontrollmiljön, även om frisknärvaron ökar och personalomsättningen ligger inom målvärdet. Arbetet med framtida lokalförsörjning har tagit ett viktigt kliv framåt genom förstudien om en ny samlokaliserad lösning i Främby Falun. Tillgängligheten bedöms som god inom flera områden, men telefontillgängligheten visar på behov av resursallokering till vår kundtjänst. Sammantaget görs bedömningen att 4 av 11 mål är helt uppfyllda, 5 av målen delvis uppfyllda och 2 av målen inte når upp till satt målsättning. Verksamheten står inför ett fortsatt omfattande utvecklingsarbete där stärkt systemkompetens är en central förutsättning för att säkerställa kvalitet, effektivitet och robusta arbetssätt framåt. Arbetsmiljöarbetet behöver fördjupas ytterligare, med fokus på långsiktigt hållbara förutsättningar, tydligare strukturer och minskad sårbarhet i organisationen. Digitaliseringsarbetet fortsätter att vara en avgörande del av verksamhetens utveckling, där förbättrade systemstöd, automatisering och moderna arbetssätt stärker både tillgänglighet och produktivitet. Samtidigt har verksamheten en viktig roll som möjliggörare av välfärdsteknik för länets kommuner och Hälso- och sjukvård, genom att skapa gemensamma strukturer, stödja implementering och bidra till ökad användning av digitala hjälpmedel. Parallellt fortskrider arbetet med att på sikt skapa en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet som samlar kompetens, effektiviserar logistik och stärker både arbetsmiljö och patientsäkerhet i framtiden. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Hjälpmedel Dalarnas verksamhet är till största delen intäktsfinansierad vilket innebär att förskrivande enheter betalar självkostnadspris för förvaltningens hjälpmedel och tjänster. I ”Avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna” § 6 Ekonomi fastställs att om resultatet överstiger 1 % av budgetomslutningen, positivt eller negativt, ska resultatet fördelas mellan Region och kommuner med fakturerat belopp som fördelningsnyckel. Förvaltningens resultat på 6,2 mnkr, återbetalades kommunerna totalt 3,6 mnkr och Hälso- och sjukvårdens andel av återbetalningen uppgår till 2,5mnkr. TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Hjälpmedel Dalarna 2026-01-14 HJN 2026/22 Hjälpmedelsnämndens resultat som tillförs till eget kapital för 2025 blir således 0,1 miljoner kronor. Samverkan med fackliga organisationer Verksamhetsberättelsen och bokslutet informeras på Förvaltningssamverkan 2026-03-25. Juridik, Patientperspektiv, Hållbarhet, Arbetsmiljö och medarbetare, Säkerhet Beskrivs och återges i bifogade handlingar. Återrapportering Ärendet är en uppföljning mot nämnden och behöver såldes inte återrapporteras. Skickas till Förvaltningschef Hjälpmedel Dalarna Bokslut Ekonomi Hjälpmedel Dalarna FV 86 2025 Resultat 2025 Bokslut 2025 (tkr) Utfall Budget Avv Utfall 2024 Verksamhetsintäkter 188 872 195 587 -6 715 189 627 - Patientintäkter 37 11 26 32 - Sålda tjänster 140 365 145 822 -5 457 141 424 -Sålda varor 48 470 49 755 -1 285 48 171 Ekonomisk ram 3 864 3 864 5 148 Bidrag 654 654 637 Övriga intäkter 164 24 140 229 Intäkter kontoklass 8 560 356 204 642 C Intäkter Summa 194 114 199 831 -5 718 196 283 D Kostnader Lönekostnader -61 600 -68 696 7 095 -62 923 Övriga personalkostnader -1 039 -1 459 420 -883 Övrig köpt verksamhet -62 345 -55 588 -6 757 -56 699 - Hjälpmedel -61 935 -55 171 -6 764 -56 236 Övriga verksamhetskostnader -69 080 -74 088 5 009 -75 674 - Kapitalkostnader -40 133 -41 055 922 -38 373 Kostnader kontoklass 8 25 D Kostnader Summa -194 064 -199 831 5 767 -196 154 Totalsumma 50 50 129 2026-03-05 2 Övriga kostnader De sju högsta "övriga" kostnaderna (tkr) Utfall Budget Avv Utfall 2024 6010 Lokalhyror -7 505 -8 251 746 -8 196 6640 Bilhyra / -leasing -2 261 -2 131 -130 -2 671 7230 Grundavgift LD-net -2 186 -2 080 -106 -2 134 7528 Gemensamma OH-tjänster -1 627 -1 632 5 -1 060 6799 Övriga transporter -1 296 -862 -434 -907 7540 Databehandling - drift -1 243 -1 274 30 -1 481 6063 Fastighetsservice städ -1 042 -1 009 -33 -994 2026-03-05 3 7 största avvikelserna från budget Tkr Utfall Budget Avv Utfall 2024 3593 Konsulttjänster 18 072 22 320 -4 247 20 134 3720 Försäljning av hjälpmedel 48 470 49 755 -1 285 48 170 3530 Hyresintäkter hjälpmedel 119 432 120 655 -1 223 118 493 Summa avvikelser intäkter 185 974 192 729 -6 756 68 304 5700 Hjälpmedel -55 831 -48 350 -7 481 -49 861 D120 Grundlönekostnader -40 271 -46 082 5 811 -40 413 7932 Avskrivning Medicinteknisk app -38 164 -39 175 1 011 -38 183 6010 Lokalhyror -7 505 -8 251 746 -8 196 Summa avvikelser kostnader -141 771 -141 858 87 -136 653 2026-03-05 4 Eget kapital Eget Kapital i Tkr 2014 -555,8 2015 766,7 2016 293,9 2017 -40,1 2018 -240,4 2019 3 370,1 2020 0,00 2021 68,6 2022 3,0 2023 54,9 2024 128,8 2025 49,9 Summa 3 899,6 2026-03-05 5 Återbetalning 6,1 miljoner varav 3,6 mkr till kommunerna och 2,5 mkr till regionen Kommun Antal invånare Procent Återbäring Avesta 22 331 7,83% 285 072 Borlänge 51 151 17,94% 652 982 Falun 59 610 20,91% 760 968 Gagnef 10 320 3,62% 131 743 Hedemora 15 014 5,27% 191 665 Leksand 16 123 5,66% 205 823 Ludvika 26 649 9,35% 340 195 Malung-Sälen 10 135 3,56% 129 381 Mora 20 413 7,16% 260 588 Orsa 6 885 2,42% 87 892 Rättvik 10 969 3,85% 140 028 Smedjebacken 10 746 3,77% 137 181 Säter 11 198 3,93% 142 951 Vansbro 6 722 2,36% 85 812 Älvdalen 6 816 2,39% 87 012 Hela länet: 285 082 100% 3 639 292 2026-03-05 6 Verksamhetsberättelse 2025 Hjälpmedel Dalarna Inledning Hjälpmedel Dalarna arbetar på uppdrag av Hjälpmedelsnämnden där det finns representanter från regionen och Dalarnas 15 kommuner. Förvaltningens uppdrag är att erbjuda personer som omfattas av kommunernas och regionens ansvar - hjälpmedel, tillbehör, förbrukningsmaterial och därtill kopplade tjänster inom följande områden: • Behandling och träning • Förflyttning • Kommunikation, larm, omgivningskontroll och kognition • Kontinens • Personlig vård • Personlig medicinsk behandling • Egenmonitorering Rätt hjälpmedel i rätt tid ökar förutsättningarna för att uppnå jämlik vård, god hälsa, ökad självständighet, delaktighet och tillgänglighet i samhället för personer med funktionsnedsättning, vilket ligger i linje med arbetet för en God och Nära Vård. Hjälpmedel Dalarnas verksamhet är till största delen intäktsfinansierad vilket innebär att förskrivande enheter betalar självkostnadspris för förvaltningens hjälpmedel och tjänster. Vid ett positivt ekonomiskt utfall fördelas överskottet mellan regionens enheter och kommunerna i proportion till nyttjandet av förvaltningens hjälpmedel och tjänster. Förvaltningen uppnår helt eller delvis de flesta mål för 2025, med undantag för två mål som inte har uppnåtts. Sammanställningen av räkenskapsåret 2025 visar att verksamheten fortsatt levererar god kvalitet och stabilitet, men att det finns områden som kräver ytterligare utvecklingsarbete. Särskilt gäller detta tydlighet i arbetsprocesser, arbetsmiljö och att stärka den interna kontrollmiljön inom framförallt våra logistikprocesser. Under året har verksamheten genomfört flera viktiga utvecklingsinsatser för att stärka kvalitet, effektivitet och långsiktig hållbarhet. Parallellt har strategiskt arbete bedrivits inom nära vård, digitalisering, lokalförsörjning och framtida organisationsutveckling. Dessa insatser har syftat till att möta ökande behov, säkerställa god tillgänglighet och skapa mer robusta strukturer inför kommande år. Förvaltningens resultat för 2025 uppgår till +6,2 mnkr före återbetalning vilket är 3,3mnkr lägre återbetalning än budgeterat för räkenskapsåret. Ett återbetalning till länets 15 kommuner och Region Dalarna om 6,1mnkr är upptagen i resultatet som presenteras på kommandet sidor. Återbetalning görs enligt gällande fördelningsprincip och i enlighet med Hjälpmedelsnämndens avtal. Förvaltningen har under 2023–2025 haft minskad bemanning till följd av anställningsstopp, vilket påverkat kapacitet, arbetsbelastning och kontrollmiljö. Belastningen har ökat särskilt för chefer och administrativa funktioner. Sjukfrånvaron har under året stigit på grund av flera långtidssjukskrivningar, medan korttidssjukfrånvaron minskat. Under 2026 intensifieras arbetsmiljöarbetet genom en ny arbetsmiljöplan och riktade friskfaktorsinsatser. Personalomsättningen är stabil, men kommande pensionsavgångar innebär ett tydligt behov av strategisk kompetensförsörjning, där tidiga rekryteringar och intern kompetensöverföring blir avgörande. HME-resultatet i medarbetarenkäten har försämrats jämfört med föregående mätning, vilket understryker behovet av att stärka ledarskapet och utveckla arbetsmiljön. Flera insatser har därför inletts för att ge chefer bättre stöd och skapa hållbara förutsättningar för medarbetarna. Verksamhet och mål Förvaltningens mål inom    regionplanens målområden Mål uppfyllt Mål delvis uppfyllt Mål ej uppfyllt Till nytta för Dalarnas invånare 2 2 Ett gott medarbetarskap och ledarskap 2 2 Hållbar utveckling 2 1 Summa 4 5 2 Måluppfyllnad 2025 Förvaltningens samlade bedömning är att de flesta målen för 2025 är helt eller delvis uppfyllda. En detaljerad redovisning återfinns i bilaga: Måluppföljning. Två av årets mål har dock inte uppnåtts:  Ett gott medarbetarskap och ledarskap - Medarbetarna har möjlighet till kompetensutveckling Regionens ekonomiska besparingar de senaste åren har medfört att verksamheten behövt vara mycket restriktiv avseende utbildningar, konferenser och andra kompetensutvecklingsinsatser. Detta har inneburit att deltagande i princip uteslutande skett via digitala forum, vilket inte fullt ut motsvarar verksamhetens behov. Behovet av kompetensutveckling som kräver fysisk närvaro är fortsatt stort, särskilt för praktiska moment och fördjupad tillämpning i ordinarie arbetsuppgifter. Det mest omfattande identifierade kompetensutvecklingsbehovet rör bristande kunskaper i verksamhetssystemet Sesam samt avsaknaden av ett verksamhetsanpassat utbildningsmaterial. Arbetet med att ta fram ett sådant material påbörjades under 2025 och beräknas slutföras våren 2026. Målet är att säkerställa en enhetlig introduktion och en högre generell systemkompetens bland medarbetarna. Ett gott medarbetarskap och ledarskap – Verksamheten har en kompetensförsörjningsplan Arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan har blivit försenat och påbörjades först i slutet av 2025. Arbetet kommer att slutföras under 2026. Utvecklingsinsatser under året Under året har ett flertal strategiska utvecklingsinsatser genomförts för att stärka kvalitet, effektivitet och hållbarhet. Arbetet har bland annat omfattat: • Planering för långsiktig lokalförsörjning med fokus på att säkerställa ändamålsenliga och hållbara lokaler • Implementering och utveckling av beställarportal för hjälpmedel, med målsättning att förbättra användarvänlighet och tillgänglighet • Deltagande i pilotprojekt inom egenmonitorering • Upprättande av en verksamhetsspecifik introduktionsplan för nya medarbetare • Produktion av utbildningsmaterial för verksamhetssystemet Sesam • Framtagande av förslag på omorganisation av verksamhetens administrativa stödfunktioner som implementeras våren 2026 • Upprättande av ett regelverk för klassificering av hjälpmedel kopplat till lagerhållning • Utvecklingsarbete inom RPA (Robotic Process Automation) för att effektivisera administrativa processer God nära vård Under 2025 har arbetet med att utveckla Nära vård inom hjälpmedelsverksamheten fortsatt. I april arrangerades inspirationsdagen Smartare hem på Dalarna Science Park med fokus på hur smart teknik kan stärka hälsa, trygghet och självständighet. Tillsammans med Innovationsslussen har även utbildningar och projektstöd i tjänstedesign erbjudits till medarbetare i region och kommuner. En hjälpmedelsmässa för länets förskrivare genomfördes den 23–24 september vid Högskolan Dalarna. För att öka användningen av digitala stöd har Digiguiden marknadsförts till både regionens och kommunernas verksamheter. Samverkan har skett både nationellt och regionalt, bland annat med Socialstyrelsen i arbetet med den nationella strategin för rehabilitering och habilitering, samt med MAS/MAR*-nätverket och Hjälpmedelsnämndens Medlemsråd och Beredningsgrupp. Information om Dalarnas Hjälpmedelscenter och hjälpmedel har även förmedlats till pensionärs- och funktionshinderråd samt till olika organisationer i länet. * Medicinskt ansvarig sjuksköterska/medicinskt ansvarig inom rehabilitering i kommunerna Upphandling Upphandling av hjälpmedel är en stor och viktig arbetsuppgift inom verksamheten. Majoriteten av upphandlingarna genomförs inom ramen för 7-klöversamverkan. Under 2025 har verksamheten medverkat i totalt 17 upphandlingar. Händelser av väsentlig betydelse Anpassning av lokal på Västermalmsvägen Anpassning av verksamhetens evakueringslokal på Västermalmsvägen i Falun påbörjades under slutet av 2025 och beräknas vara färdigställt i mars 2026. Bakgrunden till projektet är ett uttalat behov av att stärka arbetsmiljön för medarbetarna och skapa en mer ändamålsenlig och trygg miljö för våra besökande patienter. Anpassningarna bedöms bidra till ökad trivsel och förbättrade förutsättningar för att bedriva en säker och effektiv verksamhet under evakueringsperioden. Implementering av beställarportal Arbetet med implementering av en uppdaterad beställarportal för hjälpmedel pågår. Den ursprungliga planen var att avsluta arbetet innan årsskiftet, men projektet har av olika anledningar försenats. Tester av den uppdaterade programvaran har skett hos utvalda pilotverksamheter för att säkerställa funktionalitet och användarvänlighet. Ett breddinförande planeras våren 2026 med målsättningen att samtliga användare ska gå över till den nya versionen innan halvårsskiftet. Implementeringen förväntas bidra till ett mer effektivt beställningsflöde, ökad kvalitet i beställningarna samt förbättrade förutsättningar för både beställare och verksamhetens interna processer. Digital reception Under året har en digital reception tagits i drift vid verksamhetens lokal på Västermalmsvägen i Falun. Bakgrunden är att det saknas personal på plats för att ta emot besökare, vilket har medfört brister både i bemötande och säkerhet. Det har tidigare varit möjligt att ta sig in i lokalen utan att bli uppmärksammad, vilket inneburit en risk för både personal och besökare. Införandet av den digitala receptionen syftar till att förbättra mottagandet av besökare och samtidigt stärka säkerheten genom att motverka obehörig åtkomst. Cosmicinförandet I oktober infördes regionens nya vårdinformationssystem. Även om Hjälpmedel Dalarna endast använder en begränsad del av funktionerna har införandet inneburit ett omfattande arbete, både i förberedelser och i uppföljande aktiviteter. Införandet har även påverkat verksamheten indirekt, då förskrivande enheter har lagt betydande tid på implementeringen. Detta har lett till minskad produktion inom vissa enheter, vilket bland annat märks genom en lägre efterfrågan på hjälpmedel under året. Obemannade förråd Dagens hantering av de obemannade hjälpmedelsförråd som förvaltningen har på länets lasarett präglas av flera brister. Enheterna inom Hälso- och sjukvården rapporterar återkommande avvikelser kopplade till felaktiga lagersaldon och saknade artiklar, trots att dessa enligt systemet ska finnas i förråden. Svinnet är betydande och den administrativa belastningen för att hantera avvikelserna är omfattande. Nuvarande arbetssätt innebär dessutom att kostnader hamnar på Hjälpmedel Dalarna i stället för på de enheter som använder förråden. Mot bakgrund av detta har avdelningschef för Logistik och inre service under hösten 2025 fått i uppdrag att genomföra en översyn av dagens hantering. Syftet är att utveckla en mer ändamålsenlig och kvalitetssäkrad process för de hjälpmedel som Hälso- och sjukvården behöver tillgång till vid utskrivning av patienter från lasaretten. Arbetet fokuserar på att säkerställa spårbarhet, minska svinnet, tydliggöra ansvarsfördelning och skapa en korrekt kostnadsfördelning. Målet är att skapa förutsättningar för effektiva och säkra utskrivningar, säkerställa en korrekt ekonomisk hantering och minska antalet avvikelser, samtidigt som svinn, klagomål och den administrativa belastningen reduceras. Arbetet kommer att fortgå under hela 2026. Framtida lokalförsörjning Lokalfrågan för Hjälpmedel Dalarna har varit föremål för utredning och diskussion i över ett decennium. Trots flera försök har processen inte lett fram till ett genomförbart beslut. Under de senaste fem åren har större delen av verksamheten bedrivits i tillfälliga evakueringslokaler, efter att ordinarie lokaler i Borlänge dömts ut på grund av omfattande mögelangrepp. De nuvarande evakueringslokalerna är i hög grad otillräckliga och uppfyller inte verksamhetens behov. Verksamheten har ett tydligt behov av att samla alla funktioner i en ändamålsenlig lokal som rymmer patientmottagning för utprovning av hjälpmedel, verkstad, rekonditionering och rengöring av hjälpmedel, lager, administrativa ytor och personalutrymmen. En sammanhållen lokallösning är högsta prioritet för att säkerställa kvalitet, arbetsmiljö och effektivitet. I samverkan med Regionfastigheter har en förstudie genomförts där flera alternativ analyserats. Det förslag som bäst bedöms möta verksamhetens behov är att samlokalisera Hjälpmedel Dalarna med Region Dalarnas kommande regionlager i en nybyggnation i Främby, Falun. Förstudien visar att betydande samordnings- och samverkansvinster kan uppnås, vilket också gjort det möjligt att justera ned respektive verksamhets ytbehov med cirka 10 %. En samlokalisering bedöms skapa en långsiktigt hållbar, effektiv och modern hjälpmedelsverksamhet. Fördelarna omfattar bland annat: • Förbättrad samverkan mellan verksamhetens funktioner och medarbetare • Minskade transportkostnader och lägre miljöpåverkan genom att samla verksamheten • Ökad robusthet och beredskap • Möjlighet att bedriva rekonditionering av hjälpmedel i egen regi • Effektivare logistik- och lagerhantering • Bättre arbetsmiljö, ergonomi och säkerhet • Stärkt patientsäkerhet Ärendet har under hösten behandlats i Fastighetsberedningen och Hjälpmedelsnämnden och tas upp för beslut i Regionstyrelsen och Regionfullmäktige i början av 2026. Målsättningen är att framtida lokaler ska ge förutsättningar för funktionalitet, tillgänglighet och god arbetsmiljö samt möjliggöra utveckling och mer effektiva arbetsprocesser. Omorganisation administrativa stödfunktioner Förvaltningen har behov av att utveckla den nuvarande organisationsstrukturen för att bättre kunna möta framtidens krav och förutsättningar. Dagens struktur kännetecknas av flera små och sårbara enheter, vilket skapar utmaningar inom styrning och ledning, samarbete och arbetsmiljö. Därtill väntar kommande pensionsavgångar, samtidigt som möjligheterna att automatisera arbetsuppgifter ökar. Uppdraget syftar till att skapa en mer sammanhållen och processledd organisation som tillvaratar den kompetens och erfarenhet som finns inom verksamheten. Målet är att stärka förutsättningarna för utveckling, trygghet och arbetsglädje. Den nya organisationsstrukturen ska bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig samordning av arbetsuppgifter inom verksamheten. För att öka effektiviteten och skapa en tydligare struktur för administrativa uppgifter föreslås att nuvarande Kundservice vidareutvecklas till Kundservice/Verksamhetsstöd. Denna funktion ska utgöra ett centralt nav för administrationen inom förvaltningen och samla kompetens och resurser som ger ett enhetligt och stabilt stöd till verksamheten. Organisationsförändringen förhandlas vid verksamhetens samverkansmöte i slutet av januari. Om förslaget godkänns planeras implementering genomföras under våren 2026. Förväntad utveckling Hjälpmedel för egenmonitorering Under 2025 har verksamheten påbörjat implementering av hjälpmedel för egenmonitorering i hemmet. Arbetet sker inom ramen för ett pågående pilotprojekt i samverkan med primärvården i Västerbergslagen och medicinkliniken vid Ludvika lasarett. Syftet är att stödja patienter i att följa sin hälsostatus i hemmet och därigenom bidra till ökad trygghet, effektivare vårdflöden och minskade behov av fysiska besök. Erfarenheterna från pilotprojektet kommer att utgöra underlag inför ett förväntat beslut om ett breddinförande i regionen. Bedömningen är att behovet av denna typ av hjälpmedel kommer att öka successivt under de kommande åren, både inom regionens verksamheter och i kommunala verksamheter. Samverkan digitala hjälpmedel Under 2026 förväntas arbetet med samverkan kring digitala hjälpmedel i Dalarna utvecklas vidare. Förvaltningen har tillsammans med nätverket Digital teknik för nära hälsa och välfärd tagit fram ett förslag som ska skapa en gemensam struktur för hur Region Dalarna och länets kommuner kan samverka kring digitala hjälpmedel och välfärdsteknik. Förslaget syftar till att tydliggöra ansvarsfördelning och etablera gemensamma arbetsprocesser för hantering av dessa hjälpmedel i hela länet. Arbetet utgår från rapporten ”Digitala hjälpmedel i samverkan – Dalarna” (2023), som beskriver förutsättningar och behov för en sammanhållen modell för digitala hjälpmedel och välfärdsteknik. En central del i den fortsatta utvecklingen är att Dalarnas Hjälpmedelscenter, enligt förslaget, ska få ett utökat uppdrag och ansvara för hanteringen av dessa hjälpmedel. Genom denna inriktning förväntas samverkan stärkas mellan regionen och kommunerna, samtidigt som tillgängligheten till digitala hjälpmedel och välfärdsteknik ökar för invånarna i Dalarna. Automatisering genom RPA (Robotic Process Automation) Verksamheten befinner sig i ett planeringsskede för att påbörja automatisering av administrativa processer genom RPA. Syftet är att effektivisera arbetsflöden i förvaltningens verksamhetssystem för att frigöra tid och resurser. Genom att införa automatiserade lösningar för administrativa moment förväntas både kvalitet och produktivitet att förbättras över tid. Demografiutvecklingen Efterfrågan på hjälpmedel och tjänster kommer att öka då andelen äldre i befolkningen ökar, samtidigt som samma eller färre mängd medarbetare ska hantera det högre flödet. Det innebär att verksamheten behöver fortsätta arbeta med att utveckla arbetssätt och användning av digital teknik för att klara sitt uppdrag samtidigt som rekrytering kommer att bli en nyckelfråga. Nyckeltal Förvaltningen behöver arbeta med att ta fram fler relevanta nyckeltal för att möjliggöra en mer ändamålsenlig och systematisk uppföljning av verksamheten. Tydliga och väl definierade nyckeltal är en förutsättning för att kunna följa utvecklingen över tid, identifiera avvikelser och säkerställa att verksamhetens mål uppnås. I dagsläget saknas nyckeltal för att följa upp samtliga mål som verksamheten har fastställt, vilket begränsar möjligheten till en heltäckande analys och styrning. Definition av nyckeltal • Utleverans från lager - andel hjälpmedel som utlevereras från verksamhetens lager inom utsatt tid enligt Hjälpmedelsnämndens avtal • Avhjälpande underhåll - andel som utförs inom 5 arbetsdagar • Telefontillgänglighet till verksamhetens Kundservicefunktion • Väntetid utprovning – Genomsnittlig tid till första besök för utprovning av hjälpmedel • Andel återanvända hjälpmedel – Andel återlämnade hjälpmedel som rekonditioneras och återanvänds • Uthyrningsgrad - Andel av hyressortiment hjälpmedel som finns hos kund eller brukare • Nyttjandegrad - Andel av hjälpmedels livslängd som det varit hos kund eller brukare Nyckeltal Utfall Mål Måluppfyllelse Andel återanvända hjälpmedel 68 % 70 %  Avhjälpande underhåll utförda inom 5 72 % 70 %  arbetsdagar Ekonomiskt resultat 0 0  Frisknärvaro 45 % 50 %  Medarbetarenkät 3,5 ≥ 3,7 1 Nationell patientenkät - - - 2 Nyttjandegrad hjälpmedel 90 % 90 %  Nöjd Kund Index 7,7 ≥ 8,1  Personalomsättning exkl. 7 % 6-8 %  pensionsavgångar Sjukfrånvaro 9 % 4 %  Telefontillgänglighet 86 % 90 %  Uthyrningsgrad hjälpmedel 91 % 92 %  Utleverans av hjälpmedel från lager 99 % 96 %  Väntetid utprovning 22 dgr 60 dgr 3 Distansbesök utprovningar - 10 % - 4  mål uppfyllt  mål delvis uppfyllt  mål ej uppfyll 1 Medelbetyg för områdena OSA, Hållbart medarbetarengagemang och Attraktiv arbetsgivare 2 SKR:s nationella patientenkät har inte genomförts under 2025 3 Väntetiden avser den genomsnittliga tid som patienter får vänta 4 Det har inte varit möjligt att ta fram tillförlitlig statistik för nyckeltalet  Andel återanvända hjälpmedel Andelen hjälpmedel som rekonditionerats för återanvändning ligger något under det uppsatta målvärdet. Orsaken till detta är oklar då det saknas en tydlig förklaring till utfallet. Samtidigt har antalet rekonditionerade hjälpmedel ökat med 3,2 % under året. Nyckeltalet och dess målvärde behöver ses över för att säkerställa att vi mäter rätt saker och att målnivån är optimal ur både ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.  Ekonomiskt resultat Hjälpmedel Dalarnas verksamhet är till största delen intäktsfinansierad, vilket innebär att förskrivande enheter betalar självkostnadspris för förvaltningens hjälpmedel och tjänster. Vid ett positivt ekonomiskt utfall fördelas överskottet mellan regionens enheter och kommunerna i proportion till deras nyttjande av verksamhetens hjälpmedel och tjänster. I budgeten för 2025 beräknades en återbetalning på 9,5 mnkr utifrån föregående års utfall, medan det faktiska utfallet för året uppgick till 6,1 mnkr.  Frisknärvaro Frisknärvaron har ökat från 42 % 2024 till 45 % 2025, vilket är en positiv utveckling. Nyckeltalet mäter hur stor del av arbetstiden medarbetarna faktiskt är på plats och kan arbeta. En högre frisknärvaro indikerar en mer hållbar arbetsmiljö, bättre förutsättningar för arbetsförmåga och ett ökat välbefinnande i organisationen.  Medarbetarenkät Resultatet från årets medarbetarenkät, som utfördes i april 2025, visar en viss nedgång i HME-indexet, som minskat från 3,7 år 2023 till 3,5 i årets mätning. Förvaltningen har under senare år genomgått flera förändringar på olika chefsnivåer och nyckelbefattningar samtidigt som majoriteten av medarbetarna nu i över 5 år har arbetat i tillfälliga evakueringslokaler, vilket kan ha påverkat resultatet. Ett utvecklingsarbete har initierats i syfte att stärka organisationens arbetsmiljöarbete samt att ge cheferna ett ökat stöd i sitt ledarskap.  Enkät - Nöjd Kund Index Verksamhetens mätning av förskrivarnas kundnöjdhet (Nöjd Kund Index, NKI) för 2025 hade en svarsfrekvens på 12,2 %, motsvarande 117 inkomna svar. Detta innebär en minskning jämfört med 2023, då svarsfrekvensen var högre och antalet svar uppgick till 203. Den låga svarsfrekvensen i årets mätning gör att resultatet bör tolkas med viss försiktighet, eftersom underlaget är osäkert. Medelbetyget för verksamheten 2025 är 7,7 på en tiogradig skala, vilket är en försämring jämfört med föregående mätning där resultatet var 8,1. Verksamheten kommer att analysera resultatet vidare och föra dialog med förskrivarna för att identifiera möjliga förbättringsområden.  Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under året varit hög och ligger avsevärt över det uppsatta målvärdet. Den främsta förklaringen är ett flertal långtidssjukskrivningar, vilka inte bedöms vara arbetsrelaterade. Sjukfrånvaron följs upp månadsvis, och under 2026 kommer förvaltningen att arbeta utifrån en plan för att stärka det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet. Glädjande är dock att korttidsjukfrånvaron har minskat sedan föregående år.  Telefontillgänglighet Målvärdet för telefontillgänglighet om 90% har inte uppnåtts under 2025, utfall 86%. Den främsta orsaken är resursbrist inom verksamhetens kundservicefunktion, till följd av en långtidssjukskrivning samt att två medarbetare avslutat sina anställningar under året. För att hantera situationen under hösten har resurser från andra avdelningar tillfälligt stöttat Kundservicefunktionen med att besvara ärenden via funktionsbrevlåda och telefon. Samtidigt har ett förslag till omorganisation av de administrativa stödfunktionerna inom verksamheten tagits fram. Syftet är att skapa en mer robust och hållbar organisation samt minska den sårbarhet som idag finns inom vissa funktioner.  Uthyrningsgrad hjälpmedel Uthyrningsgraden av hjälpmedel har under året legat något under det uppsatta målvärdet. En bidragande orsak kan vara det arbete som genomförts för att se över behovet av buffertlager inom olika produktområden, i syfte att säkerställa en god beredskap i förvaltningen. Inför 2026 har målvärdet för nyckeltalet justerats till ett intervall på 90–94 %. Ekonomi Resultaträkning Ack utfall Utfall fg. år Förändring mot Budget Avv ack budget 2025 (mnkr) fg. år Intäkter 194,1 196,3 -1,1% 199,8 -5,7 -varav 3,9 5,1 -24,9% 3,9 0,0 Regionbidrag Kostnader -187,9 -196,2 -4,2% -199,8 11,9 -varav löner exkl -42,1 -42,1 -0,1% -46,9 4,8 soc avgifter -varav Inhyrd Personalkostnad Resultat 6,2 0,1 4 688,9% 0,0 6,2 Resultat 2025 Förvaltningens resultat för 2025 uppgår till +6,2 mnkr före återbetalning till kommunerna och Hälso- och sjukvården, vilket är cirka 3,3 mnkr lägre än det budgeterade resultatet, där budgeten tog höjd för en återbetalning om 9,5 mnkr. Överskottet återförs till kommunerna (3,6 mnkr) och regionen (2,5 mnkr) i enlighet med fördelningsprincipen baserad på faktisk fakturering. Intäkter Verksamhetsintäkterna är 6,7 mnkr lägre än budgeterat. Intäkterna från konsulttjänster understiger budget med 4,2 mnkr. Detta bedöms främst bero på två faktorer: Dels brist på förskrivare, vilket har begränsat möjligheterna att beställa tjänster, dels de besparingskrav som funnits på regionens och kommunernas förskrivande enheter. Dessa krav har lett till en minskad förskrivning av hjälpmedel genom stramare tolkning av riktlinjerna. Försäljningen av hjälpmedel understiger budget med cirka 1,3 mnkr. Detta beror i huvudsak på en minskad efterfrågan, kopplad både till brist på förskrivarkompetens och den mer restriktiva hållningen inom såväl regionen som kommunerna. Regionramen, det vill säga ersättningen för verksamhetens bastjänster, har sänkts under året, vilket har påverkat intäkterna negativt med ytterligare 1,3 mnkr. Kostnader Lönekostnaderna är 7,1 mnkr lägre än budget. Detta kan dels förklaras av flera långtidssjukskrivningar, dels av vakanser inom verksamheten till följd av regionens anställningsstopp. Efter genomförda lagerinventeringar i slutet av året konstaterades en avvikelse som innebar ökade kostnader för hjälpmedel på cirka 3,0 mnkr, då det faktiska lagervärdet var lägre än tidigare redovisat. Med anledning av detta har ett arbete startats för att uppdatera och kvalitetssäkra verksamhetens rutiner för lagerinventering. Arbetet omfattar bland annat att säkerställa tydliga processer för inventering, hantering av eventuella inventeringsdifferenser och korrekt ekonomisk redovisning i enlighet med lagkrav, interna riktlinjer och god ekonomisk praxis. Målet är att ta fram enhetliga och tillförlitliga rutiner som ger verksamheten ett hållbart arbetssätt och minskar risken för felaktiga lagersaldon samt underlättar uppföljning av inventeringsresultat. Årets avskrivningskostnader för verksamhetens tillgångar uppgår till 1,0mnkr lägre än budgeterat. Vilket huvudsakligen beror på minskad efterfrågan och en mer effektiv återanvändning av hjälpmedel, vilket i sin tur har medfört färre nyinköp under föregående år. Investering Investering 2025 Ack utfall Utfall fg. år Förändring mot Budget Avv ack budget (mnkr) fg. år Årets investering -42,8 -32,8 30,3% -43,0 0,2 Årets investeringar uppgår till 42,8 mnkr, vilket i stort motsvarar den fastställda budgeten på 43 mnkr. Investeringarna avser främst hjälpmedel inom olika användningsområden samt några nödvändiga mindre ersättningsinköp för att säkerställa en stabil och ändamålsenlig verksamhet. Utfallet visar att planeringen har hållits på en balanserad nivå och att investeringstakten anpassats till verksamhetens behov utan större avvikelser från budget. Analys kostnadsutveckling K ostnadsutveckling** Ack utfall Budget Prognos delår (Juli) Bruttokostnadsutveckling -2,0 % 1,0 % -3,3 % ** Kostnadsutveckling ack; jämför ackumulerat utfall i år jmf ack utfall fg år. Prognos jämför med utfall helår fg år. Budgeterad brutto- och kostnadsutveckling på helår. Bruttokostnadsutvecklingen uppgår till –2,0 procent, jämfört med den budgeterade ökningen på 1 procent. Utfallet påverkas bland annat av att återbetalningen till kommunerna och regionen om 6,2 mnkr ingår i beräkningen. Bruttokostnaderna är även något lägre än föregående år, vilket framför allt förklaras av lägre lönekostnader till följd av olika typer av frånvaro, såsom beskrivs i det ovanstående ekonomiavsnittet. Åtgärder för ekonomi i balans Förvaltningen bedöms ha uppnått de fastställda besparingsmålen för 2025, både avseende administrativa besparingar och genomförande av årets uppdragsaktiviteter. Personalkostnaderna ligger fortsatt på en nivå klart lägre än tidigare år, främst till följd av tidsmässiga glapp mellan avslutade anställningar och nyrekryteringar samt frånvaro till följd av långtidssjukskrivningar där ersättare ej rekryterats. Under året har ett flertal riktade åtgärder genomförts för att effektivisera lagerhanteringen. Bland annat har säkerhetsnivåerna i lagersystemet justerats för att optimera lagerhållningen, och rutinerna för skrotning av hjälpmedel har setts över för att säkerställa att rätt produkter rekonditioneras och återanvänds. I samband med dessa förbättringsinsatser har däremot andra delar av processen identifierats där historiska utmaningar påverkat årets resultat negativt. Vid inventeringar har det bokförda värdet på lagret visat sig vara högre än det faktiska, med differenser som kan hänföras till flera år tillbaka i tiden. Detta har tydliggjort behovet av ytterligare kvalitetssäkring och fortsatt utveckling av lagerprocesserna framåt. En hållbar framtid för Region Dalarna Totalt antal Målvärde Agg. målvärde (tkr) Utfall Avvikelse aktiviteter (tkr) (tkr) (tkr) 2 560 420 560 0 Sammanställning över samtliga aktiviteter för Hjälpmedel Dalarna. Agg. målvärde anger summerat målvärde från underliggande aktiviteter (en nivå ned). Avvikelse anger skillnad mellan målvärde och utfall. Aktivitet Status Slutdatum Målvärde Utfall Avvikelse (tkr) (tkr) (tkr) Administrativ besparing Slutförd 2025-12-31 140 140 0 Minska kostnaden för lager Pågår 2025-12-31 420 420 0 Utvalda aktiviteter för Hjälpmedel Dalarna (samtliga aktiviteter återfinns i bilaga). För övergripande aktiviteter anger utfall summa av underliggande aktiviteters utfall. Avvikelse anger skillnad mellan målvärde och utfall. Personal Årsarbetare och anställda Antalet faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag och beskriver därmed en ögonblicksbild där siffrorna ligger lägre än föregående år. Förklaringen är främst det anställningsstopp som funnits inom regionen där flera av förvaltningens vakanta tjänster ej kunnat återbesättas. Den minskade bemanningen de senaste åren har haft en märkbar påverkan på förvaltningens kapacitet, särskilt inom områden som utveckling och kvalitetssäkring. En ytterligare konsekvens av färre personalresurser är att förvaltningens kontrollmiljö har försämrats när nyckelpersoner har slutat samt att arbetsbelastningen ökat avsevärt för vissa yrkeskategorier, särskilt för chefer och administrativa stödfunktioner. För att säkerställa uppdraget har en organisatorisk översyn av verksamhetens administrativa stödfunktioner genomförts under hösten 2025. Syftet är att skapa en mindre sårbar intern organisation som är hållbar över tid. Förvaltningen följer utvecklingen noggrant för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö för sina medarbetare. Förändring mot Årsarbetare och anställda 2025 2024 föregående år Årsarbete 83,6 90,6 -7,8 % Antal anställda 98 99 -1,0 % Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag. Arbetad tid Den arbetade tiden går i linje med minskningen av antalet faktiska årsarbetare och antalet anställda. Övertid/mertid har generellt minskat och till största delen förekommit bland IT-sekreterare. Timtiden har ökat på grund av behov av semestervikarier samt behov av timvikarier i receptionen och på Kundservice, där extra bemanning har krävts till följd av vakanser och långtidssjukfrånvaro. Förändring mot Arbetad tid Ack 2025 Ack 2024 föregående år Arbetad tid timmar, anställda 148 677 158 420 -6,2 % -varav timanställda 1 795 1 157 55,2 % -varav mertid/övertid samtlig personal 45 116 -61,6 % -varav arbete under jour och beredskap 0 0 Personalomsättning och pensionsavgångar Personalomsättningen motsvarar 9,1% varav 2 % är pensionsavgångar. Avgångarna representeras av två IT-sekreterare, två administratörer, en hjälpmedelsingenjör och tre tekniker. Under 2025 har förvaltningen haft två pensionsavgångar. Under de kommande tre åren (2026–2028) uppnår 11 medarbetare pensionsålder (65 år). För att verksamheten ska kunna upprätthålla sitt uppdrag framåt är det avgörande att rekrytering kan ske i rätt tid. För flera av förvaltningens yrkeskategorier krävs intern kompetensöverföring från erfarna medarbetare, eftersom motsvarande kompetens inte finns att rekrytera externt. Exempel på sådana yrkesgrupper är hjälpmedelstekniker och hjälpmedelskonsulent. Detta tydliggör behovet av en långsiktig kompetensförsörjningsplan, liksom vikten av att förvaltningen ges möjlighet att rekrytera i god tid innan erfarna medarbetare lämnar sina tjänster, för att säkerställa nödvändig kompetensöverföring. Förändring mot Personalomsättning Ack 2025 Ack 2024 föregående år Medarbetare som avslutat sin tjänst 8 11 -27 % Förändring mot Pensionsavgångar Ack 2025 Ack 2024 föregående år Ålderspension 2 4 -50 % Sjukfrånvaro och frisknärvaro Sjukfrånvaron har varierat betydligt under året. Både korttidssjukfrånvaron och den totala sjukfrånvaron nådde årets högsta nivåer under februari, varefter en successiv minskning skedde fram till sommaren. Korttidssjukfrånvaron avslutade året positivt, på 2,2 %, jämfört med 4,1 % i februari och jämfört med 3,3% föregående år. Den totala sjukfrånvaron uppgick i december till 13,2 %, att jämföra med årets lägsta nivå på 5,7 % i juli. Den höga nivån i december förklaras av flera långtidssjukskrivningar, vilka bedöms vara icke arbetsrelaterade. I en liten förvaltning får enstaka långtidssjukskrivningar stort genomslag i statistiken, vilket förklarar de kraftiga svängningarna under året. Sjukfrånvaron följs upp månadsvis, och förvaltningen kommer under 2026 att arbeta med framtagen handlingsplan för ett mer hälsofrämjande arbetsmiljöarbete för att stärka den långsiktiga närvaron. Samtidigt visar årets resultat på en positiv utveckling vad gäller frisknärvaro. Den har ökat från 42 % år 2024 till 45 % år 2025. Nyckeltalet mäter hur stor del av arbetstiden medarbetarna faktiskt är på plats och kan arbeta. En högre frisknärvaro signalerar en mer hållbar arbetsmiljö, goda förutsättningar för arbetsförmåga och ett ökat välbefinnande i organisationen. Förändring mot Sjukfrånvaro Ack 2025 Ack 2024 föregående år Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 9,0 % 6,3 % 2,7 % Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid 2,6 % 3,3 % -0,7 % Förändring mot Frisknärvaro Ack 2025 Ack 2024 föregående år Andel personer som har max fem sjukdagar under ett år, 45 % 42 % 3 % uttryckt i % Arbetsmiljö Under året har arbetsmiljö varit ett fokusområde för förvaltningen. I oktober genomfördes två medarbetardagar med tema arbetsmiljö där agendan innefattade punkter som styrning och ledning, SAM & OSA1, samverkan, medarbetarskap, hälsoinspiratörsnätverk och hälsofrämjande arbetsplats. I utvärderingen var det genomsnittliga omdömet 3,48 på en femgradig skala där 1 representerade missnöjd och 5 nöjd. Övervägande positiva kommentarer och omdömen för respektive område under dagen. En plan för förvaltningens arbetsmiljöarbete med tillhörande handlingsplan implementeras under 2026. Handlingsplanen består av aktiviteter som bygger på regionens åtta friskfaktorer. Syftet är att skapa ett hälsofrämjande förhållningssätt avseende arbetsmiljöarbetet i förvaltningens verksamheter och deras vardagsarbete för att främja hälsa samt förebygga ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Medarbetarenkät Under våren genomfördes regionens medarbetarenkät, där förvaltningen uppnådde en svarsfrekvens på 84 % (83 av 99 medarbetare). Enkäten visar på ett fortsatt stort engagemang bland medarbetarna, men också på behovet av att stärka ledarskapet, utveckla arbetsmiljön och skapa bättre förutsättningar för att utföra arbetet effektivt. Resultatet visar även på en viss nedgång i HME-indexet, som minskat från 3,7 år 2023 till 3,5 i årets mätning. Förvaltningen har under de senaste åren haft flera förändringar på olika chefsnivåer och nyckelbefattningar och har under en längre tid befunnit sig i ej anpassade evakueringslokaler vilket kan ha påverkat årets resultat. Ett utvecklingsarbete har initierats med syfte att stärka organisationens arbetsmiljöarbete och att ge cheferna ett ökat stöd i sitt ledarskap. Under december genomförde verksamheten dessutom en temperaturmätning som inkluderade några av frågeställningarna från den regionövergripande medarbetarenkäten. Syftet med denna mätning är att ha ett jämförelsevärde som kan följas upp i slutet av 2026. 1 SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete och OSA (Organisatorisk och social arbetsmiljö). Kompetensförsörjning Verksamheten hade som mål att upprätta en kompetensförsörjningsplan under 2025. Arbetet påbörjades i slutet av året och beräknas färdigställas 2026. Kompetensutveckling Regionens ekonomiska besparingar under de senaste åren har medfört restriktivitet när det gäller utbildningar, konferenser och andra kompetensutvecklingsinsatser. Detta har lett till att deltagande i stort sett uteslutande skett via digitala forum, vilket inte fullt ut motsvarar verksamhetens behov. Behovet av kompetensutveckling som kräver fysisk närvaro är fortsatt betydande, särskilt för praktiska moment och fördjupad tillämpning i det dagliga arbetet. Exempel på interna kompetensutvecklingsinsatser som verksamheten genomfört under året: • Upprättande av en verksamhetsspecifik introduktionsplan för nya medarbetare • Genomförande av patientsäkerhetsutbildning för medarbetare utan legitimation inom vårdyrken • Påbörjat arbete med att ta fram utbildningsmaterial för verksamhetssystemet Sesam Intern styrning och kontroll Samtliga beslutade särskilda internkontrollaktiviteter är genomförda och avslutade enligt fastställd tidplan. Resultatet redovisas nedan. En mer omfattande beskrivning av förvaltningens arbete med intern styrning och kontroll under 2025 finns presenterat i särskild årsrapport Intern styrning och kontroll Hjälpmedel Dalarna 2025. Nr Granskad process/kontrollmoment Utfall helår Dialog vid medarbetarsamtal, APT och Samverkansmöten 1 (Säkerställande att Arbetsmiljöronder genomförs och uppföljning av risk och  konsekvensanalys lokaler) Följa upp avvikelser i verksamheten (Genomgång av rutin för antikorruptionsarbete ska 2 ske vid introduktion och APT) (Genomgång av LOU inför upphandlingar) (Anvisning och  användning av tjänstefordon ska ske vid introduktion och APT) 3 Egenkontroll medicintekniska produkter  (Granskning att egenkontroll av medicintekniska produkter genomförs enligt checklista) 4 Följa upp om verksamheten fått stöd i arbetet med prismodell och internfakturering  Följa upp konsekvenserna av neddragningen av tjänster inom verksamheten samt att plan 5  för kompetensförsörjning finns 6 Följa upp verksamhetens möjlighet till IT-stöd för utveckling inom digitalisering  7 Följa upp leveranser av kritiska hjälpmedel (upphandlingsförfarande)   Inga eller godtagbara avvikelser finns  Avvikelser/brister observerade - åtgärd bör övervägas  Betydande avvikelser/brister observerade - åtgärd krävs 1.  Dialog vid medarbetarsamtal, APT och samverkansmöten Kontrollens syfte är att säkerställa att arbetsmiljöronder genomförts samt att uppföljning av upprättade risk- och konsekvensanalyser för lokaler skett på ett systematiskt och strukturerat sätt. Arbetsmiljöronder har under året genomförts på samtliga avdelningar inom verksamheten. I samband med detta har även uppföljningar av tidigare upprättade risk- och konsekvensanalyser för evakueringslokalerna utförts. I lokalen på Västermalmsvägen i Falun pågår åtgärder i enlighet med den handlingsplan som togs fram efter utförd risk- och konsekvensanalys. Insatserna syftar till att åtgärda identifierade arbetsmiljö- och patientrisker och bedömningen är att de kommer att förbättra säkerheten och miljön i lokalen för personal och patienter. 2.  Följa upp avvikelser i verksamheten Syftet med kontrollen är att säkerställa att verksamhetens rutin för antikorruptionsarbete tas upp både vid introduktion av nya medarbetare samt årligen på APT. Kontrollen omfattar även att lagen om offentlig upphandling (LOU) beaktas vid upphandlingar samt att riktlinjer för användning av tjänstefordon gås igenom vid introduktion och årligen på APT, så att medarbetarna får den kunskap som krävs. Verksamheten har genomfört kontrollpunkten. Informationen om antikorruptionsrutiner, LOU samt riktlinjer för användning av tjänstefordon har tagits upp både vid introduktionstillfällen och vid APT- tillfällen. 3.  Egenkontroll medicintekniska produkter Syftet med kontrollen är att säkerställa att egenkontroll av medicintekniska produkter genomförts i enlighet med regionens fastställda checklista, samt att resultatet dokumenteras på ett strukturerat sätt. Kontrollen har genomförts enligt plan utan anmärkningar och utfallet är registrerat i Synergi. Uppföljningen visar att verksamhetens rutiner inom området fungerar väl. Det finns ett behov av att fördela ansvaret för egenkontroller inom verksamheten, eftersom ansvaret för genomförande idag ligger helt på verksamhetschef. En mer spridd ansvarsfördelning skulle bidra till en mer hållbar och effektiv hantering av egenkontrollarbetet. 4.  Följa upp om verksamheten fått stöd i arbetet med prismodell och internfakturering Under 2025 har verksamhetsföreträdare på förvaltningsövergripandenivå haft två avstämningsmöten samt fört löpande dialog med ekonomifunktionen kring behovet av ett förstärkt ekonomistöd. I dessa diskussioner har behovet av en uppdaterad prismodell lyfts. Samtidigt har ett uppdrag aktualiserats och prioriterats där ekonomifunktionen fått i uppdrag av förvaltningsledning Hjälpmedel Dalarna att genomföra en fördjupad analys av verksamhetens lagervärdering för att säkerställa dess korrekthet. Uppdragsbeskrivning har upprättats och utredningsarbete kopplat till lagervärdering har initierats av ekonomifunktionen. Bedömningen är att behovet av närmare och mer kontinuerligt ekonomistöd har ökat sedan internkontrollpunkten beslutades hösten 2024. Behovet gäller både för att stärka kontrollmiljön inom verksamheten och för att möjliggöra ett mer proaktivt utvecklingsarbete, exempelvis inom områden som prissättning. Fortsatta dialoger med ekonomifunktionen är planerade i början av 2026. Det kan samtidigt konstateras att ekonomifunktionen, i likhet med regionen i stort, har begränsade resurser till följd av tidigare års omfattande besparingsåtgärder. 5.  Följa upp konsekvenserna av neddragning av tjänster inom verksamheten samt att plan för kompetensförsörjning finns Förvaltningens kompetensförsörjning har under året präglats av betydande sårbarhet till följd av vakanser, flera långtidssjukskrivningar vilket har resulterat i hög arbetsbelastning och ansträngd arbetsmiljö, särskilt inom kundtjänst där tillgängligheten också påverkats negativt. Vakanshållning inom avdelningen Rörelse har ytterligare belastat verksamheten, även om återrekrytering nu påbörjats. Att flera nyckelpersoner har slutat har samtidigt försvagat kontrollmiljön och bidragit till otydlighet i roller och ansvar. Arbetet med en kompetensförsörjningsplan har initierats men inte kunnat färdigställas under året då resurser behövt omprioriteras för att stabilisera driften. Sammantaget visar granskningen att neddragningar och personalomsättning haft en tydlig negativ påverkan på service, arbetsmiljö och verksamhetens förmåga att upprätthålla en robust och långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. 6.  Följa upp verksamhetens möjlighet till IT-stöd för utveckling inom digitalisering Ingen bedömning har kunnat göras för 2025 då hjälpmedelsverksamheten under året varit mycket hårt belastad internt. Förvaltningen har haft vakanser inom den interna IT-sekreterarrollen som upprätthåller den dagliga driften verksamhetens system: Därtill har verksamheten arbetat med omfattande interna digitaliseringsprojekt, såsom implementeringen av förskrivarportalen samt implementerat nytt vårdinformationssystem. Sammantaget har detta medfört att verksamheten inte haft kapacitet att driva ytterligare större IT-projekt eller att äskat centrala resurser. Mot slutet av året har dock visst stöd erhållits, bland annat för att möjliggöra RPA-utveckling internt. Utifrån detta görs bedömningen att det inte finns några avvikelser eller brister avseende det stöd som erhållits från den centrala IT-funktionen under 2025. 7.  Följa upp leveranser av kritiska hjälpmedel (upphandlingsförfarande) Granskningen har följt upp om dialog inom 7‑klöverns nätverk genomförts för att minska sårbarheten vid upphandlingar. Under 2025 har nätverket diskuterat behovet av att säkra kritiska hjälpmedel genom att vid vissa upphandlingar använda flera leverantörer, särskilt där avbrott skulle få allvarliga konsekvenser. Detta ska framöver beaktas systematiskt i planeringen av nya upphandlingar. Bedömningen är att relevanta åtgärder har vidtagits och att arbetet stärker verksamhetens motståndskraft vid samhällsstörningar, leveransproblem eller om leverantörer hamnar i ekonomiska svårigheter. Fördjupning Verksamhetsstatistik V erksamhetsstatistik Ack utfall 2025 Ack utfall 2024 Förändring % Avhjälpande underhåll (st) 6 112 6 278 -2,6 % Besiktningar (st) 4 576 5 668 -19 % Tekniska tjänster (st) 2 152 2 119 1,6 % Hjälpmedelsutprovningar (st) 1 225 1 292 -5,2 % Utlevererade hyreshjälpmedel (st) 13 690 12 907 6,1 % Utlevererade artiklar från lager (st) 179 136 177 239 1,1 % Returnerade hyreshjälpmedel (st) 13 228 12 984 1,9 % Rekonditionerade hjälpmedel (st) 14 744 14 293 3,2 % Mottagna telefonsamtal Kundservice (st) 14 266 15 383 -7,2 % Mottagna ärenden till Kundservice funktionsbrevlåda (st) 10 847 6 499 67 % Visningar av verksamhetens webutbildningar (st)1 8 050 - - 1 Det är första året som denna statistik följs Avhjälpande underhåll Antalet avhjälpande underhållsinsatser har minskat jämfört med föregående år, vilket beror på en lägre efterfrågan på avhjälpande underhåll under 2025. Besiktningar Verksamheten genomför besiktningar av personlyftar och hemsjukvårdssängar. Besiktning av personlyftar är ett lagkrav, medan motsvarande krav inte finns för sängar. Under första halvåret rådde resursbrist bland de tekniker som ansvarar för besiktningarna. Detta ledde till ett beslut om att tillfälligt pausa besiktningen av sängar för att prioritera andra arbetsuppgifter, vilket är orsaken till att färre besiktningar utfördes 2025 jämfört med 2024. Rekrytering till de vakanta tjänsterna har nu genomförts. Tekniska tjänster Statistiken för tekniska tjänster visar på en försiktig ökning av efterfrågan under 2025 jämfört med föregående år. Hjälpmedelsutprovningar Trenden med minskad efterfrågan på tjänsten utprovning av hjälpmedel har fortsatt även under 2025, med en nedgång på 5,2 % jämfört med 2024. En bidragande orsak är att Habiliteringen inom Hälso- och sjukvården, en av verksamhetens större kunder, har haft stor brist på förskrivare. Utlevererade hyreshjälpmedel Antalet utlevererade hyreshjälpmedel fortsätter att öka och har ökat med 6,1 % 2025 jämfört med föregående år. En trolig förklaring är att det pågående arbetet med att införa en ny hyresmodell för hemsjukvårdssängar redan har börjat ge effekt. I de fall där kommuner haft behov av att byta ut sängar vid omsorgsboenden har de nu i större utsträckning valt att hyra dem, till skillnad från tidigare då inköp var vanligare. Utlevererade artiklar från lager Antalet utlevererade artiklar från verksamhetens lager ökade under 2025 med 1,1 % jämfört med 2024. Returnerade hyreshjälpmedel Antalet returnerade hyreshjälpmedel fortsätter att öka och har under 2025 stigit med 11,8 % jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av en större kostnadsmedvetenhet hos de förskrivande enheterna, vilket har lett till att hjälpmedel som inte längre används i högre grad returneras. Rekonditionerade hjälpmedel Antalet hjälpmedel som rekonditionerats för återanvändning har ökat med 3,2 % under föregående år, vilket är en direkt följd av att fler hjälpmedel returnerats. Telefonsamtal Antalet mottagna telefonsamtal till verksamhetens Kundservice minskade med 7,2 % under 2025. En bidragande orsak är att fler har valt att skicka sina ärenden via Kundservice funktionsbrevlåda, bland annat på grund av en lägre telefontillgänglighet. För många upplevs det även tidsbesparande att skicka sitt ärende digitalt än att invänta ett återuppringningstillfälle. Ärenden till funktionsbrevlåda Antalet inkomna ärenden till Kundservice funktionsbrevlåda steg kraftigt under 2025, med en ökning på hela 67 %. Verksamheten har aktivt arbetat för att fler kunder ska kontakta oss digitalt, eftersom resurser då kan användas mer effektivt och arbetsmiljön förbättras genom en mer jämn arbetsbelastning under dagen. En bidragande orsak till ökningen är att det periodvis varit svårt att komma fram via telefon, vilket gjort det digitala alternativet mer attraktivt. Visningar av webbutbildningar Verksamheten erbjuder ett stort antal webbutbildningar om olika typer av hjälpmedel för förskrivare via sin hemsida. Under 2025 genomfördes totalt 8 050 visningar av dessa utbildningar. Anna Rinstad Hjälpmedel Dalarna Hjälpmedelsnämnden 2026-02-10 Bilaga Måluppföljning Målområde Mål Utfall helår Till nytta för Dalarnas invånare Hjälpmedelsverksamheten ska hålla god kvalitet  Invånaren och kunden ska känna trygghet, delaktighet och Till nytta för Dalarnas invånare  tillit Invånaren och kunden ska uppleva att Till nytta för Dalarnas invånare  hjälpmedelsverksamheten är tillgänglig Till nytta för Dalarnas invånare Invånaren ska erbjudas möjlighet till en jämlik hälsa  Ett gott medarbetarskap och ledarskap Medarbetarna har möjlighet till kompetensutveckling  Medarbetarna trivs, är delaktiga, stannar kvar och Ett gott medarbetarskap och ledarskap  utvecklas Ett gott medarbetarskap och ledarskap Utöva ett gott ledarskap  Ett gott medarbetarskap och ledarskap Verksamheten har en kompetensförsörjningsplan  Genom robust beredskap upprätthålla prioriterade Hållbar utveckling  hjälpmedelsleveranser vid kris- och samhällsstörningar Hållbar utveckling Minskad miljö- och klimatpåverkan  Ställa om till en god och nära vård med social och Hållbar utveckling  ekonomisk hållbarhet  mål uppfyllt  mål delvis uppfyllt  mål ej uppfyllt Nyckeltal Förvaltningen behöver arbeta med att ta fram fler relevanta nyckeltal för att möjliggöra en mer ändamålsenlig och systematisk uppföljning av verksamheten. Tydliga och väl definierade nyckeltal är en förutsättning för att kunna följa utvecklingen över tid, identifiera avvikelser och säkerställa att verksamhetens mål uppnås. I dagsläget saknas nyckeltal för att följa upp samtliga mål som verksamheten har fastställt, vilket begränsar möjligheten till en heltäckande analys och styrning.  Hjälpmedelsverksamheten ska hålla god kvalitet Under året har flera aktiviteter genomförts för att säkerställa och stärka kvaliteten i verksamheten. Bland annat har samtliga icke-legitimerade medarbetare deltagit i intern Utbildning i patientsäkerhet. Arbetet med Framtida hantering av rekonditioneringsprocessen har utretts, beslutats och planerats, och Gemensamma rutiner, riktlinjer och arbetssätt har vidareutvecklats med särskilt fokus på intern samverkan. Den planerade aktiviteten att Anpassa mallar för direktupphandling har inte genomfört och flyttas till handlingsplan för 2026. Egenkontroller enligt regionens beslutade kontrollområden har genomförts via checklistor i Synergi. Endast ett fåtal avvikelser noterades, vilka följs upp under 2026. Resultatet för årets NKI-mätning (Nöjd Kund Index) uppgår till 7,7 på en tiogradig skala, vilket är en försämring jämfört med 2023 (8,1). Svarsfrekvensen var dock låg (12,2 %), vilket innebär att resultatet bör tolkas med försiktighet. Vidare analys kommer att genomföras för att identifiera förbättringsområden. Nyckeltalen för målet visar att utleverans av hjälpmedel från lager har uppnått målvärdet, medan utfallet i NKI-enkäten inte når upp till målet. Sammantaget bedöms målet ändå som uppfyllt, baserat på genomförda aktiviteter och det samlade utfallet för nyckeltalen.  Invånaren och kunden ska känna trygghet, delaktighet och tillit Den planerade aktiviteten att genomföra en Översyn av verksamhetens utprovningsprocess har slutförts. I arbetet har riktlinjer och rutiner både uppdaterats och upprättats, samt implementerats i verksamheten. Syftet har varit att stärka tydlighet, trygghet och delaktighet i patientmötet. SKR:s Nationella patientenkät, som utgör nyckeltal för målet, genomfördes inte under 2025. Bedömningen är att målet är uppfyllt utifrån genomförd aktivitet.  Invånaren och kunden ska uppleva att hjälpmedelsverksamheten är tillgänglig Nyckeltalen kopplade till målet avser telefontillgänglighet, väntetid till utprovning samt utförande av avhjälpande underhåll inom fem arbetsdagar. Resultaten visar god tillgänglighet avseende väntetider och avhjälpande underhåll, medan utmaningar kvarstår vad gäller telefontillgänglighet till kundservicefunktionen. Aktiviteten att Utveckla en visningsmiljö för hjälpmedel i Mora har påbörjats och fortsätter under 2026. En handlingsplan för att stärka tillgången till information och visning av hjälpmedel i norra Dalarna håller på att tas fram. Då inte alla nyckeltal uppnåtts och planerad aktivitet inte slutförts bedöms målet som delvis uppnått.  Invånaren ska erbjudas möjlighet till en jämlik hälsa Verksamheten arbetar kontinuerligt med att utarbeta och följa gemensamma riktlinjer och rutiner för att säkerställa jämlika prioriteringar och beslut i hela länet. Planerad aktivitet – att Ta fram förslag på en ny kostnadsmodell för reseersättning – har inte genomförts 2025 och skjuts till 2026. Relevanta nyckeltal som kan kopplas till målet är väntetid till utprovning samt avhjälpande underhåll och dessa målvärden har uppnåtts. Trots detta bedöms målet som delvis uppnått eftersom årets planerade aktivitet inte genomförts.  Medarbetarna har möjlighet till kompetensutveckling Regionens ekonomiska besparingar de senaste åren har medfört att verksamheten behövt vara mycket restriktiv avseende utbildningar, konferenser och andra kompetensutvecklingsinsatser. Detta har inneburit att deltagande i princip uteslutande skett via digitala forum, vilket inte fullt ut motsvarar verksamhetens behov. Behovet av kompetensutveckling som kräver fysisk närvaro är fortsatt stort, särskilt för praktiska moment och fördjupad tillämpning i ordinarie arbetsuppgifter. Det mest omfattande identifierade kompetensutvecklingsbehovet rör bristande kunskaper i verksamhetssystemet Sesam samt avsaknaden av ett verksamhetsanpassat utbildningsmaterial. Den planerade aktiviteten att Ta fram ett utbildningsmaterial till Sesam påbörjades under 2025 och beräknas slutföras våren 2026. Målet är att säkerställa en enhetlig introduktion och en högre generell systemkompetens bland medarbetarna. Verksamheten har även behov av att stärka den interna kontrollmiljön och för att uppnå detta krävs riktad kompetensutveckling. Inga nyckeltal är kopplade till målet. Bedömningen är att målet inte är uppnått.  Medarbetarna trivs, är delaktiga, stannar kvar och utvecklas Under året har ett flertal aktiviteter kopplade till målet genomförts för att stärka arbetsmiljö och trivsel. Bland annat har en Arbetsmiljöplan med tillhörande handlingsplan tagits fram. En Medarbetardag med fokus på arbetsmiljö har också genomförts, där teman som styrning och ledning, samverkan, medarbetarskap och hälsofrämjande arbete stått i centrum. Nyckeltal kopplade till målet: • Personalomsättning – målet på 6-8 % personalomsättning har uppnåtts • Frisknärvaro – målvärdet på 50 % har inte uppnåtts, men resultatet har förbättrats med 3 % jämfört med föregående år • Sjukfrånvaro – målvärdet på 4 % har inte uppnåtts Den sammantagna bedömningen är att målet är delvis uppnått.  Utöva ett gott ledarskap Två planerade aktiviteter har genomförts: Struktur för dokumenthantering i Teams och Framtagande av verksamhetsspecifik introduktionsplan för nya medarbetare. Två aktiviteter – Introduktionsplaner per yrkesområde och Riktlinjer för tidsredovisning – har inte hunnits med och flyttas till 2026. Årets medarbetarenkät visar en minskning i HME-index, från 3,7 år 2023 till 3,5 i årets mätning. Förändringar i chefs- och nyckelbefattningar bedöms ha påverkat resultatet. Under året har arbete inletts för att stärka organisationens fokus på arbetsmiljö och ge cheferna ett utökat stöd. Under försommaren startade även ett långsiktigt utvecklingsarbete med att formulera verksamhetens riktning och vision fram till år 2035. Nyckeltalet Behålla eller öka HME-index i medarbetarenkät är ej uppnått. Målet bedöms som delvis uppnått.  Verksamheten har en kompetensförsörjningsplan Arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan har blivit försenat och påbörjades först i slutet av 2025. Arbetet kommer att slutföras under 2026. Målet bedöms därför inte vara uppfyllt.  Genom robust beredskap upprätthålla prioriterade hjälpmedelsleveranser vid kris- och samhällsstörningar Två planerade aktiviteter har slutförts: Upprättande av regelverk för klassificering av lagerförda hjälpmedel samt Framtagande av reservrutiner för Kundservice. Arbetet med Struktur för lagerplatser har påbörjats och fortsätter under 2026. Inget nyckeltal är kopplat till målet. Då planerade aktiviteter är genomförda eller påbörjade bedöms målet som uppfyllt.  Minskad miljö- och klimatpåverkan En miljöaspektbedömning har genomförts av regionens hållbarhetsavdelning och rekommendationer har lämnats för det fortsatta miljöarbetet. Planerad aktivitet att Ta fram en struktur för verksamhetens miljöarbete har genomförts. Nyckeltalet att Öka antalet elfordon inom förvaltningen uppnåddes inte, då inga fordonsbyten gjordes under 2025. En långsiktig strategi för fordonsutbyte fastställs under 2026. Målet bedöms sammantaget som uppfyllt.  Ställa om till en god och nära vård med social och ekonomisk hållbarhet Arbetet med att utveckla Nära vård inom hjälpmedelsverksamheten har fortsatt under 2025 och flera aktiviteter har slutförts, bland annat: • Implementering och utveckling av beställarportalen Visma WebSesam • Implementering av pilotprojekt för egenmonitorering • Arbete med framtida lokalförsörjning • Hjälpmedelsmässa för förskrivare vid Högskolan Dalarna • Inspirationsdag för Smartare hem • Kartläggning inför automatisering av administrativa processer Följande aktiviteter skjuts till 2026: Kvalitetssäkring och framtagande av riktlinjer för in- och utfasning av sortiment, Utveckling av beslutsstöd för skrotning samt Processkartläggning för intern lagerhantering. Nyckeltalet ekonomiskt resultat jmf med budget har inte uppnåtts. Resultatet för 2025 är +6,2 mnkr, vilket är ca 3,3 mnkr lägre än budgeterat. Då flertalet planerade aktiviteter är genomförda men nyckeltalet inte är uppnått bedöms målet som delvis uppfyllt. Uppdragsaktiviteter En hållbar framtid för Region Dalarna Totalt antal Målvärde Agg. målvärde (tkr) Utfall Avvikelse aktiviteter (tkr) (tkr) (tkr) 2 560 420 560 0 Sammanställning över samtliga aktiviteter för Hjälpmedel Dalarna. Agg. målvärde anger summerat målvärde från underliggande aktiviteter (en nivå ned). Avvikelse anger skillnad mellan målvärde och utfall. Aktivitet Status Slutdatum Målvärde Utfall Avvikelse (tkr) (tkr) (tkr) Administrativ besparing Pågår 2025-12-31 140 140 0 Minska kostnaden för lager Pågår 2025-12-31 420 420 0 Samtliga aktiviteter för Hjälpmedel Dalarna. För övergripande aktiviteter anger utfall summa av underliggande aktiviteters utfall. Avvikelse anger skillnad mellan målvärde och utfall. Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 25 (61)

Kf § 10 Revisionsberättelse KS2026/0055 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar lägga revisionsberättelsen till handlingarna. ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning Av fullmäktige utsedde revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder, gemensamma nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder revisorerna. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöter i dess organisation samt att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för år 2025. Beslutsunderlag Revisionsberättelse inkl. bilagor från kommunrevisionen den 13 april 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Bilaga 1 till revisionsberättelsen 2025 2026-04-13 Säter kommuns revisorer Verksamhetsredogörelse 2025 1. Inledning Under verksamhetsår 2025 har Säter kommuns revisorer granskat den verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsens, nämndernas och de gemensamma nämndernas verksamheter. Utgångspunkten för granskningarna har varit att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningar ligger till grund för revisorernas uttalande om huruvida ansvarsfrihet tillstryks eller ej. Ur revisionsgruppen har fullmäktige valt lekmannarevisor i kommunens bolag samt revisor i Räddningstjänsten Dala Mitt. Lekmannarevisorerna och revisorerna i kommunalförbundet har, inom ramen för den samordnade revisonen, informerat övriga i revisionsgruppen om verksamheten och viktigare iakttagelser i bolagen och kommunalförbunden. Revisionsledamöter för granskning av 2025 års verksamhet har varit: Fredrik Andrén, ordförande Anders Johansson Sofie Byatt Torbjörn Gunnarsson Anders Wikström Kommunrevisionen utförs på kommunfullmäktiges uppdrag av förtroendevalda revisorer inom ramen för kommunallagen, gällande reglemente och god revisionssed. Följande huvudmoment ingår. — Förvaltningsrevision som granskar verksamhetens ändamålsenlighet och måluppfyllelse inom fastställda ekonomiska ramar. Här ingår också uppföljning och utvärdering av verksamhetens organisation med administrativa föreskrifter vad gäller delegation av beslut och rutiner för övergripande kontroll och rapportering. — Granskning av årsredovisning, delårsrapport, löpande redovisning och intern kontroll. För fullgörande av revisionen har vi biträtts av Azets Revision och Rådgivning AB. 2. Revisorernas förvaltning Revisorerna har under året haft nio sammanträden. Vid dessa förs minnesanteckningar. Vid sammanträdena har överläggningar fört med företrädare för kommunstyrelsen, nämnder och tjänstepersoner. 2.1 Fortbildning och nätverk Revisorerna deltar fortlöpande i de erfarenhetsutbildningar som anordnas för att hålla sig informerade om utvecklingen inom den kommunala revisionen. Under 2025 har revisorerna Bilaga 1 till revisionsberättelsen 2025 2026-04-13 deltagit på nätverksträffar med förtroendevalda revisorer i Dalarnas kommuner och Region Dalarna. 2.2 Grundläggande årlig granskning Kommunallagen (KL 12 kap. 1 §) ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Grundläggande granskning är den granskning som varje år genomförs avseende styrelse och nämnder. Den grundläggande granskningen är till sin karaktär en löpande insamling av fakta och iakttagelser. Granskningen ska ge underlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och intern kontroll samt måluppfyllelse, för att kunna uttala sig i ansvarsfrågan. I årets grundläggande granskning har revisorerna träffat presidierna för kommunstyrelsen, socialnämnden, kulturnämnden, barn- och utbildningsnämnden, miljö- och byggnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Revisorerna har under året tagit del av protokoll från kommunstyrelsen, nämnder, gemensamma nämnderna och bolag. Utöver detta tar revisorerna löpande del av ekonomiska rapporter för verksamheterna och de kommunala bolagen. De sakkunniga har sammanställt en rapport över den grundläggande granskningen. Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om styrelsen och nämnderna har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. 3. Fördjupande granskningsobjekt Revisorerna har genomfört en väsentlighets- och riskanalys och med stöd av den valt ut och genomfört följande granskningar under år 2025. Granskningarna har utförts av Azets Revision och Rådgivning AB. Rapporterna har översänts till fullmäktige löpande under året. Granskande styrelser och/eller nämnd har fått rapporterna för kännedom. Nedan är en sammanfattning av vad som framkommit vid granskningarna. 3.1 Granskning av samverkan kring utsatta barn Sakkunniga har på uppdrag av revisorerna i Region Dalarna och Dalarnas kommuner genomfört en granskning av samverkan kring utsatta barn. Mora kommun deltog inte i granskningen. Syftet med granskningen har varit att utifrån lagstiftningens förutsättningar och regionens respektive kommunernas olika uppgifter, ge underlag för att kunna bedöma om samverkan mellan kommunerna och regionen kring förebyggande insatser och insatser för att fånga upp utsatta barn har varit tillräcklig och ändamålsenlig. De sakkunnigas samlade bedömning var att samverkan mellan kommunerna och regionen kring förebyggande insatser och insatser för att fånga upp utsatta barn endast delvis var ändamålsenliga. Utifrån de sakkunnigas iakttagelser och bedömningar rekommenderade de socialnämnderna att: Bilaga 1 till revisionsberättelsen 2025 2026-04-13 — Vidta åtgärder för att minska glappet mellan beslutande forum och operativ verksamhet. Inom ramen för detta bör tillses att verksamheternas kännedom om de lokala överenskommelserna för barn och ungas hälsa ökar för att undvika att överenskommelserna blir så kallade ”pappersprodukter” som inte används i praktiken. — Vidareutveckla samverkansarbetet inom ramen för den nya socialtjänstlagen. Det avser både samverkan inom kommunen (exempelvis mellan skola, förskola och socialtjänst) samt samverkan med Region Dalarna, övriga kommuner i länet och andra relevanta myndigheter. Främja nyttjandet av synergier mellan omställningen till God och nära vård och omställningen med anledning av den nya socialtjänstlagen. 3.2 Granskning av grundskolans måluppfyllelse Uppdraget var att bedöma om barn- och utbildningsnämndens styrning var ändamålsenligt så att eleverna i grundskolan nådde målen för utbildningen, det vill säga uppfyllde de betygskriterier som minst ska uppnås och blev behöriga till gymnasieskolan Uppdraget ingick i revisionsplanen för år 2024, men färdigställdes 2025. Syftet med granskningen var att bedöma om barn- och utbildningsnämndens styrning av grundskolan var ändamålsenlig så att eleverna i grundskolan skulle kunna nå målen för utbildningen. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte var att barn- och utbildningsnämndens styrning av grundskolan delvis var ändamålsenlig så att eleverna ska kunna nå målen för utbildningen. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderade vi barn- och utbildningsnämnden att: — säkerställa att underlaget för arbetet i budgetberedningen synliggör analysen av orsaker till kunskapsresultaten. (Skolverkets allmänna råd systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLFS 2012:98). — regelbundet följa upp att befintlig resursfördelningsmodell ger enheterna likvärdiga förutsättningar att verka för hög måluppfyllelse. (2. kap. 8 b § SkolL samt Skolverkets allmänna råd systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet SKOLFS 2012:98). — regelbundet följa upp att samverkan med andra aktörer, såsom socialtjänst och region, fungerar ändamålsenligt. (4 kap. 5 § SkolL). — tillse att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver. Det gäller exempelvis utåtagerande elever. (3 kap. 7 § 3 st. SkolL). — stärka förutsättningarna för god och likvärdig tillgång till elevhälsans olika professioner, som främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande. (2 kap. 25 § SkolL). — säkerställa att det vid varje enhet finns tillgång till en samlad elevhälsa som omfattar psykologisk insats. (2 kap. 25 § SkolL). — utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå vad gäller dokumentation, analys samt åtgärder att vidta då brister eller avvikelser identifieras. (4 kap. 3, 6 och 7 §§ SkolL). ’ Bilaga 1 till revisionsberättelsen 2025 2026-04-13 3.3 Granskning av rutiner för attesthantering Uppdraget var att granska kommunens rutiner för attesthantering och ingick i revisionsplanen för 2025. Syftet med granskningen var att bedöma om kommunstyrelsen och kulturnämnden säkerställt en ändamålsenlig attesthantering, tillräckliga underlag till leverantörsfakturor och härigenom en tillräcklig intern kontroll avseende attesthantering. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen var att kommunstyrelsen respektive kulturnämnden hade en endast delvis tillräcklig intern kontroll, kopplad till hantering av leverantörsfakturor. Vi har noterat ett antal utvecklingsområden. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderade vi kommunstyrelsen att: — Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. — Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs — Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. — Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser — Säkerställa att leverantörsfakturor aldrig kan godkännas och attesteras av samma person. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderade vi kulturnämnden att: — Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. — Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs — Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. — Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser 3.4 Granskning av delårsbokslut 2025 Vi har bedömt om resultatet i delårsrapport per 2025-08-31 varit förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen avser mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, såväl finansiella som för verksamheten. Vår bedömning var baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Grundat på vår översiktliga granskning framkom det inte några omständigheter som gav oss anledning att anse att delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte, i allt väsentligt, var upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Bilaga 1 till revisionsberättelsen 2025 2026-04-13 I delårsrapporten gjorde kommunen den sammantagna bedömningen att ”Säters kommun beräknas uppnå en god ekonomisk hushållning för helår 2025 även om inte alla finansiella mål beräknas kunna uppnås för året”. Eftersom åtgärder och indikatorer var kopplade till resursmål och eventuellt processmål som inte redovisades i rapporten gick det, utifrån enbart delårsrapporten, inte att göra en samlad bedömning av effektmålens måluppfyllelse. Målstyrningsmodellen, som den såg ut, utgjorde en utmaning när det kom till att visa hur man kommit fram till resultatet av måluppfyllelsen. Inte minst för att formatet inte rymde tre målnivåer med tillhörande indikatorer och aktiviteter. Trots att delårsrapporten konstaterade att de strategiska målen även gällde bolagen redovisades inte bolagens måluppfyllelse i rapporten. Gällande verksamhetsmålen kunde vi konstatera att det i delårsrapporten saknades en tillräcklig tydlig avrapportering av verksamhetsmålen för att det ska vara möjligt för oss att bedöma om det redovisade prognostiserade resultatet var förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Angående de finansiella målen framgick det av delårsrapporten att bara ett av dem bedömdes kunna uppnås vid årets slut. Vår samlade bedömning av de finansiella målen var därför att de inte var förenliga med de mål som fullmäktige beslutat. Vid vår granskning har vi särskilt iakttagit att utfallet för perioden januari tom augusti 2024 uppgår till + 5,5 mkr, vilket är 0,6 mkr lägre än samma period förra året. Enligt prognos för helår 2024 beräknas resultatet till -11.2 mkr jämfört med budget på -18,8 mkr. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderade vi kommunstyrelsen att: — se över målstyrningen i syfte att göra den överskådlig, rimlig att bedöma och att följa upp. 3.6 Granskning av årsredovisning 2025 Uppdraget var att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingick i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året förutom avseende redovisningen av finansiell leasing i enlighet med RKR R5. Vår bedömning var att, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, så uppfylldes det lagstadgade balanskravet. Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det framkommit att kommunstyrelsen har rapporterat att ett mål var uppfyllt och att sex mål inte var/delvis var Bilaga 1 till revisionsberättelsen 2025 2026-04-13 uppfyllda, vilket innebar att resultatet inte var förenligt med de finansiella mål/verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderade vi kommunstyrelsen att: — att säkerställa att redovisningen av finansiell leasing sker i enlighet med RKR R5, dvs att utreda om även fast egendom ska redovisas som finansiell leasing. 4. Lekmannarevision Lekmannarevisorerna har tillsammans med biträden granskat bolagen och avlämnat granskningsrapporter. Lekmannarevisorerna tar del av alla bolagens styrelseprotokoll löpande under året. Lekmannarevisorers granskningsrapporter för respektive kommunalt bolag har överlämnats till bolagen och kommunen. De sakkunniga har sammanställt en rapport över den grundläggande granskningen. Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Säters Kommuns Fastighets AB Org.nr 556401-4933 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Säters Kommuns och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Fastighets AB för år 2025. Dessutom: Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller rättvisande bild av Säters Kommuns Fastighets ABs finansiella misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. förenlig med årsredovisningens övriga delar. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i och balansräkningen. maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information Grund för uttalanden eller åsidosättande av intern kontroll. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa som har betydelse för vår revision för att utforma standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till oberoende i förhållande till Säters Kommuns Fastighets AB enligt god omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar den interna kontrollen. enligt dessa krav. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och Styrelsens och verkställande direktörens ansvar verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen misstag. fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt verksamheten. drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om något realistiskt alternativ till att göra något av detta. årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och Revisorns ansvar händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för identifierat. att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Säters Kommuns Fastighets AB, org. nr. 556401-4933 1/2 IX03R-1JEUH-UWHLL-B29EU-7RCLV-I6G3U :lekcyntnemukod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Säters under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget Kommuns Fastighets AB för år 2025 samt av förslaget till till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och Grund för uttalanden överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande oberoende i förhållande till Säters Kommuns Fastighets AB enligt god om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi enligt dessa krav. granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Falun den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner Azets Revision & Rådgivning AB beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av Camilla Edelbrink bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande Auktoriserad revisor bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Säters Kommuns Fastighets AB, org. nr. 556401-4933 2/2 IX03R-1JEUH-UWHLL-B29EU-7RCLV-I6G3U :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Camilla Helena Edelbrink Auktoriserad revisor Serienummer: bbaaa6609cd88c[…]312107a18b238 IP: 95.197.xxx.xxx 2026-04-11 12:16:08 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. IX03R-1JEUH-UWHLL-B29EU-7RCLV-I6G3U :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Säterbostäder Aktiebolag Org.nr 556515-8713 Rapport om årsredovisningen Uttalanden identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Säterbostäder årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller Aktiebolag för år 2025. misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av rättvisande bild av Säterbostäder Aktiebolags finansiella ställning per oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga eller åsidosättande av intern kontroll. delar. skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen som har betydelse för vår revision för att utforma och balansräkningen. granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i Grund för uttalanden den interna kontrollen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. oberoende i förhållande till Säterbostäder Aktiebolag enligt god drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid enligt dessa krav. upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets Styrelsens och verkställande direktörens ansvar förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser misstag. eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verksamheten. verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också något realistiskt alternativ till att göra något av detta. informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland Revisorns ansvar de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida identifierat. årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: Säterbostäder Aktiebolag, org. nr. 556515-8713 1/2 IY1HE-2TS9I-LUTR8-2MKDQ-XSDZV-3Z7TD :lekcyntnemukod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget Säterbostäder Aktiebolag för år 2025 samt av förslaget till till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och Grund för uttalanden överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande oberoende i förhållande till Säterbostäder Aktiebolag enligt god om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi enligt dessa krav. granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och aktiebolagslagen. ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner Falun den dag som framgår av vår elektroniska underskrift beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är Azets Revision & Rådgivning AB försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets Camilla Edelbrink organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Auktoriserad revisor bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Säterbostäder Aktiebolag, org. nr. 556515-8713 2/2 IY1HE-2TS9I-LUTR8-2MKDQ-XSDZV-3Z7TD :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Camilla Helena Edelbrink Auktoriserad revisor Serienummer: bbaaa6609cd88c[…]312107a18b238 IP: 95.197.xxx.xxx 2026-04-11 12:24:01 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. IY1HE-2TS9I-LUTR8-2MKDQ-XSDZV-3Z7TD :lekcyntnemukod oenneP Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 17 (61)

Sn § 11 Ej verkställda beslut kvartal 4, 2025 SN2025/0137 Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen och översänder den till kommunfullmäktige och kommunrevisionen för kännedom. Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnat en rapport över ej verkställda beslut kvartal 4, 2025. Förvaltningen har även rapporterat de beslut som verk-ställts och som tidigare har rapporterats som ej verkställda. Ej verkställda beslut Biståndsbeslut som inte verkställts inom 3 månader ska enligt 34 kap 1 § Socialtjänstlagen rapporteras till IVO. Det gäller beslut enligt 9 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:453) (SoL). Verkställda beslut Socialnämnden ska även till IVO anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 34 kap 2 § SoL har rapporterats som ej verkställt. Rapport till revisorer och kommunfullmäktige Enligt 34 kap 3 § SoL ska kommunens revisorer och kommunfullmäktige informeras om ej verkställda/verkställda beslut. Underlag till beslut Sammanställning rapport kvartal 4, 2025 Delges Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Rapport till IVO 2025-12-31 (avser kvartal 4 2025) Nedan redovisas uppgifter som är inrapporterade till IVO. Inrapporteringen avser både ej verkställda beslut samt beslut som nu verkställts men som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut. I kommentarskolumnen är uppgifter som är nya markerad som fet text. Beslut om särskild boende enligt 4 kap 1 § SOL Rapport om: • 3 ej verkställda beslut • 5 verkställda beslut • 1 avslutad Beslutsdatum Verkställt Kommentar 2025-10-04 Personen erbjöds lägenhet som inte var hennes 2025-04-11 förstahandsval. Hon valde att bo kvar i hemmet med hjälp av hemtjänst i väntan på önskat boende. 2025-12-01 Personen har överklagat till domstol och fått inhibition. 2025-05-22 Dom kom den 2025-10-02 med bifall till insats särskilt boende. Har bott kvar i hemma med hemtjänst. 2025-08-29 Korttidsboende i väntan på plats. 2025-05-27 2026-01-05 Personen har överklagat beslutet om särskilt boende till 2025-06-26 domstol. Dom föll 2025-08-25 med beslutet om särskilt boende. Personen har bott kvar i hemmet med hemtjänstinsatser under tiden för överklagandet. 2026-01-13 Av Saknar ledig lägenhet. Har hemtjänstinsatser. 2025-06-27 Behovet har förändrats. Man klarar sig numera hemma med mindre hemtjänstinsatser. Varpå man har återtagit ansökan om särskilt boende Saknar ledig lägenhet. Har hemtjänstinsatser. 2025-06-27 Sökande från annan kommun. Bor numera på äldreboende med hemtjänstinsatser 2025-10-28 Saknar ledig lägenhet. Men har nu blivit erbjuden lägenhet 2025-06-27 2025-10-01 Saknar ledig lägenhet. Bor på särskilt boende i annan 2025-09-16 kommun Medverkar inte till verkställighet. Har idag insatsen boende 2025-09-16 med särskild service SOL sedan 2018 Beslut om dagverksamhet enligt 4 kap 1 § SOL Rapport om: • 1 verkställt beslut 2025-10-27 Saknat plats. Startar dagverksamheten v44 2025. 2025-06-25 Beslut om särskilt anpassad bostad enligt 9 kap 9 § LSS Rapport om: • 2 ej verkställda beslut Saknar ledig lägenhet. Den enskilde har kompenserande 2024-06-03 insatser i form av boendestöd Har erbjudits plats 8 december 2025. Flyttar in vecka 5, 2026 Vill bo på ett specifikt boende. Vill vänta tills lägenhet är 2025-03-27 ledig. Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 53 (61)

Kf § 12 Bokslut och årsredovisning för Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel (ATL) 2025 KS2026/0058 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för den gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. 2. Kommunfullmäktige beslutar bevilja kommunens ledamöter i Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel (ATL) ansvarsfrihet för 2025. ____________ Verksamhetsberättelse och bokslut för 2025 presenteras för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. I verksamhetsberättelsen redogörs för gemensamma nämndens uppdrag och verksamhet för 2025. Den gemensamma nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas (Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Ludvika, Smedjebacken och Säter) skyldigheter enligt alkohollagen, lagen om tobak och liknande produkter, lagen om tobaksfria nikotinprodukter samt den kommunala kontrollen av den receptfria läkemedelsförsäljningen i detaljhandeln. Nämndens uppdrag består av myndighetsutövning. Utfallet för kostnaderna blev 477 tkr lägre än budget och intäkterna från taxor blev 817 tkr lägre än budgeterat. Underskottet på helår blev 742 tkr som täcks av kommunerna. I början av 2025 fakturerades kommunerna en förskottsbetalning på 891 tkr, vilket innebär att 149 tkr kommer att avräknas förskottsbetalningen för 2026. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse 2025 för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 mars 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 20 (61) Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 42 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 51 Delges Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-03-10 1 (1) Handläggare Diarienummer Catherine Hellgren KS2026/0058 Ekonomichef Bokslut och verksamhetsberättelse 2025 för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel (GNATL) Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att godkänna verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för den gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel och ge ansvarsfrihet. Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelse och bokslut för 2025 presenteras för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. I verksamhetsberättelsen redogörs för gemensamma nämndens uppdrag och verksamhet för 2025. Den gemensamma nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas (Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Ludvika, Smedjebacken och Säter) skyldigheter enligt alkohollagen, lagen om tobak och liknande produkter, lagen om tobaksfria nikotinprodukter samt den kommunala kontrollen av den receptfria läkemedelsförsäljningen i detaljhandeln. Nämndens uppdrag består av myndighetsutövning. Utfallet för kostnaderna blev 477 tkr lägre än budget och intäkterna från taxor blev 817 tkr lägre än budgeterat. Underskottet på helår blev 742 tkr som täcks av kommunerna. I början av 2025 fakturerades kommunerna en förskottsbetalning på 891 tkr, vilket innebär att 149 tkr kommer att avräknas förskottsbetalningen för 2026. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse 2025 för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Catherine Hellgren John Steen Ekonomichef Kommundirektör Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Tjänsteskrivelse 1 (1) Tjänsteställe Datum Dnr Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2026-01-21 ATL0013/25 Handläggare Marcus Tell Tel: 023-830 00 E-post: marcus.tell@falun.se Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2025 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel godkänner verksamhetsberättelsen för 2025. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel får i uppdrag att fatta beslut om ansvarsfrihet för nämnden. Sammanfattning I verksamhetsberättelsen redogörs för gemensamma nämndens uppdrag och verksamhet under 2025. Bakgrund Den gemensamma nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas (Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Ludvika, Smedjebacken och Säter) skyldigheter enligt alkohollagen, lagen om tobak och liknande produkter, lagen om tobaksfria nikotinprodukter samt den kommunala kontrollen av den receptfria läkemedelsförsäljningen i detaljhandeln. Nämndens uppdrag består av myndighetsutövning. Ekonomiska konsekvenser Utfallet för kostnaderna blev 0,5 mnkr lägre än budget och intäkterna från taxor blev 0,8 mnkr lägre än budgeterat. Underskottet på helår blev 0,7 mnkr som täcks av kommunerna. I början av 2025 fakturerades kommunerna en förskottsbetalning på 0,9 mnkr, det innebär att 0,15 mnkr kommer att avräknas förskottsbetalningen för 2026. Bilagor Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2025, Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Beslutet ska skickas till Samtliga ingående kommuner i den gemensamma nämnden Kommunrevisionen Falu kommun Ekonomikontoret Falu kommun Slutligt beslutsorgan Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Marcus Tell Chef ATL-kontoret Postadress Telefonväxel Organisationsnummer Bankgiro Internet 791 83 FALUN 023-830 00 212000-2221 218-0289 www.falun.se Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 21 (61)

Kf § 13 Bokslut och årsredovisning för Gemensam nämnd för upphandling (GNU) 2025 KS2026/0137 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna bokslut och verksamhetsberättelse 2025 för Gemensam nämnden för upphandling. 2. Kommunfullmäktige beslutar bevilja kommunens ledamöter i Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) ansvarsfrihet för 2025. ____________ Bakgrund och ärendebeskrivning Bokslut och verksamhetsberättelse 2025 presenteras för den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan (GNU). Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mkr. Utfallet för verksamheten uppgick till ett mindre överskott på +0,9 mkr (2024, +0,5 mkr) som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. För Säters del, som utgör 5,68 %, innebär det en återbetalning på ca 54 tkr. Lägre lönekostnader med 2,1 mkr redovisas på grund av föräldraledigheter och vakant tjänst. Externt konsultstöd och kostnader för inhyrd personal har därför köpts in som medfört högre övriga kostnader med 1,5 mkr. Verksamheten är organiserad i tre enheter med ansvar för olika kategoriområden under ledning av en enhetschef. UhC har totalt 27 medarbetare/tjänster fördelade på roller som strategisk upphandlare, operativ upphandlare, avtalsförvaltare, upphandlingsjurist och upphandlingsstrateg samt klimat- och miljöstrateg. UhC är en av Sveriges största upphandlande organisationer och genomför årligen över 300 upphandlingar med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljarder kronor och förvaltar tillsammans med kommunerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtalsområden inom 12 olika kategorier. Under 2025 har UhC genomfört 315 (2024, 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt inköpssystem (DIS) och direktupphandlingar. Spännvidden är stor, UhC upphandlar allt från kontorsmaterial, utbildningar, konsulter och livsmedel till snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under året har bland annat upphandling av samordnad varudistribution, skyddat boende, externa boendeplatser enligt LSS, Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 22 (61) skogsförvaltning, IT/ledningssystem och drift- och underhåll utomhus genomförts till samverkande kommuner. Ett led i att ständigt förbättra UhC:s verksamhet är att göra en återkommande Nöjd kundmätning. GNU har fastställt Nämndplan med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar på mål och inriktning samt de viktigaste prioriteringarna för nämnden. För respektive mål finns nyckeltal/indikatorer som mäts och följs upp. Utöver inriktningsmålen tillkommer särskilda uppdrag under 2025. • Hög prioritet och satsningar för att motverka välfärdsbrottslighet i de offentliga affärerna. Upphandling och avtal har en central roll i det förebyggande arbetet för att stärka försvar mot kriminella aktörer och brottslighet. • Uppdrag med kategori- och inköpstyrning i samverkan. Arbete med kategoristyrning som metod för att fortsätta utveckla en strategisk inköpsstyrning som sker i samverkan mellan UhC, Controllergrupp och Samrådsgrupp. • Uppdrag kris- och försörjningsberedskap som syftade till att med olika insatser stärka UhC:s förmåga att bidra till kommunernas uppdrag att minska sårbarheten i viktiga samhällsfunktioner. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan. Beslutsunderlag Bokslut och verksamhetsberättelse 2025 för gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 13 mars 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 43 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 52 Delges Gemensam nämnd för upphandling Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-03-13 1 (2) Handläggare Diarienummer Catherine Hellgren KS2026/0137 Ekonomichef Bokslut och verksamhetsberättelse 2025, Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att godkänna bokslut och verksamhetsberättelse 2025 för den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan. Ärendebeskrivning Bokslut och verksamhetsberättelse 2025 presenteras för den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan (GNU). Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mkr. Utfallet för verksamheten uppgick till ett mindre överskott på +0,9 mkr (2024, +0,5 mkr) som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. För Säters del, som utgör 5,68 %, innebär det en återbetalning på ca 54 tkr. Lägre lönekostnader med 2,1 mkr redovisas på grund av föräldraledigheter och vakant tjänst. Externt konsultstöd och kostnader för inhyrd personal har därför köpts in som medfört högre övriga kostnader med 1,5 mkr. Verksamheten är organiserad i tre enheter med ansvar för olika kategoriområden under ledning av en enhetschef. UhC har totalt 27 medarbetare/tjänster fördelade på roller som strategisk upphandlare, operativ upphandlare, avtalsförvaltare, upphandlingsjurist och upphandlingsstrateg samt klimat- och miljöstrateg. UhC är en av Sveriges största upphandlande organisationer och genomför årligen över 300 upphandlingar med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljarder kronor och förvaltar tillsammans med kommunerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtalsområden inom 12 olika kategorier. Under 2025 har UhC genomfört 315 (2024, 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt inköpssystem (DIS) och direktupphandlingar. Spännvidden är stor, UhC upphandlar allt från kontorsmaterial, utbildningar, konsulter och livsmedel till snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under året har bland annat upphandling av samordnad varudistribution, skyddat boende, externa boendeplatser enligt LSS, skogsförvaltning, IT/ledningssystem och drift- och underhåll utomhus genomförts till samverkande kommuner. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Ett led i att ständigt förbättra UhC:s verksamhet är att göra en återkommande Nöjd kund- mätning. GNU har fastställt Nämndplan med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar på mål och inriktning samt de viktigaste prioriteringarna för nämnden. För respektive mål finns nyckeltal/indikatorer som mäts och följs upp. Utöver inriktningsmålen tillkommer särskilda uppdrag under 2025. - Hög prioritet och satsningar för att motverka välfärdsbrottslighet i de offentliga affärerna. Upphandling och avtal har en central roll i det förebyggande arbetet för att stärka försvar mot kriminella aktörer och brottslighet. - Uppdrag med kategori- och inköpstyrning i samverkan. Arbete med kategoristyrning som metod för att fortsätta utveckla en strategisk inköpsstyrning som sker i samverkan mellan UhC, Controllergrupp och Samrådsgrupp. - Uppdrag kris- och försörjningsberedskap som syftade till att med olika insatser stärka UhC:s förmåga att bidra till kommunernas uppdrag att minska sårbarheten i viktiga samhällsfunktioner. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan. Beslutsunderlag Bokslut och verksamhetsberättelse 2025 för gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) Catherine Hellgren John Steen Ekonomichef Kommundirektör SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(5) 2026-02-18 Gemensam nämnd för upphandling

Kf § 14 Bokslut och årsredovisning för Hjälpmedelsnämnden 2025 KS2026/0105 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för Hjälpmedelsnämnden. 2. Kommunfullmäktige beslutar bevilja kommunens ledamöter i Hjälpmedelsnämnden ansvarsfrihet för 2025. ____________ Bakgrund och ärendebeskrivning Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelse och bokslut 2025 redovisas för Hjälpmedelsnämnden. I verksamhetsberättelsen redogörs för Hjälpmedelsnämndens verksamhet år 2025. Utfallet för verksamheten uppgick till ett överskott på 6,2 mkr före återbetalning till Region Dalarna och länets 15 kommuner, vilket är lägre än budgeterat på grund av minskad efterfrågan, lägre intäkter och en identifierad lageravvikelse. Överskottet kommer att återbetalas enligt avtal, vilket innebär 3,6 mkr åter till kommunerna och 2,5 mkr till regionen samt ca 0,1 mkr återstår inom nämnden. Säters del utgör 3,93% och innebär en återbäring på 143 tkr. Året har präglats av bemanningsutmaningar och en förhöjd belastning till följd av flera långtidssjukskrivningar, men samtidigt positiva tendenser i form av ökad frisknärvaro och fortsatt engagemang i verksamhetens utveckling. Arbetet med framtida lokalförsörjning har tagit ett viktigt steg framåt genom ett första beslut om en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet i Främby i Falun, vilket långsiktigt skapar möjligheter för effektivare processer och bättre arbetsmiljö. Måluppfyllelsen visar att 4 av 11 mål är helt uppnådda, 5 delvis uppnådda och 2 mål når inte upp till satt målsättning. År 2025 präglas av stabil leverans och god kvalitet i verksamheten, även om två mål inom området medarbetarskap och ledarskap inte uppnåddes, särskilt kopplat till kompetensutveckling och en försenad kompetensförsörjningsplan. Förvaltningen har arbetat aktivt med utvecklingsinsatser såsom beställarportal, digitala arbetssätt, egenmonitorering, RPA-förberedelser och intern styrning och kontroll. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 24 (61) Verksamheten står inför ett fortsatt omfattande utvecklingsarbete där stärkt systemkompetens är en central förutsättning för att säkerställa kvalitet, effektivitet och robusta arbetssätt framåt. Arbetsmiljöarbetet behöver fördjupas ytterligare, med fokus på långsiktigt hållbara förutsättningar, tydligare strukturer och minskad sårbarhet i organisationen. Digitaliseringsarbetet fortsätter att vara en avgörande del av verksamhetens utveckling, där förbättrade systemstöd, automatisering och moderna arbetssätt stärker både tillgänglighet och produktivitet. Samtidigt har verksamheten en viktig roll som möjliggörare av välfärdsteknik för länets kommuner och Hälso- och sjukvård, genom att skapa gemensamma strukturer, stödja implementering och bidra till ökad användning av digitala hjälpmedel. Parallellt fortskrider arbetet med att på sikt skapa en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet som samlar kompetens, effektiviserar logistik och stärker både arbetsmiljö och patientsäkerhet i framtiden. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för hjälpmedelsnämnden. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för hjälpmedelsnämnden Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 mars 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 44 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 53 Delges Hjälpmedelsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-03-10 1 (2) Handläggare Diarienummer Catherine Hellgren KS2026/0105 Ekonomichef Verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för Hjälpmedelsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att godkänna verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för Hjälpmedelsnämnden. Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelse och bokslut 2025 redovisas för Hjälpmedelsnämnden. I verksamhetsberättelsen redogörs för Hjälpmedelsnämndens verksamhet år 2025. Utfallet för verksamheten uppgick till ett överskott på 6,2 mkr före återbetalning till Region Dalarna och länets 15 kommuner, vilket är lägre än budgeterat på grund av minskad efterfrågan, lägre intäkter och en identifierad lageravvikelse. Överskottet kommer att återbetalas enligt avtal, vilket innebär 3,6 mkr åter till kommunerna och 2,5 mkr till regionen samt ca 0,1 mkr återstår inom nämnden. Säters del utgör 3,93% och innebär en återbäring på 143 tkr. Året har präglats av bemanningsutmaningar och en förhöjd belastning till följd av flera långtidssjukskrivningar, men samtidigt positiva tendenser i form av ökad frisknärvaro och fortsatt engagemang i verksamhetens utveckling. Arbetet med framtida lokalförsörjning har tagit ett viktigt steg framåt genom ett första beslut om en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet i Främby i Falun, vilket långsiktigt skapar möjligheter för effektivare processer och bättre arbetsmiljö. Måluppfyllelsen visar att 4 av 11 mål är helt uppnådda, 5 delvis uppnådda och 2 mål når inte upp till satt målsättning. År 2025 präglas av stabil leverans och god kvalitet i verksamheten, även om två mål inom området medarbetarskap och ledarskap inte uppnåddes, särskilt kopplat till kompetensutveckling och en försenad kompetensförsörjningsplan. Förvaltningen har arbetat aktivt med utvecklingsinsatser såsom beställarportal, digitala arbetssätt, egenmonitorering, RPA-förberedelser och intern styrning och kontroll. Verksamheten står inför ett fortsatt omfattande utvecklingsarbete där stärkt systemkompetens är en central förutsättning för att säkerställa kvalitet, effektivitet och robusta arbetssätt framåt. Arbetsmiljöarbetet behöver fördjupas ytterligare, med fokus på långsiktigt hållbara förutsättningar, tydligare strukturer och minskad sårbarhet i organisationen. Digitaliseringsarbetet fortsätter att vara en avgörande del av verksamhetens utveckling, där förbättrade systemstöd, automatisering och moderna arbetssätt stärker både tillgänglighet och produktivitet. Samtidigt har verksamheten en viktig roll som möjliggörare av välfärdsteknik för Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida länets kommuner och Hälso- och sjukvård, genom att skapa gemensamma strukturer, stödja implementering och bidra till ökad användning av digitala hjälpmedel. Parallellt fortskrider arbetet med att på sikt skapa en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet som samlar kompetens, effektiviserar logistik och stärker både arbetsmiljö och patientsäkerhet i framtiden. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för hjälpmedelsnämnden. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för hjälpmedelsnämnden Catherine Hellgren John Steen Ekonomichef Kommundirektör PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-02-20

Kf § 15 Bokslut och årsredovisning för Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) 2026 KS2026/0117 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna 2025 års årsredovisning för Räddningstjänsten Dala Mitt. 2. Kommunfullmäktige beslutar bevilja kommunens ledamöter i Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) ansvarsfrihet för 2025. ____________ Ärendebeskrivning Årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Dala Mitt. Räddningstjänsten Dala Mitt, RDM, är ett kommunalförbund för kommunerna Falun, Borlänge, Säter, Gagnef och Ludvika. I området bor ca 160 000 människor på en total yta av ca 6 000 km2. RDM:s huvuduppgifter är räddningstjänst och brandförebyggande arbete. För räkenskapsåret 2025 redovisar förbundet ett positivt resultat på 1,7 mkr, vilket är i nivå med 2024. Det budgeterade anslaget var oförändrat jämfört med föregående år. Resultatet på 1,7 mkr innebär en positiv avvikelse mot budget med 1,7 mkr. Under året har inga större oförutsedda händelser inträffat vilket bidragit till att resultatet slutar bättre än budget. Det förklaras av att förbundets medarbetare löpande under året följt upp resultat mot budget och hanterat tilldelade medel på bästa sätt för förbundets ekonomi. Högre intäkter på likvida medel har också haft en positiv inverkan på resultatet. Förbundet gör en sammantagen bedömning att god ekonomisk hushållning uppnås för verksamhetsåret. Årets balanskravsresultat är positivt, det finns inget ingående ackumulerat ej återställt negativt balanskravsresultat. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 Räddningstjänsten Dala Mitt Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 13 mars 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 mars 2026 § 45 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 26 (61) Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 54 Revisionsberättelse från revisorerna i Räddningstjänsten Dala Mitt den 9 mars 2026 Delges Räddningstjänsten Dala Mitt Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-03-13 1 (1) Handläggare Diarienummer Catherine Hellgren KS2026/0117 Ekonomichef Årsredovisning 2025 Räddningstjänsten Dala Mitt Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att godkänna 2025 års årsredovisning för Räddningstjänsten Dala Mitt. Ärendebeskrivning Årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Dala Mitt. Räddningstjänsten Dala Mitt, RDM, är ett kommunalförbund för kommunerna Falun, Borlänge, Säter, Gagnef och Ludvika. I området bor ca 160 000 människor på en total yta av ca 6 000 km2. RDM:s huvuduppgifter är räddningstjänst och brandförebyggande arbete. För räkenskapsåret 2025 redovisar förbundet ett positivt resultat på 1,7 mkr, vilket är i nivå med 2024. Det budgeterade anslaget var oförändrat jämfört med föregående år. Resultatet på 1,7 mkr innebär en positiv avvikelse mot budget med 1,7 mkr. Under året har inga större oförutsedda händelser inträffat vilket bidragit till att resultatet slutar bättre än budget. Det förklaras av att förbundets medarbetare löpande under året följt upp resultat mot budget och hanterat tilldelade medel på bästa sätt för förbundets ekonomi. Högre intäkter på likvida medel har också haft en positiv inverkan på resultatet. Förbundet gör en sammantagen bedömning att god ekonomisk hushållning uppnås för verksamhetsåret. Årets balanskravsresultat är positivt, det finns inget ingående ackumulerat ej återställt negativt balanskravsresultat. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 Räddningstjänsten Dala Mitt. Catherine Hellgren John Sten Ekonomichef Kommundirektör Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) TJÄNSTESKRIVELSE Datum för direktionsmöte Diarienummer 2026-03-06 2026-001030 Årsredovisning 2025 Förslag till beslut Räddningstjänsten Dala Mitt föreslår Förbundsdirektionens arbetsutskott att föreslå Förbundsdirektionen besluta • att godkänna uppföljningen av den interna kontrollen för verksamhetsåret 2025, som redovisas som en del i årsredovisningen. • att godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2025. Ärendebeskrivning Varje år sammanställs en årsredovisning som visar utfallet av verksamheten, både vad det gäller ekonomisk uppföljning, uppföljning av verksamhetens mål samt intern kontroll. I samband med årsbokslutet och sammanställningen av årsredovisningen utförs även revision. Revisionen för verksamhetsåret 2025 utförs den 18 februari 2026, varvid årsredovisningen vid arbetsutskottets möte är preliminär. Bakgrund Förbundet ska enligt 11 kap. 19§ Kommunallag (2017:725) upprätta en årsredovisning. Årsredovisningen ska lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ska ske innan fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet enligt 5 kap. 24§. Bilagor Årsredovisning 2025 Beslut skickas till Kommunfullmäktige i medlemskommunerna Lena Celin Ekonomichef Lugnetleden 3 Telefonnummer www.dalamitt.se 791 38 Falun 023-48 88 00 info@dalamitt.se 2025 ÅRSREDOVISNING RÄDDNINGSTJÄNSTEN DALA MITT Räddningstjänsten Dala Mitt Medlemskommuner Räddningstjänsten Dala Mitt, RDM, omfattar medlemskommuner Falun, Borlänge, Säter, Gagnef och Ludvika. I området bor ca 160 000 människor på en total yta av ca 6 000 km2. Kommun Antal invånare Total yta (km2) Falu 59 945 2 275 Borlänge 51 425 635 Säter 11 223 624 Gagnef 10 384 812 Ludvika 26 634 1 648 Innehållsförteckning Kära kollegor och samarbetspartners ....................................................................... 4 Statistik över räddningsinsatser .............................................................................. 5 Förvaltningsberättelse ............................................................................................ 6 Händelser av väsentlig betydelse .......................................................................... 6 Översikt över verksamhetens utveckling................................................................ 7 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt ................................................... 8 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ......................................... 9 Styrning och uppföljning ....................................................................................12 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ..............................................13 Verksamhetsmål 2025 .......................................................................................14 Förväntad utveckling..........................................................................................17 Intern kontroll ...................................................................................................18 Balanskravsresultat ...........................................................................................20 Väsentliga personalförhållanden ..........................................................................21 Medarbetarstatistik ............................................................................................22 Resultaträkning ....................................................................................................23 Balansräkning ......................................................................................................24 Kassaflödesanalys ................................................................................................25 Noter ..................................................................................................................26 Driftredovisning ....................................................................................................32 Investeringsredovisning ........................................................................................33 Drift- och investeringsredovisning ...........................................................................34 Politisk ledning 2025 .............................................................................................35 Revisionsberättelse ...............................................................................................36 Kära kollegor och samarbetspartners Omvärlden har under 2025 tydligt visat att det vi förberett oss för historiskt inte är tillräckligt. Riskbilder förändras, kraven på beredskap ökar och detta tvingar fram nya arbetssätt och prioriteringar. I vår verksamhet har 2025 varit ett år av utveckling, genom ett ihärdigt arbete med ordning och reda. Allt enligt mottot ”sopa rent framför egen dörr”. Den räddningstjänst vi representerar idag är starkare och bättre förberedd för den framtid som vi står inför. Det är vi nöjda med. Vi sticker inte under stol med att jobbet vi har gjort (och fortsätter med) är ansträngande då det innebär att vi både rannsakar vår egen förmåga och samtidigt siktar på att bygga en stabil grund för framtiden. Vad ska vi kunna? Hur ska vi göra vårt jobb bäst? Vilka uppgifter kan vi släppa för att ge utrymme för nya? Detta är tufft och nödvändigt. Insatser & händelser Vi har genomfört drygt 2200 insatser under 2025. En minskning från föregående år och året dessförinnan, men statistiken visar också att antalet räddningsinsatser kopplat mot Lagen om skydd mot olyckor står stadigt, då minskningen framför allt syns på automatiska brandlarm utan brandtillbud och sjukvårdsuppdrag. Sommaren skonade oss från större skogsbränder och långvariga insatser. Tyvärr skonades vi inte från tragiska händelser under året då flertalet händelser slutade med dödlig utgång. Våra samtalsledare inom förbundet har agerat flertalet gånger och vi har haft ett år i ryggen där vi verkligen behövt ta hand om varandra. Vårt räddningsledningssystem, RiS, har under året också beprövats med perioder av väldigt hög belastning. 2025 avslutade året med stormen Johannes vilket gjorde att räddningscentralen fick hantera långt över 1000 inkomna ärenden där bara en bråkdel leder till räddningsinsats. Förebyggande arbete Vårt förbyggande arbete och myndighetsutövning fortsätter att utvecklas i rätt riktning, allt fler är utbildade i brandsäkerhet (både barn och vuxna) och CIP (Civil Insats Person) har startats på riktigt i Dalarnas län. CIP är frivilliga personer som utbildas och övas för att vara snabbt på plats vid en olycka. Särskilt värdefullt i vår glesbygd. Bra med extra ögon på skadeplats och fler människor med grundkunskap inom HLR och brand. Framåtblick Räddningstjänsten Dala Mitt går in 2026 med stärkt förmåga, tydligare arbetssätt och en organisation som lär och utvecklas. Jag är stolt att vara en del av en levande räddningstjänst! Genom systematiskt förbättringsarbete, ökad kompetens och god samverkan blir vi allt bättre på vårt kärnuppdrag – att förebygga olyckor, att rädda liv, egendom och miljö – för ett tryggt och säkert liv i våra kommuner både i fred och kris. Katarina Mowitz Förbundsdirektör Statistik över räddningsinsatser Antal larm per typ av räddningsinsats Typ av räddningsinsats 2025 2024 Brand i byggnad 230 233 Brand i fordon 81 61 Brand i skog och mark 84 82 Brand i avfall 19 21 Annan brand utomhus 20 43 Automatlarm utan brandtillbud 602 672 Drunkning-/tillbud 20 8 Sjukvårdsuppdrag 474 525 Trafikolyckor 304 302 Övrigt 405 414 Totalt 2239 2361 Förvaltningsberättelse väldigt komplicerade frågor som vi Händelser av väsentlig måste jobba vidare med. betydelse Framtiden för RDM Under året har vi gjort flera strategiska Året som gått arbeten mot 2035. Syftet har varit att Det är lätt att glömma men trots oron i tillsammans med våra ägare sätta en världen så rullar vardagen på. målbild mot framtiden och prioriterade Sommaren 2025 var en ovanligt lugn områden som vi kan börja jobba mot skogsbrandsommar i våra kommuner. direkt. Exempel på beslutad inriktning är att gå från manuell till digital, från Vi har jobbat intensivt med vår egen professionella till civila insatser och att övning och övning tillsammans med gå från ensam till tillsammans. Ta gärna andra. PDV (pågående dödligt våld) blev del av rapporten ”RDM2035”. Vi har en 7 veckor lång utbildning för polis, också tagit första steget mot en ambulans och räddningstjänst i Dalarna. gemensamt beskriven förmåga – dvs vad Vi har även utbildat länets RiB personal i vi RDM ska klara vid insats beroende på krigets verkningar och OXA (oexploderad om vi är en liten styrka eller en större. ammunition). Att erbjuda och leda Nästa steg tar vi under 2026 då vi utbildning är självklart för oss. fastställer hur och med vad vi ska lösa insatsen. Allt detta är en del av den Vårt förbyggande arbete och efterfrågade röda tråden i vår myndighetsutövning i form av t ex organisation. Vi ska inte göra allt men tillsyn, brandskyddskontroll och det vi gör ska vara riktigt bra. tillståndsgivning fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Detta är såklart glädjande att vi fortsatt ökar vår närvaro ute hos Räddningstjänstinsatser både medborgare och verksamheter i Under året har vi varit relativt våra medlemskommuner. förskonade från större och långvariga insatser. En händelse som sticker ut är den större branden i ett flerbostadshus RUHB på Tjärna Ängar, Borlänge. Omfattande Även om vi i RDM varit relativt skador på egendom, men inga skador på förskonade så råder ett försämrat människor. säkerhetsläge i världen. Flera kommuner i vår närhet har utsatts Vi har däremot fått åka på en del larm för cyberattacker. Sverige har varit med dödlig utgång. Det har varit blandat utpekat mål för terror, skjutningar och yngre och äldre människor som tyvärr sprängningar är allt vanligare. Med drabbats. pågående krig inte ens 200 mil från vår gräns så känner många sig otrygga. Detta har synts i vår organisation och Detta påverkar även Räddningstjänsten. våra samtalsledare har aktiverats Behöver vi bära skyddsvästar vid mycket under året för att agera utryckning? Hur ska vi tänka gällande samtalsstöd. Vi är otroligt glada att ha våra stationer– behöver vi skydda vår dessa inom organisationen då vi verksamhet genom att faktiskt låsa om verkligen märker att de gör skillnad. oss? Hur klarar vi ett cyberangrepp i vårt digitala hjärta Daedalos? Stora och Översikt över verksamhetens utveckling Utvärdering av förbundets ekonomiska ställning Belopp i mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Soliditet i % 4,8% 4,6% 4,4% 4,5% 0,8% Balanslikviditet i % 127% 130% 111% 105% 101% Årets resultat innan extra anslag 1,7 1,7 1,3 1,3 -5,8 Extra anslag - - - 5,0 - Årets resultat 1,7 1,7 1,3 6,3 -1,6 Pensionskostnader inklusive 20,2 29,2 22,9 14,6 16,3 löneskatt Medlemsbidrag innan extra anslag 205,4 205,4 192,5 172,3 165,2 Extra anslag för att täcka underskott - - - - 4,1 i enlighet med förbundsordning Totala medlemsbidrag för året 205,4 205,4 192,5 172,3 169,3 Från och med 2021 har förbundet inte Under 2024 har det varit fortsatt ökade längre avtal att genomföra GRiB pensionskostnader och höga räntenivåer utbildningen. Ett nytt inriktningsbeslut vilket bidragit till ökade ränteintäkter. togs vilket innebar att RDM ska verka för Under 2025 har omklassificering av ett att brandskyddskontroll i samtliga operationellt leasingavtal gjorts till att medlemskommuner ska ske i egen regi. klassas som finansiellt. Omräkning av Ett nytt samarbete kring operativ siffrorna i flerårsöversikten för 2021- ledning, Räddning i Samverkan - RiS, 2023 görs inte då värdet av en sådan börjar förverkligas och i slutet av året omräkning inte står i rimlig proportion till flyttar Gästrike Räddningstjänst sina inre tidsåtgång och därmed kostnad det tar befäl till SOS-centralen på stationen i för att ta fram informationen. En Falun. rättvisande bild kan ges av förbundets Ett stort fokus har under de senaste åren verksamhet för de aktuella åren trots att legat på att få en ekonomi i balans. Vid omräkning inte görs. utgången av 2022, 2023, 2024 och 2025 Jämförelsetalen för 2024 är omräknade. presenterar förbundet ett positivt resultat. Vidare kommentarer kring årets resultat återfinns under rubriken Viktiga Under 2023 har den höga inflationen förhållanden för resultat och ekonomisk orsakat kraftigt ökade pensionskostnader ställning. och övriga kostnadsökningar. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt Räddningstjänsten Dala Mitt, RDM, är ett olyckor (LSO) för att räddningstjänsten kommunalförbund för kommunerna är ändamålsenligt ordnad. Falun, Borlänge, Säter, Gagnef och Medlemskommunernas uppdrag till Ludvika. Våra huvuduppgifter är förbundet redovisas i en räddningstjänst och brandförebyggande förbundsordning. I den beskrivs arbete. räddningstjänstens ansvarsområden och kommunernas ansvarsområden enligt Förbundet styrs av en politiskt tillsatt lagen om skydd mot olyckor, LSO. direktion bestående av tolv ledamöter Enligt denna ska RDM fullfölja de och tolv ersättare från de fem skyldigheter som medlemskommunerna medlemskommunerna. Antalet politiker ansvarar för enligt Lag (2003:778) om från varje kommun fördelas enligt skydd mot olyckor (LSO) och Lag kommunstorleken. Knutet till direktionen (2010:1011) om brandfarliga och finns ett arbetsutskott bestående av explosiva varor (LBE). direktionens ordförande och fyra vice ordföranden, en från varje Förbundets medlemskommuner har medlemskommun. enligt förbundsordningen gett RDM i uppdrag att ansvara för räddningstjänst RDM:s verksamhet leds av en samt förebyggande åtgärder mot brand förbundsdirektör. Underställd enligt LSO. förbundsdirektören återfinns Därutöver ska RDM, i skälig omfattning, räddningschefsfunktionen. stödja medlemmarna i deras övriga Räddningschefen ansvarar enligt 3 kap. arbete för skydd mot oönskade

16 § Lag (2003:778) om skydd mot händelser. Förbunds- direktion Förbundsdirektör Räddningschef Avdelning Avdelning Avdelning Räddning Samhällsskydd Verksamhetsstöd Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Periodens resultat 2025-01-01- budget medan debitering för 2025-12-31 räddningstjänst, i form av stora Genom överenskommelser som träffas händelser inom våra medlemskommuner med medlemskommunerna, säkerställer samt försäljning av gamla brandbilar och RDM att förbundet har en ekonomi i övriga tjänster varit högre. balans. Överenskommelserna reglerar uppdraget och den ersättning som är Under året har inventarier sålts vilket förenad med uppdraget. inbringat 1,2 mnkr i intäkter. Förbundet Förbundsdirektionen beslutar om de har fått 3,8 mnkr i bidrag från MSB förändringar som eventuellt behöver gällande Räddningstjänst under höjd göras utifrån rådande ekonomisk beredskap. situation. Verksamhetens kostnader RDM har en finanspolicy som är godkänd En stor del av förbundets kostnader av förbundsdirektionen. avser personalkostnader. Personalkostnader inklusive För räkenskapsåret 2025 redovisar pensionskostnader utgör 85% av förbundet ett resultat på 1,7 mnkr vilket förbundets verksamhetskostnader är i nivå med 2024. Det budgeterade (beräknat på verksamhetens anslaget var oförändrat jämfört med nettokostnader). föregående år. Personalkostnader Resultatet på 1,7 mnkr innebär en Personalkostnader uppgår till 170,9 positiv avvikelse mot budget med 1,7 mnkr jämfört med budget på 172,5 mkr, mnkr. en skillnad på 1,6 mnkr. Utfallet för samma period förra året var 170,3 mnkr Under året har inga större oförutsedda vilket ger att utfallet i år är 0,6 mnkr händelser inträffat vilket bidragit till att högre än föregående år. resultatet slutar bättre än budget. Det förklaras av att förbundets medarbetare Budgeterad pensionskostnad baseras på löpande under året följt upp resultat mot KPA:s prognoser. Förbundet ansvarar för budget och hanterat tilldelade medel på intjänade pensioner från och med 1998- bästa sätt för förbundets ekonomi. Högre 04-01, dessförinnan respektive intäkter på likvida medel har också haft medlemskommun. För de kommuner en positiv inverkan på resultatet. som anslutit sig efter förbundets bildande 1998-04-01, svarar förbundet De högre pensionskostnaderna jämfört för intjänande pensioner från med prognos jämnas ut av ränteintäkter inträdesdatum, dessförinnan respektive som inkommit under slutet av året på medlemskommun. likvida medel samt högre intäkter för bla obefogade automatlarm. Detta Pensionsavtalen KAP-KL och AKAP-KL sammantaget medför ett resultat strax gäller från och med 2006-01-01 under prognos. respektive 2014-01-01. Avtalen innebär att brandmän inom räddningstjänsten, Verksamhetens intäkter som uppfyller kravet på 30 års Förbundets externa intäkter består till anställning med minst 25 år i utryckning, största del av intäkter från avtal med har rätt att avgå med särskild kommuner och regioner. I förbundets avtalspension vid 58 års ålder. Detta intäkter ingår från och med 2022 även pensionsavtal kallas SAP-R. debiteringar avseende RiS. SAP-R är från och med 2023 stängt för Utfallet för externa intäkter är 2,7 mnkr nytillträde och kommer därmed på sikt högre än budget och i nivå med fasas ut. En ny pensionslösning är föregående år. Skillnaden i utfall mot framtagen där personer som tidigare budget beror på flera poster, hade fallit in under SAP-R nu har rätt till brandskyddskontroller har varit lägre än en extra pensionsinbetalning på 2 136 kr/månad alternativt få samma summa Finansiella intäkter utbetald som kontant lön. De som är De finansiella intäkterna består av berättigade till SAP-R har haft möjlighet ränteintäkter på förbundets likvida medel att välja att ligga kvar eller välja och uppgår till 1,6 mnkr för 2025. 2 136kr/månad i pensionsinbetalning Ränteintäkterna är inte budgeterade eller lön. 60% har valt att ligga kvar i vilket ger en positiv avvikelse på 1,6 SAP-R. mnkr jämfört med budget. AKAP-KL ersattes under 2023 av ett nytt Finansiella kostnader avtal, AKAP-KR och personer som Kostnaden för ränteuppräkning av omfattats av KAP-KL har haft förbundets pensioner redovisas som en valmöjlighet att gå över till det nya finansiell kostnad och uppgår till 3,4 avtalet. mnkr för 2025. Det är 0,1 mnkr högre än budget och en minskning med 3,9 mnkr Pensionsskulden redovisas som en jämfört med föregående år. avsättning i balansräkningen. Total pensionsförpliktelse inklusive särskild Investeringar löneskatt uppgår till 127,4 mnkr. Under 2025 har förbundet investerat sammanlagt 23,7 mnkr. De största Förbundet har inga pensionsförpliktelser investeringarna är fordon, varav fyra är som redovisas som ansvarsförbindelse. färdigställda och fem är under Förbundet har inte några pensionsmedel. byggnation. Avskrivningarna för året är 12,7 mnkr vilket är 0,7 mnkr högre än Övriga driftkostnader budget. Detta beror på förändring i Övriga driftkostnader uppgår till 35,5 redovisning av hyreskostnader till mkr jämfört med 33,7 mnkr 2024. finansiell leasing samt nya leasingavtal Utfallet är 3,7 mnkr högre än budget. De för fordon som har budgeterats under största posterna som överstigit budgeten leasingkostnader. är inköp av larmkläder vilket har finansierats av bidrag från MSB samt För ytterligare information om kostnader för RiS har varit högre än förbundets investeringsverksamhet, se budget men har även en motsvarande avsnittet Investeringsredovisning på sid post som intäkt. 33. Lokalkostnader Försäkringsskyddet Lokalkostnaderna uppgår till 20,3 mnkr Företagsförsäkringen är placerad i vilket är 0,6 mnkr lägre än budget samt Dalarnas försäkringsbolag där även 1,2 mnkr högre än föregående år. förbundets fordon är försäkrade. Ökningen mot föregående år beror på att Försäkringsskyddet är tillfredsställande. hyresavtal har tecknats för vårt övningsområde i Bysjön samt sedvanlig hyreshöjning. Känslighetsanalys En förändring med 1% påverkar resultatet med Huvudintäkten, kommunbidrag 2,4 mnkr Räntekostnader 0,02 mnkr Största kostnadsposten, personalkostnader 1,7 mnkr Kommunbidrag Kommunbidrag även benämnt anslag erhålls från medlemskommunerna enligt fördelning i förbundsordningen. Kommunbidrag 2025 (belopp i tkr) Kommun Kommunbidrag Falun 75 002 Borlänge 64 709 Säter 14 063 Gagnef 13 045 Ludvika 38 581 Totalt 205 400 Styrning och uppföljning Enligt LSO är alla kommuner skyldiga att Syfte och uppdrag anta handlingsprogram för olyckor som Enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, kan leda till räddningsinsatser. I 3 kap. 1 § ska en kommun för att handlingsprogrammet beskrivs vilka skydda människors liv och hälsa samt risker som finns inom RDM:s område och egendom och miljö se till att åtgärder vilken förmåga RDM har för att hantera vidtas för att förebygga bränder och dessa risker. skador till följd av bränder samt, utan att Handlingsprogrammet innehåller de andras ansvar inskränks, verka för att inriktningsmål som finns för vår åstadkomma skydd mot andra olyckor än verksamhet. Inriktningsmålen liknar mer bränder. Enligt LSO har kommunerna en vision om vår utveckling i sin även följande skyldigheter: utformning och visar vilken position på • Genom rådgivning, information och på kartan vi vill ta oss till. annat sätt underlätta för den enskilde att Utöver kraven enligt LSO har RDM enligt fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om förbundsordningen även uppdrag inom skydd mot olyckor. andra lagstiftningar, så som Lagen om • Utöva tillsyn över enskildas efterlevnad brandfarliga och explosiva varor samt av lagen om skydd mot olyckor. Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga • Ansvara för att sotning och kemikalieolyckor, även benämnd Seveso. brandskyddskontroll sker av fasta Förbundet har dessutom i uppdrag att förbränningsanläggningar. stödja andra myndigheter som • Ansvara för räddningstjänstinsatser remissinstans. inom kommunen med undantag för de Verksamhetsplan olyckstyper som faller under statliga I verksamhetsplanen bryts myndigheters ansvar. inriktningsmålen ner till verksamhetsmål • Efter avslutad räddningsinsats, om som formulerats enligt SMART-modellen. möjligt, informera den skadedrabbade Verksamhetsmålen visar vår väg till vår om behovet av vidare åtgärder. nya position på kartan som inriktningsmålen givit oss. • I skälig omfattning utreda olyckan efter avslutad räddningstjänstinsats. För att ett mål ska efterleva SMART- kriterierna ska det vara Specifikt, Förutom räddningstjänst ska Mätbart, Accepterat, Realistiskt och kommunerna bedriva förebyggande Tidsatt. verksamhet och genomföra efterföljande åtgärder efter räddningsinsats. I verksamhetsplanen finns förutom Kommunernas uppgift är då att utreda verksamhetsmålen även budget för orsakerna till olyckan, olycksförloppet nästkommande år samt en plan för den och hur insatsen genomförts. interna kontrollen. Det är direktionen som beslutar verksamhetsplanen Förbundets medlemskommuner har enligt förbundsordningen gett RDM i Aktivitetsplan uppdrag att ansvara för räddningstjänst Varje avdelning tar fram aktiviteter som samt förebyggande åtgärder mot brand ska genomföras under året. enligt LSO. Aktiviteterna är vad varje avdelning ser att de kan bidra med för att vi ska nå Därutöver ska RDM, i skälig omfattning, våra verksamhetsmål. stödja medlemmarna i deras övriga arbete för skydd mot oönskade Ledningsgruppen prioriterar aktiviteterna händelser. och sätter en slutlig aktivitetsplan för verksamhetsåret. God ekonomisk hushållning Av kommunallagen 11 kap. 6 § framgår och ekonomisk ställning det att de finansiella mål som är av God hushållning handlar om att styra betydelse för en god ekonomisk ekonomi och verksamhet både i ett hushållning ska anges för budgetåret. kortare och i ett längre tidsperspektiv. För att göra en mer lättförståelig Enligt kommunallagen ska både mål för struktur internt har alla mål i verksamheten och finansiella mål sättas verksamhetsplanen benämnts som sedan ska följas upp i årsbokslut verksamhetsmål. Enligt lagens mening är och delårsrapport. RDM väljer att nedanstående det finansiella målet för benämna alla mål som verksamhetsmål, budgetåret 2025. även de av finansiell karaktär. • Vi har en ekonomi i balans De verksamhetsmål som bidrar till god ekonomisk hushållning är: Förbundet har även tre verksamhetsmål som inte kopplas till god ekonomisk • Vi har en ekonomi i balans hushållning. Dessa följs upp på samma • Vi arbetar som ett lag och får nöjdare sätt som ovanstående mål och finns med medarbetare som en del i efterföljande rapportering Det är en grundförutsättning att vi har om måluppfyllnad. Målen som avses är: en ekonomi i balans för att uppfylla lagens syfte att kommande generationer • Vi speglar samhället. inte ska betala för en överkonsumtion • Vi har en god förmåga att hantera idag. För att nå en ekonomi i balans kriser och störningar behöver vi ständigt följa upp och • Medborgarna och samarbetspartners analysera vår verksamhet varvid även ska känna förtroende för RDM i det målet är en del i att nå en god arbetet vi utför. hushållning. Sammantagen bedömning För att en ekonomi i balans ska bli möjlig Förbundet gör en sammantagen att uppnå krävs det att vi jobbar som ett bedömning att god ekonomisk lag. Engagerade medarbetare och en god hushållning uppnås för verksamhetsåret. arbetsmiljö skapar förutsättningarna för detta vilket gör att även målet att vi Vid årets utgång uppnås det finansiella arbetar som ett lag och får nöjdare målet kopplat till god ekonomisk medarbetare bidrar till en god ekonomisk hushållning hushållning. Verksamhetsmål 2025 Inriktningsmål Mitt RDM Måltal Utfall Verksamhetsmål eNPS +5 eNPS +14 Vi arbetar som ett lag och får allt mer nöjda medarbetare. Verksamhetsmål Måltal Utfall Vi speglar samhället Öka andelen kvinnor i Under 2025 har operativa tjänster varje år andelen kvinnor i operativ tjänst minskat från 4,9% till 4,3% Symbolförklaring Uppfylls Uppfylls delvis Uppfylls ej - Utfall saknas Medarbetarengagemang och eNPS Vi speglar samhället Under året har vi fortsatt att Vi strävar efter att vara en organisation systematiskt följa upp som speglar samhället vi verkar i. Under medarbetarengagemang genom året har vi därför intensifierat arbetet regelbundna eNPS-mätningar både med att säkerställa att våra pulsmätning och medarbetarenkät. rekryteringsprocesser är inkluderande, Syftet är att kontinuerligt fånga upp hur transparenta och baserade på våra medarbetare upplever arbetsmiljö, kompetens enligt ledarskap och utvecklingsmöjligheter diskrimineringsgrunderna. samt att tidigt identifiera förbättringsområden. Målet mäts genom att vi tar andelen kvinnor i operativ tjänst i förhållande till Vår ambition är att fortsatt använda totalt antal medarbetare i operativ tjänst eNPS som ett strategiskt verktyg för att och sedan jämför det mot året innan för utveckla vår arbetsplats och driva en att se om det ökat. Tyvärr har antalet kultur som präglas av delaktighet, kvinnor i operativ tjänst minskat med 2 ansvarstagande och samarbete. personer under 2025. Vi rör oss åt rätt håll, dessvärre når vi Vi har under året startat upp fortfarande inte vår nollvision gällande insatsledare i beredskap där vi har två mobbning och trakasserier 2025. kvinnliga medarbetare av 5. Årets medarbetarenkät har vi ändrat så RDM har ett fortsatt arbete att göra för vi kan på ett mer detaljerat vis se vart vi att kunna spegla samhället och få fler har problem och jobba mer riktat tex. En kvinnor in i operativ tjänst. Vid grupp, enhet, avdelning för att komma rekryteringar för både heltid och RiB åt detta. under 2025 har antalet kvinnliga sökanden varit väldigt lågt. Vi ska Plan för åtgärder/handlingsplaner sker fortsättningsvis arbeta med under kvartal 1, 2026 gällande marknadsförande åtgärder i form av medarbetarenkät/pulsmätning. tjejkvällar, testdagar och riktade kampanjer för kvinnor på både heltid och Året 2025 har präglats av rekryteringar RiB. både internt/externt inom befattningar som brandmän, enhetschefer heltid/deltid, brandinspektör, gruppchef, serviceman, brandingenjör, skorstensfejartekniker, instruktör Inriktningsmål Dynamisk och stabil organisation Verksamhetsmål Måltal Utfall Vi har en ekonomi i balans Nettokostnader mindre eller Per 20251231 lika med 184,5 mnkr 181,5 mnkr Verksamhetsmål Måltal Utfall Vi har en god förmåga att Upprätta 5 planer för Upprättade planer hantera kriser och störningar Räddningstjänst under höjd för: beredskap. - Livsmedel Vi följer upp 2% av våra - Dricksvatten insatser inom RDM. - Reservkraft - Drivmedel, fordon - Drivmedel, utrustning Följt upp 2 % av insatserna Symbolförklaring Uppfylls Uppfylls delvis Uppfylls ej - Utfall saknas Vi har en ekonomi i balans Vi har en god förmåga att hantera Att ha en ekonomi i balans är ett krav kriser och störningar enligt kommunallagen, vilket innebär att Att ha en god förmåga att hantera kriser inkomsterna är större än utgifterna. och störningar handlar om att hantera Förbundet ska vårda tilldelade medel, vid yttre och inre störningar som kan behov omprioritera hur tilldelade medel påverka våra interna processer. Vi lever i används och vara proaktiva för att kunna en värld där yttre störningar påverkar hantera de kraftigt ökade kostnader. oss allt mer och det handlar inte längre Målsättningen är att förbundets om det kommer hända utan när. nettokostnader innan pensionskostnader och kostnader för extraordinära Utifrån detta har vi arbetat med vår händelser ska vara i nivå med budget kontinuitetshantering och upprättat eller bättre, vilket vi har uppnått. delplaner för hur vi ska kunna klara oss i egen regi under 7 dagar. Detta gör att vi Under 2025 har målsättningen varit att känner oss mer robusta att kunna få en fortsatt balans i förbundets fortsätta vår verksamhet oavsett yttre ekonomi genom uppföljningar samt omständigheter som påverkar. kontroll att vi får avtalade priser på våra inköp. Vi behöver också ta lärdom av de insatser vi gör för att kunna ha en god Resultatet för helår visar att förbundet förmåga att hantera nya utmaningar. har ett utfall som är bättre än budget på Under året har flertalet larm genererat sista raden. Lägre kostnader för lokaler ett lärande eller behov av åtgärder vilka och lägre personalkostnader tillsammans har dokumenterats i med högre ränteintäkter än budgeterat händelserapporterna. Insatserna följs på likvida medel bidrar till ett positivt kontinuerlig upp av våra insatsledare. resultat för förbundet. Lärdomar har dragits vad gäller behov av övning och metodutveckling samt hur vi väljer att dra resurser beroende på händelsetyp. Många händelser lyfts som goda exempel. Inriktningsmål Förtroende och kvalitet Verksamhetsmål Måltal Utfall Medborgarna och Egen enkätundersökning 89 % av de svarande i samarbetspartners ska känna till samarbetspartners enkätundersökning är förtroende för RDM i arbetet vi görs under året. Mer än nöjda eller mycket nöjda utför. 80% är nöjda med vårt med vårt samarbete. samarbete. Symbolförklaring Uppfylls Uppfylls delvis Uppfylls ej - Utfall saknas Medborgarna och samarbetspartners Måltal för året var att mer än 80% av ska känna förtroende för RDM i våra samarbetspartners ska vara ”nöjda” arbetet vi utför eller ”mycket nöjda” med vårt RDM behöver medborgarnas förtroende i samarbete. Enkätundersökningen hela kedjan, både före, under och efter genomfördes under Januari 2026. räddningsinsats, för att fullfölja sitt uppdrag. RDM behöver också goda Resultat av enkätundersökningen visar relationer och professionella samarbeten på att måltalet är uppfyllt då hela 89% för att säkerställa att vi når vårt av de svarande var nöjda eller mycket inriktningsmål. nöjda. Även RDM:s tillgänglighet, bemötande och professionalism Detta bidrar vi till genom ökad belönades med höga betyg av våra transparens – vi berättar vad det är vi samarbetspartners. gör. Det är för medborgarnas säkerhet och trygghet vi arbetar. Under 2025 har flertalet aktiviteter genomförts i våra medlemskommuner RDM är en av de mest välbesökta för att stärka förtroendet för RDM. Några räddningstjänsterna i sociala av dem är exempelvis Människan bakom medier (främst Facebook). RDM är även uniformen (MBU), Öppet hus på våra den svenska räddningstjänst som har stationer i Ludvika, Mockfjärd, Gustafs, flest antal följare på Facebook. Enviken och Fredriksberg. Under 2025 så ökade antal följare på Facebook med 4900 nya följare och RDM RDM möter även barn och unga genom har nu 38 400 följare, att jämföra med våra skolutbildningar för årskurs 2 samt våra fem medlemskommuner som erbjuder praoplatser för att ge elever en tillsammans har 44 200 följare på inblick i vår verksamhet. Det har gett Facebook. många positiva effekter, däribland har det väckt ett intresse hos föräldrar att Under 2025 visades RDMs innehåll söka till deltidsbrandman. (inlägg, händelser och annonser) 11 900 000 gånger, vilket resulterade i RDM har även under 2025 arbete med 115 000 interaktioner i form av gilla- flera av våra medlemskommuner vad markeringar, kommentarer och gäller särskilt riskutsatta äldre med delningar. Detta är ett sätt att nå ut till brandskyddsinformation för de boende i medborgarna och fortsätta vara aktiva trygghets- och seniorboenden samt med syfte att jobba förebyggande, visa genomförande av trygghetsvandringar. vad räddningstjänsten gör och vad vi Detta har även kompletterats med står för. Följ oss gärna på sociala medier hembesök för att sprida kunskap om du med. brandskydd i hem. Allt detta syftar till att skapa kunskap och trygghet i våra kommuner. Förväntad utveckling Lokaler Det långsiktiga arbetet med att anpassa Ekonomiskt läge och förnya förbundets lokaler behöver Svensk ekonomi förväntas återhämta sig fortlöpa. starkt under 2026. Inflationen bedöms vara nära målet och en stabil styrränta Arbetet syftar till att hantera som förväntas hålla samma nivå under underhållsskuld i både egna och hyrda större delen av 2026. Lägre lokaler, med också att utveckla pensionskostnader och ett stabilt förutsättningarna för att kunna trygga ekonomiskt läge bidrar till mindre risk för såväl arbetsmiljö som verksamhetens oförutsedda kostnader för framtida behov. organisationen. Ökade krav på nationell likriktning Övning en fortsatt utmaning Förbundet står inför ett fortsatt arbete Räddningstjänstens övningsverksamhet med att anpassa delar av verksamheten står fortsatt i fokus med tanke på utifrån tydligare nationella krav på förändrade världsläget, kommunens ansvar kopplat till Lagen om klimatomställningar samt skydd mot olyckor (2003:778) samt samhällsutveckling. Detta medför båda Lagen om brandfarlig vara (2010:1011) nya risker och förväntningar som räddningstjänstens måste lära sig att Den förväntade utvecklingen är att hantera. Myndigheten för civilt försvar (MCF) framgent fortsätter att likrikta Den fortsatta utvecklingen för med sig kommunernas arbete inom området en gemensam utmaning för alla genom ytterligare föreskrifter samt räddningstjänster i vårt län att säkra tillsynsverksamhet. kvalitativa platser för vår övningsverksamhet. Närmast för dörren står vårt gemensamma arbete med att stärka räddningstjänstens förmåga under höjd beredskap. Återbyggnad av civila försvaret För att öka Sveriges möjlighet att planera och förstärka personalförsörjningen inom totalförsvaret har civilplikten aktiverats inom räddningstjänsten. Detta sker genom regeringsbeslut om totalförsvarsplikt genom ändring i förordningen (1995:238). Som utpekad värdorganisation i länet står förbundet fortsatt inför stora utmaningar att delta i arbetet att återuppbygga det civila försvaret. Utvecklingen inom området går i snabb takt och ställer stora krav på förbundet att anpassa både kort-och långsiktig planering utifrån Myndigheten för civilt försvars (MCF) riktlinjer. Intern kontroll Den interna kontrollen är en del av internkontroll. Det utfall som benämns styrning och uppföljning av förbundets som uppfylls delvis betyder att verksamhet. Syftet med den interna internkontrollen har visat på brister som kontrollen är att den ska bidra till att kräver åtgärder men är inte av större karaktär. Vid rött utfall (uppfylls ej) ser • verksamheten når sina mål med vi stora brister som måste åtgärdas. effektivitet, säkerhet och stabilitet. • informationen och rapporteringen Under året har analyser utförts för att kontrollera om aktiviteten är om verksamheten och ekonomin säkerhetskänslig för att därmed hanteras är tillförlitlig och rättvisande. vidare. • verksamheten efterlever lagar, regler, avtal med mera. Vid kontrollen av behörighet på Arbetet med den interna kontrollen kan handlingar ser vi brister gällande vilka beskrivas som en sammantagen process som har behörighet till de handlingar innehållande en robust organisation, som kontrollerats. riskanalyser som riktar arbetet, planerade åtgärder och kontroller samt slutligen uppföljning. Kontrollerna av övningsmoment har genomförts genom kontroller i vårt Resultatet efter kontrollerna som system för registrering av övning och genomförts i anslutning till uppföljning och visar att vi utför de tertialrapportering och årsbokslut visar lagstadgade övningar som krävs. att förbundets arbete med att säkra upp processerna för de risk- och målområden som kontrollerats har gett resultat och I kontrollen av avtalade priser hittade vi det har blivit en mer naturlig del av felaktiga priser som har korrigerats och förbundets arbete. krediterats under året, därmed sätts denna punkt som grön. Ett grönt utfall av kontroll, visar att den risk vi befarat inte föreligger i denna Intern kontrollplan 2025 Risk- eller Utfall av Risker Kontrollmoment Målområde kontroll Efterlevnad av Kontrollera säkerhetsskyddsanalysen för Bristande säkerhet för externa och minst en aktivitet som beaktas som verksamheten interna regelverk säkerhetskänslig per tertial Efterlevnad av Risk för spridning av Kontrollera behörighet kopplad till externa och säkerhetsklassad informationsklass två på minst 3 interna regelverk information handlingar Efterlevnad av Att lagstadgad övning inte Kontrollera minst ett övningsmoment externa och genomförs per tertial interna regelverk Vi har en ekonomi Vi betalar för mycket för Kontrollera att vi får avtalat pris vid i balans varor och tjänster inköp Symbolförklaring Uppfylls Uppfylls delvis Uppfylls ej - Utfall saknas Balanskravsresultat Balanskravsutredning 2025 2024 Årets resultat enligt resultaträkningen 1,7 mnkr 1,7 mnkr Reducering av samtliga realisationsvinster -1,2 mnkr -0,2 mnkr Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0,5 mnkr 1,5 mnkr Årets balanskravsresultat 0,5 mnkr 1,5 mnkr Årets balanskravsresultat är positivt, det finns inget ingående ackumulerat ej återställt negativt balanskravsresultat. Positiva balanskravsresultat kan enbart användas till att återställa negativa balanskravsresultat från tidigare år och kan därmed inte flyttas med till kommande räkenskapsår. Väsentliga personalförhållanden Våra medarbetare Utbildningar Medarbetarutvecklingen inom RDM ska Kompetensutveckling sker bland annat tillgodose verksamhetens behov av genom att medarbetare utbildas via kompetenta medarbetare för att kunna MSB. Under 2025 har 19 nyanställda möta nuvarande och framtida behov. medarbetare genomfört Förbundet ska vara en attraktiv preparandutbildning för RiB. 15 arbetsgivare med en inkluderande medarbetare har genomfört GRIB 1, kultur. RDM ska vara en arbetsplats där 10 medarbetare GRIB Räddningsinsats jämställdhetens och mångfaldens (tidigare GRIB 2). möjligheter tas tillvara för ett kreativt och utvecklande arbetsklimat. Kursen Styrkeledare har genomförts av 1 medarbetare, 2st har gått kurserna Arbetsmiljöarbete Insatsledare och 1st har gått Tillsyn A Vi jobbar efter vårt arbetsmiljöårshjul på under året. Ingen medarbetare har gått ett systematiskt sätt. kursen Gruppledare. Vi har genomfört alla skyddsronder under året med prioriterade punkter som En medarbetare har gått ledningskursen kommit upp och är knutet till vakthavande befäl och en medarbetare arbetsmiljön. har gått ledningskursen larm och Nya hygienflöden på alla våra ledningsbefäl för RiS under 2025. heltidsstationer togs i drift under 2025. OSA, SAM ingår i APT materialet per kvartal som alla anställda går igenom. RUS samtalen har punkt om arbetsmiljö som är kopplade till OSA. Olycksfall, tillbud, färdolyckor och arbetssjukdomar All inrapportering sker via rapporteringssystemet IA – RIA. Här jobbar vi systematiskt med behörigheter, arbetssätt, hantering av de olika händelser som kommer in i systemet, vi utreder, åtgärdar och viktigast uppföljningen, blev det som vi tänkt. Syftet med denna rapportering är att minska risken för arbetsskador genom att förebyggande förbättra arbetsmiljön. Hälsofrämjande åtgärder Vi följer de lagstadgade hälsoundersökningar via vår företagshälsovård varje år både operativ personal som brandskyddskontrollanter, servicemän de som utsätts för olika typer av kemikalier mm. Medarbetarstatistik Antal anställda Jämförelse 2025 med 2024 Fördelning 2025* 2024* Heltid dagtid 50 47 Heltid operativ 110 109 RIB 261 254 Värn 22 21 TOTALT 443 431 *Vid årsskifte till angivet år Sjukfrånvaro 2025 2024 Total sjukfrånvaro i procent av de anställdas 2,35% 1,92% sammanlagda ordinarie arbetstid Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en 32,27% 26,68% sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Sjukfrånvaron för kvinnor 2,90% 3,40% Sjukfrånvaron för män 2,27% 1,74% Sjukfrånvaron i åldrarna 29 år eller yngre 0,87% 0,77% Sjukfrånvaron i åldrarna 30 – 49 år 2,13% 2,19% Sjukfrånvaron i åldrarna 50 år eller äldre 2,88% 1,75% Resultaträkning Belopp i tkr Årsbokslut Årsbokslut Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2 37 646 34 878 Verksamhetens kostnader 3,8,9 -226 635 -222 802 Avskrivningar 4 -12 697 -10 706 Verksamhetens nettokostnader -201 686 -198 630 Kommunbidrag 5 205 400 205 400 Verksamhetens resultat 3 714 6 770 Finansiella intäkter 6 1 656 2 441 Finansiella kostnader 7 -3 626 -7 496 Årets resultat 1 744 1 715 Balansräkning Belopp i tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader 10 16 652 14 389 Maskiner och inventarier 11,19 94 913 84 415 Summa materiella anläggningstillgångar 111 565 98 804 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 12 1 560 1 812 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 560 1 812 Summa anläggningstillgångar 113 125 100 616 Omsättningstillgångar Fordringar 13 44 614 47 104 Kassa och bank 14 94 280 77 369 Summa omsättningstillgångar 138 894 124 473 Summa tillgångar 252 019 225 089 Eget kapital, Avsättningar och Skulder Eget kapital 15 10 268 8 553 Periodens resultat 1 744 1 715 Summa eget kapital 12 012 10 268 Avsättningar Avsättningar för pensioner (inkl. löneskatt) 16 127 383 116 699 Summa avsättningar 127 383 116 699 Skulder Långfristiga skulder 17,19 3 441 2 506 Kortfristig del av långfristiga skulder 696 434 Kortfristiga skulder 18 108 487 95 182 Summa skulder 112 624 98 122 Summa eget kapital, avsättningar och 252 019 225 089 skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga Kassaflödesanalys Belopp i tkr Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Årets resultat 1 744 1 715 Justering för ej likviditetspåverkande poster 20 28 155 36 378 Övriga likviditetspåverkande poster 21 -3 067 -2 446 Poster som redovisas i annan sektion -1 234 -242 22 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 25 598 35 405 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 2 490 -8 215 Ökning/minskning kortfristiga skulder 13 305 -1 117 Kassaflöde från den löpande verksamheten 41 393 26 073 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -25 153 -16 609 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 234 242 Kassaflöde från investeringsverksamheten -23 919 -16 367 Finansieringsverksamheten Amortering av skulder för finansiell leasing -563 -395 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -563 -395 Årets kassaflöde 16 911 9 311 Likvida medel vid årets början 77 369 68 058 Likvida medel vid periodens slut 94 280 77 369 Noter Not 1 - Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (2018:597, LKBR) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Det har inneburit en förändring av redovisningsprinciper under 2025. Från och med 2025 tillämpas RKR R5 Finansiell leasing vilket innebär att förbundet har omklassificerat ett hyresavtal till att räknas som finansiell leasing, istället för som tidigare operationell leasing. Förändringen innebär att det tillkommit en materiell anläggningstillgång tillika en långfristig skuld kopplat till detta. Skillnaden mellan värdet för tillgångs- och skuldposterna vid ingången av räkenskapsåret 2025 redovisas direkt mot eget kapital. Ingående eget kapital för 2025, enligt fastställd balansräkning 2024 uppgick till 10 581 tkr. Effekten av omklassificeringen av avtalet ger en negativ effekt på eget kapital på 313 tkr. Detta ger en ingående balans på 10 268 tkr. Jämförelsetalen för föregående år har omräknats enligt den nya principen. Dock har omräkning av jämförelsetalen i flerårsöversikten enbart gjorts för föregående år. Omräkningen av tidigare års siffror i flerårsöversikten görs inte då värdet av en sådan omräkning inte står i rimlig proportion till den tid och kostnad det tar för att ta fram informationen. Att omräkning inte görs påverkar inte kravet på en rättvisande bild över förbundet verksamhet. Grundläggande redovisningsprinciper Intäkter som är inkomna efter periodens slut, men som avser redovisningsåret, har bokförts som tillgång och tillgodoförts resultatet. Leverantörsfakturor som inkommit efter periodens slut, men avser redovisningsåret har skuldförts och belastat resultatet. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningsvärdet minskat med årliga avskrivningar i balansräkningen. Med anläggningstillgångar avses objekt med en ekonomisk livslängd om minst tre år och med en total utgift över ett halvt prisbasbelopp exklusive moms. Materiella anläggningstillgångar skrivs av planenligt efter tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningarna påbörjas när anläggningarna tas i bruk. Komponentavskrivning har tillämpats sedan 2017 för avancerade anläggningar som till exempel mark och byggnader samt komplicerade fordon som bland annat höjdfordon, släckbilar och tankbilar. Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Pensionsskuld Pensionsskuldens förändring, dvs avsättning för förmånsbestämd ålderspension har redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten för denna del. Pensionsutbetalningar har minskat pensionsskulden. Den avgiftsbestämda ålderspensionen har avsatts maximalt och redovisats i verksamhetens kostnader, liksom löneskatten. Den del som inte är inbetald till KPA vid årsskiftet redovisas som kortfristig skuld. Leasing Under året har fyra nya leasingavtal tecknats för fordon vilket är att betrakta som finansiell leasing. Leasingperioden är avtalad till tre år för två fordon där förbundet har möjlighet att köpa fordonen för 211tkr vardera och fem år för två fordon där förbundet har möjlighet att köpa fordonen för 79tkr, vid leasingperiodens slut. Avtalen har rörlig ränta och ränteförändringar bokförs som variabla avgifter, även serviceavgift debiteras som variabel avgift. Det finns inga tidigare leasingavtal för fordon som är att betrakta som operationell leasing. Ett av förbundets hyresavtal har omräknats till finansiell leasing, resterande hyresavtal kommer även de att ses över för omräkning till finansiell leasing. Den aktuella redovisningen av de som ännu inte är omräknade kan ses som avsteg från lag om kommunal bokföring och redovisning. Skulder Upplupna löner, kompskuld och outtagen semester inklusive sociala avgifter skuldbokförs. Sociala avgifter på dessa löneskulder bokförs i form av PO-påslag enligt SKR för nästkommande år. Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder är upptagna till det belopp de avses betalas. Periodisering av pensionskostnader löpande under året Med stöd i LKBR 4 kap 4§ redovisas pensionskostnaderna från och med räkenskapsåret 2021 jämnt fördelade med en tolftedel varje månad löpande under året. Detta för att ge en mer rättvisande bild av förbundets ekonomi. Kostnaderna baseras på senast kända prognos från KPA, vilken uppdateras varje tertial. Utbetalda pensionspremier redovisas som tidigare månatligen. Belopp i tkr Not 2 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Taxor och avgifter 7 900 8 325 Automatlarm 5 552 6 293 Restvärdesräddning och vägsanering 501 563 Bidrag och ersättning 4 012 1 139 Räddningstjänst 1 578 1 998 RiS 9 305 8 675 Övriga intäkter 8 798 7 885 Summa 37 646 34 878 Not 3 Verksamhetens kostnader 2025 2024 Arvoden och löner till personal 111 428 104 058 Personalomkostnader 39 292 37 031 Pensionskostnader 20 182 29 226 RiS 7 719 6 605 Lokaler 20 269 18 782 Förbrukningsmateriel 9 487 8 014 Främmande tjänster 9 291 9 783 Övriga kostnader 8 967 9 303 Summa 226 635 222 802 Not 4 Avskrivningar 2025 2024 Byggnader 1 028 1 181 Maskiner och inventarier 11 669 9 525 Summa 12 697 10 706 Not 5 Anslag från medlemskommunerna 2025 2024 Borlänge 64 709 65 104 Falun 75 002 74 617 Säter 14 063 14 069 Gagnef 13 045 13 101 Ludvika 38 581 38 509 Summa 205 400 205 400 Därav uppgår fordran på medlemskommunerna för årets resultat till - - Not 6 Finansiella intäkter 2025 2024 Övriga intäktsräntor 1 656 2 441 Summa finansiella intäkter 1 656 2 441 Not 7 Finansiella kostnader 2025 2024 Räntekostnader på pensionsskuld 3 406 7 281 Övriga räntekostnader 192 192 Bankkostnader 28 23 Summa finansiella kostnader 3 626 7 496 Not 8 Revisionskostnader 2025 2024 Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde 220 270 Förtroendevalda revisorer 14 12 Summa räkenskapsrevision 234 282 Kostnad för övrig revision Sakkunnigt biträde 85 85 Förtroendevalda revisorer - - Summa övrig revision 85 85 Summa totalt revision 319 367 Not 9 Operationella leasingavtal 2025 2024 Varav förfaller inom ett år 13 229 12 625 senare än ett år men inom fem år 32 279 33 987 senare än fem år 17 680 21 927 Under året har ett hyresavtal räknats om som finansiell leasing, resterande har betraktats som operationell leasing. Översyn av resterande hyresavtalen fortsätter för att göra en bedömning av eventuell finansiell leasing. Not 10 Mark och byggnader 2025-12-31 2024-12-31 Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 24 069 23 627 Årets anskaffningar 3 291 442 Varav pågående nyanläggningar 3 149 - Omklassificering - - Summa anskaffningsvärde 27 360 24 069 Därav finansiell leasing 2 839 2 839 Avskrivningar på byggnader Ingående avskrivningar -9 680 -8 499 Årets avskrivningar -1 028 -1 181 Summa ackumulerade avskrivningar -10 708 -9 680 Planenligt restvärde 16 652 14 389 Därav finansiell leasing 1 183 1 420 Genomsnittlig nyttjandeperiod 25 år 20 år Not 11 Maskiner och inventarier 2025-12-31 2024-12-31 Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 173 351 156 755 Årets anskaffningar 22 167 16 596 Varav pågående nyanläggningar 12 099 9 973 Utrangerade anläggningar -1 455 - Omklassificering - - Summa anskaffningsvärde 194 063 173 351 Därav finansiell leasing 3 219 1 458 Avskrivningar på maskiner och inventarier Ingående avskrivningar -88 936 -79 410 Årets avskrivningar -11 669 -9 526 Ack avskrivningar på utrangerade anläggningar 1 455 - Summa ackumulerade avskrivningar -99 150 -88 936 Planenligt restvärde 94 913 84 415 Därav finansiell leasing 2 557 1 149 Genomsnittlig nyttjandeperiod 11 år 11 år Not 12 Finansiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Långsiktig finansiell fordran 1 560 1 812 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 560 1 812 Not 13 Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 27 560 37 171 Moms och skatt 11 588 5 092 Interimsfordringar 5 448 4 821 Övriga fordringar 18 20 Summa fordringar 44 614 47 104 Not 14 Kassa och bank 2025-12-31 2024-12-31 Banktillgodohavande 94 280 77 369 Summa kassa och bank 94 280 77 369 Not 15 Eget kapital 2025-12-31 2024-12-31 Ingående eget kapital 10 268 8 553 Periodens resultat 1 744 1 715 Summa eget kapital 12 012 10 268 Not 16 Avsättning för pensioner 2025-12-31 2024-12-31 Ingående avsättning till pensioner inkl löneskatt 116 699 93 593 Nyintjänad förmånsbestämd ålderspension 795 6 843 Nyintjänad särskild avtalspension 7 662 7 014 Ändrat livslängdsantagande Årets pensionsutbetalningar -3 067 -2 446 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 3 406 7 281 Övrig post -198 -97 Förändring av särskild löneskatt 2 086 4 511 Utgående avsättning 127 383 116 699 Upplysningar om redovisningsprinciper avseende pensionsavsättning Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade av KPA enligt RIPS07. Likviditetsöverskottet förvaltas i egen regi och används till investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse, inga sådana finns för närvarande. Inga pensioner intjänade före 1998 finns att redovisa som ansvarsförbindelser. Not 17 Långfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Skuld för leasade personbilar 2 643 1 207 Varav kortfristig del 440 195 Skuld för finansiell hyresleasing 1 494 1 732 Varav kortfristig del 256 238 Summa långfristiga skulder 4 137 2 939 Not 18 Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Individuell del av pensionsskulden (upplupen kostnad) 4 673 4 996 Leverantörsskulder 13 699 11 926 Mervärdesskatt 1 848 1 314 Källskatt 5 459 2 561 Särskild löneskatt 3 749 3 718 Sociala avgifter på utbetald lön 5 734 2 738 Upplupen lön, övertid med mera 2 540 2 579 Upplupen kompskuld 1 070 816 Upplupna semesterlöner 5 453 4 570 Sociala avgifter för upplupna löner 3 647 3 205 Förutbetalda intäkter 55 356 53 724 Övriga interimsskulder 5 259 3 035 Summa kortfristiga skulder 108 487 95 182 Not 19 Leasing 2025 2024 Externa finansiella leasingavtal Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 4 695 3 587 Nuvärde minimileaseavgifter 3 835 3 003 Därav förfaller inom ett år 900 611 Därav förfaller inom ett - fem år 3 795 2 976 Därav förfaller senare än fem år - - Not 20 Justering för ej likviditetspåverkande 2025-12-31 2024-12-31 poster Avskrivningar 12 697 10 706 Nedskrivningar 0 0 Utrangeringar 1 455 - Gjorda avsättningar 13 751 25 552 Övriga ej likviditetspåverkande poster 252 120 Summa justering ej likviditetspåverkande poster 28 155 36 378 Not 21 Övriga likviditetspåverkande poster som 2025-12-31 2024-12-31 tillhör den löpande verksamheten Utbetalning av avsättning till pensioner -3 067 -2 446 Summa övriga likviditetspåverkande poster som -3 067 -2 446 tillhör den löpande verksamheten Not 22 Poster som redovisas i annan sektion 2025-12-31 2024-12-31 Realisationsresultat vid försäljning av -1 234 -242 anläggningstillgångar Summa poster som redovisas i annan sektion -1 234 -242 Driftredovisning Belopp i tkr Avvikande Utfall Utfall Budget utfall mot Avdelning 2025-12-31 2024-12-31 2025 budget Räddningstjänstavdelningen Kostnader -138 429 -130 676 -137 584 -846 Externa intäkter 21 453 20 013 17 397 4 056 Nettokostnad -116 976 -110 662 -120 187 3 211 SSA Kostnader -14 725 -13 594 -16 034 1 308 Externa intäkter 8 129 8 510 10 748 -2 618 Nettokostnad -6 596 -5 084 -5 286 -1 310 Verksamhetsstöd/Utbildning Kostnader -43 945 -40 035 -44 951 1 007 Externa intäkter 3 714 3 069 2 684 1 030 Nettokostnad -40 231 -36 966 -42 268 2 037 Förbundsstab Kostnader* -29 536 -38 498 -26 473 -3 063 Externa intäkter 4 350 3 286 4 078 272 Nettokostnad -25 186 -35 212 -22 395 -2 791 Summa verksamhetens -188 989 -187 924 -190 136 1 147 nettokostnad *inkluderar pensionskostnader för hela förbundet. Räddningstjänstavdelningen Högre kostnader i utfall än budget avser till största delen inköp av larmkläder och personligt skydd som är finansierat av bidrag från myndigheten för civilt försvar och påverkar därmed även intäkter. Personalkostnader i form av vikariekostnad har varit lägre än föregående år och lägre än budget. SSA Lägre kostnader och intäkter jämfört med budget härrör till största delen brandskyddskontrollerna men även tillsyner har varit något lägre både på intäkts och kostnadssidan. Verksamhetsstöd/utbildning Högre intäkter är kopplat till försäljning av brandbilar. Lägre lokalkostnader än budgeterat beror på att avtal Bysjön blev klart något senare än budgeterat. Lägre lönekostnader på grund av vakanser. Förbundsstab Lägre kostnader än föregående år beror på lägre pensionskostnader samt lägre kostnad för företagshälsovård. Jämfört med budget har kostnaderna varit högre för pension samt uppbokade löneskulder som avser hela förbundet. Investeringsredovisning Total investeringsbudget för 2025 är investeringsbudget för 2025 är därmed 21,0 mnkr vilket inkluderar årets 50,3 mnkr. kvalitetshöjande investeringar i Ludvika. Prognosen för 2025 var att 36,3 mnkr skulle bli färdigställda under året men De kvalitetshöjande investeringar som resultatet blev 18,6 mnkr, resterande görs i Ludvika bekostar Ludvika kommun beräknas bli färdigställda under 2026. genom att stå för avskrivningarna för dessa investeringar. Flera av de pågående projekten beräknas bli färdigställda i början av Totalt medflyttade medel från 2026. investeringsbudget tidigare än 2025 summeras till 29,3 mnkr. Total Nedan presenteras förbundets investeringar. Belopp i tkr Utgifter sedan projektens start Varav årets investeringar Beslutad Ack. Budget Utfall Färdigställda projekt totalutgift utfall Avvikelse 2025 2025 Avvikelse Räddningsutrustning 2 018 1 867 151 1 395 1 751 -356 Fordon 15 564 13 995 1 570 55 4 277 -4 222 varav Släckbil 5 196 4 687 509 0 0 0 varav Släckbil 5 196 4 701 495 0 8 -8 Kvalitetshöjande investeringar Ludvika 2 000 2 019 -19 0 1 909 -1 909 varav ledningsfordon 2 000 2 019 -19 0 1 909 -1 909 Övrigt inkl fastighet 771 686 85 381 499 -118 Summa färdigställda projekt 20 353 18 567 1 786 1 831 8 436 -6 605 Beslutad Ack. Budget Utfall Pågående projekt totalutgift utfall Avvikelse 2025 2025 Avvikelse Räddningsutrustning 735 224 511 605 219 386 Fordon 15 250 5 716 9 534 9 845 5 716 4 129 Kvalitetshöjande investeringar Ludvika 8 350 5 567 2 783 5 100 5 512 -412 Övrigt inkl fastighet 5 656 3 802 1 855 3 619 3 802 -183 Summa pågående projekt 29 992 15 309 14 683 19 169 15 249 3 920 Summa 50 345 33 876 16 469 21 000 23 685 -2 685 Investeringsprojekt Under året har nya avtal ingåtts gällande finansiell leasing om 1 761tkr Drift- och investeringsredovisning Upplysningar om drift- och Upplysningar om tillämpande investeringsredovisningens internredovisningsprinciper uppbyggnad Driftredovisningens intäkter och Direktionen för RDM fastställer årligen i kostnader speglar de ekonomiska juni månad ekonomisk plan för de tre relationerna mellan förbundets närmast kommande åren. Medlemmarna avdelningar. Kommunbidragen och enas om den ekonomiska ram som gäller finansnettot redovisas inte på någon för nästkommande budgetår senast i juni avdelning utan är specificerad i månad året före nästkommande uppställningen i driftredovisningen efter budgetår. Förbundet upprättar därefter verksamhetens nettokostnader. en internbudget på avdelningsnivå som fastställs vid sista direktionsmöte som Personalomkostnader i form av infaller innan budgetårets start. arbetsgivaravgifter är fördelade med faktisk kostnad per avdelning. Medlemskommunerna tilldelar förbundet Pensionskostnaden inklusive löneskatt ett medlemsbidrag som täcker de belastar i sin helhet avdelning kostnader som återstår när intäkter i Förbundsstab. form av taxor, avgifter och övriga intäkter är avräknade. Omdisponering av Inga gemensamma kostnader fördelas ut medlemsbidragen mellan förbundets med schabloner. Största delen av de avdelningar får ske under året så länge gemensamma kostnader som finns i det ej påverkar det totala förbundet som avser lokaler och IT tas medlemsbidrag som är tilldelat hela utfallet för i avdelning förbundet. Verksamhetsstöd. Varje avdelning har sedan ett flertal kostnadsställen Underskott i verksamheten som är av kopplade till sig där ytterligare fördelning sådan omfattning att det inte behöver görs för att underlätta uppföljningen. täckas balanseras till nästkommande år, maximalt 1% av anslagets storlek. Drift- och Underskott överstigande 1% av investeringsredovisningens anslagets storlek täcks upp innevarande samband med årsredovisningens år genom extra bidrag från övriga delar medlemskommunerna. Driftredovisningens intäkter och kostnader summerar ihop till raderna för Överskott över 1% av anslagets storlek. verksamhetens intäkter respektive som uppkommer under ett kostnader i resultaträkningen. Totala verksamhetsår delas ut till investeringar för året som anges i medlemskommunerna under investeringsredovisningen kopplar ihop förutsättning att inga balanserade underskott finns från tidigare år. med upptaget belopp i Balansräkningens not 10 och 11. Investeringar i materiella I samband med att anläggningstillgångar enligt medlemskommunerna enas om den kassaflödesanalysen kopplas ihop med ekonomiska ramen tilldelar de även investeringsbudgeten som kompletteras ramanslag för investeringar. Ramarna med finansiella leasingavtal i not 19. för investeringar fördelar förbundet i sin internbudget efter behov. Investeringsbudgen fastställs vid sista direktionsmötet som infaller innan budgetårets start. Politisk ledning 2025 Arbetsutskott HåGe Persson (M), ordförande Ludvika Liza Lundberg (S), vice ordförande Falun Jenni Sjöblom (M) Borlänge Mats Nilsson (S) Säter Fredrik Jarl (C) Gagnef Direktion – ordinarie ledamöter HåGe Persson (M) ordförande Ludvika Ida Friberg (V) Ludvika Liza Lundberg (S), vice ordförande Falun Anders Lindh (M) Falun Susanne Martinsson (C) Falun Jenni Sjöblom (M) Borlänge Stefan Andersson (SD) Borlänge Lars Jansson (S) Borlänge Mats Nilsson (S), Säter Göran Söderqvist (M) Säter Fredrik Jarl (C), Gagnef Eva-Lotta Törnblom (S) Gagnef Direktion – ersättare Leif Pettersson (S) Ludvika Anders Sjödin (C) Ludvika Tony Björk (S) Falun Sven-Olov Ytterholm (M) Falun Erik Eriksson (MP) Falun Jussi Nieminen Jusola (S) Borlänge Lars Karlsson (M) Borlänge Ulf Rydén (C) Borlänge Fredrik Vådegård (KD) Säter Caroline Willfox(M) Säter Jan Wiklund (M) Gagnef Anders Bengtsson (KD) Gagnef Förbundsrevision Fredrick Federley (C) Gagnef Owe Asmola (M) Ludvika Lars Lundh (S) Falun Katrin Rehnström (KD) Borlänge Anders Johansson (C) Säter Revisionsberättelse Räddningstjänsten Dala Mitt Lugnetleden 3, 791 38 Falun 023-48 88 00 www.dalamitt.se info@dalamitt.se Revisorerna i Räddningstjänsten Dala Mitt Till Fullmäktige i respektive medlemskommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits av direktionen i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt (organisationsnummer 222000-1099). Granskningen har utförts av sakkunniga som biträtt revisorerna. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse”. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Räddningstjänsten Dala Mitt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll i allt väsentligt har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Borlänge 2026-03-09 Lars Lundh Anders Johansson Falu Kommun Säters kommun Katrin Rehnström Fredrick Federley Borlänge kommun Gagnefs kommun Owe Asmola Ludvika kommun WKTG5-6GXCL-K81HY-S1LHI-LF9EC-F144E :yek tnemucod oenneP Bilagor Bilaga 1 Revisorernas redogörelse 2025 Bilaga 2 Förteckning över de sakkunnigas skriftliga rapporter för år 2025 WKTG5-6GXCL-K81HY-S1LHI-LF9EC-F144E :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Ove Asmola Bror Anders Johansson Undertecknare Undertecknare Serienummer: f4af0887409509[…]c64b0d9c10dc8 Serienummer: 2f92ab32129115[…]f584899eb315c IP: 83.59.xxx.xxx IP: 81.237.xxx.xxx 2026-03-10 09:15:02 UTC 2026-03-10 11:52:53 UTC LARS LUNDH FREDRICK FEDERLEY Undertecknare Undertecknare Serienummer: a78f661cc03b12[…]a72e56ad947b8 Serienummer: 815cde733c4e61[…]91d74ab0c6c70 IP: 192.121.xxx.xxx IP: 81.232.xxx.xxx 2026-03-10 15:31:23 UTC 2026-03-10 17:37:07 UTC KATRIN REHNSTRÖM Undertecknare Serienummer: f51bb720aeb323[…]eb1b16b8aa846 IP: 212.85.xxx.xxx 2026-03-11 07:47:17 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. WKTG5-6GXCL-K81HY-S1LHI-LF9EC-F144E :lekcyntnemukod oenneP Bilaga 1 till revisionsberättelsen för år 2025 Revisorerna i Räddningstjänsten Dala Mitt Revisorernas redogörelse för år 2025 För att kunna ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning har vi granskat den verk- samhet som bedrivs inom Räddningstjänsten Dala Mitts verksamhetsområden och då prövat om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom förbundet är tillräcklig. Revisorerna har under året haft fem sammanträden. För fullgörandet av uppdraget och som underlag till planerad revisionsinriktning har en väsentlighets- och riskbedömning gjorts. Revisorerna har under året sammanträffat med förbundets ekonomichef och förbundschef. Revisorerna har vid granskningen biträtts av KPMG, därefter Azets Revision & Rådgivning AB. Grundläggande årlig granskning Kommunallagen (KL 12 kap 1 §) ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom förbundets verksamhetsområde. Den grundläggande granskningen är till sin karaktär en löpande insamling av fakta och iakttagelser. Granskningen ska ge underlag för att bedöma direktionens styrning, uppföljning och kontroll, säkerhet i redovisningssystem och rutiner samt måluppfyllelse, för att kunna uttala sig i ansvarsfrågan. Revisorerna har under året tagit del av protokoll från direktionen. Utöver detta tar revisorerna löpande del av ekonomiska rapporter för verksamheten. Azets har sammanställt resultatet av den grundläggande granskningen i en rapport. Utifrån granskningens resultat rekommenderades direktionen att: • Redovisa utfallet för alla verksamhetsmål i delårsrapporten • Komplettera den ekonomiska rapporteringen till direktionen med de delar som finanspolicyn kräver. • Ta aktiv del i riskanalysen inför intern kontroll. • Beskriva i uppföljningen av intern kontroll hur avvikelserna har åtgärdats. Annan granskning Nedan följer en sammanfattning av resultatet av fördjupade granskningar och redovisningsrevisionen. Det skall dock noteras att resultatet som redovisas för respektive granskning är det som redovisades vid den tidpunkt som avrapporteringen gjordes vilket gör att det kan ha skett förändringar efter detta tillfälle. Redovisningsrevision Denna granskning syftar till att utröna om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som utövas inom direktionen är tillräcklig. Det senare gäller frågan om tillförlitligheten i räkenskaperna och säkerheten i system och rutiner. Vi har bland annat granskat delårsbokslutet per 31 augusti 2025 och årsredovisningen för år 2025. Verksamhetsrevision Azets fick av revisorerna i Räddningstjänst Dala Mitt i uppdrag att genomföra en översiktlig Bilaga 1 till revisionsberättelsen för år 2025 granskning av förbundets arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare utifrån ett jämställdhets-, och jämlikhetsperspektiv. Uppdraget ingick i revisionsplanen för år 2025. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte var att direktionen i allt väsentligt hade ett ändamålsenligt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Vidare bedömde vi att förbundet endast delvis arbetade effektivt för att implementera strategier för att främja en inkluderande arbetskultur samt endast delvis säkerställde efterlevnad av diskrimineringslagen. Utifrån granskningens resultat rekommenderades direktionen att: • Tillse att nyligen antagna styrdokument integreras fullt ut i det löpande arbetet samt följa upp hur väl de fått genomslag i organisationen. • Fortsätta att systematiskt följa utvecklingen av könsfördelningen i både operativa och ledande funktioner samt integrera fördelningen i årsredovisningen för att stärka transparens och möjliggöra långsiktig uppföljning. • Överväga att integrera relevanta branschstöd i det operativa arbetet, exempelvis MSB:s vägledning, för att stärka genomförande av jämställdhets- och mångfaldsarbetet i praktiken. • Etablera en sammanhållen och organisationsövergripande utbildningsstruktur inom inkludering, mångfald, jämställdhet och jämlikhet så att samtliga medarbetare erbjuds kompetensutveckling inom området. • Överväga att genomföra pulsmätningar mer frekvent, för att snabbare fånga upp medarbetarnas upplevelser. I samband med detta kan det vara fördelaktigt att överväga att genomföra mätningar som särskilt behandlar arbetsplatskultur och upplevelser av kränkande särbehandling utifrån diskrimineringsgrunderna med tätare frekvens. • Säkerställa att uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt återrapportering avseende kränkande särbehandling sker till direktionen med regelbundenhet. • Komplettera Handlingsplanen vid kränkande särbehandling med en beskrivning av eskaleringsvägar, då dessa saknas i nuvarande plan. • I Riktlinje - visselblåsarfunktion tydliggöra vad som utgör ett missförhållande enligt lag (2021:890) och vilka typer av händelser som ska hanteras inom ordinarie arbetsmiljösystem. • Säkerställa att det finns strukturer för trygg uppgiftslämning och system för rapportering av upplevelsen kring kränkande särbehandling samt säkerställa sammanställning, uppföljning och återrapportering av inrapporterade händelser. • Verka för att förbättra lönekartläggningen så att analys sker av hela lönebilden samt dokumentera och motivera eventuella undantag från kartläggningen i syfte att säkerställa transparens. En förteckning över utförd granskning lämnas i Bilaga 2 till revisionsberättelsen för 2025. Bilaga 2 till revisionsberättelsen för år 2025 Revisorerna i Räddningstjänsten Dala Mitt Förteckning över utförd granskning under 2025 • Granskning av delårsrapport 2025-08-31 • Granskning av bokslut och årsredovisning för år 2025 • Granskning av attraktiv arbetsgivare utifrån ett jämställdhets-, och jämlikhetsperspektiv • Grundläggande granskning 2025 Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Det sakkunniga biträdets yttrande Till revisorerna i Räddningstjänsten Dala Mitt org.nr 222000-1099 Inledning Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Räddningstjänsten Dala Mitt utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunens förtroendevalda revisorer 2026-03-09. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalanden med reservation Vi har u(cid:414)ört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Räddningstjänsten Dala Mitt för år 2025-01-01–2025-12-31 avtagen av direk(cid:415)onen den 2026- 03-06. Vi har granskat förvaltningsberä(cid:425)elsen, samt dri(cid:332)- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruk(cid:415)oner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, med reserva(cid:415)on för det förhållande som beskrivs i avsni(cid:425)et Grund för u(cid:425)alanden, upprä(cid:425)ats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rä(cid:425)visande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Som en konsekvens av att förbundet inte har presenterat någon utredning eller kartläggning som styrker att samtliga leasingkontrakt kan redovisas som operationell leasing i årsredovisningen har vi inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende ställningstagandet som presenteras som en upplysning i årsredovisningen. Till följd av detta har vi inte kunnat avgöra om det hade varit nödvändigt med ändringar gällande redovisningen av leasingkontrakt i balansräkning, resultaträkning samt noter. Då enbart ett leasingkontrakt räknats om. Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet www.azets.se HO66D-95I1L-JBNN3-PYHC3-HGFDB-N8LJY :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Direktionens ansvar Det är direktionen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Direktionen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag. • Skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. www.azets.se HO66D-95I1L-JBNN3-PYHC3-HGFDB-N8LJY :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, drift- och investeringsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Borlänge 2026-03-13 Azets Revision & Rådgivning AB Adam Eriksson Levd Auktoriserad revisor/Ansvarigt sakkunnigt biträde www.azets.se HO66D-95I1L-JBNN3-PYHC3-HGFDB-N8LJY :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." ADAM ERIKSSON LEVD Undertecknare Serienummer: 541f88b6a254ee[…]0e795a9402361 IP: 78.68.xxx.xxx 2026-03-13 11:58:13 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. HO66D-95I1L-JBNN3-PYHC3-HGFDB-N8LJY :lekcyntnemukod oenneP Revisorerna i Räddningstjänsten Dala Mitt Till Fullmäktige i respektive medlemskommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits av direktionen i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt (organisationsnummer 222000-1099). Granskningen har utförts av sakkunniga som biträtt revisorerna. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse”. Vi bedömer sammantaget att direktionen i Räddningstjänsten Dala Mitt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll i allt väsentligt har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Borlänge 2026-03-09 Lars Lundh Anders Johansson Falu Kommun Säters kommun Katrin Rehnström Fredrick Federley Borlänge kommun Gagnefs kommun Owe Asmola Ludvika kommun WKTG5-6GXCL-K81HY-S1LHI-LF9EC-F144E :yek tnemucod oenneP Bilagor Bilaga 1 Revisorernas redogörelse 2025 Bilaga 2 Förteckning över de sakkunnigas skriftliga rapporter för år 2025 WKTG5-6GXCL-K81HY-S1LHI-LF9EC-F144E :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Ove Asmola Bror Anders Johansson Undertecknare Undertecknare Serienummer: f4af0887409509[…]c64b0d9c10dc8 Serienummer: 2f92ab32129115[…]f584899eb315c IP: 83.59.xxx.xxx IP: 81.237.xxx.xxx 2026-03-10 09:15:02 UTC 2026-03-10 11:52:53 UTC LARS LUNDH FREDRICK FEDERLEY Undertecknare Undertecknare Serienummer: a78f661cc03b12[…]a72e56ad947b8 Serienummer: 815cde733c4e61[…]91d74ab0c6c70 IP: 192.121.xxx.xxx IP: 81.232.xxx.xxx 2026-03-10 15:31:23 UTC 2026-03-10 17:37:07 UTC KATRIN REHNSTRÖM Undertecknare Serienummer: f51bb720aeb323[…]eb1b16b8aa846 IP: 212.85.xxx.xxx 2026-03-11 07:47:17 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. WKTG5-6GXCL-K81HY-S1LHI-LF9EC-F144E :lekcyntnemukod oenneP Bilaga 1 till revisionsberättelsen för år 2025 Revisorerna i Räddningstjänsten Dala Mitt Revisorernas redogörelse för år 2025 För att kunna ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning har vi granskat den verk- samhet som bedrivs inom Räddningstjänsten Dala Mitts verksamhetsområden och då prövat om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom förbundet är tillräcklig. Revisorerna har under året haft fem sammanträden. För fullgörandet av uppdraget och som underlag till planerad revisionsinriktning har en väsentlighets- och riskbedömning gjorts. Revisorerna har under året sammanträffat med förbundets ekonomichef och förbundschef. Revisorerna har vid granskningen biträtts av KPMG, därefter Azets Revision & Rådgivning AB. Grundläggande årlig granskning Kommunallagen (KL 12 kap 1 §) ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom förbundets verksamhetsområde. Den grundläggande granskningen är till sin karaktär en löpande insamling av fakta och iakttagelser. Granskningen ska ge underlag för att bedöma direktionens styrning, uppföljning och kontroll, säkerhet i redovisningssystem och rutiner samt måluppfyllelse, för att kunna uttala sig i ansvarsfrågan. Revisorerna har under året tagit del av protokoll från direktionen. Utöver detta tar revisorerna löpande del av ekonomiska rapporter för verksamheten. Azets har sammanställt resultatet av den grundläggande granskningen i en rapport. Utifrån granskningens resultat rekommenderades direktionen att: • Redovisa utfallet för alla verksamhetsmål i delårsrapporten • Komplettera den ekonomiska rapporteringen till direktionen med de delar som finanspolicyn kräver. • Ta aktiv del i riskanalysen inför intern kontroll. • Beskriva i uppföljningen av intern kontroll hur avvikelserna har åtgärdats. Annan granskning Nedan följer en sammanfattning av resultatet av fördjupade granskningar och redovisningsrevisionen. Det skall dock noteras att resultatet som redovisas för respektive granskning är det som redovisades vid den tidpunkt som avrapporteringen gjordes vilket gör att det kan ha skett förändringar efter detta tillfälle. Redovisningsrevision Denna granskning syftar till att utröna om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som utövas inom direktionen är tillräcklig. Det senare gäller frågan om tillförlitligheten i räkenskaperna och säkerheten i system och rutiner. Vi har bland annat granskat delårsbokslutet per 31 augusti 2025 och årsredovisningen för år 2025. Verksamhetsrevision Azets fick av revisorerna i Räddningstjänst Dala Mitt i uppdrag att genomföra en översiktlig Bilaga 1 till revisionsberättelsen för år 2025 granskning av förbundets arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare utifrån ett jämställdhets-, och jämlikhetsperspektiv. Uppdraget ingick i revisionsplanen för år 2025. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte var att direktionen i allt väsentligt hade ett ändamålsenligt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Vidare bedömde vi att förbundet endast delvis arbetade effektivt för att implementera strategier för att främja en inkluderande arbetskultur samt endast delvis säkerställde efterlevnad av diskrimineringslagen. Utifrån granskningens resultat rekommenderades direktionen att: • Tillse att nyligen antagna styrdokument integreras fullt ut i det löpande arbetet samt följa upp hur väl de fått genomslag i organisationen. • Fortsätta att systematiskt följa utvecklingen av könsfördelningen i både operativa och ledande funktioner samt integrera fördelningen i årsredovisningen för att stärka transparens och möjliggöra långsiktig uppföljning. • Överväga att integrera relevanta branschstöd i det operativa arbetet, exempelvis MSB:s vägledning, för att stärka genomförande av jämställdhets- och mångfaldsarbetet i praktiken. • Etablera en sammanhållen och organisationsövergripande utbildningsstruktur inom inkludering, mångfald, jämställdhet och jämlikhet så att samtliga medarbetare erbjuds kompetensutveckling inom området. • Överväga att genomföra pulsmätningar mer frekvent, för att snabbare fånga upp medarbetarnas upplevelser. I samband med detta kan det vara fördelaktigt att överväga att genomföra mätningar som särskilt behandlar arbetsplatskultur och upplevelser av kränkande särbehandling utifrån diskrimineringsgrunderna med tätare frekvens. • Säkerställa att uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt återrapportering avseende kränkande särbehandling sker till direktionen med regelbundenhet. • Komplettera Handlingsplanen vid kränkande särbehandling med en beskrivning av eskaleringsvägar, då dessa saknas i nuvarande plan. • I Riktlinje - visselblåsarfunktion tydliggöra vad som utgör ett missförhållande enligt lag (2021:890) och vilka typer av händelser som ska hanteras inom ordinarie arbetsmiljösystem. • Säkerställa att det finns strukturer för trygg uppgiftslämning och system för rapportering av upplevelsen kring kränkande särbehandling samt säkerställa sammanställning, uppföljning och återrapportering av inrapporterade händelser. • Verka för att förbättra lönekartläggningen så att analys sker av hela lönebilden samt dokumentera och motivera eventuella undantag från kartläggningen i syfte att säkerställa transparens. En förteckning över utförd granskning lämnas i Bilaga 2 till revisionsberättelsen för 2025. Bilaga 2 till revisionsberättelsen för år 2025 Revisorerna i Räddningstjänsten Dala Mitt Förteckning över utförd granskning under 2025 • Granskning av delårsrapport 2025-08-31 • Granskning av bokslut och årsredovisning för år 2025 • Granskning av attraktiv arbetsgivare utifrån ett jämställdhets-, och jämlikhetsperspektiv • Grundläggande granskning 2025 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 27 (61) Kf § 16 Bokslut och årsredovisning för Språktolknämnden 2025 KS2026/0088 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att godkänna verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden i Dalarna. 2. Kommunfullmäktige beslutar bevilja kommunens ledamöter i Språktolknämnden ansvarsfrihet för 2025. ____________ Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden i Dalarna. I verksamhetsberättelsen redogörs för Språktolknämnden 2025. Årsbokslutet för 2025 visar ett nollresultat. Verksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen och eventuella överskott/underskott regleras till medlemmarna alternativt balanseras till kommande år. Den ekonomiska omslutningen uppgick 2025 till 30,4 miljoner kronor vilket är en minskning jämfört med föregående års utfall men utgör en mindre ökning jämfört med budget. Den budgeterade omslutningen låg på 30,1 miljoner för 2025. Intäkterna översteg budget till följd av ökad debitering för tolkförmedlingsuppdrag. Uppdragsvolymen har varierat under året med högre nivåer under vår, höst och vinter samt lägre under sommaren. Lönekostnaderna var något lägre än budget på grund av tjänstledighet, medan kostnader för uppdragstagare var högre. Språktolknämndens beslut är enligt förslag från tolkförmedlingen, där förslaget för år 2025 är att Tolkförmedlingen återbetalar verksamhetens överskott. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för Språktolknämnden i Dalarna. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 mars 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 28 (61) Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 46 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 55 Delges Språktolknämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-03-10 1 (1) Handläggare Diarienummer Catherine Hellgren KS2026/0088 Ekonomichef Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden i Dalarna Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att godkänna verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden i Dalarna. Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden i Dalarna. I verksamhetsberättelsen redogörs för Språktolknämnden 2025. Årsbokslutet för 2025 visar ett nollresultat. Verksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen och eventuella överskott/underskott regleras till medlemmarna alternativt balanseras till kommande år. Den ekonomiska omslutningen uppgick 2025 till 30,4 miljoner kronor vilket är en minskning jämfört med föregående års utfall men utgör en mindre ökning jämfört med budget. Den budgeterade omslutningen låg på 30,1 miljoner för 2025. Intäkterna översteg budget till följd av ökad debitering för tolkförmedlingsuppdrag. Uppdragsvolymen har varierat under året med högre nivåer under vår, höst och vinter samt lägre under sommaren. Lönekostnaderna var något lägre än budget på grund av tjänstledighet, medan kostnader för uppdragstagare var högre. Språktolknämndens beslut är enligt förslag från tolkförmedlingen, där förslaget för år 2025 är att Tolkförmedlingen återbetalar verksamhetens överskott. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för Språktolknämnden i Dalarna. Beslutsunderlag Bilaga: Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden Catherine Hellgren John Steen Ekonomichef Kommundirektör Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) sid Sammanträdesdatum Språktolknämnden i Dalarna 2026-02-19

Kf § 17 Bokslut och årsredovisning för Gemensamma överförmyndarnämnden 2025 KS2026/0082 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsbokslut 2025 och uppföljning av nämndplan 2025 för Överförmyndare i samverkan Falun-Borlängeregionen. 2. Kommunfullmäktige beslutar bevilja kommunens ledamöter i Överförmyndare i samverkan Falun-Borlängeregionen ansvarsfrihet för 2025. ____________ Ärendebeskrivning Uppföljning av nämndplan 2025 och årsbokslut 2025 har tidigare benämnts verksamhetsberättelse med årsbokslut för Överförmyndare i samverkan Falun- Borlängeregionen. I uppföljning av nämndplan och årsbokslut redogörs för verksamheten för Gemensamma Överförmyndarnämnden. Utfallet för verksamheten uppgick till ett överskott på +510 tkr, vilket kommer att regleras mellan de 6 kommuner som ingår i enlighet med samverkansavtalet. Utfall för totala kostnader uppgick till 12 051 tkr vilket var 510 tkr lägre än de budgeterade kostnaderna på 12 561 tkr. Differensen på +512 tkr berodde huvudsakligen på lägre personalkostnader under sommarperioden. Säters del av total budget för 2025 uppgick till 829 tkr och utfallet blev 795 tkr, vilket innebär en reglering på +34 tkr. Beslutsunderlag Uppföljning av nämndplan 2025 och årsbokslut 2025 för Överförmyndare i samverkan Falun-Borlängeregionen Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 mars 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 49 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 58 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 30 (61) Delges Gemensamma överförmyndarnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-03-10 1 (1) Handläggare Diarienummer Catherine Hellgren KS2026/0082 Ekonomichef Årsbokslut 2025 och uppföljning av nämndplan för Gemensamma Överförmyndarnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att godkänna årsbokslut 2025 och uppföljning av nämndplan 2025 för Överförmyndare i samverkan Falun-Borlängeregionen. Ärendebeskrivning Uppföljning av nämndplan 2025 och årsbokslut 2025 har tidigare benämnts verksamhetsberättelse med årsbokslut för Överförmyndare i samverkan Falun-Borlängeregionen. I uppföljning av nämndplan och årsbokslut redogörs för verksamheten för Gemensamma Överförmyndarnämnden. Utfallet för verksamheten uppgick till ett överskott på +510 tkr, vilket kommer att regleras mellan de 6 kommuner som ingår i enlighet med samverkansavtalet. Utfall för totala kostnader uppgick till 12 051 tkr vilket var 510 tkr lägre än de budgeterade kostnaderna på 12 561 tkr. Differensen på +512 tkr berodde huvudsakligen på lägre personalkostnader under sommarperioden. Säters del av total budget för 2025 uppgick till 829 tkr och utfallet blev 795 tkr, vilket innebär en reglering på +34 tkr. Beslutsunderlag Uppföljning av nämndplan 2025 och årsbokslut 2025 för Överförmyndare i samverkan Falun- Borlängeregionen. Catherine Hellgren John Steen Ekonomichef Kommundirektör Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) sid Sammanträdesdatum Gemensamma Överförmyndarnämnden 2026-02-16

18 § i kommunallagen utgår till de ledamöter och ersättare i direktionen och de revisorer som utsetts av medlemmen. RDM betalar dessa ersättningar enligt RDM:s rutiner som sammanfaller med RDM:s lönerutiner i övrigt. 29 Ändringar i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen ska föreslås av förbundsdirektionen och fastställas av fullmäktige i respektive medlemskommun. Förbundsordning har antagits av: Antagen av Förbundsdirektionen Räddningstjänsten Dala Mitt 2021-12-02. Kommunfullmäktige i Borlänge Kommun 2022-02-15 § 6 Kommunfullmäktige i Falu Kommun 2022-03-10 § 31 Kommunfullmäktige i Gagnefs kommun 2022-03-07 § 12 Kommunfullmäktige i Säters kommun 2022-02-24 § 21 Kommunfullmäktige i Ludvika kommun 2022-02-07 § 9 Sidan 10 av 10 MISSIV 26-03-06 • Från Kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) • Till Fullmäktige i Falu, Borlänge, Säter, Ludvika och Gagnefs kommun Ärende Tillägg till gällande förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt. Bakgrund På uppdrag av förbundsdirektionen har RDM haft i uppgift att söka stöd hos annan part för nödvändiga IT-och systemtjänster. Direktionen har uppmuntrat RDM att som gemensam samhällsviktig verksamhet främst söka stöd hos medlemskommunerna. Detta uppdrag är en följd av interna anmärkningar, men också från revision av förbundet under 2022 på teman informationssäkerhet och dataskydd. RDM är ett litet kommunalförbund med totalt 150 heltidsarbetande. Att över tid tillse rätt kompetens för att förvalta och utveckla det IT stöd som en samhällsbärande räddningstjänstverksamhet behöver, är både svårt och kostnadsdrivande. Därtill kräver en förändrad omvärldssituation och riskbild, ett betydligt större fokus på säkerhet och säkerhetsskydd. Ny skärpt lagstiftning på området gäller (t e x cybersäkerhet och NIS2) och detta kräver ytterligare särskild expertis. För att möjliggöra för RDM att erhålla stöd från medlemskommun har det uppmärksammats att tillägg till förbundsordningen krävs. Därav lyfts aktuellt ärende till RDM’s medlemskommuner. Analys juridik Räddningstjänsten Dala Mitt är ett kommunalförbund där ingående kommuner finansierar verksamheten utifrån befolkningsmängd. Ingen kommun är majoritetsägare. Sammanfattningen har sammanställts av RDM men samverkats med kommunjurister och UHC. LOU Upphandlingsmyndigheten beskriver på ett bra sätt vilka typer av intern upphandling som undantas från LOU. I fallet med RDM är det fråga om en ”omvänd intern upphandling”, dvs den kontrollerade parten vill upphandla från den som har kontroll. När flera upphandlande organisationer har Lugnetleden 3 Telefonnummer www.dalamitt.se 791 38 Falun 023-48 88 00 info@dalamitt.se MISSIV 26-03-06 gemensam kontroll över motparten anses det inte möjligt att göra en omvänd intern upphandling. Kommunalt samverkansavtal Det som kan regleras inom ramen för ett kommunalt samverkansavtal är det som rimligen faller inom kommunal kompetens. Enligt kommunallagen (2017:725) får ett samverkansavtal inte ge kommuner uppgifter utanför den kommunala kompetensen. Samarbetet måste alltså röra sådant som kommunerna redan har rätt att göra var för sig. Det är juridiskt tveksamt om IT-drift anses vara en kommunal kompetens. Därför anses detta inte vara ett alternativ. Avropa IT genom IT-partner eller upphandla RDM kan avropa eller upphandla IT-drift. Att en extern part tar del av de uppgifter som hör till en samhällsviktig verksamhet vilket kommunernas räddningstjänst är, innebär en risk. Detta har medlemskommunerna uttryck oro inför. Lugnetleden 3 Telefonnummer www.dalamitt.se 791 38 Falun 023-48 88 00 info@dalamitt.se MISSIV 26-03-06 Huruvida en kommun själv kan vara part i en upphandling (te x IT-drift) tolkas olika av kommunerna. Förbundsordning Via förbundsordningen är det möjligt att delegera ansvar för ett lagstyrt uppdrag såsom LSO (lagen om skydd mot olyckor). Förbundsordningen kan också ge utrymme för medlemskommunerna att avropa andra typer av tjänster utifrån egna behov. Kommunerna avropar idag till exempel utbildning för egen personal i grundläggande brand från RDM. Den förslagna skrivelsen innebär det motsatta, det vill säga att RDM kan avropa tjänst/uppdrag från en medlemskommun. Faktiska behov IT RDM Faktiska behov för RDM är fortfarande under utredning. Kartläggning kräver full insyn i RDM’s IT-miljö vilket kräver avtal och säkerhetsskydds- överenskommelse. Det var i denna fas som det uppmärksammades att samverkansavtal för IT-drift inte var juridiskt självklart. Behovet innefattar både hårdvara med rätt prestanda (servrar, datorer, hubbar mm) mjukvara (licenser), hållbar IT-plattform med ett relevant säkerhetsskydd samt kundstöd. Stordriftsfördelar, specialiserad kompetens, standardiserade plattformar och laguppfyllnad är de viktigast skälen för RDM att jobba för att få ta del av en bättre IT drift/plattform. Däremot behöver RDM fortsättningsvis även upprätthålla egen kompetens för branschknutna system för t e x utalarmering och ”Hesa Fredrik”. Behovet möts bäst genom att samla IT-drift på ett systematiskt och säkert sätt, samt bistå övergången till mer adekvata system och lagringsmöjligheter. Detta görs enklast genom att EN part tar ansvar och driver detta arbete, och att räddningstjänsten gör det vi är bäst på – rädda liv och egendom. Analys Borlänge/avropad part samt ekonomi Fördel kommun - Bättre kontroll säkerhet och data - Snabbare anpassning till verksamheten - Mindre leverantörsberoende - Självkostnadsprincip grund för tjänst Lugnetleden 3 Telefonnummer www.dalamitt.se 791 38 Falun 023-48 88 00 info@dalamitt.se MISSIV 26-03-06 I detta läge finns inget offert som beskriver kostnaden för att Borlänge kommun blir IT-driftspartner åt RDM. Däremot har dialog förts att det ska ske på samma principer som det idag görs för t e x Säters kommun, som redan har sin IT drift hos Borlänge kommun. Detta har vi sett som en garant att inga överpriser ska förekomma och att kostnadseffektivitet är fortsatt en central del av uppdraget. Att avropa upphandlad part är möjligt, men har inte beaktats hitintills. Detta då risken att inte ha rådighet över IT-miljön gällande utryckande verksamhet har ansetts som riskabelt. Kommunerna vill helt enkelt ha sin räddningstjänst nära. Varför så bråttom? 2026 har RDM en tillfällig resurs på 50% för IT uppdraget och vi håller oss således flytande under innevarande år. Längre än så ser vi att det kommer medföra risk för verksamheten. Att gå från egen IT till att vara en del av större organisation tar tid. Estimat vi fått pekar på att det tar 12-16 månader från det att projekt påbörjas tills det är slutfört, beroende på exakt innehåll. Vi har stora IT-projekt om hörnet (t e x Swenn). För att klara dessa krävs en systematisk uppbyggd IT-miljö, och ett säkert arbetssätt runt IT-driften. Till detta kommer de lagskärpningar som skett i närtid, som vi är väl medvetna om att RDM inte uppfyller med IT-drift i egen regi. Katarina Mowitz Förbundsdirektör RDM Lugnetleden 3 Telefonnummer www.dalamitt.se 791 38 Falun 023-48 88 00 info@dalamitt.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum för direktionsmöte Diarienummer 2026-03-06 2026-001970 Tillägg till gällande förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM). Förslag till beslut Räddningstjänsten Dala Mitt föreslår att Förbundsdirektionen föreslår att följande tillägg fastställs av fullmäktige i respektive medlemskommun skyndsamt. Ärendebeskrivning Tillägg av ny paragraf (§6) till Förbundsordning för RDM gällande huvudmannaskap för teknik, system och IT enligt nedan:

Kf § 19 Ny taxa enligt plan- och bygglagen KS2026/0121 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Upphäva plan- och byggtaxan som fastställdes 2011 2. Anta ny bygglovstaxa att gälla från och med 2026-08-01 3. Fastställa att tidigare gemensam plan- och byggtaxa delas upp i två separata taxor: bygglovstaxa respektive plantaxa 4. Fastställa att plantaxan ska gälla oförändrad och självständigt fram till dess att den ändras eller upphävs genom särskilt beslut __________ Bakgrund Kommunfullmäktige fastställde år 2011 en gemensam plan- och byggtaxa efter beslut i miljö- och byggnämnden (MBN§65, 2011-03-23). Taxan har sedan dess reglerat avgifter för såväl planverksamhet som bygglovsverksamhet. Sedan dess har både lagstiftning och den kommunala organisationen förändrats. Skäl till att upphäva bygglovstaxan och anta en ny 1. Förändringar i lagstiftningen Sedan 2011 har flera förändringar genomförts i Plan- och bygglagen (PBL) och tillhörande regelverk. Förändringarna har bland annat avsett: • nya och förändrade lovplikter • krav på startbesked och slutbesked • utökade tillsynsbestämmelser • förändrade handläggningsmoment • ökade krav på digitalisering Den nuvarande bygglovsdelen av taxan är inte fullt anpassad till dagens lagstiftning och arbetsprocesser. För att säkerställa att avgiftsuttaget sker i enlighet med gällande rätt och motsvarar den faktiska arbetsinsatsen behöver en ny, uppdaterad bygglovstaxa antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 33 (61) 2. Tydlighet och förutsebarhet för medborgare En central utgångspunkt är att det ska vara enkelt för medborgare och företag att på förhand kunna förstå vad en åtgärd kostar. Den nya bygglovstaxan syftar till att: • vara mer överskådlig och pedagogisk • ge bättre möjlighet att uppskatta kostnader i förväg • skapa ökad transparens • stärka rättssäkerheten och likabehandlingen Det ska vara tydligt vad som ingår i avgiften och hur den beräknas. 3. Jämförbarhet med andra kommuner Många kommuner i Dalarna och övriga landet har under senare år reviderat sina bygglovstaxor. Den nya taxan har utformats med beaktande av avgiftsnivåer i jämförbara kommuner. Syftet är att: • avgiftsnivåerna ska ligga på en rimlig nivå • kommunen inte ska avvika oskäligt från regional praxis • säkerställa kostnadstäckning enligt självkostnadsprincipen Detta bidrar till likvärdig behandling regionalt och nationellt. 4. Uppdelning av plan- och byggtaxa Den tidigare taxan är en gemensam plan- och byggtaxa. Idag ligger planverksamheten och bygglovsverksamheten under två olika nämnder. För att tydliggöra ansvar, beslutsmandat och framtida revideringar är det nödvändigt att dela upp taxan i: • en bygglovstaxa • en plantaxa Detta säkerställer att respektive nämnd ansvarar för sin egen taxa och att framtida ändringar kan genomföras utan att påverka den andra verksamheten. 5. Särskilt om plantaxan Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 34 (61) Det är viktigt att tydligt fastställa att: • Plantaxan inte upphävs genom detta beslut. • Plantaxan ska fortsätta att gälla i sin nuvarande lydelse. • Plantaxan gäller självständigt till dess att den ändras eller upphävs genom särskilt beslut. • Ändringar i bygglovstaxan påverkar inte plantaxan. • Detta skapar kontinuitet i planverksamheten samtidigt som bygglovstaxan moderniseras. Beslutsunderlag Miljö- och byggnämnden den 23 mars 2011 § 65 Miljö- och byggnämnden den 25 februari 2026 § 17 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 70 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 61 Delges Miljö- och byggnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Taxa enligt plan- och bygglagen 2026 Dokumentinformation Dokumentnamn Dokumenttyp Omfattar Taxa enligt plan- och Avgiftsföreskrifter Avgifter för prövning, bygglagen 2026 handläggning och tillsyn enligt plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen (2011:338) samt anslutande föreskrifter. Taxan omfattar även planavgift enligt 9 kap.

Kf § 20 Införande av 1 %-regeln för konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnation KS2025/0071 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att: 1. Införa den så kallade 1 %-regeln vid nybyggnad av fastighet eller vid omfattande ombyggnads- eller renoveringsarbeten. 2. Uppdra till kulturnämnden att ta fram ett förslag på nya riktlinjer för tillämpning av 1-procentsregeln. ____________ Ärendebeskrivning I Säter tillämpas 0,5-procentregel vid byggnationer, det vill säga 0,5 procent av byggkostnaden vid ny-, om- och tillbyggnader, ska användas till konstnärlig utsmyckning. Staten tillämpar 1 procent regeln och det är också vad som rekommenderas kommunerna. Cirka 41 procent av kommunerna och cirka 55 procent av regionerna tillämpar 1-procentregeln. Säter är en kommun som satsar och vill satsa på kulturområdet. Införande av 1- procentregeln skulle stärka bilden av Säter som en kulturkommun, men också ge större möjligheter till att utforma lämpliga konstnärliga utsmyckningar samt att göra utsmyckningarna mer synliga för allmänheten. I dag hamnar mycket av utsmyckningen inom den aktuella byggnadens väggar. Beslutet om 0,5%-regeln antogs av kommunfullmäktige 1997-02-20, §9. Förutom den ekonomiska delen fastställdes också riktlinjer för konstnärlig utsmyckning vid utsmyckning vid uppförande av kommunala byggnader i Säters kommun. Dessa riktlinjer bör ses över och eventuellt revideras alternativt aktualiseras. Kulturnämnden beslutade vid sammanträdet 2025-02-06 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att införa den så kallade 1%-regeln vid nybyggnad av fastighet eller vid omfattande ombyggnads- eller renoveringsarbeten samt översända till budgetberedningen. Kulturchef fick också i uppdrag att se över befintliga riktlinjer för hur principen ska tillämpas. (KN 2025/0006). Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 36 (61) Kommunstyrelsen beslutade översända ärendet direkt till budgetberedning 2026 (KS 2025/0071). Själva grundfrågan i ärendet handlar om den principiella regeln för hur mycket som ska avsättas för konstnärlig gestaltning i samband med större byggprojekt i Säters kommun. Det blir därmed inte en budgetfråga innan beslut fattats att investeringar i större byggprojekt ska göras. Kulturnämnden kommer hantera förslag på revidering av riktlinjer för 0,5 alt 1%- regeln under våren 2026. Bakgrund 1 %-regeln för konstnärlig utsmyckning är en princip som innebär att ungefär en procent av byggkostnaden vid offentliga byggprojekt avsätts till konstnärlig gestaltning. Regeln har spelat en viktig roll för hur konst integreras i offentliga miljöer i Sverige och många andra länder. Idén uppstod i början av 1900-talet. År 1937 infördes principen i Sverige efter ett beslut från Sveriges riksdag. Syftet var att säkerställa att konst blev en naturlig del av offentliga byggnader och miljöer, samtidigt som konstnärer fick fler uppdrag och en stabilare arbetsmarknad. Beslutet byggde på tanken att konst i det offentliga rummet bidrar till både estetiska och demokratiska värden i samhället. Under efterkrigstiden, särskilt under 1950- och 1960-talen när stora delar av välfärdsstaten byggdes ut, fick regeln stor betydelse. När nya skolor, sjukhus och bostadsområden uppfördes integrerades konstverk i arkitekturen – till exempel muralmålningar, skulpturer och reliefer. Institutioner som Statens konstråd fick en central roll i att förverkliga principen och beställa konst till statliga byggnader. Med tiden har 1 %-regeln spridits till många kommuner och regioner i Sverige. Även om den inte är en lag utan en rekommendation eller policy, har den blivit en etablerad norm inom offentlig byggnation. Flera andra länder har också infört liknande modeller, ofta kallade percent for art. I dag används principen för att främja konstnärlig kvalitet och skapa levande offentliga miljöer. Samtidigt diskuteras regeln kontinuerligt – bland annat hur stor andelen bör vara, hur medlen ska användas och hur konstnärer ska involveras i planeringsprocessen. Sammanfattningsvis har 1 %-regeln haft stor betydelse för utvecklingen av offentlig konst i Sverige. Genom att avsätta en liten del av byggbudgeten till konst har den Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 37 (61) bidragit till att göra konst tillgänglig i vardagsmiljöer och stärkt konstnärers roll i samhällsbyggandet. Beslutsunderlag Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning vid uppförande av kommunala byggnader i Säters kommun, kommunfullmäktige den 20 februari 1997 § 9 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 13 mars 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 50 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 50 Delges Kulturnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-03-13 1 (3) Handläggare Diarienummer Anette Kotilainen KS2025/0071 Kulturchef Införande av 1% regeln för konstnärlig utsmyckning Förslag till beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att: 1. införa den så kallade 1-procentsregeln vid nybyggnad av fastighet eller vid omfattande ombyggnads- eller renoveringsarbeten. 2. uppdra till Kulturnämnden att ta fram ett förslag på nya riktlinjer för tillämpning av 1-procentsregeln. Ärendebeskrivning I Säter tillämpas 0,5-procentregel vid byggnationer, det vill säga 0,5 procent av byggkostnaden vid ny-, om- och tillbyggnader, ska användas till konstnärlig utsmyckning. Staten tillämpar 1 procent regeln och det är också vad som rekommenderas kommunerna. Cirka 41 procent av kommunerna och cirka 55 procent av regionerna tillämpar 1-procentregeln. Säter är en kommun som satsar och vill satsa på kulturområdet. Införande av 1- procentregeln skulle stärka bilden av Säter som en kulturkommun, men också ge större möjligheter till att utforma lämpliga konstnärliga utsmyckningar samt att göra utsmyckningarna mer synliga för allmänheten. I dag hamnar mycket av utsmyckningen inom den aktuella byggnadens väggar. Beslutet om 0,5%-regeln antogs av kommunfullmäktige 1997-02-20, §9. Förutom den ekonomiska delen fastställdes också riktlinjer för konstnärlig utsmyckning vid utsmyckning vid uppförande av kommunala byggnader i Säters kommun. Dessa riktlinjer bör ses över och eventuellt revideras alternativt aktualiseras. Kulturnämnden beslutade vid sammanträdet 2025-02-06 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att införa den så kallade 1%-regeln vid nybyggnad av fastighet eller vid omfattande ombyggnads- eller renoveringsarbeten samt översända till budgetberedningen. Kulturchef fick också i uppdrag att se över befintliga riktlinjer för hur principen ska tillämpas. (KN 2025/0006). Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida KS beslutade översända ärendet direkt till budgetberedning 2026 (KS 2025/0071). Själva grundfrågan i ärendet handlar om den principiella regeln för hur mycket som ska avsättas för konstnärlig gestaltning i samband med större byggprojekt i Säters kommun. Det blir därmed inte en budgetfråga innan beslut fattats att investeringar i större byggprojekt ska göras. Kulturnämnden kommer hantera förslag på revidering av riktlinjer för 0,5 alt 1%- regeln under våren 2026. Bakgrund 1 %-regeln för konstnärlig utsmyckning är en princip som innebär att ungefär en procent av byggkostnaden vid offentliga byggprojekt avsätts till konstnärlig gestaltning. Regeln har spelat en viktig roll för hur konst integreras i offentliga miljöer i Sverige och många andra länder. Idén uppstod i början av 1900-talet. År 1937 infördes principen i Sverige efter ett beslut från Sveriges riksdag. Syftet var att säkerställa att konst blev en naturlig del av offentliga byggnader och miljöer, samtidigt som konstnärer fick fler uppdrag och en stabilare arbetsmarknad. Beslutet byggde på tanken att konst i det offentliga rummet bidrar till både estetiska och demokratiska värden i samhället. Under efterkrigstiden, särskilt under 1950- och 1960-talen när stora delar av välfärdsstaten byggdes ut, fick regeln stor betydelse. När nya skolor, sjukhus och bostadsområden uppfördes integrerades konstverk i arkitekturen – till exempel muralmålningar, skulpturer och reliefer. Institutioner som Statens konstråd fick en central roll i att förverkliga principen och beställa konst till statliga byggnader. Med tiden har 1 %-regeln spridits till många kommuner och regioner i Sverige. Även om den inte är en lag utan en rekommendation eller policy, har den blivit en etablerad norm inom offentlig byggnation. Flera andra länder har också infört liknande modeller, ofta kallade percent for art. I dag används principen för att främja konstnärlig kvalitet och skapa levande offentliga miljöer. Samtidigt diskuteras regeln kontinuerligt – bland annat hur stor andelen bör vara, hur medlen ska användas och hur konstnärer ska involveras i planeringsprocessen. Sida Sammanfattningsvis har 1 %-regeln haft stor betydelse för utvecklingen av offentlig konst i Sverige. Genom att avsätta en liten del av byggbudgeten till konst har den bidragit till att göra konst tillgänglig i vardagsmiljöer och stärkt konstnärers roll i samhällsbyggandet. Beslutsunderlag KN2025/0006 Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning vid uppförande av kommunala byggnader i Säters kommun. Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-20, §9 Delges Skriv text här. Underskrifter Anette Kotilainen John Steen Kulturchef Kommundirektör Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 38 (61)

Kf § 21 Skolbiblioteksplan för Säters kommun 2025 – 2027 KS2026/0077 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa föreslagen skolbiblioteksplan 2025–2027. ____________ Bakgrund och ärendebeskrivning För skolbibliotek ansvarar kommuner, regioner, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. Skollagen (2010:800). Kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Bibliotekslagen 17 § (2019:961). Varje huvudman ska i en biblioteksplan precisera hur ändamålet med skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. (Skollagen 2 kap, 24 c §) Syftet med skolbiblioteksplanen är att tydliggöra skolbibliotekens uppdrag och att utveckla skolbiblioteksverksamheten i Säters kommun. Förändringar i bibliotekslagen trädde i kraft 2025-07-01, detta innebar att tidigare bestämmelser i Bibliotekslagen flyttades över till Skollagen. En ny skolbiblioteksplan har arbetats fram med aktuell lagstiftning som grund. Barnperspektiv Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr22, Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag) Beslutsunderlag Förslag till Skolbiblioteksplan 2025–2027 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 50 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 66 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 39 (61) Delges Barn- och utbildningsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Barn- och utbildningsnämnden 2026-02-11 16 (29)

Kf § 22 Tillägg till kommunstyrelsens reglemente KS2026/0071 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna förslag till tillägg i kommunstyrelsens reglemente med följande: Samråds- och styrgruppsmöten Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige kan bjudas in att delta i överläggningar med politiskt inrättade samråds- och styrgrupper i de fall där kommunstyrelsens ordförande bedömer att det är politiskt motiverat, utifrån egen bedömning eller övriga partiers önskemål. ____________ Ärendebeskrivning Under hösten bildades en grupp för att genomföra en översyn av gällande bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda samt den politiska organisationen i Säters kommun. En representant från varje parti har deltagit i överläggningarna. Gruppen har i full enighet kommit fram till följande förslag till tillägg i kommunstyrelsens reglemente Samråds- och styrgruppsmöten Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige kan bjudas in att delta i överläggningar med politiskt inrättade samråds- och styrgrupper i de fall där kommunstyrelsens ordförande bedömer att det är politiskt motiverat, utifrån egen bedömning eller övriga partiers önskemål. Kommunstyrelsesektorns yttrande Ärendet är av politisk natur och kommunstyrelsesektorns roll blir således att granska så att förslaget inte bryter mot lag eller andra styrdokument. Kommunstyrelsektorn har inget att erinra på ställt förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 4 februari 2026 Minnesanteckningar från sammanträde med arvodens och organisationsgruppen den 13 november 2025 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 41 (61) Kommunstyrelsens reglemente Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 36 Kommunstyrelsen den 3 mars 2026 § 34 Delges Politiska partier i kommunfullmäktige Alla nämnder Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-02-04 1 (2) Handläggare Diarienummer Susanne Hoffman KS2026/ Kommunsekreterare Tillägg till kommunstyrelsens reglemente Förslag till beslut Arvodes och organisationsgruppen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar godkänna förslag till tillägg i kommunstyrelsens reglemente med följande: Samråds- och styrgruppsmöten Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige kan bjudas in att delta i överläggningar med politiskt inrättade samråds- och styrgrupper i de fall där kommunstyrelsens ordförande bedömer att det är politiskt motiverat, utifrån egen bedömning eller övriga partiers önskemål. Ärendebeskrivning Under hösten bildades en grupp för att genomföra en översyn av gällande bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda samt den politiska organisationen i Säters kommun. En representant från varje parti har deltagit i överläggningarna. Gruppen har i full enighet kommit fram till följande förslag till tillägg i kommunstyrelsens reglemente Samråds- och styrgruppsmöten Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige kan bjudas in att delta i överläggningar med politiskt inrättade samråds- och styrgrupper i de fall där kommunstyrelsens ordförande bedömer att det är politiskt motiverat, utifrån egen bedömning eller övriga partiers önskemål. Kommunstyrelsesektorns yttrande Ärendet är av politisk natur och kommunstyrelsesektorns roll blir således att granska så att förslaget inte bryter mot lag eller andra styrdokument. Kommunstyrelsektorn har inget att erinra på ställt förslag. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2026-02-04 Minnesanteckningar från sammanträde med arvodens och organisationsgruppen. 2025-11-13 Kommunstyrelsens reglemente Delges Politiska partier Susanne Hoffman John Steen Kommunsekreterare Kommundirektör Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 42 (61)

Kf § 23 Tillägg till bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda KS2026/0072 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna förslag till tillägg i bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda med följande 1. 3.3 - Följande arbetsuppgifter skall ingå i det fasta årsarvodet för andre vice ordförande i kommunstyrelsen tillika oppositionsråd: ”samråd med samtliga oppositionspartier i ärenden av större principiell betydelse eller av större politisk betydelse” 2. 3.4 - Ej tjänstgörande ersättare som deltar på sammanträde erhåller 50 % mötesarvode 3. Att justeringsarvode enligt arvodesreglerna, dock utan ersättning för förlorad arbetsinkomst eller resor, utgår för digital signering ____________ Ärendebeskrivning Under hösten bildades en grupp för att genomföra en översyn av gällande bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda samt den politiska organisationen i Säters kommun. En representant från varje parti har deltagit i överläggningarna. Gruppen har i full enighet kommit fram till följande förslag till förändringar om tillägg till ”Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda”. 3.3 Följande arbetsuppgifter skall ingå i det fasta årsarvodet för andre vice ordförande i kommunstyrelsen tillika oppositionsråd: samråd med samtliga oppositionspartier i ärenden av större principiell betydelse eller av större politisk betydelse 3.4 Ej tjänstgörande ersättare som deltar på sammanträde erhåller 50 % mötesarvode Kommunstyrelsesektorns yttrande Ärendet är av politisk natur och kommunstyrelsesektorns roll blir således att granska så att förslaget inte bryter mot lag eller andra styrdokument. Kommunstyrelsektorn har inget att erinra på ställt förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 43 (61) Utifrån de nya tekniska möjligheterna att på ett säkert sätt genomföra digital signering ser kommunstyrelsesektorn att kommunstyrelsens arbetsutskott med fördel kan initiera en diskussion och/eller utredning gällande ett fast mötesarvode för den som jämte ordförande justerar ett protokoll digitalt. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn 4 februari 2026 Minnesanteckningar från sammanträde med arvodens och organisationsgruppen. 2025-11-13 Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda fastställd den 16 juni 2022 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 37 Kommunstyrelsen den 3 mars 2026 § 35 Delges Politiska partier i kommunfullmäktige Alla nämnder Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-02-04 1 (2) Handläggare Diarienummer Susanne Hoffman KS2026/ Kommunsekreterare Tillägg till ”Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda” Förslag till beslut Arvodes och organisationsgruppen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar godkänna förslag till tillägg i bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda med följande 1. 3.3 - Följande arbetsuppgifter skall ingå i det fasta årsarvodet för andre vice ordförande i kommunstyrelsen tillika oppositionsråd: ”samråd med samtliga oppositionspartier i ärenden av större principiell betydelse eller av större politisk betydelse” 2. 3.4 - Ej tjänstgörande ersättare som deltar på sammanträde erhåller 50 % mötesarvode Ärendebeskrivning Under hösten bildades en grupp för att genomföra en översyn av gällande bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda samt den politiska organisationen i Säters kommun. En representant från varje parti har deltagit i överläggningarna. Gruppen har i full enighet kommit fram till följande förslag till förändringar om tillägg till ”Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda”. 3.3 Följande arbetsuppgifter skall ingå i det fasta årsarvodet för andre vice ordförande i kommunstyrelsen tillika oppositionsråd: samråd med samtliga oppositionspartier i ärenden av större principiell betydelse eller av större politisk betydelse 3.4 - Ej tjänstgörande ersättare som deltar på sammanträde erhåller 50 % mötesarvode Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Kommunstyrelsesektorns yttrande Ärendet är av politisk natur och kommunstyrelsesektorns roll blir således att granska så att förslaget inte bryter mot lag eller andra styrdokument. Kommunstyrelsektorn har inget att erinra på ställt förslag. Utifrån de nya tekniska möjligheterna att på ett säkert sätt genomföra digital signering ser kommunstyrelsesektorn att kommunstyrelsens arbetsutskott med fördel kan initiera en diskussion och/eller utredning gällande ett fast mötesarvode för den som jämte ordförande justerar ett protokoll digitalt. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2026-02-04 Minnesanteckningar från sammanträde med arvodens och organisationsgruppen. 2025-11-13 Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda fastställd 2022-06-16 Delges Politiska partier Susanne Hoffman John Steen Kommunsekreterare Kommundirektör Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 44 (61)

Kf § 24 Justering i reglemente för kommunala samhällsrådet (KSR) KS2026/0092 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslut att: 1. Reglementet för rådet ska lydelsen under rubrik 3, punkt 6, ändras till ”De pensionärsförening från de olika riksorganisationerna som finns verksamma inom Säters kommun och som har medlemmar bosatta i Säters kommun.” 2. Namnet på Kommunala samhällsrådet ändras till Kommunala pensionärs och tillgänglighetsrådet. ____________ Förslag till ändring i reglementet Under rubrik ”3 Sammansättning” önskar pensionärsorganisationerna att kravet om att minst 80 medlemmar ska bosatta i Säters kommun stryks. Förslag namnändring Förslag läggs under sammanträdet att Kommunala Samhällsrådet får namnet ändrat till Kommunala Pensionärs- och Tillgänglighetsrådet. Kommunala samhällsrådets syfte Det kommunala samhällsrådet (KSR) är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan Säters kommun (nedan kallad kommunen) och företrädare för pensionärernas riksorganisationer samt föreningar & riksförbund för olika funktionsnedsättningar (nedan kallad organisationerna) verksamma i Säters kommun. Rådet är ett viktigt forum för utbyte av tankar och idéer med företrädare för grupper som i hög grad omfattas av kommunens beslut. Rådet ges därför reella möjligheter att fullgöra sina uppgifter och dess synpunkter beaktas. Uppgifter / verksamhetsområde Kommunen ska i samhällsrådet samråda och informera om sin verksamhet, planerade förändringar samt resultat av olika åtgärder som har eller kan få aktualitet förkommuninvånare inom rådets målgrupper. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 45 (61) Kommunen ges genom rådet möjlighet att få organisationernas synpunkter samt samråda med dem i ett tidigt skede av olika beredningsprocesser. Organisationernas representanter får genom rådet en större delaktighet i samhällets insatser och kan i rådet ta initiativ till och aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av det verksamhetsutbud som berör de respektive målgrupp. Ersättare har alltid närvaro och yttranderätt. Bakgrund Kommunala samhällsrådet behandlade ärendet den 24 februari 2026 och beslutade att: Rådet föreslår kommunfullmäktige i Säter besluta enligt följande: 1. Reglementet för rådet ska lydelsen under rubrik 3, punkt 6, ändras till ”De pensionärsförening från de olika riksorganisationerna som finns verksamma inom Säters kommun och som har medlemmar bosatta i Säters kommun.” 2. Namnet på Kommunala Samhällsrådet ändras till ”Kommunala Pensionärs och Tillgänglighetsrådet”. Beslutsunderlag Kommunala samhällsrådet (KSR) den 24 februari 2026 § 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 71 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 68 Delges Kommunala samhällsrådet Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunala samhällsrådet (KSR) 2026-02-24 6 (18)

Kf § 25 Redovisning av obesvarade medborgarförslag KS2026/0073 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna redovisningen samt att medborgarförslagen ligger kvar för beredning. ____________ Ärendebeskrivning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 31 § ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska ske på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober. Följande medborgarförslag har inte beretts färdigt Medborgarförslag om att återinföra skolfotografering i kommunens skolor KS2025/0460 Ett medborgarförslag om att återinföra skolfotografering i kommunens skolor har lämnats in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-11-27 av Elsa Wiliow. Kommunfullmäktige beslutade att hänskjuta medborgarförslaget till barn – och utbildningsnämnden för beslut. Medborgarförslag om att göra iordning parkeringen vid Bispbergs klack KS2025/0463 Ett medborgarförslag gällande om att göra i ordning parkeringen vid Bispbergs klack lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Tomas Vester. Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag – uppmärkning och skötsel av motionsslingorna på Åsen KS2025/0499 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 47 (61) Ett medborgarförslag om uppmärkning och skötsel av motionsslingorna på Åsen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Magnus Johansson. Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslag att äldre ska få hjälp med gräsklippning KS2026/0006 Ett medborgarförslag att äldre ska få hjälp med gräsklippning lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Elin Maria Svensson. Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag – offentlig toalett vid Morbyvallen KS2026/0049 Ett medborgarförslag om en offentlig toalett vid Morbyvallen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Ulrika Halfvarsson. Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag Obesvarade medborgarförslag Kommunstyrelsens arbetsarbetsutskott den 24 nars 2026 § 65 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 64 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-02-10 1 (2) Handläggare Diarienummer Susanne Hoffman KS2026/0073 Kommunsekreterare Redovisning av obesvarade medborgarförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna redovisningen samt att medborgarförslagen ligger kvar för beredning. Ärendebeskrivning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 31 § ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska ske på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober. Följande medborgarförslag har inte beretts färdigt Medborgarförslag om att återinföra skolfotografering i kommunens skolor KS2025/0460 Ett medborgarförslag om att återinföra skolfotografering i kommunens skolor har lämnats in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-11-27 av Elsa Wiliow. Kommunfullmäktige beslutade att hänskjuta medborgarförslaget till barn – och utbildningsnämnden för beslut. Medborgarförslag om att göra iordning parkeringen vid Bispbergs klack KS2025/0463 Ett medborgarförslag gällande om att göra i ordning parkeringen vid Bispbergs klack lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Tomas Vester. Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Medborgarförslag – uppmärkning och skötsel av motionsslingorna på Åsen KS2025/0499 Ett medborgarförslag om uppmärkning och skötsel av motionsslingorna på Åsen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Magnus Johansson. Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslag att äldre ska få hjälp med gräsklippning KS2026/0006 Ett medborgarförslag att äldre ska få hjälp med gräsklippning lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Elin Maria Svensson. Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag – offentlig toalett vid Morbyvallen KS2026/0049 Ett medborgarförslag om en offentlig toalett vid Morbyvallen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Ulrika Halfvarsson. Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag Obesvarade medborgarförslag. Susanne Hoffman John Steen Kommunsekreterare Kommundirektör Lämna medborgarförslag Ärendenummer: #18084 | Inskickat av: ELSA LINNÉA WILIOW | 2025-10-30 22:06 1. Medborgarförslaget Regler för medborgarförslag i Säters kommun Du som lämnar ett förslag måste vara folkbokförd i Säters kommun. Förslaget ska vara undertecknat/digitalt signerat av en eller flera kommuninvånare och bara gälla frågor som kommunen ansvarar för. Förslaget får inte handla om personer vara odemokratiska eller rasistiska. Varje förslag får bara gälla en fråga och innehålla ett tydligt och konkret förslag som svarar på frågan "Vad vill du att kommunen ska göra?" Uppfyller ditt medborgarförslag ovanstående regler? Ja Vad vill DU att kommunen ska göra? Skriv kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige ska besluta om. Jag föreslår att Säters kommun återinför skolfotografering på kommunens skolor. Ärendenummer: #18084 | Inskickat av: ELSA LINNÉA WILIOW | Datum: 2025-10-30 22:06 Sida 1 av 3 Motivera ditt förslag Beskriv varför du anser att Säters kommun bör fatta det beslut du föreslår. Bifoga gärna dokument, bilder eller filer. Skolfotografering har länge varit en självklar och uppskattad tradition i Sverige. För många av oss är de årliga skolfotona en del av våra barndomsminnen porträttbilder vi bytte med varandra på rasterna och klasskataloger att bläddra i och minnas sina klasskamrater genom. Fysiska minnen som ofta sparas i generationer. Sedan GDPR infördes år 2018 togs skolfotograferingen bort i många kommuner, även i Säter. Hanteringen av dataskyddslagen var då otydlig, och många valde att ta det säkra före det osäkra. Men idag finns tydligt stöd, framtaget av Sveriges Elevfotografers Riksförbund, genom det så kallade "Tryggt Skolfoto", som visar hur fotograferingar kan genomföras helt i enlighet med dataskyddsreglerna. Jag tycker att det är dags att Säters kommun återinför denna tradition. Mina egna barn (10 och 8 år) och deras klasskamrater har aldrig fått vara med om en riktig skolfotografering. Vi har inga klassbilder att spara från deras skolår förutom möjligen någon gruppbild tagen i förbifarten på skolavslutningen. Det känns sorgligt, både för barnen, skolpersonalen och för oss föräldrar som vill kunna följa deras resa genom skoltiden. Skolfotograferingen handlar om mer än bara ett foto det är en fin tradition som skapar gemenskap, igenkänning och stolthet. Den bidrar till att bevara minnen från den viktiga del av livet som skoltiden är. Jag föreslår därför att Säters kommun ser över möjligheten att återinföra skolfotografering genom att anlita fotografer som arbetar enligt Tryggt Skolfoto och har en professionell och pålitlig organisation bakom sig. Vänliga hälsningar, Elsa Wiliow ---- Bilaga: PDF från Sveriges Elevfotografers Riksförbund med översikt över "Tryggt Skolfoto". Sveriges Elevfotografers Riksfo&#776;rbund.pdf (82 KB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer. 2. Kontaktuppgifter Ärendenummer: #18084 | Inskickat av: ELSA LINNÉA WILIOW | Datum: 2025-10-30 22:06 Sida 2 av 3 Vem är du som lämnar in medborgarförslaget? Fyll i telefonnummer och e-post om det saknas. Förnamn Efternamn ELSA LINNÉA WILIOW Telefon E-postadress 0735832062 wiliow.elsa@gmail.com Notifieringar E-post Är det någon mer än du som lämnar in medborgarförslaget? Nej Jag godkänner att mina personuppgifter publiceras på kommunens hemsida. Ja Ärendenummer: #18084 | Inskickat av: ELSA LINNÉA WILIOW | Datum: 2025-10-30 22:06 Sida 3 av 3 Tryggt skolfoto för alla! Syftet med Tryggt Skolfoto är att skapa enkla och tydliga villkor för vad som gäller både för familjen, skolan och skolfotoföretagen. Villkoren omfattar både själva fotograferingen på skolan och familjens beställning. Villkoren för Tryggt Skolfoto baseras både på den nya nationella branschöverenskommelse med Konsumentverket som går betydligt längre än vad lagen kräver och SERs etiska riktlinjer, som samtliga medlemmar har förbundit sig att följa fullt ut. Skolans, förskolans och idrottens fördelar med fotografer som är medlemmar i SER Trygga och tydliga villkor Följer Svensk lagstiftning & GDPR Firmaregistrerade företag Certifierade fotografer Trygga och tydliga villkor Skolfotografering som En seriös och erfaren Alla fotografer som är anslutna i samband med beställning följer Svensk lagstiftning, Skolfotoleverantör som är till SER är certifierade och utan köptvång. Ett avtal för förordningen GDPR och den firmaregistrerad och moms- legitimerade och följer SER:s fotograferingsuppdraget på branschöverenskommelsen redovisningsskyldig i Sverige. uttalade bildpolicy. Skolfotografen skolan beskriver tydligt med Konsumentverket som går har professionell teknisk foto- åtaganden och villkor för betydligt längre än vad lagen utrustning och grundläggande avtalstider m m. kräver avseende bland annat kompetens inom SER:s kvalitets- konsumentens trygghet stämpel Tryggt Skolfoto. och rättigheter. Familjens fördelar med fotografer som är medlemmar i SER Granska produkter innan köp Tydliga köpvillkor Beställning enligt 3-stegsmodellen Tillgång till kundtjänst Fri möjlighet vid digital Enkel, tydliga och lättillgängliga En digital försäljningskanal Fri och enkel tillgång till en beställning att fullt ut granska priser samt köpvilkor oavsett där familjen beställer produkter kundtjänst med tydliga kontakt- fotograferade bilder och de försäljningskanal. som de granskar och godkänner. uppgifter och öppettider. produkter som erbjuds innan Ingen hemleverans sker utan att någon form av avtal om det görs ett aktivt val. köp tecknas. Vi följer förordning- en GDPR. Försäljning till personer över 18 år 30 dagars returrätt Allmänna reklamationsnämnden Avtal med Konsumentverket Försäljning bedrivs endast 30 dagars returrätt på Att företaget åtar sig att följa Skolfotokundens konsumenträtt mot myndiga personer över samtliga produkter i de fall ARN:s rekommendationer. stärks ytterligare genom SER:s 18 år. kunden beställer produkterna avtal med Konsumentverket. utan förhandsgranskning. Det är tryggt att beställa skol- fotobilder från ett SER-anslutet skolfotoföretag. Lämna medborgarförslag Ärendenummer: #18092 | Inskickat av: Bror Thomas Vester | 2025-11-01 15:12 1. Medborgarförslaget Regler för medborgarförslag i Säters kommun Du som lämnar ett förslag måste vara folkbokförd i Säters kommun. Förslaget ska vara undertecknat/digitalt signerat av en eller flera kommuninvånare och bara gälla frågor som kommunen ansvarar för. Förslaget får inte handla om personer vara odemokratiska eller rasistiska. Varje förslag får bara gälla en fråga och innehålla ett tydligt och konkret förslag som svarar på frågan "Vad vill du att kommunen ska göra?" Uppfyller ditt medborgarförslag ovanstående regler? Ja Vad vill DU att kommunen ska göra? Skriv kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige ska besluta om. Dags att fixa till parkeringen vid bispbergs klack,,behöver inte vara större men jämna av och grusas upp. Gysinge skog äger marken där. Tidigare stod det även en 190l soptunna där. Jag har personligen städat och fixat en del på parkeringen genom alla år jag bott här som granne. Även besökare till gruvlaven har nytta av denna plats. Ärendenummer: #18092 | Inskickat av: Bror Thomas Vester | Datum: 2025-11-01 15:12 Sida 1 av 2 Motivera ditt förslag Beskriv varför du anser att Säters kommun bör fatta det beslut du föreslår. Bifoga gärna dokument, bilder eller filer. Ett stort utflyktsmål,står här ofta 8 till 10 bilar som besöker området.. Det finns tillfällen då parkeringen är så full att det parkeras efter byvägen. 2. Kontaktuppgifter Vem är du som lämnar in medborgarförslaget? Fyll i telefonnummer och e-post om det saknas. Förnamn Efternamn Bror Thomas Vester Telefon E-postadress +46705882018 bodowest@gmail.com Notifieringar E-post Är det någon mer än du som lämnar in medborgarförslaget? Nej Jag godkänner att mina personuppgifter publiceras på kommunens hemsida. Ja Ärendenummer: #18092 | Inskickat av: Bror Thomas Vester | Datum: 2025-11-01 15:12 Sida 2 av 2 Lämna medborgarförslag Ärendenummer: #18349 | Inskickat av: Carin Evelina Viktoria Bäck | 2025-12-04 19:19 1. Medborgarförslaget Regler för medborgarförslag i Säters kommun Du som lämnar ett förslag måste vara folkbokförd i Säters kommun. Förslaget ska vara undertecknat/digitalt signerat av en eller flera kommuninvånare och bara gälla frågor som kommunen ansvarar för. Förslaget får inte handla om personer vara odemokratiska eller rasistiska. Varje förslag får bara gälla en fråga och innehålla ett tydligt och konkret förslag som svarar på frågan "Vad vill du att kommunen ska göra?" Uppfyller ditt medborgarförslag ovanstående regler? Ja Vad vill DU att kommunen ska göra? Skriv kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige ska besluta om. Förbättrad märkning och underhåll av motionsslingorna uppe på Åsen Ärendenummer: #18349 | Inskickat av: Carin Evelina Viktoria Bäck | Datum: 2025-12-04 19:19 Sida 1 av 3 Motivera ditt förslag Beskriv varför du anser att Säters kommun bör fatta det beslut du föreslår. Bifoga gärna dokument, bilder eller filer. Jag föreslår att Säters kommun: 1. Märker upp motionsslingorna tydligare, särskilt 2,5 km-, 5 km- och 7 km-spåren, så att det blir lättare att följa rätt bana. 2. Lägger ut fler spångar på de sträckor som ofta blir leriga, för att göra slingorna mer tillgängliga året runt. 3. Förbättrar sommarunderhållet av stigarna så att gräset inte växer sig för högt. I dagsläget blir det svårt att se var slingorna går och besvärligt att springa eller gå. Motionsslingorna på Åsen används av många boende i kommunen för promenader, löpning och friluftsliv. Tyvärr har märkningen med åren blivit otydlig, och stigarna är på vissa platser svåra att gå på när det är blött. Under sommaren växer gräset ofta så högt att slingorna blir svårnavigerade. Genom tydligare skyltning, fler spångar och regelbundet underhåll skapas bättre förutsättningar för motion, folkhälsa och friluftsliv. 2. Kontaktuppgifter Vem är du som lämnar in medborgarförslaget? Fyll i telefonnummer och e-post om det saknas. Förnamn Efternamn Carin Evelina Viktoria Bäck Telefon E-postadress 0735074692 evelinamyrzell1985@gmail.com Notifieringar E-post Är det någon mer än du som lämnar in medborgarförslaget? Nej Ärendenummer: #18349 | Inskickat av: Carin Evelina Viktoria Bäck | Datum: 2025-12-04 19:19 Sida 2 av 3 Jag godkänner att mina personuppgifter publiceras på kommunens hemsida. Ja Ärendenummer: #18349 | Inskickat av: Carin Evelina Viktoria Bäck | Datum: 2025-12-04 19:19 Sida 3 av 3 /4275J3 (cid:17)(cid:11)(cid:7)(cid:4)(cid:8)(cid:7)(cid:4)(cid:18)(cid:3)(cid:3)(cid:7)(cid:11)(cid:19)(cid:6)(cid:20)(cid:21)(cid:22)(cid:23)(cid:21) (cid:24)(cid:4)(cid:15)(cid:25)(cid:26)(cid:27)(cid:25)(cid:5)(cid:28)(cid:19)(cid:6) (cid:29)(cid:30)(cid:29)(cid:31) (cid:30)! (cid:30)"(cid:6)!(cid:29)#$"(cid:6)%&(cid:6)’()*(cid:6)+,-),(cid:6)./’*..0* 1(cid:5)(cid:4)(cid:8)(cid:16)(cid:2)(cid:12)(cid:12)(cid:5)(cid:11)(cid:7)(cid:19)(cid:6) +%23%245%(cid:6)6%789::8;(cid:6)<=%23%>?(cid:6) ,;; @%5A2B;4(cid:6),C2B7::8;(cid:6)<%;7%C>?(cid:6) .D:%;;4(cid:6)E8F=%;(cid:6)<:D:A8G!> (cid:0)(cid:2)(cid:3)(cid:4)(cid:5)(cid:6)(cid:3)(cid:7)(cid:8)(cid:9)(cid:10)(cid:11)(cid:12)(cid:5)(cid:11)(cid:13)(cid:14)(cid:11)(cid:15)(cid:16)(cid:5)(cid:12) H(cid:25)(cid:28)(cid:18)(cid:7)(cid:16)(cid:16)(cid:6)(cid:15)(cid:28)(cid:5)(cid:28)(cid:18)(cid:15)(cid:19) );:7BI7%5 K(cid:26)(cid:15)(cid:5)(cid:6)(cid:2)(cid:11)(cid:7)(cid:4)(cid:8)(cid:7) (cid:17)(cid:11)(cid:7)(cid:4)(cid:8)(cid:7)L(cid:26)(cid:15)(cid:28)(cid:10)(cid:11)(cid:26)(cid:25) M(cid:7)(cid:8)(cid:8)(cid:7)(cid:16)(cid:5)(cid:4)(cid:8)(cid:7)(cid:4)(cid:6)N(cid:23)O (cid:24)(cid:4)(cid:28)(cid:7)(cid:11)(cid:4)(cid:5)(cid:6)(cid:4)(cid:10)(cid:28)(cid:7)(cid:11)(cid:26)(cid:4)(cid:12)(cid:5)(cid:11)(cid:6)N(cid:23)O PQ(cid:28)(cid:7)(cid:11)(cid:4)(cid:28)(cid:6)(cid:2)(cid:11)(cid:7)(cid:4)(cid:8)(cid:7)(cid:4)(cid:11)R (cid:6) (cid:6) (cid:6) (cid:6) (cid:20)R(cid:6)M(cid:7)(cid:8)(cid:9)(cid:10)(cid:11)(cid:12)(cid:5)(cid:11)(cid:13)(cid:14)(cid:11)(cid:15)(cid:16)(cid:5)(cid:12)(cid:7)(cid:28) YD(cid:6):8=(cid:6)CZ=;%2(cid:6)455(cid:6)G[2:C%3(cid:6)=\:54(cid:6)&%2%(cid:6)G8C7987G[2](cid:6)B(cid:6).Z542:(cid:6)78==D;^ _[2:C%345(cid:6):7%(cid:6)&%2%(cid:6)D;]4254I7;%5‘]B3B5%C5(cid:6):B3;42%5(cid:6)%&(cid:6)4;(cid:6)4CC42(cid:6)GC42%(cid:6)78==D;B;&\;%24(cid:6)8IA(cid:6)9%2%(cid:6)3ZCC%(cid:6)G2\382(cid:6):8=(cid:6)78==D;4;(cid:6)%;:&%2%2(cid:6)G[2^ _[2:C%345(cid:6)G\2(cid:6)B;54(cid:6)A%;]C%(cid:6)8=(cid:6)a42:8;42(cid:6)&%2%(cid:6)8]4=872%5B:7%(cid:6)4CC42(cid:6)2%:B:5B:7%^ /%2b4(cid:6)G[2:C%3(cid:6)G\2(cid:6)9%2%(cid:6)3ZCC%(cid:6)4;(cid:6)G2\3%(cid:6)8IA(cid:6)B;;4A\CC%(cid:6)455(cid:6)5J]CB35(cid:6)8IA(cid:6)78;7245(cid:6)G[2:C%3(cid:6):8=(cid:6):&%2%2(cid:6)a\(cid:6)G2\3%;(cid:6)c/%](cid:6)&BCC(cid:6)]D(cid:6)%55(cid:6)78==D;4;(cid:6):7%(cid:6)3[2%de W(cid:7)(cid:12)(cid:16)(cid:7)(cid:11)(cid:6)(cid:13)(cid:14)(cid:11)(cid:6)(cid:3)(cid:7)(cid:8)(cid:9)(cid:10)(cid:11)(cid:12)(cid:5)(cid:11)(cid:13)(cid:14)(cid:11)(cid:15)(cid:16)(cid:5)(cid:12)(cid:6)(cid:26)(cid:6)X(cid:2)(cid:28)(cid:7)(cid:11)(cid:15)(cid:6)(cid:25)(cid:10)(cid:3)(cid:3)(cid:18)(cid:4) 6% fUU(cid:13)g(cid:16)(cid:16)(cid:7)(cid:11)(cid:6)(cid:8)(cid:26)(cid:28)(cid:28)(cid:6)(cid:3)(cid:7)(cid:8)(cid:9)(cid:10)(cid:11)(cid:12)(cid:5)(cid:11)(cid:13)(cid:14)(cid:11)(cid:15)(cid:16)(cid:5)(cid:12)(cid:6)(cid:10)h(cid:5)(cid:4)(cid:15)(cid:28)i(cid:7)(cid:4)(cid:8)(cid:7)(cid:6)(cid:11)(cid:7)(cid:12)(cid:16)(cid:7)(cid:11)j K(cid:5)(cid:8)(cid:6)h(cid:26)(cid:16)(cid:16)(cid:6)kf(cid:6)(cid:5)(cid:28)(cid:28)(cid:6)(cid:25)(cid:10)(cid:3)(cid:3)(cid:18)(cid:4)(cid:7)(cid:4)(cid:6)(cid:15)(cid:25)(cid:5)(cid:6)(cid:12)(cid:14)(cid:11)(cid:5)jl .72B&(cid:6)7825G%55%5(cid:6)&%](cid:6)]D(cid:6)%;:42(cid:6)%55(cid:6)78==D;GDCC=Z75B34(cid:6):7%(cid:6)94:CD5%(cid:6)8=^ E4b? +B55(cid:6)G[2:C%3(cid:6)Z2(cid:6)%55(cid:6)]45(cid:6):7%(cid:6)GB;;%:(cid:6)32Z:7CBaa;B;3(cid:6)G[2(cid:6)ZC]24(cid:6)B(cid:6)78==D;4;?(cid:6):8=(cid:6)]45(cid:6):\(cid:6)GB;5(cid:6)GD;342%2(cid:6)=4](cid:6):;[:7855;B;3^ M(cid:10)(cid:28)(cid:26)h(cid:7)(cid:11)(cid:5)(cid:6)(cid:8)(cid:26)(cid:28)(cid:28)(cid:6)(cid:13)(cid:14)(cid:11)(cid:15)(cid:16)(cid:5)(cid:12)l m4:72B&(cid:6)&%2G[2(cid:6)]D(cid:6)%;:42(cid:6)%55(cid:6).Z542:(cid:6)78==D;(cid:6)9[2(cid:6)G%55%(cid:6)]45(cid:6)94:CD5(cid:6)]D(cid:6)G[24:C\2^(cid:6)mBG83%(cid:6)3Z2;%(cid:6)]87D=4;5?(cid:6)9BC]42(cid:6)4CC42(cid:6)GBC42^ 6%3(cid:6)5282(cid:6)%55(cid:6)]45(cid:6)Z2(cid:6)&B75B35(cid:6)G[2(cid:6)&ZC=\4;]4(cid:6)%55(cid:6)]45(cid:6)Z2(cid:6)GB;5(cid:6)a\(cid:6)3\2]4;?(cid:6):%=5(cid:6)%55(cid:6)]45(cid:6)7%;(cid:6)3[2%(cid:6)%55(cid:6)GC42(cid:6)ZC]24(cid:6)7%;(cid:6)98(cid:6)7&%2(cid:6)A4==%(cid:6)8=(cid:6)AbZCa(cid:6)GB;;:^ SR(cid:6)T(cid:10)(cid:4)(cid:28)(cid:5)(cid:25)(cid:28)(cid:18)UU(cid:12)(cid:26)V(cid:7)(cid:11) OPQ(cid:11)RS(cid:11)TU(cid:11)VWQ(cid:11)XRQYZS(cid:11)[Y(cid:11)QPT\WS]ZS^_SVXZ]P‘ab 6A00(cid:11)(cid:11)/(cid:11)#$0$?(cid:29)(cid:24)(cid:24)*))$(cid:22)(cid:11)(cid:29);=(cid:11)$(cid:10)9(cid:29)(cid:20)#(cid:11)(cid:29))(cid:11)(cid:25)$#(cid:11)(cid:20),((cid:24),(cid:20)- c_SG(cid:11)Wde(cid:11)PfPSYZQY ghij(cid:11)klmil(cid:11)"ngj""Cj oPXP^WY (cid:7) (cid:31)p(cid:9)(cid:7)(cid:9)(cid:9)p(cid:31) qGrWV‘ZTSPVV s/(,?0/;(,(cid:24)+(cid:21)),/0-;(cid:29))(cid:11).),/0#(cid:29)1s/(,?0/;(,(cid:24)+(cid:21)),/0-;(cid:29))2 tW‘[^[PS[Y]ZS g(cid:10)9(cid:29)(cid:20)# uS(cid:11)TP‘(cid:11)Yv]WY(cid:11)QPS(cid:11)RY(cid:11)TU(cid:11)VWQ(cid:11)XRQYZS(cid:11)[Y(cid:11)QPT\WS]ZS^_SVXZ]P‘ab j$8 wZ](cid:11)]WTxRYYPS(cid:11)Z‘‘(cid:11)Q[YZ(cid:11)rPSVWYUrr][fPS(cid:11)rU\X[dPSZV(cid:11)rv(cid:11)xWQQUYPYV(cid:11)ePQV[TZyb z, J(cid:5)(cid:6)(cid:27)(cid:16)(cid:15)(cid:27)(cid:16)(cid:11)KL(cid:27)(cid:2)(cid:18)(cid:13)(cid:11)(cid:15)(cid:5)MMN(cid:6) (cid:0)(cid:2)(cid:3)(cid:2)(cid:4)(cid:5)(cid:6) (cid:12)(cid:2)(cid:13)(cid:14)(cid:15)(cid:13)(cid:16)(cid:17)(cid:18)(cid:2)(cid:13)(cid:13) (cid:26)(cid:5)(cid:13)(cid:27)(cid:16)(cid:17)(cid:18)(cid:2)(cid:13)(cid:13) (cid:7)(cid:8)(cid:8)(cid:9)(cid:10)(cid:9)(cid:9)(cid:11)(cid:7)(cid:7)(cid:7) (cid:19)(cid:20)(cid:21)(cid:22)(cid:23)(cid:24)(cid:25)(cid:11)(cid:8) (cid:28)(cid:29)(cid:30)(cid:11)(cid:31)(cid:7)(cid:7) !(cid:31)(cid:11)(cid:8) (cid:11)"(cid:23)#$(cid:22) %&’(cid:5)(cid:13)(cid:27)(cid:16)(cid:17)(cid:18)(cid:2)(cid:13)(cid:13) 3(cid:16)4(cid:2)5(cid:5)(cid:5)(cid:15) ((cid:29)))*(cid:24)+(cid:20),#$(cid:22)-(cid:20)$ 6708(cid:11)((cid:29)))*(cid:24)$(cid:24)(cid:11)9:(cid:11)6,;$<(cid:29)(cid:29)( .),/0#(cid:29)1((cid:29)))*(cid:24)+(cid:20),#$(cid:22)-(cid:20)$2 .=##9(cid:20)1>>?,;$<(cid:29)(cid:29)(-;(cid:29))>(cid:20),#$(cid:22)(cid:20)((cid:29)))*(cid:24)>2 @(cid:29)9A(cid:22)/(cid:21)=#(cid:11)B(cid:11)"(cid:23)#$(cid:22)(cid:20)(cid:11)((cid:29)))*(cid:24)(cid:11)(cid:11)(cid:11)(cid:11)(cid:11)C(cid:22)(cid:21),(cid:24)/(cid:20),#/(cid:29)(cid:24)(cid:20)(cid:24)*))$(cid:22)1(cid:11)DEDFFFGDDHI Lämna medborgarförslag Ärendenummer: #18715 | Inskickat av: Lars Erik Mattias Ahl | 2026-02-01 13:04 1. Medborgarförslaget Regler för medborgarförslag i Säters kommun Du som lämnar ett förslag måste vara folkbokförd i Säters kommun. Förslaget ska vara undertecknat/digitalt signerat av en eller flera kommuninvånare och bara gälla frågor som kommunen ansvarar för. Förslaget får inte handla om personer vara odemokratiska eller rasistiska. Varje förslag får bara gälla en fråga och innehålla ett tydligt och konkret förslag som svarar på frågan "Vad vill du att kommunen ska göra?" Uppfyller ditt medborgarförslag ovanstående regler? Ja Vad vill DU att kommunen ska göra? Skriv kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige ska besluta om. Möjlighet till offentlig toalett vid morbyvallen Gustafs Motivera ditt förslag Beskriv varför du anser att Säters kommun bör fatta det beslut du föreslår. Bifoga gärna dokument, bilder eller filer. Morbyvallen är ett populärt fritidsområde vintertid men saknar möjlighet till toalettbesök. Antingen skaffas en toalett modul eller gör det möjligt att nyttja klubblokalen dagtid. Ärendenummer: #18715 | Inskickat av: Lars Erik Mattias Ahl | Datum: 2026-02-01 13:04 Sida 1 av 2 2. Kontaktuppgifter Vem är du som lämnar in medborgarförslaget? Fyll i telefonnummer och e-post om det saknas. Förnamn Efternamn Lars Erik Mattias Ahl Telefon E-postadress 0737313354 Mattiastradfallare@gmail.com Notifieringar E-post Är det någon mer än du som lämnar in medborgarförslaget? Ja Lämna kontaktuppgift till den andra medborgarförslagslämnaren Namn e-postadress Ulrika Halfvarsson Ulrika.halfvarsson@hotmail.com Telefonnummer 0738453432 Är det någon mer person som lämnar in medborgarförslaget? Nej Jag godkänner att mina personuppgifter publiceras på kommunens hemsida. Nej Ärendenummer: #18715 | Inskickat av: Lars Erik Mattias Ahl | Datum: 2026-02-01 13:04 Sida 2 av 2 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 48 (61)

Kf § 26 Redovisning av obesvarade motioner KS2026/0134 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna redovisningen samt att motionerna ligger kvar för beredning. ____________ Ärendebeskrivning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 31 § ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska ske på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober. Följande motioner inte beretts färdigt Motion – skydd av skog i naturreservat KS2025/0105 En motion gällande skydd av skog i naturreservat lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde den 10 april 2025 av Magnus Gabrielsson (MP). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade de 26 augusti 2025 att uppdra till kommundirektör att hantera ärendet. Motion om intäkter från skogsbruk KS2025/0316 En motion om intäkter från skogsbruk lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 25 september 2025 av Magnus Gabrielsson (MP). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motion gällande hållbar ekonomi och tydliga prioriteringar KS2025/0438 En motion om hållbar ekonomi och tydliga prioriteringar lämnades in till kommunfullmäktige den 23 oktober 2025 av Caroline Willfox Byström (M). Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 49 (61) Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 18 november 2025 uppdra till kommundirektören utreda motionen. Yttrande ska vara färdigställt senast 24 mars 2026. Motion gällande delaktighet och påverkan i hela kommunen KS2025/0446 En motion gällande hållbar delaktighet och påverkan i hela kommunen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 oktober 2025 av Magnus Gabrielson (MP). Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 18 november 2025 uppdra till kommundirektören utreda motionen. Yttrande ska vara färdigställt senast 24 mars 2026. Motion om en multisportarena KS2025/0496 En motion om en multisportarena lämnades in till kommunfullmäktige den 19 februari 2026 av Caroline Willfox Byström (M). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motion gällande stärkt internkontroll och politisk uppföljning av statsbidrag och nämndernas ekonomi Ärende: KS2026/0063 En motion gällande stärkt internkontroll och politisk uppföljning av statsbidrag och nämndernas ekonomi lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 19 februari 2026 av Caroline Willfox Byström (M). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motion om att använda Munkmodellen i Säters kommun Dnr KS2026/0078 En motion om att använda Munkmodellen lämnades in till kommunfullmäktige den 19 februari 2026 av Magnus Gabrielson (MP). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 50 (61) Beslutsunderlag Obesvarade motioner Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 66 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 65 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-03-12 1 (3) Handläggare Diarienummer Susanne Hoffman KS2026/0134 Kommunsekreterare Redovisning av obesvarade motioner Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna redovisningen samt att motionerna ligger kvar för beredning. Ärendebeskrivning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 31 § ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska ske på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober. Följande motioner inte beretts färdigt Motion – skydd av skog i naturreservat KS2025/0105 En motion gällande skydd av skog i naturreservat lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde den 10 april 2025 av Magnus Gabrielsson (MP). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade de 26 augusti 2025 att uppdra till kommundirektör att hantera ärendet. Motion om intäkter från skogsbruk KS2025/0316 En motion om intäkter från skogsbruk lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 25 september 2025 av Magnus Gabrielsson (MP). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Motion gällande hållbar ekonomi och tydliga prioriteringar KS2025/0438 En motion om hållbar ekonomi och tydliga prioriteringar lämnades in till kommunfullmäktige den 23 oktober 2025 av Caroline Willfox Byström (M). Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 18 november 2025 uppdra till kommundirektören utreda motionen. Yttrande ska vara färdigställt senast 24 mars 2026. Motion gällande delaktighet och påverkan i hela kommunen KS2025/0446 En motion gällande hållbar delaktighet och påverkan i hela kommunen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 oktober 2025 av Magnus Gabrielson (MP). Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 18 november 2025 uppdra till kommundirektören utreda motionen. Yttrande ska vara färdigställt senast 24 mars 2026. Motion om en multisportarena KS2025/0496 En motion om en multisportarena lämnades in till kommunfullmäktige den 19 februari 2026 av Caroline Willfox Byström (M). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motion gällande stärkt internkontroll och politisk uppföljning av statsbidrag och nämndernas ekonomi Ärende: KS2026/0063 En motion gällande stärkt internkontroll och politisk uppföljning av statsbidrag och nämndernas ekonomi lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 19 februari 2026 av Caroline Willfox Byström (M). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sida Motion om att använda Munkmodellen i Säters kommun Dnr KS2026/0078 En motion om att använda Munkmodellen lämnades in till kommunfullmäktige den 19 februari 2026 av Magnus Gabrielson (MP). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsunderlag Obesvarade motioner Susanne Hoffman John Steen Kommunsekreterare Kommundirektör Skydd av skog i naturreservat Motion från Miljöpartiet de gröna i Säter Världen befinner sig i en klimatkris samtidigt som vi har att hantera ett mycket allvarligt hot mot naturens mångfald och artrikedom. Skogar med högt innehåll av biologisk mångfald har bättre motståndskraft mot klimatförändringar än skogar med få arter. Vidare så ger en mångfald av arter och en mångfald av genetisk variation ett skydd för insektsangrepp, bränder och ett fuktigare och varmare klimat. Säter är en av de kommuner i Sverige som har lägst andel mark med ett formellt naturvårdsskydd. I Dalarna är vi nummer 14 av 15 kommuner. Med bakgrund av detta föreslår Miljöpartiet i Säter 1. att kommunen aktivt bidrar till att det bildas minst ytterligare ett naturreservat på skogsmark i Säters kommun. Kommunens egen mark bör utgöra grunden för detta antingen direkt eller via markbyte. 2. att hotade biotoper med höga naturvärden, naturskogsrester och områdets representativitet för landskapet tas hänsyn till i urvalet av mark som ska skyddas. 3. att kommunen samarbetar med andra markägare i kommunen och i närliggande kommuner för att få så stor effekt som möjligt på skyddet. Säter 20 februari 2025 Magnus Gabrielson Angående intäkten från kommunens skogsbruk Motion från Miljöpartiet de gröna i Säter Säter är en kommun där det är nära till naturen. Det är en av de saker som bidrar till kommunens goda boendemiljö. Det finns gott om strövområden runt våra tätorter och även djupare skogar med ett rikt växt- och djurliv, ofta välutnyttjade för utflykter och rekreation. Kommunen äger mark där det bedrivs ett produktionsinriktat skogsbruk och kommunens skogsbruk ger en beräknad nettointäkt på drygt en miljon kronor per år. Miljöpartiet i Säter anser att allt skogsbruk ska bedrivas med stor hänsyn till naturens mångfald och till skogen som resurs för att motverka den klimatkris som världen befinner sig i. Även ett skogsbruk som bedrivs enligt dessa principer kan vara lönsamt och ge en nettointäkt till kommunen. Vi anser att kommunen har ett särskilt ansvar för att kommunens skogar ska vara en resurs och en tillgång för kommunens medborgare. Tillgång och tillgänglighet till natur ökar välbefinnandet. Välskötta och välkomnande skogar vid våra tätorter, parker och andra grönytor har också ett värde i sig och ger ett gott intryck av kommunen. Miljöpartiet i Säter tycker att det är klokt att använda det ekonomiska överskott som kommunens skogsbruk genererar till att stärka skötseln av de områden där kraven på hänsyn är särskilt stora och därigenom förtydliga att i tätortsnära områden och rekreationsområden är inte konventionellt skogsbruk det viktiga. Med bakgrund av ovanstående föreslår Miljöpartiet de gröna i Säter att nettointäkten från skogsbruket i Säters kommuns skogsbruk öronmärks till • skötsel av kommunens tätortsnära skogar och skogar som används för rekreation • kommunens parker och liknande grönytor • mark som har särskilt stora skötselkrav på grund av naturvårdshänsyn Säter 12 juni 2025 Magnus Gabrielson Mo#on #ll kommunfullmäk#ge För en hållbar ekonomi och tydliga prioriteringar i Säters investeringar Bakgrund Säters kommun står inför historiskt stora investeringsnivåer, där bland annat byggnationen av ny skola är ett av de mest angelägna projekten. Samtidigt ökar kommunens skuldsättning snabbt. I förslaget till reviderad budget 2026 föreslås att lånetaket höjs till 120 000 kronor per invånare, och det konstateras att kommunen inte kommer att uppnå målet om 60 procent självBinansiering av investeringarna under de närmaste åren. Det är tydligt att kommunen behöver en långsiktig plan för hur investeringar ska prioriteras, Binansieras och följas upp, annars riskerar vi att tränga undan resurser till skola, omsorg och grundläggande service. Förslag Mot denna bakgrund föreslår undertecknad att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en långsiktig investeringsplan för perioden 2027–2035, som visar hur planerade investeringar påverkar kommunens drift, lånebehov och soliditet. 2. Införa en obligatorisk prioriteringsmodell där varje ny investering ska värderas utifrån samhällsnytta, driftpåverkan och Binansiering innan beslut. 3. Redovisa varje år hur mycket av investeringsutgifterna som Binansieras med egna medel respektive lån. 4. Koppla framtida höjningar av lånetaket till konkreta projektbeslut, inte generella behov. Sy?e Syftet är att skapa långsiktighet, transparens och ekonomisk hållbarhet i kommunens investeringar. Säters kommun ska kunna bygga nytt men med ordning i ekonomin och tydliga prioriteringar som medborgarna kan följa. Säter den 2025-10-21 Caroline Willfox Byström (M) Delaktighet och påverkan i hela kommunen Motion från Miljöpartiet de gröna i Säter Vi lever i en tid med en stor samhällsomvandling och otrygghet. Klimatkrisen leder både till en oro för framtiden och dramatiska händelser här och nu. Världsläget är osäkert med krig i Europa och en allmän osäkerhet. Hot, osanningar och överdrifter sprids via sociala medier och allt tillsammans kan leda till att tilliten mellan människor och mellan medborgare och beslutsfattare minskar. Miljöpartiet i Säter anser att det nu är viktigare än någonsin att alla känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen och kan göra sin röst hörd. Säter är en liten kommun men tillräckligt stor för att behöva ta problemet med delaktighet på allvar. Till skillnad mot flera av våra grannkommuner finns i Säter ingen struktur för att fånga upp rösterna från kommunens olika delar. Vi har inget landsbygdsråd som i Falun eller kommunbygderåd som i Hedemora. Det finns naturligtvis kontaktvägar genom föreningar och partier, personliga kontakter och möjligheten att göra sin röst hörd genom insändare eller medborgarförslag. En tydlig struktur och organisation kan göra det lättare för den enskilde medborgaren, men även föreningar, att veta hur och när man bäst kan framföra sina åsikter. Det är också viktigt med stabilitet och förutsägbarhet, exempelvis genom regelbundet återkommande möten och andra former av plattformar. Det finns flera alternativ att lösa detta och kanske är det en kombination av åtgärder som är det bästa. Kommunbygderåd för en dialog med och inom olika kommundelar, medborgarråd för att för förankring och idéer kopplade till kommunövergripande frågeställningar. Med denna bakgrund föreslår Miljöpartiet de gröna i Säter 1. Att Säters kommun utreder och tar fram förslag på hur man tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum eller former för delaktighet. 2. Att ett förslag baserat på denna utredning läggs fram för beslut i kommunfullmäktige innan sommaren 2027. Säter 22 oktober 2025 Magnus Gabrielson Motion Utredning av kostnader och förutsättningar för att 5lytta multisportarenan närmare skolområdet i Säter eller uppföra en ny. Bakgrund Den nuvarande multisportarenan är placerad i anslutning till idrottsplatsen, vilket fungerar väl för föreningslivet och planerade aktiviteter. Däremot ligger arenan inte tillräckligt nära skolområdet för att nyttjas fullt ut under skoltid, framför allt för spontana raster, kortare lektionspass och för att personal enkelt ska kunna ha uppsikt. Det har lyfts av både elever och personal att avståndet gör arenan mindre tillgänglig i vardagen, trots att anläggningen i sig är uppskattad. För att multisportarenan ska kunna användas mer kontinuerligt av skolan behövs en placering som är trygg, nära och lättillgänglig för barn och personal. Eftersom kommunen står inför 5lera investeringar är det viktigt att få en tydlig bild av vad ett eventuellt 5lytt eller nybyggnation skulle innebära ekonomiskt och praktiskt. Yrkande Moderaterna i Säter föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Uppdra åt kommunstyrelsen att utreda kostnader, tekniska möjligheter och konsekvenser av att 5lytta den be5intliga multisportarenan till en plats i direkt anslutning till skolområdet. 2. Parallellt utreda kostnader och förutsättningar för att uppföra en helt ny multisportarena på en mer lämplig och närmare placering för skolverksamheten. 3. Utredningen ska omfatta investering, markförutsättningar, drift, trygghetsaspekter, nyttjandegrad samt samverkan med både skola och föreningsliv. 4. Resultatet ska återrapporteras till kommunfullmäktige för beslut om vidare inriktning. Motivering För att multisportarenan ska användas fullt ut av skolans elever krävs att den ligger nära, tryggt och tillgängligt i deras vardagsmiljö. Antalet spontana rörelsetillfällen under skoldagen ökar när anläggningar ligger i direkt anslutning till skolan, vilket i sin tur främjar både hälsa, trygghet och studiero. En utredning behövs för att kommunen ska kunna fatta ett långsiktigt och ekonomiskt ansvarsfullt beslut kring hur vi bäst utvecklar möjligheterna till spontanidrott för barn och unga. Säter, 2025-12-01 Moderaterna i Säter. MOTION TILL SÄTERS KOMMUNFULLMÄKTIGE. Stärkt internkontroll och politisk uppföljning av statsbidrag och nämndernas ekonomi Inlämnad av:Moderaterna i Säter genom Caroline Willfox Säter, 2025-02-06 Bakgrund Under innevarande vecka har det framkommit att Skolverket överväger att polisanmäla Säters kommun med anledning av hur delar av lärarlönelyftet hanterats. AGven om det ännu inte är fastställt om kommunen kommer att bli återbetalningsskyldig, visar situationen på betydande brister i hur riktade statsbidrag hanteras, dokumenteras och följs upp politiskt. Parallellt med detta har Barn- och utbildningsnämnden (BUN) nyligen redovisat en negativ budgetavvikelse. Först efter Qlera veckor uppgavs att underskottet främst berodde på ökade personalkostnader och interkommunala kostnader. Någon samlad, transparent och detaljerad redovisning av hur dessa kostnader uppstått, vilka beslut som fattats och varför avvikelsen inte fångades upp tidigare har dock inte presenterats. Detta skapar berättigade frågor om både ekonomistyrning och politisk uppföljning. Riktade statliga bidrag, såsom lärarlönelyftet, är avsedda att stärka skolan och läraryrket, inte att fungera som budgetregulator i kommunen. När sådana medel riskerar att hanteras felaktigt skadas förtroendet för Säters kommun och risken ökar att viktiga statliga satsningar uteblir framöver. Sammantaget visar händelserna på behovet av en systematisk och oberoende översyn av kommunens internkontroll, särskilt avseende statsbidrag och nämndernas ekonomistyrning. Detta är i grunden en fråga om politiskt ansvar och god hushållning med skattemedel. Mot denna bakgrund föreslås kommunfullmäktige besluta: • att kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en oberoende översyn av kommunens internkontroll avseende hantering av riktade statsbidrag, • att översynen särskilt ska omfatta ansvarsfördelning mellan politik och förvaltning, rutiner för ansökan, användning och redovisning av statsbidrag, dokumentation och spårbarhet av beslut samt politisk uppföljning och rapportering, • att kommunstyrelsen ska återrapportera till kommunfullmäktige inom sex månader med konkreta förbättringsförslag, • att kommunen inför tydligare rutiner för löpande politisk uppföljning av större statsbidrag, • att Barn- och utbildningsnämnden ska lämna en skriftlig och speciQicerad redovisning till kommunfullmäktige av hur den negativa budgetavvikelsen uppstod, vilka personalkostnader och interkommunala kostnader som ökade och varför, vilka beslut som fattades och av vem samt vilka strukturella åtgärder som vidtas för att förhindra liknande avvikelser framöver, • att kommunfullmäktige årligen ska få en samlad rapport om hur Säters kommun säkerställer korrekt hantering av riktade statsbidrag. Använd Munkmodellen i Säters kommun Motion till kommunfullmäktige från Miljöpartiet de gröna i Säter En av mänsklighetens största utmaningar i modern tid är att samtidigt uppnå två mål som ofta uppfattas stå i konflikt till varandra: • Att bygga ett samhälle som ger alla människor det som behövs av materiella tillgångar för att leva ett fullvärdigt liv. Mat, bostad, kläder, materiella förutsättningar för bildning och kultur och så vidare. • Att bygga ett samhälle som inte överskrider de planetära gränserna vad gäller resursförbrukning, utsläpp av miljöföroreningar och växthusgaser, utrotning av djur- och växtarter, utfiskning av haven med mera. Problematiken kan betraktas ur ett globalt, regionalt eller lokalt perspektiv där det globala läget är summan av vad som sker lokalt. Den brittiska ekonomen Kate Raworth publicerade sin Munkmodell för tio år sedan i boken Donutekonomi : sju principer för en framtida ekonomi. I den beskriver hon metoder och modeller för att skapa ett hållbart samhälle. Boken ger en teoretisk grund som senare kompletterats med konkreta verktyg för att kunna arbeta lokalt och regionalt. Ett stort antal städer och regioner spridda över världen, stora som små använder Munkmodellen i större eller mindre omfattning. Kate Raworths Munkmodell (ur RISE Rapport 2021:105) Det centrala i modellen är att de tolv sociala målen i Agenda 2030 är ett grundfundament som måste uppfyllas samtidigt som de nio planetära gränserna inte får överskridas. Världen befinner sig i ett läge där de sociala målen inte är uppfyllda samtidigt som flera planetära gränser överskrids. Detta är en gigantisk utmaning för mänskligheten att hantera. I Sverige är Tomelilla kommun i Skåne det mest kända exemplet och den kommun som arbetat längst med munkmodellen men den används även i Vadstena och Kalix kommuner. Modellen har också uppmärksammats av forskningsinstitutet RISE och det statliga utvecklingsprogrammet SustainGov. Miljöpartiet i Säter tror att Munkmodellens verktyg och teori skulle vara ett bra komplement till de verktyg som idag används i Säters kommun för att mäta måluppfyllnad och konsekvenser av verksamheter och investeringar. Ett deltagande i det breda nätverk som finns runt modellen skulle ge inspiration och möjlighet till nytänkande hos kommunens tjänstepersoner och politiker. Miljöbokslutet har blivit betydligt bättre de senaste åren men kan bli mer exakt. Bedömningen av måluppfyllnaden av strategiska mål för hållbarhet är fortfarande i stort kopplat till utförda aktiviteter och inte till aktivitetens effekt på hållbarhet. Jag bedömer att den här motionen ligger ganska nära verkställighet, eller om man så vill, närmare hur än vad. I Tomelilla kommun infördes också modellen genom ett initiativ av kommunförvaltningen, inte genom ett politiskt beslut. Men, det finns ett behov av förbättrade metoder och verktyg för att kunna beskriva och bedöma kommunens verksamheters och investeringars effekter på social och miljömässig hållbarhet med en noggrannhet som inte hanteras av BRP+ och Hypergene. Även om motionen argumenterar för en specifik teori och metodik kan det mycket väl finnas andra som fyller samma syfte. Eftersom den modell som förespråkas i den här motionen används och diskuteras i Sverige, i enlighet med vad som beskrivs ovan, kan Säters kommun enkelt ta del av kunskap och erfarenheter. Med hänvisning till ovanstående föreslår Miljöpartiet de gröna i Säter 1. att Säters kommun under mandatperioden 2027-2030 inför ett metodstöd för att förbättra sin hållbarhetsredovisning samt verktyg för att bedöma hållbarhetpåverkan från kommunens verksamhet och investeringar. 2. att Säters kommun utreder om de metoder, verktyg och nätverk som är kopplade till Munkmodellen kan vara ett stöd i arbetet för en ökad hållbarhet. Säter 2026-02-12 Magnus Gabrielson Miljöpartiet de gröna i Säter Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 51 (61)

Ks § 27 Bokslutsprognos, Säters kommun 2025 KS2025/0143 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Lägga bokslutprognos för 2025 för Säters kommun till handlingarna 2. Redovisa justerat resultat enligt budget. _________ Bakgrund och ärendebeskrivning Under året har kommunstyrelsen beslutat att uppdra till kommundirektören att nämnd/styrelse med ett prognostiserat underskott för 2025 att skyndsamt ta fram besparingsåtgärder för budget i balans. Arbete med budget i balans har fortsatt under året och åtgärdsplaner har tagits fram. Det är positivt att se att Socialnämnden har gått från ett prognostiserat underskott till en budget i balans samt dessutom redovisar ett överskott för året. Stort arbete med effektiviseringar och åtgärder har gjorts under tidigare år och som har fortsatt under 2025. Resultatprognos Årets resultat uppgår till ett överskott på 24,9 mkr jämfört med budget på 15,7 mkr, vilket är en avvikelse på +9,2 mkr. Årets resultat utgör 2,9 % av skatteintäkter och generella bidrag, vilket är ett bra resultat. Dessutom redovisas ett positivt överskott för verksamheternas nettokostnader på 2,2 mkr trots underskott för viss verksamhet och för pensionskostnader. Om skatteintäkter och generella bidrag/utjämning hade varit i linje med budget så skulle kommunen ha haft ett resultat på nästan 4%. Justerat resultat för år 2025, där avkastning och tillskott från pensionsförvaltningen samt VA-enhetens resultat av- och tillräknas, beräknas uppgå till ett överskott på +11,6 mkr utan tillskott av pensionsmedel, vilket är 1,3% av skatteintäkter och generella bidrag. Budget för året uppgår till +26,0 mkr som utgör 3,0%. För att uppnå ett justerat resultat på 3% skulle ett uttag på ca 14,2 mkr från pensionsmedlen behövas. Beräknat med budgeterat uttag på 11,3 mkr skulle ge ett överskott på +22,9 mkr som utgör ca 2,7%. Tack vare kommunfullmäktiges beslut om ett nytt, långsiktigt placeringsupplägg för kommunens pensionsmedel har Säters kommun, trots tappade intäkter från skatteintäkter- och generella bidrag, ett resultat på nästan 3%. Kommunstyrelsesektorn gör därför bedömningen att det i dagsläget är mer gynnsamt för Säters kommun att Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 8 (38) Forts. Ks § 27 låta pensionsmedlen vara kvar inom kapitalförvaltningen än att göra ett uttag från pensionsmedlen och tillföra detta till det justerade resultatet. Inga uttag av pensionsmedel föreslås därför för 2025. Verksamheternas nettokostnader Verksamhetens nettokostnader för helår 2025 uppgår till 849,4 mkr vilket är 0,8 mkr högre än budget, dvs ett underskott på totalt -0,8 mkr redovisas. Kostnaderna är 2,8 mkr högre än budget men minskas med reserven för oförutsedda kostnader på 2,0 mkr. Överskott redovisas för helår 2025 för Socialnämnden på +3,5 mkr, för SBN skattefinansierat på +5,3 mkr och VA/Återvinning på +1,6 mkr, varav +1,2 mkr avser Återvinning och +0,4 mkr avser VA. Kommunstyrelsesektorn redovisar ett överskott på 2,3 mkr och kulturnämnden ett överskott på +0,4 mkr. Underskott redovisas för helår 2025 för barn- och utbildningsnämnden på -9,4 mkr. Miljö- och byggnämnden redovisar ett mindre underskott på -25 tkr. Utfall för pensioner för 2025 utgör ett underskott på -6,7 mkr. Prognosen för övriga verksamheter har under året varit i linje med budget. Totalt för år 2025 redovisar övriga verksamheter mindre överskott med +205 tkr för Räddningstjänsten Dala Mitt +6 tkr för Överförmyndare i samverkan, +54 tkr för Upphandlingscenter samt +55 tkr för kommunrevisionen. Skatte- och statsbidragsintäkterna Utfall för skatteintäkter och generella bidrag år 2025 är totalt 9,0 mkr lägre än budget enligt den senaste skatteunderlagsprognosen från SKR per 2025-12-11. Det är 1,3 mkr lägre än föregående skatteunderlagsprognos per 2025-10-03. Prognos med avvikelse mot budget Allmän kommunalskatt +0,3 mkr Slutavräkning 2024 -0,1 mkr Slutavräkning 2025 -6,3 mkr Inkomstutjämning -3,0 mkr Kostnadsutjämning -0,1 mkr LSS-utjämning +0,2 mkr Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 9 (38) Forts. Ks § 27 Regleringsbidrag +0,2 mkr Fastighetsavgift -0,2 mkr Total -9,0 mkr Investeringar Totala ackumulerade investeringar under 2025 uppgår till 139,9 mkr och uppgår till 67% av årsbudget. Årets beslutade investeringsbudget ligger på 158,1 mkr samt att det tillkommer beslutade överförda investeringsmedel från 2024 med 52,2 mkr. Total budget 2025 inklusive överförda medel uppgår till 210,3 mkr. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter: Utfall för året uppgår till 2,3 mkr vilket är 0,3 mkr lägre än budget. Finansiella kostnader: Utfall för året uppgår till 17,7 mkr vilket är 4,3 lägre än budget med anledning av lägre räntenivåer samt att upplåning har gjorts senare under året än beräknat. Pensionsmedelsförvaltning Kommunfullmäktige beslutade i februari 2025 om ny policy och ny hantering av kommunens pensionsmedel med kapitalförvaltning. Övergång till ny lösning med kapitalförvaltning slutfördes under maj och 100 mkr placerades. Under oktober har resterande del av pensionsmedel på 1,7 mkr lagts in i kapitalförvaltningen där ytterligare 1,5 mkr har placerats inom ränteportföljen och ca 200 tkr lades till likvida medel. Total anskaffning uppgår till 101,7 mkr. Utgående marknadsvärde per sista december uppgår till 113,3 mkr. Total avkastning på pensionsmedel under 2025 uppgår till 13,0 mkr. Huvuddelen utgörs av orealiserade vinster i form av en positiv värdeförändring av placerade medel på 11,7 mkr. Därtill tillkommer realiserade vinster på 1,3 mkr som utgörs av avkastning och realisationsvinst vid avyttring avseende tidigare placeringar. Uttag från pensionsmedelsförvaltningen är budgeterat med 11,3 mkr för 2025. Inga uttag av pensionsmedel föreslås för 2025. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 10 (38) Forts. Ks § 27 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 9 februari 2026 Bokslutsprognos för Säters kommun 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 21 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 11 (38)

Kf § 28 Tillägg till förbundsordningen för Räddningstjänsten Dala Mitt KS2026/0120 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att till Räddningstjänsten Dala Mitts förbundsordning godkänna ett tillägg med en ny paragraf (§ 6) med följande lydelse; ”Borlänge kommun är driftpartner mot förbundet avseende IT- infrastruktur, telefoni, datorarbetsplats, utskrifter, extern webbplats, grundläggande systemstöd för stödfunktioner, verksamhetsunika systemstöd. Ersättning utgår enligt särskild ekonomisk reglering” ____________ Ärendebeskrivning På uppdrag av förbundsdirektionen har Räddningstjänsten Dala Mitts (RDM) förbundsdirektör haft i uppgift att söka stöd hos annan part, företrädelsevis en av ägarkommunerna för nödvändiga IT-och systemtjänster. RDMs direktion har kommit till slutsatsen att den bästa vägen är en samverkan med Borlänge kommun, vilket även skulle ge synergier med Säters kommun utifrån den befintliga samverkan Borlänge -Säter. Direktionen bedömer att det via förbundsordningen är möjligt att delegera ansvar för ett lagstyrt uppdrag såsom LSO (lagen om skydd mot olyckor). Förbundsordningen kan också ge utrymme för medlemskommunerna att avropa andra typer av tjänster utifrån egna behov. Kommunerna avropar idag till exempel utbildning för egen personal i grundläggande brand från RDM. Den förslagna skrivelsen innebär det motsatta, det vill säga att RDM kan avropa tjänst/uppdrag från en medlemskommun, i detta fall Borlänge. Beslutsunderlag Räddningstjänst Dala Mitts förbundsdirektion den 6 mars 2026 § 12 Missiv från Räddningstjänst Dala Mitt den 6 mars 2026 Tjänsteskrivelse från förbundsdirektör Räddningstjänst Dala Mitt den 6 mars 2026 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 17 mars 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 mars 2026 § 75 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 73 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 54 (61) Delges Räddningstjänsten Dala Mitt Falu kommun Borlänge kommun Gagnefs kommun Ludvika kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-03-17 1 (2) Handläggare d John Steen Dnr: KS2026/0120 Kommundirektör Förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att till Räddningstjänsten Dala Mitts förbundsordning godkänna a ett tillägg med en ny paragraf (§6) med följande lydelse; ”Borlänge kommun är driftpartner mot förbundet avseende IT- infrastruktur, telefoni, datorarbetsplats, utskrifter, extern webbplats, grundläggande systemstöd för stödfunktioner, verksamhetsunika systemstöd. Ersättning utgår enligt särskild ekonomisk reglering” Ärendebeskrivning På uppdrag av förbundsdirektionen har Räddningstjänsten Dala Mitts (RDM) förbundsdirektör haft i uppgift att söka stöd hos annan part, företrädelsevis en av ägarkommunerna för nödvändiga IT-och systemtjänster. RDMs direktion har kommit till slutsatsen att den bästa vägen är en samverkan med Borlänge kommun, vilket även skulle ge synergier med Säters kommun utifrån den befintliga samverkan Borlänge -Säter. Direktionen bedömer att det via förbundsordningen är möjligt att delegera ansvar för ett lagstyrt uppdrag såsom LSO (lagen om skydd mot olyckor). Förbundsordningen kan också ge utrymme för medlemskommunerna att avropa andra typer av tjänster utifrån egna behov. Kommunerna avropar idag till exempel utbildning för egen personal i grundläggande brand från RDM. Den förslagna skrivelsen innebär det motsatta, det vill säga att RDM kan avropa tjänst/uppdrag från en medlemskommun, i detta fall Borlänge. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Beslutsunderlag Räddningstjänst Dala Mitts förbundsdirektion den 6 mars 2026 § 12 Missiv från Räddningstjänst Dala Mitt den 6 mars 2026 Tjänsteskrivelse från förbundsdirektör Räddningstjänst Dala Mitt den 6 mars 2026 Delges Räddningstjänsten Dala Mitt Falu kommun Borlänge kommun Gagnefs kommun Ludvika kommun Underskrifter John Steen Kommundirektör Dnr 2021-000714 Förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt 1 Namn, säte och medlemskommuner Kommunalförbundets namn är Räddningstjänsten Dala Mitt, som förkortas RDM, med säte i Falu kommun och med medlemskommunerna Borlänge, Falun, Säter, Gagnef och Ludvika. 2 Ändamål och verksamhet, uppdraget RDM RDM ska fullfölja de skyldigheter som åvilar de ingående kommunerna enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) utom vad avser; - samordning av olycksförebyggande verksamhet - att leda arbetet för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (LSO kap 3 § 1) och - när kommunen är att betrakta som enskild (LSO kap 2). Därutöver ska RDM, i skälig omfattning stödja medlemmarna i deras övriga arbete för skydd mot oönskade händelser bland annat med utgångspunkt från Plan och bygglagen (PBL 2010:900) och Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, (LEH). Handlingsprogram för det olycksförebyggande arbetet upprättas av respektive medlem i samarbete med RDM. Handlingsprogram för räddningstjänst som visar hur RDM avser lösa räddningsuppdraget upprättas av RDM. Avtal mellan medlemmen och RDM kan tecknas om enskild kommun vill ha ytterligare tjänster, som anknyter till lagar som behandlar säkerhet och trygghet samt till den politiska visionen och uppdraget för aktuell mandatperiod, utförda av RDM. Dessa tjänster finansieras utanför anslagsramen för uppdraget. Enskild kommun, två eller flera kommuner i förening eller kommunerna samfällt, kan genom avtal lämna uppdrag till förbundet att ansvara för utbildning av skolelever, personal samt brukare av kommunal hemsjukvård och hemtjänst. Sanering av vägbana och järnvägsbank efter trafikolycka med syftet att göra banan framkomlig för trafik utförs av RDM. Åtagandet regleras genom avtal. RDM kan efter överenskommelse utföra uppgifter åt annan än medlem. Att utföra sjukvårdsuppgifter i väntan på ambulans (IVPA) är ett exempel på sådant uppdrag. Åtagandet regleras genom avtal. Sidan 1 av 10 3 Effektivitet och väl grundade beslut RDM är grundat för att få en bättre och starkare operativ handlingskraft vid insatser samt för att så effektivt som möjligt kunna arbeta olycksförebyggande inom medlemskommunerna. RDM ska därför verka för att i sin verksamhet tillvarata alla möjligheter att vinna koncernnytta och uppnå samordningsfördelar över kommungränserna. RDM grundar tydligt sina beslut på den lokala riskbilden och andra förhållanden som är av betydelse för att kunna bedöma och prioritera mellan olika insatser och dess effekter inom medlemskommunerna. Vid prioritering mellan objekt och verksamheter ska i förbundet all ingående personal, såväl på politisk som på tjänstemannanivå, vinnlägga sig om att arbeta för flickors, pojkars, kvinnors och mäns bästa utan hänsyn till kommungränserna. 4 Ekonomi i balans RDM säkerställer, genom överenskommelser som träffas med medlemskommunerna, att förbundet har en ekonomi i balans. Överenskommelserna reglerar dels uppdraget och dels den ersättning som är förenad med uppdraget. Förbundsdirektionen beslutar om de förändringar i uppdraget som måste göras med anledning av den ekonomiska situationen. RDM har en finanspolicy som är godkänd av förbundets direktion. RDM:s pensionsåtagande tryggas årligen genom att medel avsätts för detta ändamål. I vilken form tryggandet görs fastställs av direktionen. 5 RDM:s organisation RDM är ett kommunalförbund med förbundsdirektion. Utöver förbundsdirektionen finns ett arbetsutskott som består av ordförande samt de fyra vice ordförandena. 6 Teknik, system och IT Borlänge kommun är driftpartner mot förbundet avseende IT-infrastruktur, telefoni, datorarbetsplats, utskrifter, extern webbplats, grundläggande systemstöd för stödfunktioner, verksamhetsunika systemstöd. Ersättning utgår enligt särskild ekonomisk reglering. Sidan 2 av 10 7 Förbundsdirektionens uppgifter Förbundsdirektionens roll är att vara beslutande församling och samtidigt ha hand om verkställande och förvaltande angelägenheter i kommunalförbundet för Räddningstjänsten Dala Mitt. Det åligger förbundsdirektionen att svara för de uppgifter och ansvarsområden som fastlagts för kommunalförbundet enligt förbundsordningen, och inom ramen för detta för sådana särskilda uppgifter som förbundsmedlem överlämnar till förbundet enligt bestämmelse i förbundsordningen. Direktionens arbete ska inom kommunalförbundets verksamhetsområde vara inriktat på att bereda människors liv, hälsa, egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Förbundsdirektionen har ansvaret för att räddningsinsatser kan genomföras effektivt och kraftfullt. Inom ramen för sin verksamhet har förbundsdirektionen ansvaret för att tillgängliga resurser organiseras på ett rationellt och effektivt vis, att samordningsfördelar i organisationen tas till vara, att den samlade kompetensen i organisationen utvecklas, att tekniska resurser håller en med hänsyn till uppgifterna hög standard, att ledningsresurser utvecklas och att annat utvecklingsarbete bedrivs, i syfte att förbundets uppgifter ska kunna utföras på ett kvalificerat, effektivt och verkningsfullt sätt. Förbundsdirektionen svarar för att innehållet i handlingsprogram för förebyggande verksamhet samt räddningstjänst, i takt med utvecklingen, hålls på effektivast möjliga nivå, och att resurserna inom ramen för tillgängliga medel dimensioneras för att på bästa sätt uppfylla ambitionsnivån i handlingsprogrammet. Förbundsdirektionen ska se till att uppföljning fortlöpande sker av verksamheten. Förbundsdirektionen svarar för informations- och utbildningsinsatser i den förebyggande verksamheten. Förbundsdirektionen har möjlighet att ingå i samverkan med verksamheter utanför förbundsmedlemmarnas krets. Förbundsdirektion ska se till att det upprätthålls en aktiv och fungerande relation till förbundsmedlemmarna, att samråd fortlöpande sker med förbundsmedlemmarna i olika frågor som berör medlemskommunerna och att rapporter lämnas till förbundsmedlemmarna över den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen i förbundet. Samverkan med förbundsmedlemmarna i olika frågor kan ske. Sidan 3 av 10 8 Arbetsutskott Förbundsdirektionens arbetsutskott består av ordföranden samt de fyra vice ordförandena. Förbundsdirektionens arbetsutskott bereder ärenden och lämnar förslag till beslut i ärenden som ska beslutas av förbundsdirektionen. Förbundsdirektionens arbetsutskott är förbundets budgetberedning och personalutskott. Förbundsdirektionens arbetsutskott ansvarar för information gentemot allmänheten exempelvis i form av pressträffar. Vad gäller kallelse och justering av arbetsutskottets protokoll gäller samma bestämmelser för arbetsutskottet som för förbundsdirektionen. 9 Beslut i brådskande ärende I ärenden, som är så brådskande att direktionens avgörande inte kan avvaktas beslutar ordförande, kommunallagen (2017:725) 6 kap 39 §. Om ordförande har förhinder beslutar vice ordförande. Ordförandebeslut ska anmälas vid direktionens nästkommande sammanträde. 10 Ledamöter och ersättare Förbundsdirektionen består av tolv ledamöter med lika många ersättare. Tre av ledamöterna med ersättare utses av fullmäktige i vardera Borlänge och Falu kommuner och två ledamöter med ersättare utses av fullmäktige i vardera Gagnef, Ludvika och Säters kommuner. Direktionsledamot och dess ersättare måste vara ledamot eller ersättare i fullmäktige i någon av medlemskommunerna. Mandatperioden är den i 9 kap 4 § kommunallagen angivna. Ordförandeskapet alterneras mellan medlemmarna vartannat år. Ordförande ingår i de tolv direktionsledamöterna. Ordföranden väljs bland medlemskommunens ledamöter i direktionen och det är respektive medlemskommun som väljer ordförande. 2021-2022 väljs ordförande av Säter kommun 2023-2024 väljs ordförande av Gagnef kommun 2025-2026 väljs ordförande av Ludvika kommun 2027-2028 väljs ordförande av Falu kommun 2029-2030 väljs ordförande av Borlänge kommun och så vidare i ordning. Sidan 4 av 10 1:e vice ordförande väljs av medlems fullmäktigeförsamling som nästkommande år ska inneha ordförandeposten varvid vice ordförande räknat från 2021-01-01 väljs av fullmäktige i Gagnefs kommun och så vidare fortsatt samma ordning som ordförandeposten roterar. 2:e vice ordförande väljs av medlems fullmäktigeförsamling och roterar i samma ordning som ordförandeposten varvid Ludvika kommun väljer 2:e vice ordförande för 2019. 3:e vice ordförande väljs av medlems fullmäktigeförsamlingar och roterar i samma ordning som ordförandeposten varvid Falu kommun väljer 3:e vice ordförande för 2019. 4:e vice ordförande väljs av medlems fullmäktigeförsamlingar och roterar i samma ordning som ordförandeposten varvid Borlänge kommun väljer 4:e vice ordförande för 2019. Valet av samtliga ordföranden under mandatperioden sker samtidigt som valet av ledamöter. Vid förfall för ordföranden inträder i dennes ställe 1:e vice ordföranden. Vid förfall även för 1:e vice ordförande inträder i dennes ställe 2:e vice ordföranden. Vid förfall även för 2:e vice ordföranden inträder i dennes ställe 3:e vice ordföranden. Vid förfall även för 3:e vice ordföranden inträder i dennes ställe 4:e vice ordföranden. Vid förfall av samtliga ledamöter ur direktionens arbetsutskott inträder som ordförande, den ledamot som har den längsta erfarenheten från fullmäktige i den kommun som innehar ordförandeposten och så vidare i fortsatt samma ordning som ordförandeposten roterar. Vid förfall för annan ledamot inträder i första hand ersättare utsedd av samma medlem och därefter ersättare vald av den medlem som under närmast följande verksamhetsår utser ordförande enligt andra stycket och så vidare i fortsatt samma ordning. 11 Deltagande på distans Direktionen får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Deltagande ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid direktionens sammanträde. Kommunallagen 5 kap 16 §. Ordförande avgör om närvaro får ske på distans. Sidan 5 av 10 12 Beslutsförhet Enligt kommunallagen 5 kap 45 § får direktionen handlägga ärenden endast om fler än hälften av ledamöterna är närvarande. 13 Revisorer Varje medlem utser en revisor. Revisor väljs av kommunfullmäktige i medlemskommunerna på sätt som gäller för kommun enligt 12 kap 4 § kommunallagen. Revisorerna utser revisionsbiträde. 14 Väckande av ärende och närvarorätt Medlemskommun äger genom kommunstyrelsen rätt att väcka ärende i förbundsdirektion. Direktionen kan besluta att andra än ledamöter i direktionen har rätt att delta i direktionens överläggningar men inte i besluten. Kommunstyrelsens ordförande i medlemskommunerna har sådan närvarorätt i direktionen som anges i 4 kap 28 § kommunallagen, med rätt att delta i överläggningarna men ej i besluten och har rätt att få sin mening antecknad i protokollet. 15 Kvalificerad majoritet Vid beslut om ingående av avtal med medlem krävs 2/3 delars majoritet för beslutet i förbundsdirektionen. För beslut om förvärv eller försäljning av fast egendom/tomträtt samt för bildande eller förvärv av företag krävs 2/3 majoritet av ledamöterna i förbundsdirektionen. 16 Kungörelser RDM:s kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjustering och övriga tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets digitala anslagstavla på webbplatsen www.dalamitt.se. 17 Andelstal Fördelningen av förbundets kostnader baseras procentuellt på folkmängd den 31/12 vid senaste årsskiftet. Medlems andel i RDM:s tillgångar och skulder utgörs av medlems andel av erlagd ersättning baserad på folkmängd föregående år. Om medlems kostnader för att bedriva verksamhet enligt punkt 2, på grund av geografi, demografi, infrastruktur eller andra omständigheter i kommunen, väsentligen överstiger kostnaden för övriga medlemskommuner, ska den överskjutande kostnadsdelen belasta denna medlem. Den överskjutande kostnadsdelen inräknas härvid inte i andelstalet. Sidan 6 av 10 På lång sikt ska förbundet vinnlägga sig om att utveckla verksamheten på ett sådant sätt att endast befolkningsmängden enligt stycke ett ovan utgör grund för medlemmarnas anslag till förbundets verksamhet. 18 Kostnadsfördelning RDM:s kostnader under ett verksamhetsår ska täckas av de kommunala anslag som förbundet uppbär för verksamhet enligt punkt 2 tillsammans med ersättningen för särskilda uppdrag enligt avtal. Om underskott som måste täckas uppstår täcker medlemmarna detta i proportion till den ersättning de erlagt för verksamheten aktuellt verksamhetsår. Underskott i verksamheten som är av sådan omfattning att det inte behöver täckas balanseras till nästkommande år, maximalt 1 % av anslagets storlek. Överskott som uppkommer under ett verksamhetsår delas ut till medlemskommunerna i proportion till erlagda ersättningar avseende aktuellt år under förutsättning att inga balanserade underskott finns från tidigare år. Överskott lägre än 1 % av anslagets storlek balanseras i ny räkning till kommande år. När kostnader i samband med räddningstjänst vid en enskild räddningsinsats uppgår till mer än 50 000 kronor betalar medlem, där räddningsinsatsen genomförts, de kostnader som överstiger detta belopp. 19 Begränsningar RDM har inte rätt till att uppta lån eller gå i borgen för annans förbindelse utan medgivande av medlemmarna. RDM får inte utan medgivande av medlemskommunerna bilda dotterföretag, stiftelse eller ingå i väsentligt annat företagsengagemang. 20 Budget Direktionen för RDM fastställer årligen i juni månad ekonomisk plan för de tre närmast kommande åren. Den kommun som för tillfället innehar ordförandeskapet sammankallar under januari månad medlemmarna för gemensam budgetöverläggning inför kommande verksamhetsår. Medlemmarna enas om den ekonomiska ram som gäller för nästkommande budgetår senast i juni månad året före nästkommande budgetår. Årsbudgeten upprättas därefter av förbundsdirektören senast i september månad året före budgetperioden och fastställs vid årets sista direktionssammanträde. Sidan 7 av 10 Årsbudgeten ska upprättas så att det framgår vad som är lagstyrd verksamhet enligt punkt 2 respektive vad som är uppdragsverksamhet reglerat via avtal, varvid särskilt redovisas volymen kompletterande beställningar från respektive medlem. Den dokumentation som upprättas innehåller resultatbudget, balansbudget, finansieringsbudget och investeringsbudget. 21 Uppsikt och information RDM står i sin verksamhet enligt 6 kap 1 § kommunallagen under uppsikt av medlemmarnas kommunstyrelser. RDM ska därför tillhandahålla dessa den information de anser sig behöva på det sätt var och en av dem begär. Eventuella sekretessfrågor behandlas i enlighet med Tryckfrihetsförordningen och Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). 22 Underställning Förbundet har inte rätt att fatta beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller av annan större vikt utan att medlemmarna beretts tillfälle att yttra sig. 23 Utträde ur räddningstjänstförbundet Medlem har genom skriftlig uppsägning rätt att utträda ur räddningstjänstförbundet. Uppsägningstiden är tre år och räknas från den tidpunkten övriga medlemmar delgivits skriftlig uppsägning. Utträdesdagen sker vid det årsskifte som inträffar närmast efter det tre år gått sedan uppsägningen skett. Vid medlems utträde ur RDM ska denne tillskiftas sin aktuella andel i RDM:s behållna förmögenhet enligt i punkt 16 angiven andel vid utträdesdagen. Tillgångar och skulder ska då upptas till bokförda värden. De inventarier, fordon, fastigheter och övriga tillgångar som faller på andelen tillskiftas av RDM den utträdande medlemmen inom tre månader från utträdesdagen. Vid tillskiftningen tas hänsyn så att verksamheten i den utträdande kommunen fungerar enligt fastställt handlingsprogram. Skulle vid utträdesdagen RDM ha negativt eget kapital erlägger utträdande medlem inom samma tid som anges i föregående stycke sin andel i underskottet. När medlem utträtt ur RDM upphör dennes ansvar för RDM:s skulder enligt 9 kap

Ks § 29 Överföring av investeringsmedel för Säters kommun KS2026/0046 Beslut Kommunstyrelsen besluta att godkänna ansökan från samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen och kulturnämnden om överflytt av investeringsmedel från 2025 till 2026 för aktuella investeringsprojekt med högst det belopp som har angetts i ansökan, samt att uppdra till ekonomienheten att göra en slutlig avstämning innan överföring sker. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Av kommunens beslutade styrprinciper för ekonomi- och målstyrning i avsnitt ”5.7 Överflytt av investeringsmedel mellan budgetåren” framgår att nämnder och styrelser efter godkännande av kommunstyrelsen kan medges att överföra investeringsmedel som ej ianspråktagits för specifika projekt till nästkommande år om den totala investeringsbudgeten inte är förbrukad. Överflytt av investeringsmedel från 2025 till 2026 Samhällsbyggnadsnämnden anhåller om att få föra med sig investeringsmedel för pågående projekt om totalt 52 034 tkr, varav 12 533 tkr avser Samhällsbyggnadsnämnd skattefinansierat och 39 501 tkr avser VA- och Återvinning. Budget 2025 för projekt 990500 Skola i centrala Säter uppgår till 5 000 tkr och finns inom kommunstyrelsens budget. Utfall för 2025 uppgår till 2 249 tkr och finns bokat inom samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen ansöker om att resterande budget på 2 751 tkr överförs till 2026 samt omförs till Samhällsbyggnadsnämndens budget. Investeringsposten Projekt verksamhetslokaler styrs av styrgruppen för verksamhetslokaler och budget för 2026 finns inom Samhällsbyggnadsnämnden. Total överföring till budget 2026 för samhällsbyggnadsnämnden uppgår till 54 785 tkr. Kulturnämnden anhåller om att få föra med sig investeringsmedel för pågående projekt om totalt 2 420 tkr. Totalt belopp för överföring av investeringsmedel uppgår till 57 205 tkr. Beslutad investeringsram för 2026 uppgår till 262 650 tkr och totala investeringar inklusive överföring av investeringsmedel uppgår till 319 855 tkr. En överflyttning av investeringsmedel påverkar inte resultatet för 2025. Under 2026 kommer Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 13 (38) Forts. Ks § 29 kommunens likviditet att påverkas av den ökade investeringsnivån som överföringen innebär och ökad upplåning kan komma att behöva göras utöver budgeterad nivå. Beslutsunderlag Sammanställning överföring av investeringsmedel 2025 till 2026 Tjänsteutlåtande den 6 februari 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 23 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 14 (38)

Kf § 30 Interpellation om arbetstidsförkortning KS2026/174 Ärendebeskrivning ”En interpellation till Mats Nilsson om arbetstidsförkortning till kommunfullmäktige. Kommunen har behov av att vara en attraktiv arbetsplats för att få arbetskraft. vi känner till värdet av förkortad arbetstid. Arbetsmiljön blir bättre. Sjukskrivningarna minskar. Arbetstagaren upplever att de hinner och orkar mer, sävlä på arbetet som på fritiden. Livskvalitén ökar. Hur kan arbetet med förkortad arbetstid med full lön inledas? Målet är att tillgodose alla kommunens arbetstagare om än vissa yrkesgrupper kan börja där det är extra tungt, stressigt och viktigt att utveckla en attraktiv arbetsplats och god arbetsmiljö. ” Beslutsunderlag Interpellation från Lena Stigsdotter (V), Fia Wikström (V) och Pia Johansson den 13 april 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 57 (61)

§ 31 Årsbokslut 2025 / 2025/234 Beslut Det ekonomiska resultatet för bokslutet 2025 för Gemensam överförmyndarnämnd godkänns. Ärendet Nämndens ekonomiska resultat 2025 slutade på + 510 tkr och kommer att regleras mellan de sex kommuner som ingår enligt samverkansavtal. Under 2025 budgeterades totala kostnader till 12 561 tkr, medan de faktiska utfallet uppgick till 12 051 tkr. Differensen på +510 tkr berodde huvudsakligen på lägre personalkostnader under sommarperioden. Beslutsunderlag Muntligt föredragande, Anton Sand Tjänsteskrivelse, daterad 2026-01-27 Årsbokslut 2025 Skickas till: Förvaltningschef Verksamhetschef Enhetschef Överförmyndare i Samverkan Controller Samverkanskommunerna Överförmyndarverksamheten i Samverkan Falun- Borlängeregionen Bokslut 2025 (kr) Kostnadssammanställning Budget Utfall Avvikelse Konto o benämning jan-dec 2025 jan-dec 2025 jan-dec 2025 35 Bidrag 12 562 000 12 707 394 145 394 36 Försäljn verks. o konsulttj 0 13 875 13 875 50 Löner arbetad tid -5 975 000 -5 471 545 503 455 51 Löner ej arbetad tid -834 000 -1 009 706 -175 706 55 Kostnadsersättningar 0 -4 394 -4 394 58 Övr personalsociala kostnader 0 -24 820 -24 820 59 Övr lönejusteringar -3 030 000 -2 901 305 128 695 60 Lokal o markhyror -1 065 000 -1 065 300 -300 61 Fastighetskostnader o entr -88 000 -88 227 -227 63 Hyra/leasing av anläggningst -77 000 -85 850 -8 850 64 Förbrukningsinventar/-material -115 000 -123 114 -8 114 65 Kontorsmaterial o trycksaker -45 000 -43 171 1 829 66 Rep o underhå maskin/inventar 0 0 0 68 Tele-/IT-kommunik, postbefor -111 000 -201 479 -90 479 69 Kostnader för transportmedel -5 000 -2 668 2 332 70 Transporter o resor -35 000 -20 897 14 103 71 Representation -30 000 -13 470 16 530 72 Annonser, reklam, information -60 000 -8 439 51 561 73 Försäkringspremier o riskkostn -15 000 -16 563 -1 563 74 Övriga främmande tjänster -895 000 -945 853 -50 853 76 Diverse kostnader -182 000 -184 590 -2 590 0 509 878 509 878 Återbetalning 2025 (summa dras av på Invånarantal per 2023-12-31 SCB 240307 % fakturan 2026) Borlänge 51 735 30,3% -154 523 Falun 59 986 35,1% -179 168 Gagnef 10 430 6,1% -31 153 Ludvika 26 402 15,5% -78 858 Smedjebacken 10 913 6,4% -32 595 Säter 11 243 6,6% -33 581 Totalt 170 709 100% -509 878 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) sid Sammanträdesdatum Gemensamma Överförmyndarnämnden 2026-02-16

Kf § 32 Fråga om barn och ungas behov av att träffas utanför hemmet på fritiden KS2026/176 Ärendebeskrivning ”Enkel fråga till ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Barn och unga har behov av att träffas utanför hemmet på fritiden. Behovet täcks inte helt genom organiserade föreningsaktiviteter utan behoven är större såväl för nöjes skull och för att skapa en trygg uppväxt för våra ungdomar. Hur kan vi möta barnens behov av att kunna träffas och samtidigt ha tillgång till trygga vuxna? Vad planeras för mellanstadieelever kommunen?” Beslutsunderlag Interpellation från Lena Stigsdotter (V), Fia Wikström (V) och Pia Johansson den 13 april 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 59 (61)

Ks § 33 Svar på medborgarförslag gällande att motionsspåret vid Säters IP saknar översiktskarta och elljus vissa delar KS2025/0392 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Medborgarförslaget anses vara besvarat. 2. Uppdra till kommundirektör att förbättra kartorna på Säters kommuns anläggningar. _________ Ärendebeskrivning Elljuset är återställt och fungerar på den slinga som är belyst, det vill säga elljusspåret och samtliga leder är nu utritade på kartor som sitter på skyltar vid Säters IP och vid Motionscentralen. Att belysa samtliga slingor är inget som är planerat. De slingor som finns är: Blå 0,5 km – lätt kuperad, delvis belyst Gul 3,9 km – kuperad, belyst Grön 6,8 km – kuperad, delvis belyst Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit till Kommunfullmäktiges sammanträde den 23 oktober 2025 av Lars Magnus Johansson. ”Just nu är det väldigt otydligt hur motionsspåren för vanlig gång eller löpning går uppe vid motionsspåren vid Säters IP jag som nyinflyttad vet ej hur man ska springa eller gå på dessa leder! Det enda som är uppmärkt är en massa cykelleder! Märk upp lederna och sätt dit en karta och se till att hela slingan har belysning. Så att man enkelt kan följa ett motionsspår! Så kommer kanske fler personer ut och rör på sig! En översiktskarta borde finnas vid IP sen verkar en del av slingan sakna elljus.” Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 18 (38) Forts. Ks § 33 Beslutsunderlag Medborgarförslag från Lars Magnus Johansson den 23 september 2025 Kommunfullmäktige den 23 oktober 2025 § 121 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 7 november 2025 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 februari 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 35 Delges Förslagsställaren Fritidsenheten Kommundirektör Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 19 (38)

Ks § 34 Tillägg till kommunstyrelsens reglemente KS2026/0071 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna förslag till tillägg i kommunstyrelsens reglemente med följande: Samråds- och styrgruppsmöten Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige kan bjudas in att delta i överläggningar med politiskt inrättade samråds- och styrgrupper i de fall där kommunstyrelsens ordförande bedömer att det är politiskt motiverat, utifrån egen bedömning eller övriga partiers önskemål. _________ Ärendebeskrivning Under hösten bildades en grupp för att genomföra en översyn av gällande bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda samt den politiska organisationen i Säters kommun. En representant från varje parti har deltagit i överläggningarna. Gruppen har i full enighet kommit fram till följande förslag till tillägg i kommunstyrelsens reglemente Samråds- och styrgruppsmöten Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige kan bjudas in att delta i överläggningar med politiskt inrättade samråds- och styrgrupper i de fall där kommunstyrelsens ordförande bedömer att det är politiskt motiverat, utifrån egen bedömning eller övriga partiers önskemål. Kommunstyrelsesektorns yttrande Ärendet är av politisk natur och kommunstyrelsesektorns roll blir således att granska så att förslaget inte bryter mot lag eller andra styrdokument. Kommunstyrelsektorn har inget att erinra på ställt förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 4 februari 2026 Minnesanteckningar från sammanträde med arvodens och organisationsgruppen. 2025-11-13 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 20 (38) Forts. Ks § 34 Kommunstyrelsens reglemente Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 36 Delges Politiska partier i kommunfullmäktige Alla nämnder Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 21 (38)

35 § För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. (Skollag 2010:800, Kap 2 Huvudmän och ansvarsfördelning) 4.3 Läroplan Lgr 22 Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr22, Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag) Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter Skolbiblioteksplan för Säters kommun 2025-2027 6 att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr22, Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag) Alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek. (Lgr 22, Kap 2.8 Rektorns ansvar) Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens (Lgr 22, Kap 2.8 Rektorns ansvar) 4.4 Kursplan Svenska I undervisningen ska eleverna möta samt få utveckla kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Eleverna ska ges möjlighet att läsa, analysera och resonera om skönlitterära verk i olika genrer. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. (Kursplan Svenska; Ämnets syfte) Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. (Kursplan Svenska; Centralt innehåll i årskurs 7-9, Informationssökning och källkritik) 4.5 Gy25 Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan - kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda bibliotek och deras resurser, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje (Läroplan Gy25 2.Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper) Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek, Skolbiblioteksplan för Säters kommun 2025-2027 7 skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens (Läroplan Gy25 2.Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) 5 Förutsättningar för skolbiblioteken i Säter För att skolbiblioteken ska kunna utföra sitt uppdrag och arbeta för att nå de satta målen bör följande förutsättningar vara uppfyllda. • Skolbiblioteket är bemannat av anställd bibliotekarie. • Eleverna får genom skolbiblioteket tillgång till ett brett utbud av böcker och andra medier, anpassade till ålder, förmåga och intresse. • Elever med läsnedsättningar får tillgång till anpassade medier, exempelvis lättlästa böcker och talböcker. • Det finns tillgång till medier på de vanligaste modersmålen. • Det finns ett medieanslag för inköp av nya medier. • Skolbibliotekarierna ges möjlighet till fortbildning och nätverkande med andra skolbibliotek i länet och i landet. • Lärare och skolbibliotekarier ges möjlighet att samarbeta, och skolbibliotekarien ska kunna få kännedom om skolans planering och verksamhet. Skolbibliotekarien ges möjlighet att delta i exempelvis arbetslagsmöten och APT, samt tillgång till skolans digitala kommunikationskanaler. • Skolbibliotekens verksamhet utvärderas årligen med hjälp av skolbiblioteksplanen. 6 Fokusområden och mål Tre fokusområden för skolbibliotekens verksamhet har identifierats, inom vilka skolbiblioteken behöver tydliggöra och utveckla sin verksamhet. Dessa är: Samverkan o Läs- och språkutveckling o Medie- och informationskunnighet o 6.1 Samverkan För att skolbiblioteken ska kunna fylla sin roll att vara en del av den pedagogiska verksamheten krävs ett förbättrat samarbete mellan framför allt pedagoger och skolbibliotekarie. Det behöver skapas tydliga strukturer för hur det samarbetet ska Skolbiblioteksplan för Säters kommun 2025-2027 8 se ut. Även samverkan mellan de olika skolbiblioteken, samt mellan skolbibliotek och folkbibliotek behöver utvecklas. Skolbibliotekens uppdrag och skolbibliotekariens kompetens behöver förmedlas till skolledning, lärare och elever för att skolbiblioteken ska kunna användas optimalt. Att samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier utvecklas är en förutsättning för att målen under punkterna läs- och språkutveckling samt medie- och informationskunnighet ska kunna nås. Mål: • Att skapa strukturer för samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie. • Att förmedla skolbibliotekariens kompetens till skolledning och pedagoger. • Att skolbiblioteket samarbetar med pedagoger i alla ämnen. • Att skapa strukturer för samarbete mellan skolbiblioteken i kommunen, samt mellan skolbibliotek och folkbibliotek. • Att ge eleverna möjlighet att påverka skolbiblioteksverksamheten, exempelvis medieutbudet. 6.2 Läs- och språkutveckling Att arbeta läs- och språkutvecklande och skapa läsintresse hos barn och elever är ett av skolbibliotekens viktigaste uppgifter. Skolbiblioteken ska i samarbete med lärarna arbeta för att öka elevernas läsförmåga och läsintresse. Mål: • Att skolbiblioteket ses som en resurs i skolans övergripande arbete med läs- och språkutveckling. Att skolbibliotekarien deltar i planering och verksamhet. • Att skolbiblioteken har en aktiv läsfrämjande verksamhet, till exempel genom bokprat och författarbesök. • Att kunna genomföra generella och riktade satsningar mot olika elevgrupper eller individer, i samarbete med lärarna. • Att skolbiblioteket är ett stöd för lärarna i litteraturfrågor. Skolbiblioteket ska marknadsföra sitt utbud och underlätta för lärarna att hitta och välja böcker. 6.3 Medie- och informationskunnighet Till skolbibliotekens uppdrag hör att stärka elevernas medie- och informationskunnighet och digitala kompetens. Inom detta område är skolbibliotekariens kompetens en resurs för skolan. Skolbiblioteken ska, Skolbiblioteksplan för Säters kommun 2025-2027 9 tillsammans med lärarna, utveckla elevernas förmåga att hitta, värdera och kritiskt granska information, förmågor som blir allt viktigare i dagens mediesamhälle. Mål: • Att skolbibliotekarien ses som en resurs i skolans övergripande arbete med medie- och informationskunnighet. Skolbibliotekarien ges möjlighet att delta i planering och verksamhet. • Att skolbibliotekarie, lärare och andra aktörer samarbetar för att öka elevernas medie- och informationskunnighet. • Skolbiblioteket kan användas som en plats för att hantera skolans material inom medie- och informationskunnighet. 6.4 Aktiviteter kopplade till mål Åk 1 Högläsning Åk 2 Dramatisering av saga Åk 3 Osv. Åk 9 Författarbesök Åk 1 GY Diktverkstad 7 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av skolbibliotekens verksamhet finns med i sektorns årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolbibliotekarierna utvärderar arbetet med fokusområdena och redovisar verksamheternas arbeten mot målen. Resultatet redovisas i rektorsgruppen. Skolbiblioteksplan för Säters kommun 2025-2027 10 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-04-23 40 (61)

Ks § 36 Markanvisningsavtal Famera avseende Kullsveden 1:17 KS2025/0477 Beslut Kommunstyrelsen godkänner markanvisningsavtalet för del av Kullsveden 1:17. _________ Förslag till beslut på sammanträdet Daniel Erikgörs (KD), Carolin Willfox Byström (M) och Mats Nilsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Karin Frejd (C), Marie Javanainen (C) och Magnus Gabrielsson (MP) yrkar avslag till föreslaget avtal med Famera angående Kullsveden. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag att godkänna markanvisningsavtalet för del av Kullsveden 1:17. Omröstning begärs och genomförs. 11 ledamöter är röstberättigade. Följande beslutsgång godkänns för omröstning: Ja-röst om bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag att godkänna markanvisningsavtalet för del av Kullsveden 1:17. Nej-röst till yrkandet avslag till föreslaget avtal med Famera angående Kullsveden. Mats Nilsson (S) Ja Karin Frejd (C) Nej Caroline Willfox Byström (M) Ja Annika Karlsson (S) Ja Mattias Almroth (S) Ja August Louthander (M) Ja Tommy Bivesjö (M) Ja Marie Javanainen (C) Nej Daniel Ericgörs (KD) Ja Liv Erichsen (KD) Ja Magnus Gabrielson (MP) Nej Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 24 (38) Forts. Ks § 36 Med 8 ja-röster och 3 nej-röster har kommunstyrelsen beslutat enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservation Marie Javanainen (C), Karin Frejd (C) och Magnus Gabrielson (MP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Byggaktören har kontaktat Kommunen med intentionen att köpa och bebygga fastigheten Kullsveden 1:17, gemensamt kallat Avtalsområdet (Bilaga 1) Parternas syfte med markanvisningen är att Avtalsområdet skall bebyggas i enlighet med detaljplanen som är under framtagande. Det finns ett gällande Planavtal som är tecknat mellan Säters kommunen och Byggaktören. I det kommande marköverlåtelseavtalet kommer tider för genomförandet av projektet att regleras. Byggaktören har delgivits förutsättningarna för området samt Kommunens gällande riktlinjer för markanvisning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 november 2025 § 195 Tjänsteutlåtande från mark- och exploateringsansvarig den 5 februari 2025 Utkast till markanvisningsavtal Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 26 Delges Samhällsbyggnadssektorn Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 25 (38)

Ks § 37 Justering av avgift för jaktarrende KS2026/0067 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. För 2026 fastställa arrendeavgiften för jakt till per hektar till 30 kr per hektar. 2. Uppdra att årligen indexeringsberäkna taxan utifrån PKV, med 2026 års nivå som indexår. _________ Ärendebeskrivning Priset på det nu berörda jaktarrendet har varit det samma sedan 1980-talet. För Stora Skedvi Västra jaktvårdsförening höjdes avgiften för två år sedan till 30 kr per hektar, detta då Säters kommunen köpt in mera mark på kyrk-berget Stora Skedvi. I det nya avtalet för Stora Skedvi Västra jaktvårdsförening finns också en indexreglering inskriven. Den nu föreslagna förändringen skulle med andra ord innebära att Säters kommun behandlar alla som arrenderar mark/skog av Säters kommun lika. En omvärldsspaning ger vid handen att prisbilden i Dalarna ligger på mellan 15–60 kr per hektar för jaktarrende vilket tyder på att Säters kommun fortsatt ligger i det lägre spannet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 4 februari 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 27 Delges Berörda Jaktföreningar och Viltvårdsområden i Säters Kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 26 (38)

Ks § 38 Svar på remiss av betänkandet ”En bättre organisering av fastighetsverksamheten” SOU 2025:98 KS2026/0052 Beslut Kommunstyrelsen beslutar yttra sig enligt ställt förslag. _________ Förslag till yttrande Säters kommun har tagit del av betänkandet ”En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten”, SOU 2025:98, och har följande att yttra. Säters kommuns delar den bild Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för fram i sitt yttrande. En aktiv Lantmäterimyndighet är väsentlig i en effektiv och högkvalitativ samhällsbyggnadsprocess. En rapport från civilutskottet som SKR också nämner i sitt yttrande, ”Uppföljning av tre bostadspolitiska beslut” (2025/2026: RFR2), visar tydligt att kommuner där det finns kommunal lantmäterimyndighet lyckats betydligt bättre i att samarbeta kring samhällsbyggnadsprocessen. Detta resultat borde vara en väckarklocka och visar på hur viktig en aktiv lantmäterimyndighet är i samhällsplaneringens alla skeden. Säters kommun saknar idag Kommunal lantmäterimyndighet, som mindre kommun är det heller inte troligt att det skulle vara aktuellt att skapa en. Att däremot i samverkan med andra kommuner tillskapa denna funktion kan vara en framtida möjlighet för att stärka lantmäterimyndighetens lokala närvaro och delaktighet. Säters kommun ser därför vikten av att inrättandet av Kommunal lantmäterimyndighet i samverkan är en möjlighet i framtiden. Avslutningsvis vill Säters kommun betona att vi arbetar för att skapa en effektiv och transparent samhällsplaneringsprocess där ledtider kan kortas. SKR för fram i sitt yttrande att utredningens förslag riskerar gå stick i stäv med intentioner om en effektiv samhällsplaneringsprocess, det vore mycket olyckligt om det blev resultatet av de förslag och åtgärder som presenteras i utredningen. Ärendebeskrivning Regeringen har tillsatt en utredning av fastighetsbildningsverksamhetens i syfte att förbättra förutsättningarna för både den statliga myndigheten Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna. Utredningens uppgift har varit att göra en översyn av fastighetsbildningsverksamhetens organisering i syfte att förbättra Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 27 (38) Forts. Ks § 38 förutsättningarna för en effektiv, enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet. I utredningsuppdraget har bland annat ingått att föreslå en tydlig och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna, liksom vilka krav som ska gälla för att få bilda en kommunal lantmäterimyndighet. Det har även ingått att överväga om kommuner ska tillåtas att inrätta kommunala lantmäterimyndigheter i samverkan. Remissvaren ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 4 mars 2026. Beslutsunderlag Remissmissiv från Regeringskansliet den 10 november 2025 Remissversion ”En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten”, SOU 2025:98. Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) yttrande över remissversion Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 28 Delges Regeringskansliet Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 28 (38)

Ks § 39 Uppföljning av planeringsstrategi KS2025/0064 Beslut Kommunstyrelsen godkänner uppföljningen av planeringsstrategin med avseende på 2025. _________ Ärendebeskrivning En uppföljning av arbetet med antagen planeringsstrategi avseende 2025 har tagits fram. Uppföljningen visar att flera olika projekt och processer inom den översiktliga planeringen startats upp samt till viss del även avslutats. En hel del arbete kvarstår att starta upp innan mandatperiodens slut och planering och resurssättning av de olika projekten pågår. Redovisningen i sin helhet ses som beslutsunderlag. Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2024-02-22 Planeringsstrategi för mandatperiod 2022–2026. Planeringsstrategin ska årligen följas upp och beslutas av Kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för genomförandet av de flesta delarna i strategin ansvarar även för att bereda den årliga uppföljningen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från samhällsbyggnadsnämnden den 14 januari 2026 Uppföljning av planeringsstrategin med avseende på 2025 Samhällsbyggnadsnämnden den 4 februari 2025 § 9 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 29 Delges Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 29 (38)

Ks § 40 Svar på remiss gällande vindbruksplan för Falu kommun på samråd KS2025/0522 Beslut Kommunstyrelsen beslutar yttra sig enligt ställt förslag. _________ Förslag till yttrande Säters kommun önskar att föreslagna planeringsunderlag för vindbruk kompletteras med en karta med topografi/höjdinformation. Karta 4 (sid 11) skulle behöva uppdateras då vi ser att den befintliga vindparken Riskebo i norra delen av Hedemora kommun ligger som projekteringsområde och området på Högåsberget som nu projekteras i Hedemora saknas. Säters kommun kommer fortsatt bevaka och arbeta för att säkerställa att kumulativa effekter och inringningseffekter av flera vindbruksparker i närheten till varandra undviks. Därför önskar vi en fortsatt tät och tidig dialog i kommande arbete rörande planering av vindbruk. Ärendebeskrivning Falu kommun har tagit fram ett planeringsunderlag som ska fungera som ett kunskapsunderlag och ett ställningstagande till vindbruksområden inom Falu kommun. Det är framtaget på en översiktlig nivå och redovisar inte Falu kommuns ställningstagande i enskilda etableringsärenden. Det innehåller bedömningar av vilka områden som är lämpliga respektive mindre lämpliga för vindbruk. Underlaget redovisar även ställningstaganden och principer för planeringsinriktningar som kan bearbetas i översiktsplanen. Det kan också användas som ett kunskapsunderlag som visar avvägningar mellan olika allmänna intressen vid bedömningar av och/eller beslut om etableringsärenden för vindkraftsanläggningar. Bakgrund Samrådet pågår fram till 2026-03-01. Säters kommun har fått förlängd svarstid till 2026-03-06 för att ärendet ska hinna beredas i Kommunstyrelsen. Samrådshandlingarna finns även tillgängliga på www.falun.se/vindbruk. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 30 (38) Forts. Ks § 40 Beslutsunderlag Planeringsunderlag för ändring av översiktsplan för vindbruk, samrådsversion Miljökonsekvensbeskrivning, ändring av översiktsplan för vindbruk, Falu kommun Inbjudan till samråd. Ändring av översiktsplan för vindbruk i Falu kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 februari 2026 § 30 Delges Falu kommun Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 31 (38)

Ks § 41 Verksamhetsinformation från barn- och utbildningsnämnden KS2026/0009 Beslut Kommunstyrelsen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. __________ Sammanfattning Ordförande i barn- och ungdomsnämnden och ordförande för kommunstyrelsen informerar om verksamheterna. Beslutsunderlag Förhandlingsdelegation gällande utredning avseende statbidragsansökan 6 februari 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 32 (38)

Ks § 42 SCB:s medborgarundersökning KS2023/0506 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av informationen och lägger den till handlingarna. ___________ Ärendebeskrivning 2023 beslöt kommunstyrelsen att använda SCB:s Medborgarundersökning som komplement i uppföljningen av kommunens arbete under innevarande mandatperiod, KS2023/0506. I detta ärende redovisas resultaten från Medborgarundersökningen 2025. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 3 februari 2026 och beslutade att: 1. Tacka för informationen och lägga den till handlingarna. 2. Uppdra till kommundirektör att se hur undersökningen kan användas och ta fram förslag till åtgärder. Återrapportering till kommunstyrelsen den 3 mars 2026. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen den 30 januari 2024 § 15 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 12 januari 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 januari 2026 § 9 Kommunstyrelsen den 3 februari 2026 § 7 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 33 (38)

Ks § 43 Lägesbild för brottsförebyggande rådet (BRÅ) KS2026/0002 Beslut Kommunstyrelser antar lägesbilden och tackar för återrapportering. __________ Ärendebeskrivning Enligt lag 2023:196 om kommuners ansvar för det brottsförebyggande arbetet ska kommunerna vartannat år uppdatera sin lägesbild om kriminalitet och trygghet, för att med utgångspunkt från den ta fram fokusområden och åtgärdsplan. Brottsförebyggande rådet antog 2025 års lägesbild den andra december, med förslaget att kommunstyrelsen gör detsamma, se ärende 2025/0041. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 3 februari 2026 och beslutade att: 1. Anta lägesbilden 2. Uppdra till kommundirektör att ta fram förslag till åtgärd. Återrapportering till kommunstyrelsen den 3 mars 2026 Återrapportering Ärendet återkommer enligt den lagstadgade cykeln. Nästa steg för kommunstyrelsen är beslut om åtgärdsplanen i juni. Beslutsunderlag Rapport från Länsstyrelsen den 12 januari 2026 Presentation från kommunstyrelsesektorn Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 12 januari 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 januari 2026 § 10 Kommunstyrelsen den 3 februari 2026 § 8 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 34 (38)

Ks § 44 Aktuellt från kommunstyrelsens ordförande Beslut Kommunstyrelsen tackar för informationen och lägger den till handlingarna ___________ Sammanfattning Ordförande i kommunstyrelsen informerar om: Ägardialog med Säterbostäder den 2 mars 2026 Styrgrupp verksamhetslokaler Dalarnas kommunförbund Lägesbild på biblioteket Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 35 (38)

Ks § 45 Anmälan av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av delegationsbesluten. __________ Följande beslutsanmälningar presenteras: Återbesättningsprövning KS2026/0024-2 1 x 100 % Undersköterska KS2026/0024-4 1 x 100 % Biståndshandläggare KS2026/0038 Svar på begäran om utlämnande av allmän handling till SVT den 26 januari 2026 KS2026/0047 Svar på begäran om utlämnade av allmän handling till Elisabeth Öhrn Lindman den 29 januari 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 36 (38)

Ks § 46 Delgivningar Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av delgivningarna. __________ Följande delgivningar presenteras: Protokoll från sammanträde med: F-KS2026/0048 Gemensamma överförmyndarnämnden den 26 januari 2026 F-KS2026/0043 Södra Dalarnas samordningsförbund den 27 november 2025 KS2026/0051 Brottsförebyggande rådet (BRÅ) den 2 februari 2026 F-KS2026/0066 Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel den 3 februari 2026 F-KS2026/0106 Gemensamma överförmyndarnämnden den 16 februari 2026 F-KS2026/0116 Språktolknämnden i Dalarna den 19 februari 2026 F-KS2026/0122 Falun Borlänge regionen den 29 januari 2026 KS2026/0085 E-arkiv mitt den 11 februari 2026 Protokollsutdrag från sammanträde med: KS2025/0208 Miljö- och byggnämnden den 28 januari 2026 § 13 gällande fördelning av driftsbudget 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 37 (38) Forts. Ks § 46 KS2026/0040 Brottsförebyggande rådet (BRÅ) den 2 februari 2026 § 10 gällande budgetuppföljning 2025 KS2026/0039 Brottsförebyggande rådet (BRÅ) den 2 februari 2026 § 11 gällande preliminär verksamhetsplan 2026 KS2026/0055 Kulturnämnden den 5 februari 2026 § 2 gällande redovisning av årsbokslut och kommentarer 2025 KS2026/0056 Kulturnämnden den 5 februari 2026 § 3 gällande uppföljning av internkontrollplan 2025 KS2026/0058 Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel den 3 februari 2026 gällande verksamhetsberättelse och årsredovisning 2025 KS2025/0484 Socialnämnden den 12 februari 2026 gällande övertagande av ansvar för omsorgsresor Polisanmälan: Skadegörelse, Idrottsvägen 5 den 23 januari 2026 Skadegörelse, Klockaregatan 2 den 3 februari 2026 Övrigt: F-KS2026/0045 Skrivelse från Barnens rätt i samhället (BRIS) den 27 januari 2026 gällande Säter kommuns bidrag till barnrättsorganisationen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-03 38 (38)

Ks § 47 Inbjudan kurser och konferenser F-KS2026/0053 Civilförsvarsdagar i Dalarna 26–27 maj 2026 F-KS2026/0082 Branschdag gällande mark- och exploateringsfrågor den 2 juni 2026, Falu och Borlänge kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 1 (55) Kommunstyrelsen 2026-03-31 Innehållsförteckning Ks § 48 Budgetuppföljning Säters kommun, februari 2026 ........................ 5 Ks § 49 Årsbokslut och årsredovisning, Säters kommun 2025 ................. 8

Ks § 48 Budgetuppföljning Säters kommun, februari 2026 KS2026/0145 Beslut Kommunstyrelsen besluta att lägga februari månads budgetuppföljning till handlingarna. _________ Bakgrund och ärendebeskrivning Med anledning av kommunens ansträngda ekonomi med underskott inom driften under 2023, 2024 och 2025 görs en extra budgetuppföljning per sista februari för Säters kommun som är årets första uppföljning. Vanligtvis görs den första budgetuppföljningen för kommunen per sista mars. Vid framtagning av en årsprognos redan per sista februari ges större möjlighet att kunna ta fram åtgärdsplaner för året som också kan realiseras tidigare under året. Under 2024 redovisades stora underskott för Barn- och utbildningsnämnden (-18,8 mkr) och för Socialnämnden (-11,4 mkr), vilket resulterade i en underfinansierad budget för 2025 för dessa nämnder. Föregående år redovisades underskott för Barn- och utbildningsnämnden på -9,4 mkr, vilket resulterar i en underfinansierad budget för 2026 på ca -4,0 mkr. Vid den första budgetuppföljningen per februari prognostiseras ett underskott på -4,0 mkr för Barn- och utbildningsnämnden. Nämnder/styrelser med prognostiserade underskott för helår 2026 kommer att åläggas att ta fram åtgärdsplaner för budget i balans 2026. Resultat Prognos för årets resultat uppgår till ett överskott på 28,3 mkr jämfört med budget på 27,4 mkr, vilket är en avvikelse på +0,9 mkr. Prognos för justerat resultat för år 2026, där avkastning och tillskott från pensionsförvaltningen samt VA-enhetens resultat av- och tillräknas, beräknas uppgå till ett överskott på 26,0 mkr (+2,8% av skatteintäkter och generella bidrag) jämfört med budget på 27,4 mkr (+3,0%). Inget uttag från pensionsmedelsförvaltningen är budgeterat för 2026. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 6 (55) Forts. Ks § 48 Verksamheternas nettokostnader Utfall för verksamhetens nettokostnader ackumulerat per februari är totalt 5,1 mkr lägre än budget, dvs ett överskott på 5,1 mkr redovisas. Prognos för verksamhetens nettokostnader för helår 2026 är ett underskott på totalt - 3,0 mkr. Kostnaderna beräknas bli -4,0 mkr högre än budget men minskas med reserven för oförutsedda kostnader på 1,0 mkr. Underskott prognostiseras för Barn- och utbildningsnämnden på -4,0 mkr. Åtgärder och anpassningar pågår enligt handlingsplan 2025 och 2026 för att nå en budget i balans men osäkerheten är stor. Prognos för övriga verksamheter beräknas vara linje med budget. Skatte- och statsbidragsintäkterna Prognos för 2026 är 1,7 mkr högre än budget enligt den senaste skatteunderlagsprognosen från SKR per 2026-02-26. Prognos med avvikelse mot budget Allmän kommunalskatt +0,4 mkr Slutavräkning 2025 +0,4 mkr Slutavräkning 2026 +0,8 mkr Inkomstutjämning -0,3 mkr Kostnadsutjämning 0,0 mkr LSS-utjämning +0,2 mkr Regleringsbidrag -0,1 mkr Fastighetsavgift +0,3 mkr Total +1,7 mkr Investeringar Totala ackumulerade investeringar tom februari uppgår till 21,3 mkr och uppgår till 7% av årsbudget. Årets beslutade investeringsbudget ligger på 262,7 mkr samt att det tillkommer beslutade överförda investeringsmedel från 2025 med 57,2 mkr. Total budget 2026 inklusive överförda medel uppgår till 319,9 mkr. Finansiella intäkter och kostnader Prognos för finansiella intäkter och finansiella kostnader är i enlighet med budget. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 7 (55) Forts. Ks § 48 Pensionsmedelsförvaltning Vid Kommunfullmäktige per 21 februari 2025 beslutades om nya placeringsriktlinjer för Säters kommun och om en ny kapitalförvaltningslösning med en utvald kapitalförvaltare. Totalt anskaffningsvärde uppgår till 101,5 mkr, varav aktier utgör 60 mkr och räntebärande placeringar utgör 41,5 mkr samt likvida medel 0,2 mkr. Värdeförändringen under februari 2026 var positiv och uppgick till +2,7 mkr. Ackumulerad orealiserad vinst tom sista februari uppgår till +2,2 mkr. Utgående marknadsvärde per 2026-02-28 uppgår till 115,6 mkr, varav 192 tkr utgör likvida medel. Ackumulerad värdeförändringen sedan start är positiv och uppgår till +13,9 mkr. Det är dock svårt att göra en bedömning av hur portföljen kommer att utvecklas under året. Prognos för helår är lagd i enlighet med värdeförändringen per februari. Inget uttag från pensionsmedelsförvaltningen är budgeterat för 2026. Beslutsunderlag Säters kommuns budgetuppföljning februari 2026 Tjänsteutlåtanden den 16 mars 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 8 (55)

Ks § 49 Årsbokslut och årsredovisning, Säters kommun 2025 KS2026/0055 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa 2025 års årsredovisning för Säters kommun och kommunkoncernen. __________ Ärendebeskrivning Kommunerna är enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) skyldiga att upprätta en årsredovisning. Årsredovisningen ska bestå av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftsredovisning, investeringsredovisning och förvaltningsberättelse för både koncern och kommun. Koncernen Säters kommun omfattas vid utgången av 2025 av kommunens förvaltning och en helägd bolagskoncern; Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters kommuns Fastighets AB. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2025 uppgick till 27,0 mkr (2024 -17,5 mkr). Koncernbolagen resultat blev 2,4 mkr (2024 2,1 mkr) och kommunen uppvisar ett resultat på 24,6 mkr (2024 -19,1 mkr). Årets resultat uppgår till ett överskott på 24,6 mkr jämfört med budget på 15,7 mkr, vilket är en avvikelse på +8,9 mkr. Årets resultat utgör 2,9 % av skatteintäkter och generella bidrag, vilket är ett bra resultat. Dessutom redovisas ett positivt överskott för verksamheternas nettokostnader på 1,9 mkr trots underskott för Barn- och utbildning och för pensionskostnader. Om skatteintäkter och generella bidrag/utjämning hade varit i linje med budget så skulle kommunen ha haft ett resultat på nästan 4%. Justerat resultat för år 2025, där avkastning och tillskott från pensionsförvaltningen samt VA-enhetens resultat av- och tillräknas, beräknas uppgå till ett överskott på +22,5 mkr vilket är 2,6% av skatteintäkter och generella bidrag. Uttag enligt budget föreslås för 2025 med 11,3 mkr. Budget för året uppgår till +26,0 mkr som utgör 3,0%. Årets balanskravsresultat är positivt och uppgår till 12,9 mkr som beräknas fram utifrån årets resultat på 24,6 mkr med återföring av orealiserade vinster på 11,7 mkr. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 9 (55) Forts. Ks § 49 Kommunens totala resultatutjämningsreserv på 10,4 mkr disponerades föregående år. Ingen avsättning görs till resultatreserv för året. Uppföljning av mål Den sammantagna bedömningen är att Säters kommun uppnår en god ekonomisk hushållning under 2025 även om inte alla finansiella mål uppfylls för året. Måluppfyllelsen för de strategiska målen bedöms som i hög grad uppfyllda eller delvis uppfyllda. Bedömningen för kommunkoncernen är att god ekonomisk hushållning uppnås för 2025 genom att kommunkoncernens finansiella mål om skuldsättning uppnås samt att bolagskoncernens mål uppfylls. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 Säters Kommun Verksamheternas bokslut och övrig information för 2025 Miljöbokslut 2025 Säters kommun Årsbokslut 2025, kommunstyrelsen Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 17 mars 2026 Delges Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 10 (55)

Ks § 50 Införande av 1 %-regeln för konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnation KS2025/0071 Beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att: 1. Införa den så kallade 1 %-regeln vid nybyggnad av fastighet eller vid omfattande ombyggnads- eller renoveringsarbeten. 2. Uppdra till kulturnämnden att ta fram ett förslag på nya riktlinjer för tillämpning av 1-procentsregeln. ___________ Förslag till beslut på sammanträdet Caroline Willfox Byström (M) yrkar avslag till punkt 1 med följande motivering: Vi anser att förslaget om att införa en 1 %-regel för konstnärlig utsmyckning inte bör genomföras i nuläget. Förslaget innebär att kommunen fattar ett principiellt beslut om ökade kostnader utan att det finns framtagna riktlinjer för hur medlen ska användas, vilket enligt underlaget ska ske först i efterhand . Det saknas därmed en tydlig bild av tillämpning, prioriteringar och nytta. Mot bakgrund av kommunens ekonomiska läge framstår det inte som motiverat att fördubbla avsättningen från 0,5 % till 1 %, särskilt då det inte redovisas varför nuvarande nivå är otillräcklig. Vi anser att nuvarande 0,5 %-regel först bör utvärderas och att riktlinjer samt en konsekvensanalys tas fram innan ställning tas till en eventuell förändring. Mats Nilsson (S) yrkar att besluta enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag att införa den så kallade 1 %-regeln vid nybyggnad av fastighet eller vid omfattande ombyggnads- eller renoveringsarbeten och uppdra till kulturnämnden att ta fram ett förslag på nya riktlinjer för tillämpning av 1-procentsregeln. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 11 (55) Forts. Ks § 50 Reservation Caroline Willfox Byström (M) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning I Säter tillämpas 0,5-procentregel vid byggnationer, det vill säga 0,5 procent av byggkostnaden vid ny-, om- och tillbyggnader, ska användas till konstnärlig utsmyckning. Staten tillämpar 1 procent regeln och det är också vad som rekommenderas kommunerna. Cirka 41 procent av kommunerna och cirka 55 procent av regionerna tillämpar 1-procentregeln. Säter är en kommun som satsar och vill satsa på kulturområdet. Införande av 1- procentregeln skulle stärka bilden av Säter som en kulturkommun, men också ge större möjligheter till att utforma lämpliga konstnärliga utsmyckningar samt att göra utsmyckningarna mer synliga för allmänheten. I dag hamnar mycket av utsmyckningen inom den aktuella byggnadens väggar. Beslutet om 0,5%-regeln antogs av kommunfullmäktige 1997-02-20, §9. Förutom den ekonomiska delen fastställdes också riktlinjer för konstnärlig utsmyckning vid utsmyckning vid uppförande av kommunala byggnader i Säters kommun. Dessa riktlinjer bör ses över och eventuellt revideras alternativt aktualiseras. Kulturnämnden beslutade vid sammanträdet 2025-02-06 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att införa den så kallade 1%-regeln vid nybyggnad av fastighet eller vid omfattande ombyggnads- eller renoveringsarbeten samt översända till budgetberedningen. Kulturchef fick också i uppdrag att se över befintliga riktlinjer för hur principen ska tillämpas. (KN 2025/0006). Kommunstyrelsen beslutade översända ärendet direkt till budgetberedning 2026 (KS 2025/0071). Själva grundfrågan i ärendet handlar om den principiella regeln för hur mycket som ska avsättas för konstnärlig gestaltning i samband med större byggprojekt i Säters kommun. Det blir därmed inte en budgetfråga innan beslut fattats att investeringar i större byggprojekt ska göras. Kulturnämnden kommer hantera förslag på revidering av riktlinjer för 0,5 alt 1%- regeln under våren 2026. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 12 (55) Forts. Ks § 50 Bakgrund 1 %-regeln för konstnärlig utsmyckning är en princip som innebär att ungefär en procent av byggkostnaden vid offentliga byggprojekt avsätts till konstnärlig gestaltning. Regeln har spelat en viktig roll för hur konst integreras i offentliga miljöer i Sverige och många andra länder. Idén uppstod i början av 1900-talet. År 1937 infördes principen i Sverige efter ett beslut från Sveriges riksdag. Syftet var att säkerställa att konst blev en naturlig del av offentliga byggnader och miljöer, samtidigt som konstnärer fick fler uppdrag och en stabilare arbetsmarknad. Beslutet byggde på tanken att konst i det offentliga rummet bidrar till både estetiska och demokratiska värden i samhället. Under efterkrigstiden, särskilt under 1950- och 1960-talen när stora delar av välfärdsstaten byggdes ut, fick regeln stor betydelse. När nya skolor, sjukhus och bostadsområden uppfördes integrerades konstverk i arkitekturen – till exempel muralmålningar, skulpturer och reliefer. Institutioner som Statens konstråd fick en central roll i att förverkliga principen och beställa konst till statliga byggnader. Med tiden har 1 %-regeln spridits till många kommuner och regioner i Sverige. Även om den inte är en lag utan en rekommendation eller policy, har den blivit en etablerad norm inom offentlig byggnation. Flera andra länder har också infört liknande modeller, ofta kallade percent for art. I dag används principen för att främja konstnärlig kvalitet och skapa levande offentliga miljöer. Samtidigt diskuteras regeln kontinuerligt – bland annat hur stor andelen bör vara, hur medlen ska användas och hur konstnärer ska involveras i planeringsprocessen. Sammanfattningsvis har 1 %-regeln haft stor betydelse för utvecklingen av offentlig konst i Sverige. Genom att avsätta en liten del av byggbudgeten till konst har den bidragit till att göra konst tillgänglig i vardagsmiljöer och stärkt konstnärers roll i samhällsbyggandet. Beslutsunderlag KN2025/0006 Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning vid uppförande av kommunala byggnader i Säters kommun, kommunfullmäktige den 20 februari 1997 § 9 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 13 mars 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 13 (55) Forts. Ks § 50 Delges Kulturnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 14 (55)

Ks § 51 Bokslut och årsredovisning för Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel (ATL) 2025 KS2026/0058 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för den gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. __________ Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelse och bokslut för 2025 presenteras för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. I verksamhetsberättelsen redogörs för gemensamma nämndens uppdrag och verksamhet för 2025. Den gemensamma nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas (Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Ludvika, Smedjebacken och Säter) skyldigheter enligt alkohollagen, lagen om tobak och liknande produkter, lagen om tobaksfria nikotinprodukter samt den kommunala kontrollen av den receptfria läkemedelsförsäljningen i detaljhandeln. Nämndens uppdrag består av myndighetsutövning. Utfallet för kostnaderna blev 477 tkr lägre än budget och intäkterna från taxor blev 817 tkr lägre än budgeterat. Underskottet på helår blev 742 tkr som täcks av kommunerna. I början av 2025 fakturerades kommunerna en förskottsbetalning på 891 tkr, vilket innebär att 149 tkr kommer att avräknas förskottsbetalningen för 2026. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse 2025 för gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 mars 2026 Delges Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 15 (55)

Ks § 52 Bokslut och årsredovisning för Gemensam nämnd för upphandling (GNU) 2025 KS2026/0137 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna bokslut och verksamhetsberättelse 2025 för Gemensam nämnden för upphandling. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Bokslut och verksamhetsberättelse 2025 presenteras för den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan (GNU). Den budgeterade omslutningen för 2025 uppgick till 24,2 mkr. Utfallet för verksamheten uppgick till ett mindre överskott på +0,9 mkr (2024, +0,5 mkr) som återbetalats till medlemskommunerna enligt samarbetsavtalet. För Säters del, som utgör 5,68 %, innebär det en återbetalning på ca 54 tkr. Lägre lönekostnader med 2,1 mkr redovisas på grund av föräldraledigheter och vakant tjänst. Externt konsultstöd och kostnader för inhyrd personal har därför köpts in som medfört högre övriga kostnader med 1,5 mkr. Verksamheten är organiserad i tre enheter med ansvar för olika kategoriområden under ledning av en enhetschef. UhC har totalt 27 medarbetare/tjänster fördelade på roller som strategisk upphandlare, operativ upphandlare, avtalsförvaltare, upphandlingsjurist och upphandlingsstrateg samt klimat- och miljöstrateg. UhC är en av Sveriges största upphandlande organisationer och genomför årligen över 300 upphandlingar med ett samlat affärsvärde på mellan tre till fyra miljarder kronor och förvaltar tillsammans med kommunerna 1 200 avtal fördelade på 160 varugrupper/avtalsområden inom 12 olika kategorier. Under 2025 har UhC genomfört 315 (2024, 321) upphandlingar/projekt inkl. dynamiskt inköpssystem (DIS) och direktupphandlingar. Spännvidden är stor, UhC upphandlar allt från kontorsmaterial, utbildningar, konsulter och livsmedel till snöröjning, fordon och fastighetstjänster. Under året har bland annat upphandling av samordnad varudistribution, skyddat boende, externa boendeplatser enligt LSS, skogsförvaltning, IT/ledningssystem och drift- och underhåll utomhus genomförts till samverkande kommuner. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 16 (55) Forts. Ks § 52 Ett led i att ständigt förbättra UhC:s verksamhet är att göra en återkommande Nöjd kundmätning. GNU har fastställt Nämndplan med sju inriktningsmål. Nämndplanen visar på mål och inriktning samt de viktigaste prioriteringarna för nämnden. För respektive mål finns nyckeltal/indikatorer som mäts och följs upp. Utöver inriktningsmålen tillkommer särskilda uppdrag under 2025. • Hög prioritet och satsningar för att motverka välfärdsbrottslighet i de offentliga affärerna. Upphandling och avtal har en central roll i det förebyggande arbetet för att stärka försvar mot kriminella aktörer och brottslighet. • Uppdrag med kategori- och inköpstyrning i samverkan. Arbete med kategoristyrning som metod för att fortsätta utveckla en strategisk inköpsstyrning som sker i samverkan mellan UhC, Controllergrupp och Samrådsgrupp. • Uppdrag kris- och försörjningsberedskap som syftade till att med olika insatser stärka UhC:s förmåga att bidra till kommunernas uppdrag att minska sårbarheten i viktiga samhällsfunktioner. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan. Beslutsunderlag Bokslut och verksamhetsberättelse 2025 för gemensam nämnd för upphandlingssamverkan (GNU) Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 13 mars 2026 Delges Gemensam nämnd för upphandling Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 17 (55)

Ks § 53 Bokslut och årsredovisning för Hjälpmedelsnämnden 2025 KS2026/0105 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för Hjälpmedelsnämnden. __________ Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelse och bokslut 2025 redovisas för Hjälpmedelsnämnden. I verksamhetsberättelsen redogörs för Hjälpmedelsnämndens verksamhet år 2025. Utfallet för verksamheten uppgick till ett överskott på 6,2 mkr före återbetalning till Region Dalarna och länets 15 kommuner, vilket är lägre än budgeterat på grund av minskad efterfrågan, lägre intäkter och en identifierad lageravvikelse. Överskottet kommer att återbetalas enligt avtal, vilket innebär 3,6 mkr åter till kommunerna och 2,5 mkr till regionen samt ca 0,1 mkr återstår inom nämnden. Säters del utgör 3,93% och innebär en återbäring på 143 tkr. Året har präglats av bemanningsutmaningar och en förhöjd belastning till följd av flera långtidssjukskrivningar, men samtidigt positiva tendenser i form av ökad frisknärvaro och fortsatt engagemang i verksamhetens utveckling. Arbetet med framtida lokalförsörjning har tagit ett viktigt steg framåt genom ett första beslut om en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet i Främby i Falun, vilket långsiktigt skapar möjligheter för effektivare processer och bättre arbetsmiljö. Måluppfyllelsen visar att 4 av 11 mål är helt uppnådda, 5 delvis uppnådda och 2 mål når inte upp till satt målsättning. År 2025 präglas av stabil leverans och god kvalitet i verksamheten, även om två mål inom området medarbetarskap och ledarskap inte uppnåddes, särskilt kopplat till kompetensutveckling och en försenad kompetensförsörjningsplan. Förvaltningen har arbetat aktivt med utvecklingsinsatser såsom beställarportal, digitala arbetssätt, egenmonitorering, RPA-förberedelser och intern styrning och kontroll. Verksamheten står inför ett fortsatt omfattande utvecklingsarbete där stärkt systemkompetens är en central förutsättning för att säkerställa kvalitet, effektivitet och robusta arbetssätt framåt. Arbetsmiljöarbetet behöver fördjupas ytterligare, med fokus på långsiktigt hållbara förutsättningar, tydligare strukturer och minskad sårbarhet i organisationen. Digitaliseringsarbetet fortsätter att vara en avgörande del av Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 18 (55) Forts. Ks § 53 verksamhetens utveckling, där förbättrade systemstöd, automatisering och moderna arbetssätt stärker både tillgänglighet och produktivitet. Samtidigt har verksamheten en viktig roll som möjliggörare av välfärdsteknik för länets kommuner och Hälso- och sjukvård, genom att skapa gemensamma strukturer, stödja implementering och bidra till ökad användning av digitala hjälpmedel. Parallellt fortskrider arbetet med att på sikt skapa en samlokaliserad hjälpmedelsverksamhet som samlar kompetens, effektiviserar logistik och stärker både arbetsmiljö och patientsäkerhet i framtiden. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för hjälpmedelsnämnden. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse och bokslut 2025 för hjälpmedelsnämnden Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 mars 2026 Delges Hjälpmedelsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 19 (55)

Ks § 54 Bokslut och årsredovisning för Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) 2025 KS2026/0117 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna 2025 års årsredovisning för Räddningstjänsten Dala Mitt. __________ Ärendebeskrivning Årsredovisning 2025 för Räddningstjänsten Dala Mitt. Räddningstjänsten Dala Mitt, RDM, är ett kommunalförbund för kommunerna Falun, Borlänge, Säter, Gagnef och Ludvika. I området bor ca 160 000 människor på en total yta av ca 6 000 km2. RDM:s huvuduppgifter är räddningstjänst och brandförebyggande arbete. För räkenskapsåret 2025 redovisar förbundet ett positivt resultat på 1,7 mkr, vilket är i nivå med 2024. Det budgeterade anslaget var oförändrat jämfört med föregående år. Resultatet på 1,7 mkr innebär en positiv avvikelse mot budget med 1,7 mkr. Under året har inga större oförutsedda händelser inträffat vilket bidragit till att resultatet slutar bättre än budget. Det förklaras av att förbundets medarbetare löpande under året följt upp resultat mot budget och hanterat tilldelade medel på bästa sätt för förbundets ekonomi. Högre intäkter på likvida medel har också haft en positiv inverkan på resultatet. Förbundet gör en sammantagen bedömning att god ekonomisk hushållning uppnås för verksamhetsåret. Årets balanskravsresultat är positivt, det finns inget ingående ackumulerat ej återställt negativt balanskravsresultat. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 Räddningstjänsten Dala Mitt Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 13 mars 2026 Delges Räddningstjänsten Dala Mitt Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 20 (55)

Ks § 55 Bokslut och årsbokslut Språktolknämnden 2025 KS2026/0088 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden i Dalarna. _________ Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden i Dalarna. I verksamhetsberättelsen redogörs för Språktolknämnden 2025. Årsbokslutet för 2025 visar ett nollresultat. Verksamheten bedrivs enligt självkostnadsprincipen och eventuella överskott/underskott regleras till medlemmarna alternativt balanseras till kommande år. Den ekonomiska omslutningen uppgick 2025 till 30,4 miljoner kronor vilket är en minskning jämfört med föregående års utfall men utgör en mindre ökning jämfört med budget. Den budgeterade omslutningen låg på 30,1 miljoner för 2025. Intäkterna översteg budget till följd av ökad debitering för tolkförmedlingsuppdrag. Uppdragsvolymen har varierat under året med högre nivåer under vår, höst och vinter samt lägre under sommaren. Lönekostnaderna var något lägre än budget på grund av tjänstledighet, medan kostnader för uppdragstagare var högre. Språktolknämndens beslut är enligt förslag från tolkförmedlingen, där förslaget för år 2025 är att Tolkförmedlingen återbetalar verksamhetens överskott. Varje kommun som ingår i gemensamma nämnden har att fatta beslut om ansvarsfrihet för Språktolknämnden i Dalarna. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse med bokslut 2025 för Språktolknämnden Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 mars 2026 Delges Språktolknämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 21 (55)

Ks § 56 Bokslut och årsredovisning för Säter kommuns mindre stiftelser 2025 KS2026/0144 Beslut Kommunstyrelsen besluta fastställa upprättat förslag till årsredovisning med förvaltningsberättelse, sammanfattning av tillgångar och skulder för Säters kommuns mindre stiftelser för år 2025. __________ Ärendebeskrivning Årsredovisning för Säters kommuns små stiftelser för år 2025. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 för Säters kommuns mindre stiftelser Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 17 mars 2026 Delges Länsstyrelsen Säter kommuns mindre stiftelser Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 22 (55)

Ks § 57 Bokslut och årsredovisning för Säter kommuns sociala stiftelse 2025 KS2026/0142 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa upprättat förslag till årsredovisning med förvaltningsberättelse, sammanfattning av tillgångar och skulder för Säters kommuns sociala stiftelse för år 2025. __________ Ärendebeskrivning Årsredovisning år 2025 för Säters kommuns sociala stiftelse. Stiftelsen uppvisar för verksamhetsåret 2025 ett positivt resultat på 86,5 tkr (föregående år 94,3 tkr). Under år 2025 har 103,4 tkr utdelats från stiftelsen (föregående år 65,3 tkr). Beslutsunderlag Årsredovisning år 2025 för Säters kommuns sociala stiftelse Delges Länsstyrelsen Säters kommuns sociala stiftelse Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 23 (55)

Ks § 58 Bokslut och årsredovisning för Gemensamma överförmyndarnämnden 2025 KS2026/0082 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsbokslut 2025 och uppföljning av nämndplan 2025 för Överförmyndare i samverkan Falun- Borlängeregionen. __________ Ärendebeskrivning Uppföljning av nämndplan 2025 och årsbokslut 2025 har tidigare benämnts verksamhetsberättelse med årsbokslut för Överförmyndare i samverkan Falun- Borlängeregionen. I uppföljning av nämndplan och årsbokslut redogörs för verksamheten för Gemensamma Överförmyndarnämnden. Utfallet för verksamheten uppgick till ett överskott på +510 tkr, vilket kommer att regleras mellan de 6 kommuner som ingår i enlighet med samverkansavtalet. Utfall för totala kostnader uppgick till 12 051 tkr vilket var 510 tkr lägre än de budgeterade kostnaderna på 12 561 tkr. Differensen på +512 tkr berodde huvudsakligen på lägre personalkostnader under sommarperioden. Säters del av total budget för 2025 uppgick till 829 tkr och utfallet blev 795 tkr, vilket innebär en reglering på +34 tkr. Beslutsunderlag Uppföljning av nämndplan 2025 och årsbokslut 2025 för Överförmyndare i samverkan Falun-Borlängeregionen Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 mars 2026 Delges Gemensamma överförmyndarnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 24 (55)

Ks § 59 Årsrapport och information om kapitalförvaltning, februari 2026 KS2026/0031 Beslut Kommunstyrelsen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Vid Kommunfullmäktige per 21 februari 2025 beslutades om nya placeringsriktlinjer för Säters kommun och om en ny kapitalförvaltningslösning med en utvald kapitalförvaltare. Totalt anskaffningsvärde uppgår till 101,5 mkr, varav aktier utgör 60 mkr och räntebärande placeringar utgör 41,5 mkr. Marknadsvärdet på placerat kapital ökade under 2025 med totalt 11,7 mkr och utgående saldo för kommunens kapitalförvaltning uppgick per sista december 2025 till 113,3 mkr, varav 151 740 kronor var likvida medel. Värdeförändringen under februari 2026 var positiv och uppgick till +2,7 mkr. Ackumulerad orealiserad vinst tom sista februari uppgår till +2,2 mkr. Utgående marknadsvärde per 2026-02-28 uppgår till 115,6 mkr, varav 192 tkr utgör likvida medel. Ackumulerad värdeförändringen sedan start är positiv och uppgår till +13,9 mkr. Beslutsunderlag Portföljsammanställning 2026-02-28 för Säters kommun Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 10 mars 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 25 (55)

Ks § 60 Förfrågan om ändrad upplåtelseform från bostadsrätter till hyresrätter på Präst Källa KS2028/0282 Beslut Kommunstyrelsen besluta att: 1. Ändra upplåtelseformen för Präst Källa från bostadsrätter till hyresrätter. 2. Köparen ska kunna visa att överenskommelse om hyresnivåer har träffats med hyresgästföreningen. __________ Ärendebeskrivning Koppartallen AB (köparen) har försökt sälja bostadsrätter på Präst Källa utifrån det marköverlåtelseavtal som tecknats. Marknaden för bostadsrätter är en utmaning och det har visat sig svårt att nå kravet i avtalet om att 80 % av bostäderna ska vara sålda för att få tillträde. Det ursprungliga marköverlåtelseavtalet tecknades med hyresrätter som tilltänkt upplåtelseform, på önskemål från köparen beslutade Kommunstyrelsen om att förändra upplåtelseformen till bostadsrätter den 7 maj 2025. Köparen har nu inkommit med en förfrågan om att återigen ändra upplåtelseform, den här gången åter från bostadsrätter till hyresrätter. En sådan förändring är möjlig utifrån tecknat avtal men förutsätter att Kommunen godkänner den. Förvaltningen ser att förfrågan om att ändra upplåtelseform kan accepteras. Avtalet tecknades i grund och botten med hyresrätter som tilltänkt upplåtelseform varpå köparen önskade prova att sälja bostadsrätter varför upplåtelseformen ändrades. En ändring igen innebär alltså en återgång till det ursprungliga avtalet. Köparen har erhållit bygglov för projektet och behöver starta upp byggnationen senast mitten av oktober 2026. Bakgrund Koppartallen AB (köparen) har under längre tid utvecklat bostäder på Präst Källa utifrån den detaljplan som tagits fram. Ett marköverlåtelseavtal tecknades den 31 maj 2024. Avtalets giltighetstid är 24 månader och det avtalades samtidigt att köparen ska färdigställa markarbete så att byggnation av huvudbyggnad kan påbörjas i enlighet med laga kraft vunnet bygglov senast 12 månader efter att Kommunen färdigställt nybyggnadskarta och anlagt erforderlig byggväg från befintlig gata fram till Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 26 (55) Forts. Ks § 60 avtalsområdets fastighetsgräns. De båda kraven uppfylldes den 26/9 2025 varpå de avtalade 24 månaderna började löpa. Delges Samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och byggnämnden Koppartallen AB Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 27 (55)

Ks § 61 Ny taxa enligt Plan- och bygglagen KS2026/0121 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. Upphäva plan- och byggtaxan som fastställdes 2011 2. Anta ny bygglovstaxa att gälla från och med 2026-08-01 3. Fastställa att tidigare gemensam plan- och byggtaxa delas upp i två separata taxor: bygglovstaxa respektive plantaxa 4. Fastställa att plantaxan ska gälla oförändrad och självständigt fram till dess att den ändras eller upphävs genom särskilt beslut ___________ Bakgrund Kommunfullmäktige fastställde år 2011 en gemensam plan- och byggtaxa efter beslut i miljö- och byggnämnden (MBN§65, 2011-03-23). Taxan har sedan dess reglerat avgifter för såväl planverksamhet som bygglovsverksamhet. Sedan dess har både lagstiftning och den kommunala organisationen förändrats. Skäl till att upphäva bygglovstaxan och anta en ny 1. Förändringar i lagstiftningen Sedan 2011 har flera förändringar genomförts i Plan- och bygglagen (PBL) och tillhörande regelverk. Förändringarna har bland annat avsett: • nya och förändrade lovplikter • krav på startbesked och slutbesked • utökade tillsynsbestämmelser • förändrade handläggningsmoment • ökade krav på digitalisering Den nuvarande bygglovsdelen av taxan är inte fullt anpassad till dagens lagstiftning och arbetsprocesser. För att säkerställa att avgiftsuttaget sker i enlighet med gällande rätt och motsvarar den faktiska arbetsinsatsen behöver en ny, uppdaterad bygglovstaxa antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 28 (55) Forts. Ks § 61 2. Tydlighet och förutsebarhet för medborgare En central utgångspunkt är att det ska vara enkelt för medborgare och företag att på förhand kunna förstå vad en åtgärd kostar. Den nya bygglovstaxan syftar till att: • vara mer överskådlig och pedagogisk • ge bättre möjlighet att uppskatta kostnader i förväg • skapa ökad transparens • stärka rättssäkerheten och likabehandlingen Det ska vara tydligt vad som ingår i avgiften och hur den beräknas. 3. Jämförbarhet med andra kommuner Många kommuner i Dalarna och övriga landet har under senare år reviderat sina bygglovstaxor. Den nya taxan har utformats med beaktande av avgiftsnivåer i jämförbara kommuner. Syftet är att: • avgiftsnivåerna ska ligga på en rimlig nivå • kommunen inte ska avvika oskäligt från regional praxis • säkerställa kostnadstäckning enligt självkostnadsprincipen Detta bidrar till likvärdig behandling regionalt och nationellt. 4. Uppdelning av plan- och byggtaxa Den tidigare taxan är en gemensam plan- och byggtaxa. Idag ligger planverksamheten och bygglovsverksamheten under två olika nämnder. För att tydliggöra ansvar, beslutsmandat och framtida revideringar är det nödvändigt att dela upp taxan i: • en bygglovstaxa • en plantaxa Detta säkerställer att respektive nämnd ansvarar för sin egen taxa och att framtida ändringar kan genomföras utan att påverka den andra verksamheten. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 29 (55) Forts. Ks § 61 5. Särskilt om plantaxan Det är viktigt att tydligt fastställa att: • Plantaxan inte upphävs genom detta beslut. • Plantaxan ska fortsätta att gälla i sin nuvarande lydelse. • Plantaxan gäller självständigt till dess att den ändras eller upphävs genom särskilt beslut. • Ändringar i bygglovstaxan påverkar inte plantaxan. • Detta skapar kontinuitet i planverksamheten samtidigt som bygglovstaxan moderniseras. Beslutsunderlag Miljö- och byggnämnden den 23 mars 2011 § 65 Miljö- och byggnämnden den 25 februari 2026 § 17 Delges Miljö- och byggnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 30 (55)

Ks § 62 Kalendarium 2027 KS2026/0122 Beslut Kommunstyrelsen beslutar fastställa förslag till kalendarium för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens utskott för 2027. __________ Ärendebeskrivning Sektorn har för 2027 tagit fram förslag till datum och tider för sammanträdesdagar för kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 2027. Kalendarium för sammanträden behöver fastställas i god tid inför kommande verksamhetsår. I kalendariet fastställs även dagar för ärendeberedningar. Beslutsunderlag Förslag till kalendarium 2027 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 9 mars 2026 Delges Nämnder och sektorer Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 31 (55)

Ks § 63 Uppföljning av internkontroll 2025 KS2026/0079 Beslut Kommunstyrelsen godkänner uppföljningen av kommunstyrelsens internkontroll 2025. ___________ Ärendebeskrivning Den 18 mars 2025 beslutade kommunstyrelsen om en plan för den interna kontrollen 2025. Planen innehåller sex kommungemensamma punkter samt tre specifika kommunstyrelsens verksamheter. Kommunstyrelsesektorn har följt upp kontrollpunkterna och konstaterar att tre punkter bör anses som uppfyllda, fem punkter delvis uppfyllda och en punkt ej uppfylld. Kommungemensamma punkter 1. Att handlingar som begärs ut skickas ut skyndsamt Användning av funktionsbrevlådan kommun@sater.se har förbättrats vilket gör det tydligare med utskick. Det finns fortsatt ingen god metod att mäta skyndsamheten i utlämnande av handlingar varpå kontrollpunkten bara kan sägas vara delvis uppfylld. Bedömning: Delvis uppfylld 2. Att obehöriga inte kommer åt personalhandlingar i ärendediariet En genomgång av tillgången till personaldiariet har gjorts. Inför införs ett nytt ärendehanteringssystem vilket medför ytterligare kontrollmöjligheter för att logga besöksvägar även för den som är behörig. Bedömning: Uppfylld Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 32 (55) Forts. Ks § 63 3. Att kontroll av att verksamhetens informationssäkerhet sker systematiskt Under 2025 har Säters säkerhetskyddschef tillsammans med IT-avdelningen gjort flera kontroller av den digitala informationssäkerheten. Införandet av en SOC (Security Operations Center) som verkar dygnet runt har förbättrat informationssäkerheten. Samtidigt har inga större informationssäkerhetsutbildningar genomförts under 2025. Bedömning: Delvis uppfylld 4. Att E-tjänster hanteras och förvaltas korrekt E-tjänster hanteras både av IT-avdelningen (Borlänge) och sektorernas egna systemförvaltarare. IT-strateg har under året haft flera samverkansmöten med systemförvaltare och där även sett över E-tjänsterna och dess förvaltning. Bedömning: Uppfylld 5. Att upphandlingar görs inför inköp Utbildning inom upphandling och direktupphandling har genomförts med samtliga chefer i kommunen. Samtidigt ger inte nuvarande ekonomisystem stöd i arbetet med att följa upp upphandlingsprocessen på ett tillfredställande sätt Bedömning: Delvis uppfylld 6. Att avtal följs Under 2025 har det inte funnits ett system för uppföljning av avtalstrohet på plats. Systemet införs succesivt under 2026 och är tänkt att utvecklas till en e-platsform för inköp 2027. Bedömning: Ej uppfyllt Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 33 (55) Forts. Ks § 63 För kommunstyrelsen tillkommer även punkterna nedan 1. Att delegationsbeslut tas att behörig delegat och återrapporteras Delegationsordningen har reviderats vid två tillfällen 2025. Efter dessa tillfällen har utbildning till sektorns chefer genomförts. Nya chefer har fått en introduktion till delegationsordningen. De anmälda delegationsbesluten är korrekt hanterade. Det finns dock inte ett system för att säkerställa att samtliga beslut fattade på delegation återrapporteras. Bedömning: Delvis uppfylld 2. Att register för personuppgifter är aktuella så uppgifter kan raderas I kommunens huvuddiarium är möjlighet till radering av personuppgifter säkerställd. Under 2025 har systemförvaltarna sett över övriga system och det är idag möjligt att radera uppgifter från innevarande system Bedömning: Uppfylld 3. Att SLA gällande samverkan IT Säter- Borlänge följs Under våren 2025 har sektorchef, särkerhetsskyddschef och/eller it-strateg haft regelbundna avstämningar med Borlänge kommun för att säkerställa att det så kallade SLA-avtalet (Service Level Agreement) är uppfyllt. Under hösten har sektorchefs position intagits av kommundirektör vilken haft avstämningar med IT-chef (Borlänge). Uppföljningarna har löst ut de flesta frågetecken men arbete kvarstår för en fullständig täckning av samtliga delar. Bedömning: Delvis uppfylld Beslutsunderlag Kommunstyrelsen den 18 mars 2025 § 37 Delge Kommunrevisionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 34 (55)

Ks § 64 Redovisning av obesvarade medborgarförslag KS2026/0073 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna redovisningen samt att medborgarförslagen ligger kvar för beredning. ___________ Ärendebeskrivning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 31 § ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska ske på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober. Följande medborgarförslag har inte beretts färdigt Medborgarförslag om att återinföra skolfotografering i kommunens skolor KS2025/0460 Ett medborgarförslag om att återinföra skolfotografering i kommunens skolor har lämnats in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-11-27 av Elsa Wiliow. Kommunfullmäktige beslutade att hänskjuta medborgarförslaget till barn – och utbildningsnämnden för beslut. Medborgarförslag om att göra iordning parkeringen vid Bispbergs klack KS2025/0463 Ett medborgarförslag gällande om att göra i ordning parkeringen vid Bispbergs klack lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Tomas Vester. Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 35 (55) Forts. Ks § 64 Medborgarförslag – uppmärkning och skötsel av motionsslingorna på Åsen KS2025/0499 Ett medborgarförslag om uppmärkning och skötsel av motionsslingorna på Åsen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Magnus Johansson. Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Medborgarförslag att äldre ska få hjälp med gräsklippning KS2026/0006 Ett medborgarförslag att äldre ska få hjälp med gräsklippning lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Elin Maria Svensson. Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag – offentlig toalett vid Morbyvallen KS2026/0049 Ett medborgarförslag om en offentlig toalett vid Morbyvallen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2025-02-19 av Ulrika Halfvarsson. Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag Obesvarade medborgarförslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 36 (55)

Ks § 65 Redovisning av obesvarade motioner KS2026/0134 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna redovisningen samt att motionerna ligger kvar för beredning. ___________ Ärendebeskrivning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 31 § ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska ske på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober. Följande motioner inte beretts färdigt Motion – skydd av skog i naturreservat KS2025/0105 En motion gällande skydd av skog i naturreservat lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde den 10 april 2025 av Magnus Gabrielsson (MP). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade de 26 augusti 2025 att uppdra till kommundirektör att hantera ärendet. Motion om intäkter från skogsbruk KS2025/0316 En motion om intäkter från skogsbruk lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 25 september 2025 av Magnus Gabrielsson (MP). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motion gällande hållbar ekonomi och tydliga prioriteringar KS2025/0438 En motion om hållbar ekonomi och tydliga prioriteringar lämnades in till kommunfullmäktige den 23 oktober 2025 av Caroline Willfox Byström (M). Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 37 (55) Forts. Ks § 65 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 18 november 2025 uppdra till kommundirektören utreda motionen. Yttrande ska vara färdigställt senast 24 mars 2026. Motion gällande delaktighet och påverkan i hela kommunen KS2025/0446 En motion gällande hållbar delaktighet och påverkan i hela kommunen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 oktober 2025 av Magnus Gabrielson (MP). Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 18 november 2025 uppdra till kommundirektören utreda motionen. Yttrande ska vara färdigställt senast 24 mars 2026. Motion om en multisportarena KS2025/0496 En motion om en multisportarena lämnades in till kommunfullmäktige den 19 februari 2026 av Caroline Willfox Byström (M). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motion gällande stärkt internkontroll och politisk uppföljning av statsbidrag och nämndernas ekonomi Ärende: KS2026/0063 En motion gällande stärkt internkontroll och politisk uppföljning av statsbidrag och nämndernas ekonomi lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 19 februari 2026 av Caroline Willfox Byström (M). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motion om att använda Munkmodellen i Säters kommun Dnr KS2026/0078 En motion om att använda Munkmodellen lämnades in till kommunfullmäktige den 19 februari 2026 av Magnus Gabrielson (MP). Kommunfullmäktige beslutade hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsunderlag Obesvarade motioner Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 38 (55)

Ks § 66 Skolbiblioteksplan för Säters kommun 2025 - 2027 KS2026/0077 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa föreslagen skolbiblioteksplan 2025–2027. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning För skolbibliotek ansvarar kommuner, regioner, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. Skollagen (2010:800). Kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Bibliotekslagen 17 § (2019:961). Varje huvudman ska i en biblioteksplan precisera hur ändamålet med skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. (Skollagen 2 kap, 24 c §) Syftet med skolbiblioteksplanen är att tydliggöra skolbibliotekens uppdrag och att utveckla skolbiblioteksverksamheten i Säters kommun. Förändringar i bibliotekslagen trädde i kraft 2025-07-01, detta innebar att tidigare bestämmelser i Bibliotekslagen flyttades över till Skollagen. En ny skolbiblioteksplan har arbetats fram med aktuell lagstiftning som grund. Barnperspektiv Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr22, Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag) Beslutsunderlag Förslag Skolbiblioteksplan 2025–2027 Delges Barn- och utbildningssektorn Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 39 (55)

Ks § 67 Rapport ej verkställda beslut, kvartal 4 2025 KS2025/0218 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna rapporten. __________ Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnat en rapport över ej verkställda beslut kvartal 4, 2025. Förvaltningen har även rapporterat de beslut som verkställts och som tidigare har rapporterats som ej verkställda. Ej verkställda beslut Biståndsbeslut som inte verkställts inom 3 månader ska enligt 34 kap 1 § Socialtjänstlagen rapporteras till IVO. Det gäller beslut enligt 9 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:453) (SoL). Verkställda beslut Socialnämnden ska även till IVO anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 34 kap 2 § SoL har rapporterats som ej verkställt. Rapport till revisorer och kommunfullmäktige Enligt 34 kap 3 § SoL ska kommunens revisorer och kommunfullmäktige informeras om ej verkställda/verkställda beslut. Beslutsunderlag Rapport ej verkställda beslut, kvartal 4 2025 Socialnämnden den 12 februari 2026 § 11 Delges Socialnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 40 (55)

Ks § 68 Justering i reglemente för kommunala samhällsrådet (KSR) KS2026/0092 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslut att: 1. Reglementet för rådet ska lydelsen under rubrik 3, punkt 6, ändras till ”De pensionärsförening från de olika riksorganisationerna som finns verksamma inom Säters kommun och som har medlemmar bosatta i Säters kommun.” 2. Namnet på Kommunala samhällsrådet ändras till Kommunala pensionärs och tillgänglighetsrådet. __________ Förslag till ändring i reglementet Under rubrik ”3 Sammansättning” önskar pensionärsorganisationerna att kravet om att minst 80 medlemmar ska bosatta i Säters kommun stryks. Förslag namnändring Förslag läggs under sammanträdet att Kommunala Samhällsrådet får namnet ändrat till Kommunala Pensionärs- och Tillgänglighetsrådet. KSR:s syfte Det kommunala samhällsrådet (KSR) är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan Säters kommun (nedan kallad kommunen) och företrädare för pensionärernas riksorganisationer samt föreningar & riksförbund för olika funktionsnedsättningar (nedan kallad organisationerna) verksamma i Säters kommun. Rådet är ett viktigt forum för utbyte av tankar och idéer med företrädare för grupper som i hög grad omfattas av kommunens beslut. Rådet ges därför reella möjligheter att fullgöra sina uppgifter och dess synpunkter beaktas. Uppgifter / verksamhetsområde Kommunen ska i samhällsrådet samråda och informera om sin verksamhet, planerade förändringar samt resultat av olika åtgärder som har eller kan få aktualitet förkommuninvånare inom rådets målgrupper. Kommunen ges genom rådet möjlighet att få organisationernas synpunkter samt samråda med dem i ett tidigt skede av olika beredningsprocesser. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 41 (55) Forts. Ks § 68 Organisationernas representanter får genom rådet en större delaktighet i samhällets insatser och kan i rådet ta initiativ till och aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av det verksamhetsutbud som berör de respektive målgrupp. Ersättare har alltid närvaro och yttranderätt. Bakgrund Kommunala samhällsrådet behandlade ärendet den 24 februari 2026 och beslutade att: Rådet föreslår kommunfullmäktige i Säter besluta enligt följande: 1. Reglementet för rådet ska lydelsen under rubrik 3, punkt 6, ändras till ”De pensionärsförening från de olika riksorganisationerna som finns verksamma inom Säters kommun och som har medlemmar bosatta i Säters kommun.” 2. Namnet på Kommunala Samhällsrådet ändras till ”Kommunala Pensionärs och Tillgänglighetsrådet”. Beslutsunderlag Kommunala samhällsrådet (KSR) den 24 februari 2026 § 3 Delges Kommunala samhällsrådet Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 42 (55)

Ks § 69 Ersättning till ersättare i råd KS2026/0136 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Ersättning för ersättare som inte tjänstgör vid sammanträde med brottsförebyggande rådet och kommunala samhällsrådet får 50% sammanträdesarvode. Åtgärden ska gälla från och med 1 april 2026. 2. Upphäva kommunstyrelsens beslut 2024-03-05 § 41 punkt 7, ” att ej tjänstgörande ersättare ges möjlighet att mot ersättning delta under första året”. 3. Uppdra till kommundirektör att uppdatera dokumentet ”bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda” så att det överensstämmer med beslutspunkt 1. _____________ Ärendebeskrivning Idag erhåller ersättare full ersättning för närvaro vid sammanträden med de kommunala råden under det första året som ersättare i respektive råd. Tidsgränsen om ett år är administrativt betungande. Kommunstyrelsesektorn föreslår en harmonisering till regelverket för nämnder, där 50% sammanträdesarvode utgår till icke tjänstgörande ersättare. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2024-03-05, § 41 att ej tjänstgörande ersättare ges möjlighet att mot ersättning delta under första året. Följande år utgår ej ersättning till ej tjänstgörande ersättare. Deltar ersättaren som ordinarie utgår ersättning Kommunallagen (2017:725) medger att kommuner antar egna arvodesbestämmelser. Praxis i många kommuner är att ersättning endast lämnas när ett uppdrag faktiskt utförs, vilket även är den tolkning som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) oftast rekommenderar i sina vägledningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens den 5 mars 2024 § 41 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 43 (55) Forts. Ks § 69 Delges Brottsförebyggande rådet Kommunala samhällsrådet Lönekontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 44 (55)

Ks § 70 Justering av evenemangsstöd 2027 KS2026/0102 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Ställa sig positiv till en höjning av evenemangsstödet till 400 000 kr/år 2027 2. Uppdra till kommundirektör att ta med beloppet 400 000 kr för evenemangsstöd i kommunstyrelsesektorns budgetförslag för 2027 __________ Ärendebeskrivning Evenemangsrådet har i uppdrag att stödja evenemang i Säters kommun, och att på detta sätt stödja kommunens arbete med platsutveckling, attraktivitet och näringslivsutveckling. Rådet har idag en budget på 200 000 kr/år för ändamålet. De senaste åren har evenemang drabbats av allt högre kostnader samtidigt som budgeten för evenemangs legat still. För att kunna bibehålla och utveckla ett varierat och kvalitativt evenemangsutbud krävs att de ekonomiska förutsättningarna är anpassade till rådande kostnadsnivåer. En höjning av anslaget bedöms skapa bättre förutsättningar för evenemangsrådet att stödja arrangörer och genomföra evenemang av god kvalitet. Detta kan bidra till ökad attraktivitet, stärkt besöksnäring och positiva effekter för lokalt näringsliv. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 2 mars2026 Delges Näringslivsenheten Ekonomienheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 45 (55)

Ks § 71 Medfinansiering Dalapop 2027–2031 KS2026/0095 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att, under förutsättning att Region Dalarna fortsätter sin medfinansiering, fortsätta som medfinansiär och aktiv deltagare i Dalapop genom medfinansiering till Stiftelsen Musik i Dalarna under åren 2027–2031, i enlighet med föreslagen tariff. ___________ Förvaltningens ståndpunkt Dalapop har funnits i projektform sedan 2017. Flera kulturutövare från Säters kommun har haft stor nytta av projektet varför Näringslivsenheten och kulturenheten tillstyrker en mer permanent lösning och fortsatt medfinansiering. Ärendebeskrivning Dalapop har sedan 2017 projektfinansierats, efter utredningsarbete har det nu övergått från projektform (2022) och blivit en integrerad del av Stiftelsen Musik i Dalarnas ordinarie verksamhet. Stiftelsen Musik i Dalarna ansöker därmed om kommunal medfinansiering för åren 2027–2031 med 5 kr per invånare/år i enlighet med Dalapops nuvarande finansieringsmodell. Finansieringen baseras på SCB:s senaste folkräkning med 2,5 % årlig indexbaserad prisuppräkning. År 2027 2028 2029 2030 2031 Säter 56 225 57 631 57 631 60 548 62 062 Säters kommun får en årlig rapportering och verksamhetsberättelse från Dalapop. Bakgrund Det regionala resurs- och produktionscentret Dalapop har sedan 2017 projektfinansierats med syfte att stärka, utbilda och stötta musiknäringen i Dalarna inom genren populärmusik. Dalapop har Stiftelsen Musik i Dalarna som huvudman och finansieras med tillväxtmedel 1:1 genom Region Dalarna, medel från Region Dalarnas enhet för Kultur & Bildning samt med kommunal medfinansiering från 14 av länets 15 kommuner. Sedan januari 2022 har Dalapop blivit en integrerad del av Stiftelsen Musik i Dalarnas Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 46 (55) Forts. Ks § 71 ordinarie verksamhet med syfte att stärka Dalarnas musiknäring med initial koncentration på musikbranschens näringslivsutveckling, finansiell återstart efter pandemin, distribution, marknadsföring, samproduktion med mera Beslutsunderlag Förfrågan om medfinansieringen av Dalapop 2027 – 2032 Finansiering Dalapop 2022–2026 Verksamhetsberättelse 2017–18 Verksamhetsberättelse 2019–20 Lägesrapport Säter Ekonomisk sammanställning 2022–2026 Dalapop Offentlig medfinansiering och intäkter 2022–2026 Finansieringsintyg Säter 2022–2026 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 28 februari 2026 Delges Kulturnämnden Musik i Dalarna, Dalapop Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 47 (55)

Ks § 72 Ställningstagande, medverkan i gemensam förstudie gällande övningsfält för Räddningstjänsten Dala Mitt KS2026/0118 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Säters kommun ska ingå i förstudien gällande övningsfält till en kostnad om 7500 kr. 2. Anföra att det är av stor vikt att förstudien ser över möjligheten att samverka med övriga blåljusmyndigheter så väl som Försvarsmakten samt att även se över möjligheten att samverka över länsgränsen. ____________ Ärendebeskrivning Räddningstjänsten står inför ökade krav avseende förmåga, samverkan, kompetensförsörjning, effektiv resursanvändning och höjd beredskap. Mot denna bakgrund har Räddningstjänsten Dala Mitt och Brandkåren Norra Dalarnas föreslagit dalakommunerna att genomföra en gemensam förstudie gällande ett gemensamt övningsfält i Dalarnas län. Förstudien syftar till att skapa ett gemensamt kunskaps- och beslutsunderlag inför ett eventuellt framtida vägval. Förstudien är således ett utredande steg och innebär inget ställningstagande till genomförande. Deltagande i förstudie sker mot en kostnad om 7 500 kronor per kommun. Kostnaden avser förstudiearbete och innebär ingen förpliktelse för kommunen att delta i eventuellt fortsatt arbete eller genomförande efter avslutad förstudie. Beslutsunderlag Uppdrag – medverkan i förstudie inom räddningstjänsten, Räddningstjänsten Dala Mitt och Brandkåren Norra Dalarnas den 6 mars 2026 Förbundsdirektionen Räddningstjänsten Dala Mitt den 6 mars 2026 § 6 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 17 mars 2026 Delges Räddningstjänsten Dala Mitt Brandkåren Norra Dalarnas Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 48 (55)

Ks § 73 Förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt KS2026/0120 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att till Räddningstjänsten Dala Mitts förbundsordning godkänna ett tillägg med en ny paragraf (§ 6) med följande lydelse; ”Borlänge kommun är driftpartner mot förbundet avseende IT- infrastruktur, telefoni, datorarbetsplats, utskrifter, extern webbplats, grundläggande systemstöd för stödfunktioner, verksamhetsunika systemstöd. Ersättning utgår enligt särskild ekonomisk reglering” _____________ Ärendebeskrivning På uppdrag av förbundsdirektionen har Räddningstjänsten Dala Mitts (RDM) förbundsdirektör haft i uppgift att söka stöd hos annan part, företrädelsevis en av ägarkommunerna för nödvändiga IT-och systemtjänster. RDMs direktion har kommit till slutsatsen att den bästa vägen är en samverkan med Borlänge kommun, vilket även skulle ge synergier med Säters kommun utifrån den befintliga samverkan Borlänge -Säter. Direktionen bedömer att det via förbundsordningen är möjligt att delegera ansvar för ett lagstyrt uppdrag såsom LSO (lagen om skydd mot olyckor). Förbundsordningen kan också ge utrymme för medlemskommunerna att avropa andra typer av tjänster utifrån egna behov. Kommunerna avropar idag till exempel utbildning för egen personal i grundläggande brand från RDM. Den förslagna skrivelsen innebär det motsatta, det vill säga att RDM kan avropa tjänst/uppdrag från en medlemskommun, i detta fall Borlänge. Beslutsunderlag Räddningstjänst Dala Mitts förbundsdirektion den 6 mars 2026 § 12 Missiv från Räddningstjänst Dala Mitt den 6 mars 2026 Tjänsteskrivelse från förbundsdirektör Räddningstjänst Dala Mitt den 6 mars 2026 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 17 mars 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 49 (55) Forts. Ks § 73 Delges Räddningstjänsten Dala Mitt Falu kommun Borlänge kommun Gagnefs kommun Ludvika kommun . Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 50 (55)

Ks § 74 Aktuellt från kommundirektören KS2026/0010 Beslut Kommunstyrelsen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. ____________ Sammanfattning Perioden 4 februari till 30 mars av det faktum att kommundirektör även agerat sektorchef för barn- och utbildningssektorn samt efterarbetet kring de felaktiga statsbidragsansökningarna. Under februari och mars hålls dessutom de årliga lönesamtalen och överläggningar med fackliga parter kring lönerevisionen. Följer gör några av de viktigare nedslagen i kommundirektörens arbete under perioden 4 februari - Styrelsemöte i Dalarnas kommunförbund (DKF) 4 februari – Beredningen för dalarnas utveckling (BDU) 5 februari – Beredning för kommundirektörsmöte 5 – 6 februari – Intervjuer med kandidater i Säkerhetsskyddschefsrollen 6 februari – Avstämning med chef för lokalpolisområdet kring brottsförebyggande arbete 9 februari – Samrådsgruppen 11–12 februari – DKF årskonferens 13 februari – Extra BRÅ med inriktning på barn- och unga 16 februari – Möte med Azets kring förvaltningsrevision av kulturnämnden och kommunstyrelsen 17 februari – KSAU 19 februari – Uppföljning av lärarlönelyftet med Skolverket 19 februari – Kommunfullmäktige 20 februari - Chefsforum 20 februari – Möte med Skid-VMs organisation 20 februari – Beredning inför Ledningsgrupp för Regional Samverkan (LGRS) 23 februari – Redovisning av förändringar i Lärarlönelyftet 24 februari – Slutintervju med rektorkandidat Stora Skedvi 2 mars – Ägardialog Säterbostäder 3 mars – Kommunstyrelsen 9 mars – Sektorberedning för budget 2027 16 mars – Central samverkan (CESAM) Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 51 (55) Forts. Ks § 74 17 mars – Styrgrupp för verksamhetslokaler 18 mars – Barn- och utbildningsnämnden 18 mars – Lunch med Accelerationskontoret 18 mars – BDU 20 mars – Chefsforum 21 mars – företagarfest 23 mars – Budgetsamtal, budget 2027 24 mars – KSAU 25 mars – Samrådsgrupp för E-arkiv 26 mars – Styrelsemöte Falu-Borlängeregionen 26 mars – Årsmötes ordförande RSMH Hoppet 27 mars – Möte med Dalarnas Sciencepark 30 mars – Utannonsering av sektorchefstjänsten samt av HR-chefstjänsten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 52 (55)

Ks § 75 Anmälan av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av delegationsbesluten. __________ Följande beslutsanmälningar presenteras: Återbesättningsprövning KS2026/0024-7 – 1x75 undersköterska KS2026/0024-6 – 1x50 administratör KS2026/0024-8 – 1x80 undersköterska KS2026/0024-5 – 1x100 undersköterska KS2026/0024-9 – bemanningsassistent KS2026/0024-10 1x100 undersköterska KS2026/0089 Delegationsbeslut gällande begäran om utlämnande av allmän handling den 23 februari 2026 KS2026/0091 Delegationsbeslut gällande begäran om utlämnande av allmän handling den 23 februari 2026 KS2026/0079 Delegationsbeslut - Tillstånd att använda kommunens stadsvapen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 53 (55)

Ks § 76 Delgivningar Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av delgivningarna. __________ Följande delgivningar presenteras: Protokoll från sammanträde med: F-KS2026/0122 Falun Borlänge Regionen den 29 januari 2026 F-KS2026/0116 Språktolknämnden i Dalarna den 19 februari 2026 F-KS2026/0152 Hjälpmedelsnämnden 2026-02-11 F-KS2026/0157 Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel, 2026-03-03 F-KS2026/0155 Förbundsdirektionen Räddningstjänsten Dala Mitt, 2026-03-06 F-KS2026/0176 Dalabanans intressenter den 20 februari 2026 Protokollsutdrag från sammanträde med: KS2025/0152 Kommunala samhällsrådet den 24 februari 2026 gällande sammanträdesdatum 2026 F-KS2026/0187 Falu kommun den 5 mars 2026 gällande regional samverkan gällande Mini-Marias verksamhet Kopia på polisanmälan: Skadegörelse, Landsvägen 29, Stora Skedvi den 5 februari 2026 Stöld, Falun den 19 februari 2026 Skadegörelse på en toalett i 50-längan Klockarskolan den 6 mars 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 54 (55) Forts. Ks § 76 Skadegörelse Säters bibliotek den 7 mars 2026 Skadegörelse Säters bibliotek den 7 mars 2026 KS2026/0106 Överenskommelse med Plikt- och prövningsverket angående registrering och redovisning av personal. KS2026/0119 Granskning av attraktiv arbetsgivare, Räddningstjänsten Dala Mitt Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-03-31 55 (55)

Ks § 77 Inbjudan till kurser och konferenser F-KS2026/0142 Inbjudan från Länsstyrelsen till en strategisk dialog om energiplanering och hur energiomställningen påverkar Dalarnas kommuner ”Vi ger Dalarna kraft att växa”, den 22 april i Mora. Sista anmälningsdag 27 mars. Justerandes sign Utdragsbestyrkande