Nämnd — 21 september 2026

31 § Om tjära eller annan svårborttagen och brännbar beläggning påträffas i sådan omfattning att den utgör brandrisk och måste avlägsnas, tas en tidsbaserad avgift för tjärborttagning ut. Avgiften uppgår till 25 % av aktuell timavgift för rengöring (sotning) per påbörjad kvart. Om beläggningen inte kan avlägsnas vid ordinarie förrättning och en ny förrättning behöver planeras, tillkommer administrationsavgift samt grundavgift.

32 § Kommunen eller delegerad personal får besluta om brandskyddskontroll i särskilda fall när det finns risk för brand. Kontrollen utförs utanför fastställda frister för att säkerställa att anläggningen kan användas utan brandrisk. Sådan kontroll kan exempelvis beslutas när en tidigare oanvänd eller okontrollerad eldstad tas i bruk, eller efter en eldstadsrelaterad brand. För kontrollen debiteras administrationsavgift, grundavgift och objektsavgift. Därutöver debiteras avgift för fördjupad brandskyddskontroll med tidskostnad per påbörjad kvart. I och med tillägget av paragrafer ändras tidigare 31 § till att få nummer 33 § med lydelse: 33 § Denna föreskrift träder i kraft 2027-01-01. Kommunfullmäktige Beslutsunderlag Gästrike Räddningstjänst 2026-04-24 - Protokollsutdrag §22 Föreskrift om avgifter för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Föreskrift om avgifter för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Tjänsteskrivelse 2026-05-18 dnr KS2026/326 Kommunstyrelsen 2026-06-16 § 136 Protokollsutdrag skickas till Gästrike Räddningstjänst Ekonomichef Chef för kommunledningskontoret Kommundirektör Kommunfullmäktige

§ 114 Filmvisning - fristad Sammanfattning av ärendet Ulf Gillström (S) föredrar informationen och Kenneth Johansson (kultur- och fritidschef) deltar tillsammans med deltagarna i fristadsfilmen. Kommunfullmäktige

§ 115 Information om utvärdering av fullmäktiges sammanträdestid Sammanfattning av ärendet Helena Bäckström (utredare) deltar och informerar om utvärderingen av fullmäktiges nya sammanträdestid som är ett av ärendena på dagordningen. Kommunfullmäktige

§ 116 Information om Vattenflödesplan – Ny planeringsmetodik för avrinningsområden Sammanfattning av ärendet Elisabeth Aulenius (klimat- och miljöstrateg), Johanna Weglin Nilsson (klimat- och miljöstrateg) och Yvonne Andersson (förvaltningschef Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning) deltar och föredrar informationen. Yttranden Maria Hagström (MP), Jeanette Forsén (KD) och Peter Kärnström (S). Kommunfullmäktige

§ 117 Godkännande av dagordning Beslut Dagordningen godkänns med följande ändring, interpellation från Jeanette Forsén (KD) angående kommunens inköp och direktupphandlingar tas bort från dagordningen då interpellanten dragit tillbaka sin interpellation. Kommunfullmäktige

§ 118 Allmänhetens frågor Beslut Punkten utgår då det inte kommit in några allmänhetens frågor. Kommunfullmäktige

§ 119 Valärenden Diarienummer KS2026/92 Beslut Avsägelser Kommunfullmäktige godkänner att Esbjörn Lindberg (KD) avsäger sig uppdraget som ersättare i omsorgsnämnden Lars Åresund (M) avsägs som ersättare i kommunstyrelsen och som ordinarie ledamot i fullmäktige då han avlidit. Nomineringar Kommunfullmäktige utser: Esbjörn Lindberg (KD) till ersättare i kultur- och fritidsnämnden. Maria Allard (KD) till ersättare i omsorgsnämnden. Kommunfullmäktige

§ 120 Föreskrift om avgifter för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Diarienummer KS2026/326 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. anta Föreskrift om avgifter för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 2. att vid den första indexjusteringen tillämpa både faktor 1,024 och PKV, samt att vid efterföljande indexjusteringar enbart PKV ska tillämpas. Sammanfattning av ärendet och avgifter för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. I gällande avgiftsföreskrift anges att sotningsindex ska användas vid årlig uppräkning av avgifterna. Begreppen taxa och avgift avser samma sak i dokumentationen. Ändring av index för årlig uppräkning Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR) har gemensamt tagit fram en ny rekommendation för indexreglering av taxor gällande rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Rekommendationen innebär att Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) ska används för årlig justering av taxor. Sotningsindex kommer att publiceras sista gången år 2029. I och med den nya rekommendationen föreslås en ändrad lydelse i §15, som reglerar årlig justering. Nuvarande lydelse: • 15 De i denna föreskrift antagna timavgifterna och taxorna ska årligen justeras med aktuell procentsats enligt sotningsindex som fastställs av Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsammans med Skorstensfejarmästarnas riksförbund (SSR). Föreslagen lydelse: De i denna föreskrift antagna timavgifterna och taxorna ska årligen justeras med den procentuella förändringen i Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV), publicerat av Sveriges kommuner och regioner (SKR), baserat på Kommunfullmäktige prognosen per oktober för innevarande år. Vid negativt index lämnas taxorna oförändrade. De justerade avgifterna gäller från och med den 1 januari nästkommande år. Då förbundet vid tidigare tillfällen inte justerat taxan enligt sotningsindex per den 1 april utan vid senare tidpunkt (juni och juli) behöver detta särskilt beaktas för att säkerställa rätt nivå i samband med övergången till PKV. SKR har utifrån förbundets tidigare tidpunkter för uppräkning gjort en beräkning vilket ger en faktor på 1,024 som ska användas enbart det år som övergången sker till PKV. När avgifterna räknas upp 2027-01-01 ska det ske enligt följande: • Gällande taxa*faktor framtagen av SKR 1,024*PKV oktober 2026. SKR anger i sin rekommendation att faktorn som användas vid övergången ska anges i beslutet som tas i fullmäktige, därav att det finns föreslaget två att-satser för beslut. Förslag på tillägg av paragrafer Vidare föreslås förtydligande avseende taxa för borttagning av tjära eller annan svårborttagen och brännbar beläggning (§31) samt taxa för brandskyddskontroll i särskilda fall (§32), vilka tidigare inte varit reglerade. Föreslaget tillägg av paragrafer

§ 121 Antagande av Strukturplan Tuna Diarienummer KS2025/449 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Strukturplan Framtidens Tuna som strategiskt planeringsunderlag för fortsatt utveckling av Tuna verksamhetsområde. Sammanfattning av ärendet Strukturplan Framtidens Tuna redovisar den övergripande inriktningen för utvecklingen av Tuna verksamhetsområde, beläget norr om Sandvikens tätort. Planen omfattar cirka 1 100 hektar mark och möjliggör utveckling av cirka 400 hektar kvartersmark för verksamheter och industri. Strukturplanen syftar till att skapa förutsättningar för ett funktionellt, attraktivt och hållbart verksamhetsområde som stärker näringslivet och bidrar till kommunens långsiktiga utveckling. Planen utgör ett strategiskt underlag för kommande detaljplanering och genomförande samt för dialog med externa aktörer som exempelvis Trafikverket och Vattenfall. Ärendet Sandvikens kommun har en ambition att växa och möta en ökande efterfrågan på mark för verksamheter och industri. Tuna är kommunens största sammanhängande utbyggnadsområde för näringslivsutveckling och har ett strategiskt läge i anslutning till E16 samt regionala transportstråk. Mot bakgrund av områdets storlek, läge och det höga etableringstrycket har en strukturplan tagits fram för att skapa en samlad och långsiktigt hållbar inriktning för utvecklingen. Huvuddrag i strukturplanen Huvuddrag i strukturplanen Strukturplanen redovisar övergripande principer för mark- och vattenanvändning, trafikstruktur, grönstruktur, teknisk försörjning samt genomförande. Den möjliggör en flexibel markanvändning där olika typer av verksamheter såsom industri, logistik, service och handel kan etableras utifrån den specifika platsens förutsättningar. Planen utgår från fem övergripande utbyggnadsstrategier: ett sammanhängande stadslandskap, effektivt och lägesanpassat markutnyttjande, en integrerad grönstruktur, tillgänglig och ändamålsenlig infrastruktur samt en etappvis utbyggnad. Dessa strategier ska tillsammans bidra till att skapa en funktionell, hållbar och attraktiv helhet. Kommunfullmäktige Planen innehåller även strategier för hållbar utveckling, där stor hänsyn tas till naturvärden, dagvattenhantering och klimatanpassning. Sammanhängande grönstråk bevaras och integreras i strukturen för att säkerställa ekosystemtjänster och bidra med rekreationsmöjligheter. Utvecklingen av Tuna föreslås ske etappvis, vilket möjliggör en effektiv resursanvändning och anpassning till efterfrågan över tid. Ekonomiska effekter Antagandet av strukturplanen innebär inga direkta ekonomiska åtaganden. Planen utgör ett strategiskt underlag för framtida beslut om investeringar i infrastruktur och exploatering, vilka kommer att behandlas i kommande detaljplaner och genomförandebeslut. Miljömässiga effekter Planen har ett tydligt fokus på hållbar utveckling genom: •Bevarande av värdefulla naturmiljöer •Integrerad dagvatten- och skyfallshantering •Främjande av hållbara transporter Detta bidrar till minskad klimatpåverkan och ökad robusthet mot klimatförändringar. Sociala effekter Planen bidrar till fler arbetstillfällen, stärkt näringsliv och en mer attraktiv kommun. Grönstruktur och tillgängliga miljöer främjar även rekreation och välbefinnande. Överensstämmelse med styrdokument Strukturplanen är i linje med: • Sandvikens kommuns vision • Kommunfullmäktiges strategiska områden, särskilt: o Växa för framtiden o Minskad klimatpåverkan o En kommun att trivas i • Översiktsplan 2030 Beslutsunderlag Strukturplan Framtidens Tuna, dnr KS2025/449 Bilaga. Förutsättningar och underlag, dnr KS2025/449 Remissammanfattning, dnr KS2025/449 Tjänsteskrivelse 2026-05-18, dnr KS2025/449 Kommunstyrelsen 2026-06-16 § 135 Kommunfullmäktige Yrkanden Peter Kärnström (S), Riitta-Liisa Björk (M), yrkar bifall till ärendet. Maria Hagström yrkar på följande tillägg: "Lägga till detta som avslutande stycke under målbild: Utvecklingen av Tuna ska ske med höga ambitioner för hållbarhet, resurseffektivitet och biologisk mångfald. Befintliga natur- och landskapsvärden ska identifieras och värnas innan exploatering, och grönstrukturen ska planeras så att ekologiska samband och ekosystemtjänster kan bevaras och stärkas. Dagvatten ska hanteras lokalt och klimatanpassat, och bebyggelse, transporter, energi och markanvändning ska utformas med hänsyn till både klimatpåverkan och framtida klimatförändringar. Genom att samordna funktioner, dela resurser och använda mark och infrastruktur effektivt kan Tuna utvecklas till ett verksamhetsområde som är hållbart över tid och bidrar till en robust och attraktiv livsmiljö." Peter Kärnström (S) yrkar avslag på Maria Hagströms (MP) tilläggsyrkande. Yttranden Peter Kärnström (S), Maria Hagström (MP), Riitta-Liisa Björk (M), Jonas Klang (M), Rebekka Markström (KD), Magnus Isomäki (M), Jenny Karlsson (C) och Jeanette Forsén (KD). Beslutsordning Ordföranden finner att det finns bifallsyrkande till förslaget till beslut och ett tilläggsyrkande från Maria Hagström (MP). Ordföranden ställer följande propositionsordning. Först ställs frågan om fullmäktige kan bifalla strukturplanen, därefter ställs bifall mot avslag mot tilläggsyrkandet. Ordföranden finner att kommunfullmäktige bifallit strukturplanen och att fullmäktige har avslagit tilläggsyrkandet. Protokollsutdrag skickas till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd Kunskapsnämnden Arbetslivsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Kommunfullmäktige Länsstyrelsen Gävleborg Gästrike Räddningstjänst Gästrike Återvinnare Trafikverket Region Gävleborg Vattenfall AB Kommunfullmäktige

§ 122 Plan för dagvattenhantering vid nyexploatering Diarienummer KS2026/421 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Plan för dagvattenhantering vid nyexploatering. Sammanfattning av ärendet Hanteringen av vatten och avlopp i Sandvikens kommun styrs av såväl lagar och förordningar som kommunala styrdokument. Det saknas dock tydligt angivna ambitionsnivåer och riktlinjer för dagvattenhanteringen. Detta innebär utmaningar vid fördelning av ansvar inom kommunkoncernen och kan därmed försvåra för nyexploatering och utveckling i kommunen. Kommunledningskontoret har på uppdrag av kommundirektören utrett kompletterande styrning för kommunkoncernens dagvattenhantering. Arbetet har genomförts under hösten 2025 och våren 2026, i samverkan med Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning, tekniska kontoret och Sandviken Energi Vatten AB. Utredningsuppdraget rapporterades till kommundirektören i juni. Slutsatsen drogs att ett nytt kommunövergripande styrdokument, innehållande kompletterande bestämmelser, skulle tas fram. Framtaget styrdokument föreslås antas av kommunfullmäktige, för att tydliggöra styrningen för dagvattenhantering vid nyexploatering inom kommunkoncernen. Beslutsunderlag Kunskapsunderlag för hållbar dagvattenhantering i Sandvikens kommun – Lagar och styrning, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (VGS), dnr VGS-PL 2025-1272026 Plan för dagvattenhantering vid nyexploatering, 2026-07-01, dnr KS2026/421 Tjänsteskrivelse ”Plan för dagvattenhantering vid nyexploatering”, 2026-07- 01, dnr KS2026/421 Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 149 Yrkanden Jeanette Forsén (KD) yrkar på återremiss. Peter Kärnström (S) yrkar bifall. Kommunfullmäktige Maria Hagström (MP) yrkar på följande tillägg, "Generell princip gällande framtida vattenanvändning, Framtidssäkring, omvärldsbevakning och resurseffektivitet Vid planering av nya VA- och dagvattensystem ska kommunen beakta långsiktiga förändringar i klimat, vattenanvändning, teknik, lagstiftning och samhällsutveckling. Lösningar ska så långt möjligt utformas flexibelt och med möjlighet till framtida anpassning, återanvändning och resurseffektivisering." Yttranden Jeanette Forsén (KD), Peter Kärnström (S), Jonny Bratberg (M) och Maria Hagström (MP). Beslutsordning Ordföranden finner att det finns ett återremissyrkande och ett tilläggsyrkande. Ordförande ställer följande propositionsordning. Först ställs återremittering av ärendet mot att ärendet ska avgöras idag, om fullmäktige bestämmer att ärendet ska avgöras idag så ställs bifall mot avslag på tilläggsyrkandet. Ordföranden finner att fullmäktige beslutat att ärendet ska avgöras idag och att fullmäktige beslutar att avslå tilläggsyrkandet. Reservationer: Rebekka Markström (KD) Jeanette Forsén (KD) Protokollsutdrag skickas till Sandvikens Stadshus AB Sandviken Energi AB Sandviken Energi Vatten AB Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd Tekniska kontoret Kommunfullmäktige

§ 123 Utbetalning av kommunalt partistöd 2026 Diarienummer KS2026/234 Beslut Kommunfullmäktige besluta att bevilja att partistöd betalas ut i enlighet med gällande regelverk till de partier som lämnat in partistödsredovisning och granskningsrapport för år 2025. Sammanfattning av ärendet Kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Från och med mandatperioden 2014-2018 gäller nya regler för kommunalt partistöd. Dessa regleras i kommunallagen 2017:725, 4 kap, §§ 29-32. Fullmäktige har rätten att besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Partistödet utbetalas till alla partier som fått mandat och som tagit plats i fullmäktige. Enligt KL 4 kap § 32 måste fullmäktige minst en gång per år fatta beslut om utbetalning av partistödet. Partistödsredovisningen ska avse perioden 1 januari till 31 december och skickas in till kommunledningskontoret senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-07-28 dnr KS2026/234 Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 150 Protokollsutdrag skickas till Kommunledningskontoret Ekonomikontoret Samtliga politiska partier i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige

§ 124 Kalendarium 2027 Diarienummer KS2026/411 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa kalendarium för år 2027. Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret presenterar förslag på möteskalendarium för år 2027. Beslutsunderlag Kalendarium 2027, dnr KS2026/411 Datum 2027, dnr KS2026/411 Tjänsteskrivelse daterad 2026-06-23, dnr KS2026/411 Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 151 Protokollsutdrag skickas till Samtliga nämnder och bolag Kommunfullmäktige

§ 125 Utvärdering av förändrad sammanträdestid i kommunfullmäktige Diarienummer KS2026/357 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga rapport ”Utvärdering av ny sammanträdestid i kommunfullmäktige” till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Bakgrund På uppdrag av kommunfullmäktiges presidium genomförde kommunledningskontoret under hösten 2024 en utredning av kommunfullmäktiges sammanträdestider. Utgångspunkten för arbetet var att underlätta för politiskt engagemang och deltagande. Utredningens slutsats var att förtroendevalda såväl som tjänsteorganisationen förespråkade en tidigareläggning av starttiden för kommunfullmäktiges sammanträden. Med utgångspunkt i detta beslutade kommunfullmäktige att ändra starttiden från 17:00 till 13:00 från och med 1 januari 2025. Kommunfullmäktige beslutade även att den nya starttiden skulle utvärderas under år 2026. Utvärderingens upplägg Utvärderingen har genomförts av utredare på kommunledningskontoret under våren 2026. Utvärderingen består av följande delar: • Enkät till ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. • Inhämtande av synpunkter från tjänsteorganisationen. • Jämförelse av antal visningar av webbsändningen före och efter förändrad sammanträdestid. • Jämförelse av kostnader för förlorad arbetsförtjänst före och efter förändrad sammanträdestid. • Dialog med kommunfullmäktiges presidium och gruppledare. Resultat En tydlig majoritet är positiva till den nya sammanträdestiden En tydlig majoritet av de ledamöter som svarat på den utskickade enkäten är positiva till den nya sammanträdestiden. Av de svarande anser 63 procent att tiden är mycket bra, medan 16 procent bedömer den som ganska bra. På frågan om hur den nya sammanträdestiden påverkar möjligheterna att delta svarar en majoritet neutralt eller positivt. 35 procent uppger ”ingen Kommunfullmäktige skillnad från tidigare”, 30 procent ”mycket positivt” och 16 procent ”ganska positivt”. När det gäller upplevelsen av mötenas kvalitet anger 51 procent att den är oförändrad, medan 47 procent anser att kvaliteten har förbättrats. Bättre koncentration men krock med arbete I enkäten framkommer flera synpunkter om att den tidigarelagda starttiden har inneburit bättre koncentration och ökat fokus under hela mötet jämfört med när sammanträdena låg på kvällstid. Samtidigt lyfts en nackdel fram, nämligen att ledamöter i högre grad behöver ta ledigt från arbetet för att delta. Det innebär även att det kan vara svårare för ersättare att med kort varsel träda in för att tjänstgöra vid ett sammanträde. Något högre kostnad för förlorad arbetsförtjänst Statistik från lönekontoret visar att de årliga utbetalningarna för förlorad arbetsförtjänst har ökat med 94 000 kronor efter förändringen av starttiden. Antalet visningar av visningar av webbsändningen har ökat Antalet visningar av webbsändningen har ökat något, framför allt vad gäller livevisningar. Det är dock svårt att avgöra om ökningen beror på den förändrade starttiden eller på ett generellt ökat intresse från allmänheten jämfört med samma period föregående år. Större trygghet under ordinarie arbetstid Tjänsteorganisationen som ansvarar för planering och genomförande av kommunfullmäktiges sammanträden bedömer att det är positivt att mötena hålls under ordinarie arbetstid. Detta motiveras bland annat av att IT- kontorets servicedesk finns tillgängliga, Medborgarservice är bemannad samt att entrédörrar hålls öppna enligt ordinarie öppettider. Sammantaget skapar detta bättre förutsättningar för tryggare möten där eventuella störningar lättare kan hanteras. Presidiet upplever positiv respons från allmänheten Fullmäktiges ordförande har fått positiv respons från allmänheten med anledning av den nya starttiden. Presidiet upplever dock varken att antalet besökare på åhörarläktaren har minskat eller ökat. Kommunfullmäktige Slutsatser och rekommendationer Ett av huvudsyftena med den förändrade starttiden var att skapa bättre förutsättningar för politiskt engagemang och deltagande. Den genomförda utvärderingen indikerar att en tydlig majoritet av ledamöterna anser att den nya starttiden har bidragit till detta. Utifrån resultatet rekommenderas därmed att kommunfullmäktige även fortsättningsvis sammanträder med start klockan 13:00. Beslutsunderlag Rapport - Utvärdering av ny sammanträdestid i kommunfullmäktige, dnr KS2026/357 Tjänsteskrivelse – ”Utvärdering av ny sammanträdestid i kommunfullmäktige, dnr KS2026/357 Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 152 Protokollsutdrag skickas till Chef kommunledningskontoret Kommunfullmäktige

§ 126 Omfördelning av medel från mandatarvodet till politiska sekreterare och utökat partistöd Diarienummer KS2025/550 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. införa möjligheten att anställa politiska sekreterare i Sandvikens kommun, 2. uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en riktlinje för politiska sekreterare som reglerar uppdragets innehåll, anställningsvillkor, fördelningsmodell och övriga förutsättningar, 3. omfördela de medel som tidigare avsatts för mandatarvodet till finansiering av politiska sekreterare, 4. höja det kommunala mandatbaserade partistödet från 73 procent till 100 procent av riksdagsmannaarvodet, 5. revidera gällande styrdokument för kommunalt partistöd, 6. utöka den ekonomiska ramen för partistödet i enlighet med punkt 4, 7. låta de beslutade förändringarna avseende politiska sekreterare och utökat partistöd träda i kraft den 1 januari 2027 i samband med den nya mandatperioden. Sammanfattning av ärendet I februari 2026 beslutade kommunfullmäktige om reviderade arvodesbestämmelser för förtroendevalda. De nya bestämmelserna ska träda i kraft i samband med den nya mandatperioden. I arbetet med den översyn som låg till grund för beslutet konstaterades att den dåvarande konstruktionen med mandatarvode inte överensstämde med ambitionen att skapa en transparent och rättvis arvodesstruktur. Mandatarvodet innebar att resurser fördelades på ett sätt som avvek från principen om lika ersättning för likvärdiga uppdrag och att delar av resursfördelningen i praktiken skedde utanför kommunfullmäktiges direkta beslut. I samband med att kommunfullmäktiges beslut i februari gavs därför ett uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen att utreda och lämna förslag på en rättvis och ändamålsenlig modell för hur de medel som tidigare fördelats genom mandatarvodet ska hanteras inom ramen för gällande lagstiftning. Kommunstyrelseförvaltningen har därefter undersökt frågan och identifierat de lagliga alternativ som finns att tillgå. Resurserna som tidigare används till mandatarvode kan hanteras på tre sätt: genom partistöd, politiska sekreterare Kommunfullmäktige eller genom arvoderade förtroendeuppdrag enligt kommunens arvodesbestämmelser. Eftersom kommunfullmäktige nyligen har beslutat om nya arvoden och ersättningsnivåer för förtroendevalda bedömer serviceutskottet att det inte finns skäl att använda resurserna för ytterligare höjningar av arvoden. Partistöd är enligt kommunallagen ett ekonomiskt bidrag som kommunen får lämna till politiska partier för att stärka deras möjligheter att verka i den kommunala demokratin. Sandvikens kommun har redan ett system för lokalt partistöd, och serviceutskottet föreslår att detta förstärks. Förslaget innebär att det kommunala partistödet höjs från 73 procent till 100 procent av riksdagsledamotsarvodet. Det innebär en utökning av den totala ekonomiska ramen för partistödet och därmed ökade förutsättningar för de politiska partierna att bedriva sitt lokala demokratiarbete. I samband med revideringen av aktuellt styrdokument föreslås även ett förtydligande av partistödets användningsområde. Förtydligandet avser att tydliggöra partistödets syfte att stärka den lokala demokratin och att partistödet därmed är avsett att bidra till partiernas lokala demokratiarbete. Enligt 4 kap. 33–35 §§ kommunallagen (2017:725) får kommuner anställa politiska sekreterare för att biträda de förtroendevalda i deras politiska arbete. Politiska sekreterare utgör ett personellt stöd till den politiska organisationen och kan bistå med exempelvis beredning av ärenden, analys, kommunikation och administrativt stöd. Serviceutskottet bedömer att de resurser som tidigare fördelats genom mandatarvodet bör användas för att möjliggöra anställning av politiska sekreterare. Därigenom ersätts den tidigare ordningen med ett stöd som har uttryckligt lagstöd i kommunallagen och som bidrar till att stärka de politiska partiernas och de förtroendevaldas förutsättningar att fullgöra sina uppdrag. För ändamålet avsätts medel motsvarande 408 procent av riksdagsmannaarvodet där beloppet årligen räknas upp i enlighet med förändringar av riksdagsmannaarvodet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-06-22 Dnr KS2025/550 Tjänsteskrivelse - Nya arvodesbestämmelser 2026-01-27 Dnr KS2025/550 Bilaga 1 – Ekonomiska konsekvenser av föreslagna arvodesändringar Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 153 Protokollsutdrag skickas till Kommundirektör Kommunfullmäktige Ekonomichef Chef kommunledningskontoret Chef personalkontoret Kommunstyrelsen Serviceutskottet Kommunfullmäktige

§ 127 Antagande av detaljplan för del av Björksätra 2:1 och Smörsoppen 1 Diarienummer KS2026/296 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras. Sammanfattning av ärendet Syftet med framtagandet av detaljplanen för del av fastigheten Björksätra 2:1 är att möjliggöra uppförande av en skola på upp till tre våningar. Planen avser att skapa förutsättningar för en ny del av Björksätraskolan och syftar att tillgodose behovet av lokaler för skolverksamhet. Skolan ska utformas med hänsyn till den naturnära miljön och bidra till en god skolmiljö. Utöver skolverksamheten kan området även användas för samlingslokaler, vilket kompletterar skolans funktion och kan inrymmas inom delar av eller hela planområdet. Syftet är vidare att säkerställa en välfungerande trafiksituation inom området. Detta innefattar bland annat anläggandet av en ny parkeringsyta på fastigheten Smörsoppen 1, i anslutning till cirkulationsplatsen vid Sätragatan och Västerled. För fullständig motivering till beslutet se tjänsteskrivelse daterad 2026-02- 26, diarienummer VGS-PLAN 2023-000007. Beslutsunderlag VGS-PLAN 2023-000007 Trafikutredning, 2024-01-19 VGS-PLAN 2023-000007 Dagvattenutredning, 2024-03-19 VGS-PLAN 2023-000007 Barnkonsekvensanalys, 2024-04-11 VGS-PLAN 2023-000007 Antikvarisk bedömning, 2025-03-06 VGS-PLAN 2023-000007 Samrådsredogörelse, 2025-10-30 VGS-PLAN 2023-000007 Granskningsutlåtande, 2026-01-21 VGS-PLAN 2023-000007 Tjänsteskrivelse, 2026-02-26 VGS-PLAN 2023-000007 Planbeskrivning, 2026-02-26 VGS-PLAN 2023-000007 Plankarta, 2026-02-26 Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 154 Yrkanden Jonny Bratberg (M) yrkar på återremiss med följande motivering, Kommunfullmäktige "Bakgrund De två detaljplaner som nu ligger för antagande möjliggör en mycket omfattande utbyggnad av Björksätraskolan och Murgårdsskolan. Enligt planhandlingarna kan Murgårdsskolan växa från dagens cirka 650 elever till uppåt 1 400 elever i sex parallellklasser fördelat på tre årskurser, vilket skulle göra den till en av landets största grundskolor. Björksätraskolan medges byggnation i upp till tre våningar för en ny skoldel med tillhörande samlingslokaler. Frågan om storskolor har diskuterats i Sandviken under flera år. Redan 2019 och igen 2023 togs liknande förslag om storskolor tillbaka efter omfattande kritik från föräldrar, elever och skolpersonal, med hänvisning till att det saknades stöd för att samla alla högstadieelever på en eller ett fåtal stora enheter. Frågan har återigen blivit aktuell och har uppmärksammats i lokal media, bland annat i samband med att kommunstyrelsen behandlade planerna i augusti 2026, då Moderaterna framförde att förslagen öppnar för skolor med över 1 400 elever. Moderaternas uppfattning är att storskolor inte är rätt väg för Sandvikens skolstruktur. Stora skolenheter riskerar att försämra tryggheten och överblickbarheten för eleverna, öka trafikbelastningen och trafikosäkerheten kring skolorna samt undergräva närheten till skolan för barn och familjer i kommunens olika delar. Ambitionen ska i stället vara väl fungerande, överblickbara skolor med rimliga upptagningsområden. Som planhandlingarna nu är skrivna finns det inte någon bindande planbestämmelse som hindrar att den byggrätt som skapas i praktiken utnyttjas fullt ut för att inrymma betydligt fler elever än vad som ryms i dagens verksamhet, och därmed för att skapa just de storskolor som kommunen tidigare vid upprepade tillfällen tagit avstånd ifrån. Yrkande Med hänvisning till ovanstående yrkar Moderaterna att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärende § 58, Antagande av detaljplan för del av Björksätra 2:1 och Smörsoppen 1 (VGS-PLAN 2023-000007), att ge Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd i uppdrag att revidera planhandlingarna så att det genom bindande planbestämmelser exempelvis genom begränsning av byggnadsarea, våningsantal och/eller högsta antal elevplatser klart och tydligt framgår att detaljplanerna inte medger uppförande av storskolor, att de reviderade planhandlingarna därefter återkommer till kommunfullmäktige för förnyad prövning och beslut." Per Kihlgren (SD), Rebekka Markström (KD) och Maria Hagström (MP) ställer sig bakom Jonny Bratbergs (M) återremiss. Kommunfullmäktige Lars Haglund (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Peter Kärnström (S) yrkar på att avgöra frågan idag, Lars Haglund (S) ställer sig bakom yrkandet. Yttranden Jonny Bratberg (M), Peter Kärnström (S), Per Kihlgren (SD), Rebekka Markström (KD), Maria Hagström (MP), Magnus Isomäki (M), Olov Göransson (M), Lars Haglund (S) och Maria Lindroth (V). Beslutsordning Ordföranden finner att det finns ett bifallsyrkande och yrkande att frågan ska avgöras idag samt återremissyrkanden. Ordföranden ställer frågan om ärendet ska avgöras idag mot att ärendet ska återremitteras och finner att fullmäktige beslutar att avgöra frågan idag. Votering begärs och verkställs. Av totalt 50 ledamöter så röstar 26 ja till att frågan ska avgöras idag och 24 röstar nej för att återremittera ärendet. Kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras då minoritetsåterremiss gäller. Voteringsdetaljer: Monica Jacobsson (S) Ja Mona Davik (S) Ja Kent Karlsson (SD) Nej Kerstin Almén (S) Ja Peter Kärnström (S) Ja Ulf Gillström (S) Ja Jim Edsvik (S) Ja Stefan Wigö (S) Ja Maria Hagström (MP) Nej Jonny Bratberg (M) Nej Jonas Klang (M) Nej Robert Sten (S) Ja Darlene Kärnström (S) Ja Per-Ola Grönberg (L) Ja Kommunfullmäktige Patrick Sjöstedt (L) Ja Per-Ewert Olsson Ja Björk (C) Maria Persson (C) Ja Hans Olsson (M) Nej Carina Westerberg (S) Ja Margareth Söderlund Ja (V) Maria Lindroth (V) Ja Rebekka Markström Nej (KD) Jeanette Forsén (KD) Nej David De la Rosa (M) Nej Birgitta Johansson (S) Ja Lars Haglund (S) Ja Mikael Berg (S) Ja Fredric Bergstedt (S) Ja Mattias Strandberg Nej (SD) Agneta Bär (SD) Nej Mats Westergren (SD) Nej Magnus Isomäki (M) Nej Ann-Christine Lüdke Nej (M) Lena Erixon (S) Ja Renate Almén (S) Ja Tommy Jackson (SD) Nej Erik Åberg (SD) Nej Mats Hansson (SD) Nej Per Kihlgren (SD) Nej Olov Göransson (M) Nej Kommunfullmäktige Kerstin Nyström Ja Hedvall (C) ersatt av Jenny Karlsson (C) Andreas Broström (V) Ja ersatt av Mats Persson (V) Zaradesht Bekir (V) Ja ersatt av Johan Ek (V) Vakant (M) ersatt av Nej Riitta-Liisa Björk (M) Johan Raumer (M) Nej ersatt av Roger Hädinggård (M) Märta Bergström (M) Nej ersatt av Annica Ivarsson (M) Lena Åman (S) ersatt Ja av Gunilla Gillström (S) Kalle Olsson (SD) Nej ersatt av Rickard Norberg (SD) Therese Johansson Nej (SD) ersatt av Kent Shasti Persson (SD) Staffan Jönsson (SD) Nej ersatt av Jörgen Johansson (SD) Protokollsutdrag skickas till Sökanden Länsstyrelsen (via Prozesso) Kommunfullmäktige

§ 128 Antagande av detaljplan för del av Murgården 1 Diarienummer KS2026/297 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras. Sammanfattning av ärendet Planområdet är avsett att skapa möjlighet för ny bebyggelse för skola (S). Skolan är en utveckling av den befintliga Murgårdsskolan och skapar utrymme för fler framtida utbildningsplatser i centrala Sandviken. Utöver skola kan området användas för samlingslokaler (C1). Samlingslokaler kompletterar användningen skola och kan nyttjas i delar eller hela planområdet. Den planerade bebyggelsen knyts samman med kringliggande bebyggelse, exempelvis i orådet Nya bruket. Läget omgärdas av Sveavägen, Barrsätragatan och Skolgatan. Planen möjliggör en skola med upp till sex parallellklasser för tre årskurser, med en byggnadsarea på maximalt 2 200 m2. Byggnaden kan vara upp till tre våningar hög och anpassas till områdets höjdskillnader. Utformning ska ske med hänsyn till platsens karaktär, buller, dagvatten och kulturmiljö. Genom anpassning av val av färg, form och uttryck kan en skolmiljö utformas som omhändertar den kulturhistoriskt intressanta miljön med tydlig koppling till Sandvikens historia och utveckling. Detaljplanen går i linje med översiktsplanens utpekade användning av marken men innebär ett avsteg från ställningstagande om friyta. Beräkningen av friyta beror på hur stor del av byggrätten som nyttjas och hur många elever skolan har och behöver därför studeras vidare vid genomförande och projektering med fortsatt av barnkonsekvensanalys. Detaljplanen är en del i att arbeta för en god planeringsberedskap genom att upprätta en detaljplan som tillåter en framtida utveckling av skolan om och när behov av fler utbildningsplatser finns. Planen handläggs med utökat förfarande. Beslutsunderlag VGS-PLAN 2023-000005, Trafikutredning, 2024-02-06 VGS-PLAN 2023-000005, Dagvattenutredning, 2024-03-19 VGS-PLAN 2023-000005, Barnkonsekvensanalys, 2024-04-12 VGS-PLAN 2023-000005, Kulturmiljöutredning, 2024-04-16 VGS-PLAN 2023-000005, Konsekvensbeskrivning kulturmiljö, 2024-11-22 Kommunfullmäktige VGS-PLAN 2023-000005, Samrådsredogörelse, 2025-12-05 VGS-PLAN 2023-000005, Granskningsutlåtande, 2026-01-29 VGS-PLAN 2023-000005, Planbeskrivning, 2026-02-25 VGS-PLAN 2023-000005, Plankarta, 2026-02-25 VGS-PLAN 2023-000005, Tjänsteskrivelse, 2026-03-27 Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 155 Yrkanden Jonny Bratberg yrkar på återremiss med följande motivering: "Bakgrund De två detaljplaner som nu ligger för antagande möjliggör en mycket omfattande utbyggnad av Björksätraskolan och Murgårdsskolan. Enligt planhandlingarna kan Murgårdsskolan växa från dagens cirka 650 elever till uppåt 1 400 elever i sex parallellklasser fördelat på tre årskurser, vilket skulle göra den till en av landets största grundskolor. Björksätraskolan medges byggnation i upp till tre våningar för en ny skoldel med tillhörande samlingslokaler. Frågan om storskolor har diskuterats i Sandviken under flera år. Redan 2019 och igen 2023 togs liknande förslag om storskolor tillbaka efter omfattande kritik från föräldrar, elever och skolpersonal, med hänvisning till att det saknades stöd för att samla alla högstadieelever på en eller ett fåtal stora enheter. Frågan har återigen blivit aktuell och har uppmärksammats i lokal media, bland annat i samband med att kommunstyrelsen behandlade planerna i augusti 2026, då Moderaterna framförde att förslagen öppnar för skolor med över 1 400 elever. Moderaternas uppfattning är att storskolor inte är rätt väg för Sandvikens skolstruktur. Stora skolenheter riskerar att försämra tryggheten och överblickbarheten för eleverna, öka trafikbelastningen och trafikosäkerheten kring skolorna samt undergräva närheten till skolan för barn och familjer i kommunens olika delar. Ambitionen ska i stället vara väl fungerande, överblickbara skolor med rimliga upptagningsområden. Som planhandlingarna nu är skrivna finns det inte någon bindande planbestämmelse som hindrar att den byggrätt som skapas i praktiken utnyttjas fullt ut för att inrymma betydligt fler elever än vad som ryms i dagens verksamhet, och därmed för att skapa just de storskolor som kommunen tidigare vid upprepade tillfällen tagit avstånd ifrån. Yrkande Med hänvisning till ovanstående yrkar Moderaterna att kommunfullmäktige beslutaratt återremittera ärende § 59, Antagande av detaljplan för del av Kommunfullmäktige Murgården 1 (VGS-PLAN 2023-000005), att ge Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd i uppdrag att revidera planhandlingarna så att det genom bindande planbestämmelser exempelvis genom begränsning av byggnadsarea, våningsantal och/eller högsta antal elevplatser klart och tydligt framgår att detaljplanerna inte medger uppförande av storskolor, att de reviderade planhandlingarna därefter återkommer till kommunfullmäktige för förnyad prövning och beslut. Per Kihlgren (SD), Rebekka Markström (KD), Maria Hagström (MP) ställer sig bakom Jonny Bratbergs (M) yrkande. Yttranden Jonny Bratberg (M), Peter Kärnström (S), Per Kihlgren (SD), Rebekka Markström (KD) och Maria Hagström (MP). Beslutsordning Ordföranden finner att det finns förslaget till beslut samt återremissyrkanden. Ordföranden ställer frågan om ärendet ska avgöras idag mot att ärendet ska återremitteras och finner att fullmäktige beslutar att avgöra frågan idag. Votering begärs och verkställs. Av totalt 50 ledamöter så röstar 26 ja till att frågan ska avgöras idag och 24 röstar nej för att återremittera ärendet. Kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras då minoritetsåterremiss gäller. Voteringsdetaljer: Monica Jacobsson (S) Ja Mona Davik (S) Ja Kent Karlsson (SD) Nej Kerstin Almén (S) Ja Peter Kärnström (S) Ja Ulf Gillström (S) Ja Jim Edsvik (S) Ja Stefan Wigö (S) Ja Maria Hagström (MP) Nej Jonny Bratberg (M) Nej Kommunfullmäktige Jonas Klang (M) Nej Robert Sten (S) Ja Darlene Kärnström (S) Ja Per-Ola Grönberg (L) Ja Patrick Sjöstedt (L) Ja Per-Ewert Olsson Ja Björk (C) Maria Persson (C) Ja Hans Olsson (M) Nej Carina Westerberg (S) Ja Margareth Söderlund Ja (V) Maria Lindroth (V) Ja Rebekka Markström Nej (KD) Jeanette Forsén (KD) Nej David De la Rosa (M) Nej Birgitta Johansson (S) Ja Lars Haglund (S) Ja Mikael Berg (S) Ja Fredric Bergstedt (S) Ja Mattias Strandberg Nej (SD) Agneta Bär (SD) Nej Mats Westergren (SD) Nej Magnus Isomäki (M) Nej Ann-Christine Lüdke Nej (M) Lena Erixon (S) Ja Renate Almén (S) Ja Tommy Jackson (SD) Nej Kommunfullmäktige Erik Åberg (SD) Nej Mats Hansson (SD) Nej Per Kihlgren (SD) Nej Olov Göransson (M) Nej Kerstin Nyström Ja Hedvall (C) ersatt av Jenny Karlsson (C) Andreas Broström (V) Ja ersatt av Mats Persson (V) Zaradesht Bekir (V) Ja ersatt av Johan Ek (V) Vakant (M) ersatt av Nej Riitta-Liisa Björk (M) Johan Raumer (M) Nej ersatt av Roger Hädinggård (M) Märta Bergström (M) Nej ersatt av Annica Ivarsson (M) Lena Åman (S) ersatt Ja av Gunilla Gillström (S) Kalle Olsson (SD) Nej ersatt av Rickard Norberg (SD) Therese Johansson Nej (SD) ersatt av Kent Shasti Persson (SD) Staffan Jönsson (SD) Nej ersatt av Jörgen Johansson (SD) Protokollsutdrag skickas till Beslutet skickas till sökanden, Sandvikens kommun Kommunfullmäktige

§ 129 Översyn av samverkansavtal för gemensam samhällsbyggnadsnämnd Diarienummer KS2026/400 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. upphäva samverkansavtalet från 2015-05-18, § 73, 2. anta uppdaterat samverkansavtal 3. godkänna återrapporteringen. Sammanfattning av ärendet Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner samverkar sedan år 2016 genom en gemensam samhällsbyggnadsnämnd med tillhörande förvaltning; Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd och -förvaltning (VGS). Samverkansavtalet ska ses över en gång per mandatperiod. VGS har nu funnits i 10 år och samverkansavtalet bör därför uppdateras utifrån dagens förutsättningar och ambitioner. Beslutsunderlag Samverkansavtal, KF 2015-05-18, § 73 Tjänsteskrivelse, VGS- 2026-000026, 2026-05-26 Samverkansavtal, VGS- 2026-000025, 2026-05-26 Avtal - ändringar i samverkansavtal VGS kommuner Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 156 Yttranden Jonny Bratberg (M), Jeanette Forsén (KD), Per Kihlgren (SD), Lars Haglund (S), Peter Kärnström (S), Olov Göransson (M), Maria Persson (C), Maria Hagström (MP) och Robert Sten (S). Beslutsordning Jonny Bratberg (M) yrkar först på återremiss av ärendet. Jeanette Forsén (KD) och Per Kihlgren (SD) ställer sig bakom och yrkar på återremiss. Lars Haglund (S) yrkar på att det ska avgöras idag. Därefter så drar Jonny Bratberg (M), Per Kihlgren (SD) och Jeanette Forsén (KD) tillbaka sitt återremissyrkande. Kommunfullmäktige Protokollsutdrag skickas till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning Kommunfullmäktige

§ 130 Reviderad styrning och ledning Diarienummer KS2026/137 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Justera strukturen i ”styrning och ledning i Sandvikens kommun” i enlighet med bilaga 1. 2. Ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utvärdera kulturdelen i ”styrning och ledning i Sandvikens kommun” senast 2028. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2021 om en ny modell för styrning och ledning i Sandvikens kommun, som skulle utvärderas senast 2026. Utvärderingen inleddes hösten 2025 och fokuserade på styrmodellens strukturella delar: strategisk styrning, verksamhetsstyrning och ekonomistyrning. Modellens kulturdel ingick inte eftersom denna redan hanteras i ett parallellt utvecklingsarbete. Under utvärderingen genomfördes intervjuer med politiska företrädare, kommunrevision, förvaltningschefer och bolags-vd:ar samt workshops med nyckelpersoner inom styrning och ledning. Resultaten visade att styrmodellens grundidé uppskattades och bedömdes ge goda förutsättningar för att omsätta politiska prioriteringar i verksamheten. Samtidigt identifierades behov av att utveckla samspelet mellan olika delar av modellen. Fem förbättringsområden lyftes fram: ett tydligare mandatperiodsperspektiv för att stärka långsiktigheten, bättre koppling mellan mål och uppföljning med fokus på effekter, stärkta former för helhetssyn och samverkan kring tvärgående frågor, ett förtydligande av kommunstyrelsens samordnande roll samt en mer målgruppsanpassad och lättillgänglig styrmodell. Utifrån dessa slutsatser togs en remissrapport fram och skickades till nämnder, bolag, kommunfullmäktiges presidium och kommunrevisionen. Remissinstanserna var överlag positiva och bidrog med synpunkter och förtydliganden. Efter ytterligare workshops med kommunstyrelsen och samordnarnätverket slutbearbetades förslaget, vilket resulterade i ett slutligt förslag till reviderad styrning och ledning för Sandvikens kommun. Kommunfullmäktige Ärendet Den 20 september 2021 beslutade kommunfullmäktige om ny styrning och ledning i Sandvikens kommun med övergripande planerings- och uppföljningsprocesser. Samtidigt beslutades att styrmodellen skulle utvärderas senast. Utvärderingsdatumet flyttades sedermera fram till senast 2026. Arbetet med utvärderingen påbörjades under hösten 2025. Fokus var styrmodellens strukturella delar, det vill säga strategisk styrning, verksamhetsstyrning och ekonomistyrning. Att utvärderingen inte omfattade styrmodellens kulturella delar, helhetssyn, samverkan och dialog, var en medveten avgränsning eftersom dessa behandlades inom ramen för ett pågående utvecklingsarbete i tjänsteorganisationen. Fas 1–2 – Förankring och datainsamling Utvärderingens första fas hade fokus på förankring av uppdraget. Under den andra fasen intervjuades samtliga nämnds- och bolagspresidier, kommunfullmäktiges presidium, kommunrevisionen, förvaltningschefer samt vd:ar för de kommunala bolagen. Därtill genomfördes workshops med samordnare för styrning och ledning, förvaltningsekonomer, kommunstyrelsen samt kommunfullmäktiges gruppledare. Intervjuerna utgick från tre övergripande frågor: 1. Vad var bra med styrmodellen och varför? 2. Vad kunde göras bättre och hur? 3. Hur beskrevs en optimal styrmodell? Samtliga intervjuer spelades in med respondenternas samtycke och transkriberades. Transkriberingarna sammanfattades därefter tematiskt och skickades till respektive respondent för validering. Efter detta raderades ljudfiler och transkriberingar. Intervjuer och workshops visade en samstämmig bild av att modellens grundidé var uppskattad och att den i huvudsak gav goda förutsättningar för att den politiska viljan skulle få genomslag i organisationen. Samtidigt visade de att det fanns potential att stärka samspelet mellan modellens olika delar utan att förändra dess grundläggande inriktning. Utvärderingen identifierade fem huvudsakliga teman för revidering: 1. Intentionen med den strategiska styrningen uppfattades som tydligt långsiktig. Samtidigt präglades planering och uppföljning i hög grad av ettårscykler, vilket försvårade långsiktig politisk prioritering och strategisk utveckling. Det fanns därför potential att tydligare tydliggöra ett mandatperiodsperspektiv, exempelvis genom Kommunfullmäktige differentierade styrning och uppföljning över mandatperiodens fyra år och en vidareutveckling av kommunstyrelsens forum. 2. Mål och uppföljning. Utvärderingen pekade på ett behov av att utveckla samspelet mellan mål och uppföljning, med ökat fokus på effekter och utveckling över tid. Detta med syfte att skapa förutsättningar för gemensamt kunskapande, organisatoriskt lärande och strategisk politisk dialog. 3. Helhetssyn och samverkan. Vid intervjuer och workshops lyftes helhetssyn och samverkan som avgörande för att hantera tvärgående samhällsutmaningar. Samtidigt framkom att det i begränsad utsträckning fanns etablerade former som möjliggjorde och främjade detta. Därför fanns behov av verktyg, strukturer och tydliggörande av ansvar för tvärgående uppdrag. 4. Kommunstyrelsens roll. Vid intervjuer och workshops lyftes ett behov av att förtydliga kommunstyrelsens roll; framförallt när det gällde samordningsansvaret. Detta för att ytterligare underlätta helhetssyn och samverkan. 5. Målgruppsanpassat innehåll. Styrmodellen upplevdes i vissa delar som komplex och abstrakt. Språk, begrepp och struktur upplevdes inte alltid vara anpassade till olika målgrupper inom organisationen. Det fanns därför potential att målgruppsanpassa styrmodellen genom tydligare pedagogik, förenklade beskrivningar och mer lättillgängligt språk, i syfte att stärka förståelsen för hur den politiska viljan omsattes i praktiken. Fas 3 – Remissrunda Med utgångspunkt i de identifierade temana för revidering togs en remissrapport med ändringsförslag fram. Remissrapporten skickades ut till samtliga nämnder och bolagsstyrelser, kommunfullmäktiges presidium samt kommunrevisionen i februari 2026. I sina remissvar var nämnderna övervägande positiva till ändringsförslagen och lämnade vissa medskick. Bolagen var överlag positiva och lämnade inte några ytterligare synpunkter i sina remissvar. Kommunfullmäktiges presidium inkom med reflektioner och önskemål om förtydliganden. Fas 4 – Slutbearbetning Kommunstyrelseförvaltningen genomförde, med utgångspunkt i remissvaren, ytterligare två workshops; en med kommunstyrelsen och en samordnarnätverket för styrning och ledning. Därefter skrevs ett slutgiltigt förslag till revidering av styrning och ledning i Sandvikens kommun fram. Kommunfullmäktige Beslutsunderlag Rapport, 2024-03-12, dnr KS2021/213, ”Styrning och ledning i Sandvikens kommun”. Sandviken Stadshus AB, 2024-03-20, § 31, ”SSAB:s roll i styrning och ledning”. Tjänsteskrivelse, 2024-03-22, dnr KS2021/213, ”SSAB:s roll i styrning och ledning”. Kommunstyrelsen, 2024-04-23, § 99, dnr KS2024/48, ”Reviderad Styrning och ledning i Sandvikens kommun”. Kommunfullmäktige, 2024-05-13, § 58, dnr KS2024/59, ”Reviderad Styrning och ledning i Sandvikens kommun”. Remissrapport, 2026-02-01, dnr KS2026/137, ”Revidering styrning och ledning”. Kommunstyrelsen, 2026-02-24, § 21, dnr KS2026/46, ”Remiss – utvärdering styrning och ledning”. Remissvar från nämnder, bolagsstyrelser och kommunfullmäktiges presidium, dnr KS2026/137. Rapport (bilaga 1), 2026-08-14, dnr KS2026/137, ”Styrning och ledning i Sandvikens kommun”. Tjänsteskrivelse, 2024-08-17, dnr KS2026/137, ”Revidering av styrning och ledning”. Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 157 Protokollsutdrag skickas till Kommundirektör Samtliga nämnder och styrelser Samtliga förvaltningschefer och VD:ar Kommunrevisionen Kommunfullmäktige

§ 131 Revidering av Policy med riktlinjer för god ekonomisk hushållning med finansiella mål Diarienummer KS2026/393 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna reviderad Policy med riktlinjer för god ekonomisk hushållning med finansiella mål för Sandvikens kommun. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser revidering av policy med riktlinjer för god ekonomisk hushållning med finansiella mål. Riksdagen fattade ett beslut den 25 oktober 2023 om ändrade regler i kommunallagen gällande RUR. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2024, det vill säga från och med räkenskapsåret 2024. Förändringen innebär att den nya resultatreserven (RER) införs samt att resultatutjämningsreserven (RUR) fasas ut under en tioårsperiod. Policyn har reviderats utifrån den nya lagstiftningen. En översyn av de finansiella målen har gjorts med den av PWC upprättade långtidsanalys som grund och lett mindre justeringar i policyn. Resultatmålet och självfinansieringsmålet kvarstår oförändrade. Det nya soliditetsmålet ändras till att årligen förbättras. Tidigare målet var att soliditeten förbättras mot 20 procent. Verksamhetsmålen på lång sikt har fått mindre ändringar för att lättare kunna följas upp vid bokslutstillfällena. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen, Revidering av Policy med riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KS2026/393 Policy med riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KS2026/393 Kommunstyrelsen 2026-08-25 § 158 Protokollsutdrag skickas till Ekonomikontoret Kommunfullmäktige

§ 132 Svar på interpellation från Maria Hagström (MP) gällande omorganisering av skolor Diarienummer KS2026/319 Sammanfattning av ärendet Interpellation gällande omorganisering av skolor Vid revisionens reflektionstillfälle den 16 april framkom att kunskapsnämnden arbetar med långsiktiga analyser framåt, vilket låter klokt. Jag undrar: 1. 1.Genomför nämnden även systematiska analyser bakåt? Mer specifikt undrar jag om kunskapsnämnden har följt upp de genomförda sammanslagningarna och omorganisationerna av skolor. 2. Har man i efterhand gjort barnkonsekvensanalyser på individnivå, och vilka konsekvenser har i så fall identifierats för de enskilda eleverna? Hur har man mött upp dessa? 3. Vad tycker elever, lärare och vårdnadshavare, hur blev det? Förstår att man kan ha väldigt olika upplevelser så jag är mer intresserad av att veta vilken feedback man gett snarare än ett genomsnittligt omdöme. 4. Hur funkar det för 6-åringarna att ta sig till skolan? Har detta påverkat vårdnadshavares arbetstider/ studier 5. Har man kunnat göra några analyser av studieresultaten, hur har de påverkats för de olika eleverna? 6. Vilka lärdomar har dragits av dessa förändringar, och hur används de i det fortsatta utvecklingsarbetet? Maria Hagström Miljöpartiet de gröna i Sandvikens kommun Svar på interpellation från Maria Hagström (MP) om omorganisering av skolor som besvaras av Jenny Karlsson 1. Genomför nämnden även systematiska analyser bakåt? Ja. Genomförda organisationsförändringar följs upp inom ramen för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Uppföljningen sker genom bland annat enkäter om trygghet, studiero och trivsel. Vid större organisationsförändringar har även särskilda utvärderingar genomförts. Exempelvis genomfördes en omfattande uppföljning av omorganisationen mellan Vallhovs- och Norrsätraskolan där elever, Kommunfullmäktige medarbetare och skolledning fick komma till tals. Omfördelningen av elever mellan Jernvallsskolan och Björksätraskolan har följts inom ramen för den forskningsstudie Arneback, Bergh, Jämte och Trumberg, “Att bryta segregation genom utbildning” ISBN: 978-91-87789-47-2 genomfört. För omorganisationen mellan Västanbyns skola och Murgårdsskolan, som fortfarande är pågående, sker uppföljning kontinuerligt genom återkommande arbetsmöten och avstämningar med berörda verksamheter. Nedläggningen av Jäderfors skola och Alsjöskolan kommer att följas upp under höstterminen 2026. 2. Har man i efterhand gjort barnkonsekvensanalyser på individnivå, och vilka konsekvenser har i så fall identifierats för de enskilda eleverna? Hur har man mött upp dessa? Nej, några barnkonsekvensanalyser på individnivå har inte genomförts. Däremot har kommunen löpande följt upp verksamheterna och tagit del av synpunkter från elever, vårdnadshavare och medarbetare. När vårdnadshavare framfört oro eller synpunkter har dessa tagits på allvar. Vid de skolor som berörts av omorganisationer har skyndsamma verksamhetsbesök genomförts, till exempel skolskjutsöversyn, för att fånga upp erfarenheter och identifiera eventuella behov av åtgärder. 3. Vad tycker elever, lärare och vårdnadshavare? Hur blev det? Erfarenheterna varierar naturligtvis mellan individer samt vilken förändring som genomförts, men några gemensamma mönster framträder. Eleverna beskriver ofta att det funnits en oro innan förändringarna genomfördes. Efter genomförandet lyfts återkommande att man fått nya kamrater, att tryggheten är god och att förändringen fungerat bättre än många först trodde. Forskarna som följt arbetet i Sandviken har också återgett att flera elever sammanfattat sina erfarenheter med att konstatera i uppföljningarna att övergången har fungerat väl efter en initial period av oro. Samtidigt har elever pekat på utvecklingsområden såsom studiero, trafikmiljöer och vissa skolgårdar. Lärarna beskriver överlag god trivsel och positiva effekter av mer blandade elevgrupper. Flera lyfter att elevgrupperna i högre grad speglar samhället som helhet och att detta bidrar till elevernas sociala utveckling. Samtidigt har lärarna pekat på utmaningar kopplade till nya arbetslag, gemensamma rutiner, logistik och behov av mer tid för planering inför större förändringar. Kommunfullmäktige Vårdnadshavarna har i flera fall uttryckt oro inför förändringarna. De uppföljningar som genomförts visar dock att en stor del av den oro som fanns inför besluten har minskat efter att den nya organisationen varit verksam under en tid. 4. Hur fungerar det för 6-åringarna att ta sig till skolan? Har detta påverkat vårdnadshavares arbetstider eller studier? Förvaltningen har inte genomfört någon samlad analys av hur vårdnadshavares arbetstider eller studier har påverkats av organisationsförändringarna. De elever som har rätt till skolskjuts har blivit beviljade detta. 5. Har man kunnat göra några analyser av studieresultaten? Hur har de påverkats för de olika eleverna? Det är generellt svårt att dra säkra slutsatser om kopplingen mellan organisationsförändringar och studieresultat eftersom resultaten påverkas av många faktorer över tid. De uppföljningar som hittills genomförts har främst fokuserat på trygghet, trivsel, studiero, social inkludering och likvärdighet. Resultaten visar att tryggheten är god och att de risker som identifierades inför förändringarna inte har realiserats. Studiero är samtidigt ett fortsatt utvecklingsområde. Förvaltningens bedömning är därför att det i dagsläget är lättare att se effekter på social inkludering, trygghet och minskad segregation än att isolera eventuella effekter på kunskapsresultaten. 6. Vilka lärdomar har dragits av dessa förändringar, och hur används de i det fortsatta utvecklingsarbetet? Flera viktiga lärdomar har dragits. Uppföljningarna visar att större organisationsförändringar kräver god framförhållning, tydlig kommunikation och delaktighet från elever, vårdnadshavare och medarbetare. Verksamheterna har särskilt lyft vikten av tillräcklig tid för planering och genomförande. Både interna utvärderingar och den forskningsstudie som genomförts i Sandviken pekar på att blandade elevgrupper kan bidra till ökad social inkludering och minskad segregation. Forskarna lyfter särskilt klassrummets betydelse som en mötesplats där elever från olika bakgrunder får möjlighet att mötas och lära tillsammans. Kommunfullmäktige Kommunen ser uppföljning som en central del av förändringsarbetet och kommer att fortsätta följa utvecklingen vid samtliga berörda skolor. När det gäller nedläggningen av Jäderfors skola och Alsjöskolan är förändringen relativt nyligen genomförd, vilket innebär att det ännu är för tidigt att dra långtgående slutsatser. En strukturerad och noggrann uppföljning planeras under hösten för att resultaten ska kunna användas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Yttranden Maria Hagström (MP) och Jenny Karlsson (C). Kommunfullmäktige

§ 133 Fråga från Maria Hagström (MP) om försörjningsstöd och avhysningar Diarienummer KS2026/366 Sammanfattning av ärendet Fråga till IFO-nämndens ordförande Utifrån att jag fått olika uppgifter från olika källor så undrar jag: Hur många personer uppbar försörjningsstöd i Sandvikens kommun under 2023, 2024 respektive 2025? Uppgifter från kronofogdens statistik visar att andelen genomförda avhysningar i kommunen ökade med över 100 procent från 2023 till 2024, och har därefter legat kvar på en liknande nivå under 2025. Har nämnden genomfört någon analys av denna utveckling? Vilka orsaker har i så fall identifierats, och vilka åtgärder har vidtagits eller planeras för att motverka ökningen? Maria Hagström Miljöpartiet de gröna i Sandvikens kommun Frågan besvaras muntligen på mötet av Per-Ewert Olsson Björk (C), Individ- och familjeomsorgsnämndens ordförande. Kommunfullmäktige

§ 134 Fråga från Jonas Klang (M) gällande vattentornet i Storvik 51

§ 135 Anmälan av motion från Maria Hagström (MP) om valaffischering Diarienummer KS2026/496 Beslut Motion från MP om valaffischering anmäls och besvaras på sammanträdet i september 2027. Kommunfullmäktige

§ 136 Handlingar för kännedom Beslut kommunfullmäktige har tagit del av följande handlingar för kännedom Handling för kännedom - Kommunstyrelsens protokoll 2026-06-16, Diarienummer KS2026/51 Handling för kännedom - Medborgarinitiativ (ärende nr. 103689) om Förändring av regler för tillgång till fritidshem, Diarienummer KS2025/555 Handling för kännedom - kommunstyrelsens protokoll 2026-08-25, Diarienummer KS2026/52 Handling för kännedom: Revisionsrapport - Granskning av styrning och kontroll av arbetet med social hållbarhet, Diarienummer KS2026/409 Kommunfullmäktige

§ 137 Mötets avslutande och avtackning av ordföranden Sammanfattning Kommunfullmäktiges ordförande Monica Jacobsson avtackas med anledning av att uppdraget som ordförande i kommunfullmäktige avslutas efter 12 år. Kommunfullmäktige framför sitt tack och sin uppskattning för det arbete som utförts under mandatperioden. Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: Per Olof Kihlgren Datum: 2026-09-24 09:46 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: A2B0B95CCBFDD761C62EAC699E37402DEAE307DCFA7B291011C654733392AA41 Namn: MONICA JAKOBSSON Datum: 2026-09-23 08:35 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: A2B0B95CCBFDD761C62EAC699E37402DEAE307DCFA7B291011C654733392AA41 Namn: Julie Morrone Datum: 2026-09-23 08:35 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: A2B0B95CCBFDD761C62EAC699E37402DEAE307DCFA7B291011C654733392AA41 Namn: MARIA HELENA PERSSON Datum: 2026-09-23 08:37 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: A2B0B95CCBFDD761C62EAC699E37402DEAE307DCFA7B291011C654733392AA41