Nämnd — 8 juni 2026

§58 och §59. Trots detta beslut har ärendena ännu inte förts vidare till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige för politiskt avgörande. Det väcker frågor om den styrande minoritetens avsikter. När stora och kontroversiella beslut skjuts undan samtidigt som valåret närmar sig är det svårt att inte misstänka att Socialdemokraterna och deras samarbetspartier medvetet försöker undvika en öppen debatt före valet. Sandvikenborna har rätt att få veta vad som egentligen planeras innan de går till valurnorna, inte efteråt. Det handlar inte om några mindre justeringar. Det handlar om investeringar och strukturförändringar som kommer påverka elever, familjer, bostadsområden och kommunens ekonomi under decennier framåt. Att driva fram detaljplaner i det tysta samtidigt som de avgörande politiska besluten dröjer riskerar att undergräva förtroendet för hela den demokratiska processen. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor: 1. Varför har ärendena om detaljplanerna för nya storskolor ännu inte lyfts till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige trots att de behandlats av VGS redan i april? 2. Finns det ett medvetet politiskt beslut att skjuta på den öppna behandlingen till efter valet 2026? 3. Har den styrande majoriteten redan internt låst sig vid en framtida skolstruktur utan att först låta kommunfullmäktige och medborgarna ta del av hela beslutsunderlaget? 4. När avser den styrande minoriteten att låta kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fatta beslut i frågan? Sandviken, 2026-06-03, Jonny Bratberg Frågan besvaras muntligen på mötet av Peter Kärnström (S), kommunstyrelsens ordförande. Kommunfullmäktige

§ 91 Informationer Beslut Det finns inga informationer därav utgår punkten. Kommunfullmäktige

§ 92 Godkännande av dagordning Beslut Dagordningen godkänns med följande ändring, Fråga från Maria Hagström (MP) om försörjningsstöd och avhysningar flyttas till sammanträdet i september för besvarande på det mötet. Kommunfullmäktige

§ 93 Allmänhetens frågor Sammanfattning av ärendet Allmänhetens fråga om klimat- och energiplanen dnr KS2026/376 Historik: Juni 2023 tog Sandvikens kommun beslut att skriva en ny Klimat och Energi-plan. I början av sommaren 2024 var den klar. Hösten 2024 omarbetades Klimat och Energiplanen och kortades ner till 12 sidor, från tidigare 55 sidor. Den skickades på remiss till kommunens nämnder. 12 december 2024 var remisstiden slut. Klimat och Energiplanen var äntligen klar. 22 april 2025 antogs Klimat och Energiplanen på Kommunfullmäktige. Klimat och Energiplanen Den antagna planen anger vad kommunen behöver fokusera på för att minska utsläppen av växthusgaser, förbereda samhället för effekterna av ett förändrat klimat och planera för tillförsel, distribution och användning av energi. Klimatomställning, Klimatanpassning, Energiplanering Klimat och Energiplanens, KEPsens, långsiktiga målsättning: kommunkoncernen, innefattande förvaltning och majoritetsägda bolag, ska vara klimatneutrala senast år 2035. kommunen som geografiskt område ska vara klimatneutralt senast år 2045. Fråga Hur går arbetet med KEPsen? Har ni börjat arbeta efter Klimat och Energiplanen? När och hur blir Sandvikens kommuninvånare delaktiga i detta? Hur informerar ni kommuninvånarna om hur arbetet fortgår? Frågan besvaras muntligen på mötet av Maria Persson (C), kommunalråd. Kommunfullmäktige

§ 94 Valärenden Diarienummer KS2026/92 Beslut Avsägelser Kommunfullmäktige godkänner att: Per Zackrisson (M) avsäger sig uppdraget som Ledamot i Sandviken Energi AB och Göransson Arena AB och avsäger sig som ersättare i Sandviken Energi elnät AB, Sandviken Energi vatten AB, från och med 31 augusti 2026. Lars Åresund (M) avsäger sig uppdraget som ersättare i Sandviken Energi AB och som ordinarie ledamot i kunskapsnämnden. Jonny Bratberg (M) avsäger sig uppdraget som ersättare i Sandvikens Stadshus AB. Mattias Eriksson (M) avsäger sig uppdraget som ersättare i Göransson Arena AB från och med 31 augusti. Roger Hädinggård (M) avsäger sig uppdraget som ersättare i Sandviken Energi AB, från och med 31 augusti. Avsäger sig uppdraget som ersättare i Sandviken Nyttofastigheter AB och ordinarie ledamot i Sandvikens Stadshus AB för att börja gälla nu. Jessica Thunman (M) avsäger sig uppdraget som ersättare i kunskapsnämnden. Fyllnadsval Kommunfullmäktige föreslås utse: Jonny Bratberg (M) till ersättare i Sandviken Nyttofastigheter AB och ordinarie ledamot i Sandvikens Stadshus AB. Jessica Thunman (M) till ordinarie ledamot i kunskapsnämnden. Dennis Nordqvist (M) till ersättare i Sandviken Energi AB. Roger Hädinggård (M) till ordinarie ledamot i Sandviken Energi AB, ersättare i Sandviken Energi Elnät AB och ersättare i Sandviken Energi Vatten AB från och med 1 september 2026. Och utses till ersättare i Sandvikens Stadshus AB från att börja gälla nu. Mattias Eriksson (M) till Ordinarie ledamot i Göransson Arena AB från och med 1 september 2026. Kommunfullmäktige Shawn Afshari Rad (M) till ersättare i Göransson Arena AB från och med 1 september 2026. Kommunfullmäktige

§ 95 Val av ny kommunrevisor samt val av ordförande i revisionen Diarienummer KS2026/363 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Helena Lindborg (M) utses till ordförande i kommunrevisionen från och med 1 september 2026. 2. Helena Lindborg (M) utses till revisor i Gästrike Återvinnare från och med 1 september. 3. Per Zackrisson (M) utses till ordinarie ledamot i revisionen från och med 1 september. Sammanfattning av ärendet Filip Henriksen (kommunjurist) deltar på mötet och informerar om jävsreglerna kring val av nya kommunrevisorer. Beslutsordning På grund av jäv så är det endast följande ledamöter som deltar i beslutet: Jim Edsvik (S), Mikael Berg (S) och Monica Jacobsson (S). Kommunfullmäktige

§ 96 Revidering av Gemensamt reglemente för nämnder i Sandvikens kommun Diarienummer KS2026/279 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna revidering av ”Gemensamt reglemente för nämnder i Sandvikens kommun” enligt bilaga. Sammanfattning av ärendet På sammanträdet i mars 2026 beslutade kommunfullmäktige att anta nya arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Sandvikens kommun (Kommunfullmäktige 2026-03-16 § 22). De nya arvodesbestämmelserna ska börja gälla från och med ny mandatperiod, 1 januari 2027. Kommunstyrelsens serviceutskott har varit politisk styrgrupp i arbetet med att ta fram nya arvodesbestämmelser. Inom ramen för styrgruppsarbetet har frågan om gruppledarnas närvarorätt under nämndsammanträden initierats. Förslaget innebär att gruppledare för politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige ska ha närvarorätt vid nämndernas sammanträden. Närvarorätten regleras i ”Gemensamt reglemente för nämnder i Sandvikens kommun” (§ 21). Närvarorätten gäller i dagsläget kommunalråd, oppositionsråd samt kommunfullmäktiges presidium. Förslag på tillägg: ”§ 21 Närvarorätt Kommunalråd, oppositionsråd, gruppledare samt kommunfullmäktiges presidium får närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna, men inte i besluten. • Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. • Nämnden för härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden för att lämna upplysningar. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna.” Beslutsunderlag Kommunfullmäktige 2026-03-16 § 22 ”Nya arvodesbestämmelser” Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-13, ”Revidering av gemensamt reglemente för nämnder i Sandvikens kommun”, dnr KS2026/279 Kommunfullmäktige Gemensamt reglemente för nämnder i Sandvikens kommun – med ändringsmarkeringar, dnr KS2026/279 Gemensamt reglemente för nämnder i Sandvikens kommun – reviderad version, dnr KS2026/279 Kommunstyrelsen 2026-05-19 § 116 Yrkanden Olov Göransson (M) yrkar på återremiss av ärendet. Maria Hagström (MP) yrkar bifall till förslaget till beslut. Peter Kärnström (S) yrkar avslag på återremissyrkandet och yrkar bifall till liggande förslag till beslut och att frågan ska avgöras idag. Yttranden Kerstin Almén (S), Olov Göransson (M), Maria Hagström (MP), Magnus Isomäki (M) och Peter Kärnström (S). Beslutsordning Ordföranden finner att det finns ett återremissyrkande, ett bifallsyrkande och ett yrkande på att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden börjar med att ställa återremiss av ärendet mot att avgöra ärendet idag och finner att fullmäktige har beslutat att avgöra ärendet idag. Votering begärs och verkställs. Av totalt 50 ledamöter så röstar 46 ledamöter ja till att ärendet ska avgöras idag, 2 ledamöter röstar på att ärendet ska återremitteras och 2 ledamöter avstår från att rösta. Ordföranden finner att fullmäktige ska avgöra ärendet idag och finner att fullmäktige beslutar enligt förslag till beslut. Voteringsdetaljer: Monica Jacobsson (S) Ja Mona Davik (S) Ja Kent Karlsson (SD) Ja Kerstin Almén (S) Ja Peter Kärnström (S) Ja Ulf Gillström (S) Ja Jim Edsvik (S) Ja Kommunfullmäktige Stefan Wigö (S) Ja Maria Hagström (MP) Ja Jonny Bratberg (M) Ja Jonas Klang (M) Ja Robert Sten (S) Ja Darlene Kärnström (S) Ja Per-Ola Grönberg (L) Ja Patrick Sjöstedt (L) Ja Kerstin Nyström Hedvall (C) Ja Maria Persson (C) Ja Johan Raumer (M) Ja Lena Åman (S) Ja Carina Westerberg (S) Ja Margareth Söderlund (V) Ja Zaradesht Bekir (V) Ja Maria Lindroth (V) Ja Rebekka Markström (KD) Ja Jeanette Forsén (KD) Ja David De la Rosa (M) Ja Birgitta Johansson (S) Ja Lars Haglund (S) Ja Mikael Berg (S) Ja Mattias Strandberg (SD) Ja Agneta Bär (SD) Ja Mats Westergren (SD) Ja Magnus Isomäki (M) Ja Ann-Christine Lüdke (M) Ja Lena Erixon (S) Ja Renate Almén (S) Ja Kommunfullmäktige Tommy Jackson (SD) Ja Staffan Jönsson (SD) Avstår Erik Åberg (SD) Ja Mats Hansson (SD) Ja Per Kihlgren (SD) Ja Olov Göransson (M) Nej Per-Ewert Olsson Björk (C) ersatt av Jenny Karlsson (C) Ja Andreas Broström (V) ersatt av Mats Persson (V) Ja Lars Åresund (M) ersatt av Riitta-Liisa Björk (M) Nej Märta Bergström (M) ersatt av Jan De la Rosa (M) Ja Fredric Bergstedt (S) ersatt av Gunilla Gillström (S) Ja Kalle Olsson (SD) ersatt av Rickard Norberg (SD) Avstår Jesper Björk (SD) ersatt av Eva Nikolaisen (SD) Ja Therese Johansson (SD) ersatt av Agneta Westergren (SD) Ja Reservationer: Olov Göransson (M) Riitta-Liisa Björk (M) Protokollsutdrag skickas till Samtliga nämnder Kommunfullmäktige

§ 97 Årlig uppföljning av verkställigheten av fullmäktiges beslut 2025 Diarienummer KS2026/103 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna återrapporteringen av verkställigheten av fullmäktiges beslut från 2025. Sammanfattning av ärendet Under slutet av 2023 genomförde PwC en granskning avseende verkställighet av fullmäktiges beslut på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sandvikens kommun. Granskningens syfte var att bedöma om kommunstyrelsen har en ändamålsenlig kontroll av att fullmäktiges beslut verkställs. Kommunstyrelsen beslutade 2024-10-22 om en plan för att årligen följa upp verkställigheten av kommunfullmäktiges beslut. Planen tillämpas på beslut som kommunfullmäktige fattar från och med 2025. Kommunledningskontoret har tagit fram listor för varje nämnd på alla beslut fattade 2025 av fullmäktige som nu nämnderna har fattat beslut om att godkänna. Vidare ska nu kommunfullmäktige behandla ärendet och sammanställa verkställigheten av fullmäktiges beslut från alla nämnder 2025. Under 2025 så fattade kommunfullmäktige totalt 81 beslut. Av dessa beslut är det 6 beslut som ännu inte är verkställda men de är under pågående arbete. De beslut som ännu inte är verkställda men är under pågående arbete är: • Svar på motion från (MP) om trafiksäkerhet (KS2024/369) • Långsiktig inriktning för Jernvallenområdet (KS2023/650) • Avgiftsbelagd parkering vid Sandbacka Park (KS2025/464) • Utredning om eventuell försöksverksamhet med arbetstidsförkortning (KS2025/503) • Utöka verksamhetsområde för dricks-och spillvatten i Rökebo, Lillsjön, Gläntan och Skönvik, Sandviken (KS2025/132) • Utöka verksamhetsområde för dricks-och spillvatten i Högbo/Västanåsen, Sandviken (KS2025/131) Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2024 -10-22 § 207 ”Plan för att årligen följa upp verkställigheten av kommunfullmäktiges beslut”, dnr KS2023/731 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 2026-04-21 § 89 Bilaga – Uppföljning verkställigheten av beslut - kommunstyrelsen, dnr KS2026/103 Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd 2026-03-17 § 44 Bilaga - Uppföljning verkställighet av beslut -VGS, dnr KS2026/103 Kunskapsnämnden 2026-03-17 § 65 Bilaga - Uppföljning verkställighet av beslut – Kunskap, dnr KS2026/103 Individ- och familjeomsorgsnämnden 2026-02-17 § 23 Bilaga - Uppföljning verkställighet IFO 2025, dnr KS2026/103 Kultur- och fritidsnämnden 2026-02-18 § 19 Bilaga - Uppföljning verkställighet av beslut – KoF, dnr KS2026/103 Tjänsteskrivelse 2026-04-15, dnr KS2026/103 Kommunstyrelsen 2026-05-19 § 117 Protokollsutdrag skickas till Kommunledningskontoret Kommunfullmäktige

§ 98 Redovisning av motioner som inte besvarats inom ett års tid Diarienummer KS2026/284 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att det inte finns några motioner som inte är besvarad inom ett års tid. Sammanfattning av ärendet I kommunallagen 5 kap § 35 regleras följande: ”En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Just nu finns det inga motioner som inte är besvarade inom ett års tid. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-15 dnr KS2026/284 Kommunstyrelsen 2026-05-19 § 119 Protokollsutdrag skickas till Kommunledningskontoret Kommunfullmäktige

§ 99 Försöksverksamhet med arbetstidsförkortning och andra arbetsmiljörelaterade åtgärder Diarienummer KS2026/131 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. ge i uppdrag till omsorgsnämnden att genomföra pilotverksamhet med arbetstidsförkortning med bibehållen lön. 2. ge i uppdrag till omsorgsnämnden att genomföra pilotverksamhet med träning på arbetstid. 3. ge i uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra pilotverksamhet med träning på arbetstid. 4. ge i uppdrag till kunskapsnämnden att genomföra pilotverksamhet med ökad personaltäthet. 5. ge i uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra en permanent kommunövergripande satsning på kvinnors hälsa i klimakteriet. 6. uppdra åt kommunstyrelsen att leda, samordna, följa upp samt löpande återrapportera genomförandet av pilotprojekten. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2025 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en eventuell försöksverksamhet med arbetstidsförkortning enligt direktiv KS2025/123. Uppdraget har omfattat att identifiera lämpliga verksamheter för pilotprojekt med arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Uppdraget har breddats till att även omfatta och föreslå andra arbetsmiljöåtgärder. Utredningen har kartlagt arbetsmiljöutmaningar samt bedömt genomförbarhet, uppföljning och utvärdering av olika arbetsmiljöinsatser. Utredningen har bedrivits utifrån fyra perspektiv: arbetsmiljö, ekonomi, påverkan på verksamhetens uppdrag samt attraktivitet som arbetsgivare. Utredningen visar att förslagna arbetsmiljöinsatser har ett tydligt samband med förbättrad arbetsmiljö och ökad möjlighet till återhämtning, vilket i sin tur påverkar hälsa, verksamhetskvalitet och attraktivitet som arbetsgivare positivt. Utredningen bedömer även att ett genomförande av insatserna kan ge positiva ekonomiska effekter, exempelvis genom minskad sjukfrånvaro, lägre personalomsättning och minskade kostnader för vikarier och rekrytering. Till denna tjänsteskrivelse biläggs remissyttranden från omsorgsnämnden, kunskapsnämnden och kommunstyrelsen. Samtliga berörda nämnder ställer Kommunfullmäktige sig i huvudsak positiva till utredningens förslag, men har även lyft behov av förtydliganden samt lämnat inspel att beakta inför beslut. Beslutsunderlag Utredningsdirektiv [KS2025/123] ”Utredning om eventuell försöksverksamhet med arbetstidsförkortning” Tjänsteskrivelse [KS2026/131] ”Försöksverksamhet med arbetstidsförkortning och andra arbetsmiljöåtgärder” Rapport [KS2025/123] ”Utredning om eventuell försöksverksamhet med arbetstidsförkortning och andra arbetsmiljöåtgärder – behov, förutsättningar och konsekvenser” Bilaga KUN2026/77 “Tjänsteskrivelse-Remissvar utredning om arbetstidsförkortning med mera.” Bilaga ON2026/72 “Remissvar avseende utredning om eventuell försöksverksamhet med arbetstidsförkortning och andra arbetsmiljöåtgärder.” Bilaga KS2026/47 “Remissvar gällande pilotförsök med träning på arbetstid inom Servicekontoret” Kommunstyrelsen 2026-05-19 § 120 Yrkanden Kerstin Almén (S), Riitta-Liisa Björk (M), Magnus Isomäki (M), Maria Hagström (MP) och Per-Ola Grönberg (L) yrkar bifall till liggande förslag till beslut. Rebekka Markström (KD) yrkar på följande tillägg med instämmande av Riitta-Liisa Björk (M), Magnus Isomäki (M), Per Kihlgren (SD) och Jonas Klang (M): "Jag vill betona att Kristdemokraterna välkomnar satsningen på kvinnors hälsa i klimakteriet. Klimakteriet är en viktig folkhälsofråga som under lång tid fått för lite uppmärksamhet trots att många kvinnor påverkas i arbetsliv och vardag. Samtidigt genomgår även många män åldersrelaterade hormonella förändringar som kan påverka livskvalitet, psykiskt mående, energi, sömn och arbetsförmåga. Kunskapen om testosteronbrist och dess konsekvenser är ofta begränsad, vilket kan leda till att besvär inte uppmärksammas eller behandlas. För att skapa en mer heltäckande, jämställd och jämlik satsning på invånarnas hälsa bör kommunens informations- och kunskapshöjande arbete även inkludera information om testosteronbrist hos män. Detta innebär inte Kommunfullmäktige att fokus på kvinnors hälsa minskar, utan att satsningen kompletteras med ett bredare perspektiv på åldersrelaterad hormonhälsa. Därför har jag ett tilläggsyrkande där jag yrkar en punkt läggs till: att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en permanent kommunövergripande satsning kring åldersrelaterad hormonhälsa, där även information om testosteronbrist och andra hormonella förändringar hos män finns, med för att komplettera punkt 5." Kerstin Almén (S) yrkar avslag på tilläggsyrkandet. Yttranden Kerstin Almén (S), Rebekka Markström (KD), Riitta-Liisa Björk (M), Maria Hagström (MP), Magnus Isomäki (M), Per Kihlgren (SD), Per-Ola Grönberg (L), Jim Edsvik (S) och Jonas Klang (M). Beslutsordning Ordföranden finner att det finns bifallsyrkande till förslaget till beslut samt bifalls och avslagsyrkande till tilläggsyrkandet från Rebekka Markström (KD). Ordföranden börjar med att ställa att-satserna 1-6 under proposition och finner att fullmäktige har ställt sig bakom att-satserna 1-6. Ordföranden ställer därefter bifall mot avslag mot tilläggsyrkandet och finner att fullmäktige beslutat att avslå tilläggsyrkandet. Votering begärs och verkställs. Utav totalt 50 ledamöter så röstar 26 ledamöter ja till att avslå tilläggsyrkandet, 22 ledamöter nej för att bifalla tilläggsyrkandet och 2 ledamöter avstår från att rösta. Ordföranden finner därmed att fullmäktige beslutat att avslå tilläggsyrkandet. Voteringsdetaljer: Monica Jacobsson (S) Ja Mona Davik (S) Ja Kent Karlsson (SD) Avstår Kerstin Almén (S) Ja Peter Kärnström (S) Ja Ulf Gillström (S) Ja Kommunfullmäktige Jim Edsvik (S) Ja Stefan Wigö (S) Ja Maria Hagström (MP) Avstår Jonny Bratberg (M) Nej Jonas Klang (M) Nej Robert Sten (S) Ja Darlene Kärnström (S) Ja Per-Ola Grönberg (L) Ja Patrick Sjöstedt (L) Ja Kerstin Nyström Hedvall (C) Ja Maria Persson (C) Ja Johan Raumer (M) Nej Lena Åman (S) Ja Carina Westerberg (S) Ja Margareth Söderlund (V) Ja Zaradesht Bekir (V) Ja Maria Lindroth (V) Ja Rebekka Markström (KD) Nej Jeanette Forsén (KD) Nej David De la Rosa (M) Nej Birgitta Johansson (S) Ja Lars Haglund (S) Ja Mikael Berg (S) Ja Mattias Strandberg (SD) Nej Agneta Bär (SD) Nej Mats Westergren (SD) Nej Magnus Isomäki (M) Nej Ann-Christine Lüdke (M) Nej Lena Erixon (S) Ja Kommunfullmäktige Renate Almén (S) Ja Tommy Jackson (SD) Nej Staffan Jönsson (SD) Nej Erik Åberg (SD) Nej Mats Hansson (SD) Nej Per Kihlgren (SD) Nej Olov Göransson (M) Nej Per-Ewert Olsson Björk (C) ersatt av Jenny Karlsson (C) Ja Andreas Broström (V) ersatt av Mats Persson (V) Ja Lars Åresund (M) ersatt av Riitta-Liisa Björk (M) Nej Märta Bergström (M) ersatt av Jan De la Rosa (M) Nej Fredric Bergstedt (S) ersatt av Gunilla Gillström (S) Ja Kalle Olsson (SD) ersatt av Rickard Norberg (SD) Nej Jesper Björk (SD) ersatt av Eva Nikolaisen (SD) Nej Reservationer: Rebekka Markström (KD) Jeanette Forsén (KD) Rickard Norberg (SD) Riitta-Liisa Björk (M) Jonny Bratberg (M) Per Kihlgren (SD) Johan Raumer (M) Tommy Jackson (SD) Jonas Klang (M) David De la Rosa (M) Olov Göransson (M) Mats Hansson (SD) Magnus Isomäki (M) Kommunfullmäktige Protokollsutdrag skickas till HR-chef Omsorgschef Skolchef Servicechef Kommunfullmäktige

§ 100 Riktlinje för registerkontroller av personer med ledande befattning i Sandvikens kommun Diarienummer KS2026/179 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Plan för registerkontroller av personer med ledande befattning i Sandvikens kommun. Sammanfattning av ärendet Den 1 mars 2026 trädde lag (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner i kraft. Lagen är dispositiv, vilket innebär att kommunen får göra en registerkontroll enligt den lagen men måste inte. Registerkontroll får göras av till tjänster med en ledande befattning eller annan befattning som är av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. Syftet med planen är att ge nämnderna, såsom företrädare för arbetsgivaren Sandvikens kommun, underlag i sin bedömning av vilka tjänster som kan anses vara av ledande befattning liksom av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. Ärendet Som anförts ovan är den nya lagen dispositiv; kommunen får men måste inte göra registerkontroller av personer med en ledande befattning eller av tjänster som är av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag. Den nya lagen är också subsidiär. Det betyder att den inte ska tillämpas om registerkontroll görs enligt någon annan lag. Ett exempel är tjänstemän med placering i säkerhetsklass. Dessa tjänsteman kan ha en ledande befattning men då registerkontroll sker enligt säkerhetsskyddslagen ska den nya lagen alltså inte tillämpas. Syftet med planen är att lämna upplysningar till nämnderna om hur en nämnd kan avgöra om en tjänst är av ledande befattning eller väsentligt för kommunens uppgifter att fullgöra sitt uppdrag. Målet är att möjliggöra registerkontroller på ett välgrundat sätt och med beaktande av den personliga integriteten. I vissa verksamheter kan enskilda handläggare omfattas av lagen medan det i andra verksamheter saknas skäl att göra en sådan kontroll. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, KS2026/179 Kommunfullmäktige Plan för registerkontroller av personer med ledande befattning i Sandvikens kommun Kommunstyrelsen 2026-05-19 § 118 Protokollsutdrag skickas till Samtliga nämnder Kommunfullmäktige

§ 101 Fotbollsarena och fortsatt utvecklingsarbete på Jernvallenområdet Diarienummer KS2026/327 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Jernvallens A-plan ska anpassas för att motsvara gällande krav på en fotbollsarena för stadigvarande seriespel i Superettan för herrar samt Allsvenskan för damer 2. godkänna utökning av investeringsram på 35 miljoner kr under år 2026, ansvar 531000, projekt 9634 3. beloppet läggs till i kommunens investeringsplan för 2026, höstjustering 4. uppdra åt kommunstyrelsen och dess förvaltning att genomföra investeringen och nödvändiga åtgärder med igångsättning snarast möjligt 5. övrigt utvecklingsarbete för Jernvallenområdet i enlighet med tidigare framtagen masterplan (Utredning: Utveckling av Jernvallenområdet), ska löpa på i den takt som medges med hänsyn till besluten enligt punkterna 1 – 4 Sammanfattning av ärendet Bakgrund I november 2024 beslutade kommunfullmäktige om inriktningsbeslut för utveckling av Jernvallenområdet. Då uppdrogs kommunstyrelsen att arbeta fram ett förslag till budget och finansiering för beslut inom ramen för ordinarie budgetprocess. En långsiktig inriktning för Jernvallenområdet beslutades sedan i mars 2025 av fullmäktige, med flera utgångspunkter för kommunens ambitioner med området. Specifikt angavs att ambitionsnivån för en ny fotbollsarena som mest ska omfatta motsvarande det som benämns som ”Superettan plus” i utredningen (Utveckling av Jernvallenområdet), vilket innebär att möjligheter till allsvensk fotboll på Jernvallen inte kan garanteras. Identifierade risker och prioriteringsfrågor hanteras i samband med fortsatt budgetprocess. Resultat av fortsatt utredningsarbete rörande fotbollsarena Tekniska kontoret har sedan fullmäktiges beslut genomfört fortsatt utredningsarbete med fokus på lösningar för en fotbollsarena på Kommunfullmäktige Jernvallenområdet som motsvarar gällande krav för fotboll på nivån Superettan för herrar och Allsvenskan för damer. Genom att utgå från den befintliga A-plan som grund finns möjlighet att etablera en permanent och dispensfri arenakonstruktion för Superettan herrar och Damallsvenskan, som uppfyller de krav och kriterier som Svenska Fotbollsförbundet ställer. Denna lösning innebär en ambitionsnivå som utesluter spel i Allsvenskan för herrar. En ombyggnation och anpassningar vid A-plan gör att många delar av den befintliga anläggningen kan fortsätta att nyttjas, vilket gör den föreslagna lösningen kostnadseffektiv i förhållande till byggande av en helt ny arena på annan plats. I utredningsarbetet har övergripande planering, tidplan och kostnadskalkyl tagits fram. Givet att beslut om igångsättning fattas senast i juni kan projektarbetet starta omedelbart, med upphandling och byggstart under hösten 2026. Detta skulle, om allt löper utan större komplikationer, möjliggöra för spel i herrarnas Superettan redan i maj 2027. Ekonomi - investering Med den föreslagna lösningen kommer ett investeringsbeslut behöva fattas som omfattar 35 miljoner kronor. I denna summa ingår även 700 000 kr som behöver tas av Sandvikens Specialfastigheter AB. Investeringsmedlen kommer användas för att göra de om- och tillbyggnationer, anpassningar och anslutningar som krävs. De mest kostsamma delarna som ingår utifrån gällande krav är byggnationen av en ny läktare med tillhörande kiosker, toaletter och ett mediatorn. Det är viktigt att poängtera att kalkylen är en uppskattning från kommunen och inte den slutliga kostnaden. Slutliga kostnader kommer att kunna framgå efter genomförd upphandling. Med anledning av att upphandling ska genomföras är det heller inte möjligt i nuläget att redovisa kalkylerna i detalj eftersom dessa utgör arbetsmaterial som inte ska offentliggöras, eftersom de då stör upphandlingsprocessen. Fortsatt arbete för utveckling av Jernvallenområdet Fotbollsarenan är en del av pågående utvecklingsarbete för Jernvallenområdet. Med detta förslag kommer den delen vara löst, men många andra utvecklingsområden kvarstår att utreda och jobba vidare med. Byggarbetet på nuvarande A-plan kommer att kräva stort fokus under för hela byggprojekt-perioden. Därför behöver det fortsatta arbetet för utveckling av Jernvallenområdet i övrigt anpassas i den takt och omfattning som medges utifrån de resurser som finns att tillgå på tekniska kontoret under byggprojektet av fotbollsarenan. Utvecklingen av Jernvallenområdet Kommunfullmäktige bör ske metodiskt med beslut som stöds av genomarbetade fördjupade utredningar. Beslutsunderlag Rapport: Utredning - Utveckling av Jernvallenområdet (inklusive bilagor), 2024-11-22, dnr KS2023/650 Kommunfullmäktige, 2024-11-11, § 157 Inriktningsbeslut för utveckling av Jernvallenområdet, dnr KS2023/650 Kommunfullmäktige 2025-03-17, § 29 Långsiktig inriktning för Jernvallenområdet, dnr KS2023/650 Tjänsteskrivelse ”Fotbollsarena och fortsatt utvecklingsarbete på Jernvallenområdet”, 2026-05-08, dnr KS2026/327 Kommunstyrelsen 2026-05-19 § 114 Yrkanden Peter Kärnström (S) yrkar bifall till liggande förslag. Yttranden Patrick Sjöstedt (L), Peter Kärnström (S), Maria Hagström (MP), Jeanette Forsén (KD) och Maria Lindroth (V). Beslutsordning Reservationer: Rebekka Markström (KD) Protokollsutdrag skickas till Kommundirektör Tekniska kontoret Kommunikationskontoret Kommunfullmäktige

§ 102 Befolkningsprognos 2026 Diarienummer KS2026/311 Beslut Kommunfullmäktige beslutat att: 1. Fastställa Befolkningsprognos 2026. 2. Befolkningsprognosen ska ligga till grund för beräkning av kommunens budgetramar 2027. 3. Befolkningsprognosen utgör en gemensam planeringsgrund för kommunkoncernens verksamhet under åren 2027–2029. Sammanfattning av ärendet För att ha en gemensam utgångspunkt för all planering i Sandvikens kommun och dess bolag finns årligen framtagen befolkningsstatistik och reviderad befolkningsprognos. Befolkningsprognosen ska utgöra underlag för långsiktig planering i hela kommunkoncernen. Den årliga revideringen av befolkningsprognosen syftar till att ha en uppdaterad framtidsbild av befolkningsutvecklingen. En alltför optimistisk prognos riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola, en alltför negativ prognos andra sidan riskerar att fördröja viktiga beslut. En befolkningsprognos har högst träffsäkerhet under de första prognosåren, därefter ökar svårigheten i att bedöma hur befolkningen förändras. Befolkningsprognosens osäkerhet är som högst i slutet av prognosperioden, därför ska de senare åren ses mer som en överblick av befolkningsutvecklingens riktning. Befolkningen i Sandvikens kommun prognostiseras att vid utgången av år 2026 uppgå till cirka 37 700 invånare vilket innebär en befolkningsminskning på ungefär 320 personer jämfört med året innan. Beslutsunderlag Dnr KS2026/311 Befolkningsprognos 2026 Dnr KS2026/311 Tjänsteskrivelse Befolkningsprognos år 2026 Kommunstyrelsen 2026-05-19 § 121 Yrkanden Peter Kärnström (S) yrkar bifall. Kommunfullmäktige Yttranden Magnus Isomäki (M) och Peter Kärnström (S). Protokollsutdrag skickas till Samtliga nämnder och bolag Kommundirektör Chef för kommunledningskontoret Ekonomichef Teknisk chef Kommunfullmäktige

§ 103 Preliminära budgetramar för 2027-2029, drift och investeringar Diarienummer KS2026/257 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa preliminära budgetramar för åren 2027 till 2029. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har sammanställt ett preliminärt förslag till budgetramar för åren 2027–2029, både samlat och per nämnd. Budgetläget för Sandvikens kommun påverkas av utvecklingen i en oförutsägbar omvärld. Pensionskostnaderna bedöms öka endast marginellt de kommande åren. Finansnettot beräknas minska 2027 till följd av förändrad ränta på pensionsavsättningen, och öka 2028–2029 av samma anledning i kombination med ökade investeringar. Internräntan för åren 2026–2028 beräknas till 2,75 procent. Det preliminära investeringsutrymmet uppgår till 332,8 miljoner kronor 2027, 360,5 miljoner kronor 2028 och 334,3 miljoner kronor 2029. Beslutsunderlag Bilaga 1, Ekonomisk ram 2027-2029 Bilaga 2, Ram per nämnd 2027-2029 Kommunstyrelsen 2026-05-19 § 122 Yrkanden Peter Kärnström (S), Maria Persson (C), Kerstin Almén (S), Per-Ola Grönberg (L), Jenny Karlsson (C), Gunilla Gillström (S), Lena Erixon (S), Lars Haglund (S) och Ulf Gillström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Jonny Bratberg (M), Per Kihlgren (SD), Jeanette Forsén (KD), Erik Åberg (SD), Magnus Isomäki (M) och Riitta-Liisa Björk (M), yrkar bifall till oppositionens rambudgetförslag. Yttranden Peter Kärnström (S), Maria Persson (C), Kerstin Almén (S), Per-Ola Grönberg (L), Jonny Bratberg (M), Per Kihlgren (SD), Jeanette Forsén (KD), Jenny Karlsson (C), Erik Åberg (SD), Magnus Isomäki (M), Gunilla Kommunfullmäktige Gillström (S), Maria Hagström (MP), Maria Lindroth (V), Anna-Mia Ericsson Lindelöf (S), Lena Erixon (S), Jim Edsvik (S), Robert Sten (S), Lars Haglund (S), Ulf Gillström (S), Riitta-Liisa Björk (M), Rebekka Markström (KD) och Mats Westergren (SD). Beslutsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut. Kommunstyrelsens och de styrandes rambudgetförslag samt oppositionens rambudgetförslag. Ordföranden ställer de mot varandra och finner att fullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens rambudgetförslag. Votering begärs och verkställs. Av totalt 50 ledamöter röstar 27 ledamöter ja för kommunstyrelsens rambudget och 23 ledamöter röstar nej för oppositionens rambudgetförslag. Ordföranden finner att Kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens rambugdetförslag. Voteringsdetaljer: Monica Jacobsson (S) Ja Mona Davik (S) Ja Kent Karlsson (SD) Nej Kerstin Almén (S) Ja Peter Kärnström (S) Ja Ulf Gillström (S) Ja Jim Edsvik (S) Ja Stefan Wigö (S) Ja Maria Hagström (MP) Ja Jonny Bratberg (M) Nej Jonas Klang (M) Nej Robert Sten (S) Ja Darlene Kärnström (S) Ja Per-Ola Grönberg (L) Ja Patrick Sjöstedt (L) Ja Kerstin Nyström Ja Hedvall (C) Kommunfullmäktige Maria Persson (C) Ja Johan Raumer (M) Nej Lena Åman (S) Ja Margareth Söderlund Ja (V) Zaradesht Bekir (V) Ja Maria Lindroth (V) Ja Rebekka Markström Nej (KD) Jeanette Forsén (KD) Nej David De la Rosa (M) Nej Birgitta Johansson (S) Ja Lars Haglund (S) Ja Mikael Berg (S) Ja Mattias Strandberg Nej (SD) Agneta Bär (SD) Nej Mats Westergren (SD) Nej Magnus Isomäki (M) Nej Ann-Christine Lüdke Nej (M) Lena Erixon (S) Ja Renate Almén (S) Ja Tommy Jackson (SD) Nej Staffan Jönsson (SD) Nej Erik Åberg (SD) Nej Mats Hansson (SD) Nej Per Kihlgren (SD) Nej Olov Göransson (M) Nej Kommunfullmäktige Per-Ewert Olsson Ja Björk (C) ersatt av Jenny Karlsson (C) Andreas Broström (V) Ja ersatt av Mats Persson (V) Lars Åresund (M) Nej ersatt av Riitta-Liisa Björk (M) Märta Bergström (M) Nej ersatt av Jan De la Rosa (M) Fredric Bergstedt (S) Ja ersatt av Gunilla Gillström (S) Carina Westerberg (S) Ja ersatt av Signe Brockman (S) Kalle Olsson (SD) Nej ersatt av Rickard Norberg (SD) Jesper Björk (SD) Nej ersatt av Eva Nikolaisen (SD) Therese Johansson Nej (SD) ersatt av Agneta Westergren (SD) Reservationer: Rebekka Markström (KD) Johan Raumer (M) David De la Rosa (M) Mattias Strandberg (SD) Rickard Norberg (SD) Tommy Jackson (SD) Jeanette Forsén (KD) Kommunfullmäktige Riitta-Liisa Björk (M) Erik Åberg (SD) Eva Nikolaisen (SD) Jonny Bratberg (M) Per Kihlgren (SD) Mats Hansson (SD) Magnus Isomäki (M) Staffan Jönsson (SD) Jonas Klang (M) Ann-Christine Lüdke (M) Kent Karlsson (SD) Olov Göransson (M) Jan De la Rosa (M) Protokollsutdrag skickas till Torbjörn Matsson, Ekonomichef Anette Olsson, Chef ekonomiservice / budgetekonom Kommunfullmäktige

§ 104 Svar på interpellation från Rebekka Markström (KD) om beredskapslager och lokal försörjningsberedskap Diarienummer KS2026/198 Sammanfattning av ärendet Interpellation - Beredskapslager och lokal försörjningsberedskap för civilsamhället i Sandvikens kommun Omvärldsläget i Europa har förändrats och frågor om krisberedskap och civilt försvar har blivit allt viktigare. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppmanar både myndigheter och invånare att stärka sin beredskap för kriser och samhällsstörningar. Kommunerna har en viktig roll i detta arbete. Samtidigt visar erfarenheter från bland annat pandemin, extrema väderhändelser och olika typer av samhällsstörningar att samhällets sårbarhet ofta blir tydlig först när något inträffar. Vid längre strömavbrott, störningar i transporter eller andra kriser kan tillgången till viktiga förnödenheter snabbt bli begränsad. I sådana situationer kan behov uppstå av exempelvis dricksvatten, enklare livsmedel, värmeutrustning, belysning eller andra grundläggande resurser. Många hushåll har i dag begränsade möjligheter att klara sig längre perioder utan el eller fungerande samhällsservice. Samtidigt vet vi att ett robust samhälle byggs i samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället. Frivilligorganisationer, trossamfund och andra ideella aktörer spelar ofta en mycket viktig roll vid kriser genom att stödja människor lokalt. Mot denna bakgrund väcks frågan om hur Sandvikens kommun arbetar med den lokala försörjningsberedskapen för civilsamhället och om det finns planer på att stärka denna, exempelvis genom någon form av beredskapslager eller liknande resurs. Mot bakgrund av detta vill jag fråga ansvarigt kommunalråd: 1. Hur ser Sandvikens kommuns arbete ut idag när det gäller lokal försörjningsberedskap och stöd till civilsamhället vid kriser, exempelvis längre strömavbrott eller andra samhällsstörningar? 2. Finns det i dagsläget planer eller pågående arbete kring att etablera någon form av kommunalt beredskapslager eller motsvarande resurs? 3. Hur ser kommunen på möjligheten att i samverkan med civilsamhället och frivilligorganisationer stärka den lokala krisberedskapen för invånarna? Kommunfullmäktige 4. Bedömer kommunen att nuvarande beredskap är tillräcklig för att kunna stödja invånare och civilsamhälle vid mer omfattande samhällsstörningar? Rebekka Markström, Ledamot (KD), Sandvikens kommun, 2026-03-10 Interpellationssvar Interpellation Beredskapslager och lokal försörjningsberedskap för civilsamhället i Sandvikens kommun Omvärldsläget i Europa har förändrats och frågor om krisberedskap och civilt försvar har blivit allt viktigare. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppmanar både myndigheter och invånare att stärka sin beredskap för kriser och samhällsstörningar. Kommunerna har en viktig roll i detta arbete. Samtidigt visar erfarenheter från bland annat pandemin, extrema väderhändelser och olika typer av samhällsstörningar att samhällets sårbarhet ofta blir tydlig först när något inträffar. Vid längre strömavbrott, störningar i transporter eller andra kriser kan tillgången till viktiga förnödenheter snabbt bli begränsad. I sådana situationer kan behov uppstå av exempelvis dricksvatten, enklare livsmedel, värmeutrustning, belysning eller andra grundläggande resurser. Många hushåll har i dag begränsade möjligheter att klara sig längre perioder utan el eller fungerande samhällsservice. Samtidigt vet vi att ett robust samhälle byggs i samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället. Frivilligorganisationer, trossamfund och andra ideella aktörer spelar ofta en mycket viktig roll vid kriser genom att stödja människor lokalt. Mot denna bakgrund väcks frågan om hur Sandvikens kommun arbetar med den lokala försörjningsberedskapen för civilsamhället och om det finns planer på att stärka denna, exempelvis genom någon form av beredskapslager eller liknande resurs. Mot bakgrund av detta vill jag fråga ansvarigt kommunalråd: 1. Hur ser Sandvikens kommuns arbete ut idag när det gäller lokal försörjningsberedskap och stöd till civilsamhället vid kriser, exempelvis längre strömavbrott eller andra samhällsstörningar? Svar Kommunfullmäktige Sandvikens kommun samarbetar med civilsamhället i flera beredskapsfrågor och försöker att prioritera möten med olika aktörer (intresseorganisationer, trossamfund, föreningar och frivilliga försvarsföreningar). Kommunen träffar regelbundet Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Frivilliga Resursgruppen (FRG), och har även haft möten med bl.a. Civilförsvarsföreningen, Svenska Kyrkan och Pensionärernas Riksförbund de senaste månaderna. Kommunen stöttar civilsamhället genom information och kunskapshöjning i beredskapsfrågor. Det finns i nuläget ingen särskild finansiering som utgår till kommunerna för att de i sin tur ska stötta civilsamhället vid kriser. Civilsamhället är däremot en central resurs i det svenska krisberedskaps- och totalförsvarssystemet. Utgångspunkten i krisberedskap är att hela samhället gemensamt tar ansvar. Kommunen har ett särskilt ansvar för att äldreomsorg, skola, vattenförsörjning, väghållning, snöröjning, etc. fungerar även under större samhällsstörningar. Det vill säga att de personer och grupper som är beroende av kommunens omsorg i vardagen ska kunna förlita sig på att kommunen omhändertar deras behov även i kris. Civilsamhället, företag och andra verksamheter har ett stort ansvar för sin egen beredskap. Det ansvaret gäller även enskilda personer, vilket är anledningen till att broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” skickats ut till alla hushåll. Svensk beredskap bygger på att de flesta av oss behöver kunna klara oss själva i minst en vecka vid exempelvis längre strömavbrott, avbrott i dricksvattenförsörjningen och liknande händelser. Det är väldigt viktigt för vår gemensamma beredskap att alla parter har förståelse för sin del i helheten och sin roll i beredskapssystemet. 2. Finns det i dagsläget planer eller pågående arbete kring att etablera någon form av kommunalt beredskapslager eller motsvarande resurs? Svar Utgångspunkterna för totalförsvaret 2025–2030 är bland annat att kommunerna ska kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner med egna resurser i minst två veckor, trots bristande information och svåra förhållanden. Från januari 2027 är kommuner skyldiga att lagerhålla sjukvårdsprodukter motsvarande en månads normalförbrukning. Detta är, i nuläget, även utgångspunkterna för det pågående beredskapsarbetet i Sandvikens kommun. Kommunfullmäktige 3. Hur ser kommunen på möjligheten att i samverkan med civilsamhället och frivilligorganisationer stärka den lokala krisberedskapen för invånarna? Svar Vi ser positivt på möjligheten att samverka med framför allt frivilligorganisationer men även andra delar av civilsamhället, eftersom kommunen kan behöva förstärkning i utsatta lägen. I Sandviken finns en etablerad Frivillig Resursgrupp (FRG) som kommunen sedan länge har ett samarbete med. I den senaste samhällsstörningen som orsakades av stormarna Johannes och Anna startades så kallade trygghetspunkter upp i Storvik, Järbo och Årsunda i samarbete med föreningar och privatpersoner. Kommundialoger med föreningslivet kommer att genomföras i ett antal kommundelar under maj, med utgångspunkt i lokalsamhället och vår gemensamma beredskap. 4. Bedömer kommunen att nuvarande beredskap är tillräcklig för att kunna stödja invånare och civilsamhälle vid mer omfattande samhällsstörningar? Svar Kommunens beredskap för omfattande samhällsstörningar bedöms som god, även om det finns utvecklingsområden. En åtgärd att arbeta vidare med är förberedelser för bemannade samlingsplatser, så kallade trygghetspunkter. Dessa ska gärna vara utpekade och utrustade på förhand i syfte att erbjuda fler kommuninvånare möjlighet att få värme, information, något att dricka och äta, möjlighet att ladda elektronik, etc. Hur väl kommunen klarar allvarligare händelser är sammankopplat med kommuninvånarnas och olika verksamheters egen beredskap. När det gäller den mer långtgående beredskapen inom ramen för totalförsvaret behöver vi i Sandvikens kommun, liksom andra kommuner i stort, bygga förmåga och motståndskraft över tid. Yttranden Rebekka Markström (KD), Peter Kärnström (S), Jonny Bratberg (M), Jeanette Forsén (KD), Olov Göransson (M), Riitta-Liisa Björk (M) och Maria Hagström (MP). Kommunfullmäktige

§ 105 Svar på interpellation från Jonny Bratberg (M) gällande de ekonomiska konsekvenserna för invånarna pga. tvångsanslutningar till VA-nätet Diarienummer KS2026/266 Sammanfattning av ärendet Interpellation till ansvarigt kommunalråd gällande de ekonomiska konsekvenserna för invånarna pga. tvångsanslutningar till VA-nätet. I Sandviken driver den politiska minoriteten med stöd av vänsterpartiet en linje där hushåll i områden som Norrbro och Högbo, ska tvingas att ansluta sig till det kommunala VA-nätet oavsett vilja, behov eller befintliga fungerande lösningar. Det är därför viktigt att tydliggöra en avgörande aspekt som alltför ofta utelämnas i debatten. VA-systemet i Sandviken bygger på ett VA-kollektiv. Det innebär att kostnaderna inte stannar enbart hos de direkt berörda utan fördelas på samtliga anslutna hushåll i VA-nätet. När kommunen nu planerar investeringar i storleksordningen 500 miljoner kronor för dessa utbyggnader och tvångsanslutningar, är det inte bara de enskilda fastighetsägarna i Norrbro och Högbo som påverkas. Kostnaden kommer i praktiken att bäras av hela VA-kollektivet. Det betyder att alla som är anslutna till det kommunala VA-nätet får vara med och betala, oavsett om man bor i villa, radhus, bostadsrätt eller hyresrätt. Även hyresgäster i det kommunala bostadsbolaget Sandvikenhus påverkas, genom ökade avgifter som i förlängningen riskerar att slå direkt mot hyrorna. Med andra ord, detta är inte bara en fråga för några få områden. Det är en kostnadsökning för alla hushåll med kommunalt vatten i hela kommunen. Vi moderater menar att detta gör frågan än mer allvarlig. Det handlar inte längre bara om tvång mot enskilda utan om en politik där alla invånare tvingas vara med och finansiera investeringar som många varken efterfrågar eller har nytta av. Detta väcker också grundläggande frågor om rättvisa, prioriteringar och ansvarstagande. Är det rimligt att hela VA-kollektivet ska bära kostnaden för politiska beslut som möter så starkt motstånd bland medborgarna? Och är det verkligen försvarbart att riskera höjda avgifter och hyror för alla invånare i en tid när många redan kämpar med sin ekonomi? Moderaterna menar att svaren är ”nej”! Kommunfullmäktige Mot bakgrund av detta vill jag fråga: 1. Hur avser kommunstyrelsens ordförande att säkerställa att kostnaderna för VA anslutningar inte blir orimligt höga för enskilda hushåll? 2. Har kommunen gjort någon konsekvensanalys av hur dessa beslut påverkar hushållens ekonomi och fastighetsvärden? 3. Vilket ansvar tar kommunen för de hushåll som idag är anslutna till VA- nätet och som riskerar att få sin privatekonomi kraftigt försämrad till följd av dessa beslut? Sandviken den 8 april 2026, Jonny Bratberg, Moderaterna i Sandviken Svar på interpellation När kommunen konstaterat i sin behovsutredning att kriterierna i 6 § LAV är uppfyllda, finns det inte utrymme att hänvisa till kostnader för VA‑kollektivet. Behovsutredningen är den avgörande prövningen – när den visar att vattentjänster behövs av hälsoskydds‑ eller miljöskäl inträder en tvingande skyldighet för kommunen att ordna VA. Kostnadsargument kan därför inte användas för att undvika denna skyldighet. Lagstiftaren har uttryckligen placerat alla ekonomiska överväganden i taxereglerna, inte i behovsbedömningen. Att trots en fastställd behovsbild hänvisa till kostnader strider mot både lagens syfte och rättspraxis. När behovet är konstaterat är frågan avgjord – kommunen ska ordna vattentjänster, och kostnaderna hanteras genom taxan, inte genom att avstå från utbyggnad. Med det sagt, är det ändå viktigt att rättatill en missuppfattning som spridits, där investeringskostnaden för anslutning av områdena Norrbro och Högbo felaktigt anges till 500 miljoner kronor. Den faktiska uppskattade kostnaden ligger betydligt lägre, för Högbo och Norrbro. Den kommunala VA-taxan bygger på en princip där kostnaderna för anslutningar fördelas mellan anläggningsavgift och brukningsavgift. Anläggningsavgiften som fastighetsägare betalar vid anslutning täcker en del av de direkta kostnaderna för just deras anslutning. Resten av kostnaderna fördelas på hela VA-kollektivet via brukningsavgiften. Den beräknade ökningen i brukningsavgift till följd av dessa anslutningar uppskattas till omkring 40 kronor +- 10 kronor (30-50) kronor per månad. Att felaktigt ange en siffra om 500 miljoner kronor riskerar att skapa onödig oro och missförstånd bland invånarna i kommunen. Kommunens uppdrag är att se till att vattentjänsterna är hållbara och säkra enligt gällande lagstiftning. Kommunfullmäktige 1. Hur avser kommunstyrelsens ordförande att säkerställa att kostnaderna för VA-anslutningar inte blir orimligt höga för enskilda hushåll?Att ingå i ett kommunalt VA-kollektiv innebär en trygghet gällande vattenförsörjning och avloppshantering, då det är en lagstadgad verksamhet som vilar på principen om självkostnad. Det innebär att fastighetsägare är del av en gemenskap som finansierar infrastrukturen, där avgifterna inte får överstiga vad verksamheten faktiskt kostar. Va-huvudmannens initiala bedömning av kostnaden för anslutning ligger betydligt lägre än de 500 miljoner kronor som anges interpellationens text. I tidiga skeden är uppskattningar förenligt med osäkerheter men va- huvudmannens bedömning får antas vara den närmast rimliga i detta skede. 2. Har kommunen gjort någon konsekvensanalys av hur dessa beslut påverkar hushållens ekonomi och fastighetsvärden? Behovsbedömningarna har visat på att det med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön behöver ordnas allmän försörjning av vatten och avlopp i de områden frågeställaren angett och behovet kan inte tillgodoses genom en enskild anläggning. Därav har kommunen en skyldighet enligt 6 § lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, att 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Hur mycket värdet på varje enskild fastighet kan tänkas förändras som en effekt av anslutning till allmän va-anläggning blir högst spekulativt och det är heller inte beslutsgrundande enligt 6 § lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Allmän VA-försörjning kan höja fastighetsvärdet men bostadsmarknaden är dynamisk och fastighetsvärdet beror på många faktorer och rådande trender. 3. Vilket ansvar tar kommunen för de hushåll som idag är anslutna till VA-nätet och som riskerar att få sin privatekonomi kraftigt försämrad till följd av dessa beslut? Va-taxan ska vara självkostnadsbaserad, vilket betyder att den endast får täcka kostnaderna för att ordna och driva de allmänna va-anläggningarna. Enligt 31 § lagen om allmänna vattentjänster framgår att avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas skäligt och rättvist. Den beräknade ökningen i brukningsavgift till följd av dessa anslutningar uppskattas till i genomsnitt omkring i 40 kronor plus minus 10 kronor per månad, (30-50) kronor. - Peter Kärnström Kommunfullmäktige Yttranden Jonny Bratberg (M), Peter Kärnström (S), Per Kihlgren (SD), Jeanette Forsén (KD), Erik Åberg (SD), Maria Hagström (MP), Magnus Isomäki (M), Olov Göransson (M) och Kerstin Almén (S). Kommunfullmäktige

§ 106 Fråga från Maria Hagström (MP) gällande avverkning av naturskog Diarienummer KS2026/369 Sammanfattning av ärendet Fråga gällande avverkning av naturskog Skogen är värdefull ur så många aspekter. Miljöpartiet vill se en levande skog full av biologisk mångfald. Där ett variationsrikt skogsbruk är lönsamt, men där skogen också stöttar flera olika typer av hållbara företag, även inom besöksnäringen. En skog som människor vill uppleva och njuta av, en plats där vi laddar batterier och sänker stressnivåer, njuter av rekreation och motion, en källa till hälsa. Många fågelarter i Europa har under det senaste århundrandet minskat kraftigt i antal. Ett exempel i Sverige är pärlugglan som tidigare var Sveriges vanligaste uggla, men vars förekomst har minskat med 50 procent de senaste tio åren och gått från Sveriges vanligaste uggla till starkt hotad. Fjällugglan och tornugglan anses som nationellt utdöda. Anledningen till olika fåglars försvinnande är bland annat förstörelse av deras livsmiljöer genom skogsbruk, men också miljögifter och klimatförändringar. Nu har ytterligare 2 områden av naturskog avverkats i Sandvikens kommun kring Nyhem (Sandviken Säveränge 3:12 område 9) och Svibacka (Sandviken, Östanbyn 12:13). Varav den ena ägs av Sandvikens kommun. - Varför har denna för såväl biologisk mångfald som rekreation viktiga skog avverkats? - Har kommunen inventerat känsliga arter innan avverkning? - Hur säkerställer man att man inte avverkar gammal, känslig skog? Maria Hagström Frågan besvaras muntligen på mötet av Maria Persson (C), kommunalråd. Kommunfullmäktige

§ 107 Fråga från Magnus Isomäki (M) om minskning av kommunens sociala kostnad Diarienummer KS2026/381 Sammanfattning av ärendet Fråga till ansvarigt kommunalråd om minskning av kommunens sociala kostnader Kommunstyrelsens ordförande rekommenderade Individ och Familjeomsorgsnämnden (IFO) att ta fram en hemställan avseende hur Sandvikens kommun ska minska sina sociala kostnader. Detta hände under 2024. Företrädare för socialdemokraterna har vid ett kommunfullmäktige i december 2024 korrekt hävdat att IFO fattade beslut om hemställan men missade i samma mening att rekommendationen kom ifrån kommunstyrelsens ordförande. Oavsett så har Individ och Familjeomsorgsnämnden sedan 2024 minskat sina underskott och sänkt sina kostnader i synnerhet placeringskostnader inom barn & ungdomsverksamheten. Nämnden hade under förra året haft en ekonomi i balans och för året 2026 visar prognosen en väldigt nära ekonomi i balans med tanke på förra mandatperiodens gigantiska underskott. Med anledning av den resa som Individ och Familjeomsorgsnämnden har gjort och den hemställan som författats, har jag följande frågor till ansvarigt kommunalråd: 1. Hur har kommunen som helhet arbetat med att minska de sociala kostnaderna i Sandviken Kommun? 2. Sedan 2024, hur har det tydliggjorts vilka nämnder och bolag samt hur de ska samarbeta för att minska de sociala kostnaderna? 3. När kommer en uppföljning att ske om hur hemställan har minskat kommunens sociala kostnader? 4. Om handlingsplan för att minska de sociala kostnaderna är framtagen, när kommer den att tydliggöras för respektive förvaltning och bolag? Magnus Isomäki, Moderaterna Frågan besvaras muntligen på mötet av Kerstin Almén (S), kommunalråd. Kommunfullmäktige

§ 108 Fråga från Jonny Bratberg (M) gällande rekryteringsmetoder Diarienummer KS2026/382 Sammanfattning av ärendet Skriftlig fråga till någon av kommunalråden angående rekryteringsmetoder i Sandvikens kommun. Aftonbladets granskning 2 juni ”200 sekunder, Testerna” har uppmärksammat allvarliga frågetecken kring användningen av personlighetstester och olika typer av psykologiska bedömningar vid rekryteringar inom offentlig sektor. Granskningen visar att metoder används trots kritik mot bristande vetenskapligt stöd, risk för felbedömningar och bristande transparens. För oss Moderater är det självklart att kommunens rekryteringar ska präglas av professionalism, kompetens och rättssäkerhet. Den som söker arbete i Sandvikens kommun ska kunna känna förtroende för att bedömningar görs sakligt och på objektiva grunder, inte genom metoder vars träffsäkerhet och lämplighet kan ifrågasättas och som riskerar att underminera förtroendet för kommunen som arbetsgivare. Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor: 1. Använder Sandvikens kommun idag personlighetstester eller liknande bedömningsverktyg vid rekrytering av personal och chefer? 2. Hur säkerställer kommunen att de tester och metoder som används har vetenskapligt stöd och inte riskerar att leda till godtyckliga eller diskriminerande bedömningar? 3. Är den styrande minoriteten beredd att initiera en översyn av kommunens rekryteringsprocesser och användningen av personlighetstester mot bakgrund av den kritik som nu framkommit. Sandviken, 2026-06-03, Jonny Bratberg Frågan besvaras muntligen på mötet av Kerstin Almén (S), kommunalråd. Kommunfullmäktige

§ 109 Fråga från Jonny Bratberg (M) gällande detaljplaner för storskolor Diarienummer KS2026/383 Sammanfattning av ärendet Skriftlig fråga till ansvarigt kommunalråd angående hanteringen av detaljplanerna för nya storskolor i Sandvikens kommun I protokollet från Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd den 14 april 2026 antogs detaljplanerna för del av Björksätra och del av Murgården under

§ 110 Fråga från Jonas Klang (M) gällande nya skjutbanor Diarienummer KS2026/384 Sammanfattning av ärendet Skriftlig fråga till ansvarigt kommunalråd gällande skjutbanor I Sandvikens kommun har den tidigare gevärsskyttebanan avvecklats och en ny planering av anläggning har diskuterats. Samtidigt ser vi nu hur frågan om skjutbanor lyfts nationellt, inte minst kopplat till totalförsvar, skytteverksamhet, jägarkårens behov och Sveriges försvarsförmåga. På nationell nivå förs nu diskussioner om behovet av fler och bättre skjutbanor i landet, och flera aktörer har pekat på att hundratals skjutbanor lagts ned de senaste åren samtidigt som behovet ökar. Regeringen och riksdagen har också behandlat frågor som rör skjutbanors betydelse för totalförsvaret och samhällsberedskapen. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor: 1. Vad är den aktuella statusen för arbetet med att etablera den nya skjutbanan i Sandvikens kommun? 2. Avser kommunen att agera skyndsamt i frågan mot bakgrund av regeringens och riksdagens ökade fokus på skjutbanor som en del av Sveriges beredskap och försvarsförmåga? 3. Har kommunen haft någon dialog med berörda skytteföreningar, Försvarsmakten eller andra aktörer kring behovet av en fungerande skjutbana i kommunen? Det vore önskvärt att kommunen tydliggör hur man avser att gå vidare i denna fråga, då tillgången till fungerande skjutbanor är viktig både för föreningslivet, jägare, sportskyttar och samhällets långsiktiga beredskap. Sandviken, 2026-06-03, Jonas Klang Frågan besvaras muntligen på mötet av Peter Kärnström (S), kommunstyrelsens ordförande. Kommunfullmäktige

§ 111 Anmälan av motion från (KD) om Utnyttja det kommunala vetot för Vindkraftsparken Galmsjömyran Diarienummer KS2026/350 Beslut Motion från (KD) om att utnyttja det kommunala vetot för vindkraftsparken Galmsjömyran anmäls och besvaras senast i februari 2027. Kommunfullmäktige

§ 112 Anmälan av interpellation från Maria Hagström (MP) gällande avverkning av naturskog Diarienummer KS2026/370 Beslut Interpellation från Maria Hagström (MP) gällande avverkning av naturskog anmäls och besvaras på sammanträdet i oktober 2026. Kommunfullmäktige

§ 113 Handlingar för kännedom Beslut Kommunfullmäktige har tagit del av följande handlingar för kännedom: Handling för kännedom: Dom i ärende 2881-25 Utökande av verksamhetsområde för dricks- och spillvatten i Gläntan, Sandviken, Diarienummer KS2025/422 Handling för kännedom: Dom i ärende 2882-25 laglighetsprövning om VAutbyggnad i Högbo/Västanåsen mm i Sandvikens kommun, Diarienummer KS2025/431 Handling för kännedom - kommunstyrelsens protokoll 2026-05-19, Diarienummer KS2026/50 Handling för kännedom - Redovisning av ej verkställda beslut inom omsorgsförvaltningen enligt SoL och LSS, Diarienummer KS2026/164 Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: Julie Morrone Datum: 2026-06-11 11:13 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: F8E2ABFB9D9D807EEFFC669A97798154ED1A5EBDA20CB93224C24F067FFEABE7 Namn: MONICA JAKOBSSON Datum: 2026-06-10 13:03 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: F8E2ABFB9D9D807EEFFC669A97798154ED1A5EBDA20CB93224C24F067FFEABE7 Namn: LENA KRISTINA ÅMAN Datum: 2026-06-10 13:27 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: F8E2ABFB9D9D807EEFFC669A97798154ED1A5EBDA20CB93224C24F067FFEABE7 Namn: JEANETTE FORSÉN Datum: 2026-06-10 13:32 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: F8E2ABFB9D9D807EEFFC669A97798154ED1A5EBDA20CB93224C24F067FFEABE7