Kommunfullmäktige — 26 maj 2026

Kf § 1 Månadens blomma KS2026/0019 Ärendebeskrivning Motivering Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 6 (51)

Kf § 2 Nytt medborgarförslag gällande Pep Park KS2026/208 Presidiets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag gällande Pep Park lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2026 av Roger Claesson. Medborgarens förslag ” Eftersom kommunen inte gillade förslaget om Prästgärdet som plats för Pep Parken kommer här ett annat! Utrymmet mellan skateparken och gruvhålet fram till återvinningen är en oanvänd yta – som skulle bli en bra plats för Pep-lekplatsen! Denna yta går bra att använda även på varma sommardagar då det finns träd som skuggar där. På fotbollsplanen har det ritats in träd men dessa tar minst 10 år innan de ger skugga så där blir man stekt! Alla blir nöjda Säterdalen får kvar parkeringsyta förde de stora evenemangen! Nostalgidagarna kan fortsätta som tidigare på en gemensam yta lätt tillgänglig för publiken! Övrig tid ledig för olika evenemang mm! Under Nostalgidagarna har vi 120 traktorer på grusplanen på fotbollsplanen 50 MC 330 mopeder 80 till 100 så kallade epor. Omöjligt med en lekplats på halva ytan! Före skejt bygget hade vi 70 epor efter 30 trots den stora ökningen av dessa fordon, då de blev hänvisade till platsen bortom tennisen där kände de sig utfrysta så inte många som ville vara där! Ingen publik kom och tittade på deras fordon inte så kul att ställa ut då! Fungerar inte bra att sprida ut evenemanget på olika platser! I år är det inte nysått så det borde gå att använda hela ytan! ” Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 7 (51) Beslutsunderlag Medborgarförslag från Roger Claesson den 24 april 2026 Delges Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande From: "Roger Claesson" <mopar.freak@hotmail.com> Sent: 2026-04-24 22:57:57 To: "Säters Kommun - Kommun" <kommun@sater.se> Subject: Medborgar förslag. Eftersom kommunen inte gillade förslaget om Prästgärdet som plats för Pep Parken kommer här ett annat! Utrymmet mellan skateparken och gruvhålet fram till återvinningen är en oanvänd yta - som skulle bli en bra plats för Pep-lekplatsen! Denna yta går bra att använda även på varma sommardagar då det finns träd som skuggar där. På fotbollsplanen har det ritats in träd men dessa tar minst 10 år innan de ger skugga så där blir man stekt! Alla blir nöjda Säterdalen får kvar parkeringsyta förde de stora evenemangen! Nostalgidagarna kan fortsätta som tidigare på en gemensam yta lätt tillgänglig för publiken! Övrig tid ledig för olika evenemang mm! Under Nostalgidagarna har vi 120 traktorer på grusplanen på fotbollsplanen 50 MC 330 mopeder 80 till 100 så kallade epor . Omöjligt med en lekplats på halva ytan! Före skejt bygget hade vi 70 epor efter 30 trots den stora ökningen av dessa fordon, då de blev hänvisade till platsen bortom tennisen där kände de sig utfrysta så inte många som ville vara där! Ingen publik kom och tittade på deras fordon inte så kul att ställa ut då! Fungerar inte bra att sprida ut evenemanget på olika platser! I år är det inte nysått så det borde gå att använda hela ytan! Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 8 (51)

Kf § 3 Nytt medborgarförslag gällande asfaltering av parkeringen bakom Vasagatan KS2026/225 Presidiets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag gällande asfaltering av parkeringen bakom Vasagatan lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2026 av Bengt Peter Isfeldt. Medborgarens förslag ” Asfaltera parkeringen bakom Vasagatan. Parkeringen är en styggelse för kommunen och orsakar onödigt mer jobb för oss som bor runt den. Gruset yr omkring så fort det kommer en vindpust. Bilar, fönster och balkonger blir nedsmutsade på nolltid. Jag skurade av golvet på min balkong inför valborg, krävdes tre skurningar, tvättade bilen samma dag, men idag var allt förgäves. Lika skitigt och dammigt. Fönstren orkar jag inte bry mig i. Besökare som parkerat på parkeringen undrar om grusparkeringen är kulturskyddad när dom efter ett besök sätter i sin dammiga bil för hemfärd. Så asfaltera hela parkeringen, ni har ju börjat bakom bageriet, potthålen där är borta, men inte dammbesväret för de kringboende.” Beslutsunderlag Medborgarförslag från Bengt Peter Isfeldt den 2 maj 2026 Delges Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Lämna medborgarförslag Ärendenummer: #20227 | Inskickat av: Bengt Peter Isfeldt | 2026-05-02 22:27 1. Medborgarförslaget Regler för medborgarförslag i Säters kommun Du som lämnar ett förslag måste vara folkbokförd i Säters kommun. Förslaget ska vara undertecknat/digitalt signerat av en eller flera kommuninvånare och bara gälla frågor som kommunen ansvarar för. Förslaget får inte handla om personer vara odemokratiska eller rasistiska. Varje förslag får bara gälla en fråga och innehålla ett tydligt och konkret förslag som svarar på frågan "Vad vill du att kommunen ska göra?" Uppfyller ditt medborgarförslag ovanstående regler? Ja Vad vill DU att kommunen ska göra? Skriv kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige ska besluta om. Asfaltera parkeringen bakom Vasagatan. Ärendenummer: #20227 | Inskickat av: Bengt Peter Isfeldt | Datum: 2026-05-02 22:27 Sida 1 av 2 Motivera ditt förslag Beskriv varför du anser att Säters kommun bör fatta det beslut du föreslår. Bifoga gärna dokument, bilder eller filer. Parkeringen är en styggelse för kommunen och orsakar onödigt merjobb för oss som bor runt den. Gruset yr omkring så fort det kommer en vindpust. Bilar, fönster och balkonger blir nedsmutsade på nolltid. Jag skurade av golvet på min balkong inför valborg, krävdes tre skurningar, tvättade bilen samma dag, men idag var allt förgäves. Lika skitigt och dammigt. Fönstren orkar jag inte bry mig i. Besökare som parkerat på parkeringen undrar om grusparkeringen är kulturskyddad när dom efter ett besök sätter i sin dammiga bil för hemfärd. Så asfaltera hela parkeringen, ni har ju börjat bakom bageriet, potthålen där är borta, men inte dammbesväret för de kringboende. 2. Kontaktuppgifter Vem är du som lämnar in medborgarförslaget? Fyll i telefonnummer och e-post om det saknas. Förnamn Efternamn Bengt Peter Isfeldt Telefon E-postadress +46767641110 isfeldt64@gmail.com Notifieringar E-post Är det någon mer än du som lämnar in medborgarförslaget? Nej Jag godkänner att mina personuppgifter publiceras på kommunens hemsida. Ja Ärendenummer: #20227 | Inskickat av: Bengt Peter Isfeldt | Datum: 2026-05-02 22:27 Sida 2 av 2 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 9 (51)

Kf § 4 Nytt medborgarförslag gällande upprustning av lekplatsen i Dalsbyn KS2026/258 Presidiets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag gällande upprustning av lekplatsen i Dalsbyn lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2026 av Arlinda Ahmeti. Medborgarens förslag ” Jag vill att Säters Kommun ska besluta om en upprustning av lekplatsen i Dalsbyn. Dalsbyn är i stort behov av en modern lekplats som lockar till mer rörelse och lek. Säter är en certifierad Pep-kommun som ska arbeta för att förbättra barns hälsa och fysiska aktivitet och i det, anser jag, ingår att rusta upp lekplatser som tyvärr inte håller måttet för dagens lek. I Dalsbyn bor det väldigt många barnfamiljer, och sedan vi flyttade tillbaks till Säter för två år sedan har det varit någonting som diskuterats - nämligen att området saknar en bra lekplats som bjuder in till lek och gemenskap. Den nuvarande lekplatsen är tyvärr väldigt innehållsfattig, sliten och föråldrad och lockar inte våra barn. Genom att förnya lekplatsen får barnen en lekyta som används och som lockar till motion, lek och lärande, vilket Generation Pep har som ett av sina främsta mål. Vi vet alla vad det betyder att ha en lekplats som välkomnar en till lek, och det tycker jag att Dalsbyns barn förtjänar. ” Beslutsunderlag Medborgarförslag från Arlinda Ahmeti den 16 maj 2026 Delges Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Lämna medborgarförslag Ärendenummer: #20366 | Inskickat av: ARLINDA AHMETI | 2026-05-16 21:28 1. Medborgarförslaget Regler för medborgarförslag i Säters kommun Du som lämnar ett förslag måste vara folkbokförd i Säters kommun. Förslaget ska vara undertecknat/digitalt signerat av en eller flera kommuninvånare och bara gälla frågor som kommunen ansvarar för. Förslaget får inte handla om personer vara odemokratiska eller rasistiska. Varje förslag får bara gälla en fråga och innehålla ett tydligt och konkret förslag som svarar på frågan "Vad vill du att kommunen ska göra?" Uppfyller ditt medborgarförslag ovanstående regler? Ja Vad vill DU att kommunen ska göra? Skriv kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige ska besluta om. Jag vill att Säters Kommun ska besluta om en upprustning av lekplatsen i Dalsbyn. Dalsbyn är i stort behov av en modern lekplats som lockar till mer rörelse och lek. Ärendenummer: #20366 | Inskickat av: ARLINDA AHMETI | Datum: 2026-05-16 21:28 Sida 1 av 2 Motivera ditt förslag Beskriv varför du anser att Säters kommun bör fatta det beslut du föreslår. Bifoga gärna dokument, bilder eller filer. Säter är en certifierad Pep-kommun som ska arbeta för att förbättra barns hälsa och fysiska aktivitet och i det, anser jag, ingår att rusta upp lekplatser som tyvärr inte håller måttet för dagens lek. I Dalsbyn bor det väldigt många barnfamiljer, och sedan vi flyttade tillbaks till Säter för två år sedan har det varit någonting som diskuterats - nämligen att området saknar en bra lekplats som bjuder in till lek och gemenskap. Den nuvarande lekplatsen är tyvärr väldigt innehållsfattig, sliten och föråldrad och lockar inte våra barn. Genom att förnya lekplatsen får barnen en lekyta som används och som lockar till motion, lek och lärande, vilket Generation Pep har som ett av sina främsta mål. Vi vet alla vad det betyder att ha en lekplats som välkomnar en till lek, och det tycker jag att Dalsbyns barn förtjänar. 2. Kontaktuppgifter Vem är du som lämnar in medborgarförslaget? Fyll i telefonnummer och e-post om det saknas. Förnamn Efternamn ARLINDA AHMETI Telefon E-postadress 0709403626 arlinda87@hotmail.com Notifieringar E-post Är det någon mer än du som lämnar in medborgarförslaget? Nej Jag godkänner att mina personuppgifter publiceras på kommunens hemsida. Ja Ärendenummer: #20366 | Inskickat av: ARLINDA AHMETI | Datum: 2026-05-16 21:28 Sida 2 av 2 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 10 (51)

Kf § 5 Nytt medborgarförslag gällande parkering på grusplanen bredvid Kittvägen 1 i Gustafs KS2026/282 Presidiets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Ett medborgarförslag gällande parkering på grusplanen bredvid Kittvägen 1 i Gustafs lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2026 av Emelie Kristina Israelsson och Niklas Hedlund. Medborgarens förslag ” Önskemål om parkering på grusplan bredvid Kittvägen 1 i Gustafs. Smal väg där det under vinterhalvåret är trångt att parkera längs vägen. Större fordon, så som räddningstjänst och plog har svårt att komma fram på vägen om fordon står längs vägen. Om grusplanen görs om till parkering kan gäster och besökare parkera där i stället för längs vägen. Innan Aimo park tog över parkeringshantering har bilar parkerat där så länge husen har stått där. ” Beslutsunderlag Medborgarförslag från Emelie Kristina Israelsson och Niklas Hedlund den 24 maj 2026 Delges Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Lämna medborgarförslag Ärendenummer: #20427 | Inskickat av: EMELIE KRISTINA ISRAELSSON | 2026-05-24 15:08 1. Medborgarförslaget Regler för medborgarförslag i Säters kommun Du som lämnar ett förslag måste vara folkbokförd i Säters kommun. Förslaget ska vara undertecknat/digitalt signerat av en eller flera kommuninvånare och bara gälla frågor som kommunen ansvarar för. Förslaget får inte handla om personer vara odemokratiska eller rasistiska. Varje förslag får bara gälla en fråga och innehålla ett tydligt och konkret förslag som svarar på frågan "Vad vill du att kommunen ska göra?" Uppfyller ditt medborgarförslag ovanstående regler? Ja Vad vill DU att kommunen ska göra? Skriv kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige ska besluta om. Önskemål om parkering på grusplanen bredvid Kittvägen 1 i Gustafs. Ärendenummer: #20427 | Inskickat av: EMELIE KRISTINA ISRAELSSON | Datum: 2026-05-24 15:08 Sida 1 av 3 Motivera ditt förslag Beskriv varför du anser att Säters kommun bör fatta det beslut du föreslår. Bifoga gärna dokument, bilder eller filer. Smal väg där det under vinterhalvåret är trångt att parkera längs vägen. Större fordon, såsom räddningstjänst och plog har svårt att komma fram på vägen om fordon står längs vägen. Om grusplanen görs om till parkering kan gäster och besökare parkera där istället för längs vägen. Innan Aimo park tog över parkeringshantering har bilar parkerat där så länge husen har stått där. 2. Kontaktuppgifter Vem är du som lämnar in medborgarförslaget? Fyll i telefonnummer och e-post om det saknas. Förnamn Efternamn EMELIE KRISTINA ISRAELSSON Telefon E-postadress 076-8132625 e_israelsson93@hotmail.com Notifieringar E-post Är det någon mer än du som lämnar in medborgarförslaget? Ja Lämna kontaktuppgift till den andra medborgarförslagslämnaren Namn e-postadress Niklas Hedlund nojan1989@gmail.com Telefonnummer 073-5663391 Är det någon mer person som lämnar in medborgarförslaget? Nej Ärendenummer: #20427 | Inskickat av: EMELIE KRISTINA ISRAELSSON | Datum: 2026-05-24 15:08 Sida 2 av 3 Jag godkänner att mina personuppgifter publiceras på kommunens hemsida. Ja Ärendenummer: #20427 | Inskickat av: EMELIE KRISTINA ISRAELSSON | Datum: 2026-05-24 15:08 Sida 3 av 3 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 11 (51)

§6. KOMMUNIKATION Theres berättar om kommande gemensam marknadsföring/annonsering, som hanteras av DalaWux kommunikationsgrupp. Syftet är att öka intresset för det regionala utbudet av yrkesutbildningar. Annonsering genomförs tidsmässigt, under maj och november, i samband med ansökningsperioder, inför kommande kursstarter. Stödmaterial för sociala medier tas fram som förslag av gruppen (genom Borlänges kommunikationsavdelning som ingår i gruppen) som respektive kommun fritt kan använda efter lokala förutsättningar och önskemål. Intern kommunikation – DalaWux nyhetsbrev, februari skickas ut inom kort. Det riktar sig till alla berörda inom DalaWux, anställda och politiker inom DalaWux. Syftet är att öka transparensen och visa vad som är på gång. Beslutas att godkänna informationen.

Kf § 7 Svar på motion gällande att införa krav på uppvisat utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning inom äldreomsorgen KS2025/382 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses vara besvarad. __________ Ärendebeskrivning En motion gällande att införa krav på uppvisat utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning inom äldreomsorgen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde den 25 september 2025 av Caroline Willfox Byström (M). Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet den 20 oktober 2025 och beslutade remittera motionen till socialnämnden för yttrande. Socialnämnden behandlade ärendet den 11 december 2025 och beslutade om yttrande till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet den 12 maj 2026 och beslutade föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige beslut att motionen ska anses vara besvarad. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 26 maj 2026 och beslutade föreslå kommunfullmäktige beslut att motionen ska anses vara besvarad. Motionärens förslag En motion gällande registerkontroll för anställningar inom äldreomsorgen har inkommit från Caroline Willfox Byström (M). Motionären beskriver att det vid författandet av motionen saknas ett generellt lagkrav på registerkontroll för anställningar inom äldreomsorgen. Vidare beskrivs att Regeringens promemoria Ds 2024:24 föreslår att kommuner ska få laglig rätt att begära begränsade utdrag ur belastnings- och misstankeregistret inför anställning av omsorgspersonal, bland annat inom hemtjänst och särskilt boende samt att flera Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 13 (51) exemplifierade kommuner redan har infört lokala ordningar i avvaktan på nationell reglering. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Uppdra åt socialnämnden att införa ett krav på uppvisande av utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning i roller med oövervakad nära kontakt med äldre, enligt principerna ovan. 2. Uppdra åt förvaltningen att ta fram riktlinjer och rutiner (inkl. DPIA) för genomförandet, i dialog med HR-juridik och dataskyddsombud, samt att säkerställa att ingen kopia av utdraget sparas och att endast uppgiften ”uppvisat: ja/nej” registreras. 3. Uppdra åt förvaltningen att föreslå eventuella kompletteringar av ordningen när regeringens förslag i Ds 2024:24 omsätts i lag, så att Säters ordning är förenlig med kommande nationell reglering. 4. Införa årlig uppföljning till nämnden och kommunfullmäktige. Med motiveringen att ”ordningen är begränsad, proportionerlig och värnar äldre Säterbors trygghet. Den bygger på etablerad praxis i andra kommuner, beaktar IMY:s integritetskrav och är förberedd för kommande nationell reglering”. Den 9 oktober 2025 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att inhämta yttrande från socialnämnden. Socialnämndens yttrande Socialnämnden behandlade ärendet den 11 december 2025. Socialnämnden ställde sig förvisso positiva till förslaget men bedömde sig inte ha lagligt stöd för åtgärden. Kommunstyrelsesektorns yttrande Kommunstyrelsesektorn drog initialt samma slutsats som socialnämnden, emellertid var det känt för socialnämnden så väl som för kommunstyrelsesektorn att ny lagstiftning på området var på intågande. Den 1 mars 2026 gäller Lag (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsätting. Lage innebär att den kommun eller annan verksamhetsutövare som erbjuder en person en anställning för att utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning som har fyllt 18 år, får begära att den som erbjuds anställningen visar upp ett utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret. Detsamma gäller vid tilldelning av en sådan uppgift inom ramen för en pågående anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 14 (51) Med insatser i hemmet avses lagstiftaren insatser i den enskildes hem eller annat boende, enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller hälso- och sjukvårdslagen, samt insatsen korttidsvistelse utanför hemmet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utifrån det nya lagförslaget har kommunstyrelsesektorn föreslagit kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta om ny Riktlinje för rekrytering. (KS2026/230). Riktlinjerna, vilka kommunstyrelsen antog den 26 maj 2026, tar i huvudsak hänsyn till motionens intentioner och torde vara beslutade innan motionen slutbehandlas av kommunfullmäktige, kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att motionen ska anses vara besvarad. Beslutsunderlag Motion från Caroline Willfox Byström (M) den 5 september 2025 Kommunfullmäktige den 25 september 2025 § 101 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 9 oktober 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 oktober 2025 § 102 Socialnämnden den 11 december 2025 § 116 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 24 mars 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 maj 2026 § 102 Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 § 100 Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 § 101 Delges Motionären Socialnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-05-08 1 (3) Handläggare Diarienummer John Steen KS 2025/382 Kommundirektör Behandling av motion gällande att införa krav på uppvisat utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning inom äldreomsorgen Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige anse att motionen är besvarad Motionen En motion gällande registerkontroll för anställningar inom äldreomsorgen har inkommit från Caroline Willfox Byström (M). Motionären beskriver att det vid författandet av motionen saknas ett generellt lagkrav på registerkontroll för anställningar inom äldreomsorgen. Vidare beskrivs att Regeringens promemoria Ds 2024:24 föreslår att kommuner ska få laglig rätt att begära begränsade utdrag ur belastnings- och misstankeregistret inför anställning av omsorgspersonal, bl.a. inom hemtjänst och särskilt boende samt att flera exemplifierade kommuner har redan infört lokala ordningar i avvaktan på nationell reglering. Motionären yrkar att Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Uppdra åt socialnämnden att införa ett krav på uppvisande av utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning i roller med oövervakad nära kontakt med äldre, enligt principerna ovan. 2. Uppdra åt förvaltningen att ta fram riktlinjer och rutiner (inkl. DPIA) för genomförandet, i dialog med HR-juridik och dataskyddsombud, samt att säkerställa att ingen kopia av utdraget sparas och att endast uppgiften ”uppvisat: ja/nej” registreras. 3. Uppdra åt förvaltningen att föreslå eventuella kompletteringar av ordningen när regeringens förslag i Ds 2024:24 omsätts i lag, så att Säters ordning är förenlig med kommande nationell reglering. 4. Införa årlig uppföljning till nämnden och kommunfullmäktige. Med motiveringen att ”ordningen är begränsad, proportionerlig och värnar äldre Säterbors trygghet. Den bygger på etablerad praxis i andra kommuner, beaktar IMY:s integritetskrav och är förberedd för kommande nationell reglering”. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Den 9 oktober 2025 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att inhämta yttrande från socialnämnden. Socialnämndens yttrande Socialnämnden behandlade ärendet den 11 december 2025. Socialnämnden ställde sig förvisso positiva till förslaget men bedömde sig inte ha lagligt stöd för åtgärden. Kommunstyrelsesektorns yttrande Kommunstyrelsesektorn drog initialt samma slutsats som socialnämnden, emellertid var det känt för socialnämnden så väl som för kommunstyrelsesektorn att ny lagstiftning på området var på intågande. Den 1 mars 2026 gäller Lag (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsätting. Lage innebär att den kommun eller annan verksamhetsutövare som erbjuder en person en anställning för att utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning som har fyllt 18 år, får begära att den som erbjuds anställningen visar upp ett utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret. Detsamma gäller vid tilldelning av en sådan uppgift inom ramen för en pågående anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring. Med insatser i hemmet avses lagstiftaren insatser i den enskildes hem eller annat boende, enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller hälso- och sjukvårdslagen, samt insatsen korttidsvistelse utanför hemmet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utifrån det nya lagförslaget har kommunstyrelsesektorn föreslagit kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta om ny Riktlinje för rekrytering. (KS2026/230). Riktlinjerna tar i huvudsak hänsyn till motionens intentioner och torde vara beslutade innan motionen slutbehandlas av kommunfullmäktige, kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att motionen ska anses vara besvarad. Sida Beslutsunderlag Motion från Caroline Willfox Byström (M) den 5 september 2025 Kommunfullmäktige den 25 september 2025 § 101 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 9 oktober 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 oktober 2025 Socialnämnden den 11 december 2025 § 116 Delges Motionären Socialnämnden John Steen Kommundirektör Mo#on #ll kommunfullmäk#ge i Säter Inför krav på uppvisat utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning inom äldreomsorgen Bakgrund I dag saknas ett generellt lagkrav på registerkontroll för anställningar inom äldreomsorgen. Regeringens promemoria Ds 2024:24 föreslår att kommuner ska få laglig rätt att begära begränsade utdrag ur belastnings- och misstankeregistret inför anställning av omsorgspersonal, bl.a. inom hemtjänst och särskilt boende. Flera kommuner (t.ex. Göteborg, Kungsör, Katrineholm, OJsthammar) har redan infört lokala ordningar i avvaktan på nationell reglering. Rä6sliga utgångspunkter Uppgifter om lagöverträdelser är särskilt skyddade. En visningsplikt utan att spara eller dokumentera innehållet, och där endast ”uppvisat: ja/nej” noteras, minskar integritetsriskerna. IMY bedömer att enbart noteringen inte är en brottsuppgift men kräver ändå rättslig grund, nödvändighet och proportionalitet. Polismyndigheten klargör att den arbetssökande har rätt att se sitt utdrag före arbetsgivaren och att originalet ska lämnas tillbaka om personen begär det. Förslag #ll inriktning i Säter (principer) • Avgränsad tillämpning: Kravet gäller endast funktioner med oövervakad, nära och återkommande kontakt med äldre i hemmet eller på boende. • Visning – inte lagring: Sökande visar originalutdrag (”kontroll av egna uppgifter”) som högst 6 månader gammalt. Ingen kopia tas, inget innehåll registreras — endast ”uppvisat: ja/nej” + datum + handläggare. • Dataskydd: Konsekvensbedömning (DPIA), tydlig rättslig grund (allmänt intresse/ utövning av offentlig makt), intern åtkomstbegränsning, rutiner för klagomål och rättelse. • Rollbaserad proportionalitet: Undantag för praktik/jobb där kontakt inte sker utan handledning eller där arbetsuppgifter inte innebär personliga omsorgsmoment. • OJvergång och stöd: Tydlig information i annonser, stöd till arbetssökande att beställa utdrag, möjlighet till villkorad anställning i avvaktan på utdrag. • Uppföljning: A\rlig redovisning till nämnden om hur många rekryteringar som omfattats, avvikelser och eventuella rättsliga synpunkter/tillsyner. • Yrkanden Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Uppdra åt socialnämnden att införa ett krav på uppvisande av utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning i roller med oövervakad nära kontakt med äldre, enligt principerna ovan. 2. Uppdra åt förvaltningen att ta fram riktlinjer och rutiner (inkl. DPIA) för genomförandet, i dialog med HR-juridik och dataskyddsombud, samt att säkerställa att ingen kopia av utdraget sparas och att endast uppgiften ”uppvisat: ja/nej” registreras. 3. Uppdra åt förvaltningen att föreslå eventuella kompletteringar av ordningen när regeringens förslag i Ds 2024:24 omsätts i lag, så att Säters ordning är förenlig med kommande nationell reglering. 4. Införa årlig uppföljning till nämnden och kommunfullmäktige. Mo#vering Ordningen är begränsad, proportionerlig och värnar äldre Säterbors trygghet. Den bygger på etablerad praxis i andra kommuner, beaktar IMY:s integritetskrav och är förberedd för kommande nationell reglering. Säter, 2025-09-17 Caroline Willfox (M) Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 15 (51)

Kf § 8 Svar på motion gällande delaktighet och påverkan i hela kommunen KS2025/446 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Bifalla motionen 2. Uppdra till kommunstyrelsen att senast i juni 2027, till kommunfullmäktige föreslå hur Säters kommun tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum och/eller former för delaktighet. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning En motion gällande delaktighet och påverkan i hela kommunen inkom till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 oktober 2025, av Magnus Gabrielson (MP). Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet den 18 november 2025 och beslutade att uppdra till kommundirektör att utreda motionen. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet den 28 april 2026 och beslutade föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att: 1. Bifalla motionen 2. Uppdra till kommunstyrelsen att senast i juni 2027, till kommunfullmäktige föreslå hur Säters kommun tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum och/eller former för delaktighet. Motionärens förslag Vi lever i en tid med en stor samhällsomvandling och otrygghet. Klimatkrisen leder både till en oro för framtiden och dramatiska händelser här och nu. Världsläget är osäkert med krig i Europa och en allmän osäkerhet. Hot, osanningar och överdrifter sprids via sociala medier och allt tillsammans kan leda till att tilliten mellan människor och mellan medborgare och beslutsfattare minskar. Miljöpartiet i Säter anser att det nu är viktigare än någonsin att alla känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen och kan göra sin röst hörd. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 16 (51) Säter är en liten kommun men tillräckligt stor för att behöva ta problemet med delaktighet på allvar. Till skillnad mot flera av våra grannkommuner finns i Säter ingen struktur för att fånga upp rösterna från kommunens olika delar. Vi har inget landsbygdsråd som i Falun eller kommunbygderåd som i Hedemora. Det finns naturligtvis kontaktvägar genom föreningar och partier, personliga kontakter och möjligheten att göra sin röst hörd genom insändare eller medborgarförslag. En tydlig struktur och organisation kan göra det lättare för den enskilde medborgaren, men även föreningar, att veta hur och när man bäst kan framföra sina åsikter. Det är också viktigt med stabilitet och förutsägbarhet, exempelvis genom regelbundet återkommande möten och andra former av plattformar. Det finns flera alternativ att lösa detta och kanske är det en kombination av åtgärder som är det bästa. Kommunbygderåd för en dialog med och inom olika kommundelar, medborgarråd för att för förankring och idéer kopplade till kommunövergripande frågeställningar. Med denna bakgrund föreslår Miljöpartiet de gröna i Säter 1. Att Säters kommun utreder och tar fram förslag på hur man tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum eller former för delaktighet. 2. Att ett förslag baserat på denna utredning läggs fram för beslut i Kommunfullmäktige innan sommaren 2027. Kommunstyrelsesektorns bedömning Införande av den typ av organisation i form av exempelvis regelbundet återkommande möten och/eller andra former av plattformar för medborgarpåverkan är i hög grad en politisk fråga. Kommunstyrelsesektorn ser det dock som oproblematiskt att utreda frågan om hur Säters kommun, tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum eller former för delaktighet. Motionären beskriver exempel på delaktighet så som kommunbygderåd eller dyl. SKR har i skriften Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor beskrivit dialog av denna typ som ett strategiskt verktyg för att bygga relationer, skapa förståelse och fatta väl förankrade beslut i kommunen. Skriften bör vara till stor hjälp i utredningen, även i de fall föreslagna forum eller former inte alltid behandlar komplexa frågor. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 17 (51) Kommunstyrelsesektorn bedömer att utredningen bör slutföras och presenteras för Kommunstyrelsen efter valet 2026. Med tanke på de frågor som ska hanteras av en nytillträdd Kommunstyrelse så är en tidsplan där förslaget färdigställs av Kommunstyrelsen och presenteras för Kommunfullmäktige andra kvartalet 2027 planeringsmässigt görbart. Detta ligger också i linje med motionärens, att ärendet läggs fram för beslut i Kommunfullmäktige innan sommaren 2027. Beslutsunderlag Motion från Magnus Gabrielsson den 23 oktober 2025 Kommunfullmäktige den 23 oktober 2025 § 131 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 7 november 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 november 2025 § 209 Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor, SKR 2025 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 21 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 § 87 Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 § 85 Delges Motionären Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-21 1 (3) Handläggare Diarienummer John Steen KS2025/446 Kommundirektör Behandling av motion gällande delaktighet och påverkan i hela kommunen Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att: 1. Anta motionen 2. Uppdra till kommunstyrelsen att senast i juni 2027, till kommunfullmäktige föreslå hur Säters kommun tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum och/eller former för delaktighet. Bakgrund En motion gällande delaktighet och påverkan i hela kommunen inkom till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 oktober 2025, av Magnus Gabrielson (MP). Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet den 18 november 2025 och beslutade att uppdra till kommundirektör att utreda motionen. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Motionärens förslag Vi lever i en tid med en stor samhällsomvandling och otrygghet. Klimatkrisen leder både till en oro för framtiden och dramatiska händelser här och nu. Världsläget är osäkert med krig i Europa och en allmän osäkerhet. Hot, osanningar och överdrifter sprids via sociala medier och allt tillsammans kan leda till att tilliten mellan människor och mellan medborgare och beslutsfattare minskar. Miljöpartiet i Säter anser att det nu är viktigare än någonsin att alla känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen och kan göra sin röst hörd. Säter är en liten kommun men tillräckligt stor för att behöva ta problemet med delaktighet på allvar. Till skillnad mot flera av våra grannkommuner finns i Säter ingen struktur för att fånga upp rösterna från kommunens olika delar. Vi har inget landsbygdsråd som i Falun eller kommunbygderåd som i Hedemora. Det finns naturligtvis kontaktvägar genom föreningar och partier, personliga kontakter och möjligheten att göra sin röst hörd genom insändare eller medborgarförslag. En tydlig struktur och organisation kan göra det lättare för den enskilde medborgaren, men även föreningar, att veta hur och när man bäst kan framföra sina åsikter. Det är också viktigt med stabilitet och förutsägbarhet, exempelvis genom regelbundet återkommande möten och andra former av plattformar. Det finns flera alternativ att lösa detta och kanske är det en kombination av åtgärder som är det bästa. Kommunbygderåd för en dialog med och inom olika kommundelar, medborgarråd för att för förankring och idéer kopplade till kommunövergripande frågeställningar. Med denna bakgrund föreslår Miljöpartiet de gröna i Säter 1. Att Säters kommun utreder och tar fram förslag på hur man tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum eller former för delaktighet. 2. Att ett förslag baserat på denna utredning läggs fram för beslut i Kommunfullmäktige innan sommaren 2027. Sida Kommunstyrelsesektorns bedömning Införande av den typ av organisation i form av exempelvis regelbundet återkommande möten och/eller andra former av plattformar för medborgarpåverkan är i hög grad en politisk fråga. Kommunstyrelsesektorn ser det dock som oproblematiskt att utreda frågan om hur Säters kommun, tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum eller former för delaktighet. Motionären beskriver exempel på delaktighet så som kommunbygderåd eller dyl. SKR har i skriften Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor beskrivit dialog av denna typ som ett strategiskt verktyg för att bygga relationer, skapa förståelse och fatta väl förankrade beslut i kommunen. Skriften bör vara till stor hjälp i utredningen, även i de fall föreslagna forum eller former inte alltid behandlar komplexa frågor. Kommunstyrelsesektorn bedömer att utredningen bör slutföras och presenteras för Kommunstyrelsen efter valet 2026. Med tanke på de frågor som ska hanteras av en nytillträdd Kommunstyrelse så är en tidsplan där förslaget färdigställs av Kommunstyrelsen och presenteras för Kommunfullmäktige andra kvartalet 2027 planeringsmässigt görbart. Detta ligger också i linje med motionärens, att ärendet läggs fram för beslut i Kommunfullmäktige innan sommaren 2027. Beslutsunderlag Motion från Magnus Gabrielsson den 23 oktober 2025 Kommunfullmäktige den 23 oktober 2025 § 131 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 7 november 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 november 2025 § 209 Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor, SKR 2025 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsen den 21 april 2026 Underskrifter John Steen Kommundirektör Delaktighet och påverkan i hela kommunen Motion från Miljöpartiet de gröna i Säter Vi lever i en tid med en stor samhällsomvandling och otrygghet. Klimatkrisen leder både till en oro för framtiden och dramatiska händelser här och nu. Världsläget är osäkert med krig i Europa och en allmän osäkerhet. Hot, osanningar och överdrifter sprids via sociala medier och allt tillsammans kan leda till att tilliten mellan människor och mellan medborgare och beslutsfattare minskar. Miljöpartiet i Säter anser att det nu är viktigare än någonsin att alla känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen och kan göra sin röst hörd. Säter är en liten kommun men tillräckligt stor för att behöva ta problemet med delaktighet på allvar. Till skillnad mot flera av våra grannkommuner finns i Säter ingen struktur för att fånga upp rösterna från kommunens olika delar. Vi har inget landsbygdsråd som i Falun eller kommunbygderåd som i Hedemora. Det finns naturligtvis kontaktvägar genom föreningar och partier, personliga kontakter och möjligheten att göra sin röst hörd genom insändare eller medborgarförslag. En tydlig struktur och organisation kan göra det lättare för den enskilde medborgaren, men även föreningar, att veta hur och när man bäst kan framföra sina åsikter. Det är också viktigt med stabilitet och förutsägbarhet, exempelvis genom regelbundet återkommande möten och andra former av plattformar. Det finns flera alternativ att lösa detta och kanske är det en kombination av åtgärder som är det bästa. Kommunbygderåd för en dialog med och inom olika kommundelar, medborgarråd för att för förankring och idéer kopplade till kommunövergripande frågeställningar. Med denna bakgrund föreslår Miljöpartiet de gröna i Säter 1. Att Säters kommun utreder och tar fram förslag på hur man tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum eller former för delaktighet. 2. Att ett förslag baserat på denna utredning läggs fram för beslut i kommunfullmäktige innan sommaren 2027. Säter 22 oktober 2025 Magnus Gabrielson Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 18 (51)

§9. Föreningen DalaWux 9.1 Dialog med Skolverket Annika Paulsson representerar föreningen DalaWux idag, då Marie Hjelm ersätter Björn Hansson, och berättar om kommande regionala dialogen med Skolverket. Annika berättar om innehåll och hoppas att flera har möjlighet att delta då dialogen och innehållet i mötet brukar vara värdefullt. 9.2 Föreningens årsmöte 20 februari kl. 13:00 Det nämns att varje kommun utser ombud och fråga har gått ut till kommunerna. Möteshandlingar kommer att skickas till kommunernas brevlådor så snart alla möteshandlingar är klara. 9.3 Förslag till beslut: Den ideella föreningen DalaWux Theres redogör för bakgrund samt förklarar och visar förslag till beslut (tre delar), bilaga 9.3. De tre olika delarna i förslaget förklaras. Betonas att avsikten är att behålla de goda delarna i föreningens arbete. Theres berättar att dialog har påbörjats med föreningens styrelse, efter beslut i chefsgruppen. Ordförande Cilla understryker därefter att det gäller att ta fram ett beslutsunderlag till mötet i juni. Jan uttrycker att det är ett bra förslag, då han länge varit kritisk till själva föreningsformen och yrkar bifall till förslaget. Jan nämner Gysam som exempel där det finns en rektorsgrupp under Gysam och ser fördelar för Dalarnas kommuner i samordningen om liknande strukturer byggs upp. Marie instämmer i det Theres sa att det är tid att se över föreningsformen men viktigt i att värna allt det värdefulla som finns kopplat till de olika nätverken. Hur föreningen ska avvecklas framgår av stadgarna. Stora behov av informella nätverk nämns, viktigt för dilemman i vardagen, arbetskamrater i andra kommuner et c. Frågor som inte behandlas i andra grupper idag. Viktigt att det bevaras och det får inte försvinna. Det är inte organisationsformen som är det viktiga – nätverken som ska finnas kvar, understryks av fler deltagare. Viktigt att något finns på plats innan föreningen avvecklas. Väldigt positivt att vi har fått skjuts på samverkan idag utanför föreningen. Ordförande föreslår att arbetet skall ske i nära samverkan med föreningen så att det blir bra och i delaktighet med föreningen. Beslutas att: - godkänna förslaget till beslut med tillägget ”i nära samverkan med föreningen”.

§10. SAMVERKAN MED ARBETSLIVET 10.1 Rapportering från arbetsgruppen med möjlighet till dialog Björn Hansson ersätts av Pierre idag som informerar om smala ”unika” utbildningar, de som finns bara på en plats i samverkansområdet och att den 17 mars kl. 09:30-12:00 planeras en gemensam presentationsdag för dessa. Målgruppen är primärt samtliga kommuners vägledare för att vi ska nå ut med korrekt och bra information i hela Dalarna. Politiskt ansvariga är också mycket välkomna, målgruppen kommer troligen att breddas. Programmet detaljplaneras nu. Målet är att öka intresse och kunskap och att vi fyller utbildningsplatserna ännu bättre i samverkansområdet. Beslutas att lägga informationen till handlingarna.

Kf § 11 Grundläggande granskning av kommunala bolag, Säterbostäder AB och Säters kommuns Fastighets AB KS2026/280 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar begära in yttrande från Säterbostäder AB och Säters kommuns Fastighets AB till den 10 november 2026. Yttrandet bör även lämnas till revisionen för kännedom. __________ Ärendebeskrivning Grundläggande granskning av kommunala bolag, Säterbostäder AB och Säters kommuns Fastighets AB. Azets har av Säter kommuns lekmannarevisorer fått i uppdrag att göra en grundläggande granskning av kommunens kommunala bolag. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelserna i Säterbostäder AB och Säters kommuns Fastighets AB inte säkerställt att bolagen har haft en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi VD och styrelse i Säterbostäder AB och Säters kommuns Fastighets AB att: • Styrelsen säkerställer att den får tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens måluppfyllnad. • Styrelsen vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammas avseende verksamhetsresultatet under året. • Styrelsen och VD säkerställer att verksamheten bedrivs med den ekonomiska målsättning som fullmäktige fastställt. • Styrelsen bör skapa förutsättningar att bedriva sin interna kontroll på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt under året. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 21 (51) • Lekmannarevisorerna begär att bolagsstyrelserna lämnar ett yttrande över bifogad revisionsrapport till lekmannarevisorerna senast den 15 oktober 2026. Yttrandet bör även lämnas till sakkunniga biträdet johan.malm@azets.com för kännedom. Granskningsrapporten 2025, Säterbostäder AB Vi, av fullmäktige i Säters kommun, utsedda lekmannarevisorer, har granskat Säterbostäder AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ansvarar för att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningar har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Granskningen visar att inte alla av bolagets mål varit mätbara och att styrelsen bara har följt upp måluppfyllelsen i december. Vår bedömning är att måluppföljningen har skett för sällan och att när den väl genomförts har den genomförts för sent föra att styrelsen ska kunna vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Kontrollpunkterna i en internkontrollplan bör baseras på en årlig riskbedömning vilket inte har gjorts. Revisorernas bedömning är därför att den interna kontrollen varit otillräcklig. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet från ekonomisk synpunkt har skötts på ett tillfredställande sätt. Vi bedömer att ändamålsenligheten av bolagets verksamhet har varit otillräcklig. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit otillräcklig. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 22 (51) Granskningsrapport 2025, Säters kommuns Fastighets AB Vi, av fullmäktige i Säters kommun, utsedda lekmannarevisorer, har granskat Säters kommuns Fastighets AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ansvarar för att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning prövning. Granskningen visar att styrelsen inte har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med ägardirektiv som fullmäktige fastställt. Av granskningen framgår det att styrelsen beslutat att bolagets budget för 2025 ska vara 0 kr. Vår bedömning är att styrelsen därmed inte har beaktat de ekonomiska målen i ägardirektivet. Kontrollpunkterna i en internkontrollplan bör baseras på en årlig riskbedömning vilket inte har gjorts. Revisorernas bedömning är därför att den interna kontrollen varit otillräcklig. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet från ekonomisk synpunkt endast delvis har skötts på ett tillfredsställande sätt. Vi bedömer att ändamålsenligheten av bolagets verksamhet har vit otillräcklig. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit otillräcklig. Beslutsunderlag Granskningsrapport 2025 från lekmannarevisionen gällande Säterbostäder AB den 13 april 2026 Granskningsrapport 2025 från lekmannarevisionen gällande Säters kommuns Fastighets AB den 13 april 2026 Missiv från lekmannarevisorerna den 21 maj 2026 Granskningsrapport från Azets revision och rådgivning AB den 21 maj 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 23 (51) Delges Säterbostäder AB Säters kommuns Fastigheter AB Justerandes sign Utdragsbestyrkande Grundläggande granskning av kommunala bolag Säterbostäder AB och Säters kommuns Fastighets AB 2026-05-21 Linnéa Grönvold, certifierad kommunal revisor Johan Malm, verksamhetsrevisor Azets Revision och Rådgivning AB Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 Innehåll 1. Sammanfattning och rekommendationer 3 2. Inledning och bakgrund 6 3. Metod, avgränsning och tidplan 11 4. Resultatet av granskningen 14 5. Sammanfattande bedömning och rekommendationer 26 Azets > Move forward with confidence 2 Sammanfattning och rekommendationer Azets > Move forward with confidence 3 1. Sammanfattning Azets har av Säter kommuns lekmannarevisorer fått i uppdrag att göra en grundläggande granskning av kommunens kommunala bolag. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelserna i Säterbostäder AB och Säters kommuns Fastighets AB inte säkerställt att bolagen har haft en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. I följande avsnitt följer de rekommendationer som avlämnas i samband med granskningen. För vidare beskrivning av bedömning per revisionsområde hänvisas till avsnitt fyra i rapporten. Samlad bedömning och rekommendationer återfinns i rapportens femte kapitel. Azets > Move forward with confidence 4 1.1 Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi VD och styrelse i Säterbostäder AB och Säters kommuns Fastighets AB att: • Styrelsen säkerställer att den får tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens måluppfyllnad. • Styrelsen vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammas avseende verksamhetsresultatet under året. • Styrelsen och VD säkerställer att verksamheten bedrivits med den ekonomiska målsättning som fullmäktige fastställt. • Styrelsen bör skapa förutsättningar att bedriva sin interna kontroll på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt under året. Azets > Move forward with confidence 5 Inledning och bakgrund Azets > Move forward with confidence 6 2. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna/lekmannarevisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll och ansvarsprövning av styrelser nämnder och kommunala bolag. Revisionens arbete ska även ses som ett stöd till nämnderna, styrelsen och de kommunala bolagen. Kommunallagen (2017:725) 12 kap, 1 §, ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs i kommunen, vilket även omfattar den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Lekmannarevisorerna har i enlighet med aktiebolagslagen (kap 10. 3§) uppdraget att granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Räkenskaperna i bolagen granskas av auktoriserade revisorer. ​Lekmannarevisorernas årliga granskning består av två delar; grundläggande granskning och fördjupad granskning utifrån riskanalys. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av bolagets måluppfyllelse, ledning och styrning ur ett internkontrollperspektiv. Granskningen baseras generellt sett på revisorernas riskanalys och ger även underlag till uppdatering av riskanalysen under året. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen utgöra ett så pass omfattande underlag att den ger grund till bedömningar som revisorerna avlämnar i sin årliga granskningsrapport.​ Bolagets styrelse och verkställande direktör ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. Azets > Move forward with confidence 7 2.1 Syfte Granskningens syfte är att översiktligt bedöma om bolaget har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande av att bolagen lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt.​ Lekmannarevisorns underlag utgör även en grund för fullmäktiges beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen samt direktiv till ägarombud och slutligen beslut om ansvarsfrihet på bolagsstämma. Azets > Move forward with confidence 8 2.2 Revisionsfrågor Verksamhetsstyrning och uppföljning • Har styrelsen säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med ägardirektiv som fullmäktige fastställt? • Har styrelsen och VD säkerställt att verksamheten även i övrigt bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt? • Har styrelsen säkerställt att den får tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamheten? • Vidtar styrelsen åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende verksamhetsresultat under året? Ekonomistyrning och uppföljning • Har styrelsen och VD säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med ekonomiska direktiv som fullmäktige fastställt? • Har styrelsen och VD säkerställt att den får tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi? • Vidtar styrelsen och VD åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Intern kontroll • Har styrelsen skapat förutsättningar att bedriva sin interna kontroll på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt under året? • Finns en tydlig process för uppföljning av den interna kontrollen som involverar styrelsen? • Vidtar styrelsen åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende intern kontroll under året? Azets > Move forward with confidence 9 2.3 Revisionskriterier Granskningen har utgått ifrån nedanstående revisionskriterier: • Kommunallagen (2017:725) • Aktiebolagslagen • Kommunfullmäktiges mål och uppdrag, ägardirektiv, bolagsordning • Tillämpbara interna regelverk, policys och beslut exempelvis affärsplan, budget och internkontrollplan. Azets > Move forward with confidence 10 Metod, avgränsning och tidplan Azets > Move forward with confidence 11 3. Metod och avgränsning Granskningen avser hela granskningsåret 2025. Granskningen omfattar såväl granskning som bedömning utifrån styr- och uppföljningsdokument. Granskningen färdigställs och avslutas först efter slutrevisionsmöten 2025. Granskningen har omfattat Säterbostäder AB och Säter Kommuns Fastighets AB. Rubricerad rapport avser båda bolagen. Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av underlag såsom affärsplan, ägardirektiv, bolagsordning, internkontrollplan, delårsrapport och årsredovisning. • Protokollsgranskning Revisionsrapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med Azets interna rutiner. Rapporten har varit föremål för sakgranskning av bolagens VD. Azets > Move forward with confidence 12 3.1 Bedömningskriterier Bolagens/bolagets verksamhetsstyrning, ekonomistyrning och interna kontroll bedöms utifrån följande bedömningsnivåer. Respektive bedömningsnivå har en tillhörande symbol. Bedömningsnivå Bedömningssymbol Ja I allt väsentligt Endast delvis Nej Azets > Move forward with confidence 13 Resultat av granskningen Azets > Move forward with confidence 14 4. Resultat av granskningen I detta avsnitt presenteras granskningens resultat. Resultatet baseras på de underlag som vi har mottagit under året samt protokollsgranskning. Under granskningens gång har ett antal kontrollfrågor besvarats som också utgör en grund för vår bedömning. Azets > Move forward with confidence 15 4.1 Säterbostäder AB Azets > Move forward with confidence 16 4.1.1 Verksamhetsstyrning Säterbostäder AB Generella iakttagelser Verksamhetsstyrning och uppföljning Av ägardirektivet framgår det att bolaget ska konkretisera kommunfullmäktiges strategiska mål med inriktningar i sin plan. Av bolagets affärsplan framgår det att det Ägardirektiv 2025 finns mål för bolaget med kopplingar till kommunfullmäktiges strategiska mål. KF 2024-11-28 §143 Vissa mål eller aktiviteter är formulerade så att de är mätbara, i andra fall framgår det Bolagsordning 2025 KF 2019-02-14 §101 inte av affärsplanen hur de ska följas upp. Styrelsen har endast följt upp måluppfyllelsen en gång under året och det är i december. Styrelsen har säkerställt Styrelseprotokoll 2025-02-28 § Av beslutsunderlaget till ärendet om måluppföljning från december framgår följande attverksamheten 13 resultat av det målstyrda arbetet: följerkommunfullmäktiges direktiv Bolagets mål har en tydlig koppling Status på mål Antal Affärsplan 2025-2029 tillkommunfullmäktiges mål Ej genomfört 8 Målen är formulerade så att de Delvis genomfört 4 Delvis ärmätbara Genomfört 1 Styrelsen följer upp måluppfyllelsensutveckling under Delvis, 2025-12-19 §108 Av uppföljningen framgår det en beskrivning av orsaker till bristande måluppfyllelse. Av året​ uppgifter från bolaget framgår det att uppföljning av verksamhet sker löpande under Vid avvikelser från måluppfyllelsen året, bland annat genom tertialrapportering och delårsbokslut. Detta har dock inte Delvis, Styrelseprotokoll 2025- fårstyrelsen en analys av orsaker kunnat verifieras genom granskningen av de handlingar som kommit styrelsen till del. 12-19 §108 tillavvikelsen​ Styrelsen beslutar om åtgärder Nej vidbrister i måluppfyllelsen​ Azets > Move forward with confidence 17 4.1.2 Ekonomistyrning Säterbostäder AB Generella iakttagelser Ekonomistyrning och uppföljning Av ägardirektivet framgår det att bolaget ska sträva efter att direktavkastningen ska uppgå till minst 3,5 % och att soliditeten bör vara över 20 %. Av kommunens Budget för 2025 antagen Styrelseprotokoll 2024-12-20 § årsredovisning framgår det att bolagets direktavkastning uppgår till 5,6 % och soliditeten uppgår till 21,7 % . Bolaget når således de ekonomiska målen för 2025. 74 Styrelsen följer upp detekonomiska Tertial 1 (2025-06-27 §48), utfallet och prognoserunder året Delårsbokslut (2025-09-26 §71) Styrelsen får en analys av orsakervid Ja, Delårsbokslut (2025-09-26 § eventuella avvikelser frånbudget 71) Styrelsen beslutar om åtgärder videventuella budgetavvikelser Ej aktuellt Ekonomiskt resultat Helårsprognos vid Resultat 2025 (mnkr) delår helår Verksamhetens intäkter 102,1 103,5 Verksamhetens kostnader -100,5 -100,9 Årets resultat 1,6 2,6 Azets > Move forward with confidence 18 4.1.3 Intern kontroll Säterbostäder AB Generella iakttagelser Intern kontroll Av bolagets reglemente för intern kontroll framgår det att den interna kontrollen ska följas upp en gång årligen. Av uppgifter från bolaget framgår det att bolaget haft samma internkontrollplan sedan år 2022 och att den därför inte har beslutats av styrelsen Det finns en process föruppföljning Ja, en gång per år årligen. Internkontrollplanen från 2022 innehåller ingen riskvärdering och det framgår av intern kontroll heller inte av reglementet för intern kontroll att någon sådan ska göras. Däremot framgår det att styrelsen har skyldighet att styra och löpande följa upp det interna Styrelsen är involverad Delvis kontrollsystemet. Styrelsen ska som grund för sin styrning genomföra riskanalyser för iinternkontrollprocessen verksamheten. Någon riskanalys för år 2025 har dock inte genomförts. Internkontrollplan 2025 antagenav Nej Den uppföljning av den interna kontrollen som gjordes i oktober 2025 visar inte styrelsen​ resultatet av uppföljningen utan konstaterar att det finns förbättringspotential inom området. Av styrelseprotokoll 2025-11-28 §90 framgår det att styrelsen fastställt nytt Internkontrollplanen reglemente, riktlinje och plan för intern kontroll som ska gälla för år 2026. innehållerinformation om Nej riskvärdering​ Antal kontrollområden 2025 24 Uppföljning av Ja, styrelseprotokoll 2025-10-24 internkontrollplan2025 §81 Uppföljning har skett avsamtliga Går ej att bedöma kontrollområden 2025 Det finns en process föruppföljning Ja av intern kontroll Azets > Move forward with confidence 19 4.1.5 Bedömning per område Säterbostäder AB Vi kan konstatera att inte alla av bolagets mål varit mätbara och att styrelsen bara har följt upp måluppfyllelsen en gång under året och att det har skett i december. Vår Bedömning - Verksamhetsstyrning och uppföljning bedömning är att måluppföljningen har skett för sällan och att när den väl genomförts har den genomförts för sent för att styrelsen ska kunna vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Vår samlade bedömning är att styrelsen intesäkerställt att den har fått tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamheten samt att styrelsen intevidtagit åtgärder vid avvikelser som uppmärksammats avseende verksamhetsresultat under året. Bedömning - Ekonomistyrning och uppföljning Vår samlade bedömning är att styrelsen och VD har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med de ekonomiska direktiv som fullmäktige fastställt. Av granskningen framgår det att bolaget haft samma internkontrollplan sedan år Bedömning - Intern kontroll och uppföljning 2022 och att styrelsen inte genomfört någon riskanalys inför 2025 års interna kontroll. Vi bedömer att styrelsen inte skapat förutsättningar att bedriva sin interna kontroll på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt under året. Vår samlade bedömning är att den interna kontrollen intevarit tillräcklig. Azets > Move forward with confidence 20 4.2 Säters kommuns Fastighets AB Azets > Move forward with confidence 21 4.2.1 Verksamhetsstyrning Fastighets AB Generella iakttagelser Verksamhetsstyrning och uppföljning Av bolagets årsredovisning för år 2024 framgår det att bolaget har till uppgift att producera och sälja fjärrvärme. Produktionsanläggningarna är lokaliserade till Mora och Storhagai Gustafs. Värme levereras till fastigheter som ägs av Säterbostäder, Säters Ägardirektiv 2025 KF 2024-11-28 §143 kommun och IsoflexAB. Bolagsordning 2025 KF 2019-02-14, §101 Ägardirektivet är ”i tillämpliga delar” detsamma som för Säterbostäder AB. Det framgår inte av affärsplanen för Säterbostäder att den också gäller för Säters Fastighets AB. Styrelsen har säkerställt Säters Fastighets AB:s styrelse har heller inte fastställt moderbolagets affärsplan eller attverksamheten Nej. någon annan affärsplan eller verksamhetsplan. följerkommunfullmäktiges direktiv Bolagets mål har en tydlig koppling Mål saknas. tillkommunfullmäktiges mål Målen är formulerade så att de Kan ej bedömas. ärmätbara Styrelsen följer upp måluppfyllelsensutveckling under Kan ej bedömas. året​ Vid avvikelser från måluppfyllelsen fårstyrelsen en analys av orsaker Kan ej bedömas. tillavvikelsen​ Styrelsen beslutar om åtgärder Kan ej bedömas. vidbrister i måluppfyllelsen​ Azets > Move forward with confidence 22 4.2.2 Ekonomistyrning Fastighets AB Generella iakttagelser Ekonomistyrning och uppföljning Av ägardirektivet framgår det att bolaget årligen ska visa ett resultat som motsvarar en direktavkastning på totalt kapital om minst 3,5 %. Av budgeten för 2025 som beslutades Budget för 2025 antagen Styrelseprotokoll 2024-12-20 § av styrelsen i december 2024 framgår det att resultatet budgeterades till noll (-7 tkr). Av bolagets budget för år 2026 framgår det att bolaget budgeterat med ett överskott på ca 16 0.8 mnkr. Styrelsen följer upp detekonomiska Tertialbokslut 2025-06-27 §2, Ekonomiskt utfall och prognos för helåret har presenterats för styrelsen vid två tillfällen. utfallet och prognoserunder året Delårsbokslut 2025-09-26 §7 Vid det första tillfället visade prognosen inga avvikelser. Vid delårsbokslutet hade Styrelsen får en analys av orsakervid bolaget en avvikelse mot budget om ca -487 tkr. Orsaken angavs vara ett avtal om pellets som utgör bränslet i bolagets fjärrvärmeanläggningar. Helårsprognosen vid det eventuella avvikelser frånbudget Ja. tillfället visade ett underskott om ca 191 tkr. Orsaken till det minskade underskottet uppgavs vara ett nytt avtal för pellets vilket gav lägre kostnader för bolaget, samt att den Styrelsen beslutar om åtgärder varma sommaren och hösten bidragit till minskade energikostnader. videventuella budgetavvikelser Nej. Ekonomiskt resultat Helårsprognos vid Resultat 2025 delår helår Verksamhetens intäkter 2,4 2,7 Verksamhetens kostnader -2,5 -2,8 Årets resultat -0,2 -0,1 Azets > Move forward with confidence 23 4.2.3 Intern kontroll Fastighets AB Generella iakttagelser Intern kontroll Bolagets reglemente för intern kontroll är detsamma som för Säterbostäder AB. Precis som för Säterbostäder AB framgår det att den interna kontrollen ska följas upp en gång årligen. Av prokollen kan vi inte utläsa att det har skett någon uppföljning av den interna Det finns en process föruppföljning Ja kontrollen. av intern kontroll Bolaget har delat internkontrolplan med moderbolaget och planen har således varit Styrelsen är involverad densamma sedan år 2022. Nej iinternkontrollprocessen Internkontrollplan 2025 antagenav Nej styrelsen​ Internkontrollplanen innehållerinformation om Nej riskvärdering​ Antal kontrollområden 2025 Kan ej bedömas Uppföljning av Nej internkontrollplan2025 Uppföljning har skett avsamtliga Kan ej bedömas kontrollområden 2025 Det finns en process föruppföljning Ja av intern kontroll Azets > Move forward with confidence 24 4.1.5 Bedömning per område Fastighets AB Vi kan konstatera att styrelsen intehar säkerställt att verksamheten bedrivits i Bedömning - Verksamhetsstyrning och uppföljning enlighet med ägardirektiv som fullmäktige fastställt. Övriga revisionsfrågor kan inte bedömas eftersom det saknas underlag. Av granskningen framgår det att bolaget budgeterat för ett resultat om 0 kr. Bedömning - Ekonomistyrning och uppföljning Styrelsen har inte beslutat om åtgärder för att förbättra ekonomin i bolaget trots att prognosen visat en negativ avvikelse mot budget. Vår bedömning är att det är en brist i ekonomistyrningen att styrelsen inte beslutat om en budget med målsättning att nå de ekonomiska mål som anges i ägardirektivet. Vår samlade bedömning är att styrelsen och VD inte säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med de ekonomiska direktiv som fullmäktige fastställt. Av granskningen framgår det att bolaget haft samma internkontrollplan sedan år Bedömning - Intern kontroll och uppföljning 2022 och att styrelsen inte genomfört någon riskanalys inför 2025 års interna kontroll. Vi bedömer att styrelsen inte skapat förutsättningar att bedriva sin interna kontroll på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt under året. Vår samlade bedömning är att den interna kontrollen intevarit tillräcklig. Azets > Move forward with confidence 25 Samlad bedömning och rekommendationer Azets > Move forward with confidence 26 5. Samlad bedömning Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelserna i Säterbostäder AB och Säters kommuns Fastighets AB inte säkerställt att bolagen har haft en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Bedömningen grundar vi på att granskningen visar på flera väsentliga brister i styrelsernas styrning, uppföljning och kontroll av bolagens verksamhet under året. Målen har inte varit mätbara samt att styrelsen i Säterbostäder endast följt upp måluppfyllelsen i december. I Säters kommun Fastighets AB har det för året inte funnits några mål alls. Granskningen visar också att bolagen haft samma internkontrollplan sedan 2022 och att styrelserna inte genomfört någon riskanalys inför den interna kontrollen för år 2025. Vidare konstateras att styrelsen inte säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med de ägardirektiv som fullmäktige fastställt. Azets > Move forward with confidence 27 5.1 Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi vd och styrelsen i bolagen att; • Styrelsen säkerställer att den får tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens måluppfyllnad. • Styrelsen vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammas avseende verksamhetsresultatet under året. • Styrelsen och VD säkerställer att verksamheten bedrivits med den ekonomiska målsättning som fullmäktige fastställt. • Styrelsen bör skapa förutsättningar att bedriva sin interna kontroll på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt under året. Azets > Move forward with confidence 28 5.2 Samlad bedömning per bolag Bedömning Säterbostäder Säters Kommuns revisionsområde AB Fastighets AB Verksamhetsstyrning och uppföljning Ekonomistyrning och uppföljning Intern kontroll Azets > Move forward with confidence 29 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 24 (51)

Kf § 12 Granskning av rutin för attesthantering KS2026/284 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar begäran in yttrande från kulturnämnden och kommunstyrelsen den 10 november 2026. Yttrandet bör även lämnas till revisionen för kännedom. ___________ Ärendebeskrivning Axets Revision och Rådgivning har av Säters kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner för attesthantering. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen och kulturnämnden säkerställt en ändamålsenlig attesthantering, tillräckliga underlag till leverantörsfakturor och härigenom en tillräcklig intern kontroll avseende attesthantering. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen är att kommunstyrelsen respektive kulturnämnden har en endast delvis tillräcklig intern kontroll, kopplad till hantering av leverantörsfakturor. Vi har noterat ett antal utvecklingsområden. Nedan redovisas våra huvudsakliga iakttagelser. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. • Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs. • Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. • Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kulturnämnden att: • Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. • Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 25 (51) • Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. • Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser. Kommunrevisorerna rekommenderar fullmäktige att begära in yttrande över bifogad revisionsrapport från kommunstyrelsen och kulturnämnden till fullmäktiges sammanträde den 15 oktober 2026. Yttrandet bör även lämnas till revisionen för kännedom. Beslutsunderlag Missiv från lekmannarevisorerna den 21 maj 2026 Granskningsrapport från Azets revision och rådgivning AB den 21 maj 2026 Delges Kulturnämnden Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Säters kommun De förtroendevalda revisorerna 2026-05-21 Till Kommunstyrelsen Kulturnämnden Kommunfullmäktige Granskning av rutiner för attesthantering Azets Revision & Rådgivning har av Säters kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner för attesthantering. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen och kulturnämnden säkerställt en ändamålsenlig attesthantering, tillräckliga underlag till leverantörsfakturor och härigenom en tillräcklig intern kontroll avseende attesthantering. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen är att kommunstyrelsen respektive kulturnämnden har en endast delvis tillräcklig intern kontroll, kopplad till hantering av leverantörsfakturor. Vi har noterat ett antal utvecklingsområden. Nedan redovisas våra huvudsakliga iakttagelser. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. • Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs • Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. • Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kulturnämnden att: • Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. • Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs • Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. • Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser Kommunrevisorerna rekommenderar fullmäktige att begära in yttrande över bifogad revisionsrapport från kommunstyrelsen och kulturnämnden till fullmäktiges sammanträde den 15 oktober 2026. Yttrandet bör även lämnas till revisionen för kännedom. Fredrik Andrén Ordförande i kommunrevisionen PGO50-7Z5UD-DAVAS-S3XG5-9ONST-C75LN :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Per Fredrik Andrén Ordförande i kommunrevisionen Serienummer: fa7ab01fa65c7a[…]bc5b93e732bae IP: 82.196.xxx.xxx 2026-05-25 12:50:16 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. PGO50-7Z5UD-DAVAS-S3XG5-9ONST-C75LN :lekcyntnemukod oenneP Granskning av rutiner för attesthantering| Azets Granskning av rutiner för attesthantering . Rapport Säters kommun 2026-05-21 Antal sidor 15 Page 1 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 6 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 6 3.1 Avgränsning och ansvarig styrelse/nämnd 7 4 Revisionskriterier 7 5 Metod 7 6 Resultat av granskningen 8 6.1 Riktlinjer övergripande 8 6.1.1 Reglemente för internkontroll 9 6.1.2 Attestanter 9 6.1.3 Uppföljning av regler och riktlinjer 10 6.1.4 Bedömning 10 6.2 Betalning av leverantörsfakturor 11 6.2.1 Attestbehörigheter i ekonomisystemet 11 6.2.2 Attestförteckning 12 6.2.3 Kontroll av fakturor – stickprov 13 6.2.4 Bedömning 13 7 Samlad bedömning och rekommendationer 14 Page 2 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Säters kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner för attesthantering. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen och kulturnämnden säkerställt en ändamålsenlig attesthantering, tillräckliga underlag till leverantörsfakturor och härigenom en tillräcklig intern kontroll avseende attesthantering. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen är att kommunstyrelsen respektive kulturnämnden har en endast delvis tillräcklig intern kontroll, kopplad till hantering av leverantörsfakturor. Vi har noterat ett antal utvecklingsområden. Nedan redovisas våra huvudsakliga iakttagelser. Det finns i allt väsentligt ändamålsenliga riktlinjer samt tydliga rutiner för attesthantering av leverantörsfakturor. Efterlevnad av riktlinjer och rutiner sker med hjälp av automatiska kontroller som är inbyggda i ekonomisystemet, men avvikelser förekommer. Vi konstaterar att attestförteckningar för kommunstyrelsen samt kulturnämnden i huvudsak finns tillgängliga digitalt i ekonomisystemet. Vi konstaterar att de digitala attestförteckningarna uppdateras löpande, men vi bedömer det som bristfälligt att uppdateringar och gällande förteckning över beslutsattestanter inte finns dokumenterat för 2025. Vi konstaterar att stickproven visat att det, till de slumpmässigt utvalda leverantörsfakturorna, funnits tillräckligt med underlag för att en attestant ska kunna attestera dem. I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att det finns dokumenterade och aktuella riktlinjer och rutiner för attest av leverantörsfakturor? Kommunstyrelsen I allt väsentligt Kulturnämnden I allt väsentligt Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att det finns dokumenterade rutiner som säkerställer att regler och riktlinjer samt lagstiftning efterlevs? Kommunstyrelsen I allt väsentligt Page 3 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets Kulturnämnden I allt väsentligt Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att rutiner finns för att ge behörighet att attestera i ekonomisystemet? Kommunstyrelsen Endast delvis Kulturnämnden Endast delvis Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen? o Finns aktuell attestförteckning som tydliggör vem som har rätt att godkänna och attestera fakturor? o Hur säkerställs att attestförteckningen är aktuell och revideras vid behov? Kommunstyrelsen Nej Kulturnämnden Endast delvis Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att attestbehörighet och beloppsgränser stämmer överens med ansvarig nämnds delegationsordning? Kommunstyrelsen Endast delvis Kulturnämnden Endast delvis För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. • Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs • Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. • Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kulturnämnden att: • Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. • Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs Page 4 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets • Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. • Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser Page 5 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets 2 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Säters kommuns förtroendevalda revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner kring rutiner kring leverantörsutbetalningar, hantering av leverantörsfakturor samt attester. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Utöver den granskning som sker i samband med delårsrapporter och årsredovisningar behöver granskning ske av vissa system och rutiner kopplade till räkenskaperna och här är attester på leverantörsfakturor och att det finns tillräckliga underlag till leverantörsfakturorna ett sådant område för vilken en sådan granskning bör ske med viss regelbundenhet. Risk finns att en otillräcklig intern kontroll inom området kan leda till att räkenskaperna inte blir rättvisande. Bland annat att kontering inte sker på ett tillfredsställande sätt gällande drift och investeringar. Därutöver kan kostnader uppstå i form av att tillgångar obemärkt försvinner ur verksamheten. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt att en granskning ska ske av attestrutinernas utformning och efterlevnad samt att det finns tillräckliga underlag till leverantörsfakturorna. Revisorerna bedömer således att det finns risk att attesthanteringen inte sker i enlighet med de regler och riktlinjer som finns inom området samt att det inte finns underlag till leverantörsfakturorna, vilket kan leda till såväl ekonomisk skada som förtroendeskada för kommunen. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Granskningen har syftat till att bedöma om kommunstyrelsen och kulturnämnden säkerställt en ändamålsenlig attesthantering och att det finns tillräckliga underlag till leverantörsfakturor. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: — Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att det finns dokumenterade och aktuella riktlinjer och rutiner för attest av leverantörsfakturor? — Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att det finns dokumenterade rutiner som säkerställer att regler och riktlinjer samt lagstiftning efterlevs? — Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att rutiner finns för att ge behörighet att attestera i ekonomisystemet? — Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen o Finns aktuell attestförteckning som tydliggör vem som har rätt att godkänna och attestera fakturor? Page 6 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets o Hur säkerställs att attestförteckningen är aktuell och revideras vid behov? — Har kommunstyrelsen respektive kulturnämnden säkerställt att attestbehörighet och beloppsgränser stämmer överens med ansvarig nämnds delegationsordning? 3.1 AVGRÄNSNING OCH ANSVARIG STYRELSE/NÄMND Granskningen har avgränsats till kommunstyrelsen och kulturnämnden. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725), KL • Gällande delegationsordningar • Tillämpbara interna regelverk, policys och beslut • Rekommendationer från Rådet för kommunal Redovisning, RKS • Lagen om kommunal bokföring och redovisning, LKBR 5 METOD Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av attestreglemente, delegationsordning, internkontrollplan, protokollsgranskning m.m. • Intervjuer har genomförts med kommundirektör, ekonomichef, redovisningsekonom, kulturchef, nämndsekreterare • Stickprovsvisa kontroller av leverantörsfakturor från kommunstyrelsen samt kulturnämnden. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av ekonomiavdelningen. Page 7 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 RIKTLINJER ÖVERGRIPANDE Kommunstyrelsen ansvarar för att säkerställa att reglerna i attestreglemente följs. Av reglementet framgår att kommunstyrelsen beslutar om attesträtt inom sitt verksamhetsområde, och att kommunens nämnder beslutar om attesträtt inom deras respektive verksamhetsområden. Sektorchefen ansvarar för att kontrollansvariga informeras om reglernas innehåll och betydelse inom sitt verksamhetsområde. Därtill ansvarar sektorchef för att det finns en aktuell förteckning över attestanter hos ekonomienheten. Vidare framgår att medarbetare/handläggare med attestansvar ska tillämpa attestreglementet, samt att det åligger alla medarbetare att, om brister identifierats, rapportera dem till närmaste chef. Attestreglemente Kommunfullmäktige fastställde Attestreglemente för Säters kommun, den 25 september 2025. Det framgår att dokumentet ska revideras vid behov, och minst en gång per mandatperiod.1 I fullmäktiges beslut framgår att tidigare tillämpningsanvisningar till attestreglementet2 utgår och föreslås att ersättas av rutinbeskrivningar som löpande uppdateras och tas fram av ekonomichef och som sedan godkänns av kommunledningsgruppen. Dokumentet gäller för samtliga ekonomiska transaktioner. Reglementet ska säkerställa att ekonomiska transaktioner utförs enligt ett antal kontrollpunkter. Transaktioner ska vara korrekt bokförda enligt: • Prestation • Bokföringsunderlag • Betalningsvillkor • Bokföringstidpunkt • Kontering • Beslut Vidare framgår att kontroller enligt: • Prestation • Kvalitet • Pris • Villkor • Beslut • Behörighet • Kontering 1 Kommunfullmäktige, 2025-09-25, Kf § 103 2 Kommunstyrelsen 2006-11-07 Page 8 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets • Formalia ska genomföras för att säkerställa att transaktioner hanterats korrekt. Kontrollerna syftar bland annat till att skapa förutsättningar för tillräcklig intern kontroll. Vi får till oss i intervju att det, utöver attestreglementet, inte finns någon annan rutin eller särskild riktlinje för attest/hantering av leverantörsfakturor. Reglementet, med angivna kontrollmoment, uppges utgöra bra stöd för handläggning. Delegationsordning Kommunstyrelsens respektive kulturnämndens attesthantering framgår i respektive delegationsordning3. Kommunstyrelsens delegationsordning, Avsnitt 5. Ekonomiska ärenden4, avser attesträtt. I dokumentet framgår att sektorchef är ansvarig för attestförteckning inom sin sektor. Vi konstaterar att respektive delegationsordning saknar information om beloppsgränser. 6.1.1 Reglemente för internkontroll Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa en tillräcklig och ändamålsenlig intern kontroll inom den egna verksamheten, inom kommunen som helhet samt inom respektive nämnds verksamhetsområde. Varje nämnd bär det yttersta ansvaret för internkontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska redovisa till kommunstyrelsen hur internkontrollen fungerar och vilka åtgärder som vidtagits. Kommunstyrelsen5 och kulturnämnden6 har antagit respektive internkontrollplan för 2025. I såväl kommunstyrelsens som kulturnämndens internkontrollplan framgår att risker, med bäring på leverantörsfakturor och attesthantering, avseende upphandling/inköp samt risk att delegationsbeslut tas utan delegat finns upptagna i fastställd internkontrollplan. 6.1.2 Attestanter Som framgår av det övergripande avsnittet om riktlinjer för attest beslutar kommunstyrelsen och nämnder om attesträtt inom sitt respektive verksamhetsområde: attesträtten knyts till befattningar/funktioner. Enligt iakttagelser i intervju framkommer att sektorchefen ska utse beslutsattestanter samt deras ersättare. En beviljad attesträtt gäller tills vidare, men upphör automatiskt om attestanten till exempel avslutar sin anställning. I intervjuer framgår att det finns utsedda attestanter, där respektive roll varierar beroende på behörighet i de aktuella systemen. Exempelvis har ekonomer särskilda systembehörigheter, medan personer med ansvar för attester har rollerna attestant eller godkännande. När en ny medarbetare börjar vid ekonomienheten får personen information från sin chef om eventuell tilldelning av attesträtt. Systembehörigheter tilldelas därefter i enlighet med beslutet. För att få åtkomst till systemen krävs giltiga inloggningsuppgifter. När en 3 Delegationsordning kommunstyrelsen; delegationsordning kulturnämnden 4 Delegationsordning kommunstyrelsen: 5. Ekonomiska ärenden, Nr 5.16 5 KS § 37, 2025-03-18 6 KN § 4, 2025-02-06 Page 9 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets medarbetare avslutar sin anställning upphör också alla systembehörigheter. Dessa avstängningar hanteras centralt av IT-enheten i Borlänge. 6.1.3 Uppföljning av regler och riktlinjer I de intervjuer som vi genomfört redogörs för att löpande uppföljning, utöver uppföljning av internkontrollplan, bland annat sker genom att ta fram rapporter ur ekonomisystemet. Rapporter gäller i huvudsak fakturor med förfallet betalningsdatum, eller fakturor som av andra anledningar inte hanterats enligt rutin. Vi får till oss att egenkontroller - stickprov av leverantörsfakturor- genomförs en gång per kvartal och omfattar även avtalsuppföljning och kontroll att korrekta inköp har skett med hänvisning till leverantörsavtal. Utfallet av egenkontrollerna redovisas, enligt uppgift i intervju, vid återrapportering av internkontroll. Vid tidpunkten för granskningens genomförande kan konstateras att kulturnämnden följt upp internkontrollplanen för helåret 20257. Kommunstyrelsens uppföljning av internkontroll genomfördes vid styrelsens sammanträde den 31 mars 20268. 6.1.4 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt att det finns dokumenterade och aktuella riktlinjer för attest av leverantörsfakturor, samt i allt väsentligt säkerställt att regler, riktlinjer samt lagstiftning efterlevs. Vår bedömning är att det, i allt väsentligt, finns ändamålsenliga riktlinjer samt rutiner för attesthantering av leverantörsfakturor i kommunen. Bedömningen baserar vi på att attestreglementet samt delegationsordning tydliggör ansvar och roller samt kontrollmoment och stöd vid handläggning. Vi konstaterar att regler och riktlinjer har stöd i lagstiftning, vilket vi bedömer som ändamålsenligt. Vår bedömning är att kulturnämnden i allt väsentligt säkerställt att det finns dokumenterade och aktuella riktlinjer för attest av leverantörsfakturor samt i allt väsentligt säkerställt att regler, riktlinjer samt lagstiftning efterlevs. Vår bedömning är att det, i allt väsentligt, finns ändamålsenliga riktlinjer samt rutiner för attesthantering av leverantörsfakturor i kommunen. Bedömningen baserar vi på att attestreglementet samt delegationsordning tydliggör ansvar och roller samt 7 Kn § 3, 2025-02-06 8 KS § 63, 2026-03-31 Page 10 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets kontrollmoment och stöd vid handläggning. Vi konstaterar att regler och riktlinjer har stöd i lagstiftning, vilket vi bedömer som ändamålsenligt. 6.2 BETALNING AV LEVERANTÖRSFAKTUROR I intervju beskrivs att fakturor i huvudsak hanteras som elektroniska fakturor. E-fakturorna importeras till ekonomisystemet och kopplas till ett referensnummer. Därefter följer hanteringen det avsedda arbetsflödet genom att behörig person först konterar, därefter går e-fakturan vidare till attestansvarig, vilket innebär handläggning av minst två personer. Det uppges även förekomma att fakturor inte inkommer digitalt, utan tas emot som inscannande underlag. Dessa uppges hanteras enligt samma process som de elektroniska fakturorna efter scanning. Vidare uppges att, för vissa återkommande fakturor så som el, har periodiska fakturor etablerats i systemet. I dessa fall finns förutsättningarna fördefinierade i systemet. Om inga avvikelser identifieras utöver de parametrar som är fastställda, går fakturan automatiskt vidare till betalning. Utöver de kontroller som genomförs i ekonomisystemet, köper kommunen även de kontrolltjänster som tillhandahålls av Inyett9. Inyett genomför automatiska kontroller avseende betalningsinformation och leverantörer. 6.2.1 Attestbehörigheter i ekonomisystemet Som ett led i granskningen har vi erhållit flödesscheman från systemet, vilka beskriver processen avseende inkommen leverantörsfaktura, godkännande, attest och vidare till bokföring. Eventuella oklarheter i fakturaunderlag förekommer, om är sällan. Vid eventuella frågetecken kontaktas leverantören för mer information, och fakturan kan sedan godkännas alternativt bestridas eller krediteras. Beloppsgränser Delegationsordningen reglerar olika typer av kostnader samt vilka funktioner som har rätt att teckna avtal, skriva av kundfordringar med mera. I vissa fall anges beloppsgränser, men dessa avser vanligtvis exempelvis vilka befattningar som får uppta lån. Dessa hanteras ofta genom särskilda utanordningsdokument som ska undertecknas av behörig person. Dessa beloppsgränser omfattar dock inte leverantörsfakturor. I intervju framgår att det inte finns några beloppsgränser angivna direkt i ekonomisystemet. Vi får till oss att ansvarig för respektive kostnadsställe ansvarar för att följa upp och säkerställa att beloppen är korrekta. Godkännande och attest Godkännare och attestant ska, enligt rutin, inte vara samma person. Systemet ska, per automatik, reglera att godkännare och attestant inte kan vara samma person. Vi har per 9 Företag som levererar tjänst som kontrollerar betalningar i syfte att minska risk för bedrägerier, oavsiktliga misstag, dubbla utbetalningar etc. Page 11 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets granskningen fått information om att särskild kontroll avseende denna funktion har utförts av granskningsobjektet (med anledning av revisorernas granskning): Ekonomienhetens egen kontroll visar att det krävs två olika personer, en godkännare och en attestant, för att hantera en leverantörsfaktura i attestflödet. 6.2.2 Attestförteckning I enlighet med attestreglementet ska sektorchef tillse att det finns en uppdaterad förteckning över attestanter. Förteckningen ska omfatta utsedda attestanter varvid namn ska framgå. I intervju beskrivs att ekonomienheten ansvarar för att registrera användare i systemet samt konfigurera attestflöden baserat på uppgifter från respektive sektor eller ansvarig chef. Attestförteckning för kommunstyrelsen respektive kulturnämnden uppges finnas registrerade i systemet. I intervjuer framkommer att respektive sektor årligen ska inkomma med en uppdaterad attestförteckning. För kulturnämnden uppges det vara relativt enkelt att upprätthålla en aktuell översikt eftersom antalet handläggare med dessa behörigheter är begränsat. Det framgår att det, för såväl kommunstyrelsen som kulturnämnden, bör genomföras en kontroll minst en gång per år för att säkerställa att eventuella förändringar i attesträttigheter och behörigheter fångas upp. Förändringar ska, enligt intervju, beslutas i nämnd. Enligt uppgift i intervju ska en mer omfattande genomgång av atteststrukturen genomföras vid varje ny mandatperiod10. Vi har i granskningen erhållit attestförteckning för kommunstyrelsen respektive kulturnämnden. Vi konstaterar i protokollsgranskning att kulturnämnden beslutat om förteckning över beslutsattestanter vid sammanträdet 5 februari 2026. Vi har, genom protokollsgranskning, inte kunnat se motsvarande förteckning avseende 2025. Enligt uppgift i intervju, samt den dokumentation som vi erhållit avseende ekonomisystemet, framgår att beslutad attestförteckning finns registrerad i ekonomisystemet. För kommunstyrelsen noterar vi att förteckning över beslutsattestanter inte är beslutad politiskt avseende 2025. Vi noterar att kommunstyrelsen vid sammanträdet i september beslutat om ”Ks § 143 Kommunens firmatecknare, bemyndigande att underteckna handlingar mm.”11 där det bland annat framgår vilka tjänstepersoner (sektorchefer samt kommundirektör) som har rätt att exempelvis företräda kommunen, teckna avtal eller verkställa utbetalningar, men denna förteckning inkluderar inte beslutsattestanter. Enligt uppgift i intervju, samt den dokumentation som vi erhållit avseende ekonomisystemet, framgår att attestförteckningen finns registrerad i ekonomisystemet. Vi får till oss i intervju att förteckningen endast finns tillgänglig inom det digitala ekonomisystemet. De intervjuade framhåller det som en brist att attestförteckningen inte finns tillgänglig på annat sätt, och inte heller som diariefört ärende. 10 Jmf avsnitt 6.1 attestreglemente 11 Kommunstyrelsen, Ks § 143 2025-09-09 Page 12 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets 6.2.3 Kontroll av fakturor – stickprov Vi har i samband med granskningen inhämtat data innehållandes samtliga leverantörsfakturor (januari-december 2025) för kommunstyrelsen respektive kulturnämnden. Utifrån denna data har vi gjort ett slumpmässigt urval av fakturor av leverantörsfakturor för dels kommunstyrelsen dels kulturnämnden. I stickproven har kontrollerats att specifikation alternativt underlag framgår på fakturan samt att personen som attesterat har beslutsattest och finns med i listan över beslutsattesträtt. Resultat kommunstyrelsen Inga avvikelser har noterats. Samtliga fakturor i urvalet har hanterats i enlighet med attestinstruktion och delegationsordning. Resultat kulturnämnden Inga avvikelser har noterats. Samtliga fakturor i urvalet har hanterats i enlighet med attestinstruktion och delegationsordning. 6.2.4 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt rutiner för att attestera i ekonomisystemet. Vi bedömer att kommunstyrelsen inte säkerställt aktuella och uppdaterade attestförteckningar. Vi bedömer att nämnden, endast delvis, säkerställer att attestbehörighet och beloppsgränser stämmer överens med ansvarig nämnds delegationsordning Vi bedömer att kommunstyrelsen, endast delvis, har tillräckliga rutiner för attest i ekonomisystemet. Vi konstaterar att tillvägagångssättet följer ett fördefinierat flöde med tydliga roller och ansvar. Vår bedömning är att kommunstyrelsen inte säkerställt aktuell attestantförteckning avseende verksamhetsåret 2025. Vi noterar att en förteckning finns tillgänglig i ekonomisystemet och att behörigheter tilldelats i systemet vilket vi bedömer som ändamålsenligt. Vi bedömer att de arbetsflöden, systemmässiga kontroller och de attestbehörigheter som finns registrerade i systemet möjliggör en praktisk hantering av leverantörsfakturor. Vi bedömer dock att det är en brist att attestanter i huvudsak är registrerade digitalt, och att det saknas i dokumentation så som beslutade och diarieförda attestförteckningar. Vi bedömer att styrelsen, i enlighet med attestreglementet, bör säkerställa att aktuella och uppdaterade förteckningar finns upprättade. Page 13 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets Vi konstaterar vidare att inga avvikelser noterats i stickproven, avseende attestbehörighet. Detta bedömer vi som positivt. Vi bedömer att nämnden, endast delvis, säkerställt att beloppsgränser vid godkännande och attestering stämmer överens med delegationsordning, då information om beloppsgränser saknas i nämndens delegationsordning. Vår bedömning är att kulturnämnden endast delvis säkerställt rutiner för att attestera i ekonomisystemet, samt endast delvis säkerställt aktuella och uppdaterade attestförteckningar. Vi bedömer att nämnden, endast delvis, säkerställer att attestbehörighet och beloppsgränser stämmer överens med ansvarig nämnds delegationsordning. Vi bedömer att nämnden, endast delvis, har tillräckliga rutiner för attest i ekonomisystemet. Vi konstaterar att tillvägagångssättet följer ett fördefinierat flöde med tydliga roller och ansvar. Vår bedömning är att kulturnämnden inte i tillräcklig utsträckning säkerställt en aktuell förteckning avseende verksamhetsåret 2025. Vi noterar att förteckning finns tillgänglig i ekonomisystemet och att behörigheter tilldelats i systemet vilket vi bedömer som ändamålsenligt. Vi bedömer att de arbetsflöden samt systemmässiga kontroller som genomförs möjliggör en praktisk hantering av leverantörsfakturor. Vi bedömer dock att det är en brist att attestanter i huvudsak är registrerade digitalt, och saknas i dokumentation så som beslutade diarieförda attestförteckningar för det aktuella verksamhetsåret. Vi bedömer att styrelsen, i enlighet med attestreglementet, bör säkerställa att aktuella och uppdaterade förteckningar finns upprättade. Vi konstaterar vidare att inga avvikelser noterats i stickproven, avseende attestbehörighet. Detta bedömer vi som positivt. Vi bedömer att nämnden, endast delvis, säkerställt att beloppsgränser vid godkännande och attestering stämmer överens med delegationsordning, då information om beloppsgränser saknas i nämndens delegationsordning. 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen och kulturnämnden säkerställt en ändamålsenlig attesthantering, tillräckliga underlag till leverantörsfakturor och härigenom en tillräcklig intern kontroll avseende attesthantering. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen är att kommunstyrelsen respektive kulturnämnden har en endast delvis tillräcklig intern kontroll, kopplad till hantering av leverantörsfakturor. Vi har noterat ett antal utvecklingsområden. Nedan redovisas våra huvudsakliga iakttagelser. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Page 14 of 15 Granskning av rutiner för attesthantering| Azets • Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. • Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs. • Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. • Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kulturnämnden att: • Säkerställa att uppdatering av medarbetares behörigheter i ekonomisystemet sker med tillräckligt tät periodicitet för att säkerställa korrekta attestanter. • Säkerställa att rutin, avseende uppdatering och säkerställande av aktualitet av attestförteckningen, följs. • Säkerställa att registrerade attestbehörigheter i ekonomisystemet stämmer överens med attestförteckningen genom att ta fram rutin som säkerställer att det ska kontrolleras med en viss regelbundenhet. • Tillse att delegationsordning kompletteras med beloppsgränser. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Johan Malm Liv Ahlgren Kommunal revisor och kundansvarig Verksamhetsrevisor Camilla Edelbrink Sofie Jons Auktoriserad revisor Associate Page 15 of 15 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 26 (51)

§ 13 Rutiner skall enligt 10§ även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol och andra berusningsmedel Arbetsgivaren skall dessutom klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagare uppträder påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel i arbetet Kommentarer till enskilda paragrafer:

§14. MÖTET AVSLUTAS Mötet förklaras avslutat av Johan Hed. Justeras: Jan Wiklund ___________________________________________________ För att verifiera äktheten av denna signerade pdf-fil surfa till https://sign.borlange.se/validate och ladda upp pdf-filen. Detta dokument är digital signerat i Borlänge Kommuns signeringstjänst med e-legitimation eller smarta kort av följande personer: Denna pdf innehåller digitala signaturer som ej går att valideras efter utskrift eller konvertering till annat format. De digitala signaturerna kan endast valideras om dokumentet finns i ursprunglig digital form. Postadress Telefon E-post SE-781 81 Borlänge 0243-740 00 (vxl) kommun@borlange.se Besöksadress Fax Röda vägen 50 0243-745 50 borlange.se Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-26 1 (2) Handläggare John Steen DNR BUN2026/95 Kommundirektör Revidering av primärt samverkansavtal för DalaWux Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden förslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att anta reviderat primärt samverkansavtal för DalaWux. Ärendebeskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen samverkar samtliga dalakommuner genom Primärt samverkansavtal, DalaWux. Samverkan är organisatoriskt placerad under Dalarnas kommunförbund och syftar till att erbjuda ett gemensamt och attraktivt utbud av yrkesutbildningar och att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Skollagens krav på ett primärt samverkansområde med minst tre kommuner uppfylls genom avtalet, vilket innebär att kommuninvånare i Dalarna har likvärdig rätt till det gemensamma utbudet av yrkesutbildning i hela Dalarna. I dagsläget betalar hemkommunen interkommunal ersättning (IKE) för de invånare som antas till utbildning i annan kommun inom samverkansområdet, och mottar i efterhand statsbidrag för de samma. Svårigheten, samt den administrativa bördan av, att prognosticera antalet elever på andra huvudmäns utbildningar och därefter budgetera och prognostisera IKE-kostnader utgör de huvudsakliga skälen till förslaget att revidera samverkansavtalet. Den föreslagna revideringen innebär istället att en ersättningsprincip baserad på Skolverkets fastställda statsbidragsnivåer. Förändringen bedöms skapa ökad förutsägbarhet, bättre ekonomisk stabilitet och mer ändamålsenliga planeringsförutsättningar för kommunerna. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från DalaWux den 3 december 2025 Utkast till primärt samverkansavtal för DalaWux den 4 februari 2026 DalaWux politiska samverkansgrupp den 4 februari 2026 § 8.1 Delges Dalarnas kommunförbund DalaWux styrgrupp Underskrifter John Steen Tommy Fabricius Kommundirektör Sektorchef, Barn- och utbildning Protokoll Datum Sida Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-12 13 (17)

Kf § 15 Budget 2027 och plan 2028–2030 för Säters kommun KS2026/66 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa förslag till budget 2027 och plan för 2028–2030 enligt: 1. Fastställa driftsbudgetram för 2027, 925 163 000 kr per nämnd enligt majoritetetens uppdaterade förslag per 26 maj 2026. 2. Fastställa investeringsbudgetram för 2027, 202 950 000 kr per nämnd enligt majoritetetens förslag. 3. Fastställa totala driftsbudgetramar för 2028 till 2030 för kommunen enligt följande: Driftsbudgetramar: 2028: 948 856 000 kr 2029: 973 621 000 kr 2030: 1 004 993 000 kr 4. Fastställa investeringsbudgetramar för 2028 till 2030 för kommunen enligt följande: Investeringsramar: 2028: 311 700 000 kr 2029: 328 000 000 kr 2030: 207 550 000 kr 5. Fastställa finansiella mål 2027–2030, enligt bilaga. 6. Bemyndiga kommunstyrelsen att ianspråktaga upp till 500 000 kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna kapitalet. 7. Bemyndiga samhällsbyggnadsnämnden att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 500 000 kr per ärende. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 10 000 000 kr per ärende. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen under år 2027 att omsätta och uppta nya lån upp till 950 000 000 kr, samt utnyttja krediten om 38 000 000 kr på kommunens koncernkonto. 10. Såsom egen skuld ingå borgen för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser upp till totalt högsta lånebelopp om 435 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga belopp. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 31 (51) 11. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säters Kommuns Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2 400 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om budgetförutsättningar för 2028–2030. __________ Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens ordförande, Mats Nilsson (S) presenterar kommunstyrelsens förslag till budget 2027 och plan 2028–2030, med beräkning av trend till år 2040, samt med en genomgång och presentation av respektive nämnds föreslagna budgetram 2027. De faktorer som har avgörande betydelse för intäktsutvecklingen är befolkningsutvecklingen, demografi samt skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning och statens anslag till kommunerna. Den senaste skatteunderlagsprognosen från SKR per 2026-04-29 ligger till grund för förslag till budget 2027–2030 och den förväntade intäkter för 2027 uppgår till 946,8 mkr, vilket är i linje med budgetdirektiven. Beräkningsgrunden för förslag till budget 2027–2030 baseras på befolkningsprognosen från SCB per juni 2025 för Säter med en nivåjustering utifrån ökat utfall under 2026 med utfall per februari som prognos för 2026 med 11 244 invånare. Prognos för de kommande åren är enligt trend utifrån SCB-prognosen per juni 2025. Beräkningsgrunden utgör 11 244 invånare för budget 2027, 11 237 invånare för budget 2028, 11 229 invånare för budget 2029 samt 11 223 invånare för budget 2030. Kommunstyrelsens förslag till driftsbudget för 2027 uppgår till 925,2 mkr, en uppgång med 4,2 % från budget 2026. Förslaget innebär ett överskott med 3% och ett uttag från pensionsfonden med 8 mkr. Kommunstyrelsens förslag till driftsbudget för 2028 uppgår till 948,9 mkr, för 2029 till 973,6 mkr och för 2030 till 1 005,0 mkr. För att kunna uppnå ett resultat på 3 % per år bedömer kommunstyrelsesektorn att det krävs årliga effektiviseringar i verksamheten. Fördelning av effektiviseringar per verksamhet bör tas fram till reviderad budget. Inom kommunen har en ny justerad investeringsmodell arbetats fram, där det i budgetberedningen är fokus på vilken ram som behövs inom respektive område. Stora projekt särredovisas enligt definierad process för uppsikt och styrning. Kommunen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 32 (51) har stora investeringsbehov som kraftigt ökar kommunens lånebehov. Detta påverkar verksamheternas kostnader genom ökade kapitalkostnader. Kommunstyrelsen föreslår därför en reviderade investeringsramar. Förslaget från kommunstyrelsen är att kommunfullmäktige fastställer en investeringsbudgetram om 203 mkr för 2027, om 311,7 mkr för 2028, om 328 mkr för 2029 samt om 207,6 mkr för 230 mkr. Arbetet med en revidering av investeringsplaner, på kort och långsikt pågår vilket gör att kommunstyrelsesektorn bedömer att investeringsplanen kan komma att behöva uppdateras till reviderad budget 2027 till hösten. Utifrån detta uppdrog kommunstyrelsen, den 26 maj, till kommundirektör att till reviderad budget 2027: 1. Genomför en fördjupad analys av verksamheternas kostnader samt se över nämndernas budgetbehov 2027–2030 2. Utreda effektiviseringar av driftkostnader 3. Utreda konsekvenser av effektiviseringar som genomförs 4. Se över skuldsättningen; översyn av lånebehov utifrån anpassade investeringsnivåer och effektiviseringar 5. Redovisa lånenivån uppdelat på skattefinansierade, taxefinansierade samt Säterbostäder. 6. Se över de finansiella målen, med plan över en tioårsperiod Förutsättningar för budget 2027–2030 kan komma att förändras utifrån nya förutsättningar vad gäller befolkningsprognos och kommande skatteunderlagsprognoser. Driftbudgetramar kan komma att behöva justeras utifrån förändrade förutsättningar samt av förslag på effektiviseringar och översyn av investeringsplaner. Till reviderad budget för 2027 och för budgetdirektiv 2028–2031 kommer uppdaterade nya tekniska ramar att presenteras. Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet som uppnås när de verksamhetsinriktade målen uppnås samtidigt som de finansiella målen är uppfyllda. Kommunens fyra strategiska mål utgörs av rikare liv, hållbar framtid, omsorgsfull boendeutveckling och serviceorienterad organisation. De finansiella målen utgörs av resultatmål, mål för skuldsättning, självfinansieringsgrad samt mål för pensionsförvaltningen. De finansiella målen behöver ses över och kompletteras med hur målen kan uppnås över tid. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 33 (51) Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 5 maj 2026 Kommunstyrelsesektorns förslag till budget 2027 och plan 2028–2030 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 maj 2026 § 107 Majoritetens budgetförslag 2027, till kommunstyrelsen den 20 maj 2026 Moderaternas budgetförslag 2027, till kommunstyrelsen den 20 maj 2026 Majoritetetens budgetförslag 2027, till kommunstyrelsen (komplettering) den 26 maj 2026 Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 § 80 Presentation, majoritetens budgetförslag 2027, till kommunfullmäktige den 2 juni 2026 Moderaternas budgetförslag 2027, till kommunfullmäktige den 2 juni 2026 Kommunstyrelsens budgetförslag 2027, till kommunfullmäktige den 2 juni 2026 Delges Alla nämnder Ekonomienheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-05-05 1 (4) Handläggare Diarienummer Catherine Hellgren KS2026/66 Ekonomichef Budget 2027 och plan för 2028-2030 Säters kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta att fastställa förslag till budget 2027 och plan för 2028-2030 enligt: 1. Fastställa driftsbudgetram för 207, 917 163 000 kr per nämnd enligt bilaga. 2. Fastställa investeringsbudgetram för 2027, 251 450 000 kr per nämnd enligt bilaga. 3. Fastställa totala driftsbudgetramar för 2028 till 2030 för kommunen enligt följande: Driftsbudgetramar: 2028: 948 856 000 kr 2029: 973 621 000 kr 2030: 1 004 993 000 kr 4. Fastställa investeringsbudgetramar för 2028 till 2030 för kommunen enligt följande: Investeringsramar: 2028: 411 700 000 kr 2029: 428 000 000 kr 2030: 207 550 000 kr 5. Fastställa finansiella mål 2027-2030, enligt bilaga. 6. Bemyndiga kommunstyrelsen att ianspråktaga upp till 500 000 kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna kapitalet. 7. Bemyndiga samhällsbyggnadsnämnden att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 500 000 kr per ärende. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 10 000 000 kr per ärende. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen under år 2027 att omsätta och uppta nya lån upp till 950 000 000 kr, samt utnyttja krediten om 38 000 000 kr på kommunens koncernkonto. 10. Såsom egen skuld ingå borgen för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser upp till totalt högsta lånebelopp om 435 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga belopp. 11. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säters Kommuns Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2 400 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om budgetförutsättningar för 2028-2030. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Ärendebeskrivning Förslag till budget 2027 och plan 2028-2030 samt med beräkning av trend till år 2040. Genomgång och presentation av respektive nämnds/sektors budgetförslag samt förslag till budget 2027 och plan för 2028-2030. Budget för 2025 och framåt baseras på en förändrad budgetprocess med en ny resursfördelningsmodell som baseras på prislappar, även kallas prislappsmodellen. I stället för att som tidigare fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”, görs en preliminär fördelning utifrån vad verksamheterna bör kosta. Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån kommunens förutsättningar samt demografi. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”. Den tekniska ramen är volymbaserad, dvs den tar hänsyn till mängden invånare i en viss grupp (demografin) utifrån kommunens befolkningsprognos. Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån denna ram kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs olika prioriteringar kan göras, som i modellen kallas prioriteringsutrymme. Det är inte alla verksamheter som har en prislapp och som omfattas av kostnadsutjämnings- systemet, bara det som brukar kallas ”obligatorisk verksamhet”. Dit hör förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, ordinärt- och särskilt boende. LSS har en egen utjämning. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen och den tekniska ramen beräknas genom att budgetera efter mest lika kommuner samt för visa delar modellens val enligt budget på budget. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop och ger således ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. I budgetarbetet innebär en förändrad budgetprocess med ny resursfördelningsmodell att utökade analyser av kommunens kostnader görs inom de olika verksamheterna samt jämförelser med andra kommuner. Dessa jämförelser bidrar till en bredare beskrivning av nuläget och jämförelser över tid kan ge värdefull information om vart kommunen är på väg. Faktorer som har stor betydelse för intäktsutvecklingen är befolkningsutvecklingen, demografi samt skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning och statens anslag till detta. Sida Den senaste skatteunderlagsprognosen från SKR per 2026-04-29 ligger till grund för förslag till budget 2027-2030. Förväntade intäkter för 2027 uppgår till 946,8 mkr, vilket är i linje med budgetdirektiven. Beräkningsgrunden för förslag till budget 2027-2030 baseras på befolkningsprognosen från SCB per juni 2025 för Säter med en nivåjustering utifrån ökat utfall under 2026 med utfall per februari som prognos för 2026 med 11 244 invånare. Prognos för de kommande åren är enligt trend utifrån SCB-prognosen per juni 2025. Beräkningsgrunden utgör 11 244 för budget 2027, 11 237 för budget 2028, 11 229 för budget 2029 samt 11 223 för budget 2030. Förslag till driftsbudget för 2027 uppgår till 917,2 mkr, en uppgång med 3,3 % från budget 2026. De tekniska ramarna uppgår till 897,0 mkr och prioriteringar utgör 20,2 mkr. De olika verksamheterna har budgetbehov på totalt 898,0 mkr. Nämndernas äskade budgetramar uppgår till 940,6 mkr, vilket är 42,6 mkr över teknisk ram. Effektiviseringar behöver göras för att kunna uppnå ett resultat på 3%. Vid resultat på 3% finns ett prioriteringsutrymme på ca 20 mkr. Förslag till driftsbudget för 2028 uppgår till 948,9 mkr, för 2029 till 973,6 mkr och för 2030 till 1 005,0 mkr. För att kunna uppnå ett resultat på 3 % per år krävs effektiviseringar varje år. Fördelning av effektiviseringar per verksamhet behöver tas fram till reviderad budget. Inom kommunen har en ny justerad investeringsmodell arbetats fram, där det i budgetberedningen är fokus på vilken ram (pott) som behövs inom respektive område. Stora projekt identifieras och följs upp/särredovisas enligt definierad process för uppsikt och styrning. Kommunen har stora investeringsbehov som kraftigt ökar kommunens lånebehov. Detta påverkar verksamheternas kostnader genom ökade kapitalkostnader där också kapitalkostnaderna kommer att utgöra en större andel av de totala kostnaderna som kan innebära effektiviseringar och besparingar. Fortsatt översyn och fördjupad analys av konsekvenser behöver göras. Arbetet med en revidering av investeringsplaner, på kort och långsikt pågår vilket gör att kommunstyrelsesektorn bedömer att investeringsplanen kan komma att behöva uppdateras till reviderad budget 2027 till hösten. Förutsättningar för budget 2027-2030 kan komma att förändras utifrån nya förutsättningar vad gäller befolkningsprognos och kommande skatteunderlagsprognoser. Driftbudgetramar kan komma att behöva justeras utifrån förändrade förutsättningar samt av förslag på effektiviseringar och översyn av investeringsplaner. Till reviderad budget för 2027 och för budgetdirektiv 2028-2031 kommer uppdaterade nya tekniska ramar att presenteras. Sida Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet som uppnås när de verksamhetsinriktade målen uppnås samtidigt som de finansiella målen är uppfyllda. Kommunens fyra strategiska mål utgörs av rikare liv, hållbar framtid, omsorgsfull boendeutveckling och serviceorienterad organisation. De finansiella målen utgörs av resultatmål, mål för skuldsättning, självfinansieringsgrad samt mål för pensionsförvaltningen. De finansiella målen behöver ses över och kompletteras med hur målen kan uppnås över tid. Beslutsunderlag Förslag till budgetberedning för Budget 2027 och plan 2028-2030 med förslag till driftsbudgetramar och investeringsramar per nämnd/styrelse samt finansiella mål Catherine Hellgren John Steen Ekonomichef Kommundirektör Budget 2027 & plan 2028-2030 Säters kommun Inklusive trend 2031-2040 Budgetförslag till budgetberedning 11 maj per 2026-05-05 Innehåll 1 Inledning .......................................................................................................... 3 2 Sammanfattning .............................................................................................. 3 3 Budgetprocess och resursfördelning ........................................................... 4 4 Samhällsekonomisk utveckling .................................................................... 5 5 Kommuners ekonomiska förutsättningar .................................................... 8 6 Säters kommuns förutsättningar ................................................................ 10 6.1 Förväntade intäkter ............................................................................... 11 6.2 Befolkning och demografi ..................................................................... 12 6.3 Budgetförutsättningar kostnader .......................................................... 16 6.4 Nettokostnadsavvikelse ........................................................................ 18 7 God ekonomisk hushållning ........................................................................ 20 8 Säters kommuns vision och strategiska mål ............................................. 21 8.1 Vision .................................................................................................... 21 8.2 Strategiska mål 2024-2027 ................................................................... 21 9 Finansiella mål .............................................................................................. 22 9.1 Resultatmål ........................................................................................... 22 9.2 Investeringar med mål för självfinansieringsgrad ................................. 23 9.3 Skuldsättning ........................................................................................ 26 9.4 Pensionsförvaltning .............................................................................. 27 10 Driftbudgetramar per nämnd/sektor ........................................................... 28 10.1 Driftsbudgetäskande per nämnd .......................................................... 28 10.2 Kommunstyrelsesektorns förslag driftsbudget 2027 ............................ 29 10.3 Förslag Budgetramar 2028-2031 .......................................................... 30 11 Investeringsbudget per nämnd/sektor ....................................................... 31 12 Finansiella rapporter .................................................................................... 32 12.1 Resultaträkning ..................................................................................... 32 12.2 Balansräkning ....................................................................................... 32 13 Tidplan 2026-2027 ......................................................................................... 33 Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 2 1 Inledning Budget 2025 och framåt baseras på en förändrad budgetprocess med en resursfördelningsmodell som baseras på prislappar. Budgetdokumentationen kommer att uppdateras löpande under året för budget 2027 och plan för 2028-2031 och syftar till att skapa förståelse för de olika faktorer som påverkar det ekonomiska läge som råder i Sveriges kommuner och Säters kommun. Budgetförutsättningarna för år 2027-2031 beskrivs i underlaget utifrån de faktorer som påverkar världen, Sverige och Sveriges kommuners ekonomiska läge. Information till budgetdokument kommer från SKR, SCB, Kolada samt från Kommunfullmäktiges dokument ”Ekonomi- och målstyrning” (per 2025-09-25) samt dokument för kommunfullmäktiges beslut av vision och strategiska mål 2024-2027. 2 Sammanfattning Säters kommun strävar efter ekonomisk stabilitet samtidigt som vi vill upprätthålla åtaganden och möjliggöra framtidssatsningar, fokusera på hållbar utveckling, medborgarservice samt uppfylla de strategiska målen för en inkluderande och trivsam kommun. Utöver de finansiella målen och verksamhetsmålen har omvärldsfaktorer stor påverkan på kommunens ekonomi. Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och det är kommunfullmäktige som beslutar om riktlinjer och resultatreserver. God ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen och de finansiella målen uppnås. Kommunens fyra strategiska mål utgörs av rikare liv, hållbar framtid, omsorgsfull boendeutveckling och serviceorienterad organisation. De finansiella målen utgörs av resultatmål, mål för skuldsättning och självfinansieringsgrad samt mål för pensionsförvaltningen. Reglerna för balanskravet beskriver hur balanskravsresultatet skall beräknas samt anger hur ekonomiska underskott skall beräknas och regleras. Kommunen har också ett åtagande för pensioner som ökar när stora åldersgrupper födda under 1950-talet har gått i pension och förväntas öka ytterligare när stora åldersgrupper födda under 1960-talet går i pension. Viss andel av utbetalningar för dessa pensionskostnader kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters energiverk. Investeringsbehoven är höga, särskilt för lokaler, infrastruktur och VA-verksamhet mm vilket kräver anpassning och prioriteringar för att inte överbelasta den kommunala ekonomin. Låneskulden har ökat kraftigt och förväntas öka ytterligare, vilket påverkar räntekostnaderna. För detta har kommunen och dess bostadsbolag infört ett tak för skuldsättning samt att kommunen har mål på självfinansieringsgrad för att hantera kommande investeringsbehov. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 3 Säterbostäder AB, kommunens bostadsbolag, förväntas visa positiva resultat under perioden. Förväntade intäkter för kommunen beror på befolkningsutveckling, skatteunderlag, utjämningssystemet och statliga anslag. Finansiella resultatmål innebär att behålla viss procentandel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning för att täcka investeringar och ökade lånebehov. Kommunen behöver anpassa kostnaderna till de förväntade intäkterna. För 2027 beräknas kommunens intäkter av skatter och generella bidrag uppgå till 946,8 mkr. Kommunstyrelsesektorn föreslår att överskottsmålet kvarstår på 3% av skatter och generella bidrag samt att inget uttag görs från kapitalförvaltningen av kommunens pensionsmedel. 3 Budgetprocess och resursfördelning Budget för 2025 och framåt baseras på en förändrad budgetprocess med en resursfördelningsmodell som baseras på prislappar, även kallas prislappsmodellen. I stället för att som tidigare fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”, görs en preliminär fördelning utifrån vad verksamheterna bör kosta. Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten - det som kallas en ”teknisk ram”. Prislappen utgår ifrån standardkostnaden i kostnadsutjämningen. Kommunens standardkostnad är det som till exempel en grundskoleelev "borde" kosta utifrån de förutsättningar kommunen har. Standardkostnaden är den teoretiska kostnad som kommunen (enligt systemet) bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Rikets standardkostnad kommer från inrapporterade räkenskapssammandrag (RS) två år före. Kommunens samtliga verksamheter omfattas av prislappsmodellen. Det är dock inte alla verksamheter som omfattas av kostnadsutjämningssystemet, bara det som brukar kallas ”obligatorisk verksamhet”. Dit hör förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, ordinärt- och särskilt boende. LSS har en egen utjämning. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen och för dessa kan man antingen välja att: a) göra som tidigare b) budgetera efter mest lika kommuners eller c) lika stora kommuners kostnader Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån den kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs göra prioriteringar som i modellen kallas prioriteringsutrymme. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 4 Bild över SKR:s resursfördelningsmodell: Kommunens intäkter förändras inte med prislappsmodellen. Den ger ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. Det som ändras är att politiken får ett kraftfullare verktyg för att bedöma vad som är grundkostnaden för verksamheterna och hur stort utrymme man har till sitt förfogande för att göra satsningar/prioriteringar. 4 Samhällsekonomisk utveckling Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterade den senaste skatteunderlagsprognos den 29 april 2026. I cirkulär 26:18, Aktuell Ekonomi för regioner och kommuner, presenterar SKR budgetförutsättningar för åren 2026-2029 som sammanfattas i detta avsnitt. Globala bakslag sinkar svensk konjunkturuppgång  Den förutsedda konjunkturuppgången har skjutits fram något i tid. BNP växer dock fortfarande snabbare i år än i fjol och ökar över trend både 2026 och 2027.  Tillväxten för antalet arbetade timmar blir som högst nästa år. En klar ökning sker dock i år, efter fjolårets nedgång.  Ökningen av skatteunderlaget blir större i år än i fjol, och ökar än mer 2027. Den underliggande utvecklingen är i år starkare än den faktiska till följd av regelförändringar. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 5 Svag tillväxt väntar den svenska exportmarknaden i år, eftersom kriget i Mellanöstern medför entydigt negativa effekter för världsekonomin. I centrum för störningen står en stor nedgång i oljeleveranserna från Persiska viken, liksom ett högt oljepris. Skadeverkningarna sträcker sig också utanför marknaden för råolja, eftersom störningen inkluderar andra energislag och råvaror. Utgången av konflikten, samt när fraktvolymerna via Hormuzsundet kan återhämtas, är i högsta grad osäker. Prognosen omgärdas därför av betydande osäkerhet. Det råder dock inget tvivel om att denna kris för energimarknaden medför en impuls till global inflation. Stigande inflation och högre inflationsförväntningar har den senaste tiden följts av en tydlig ränteuppgång, framför allt för korta marknadsräntor. Prognosen baseras på antagandet att det framtida priset på råolja följer den prissättning på terminsmarknaden som gällde när prognosen avslutades. Det fallande oljepris som indikeras av terminskurvan får tolkas som att energikrisen framför allt blir en temporär störning. Därmed förutsätts konflikten gå mot en lösning där en markant återhämtning för fartygstrafiken i Persiska viken bör ske till sommaren. Tabell Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Källor: Macrobond, Medlingsinstitutet, Riksbanken, Skatteverket, SCB och SKR. Ännu pekar SKR:s prognos på en svensk konjunkturuppgång. Trots vacklande omvärldskonjunktur kvarstår förutsättningar för en fortsatt återhämtning av den inhemska efterfrågetillväxten. I år förutses en ovanligt hög ökning av hushållens reala inkomster, vilken delvis följer av den expansiva finanspolitik som presenterades i budgetpropositionen för 2026. Såväl BNP- som timtillväxten stiger i år, och blir än starkare 2027. En stark ökning av antalet arbetade timmar åren 2026–2028 lyfter tillväxten för lönesumman dessa år, vilket gynnar skatteunderlaget. Trots den markanta uppgången i drivmedelspriserna (och råoljan) beräknas inte inflationen i Sverige bli nämnvärt hög i år. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 6 En tämligen låg kärninflation samt den halverade livsmedelsmomsen (från och med april månad) bidrar till att hålla emot effekterna av höga energipriser. Inflationsimpulsen från energipriserna avtar nästa år, men då blir kärninflationen desto högre. Samtidigt blir dämpningen från den sänkta livsmedelsmomsen klart lägre 2027 (jämfört med helåret 2026). Sammantaget stiger KPIF-inflationen något mellan 2026 och 2027. Uppgången för KPI-inflationen dessa år blir större med anledning av stigande bostadsräntor. Jämfört med föregående prognos har den förutsedda konjunkturuppgången skjutits fram något i tid. Tillväxten stiger i denna prognos lite långsammare i år och tillväxttoppen för BNP ligger nu under 2027 (jämfört med 2026 i föregående prognos). Medan såväl BNP- som timtillväxten är nedreviderad i år följer i stället upprevideringar 2027 (samt därefter). Ökningen för lönesumman är lägre i år jämfört med föregående prognos, givet nedrevideringen av antalet arbetade timmar. Prognosen för andelen arbetslösa är något uppreviderad både 2026 och 2027. Såväl KPI- som KPIF-inflationen är uppreviderad för i år, framför allt med anledning av den nyligen så kraftiga ökningen av globala energipriser, där prisnivåer framför allt i år och nästa år antas vara högre än vid föregående prognos. Högre beräknad KPI-inflation i juni i år medför uppreviderade prisbasbelopp för 2027. Nedrevide- ringen av inkomstbasbeloppet från och med 2027 beror på metodbyte samt en ändrad bedömning, inte på nya makroförutsättningar. Skatteunderlag Sammantaget visar aktuell prognos en ackumulerad ökning av skatteunderlaget 2025–2029 som är 0,3 procentenheter lägre jämfört med den prognos som publicerades i februari. Nedrevideringen tillskrivs prognosen för 2025 som är nedreviderad med 0,3 procentenheter avseende övriga poster än lönesumman. Tabell Skatteunderlag samt beräknad real utveckling Procentuell förändring Källa: Skatteverket och SKR Aktuell prognos visar att uppgången i sysselsättningen har skjutits fram jämfört med föregående prognos. Bidraget från lönesumman är därmed 0,3 procentenheter svagare 2026 men återhämtas till större del under 2027 och 2028. Detta överensstämmer med revideringen av konjunkturförloppet i övrigt. En ny prognosmetod gällande grundavdraget, som i större grad tar hänsyn till den relativt låga prognosticerade uppräkningen av prisbasbeloppet för 2027, medför att grundavdraget inte räknas Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 7 upp lika mycket 2027 som antagandet i föregående prognos. Detta innebär en upprevidering av skatteunderlaget nästa år med 0,3 procentenheter. Skatteunderlaget revideras upp 0,1 procentenheter 2028, följt av en lika stor nedrevidering 2029. Detta följer av motsvarande revidering av lönesumman. En svag konjunkturutveckling (och minskning av antalet arbetade timmar) gör att skatteunderlaget ökar mindre än det historiska genomsnittet 2025. Prognosen tyder på att skatteunderlagstillväxten 2029 också är svagare än genomsnittet. Tabell Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Procentuell förändring Källa: Skatteverket och SKR Ny befolkningsprognos Den 16 april presenterade SCB en befolkningsprognos för åren 2026–2070. Barnafödandet 2025 var det lägsta sedan 2002 och beräknas fortsatt vara på en låg nivå de närmaste åren. Samtidigt ökar antalet äldre och antalet avlidna väntas därför öka. Detta, tillsammans med ett lägre invandringsöverskott än tidigare, bidrar till att befolkningen växer med förskjutning till allt fler i äldre åldrar och allt färre i yngre åldrar. Pensionskostnaderna minskade kraftigt 2025 SKR beräknar att kommunernas och regionernas kostnader för avtalspensioner (inklusive särskild löneskatt) minskade med cirka 48 miljarder kronor 2025. Minskningen beror i stor utsträckning på en lägre uppräkning till följd av att inflationen har sjunkit till en nivå i linje med Riksbankens mål. Uppräkningens storlek avgörs av inflationen i juni året innan. I år väntas kostnaderna minska med cirka 8 miljarder kronor och sedan vara i det närmaste oförändrade 2027. Denna betydligt lugnare utveckling hänger till stor del ihop med att inflationen stabiliserats nära tvåprocentsmålet. Prognosen är att inflationen fortsatt kommer att ligga kvar nära målnivån vilket därmed bidrar till fortsatt stabila pensionskostnader de närmaste åren. Det finns dock betydande ekonomiska och geopolitiska risker i vår omvärld, som exempelvis utvecklingen i Mellanöstern, som snabbt kan ändra denna bild. 5 Kommuners ekonomiska förutsättningar Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex (PKV) I SKR:s kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Förändringen i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring är skillnaden mellan förändringen i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneförändringar Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 8 och PO-pålägg) samt på övrig förbrukning. Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, till exempel i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKR:s kalkyler. Jämfört med prognosen från februari innebär dessa beräkningar ingen förändring av PKV för 2025. För 2026 är det en marginell upprevidering av PKV. Såväl högre inflationsantagande som högre pensionskostnader vägs delvis upp av något lägre löneantagande jämfört med februariberäkningen. Samma principiella förändringar 2027 innebär en ökning av PKV med 0,1 procentenheter jämfört med februari. En större sänkning av PKV syns 2028. Detta beror till del på ett något lägre inflationsantagande, men primärt på en klart lägre ökning av pensionskostnaderna än föregående bedömning. PKV minskar därför med fyra tiondelar. Löneantagandet är oförändrat. 2029 är antagandena om inflation och löneökningar desamma som i föregående prognos. Däremot antas pensionskostnaderna öka något snabbare än tidigare bedömning, varvid PKV höjs med en tiondel. Ackumulerat under perioden 2025-2029 innebär denna beräkning inte någon förändring jämfört med beräkningen i februari. Tabell Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) inklusive PO-effekt (per 2026-04-29) Årlig procentuell förändring *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter Källa: SKR Utan påverkan av tjänstepensionerna blir utvecklingen av PKV jämn under åren. Tabell Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) exklusive PO-effekt (per 2029-04-29) Årlig procentuell förändring *Exklusive förändringar i arbetsgivaravgifter Källa: SKR Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 9 Arbetsgivaravgifter och genomsnittligt PO-pålägg för 2026 samt preliminärt för 2027 I december reviderade SKR genomsnittligt PO-pålägg i kommunerna för 2026 till 40,5 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med det preliminära genomsnittliga PO-pålägget (40,7 procent) som publicerades i april 2025. PO-pålägget för 2026 innebär en ökning med 0,3 procentenheter i jämförelse med 2025. För år 2027 beräknar SKR ett preliminärt genomsnittligt PO-pålägg på 40,4 procent i kommunerna, vilket innebär en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med genomsnittligt PO-pålägg för 2026. Minskningen förklaras av lägre kostnader för avtalspension. Övriga delar i form av arbetsgivaravgifter (31,4 procent) och avtalsförsäkringar (0,2 procent) är preliminärt oförändrade. Bedömningen av PO-pålägget för 2027 är preliminär och beroende av bland annat inflations- och inkomstutvecklingen. Prisbasbeloppet för 2027 baseras på KPI-inflationen i juni 2026, som beräknas av SCB i mitten av juli. Om inflationstakten avviker från SKR:s prognos kan preliminärt PO-pålägg för 2027 behöva justeras. Tabell PO-pålägg i kommuner och prognos över avtalspensioner (2026-04-29) Procent av lönesumman om inte annat anges Källor: SKR. Beräkningarna som SKR tar fram över pensionskostnader, som ligger till grund för rekommenderat PO-pålägg, är ett genomsnitt för alla kommuner. Pensionskostnaderna varierar däremot kraftigt i enskilda kommuner. Det är därför angeläget att hänsyn tas till kommunens egna prognosticerade kostnader. 6 Säters kommuns förutsättningar Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunens budget grundar sig på en anpassning av kostnaderna till de förväntade intäkterna och därigenom upprättas en budget i balans. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 10 Det tidigare utgivna aktieägartillskottet på 9 mkr har under 2014 återbetalats till kommunen. Återbetalningen har använts för att finansiera en nyemission på 9 mkr i aktiekapital. Genom att öka aktiekapitalet möjliggörs en högre utdelning från bolaget. Beslut om utdelning tas på bolagets stämma efter avgiven årsredovisning. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som inte redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension och kommunens kostnader för pensioner har ökat och kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på slutet av 50-talet och på 60-talet går i pension. Viss andel av utbetalningar för dessa pensionskostnader kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. 6.1 Förväntade intäkter Faktorer som har stor betydelse för intäktsutvecklingen är befolkningsutvecklingen, demografin samt skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning och statens anslag till detta. Skatteintäkter och generella bidrag De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatte- underlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i november året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäkts- beräkningen på prognoser för det framtida utfallet. Sveriges kommuner och regioner (SKR) gör beräkningar av kommunernas skatteintäkter och utfall i den kommunalekonomiska utjämningen. Prognoserna publiceras fem gånger om året: i februari, april, augusti, månadsskiftet september/oktober samt december. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av SKR. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiskt utfall. I budgetdirektiv 2027-2030, som baserades på skatteunderlagsprognosen per 2025-10-03, uppgick skatteintäkter och generella bidrag/utjämning för 2027 till 946,8 mkr. Skatteunderlagsprognosen från SKR per 2026-04-29 ligger till grund för förslag till budget 2027 med plan för 2028-2030 som beslutas av kommunfullmäktige i juni 2026. Förväntade intäkter för år 2027 uppgår till 946,8 mkr, vilket är i linje med budgetdirektiven. Förväntade intäkter per invånare uppgår till ca 84 tkr kronor per invånare år 2027. Beräkningsgrunden för budget 2027-2030 baseras på befolkningsprognosen från SCB per juni 2025 för Säter med en nivåjustering utifrån ökat utfall under 2026 och följer sedan trenden för de kommande åren. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 11 En ny befolkningsprognos för kommunen har beställts av SCB som beräknas vara klar under maj 2026. Nedan visas fördelningen över skatteintäkter och generella bidrag och utjämning enligt skatteunderlagsprognos per 29 april 2026 för åren 2026-2031: Budget för 2026 baseras på skatteunderlagsprognos per 2025-10-03 Skatteunderlagsprognos Budget Prognos Budget Plan Plan Plan Plan 2026-04-29 2026 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Inkomstutjämning 162,7 162,4 170,5 180,5 187,5 192,7 198,1 Kostnadsutjämning 14,4 14,4 17,4 17,9 18,5 18,9 19,3 Regleringspost 31,5 31,5 29,0 26,6 22,1 17,3 13,0 LSS-utjämning 3,3 3,5 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8 Fastighetsavgift 42,9 43,2 44,4 44,4 44,4 44,4 44,4 Summa 254,9 254,9 265,2 273,3 276,3 277,2 278,7 Skatteintäkter 660,5 661,0 681,6 710,1 739,2 772,1 799,8 Slutavräkning 2025 korrigering 0,0 -1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning 2026 -2,6 -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning 2027 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 657,9 652,3 681,6 710,1 739,2 772,1 799,8 Total 912,8 907,1 946,8 983,4 1 015,5 1 049,3 1 078,5 6.2 Befolkning och demografi Befolkningsutvecklingen i Säters kommun har varit positiv från 2015 till 2017 och har därefter stagnerat under 2018 och 2019 då tillgången på lediga bostäder varit begränsad. Befolkningsutvecklingen tog sedan fart och ökade under 2020 med 68 personer och fortsatte öka under åren 2021 till 2022 med 81 personer år 2021 och 29 personer år 2022. Säters befolkning minskade däremot under 2023 med 28 personer och under 2024 med 20 personer till 11 223 invånare. Säters befolkning har sedan ökat under 2025 upp till 11 273 invånare per sista juli men minskade därefter till att hamna på ungefär samma nivå som förgående år med en befolkning på 11 222 invånare per 31 december 2025. Säters befolkning har sedan ökat under 2026. Enligt den senaste statistiken från SCB hade Säter en befolkning per sista februari på 11 244 invånare, vilket är en ökning med 22 invånare hittills under 2026. Befolkningsprognoser SCB publicerade den senaste framskrivningen av befolkningen per region och kommun i juni 2024. Utmärkande för den framtida befolkningen är att andelen barn och unga beräknas minska medan andelen äldre i befolkningen ökar. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 12 Under 2025 beställdes en prognos från SCB för Säter. Beräkningsgrunden för förslag till budget 2027-2030 baseras på befolkningsprognosen från SCB per juni 2025 för Säter med en nivåjustering utifrån ökat utfall under 2026 med utfall per februari som prognos för 2026 med 11 244 invånare. Prognos för de kommande åren är enligt trend utifrån SCB-prognosen per juni 2025. Beräkningsgrunden utgör 11 244 för budget 2027, 11 237 för budget 2028, 11 229 för budget 2029 samt 11 223 för budget 2030. Befolkningens storlek har betydelse för storleken på statsbidrag och intäkter från utjämningssystemet. Beroende på sammanhanget är det befolkningen per den 1 november respektive befolkningen per den 31 december som används. Folkmängdssiffror per den 1 november har betydelse för utfallet i utjämningssystemet. Befolkning Säters utfall 1/11 jämfört med 31/12 för år 2015-2025: Befolkning Säter 11300 11250 11200 11150 11100 11050 11000 10950 10900 10850 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 1/11 31/12 Framskrivning SCB juni 2024 jämfört med prognos från SCB per juni 2025 för Säters kommun: Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 13 Befolkningsutveckling SCB med utfall per månad för Säters kommun år 2022-2026: Befolkning Säter utfall 1/11 och 31/12 för år 2020-2025 med framskrivning och prognoser: Antal invånare med utfall per 31 december och per 1 november, framskrivning från SCB per juni 2024 och prognos från SCB per juni 2025 (Egen framskrivning) samt prognos med nivåjustering enligt utfall under 2026 (Justering). Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 14 Befolkningsutvecklingen för Säters kommun 2025-2030 per åldersgrupp: Befolkning Säter utfall per 1/11 och 31/12 år 2021-2025 med förslag till prognos 2026-2030: Befolkningsutveckling Säter med utfall 2021-2025 per 1/11 och 31/12 per år och förslag till befolkningsprognos för år 2026-2030 utifrån SCB-prognos per juni 2025 med nivåjustering per februari 2026. Utfall per 1 november året innan ger beräkningsgrund för budget. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 15 6.3 Budgetförutsättningar kostnader Utöver de finansiella målen och verksamhetsmålen styr även andra faktorer det ekonomiska utrymmet för kommunens verksamheter. I dagsläget är det framför allt omvärldsfaktorer som har stor påverkan på kommunens ekonomi. Kommunfullmäktige fastställer budgetförutsättningar och beräkningsgrunder som skall användas i beräkningen av kommunens kostnader. Personalomkostnader SKR ger rekommendationer för personalomkostnadspålägg (PO) per år för budgetändamål. De lagstadgade arbetsgivaravgifterna beräknas vara oförändrade och uppgår fortsatt till 31,42 procent. SKR PO-pålägg i procent 2026 2027 2028 2029 40,5 40,4 40,5 41,2 PO-pålägg enligt SKR PO-påslaget är vanligtvis lägre för kommunen än den generella rekommendationen från SKR och sätts utifrån den beräkning av PO som erhålls från Skandia i samband med prognosen för pensionskostnader. Prognosen från Skandia är per 2025-12-31 och utgör beräkningsgrund för budget 2027 och plan för 2028-2030 inom kommunen. Kommunens prognos PO-pålägg i procent 2027 2028 2029 2030 39,83 40,20 40,36 40,36 PO-pålägg för Säter (per 2025-12-31) 31,42 31,42 31,42 31,42 varav arbetsgivaravgifter 8,4 8,8 8,9 8,9 varav pension/avtalsförsäkringar* *) Avtalsförsäkringar ingår med 0,20% per år. Resterande del utgörs av kollektivavtalad pension. Pensionskostnader Säters kommun enligt prognos från Skandia är per 2025-12-31: Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 16 Kommunens kostnader för pensioner ökade dramatiskt under 2023 och främst under 2024. Utfallet för pensionskostnaderna för 2025 blev högre än i tidigare prognoser. Enligt den senaste pensionsprognosen från Skandia beräknas kostnaderna minska för 2026 och sedan endast öka med 0,6 mkr till 2027, vilket motsvarar en ökning med 1,2%. Därefter beräknas kostnaderna öka med 3,5 mkr år 2028, vilket är en ökning med 7%. För 2029 beräknas kostnaderna öka med 2,4 mkr (4,5%) och för 2030 en mindre ökning med 0,5 mkr (0,8%). Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Vid beräkning av budget 2027-2030 har SKR:s prognos per 2025-02-25 använts som beräkningsgrund. Beräknat exklusive förändringar av PO-pålägg beräknas arbetskraftskostnaderna öka med 3,5 % per år under perioden 2027-2030. Övrig förbrukning beräknas öka med 2,6 % för perioden 2027-2030. Räntekostnader Räntekostnaderna har ökat kraftigt under 2022 och 2023 samt har fortsatt att öka under 2024 genom ökad upplåning och ökade räntenivåer. Under 2025 har räntenivån minskat successivt och för budget 2026 minskades beräknad räntenivå med 0,5 procentenheter till 3,5 %. Extern räntesats bedöms vara oförändrad och är beräknad till 3,5 % för perioden 2027-2030. Internränta Intern räntesats för beräkning av kapitalkostnader beräknas uppgå till 2,5% för perioden 2027-2030, vilket samma nivå som för 2025 och 2026. Internräntan ökades för 2025 från 2 % för år 2024. Avsättning för underhåll fastigheter Enligt regelverket för komponentavskrivningar skrivs t ex komponenterna i en fastighet av på olika tidslängder. När den är avskriven och ska ersättas behandlas den som en ersättningsinvestering som skrivs av på samma tidslängd. Detta innebär att behovet av avsättning för underhåll kommer att minska med tiden och ersättas av investeringsmedel. Det kommer dock att finnas kvar vissa åtgärder som bokförs som underhåll. Avsättningen för underhåll har varit 80 kr/kvm de senaste åren. Avsättningen för underhåll ökade till 100 kr/kvm för 2026 där äskande gjordes med 120 kr/kvm. Nivån behöver ses över årligen. Äskande för år 2027 har gjorts med 120 kr/kvm. Avgifter Utrymmet för avgiftshöjningar i de kommunala verksamheterna är begränsat. För VA och Renhållning har kommunen sedan flera år en full avgiftsfinansiering. För äldreomsorg och barnomsorg finns maxtaxor som begränsar kommunens möjlighet att avgiftsfinansiera verksamheten. På övriga områden har avgifterna relativt liten effekt på kommunens ekonomi. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 17 De möjligheter som finns att öka avgiftsfinansieringsgraden måste dock övervägas och förslag på reviderade avgifter skall där detta är möjligt lämnas i samband med budgetförslagen från nämnder och sektorer. Förslag till avgiftshöjningar skall även redovisas separat som egna ärenden och särskilt beslut om dessa skall tas i Kommunfullmäktige. 6.4 Nettokostnadsavvikelse Vad kostar verksamheterna i vår kommun? Vart är vi på väg? Hur ser det ut i förhållande till andra kommuner? För politiker, tjänstepersoner och allmänhet kan det vara intressant att analysera kostnaderna i den egna kommunen. Jämförelser med andra kommuner bidrar till en bredare beskrivning av nuläget och jämförelser över tiden kan ge värdefull information om vart kommunen är på väg. I Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) samlas olika nyckeltal för kommuners och regioners alla verksamheter. Kolada är en öppen och gratis databas för kommuner och regioner. Med drygt 6 000 nyckeltal tillgängliga i databasen har den ett brett utbud av mått som är lämpliga för jämförelser och analyser i kommunsektorn. Kolada är en tjänst som tillhandahålls av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). RKA är en ideell förening bildad av staten och Sveriges Kommuner och Regioner i samarbete, och förvaltar och utvecklar Kolada, främjar jämförelser mellan kommuner och regioner samt främjar analyser av kommuners och regioners verksamheter och förhållanden. Begreppsdefinitioner:  Nettokostnad: Verksamhetens nettokostnad är vad verksamheten faktiskt kostar med hänsyn till verksamhetens intäkter.  Nettokostnadsavvikelse: Nettokostnadsavvikelse är differensen mellan referenskostnaden för en verksamhet och faktisk nettokostnad för en verksamhet i en viss kommun.  Referenskostnad: Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde kosta enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet samt med hänsyn taget till respektive kommuns strukturella förutsättningar. Referenskostnaden rör sig relativt andra kommuner då den beror på kostnadsutvecklingen i rikets alla kommuner. Nettokostnadsavvikelsen för Säter jämför nettokostnaden med referenskostnaden, dvs statistiskt förväntad kostnad utifrån Säters kommuns demografi och förutsättningar. Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge på grund av hög ambitionsnivå exempelvis till följd av politiska satsningar och/eller låg effektivitet. Nettokostnadsavvikelsen presenteras i procent eller i miljoner kronor. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 18 Nettokostnadsavvikelse, procent Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden ("strukturellt förväntad" kostnad). Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge, pga. hög ambitionsnivå och/eller låg effektivitet. Nettokostnadsavvikelse, miljoner kronor Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden ("strukturellt förväntad" kostnad). Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge, pga hög ambitionsnivå och/eller låg effektivitet. Redovisas i miljoner kronor. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 19 Viktigt att tänka på är att nettokostnadsavvikelse och budgetavvikelse inte är samma sak. Nettokostnaderna är de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under åren. Budgetavvikelsen är som det låter, dvs avvikelse mot lagd budget. Detta betyder att politiska satsningar medför att verksamheter får kosta mer än vad som är beräknat utifrån Säters kommuns förutsättningar. 7 God ekonomisk hushållning Kommuner ska enligt kommunallagen (2017:725) ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. Om kommunen har en resultatreserv ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. God ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen uppnås samtidigt som de finansiella målen är uppfyllda. Bedömning av god ekonomisk hushållning behöver ses över. Balanskrav Enligt 11 kap. 5 § andra stycket kommunallagen ska kommuner upprätta budgeten så att intäkterna överstiger kostnaderna. Balanskravsresultat I förvaltningsberättelsen skall, enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning, en utvärdering göras om de mål och riktlinjer som avses i 11 kap 6 § kommunallagen uppnåtts och följts samt att den ekonomiska ställningen skall utvärderas. Dessutom är det obligatoriskt att sammanställa en balanskravsutredning som definierar "Årets resultat efter balanskravsjusteringar" och i förekommande fall redovisas förändringen av RUR/RER. Av denna balanskravsutredning skall balanskravsresultat framgå. Negativt balanskravsresultat Kommuner som vill ta hänsyn till andra bedömningar som man anser vara förenliga med god ekonomisk hushållning får hantera dessa inom ramen för kommunallagens regler för synnerliga skäl (prop. 1996/97:52 s. 38 och 94). Sådana eventuella justeringar får emellertid hanteras på raderna efter balanskravsresultatet. Det handlar då om fall där ett frångående är mycket väl motiverat och där det grundläggande kravet i 11 kap. 1 § kommunallagen om god ekonomisk hushållning har beaktats. Resultatreserver Under 2023 beslutade riksdagen att resultatutjämningsreserven, RUR, ska avvecklas och ersättas med resultatreserven, RER. Ingen avsättning till RUR får ske från och med 1 januari 2024 men disponering från RUR får göras fram till utgången av 2033, på samma sätt som tidigare med utgångspunkt i ”att utjämna intäkter över en konjunkturcykel”. Reservering av medel till RER kan tidigast göras i bokslut/årsredovisning för 2024. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 20 Ett preliminärt beslut om reservering till och disponering ur resultatreserver RER/RUR tas i samband med beslut om budget. Slutligt beslut tas i samband med beslut om årsredovisning för det aktuella året. Kommunens totala resultatutjämningsreserv har disponerats för år 2024. Resultatreserv (RER) I Kommunallagen, 11 kap 14 §, regleras kommunala resultatreserven, RER. I korthet innebär detta en möjlighet att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att uppnå god ekonomisk hushållning. Om medel från en resultatreserv har använts ska det i förvaltningsberättelsen framgå till vad och varför medlen har använts. Reglerna för den nya reserven, RER, blir lite friare då reserven kan användas för att öka flexibiliteten i användningen av sparade medel. Den ska också kunna användas vid oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsbortfall så länge det bidrar till god ekonomisk hushållning. Reserveringen är begränsad till 5 procent av skatter och statsbidrag. 8 Säters kommuns vision och strategiska mål 8.1 Vision Säter är en välkomnande kommun.  Vi bygger framtiden genom engagemang och samarbete.  Vi skapar framtidstro och livskvalitet.  Vi strävar mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. 8.2 Strategiska mål 2024-2027 Rikare liv Inriktning 1. Alla invånare i Säters kommun ska ha förutsättningar för att göra val inför framtiden baserat på förmågor och intressen. Inriktning 2. De unga årens upplevelser och lärande ska öka barn och ungas förmåga och motivation att delta i samhällslivet och den demokratiska processen. Inriktning 3. Alla invånare i Säters kommun ska ha en egen försörjning, ett liv med god hälsa och framtidstro. Inriktning 4. Alla invånare i Säters kommun ska ha tillgång till en rik fritid med rekreation och social gemenskap. Inriktning 5. Fler ska kunna ta del av organiserade och spontana aktiviteter och fritidssysselsättningar Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 21 Hållbar framtid Inriktning 1. De globala, nationella och regionala hållbarhetsmålen ska ligga till grund för Säters kommuns ansvarsfulla och strategiska hållbarhetsarbete. Inriktning 2. Säters kommun ska öka kunskap, förmåga och motivation till ett socialt, ekonomiskt och miljömedvetet förhållningssätt. Inriktning 3. Det ska vara enkelt och möjligt att åka kollektivt till och från skolor, arbeten, vård och fritidsaktiviteter. Omsorgsfull boendeutveckling Inriktning 1. I Säters kommun ska det vara möjligt att bo i attraktiva miljöer som är hälsofrämjande och som passar den egna levnadssituationen. Inriktning 2. I planering och byggnation ska hållbarhet vara prioriterad. Inriktning 3. Det ska vara tryggt att bo och leva i Säters kommun. Människor ska kunna skapa och upprätthålla goda sociala relationer och kunna leva rika liv. Serviceorienterad organisation Inriktning 1. Säters kommun ska vara anpassad till vad som krävs för att nå globala, nationella, regionala och kommunala strategiska mål. Inriktning 2. Verksamheten ska vara av hög kvalitet, professionell samt ha god förmåga att möta företag och medborgare och skapa förtroende för verksamheten. Inriktning 3. I Säters kommun ska det vara möjligt att etablera, bedriva och utveckla många sorters företagande. Inriktning 4. Säters kommun ska arbeta gemensamt med näringslivet för goda kommunikationer, kompetens och andra förutsättningar för ett framgångsrikt företagande. 9 Finansiella mål 9.1 Resultatmål Målet över tid har varit att resultatet skall överstiga 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. En översyn av resultatmålet har genomförts och kommunen kommer att behöva öka resultatmålet till minst 3% i genomsnitt av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning för att kommunen skall kunna hantera ökade investeringsbehov de kommande åren och ökat lånebehov. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl. a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 22 Resultatmålet är lagt på det justerade resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Med fokus på långsiktighet så kommer beräkning och analys att göras för kommande tioårsperiod. I samband med budget och framtagning av budgetdirektiv kommer årliga resultatmål att föreslås vilka kan variera med anledning av omvärldsfaktorer och kommunens satsningar/fokusområden. Resultatmål från 2026 och framåt: Under perioden 2026-2030 beräknas det justerade resultatet uppgå till målet på 3 % per år. För att kunna uppnå ett resultat på 3 % per år krävs stora effektiviseringar inom verksamheternas driftskostnader varje år. Befolkningsutveckling och kommande skatteunderlagsprognoser kan komma att ge förändrade förutsättningar för kommande förväntade intäkter, driftbudgetramar och resultatnivåer. De höga investeringsnivåerna påverkar verksamheternas kostnader genom ökade kapitalkostnader som också kommer att utgöra en större andel av de totala kostnaderna. Mål för justerat resultat för reviderad budget och för perioden 2027-2030: År Belopp Procent 2027 28,4 mkr 3,0% 2028 29,5 mkr 3,0% 2029 30,5 mkr 3,0 % 2030 31,5 mkr 3,0% I resursfördelningsmodellen sätts resultatmålet utifrån årets resultat. Nivån på resultatmålet påverkar budgetram och investeringsutrymme. 9.2 Investeringar med mål för självfinansieringsgrad Investeringar Investeringsbehovet är fortsatt stort. För att inte kostnaderna för investeringar ska ta alltför stort utrymme av den kommunala kakan behöver investeringsnivåerna anpassas i storlek och tid. Mål för självfinansieringsgrad är viktigt och med självfinansiering menas det likvida utrymme som skapas av kommunens resultat och nivån för avskrivningar. Exempel på investeringsbehov:  Lokalöversyn, verksamhetslokaler  Underhåll på befintliga lokaler  Anläggningar vatten och avlopp  Infrastruktur  Digitalisering Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 23 I arbetet med framtagning av långsiktsprognos för Säters kommun framgår det att det finns stora kommande investeringsbehov men kommunen kommer att behöva prioritera och omfördela bland investeringsprojekt. Första fokus bör vara på effektiviseringsinvesteringar och kärnverksamhet. I resursfördelningsmodellen läggs samtliga planerade investeringar in med belopp och beräknad avskrivningstid samt koppling görs till respektive verksamhet och strategiskt mål. I modellen görs uppdelning av investeringar på skattefinansierat och taxefinansierat. Det finns också möjlighet att specificera vilka investeringar som avses att självfinansieras eller som behöver lånefinansieras genom klassificering av mindre/större investeringar som har kort respektive lång avskrivningstid. Resursfördelningsmodellen har dock inte stöd för att hantera en antagen upparbetningsgrad vilket gör att förslag till investeringsbudget görs utan upparbetningsgrad from 2025 och behöver baseras på en långsiktig investeringsplan för kommunen och kommunens bolag. Kommunen har stora investeringsbehov som kraftigt ökar kommunens lånebehov. Detta påverkar verksamheternas kostnader genom ökade kapitalkostnader där också kapitalkostnaderna kommer att utgöra en större andel av de totala kostnaderna som kan innebära effektiviseringar och besparingar. Ny investeringsmodell Inom kommunen har en ny justerad investeringsmodell arbetats fram, där det i budgetberedningen är fokus på vilken ram (pott) som behövs inom respektive område. Stora projekt identifieras och följs upp/särredovisas enligt definierad process för uppsikt och styrning. Effekter av investeringsbudget med ”potter” utgör:  Flexiblare investeringsbudget  Säkrare budgetbelopp som sätts senare  Ökad årlig upparbetningsgrad och minskat behov att flytta medel mellan åren  KS får en tydligare roll som uppsiktspart över nämnderna Självfinansieringsgrad Målet för självfinansieringsgraden är att minst 60 % av investeringarna skall vara självfinansierade med beräkning per 4 år. Den nya resursfördelningsmodellen ger möjlighet att beräkna självfinansieringsgraden för de skattefinansierade investeringarna. Vid behov av större investeringar kommer självfinansieringsgraden att kunna variera och vara lägre eller högre vissa år, vilket tas fram i budgetarbetet. Investeringar upp till 30 mkr med kortare avskrivningstid skall självfinansieras och investeringar med belopp över 30 mkr samt med en avskrivningstid på över 30 år utgör en större investering som inte behöver självfinansieras. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 24 Taxefinansierat: VA-verksamheten står inför stora investeringsbehov de kommande åren och det finns flera större projekt som behöver lånefinansieras medan mindre projekt kan självfinansieras. Anpassningar av taxan behöver göras över tid för att hantera ökade kostnader relaterat till höga investeringsnivåer. Med anledning av de höga investeringsnivåerna de närmaste åren kommer målet på en självfinansieringsgrad på minst 60 % under en 4-årsperiod inte att kunna uppnås under perioden 2027-2030. En översyn och en första bedömning med beräkning fram till år 2040 har gjorts. Målet på lång sikt för självfinansieringsgrad föreslås fortsatt att vara 60 % beräknat under en 4-årsperiod med tillägg av en plan för när målet beräknas kunna uppnås. Målet skulle kunna vara att uppnå 60 % beräknat på 4 år inom en 10-årsperiod. Med nuvarande investeringsplan och antaganden om framtida investeringsnivåer beräknas en årlig självfinansieringsgrad över 60% kunna uppnås först år 2031 och med beräkning under en 4-årsperiod först år 2033. Under perioden 2027-2030 beräknas den årliga nivån som lägst vara runt 20% och beräknat över en 4-årsperiod ligga kring 30 % men beräknas sedan kunna öka när kommunen har kommit förbi de intensiva åren med väldigt höga investeringsbehov. Budget Plan Plan Plan Trend Trend Trend Trend Trend Trend Trend Trend Trend Trend Självfinansieringsgrad 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Investeringar per år (mkr) 251 412 428 208 128 128 128 128 128 128 128 128 128 128 Självfinansieringsgrad per år 34% 22% 23% 51% 87% 90% 93% 96% 99% 102% 106% 109% 112% 115% Självfinansieringsgrad per 4 -årsperiod 37% 31% 27% 29% 35% 48% 76% 91% 95% 98% 101% 104% 107% 110% De höga investeringsnivåerna innebär kraftigt ökat lånebehov som ger ökade räntekostnader. Kapitalkostnaderna ökar kraftigt, dvs avskrivningar och kostnader för internränta ökar och utgör också en ökad andel av verksamheternas nettokostnader. Detta leder till att det årligen krävs stora effektiviseringar inom verksamheternas driftkostnader. Genomgång av investeringsbehoven behöver göras och investeringsnivåerna behöver anpassas. Prioriteringar av investeringar skulle behöva göras redan för år 2026. Fördjupad översyn och analys av utvecklingen på lång sikt behöver göras samt en omarbetad långsiktig investeringsplan för kommunen och kommunens bolag behöver tas fram. Beställning av en extern långsiktsprognos/analys planeras inför kommande mandatperiod. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 25 9.3 Skuldsättning Säters kommun hade en låneskuld 2025-12-31 på 620 mkr (540 mkr). I budget för 2026 beräknas låneskulden öka upp till 800 mkr men ytterligare upplåning kan behöva göras med anledning av höga investeringsnivåer. Kommunens höga investeringsnivåer resulterar i kraftigt ökande lånebehov där upplåning behöver göras med 150 mkr år 2027samt 700 mkr under perioden 2028- 2030. Beräknad låneskuld beräknas uppgå till 1 650 mkr vid utgången av år 2030. Ökad upplåning resulterar i ökade räntekostnader som påverkas av ränteutvecklingen. Säters kommun har haft en jämförelsevis låg skuldsättningsnivå. Det har även kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB. Både kommunen och bostadsbolaget står dock inför stora investeringar som kräver ökad upplåning, och skuldsättningen behöver styras. I riktlinjer för god ekonomisk hushållning har därför ett skuldsättningstak införts för kommunkoncernen. Översyn av mål för skuldsättning kommer att behöva göras med anledning av det ökade investeringsbehovet. Mål för skuldsättning Nytt mål för skuldsättning med ett lånetak har införts från 2023, vilket innebär att beräkning görs av den faktiska skuldsättningen inom kommunkoncernen i förhållande till kommunens invånare. Beräkningen görs på kommunkoncernens totala låneskulder per invånare. Kommunfullmäktige fastställer låneram för Säters kommun och för kommunens bolag varje budgetår i samband med budgetbeslut i juni. Förslag till låneram för 2027 uppgår till 1 425,4 mkr, varav 950 mkr utgör kommunens maximala låneram och krediten på 38 mkr på kommunens koncernkonto samt bolagenskoncernens högsta lånebelopp utgör 437,4 mkr. För 2027 beräknas låneramar uppgå till 126 800 kr per invånare samt kommer att behöva ökas under perioden med anledning av höga investeringsnivåer. Beslutat långsiktigt mål för kommunkoncernens totala lånetak är maximalt 120 000 kr per invånare. Ingen förändring har gjorts i budgetförslaget till budgetbeslut i juni utan föreslås att hanteras till den reviderade budgeten under hösten med anledning av ett en översyn behöver göras av kommande lånebehov över tid i samband med den översyn och den fördjupade analysen av de långsiktiga investeringsplanerna för kommunen och kommunens bolag som behöver göras. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 26 9.4 Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader. 1998 placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet varit placerat i Statliga realränteobligationer samt övriga räntebärandevärdepapper. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2025 om ny policy och ny hantering av kommunens pensionsmedel med kapitalförvaltning. Arbete med övergången tillsammans med utsedd kapitalförvaltare gjordes under våren 2025. Utgående saldo för pensionsmedel på per sista december 2025 uppgår till ca 114 mkr. Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till ca 7,5 mkr per år av skattemedel. För belopp över denna nivå kan medel från pensionsförvaltningen tillskjutas. Kommunen brukar för varje år ta ett beslut om hur mycket av kommunens pensionsmedel som skall utnyttjas för pensions- utbetalningar för att förstärka kommunens likviditet och på så sätt bidra till lägre lånebehov. Ingen avkastning kommer att budgeteras med anledning av att den årliga förändringen av pensionsmedel främst kommer att utgöras av värdeförändring av kommunens innehav. Inga uttag av pensionsmedel föreslås under perioden med anledning av den nya hanteringen med kapitalförvaltning för att sträva efter att öka kommunens placerade tillgångar. I de kommunala pensionsplanerna finns det förmånsbestämda pensionslöften, i både aktiva planer och sedan tidigare stängda. Säters kommun har, liksom ungefär hälften av Sveriges kommuner, valt att försäkra sina förmånsbestämda löften kopplade till den nuvarande planen KAP-KL. Detta görs löpande månatligen i försäkringsbolaget. Genom att försäkra pensionsåtagandet tar försäkringsbolaget över ansvaret för pensionsutbetalningarna och de risker som är kopplade till detta. Försäkringen skapar också ett mervärde i form av avkastning på försäkringskapitalet som tillfaller Säters kommun över tid. Kommunen har utöver KAP-KL-förmånerna också en pensionsskuld för äldre löften (före 1998) i den så kallade ansvarsförbindelsen som ligger utanför balansräkningen. Kommunen har pensionsåtaganden per 2025-12-31 som uppgår till ca 195 mkr. Under 2025 har delinlösen av pensionsskulden gjorts, vilket har resulterat i ökade kostnader för året men kommer att leda till minskade kostnader under kommande år. Överskott förväntas frigöras årligen, vilket kan användas till att amortera på pensionsskulden i ansvarsförbindelsen genom försäkringsinlösen. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 27 10 Driftbudgetramar per nämnd/sektor De preliminära driftbudgetramarna i budgetdirektiven för 2027-2029 uppgick för år 2027 till 902,6 mkr, för 2028 till 919,4 mkr och för 2029 till 941,9 mkr samt total ram 2030 föreslogs med 999 mkr. I budgetdirektiven beslutades att inga förändringar skulle göras av driftbudgetramarna utan dessa förändringar skulle hanteras i budgetarbetet under våren 2026. För att kunna uppnå ett resultat på 3 % per år behövdes effektiviseringar göras varje år. För budget 2027 uppgick effektiviseringar till 7,5 mkr, för år 2028 till 17,8 mkr och för 2029 till 22,2 mkr. Skatteunderlags-prognos per 25 februari 2025 var beräkningsgrund för budgetdirektiven för perioden 2027-2029. Beräkningsunderlag för förslag till budget för 2027 och plan för 2028-2030 utgörs av skatteunderlagsprognosen per 2026-04-29. Förväntade intäkter för år 2027 uppgår till 946,8 mkr, vilket är i linje med budgetdirektiven. Förslag till driftbudgetramar ökar jämfört med ramarna i budgetdirektiv 2027-2030 med anledning att ramarna inte uppräknades för åren 2027-2029. 10.1 Driftsbudgetäskande per nämnd Den preliminära resursfördelningen med de första tekniska ramarna per nämnd för 2027-2030 presenterades i början på mars 2026 i samband med att skatteunderlagsprognos publicerades den 26 februari. De första tekniska ramarna för 2027, vilka används vid beräkning av budgetbehov uppgår till 898,0 mkr. Nämndernas äskade budgetramar uppgår till 940,6 mkr, vilket är 42,6 mkr över teknisk ram. Beräknat resultat för år 2027 skulle uppgå till +5,0 mkr, vilket utgör endast 0,5 % av skatteintäkter och generella bidrag/utjämning. Vid ett resultat på 3% finns ett prioriteringsutrymme på ca 20 mkr. För att kunna uppnå ett resultat på 3% behöver således effektiviseringar göras av verksamheternas kostnader. Budgetbehov och äskande per nämnd/styrelse: Nämnder/sektioner/avdelningar (tkr) Teknisk ram 2027 Prioriteringar Budgetbehov 2027 Barn- och utbildningsnämnd 361 759 12 624 374 383 Socialnämnd 363 816 6 096 369 912 Kommunstyrelsen 71 725 5 275 77 000 Samhällsbyggnadsnämnd 53 580 1 702 55 282 Miljö & Byggnadsnämnd 6 430 275 6 705 Kulturnämnden 8 110 12 322 20 432 Räddningstjänsten Dala Mitt 14 815 985 15 800 Gemensam nämnd för upphandling 1 325 5 1 330 Överförmyndare i samverkan 1 155 0 1 155 Revision 921 299 1 220 Övrigt, reserv, interna poster mm 1 026 2 974 4 000 VA & Återvinning 0 0 0 Pensioner 13 374 0 13 374 Summa nettokostnader inkl pension 898 036 42 557 940 593 Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 28 10.2 Kommunstyrelsesektorns förslag driftsbudget 2027 Under vårens budgetarbete har uppdatering gjorts av de tekniska ramarna främst genom att investeringar har justerats i budgetförslaget utifrån underlag från nämnder. Det är en justering på totalt -1 051 tkr och uppdaterad teknisk ram uppgår till 897,0 mkr inklusive pensioner. För att kunna uppnå ett resultat på 3 % behöver effektiviseringar per nämnd göras och justeringar föreslås med totalt 22,4 mkr och totala prioriteringar uppgår till 20,2 mkr. Förslag till budget för 2027 uppgår till 917,2 mkr, en uppgång med 3,3 % från budget 2026. Tack vare lägre kostnader för pensioner 2027 är uppräkningen för verksamheterna, exklusive pensionskostnader 31,6 mkr, eller 3,6%, att jämföra med PVK som beräknas till 3,1%. Den lägre inflationen och utfallet av 2026 års lönerörelse gör att kommunstyrelsesektorn föreslår att nämnderna grundkompenseras med 80% av PKV, 2,5%. Kommunstyrelsesektorn bedömer att Socialnämnden i sina äskanden påvisar det största ökade behovet jämfört med budget 2026 och föreslår därför att Socialnämnden får ett tillskott med 6,8 mkr, utöver grunduppräkningen. Sammantaget skulle detta ge nämnden en ökning på 4,5%, eller 15,5 mkr. Barn- och utbildningsnämnden har i prognosen per sista mars 2026 prognostiserat ett underskott på 4 mkr för 2026. Barn- och utbildningsnämnden föreslås att, utöver grunduppräkning få ett tillskott med motsvarande belopp, vilket ger en total uppräkning med 3,6%, eller 12,8 mkr. För att möjliggöra satsningarna Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden förslås en rambesparing på 0,8% för Kommunstyrelsen, Kulturnämnden, Miljö- och byggnämnden samt Samhällsbyggnadsnämnden De fyra nämnderna föreslås således få en uppräkning med 1,7%. Samverkansorganisationerna föreslås räknas upp i enlighet med respektive budgetäskande. För revisionen har budgeten beräknats till 1,2 mkr. Observeras bör att kommunstyrelserektorn inte föreslår budget för revisionens verksamhet! I posten övrigt, reserv, interna poster m.m. är förlaget att avsätta 1 mkr för att täcka tillkommande kapitalkostnader 2027. Budgetpostens storlek kräver en lägre upparbetningsgrad än budgeterat på 2026 års investeringar vilket bl.a. innebär viss återhållsamhet. Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 29 Förslag Driftsbudget 2027 per nämnd/styrelse uppdelat på tekniska ramar, prioriteringar och justeringar: Teknisk ram Prio från Nämnder/sektioner/avdelningar Total Prio Förslag 2027 nämnd Justeringar Belopp i tkr 2027 2027 (Uppdaterad) 2027 Barn- och utbildningsnämnd 361 722 12 624 -8 311 4 313 366 035 Socialnämnd 363 790 6 096 -7 866 -1 770 362 020 Kommunstyrelsen 71 611 5 275 -792 4 483 76 094 Samhällsbyggnadsnämnd 52 419 1 702 -1 011 691 53 110 Miljö & Byggnadsnämnd 6 429 275 -332 -57 6 372 Kulturnämnden 8 406 12 322 -1 000 11 322 19 728 Räddningstjänsten Dala Mitt 14 812 985 -72 913 15 725 Gemensam nämnd för upphandling 1 322 5 3 8 1 330 Överförmyndare i samverkan 1 155 0 0 0 1 155 Revision 921 299 0 299 1 220 Övrigt, reserv, interna poster mm 1 024 2 974 -2 998 -24 1 000 VA & Återvinning 0 0 0 0 Summa nettokostnader 883 611 42 557 -22 379 20 178 903 789 Pensioner 13 374 0 0 13 374 Summa nettokostnader inkl pension 896 985 42 557 -22 379 20 178 917 163 10.3 Förslag Budgetramar 2028-2031 Skatteunderlagsprognosen per 29 april är beräkningsgrund för förslag till budget för planperioden 2028-2030. Förslag till driftsbudget för 2028 uppgår till 948,9 mkr, för 2029 till 973,6 mkr och för 2030 till 1 005 mkr. För att kunna uppnå ett resultat på 3 % per år krävs effektiviseringar varje år. För budget 2028 finns effektiviseringar med ca 19 mkr, för år 2029 med ca 25 mkr och för 2030 med ca 23 mkr. Fördelning av effektiviseringar per verksamhet behöver tas fram till reviderad budget. Förslag Driftsbudget 2028-2030 per nämnd/styrelse uppdelat på tekniska ramar, prioriteringar med totala effektiviseringar per år: Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 30 Driftbudgetramar kommer att behöva justeras utifrån förändrade förutsättningar och kommer att påverkas av den nya befolkningsprognosen och kommande skatteunderlagsprognoser samt av förslag på effektiviseringar och översyn av investeringsplaner. Till reviderad budget för 2027 och för budgetdirektiv 2028-2031 kommer uppdaterade nya tekniska ramar att presenteras. 11 Investeringsbudget per nämnd/sektor Förslag till investeringsbudgetramar 2027 med plan för 2028-2030 för nämnder och Kommunstyrelsesektor presenteras. Förslag till investeringsramar för budget 2027 uppgår till 251,5 mkr, för år 2028 till 411,7 mkr, för år 2029 till 428,0 mkr och för år 2030 till 207,6 mkr. Det är höga investeringsnivåer som innebär ökade kapitalkostnader, dvs avskrivningar och kostnader för internränta ökar och utgör också en ökad andel av verksamheternas nettokostnader. De höga investeringsbehoven leder till kraftigt ökat lånebehov som ger ökade räntekostnader. Detta leder till att det årligen krävs stora effektiviseringar inom verksamheternas driftkostnader. Arbetet med en revidering av investeringsplaner, på kort och långsikt pågår vilket gör att kommunstyrelsesektorn bedömer att investeringsplanen kan komma att behöva uppdateras till reviderad budget 2027 till hösten. Förslag Investeringsbudget 2027-2030 per nämnd/styrelse: Nämnd/styrelse Budget Plan Plan Plan Belopp i tkr 2027 2028 2029 2030 Skattefinasierat: Kulturnämnd 750 250 250 250 Barn- och utbildningsnämnd 2 800 2 800 2 800 2 800 Socialnämnd 1 000 1 000 1 000 1 000 Samhällsbyggnadsnämnd skattefinansierat, självfinansieras 77 100 65 400 53 100 46 500 Kommunstyrelsen (exkl IT-enhet) 2 800 2 800 2 800 2 800 Kommunstyrelsen IT-enhet 700 700 700 700 Total skattefinansierat, självfinansieras 85 150 72 950 60 650 54 050 Samhällsbyggnadsnämnd skattefinansiering, ej självfinansiering 7 000 10 000 33 000 0 Projekt verksamhetslokaler 96 050 217 500 250 850 83 500 Total skattefinansierat 188 200 300 450 344 500 137 550 Taxefinasierat: SBN VA/Återvinning, självfinansieras 27 500 38 000 47 500 43 000 SBN VA/Återvinning, ej självfinansiering 35 750 73 250 36 000 27 000 SBN VA/Återvinning, taxefinansierat 63 250 111 250 83 500 70 000 Total 251 450 411 700 428 000 207 550 varav Total självfinansieras 112 650 110 950 108 150 97 050 varav Total ej självfinansiering 138 800 300 750 319 850 110 500 Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 31 12 Finansiella rapporter 12.1 Resultaträkning R E S U L T A T R Ä K N I N G Budget Plan Plan Plan Trend 2027 2028 2029 2030 2031 VERKSAMHETENS NETTOKOSTN. -888 889 -917 376 -938 030 -963 835 -990 027 Skatteintäkter 681 631 710 069 739 196 772 134 799 813 Generella statsbidrag och utjämning 265 161 273 308 276 299 277 180 278 669 VERKSAMHETENS RESULTAT 57 903 66 001 77 465 85 479 88 455 Finansiella intäkter 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Finansiella kostnader -31 499 -38 500 -49 000 -56 000 -58 100 Pensionsförvaltning 0 0 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 28 404 29 501 30 465 31 479 32 355 Resultat i % av skatteintäkter/ generella bidrag 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% Justerat resultat Budget Plan Plan Plan Plan 2027 2028 2029 2030 2031 Resultat 28 404 29 501 30 465 31 479 32 355 Avkastning pensionsmedel 0 0 0 0 0 Tillskott pensionsmedel 0 0 0 0 0 Justerat resultat 28 404 29 501 30 465 31 479 32 355 Resultat i % av skatteintäkter/ generella bidrag 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% Skatteintäkter 946 792 983 377 1 015 495 1 049 314 1 078 482 12.2 Balansräkning B A L A N S R Ä K N I N G Budget Plan Plan Plan Trend 2027 2028 2029 2030 2031 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 489 010 1 838 765 2 199 385 2 331 668 2 380 951 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 238 706 218 823 188 847 188 375 191 647 SUMMA TILLGÅNGAR 1 727 716 2 057 588 2 388 232 2 520 043 2 572 598 Årets resultat 28 404 29 501 30 465 31 479 32 355 Övrigt eget kapital 529 667 558 071 587 572 618 037 649 516 EGET KAPITAL 558 071 587 572 618 037 649 516 681 871 Pensionsavsättning 15 103 15 474 15 653 15 985 16 185 Långfristiga skulder 966 452 1 266 452 1 566 452 1 666 452 1 686 452 Kortfristiga skulder 188 090 188 090 188 090 188 090 188 090 SKULDER 1 154 542 1 454 542 1 754 542 1 854 542 1 874 542 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 1 727 716 2 057 588 2 388 232 2 520 043 2 572 598 Soliditet 32% 29% 26% 26% 27% Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 32 13 Tidplan 2026-2027 Tidplan för budget 2027-2030 inklusive budgetuppföljning mm 2026 – våren 2026 2026-02-17 KSAU - Bokslutsprognos 2025, Överföring investeringsmedel per nämnd till 2026 2026-feb SKR-Skatteunderlagsprognos med Cirkulär/EkonomiNytt 2026-feb Uppstart budget 2027 – förberedelser tekniska ramar 2027-2030/budgetbehov per nämnd 2026-02-28 Interna poster skall vara klara. Hyror, städ- och kostkostnader, telefon, årsavgifter för myndighetsutövning, etc. 2026-03-03 KS - Bokslutsprognos 2025, Överföring investeringsmedel per nämnd till 2025 2026 - mars KLG - Sektorberedning/Ekonomgrupp Budget 2027-2030 tekniska ramar/förslag ramar 2026 - mars Budgetsamtal 2027-2030 med verksamhetsgenomgångar 2025 samt inför 2026 2026-03-24 KSAU - Årsredovisning 2025 och verksamheternas bokslut och övrig information, Budget 2027-2030 för KS, Budgetuppföljning februari 2026 med årsprognos 2026-03-31 KS - Årsredovisning 2024 och verksamheternas bokslut och övrig information, Budget 2027-2030 för KS, Budgetuppföljning februari 2026 med årsprognos 2026-04-23 KF - Årsredovisning 2025 & verksamheternas bokslut & övrig information 2026-april Regeringens Vårproposition 2026-april SKR-Skatteunderlagsprognos, prognos utjämningssystemen/LSS, Cirkulär/EkonomiNytt 2026-04-28 KSAU - Budgetuppföljning mars 2026 med årsprognos 2026-04-28 KS - Budgetuppföljning mars 2026 med årsprognos v 10-19 Nämndbehandling av budgetförslag 2027-2030 2026-05-11/12 Budgetberedning/KSAU - Budget 2027 och plan 2028-2030 2026-maj Ekonomirapporten, maj 2025 2026-05-19 KSAU - Budgetuppföljning april 2026 med årsprognos 2026 Utgår 2026-05-26 KS - Behandlar budgetförslag 2027-2030, Budgetuppföljning april 2026 med årsprognos 2025 2026-juni Central budgetförhandling 11 § MBL 2026-06-11 KF - Beslutar om budget för 2027-2030 2026-06-16 KSAU - Budgetuppföljning maj 2025 med årsprognos 2026 Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 33 Tidplan för budget 2027-2030 inklusive budgetuppföljning 2026 – hösten 2026 v33-52 Nämnder och KS - Behandling reviderad budget 2027 och plan 2028-2030 2026-aug SKR-Skatteunderlagsprognos, Cirkulär, MakroNytt 2026-08-25 KSAU - Skattesats 2027 2026-09-08 KS - Skattesats 2027 2026-sep Regeringens budgetproposition /SKR Cirkulär om budgetpropositionen 2026-09-24 KF - Skattesats 2027 2026-09-29 KSAU - Budgetuppföljning/Delårsrapport 2026 augusti, Reviderad budget 2027 för KS 2026-09-30 Deadline för inlämning av reviderad budget 2027 2026-okt Sektorberedning av reviderad budget 2027 och budgetdirektiv 2028-2031 2026-okt SKR-Skatteunderlagsprognos 2026-10-06 KS - Budgetuppföljning/Delårsrapport 2026 augusti, Reviderad budget 2027 för KS 2026-10-15 KF - Budgetuppföljning/Delårsrapport 2026 augusti 2026-okt SKR Ekonomirapport oktober 2026 2026-10-27 KSAU - Beredning reviderad budget 2027, budgetdirektiv 2028-2031 med preliminära ramar, Budgetuppföljning 2026 september med årsprognos 2026 2026-11-10 KS - Behandlar reviderad budget 2027, budgetdirektiv 2028-2031 med preliminära ramar, Budgetuppföljning 2026 september med årsprognos 2026 v 46 MBL 11 § reviderad budget 2026-11-24 KSAU - Budgetuppföljning oktober 2026 med årsprognos 2026 2026-11-26 KF - Beslut om reviderad budget 2027, budgetdirektiv 2028-2031 preliminära ramar, tidplan 2026-dec SKR-Skatteunderlagsprognos, cirkulär och MakroNytt, PO-pålägg mm 2026-12-20 BUN/SN-Lämnar beställning till kostenheten 2026-12-31 Detaljbudget 2027 och ev. reviderade nämndplaner inlämnas till ekonomienheten Budgetberedning - Förslag Budget 2027 & plan 2028-2030 34 Protokoll Datum Sida Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-15 8 (14)

Kf § 16 Bokslut och årsredovisning för Södra Dalarnas samordningsförbund KS2026/143 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund. ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning Årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund. I årsredovisningen redogörs för Södra Dalarnas Samordningsförbund 2025. Utfallet för verksamheten år 2025 uppgick till ett överskott på +286 tkr (2024 -736 tkr). Det egna kapitalet ökar med årets resultat till 1 207 tkr (2024 921 tkr). Beslutsunderlag Årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 17 april 2026 Kommunfullmäktiges arbetsutskott den 28 april 2026 § 81 Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 Delges Södra Dalarnas Samordningsförbund Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-17 1 (1) Handläggare Diarienummer Catherine Hellgren KS2026/0143 Ekonomichef Årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att godkänna årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund. Ärendebeskrivning Årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund. I årsredovisningen redogörs för Södra Dalarnas Samordningsförbund 2025. Utfallet för verksamheten år 2025 uppgick till ett överskott på +286 tkr (2024 -736 tkr). Det egna kapitalet ökar med årets resultat till 1 207 tkr (2024 921 tkr). Beslutsunderlag Årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund Catherine Hellgren John Steen Ekonomichef Kommundirektör Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Den förtroendevalda revisorn i Södra Dalarnas Samordningsförbund Till: Styrelsen i Södra Dalarnas Samordningsförbund Fullmäktige i respektive medlemskommun och -region Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 2025 Jag har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Södra Dalarnas Samordningsförbund (organisationsnummer 222000- 1727) för verksamhetsåret 2025. Mitt uppdrag är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Jag har utfört min granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar jag med av staten utsedd auktoriserad revisor. I granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har jag förlitat mig på den statliga revisorns granskning och bedömning. Mina övriga granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde till revisorerna. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Granskningsrapport 2025 Södra Dalarnas Samordningsförbund. 1 5X7T5-VXMX7-HRDRO-EZVMF-51GA0-382H0 :lekcyntnemukod oenneP Jag bedömer sammantaget att styrelsen i Södra Dalarnas Samordningsförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Jag bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Jag tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Jag åberopar bifogade redogörelse och rapporter.  Granskningsrapport 2025 Södra Dalarnas Samordningsförbund Avesta, datum enligt digital signering ………………………………… Lilian Palm Representerar Avesta kommun, Hedemora kommun, Säters kommun samt Region Dalarna 2 5X7T5-VXMX7-HRDRO-EZVMF-51GA0-382H0 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LILIAN CHRISTINA PALM Förtroendevald revisor Serienummer: 771ae0b77c6eaa[…]8dbc51c019a16 IP: 213.67.xxx.xxx 2026-03-17 14:58:47 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 5X7T5-VXMX7-HRDRO-EZVMF-51GA0-382H0 :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberättelse För Södra Dalarnas Samordningsförbund, org. nr 222000-1727 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Södra Dalarnas Samordningsförbund för år 2025 enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 2-16. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredo- visningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av ”sakkunnigt biträde” eller ställts till ”de förtroendevalda revisorerna”. Revisionsberättelse Södra Dalarnas Samordningsförbund, org. nr 222000-1727, 2025 5GPVR-L4QW6-G5IE8-2ZCN2-NN597-2LD39 :lekcyntnemukod oenneP Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Södra Dalarnas Samordningsförbund för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Södra Dalarnas Samordningsförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Ort den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Jenny Barksjö Forslund Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Södra Dalarnas Samordningsförbund, org. nr 222000-1727, 2025 5GPVR-L4QW6-G5IE8-2ZCN2-NN597-2LD39 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." JENNY BARKSJÖ FORSLUND Auktoriserad revisor Serienummer: cdd64082a71aa3[…]e99aa93f99635 IP: 212.85.xxx.xxx 2026-03-16 20:10:01 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 5GPVR-L4QW6-G5IE8-2ZCN2-NN597-2LD39 :lekcyntnemukod oenneP Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 35 (51)

Kf § 17 Revidering av renhållningstaxan 2026 KS2026/196 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Under punkt 2.3 Gemensamma hämtställen, ta bort information om tömningsfrekvens 2. Ändra namn från Renhållningstaxa till Avfallstaxa. __________ Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att dels ta bort information om tömningsfrekvens i regelverket kring gemensamma hämtställen, dels att ändra namn från Renhållningstaxa till Avfallstaxa. När taxan tidigare reviderades avseende förpackningsinsamling sågs tömningsfrekvens varannan vecka som enda möjligheten att hantera gemensamma hämtställen. Efter arbete och planering kring nya rutter har vi sett behovet att kunna variera tömningsfrekvens för att erhålla en mer resurseffektiv hantering. Tömningsfrekvensen kommer då ligga med en frekvens mellan tömning varje vecka och tömning var 12e vecka på enskilda fraktioner och variera för varje enskilt gemensamt hämtställe. Vid Gemensamma hämtställen ansvarar renhållaren för dimensionering av kärl. För kunden finns egentligen inga begränsningar i avfallsvolym och därmed heller inget behov av att känna till tömningsfrekvens Då föreskrifterna i Renhållningsordningen benämns Avfallsföreskrifter anser Samhällsbyggnadsnämnden att även taxan bör ändra namn till Avfallstaxa för att ge större tydlighet. Kommunstyrelsesektorns bedömning Kommunstyrelsesektorn har inget ytterligare att anföra i ärendet och tillstyrker därför Samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut, dock med en redaktionell förändring i formuleringen av förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 36 (51) Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämnden den 15 april 2026 § 28 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 21 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 § 94 Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 § 83 Delges Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-21 1 (2) Handläggare Diarienummer John Steen KS2026/196 Kommundirektör Revidering av renhållningstaxan 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att: 1. Under punkt 2.3 Gemensamma hämtställen, ta bort information om tömningsfrekvens 2. Ändra namn från Renhållningstaxa till Avfallstaxa. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att dels ta bort information om tömningsfrekvens i regelverket kring gemensamma hämtställen, dels att ändra namn från Renhållningstaxa till Avfallstaxa. När taxan tidigare reviderades avseende förpackningsinsamling sågs tömningsfrekvens varannan vecka som enda möjligheten att hantera gemensamma hämtställen. Efter arbete och planering kring nya rutter har vi sett behovet att kunna variera tömningsfrekvens för att erhålla en mer resurseffektiv hantering. Tömningsfrekvensen kommer då ligga med en frekvens mellan tömning varje vecka och tömning var 12e vecka på enskilda fraktioner och variera för varje enskilt gemensamt hämtställe. Vid Gemensamma hämtställen ansvarar renhållaren för dimensionering av kärl. För kunden finns egentligen inga begränsningar i avfallsvolym och därmed heller inget behov av att känna till tömningsfrekvens Då föreskrifterna i Renhållningsordningen benämns Avfallsföreskrifter anser Samhällsbyggnadsnämnden att även taxan bör ändra namn till Avfallstaxa för att ge större tydlighet. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Kommunstyrelsesektorns bedömning Kommunstyrelsesektorn har inget ytterligare att anföra i ärendet och tillstyrker därför Samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut, dock med en redaktionell förändring i formuleringen av förslag till beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämnden den 15 april 2026 § 28 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 21 april 2026 Delges Kommunfullmäktige Underskrifter John Steen Kommundirektör SBN 2025/448 Protokoll Datum 2026.620 Sida Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-15 5 (23) 2026-04-15

18 § Yrkesrådet ska medverka till att utveckla samverkan mellan utbildning och arbetsliv och bidra till ett lärande i arbetslivet med hög kvalitet. Yrkesrådet ska bistå kommunerna med att belysa behoven i arbetslivet och med att ordna platser för arbetsplatsförlagt lärande i utbildningen. Yrkesrådet ska också medverka vid uppföljning och utvärdering av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Parterna vill prioritera samverkan med företrädare för arbetslivet, för att kunna möta arbetsmarknadens behov av utbildning. Varje kommun ansvarar för att samråd med arbetslivet sker enligt lag och förordning. Samverkansmöjligheter skall även sökas med gymnasieskolan samt regionalt mellan kommunerna för att uppnå synergieffekter. 4 5 Interkommunal ersättning Ersättning mellan parterna i samverkansområdet baseras, om inget annat avtalats, på bestämmelserna i skollagen om interkommunal ersättning3. För att öka förutsägbarhet och underlätta planeringen bör särskilt fokus, inom ramen för denna avtalssamverkan, vara att arbeta fram en gemensam prislista eller en prismodell. En sådan modell kan, men behöver inte, baseras på statsbidragsnivåer. Politisk samverkansgrupp DalaWux beslutar om ev. rekommendation till huvudmännen vad gäller prislista alternativt prismodell. Respektive huvudman tar därefter ställning till och beslutar om prislista eller prismodell. 5 Ekonomisk modell Ersättning för varje utbildning, mellan kommunerna inom det primära samverkansområdet, är identisk med statsbidragsnivåerna för respektive utbildning, och betalas ut av huvudsökande kommun enligt ansökningsunderlag, efter genomförd utbildning. Varje kommun ansvarar för sina utbildningars kostnader, med tillhörande administration, och eventuell medfinansiering. För avsteg från ovanstående krävs överenskommelse mellan samtliga kommuner. 6 Ändringar och tillägg Ändringar i och tillägg till föreliggande avtalsdokument, som inte behöver fattas av respektive kommunfullmäktige eller nämnd alternativt kommunalförbund, föreslås beslutas av Dalarnas kommunförbund. Politisk samverkansgrupp DalaWux lämnar i förekommande fall förslag till ändringar och tillägg till Dalarnas kommunförbund för beslut. Beslut om ändringar och tillägg som fattas av Dalarnas kommunförbund tillsänds huvudmännen antingen som bilagor till huvudavtalet eller ett reviderat avtal. Avtalsdokumentet uppdateras efter beslut med datum samt vad ändringen/tillägget avser. 7 Avtalstid och uppsägning Avtalet gäller från att avtalet tecknats av samtliga parter och gäller tills vidare, med möjlighet att komplettera avtalet årligen. Uppsägning av part görs skriftligen med en framförhållning på minst 12 månader och avtalet upphör därefter vid årsskifte, den 1 januari. Om part beslutar att frånträda avtalet ska parten som hemkommun fullfölja betalningsansvaret för elever som påbörjat utbildning inom det gemensamma utbildningsutbudet så att dessa elever ges möjlighet att fullfölja utbildningen.4 8 Omförhandling 5 Part har möjlighet att begära omförhandling av avtalet om oförutsedda händelser inträffar eller oönskade effekter av väsentlig betydelse uppstår. 3 Skollagen 20 kap. 15 § 4 Skollagen 20 kap. 21 a § 6 9 Tvistelösning Eventuella tvister löses i första hand i godo genom DalaWux, i andra hand föreslås medling genom Dalarnas kommunförbund och i sista hand genom allmän domstol. 10 Befrielsegrunder (Force majeure) Om någon part inte kan fullgöra sitt åtagande på grund av omständigheter som kommunen inte kan råda över till exempel arbetskonflikt, eldsvåda, krigshändelse behöver parterna träffas för att försöka hitta lösningar på hur man hanterar det inträffade. 11 Uppföljning av samverkan DalaWux politisk samverkansgrupp ges i uppdrag av parterna att vårda intentionerna i detta avtal och att följa upp avtalet och årligen rapportera till respektive huvudman. Avtalets parter skall medverka i löpande uppföljning och utvärdering av samverkan för att utveckla samverkan enligt avtalets intentioner. 12 Underskrifter Avesta kommun Borlänge kommun Falu kommun Gagnefs kommun Hedemora kommun Leksands kommun Malung-Sälens kommun Mora kommun Rättviks kommun Säters kommun Vansbro kommun Västerbergslagens utbildningsförbund Orsa kommun Älvdalens kommun 7 Protokoll DalaWux politisk samverkansgrupp Tid: 4 februari 2026, 09:00 – 12:00. Plats: TEAMS Politisk Cecilia ”Cilla” Rodin, ordf. Borlänge kommun samverkansgrupp, Johan Hed, vice ordf. Mora kommun närvarande: Sven-Olov Ytterholm Falu kommun Jan Wiklund Gagnefs kommun Agneta Andreasson Bäck Hedemora kommun Yvonne Persson Ludvika/Smedjebacken (VBU) Erik Gustafsson Malung-Sälens kommun Anders Rosell Orsa kommun Joanna Stridh Rättviks kommun Helena Andersson Säters kommun Pär Skagerling Vansbro kommun Politisk samverkansgrupp, Mikael Westberg Avesta kommun förhinder: Henrik Skottheim Älvdalens kommun Lars Halvarsson Leksands kommun Tjänstepersoner: Marie Hjelm Avesta kommun Annika Paulsson Föreningen DalaWux Theres Stenberg Wallin Borlänge kommun Pierre Engström Borlänge kommun Sandra Pettersson Falu kommun Annika Bergman Gagnefs kommun Mats Berglund Leksand/Rättvik Mikael Fältsjö Ludvika/Smedjebacken (VBU) Lars Kratz Malung-Sälens kommun Mikael Söderberg Mora/Orsa/Älvdalen Ingrid Nord Säters kommun Lotten Kluck Vansbro kommun Tommy Hellström Hedemora kommun Förhinder: Tommy Berglund Borlänge kommun

Kf § 19 Redovisning av partistöd 2025 KS2026/60 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna redovisning av partistöd för 2025. ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunen får enligt 4 kap. 29 § kommunallagen utdela partistöd till de partier som är representerade i kommunfullmäktige. Partistödet ska användas för att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin. Partistöd betalas ut årligen i förskott under mars månad efter beslut av fullmäktige. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Redovisningen ska avse perioden 1 januari- 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport. Alla partier, utom Liberalerna har lämnat in redovisning för år 2025 och bedömningen är att redovisningarna följer kommunallagens intentioner varför det föreslås att kommunfullmäktige godkänna inkomna redovisningarna. Liberalerna har inte för avsikt att begära partistöd för 2026. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Moderaterna den 20 januari 2026 Redovisning av partistöd från Centerpartiet den 20 januari 2026 Redovisning av partistöd från Miljöpartiet de gröna den 13 februari 2026 Redovisning av partistöd från Socialdemokraterna den 9 mars 2026 Redovisning av partistöd från Kristdemokraterna den 20 mars 2026 Redovisning av partistöd från Sverigedemokraterna den 31 mars 2026 Redovisning av partistöd från Västerpartiet den 28 mars 2026 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 21 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 § 86 Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 § 84 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 40 (51) Delges Moderaterna Centerpartiet Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Västerpartiet Liberalerna Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-21 1 (2) Handläggare Diarienummer Susanne Hoffman KS2026/60 Kommunsekreterare Redovisning av partistöd 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna redovisning av partistöd för 2025. Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunen får enligt 4 kap. 29 § kommunallagen utdela partistöd till de partier som är representerade i kommunfullmäktige. Partistödet ska användas för att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin. Partistöd betalas ut årligen i förskott under mars månad efter beslut av fullmäktige. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Redovisningen ska avse perioden 1 januari- 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport. Alla partier, utom Liberalerna har lämnat in redovisning för år 2025 och bedömningen är att redovisningarna följer kommunallagens intentioner varför det föreslås att kommunfullmäktige godkänna inkomna redovisningarna. Liberalerna har inte för avsikt att begära partistöd för 2026. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Moderaterna den 20 januari 2026 Redovisning av partistöd från Centerpartiet den 20 januari 2026 Redovisning av partistöd från Miljöpartiet de gröna den 13 februari 2026 Redovisning av partistöd från Socialdemokraterna den 9 mars 2026 Redovisning av partistöd från Kristdemokraterna den 20 mars 2026 Redovisning av partistöd från Sverigedemokraterna den 31 mars 2026 Redovisning av partistöd från Västerpartiet den 28 mars 2026 Delges Moderaterna Centerpartiet Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Västerpartiet Underskrifter Susanne Hoffman John Steen Kommunsekreterare Kommundirektör Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 41 (51)

Kf § 20 Revidering av primärt samverkansavtal med DalaWux KS2026/264 Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att anta reviderat primärt samverkansavtal för DalaWux. __________ Ärendebeskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen samverkar samtliga dalakommuner genom Primärt samverkansavtal, DalaWux, med Dalarnas kommunförbund (DKF) som huvudman för avtalet. Samverkan är organisatoriskt placerad under Dalarnas kommunförbund och syftar till att erbjuda ett gemensamt och attraktivt utbud av yrkesutbildningar och att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Skollagens krav på ett primärt samverkansområde med minst tre kommuner uppfylls genom avtalet, vilket innebär att kommuninvånare i Dalarna har likvärdig rätt till det gemensamma utbudet av yrkesutbildning i hela Dalarna. I dagsläget betalar hemkommunen interkommunal ersättning (IKE) för de invånare som antas till utbildning i annan kommun inom samverkansområdet, och mottar i efterhand statsbidrag för de samma. Svårigheten, samt den administrativa bördan av, att prognosticera antalet elever på andra huvudmäns utbildningar och därefter budgetera och prognostisera IKE-kostnader utgör de huvudsakliga skälen till förslaget att revidera samverkansavtalet. Dalarnas kommunförbund har föreslagit ett reviderat avtal vilket i stället innebär att en ersättningsprincip baserad på Skolverkets fastställda statsbidragsnivåer. Förändringen bedöms skapa ökad förutsägbarhet, bättre ekonomisk stabilitet och mer ändamålsenliga planeringsförutsättningar för kommunerna. Barn- och utbildningsnämndens yttrande Barn- och utbildningsnämnden behandlade ärendet den 12 maj 2026. Nämnden ställer sig positiv till förändringen och föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta reviderat primärt samverkansavtal för DalaWux. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 42 (51) Kommundirektörens yttrande Förändringen innebär minskad administration och ökade möjligheter till god ekonomisk planering för anordnarkommuner så väl som för de kommuner vars elever går hos en annan kommun. Förändringen bör vara ekonomiskt positiv för Säters kommun och ger framför allt Barn- och utbildningsnämnden bättre förutsättningar i sin översyn av den kommunala vuxenutbildningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från DalaWux den 3 december 2025 Utkast till primärt samverkansavtal för DalaWux den 4 februari 2026 DalaWux politiska samverkansgrupp den 4 februari 2026 § 8.1 Tjänsteutlåtande från Barn- och utbildningssektorn den 26 april 2026 Barn- och utbildningsnämnden den 12 maj 2026 §51 Dalarnas kommunförbund den 12 maj § 6 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 26 april 2026 Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 § 93 Delges Dalarnas kommunförbund DalaWux styrgrupp Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-26 1 (2) Handläggare John Steen KS2026/264 Kommundirektör Revidering av primärt samverkansavtal för DalaWux Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att anta reviderat primärt samverkansavtal för Dalawux. Ärendebeskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen samverkar samtliga dalakommuner genom Primärt samverkansavtal, DalaWux, med Dalarnas kommunförbund (DKF) som huvudman för avtalet. Samverkan är organisatoriskt placerad under Dalarnas kommunförbund och syftar till att erbjuda ett gemensamt och attraktivt utbud av yrkesutbildningar och att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Skollagens krav på ett primärt samverkansområde med minst tre kommuner uppfylls genom avtalet, vilket innebär att kommuninvånare i Dalarna har likvärdig rätt till det gemensamma utbudet av yrkesutbildning i hela Dalarna. I dagsläget betalar hemkommunen interkommunal ersättning (IKE) för de invånare som antas till utbildning i annan kommun inom samverkansområdet, och mottar i efterhand statsbidrag för de samma. Svårigheten, samt den administrativa bördan av, att prognosticera antalet elever på andra huvudmäns utbildningar och därefter budgetera och prognostisera IKE-kostnader utgör de huvudsakliga skälen till förslaget att revidera samverkansavtalet. Dalarnas kommunförbund har föreslagit ett reviderat avtal vilket i stället innebär att en ersättningsprincip baserad på Skolverkets fastställda statsbidragsnivåer. Förändringen bedöms skapa ökad förutsägbarhet, bättre ekonomisk stabilitet och mer ändamålsenliga planeringsförutsättningar för kommunerna. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Barn- och utbildningsnämndens yttrande Barn- och utbildningsnämnden behandlade ärendet den 12 maj 2026. Nämnden ställer sig positiv till förändringen och föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att anta reviderat primärt samverkansavtal för DalaWux Kommundirektörens yttrande Förändringen innebär minskad administration och ökade möjligheter till god ekonomisk planering för anordnarkommuner så väl som för de kommuner vars elever går hos en annan kommun. Förändringen bör vara ekonomiskt positiv för Säters kommun och ger framför allt Barn- och utbildningsnämnden bättre förutsättningar i sin översyn av den kommunala vuxenutbildningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Dalwux den 3 december 2025 Utkast till primärt samverkansavtal för Dalawux den 4 februari 2026 Dalawux politiska samverkansgrupp den 4 februari 2026 § 8.1 Tjänsteutlåtande från Barn- och utbildningssektorn den 26 april 2026 Barn- och utbildningsnämnden den 12 maj 2026 §51 Dalarnas kommunförbund den 12 maj §6 Delges Dalarnas kommunförbund Dalwux styrgrupp Underskrifter John Steen Tommy Fabricius Kommundirektör Sektorchef, Barn- och utbildning DalaWux TJÄNSTESKRIVELSE Politisk samverkansgrupp Förslag till beslut DalaWux chefsgrupp 2025-12-03 Till huvudmännen för komvux Revidering av primärt samverkansavtal, DalaWux Förslag till beslut: 1. Huvudmännen rekommenderas (cid:336)(cid:381)(cid:282)(cid:364)(cid:263)(cid:374)(cid:374)(cid:258)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:400)(cid:367)(cid:258)(cid:336)(cid:3)(cid:415)(cid:367)(cid:367)(cid:3)ny lydelse i primärt samverkansavtal, §5: Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse från och med år 2026: ” (cid:1009)(cid:856)(cid:3)(cid:3)(cid:47)(cid:374)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:364)(cid:381)(cid:373)(cid:373)(cid:437)(cid:374)(cid:258)(cid:367)(cid:3)(cid:286)(cid:396)(cid:400)(cid:263)(cid:425)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336) ” 5. (cid:28)(cid:364)(cid:381)(cid:374)(cid:381)(cid:373)(cid:349)(cid:400)(cid:364)(cid:3)(cid:373)(cid:381)(cid:282)(cid:286)(cid:367)(cid:367) (cid:28)(cid:396)(cid:400)(cid:263)(cid:425)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:3)(cid:373)(cid:286)(cid:367)(cid:367)(cid:258)(cid:374)(cid:3)(cid:393)(cid:258)(cid:396)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:374)(cid:258)(cid:3)(cid:349)(cid:3)(cid:400)(cid:258)(cid:373)(cid:448)(cid:286)(cid:396)(cid:364)(cid:258)(cid:374)(cid:400)(cid:381)(cid:373)(cid:396)(cid:266)(cid:282)(cid:286)(cid:410)(cid:3) (cid:28)(cid:396)(cid:400)(cid:263)(cid:425)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:448)(cid:258)(cid:396)(cid:361)(cid:286)(cid:3)(cid:437)(cid:410)(cid:271)(cid:349)(cid:367)(cid:282)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336), mellan (cid:271)(cid:258)(cid:400)(cid:286)(cid:396)(cid:258)(cid:400)(cid:853)(cid:3)(cid:381)(cid:373)(cid:3)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:286)(cid:410)(cid:3)(cid:258)(cid:374)(cid:374)(cid:258)(cid:410)(cid:3)(cid:258)(cid:448)(cid:410)(cid:258)(cid:367)(cid:258)(cid:410)(cid:400)(cid:853)(cid:3)(cid:393)(cid:266)(cid:3) kommunerna inom det primära bestämmelserna i skollagen om interkommunal (cid:400)(cid:258)(cid:373)(cid:448)(cid:286)(cid:396)(cid:364)(cid:258)(cid:374)(cid:400)(cid:381)(cid:373)(cid:396)(cid:266)(cid:282)(cid:286)(cid:410), (cid:263)(cid:396)(cid:3)(cid:349)(cid:282)(cid:286)(cid:374)(cid:415)(cid:400)(cid:364)(cid:3)(cid:373)(cid:286)(cid:282)(cid:3) (cid:286)(cid:396)(cid:400)(cid:263)(cid:425)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:856)(cid:3) (cid:400)(cid:410)(cid:258)(cid:410)(cid:400)(cid:271)(cid:349)(cid:282)(cid:396)(cid:258)(cid:336)(cid:400)(cid:374)(cid:349)(cid:448)(cid:266)(cid:286)(cid:396)(cid:374)(cid:258)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:396)(cid:286)(cid:400)(cid:393)(cid:286)(cid:364)(cid:415)(cid:448)(cid:286)(cid:3)(cid:437)(cid:410)(cid:271)(cid:349)(cid:367)(cid:282)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:853)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3) (cid:271)(cid:286)(cid:410)(cid:258)(cid:367)(cid:258)(cid:400)(cid:3)(cid:437)(cid:410)(cid:3)(cid:258)(cid:448)(cid:3)(cid:346)(cid:437)(cid:448)(cid:437)(cid:282)(cid:400)(cid:386)(cid:364)(cid:258)(cid:374)(cid:282)(cid:286)(cid:3)(cid:364)(cid:381)(cid:373)(cid:373)(cid:437)(cid:374)(cid:3)(cid:286)(cid:374)(cid:367)(cid:349)(cid:336)(cid:410)(cid:3) (cid:38)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:258)(cid:425)(cid:3)(cid:386)(cid:364)(cid:258)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:437)(cid:410)(cid:400)(cid:263)(cid:336)(cid:271)(cid:258)(cid:396)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3)(cid:437)(cid:374)(cid:282)(cid:286)(cid:396)(cid:367)(cid:263)(cid:425)(cid:258)(cid:3) ansökningsunderlag, (cid:286)(cid:332)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:336)(cid:286)(cid:374)(cid:381)(cid:373)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:282)(cid:3)(cid:437)(cid:410)(cid:271)(cid:349)(cid:367)(cid:282)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:856)(cid:3) planeringen bör särskilt fokus, inom ramen för (cid:282)(cid:286)(cid:374)(cid:374)(cid:258)(cid:3)(cid:258)(cid:448)(cid:410)(cid:258)(cid:367)(cid:400)(cid:400)(cid:258)(cid:373)(cid:448)(cid:286)(cid:396)(cid:364)(cid:258)(cid:374)(cid:853)(cid:3)(cid:448)(cid:258)(cid:396)(cid:258)(cid:3)(cid:258)(cid:425)(cid:3)(cid:258)(cid:396)(cid:271)(cid:286)(cid:410)(cid:258)(cid:3)(cid:296)(cid:396)(cid:258)(cid:373)(cid:3)(cid:286)(cid:374)(cid:3) (cid:115)(cid:258)(cid:396)(cid:361)(cid:286)(cid:3)(cid:364)(cid:381)(cid:373)(cid:373)(cid:437)(cid:374)(cid:3)(cid:258)(cid:374)(cid:400)(cid:448)(cid:258)(cid:396)(cid:258)(cid:396)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:400)(cid:349)(cid:374)(cid:258)(cid:3)(cid:437)(cid:410)(cid:271)(cid:349)(cid:367)(cid:282)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:258)(cid:396)(cid:400)(cid:3) (cid:336)(cid:286)(cid:373)(cid:286)(cid:374)(cid:400)(cid:258)(cid:373)(cid:3)(cid:393)(cid:396)(cid:349)(cid:400)(cid:367)(cid:349)(cid:400)(cid:410)(cid:258)(cid:3)(cid:286)(cid:367)(cid:367)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:393)(cid:396)(cid:349)(cid:400)(cid:373)(cid:381)(cid:282)(cid:286)(cid:367)(cid:367)(cid:856)(cid:3)(cid:28)(cid:374)(cid:3)(cid:400)(cid:266)(cid:282)(cid:258)(cid:374)(cid:3) kostnader(cid:853)(cid:3)(cid:373)(cid:286)(cid:282)(cid:3)(cid:415)(cid:367)(cid:367)(cid:346)(cid:386)(cid:396)(cid:258)(cid:374)(cid:282)(cid:286)(cid:3)(cid:258)(cid:282)(cid:373)(cid:349)(cid:374)(cid:349)(cid:400)(cid:410)(cid:396)(cid:258)(cid:415)(cid:381)(cid:374)(cid:853) (cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3) (cid:373)(cid:381)(cid:282)(cid:286)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:364)(cid:258)(cid:374)(cid:853)(cid:3)(cid:373)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:271)(cid:286)(cid:346)(cid:386)(cid:448)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:349)(cid:374)(cid:410)(cid:286)(cid:853)(cid:3)(cid:271)(cid:258)(cid:400)(cid:286)(cid:396)(cid:258)(cid:400)(cid:3)(cid:393)(cid:266)(cid:3) (cid:286)(cid:448)(cid:286)(cid:374)(cid:410)(cid:437)(cid:286)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:373)(cid:286)(cid:282)(cid:302)(cid:374)(cid:258)(cid:374)(cid:400)(cid:349)(cid:286)(cid:396)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:856)(cid:3) (cid:400)(cid:410)(cid:258)(cid:410)(cid:400)(cid:271)(cid:349)(cid:282)(cid:396)(cid:258)(cid:336)(cid:400)(cid:374)(cid:349)(cid:448)(cid:266)(cid:286)(cid:396)(cid:856)(cid:3) (cid:38)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:258)(cid:448)(cid:400)(cid:410)(cid:286)(cid:336)(cid:3)(cid:296)(cid:396)(cid:266)(cid:374)(cid:3)(cid:381)(cid:448)(cid:258)(cid:374)(cid:400)(cid:410)(cid:266)(cid:286)(cid:374)(cid:282)(cid:286)(cid:3)(cid:364)(cid:396)(cid:263)(cid:448)(cid:400)(cid:3) (cid:87)(cid:381)(cid:367)(cid:349)(cid:415)(cid:400)(cid:364)(cid:3)(cid:400)(cid:258)(cid:373)(cid:448)(cid:286)(cid:396)(cid:364)(cid:258)(cid:374)(cid:400)(cid:336)(cid:396)(cid:437)(cid:393)(cid:393)(cid:3)(cid:24)(cid:258)(cid:367)(cid:258)(cid:116)(cid:437)(cid:454)(cid:3)(cid:271)(cid:286)(cid:400)(cid:367)(cid:437)(cid:410)(cid:258)(cid:396)(cid:3)(cid:381)(cid:373)(cid:3)(cid:286)(cid:448)(cid:856)(cid:3) överenskommelse mellan samtliga (cid:364)(cid:381)(cid:373)(cid:373)(cid:437)(cid:374)(cid:286)(cid:396)(cid:856) ” (cid:396)(cid:286)(cid:364)(cid:381)(cid:373)(cid:373)(cid:286)(cid:374)(cid:282)(cid:258)(cid:415)(cid:381)(cid:374)(cid:3)(cid:415)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:346)(cid:437)(cid:448)(cid:437)(cid:282)(cid:373)(cid:263)(cid:374)(cid:374)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:448)(cid:258)(cid:282)(cid:3)(cid:336)(cid:263)(cid:367)(cid:367)(cid:286)(cid:396)(cid:3) (cid:393)(cid:396)(cid:349)(cid:400)(cid:367)(cid:349)(cid:400)(cid:410)(cid:258)(cid:3)(cid:258)(cid:367)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:374)(cid:258)(cid:415)(cid:448)(cid:410)(cid:3)(cid:393)(cid:396)(cid:349)(cid:400)(cid:373)(cid:381)(cid:282)(cid:286)(cid:367)(cid:367)(cid:856)(cid:3)(cid:90)(cid:286)(cid:400)(cid:393)(cid:286)(cid:364)(cid:415)(cid:448)(cid:286)(cid:3) (cid:346)(cid:437)(cid:448)(cid:437)(cid:282)(cid:373)(cid:258)(cid:374)(cid:3)(cid:410)(cid:258)(cid:396)(cid:3)(cid:282)(cid:263)(cid:396)(cid:286)(cid:332)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:400)(cid:410)(cid:263)(cid:367)(cid:367)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:3)(cid:415)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3)(cid:271)(cid:286)(cid:400)(cid:367)(cid:437)(cid:410)(cid:258)(cid:396)(cid:3) (cid:381)(cid:373)(cid:3)(cid:393)(cid:396)(cid:349)(cid:400)(cid:367)(cid:349)(cid:400)(cid:410)(cid:258)(cid:3)(cid:286)(cid:367)(cid:367)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:393)(cid:396)(cid:349)(cid:400)(cid:373)(cid:381)(cid:282)(cid:286)(cid:367)(cid:367)(cid:856) ” Sammanfattning Förslaget syftar till är att öka ekonomisk förutsägbarhet och underlätta planering - enligt samverkansavtalets inriktning - när kommunerna ska planera, dimensionera och erbjuda regional yrkesutbildning i det primära samverkansområdet. Bakgrund Dalarna utgör ett primärt samverkansområde för kommunernas regionala yrkesinriktade vuxenutbildning. Inriktningen är att erbjuda invånarna, oavsett hemkommun, ett brett och attraktivt utbud av vuxenutbildning och bidra till arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Från 1 januari 2025 har invånare ökade rättigheter/möjligheter att delta i det gemensamma regionala utbudet som erbjuds. Kommuninvånare, oavsett hemkommun, har samma rätt till det gemensamma utbudet och hemkommunen är idag skyldig att betala interkommunal ersättning om invånare söker sig till (cid:205)(cid:306)(cid:238)(cid:344)(cid:205)(cid:985)(cid:295)(cid:314)(cid:305)(cid:305)(cid:362)(cid:306)(cid:244)(cid:344)(cid:991)(cid:985)(cid:139)(cid:381)(cid:225)(cid:344)(cid:278)(cid:268)(cid:275)(cid:244)(cid:357)(cid:244)(cid:306)(cid:985)(cid:205)(cid:357)(cid:357)(cid:985)(cid:341)(cid:344)(cid:314)(cid:268)(cid:306)(cid:314)(cid:348)(cid:357)(cid:278)(cid:232)(cid:244)(cid:344)(cid:205)(cid:985)(cid:314)(cid:232)(cid:275)(cid:985)(cid:238)(cid:278)(cid:305)(cid:244)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:314)(cid:306)(cid:244)(cid:344)(cid:985)(cid:238)(cid:244)(cid:348)(cid:348)(cid:205)(cid:985)(cid:434)(cid:323)(cid:238)(cid:244)(cid:306)(cid:985)(cid:348)(cid:295)(cid:205)(cid:341)(cid:205)(cid:344)(cid:985)(cid:244)(cid:306)(cid:985) ekonomisk osäkerhet med nuvarande interkommunala ersättningar, som det saknas överenskommelser kring mellan kommunerna. Administrativa avgifter förekommer även. För att underlätta samverkan och råda bot på ovanstående problematik föreslås att kommunerna enas kring att de ersättningsnivåer som staten beräknat för utbildningarna, i form av statsbidrag per utbildningsplats, också är ersättning till anordnande kommun. Statsbidrag De riktade statsbidragen ska ge (cid:434)(cid:244)(cid:344)(cid:985)(cid:381)(cid:362)(cid:388)(cid:306)(cid:205)(cid:985)möjligheten att få en yrkesutbildning inom komvux (yrkesvux). Utbildningarna kan även erbjudas som kombinationsutbildning, lärlingsutbildning eller yrkesförarutbildning. Till dessa fyra olika utbildningsformer kopplas olika villkor för att kommunerna ska ges tillgång till statsbidrag. Ersättningsnivåerna för de olika utbildningarna beskrivs detaljerat på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/statsbidrag/hitta-statsbidrag/statsbidrag- for-regionalt-yrkesvux-2026#h-Hurstortarstatsbidraget (cid:97)(cid:244)(cid:238)(cid:433)(cid:306)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:244)(cid:344)(cid:278)(cid:306)(cid:268)(cid:985)– ett villkor för yrkesvux, men inte för övriga tre utbildningsformer Av ovan nämnda fyra olika utbildningsformer har en av dessa - yrkesutbildning (yrkesvux) – (cid:348)(cid:314)(cid:305)(cid:985)(cid:381)(cid:278)(cid:299)(cid:299)(cid:295)(cid:314)(cid:344)(cid:985)(cid:205)(cid:357)(cid:357)(cid:985)(cid:238)(cid:244)(cid:985)(cid:348)(cid:205)(cid:305)(cid:381)(cid:244)(cid:344)(cid:295)(cid:205)(cid:306)(cid:238)(cid:244)(cid:985)(cid:295)(cid:314)(cid:305)(cid:305)(cid:362)(cid:306)(cid:244)(cid:344)(cid:306)(cid:205)(cid:985)(cid:348)(cid:295)(cid:205)(cid:985)(cid:225)(cid:357)(cid:205)(cid:985)(cid:348)(cid:278)(cid:268)(cid:985)(cid:205)(cid:357)(cid:357)(cid:985)(cid:348)(cid:205)(cid:305)(cid:305)(cid:205)(cid:306)(cid:357)(cid:205)(cid:268)(cid:244)(cid:357)(cid:985)(cid:433)(cid:306)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:244)(cid:344)(cid:205)(cid:985)(cid:244)(cid:357)(cid:357)(cid:985) antal årsstudieplatser utöver de årsstudieplatser som de beviljas statsbidrag för. Skolverket anger: ” Om ni till exempel bekostar 700 platser med statsbidraget ska ni själva bekosta 300 platser och alltså totalt genomföra 1 000 platser. (cid:180)rkes(cid:362)tbildning inom den lägre bidragsnivån kan (cid:362)tgöra med(cid:433)nansiering av (cid:389)rkes(cid:362)tbildning i den högre bidragsnivån. (cid:98)i kan alltså med(cid:433)nansiera årsst(cid:362)dieplats mot årsst(cid:362)dieplats(cid:998) oavsett bidragsnivå.”1 Optimering av det ekonomiska utfallet – kopplat till (cid:305)(cid:244)(cid:238)(cid:433)(cid:306)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:244)(cid:344)(cid:278)(cid:306)(cid:268)(cid:985)– förväntas få ökat intresse, förbättras och underlättas om det tydliggörs att den kommun som erhåller statsbidraget även ansvarar för att (cid:341)(cid:299)(cid:205)(cid:306)(cid:244)(cid:344)(cid:205)(cid:985)(cid:267)(cid:323)(cid:344)(cid:985)(cid:362)(cid:357)(cid:230)(cid:278)(cid:299)(cid:238)(cid:306)(cid:278)(cid:306)(cid:268)(cid:348)(cid:341)(cid:299)(cid:205)(cid:357)(cid:348)(cid:244)(cid:344)(cid:985)(cid:348)(cid:314)(cid:305)(cid:985)(cid:305)(cid:244)(cid:238)(cid:433)(cid:306)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:244)(cid:344)(cid:278)(cid:306)(cid:268)(cid:991) (cid:132)(cid:299)(cid:205)(cid:357)(cid:348)(cid:244)(cid:344)(cid:306)(cid:205)(cid:985)(cid:267)(cid:323)(cid:344)(cid:985)(cid:305)(cid:244)(cid:238)(cid:433)(cid:306)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:244)(cid:344)(cid:278)(cid:306)(cid:268)(cid:985)(cid:348)(cid:314)(cid:305)(cid:985)(cid:295)(cid:314)(cid:305)(cid:305)(cid:362)(cid:306)(cid:985)(cid:179)(cid:985)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:381)(cid:205)(cid:344)(cid:205)(cid:344)(cid:985)(cid:267)(cid:323)(cid:344)(cid:985)(cid:205)(cid:357)(cid:357)(cid:985)(cid:344)(cid:244)(cid:238)(cid:314)(cid:381)(cid:278)(cid:348)(cid:205)(cid:985)(cid:357)(cid:278)(cid:299)(cid:299)(cid:985)(cid:139)(cid:295)(cid:314)(cid:299)(cid:381)(cid:244)(cid:344)(cid:295)(cid:244)(cid:357)(cid:985)(cid:295)(cid:205)(cid:306)(cid:985) vara förlagda i kommun Y inom samverkansområdet. Fortsatt utveckling av gemensam planering och dimensionering av utbildningsutbudet är en förutsättning för att optimera det ekonomiska utfallet och utnyttja tillgängliga statsbidrag i så hög grad som möjligt. 1 https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/statsbidrag/hitta-statsbidrag/statsbidrag-for-regionalt-yrkesvux- 2026#h-Vilkavillkorgallerforstatsbidraget Generellt om risker och konsekvenser Nedan följer en generell bedömning av risker och konsekvenser som stöd för respektive huvudmans egen bedömning. OM interkommunal ersättning (fakturering av olika självkostnader) tas bort: -minskar det administrativa behovet och avgifter kan tas bort kopplat till processer runt IKE, -minskar den ekonomiska osäkerheten kopplat till elevernas ”fria sök” för hemkommuner, -minskar möjligheten för anordnarkommun att få intäkter, utöver statsbidragen, för elever från andra hemkommuner, OM statsbidraget utgör ersättning till anordnarkommun (förslaget): -ökar möjligheten till ekonomisk planering kopplat till statsbidragen, -ökar incitamenten för kommunerna att fylla utbildningsplatser även i andra kommuner, -krävs dialog mellan kommunerna om förväntan är att andra kommuner skall betala överskjutande kostnader (utöver statsbidragen), -blir det lättare att i förväg planera och dimensionera utbildningsutbudet/statsbidragen, OM anordnarkommunen får statsbidragen och (cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:381)(cid:205)(cid:344)(cid:205)(cid:344)(cid:985)(cid:267)(cid:323)(cid:344)(cid:985)(cid:305)(cid:244)(cid:238)(cid:433)(cid:306)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:244)(cid:344)(cid:278)(cid:306)(cid:268) (förslaget): -ökar incitamenten för att samarbeta kring planering och dimensionering av platser för (cid:305)(cid:244)(cid:238)(cid:433)(cid:306)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:244)(cid:344)(cid:278)(cid:306)(cid:268)(cid:992) -(cid:433)(cid:306)(cid:306)(cid:348)(cid:985)risk att det tolkas som negativt (cid:205)(cid:357)(cid:357)(cid:985)(cid:1035)(cid:381)(cid:225)(cid:344)(cid:1035)(cid:985)(cid:295)(cid:314)(cid:305)(cid:305)(cid:362)(cid:306)(cid:985)(cid:348)(cid:295)(cid:205)(cid:985)(cid:314)(cid:344)(cid:238)(cid:306)(cid:205)(cid:985)(cid:305)(cid:244)(cid:238)(cid:433)(cid:306)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:244)(cid:344)(cid:278)(cid:306)(cid:268)(cid:985)(cid:225)(cid:357) ”andra” kommuners deltagare som läser i ”våra” grupper (även när kommunen får statsbidraget), -behöver inte hemkommunen (cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:381)(cid:205)(cid:344)(cid:205)(cid:985)(cid:267)(cid:323)(cid:344)(cid:985)(cid:305)(cid:244)(cid:238)(cid:433)(cid:306)(cid:205)(cid:306)(cid:348)(cid:278)(cid:244)(cid:344)(cid:278)(cid:306)(cid:268)(cid:348)(cid:341)(cid:299)(cid:205)(cid:357)(cid:348)(cid:244)(cid:344)(cid:985)(cid:314)(cid:305)(cid:985)(cid:244)(cid:306)(cid:985)(cid:341)(cid:244)(cid:344)(cid:348)(cid:314)(cid:306)(cid:985)- som en följd av frisöket - väljer att läsa i en annan kommun. Avtalssamverkan mellan kommunerna Samverkan baseras på så kallad avtalssamverkan där tre2 olika avtal (cid:433)(cid:306)(cid:306)(cid:348)(cid:992)(cid:985)(cid:381)(cid:278)(cid:299)(cid:295)(cid:244)(cid:357)(cid:985)(cid:267)(cid:323)(cid:344)(cid:295)(cid:299)(cid:205)(cid:344)(cid:205)(cid:348)(cid:985)(cid:205)(cid:381)(cid:985) att de nationella kraven på kommunerna successivt utvecklats/skärpts. Samverkan leds av DalaWux politisk samverkansgrupp samt DalaWux chefsgrupp under vilka olika arbetsgrupper kan inrättas efter kommunernas aktuella behov. Respektive huvudman ansvarar för och beslutar suveränt för sina utbildningar som erbjuds inom det primära samverkansområdet. Förslaget förväntas underlätta fortsatt avtalssamverkan genom den tydlighet och den förutsägbarhet förslaget innebär. Därtill krävs fortsatt arbete för att tillsammans skapa en samverkanskultur där Dalarna är det primära samverkansområde som lyfts fram. Ett konkret exempel på framgångsrik samverkan är den gemensamma hemsidan www.yrkesvuxdalarna.se där samtliga kommuners personal bidrar positivt. En fortsatt utmaning är att förklara och implementera att den kommunala vuxen- utbildningen har ett regionalt uppdrag för yrkesutbildningar. Dalarna är hemma och alla elever, oavsett hemkommun, är ”våra” elever i de regionala yrkesutbildningarna. 2 2019, 2021, 2024 Genom samverkansavtalet manifesteras att kommunerna tillsammans vill erbjuda invånarna, oavsett hemkommun, ett brett och attraktivt utbud av vuxenutbildning och bidra till arbetsmarknadens kompetensförsörjning i Dalarna. DalaWux chefsgrupp ställer sig bakom förslaget till rekommendation - som även är i linje med samverkansavtalet - under förutsättning att samtliga huvudmän beslutar enligt förslaget. Eventuellt ikraftträdande Om huvudmännen beslutar enligt förslaget gäller det från och med statsbidragsår 2026. Kontaktkommunen för statsbidraget, Borlänge Kommun, har då möjlighet att göra utbetalningar från juni 2026 till kommunerna. Kommunernas olika beslutsprocesser bedöms inte tidsmässigt utgöra något hinder då kommunernas vuxenutbildningar bedöms kunna invänta beslut från samtliga parter innan ekonomiska transaktioner, oavsett beslut, görs. Formellt bör även revideringen godkännas av Dalarnas kommunförbund, Region Dalarna samt Arbetsförmedlingen då de är parter i avtalet. Underskrift av huvudmännens utsedda skolchefer Avesta Kommun Borlänge Kommun Falu Kommun Gagnefs Kommun Hedemora Kommun Leksands Kommun Malung-Sälens Kommun Mora / Orsa / Älvdalen Rättviks Kommun Säters Kommun Vansbro Kommun Västerbergslagens utbildningsförbund PRIMÄRT SAMVERKANSAVTAL Överenskommelse om att gemensamt planera, dimensionera och erbjuda yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux på gymnasial nivå utbildning i Dalarna - primärt samverkansområde. Avesta kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Malung-Sälens kommun, Mora kommun, Rättviks kommun, Säters kommun, Vansbro kommun, Orsa kommun, Älvdalens kommun samt kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningsförbund. Innehåll 1 Avtalets parter ........................................................................................................................... 2 2 Bakgrund ................................................................................................................................... 2 3 Avtalets syfte ............................................................................................................................. 2 4 Avtalets omfattning ................................................................................................................... 3 4.1 Samverkan kring planering och dimensionering .............................................................................3 4.2 Samverkan kring erbjudande av utbildningar, marknadsföring och kommunikation ..................... 3 4.3 Ledning och styrning med påverkan på samverkan ........................................................................ 3 4.4 Möjlighet att ingå sekundärt samverkansavtal ............................................................................... 4 4.5 Samråd med Arbetsförmedlingen ................................................................................................... 4 4.6 Samverkan med arbetslivet ............................................................................................................ 4 5 Interkommunal ersättning ...........................................................................................................5 6 Ändringar och tillägg ...................................................................................................................5 7 Avtalstid och uppsägning.............................................................................................................5 8 Omförhandling............................................................................................................................5 9 Tvistelösning ...............................................................................................................................6 10 Befrielsegrunder (Force majeure) ...............................................................................................6 11 Uppföljning av samverkan .........................................................................................................6 12 Underskrifter ............................................................................................................................ 6 1 1 Avtalets parter Avtalets parter utgörs av kommunerna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Rättvik, Säter, Vansbro, Orsa, Älvdalen samt kommunalförbundet Västerbergslagens utbildningsförbund. 2 Bakgrund Riksdagens beslut om ändring i skollagen (SFS 2022:1089) innebär krav på att kommuner skall ingå överenskommelse om gemensam planering, dimensionering och erbjudande av kommunal vuxenutbildning. Överenskommelsen benämns primärt samverkansavtal och ska minst omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i utbildning på gymnasial nivå. De kommuner som ingår avtalet bildar tillsammans ett primärt samverkansområde. En kommuns erbjudande ska omfatta all den utbildning, yrkesvux, som anordnas av huvudmännen i det primära samverkansområdet. Reformen beskrivs i utredningen, Gemensamt ansvar - en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, SOU 2020:33. Dalarnas kommuner samverkar redan genom DalaWux och samverkansavtal finns upprättade dels gällande organisering av samverkan och dels gällande statsbidragshantering kopplat till regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning. Föreliggande avtal kompletterar tidigare samverkansavtal. 3 Avtalets syfte Samverkansavtalet utgör ett primärt samverkansavtal med syfte att: • öka det tillgängliga utbudet av utbildning i Dalarna (de utbildningar avtalet avser), • underlätta vuxnas etablering på arbetsmarknaden, • förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv, • uppfylla de juridiska krav1 som ställs på huvudmännen, • utveckla gemensamma satsningar på tillväxtskapande och tillgängliga yrkesutbildningar, • optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur såväl ett ekonomiskt som ett kvalitetsperspektiv. Syftet uppnås genom att parterna: • gemensamt planerar och dimensionerar behovet av yrkesutbildningar utifrån invånares och arbetsmarknadens efterfrågan, • gemensamt erbjuder ett brett urval av utbildningar som fritt kan sökas av invånare inom det primära samverkansområdet Dalarna.2 1 Skollagen 2 kap. 2 a och 2 b §§ samt 20 kap. 16, 16 a och 16 b §§ 2 Skollagen 20 kap. 19 d § 2 4 Avtalets omfattning Avtalet är ett primärt samverkansavtal i enlighet med Skollagen, 2 kap. 2 a och 2 b §§ samt 20 kap. 16, 16 a och 16 b §§ och avser planering, dimensionering och erbjudande av utbildning och omfattar yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i komvux, gymnasial nivå. Varje samverkande kommun ska erbjuda all sådan yrkesutbildning som anordnas av huvudmännen i det primära samverkansområdet. Det innebär att det ska vara möjligt för invånare i Dalarna att fritt söka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som erbjuds i det primära samverkansområdet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025. 4.1 Samverkan kring planering och dimensionering Arbetsmarknadens och den enskildes behov och förutsättningar skall vara utgångspunkten för vilka yrkesutbildningar som genomförs i de samverkande kommunerna. Planering och dimensionering av länsgemensamt utbud tas fram i dialog, baserat på upparbetade strukturer och avtal inom DalaWux. Rutiner och riktlinjer för det gemensamma arbetet skall utvecklas löpande. Respektive huvudman beslutar ytterst om sitt utbildningsutbud. Hur en utbildning erbjuds (utbildningsformen) påverkar hur många som i praktiken kan delta i utbildningen. Ambitionen för samtliga yrkesutbildningar inom avtalsområdet är därför att göra de så tillgängliga som möjligt. Det innebär att i samband med planerings- och dimensioneringsarbetet beakta möjligheter till flexibla lösningar. Det kan gälla: utbildningsformer (distans/hybrid/på-plats), APL (arbetsplatsförlagt lärande) i hemkommunen, anpassad schemaläggning för att underlätta pendling etc. Samverkan med gymnasieskolan kring utbildningsresurser och utbildningsplatser är en del i parternas arbete med planering och dimensionering som kan utvecklas och behöver följas upp. Särskilt gäller det s.k. smala yrkesutbildningar där samverkan kring utbildningsresurser och utbildningsplatser kan antas öka utbildningsutbudet för vuxna. 4.2 Samverkan kring erbjudande av utbildningar, marknadsföring och kommunikation Avtalsparterna ska sträva efter att samverka kring marknadsföring och kommunikation i så stor utsträckning som möjligt. Ett syfte med detta är att göra regionens invånare medvetna om det gemensamma utbudet som erbjuds. Studie- och yrkesvägledare eller motsvarande funktioner ska ha god kännedom om samtliga yrkesutbildningar i avtalsområdet. Gemensam planering av och deltagande i jobb- och utbildningsmässor är exempel på arbetsuppgifter som främjar ett gemensamt erbjudande av utbildningar. Avtalets parter vill verka för att öka intresset för yrkesutbildningar. 4.3 Ledning och styrning med påverkan på samverkan DalaWux utgörs av tre organ: politisk samverkansgrupp, chefsgrupp och föreningen DalaWux. 3 Uppgiften för deltagarna i dessa tre organ är ytterst, kopplat till primärt samverkansavtal, att för sina respektive huvudmän samverka med andra kommuner i det primära samverkansområdet. Reformen innebär att det finns ett gemensamt ansvar för parterna att planera och dimensionera utbildningsutbudet. Parterna är överens om att det gemensamma ansvaret som avses hanteras inom ramen för de strukturer som fastställs av DalaWux. DalaWux chefsgrupp och DalaWux förening arbetar enligt de uppdrag och de mandat som ges av politisk samverkansgrupp samt huvudmännen. Huvudmännen ansvarar fortsatt för all myndighetsutövning, beslut om kursutbud etc. 4.4 Möjlighet att ingå sekundärt samverkansavtal Part i samverkan äger möjlighet att sluta sekundära samverkansavtal med andra kommuner eller regioner. Avtalet ger dock inte möjlighet, utan överenskommelse med avtalets övriga parter, att sluta annat samverkansavtal med kommun utanför länet om utbildningar som ingår i detta avtal. Vidare ger inte avtalet möjlighet att skapa sekundära överlappande samverkansavtal mellan kommuner inom länet, gällande utbildningar som ingår i detta avtal. 4.5 Samråd med Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen erbjuder arbetsmarknadsutbildningar som inte direkt omfattas av planerings- och dimensioneringsreformen. Avtalets parter avser dock att löpande samråda med Arbetsförmedlingen då det krävs för att dimensionera utbildningsutbudet rätt i förhållande till efterfrågan och arbetsmarknadens behov samt för att arbetsmarknads- utbildningarna ska komplettera de reguljära utbildningarna, och vice versa. Formerna för hur samråd utformas och dokumenteras tas fram av DalaWux i samverkan med Arbetsförmedlingen. Det gäller till exempel hur och när dialogerna ska genomföras och vad de ska syfta till. Regional samordning skall eftersträvas i samverkan med Arbetsförmedlingen för att effektivisera arbetsprocesser och minska risken för dubbelarbete i kommunerna. 4.6 Samverkan med arbetslivet Av förordningen (2016:937) om regionalt yrkesvux framgår att:

Kf § 21 Rapport ej verkställda beslut, kvartal 1 2026 KS2026/198 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna rapporten. ___________ Ärendebeskrivning Socialnämnden har överlämnat rapport avseende ej verkställda beslut för kvartal 1 2026 och översänder den till kommunfullmäktige och kommunrevisionen för kännedom. Socialförvaltningen har till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnat en rapport över ej verkställda beslut för kvartal 1 2026. Sektorn har även rapporterat de beslut som verkställts och som tidigare har rapporterats som ej verkställda. Ej verkställda beslut Biståndsbeslut som inte verkställts inom 3 månader ska enligt 34 kap 1 § Socialtjänstlagen rapporteras till IVO. Det gäller beslut enligt 9 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:453) (SoL). Verkställda beslut Socialnämnden ska även till IVO anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 34 kap 2 § SoL har rapporterats som ej verkställt. Rapport till revisorer och kommunfullmäktige Enligt 34 kap 3 § SoL ska kommunens revisorer och kommunfullmäktige informeras om ej verkställda/verkställda beslut. Beslutsunderlag Rapport till Inspektionen för vård och omsorg den 31 mars 2026 Socialnämnden den 16 april 2026 § 31 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 21 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2028 § 96 Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 § 86 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 44 (51) Delges Socialnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-21 1 (2) Handläggare Diarienummer Susanne Hoffman KS2026/198 Kommunsekreterare Rapport ej verkställda beslut, kvartal 1 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna rapporten. Ärendebeskrivning Socialnämnden har överlämnat rapport avseende ej verkställda beslut för kvartal 1 2026 och översänder den till kommunfullmäktige och kommunrevisionen för kännedom. Socialförvaltningen har till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnat en rapport över ej verkställda beslut för kvartal 1 2026. Sektorn har även rapporterat de beslut som verkställts och som tidigare har rapporterats som ej verkställda. Ej verkställda beslut Biståndsbeslut som inte verkställts inom 3 månader ska enligt 34 kap 1 § Socialtjänstlagen rapporteras till IVO. Det gäller beslut enligt 9 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:453) (SoL). Verkställda beslut Socialnämnden ska även till IVO anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 34 kap 2 § SoL har rapporterats som ej verkställt. Rapport till revisorer och kommunfullmäktige Enligt 34 kap 3 § SoL ska kommunens revisorer och kommunfullmäktige informeras om ej verkställda/verkställda beslut. Beslutsunderlag Rapport till Inspektionen för vård och omsorg den 31 mars 2026 Protokollsutdrag från socialnämnden den 16 april 2026 § 31 Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Delges Socialnämnden Underskrifter Susanne Hoffman John Steen Kommunsekreterare Kommundirektör Protokoll Datum Sida Socialnämnden 2026-04-16 11 (13)

Kf § 22 Valärenden Ange diarienummer Beslut Skriv text här. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Skriv text här. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 46 (51)

Kf § 23 Fråga till kommunstyrelsens ordförande om barnrättsplanen KS2026/145 Förslag till beslut Skriv text här. __________ Ärendebeskrivning ” Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande rörande barnrättsplanen, En barnrättsgrupp har fått uppgiften att på ett organisatoriskt plan, och systematiskt sätt, ta fram strukturer för hur arbetet med barnkonventionen ska förankras i kommunen. Detta görs för att säkerställa de rättigheter barn har enligt den lagstadgade barnkonventionen. Hur fortskrider arbetet när det gäller, dels implementering av barnrättsplanen, del praktiserandet av denna, så som den beskrivs i den barnrättsplan som upprättades i kommunen år 2023? ” Beslutsunderlag Fråga från Pia Johansson (V) den 19 maj 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 47 (51)

Kf § 24 Fråga till socialnämndens ordförande om bemanning KS2026/241 Förslag till beslut Skriv text här. __________ Ärendebeskrivning ” Enkel fråga om bemanning till socialnämndens ordförande. En bra arbetsmiljö gör att människor vill, kan och orkar stanna i yrket inom hemtjänst och SÄBO. Vad behöver verksamheten inom vård och omsorg för ett mer tillitsbaserat ledarskap där mer utrymme ges till arbetstagare att själva planera tid och insatser tillsammans med brukare? ” Beslutsunderlag Fråga från Lena Stigsdotter den 19 maj 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 48 (51)

Kf § 25 Fråga till kommunstyrelsens ordförande om mat och kött KS2026/242 Förslag till beslut Skriv text här. __________ Ärendebeskrivning ” Enkel fråga till kommunstyrlens ordförande om mat och kött. Maten skall vara närproducerad och ekologisk. En målsättning är att halvera köttkonsumtionen i Sverige. Det är bättre att äta varierad kost och mer växtbaserat. Hur mycket närproducerad mat eller andra lokala produkter kan köpas in? går det att anpassa upphandlingarna för att möjliggöra inköp av den sort som kosten och kommunen önskar? ” Beslutsunderlag Fråga från Lena Stigsdotter den 19 maj 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 49 (51)

Kf § 26 Interpellationer och frågor Ange diarienummer Beslut Skriv text här. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Skriv text här. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 50 (51)

Kf § 27 Rapporter Ange diarienummer Beslut Skriv text här. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning Skriv text här. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 51 (51)

Kf § 28 Delgivningar Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av delgivningarna. __________ Följande delgivningar presenteras KS2026.680 Skrivelse till politikerna i kommunfullmäktige gällande skolfrågor från SH. Amiri den 2 april 2026 Protokoll från kommunstyrelsen den 26 maj 2026 KS2026/49 Beslut från kommunstyrelsen den 26 maj 2026, svar på medborgarförslag gällande offentlig toalett vid Morbyvallen i Gustafs. Medborgarförslaget bifalles och uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att till vintersäsongen 2026/2027 installera nödvändig teknisk utrustning för att möjliggöra en vinteröppen toalett. KS2025/499 Beslut från kommunstyrelsen den 26 maj 2026, svar på medborgarförslag gällande uppmärkning och skötsel av motionsslingorna på Åsen. Medborgarförslaget anses vara besvarat då kommunstyrelsesektorn bedömer att de åtgärder som redan vidtas i huvudsak uppfyller det inkomna förslaget. Justerandes sign Utdragsbestyrkande From: "Sh. MA Amiri" <amiri.shaheer@gmail.com> Sent: 2026-04-02 15:36:20 To: "kommun@ale.se" <kommun@ale.se>; "kommunstyrelsen@alingsas.se" <kommunstyrelsen@alingsas.se>; "kommunen@alvesta.se" <kommunen@alvesta.se>; "info@aneby.se" <info@aneby.se>; "arboga.kommun@arboga.se" <arboga.kommun@arboga.se>; "kommun@arjeplog.se" <kommun@arjeplog.se>; "kommun@arvidsjaur.se" <kommun@arvidsjaur.se>; "arvika.kommun@arvika.se" <arvika.kommun@arvika.se>; "kommun@askersund.se" <kommun@askersund.se>; "kommun@avesta.se" <kommun@avesta.se>; "kommun@bengtsfors.se" <kommun@bengtsfors.se>; "bergs.kommun@berg.se" <bergs.kommun@berg.se>; "kommunen@bjurholm.se" <kommunen@bjurholm.se>; "info@bjuv.se" <info@bjuv.se>; "kommunen@boden.se" <kommunen@boden.se>; "kommunen@bollebygd.se" <kommunen@bollebygd.se>; "bollnas@bollnas.se" <bollnas@bollnas.se>; "kommun@borgholm.se" <kommun@borgholm.se>; "kommun@borlange.se" <kommun@borlange.se>; "boras.stad@boras.se" <boras.stad@boras.se>; "medborgarcenter@botkyrka.se" <medborgarcenter@botkyrka.se>; "kommun@boxholm.se" <kommun@boxholm.se>; "kommunstyrelsen@bromolla.se" <kommunstyrelsen@bromolla.se>; "bracke@bracke.se" <bracke@bracke.se>; "burlovs.kommun@burlov.se" <burlovs.kommun@burlov.se>; "bastads.kommun@bastad.se" <bastads.kommun@bastad.se>; "kommun@dalsed.se" <kommun@dalsed.se>; "kommunen@danderyd.se" <kommunen@danderyd.se>; "kommun@degerfors.se" <kommun@degerfors.se>; "info@dorotea.se" <info@dorotea.se>; "kommun@eda.se" <kommun@eda.se>; "info@ekero.se" <info@ekero.se>; "kommun@eksjo.se" <kommun@eksjo.se>; "kommunen@emmaboda.se" <kommunen@emmaboda.se>; "kommunen@enkoping.se" <kommunen@enkoping.se>; "eskilstuna.kommun@eskilstuna.se" <eskilstuna.kommun@eskilstuna.se>; "kommunen@eslov.se" <kommunen@eslov.se>; "kommun@essunga.se" <kommun@essunga.se>; "info@fagersta.se" <info@fagersta.se>; "kommun@falkenberg.se" <kommun@falkenberg.se>; "kommunen@falkoping.se" <kommunen@falkoping.se>; "kontaktcenter@falun.se" <kontaktcenter@falun.se>; "kommun@filipstad.se" <kommun@filipstad.se>; "kommun@finspang.se" <kommun@finspang.se>; "flenskommun@flen.se" <flenskommun@flen.se>; "kommun@forshaga.se" <kommun@forshaga.se>; "kommun@fargelanda.se" <kommun@fargelanda.se>; "registrator@gagnef.se" <registrator@gagnef.se>; "kommunen@gislaved.se" <kommunen@gislaved.se>; "gnesta.kommun@gnesta.se" <gnesta.kommun@gnesta.se>; "kommun@gnosjo.se" <kommun@gnosjo.se>; "kommunstyrelse@grums.se" <kommunstyrelse@grums.se>; "kommun@grastorp.se" <kommun@grastorp.se>; "kommun@gullspang.se" <kommun@gullspang.se>; "post@gallivare.se" <post@gallivare.se>; "gavle.kommun@gavle.se" <gavle.kommun@gavle.se>; "stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se" <stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se>; "gotene.kommun@gotene.se" <gotene.kommun@gotene.se>; "info@habokommun.se" <info@habokommun.se>; "kommun@hagfors.se" <kommun@hagfors.se>; "kommun@hallsberg.se" <kommun@hallsberg.se>; "kommun@hallstahammar.se" <kommun@hallstahammar.se>; "kommunstyrelsen@halmstad.se" <kommunstyrelsen@halmstad.se>; "kommun@hammaro.se" <kommun@hammaro.se>; "haningekommun@haninge.se" <haningekommun@haninge.se>; "kommunen@haparanda.se" <kommunen@haparanda.se>; "information@heby.se" <information@heby.se>; "kommun@hedemora.se" <kommun@hedemora.se>; "kontaktcenter@helsingborg.se" <kontaktcenter@helsingborg.se>; "herrljunga.kommun@herrljunga.se" <herrljunga.kommun@herrljunga.se>; "kommunen@hjo.se" <kommunen@hjo.se>; "hofors.kommun@hofors.se" <hofors.kommun@hofors.se>; "servicecenter@huddinge.se" <servicecenter@huddinge.se>; "kommun@hudiksvall.se" <kommun@hudiksvall.se>; "kommunen@hultsfred.se" <kommunen@hultsfred.se>; "kommunen@hylte.se" <kommunen@hylte.se>; "kommun@habo.se" <kommun@habo.se>; "kommun@hellefors.se" <kommun@hellefors.se>; "kommun@herjedalen.se" <kommun@herjedalen.se>; "kommun@harnosand.se" <kommun@harnosand.se>; "kommun@harryda.se" <kommun@harryda.se>; "kommunen@hassleholm.se" <kommunen@hassleholm.se>; "kommunen@hoganas.se" <kommunen@hoganas.se>; "kommun@hogsby.se" <kommun@hogsby.se>; "kommunen@horby.se" <kommunen@horby.se>; "kommun@hoor.se" <kommun@hoor.se>; "kommun@jokkmokk.se" <kommun@jokkmokk.se>; "kontakt@jarfalla.se" <kontakt@jarfalla.se>; "kommunstyrelse@jonkoping.se" <kommunstyrelse@jonkoping.se>; "kommun@kalix.se" <kommun@kalix.se>; "kommun@kalmar.se" <kommun@kalmar.se>; "kommun@karlsborg.se" <kommun@karlsborg.se>; "info@karlshamn.se" <info@karlshamn.se>; "info@karlskoga.se" <info@karlskoga.se>; "karlskrona.kommun@karlskrona.se" <karlskrona.kommun@karlskrona.se>; "karlstadskommun@karlstad.se" <karlstadskommun@karlstad.se>; "kommunen@katrineholm.se" <kommunen@katrineholm.se>; "kommun@kil.se" <kommun@kil.se>; "kinda@kinda.se" <kinda@kinda.se>; "kommun@kiruna.se" <kommun@kiruna.se>; "kommun@klippan.se" <kommun@klippan.se>; "knivsta@knivsta.se" <knivsta@knivsta.se>; "kommun@kramfors.se" <kommun@kramfors.se>; "kommun@kristianstad.se" <kommun@kristianstad.se>; "kommunen@kristinehamn.se" <kommunen@kristinehamn.se>; "krokoms.kommun@krokom.se" <krokoms.kommun@krokom.se>; "kommun@kumla.se" <kommun@kumla.se>; "kommun@kungsbacka.se" <kommun@kungsbacka.se>; "info@kungsor.se" <info@kungsor.se>; "kommun@kungalv.se" <kommun@kungalv.se>; "kontakt@kavlinge.se" <kontakt@kavlinge.se>; "kopings.kommun@koping.se" <kopings.kommun@koping.se>; "kommun@laholm.se" <kommun@laholm.se>; "kontaktcenter@landskrona.se" <kontaktcenter@landskrona.se>; "kommun@laxa.se" <kommun@laxa.se>; "kontaktcenter@lekeberg.se" <kontaktcenter@lekeberg.se>; "kommun@leksand.se" <kommun@leksand.se>; "kommun@lerum.se" <kommun@lerum.se>; "info@lessebo.se" <info@lessebo.se>; "lidingo.stad@lidingo.se" <lidingo.stad@lidingo.se>; "kommun@lidkoping.se" <kommun@lidkoping.se>; "kommunen@lillaedet.se" <kommunen@lillaedet.se>; "kommun@lindesberg.se" <kommun@lindesberg.se>; "kontakt@linkoping.se" <kontakt@linkoping.se>; "info@ljungby.se" <info@ljungby.se>; "kommun@ljusdal.se" <kommun@ljusdal.se>; "kommun@ljusnarsberg.se" <kommun@ljusnarsberg.se>; "info@lomma.se" <info@lomma.se>; "info@ludvika.se" <info@ludvika.se>; "lulea.kommun@lulea.se" <lulea.kommun@lulea.se>; "lunds.kommun@lund.se" <lunds.kommun@lund.se>; "kommun@lycksele.se" <kommun@lycksele.se>; "kommun@lysekil.se" <kommun@lysekil.se>; "kommunstyrelsen@malmo.se" <kommunstyrelsen@malmo.se>; "kommun@malung-salen.se" <kommun@malung-salen.se>; "kommunstyrelsen@mala.se" <kommunstyrelsen@mala.se>; "info@mariestad.se" <info@mariestad.se>; "ks@markaryd.se" <ks@markaryd.se>; "ks@mark.se" <ks@mark.se>; "kommunen@mellerud.se" <kommunen@mellerud.se>; "mjolbykommun@mjolby.se" <mjolbykommun@mjolby.se>; "mora.kommun@mora.se" <mora.kommun@mora.se>; "motala.kommun@motala.se" <motala.kommun@motala.se>; "kommun@mullsjo.se" <kommun@mullsjo.se>; "munkedal.kommun@munkedal.se" <munkedal.kommun@munkedal.se>; "kommun@munkfors.se" <kommun@munkfors.se>; "kontakt@molndal.se" <kontakt@molndal.se>; "kommun@monsteras.se" <kommun@monsteras.se>; "kommun@morbylanga.se" <kommun@morbylanga.se>; "registrator@nacka.se" <registrator@nacka.se>; "nora.kommun@nora.se" <nora.kommun@nora.se>; "info@norberg.se" <info@norberg.se>; "kommun@nordanstig.se" <kommun@nordanstig.se>; "kommun@nordmaling.se" <kommun@nordmaling.se>; "norrkoping.kommun@norrkoping.se" <norrkoping.kommun@norrkoping.se>; "kontaktcenter@norrtalje.se" <kontaktcenter@norrtalje.se>; "info@norsjo.se" <info@norsjo.se>; "kommun@nybro.se" <kommun@nybro.se>; "kommun@nykvarn.se" <kommun@nykvarn.se>; "kommun@nykoping.se" <kommun@nykoping.se>; "registrator@nynashamn.se" <registrator@nynashamn.se>; "kommunstyrelsen@nassjo.se" <kommunstyrelsen@nassjo.se>; "kommun@ockelbo.se" <kommun@ockelbo.se>; "ks@olofstrom.se" <ks@olofstrom.se>; "orsa.kommun@orsa.se" <orsa.kommun@orsa.se>; "kommun@orust.se" <kommun@orust.se>; "kommun@osby.se" <kommun@osby.se>; "kommunen@oskarshamn.se" <kommunen@oskarshamn.se>; "kommun@ovanaker.se" <kommun@ovanaker.se>; "kommun@oxelosund.se" <kommun@oxelosund.se>; "kommun@pajala.se" <kommun@pajala.se>; "kundcenter@partille.se" <kundcenter@partille.se>; "kommunhuset@perstorp.se" <kommunhuset@perstorp.se>; "kommun@pitea.se" <kommun@pitea.se>; "ragunda.kommun@ragunda.se" <ragunda.kommun@ragunda.se>; "regiongotland@gotland.se" <regiongotland@gotland.se>; "kommun@robertsfors.se" <kommun@robertsfors.se>; "stadshuset@ronneby.se" <stadshuset@ronneby.se>; "kommun@rattvik.se" <kommun@rattvik.se>; "kommun.info@sala.se" <kommun.info@sala.se>; "info@salem.se" <info@salem.se>; "kommun@sandviken.se" <kommun@sandviken.se>; "sigtuna.kommun@sigtuna.se" <sigtuna.kommun@sigtuna.se>; "simrishamns.kommun@simrishamn.se" <simrishamns.kommun@simrishamn.se>; "kommun@sjobo.se" <kommun@sjobo.se>; "skara.kommun@skara.se" <skara.kommun@skara.se>; "kundtjanst@skelleftea.se" <kundtjanst@skelleftea.se>; "kommun@skinnskatteberg.se" <kommun@skinnskatteberg.se>; "kansli@skurup.se" <kansli@skurup.se>; "skovdekommun@skovde.se" <skovdekommun@skovde.se>; "kommun@smedjebacken.se" <kommun@smedjebacken.se>; "kommun@solleftea.se" <kommun@solleftea.se>; "sollentuna.kommun@sollentuna.se" <sollentuna.kommun@sollentuna.se>; "kommunstyrelsen@solna.se" <kommunstyrelsen@solna.se>; "kommun@sorsele.se" <kommun@sorsele.se>; "info@sotenas.se" <info@sotenas.se>; "kommunen@staffanstorp.se" <kommunen@staffanstorp.se>; "kommun@stenungsund.se" <kommun@stenungsund.se>; "kommunstyrelsen@stockholm.se" <kommunstyrelsen@stockholm.se>; "storfors.kommun@storfors.se" <storfors.kommun@storfors.se>; "ks@storuman.se" <ks@storuman.se>; "kommun@strangnas.se" <kommun@strangnas.se>; "kommun@stromstad.se" <kommun@stromstad.se>; "kommun@stromsund.se" <kommun@stromsund.se>; "kommunstyrelsen@sundbyberg.se" <kommunstyrelsen@sundbyberg.se>; "sundsvalls.kommun@sundsvall.se" <sundsvalls.kommun@sundsvall.se>; "kommun@sunne.se" <kommun@sunne.se>; "kommunen@surahammar.se" <kommunen@surahammar.se>; "info@svalov.se" <info@svalov.se>; "kommunen@svedala.se" <kommunen@svedala.se>; "kansliet@svenljunga.se" <kansliet@svenljunga.se>; "kommun@saffle.se" <kommun@saffle.se>; "Säters Kommun - Kommun" <kommun@sater.se>; "kommun@savsjo.se" <kommun@savsjo.se>; "kommunstyrelsen@soderhamn.se" <kommunstyrelsen@soderhamn.se>; "kommun@soderkoping.se" <kommun@soderkoping.se>; "sodertalje.kommun@sodertalje.se" <sodertalje.kommun@sodertalje.se>; "info@solvesborg.se" <info@solvesborg.se>; "kommun@tanum.se" <kommun@tanum.se>; "kommun@tibro.se" <kommun@tibro.se>; "tidaholms.kommun@tidaholm.se" <tidaholms.kommun@tidaholm.se>; "kommunstyrelsen@tierp.se" <kommunstyrelsen@tierp.se>; "timra.kommun@timra.se" <timra.kommun@timra.se>; "kommunen@tingsryd.se" <kommunen@tingsryd.se>; "kommun@tjorn.se" <kommun@tjorn.se>; "kommun@tomelilla.se" <kommun@tomelilla.se>; "torsby.kommun@torsby.se" <torsby.kommun@torsby.se>; "info@torsas.se" <info@torsas.se>; "kommun@tranemo.se" <kommun@tranemo.se>; "tranaskommun@tranas.se" <tranaskommun@tranas.se>; "trelleborgs.kommun@trelleborg.se" <trelleborgs.kommun@trelleborg.se>; "trollhattans.stad@trollhattan.se" <trollhattans.stad@trollhattan.se>; "trosa@trosa.se" <trosa@trosa.se>; "kommun@tyreso.se" <kommun@tyreso.se>; "kc@taby.se" <kc@taby.se>; "kommunen@toreboda.se" <kommunen@toreboda.se>; "kommunen@uddevalla.se" <kommunen@uddevalla.se>; "kommun@ulricehamn.se" <kommun@ulricehamn.se>; "umea.kommun@umea.se" <umea.kommun@umea.se>; "upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se" <upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se>; "kommun@upplands-bro.se" <kommun@upplands- bro.se>; "uppsala.kommun@uppsala.se" <uppsala.kommun@uppsala.se>; "ledningskontoret@uppvidinge.se" <ledningskontoret@uppvidinge.se>; "vadstena.kommun@vadstena.se" <vadstena.kommun@vadstena.se>; "info@vaggeryd.se" <info@vaggeryd.se>; "kommun@valdemarsvik.se" <kommun@valdemarsvik.se>; "kommun@vallentuna.se" <kommun@vallentuna.se>; "vansbro.kommun@vansbro.se" <vansbro.kommun@vansbro.se>; "vara.kommun@vara.se" <vara.kommun@vara.se>; "ks@varberg.se" <ks@varberg.se>; "kansliet@vaxholm.se" <kansliet@vaxholm.se>; "vellinge.kommun@vellinge.se" <vellinge.kommun@vellinge.se>; "kommun@vetlanda.se" <kommun@vetlanda.se>; "vilhelmina.kommun@vilhelmina.se" <vilhelmina.kommun@vilhelmina.se>; "kommun@vimmerby.se" <kommun@vimmerby.se>; "vindelns.kommun@vindeln.se" <vindelns.kommun@vindeln.se>; "kommun@vingaker.se" <kommun@vingaker.se>; "kommunen@vargarda.se" <kommunen@vargarda.se>; "kommun@vanersborg.se" <kommun@vanersborg.se>; "vannas.kommun@vannas.se" <vannas.kommun@vannas.se>; "varmdo.kommun@varmdo.se" <varmdo.kommun@varmdo.se>; "kontaktcenter@varnamo.se" <kontaktcenter@varnamo.se>; "kommun@vastervik.se" <kommun@vastervik.se>; "kommunstyrelsen@vasteras.se" <kommunstyrelsen@vasteras.se>; "kommunstyrelsen@vaxjo.se" <kommunstyrelsen@vaxjo.se>; "ydre.kommun@ydre.se" <ydre.kommun@ydre.se>; "kommunen@ystad.se" <kommunen@ystad.se>; "kommun@amal.se" <kommun@amal.se>; "ange@ange.se" <ange@ange.se>; "kundtjanst@are.se" <kundtjanst@are.se>; "kommun@arjang.se" <kommun@arjang.se>; "kommun@asele.se" <kommun@asele.se>; "kommun@astorp.se" <kommun@astorp.se>; "kontakt@atvidaberg.se" <kontakt@atvidaberg.se>; "info@almhult.se" <info@almhult.se>; "kommun@alvdalen.se" <kommun@alvdalen.se>; "kommun@alvkarleby.se" <kommun@alvkarleby.se>; "kommunen@alvsbyn.se" <kommunen@alvsbyn.se>; "info@engelholm.se" <info@engelholm.se>; "kommun@ockero.se" <kommun@ockero.se>; "kommun@odeshog.se" <kommun@odeshog.se>; "servicecenter@orebro.se" <servicecenter@orebro.se>; "kommunkontor@orkelljunga.se" <kommunkontor@orkelljunga.se>; "kommunen@ornskoldsvik.se" <kommunen@ornskoldsvik.se>; "kundcenter@ostersund.se" <kundcenter@ostersund.se>; "kommun@osteraker.se" <kommun@osteraker.se>; "kommunen@osthammar.se" <kommunen@osthammar.se>; "kommun@ostragoinge.se" <kommun@ostragoinge.se>; "kommun@overkalix.se" <kommun@overkalix.se>; "kommun@overtornea.se" <kommun@overtornea.se> Subject: Skolan Du får inte ofta e-post från amiri.shaheer@gmail.com. Läs om varför det här är viktigt Till politikerna i kommunfullmäktige Jag skriver till er för att uppmärksamma ett allvarligt problem som jag anser kräver omedelbar handling från kommunens sida. Det handlar om att barn och ungdomar allt oftare vistas ute på stan under skoltid i stället för att vara i klassrummet. Det är inte ovanligt att se elever gå runt i affärer, vistas i centrum, åka runt på sparkcyklar eller hänga i grupper mitt under pågående lektioner. Detta sker alltså under den tid då de borde vara i skolan och få undervisning. Jag vill därför ställa några viktiga frågor till er som folkvalda och ansvariga för kommunens verksamhet: Hur kan det accepteras att barn befinner sig ute på gatorna under skoltid? Vilket ansvar tar kommunen för att säkerställa att elever faktiskt är i skolan? Vad gör ni för att skydda barn från att hamna i otrygga miljöer eller komma i kontakt med destruktiva och kriminella sammanhang? Hur arbetar ni förebyggande innan problemen växer sig större? Detta handlar inte bara om skolans ordningsregler. Det handlar om barns trygghet, utbildning och framtid. När elever lämnar skolområdet eller vistas ute utan tydlig vuxennärvaro under skoldagen riskerar de att missa viktig undervisning, tappa strukturen i sin vardag och i värsta fall påverkas av fel personer och fel miljöer. I dag talas det ofta om kriminalitet bland unga, om hårdare straff och om åtgärder när problemen redan blivit mycket allvarliga. Men varför väntar samhället tills det är för sent? Varför bygger vi inte i stället ett tryggare system i skolan från början? Jag anser att kommunen måste se över hur skolorna arbetar med tillsyn, närvaro och elevers rörelsefrihet under skoltid. Det bör finnas tydliga regler för när elever får lämna skolan och under vilka omständigheter detta får ske. Skolan ska vara en trygg plats där barn får kunskap, struktur, vuxenstöd och framtidstro. Barn hör hemma i skolan under skoltid – inte på stan. Därför uppmanar jag er i kommunfullmäktige att ta denna fråga på allvar och arbeta för:  ökad tillsyn och kontroll under skoltid,  tydligare regler kring elevers vistelse utanför skolan,  stärkta trygghetsåtgärder i skolmiljön,  och ett förebyggande arbete som skyddar barn innan de hinner hamna fel. Jag hoppas att ni vill lyfta denna fråga och visa att barns trygghet och utbildning verkligen är en prioriterad fråga i kommunen. Med vänliga hälsningar SH. Amiri Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 28 (59)

Sn § 31 Ej verkställda beslut kvartal 1, 2026 SN2026/0108 Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen och översänder den till kommunfullmäktige och kommunrevisionen för kännedom. Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnat en rapport över ej verkställda beslut kvartal 1, 2026. Förvaltningen har även rapporterat de beslut som verk-ställts och som tidigare har rapporterats som ej verkställda. Ej verkställda beslut Biståndsbeslut som inte verkställts inom 3 månader ska enligt 34 kap 1 § Socialtjänstlagen rapporteras till IVO. Det gäller beslut enligt 9 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:453) (SoL). Verkställda beslut Socialnämnden ska även till IVO anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 34 kap 2 § SoL har rapporterats som ej verkställt. Rapport till revisorer och kommunfullmäktige Enligt 34 kap 3 § SoL ska kommunens revisorer och kommunfullmäktige informeras om ej verkställda/verkställda beslut. Underlag till beslut Sammanställning rapport kvartal 1, 2026 Delges Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Rapport till IVO 2026-03-31 (avser kvartal 1 2026) Nedan redovisas uppgifter som är inrapporterade till IVO. Inrapporteringen avser både ej verkställda beslut samt beslut som nu verkställts men som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut. I kommentarskolumnen är uppgifter som är nya markerad som fet text. Beslut om särskild boende enligt 4 kap 1 § SOL Rapport om: • 5 ej verkställda beslut • 2 verkställda beslut Beslutsdatum Verkställt Kommentar 2026-02-23 Saknar ledig lägenhet. Har hemtjänstinsatser. 2025-06-27 Sökande från annan kommun. Bor numera på äldreboende med hemtjänstinsatser 2026-03-20 Saknar ledig lägenhet. Bor på särskilt boende i annan 2025-09-16 kommun Medverkar inte till verkställighet. Har idag insatsen boende 2025-09-16 med särskild service SOL sedan 2018 Kommer att bli erbjuden plats i april 2026 Har kompenserade hemtjänstinsatser. Han är erbjuden plats 2025-12-08 i april 2026 Har kompenserande hemtjänst och dagverksamhet. 2025-12-12 Erbjuden plats i april 2026 Har hemtjänstinsatser och växelvård/avlastningsbeslut som 2025-12-12 är verkställt. Kommer bli erbjuden plats i april 2026 Folkbokförd i annan kommun. Kommer bli erbjuden plats i 2025-12-16 april 2026 Beslut om särskilt anpassad bostad enligt 9 kap 9 § LSS Rapport om: • 1 ej verkställda beslut • 1 verkställt • 1 avslutat 2026-01-22 Saknar ledig lägenhet. Den enskilde har kompenserande 2024-06-03 insatser i form av boendestöd Har erbjudits plats 8 december 2025. Flyttar in vecka 5, 2026 2026-01-29 Avsl. Vill bo på ett specifikt boende. Vill vänta tills lägenhet är 2025-03-27 ledig. Tar tillbaka ansökan. Vill inte flytta hemifrån. Har blivit erbjuden lägenhet och ska dit och titta på den. 2025-12-23 Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 45 (51)

§ 32 Budgetbehov KN 2027 samt plan 2028-2030 KN2026/24 Beslut Kulturnämnden beslutar godkänna framtaget budgetförslag för 2027 samt plan 2028-2030 enligt bilaga. ___________ Ärendebeskrivning Kulturnämndens har inget behov att utöka ramen för driftsbudgeten utöver de generella uppräkningarna med två undantag: 1. Kungliga biblioteket (KB) har i uppdrag av regeringen att ta fram gemensamma krav och en standard för utlåning av e-böcker och ljudböcker på folkbibliotek. En delredovisning av uppdraget lämnades till regeringen 1 december 2025. Uppdraget ska slutredovisas 1 december 2026. KB trycker på att en nationell lösning kräver att kommunerna organiserar sig och är beredda att ta ansvar för finansiering. SKR arbetar med att ta fram kunskapsunderlag om möjliga organisationsformer för kommunerna samt kommunernas kostnader för hanteringen av e-böcker på folkbibliotek. Vad det innebär för Säters del är okänt, men Kulturenheten föreslår 75 tKr utifrån information från SKR. 2. Byföreningen i Bispberg, vill tillgängliggöra delar av kulturmiljöerna i Bispberg utifrån samma upplägg som övriga platser i Silverringen. Dialog med Länsstyrelsen har initierats, främst för renovering av den gamla gruvlaven. Utifrån lärdomar från tidigare projekt i Grängshammar, kan kommunen behöva stötta projektet som medfinansiärer för extern finansiering. Även om många frågetecken finns att reda ut, föreslår Kulturenheten 400 tKr. Kulturenheten föreslår också en extra satsning på teknik i Folkets Hus. Sedan det nya avtalet beslutades om har mycket hänt när det gäller översyn av teknik. Lokalerna har blivit enklare att arbeta med och mer lättillgängliga för fler. Men ytterligare behov finns i investeringar. 500 tKr extra, förutom de 100 tKr som redan ligger i investeringsplanen. Beslutsunderlag Budget 2027 och plan 2028-2030, Kulturnämnden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kulturnämnden 2026-04-30 5 (5) Delges Kommunstyrelsen Ekonomichef Justerandes sign Utdragsbestyrkande Budget 2027 och plan 2028–2030 Kulturnämnden Utkast per 2026-04-20 Innehåll 1 Budgetprocess och resursfördelning ........................................................... 3 2 Budgetförutsättningar .................................................................................... 5 3 Nämndens förutsättningar ............................................................................. 5 3.1 Nettokostnadsavvikelse .......................................................................... 5 3.2 Analys av nämndens verksamheter ....................................................... 6 3.3 Nämndens behovsanalys ....................................................................... 9 3.4 Nämndens tekniska ramar och prioriteringar ......................................... 9 4 Investeringsbudget ....................................................................................... 11 Budgetdirektiv 2027–2030 2 1 Budgetprocess och resursfördelning Fördelningen av medel till verksamheterna utgår ofta från tidigare års ramar och resultat. Till detta har det lagts till, eller dragits ifrån. Väldigt förenklat kan man säga att om verksamheten har haft ett överskott har dess budgetram minskats, och om den har haft ett underskott har den ökats – eller så har det tagits ett beslut om att verksamheten måste göra en besparing. Säters kommun har sedan budget 2025 en förändrad budgetprocess och använder en resursfördelningsmodell som baseras på prislappar, även kallad prislappsmodellen. I stället för att som tidigare fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”, görs en preliminär fördelning utifrån vad verksamheterna bör kosta. Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”. Prislappen utgår ifrån standardkostnaden i kostnadsutjämningen. Kommunens standardkostnad är det som till exempel en grundskoleelev "borde" kosta utifrån de förutsättningar kommunen har. Standardkostnaden är den teoretiska kostnad som kommunen (enligt systemet) bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Rikets standardkostnad kommer från inrapporterade räkenskapssammandrag (RS) två år före. Kommunens samtliga verksamheter omfattas av prislappsmodellen. Det är dock inte alla verksamheter som omfattas av kostnadsutjämningssystemet, bara det som brukar kallas ”obligatorisk verksamhet”. Dit hör förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, ordinärt- och särskilt boende. LSS har en egen utjämning. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen. För dessa kan man antingen välja att: a) budget på budget b) budgetera efter mest lika kommuners eller c) lika stora kommuners kostnader Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån den kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs göra prioriteringar som i modellen kallas prioriteringsutrymme. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop. Budgetdirektiv 2027–2030 3 Bild över SKR:s resursfördelningsmodell: Kommunens intäkter förändras inte med prislappsmodellen. Den ger ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. Det som ändras är att politiken får ett kraftfullare verktyg för att bedöma vad som är grundkostnaden för verksamheterna och hur stort utrymme man har till sitt förfogande för att göra satsningar/prioriteringar. Budgetdirektiv 2027–2030 4 2 Budgetförutsättningar Internränta Intern räntesats för beräkning av kapitalkostnader beräknas till 2,5 % år 2027 och framåt enligt budgetdirektiven. Personalkostnader Säters kommun beställer en prognos från Skandia som ligger till underlag för PO-påslaget i kommunen, den senaste prognosen från Skandia är per 2025-12-31. 2027 2028 2029 2030 PO-pålägg för Säter 39,83 40,20 40,36 40,36 varav arbetsgivaravgifter 31,42 31,42 31,42 31,42 varav pension/avgifter 8,41 8,78 8,94 8,94 Exklusive förändringar av PO-pålägg beräknas arbetskraftskostnaderna öka med 3,5 % år 2027– 2029 och med antagande om 3,5 % även för 2030. Övriga kostnader Övrig förbrukning beräknas öka med 2,6 % per år under perioden 2027–2029 med antagande om samma ökning för 2030. 3 Nämndens förutsättningar 3.1 Nettokostnadsavvikelse Vad kostar verksamheterna i vår kommun? Vart är vi på väg? Hur ser det ut i förhållande till andra kommuner? För politiker, tjänstepersoner och allmänhet kan det vara intressant att analysera kostnaderna i den egna kommunen. Jämförelser med andra kommuner bidrar till en bredare beskrivning av nuläget och jämförelser över tiden kan ge värdefull information om vart kommunen är på väg. I Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) samlas olika nyckeltal för kommuners och regioners alla verksamheter. Kolada är en öppen och gratis databas för kommuner och regioner. Med drygt 6 000 nyckeltal tillgängliga i databasen har den ett brett utbud av mått som är lämpliga för jämförelser och analyser i kommunsektorn. Kolada är en tjänst som tillhandahålls av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). RKA är en ideell förening bildad av staten och Sveriges Kommuner och Regioner i samarbete, och förvaltar och utvecklar Kolada, främjar jämförelser Budgetdirektiv 2027–2030 5 mellan kommuner och regioner samt främjar analyser av kommuners och regioners verksamheter och förhållanden. Begreppsdefinitioner: • Nettokostnad: Verksamhetens nettokostnad är vad verksamheten faktiskt kostar med hänsyn till verksamhetens intäkter. • Nettokostnadsavvikelse: Nettokostnadsavvikelse är differensen mellan referenskostnaden för en verksamhet och faktisk nettokostnad för en verksamhet i en viss kommun. • Referenskostnad: Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde kosta enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet samt med hänsyn taget till respektive kommuns strukturella förutsättningar. Referenskostnaden rör sig relativt andra kommuner då den beror på kostnadsutvecklingen i rikets alla kommuner. Nettokostnadsavvikelsen för Säter jämför nettokostnaden med referenskostnaden, dvs statistiskt förväntad kostnad utifrån Säters kommuns demografi och förutsättningar. Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge på grund av hög ambitionsnivå exempelvis till följd av politiska satsningar och/eller låg effektivitet. Nettokostnadsavvikelsen presenteras i procent eller i miljoner kronor. Viktigt att tänka på är att nettokostnadsavvikelse och budgetavvikelse inte är samma sak. Nettokostnaderna är de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under åren. Budgetavvikelsen är som det låter, dvs avvikelse mot lagd budget. Detta betyder att politiska satsningar medför att verksamheter får kosta mer än vad som är beräknat utifrån Säters kommuns förutsättningar. 3.2 Analys av nämndens verksamheter Kulturnämnden är en verksamhet som inte är prislappsstyrd, där bygger referenskostnaden på en jämförelse med liknande kommuner. Liknande kommuner är en jämförelsegrupp med 7 kommuner som strukturellt liknar den kommun eller den region som är i fokus. Liknande kommuner som jämförelsegrupp finns på kommunal nivå för olika verksamhetsområden, till exempel grundskola och äldreomsorg, samt för en övergripande nivå som förutom invånarantal baseras på skattekraft och strukturkostnad. Jämförelsen med mest lika kommuner bygger på insamlat data som rapporterats in via SCB:s räkenskapssammandrag, i den aktuella jämförelsen används data för 2024 då samtliga data för räkenskapssammandraget för 2025 beräknas vara klart först hösten 2026. Budgetdirektiv 2027–2030 6 Diagram Nettokostnad bibliotek, kr/inv. (Kolada). Jämförelse med ”mest lika” kommuner. Stapel med svart ram avser Säters kommun. Diagram Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal/inv. (Kolada). Jämförelse med ”mest lika” kommuner. Stapel med svart ram avser Säters kommun. Budgetdirektiv 2027–2030 7 Diagram Kommunala bibliotek, antal/1000 inv. (Kolada). Jämförelse med ”mest lika” kommuner. Stapel med svart ram avser Säters kommun. Enligt SKR är de kommuner som definieras som ”Mest lika” Säters kommun på övergripande nivå Hofors, Åre, Boxholm, Hjo, Herrljunga, Åtvidaberg och Arboga. Se bild från SKR:s budgetmodell nedan: Mest lika kommuner, 2024, Säter Mest lik …....................................................................................................................................................................................................................7:e mest lik Ordning 1 2 3 4 5 6 7 Övergripande Hofors Åre Boxholm Hjo Herrljunga Åtvidaberg Arboga Fritidshem Surahammar Lycksele Åre Sävsjö Bjuv Lessebo Kungsör Förskola Gnesta Åtvidaberg Hylte Tranemo Ovanåker Söderköping Uppvidinge Grundskola Nora Bromölla Tidaholm Älvkarleby Markaryd Flen Vingåker Gymnasieskola Malung-Sälen Nordanstig Bengtsfors Åre Lysekil Trosa Heby Vuxenutbildning Vännäs Bollebygd Kinda Rättvik Smedjebacke Åtvidaberg Båstad Äldreomsorg Munkedal Hjo Fagersta Markaryd Tomelilla Grums Töreboda IFO Härjedalen Tranemo Götene Svalöv Vårgårda Gnosjö Söderköping LSS Gnosjö Åtvidaberg Hofors Munkedal Fagersta Filipstad Ovanåker Budgetdirektiv 2027–2030 8 3.3 Nämndens behovsanalys Kulturnämndens budgetbehov för perioden 2027–2030 har beräknats utifrån de budgetförutsättningar som anges i kapitel 2. Beräkningen görs för att beräkna behovet för perioden samtidigt som jämförelse görs mot den tekniska ramen enligt resursfördelningsmodellen. Tabell: Kulturnämndens budgetbehov 2027, belopp visas i tkr. Kulturnämnden Budget 2026 Budgetbehov 2027 Förändring Intäkter 1 143 1 173 30 Personal 8 728 9 010 282 Övriga kostnader 11 495 12 269 774 Kapitalkostnader 318 326 8 Totalt (netto) 19 398 20 432 1 034 Beräkningen ovan visar att Kulturnämndens totala behov för 2027 är en budgetram på 20,4 mkr, vilket innebär en ökning av den totala ramen med 1034 tkr jämfört med 2026 års budgetram. I ökningen har kostnader och intäkter räknats upp i enlighet med budgetdirektiven samt att det lagts till 75 tkr i extramedel kopplat till kostnader för hantering av e-böcker på folkbibliotek och 400 tkr för medfinansiering av utveckling och tillgängliggörande av kulturmiljön i Bispberg. 3.4 Nämndens tekniska ramar och prioriteringar Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. Verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Rikets standardkostnad kommer från inrapporterade räkenskapssammandrag (RS) två år före. Kommunens samtliga verksamheter omfattas av prislappsmodellen. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen. Kulturnämnden är en sådan verksamhet. I modellen för 2027 har Säters kommun valt att bygga budgeten för kulturnämnden utifrån alternativet ”budgetera efter mest lika kommuner”. Tabellen visar Kulturnämndens totala tekniska ram 2027, behovsanalysen 2027 samt differensen i tkr. Teknisk ram Budgetbehov Verksamheter Differens 2027 2027 Summa 8 110 20 432 -12 322 Budgetdirektiv 2027–2030 9 En differens uppstår mellan den tekniska ramen och det framräknade budgetbehovet för 2027 på totalt -12 322 tkr, vilket innebär att det beräknade behovet för 2027 är betydligt större än den tilldelade tekniska ramen. Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån den kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs göra prioriteringar som i modellen kallas prioriteringsutrymme. Vad som menas med högre ambitionsnivå är till exempel att bevilja mer omfattande insatser till kommunens äldre än vad den tekniska ramen ger utrymme för. Vid budgetprocessen 2025 var det första gången som den nya resursfördelningsmodellen användes i Säters kommun. Under 2027 så behöver eventuella avvikelser och differenser hanteras inom prioriteringar för att Kulturnämndens budget 2027 ska stämma överens med de faktiska kostnaderna. Med tiden kommer det bli tydligare och enklare att identifiera prioriteringar då förståelsen och noggrannheten kring den ekonomiska redovisningen och inrapporterade data förbättras. Tabellen nedan visar avvikelser per verksamhetskod inom Kulturnämnden: Räkenskapssammandragets verksamhetskoder Budgetbehov 2027 Teknisk ram 2027 Diff 2027 100 Nämnd- och styrelseverksamhet 248 16 -232 310 Stöd till kulturverksamhet 448 139 -309 315 Allmän kulturverksamhet 10 087 1 783 -8 304 320 Bibliotek 9 649 6 172 -3 477 20 432 8 110 -12 322 Den största avvikelsen inom Kulturnämnden finns hos verksamhetskoden 315 allmän kulturverksamhet som enligt modellen har en teknisk ram för 2027 på 8 304 tkr mer än budgetbehovet för 2027. Även verksamhetskod 320 Bibliotek sticker ut med en teknisk ram på 6 172 tkr, vilket är 3 477 tkr mindre än det budgeterade behovet för 2027. Inom verksamhetskod 315 ryms bland annat Åsgårdarna och Biografmuséet samt Folkets hus. När det gäller avvikelsen för budgeterad kostnad för bibliotek i jämförelse med den tekniska ramen så beror skillnaden till största del på antal bibliotek, se Diagram Kommunala bibliotek, antal/1000 inv. (Kolada). Jämförelse med ”mest lika” kommuner. Tabellen visar Kulturnämndens tekniska ram, prioriteringar och budgetbehov för 2027 i tusentals kronor: Teknisk ram 2027 Prioriteringar 2027 Budgetbehov 2027 8 110 12 322 20 432 Budgetdirektiv 2027–2030 10 Teknisk ram + Prioriteringar = Budgetbehov 2027. Kulturnämndens budgetbehov 2027 uppgår till totalt 20 432 tkr. Budget 2028–2031 Kulturnämndens budgetbehov för 2028–2031 beräknat utifrån befintlig verksamhet samt de budgetförutsättningar som anges i kapitel 3. År Budgetbehov (tkr) 2028 20 969 2029 21 520 2030 22 086 2031 22 667 4 Investeringsbudget Förslag till investeringsbudget 2027 med plan för 2028–2030 för Kulturnämnden. År Belopp 2027 750 tkr 2028 250 tkr 2029 250 tkr 2030 250 tkr Investeringsbudget 2026 - 2029 Kulturnämnd tkr Objekt Budget Plan Plan Plan Plan klartext 2026 2027 2028 2029 2030 Summa 3 270 750 250 250 250 Inventarier 50 50 50 50 50 Inventarier, mörkläggning St Skedvi bibliotek 100 Konstinköp & konstnärlig gestaltning 100 100 100 100 100 Projekteringskostnader kvarterat Bikupan 1 382 Teknik Folkets hus 638 600 100 100 100 Åsgårdarna, modern besöksanläggning 1 000 Budgetdirektiv 2027–2030 11 Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-07 1 (2) SBNSBN MBN 2026/0009 Budget 2027 samt plan 2028-2030 Förslag till beslut Sektorn föreslår Miljö och Byggnämnden godkänna framtaget driftsbudgetförslag för 2027 samt plan 2028-2030 enligt bilaga. Ärendebeskrivning Budget 2027 baseras sedan två år tillbaka på den nya förändrade budgetprocessen med en resursfördelningsmodell framtagen av SKR som baseras på ”prislappar” och ”teknisk ram ”. Tidigare har den tekniska ramen satts utifrån jämförelse med ”mest lika kommuner”. Nytt för i år är att SKR ändrat sina rekommendationer och för verksamheter utan prislappar bör beräkning av teknisk ram ske enligt ”budget på budget”, dvs uppräkning av föregående års budget. Miljö och Byggnämndens beräknade behov för 2027 utifrån uppräkning enligt budgetdirektivet visar på en ökning om 190 tkr. Till detta kommer även behov om extra medel för digitalisering inom Miljö om 250 tkr. Totalt ger detta ett behov om en ökning av driftsramen till 2027 med 440 tkr till en total ram om 6 705 tkr. Enligt nya budgetmodellen visar den ”teknisk ramen” på en driftsbudget på 6 430 tkr. Differensen mellan behovskalkylen och teknisk ram för 2027 är ett underskott på 275 tkr och förklaras enligt modellen av ”prioriteringar” eller ambitionsnivå. Beslutsunderlag Bilaga 1. Budget 2027 och Plan 2028-2030 Miljö och Byggnämnden Delges Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Underskrifter Veronica Carlsson Alicja Rasti Sektorsekonom Tf Miljö och Byggchef Samhällsbyggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn Budget 2027 och plan 2028-2030 Miljö och Byggnämnden per 2026-04-07 Innehåll 1 Inledning .......................................................................................................... 3 2 Budgetprocess och resursfördelning ........................................................... 3 3 Budgetförutsättningar .................................................................................... 5 4 Nämndens förutsättningar ............................................................................. 6 4.1 Nettokostnadsavvikelse .......................................................................... 6 4.2 Analys av nämndens verksamheter ....................................................... 8 4.3 Nämndens behovsanalys ....................................................................... 9 4.4 Nämndens tekniska ramar och budgetbehov ....................................... 10 4.5 Nämndens prioriteringar ....................................................................... 10 5 Driftbudget per år .......................................................................................... 12 6 Miljö och Byggnämndens tidplan ............................................................... 13 Budget 2027-2030 2 1 Inledning Säters kommun har sedan budget 2025 en förändrad budgetprocess med en resursfördelningsmodell som baseras på prislappar i stället för att fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop och ger ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. 2 Budgetprocess och resursfördelning Säters kommun har sedan budget 2025 en förändrad budgetprocess och använder en resursfördelningsmodell som baseras på prislappar, även kallas prislappsmodellen. I stället för att som tidigare fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”, görs en preliminär fördelning utifrån vad verksamheterna bör kosta. Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”. Prislappen utgår ifrån standardkostnaden i kostnadsutjämningen. Kommunens standardkostnad är det som till exempel en grundskoleelev "borde" kosta utifrån de förutsättningar kommunen har. Standardkostnaden är den teoretiska kostnad som kommunen (enligt systemet) bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Rikets standardkostnad kommer från inrapporterade räkenskapssammandrag (RS) två år före. Kommunens samtliga verksamheter omfattas av prislappsmodellen. Det är dock inte alla verksamheter som omfattas av kostnadsutjämningssystemet, bara det som brukar kallas ”obligatorisk verksamhet”. Dit hör förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, ordinärt- och särskilt boende. LSS har en egen utjämning. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen. För dessa kan man antingen välja att: a) budgetera enligt ”budget på budget” b) budgetera efter mest lika kommuners kostnader c) budgetera efter lika stora kommuners kostnader Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån den kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs göra prioriteringar som i modellen kallas prioriteringsutrymme. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop. Budget 2027-2030 3 Bild över SKR:s resursfördelningsmodell: Kommunens intäkter förändras inte med prislappsmodellen. Den ger ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. Det som ändras är att politiken får ett kraftfullare verktyg för att bedöma vad som är grundkostnaden för verksamheterna och hur stort utrymme man har till sitt förfogande för att göra satsningar/prioriteringar. Modellen togs ursprungligen fram för att tydliggöra hur kommunens befolkningsförändringar direkt påverkar vilken verksamhet man har möjlighet att finansiera utan att tära på ekonomin. Ett andra syfte handlade om att tydliggöra vilket utrymme som fanns för politiken att använda för prioriteringar dvs de satsningar man ville kunna göra på prioriterade frågor och samtidigt hålla sig inom ramen för ekonomi i balans. Budget 2027-2030 4 3 Budgetförutsättningar Internränta Den årliga intern räntesatsen för beräkning av kapitalkostnader beräknas uppgå till 2,5 % per år för perioden 2027-2030. Personalomkostnader SKR ger rekommendationer för personalomkostnadspålägg (PO) per år för budgetändamål. De lagstadgade arbetsgivaravgifterna beräknas vara oförändrade och uppgår fortsatt till 31,42 procent. 2026 2027 2028 2029 PO-pålägg enligt SKR 40,03 39,58 40,31 40,31 PO-påslaget är har tidigare år varit lägre för kommunen än den generella rekommendationen från SKR och sätts utifrån den beräkning av PO som erhålls från Skandia i samband med prognosen för pensionskostnader. Den senaste prognosen från Skandia är per 2025-12-31. 2027 2028 2029 2030 PO-pålägg för Säter 39,83 40,20 40,36 40,36 varav arbetsgivaravgifter 31,42 31,42 31,42 31,42 varav pension/avtalsförsäkringar* 8,41 8,78 8,94 8,94 *) Avtalsförsäkringar ingår med 0,20% per år. Resterande del utgörs av kollektivavtalad pension. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Beräknat exklusive förändringar av PO-pålägg beräknas arbetskraftskostnaderna öka med 3,5 % per år under perioden 2027-2029 och med antagande om 3,5 % även för 2030. Övrig förbrukning beräknas öka med 2,6 % under perioden 2027-2029 med antagande om 2,6 % även för 2030. Budget 2027-2030 5 4 Nämndens förutsättningar 4.1 Nettokostnadsavvikelse Vad kostar verksamheterna i vår kommun? Vart är vi på väg? Hur ser det ut i förhållande till andra kommuner? För politiker, tjänstepersoner och allmänhet kan det vara intressant att analysera kostnaderna i den egna kommunen. Jämförelser med andra kommuner bidrar till en bredare beskrivning av nuläget och jämförelser över tiden kan ge värdefull information om vart kommunen är på väg. I Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) samlas olika nyckeltal för kommuners och regioners alla verksamheter. Kolada är en öppen och gratis databas för kommuner och regioner. Med drygt 6 000 nyckeltal tillgängliga i databasen har den ett brett utbud av mått som är lämpliga för jämförelser och analyser i kommunsektorn. Kolada är en tjänst som tillhandahålls av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). RKA är en ideell förening bildad av staten och Sveriges Kommuner och Regioner i samarbete, och förvaltar och utvecklar Kolada, främjar jämförelser mellan kommuner och regioner samt främjar analyser av kommuners och regioners verksamheter och förhållanden. Begreppsdefinitioner: • Nettokostnad: Verksamhetens nettokostnad är vad verksamheten faktiskt kostar med hänsyn till verksamhetens intäkter. • Nettokostnadsavvikelse: Nettokostnadsavvikelse är differensen mellan referenskostnaden för en verksamhet och faktisk nettokostnad för en verksamhet i en viss kommun. • Referenskostnad: Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde kosta enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet samt med hänsyn taget till respektive kommuns strukturella förutsättningar. Referenskostnaden rör sig relativt andra kommuner då den beror på kostnadsutvecklingen i rikets alla kommuner. Nettokostnadsavvikelsen för Säter jämför nettokostnaden med referenskostnaden, dvs statistiskt förväntad kostnad utifrån Säters kommuns demografi och förutsättningar. Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge på grund av hög ambitionsnivå exempelvis till följd av politiska satsningar och/eller låg effektivitet. Nettokostnadsavvikelsen presenteras i procent eller i miljoner kronor. Viktigt att tänka på är att nettokostnadsavvikelse och budgetavvikelse inte är samma sak. Nettokostnaderna är de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under åren. Budgetavvikelsen är som det låter, dvs avvikelse mot lagd budget. Detta betyder att politiska Budget 2027-2030 6 satsningar medför att verksamheter får kosta mer än vad som är beräknat utifrån Säters kommuns förutsättningar. Budget 2027-2030 7 4.2 Analys av nämndens verksamheter Miljö och Byggnämndens verksamheter finns inte sammanställt i Kolada med nettokostnadsavvikelser på samma sätt som exempelvis Skola och Äldreomsorg där kostnaden för en elev eller brukare kan jämföras. I stället finns nyckeltal för vissa kostnadstyper såsom exempelvis ”Antal beviljade bygglov per 1000 invånare” Diagram ”Bostäder som beviljats bygglov under de senaste två åren, antal/1000 inv” (Kolada) Svart stapel avser Säters kommun Diagrammet ovan visar att antalet bygglov som beviljats i Säters kommun är högre än genomsnittet i landet. Det är dock stora variationer i förutsättningar för olika kommuner varför prislappsmodellen istället för genomsnitt i landet jämför kostnaderna med ”mest lika kommuner”. Budget för verksamheter som inte har någon prislapp pga att nettokostnader inte kan jämföras baseras som beskrivits tidigare i kapitel 2 ovan antingen på ”budget på budget”, ”lika stora kommuner” eller ”mest lika kommuner”. Tidigare år har vi utgått från ”mest lika kommuner” men SKR har nu ändrat sina rekommendationer och förordar att använda sig av ”budget på budget” för verksamheter utan prislappar. Orsaken är att ”mest lika kommuner” byts ut varje år på grund av variationer i jämförelseparametrarna. Detta ger stora förändringar i den tekniska ramen varje år som kan vara svåra att härleda. Viss jämförelse med liknande kommuner bör ändå göras för att förstå avvikelser och prioriteringar i budgeten, men de tekniska ramarna/budgeten bör beräknas på föregående års budget, dvs ”budget på budget”. De Tekniska ramarna som beräknats för Miljö och Byggnämnden för perioden 2027-2030 har därför utgått ifrån ”budget på budget” och räknats upp med 2,6 %, vilket är detsamma som beräknade kostnadsökningar enligt budgetdirektivet. Budget 2027-2030 8 4.3 Nämndens behovsanalys Miljö och Byggnämndens budgetbehov för perioden 2027-2030 har beräknats utifrån de budgetförutsättningar som anges i kapitel 3. Beräkningen görs för att beräkna behovet för perioden samtidigt som jämförelse görs mot den tekniska ramen enligt nya resursfördelningsmodellen. Miljö och Byggnämndens behovsanalys för 2027-2030 bygger på befintlig verksamhet med tillägg för volymökning med 250 tkr för medel till digitalisering Miljö. Tabell: Miljö och Byggnämndens budgetbehov 2027, belopp visas i tusentals kr. Miljö och Byggnämnden Budget 2026 Budgetbehov 2027 Förändring Intäkter -3 592 -3 685 -93 Personal 8 564 8 827 263 Övriga kostnader 798 1 069 271 Kapitalkostnader 495 495 0 Totalt (netto) 6 265 6 705 440 Beräkningen ovan visar att Miljö och Byggnämndens totala behov för 2027 är en budgetram på 6 705 tkr, vilket innebär en ökning med 440 tkr jämfört med 2026 års budgetram. Sammanställning volymökningar 2027: Miljö och Bygg Ökning i tkr Övriga Kostnader 250 Digitalisering Miljö Total: 250 Budget 2027-2030 9 4.4 Nämndens tekniska ramar och budgetbehov Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”. Prislappen utgår ifrån standardkostnaden i kostnadsutjämningen. Miljö och Byggnämndens verksamheter har som tidigare nämnts i kapitel 2 ingen standardkostnad att jämföra emot utan den tekniska ramen beräknas utifrån ”Budget på budget”. Nämndens tekniska ram Tabellen visar Miljö och Byggnämndens totala tekniska ram 2027, behovsanalysen 2027 samt differensen i tusentals kronor: Teknisk ram Budgetbehov Verksamheter Differens 2027 2027 Miljö och Bygg 6 430 6 705 275 4.5 Nämndens prioriteringar Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån den kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs göra prioriteringar som i modellen kallas prioriteringsutrymme. En differens uppstår mellan den tekniska ramen och det framräknade budgetbehovet för 2027 på totalt 275 tkr, vilket innebär att det beräknade behovet för 2027 är större än den tilldelade tekniska ramen Budgetprocess 2027 är det tredje året Resursfördelningsmodellen används. Jämförelsen mot de enligt modellen ”mest lika” kommunerna som gjordes för budget 2025 och 2026 kräver ett omfattande analysarbete för att utreda hur våra verksamheter eventuellt skiljer sig åt för att kunna förklara differenserna och eventuella prioriteringar. Ett sådant arbete påbörjades förra året där det framkom att en stor del av differensen kunde förklaras med att Staben bar gemensamma kostnader för exempelvis lokalhyror och central administration inom Samhällsbyggnadssektorn, som i jämförande kommuner var utfördelade på Miljö och Byggs verksamhet. I och med att modellen utser nya jämförelsekommuner varje år blir det stora svängningar i teknisk ram och differenserna som behöver utredas mellan åren, så SKR har nu kommit med en ny Budget 2027-2030 10 rekommendation att verksamheter som inte har prislappar använder sig av ”budget på budget” i stället för ”mest lika kommuner”. Den tekniska ramen för 2027 bygger således på en uppräkning av budgetramen från föregående år med 2,6% i enlighet med procentsatsen för kostnadsökningar enligt budgetdirektivet. Tabellen visar en sammanfattning av prioriteringar, avvikelser och differenser som identifierats och som bedöms ligga utanför Miljö och Byggnämndens tekniska ram för 2027: Prioriteringar Belopp (tkr) Digitalisering Miljö 250 Återstående diff mot uppräkning av ram med 2,6% 25 Summa 275 Teknisk ram + Prioriteringar = Budgetbehov 2027. Miljö och Byggnämndens budgetbehov 2027 uppgår till total 6 705 tkr. Budget 2027-2030 11 5 Driftbudget per år Budgetbehov 2027-2030 År Budgetbehov 2027 6 705 2028 6 886 2029 7 059 2030 7 225 Miljö och Byggnämndens budgetbehov för 2027–2030 beräknat utifrån befintlig verksamhet samt de budgetförutsättningar som anges i kapitel 3. Budget 2027-2030 12 6 Miljö och Byggnämndens tidplan Ordinarie budgetberedning 22 april MBN 11-12 maj KSau 26 maj KS 11 juni KF Reviderad budget 23 september MBN 27 oktober KSau 10 november KS 26 november KF Budget 2027-2030 13 SBN 2026/166 Protokoll Datum 2026.618 Sida Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-15 9 (23) 2026-04-15 Sbn § 32 Budget 2027–2030 SBN2026/0166 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: Godkänna framtaget budgetförslag för 2027 samt plan 2028–2030 enligt bilaga. ____________________ Ärendebeskrivning Budget 2027 baseras sedan två år tillbaka på den nya förändrade budgetprocessen med en resursfördelningsmodell framtagen av SKR som baseras på ”prislappar” och ”teknisk ram ”. Samhällsbyggnadsnämndens beräknade behov för 2027 för den skattefinansierade verksamheten (Gata och Stab) visar på ett behov om en ökning av driftsramen med 3,1 Mkr vilket ger en ny ram för 2027 på 55,3 Mkr. Ökningen består i uppräkningar enligt budgetdirektiv på 1,1 Mkr, volymförändring skötsel Allmän platsmark 0,3 Mkr och ökade kapitalkostnader på 1,7 Mkr. Beräkningen är baserad på oförändrad verksamhet samt 100 % upparbetning av 2026 års investeringsbudget. Enligt nya budgetmodellen visar den ”tekniska ramen” på en driftsbudget på 53,6 Mkr. Differensen mellan behovskalkylen och teknisk ram är 1,7 Mkr och förklaras enligt modellen av ”prioriteringar” eller ambitionsnivå. Tidigare har den tekniska ramen satts utifrån jämförelse med ”mest lika kommuner”. Nytt för i år är att SKR ändrat sina rekommendationer och för verksamheter utan prislappar bör beräkning av teknisk ram ske enligt ”budget på budget”, dvs uppräkning av föregående års budget. Verksamheterna som finansieras via Internposter (Fastighet, Kost och Lokalservice) ska enligt budgetdirektivet höja sina debiteringar med 2,6 % enligt PKV (Prisindex för kommunal verksamhet). Utöver denna höjning finns behov om ytterligare höjning för Fastighet och Kost. Fastighets behov består dels i önskemålet om utökade underhållsmedel från 100 till 120 kr/kvm vilket totalt ger 1,2 Mkr. Denna ökning lyftes redan förra året med ett äskande om utökning från 80 till 120 kr/kvm men hälften ströks i höstens reviderade budget. Dessutom finns behov om höjning för att finansiera ökade kapitalkostnader om 2,3 Mkr. Totalt ger detta ett ökat behov för Fastighet om 3,5 Mkr. Kostenheten har under 2026 finansierat ett pilotprojekt på Klockarskolan med att erbjuda mellanmål till högstadieeleverna. Ska detta permanentas behöver Kostenheten höja sin debitering med 0,5 mkr motsvarande kostnaden för detta, utöver den ordinarie ökningen på 2,6 %. Dessa ökningar om totalt 4,0 Mkr behöver hanteras i de nyttjande sektorernas budgetar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-15 10 (23) De taxefinansierade verksamheterna, VA och Återvinning, hanteras inte i budgetprocessen utan taxorna ökas årligen enligt index och vid behov lyfts separata ärenden för revidering av taxan för att nå full kostnadstäckning. Investeringsbudgeten för Samhällsbyggnadsnämndens skattefinansierade verksamhet för perioden 2027–2029 uppgår till 146 miljoner inom självfinansieringsgrad enligt beslut i KF i november 2025. Samhällsbyggnadssektorn ser stora investeringsbehov de kommande åren och trots prioriteringar slutar föreslagen investeringsbudget för perioden på ett högre belopp, totalt 195 miljoner. Orsaken är att viss omfördelning mellan självfinansierat och icke-självfinansierade projekt har gjorts. Vissa projekt är även tidigarelagda pga det eftersatta underhållsbehovet. I den nya resursfördelningsmodellen finns stöd för att hantera om en investering skall självfinansieras eller lånefinansieras samt även uppdelning på skattefinansierad eller taxefinansierad investering. I budgetdirektiven föreslås att investeringar upp till 30 mkr med kortare avskrivningstid skall självfinansieras och att större investeringar med belopp över 30 mkr samt med en avskrivningstid på över 30 år utgör en större investering som inte behöver självfinansieras. Dessa ingår därmed inte heller i beräkning av självfinansieringsgraden. VA-verksamheten står inför stora investeringsbehov de närmsta åren och även här finns flera större projekt som behöver lånefinansieras medan mindre projekt skall självfinansieras. Anpassningar av taxan behöver göras över tid för att hantera ökade kostnader relaterat till höga investeringsnivåer. Lika som de senaste åren beslutas investeringsprojekten pott-vis. Detta för en ökad flexibilitet för verksamheten att kunna styra om medel mellan projekt vid exempelvis överklagningar för en ökad upparbetningsgrad. På första nämnden för aktuellt budgetår kommer detaljerna för innevarande års Investeringsbudget att fastslås. Projekten kommer därefter att redovisas i detalj i den månatliga budgetuppföljningen. Vissa större projekt kommer dessutom redovisas separat med politisk styrgrupp. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Samhällsbyggnadsnämnden 2026-04-15 11 (23) Beslutsunderlag Bilaga 1. Budget 2027 och Plan 2028–2030 Samhällsbyggnadsnämnden Delges Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-01 1 (3) SBNSBN SBN 2026/0166 Budget 2027 samt plan 2028-2030 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott föreslår Samhällsbyggnadsnämnden besluta:  Godkänna framtaget budgetförslag för 2027 samt plan 2028-2030 enligt bilaga. Ärendebeskrivning Budget 2027 baseras sedan två år tillbaka på den nya förändrade budgetprocessen med en resursfördelningsmodell framtagen av SKR som baseras på ”prislappar” och ”teknisk ram ”. Samhällsbyggnadsnämndens beräknade behov för 2027 för den skattefinansierade verksamheten (Gata och Stab) visar på ett behov om en ökning av driftsramen med 3,1 Mkr vilket ger en ny ram för 2027 på 55,3 Mkr. Ökningen består i uppräkningar enligt budgetdirektiv på 1,1 Mkr, volymförändring skötsel Allmän platsmark 0,3 Mkr och ökade kapitalkostnader på 1,7 Mkr. Beräkningen är baserad på oförändrad verksamhet samt 100 % upparbetning av 2026 års investeringsbudget. Enligt nya budgetmodellen visar den ”tekniska ramen” på en driftsbudget på 53,6 Mkr. Differensen mellan behovskalkylen och teknisk ram är 1,7 Mkr och förklaras enligt modellen av ”prioriteringar” eller ambitionsnivå. Tidigare har den tekniska ramen satts utifrån jämförelse med ”mest lika kommuner”. Nytt för i år är att SKR ändrat sina rekommendationer och för verksamheter utan prislappar bör beräkning av teknisk ram ske enligt ”budget på budget”, dvs uppräkning av föregående års budget. Verksamheterna som finansieras via Internposter (Fastighet, Kost och Lokalservice) ska enligt budgetdirektivet höja sina debiteringar med 2,6 % enligt PKV ( Prisindex för kommunal verksamhet). Utöver denna höjning finns behov om ytterligare höjning för Fastighet och Kost. Fastighets behov består dels i önskemålet om utökade underhållsmedel från 100 till 120 kr/kvm vilket totalt ger 1,2 Mkr. Denna ökning lyftes redan förra året med ett äskande om utökning från 80 till 120 kr/kvm men hälften ströks i höstens reviderade budget. Dessutom finns behov om höjning för att finansiera ökade kapitalkostnader om 2,3 Mkr. Totalt ger detta ett ökat behov för Fastighet om 3,5 Mkr. Kostenheten har under 2026 finansierat ett pilotprojekt på Klockarskolan med att erbjuda mellanmål till högstadieeleverna. Ska detta Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida permanentas behöver Kostenheten höja sin debitering med 0,5 mkr motsvarande kostnaden för detta, utöver den ordinarie ökningen på 2,6 %. Dessa ökningar om totalt 4,0 Mkr behöver hanteras i de nyttjande sektorernas budgetar. De taxefinansierade verksamheterna, VA och Återvinning, hanteras inte i budgetprocessen utan taxorna ökas årligen enligt index och vid behov lyfts separata ärenden för revidering av taxan för att nå full kostnadstäckning. Investeringsbudgeten för Samhällsbyggnadsnämndens skattefinansierade verksamhet för perioden 2027-2029 uppgår till 146 miljoner inom självfinansieringsgrad enligt beslut i KF i november 2025. Samhällsbyggnadssektorn ser stora investeringsbehov de kommande åren och trots prioriteringar slutar föreslagen investeringsbudget för perioden på ett högre belopp, totalt 195 miljoner. Orsaken är att viss omfördelning mellan självfinansierat och icke-självfinansierade projekt har gjorts. Vissa projekt är även tidigarelagda pga det eftersatta underhållsbehovet. I den nya resursfördelningsmodellen finns stöd för att hantera om en investering skall självfinansieras eller lånefinansieras samt även uppdelning på skattefinansierad eller taxefinansierad investering. I budgetdirektiven föreslås att investeringar upp till 30 mkr med kortare avskrivningstid skall självfinansieras och att större investeringar med belopp över 30 mkr samt med en avskrivningstid på över 30 år utgör en större investering som inte behöver självfinansieras. Dessa ingår därmed inte heller i beräkning av självfinansieringsgraden. VA-verksamheten står inför stora investeringsbehov de närmsta åren och även här finns flera större projekt som behöver lånefinansieras medan mindre projekt skall självfinansieras. Anpassningar av taxan behöver göras över tid för att hantera ökade kostnader relaterat till höga investeringsnivåer. Lika som de senaste åren beslutas investeringsprojekten pott-vis. Detta för en ökad flexibilitet för verksamheten att kunna styra om medel mellan projekt vid exempelvis överklagningar för en ökad upparbetningsgrad. På första nämnden för aktuellt budgetår kommer detaljerna för innevarande års Investeringsbudget att fastslås. Projekten kommer därefter att redovisas i detalj i den månatliga budgetuppföljningen. Vissa större projekt kommer dessutom redovisas separat med politisk styrgrupp. Beslutsunderlag Bilaga 1. Budget 2027 och Plan 2028-2030 Samhällsbyggnadsnämnden Sida Delges Kommunstyrelsen Underskrifter Veronica Carlsson Andréas Mossberg Sektorsekonom Sektorschef Samhällsbyggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn Budget 2027 och plan 2028-2030 Samhällsbyggnadsnämnden per 2026-04-01 Innehåll 1 Inledning .......................................................................................................... 3 2 Budgetprocess och resursfördelning ........................................................... 3 3 Budgetförutsättningar .................................................................................... 5 4 Nämndens förutsättningar ............................................................................. 6 4.1 Nettokostnadsavvikelse .......................................................................... 6 4.2 Analys av nämndens verksamheter ....................................................... 7 4.3 Nämndens behovsanalys ....................................................................... 8 4.4 Nämndens tekniska ramar och budgetbehov ....................................... 10 4.5 Nämndens prioriteringar ....................................................................... 11 5 Driftbudget per år .......................................................................................... 13 6 Investeringsbudget ....................................................................................... 14 7 Samhällsbyggnadsnämndens tidplan ........................................................ 16 Budget 2027-2030 2 1 Inledning Säters kommun har sedan budget 2025 en förändrad budgetprocess med en resursfördelningsmodell som baseras på prislappar i stället för att fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop och ger ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. 2 Budgetprocess och resursfördelning Säters kommun har sedan budget 2025 en förändrad budgetprocess och använder en resursfördelningsmodell som baseras på prislappar, även kallas prislappsmodellen. I stället för att som tidigare fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”, görs en preliminär fördelning utifrån vad verksamheterna bör kosta. Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”. Prislappen utgår ifrån standardkostnaden i kostnadsutjämningen. Kommunens standardkostnad är det som till exempel en grundskoleelev "borde" kosta utifrån de förutsättningar kommunen har. Standardkostnaden är den teoretiska kostnad som kommunen (enligt systemet) bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Rikets standardkostnad kommer från inrapporterade räkenskapssammandrag (RS) två år före. Kommunens samtliga verksamheter omfattas av prislappsmodellen. Det är dock inte alla verksamheter som omfattas av kostnadsutjämningssystemet, bara det som brukar kallas ”obligatorisk verksamhet”. Dit hör förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, ordinärt- och särskilt boende. LSS har en egen utjämning. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen. För dessa kan man antingen välja att: a) budgetera enligt ”budget på budget” b) budgetera efter mest lika kommuners kostnader c) budgetera efter lika stora kommuners kostnader Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån den kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs göra prioriteringar som i modellen kallas prioriteringsutrymme. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop. Budget 2027-2030 3 Bild över SKR:s resursfördelningsmodell: Kommunens intäkter förändras inte med prislappsmodellen. Den ger ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. Det som ändras är att politiken får ett kraftfullare verktyg för att bedöma vad som är grundkostnaden för verksamheterna och hur stort utrymme man har till sitt förfogande för att göra satsningar/prioriteringar. Modellen togs ursprungligen fram för att tydliggöra hur kommunens befolkningsförändringar direkt påverkar vilken verksamhet man har möjlighet att finansiera utan att tära på ekonomin. Ett andra syfte handlade om att tydliggöra vilket utrymme som fanns för politiken att använda för prioriteringar dvs de satsningar man ville kunna göra på prioriterade frågor och samtidigt hålla sig inom ramen för ekonomi i balans. Budget 2027-2030 4 3 Budgetförutsättningar Internränta Den årliga intern räntesatsen för beräkning av kapitalkostnader beräknas uppgå till 2,5 % per år för perioden 2027-2030. Personalomkostnader SKR ger rekommendationer för personalomkostnadspålägg (PO) per år för budgetändamål. De lagstadgade arbetsgivaravgifterna beräknas vara oförändrade och uppgår fortsatt till 31,42 procent. 2026 2027 2028 2029 PO-pålägg enligt SKR 40,03 39,58 40,31 40,31 PO-påslaget är har tidigare år varit lägre för kommunen än den generella rekommendationen från SKR och sätts utifrån den beräkning av PO som erhålls från Skandia i samband med prognosen för pensionskostnader. Den senaste prognosen från Skandia är per 2025-12-31. 2027 2028 2029 2030 PO-pålägg för Säter 39,83 40,20 40,36 40,36 varav arbetsgivaravgifter 31,42 31,42 31,42 31,42 varav pension/avtalsförsäkringar* 8,41 8,78 8,94 8,94 *) Avtalsförsäkringar ingår med 0,20% per år. Resterande del utgörs av kollektivavtalad pension. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Beräknat exklusive förändringar av PO-pålägg beräknas arbetskraftskostnaderna öka med 3,5 % per år under perioden 2027-2029 och med antagande om 3,5 % även för 2030. Övrig förbrukning beräknas öka med 2,6 % under perioden 2027-2029 med antagande om 2,6 % även för 2030. Budget 2027-2030 5 4 Nämndens förutsättningar 4.1 Nettokostnadsavvikelse Vad kostar verksamheterna i vår kommun? Vart är vi på väg? Hur ser det ut i förhållande till andra kommuner? För politiker, tjänstepersoner och allmänhet kan det vara intressant att analysera kostnaderna i den egna kommunen. Jämförelser med andra kommuner bidrar till en bredare beskrivning av nuläget och jämförelser över tiden kan ge värdefull information om vart kommunen är på väg. I Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) samlas olika nyckeltal för kommuners och regioners alla verksamheter. Kolada är en öppen och gratis databas för kommuner och regioner. Med drygt 6 000 nyckeltal tillgängliga i databasen har den ett brett utbud av mått som är lämpliga för jämförelser och analyser i kommunsektorn. Kolada är en tjänst som tillhandahålls av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). RKA är en ideell förening bildad av staten och Sveriges Kommuner och Regioner i samarbete, och förvaltar och utvecklar Kolada, främjar jämförelser mellan kommuner och regioner samt främjar analyser av kommuners och regioners verksamheter och förhållanden. Begreppsdefinitioner: • Nettokostnad: Verksamhetens nettokostnad är vad verksamheten faktiskt kostar med hänsyn till verksamhetens intäkter. • Nettokostnadsavvikelse: Nettokostnadsavvikelse är differensen mellan referenskostnaden för en verksamhet och faktisk nettokostnad för en verksamhet i en viss kommun. • Referenskostnad: Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde kosta enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet samt med hänsyn taget till respektive kommuns strukturella förutsättningar. Referenskostnaden rör sig relativt andra kommuner då den beror på kostnadsutvecklingen i rikets alla kommuner. Nettokostnadsavvikelsen för Säter jämför nettokostnaden med referenskostnaden, dvs statistiskt förväntad kostnad utifrån Säters kommuns demografi och förutsättningar. Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge på grund av hög ambitionsnivå exempelvis till följd av politiska satsningar och/eller låg effektivitet. Nettokostnadsavvikelsen presenteras i procent eller i miljoner kronor. Viktigt att tänka på är att nettokostnadsavvikelse och budgetavvikelse inte är samma sak. Nettokostnaderna är de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under åren. Budgetavvikelsen är som det låter, dvs avvikelse mot lagd budget. Detta betyder att politiska satsningar medför att verksamheter får kosta mer än vad som är beräknat utifrån Säters kommuns förutsättningar. Budget 2027-2030 6 4.2 Analys av nämndens verksamheter Samhällsbyggnadsnämndens skattefinansierade verksamheter Stab och Gata finns inte sammanställt i Kolada med nettokostnadsavvikelser på samma sätt som exempelvis Skola och Äldreomsorg där kostnaden för en elev eller brukare kan jämföras. I stället finns nyckeltal för vissa kostnadstyper såsom exempelvis ”Driftskostnad kommunala bil- och cykelvägar kr/meter” eller ”Kostnad parker kr per invånare” Båda diagrammen ovan visar att kostnaderna för Vägnät samt parker ligger i linje med genomsnittet i landet. Det är dock stora variationer i förutsättningar för olika kommuner varför prislappsmodellen istället för genomsnitt i landet jämför kostnaderna med ”mest lika kommuner”. Budget för verksamheter som inte har någon prislapp pga att nettokostnader inte kan jämföras baseras som beskrivits tidigare i kapitel 2 ovan antingen på ”budget på budget”, ”lika stora kommuner” eller ”mest lika kommuner”. Tidigare år har vi utgått från ”mest lika kommuner” men SKR har nu ändrat sina rekommendationer och förordar att använda sig av ”budget på budget” för verksamheter utan prislappar. Orsaken är att ”mest lika kommuner” byts ut varje år på grund av Budget 2027-2030 7 variationer i jämförelseparametrarna. Detta ger stora förändringar i den tekniska ramen varje år som kan vara svåra att härleda. Viss jämförelse med liknande kommuner bör ändå göras för att förstå avvikelser och prioriteringar i budgeten, men de tekniska ramarna/budgeten bör beräknas på föregående års budget, dvs ”budget på budget”. De Tekniska ramarna som beräknats för Samhällsbyggnadsnämnden för perioden 2027-2030 har därför utgått ifrån ”budget på budget” och räknats upp med 2,6 %, vilket är detsamma som beräknade kostnadsökningar enligt budgetdirektivet. 4.3 Nämndens behovsanalys Samhällsbyggnadsnämndens budgetbehov för perioden 2027-2030 har beräknats utifrån de budgetförutsättningar som anges i kapitel 3. Beräkningen görs för att beräkna behovet för perioden samtidigt som jämförelse görs mot den tekniska ramen enligt nya resursfördelningsmodellen. Samhällsbyggnadsnämndens behovsanalys för 2027-2030 bygger på befintlig verksamhet med tillägg för volymökning med 300 tkr för skötsel Allmän platsmark. Kapitalkostnaderna som ingår i beräkningen utgår ifrån befintliga kapitalkostnader samt tillägg för tillkommande kapitalkostnader på nyinvesteringar enligt investeringsbudget med en prognostiserad upparbetandegrad på 100 %. Behovsanalysen kan komma att behöva uppdateras med förändrade kapitalkostnader i reviderad budget i höst baserat på eventuella förändringar i investeringsbudgeten eller den prognostiserade upparbetandegraden. Tabell: Samhällsbyggnadsnämndens budgetbehov 2027, belopp visas i tusentals kr. Samhällsbyggnadsnämnden Budget 2026 Budgetbehov 2027 Förändring Gata och Stab Intäkter -5 769 -5 919 -150 Personal 20 181 20 743 562 Övriga kostnader 25 126 26 074 948 Kapitalkostnader 12 684 14 384 1 700 Totalt (netto) 52 222 55 282 3 060 Behovsanalysen ovan avser endast de verksamheter inom Samhällsbyggnadssektorn som är skattefinansierade, dvs Stab och Gata. Kostnaderna avser en ökning av befintlig verksamhet, inte nya behov. Beräkningen ovan visar att dessa enheters totala behov för 2027 är en budgetram på 55 282 tkr, vilket innebär en ökning med 3 060 tkr jämfört med 2027 års budgetram. Av denna Budget 2027-2030 8 ökning står 1 700 tkr för ökade kapitalkostnader Gata samt 300 tkr för volymförändring Gata skötsel av allmän platsmark. Sammanställning volymökningar 2027 Stab o Gata: Skattefinansierat (Gata o Stab) Ökning i tkr Gata 1 700 Kapitalkostnader Gata 300 Volymförändring Allmän platsmark Total: 2 000 Enheterna Fastighet, Kost och Lokalservice är självfinansierade via Internposter till nyttjande verksamheter och ingår inte ovan. Där har en ökning av debiteringen med 2,6% till 2027 beräknats i enlighet med PKV (Prisindex för kommunal verksamhet) och budgetdirektivet. Lokalservice bedömer att det framräknade behovet för 2027 ryms inom ovanstående ökning på 2,6% av debiteringen. Kostverksamheten har under 2026 finansierat ett pilotprojekt med att erbjuda mellanmål till högstadie-eleverna på Klockarskolan. Ska detta permanentas behöver Kostenheten höja sin debitering med 500 tkr motsvarande kostnaden för detta, utöver den ordinarie ökningen på 2,6 %. Fastighetsenheten ser ett fortsatt stort underhållsbehov på kommunens fastigheter och äskade i förra årets budgetberedning en ökning av de avsatta medlen för underhåll från 80kr/kvm till 120 kr/kvm. Endast en ökning till 100 kr/kvm beviljades varför ett nytt äskande görs i årets budgetberedning med den resterande ökningen på 20 kr/kvm för att nå en underhållsnivå på 120 kr/kvm. Ökningen motsvarar 1 200 tkr i höjda internposter. Utöver detta ökar kapitalkostnaderna med 2 300 tkr. Totalt ytterligare behov för Fastighetsenheten utöver ökningen enligt PKV på 2,6 % blir därmed 3 500 tkr. Det totala behovet av ökningen till 2027 från de interna posterna om totalt 4 000 tkr utöver budgetdirektivets 2,6 % behöver hanteras i de nyttjande sektorernas budgetar. Budget 2027-2030 9 Sammanställning volymökningar 2027 verksamheter med Internposter: Internposter Ökning i tkr Fastighet, Kost o Lokalservice Fastighet 1 200 Underhåll höjt från 100 till 120 kr/kvm Fastighet 2 300 Kapitalkostnader Kost 500 Mellanmål Högstadieelever Klockarskolan Totalt: 4 000 VA och Återvinning är taxefinansierade verksamheter som inte styrs av budgetprocessen. Taxorna regleras årligen utifrån index och vid behov lyfts ärenden för revidering av taxan för att nå full kostnadstäckning. 4.4 Nämndens tekniska ramar och budgetbehov Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”. Prislappen utgår ifrån standardkostnaden i kostnadsutjämningen. Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter har som tidigare nämnts i kapitel 2 ingen standardkostnad att jämföra emot utan den tekniska ramen beräknas utifrån ”Budget på budget”. Budget 2027-2030 10 Nämndens tekniska ram Tabellen visar Samhällsbyggnadsnämndens totala tekniska ram 2027, behovsanalysen 2027 samt differensen i tusentals kronor: Teknisk ram Budgetbehov Verksamheter Differens 2027 2027 Stab 14 017 Gata 41 265 Summa 53 580 55 282 1 702 4.5 Nämndens prioriteringar Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån den kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs göra prioriteringar som i modellen kallas prioriteringsutrymme. En differens uppstår mellan den tekniska ramen och det framräknade budgetbehovet för 2027 på totalt 1 702 tkr, vilket innebär att det beräknade behovet för 2026 är större än den tilldelade tekniska ramen Budgetprocess 2027 är det tredje året Resursfördelningsmodellen används. Jämförelsen mot de enligt modellen ”mest lika” kommunerna som gjordes för budget 2025 och 2026 kräver ett omfattande analysarbete för att utreda hur våra verksamheter eventuellt skiljer sig åt för att kunna förklara differenserna och eventuella prioriteringar. Ett sådant arbete påbörjades förra året där det framkom att en stor del av differensen kunde förklaras med att Staben bar gemensamma kostnader för exempelvis lokalhyror och central administration inom Samhällsbyggnadssektorn, som i jämförande kommuner var utfördelade på respektive verksamhet. I och med att modellen utser nya jämförelsekommuner varje år blir det stora svängningar i teknisk ram och differenserna som behöver utredas mellan åren, så SKR har nu kommit med en ny rekommendation att verksamheter som inte har prislappar använder sig av ”budget på budget” i stället för ”mest lika kommuner”. Den tekniska ramen för 2027 bygger således på en uppräkning av budgetramen med 2,6% i enlighet med procentsatsen för kostnadsökningar enligt budgetdirektivet. Budget 2027-2030 11 Tabellen visar en sammanfattning av prioriteringar, avvikelser och differenser som identifierats och som bedöms ligga utanför Samhällsbyggnadsnämndens tekniska ram för 2027: Prioriteringar Belopp (tkr) Ökade kapitalkostnader Gata 1 700 Volymförändring skötsel allmän platsmark - Gata 300 Avgår ökn kapkostn som ryms inom uppräkning av ram med 2,6% -298 Summa 1 702 Teknisk ram + Prioriteringar = Budgetbehov 2027. Samhällsbyggnadsnämndens budgetbehov 2027 uppgår till total 55 282 tkr. Budget 2027-2030 12 5 Driftbudget per år Budgetbehov 2027-2030 År Budgetbehov 2027 55 282 2028 58 729 2029 62 080 2030 64 512 Samhällsbyggnadsnämndens budgetbehov för 2027–2030 beräknat utifrån befintlig verksamhet samt de budgetförutsättningar som anges i kapitel 3 med tillägg för tillkommande kapitalkostnader enligt 100 % årlig upparbetning av föreslagen investeringsbudget samt oförändrad nivå på internräntan. Budget 2027-2030 13 6 Investeringsbudget Säter kommuns investeringsbudget för Samhällsbyggnadsnämndens skattefinansierade verksamhet inom självfinansieringsgrad, uppgår för perioden 2027–2029 till 146 miljoner enligt beslut i KF i november 2025. Samhällsbyggnadssektorn ser stora investeringsbehov de kommande åren och trots prioriteringar slutar föreslagen investeringsbudget för perioden på ett högre belopp, totalt 195 miljoner. Orsaken är att viss omfördelning mellan självfinansierat och icke-självfinansierade projekt har gjorts. Vissa projekt är även tidigarelagda pga det eftersatta underhållsbehovet. I den nya resursfördelningsmodellen finns stöd för att hantera om en investering skall självfinansieras eller lånefinansieras samt även uppdelning på skattefinansierad eller taxefinansierad investering. I budgetdirektiven föreslås att investeringar upp till 30 mkr med kortare avskrivningstid skall självfinansieras och att större investeringar med belopp över 30 mkr samt med en avskrivningstid på över 30 år utgör en större investering som inte behöver självfinansieras. Dessa ingår därmed inte heller i beräkning av självfinansieringsgraden. VA-verksamheten står inför stora investeringsbehov de närmsta åren och även här finns flera större projekt som behöver lånefinansieras medan mindre projekt skall självfinansieras. Anpassningar av taxan behöver göras över tid för att hantera ökade kostnader relaterat till höga investeringsnivåer. Lika som de senaste åren beslutas projekten i budgetberedningen pott-vis i stället för som tidigare år i detalj. Detta för en ökad flexibilitet för verksamheten att kunna styra om medel mellan projekt vid exempelvis överklagningar för en ökad upparbetningsgrad. Detta förväntas även minska behovet att flytta över ej nyttjade medel mellan åren. På första nämnden för aktuellt budgetår kommer detaljerna för innevarande års Investeringsbudget att fastslås. Projekten kommer därefter att redovisas i detalj i den månatliga budgetuppföljningen. Förslag till investeringsbudget 2027 med plan för 2028–2030 för Samhällsbyggnadsnämnden: Budget 2027-2030 14 Skattefinansierat Totalt Belopp År Inom (tkr) självfinansieringsgrad 2027 147 350 77 100 2028 186 650 65 400 2029 169 600 53 100 2030 116 500 46 500 Budget 2027-2030 15 7 Samhällsbyggnadsnämndens tidplan Ordinarie budgetberedning 2 april SBNau 15 april SBN 11-12 maj KSau 26 maj KS 11 juni KF Reviderad budget 30 september SBNau 14 oktober SBN 27 oktober KSau 10 november KS 26 november KF Budget 2027-2030 16 Protokoll Datum Sida Socialnämnden 2026-04-16 8 (13)

BUN § 37 Budget 2027 BUN 2026/85 Beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av informationen. 2 Lena Karlsson, rektor Dahlander kunskapscentrum, får i uppdrag att ta fram antal elever per klass och kostnader per elev på Dahlanders kunskapscentrum. Redovisning till nämnd 12 maj. Bakgrund och ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämndens tekniska ramar, förutsättningar och utgångsläge 2027. De största avvikelserna mot de tekniska ramarna finns inom Vuxenutbildning och Gymnasium. Vid inledande budgetberäkning behöver BUN äska 12,6 mkr till 2027 för att klara att bedriva nuvarande verksamhet utan besparingar. Besparingarna som 2026 ligger på förskola, förskoleklass och grundskola är bortplockade. Gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI är uppräknade enligt budgetförutsättningarna. Beräkningen omfattar även minskade statsbidrag och ingen uppräkning av intäkter för förskolan. Under budgetåren 2025-2026 har stabens budget minskats med 2 tjänster. Det finns en tjänst tillbakalagd i staben, detta bl.a. utifrån ökade administrativa krav på stabsfunktionen samt stundande fastighetsprojekt. Just nu finns ingen hänsyn taget till den reglering av lärares maximala undervisningstid, som beräknas träda i kraft HT 2027. Utöver ovanstående behöver IKE- och IT-kostnader inför 2027 ses över inför nästa år. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-15 9 (14) Forts. BUN § 37 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2026-04-08 Delges Kommunstyrelsen Ekonomichef Justerandes sign Utdragsbestyrkande Tjänsteutlåtande Datum Sida 2026-04-08 1 (2) Handläggare Anette Billström Ekonom Budget 2027 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av informationen. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämndens tekniska ramar, förutsättningar och utgångsläge 2027. De största avvikelserna mot de tekniska ramarna finns inom Vuxenutbildning och Gymnasium. Vi inledande budgetberäkning behöver BUN äska 12,6 mkr till 2027 för att klara att bedriva nuvarande verksamhet utan besparingar. Besparingarna som 2026 ligger på förskola, förskoleklass och grundskola är bortplockade. Gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI är uppräknade enligt budgetförutsättningarna. Beräkningen omfattar även minskade statsbidrag och ingen uppräkning av intäkter för förskolan. Det finns en tjänst tillagd i staben utifall att vi inte kommer klara oss på nuvarande tjänster. Just nu finns ingen hänsyn taget till reglering av arbetstid som beräknas träda i kraft HT 2027. Utöver ovanstående behöver IKE- och IT-kostnader inför 2027 ses över inför nästa år. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter Rådhuset, Åsgränd 2, Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida Budget 2027 och plan 2028–2030 Barn- och utbildningsnämnden per 2026-04-15 Innehåll 1 Säters kommuns vision och strategiska mål ............................................... 3 1.1 Vision ...................................................................................................... 3 1.2 Strategiska mål 2024-2027 ..................................................................... 3 2 Budgetprocess och resursfördelning ........................................................... 4 3 Budgetförutsättningar .................................................................................... 6 4 Barn och utbildningsnämndens mål ............................................................. 7 4.1 Uppföljning ............................................................................................ 12 5 Nämndens förutsättningar ........................................................................... 13 5.1 Nettokostnadsavvikelse ........................................................................ 13 5.2 Analys av nämndens verksamheter ..................................................... 14 5.3 Nämndes behovsanalys ....................................................................... 15 5.4 Nämndens tekniska ramar och budgetbehov ....................................... 16 6 Driftbudget per år .......................................................................................... 17 7 Investeringsbudget ....................................................................................... 18 Budgetdirektiv 2025-2028 2 1 Säters kommuns vision och strategiska mål 1.1 Vision Säter är en välkomnande kommun.  Vi bygger framtiden genom engagemang och samarbete.  Vi skapar framtidstro och livskvalitet.  Vi strävar mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. 1.2 Strategiska mål 2024-2027 Rikare liv Inriktning 1. Alla invånare i Säters kommun ska ha förutsättningar för att göra val inför framtiden baserat på förmågor och intressen. Inriktning 2. De unga årens upplevelser och lärande ska öka barn och ungas förmåga och motivation att delta i samhällslivet och den demokratiska processen. Inriktning 3. Alla invånare i Säters kommun ska ha en egen försörjning, ett liv med god hälsa och framtidstro. Inriktning 4. Alla invånare i Säters kommun ska ha tillgång till en rik fritid med rekreation och social gemenskap. Inriktning 5. Fler ska kunna ta del av organiserade och spontana aktiviteter och fritidssysselsättningar Hållbar framtid Inriktning 1. De globala, nationella och regionala hållbarhetsmålen ska ligga till grund för Säters kommuns ansvarsfulla och strategiska hållbarhetsarbete. Inriktning 2. Säters kommun ska öka kunskap, förmåga och motivation till ett socialt, ekonomiskt och miljömedvetet förhållningssätt. Inriktning 3. Det ska vara enkelt och möjligt att åka kollektivt till och från skolor, arbeten, vård och fritidsaktiviteter. Omsorgsfull boendeutveckling Inriktning 1. I Säters kommun ska det vara möjligt att bo i attraktiva miljöer som är hälsofrämjande och som passar den egna levnadssituationen. Inriktning 2. I planering och byggnation ska hållbarhet vara prioriterad. Inriktning 3. Det ska vara tryggt att bo och leva i Säters kommun. Människor ska kunna skapa och upprätthålla goda sociala relationer och kunna leva rika liv. Serviceorienterad organisation Budgetdirektiv 2025-2028 3 Inriktning 1. Säters kommun ska vara anpassad till vad som krävs för att nå globala, nationella, regionala och kommunala strategiska mål. Inriktning 2. Verksamheten ska vara av hög kvalitet, professionell samt ha god förmåga att möta företag och medborgare och skapa förtroende för verksamheten. Inriktning 3. I Säters kommun ska det vara möjligt att etablera, bedriva och utveckla många sorters företagande. Inriktning 4. Säters kommun ska arbeta gemensamt med näringslivet för goda kommunikationer, kompetens och andra förutsättningar för ett framgångsrikt företagande. 2 Budgetprocess och resursfördelning Säters kommun har sedan budget 2025 en förändrad budgetprocess och använder en resursfördelningsmodell som baseras på prislappar, även kallas prislappsmodellen. I stället för att som tidigare fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”, görs en preliminär fördelning utifrån vad verksamheterna bör kosta. Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”. Prislappen utgår ifrån standardkostnaden i kostnadsutjämningen. Kommunens standardkostnad är det som till exempel en grundskoleelev "borde" kosta utifrån de förutsättningar kommunen har. Standardkostnaden är den teoretiska kostnad som kommunen (enligt systemet) bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Rikets standardkostnad kommer från inrapporterade räkenskapssammandrag (RS) två år före. Kommunens samtliga verksamheter omfattas av prislappsmodellen. Det är dock inte alla verksamheter som omfattas av kostnadsutjämningssystemet, bara det som brukar kallas ”obligatorisk verksamhet”. Dit hör förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, ordinärt- och särskilt boende. LSS har en egen utjämning. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen. För dessa kan man antingen välja att: a) budgetera enligt ”budget på budget” b) budgetera efter mest lika kommuners kostnader c) budgetera efter lika stora kommuners kostnader Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån den kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel Budgetdirektiv 2025-2028 4 utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs göra prioriteringar som i modellen kallas prioriteringsutrymme. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop. Bild över SKR:s resursfördelningsmodell: Kommunens intäkter förändras inte med prislappsmodellen. Den ger ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. Det som ändras är att politiken får ett kraftfullare verktyg för att bedöma vad som är grundkostnaden för verksamheterna och hur stort utrymme man har till sitt förfogande för att göra satsningar/prioriteringar. Modellen togs ursprungligen fram för att tydliggöra hur kommunens befolkningsförändringar direkt påverkar vilken verksamhet man har möjlighet att finansiera utan att tära på ekonomin. Ett andra syfte handlade om att tydliggöra vilket utrymme som fanns för politiken att använda för prioriteringar dvs de satsningar man ville kunna göra på prioriterade frågor och samtidigt hålla sig inom ramen för ekonomi i balans. Budgetdirektiv 2025-2028 5 3 Budgetförutsättningar Internränta Den årliga intern räntesatsen för beräkning av kapitalkostnader beräknas uppgå till 2,5 % per år för perioden 2027–2030. Personalomkostnader PO-påslaget är har tidigare år varit lägre för kommunen än den generella rekommendationen från SKR och sätts utifrån den beräkning av PO som erhålls från Skandia i samband med prognosen för pensionskostnader. Den senaste prognosen från Skandia är per 2025-12-31. 2027 2028 2029 2030 PO-pålägg för Säter 39,83 40,20 40,36 40,36 varav arbetsgivaravgifter 31,42 31,42 31,42 31,42 varav pension/avtalsförsäkringar* 8,41 8,78 8,94 8,94 *) Avtalsförsäkringar ingår med 0,20% per år. Resterande del utgörs av kollektivavtalad pension. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Beräknat exklusive förändringar av PO-pålägg beräknas arbetskraftskostnaderna öka med 3,5 % per år under perioden 2027–2029 och med antagande om 3,5 % även för 2030. Övrig förbrukning beräknas öka med 2,6 % under perioden 2027–2029 med antagande om 2,6 % även för 2030. Budgetdirektiv 2025-2028 6 4 Barn och utbildningsnämndens mål Nämndens mål utgår från fullmäktiges strategiska mål med inriktningar för 2024– 2027. 1. Rikare liv 2. Hållbar framtid 3. Omsorgsfull boendeutveckling 4. Serviceorienterad organisation Rikare liv Nämndens Nämndens uppföljning Ej relevant för målsättning nämndens verksamhetsområde: nämndens motivering Inriktning 1 Barn och elever får Andel barn 3–5 år Alla invånare i förutsättningar att inskrivna i förskola och Säters kommun ska utveckla sin fulla pedagogisk omsorg den ha förutsättningar potential med ökade 15 oktober för att göra val inför resultat i skolan. framtiden baserat på Andel elever i åk 3 som förmågor och klarar alla delprov i intressen. svenska och matematik (nationella prov) Åk 6: Andel elever med lägst betyget E i matematik Åk 6: Andel elever med lägst betyget E i svenska Meritvärde åk 6 och 9 Andel elever som är behöriga att söka yrkesprogram /studieförberedande program Nämnden tar del av skolornas arbete med ”Att vända frånvaro till närvaro”. Kursdeltagare i Komvux på gymnasial nivå som har Budgetdirektiv 2025-2028 7 avslutat med godkända betyg, lägeskommun, andel av de som avslutat kurs (%), ID: 18948 Kursdeltagare i Komvux på grundläggande nivå som har avslutat med godkända betyg, i huvudmannens skolenheter, andel av de som avslutat kurs (%), ID: 18947 Kursdeltagare i SFI som har avslutat kurs med godkända betyg, i huvudmannens skolenheter, andel av de som avslutat eller avbrutit kurs under året (%), ID: 18946 Andel föräldrar som anser att barnet är tryggt i förskolan är 95% Egen mätning påbörjas Andel elever som är trygga i skolan. ID: N17673 (åk 2 Gy) IDN15643 (åk 8) ID: N15613 (åk 5) Personer som studerar året efter avslutad utbildning inom SFI, lägeskommun, andel (%) ID: N18954 Inriktning 2 Elevers kunskap om Mätpunkterna från De unga årens inflytande och Skolinspektionens enkät i upplevelser och delaktighet ska öka. åk 5 och 9. lärande ska öka barn och ungas förmåga LUPP-enkäten och motivation att delta i samhällslivet Ta del av det och den förebyggande arbete för demokratiska att motverka ohälsa hos processen. barn och unga som sker i Budgetdirektiv 2025-2028 8 samverkansgruppen Fotfolket. Ta del av elevrådens protokoll. Nämnden tar del av någon skolas redovisning av arbetet i elevrådet. Representanter från elevrådet deltar. Inriktning 3 Rörelseaktiviteter Redovisa till nämnden Alla invånare i implementerat inom vilka rörelseaktiviteter Säters kommun ska alla verksamheter. som enheten regelbundet ha en egen genomför. försörjning, ett liv med god hälsa och framtidstro. Inriktning 4 Kulturskolan ska Andelen inskrivna barn Alla invånare i erbjuda dans, musik, och ungdomar ska vara Säters kommun ska teater och skapande 25% av kommunens 7–20 ha tillgång till en rik sysselsättning för alla åringar. fritid med rekreation barn och ungdomar. och social gemenskap. Budgetdirektiv 2025-2028 9 Hållbar framtid Nämndens Nämndens uppföljning Ej relevant för målsättning nämndens verksamhetsomr åde: nämndens motivering Inriktning 1 Minska Ta del av kostenhetens De globala, matsvinnet i mätningar av matsvinn. nationella och matsalen. regionala I samverkan med hållbarhetsmålen samhällsbyggnadssekto ska ligga till rn: ta del av barns, grund för Säters elevers och pedagogers kommuns upplevelse av matens ansvarsfulla och smaklighet och utbud, strategiska skolmatsalens hållbarhetsarbete förutsättningar för god . social- och fysisk miljö. Inriktning 2 Barn och elever Nämnden tar del av Säters kommun ska genom information om ska öka kunskap, lärande i hållbar förskolor och skolors förmåga och utveckling få arbete med motivation till ett handlings- hållbarhetsfrågor. socialt, kompetens att ta ekonomiskt och sig an framtida miljö-medvetet utmaningar. förhållnings-sätt. Inriktning 3 Elever kan åka Redovisa till nämnden, Det ska vara till och från en gång per år, enkelt och skolan i enlighet skolskjutsarnas möjligt att åka med genomförande (rutin kollektivt till och skolskjutsregleme för ansökan och beslut från skolor, ntet. om skolskjuts samt arbeten, vård verksamhetens och upplevda kvalitet av fritidsaktiviteter. skolskjutstrafiken. Budgetdirektiv 2025-2028 10 Omsorgsfull Nämndens Nämndens uppföljning Ej relevant för boende- målsättning nämndens utveckling verksamhetsomr åde: nämndens motivering Inriktning 2 Alla förskolor Årlig behovs-prognos I planering och och skolor ska av förskole- och byggnation ska ha skolplatser utifrån hållbarhet vara ändamålsenliga befolkningsstatistik för prioriterad. lokaler och att ge underlag i utemiljöer. planering. Samverkan med samhällsbyggnads- sektorn och Säterbostäder i sektorövergripande lokalråd. Verksamheten genomför varje år utvärdering av de lokaler som nyttjas. Resultatet delges sektorövergripande lokalråd. Serviceorienterad Nämndens Nämndens uppföljning Ej relevant för organisation målsättning nämndens verksamhetsomr åde: nämndens motivering Inriktning 2 Ökad andel Lärare (heltidstjänster) Verksamheten ska utbildade med lärarlegitimation vara av hög pedagoger och behörighet i minst kvalitet, /All personal ett ämne i grundskola professionell samt inom förskola åk 1–9 ha god förmåga att och skola ska möta företag och ha behörighet. Nämnden tar del av medborgare och förskolor och skolors skapa förtroende organisatoriska för verksamheten. förutsättningar utifrån personal-behörighet och tillgång till specifika kompetenser inom elevhälsa. Budgetdirektiv 2025-2028 11 4.1 Uppföljning Nämnden ska till kommunfullmäktiges delårs- och årsredovisning redovisa sin måluppfyllelse i förhållande till de resurser som kommunfullmäktige fördelat till nämnden. Budgetdirektiv 2025-2028 12 5 Nämndens förutsättningar 5.1 Nettokostnadsavvikelse Vad kostar verksamheterna i vår kommun? Vart är vi på väg? Hur ser det ut i förhållande till andra kommuner? Jämförelser med andra kommuner bidrar till en bredare beskrivning av nuläget och jämförelser över tiden kan ge värdefull information om vart kommunen är på väg. Begreppsdefinitioner:  Nettokostnad: Verksamhetens nettokostnad är vad verksamheten faktiskt kostar med hänsyn till verksamhetens intäkter.  Nettokostnadsavvikelse: Nettokostnadsavvikelse är differensen mellan referenskostnaden för en verksamhet och faktisk nettokostnad för en verksamhet i en viss kommun.  Referenskostnad: Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde kosta enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet samt med hänsyn taget till respektive kommuns strukturella förutsättningar. Referenskostnaden rör sig relativt andra kommuner då den beror på kostnadsutvecklingen i rikets alla kommuner. Nettokostnadsavvikelsen för Säter jämför nettokostnaden med referenskostnaden, dvs statistiskt förväntad kostnad utifrån Säters kommuns demografi och förutsättningar. Resultat över 0 indikerar högt kostnadsläge på grund av hög ambitionsnivå exempelvis till följd av politiska satsningar och/eller låg effektivitet. Nettokostnadsavvikelsen presenteras i procent eller i miljoner kronor. Viktigt att tänka på är att nettokostnadsavvikelse och budgetavvikelse inte är samma sak. Nettokostnaderna är de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under åren. Budgetavvikelsen är som det låter, dvs avvikelse mot lagd budget. Detta betyder att politiska satsningar medför att verksamheter får kosta mer än vad som är beräknat utifrån Säters kommuns förutsättningar. Budgetdirektiv 2025-2028 13 5.2 Analys av nämndens verksamheter Nettokostnadsavvikelse % 30,0 27,7 26,4 24,2 25,0 20,0 15,0 11,4 10,0 7,2 5,0 1,2 2,1 0,6 0,0 - 5,0 -0,6 -1,1 -3,1 -4,9 -5,6 - 10,0 -7,2 -10,1 -10,0 - 15,0 Nettokostnadsavvikelse Nettokostnadsavvikelse Nettokostnadsavvikelse Nettokostnadsavvikelse förskola (%) grundskola F-9, (%) fritidshem (%) gymnasieskola, (%) 2021 2022 2023 2024 Nettokostnadsavvikelsen visar att Barn- och utbildningsnämnden är billigare än förväntat inom förskola, ligger ganska exakt vad gäller grundskola och fritidshem emedan kostnaden för Gymnasiet kostar mer än förväntat. Nettokostnadsavvikelse Mkr 20 15 15 13 13 10 5 2 2 1 0 0 0 -1 0 -5 -4 -4 -6 -10 -8 -8 -9 Nettokostnadsavvikelse Nettokostnadsavvikelse Nettokostnadsavvikelse Nettokostnadsavvikelse förskola, Mkr grundskola F-9, Mkr fritidshem, Mkr gymnasieskola, Mkr 2021 2022 2023 2024 Budgetdirektiv 2025-2028 14 5.3 Nämndes behovsanalys Utifrån budgetförutsättningar har en beräkning gjorts av nämndens behov inför 2027 Barn- och utbildningsnämnden Budget 2026 Budgetbehov 2027 Förändring Intäkter -48 400 - 47 000 - 1 400 Personal 230 057 241 020 - 10 963 Lokaler 40 929 41 993 -1 064 Övrigt 130 619 138 370 - 7 751 Totalt (netto) 353 205 374 383 - 21 178 Beräkningen visar att nämnden har behov av en budgetram på motsvarande 374 383 tkr för 2026. Det är en ökning med 21 178 tkr jämfört med 2026 års budgetram. I beräkningen för personalkostnader har sparkravet för 2026 på förskola, grundskola och fritidshem eliminerats. Personalkostnaderna omfattar även justering med en tjänst i stabsfunktionen på grund av stundande fastighetsprojekt och mer omfattande hantering/kontroll av statsbidrag. Inför 2027 har även kostnader för skolbibliotekarie lagts in i personalkostnader. Budget för intäkter sänks från 48,4 mkr till 47 mkr och omfattar minskat bidrag från Migrationsverket och Skolverket. Lokalkostnader är uppräknade enligt budgetförutsättningar. I beräkningen för övriga kostnader har sparkravet för 2026 plockats bort. Övriga kostnader omfattar även justering för höga kostnader för bland annat undervisningsmaterial och badresor. I övrigt har kostnaderna räknats upp enligt budgetförutsättningarna. Inför höstens budgetberedning kan ytterligare budgetjusteringar vara nödvändigt, det handlar om kostnaderna för interkommunala ersättningar och reglering av lärarnas undervisningstid. Budgetdirektiv 2025-2028 15 5.4 Nämndens tekniska ramar och budgetbehov Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. Nämnden tekniska ram Verksamheter Teknisk ram 2027 Budgetbehov 2027 Differens Nämndverksamhet 963 963 0 Kulturskola 4 309 4 434 -125 Förskola 83 722 82 953 769 Förskoleklass, grundskola & fritidshem 186 553 186 863 -310 Anpassad grundskola 13 631 13 631 0 Gymnasieskola 61 481 66 571 -5 090 Anpassad gymnasieskola 6 008 6 258 -250 Vuxenutbildningar inkl SFI och YH 6 411 12 910 -6 499 Flyktingmottagande -1319 -200 -1 119 Summa 361 759 374 383 -12 624 Budgetdirektiv 2025-2028 16 6 Driftbudget per år Nämndens preliminära driftbudgetramar för perioden 2027–2030 och är uppräknade enligt budgetförutsättningar i avsnitt 3. Beräkningen omfattar inga volymförändringar. År 2027 2028 2029 2030 374 383 386 054 397 666 409 291 Budgetdirektiv 2025-2028 17 7 Investeringsbudget Förslag till investeringsbudget 2027 med plan för 2028–2030 År Belopp 2027 2,8 mkr 2028 2,8 mkr 2029 2,8 mkr 2030 2,8 mkr Budgetdirektiv 2025-2028 18 Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-04-28 10 (42)

BUN § 51 Revidering av primärt samverkansavtal för DalaWux BUN2026/95 Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige att anta reviderat primärt samverkansavtal för DalaWux. Ärendebeskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen samverkar samtliga dalakommuner genom Primärt samverkansavtal, DalaWux. Samverkan är organisatoriskt placerad under Dalarnas kommunförbund och syftar till att erbjuda ett gemensamt och attraktivt utbud av yrkesutbildningar och att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Skollagens krav på ett primärt samverkansområde med minst tre kommuner uppfylls genom avtalet, vilket innebär att kommuninvånare i Dalarna har likvärdig rätt till det gemensamma utbudet av yrkesutbildning i hela Dalarna. I dagsläget betalar hemkommunen interkommunal ersättning (IKE) för de invånare som antas till utbildning i annan kommun inom samverkansområdet, och mottar i efterhand statsbidrag för de samma. Svårigheten, samt den administrativa bördan av, att prognosticera antalet elever på andra huvudmäns utbildningar och därefter budgetera och prognostisera IKE-kostnader utgör de huvudsakliga skälen till förslaget att revidera samverkansavtalet. Den föreslagna revideringen innebär istället att en ersättningsprincip baserad på Skolverkets fastställda statsbidragsnivåer. Förändringen bedöms skapa ökad förutsägbarhet, bättre ekonomisk stabilitet och mer ändamålsenliga planeringsförutsättningar för kommunerna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-12 14 (17) Forts. Bun § 51 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från DalaWux den 3 december 2025 Utkast till primärt samverkansavtal för DalaWux den 4 februari 2026 Protokoll DalaWux politiska samverkansgrupp den 4 februari 2026 § 8.1 Tjänsteutlåtande från Johan Steen den 26 april 2026 Delges Dalarnas kommunförbund DalaWux styrgrupp Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 43 (51)

Ks § 78 Budgetuppföljning april 2026, kommunstyrelsen KS2025/147 Beslut Kommunstyrelsen beslutar lägga budgetuppföljning per april 2026 för kommunstyrelsen till handlingarna. ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning Verksamhetens nettokostnader Kommunstyrelsesektorn har ackumulerat per sista mars förbrukat 32 % av årsbudgeten och ett överskott på 1 022 tkr redovisas. Störst överskott finns i april under IT på 434 tkr som finns under kostnader för servrar och telefoni i jämförelse med budget. Det råder samtidigt en osäkerhet kring kostnaden för M365 som faktureras med nytt belopp för perioden juni-dec. Större överskott redovisas även under kansli (+332) samt fritid (+218 tkr) Överskottet under kansli finns främst under valnämnden (+451 tkr), där statsbidrag inför valet kommit under mars, medan kostnaderna för valet är budgeterade över året med tolftedelar. Överskottet hos fritid beror bland annat på att aktivitetsstödet till föreningar budgeterats med tolftedelar, men betalas ut till föreningarna i maj. Underskott redovisas för kommunstyrelsen samt för markförsörjning. Under markförsörjning beror underskottet på att intäkter för skog saknas. Det finns osäkerheter kring nivån på extra intäkter som beräknas inkomma p.g.a. stormen. Prognos för extra intäkter beräknas uppgå till ca 3,5 mkr. Genom att dessa uppgifter kom in sent har det inte tagits med i prognosen i uppföljningen per april utan tas med i nästa prognos. Total prognos för kommunstyrelsesektorn i april beräknas uppgå till +/-0 kr per årets slut. Det totala överskottet i april inklusive reserv och pensioner för kommunstyrelsen är 574 tkr. Pensionerna gör ett underskott i april på 781 tkr. Underskottet hos pensionerna ligger både under pensionsförsäkringar (-222 tkr) samt pensionsutbetalningar (-425 tkr). Enligt den senaste prognosen från Skandia per 2025- 12-31 för 2026 ska prognosen fortfarande vara i linje med budget, därför prognostiseras inget underskott för pensionerna för 2026 i april. Ny pensionsprognos kommer i mitten på maj. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 6 (59) Forts. Ks § 78 Reserv avseende oförutsedda händelser på 1 mkr för hela 2026 har återlagts i prognosen för att möta eventuella underskott, vilket leder till en total prognos för 2026 på +1 mkr för kommunstyrelsen. Total prognos för 2026 beräknas uppgå till +1,0 mkr för kommunstyrelsen. Investeringar Totala investeringar ackumulerat per april uppgår till 1 195 tkr, vilket motsvarar 34% av årsbudget. kommunstyrelsesektorn exklusive IT visar ett ackumulerat utfall per april på 1 117 tkr, vilket motsvarar 40 % av årsbudgeten. IT-enhetens utfall uppgår i april till 77 tkr, vilket motsvarar 11 % av årsbudgeten. Beslutsunderlag Budgetuppföljning april 2026 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 maj 2026 § 106 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 19 maj 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 7 (59)

Ks § 79 Budgetuppföljning april 2026, Säters kommun KS2025/208 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Har tagit del av budgetuppföljning april 2026. 2. Föreslå kommunfullmäktige att tillföra barn- och utbildningsnämnden 3,5 mkr från kommunstyrelsen i enlighet med Mats Nilssons (S) yrkande. 3. Föreslå kommunfullmäktige att ta ut 6 mkr från pensionsfonden för att få en ekonomi i balans. ___________ Förslag till beslut på sammanträdet ”Mats Nilsson (S) yrkar att de extra inkomsterna från skogsverkasamheten, vilken prognostiseras till 3,5 mkr, tillfaller barn- och utbildningsnämnden under 2026. Mindre barngrupper Redan till hösten vill vi få mindre grupper inom förskoleverksamheten i kommunen. De extra resurser vi styr till BUN ska resultera i förändrad inriktning gällande gruppstorleken. Barn med särskilda behov Det behövs mer resurser till vår skolverksamhet för barn med särskilda behov. Därför gör vi den här satsningen redan till hösten 2026. De extra resurser vi styr till BUN ska resultera i förstärkt verksamhet inom både elevhälsa och övrig skola för att stödja våra unga. Jag föreslår även att vi tar ut 6 mkr från pensionsfonden för att få en ekonomi i balans.” Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Mats Nilssons (S) yrkande att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att tillföra barn- och utbildningsnämnden 3,5 mkr från kommunstyrelsen och ta ut 6 mkr från pensionsfonden för att få en ekonomi i balans. Deltar inte i beslutet Magnus Gabrielson (MP) Caroline Willfox Byström (M) Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 8 (59) Forts. Ks § 79 Bakgrund och ärendebeskrivning Med anledning av kommunens ansträngda ekonomi med underskott inom driften under 2023, 2024 och 2025 görs en extra budgetuppföljning per sista februari för Säters kommun som är årets första uppföljning. Vanligtvis görs den första budgetuppföljningen för kommunen per sista mars. Vid framtagning av en årsprognos redan per sista februari ges större möjlighet att kunna ta fram åtgärdsplaner för året som också kan realiseras tidigare under året. Under 2024 redovisades stora underskott för barn- och utbildningsnämnden (-18,8 mkr) och för Socialnämnden (-11,4 mkr), vilket resulterade i en underfinansierad budget för 2025 för dessa nämnder. Föregående år redovisades underskott för Barn- och utbildningsnämnden på -9,4 mkr, vilket resulterar i en underfinansierad budget för 2026 på ca -4,0 mkr. Vid den första budgetuppföljningen per februari prognostiserades ett underskott på -4,0 mkr för barn- och utbildningsnämnden som beräknades kvarstå vid uppföljningen per mars och som nu har ökat till -5,0 mkr vid uppföljning per april. Nämnder/styrelser med prognostiserade underskott för helår 2026 kommer att åläggas att ta fram åtgärdsplaner för budget i balans 2026. Resultat Prognos för årets resultat uppgår till ett överskott på 22,0 mkr jämfört med budget på 27,4 mkr, vilket är en avvikelse på -5,4 mkr. Prognos för justerat resultat för år 2026, där avkastning och tillskott från pensionsförvaltningen samt VA-enhetens resultat av- och tillräknas, beräknas uppgå till ett överskott på 17,8 mkr (+2,0% av skatteintäkter och generella bidrag) jämfört med budget på 27,4 mkr (+3,0%), vilket är en avvikelse på -9,6 mkr. Inget uttag från pensionsmedelsförvaltningen är budgeterat för 2026. Verksamheternas nettokostnader Utfall för verksamhetens nettokostnader ackumulerat per april är totalt 1,5 mkr högre än budget, dvs ett underskott på -1,5 mkr redovisas. Prognos för verksamhetens nettokostnader för helår 2026 är ett underskott på totalt - 4,0 mkr. Kostnaderna beräknas bli -5,0 mkr högre än budget men minskas med Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 9 (59) Forts. Ks § 79 reserven för oförutsedda kostnader på 1,0 mkr. Underskott prognostiseras för Barn- och utbildningsnämnden på -5,0 mkr. Prognos för övriga verksamheter beräknas vara linje med budget. Inom kommunstyrelsen finns det underskott för markförsörjning som beror på att intäkter för skog saknas. Det finns osäkerheter kring nivån på extra intäkter som beräknas inkomma p.g.a. stormen. Prognos för extra intäkter har inkommit och beräknas uppgå till ca 3,5 mkr. Genom att dessa uppgifter kom in sent har det inte tagits med i prognosen i budgetuppföljningen per april utan tas med i nästa prognos. Skatte- och statsbidragsintäkterna Prognos för 2026 är 5,6 mkr lägre än budget enligt den senaste skatteunderlagsprognosen från SKR per 2026-04-29. Det är en försämring med 7,3 mkr jämfört med föregående skatteunderlagsprognos från 26 februari. Prognos med avvikelse mot budget Allmän kommunalskatt +0,4 mkr Slutavräkning 2025 -1,5 mkr Slutavräkning 2026 -4,6 mkr Inkomstutjämning -0,3 mkr Kostnadsutjämning 0,0 mkr LSS-utjämning +0,2 mkr Regleringsbidrag -0,1 mkr Fastighetsavgift +0,3 mkr Total -5,6 mkr Investeringar Totala ackumulerade investeringar tom april uppgår till 48,2 mkr och uppgår till 15% av årsbudget. Årets beslutade investeringsbudget ligger på 262,7 mkr samt att det tillkommer beslutade överförda investeringsmedel från 2025 med 57,2 mkr. Total budget 2026 inklusive överförda medel uppgår till 319,9 mkr. Upparbetningsgraden till årets slut beräknas uppgå till ca 63 %, vilket skulle innebära investeringar på ca 202 mkr. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 10 (59) Forts. Ks § 79 Finansiella intäkter och kostnader Prognos för finansiella intäkter och finansiella kostnader är i enlighet med budget. Pensionsmedelsförvaltning Vid kommunfullmäktige per 21 februari 2025 beslutades om nya placeringsriktlinjer för Säters kommun och om en ny kapitalförvaltningslösning med en utvald kapitalförvaltare. Totalt anskaffningsvärde uppgår till 101,5 mkr, varav aktier utgör 60 mkr och räntebärande placeringar utgör 41,5 mkr samt likvida medel 0,2 mkr. Marknadsvärdet på placerat kapital ökade under 2025 med totalt 11,7 mkr och utgående saldo för kommunens kapitalförvaltning uppgick per sista december 2025 till 113,3 mkr, varav 151,7 tkr var likvida medel. Värdeförändringen under april 2026 var positiv och uppgick till 5,4 mkr. Ackumulerad orealiserad vinst hittills under året tom sista april uppgår till +4,1 mkr. Utgående marknadsvärde per 2026-04-30 uppgår till 117,5 mkr. Total ackumulerad värdeförändring från start är fortfarande positiv och uppgår till +18,5 mkr. Det är dock svårt att göra en bedömning av hur portföljen kommer att utvecklas under året. Prognos för helår är lagd i enlighet med värdeförändringen per april. Mats Nilsson (S) föredrag majoritetens förslag till satsning på skolan i Säter. Beslutsunderlag Budgetuppföljning april 2026 för Säters kommun Majoritetens förslag till prognos för driftbudget 2026, den 21 maj 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 maj 2026 § 105 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 19 maj 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kallelse Datum Sida Kommunfullmäktige 2026-06-11 30 (51)

Ks § 80 Budget 2027 och plan 2028–2030 för Säters kommun KS2026/66 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa förslag till budget 2027 och plan för 2028–2030 enligt: 1. Fastställa driftsbudgetram för 2027, 925 163 000 kr per nämnd enligt majoritetetens uppdaterade förslag per 26 maj 2026. 2. Fastställa investeringsbudgetram för 2027, 202 950 000 kr per nämnd enligt majoritetetens förslag. 3. Fastställa totala driftsbudgetramar för 2028 till 2030 för kommunen enligt följande: Driftsbudgetramar: 2028: 948 856 000 kr 2029: 973 621 000 kr 2030: 1 004 993 000 kr 4. Fastställa investeringsbudgetramar för 2028 till 2030 för kommunen enligt följande: Investeringsramar: 2028: 311 700 000 kr 2029: 328 000 000 kr 2030: 207 550 000 kr 5. Fastställa finansiella mål 2027–2030, enligt bilaga. 6. Bemyndiga kommunstyrelsen att ianspråktaga upp till 500 000 kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna kapitalet. 7. Bemyndiga samhällsbyggnadsnämnden att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 500 000 kr per ärende. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 10 000 000 kr per ärende. 9. Bemyndiga kommunstyrelsen under år 2027 att omsätta och uppta nya lån upp till 950 000 000 kr, samt utnyttja krediten om 38 000 000 kr på kommunens koncernkonto. 10. Såsom egen skuld ingå borgen för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser upp till totalt högsta lånebelopp om 435 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga belopp. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 12 (59) Forts. Ks § 80 11. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säters Kommuns Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2 400 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om budgetförutsättningar för 2028–2030. 13. Uppdra till kommundirektören att a) Genomför en fördjupad analys av verksamheternas kostnader samt se över nämndernas budgetbehov 2027–2030 b) Utreda effektiviseringar av driftkostnader c) Utreda konsekvenser av effektiviseringar som genomförs d) Se över skuldsättningen; översyn av lånebehov utifrån anpassade investeringsnivåer och effektiviseringar e) Redovisa lånenivån uppdelat på skattefinansierade, taxefinansierade samt Säterbostäder. f) Se över de finansiella målen, med plan över en tioårsperiod ___________ Förslag till beslut på sammanträdet Mats Nilsson (S) yrkar bifall till förmån för majoritetens budgetförslag, vilket innebär att driftsbudgetramen 2027 sätts till 925 163 000 kr samt att investeringsbudgeten sätts till 2027: 202 950 000 kr 2028: 311 700 000 kr, 2029: 328 000 000 kr, 2030: 207 550 000 kr. Caroline Willfox Byström (M) yrkar bifall till förmån för Moderaternas budgetförslag. Ordförande ställer de båda yrkandena mot varandra och finner att Mats Nilssons (S) yrkande bifalles att driftsbudgetramen 2027 sätts till 925 163 000 kr samt att investeringsbudgeten sätts till 2028: 311 700 000 kr, 2029: 328 000 000 kr, 2030: 207 550 000 kr. Mats Nilsson (S) yrkar på att ge kommundirektören ett utredningsuppdrag att: a) Genomför en fördjupad analys av verksamheternas kostnader samt se över nämndernas budgetbehov 2027–2030 a) Utreda effektiviseringar av driftkostnader b) Utreda konsekvenser av effektiviseringar som genomförs c) Se över skuldsättningen; översyn av lånebehov utifrån anpassade investeringsnivåer och effektiviseringar Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 13 (59) Forts Ks § 80 d) Redovisa lånenivån uppdelat på skattefinansierade, taxefinansierade samt Säterbostäder. e) Se över de finansiella målen, med plan över en tioårsperiod Caroline Willfox Byström (M) yrkar bifall till utredningsuppdraget. Deltar inte i beslutet Magnus Gabrielson (MP) Reservation till majoritetens budgetförslag Caroline Byström Willfox (M) August Louthander (M) Tommy Bivesjö (M) Ärendebeskrivning Förslag till budget 2027 och plan 2028–2030 samt med beräkning av trend till år 2040. Genomgång och presentation av respektive nämnds/sektors budgetförslag samt förslag till budget 2027 och plan för 2028–2030. Budget för 2025 och framåt baseras på en förändrad budgetprocess med en ny resursfördelningsmodell som baseras på prislappar, även kallas prislappsmodellen. I stället för att som tidigare fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”, görs en preliminär fördelning utifrån vad verksamheterna bör kosta. Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån kommunens förutsättningar samt demografi. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”. Den tekniska ramen är volymbaserad, dvs den tar hänsyn till mängden invånare i en viss grupp (demografin) utifrån kommunens befolkningsprognos. Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån denna ram kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs olika prioriteringar kan göras, som i modellen kallas prioriteringsutrymme. Det är inte alla verksamheter som har en prislapp och som omfattas av kostnadsutjämningssystemet, bara det som brukar kallas ”obligatorisk verksamhet”. Dit hör förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, ordinärt- och särskilt boende. LSS har en egen utjämning. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen och den tekniska ramen beräknas Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 14 (59) Forts. Ks § 80 genom att budgetera efter mest lika kommuner samt för visa delar modellens val enligt budget på budget. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop och ger således ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. I budgetarbetet innebär en förändrad budgetprocess med ny resursfördelningsmodell att utökade analyser av kommunens kostnader görs inom de olika verksamheterna samt jämförelser med andra kommuner. Dessa jämförelser bidrar till en bredare beskrivning av nuläget och jämförelser över tid kan ge värdefull information om vart kommunen är på väg. Faktorer som har stor betydelse för intäktsutvecklingen är befolkningsutvecklingen, demografi samt skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning och statens anslag till detta. Den senaste skatteunderlagsprognosen från SKR per 2026-04-29 ligger till grund för förslag till budget 2027–2030. Förväntade intäkter för 2027 uppgår till 946,8 mkr, vilket är i linje med budgetdirektiven. Beräkningsgrunden för förslag till budget 2027–2030 baseras på befolkningsprognosen från SCB per juni 2025 för Säter med en nivåjustering utifrån ökat utfall under 2026 med utfall per februari som prognos för 2026 med 11 244 invånare. Prognos för de kommande åren är enligt trend utifrån SCB-prognosen per juni 2025. Beräkningsgrunden utgör 11 244 för budget 2027, 11 237 för budget 2028, 11 229 för budget 2029 samt 11 223 för budget 2030. Förslag till driftsbudget för 2027 uppgår till 917,2 mkr, en uppgång med 3,3 % från budget 2026. De tekniska ramarna uppgår till 897,0 mkr och prioriteringar utgör 20,2 mkr. De olika verksamheterna har budgetbehov på totalt 898,0 mkr. Nämndernas äskade budgetramar uppgår till 940,6 mkr, vilket är 42,6 mkr över teknisk ram. Effektiviseringar behöver göras för att kunna uppnå ett resultat på 3%. Vid resultat på 3% finns ett prioriteringsutrymme på ca 20 mkr. Förslag till driftsbudget för 2028 uppgår till 948,9 mkr, för 2029 till 973,6 mkr och för 2030 till 1 005,0 mkr. För att kunna uppnå ett resultat på 3 % per år krävs effektiviseringar varje år. Fördelning av effektiviseringar per verksamhet behöver tas fram till reviderad budget. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 15 (59) Forts. Ks § 80 Inom kommunen har en ny justerad investeringsmodell arbetats fram, där det i budgetberedningen är fokus på vilken ram (pott) som behövs inom respektive område. Stora projekt identifieras och följs upp/särredovisas enligt definierad process för uppsikt och styrning. Kommunen har stora investeringsbehov som kraftigt ökar kommunens lånebehov. Detta påverkar verksamheternas kostnader genom ökade kapitalkostnader där också kapitalkostnaderna kommer att utgöra en större andel av de totala kostnaderna som kan innebära effektiviseringar och besparingar. Fortsatt översyn och fördjupad analys av konsekvenser behöver göras. Arbetet med en revidering av investeringsplaner, på kort och långsikt pågår vilket gör att kommunstyrelsesektorn bedömer att investeringsplanen kan komma att behöva uppdateras till reviderad budget 2027 till hösten. Förutsättningar för budget 2027–2030 kan komma att förändras utifrån nya förutsättningar vad gäller befolkningsprognos och kommande skatteunderlagsprognoser. Driftbudgetramar kan komma att behöva justeras utifrån förändrade förutsättningar samt av förslag på effektiviseringar och översyn av investeringsplaner. Till reviderad budget för 2027 och för budgetdirektiv 2028–2031 kommer uppdaterade nya tekniska ramar att presenteras. Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet som uppnås när de verksamhetsinriktade målen uppnås samtidigt som de finansiella målen är uppfyllda. Kommunens fyra strategiska mål utgörs av rikare liv, hållbar framtid, omsorgsfull boendeutveckling och serviceorienterad organisation. De finansiella målen utgörs av resultatmål, mål för skuldsättning, självfinansieringsgrad samt mål för pensionsförvaltningen. De finansiella målen behöver ses över och kompletteras med hur målen kan uppnås över tid. Beslutsunderlag Förslag till budgetberedning för budget 2027 och plan 2028–2030 med förslag till driftsbudgetramar och investeringsramar per nämnd/styrelse samt finansiella mål Kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 maj 2026 § 107 Majoritetens förslag till budget 2027 den 20 maj 2026 Moderaternas förslag till budget 2027 den 20 maj 2026 Uppdaterat budgetförslag från majoriteten den 26 maj 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 16 (59) Forts. Ks § 80 Delges Alla nämnder Ekonomienheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 17 (59)

Ks § 81 Information om kapitalförvaltning april 2026 KS2026/31 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att tacka för informationen ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning Vid kommunfullmäktige per 21 februari 2025 beslutades om nya placeringsriktlinjer för Säters kommun och om en ny kapitalförvaltningslösning med en utvald kapitalförvaltare. Totalt anskaffningsvärde uppgår till 101,5 mkr, varav aktier utgör 60 mkr och räntebärande placeringar utgör 41,5 mkr. Marknadsvärdet på placerat kapital ökade under 2025 med totalt 11,7 mkr och utgående saldo för kommunens kapitalförvaltning uppgick per sista december 2025 till 113,3 mkr, varav 151 740 kronor var likvida medel. Månaden präglades av en tydlig återhämtning på de finansiella marknaderna efter mars kraftiga nedgångar, där både den svenska och globala börsen utvecklades starkt. Samtidigt fortsatte nyhetsflödet att domineras av konflikten i Mellanöstern, även om förlängda vapenvilor bidrog till ökad riskaptit och fallande oljepriser jämfört med tidigare toppnivåer. Trots nedgången förblev energipriserna höga i ett historiskt perspektiv, vilket fortsatt påverkade inflationsbilden globalt. Makroekonomiskt sänkte IMF sin globala tillväxtprognos för 2026 och pekade på att störningar i energimarknader och leveranskedjor väntas tynga ekonomin även framöver. Samtidigt visade BNP-statistik från Europa, Sverige och USA en svagare utveckling än väntat, vilket understryker hur det osäkra världsläget påverkar tillväxten. Värdeförändringen under april 2026 var positiv och uppgick till 5,4 mkr. Ackumulerad orealiserad vinst hittills under året tom sista april uppgår till +4,1 mkr. Utgående marknadsvärde per sista april uppgår till 117,5 mkr, varav 148,3 tkr utgör likvida medel. Ackumulerad värdeförändringen sedan start är positiv och uppgår till +15,8 mkr. Beslutsunderlag Portföljsammanställning för Säters kommun den 30 april 2026 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 19 maj 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 18 (59)

Ks § 82 Bokslut och årsboksredovisning för Södra Dalarnas samordningsförbund 2025 KS2026/143 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund. ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning Årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund. I årsredovisningen redogörs för Södra Dalarnas Samordningsförbund 2025. Utfallet för verksamheten år 2025 uppgick till ett överskott på +286 tkr (2024 -736 tkr). Det egna kapitalet ökar med årets resultat till 1 207 tkr (2024 921 tkr). Beslutsunderlag Årsredovisning och bokslut 2025 för Södra Dalarnas Samordningsförbund Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 17 april 2026 Kommunfullmäktiges arbetsutskott den 28 april 2026 § 81 Delges Södra Dalarnas Samordningsförbund Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 19 (59)

Ks § 83 Revidering av renhållningstaxan 2026 KS2026/196 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Under punkt 2.3 Gemensamma hämtställen, ta bort information om tömningsfrekvens 2. Ändra namn från Renhållningstaxa till Avfallstaxa. __________ Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att dels ta bort information om tömningsfrekvens i regelverket kring gemensamma hämtställen, dels att ändra namn från Renhållningstaxa till Avfallstaxa. När taxan tidigare reviderades avseende förpackningsinsamling sågs tömningsfrekvens varannan vecka som enda möjligheten att hantera gemensamma hämtställen. Efter arbete och planering kring nya rutter har vi sett behovet att kunna variera tömningsfrekvens för att erhålla en mer resurseffektiv hantering. Tömningsfrekvensen kommer då ligga med en frekvens mellan tömning varje vecka och tömning var 12e vecka på enskilda fraktioner och variera för varje enskilt gemensamt hämtställe. Vid Gemensamma hämtställen ansvarar renhållaren för dimensionering av kärl. För kunden finns egentligen inga begränsningar i avfallsvolym och därmed heller inget behov av att känna till tömningsfrekvens Då föreskrifterna i Renhållningsordningen benämns Avfallsföreskrifter anser Samhällsbyggnadsnämnden att även taxan bör ändra namn till Avfallstaxa för att ge större tydlighet. Kommunstyrelsesektorns bedömning Kommunstyrelsesektorn har inget ytterligare att anföra i ärendet och tillstyrker därför Samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut, dock med en redaktionell förändring i formuleringen av förslag till beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 20 (59) Forts. Ks § 83 Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämnden den 15 april 2026 § 28 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 21 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 § 94 Delges Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 21 (59)

Ks § 84 Redovisning av partistöd 2025 KS2026/60 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna redovisning av partistöd för 2025. ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunen får enligt 4 kap. 29 § kommunallagen utdela partistöd till de partier som är representerade i kommunfullmäktige. Partistödet ska användas för att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin. Partistöd betalas ut årligen i förskott under mars månad efter beslut av fullmäktige. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Redovisningen ska avse perioden 1 januari- 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport. Alla partier, utom Liberalerna har lämnat in redovisning för år 2025 och bedömningen är att redovisningarna följer kommunallagens intentioner varför det föreslås att kommunfullmäktige godkänna inkomna redovisningarna. Liberalerna har inte för avsikt att begära partistöd för 2026. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd från Moderaterna den 20 januari 2026 Redovisning av partistöd från Centerpartiet den 20 januari 2026 Redovisning av partistöd från Miljöpartiet de gröna den 13 februari 2026 Redovisning av partistöd från Socialdemokraterna den 9 mars 2026 Redovisning av partistöd från Kristdemokraterna den 20 mars 2026 Redovisning av partistöd från Sverigedemokraterna den 31 mars 2026 Redovisning av partistöd från Västerpartiet den 28 mars 2026 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 21 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 § 86 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 22 (59) Forts. Ks § 84 Delges Moderaterna Centerpartiet Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Västerpartiet Liberalerna Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 23 (59)

Ks § 85 Behandling av motion gällande delaktighet och påverkan i hela kommunen KS2025/446 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Bifalla motionen 2. Uppdra till kommunstyrelsen att senast i juni 2027, till kommunfullmäktige föreslå hur Säters kommun tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum och/eller former för delaktighet. ___________ Bakgrund och ärendebeskrivning En motion gällande delaktighet och påverkan i hela kommunen inkom till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 oktober 2025, av Magnus Gabrielson (MP). Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet den 18 november 2025 och beslutade att uppdra till kommundirektör att utreda motionen. Motionärens förslag Vi lever i en tid med en stor samhällsomvandling och otrygghet. Klimatkrisen leder både till en oro för framtiden och dramatiska händelser här och nu. Världsläget är osäkert med krig i Europa och en allmän osäkerhet. Hot, osanningar och överdrifter sprids via sociala medier och allt tillsammans kan leda till att tilliten mellan människor och mellan medborgare och beslutsfattare minskar. Miljöpartiet i Säter anser att det nu är viktigare än någonsin att alla känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen och kan göra sin röst hörd. Säter är en liten kommun men tillräckligt stor för att behöva ta problemet med delaktighet på allvar. Till skillnad mot flera av våra grannkommuner finns i Säter ingen struktur för att fånga upp rösterna från kommunens olika delar. Vi har inget landsbygdsråd som i Falun eller kommunbygderåd som i Hedemora. Det finns naturligtvis kontaktvägar Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 24 (59) Forts. Ks § 85 genom föreningar och partier, personliga kontakter och möjligheten att göra sin röst hörd genom insändare eller medborgarförslag. En tydlig struktur och organisation kan göra det lättare för den enskilde medborgaren, men även föreningar, att veta hur och när man bäst kan framföra sina åsikter. Det är också viktigt med stabilitet och förutsägbarhet, exempelvis genom regelbundet återkommande möten och andra former av plattformar. Det finns flera alternativ att lösa detta och kanske är det en kombination av åtgärder som är det bästa. Kommunbygderåd för en dialog med och inom olika kommundelar, medborgarråd för att för förankring och idéer kopplade till kommunövergripande frågeställningar. Med denna bakgrund föreslår Miljöpartiet de gröna i Säter 1. Att Säters kommun utreder och tar fram förslag på hur man tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum eller former för delaktighet. 2. Att ett förslag baserat på denna utredning läggs fram för beslut i Kommunfullmäktige innan sommaren 2027. Kommunstyrelsesektorns bedömning Införande av den typ av organisation i form av exempelvis regelbundet återkommande möten och/eller andra former av plattformar för medborgarpåverkan är i hög grad en politisk fråga. Kommunstyrelsesektorn ser det dock som oproblematiskt att utreda frågan om hur Säters kommun, tillsammans med föreningar och medborgare kan skapa forum eller former för delaktighet. Motionären beskriver exempel på delaktighet så som kommunbygderåd eller dyl. SKR har i skriften Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor beskrivit dialog av denna typ som ett strategiskt verktyg för att bygga relationer, skapa förståelse och fatta väl förankrade beslut i kommunen. Skriften bör vara till stor hjälp i utredningen, även i de fall föreslagna forum eller former inte alltid behandlar komplexa frågor. Kommunstyrelsesektorn bedömer att utredningen bör slutföras och presenteras för Kommunstyrelsen efter valet 2026. Med tanke på de frågor som ska hanteras av en nytillträdd Kommunstyrelse så är en tidsplan där förslaget färdigställs av Kommunstyrelsen och presenteras för Kommunfullmäktige andra kvartalet 2027 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 25 (59) Forts. Ks § 85 planeringsmässigt görbart. Detta ligger också i linje med motionärens, att ärendet läggs fram för beslut i Kommunfullmäktige innan sommaren 2027. Beslutsunderlag Motion från Magnus Gabrielsson den 23 oktober 2025 Kommunfullmäktige den 23 oktober 2025 § 131 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 7 november 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 november 2025 § 209 Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor, SKR 2025 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 21 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 § 87 Delges Motionären Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 26 (59)

Ks § 86 Rapport ej verkställda beslut, kvartal 1 2026 KS2026/198 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta godkänna rapporten. ___________ Ärendebeskrivning Socialnämnden har överlämnat rapport avseende ej verkställda beslut för kvartal 1 2026 och översänder den till kommunfullmäktige och kommunrevisionen för kännedom. Socialförvaltningen har till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnat en rapport över ej verkställda beslut för kvartal 1 2026. Sektorn har även rapporterat de beslut som verkställts och som tidigare har rapporterats som ej verkställda. Ej verkställda beslut Biståndsbeslut som inte verkställts inom 3 månader ska enligt 34 kap 1 § Socialtjänstlagen rapporteras till IVO. Det gäller beslut enligt 9 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:453) (SoL). Verkställda beslut Socialnämnden ska även till IVO anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 34 kap 2 § SoL har rapporterats som ej verkställt. Rapport till revisorer och kommunfullmäktige Enligt 34 kap 3 § SoL ska kommunens revisorer och kommunfullmäktige informeras om ej verkställda/verkställda beslut. Beslutsunderlag Rapport till Inspektionen för vård och omsorg den 31 mars 2026 Socialnämnden den 16 april 2026 § 31 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 21 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2028 § 96 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 27 (59) Forts. Ks § 86 Delges Socialnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 28 (59)

Ks § 87 Medborgarförslag gällande offentlig toalett vid Morbyvallen i Gustafs KS2026/49 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Bifalla medborgarförslag. 2. Uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att till vintersäsongen 2026/2027 installera nödvändig teknisk utrustning för att möjliggöra en vinteröppen toalett. ____________ Medborgarens förslag Ett medborgarförslag har inkommit med lydelsen ”Möjlighet till offentlig toalett vid Morbyvallen Gustafs. Morbyvallen är ett populärt fritidsområde vintertid men saknar möjlighet till toalettbesök. Antingen skaffas en toalettmodul eller gör det möjligt att nyttja klubblokalen dagtid.” Ärendebeskrivning I samband med om- och tillbyggnaden av klubblokalen på Gustafs idrottsområde färdigställdes en tillgänglighetsanpassad toalett (RWC) med extern entré. Under barmarkssäsongen sköts driften av föreningens vaktmästare, men under vinterhalvåret hålls toaletten för närvarande stängd. Genom installation av tekniska lösningar, såsom exempelvis tidlås, kan toaletten tillgängliggöras även vintertid. Den identifierade risken med vinteröppet är att dörren lämnas öppen, vilket kan leda till frysskador på rörsystemet. Denna risk bedöms dock kunna minimeras genom larmfunktioner eller automatiska dörrstängare. Då skidåkning är en populär vinteraktivitet i området föreslås att medborgarförslaget bifallas för att öka servicegraden för kommunens invånare. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Lars Erik Mattias Ahl den 1 februari 2026 Kommunfullmäktige den 19 februari 2026 § 7 Yttrande från Säterbostäder 29 april 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 29 (59) Forts. Ks § 87 Delges Medborgarförslagställaren Samhällsbyggnadsnämnden Säterbostäder AB Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 30 (59)

Ks § 88 Verksamhetsinformation från kulturnämnden KS2026/9 Beslut Kommunstyrelsen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. ___________ Sammanfattning Ordförande i kulturnämnden och enhetschef för kulturenheten informerar om verksamheterna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 31 (59)

Ks § 89 Verksamhetsinformation från samhällsbyggnadsnämnden KS2026/9 Beslut Kommunstyrelsen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. ___________ Sammanfattning Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden och sektorchef för samhällsbyggnadssektorn informerar om verksamheten. Beslutsunderlag Presentation från samhällsbyggnadssektorn den 26 maj 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 32 (59)

Ks § 90 Verksamhetsinformation från brottsförebyggande rådet (BRÅ) KS2026/9 Beslut Kommunstyrelsen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. ___________ Sammanfattning Ordförande och samordnare för brottsförebyggande rådet informerar om verksamheterna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 33 (59)

Ks § 91 Behandling av medborgarförslag gällande uppmärkning och skötsel av motionsslingorna på Åsen KS2025/499 Beslut Kommunstyrelsen besluta att medborgarförslaget ska anses vara besvarad. ___________ Ärendebeskrivning Medborgarförslaget Ett medborgarförslag har inkommit avseende förbättrad märkning och underhåll av motionsslingorna uppe på Åsen. Förslagsställaren föreslår Säters kommun: 1. Märka upp motionsslingorna tydligare, särskilt 2,5 km-, 5 km- och 7 km-spåren, så att det blir lättare att följa rätt bana. 2. Lägga ut fler spångar på de sträckor som ofta blir leriga, för att göra slingorna mer tillgängliga året runt. 3. Förbättra sommarunderhållet av stigarna så att gräset inte växer sig för högt. I dagsläget blir det svårt att se var slingorna går och besvärligt att springa eller gå. Motionsslingorna på Åsen används av många boende i kommunen för promenader, löpning och friluftsliv. Tyvärr har märkningen med åren blivit otydlig, och stigarna är på vissa platser svåra att gå på när det är blött. Under sommaren växer gräset ofta så högt att slingorna blir svårnavigerade. Genom tydligare skyltning, fler spångar och regelbundet underhåll skapas bättre förutsättningar för motion, folkhälsa och friluftsliv. Kommunstyrelsesektorns bedömning Kommunen har ett avtal tecknat med Säters skidklubb att underhålla spåret på Åsen. I avtalet står att föreningen förbinder sig att: • Upprätthålla skidspår på elljusspåret, Åsen, Ljustern, golfbanan samt långspåret vid Knutsbo fäbodar • Röja sly och underhålla motionsspåren på Åsen, elljusspåret, Skönviks IP samt Knutsbo fäbodar • Ploga promenadspår, spark- och skridsko spår på Ljustern Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 34 (59) Forts. Ks § 91 • Medborgarförslaget besvarat utifrån att Kommunen har ett avtal tecknat med Säters skidklubb att underhålla spåret på Åsen bland annat. Vidare står det i avtalet att Säters kommun förbinder sig att: • Ersätta föreningen med ekonomiskt bidrag för drift och underhåll av anläggningen till ett belopp av för närvarande 200 kronor/timme. • Ersätta föreningen för kostnader på drivmedel. I sommar under vecka 25 och 26 kommer även en grupp feriearbetare under ledning av en extern handledare se över och förbättra otydlig märkning på motionsspåren på Åsen och på Skönviksområdet. Kommunstyrelsesektorn bedömer att de åtgärder som redan vidtas i huvudsak uppfyller de inkomna förslaget och att medborgarförslaget därmed kan anses vara besvarat. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Carin Evelina Viktoria Bäck den 4 december 2025 Kommunfullmäktige den 19 februari 2026 § 5 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 20 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 § 83 Delges Medborgarförslagställaren Kommunfullmäktige Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 35 (59)

Ks § 92 Upplåtelse av nyttjanderätt, del av Mora 13:35 KS2026/216 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att upplåta nyttjanderätten för Mora 13:35 till Gustafs GoIF till och med den 31 maj 2041. ___________ Ärendebeskrivning Gustafs GoIF har för avsikt att bygga en träningslokal i anslutning till nuvarande anläggning. För att kunna söka stöd från allmänna arvsfonden krävs ett nyttjanderättsavtal för en femtonårsperiod. Det föreslagna avtalet kommer stipulera att kommunstyrelsen har rätt att bestämma placering av byggnaden på tomten samt godkänna handlingarna innan påbörjat bygge. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 28 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 Delges Gustafs GoIF Fritidsenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 36 (59)

Ks § 93 Revidering av primärt samverkansavtal med DalaWux KS2026/264 Beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att anta reviderat primärt samverkansavtal för DalaWux. __________ Ärendebeskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen samverkar samtliga dalakommuner genom Primärt samverkansavtal, DalaWux, med Dalarnas kommunförbund (DKF) som huvudman för avtalet. Samverkan är organisatoriskt placerad under Dalarnas kommunförbund och syftar till att erbjuda ett gemensamt och attraktivt utbud av yrkesutbildningar och att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Skollagens krav på ett primärt samverkansområde med minst tre kommuner uppfylls genom avtalet, vilket innebär att kommuninvånare i Dalarna har likvärdig rätt till det gemensamma utbudet av yrkesutbildning i hela Dalarna. I dagsläget betalar hemkommunen interkommunal ersättning (IKE) för de invånare som antas till utbildning i annan kommun inom samverkansområdet, och mottar i efterhand statsbidrag för de samma. Svårigheten, samt den administrativa bördan av, att prognosticera antalet elever på andra huvudmäns utbildningar och därefter budgetera och prognostisera IKE-kostnader utgör de huvudsakliga skälen till förslaget att revidera samverkansavtalet. Dalarnas kommunförbund har föreslagit ett reviderat avtal vilket i stället innebär att en ersättningsprincip baserad på Skolverkets fastställda statsbidragsnivåer. Förändringen bedöms skapa ökad förutsägbarhet, bättre ekonomisk stabilitet och mer ändamålsenliga planeringsförutsättningar för kommunerna. Barn- och utbildningsnämndens yttrande Barn- och utbildningsnämnden behandlade ärendet den 12 maj 2026. Nämnden ställer sig positiv till förändringen och föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta reviderat primärt samverkansavtal för DalaWux. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 37 (59) Forts. Ks § 93 Kommundirektörens yttrande Förändringen innebär minskad administration och ökade möjligheter till god ekonomisk planering för anordnarkommuner så väl som för de kommuner vars elever går hos en annan kommun. Förändringen bör vara ekonomiskt positiv för Säters kommun och ger framför allt Barn- och utbildningsnämnden bättre förutsättningar i sin översyn av den kommunala vuxenutbildningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från DalaWux den 3 december 2025 Utkast till primärt samverkansavtal för DalaWux den 4 februari 2026 DalaWux politiska samverkansgrupp den 4 februari 2026 § 8.1 Tjänsteutlåtande från Barn- och utbildningssektorn den 26 april 2026 Barn- och utbildningsnämnden den 12 maj 2026 §51 Dalarnas kommunförbund den 12 maj § 6 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 26 april 2026 Delges Dalarnas kommunförbund DalaWux styrgrupp Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 38 (59)

Ks § 94 Fyllnadsval av ersättare i styrelsen för Intresseföreningen Dalabanan efter Hans Johansson (C) KS2026/263 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Godkänna avsägelsen. 2. Som ersättare i styrelsen för Intresseföreningen Dalabanan efter Hans Johansson (C) välja Karin Frejd (C) Bakgrund och ärendebeskrivning Hans Johansson (C) har avsagt sig uppdraget som ersättare i styrelsen för Intresseföreningen Dalabanan. Beslutsunderlag Avsägelse från Hans Johansson den 19 maj 2026 Delges Intresseföreningen Dalabanan Förtroendemannaregistret Hans Johansson (C) Karin Frejd (C) Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 39 (59)

Ks § 95 Anmälan av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av delegationsbesluten. __________ Följande beslutsanmälningar presenteras: KS2026/160 Kommunstyrelsen i Säters kommun avslår Kommuninsyns begäran om att få ut allmän handling den 10 april 2026 KS2026/0163 Delegationsbeslut gällande markförvärv, Backa 63:2 den 14 april 2026 KS2026/0162 Delegationsbeslut gällande markförvärv, Backa 87:1 den 14 april 2026 KS2026/0161 Delegationsbeslut gällande markförvärv, Säter 4:4 den 14 april 2026 KS2026/197 Kommunstyrelsen i Säters kommun avslår delvis Andre Kvist begäran om att få ut allmän handling den 20 april 2026 Återbesättningsprövning KS2026.96 Undersköterska 1 person 100 % KS2026.951 Undersköterska 1 person 100 % KS2026.816 Elev- eller lärarassistent, 3 personer 100 % KS2026.817 Lärare 2 personer 100 % KS2026.818 Lärare i fritidshem, 4 personer 100 % KS2026.1034 Omsorgsassistent LSS 75 % Ärendenummer 19178: Undersköterska 1 person 100 % Ärendenummer 21724 Omsorgsassistent 1 person 100 % Ärendenummer 215725 Undersköterska 1 person 100 % Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 40 (59)

Ks § 96 Delgivningar Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av delgivningarna. __________ Följande delgivningar presenteras: Protokoll från sammanträde med: F-KS2026/0199 Gemensamma Överförmyndarnämnden den 23 mars 2026 F-KS2026/0207 Styrelseprotokoll från Visit Dalarna den 3 mars 2026 KS2026.766 Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel den 7 april 2026 KS2026.1041 Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel den 5 maj 2026 KS2026.772 Gemensam nämnd för upphandling den 25 mars 2026 KS2026.785 Hjälpmedelsnämnden den 16 april 2026 KS2026.861 Visit Dalarnas styrelsemöte den 16 april 2026 KS2026.791 Södra Dalarnas samordningsförbund den 5 mars 2026 KS2026.827 Falun Borlängeregionens styrelsemöte den 26 mars 2026 KS2026.954 Gemensamma Överförmyndarnämnden den 27 april 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 41 (59) Forts. Ks § 96 Protokollsutdrag från sammanträde med: KS2026/0064 Miljö- och byggnämnden den 18 mars 2026 § 30 gällande yttrande om ny industrietablering i Borlänge KS2025/497 Avesta kommun den 23 mars 2026 gällande val av huvudmän till Sparbanksstiftelsen Södra Dalarna KS2026.756 Kollektivnämnden den 20 mars 2026 gällande kollektivtrafikrapport 2025 KS2026.981 Regionfullmäktige den 27 april 2026 gällande revidering av avsitt 6.1 Trappklättrare i Reglemente för färdtjänst Uppföljning av internkontroll 2025 Samhällsbyggnadsnämnden den 12 februari 2026 § 20 Socialnämnden den 12 mars 2026 § 18 Barn- och utbildningsnämnden den 18 mars 2026 § 24 Kommunstyrelsen den 31 mars 2026 § 63 Kulturnämnden den 16 april 2026 § 21 Miljö- och byggnämnden den 22 april 2026 § 39 Kopia på polisanmälan: KS2026.821 Skadegörelse, klotter på vägg, Klockaregatan 2 den 12 mars 2026 KS2026.822 Skadegörelse och olaga intrång, skadegörelse i cafeterian och korridorer vid Säters IP, hål i väggar, trasiga innertak och gummimärken efter att det körts med el scouter inomhus den 15 mars 2026 KS2026.845 Skadegörelse, klotter på bänk, Klockaregatan 20 april 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 42 (59) Forts. Ks § 96 Övrigt KS2026/185 Yttrande gällande ansökan om antagning i hemvärnet den 15 april 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 43 (59)

Ks § 97 Inbjudan kurser och konferenser KS2026.1021 Inbjudan från Sveriges Kommuner och Regioner Från lag till praktik – myndigheternas arbete med de nya sekretessbrytande bestämmelserna den 19 – 21 oktober, webbsändning KS2026.1023 Inbjudan från Sveriges Kommuner och Regioner Att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet 2026 Datum 22–23 oktober 2026 Plats: Stockholm KS2026.1037 Inbjudan från Sveriges Kommuner och Regioner Utbildning i Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor Datum: 9 september 2026 Plats: Webbsändning Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 44 (59)

Ks § 98 Information om och inlösen av pension 2026 KS2026/229 Beslut Kommunstyrelsen beslutar fastställa förslag till inlösen av pensioner med alternativet Skandia Smart utbetalning. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning I de kommunala pensionsplanerna finns det förmånsbestämda pensionslöften, i både aktiva planer och sedan tidigare stängda. Säters kommun har, liksom ungefär hälften av Sveriges kommuner, valt att försäkra sina förmånsbestämda löften kopplade till den nuvarande planen KAP-KL. Detta görs löpande månatligen i försäkringsbolaget Skandia Liv. Genom att försäkra pensionsåtagandet tar försäkringsbolaget över ansvaret för pensionsutbetalningarna och de risker som är kopplade till detta. Försäkringen skapar också ett mervärde i form av avkastning på försäkringskapitalet som tillfaller Säters kommun över tid. Kommunen har utöver KAP-KL-förmånerna också en pensionsskuld för äldre löften (före 1998) i den så kallade ansvarsförbindelsen som ligger utanför balansräkningen. Denna ansvarsförbindelse uppgick per 2025-12-31 till 195 mkr (208 mkr per 2024-12- 31) och kan ses som ett historiskt arv från före 1998 som har lyfts över på framtida generationer att hantera. Under 2025 hade kommunen ett överskott i försäkringsbolaget Skandia på 5,3 mkr, fördelat på överskottsfond (1,3 mkr) och kreditering av tidigare betalade premier (4 mkr). Beslut fattades att nyttja detta överskott för att amortera på pensionsskulden i ansvarsförbindelsen genom en försäkringsinlösen i Skandia. Överskott förväntas frigöras årligen, och till 2026 har det frigjorts ytterligare 1,2 mkr till överskottsfonden i Skandia och kommunen kan nu besluta hur detta ska hanteras. Förslag till inlösen på ca 1,2 mkr har erhållits. Möjligheten att nyttja detta överskott har utretts och kommunen kan välja att amortera på pensionsskulden i ansvarsförbindelsen genom en försäkringsinlösen i Skandia. Detta skulle förbättra resultatet för kommunen under en lång tid framöver, samtidigt som det hanterar delar av det orättvisa arvet och tar bort komplexa pensionsrisker såsom livslängdsrisker och ränterisker. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 45 (59) Forts. Ks § 98 Skandia Liv har två olika produkter tillgängliga för att lösa in pensionsskuld i ansvarsförbindelse, Skandia Traditionell och Skandia Smart utbetalning. • Skandia traditionell är en produkt där individer yngre än 65 år försäkras, och där fokus ligger på att skapa mervärden över lång sikt, men där effekten på de kommande 1–5 åren är något lägre. • Skandia Smart utbetalning är en produkt framför allt fokuserad på personer över 65 års ålder, och där fokus ligger på att skapa mervärden framför allt under de närmaste 5–20 åren. De olika produkternas effekter har analyserats och slutsatsen är att det alternativ som idag passar Säters kommun bäst är Skandia Smart utbetalning. De ekonomiska effekterna av en inlösen på ca 1,2 mkr med Skandia Smart utbetalning innebär att kommunen år 2026 får en kostnadsbelastning på grund av löneskatt på ca 300 tkr, men löpande förbättras resultatet med ca 100–160 tkr årligen framåt som avtar under en 20-årsperiod. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 5 maj 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 maj 2026 § 104 Delges Ekonomienheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 46 (59)

Ks § 99 Revidering av styrdokument gällande arbetsmiljöarbete och hantering av korttidsfrånvaro KS2022/380 Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: a) Upphäva det styrande dokument för arbetsmiljöarbete b) Uppdra till kommunstyrelsen att upprätta och besluta om en arbetsmiljöpolicy c) Uppdra till kommunstyrelsen att upprätta och besluta om en handlingsplan för arbetsmiljöarbete 2. Kommunstyrelsen antar riktlinje för tidiga insatser och rehabilitering vid korttidsfrånvaro ___________ Bakgrund Kommunens nuvarande styrande dokument för arbetsmiljöarbete har varit gällande under en längre tid. Dokumentet ska revideras en gång per år. En samlad genomgång visar att dokumentets struktur och innehåll i flera delar inte längre fullt ut motsvarar gällande lagstiftning, aktuella föreskrifter från Arbetsmiljöverket eller dagens organisatoriska förutsättningar, dokumentet bedöms därmed vara delvis inaktuellt. För att stärka styrbarheten och skapa en mer ändamålsenlig dokumentstruktur utifrån riktlinjer för styrdokument KS2021/234 föreslås att arbetsmiljödokumentationen ses över och omarbetas till en handlingsplan, vilken bör beslutas av kommunstyrelsen. Dagens arbetsmiljöpolicy bedöms vara av god kvalité och bör kunna ligga till grund för ett självständigt dokument. Dokumentet är dock inte av större principiell vikt och bör därför beslutas av kommunstyrelsen. Riktlinjen för tidiga insatser och rehabilitering vid korttidsfrånvaro är samverkad med fackliga parter som ser positivt på förslaget. Beslutsunderlag Styrdokument för arbetsmiljöarbete den 4 oktober 2022 § 129 Riktlinjer för tidiga insatser och rehabilitering vid korttidsfrånvaro den 26 februari 2026 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 7 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 47 (59) Forts. Ks § 99 Delges HR-enheten Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 48 (59)

Ks § 100 Riktlinje för rekrytering - utökat utdrag ur belastningsregistret KS2026/230 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Anta riktlinje för rekrytering 2. Upphäva riktlinjer för rekrytering, Dnr KS2020/377 beslutad av kommunstyrelsen 2021-09-07 § 104 _________ Bakgrund Regeringen beslutade den 1 mars 2026 om tydligare lagstöd för registerkontroller inom äldreomsorgen och andra verksamheter där personal arbetar i brukarens hem. Lag (2026:43) innebär att utdrag ur både belastnings- och misstankeregister ska visas upp inför anställning i dessa verksamheter. Samtidigt införs nya regler för rekrytering till ledande befattningar och strategiskt viktiga roller i kommunen (Lag 2026:44). Utdrag ur belastningsregistret ska visas upp och ska omfatta alla brott som lett till annan påföljd än penningböter. Syftet är att stärka kommunens säkerhet och minska risken för infiltration och otillbörlig påverkan. För att säkerställa att kommunen följer lagstiftningen och har en likvärdig hantering i alla rekryteringar behöver riktlinjen för rekrytering innehålla en tydlig rutin för när och hur registerkontroller genomförs. Samverkan har skett med fackliga parter som ställer sig positiva till ändringarna i riktlinjen för rekrytering. Beslutsunderlag Riktlinje för rekrytering, kommunstyrelsesektorn den 5 maj 2026 Lag (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner Lag (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för rekrytering KS2020/377 besluta av kommunstyrelsen 2021-09-07, § 104 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 24 mars 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 maj 2026 § 101 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 49 (59) Forts. Ks § 100 Delges HR-enheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 50 (59)

Ks § 101 Behandling av motion gällande att införa krav på uppvisat utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning inom äldreomsorgen KS2025/382 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses vara besvarad. __________ Motionen En motion gällande registerkontroll för anställningar inom äldreomsorgen har inkommit från Caroline Willfox Byström (M). Motionären beskriver att det vid författandet av motionen saknas ett generellt lagkrav på registerkontroll för anställningar inom äldreomsorgen. Vidare beskrivs att Regeringens promemoria Ds 2024:24 föreslår att kommuner ska få laglig rätt att begära begränsade utdrag ur belastnings- och misstankeregistret inför anställning av omsorgspersonal, bl.a. inom hemtjänst och särskilt boende samt att flera exemplifierade kommuner har redan infört lokala ordningar i avvaktan på nationell reglering. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Uppdra åt socialnämnden att införa ett krav på uppvisande av utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning i roller med oövervakad nära kontakt med äldre, enligt principerna ovan. 2. 2.Uppdra åt förvaltningen att ta fram riktlinjer och rutiner (inkl. DPIA) för genomförandet, i dialog med HR-juridik och dataskyddsombud, samt att säkerställa att ingen kopia av utdraget sparas och att endast uppgiften ”uppvisat: ja/nej” registreras. 3. 3.Uppdra åt förvaltningen att föreslå eventuella kompletteringar av ordningen när regeringens förslag i Ds 2024:24 omsätts i lag, så att Säters ordning är förenlig med kommande nationell reglering. 4. 4.Införa årlig uppföljning till nämnden och kommunfullmäktige. Med motiveringen att ”ordningen är begränsad, proportionerlig och värnar äldre Säterbors trygghet. Den bygger på etablerad praxis i andra kommuner, beaktar IMY:s integritetskrav och är förberedd för kommande nationell reglering”. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 51 (59) Forts. Ks § 101 Den 9 oktober 2025 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att inhämta yttrande från socialnämnden. Socialnämndens yttrande Socialnämnden behandlade ärendet den 11 december 2025. Socialnämnden ställde sig förvisso positiva till förslaget men bedömde sig inte ha lagligt stöd för åtgärden. Kommunstyrelsesektorns yttrande Kommunstyrelsesektorn drog initialt samma slutsats som socialnämnden, emellertid var det känt för socialnämnden så väl som för kommunstyrelsesektorn att ny lagstiftning på området var på intågande. Den 1 mars 2026 gäller Lag (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsätting. Lage innebär att den kommun eller annan verksamhetsutövare som erbjuder en person en anställning för att utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning som har fyllt 18 år, får begära att den som erbjuds anställningen visar upp ett utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret. Detsamma gäller vid tilldelning av en sådan uppgift inom ramen för en pågående anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring. Med insatser i hemmet avses lagstiftaren insatser i den enskildes hem eller annat boende, enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller hälso- och sjukvårdslagen, samt insatsen korttidsvistelse utanför hemmet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utifrån det nya lagförslaget har kommunstyrelsesektorn föreslagit kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta om ny Riktlinje för rekrytering. (KS2026/230). Riktlinjerna tar i huvudsak hänsyn till motionens intentioner och torde vara beslutade innan motionen slutbehandlas av kommunfullmäktige, kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att motionen ska anses vara besvarad. Beslutsunderlag Motion från Caroline Willfox Byström (M) den 5 september 2025 Kommunfullmäktige den 25 september 2025 § 101 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 9 oktober 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 oktober 2025 § 102 Socialnämnden den 11 december 2025 § 116 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 52 (59) Forts. Ks § 101 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 24 mars 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 maj 2026 § 102 Delges Motionären Socialnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 53 (59)

Ks § 102 Avgränsningssamråd gällande miljökonsekvensbeskrivning för ny översiktsplan och trafikplan i Hedemora kommun KS2026/151 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att yttra sig enligt ställt förslag. __________ Förslag till yttrande Säters kommun har tagit del av ”PM inför avgränsningssamråd. Miljökonsekvensbeskrivning för ny översiktsplan och trafikplan, Hedemora kommun” och har följande att yttra. Säters kommun är positivt inställd till att involveras tidigt i Översiktsplaneprocessen och önskar en fortsatt transparent och löpande dialog, kommunerna emellan. Vi ser många olika områden där våra kommuner behöver hitta överlappande planering, som exempel kan nämnas bostadsförsörjning, trafikplanering, energiplanering och vattenförsörjning. Säters kommun bedömer att avgränsningen i huvudsak är tätortsorienterad, vilket riskerar att begränsa landsbygdsperspektivet. I södra Dalarna är landsbygden sammanlänkad över kommungränserna, som i praktiken är mindre tydliga. Avgränsningen bör därför justeras för att bättre fånga dessa samband. Utöver detta ställer Säters kommun följande frågor. De flesta kommentarer tar avstamp från något stycke ur tabellen 6.2. För er läsbarhet har texterna refererats i slutet av varje stycke. Avgränsningen som Hedemora kommun redovisar hänvisar till att den geografiska räckvidden för en översiktsplan är lagstadgad och att kommunen utgår från detta. Det framgår dock inte hur denna räckvidd har tolkats eller vad som konkret ingår i avgränsningen. Detta behöver förtydligas, särskilt med hänsyn till att planens påverkan kan sträcka sig över kommungränser. För Säters kommun är det därför viktigt att få klarhet i vilken geografisk räckvidd översiktsplanen avser och vilka områden som omfattas, då detta har betydelse för mellankommunala intressen och samordning. (Hedemora kommun, sida 7 i PM:et) Avveckling av avloppsreningsverk i mindre orter samt pågående centralisering av Hedemora kommuns vatten- och avloppshantering innebär förändringar som kan skapa möjligheter även utanför kommungränsen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 54 (59) Forts. Ks § 102 Frågan är relevant ur ett mellankommunalt perspektiv, då förändringar i VA-struktur kan påverka både kapacitet, miljö och beredskap i södra regionen. Säters kommun ser därför att dessa frågor med fördel hanteras och samordnas i ett mellankommunalt eller regionalt forum. Tex frågan om hur vi ställer oss till lokala gemensamhetsanläggningar där tätorter är nära varandra men inom olika kommungränser eller frågan om reservvattenhantering. Vidare lyfter Hedemora kommun att större bostadstomter än normalt kan tillåtas i kombination med djurhållning utifrån rådande ÖP. Djurhållning kan medföra luktstörningar, och lokaliseringen av sådana områden kan få påverkan även på närliggande bostäder inom Säters kommun. Detta kan även beröra allergener. Säters kommun ser därför positivt på att lokalisering och omfattning av dessa områden tydliggörs i senare skede och är en fråga som fortsatt kommer bevakas. (Hedemora kommun, 6.2, s. 10–11, Hälsa och säkerhet – lukt) Hönsan (Ansta - Djusa) är översvämningsområde längs med kommungränsen. Säters kommun ser möjligheter till samtal om gemensam dagvattenhantering/avledning (6.2, sida 11, Klimatanpassning6) Hedemora kommun nämner att ny bebyggelseutveckling planeras. Om denna utveckling planeras nära Säters kommun berör den stora vattenresurser. Hänsyn och samtal över kommungränsen vid planering önskas, inte minst när det kommer till planering av större verksamhetsområden eller markområden utpekade för energiproduktion/lagring. Vid goda dialoger finns samordningsvinster och möjligheter att identifiera gemensamma intressen som reservanläggningar för vattenförsörjning eller dra nytta av spillvärme. (6.2, sida 11–12. Klimatpåverkan7). Badelundaåsen och Svärdsjöåsarna sträcker sig över flera kommungränser och är utpekade som områden av regionalt intresse (klass 1 och klass 2). Åsarna utgör en betydande del av både Hedemoras och Säters kommuns vattentäkt samt fungerar som regionens reservvattentäkt. Dessa omfattande geografiska områden är därför av stor betydelse ur ett beredskapsperspektiv. Som strategiska vattenreserver för regionen bör etablering av verksamheter, djurhållning eller annan markanvändning som riskerar att skada, försämra eller försvåra ett långsiktigt nyttjande av åsarna undvikas. Vid planering och utveckling inom dessa områden behöver därför särskild hänsyn tas till åsarnas viktiga funktion för den framtida vattenförsörjningen. (6.2, sida 12. Vattenmiljö8, biologisk mångfald) Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 55 (59) Forts. Ks § 102 Med hänsyn till ovanstående finns det stora samordningsvinster mellan våra kommuner. VA förutsättningar skapar både möjligheter och utmaningar som kommande ÖP behöver ta hänsyn till. Vid stycket om biologisk mångfald återfinns flera stycken som nämner olika viktiga områden att ta hänsyn till. Området vid Saxen ser Säters kommun som gemensamma sjö-/våtmarksområden, detta område omnämns inte i rapporten. Säters kommun belyser därför vikten av att bevaka de gemensamma naturområden som finns vid kommungränserna, tex. yttre Heden, Norrhyttan. Då våra kommuner delar stora kommunala gränser ser vi det strategiskt att bevaka barriärer och bryggor som möjliggör eller förhindrar biologisk mångfald. Säters kommun vill också förtydliga att vår översiktsplan pekar ut ett stort opåverkat område, något som inte omnämns i texten. (6.2, sida 12–13, Naturmiljö, biologisk mångfald). Med andra ord önskar vi att kommande MKB tar dessa intressen i beaktning likt de redan utskrivna områden som nämns i PM:et. Landskapsbilden är ett gemensamt intresse som är viktig för hela södra Dalarna och Dalarna som helhet. Ett större regionalt och mellankommunalt perspektiv och samordning är fördelaktig när ÖP:n tas fram och bör värderas högt vid framtagandet av er MKB. Tex. vid etablering av verksamhetsområden, energiproduktion, energilagring etc. kan landskapsbilden ta skada, något Säters kommun ser som sin intressesfär. Medskick är därför att tänka på strategiska entréer in och ut från Hedemora till Säter och hur transporter i södra dalarna upplevs i sin helhet. (6.2, sida 13, Stads och landskapsbild) Efter att läst hela ert PM tolkar vi genom att textens tyngd har ett större fokus på tätorterna. Säters kommun vill därför belysa att en ny ÖP fördelaktigt tar landsbygden i beaktning också, med tydliga ställningstaganden och utredningar, framför allt vid utpekade områden som eventuellt gränsar andra kommuner. Bland annat återfinns gränsöverskridande kulturhistoriskt höga värden kring Ansta - viss mån Fäggeby – Myckelby. (6.2, sida 13–14, Kulturhistoriska värden) Utöver detta nämnder ni er tidiga medborgardialog. Dialogen lyfts som viktigt underlag men PM:et beskriver inte omfånget av medborgardialogen. Säters kommun är intresserad av lära oss mer om hur ni genomfört detta men ser inte att detta behöver tas i beaktning vid ert fortsatta arbete framåt (Sida 6). Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 56 (59) Forts. Ks § 102 Ärendebeskrivning Ärendet avser avgränsningssamråd inför miljökonsekvensbeskrivning och handlar om vilka aspekter som behöver belysas i en kommande miljökonsekvensbeskrivning. Här ges Säters kommun möjlighet att kommentera och påverka den avgränsning som Hedemora kommun genomfört. Yttrandet har fokuserat på metodiska frågor kring genomförandet av miljökonsekvensbeskrivningen ska ses som en tidig belysning av ingångsvärden och avgränsningar. Bakgrund Hedemora kommun genomför avgränsningssamråd kring rubricerat objekt och remissen inom den 23 mars till Säters kommun. Hedemora önskar svar på remissen senast den 29/4 men Säters kommun har begärt och erhållit förlängd remisstid till och med 26/5 (ev 12/5) för att yttrandet ska kunna beredas Kommunstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag PM inför avgränsningssamråd miljökonsekvensbeskrivning för ny översiktsplan och trafikplan, Hedemora kommun den 23 mars 2026 Tjänsteutlåtande från samhällsbyggnadssektorn den 23 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 april 2026 § 100 Delges Hedemora kommun, KS152-26 210 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 57 (59)

Ks § 103 Förlängning av markanvisningsavtal för Gustafs Båthamn KS2021/323 Beslut Kommunstyrelsen beslutar förlänga markanvisningsavtal för Gustafs båthamn till och med 2027-03-31. Avtalet ska gälla i sin ursprungliga form utan tillägg eller förändringar. __________ Ärendebeskrivning Koppartallen AB har inkommit med en begäran om förlängning av markanvisningsavtal avseende Gustafs båthamn. Exploatören önskar att markanvisningsavtalet förlängs till och med 2027-03-31 och som skäl anges att arbetet med detaljplanen dragit ut på tiden. Exploatören anför också förslag på tilläggsskrivelser i förlängningen vilka kopplar till svårigheterna att ange en skarp tidplan för projektet baserat på osäkerheterna i detaljplanearbetet. Exploatörens förslag är att någon av följande skrivelser läggs till i avtalet: • Fördröjning av beslut av detaljplan samt överklagande av detaljplan och/eller bygglov förlänger markanvisningsavtalet med motsvarande tid då det ligger utanför parternas kontroll. • Säters kommun är skyldiga att besluta om förlängning av markanvisningsavtalet ifall detaljplanen inte beslutas enligt plan eller ifall detaljplan och/eller bygglov överklagas. Förvaltningen ser att förlängningen kan godkännas utifrån att detaljplanen ej är färdig och preliminärt kan vinna laga kraft i slutet av 2026. Under förutsättning att planen ej överklagas eller överprövas. Förvaltningen ser däremot inte att exploatörens önskemål om tillägg och förändringar i avtalet ska godkännas då det tecknade avtalet redan ger exploatören, och kommunen, möjligheten att förlänga avtalet vid oförutsedda händelser. Genom punkt 21, tredje stycket i avtalet ges möjligheten till förlängningar vid oförutsedda händelser: Om fullgörandet av detta markanvisningsavtal försvåras av någon omständighet som parterna inte skäligen kunnat förut se vid tecknande, exempelvis överklagande av detaljplan eller bygglov, och därmed fördröjningar för Köparen att kunna påbörja markarbetet, och vars följder parterna inte skäligen kunnat undvika ska vardera parten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 58 (59) Forts. Ks § 103 ha rätt att skriftligen förlänga markanvisningen med den tid som anses nödvändig så att avtalet rimligen kan fullföljas. Bakgrund Koppartallen AB planlägger sedan en tid tillbaka för bostäder på Gustafs båthamn. Säters kommun har tecknat såväl planavtal som markanvisningsavtal med exploatören. Markanvisningsavtalet har tidigare förlängts via beslut i Kommunstyrelsen och nuvarande avtal löper ut den 2 juni 2026. Beslutsunderlag Koppartallen AB:s begäran om förlängning av avtal med tillhörande förslag på förändringar och tillägg Tecknat markanvisningsavtal Tjänsteutlåtande från samhällsbyggnadssektorn den 16 april 2026 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 april 2026 § 93 Delges Koppartallen AB Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 59 (59)

Ks § 104 Aktuellt från kommundirektören KS2026/10 Beslut Kommunstyrelsen tackar för informationen och lägger den till handlingarna. ___________ Sammanfattning Kommundirektörens arbete 1 april – 25 maj 2026 1 april Deltagande i Dalatinget (panelsamtal om Dalarnas framtid och seminarium om brottförebyggande arbete med barn- och unga i fokus (BOB) 2 april Introduktion av ny säkerhetsskyddschef 7 april Introduktion av tf. sektorchef, barn och unga 14 april Kommundirektörsmöte med SKR 16 april Stämma och ägardialog med Visit Dalarna 17 april Ledningsgrupp för regional samverkan och kommundirektörsnätverk 20 april Samrådsmöte 22 april Regional fokusgrupp för brottsförebyggande arbete 23 april Stämma på Falu-Borlängeregionen AB 23 april Kommunfullmäktige 24 april Chefsforum 27 april Central samverkan 28 april Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 april Samhällsråd, Dalarna 30 april Vårtal 5 maj Styrgrupp för verksamhetslokaler 11 maj Budgetberedning 12 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 maj Styrelsesammanträde, Dalarnas kommunförbund 13 maj Beredningen för Dalarnas utveckling 19 maj Verksamhetsbesök på lönekontoret, Falun 21 maj Kommundialog med Business Region Dalarna 21 maj Dalarnas livsmedelsstrategi 21 maj Budgetföredrag på Centerpartiets medlemsmöte 22 maj Kommundirektörsnätverket 22 maj Chefsforum 25 maj Stämma Säterbostäder AB Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokoll Datum Sida Kommunstyrelsen 2026-05-26 33 (59)