Nämnd — 27 oktober 2026

4 § Kommuner ska ta fram en lägesbild över brottsligheten inom kommunens geografiska område. Lägesbilden ska innehålla 1. en kartläggning av brottsligheten, dess omfattning och konsekvenser, 2. annan information av betydelse i sammanhanget, och 3. en analys av kartläggningen och informationen.

5 § Kommuner ska, med lägesbilden som underlag, besluta om en plan för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att förebygga brott (åtgärdsplan).

6 § Kommuner ska minst vartannat år uppdatera lägesbilden och följa upp åtgärdsplanen. Kommunstyrelsen beslutar om åtgärdsplanen. Utifrån lägesbilden har fyra prioriterade problemområden framkommit: • Bedrägerier, välfärdsbrott och otillåten påverkan • Narkotika • Skadegörelse och klotter • Våld Utifrån dessa prioriterade problemområden har följande strategiska inriktningar tagits fram i samverkan med kommunens operativa brottsförebyggande ledning samt Sandvikens kommuns strategiska råd: Kommunstyrelsen Bedrägerier, välfärdsbrott och otillåten påverkan: Tillsammans för ett Sandviken fritt från bedrägerier och välfärdsbrott Genom vårt förebyggande arbete ska vi; Förebygga bedrägerier genom ökad medvetenhet • Genomföra informationsinsatser till medborgare. • Utveckla samverkan mellan kommun och polis kring förebyggande arbete. Stärka arbetet mot välfärdsbrottslighet • Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser i samtliga verksamheter. • Öka medvetenheten om välfärdsbrottslighet och stärka förmågan att upptäcka och agera. Motverka otillåten påverkan och minska risken för korruption • Utveckla och bredda befintliga utbildningsinsatser. • Öka medvetenheten hos medarbetare om risker och utsatthet. Det strategiska rådet ställer sig bakom förslaget. Narkotika: Sandviken tillsammans mot narkotika Genom vårt förebyggande arbete ska vi; Följa upp och stärka kommunens arbete kring narkotika • Bibehålla, stärka och följa upp pågående insatser. • Fortsätta kombinera tidiga förebyggande insatser med stöd för personer i skadligt bruk och beroende. Det strategiska rådet ställer sig bakom förslaget. Skadegörelse och klotter: Sandviken – en hel och ren kommun Genom vårt förebyggande arbete ska vi: Skapa trygga och välskötta offentliga miljöer • Fortsätta pröva och utvärdera förebyggande åtgärder, exempelvis tekniska lösningar och konstnärlig gestaltning. • Prioritera snabb åtgärd av skadegörelse och klotter. • Utveckla uppföljning av kostnader och effekter inom hela kommunkoncernen. Det strategiska rådet ställer sig bakom förslaget. Kommunstyrelsen Våld: Sandviken – en kommun fri från våld Genom vårt förebyggande arbete ska vi: Förstärka arbetet mot våld • Höja kunskapen om våld och stärka förmågan att upptäcka och agera. • Stärka kommunens gemensamma förmåga att ge stöd till både våldsutsatta och våldsutövare. Det strategiska rådet ställer sig bakom förslaget. Beslutsunderlag KS2026/466 Rapport Brottslighet i Sandvikens kommun – Lägesbild 2025 KS2026/466 Åtgärdsplan för Sandvikens kommuns brottsförebyggande arbete 2027–2028 Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete Protokollsutdrag skickas till Samtliga nämnder Kommundirektörens ledningsgrupp Kommunstyrelsen

§ 183 Information Sammanfattning av ärendet Christian Blank (utredare) deltar och informerar om Remiss energiplanering i kommuner och regioner och en mer energieffektiv offentlig sektor. Christian Blank (utredare) tillsammans med Torbjörn Matsson (ekonomichef) deltar och återrapporterar om införandet av budgetmodell baserad på prislappar. Jenny Holm (förvaltningsekonom) deltar och informerar om taxor som kommer från VGS. Johan Palm (informationssäkerhetsstrateg) deltar och informerar om informations och cybersäkerhet. Kristina Åström (informationssäkerhetssamordnare/dataskyddsombud) deltar och informerar om dataskydd. Emmelie Berggren (kommunstrateg) och Christina Juhlin (klimat- och miljöstrateg) deltar och informerar om genomförandeplan av klimat- och energiplanen och Viable Cities. Medborgare deltar och presenterar ditt inlämnade medborgarinitiativ om övergångsställe från Bågspännarvägen till Barrsätra. Erika Ågren (teknisk chef) tillsammans med Pär Jerfström (kommundirektör) och Odd Westby (kommunikationschef) deltar och informerar om gatubelysning och höstrevideringen av investerings och exploateringsbudgetar. Kommunstyrelsen

§ 184 Fastställande av dagordning Beslut Dagordningen godkänns med följande ändring, Att på ärendet Justering av 2026 års investeringsplan, hösten 2026 ska det läggas till en beslutspunkt att kommunstyrelsen står bakom den framtagna kommunikén. Kommunstyrelsen

§ 185 Anmälan av inkomna medborgarinitiativ Beslut Kommunstyrelsen godkänner att det finns 3 medborgarinitiativ som ska anmälas: 1. Medborgarinitiativ om Hastighetsbegränsning Österfärnebo, dnr KS2026/474 2. Medborgarinitiativ om att skapa en trygg och säker trafikmiljö vid Vallhovsskolan innan en allvarlig olycka inträffar, dnr KS2026/493 3. Medborgarinitiativ om Övergångställe från Bågspännarvägen till Barrsätra, dnr KS2026/508 Kommunstyrelsen

§ 186 Svar på medborgarinitiativ (ärende nr 107258) om Gratis kollektivtrafik Diarienummer KS2026/93 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarinitiativet. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarinitiativ har inkommit till Sandvikens kommun om att införa gratis kollektivtrafik inom kommunens gränser. Initiativtagaren lyfter att avgiftsfri kollektivtrafik kan bidra till att nå klimatmål genom att påverka resvanor, stärka social jämlikhet genom minskade ekonomiska hinder, förbättra miljö och trafiksäkerhet samt öka kommunens attraktionskraft som en hållbar och inkluderande kommun. 1 januari 2012 i samband med att den nya kollektivtrafiklagen började gälla så skedde en skatteväxling och Region Gävleborg tog över det fulla kostnadsansvaret för X-trafiks verksamhet. Kommunen ansvarar inte för biljettpriser och taxor inom den regionala kollektivtrafiken och har därför inte möjlighet att ensidigt genomföra förslaget. Förslaget ryms inte inom kommunens ekonomiska ramar och det bedöms därför inte vara aktuellt med tilläggsköp. Ärendet översänds till regionen för kännedom. Beslutsunderlag Medborgarinitiativ Dnr KS2026/93 Tjänsteskrivelse Dnr KS2026/93 Protokollsutdrag skickas till Tekniska kontoret Medborgaren Kommunstyrelsen

§ 187 Svar på medborgarinitiativ om cykel och gångväg på Sätragatan till Albertsgatan Diarienummer KS2026/440 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarinitiativet. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarinitiativ har inkommit till Sandvikens kommun om att asfaltera på bägge sidor av Sätragatan till Albertsgatan. Syftet är att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister, eftersom många i dag går eller cyklar längs med sträckan. Tekniska kontoret har tagit del av förslaget och i kommunens cykelplan för 2021–2030 är sträckan utpekad som en länk där behovet av en separat gång- och cykelbana har identifierats. En gång- och cykelbana bedöms ge en bättre och mer trafiksäker lösning för oskyddade trafikanter än att asfaltera vägrenen eller delar av vägområdet. Cykelplanen fungerar som ett strategiskt underlag för kommunens långsiktiga arbete med att utveckla gång- och cykelinfrastrukturen. Genomförandet av åtgärder sker utifrån prioriteringar, tillgängliga investeringsmedel och samordning med andra planerade projekt. Beslutsunderlag Medborgarförslag KS2026/440 Tjänsteskrivelse KS2026/440 Protokollsutdrag skickas till Protokollsutdrag skickas till Medborgaren Tekniska kontoret Kommunstyrelsen

§ 188 Svar på medborgarinitiativ om att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Matakuten Diarienummer KS2026/335 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. Uppdra till kommunstyrelseförvaltningen att genomföra en pilotverksamhet med Matakuten under en period om två månader. Pilotverksamheten ska utgöra underlag för bedömningen av ett eventuellt framtida idéburet offentligt partnerskap (IOP). 2. Resultatet av pilotverksamheten ska utvärderas och redovisas för kommunstyrelsen senast vid sammanträdet i januari 2027. 3. Kommunstyrelseförvaltningen återkommer med förslag till svar på medborgarinitiativet senast vid kommunstyrelsens sammanträde i mars 2027. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarinitiativ har inkommit med förslag om att Sandvikens kommun ska ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Matakuten i Sandviken för att ta tillvara överbliven mat från kommunens verksamheter och distribuera den till behövande. I ett tidigare beslut i kommunfullmäktige bedömdes samverkan inte vara möjlig utifrån krav på nedkylning, portionsförpackning och innehållsdeklaration. Kommunstyrelseförvaltningens servicekontor har genomfört en ny utredning som bland annat innefattat verksamhetsbesök och förnyade dialoger med Matakuten i Sandviken. Servicekontoret gör bedömningen att förutsättningarna för samverkan förbättrats, bland annat genom Matakutens investeringar i nytt kylfordon och förpackningsutrustning. Servicekontoret föreslår att en eventuell IOP-överenskommelse bör föregås av en två månader lång pilotverksamhet vid Vallhovsskolan och Norrsätraskolan för att pröva samarbetet i praktiken. Resultatet av pilotverksamheten ska utgöra underlag för fortsatt ställningstagande till medborgarinitiativet. Parallellt arbetar kommunen redan aktivt med att minska matsvinnet genom löpande uppföljning av svinn, återanvändning av överbliven mat, försäljning av så kallade klimatlådor till medarbetare samt en ny pilotverksamhet med seniorluncher på Gullhedsskolan. Kommunstyrelsen Ärendet Medborgarinitiativet Ett medborgarinitiativ har inkommit som föreslår att Sandvikens kommun ska skriva ett IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap) med Matakuten i Sandviken. Förslaget innebär att matsvinnet från kommunal verksamhet ska omhändertas och gå till behövande i kommunen. Ett idéburet offentligt partnerskap är en samverkansmodell mellan kommun/region och idéburen organisation för att lösa samhällsutmanande uppgifter. Det är ett alternativ till upphandling där syftet är att samverka kring en verksamhet som är till nytta för allmänheten. Medborgarinitiativet ska besvaras av kommunstyrelsen senast vid sammanträdet i januari 2027. Om Matakuten i Sandviken Matakuten är en ideell förening som får mat för att ge till behövande. Matakuten samlar in överbliven mat från butiker, grossister och restauranger som sedan delas ut till de mest behövande i samhället. År 2025 delade Matakuten ut 8475 mat- och brödkassar i Sandviken som de skapade av drygt 70 ton insamlat livsmedel. Matakuten i Sandviken har tre utdelningsdagar i veckan. I snitt delar de ut 83 mat- och brödkassar per utdelningsdag. Matakuten uppger att de själva i snitt har 5% matsvinn på sin insamlade mat, varav allt omhändertas då 4% går vidare till privata hönsägare och 1% till biogas. Nya förutsättningar för samverkan I januari 2025 besvarade kommunfullmäktige en motion från Miljöpartiet (MP) med förslaget att ”kommunstyrelseförvaltningen ska få i uppdrag att ta fram en plan för hur överbliven mat i kommunens verksamheter kan samlas in, lagras och distribueras till organisationer som Matakuten och/eller liknande.” Kommunfullmäktige beslutade då att avslå motionen. Detta mot bakgrund av att servicekontoret inte ansåg att kommunen kunde leva upp till Matakutens krav på att maten som överlämnas skulle vara nedkyld, portionsförpackad och innehållsdeklarerad. I motionssvaret anges: ”Utifrån dessa krav så har inte servicekontoret möjlighet att samverka med Matakuten eftersom kommunen inte kan garantera att det finns kompletta måltider kvar, det saknas nedkylningsmöjligheter i många av mottagningsköken, samt att det inte finns möjligheter att packa och innehållsdeklarera maten.” Kommunstyrelsen Servicekontoret har under hösten 2026 utrett ärendet på nytt. Utredningen har bland annat inkluderat verksamhetsbesök och förnyade dialoger med Matakuten i Sandviken kring förutsättningarna för samverkan. Dialog har även förts med Söderhamns kommun som har ett pågående IOP-avtal med Matakuten i Söderhamn. Utredningen visar att förutsättningarna för samverkan har stärkts, bland annat genom de investeringar som Matakuten genomfört. Matakuten har investerat i ett nytt kylfordon, vilket möjliggör upphämtning och transport av livsmedel till Matakutens lager utan att kylkedjan bryts. Sandvikens kommun behöver inte ansvara för nedkylning av maten före överlämning. Sandvikens kommun behöver inte heller innehållsdeklarera eller portionsförpacka maten. En möjlig hantering är att Tunaköket löpande tillhandahåller Matakuten nästkommande veckas matsedel, vilken används som underlag för att Matakuten ska kunna ta fram och skriva ut etiketter med nödvändig innehållsinformation. Matakuten har dessutom investerat i en förpackningsmaskin som möjliggör att verksamheten själv kan portionsförpacka maten på ett livsmedelsgodkänt sätt. Den mat som Sandvikens kommun överlämnar till Matakuten ska vara av god kvalitet. Maten behöver inte utgöra en komplett måltid, Matakuten tar emot den mat som finns tillgänglig, även om det exempelvis endast rör sig om ett bleck med potatismos eller pasta. Eftersom Matakuten även tar emot livsmedel från andra butiker, grossister och restauranger kan de kombinera livsmedel från olika aktörer och på så sätt själva sätta samman kompletta måltider. Sammanfattningsvis indikerar de förnyade dialogerna att förutsättningarna för samverkan mellan Sandvikens kommun och Matakuten i Sandviken har stärkts och i dagsläget bedöms vara goda. Förslag på pilotverksamhet Medborgarinitiativet föreslår att Sandvikens kommun ska ingå ett idéburet offentligt partnerskap med Matakuten i Sandviken. Kommunstyrelseförvaltningens servicekontor gör bedömningen att förutsättningarna för att ingå en sådan överenskommelse är goda. Dock föreslår servicekontoret att en IOP-överenskommelse bör föregås av en pilotperiod, under vilken förutsättningarna för samverkan kan prövas i praktiken. En pilotperiod om två månader bedöms vara tillräcklig för att ge underlag för beslut om vidare hantering av medborgarinitiativet. Förslaget är att pilotperioden omfattar Vallhovsskolan och Norrsätraskolan. Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen har fört dialog med kunskapsförvaltningen som ställer sig positiva till förslaget. Andra insatser för att minska matsvinnet Tillsammans med kunskapsförvaltningen jobbar servicekontoret aktivt för att minska matsvinnet i kommunens skolor. Serveringssvinnet (den mat som finns kvar i serveringslinjen när lunchen är slut) vägs och följs upp varje skoldag, medan tallrikssvinnet (den mat som lagts upp på tallrik men som kastas) mäts under fyra veckor på hösten och fyra veckor på våren. Överbliven mat kyls ner och tas tillvara i nya maträtter. Vidare sker en löpande dialog mellan servicekontoret och skolorna för att anpassa beställningar och tillagning efter det faktiska behovet, i syfte att minska mängden överbliven mat. Servicekontoret erbjuder sedan många år ”klimatlådan” till medarbetare i skolan och förskolan. Efter att lunchen är slut erbjuds medarbetarna att köpa den mat som finns kvar i serveringen. Det finns lådor att köpa och medarbetarna kan även ta med en matlåda hemifrån som de fyller. I september 2026 påbörjades även en pilotverksamhet med seniorluncher på Gullhedsskolan i Järbo. Verksamheten innebär att överbliven mat från dagens servering säljs för 60 kronor per rätt till besökande pensionärer. Pilotverksamheten kommer att följas upp och utvärderas efter cirka två månader. Baserat på erfarenheterna från piloten kan verksamheten komma att utökas till fler skolor i de yttre kommundelarna. Beslutsunderlag Medborgarinitiativ, dnr KS2026/335 Beredning av medborgarinitiativ, 2026-05-18 § 17 Tjänsteskrivelse daterad 2026-09-29, dnr KS2026/335 Protokollsutdrag skickas till Matakuten i Sandviken Chef, servicekontoret Kostchef, servicekontoret Chef, kommunledningskontoret Utredare, kommunledningskontoret Kunskapsförvaltningen för kännedom Medborgaren för kännedom Kommunstyrelsen

§ 189 Åtgärdsplan för det brottsförebyggande arbetet Diarienummer KS2026/466 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. anta åtgärdsplan för Sandvikens kommuns brottsförebyggande arbete 2027–2028 2. den strategiska inriktningen på åtgärdsplanen ska följas upp och uppdateras under 2029. Sammanfattning av ärendet Detta ärende syftar till att fastställa åtgärdsplan gällande det brottsförebyggande arbetet i Sandvikens kommun för 2027–2028 utifrån Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. I lagstiftningen fastslås att kommunen utifrån fastställd lägesbild ska ta beslut om kommunens inriktning för det brottsförebyggande arbetet i en åtgärdsplan. Lägesbild och åtgärdsplan

§ 190 Fördjupad avsiktsförklaring med Viable Cities Diarienummer KS2026/523 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. med utgångspunkt i plan för genomförande av klimat- och energiplanen underteckna en fördjupad avsiktsförklaring med Viable Cities samt 2. uppdra till kommunstyrelsens ordförande att underteckna den fördjupade avsiktsförklaringen. Sammanfattning av ärendet Sandvikens kommun kommer, med utgångspunkt i klimat- och energiplanen som är beslutad av kommunfullmäktige, att fokusera på att minska utsläppen av växthusgaser, förbereda samhället för effekterna av ett förändrat klimat och planera för tillförsel, distribution och användning av energi. Denna fördjupade avsiktsförklaring med Viable Cities kommer bidra till utvecklingen av arbetssätt som stödjer en hållbar omställning utifrån lokala förutsättningar, samtidigt som kommunen deltar i lärande och erfarenhetsutbyte inom Viable Cities. Arbetet stärker kopplingen mellan Sandvikens lokala klimatarbete och nationella, europeiska och globala sammanhang, inklusive de finansieringsmöjligheter som detta kan medföra. Sandvikens kommun är en av 48 kommuner som deltar i det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities med inriktning på samarbete för hållbara och klimatneutrala kommuner. Deltagandet ger kommunen tillgång till kunskap, erfarenhetsbyte och finansieringsmöjligheter som kan bidra till att genomföra kommunens redan beslutade klimatmål. Sandvikens kommun sökte till den tredje utlysningen i juni 2024 och projektansökan godkändes i december 2024. Projekttiden är 1 december 2024 till 31 oktober 2027. Kommunerna och berörda statliga myndigheter tar årligen fram ett klimatkontrakt eller en fördjupad avsiktsförklaring. Syftet med den fördjupad avsiktsförklaringen är att identifiera kommunernas prioriterade områden och finansieringsbehov samt stärka myndigheternas samordning av finansiering och policyutveckling. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-09-29 dnr KS2026/523 Kommunstyrelsen Bilaga 1. Fördjupad avsiktsförklaring mellan Sandvikens kommun och Viable Cities Klimat- och energiplan dnr KS2025/104 Protokollsutdrag skickas till Samtliga nämnder och kommunala bolag Kommunstyrelsen

§ 191 Uppdaterat markanvisningsavtal, del av Ritaren 10 Diarienummer KS2026/507 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att till alla delar godkänna upprättat markanvisningsavtal. Sammanfattning av ärendet Tekniska kontoret och Solhemmet har inlett ett samarbete för att möjliggöra byggnation av nya bostäder på platsen för den gamla gymnastikhallen, Hammarhallen. 2026-01-27 togs beslut i Kommunstyrelsen (KS2026/45) att godkänna ett markanvisningsavtal. Då ändring gjorts gällande rivningsprocessen har ett nytt avtal behövts upprättats. I det gamla avtalet stod det att kommunen skulle ombesörja samt bekosta rivning av Hammarhallen innan försäljning av marken, men efter en samlad bedömning har Tekniska kontoret och Solhemmet enats om att det bästa alternativet är att Solhemmet genomför rivningen i samband med byggnation av de nya bostadshusen. Ny detaljplan som möjliggör detta är antagen (VGS2026/17). Rivningslov finns VGS-BYGG 2024-000370. Byggnation planeras till Q1 2027. Ansökan om avstyckning från Ritaren 10 är inskickad 2026-06-24. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse KS2026/507 Markanvisningsavtal Solhemmet KS2026/507 Bilaga gränsdragningshandling Beviljat rivningslov, 2026-07-15,VGS-BYGG 2024-00370 Protokollsutdrag skickas till Tekniska kontoret Kommunstyrelsen

§ 192 Svar på revisionsrapport - Granskning av intern kontroll i hantering av leverantörsregister/- utbetalningar Diarienummer KS2026/408 Beslut Kommunstyrelsen godkänner ekonomi-och inköpskontorets svar på rekommendationerna från revisionsrapporten för internkontroll i hantering av leverantörsregister/utbetalningar. Sammanfattning av ärendet PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sandvikens kommun genomfört en granskning av internkontroll i hantering av leverantörsregister/-utbetalningar. Granskningens syfte är att granska om kommunstyrelsen har en tillräcklig intern kontroll avseende hantering av leverantörsregister/-utbetalningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen, Revisionsrapporten internkontroll i hantering av leverantörsregister/utbetalningar KS2026/408 Revisionsrapporten internkontroll i hantering av leverantörsregister /utbetalningar – april 2026 Rekommendationer- Revisionsrapporten internkontroll i hantering av leverantörsregister /utbetalningar – april 2026 Ekonomi- och inköpskontorets svar på revisionsrapporten internkontroll i hantering av leverantörsregister/utbetalningar – april 2026 Protokollsutdrag skickas till Ekonomikontoret Kommunstyrelsen

§ 193 Ersättning till Göransson Arena AB för omstrukturering Diarienummer KS2026/488 Beslut Kommunstyrelsen godkänner en ersättning på 5 000 000 kr till Göransson Arena AB för omstrukturering. Kostnaden tas från ansvar 500000, verksamhet 34001. Sammanfattning av ärendet Göransson Arena AB har under 2025 och 2026 förändrat strukturen för verksamheten. Omstruktureringen är en del av Sandviken Stadshus AB pågående bolagsutredning inom koncernen. För att täcka uppkomna kostnader kopplat till omstruktureringen, föreslås en ersättning på 5 000 000 kr för ökade kostnader till Göransson Arena AB. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen, Ersättning till Göransson Arena AB för omstrukturering år 2026 KS 2026/488 Protokollsutdrag skickas till Göransson Arena AB Kommunstyrelsen

§ 194 Acceptanskriterier för riskhantering informations- och cybersäkerhet Diarienummer KS2026/525 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa acceptanskriterier för riskhantering informations- och cybersäkerhet Sammanfattning av ärendet I syfte att möta kraven i Cybersäkerhetslagen (2025:1506) och tillhörande föreskrifter samt skapa förutsättningar för ett systematiskt och riskbaserat informations- och cybersäkerhetsarbete krävs fastställda kriterier för hur olika risknivåer ska hanteras och på vilken organisatorisk nivå de får accepteras. I myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsåtgärder och ledningens utbildning för väsentliga och viktiga verksamhetsutövare (MCFFS 2026:11) 3 kap 4§ framgår att det i ledningens uppgifter i arbetet med cybersäkerhet bör ingå att fastställa kriterier för riskacceptans. Med ledning i förhållande till kommuner avses kommunstyrelsen, enligt Proposition 2025/26:28 - Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-09-28, KS2026/525 Protokollsutdrag skickas till Johan Palm, Informationssäkerhetsstrateg Säkerhetskontoret Rolf Sundqvist, Säkerhetschef Säkerhetskontoret Kommunstyrelsen

§ 195 IT- och informationssäkerhetspolicy Diarienummer KS2026/524 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att: 1. Fastställa uppdaterad IT- och informationssäkerhetspolicy 2. Uppmana de kommunala bolagen att anta styrdokumentet på nästkommande bolagsstämma 3. Framtida beslut avseende IT- och informationssäkerhetspolicy ska beslutas av kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet I syfte att möta kraven i Cybersäkerhetslagen (2025:1506) och tillhörande föreskrifter, samt skapa förutsättningar för ett systematiskt och riskbaserat informations- och cybersäkerhetsarbete, krävs en uppdatering av befintlig IT- och informationssäkerhetspolicy. Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta uppdaterad IT- och informationssäkerhetspolicy, med beaktande av kommunens riskbild, identifierat behov av säkerhetsförmågor samt övergripande strategi för riskhantering. Enligt Cybersäkerhetslagen (2025:1506) och tillhörande föreskrifter ska ledningen bland annat fastställa mål och inriktning, vilka säkerhetsåtgärder som behövs, roller och ansvarsområden samt följa upp genomförandet av säkerhetsåtgärder. Med ledning i förhållande till kommuner avses kommunstyrelsen, enligt Proposition 2025/26:28 - Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem – en ny cybersäkerhetslag. Kommunfullmäktige föreslås därför att besluta att framtida beslut avseende IT-och informationssäkerhetspolicyn och liknande styrdokument ska beslutas av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag IT- och Informationssäkerhetspolicy - med ändringsmarkeringar 2026-09-28, KS2026/524 Riskbild informations- och cybersäkerhet 2026-09-28, KS2026/524 Tjänsteskrivelse 2026-09-28, KS2026/524 Kommunstyrelsen

§ 196 Revisor – Stiftelser och fonder Diarienummer KS2026/526 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Utse Helena Lindborg och Stefan Hedin till revisor för Stiftelsen Aina Andersson Minnesfond (802480-3242), Stiftelsen Fonden för partiellt arbetsföra (885500-8580) och Sandvikens kommuns donationsfonder – gemensamt placerade. 2. Utse Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med huvudansvarig revisor David Hansen till revisor för Stiftelsen Viktor Magnussons premie- och stipendiefond (885500-8721) och Stiftelsen Viktor och Lotten Folins Donationsfond (885500-1965). 3. Valet av revisorer gäller för räkenskapsåret 2026. Sammanfattning av ärendet Sandvikens kommun förvaltar fyra stiftelser samt De gemensamt placerade stiftelserna. För dessa stiftelser gäller olika revisionskrav beroende på stiftelsernas storlek, verksamhet och om de omfattas av kravet på kvalificerad revisor enligt stiftelselagen. En stiftelse ska ha minst en revisor, men endast vissa stiftelser är skyldiga att anlita en auktoriserad eller godkänd revisor. Krav på kvalificerad revisor gäller bland annat för stiftelser som bedriver näringsverksamhet, har tillgångar överstigande 1,5 miljoner kronor eller är bildade av eller tillsammans med stat, kommun eller region. Samtliga stiftelser som förvaltas av kommunen har historiskt anlitat auktoriserad revisor. Kommunstyrelseförvaltningen har gjort en översyn av revisionskraven och bedömer att vissa av stiftelserna inte omfattas av lagstadgat krav på kvalificerad revisor. Stiftelser som förvaltas av Sandvikens kommun Stiftelse Krav på Föreslagen revisor kvalificerad revisor Stiftelsen Viktor Magnussons Ja Auktoriserad revisor premie- och stipendiefond (885500-8721) Viktor och Lotten Folins Nej Auktoriserad revisor Dontionsfond (885500-1965) Kommunstyrelsen Stiftelsen Aina Andersson Nej Förtroendevald Minnesfond (802480-3242) revisor Stiftelsen Fonden för partiellt Nej Förtroendevald arbetsföra (885500-8580) revisor Sandvikens kommuns Nej Förtroendevald donationsfonder – gemensamt revisor placerade Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att de stiftelser som inte omfattas av lagkrav på kvalificerad revisor kan revideras av Sandviken kommuns lekmannarevisorer. Stiftelsen Viktor och Lotten Folins Donationsfond omfattas inte av krav på kvalificerad revisor men med hänsyn till att stiftelsen planeras att avslutas efter räkenskapsåret 2026 bedömer Kommunstyrelseförvaltningen dock att revisionen även fortsättningsvis bör utföras av kommunens upphandlade auktoriserade revisor för att säkerställa kontinuitet i granskningen under avvecklingsprocessen, var vid tid är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC) med huvudansvarig revisor David Hansen. Sandviken kommuns lekmannarevisorer bedöms kunna fullgöra revisionsuppdraget på ett ändamålsenligt sätt för de mindre stiftelser där lagstiftningen inte ställer krav på auktoriserad eller godkänd revisor. För de stiftelser där lagstiftningen ställer krav på kvalificerad revisor föreslås att revisionen utförs av de revisorer som omfattas av Sandvikens kommuns gällande upphandlade revisionsavtal, PwC. Förslaget innebär att revisionen anpassas till respektive stiftelses lagstadgade krav samtidigt som stiftelsernas kostnader kan minska. En större del av stiftelsernas medel kan därmed användas för att främja respektive stiftelses ändamål. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämnden § 98 Stiftelser med små förmögenheter – Viktor och Lotten Folins Donationsfonden 2025-12-05, Dnr KN2025/46 Tjänsteskrivelse 2026-09-28, Dnr KS2026/526 Kommunstyrelsen

§ 197 Policy för dialog och delaktighet Diarienummer KS2026/283 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Anta ”Policy för dialog och delaktighet”, dnr KS2026/283. 2. Uppmana bolagen i Sandvikens kommunkoncern att i samband med bolagsstämma besluta om att anta policyn. 3. Upphäva ”Strategi för medborgardialog” (Kommunfullmäktige 2017- 06-12 § 113), dnr KS2024/185. Sammanfattning av ärendet Policy för dialog och delaktighet är ett kommunövergripande styrdokument som riktar sig till nämnder och bolag inom Sandvikens kommunkoncern. Styrning och ledning i Sandvikens kommun handlar både om struktur och kultur. Kulturen ska utmärkas av ledorden helhetssyn, samverkan och dialog när vi utför våra uppdrag och medborgaren ska alltid stå i fokus. Kommunstyrelsen beslutade den 28 oktober 2025, § 171, att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram en ny plan för medborgardialog i Sandvikens kommun. Syftet var att ersätta befintlig ”Strategi för medborgardialog” från 2017 med ett uppdaterat styrdokument. Som en del av arbetet med det nya styrdokumentet har förvaltningen deltagit i utbildningar och nätverksträffar hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), genomfört omvärldsbevakning samt fört dialog med flera referensgrupper. Bland dessa finns den befintliga samverkansgruppen för medborgardialog, kommunstyrelsens presidium, kommunfullmäktiges presidium och kommundirektörens ledningsgrupp. Under arbetets gång har perspektivet breddats. Från att inledningsvis ha varit inriktat enbart på medborgardialog omfattar förslaget till nytt styrdokument olika former av dialog mellan Sandvikens kommunkoncern och de som bor och verkar i kommunen. Kommunen för dialog med medborgare, brukare, kunder, intressenter och civilsamhälle i många olika sammanhang, exempelvis genom strukturerade intressentdialoger, remissdialoger och brukardialoger. De som bor i kommunen har även möjlighet att påverka och göra sin röst hörd genom att lämna medborgarinitiativ och synpunkter samt ställa frågor under allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige. Styrdokumentet tydliggör skillnaderna mellan olika former av dialog och anger de grundläggande principer som ska prägla kommunens arbete med Kommunstyrelsen dialog och delaktighet. Det tydliggör också i vilka situationer dialog bör övervägas som en del av kommunens besluts- och utvecklingsprocesser. Som stöd för att avgöra vilken grad av delaktighet som är lämplig kan SKR:s delaktighetstrappa användas. Delaktighetstrappan bidrar även till att tydliggöra vilka möjligheter till inflytande deltagarna kan förvänta sig i en dialog. Kommunfullmäktige föreslås besluta att upphäva tidigare strategi för medborgardialog och anta ny policy för dialog och delaktighet. Bolagen i Sandvikens kommunkoncern uppmanas att anta policyn i samband med bolagsstämma. Beslutsunderlag Styrdokument - Strategi för medborgardialog, antagen 2017-06-12 § 113, dnr KS2024/185 Kommunstyrelsen 2025-10-28 § 171 – ”Uppdrag att ta fram ny plan för medborgardialoger i Sandvikens kommun” Tjänsteskrivelse daterad 2026-09-28 - ”Policy för dialog och delaktighet”, dnr KS2026/283 Styrdokument – ”Policy för dialog och delaktighet”, dnr KS2026/283 Kommunstyrelsen

§ 198 Plan för gatubelysning Diarienummer KS2025/535 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna svar på återremiss. Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta plan för gatubelysning, dnr KS2025/535. Sammanfattning av ärendet Plan för gatubelysning Kommunstyrelseförvaltningens tekniska kontor har tagit fram förslag på plan för gatubelysning. Det har tidigare inte funnits ett samlat styrdokument som reglerar Sandvikens kommuns gatubelysning. Plan för gatubelysning beskriver hur kommunens gator, gång- och cykelvägar (gc-vägar) och övriga allmänna platser ska vara belysta. Syftet med planen är även att tydliggöra kommunens ansvar för gatubelysning på det statliga och enskilda vägnätet. Grundprincipen är att gator och gång- och cykelvägar inom tätort och småort ska vara belysta. Undantag ska göras för vägsträckor utan intilliggande fastigheter där separat belyst gång- och cykelväg finns och där belysning inte krävs av trafiksäkerhetsskäl eller i övrigt påverkar samhällsstrukturen. För att kommunen ska ansvara för belysning utanför tätort och småort krävs att något av de kriterier under punkten gatubelysning utanför tätort och småort uppfylls. Kriterierna gäller för såväl statlig-, enskild, kommunal väg eller gc-väg. Undantag kan göras för platser med stor del oskyddade trafikanter eller vid hög trafiksäkerhetsrisk. För statlig väg gäller planen endast där Trafikverket inte påtar sig något belysningsansvar. Den generella inriktningen för kommunens gatubelysning är att det inte ska vara mer ljus än vad som krävs. Kommunen ska eftersträva en så energisnål gatubelysning som möjligt. Vid dimensionering av belysningsanläggningar ska energi- och underhållskostnad beaktas och vägas mot belysningsbehov och utseende. Vid de tillfällen det finns behov av förnyelse eller förändring av befintliga belysningsanläggningar är det nödvändigt att kommunens belysningsansvar tydligare klargörs för att en rättvis behandling ska kunna göras vid beslut om förändring av belysningsanläggningen. Tätorter (minst 200 invånare) och småorter (50 till 199 invånare) är begrepp som definieras av SCB. Svar på återremiss Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 28 oktober 2025 § 175 Kommunstyrelsen att återremittera förslag på riktlinjer för gatubelysning. Motiveringen till återremitteringen var att kommunstyrelsen önskade att ärendet skulle kompletteras med en utredning kring behov av att skapa delaktighet med medborgarna kring föreslagna riktlinjer. Kommunstyrelseförvaltningen har undersökt förutsättningarna för att använda medborgardialog som metod i den aktuella frågan. Inom ramen för undersökningen har delar av förvaltningen deltagit i flera utbildningstillfällen hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), med särskilt fokus på dialog i komplexa frågor. Vidare har samråd skett med sakkunniga vid SKR samt med nationella forskare inom området. Dialog har även förts med Tierps kommun, som tidigare arbetat med medborgardialog i gatubelysningsfrågan. Undersökningens samlade bedömning är att plan för gatubelysning inte är lämpad för medborgardialog i dess traditionella betydelse. Inga dialoginsatser kommer därför att genomföras med syfte att samla in synpunkter för påverkan på planens innehåll. Det finns däremot ett behov av information och dialog i samband med genomförandet av riktlinjerna. Sandvikens kommun avser därför att löpande informera och föra dialog med berörda medborgare om hur planen ska tillämpas. Beslutet om plan för gatubelysning kommer därför att kompletteras med en kommunikationsplan som tydliggör hur dialogen med berörda ska genomföras samt hur information ska förmedlas. I kommunstyrelsens tidigare beslut den 28 oktober 2025 § 175 benämndes styrdokumentet som ”riktlinje”, dock har bedömningen gjorts att styrdokumentet i stället bör benämnas som ”plan” för att bättre överensstämma med Sandvikens kommuns klassificeringsstruktur för styrdokument. Beslutsunderlag Plan för gatubelysning, dnr KS2025/535 Kommunstyrelsen 28 oktober 2025 § 175 Tjänsteskrivelse daterad 2026-09-28, dnr KS2025/535 Kommunstyrelsen

§ 199 Ekonomisk rapportering jan-sep 2026 Diarienummer KS2026/230 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att: Godkänna den ekonomiska rapporteringen för perioden januari – september 2026. Sammanfattning av ärendet Resultatet för helår 2026 prognostiseras vid detta uppföljningstillfälle till 35,0 mkr, vilket är 40,8 mkr bättre än budget. Där ingår gemensam finansiering med ett budgeterat underskott på -5,8 mkr, prognos på den finansiella verksamheten ligger 10,7 mkr bättre jämfört med föregående månad. Ärendet Verksamheternas resultat och prognos Prognos helår för verksamheterna: 36,7 mkr. Arbetsliv har en prognos på + 2,0 mkr, kunskap 22,5 mkr, omsorgen ligger enligt budget och VGS har en prognos på 1,8 mkr Kommunstyrelseförvaltningen prognostiserar ett överskott på 15,9 mkr vilket beror på bland annat markförsäljning. Kultur och fritid har förbättrat sin prognos till -6,1 mkr som bland annat beror på parkbadet som är stängt. IFO ligger enligt budget i prognosen. Politiken prognostiserar ett överskott på 0,65 mkr som beror på partistöd till ungdomspartier. Skatte- och statsbidragsintäkterna Prognosen som kom i september från SKR blev en något förbättrad prognos med 3,6 mkr jämfört med föregående prognos. Finansiella verksamhet En tilläggsram kommer att fördelas ut från ett statsbidrag till vissa nämnder med -7,8 mkr. Prognosen för ränteintäkter och räntekostnader ligger just nu på +14,0 mkr. Pensioner KPA:s septemberprognos kom med en försämring på -0,2 mkr nästa prognos kommer i december. Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Månadsuppföljning med prognos per september 2026 Protokollsutdrag skickas till Ekonomikontoret Kommunstyrelsen

§ 200 Delårsrapport jan-aug för Sandvikens kommun inklusive koncernen Diarienummer KS2026/504 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att: Godkänna delårsrapporten januari – augusti 2026 med sammanställd redovisning för koncernen. Sammanfattning av ärendet Sandvikens kommun redovisar ett resultat på +85,2 mkr per den 31 augusti 2026 och en helårsprognos på +13,6 mkr. Kommunkoncernen redovisar ett resultat på +136,9 mkr. Kommunen har ett budgeterat resultat på -5,8 mkr och tanken var att resultatutjämningsreserven skulle nyttjas. Prognosen baseras på överskott i alla nämnder utom Kultur och fritidsnämnden och gemensam finansiering som har en sämre prognos än budget. De tre finansiella målen som Kommunfullmäktige har satt upp kommer inte att uppfyllas under 2026: • Budgeterat resultat på 3 procent, det prognostiserade resultatet på 13,6 mkr gör att kommunen hamnar på 0,5 procent av årets skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift vilket gör att målet bedöms ej uppfyllt. • Investeringarna ska ligga på ett genomsnitt över tid på 80 procent, målet bedöms uppnås enligt prognosen. • Soliditeten inklusive pensionsåtaganden ska över tid förbättras och minst uppgå till 20 procent, soliditeten har ökat jämfört med delårsbokslutet 2025 men inte i den nivån som målet ligger på. Av de 30 strategiska målen som Kommunfullmäktige satt upp till nämnderna är nuläget: • 9 stycken löper på enligt plan • 8 stycken löper delvist på • 13 stycken löper i hög grad på Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsrapport januari – augusti 2026 Dnr KS2026/504 Delårsrapport för Sandvikens Kommun 2026 Kommunstyrelsen

§ 201 Genomförande av klimat och energiplan Diarienummer KS2026/522 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. anta plan för genomförande av klimat- och energiplan, 2. återkoppling till kommunfullmäktige ska ske inom 6 månader från beslutsdatum, Sammanfattning av ärendet Sandvikens kommuns klimat- och energiplan utgår från nationella- och regionala miljömål samt kommunfullmäktiges strategiska områden. Klimat- och energiplanen gäller för samtliga av kommunens nämnder och bolag inom bolagskoncernen. Klimat- och energiplanen utgör kommunens lagstadgade energiplan. Planen syftar till att ange vad Sandvikens kommun behöver fokusera på för att minska utsläppen av växthusgaser och annan negativ klimatpåverkan, förbereda samhället för effekterna av ett förändrat klimat, planera för tillförsel, distribution och användning av energi. Genomförandeplanen konkretiserar klimat- och energiplanens inriktning genom att tydliggöra vilka områden som behöver prioriteras och vilka aktörer inom kommunkoncernen som behöver samverka för att planens intentioner ska kunna omsättas i praktiken. Genomförandet av klimat- och energiplanen ska utgå från kommunkoncernens ordinarie styrning och ledning. Klimat- och energifrågorna är en viktig del av kommunens samlade utvecklingsarbete och ska, liksom andra strategiska frågor, integreras i ordinarie planering, genomförande och uppföljning samt vägas samman med övriga mål och prioriteringar. Att hantera klimat- och energifrågor i parallella strukturer eller genom separata processer innebär en risk för dubbelarbete, ineffektivt resursutnyttjande och otydliga ansvarsförhållanden. Det finns även en risk att åtgärder inte får tillräckligt genomslag eller prioriteras i den löpande verksamheten, vilket kan försvåra genomförande på kort och lång sikt. Genomförandeplanen tar sin utgångspunkt i de områden där samverkan mellan flera delar av kommunkoncernen är en förutsättning för att klimat- och energiplanens intentioner ska kunna omsättas inom ramen för ordinarie verksamhet. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges roll är att peka ut strategiskt viktiga samverkansområden och ange vilka delar av kommunkoncernen som ska samverka. Detta ligger i linje med de vägledande principer som identifierats under analysarbetet efter att klimat- och energiplanen antagits. Vidare konstateras i analysen att kommunkoncernen bör prioritera de områden där kommunkoncernen har stor rådighet, samordna befintliga initiativ före nya satsningar samt integrera klimat- och energiperspektivet i den ordinarie styrningen och ledningen. Genomförandeplanen syftar till att peka ut de sakområden där samverkan mellan flera aktörer inom kommunkoncernen bedöms vara nödvändig för att skapa förutsättningar för genomförandet av klimat- och energiplanen. De konkreta aktiviteterna kan komma att förändras över tid utifrån verksamheternas behov, ekonomiska förutsättningar och övriga prioriteringar. De utpekade samverkansområdena utgör den långsiktiga inriktningen för kommunkoncernens gemensamma arbete. Genomförandeplanen reglerar inte enskilda aktiviteter eller eventuella investeringar. Sådana ställningstaganden hanteras inom respektive nämnds och bolags ordinarie ansvar, planering och budgetprocess. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-09-29 dnr KS2026/522 Plan för genomförande av klimat- och energiplan dnr KS2026/522 Kommunstyrelsen

§ 202 Justering av 2026 års exploateringsplan hösten 2026 Diarienummer KS2026/511 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Minska de budgeterade inkomsterna från markförsäljningar med 12,70 mkr till 2,90 mkr. 2. Minska de budgeterande utgifterna för omsättningstillgångar med 0,30 mkr till -1,90 mkr. 3. Öka den budgeterade nettoexploateringen från -31,60 mkr till -44,0 mkr. Sammanfattning av ärendet I två exploateringsområden begärs förändringar gällande budgeten. Totalt sker följande budgetförändringar: Inkomsterna från markförsäljning minskar från 15,60 mkr till 2,90 mkr. Utgifterna för anläggningstillgångar förblir oförändrade. Utgifterna för omsättningstillgångar minskar från -2,20 mkr till -1,90 mkr. Detta medför att nettoexploateringen förändras från -31,6 mkr till -44,00 mkr om dessa förändringar beslutas. Investeringsplan och exploateringsplan justeras två gånger årligen, vid kommunfullmäktiges sammanträde i april respektive november. Tekniska kontoret har gått igenom 2026 års exploateringsplan och ser följande behov/förändringar gällande budget: Numreringen av exploateringsområden stämmer med bilagans numrering. 1. Tuna 3 Området ligger öster om Järbovägen och är planerat för industri, logistikverksamhet och handel. Inkomsterna från markförsäljning i området minskas med 6,80 mkr till 0 mkr då ingen försäljning förväntas ske under året. Medel till omsättningstillgångar minskar därmed från- 0,20 mkr till 0 kr. 2. Kyrkåsen 2:1 Området är detaljplanerat för flerbostadshus. Inkomst från markförsäljning minskas med 5,90 mkr till 0,00 kr då ingen försäljning beräknas ske under året. Medel till omsättningstillgångar minskar därmed med från -0,10 mkr till 0 kr. Total förändring exploateringsområden Kommunstyrelsen Totalt Justerat Förändring Justerat exploatering anslag vår anslag anslag höst sområden 2026 2026 Inkomster - 15,60 -12,70 2,90 markförsäljni ng Utgifter: - -45,00 0,00 -45,00 anläggningsti llgång Utgifter: - -2,20 0,30 -1,90 omsättningsti llgång Nettoexploat -31,60 -12,40 -44,00 ering Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Justering av exploateringsplan 2026, hösten 2026, dnr KS2026/511 Bilaga; Justering av exploateringsplan 2026, hösten Kommunstyrelsen

§ 203 Skattesats 2027 Diarienummer KS2026/258 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2027 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen ansvarar kommunstyrelsen för att skattesatsen fastställs för följande budgetår, före oktober månads utgång. Därefter har kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen, före november månads utgång. Skattesatsen föreslås oförändrad och utgöra 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Med skattekrona avses hur stor del av varje intjänad 100 kronor som beskattas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-09-28 KS2026/258 Kommunstyrelsen

§ 204 Revidering av policy för fakturering och kravhantering Diarienummer KS2026/487 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att: 1. Anta en uppdaterad version av dokumentet ”Policy för fakturering och kravhantering ver 4.1” 2. Nya versionen börjar gälla 2026-12-01 3. Den tidigare versionen ” Policy för fakturering och kravhantering ver 3.1” diarienummer KS2024/330 upphävs i samband med att den nya versionen börjar gälla. Sammanfattning av ärendet Fakturering och kravhantering är en del i kommunens verksamhet. För att uppnå ett gott resultat behöver alla som arbetar med fakturering samarbeta utifrån ett gemensamt regelverk. Syftet med policyn är att säkerställa att kommuninvånarna behandlas likvärdigt och att kommunen därmed följer de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, men också för att uppnå effektiva och enhetliga kravhanteringsrutiner. Förändringar i denna revidering rör hanteringen av eventuella undantag som kan uppkomma och där det krävs en anpassad uppgörelse med kund. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen, Revidering av Policy för fakturering och kravhantering Ks 2026/ Policy för fakturering och kravhantering. Version 4.1. Kommunstyrelsen

§ 205 Taxa för verksamhet enligt plan- och bygglagen, Sandvikens kommun Diarienummer KS2026/532 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. anta taxa för kommunens avgifter för verksamhet enligt plan- och bygglagen, VGS-2026-000047, 2. anta ny timtaxa för verksamhet enligt plan- och bygglagen till 1 325 kronor för ärenden i bilaga A, 3. delegera till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd att inför varje nytt avgiftsår (kalenderår) justera taxan enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) enligt avsnitt ”Indexjustering och delegation” i taxan för kommunens avgifter för verksamhet enligt plan- och bygglagen, och 4. den nya taxan träder i kraft 1 januari 2027 och ersätter den tidigare taxan för verksamhet enligt plan- och bygglagen, samt för kart- och mätningsverksamhet (2025-11-17 §183). Sammanfattning av ärendet Taxan för verksamhet enligt plan- och bygglagen har reviderats med anledning av lagändringar som trädde i kraft den 1 december 2025 samt utifrån Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) uppdaterade rekommendationer för kommunala PBL-taxor. Förslaget innebär att taxebestämmelser och taxetabeller anpassas till den nya lagstiftningen och att avgiftsstrukturen moderniseras och förtydligas. Syftet med den reviderade taxan är att skapa en rättssäker, transparent och långsiktigt hållbar avgiftsmodell som i högre grad motsvarar kommunens faktiska kostnader för bygglovs-, plan- samt delar av kart- och mätningsverksamhet. Därigenom minskar behovet av skattefinansiering av verksamhet som enligt lag får avgiftsfinansieras. Förslaget innebär bland annat en uppdaterad struktur för bygglovs- och planavgifter, anpassningar till nya regler inom plan- och bygglagstiftningen, en ökad tillgänglighet samt justerade avgifter inom delar av kart- och mätningsverksamheten. Timtaxan för bygglovs- och anmälningsärenden föreslås höjas från 1 300 kronor till 1 325 kronor per timme, medan timtaxorna för planverksamhet samt kart- och mätningsverksamhet föreslås vara oförändrade och uppgår då även fortsättningsvis till 1 325 kronor per timme. Kommunstyrelsen För att säkerställa att taxan följer kostnadsutvecklingen föreslås även att Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd får delegation att årligen justera taxan utifrån SKR:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV), medan större förändringar även fortsättningsvis beslutas av kommunfullmäktige. För fullständig motivering till beslutet, se tjänsteskrivelsen daterad 2026-07- 06, diarienummer VGS- 2026-000047. Ärendet Taxan för verksamhet enligt plan- och bygglagen innehåller avgifter för byggärenden, planärenden samt delar av kart- och mätningstjänster. Taxeunderlaget (taxebestämmelser och taxetabellerna) har uppdaterats med anledning av de ändringar i plan- och bygglagen (PBL) samt plan- och byggförordningen som trädde i kraft den 1 december 2025. Ärendetyper och formuleringar har anpassats till den nya lagstiftningen, samtidigt som vissa justeringar har gjorts för att underlätta tillämpningen av taxan. Endast lagändringar som bedöms påverka kommunens handläggningstid har beaktats i underlaget. Vissa bestämmelser i den nya lagstiftningen omfattas av en övergångsperiod till den 1 december 2027. Därför kvarstår ärendetypen för nybyggnad eller tillbyggnad som undantagits från bygglovsplikt genom detaljplan eller områdesbestämmelser som anmälningspliktig åtgärd i taxan fram till dess att övergångsperioden löper ut. Underlaget från SKR bygger på att kommunen själv beräknar: • Handläggningskostnad per timme. • Genomsnittlig tidsåtgång för olika ärendetyper. • Avgifter för bygglov, anmälan, teknisk kontroll, planbesked och planavgifter. Vidare har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tagit fram ett uppdaterat underlag för konstruktion av taxa enligt plan- och bygglagen (PBL). Syftet är att ge kommunerna stöd för att utforma taxor som är rättssäkra, transparenta och långsiktigt hållbara. Taxan ska ge kommunen möjlighet att finansiera de delar av bygglovs- och planverksamheten som enligt lag får avgiftsfinansieras. Taxans struktur har ändrats med hänsyn till kraven i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. För att uppfylla de kraven ska alla dokument som publiceras på webben vara tillgängliga och exempelvis kunna läsas med talsyntes eller skärmläsare. Enligt plan- och bygglagen ska grunderna för hur avgifter beräknas framgå av en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Avgifterna får inte överstiga Kommunstyrelsen kommunens genomsnittliga kostnader för respektive typ av ärende eller handläggning. Däremot om nuvarande avgifter understiger kommunens faktiska kostnader innebär det att verksamheten delvis subventioneras av skattemedel. En reviderad taxa kan minska denna subventionering. Därmed kan en uppdaterad taxa ge förbättrad kostnadstäckning för bygglovs- och planverksamheten. Avgifterna kan därmed i större utsträckning finansiera den verksamhet som lagstiftningen medger ska vara avgiftsfinansierad. Detta minskar belastningen på kommunens skattefinansierade budget. Beräkningen av handläggningskostnad per timme (timavgiften) har uppdaterats enligt Sveriges kommuner och regioners (SKRs) mall för uträkning av handläggningskostnad per timme för att följa kostnadsutvecklingen. Bilaga Nuvarande Förslag Förändring, % timtaxa fr o m 2026-01-01 Bilaga A, Bygglov 1 300 kr 1 325 kr 1,9 % och -anmälan Bilaga B, 1 325 kr 1 325 kr 0,0 % planbesked och planavgifter Bilaga C, kart- och 1 325 kr 1 325 kr 0,0 % mätningsverksamhet Tillägg om indexuppräkning med år 2027 som basår föreslås kvarstå för att förenkla arbetet med uppräkning av ny taxa för nästkommande år. Andra förändringar av innehållet i taxan beslutas av kommunfullmäktige. Inför 2027 räknas timtaxan fram utifrån kända faktorer med budget 2027 som underlag. Kommunfullmäktige beslutar om kommunala taxor inom miljöbalkens, livsmedelslagens och plan- och bygglagens områden. Nämnderna tillämpar därefter taxorna enligt fastställda belopp. För att undvika omfattande administrativa processer vid mindre justeringar kan avgifter anpassas till kostnadsutvecklingen genom indexuppräkning. Kommunstyrelsen Indexuppräkning innebär att avgifterna följer ett bestämt index i stället för att fastställas på nytt av fullmäktige. Detta skapar effektivitet och gör att avgifterna bättre speglar kommunens faktiska kostnader. SKR:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV) bedöms som mer ändamålsenligt än konsumentprisindex (KPI), eftersom PKV särskilt speglar utvecklingen av löner, material, tjänster och köpt verksamhet inom kommunsektorn. För att indexjustering ska kunna tillämpas krävs dock att fullmäktige beslutar om principerna i respektive taxa, inklusive basår, valt index samt intervall för justering. Indexjusteringen kompenserar däremot inte för extraordinära, lokala kostnadsökningar eller minskningar. Då behöver ändringen gå genom beslut i Kommunfullmäktige. Förslag till förändringar för plan- och bygglovstaxan, taxebilaga A: Taxebilaga A har genomgått en mer omfattande översyn med anledning av lagändringar i plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) som trädde i kraft den 1 december 2025. Ärendetyper, benämningar och taxetabeller har anpassats till den nya lagstiftningen och till SKR:s uppdaterade taxemodell. De huvudsakliga förändringarna är: • Taxan har strukturerats om så att avgiften delas upp i avgift för lov och avgift för teknisk kontroll, vilket tydliggör vilka delar av avgiften som omfattas av reglerna om reducering vid försenad handläggning. • Flera ärendetyper har omarbetats eller tillkommit för att överensstämma med den nya lagstiftningen och SKR:s taxemodell. • Ny bestämmelse har införts om reducerad avgift när certifierat byggprojekteringsföretag används. • Bestämmelserna om flera åtgärder i samma ansökan, flera byggnader i samma ärende, återbetalning av avgift och bygglov efter positivt förhandsbesked har förtydligats. • Kapitlet om allmänna bestämmelser har omarbetats och förenklats för att bli mer lättillgängligt och anpassat till SKR:s rekommendationer. • Timtaxan för bygglovs- och anmälningsärenden höjs från 1 300 kronor till 1 325 kronor per timme, vilket motsvarar en ökning med cirka 1,9 procent. Förslag till förändringar för plan- och bygglovstaxan, taxebilaga B: Taxebilaga B har reviderats utifrån SKR:s nya underlag för planbesked och planavgifter samt anpassats till den nya taxestrukturen. Kommunstyrelsen De huvudsakliga förändringarna är: • Taxan har fått en tydligare uppdelning mellan planbesked, planavgifter och plankostnadsavtal vilka har lyfts ur till separat taxa för plankostnadsavtal. • Planavgifterna har omarbetats till fasta avgifter baserade på byggnadstyp och area enligt SKR:s modell. • Beskrivningar och kriterier för planbesked har förtydligats genom indelningen enkel, medelstor och stor åtgärd. • Bestämmelserna kring uttag av planavgift har förtydligats, bland annat när avgift ska tas ut respektive inte ska tas ut. • Timtaxan för planverksamheten föreslås vara oförändrad och uppgår även fortsättningsvis till 1 325 kronor per timme. Förslag till förändringar för kart- och mätningsverksamhetens, taxebilaga C: Taxebilaga C har i huvudsak behållit sin nuvarande struktur men har justerats genom mindre omräkning av avgifter utifrån uppdaterad självkostnadsberäkning. De huvudsakliga förändringarna är: • Avgifterna för nybyggnadskartor, utstakning och lägeskontroller ligger kvar, medan en ny taxa för övriga avgifter avseende geodataverksamhet har skapats. • Beskrivningar och texter i taxetabellerna har förtydligats för att underlätta tillämpningen. • Timtaxan för kart- och mätningsverksamheten föreslås vara oförändrad och uppgår även fortsättningsvis till 1 325 kronor per timme. Beslutsunderlag Bedömningen bygger på dessa handlingar: 1. Tjänsteskrivelse, 2026-07-06 2. Taxa för verksamhet enligt plan- och bygglagen 2026-07-06 Kommunstyrelsen

§ 206 Taxa för geodataverksamhet, Sandvikens kommun Diarienummer KS2026/533 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. anta taxa för kommunens avgifter för geodataverksamhet enligt 2 kap. 5 § kommunallagen, VGS- 2026-000056 2. delegera till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd att inför varje nytt avgiftsår (kalenderår) justera taxan enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) enligt avsnitt ”Indexjustering och delegation” i taxan för kommunens avgifter för geodataverksamhet kommunallagen, och 3. den nya taxan träder i kraft 1 januari 2027 och ersätter den tidigare taxan för verksamhet enligt plan- och bygglagen, samt för kart- och mätningsverksamhet (2025-11-17 §183). Sammanfattning av ärendet Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning har tagit fram ett förslag till ny taxa för geodataverksamheten i Sandvikens kommun. Kommuner har enligt kommunallagen rätt att ta ut avgifter för de tjänster och nyttigheter som tillhandahålls. Inom geodataverksamheten avser detta bland annat grundkartor, fastighetsförteckningar, gränsutvisningar, kart- och mätningstjänster samt fastighetsrättsliga uppdrag. Nuvarande avgifter för kart- och mätningstjänster har tidigare reglerats tillsammans med avgifter enligt plan- och bygglagen. För att skapa en mer överskådlig, ändamålsenlig och långsiktigt hållbar avgiftsmodell har en särskild taxa för geodataverksamheten tagits fram. Taxan har anpassats till verksamhetens nuvarande arbetssätt och kostnadsstruktur samt tydliggör vilka produkter och tjänster som omfattas och hur avgifterna beräknas. Förslaget innebär att avgifter för geodataverksamheten samlas i ett eget styrdokument. Handläggningskostnaden har beräknats till 1 325 kronor per timme och utgör grund för de avgifter som baseras på nedlagd handläggningstid. Taxan innehåller även bestämmelser om årlig indexreglering utifrån Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Den nya taxan föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. För fullständig motivering till beslutet se tjänsteskrivelsen daterad 2026- 09 09, diarienummer VGS- 2026-000056. Kommunstyrelsen Ärendet Bakgrund Taxan för verksamhet enligt plan- och bygglagen (PBL) har reviderats med anledning av de lagändringar i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen som trädde i kraft den 1 december 2025. I samband med översynen har även taxestrukturen setts över utifrån Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) uppdaterade rekommendationer för kommunala taxor. Den tidigare taxan har innehållit avgifter för såväl bygglovs- och planverksamhet som kart- och mätningsverksamhet. Geodataverksamheten består dock till stor del av tjänster som inte utgör myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen, exempelvis framtagande av grundkartor, fastighetsförteckningar, mättjänster, gränsutvisningar och andra geodatatjänster. Mot bakgrund av lagändringarna, den reviderade PBL-taxan och behovet av en tydligare och mer ändamålsenlig taxestruktur har avgifterna för geodataverksamheten därför brutits ut till en egen taxa. Den nya geodatataxan syftar till att skapa en mer transparant och lättillämpad avgiftsmodell där avgifter för geodataprodukter och -tjänster samlas i ett separat styrdokument. Uppdelningen tydliggör skillnaden mellan avgifter som tas ut med stöd av plan- och bygglagen och avgifter för kommunens geodataprodukter och -tjänster som tas ut med stöd av kommunallagens bestämmelser om avgiftsfinansiering. Taxan ger också bättre förutsättningar att framgent utveckla och revidera avgifter för respektive verksamhetsområde utifrån dess egna förutsättningar och kostnadsutveckling. Bedömning Den föreslagna taxan tydliggör vilka produkter och tjänster som tillhandahålls inom geodataverksamheten och hur avgifterna ska beräknas. Avgiftsmodellen utgår från kommunallagens självkostnadsprincip och bygger huvudsakligen på handläggningstid samt en fastställd handläggningskostnad. Handläggningskostnaden har beräknats till 1 325 kronor per timme. För de produkter och tjänster där arbetsinsatsen varierar mellan uppdragen används timavgift baserad på faktisk nedlagd tid, vilket bedöms ge en rättvis och transparent avgiftssättning. Genom att samla geodataverksamhetens avgifter i en egen taxa skapas bättre förutsättningar för såväl verksamheten som kunderna att förstå avgiftsgrunderna. Taxan bedöms även underlätta administrationen och skapa en tydligare struktur för framtida revideringar. Kommunstyrelsen Förvaltningen bedömer sammantaget att den föreslagna taxan är väl anpassad till verksamhetens omfattning, kostnader och tjänsteutbud. Ekonomiska konsekvenser Taxan har utformats med utgångspunkt i kommunallagens självkostnadsprincip, vilket innebär att avgifterna ska motsvara kommunens kostnader för de produkter och tjänster som tillhandahålls. Den föreslagna taxan bedöms ge bättre förutsättningar för kostnadstäckning inom geodataverksamheten och därmed minska behovet av skattefinansiering av produkter och tjänster som enligt lag får avgiftsbeläggas. För att taxan ska kunna följa den allmänna kostnadsutvecklingen föreslås att Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd ges möjlighet att årligen justera avgifterna utifrån Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Detta minskar behovet av återkommande taxerevideringar samtidigt som avgifterna hålls aktuella i förhållande till verksamhetens kostnader. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, 2026-09-09 2. Taxebestämmelser för geodata, 2026-09-09 Kommunstyrelsen

§ 207 Taxa för plankostnadsavtal, Sandvikens kommun Diarienummer KS2026/534 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. anta taxa för plankostnadsavtal, diarienummer VGS- 2026-000059 2. att delegera till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd att årligen justera taxans avgifter enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) i enlighet med taxans bestämmelser, och att 3. den nya taxan träder i kraft 1 januari 2027 och ersätter den tidigare taxan för verksamhet enligt plan- och bygglagen, samt för kart- och mätningsverksamhet (2025-11-17 §183). Sammanfattning av ärendet Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning har tagit fram ett förslag till taxa för plankostnadsavtal för Sandvikens kommun. Taxan reglerar hur kommunen ska beräkna och ta ut ersättning för detaljplanearbete när kommunen ingår plankostnadsavtal med exploatörer eller andra initiativtagare till planläggning. Förslaget har utarbetats med utgångspunkt i Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) uppdaterade underlag för kommunala taxor enligt plan-och bygglagen samt kommunens reviderade taxa för verksamhet enligt plan-och bygglagen. Genom att samla bestämmelserna om plankostnadsavtal i en särskild taxa skapas en tydligare och mer transparent modell för finansiering av detaljplanearbete. Exploatörer och andra berörda får bättre förutsättningar att redan i ett tidigt skede bedöma kostnaderna för planprocessen samtidigt som kommunen får en mer enhetlig, rättssäker och förutsebar hantering av plankostnadsavtal. Den föreslagna taxan bedöms bidra till ökad kostnadstäckning för planverksamheten. För fullständig motivering till beslutet se tjänsteskrivelsen daterad 2026- 09 09, diarienummer VGS- 2026-000059. Ärendet Enligt plan- och bygglagen (2010:900) får kommunen ta ut avgifter för planverksamhet. Kommunens kostnader för detaljplaneverksamhet kan finansieras antingen genom planavgift eller genom plankostnadsavtal. Kommunstyrelsen Plankostnadsavtal används främst när ett planarbete initieras av en exploatör eller annan aktör som har direkt nytta av den planläggning som kommunen genomför. Genom ett sådant avtal kan kommunen och exploatören reglera hur kostnaderna för planarbetet ska fördelas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram ett uppdaterat underlag för konstruktion av taxor inom plan- och bygglagens område. Syftet är att skapa rättssäkra, transparenta och långsiktigt hållbara modeller för finansiering av den kommunala planverksamheten. SKR lyfter särskilt fram vikten av att kommunerna tydliggör principerna för plankostnadsavtal och skapar förutsägbarhet för exploatörer och andra berörda aktörer. Kommunen har sedan tidigare möjlighet att finansiera planarbeten genom plankostnadsavtal, men bestämmelserna har inte varit samlade i en egen taxa. Genom att införa en separat taxa tydliggörs skillnaden mellan planavgift, som tas ut i samband med bygglov för att finansiera kommunens generella planverksamhet, och plankostnadsavtal, där kostnaden för ett specifikt planarbete finansieras av den aktör som initierar eller har särskild nytta av planläggningen. En särskild taxa innebär flera fördelar. För exploatörer och andra sökande ökar förutsebarheten genom att principerna för kostnadsberäkning framgår innan ett avtal tecknas. Taxan stärker även likabehandlingen mellan olika aktörer genom att samma beräkningsgrunder används i samtliga ärenden. Samtidigt ökar transparensen i kommunens avgiftshantering genom att det tydligt framgår vilka kostnader som omfattas av planprocessen och hur dessa finansieras. Förslaget innebär att principerna för plankostnadsavtal samlas i en egen taxa och att reglerna för avgiftsuttag standardiseras. Taxan innehåller bestämmelser om: • vilka planåtgärder som omfattas av plankostnadsavtal, • hur avgifter ska beräknas, • när fast avgift respektive timdebitering ska användas, • indexuppräkning av avgifter, samt • principer för debitering av externa kostnader och utredningar. För detaljplaner där omfattningen av planerad bebyggelse kan fastställas används i första hand fasta avgifter baserade på bruttoarea (BTA) och öppenarea (OPA). För planärenden där detta inte är lämpligt eller möjligt används i stället timdebitering. Utöver avgifterna enligt taxan bekostar exploatören de särskilda utredningar, grundkartor, fastighetsförteckningar och övriga externa kostnader som krävs för genomförandet av planprocessen. Kommunstyrelsen Taxan bygger på kommunens framräknade handläggningskostnad om 1 325 kronor per timme. Timtaxan motsvarar kommunens genomsnittliga självkostnad för planverksamheten och har beräknats enligt SKR:s rekommenderade metodik för självkostnadsberäkning. För att taxan ska kunna följa den allmänna kostnadsutvecklingen föreslås att Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd får rätt att årligen justera taxans avgifter utifrån Sveriges Kommuner och Regioners prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Detta minskar behovet av återkommande beslut i kommunfullmäktige vid mindre kostnadsförändringar samtidigt som taxans avgiftsnivåer kan hållas aktuella över tid. Eventuella större förändringar av taxans konstruktion eller innehåll ska även fortsättningsvis beslutas av kommunfullmäktige. Förvaltningen bedömer att den föreslagna taxan ger bättre förutsättningar för full kostnadstäckning i exploatörsdrivna planärenden. Taxan bidrar till att kostnader för detaljplanering i större utsträckning bärs av de aktörer som har direkt nytta av planläggningen, vilket minskar behovet av skattefinansiering och leder till en mer långsiktigt hållbar finansiering av kommunens planverksamhet. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, 2026-09-09 2. Taxa för plankostnadsavtal, 2026-06-15 Kommunstyrelsen

§ 208 Justering av 2026 års investeringsplan. hösten 2026 Diarienummer KS2026/510 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta 1. Att godkänna en total ökning av 2026 års investeringsplan med 58,00 mkr. 2. Att godkänna en investeringsvolym för år 2026, efter justering hösten 2026, på maximalt 425,49 mkr. Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom den framtagna kommunikén. Sammanfattning av ärendet I kommunens investeringspolicy, antagen av kommunfullmäktige 18 mars 2019, § 23, ges två tillfällen till justering av gällande investeringsplan, på kommunfullmäktiges möte i april och november. De justeringar som behöver göras hösten 2026 är revideringar av enskilda investeringsbelopp och redovisning av helt nya projekt. Totalt sker en ökning av investeringsplanen för 2026 med 58,00 mkr, från 367,49 mkr till 425,49 mkr. Total justering per nämnd i mkr Den föreslagna utökningen på 58,00 mkr, av 2026 års investeringsplan, fördelar sig på nämnderna enligt nedan, i mkr. Kunskapsnämnd -ingen förändring Omsorgsnämnd -ingen förändring Individ- och familjeomsorgsnämnd - ingen förändring Kultur- och fritidsnämnd -minskning med 1,00 mkr VG Samhällsbyggnadsnämnd - ingen förändring Arbetslivsnämnd - ingen förändring Kommunstyrelse - ingen förändring - Teknisk vht, fastigheter - ökning med 55,00 mkr - Teknisk vht, gator-parker - ökning med 4,00 mkr Kommunstyrelsen - Exploateringsområde - ingen förändring - Fastighetsförvärv - ingen förändring Ärendet I kommunens investeringspolicy, antagen av kommunfullmäktige 18 mars 2019, § 23, ges två tillfällen till justering av gällande investeringsplan, på kommunfullmäktiges möte i april och november. Årets investeringsplan har en ram på 425,49 mkr efter höstjusteringen. Tekniska kontoret har sammanställt höstens justering av årets investeringar. Justeringen består av investeringsanslag som behöver utökas/minskas och ett nytillkommet projekt. Belopp mkr Kultur- och fritidsnämnden Ökning/Minskn Beslut Parkbadet renovering barnpool -2,00 Anslaget minskas med anledning av att det samlade renoveringsbehovet för Parkbadet ses över. Vallhov konstgräs 1,00 Ökning av anslaget då kostnaden för utbyte av konstgräset visat sig vara högre än tidigare beräknat. Summa: -1,00 Minskning av årets ram: -2,00 mkr Ökning av årets ram: 1,00 mkr Förändring årets ram: -1,00 mkr Belopp mkr Teknisk verksamhet, fastigheter Ökning/Minskn Beslut Jernvallen, dispensfri fotbollsarena, A- plan 55,00 Ett nytt projekt föreslås för att anpassa A-planen. Tidigare genomförda åtgärder har inte varit tillräckliga för att uppfylla kraven för permanent spel i Superettan. Summa: 55,00 Kommunstyrelsen Ökning av årets ram 55,00 mkr Förändring av årets ram: 55,00 mkr Belopp mkr Teknisk verksamhet, gator Ökning/Minskn Beslut Reinvestering gata och park 4,00 Utökat behov av beläggningsarbeten Summa: 4,00 Ökning av årets ram: 4,00 mkr Förändring av årets ram: 4,00 mkr Totalt justering höst 2026 Ökning av årets ram 60,00 mkr Minskning av årets ram: -2,00 mkr Förändring av årets ram: 58,00 mkr Den förslagna förändringen innebär en ökning av 2026 års investeringsanslag med 58,00 mkr, till 425,49 mkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Justering av år 2026 års investeringsplan, hösten 2026, dnr KS2026/510 Justering av år 2026:s investeringsplan 2026, hösten, bilaga. Beslutsordning Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutat enligt punkt 1 och 2 i förslaget till beslut. Ordföranden finner även att det finns en kommuniké framtagen av kommunstyrelsen och ställer den under proposition och frågar om kommunstyrelsen kan ställa sig bakom den. Ordföranden finner att kommunstyrelsen ställer sig bakom kommunikén och beslutar om den. Kommunstyrelsen Kommunikén: Gemensamt uttalande från kommunstyrelsen 2026-10-27 Vi säger ja till fotbollen, ja till Jernvallens framtid och ja till ett långsiktigt ansvar för Sandvikens kommun Vi vill uttrycka vår stolthet över fotbollens och Sandvikens IF’s betydelse för kommunen samtidigt som vi vill berätta om fler perspektiv på ny arena. Den handlar om hur kommunen ska prioritera mellan många viktiga behov. Perspektiv – en kommun behöver väga fler behov. De senaste tio åren har kommunen fördubblat sina satsningar på idrott. Tillsammans med Göranssonska stiftelserna har vi dessutom stärkt idrottens förutsättningar genom renoveringen av Parkhallen i Storvik och byggandet av Ferrum Arena. Samtidigt har kommunen ansvar för betydligt mer än arenor och idrottsanläggningar. Vi behöver investera i äldreomsorg, skolor, vägar, vatten och avlopp, och framtidens badhus. I Sandviken går barn i skolor byggda före fotbolls-VM 1958. Lokaler som behöver utvecklas för att möta dagens krav på tillgänglighet, arbetsmiljö och undervisning. Även sådana behov måste vägas in när kommunen prioriterar stora investeringar. Det betyder inte att fotbollen är oviktig. Tvärtom vill kommunen skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för en dispensfri anläggning för spel i Superettan och samtidigt fortsätta utveckla hela Jernvallsområdet, inklusive ishallen och VM-arenan. Men det behöver ske stegvis och som en del av en större helhet. Att leda en kommun handlar om att ha många bollar i luften och skapa förutsättningar för utbildning, omsorg och ett fungerande samhälle. Perspektiv – Fotbollsförbundets och fotbollsföreningens krav fördyrar. Kommunen har redan fattat beslut om 18 miljoner kronor för att få tillfällig dispens samt 35 miljoner för fortsatt spel på elitnivå. Men det tillkommer inför varje säsong nya krav från fotbollsförbundet på bland annat tillgänglighet och säkerhet. Samtidigt finns önskemål från föreningen om fler publikytor, större serviceutbud och lokaler för exempelvis mat- och dryckeservering. Varje krav kan vara rimligt i sig. Problemet är att kostnaderna växer när många krav läggs ovanpå varandra. Perspektiv – när kommunen investerar är det skattepengar som används. För att möjliggöra fortsatt spel på elitnivå föreslår en enig kommunstyrelse att kommunfullmäktige avsätter ytterligare upp till 20 miljoner kronor till Kommunstyrelsen anläggningen. Det innebär att kommunen bär de långsiktiga kostnaderna för investeringarna genom avskrivningar, underhåll och framtida reinvesteringar. Sandvikens IF betalar hyra för sina matcher och verksamhet, men den täcker bara en del av anläggningens faktiska kostnader för elitidrotten. Oavsett storlek på satsningarna är det i slutändan kommunen och skattebetalarna som står för merparten av investeringen. Perspektiv – en arena för allsvenskt spel bedöms inte möjlig på nuvarande A-plan. Fotbollsförbundet har tidigt bedömt att nuvarande A- plan inte är lämplig för allsvenskt spel. En viktig anledning är att området saknar tillräckliga förutsättningar för att på ett säkert sätt hantera större grupper av supportrar och de säkerhetskrav som ställs på moderna elitarenor. Att ställa dessa frågor till fotbollsförbundet är viktigt för att veta om deras bedömningen kvarstår eller det finns lösningar. Perspektiv – att bygga en ny allsvensk arena på VM-arenan är ett mycket omfattande projekt. Förutsättningarna på platsen gör projektet tekniskt komplicerat. Den befintliga läktaren är sammanbyggd med ishallen och bedöms inte långsiktigt kunna användas i en framtida allsvensk anläggning. Samtidigt ställer allsvensk fotboll krav på säkerhet, publikflöden och serviceytor. Det handlar inte om en mindre ombyggnad utan om ett helt nytt arenaprojekt. Det betyder inte att utvecklingen av Jernvallenområdet stannar av. Tvärtom vill vi fortsätta utveckla området så att det i framtiden är en ännu mer attraktiv mötesplats för idrott, evenemang och gemenskap. Det handlar om anläggningarnas funktion, säkerhet, infrastruktur och möjligheter att möta framtidens behov. Men det är ett arbete som behöver ske stegvis och med ett långsiktigt perspektiv. Målet är inte en snabb lösning, utan en hållbar utveckling som kommunen kan bära över tid. Vi säger ja till fotbollen. Vi har investerat och är beredda att investera totalt upp till 73 miljoner kronor för att skapa en dispensfri anläggning för spel i Superettan. Det är en stor satsning som ger Sandvikens IF goda förutsättningar att fortsätta utvecklas på elitnivå. Samtidigt vill vi fortsätta utveckla hela arenaområdet kring Jernvallen. Det arbetet kommer att ske stegvis och ta tid, men målet är att skapa ett område som är attraktivt, funktionellt och hållbart för många generationer framåt. Det innebär också att om Sandvikens IF skulle ta steget upp i Allsvenskan kommer laget, under överskådlig tid, att behöva spela de matcher där dispens inte medges av Svenska Fotbollförbundet på annan arena, exempelvis i Kommunstyrelsen Gävle. Det är en konsekvens av att vi som förtroendevalda prioriterar en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen. Avslutningsvis Vi vill även vara tydliga med att vi har förtroende för tekniska kontorets arbete med frågan. Deras uppdrag är att genomföra politiska beslut och säkerställa att kommunen ser till ekonomi och helhet. Kommunstyrelsen

§ 209 Handling för kännedom Beslut kommunstyrelsen har tagit del av följande handlingar för kännedom: Handling för kännedom: Protokoll Samordningsförbund Gävleborg 2026, Diarienummer KS2026/139 Handling för kännedom: Delårsrapport för nämnder 2026, Diarienummer KS2026/504 Handling för kännedom - Protokoll Hjälpmedelsnämnden - Region Gävleborg 2026, Diarienummer KS2026/174 Handling för kännedom: Individ- och familjeomsorgsnämnden Ekonomisk uppföljning 2026, Diarienummer KS2026/294 Handling för kännedom: Protokoll Region Gävleborg - Företagshälsovårdsnämnden FHVN 2026, Diarienummer KS2026/163 Handling för kännedom: Gästrike Räddingstjänst sammanträdesdagar 2027, Diarienummer KS2026/546 Handling för kännedom - Gästrike Räddningstjänst Delårsrapport 2026-08- 31 § 49, Diarienummer KS2026/544 Handling för kännedom: Personuppgiftsincident (PUI) 2026, Diarienummer KS2026/168 Handling för kännedom: Läroviken - Utredning av ny lokalisering för Lärovikens kockutbildning, Diarienummer KS2026/548 För kännedom: Gästrike återvinnare protokoll 2026, Diarienummer KS2026/117 Handling för kännedom: Beslut om riktlinjer för Överförmyndarens kvalitetsarbete och riskhantering, Diarienummer KS2026/580 Handling för kännedom - Dom från Förvaltningsrätten gällande 1561-26 samt 1693-26, Diarienummer KS2026/280 Handling för kännedom – Arbetslivsnämndens protokoll 2026-09-23 Handling för kännedom – Individ- och familjeomsorgsnämndens protokoll 2026-09-22 Handling för kännedom – Kultur- och fritidsnämndens protokoll 2026-09-23 Handling för kännedom – Kunskapsnämndens protokoll 2026-09-22 Handling för kännedom – Omsorgsnämndens protokoll 2026-09-23 Kommunstyrelsen Handling för kännedom – Valnämndens protokoll 2026-09-16 Handling för kännedom – Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnds protokoll 2026-09-22 Handling för kännedom – Överförmyndarnämnden i västra Gästriklands protokoll Kommunstyrelsen

§ 210 Delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av följande delegationsbeslut: Delegationsbeslut: Nyanställningar enligt delegation 2026, Diarienummer KS2026/138 Delegationsbeslut - Trafikingenjör 2026, Diarienummer KS2026/118 Delegationsbeslut krav- och inkassoärenden 2026, Diarienummer KS2026/126 Delegationsbeslut reinvestering gator och parker 2026, Diarienummer KS2026/142 Delegationsbeslut för Diverse investering i kommunens fastigheter 2026, Diarienummer KS2026/136 Delegationsbeslut - reinvestering fastigheter 2026, Diarienummer KS2026/135 Delegationsbeslut - Remissvar av promemorian Energiplanering i kommuner och regioner och en mer energieffektiv offentlig sektor. KN2026/01494, Diarienummer KS2026/427 Delegationsbeslut - Köp av fastigheterna Hedåsen 3:1, 4:1 m fl, Diarienummer KS2026/512 Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: Julie Morrone Datum: 2026-10-28 13:15 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 52AAB693CBA143E3BC239CA66FFC9C1DA034A71320323063C9F07B8CF8602262 Namn: JOHN PETER KÄRNSTRÖM Datum: 2026-10-28 13:20 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 52AAB693CBA143E3BC239CA66FFC9C1DA034A71320323063C9F07B8CF8602262 Namn: Knut Jonny Bratberg Datum: 2026-10-28 15:44 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 52AAB693CBA143E3BC239CA66FFC9C1DA034A71320323063C9F07B8CF8602262 Namn: AINA MÄRTA BIRGITTA JOHANSSON Datum: 2026-10-28 19:26 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 52AAB693CBA143E3BC239CA66FFC9C1DA034A71320323063C9F07B8CF8602262