Nämnd — 16 mars 2026

§ 15 Information om deltagande i SKR:s modellkoncept för jämställdhetsintegrering Sammanfattning av ärendet Patrik Bergman (kommunstrateg) deltar och informerar om Sandviken kommuns deltagande i SKR:s modellkoncept för jämställdhetsintegrering. Kommunfullmäktige

§ 16 Information om nya arvodesbestämmelsen Sammanfattning av ärendet Emmelie Berggren (kommunstrateg) deltar och informerar om processen kring den nya arvodesbestämmelsen som ska upp för beslut senare i dagordningen. Filip Henriksen (kommunjurist) deltar och är tillgänglig för att svara på frågor. Yttranden Jonas Klang (M), Olov Göransson (M) och Rebekka Markström (KD). Kommunfullmäktige

§ 17 Godkännande av dagordning Beslut Dagordningen godkänns med följande ändring, Revidering av bolagsordningar för Sandviken Markförsäljnings AB och Sandvikens Mark Holding AB (KS2026/185) läggs till på dagordningen efter punkten valärenden. Hela fullmäktige är enhälliga i tillägget. Yrkanden Olov Göransson (M) yrkar på att ärendet arvodesbestämmelser, inte ska tas upp på dagordningen med följande motivering: "Yrkande beträffande förslag till beslut vid kommunfullmäktigesammanträdet 2026-03-16 gällande: Ärendet nr 10 om förslag till Nya Arvodesbestämmelser. Yrkande: Ärendet skall i sin helhet förkastas, inte behandlas i någon detaljfråga och avföras från dagordningen alternativt återremitteras till fullmäktiges presidium. Detta då beredningen enligt min uppfattning utförts i strid mot kommunallagens 6 kap. 28§ beträffande ledamöters jäv. Motiv till mitt yrkande: Ärendet har beretts av kommunstyrelsens serviceutskott och beslutats föreslås av kommunstyrelsen till rubricerat kommunfullmäktigesammanträde. Av serviceutskottets fem ordinarie ledamöter är två kommunalråd (ett i opposition), som har fasta arvoden på mer än 70 000 kr/mån, ett kommunalråd som har fast arvode plus mandatarvode på tillsammans mer än 50 000 kr/mån och de övriga två har mandatarvoden på ca 30 000 kr/mån och mer. Detta innebär, att hela serviceutskottet kan anses jävigt då de alla kan påverkas ekonomiskt av det av dem beredda beslutet som ska tas i fullmäktige. Jävsfrågan blir särskilt tydlig då samtliga ledamöter förutsätts och kan antas få fortsätta sina uppdrag även efter valet. I Kommunstyrelsen ingår förutom serviceutskottets fem ledamöter, dess tre ersättare samt ytterligare sju ordinarie ledamöter varav två kommunalråd, ett med fast arvode på mer än 80 000 kr/mån, ett som har mandatarvode på mer än 50 000 kr/mån. Detta medför, när serviceutskottet inkluderas, att en majoritet av kommunstyrelsen blir jävig i beslutet. Enligt jävsregler gäller, att det är tillräckligt att en ledamot i den beslutande församlingen är jävig för att ett beslut ska anses ogiltigt. Detta eftersom den jävige kan påverka de övriga ledamöterna. Kommunfullmäktige Mina ovanstående påpekanden om jäv och oriktig beredning av ärendet har som bakgrund i Kommunallagens kapitel om Jäv i 6 kapitlet 28 § punkt 1: ”En person är jävig, om 1. Han eller hon eller någon närstående är part i ärendet eller antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning.” I kommentarer till denna paragraf anges: ”Regleringen är uttömmande och avser all ärendehantering hos kommunala nämnder, oavsett om det är fråga om ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda eller inte. Det ställs relativt låga krav i fråga om graden av den påverkan som kan förutses och som alltså medför jäv.” (Ur Kommunallagen – En kommentar av Tom Madell och Olle Lundin). Vidare anges i boken, att jävsreglerna gäller för personer som utreder, föredrar, föreslår eller beslutar. Lagen anger, att den som är jävig i ett ärende är skyldig att själv anmäla sig jävig och inte delta i hanteringen. Och som vanligt är alla skyldiga att känna till vad lagen säger. För övrigt är styrelsens uppdrag enligt reglementet att tolka arvodesregler – inte bereda! En illvillig skulle, som jag befarar, kunna tolka kommunstyrelsens/serviceutskottets beredning av ärendet som ett kuppförsök av de jäviga ledamöterna för att gynna sig själva….. Oavsett så är ärendets hantering synnerligen olämpligt med avseende på medborgarnas förtroende för politiken och de förtroendevalda. Gästrike-Hammarby i Sandvikens kommun 2026-03-16 Olov Göransson, Kommunfullmäktigeledamot, Moderat" Yttranden Olov Göransson (M) och Jonas Klang (M). Beslutsordning Ordföranden finner att det finns ett förslag att ärendet Nya arvodesbestämmelser ska vara kvar på dagordningen och ett yrkande på att ärendet inte ska tas upp på dagordningen. Ordföranden ställer förslagen under proposition och finner att Nya arvodesbestämmelser punkt 10 ska vara kvar på dagordningen. Kommunfullmäktige

§ 18 Valärenden Diarienummer KS2026/92 Beslut För kännedom från länsstyrelsen Pär Jansson (S) utses till ersättare i kommunfullmäktige. Avsägelser Kommunfullmäktige godkänner att: Urban Nilsson (M) avsäger sig uppdraget som ledamot i Högbo Bruks AB. Emma Karlsson (M) avsäger sig uppdraget som ersättare i Högbo Bruks AB. Patrick Sjöstedt (L) avsäger sig uppdraget som ledamot i Sandvikenhus AB, Knuten fastigheter HB och Sandtjädern Holding AB. Lars Severin (V) avsäger sig uppdraget som ersättare i omsorgsnämnden. Leif Jönsson (KD) avsäger sig uppdraget som ersättare i omsorgsnämnden. Nora Lundqvist (L) avsäger sig uppdraget som ersättare i Arbetslivsnämnden. Fyllnadsval Kommunfullmäktige utser Urban Nilsson (M) till ersättare i Högbo Bruks AB Emma Karlsson (M) till ledamot i Högbo Bruks AB Deljar Dawood (S) till ersättare i kommunstyrelsen Bajruzin Hadzic (S) till ersättare i Göransson Arena AB. Esbjörn Lindberg (KD) till ersättare i omsorgsnämnden. Björn Andersson (C) till ersättare i kunskapsnämnden. Kommunfullmäktige

§ 19 Sandviken Markförsäljnings AB och Sandvikens Mark Holding AB Diarienummer KS2026/185 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. fastställa bolagsordning för Sandviken Markförsäljnings AB 2. upphäva tidigare fastställd bolagsordning för Sandviken Markförsäljnings AB 3. fastställa bolagsordning för Sandvikens Mark Holding AB 4. upphäva tidigare fastställd bolagsordning för Sandvikens Mark Holding AB Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige fastställde 2026-02-16, KS2025/667, bolagsordning för Sandviken Markförsäljnings AB och Sandvikens Mark Holding AB. De behöver revideras på grund av att intervallet för aktiekapitalet och antal aktier är felaktigt. Revideringen upprättas enligt aktiebolagslagen (2005:551), 3 kap. Revideringen avser bolagsordningarnas §7 aktiekapitalet och §8 antal aktier. Aktiekapital som ändras genom att aktiekapitalet som lägst ska vara 50 000 kr och som högst 200 000 kr, jämfört med tidigare beslutat aktiekapital mellan 50 000 kr - 400 000 kr. Antalet aktier som ändras genom att antal aktier som lägst ska vara 50 och som högst 200, jämfört med tidigare beslutat antal aktier mellan 50 – 400. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige 2026-02-16 §8 Bildande av markförsäljningsbolag, Dnr KS2025/667 Bolagsordning för Sandviken Markförsäljnings AB, 2026-03-05, Dnr KS2025/668 Bolagsordning för Sandvikens Mark Holding AB, 2026-03-05, Dnr KS2025/669 Tjänsteskrivelse Revidering av bolagsordningar för Sandviken Markförsäljnings AB och Sandvikens Mark Holding AB, 2026-03-05, KS2026/185 Kommunfullmäktige Beslutsordning Beslutet är enhälligt av fullmäktige. Protokollsutdrag skickas till Sandvikens Stadshus AB Tekniska kontoret Kommunfullmäktige

§ 20 Svar på motion från (KD) om att starta ett härbärge i Sandvikens kommun Diarienummer KS2025/291 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Sammanfattning av ärendet Motionen föreslår att Sandvikens kommun ska utreda behovet av ett härbärge för personer i akut hemlöshet. Intentionen är att säkerställa att ingen invånare står utan tak över huvudet. Förvaltningen delar motionärens omsorg om utsatta personer, men bedömer att ett traditionellt härbärge inte är en ändamålsenlig insats för Sandviken då det är en reaktiv och kortsiktig åtgärd. Hemlösheten i kommunen är låg och präglas främst av social problematik, beroende och psykisk ohälsa snarare än akut bostadslöshet. Kommunen erbjuder redan flera insatser som möter akuta boendebehov, såsom tillfälliga boenden, lågtröskelboende och boendestöd, samt långsiktiga lösningar genom Bostad Först. Nationella rapporter från Socialstyrelsen, Sveriges Stadsmissioner och SKR visar samstämmigt att härbärgen bör ses som tillfälliga nödlösningar och att kommuner i stället bör prioritera varaktiga bostadslösningar, förebyggande insatser och individuellt anpassat stöd. Ärendet Motionens innehåll Motionären beskriver att Sandviken saknar härbärge och att detta innebär en risk för att personer i akut hemlöshet inte har trygg plats att sova på. Motionären lyfter även fram att flera andra kommuner driver härbärgen i samverkan med ideella aktörer och föreslår att en utredning genomförs för att bedöma om ett härbärge är lämpligt i Sandviken. Hemlöshet – nuläge och begrepp Socialstyrelsen delar in hemlöshet i fyra situationer: 1. Akut hemlöshet Personen saknar bostad för natten och är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller sover utomhus eller i andra tillfälliga miljöer. Kommunfullmäktige 2. Institutionsvistelse och stödboende Personen vistas på institution (exempelvis HVB, SiS, kriminalvård, familjehem) eller stödboende och ska skrivas ut inom tre månader men saknar ordnad bostad. Hit räknas även personer som inte skrivs ut på grund av att bostad saknas. 3. Långsiktiga boendelösningar SoL Personen bor i boendelösning ordnad av socialtjänsten, exempelvis tränings- eller försökslägenhet, socialt eller kommunalt kontrakt, där boendet är förenat med tillsyn, villkor eller begränsat besittningsskydd. 4. Eget ordnat kortsiktigt boende Personen bor tillfälligt och utan eget kontrakt, exempelvis inneboende, hos bekanta eller i andra kortvariga andrahandslösningar (max tre månader). Lokal lägesbild i Sandviken Enligt Socialstyrelsens kartläggningar och Öppna jämförelser är antalet personer i akut hemlöshet lågt i Sandviken. Den hemlöshet som förekommer återfinns främst i situation 3 och 4 – dvs. personer med social problematik och samsjuklighet som lever i osäkra boendeförhållanden. Länsstyrelsen Gävleborgs Bostadsmarknadsanalys 2025 visar att Sandviken har en i huvudsak balanserad bostadsmarknad. Detta innebär att hemlösheten i kommunen främst är en social fråga, inte en bostadsmarknadsfråga. Kommunens befintliga arbetssätt Sandviken erbjuder redan flera insatser som täcker behovet av akuta och långsiktiga boendelösningar: • Lågtröskelboende för personer i aktivt missbruk • Tillfälliga jourlösningar såsom vandrarhem eller korttidsboenden • SoL-boenden inom socialpsykiatrin • Boendestöd • Bostad Först i samverkan med Omsorgsförvaltningen och bostadsbolag (kommunalt och privat) Dessa insatser är i linje med Socialtjänstlagens krav på individuellt behovsprövat bistånd och möjliggör snabba och flexibla lösningar utan att skapa en parallell boendestruktur som härbärgen innebär. Kommunfullmäktige Vad är ett härbärge – fördelar och begränsningar Ett härbärge är en akut boendelösning som erbjuder tak över huvudet under kort tid, ofta med låg tröskel för inskrivning och gemensamma sovutrymmen. Syftet är att ge skydd för natten, inte att erbjuda varaktig stabilitet. Nationella erfarenhet visar att härbärgen kan fylla en funktion i större städer med många hemlösa, men att de riskerar att skapa en parallell struktur där människor fastnar i tillfällighet snarare än stöd mot egen bostad. De kan även dra till sig personer från andra kommuner och därmed öka belastningen på lokala resurser. Nationella rekommendationer Den samlade nationella kunskapen pekar på att akuta boenden bör vara kortvariga och alltid kopplade till en plan för en permanent bostad. Härbärgen beskrivs som nödlösningar och bedöms vara mest relevanta i större kommuner med omfattande hemlöshet. Rekommendationerna framhåller att kommuner bör prioritera varaktiga boendelösningar, stöd i ordinärt boende, förebyggande insatser och samordnade arbetssätt – modeller som visat sig ge bäst resultat för både individ och samhälle. Nationellt ses en tydlig utveckling där kommuner successivt rör sig bort från traditionella natthärbärgen och i stället satsar på långsiktiga bostadssociala insatser. Bedömning Förvaltningen delar motionärens intention att ingen i Sandviken ska behöva stå utan tak över huvudet. Utifrån forskning, nationella rekommendationer och det lokala behovet bedömer förvaltningen att ett härbärge inte är ändamålsenligt för Sandviken. • Kommunens akuta hemlöshet är låg. • Befintliga insatser täcker behovet av akut boende. • Nationella riktlinjer pekar på varaktiga bostadslösningar, inte härbärgen. • Sandviken arbetar redan i linje med dessa rekommendationer. Motionens intention bedöms därmed vara tillgodosedd genom befintliga arbetssätt och behöver inte utredas vidare. Kommunfullmäktige Beslutsunderlag Motion: Starta ett härbärge i Sandvikens kommun, inkommen 2025- 04-03 Protokollsutdrag från Kommunfullmäktige: §58 Anmälan av motion från (KD) om att starta ett härbärge i Sandvikens kommun, Dnr KS 2025/14 Tjänsteskrivelse, Individ- och familjeomsorgsförvaltningen, 2025-11-25 Kommunstyrelsen 2026-02-24 § 29 Yrkanden Peter Kärnström (S) och Jonas Klang (M) yrkar avslag till motionen. Maria Hagström (MP) yrkar bifall till motionen och har ett tilläggsyrkande med följande motivering: "Utöver motionens förslag yrkar vi att: 1. Kommunfullmäktige ger Individ- och familjeomsorgsnämnden i uppdrag att: Utreda behovet av ett härbärge eller annan liknande lösning i Sandvikens Kommun 2. Individ- och familjeomsorgsnämnden även får i uppdrag att utreda möjligheten att etablera och driva ett gemensamt härbärge för Västra Gästrikland i samverkan med Hofors- och Ockelbo kommun samt i dialog med relevanta aktörer i civilsamhället, exempelvis Svenska kyrkan." Rebekka Markström (KD), Jeanette Forsén (KD), Per Kihlgren (SD) yrkar bifall till motionen och till Maria Hagströms (MP) tilläggsyrkande. Yttranden Rebekka Markström (KD), Peter Kärnström (S), Maria Hagström (MP), Per- Ewert Olsson Björk (C), Jeanette Forsén (KD), Per Kihlgren (SD) och Jonas Klang (M). Beslutsordning Ordföranden finner att det finns ett förslag att avslå motionen, ett förslag att bifalla motionen och ett förslag på tilläggsyrkande. Ordföranden kommer att börja ställa avslag av motionen mot bifall av motionen under proposition, om avslag av motionen vinner så faller tilläggsyrkandet. Ordföranden ställer avslag mot bifall och finner att kommunfullmäktige avslår motionen. Votering begärs och verkställs. Av totalt 51 ledamöter röstar 36 ledamöter ja till att avslå motionen och 15 ledamöter röstar nej för att bifalla motionen. Kommunfullmäktige Ordföranden finner att kommunfullmäktige avslagit motionen och därmed så faller tilläggsyrkandet. Voteringsdetaljer Monica Jacobsson (S) Ja Mona Davik (S) Ja Kent Karlsson (SD) Nej Kerstin Almén (S) Ja Peter Kärnström (S) Ja Ulf Gillström (S) Ja Jim Edsvik (S) Ja Stefan Wigö (S) Ja Maria Hagström (MP) Nej Jonny Bratberg (M) Ja Jonas Klang (M) Ja Robert Sten (S) Ja Darlene Kärnström (S) Ja Per-Ola Grönberg (L) Ja Per-Ewert Olsson Ja Björk (C) Kerstin Nyström Ja Hedvall (C) Maria Persson (C) Ja Hans Olsson (M) Ja Johan Raumer (M) Ja Margareth Söderlund Ja (V) Zaradesht Bekir (V) Ja Maria Lindroth (V) Ja Rebekka Markström Nej (KD) Jeanette Forsén (KD) Nej Kommunfullmäktige David De la Rosa (M) Ja Birgitta Johansson (S) Ja Lars Haglund (S) Ja Mikael Berg (S) Ja Fredric Bergstedt (S) Ja Mattias Strandberg Nej (SD) Agneta Bär (SD) Nej Mats Westergren (SD) Nej Magnus Isomäki (M) Ja Ann-Christine Lüdke Ja (M) Lena Erixon (S) Ja Renate Almén (S) Ja Tommy Jackson (SD) Nej Staffan Jönsson (SD) Nej Kalle Olsson (SD) Nej Mats Hansson (SD) Nej Per Kihlgren (SD) Nej Olov Göransson (M) Ja Mats Persson (V) Ja Conny Grönberg (L) Ja Riitta-Liisa Björk (M) Ja Annica Ivarsson (M) Ja Jan Davik (S) Ja Signe Brockman (S) Ja Rickard Norberg (SD) Nej Eva Nikolaisen (SD) Nej Agneta Westergren Nej (SD) Kommunfullmäktige Reservationer Per Kihlgren (SD) Mattias Strandberg (SD) Tommy Jackson (SD) Kent Karlsson (SD) Rebekka Markström (KD) Protokollsutdrag skickas till Motionärerna (Kristdemokraterna) Kommunfullmäktige

§ 21 Svar på motion från (MP) om Boendestöd Diarienummer KS2025/350 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. bifalla motionen i enlighet med skälen nedan 2. ge kommunstyrelsen i uppdrag att inleda ett arbete med att revidera Individ- och familjeomsorgsnämnden samt Omsorgsnämndens reglemente i enlighet med skälen nedan. Sammanfattning av ärendet I motionen Om att utreda kommunens ansvar för att säkerställa stöd till personer med psykisk ohälsa utan fastställd diagnos föreslår Maria Hagström (MP) att fullmäktige ska besluta att Sandvikens kommun dels ska utreda hur kommunen kan säkerställa tillgången till rätt stöd för personer med psykisk ohälsa eller annan funktionsnedsättning, även innan diagnos är fastställd dels att förslag tas fram för hur ett behovsbaserat, flexibelt och förebyggande stöd kan erbjudas inom ramen för kommunens ansvar – oavsett om det kallas boendestöd eller något annat. Omsorgsnämnden har i ett yttrande till kommunstyrelsen den 21 januari 2026 (§ 103) ansett att motionen ska bifallas med hänvisning till att Omsorgsnämnden kommer att initiera en utredning i enlighet med motionens intentioner. Kommunstyrelsen delar den bedömningen. Motionären och Omsorgsnämnden yrkar också att fullmäktige ska besluta att nämnden vid behov ska återkomma med förslag på utvecklade former för stöd till personer med psykisk ohälsa eller annan funktionsnedsättning innan diagnos är fastställd. I denna del anser styrelsen att Omsorgsnämnden har exklusiv behörighet att utforma sina insatser. Det ankommer inte på fullmäktige att fatta det beslutet. I denna del avslås motionen. Ärendet Frågan om diagnoskrav I motionen anför Hagström att personer utan fastställd diagnos inte beviljas insatsen boendestöd. Kommunen uppställer ett krav på diagnos för att erhålla en viss typ av insats enligt socialtjänstlagen (2025:400, SoL). I denna del konstaterar styrelsen följande. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag. Den innehåller endast ett fåtal bestämmelser om vilka insatser kommunen ska tillhandahålla. Boendestöd är inte en sådan insats som uttryckligen regleras i lagen. Enligt 11 kap. 1 § SoL har enskilda som inte själv kan Kommunfullmäktige tillgodose sina personliga behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få insatser av socialnämnden för dessa behov. Denna bestämmelse uttrycker en rätt för den enskilde att få insatser – om det behövs. Vilken insats som kan komma i fråga i ett enskilt fall kräver alltid sammanvägning av olika omständigheter. Den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för insatsen i jämförelse med andra och den enskildes eget önskemål är omständigheter som måste tas i beaktning. Enskilda har inte någon obegränsad frihet att välja sociala insatser oberoende av kostnader (jfr. prop. 2000/01:80 s. 91 och prop. 2024/25:89 s. 250 f.). Genom den nya socialtjänstlagen tillkommer kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Styrelsen konstaterar att något diagnoskrav för att erhålla en viss insats inte kan krävas. Däremot kan en fastställd diagnos vara nödvändigt för att den enskilde ska kunna bevisa sitt behov av en viss insats. Även här krävs en bedömning i varje enskilt fall. Vad som emellertid står klart är att en socialnämnd inte kan avslå en ansökan eller inte utreda densamma med hänvisning till att diagnos krävs för insatsen som sådan. Det är en allmän förvaltningsrättslig princip att det är den som ansöker om en förmån som har att visa att förutsättningarna är uppfyllda för bifall. Det vill säga det är den sökande som har bevisbördan. Styrelsen noterar att Omsorgsnämnden beslutat inleda en utredning i anledning av motionens intentioner. Nämnden anser därför att fullmäktige ska bifalla motionen. I anledning av ovanstående och mot bakgrund av nämndens yttrande anser också styrelsen att motionen ska bifallas i den del som avser att Omsorgsnämnden ska utreda hur tillgången till rätt stöd för personer med psykisk ohälsa eller annan funktionsnedsättning, även innan diagnos är fastställd. Frågan om översyn av reglemente I sitt yttrande lyfter Omsorgsnämnden behov av att se över reglementena för de nämnder som fullgör kommunen uppgifter enligt socialtjänstlagen (2025:400). När flera nämnder fullgör liknande uppgifter inom ramen för samma lag är det viktigt att den interna kompetensfördelningen mellan nämnderna är extra tydlig. Om det finns oklarheter behöver dessa avhjälpas i syfte att förtydliga den interna styrningen men också att se till att enskilda inte ”hamnar mellan stolarna”. Styrelsen föreslår därför att fullmäktige beslutar ge styrelsen i uppdrag inleda ett arbete med att revidera Individ- och familjeomsorgsnämnden samt Omsorgsnämndens reglemente. Kommunfullmäktige Beslutsunderlag • Motion Om att utreda kommunens ansvar för att säkerställa stöd till personer med psykisk ohälsa utan fastställd diagnos av Maria Hagström (MP), KS2025/350 • Yttrande från Omsorgsnämnden (ON2025/116, 2026-01-21, § 103), KS2025/350 • Tjänsteskrivelse, KS2025/350 • Kommunstyrelsen 2026-02-24 § 30 Yrkanden Robert Sten (S), Mats Westergren (SD), Maria Hagström (MP), Rebekka Markström (KD), Jonas Klang (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Yttranden Maria Hagström (MP), Robert Sten (S), Mats Westergren (SD), Rebekka Markström (KD), Jonas Klang (M). Protokollsutdrag skickas till Omsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Kommunfullmäktige

§ 22 Nya arvodesbestämmelser Diarienummer KS2025/550 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. anta nya arvodesbestämmelser för förtroendevalda, 2. de nya bestämmelserna ska börja gälla från och med den 1 januari 2027, 3. upphäva Bestämmelse för arvode och ersättningar i Sandvikens kommun (KS2015/226) i samband med att ny bestämmelse är antagen. 4. uppdra till kommunledningskontoret att utreda och föreslå en rättvis och ändamålsenlig modell för hur resurser kopplade till mandatfördelning ska hanteras i enlighet med gällande lagstiftning, 5. utredningen ska presenteras för serviceutskottet 2026. Sammanfattning av ärendet Serviceutskottet gav i uppdrag till kommunledningskontoret att ta fram en uppdragsbeskrivning för översyn av bestämmelse för uppdrag, arvode och ersättningar för förtroendevalda, även kallat arvodesbestämmelser (§ 13, diarienummer KS2023/108). Uppdragsbeskrivningen beslutades av kommunstyrelsen. Uppdraget ska lämna förslag på reviderade arvodesbestämmelser till kommunfullmäktige. Arvoden ska, enligt uppdragsbeskrivningen vara transparenta och rättvisa samt att ersättningen ska vara skälig i relation till olika politiska uppdrag. Bestämmelserna ska vara tydliga och enkla att använda samt underlätta och möjliggöra rekrytering av förtroendevalda i Sandvikens kommun. Uppdraget har hanterats i tre faser och den politiska styrgruppen har utgjorts av kommunstyrelsens serviceutskott. I samband med översynen har det konstaterats att nuvarande konstruktion med mandatarvode inte linjerar med uppdragets syfte att skapa en transparent och rättvis arvodesstruktur. Mandatarvodet innebär att ersättning fördelas på ett sätt som avviker från principen om lika belopp för lika uppdrag och att fördelningen i praktiken sker utanför fullmäktiges direkta beslut. Mandatarvode har därför utgått i förslag till nya arvodesbestämmelser. Avsikten är dock att mandatarvodesresurserna fortsatt ska tillföras det politiska arbetet men genom former som är transparenta, rättvisa och förenliga med gällande lagstiftning. Kommunfullmäktige Ärendet har beretts i enlighet med 5 kap. 26 § kommunallagen. Under arbetets gång har underlag remitterats till samtliga nämnder och kommunala bolag. Inkomna synpunkter har beaktats i framtagande av slutrapporten. Arvodesbestämmelserna innehåller förtydliganden och justeringar i förhållande till det underlag som varit föremål för remiss. Mot denna bakgrund bedöms det inte finnas behov av att skicka slutrapporten på ny remiss. Kraven på beredning och yttrandemöjlighet enligt 5 kap. 26 och 28 §§ kommunallagen bedöms därmed vara uppfyllda. De nya arvodesbestämmelserna föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2027, i samband med ny mandatperiod. Nuvarande bestämmelser gäller fram till dess. Mot bakgrund av genomförd rättsutredning och att förändringen avseende mandatarvode bedöms vara rättsligt nödvändig, ska tillämpningen av nuvarande bestämmelser under perioden fram till ikraftträdandet betraktas som en övergångsordning i avvaktan på nytt regelverk. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-01-27 Dnr KS2025/550 Rapport: Arvodesbestämmelser Dnr KS2025/550 Rapport: Förarbete till nya arvodesbestämmelser Dnr KS2025/550 Rapport: Lika belopp för lika uppdrag Dnr KS2025/550 Bilaga 1 – Ekonomiska konsekvenser av föreslagna arvodesändringar Kommunstyrelsen 2026-02-24 § 31 Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Serviceutskott Nämnder Kommunala bolag Ekonomikontoret Kommunfullmäktige

§ 23 Svar på interpellation från Staffan Jönsson (SD) om att genomföra det statliga stödet för återvandring Diarienummer KS2025/653 Sammanfattning av ärendet Interpellation från Sverigedemokraterna Till ansvarigt kommunalråd Trots att Sverigedemokraterna och regeringen nu möjliggjort återvandring i högre grad, backar vår kommun från detta. Det är anmärkningsvärt med tanke på att vi samtidigt ser växande problem med segregation och bidragsberoende i vårt samhälle. Genom att ta del av möjligheten till återvandring skulle många av de personer som berörs kunna frigöra sig från just dessa problem. För vissa människor innebär frivillig återvandring inte ett misslyckande, utan en väg till trygghet, kulturell förankring och en känsla av sammanhang som de inte funnit här. Utanförskapet i Sverige kostar dessutom både staten och kommunerna stora summor varje år. När den som själv vill återvandra får stöd att göra det, blir det en vinst för både individen och samhället. Sverigedemokraterna och regeringen har i oktober 2025 beslutat om ett kraftigt höjt återvandringsbidrag och att Migrationsverket ges ytterligare verktyg för att motverka risken för fusk och missbruk av bidraget. Bidraget kan uppgå till 350 000 kronor för en ensamstående vuxen, högst 500 000 kronor för makar/sambor och 600 000 kronor per hushåll. Det innebär en betydande hjälp för de som inte lyckats etablera sig i Sverige och vill återvandra till sitt hemland. De nya reglerna gäller från och med den 1 januari 2026. Trots detta har flera kommuner tackat nej till besök av regeringens samordnare som haft i uppdrag att stärka förutsättningarna för frivillig återvandring och som erbjudit kommunerna mer information om bidraget. Att vår kommun borde möta regeringens samordnare handlar om att ta ansvar och våga ta tillvara de verktyg som står till vårt förfogande. Ett möte skulle ge oss information om hur återvandring kan genomföras på ett rättssäkert och humanitärt sätt, och hur kommunen kan bidra till att människor som själva vill återvända får stöd. Att avstå dialogen vore att säga nej till möjligheten att förbättra både integrationen och den sociala hållbarheten i vår kommun. Kommunfullmäktige Med anledning av det ovan anförda önskar jag ställa följande frågor till ansvarigt kommunalråd: • Vilka är skälen till att tacka nej till informationen och det statliga stödet? • Hur motiverar ni ert beslut att avstå från att ta del av information och återvandringsbidraget, med tanke på de personer som själva vill återvända och som därigenom skulle kunna få en bättre tillvaro? • På vilket sätt planerar ni att använda alla tillgängliga verktyg, inklusive frivillig återvandring, för att minska segregation och bidragsberoende bland de personer som inte etablerat sig i Sverige? Staffan Jönsson (SD). Interpellationssvar Vårt främsta mål som kommun är att människor som bor här ska känna sig hemma, trygga och välkomna. Vi vill att alla som lever sina liv i vår kommun ska ges goda möjligheter att etablera sig, bli en del av gemenskapen och kunna leva ett gott liv. Det är därför vi arbetar långsiktigt med social hållbarhet, trygghet och delaktighet. Frågor om frivillig återvandring och återvandringsbidrag ligger inte på kommunens bord. Dessa frågor regleras av staten och hanteras av Migrationsverket som ansvarar för både regelverk, prövning och eventuella utbetalningar. Om någon av våra invånare efterfrågar information om återvandringsbidrag hänvisar vi dem därför till Migrationsverket som har det formella ansvaret och all relevant vägledning. Kommunen bedriver inga egna återvandringsprogram och vi fattar inga beslut om vem som kan få bidraget. Informationen om regler och villkor är dessutom offentligt tillgänglig via Regeringskansliet och Migrationsverket, vilket innebär att alla som vill kan ta del av den utan kommunal medverkan. Vi följer utvecklingen inom området genom de ordinarie kanaler som finns, men eftersom kommunen inte har något faktiskt ansvar eller mandat i själva handläggningen finns det inte ett behov av särskilda möten för att ta del av regelverket. Våra kommunala resurser riktas i stället till de områden där vi verkligen kan göra skillnad för människors vardag, etablering, språk, utbildning, arbete, trygghet och förebyggande insatser. Det är där vi har både ansvar och möjlighet att bidra till förändring. Fråga 1: ”Vilka är skälen till att tacka nej till informationen och det statliga stödet?” Svar: Kommunfullmäktige Återvandringsbidraget är en statlig åtgärd där Migrationsverket ansvarar för information, prövning och beslut. Ett extra informationsmöte förändrar inte kommunens uppdrag eller mandat i denna fråga. Vi får samma information genom de offentliga kanaler som alla andra. Fråga 2: ”Hur motiverar ni ert beslut att avstå från att ta del av information och återvandringsbidraget, med tanke på de personer som själva vill återvända och som därigenom skulle kunna få en bättre tillvaro?” Svar: De personer som själva vill återvandra har redan idag full möjlighet att ansöka direkt hos Migrationsverket. Vårt ställningstagande påverkar inte deras möjlighet att söka eller få bidraget. Vi respekterar varje individs val och ser till att hänvisa vidare till rätt myndighet när någon efterfrågar stöd eller information. Fråga 3: ”På vilket sätt planerar ni att använda alla tillgängliga verktyg, inklusive frivillig återvandring, för att minska segregation och bidragsberoende bland de personer som inte etablerat sig i Sverige?” Svar: De verktyg som kommunen har till sitt förfogande för att minska segregation och bidragsberoende är lokalt förankrade och handlar om att stärka människors möjligheter här i kommunen. Det handlar bland annat om: • arbetsmarknads- och matchningsinsatser • utbildning, språk och vuxenutbildning • socialt stöd och tidiga förebyggande insatser • trygghetsfrämjande arbete och områdesutveckling • samverkan med civilsamhälle och näringsliv Det är inom dessa områden vi har ett tydligt mandat och kan följa upp resultat och det är där vi vet att vi kan göra verklig skillnad. Frivillig återvandring är fullt och helt en statlig process som prövas av Migrationsverket. Individer som vill återvandra kan ansöka direkt, oberoende av kommunens medverkan. Vårt fokus är att stärka delaktighet, utbildning, arbete och trygghet för de invånare som bor här idag. I grunden handlar detta om vårt ansvar för människors liv här i kommunen. Vi vill att människor ska kunna stanna, trivas och känna sig som en del av vårt samhälle. Vårt uppdrag är att stödja dem i det — inte att främja utflyttning. Därför arbetar vi med de verktyg vi faktiskt har och inom det uppdrag som lagen ger oss. Kommunfullmäktige Kerstin Almén Kommunalråd (S), ”En kommun att trivas i – Bra livsmiljö”. Yttranden Staffan Jönsson (SD), Kerstin Almén (S), Eva Nikolaisen (SD), Per Kihlgren (SD), Zaradesht Bekir (V), Jonny Bratberg (M), Magnus Isomäki (M), Maria Hagström (MP), Per-Ewert Olsson Björk (C) och Per-Ola Grönberg (L). Kommunfullmäktige

§ 24 Fråga från Jonas Klang (M) gällande Sandviken kommuns förberedelser inför införandet av aktivitetsplikt Diarienummer KS2026/191 Sammanfattning av ärendet Sandviken kommuns förberedelser inför införandet av aktivitetsplikt Den 1 juli 2026 träder nya bestämmelser i kraft som innebär att kommunerna ska säkerställa att personer som uppbär försörjningsstöd deltar i en aktivitet. Syftet med aktivitetsplikten är att stärka vägen till egen försörjning och motverka långvarigt biståndsberoende. Många av de personer som berörs står långt från arbetsmarknaden och kan ha behov av samordnade insatser från flera aktörer. Det ställer krav på fungerande samverkan mellan olika kommunala verksamheter och i vissa fall även med andra aktörer, såsom Region Gävleborg och Arbetsförmedlingen. Ett viktigt verktyg i arbetet med samordnade insatser är Samordnad Individuell Plan (SIP), som används när en individ har behov av stöd från både kommun och region. Med anledning av ovanstående frågar jag individ- och familjeomsorgsnämndens ordförande: ● Hur säkerställer nämnden att Sandvikens kommun är redo att uppfylla lagkravet om aktivitetsplikt för personer med försörjningsstöd när bestämmelsen träder i kraft den 1 juli 2026? ● Vilka kommunala verksamheter bedömer nämnden behöver samverka för att kunna erbjuda meningsfulla aktiviteter till personer som står långt från arbetsmarknaden och hur är detta arbete organiserat idag? ● Hur många personer i Sandvikens kommun som uppbär försörjningsstöd har idag en Samordnad Individuell Plan (SIP)? ● Hur arbetar kommunen tillsammans med Region Gävleborg för att säkerställa att SIP används när både kommunala och regionala insatser behövs och att arbetet sker på ett likvärdigt och rättssäkert sätt? Jonas Klang (M) Ledamot i kommunfullmäktige Frågan besvaras muntligen på mötet av Per-Ewert Olsson Björk (C), ordförande i individ- och familjeomsorgsnämnden. Kommunfullmäktige

§ 25 Fråga från Magnus Isomäki (M) om utbildningsfrågor Diarienummer KS2026/194 Sammanfattning av ärendet Fråga till ansvarigt kommunalråd för utbildningsfrågor Kommunalråden i Sandviken kommun har olika ansvarsområden som de bevakar och följer. När det gäller t ex utbildningsfrågor har ansvarigt kommunalråd till uppgift att följa vad som händer i skolfrågor och andra utbildningsfrågor i kommunen. Syftet är att de högst styrande politikerna ska vara insatta i frågorna för att besluten ska vara väl underbyggda utifrån den politiska inriktningen. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till ansvarigt kommunalråd för utbildningsfrågor: - Hur många möten i kunskapsnämnden har ansvarigt kommunalråd för utbildningsfrågor deltagit på under mandatperioden? Magnus Isomäki, Moderaterna Frågan besvaras muntligen på mötet av Per-Ola Grönberg (L), kommunalråd. Kommunfullmäktige

§ 26 Fråga från Per Kihlgren (SD) om att använda kommunala vetot i tid Diarienummer KS2026/195 Sammanfattning av ärendet Frågor från Sverigedemokraterna Till ett kommunalråd Sverigedemokraterna anser att det kommunala vetot bör användas i ett tidigt skede av tillståndsprocesser när det gäller vindkraften. När beslut drar ut på tiden riskerar fastighetsägare att hamna i en mycket svår situation där deras fastigheter i praktiken hålls som ”gisslan” i väntan på besked från Sandvikens kommunen. Den här typen av långdragna processer skapar stor osäkerhet, försvårar planering och kan stoppa viktiga investeringar för både privatpersoner och företag. Genom att kommunen tydligt markerar sin inställning i ett tidigt skede kan onödiga och utdragna processer undvikas, samtidigt som respekten för äganderätten stärks. Med anledning av det ovan anförda önskar jag ställa följande frågor till ett kommunalråd: 1. Hur ser du på möjligheten att använda det kommunala vetot i ett tidigare skede av tillståndsprocesser? 2. Vilka åtgärder avser kommunen vidta för att undvika att fastighetsägare hamnar i långdragna processer där deras fastigheter inte kan brukas eller utvecklas? 3. Är du berett att ta fram tydligare riktlinjer för hur och när det kommunala vetot ska användas i Sandvikens kommun? Per Kihlgren (SD) Frågan besvaras muntligen på mötet av Maria Persson (C), kommunalråd. Kommunfullmäktige

§ 27 Anmälan av motion från (KD) om körkort som väg till arbete inom vård och omsorg Diarienummer KS2026/189 Beslut Motion från KD om körkort som väg till arbete inom vård och omsorg anmäls och besvaras på sammanträdet i februari 2027. Kommunfullmäktige

§ 28 Anmälan av motion från (KD) om avlastning till ensamstående Diarienummer KS2026/197 Beslut Motion från KD om avlastning för ensamstående anmäls och besvaras på sammanträdet i februari 2027. Kommunfullmäktige

§ 29 Anmälan av interpellation från Magnus Isomäki (M) om Alsjöskolan och Jäderfors skola Diarienummer KS2026/193 Beslut Interpellation från Magnus Isomäki (M) om Aljöskolan och Jäderfors skola anmäls och besvaras på sammanträdet i maj 2026. Kommunfullmäktige

§ 30 Anmälan av interpellation från Jonny Bratberg (M) gällande vindkraft Diarienummer KS2026/196 Beslut Interpellation från Jonny Bratberg (M) om vindkraft anmäls och besvaras på sammanträdet i maj 2026. Kommunfullmäktige

§ 31 Anmälan av interpellation från Rebekka Marksström (KD) om beredskapslager och lokal försörjningsberedskap Diarienummer KS2026/198 Beslut Interpellation från KD om beredskapslager och lokal försörjningsberedskap anmäls och besvaras på sammanträdet i maj 2026. Kommunfullmäktige

§ 32 Handlingar för kännedom Beslut Kommunfullmäktige har tagit del av följande handlingar för kännedom: Handling för kännedom - Ansökan om ungdomspolitisk bidrag från SSU, Diarienummer KS2026/176 Handling för kännedom - kommunstyrelsens protokoll 2026-02-24, Diarienummer KS2026/46 Handling för kännedom - Svar på medborgarinitiativ (ärende nr. 95658) om att Bygg en rondell vid korsningen AlévägenGävlevägen, vid Norrsätraskolan, Diarienummer KS2025/378 Handling för kännedom - Svar på medborgarinitiativ (ärende nr. 100732) om Cykelställ med ramlås vid resecentrum, Diarienummer KS2025/484 Yttrande: Jonas Klang (M) och Peter Kärnström (S). Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: MONICA JAKOBSSON Datum: 2026-03-18 10:18 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: F60D03FE9077889555D329CEAA58F2725BAA96B6F747A84F5359B5B5E6F3F7CD Namn: Julie Morrone Datum: 2026-03-18 10:12 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: F60D03FE9077889555D329CEAA58F2725BAA96B6F747A84F5359B5B5E6F3F7CD Namn: ANN RENATE ELISABETH ALMÉN Datum: 2026-03-18 10:28 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: F60D03FE9077889555D329CEAA58F2725BAA96B6F747A84F5359B5B5E6F3F7CD Namn: JOHAN SVEN STURE RAUMER Datum: 2026-03-18 15:26 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: F60D03FE9077889555D329CEAA58F2725BAA96B6F747A84F5359B5B5E6F3F7CD