Kommunstyrelsens — 12 maj 2026

Ksau § 100 Avgränsningssamråd gällande miljökonsekvensbeskrivning för ny översiktsplan och trafikplan i Hedemora kommun KS2026/151 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att yttra sig enligt ställt förslag. __________ Förslag till yttrande Säters kommun har tagit del av ”PM inför avgränsningssamråd. Miljökonsekvensbeskrivning för ny översiktsplan och trafikplan, Hedemora kommun” och har följande att yttra. Säters kommun är positivt inställd till att involveras tidigt i Översiktsplaneprocessen och önskar en fortsatt transparent och löpande dialog kommunerna emellan. Vi ser många olika områden där våra kommuner behöver hitta överlappande planering, som exempel kan nämnas bostadsförsörjning, trafikplanering, energiplanering och vattenförsörjning. Säters kommun bedömer att avgränsningen i huvudsak är tätortsorienterad, vilket riskerar att begränsa landsbygdsperspektivet. I södra Dalarna är landsbygden sammanlänkad över kommungränserna, som i praktiken är mindre tydliga. Avgränsningen bör därför justeras för att bättre fånga dessa samband. Utöver detta ställer Säters kommun följande frågor. De flesta kommentarer tar avstamp från något stycke ur tabellen 6.2. För er läsbarhet har texterna refererats i slutet av varje stycke. Avgränsningen som Hedemora kommun redovisar hänvisar till att den geografiska räckvidden för en översiktsplan är lagstadgad och att kommunen utgår från detta. Det framgår dock inte hur denna räckvidd har tolkats eller vad som konkret ingår i avgränsningen. Detta behöver förtydligas, särskilt med hänsyn till att planens påverkan kan sträcka sig över kommungränser. För Säters kommun är det därför viktigt att få klarhet i vilken geografisk räckvidd översiktsplanen avser och vilka områden som omfattas, då detta har betydelse för mellankommunala intressen och samordning. (Hedemora kommun, sida 7 i PM:et) Avveckling av avloppsreningsverk i mindre orter samt pågående centralisering av Hedemora kommuns vatten- och avloppshantering innebär förändringar som kan skapa möjligheter även utanför kommungränsen. Au § 100 forts Frågan är relevant ur ett mellankommunalt perspektiv, då förändringar i VA-struktur kan påverka både kapacitet, miljö och beredskap i södra regionen. Säters kommun ser därför att dessa frågor med fördel hanteras och samordnas i ett mellankommunalt eller regionalt forum. Tex frågan om hur vi ställer oss till lokala gemensamhetsanläggningar där tätorter är nära varandra men inom olika kommungränser eller frågan om reservvattenhantering. Vidare lyfter Hedemora kommun att större bostadstomter än normalt kan tillåtas i kombination med djurhållning utifrån rådande ÖP. Djurhållning kan medföra luktstörningar, och lokaliseringen av sådana områden kan få påverkan även på närliggande bostäder inom Säters kommun. Detta kan även beröra allergener. Säters kommun ser därför positivt på att lokalisering och omfattning av dessa områden tydliggörs i senare skede och är en fråga som fortsatt kommer bevakas. (Hedemora kommun, 6.2, s. 10–11, Hälsa och säkerhet – lukt) Hönsan (Ansta - Djusa) är översvämningsområde längs med kommungränsen. Säters kommun ser möjligheter till samtal om gemensam dagvattenhantering/avledning (6.2, sida 11, Klimatanpassning6) Hedemora kommun nämner att ny bebyggelseutveckling planeras. Om denna utveckling planeras nära Säters kommun berör den stora vattenresurser. Hänsyn och samtal över kommungränsen vid planering önskas, inte minst när det kommer till planering av större verksamhetsområden eller markområden utpekade för energiproduktion/lagring. Vid goda dialoger finns samordningsvinster och möjligheter att identifiera gemensamma intressen som reservanläggningar för vattenförsörjning eller dra nytta av spillvärme. (6.2, sida 11–12. Klimatpåverkan7). Badelundaåsen och Svärdsjöåsarna sträcker sig över flera kommungränser och är utpekade som områden av regionalt intresse (klass 1 och klass 2). Åsarna utgör en betydande del av både Hedemoras och Säters kommuns vattentäkt samt fungerar som regionens reservvattentäkt. Dessa omfattande geografiska områden är därför av stor betydelse ur ett beredskapsperspektiv. Som strategiska vattenreserver för regionen bör etablering av verksamheter, djurhållning eller annan markanvändning som riskerar att skada, försämra eller försvåra ett långsiktigt nyttjande av åsarna undvikas. Vid planering och utveckling inom dessa områden behöver därför särskild hänsyn tas till åsarnas viktiga funktion för den framtida vattenförsörjningen. (6.2, sida 12. Vattenmiljö8, biologisk mångfald) Au § 100 forts Med hänsyn till ovanstående finns det stora samordningsvinster mellan våra kommuner. VA förutsättningar skapar både möjligheter och utmaningar som kommande ÖP behöver ta hänsyn till. Vid stycket om biologisk mångfald återfinns flera stycken som nämner olika viktiga områden att ta hänsyn till. Området vid Saxen ser Säters kommun som gemensamma sjö-/våtmarksområden, detta område omnämns inte i rapporten. Säters kommun belyser därför vikten av att bevaka de gemensamma naturområden som finns vid kommungränserna, tex. yttre Heden, Norrhyttan. Då våra kommuner delar stora kommunala gränser ser vi det strategiskt att bevaka barriärer och bryggor som möjliggör eller förhindrar biologisk mångfald. Säters kommun vill också förtydliga att vår översiktsplan pekar ut ett stort opåverkat område, något som inte omnämns i texten. (6.2, sida 12–13, Naturmiljö, biologisk mångfald). Med andra ord önskar vi att kommande MKB tar dessa intressen i beaktning likt de redan utskrivna områden som nämns i PM:et. Landskapsbilden är ett gemensamt intresse som är viktig för hela södra Dalarna och Dalarna som helhet. Ett större regionalt och mellankommunalt perspektiv och samordning är fördelaktig när ÖP:n tas fram och bör värderas högt vid framtagandet av er MKB. Tex. vid etablering av verksamhetsområden, energiproduktion, energilagring etc. kan landskapsbilden ta skada, något Säters kommun ser som sin intressesfär. Medskick är därför att tänka på strategiska entréer in och ut från Hedemora till Säter och hur transporter i södra dalarna upplevs i sin helhet. (6.2, sida 13, Stads och landskapsbild) Efter att läst hela ert PM tolkar vi genom att textens tyngd har ett större fokus på tätorterna. Säters kommun vill därför belysa att en ny ÖP fördelaktigt tar landsbygden i beaktning också, med tydliga ställningstaganden och utredningar, framför allt vid utpekade områden som eventuellt gränsar andra kommuner. Bland annat återfinns gränsöverskridande kulturhistoriskt höga värden kring Ansta - viss mån Fäggeby – Myckelby. (6.2, sida 13–14, Kulturhistoriska värden) Utöver detta nämnder ni er tidiga medborgardialog. Dialogen lyfts som viktigt underlag men PM:et beskriver inte omfånget av medborgardialogen. Säters kommun är intresserad av lära oss mer om hur ni genomfört detta men ser inte att detta behöver tas i beaktning vid ert fortsatta arbete framåt (Sida 6). Au § 100 forts Ärendebeskrivning Ärendet avser avgränsningssamråd inför miljökonsekvensbeskrivning och handlar om vilka aspekter som behöver belysas i en kommande miljökonsekvensbeskrivning. Här ges Säters kommun möjlighet att kommentera och påverka den avgränsning som Hedemora kommun genomfört. Yttrandet har fokuserat på metodiska frågor kring genomförandet av miljökonsekvensbeskrivningen ska ses som en tidig belysning av ingångsvärden och avgränsningar. Bakgrund Hedemora kommun genomför avgränsningssamråd kring rubricerat objekt och remissen inom den 23 mars till Säters kommun. Hedemora önskar svar på remissen senast den 29/4 men Säters kommun har begärt och erhållit förlängd remisstid till och med 26/5 (ev 12/5) för att yttrandet ska kunna beredas Kommunstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag PM inför avgränsningssamråd Miljökonsekvensbeskrivning för ny översiktsplan och trafikplan, Hedemora kommun Tjänsteutlåtande från samhällsbyggnadssektorn den 23 april 2026 Delges Hedemora kommun, märks med diarienummer KS152-26 210

Ksau § 101 Riktlinje för rekrytering - utökat utdrag ur belastningsregistret KS2026/230 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Anta riktlinje för rekrytering. 2. Riktlinjer för rekrytering, Dnr KS2020/0377 beslutad av kommunstyrelsen 2021- 09-07, § 104 upphävs. _________ Bakgrund Regeringen beslutade den 1 mars 2026 om tydligare lagstöd för registerkontroller inom äldreomsorgen och andra verksamheter där personal arbetar i brukarens hem. Lag (2026:43) innebär att utdrag ur både belastnings- och misstankeregister ska visas upp inför anställning i dessa verksamheter. Samtidigt införs nya regler för rekrytering till ledande befattningar och strategiskt viktiga roller i kommunen (Lag 2026:44). Utdrag ur belastningsregistret ska visas upp och ska omfatta alla brott som lett till annan påföljd än penningböter. Syftet är att stärka kommunens säkerhet och minska risken för infiltration och otillbörlig påverkan. För att säkerställa att kommunen följer lagstiftningen och har en likvärdig hantering i alla rekryteringar behöver riktlinjen för rekrytering innehålla en tydlig rutin för när och hur registerkontroller genomförs. Samverkan har skett med fackliga parter som ställer sig positiva till ändringarna i riktlinjen för rekrytering. Beslutsunderlag Riktlinje för rekrytering, kommunstyrelsesektorn den 5 maj 2026 Lag (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner Lag (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för rekrytering KS2020/377 besluta av kommunstyrelsen 2021-09-07, § 104 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 24 mars 2026

Ksau § 102 Behandling av motion gällande att införa krav på uppvisat utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning inom äldreomsorgen KS2025/382 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige anse att motionen är besvarad __________ Motionen En motion gällande registerkontroll för anställningar inom äldreomsorgen har inkommit från Caroline Willfox Byström (M). Motionären beskriver att det vid författandet av motionen saknas ett generellt lagkrav på registerkontroll för anställningar inom äldreomsorgen. Vidare beskrivs att Regeringens promemoria Ds 2024:24 föreslår att kommuner ska få laglig rätt att begära begränsade utdrag ur belastnings- och misstankeregistret inför anställning av omsorgspersonal, bl.a. inom hemtjänst och särskilt boende samt att flera exemplifierade kommuner har redan infört lokala ordningar i avvaktan på nationell reglering. Motionären yrkar att Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Uppdra åt socialnämnden att införa ett krav på uppvisande av utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning i roller med oövervakad nära kontakt med äldre, enligt principerna ovan. 2. 2.Uppdra åt förvaltningen att ta fram riktlinjer och rutiner (inkl. DPIA) för genomförandet, i dialog med HR-juridik och dataskyddsombud, samt att säkerställa att ingen kopia av utdraget sparas och att endast uppgiften ”uppvisat: ja/nej” registreras. 3. 3.Uppdra åt förvaltningen att föreslå eventuella kompletteringar av ordningen när regeringens förslag i Ds 2024:24 omsätts i lag, så att Säters ordning är förenlig med kommande nationell reglering. 4. 4.Införa årlig uppföljning till nämnden och kommunfullmäktige. Med motiveringen att ”ordningen är begränsad, proportionerlig och värnar äldre Säterbors trygghet. Den bygger på etablerad praxis i andra kommuner, beaktar IMY:s integritetskrav och är förberedd för kommande nationell reglering”. Au § 102 forts Den 9 oktober 2025 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att inhämta yttrande från socialnämnden. Socialnämndens yttrande Socialnämnden behandlade ärendet den 11 december 2025. Socialnämnden ställde sig förvisso positiva till förslaget men bedömde sig inte ha lagligt stöd för åtgärden. Kommunstyrelsesektorns yttrande Kommunstyrelsesektorn drog initialt samma slutsats som socialnämnden, emellertid var det känt för socialnämnden så väl som för kommunstyrelsesektorn att ny lagstiftning på området var på intågande. Den 1 mars 2026 gäller Lag (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsätting. Lage innebär att den kommun eller annan verksamhetsutövare som erbjuder en person en anställning för att utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning som har fyllt 18 år, får begära att den som erbjuds anställningen visar upp ett utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret. Detsamma gäller vid tilldelning av en sådan uppgift inom ramen för en pågående anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring. Med insatser i hemmet avses lagstiftaren insatser i den enskildes hem eller annat boende, enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller hälso- och sjukvårdslagen, samt insatsen korttidsvistelse utanför hemmet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utifrån det nya lagförslaget har kommunstyrelsesektorn föreslagit kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta om ny Riktlinje för rekrytering. (KS2026/230). Riktlinjerna tar i huvudsak hänsyn till motionens intentioner och torde vara beslutade innan motionen slutbehandlas av kommunfullmäktige, kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att motionen ska anses vara besvarad. Beslutsunderlag Motion från Caroline Willfox Byström (M) den 5 september 2025 Kommunfullmäktige den 25 september 2025 § 101 Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 9 oktober 2025 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 oktober 2025 Socialnämnden den 11 december 2025 § 116 Delges Motionären Socialnämnden

Ksau § 103 Medborgarförslag gällande offentlig toalett vid Morbyvallen i Gustafs KS2026/49 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen besluta att: 1. Bifalla medborgarförslag. 2. Uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att till vintersäsongen 2026/2027 installera nödvändig teknisk utrustning för att möjliggöra en vinteröppen toalett. ____________ Medborgarens förslag Ett medborgarförslag har inkommit med lydelsen ”Möjlighet till offentlig toalett vid Morbyvallen Gustafs. Morbyvallen är ett populärt fritidsområde vintertid men saknar möjlighet till toalettbesök. Antingen skaffas en toalettmodul eller gör det möjligt att nyttja klubblokalen dagtid.” Ärendebeskrivning I samband med om- och tillbyggnaden av klubblokalen på Gustafs idrottsområde färdigställdes en tillgänglighetsanpassad toalett (RWC) med extern entré. Under barmarkssäsongen sköts driften av föreningens vaktmästare, men under vinterhalvåret hålls toaletten för närvarande stängd. Genom installation av tekniska lösningar, såsom exempelvis tidlås, kan toaletten tillgängliggöras även vintertid. Den identifierade risken med vinteröppet är att dörren lämnas öppen, vilket kan leda till frysskador på rörsystemet. Denna risk bedöms dock kunna minimeras genom larmfunktioner eller automatiska dörrstängare. Då skidåkning är en populär vinteraktivitet i området föreslås att medborgarförslaget bifallas för att öka servicegraden för kommunens invånare. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Lars Erik Mattias Ahl den 1 februari 2026 Kommunfullmäktige den 19 februari 2026 § 7 Yttrande från Säterbostäder 29 april 2026 Delges Medborgarförslagställaren Samhällsbyggnadsnämnden Säterbostäder

Ksau § 104 Inlösen av pension 2026 KS2026/229 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa förslag till inlösen av pensioner med alternativet Skandia Smart utbetalning. __________ Bakgrund och ärendebeskrivning I de kommunala pensionsplanerna finns det förmånsbestämda pensionslöften, i både aktiva planer och sedan tidigare stängda. Säters kommun har, liksom ungefär hälften av Sveriges kommuner, valt att försäkra sina förmånsbestämda löften kopplade till den nuvarande planen KAP-KL. Detta görs löpande månatligen i försäkringsbolaget Skandia Liv. Genom att försäkra pensionsåtagandet tar försäkringsbolaget över ansvaret för pensionsutbetalningarna och de risker som är kopplade till detta. Försäkringen skapar också ett mervärde i form av avkastning på försäkringskapitalet som tillfaller Säters kommun över tid. Kommunen har utöver KAP-KL-förmånerna också en pensionsskuld för äldre löften (före 1998) i den så kallade ansvarsförbindelsen som ligger utanför balansräkningen. Denna ansvarsförbindelse uppgick per 2025-12-31 till 195 mkr (208 mkr per 2024-12- 31) och kan ses som ett historiskt arv från före 1998 som har lyfts över på framtida generationer att hantera. Under 2025 hade kommunen ett överskott i försäkringsbolaget Skandia på 5,3 mkr, fördelat på överskottsfond (1,3 mkr) och kreditering av tidigare betalade premier (4 mkr). Beslut fattades att nyttja detta överskott för att amortera på pensionsskulden i ansvarsförbindelsen genom en försäkringsinlösen i Skandia. Överskott förväntas frigöras årligen, och till 2026 har det frigjorts ytterligare 1,2 mkr till överskottsfonden i Skandia och kommunen kan nu besluta hur detta ska hanteras. Förslag till inlösen på ca 1,2 mkr har erhållits. Möjligheten att nyttja detta överskott har utretts och kommunen kan välja att amortera på pensionsskulden i ansvarsförbindelsen genom en försäkringsinlösen i Skandia. Detta skulle förbättra resultatet för kommunen under en lång tid framöver, samtidigt som det hanterar delar av det orättvisa arvet och tar bort komplexa pensionsrisker såsom livslängdsrisker och ränterisker. Skandia Liv har två olika produkter tillgängliga för att lösa in pensionsskuld i ansvarsförbindelse, Au § 104 forts Skandia Traditionell och Skandia Smart utbetalning. • Skandia traditionell är en produkt där individer yngre än 65 år försäkras, och där fokus ligger på att skapa mervärden över lång sikt, men där effekten på de kommande 1–5 åren är något lägre. • Skandia Smart utbetalning är en produkt framför allt fokuserad på personer över 65 års ålder, och där fokus ligger på att skapa mervärden framför allt under de närmaste 5–20 åren. De olika produkternas effekter har analyserats och slutsatsen är att det alternativ som idag passar Säters kommun bäst är Skandia Smart utbetalning. De ekonomiska effekterna av en inlösen på ca 1,2 mkr med Skandia Smart utbetalning innebär att kommunen år 2026 får en kostnadsbelastning på grund av löneskatt på ca 300 tkr, men löpande förbättras resultatet med ca 100–160 tkr årligen framåt som avtar under en 20-årsperiod. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunstyrelsesektorn den 5 maj 2026

Ksau § 105 Budgetuppföljning 2026 för Säters kommun KS2025/208 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott hänskjuter budgetuppföljningen för april månad till kommunstyrelsen för beslut. _________ Ärendebeskrivning Catherine Hellgren, ekonomichef redovisar budgetuppföljning för april 2026, Säters kommun.

Ksau § 106 Budgetuppföljning 2026 för kommunstyrelsen KS2025/147 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott hänskjuter budgetuppföljning för kommunstyrelsen per 2026-04-30 till kommunstyrelsen för beslut. _________ Ärendebeskrivning Catherine Hellgren, ekonomichef redovisar budgetuppföljning för kommunstyrelsen per 2026-04-30.

Ksau § 107 Budget 2027 och plan 2028–2030, Säters kommun KS2026/66 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar hänskjuta budget 2027 och plan 2028 - 2030 till kommunstyrelsen utan eget förslag. _________ Ärendebeskrivning Förslag till budget 2027 och plan 2028–2030 samt med beräkning av trend till år 2040. Genomgång och presentation av respektive nämnds/sektors budgetförslag samt förslag till budget 2027 och plan för 2028–2030. Budget för 2025 och framåt baseras på en förändrad budgetprocess med en ny resursfördelningsmodell som baseras på prislappar, även kallas prislappsmodellen. I stället för att som tidigare fördela utifrån tidigare ramar med ”budget-på-budget”, görs en preliminär fördelning utifrån vad verksamheterna bör kosta. Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån kommunens förutsättningar samt demografi. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”. Den tekniska ramen är volymbaserad, dvs den tar hänsyn till mängden invånare i en viss grupp (demografin) utifrån kommunens befolkningsprognos. Den tekniska ramen är en basnivå. Utifrån denna ram kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs olika prioriteringar kan göras, som i modellen kallas prioriteringsutrymme. Det är inte alla verksamheter som har en prislapp och som omfattas av kostnadsutjämningssystemet, bara det som brukar kallas ”obligatorisk verksamhet”. Dit hör förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, ordinärt- och särskilt boende. LSS har en egen utjämning. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen och den tekniska ramen beräknas genom att budgetera efter mest lika kommuner samt för visa delar modellens val enligt budget på budget. Modellen tar hänsyn till förväntade intäkter och kommunens resultatnivå och ger en överblick hur intäkter, driftsbudget och investeringsbudget samt investeringsutrymme hänger ihop och ger således ett nytt sätt att fördela resurserna med utgångspunkt i kommunens befolkning och den ambitionsnivå kommunen väljer. Au § 107 forts I budgetarbetet innebär en förändrad budgetprocess med ny resursfördelningsmodell att utökade analyser av kommunens kostnader görs inom de olika verksamheterna samt jämförelser med andra kommuner. Dessa jämförelser bidrar till en bredare beskrivning av nuläget och jämförelser över tid kan ge värdefull information om vart kommunen är på väg. Faktorer som har stor betydelse för intäktsutvecklingen är befolkningsutvecklingen, demografi samt skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning och statens anslag till detta. Den senaste skatteunderlagsprognosen från SKR per 2026-04-29 ligger till grund för förslag till budget 2027–2030. Förväntade intäkter för 2027 uppgår till 946,8 mkr, vilket är i linje med budgetdirektiven. Beräkningsgrunden för förslag till budget 2027–2030 baseras på befolkningsprognosen från SCB per juni 2025 för Säter med en nivåjustering utifrån ökat utfall under 2026 med utfall per februari som prognos för 2026 med 11 244 invånare. Prognos för de kommande åren är enligt trend utifrån SCB-prognosen per juni 2025. Beräkningsgrunden utgör 11 244 för budget 2027, 11 237 för budget 2028, 11 229 för budget 2029 samt 11 223 för budget 2030. Förslag till driftsbudget för 2027 uppgår till 917,2 mkr, en uppgång med 3,3 % från budget 2026. De tekniska ramarna uppgår till 897,0 mkr och prioriteringar utgör 20,2 mkr. De olika verksamheterna har budgetbehov på totalt 898,0 mkr. Nämndernas äskade budgetramar uppgår till 940,6 mkr, vilket är 42,6 mkr över teknisk ram. Effektiviseringar behöver göras för att kunna uppnå ett resultat på 3%. Vid resultat på 3% finns ett prioriteringsutrymme på ca 20 mkr. Förslag till driftsbudget för 2028 uppgår till 948,9 mkr, för 2029 till 973,6 mkr och för 2030 till 1 005,0 mkr. För att kunna uppnå ett resultat på 3 % per år krävs effektiviseringar varje år. Fördelning av effektiviseringar per verksamhet behöver tas fram till reviderad budget. Inom kommunen har en ny justerad investeringsmodell arbetats fram, där det i budgetberedningen är fokus på vilken ram (pott) som behövs inom respektive område. Stora projekt identifieras och följs upp/särredovisas enligt definierad process för uppsikt och styrning. Kommunen har stora investeringsbehov som kraftigt ökar kommunens lånebehov. Detta påverkar verksamheternas kostnader genom ökade kapitalkostnader där också kapitalkostnaderna kommer att utgöra en större andel av de totala kostnaderna som kan innebära effektiviseringar och besparingar. Fortsatt översyn och fördjupad analys av konsekvenser behöver göras. Au § 107forts Arbetet med en revidering av investeringsplaner, på kort och långsikt pågår vilket gör att kommunstyrelsesektorn bedömer att investeringsplanen kan komma att behöva uppdateras till reviderad budget 2027 till hösten. Förutsättningar för budget 2027–2030 kan komma att förändras utifrån nya förutsättningar vad gäller befolkningsprognos och kommande skatteunderlagsprognoser. Driftbudgetramar kan komma att behöva justeras utifrån förändrade förutsättningar samt av förslag på effektiviseringar och översyn av investeringsplaner. Till reviderad budget för 2027 och för budgetdirektiv 2028–2031 kommer uppdaterade nya tekniska ramar att presenteras. Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet som uppnås när de verksamhetsinriktade målen uppnås samtidigt som de finansiella målen är uppfyllda. Kommunens fyra strategiska mål utgörs av rikare liv, hållbar framtid, omsorgsfull boendeutveckling och serviceorienterad organisation. De finansiella målen utgörs av resultatmål, mål för skuldsättning, självfinansieringsgrad samt mål för pensionsförvaltningen. De finansiella målen behöver ses över och kompletteras med hur målen kan uppnås över tid. Beslutsunderlag Förslag till budgetberedning för Budget 2027 och plan 2028–2030 med förslag till driftsbudgetramar och investeringsramar per nämnd/styrelse samt finansiella mål. Delges Alla nämnder Ekonomienheten

Ksau § 108 Inbjudan till kurser och konferenser KS2026.828 Inbjudan till kurser inom krisberedskap, Myndigheten för civilt försvar