och består av 45 — 22 april 2026

1 § LOV ska därför anpassas för att återspegla ändringarna i 7 kap. LOV. Av 10 kap. 3 § LOV framgår att ansökan om rättelse ska ske till den förvaltningsrätt vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist och inom vilken tid en sådan ansökan ska inkomma. Enligt Konkurrensverkets förslag kommer det att införas en ny bestämmelse som innehåller en möjlighet att ansöka om rättelse vid beslut om avslutande av kontrakt. Hänvisningarna i 10 kap. 3 § ska därför anpassas för att återspegla införandet av den nya bestämmelsen för ansökan om rättelse. I 1 § andra stycket A-LOV definieras valfrihetssystem som ”förfaranden med löp- ande annonsering efter leverantörer”. A-LOV är i övrigt en hänvisningsförfattning som anger att LOV ska tillämpas när Arbetsförmedlingen inrättar valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Enligt Konkurrens- verkets förslag i LOV ska kravet på löpande annonsering kompletteras med ett för- farande med ansökningsfönster. Därför ska definitionen i 1 § andra stycket A-LOV anpassas för att återspegla ändringarna för förfarandet i LOV. 190 SSiiddaa 179402 aavv 380703 I 39 § andra stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet hänvisas till 7 kap. 1 § LOV. Bestämmelsen i medbestämmandelagen reglerar arbetstagarorga- nisationers vetorätt. Av bestämmelsen följer att vid offentlig upphandling får veto- rätten grundas endast på sådana omständigheter som kan utgöra grund för att ute- sluta en sökande till ett valfrihetssystem. Enligt Konkurrensverkets förslag kommer omständigheterna som kan utgöra grund för att utesluta en sökande att regleras i 7 kap. 1–6 §§. Hänvisningen i medbestämmandelagen ska därför anpassas för att återspegla ändringarna i LOV. I 5 d § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) och 5 d § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) finns en hänvisning till 7 kap. 1 och 2 §§ LOV. Bestämmelserna är likalydande och innebär att regionen har en möjlighet, men inte en skyldighet, att utesluta en sökande från att delta i ett ansökningsförfarande om ersättningsetablering på motsvarande grunder som anges i 7 kap. 1 och 2 §§ LOV. Enligt Konkurrensverkets förslag kommer omständigheterna som kan utgöra grund för att utesluta en sökande till valfrihetssystem att regleras i 7 kap. 1–6 §§ LOV. Möjligheten att begära att den sökande lämnar in handlingar eller intyg och en skyldighet att ge den sökande möjlighet att yttra sig innan en uteslutning sker regleras enligt Konkurrensverkets förslag i 7 kap. 7–9 §§ LOV. Därutöver föreslår Konkurrensverket att ytterligare stödbestämmelser för utredningen av huruvida uteslutning föreligger i 7 kap. 10–12 §§ LOV införs. Hänvisningarna i LOL och LOF ska därför anpassas för att återspegla dessa ändringar i LOV. 191 SSiiddaa 179413 aavv 380703 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 7.1 Ikraftträdandebestämmelser Konkurrensverkets förslag: De föreslagna författningsändringarna i 2 kap. 4 a §, 3 kap., 4 kap. 7 § samt 10 kap. 6 § ska träda i kraft den 30 juni 2028. Samtliga övriga föreslagna författningsändringar ska träda i kraft den 1 januari 2027. Konkurrensverkets bedömning: Upphandlingsmyndigheten kommer att behöva tid för informationsinsatser och för att anpassa dagens nationella webbplats för annonsering av valfrihetssystemen till den annonsering som ska ske i valfrihets- system med ansökningsfönster. Övriga förslag kan genomföras vid en tidigare tidpunkt. Den nya modellen med ansökningsfönster i stället för löpande annonsering syftar till att göra ansökningsförfarandet till valfrihetssystemen effektivare och mer förut- sebara för upphandlande myndigheter utan att tappa fördelarna med långsiktighet och konkurrens (genom att leverantörers möjligheter att träda in i valfrihets- systemen öppnas upp med jämna mellanrum). Som framgår i avsnitt 8.1.5 bedömer Konkurrensverket att Upphandlingsmyndigheten behöver genomföra anpassningar av dagens nationella webbplats enligt 3 kap. 1 § LOV innan den nya modellen kan tillämpas. Givet att Upphandlingsmyndigheten får ett finansierat uppdrag att an- passa den nationella webbplatsen senast tredje kvartalet 2026, bedömer Konkur- rensverket att förslagen som avser införandet av ett förfarande med ansöknings- fönster bör kunna träda i kraft den 30 juni 2028. Konkurrensverket bedömer att övriga författningsförslag kan tillämpas oberoende av om valfrihetssystemen tillämpar förfarandet med löpande annonsering eller an- sökningsfönster. Konkurrensverket anser att det är angeläget att de övriga författ- ningsförslagen kan träda i kraft så snart som möjligt. Fördelen med ett gemensamt ikraftträdande av förslaget om avskaffande av löpande annonsering är att det blir färre tillfällen när LOV ändras. Konkurrensverket bedömer dock att fördelarna med att de grindvaktsfunktioner som föreslås i rapporten kan träda i kraft tidigare väger tyngre. Konkurrensverket föreslår därför att samtliga övriga författningsförslag ska träda i kraft den 1 januari 2027. 192 SSiiddaa 179424 aavv 380703 7.2 Övergångsbestämmelser Konkurrensverkets bedömning: Några övergångsbestämmelser behövs inte. Förändringarna i LOV avseende införandet av ett förfarande med ansöknings- fönster är en administrativ förändring. Det påverkar enbart när en aktör kan ansöka till valfrihetssystemet. Därutöver föreslås bestämmelser som garanterar att inter- vallet mellan två ansökningsfönster inte blir oproportionerligt långt. Därmed behövs inte någon övergångsbestämmelse för införandet av förfarandet med ansökningsfönster. För att hindra kriminella och på annat sätt oseriösa aktörer i valfrihetssystemen är det viktigt att upphandlande myndigheter kan tillämpa de nya bestämmelserna om uteslutningsgrunderna, personkretsen och avslutande av avtal även avseende valfri- hetssystem som inrättats före de föreslagna författningsändringarna träder i kraft. Detta särskilt mot bakgrund av att valfrihetssystem i hög grad har en mycket lång löptid, 179 av de 451 valfrihetssystemen som fanns 2024 var inrättade 12–15 år tidig- are, se avsnitt 3.4.2. Många kontrakt inom valfrihetssystemen är inte heller tidsbe- gränsade, se avsnitt 6.4.1. Författningsförslagen om avslutande av kontrakt och medföljande ändringar avse- ende rättsmedlen kan enligt Konkurrensverkets bedömning tillämpas även i valfri- hetssystem som inrättats före tidpunkten för ikraftträdandet. En tillämpning av dessa bestämmelser bedöms inte innebära någon överträdelse av principerna i 1 kap. 2 § LOV. Däremot kan det uppfattas som relativt ingripande att reglerna ska tillämpas på redan tecknade kontrakt, då tillämpningen inte varit förutsebar för parterna vid ingåendet av kontraktet. Med hänsyn till valfrihetssystemens särskilda karaktär, se avsnitt 3.1, anser Konkurrensverket dock att syftet med regeln står i rimlig proportion till detta. Det handlar om offentlig kärnverksamhet riktad till personer i mer eller mindre utsatta situationer, som ofta är i en beroendeställning till utföraren. Brukarna av tjänsterna är dessutom personer som i andra samman- hang ses som särskilt skyddsvärda – äldre, sjuka, barn och arbetslösa. Skyddsvärdet för brukarna väger alltså mycket tungt, medan skyddsvärdet för kriminella och oseriösa leverantörer väger betydligt mindre tungt. Således måste intresset av att en upphandlande myndighet ska kunna avsluta ett kontrakt med en utförare, som exempelvis förlorat sitt IVO-tillstånd, prioriteras framför det ingrepp i det civilrätts- liga förhållandet mellan leverantören i fråga och den upphandlande myndigheten som avslutandet innebär. Detsamma gäller om en leverantör är föremål för uteslut- ning på grund av till exempel allvarligt fel i yrkesutövningen. Att bestämmelserna om avslutande av kontrakt inte har någon övergångsbestämmelse medför även att bestämmelserna som ger leverantören möjlighet att ansöka om rättelse träder i kraft direkt. Det finns flera exempel på andra författningsbestämmelser som påverkar befintliga civilrättsliga avtal. Vid införandet av lagen (2021:579) om förbud mot otillbörliga 193 SSiiddaa 179435 aavv 380703 handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) behövdes inte några övergångsbestämmelser avseende de förbud mot vissa avtalsvillkor som infördes – förbud som gällde oavsett om det var ett befintligt avtal eller ett avtal som tecknades efter ikraftträdandet. De uteslutningsgrunder som omfattas av bestämmelsen om avslutande av kontrakt är de som finns angivna i förfrågningsunderlaget, se avsnitt 6.4.1. om att uteslut- ningsgrunderna ska anges i förfrågningsunderlaget. Avslutande av kontrakt baserat på de nya frivilliga uteslutningsgrunderna och personkretsen kan därmed tillämpas på befintliga avtal först efter att förfrågningsunderlaget har ändrats. Därmed behövs inte heller en övergångsperiod som det i praktiken fanns för att anpassa avtalen när LOH infördes, eftersom den lagen utfärdades nästan sex månader före ikraftträd- andet. Sammantaget bedömer Konkurrensverkets att några övergångsbestämmelser inte behövs för bestämmelserna om avslutande av kontrakt och tillhörande rättsmedel. Förslagen om avslutande av kontrakt medför dessutom att de nya och ändrade be- stämmelserna för uteslutning och personkretsen kommer att kunna tillämpas även på befintliga leverantörer i valfrihetssystemen, förutsatt att uteslutningsgrunderna har angetts i förfrågningsunderlaget enligt 4 kap. 1 § LOV. Därmed kommer de nya bestämmelserna att kunna tillämpas likvärdigt på såväl sökanden, som ansöker om deltagande efter ikraftträdandet, som redan godkända leverantörer. Därmed be- döms en tillämpning av uteslutningsgrunderna i redan inrättade valfrihetssystem inte medföra någon överträdelse av principerna i 1 kap. 2 § LOV. Mot denna bak- grund behövs inte någon övergångsbestämmelse för införandet av nya och ändrade uteslutningsgrunder samt personkretsen. Konkurrensverket bedömer att när det gäller övriga författningsförslag finns inte heller några skäl för övergångsbestämmelser. Ur perspektivet att hindra kriminella och på annat sätt oseriösa aktörer i valfrihetssystemen är det angeläget att dessa regler tillämpas redan från tidpunkten för ikraftträdandet. Konkurrensverket be- dömer också att en tillämpning av dessa regler på valfrihetssystem som inrättats före ikraftträdandetidpunkten inte innebär att någon av principerna i 1 kap. 2 § LOV överträds. Därför behövs inte några övergångsbestämmelser för övriga för- fattningsförslag. Vid en ersättningsetablering enligt LOL eller LOF gäller att det av ansöknings- inbjudan om att få ingå samverkansavtal bland annat ska framgå vilka uteslutnings- grunder som tillämpas.262 Som en följd av att uteslutningsgrunderna i LOV ändras föreslås en konsekvensändring i LOL och LOF så att hänvisningarna i 5 d § i de båda lagarna blir korrekt efter ändringen i LOV. Eftersom inga övergångsbestäm- melser föreslås i LOV behövs inte heller några övergångsbestämmelser i dessa lagar. 262 Se 5 b § andra stycket 3 samt 5 e § första stycket 2 i LOL och LOF. 194 SSiiddaa 179446 aavv 380703 Av 39 § MBL framgår förutsättningarna för arbetstagarorganisationernas vetorätt när en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning eller i verksamheten utan att denne är arbetstagare hos honom. Vid valfrihetssystem enligt LOV är vetorätten avgränsad till de omständigheter som utgör grund för uteslut- ning och i 39 § andra stycket finns därför hänvisningar till uteslutningsgrunderna i 7 kap. 1 § LOV. Eftersom inga övergångsbestämmelser föreslås i LOV behövs inte heller några övergångsbestämmelser i MBL. 195 SSiiddaa 179457 aavv 380703 8 Konsekvensutredning Enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar ska Konkurrensverket redovisa en konsekvensutredning för de förslag som innebär att regeringen ska föreslå eller besluta om nya eller ändrade lagar eller förordningar. Denna konse- kvensutredning avgränsas därför till att omfatta de förslag om författningsändr- ingar som Konkurrensverket lämnar i kapitel 1 Författningsförslag. Konsekvens- utredningen omfattar således inte de övriga bedömningar och förslag som lämnas i kapitel 6 Förslag och bedömningar. Eftersom förslagen inom respektive deluppdrag kan genomföras oberoende av varandra, redogörs konsekvenserna för per deluppdrag. Avslutningsvis redogörs för de konsekvenser som är av mer övergripande karaktär och som huvudsakligen är gemensamma för respektive deluppdrag. 8.1 Deluppdrag 1 – Kravet på löpande annonsering ska avskaffas genom att införa ett alternativt förfarande med ansökningsfönster Konkurrensverket ska ta ställning till om det är möjligt att avskaffa kravet på löpan- de annonsering i LOV. Om detta bedöms möjligt ska Konkurrensverket lämna för- slag på en reglering av detta. Konkurrensverket har, som framgår av avsnitt 2.2.2, tolkat uppdraget som att Konkurrensverket ska utreda om det är möjligt att avskaf- fa kravet utan att upphandlingsdirektiven blir tillämpliga på valfrihetssystem enligt LOV. Som framgår av avsnitt 6.1 har Konkurrensverket bedömt att det, under vissa förut- sättningar, är möjligt att avskaffa kravet på löpande annonsering i LOV utan att upphandlingsdirektiven blir tillämpliga på valfrihetssystem enligt LOV. Konkur- rensverket har därför tagit fram förslag på sådan författningsreglering. Konse- kvensutredningen för detta förslag redovisas i detta avsnitt. 8.1.1 Problemet och nollalternativet Problemet I uppdragets bakgrund beskrivs att ett valfrihetssystem kännetecknas av att samt- liga aktörer som uppfyller de uppställda villkoren har rätt att delta i systemet och kan ansluta sig när som helst under dess löptid. I uppdraget anges också att möjlig- heten till löpande anslutning har bedömts medföra högre administrativa kostnader.263 263 Regeringen, beslut 2025-06-26, Fi2025/01465, Uppdrag till Konkurrensverket att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i valfrihetsystem, s. 2. 196 SSiiddaa 179468 aavv 380703 Som framgår av problembeskrivningen i avsnitt 5.2.6 uppger vissa upphandlande myndigheter att det skulle vara en fördel att kunna planera handläggningen av ansökningarna till valfrihetssystemen, i stället för att behöva ha en kontinuerlig beredskap för att omhänderta inkomna ansökningar. Ett ytterligare önskemål som lyfts, i förhållande till möjligheten att motverka oseriösa och kriminella aktörer, är att det inte går att skicka in en ny ansökan med vändande post efter att ett beslut fattats om att en ansökan inte blivit godkänd. Utredningen om ökad kunskap om kommuners och regioners kostnader för valfri- hetssystem har lyft att en skillnad som framkommit i de intervjuer utredningen genomfört är att det uppstår extra administrativa kostnader vid en löpande god- kännandeprocess. Ur den upphandlande myndighetens perspektiv kan det därför ses som en nackdel att ha ett valfrihetssystem med en löpande godkännande- process. Vid upphandlingar enligt LOU kan de administrativa insatserna i stället koncentreras till tidpunkten när aktören eller aktörerna ansluts.264 Nollalternativet Nollalternativet är att det nuvarande kravet på löpande annonsering inte avskaffas. Det innebär inte någon förändring av de nackdelar som beskrivs ovan. Under genomförandet av uppdraget har det framkommit att det även finns fördelar med det nuvarande förfarandet med löpande annonsering. En sådan fördel för den upphandlande myndigheten uppstår om valfrihetssystemet avser tjänster som är beroende av viss lokal. I situationen att en sökande inte blivit godkänd är det vid löpande annonsering möjligt för en annan leverantör att lämna in en ansökan om att få delta i valfrihetssystemet i stort sett direkt. Om valfrihetssystemet däremot är stängt för inträde under en period kan lokalen bli stående oanvänd tills det är möj- ligt att lämna in en ny ansökan. Fördelar kan även uppstå i valfrihetssystem med mycket få leverantörer och sökande, eftersom möjligheten att snabbt få in en ansökan då kan överväga den administrativa bördan för upphandlande myndig- heter av att behöva ha beredskap för att handlägga ansökningar löpande. Löpande annonsering har också framförts som en fördel för små leverantörer, efter- som de inte behöver anpassa sina affärsbeslut om när de ska träda in på marknaden eller utvidga sin verksamhet, till exempel till närliggande geografiska områden, efter den upphandlande myndighetens tidshorisont. Det har också framförts att löpande annonsering är särskilt fördelaktigt inom områden där utövande av verksamheten kräver tillstånd från IVO. Ett par bransch- organisationer lyfte under rundabordssamtalet en oro för att om den löpande annonseringen avskaffas, kan tiden mellan att tillstånd beviljas och när ansökan till valfrihetssystemet godkänns bli längre än i dag. Enligt dessa organisationer finns det verksamheter där alla förutsättningar för att bedriva verksamheten måste vara 264 Utredningen om ökad kunskap om kommuners och regioners kostnader för valfrihetsystem, Kommuner och regioners kostnader för valfrihetssystem – ett kunskapsunderlag, SOU 2022:69 s. 89. 197 SSiiddaa 179479 aavv 380703 uppfyllda för att tillstånd ska kunna beviljas. I de fallen är det bra med löpande annonsering för leverantörerna, då de kan ansöka om att delta i ett valfrihetssystem så snart de fått tillståndet. Därmed kan de minimera den period de har kostnader för verksamheten men inte några intäkter. Den uppgiftsinsamling Konkurrensverket genomfört tyder på att antalet ansök- ningar per år varierar mellan olika valfrihetssystem. Av uppgiftsinsamlingen fram- går att ett stort antal valfrihetssystem inte fick in några, eller bara några få, ansök- ningar. Samtidigt fick några få valfrihetssystem ett större antal ansökningar. I upp- giftsinsamlingen finns det information om antal ansökningar under 2024 för 298 valfrihetssystem. Av dem var det 11 valfrihetssystem som hade 10 eller fler ansök- ningar. Den administrativa kostnaden för hanteringen av ansökningar kan därmed vara omfattande för valfrihetssystem med många ansökningar, även om de valfri- hetssystemen är få. Samtidigt kan den administrativa kostnaden per ansökan vara hög för valfrihetssystem med få ansökningar. Tabell 9 Uppgifter om ansökningar till valfrihetssystemen under 2022–2024 2022 2023 2024 Antal valfrihetssystem 281 285 298 Antal valfrihetssystem utan ansökningar 153 148 157 Antal valfrihetssystem med minst en ansökan 128 137 141 Totalt antal ansökningar 515 738 648 Medel för antal ansökningar 1,8 2,6 2,2 Median för antal ansökningar 0 0 0 Flest antal ansökningar 30 335 137 Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025. Tabellen baseras för 2024 på uppgifter från 298, för 2023 på uppgifter från 285 och för 2022 på uppgifter från 281 av 451 valfrihetssystem. Tabell 10 Antal valfrihetssystem utifrån årtal valfrihetssystemet startade och antalet ansökningar, 2024 Årtal valfrihetssystemet 20 eller fler 0 ansökningar 1–9 ansökningar 10–19 ansökningar startades ansökningar 2000–20081 4 8 0 0 2009 11 14 0 0 2010–2014 83 55 3 3 2015–2019 34 30 3 0 2020–2024 19 20 0 2 Not 1: Dessa valfrihetssystem inrättades innan LOV trädde i kraft den 1 januari 2009. Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025. Tabellen baseras på uppgifter från 303 av 451 valfri- hetssystem. Vid rundabordssamtalen ifrågasatte ett flertal deltagare varför kravet på löpande annonsering skulle avskaffas. Enligt dem är det tveksamt om denna åtgärd skulle 198 SSiiddaa 179580 aavv 380703 bidra till att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i valfri- hetssystem. Nollalternativet innebär också att Upphandlingsmyndigheten inte behöver bygga om webbplatsen Hitta LOV-uppdrag där valfrihetssystemen annonseras, vilket skulle innebära en kostnadsbesparing för staten. Å andra sidan kan den på sikt behöva byggas om för att möjliggöra uppgiftsinsamling om valfrihetssystem, se avsnitt 6.6.3. 8.1.2 Förslag till lösning Om regeringen bedömer det lämpligt att avskaffa kravet på löpande annonsering, bör det enligt Konkurrensverket göras genom att införa ett alternativt förfarande i form av ansökningsfönster. Förfarandet med ansökningsfönster beskrivs närmare i avsnitt 6.1.1. Vid införande av ett alternativt förfarande med ansökningsfönster, ska annonser för valfrihetssystem även fortsättningsvis publiceras på den nationella webbplatsen. En upphandlande myndighet som beslutar att inrätta ett valfrihetssystem ska alltså, precis som i dag, annonsera beslutet på den nationella webbplatsen för annonsering av valfrihetssystem. Det ska vara upp till den upphandlande myndigheten att välja vilket av de två alternativa förfarandena som ska användas inom ett valfrihets- system. Vilket förfarande som ska tillämpas i valfrihetssystemet ska framgå av annonsen om att inrätta ett valfrihetssystem. En sådan annons ska därutöver minst innehålla upp- gifter om den upphandlande myndighetens namn, vilka tjänster som omfattas av valfrihetssystemet, valfrihetssystem-ID samt var förfrågningsunderlaget finns tillgängligt. Avseende förfarandet med ansökningsfönster föreslås ett antal nya bestämmelser med följande innebörd: • En annons om att en upphandlande myndighet har inrättat eller ändrat ett valfrihetssystem med ansökningsfönster ska utöver uppgifterna ovan innehålla uppgift om hur ofta ett valfrihetssystem med ansökningsfönster ska göras tillgängligt för ansökningar. • En upphandlande myndighet ska göra valfrihetssystemet tillgängligt för ansökningar genom att öppna ett ordinarie ansökningsfönster minst en gång vart fjärde år under minst en månad. • En upphandlande myndighet får öppna extra ansökningsfönster utan att det påverkar när ordinarie ansökningsfönster ska öppnas. Ett sådant extra ansökningsfönster ska vara öppet under minst en månad. 199 SSiiddaa 179591 aavv 380703 • Väsentliga ändringar får göras i anslutning till ett ansökningsfönster. Icke väsentliga ändringar får göras även när valfrihetsystemet är stängt för ansökningar. • Upphandlande myndigheter ska annonsera beslut om att inrätta eller ändra ett valfrihetssystem, annonsera ordinarie och extra ansökningsfönster samt efter- annonsera resultatet efter ett ansökningsfönster. • En annons om ansökningsfönster ska minst innehålla uppgifter om den upp- handlande myndighetens namn, vilka tjänster som omfattas av valfrihets- systemet, valfrihetssystem-ID, mellan vilka datum ansökningsfönstret hålls öppet och var förfrågningsunderlaget finns tillgängligt. • En efterannons ska minst innehålla uppgifter om den upphandlande myndig- hetens namn, valfrihetssystem-ID, samtliga leverantörer som är godkända till valfrihetssystemet samt vilka sökande som inte godkänts som leverantörer. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela föreskrifter om innehållet i annonser. En leverantör som godkänts till ett valfrihetssystem med ansökningsfönster kan ha ett kontrakt vars löptid sträcker sig över flera ansökningsfönster. Dessa befintliga leverantörer behöver enbart ansöka till valfrihetssystemet på nytt, och därigenom genomgå kvalificeringsprocessen, i anslutning till att ett kontrakts löptid går ut. 8.1.3 Alternativa lösningar för att avskaffa kravet på löpande annonsering Konkurrensverket har identifierat två alternativa lösningar om kravet på löpande annonsering ska avskaffas. • Kravet på löpande annonsering ersätts av ett krav på ett förfarande med ansökningsfönster. • Kravet på löpande annonsering ersätts med ett krav på ett förfarande baserat på en modell liknande ramavtal enligt LOU med alla villkor fastställda och brukarens val som fördelningsnyckel. Ett krav på ett förfarande med ansökningsfönster Sammanfattningsvis bedömer Konkurrensverket att ett ersättande av kravet på löpande annonsering med ett krav på ett förfarande med ansökningsfönster skulle innebära få fördelar jämfört med att ge upphandlande myndigheter möjlighet att välja förfarande. En fördel med att ha endast ett förfarande i LOV är möjligen att det kan uppfattas som enklare och tydligare för upphandlande myndigheter, jämfört med att behöva 200 SSiiddaa 270502 aavv 380703 välja mellan två förfaranden. I LOU och de övriga upphandlingslagarna finns det samtidigt ett flertal förfaranden att välja bland för den upphandlande myndigheten. I de fallen är den upphandlande myndigheten inte fri att välja förfarande, utan måste förhålla sig till att de olika förfarandena endast får användas i vissa angivna situationer. En annan fördel med att ersätta kravet på löpande annonsering med ett krav på för- farande med ansökningsfönster har att göra med de investeringar Upphandlings- myndigheten skulle behöva göra avseende webbplats Hitta LOV-uppdrag för att möjliggöra annonsering av ansökningsfönster. Dessa kostnader riskerar nämligen att bli höga per valfrihetssystem som tillämpar ansökningsfönster om det är fri- villigt att använda förfarandet med ansökningsfönster och endast få upphandlande myndigheter skulle välja att tillämpa det. Om det däremot skulle vara obligatoriskt att tillämpa förfarandet med ansökningsfönster så skulle den risken elimineras. Upphandlingsmyndighetens investeringar för att möjliggöra fler uppgifter i annonser om inrättande av valfrihetssystem och för att möjliggöra efterannonsering av ansökningar till valfrihetssystemen bedöms dock ge nytta oavsett vilket eller vilka förfaranden som kommer att bli möjliga att tillämpa enligt LOV. Vid rundabordssamtalen lyfte såväl representanter för leverantörerna som kommun- och regionrepresentanter och SKR ett önskemål om att upphandlande myndigheter ska ha möjlighet att välja mellan de två förfarandena. Detta för att kunna nyttja att de två förfarandena har olika fördelar beroende på vilken typ av tjänst valfrihetssystemet omfattar och andra förutsättningar för valfrihetssystemet i fråga. Att ha en valmöjlighet innebär att de fördelar som finns med löpande annonsering kan bibehållas för de valfrihetssystem där fördelarna med löpande annonsering överväger nackdelarna. Samtidigt kan fördelarna med ansökningsfönster utnyttjas i de valfrihetssystem där fördelarna med ansökningsfönster överväger nackdelarna. Mot denna bakgrund anser Konkurrensverket att det bör vara upp till den upp- handlande myndigheten att avgöra vilket förfarande som är mest lämpligt för valfrihetssystemet i fråga. Ett krav på ett förfarande baserat på en ramavtalsmodell Som framgår av avsnitt 6.1.1 är en alternativ åtgärd till att avskaffa kravet på löpan- de annonsering att införa en ramavtalsmodell liknande den som var föremål för bedömning i EU-domstolens mål Tirkkonen265. Baserat på jämförelsen i avsnitt 6.1.1 mellan de två alternativen, anser Konkurrensverket att en ramavtalsmodell innebär att många av de fördelar med löpande annonsering som lyfts fram av såväl före- trädare för leverantörer som upphandlande myndigheter inte kan behållas. 265 Mål C-9/17, Tirkkonen, EU:C:2018:142. 201 SSiiddaa 270513 aavv 380703 En ramavtalsmodell innebär att valfrihetssystemet tidsbegränsas och startas om inför varje kvalificering. Det innebär i sin tur att löptiden för valfrihetssystemet behöver anpassas till en proportionerlig kontraktslängd utifrån vilken typ av tjänster som valfrihetssystemet omfattar. Precis som vid upphandling av ett ramavtal behöver då också samtliga intresserade leverantörer kvalificeras inför varje omstart av valfrihetssystemet. Vid rundabordssamtalen var representanter för både leverantörer, kommuner, regioner och SKR överens om att ett förfarande baserat på en ramavtalsmodell är ett sämre alternativ än en modell med ansökningsfönster. Många underströk kontinui- teten i LOV som en av de stora fördelarna med lagen. En sådan kontinuitet vore dock svår att upprätthålla samtidigt som systemen inte får stängas för konkurrens under en alltför lång tid. Ett förfarande med ansökningsfönster gör det däremot möjligt att bevara kontinuiteten samtidigt som en effektiv konkurrens kan säker- ställas genom att ansökningsfönster regelbundet öppnas. 8.1.4 Konsekvenser för upphandlande myndigheter De upphandlande myndigheter som omfattas av förslaget i denna del är de som en- ligt LOV och A-LOV kan inrätta valfrihetssystem, dvs. kommuner, regioner, kom- munalförbund och Arbetsförmedlingen. Under 2024 fanns det 451 valfrihetssystem.266 De flesta fanns hos de 173 kommuner, kommunalförbund och regioner som inrättat minst ett valfrihetssystem. I genom- snitt hade kommunerna 2 valfrihetssystem och regionerna 5 valfrihetssystem. Spridningen är dock stor. Arbetsförmedlingen hade 12 valfrihetssystem. Se av- snitt 3.4.1. Som framgår av avsnitt 3.5.3 är antalet ansökningar per år relativt få i de flesta val- frihetssystemen. Av 298 valfrihetssystem var det 217 system som inte fick någon eller endast en ansökan under 2024, 11 fick in 10 eller fler än ansökningar. 266 Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas, hämtat 2025-06-30. 202 SSiiddaa 270524 aavv 380703 Figur 7 Antal och andel valfrihetssystem utifrån antal ansökningar, 2024 Kommuner Regioner Arbetsförmedlingen 140 60% 120 100 m e ts y 38% s 80 s te h irfla 60 v la 56% tn A 40 38% 20 83% 2% 7% 0% 17% 0 Inga ansökningar 1–9 ansökningar 10 eller fler ansökningar Antal ansökningar till valfrihetssystemet under 2024 Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025, figuren baseras på uppgifter från 298 av 451 valfri- hetssystem. För såväl valfrihetssystem med få ansökningar som för valfrihetssystem med många ansökningar finns en rationalitet i att ge den upphandlande myndigheten möjlighet att välja mellan ett förfarande med löpande annonsering och ett förfarande med an- sökningsfönster. För de med få ansökningar kan det å ena sidan argumenteras att antalet ansökningar är så få att den administrativa bördan är låg. Å andra sidan kan det ur perspektivet av administrativ börda ifrågasättas om det är rimligt att den upphandlande myndigheten ska ha en beredskap under hela året att ta emot ansök- ningar när det är förhållandevis sällan som en ansökan kommer in. För valfri- hetssystemen med många ansökningar kan det på motsvarande sätt finnas en rationalitet i att kunna hantera ansökningarna vartefter de kommer in i stället för att behöva hantera alla på samma gång. Samtidigt kan det finnas fördelar med att kon- centrera resurser för kontrollen av ansökningar till givna tidpunkter. Under genomförandet av uppdraget har det samtidigt framkommit att inte alla val- frihetssystem skulle gynnas av ett förfarande med ansökningsfönster. I vissa fall kan det finns lokaler som endast passar för en viss typ av verksamhet, och om en sökan- de får avslag kan lokalen behöva stå tom fram till nästa ansökningsfönster. Denna situation förekommer även vid LOU-upphandlingar, men i LOV har det kunnat undvikas genom att en aktör – som lämnar in en ansökan redan dagen efter att en annan aktörs ansökan inte blivit godkänd – kan ta över lokalen. Vidare finns upp- handlande myndigheter som föredrar att ansökningar kan lämnas in kontinuerligt. Om för många ansökningar skulle komma in samtidigt skulle det också kunna leda till flaskhalseffekter i handläggningen. 203 SSiiddaa 270535 aavv 380703 Konkurrensverket har därför föreslagit att kravet på löpande annonsering avskaffas genom att det ska införas ett alternativt förfarande med ansökningsfönster. Det innebär att de upphandlande myndigheterna kan välja vilket förfarande som är mest lämpligt i ett specifikt valfrihetssystem. De upphandlande myndigheter som anser att fördelarna med löpande annonsering överväger fördelarna med att byta till ett förfarande med ansökningsfönster kan således behålla den nuvarande modellen med löpande annonsering. Samtidigt kan de upphandlande myndigheter som anser att ett förfarande med ansökningsfönster vore bättre byta. Konkurrensverket gör också bedömningen att en upphandlande myndighet som avser att byta från löpande annonsering till ansökningsfönster inte behöver avsluta det befintliga valfrihetssystemet och inrätta ett nytt, se avsnitt 7.2. Under rundabordssamtalen uttryckte vissa upphandlande myndigheter en farhåga att antalet ansökningar om rättelse vid beslut om att inte godkänna en sökande till valfrihetssystemet kan komma att öka om tiden till nästa möjlighet att ansöka blir längre. I dag är incitamenten att ansöka om rättelse låga, eftersom det går att revidera ansökan och skicka in den igen i stort sett omedelbart. Med längre tid till nästa möjlighet att ansöka ökar däremot incitamenten för den som inte blivit god- känd att vända sig till förvaltningsrätten för rättelse av beslutet. Det skulle i så fall medföra att såväl de upphandlande myndigheterna som domstolarna behöver hantera fler sådana ärenden. En eventuell ökning av antalet sådana processer torde av flera skäl vara begränsad. Som framgår av avsnitt 3.5.3 är antalet ansökningar som inte godkänns generellt sett lågt och enligt nuvarande 10 kap. 1 § LOV är det bara den sökande som inte godkänts som får ansöka om rättelse av beslutet. Som framgår i avsnitt 8.1.6 är dessutom antalet mål i förvaltningsdomstolarna som gäller LOV få jämfört med den totala mängden LOU-mål (där mål som gäller LOV räknas in). Samtidigt kan något fler processer som gäller LOV också vara positivt för upp- handlande myndigheter som kollektiv då det påtalats att det finns ett behov av mer praxis eftersom LOU inte är rakt av överförbar på LOV. Sammantaget bedömer Konkurrensverket att förslaget inte kommer att leda till några direkta negativa effekter på upphandlande myndigheters kostnader och intäkter. Eftersom möjligheten att använda löpande annonsering finns kvar innebär förslaget inte heller några ytterligare åligganden eller krav på upphandlande myn- digheter vid upprättandet och förvaltningen av valfrihetssystemen. Därmed får förslaget inte heller några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. 8.1.5 Konsekvenser för företag Representanter för bransch- och intresseorganisationer som företräder leverantör- erna har lyft fördelarna med långsiktigheten i valfrihetssystemen och möjligheten att ansöka till ett valfrihetssystem när som helst, se avsnitt 3.6. Detta är särskilt vikt- igt för små och medelstora företag samt idéburna verksamheter som vill starta upp eller utvidga sin verksamhet utan att behöva anpassa sig till den upphandlande 204 SSiiddaa 270546 aavv 380703 myndighetens planering, exempelvis avseende när ett ramavtals löptid löper ut och en ny upphandling kan ske. De kan således utveckla sin verksamhet i sin egen takt. Som Konkurrensverket påtalat i avsnitt 6.6 är det en allvarlig brist att grundlägg- ande uppgifter om valfrihetssystemen, och de leverantörer som deltar i dem, saknas på en aggregerad nivå. Detta begränsar möjligheten att uppskatta vilka konse- kvenser Konkurrensverkets förslag kan få för företagen och konkurrensen. Med hjälp av den uppgiftsinsamling Konkurrensverket genomfört inom ramen för upp- draget kan vissa uppskattningar dock göras avseende de leverantörer som deltar i valfrihetssystemen. I uppgiftsinsamlingen har det kommit in uppgifter om antal leverantörer i 297 av 451 valfrihetssystem. Sammanlagt hade dessa 297 valfrihets- system 5 132 leverantörer. Eftersom vissa leverantörer sannolikt har kontrakt i fler än ett valfrihetssystem motsvarar detta dock inte antalet individuella leverantörer i samtliga system. För 250 av valfrihetssystemen har Konkurrensverket fått in uppgifter om organisa- tionsnummer för de leverantörer som är godkända i valfrihetssystemen. Av det materialet framgår att det fanns 2 437 unika leverantörer, vilket i genomsnitt är knappt 10 leverantörer per valfrihetssystem. Av avsnitt 3.5.2 framgår att det finns en del stora leverantörer som är verksamma i flera olika valfrihetssystem, men det finns också ett stort antal leverantörer som, utifrån organisationsform och att de endast är aktiva i ett valfrihetssystem, kan antas vara förhållandevis små aktörer. Som framgår av avsnitt 3.5.3 är antalet ansökningar per år få i de flesta valfrihets- systemen. Av 298 valfrihetssystem fick 282 noll eller en ansökan under 2024 och 11 valfrihetssystem fick in minst 10 ansökningar. Jämfört med det nuvarande förfarandet med löpande annonsering innebär ett för- farande med ansökningsfönster ingen skillnad avseende hur ansökan ska lämnas in, vad den ska innehålla eller handläggningen av den – skillnaden ligger endast i när en ansökan kan lämnas in. Ett införande av ett förfarande med ansökningsfönster medför därför varken några direkta kostnadsökningar eller kostnadsminskningar för de leverantörer som avser att delta i ett valfrihetssystem med ansökningsfönster, jämfört med ett valfrihetssystem med löpande annonsering. Vid rundabordssamtalen lyfte ett par branschorganisationer att ett förfarande med löpande annonsering är en fördel för de verksamheter som omfattas av tillstånds- plikt. Detta eftersom det inte krävs någon samordning mellan att ett tillstånd be- viljas och att en ansökan kan skickas till den upphandlande myndigheten. En far- håga som framfördes var att en leverantör kan bli stående med kostnader för verk- samheten efter det att den fått tillståndet fram till dess att den blir godkänd till val- frihetssystemet. Konkurrensverket konstaterar dock att detta är risker som de upp- handlande myndigheterna kan minimera genom utformningen av valfrihets- systemen. Dels har de upphandlande myndigheterna möjlighet att välja förfarande för valfrihetssystemet, och en viktig faktor att väga in i det valet är hur valet påver- kar förutsättningarna för leverantörerna. Dels kan den upphandlande myndigheten 205 SSiiddaa 270557 aavv 380703 utforma kravställningen avseende relevanta tillstånd så att en leverantör kan god- kännas med förbehåll om att de beviljas de för verksamheten relevanta tillstånden, om dessa inte finns på plats redan vid ansökningstillfället. Om kravet på löpande annonsering avskaffas är den största konsekvenser för före- tag att de inte längre kan ansöka till ett valfrihetssystem när som helst. I stället måste de måste anpassa sina beslut om att träda in på en ny marknad eller att ut- vidga sin verksamhet till de tidpunkter då valfrihetssystemet i fråga öppnas för an- sökningar. Förslaget om att ett ansökningsfönster ska öppnas minst en gång vart fjärde år bedöms dock inte begränsa möjligheterna för intresserade leverantörer på ett oproportionerligt sätt. Det kan härvid noteras att det föreslagna intervallet om fyra år motsvarar hur ofta ett ramavtal i regel behöver konkurrensutsättas enligt LOU. Konkurrensverket finner inga skäl till att de tjänster som omfattas av LOV skulle behöva konkurrensutsättas oftare än de upphandlingsföremål som upphand- las enligt LOU. Däremot finns det inget som hindrar upphandlande myndigheter från att öppna ett valfrihetssystem oftare än vart fjärde år. Den upphandlande myn- digheten kan i många fall finna det lämpligt eller nödvändigt. I de fallen kan kon- kurrensen tas till vara ännu bättre. Att det i annonsen för inrättandet av valfrihetssystemet ska framgå när de ordinarie ansökningsfönstren ska öppnas skapar transparens och gör det möjligt för intres- serade leverantörer att förbereda sin ansökan. Förslaget om att ett ansökningsfönster ska vara öppet under minst en månad be- döms tillvarata såväl potentiella leverantörers möjlighet att hitta, utforma och lämna in en ansökan som upphandlande myndigheters möjlighet att allokera resurser till och effektivisera prövningen av dessa. Den föreslagna öppettiden motsvarar även tiden för att lämna ett anbud i en direktivstyrd upphandling enligt LOU. Det finns inget som hindrar upphandlande myndigheter att ha ansökningsfönster som är öppna under längre tid. Konkurrensverket bedömer att förslaget om att avskaffa kravet på löpande annon- sering genom att införa ett alternativt förfarande med ansökningsfönster gör att de potentiella leverantörernas intresse av att kunna träda in i valfrihetssystemen be- gränsas så lite som möjligt. Konsekvenserna för framför allt mindre företags möjlig- heter att träda in och etablera sig på marknaden skulle sannolikt bli sämre med en ramavtalsmodell. Jämfört med en ramavtalsmodell behåller modellen med ansök- ningsfönster de flesta fördelarna för leverantörerna, såsom långsiktighet i valfrihets- systemet och att möjligheten att träda in i valfrihetssystemet inte är kopplad till en viss kontraktslängd. 206 SSiiddaa 270568 aavv 380703 8.1.6 Konsekvenser för statliga myndigheter Upphandlingsmyndigheten Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att utveckla och förvalta en nationell databas för annonsering av valfrihetssystem.267 I dag finns uppgifter om vilka valfri- hetssystem som är inrättade i tjänsten Hitta LOV-uppdrag268. Om det införs ett nytt förfarande i LOV, med krav på nya typer av annonser och annonsinnehåll, kommer Upphandlingsmyndigheten att behöva anpassa den nationella databasen för annonsering av valfrihetssystem och den externa tjänsten Hitta LOV-uppdrag. Upphandlingsmyndigheten har på förfrågan av Konkurrensverket tagit fram en uppskattning av kostnaden för att genomföra dessa anpassningar för annonsering av valfrihetssystem för ett nytt förfarande med ansökningsfönster och införande av efterannonsering. Nedan redogörs för Upphandlingsmyndighetens svar.269 Upphandlingsmyndigheten uppskattar kostnaderna för att anpassa webbplatsen till 2,4 miljoner kronor i konsultkostnader plus 400 timmar internt hos myndigheten, se tabellen nedan. Beräkningen bygger på en uppskattning om cirka 2 550 konsult- timmar till en genomsnittlig kostnad om 950 kr/timme. Upphandlingsmyndigheten påtalar i sitt underlag att detta ”är en grov kostnads- uppskattning, baserad på antaganden om en ny systemarkitektur, utökat rapporter- ingsflöde och förbättrad användarupplevelse. Den faktiska kostnaden kan variera beroende på den slutliga kravställningen, vald teknisk lösning, integrationsbehov, säkerhetskrav samt eventuella justeringar under utvecklingsfasen. För att ta fram en mer precis uppskattning krävs en förstudie med fördjupad kravanalys, prioritering av funktioner och genomgång av befintliga integrationer och datamodeller.” Tabell 11 Tidsåtgång och kostnad för Upphandlingsmyndighetens åtgärder för att anpassa webbplatsen Hitta LOV-uppdrag och bakomliggande system Uppskattad tidsåtgång Uppskattad Delmoment tidsåtgång (tim) Uppskattad tidsåtgång internt på myndigheten 400 Totalt uppskattad tidsåtgång för konsulttjänster 2 550 Kravanalys, specifikation och systemdesign 150 Ny systemarkitektur och informationslagring (Backend) 350 Tjänstedesign och UX – nytt inloggat läge 400 Frontend-utveckling, inloggat läge 500 Backend-utveckling, inloggat läge 500 Administrationsgränssnitt för UHM (Frontend & Backend) 300 Testning, kvalitetssäkring och säkerhetsgranskning 100 267 2 § 7 förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten (lydelse 2019:1315). 268 Upphandlingsmyndigheten, Hitta LOV-uppdrag | Upphandlingsmyndigheten, (besökt 2025-10-24). 269 Upphandlingsmyndigheten, underlag Svar till KKV – 2025-11-10. 207 SSiiddaa 270579 aavv 380703 Uppskattad tidsåtgång Uppskattad Delmoment tidsåtgång (tim) Driftsättning, dokumentation och överlämning 50 Projektledning hos utvecklingsleverantör 200 Källa: Upphandlingsmyndigheten, underlag Svar till KKV – 2025-11-10. Upphandlingsmyndigheten angav också i underlaget att den i avsnitt 7.1 föreslagna tiden för ikraftträdande, den 30 juni 2028, är rimlig för att göra anpassningarna av webbplatsen och bakomliggande system. Utöver kostnaderna för utvecklingen av webbplatsen för annonsering och de bak- omliggande systemen påtalar Upphandlingsmyndigheten att de bedömer att för- ändringen även medför ökade förvaltningskostnader. Således krävs enligt Upp- handlingsmyndigheten en utökning av förvaltningsanslaget för att täcka den ökade förvaltningskostnaden och för att säkra långsiktighet med det nya systemet. Upp- handlingsmyndigheten anser även att en föreskriftsrätt avseende annonsernas inne- håll kräver ett utökat uppdrag samt finansiering av framtagande och utökat anslag för löpande hantering. Behovet av informationsinsatser behandlas sammanhållet nedan under avsnitt 8.7.4. Förvaltningsdomstolarna Ett förfarande med ansökningsfönster kan medföra att fler sökanden vars ansökan inte godkänns ansöker om rättelse, eftersom de skulle behöva vänta en tid innan det går att lämna in en ny ansökan. Ju längre tid som löper mellan två ansöknings- fönster, desto längre dröjer det innan en ny ansökan kan lämnas in och desto större blir skillnaden jämfört med ett förfarande med löpande annonsering. Under rundabordssamtalen uttryckte vissa upphandlande myndigheter en farhåga att antalet ansökningar om rättelse vid beslut om att inte godkänna en sökande till valfrihetssystemet kan komma att öka om tiden till nästa möjlighet att ansöka blir längre. I dag är incitamenten att ansöka om rättelse låga, eftersom det går att revidera ansökan och skicka in den igen i stort sett omedelbart. Med längre tid till nästa möjlighet att ansöka ökar däremot incitamenten för den som inte blivit god- känd att vända sig till förvaltningsrätten för rättelse av beslutet. Det skulle i så fall medföra att såväl de upphandlande myndigheterna som domstolarna behöver hantera fler sådana ärenden. Samtidigt kan något fler processer som gäller LOV också vara positivt då det medför att det utvecklas praxis som i dag saknas. Det kan i detta sammanhang noteras att det i uppgiftsinsamlingen kommit in upp- gifter om utfallet för ansökningarna i 256 valfrihetssystem under 2024. I dessa god- kändes i genomsnitt 70 procent av ansökningarna, medan 30 procent av ansökning- arna inte godkändes. När det gäller antalet sökande som ansökt på nytt efter att en ansökan inte godkänts finns det information för 203 valfrihetssystem, och i 188 av dem var det ingen som ansökte på nytt. I de kvarvarande 15 valfrihetssystemen 208 SSiiddaa 270680 aavv 380703 hade 60 sökanden ansökt på nytt, dock fanns 40 av dessa aktörer i 2 valfrihets- system. Generellt är därmed förekomsten av sökanden som ansöker på nytt, efter att en ansökan avslagits, låg. I dag är antalet ansökningar om rättelse från sökande vars ansökan inte godkänts få i förhållande till samtliga mål i förvaltningsrätterna som avser offentlig upphand- ling. Sedan 2010 finns det endast 121 mål i förvaltningsrätterna om rättelse som rör LOV. Detta kan jämföras med att det bara under 2024 kom in totalt 3 095 LOU- mål270 till förvaltningsrätterna.271 Sammantaget gör Konkurrensverket därför bedömningen att förslaget att införa ett alternativt förfarande med ansökningsfönster inte kommer att påverka antalet LOU- mål i förvaltningsrätterna mer än marginellt. 8.2 Deluppdrag 2 – Ingen tidsbegränsning av valfrihets- systemen eller kontrakt i författning Konkurrensverket ska ta ställning till om det bör införas bestämmelser om tids- begränsning av avtalen eller valfrihetssystemen. Som framgår av avsnitt 6.2 bedömer Konkurrensverket att det inte bör införas någon författningsreglering av vare sig löptiden för valfrihetssystem eller kontrakt som tecknats inom ramen för systemen. Konkurrensverket lämnar alltså inga förslag i denna del av uppdraget som omfattas av förordningen om konsekvensutredningar. 8.3 Deluppdrag 3 – Ytterligare bestämmelser om uteslutning ska införas Konkurrensverket har i uppdrag att analysera om ytterligare uteslutningsgrunder bör införas och lämna förslag på hur de i så fall bör utformas och kontrolleras. Som nämns i avsnitt 2.2.2 har Konkurrensverket tolkat detta som att uppdraget avser att införa eventuella ytterligare uteslutningsgrunder utöver de som redan föreslagits av Leverantörskontrollutredningen. 8.3.1 Problemet och nollalternativet Problemet Att det vid tillämpning av LOV finns särskilda svårigheter vid tillämpning av ute- slutningsgrunderna framgår av både den praxisgenomgång som redogörs för i av- snitt 4.2.6 och problembeskrivningen i avsnitt 5.2.4. Problematiken rör främst osäkerhet kring vilka typer av ageranden som omfattas av grunderna, vilka som ska 270 I Domstolsverkets statistik över mål i förvaltningsrätterna ingår LOV-målen i kategorin LOU-mål. 271 Domstolsverkets statistikdatabas, 05. Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid förvaltningsrätt. År 2002–2024. PxWeb, (hämtat 2025-11-11). 209 SSiiddaa 270691 aavv 380703 omfattas av kontrollen, samt hur en sådan kontroll kan genomföras på ett rätts- säkert och effektivt sätt. Det har även framkommit att uteslutningsgrunderna ibland upplevs som otillräckliga. Detta då det finns situationer som i dag inte omfattas av uteslutningsgrunderna i LOV men som, för att kunna motverka kriminella eller oseriösa aktörer, borde utgöra grund för uteslutning. Av problembeskrivningen framgår vidare att även nyckelpersoner för utförandet av de tjänster som omfattas av valfrihetssystemet bör kunna omfattas av kontrollen. Enligt den praxis som finns på LOU-området är det i dag inte tydligt att de omfattas av den personkrets som Leverantörskontrollutredningen föreslog för att linjera reglerna i LOV med LOU. Dessutom har det framkommit att det inte är helt ovan- ligt att den leverantör som ansöker till valfrihetssystemet bedriver verksamheten enligt gällande regelverk och saknar överträdelser. Detta bolag kan då fungera som en fasad för en seriös verksamhet, medan bolag med anknytning till leverantören, eller företrädare för leverantören, kan vara involverade i brott eller andra oegentlig- heter. Nollalternativet Nollalternativet är att inte göra några ändringar i LOV. Det medför i så fall att de problem som beskrivs ovan kvarstår. Om Leverantörskontrollutredningens förslag till ändringar av uteslutningsgrund- erna genomförs uppstår åtminstone en ökad tydlighet om att upphandlande myn- digheter får utforma egna uteslutningsgrunder. Det kan argumenteras att upphand- lande myndigheter utifrån den möjligheten kan formulera uteslutningsgrunder som omfattar de ageranden som i dag anses saknas. Men det betyder inte att upphand- lande myndigheter kommer att våga göra det när de i dag uttalar osäkerhet om tillämpningen av de befintliga uteslutningsgrunderna. Dessutom krävs det resurser att ta fram och utforma lämpliga egna uteslutningsgrunder. Genom Leverantörskontrollutredningens förslag flyttas bestämmelsen om person- kretsen från att omfatta alla uteslutningsgrunder till att utgöra ett andra stycke i bestämmelsen om brott som får utgöra grund för uteslutning. Detta kan skapa osäkerhet hos upphandlande myndigheter kring huruvida samma personkrets fortfarande kan användas vid andra uteslutningsgrunder där det är relevant att pröva fysiska personer. Även om upphandlande myndigheter, inom ramen för utrymmet att formulera egna uteslutningsgrunder, har möjlighet att tillämpa samma personkrets för de brott som räknas upp i 7 kap. 1 § som för de övriga uteslutningsgrunderna är det inte säkert att de vågar göra det. Precis som för att utforma egna uteslutningsgrunder krävs det resurser för att ta fram och utforma en egen lämplig personkrets. Dessutom är det osäkert hur mycket personkretsen kan utvidgas jämfört med den som föreslås i 7 kap. 1 § andra stycket. Vilka möjligheter det finns att inkludera fysiska personer med andra funktioner än de som redan angivits kommer därmed inte att tydliggöras förrän det klargörs i praxis. Att inkludera nyckelpersoner i personkretsen kan ses som ett mindre steg för 210 SSiiddaa 271602 aavv 380703 upphandlande myndigheter, men att inkludera bolag med koppling till leveran- tören skulle innebära ett större steg. 8.3.2 Förslag till lösning Konkurrensverket bedömer att det bör införas ytterligare bestämmelser om uteslut- ning i LOV för att minska osäkerheten hos upphandlande myndigheter om hur ute- slutningsgrunderna kan tillämpas. Dessutom kan detta förbättra de grindvaktsfunk- tioner som uteslutningsgrunderna är avsedda att fylla, genom att hjälpa de upp- handlande myndigheterna att inte släppa in kriminella eller oseriösa aktörer i valfri- hetssystemen. Bedömningen att det ska införas ytterligare uteslutningsgrunder och övervägandena för förslagen redogörs för i avsnitt 6.3. Sammanfattningsvis handlar det om följande förslag som lämnas i denna del. • Uteslutningsgrunderna på grund av brott och bristande betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter ska vara obligatoriska i LOV. • Uteslutningsgrunden om allvarligt fel i yrkesutövningen omformuleras till att avse brott eller annat allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet kan ifrågasättas. • Uteslutningsgrunden om allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av tidigare kontrakt omformuleras så att möjligheten att tillämpa uteslutnings- grunden är kopplad till att den upphandlande myndigheten kan visa att det förekommit allvarliga eller ihållande brister (inte hur det tidigare kontraktet avslutades). • Det ska införas en ny frivillig uteslutningsgrund om brott eller allvarliga miss- förhållanden utanför yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet allvarligt kan ifrågasättas för den aktuella tjänsten. • Bestämmelserna om vilka personer hos de sökande som ska omfattas av kontrollen ska förtydligas avseende de frivilliga uteslutningsgrunderna. Dessutom ska bestämmelsen vidgas i förhållande till Leverantörskontroll- utredningens förslag för att även omfatta nyckelpersoner, till exempel verksamhets- och medicinskt ansvariga, samt bolag med koppling till leverantören. • Det ska införas en möjlighet för upphandlande myndigheter att från sökande begära uppgifter om samtliga tidigare slutna kontrakt enligt LOV eller någon av upphandlingslagarna, både pågående och under de senaste tre åren avslutade kontrakt. • Eftersom uteslutningsgrunderna utökas och skärps föreslås även två nya stödbestämmelser om proportionalitetsbedömning respektive tvingande hänsyn till allmänintresset. 211 SSiiddaa 271613 aavv 380703 • En skyldighet ska införas för upphandlande myndigheter att avsluta kontrakt som ingåtts inom ramen för ett valfrihetssystem om: 1. det framkommer att leverantören borde ha uteslutits enligt 7 kap. vid handläggningen av ansökan till valfrihetssystemet, 2. leverantörens förhållanden förändras under kontraktets löptid så att den, om den varit sökande till valfrihetssystemet, skulle varit föremål för uteslut- ning enligt 7 kap., eller 3. leverantören saknar relevanta tillstånd för bedrivande av tjänsten. Skyldigheten att avsluta ett kontrakt enligt första stycket ska gälla oberoende av om en sådan möjlighet framgår av kontraktet. • Upphandlande myndigheters skyldighet att avsluta kontrakt ska åtföljas av rättsmedel för leverantören att ansöka om rättelse. 8.3.3 Alternativa åtgärder Konkurrensverket har identifierat följande alternativa åtgärder, som kan genom- föras antingen var för sig eller i en kombination med varandra eller med delar av de förslag till lösning som lämnas i denna rapport. • Att bryta ut och genomföra ett eller flera men inte alla förslag som lämnas i denna del. • En alternativ lösning till bestämmelserna om avslut av kontrakt är att flytta situationerna som nämns i punkterna 1–3 till förslaget om kontraktsvillkor som ska ställas, se avsnitt 6.4.3. • Att ge i uppdrag till en lämplig myndighet att utöka stödet till upphandlande myndigheter avseende uteslutningsgrunderna i LOV för att den vägen tydlig- göra hur uteslutningsgrunderna kan tillämpas, vilket handlingsutrymme upp- handlande myndigheter har att själva utforma uteslutningsgrunder och person- kretsen för kontroll av uteslutningsgrunden samt tips och råd om hur uteslut- ningsgrunderna kan kontrolleras. Detta kan även inkludera arenor för utbyte av erfarenheter och beprövade metoder om såväl utformningen av uteslut- ningsgrunder som hur de kan kontrolleras. Detta förslag ska ses i ljuset av att Leverantörskontrollutredning redan föreslagit att egna uteslutningsgrunder likt 19 kap. 17 § LOU ska införas. Behovet av stöd i dessa frågor finns dock oavsett om förslagen i denna del genomförs eller inte, se till exempel avsnitten 6.6.4 och 6.6.5. 212 SSiiddaa 271624 aavv 380703 8.3.4 Konsekvenser för upphandlande myndigheter De upphandlande myndigheter som omfattas av förslaget i denna del är de som enligt LOV och A-LOV kan inrätta valfrihetssystem, dvs. kommuner, regioner, kommunalförbund och Arbetsförmedlingen. Under 2024 fanns det 451 valfrihets- system hos de 173 kommuner, kommunalförbund och regioner som inrättat minst ett valfrihetssystem. I genomsnitt hade kommunerna 2 valfrihetssystem och regionerna 5 valfrihetssystem men spridningen är stor. Arbetsförmedlingen hade 12 valfrihetssystem. Se avsnitt 3.4.1. Att uteslutningsgrunderna avseende allvarlig brottslighet och bristande betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter görs obligatoriska innebär att en upphand- lande myndighet inte kan avstå från att tillämpa dessa i ett valfrihetssystem. Dessa uteslutningsgrunder utgör dock en väldigt låg miniminivå för leverantörerna att uppfylla. För Konkurrensverket framstår det, ur ett samhällsperspektiv, därför inte som rimligt att det skulle vara valfritt att tillämpa dessa uteslutningsgrunder. Leverantörskontrollutredningens genomgång av vilka brott i den svenska brotts- balken som motsvarar relevanta EU-rättsakter har bidragit till att osäkerheten om vilka brott som avses i svensk lagstiftning har minskat. Konkurrensverket bedömer att detta, tillsammans med den leverantörskontroll som just nu byggs upp på Bo- lagsverket, kommer att kunna effektivisera kontrollen av dessa uteslutnings- grunder. De uteslutningsgrunder som i övrigt föreslås är så kallade frivilliga uteslutnings- grunder. Det innebär att upphandlande myndigheter själva kan välja vilken eller vilka som ska tillämpas i varje givet valfrihetssystem. Det torde vara en fördel för de upphandlande myndigheterna att det redan i författningen anges att dessa uteslut- ningsgrunder får användas, i stället för att flera upphandlande myndigheter ska investera resurser för att utforma lämpliga egna uteslutningsgrunder för dessa tillfällen. För att kunna tillämpa uteslutningsgrunden avseende allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt har det tidigare krävts att det tidigare kontraktet sagts upp i förtid, lett till skadestånd eller jämför- bara påföljder. Genom Konkurrensverkets förslag krävs inte detta längre, utan det räcker att den upphandlande myndigheten kan visa att det förekommit. Detta torde vara en fördel för den upphandlande myndigheten, eftersom en leverantör då inte kan föregå ett beslut om uteslutning genom att själv säga upp avtalet i förtid. Konkurrensverkets förslag om en utvidgad personkrets är också utformad som en frivillig möjlighet att utnyttja för de upphandlande myndigheterna. Det bedöms vara en fördel för de upphandlande myndigheterna att det i författningen tydlig- görs att denna vidgade personkrets kan och får tillämpas. Det bör även vara en fördel för de upphandlande myndigheterna att den vidgade personkretsen är fri- villig att tillämpa, eftersom de då kan bedöma om den vidgade personkretsen är relevant att tillämpa i varje enskilt valfrihetssystem. 213 SSiiddaa 271635 aavv 380703 Den kommunala självstyrelsen Enligt Konkurrensverkets förslag görs uteslutningsgrunderna avseende allvarlig brottslighet och bristande betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter obligatoriska. Det införs även en skyldighet för upphandlande myndigheter med valfrihetssystem att avsluta kontrakt med leverantörer under vissa omständigheter. Dessa förslag kan anses påverka den kommunala självstyrelsen i avseendet att upphandlande myndigheter inte längre kan avstå från att agera gentemot sökande eller leverantörer som inte lever upp till de grundläggande kraven för att få delta i valfrihetssystem. Frågan är i så fall om påverkan på den kommunala självstyrelsen är proportionerlig i förhållande till syftet med den, se 14 kap. 3 § regeringsformen (1974:152) (RF). De uteslutningsgrunder som föreslås bli obligatoriska utgör en absolut miniminivå för leverantörer som önskar ingå kontrakt med offentliga verksamheter och delta i ett system där ersättningen finansieras av skattemedel. Om företag som brister i dessa delar släpps in för att utföra offentlig verksamhet riskerar det att bidra till den kriminella ekonomin. Det skapar dels en osund konkurrens för seriösa aktörer i systemet som riskerar att slås ut, dels påverkas förtroendet för offentlig verksamhet och demokratin negativt. Att dessa uteslutningsgrunder görs obligatoriska innebär att en upphandlande myndighet inte kan avstå från att tillämpa dem i ett valfrihets- system. För att undvika att skyldigheten ska ge upphov till orimliga situationer föreslår Konkurrensverket också att det införs en bestämmelse om undantag på grund av tvingande hänsyn till allmänintresset. Denna bestämmelse ska inte kunna användas för att generellt kringgå de obligatoriska uteslutningsgrunderna, men kan tillämpas i enskilda fall när det är motiverat med hänsyn till allmänintresset. Bördan av att tillämpa de obligatoriska uteslutningsgrunderna kommer dessutom att minska genom den leverantörskontroll som för närvarande byggs upp hos Bolagsverket. Sammantaget bedömer Konkurrensverket därför att den eventuella inskränkning av den kommunala självstyrelsen som förslaget medför är propor- tionerlig. Vissa upphandlande myndigheter har framfört att det kan vara problematiskt att avsluta kontrakt med kriminella och oseriösa aktörer, dels på grund av risken för skadeståndsanspråk, dels för att det tar tid att avsluta ett kontrakt civilrättsligt. Så är fallet även när det föreligger omständigheter där en godkänd leverantör skulle ute- slutas om den ansökte till valfrihetssystemet på nytt. Det har också framkommit att även om ett företag förlorar relevanta tillstånd och därmed inte längre får utföra verksamheten, är det inte alltid möjligt att avsluta kontraktet direkt. Konkurrens- verkets förslag till en ny bestämmelse om avslutande av kontrakt grundar sig i denna problembeskrivning. 214 SSiiddaa 271646 aavv 380703 Förslaget har avgränsats till att enbart omfatta uteslutningsgrunderna och relevanta tillstånd för att bedriva den verksamhet som kontraktet avser, eftersom bestäm- melsen medför att avtalet kan avslutas oavsett om det finns reglerat i kontraktsvill- koren. Som tidigare konstaterats är det inte rimligt att en leverantör som saknar relevanta tillstånd för verksamheten, eller som skulle varit föremål för uteslutning om den ansökte på nytt, ska kunna fortsätta att verka inom ett valfrihetssystem. I dessa situationer torde det dessutom inte föreligga några tveksamheter om att upphandlande myndigheter har ett behov av att kunna avsluta kontrakten. Att domstolsprocessen, när en leverantör anser att den upphandlande myndigheten fattat ett felaktigt beslut, flyttas från en skadeståndsprocess till en process om rättelse, bedöms även det vara en fördel för upphandlande myndigheter. Detta eftersom det rör processer som myndigheterna är bekanta med från offentlig upp- handling. Dessutom kommer dessa beslut, som rör tillämpningen av uteslutnings- grunderna, då att handläggas av samma domstolar som handlägger frågor om tillämpningen av samma uteslutningsgrunder när en upphandlande myndighet beslutat att utesluta en sökande. Mål om rättelse avgörs generellt sett också snabb- are än skadeståndsmål och till skillnad från i skadeståndsmål uppstår inte några skyldigheter att ersätta motpartens rättegångskostnader. Om det efter ett domstols- avgörande visar sig att den upphandlande myndigheten fattat ett felaktigt beslut, kommer kontraktet att kvarstå och leverantören kan då fortsätta som leverantör i valfrihetssystemet. Sammantaget bedömer Konkurrensverket att den inskränkning av den kommunala självstyrelsen som den föreslagna skyldigheten att i vissa fall avsluta kontrakt kan medföra, är proportionerlig. Övriga förslag påverkar inte den kommunala självstyrelsen. Detta eftersom bestäm- melserna är fakultativa, vilket innebär att upphandlande myndigheter kan fatta beslut i respektive valfrihetssystem om vilka uteslutningsgrunder och vilken personkrets som ska tillämpas. 8.3.5 Konsekvenser för företag Som konstaterats i avsnitt 6.6.3 och 5.2.1 är tillgången till grundläggande uppgifter om valfrihetssystemen på aggregerad nivå bristfällig. Det saknas bland annat upp- gifter på nationell nivå om antalet leverantörer i de 439 valfrihetssystem272 som finns annonserade på Upphandlingsmyndighetens annonsplats Hitta LOV–uppdrag. Det medför vissa svårigheter vid bedömningen av hur många företag som kan komma att påverkas av de förslag som lämnas. Med hjälp av den uppgiftsinsamling som Konkurrensverket genomfört inom ramen för uppdraget kan dock vissa uppskattningar göras avseende hur många företag som kan komma att påverkas av förslagen. Genom insamlingen har det kommit in uppgifter om antal leverantörer i 297 av 451 valfrihetssystem. Under 2024 hade dessa 297 valfrihetssystem totalt 5 132 leverantörer. Eftersom en del leverantörer 272 Upphandlingsmyndigheten, ”Hitta LOV-uppdrag | Upphandlingsmyndigheten”, (besökt 2025-11-06). 215 SSiiddaa 271657 aavv 380703 kan ha kontrakt i fler än ett valfrihetssystem är det inte detsamma som antalet individuella leverantörer i samtliga valfrihetssystem. För 250 av valfrihetssystemen fick Konkurrensverket in uppgifter om organisationsnummer för leverantörerna. I det materialet fanns 2 437 unika leverantörer, varav 208 var enskilda företag. Det är i snitt knappt 10 leverantörer per valfrihetssystem. I avsnitt 3.5.2 framgår att det finns en del stora leverantörer som är verksamma i flera olika valfrihetssystem. Men det finns också ett stort antal leverantörer som kan antas vara små eller medelstora aktörer. Konkurrensverkets förslag inom ramen för detta deluppdrag innefattar en skyldig- het för sökanden att, på förfrågan från den upphandlande myndigheten, överlämna uppgifter om samtliga tidigare slutna kontrakt enligt LOV eller någon av upphand- lingslagarna, både pågående och under de senaste tre åren avslutade kontrakt. Detta kommer att medföra en ökad administrativ börda för de företag som får frågan och som har eller har haft kontrakt med andra upphandlande myndigheter. Mest be- tungande blir uppgiftsskyldigheten därmed för de stora företagen med ett flertal offentliga kontrakt inom ramen för såväl valfrihetssystem som offentlig upphand- ling och med flera olika upphandlande myndigheter. Enligt uppgiftsinsamlingen var det dock få företag som är verksamma i fler än tio olika valfrihetssystem. Upp- giftsskyldigheten blir betydligt mindre betungande för små företag med få kontrakt. För såväl stora som små företag bedöms det dock röra sig om uppgifter som är lätt- tillgängliga att sammanställa och för företag som ansöker till flera valfrihetssystem kan sammanställningen återanvändas med mindre uppdateringar. Förslaget om avslutande av kontrakt innebär att under vissa förutsättningar är det författningsreglerat att kontrakt ska avslutas – oavsett om det finns angivet i de en- skilda kontraktsvillkoren. Eftersom bestämmelsen medför att ett kontrakt kan av- slutas oavsett om detta har reglerats i kontraktsvillkoren, är tillämpningen av be- stämmelsen avgränsad till situationer då en leverantör saknar relevanta tillstånd för verksamheten eller skulle omfattas av uteslutning om leverantören ansökte på nytt. Dessa krav utgör grundläggande förutsättningar för att som privat utförare av offentliga tjänster få verka i ett valfrihetssystem. Det är därmed inte rimligt att en leverantörs kontrakt kan fortlöpa under dessa omständigheter. Att leverantörer som inte uppfyller dessa krav blir kvar i valfrihetssystemen och konkurrerar om uppdragen kan dessutom påverka seriösa aktörer negativt, efter- som det skapar en osund konkurrens om uppdragen. Utöver att tillämpnings- området är begränsat till tre utpekade situationer, och utformningen av övergångs- bestämmelserna, har även andra åtgärder vidtagits för att denna bestämmelse ska vara proportionerlig i förhållande till de leverantörer vars kontrakt avslutas. Det införs även en bestämmelse om att leverantören ska ges skälig tid att avveckla sin verksamhet och att tiden för avveckling av verksamheten ska framgå av beslutet. För att säkerställa rättssäkerhet för leverantörer införs en bestämmelse om att en leverantör vars avtal avslutats kan ansöka om rättelse. Det innebär att om en upphandlande myndighet fattat ett felaktigt beslut om avslutande av kontrakt är 216 SSiiddaa 271668 aavv 380703 leverantören i fråga inte hänvisad till att ansöka om skadestånd för att kontraktet avslutats på oriktig grund. Det bedöms fördelaktigt för den leverantör vars kontrakt avslutats. Om domstolen kommer fram till att den upphandlande myndigheten fattat ett felaktigt beslut kommer kontraktet att kvarstå och leverantören kan fortsätta sin verksamhet inom valfrihetssystemet. För att verksamheten inte ska riskera allvarliga negativa effekter under domstols- prövningen av beslutet föreslås också en möjlighet att ansöka om att beslutet att avsluta kontraktet inte ska gälla under domstolsprocessen. Vid en skadestånds- process är däremot kontraktet förlorat oavsett om den upphandlande myndigheten agerat korrekt eller felaktigt. Dessutom innebär en skadeståndsprocess, till skillnad från en prövning om rättelse, en ekonomisk risk då den part som förlorar skade- ståndsprocessen behöver ersätta den vinnande partens rättegångskostnader. 8.3.6 Konsekvenser för statliga myndigheter Upphandlingsmyndigheten Konkurrensverket föreslår i denna del av uppdraget inga nya uppgifter eller upp- drag för Upphandlingsmyndigheten. De uppdateringar av information på Upp- handlingsmyndighetens webbplats och de stödinsatser som kan behövas inför ikraftträdandet bedöms ligga inom Upphandlingsmyndighetens uppdrag enligt instruktionen att utveckla, förvalta och stödja den upphandling som genomförs av upphandlande myndigheter och enheter.273 Förvaltningsdomstolarna Vid regelförändringar uppstår normalt sett nya frågor som kan behöva tolkning i rättstillämpningen. I LOV är det dock bara sökanden som inte godkänts till ett val- frihetssystem som kan vända sig till förvaltningsrätten för rättelse av den upphand- lande myndighetens beslut att inte godkänna denne. Till skillnad mot offentlig upp- handling enligt LOU så kan ingen ansöka om överprövning av ett beslut som avser en annan leverantör. Detta minskar antalet potentiella mål inom LOV avsevärt jämfört med inom LOU. Antalet mål som rör valfrihetssystemen är förhållandevis litet jämfört med antalet mål på upphandlingsområdet som helhet, under 2024 hade förvaltningsrätterna 3 095 inkommande mål i kategorin LOU-mål (varav 42 avsåg LOV och A-LOV).274 Konkurrensverkets förslag om avslut av kontrakt innebär dock att tvister om avslutande av kontrakt i vissa situationer flyttas från tingsrätterna till förvaltnings- domstolarna. Vid skadeståndsmål i tingsrätten får den part som förlorar ersätta den vinnande partens rättegångskostnader. Om målen flyttas över till förvaltningsrätten där motpartens kostnader inte ersätts kan det medföra att fler ansöker om rättelse 273 1 § förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten. 274 Domstolsverket, underlag 2025-11-11. 217 SSiiddaa 271679 aavv 380703 jämfört med antalet som hade ansökt om skadestånd. Antalet mål om skadestånd som rör valfrihetssystemen är dock få. Konkurrensverket bedömer därför sammantaget att förslagen i denna del inte kommer att påverka det totala antalet LOU-mål i förvaltningsrätterna (dit LOV och A-LOV räknas) mer än marginellt. 8.4 Deluppdrag 4 – Ytterligare krav på förfrågningsunderlagets innehåll ska införas Konkurrensverkets uppdrag i denna del är att analysera om det bör införas ytter- ligare krav på förfrågningsunderlagets innehåll, och att lämna förslag på hur de i så fall bör utformas. 8.4.1 Problemet och nollalternativet Problemet I förfrågningsunderlaget framgår vilka krav och villkor som sökanden måste upp- fylla för att bli godkänd som leverantör inom valfrihetssystemet. Som nämns i upp- dragets bakgrund är förfrågningsunderlaget därmed ett viktigt verktyg för att säkerställa att leverantörerna uppfyller de krav som finns på att erbjuda en god hälso- och sjukvård och att regionen uppfyller sin skyldighet att kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal har lämnats över till en privat utförare (10 kap. 8 § kommunallagen).275 I avsnitt 5.2.3 redogörs för de utmaningar kopplade till förfrågningsunderlagen som framkommit under genomförandet av uppdraget. Av denna framgår bland annat att upphandlande myndigheter generellt inte utnyttjar det handlingsutrymme som finns i LOV att utforma egna uteslutningsgrunder, kommersiella villkor och andra särskilda villkor i syfte att stänga ute oseriösa och kriminella aktörer från valfrihets- systemen. I stället används LOV ibland bara som en checklista för vad som måste ingå i förfrågningsunderlaget. Nollalternativet Nollalternativet är att inte göra några ändringar i LOV. Det medför i så fall att de problem som beskrivs ovan kvarstår. 275 Regeringen (Finansdepartementet), beslut 2025-06-26, dnr Fi2025/01465, Uppdrag till Konkurrensverket att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i valfrihetssystem, s. 2. 218 SSiiddaa 271780 aavv 380703 8.4.2 Förslag till lösning I avsnitt 6.4 redogörs för Konkurrensverkets bedömning att det bör införas ytterlig- are krav på förfrågningsunderlagets innehåll och grunderna för de förslag som lämnas i den här delen av uppdraget. Sammanfattningsvis lämnas följande förslag inom ramen för detta deluppdrag: En lista över uppgifter som förfrågningsunderlaget ska innehålla föreslås införas i LOV. I listan anges att följande uppgifter ska finnas i förfrågningsunderlaget: 1. de tillstånd som krävs för den aktuella tjänsten, 2. de uteslutningsgrunder som enligt 7 kap. 2 § andra stycket samt 3–4 §§ ska tillämpas i valfrihetssystemet, 3. vilka krav avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet som en sökande ska uppfylla för att få delta i valfrihetssystemet, 4. grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör, 5. vilka övriga kommersiella och andra särskilda villkor som ska gälla vid fullgörande av kontraktet, 6. villkor för uppföljning och kontroll, 7. löptiden för kontraktet, 8. på vilket sätt ansökan ska ges in, 9. inom vilken tid den upphandlande myndigheten kommer att fatta beslut om godkännande, samt 10. övrigt som är relevant. Tillgången till förfrågningsunderlaget ska regleras för att underlätta tillgången för såväl potentiella leverantörer som andra intressenter, t.ex. forskare och medborgare. Det görs genom att i LOV ange att den upphandlande myndigheten ska ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till förfrågningsunderlaget på sin webb- plats. Och att förfrågningsunderlaget ska finnas tillgängligt från den dag då annonsen om valfrihetssystemet eller ansökningsfönstret publiceras. Kontrakt som tecknas inom ramen för valfrihetssystem ska innehålla villkor om 1. förutsättningarna för att avsluta kontraktet om valfrihetssystemet avslutas, 2. För- utsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens förhållanden förändras under kontraktets löptid så att leverantören, om den varit sökande till valfrihets- systemet, inte hade uppfyllt krav som ställs för att godkännas till valfrihetssystemet, 3. förutsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens ägarförhållanden eller ledning ändras, 4. kontroll och uppföljning, och 5. sanktioner vid kontrakts- brott. Regleringen innebär att dessa områden måste regleras i kontraktsvillkoren, däremot säger den inget om hur kontraktsvillkoren ska utformas. Vilka kontrakts- villkor som får ställas i ett valfrihetssystem är inte heller begränsade till enbart dessa områden. I den befintliga bestämmelsen om att upphandlande myndigheter får ställa sär- skilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras läggs arbetsrättsliga villkor till. En bestämmelse införs som anger att särskilda kontraktsvillkor för fullgörande av kontrakt ska ha anknytning till tjänsten som valfrihetssystemet avser och anges i förfrågningsunderlaget. 219 SSiiddaa 271791 aavv 380703 För att tydliggöra att en sökande inte kan åberopa en annans kapacitet om denne inte uppfyller de krav som företaget åberopas för eller omfattas av uteslutnings- grunderna som anges i förfrågningsunderlaget införs en bestämmelse i LOV som motsvarar 14 kap. 7 § LOU. För att tydliggöra att upphandlande myndigheter får ställa krav som avser under- leverantörer införs en bestämmelse om detta. Den upphandlande myndigheten får i förfrågningsunderlaget, avseende underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet, begära att en leverantör 1. lämnar in uppgifter om a) vilka underleverantörer som kommer att fullgöra kontraktet, b) vilka delar av kontraktet som kommer att fullgöras av respektive underleverantör, 2. säkerställer att under- leverantörerna uppfyller de krav och villkor som ställts i förfrågningsunderlaget, och 3. byter ut underleverantörer som omfattas av tillämpliga uteslutningsgrunder. Bestämmelsen är inte avsedd att minska det handlingsutrymme som finns i dag utan syftar enbart till att tydliggöra att denna typ av villkor alltid kan ställas avse- ende denna typ av underleverantörer. Andra krav kan ställas om de anges i förfråg- ningsunderlaget, har anknytning till tjänsten som valfrihetssystemet avser och är i överensstämmelse med principerna i 1 kap. 2 § LOV. Kontrakt som tecknas inom ramen för valfrihetssystem enligt denna lag får inne- hålla villkor om att leverantören endast får byta ut en underleverantör som avses i

2 § andra stycket samt 3–4 §§. Det är av stor vikt att det är förutsebart för potentiella leverantörer vilka uteslutningsgrunder som den upphandlande myndigheten valt att tillämpa i det aktuella valfrihetssystemet. 156 SSiiddaa 175068 aavv 380703 Konkurrensverket föreslår därför att de uteslutningsgrunder som enligt 7 kap. 2 § andra stycket samt 3–4 §§ ska tillämpas i valfrihetssystemet ska anges i förfråg- ningsunderlaget. För att säkerställa att likabehandlingsprincipen upprätthålls är det inte möjligt för den upphandlande myndigheten att avstå från att tillämpa de i förfrågningsunder- laget angivna uteslutningsgrunderna. Det är heller inte möjligt för den upphand- lande myndigheten att tillämpa uteslutningsgrunderna endast på vissa sökanden. Teknisk och yrkesmässig kapacitet Under uppdragets genomförande har det framkommit att upphandlande myndig- heter inte fullt ut nyttjar möjligheterna som finns att ställa kvalificeringskrav avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet inklusive krav på kompetens. Detta bland annat på grund av osäkerhet avseende vilka kvalificeringskrav som får ställas på aktörer som vill delta i ett valfrihetssystem. I LOV finns i dag inte några bestämmelser som motsvarar LOU:s omfattande bestämmelser för de direktivstyrda upphandlingarna om teknisk och yrkesmässig kapacitet, inklusive vilka typer av sådana krav som får ställas. Den bestämmelse som finns i LOV är att den upphandlande myndigheten ska godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som ställts i annonsen och förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits. Avsaknaden av en bestämmelse om att det får ställas kvalificeringskrav innebär inte att sådana inte får ställas. Eftersom valfrihets- systemen inte omfattas av upphandlingsdirektiven är det fullt möjligt att uppställa kvalificeringskrav så länge de inte utgör tilldelningskriterier. För att tydliggöra att kvalificeringskrav avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet får ställas föreslår därför Konkurrensverket att det ska införas en bestämmelse som anger att förfrågningsunderlaget ska innehålla uppgifter om vilka krav som en sökande ska uppfylla för att få delta i valfrihetssystemet. Begreppen teknisk och yrkesmässig kapacitet avser såväl kompetenskrav som möjligheter att ställa krav på leverantörers referenser. Av 1 kap. 2 § framgår att kvalificeringskraven måste vara i överensstämmelse med principerna. Bestämmelsen utformas med 19 kap. 9 § 2 LOU som förebild då det enligt Konkur- rensverket saknas skäl för att möjligheterna för upphandlande myndigheter att ställa krav avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet ska skilja sig åt jämfört med icke-direktivstyrda upphandlingar. Övriga kommersiella och andra särskilda villkor I dag framgår av 4 kap. 2 § sista meningen LOV att de villkor som ska gälla för hur ett kontrakt ska fullgöras ska anges i annonsen eller valfrihetssystemet. Några sådana uppgifter finns dock inte i annonserna på webbplatsen Hitta LOV-uppdrag. På samma sätt som uppgifter om den ekonomiska ersättningsmodellen lämpar sig bättre i förfrågningsunderlaget än i annonsen passar uppgifter om de kommersiella villkoren för kontraktets fullgörande bättre i förfrågningsunderlaget. 157 SSiiddaa 175079 aavv 380703 Grunderna för den ekonomiska ersättningen är en central uppgift. Den ekonomiska ersättningsmodellen i ett valfrihetssystem är typiskt sett också mer komplex än ett fast enhetspris. Mot denna bakgrund anser Konkurrensverket att det är mer lämpligt att grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör anges i förfrågningsunderlaget i stället för i annonsen. Utifrån bedömningen att bestämmelserna om förfrågningsunderlagets innehåll ska konsolideras bör därför denna uppgift anges i den sammanhållna bestämmelsen om förfrågningsunderlagets innehåll. Konkurrensverket anser därför att det saknas skäl att behålla den nuvarande skrivningen om att kontraktsvillkoren kan anges i annonsen. Vilka övriga kommersiella och andra särskilda villkor (utöver grunderna för den ekonomiska ersättningen) som ska gälla vid fullgörande av kontraktet ska framgå av förfrågningsunderlaget. I begreppet övriga kommersiella och andra villkor ingår särskilda miljömässiga, sociala, och arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Nuvarande bestämmelse i 4 kap. 2 § första meningen LOV om att upphandlande myndigheter får ställa särskilda sociala och miljömässiga villkor för kontraktets fullgörande föreslås i avsnitt 6.4.3 flyttas. Eftersom alla delar i nuvarande 4 kap. 2 § LOV därmed flyttas till andra paragrafer i LOV föreslår Konkurrensverket att paragrafen upphävs. Villkor för kontroll och uppföljning Som framgår av avsnitt 5.2.7, har det under uppdragets genomförande framkommit att de upphandlande myndigheternas många gånger otillräckliga uppföljning för- svårar möjligheten att utesluta oseriösa och kriminella aktörer. Av avsnittet framgår att skälen till detta är flera, men att en framgångsfaktor är tydliga krav i förfråg- ningsunderlaget beträffande uppföljning – något som inte sällan saknas. Som fram- kommit i avsnitt 5.2.3, är det vidare av stor betydelse att upphandlande myndig- heter arbetar med strukturerad kontroll. I propositionen till LOV anges vidare att regler för både uppföljning och kontroll ska finnas i förfrågningsunderlaget.222 Därför föreslår Konkurrensverket att en ny punkt tas in i bestämmelsen om förfråg- ningsunderlagets innehåll som stadgar att det ska innehålla uppgifter om villkor för kontroll och uppföljning. Lämpligen utformar de upphandlande myndigheterna villkoren i avtalet så att leverantörerna bidrar till uppföljningen. Detta kan exempelvis handla om att leverantörerna regelbundet rapporterar in uppgifter i en uppföljningsplan där olika nyckeltal och kvalitetsindikatorer kan anges. Genom detta system kan avvikelser flaggas automatiskt och kan innebära att den upphandlande myndigheten ska göra en fördjupad granskning. Det kan också handla om att upphandlande myndigheter 222 Prop. 2008/09:29 s. 71. 158 SSiiddaa 175180 aavv 380703 avtalar om att deras system för inrapportering ska användas och på så sätt under- lätta kontroll och uppföljning. En digitaliserad uppföljning där leverantörerna lämnar uppgifterna i den upphandlande myndighetens system är en del av ett effektivt sätt att sköta uppföljningen av kontrakten. Även villkor för att underlätta och möjliggöra platsbesök kan vara relevanta för att möjliggöra en effektiv uppföljning inom vissa valfrihetssystem. Flera upphandlande myndigheter anger i kontraktsvillkoren att det ska vara möjligt att genomföra uppföljning genom platsbesök. Det kan med fördel anges i kontrakts- villkoren, där det också anges hur dessa ska kunna ske. Kontraktets löptid I propositionen till LOV anges att det ska finnas uppgifter om avtalstider i förfråg- ningsunderlaget.223 Som skäl anger lagstiftaren att det följer av principerna om lika- behandling och icke-diskriminering att ett avtal ska konkurrensutsättas med jämna mellanrum vilket innebär att det inte är möjligt att ingå tillsvidareavtal.224 Ändå har det under uppdragets utförande framkommit att många kontrakt inom valfrihets- systemen inte är tidsbegränsade. Skälen till det uppges, som berörts i avsnitt 6.2, vara att tillstånd för tillståndspliktiga verksamheter är obegränsade i tiden, att leverantörer är mer benägna att investera i kostsam verksamhet så som boenden utifrån premissen att kontrakten gäller tills vidare, samt att begränsningen av kontraktens löptid i några fall har lett till massuppsägningar av leverantörernas personal. En tidsbegränsning av kontraktets löptid i ett valfrihetssystem innebär att lever- antören får skicka in en ny ansökan till valfrihetssystemet inför att kontraktets löptid går ut och om leverantören fortfarande uppfyller villkoren för deltagande ska denne godkännas och ett nytt kontrakt tecknas. En fördel med tidsbegränsade kontrakt, som lyfts i erfarenhetsinsamlingen, är att leverantörerna med en regel- bundenhet bedöms utifrån förutsättningarna att träda in i valfrihetssystemet, inte utifrån kontraktsvillkoren, för att avsluta ett kontrakt. Det kan underlätta för upp- handlande myndigheter att utestänga kriminella och oseriösa aktörer som kommit in i valfrihetssystemet – till exempel om det skett genom att verksamheten eller ägandet förändrats sedan leverantören godkändes. Konkurrensverket har tagit synpunkterna i beaktande men konstaterar likt lagstift- aren att kontrakt som gäller tills vidare är oförenliga med de grundläggande prin- ciperna som gäller enligt LOV. Som konstaterats i avsnitt 6.2 anser Konkurrens- verket att det inte bör införas någon författningsreglering av kontraktets löptid. I stället föreslår Konkurrensverket att det införs en punkt i bestämmelsen om för- frågningsunderlagets innehåll som reglerar att kontraktets löptid ska anges i för- frågningsunderlaget. Den föreslagna regleringen stadgar därmed ingen särskild löptid för kontrakten utan lämnar åt den upphandlande myndigheten att bestämma 223 Prop. 2008/09:29 s. 71. 224 Prop. 2008/09:29 s. 76. 159 SSiiddaa 175191 aavv 380703 den löptid som är lämplig i det enskilda fallet. Den upphandlande myndigheten bör på så sätt ha goda förutsättningar att anpassa kontraktens löptid. Det noteras också att valfrihetssystem med varken löpande annonsering eller annonsförfarandet med ansökningsfönster automatiskt innebär att alla kontrakt i ett valfrihetssystem avslutas samtidigt. Den upphandlande myndigheten bör således kunna göra de anpassningar som är nödvändiga och på så sätt undgå oönskade konsekvenser hos leverantörerna. Ingivande av och handläggningstid för ansökningar I dag finns bestämmelser om ingivande och handläggningstid av ansökan i 4 kap. 3–4 §§ LOV. Då Konkurrensverket föreslår att bestämmelserna om förfrågnings- underlagets innehåll konsolideras upphävs gällande 4 kap. 3–4 §§ LOV och flyttas in i den nya bestämmelsen om förfrågningsunderlagets innehåll. I den nuvarande bestämmelsen anges att den upphandlande myndigheten kan ange antingen i annonsen eller förfrågningsunderlaget hur ansökan ska ges in, se 4 kap.

3 § LOV. Konkurrensverket konstaterar att även detta är en uppgift som inte finns i annonserna i dag och som sannolikt passar bättre i förfrågningsunderlaget. Därmed saknas skäl att behålla skrivningen att uppgiften kan anges i annonsen. Den ska framgå enbart av förfrågningsunderlaget. De lagstiftningstekniska fördelarna av att samla bestämmelserna rörande förfrågningsunderlaget i en paragraf medför dess- utom, enligt Konkurrensverkets mening, att det saknas tungt vägande skäl att tillåta att uppgiften om på vilket sätt ansökan ska ges in ska kunna anges i annonsen. De uppgifter som i övrigt är relevanta Avslutningsvis bör bestämmelsen om förfrågningsunderlagets innehåll omfatta en avslutande punkt om att även uppgifter om övrigt som är relevant ska anges i för- frågningsunderlaget. Syftet med den avslutande punkten är att klargöra att den föreslagna bestämmelsen om vad förfrågningsunderlaget ska innehålla inte är ut- tömmande. Punkten motsvarar 19 kap. 9 § andra stycket LOU, som stadgar att upphandlingsdokumenten även ska innehålla de uppgifter som i övrigt är relevanta. Vad som är en relevant uppgift får (i likhet med vad som framgår av författnings- kommentaren till 19 kap. 9 § LOU) avgöras utifrån det specifika valfrihetssystemet och inom de ramar som de grundläggande principerna ställer. En generell utgångs- punkt torde dock vara att uppgifter av vikt för en potentiell leverantör att göra en rimlig bedömning av förutsättningarna för affärsmässigheten i att delta i valfrihets- systemet är uppgifter som är relevanta. 160 SSiiddaa 176102 aavv 380703 6.4.2 Tillgång till förfrågningsunderlagen Konkurrensverkets bedömning: Tillgången till förfrågningsunderlagen bör regleras för att underlätta tillgången för såväl potentiella leverantörer som andra intressenter, till exempel forskare och medborgare. Konkurrensverkets förslag: Den upphandlande myndigheten ska ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till förfrågningsunderlaget på sin webbplats från den dag då annonsen om valfrihetssystemet publiceras. Vid ändringar av förfrågningsunderlaget i ett valfrihetssystem där förfarandet med ansökningsfönster används ska den upphandlande myndigheten ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till det ändrade förfrågningsunderlaget på sin webbplats senast den dag då annonsen om ansökningsfönstret publiceras. Fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget är en förutsättning för att villkoren ska vara tydliga för alla aktörer som överväger att ansöka till valfrihetssystemet. En enkel och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten sänker också tröskeln att delta i valfrihetssystemen, vilket kan vara betydelsefullt särskilt för små och medelstora aktörer. Förfrågningsunderlagen är dessutom en allmän handling och som sådan av vikt för journalister, forskare och medborgare som vill granska den offentliga verksamheten. En fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till för- frågningsunderlagen gynnar därmed transparensen, likabehandlingen och kon- kurrensen i valfrihetssystemen. Enligt nuvarande bestämmelse (3 kap. 1 § LOV) ska förfrågningsunderlaget finnas tillgängligt tillsammans med annonsen på den nationella webbplatsen. På webb- platsen Hitta LOV-uppdrag225 finns i annonserna för valfrihetssystemen en länk till en internetadress där förfrågningsunderlaget ska finnas tillgängligt. Under genom- förandet av uppdraget har det framkommit att det förekommer brister i tillgänglig- görandet av förfrågningsunderlag trots att det följer av förarbetena till LOV hur sådan tillgång ska ges226. I och med Konkurrensverkets förslag i avsnitt 6.1 att införa ett nytt förfarande med ansökningsfönster har det också uppstått ett behov av att närmare reglera annonseringen av förfrågningsunderlag i samband med att ansökningsfönster öppnas. Konkurrensverket föreslår därför att det ska införas bestämmelser i LOV som tyd- liggör att den upphandlande myndigheten ska ge direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till förfrågningsunderlaget på sin egen webbplats. De föreslagna bestäm- melserna motsvarar delvis bestämmelsen i LOU (se 10 kap. 7 § LOU) med tillägget att förfrågningsunderlaget ska finnas på den upphandlande myndighetens webb- 225 Upphandlingsmyndigheten. ”Hitta LOV-uppdrag”, http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hitta-lov- uppdrag. (besökt 2025-10-29). 226 Prop. 2008/09:29 s. 68. 161 SSiiddaa 176113 aavv 380703 plats. Att förfrågningsunderlaget ska finnas tillgängligt på den upphandlande myn- dighetens webbplats innebär att det inte räcker att på webbplatsen publicera en länk till en annan aktörs webbplats eller verktyg. Bestämmelserna klargör också hur förfrågningsunderlaget ska göras tillgängligt i förhållande till annonsering av valfrihetssystemen. Det innebär att när den upp- handlande myndigheten annonserar om att ett valfrihetsystem har inrättats eller ändrats ska förfrågningsunderlaget finnas tillgängligt från och med samma dag som annonsen publicerades. Vid ett valfrihetssystem där förfarandet med ansöknings- fönster används ska ändringar av förfrågningsunderlaget finnas tillgängligt från och med samma dag som annonsen om att ett ansökningsfönster öppnas publiceras. Konkurrensverket konstaterar att förslaget ryms inom de grundläggande principerna som både upphandlingslagstiftningen och LOV bygger på. 6.4.3 Kontraktsvillkor som ska och får ställas ska förtydligas Konkurrensverkets förslag: Kontrakt som tecknas inom ramen för valfrihets- system enligt denna lag ska innehålla villkor om 1. förutsättningarna för att avsluta kontraktet om valfrihetssystemet avslutas, 2. förutsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens förhållanden förändras under kontraktets löptid så att leverantören, om den varit sökande till valfrihetssystemet, inte hade godkänts till valfrihetssystemet av andra skäl än att leverantören omfattas av uteslutningsgrunderna, 3. förutsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens ägarför- hållanden eller ledning ändras, 4. kontroll och uppföljning, och 5. sanktioner vid kontraktsbrott. Den upphandlande myndigheten får ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Särskilda kontraktsvillkor för fullgörande av kontrakt ska ha anknytning till tjänsten som valfrihetssystemet avser och anges i förfrågningsunderlaget. Villkor för avslutande av kontrakt, kontroll och uppföljning, och sanktioner vid kontraktsbrott Konkurrensverket har identifierat ett behov av att utöka de upphandlande myndig- heternas särskilt reglerade verktyg att avsluta kontrakt i valfrihetsystem. Under genomförandet av uppdraget har det, som tidigare nämnts, framkommit att det finns ett behov av stöd i form av reglerade verktyg i LOV generellt och särskilt i fråga om avslutande av kontrakt. Det rör både situationer då en leverantör inte längre uppfyller de krav som – utöver uteslutningsgrunderna – ställs för att god- kännas till valfrihetssystemet, och situationer då valfrihetsystemet avslutas eller då leverantörens ägarförhållanden eller ledning ändras. Som framkommit förekommer det att oseriösa eller kriminella aktörer godkänns till valfrihetssystemen av skäl 162 SSiiddaa 176124 aavv 380703 hänförliga till den upphandlande myndigheten, till exempel på grund av bristande resurser eller yttre faktorer som otillräcklig tillgång till information. Som LOV ser ut i dag är det heller inte tydligt att leverantörskontrakt kan avslutas om valfrihetssystemen avslutas och hur de i så fall ska avslutas, vilket skapar en oförutsebarhet. En naturlig följd av att valfrihetssystemen avslutas bör vara att även kontrakt som tecknats inom valfrihetssystemen avslutas. Men det ska ske utifrån i förväg uppställda och transparenta villkor i kontraktet. Vidare förekommer det att leverantörer ansöker till valfrihetssystem med bolag som uppfyller ställda krav på ägare eller ledning och godkänns till valfrihetssystem, var- efter byten av ägare eller ledning sker till sådana som inte längre uppfyller kraven. Därför ser Konkurrensverket behovet av att reglera möjligheten för upphandlande myndigheter att avsluta kontrakt under dessa i förfrågningsunderlaget särskilt angivna förutsättningar. Regleringen innebär en skyldighet för leverantören att anmäla byten på ägar- eller ledningsnivå och en skyldighet för den upphandlande myndigheten att begära att denna byts ut för det fall att ägarförhållandena eller ledningen inte längre uppfyller valfrihetssystemets krav. Det kan argumenteras för att författningsreglering inte är rätt väg att lösa problem som uppstår på grund av att upphandlande myndigheter inte tar fram tillräckligt bra kontraktsvillkor. Konkurrensverket instämmer i grunden i att LOV inte bör detaljreglera kontraktens innehåll då de behöver anpassas till respektive valfrihets- system. Men samtidigt har det under utförandet av uppdraget visat sig att LOV ger för lite stöd – framför allt då den används som en checklista vilket den inte är avsedd att vara. Därför anser Konkurrensverket att det är befogat att införa en bestämmelse som reglerar att några centrala frågor ska behandlas i alla valfrihets- systems kontraktsvillkor. Däremot säger den inget om hur kontraktsvillkoren ska vara utformade – det måste den upphandlande myndigheten utforma utifrån förutsättningarna i respektive valfrihetssystem. Konkurrensverket föreslår därför att det införs en ny bestämmelse som reglerar villkor som kontrakt ska innehålla. Bestämmelsen har 17 kap. 17 § LOU som förebild i bemärkelsen att den stadgar villkor för avslutande av kontrakt. Skillnaden jämfört med bestämmelsen i LOU är att den föreslagna bestämmelsen i LOV går utöver enbart villkor för avslutande av kontrakt och även listar villkor för kontroll och uppföljning, samt för sanktioner vid kontraktsbrott. Det föreligger vidare skillnader avseende innehållet i villkoren om avslutande av kontrakt eftersom det är fråga om valfrihetssystem och inte upphandlingar, och det görs obligatoriskt att införa villkoren i förfrågningsunderlagen. Bestämmelsen anger att kontrakt som tecknas inom ramen för valfrihetssystem enligt LOV ska innehålla villkor om förutsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens förhållanden förändras under kontraktets löptid så att leverantören, om den varit sökande till valfrihetssystemet, inte hade uppfyllt krav som – utöver uteslutningsgrunderna – ställs för att godkännas till valfrihetssystemet. Kontrakt som tecknas inom ramen för valfrihetssystem enligt LOV ska vidare innehålla 163 SSiiddaa 176135 aavv 380703 villkor om förutsättningarna för att avsluta kontrakt om valfrihetssystemet avslutas, och villkor om förutsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens ägarförhållanden eller ledning ändras. Utöver att kontrakt som tecknats inom ramen för valfrihetssystem ska innehålla villkor för avslutande ska de även innehålla villkor som rör förutsättningarna för kontroll och uppföljning. Förslaget är motiverat med hänsyn till att det under uppdragets utförande framkommit att upphandlande myndigheter inte i tillräcklig omfattning ställer krav om kontroll och uppföljning i sina förfrågningsunderlag. Sådan kravställning är central för att adekvat kontroll och uppföljning ska kunna genomföras och för upptäckten av oseriösa och kriminella aktörer inte bara i samband med en ansökan utan även löpande under kontraktstiden. Under genomförandet av uppdraget har vikten av att ha lämpliga sanktions- åtgärder i kontraktsvillkoren framkommit för att kunna agera när leverantörer inte förmår leva upp till villkoren för att delta i valfrihetssystemet. I vilken utsträckning upphandlande myndigheter reglerar sanktioner i kontraktsvillkoren varierar. Många upphandlande myndigheter har kontraktsvillkor om detta och de inkluderar vanligen en sanktionstrappa med ett flertal steg, där ett sista steg är hävning av avtalet, och hur de ska tillämpas. Konkurrensverket konstaterar dock att även om många valfrihetssystem har denna typ av villkor är effekten av att de av någon anledning saknas så omfattande att det motiverar att i en bestämmelse införa en punkt om att det ska finnas kontraktsvillkor om sanktioner vid kontraktsbrott. Den upphandlande myndigheten får ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras Kontraktsvillkor för fullgörandet av kontraktet är centrala för möjligheten att stänga ute oseriösa och kriminella aktörer eftersom de utgör de upphandlande myndig- heternas verktyg under kontraktets löptid. Det är vid tillämpningen av dessa villkor som de upphandlande myndigheterna kan dels upptäcka oegentligheter i leveran- törers verksamheter, dels vidta nödvändiga åtgärder. Avsaknaden av sådana villkor lämnar med andra ord ett utrymme för oseriösa och kriminella aktörer att på olika sätt utnyttja valfrihetssystemen. Den nu gällande bestämmelsen om särskilda kontraktsvillkor återfinns i 4 kap. 2 § LOV och stadgar att den upphandlande myndigheten får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Enligt förarbetena till bestämmelsen framgår att regeringens skäl för bestämmelsen bland annat var att tydliggöra möjligheten att ställa sådana krav och att de särskilt nämnda kraven genom bestämmelsen gavs en större tyngd.227 Konkurrensverket föreslår att bestämmelsen ska utökas till att även ange arbetsrätts- liga villkor. Skälen till det är att det under utförandet av uppdraget framkommit att avsaknaden av arbetsrättsliga villkor i leverantörers verksamhet i många fall är 227 Prop. 2008/09:29 s. 77. 164 SSiiddaa 176146 aavv 380703 kopplad till andra oseriösa eller kriminella förhållanden i verksamheterna. Vidare har det, som redogjorts för i avsnitt 5.2.3, framkommit att upphandlande myndig- heter generellt inte utnyttjar det handlingsutrymme som finns i LOV för att införa arbetsrättsliga villkor i sina förfrågningsunderlag trots att sådana lyfts av brottsföre- byggande myndigheter som särskilt ändamålsenliga för upptäckten av oseriösa och kriminella aktörer. Arbetsrättsliga villkor kan till exempel röra lön och ska, i likhet med vad som följer av de grundläggande principerna och som gäller enligt LOU, ställas när det är be- hövligt. Av förarbetena till LOU framgår att en helhetsbedömning ska göras, vid vilken myndigheten kan beakta såväl erfarenheter från tidigare upphandlingar som uppgifter från branschorganisationer, arbetsmarknadens parter eller från andra aktörer. Behovet ska avse risken för oskäliga arbetsvillkor, dvs. risken för att anställ- ningsvillkoren avviker från en godtagbar nivå, och ska därför ske utifrån arbetstag- arnas perspektiv. Bedömningen är emellertid myndighetens och utgör en del av fastställandet av kontraktsföremålet, dvs. det som ska anskaffas. Det är således myndighetens ansvar och rätt att beskriva vad den vill anskaffa.228 Här finns stöd som kan användas hos bland andra Upphandlingsmyndigheten. Konkurrensverket föreslår vidare att bestämmelsen om särskilda kontraktsvillkor ska flyttas och placeras efter bestämmelsen om de obligatoriska särskilda kontrakts- villkoren. Skälet till omplaceringen har sin grund i dessa särskilda kontraktsvillkors centrala betydelse för möjligheten att utesluta oseriösa och kriminella aktörer, vilken på detta sätt framhävs. Placeringen är vidare lagtekniskt lämplig eftersom Konkurrensverket föreslår införande av fler bestämmelser gällande särskilda kontraktsvillkor. Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt ska ha anknytning till tjänsten som valfrihetssystemet avser och anges i förfrågningsunderlaget Att särskilda kontraktsvillkor för fullgörande av kontrakt ska ha anknytning till tjänsten som valfrihetssystemet avser följer egentligen av principerna i 1 kap. 2 § LOV. Konkurrensverket bedömer att med hänsyn till att bestämmelserna om sär- skilda villkor i och med Konkurrensverkets förslag utökas medför det ett behov av att i likhet med motsvarande reglering i LOU klargöra att de ska vara kopplade till kontraktsföremålet.229 Därför föreslår Konkurrensverket att det införs en motsvar- ande bestämmelse i LOV. Bestämmelsen omfattar också den nödvändiga regler- ingen om att villkoren ska framgå av förfrågningsunderlaget. Som framgår av förarbetena till LOU kan som exempel anföras att villkor som hör till förutsättningarna hos en leverantör för att denne ska kunna fullgöra kontraktet typiskt sett anses ha en sådan koppling medan det däremot inte går att ställa villkor som hör till leverantörens verksamhet som inte berörs av kontraktet. Vilka villkor som kan ställas får avgöras från fall till fall. En grundförutsättning för att villkoren 228 Prop. 2016/17:163 s. 68 f. 229 Prop. 2015/16:195 s. 1117 f. 165 SSiiddaa 176157 aavv 380703 ska vara tillåtna är att de inte strider mot de grundläggande principerna för upphandling, till exempel att villkoren inte diskriminerar leverantörer från andra medlemsstater. Att kontraktsvillkoren ska ha anknytning till det som anskaffas innebär, när det gäller arbetsrättsliga villkor, att kontraktsvillkoren endast får reglera villkoren för de arbetstagare som sysselsätts i det arbete som avses i valfrihetssystemet. Syssel- sätts en arbetstagare endast delvis i arbete som avser valfrihetssystemet får villkoren endast avse förmåner under den del av anställningen som avser detta arbete. Det är alltså inte möjligt att uppställa villkor om att leverantörer generellt ska tillämpa vissa villkor för alla sina arbetstagare eller förplikta dem att tillämpa villkoren under tid före eller efter uppdraget i valfrihetssystemet utförs.230 6.4.4 Åberopad kapacitet och underleverantörer Den upphandlande myndigheten ska i vissa fall begära att sökanden byter ut ett företag vars kapacitet åberopats Konkurrensverkets förslag: Den upphandlande myndigheten ska begära att sökanden byter ut ett företag vars kapacitet åberopats mot ett annat företag, om företaget vars kapacitet åberopas 1. inte uppfyller de krav som företaget åberopas för, eller 2. omfattas av tillämpliga uteslutningsgrunder. I LOV anges i 5 kap. 2 § att en sökande vid behov har rätt att åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan för att uppfylla de krav som ställs för att godkännas till valfrihetssystemet. När en kapacitet åberopas är denna central för att sökanden ska kunna godkännas till valfrihetssystemet. Därmed finns två alternativa vägar att ta om den åberopade kapaciteten inte uppfyller kraven som ställs i förfrågningsunderlaget. Antingen begär den upphandlande myndigheten att sökanden byter ut den åberopade kapaciteten eller så beslutar den upphandlande myndigheten att inte godkänna ansökan eftersom sökanden inte ens med stöd av den åberopade kapaciteten uppfyller kraven för ett godkännande. Motsvarande rätt att åberopa kapacitet finns även i LOU men där är den komp- letterad med en uttrycklig rättighet för den upphandlande myndigheten att under vissa förutsättningar begära att den åberopade kapaciteten byts ut. De omständig- heterna omfattar såväl att den åberopade kapaciteten inte uppfyller de krav i för- frågningsunderlaget den åberopas för som att den åberopade kapaciteten skulle varit föremål för uteslutning om denne själv lämnat anbudet (14 kap. 7 § LOU). 230 Jfr prop. 2015/16:195 s. 1117 f. 166 SSiiddaa 176168 aavv 380703 Förenklingsutredningen konstaterade att eftersom handlingsutrymmet för upp- handlande myndigheter är större på det icke-direktivstyrda området så är det som är tillåtet på det direktivstyrda området tillåtet även på det icke-direktivstyrda om- rådet.231 Eftersom valfrihetssystem enligt LOV inte omfattas av upphandlingsdirek- tiven kan man på motsvarande sätt dra slutsatsen att det som är tillåtet på det direktivstyrda området i LOU också är tillåtet inom LOV även om det inte står utskrivet. Därmed är det tillåtet för upphandlande myndigheter att under mot- svarande förutsättningar begära att en åberopad kapacitet byts ut. Under genomförandet av uppdraget har det dock i ett flertal andra aspekter fram- kommit att det finns en osäkerhet vad gäller innebörden av att det föreligger en skillnad i vad som är uttryckligen tillåtet i LOU men inte omnämns i LOV. Därför anser Konkurrensverket att det ska införas en uttrycklig bestämmelse som klargör att en upphandlande myndighet ska begära att en åberopad kapacitet byts ut om denna inte uppfyller de krav företaget åberopats för eller omfattas av tillämpliga uteslutningsgrunder. Om sökanden inte byter ut den åberopade kapaciteten finns fortfarande möjligheten att inte godkänna ansökan. Konkurrensverket anser att fördelarna med att det inte uppstår några tveksamheter om detta överväger nack- delarna med att antalet paragrafer i LOV utökas. Kontraktsvillkor avseende underleverantörer som direkt medverkar till fullgörandet av kontraktet Konkurrensverkets förslag: Den upphandlande myndigheten får i förfrågnings- underlaget, avseende underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet, begära att en leverantör 1. lämnar in uppgifter om a) vilka underleverantörer som kommer att fullgöra kontraktet, b) vilka delar av kontraktet som kommer att fullgöras av respektive underleverantör, 2. säkerställer att underleverantörerna uppfyller de krav och villkor som ställts i förfrågningsunderlaget, och 3. byter ut underleverantörer som omfattas av tillämpliga uteslutningsgrunder. Under uppdragets utförande har det framkommit att det i leverantörers verksam- heter ofta förekommer underleverantörer och att det är bland underleverantörer som direkt medverkar till utförandet av uppdraget som det kan finnas problem- atiska utförare – oavsett om det är breda eller djupa leverantörskedjor. Konkurrens- verket konstaterar att även om det i dag inte är reglerat i LOV finns det stora möjlig- heter att ställa krav avseende underleverantörer, särskilt underleverantörer som direkt medverkar till fullgörandet av kontraktet. 231 SOU 2018:44 s. 325. 167 SSiiddaa 176179 aavv 380703 De krav som ställs behöver precis som andra kontraktsvillkor ha koppling till före- målet för valfrihetssystemet och utformas i enlighet med principerna i 1 kap. 2 § LOV. Eftersom det dock framstår som otydligt för upphandlande myndigheter om och i så fall vilka typer av krav som får ställas konstaterar Konkurrensverket att det kan vara motiverat att ta in en ny bestämmelse som klargör några typfall av situationer och krav som får ställas. Det är inte en uttömmande lista och därmed inte begränsande i förhållande till vad som gäller i dag – upphandlande myndig- heter kan fortfarande utforma kontraktsvillkor som gäller andra typer av under- leverantörer liksom andra typer av krav givet att de uppfyller de nyss nämnda villkoren. Konkurrensverket har tagit inspiration av artikel 71 i LOU-direktivet utifrån att om det är krav på underleverantörer som medlemsstaterna får göra obligatoriska i nationell lagstiftning så torde de vara tillämpbara som frivilliga krav i en nationell lagstiftning. Delar av artikel 71 har genomförts i 17 kap. 6 § LOU som reglerar att en upphand- lande myndighet får begära att en leverantör ska lämna in uppgifter om och i så fall hur stor del av kontraktet som leverantören kan komma att fullgöra genom att lägga ut på någon annan än leverantören, och vilka underleverantörer som leverantören avser att anlita för att fullgöra kontraktet i den delen. Enligt bestämmelsen gäller vidare att den upphandlande myndigheten i något av upphandlingsdokumenten ska ange de uppgifter leverantören ska lämna in. Konkurrensverkets förslag till ny bestämmelse i LOV motsvarar bestämmelsen i LOU med den främsta skillnaden att den omnämner underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det innebär dock inte att upphandlande myndigheter därmed är förhindrade att ställa motsvarande krav även avseende andra underleverantörer om det anses relevant i ett valfrihetssystem. Vidare utökas bestämmelsen till att omfatta att den upphandlande myndigheten får begära att en leverantör säkerställer att underleverantörerna i fråga uppfyller de krav och villkor som ställts i förfrågningsunderlaget, och byter ut underleverantör- erna som omfattas av tillämpliga uteslutningsgrunder. Dessa krav finns omnämnda i artikel 71 LOU-direktivet men har inte genomförts i 17 kap. 6 § LOU. Skälet till att Konkurrensverket tar med dem i förslaget avseende LOV är att det under uppdrag- ets utförande framkommit behov av att tydliggöra för upphandlande myndigheter att de krav och villkor som ställts också kan gälla underleverantörer – som dess- utom många gånger är de som utför valfrihetssystemens erbjudna tjänster. Ytter- ligare ett skäl till utformningen är att det med hänsyn till den vanliga förekomsten av underleverantörer i oseriös eller kriminell verksamhet inom valfrihetssystemen finns anledning att tydliggöra upphandlande myndigheters möjlighet att begära att sådana byts ut för det fall att de omfattas av tillämpliga uteslutningsgrunder. 168 SSiiddaa 176280 aavv 380703 Byte av underleverantör efter godkännande Konkurrensverkets förslag: Kontrakt som tecknas inom ramen för valfrihets- system enligt denna lag får innehålla villkor om att leverantören endast får byta ut en underleverantör som avses i 4 § efter godkännande från den upphandlande myndigheten. Sist under rubriken om anlitande eller byte av underleverantörer under kontraktets löptid föreslås en ny bestämmelse som reglerar att den upphandlande myndigheten får ställa villkoret att leverantörens byte av en underleverantör som direkt medver- kar till att fullgöra kontraktet kräver den upphandlande myndighetens godkännande. Det följer av förslagets 10 kap. 4 § att underleverantören endast ska få godkännas om denne inte omfattas av tillämpliga uteslutningsgrunder, och uppfyller de krav och villkor som ställts i förfrågningsunderlaget. Skälet till bestämmelsen är, som tidigare nämnts, att det under uppdragets utförande framhållits att underlever- antörer utgör en särskild utmaning för upphandlande myndigheter då de bland annat kan vara många till antalet och att långa underleverantörsled kan göra det svårt att identifiera vilken aktör som har den faktiska kontrollen över verksamheten, varför man önskar kunna begränsa antalet. Även detta införande ger i sin tur lag- stiftaren möjligheten att i författningskommentaren vägleda upphandlande myn- digheter genom att närmare förklara handlingsutrymmet som bestämmelsen ger. Konkurrensverket konstaterar att förslaget ryms inom de grundläggande princip- erna som både upphandlingslagstiftningen och LOV bygger på. Förslaget är även inom ramen för artikel 71 i LOU-direktivet, vilket ytterligare talar för att förslaget håller sig väl inom ramarna för vad som kan lagstiftas i LOV. 6.5 Upphandlande myndigheters kontroll och uppföljning bör stärkas Konkurrensverket ska lämna förslag på hur upphandlande myndigheters kontroll och uppföljning inom valfrihetssystemen kan stärkas inom ramen för det befintliga regelverket. Som framgår av avsnitt 2.2.2 tolkar Konkurrensverket detta på samma sätt som avseende det övergripande uppdraget om att ”utgångspunkten är änd- ringar i LOV”. Konkurrensverket har med andra ord tolkat uppdraget som att det inte omfattar en översyn av andra författningar som innehåller bestämmelser om kontroll och uppföljning av offentlig verksamhet som överlämnats till privata utförare, eller av verksamheter som är reglerade i andra avseenden. Det kan härvid noteras att Konkurrensverket, inom ramen för ett annat regerings- uppdrag, nyligen konstaterat att avtalsuppföljning också kan motverka förekomsten av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade och i förlängningen underlätta för upphandlande organisationer att förkasta sådana anbud. Vidare konstaterades 169 SSiiddaa 176291 aavv 380703 att avtalsuppföljning är ett viktigt verktyg generellt för att motverka oseriösa aktörer i offentlig upphandling, och att upphandlande myndigheter genom en aktiv och strukturerad uppföljning kan säkerställa att dess leverantörer verkligen upp- fyller kontraktsvillkoren så att skattemedel används på ett effektivt sätt. Konkur- rensverket har i rapporteringen av det regeringsuppdraget därför föreslagit att regeringen ska vidta lämpliga åtgärder för att stärka upphandlande organisationers avtalsuppföljning. Möjligheten att i författning öka styrningen av upphandlande organisationers avtalsuppföljning bör enligt Konkurrensverket utredas vidare. Åtgärder som kan övervägas är till exempel att i upphandlingslagstiftningen införa krav på riktlinjer och en skyldighet för upphandlande organisationer att följa upp sina avtal.232 6.5.1 Krav på riktlinjer och dokumentation av kontrollåtgärder Konkurrensverkets bedömning: För att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen är det avgörande att en upphandlande myndighet med val- frihetssystem tillämpar ett strategiskt och enhetligt förhållningssätt till kontroll och uppföljning samt genomför regelbundna kontroller och uppföljningar av de leverantörer som anslutits. I de fall en upphandlande myndighet inte gör det är det viktigt att tillsynsmyndigheten kan ingripa, via förelägganden eller tillsyns- beslut, för att förmå den upphandlande myndigheten att vidta rättelse. Konkurrensverkets förslag: Den upphandlande myndigheten ska besluta om riktlinjer för kontroll och uppföljning av valfrihetssystem enligt denna lag. Tillsynsmyndigheten får förelägga en upphandlande myndighet att besluta om riktlinjer för kontroll och uppföljning. Den upphandlande myndigheten ska regelbundet kontrollera att leverantörerna i valfrihetssystemet uppfyller villkoren i förfrågningsunderlaget samt inte om- fattas av uteslutningsgrunderna i 7 kap. Kontrollen ska dokumenteras. Skyldighet att besluta om riktlinjer för uppföljning Krav på riktlinjer utgör ett viktigt verktyg för att säkerställa att upphandlande myn- digheter tillämpar ett strategiskt och enhetligt förhållningssätt inom ett visst om- råde. Genom tydliga riktlinjer kan myndigheten skapa struktur och transparens i hur en viss fråga ska hanteras. Riktlinjer fungerar som ett instrument för styrning och kontroll, vilket minskar risken för godtyckliga beslut. De kan även bidra till för- utsebarhet och likabehandling, både internt för medarbetare och externt för exempelvis leverantörer. Krav på att anta riktlinjer kan även säkerställa att frågorna lyfts till ledningsnivå, vilket främjar ett strategiskt ansvarstagande. På så sätt blir riktlinjer inte enbart ett 232 Konkurrensverket, Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade, rapport 2025:4, och Metoder för att beakta kvalitet i offentliga kontrakt, rapport 2025:7. 170 SSiiddaa 177202 aavv 380703 operativt stöd, utan också ett strategiskt verktyg för ledningen i arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Det kan i sin tur bidra till att resurser avsätts till områden som tidigare varit underprioriterade. Redan i dag finns krav på upphandlande myndigheter att besluta om riktlinjer om direktupphandling i LOU.233 Konkurrensverket har tidigare bedömt upphandlande myndigheters efterlevnad av kravet i fråga som hög.234 En granskning under 2025 har gett samma bild. Krav på riktlinjer är med andra ord inget främmande i upp- handlingssammanhang. Något krav på uppföljning finns däremot inte i varken LOU eller LOV. Som påpekats under rundabordssamtalen finns däremot krav i kommunallagen på att om kommunala angelägenheter utförs av privata utförare, ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer som gäller för samtliga utförare av sådana angelägenheter. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska tillgodoses.235 Konkurrensverket konstaterar emellertid att kravet i kommunallagen är generellt utformat och omfattar ett brett spektrum av verksamheter och tjänster. Det täcker inte heller samtliga upphandlande myndigheter som omfattas av LOV, såsom statliga myndigheter. Som framhållits i avsnitt 5.2.7 finns dessutom brister i uppföljningen hos många upphandlande myndigheter,236 trots att just bristande avtalsuppföljning kan utgöra en möjliggörare för oseriösa eller kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. Mot denna bakgrund föreslår Konkurrensverket att det ska införas en skyldighet för de upphandlande myndigheter som inrättar ett valfrihetssystem att besluta om rikt- linjer för kontroll och uppföljning av valfrihetssystem. Riktlinjer för kontroll och uppföljning behöver inte vara separata, utan kan också ingå som ett avsnitt i ett mer omfattande upphandlingsreglemente eller motsvarande.237 De upphandlande myn- digheter som har flera olika valfrihetssystem behöver inte ha olika riktlinjer för olika valfrihetssystem. Om tjänsterna i den upphandlande myndighetens olika valfrihets- system är av väsentligt skild karaktär, kan det dock vara lämpligt att införa olika regler för de olika systemen. Huruvida de olika reglerna bör framgå av olika rikt- linjer, eller endast av olika avsnitt i en och samma riktlinje, är upp till den upphand- lande myndigheten att bestämma. Ett krav på riktlinjer skulle öka sannolikheten för att upphandlande myndigheter bedriver ett systematiskt och ändamålsenligt arbete med kontroll och uppföljning. På så sätt kan riktlinjerna bidra till att motverka oseriösa och kriminella aktörer i 233 19 a kap. 15 § LOU. 234 Jfr Konkurrensverket, rapport 2016:11; Direktupphandlingar – en kartläggning av riktlinjer och rutiner, som visade att nio av tio upphandlande myndigheter hade regler om direktupphandlingar i sina styrdokument. 235 5 kap. 3 § kommunallagen. 236 Se bland annat Statskontoret, rapport 2025:7, Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner. 237 Jfr Konkurrensverket, ”Direktupphandling | Konkurrensverket”, (besökt 2025-11-19). 171 SSiiddaa 177213 aavv 380703 valfrihetssystemen. Riktlinjer är emellertid inte bindande för den upphandlande myndigheten. Den upphandlande myndigheten förväntas dock givetvis att följa de riktlinjer den har beslutat. Under rundabordssamtalen påpekades att ett krav på riktlinjer kan medföra en viss ökad administrativ börda. Konkurrensverket bedömer dock att det i regel främst handlar om en engångsinsats av begränsad omfattning. Många upphandlande myndigheter har redan i dag planer eller rutiner för kontroll och uppföljning. För dessa myndigheter, liksom för dem som står inför ett något mer omfattande arbete, anses den ökade administrativa bördan stå i rimlig proportion till de fördelar som förslaget medför. Konkurrensverket bedömer att det för närvarande inte finns något behov av att närmare reglera innehållet i de föreslagna riktlinjerna. Det bör emellertid betonas att det av naturliga skäl inte bör framgå exakt var, när och hur den upphandlande myndigheten avser att genomföra sin kontroll och uppföljning. En sådan detalj- eringsgrad skulle kunna ge oseriösa eller kriminella aktörer en förvarning och därmed möjlighet att dölja eventuella brister och missförhållanden. I stället bör riktlinjerna endast på ett allmänt plan beskriva myndighetens arbetssätt. Samtidigt ska innehållet vara tillräckligt konkret för att ge medarbetarna vid den upphandlande myndigheten ett effektivt stöd i sitt arbete med kontroll och uppfölj- ning. Exempelvis bör riktlinjerna betona vikten av att använda olika typer av kon- troll och uppföljning. Detta kan konkretiseras genom att beskriva hur myndigheten arbetar med löpande, riskbaserad, tematisk respektive händelsestyrd kontroll och uppföljning. För att ge upphandlande myndigheter vägledning kring riktlinjernas innehåll skulle stöd från Upphandlingsmyndigheten vara värdefullt. Ett sådant stöd bör kunna rymmas inom Upphandlingsmyndighetens befintliga uppdrag att tillhandahålla upphandlingsstöd. Vidare framhölls under rundabordssamtalen att riktlinjer för kontroll och uppfölj- ning riskerar att bli verkningslösa om den upphandlande myndigheten saknar nöd- vändig infrastruktur, verktyg och andra förutsättningar för att genomföra en effektiv kontroll och uppföljning. Konkurrensverket delar denna bedömning, men anser samtidigt att detta inte utgör ett hinder för att införa ett krav på riktlinjer. Tvärtom kan ett sådant krav bidra till att behovet av bättre förutsättningar identifieras och åtgärdas inom myndigheterna. Möjlighet att förelägga myndigheter som inte lever upp till kravet I de fall en upphandlande myndighet saknar riktlinjer bedömer Konkurrensverket det som viktigt att kunna ingripa. Därför föreslås att tillsynsmyndigheten ska kunna förelägga en upphandlande myndighet att besluta om sådana riktlinjer. Så är redan fallet vad beträffar riktlinjer för direktupphandling, där Konkurrensverket sedan 172 SSiiddaa 177224 aavv 380703 den 1 januari 2024 får förelägga en upphandlande myndighet att besluta om sådana riktlinjer.238 Konkurrensverket ser det inte som nödvändigt att förena det föreslagna kravet på uppföljning med vite i ett första skede. Om förslaget genomförs kan det dock finnas skäl att senare utvärdera om det är tillräckligt att tillsynsmyndigheten utfärdar ett föreläggande för att upphandlande myndigheter ska vidta rättelse, eller om kravet bör förenas med vite på sikt. Skyldighet att kontrollera och följa upp kontrakt En väl fungerande kontroll och uppföljning är grunden för att upptäcka kriminella och oseriösa leverantörer när de har kommit in i valfrihetssystemet. I ett tidigare regeringsuppdrag konstaterade Konkurrensverket att eftersom många upphand- lande organisationer brister i sin kontroll och uppföljning av offentliga kontrakt framstår det som lämpligt att öka styrningen av upphandlande organisationers avtalsuppföljning i författning.239 Konkurrensverket lämnade inga förslag i det regeringsuppdraget. I detta regeringsuppdrag behandlas dock frågan om kontroll och uppföljning i perspektivet av de specifika förutsättningar som gäller valfrihets- system. Konkurrensverket ser det därför som rimligt att i detta sammanhang gå vidare med frågan om att öka styrningen i författning som lyftes i det tidigare regeringsuppdraget. I lagen (2022:759) om Fondtorgsnämnden finns en skyldighet för Fondtorgsnämn- den att granska att de upphandlade fondförvaltarna och fonderna löpande upp- fyller villkoren i fondavtalen.240 I förarbetena till lagen beskrivs granskningen som en förutsättning för att en myndighet ska kunna säkerställa att fondförvaltarna och fonderna fortlöpande uppfyller kraven för att få delta på fondtorget och att fondut- budet därmed blir säkert och kontrollerat.241 På samma vis skulle en motsvarande skyldighet i LOV kunna bidra till att säker- ställa att leverantörerna inom valfrihetssystemen uppfyller villkoren i förfrågnings- underlaget samt inte omfattas av uteslutningsgrunderna i 7 kap. Det skulle i sin tur försvåra för oseriösa och kriminella aktörer att utnyttja valfrihetssystemen för egen vinning. Mot denna bakgrund föreslår Konkurrensverket att det ska införas en skyldighet för upphandlande myndigheter att regelbundet kontrollera att leverantörerna i valfri- hetssystemet uppfyller villkoren i förfrågningsunderlaget samt inte omfattas av ute- slutningsgrunderna i 7 kap. Bestämmelsen ska också ange att denna kontroll och uppföljning ska dokumenteras. 238 21 kap. 4 § LOU. Regeringen har dock bedömt att Konkurrensverkets förelägganden inte bör förenas med vite, se prop. 2023/24:3 s. 59. 239 Konkurrensverket, Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade, Rapport 2025:4 s. 54 ff., och Metoder för att beakta kvalitet i offentliga kontrakt, rapport 2025:7 s. 95 f. 240 4 § lagen (2022:759) om Fondtorgsnämnden. 241 Prop. 2021/22:179 s. 103. 173 SSiiddaa 177235 aavv 380703 Bestämmelsen innehåller en skyldighet att regelbundet kontrollera befintliga leve- rantörer – den säger inte hur kontrollen ska ske, det måste den upphandlande myn- digheten bestämma för respektive valfrihetssystem. Det innebär att de riktlinjer om kontroll och uppföljning som den upphandlande myndigheten ska besluta omsätts i praktiken. Kontroll och uppföljning kan underlättas genom kontraktsvillkor för leverantörens medverkan (se avsnitt 6.4.1). Att uppföljningen ska ske regelbundet innebär att kontrollen och uppföljningen ska säkerställa att kravställningen i förfrågningsunderlaget och uteslutningsgrunderna upprätthålls under kontraktstiden. Ingen leverantör ska heller kunna undgå all form av kontroll och uppföljning under lång tid. Det kan vara lämpligt att använda en palett av flera metoder som är olika resurskrävande och som kan genomföras med såväl olika periodicitet som med olika typer av urval. Datadriven uppföljning i egna system eller från externa databaser som är resurseffektiv kan ske oftare, medan metoder som kräver mycket resurser bör användas i en riskbaserad uppföljning. Till exempel Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller stöd om anpassning, planering och genomförande av avtalsuppföljning för upphandlingar enligt LOU på sin webbplats242. Även om alla delar inte är rakt av tillämpbara i valfrihetssystem så är mycket av den information som finns där tillämplig även i valfrihetssystem enligt LOV. Upphandlingsmyndigheten publicerade också 2017 en vägledning för avtals- uppföljning inom vård och omsorg.243 Dokumentation är grunden för att en upphandlande myndighet ska kunna vidta åtgärder mot leverantörer som inte uppfyller de krav och villkor som ställs i valfri- hetssystemet och för att kunna tillämpa de sanktioner som uppställts i kontrakts- villkoren, inklusive att i sista steget häva ett avtal. Det är också en viktig förutsätt- ning för att kunna använda de frivilliga uteslutningsgrunderna allvarligt fel i yrkes- utövningen samt allvarliga och ihållande brister i utförandet av tidigare kontrakt. Dokumentation av kontroll och uppföljning är därmed viktig för att skapa spårbar- het, såväl internt som externt. Bland annat möjliggör dokumentationen en effektiv tillsyn av kravets efterlevnad. I de fall en upphandlande myndighet inte efterlever kravet på att genomföra kontroll och uppföljning av befintliga leverantörer kan tillsynsmyndigheten fatta tillsynsbeslut för att förmå den upphandlande myndig- heten att vidta rättelse. Vid rundabordssamtalet med bransch- och intresseorganisationer lyftes att det framgår av förvaltningslagen att allt som rör ett ärende ska dokumenteras. Enligt 1 kap. 3 § LOV framgår dock att förvaltningslagen inte tillämpas vid handlägg- ningen av ärenden enligt denna lag. Även av det skälet bör det framgå att kontroll och uppföljning ska dokumenteras. 242 Se till exempel ”Anpassa avtalsförvaltningen | Upphandlingsmyndigheten” och därtill länkade sidor, (besökt 2025-12-01). 243 Upphandlingsmyndigheten, Avtalsuppföljning av vård och omsorg, vägledning nr 2 (2017). 174 SSiiddaa 177246 aavv 380703 6.5.2 En skyldighet att genomföra en fördjupad granskning Konkurrensverkets bedömning: För att ge upphandlande myndigheter ett bättre stöd i utredningen av huruvida en sökande ska uteslutas bör det införas bestäm- melser om fördjupad utredning av en sökande eller leverantörer om det finns skäl att misstänka att den inte uppfyller förutsättningarna för att delta i valfrihets- systemet. Konkurrensverkets förslag: Om den upphandlande myndigheten har skäl att misstänka att en sökande inte uppfyller förutsättningarna för godkännande ska myndigheten genomföra en fördjupad granskning. Den fördjupade granskningen ska dokumenteras. Om den upphandlande myndigheten har skäl att misstänka att en leverantör under kontraktets löptid inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande ska myndigheten genomföra en fördjupad granskning. Den fördjupade granskningen ska dokumenteras. Som beskrivits i avsnitt 5.2.5 har det framkommit att det ibland förekommer att upphandlande myndigheter, i samband med prövningen av en ansökan, får en negativ känsla av en sökande, utan att kunna sätta fingret på varför. Det saknas då ofta tillräckligt underlag för att till exempel utesluta sökanden. De kan då antingen godkänna sökanden, trots att det senare kan visa sig att aktören faktiskt är oseriös, eller lägga ner ytterligare tid och resurser på att utreda saken vidare. Konkurrens- verket bedömer att det är av stor vikt att upphandlande myndigheter tar sig tid att genomföra sådana ytterligare utredningsinsatser. För att identifiera oseriösa aktörer i ett tidigt skede men också för att avskriva en seriös leverantör från ogrundade misstankar. Denna bestämmelse saknar motsvarighet i LOU och är ett uttryck för behovet av att genomföra riskbaserade kontroller av leverantörer. Syftet är att skapa en mer träff- säker och effektiv kontroll, där resurserna används där risken för oseriösa aktörer är som störst, samtidigt som prövningen inte blir onödigt betungande. Det är av stor vikt att samtliga sökande kontrolleras på ett tillräckligt och rättssäkert sätt, men utan att påföra de upphandlande myndigheterna en alltför betungande börda. En fördjupad granskning behöver således endast göras då det finns konkreta indikationer på att den sökande inte bedriver en seriös verksamhet. Till stöd för när en fördjupad granskning kan vara påkallad kan stöd från andra myndigheter användas. Till exempel Ekobrottsmyndighetens checklista Så undviker du oseriösa aktörer244, Upphandlingsmyndighetens vägledning om arbetlivskriminalitet245, 244 Ekobrottsmyndigheten, ”Checklista: Undvik oseriösa aktörer | Ekobrottsmyndigheten”, (besökt 2025-11-06). 245 Upphandlingsmyndigheten, ”Vägledning för att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling | Upphandlingsmyndigheten”, (besökt 2025-11-04). 175 SSiiddaa 177257 aavv 380703 Skatteverkets metodstöd Motverka välfärdsbrott246 samt SKR:s Stöd i arbetet mot välfärdsbrottslighet247. Det finns även privata aktörer som säljer tjänster för bevakning av uppgifter och för att förenkla att uppmärksamma varningsflaggor. När en upphandlande myndighet genomför en fördjupad granskning är det viktigt att likabehandlingsprincipen beaktas. Beslutet om att genomföra en fördjupad granskning ska grundas på objektiva, sakliga och dokumenterade skäl för att undvika godtycke. Vad den fördjupade granskningen bör omfatta får avgöras av den upphandlande myndigheten i varje enskilt fall, med beaktande av misstankens art och allvar samt vilka omständigheter som ligger till grund för misstanken. Granskningens omfatt- ning och inriktning bör således anpassas proportionerligt till den risk som identifierats och till syftet med prövningen. Konkurrensverket föreslår vidare att den fördjupade granskningen ska dokumen- teras. Dokumentationen ska kunna användas både vid den fortsatta kontrollen och uppföljningen om ett avtal tecknas med den sökande, och som underlag för motiveringen av ett beslut att inte godkänna ansökan. 6.5.3 En ny informationsskyldighet Konkurrensverkets bedömning: För att möjliggöra identifiering och hantering av oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen är tips och information från enskilda av vikt. Därför bör enskilda på ett enkelt sätt få information om vart de kan vända sig för att rapportera missförhållanden. Konkurrensverkets förslag: Den upphandlande myndigheten ska till enskilda lämna information om hur de kan rapportera fel i tjänsten och missförhållanden hos leverantörer. Enskilda – såväl brukare och anhöriga som anställda hos utföraren – har av natur- liga skäl en unik inblick i leverantörernas verksamhet och hur tjänsterna inom valfrihetssystemen faktiskt utförs. Deras iakttagelser kan därför spela en avgörande roll för att upptäcka eventuella missförhållanden. Dessa observationer kan exempel- vis gälla misstankar om att en företrädare för leverantören ägnar sig åt aktiviteter som kan utgöra grund för uteslutning, eller att tjänsten i fråga inte håller den kvalitet som rimligen kan förväntas. För att möjliggöra identifiering och ändamåls- enlig hantering av oseriösa eller kriminella aktörer inom valfrihetssystemen krävs att enskilda på ett enkelt, tydligt och tillgängligt sätt får information om vart de kan vända sig för att rapportera misstankar om fel och brister. 246 Skatteverket, ”Motverka välfärdsbrott | Skatteverket”, (besökt 2025-11-06). 247 Sveriges kommuner och regioner, ”Stöd i arbetet att motverka välfärdsbrott - SKR”, (besökt 2025-11-06). 176 SSiiddaa 177268 aavv 380703 Missförhållanden kan naturligtvis anmälas direkt till den upphandlande myndig- heten. Det är dock av stor vikt att det även framgår vilka andra relevanta myndig- heter och aktörer som kan ta emot sådan information. Av olika skäl kan det finnas ett motstånd mot att kontakta just den kommun eller region som ansvarar för att tillhandahålla tjänsten – inte minst om missförhållandet rör kommunens egen hantering, eller om det finns en oro för negativa konsekvenser. I sådana fall kan det upplevas som tryggare att vända sig till en neutral instans, där det saknas personlig koppling eller beroendeförhållande. Dessutom har tillsynsmyndigheter ofta specialiserad kompetens inom sina respektive områden, vilket förbättrar förutsätt- ningarna för att anmälningar hanteras rättssäkert, effektivt och med tillräcklig sakkunskap. Det är därför viktigt att upphandlande myndigheter på ett enkelt och tydligt sätt informerar brukare om vilka myndigheter som kan kontaktas i olika typer av ären- den – särskilt sådana som rör uteslutningsgrunderna. Vissa aktörer tillhandahåller redan i dag en del information om vart man kan vända sig för att rapportera miss- tankar om välfärdsbrottslighet i stort. Exempelvis SKR har samlat information om det på sin webbplats.248 Det finns i dagsläget dock inte någon samlad information om vart enskilda kan vända sig för att rapportera misstanke om missförhållanden inom ramen för just valfrihetssystemen. Som beskrivits i avsnitt 5.2.2. har de brottsförebyggande myndigheterna som del- tagit under rundabordssamtalen konstaterat att allmänheten ofta är osäker på vilken myndighet man ska vända sig till vid misstanke om olika typer av missförhållanden – ibland trots ansträngningar för att ta reda på det. De understryker också vikten av att få in tips för de mottagande myndigheterna. Så länge ingen rapporterar miss- tankar, spelar det mindre roll att det överhuvudtaget finns tillsyns- och kontroll- funktioner. Mot denna bakgrund föreslår Konkurrensverket att det införs en informationsplikt för upphandlande myndigheter att tillhandahålla tydlig information till enskilda om var misstankar om fel i tjänsten och brister hos leverantörer kan rapporteras. Av informationen bör det framgå till vilken funktion hos den upphandlande myndig- heten som enskilda kan vända sig till för att rapportera eventuella misstankar. Om misstanken rör missförhållanden inom exempelvis hemtjänst bör det lämpligen inte vara samma funktion som också har ansvar för att till exempel bevilja enskilda hemtjänst. Av informationen bör det även framgå vilka andra myndigheter eller andra forum och visselblåsningsfunktioner som kan vara relevanta att vända sig till vid miss- tanke om missförhållanden. Vilka myndigheter som aktualiseras bör avgöras av den upphandlande myndigheten och kan variera för olika tjänster. Exempelvis kan det handla om att misstankar om brott ska anmälas till Polismyndigheten, medan miss- tanke om ekonomisk brottslighet ska hanteras av Ekobrottsmyndigheten. Arbets- 248 SKR, ”Att arbeta mot välfärdsbrottslighet – Tipsa myndigheter om misstänkt brottslighet”, (besökt 2025-10-30). 177 SSiiddaa 177279 aavv 380703 rättsliga överträdelser bör anmälas till Arbetsmiljöverket, kvalitetsbrister och till- ståndsfrågor inom vård och omsorg till IVO och/eller en patientskadenämnd om det finns för valfrihetssystemet i fråga, samt skatte- och avgiftsrelaterade oegentligheter till Skatteverket. Även Konkurrensverket bör finnas med som en möjlig mottagare av tips och klagomål, vad gäller frågor som rör den upphandlande myndighetens efterlevnad av LOV. Förutom att en ökad tillströmning av tips och klagomål kan väntas leda till att fler kriminella och oseriösa leverantörer identifieras och hanteras ändamålsenligt kan en ökad tillströmning av tips och klagomål även bidra till att driva fram praxis på om- rådet. Som framgår av avsnitt 5.2.2 har den begränsade praxisen på området med- fört viss osäkerhet kring tillämpningen av LOV. Fler tips och klagomål skulle i för- längningen alltså även kunna bidra till ökad tydlighet avseende detta. 6.6 Andra förslag och bedömningar Konkurrensverket ska vid behov lämna andra förslag, som bidrar till att kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer utesluts från valfrihetssystemen, eller att upphandlande myndigheters möjligheter att förhindra sådana aktörer från att till- delas kontrakt i valfrihetssystemen förbättras. Konkurrensverket har tolkat detta uppdrag som ett övergripande uppdrag att ta fram förslag som uppkommit under genomförandet av uppdraget, men som inte passar in under de övriga deluppdragen. 6.6.1 Det bör införas tre nya kapitel i lagen om valfrihetssystem Konkurrensverkets bedömning: Konkurrensverket bedömer att de förslag som lämnats i avsnitt 6.3–6.5 föranleder att LOV behöver få en delvis ny struktur med tre nya kapitel inskjutna mellan nuvarande kapitel 9 och kapitel 10. Konkurrensverkets förslag: Att det i LOV införs tre nya kapitel: 10. Fullgörande av kontrakt 11. Kontroll och uppföljning 12. Avslutande av kontrakt Att nuvarande kapitel 10 Rättsmedel m.m. ska benämnas kapitel 13 Rättsmedel och tillsyn. Som beskrivs i avsnitten 6.3–6.5 har Konkurrensverket identifierat behov av att för- tydliga LOV i flera avseenden. För att LOV även fortsättningsvis ska ha en krono- logisk struktur och därmed hålla samman bestämmelser som rör samma faser i ett valfrihetssystem föreslår Konkurrensverket att det förs in tre nya kapitel mellan dagens kapitel 9 och kapitel 10. I dessa tre kapitel samlas både nuvarande och nya 178 SSiiddaa 177380 aavv 380703 bestämmelser som avser fullgörande av kontrakt, kontroll och uppföljning samt av- slutande av kontrakt. En följdändring blir att det nuvarande 10 kap. Rättsmedel m.m. blir benämnt 13 kap. Rättsmedel och tillsyn. 6.6.2 Bestämmelserna om rättsmedel och tillsyn bör ses över Konkurrensverkets förslag: Det bör genomföras en översyn av bestämmelserna om rättsmedel och tillsyn i nuvarande kapitel 10. Konkurrensverkets förslag: Uppdraget att utöva tillsyn över att lagen följs ska inte skilja sig åt mellan LOU och LOV. Tillsynsmyndigheten ska ha samma möjligheter i LOV att förelägga en upp- handlande myndighet att lämna uppgifter, visa upp en handling eller lämna över en kopia av handlingen som i LOU. Bestämmelserna om rättsmedel och tillsyn bör ses över När LOV infördes var den bärande tanken att det ska vara en enkel process för en upphandlande myndighet att privatisera delar som tidigare har skötts av den upp- handlande myndigheten själv. Valfrihetssystem har därför inte varit föremål för en omfattande reglering vilket har inneburit många fördelar, bland annat att LOV generellt inte är särskilt processdrivande. Som framgår av avsnitt 3.3 omsätter valfrihetssystemen dock betydande belopp och omfattar tjänster som är av stor betydelse för den svenska välfärden. Valfrihets- system har som framgår av avsnitt 5.1 utnyttjats av kriminella och oseriösa aktörer. Brukarna av tjänsterna som omfattas av LOV är dessutom ofta personer som är särskilt skyddsvärda som äldre, sjuka och arbetslösa. Det finns alltså skäl till att reglera valfrihetssystem på ett mer omfattande sätt. En del i detta är att reglera bestämmelserna om rättsmedel och tillsyn på ett mer övergripande sätt. Konkur- rensverket anser exempelvis att det är en brist att det inte går att ifrågasätta en upphandlande myndighets beslut att godkänna en aktör. Konkurrensverket anser också att det saknas tillräckliga möjligheter för Konkurrensverket att bedriva en effektiv tillsyn. Mot denna bakgrund föreslår Konkurrensverket att det bör genomföras en översyn av bestämmelserna om rättsmedel och tillsyn i LOV. Ett par justeringar avseende tillsynsbestämmelserna bör dock genomföras redan nu, varför Konkurrensverket föreslår dessa nedan. 179 SSiiddaa 177391 aavv 380703 Tillsynsmyndighetens uppdrag bör omformuleras I förarbetena till LOV anges att tillsynsmyndigheten ska uppmärksamma regelöver- trädelser som är av större betydelse eller av principiellt intresse, samt ge generell vägledning och information.249 Tillsynsmyndigheten har däremot inte befogenhet att besluta om förelägganden, förbud eller andra sanktioner. Formuleringen av tillsyns- uppdraget i LOV skiljer sig därmed från tillsynsuppdraget i LOU. I förarbetena till LOU finns nämligen inte någon motsvarande skrivning om att tillsynsmyndigheten ska fokusera på regelöverträdelser av just större betydelse eller principiellt intresse. Detta innebär att det finns ett slags allvarlighetskriterium för tillsynen enligt LOV, vilket saknas vid tillsyn enligt LOU. Denna skillnad har begränsat Konkurrens- verkets möjligheter att utöva tillsyn avseende överträdelser av LOV. Av förarbetena till LOU och LOV går det inte att utläsa någon avsedd skillnad i tillsynsuppdragen mellan de två lagarna. Konkurrensverket finner inte heller skäl till att en sådan åtskillnad bör göras. Med hänsyn till omfattningen av valfrihetssystemen enligt LOV och de stora summor de omsätter,250 anser Konkurrensverket att det inte är rimligt att tillsyns- uppdraget ska ha en högre tröskel än tillsynen enligt LOU. Dessutom är tillgången till rättsmedel betydligt mer begränsad i LOV än i LOU, vilket också talar för att till- synsuppdraget inte bör vara mer begränsat i LOV än i LOU. Konkurrensverket före- slår därför att tillsynsparagrafen i LOV ska omformuleras så att den blir likalydande med tillsynsparagrafen i LOU. Tillsynsmyndigheten bör ges möjlighet att förelägga upphandlande myndigheter att inkomma med uppgifter Enligt 10 kap. 8 och 9 §§ LOV har tillsynsmyndigheten rätt att inhämta upplys- ningar från den upphandlande myndigheten och den upphandlande myndigheten har en skyldighet att tillhandahålla de uppgifter tillsynsmyndigheten efterfrågar för sin tillsyn. Motsvarande bestämmelser finns i 21 kap. 2 och 3 §§ LOU. Vid tillsyn enligt LOU har tillsynsmyndigheten dock även möjlighet att besluta om tillsynsförelägganden. Om det krävs för att kunna utöva tillsynsverksamheten, kan tillsynsmyndigheten med andra ord förelägga en upphandlande myndighet att lämna uppgifter, visa upp en handling eller lämna över en kopia av handlingen. Konkurrensverket anser att det, med tanke på valfrihetssystemens omfattning, är rimligt att tillsynsmyndigheten ges tillgång till samma utredningsverktyg vid tillsyn enligt LOV som enligt LOU. Mot denna bakgrund föreslår Konkurrensverket att det i LOV ska införas en bestämmelse som ger tillsynsmyndigheten möjlighet att besluta om tillsynsförelägganden. Bestämmelsen ska ha samma utformning och samma betydelse som i LOU, med den skillnaden att den enbart avser upphand- 249 Prop. 2008/09:29 s. 10 f. 250 Se vidare avsnitt 3.1.4. 180 SSiiddaa 178302 aavv 380703 lande myndigheter. På så vis får tillsynsmyndigheten möjlighet att begära de upp- gifter som behövs för att utöva en effektiv tillsyn enligt LOV, med stöd av ett före- läggande, i de fall det finns skäl att misstänka att uppgifterna annars inte kommer att lämnas. Det bedöms i nuläget dock inte nödvändigt att kunna förena ett sådant föreläggande med vite. 6.6.3 Regeringen bör utreda hur fler uppgifter om valfrihetssystemen kan samlas in och tillgängliggöras Konkurrensverkets bedömning: I dag saknas på nationell nivå uppgifter av central betydelse om valfrihetssystemen. Några av de mest grundläggande upp- gifterna som saknas är hur stora belopp som årligen betalas ut inom ramen för dessa system, information om vilka leverantörer som är verksamma samt uppgifter om hur många ansökningar som gjorts till valfrihetssystemen. Konkurrensverkets förslag: Regeringen bör utreda hur fler uppgifter om valfri- hetssystemen kan samlas in och hur såväl rådata som bearbetad statistik kan tillgängliggöras. Som framgår av avsnitt 5.2.1 saknas i dag flera grundläggande uppgifter om valfri- hetssystemen. Exempelvis finns ingen samlad statistik över hur stora belopp som årligen betalas ut inom ramen för dessa system, information om vilka leverantörer som är verksamma, uppgifter om hur många ansökningar som gjorts till valfrihets- systemen, om vilka leverantörer som ansökt men inte blivit godkända samt om vilka leverantörer som upphandlande myndigheter hävt ett avtal med. Under 2024 var det 451 valfrihetssystem som det därmed saknas grundläggande uppgifter om på nationell nivå. Av uppgiftsinsamlingen som Konkurrensverket genomfört går det inte att utläsa hur mycket som betalats ut i samtliga 451 valfrihetssystem. Däremot framgår att 250 av valfrihetssystemen tillsammans omsatte drygt 55 miljarder kronor exklusive mervärdesskatt under 2024 (jfr avsnitt 3.3). Att valfrihetssystemen omsätter så stora summor, och att det ännu saknas uppgifter om detta, är enligt Konkurrensverket anmärkningsvärt. Några av de grundläggande uppgifterna utöver hur stora belopp som betalas ut är information om vilka leverantörer som är verksamma och uppgifter om hur många ansökningar som gjorts till valfrihetssystemen. Men det finns även andra uppgifter om valfrihetssystemen som kan behövas på en aggre- gerad nationell nivå. Tillgång till grundläggande uppgifter om valfrihetssystemen på en aggregerad nationell nivå är viktigt av flera skäl. Inte minst är det avgörande för att kunna upp- täcka avvikelser och oegentligheter och därigenom motverka oseriösa och krimi- nella aktörer. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det är av hög prioritet att sådana uppgifter tas fram. 181 SSiiddaa 178313 aavv 380703 Konkurrensverket föreslår därför att regeringen låter genomföra en utredning för att ta fram ett förslag på vilka uppgifter som bör samlas in om valfrihetssystemen, hur insamling av dessa uppgifter kan ske, samt hur både rådata och bearbetade uppgifter i form av statistik kan göras tillgängliga. En sådan utredning kan till exempel genomföras på Regeringskansliet eller som ett regeringsuppdrag till en statlig myndighet. Genom en sådan utredning kan förutsättningarna förbättras för att ta fram fler och mer tillförlitliga grundläggande uppgifter om valfrihets- systemen. Det kan i sin tur bidra till att bland annat stärka kontroll och uppföljning på området, vilket i sin tur kan motverka oseriösa och kriminella aktörer inom ramen för valfrihetssystemen. Det bör noteras att den aktuella informationen om valfrihetssystem inte omfattas av lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik (LUS). Därmed bör inriktningen vara att inte utvidga tillämpningsområdet för LUS till valfrihetssystemen och att de registrerade annonsdatabaser som omfattas av LUS inte ska användas för insamling av uppgifter om valfrihetssystemen. I stället bör det skapas ett särskilt insamlings- förfarande anpassat för LOV, integrerat i den befintliga nationella plattformen för annonsering av valfrihetssystem. 6.6.4 Det aviserade uppdraget till Upphandlingsmyndigheten om en satsning mot välfärdsbrottslighet ska omfatta ett utökat stöd om tillämpningen av LOV Konkurrensverkets bedömning: Såväl upphandlande myndigheter som leverantörer har ett behov av ytterligare stöd vad gäller tillämpning av LOV, särskilt i perspektivet att motverka kriminella och oseriösa aktörer. Konkurrensverkets förslag: Det i budgetpropositionen för 2026 aviserade upp- draget till Upphandlingsmyndigheten att stödja kommunerna i arbetet med att motverka arbetslivs- och välfärdsbrottslighet inom de offentliga affärerna ska omfatta en utökad vägledning riktad till upphandlande myndigheter med valfrihetssystem. Som beskrivits i avsnitt 5.2.11 har det under uppdragets genomförande framkommit ett relativt utbrett behov av mer stöd och vägledning kopplat till tillämpningen av LOV. Flera anser att den generella kunskapsnivån om LOV och dess tillämpning i allmänhet behöver höjas – både vad gäller rättsliga förutsättningar och vilka konse- kvenser som kan uppstå om frågorna inte hanteras systematiskt. Det kan även behöva tydliggöras vilka risker som uppstår om en upphandlande myndighet inte aktivt arbetar med att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer inom sina valfrihetssystem. 182 SSiiddaa 178324 aavv 380703 Mot bakgrund av att det stora antal valfrihetssystem som finns och de stora summor som de omfattar, och som framgår av kapitel 3, bedömer Konkurrens- verket det som angeläget att behovet av ytterligare stöd tillgodoses. Det finns i dagsläget redan en del stöd på området. Inte minst tillhandahåller Upphandlings- myndighetens webbplats ett visst sådant stöd. Stödet är emellertid inte lika omfatt- ande eller utvecklat som vad gäller LOU och övriga upphandlingslagar. I budgetpropositionen för 2026 aviserades att Upphandlingsmyndigheten kommer att få ett breddat uppdrag och utökade anslag för arbetet med att motverka arbets- livs- och välfärdskriminalitet.251 Med tanke på den problembeskrivning avseende valfrihetssystemen och förutsättningarna att motverka välfärdskriminalitet inom ramen för dessa är det också av vikt att det nya uppdraget om välfärdsbrottslighet omfattar en utökad vägledning till offentliga aktörer med valfrihetssystem, anpassad utifrån de särskilda förutsättningar som gäller i valfrihetssystemen. Konkurrensverket föreslår därför att det aviserade uppdraget till Upphandlings- myndigheten att stödja kommunerna i arbetet med att motverka arbetslivs- och välfärdsbrottslighet ska inkludera att vidareutveckla stödet avseende tillämpningen av LOV. 6.6.5 Det finns behov av forum för erfarenhetsutbyte om att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen Konkurrensverkets bedömning: Att ge upphandlande myndigheter med valfri- hetssystem möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra kan bidra till att mot- verka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. Därför bör det inom ramen för Socialstyrelsens forum LUMEN, det aviserade utökade upp- draget till Upphandlingsmyndigheten om välfärdsbrottslighet eller något annat befintligt eller nytt uppdrag skapas arenor för upphandlande myndigheter med valfrihetssystem att utbyta erfarenheter och beprövade metoder som är specifika för valfrihetssystem. Konkurrensverkets förslag: Regeringen bör överväga att förtydliga något uppdrag som redan finns eller avses beslutas med ett uppdrag att leda arenor för erfarenhetsutbyte avseende att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen. Som beskrivits i avsnitt 5.2.11 har flera upphandlande myndigheter lyft betydelsen av att utbyta erfarenheter med varandra kring hur man arbetar för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. Konkurrensverket bedömer att sådant erfarenhetsutbyte kan vara positivt av flera skäl. Inte minst kan 251 Prop. 2025/26:1, Budgetpropositionen för 2026 Utgiftsområde 2 s. 112. 183 SSiiddaa 178335 aavv 380703 det bidra till spridning av kunskap och goda exempel. Det kan vara särskilt hjälpsamt för mindre upphandlande myndigheter som saknar resurser. Eftersom det finns många frågor som är gemensamma för förutsättningarna att mot- verka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystem som i offentlig upphandling i övrigt finns det synergier med att koppla sådana arenor till befintliga för offentlig upphandling. Konkurrensverket har dock noterat att det finns en tendens att se val- frihetssystemen som en ”lillebror” till offentlig upphandling som ofta hamnar i sky- mundan. Det tillsammans med att valfrihetssystemen har karaktärsdrag som offent- lig upphandling saknar gör det viktigt att det även finns arenor där man kan utbyta erfarenheter som rör valfrihetssystem specifikt. Konkurrensverket föreslår därför att regeringen bör överväga att förtydliga något uppdrag som redan finns eller avses beslutas med ett uppdrag att leda arenor för erfarenhetsutbyte avseende att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihets- systemen. Exempelvis skulle en arena för utbyte av erfarenheter som rör valfrihetssystem specifikt kunna inordnas i Socialstyrelsens uppdrag att bilda ett forum för lärande och kunskapsspridning om välfärdsbrottslighet. Genom forumet ska kommuner och regioner få bättre förutsättningar att förebygga, förhindra och upptäcka välfärds- brottslighet. Forumet ska utveckla kunskapsutbytet mellan berörda myndigheter och kommunal sektor. Detta för att stärka det gemensamma arbetet och aktörernas samverkan.252 Ett alternativ är att det ingår i det nyligen aviserade breddade uppdraget till Upphandlingsmyndigheten avseende välfärdsbrottslighet och offentlig upphandling då Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller stöd avseende tillämpningen av LOV samt har i uppdrag att utveckla och förvalta en nationell databas för annonsering av valfrihetssystem.253 6.6.6 Vidareutveckling av flera pågående initiativ kan bidra till att möta behovet av tillgång till information Konkurrensverkets bedömning: Tillgången till relevant information är en central förutsättning för upphandlande myndigheters kontroll och uppföljning. För närvarande pågår flera olika initiativ på andra områden som, ibland med viss utveckling, skulle kunna bidra till att ge upphandlande myndigheter bättre tillgång till sådan information som är relevant vid kontroll och uppföljning. 252 Regeringen (Socialdepartementet), regeringsbeslut II:1 2025-03-06, Uppdrag till Socialstyrelsen att bilda ett forum för lärande och kunskapsspridning om välfärdsbrottslighet, dnr S2025/00474. 253 2 § förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten. 184 SSiiddaa 178346 aavv 380703 Som uppmärksammats i avsnitt 5.2.5 saknar upphandlande myndigheter tillräcklig tillgång till relevant information för att kunna genomföra effektiva kontroller och uppföljningar av leverantörer i valfrihetssystemen. Mot bland annat den bakgrund- en har Konkurrensverket i avsnitt 6.3.5 föreslagit att den upphandlande myndig- heten ska få begära in uppgifter från den sökande om dennes tidigare kontrakt. Förslaget bedöms dock inte helt kunna läka den bristande tillgång på information som råder på området. Att göra det har inte heller bedömts möjligt inom ramen för det här regeringsuppdraget. Flera andra initiativ pågår dock nationellt för att förbättra kommuners, regioners och statliga myndigheters tillgång till relevant information. Några av dessa initiativ har beskrivits översiktligt i avsnitt 3.7. Nedan kommenterar Konkurrensverket några av dessa initiativ och möjligheten att, med avstamp i dessa, bidra till att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. E-hälsomyndighetens nationella katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst skulle kunna samla information om dess tidigare kontrakt Regeringen har gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att tillhandahålla och vidare- utveckla den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst. Katalogen syftar i ett första steg till att göra det möjligt med ett nationellt vårdsöksystem för nationell vårdförmedling.254 Den nationella katalogen ska tillhandahålla befintliga informationsmängder om vårdgivare och utförare som tidigare varit spridda i flera olika register och kataloger samt de uppgifter som saknas i dag. Det kan handla om uppgifter som huvudman, organisation, driftsform, verksamheternas innehåll och målgrupper. Katalogen ska vara skalbar och på sikt innehålla mer information som till exempel vårdutbud, tandläkare och apotek.255 Konkurrensverket bedömer att den nationella katalogen över vårdgivare och utförare av socialtjänst framöver kan få flera syften. Eventuellt skulle katalogen kunna vidareutvecklas så att den kan användas av upphandlande myndigheter för att få information om exempelvis vårdgivarna och utförarnas tidigare kontrakt med upphandlande myndigheter. Upphandlande myndigheters tillgång till information från IVO bör förbättras Som framgår av avsnitt 5.2.5 har upphandlande myndigheter behov av att snabbt få tillgång till relevant information från IVO, exempelvis om återkallade tillstånd eller andra sanktionsåtgärder mot vårdgivare och utförare. Denna typ av information är av central betydelse för att kunna genomföra effektiva kontroller och en ändamåls- enlig uppföljning av leverantörer inom valfrihetssystemen. Bristande eller fördröjd 254 Socialdepartementet, Uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst, S2023/02118. 255 Socialdepartementet, Uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst, S2023/02118. 185 SSiiddaa 178357 aavv 380703 tillgång till sådan information riskerar att leda till att upphandlande myndigheter inte upptäcker oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. Regeringen har gett IVO i uppdrag att under perioden 2024–2026 stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa eller kriminella aktörer inom omsorgen.256 I en delredo- visning av uppdraget konstaterar IVO bland annat att myndighetens förmåga att upptäcka och hindra oseriösa och kriminella aktörer behöver stärkas för att i högre utsträckning svara mot den här utvecklingen. Myndigheten genomför därför insatser för att stärka interna förutsättningar och utveckla samverkan med andra myndigheter och aktörer på området.257 Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det finns skäl för regeringen att närmare utreda möjligheten för IVO att på ett snabbt och säkert sätt tillgänglig- göra information till upphandlande myndigheter om när tillstånd har återkallats eller när andra sanktionsåtgärder har vidtagits. En sådan ordning skulle bidra till att underlätta upphandlande myndigheters kontroll av leverantörers lämplighet, öka transparensen i välfärdssystemet och minska risken för att oseriösa aktörer erhåller eller behåller offentliga uppdrag. Vad gäller tillgången till information från IVO bör det även noteras att myndigheten redan tillhandahåller viss information till kommunerna genom e-tjänsten Placer- ingsstöd. Tjänsten ger en överblick över verksamheter där kommuner kan placera barn och unga, och innehåller uppgifter från IVO:s tillsyn samt från inkomna an- mälningar och upplysningar. Trots att det är enkelt för kommuner att ansluta sig till tjänsten har IVO uppgett att många ännu inte har gjort det. Därmed riskerar kommunerna att gå miste om viktig information om de aktörer som även anlitas inom valfrihetssystemen. Konkurrensverket bedömer därför att kommuner bör uppmanas att ansluta sig till e-tjänsten och därigenom stärka sin kontroll och uppföljning av leverantörer. Bolagsverkets system för samordnad registerkontroll kan vidareutvecklas för att möta fler behov från upphandlande myndigheter För att motverka kriminella och oseriösa leverantörer i offentliga upphandlingar har regeringen gett Bolagsverket i uppdrag att utveckla ett system för samordnad regis- terkontroll, i enlighet med förslaget i betänkandet En samordnad registerkontroll för upphandlade myndigheter och enheter (SOU 2023:43). Utvecklingen av systemet ska ske under 2025–2027 och systemet ska kunna tas i drift 2028. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 mars 2028. Slutredovisningen ska även innehålla myn- dighetens förslag på fortsatt utveckling och förvaltning.258 256 Socialdepartementet, Uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst, S2023/02118. 257 IVO, rapport 2025–2, Förstärkt tillsyn mot välfärdsbrottslighet inom omsorgen Delredovisning 1 av regeringsuppdrag (S2024/00041). 258 Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Bolagsverket. 186 SSiiddaa 178368 aavv 380703 Konkurrensverket ser mycket positivt på att Bolagsverket fått i uppdrag att utveckla ett system för samordnad registerkontroll, men anser att åtgärder bör vidtas redan nu för att vidareutveckla systemet till att omfatta fler missförhållanden. Det vore exempelvis positivt om steg kunde tas för att genom registerkontrollen kunna kontrollera fysiska personer i förhållande till uteslutningsgrunden allvarligt fel i yrkesutövningen. Dataskyddsreglerna kan utgöra ytterligare hinder för informationsutbyte Som framgår av avsnitt 5.2.5 har flera upphandlande myndigheter uppmärksammat att GDPR kan utgöra ett hinder för en effektiv kontroll och uppföljning av leveran- törer inom valfrihetssystemen. Regleringen begränsar nämligen möjligheten för upphandlande myndigheter att ta del av relevant information som innehåller personuppgifter. Detta har bland annat lett till att de rättsdatabaser som tidigare användes av upphandlande myndigheter för kontroll- och uppföljningsändamål inte längre får behandla personuppgifter på samma sätt som tidigare. Åtgärder som underlättar tillgången till uppgifter, trots att de innehåller person- uppgifter, kan vara av stor betydelse för upphandlande myndigheters kontroll och uppföljning. Utifrån detta perspektiv konstaterar Konkurrensverket att den utred- ning regeringen tillsatte den 25 september 2025 om ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller är välkommen.259 Det är också positivt att uppdraget även om- fattar behovet av och förutsättningarna för offentliga och privata verksamheter att göra bakgrundskontroller till exempel vid ingående eller uppföljning av kontrakt, samt att lämna nödvändiga författningsförslag där det bedöms finnas ett särskilt stort behov. Vid genomförandet av uppdraget är det viktigt att utredningen inte enbart behand- lar offentlig upphandling enligt upphandlingslagarna utan även ser till valfrihets- systemen enligt LOV och A-LOV. 6.6.7 Även förslag på andra områden kan bidra till att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen Under genomförandet av uppdraget har ett antal förslag lyfts för att förbättra de upphandlande myndigheternas möjligheter att utestänga oseriösa och kriminella aktörer från valfrihetssystemen. Konkurrensverket har dock inte gått vidare med vissa av dessa förslag, eftersom de innefattar ändringar som är utanför ramen för LOV och därmed uppdraget. I flera fall handlar det dessutom om mer genom- gripande strukturförändringar i samhället som bedömts ligga utanför uppdragets avgränsning. Konkurrensverket har emellertid identifierat några återkommande förslag som framförts av flera aktörer. Vissa menar att sådana insatser skulle kunna få betydligt 259 Regeringen, 2025-09-11, Kommittédirektiv Ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller, dir. 2025:83. 187 SSiiddaa 178379 aavv 380703 större genomslag för upphandlande myndigheters möjlighet till kontroll och uppföljning, än ändringar av LOV kan medföra. Mot denna bakgrund lyfter Konkurrensverket kort fram dessa nedan. Enligt Konkurrensverkets bedömning kan det finnas skäl för regeringen att framöver utreda dessa frågor närmare. Ökade satsningar på standardisering och digitalisering bör övervägas Att som upphandlande myndighet ha tillgång till rätt information vid rätt tid är, som lyfts fram i avsnitt 5.2.5, en central förutsättning för att kunna genomföra en effektiv kontroll och uppföljning av leverantörer inom valfrihetssystemen. En grundläggande förutsättning för detta är en digital infrastruktur som möjliggör tillgängliggörande av sådan information. Som framgår av avsnitt 5.2.6 har flera emellertid påtalat att Sverige saknar sådan infrastruktur. Vissa initiativ i denna riktning har redan tagits. Exempelvis arbetar Single Face to Industry (SFTI) sedan många år för att främja elektroniska inköp i offentlig sektor. Arbetet omfattar bland annat att rekommendera standardiserade meddelanden inom offentlig sektor. Även nätverket Peppol arbetar med elektroniska inköp och för att göra e-handel och e-upphandling enklare. Bland myndigheter arbetar såväl Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Upphandlingsmyndigheten med dessa frågor. Digg har exempelvis stödmaterial kopplat till lagen (2018:1277) om e- faktura till följd av offentlig upphandling och Peppol. Upphandlingsmyndigheten har i uppgift att bidra till att hela inköpsprocessen kan utföras elektroniskt.260 Exem- pelvis deltar Upphandlingsmyndigheten i SFTI:s arbete samt med internationellt och nationellt standardiseringsarbete kopplat till digitalisering av inköpsprocessen. Enligt Konkurrensverket skulle en digitaliserad inköpsprocess ha flera fördelar för samhället i stort. Inte minst skulle det kunna öka effektiviteten, transparensen och spårbarheten samt bidra till bättre möjligheter till kontroll och uppföljning. Det skulle i sin tur kunna leda till stora besparingar. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det finns skäl för regeringen att utreda möjligheterna för en bred satsning på standardisering och digitalisering av det offentligas inköps- processer och system. Ett belastningsregister för juridiska personer bör utredas Som Polismyndigheten påtalat, och som beskrivits i avsnitt 5.2.5, saknas det i dagsläget ett belastningsregister för juridiska personer, innehållande exempelvis uppgifter om företagsbot enligt brottsbalken, straffavgifter enligt utlänningslagen samt avgifter enligt arbetsmiljölagen respektive miljöbalken. Eftersom det är upp- gifter som upphandlande myndigheter skulle kunna ha stor nytta av vid sin kontroll och uppföljning av leverantörer, inte bara inom ramen för LOV, finner Konkurrensverket det otillfredsställande. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att regeringen bör genomföra åtgärder för att utreda om uppgifter om juridiska personers lagöverträdelser kan 260 1 § 5 förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten. 188 SSiiddaa 178480 aavv 380703 göras mer lättillgängliga för upphandlande myndigheter, exempelvis genom att utveckla en motsvarighet till belastningsregister för juridiska personer. Eller genom krav på att offentliga myndigheter som beslutar om sanktioner vid sådana lagöver- trädelser ska ha en skyldighet att tillgängliggöra dem så att de blir betydligt mer lättillgängliga. Det skulle inte enbart gynna upphandlande myndigheter med valfri- hetssystem utan även andra som ska ingå i en avtalsrelation med ett företag. Det skulle också underlätta en del av uppgiftsinsamlingen för de företag som erbjuder tjänster på marknaden för kontroll av leverantörer. Det kan finnas skäl att överväga en utökad revisorsplikt Som framgår av avsnitt 4.4.2 omfattas långt ifrån alla leverantörer inom valfrihets- systemen av revisionsplikt. Ett nybildat aktiebolag är till exempel inte revisions- pliktigt förrän det har varit verksamt i minst två år. Som beskrivs i avsnitt 5.2.7 innebär detta bland annat att ett betydande ansvar läggs på de upphandlande myndigheterna att själva kontrollera leverantörerna. Det gäller även i situationer där vissa brister sannolikt hade kunnat upptäckas inom ramen för en extern revision. Under rundabordssamtalen påpekades att en mer omfattande revisionsplikt skulle kunna avlasta de upphandlande myndigheterna och samtidigt bidra till en högre grad av insyn och transparens i verksamheterna. En utökad revisionsplikt skulle i praktiken innebära att en del av ansvaret för att identifiera oseriösa aktörer flyttas från de upphandlande myndigheterna till revisorerna. Detta kan förväntas bidra till en mer effektiv och enhetlig kontroll, särskilt i system där många leverantörer är små aktörer med begränsad administrativ kapacitet. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det kan finnas skäl för regeringen att överväga en utökad revisionsplikt. En sådan utredning bör särskilt pröva om revisionsplikten bör omfatta fler företag verksamma inom ramen för LOV. Ett sådant steg skulle kunna motiveras av de aktuella tjänsternas karaktär, deras betydelse för enskilda samt det faktum att de ofta riktar sig till särskilt skyddsvärda personer. Informationsutbyte kan främjas av fler sekretessbrytande bestämmelser Som framgår av avsnitt 5.2.5 har flera upphandlande myndigheter uppgett att kontrollen och uppföljningen av leverantörer inom valfrihetssystemen försvåras av att relevanta uppgifter hos andra kommuner, regioner och myndigheter i vissa fall omfattas av sekretess. Problemet synes främst uppstå mellan olika upphandlande myndigheter, men i vissa fall även inom en och samma myndighet. Ett exempel är 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL), som syftar till att skydda enskildas affärs- eller driftförhållanden.261 261 Intervjuerna genomfördes i juni–augusti 2025 vilket är innan Riksdagen beslutade om propositionen 2024/25:180 Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse. 189 SSiiddaa 178491 aavv 380703 Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det kan finnas skäl för regeringen att utreda huruvida det bör införas fler sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör ett mer ändamålsenligt informationsutbyte mellan och inom upp- handlande myndigheter. Syftet skulle vara att underlätta för myndigheterna att ta del av information som är relevant vid prövning av leverantörer och sökande inom valfrihetssystemen. En sådan utredning bör inkludera en analys av hur den nya bestämmelsen i 10 kap. 15 a § OSL har påverkat möjligheten för upphandlande myndigheter att få tillgång till relevanta uppgifter. En sådan reglering skulle kunna bidra till att stärka kontrollen av leverantörer och därigenom minska risken för att oseriösa eller kriminella aktörer etablerar sig inom systemet. Detta är särskilt angeläget med hänsyn till att verksamheterna i regel riktar sig till särskilt skyddsvärda personer. 6.7 Förslagen på ändringar i LOV medför behov av följdändringar Konkurrensverkets förslag: Följdändringar ska göras i LOV, A-LOV, MBL samt LOL och LOF. Av 8 kap. 1 § LOV följer att upphandlande myndigheter är skyldiga att godkänna samtliga sökanden som uppfyller de krav som angetts i annonsen och förfrågnings- underlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 §. Enligt Konkurrens- verkets förslag kommer omständigheterna som kan utgöra grund för att utesluta en sökande till ett valfrihetssystem att regleras i 7 kap. 1–6 §§. Hänvisningen i 8 kap.

4 § efter godkännande från den upphandlande myndigheten. 8.4.3 Alternativa åtgärder Konkurrensverket har identifierat följande alternativa åtgärder, som kan genom- föras var för sig, i kombination med varandra eller tillsammans med delar av de förslag som lämnas i denna rapport. • Att bryta ut och genomföra ett eller flera men inte alla förslag som lämnas i denna del. • Att ge i uppdrag till en lämplig myndighet att utöka stödet till upphandlande myndigheter för att den vägen tydliggöra vilka typer av krav som är möjliga och lämpliga att inkludera i förfrågningsunderlaget. Detta kan även inkludera att skapa arenor för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan upphandlande myndigheter med valfrihetssystem. Detta är åtgärder som bör övervägas även om förslagen i denna del genomförs, se avsnitten 6.6.4 och 6.6.5. • Ett uppdrag till lämplig myndighet att tillsammans med företrädare för upp- handlande myndigheter och leverantörer ta fram standardvillkor (eller exempel på villkor) kan vara ett alternativ till förslaget om att i författning ange en lista över områden som måste regleras i kontraktsvillkoren. Observera att ett sådant uppdrag kan vara lämpligt även om det författningsförslaget införs. 220 SSiiddaa 272702 aavv 380703 8.4.4 Konsekvenser för upphandlande myndigheter De upphandlande myndigheter som omfattas av förslaget i denna del är de som enligt LOV och A-LOV kan inrätta valfrihetssystem, dvs. kommuner, regioner, kommunalförbund och Arbetsförmedlingen. Under 2024 fanns det 173 kommuner, kommunalförbund och regioner som inrättat minst ett valfrihetssystem. Därutöver hade även Arbetsförmedlingen valfrihetssystem. Se avsnitt 3.4.1. Den kommunala självstyrelsen Konkurrensverket lämnar förslag om att upphandlande myndigheter ska vara skyl- diga att begära att sökanden byter ut en åberopad kapacitet, om företaget i fråga inte uppfyller de krav som företaget åberopas för eller omfattas av tillämpliga ute- slutningsgrunder. Förslaget kan anses påverka den kommunala självstyrelsen i av- seendet att upphandlande myndigheter inte själva kommer kunna välja att god- känna underleverantörer som inte uppfyller krav som ställts för att delta i ett valfri- hetssystem. Frågan är i så fall om påverkan på den kommunala självstyrelsen är proportionerlig i förhållande till syftet med bestämmelsen, se 14 kap. 3 § RF. Företag vars kapacitet åberopas är centrala för leverantörens kvalificering till valfri- hetssystemet och för utförandet av tjänsterna. Med tanke på valfrihetssystemens särskilda karaktär – tjänster som innebär nära kontakt med personerna som tar del av tjänsterna, där dessa ofta befinner sig i beroendeställning till utföraren, och där brukarna hör till grupper som i andra sammanhang ofta ses som extra skyddsvärda – är det viktigt att kraven på den åberopade kapaciteten inte är lägre än de som ställs på den aktör som tecknar kontraktet. Därför är det enligt Konkurrensverket rimligt att rätten att åberopa ett annat företags kapacitet begränsas så att sökanden i dessa situationer måste byta ut den åberopade kapaciteten. Eftersom det också ligger i den upphandlande myndighetens intresse att dessa företag inte kan använ- das som åberopad kapacitet, bör bestämmelsen utformas som en skyldighet, så att det inte råder några tveksamheter om att sådana resurser inte får åberopas. Sammantaget bedömer Konkurrensverket att den inskränkning av den kommunala självstyrelsen som den aktuella skyldigheten – att begära att åberopad kapacitet byts ut om företaget inte uppfyller de krav som företaget åberopas för, eller om- fattas av tillämpliga uteslutningsgrunder – eventuellt innebär är proportionerlig. Övriga förslag Konkurrensverket lämnar i denna del är antingen fakultativa, vilket innebär att den upphandlande myndigheten kan välja om de vill tillämpa dem, eller avser skyldigheter som redan föreligger. Exempelvis följer det av 1 kap. 2 §, 4 kap. samt 8 kap. 1 § LOV att alla uppgifter av vikt för valfrihetssystemet och alla krav för att godkännas ska framgå av förfrågningsunderlaget, samt att alla kontraktsvillkor ska anges i annonsen eller förfrågningsunderlaget. Att det införs en ny samman- hållen bestämmelse som tydliggör detta förändrar inte en upphandlande myndig- hets skyldigheter i det avseendet, utan förtydligar bara vad som redan gäller. Konkurrensverkets förslag i denna del innebär därmed inte några ytterligare 221 SSiiddaa 272713 aavv 380703 skyldigheter för kommuner och regioner som inrättar valfrihetssystem. Därmed påverkas inte den kommunala självstyrelsen av förslagen i denna del. 8.4.5 Konsekvenser för företag De förslag Konkurrensverket lämnar i denna del är framför allt förtydliganden av vilka typer av uppgifter som ska finnas i förfrågningsunderlaget, och av vilka kontraktsvillkor som ska eller bör ställas i valfrihetssystem. Förslagen behandlar inte hur uppgifterna eller kontraktsvillkoren ska utformas, utan det är upp till den upphandlande myndigheten. Däremot måste de kontraktsvillkor som ställs ha koppling till den tjänst som valfrihetssystemet omfattar och vara förenliga med de principer som sedan tidigare gäller enligt LOV. Förslagen medför alltså inga ytterligare skyldigheter eller någon ökad administrativ börda för sökanden till ett valfrihetssystem eller för de som redan är godkända till ett valfrihetssystem. Däremot kan de bidra till ökad tydlighet och transparens avse- ende vilka uppgifter som är relevanta för den som överväger att ansöka till ett val- frihetssystem och avseende vilka villkor som kommer att gälla under kontraktets löptid. Konkurrensverket bedömer därför att förslagen kan ha en positiv effekt för de företag som är intresserade av att delta i valfrihetssystemen. 8.4.6 Konsekvenser för statliga myndigheter Upphandlingsmyndigheten Konkurrensverket förslår i denna del av uppdraget inga nya uppgifter eller upp- drag för Upphandlingsmyndigheten. De uppdateringar av information på Upp- handlingsmyndighetens webbplats och de stödinsatser som kan behövas inför ikraftträdandet bedöms ligga inom Upphandlingsmyndighetens uppdrag enligt instruktionen att utveckla, förvalta och stödja den upphandling som genomförs av upphandlande myndigheter och enheter.276 8.5 Deluppdrag 5 – Förslag för att stärka kontroll och uppföljning Konkurrensverkets uppdrag i denna del är att lämna förslag på hur myndigheternas kontroll och uppföljning i valfrihetssystem kan stärkas inom befintligt regelverk. I avsnitt 2.2.2 redogörs för Konkurrensverkets tolkningar av avgränsningarna för detta deluppdrag. I avsnitt 6.5 lämnar Konkurrensverket ett antal förslag som innebär förslag om för- fattningsregleringar som omfattas av förordningen om konsekvensutredningar. Konsekvensutredningen av de förslagen redogörs för nedan. Utöver de förslagen 276 1 § förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten. 222 SSiiddaa 272724 aavv 380703 lämnar Konkurrensverket ett antal bedömningar och förslag som inte omfattas av förordningen. De kommer därmed inte att behandlas i denna del av rapporten. 8.5.1 Problemet och nollalternativet Problemet Bristande avtalsuppföljning är en möjliggörare för oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. I de intervjuer som genomförts framhålls därför att det är avgörande att upphandlande myndigheter inte enbart genomför kontroller vid ansökan, utan även följer upp leverantörer regelbundet och systematiskt under avtalets löptid. Att endast förlita sig på att brukarnas val automatiskt säkerställer kvalitet, genom att de väljer bort de aktörer som inte håller måttet, beskrivs av en av de intervjuade som en naiv hållning. Dessutom bedöms det varken som möjligt eller rimligt att brukaren, i sitt val av utförare, ska beakta exempelvis hur leverantören tidigare har levt upp till det som avtalats med den upphandlande myndigheten. I problembeskrivningens avsnitt 5.2.5, 5.2.6 och 5.8 redogörs närmare för de utma- ningar som under genomförandet av uppdraget framkommit avseende upphand- lande myndigheters kontroll och uppföljning. Nollalternativet Nollalternativet är att inte göra några ändringar i LOV. Det medför i så fall att de problem som beskrivs ovan kvarstår. 8.5.2 Förslag till lösning I avsnitt 6.5 redogörs för Konkurrensverkets övervägande för de förslag som lämnas i den här delen av uppdraget. Sammanfattningsvis lämnas följande förslag inom ramen för detta deluppdrag: • Den upphandlande myndigheten ska besluta om riktlinjer för kontroll och upp- följning av valfrihetssystem enligt denna lag. • Tillsynsmyndigheten får förelägga en upphandlande myndighet att besluta om riktlinjer för kontroll och uppföljning. • Den upphandlande myndigheten ska regelbundet kontrollera att leverantörer- na i valfrihetssystemet uppfyller villkoren i förfrågningsunderlaget och inte omfattas av uteslutningsgrunderna i 7 kap. Kontrollen ska dokumenteras. • Den upphandlande myndigheten ska till enskilda lämna information om hur de kan rapportera fel i tjänsten och missförhållanden hos leverantörer. 223 SSiiddaa 272735 aavv 380703 • Om den upphandlande myndigheten har skäl att misstänka att en sökande inte uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 1 § ska myndigheten genomföra en fördjupad granskning. Den fördjupade granskningen ska dokumenteras. • Om den upphandlande myndigheten har skäl att misstänka att en leverantör under kontraktets löptid inte längre uppfyller förutsättningarna för godkänn- ande enligt 8 kap. 1 § ska myndigheten genomföra en fördjupad granskning. Den fördjupade granskningen ska dokumenteras. 8.5.3 Alternativa åtgärder Konkurrensverket har identifierat följande alternativa åtgärder, som kan genom- föras var för sig, i kombination med varandra eller tillsammans med delar av de förslag som lämnas i denna rapport. • Att bryta ut och genomföra ett eller flera men inte alla förslag som lämnas i denna del. • Att ge i uppdrag till lämplig myndighet att utöka stödet till upphandlande myndigheter avseende kontroll och uppföljning inom valfrihetssystemen. Observera att ett sådant uppdrag kan vara lämpligt även om förslagen införs, se till exempel avsnitt 6.6.4. • Ett uppdrag till lämplig myndighet att skapa arenor för utbyte av erfarenheter och beprövade metoder avseende kontroll och uppföljning inom valfrihets- system. Observera att detta uppdrag kan vara lämpligt även om det författ- ningsförslaget införs, se avsnitt 6.6.5. 8.5.4 Konsekvenser för upphandlande myndigheter De upphandlande myndigheter som omfattas av förslaget i denna del är de som en- ligt LOV och A-LOV kan inrätta valfrihetssystem, dvs. kommuner, regioner, kom- munalförbund och Arbetsförmedlingen. Under 2024 fanns det 173 kommuner, kom- munalförbund och regioner som inrättat minst ett valfrihetssystem. Därutöver hade även Arbetsförmedlingen valfrihetssystem. Se avsnitt 3.4.1. Uppföljning av tecknade kontrakt är ett viktigt verktyg för att motverka kriminella och på annat sätt oseriösa aktörer i valfrihetssystemen. Genom aktiv och struktur- erad uppföljning av tecknade kontrakt kan de upphandlande myndigheterna säker- ställa att leverantörerna uppfyller kontraktsvillkoren och att skattemedlen därmed används på ett effektivt sätt. Det bidrar även till att minska risken för otillbörlig på- verkan inom ramen för valfrihetssystemen och att stärka möjligheterna att förhindra och upptäcka oegentligheter under kontraktstiden. 224 SSiiddaa 272746 aavv 380703 Brister i de upphandlande myndigheternas kontroll och uppföljning av tecknade kontrakt är inte något nytt. Det uppmärksammades redan 2013 i betänkandet Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling277 och har sedan dess varit en åter- kommande iakttagelse. Senaste exemplen är Statskontorets rapport Förbättrad kon- troll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner278, och Konkurrens- verkets uppdragsforskningsrapport Avtalsuppföljning inom offentlig upphandling279. Även regeringen tar upp upphandlande myndigheters brister i kontroll och uppfölj- ning i regeringens nationella upphandlingsstrategi.280 Konkurrensverket anser att uppföljning av kontrakt är av stor betydelse för att förhindra att kriminella och oseriösa aktörer tilldelas kontrakt inom valfrihets- systemen. Eftersom brister i kontroll och uppföljning fortsätter att återkommande uppmärksammas framstår det som lämpligt att öka styrningen av upphandlande myndigheters uppföljning av kontrakt i författning – särskilt för valfrihetssystem. Detta med hänsyn till deras särskilda karaktär och att de som brukar tjänsterna som omfattas av valfrihetssystemen ofta är personer som i andra sammanhang bedöms som särskilt skyddsvärda. Konkurrensverkets förslag i denna del innebär inte någon detaljreglering av hur kontroll och uppföljning ska genomföras av upphandlande myndigheter. Därmed är det upp till de upphandlande myndigheterna att avgöra hur kontrollen bäst bör utformas. Således kan utformningen anpassas utifrån såväl förutsättningarna i det aktuella valfrihetssystemet som den enskilda upphandlande myndighetens förut- sättningar. Exempelvis en liten upphandlande myndighet med få valfrihetssystem kan anpassa kontrollen och uppföljningen utifrån det. Det finns inte heller något som hindrar upphandlande myndigheter att samverka med andra kring kontroll och uppföljning. Det kan t.ex. vara lämpligt när det handlar om valfrihetssystem där flera upphandlande myndigheter har kontrakt med samma aktör för samma verk- samhet. Så kan exempelvis vara fallet när flera kommuner erbjuder enstaka platser på samma boende. För de upphandlande myndigheter som redan har en aktiv och strukturerad upp- följning av kontrakt som tecknats inom ramen för ett valfrihetssystem kommer de förslag som lämnas inte att innebära några omfattande förändringar. Detta eftersom förslagen i huvudsak bygger på metoder som under insamlingen av erfarenheter presenterats som goda exempel från upphandlande myndigheter som aktivt arbetar för att motverka kriminella och oseriösa aktörer i sina valfrihetssystem. För upp- handlande myndigheter som inte har en aktiv och strukturerad uppföljning av kontrakten inom valfrihetssystemen möjliggör bestämmelsen att sådan kontroll och uppföljning genomförs. 277 Upphandlingsutredningen 2010, Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling, SOU 2013:12. 278 Statskontoret, rapport 2025:7, Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner. 279 Westergren, C. K., Avtalsuppföljning inom offentlig upphandling – säkerställer konkurrens och avtalad kvalitet till avtalat pris, Konkurrensverkets uppdragsforskning 2023:1. 280 Finansdepartementet, Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030. 225 SSiiddaa 272757 aavv 380703 Den kommunala självstyrelsen Konkurrensverket föreslår att det ska införas skyldigheter för upphandlande myn- digheter att besluta om riktlinjer för kontroll och uppföljning, att regelbundet ge- nomföra kontroll och uppföljning av godkända leverantörer som ska dokumenteras, att i vissa fall genomföra en fördjupad utredning av sökande och leverantörer som ska dokumenteras samt en informationsplikt gentemot enskilda om vart de kan vända sig för att rapportera missförhållanden hos utförare av verksamheten. Dessa förslag kan anses påverka den kommunala självstyrelsen i avseendet att upphand- lande myndigheter inte kan avstå från att ha riktlinjer för kontroll och uppföljning eller välja att inte utföra kontroll och uppföljningsåtgärder samt att dokumentera dem. Frågan är i så fall om påverkan på den kommunala självstyrelsen är proportio- nerlig i förhållande till syftet med bestämmelserna, se 14 kap. 3 § RF. Bestämmelsen om riktlinjer för kontroll och uppföljning i valfrihetssystem har ut- formats med upphandlingsrättens riktlinjer för direktupphandlingar som förebild. Kommuner och regioner har därmed ett stort utrymme när det handlar om hur rikt- linjerna utformas. Riktlinjerna kan också fylla en funktion tillsammans med kom- munallagens krav på att fullmäktige ska anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare samt för hur uppföljning ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Om fullmäktiges program endast omfattar de områden som valfrihetssystem har inrättats för kan programmet också utgöra riktlinjerna för kontroll och uppföljning i valfrihets- system. Om fullmäktiges program omfattar en större bredd av olika typer av tjänster kan riktlinjerna för kontroll och uppföljning för valfrihetssystemen utgöra en avgränsning och konkretisering av vad detta betyder för valfrihetssystemen utifrån den särskilda karaktär de har, se avsnitt 3.4.3. Riktlinjerna kan också tydlig- göra hur det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet enligt lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete kan bidra till kontrollen och uppföljningen av valfrihetssystemen och vice versa. Skyldigheten att regelbundet kontrollera och följa upp godkända leverantörer följer redan av principerna enligt 1 kap. 2 § LOV, eftersom det strider mot likabehand- lingsprincipen att inte agera gentemot en leverantör som inte lever upp till de krav och villkor som uppställs i kontraktet – inklusive att inte leverera det som är över- enskommet i kontraktet. Dessutom är det inte förenligt med god hushållning med offentliga medel att inte följa upp att brukarna får de tjänster som kontraktet avser och att leverantören i övrigt följer de villkor som ställts upp. En skyldighet för upp- handlande myndigheter att regelbundet kontrollera att leverantörerna i valfrihets- systemet uppfyller villkoren i förfrågningsunderlaget och inte omfattas av uteslut- ningsgrunderna är därmed inte någon nyhet. Den föreslagna bestämmelsen om en skyldighet har dessutom utformats så att kommunerna och regionerna har ett stort handlingsutrymme att bestämma hur denna regelbundna kontroll och uppföljning av de godkända leverantörerna ska utformas. Resultatet av uppföljningen måste dock dokumenteras, se nedan angående dokumentationskravet. 226 SSiiddaa 272768 aavv 380703 Förslaget om en fördjupad granskning av sökande och leverantörer när den upp- handlande myndigheten har skäl att misstänka att en sökande eller en leverantör inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande är utformad så att den inte omfattar samtliga sökande och leverantörer. I stället ska den tillämpas efter en risk- baserad bedömning. Förslaget bygger på att det under genomförandet av uppdraget framkommit att upphandlande myndigheter som arbetar aktivt för att utestänga kriminella och oseriösa aktörer ur valfrihetssystemen genomför en form av fördjup- ade granskningar när det framstår som behövligt. Bestämmelsen säger dock inget om hur den fördjupande ska genomföras – bara att den upphandlande myndig- heten inte kan välja att avstå från att undersöka en sökande eller en leverantör när- mare om det vid en första kontroll framkommer uppgifter som ger skäl att miss- tänka att aktören inte uppfyller kraven. Därmed har kommunerna och regionerna fortfarande ett stort utrymme att själva bestämma hur den fördjupade granskningen ska genomföras. Resultatet av uppföljningen måste dock dokumenteras. Dokumentation av resultatet av kontroll och uppföljning av godkända leverantörer liksom av resultatet av en fördjupad granskning av en sökande eller leverantör är en förutsättning för att kunna agera om det framkommer missförhållanden hos en utförare. Det har under utredningens genomförande lyfts att förvaltningslagens bestämmelser räcker för att ställa krav på dokumentation. Av 1 kap. 3 § LOV fram- går dock att förvaltningslagen inte är tillämplig vid handläggning enligt denna lag. Därför bör bestämmelserna om kontroll och uppföljning kompletteras med ett dokumentationskrav. Sammantaget med skälen för förslagen som redogörs för ovan bedömer Konkur- rensverket att den inskränkning av den kommunala självstyrelsen som de skyldig- heter som föreslås i denna del eventuellt innebär är proportionerliga. 8.5.5 Konsekvenser för företag Förekomsten av kriminella och på annat sätt oseriösa aktörer kan medföra stora negativa effekter för seriösa företag som riskerar att slås ut. För att motverka oseri- ösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen är det avgörande att upphandlande myndigheter genomför regelbundna kontroller och uppföljningar. Förslagen om en skyldighet för upphandlande myndigheter att löpande kontrollera leverantörerna i valfrihetssystemet och att genomföra en fördjupad granskning kan medföra att ytterligare uppgifter och medverkan i uppföljningen kan krävas av de företag som ansöker till och blivit godkända leverantörer i ett valfrihetssystem. Som Produktivi- tetskommissionen konstaterade kan ökade generella krav och kontroller visserligen innebära att det blir svårare att bedriva oseriös eller kriminell verksamhet, men också att administrationen växer för de seriöst verksamma. Kontrollsystem som är alltför administrativt kostsamma ökar också incitamenten att fuska för att undgå kontroller. Enligt Produktivitetskommissionen finns det dock många gånger en möjlighet att använda sig av riskbaserade urval, vilket möjliggör en utökad kontroll 227 SSiiddaa 272779 aavv 380703 där det behövs som mest till en jämförelsevis liten aggregerad kostnad för företags- kollektivet.281 Som Konkurrensverket påtalar i avsnitt 6.5.1 är det av vikt att den upphandlande myndigheten använder olika metoder för kontroll och uppföljning där särskilt resurskrävande uppföljningar är lämpliga att genomföra utifrån en riskbaserad uppföljningsmodell. Den fördjupade granskningen ska dessutom enbart göras om det finns skäl att misstänka att sökanden eller leverantören inte uppfyller förutsättningarna för att delta i valfrihetssystemet. Skyldigheten baseras alltså på ett riskbaserat urval. Detta gör att inte alla sökande och leverantörer kommer att omfattas av en sådan för- djupad granskning. Denna avgränsning är gjord med det dubbla syftet att upp- handlande myndigheters resurser för kontroll och uppföljning ska läggas där de kan ge mest effekt för att motverka dessa typer av aktörer, men även för att inte onödigt betunga företag som är seriösa. Som konstaterats i avsnitt 5.2.1 och 6.6.3 är tillgången till uppgifterna om valfrihets- systemen på aggregerad nivå bristfällig. Det saknas bland annat uppgifter på natio- nell nivå om antalet leverantörer i de 439 valfrihetssystem282 som finns annonserade på Upphandlingsmyndighetens annonsplats Hitta LOV-uppdrag. Det medför svår- igheter att skatta hur många företag som kan komma att påverkas av de förslag som lämnas. Att kvantifiera kostnaderna är dessutom omöjligt eftersom bestämmelserna som föreslås inte innehåller någon detaljreglering av hur kontrollen och uppföljningen ska genomföras, utan det beror på förutsättningarna i det aktuella valfrihets- systemet. Därmed är det de upphandlande myndigheterna som avgör hur kon- trollen utformas, vilket i sin tur är bestämmande för företagens administrativa börda. Det finns inte heller något som hindrar upphandlande myndigheter att samverka kring kontrollen och uppföljningen. Det kan vara lämpligt när det hand- lar om valfrihetssystem där flera upphandlande myndigheter har kontrakt med samma aktör för samma verksamhet, exempelvis när flera kommuner har enstaka platser på samma boende. En sådan samverkan kan också minska bördan för leverantören i fråga. Sammantaget bedömer Konkurrensverket att förslagen kan medföra viss ökad administrativ börda för företagen då upphandlande myndigheter inte kan genom- föra en väl fungerande kontroll och uppföljning helt utan leverantörernas med- verkan. Så som förslagen är utformade torde dock fördelarna som uppstår för seriösa aktörer om de kriminella och oseriösa aktörerna får svårare att verka inom valfrihetssystemen överväga. 281 SOU 2025:96 s. 418. 282 Upphandlingsmyndigheten, ”Hitta LOV-uppdrag | Upphandlingsmyndigheten”, (besökt 2025-11-06). 228 SSiiddaa 272880 aavv 380703 8.5.6 Konsekvenser för statliga myndigheter Den föreslagna informationsskyldigheten kommer sannolikt att leda till fler tips till Konkurrensverket och andra relevanta myndigheter, exempelvis IVO, Ekobrotts- myndigheten och Skatteverket. Vid rundabordssamtalen lyftes från flera av de närvarande brottsbekämpande och brottsförebyggande myndigheterna att fler tips är något som är positivt. Huruvida den föreslagna informationsskyldigheten kommer att öka antalet tips i en sådan omfattning att det medför ökat behov av resurser för respektive myndighet behöver uppskattas i samråd med dessa myndigheter. Upphandlingsmyndigheten Konkurrensverket föreslår i denna del av uppdraget inga nya uppgifter eller upp- drag för Upphandlingsmyndigheten. De uppdateringar av information på Upp- handlingsmyndighetens webbplats och de stödinsatser som kan behövas inför ikraftträdandet bedöms ligga inom Upphandlingsmyndighetens uppdrag enligt instruktionen att utveckla, förvalta och stödja den upphandling som genomförs av upphandlande myndigheter och enheter.283 8.6 Deluppdrag 6 – Övriga förslag Konkurrensverket ska enligt detta deluppdrag vid behov lämna andra förslag som bidrar till att kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer utesluts från valfri- hetssystemen, eller att upphandlande myndigheters möjligheter att förhindra sådana aktörer från att tilldelas kontrakt i valfrihetssystemen förbättras. Som framgår av avsnitt 6.6 är merparten av de bedömningar och förslag som läm- nas i avsnittet inte sådana att de omfattas av förordningen om konsekvensutred- ningar. De kommer därmed inte att behandlas i denna del av rapporten. I avsnitt 6.6.2 lämnar Konkurrensverket emellertid ett par förslag angående förut- sättningarna för myndighetens tillsyn, som innebär förändringar av bestämmel- serna i LOV. Dessa förslag omfattas av förordningen om konsekvensutredningar. Konsekvensutredningen avseende de förslagen redogörs för nedan. 8.6.1 Problemet och nollalternativet Problemet I förarbetena till LOV anges att tillsynsmyndigheten ska uppmärksamma och redo- visa regelöverträdelser av större betydelse eller av principiellt intresse. Sedan dess har tillsynsparagrafen inte ändrats. Det innebär att bestämmelsen inte motsvarar hur tillsynsparagrafen är utformad i LOU. Detta har medfört en högre tröskel för 283 1 § förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten. 229 SSiiddaa 272891 aavv 380703 när Konkurrensverket som tillsynsmyndighet kan inleda ett tillsynsärende avseende överträdelser av LOV än avseende överträdelser av LOU. Konkurrensverket har med andra ord inte samma möjligheter att inleda ärenden i tillsynen av LOV och A- LOV som i tillsynen av LOU. Nollalternativet Nollalternativet är att inte göra några ändringar i LOV. Det medför i så fall att de problem som beskrivs ovan kvarstår. 8.6.2 Förslag till lösning De förslag Konkurrensverket lämnar i denna del är att • uppdraget att utöva tillsyn över att lagen följs ska inte skilja sig åt mellan LOU och LOV. • tillsynsmyndigheten ska ha samma möjligheter i LOV att förelägga en upp- handlande myndighet att lämna uppgifter, visa upp en handling eller lämna över en kopia av handlingen som i LOU. 8.6.3 Alternativa åtgärder Konkurrensverket påtalar i avsnitt 6.6.2 att det finns behov av att genomföra en större översyn av rättsmedlen och tillsynen inom LOV för att det ska finnas effek- tiva åtgärder för att tillse att regelverket efterlevs. En alternativ åtgärd är därmed att inkludera frågan om utformningen av tillsynsuppdragets paragraf och frågan om tillsynsförelägganden i uppdraget till den utredning eller myndighet som får i upp- drag att göra en sådan översyn. 8.6.4 Konsekvenser för upphandlande myndigheter Att allvarlighetskriteriet för tillsyn enligt LOV avskaffas innebär att fler upphand- lande myndigheter med valfrihetssystem kan komma att bli föremål för Konkur- rensverkets tillsyn. Det kan också medföra att fler kommer att få förfrågningar eller förelägganden om att lämna uppgifter av vikt för tillsynen. Att Konkurrensverket ges samma möjlighet till en effektiv tillsyn av LOV, som av LOU och de övriga upphandlingslagarna, kan även bidra till att ge bättre vägled- ning för såväl de som omfattas av ett tillsynsbeslut som andra upphandlande myndigheter med valfrihetssystem. Några sanktioner motsvarande upphandlingsskadeavgiften i upphandlingslagarna finns inte inom LOV och föreslås inte i denna rapport. Konkurrensverket har där- emot möjlighet att fatta tillsynsbeslut, vilket är ett beslut där Konkurrensverket kan 230 SSiiddaa 273802 aavv 380703 kritisera en upphandlande myndighets agerande om dess valfrihetssystem inte följer regelverket och motivera vad beslutet grundar sig på. Det är en form av offentlig kritik eller reprimand som dels skickas till den berörda myndigheten, dels publiceras på Konkurrensverkets webbplats. Tillsynsbesluten har inga sanktions- medel knutna till sig, dvs. de kan inte förenas med vite, böter eller någon annan sanktion. De är i stället avsedda att uppmärksamma upphandlande myndigheter på att de brustit i sin skyldighet att tillämpa LOV. De som blir kritiserade för att ha agerat på ett felaktigt sätt förväntas alltså lösa det genom frivillig självrättelse, eller (om det inte är möjligt) i vart fall inte göra om samma sak igen. Sammantaget bedömer Konkurrensverket att ändringarna inte kommer att få några omfattande konsekvenser för upphandlande myndigheters administrativa börda. Däremot kan det få positiva effekter för upphandlande myndigheter eftersom fler tillsynsbeslut kan bidra till att minska en del av den osäkerhet, avseende bland annat upphandlande myndigheters handlingsutrymme, som framkommit under genomförandet av uppdraget. Förslagen i denna del medför inga ytterligare skyldigheter för kommuner och regioner och har därför inga konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. 8.6.5 Konsekvenser för företag I LOV är rättsmedlen för företag avgränsade till att en sökande som fått ett beslut att inte bli godkänd till ett valfrihetssystem kan ansöka om rättelse. En ändring av till- synsuppdraget som medför att tillsynsmyndigheten kan genomföra en effektivare och bättre riktad tillsyn av valfrihetssystemen kan därmed vara positivt för de företag som är intresserade av att ansöka till eller är godkända leverantörer i ett valfrihetssystem. 8.6.6 Konsekvenser för statliga myndigheter Förvaltningsdomstolarna Konkurrensverkets tillsynsbeslut är beslut som kan överklagas till förvaltnings- rätterna, det har fastslagits i HFD 2024 ref. 14. Det är Förvaltningsrätten i Stockholm som prövar överklaganden av Konkurrensverkets tillsynsbeslut som första instans. Det har hittills varit ovanligt att Konkurrensverkets tillsynsbeslut överklagats, även inom offentlig upphandling. En ändring av tillsynsparagrafen som ger Konkurrens- verket bättre möjligheter att ingripa med tillsynsbeslut mot upphandlande myndig- heter som bryter mot LOV kan därmed inte förutses medföra någon märkbar ökning av antalet överklaganden av tillsynsbeslut till Förvaltningsrätten i Stock- holm. Således bör inte heller överrätterna påverkas i någon märkbar omfattning. 231 SSiiddaa 273813 aavv 380703 8.7 Gemensamma konsekvenser 8.7.1 Förslagens förenlighet med EU-rätten Deluppdrag 1 Valfrihetssystem som inrättas enligt LOV räknas ur EU-rättsligt perspektiv som ett auktorisationssystem som inte omfattas av upphandlingsdirektiven, förutsatt att de uppfyller de förutsättningar som klargjorts genom EU-domstolens praxis i bland annat Falk Pharma och Tirkkonen, se avsnitt 4.1.284 Konkurrensverket bedömer att valfrihetssystem med ansökningsfönster uppfyller dessa förutsättningar, det vill säga att samtliga sökande som uppfyller de krav som ställts och inte har uteslutits ska godkännas, att det införs nya bestämmelser som säkrar att valfrihetssystemet inte blir stängt för inträde under oproportionerligt lång tid, att väsentliga ändringar som kan påverka leverantörers förutsättningar och intresse för att delta inte genomförs när valfrihetssystemet är stängt för inträde, samt skapar transparens gentemot potentiella leverantörer. Konkurrensverket bedömer därför att förslaget är förenligt med EU-rätten. Valfrihetssystemen kan inrättas för tjänster som omfattas av bilaga 2 till upp- handlingsdirektivet, dvs. för sådana tjänster som generellt sett bedöms inte ha ett gränsöverskridande intresse och som därför omfattas av ett mindre omfattande regelverk. Även om ett valfrihetssystem inte omfattas av upphandlingsdirektiven kan en upphandlande myndighet som inrättar ett valfrihetssystem med bestämt gränsöverskridande intresse behöva beakta fördragets principer och bestämmelser om den fria rörligheten. Det är ur det perspektivet ingen skillnad mellan dagens förfarande med löpande annonsering eller förslaget om ett förfarande med ansök- ningsfönster. Huruvida ett valfrihetssystem har ett gränsöverskridande intresse behöver bedömas utifrån det enskilda valfrihetssystemet på samma sätt som vid icke-direktivstyda upphandlingar som omfattas av 19 kap. LOU. Vid icke-direktiv- styrda upphandlingar finns i den nationella lagstiftningen ingen särreglering för situationen att de har ett gränsöverskridande intresse. Konkurrensverket bedömer därför att det inte heller i LOV behövs en särreglering för de valfrihetssystem som eventuellt har ett gränsöverskridande intresse för att förslaget ska vara förenligt med EU-rätten. Deluppdrag 3–6 Valfrihetssystem som inrättas enligt LOV räknas ur EU-rättsligt perspektiv som auktorisationssystem som inte omfattas av upphandlingsdirektiven, förutsatt att de uppfyller de förutsättningar som klargjorts genom EU-domstolens praxis i bland 284 EU-domstolens dom av den 2 juni 2016, Falk Pharma, C-410/14, EU:C:2016:399, EU-domstolens dom av den 1 mars 2018, Tirkkonen C-9/17, EU:C:2018:142. 232 SSiiddaa 273824 aavv 380703 andra Falk Pharma och Tirkkonen, se avsnitt 4.1.285 Förslagen som lämnas inom ramen för deluppdrag 3–6 förändrar inte förutsättningarna för att valfrihetssystemen även fortsättningsvis inte ska omfattas av upphandlingsdirektiven. Därmed har Sverige som medlemsstat rätt att själv bestämma hur och om sådana förfaranden alls ska regleras, se avsnitt 4.1.1. Även om ett valfrihetssystem inte omfattas av upphandlingsdirektiven kan en upp- handlande myndighet som inrättar ett valfrihetssystem med bestämt gränsöver- skridande intresse behöva beakta fördragets286 principer och bestämmelser om den fria rörligheten. Ur det perspektivet innebär Konkurrensverkets förslag ingen skill- nad avseende förenligheten med EU-rätten i förhållande till de bestämmelser som finns i dag. Huruvida ett valfrihetssystem har ett gränsöverskridande intresse behöver bedömas utifrån det enskilda valfrihetssystemet på samma sätt som vid icke-direktivstyda upphandlingar som omfattas av 19 kap. LOU. Sverige har valt att göra de fem av EU:s grundläggande rättsprinciper som är tillämpliga vid offentliga upphandlingar över tröskelvärdena tillämpliga även på valfrihetssystem, genom 1 kap. 2 § LOV. Därmed ska samtliga valfrihetssystem, oavsett om de har ett gränsöverskridande intresse eller inte, vara utformade så att de inte bryter mot fördragets principer och bestämmelser om den fria rörligheten. Det gäller även tillämpningen av de bestämmelser Konkurrensverket föreslår inom ramen för deluppdrag 3–6. Konkurrensverket bedömer därför att förslagen i dessa delar är förenliga med EU- rätten. 8.7.2 Konsekvenser för brottsligheten I Konkurrensverkets uppdrag konstateras att upphandlande myndigheters möjlig- heter att utestänga kriminella och på annat sätt oseriösa aktörer från valfrihets- systemen behöver stärkas. I ett valfrihetssystem ska alla leverantörer som uppfyller de krav som ställs och inte är föremål för uteslutning godkännas och därefter få teckna kontrakt med den upphandlande myndigheten. Grindvaktsfunktioner och en tydlighet om vilket utrymme upphandlande myndig- heter har att ställa krav på sökande och leverantörer i ett valfrihetssystem är där- med av stor vikt för de upphandlande myndigheternas möjligheter att utestänga denna typ av aktörer från valfrihetssystemen. Att göra ändringar i LOV kommer inte ensamt att lösa problemen med kriminella och oseriösa aktörer som utnyttjar valfrihetssystemen. Men tillsammans med andra åtgärder – både inom valfrihetssystemen och inom andra områden – kan det bli lite 285 EU-domstolens dom av den 2 juni 2016, Falk Pharma, C-410/14, EU:C:2016:399, EU-domstolens dom av den 1 mars 2018, Tirkkonen C-9/17, EU:C:2018:142. 286 EUF-fördraget. 233 SSiiddaa 273835 aavv 380703 svårare för dessa aktörer att agera inom valfrihetssystemen. På sikt kan det förvän- tas att denna typ av leverantörer anpassar sig till de nya författningsregleringarna. Att avstå från att vidta åtgärder utifrån detta perspektiv vore dock detsamma som att ge upp. Mot den bakgrunden framstår den föreslagna regleringstekniken, som anger att något ska eller får göras men inte hur, som lämpligare än detaljreglering. Genom denna flexibilitet kan arbetssätten förändras över tid utan att det kräver för- fattningsändringar. Det ger större möjligheter att utveckla arbetet med att motverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystemen, baserat på de erfarenheter och lärdomar som kan samlas in över tid, både i valfrihetssystemen och på andra områden med relevans för valfrihetssystemen. Sammantaget bedömer Konkurrensverket att även om de föreslagna ändringarna inte ensamt kommer att lösa problemen med kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystemen, kan de förslag som lämnas förväntas bidra positivt till det brottsförebyggande arbetet. 8.7.3 Konsekvenser för konkurrensen I valfrihetssystem sker konkurrensen på marknaden mellan de leverantörer som godkänts att delta i valfrihetssystemen. Om upphandlande myndigheters förutsätt- ningar att utestänga kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemen för- bättras gynnar det de leverantörer som är seriösa. Detta i och med att aktörer som skapar sig konkurrensfördelar genom att inte följa de lagar, förordningar och regler som gäller i högre grad kommer att kunna utestängas från den marknad som valfri- hetssystemet utgör. Om upphandlande myndigheter inte har relevanta verktyg för att motverka krimi- nella och oseriösa aktörer i valfrihetssystemen riskerar det offentliga att göda den kriminella ekonomin. Då medför det att seriösa företag dessutom möter en osund konkurrens från oseriösa aktörer som inte följer de regler som gäller. Förekomsten av kriminella och oseriösa aktörer inom valfrihetssystemen medför därmed inte bara negativa effekter för det offentliga, utan även för konkurrensen då seriösa aktörer riskerar att slås ut. Produktivitetskommissionen beskrev i sitt betänkande att den kriminella ekono- mins påverkan på den legala ekonomin ökar i takt med att den växer. Likaså ökar dess påverkan på förutsättningarna för ett rättvist och seriöst företagande. Arbetslivskriminalitet och svart arbetskraft leder till ojämna konkurrensförhållan- den i näringslivet där seriösa och laglydiga företagare inte kan konkurrera på lika villkor med de kriminella och oseriösa företagen.287 I sammanhanget lyfter kommis- sionen också att om bekämpandet av välfärdsbrott inte sker genom att alla delar i den offentliga sektorn agerar tillsammans utan tar fokus på ett område i taget är 287 SOU 2025:96 s. 405. 234 SSiiddaa 273846 aavv 380703 risken att kriminaliteten övervältras på de minst resursstarka kommunerna och regionerna.288 Avsikten med uppdraget är att Konkurrensverket ska lämna förslag på grindvakts- funktioner som kan stödja upphandlande myndigheter att motverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystemen. Införande av grindvaktsfunktioner i valfri- hetssystemen innebär ofrånkomligen att tröskeln in till valfrihetssystemen kommer att höjas i något avseende – annars kommer en grindvaktsfunktion inte att göra någon skillnad. Bestämmelser som höjer trösklarna in på en marknad kan försämra konkurrensen på marknaden då de försvårar inträdet på marknaden. Åtgärder som stärker de upphandlande myndigheternas möjlighet att använda befintliga och nya verktyg för att motverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystemen kan dock inte genomföras utan medverkan från de företag som ansöker till eller som har godkänts till valfrihetssystemet. Att inte göra något och därmed låta kriminella och oseriösa aktörer konkurrera ut de seriösa aktörerna från marknaden skulle däremot medföra betydligt större negativa konsekvenser för marknaden på längre sikt. Därför har förslagen en potentiellt positiv verkan för en sund konkurrens inom valfrihetssystemen. Upphandlande myndigheters utrymme är redan i dag stort, varför många av de förslag som lämnas inte i sig innebär några nya förutsättningar. I stället är de utformade för att ge vägledning om att upphandlande myndigheter får, kan och i vissa fall ska ställa olika typer av krav. Däremot anges inte i förslagen hur dessa krav ska utformas. Det gör att reglerna i sig inte höjer trösklarna in i valfrihets- systemen. När upphandlande myndigheter sedan utformar de krav som ska ställas i ett givet valfrihetssystem måste de beakta att kraven ska ha koppling till tjänsten i fråga och vara förenliga med bland annat proportionalitetsprincipen i 1 kap. 2 § LOV. För att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen är det avgör- ande att upphandlande myndigheter genomför regelbundna kontroller och uppfölj- ningar. Därmed blir uppföljning och att vidta åtgärder utifrån uppföljningen centrala för att vårda marknaden inom valfrihetssystemen. För att kunna göra det är det viktigt att det finns transparenta och tydliga kvalificeringskrav och kontrakts- villkor i valfrihetssystemen samt en fungerande uppföljning av att dessa följs. Åtgärder i dessa avseenden har potential att förbättra konkurrensen på markna- derna inom valfrihetssystemen för seriösa aktörer om upphandlande myndigheter kan motverka att kriminella och oseriösa aktörer kommer in i valfrihetssystemen, eller får stanna kvar om de lyckats komma in. Även om problemen med kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystemen inte kommer att kunna lösas med enbart författningsändringar i LOV så är Konkurrens- verkets sammantagna bedömning att de förslag som lämnas i denna rapport har för- utsättningar att förbättra konkurrensen för seriösa aktörer på marknader inom val- frihetssystem utsatta för närvaro av kriminella eller oseriösa aktörer. Hur stor effekt 288 SOU 2025:96 s. 39 och 410. 235 SSiiddaa 273857 aavv 380703 som förslagen får beror bland annat på hur upphandlande myndigheter tillämpar bestämmelserna och på vilket sätt de kriminella och oseriösa aktörerna anpassar sig till de nya förutsättningarna. 8.7.4 Konsekvenser för Konkurrensverket Flera av de förslag som lämnas i rapporten kommer att påverka Konkurrensverkets tillsyn. Dessa konsekvenser behandlas sammanhållet i detta avsnitt. Behovet av informationsinsatser behandlas nedan under avsnitt 8.7.5. Konkurrensverkets förslag i avsnitt 6.1, 6.3 och 6.4 innebär inga förändringar av Konkurrensverkets uppdrag som tillsynsmyndighet för LOV och A-LOV. Dock införs flera nya bestämmelser, både tvingande och frivilliga, och regelförändringar medför normalt sett att det uppstår nya frågor som kan behöva tolkning. Detta stöd genom tolkning kan inom LOV ske antingen om en leverantör som inte godkänts ansöker om rättelse hos förvaltningsrätten, eller genom ett tillsynsbeslut eller ett ställningstagande från Konkurrensverket som tillsynsmyndighet. Därmed kan för- ändringarna föranleda nya frågor för Konkurrensverkets tillsyn. Förslagen i avsnitt 6.5 om kontroll och uppföljning innebär att Konkurrensverket som tillsynsmyndighet för LOV och A-LOV även ska utöva tillsyn över att upp- handlande myndigheter beslutat om riktlinjer för kontroll och uppföljning, att de utför kontroll och uppföljning av godkända leverantörer och genomför en för- djupad granskning av sökande och leverantörer om det finns skäl att misstänka att de inte uppfyller förutsättningarna för att delta i valfrihetssystemet samt att såväl kontroll och uppföljning som fördjupad granskning dokumenteras. Den föreslagna informationsskyldigheten kan även väntas medföra ett ökat inflöde av tips till Kon- kurrensverket tillsynsverksamhet. Avseende kravet på att upphandlande myndig- heter ska besluta om riktlinjer för kontroll och uppföljning föreslås att Konkurrens- verket ska kunna förelägga en myndighet att besluta om sådana riktlinjer om den inte har några sådana. I övrigt bedömer Konkurrensverket att det i ett första skede inte är nödvändigt att införa några nya verktyg för tillsynen. Konkurrensverket har i dag möjlighet att fatta tillsynsbeslut när en upphandlande myndighet inte följer bestämmelserna i LOV. Konkurrensverkets förslag i avsnitt 6.6 avseende tillsynsparagrafen innebär att Kon- kurrensverket som tillsynsmyndighet för LOV och A-LOV får ett tillsynsuppdrag som överensstämmer med det tillsynsuppdrag som finns avseende LOU. Det kommer att ge Konkurrensverket bättre möjligheter att ingripa mot överträdelser av LOV. Konkurrensverket bedömer att förslaget på ändring av tillsynsparagrafen kommer att medföra att antalet tillsynsärenden som berör LOV kan komma att öka. Detta eftersom Konkurrensverket inte längre kommer att vara begränsat till att utreda ärenden som är av större betydelse eller principiellt intresse. Genom ändringen kommer Konkurrensverket framöver även att kunna utreda andra ärenden. 236 SSiiddaa 273868 aavv 380703 Som redogjorts för i avsnitt 3.4.1 finns cirka 450 valfrihetssystem hos cirka 270 upp- handlande myndigheter som kommer att omfattas av LOV. De föreslagna ändring- arna i LOV är avsedda att minska förekomsten av oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen. Konkurrensverket bedömer att de förslag på ändringar av LOV som lämnas i denna rapport kommer att medföra förändrade förutsättningar för till- synsverksamheten. Konkurrensverket har i budgetunderlaget anfört att de nuvar- ande anslagna och aviserade medlen för Konkurrensverkets upphandlingstillsyn är otillräckliga för att kunna öka proaktiviteten och upptäcktsrisken för lagstridiga beteenden samtidigt med erforderliga satsningar som kan förebygga att välfärds- hotande brottslighet tar sig in i och utnyttjar den offentliga affären.289 De förändrade förutsättningar som förslagen i denna rapport medför kommer därför att kräva ytterligare resurser för att säkerställa att syftet med ändringarna realiseras. Konkur- rensverket bedömer att resursbehovet uppgår till 8,5 miljoner kronor vilket mot- svarar cirka sex årsarbetskrafter. 8.7.5 Tidpunkten för ikraftträdandet och behov av informationsinsatser I kapitel 7 redogörs för Konkurrensverkets överväganden avseende ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Nedan redogörs för vilka behov av informationsin- satser Konkurrensverket bedömer lämpliga att genomföra i samband med ett genomförande av de förslag som lämnas i rapporten. Upphandlingsmyndigheten Samtliga förslag som lämnas inom ramen för regeringsuppdraget kommer att med- föra ett behov av informationsinsatser från Upphandlingsmyndigheten inför ikraft- trädandet av de nya bestämmelserna. Upphandlingsmyndigheten kommer också att behöva revidera information på sin webbplats för att det ska vara tydligt vad änd- ringarna innebär. Konkurrensverket bedömer att det ligger inom Upphandlings- myndighetens befintliga uppdrag enligt myndighetens instruktion att bedöma vilket behov som finns och genomföra de informationsinsatser som kan behövas. Konkurrensverket Samtliga förslag som lämnas inom ramen för regeringsuppdraget kommer medföra att Konkurrensverket kan behöva genomföra informationsinsatser inför ikraftträd- andet av de nya bestämmelserna, och genomföra revideringar av viss information på myndighetens webbplats. Konkurrensverket har konstaterat att det ligger inom myndighetens uppdrag enligt myndighetens instruktion att bedöma vilka revideringar på webbplatsen och andra relevanta informationsinsatser som kan behöva genomföras. 289 Konkurrensverket, Konkurrensverkets budgetunderlag för budgetåren 2026, 2027 och 2028 s. 2. 237 SSiiddaa 273879 aavv 380703 8.7.6 Utvärdering av förslagens konsekvenser De föreslagna ändringarna bör kunna utvärderas när upphandlande myndigheter har samlat erfarenhet från tillämpningen av de nya bestämmelserna. Särskilt be- stämmelserna om det nya förfarandet med ansökningsfönster kan kräva tid innan det kan utvärderas, eftersom det tar tid innan tillräckligt många upphandlande myndigheter har infört förfarandet och hunnit skaffa sig erfarenheter från att genomföra samlade hanteringar av ansökningar. Konkurrensverket bedömer därför det som lämpligt att en utvärdering av förslagen genomförs först efter att de föreslagna ändringarna hunnit gälla en viss tid. En utvärdering bedöms kunna ske inom tre till fem år efter ikraftträdandet. 238 SSiiddaa 273980 aavv 380703 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

5 § Kontrakt som tecknas inom ramen för valfrihetssystem enligt denna lag får innehålla villkor om att leverantören endast får byta ut en underleverantör som avses i 4 § efter godkännande från den upphandlande myndigheten. Paragrafen, som är ny, innehåller en möjlighet för upphandlande myndigheter att uppställa villkor om att leverantören endast får byta ut en underleverantör efter godkännande från den upphandlande myndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.4. Bestämmelsen saknar motsvarighet i LOU. Paragrafen är avsedd att förtydliga att upphandlande myndigheter får uppställa villkor om att leverantören endast får byta ut en underleverantör, som direkt med- verkar till att fullgöra kontraktet, efter godkännande från den upphandlande myn- digheten. Paragrafen är inte avsedd att inskränka upphandlande myndigheters nuvarande möjligheter att kräva förhandsgodkännande innan en leverantör anlitar en underleverantör. 258 SSiiddaa 285180 aavv 380703 Det föreskrivs inga närmare krav på hur den upphandlande myndighetens villkor bör se ut i detta avseende. Exempelvis kan den upphandlande myndigheten dock föreskriva att leverantören endast får byta ut en underleverantör om denne dels inte omfattas av tillämpliga uteslutningsgrunder, dels uppfyller de krav och villkor som ställts i förfrågningsunderlaget. I bestämmelsen föreskrivs heller inget om hur den upphandlande myndighetens godkännande bör ske. Godkännandet bör dock vara skriftligt. Paragrafen innebär därmed inte något förbud mot att ställa motsvarande krav avse- ende andra underleverantörer. Sådana krav måste ha anknytning till tjänsten som valfrihetssystemet avser (jfr 10 kap. 3 §), överensstämma med bland annat pro- portionalitetsprincipen (1 kap. 2 §) och anges i förfrågningsunderlaget (4 kap. 1 §).

6 § Är den sökande en juridisk person får den uteslutas 1. enligt 3 § 3–4 samt 4 § om en person som ingår i den sökandes förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har gjort sig skyldig till sådant fel som avses i uteslutningsgrunden. Detsamma gäller personer som är behöriga att företräda, fatta beslut om eller kontrollera den sökande, eller 2. enligt 1 §, 3 § 3–4 eller 4 § om en person med avgörande ansvar för fullgörandet av kontraktet har gjort sig skyldig till brottet eller ett sådant fel som avses i uteslutningsgrunden. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka som får kontrolleras mot de uppräknade uteslutningsgrunderna. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4. I första punkten införs en möjlighet för upphandlande myndigheter att utesluta en sökande vars företrädare gjort sig skyldig till någon av uteslutningsgrunderna i 7 kap. 3 § 3–4 samt 4 §. Punkten överensstämmer delvis med 7 kap. 1 § andra stycket. I Leverantörskontrollutredningens förslag finns dock inte någon sådan möjlighet reglerad för de frivilliga uteslutningsgrunderna i 7 kap. 3 §. Avsikten med att införa bestämmelsen är att tydliggöra att denna personkrets även kan tillämpas vid prövning av de frivilliga uteslutningsgrunderna. Den närmare innebörden av personkretsen i fråga framgår av förarbetena till LOU (prop. 2015/16:195 del 2 s. 1084). Genom den andra punkten i bestämmelsen utökas den personkrets av fysiska personer som får kontrolleras vad beträffar de obligatoriska uteslutningsgrunderna i 1 § samt vad gäller de frivilliga uteslutningsgrunderna i 3 § 3–4 eller 4 § avseende brott eller annat allvarligt fel i yrkesutövningen, brott eller annat missförhållande 252 SSiiddaa 285024 aavv 380703 utanför yrkesutövningen. Personkretsen utökas på så vis att även fysiska personer med avgörande ansvar för fullgörandet av kontraktet får kontrolleras mot de ute- slutningsgrunder som räknas upp. Fysiska personer med ett avgörande ansvar för fullgörandet av kontraktet kan exempelvis avse nyckelpersoner som normalt krävs för att utföra uppdrag som upphandlas enligt LOV. Med detta avses personer som har centrala roller för att säkerställa kvaliteten i tjänstens utförande. Det omfattar därmed inte samtlig personal i verksamheten men det kan till exempel handla om verksamhetsansvariga eller medicinskt ansvariga personer.

7 § samt 10 kap. 6 § och i övrigt den 1 januari 2027. 14 Senaste lydelse 2009:856. 38 SSiiddaa 3589 0a va v3 08073 1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §15 Arbetsförmedlingen får besluta att Arbetsförmedlingen får besluta att tillhandahålla valfrihetssystem för tillhandahålla valfrihetssystem för tjänster inom myndighetens tjänster inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Med valfrihetssystem avses i denna Med valfrihetssystem avses i denna lag ett förfarande med löpande lag ett system där den enskilde som annonsering efter leverantörer till ett ska nyttja en tjänst har rätt att välja system där den enskilde som ska den leverantör som ska utföra tjänsten nyttja en tjänst har rätt att välja den bland samtliga leverantörer som leverantör som ska utföra tjänsten uppfyller de krav som Arbetsförmed- bland samtliga leverantörer som lingen har ställt och som myndigheten uppfyller de krav som har godkänt och tecknat kontrakt med. Arbetsförmedlingen har ställt och som myndigheten har godkänt och tecknat kontrakt med. _____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2028. 15 Senaste lydelse 2022:1243. 39 SSiiddaa 3599 1a va v3 08073 2 Uppdraget och genomförandet 2.1 Regeringsuppdraget Den 26 juni 2025 fick Konkurrensverket i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i upphandlande myndigheters valfrihetssystem samtidigt som flexibiliteten och valfriheten för med- borgarna bibehålls.16 Utgångspunkten för uppdraget är att lämna förslag på änd- ringar i lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). I uppdraget ingår att • analysera förutsättningarna för att avskaffa kravet på löpande annonsering till valfrihetssystem och om det bedöms möjligt lämna ett sådant förslag, • ta ställning till om det bör införas bestämmelser om tidsbegränsning av avtalen eller valfrihetssystemen, • analysera om ytterligare uteslutningsgrunder bör införas och lämna förslag på hur de i så fall bör utformas och kontrolleras, • analysera om det bör införas ytterligare krav på förfrågningsunderlagets inne- håll och lämna förslag på hur de i så fall bör utformas, • lämna förslag på hur myndigheternas kontroll och uppföljning i valfrihets- system kan stärkas inom befintligt regelverk, • vid behov lämna andra förslag, som bidrar till att kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer utesluts från valfrihetssystemen, eller att upphandlande myndigheters möjligheter att förhindra sådana aktörer från att tilldelas kontrakt i valfrihetssystemen förbättras, samt • vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Vid genomförandet av uppdraget ska Konkurrensverket, i syfte att samla in erfaren- heter och diskutera förslag, ha kontakt med relevanta aktörer, däribland region- och kommunrepresentanter, Vårdföretagarna, Famna, Upphandlingsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten samt Brottsförebyggande rådet. Konkurrensverket ska även beakta pågående arbete inom Regeringskansliet, särskilt beredningen av förslagen från Leverantörskontrollutredningen (SOU 2024:43). En fullständig uppdragsbeskrivning finns i regeringens beslut som återfinns i bilaga 1. 16 Regeringen (Finansdepartementet), beslut 2025-06-26, dnr Fi2025/01465, Uppdrag till Konkurrensverket att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i valfrihetssystem. 40 SSiiddaa 4509 2a va v3 08073 2.2 Avgränsningar och begrepp Konkurrensverkets uppdrag är omfattande och genom de olika deluppdragen träffar det alla faser i ett valfrihetssystem. För genomförandet har Konkurrensverket utgått från nedan beskrivna tolkningar av uppdraget. Konkurrensverkets uppdrag är att lämna förslag som bidrar till att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i upphandlande myndigheters valfrihetssystem. Uppdraget är framåtsyftande och handlar om hur LOV kan justeras för att bättre uppnå den angivna målsättningen. Det innebär att Konkurrensverket förväntas lämna förslag på grindvaktsfunktioner som gör det svårare för dessa typer av aktörer att komma in i valfrihetssystemen. Det inkluderar även grindvaktsfunktioner som gör det lättare att säga upp eller häva avtalet med en kriminell eller oseriös aktör om den kommit in i valfrihets- systemet, oavsett om den kom in genom att det inte framkom vid ansökningstill- fället eller om den kom in genom ett övertagande av bolag som redan är godkänd leverantör. Detta fokus innebär också att uppdraget inte omfattar en bred översyn av hela LOV, utan enbart utifrån frågeställningarna om det är möjligt att avskaffa kravet på löpande annonsering samt hur ytterligare grindvaktsfunktioner kan införas. Att flexibiliteten och valfriheten för medborgarna ska bibehållas och att utgångs- punkten är att lämna förslag på ändringar i LOV sätter också ramar för Konkurrens- verkets uppdrag. Eftersom lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, A-LOV, är en hänvisningslag som anger att Arbetsförmedlingen ska tillämpa LOV när de inrättar valfrihetssystem inom det arbetsmarknadspolitiska området kommer de förslag som lämnats i LOV även att påverka Arbetsförmedlingens valfrihets- system. Det ingår inte i uppdraget att se över andra författningar som reglerar verksamheter som kan omfattas av ett valfrihetssystem och de regleringar som kan finnas där av- seende när valfrihetssystem får eller ska inrättas. Det ingår därmed inte att över- väga ändringar av regleringarna som t.ex. rör vårdcentraler – varken frågan om till- ståndsplikt eller kravet på att regionerna måste inrätta valfrihetssystem inom pri- märvården. Ett annat exempel är de författningar som styr när och hur Arbetsför- medlingen kan eller ska använda valfrihetssystem inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Konkurrensverket har under uppdragets genomförande identifierat ett antal frågor och åtgärder som ligger utanför uppdragsbeskrivningen men som skulle kunna bi- dra till att motverka förekomsten av kriminella eller på annat sätt oseriösa leveran- törer i upphandlande myndigheters valfrihetssystem. Det handlar exempelvis om att det skulle krävas omfattande ändringar i andra lagar än LOV eller att det hand- lar om större förändringar som inte enbart omfattar valfrihetssystem. I dessa delar har Konkurrensverket ändå valt att översiktligt belysa de problem och behov som 41 SSiiddaa 4519 3a va v3 08073 framkommit, och i vissa fall påtala att det finns behov av vidare utredning, däremot lämnas inga förslag. 2.2.1 Kriminella och på annat sätt oseriösa aktörer För att kunna föreslå grindvaktsfunktioner behöver man ha klart för sig vilka som ska nekas tillträde. Eftersom begreppet kriminell syftar på något som är brottsligt eller olagligt blir kriminella aktörer intuitivt aktörer som ägnar sig åt brottslig eller olaglig verksamhet. Juridiska personer kan lagföras för att ha brutit mot lagstiftning avseende verksamhetens utförande eller användas som verktyg i olika kriminella upplägg. Brott är dock i huvudsak kriminaliserade på individnivå vilket medför att fysiska personer förknippade med ett företag också påverkar bedömningen av om företaget är en kriminell aktör. Vad som avses med på annat sätt oseriösa aktörer är inte lika enkelt beskrivet. Med begreppet oseriös avses vanligen något eller någon som saknar allvar, inte är an- sedda eller betrodda, eller inte är pålitliga. Det kan gälla personer, företag eller situationer, och associeras ofta med bedrägeri eller bristande kvalitet. Huruvida en aktör anses seriös eller oseriös är därmed kopplat till hur aktören agerar. När det gäller företag omfattar detta både hur den juridiska personen och hur fysiska per- soner förknippade med företaget agerar. Här uppstår dock frågan vilka ageranden man kan och vill skapa grindvaktsfunktioner mot i LOV och vad som bör omhän- dertas på annat sätt. En jämförelse kan göras med felaktiga utbetalningar, där det inte alltid är fråga om brott eller skuld. Det finns en spännvidd från avsiktliga för- sök att utnyttja systemet, uppgifter som var korrekta vid beslutstillfället men för- ändrats vilket inte beaktats, till konsekvenser av avsiktliga eller oavsiktliga fel hos den enskilde eller den beslutande myndigheten, bristande information, slarv eller handläggningsfel.17 Översatt till en förfarandelagstiftning som LOV finns det en spännvidd från aktörer med förmåga och avsikt att skada och utnyttja systemet, där man kan säga att affärsidén går ut på det. I andra änden finns ageranden som kan uppfattas av en part som oseriösa men exempelvis beror på olika uppfattningar om vilka krav eller förväntningar som fanns, tekniska fel, icke uppsåtliga mänskliga gärningar (t.ex. slarv och olyckor), och vilja att göra rätt men bristande kunskap eller förståelse för regelverket. Sådana bör hanteras utifrån det perspektivet – dvs. fel och misstag fångas upp i en väl fungerande kontroll och uppföljning.18 Det är de aktörer med såväl förmåga som avsikt att utnyttja och skada systemet, alltså vars affärsidé är att utnyttja systemet, som bör motverkas. Samtidigt är dessa aktörer i regel mycket skickliga på att framstå som seriösa. Därmed behöver det finnas ett handlingsutrymme i tillämpningen så att inte de i grunden seriösa som av 17 SOU 2022:37 s. 75 och SOU 2023:8 s. 223 f. 18 SOU 2025:25 s. 83 ff. 42 SSiiddaa 4529 4a va v3 08073 misstag gör fel blir de som stängs ute. Kvar riskerar då att bli de som är bäst på att framstå som seriösa. 2.2.2 Tolkningar avseende deluppdrag 1, 3 och 5 Deluppdrag 1 att analysera förutsättningarna för att avskaffa kravet på löpande annonsering till valfrihetssystem och, om det bedöms möjligt, lämna ett sådant förslag Uppdraget är utformat i två steg. Först ska Konkurrensverket analysera om det be- döms möjligt att avskaffa kravet på löpande annonsering. Sedan, om det är möjligt, ska ett sådant förslag lämnas. Om analysen i steg ett landar i att det är möjligt att avskaffa kravet ska Konkurrensverket således lämna ett förslag på hur kravet på löpande annonsering kan avskaffas. Konkurrensverket tolkar att deluppdraget avser att analysera de EU-rättsliga förut- sättningarna för att avskaffa kravet på löpande annonsering utan att valfrihetssyste- men därmed kommer att omfattas av något av upphandlingsdirektiven. Utifrån regeringens skrivningar om löpande annonsering19 tolkar Konkurrensverket detta deluppdrag som att det handlar om förutsättningarna för att avskaffa kravet på att leverantörer kan ansluta sig till valfrihetssystem när som helst. Konkurrensverket bedömer däremot inte att uppdraget omfattar att kravet på att det finns en annons som informerar om valfrihetssystemet under hela dess löptid ska avskaffas. Deluppdrag 3 att analysera om ytterligare uteslutningsgrunder bör införas och lämna förslag på hur de i så fall bör utformas och kontrolleras I regeringens beslut20 anges att Konkurrensverket ska beakta pågående arbete inom Regeringskansliet och särskilt förslagen från Leverantörskontrollutredningen21 som bland annat lämnade förslag på ändringar av uteslutningsgrunderna i LOV. Där- med tolkar Konkurrensverket att uppdraget i denna del avser ytterligare uteslut- ningsgrunder utöver de som föreslagits av Leverantörskontrollutredningen. Deluppdrag 5 att lämna förslag på hur myndigheternas kontroll och uppföljning kan stärkas inom befintligt regelverk I deluppdraget anges att förslagen ska leda till att myndigheternas kontroll och uppfölj- ning stärks inom befintligt regelverk. Konkurrensverket tolkar tillägget ”inom befintligt regelverk” på samma sätt som skrivningen i det övergripande uppdraget att ”ut- gångspunkten är ändringar i LOV”. Konkurrensverket kan lämna såväl förslag på ändringar i LOV som andra förslag vilka inte är förslag på författningsändringar. Det ingår däremot inte i uppdraget att se över andra författningar som reglerar verksamheter som kan omfattas av ett valfrihetssystem och de regleringar som kan 19 Regeringsbeslut 2025-06-26, Fi2025/01465, s. 5. 20 Regeringsbeslut 2025-06-26, Fi2025/01465, s. 1. 21 Leverantörskontrollutredningen, En samlad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43). 43 SSiiddaa 4539 5a va v3 08073 finnas där avseende när valfrihetssystem får eller ska inrättas (se exempel i av- snitt 2.2). Uppdraget omfattar inte heller att lämna förslag i andra författningar som rör kontroll och uppföljning av offentlig verksamhet där utförandet överlämnats till privata utförare eller av verksamheter som är reglerade i andra avseenden, exem- pelvis i kommunallagen. 2.3 Uppdragets genomförande Uppdraget har genomförts under perioden 26 juni till 19 december 2025. Eftersom uppdraget aviserades i Vårändringsbudgeten för 202522 har vissa möten för att samla in erfarenheter genomförts under första halvan av juni, inom ramen för en förstudie som genomfördes innan regeringen beslutat om uppdraget. I syfte att samla in erfarenheter har Konkurrensverket genomfört möten23 med Region Norrbotten, Region Stockholm, Västra Götalandsregionen, Göteborgs kommun, Nacka kommun, Sollentuna kommun, Södertälje kommun och Telge Inköp, Östersunds kommun, Arbetsförmedlingen, Brottsförebyggande rådet (Brå), E-hälsomyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Polismyndigheten, Upphandlingsmyndigheten, Almega, Famna, Fremia, Företagarna, Kompetensföretagen, Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Utbildningsföretagen, Vårdföretagarna, Acta Publica, Betalkontroll, Boolag.se samt Dun and Bradstreet. Konkurrensverket har även haft en öppen inbjudan på sin webbplats för övriga intresserade att inkomma med skriftliga synpunkter och inspel avseende uppdraget och informerat om inbjudan, bland annat i myndighetens nyhetsbrev.24 Konkurrensverket har genomfört en insamling, från upphandlande myndigheter, av vissa kvantitativa uppgifter om de valfrihetssystem som, enligt Upphandlingsmyn- dighetens statistik, var i drift 2024. Uppgiftsinsamlingen genomfördes under perio- den 8 juli till 14 september. Närmare information om genomförandet av uppgiftsin- samlingen finns i bilaga 3–4. Utöver de externa kontakterna för erfarenhets- och informationsinsamling har Konkurrensverket också genomfört skrivbordsstudier som bland annat omfattar rättsutredningar, genomgång av praxis för LOV, genomgång av andra utredningar och rapporter som har publicerats. Inom ramen för det arbetet har Konkurrens- verket också köpt en underlagsrapport, Rättsliga förutsättningar att genomföra vissa ändringar i lagen (2008:962) om valfrihetssystem, genom ett konsultuppdrag till UrT Curia AB. 22 Prop. 2024/25:99 s. 56 f. 23 I bilaga 2 finns information om genomförandet av mötena för informationsinsamling. 24 Konkurrensverket, Regeringsuppdrag att motverka kriminella och oseriösa leverantörer i valfrihetssystem (besökt 2025-12-04) och Konkurrensverkets nyhetsbrev 4 juli 2025 (besökt 2025-12-04). 44 SSiiddaa 4549 6a va v3 08073 I syfte att diskutera Konkurrensverkets preliminära förslag genomfördes två runda- bordssamtal den 16 oktober 2025.25 Vid det första rundabordssamtalet med bransch- och intresseorganisationer och andra relevanta aktörer deltog Almega, Famna, Fremia, Företagarna, Svenskt Näringsliv, SKR och Vårdföretagarna. Vid det andra rundabordssamtalet med offentliga organisationer deltog Arbetsförmedlingen, Brå, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Region Stockholm, Region Sörmland, Västra Götalandsregionen, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Sala kommun, Sollentuna kommun, Stockholms kommun, Upphandlingsmyndigheten och Örebro kommun. 25 I bilaga 5 finns inbjudan med sändlista för respektive rundabordssamtal. 45 SSiiddaa 4559 7a va v3 08073 3 Bakgrund 3.1 Vad är valfrihetssystem och varför finns de? Enligt 1 kap. 1 § andra stycket LOV är valfrihetssystem ett förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upp- handlande myndighet godkänt och tecknat kontrakt med. Av 1 kap. 1 § första stycket framgår också att LOV ska tillämpas när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem för tjänster inom hälsovård och socialtjänster som omfattas av ett antal uppräknade CPV-koder. Syftena med införandet av LOV var flera. När LOV infördes hade ett antal kom- muner och landsting infört olika förfaranden där leverantörer kvalificerade sig genom att uppfylla uppställda villkor och de enskilda fick sedan välja vem de ville anlita, och de kunde då välja mellan de kvalificerade leverantörerna och eventuell verksamhet i egen regi. Ett syfte med LOV var därför att tydliggöra rättsläget och underlätta för kommuner och landsting som ville öka valfriheten inom sina verksamheter.26 I LOV-propositionen angavs även andra syften med införandet av lagen. Reger- ingen pekade på att möjligheten att välja utförare stärker individens rätt till själv- bestämmande, vilket sågs som en positiv aspekt av valfrihetssystemen. Att bjuda in externa utförare att konkurrera med egenregin bedömdes också kunna få flera positiva effekter – ökad kvalitet och effektivitet i verksamheten, ökat nytänkande och större mångfald, bättre möjligheter för kvinnors företagande och större möjlig- heter för små företag att leverera till offentlig sektor. Regeringen resonerade även om att valfriheten sannolikt även skulle leda till bättre villkor för arbetstagarna genom ökad konkurrens på arbetsmarknaden och att systemet skulle underlätta för de arbetstagare som vill driva verksamheten själva.27 För att ge lagens bakomliggande syften genomslag infördes ett krav på löpande annonsering och därmed en möjlighet för leverantörer att ansöka till valfrihets- systemet när som helst under valfrihetssystemets löptid. Genom den löpande annonseringen bedömdes exempelvis avknoppade enheter och nystartade företag inte behöva invänta en ny offentlig upphandling. Valfrihetssystemets konstruktion med löpande annonsering och ansökningar ansågs vara särskilt viktigt för företag i uppstartsfasen då de är beroende av att snabbt komma in på marknaden och för företag som önskar expandera till nya geografiska områden.28 Regeringen konstaterade dock att frånvaron av regler i LOV om avtalstidens längd och den löpande annonseringen inte innebar något utrymme att använda tills- 26 Prop. 2008/09:29 s. 1. 27 Prop. 2008/09:29 s. 18. 28 Prop. 2008/09:29 s. 68. 46 SSiiddaa 4569 8a va v3 08073 vidareavtal. Enligt regeringen följer det av kravet på likabehandling och icke-dis- kriminering att tillsvidareavtal inte är möjliga. I stället skulle avtalen vara tidsbe- gränsade men inför att det aktuella avtalets löptid gått ut kan leverantören ansöka på nytt. Om leverantören då uppfyllde kraven skulle denne godkännas och ett nytt kontrakt skulle då kunna tecknas mellan parterna.29 Även om den enskilde kan välja mellan tjänster från såväl externa utförare som den upphandlande myndighetens egenregi, så är det bara de externa utförarna som är leverantörer enligt LOV. Detta då den egna regin inte kan teckna kontrakt med den upphandlande myndigheten eftersom myndigheten inte kan ingå avtal med sig själv.30 Utförs den upphandlande myndighetens egenregi däremot genom en separat juridisk person, till exempel ett aktiebolag, som ansöker och godkänns utifrån exakt samma förutsättningar som externa utförare kan de dock omfattas av definitionen av en leverantör inom ramen för LOV. Sedan LOV infördes har ytterligare en valfrihetslag tillkommit genom A-LOV. Genom A-LOV ges Arbetsförmedlingen möjlighet att inrätta valfrihetssystem inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I de fallen ska LOV tillämpas.31 De tjänster som omfattas av LOV och A-LOV ger valfrihetssystemen en särskild karaktär. Det rör sig om tjänster som i regel innebär en nära kontakt med den enskilde som brukar tjänsterna, t.ex. i det egna hemmet, på vårdcentral eller sjuk- hus, eller i ett särskilt boende. Personerna som brukar tjänsterna befinner sig också i många fall i en beroendeställning gentemot utföraren. Dessutom tillhör personerna som brukar tjänsterna grupper som i andra sammanhang ofta anses särskilt skydds- värda, såsom äldre, sjuka, arbetslösa och ungdomar samt brukare inom LSS32 och SoL33. 3.2 Förflyttning från skydd av leverantörer till att även stötta de upphandlande myndigheterna Det är i efterhand intressant att notera att ”oseriösa företag” endast nämns på ett ställe i LOV-propositionen. Regeringen återger där att Vårdförbundet i sitt remiss- yttrande över SOU 2008:15 framhöll ”vikten av att kommuner och landsting i sina förfrågningsunderlag ställer krav på F-skattesedel och kollektivavtal hos leverantör- erna. Detta eftersom det finns uppgifter om att det förekommit många oseriösa företag inom befintliga valfrihetssystem, vilket är angeläget att motverka”.34 29 Prop. 2008/09:29 s. 76 30 Prop. 2008/09:29 s. 90. 31 1 § A-LOV och prop. 2009/10:146 s. 26. 32 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 33 Socialtjänstlagen (2001:435). 34 Prop. 2008/09:29 s. 70. 47 SSiiddaa 4579 9a va v3 08073 Införandet av LOV skedde i en tid präglad av nybyggaranda och en vilja att låta olika initiativ blomstra. Som framgår av avsnitt 3.1. fanns en önskan om att ge per- soner (ofta kvinnor) som arbetade i offentlig verksamhet möjlighet att lämna den offentliga anställningen och i stället starta ett eget företag, i en situation där arbets- marknaden erbjöd få eller inga alternativa arbetsgivare. Samtidigt ville man förbätt- ra förutsättningarna för de idéburna organisationerna och stiftelserna som, med lång tradition, bedrivit verksamhet inom vård och omsorg.35 Reformen genomfördes också i en tid som karaktäriserades av omfattande omregleringar av tidigare offent- liga monopol, i syfte att öppna marknaderna för privata aktörer, ett annat exempel var apoteksreformen. Den byggde också på insikten att det offentliga ansvaret inte behövde innebära att det offentliga utförde verksamheten – det offentliga ansvaret kunde lika gärna fullgöras genom att tillse att någon annan utför det. En utgångs- punkt var att LOV skulle innebära mindre reglering än upphandlingslagstiftningen och att trösklarna för att delta i valfrihetssystemen skulle vara låga. Under 2010-talet gavs Konkurrensverket tre regeringsuppdrag att följa upp införan- det av valfrihetssystem. De hade framför allt fokus på hur många aktörer som kommit in i valfrihetssystemen, brukarnas möjligheter att välja samt konkurrens- neutralitet mellan de privata aktörernas verksamhet och verksamhet i egen regi.36 Konkurrensverket gjorde 2013 en uppföljning av Arbetsförmedlingens valfrihets- system där det konstaterades att otillräcklig uppföljning av nya leverantörer kan medföra att uppställda kvalitetskrav inte följs upp, vilket i sin tur kan resultera i konkurrensfördelar för de företag som brister i dessa avseenden. Därtill konstatera- des att det då finns en risk för att förutsättningarna för en kvalitetshöjande konkur- rens minskar och ytterst att förtroendet för valfrihetssystemen påverkas.37 Såväl upphandlingslagstiftningen som LOV har av vissa beskrivits som en skydds- lagstiftning för leverantörer som ska garantera deras rätt att få leverera till offentlig verksamhet. Detta är dock en missuppfattning. Det är upp till den offentliga myn- digheten att bestämma hur den vill organisera sin verksamhet och hur det offentliga ansvaret ska omhändertas. Endast när en upphandlande myndighet väljer att inte fullgöra det offentliga ansvaret genom egenregi utan i stället anlitar privata utförare genom att införa just ett valfrihetssystem, blir förfarandelagstiftningen i LOV tillämplig. En sådan förfarandelagstiftning innebär inte en rättighet för alla leveran- törer att få leverera. Däremot ska lagstiftningen säkerställa att tilldelningen av kontrakt sker på ett transparent och förutsägbart sätt, så att alla har samma förut- sättningar att lämna in en ansökan eller ett anbud och bli bedömd utifrån samma förutsättningar. Men det innebär också att den som inte uppfyller de krav som ställs inte ska släppas in i systemet – och inte heller få vara kvar om brister uppstår efter inträdet. 35 Jfr prop. 2008/09 s. 131 ff. 36 Se bl.a. Konkurrensverket, Uppföljningen av vårdval i primärvården – Valfrihet, mångfald och etableringsförutsättningar (Rapport 2010:3), Val av vårdcentral – förutsättningar för kvalitetskonkurrens i vårdvalssystemen (Rapport 2012:2) och Kommunernas valfrihetssystem – med fokus på hemtjänst (Rapport 2013:1). 37 Konkurrensverket, Valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen, Rapport 2013:7 s. 6. 48 SSiiddaa 4680 0a va v3 08073 Sedan LOV infördes har de problem som uppstår på en marknad där kriminella och oseriösa aktörer etablerar sig uppmärksammats alltmer. Utöver att sådana aktörer är systemhotande medför de stora negativa effekter på marknadens funktionssätt och även risker för brukarna av tjänsterna. Det som initialt kan framstå som nytta för köparna genom lägre priser övergår snabbt i betydande samhällskostnader när seriösa företag slås ut och ersätts av företag som skaffar sig konkurrensfördelar genom att till exempel inte betala skatter och andra avgifter och därmed inte bidra till finansieringen av det offentliga. Därmed är det även ur konkurrenssynpunkt viktigt att endast seriösa leverantörer tilldelas kontrakt.38 Inom välfärdssektorerna tar de dessutom del av betalning i form av offentliga medel trots att de i sig själva är systemhotande. Det svenska samhället drivs av att vi har en stark tillit till varandra. Vi litar på att offentlig sektor ska agera objektivt och hantera våra skattepengar korrekt, men också att privata företag och samhället i stort följer regler och normer. När krimi- nella och oseriösa aktörer tränger sig in i vårt välfärdssystem ruckas den tilliten och tilltron till det offentliga. Mot denna bakgrund konstaterar Konkurrensverket att det är viktigt att en förfaran- delagstiftning som LOV inte bara fokuserar på leverantörernas perspektiv, utan även omhändertar de upphandlande myndigheternas behov av stöd för att kunna stänga ute denna typ av aktörer från offentligt finansierade system. Även om sådana grindvaktsfunktioner kan vara betungande för ett litet företag är de nödvän- diga. Små företag och idéburna verksamheter med starkt engagemang för själva uppdraget (de aktörer som LOV ursprungligen avsågs gynna) har nämligen inte rättvisa förutsättningar och möjligheter att verka och stanna kvar på en marknad där kriminella och oseriösa aktörer tillåts agera på ett okontrollerat sätt. LOV och A-LOV beskrivs ibland som ett alternativ till upphandling enligt LOU. Det stämmer så länge dessa förfarandelagar finns. Då kan en upphandlande myndighet välja mellan att inrätta ett valfrihetssystem enligt LOV/A-LOV eller upphandla en- ligt LOU. LOU omfattar dock inte auktorisationssystem. Att avskaffa LOV och A- LOV utan att göra några andra ändringar samtidigt innebär därmed inte att valfri- hetssystem som i dag omfattas av dessa lagar kommer att regleras av upphandlings- lagstiftningen i stället. Om LOV/A-LOV skulle avskaffas, utan några andra föränd- ringar, så kan upphandlande myndigheter välja att organisera sina nuvarande val- frihetssystem enligt LOV som upphandling enligt LOU eller LUK eller att inrätta författningsmässigt oreglerade auktorisationssystem. 38 Ägarprövningsutredningen, SOU 2015:7 s. 194, och prop. 2006/07:128 s. 225 ff. 49 SSiiddaa 4690 1a va v3 08073 3.3 Värdet av de tjänster som tillhandahålls av externa utförare inom ramen för valfrihetssystemen Under 2024 fanns det totalt 451 valfrihetssystem.39 I den uppgiftsinsamling Konkur- rensverket genomfört har det kommit in uppgifter om hur mycket som betalats ut under 2024 inom ramen för 259 av dem. För dessa 259 valfrihetssystem uppgick utbetalningarna 2024 till sammanlagt närmare 55,2 miljarder kronor. Tabell 1 Utbetalt inom valfrihetssystem under 2024 utifrån sektor Sektor Antal valfrihetssystem Utbetalt Kommunernas valfrihetssystem 176 9 006 574 218 kr Regionernas valfrihetssystem 77 44 470 046 193 kr Arbetsförmedlingens valfrihetssystem 6 1 689 272 813 kr Totalt 259 55 165 893 224 kr Källa: Konkurrensverket uppgiftsinsamling 2025, omfattar 259 av 451 valfrihetssystem. För 229 av valfrihetssystemen finns uppgifter om både utbetalt belopp och antal leverantörer. Det genomsnittliga utbetalda beloppet per leverantör var i dessa val- frihetssystem 10,8 miljoner kronor. Spridningen är dock stor, från 4 790 kronor per leverantör i Svedala kommuns valfrihetssystem Hemtjänstval omvårdnad och deleger- ade hälso- och sjukvårdsinsatser, som hade en leverantör, till 282 miljoner kronor per leverantör i Region Stockholms valfrihetssystem Vårdval Förlossning, med fem leverantörer. Det finns 11 valfrihetssystem där utbetalningarna under 2024 översteg 1 miljard kronor, men dessa är inte representativa för valfrihetssystemen som helhet. Sprid- ningen är nämligen stor, vilket bland annat framgår av att det finns 28 valfrihets- system där det inte betalades ut några medel alls under året. 39 Upphandlingsmyndighets statistikdatabas (hämtad 2025-06-30). 50 SSiiddaa 5600 2a va v3 08073 Figur 1 Antal valfrihetssystem utifrån utbetalt belopp under 2024, enhet kronor Kommuner Regioner Arbetsförmedlingen 50 40 m e ts y 30 s s te h irfla v 20 la tn A 10 0 Utbetalt i kr under 2024 Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025, omfattar 259 av 451 valfrihetssystem. Hur mycket som betalats ut inom olika typer av tjänster varierar betydligt. Variatio- nerna beror dels på hur många valfrihetssystem som finns inom respektive område, dels på att olika typer av tjänster har skilda priser. Tabell 2 Utbetalt inom valfrihetssystem utifrån typ av tjänster med utbetalt belopp över 1 miljard kronor under 2024 Typ av tjänst Antal valfrihetssystem Utbetalt Vård- eller Hälsocentral, Husläkarmott. etc. 14 22 902 617 299 kr Sjukvård i hemmet 2 9 060 795 000 kr Hemtjänst och service 98 6 168 956 143 kr Tandläkarvård 12 2 394 593 136 kr Särskilt boende enligt SoL 11 1 735 908 813 kr Jobbsökningstjänster 1 1 685 916 213 kr Rehabilitering 2 1 493 697 486 kr Förlossningsvård 1 1 409 068 000 kr Ögonvård 5 1 045 393 720 kr Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025, omfattar 259 av 451 valfrihetssystem. 51 SSiiddaa 5610 3a va v3 08073 3.4 Stora variationer både vad gäller antalet valfrihetssystem i kommuner och regioner samt vilka verksamheter som organiseras i valfrihetssystem Regionerna har en skyldighet i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), SoL, att införa valfrihetssystem inom primärvården. Däremot finns ingen skyldighet i LOV att in- föra valfrihetssystem inom de områden som omfattas av LOV. Även om det finns regleringar som innehåller en skyldighet för Arbetsförmedlingen att anlita externa aktörer,40 finns det inte någon skyldighet att göra det genom att inrätta ett valfri- hetssystem. Därmed är det i de flesta fall upp till de upphandlande myndigheterna att besluta huruvida de ska inrätta ett valfrihetssystem. Detta leder till stora varia- tioner mellan kommuner och regioner, både vad gäller antalet valfrihetssystem och vilka verksamheter som omfattas. 3.4.1 2024 fanns 451 valfrihetssystem hos 174 upphandlande myndigheter Enligt Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas fanns det 451 valfrihetssystem inrättade av 17441 upphandlande myndigheter under 2024.42 Bland kommunerna hade 153 av 29143 minst ett valfrihetssystem och det fanns totalt 323 kommunala valfrihetssystem. I genomsnitt hade kommunerna därmed 2 valfri- hetssystem var. Vanligast var dock att en kommun hade endast ett valfrihetssystem (92 kommuner hade ett valfrihetssystem). Endast 3 kommuner hade fler än 10 val- frihetssystem och kommunen med flest valfrihetssystem hade 14 (Stockholms stad).44 Eftersom regionerna, som tidigare nämnts, är skyldiga att inrätta valfrihetssystem inom primärvården, har alla regioner minst ett valfrihetssystem. Under 2024 fanns totalt 116 valfrihetssystem inrättade av 2245 regioner. I genomsnitt hade regionerna fem valfrihetssystem var, men variationen är lite större. Vanligast var att ha 2 val- frihetssystem (7 av regionerna), och bara 2 regioner hade fler än 10 valfrihetssystem, varav Region Stockholm hade flest med 38 stycken.46 40 4 § första stycket 2 förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen och 4 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. 41 Det totala antalet är färre än om man summerar kommunerna och regionerna och Arbetsförmedlingen. Det beror på att Gotland och kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje ingår i både kommuner och regioner. 42 Data: Upphandlingsmyndigheten, Statistikdatabasen (hämtad 2025-06-30). 43 Att antalet är 291 är för att kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje ingår då kommunalförbundet inrättat 2 valfrihetssystem inom kommunernas ansvarsområden, bland annat hemtjänst. 44 Data: Upphandlingsmyndigheten, Statistikdatabasen (hämtad 2025-06-30), Bearbetning: Konkurrensverket 2025. 45 Att antalet är 22 beror på att kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje ingår, då kommunalförbundet inrättat 8 valfrihetssystem inom regionernas ansvarsområden, bland annat primärvård. 46 Data: Upphandlingsmyndigheten, Statistikdatabasen (hämtad 2025-06-30), Bearbetning: Konkurrensverket 2025. 52 SSiiddaa 5620 4a va v3 08073 Inom staten är det bara Arbetsförmedlingen som kan inrätta valfrihetssystem. Under 2024 hade Arbetsförmedlingen 12 sådana system. 3.4.2 Många valfrihetssystem har funnits under lång tid Som tidigare nämnt trädde LOV i kraft den 1 januari 2009, och många av de valfri- hetssystem som fortfarande är aktiva inrättades under de första åren därefter. Av de system som ingår i Konkurrensverkets uppgiftsinsamling inrättades 48 under 2009 och ytterligare 42 under 2010. Av de 451 valfrihetssystem som ingår i Konkurrens- verkets uppgiftsinsamling är över hälften inrättade för minst 10 år sedan. Figur 2 Antal valfrihetssystem 2024 utifrån antal år sedan valfrihetssystemet startades 50 48 46 45 43 42 40 35 35 35 m 31 e ts 30 y 27 s 26 s te h 25 irfla 22 20 v 19 19 la 20 tn 16 16 A 15 10 6 5 0 <1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Antal år Källa: Upphandlingsmyndigheten (data), Konkurrensverket (bearbetning), 2025. 3.4.3 I kommunerna är valfrihetssystem inom hemtjänsten vanligast medan det i regionerna är vanligast med valfrihetssystem inom primärvården Kommunernas 323 valfrihetssystem fanns 2024 inom 18 olika tjänstetyper47. Antalet valfrihetssystem per tjänstetyp varierar kraftigt, och 10 av 18 tjänstetyper hade färre än 9 valfrihetssystem. Den vanligaste tjänstetypen var Hemtjänst och service med 145 valfrihetssystem, följt av Daglig verksamhet enligt LSS (39), Särskilt boende enligt SoL (27) och Familjerådgivning (22). 47 Med tjänstetyper avses här Upphandlingsmyndighetens kategorisering ”typ av tjänst” i Statistikdatabasen. 53 SSiiddaa 5630 5a va v3 08073 Regionernas 116 valfrihetssystem fanns 2024 inom 26 olika tjänstetyper. Av dessa hade 20 tjänstetyper 5 eller färre valfrihetssystem var. Den vanligaste tjänstetypen för regionernas valfrihetssystem under 2024 var Vård- eller Hälsocentral, Husläkar- mott. etc. där det fanns 23 valfrihetssystem (där ingår de valfrihetssystem inom primärvården som regionerna är skyldiga att inrätta), följt av Tandläkarvård48 (16) och Mentalvård på sjukhus (7). Arbetsförmedlingens valfrihetssystem 2024 fanns inom tjänstetyperna Jobbsöknings- tjänster (1) och Validering (11). 3.4.4 Avslutade valfrihetssystem ersätts av upphandling enligt LOU eller egenregi Upphandlingsmyndigheten publicerade i juni 2025 statistik som visade att antalet valfrihetssystem har minskat de senaste åren.49 I uppgiftsinsamlingen ställdes därför några frågor om valfrihetssystem som avslutats eller där beslut om avslut fanns. Frågan besvarades för 300 valfrihetssystem, och av dessa hade 19 avslutats eller så fanns det ett beslut om att de skulle avslutas. Bland de öppna svaren angavs ekono- miska eller administrativa skäl, politiska beslut och brist på leverantörer som de vanligaste orsakerna till avslut. Frågan om hur avslutade valfrihetssystem kommer att ersättas hade sex fasta svars- alternativ och en fritextruta. Det vanligaste svaret var att systemen kommer att ersättas med avtal eller ramavtal upphandlade enligt LOU (9) eller genom egen- regi (8). Tabell 3 Svar på frågan om hur avslutade valfrihetssystem kan ersättas, 2024 Vad har eller kommer valfrihetssystem att ersättas av? Antal svar Avtal eller ramavtal upphandlat enligt LOU (fast svarsalternativ) 9 Egenregi (fast svarsalternativ) 8 Nytt valfrihetssystem (fast svarsalternativ) 1 Dynamiskt inköpssystem (öppet svarsalternativ) 1 Totalt antal svar 19 Not. Svarande kunde välja mellan sex fasta svarsalternativ plus ett öppet svarsalternativ. Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025, tabellen baseras på uppgifter från de 19 valfrihets- system vilka hade avslutats eller så fanns det beslut om att avsluta valfrihetssystemet. 48 Avser tandvård för barn och ungdomar. 49 Upphandlingsmyndigheten, ”Annonserade valfrihetssystem i Sverige 2025”, Upphandlingsmyndigheten. https://www.upphandlingsmyndigheten.se/statistik/upphandlingsstatistik/annonserade-valfrihetssystem-i-sverige- 2025/, besökt 2025-11-01 (publicerad 2025-06-17). 54 SSiiddaa 5640 6a va v3 08073 3.5 Leverantörerna i valfrihetssystemen 3.5.1 Antalet leverantörer i valfrihetssystemen I uppgiftsinsamlingen avseende 2024 finns uppgifter om antalet leverantörer för 297 valfrihetssystem. Av dessa hade 272 valfrihetssystem minst en leverantör. Bland de kommunala valfrihetssystemen saknade 23 system helt leverantör och bland region- ernas valfrihetssystem fanns ett system utan någon leverantör. Flest valfrihets- system finns hos kommunerna inom områdena Hemtjänst, Daglig verksamhet enligt LSS, Särskilt boende enligt SoL, och Familjerådgivning. Hos regionerna var Primärvård och Tandvård de områden med flest valfrihetssystem. Det är också inom dessa områden som det finns valfrihetssystem med fler än 100 leverantörer. Tabell 4 Kommunala och regionala valfrihetssystem med flest leverantörer, 2024 Valfrihetssystem Antal leverantörer Kommunala valfrihetssystem med fler än 50 leverantörer Stockholm – Daglig verksamhet enligt LSS 166 Stockholm – Särskilt boende enligt SoL 118 Gävle – HVB barn och unga 78 Stockholm – Hemtjänst 70 Stockholm – Ledsagar- och avlösarservice enligt LSS och SoL 64 Sollentuna – Daglig verksamhet enligt LSS 56 Regionala valfrihetssystem med fler än 100 leverantörer Skåne – Allmäntandvård 348 Stockholm – Allmäntandvård 319 Skåne – Psykoterapi 249 Stockholm – Sjukvård i hemmet 236 Västra Götaland – Primärvård 215 Stockholm – Specialiserad fysioterapi 207 Västra Götaland – Rehab 144 Stockholm – Barnavårdscentral 109 Östergötland – Allmäntandvård 107 Skåne – Specialiserad tandvård 104 Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025, tabellen baseras på uppgifter om 297 av 451 valfri- hetssystem. Valfrihetssystemen med fler än 100 leverantörer är dock inte representativa för de valfrihetssystem där uppgifter om antal leverantörer finns. Bland kommunernas valfrihetssystem hade 82 procent 1–19 leverantörer, medan bara 6 procent hade 20 eller fler leverantörer. Regioner är i regel större organisationer än kommuner, och deras verksamhet som utförs av externa utförare nyttjas således av fler brukare. Därför är det också vanligare med fler leverantörer i regionernas valfrihetssystem. 55 SSiiddaa 5650 7a va v3 08073 Trots att 11 procent av regionernas valfrihetssystem har 100 leverantörer eller fler, hade fortfarande 62 procent av regionernas valfrihetssystem 1–19 leverantörer. Någon statistik om underleverantörer i valfrihetssystemen finns inte. Figur 3 Antal och andel valfrihetssystem utifrån antal leverantörer och sektor, 2024 Kommuner Regioner Arbetsförmedlingen % 1 150 7 140 130 120 110 m e100 ts y 90 s s te 80 h irfla 70 v 60 la tn 50 % A 0 40 % 4 % 30 1 1 1 1 % 2 2 % % % 1 20 0 % 1 % 7 1 % 7 6 % 0 % 1 1 1 % 0 % 2 0 1 % 0 % 2 % 5 % 0 % 1 1 1 % 7 1 0 0 1–9 10–19 20–29 30–49 50–99 100– Antal leverantörer i valfrihetssystemet Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling, figuren baseras på uppgifter om 297 av 451 valfrihets- system. 3.5.2 Aktiebolag vanligast men ett stort antal enskilda företag i valfrihetssystemen I uppgiftsinsamlingen fick Konkurrensverket in uppgifter om vilka leverantörer som fanns i 250 av valfrihetssystemen under 2024. Totalt identifierades 2 437 unika organisationer. Vanligast var aktiebolag (2 061), följt av enskilda firmor (208). Stiftelser, ideella föreningar och ekonomiska föreningar uppgick tillsammans till 99 stycken. Det bör dock noteras att vissa ideella föreningar och stiftelser bedriver verksamhet i aktiebolagsform när de deltar som leverantörer i ett valfrihetssystem. 56 SSiiddaa 5660 8a va v3 08073 Tabell 5 Antal leverantörer utifrån organisationsform i 250 valfrihetssystem, 2024 Organisationsform Org.nr börjar på Antal leverantörer Aktiebolag 55 2 061 Enskilda företag xxx50 208 Ideella föreningar & stiftelser 80–89 64 Kommandit- & handelsbolag 91 och 96 47 Ekonomiska föreningar 74 och 76 30 Regioner 23 8 Kommuner 21 8 Familjestiftelser 71 5 Statliga myndigheter 20 2 Övriga 25, 51 4 Totalt 2 437 Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025, tabellen baseras på uppgifter från 250 av 451 valfri- hetssystem. Utifrån organisationsnummer förekommer 14 leverantörer i 10 eller fler valfrihets- system. Eftersom sammanställningen baseras på organisationsnummer tar den inte hänsyn till eventuella koncernrelationer mellan olika företag. Baserat på de namn som angavs vid insamling om uppgifter om leverantörer blir det tydligt att koncern- relationer är av vikt och att olika företag har olika strategier. Vissa använder samma organisationsnummer men olika företagsnamn i alla valfrihetssystem där de finns verksamma. Andra företagsnamn tyder på att de tillhör samma koncern även om de har olika organisationsnummer. Baserat på de namn som fanns i uppgiftsinsam- lingen finns ytterligare några aktörer som framstår som förhållandevis vanligt förekommande i de 250 valfrihetssystemen. 3.5.3 Omsättningen av leverantörer är låg i de flesta valfrihetssystemen Under 2024 fick 298 valfrihetssystem 648 ansökningar I uppgiftsinsamlingen finns uppgifter om antalet ansökningar under 2024 för 298 valfrihetssystem, varav 199 av kommunernas och 89 av regionernas valfrihets- system. Till de 298 valfrihetssystem som det lämnats uppgifter om, kom det in totalt 648 ansökningar. Till 157 av valfrihetssystem kom det dock inte in några ansök- ningar alls. 50 I uppgiftsinsamlingen ombads de upphandlande myndigheterna lämna namn och organisationsnummer för leverantörer i valfrihetssystemet under 2024. För enskilda företag ombads de upphandlande myndigheterna ersätta personnumret med ”xxx”. 57 SSiiddaa 5670 9a va v3 08073 Figur 4 Antal och andel valfrihetssystem utifrån år och antal ansökningar 2022 2023 2024 180 % % 0 % 2 5 160 5 9 4 % 140 3 % % 4 1 4 8 m120 3 e ts y s s100 te h irfla 80 v la tn 60 A 40 % 20 % 4 % 2 % 3 % % % 5 % 3 % 2 % 2 % 3 % 0 1 1 1 0 Ingen ansökan 1–9 10–29 30 eller fler Uppgift saknas Ej svar ansökningar ansökningar Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025. Figuren baseras på uppgifter från 303 av 451 valfri- hetssystem. Bland kommunerna var det vanligast att inte få in några ansökningar alls. 60 pro- cent av kommunernas valfrihetssystem fick inte in någon ansökan alls under 2024. Bland regionernas valfrihetssystem var motsvarande andel 37 procent. Det största antalet ansökningar till valfrihetssystem under 2024 fick Arbetsförmed- lingen med 137 ansökningar till Rusta och matcha. Bland kommunerna fick Haninge flest med 22 ansökningar till valfrihetssystemet för daglig verksamhet. Region Skåne fick 70 ansökningar till sitt valfrihetssystem för psykoterapi, vilket var flest bland regionerna. Dessa är däremot inte representativa för alla valfrihetssystem. I de valfrihetssystem som fick någon ansökan var det under 2024 vanligast med en- dast en ansökan. I 95 procent av de kommunala valfrihetssystemen och i 89 procent av regionernas valfrihetssystem kom det in 1–10 ansökningar under 2024. Under 2024 var det bara 4 av kommunernas valfrihetssystem som det kom in fler än 10 ansökningar till, och bland regionerna var det 6 valfrihetssystem som hade fler än 10 ansökningar till. Tabell 6 Kommunala och regionala valfrihetssystem med fler än tio ansökningar, 2024 Valfrihetssystem Antal ansökningar Kommunala valfrihetssystem med fler än tio ansökningar under 2024 Haninge – Daglig verksamhet 22 Stockholm – Hemtjänst 16 Gävle – HVB barn eller vuxna 14 Vallentuna – Daglig verksamhet LSS 12 58 SSiiddaa 5681 0a va v3 08073 Valfrihetssystem Antal ansökningar Regionala valfrihetssystem med fler än tio ansökningar under 2024 Skåne – Psykoterapi i hälsoval 22 Stockholm – Specialiserad fysioterapi 27 Östergötland – Specialistpsykiatrisk Samtalsbehandling 22 Skåne – Allmäntandvård för barn och unga vuxna. 15 Skåne – Öppen hudsjukvård 11 Västmanland – Medicinsk fotvård 11 Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025, tabellen baseras på uppgifter från 281 av 439 valfri- hetssystem. Brister i kompetens eller att sökande inte uppfyller lagstadgade krav för verksamheten bland de vanligaste skälen att sökande inte godkänns Av de 647 ansökningar som lämnades in från leverantörer under 2024 var det 181 ansökningar som inte godkändes. Av dessa 181 ej godkända ansökningar följdes 60 stycken av en ny ansökan från samma leverantör. Av uppgiftsinsamlingen fram- går inte huruvida de nya ansökningarna godkändes eller inte. De upphandlande myndigheter som svarat på enkäten har fått uppge vilka skäl de uppfattar som de vanligaste till att en ansökan inte godkänts. De vanligaste skälen som uppgavs var att sökanden inte uppfyllde krav som följer av svensk lag att det fanns brister i den sökandes kompetens och att den sökande saknade relevanta till- stånd för att bedriva verksamheten. Tabell 7 De vanligaste skälen till att en ansökan inte godkänts, 2024 Skäl att ansökan inte godkändes Antal svar Sökanden uppfyllde inte krav för verksamheten (i andra avseenden än tillstånd) 28 som följer av svensk lag (fast svarsalternativ) Brister i kompetens (öppet svarsalternativ) 21 Valfrihetssystemet omfattar tillståndspliktig verksamhet och sökande saknade 16 tillstånd att bedriva verksamheten (fast svarsalternativ) Sökanden, eller företrädare för sökanden, hade gjort sig skyldig till allvarligt fel i 12 yrkesutövningen (7 kap. 1 § 4 LOV) (fast svarsalternativ) Sökanden har inte visat att man kommer förfoga, själv eller genom åberopande 12 av annans kapacitet, över nödvändiga resurser när kontraktet ska fullgöras (fast svarsalternativ) Brister i ekonomi (öppet svarsalternativ) 11 Saknad handling (öppet svarsalternativ) 10 Brottsmisstanke (öppet svarsalternativ) 6 Not. Svarande lämnade inte uppgifter om skäl för varje ansökan utan en bedömning om de vanligaste skälen. Svarande kunde ange upp till fem svarsalternativ för varje valfrihetssystem utifrån sex fasta svarsalternativ plus ett öppet svarsalternativ. I bearbetningen av svaren har de öppna svaren grupperats i fyra grupper. Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025, tabellen baseras på uppgifter från 281 av 451 valfri- hetssystem. 59 SSiiddaa 5691 1a va v3 08073 Under 2024 lämnade 288 leverantörer 290 valfrihetssystem Konkurrensverkets fråga om antal leverantörer som lämnade ett valfrihetssystem under 2024 besvarades för 290 valfrihetssystem. I dessa angavs att sammanlagt 288 leverantörer hade lämnat under året. Frågan om hur utträdet skedde besvarades för 234 valfrihetssystem. Av dessa hade 204 leverantörer själva sagt upp sina kontrakt, medan 94 leverantörer lämnade för att den upphandlande myndigheten sagt upp eller hävt deras kontrakt. Av dessa 94 leverantörer lämnade 3 in en ny ansökan. Flera orsaker till att kontrakt sägs upp eller hävs av upphandlande myndigheter På frågan om vilka de vanligaste skälen är för att kontrakt sagts upp eller hävts kunde den upphandlande myndigheten välja 1–5 alternativ bland tio fasta svars- alternativ, samt ett öppet svarsalternativ. Frågan besvarades för 271 valfrihets- system, varav 110 angav ett eller flera skäl. De två vanligaste skälen till att kontrakt sagts upp eller hävts hade koppling till ute- slutningsgrunderna, medan det tredje vanligaste skälet var kopplat till kontrakts- villkoren. Specifikt angavs att leverantören hade haft allvarliga fel eller brister i yrkesutövningen i 32 av valfrihetssystemen, att leverantören inte längre uppfyllde krav för verksamheten som följer av svensk lagstiftning samt att leverantören inte uppfyllde ställda kontraktsvillkor. I fritextsvaren om skälen för att avtalen sagts upp eller hävts angavs totalt 55 svar. De vanligaste anledningarna avsåg brister i kvalitet, brister i ekonomin eller att leverantören saknade kunder. Tabell 8 De vanligaste skälen till att kontrakt sagts upp eller hävts av upphandlande myndigheter, 2024 Skälen för att avtal sagts upp eller hävts Antal svar Leverantören, eller företrädare för leverantören, har haft allvarliga fel eller brister 32 i yrkesutövningen (fast svarsalternativ) Leverantören uppfyller inte längre krav för verksamheten (i andra avseenden än 22 tillstånd) som följer av svensk lagstiftning (fast svarsalternativ) Leverantören har i något annat avseende inte uppfyllt ställda kontraktsvillkor, 20 nämligen: (fast svarsalternativ) Överdebitering av utförda tjänster 10 Felaktig tidsredovisning 12 Leverantören nådde inte upp till krav på verksamhetens omfattning som ställs 19 för att fortsatt delta i valfrihetssystemet (fast svarsalternativ) Brister i kvalitet (öppet svarsalternativ) 16 Valfrihetssystemet omfattar tillståndspliktig verksamhet och leverantören saknar 15 tillstånd att bedriva verksamheten (fast svarsalternativ) Not. Svarande kunde ange flera fasta svarsalternativ plus ett öppet svarsalternativ. Källa: Konkurrensverkets uppgiftsinsamling 2025, tabellen baseras på uppgifter från 271 av 451 valfri- hetssystem. 60 SSiiddaa 6601 2a va v3 08073 3.6 Fördelar med valfrihetssystem enligt LOV jämfört med upphandling enligt LOU I mötena som hållits för att samla in erfarenheter har Konkurrensverket ställt frågor om vilka för- och nackdelar organisationer med erfarenhet av problematiken kring kriminella och oseriösa aktörer uppfattade med valfrihetssystemen jämfört med upphandling enligt LOU. Övergripande kan konstateras att samtalen visade att LOV ger den upphandlande myndigheten ett stort handlingsutrymme, men att lag- stiftningen samtidigt upplevs som otydlig. I det här avsnittet lyfts en del av de för- delar som kom fram under informationsinsamlingen. Nackdelarna redogörs för i problembeskrivningen, se kapitel 5. Det lyftes att en positiv aspekt med LOV är att det finns ett stort handlingsutrymme att anpassa utifrån det aktuella valfrihetssystemet. Eftersom valfrihetssystemen inte omfattas av upphandlingsdirektiven, och då LOV inte detaljstyr förfarandet vid inrättandet av sådana system, finns ett större handlingsutrymme än vid upphand- ling av kontrakt eller ramavtal enligt LOU. Detta lyftes fram som en av fördelarna med LOV som ingen av de intervjuade vill ska gå förlorad. Flera framförde därför att när LOV görs tydligare avseende vad som kan och får göras, måste det ske utan att LOV blir allt för lik LOU. Annars riskerar det att i onödan sudda ut det hand- lingsutrymmet som är unikt för LOV. Långsiktigheten i valfrihetssystemen lyftes av flera som en fördel jämfört med upp- handlingar enligt LOU. Att de inte är tidsbegränsade på samma sätt som ramavtal enligt LOU ses som en fördel då de inte behöver startas om regelbundet. Ur leveran- törernas perspektiv innebär detta en trygghet inför beslut att etablera sig på en marknad; de vet att det inte kommer att genomföras ett nytt upphandlingsförfar- ande inom ett visst antal år där de riskerar att förlora kontraktet. Så länge leveran- tören sköter sig kan verksamheten fortsätta, så länge det är fortsatt affärsmässigt intressant eller tills valfrihetssystemet avslutas. Ur de upphandlande myndigheternas perspektiv är en av fördelarna med lång- siktigheten att det går att göra ändringar i ett valfrihetssystem medan det är i drift, utan att behöva starta om det. Det gör det möjligt att anpassa systemet om eller när förutsättningar eller situationen i övrigt förändras. Eftersom leverantörer inte konkurrerar om ett begränsat antal kontrakt, är det även en fördel att det finns betydligt större möjligheter för sökande att komplettera och rätta en ansökan. Detta är en fördel för såväl leverantörer som upphandlande myn- digheter. Några upphandlande myndigheter lyfte också att det är en styrka att val- frihetssystemen är öppna. Om man behöver säga upp eller häva ett kontrakt med en leverantör finns möjligheten att ta in nya leverantörer löpande. Risken för att brukare ska stå utan utförare blir därmed mindre jämfört med om ett upphandlat kontrakt eller ramavtal med ett fåtal leverantörer måste sägas upp. 61 SSiiddaa 6611 3a va v3 08073 3.7 Närliggande utredningar och myndighetsuppdrag Utöver Konkurrensverkets regeringsuppdrag att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i valfrihetssystem finns ett stort antal andra utredningar och myndighetsuppdrag som kommer att påverka upphandlande myndigheters förutsättningar att stänga ute kriminella och på annat sätt oseriösa aktörer från valfrihetssystemen utan att det medför ändringar i regelverket för valfrihets- systemen. Nedan nämns ett antal förslag från SOU, Ds och myndigheters avslutade regeringsuppdrag som bereds på Regeringskansliet eller redan resulterat i propositioner samt ett antal statliga utredningsuppdrag och regeringsuppdrag till myndigheter som pågår. Det pågår dock så många olika initiativ samtidigt, framför allt inom arbetet mot välfärdsbrottslighet, att Konkurrensverket inte gör anspråk på att detta ska vara en i alla delar komplett lista. 3.7.1 Utredningar och myndighetsuppdrag som har avslutats och bereds i Regeringskansliet Leverantörskontrollutredningen51 Av Konkurrensverkets uppdrag framgår att pågående arbete inom Regerings- kansliet ska beaktas och då särskilt de förslag som lämnats av Leverantörskontroll- utredningen. Därför redogörs för dessa förslag här. Leverantörskontrollutredningen lämnade den 21 augusti 2023 betänkandet En sam- ordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43). Leverantörskontrollutredningens förslag har remitterats och sista svarsdag var den 15 december 2023.52 De författningsförslag som Leverantörskontrollutredningen lämnat är under beredning på Regeringskansliet. I betänkandet lämnade Leverantörskontrollutredningen förslag inom tre områden: en funktion för registerkontroll, nya uteslutningsgrunder i LOV och rättsligt stöd för behandling av personuppgifter vid uppföljning av avtal. Därutöver gjorde ut- redningen en rättslig utredning av vilka brott i den svenska lagstiftningen som mot- svarar de brott som utgör grund för obligatorisk uteslutning enligt 13 kap. 1 § LOU. Genomgången finns på s. 124–156 i betänkandet. Den samordnade registerkontrollen av leverantörer som Leverantörskontrollutred- ningen föreslog ska byggas upp på Bolagsverket är tänkt att användas av upphand- lande myndigheter och enheter vid upphandlingar enligt någon av upphandlings- lagarna och vid valfrihetssystem enligt LOV samt vid uppföljning av avtal som teck- 51 Leverantörskontrollutredningen, En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43). 52 Finansdepartementet, ”Remiss av SOU 2023:43 En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter”, Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/remisser/2023/09/remiss-av-sou-202343-en-samordnad- registerkontroll-for-upphandlande-myndigheter-och-enheter/, (besökt 2025-11-01). 62 SSiiddaa 6621 4a va v3 08073 nats efter förfaranden enligt någon av dessa lagar. Registerkontrollen ska enligt för- slaget inledningsvis innehålla uppgifter från cirka 20 olika register hos 11 olika myndigheter, bland annat Polismyndighetens belastningsregister, Skatteverkets skattekonton, Bolagsverkets register över aktiebolag och verklig huvudman och Länsstyrelsernas stiftelseregister.53 Leverantörskontrollutredningen föreslog också nya uteslutningsgrunder i 7 kap. LOV. Enligt förslaget ska uteslutningsgrunderna uppdateras så att de överensstäm- mer med de uteslutningsgrunder som gäller vid upphandling enligt 19 kap. LOU. Det innebär att samtliga uteslutningsgrunder i 13 kap. LOU som är tillämpliga vid direktivstyrda upphandlingar får användas som uteslutningsgrunder i valfrihets- system. Dessutom införs samma möjlighet för upphandlande myndigheter att ut- forma egna uteslutningsgrunder i LOV som i 19 kap. 17 § LOU.54 Avseende det tredje området om rättsligt stöd för behandling av personuppgifter vid uppföljning av avtal konstaterade utredningen att det i praktiken finns en kon- flikt mellan upphandlingslagarna, EU-domstolens praxis och dataskyddsförord- ningen när det gäller förutsättningarna att behandla känsliga personuppgifter vid uppföljning av kontrakt. Det skapar problem för upphandlande myndigheter och möjligheten att ställa sociala och arbetsrättsliga villkor begränsas därmed på ett sätt som inte förutsågs när upphandlings- och valfrihetslagarna antogs. Utredningen föreslog därför att det ska införas ett rättsligt stöd för behandling av känsliga per- sonuppgifter om hälsa vid uppföljning av kontrakt i upphandlingslagarna och LOV.55 Regeringen har gett Bolagsverket i uppgift att påbörja uppbyggnaden av den sam- ordnade registerkontrollen som Leverantörskontrollutredningen förslog.56 Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat hur kommuner och regioner arbetar med att kontrollera och följa upp privata utförare. Rapporten lämnades den 4 april 2025. Statskontorets förslag har remitterats och sista svarsdag var den 15 sep- tember 2025.57 Statskontorets förslag bereds på Regeringskansliet. Statskontorets analys visade att kontrollen av privata utförare är avgörande för att bland annat förhindra välfärdsbrott och stoppa oseriösa aktörer från att etablera sig 53 SOU 2023:43 s. 123 f. och 324. 54 SOU 2023:43 s. 251 ff. 55 SOU 2023:43 s. 270 ff. 56 Regeringen (Klimat- och näringslivsdepartementet, regeringsbeslut 2025-06-19, Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Bolagsverket, dnr KN2025/01253 (delvis) och KN2025/01341. 57 Finansdepartementet, ”Remiss av Statskontorets rapport Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner (Statskontoret 2025:7)”, Regeringskansliet. https://regeringen.se/remisser/2025/05/remiss-av- statskontorets-rapport-forbattrad-kontroll-och-uppfoljning-av-privata-utforare-i-kommuner-och-regioner- statskontoret-20257/. Besökt 2025-11-01. 63 SSiiddaa 6631 5a va v3 08073 men att kontrollen inte alltid prioriteras tillräckligt högt. Statskontoret lämnar där- för ett förslag till ändringar i kommunallagen och tre rekommendationer. Av sär- skilt intresse för förutsättningarna att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i valfrihetssystem är följande förslag och bedömningar som Statskontoret lämnade: • Att kommunallagen förtydligas i avseendet att kommun- och regionstyrelsens uppsikt omfattar uppföljningen av privata utförare och att styrelsen bör rapportera sitt arbete och resultat årligen till fullmäktige. • Att kommuner och regioner bör överväga att prioritera kontroll och uppfölj- ning högre och att det politiska ledarskapet och förvaltningens chefskap är avgörande för ett strategiskt arbete med dessa frågor. • Att det finns ett behov att stärka kompetensen inom upphandling och avtals- uppföljning. • Att regeringen bör överväga mer statlig granskning som ett komplement till kommunernas och regionernas kontroll. Konkurrensverkets remissvar58 Konkurrensverket var i remissvaret övergripande positivt till de förslag och bedöm- ningar som Statskontoret gör i rapporten. Konkurrensverket instämde i att kom- muner och regioner bör ha god uppsikt över verksamheter som bedrivs av privata utförare. Kommunallagens regler om kontroll och uppföljning av externa utförare är en viktig grund för arbetet med kontroll och uppföljning, eftersom de tydliggör och ger politisk prioritet till arbetet. Konkurrensverket hade därför inga invändningar mot förslagen till ändringar i kommunallagen. Delegationen mot arbetslivskriminalitet Delegationen mot arbetslivskriminalitet lämnade sitt slutbetänkande Arbetslivs- kriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete (SOU 2025:25) den 3 mars 2025. Slutbetänkandet har remitterats och sista svarsdag var den 22 september 2025.59 Delegationens förslag bereds på Regeringskansliet. Arbetslivskriminalitet rör många samhällsområden och består ofta av komplexa upplägg. I slutbetänkandet behandlas därför en stor mängd frågor och rättsom- råden. Inom vissa områden lämnar kommittén förslag på nya författningar eller ändringar av befintliga. Inom andra områden görs bedömningar, exempelvis om behovet av översyn av gällande regelverk. Kommittén konstaterar att utländska 58 Konkurrensverket, remissyttrandet Statskontorets rapport Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner (Statskontoret 2025:7), dnr 465/2025. 59 Arbetsmarknadsdepartementet, ”Remiss av slutbetänkandet Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete (SOU 2025:25), Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/remisser/2025/05/remiss-av- slutbetankandet-arbetslivskriminalitet--upplagg-verktyg-och-atgarder-fortsatt-arbete-sou-202525/ (besökt 2025-11-01). 64 SSiiddaa 6641 6a va v3 08073 arbetstagare är en särskild riskgrupp i sammanhanget och lämnar förslag för att stärka deras rättigheter, bland annat genom en ny lag om lön och andra ersättningar för arbetstagare med arbetstillstånd. Vidare föreslås att Diskrimineringsombuds- mannen ges möjlighet att föra talan vid Arbetsdomstolen åt irreguljära migranter som åberopar en rätt till lön. Arbetslivskriminella förfaranden bör leda till kännbara sanktioner, varför kommittén föreslår en sanktionsavgift kopplat till utlänningslag- stiftningens krav på vissa anställningsvillkor och en höjning av sanktionsavgiften vid överträdelse av bestämmelserna vid utstationering. Kommittén lämnar också förslag om samordnad vidareförmedling av registerinformation om företag för att förbättra privata aktörers möjlighet till kontroll av leverantörer.60 Konkurrensverkets remissvar61 Konkurrensverket yttrade sig över delegationens betänkande och hade inga invänd- ningar mot förslagen i betänkandet och välkomnade att frågan har utretts. Att upp- täcka och motverka arbetslivskriminalitet är viktigt utifrån många aspekter, varav att skapa förutsättningar för rättvis konkurrens är en. Konkurrensverket står bakom den problembild som kommittén beskriver. Konkurrensverket har bedrivit tillsyns- utredningar inom flera av de utpekade riskbranscherna, såväl inom konkurrens- som upphandlingstillsynen. Konkurrensverket kan också konstatera att det finns överlapp gällande riskbranscher för arbetslivskriminalitet och branscher som löper hög risk för korruption i samband med offentliga inköp, exempelvis byggbransch- en. Kriminalitet, korruption och otillbörlig påverkan utgör ett hot mot fungerande konkurrens och upphandling i Sverige. Arbetslivskriminalitet handlar om att arbetsgivare bryter mot arbetsrättsliga regel- verk och tillämpar anställningsvillkor som innebär otillbörliga konkurrensfördelar i förhållande till seriösa företag. Konkurrensverket anser att det är angeläget att det finns goda förutsättningar att upptäcka och motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet eftersom det innebär att fastslagna villkor inom näringslivet kan upprätthållas. På så sätt ges seriösa företag bättre förutsättningar att verka på marknader där de i dag möter konkurrens från oseriösa aktörer. För att uppnå hög regelefterlevnad krävs en effektiv tillsyn och ändamålsenliga sanktioner gentemot arbetsgivare som inte upprätthåller kraven. Förslagen i betänkandet torde samman- taget bidra till bättre förutsättningar för konkurrens på lika villkor. Konkurrensverket konstaterade också i remissvaret att offentlig upphandling utgör ett riskområde för kriminalitet och korruption och det är av största vikt att upp- handlande myndigheter och enheter genomför sina upphandlingar på ett sätt som håller oseriösa och kriminella aktörer borta från offentliga kontrakt. Här skapar upphandlingsregelverket en ram för konkurrensutsättning och rättvis konkurrens som ger förutsättningar för effektiva offentliga inköp och skyddar mot korruption 60 Delegationen mot arbetslivskriminalitet, SOU 2025:25, Arbetslivskriminalitet – upplägg – verktyg och åtgärder – fortsatt arbete. 61 Konkurrensverket, remissyttrandet Betänkandet Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete (SOU 2025:25), dnr 485/2025. 65 SSiiddaa 6651 7a va v3 08073 och oseriösa leverantörer. Konkurrensverket delar således delegationens bedöm- ning att upphandlande myndigheter och enheter har en viktig roll i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Konkurrensverket anser, i likhet med kommittén, att det är viktigt att ge upphandlande myndigheter och enheter verktyg för att motverka att oseriösa och kriminella aktörer tilldelas offentliga kontrakt. Konkurrensverket har uppfattat att det i Sverige har varit svårt att använda de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna på det direktivstyrda området för detta syfte, vilket myndig- heten också fört fram i det inledande samrådet i den pågående översynen av upp- handlingsdirektiven. Vidare ser Konkurrensverket positivt på att ge upphandlande myndigheter och enheter förutsättningar att utifrån de förhållanden som gäller vid en given upphandling ställa krav på kvalitet, hållbarhet och sociala klausuler utfor- made i enlighet med de upphandlingsrättsliga principerna. Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (Ds 2025:17)62 En utredning inom Socialdepartementet lämnade den 9 juni 2025 promemorian Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (Ds 2025:17). Promemorian har remitterats och sista svarsdag var den 29 september 2025.63 Förslagen bereds på Regeringskansliet. Utredningen föreslog att det ska införas en möjlighet för IVO att ta ut sanktions- avgift eller förbjuda en verksamhet för vilken anmälningsskyldigheten inte har fullgjorts. Utredningen föreslog även att anmälningsskyldigheten till IVO ska utökas med verksamhetschefens person- eller samordningsnummer och att vård- givarregistret ska få innehålla den uppgiften. Det föreslogs slutligen en underrättel- seskyldighet för regioner och kommuner för att möjliggöra för IVO att på ett mer effektivt sätt identifiera och agera mot de aktörer som inte har förmåga eller intention att bedriva en god och säker vård. I avsnittet En återrapporteringsskyldighet för IVO hänvisar utredningen till att SKR, Vårdföretagarna, regioner och kommuner ställt sig positiva till förslaget om under- rättelseskyldighet för regioner och kommuner som utredningen lägger fram. Dessa aktörer har enligt utredningen även betonat vikten av att IVO, som nationell aktör och tillsynsmyndighet, i så fall bör ha en återrapporteringsskyldighet till regionerna och kommunerna för att undvika att underrättelserna annars blir verkningslösa. Utredningen identifierade frågan men utredde den inte vidare. 62 Socialdepartementet, Ds. 2025:17, Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. 63 Socialdepartementet, ”Remiss av Ds 2025:17 Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården”, Regeringskansliet. https://regeringen.se/remisser/2025/06/remiss-ds-202517--forbattrade-forutsattningar-for-ivo--forslag-for-att- motverka-oseriosa-och-kriminella-aktorer-inom-halso--och-sjukvarden/ (besökt 2025-11-01). 66 SSiiddaa 6661 8a va v3 08073 Konkurrensverkets remissvar64 Konkurrensverket tillstyrkte i sitt remissvar förslagen i promemorian. Förslagen bör ge IVO större möjligheter att ingripa mot oseriösa aktörer och öka regelefterlevna- den bland vårdgivarna, vilket sammantaget bidrar till konkurrens på lika villkor till nytta för det allmänna. Det är viktigt att möjliggöra för tillsynsmyndigheten att på ett effektivt sätt bidra till goda förutsättningar för företag att verka på en marknad, där de i dag riskerar att möta konkurrens från oseriösa aktörer när de konkurrerar om offentliga kontrakt, vilket har konstaterats vara ett växande problem. Angående frågan om en återrapporteringsskyldighet kommenterade Konkurrens- verket i sitt remissvar att skapa förutsättningar för ett bättre informationsutbyte mellan de upphandlande myndigheterna och tillsynsmyndigheten IVO kan bidra till att effektivt motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjuk- vården. Konkurrensverket bedömer att det kan vara relevant att utreda hur IVO skulle kunna återrapportera information, så att den tillgängliggörs för alla kom- muner och regioner. Den föreslagna skyldigheten för kommuner och regioner att underrätta IVO kan få större effekt om de i sin tur, som upphandlande myndig- heter, får återrapportering. Detta eftersom information från tillsynsverksamhet kan bidra med viktiga underlag för utvärdering, kontroll och uppföljning av utförare vid offentlig upphandling och offentliga kontrakt. Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorg (prop. 2025/26:15) Den 18 september 2025 lämnade regeringen propositionen Skarpare verktyg till In- spektionen för vård och omsorg.65 Förslagen i propositionen bygger på betänkandet En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten (SOU 2024:25) som lämnades av Utredningen om en effektivare tillsyn över socialtjänsten i april 2024. I propositionen lämnade regeringen bland annat följande förslag: • Införande av sanktionsavgifter vid två situationer – när verksamheten har brutit mot villkor som anges i tillståndet för verksamheten och när den som bedriver en verksamhet inte har gjort en kontroll av registerutdrag som ska göras enligt lagen om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn eller enligt lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. • Tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna åter- kallas. • Verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas. 64 Konkurrensverket, remissyttrandet Promemorian Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården, dnr 625/2025. 65 Prop. 2025/26:15 Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorg. 67 SSiiddaa 6671 9a va v3 08073 • Den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter. • Det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning. • Kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister. Regeringen konstaterar i propositionen att om en tillståndspliktig verksamhet bedrivs helt utan tillstånd kan den som driver verksamheten dömas till böter enligt 28 kap. 14 § SoL och 28 § LSS.66 Riksdagen beslutade den 19 november 2025 att bifalla propositionen.67 Förslagen träder i kraft den 1 januari 2026. Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott (prop. 2024/25:201) Den 26 augusti lämnade regeringen propositionen Utvidgade möjligheter att med- dela näringsförbud på grund av brott (prop. 2024/25:201) till riksdagen. Proposi- tionen innehöll förslag om att näringsförbud på grund av brott ska utvidgas så att näringsförbud kan meddelas även om det inte finns en koppling till näringsverk- samheten vid tiden för brottet, om det gäller organiserad eller systematisk brotts- lighet och näringsförbudet är påkallat från allmän synpunkt. Näringsförbud ska vid organiserad eller systematisk brottslighet anses påkallat från allmän synpunkt om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader, om inte särskilda skäl talar mot det. Dessutom föreslås att näringsförbudets längd utökas och att Kronofogdemyndigheten får möjlighet att besluta att den som har närings- förbud eller tillfälligt näringsförbud ska inställa sig för samtal genom ljud- och bildöverföring. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.68 Den 19 november 2025 biföll riksdagen propositionen.69 Propositionen föregicks av en utredning på Klimat- och näringslivsdepartementet vars förslag lämnades i promemorian Ett utvidgat näringsförbud på grund av brott (Ds 2024:35). Regeringens förslag överensstämmer i huvudsak med utredningens förslag. Skillnaden är att presumtionen för när ett näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt har förtydligats. 66 Prop. 2025/26:15 s. 31. 67 Riksdagen, ”Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorg (Betänkande 2025/26:SoU8 Socialutskottet)”, Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/skarpare-verktyg-till- inspektionen-for-vard-och_hd01sou8/ (besökt 2025-11-30). 68 Prop. 2024/25:201 Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott. 69 Riksdagen, ”Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott (Betänkande 2025/26:CU4 Civilutskottet)”, Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och- lagar/dokument/betankande/utvidgade-mojligheter-att-meddela-naringsforbud-pa_hd01cu4/ (besökt 2025-11-30). 68 SSiiddaa 6682 0a va v3 08073 Konkurrensverkets remissvar70 Konkurrensverket hade i sitt remissvar på departementspromemorian inte några in- vändningar mot departementspromemorians förslag om utvidgning av situatio- nerna när näringsförbud kan meddelas på grund av brott och inte heller mot den föreslagna maximala förbudstiden för den brottslighet som promemorian särskilt tar sikte på. Konkurrensverket kunde däremot utifrån underlaget inte tillstyrka en generell ut- ökning av förbudstiden. Om avsikten med förslaget inte är en generell förlängning, utan enbart att möjliggöra en effektiv och proportionerlig förbudstid för näringsför- bud på grund av organiserad eller systematisk brottslighet, bör det i den fortsatta beredningen övervägas om och hur det kan tydliggöras. Konkurrensverket hade inte heller några invändningar mot att Kronofogdemyndig- heten får, men inte måste, besluta om att personlig inställelse vid tillsyn av beslutat näringsförbud ska ske via ett digitalt möte. Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän71 Den 22 november 2022 meddelade EU-domstolen en dom72 där den konstaterade att intresset av att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism i och för sig är ett mål av allmänt intresse som kan motivera ingrepp i de grundläggande rättighet- erna. Men domstolen ansåg inte att det styrkts att ingreppet var absolut nödvändigt eller proportionerligt (punkterna 59, 76 och 86). EU-domstolen underkände därför att uppgifterna i det aktuella registret över verkliga huvudmän var tillgängliga för allmänheten utan att det krävdes ett berättigat intresse för att ta del av dem. Uppgifterna i det svenska registret över verkliga huvudmän är offentliga (3 kap. 3 § registerförordningen73). Med anledning av bland annat EU-domstolens dom ovan publicerade Finansdepartementet den 26 mars 2025 en promemoria med förslag som rör allmänhetens tillgång till uppgifter i registret över verklig huvudman. I pro- memorian föreslås att det i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän införs striktare regler om på vilket sätt olika kategorier av mottagare kan få del av uppgifter i registret och en ny sekretessbestämmelse till skydd för enskild vars upp- gifter finns i registret. De unionsrättsliga bestämmelserna om register över verkliga huvudmän innehåller krav på att personer med ett berättigat intresse av uppgift- erna i registret ska kunna få del av dessa elektroniskt och även anger ett förfarande för att fastställa om ett berättigat intresse finns. Därför föreslås även att sådana be- stämmelser tas in i nationell rätt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 novem- ber 2025 respektive den 1 juli 2026. 70 Konkurrensverket, remissyttrandet Promemorian Ett utvidgat näringsförbud på grund av brott, dnr 254/2025. 71 Finansdepartementet, promemorian Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän, dnr Fi2025/00707. 72 EU-domstolens dom av den 22 november 2022 i de förenade målen, Luxemburg Business Register, C-37/20 och C- 601/20, EU:C:2022:912. 73 Förordningen (2017:667) om registrering av verkliga huvudmän. 69 SSiiddaa 6692 1a va v3 08073 Promemorian har remitterats och sista svarsdag var den 23 juni 2025.74 Förslagen bereds på Regeringskansliet. Den 4 december 2025 överlämnade regeringen remissen Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän till Lagrådet. Förslagen i lagrådsremissen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och överens- stämmer i huvudsak med promemorians förslag.75 Konkurrensverkets remissvar76 Konkurrensverket påtalade i sitt remissvar att genomförandet av penningtvätts- direktivet77 genomgående bör ha i beaktning att underlätta ett effektivt arbete mot korruption och kriminalitet i offentliga upphandlingar. Det är därför av vikt att för- fattningsändringarna utformas på ett ändamålsenligt sätt, eftersom korrekt genom- förda upphandlingar minskar risken för att kriminella aktörer får tillgång till offent- liga kontrakt och skyddar mot korruption i praktiken. Konkurrensverket anser att räckvidden av förslagen till författningsändringar behöver klargöras vad gäller vilka upphandlande myndigheter som anses ha ett berättigat intresse till uppgifter ur registret och om direktivet tillåter att ett berätt- igat intresse för upphandlande myndigheter och enheter även föreligger efter att ett offentligt upphandlingsförfarande har genomförts. Vidare bör klargöras om upp- handlande myndigheter och enheter kan ges tillgång till fler uppgifter än de som anges i de föreslagna författningsändringarna. I de föreslagna författningsändringarna anges att upphandlande myndigheter respektive enheter enligt LOU, LUFS, LUF och LUK har ett berättigat intresse till uppgifter i registret över verkliga huvudmän. I promemorian noteras även att upp- räkningen i artikel 12.2 första stycket i direktivet, avseende mottagare med berätt- igat intresse där ”offentliga myndigheter” ingår, inte är uttömmande. Då uppräk- ningen i artikel 12.2 första stycket i direktivet inte är uttömmande anser Konkur- rensverket emellertid att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör övervägas om direktivet tillåter att även upphandlande myndigheter enligt valfrihetslagarna inkluderas i förordningshänvisningen avseende upphandlande myndigheter med berättigat intresse. Ett sådant klargörande anser Konkurrensverket bör införas för att undvika oklarheter i tillämpningen avseende det berättigade intresset när en upphandlande myndighet enligt förslaget till författningsändringar genomför ett upphandlingsförfarande enligt valfrihetslagarna. 74 Finansdepartementet, ”Remiss av promemorian Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän”, Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/remisser/2025/03/remiss-av-promemorian-utlamnande-av-uppgifter- ur-registret-over-verkliga-huvudman/ (besökt 2025-11-01). 75 Regeringen (Finansdepartementet), lagrådsremissen Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän, beslut 2025-12-04. 76 Konkurrensverket, remissyttrandet Promemorian Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän, dnr 288/2025. 77 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1640 av den 31 maj 2024 om de mekanismer som medlems- staterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om ändring och upphävande av direktiv (EU) 2015/849. 70 SSiiddaa 7602 2a va v3 08073 När det gäller vilka uppgifter som ska tillgängliggöras konstaterade Konkurrens- verket att de föreslagna författningsändringarna innebär att upphandlande myndig- heter och enheter med berättigat intresse ska ges tillgång till ett begränsat antal upp- gifter från registret. Upphandlande myndigheter och enheter ska således, med hän- visning till ett berättigat intresse, inte ges tillgång till andra uppgifter såsom full- ständiga personnummer eller samordningsnummer. Konkurrensverket anser att tillgång till fullständiga personnummer kan vara av vikt vid kontroll av uteslut- ningsgrunder hänförliga till personer som ingår i leverantörens förvaltnings-, led- nings- eller kontrollorgan. Vidare kan fullständiga personnummer vara av vikt vid kontroll av om personer omfattas av EU:s sanktioner. Konkurrensverket anser där- för att det bör övervägas om det är möjligt att ge upphandlande myndigheter och enheter tillgång till fler uppgifter, såsom personnummer och samordningsnummer, med hänsyn till ett berättigat intresse eller om tillgång till sådana uppgifter kan ges på annat sätt. Vårdansvarskommittén Kommittén lämnade sitt betänkande Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62) den 2 juni 2025. Bland kommitténs bedömningar tog kommittén upp behov av en utvecklad statlig tillsyn inom hälso- och sjukvården samt dess personal och pekade på att den statliga styrningen kan stärkas genom att utveckla IVO:s tillsynsuppdrag och/eller utöka tillståndsprövningen av vårdgivare. Det senare skulle enligt kom- mittén vara ett viktigt verktyg för att motverka oseriösa aktörer, men också ett in- strument för stärkt statlig styrning syftande till säkerhet, kvalitet och likvärdighet. Det finns tydliga fördelar med att hindra olämpliga aktörer (oavsett om de är oseriösa, kriminella eller av andra skäl inte klarar uppdraget) redan vid en till- ståndsprövning i stället för att invänta en tillsyn. Tillståndsplikt och tillståndspröv- ning skulle också kunna skapa förutsättningar för en skarpare tillsyn och man skulle då likställa IVO:s uppdrag på hälso- och sjukvårdsområdet med det på socialtjänst- området. Kommittén konstaterade att inom ramen för sitt uppdrag hade de dock inte haft möjlighet att grundligt utreda för- och nackdelar med båda dessa verktyg Betänkandet har remitterats och sista svarsdag var den 31 oktober 2025.78 Kommit- téns förslag bereds på Regeringskansliet. Den 16 april 2025 tillsatte regeringen utredningen om insatser för att stärka patient- säkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården (S 2025:03). I uppdraget ingår bland annat att analysera och ta ställning till om det bör införas tillståndsprövning inklusive ägar- och ledningsprövning inom de delar av hälso- och sjukvården som i dag inte omfattas av tillståndsplikt.79 78 Socialdepartementet ”Remiss av SOU 2025:62 Ansvaret för hälso- och sjukvården”, Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/remisser/2025/06/remiss-av-sou-202562-ansvaret-for-halso--och-sjukvarden/ (besökt 2025-11-30). 79 Dir. 2025:41, Insatser för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården, Socialdepartementet. 71 SSiiddaa 7612 3a va v3 08073 Produktivitetskommissionen Produktivitetskommissionen lämnade sitt slutbetänkande Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96) den 1 oktober 2025. Kommissionens förslag bereds på Reger- ingskansliet. Både slut- och delbetänkandet har remitterats och sista svarsdag är den 4 februari 2026.80, 81 Nedan lyfts några delar i slutbetänkandet av intresse ur perspek- tivet av att motverka kriminella och oseriösa leverantörer i LOV. Produktivitetskommissionen bedömer att välfärdskriminalitet har blivit ett alltmer systemhotande problem och att mycket talar för att välfärdssystemen är utsatta för en systematisk exploatering av aktörer inom den grova organiserade brottslig- heten.82 Produktivitetskommissionen anser att det måste säkerställas att förekom- sten av oseriösa och kriminella aktörer inte är mer än en mycket marginell företeelse på marknader där den offentliga sektorn konkurrensutsätter kärnverksamhet, exempelvis vård och skola, genom att uppdra åt privata utförare att bedriva den. Om det inte går, menar kommissionen att det bör övervägas att återföra tjänsterna till att endast utföras i offentlig regi. Detta även om det skulle ske på bekostnad av viss kvalitet, valfrihet eller kostnadseffektivitet.83 Produktivitetskommittén lämnar ett antal bedömningar och förslag med koppling till frågorna om att underlätta för upphandlande myndigheter och enheter att ute- stänga kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemen. Dit hör exempelvis: • LOV ska revideras på ett sådant sätt att det kraftigt försvårar för kriminella och oseriösa aktörer att få tillgång till de offentligt finansierade marknaderna. Om det inte bedöms vara möjligt att uppnå genom författningsändringar så bör LOV upphävas i sin helhet. • I stället för att den upphandlande myndigheten ska påvisa att en privat utför- are är olämplig borde det åligga den privata utföraren att regelbundet och löpande kunna påvisa sin lämplighet. • När det gäller tillståndsplikt föreslår kommissionen bland annat att det ska in- föras tillståndsplikt för ytterligare verksamheter inom hälso- och sjukvården, inklusive primärvården, att kraven för att erhålla tillstånd att bedriva offentligt finansierad verksamhet ska skärpas och att tillstånd bara ska beviljas till utför- are som uppvisar särskild lämplighet, samt att möjligheten att förvärva till- ståndspliktiga verksamheter med aktiva tillstånd ska begränsas. 80 Finansdepartementet, ”Remiss av SOU 2024:29 Goda möjligheter till ökat välstånd och SOU 2025:96 Fler möjligheter till ökat välstånd”, Regeringskansliet. https://regeringen.se/remisser/2025/10/remiss-av-sou-202429-goda- mojligheter-till-okat-valstand-och-sou-202596-fler-mojligheter-till-okat-valstand/ (besökt 2025-11-28). 81 Konkurrensverket har ännu inte besvarat remissen, när remissen besvarats kan den intresserade ta del av yttran- det på myndighetens webbplats. 82 SOU 2025:96 s. 410. 83 SOU 2025:96 s. 525 och 512. 72 SSiiddaa 7622 4a va v3 08073 • Kommissionen vill se att det inrättas ett utförarregister för privata utförare av all offentligt finansierad verksamhet. • Möjligheterna för kommuner, regioner och myndigheter att dela information sinsemellan bör förbättras. Rättsvårdande myndigheter bör också i större utsträckning få lämna information och underrättelser, som bedöms vara användbara, till upphandlande myndigheter. • Det kommunala ansvaret för kontroll och uppföljning av verksamheter som lämnats över till privata utförare ska skärpas samtidigt som kommuner och regioner ges rätt att ta ut avgifter från privata utförare för den kontroll som utförs enligt bestämmelserna i kommunallagen (2017:72). Konkurrensverkets förslag om att det bör införas ett register över kontrakt där leverantörer visat allvarliga eller ihållande brister Konkurrensverket har haft i uppdrag från regeringen att analysera förutsättning- arna och lämna förslag för att motverka kriminalitet och osund konkurrens samt förbättra konkurrensen med kvalitet i offentliga upphandlingar.84 Den 28 november 2025 överlämnade Konkurrensverket rapporten En metod för att beakta kvalitet i offentliga kontrakt.85 Förslagen bereds inom Regeringskansliet. I uppdraget skriver regeringen att såväl leverantörer som upphandlande organisa- tioner efterfrågar ökade möjligheter att konkurrera med kvalitet i stället för lägsta pris. Uppdraget gick ut på att analysera förutsättningarna för och lämna förslag till en effektiv, proportionerlig och tillförlitlig metod för att bedöma i vilken utsträck- ning leverantörer fullgör kvalitetskraven i offentliga kontrakt. Det finns i huvudsak tre möjligheter för upphandlande organisationer att ta hänsyn till leverantörers tidigare leveranser: 1. att utesluta leverantörer som visat allvarliga eller ihållande brister av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt enligt 13 kap. 3 § 5 LOU, 2. i samband med kvalificeringen av leverantörer, och 3. i samband med utvärderingen av anbud. Alla tre förutsätter att de upphandlande organisationerna följer upp sina avtal och kontrollerar att leveranserna uppfyller de krav som ställts. 84 Regeringen (Finansdepartementet), regeringsbeslut 2025-01-16, Uppdrag till Konkurrensverket att motverka kriminalitet och osund konkurrens samt förbättra konkurrensen med kvalitet i offentliga upphandlingar, dnr Fi2025/00078. 85 Konkurrensverket, Rapport 2025:7, Metoder för att beakta kvalitet i offentliga kontrakt. 73 SSiiddaa 7632 5a va v3 08073 Därutöver kan avtalsvillkoren och ersättningsmodellen utformas för att stimulera leverantörer att leverera olika aspekter av kvalitet genom att använda incitaments- strukturer i ersättningssystemen. Ett register över kontrakt som lett till påföljder enligt 13 kap 3 § 5 LOU på grund av att leverantören visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsent- ligt krav i kontraktet skulle innebära ett incitament för leverantörer att leverera med god kvalitet under hela avtalsperioden. Konkurrensverket bedömer att ett sådant register kan vara en lämplig metod för att bedöma i vilken utsträckning leverantörer fullgör kvalitetskraven i offentliga kontrakt. Det skulle också göra det möjligt att undvika leverantörer som tidigare uppvisat brister och därigenom premiera leverantörer som tidigare levererat med god kvalitet. Konkurrensverket föreslår därför i rapporteringen av regeringsuppdraget att reger- ingen bör ge en utredning i uppdrag att ta fram ett förslag om ett register över kontrakt som lett till påföljder som är relevanta för uteslutningsgrunden på grund av att leverantören visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i kontraktet. En sådan utredning behöver bland annat utreda vilka uppgifter som ska ingå i registret, frågor om sekretess och om det är juridiskt möj- ligt att ett beslut att föra upp en leverantör i registret inte ska vara överklagbart. Det bör även ingå i uppdraget att bedöma om det är ändamålsenligt att även inkludera andra uppgifter som kan vara grund för uteslutning, så som exempelvis allvarligt fel i yrkesutövningen enligt 13 kap. 3 § 3 LOU. Konkurrensverket framhöll även att uppgifter i registret på sikt bör kunna ingå i Bolagsverkets kommande system för leverantörskontroll. Konkurrensverkets förslag att regeringen utreder möjligheten att i författning öka styrningen av upphandlande organisationers avtalsuppföljning Konkurrensverket har haft i uppdrag att lämna förslag som gör det lättare för upp- handlande organisationer att förkasta onormalt låga anbud som inte är seriöst menade. Den 30 september 2025 överlämnade Konkurrensverket rapporten Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade.86 Onormalt låga anbud från potentiella leverantörer förekommer inte i valfrihets- system eftersom ersättningen bestäms av den upphandlande myndigheten som inrättat valfrihetssystemet. Av intresse för detta regeringsuppdrag är ändå den del av rapporten som behandlar frågan om kontroll och uppföljning. I rapporteringen av regeringsuppdraget anges att uppföljning är ett viktigt verktyg för att motverka oseriösa aktörer i offentlig upphandling. Genom aktiv och strukturerad uppföljning av upphandlade kontrakt och ramavtal kan upphandlande myndigheter säkerställa att dess leverantörer verk- ligen uppfyller de avtalade villkoren och att skattemedlen därmed används på ett effektivt sätt. Konkurrensverket föreslår också att regeringen vidtar lämpliga 86 Konkurrensverket, Rapport 2025:4, Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade. 74 SSiiddaa 7642 6a va v3 08073 åtgärder för att stärka upphandlande organisationers avtalsuppföljning. Åtgärder som kan övervägas är till exempel att införa en skyldighet för upphandlande organisationer att följa upp sina avtal i upphandlingslagstiftningen och krav på riktlinjer.87 Konkurrensverket lämnar i denna rapport, och i rapporten Metoder för att beakta kvalitet i offentliga kontrakt, ett förslag att möjligheten att i författning öka styr- ningen av upphandlande organisationers avtalsuppföljning bör utredas vidare. Rapporten har remitterats och sista svarsdag är 27 februari 2026.88 Konkurrens- verkets förslag bereds på Regeringskansliet. Regeringsuppdrag till 24 myndigheter att bidra till att utveckla det brotts- förebyggande arbetet Den 12 december 2024 fick 24 statliga myndigheter i uppdrag att bidra till att ut- veckla det brottsförebyggande arbetet.89 Myndigheterna skulle, utifrån sina nu- varande uppgifter och förutsättningar, analysera vilka åtgärder som myndigheten kan bidra med i det brottsförebyggande arbetet. I den utsträckning det bedöms lämpligt och ryms inom befintliga ekonomiska ramar, ska myndigheterna också påbörja genomförandet av sådana åtgärder. Myndigheterna skulle, var för sig, redo- visa regeringsuppdraget den 31 augusti 2025. Myndigheternas rapporter bereds på Regeringskansliet. Vissa förslag från rapporteringarna återkom i budgetpropo- sitionen för 2026. Försöksverksamheter för att motverka välfärdsbrottslighet genom viss informationsdelning vid offentlig upphandling Försöksverksamhetskommittén har i sitt slutbetänkande lämnat ett förslag gällande försöksverksamhet inom offentlig upphandling för att motverka välfärdsbrottslig- het. 90 Utredningen gjorde bedömningen att regeringen ”bör ge Upphandlingsmyn- digheten i uppdrag att kartlägga vilka myndigheter som lämpligen bör ingå i en för- söksverksamhet med informationsdelning mellan statliga myndigheter och kom- munala upphandlande myndigheter samt inköpscentraler vid upphandling av tjän- ster inom individ- och familjeomsorgsområdet. Syftet med ett sådant försök är att få ny kunskap om hur man på ett effektivt sätt kan dela den information som behövs för att utesluta oseriösa leverantörer från kommuners och regioners upphandlingar. 87 Konkurrensverket, Rapport 2025:4, Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade, s. 54. 88 Finansdepartementet, ”Remiss av Konkurrensverkets rapport Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade”, Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/remisser/2025/11/remiss-av- konkurrensverkets-rapport-forslag-for-att-underlatta-hanteringen-av-onormalt-laga-anbud-som-inte-ar-seriost- menade/ (besökt 2025-11-30). 89 Regeringen (Justitiedepartementet), regeringsbeslut 2024-12-12, Uppdrag att bidra till det brottsförebyggande arbetet, dnr JU2024/02612. 90 Försöksverksamhetskommittén, slutbetänkande, Förändring genom försök – Försöksverksamhet i den kommunala sektorn, SOU 2023:94. 75 SSiiddaa 7652 7a va v3 08073 Regeringen bör därefter verka för att försöksverksamheten bedrivs och att de stat- liga myndigheter som har identifierats i Upphandlingsmyndighetens kartläggning, deltar i den.”91 Betänkandet har remitterats och sista svarsdag var den 15 april 2024.92 Betänkandet och remissvaren bereds på Regeringskansliet. Konkurrensverkets remissvar93 Konkurrensverket välkomnar initiativ på området och anser att det är angeläget att upphandlande myndigheter och enheter ges ändamålsenliga verktyg att utföra kontroll av leverantörer, för att kunna använda frivilliga uteslutningsgrunder och utesluta oseriösa aktörer. Det kan finnas vissa risker med förslaget beroende på hur den faktiska utformningen skulle bli, exempelvis avseende förutsebarhet och pro- portionalitet i förhållande till berörda företag på respektive marknad. Frågan om oseriösa aktörers deltagande i upphandlingar bör därför hanteras i ett sammanhang som kan beakta det breda behovet av vägledning på området. 3.7.2 Utredningar och myndighetsuppdrag som pågår E-hälsomyndighetens uppdrag om ett nationellt register över utförare av sjukvård och omsorg E-hälsomyndigheten har i uppdrag att ta fram och tillhandahålla en digital tjänst, en katalog över samtliga vårdgivare och utförare av socialtjänst i Sverige. I dag är kata- logen utformad för vårdförmedling och kan därmed inte användas av kommuner och regioner för kontroll och uppföljning av vårdgivare och utförare av socialtjänst om de ansöker till ett valfrihetssystem eller under den tid de är godkända som leverantör i valfrihetssystemet. I E-hälsomyndighetens uppdrag ingår att vidareutveckla den nationella katalogen för att tillhandahålla uppgifter som i dag finns om vårdgivare och utförare men är spridda i flera olika register och uppgifter som i dag saknas.94 Den 1 juli 2026 träder en uppgiftsskyldighet i förhållande till den nationella katalogen i kraft och därefter kan uppgifter i katalogen sannolikt användas för fler syften än vårdförmedling. Under intervjuerna var det ett flertal som välkomnade E-hälsomyndighetens upp- drag att utveckla den nationella katalogen. 91 Försöksverksamhetskommittén, slutbetänkande, Förändring genom försök – Försöksverksamhet i den kommunala sektorn, SOU 2023:94 s. 336. 92 Finansdepartementet, ”Remiss av SOU 2023:94 Förändring genom försök - Försöksverksamhet i den kommunala sektor”, Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/remisser/2024/01/remiss-av-sou202394-forandring-genom- forsok-fran-forsoksverksamhetskommitten/, (besökt 2025-11-14). 93 Konkurrensverket, remissyttrandet Betänkandet Förändring genom försök – Försöksverksamhet i den kommunala sektorn, dnr 26/2024, s. 4. 94 E-hälsomyndigheten, ”Nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst”, E-hälsomyndigheten. https://www.ehalsomyndigheten.se/om-oss/regeringsuppdrag/nationell-katalog-vardgivare/ (besökt 2025-10-12). 76 SSiiddaa 7662 8a va v3 08073 Så som den nationella katalogen är utformad i dag ligger fokus på uppgifter som är relevanta vid förmedling av vård. Dit hör uppgifter om ändrade förhållanden hos registrerade vårdgivare och vårdgivare med tillstånd, inklusive avslutade kontrakt, eftersom det är uppgifter som är relevanta för förmedling av vård. Uppgifter som nämnts som viktiga om den nationella katalogen får ett bredare tillämpningsområde och kan användas vid kontroll och uppföljning är information om aktörer som nekas inträde i valfrihetssystemen. Likaså har det i intervjuerna nämnts att infor- mation om hur många tillstånd en enskild person är ansvarig för vore välkommet. LUMEN – Socialstyrelsens uppdrag att skapa ett forum för lärande och kunskapsspridning om välfärdsbrottslighet Regeringen gav den 12 mars 2025 Socialstyrelsen i uppdrag att bilda ett forum för lärande och kunskapsspridning om välfärdsbrottslighet.95 Socialstyrelsen lämnade en delredovisning till Socialdepartementet den 30 november 2025 och ska lämna en slutredovisning den 28 februari 2027. Målet med forumet är att kommuner och regioner ska få bättre förutsättningar i sitt arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet. Forumet ämnar också utveckla kunskapsutbytet mellan berörda myndigheter och kommunal sektor, för att stärka det gemensamma arbetet och aktörernas samverkan. Social- styrelsen får i uppdrag att hålla samman forumet och bjuda in de myndigheter och aktörer som Socialstyrelsen bedömer är lämpliga att delta i arbetet med forumet. I uppdraget ingår att • anordna kunskapshöjande aktiviteter i syfte att öka kunskapen om välfärds- brottslighet inom hälso- och sjukvården, tandvården samt socialtjänstverksam- het och verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funk- tionshindrade. • främja kunskapsdelning kring välfärdsbrottslighet mellan myndigheter, regioner och kommuner samt andra centrala aktörer. • identifiera och informera regeringen om eventuella behov av statliga åtgärder i syfte att motverka välfärdsbrottslighet. • utifrån behov, kartlägga riskområden för att få en bättre förståelse för behovet av kunskap kring att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet. I arbetet med uppdraget har Socialstyrelsen startat nätverket LUMEN. 95 Regeringen (Socialdepartementet), regeringsbeslut 2025-03-06, Uppdrag till Socialstyrelsen att bilda ett forum för lärande och kunskapsspridning om välfärdsbrottslighet, dnr S2023/03096 och S2025/00474 (delvis). 77 SSiiddaa 7672 9a va v3 08073 Upphandlingsmyndigheten har flera regeringsuppdrag på området Upphandlingsmyndigheten har ett regeringsuppdrag 2023–2024 att öka upphand- lande organisationers kunskaper om hur styrningen och organiseringen av inköps- arbetet kan utvecklas. Det uppdraget inkluderar hur ett strategiskt inköpsarbete kan bidra till att motverka arbetslivskriminalitet. Upphandlingsmyndigheten har bland annat tagit fram ett stöd i form av en vägled- ning om att motverka arbetslivskriminalitet i offentlig upphandling.96 Vägledningen består av tre delar som är generella men därmed också tillämpliga även i valfrihets- system. • Styrning och organisering Vägledningen pekar på vikten av att beslutsfattare och verksamhetschefer är involverade i att driva och stödja initiativ för att motverka arbetslivs- kriminalitet. • Riskbedömning Denna del av vägledningen behandlar hur man bedömer var risken för arbets- livskriminalitet är störst. • Krav och villkor som verktyg Denna del av vägledningen är en verktygslåda som innehåller information om åtgärder i form av krav och villkor i upphandlingarna som kan bidra till att motverka arbetslivskriminalitet. Upphandlingsmyndigheten fick den 12 december 2024, tillsammans med 23 andra statliga myndigheter, i uppdrag att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet.97 Upphandlingsmyndigheten rapporterade uppdraget i augusti 2025. Upp- handlingsmyndigheten konstaterade i rapporten att det behövs ett utökat stöd till upphandlande organisationer om hur det brottsförebyggande arbetet kan integreras i de offentliga upphandlingarna – såväl i upphandlingsfasen som i kontroll och uppföljning. Upphandlingsmyndigheten föreslog att myndigheten ska få ett finansierat uppdrag i instruktionen för att arbeta med dessa frågor tillsammans med andra samhällsaktörer. I budgetpropositionen för 2026 aviserades att Upphandlingsmyndigheten ska få ett uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete mot arbetslivs- och välfärds- kriminalitet i de offentliga affärerna.98 96 Upphandlingsmyndigheten, ”Vägledning för att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling”, Upphandlingsmyndigheten. https://www.upphandlingsmyndigheten.se/motverka-arbetslivskriminalitet/, (besökt 2025-11-04). 97 Regeringen (Justitiedepartementet), regeringsbeslut 2024-12-12, Uppdrag att bidra till det brottsförebyggande arbetet, dnr JU2024/02612. 98 Prop. 2025/26:1, Budgetpropositionen för 2026 Utgiftsområde 2, avsnitt 7.6 Budgetförslag, s. 113. 78 SSiiddaa 7683 0a va v3 08073 Regeringsuppdrag att kraftsamla mot organiserad brottslighet i välfärden Regeringen beslutade den 28 maj 2025 om ett regeringsuppdrag till Arbetsförmed- lingen, Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, IVO, Pensions- myndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket att gemensamt kraftsamla mot organiserad brottslighet och den kriminella ekonomin i välfärden.99 Myndigheterna ska intensifiera arbetet med att motverka organiserad brottslighet i hälso- och sjuk- vården, tandvården, socialtjänst- och LSS-verksamheterna, socialförsäkringen samt inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppdraget ska bidra till att fler och snabbare beslut fattas om att till exempel återkalla ett tillstånd, stoppa en ersätt- ning, säga upp ett avtal eller stänga ned verksamheter som bedrivs av oseriösa aktörer i offentligfinansierad välfärd, där det finns skäl för detta. 100 Slutredovisning av uppdraget ska ske före utgången av september 2027 men innan dess ska två delrapporter lämnas i november 2025 respektive april 2026.101 Utredningen om insatser för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården (S 2025:03) Den 16 april 2025 tillsatte regeringen en särskild utredare att utreda vilka insatser som behövs i syfte att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår bland annat att kartlägga regioner- nas möjlighet att ta del av information från privata vårdgivare och ta ställning till om det bör införas en uppgiftsskyldighet för privata vårdgivare till regionen samt att analysera och ta ställning till om det bör införas tillståndsprövning inklusive ägar- och ledningsprövning inom de delar av hälso- och sjukvården som i dag inte omfattas av tillståndsplikt. Uppdraget ska redovisas senast den 12 oktober 2026.102 IVO:s uppdrag att förhindra välfärdsbrottslighet inom hälsovården och tandvården, omsorgen samt boenden för barn och unga IVO har tre regeringsuppdrag av vikt för förutsättningarna att motverka kriminella och andra oseriösa aktörer i kommuners och regioners valfrihetssystem. Uppdragen handlar om att genom förstärkt tillsyn förhindra välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården och tandvården103, omsorgen104 samt stödboenden och hem för vård 99 Regeringen (Socialdepartementet), regeringsbeslut 2025-05-28, Uppdrag att kraftsamla mot organiserad brottslighet i välfärden, dnr S2025/01085. 100 Regeringen (Socialdepartementet), regeringsbeslut 2025-05-28, Uppdrag att kraftsamla mot organiserad brottslighet i välfärden, dnr S2025/01085. 101 Regeringen (Socialdepartementet), regeringsbeslut 2025-05-28, Uppdrag att kraftsamla mot organiserad brottslighet i välfärden, dnr S2025/01085. 102 Socialdepartementet, dir. 2025:41, Insatser för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården. 103 Regeringen (Socialdepartementet), regeringsbeslut 2024-01-11, Uppdrag om förstärkt tillsyn mot välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården och tandvården, dnr S2024/00037 (delvis). 104 Regeringen (Socialdepartementet), regeringsbeslut 2024-01-11, Uppdrag om förstärkt tillsyn mot välfärdsbrottslighet inom omsorgen, dnr S2024/00041. 79 SSiiddaa 7693 1a va v3 08073 eller boende (HVB) som tar emot barn och unga105. De två första uppdragen ska slut- rapporteras 31 januari 2027 och det tredje uppdraget ska slutredovisas den 27 febru- ari 2027. Information om regeringsuppdragen och de delrapporter som hittills publicerats finns på IVO:s webbplats, se Stärkt arbete för att motverka välfärds- brottslighet106. E-hälsomyndighetens uppdrag att utveckla och tillhandahålla en webbaserad nationell jämförelsetjänst av vårdgivare Den 26 juni 2025 beslutade regeringen att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att utveckla och tillhandahålla en webbaserad nationell jämförelsetjänst av vård- givare.107 I regeringsbeslutet anges att syftet är att ge medborgarna bättre förut- sättningar att fatta informerade vårdval genom att samla och tillgängliggöra information om vårdgivare i primärvården på ett och samma ställe. Jämförelse- tjänsten ska innehålla indikatorer såsom vänte- och öppettider, men även annan information som kan vara relevant i valet av vårdgivare. I uppdraget ingår också att utreda vilka indikatorer som bör finnas med i tjänsten för att den ska fungera effek- tivt och ändamålsenligt. Det kan vid behov även inkludera indikatorer där det i dag saknas tillgång till relevanta data. I det fall det datamängder saknas ska E-hälso- myndigheten beskriva vilka dessa data är, varför de behövs och vilka rättsliga och tekniska förutsättningar som skulle krävas för att myndigheten ska kunna tillgäng- liggöra information kopplad till dessa data i jämförelsetjänsten. Vidare ska jäm- förelsetjänsten byggas på ett skalbart sätt som möjliggör framtida utveckling och justering av indikatorer. Uppdraget ska slutredovisas senast den 26 maj 2026 och då ska tjänsten också finnas tillgänglig. 105 Regeringen (Socialdepartementet), regeringsbeslut 2024-09-19, Uppdrag att förstärka tillsynen av stödboenden och hem för vård eller boende (HVB) som tar emot barn och unga, dnr S2024/01643. 106 Inspektionen för vård och omsorg, ”Stärkt arbete för att motverka välfärdsbrottslighet”, Inspektionen för vård och omsorg. https://www.ivo.se/aktuellt/riktade-tillsynsinsatser/starkt-arbete-for-att-motverka-valfardsbrottslighet/, (besökt 2025-11-12). 107 Regeringen (Socialdepartementet), regeringsbeslut II:5 2025-06-26, dnr S2025/01280 (delvis), Uppdrag att utveckla och tillhandahålla en webbaserad nationell jämförelsetjänst av vårdgivare. 80 SSiiddaa 8603 2a va v3 08073 4 Gällande rätt 4.1 EU-rätten 4.1.1 Förhållandet mellan EU-rätten och svensk rätt EU-rätten har företräde framför svensk rätt. I de fall en EU-rättslig bestämmelse vid genomförandet i nationell lagstiftning tolkats felaktigt eller har genomförts ofull- ständigt har den EU-rättsliga bestämmelsen företräde, s.k. direkt effekt, under förutsättning att den unionsrättsliga bestämmelsen i fråga är ovillkorlig och till- räckligt klar och precis. EU-domstolen har fastslagit att EU-rätten inte bara ger upp- hov till skyldigheter för EU:s medlemsstater, utan även till rättigheter för privat- personer. Enskilda kan därför utnyttja dessa rättigheter och direkt åberopa EU- rätten i nationella och europeiska domstolar, oberoende av nationell lag, dvs. även om det inte finns något rättsmedel enligt den nationella lagstiftningen.108 Inom EU finns även principerna om EU-konform tolkning och indirekt effekt, som innebär att en nationell domstol måste tolka den nationella lagstiftningen mot bakgrund av unionsrättens ordalydelse och syfte, även när dessa bestämmelser saknar direkt effekt.109 Det innebär rent praktiskt att utformningen av svenska bestämmelser och motiver- ingen av dessa som strider mot antingen primär- eller sekundärrätten, eller mot en dom eller ett beslut meddelat av EU-domstolen, ska antingen tolkas i enlighet med unionsrätten eller, om det inte är möjligt, bortses från. Hur en svensk lagstiftning är utformad i frågor som omfattas av unionsrätten är därför i ett sådant fall inte av någon betydelse.110 Det är i stället utformningen av den unionsrättsliga regleringen som ska beaktas. Det gäller för all unionsrätt, även den som reglerar offentlig upp- handling. Sverige har genom sitt anslutningsavtal med EU förbundit sig att följa den EU- rättsliga lagstiftningen, vilken omfattar LOU-direktivet. Offentliga upphandlingar som omfattas av EU-rätten omfattas även av principen om likabehandling och för- budet mot diskriminering på grund av nationalitet (artikel 18 Fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt [EUF-fördraget]), av principen om etableringsfrihet (artikel 49 EUF-fördraget) och av principen om frihet att tillhandahålla tjänster (artikel 56 EUF-fördraget). 108 EU-domstolens dom av den 5 februari 1963, 26/62, van Gend & Loos, EU:C:1963:1. 109 EU-domstolens dom av den 10 april 1984, von Colson och Kamman, C-14/83, EU:C:1984:153; samt dom av den 13 november 1990, C-106/89, Marleasing, EU:C:1990:395. 110 EU-domstolens dom av den 14 juli 2022, ASADE, C‑436/20, EU:C:2022:559, punkterna 55–56. 81 SSiiddaa 8613 3a va v3 08073 LOU-direktivet omfattar offentliga upphandlingar över tröskelvärdena, eftersom mindre upphandlingar som huvudregel inte anses ha ett så kallat bestämt gräns- överskridande intresse.111 Upphandlingar som inte har ett bestämt gränsöver- skridande intresse omfattas inte av EU-rätten, då medlemsstaterna inte har överlåtit behörighet till EU att reglera dessa upphandlingar. Varje medlemsstat har därmed behållit rätten att reglera upphandlingar som saknar ett bestämt gräns- överskridande intresse.112 När det gäller offentliga upphandlingar som inte omfattas av EU-rätten har Sverige som medlemsstat alltså rätt att själv bestämma hur och om sådana upphandlingar alls ska regleras. Sverige har valt att reglera alla offentliga upphandlingar, varvid de som i huvudsak omfattas av nationella regler återfinns i 19 kap. och 19 a kap. LOU. Här har Sverige valt att göra de fem av EU:s grundläggande rättsprinciper som är tillämpliga vid offentliga upphandlingar över tröskelvärdena tillämpliga även vid upphandlingar under tröskelvärdena, se 19 kap. 2 § LOU och 19 a kap. 8 § LOU. De fem grundläggande rättsprinciperna är principerna om likabehandling, icke- diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. 4.1.2 Auktorisationssystem i EU-rätten Auktorisationssystem, som begrepp i EU-rätten, innebär i korthet ett system där alla leverantörer som uppfyller de krav som ställs upp av en upphandlande myndighet får vara med i systemet och därefter är det den enskilde som väljer vilken leverantör som ska få leverera tjänsten. Auktorisationssystem omfattas inte av upphandlings- direktiven eftersom de inte uppfyller kraven avseende vad som är ett offentligt kontrakt.113 Auktorisationssystem har förekommit under en längre tid i några av EU:s medlemsstater, som emellertid gett dem olika definitioner och därmed behandlat dem på olika sätt. LOU-direktivet innehåller en formulering i skäl 4 som undantar förfaranden med olika auktorisationssystem från tillämpningen av lagstiftningen om offentlig upphandling: På liknande sätt bör situationer då samtliga aktörer som uppfyller vissa villkor har rätt att utföra en bestämd uppgift utan selektivitet, exempelvis vid valfri- het för kunden och system med servicecheckar, inte ses som upphandling, utan enbart som auktorisationssystem (exempelvis licenser för läkemedel eller hälso- vårdstjänster). Skäl 114 i LOU-direktivet upprepar upphandlande myndigheters frihet att organisera sociala tjänster, till exempel genom ett licenssystem. 111 Jfr SOU 2018:44 s. 257 ff. 112 Upphandlingar av mindre värde kan i vissa fall anses ha ett bestämt gränsöverskridande intresse och omfattas då av primärrätten, även om de inte omfattas av LOU-direktivet. Se SOU 2018:44. 113 Se mer nedan under 4.1.4. 82 SSiiddaa 8623 4a va v3 08073 Medlemsstater och myndigheter har frihet att tillhandahålla dessa tjänster själva eller att organisera sociala tjänster på ett sätt som inte medför ingående av offentliga kontrakt, exempelvis genom att enbart finansiera sådana tjänster eller genom att bevilja licenser eller tillstånd till alla ekonomiska aktörer som uppfyller de villkor som den upphandlande myndigheten uppställt i förväg, utan några gränser eller kvoter, förutsatt att ett sådant system tryggar en till- räcklig annonsering och överensstämmer med principerna om öppenhet och icke-diskriminering. EU har således valt att inte ytterligare reglera olika typer av auktorisationssystem, utan låtit utvecklingen av ett regelverk ledas av EU-domstolen. Redan här kan dock konstateras att i de fall sådana system är av ett bestämt gränsöverskridande intresse omfattas de av EUF-fördraget och av EU:s grundläggande rättsprinciper. Som tidigare nämnts har Sverige valt att anta en egen lagstiftning, LOV, för anskaffningar genom auktorisationssystem avseende vissa utpekade CPV-koder. I den nationella lagstiftningen anges att dessa ovan nämnda principer ska gälla för samtliga valfrihetssystem som omfattas av lagstiftningen. Av Högsta förvaltnings- domstolens praxis avseende den direktivstyrda upphandlingen och principernas tillämpning, framgår att domstolen i flera mål utgått, med stöd av EU-domstols- praxis, från att det finns ett stort handlings- och bedömningsutrymme vid upphand- lande myndigheters utformning av en upphandling. Det finns inget som talar för att det utrymmet skulle vara mindre avseende den icke-direktivstyrda upphandlingen eller – för den delen – en anskaffning som faller utanför upphandlingslagstift- ningens tillämpningsområde. Eftersom auktorisationssystem inte omfattas av upphandlingsdirektiven, endast undantagsvis har ett gränsöverskridande intresse och med hänsyn till brukarnas särskilda skyddsvärde innebär det att det finns ett större utrymme att ställa mer långtgående krav i förfrågningsunderlaget utan att det är i strid med proportionalitetsprincipen.114 4.1.3 EU-domstolens praxis om auktorisationssystem EU-domstolen diskuterade en form av avtal för auktorisationssystem redan 2009 i domen Hans & Christophorus Oymanns.115 Där var det fråga om ett avtal mellan en offentlig sjukkassa och en privat leverantör av ortopediskt utformade skor. Avtalet var utformat så att den ekonomiska leverantören tillhandahöll prestationer åt de försäkrade som hade behov av ortopediska skor. Priserna och kontraktets varaktig- het bestämdes av sjukkassan. Sjukkassan betalade ensam ut hela ersättningen till leverantören. Kvantiteterna vad gäller de olika prestationerna var inte fastlagda, utan bestämdes utifrån efterfrågan. Då den privata leverantören inte fick någon rätt att ta betalt av brukarna och inte heller tog någon form av ekonomisk risk, 114 Jfr HFD 2018 ref. 60 angående principernas genomslag för direktupphandlingar. 115 EU-domstolens dom av den 11 juni 2009, Hans & Christophorus Oymanns, C-300/07, EU:C:2009:358. 83 SSiiddaa 8633 5a va v3 08073 fastställde EU-domstolen att det handlade om ett ramavtal som omfattades av 2004 års LOU-direktiv116 och inte en tjänstekoncession.117 Den mest betydelsefulla domen i frågan meddelades emellertid 2016, Falk Pharma.118 I målet ville ett sjukförsäkringsbolag inte binda sig till ett enda företag för sin läke- medelsleverans genom en anbudsinfordran, utan ville i stället skapa leveransavtal med alla företag som följde vissa avtalsvillkor och som accepterade ett fördefinierat pris. Frågan i målet var om avtalet utgjorde ett offentligt kontrakt och därför behövde upphandlas enligt bestämmelserna i 2004 års LOU-direktiv. Nämnda auktorisa- tionsförfarande innebar att priset var satt från början (genom rabatt på listpriser), att alla berörda företag som uppfyllde uppställda kriterier godkändes och att identiska avtal, vars innehåll hade fastställts på förhand och inte var förhandlingsbart, kunde ingås med vart och ett av dessa företag. Dessutom hade andra företag som upp- fyllde nämnda kriterier fortfarande möjlighet att på samma villkor ansluta sig till systemet för avtal om prisnedsättning under systemets giltighetstid. EU-domstolen fastställde att ett system med avtal inom ramen för vilket den upp- handlande myndigheten ämnar förvärva varor på marknaden, såsom i det nationella målet, inte utgör ett offentligt kontrakt som ska upphandlas enligt LOU- direktivet eftersom: • den upphandlande myndigheten förbinder sig att under systemets hela giltig- hetstid ingå avtal med varje ekonomisk aktör som åtar sig att leverera de berörda varorna, • den upphandlande myndigheten gör inte något val mellan intresserade ekonomiska aktörer, • avtalen ingås på i förväg fastställda villkor, och • de ekonomiska aktörerna ges möjlighet att ansluta sig till systemet under hela dess giltighetstid.119 Därutöver angavs att systemet, förutsatt att det föreligger ett gränsöverskridande intresse, ska omfattas av de grundläggande reglerna i EUF-fördraget, särskilt prin- ciperna om förbud mot diskriminering och likabehandling av de ekonomiska aktörerna, samt den därav följande skyldigheten att lämna insyn som innebär krav 116 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. 117 EU-domstolens dom av den 11 juni 2009, Hans & Christophorus Oymanns, C-300/07, EU:C:2009:358, punkterna 73–76. 118 EU-domstolens dom av den 2 juni 2016, Falk Pharma, C-410/14, EU:C:2016:399. 119 EU-domstolens dom av den 2 juni 2016, Falk Pharma, C-410/14, EU:C:2016:399, punkt 42. Se även EU-domstolens dom av den 14 juli 2022, ASADE, C-436/20, EU:C:2022:559, punkt 68. 84 SSiiddaa 8643 6a va v3 08073 på ändamålsenligt offentliggörande.120 EU-domstolen framhöll särskilt att skyldig- heten att lämna insyn förutsätter "ett offentliggörande som gör det möjligt för potentiellt intresserade ekonomiska aktörer att i vederbörlig ordning få kännedom om hur ett sådant auktorisationsförfarande som det som är i fråga i det nationella målet går till och vad som huvudsakligen kännetecknar förfarandet".121 I den följande domen på området, Tirkkonen, bekräftade EU-domstolen sina tidigare slutsatser i domen Falk Pharma och utökade dessutom tolkningen av auktorisations- system.122 Utöver vad som fastställdes i Falk Pharma angav domstolen att ett förfar- ande för ett auktorisationssystem inte kräver att systemet alltid är öppet för intress- erade leverantörer. Dessutom fastslog domstolen att det är tillåtet för en upphand- lande myndighet att som antagningskrav införa tester och kräva att leverantörerna måste klara ett prov för att antas i systemet. Även i Tirkkonen angavs att det är av- görande om ett offentligt kontrakt föreligger huruvida den upphandlande myndig- heten fastställer tilldelningskriterierna för systemet. De faktiska omständigheterna i målet Tirkkonen var följande. År 2014 offentliggjorde det finska Landsbygdsverket en annons genom ett öppet förfarande för tilldelning av ett kontrakt för tillhandahållande av rådgivningstjänster för jordbruksföretag som skulle genomföras som ramavtal för perioden åren 2015–2020. Villkoren för tillhandahållandet av rådgivningstjänsterna fastställdes i det förslag till ramavtal som bifogats till anbudsinfordran. I annonsen angavs att anbudsförfarandet var öppet för såväl offentliga som privata rådgivare och att urvalssystemet byggde på ett ramavtal enligt den finska lagen om offentlig upphandling. Anbudsgivarna skulle genomgå ett separat prov, som var en del av anbudsförfarandet. Förutsätt- ningen för att få kontrakt var bland annat att anbudsgivarna kunde visa att de var kvalificerade, regelbundet genomgick utbildning och hade erfarenhet som rådgivare inom de områden där de avsåg erbjuda rådgivning. De enskilda kontrakten skulle tilldelas utan separat anbudsförfarande på så sätt att den lantbrukare/markförvaltare som ansökte om det fick rådgivning av en rådgiv- are som bäst ansågs tillgodose behovet av rådgivning. Rådgivningen skulle till- handahållas mot en timbaserad ersättning som skulle betalas i efterhand av Landsbygdsverket. Landsbygdsverket antog i ett första skede den 18 december 2014 ett villkorligt till- delningsbeslut genom vilket samtliga rådgivare som hade inkommit med anbud och som uppfyllde de lämplighetskrav och minimikrav som angavs i anbuds- infordran och dess bilagor valdes ut. Landsbygdsverket antog i ett andra skede ett slutligt tilldelningsbeslut varigenom de som hade gått vidare i det första skedet och som hade klarat det prov som angavs i bilagan till anbudsinfordran valdes ut.123 120 EU-domstolens dom av den 2 juni 2016, Falk Pharma, C-410/14, EU:C:2016:399, punkt 44. 121 EU-domstolens dom av den 2 juni 2016, Falk Pharma, C-410/14, EU:C:2016:399, punkt 45. 122 EU-domstolens dom av den 1 mars 2018, Tirkkonen C-9/17, EU:C:2018:142. 123 EU-domstolens dom av den 1 mars 2018, Tirkkonen C-9/17, EU:C:2018:142, punkterna 13–17. 85 SSiiddaa 8653 7a va v3 08073 Frågan i målet var om kontrakten omfattades av 2004 års LOU-direktiv, och därige- nom den finska upphandlingslagstiftningen. Skillnaden från Falk Pharma var dels den att anbudsgivarna måste genomgå ett prov för att bli antagna till systemet, dels att systemet inte var öppet för nya ansökningar under den begränsade avtals- perioden. EU-domstolen utvecklar frågan om skillnaden mellan urvalskriterier och tilldel- ningskriterier i domen och anger att kriterier som huvudsakligen avser bedöm- ningen av anbudsgivarnas förmåga att fullgöra kontraktet utgör urvalskriterier. Sådana kriterier kan vara vilken erfarenhet och vilka kvalifikationer och resurser som anbudsgivaren förfogar över för att säkerställa ett gott fullgörande av kon- traktet. De utgör inte tilldelningskriterier som syftar till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.124 Det avgörande kriteriet för att fastställa att en offentlig upphandling föreligger är om en upphandlande myndighet angett något tilldelnings- kriterium för att jämföra och rangordna de godtagbara anbuden.125 Därmed angav EU-domstolen att det inte hade någon betydelse att det krävdes att anbudsgivarna genomgick ett test eller att systemet inte var öppet för nya ansök- ningar under den begränsade avtalsperioden.126 Genom domen i målet Tirkkonen fastställde således EU-domstolen att ett auktorisa- tionssystem inte omfattas av LOU-direktivet under förutsättning att den upphand- lande myndigheten inte gör något urval bland de godtagbara anbuden, utan låter alla som ansöker om att få delta i systemet och som uppfyller kvalificeringskraven bli antagna. Slutsatsen upprepades i domen ASADE, där EU-domstolen återigen klargjorde att de förfaranden genom vilka en upphandlande myndighet avstår från att jämföra och rangordna godtagbara anbud och från att utse en eller flera ekonom- iska aktörer som har ensamrätt till kontraktet faller utanför LOU-direktivets tillämp- ningsområde.127 Det finns inga uttryckliga rättsmedel angivna för auktorisationssystem i EU:s avgör- anden. I de fall de omfattas av EUF-fördraget och de grundläggande rättsprincip- erna kan en förfördelad anbudsgivare emellertid ansöka om rättelse på annat sätt.128 124 EU-domstolens dom av den 1 mars 2018, Tirkkonen C-9/17, EU:C:2018:142, punkterna 35–39. 125 EU-domstolens dom av den 1 mars 2018, Tirkkonen C-9/17, EU:C:2018:142, punkt 35. 126 EU-domstolens dom av den 1 mars 2018, Tirkkonen C-9/17, EU:C:2018:142, punkterna 34–35. 127 EU-domstolens dom av den 14 juli 2022, ASADE, C-436/20, EU:C:2022:559, punkt 68. 128 Sundstrand, A., Offentlig upphandling – primärrättens reglering av offentliga kontrakt (ak. avh.), Jure 2012, s. 299. 86 SSiiddaa 8663 8a va v3 08073 För att en upphandlande myndighet ska få använda auktorisationssystem med ett gränsöverskridande intresse krävs sammanfattningsvis att ett antal kriterier är uppfyllda: • den upphandlande myndigheten måste offentliggöra/annonsera avsikten med kontraktsingåendet, • den upphandlande myndigheten har på förhand fastställt definierade villkor för avtalen (inklusive priser), • den upphandlande myndigheten får inte omförhandla de fördefinierade villkoren, • den upphandlande myndigheten antar alla anbudsgivare som uppfyller kvalificeringskraven och • användaren av tjänsten väljer leverantör i systemet. Det är upp till den upphandlande myndigheten att säkerställa att kriterierna är uppfyllda. 4.1.4 EU-rättsliga kriterier för auktorisationssystem Som framgår ovan har EU-domstolen slagit fast att inrättandet av ett auktorisations- system med ett bestämt gränsöverskridande intresse måste uppfylla ett antal kriterier. Om dessa kriterier är uppfyllda omfattas auktorisationssystemen inte av upphandlingsdirektiven.129 Konkurrensverkets tolkning av vad de olika kriterierna innebär behandlas nedan. Notera att nedan förutsätter att systemen har ett bestämt gränsöverskridande intresse. Inledningsvis bör även påminnas om att auktorisationssystem med ett bestämt gränsöverskridande intresse omfattas av EUF-fördraget och de grundläggande rättsprinciperna. Det handlar då inte endast om principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande, utan om alla EU:s grundläggande rättsprinciper inklusive t.ex. principen om rätten till en rättvis rättegång. Dessutom gäller de allmänna principerna för god förvaltning fullt ut för statliga åtgärder i förhållande till leverantörer.130 129 Se ovan under punkt 4.1.2 och skäl 4 till LOU-direktivet och skäl 13 till LUK-direktivet. Det kan noteras att regeringen i samband med införandet av LOV ansåg att auktorisationssystem enligt LOV skulle vara tjänste- koncessioner, se prop. 2008/09:29 s. 52 ff. 130 Jfr artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. 87 SSiiddaa 8673 9a va v3 08073 Tillkännagivande/annons Den upphandlande myndigheten måste offentliggöra införandet av och antag- ningen till ett auktorisationssystem. Annonsen måste innehålla all väsentlig information om förfarandet.131 Medlemsstaterna förfogar dock över ett visst utrymme för skönsmässig bedömning när de vidtar åtgärder som är ägnade att säkerställa att likabehandlingsprincipen och skyldigheten att lämna insyn iakttas. Skyldigheten att lämna insyn förutsätter emellertid ett offentliggörande som gör det möjligt för potentiellt intresserade ekonomiska aktörer att i vederbörlig ordning få kännedom om hur ett auktorisa- tionsförfarande går till och vad som huvudsakligen kännetecknar förfarandet.132 Huruvida den upphandlande myndigheten även behöver publicera information om vilka som antagits till systemet framgår inte av EU-domstolens praxis. Mot bakgrund av ovan förefaller det dock sannolikt att ett sådant förfarande skulle kunna anses vara nödvändigt för att uppfylla likabehandlingsprincipen och för att säkerställa att skyldigheten att lämna insyn iakttas. Regler för att ansluta sig till systemet och för avtalen Den upphandlande myndigheten ska fastställa tydliga regler för att ansluta sig till systemet och ingå avtalen. Det gäller således både formuleringen av urvals- kriterierna för att ansluta sig till systemet och utformningen av avtalsvillkoren. Varken den upphandlande myndigheten, sökanden eller användaren har möjlighet att avvika från dessa kriterier eller regler. Det innebär att de aktuella tjänsterna måste beskrivas tillräckligt detaljerat för att sökanden ska kunna beräkna kostnaden för den tjänst som ska tillhandahållas. Leveransvillkor, leveransfrister, betalningsfrister, och vitesbestämmelser m.m. måste således framgå av annonsen. Även ersättning bestäms ensidigt av den upphandlande myndigheten och är inte förhandlingsbar. Ingen förhandling Sökandena har inte någon möjlighet att påverka systemets eller avtalets innehåll. Avtalsförhandlingar är därmed uteslutna. Marknadskonsultationer är sannolikt tillåtna så länge inga förhandlingar sker om priser och andra villkor. 131 Jfr EU-domstolens dom av den 2 juni 2016, Falk Pharma, C-410/14, EU:C:2016:399, punkterna 44–45. 132 EU-domstolens dom av den 2 juni 2016, Falk Pharma, C-410/14, EU:C:2016:399, punkterna 44–45. 88 SSiiddaa 8684 0a va v3 08073 Inget beslut om urval till systemet Det får inte finnas något urvalsbeslut av den upphandlande myndigheten baserat på kvalitativa kriterier eller tilldelningskriterier. Anslutning till auktorisations- system sker när den upphandlande myndigheten accepterar erbjudandet från sökanden som kvalificerats. Det innebär att den upphandlande myndigheten endast kan begränsa antalet leverantörer i systemet utifrån fastställda kvalificeringskrav. Användaren väljer leverantör Det är användaren/kunden som avgör vilket av företagen som antagits till systemet den ska anlita för att tillhandahålla de specifika tjänster den behöver, inte den upphandlande myndigheten. 4.2 Lagen om valfrihetssystem På samma sätt som Sverige valt att reglera upphandlingar som inte omfattas av direktiven,133 har Sverige valt att reglera valfrihetssystemen i en egen lagstiftning. Bestämmelser om inrättande av valfrihetssystem finns i LOV, som trädde i kraft den 1 januari 2009. Lagen gäller för upphandlande myndigheter som inrättar valfrihets- system för hälsovård- och socialtjänster. Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem för tjänster som omfattas av LOV. Däremot är det obligatoriskt för regioner att införa valfrihetssystem inom primärvården. Sådana tjänster är exempel- vis sådana som inte specificeras som hälso- och sjukvård eller socialtjänst, såsom äldreomsorg och barn- och ungdomsvård. Till primärvården hör all öppenvård såsom vårdcentraler av olika slag och företagshälsovård. 4.2.1 Principerna för valfrihetssystem Av 1 kap. 2 § LOV framgår att den upphandlande myndigheten ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem. Dessa principer motsvarar de principer som tillämpas vid upphandling enligt LOU.134 4.2.2 Annonsering Av 3 kap. 1 § LOV följer att en upphandlande myndighet som beslutat att inrätta eller förändra ett valfrihetssystem ska annonsera på den nationella webbplats som upprättats för ändamålet. Förfrågningsunderlag ska tillsammans med annonsen finnas tillgängliga på webbplatsen. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att 133 Se 19 kap. LOU. 134 Jfr 4 kap. 1 § LOU. 89 SSiiddaa 8694 1a va v3 08073 utveckla och förvalta en sådan nationell databas.135 Denna databas benämndes tidigare Valfrihetswebben, men bytte 2022 namn till Hitta LOV-uppdrag. Enligt 3 kap. 2 § LOV är den upphandlande myndigheten skyldig att löpande begära in ansökningar genom annonsering på den nationella webbplatsen. Med sådan löpande annonsering avses att den upphandlande myndigheten ska publicera en annons på den nationella webbplatsen under hela valfrihetssystemets giltighets- tid. Det innebär att det inte finns någon sista ansökningsdag för leverantörer, utan leverantörer kan när som helst lämna in en ansökan om att bli godkänd för att delta i valfrihetssystemet. Kontrakt tecknas löpande med leverantörer i takt med att deras ansökningar blir godkända. Alla leverantörer som uppfyller de krav och villkor som framgår av förfrågningsunderlaget ska godkännas, ges kontrakt och därmed bli en del av valfrihetssystemet. Den enskilde får därefter möjlighet att själv välja utförare av den tjänst som den enskilde har rätt till bland de godkända leverantörerna. I de fall den enskilde inte kan eller vill välja leverantör är det den upphandlande myn- digheten som ansvarar för att brukaren blir tilldelad en utförare genom ett ickevals- alternativ. Även i denna situation är det avgörande att den upphandlande myndig- heten inte gör ett urval bland leverantörerna i valfrihetssystemet. Tillhandahållande av ickevalsalternativ kan ske genom att brukaren får tjänsten genom myndighetens egen verksamhet eller genom en leverantör som upphandlats separat.136 Detta förfarande skiljer sig från annonsering enligt LOU. I en upphandling enligt LOU ska den upphandlande myndigheten som utgångspunkt annonsera sina upp- handlingsdokument i en av Konkurrensverket registrerad databas, och de leveran- törer som önskar konkurrera om avtalet måste sedan lämna ett anbud senast det datum som anges i annonsen. 4.2.3 Förfrågningsunderlag Av 3 kap. 1 § LOV framgår att en upphandlande myndighet som beslutat att inrätta eller förändra ett valfrihetssystem ska annonsera på den nationella webbplats som upprättats för ändamålet. Förfrågningsunderlag ska tillsammans med annonsen finnas tillgängligt på webbplatsen. I förfrågningsunderlaget ska den upphandlande myndigheten ange information om ekonomisk ersättning, särskilda kontraktsvillkor samt hur ansökan ska ges in och inom vilken tid den kommer att handläggas.137 I 4 kap. 1 § LOV anges att grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör ska framgå av förfrågningsunderlaget. Av förarbetena framgår att ersättningen i ett valfrihetssystem ska vara enhetlig för de leverantörer som utför 135 2 § 7 förordning (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten. 136 Konkurrensverkets ställningstagande 2019:2, Betydelsen av den upphandlande myndighetens urval – Vem får välja i ett valfrihetssystem? 137 4 kap. 1–4 §§ LOV. 90 SSiiddaa 9604 2a va v3 08073 samma tjänst. Den ersättning som leverantören mottar blir således beroende av hur många brukare som valt leverantören som utförare samt utförd mängd. Utförarna rapporterar till den upphandlande myndigheten vilka invånare eller brukare som valt eller fått tjänster utförda. Därefter betalas ersättning ut. Hur denna rapportering ska gå till och när den ska ske samt när kommunen eller regionen betalar ut ersätt- ningen bör regleras i förfrågningsunderlaget. Eftersom valfrihetssystemet inte bygger på priskonkurrens är det enligt förarbetena viktigt att den upphandlande myndigheten prissätter tjänsten rätt. Utgångspunkten bör vara att de externa leverantörerna ska erhålla samma ersättning som verksamheten i egen regi, efter- som konkurrensneutralitet mellan de två då uppstår.138 Av 4 kap. 2 § LOV framgår att den upphandlande myndigheten får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. Hur en ansökan ska ges in och ska handläggas av den upphandlande myndigheten ska framgå av förfrågningsunderlaget, se 4 kap. 3–5 §§ LOV. De yttersta gränserna för vilka krav och villkor som får ställas bestäms av de prin- ciper som gäller för valfrihetssystem som beskrivits ovan. För att uppfylla kravet på likabehandling krävs att det i avtalet som den upphandlande myndigheten tecknat med leverantören framgår under vilka förutsättningar den upphandlande myndig- heten kan ändra avtalsvillkoren. Om större förändringar görs av de krav som fram- går av förfrågningsunderlaget, måste den upphandlande myndigheten även omför- handla befintliga leverantörers avtal i motsvarande omfattning. Annars riskerar den enskilde att välja en utförare som inte uppfyller den nya miniminivå av krav som den upphandlande myndigheten fastställt.139 Det saknas i LOV bestämmelser om kontraktets löptid. I propositionen till LOV anges emellertid att det ska finnas uppgifter om avtalstider i förfrågningsunder- laget.140 Som skäl anger lagstiftaren att det följer av kravet på likabehandling och icke-diskriminering att ett avtal ska konkurrensutsättas med jämna mellanrum vilket innebär att det inte är möjligt att ha tillsvidareavtal.141 138 Prop. 2008/09:29 s. 80 f. Se dock Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 13 mars 2017 i mål nr 2818-16 E, 2819- 16 E, 2820-16 E, 2821-16 E och 282-16 E och Konkurrensverkets beslut från den 23 oktober 2013, dnr 348/2013. 139 Prop. 2008/09:29 s. 62–63 och 138. 140 Prop. 2008/09:29 s. 71. 141 Prop. 2008/09:29 s. 76. 91 SSiiddaa 9614 3a va v3 08073 4.2.4 Uteslutning Omständigheter som får medföra uteslutning av sökande Enligt 7 kap. 1 § LOV får den upphandlande myndigheten utesluta en sökande som 1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning, är föremål för ackord, genomgår företagsrekonstruktion, tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, 2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord, företags- rekonstruktion eller något annat liknande förfarande, 3. genom en dom som fått laga kraft är dömd för brott som avser yrkes- utövningen, 4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta, 5. inte har fullgjort sina skyldigheter i fråga om socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller 6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av paragrafen. I bestämmelsens andra stycke stadgas att om sökanden är en juridisk person, får sökanden uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4. I bestämmelsens tredje stycke stadgas att den upphandlande myndigheten får begära att en sökande visar att det inte finns någon grund för att utesluta sökanden med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5. När förslaget till LOV togs fram betonades vikten av att regler om uteslutning, som ju återfinns i upphandlingslagarna, även bör gälla vid tillämpning av LOV. Detta då brukarna måste kunna lita på att den upphandlande myndigheten endast tecknar avtal med leverantörer som inte ägnar sig åt allvarlig brottslighet eller på annat sätt inte uppfyller de rättsliga förpliktelser som gäller enligt svensk lag. Mot denna bakgrund föreslogs att samtliga uteslutningsgrunder i 2007 års lydelse av LOU (ÄLOU) skulle införas i LOV. Förslaget omfattade därmed även att det – precis som vid upphandlingar över tröskelvärdet enligt LOU – skulle vara obligatoriskt att utesluta en sökande från att delta i ett valfrihetssystem om denne dömts för vissa brott.142 Regeringen valde dock att enbart införa de fakultativa uteslutningsgrund- erna från ÄLOU i LOV. Skälet till detta var att Lagrådet ansåg att en bestämmelse 142 SOU 2008:15 s. 135 f. 92 SSiiddaa 9624 4a va v3 08073 motsvarande den i 10 kap. 1 § ÄLOU inte uppfyllde kraven på tydlighet och tillgänglighet. Lagrådet framhöll särskilt att den brottslighet som bestämmelsen hänvisade till saknade en direkt motsvarighet i den svenska brottsbalken. Eftersom det inte heller fanns någon EU-rättslig skyldighet att tillämpa dessa uteslutnings- grunder vid inrättandet av valfrihetssystem, valde regeringen att avstå från att införa en motsvarighet till 10 kap. 1 § ÄLOU i LOV.143 De nuvarande uteslutningsgrunderna i LOV motsvarar följaktligen endast de fakultativa uteslutningsgrunderna i ÄLOU. När ändringar har gjorts av uteslut- ningsgrunderna i LOU har motsvarande justeringar inte införts i LOV. Således motsvarar de nuvarande uteslutningsgrunderna i LOV endast delvis de nuvarande fakultativa uteslutningsgrunderna i LOU (jfr 13 kap. 2–3 §§). Vidare, vad gäller skillnaderna mellan uteslutningsgrunderna i LOV och LOU, kan följande noteras. I LOV saknas bestämmelser som gör det möjligt att utesluta en sökande som har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldig- heter. En sådan uteslutningsgrund finns däremot i LOU (13 kap. 3 § 1). Vidare innehåller LOV inte någon regel som gör det möjligt att utesluta en sökande som har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt och detta har medfört att det tidigare kontraktet har sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder. En sådan bestämmelse finns däremot i LOU (13 kap. 3 § 5). Flera av uteslutningsgrunderna i LOU tar sikte på att undvika snedvridning av konkurrensen (13 kap. 3 § 4, 6, 7 och 9). Sådana regler har dock inte ansetts lämpliga att införa i LOV, då de bedömts sakna relevans i ett valfrihetssystem, där något faktiskt urval mellan sökande inte sker på samma sätt som vid upphandling enligt LOU.144 Sammanfattningsvis finns det alltså fler uteslutningsgrunder i LOU än i LOV. LOV innehåller dock en uteslutningsgrund som saknar motsvarighet i LOU – nämligen att en sökande får uteslutas om denne genom en dom som fått laga kraft är dömd för brott som avser yrkesutövningen (7 kap. 1 § 3). Denna bestämmelse fanns i ÄLOU, men har inte förts över till LOU i dess nuvarande lydelse. Det kan även noteras att LOV inte innehåller någon bestämmelse som motsvarar den i LOU om att den upphandlande myndigheten kan tillämpa andra uteslut- ningsgrunder som anges i upphandlingsdokumenten (19 kap. 17 § LOU). Intyg och bevis som gäller sökande Av 7 kap. 2 § LOV framgår att den upphandlande myndigheten i vissa fall, som bevis för att det inte finns grund för att utesluta en sökande, ska godta utdrag ur ett officiellt register eller annan likvärdig handling. Den upphandlande myndigheten 143 Prop. 2008/09:29 s. 85 f. 144 Jfr resonemangen i SOU 2016:78 s. 587 och SOU 2023:43 s. 253. 93 SSiiddaa 9634 5a va v3 08073 ska godta sådana utdrag eller annan likvärdig handling när det gäller ett förhåll- ande som avses i 1 § första stycket 1, 2 eller 3 (konkurs eller likvidation, tvångsför- valtning, föremål för ackord, genomgår företagsrekonstruktion, tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud; föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord, företagsrekonstruktion eller något annat liknande förfarande; respektive genom en dom som fått laga kraft är dömd för brott som avser yrkesutövningen). Vidare ska den upphandlande myndigheten godta intyg från behörig myndighet när det gäller ett förhållande som avses i 1 § första stycket 5 (fullgörandet av skyldigheter i fråga om socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området). Om sådana handlingar eller intyg inte utfärdas i sökandens hemland eller ur- sprungsland eller inte omfattar samtliga de fall som avses i 1 § första stycket 1–3, kan de ersättas med en utsaga som har avgetts på heder och samvete eller av en liknande försäkran. Om en sökande är registrerad i en officiell förteckning över godkända leverantörer i ett land inom EES, ska den upphandlande myndigheten utgå från att sökanden inte kan uteslutas som leverantör enligt 1 § första stycket 1–5 (bland annat har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta). I LOU, LUF och LUK har det nyligen införts bestämmelser om att en upphandlande myndighet inte får låta en dom som meddelades för mer än fem år sedan ligga till grund för ett beslut om uteslutning.145 Avseende de fakultativa uteslutningsgrun- derna är detta begränsat till en händelse som ligger tre år tillbaka i tiden.146 Någon motsvarande begränsning finns dock inte i LOV. Personkretsen Enligt 7 kap. 1 § andra stycket LOV ska uteslutningsgrunderna brott och allvarligt fel i yrkesutövningen även tillämpas på en företrädare för den juridiska personen. Denna bestämmelse motsvarar ÄLOU och kommer att justeras om Leverantörs- kontrollutredningens förslag genomförs.147 I nuvarande LOU omfattas enbart före- trädare för juridiska personer när det gäller de obligatoriska uteslutningsgrunderna rörande brotten i 13 kap. 1 § LOU. Genom 19 kap. 17 § LOU har det införts en möjlighet att använda egna uteslutnings- grunder. Ett exempel på egen uteslutningsgrund har varit att just justera person- kretsen så att den omfattar flera personer och fler uteslutningsgrunder.148 Leveran- törskontrollutredningen har föreslagit att detta även ska gälla LOV.149 145 13 kap. 1 a § LOU, 13 kap. 1 a § LUF och 11 kap. 1 a § LUK. 146 13 kap. 3 a § LOU, 13 kap. 4 a § LUF och 11 kap. 4 a § LUK. 147 SOU 2023:43 s. 253. 148 Se bland annat Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 19 juni 2023 i mål nr 4448-23. 149 SOU 2023:43 s. 253. 94 SSiiddaa 9644 6a va v3 08073 I många valfrihetssystem ställs det krav på att även medicinskt ansvarig och verk- samhetsansvarig inte får omfattas av någon uteslutningsgrund. Dessa personer är centrala för utförandet av uppdraget och kan i många fall ha en större påverkan på kvaliteten på tjänsten än de personer som sitter i styrelsen för ett bolag. 4.2.5 Rättsmedel och tillsyn Enligt 10 kap. 1 § LOV är det möjligt för en leverantör att ansöka om rättelse om den upphandlande myndigheten har brutit mot LOV. I detta innefattas att en sökande kan ansöka om rättelse av ett beslut att inte godkänna sökanden. Om en leverantör har lidit eller kan komma att lida skada ska domstolen besluta om att den upp- handlande myndigheten ska vidta rättelse (10 kap. 2 § LOV). Om en upphandlande myndighet inte följt LOV och det har lett till skada för den sökande, ska myndigheten ersätta sökanden efter talan om skadestånd i allmän domstol. Detta innebär med andra ord att en leverantör kan ansöka om skadestånd om en upphandlande myndighet brutit mot LOV. En leverantör kan alltjämt ansöka om skadestånd civilrättsligt om den upphandlande myndigheten har brutit mot de kommersiella villkoren i kontraktet. Detta skadestånd är då inget skadestånd med grund i LOV. Det antogs i propositionen till LOV att risken för skadestånd enligt LOV torde vara relativt begränsad, då det skulle vara svårt att visa på skada eftersom inga volymer garanteras i kontrakt som tecknats i valfrihetssystem.150 Konkurrensverket ställer sig frågande till hur skadestånd enligt LOV över huvud taget skulle kunna bli föremål för prövning. Om en upphandlande myndighet inte godkänner en leverantör är det primära rättsmedlet att ansöka om överprövning av det beslutet i allmän förvaltningsrätt och då kan det beslutet rättas. Om den upp- handlande myndigheten ändå inte rättar beslutet skulle en skadeståndsprövning potentiellt bli relevant, men det har vad Konkurrensverket sett inte varit föremål för prövning sedan LOV infördes. Det finns dock enstaka fall då en leverantör begärt skadestånd för att en upphandlande myndighet har hävt ett kontrakt enligt LOV. Ytterst få leverantörer har haft framgång med en sådan talan i allmän domstol.151 Konkurrensverket är tillsynsmyndighet över valfrihetssystem enligt LOV.152 Enligt förarbetena ska Konkurrensverket uppmärksamma regelöverträdelser som är av större betydelse.153 150 Prop. 2008/09:29 s. 108. 151 Se dock Umeå tingsrätts dom den 10 maj 2024 i mål nr T 3376-22. 152 Se 3 § 5 förordning (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket. 153 Prop. 2008/09:29 s. 109 f. 95 SSiiddaa 9654 7a va v3 08073 4.2.6 Rättspraxis Rättspraxis avseende LOV är begränsad. Brå har i detta sammanhang pekat på att det är resurs- och tidskrävande att driva fram praxis, samt att de flesta kommuner och regioner inte har kapacitet nog att både hantera de förseningar och osäkerhets- moment som uppstår i de lokala välfärdssystemen och samtidigt driva rättsfall, med allt vad det innebär.154 Detta förefaller i synnerhet gälla praxis från allmän domstol som är ytterst begränsad. Ett ytterligare skäl till den begränsade praxisen kan vara att det, enligt 10 kap. 1 § andra stycket LOV, endast är möjligt att ansöka om rättelse av en upphandlande myndighets beslut att inte godkänna en ansökan. Det är alltså inte möjligt för en konkurrerande leverantör att ansöka om rättelse av ett beslut att godkänna en ansökan. Det finns dessutom möjlighet för en sökande som har fått avslag att söka på nytt och i den nya ansökan rätta det fel som fanns med i den ursprungliga ansökan, i stället för att ansöka om rättelse av beslutet att inte anta ansökan. Slutligen är möjligheten till kompletteringar och justeringar av ansökan större jämfört med LOU. Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort endast ett ärende i sak avseende huru- vida det var förenligt med LOV att säga upp ett kontrakt.155 Kammarrätterna har avgjort runt 15 ärenden i sak där de flesta har rört tillämpningen av uteslutnings- grunderna i 7 kap. 1 § LOV. Allvarligt fel i yrkesutövningen är den vanligast före- kommande grunden för uteslutning som en sökande klagar på. Bifallsfrekvensen, andelen mål där klaganden får rätt, förefaller generellt vara lägre i LOV-mål än i mål gällande LOU. Överlag är bifallsfrekvensen vad gäller LOV-mål mycket låg.156 Det är inte ovanligt att leverantörer ansöker om rättelse av beslut att säga upp avtal och valfrihetssystem.157 I dessa fall ska domstolen avslå talan.158 Det finns många likheter mellan LOV och LOU, och den rättspraxis som gäller LOU kan i många fall användas för att tolka LOV.159 4.3 Lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen Den 1 juli 2010 trädde även lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen (A-LOV) i kraft. Enligt A-LOV ska LOV tillämpas när Arbetsförmedlingen inrättar valfrihetssystem inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. 154 Brottsförebyggande rådet, Välfärdsbrott mot kommuner och regioner, Rapport 2022:1 s. 14. 155 HFD 2020 ref. 57. 156 Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas. 157 Se bland annat Förvaltningsrätten i Faluns dom den 24 juli 2024 i mål nr 3170-24, Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 25 januari 2022 i mål nr 237-22 och Förvaltningsrätten i Malmös dom den 9 april 2024 i mål nr 13792-23. 158 HFD 2020 ref. 57. 159 Se bland annat prop. 2008/09:29 s. 86. 96 SSiiddaa 9664 8a va v3 08073 I förarbetena till A-LOV framfördes att det förvisso vore en fördel om all upphand- ling av tjänster med valfrihetssystem reglerades i en lag, då det skulle göra regel- systemet mer överskådligt. Det konstaterades dock att en reformering av regel- systemet med den inriktningen tar tid att genomföra. Eftersom det bedömdes angeläget att så snart som möjligt skapa en laglig grund för Arbetsförmedlingen att tillhandahålla valfrihetssystem ansåg regeringen att det lämpligaste då var att införa en ny lag för valfrihet hos Arbetsförmedlingen som hänvisade till LOV.160 Lagen omfattar Arbetsförmedlingens insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten där arbetslösa själva ges möjlighet att välja utförare av exempelvis stöd för matchning mot jobb. 4.4 Andra relevanta regleringar 4.4.1 Kommunallagens regler om uppföljning och kontroll av privata utförare LOV innehåller inga bestämmelser om uppföljning och kontroll av leverantörer. I kommunallagen (2017:725) däremot finns bestämmelser om uppföljning och kont- roll av privata utförare. Med privat utförare avses, enligt 10 kap. 7 § kommunal- lagen, en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av vissa utpekade kommunala angelägenheter. Med en privat utförare avses dock inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller kommunala stiftelser och föreningar. Av 5 kap. 3 § kommunallagen framgår att om kommunala angelägenheter utförs av privata utförare, ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer som gäller för samtliga utförare av sådana angelägenheter. I program- met ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska tillgodoses. Som framgår av förarbetena kan privata utförare förekomma inom många verksamhetsområden. Det kan därför vara svårt att i ett enda dokument utforma riktlinjer för samtliga områden. Av den anledningen har lagstiftaren överlåtit åt varje kommun eller region att själv avgöra om ett gemensamt program ska antas för samtliga verksam- heter, eller om separata program ska utformas för olika områden.161 Det finns dock inte några sanktioner kopplade till bestämmelser. Kommunallagen ställer inte upp några specifika krav på innehållet i programmet, men enligt förarbetena kan uppföljningen innefatta flera olika åtgärder. Det kan exempelvis handla om att samla in information om verksamhetens resultat, analysera resultaten, återföra resultaten till de berörda enheterna och utkräva ansvar. Verksamhet som bedrivs av privata utförare kan dessutom kräva särskilda överväganden, även om processerna vid uppföljning bör vara så lika som möjligt 160 Prop. 2009/10:146 s. 18. 161 Prop. 2016/17:171 s. 329. 97 SSiiddaa 9674 9a va v3 08073 oavsett om verksamheten i fråga utförs i egen regi eller av en privat utförare. Till exempel måste krav på privata utförare normalt ställas i förväg, i förfrågnings- underlaget, inför att verksamheten upphandlas.162 När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare, ska kommunen eller regionen, enligt 10 kap. 8 § kommunallagen, kontrollera och följa upp verksamheten. Enligt bestämmelsen ska kommuner och regioner inte bara se till att de har möjlighet att följa upp och kontrollera privata utförare, utan också vidta faktiska åtgärder för kontroll och uppföljning.163 Av 10 kap. 9 § kommunallagen framgår vidare att om en kommun eller en region sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen eller regionen genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verk- samhet som lämnas över. Det är enligt bestämmelsen inte enbart en målsättning för kommuner och regioner att tillförsäkra allmänheten insyn i verksamhet som lämnas över till privata utförare. Det ska i avtalet med den privata utföraren regleras vilken information som ska lämnas av den privata utföraren. Omfattningen av den inform- ation som ska lämnas blir beroende av bland annat den överlämnade verksam- hetens art, hur många av kommunen eller regionens invånare som är beroende av verksamheten och hur mycket skattemedel som går till verksamheten. För att bestämma insynens omfattning ska det, vid avtalets utformning, göras en avväg- ning mellan å ena sidan den privata utförarens intressen av exempelvis skydd för affärsmässiga förhållanden och å andra sidan allmänhetens intresse av hur verksamheten utförs. Exempel på sådan information som det kan bli aktuellt för kommunen eller regionen att tillförsäkra sig är uppgifter om personalen och dess kompetens, utbildningsnivå och kapacitet, liksom information om antalet anställda, antalet anställda omräknat till heltid, personalkontinuitet, brukarundersökningar samt den privata utförarens organisation och eventuella underleverantörer.164 4.4.2 Aktiebolagslagens regler om revisorsplikt LOV innehåller inga regler om krav på revisor för leverantörer som verkar inom ramen för valfrihetssystem. Av 1 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) framgår där- emot att ett aktiebolag som utgångspunkt ska ha minst en revisor. Revisionsplikt innebär kortfattat krav på att en kvalificerad revisor ska granska ett företags bok- föring, årsredovisning samt styrelsens och den verkställande direktörens förvalt- ning. 162 Prop. 2023/24:52 s. 11. 163 Prop. 2016/17:171 s. 421. 164 Prop. 2016/17:171 s. 421 f. 98 SSiiddaa 9685 0a va v3 08073 Vissa aktiebolag kan emellertid undantas från kravet på att ha en revisor om de uppfyller vissa specifika kriterier och anger det i sin bolagsordning. Ett aktiebolag behöver inte ha revisor om företaget inte uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till fler än tre, 2. bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor, 3. bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.165 Ett nybildat aktiebolag omfattas med andra ord som utgångspunkt inte av revisionsplikten, utan revisionsplikten inträder först från och med det tredje räkenskapsåret. 165 1 § tredje stycket ABL. 99 SSiiddaa 9695 1a va v3 08073 5 Problembeskrivning 5.1 Välfärdsbrottslighet Under de senaste åren har den så kallade välfärdsbrottsligheten fått mer och mer uppmärksamhet. Enligt Polismyndigheten är välfärdsbrottslighet ett växande problem och välfärdssektorn är en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten med en direkt koppling till den kriminella ekonomin.166 Välfärdsbrott innebär att offentligt finansierade trygghetssystem inom stat, region och kommun utnyttjas för egen vinning av privatpersoner, företag eller föreningar. Begreppet inkluderar framför allt bidragsbrott och bedrägerier där aktören har lämnat fel- aktiga uppgifter, eller inte följer lagar och villkor i exempelvis avtal. Det kan bland annat leda till felaktiga utbetalningar av sådant som föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning, ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag.167 Som uppmärksammats i media har det, i princip sedan LOV infördes, även före- kommit olika former av välfärdsbrottslighet inom ramen för valfrihetssystemen. Redan 2013 uppmärksammades exempelvis Södertälje kommuns valfrihetssystem, då det uppdagades att kommunen betalat ut ersättning för hemtjänst som aldrig utfördes. Detta efter att ett privat hemtjänstföretag visat sig ha lämnat felaktiga uppgifter om sina brukares vårdbehov.168 Välfärdsbrottsligheten inom ramen för valfrihetssystemen har sedan fortsatt på sina håll. Tidigare i år väcktes exempelvis misstankar mot personer kopplade till vissa vårdcentraler i Göteborg, bland annat för att ha fört över pengar till sig själva och gjort privata inköp.169 Och helt nyligen uppmärksammades att Region Skåne hävt avtalet med en vårdcentral och polis- anmält den på grund av fusk med faktureringen och brister i vården.170 Polismyn- digheten med flera har i en rapport om bolag som brottsverktyg i assistansbran- schen bedömt att 70 procent av de assistansbolag som fått sina tillstånd de senaste fyra åren existerar primärt i syfte att användas i kriminalitet då de styrs av grupper- ingar inom välkända kriminella nätverk.171 Att oseriösa och kriminella aktörer före- kommer även inom Arbetsförmedlingens valfrihetssystem framgår av den gransk- ning av leverantörer som Arbetsförmedlingen genomförde 2023. 166 Polismyndigheten, ”Välfärdsbrott | Polismyndigheten” (besökt 2025-11-14). 167 Brå, ”Välfärdsbrott | Brå - Brottsförebyggande rådet”, (besökt 2025-11-30) samt Polisen, ”Välfärdsbrott | Polismyndigheten” (besökt 2025-11-14). 168 TT, ”Döms för hemtjänstbedrägeri i miljonklassen | SVT Nyheter” (besökt 2025-11-20). Se även Svea hovrätts dom den 15 november 2018 i mål nr B 9208-16. 169 Velasco, Sivberg och Ziedorn, ” Därför stängdes inte vårdcentralerna – trots larm om brottslighet - Ekot | Sveriges Radio” (besökt 2025-11-20). 170 Hansson, T., ”Region Skåne häver avtalet med vårdcentralen Liwia i Malmö” (besökt 2025-11-28). 171 Polismyndigheten m.fl., Bolag som brottsverktyg i assistansbranschen, Fenomenrapport 2025-10-02. 100 SSiiddaa 160502 aavv 380703 Rapporteringen i media överensstämmer dock inte till fullo med den bild som givits under de intervjuer som Konkurrensverket genomfört. Det betonas bland annat att den stora majoriteten av utförare inom LOV inte är kriminella och att vid missför- hållanden handlar det oftare om oseriösa eller okunniga aktörer, snarare än kriminella. Vidare framhålls vikten av källkritik i samband med rapportering av välfärdsbrottslighet. Beroende på hur uppgifterna har samlats in och vad de omfattar, finns en risk att vissa siffror och slutsatser kan ge en missvisande eller ensidig bild av problemets omfattning. I takt med att välfärdsbrottsligheten har uppmärksammats i ökande grad under senare år, framhåller flera av de intervjuade vidare att medvetenheten om problemet ökat, bland annat hos upphandlande myndigheter. Detta har lett till en ökad kontroll, vilket i sin tur medfört att fler oseriösa leverantörer kan upptäckas. Denna utveckling bekräftas även av representanter för privata aktörer som erbjuder tjänster för leverantörskontroller. Enligt dem har efterfrågan från offentlig sektor ökat på senare år, särskilt vad gäller verktyg och metoder för att identifiera leverantörer som ägnar sig åt olika former av välfärdsbrottslighet. 5.2 Utmaningar med att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemen 5.2.1 Grundläggande uppgifter om valfrihetssystemen saknas Konkurrensverket har under uppdragets genomförande kunnat konstatera att det saknas flera grundläggande uppgifter om valfrihetssystemen. Det saknas till exempel samlad statistik över hur stora belopp som årligen betalas ut inom ramen för dessa system och information om vilka leverantörer som är verksamma. Vidare saknas uppgifter om hur många ansökningar som gjorts till valfrihetssystemen, om vilka leverantörer som ansökt men inte blivit godkända samt om vilka leverantörer som upphandlande myndigheter hävt ett avtal med.172 Några av de som intervjuats inom ramen för uppdraget har understrukit vikten av tillgång till sådana grundläggande uppgifter för att kunna förebygga och motverka att oseriösa och kriminella aktörer etablerar sig inom valfrihetssystemen. Det har särskilt påpekats att tillgång till information om vem som köper vad av vem, till vilket pris och vid vilken tidpunkt är avgörande för att kunna upptäcka avvikelser och oegentligheter. Denna typ av insyn är central för att möjliggöra det som ofta beskrivs med den engelska termen follow the money – det vill säga att med hjälp av ekonomiska spår följa flöden av i detta fall offentliga medel och därigenom identifiera avvikelser som kan tyda på diverse oegentligheter. För att möjliggöra sådan spårbarhet och insyn har flera av de intervjuade särskilt lyft behovet av digitalisering och standardisering av det allmännas inköpsprocesser. 172 Jfr exempelvis Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas. 101 SSiiddaa 160513 aavv 380703 Genom enhetliga och digitalt tillgängliga underlag kan förutsättningar för systemat- isk analys och uppföljning skapas. I detta sammanhang har införande av obligato- risk e-fakturering framhållits som ett centralt verktyg med stor potential. 5.2.2 Osäkerhet vid tillämpning av LOV Flera upphandlande myndigheter upplever en viss osäkerhet vid tillämpningen av LOV, och kring hur LOV kan användas för att stänga ute oseriösa och kriminella aktörer från valfrihetssystemen. Osäkerheten rör i huvudsak hur LOV ska tolkas i relation till LOU och övriga upphandlingslagar, och vilka handlingsutrymmen som finns inom respektive regelverk. Härvid har det konstaterats att LOV är betydligt mindre detaljerad än LOU och de övriga upphandlingslagarna, och att det kan vara en källa till osäkerhet. Enligt vissa förutsätter tillämpningen av LOV i praktiken relativt goda kunskaper om LOU. I frånvaro av tillräcklig kunskap om LOU kan det därför vara svårt att avgöra vad som är tillåtet enligt LOV, vilket i sin tur riskerar att skapa osäkerhet och leda till felaktig tillämpning. Som även konstateras nedan, i avsnitt 5.2.10, kan dessa utmaningar vara särskilt stora i mindre kommuner och regioner, som ofta har begränsade resurser för att hantera sina valfrihetssystem. En vanligt förekommande iakttagelse är att LOV i praktiken ofta tolkas i ljuset av LOU, trots att regelverken skiljer sig åt i flera avseenden. Det kan enligt många dock vara svårt att veta om exempelvis uteslutningsgrunderna i LOU och LOV ska tillämpas på samma sätt. Ytterligare en källa till osäkerhet är hur principerna för valfrihetssystem i LOV ska tolkas i förhållande till motsvarande principer i LOU och EU-direktiven. En upphandlande myndighet påpekar att detta riskerar att leda till felaktiga antaganden om vad som är möjligt inom ramen för respektive regelverk. Som källa till osäkerheten kring tillämpningen av LOV har flera intervjupersoner även pekat på den begränsade praxis som finns på området. Skälen till att praxisen är begränsad har delvis redogjorts för i avsnitt 4.2.6. Därtill kan det noteras att tillströmningen av tips på området är relativt begränsad. Konkurrensverket får in endast ett mindre antal tips som rör tillämpningen av LOV. År 2023 mottogs exempelvis endast 14 sådana tips, att jämföra med de 190 tips som avsåg tillämp- ningen av LOU.173 Detta bidrar till att begränsa Konkurrensverkets möjligheter att driva fram praxis och skapa klarhet i hur LOV ska tillämpas. Konkurrensverket har sedan införandet av LOV haft ca 40 tillsynsärenden. Tillsynsärendena har framför allt gällt om ett krav som den upphandlande myndigheten har ställt är förenligt med principerna i 1 kap. 2 § LOV.174 173 Konkurrensverkets sammanställning. 174 Utöver tillsynsärendena har Konkurrensverket meddelat ett ställningstagande gällande LOV. Enligt ställnings- tagandet får det inte ske ett urval genom ickevalsalternativet enligt 9 kap. 2 § LOV. Detta innebär att utrymmet för att ha ett turordningssystem som ickevalsalternativ, eller ett ickevalsalternativ som bygger på närhetsprincipen, är starkt begränsat och att tilldelningar på dessa sätt riskerar att utgöra otillåtna direktupphandlingar. Se Konkurrens- verkets ställningstagande 2019:2. 102 SSiiddaa 160524 aavv 380703 Under de rundabordssamtal som Konkurrensverket fört har de brottsförebyggande myndigheterna som deltagit framhållit att allmänheten ofta är osäker på vilken myndighet man ska vända sig till vid misstanke om olika typer av missförhållanden – ibland trots ansträngningar för att ta reda på det. De understryker också vikten av att få in tips för de mottagande myndigheterna: så länge ingen rapporterar miss- tankar spelar det mindre roll att det överhuvudtaget finns tillsyns- och kontroll- funktioner. Det har vidare uppmärksammats att det inte heller alltid är tydligt hur LOV för- håller sig till annan relevant lagstiftning, exempelvis kommunallagen och förvalt- ningslagen. Även det kan leda till tillämpningsproblem i praktiken. 5.2.3 Utmaningar kopplade till förfrågningsunderlagen Ett flertal av de intervjuade uppger att upphandlande myndigheter generellt inte utnyttjar det handlingsutrymme som LOV medger för att införa egna uteslutnings- grunder, kommersiella villkor och andra särskilda villkor i syfte att stänga ute oseriösa och kriminella aktörer från valfrihetssystemen. I stället används LOV ofta bara som en checklista för vad som måste ingå i förfrågningsunderlaget. Några upp- fattar att detta beror på att det upplevs svårt att formulera krav, särskilt kopplat till kvalitet. Fokus tenderar därför att läggas på kvantitativa faktorer såsom pris och/eller antal timmar. Exempel som lyfts är att avtal ofta saknar villkor om den upphandlande myndighetens prövning och godkännande av byte av ägare och ledning. Andra nämner brist på volymkrav, höjda bemanningskrav, krav på revisor för vård- och omsorgsbolag, samt avsaknad av arbetsrättsliga villkor. Flera intervjupersoner pekar även på att otydlighet i förfrågningsunderlag är ett återkommande problem. Det kan skapa onödiga hinder i de fall en upphandlande myndighet behöver vidta åtgärder mot en leverantör som visat sig oseriös eller kriminell. Otydligheterna kan exempelvis gälla under vilka villkor avtalade sanktioner ska tillämpas eller när ett avtal ska hävas, men också grundläggande aspekter som vad som faktiskt anskaffats, till vilket pris och när tjänsten ska levereras.175 En tydlig kravspecifikation, tillsammans med en strukturerad kontroll av denna, är enligt flera intervjupersoner avgörande för att kunna utesluta oseriösa eller kriminella aktörer.176 Ett skäl till att det upplevs som svårt att formulera tydliga och ändamålsenliga förfrågningsunderlag uppges bland annat vara att LOV i mindre utsträckning än LOU erbjuder vägledning om detta. I LOU är förfrågningsunderlagets innehåll mer detaljreglerat. Ett annat skäl som lyfts är att det inom valfrihetssystemen finns färre 175 Avseende sanktioner se även Brås rapport 2022:1 s. 50. 176 Se även Brås rapport 2022:1 s. 49. 103 SSiiddaa 160535 aavv 380703 goda exempel att ta inspiration från jämfört med vad som finns för upphandlingar enligt upphandlingslagarna.177 Det stora handlingsutrymmet i LOV att anpassa förfrågningsunderlaget lyfts dock av de flesta som en styrka och ses som en central fördel som bör bevaras. Samtidigt anser flera att LOV behöver förtydligas avseende vad som är tillåtet och inte inom ramen för valfrihetssystemen. 5.2.4 Särskilda svårigheter vid tillämpning av uteslutningsgrunderna Av såväl den praxisgenomgång som redogörs för i avsnitt 4.2.6 som de intervjuer som genomförts framgår att det vid tillämpning av LOV finns särskilda svårigheter vid tillämpning av uteslutningsgrunderna. Enligt intervjupersonerna rör problem- atiken framför allt osäkerhet kring vilka typer av ageranden som omfattas av grund- erna, vilka personer hos de sökande som ska omfattas av kontrollen, samt hur en sådan kontroll kan genomföras på ett rättssäkert och effektivt sätt. Otydligt vilka ageranden som omfattas av allvarligt fel i yrkesutövning Som tidigare nämnts avser en majoritet av de avgöranden som Konkurrensverket gått igenom inom ramen för praxisgenomgången situationer där leverantören nekats godkännande av sin ansökan med hänvisning till allvarligt fel i yrkesut- övningen.178 Allvarligt fel i yrkesutövningen är också den uteslutningsgrund som många uppger är svårast att tillämpa. Vissa intervjupersoner anser att det är otydligt vilka typer av ageranden som om- fattas av uteslutningsgrunden och vilka omständigheter som krävs för att ett visst beteende ska anses vara kopplat till yrkesutövningen. Någon ifrågasätter även det faktum att vissa ageranden i dag inte kan utgöra grund för uteslutning, bara för att de inte skett inom ramen för yrkesutövningen, även om de är förtroendeskadliga i sig. Vissa intervjupersoner menar därför att tillämpningsområdet bör vidgas på så vis att företrädare som dömts för vissa grova brott – även utanför yrkesutövningen – ska kunna uteslutas om brottet i fråga medfört att förtroendet för leverantören att utföra den aktuella tjänsten rubbats. Ett annat förslag som lyfts är att tydliggöra att tidigare offentliga hävda kontrakt ska utgöra en uteslutningsgrund.179 177 Se även Brås rapport Välfärdsbrott mot kommuner och regioner - Fel och oegentligheter bland företag och föreningar, Rapport 2022:1 s. 133. 178 Se avsnitt 4.2.6. 179 Jfr 13 kap. 3 § 5 LOU. 104 SSiiddaa 160546 aavv 380703 Begreppet företrädare orsakar vissa problem En särskild utmaning vid tillämpning av uteslutningsgrunderna rör innebörden och tillämpningen av begreppet företrädare. Flera intervjupersoner har framfört att det är otydligt vilka personer som omfattas av detta begrepp, vilket i förlängningen försvårar de upphandlande myndigheternas kontroll. Vidare har det uttryckts en oro över att personkretsen som i dag omfattas av begreppet företrädare kan vara alltför begränsad. Det finns således en risk att vissa individer, som i praktiken har ett avgörande inflytande över en verksamhet, undgår upphandlande myndigheters kontroll. Som exempel nämns att en person som i realiteten styr ett bolag kan undgå prövning genom att hos Bolagsverket formellt registrera en närstående, exempelvis en make eller maka, som till exempel vd. Någon kontroll av om rollfördelningen stämmer överens med verkligheten görs nämligen inte vid registrering och fel är därför svåra att upptäcka. Användning av så kallade "målvakter", det vill säga personer som formellt står som företrädare men som saknar reellt inflytande över verksamheten, beskrivs som svår att hantera. I sådana fall är det inte alltid tydligt vem eller vilka som i praktiken styr bolaget eller drar ekonomisk nytta av verksamheten. Det förekommer vidare att den faktiska företrädaren är verksam i ett annat bolag inom samma koncern, vilket försvårar identifieringen av de personer som de facto utövar inflytande. Sådana koncernstrukturer kan utnyttjas för att dölja ägar- och kontrollförhållanden, vilket skapar svårigheter för upphandlande myndigheter att få en korrekt bild av vem som styr verksamheten i praktiken.180 Till detta kommer att leverantörer ansöker och godkänns till valfrihetssystem med bolag som upp- fyller ställda krav på ägare eller ledning, varefter ägare eller ledning byts ut till sådana som inte längre uppfyller kraven, utan att den upphandlande myndigheten känner till det. I vissa fall byts företrädare ut frekvent, vilket kan vara en medveten strategi för att försvåra kontroll och spårbarhet. Det förekommer även uppgifter om att vissa aktörer med koppling till organiserad brottslighet systematiskt byter ut sina formella företrädare i syfte att undgå upptäckt och prövning. En ytterligare problematik som framkommit är svårigheten att komma åt de personer hos en leverantör som har det faktiska inflytandet. Det är ofta enklare att identifiera personer längre ner i hierarkin, medan de individer som utgör det verk- liga problemet – dvs. de med beslutsmakt och strategiskt inflytande – är svårare att nå genom nuvarande kontroll. Paradoxalt nog är det ofta de med lägre positioner som förekommer i belastningsregistret, medan individerna högre upp i hierarkin, som kan ha organiserat brottslig verksamhet på ett mer systematiskt sätt, vid en första anblick kan framstå som oproblematiska. Detta skapar en risk för att kontrollen missar de mest centrala aktörerna. 180 Se även Brå, Företag som brottsverktyg – Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön, Rapport 2025:20. 105 SSiiddaa 160557 aavv 380703 Mot denna bakgrund har flera intervjupersoner uttryckt att begreppet företrädare bör ses över och eventuellt ges en vidare innebörd. Exempelvis har det framförts att det kan vara av intresse att kontrollera en påstådd företrädares närstående och affärskompanjoner. Det har bland annat lyfts fram att man i andra sammanhang kontrollerar även personer med nyckelroller i utförandet av tjänsten. Samtidigt finns det betydande svårigheter med att definiera en sådan utvidgning på ett rättssäkert och proportionerligt sätt. En alltför vid tolkning skulle kunna leda till oönskade konsekvenser, såsom att företag drabbas av uteslutning på grund av mycket avlägsna eller löst associerade personers agerande. Exempelvis har det anförts att det inte bör vara tillräckligt att en företrädare har en släkting med belastande bakgrund, även om sådana kopplingar i vissa fall kan motivera en fördjupad granskning. Det har återkommande angetts att det är lätt att starta företag i Sverige och att det går att köpa bolag som redan har tillstånd att bedriva viss verksamhet enligt LOV. Flera upphandlande myndigheter har anfört att sökanden försöker undvika att bli uteslutna genom att ansöka genom nya bolag. Detta problem är delvis reglerat i exempelvis Norge. I Norges motsvarighet till LOU anges det att även anknutna bolag kan uteslutas om sambandet mellan verksamheterna i bolagen är tillräckligt starkt.181 Det ska särskilt beaktas om upplägget är ägnat att undvika uteslutning.182 Trots de utmaningar som föreligger vid identifieringen av rätt företrädare, fram- håller flera att sådan kontroll är av central betydelse. En kontroll som enbart fokuserar på den juridiska personen och inte de fysiska personer som faktiskt företräder eller har ett reellt inflytande över bolaget riskerar att bli otillräcklig. Vissa leverantörer säger upp avtalet för att undvika hävning Vissa upphandlande myndigheters avtal avseende valfrihetssystem innehåller en så kallad sanktionstrappa eller åtgärdsplan för hur brister och avvikelser under kontraktets genomförande ska hanteras. Sanktionstrappan inleds ofta med att den upphandlande myndigheten uppmärksammar leverantören om felet och begär att få det åtgärdat. Det andra steget kan vara för myndigheten att överväga att göra ett prisavdrag för att täcka de kostnader som uppstått på grund av felet. Vite är en vanligt förekommande sanktion vid försening av leveransen. Det tredje steget kan vara för den upphandlande myndigheten att använda eventuella uppsägnings- klausuler för att säga upp kontraktet. I det fjärde och mest ingripande steget kan kontraktet hävas. En upphandlande myndighet har under uppdragets gång dock vittnat om en återkommande problematik vid tillämpningen av sanktionstrappor. Enligt denna väljer vissa leverantörer ofta att själva säga upp kontraktet när det näst sista steget i sanktionstrappan är nära att aktualiseras. 181 24.3 § p. 3 Forskrift om offentlige anskaffelser. 182 Nærings- og fiskeridepartementet veileder til reglene om offentlige anskaffelser 2018 s. 294. 106 SSiiddaa 160568 aavv 380703 Därmed undviks det mest ingripande steget – hävning från myndighetens sida – och dess rättsliga följder. Möjligheten utsläcks då för upphandlande myndigheter att senare utesluta leverantören i fråga, för att den har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt och detta har medfört att det tidigare kontraktet har sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder. 5.2.5 Begränsad tillgång till relevant information Majoriteten av de intervjuade uppger att upphandlande myndigheter saknar till- räcklig tillgång till relevant information för att kunna genomföra effektiva kontroller och uppföljningar av leverantörer i valfrihetssystemen. Denna brist gäller såväl mellan kommuner och regioner som mellan dessa och statliga myndigheter. Flera av de intervjuade upplever också en obalans i informationsflödet, och menar att kommuner och regioner ofta förväntas dela en stor mängd uppgifter till statliga myndigheter, men inte får tillbaka information i samma utsträckning. Den begränsade tillgången till relevant information bedöms av flera försvåra upphandlande myndigheters möjligheter att motverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihetssystemen. Som en kommun konstaterar kan det exempelvis uppstå en misstanke om att en sökande är oseriös, men att det ibland saknas tillräckligt underlag för att till exempel utesluta sökanden. Den upphandlande myndigheten får då välja mellan att godkänna sökanden, trots att det senare kan visa sig att aktören är oseriös, eller att på vinst och förlust lägga ned ytterligare tid och resurser på att utreda saken vidare. Rätt information vid rätt tid är en central förutsättning Av intervjuerna framgår tydligt att upphandlande myndigheter har ett stort behov av att snabbt kunna få tillgång till relevanta uppgifter från andra myndigheter, kommuner och regioner för att kunna genomföra en effektiv kontroll och uppfölj- ning av leverantörer inom valfrihetssystemen. Särskilt lyfts behovet av information om tidigare avtalsrelationer, exempelvis om vilka upphandlande myndigheter en leverantör haft kontrakt med, samt om åtgärder som hävning eller viten har före- kommit. Även uppgifter om sökanden som nekats deltagande i valfrihetssystem av andra upphandlande myndigheter bedöms av vissa kunna vara av betydelse. En representant för en kommun uppger att andra kommuner i regel är hjälpsamma och delar med sig av information vid förfrågan. I avsaknad av en strukturerad informationsdelning kan det i praktiken dock bli nödvändigt att söka efter uppgifter manuellt, exempelvis genom att söka på internet (vid intervjuerna användes googla) efter uppgifter i öppna källor. Som Polismyndigheten påtalar saknas det i dagsläget centrala register för sådan in- formation som kan vara av betydelse vid kontroll och uppföljning av leverantörer. Det finns exempelvis flera typer av sanktioner som inte är samlade i något register, trots att dessa kan ha relevans i samband med sådan kontroll. Det saknas med 107 SSiiddaa 160579 aavv 380703 andra ord ett belastningsregister för juridiska personer som omfattar bland annat företagsbot enligt brottsbalken (1962:700), straffavgifter enligt utlänningslagen (2005:716), avgifter enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och miljöbalken (1998:808). Enligt Polismyndighetens bedömning är sådan information av betydelse för upp- handlande myndigheter, då förekomst av mindre allvarlig brottslighet i vissa fall kan indikera mer omfattande brottsliga strukturer. Exempelvis kan anställning av personer utan arbetstillstånd utgöra en del av mer omfattande eller systematiska oegentligheter. I detta sammanhang har Polismyndigheten uppmärksammat att Skatteverket uppskattar att cirka 185 000 personer vistas i Sverige utan person- eller samordningsnummer. Ekobrottsmyndigheten lyfter även att uppgifter om skönstax- ering, upptaxering och andra ekonomiskt relaterade åtgärder kan vara relevanta som indikatorer på oegentligheter hos leverantörer och dess företrädare. Av intervjuerna framgår vidare vikten av att information är aktuell och kan erhållas inom rimlig tid. I dagsläget kan det förekomma vissa fördröjningar vid inhämtning av uppgifter från bland andra Skatteverket och Bolagsverket, exempelvis vad gäller de uppgifter från Skatteverket som krävs för att kontrollera om leverantörernas inrapporterade uppgifter om löneutbetalningar stämmer överens med faktiska anställningar. Enligt uppgift förekommer det att leverantörer betalar ut lön till personer som inte arbetar i verksamheten, eller att personer arbetar utan att få lön utbetald. Ett annat exempel som nämns är uppgifter om skattetillägg. I vissa fall uppges även informationen vara inaktuell. Detta bedöms utgöra ett hinder för en ändamålsenlig kontroll- och uppföljningsprocess. Flera intervjupersoner uttrycker ett behov av någon form av gemensam databas eller register där relevanta uppgifter kan samlas och göras tillgängliga och sökbara för upphandlande myndigheter. En intervjuperson betonar särskilt vikten av att ett sådant system utformas med användarvänlighet i åtanke. En av de kommersiella aktörer som intervjuats, och som tillhandahåller tjänster för leverantörskontroller, understryker även betydelsen av att en sådan databas möjliggör viss bearbetning av informationen. Detta anses nödvändigt för att synliggöra samband som kan vara av betydelse vid kontroll och riskbedömning. Tillgång till uppgifter från IVO är av särskild betydelse Flera intervjupersoner framhåller särskilt vikten av att upphandlande myndigheter snabbt kan få tillgång till information från IVO, om exempelvis återkallade tillstånd och andra sanktionsåtgärder. Sådan information bedöms som viktig i arbetet med kontroll och uppföljning av leverantörer. Inom socialtjänsten är i princip alla verksamheter tillståndspliktiga och omfattas därmed av en ägar- och ledningsprövning vid etablering. Detta beskrivs som en trygghet för upphandlande myndigheter, då det skapar en form av grundkontroll och bidrar till att säkerställa en lägstanivå. En intervjuperson menar dock att detta kan utgöra en falsk trygghet. Detta då den faktiska bedömningen av en utförares lämplighet kan göras först då verksamheten är på plats, och då snarare faller inom 108 SSiiddaa 160680 aavv 380703 ramen för upphandlande myndigheters kontroll och uppföljning. Vidare förekom- mer vissa problem kopplat till tillståndsplikten. Enligt en intervjuperson förekom- mer det till exempel att tillståndshandlingar lämnas in som inte speglar den faktiska ägar- eller ledningsstrukturen. En annan intervjuperson uppger även att det i praktiken i princip går att köpa tillstånd på andrahandsmarknader, vilket riskerar att underminera tillståndets funktion som kvalitetsgaranti. Inom hälso- och sjukvården är förhållandena annorlunda. Många verksamheter, exempelvis vårdcentraler och tandläkarmottagningar, omfattas endast av registrer- ingsskyldighet. Någon prövning av ägare eller ledning sker inte i samband med etablering, och IVO:s tillsyn inriktas därefter på hur vården bedrivs. Myndighetens möjligheter att ingripa är därmed begränsade till brister i verksamhetens utförande, exempelvis enligt patientsäkerhetslagen (2010:659). IVO kan således inte agera enbart på grund av exempelvis misstänkt brottslighet hos ägare eller ledning, så länge verksamheten i övrigt uppfyller gällande krav. Enligt IVO kan myndigheten alltså i praktiken känna till att en mottagning drivs av en kriminell person, men ändå sakna möjlighet att stänga den, så länge det inte föreligger brister i vården.183 En intervjuperson konstaterar dock att en utökad tillståndsplikt hos IVO skulle kunna bidra till att lösa vissa problem, men långt ifrån alla. Arbetsförmedlingen påpekar samtidigt att deras valfrihetssystem inte omfattas av någon extern kontroll- funktion, såsom IVO eller en motsvarighet till patientsäkerhetslagen, vilka annars kan bidra till att säkerställa en lägstanivå för kvalitet i anskaffade tjänster. IVO betonar vidare att tips om brister i verksamheter är av stor betydelse för till- synsarbetet. Uppgifter från kommuner, regioner, brukare eller närstående, är särskilt viktiga då verksamheter försöker undgå tillsyn – exempelvis genom att inte uppfylla registreringsplikt eller bedriva tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd. Trots att tillgång till information från IVO – exempelvis om återkallade tillstånd – är av stor betydelse för upphandlande myndigheter, saknar IVO verktyg för att enkelt dela sådan information med andra. För att ta reda på om en verksamhet har giltigt tillstånd hos IVO, om ett tillsynsärende pågår eller vilka beslut som fattats, måste upphandlande myndigheter i stället i regel begära ut handlingar manuellt. Ett undantag är dock Hem för vård och boende (HVB), där e-tjänsten IVO:s placer- ingsstöd finns tillgänglig. Tjänsten gör det möjligt för kommuner – och numera Adda – att ta del av relevant information inför placeringar av barn. Den är tänkt att byggas ut till fler av IVO:s tillstånds- och tillsynsområden. Trots detta uppger IVO att ett betydande antal kommuner ännu inte anslutit sig, vilket begränsar möjlig- heten att på ett enkelt sätt dela informationen. IVO framhåller dock att kommuner i regel kontaktas direkt – vanligen per telefon – vid en stängning av ett HVB, efter- som barn då behöver omplaceras omedelbart. I fråga om vårdcentraler har IVO ofta 183 Notera dock att en utredning tillsatts för att utreda vilka insatser som behövs i syfte att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården. Se Kommittédirektiv 2025:41 Insatser för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården. 109 SSiiddaa 160691 aavv 380703 redan haft kontakt med aktuell region i samband med tillsyn, vilket innebär att regionen i praktiken känner till ärendet. En ytterligare brist som lyfts är att IVO saknar information om vilka kommuner som anlitar de granskade vårdgivarna, vilket medför att myndigheten inte kan identifi- era och notifiera dem vid behov. Enligt IVO saknar myndigheten i dagsläget även digitala system för sådan riktad kommunikation. Informationsutbyte kan hindras av sekretessregler Flera intervjupersoner uppger att informationsutbytet mellan upphandlande myn- digheter försvåras av att relevanta uppgifter i vissa fall omfattas av sekretess. Detta gäller främst mellan olika upphandlande myndigheter, men i vissa fall även inom en och samma myndighet.184 Enligt Polismyndigheten har brottsbekämpande myndigheter under senare tid i och för sig fått bättre tillgång till diverse uppgifter, bland annat genom införande av olika sekretessbrytande bestämmelser. Dessa regler är dock i huvudsak begränsade till just brottsbekämpande myndigheter, trots att även upphandlande myndigheter kan ha ett legitimt behov av att kunna dela och ta del av information i syfte att kontrollera och följa upp leverantörer. Som exempel på en bestämmelse som bedöms begränsa upphandlande myndig- heters möjlighet till ändamålsenlig kontroll och informationsdelning nämns av några intervjupersoner 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL), som avser skydd för enskilds affärs- eller driftförhållanden. I detta sammanhang uppmärksammas även en dom från Kammarrätten i Stockholm om rätten att ta del av en sammanställning av vilka avtal Arbetsförmedlingen har hävt, vilken avtalspart som berörts, samt orsaken till hävning. Domen lyfts som ett exempel på rättspraxis som kan försvåra möjligheten att dela relevanta uppgifter, exempelvis om uppsagda avtal, med andra upphandlande myndigheter.185 Av domstolens bedömning framgår att 31 kap. 16 § OSL innebär en presumtion för offentlighet när det gäller uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden i samband med att dessa trätt i affärsförbindelse med en myndighet. Samtidigt konstateras att vissa uppgifter – exempelvis sådana som rör leverantörer som har begått avtalsbrott – kan vara av sådan karaktär att de kan utnyttjas av konkurrenter på ett sätt som riskerar att medföra skada för leverantören. Om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada vid ett utlämnande, omfattas uppgifterna av sekretess enligt 31 kap. 16 § första stycket OSL.186 184 Intervjuerna genomfördes i juni–augusti 2025 vilket är innan Riksdagen beslutade om propositionen 2024/25:180 Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse. 185 Se även Kammarrätten i Stockholms dom den 13 november 2024 i mål nr 5950-24. 186 Kammarrätten i Stockholms dom den 13 november 2024 i mål nr 5950-24. 110 SSiiddaa 161602 aavv 380703 Dataskyddsreglerna kan utgöra ytterligare hinder för informationsutbyte Flera intervjupersoner har vidare uppmärksammat att upphandlande myndigheters tillgång till relevant information om leverantörer, underleverantörer och dess före- trädare har begränsats av ett av Högsta domstolens avgöranden från tidigare i år. Avgörandet innebär i korthet att rättsdatabaser inte längre får tillhandahålla eller möjliggöra sökning på personuppgifter, såsom namn, personnummer och adresser, från exempelvis domar.187 Enligt flera intervjupersoner försvårar detta upphand- lande myndigheters möjligheter att identifiera oseriösa aktörer genom användning av kommersiella aktörers digitala tjänster för leverantörskontroller. I frånvaro av ändamålsenliga digitala verktyg uppger vissa att upphandlande myndigheter kan tvingas genomföra manuella kontroller, vilket kan innebära att kontakt behöver tas med ett stort antal domstolar för att inhämta nödvändig information. Detta beskrivs som både tidskrävande och resursintensivt, vilket i förlängningen riskerar att leda till att kontroller uteblir eller fördröjs. Flera intervju- personer konstaterar även att sanningsförsäkran inte är tillräckligt för att kontrollera företrädares eventuella tidigare brottslighet. En kommersiell aktör på marknaden för rättsdatabaser instämmer i att nuvarande rättsläge försvårar upphandlande myndigheters tillgång till relevanta uppgifter, och menar att det vore mer ändamålsenligt att införa ett system med tillståndsplikt för denna typ av verksamhet. Enligt denne bör sådan tillståndsgivning stå under tillsyn av IMY, med möjlighet att återkalla tillstånd vid brister i hanteringen av personupp- gifter. På så sätt skulle det kunna säkerställas att endast seriösa aktörer hanterar känsliga personuppgifter utifrån legitima ändamål och i enlighet med gällande regelverk. 5.2.6 Svårigheter vid genomförande av kontroller Digitaliserade inköpsprocesser skulle förenkla kontroller Svenskt Näringsliv har påtalat att Sverige i dag saknar så kallade digitala järnvägar, dvs. en infrastruktur som gör det möjligt för offentliga aktörer att enkelt ta del av varandras information. Det försvårar i sin tur upphandlande myndigheters kontroller av sökanden. Med andra ord gör det upphandlande myndigheters arbete svårt och ineffektivt, och kriminellas möjlighet att utnyttja systemet relativt enkelt. Därtill har det under intervjuerna uppmärksammats att det saknas ett fungerande europeiskt system som möjliggör för exempelvis en kommun i Sverige att få vetskap om att en sökande har obetalda skatter i ett annat EU-land. Även det kan försvåra upphandlande myndigheters kontroller. 187 Se NJA 2025:10. I målet aktualiseras förhållandet mellan 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen, 1 kap. 7 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och reglerna i dataskydds- förordningen (GDPR). 111 SSiiddaa 161613 aavv 380703 Såväl SKR som Svenskt Näringsliv framhåller att upphandlande myndigheters kon- troller av sökanden skulle förenklas betydligt av en bred satsning på standardiser- ing och digitalisering av det offentligas inköpsprocesser och system. Härvid har in- förande av obligatorisk e-fakturering för samtliga företag i Sverige lyfts som något som skulle kunna skapa förutsättningar för ökad effektivitet, transparens och upp- följning i både offentlig och privat sektor. Såväl SKR som Svenskt Näringsliv menar att sådana insatser skulle kunna få betydligt större genomslag än punktvisa insatser för upphandlande myndigheters möjligheter att bland annat kontrollera sökanden. Ett stort antal leverantörer och underleverantörer försvårar kontroller Flera intervjupersoner uppger att kontrollen av sökanden försvåras i takt med att antalet sökanden ökar. Det kan även vara en utmaning att ansökningar kan lämnas in löpande, eftersom den upphandlande myndigheten i princip alltid behöver vara beredd att genomföra kontroller. Det öppna ansökningsförfarandet medför också att sökanden som fått ett avslag kan lämna in en ny ansökan som då är tydligt justerad utifrån motiveringen i avslagsbeslutet. En karenstid skulle enligt en kommun därför kunna övervägas. Vidare har utmaningar kopplade till användningen av underleverantörer lyfts. Flera brottsbekämpande myndigheter konstaterar att det i koncerner med flera bolag och långa underleverantörsled kan finnas en blandning av seriösa aktörer, fuskande företag samt oseriösa och kriminella aktörer – inklusive sådana med koppling till organiserad brottslighet. Denna blandning, både inom koncerner och i kedjor av underleverantörer, gör det svårt att få en tydlig överblick av vilka aktörer som faktiskt är verksamma och hur de hänger ihop. Antalet inblandade bolag kan dess- utom vara stort, vilket ytterligare försvårar möjligheten att identifiera vilken aktör som innehar den faktiska kontrollen över verksamheten. Enligt flera intervju- personer finns det sällan skäl till att många underleverantörer behöver vara involverade i utförandet av just vård- och omsorgstjänster. Mot denna bakgrund har vissa intervjupersoner framhållit behovet av att kunna begränsa användandet av underleverantörer inom valfrihetssystemen. Flera menar att det bör vara möjligt att begränsa antalet leverantörer, med hänvisning till att ökande volymer försvårar kontrollen. Arbetsförmedlingen efterfrågar att leveran- törer ska kunna begränsas områdesvis, baserat på lokalisering, i särskilda fall. Före- tagarna utesluter inte att en begränsning kan vara motiverad, men lyfter samtidigt att problemet många gånger snarare är för få leverantörer. Centraliserad leverantörskontroll och svarta listor kan förenkla Upphandlingsmyndigheten lyfter möjligheten till centraliserad leverantörsprövning som ett möjligt verktyg för att underlätta kontrollen av sökanden till valfrihets- system. Enligt myndigheten skulle en sådan ordning lämpa sig särskilt väl när det gäller kontroll av obligatoriska uteslutningsgrunder. Däremot kan en centraliserad 112 SSiiddaa 161624 aavv 380703 kontroll medföra praktiska utmaningar vid bedömningen av till exempel uteslut- ningsgrunden allvarligt fel i yrkesutövningen, då denna förutsätter viss subjektivitet som är beroende av vilken tjänst som avses. En annan intervjuperson påtalar att frågan om så kallade svarta listor återkom- mande aktualiseras, men ofta avfärdas. Härvid framhålls att möjligheten att använda sådana listor bör bedömas utifrån deras innehåll och syfte. Särskilda utmaningar kopplade till vissa organisationsformer Ett par intervjupersoner pekar på särskilda utmaningar i kontrollarbetet när utförares verksamhet bedrivs i form av stiftelser eller föreningar. LSS-verksamhet lyfts fram som särskilt sårbar i detta avseende. Enligt intervjupersonerna kan gode män eller förvaltare i vissa fall vara en del av, eller möjliggöra, kriminella upplägg. Detta riskerar att skapa ett slutet system där leverantörer med kopplingar till organiserad brottslighet kontrollerar flera led i verksamheten – från ägande av fastigheter till anställning av vårdpersonal och fastighetsförvaltare. Detta kan leda till oklarheter kring vem som faktiskt styr verksamheten. Det faktum att det inte är ovanligt att närstående är gode män eller förvaltare gör vidare dessa typer av verksamheter än mer sårbara. 5.2.7 Begränsad revisorsplikt ställer högre krav på upphandlande myndigheter Under rundabordssamtalen konstaterade flera upphandlande myndigheter att den nuvarande revisionsplikten är begränsad och exempelvis inte omfattar nystartade bolag, vilket har behandlats i avsnitt 4.4.2. Detta medför att ett betydande ansvar läggs på de upphandlande myndigheterna att själva kontrollera leverantörer, även i situationer där vissa brister sannolikt hade kunnat upptäckas inom ramen för en revision. En mer omfattande revisionsplikt skulle därmed kunna bidra till att upp- handlande myndigheter behöver granska färre oseriösa sökande. Vid samtalen diskuterades därför om det vore önskvärt att utvidga revisionsplikten till att omfatta fler företag. En upphandlande myndighet framförde bland annat att det skulle kunna övervägas att införa revisorsplikt för samtliga bolag som bedriver verksamhet inom de tjänsteområden som omfattas av valfrihetssystemen, med hän- visning till dess karaktär. En utökad revisionsplikt skulle innebära att en del av ansvaret för att upptäcka oseriösa aktörer flyttas från de upphandlande myndig- heterna till revisorerna. Detta skulle kunna bidra till en mer effektiv kontrollprocess. Samtidigt påpekades att det finns risker även med en sådan ordning, eftersom vissa oseriösa revisorer kan medverka till att möjliggöra kriminella upplägg. Dessa bedöms dock utgöra en mycket liten andel av kåren, medan de flesta revisorer anses vara seriösa och bidra till ökad transparens i fråga om leverantörers ekonomiska ställning. 113 SSiiddaa 161635 aavv 380703 5.2.8 Otillräcklig uppföljning ökar risken för oupptäckta avvikelser Bristande avtalsuppföljning beskrivs av många som en möjliggörare för oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. I de intervjuer som genomförts fram- hålls det därför som avgörande att upphandlande myndigheter inte enbart genom- för kontroller vid ansökan, utan även följer upp leverantörer regelbundet och syste- matiskt under avtalets löptid. Att i stället endast förlita sig på att brukarnas val automatiskt säkerställer kvalitet beskrivs av vissa som en naiv hållning. Som påtalas av några tar LOV inte heller höjd för exempelvis överetablering och fiktiva brukar- behov. Trots att vikten av kontroll och uppföljning påtalats i många olika sammanhang under lång tid,188 finns fortfarande brister i uppföljningen hos många upphandlande myndigheter.189 Bristande uppföljning förklaras oftast med otillräckliga resurser. I valfrihetssystem med ett stort antal leverantörer, eller då det förekommer många underleverantörer, menar flera att möjligheten till en tillräckligt frekvent och om- fattande uppföljning försvåras ytterligare. Detta då uppföljning i regel kräver mycket resurser. Att det inte går att begränsa antalet leverantörer lyftes som en nackdel med LOV jämfört med LOU av upphandlande myndigheter med erfarenheter av många leverantörer i sina valfrihetssystem. Att genomföra uppföljning och kontroll som innefattar verksamhetsbesök – något som många framhåller som en viktig åtgärd för att motverka kriminella och oseriösa aktörer – är mycket resurskrävande. Ju fler leverantörer som ingår i valfrihetssystemet, desto större blir belastningen och resursåtgången för kontroll och uppföljning, jämfört med ett system där antalet leverantörer kan begränsas. En omfattande överetablering inom vissa områden kan också skapa oro om hur de verksamheter med få brukare kan överleva på den ersättning som valfrihetssystemet genererar. De tjänster som omfattas av valfrihetssystemen beskrivs dessutom som sådana tjänster som till sin natur kan vara komplexa och därför svåra att följa upp. Det kan exempelvis vara utmanande att bedöma enskilda individers faktiska behov och ställa dessa i relation till vilka insatser som faktiskt utförts – något som kan vara ett viktigt ingångsvärde vid avtalsuppföljning. I intervjuerna nämns även att det i vissa fall förekommit otillbörliga samarbeten mellan exempelvis patienter och läkare vid bedömning av behov, vilket ytterligare kan försvåra uppföljningen. En ytterligare utmaning utgörs av den begränsade tillgången på relevant inform- ation, vilket delvis har behandlats i avsnitt 5.2.5. Ett återkommande exempel på 188 Se t.ex. Upphandlingsutredningen 2010, SOU 2013:12, Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling, Upphandlingsmyndigheten, rapport 2023:1, Nationella upphandlingsrapporten 2023, Westergren, C. K., Avtalsupp- följning inom offentlig upphandling – säkerställer konkurrens och avtalad kvalitet till avtalat pris, Konkurrensverkets uppdragsforskning 2023:1, Statskontoret, rapport 2025:7, Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner, Finansdepartementet, Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030. 189 Se även Statskontoret, rapport 2025:7, Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner. 114 SSiiddaa 161646 aavv 380703 detta gäller möjligheten att kontrollera uppgifter om företrädares eventuella brotts- liga bakgrund. Tidigare har dessa kontroller gjorts med hjälp av privata aktörers rättsdatabaser, där det snabbt och enkelt gått att söka fram sådana uppgifter. Vissa menar dock att den möjligheten försämrats till följd av ett avgörande från Högsta domstolen 2025.190 Beslutet innebär i korthet att rättsdatabaser inte får tillhandahålla personuppgifter såsom namn, personnummer och adresser från exempelvis domar, eller göra dessa uppgifter sökbara i databaser. Detta kan påverka upphandlande myndigheters möjligheter att, med hjälp av sådana rättsdatabaser, identifiera oseriösa aktörer. I avsaknad av digitala sökvägar kan myndigheten i stället behöva genomföra manuella kontroller, vilket i många fall innebär kontakt med ett stort antal domstolar för att inhämta nödvändig information. Detta beskrivs som både resurskrävande och tidsödande, vilket i sin tur kan leda till att kontroller uteblir eller fördröjs. Härvid kan dock noteras att Bolagsverket, som nämnts i avsnitt 3.7.1, för närvaran- de har i uppdrag att utveckla ett system för leverantörskontroll i syfte att motverka kriminella och oseriösa leverantörer i offentlig upphandling. Med hjälp av systemet ska upphandlande myndigheter bland annat kunna kontrollera företrädare för leverantörer och underleverantörer mot Polismyndighetens belastningsregister avseende brott som omfattas av de obligatoriska uteslutningsgrunderna i 13 kap. 1 § LOU. Denna leverantörskontroll kommer dock inte, åtminstone inledningsvis, att kunna användas för att kontrollera företrädare mot den frivilliga uteslutnings- grunden allvarligt fel i yrkesutövningen. Detta eftersom vilka brott som kan utgöra ett allvarligt fel i yrkesutövningen kan skilja sig mellan olika offentliga kontrakt.191 En ytterligare förutsättning för god och effektiv avtalsuppföljning är, enligt flera, att det finns möjlighet att dela information också inom den egna organisationen. Det kan exempelvis handla om att olika förvaltningar inom en kommun ska ha tillgång till samma information om kommunens leverantörer.192 Bland de upphandlande myndigheter som upplever att deras avtalsuppföljning fungerar väl lyfts vidare flera gemensamma framgångsfaktorer. De påtalar bland annat vikten av ett tydligt förfrågningsunderlag med krav som är enkla att följa upp.193 Även fysiska möten, platsbesök och videomöten framhålls som viktiga verktyg – dessa metoder upplevs som tidsbesparande för seriösa aktörer, samtidigt som de försvårar för oseriösa leverantörer, som ofta är bättre rustade att hantera skriftlig granskning. Detta gäller inte enbart vid uppföljning under kontraktets löptid, utan även vid kontroller i samband med ansökan. Som ett användbart verktyg i uppföljningsarbetet har flera pekat på Ekobrottsmyndighetens checklista för att undvika oseriösa aktörer.194 190 Högsta domstolen, NJA 2025:10, GDPR och brottmålsdomarna (I och II). 191 Ekonomistyrningsverket, Regleringsbrev 2025 Myndighet Bolagsverket - ESV, (besökt 2025-10-13). 192 Se vidare avsnitt 5.2.5. 193 Se vidare avsnitt 5.2.3. 194 Ekobrottsmyndigheten, ”Checklista: Undvik oseriösa aktörer | Ekobrottsmyndigheten” (besökt 2025-11-19). 115 SSiiddaa 161657 aavv 380703 Vidare har behovet av tydligt utpekade roller och ett definierat ansvar för avtals- uppföljning framhållits som viktiga förutsättningar för att säkerställa en effektiv uppföljning. Om ansvarsfördelning saknas, riskerar en systematisk uppföljning att utebli eller att uppgiften helt faller mellan stolarna. Ytterligare en framgångsfaktor som nämnts är behovet av en öppen och tillåtande organisationskultur. Enligt Polismyndigheten är detta avgörande för att identifiera avvikelser och motverka oseriösa aktörer. En sådan kultur förutsätter ett engagerat ledarskap, intern samverkan, samarbete med externa aktörer, tydlig ansvarsför- delning och ett strukturerat arbete med att identifiera sårbarheter. Samtidigt upp- märksammas en målkonflikt mellan uppföljning och ansvarstagande – det kan finnas en ovilja att lyfta fram brister i kontrakt där man själv tidigare varit invol- verad i att godkänna den leverantör som sedermera visat sig brista i kvalitet eller efterlevnad. En annan intervjuperson uppger att det kan vara viktigt att inte samma person exempelvis beslutar om att bevilja en biståndsinsats och sedan genomför kontrollen. Digitalisering av inköps- och uppföljningsprocesser har av vissa lyfts fram som en möjlig väg framåt för att förbättra upphandlande myndigheters uppföljning. Härvid framhålls särskilt potentialen i digitala inköpssystem och användning av e-fakturor, som kan förbättra både spårbarhet och uppföljning. Skälen för detta har tidigare delvis behandlats i avsnitt 5.2.1. I detta sammanhang har Danmark lyfts som ett gott exempel. Där är samtliga kommuner skyldiga att skicka sina fakturor till en central aktör för digitalisering, vilket skapar en gemensam databas och goda förutsätt- ningar för systematisk och effektiv avtalsuppföljning. Vidare pekas på behovet av digitala lösningar i den praktiska uppföljningen av utförda insatser. Exempelvis kan inloggning via bank-id för både leverantörer och brukare bidra till att säkerställa att de insatser som beslutats av kommunen också faktiskt utförs. Flera aktörer lyfter även behovet av att balansera transparens i uppföljningsarbetet mot risken att oseriösa leverantörer får insyn i myndighetens kontrollmetoder. En alltför öppen redovisning av hur uppföljning sker kan underlätta för aktörer med avsikt att kringgå regelverket. 5.2.9 Utformningen av de kommersiella villkoren är viktiga förutsättningar för seriösa aktörer Ersättningsnivåerna som upphandlande myndigheter fastställer inom ramen för valfrihetssystemen har under intervjuerna, framför allt från leverantörssidan, ofta lyfts fram som en utmaning för seriösa aktörer. Företrädare för näringslivet beskriver att nivåerna varierar kraftigt mellan olika kommuner och regioner. Kommuner och regioner som erbjuder högre ersättningsnivåer tenderar att locka leverantörer även från närliggande kommuner och regioner som erbjuder lägre ersättningsnivåer. På vissa håll anses ersättningen vara för låg för att möjliggöra en ekonomiskt hållbar och kvalitativ verksamhet, medan den på andra håll uppfattas som alltför generös. 116 SSiiddaa 161668 aavv 380703 Flera menar att mycket låga ersättningsnivåer i praktiken kan utestänga seriösa aktörer från att delta i systemen. Detta riskerar att bana väg för oseriösa eller ekono- miskt pressade leverantörer som tvingas kompromissa med kvalitet eller följa regel- verket på ett otillräckligt sätt. Det beskrivs även att seriösa aktörer kan välja att lämna valfrihetssystemen då de inte upplever att det är möjligt att bedriva verksam- het med tillräcklig kvalitet inom rådande ekonomiska ramar. Utöver ersättningsnivåerna framhålls även andra faktorer som påverkar leverantör- ernas ekonomiska förutsättningar, såsom låga volymer, svårigheter att förutse an- talet brukare samt ett stort antal godkända leverantörer på samma marknad. Detta sammantaget gör det svårt att skapa långsiktig ekonomisk förutsägbarhet. Sam- tidigt uttrycker upphandlande myndigheter att det är utmanande att fastställa ersättningsnivåer som upplevs som rimliga av alla. Utförare är enligt en kommun sällan helt nöjda, oavsett nivå. 5.2.10 Skadeståndsrisken minskar myndigheters benägenhet att häva kontrakt För att säkerställa upprätthållandet av de kontraktsvillkor som fastställts vid inför- andet av ett valfrihetssystem, har vikten av att häva kontrakt med leverantörer som inte förmår leva upp till dessa villkor framhållits. Detta lyfts fram som ett sätt att garantera att enbart seriösa och kvalitativa aktörer tillåts verka inom systemen. Samtidigt uttrycks en oro bland upphandlande myndigheter för de eventuella rätts- liga och ekonomiska konsekvenserna som en hävning av ett kontrakt kan medföra. Det finns generellt en viss oro för risken för att den berörda leverantören ska väcka skadeståndstalan mot myndigheten. Denna oro förstärks av det faktum att många kontrakt inom valfrihetssystemen inte är tidsbegränsade, vilket kan medföra att skadeståndsanspråken kan bli betydande och därför upplevs som särskilt riskfyllda ur ett ekonomiskt perspektiv. Utöver risken för ekonomiska konsekvenser beskrivs även att rättsprocesserna ofta är både tidskrävande och resursintensiva. Detta beskrivs ha en avhållande effekt på kommuner och regioner, vilket i praktiken försvårar möjligheten att agera mot oseriösa eller olämpliga leverantörer. Den praxis som finns gällande skadestånd med anledning av en överträdelse av LOV är ytterst begränsad. Det kan antas att förlikningar utom domstol är att föredra av ovanstående anledningar. Av den praxis som finns kan konstateras att leveran- törer har haft en begränsad möjlighet till framgång.195 195 Se exempelvis Hovrätten för övre Norrlands dom den 17 december 2018 i mål nr T 756-17 och Linköpings tingsrätts dom den 9 juni 2023 i mål nr T 3420-19. 117 SSiiddaa 161679 aavv 380703 5.2.11 Behov av stöd och vägledning Av de intervjuer som genomförts framkommer ett relativt utbrett behov av mer stöd och vägledning kopplat till tillämpningen av LOV. Flera anser att den generella kunskapsnivån om LOV och dess tillämpning i allmänhet behöver höjas – både vad gäller rättsliga förutsättningar och vilka konsekvenser som kan uppstå om frågorna inte hanteras systematiskt. Det kan även behöva tydliggöras vilka risker som upp- står om en upphandlande myndighet inte aktivt arbetar med att motverka krimi- nella eller på annat sätt oseriösa leverantörer inom sina valfrihetssystem. Det befintliga stödet på området anses av flera aktörer som i grunden värdefullt, men bedöms av många inte vara tillräckligt för att möta de praktiska och rättsliga utmaningar som upphandlande myndigheter står inför. Exempelvis noteras att Upphandlingsmyndighetens stöd på området är betydligt mindre omfattande än dess stöd avseende LOU och övriga upphandlingslagar. På samma vis omfattar även Skatteverkets stöd på området enbart vissa aspekter. Utöver behovet av generellt stöd på området har flera påtalat ett behov av riktade insatser avseende vissa specifika frågor. Det efterfrågas bland annat stöd kring hur uteslutningsgrunderna enligt LOV ska tillämpas, särskilt vad gäller allvarligt fel i yrkesutövningen. Att det finns ett behov av stöd avseende uteslutning enligt LOV har även tidigare lyfts fram av en statlig utredning, som även pekade på behovet av stöd kring hur kommuner och regioner kan kommunicera med varandra och an- slutna leverantörer utan att begränsas av sekretesshinder eller att den enskildes personuppgifter hanteras felaktigt.196 Andra intervjupersoner har uttryckt osäkerhet kring huruvida det går att använda egna uteslutningsgrunder inom ramen för LOV och har efterfrågat stöd i den frågan. I övrigt har det lyfts fram ett behov av vägledning om användningen av ekonomiska nyckeltal i riskbedömningar, till exempel genom att jämföra personal- kostnader med omsättning inom olika sektorer. Sådana analyser kan bidra till att identifiera onormalt höga vinstmarginaler och därigenom fungera som indikatorer på potentiellt osund verksamhet. Det finns också ett behov av stöd för hur kontroll, uppföljning och dialog med leverantörer kan utformas i praktiken. Att varje upp- handlande myndighet ska behöva göra egna bedömningar i dessa olika frågor ses av flera som ineffektivt och resurskrävande. Förutsättningarna hos de som tillämpar LOV varierar dock och behovet av stöd kan därför se olika ut på olika håll. Större kommuner och regioner har ofta mer resurser avsatta för att hantera sina valfrihetssystem, medan mindre kommuner och regioner ofta har begränsade resurser. De anses av många därför ha ett särskilt stort behov av stöd och vägledning. Statskontoret har tidigare kommit fram till liknande slutsatser och har pekat på att de myndigheter som ger stöd kring kommuners och regioners 196 Utredningen om ökad kunskap om kommuners och regioners kostnader för valfrihetssystem, SOU 2022:69, Ökad kunskap om kommuners och regioners kostnader för valfrihetssystem, s. 96 f. 118 SSiiddaa 161780 aavv 380703 uppföljning och kontroll av privata utförare kan behöva se över om stödinsatserna i tillräcklig grad möter små kommuners och regioners särskilda behov.197 Avslutningsvis har flera kommuner och regioner lyft betydelsen av att utbyta erfarenheter med varandra kring hur man arbetar för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. I vissa fall deltar även vissa statliga myndigheter med särskild kunskap, exempelvis IVO, Polismyndigheten och Skatteverket, i dessa nätverk. Det beskrivs av flera som givande. 197 Statskontoret, Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner, Rapport 2025:7, s. 15. 119 SSiiddaa 161791 aavv 380703 6 Bedömningar och förslag Som framgår av avsnitt 2.1 består regeringsuppdraget av sex deluppdrag. I detta kapitel redogörs för vilka bedömningar och förslag Konkurrensverket lämnar inom respektive deluppdrag. Det kan noteras att de bedömningar och förslag som presenteras i detta kapitel inte återspeglar den ordning i vilken förslagen föreslås införas i LOV. Några av förslagen kan vara resultatet av flera deluppdrag, och i dessa fall har förslaget placerats under det deluppdrag där det bedömts passa bäst. Vissa förslag är inte direkta resultat av respektive deluppdrag, utan utgör följdändringar som bedöms nödvändiga till följd av de aktuella förslagen. Även dessa följdändringar har därför placerats under det deluppdrag som de berör. 6.1 Kravet på löpande annonsering kan avskaffas Konkurrensverkets bedömning: Det är möjligt att avskaffa kravet på löpande annonsering i LOV. En förutsättning för att avskaffa kravet på löpande annonsering är att samtliga sökande som uppfyller de krav som ställts och inte har uteslutits ska godkännas. En ytterligare förutsättning är att det införs nya bestämmelser i LOV som säkrar att valfrihetssystemet inte blir stängt för inträde under oproportionerligt lång tid, att väsentliga ändringar som kan påverka leverantörers förutsättningar och intresse för att delta inte genomförs när valfrihetssystemet är stängt för inträde samt transparens gentemot potentiella leverantörer. En upphandlande myndighet som vill begränsa antalet leverantörer kan inte göra det inom ramen för ett valfrihetssystem enligt LOV, utan kan endast göra det genom en upphandling av ett kontrakt eller ramavtal enligt LOU. Konkurrensverket har i uppdrag att analysera förutsättningarna för att avskaffa kravet på löpande annonsering till valfrihetssystem och, om det bedöms möjligt, lämna ett sådant förslag. Som framgår av avsnitt 2.2.2 tolkar Konkurrensverket detta som att Konkurrensverket ska bedöma huruvida EU-rätten medger ett av- skaffande av kravet på löpande annonsering, utan att detta medför att valfrihets- systemen kommer att omfattas av LOU-direktivet. I detta avsnitt behandlas därför enbart frågan om det är möjligt att avskaffa kravet. 120 SSiiddaa 162702 aavv 380703 Som framgår av avsnitt 4.1.4, finns ett antal grundläggande kriterier för att ett auktorisationssystem inte ska omfattas av LOU-direktivet. Dessa kriterier är att den upphandlande myndigheten: • offentliggör införandet av och antagningen till valfrihetssystemet, • fastställer tydliga regler för att ansluta sig till och ingå kontrakt inom ramen för valfrihetssystemet, • inte genomför några avtalsförhandlingar, dvs. den sökande kan inte påverka kontraktsvillkoren, • inte angett något tilldelningskriterium för att jämföra och rangordna de godtagbara anbuden utan accepterar samtliga sökanden som uppfyller alla kvalificeringskrav och inte är föremål för uteslutning, samt • inte väljer utförare åt brukaren utan brukaren väljer leverantör bland dem som godkänts av den upphandlande myndigheten. Utöver dessa kriterier har EU-domstolen, i målet Tirkkonen, fastställt följande. Ett förfarande, genom vilket ett offentligt organ väljer ut samtliga ekonomiska aktörer som uppfyller de lämplighetskrav som anges i anbudsinfordran, ska inte anses ut- göra ett offentligt kontrakt i den mening som avses i direktivet, även om inga nya ekonomiska aktörer tillåts ansluta sig under systemets begränsade giltighetstid.198 Det faktum att systemet hade en begränsad giltighetstid var av betydelse för dom- stolens slutsats att det var tillåtet att begränsa under vilken tid ansökningar kunde göras och att systemet därefter var stängt för ytterligare leverantörer att ansluta. Om tillträdet till systemet däremot är begränsat till en inledande period i ett system utan begränsad giltighetstid, bedömer Konkurrensverket att det inte skulle vara förenligt med EU-rättens grundläggande principer. Detta gäller framför allt prin- ciperna om likabehandling och proportionalitet. Konkurrensverket bedömer att kravet på löpande annonsering kan avskaffas utan att valfrihetssystemen omfattas av upphandlingsdirektiven. Det förutsätter att kravet på löpande annonsering ersätts med en annan modell som säkerställer att valfrihetssystemet inte blir stängt för inträde under en oproportionerligt lång tid, att väsentliga ändringar som kan påverka förutsättningarna och intresset för en leverantör att delta inte genomförs när systemet är stängt för inträde och skapar transparens gentemot potentiella leverantörer om när och hur systemet är tillgäng- ligt för ansökningar. En sådan ny modell förutsätter även att de grundläggande kriterierna om att den upphandlande myndigheten antar alla anbudsgivare som uppfyller tjänsten och överlåter till brukaren av tjänsten att välja leverantör bland de som är godkända i systemet är uppfyllda. En sådan modell för valfrihetssystem är 198 EU-domstolens dom av den 1 mars 2018, Tirkkonen C-9/17, EU:C:2018:142, punkt 36. 121 SSiiddaa 162713 aavv 380703 förenlig med principerna och bidrar till att valfrihetssystemet inte används på ett sätt som förhindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen. Som tidigare konstaterats är det en grundläggande förutsättning för att valfrihets- systemen ska stå utanför upphandlingsdirektivens tillämpningsområde att den upphandlande myndigheten endast kvalificerar leverantörerna, utan att göra något urval eller någon rangordning dem emellan. Det innebär att det inte är möjligt att begränsa antalet leverantörer i valfrihetssystemet. Vill en upphandlande myndighet begränsa antalet leverantörer som en brukare kan välja mellan behöver det ske genom en upphandling av ett ramavtal enligt LOU där brukarens val används som fördelningsnyckel. Med undantag för primärvården är det en bedömning som den upphandlande myndigheten får göra om det är mest lämpligt att inrätta ett valfri- hetssystem med kvalificering av alla leverantörer som uppfyller förutsättningarna för att delta eller att upphandla ett kontrakt eller ramavtal enligt LOU där antalet leverantörer brukaren kan välja mellan har begränsats. Under uppdragets genomförande har flera upphandlande myndigheter varit positiva till ett avskaffande av löpande annonsering. Detta med hänvisning till att det kan vara en utmaning att sökande kan lämna in ansökningar när som helst, vilket innebär att den upphandlande myndigheten i princip alltid behöver vara beredd att genomföra kontroller. Kravet på löpande annonsering medför också att sökanden som just fått ett avslag på sin ansökan, när som helst kan lämna in en ny ansökan som är tydligt justerad utifrån motiveringen i avslagsbeslutet. Under de rundabordssamtal som Konkurrensverket genomfört instämde deltagarna i Konkurrensverkets bedömning att det är möjligt att avskaffa kravet på löpande annonsering. Dock ställde sig flera frågande till nyttan med en sådan lagändring utifrån syftet med uppdraget att motverka oseriösa eller kriminella aktörer i valfrihetssystemen. 6.1.1 En modell med ansökningsfönster är lämpligare än en ramavtalsmodell Konkurrensverkets bedömning: Vid ett avskaffande av kravet på löpande annonsering är en modell med ansökningsfönster att föredra framför en ramavtalsmodell. Eftersom Konkurrensverket i avsnitt 6.1 bedömt det som möjligt att avskaffa kravet på löpande annonsering till valfrihetssystem, har Konkurrensverket i uppdrag att lämna ett förslag på hur ett sådant avskaffande kan genomföras. Konkurrensverket har identifierat två möjliga modeller för att ersätta kravet på löpande annonsering. Det ena alternativet är en modell med tidsbegränsade ramavtal, med utgångspunkt i EU-domstolens dom i målet Tirkkonen, och det andra alternativet är en modell med införande av ansökningsfönster. 122 SSiiddaa 162724 aavv 380703 En ramavtalsmodell Ett alternativ till löpande annonsering är att införa en modell med tidsbegränsade ramavtal. I en sådan modell skulle kvalificering till valfrihetssystemet ske under modellens inledande period, inom ramen för ett valfrihetssystem med begränsad löptid. När kvalificeringsperioden avslutas, skulle processen övergå till en förvaltningsfas av de tecknade kontrakten, där valfrihetssystemets löptid skulle sammanfalla med de tecknade kontraktens löptid, se figur 5. Om den upphand- lande myndigheten även fortsättningsvis skulle vilja tillhandahålla tjänsterna genom ett valfrihetssystem, skulle den därefter behöva inrätta ett nytt valfrihets- system med en ny inledande kvalificeringsperiod för leverantörer. I en ramavtalsmodell skulle tiden mellan de tillfällen som en leverantör kan kvalificera sig bli densamma som valfrihetssystemets löptid. Eftersom det skulle röra sig om ett författningsreglerat förfarande skulle det behöva införas bestämmel- ser som anger att valfrihetssystem ska ha en förutbestämd löptid. För att skapa för- utsebarhet skulle det, enligt Konkurrensverket, behöva införas en tidsbegränsning i författningen. Denna tidsbegränsning skulle antingen kunna kopplas till vad som bedömts vara en lämplig kontraktstid med hänsyn till föremålet för valfrihets- systemet, eller utformas på ett sätt som motsvarar tidsbegränsningen för ramavtal i LOU.199 Figur 5 En ramavtalsmodell för att ersätta kravet på löpande annonsering Ett tidsbegränsat Det tidsbegränsade Kvalificering av Förvaltning av valfrihetssystem valfrihetssystemet leverantörer kontrakt inrättas avslutas Ett tidsbegränsat Det tidsbegränsade Kvalificering av Förvaltning av valfrihetssystem valfrihetssystemet leverantörer kontrakt inrättas avslutas Ett tidsbegränsat Kvalificering av valfrihetssystem osv. leverantörer inrättas Källa: Konkurrensverket, 2025. 199 Jfr 7 kap. 2 § LOU. 123 SSiiddaa 162735 aavv 380703 En modell med ansökningsfönster Ett annat alternativ till löpande annonsering är att införa en modell med ansök- ningsfönster. I denna modell säkerställs att valfrihetssystemen inte förblir stängda under en oproportionerligt lång period, eftersom de regelbundet öppnas för nya ansökningar genom särskilda ansökningsfönster. Denna modell skulle ge leverantörerna motsvarande möjligheter att ansluta sig som i en ramavtalsmodell, men utan att valfrihetssystemet för den sakens skull behöver tidsbegränsas och avslutas inför varje ny kvalificering. Redan kvalificerade leverantörer skulle därmed inte heller behöva lämna in nya ansökningar vid varje ansökningsfönster, utan enbart när deras kontrakt löper ut. Angående frågan om tidsbegränsning av kontrakt inom valfrihetssystem, se avsnitt 6.2. I en modell med ansökningsfönster kan, till skillnad från i ramavtalsmodellen, de tidpunkter då valfrihetssystemet är öppet för ansökningar vara fristående från den bedömda lämpliga kontraktstiden. Genom att öppna ansökningsfönstren med relativt täta intervall, för att inte i onödan begränsa möjligheten för leverantörer att träda in i systemet, kan löptiden för ett kontrakt inom valfrihetssystemet vara längre än tiden mellan två ansökningsfönster. En redan godkänd leverantör behöver då inte heller ansöka på nytt varje gång ett nytt ansökningsfönster öppnas. Figur 6 En modell med ansökningsfönster för att ersätta kravet på löpande annonsering Beslut om Beslut om inrättande av Annons om aktivt valfrihetssystem avslutande av valfrihetssystem valfrihetssystem Ansöknings- fönster Förvaltning Kontroll och Uppföljning Källa: Konkurrensverket, 2025. 124 SSiiddaa 162746 aavv 380703 Med beaktande av likabehandlingsprincipen, bedömer Konkurrensverket att väsentliga ändringar i förfrågningsunderlaget som kan påverka leverantörers möjligheter eller intresse att delta i ett valfrihetssystem bör begränsas till de tillfällen då nya aktörer faktiskt kan kvalificera sig. I ramavtalsmodellen sker detta i början av valfrihetssystemets löptid, medan det i en modell med ansökningsfönster sker då systemet öppnas för nya ansökningar, vilket kan ske med samma frekvens som upphandlande myndigheter i dag uppdaterar sina förfrågningsunderlag. Jämförelse av de två modellerna Som framgår av avsnitt 3.6 har både upphandlande myndigheter och leverantörer framhållit flera fördelar med valfrihetssystem. Bland dessa lyfts särskilt den lång- siktighet som systemen medför och möjligheten att göra ändringar under systemens löptid, till skillnad från ramavtal enligt LOU. Upphandlande myndigheter har vidare betonat att risken för att brukare ska stå utan utförare om kontraktet av- slutas, är mindre i ett valfrihetssystem än vid ramavtal enligt LOU. Detta beror på att förfarandet inom valfrihetssystem är öppet för löpande anslutning av nya leverantörer. Vid en ramavtalsmodell som baseras på EU-domstolens dom i målet Tirkkonen be- höver systemet utformas i likhet med ett ramavtal enligt LOU, vilket innebär att det blir tidsbegränsat. En modell med ansökningsfönster kan däremot bevara valfrihets- systemens långsiktighet samtidigt som den möjliggör ändringar under systemets löptid. Det innebär att de fördelar som identifierats med LOV jämfört med LOU kan behållas i högre grad vid en modell med ansökningsfönster än vid en ramavtals- modell. Vid rundabordssamtalen uttryckte de deltagare som yttrade sig i frågan en tydlig preferens för en modell med ansökningsfönster framför en ramavtalsmodell. Några farhågor med modellen lyftes dock. Härvid påpekade de offentliga aktörerna att modellen med ansökningsfönster kan medföra en risk för att den sökandes lokaler får stå tomma och outnyttjade tills nästa ansökningsfönster öppnas. Vidare lyftes att antalet ansökningar om rättelse från leverantörer skulle kunna öka om ansöknings- fönstren öppnas för sällan. Att som sökande inte få sin ansökan godkänd kan också ge mer kännbara effekter inom ramen för en modell med ansökningsfönster jämfört med vid löpande annonsering. Detta eftersom en sökande inte längre kan ansöka på nytt direkt efter beskedet om att en ansökan inte godkänts. I stället skulle sökanden behöva vänta med att ansöka på nytt tills ansökningsfönstret öppnas igen. Därut- över påpekades att en sådan modell, som innebär att ändringar endast får göras i samband med att ett ansökningsfönster öppnas, skulle begränsa den upphandlande myndighetens möjlighet att genomföra ändringar under ett valfrihetssystems löptid. Brå framhöll under rundabordssamtalet att det ur ett brottsförebyggande perspektiv är bättre att hålla ansökningsfönstren öppna under en längre period, följt av en längre tids stängning. Enligt Brå tenderar kriminella och oseriösa aktörer dels att vara snabbare än seriösa på att lämna in nya ansökningar, dels att snabbt flytta sin 125 SSiiddaa 162757 aavv 380703 verksamhet till nya bolag när en upphandlande myndighet upptäckt oegentligheter – för att därefter kunna ansöka på nytt. Branschorganisationerna betonade i sin tur att förutsebarhet är avgörande för leverantörer, bland annat med hänsyn till nödvändiga investeringar. Någon påpekade även att ramavtalsmodellen skulle medföra en ökad administrativ börda för leverantörerna, då de skulle behöva ansöka till valfrihetssystemet på nytt med jämna mellanrum. Således tillgodoser modellen med ansökningsfönster deras behov bättre än ramavtalsmodellen. Vissa branschorganisationer inom tillståndspliktiga områden påtalade dock att båda modellerna kan skapa problem i förhållande till tillståndsprocesserna. Risken är nämligen att leverantörer drabbas av kostnader, utan några motsvarande intäkter, under perioden mellan det att tillstånd beviljas och möjligheten att ansöka till valfri- hetssystemet öppnas. Vid en sammantagen bedömning anser Konkurrensverket att en modell med ansökningsfönster bäst bevarar de fördelar som både upphandlande myndigheter och leverantörer framhåller med dagens reglering, samtidigt som kravet på löpande annonsering avskaffas utan att konkurrensen hindras, begränsas eller snedvrids. Konkurrensverket ser vidare stora möjligheter för de upphandlande myndigheterna att anpassa modellen utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet, vilket kan minska risken för att de farhågor som tidigare lyfts realiseras. Vissa av dessa far- hågor, till exempel risken för att den sökandes lokaler får stå tomma och outnyttjade tills nästa ansökningsfönster öppnas, utgör dessutom redan i dag utmaningar och dessa bedöms inte förvärras om förslaget genomförs. Därför anser Konkurrens- verket att det, vid ett eventuellt avskaffande av kravet på löpande annonsering, är mest lämpligt att införa en modell med ansökningsfönster. 6.1.2 Utformningen av ett förfarande med ansökningsfönster Konkurrensverkets förslag: Begreppet ansökningsfönster avser den tid under vilken en upphandlande myndighet gör ett valfrihetssystem tillgängligt för ansökningar. Som framgår av avsnitt 4.1.4 och 6.1 kan kravet på löpande annonsering under vissa förutsättningar ersättas av en modell där inträdet i valfrihetssystemet begränsas till en given period. Som framgår av 6.1.1 bedömer Konkurrensverket att ansöknings- fönster är den modell som är bäst lämpad att ersätta ett krav på löpande annons- ering. Med begreppet ansökningsfönster avses den tid när intresserade leverantörer kan ansöka till valfrihetssystemet. 126 SSiiddaa 162768 aavv 380703 Hur ofta ansökningsfönster minst ska öppnas och hur länge de minst ska vara öppna för ansökningar Konkurrensverkets förslag: En upphandlande myndighet ska minst en gång vart fjärde år göra valfrihetssystemet tillgängligt för ansökningar genom att öppna ett ansökningsfönster under minst en månad. En upphandlande myndighet får öppna extra ansökningsfönster utan att det påverkar när ordinarie ansökningsfönster ska öppnas. Ett sådant extra ansök- ningsfönster ska vara öppet under minst en månad. Den första förutsättningen för att kunna ersätta kravet på löpande annonsering, utan att LOU-direktivet blir tillämpligt, är att leverantörernas möjlighet att kvalificeras till ett valfrihetssystem regleras på ett sätt som följer principerna om likabehandling och proportionalitet, så att konkurrensen inom valfrihetssystemet inte hindras, begränsas eller snedvrids. Konkurrensverket föreslår därför att det i författning bör regleras hur ofta ansökningsfönster som minst ska öppnas och hur länge ett ansökningsfönster som minst ska hållas öppet. För att inte hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom valfrihetssystemen bedömer Konkurrensverket att systemen inte bör vara stängda under alltför långa perioder. Denna utgångspunkt delades av flera upphandlande myndigheter under de rundabordssamtal som genomförts. Som nämnts i avsnitt 6.1.1, framhöll de bland annat att långa stängda perioder kan begränsa den upphandlande myndig- hetens möjligheter att genomföra ändringar av förfrågningsunderlaget. Ur sökan- dens perspektiv kan långa stängda perioder medföra att dennes lokaler får stå tomma och outnyttjade till dess att nästa ansökningsfönster öppnas, och att fler be- höver ansöka om rättelse av upphandlande myndigheters beslut att inte godkänna en ansökan, eftersom de annars kan behöva vänta i flera år innan de kan ansöka till systemet på nytt. Samtidigt konstaterades att en ökning av antalet rättsprocesser avseende tillämpningen av LOV kan ha en positiv effekt genom mer praxis. Brå påpekade att det utifrån ett brottsförebyggande perspektiv är bäst att låta det gå lite längre tid mellan ansökningsfönstren, och i stället hålla dem öppna under en lite längre tid. Någon framförde att det kan finnas behov av att kunna öppna ansök- ningsfönster med olika frekvens för olika delar av ett avtal, exempelvis vid en geo- grafisk indelning i delområden. Flera lyfte även att koncentrationen av ansökningar till vissa perioder kan skapa bättre förutsättningar, särskilt för mindre kommuner, att planera och allokera resurser på ett strukturerat sätt. Någon tydlig och konkret uppfattning om ansökningsfönstrens lämpliga frekvens och varaktighet framkom emellertid inte bland de offentliga aktörerna under runda- bordssamtalen. I stället kom diskussionerna i hög grad att kretsa kring den tid som behöver avsättas för handläggning av ansökningarna. Detta särskilt mot bakgrund av att oseriösa eller kriminella aktörer ibland, efter att ha nekats inträde till ett val- frihetssystem, snabbt anpassar uppgifterna i sin ansökan och ansöker igen utan att faktiskt ha gjort några ändringar i sin verksamhet. 127 SSiiddaa 162779 aavv 380703 Under rundabordssamtalet med de privata aktörerna uttryckte vissa tveksamhet inför att intervallen mellan ansökningsfönster och längden på dess öppettider över- huvudtaget ska regleras i lag. De menade att sådana överväganden i stället bör lämnas till den upphandlande myndigheten. Andra framhöll dock att avsaknaden av reglering kan skapa osäkerhet hos leverantörer om när nästa ansökningsfönster kommer att öppnas, vilket kan göra det svårt att planera verksamheten. Enligt dem bör det därför regleras hur ofta ansökningsfönstren ska öppnas, och för att undvika onödiga hinder för att lämna in en ansökan bör denna tid inte överstiga ett år. Någon lyfte att det finns en risk för att de leverantörer som behöver ha tillstånd från IVO för att bedriva sin verksamhet hamnar i en svår situation om valfrihetssystemet är stängt under en längre period. Om de får sitt IVO-tillstånd under tiden systemet är stängt måste de vänta till nästa ansökningsperiod innan de kan börja ta emot brukare. Under den väntetiden kan det uppstå kostnader, eftersom de måste hålla verksamheten igång trots att de ännu inte kan ta emot några brukare. Någon annan förespråkade att lagstiftaren bör tillhandahålla två alternativa förfaranden, så att den upphandlande myndigheten kan välja det spår som är mest ändamålsenligt, bland annat beroende på om det rör sig om ett mindre eller större valfrihetssystem. Mot bakgrund av de synpunkter och farhågor som framförts under intervjuerna och rundabordssamtalen föreslår Konkurrensverket att intervallet mellan de ordinarie ansökningsfönstren inte får överstiga fyra år. Ett sådant intervall bedöms inte be- gränsa konkurrensen på ett oproportionerligt sätt. Det kan härvid noteras att det föreslagna intervallet om fyra år motsvarar hur ofta ett ramavtal i regel behöver konkurrensutsättas enligt LOU. En skillnad är dock att leverantörer med ett befint- ligt kontrakt inte behöver ansöka på nytt när ett ansökningsfönster öppnas. Konkur- rensverket finner inga tungt vägande skäl till att de tjänster som omfattas av LOV skulle behöva konkurrensutsättas oftare än de upphandlingsföremål som upphand- las enligt LOU. Ett längre tidsintervall mellan ansökningsfönstren än så skulle däre- mot kunna begränsa konkurrensen onödigt mycket, vilket i sin tur bland annat skulle kunna medföra en påtaglig ökning av antalet ansökningar om rättelse för de upphandlande myndigheterna att hantera. Det finns emellertid inget som hindrar upphandlande myndigheter från att öppna ett valfrihetssystem oftare än vart fjärde år, och den upphandlande myndigheten kan i många fall finna det lämpligt eller nödvändigt att göra det. I samband med att ett ansökningsfönster öppnas kan också den upphandlande myndigheten se över och vid behov ändra sitt förfrågningsunderlag. Särskilt de upphandlande myndig- heter som inte avser att öppna ett ansökningsfönster oftare än vart fjärde år bör vid utformningen av förfrågningsunderlaget beakta den omständighet att förfrågnings- underlaget inte får ändras under tiden valfrihetssystemet är stängt för ansökningar, se mer om detta i avsnittet nedan. För att undvika att behov av ändringar ändå upp- står under den perioden bör den upphandlande myndigheten, i samband med utformningen av förfrågningsunderlaget, exempelvis överväga att inkludera prisindexklausuler. 128 SSiiddaa 162880 aavv 380703 Konkurrensverket bedömer det vidare som lämpligt att de ordinarie ansöknings- fönstren ska hållas öppna under minst en månad. Förslaget bedöms tillvarata såväl potentiella leverantörers möjlighet att hitta, utforma och lämna in en ansökan som upphandlande myndigheters möjlighet att allokera resurser till och effektivisera prövningen av dessa. Den föreslagna öppettiden motsvarar även tiden för att lämna in ett anbud i en direktivstyrd upphandling enligt LOU. Att det i annonsen för inrättandet av valfrihetssystemet ska framgå när de ordinarie ansökningsfönstren ska öppnas säkerställer transparens och gör det möjligt för intresserade leverantörer att förbereda sin ansökan. Förslaget om att ett ansökningsfönster ska hållas öppet under minst en månad grun- dar sig vidare i att Konkurrensverkets uppfattning att tiden bör hållas förhållande- vis kort för att avskaffandet av kravet på löpande annonsering ska fylla sitt syfte. Med alltför långa öppettider skulle förfarandet med ansökningsfönster i praktiken bli i princip samma sak som förfarandet med löpande annonsering. Konkurrensverket föreslår vidare att de upphandlande myndigheterna ska ges möjlighet att vid behov öppna upp extra ansökningsfönster, utöver de ordinarie ansökningsfönstren. Det bedöms inte finnas några skäl för att reglera de extra ansökningsfönstren till antalet, eftersom det skulle begränsa de upphandlande myndigheternas handlingsutrymme onödigt mycket. För att säkerställa nödvändig förutsebarhet för leverantörerna bedöms det tillräckligt att reglera ansöknings- fönstrens längd. De extra ansökningsfönstren ska inte påverka frekvensen med vilken de ordinarie ansökningsfönstren öppnas, eftersom det skulle riskera att resultera i ett alltför oförutsebart annonseringsförfarande. Väsentliga ändringar får endast göras i anslutning till ansökningsfönster Konkurrensverkets förslag: Väsentliga ändringar får enbart göras vid ett ansökningsfönster. Icke väsentliga ändringar får göras även när valfrihets- systemet är stängt för ansökningar. En annan förutsättning handlar om likabehandling av leverantörerna och att vill- koren i valfrihetssystemet därför inte kan ändras när systemet är stängt för inträde. Icke väsentliga ändringar kan däremot göras även när det inte går att ansöka till valfrihetssystemet. Med väsentliga ändringar avses sådana ändringar som kan medföra att en leveran- törs möjligheter att delta och/eller intresse av att delta i valfrihetssystemet inte kan realiseras när det inte är möjligt att kvalificeras till valfrihetssystemet. Som exempel kan nämnas att om ett valfrihetssystem annonseras att avse handkirurgi kommer intresserade leverantörer att ansöka under ansökningsfönstret. Sökanden som upp- fyller villkoren och inte är föremål för uteslutning godkänns. Valfrihetssystemet stängs därefter för inträde fram till nästa ansökningsfönster. Om det då görs en ändring som vidgar valfrihetssystemet till att omfatta både hand- och knäkirurgi är 129 SSiiddaa 162891 aavv 380703 det bara de befintliga leverantörerna i valfrihetssystemet som kan vidga sin verk- samhet och dra nytta av det utökade området. Däremot kan det finnas leverantörer som hade varit intresserade av att ansöka till och delta i valfrihetssystemet om de vetat om att även knäkirurgi skulle ingå. På motsvarande sätt kan inte heller till exempel geografiska uppdelningar inom ett valfrihetssystem ändras när det är stängt för inträde, eftersom sådana ändringar kan inverka på en leverantörs intresse att delta i valfrihetssystemet. Om ett valfrihetssystem är uppdelat i delområden så skulle det på motsvarande sätt vara en väsentlig ändring av ett kontrakt om en leverantör, som är godkänd till ett delområde, skulle utvidga sin verksamhet till ett annat delområde vid en tidpunkt då ansökningsfönstret för delområdet är stängt. Även en sådan ändring skulle strida mot likabehandlingsprincipen. Däremot är det fullt möjligt för leverantörer som redan är godkända inom ett eller fler delområden i valfrihetssystemet att ansöka om att lägga till ett eller flera delområden när ett ordinarie eller ett extra ansöknings- fönster är öppet. Omfattande ändringar av ersättningsmodellen skulle därmed också vara en väsent- lig ändring medan en prisjustering i nivå med prisutvecklingen, till exempel genom användandet av ett index som ger en rättvisande bild av den faktiska kostnads- utvecklingen200, inte är en väsentlig ändring. Upphandlande myndigheter ska offentliggöra valfrihetssystemet, ansöknings- fönster och resultatet efter ett beslut i fråga om en ansökan fattats genom annons på den nationella webbplatsen Konkurrensverkets förslag: Annonser för valfrihetssystem ska även fortsätt- ningsvis publiceras på den nationella webbplatsen. Upphandlande myndigheter ska annonsera beslut om att inrätta eller ändra ett valfrihetssystem. En annons om beslut att inrätta eller ändra ett valfrihetssystem ska minst innehålla uppgifter om den upphandlande myndighetens namn, vilka tjänster som omfattas av valfrihetssystemet, valfrihetssystem-ID, hur ofta valfrihetssystemet ska göras tillgängligt för ansökningar samt var förfrågnings- underlaget finns tillgängligt. Upphandlande myndigheter ska annonsera ordinarie och extra ansöknings- fönster senast 10 dagar innan ansökningsfönstret öppnas. En annons om ansök- ningsfönster ska minst innehålla uppgifter om den upphandlande myndighetens namn, vilka tjänster som omfattas av valfrihetssystemet, valfrihetssystem-ID, mellan vilka datum ansökningsfönstret hålls öppet och var förfrågningsunder- laget finns tillgängligt. Upphandlande myndigheter ska annonsera resultatet efter ett beslut i fråga om en ansökan. Efterannonsen ska publiceras på den nationella webbplatsen senast 60 dagar efter att ett beslut om en ansökan fattats. Vid användning av förfarandet med ansökningsfönster får den upphandlande myndigheten genomföra en samlad efterannonsering efter att ansökningsfönstret stängts. En efterannons ska 200 Jfr Konkurrensverket, Rapport 2021:4, Konkurrensen i byggmaterialindustrin, s. 7 f. och 60 f. 130 SSiiddaa 163802 aavv 380703 minst innehålla uppgifter om den upphandlande myndighetens namn, valfrihets- system-ID, samtliga leverantörer som är godkända till valfrihetssystemet samt vilka sökande som inte godkänts som leverantörer. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela föreskrifter om den närmare utformningen av de uppgifter annonserna ska innehålla samt föreskrifter om ytterligare uppgifter som annonser ska innehålla. En tredje förutsättning för att ersätta löpande annonsering med ansökningsfönster är att systemet behöver vara transparent avseende förutsättningarna för att ansöka till valfrihetssystemen. Det talar för att i författningen reglera hur upphandlande myndigheter ska offentliggöra att det finns ett valfrihetssystem, och när samt hur potentiella leverantörer kan ansöka till valfrihetssystemet. Vidare talar behovet av utbyte av upphandlande myndigheters erfarenheter för att utfallet av ansökning- arna som kommit in ska offentliggöras. Bestämmelser tas därför in som närmare reglerar vilka uppgifter annonsering och efterannonsering minst ska innehålla. Systemet med den nationella webbplatsen förefaller enligt Konkurrensverket fungera väl och det bör därför behållas. Det finns fördelar med att ha informationen samlad. Konkurrensverket anser även som framgår av avsnitt 6.6.7 att en ökad digitalisering avseende valfrihetssystemen där all information är samlad är något som ska eftersträvas. Det bör inte ske några större förändringar i annonseringen förutom att det ska framgå när ansökningsfönstren i tillämpliga fall ska öppnas och tiden under vilken det är möjligt att ansöka om godkännande till valfrihetssystemet. Annonseringen ska ske 10 dagar innan ett ansökningsfönster öppnas så att leverantörer får känne- dom om när de kommer att kunna ansöka om godkännande till ett valfrihetssystem. Efterannonsering av ett valfrihetssystem bör göras i anslutning till att ansökning- arna har behandlats. Det är generellt sett längre handläggningstider för ansökningar till valfrihetssystem än anbud enligt LOU, så tiden när efterannonsering ska göras behöver anpassas utifrån det. Efterannonsering ska göras 60 dagar efter att beslut fattats om ansökan godkänts eller inte. Om den upphandlande myndigheten till- lämpar förfarande med ansökningsfönster finns en möjlighet för den upphandlande myndigheten att efterannonsera samlat senast 60 dagar efter att ansökningsfönstret stängts. Innehållet i annonsen bör hållas till ett minimum för att underlätta admini- strationen men samtidigt ge berörda parter och andra upphandlande myndigheter information som krävs. Efterannonsen ska innehålla uppgifter om vilket valfrihets- system det är (valfrihetssystem-ID), vilka leverantörer som har godkänts och vilka sökande som inte har godkänts. Informationen om vilka sökande som inte har god- känts har efterfrågats av upphandlande myndigheter. Denna information skulle kunna indikera att det krävs en fördjupad granskning av sökanden om den sökande ansöker till ett annat valfrihetssystem. 131 SSiiddaa 163813 aavv 380703 Som framgår av 10 kap. 6 § LOU får regeringen meddela föreskrifter om innehållet i annonser enligt LOU. Denna bestämmelse infördes för att regeringen skulle kunna meddela närmare föreskrifter i upphandlingsförordningen.201 Inom offentlig upp- handling regleras därmed vilka uppgifter som ska anges i annonserna för icke- direktivstyrda upphandlingar i upphandlingsförordningen (2016:1162). Någon mot- svarande förordning finns inte inom LOV. Konkurrensverket ser det inte som motiverat att föreslå en sådan förordning varför Konkurrensverket i stället föreslår att vissa basala uppgifter regleras i författning. Regeringen bör dock ha samma möjligheter att meddela föreskrifter om innehållet i annonser enligt LOV som den har inom ramen för LOU och de övriga upphandlingslagarna. Enligt 12 § lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik (LUS) får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter om vilka uppgifter för statistikändamål som statistikmyndigheten får begära samt om innehållet i och driften av statistik- databasen. LUS omfattar dock inte valfrihetssystem enligt LOV. För att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna ha samma bemyndig- ande inom LOV som inom LOU och LUS så föreslås ett motsvarande bemyndigande i LOV. I anslutning till frågan om efterannonsering och när den ska göras i förhållande till när ansökningsfönstret har stängt framkom under rundabordssamtalen ytterligare synpunkter från de upphandlande myndigheterna beträffande tiden för handlägg- ning av leverantörers ansökningar, när denna ska förläggas, samt gällande efter- annonseringen. Det framkom att upphandlande myndigheter generellt behöver mer tid till hand- läggning och efterannonsering jämfört med de tidsfrister som gäller enligt LOU. Detta eftersom handläggningen hos somliga bland annat omfattar att den upphand- lande myndigheten träffar leverantörerna, något som också förespråkas av många i syfte att upptäcka oseriös eller kriminell verksamhet. Flera lyfte också att om hand- läggning ska ske under tiden ett ansökningsfönster är öppet skulle det kunna ut- nyttjas av oseriösa och kriminella aktörer genom att de ansöker kort inpå stängning för ansökningar och på så sätt kan forcera den upphandlande myndighetens hand- läggning med resultatet att de lättare kan undgå upptäckt. Därför framförde flera behovet av att förlägga handläggningstid efter att ett ansökningsfönster stängt för ansökningar. Inställningen till införandet av ett krav på efterannonsering var annars genomgående positiv då flera lyfte vikten av att upphandlande myndigheter kan dela erfarenheter, särskilt eftersom oseriösa och kriminella aktörer i regel är snabba att på papperet anpassa sina ansökningar till nya eller ändrade krav. Under rundabordssamtalen framförde de privata aktörerna farhågor kopplade till vilka uppgifter som skulle framgå av efterannonseringen beträffande skälen till att en leverantör inte godkänts. Någon lyfte intressekonflikten mellan efterannonser- ingens önskade effekt och leverantörernas rätt till självsanering, eng. self-cleaning. För att efterannonseringen ska kunna uppnå önskad effekt, dvs. fungera som ett 201 Prop. 2015/16:195 s. 1054. 132 SSiiddaa 163824 aavv 380703 stöd för upphandlande myndigheter att skapa kontakt om oseriösa eller kriminella aktörer, behöver annonsen ligga kvar en längre tid. Samtidigt har leverantörerna rätt till självsanering och uppgifter kan snabbt bli obsoleta eller behöva uppdateras. Ytterligare någon lyfte att listor av detta slag skulle kunna utgöra överklagbara beslut, och ansåg att det i stället borde skapas en form av tjänst via SKR i informa- tionssyfte. Även kostnaden för efterannonsering i förhållande till nyttan lyftes, och det faktum att leverantörer kan dra tillbaka sin ansökan om de får underhands- information om att en ansökan inte kommer att godkännas. Konkurrensverket gör bedömningen att införandet av efterannonsering är önskvärd och att fördelarna med efterannonsering överväger de potentiella nackdelar som lyfts. För att i den mån det går efterkomma farhågorna föreslås att det av efter- annonseringen enbart ska framgå om leverantören godkänts eller inte. Efterannons- ering ska ske senast 60 dagar efter ett beslut att godkänna eller inte godkänna en an- sökan. Det lämnas åt den upphandlande myndigheten att bestämma när handlägg- ningen av ansökningar ska ske och hur lång tid den ska ta i anspråk. På detta sätt bör hänsyn kunna tas till respektive upphandlande myndighets särskilda förutsätt- ningar avseende resurser och hur leverantörsmarknaden ser ut. 6.1.3 Upphandlande myndigheter ska få välja löpande annonsering eller ansökningsfönster Konkurrensverkets bedömning: Om kravet på löpande annonsering ska av- skaffas bör det göras genom att införa ett alternativt förfarande med ansöknings- fönster men låta det vara upp till den upphandlande myndigheten att välja för- farande för det aktuella valfrihetssystemet. Konkurrensverkets förslag: Den upphandlande myndigheten ska begära in ansökningar genom annons på den nationella webbplatsen och välja ett av följande förfaranden: 1. förfarande med löpande annonsering, eller 2. förfarande med ansökningsfönster. Vilket förfarande som används i valfrihetssystemet ska framgå av annonsen om att inrätta eller ändra ett valfrihetssystem. Konkurrensverket konstaterar att ett avskaffande av kravet på löpande annonsering kan leda till två olika utfall, 1) att löpande annonsering helt tas bort, eller 2) att kravet på löpande annonsering ersätts av de två alternativa förfarandereglerna löpande annonsering eller ansökningsfönster och att valet mellan dessa två förfaran- deregler lämnas åt den upphandlande myndigheten att bestämma. Under rundabordssamtalen framkom önskemål om att den upphandlande myndig- heten själv ska få välja mellan att fortsätta med löpande annonsering av sina valfri- hetssystem eller att byta till modellen med ansökningsfönster. Skälen som uppgavs 133 SSiiddaa 163835 aavv 380703 rörde både upphandlande myndigheters olika resurser och de varierande förutsätt- ningarna på leverantörsmarknaden. Exempelvis påpekades att ett avskaffande av löpande annonsering i valfrihetssystem med högt leverantörstryck kan bli svårare att hantera, medan system med begränsat intresse från leverantörer gynnas av att ansökningar kan hanteras löpande. Farhågor lyftes också om att ett avskaffande av kravet på löpande annonsering kan få negativa följdverkningar, bland annat genom minskad konkurrenskraft hos små och medelstora företag, vilket i sin tur kan leda till färre leverantörer i valfrihets- system i kommuner och regioner som redan lider brist på leverantörer. Vidare framhölls att den bakomliggande tanken med LOV:s enkla regeluppbyggnad riskerar att äventyras med införandet av alltför omfattande regleringar med konsekvensen att det blir svårare för upphandlande myndigheter att tillämpa LOV och i förlängningen utesluta oseriösa och kriminella aktörer. Under såväl intervjuerna som rundabordssamtalen framkom dessutom att den löpande annonseringen i sig inte utgör en av de huvudsakliga orsakerna till att oseriösa och kriminella aktörer godkänns eller blir kvar som leverantörer i valfrihetssystem. Tvärtom ifrågasattes vid rundabordssamtalen nyttan av att avskaffa kravet på löpande annonsering som ett medel för att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen. Konkurrensverket bedömer därför att det inte är lämpligt att helt avskaffa möjlig- heten att använda förfarandet löpande annonsering. I stället anser Konkurrens- verket att det bör finnas två förfaranden att välja bland vid annonsering av valfri- hetssystem. Konkurrensverket föreslår därför att förfarandet löpande annonsering behålls, men kompletteras med förfarandet med ansökningsfönster. Det ska framgå av annonsen om inrättande eller ändring av valfrihetssystem vilket förfarande som tillämpas i valfrihetssystemet. 6.2 Varken valfrihetssystem eller kontrakt bör tidsbegränsas i författning Konkurrensverkets bedömning: Det bör inte införas någon författningsreglerad tidsbegränsning av vare sig valfrihetssystemen eller kontrakten som sluts inom ramen för ett valfrihetssystem. Konkurrensverket har i uppdrag att ta ställning till om det bör införas bestämmelser om tidsbegränsning av avtalen eller valfrihetssystemen. Som framgår av uppdraget och avsnitt 4.2 finns i dag ingen reglering i LOV av vare sig valfrihetssystemens löptid eller löptiden för de kontrakt som tecknats inom 134 SSiiddaa 163846 aavv 380703 ramen för ett valfrihetssystem. Det finns dock inget i LOV som hindrar upphand- lande myndigheter från att själva införa sådana tidsbegränsningar, som med hänsyn till förarbetena hade behövt ändras inom ramen för detta uppdrag. Av förarbetena till LOV framgår dessutom att avtalstiden bestäms av den upphandlande myndig- heten från fall till fall beroende på karaktären av tjänsten, och att det av kravet på likabehandling och icke-diskriminering följer att ett avtal ska konkurrensutsättas med jämna mellanrum, vilket i praktiken innebär att det inte är möjligt att ha tillsvidareavtal.202 Under uppdragets genomförande har det framförts att det finns flera fördelar med att tidsbegränsa såväl valfrihetssystem som kontrakt. När ett valfrihetssystem avslutas eller ett kontrakts löptid löper ut, och ska ersättas med ett nytt system eller kontrakt, måste leverantörerna nämligen ansöka och kontrolleras på nytt. Det ger de upphandlande myndigheterna förbättrade möjligheter att identifiera oseriösa eller kriminella aktörer och utestänga dem från valfrihetssystemen. Därutöver bidrar tidsbegränsade valfrihetssystem och kontrakt till viss förutsebarhet. Såvitt Konkurrensverket erfar är det emellertid inte särskilt vanligt att upphand- lande myndigheter tidsbegränsar vare sig valfrihetssystem eller kontrakt, och flera har framhållit fördelarna med att inte göra det. En återkommande synpunkt är att icke tidsbegränsade valfrihetssystem och kontrakt bidrar till ökad förutsebarhet, både för leverantörer och för den upphandlande myndigheten. Det anses även garantera en stabil tillgång till tjänster, vilket underlättar för den upphandlande myndigheten att långsiktigt tillgodose sina behov utan att riskera avbrott i leveransen. Enligt Konkurrensverkets bedömning kan dock avsaknaden av tidsbegränsningar medföra flera problem. Ett av de mest framträdande är att konkurrensen riskerar att försvagas över tid. Tidigare har detta inte utgjort något större problem, eftersom kravet på löpande ansökningar gjort det möjligt för nya aktörer att godkännas till valfrihetssystemet och ingå kontrakt. Om kravet avseende löpande annonsering avskaffas och en modell liknande ram- avtal som i EU-domstolens mål Tirkkonen införs bedömer Konkurrensverket att kontrakten måste tidsbegränsas. En lämplig utgångspunkt skulle kunna vara, likt ramavtal i LOU203, fyra år med möjlighet till längre kontrakt när särskilda skäl för detta föreligger. Utöver detta innebär icke tidsbegränsade kontrakt att en leverantör kan leverera inom ramen för ett valfrihetssystem under mycket lång tid, i teorin i flera decennier, utan att behöva prövas mot exempelvis uteslutningsgrunderna på nytt. Även om upphandlande myndigheter som bedriver en god avtalsuppföljning i regel bör kunna identifiera sådana problem under kontraktets löptid ändå, utgör nya kon- troller en viktig säkerhetsmekanism. Det är ett slags garant för en regelbunden och 202 Prop. 2008/09:29 s. 76. 203 7 kap. 2 § LOU. 135 SSiiddaa 163857 aavv 380703 mer genomgripande prövning av leverantörens lämplighet och förutsättningar att uppfylla relevanta krav. Konkurrensverket bedömer det därför inte som lämpligt för upphandlande myndigheter att inte tidsbegränsa sina valfrihetssystem och kontrakt. Samtidigt bedömer Konkurrensverket att det finns flera utmaningar med att införa lagstadgade tidsbegränsningar för valfrihetssystem och kontrakt. En generell och tvingande tidsgräns skulle i praktiken kunna inskränka den upphandlande myn- dighetens möjligheter att anpassa systemet efter de egna förutsättningarna och behoven. Exempelvis skulle det kunna försvåra upphandlande myndigheters möjlighet att beakta tjänsternas karaktär, den aktuella marknadens struktur och förutsättningar, samt myndighetens interna arbete med kontroll och uppföljning. Konkurrensverket föreslår därför att det inte bör införas någon författningsreglerad tidsbegränsning av vare sig valfrihetssystemen eller kontrakten som sluts inom ramen för ett valfrihetssystem. Den upphandlande myndigheten ska däremot själv ange kontraktens löptid, och uppgiften ska framgå av förfrågningsunderlaget, se avsnitt 6.4.3. 6.3 Ytterligare uteslutningsgrunder ska införas och fler ska kontrolleras Konkurrensverkets bedömning: För att ge upphandlande myndigheter bättre förutsättningar att utesluta oseriösa och kriminella aktörer och dess företrädare ska ytterligare uteslutningsgrunder införas. Därutöver ska personkretsen som omfattas av begreppet företrädare utvidgas och förtydligas. Som en följd av de ändringar som föreslås, och för att förenkla tillämpningen, ska uteslutningsgrunderna kompletteras med ytterligare stödregler. Konkurrensverket har i uppdrag att analysera om ytterligare uteslutningsgrunder bör införas och lämna förslag på hur de i så fall bör utformas och kontrolleras. Som nämns i avsnitt 2.2.2 har Konkurrensverket tolkat detta som att uppdraget avser att införa eventuella ytterligare uteslutningsgrunder utöver de som redan föreslagits av Leverantörskontrollutredningen. Som tidigare konstaterats är det av stor vikt att brukare inom valfrihetssystem kan lita på att upphandlande myndigheter endast tecknar avtal med leverantörer som inte ägnar sig åt allvarlig brottslighet eller på annat sätt inte uppfyller de rättsliga förpliktelser som gäller enligt svensk lag.204 Det ska finnas ett förtroendeförhållande mellan den upphandlande myndigheten och den leverantör som kontrakt tecknas 204 Jfr SOU 2008:15 s. 135 f. 136 SSiiddaa 163868 aavv 380703 med.205 Att en upphandlande myndighet inte tecknar avtal med oseriösa eller kriminella aktörer är särskilt viktigt då brukarna som väljer leverantörer i valfrihets- systemet inte själva har samma möjlighet att kontrollera leverantören och inom flera tjänsteområden befinner sig brukarna av tjänsten dessutom i en utsatt situation i förhållande till leverantören. Uteslutningsgrunderna är ett centralt verktyg för upphandlande myndigheter att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. De har i vissa avseenden en ännu mer betydelsefull roll i LOV än inom LOU. Eftersom alla lever- antörer som uppfyller kvalificeringskraven och inte är föremål för uteslutning ska godkännas till ett valfrihetssystem utgör uteslutningsgrunderna – tillsammans med kvalificeringskraven – de enda grindvaktsfunktionerna som den upphandlande myndigheten kan använda för att inte släppa in oseriösa eller kriminella leveran- törer i valfrihetssystemet. Till skillnad från upphandling enligt LOU har den upp- handlande myndigheten nämligen inte möjlighet att tillämpa tilldelningskriterier inom ramen för valfrihetssystem, vilket har beskrivits närmare i avsnitt 4.1.3. Som beskrivits i såväl avsnitt 4.2.6 och 5.2.4 finns det dock flera svårigheter kopp- lade till upphandlande myndigheters tillämpning av uteslutningsgrunderna enligt LOV. Det finns bland annat en osäkerhet kring vilka typer av ageranden som om- fattas av grunderna, vilka personer hos de sökande som ska omfattas av kontrollen, samt hur en sådan kontroll kan genomföras på ett rättssäkert och effektivt sätt. Det har även uttryckts en frustration över att företrädare som handlat på så sätt att för- troendet för leverantören rubbats, ibland genom ett brott, inte alltid bedöms om- fattas av någon uteslutningsgrund. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att upphandlande myndigheter bör ges bättre förutsättningar att utesluta oseriösa och kriminella aktörer och dess företrädare genom att ytterligare uteslutningsgrunder införs. Därutöver bör person- kretsen som omfattas av begreppet företrädare utvidgas och förtydligas. För att för- enkla tillämpningen kan det även finnas ett behov av vissa hjälpregler. Givet att den EU-rättsliga ramen gällande LOV är vidare än för LOU, bedömer Konkurrensverket det som såväl möjligt som lämpligt att uteslutningsgrunderna ges en bredare tillämpning i LOV jämfört med i LOU (och då även upphandlingar som genomförs enligt 19 kap. LOU). Det bedöms även proportionerligt med hänsyn till de aktuella tjänsternas särskilda karaktär, deras betydelse för enskilda, samt det faktum att tjänsterna ofta riktar sig till särskilt skyddsvärda personer. 205 Jfr EU-domstolens dom av den 19 juni 2019, Meca, C-41/18, EU:C:2019:507, punkterna 29 och 30. 137 SSiiddaa 163879 aavv 380703 6.3.1 Om Leverantörskontrollutredningens förslag inte genomförts bör de genomföras konsoliderat med Konkurrensverkets förslag Konkurrensverkets förslag: Om de förslag på ändringar i 7 kap. LOV som lämnades av Leverantörskontrollutredningen ännu inte genomförts bör de genomföras konsoliderat med de tillägg och ändringar som Konkurrensverket föreslår i detta regeringsuppdrag. Av uppdraget framgår att Konkurrensverket särskilt ska beakta de förslag som läm- nats av Leverantörskontrollutredningen och som bereds på Regeringskansliet. För- slagen har remitterats men någon lagrådsremiss eller proposition har ännu inte be- slutats av regeringen. Konkurrensverket lämnar därför inte förslag på ändringar i LOV som redan lämnats av Leverantörskontrollutredningen. I stället lämnar Kon- kurrensverket förslag som bygger vidare på de förslag som lämnats av utredningen i SOU 2023:43. 6.3.2 Vissa uteslutningsgrunder ska vara obligatoriska Konkurrensverkets förslag: Det ska vara obligatoriskt att utesluta en sökande som omfattas av uteslutningsgrunderna i 7 kap. 1 § och 2 § första stycket LOV enligt lydelsen i SOU 2023:43. Leverantörskontrollutredningens förslag innebär, som tidigare nämnts, att de flesta av uteslutningsgrunderna i 13 kap. LOU som är tillämpliga vid direktivstyrda upp- handlingar, ska vara frivilliga att använda som uteslutningsgrunder även vid tillämpning av LOV. Det innebär att upphandlande myndigheter inte kommer att vara skyldiga att utesluta en sökande vars företrädare exempelvis dömts för terroristbrott eller människohandel. Det finns inte heller en skyldighet för upp- handlande myndigheter att utesluta en leverantör som inte har fullgjort sina skyl- digheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter. En sådan ordning framstår, enligt Konkurrensverkets bedömning, varken som rimlig eller ändamålsenlig. Även om det under uppdragets genomförande inte har framkommit konkreta fall där sökande med företrädare dömda för denna typ av allvarlig brottslighet faktiskt godkänts som leverantörer till ett valfrihetssystem, innebär såväl den nuvarande som den av Leverantörskontrollutredningen föreslagna regleringen en reell risk för detta. Redan förekomsten av en sådan risk är, enligt Konkurrensverkets bedömning, tillräcklig för att motivera ett krav på att aktuella uteslutningsgrunder görs obligato- riska även inom ramen för LOV. Det skulle utgöra en grundläggande säkerhetsnivå och markera vad som bör betraktas som ett absolut minimikrav för att få verka inom offentligt finansierade valfrihetssystem – en form av fundamentalt krav på leverantörer till det allmänna som "hela och rena". 138 SSiiddaa 163980 aavv 380703 Vad som framfördes av vissa deltagare vid rundabordssamtalet – nämligen att de obligatoriska uteslutningsgrunderna i praktiken sällan tillämpas – kan inte anses väga tillräckligt tungt för att motivera att en sådan reglering inte genomförs. Ett införande av obligatoriska uteslutningsgrunder skulle dessutom ha ett betyd- ande signalvärde, genom att tydligt markera att sökande med koppling till allvarlig brottslighet inte accepteras till offentligt finansierad verksamhet, särskilt inte sådan som riktar sig till särskilt skyddsvärda personer. Inte heller verksamheter som underlåter att betala skatter och socialförsäkringsavgifter bör accepteras att få ta del av offentliga medel. Ett införande av obligatoriska uteslutningsgrunder på dessa två områden ligger därmed väl i linje med Konkurrensverkets uppdrag att föreslå åtgärder som stänger ute kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer från valfrihetssystemen. Lagrådet har tidigare invänt mot att i LOV införa brottskatalogen i 13 kap. 1 § LOU utifrån att den brottslighet som omfattas av EU-rättsakter saknar direkt motsvarig- het i den svenska brottsbalken och därmed inte uppfyller kraven på tydlighet och tillgänglighet.206 De brister som påtalats anser Konkurrensverket har hanterats genom Leverantörskontrollutredningens gedigna genomgång och precisering av vilka brott som avses omfattas207 och genom införandet av en funktion för leveran- törskontroll hos Bolagsverket. Därmed bedömer Konkurrensverket att fördelarna med ett absolut minimikrav för att få verka inom offentligt finansierade valfrihets- system överväger i förhållande till de tidigare invändningarna. 6.3.3 Det ska införas ytterligare uteslutningsgrunder i LOV Konkurrensverkets förslag: En sökande får uteslutas om den upphandlande myndigheten kan visa att den sökande har • gjort sig skyldig till något brott eller annat allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet kan ifrågasättas, • gjort sig skyldig till brott eller annat missförhållande utanför yrkesutöv- ningen som gör att den sökandes redbarhet allvarligt kan ifrågasättas för den aktuella tjänsten, eller • visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt. 206 Lagrådet, Lag om valfrihetssystem s. 10 f. 207 SOU 2023:43 s. 126–156. 139 SSiiddaa 163991 aavv 380703 Brott och annat allvarligt fel i samband med yrkesutövningen Leverantörskontrollutredningen har föreslagit att uteslutningsgrunden brott som avser yrkesutövningen ska tas bort från LOV. Förslaget syftar till att harmonisera uteslutningsgrunderna i LOV med de som gäller för icke-direktivstyrd upphandling enligt 19 kap. LOU.208 Av den uppgiftsinsamling som Konkurrensverket genomfört framgår dock att uteslutningsgrunden brott som avser yrkesutövningen används av upphandlande myndigheter i viss utsträckning för uteslutning av sökande till valfrihetssystem, se avsnitt 3.5.3. Att ta bort den uteslutningsgrunden från LOV framstår därför inte som ändamålsenligt. Enligt Konkurrensverket är det mer ändamålsenligt att slå ihop de uteslutningsgrunder som i dagsläget avser olika felageranden i yrkesutövningen till en punkt i bestämmelsen som reglerar frivilliga uteslutningsgrunder. Som framgår av avsnitt 5.2.4 har det vid vissa möten under uppdragets genom- förande framförts att det är otydligt vilka typer av ageranden som omfattas av uteslutningsgrunden allvarligt fel i yrkesutövningen samt vilka omständigheter som krävs för att ett visst beteende ska anses vara kopplat till yrkesutövningen. Av den praxisgenomgång som genomförts kan konstateras att allvarligt fel i yrkes- utövningen kan avse ett flertal missförhållanden. Några exempel från praxis är bristande information om en företrädares tidigare företags ekonomi och nära före- stående konkurser,209 felaktig fakturering i ett tidigare avtal,210 tidigare tjänster som beställts men som inte utförts,211 inte tillämpat skolmedicin trots krav på det,212 och skattetillägg.213 Det finns alltså väldigt olika allvarliga fel i yrkesutövningen. Det är viktigt att poängtera att felen inte behöver ha samband med den tjänstetypen som avses utan exempelvis felfaktureringar och andra allmänna missförhållanden om- fattas också av bestämmelsen.214 Ägarprövningsutredningen ger ytterligare exempel i sitt betänkande Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7).215 Konkurrensverket föreslår därför att en sökande får uteslutas om den upphand- lande myndigheten kan visa att den sökande har gjort sig skyldig till något brott eller annat allvarligt missförhållande i yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet kan ifrågasättas. 208 SOU 2023:43 s. 251 ff. 209 Se bland annat Förvaltningsrätten i Stockholms domar den 7 mars 2025 i mål nr 19363-24 och 23337-24. 210 Se bland annat Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 3 oktober 2024 i mål nr 12804-24 och Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 24 april 2024 i mål nr 9520-24. 211 Se bland annat Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 9 februari 2023 i mål nr 23078-22. 212 Se Förvaltningsrätten i Stockholms domar den 29 mars 2018 i mål nr 10355-17 och 10578-17. 213 Se bland annat Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 21 april 2017 i mål nr 81-17. 214 EU-domstolens dom av den 13 december 2012, Forposta and ABC Direct Contact, C-465/11, EU:C:2012:801 punkten 27. Domen avsåg LOU-direktivet men detta gäller även valfrihetssystem enligt LOV. 215 SOU 2015:7 s. 194 ff. 140 SSiiddaa 164902 aavv 380703 Brott eller annat missförhållande utanför yrkesutövningen Som framgår av avsnitt 5.2.4 har det under uppdragets genomförande ifrågasatts att vissa förtroendeskadliga ageranden i dag inte kan utgöra grund för uteslutning på grund av att de inte skett inom ramen för yrkesutövningen. Konkurrensverket finner det otillfredsställande att en upphandlande myndighet i dagsläget anser sig sakna möjlighet att utesluta en sökande till ett valfrihetssystem vars företrädare, utanför sitt yrkesutövande, exempelvis har gjort sig skyldig till telefonbedrägerier riktade mot äldre. Att en leverantör som företräds av sådana personer ska få utföra exempelvis hemtjänst är knappast rimligt. Detsamma gäller individer som ägnat sig åt välfärdsbrottslighet, såsom att medvetet lämna felaktiga uppgifter till en kommun för att få ekonomiskt bistånd eller till Skatteverket för att undvika skatt. Att leverantörer med sådana företrädare ska kunna godkännas som leverantör i ett valfrihetssystem, och därmed bli leverantör till en upphandlande myndighet och ta del av offentliga medel, skadar allvarligt förtroendet för den offentliga sektorn och välfärdstjänster, vilket i förlängningen även kan påverka seriösa aktörers intresse av att delta i valfrihetssystem. Upphandlande myndigheter kan visserligen själva formulera uteslutningsgrunder som avser brott och missför- hållanden utanför yrkesutövningen men ett tydliggörande i författning om att sådana ageranden kan utgöra grund för uteslutning skapar större tydlighet för upphandlande myndigheter att det går att använda en sådan uteslutningsgrund och större transparens gentemot potentiella leverantörer. Såväl upphandlande myndigheter som branschorganisationer uttryckte under rundabordssamtalen en positiv inställning till förslaget, men efterlyste vägledning kring vilka typer av ageranden som avses. Vilka typer av ageranden som kan aktu- aliseras bör enligt Konkurrensverket bedömas från fall till fall, med hänsyn till om- ständigheterna i det enskilda fallet. Vid denna bedömning bör myndigheten särskilt beakta karaktären på den aktuella tjänsten, graden av förtroende som utförandet av tjänsten kräver samt vilka risker som är förknippade med den aktuella verksam- heten. Det kan exempelvis förekomma situationer där ett visst agerande utanför yrkesutövningen allvarligt påverkar bedömningen av en sökandes redbarhet i relation till en viss tjänst, men inte nödvändigtvis i relation till en annan. Huruvida ett agerande utanför yrkesutövningen allvarligt påverkar förtroendet för utförandet av tjänsten kan också vara beroende av kontexten för agerandet och hur lång tid som förflutit sedan händelsen. Konkurrensverket bedömer sammantaget att det är av vikt att upphandlande myndigheter får ett tydligt stöd i att det finns möjligheter att utesluta en leverantör baserat på brott och andra missförhållanden även om de förekommit utanför yrkesutövningen, förutsatt att det påverkar förtroendet för utförandet av tjänsten i fråga. Konkurrensverket föreslår därför att det införs en ny frivillig uteslutnings- grund i LOV som anger att en sökande får uteslutas om den upphandlande myndigheten kan visa att den sökande har gjort sig skyldig till brott eller annat missförhållande utanför yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet allvarligt kan ifrågasättas för den aktuella tjänsten. 141 SSiiddaa 164913 aavv 380703 Allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av tidigare kontrakt Som beskrivits i avsnitt 5.2.10 innehåller många upphandlande myndigheters avtal avseende valfrihetssystem en så kallad sanktionstrappa eller åtgärdsplan för hur brister och avvikelser under avtalets genomförande ska hanteras. I det sista steget på sanktionstrappan kan avtalet hävas.216 Som också redogjorts för i avsnitt 5.2.10 har flera upphandlande myndigheter under uppdragets gång dock vittnat om en återkommande problematik vid tillämpningen av sanktionstrappor. Enligt dessa väljer vissa leverantörer ofta att själva säga upp avtalet när det näst sista steget i sanktionstrappan är nära att aktualiseras. Därmed undviks det mest ingripande steget – hävning från myndighetens sida – och dess rättsliga följder. Detta i kombination med den nuvarande utformningen av uteslut- ningsgrunden utsläcker möjligheten för upphandlande myndigheter att senare ute- sluta leverantören i fråga, för att den har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare kontrakt, eftersom uteslutnings- grunden förutsätter att det tidigare kontraktet har sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder. Konkurrensverket konstaterar att det är otillfredsställande att en leverantör på ett så enkelt sätt som att föregå en hävning av ett kontrakt genom att själv säga upp det kan göra uteslutningsgrunden ej tillämplig trots att det funnits allvarliga eller ihåll- ande brister i fullgörandet av kontraktet. Eftersom LOV inte omfattas av upphand- lingsdirektiven behöver utformningen av denna uteslutningsgrund inte överens- stämma med direktivets utformning av vilka bevis som krävs för uteslutning på grund av allvarliga eller ihållande brister i tidigare kontrakt. Konkurrensverket bedömer att den möjlighet som därmed finns i LOV att anpassa utformningen av bevisregeln i uteslutningsgrunden bör utnyttjas för att stänga den möjlighet som finns för oseriösa leverantörer att kringgå syftet med uteslutningsgrunden. Mot denna bakgrund föreslår Konkurrensverket att uteslutning på grund av allvarliga eller ihållande brister i tidigare leveranser inte ska kopplas till hur ett tidigare kontrakt har avslutats, utan i stället kopplas till att den upphandlande myndigheten kan visa att det förekommit allvarliga eller ihållande brister. På så vis kan en leverantör inte undvika uteslutning vid en ny ansökan till samma valfrihets- system eller till ett annat valfrihetssystem genom att själv säga upp sitt tidigare kontrakt. För att visa att allvarliga eller ihållande brister förekommit i fullgörandet av ett avtal måste den upphandlande myndigheten ha dokumenterat dessa brister. Dokumenta- tionen bör omfatta vilka brister som identifierats, när de inträffat, deras omfattning samt vilka åtgärder som vidtagits för att få leverantören att avhjälpa dem. Sådan dokumentation är en naturlig del av en god avtalsuppföljning och den föreslagna ändringen utgör ytterligare ett incitament för upphandlande myndigheter att 216 Upphandlingsmyndigheten, ”Genomför uppföljningen | Upphandlingsmyndigheten”, (besökt 2025-11-12). 142 SSiiddaa 164924 aavv 380703 bedriva en systematisk och välstrukturerad uppföljning. Vikten av att upphand- lande myndigheter noggrant dokumenterar leverantörers eventuella brister vid fullgörandet av ett avtal var också något som betonades av branschorganisationerna under Konkurrensverkets rundabordssamtal. Ändringen bedöms kunna stärka upphandlande myndigheters möjligheter att utestänga kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemen. Den motverkar strategiska uppsägningar från leverantörer som syftar till att kringgå regelverket vid framtida ansökningar till samma eller andra valfrihetssystem. Den kan också bidra till att öka nyttan för upphandlande myndigheter att avsätta resurser till en god avtalsuppföljning och dokumentation av den. Vid rundabordssamtalet var inställningen till förslaget överlag positivt. Det fram- hölls dock att uteslutningsgrunden sannolikt kommer att vara enklare att tillämpa för upphandlande myndigheter i relation till brister som de själva har erfarit. För att kunna lägga brister som andra upphandlande myndigheter upplevt till grund för en uteslutning krävs tillgång till information. Denna problematik har belysts i avsnitt 5.2.5. 6.3.4 Fler ska omfattas av kontroll mot uteslutningsgrunderna Konkurrensverkets bedömning: Uteslutningsgrunderna bör utvidgas till att omfatta fler personer och det bör tydliggöras att fysiska personer kan kontrolleras för att bedöma om en frivillig uteslutningsgrund är tillämplig. Konkurrensverkets förslag: Är den sökande en juridisk person får den uteslutas 1. enligt de frivilliga uteslutningsgrunderna om en person som ingår i den sökandes förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan har gjort sig skyldig till sådant fel som avses i uteslutningsgrunden. Detsamma gäller personer som är behöriga att företräda, fatta beslut om eller kontrollera den sökande. 2. enligt samtliga uteslutningsgrunder om en person med avgörande ansvar för fullgörandet av kontraktet har gjort sig skyldig till brottet eller ett sådant fel som avses i uteslutningsgrunden. Vid bedömningen av om en sökande ska uteslutas får den upphandlande myndigheten även beakta att en annan juridisk person med koppling till sökanden gjort sig skyldig till brott eller sådant missförhållande som avses. Vid bedömningen av om sådan koppling föreligger ska den upphandlande myndigheten beakta till exempel gemensamt ägande och gemensam förvaltning, samt om utformningen av ägande- eller förvaltningsstrukturen är ägnad att undvika uteslutning. Om en person som ingår i den sökandes förvaltnings-, lednings- eller kontroll- organ har gjort sig skyldig till sådant fel som avses i tillämpliga frivilliga uteslutningsgrunder, får den sökande uteslutas. Detsamma gäller personer som är behöriga att företräda, fatta beslut om eller kontrollera den sökande. 143 SSiiddaa 164935 aavv 380703 I 7 kap. 1 § LOV regleras i dag omständigheter som får medföra uteslutning av sökande. Av 7 kap. 1 § andra stycket LOV framgår att om den sökande är en juridisk person, får den sökande uteslutas om en person som ingår i den sökandes förvaltnings -, lednings - eller kontrollorgan har dömts för brottet. Detsamma gäller om den som har dömts för brottet är behörig att företräda, fatta beslut om eller kon- trollera den sökande. Detta innebär att företrädare för en sökande i dagsläget får kontrolleras mot uteslutningsgrunderna brott som avser yrkesutövningen (7 kap. 1 § 3 LOV) samt allvarligt fel i yrkesutövningen (7 kap. 1 § 4 LOV). Leverantörs- kontrollutredningen föreslår att bestämmelsen om vilka som får kontrolleras när sökande är en juridisk person flyttas till ett andra stycke efter brottskatalogen i 7 kap. 1 § LOV. Som framgår nedan gör Konkurrensverket bedömningen att personkretsen i LOV bör både utvidgas och förtydligas. Denna utvidgning och förtydligande bör dock, som redogjorts för i avsnitt 5.2.4, göras på ett rättssäkert och proportionerligt sätt i linje med de grundläggande principerna. Personkretsen som föreslås bedöms vara den som i ljuset av detta är lämplig att lagstifta om. Men den relevanta person- kretsen kan vara olika snäv eller bred beroende på tjänstens beskaffenhet och vilka risker som brukaren löper i varje enskilt fall. Exempelvis kan en anställd i en verk- samhet med få anställda vara en nyckelperson medan en anställd i en större verk- samhet inte är det, eftersom det kan antas att den anställda i den mindre verksam- heten har större möjligheter att påverka verksamheten i en oseriös eller kriminell riktning. Den upphandlande myndigheten kan därmed anpassa personkretsen vid behov genom att införa egna uteslutningsgrunder och rättspraxisen visar att person- kretsen i vissa fall kan vara vidsträckt.217. Det ska tydliggöras vilka som får kontrolleras mot de frivilliga uteslutnings- grunderna Leverantörskontrollutredningens förslag till 7 kap. 3 § LOV avseende frivilliga ute- slutningsgrunder innehåller inte någon skrivning om att även fysiska personer som företräder den sökande får kontrolleras. Det framgår med andra ord inte uttryck- ligen att fysiska personer som företräder den sökande inte får kontrolleras i förhåll- ande till de frivilliga uteslutningsgrunderna där det inte är en juridisk person utan fysiska personer som företräder denna som kan ha gjort sig skyldiga till de ageran- den som kan medföra uteslutning, t.ex. som allvarligt fel i yrkesutövningen. Att kontrollera fysiska personer i förhållande till exempelvis allvarligt fel i yrkes- utövningen kan förvisso vara förenat med vissa utmaningar för upphandlande myndigheter. Det finns bland annat utmaningar kopplade till upphandlande myn- digheters tillgång till relevanta uppgifter i exempelvis Polismyndighetens belast- ningsregister, vilket har berörts i avsnitt 5.2.5 och 5.2.8. Konkurrensverket anser emellertid inte att detta utgör ett tillräckligt starkt vägande skäl för att inte i LOV tydliggöra att även fysiska personer som företräder den sökande får kontrolleras i dessa fall. 217 Se Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 13 december 2024 i mål nr 12046-24. 144 SSiiddaa 164946 aavv 380703 Konkurrensverket föreslår därför att det bör tydliggöras att om den sökande är en juridisk person ska den få uteslutas, om en person som ingår i den sökandes förvalt- nings-, lednings- eller kontrollorgan har gjort sig skyldig till något brott eller annat allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet kan ifrågasättas. Detsamma gäller personer som är behöriga att företräda, fatta beslut om eller kon- trollera den sökande. Samma krets av personer som kan kontrolleras när det gäller uteslutning på grund av allvarlig brottslighet får alltså även kontrolleras vid de frivilliga uteslutningsgrunder där det är relevant att kontrollera företrädare för en sökande. Det kan visserligen argumenteras för att den i avsnitt 6.3.4 föreslagna möjligheten för upphandlande myndigheter att tillämpa egna uteslutningsgrunder inom ramen för LOV ändå innebär en möjlighet att utvidga den personkrets som ska kontroll- eras. Det förslag som Konkurrensverket nu lämnar kan ur detta perspektiv framstå som överflödigt. Konkurrensverket konstaterar dock att den utformning som Lever- antörskontrollutredningen föreslagit medför att det inte längre är lika tydligt som i den nuvarande lydelsen att företrädare för en sökande får kontrolleras mot de frivil- liga uteslutningsgrunderna som avser brott och allvarligt fel i yrkesutövningen. Detta riskerar att skapa onödiga tveksamheter hos upphandlande myndigheter om vad de får och inte får göra, se avsnitt 5.2.2 om otydligheten i LOV. Konkurrensverket anser därför att det, av pedagogiska skäl, finns ett värde i att lagstiftaren tydliggör dessa möjligheter. Genom att införa sådana bestämmelser klargörs att egna uteslutningsgrunder kan tillämpas. En upphandlande myndighet behöver då inte ifrågasätta lagligheten av sådana uteslutningsgrunder. På så sätt blir LOV mer lättillgänglig och transparent i sin tillämpning. Nyckelpersoner hos den sökande ska få kontrolleras Som också framgår av avsnitt 5.2.4 har det även ifrågasatts huruvida personkretsen som i dag omfattas av begreppet företrädare är alltför begränsad. Detta då det under erfarenhetsinsamlingen framkommit att en del upphandlande myndigheter till exempel upplever att vissa individer, som i praktiken har ett avgörande inflyt- ande över en verksamhet, med dagens regler kan undgå den upphandlande myn- dighetens kontroll eftersom de inte omfattas av begreppet företrädare. Konkurrens- verket finner denna ordning otillfredsställande. Mot denna bakgrund, och i syfte att motverka oseriösa och kriminella aktörer i val- frihetssystemen, föreslår Konkurrensverket att personkretsen som ska kontrolleras mot uteslutningsgrunderna ska utvidgas till att även avse nyckelpersoner med avgörande ansvar för fullgörandet av kontraktet. Med avgörande ansvar för fullgörande av kontraktet avses exempelvis nyckel- personer som normalt sett krävs för att utföra uppdraget som omfattas av ett valfri- hetssystem enligt LOV. Inom många vårdtjänster finns till exempel ofta en verksam- hetsansvarig och en medicinskt ansvarig på platsen för utförandet. Dessa funktioner 145 SSiiddaa 164957 aavv 380703 utgör ofta centrala roller för att säkerställa kvalitet i utförandet av tjänsten.218 Att de personerna inte omfattas av någon uteslutningsgrund kan därför vara av stor vikt. Enligt Konkurrensverket bör de därför omfattas av den personkrets som ska kon- trolleras inför godkännande till ett valfrihetssystem. Förslaget syftar till att motverka att vissa individer, som i praktiken har ett avgör- ande inflytande över en verksamhet, undgår upphandlande myndigheters kontroll. I praktiken innebär det en risk för att företag godkänns som leverantörer inom val- frihetssystemen, trots att personer med ett faktiskt och betydande inflytande över verksamheten kan vara grovt kriminella. Konkurrensverket vill med detta förslag minimera den risken. För att kunna kontrollera dessa personer bör den leverantörskontroll som byggs upp på Bolagsverket möjliggöra att vid leverantörskontroller som avser valfrihets- system även kontrollera nyckelpersoner som anges av den upphandlande myndig- heten. Även juridiska personer med koppling till den sökande ska få kontrolleras Som beskrivits i avsnitt 5.2.4 förekommer det att den faktiska företrädaren för en sökande på papperet inte är verksam hos den sökande, utan i ett annat bolag inom samma koncern. Det försvårar identifieringen och sedermera kontrollen av de personer som de facto utövar inflytande över den sökande. I Sverige är det därtill förhållandevis enkelt att starta nya bolag, vilket gör det möj- ligt för aktörer att ”börja om” med en till synes ny och oklanderlig verksamhet. Det ökar risken för att leverantörer som tidigare uteslutits från ett valfrihetssystem, eller som gjort sig skyldiga till allvarliga missförhållanden i tidigare avtal, kan återkom- ma på marknaden genom att ansöka om godkännande via ett nytt eller närstående bolag. Konkurrensverket ser därför ett behov av att anpassa uteslutningsgrunderna i LOV till hur oseriösa företag i praktiken tenderar att organisera sin verksamhet. På så vis kan det även säkerställas att de utökade uteslutningsgrunderna får full genomslagskraft. Konkurrensverket föreslår därför att de som ska kontrolleras mot förslaget till 7 kap. 1–4 §§ LOV ska utvidgas till att omfatta även juridiska personer med koppling till sökanden. Vid bedömningen av om koppling föreligger ska den upphandlande myndigheten beakta till exempel gemensamt ägande och gemensam förvaltning, samt om utformningen är ägnad att undvika uteslutning. Leverantörskontrollutredningen konstaterade att även underleverantörer kan kontrolleras genom den leverantörskontroll som föreslogs av utredningen. Konkurrensverket bedömer att även juridiska personer med koppling till den 218 Som jämförelse gör Läkemedelsverket i rapportering av sitt regeringsuppdrag om välfärdsbrottslighet inom apoteksverksamhet bedömningen att vilka som har ett betydande inflytande i verksamheten och därmed ska ingå i personkretsen vid lämplighetsprövning för tillstånd behöver vidgas. Som exempel nämndes läkemedelsansvarig och apotekschef. (Läkemedelsverket, Uppdrag att kartlägga välfärdsbrottslighet inom apoteksverksamhet, dnr 1.1.8-2024- 052882). 146 SSiiddaa 164968 aavv 380703 sökande kan kontrolleras på samma sätt som underleverantörer genom den leverantörskontroll som Bolagsverket har i uppdrag att bygga upp. Leverantörskontrollutredningens förslag avseende vilka som ska kontrolleras bör göras obligatoriskt och flyttas I avsnitt 6.3.2 föreslår Konkurrensverket att uteslutningsgrunderna avseende allvarlig brottslighet ska göras obligatoriska. Därmed bör även Leverantörskontroll- utredningens förslag avseende vilka som ska omfattas av kontrollen när en sökande är en juridisk person göras obligatoriskt. Eftersom det föreligger en skyldighet att utesluta en sökande på den grunden ska det också vara obligatoriskt att när den sökande är en juridisk person kontrollera de fysiska personer som innehar de utpekade funktionerna vid utredningen om det föreligger grund för uteslutning avseende allvarlig brottslighet. Eftersom Konkurrensverket föreslår ovan att det ska införas ytterligare bestäm- melser om vilka som ska omfattas av kontrollen bör den bestämmelsen som Leverantörskontrollutredningen föreslagit flyttas så den ligger samlat med de bestämmelser Konkurrensverket föreslår ska införas. 6.3.5 Ytterligare stödregler ska införas avseende utredningen av uteslutningsgrunderna Konkurrensverkets bedömning: Det bör införas ytterligare stödregler avseende utredningen av uteslutningsgrunderna. Konkurrensverkets förslag: Den upphandlande myndigheten får begära in uppgifter från den sökande om dennes tidigare kontrakt enligt denna lag, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjnings- sektorerna eller lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner. Begäran får omfatta pågående kontrakt och kontrakt som avslutats de senaste tre åren. Om den upphandlande myndigheten överväger att utesluta en leverantör ska myndigheten särskilt beakta tjänstens karaktär i förhållande till de omständig- heter som myndigheten avser att lägga till grund för beslutet. Den upphandlande myndigheten får låta bli att följa en skyldighet att utesluta en leverantör, om det är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. I samband med att fler uteslutningsgrunder tillkommer och fler ska kontrolleras mot dem, bedömer Konkurrensverket det som lämpligt att införa vissa ytterligare stödregler för att underlätta dess tillämpning. Dessa avser dels hur den upphand- lande myndigheten ska agera inför ett eventuellt beslut om uteslutning, dels upp- handlande myndigheters möjlighet att i vissa fall kunna teckna avtal trots att en uteslutningsgrund föreligger. 147 SSiiddaa 164979 aavv 380703 Därutöver föreslår Konkurrensverket en stödregel om krav på att en fördjupad granskning genomförs vid misstanke om att en uteslutningsgrund föreligger. Det förslaget behandlas i avsnitt 6.5.3. Den upphandlande myndigheten ska få begära uppgifter om tidigare kontrakt Som konstaterats i avsnitt 5.2.5 har upphandlande myndigheter ett stort behov av information om en sökandes tidigare avtalsrelationer, exempelvis avseende vilka upphandlande myndigheter en leverantör haft kontrakt med. Sådan information kan vara mycket användbar för en upphandlande myndighet som ska pröva en ansökan, då den möjliggör kontakt med andra myndigheter som redan har eller har haft ett avtal med den sökande. I avsaknad av ett strukturerat och samlat register kring detta behöver upphandlande myndighet i dag i stället söka efter uppgifterna manuellt. Konkurrensverket bedömer att det skulle underlätta för upphandlande myndig- heter om de skulle kunna begära denna information från den sökande under utred- ningen. Den upphandlande myndigheten bör lämpligtvis göra en sådan begäran till sökanden efter att sökanden lämnat in en ansökan, men innan den upphandlande myndigheten beslutar om att godkänna sökanden eller inte. Mot denna bakgrund föreslår Konkurrensverket att den upphandlande myndigheten ska få begära in uppgifter från den sökande om dennes tidigare kontrakt. Begäran får omfatta pågående kontrakt och kontrakt som avslutats de senaste tre åren. Eftersom den sökande bör ha denna informationen lättillgänglig kan det inte anses orimligt betungande att lämna den. Konkurrensverket bedömer att sådan informa- tion inte behöver inhämtas för samtliga sökande, men att den kan vara av särskild betydelse vid en fördjupad granskning. En begäran om ytterligare information kan avse att den upphandlande myndig- heten begär in en förteckning över samtliga kontrakt den sökande tecknat enligt LOV eller någon av upphandlingslagarna under de senaste tre åren, både pågående och avslutade. Denna information kan framför allt användas för att utreda uteslut- ningsgrunderna avseende upprepade eller ihållande brister samt allvarligt fel i yrkesutövningen. Konkurrensverket anser att informationen även kan vara relevant för att bedöma den tekniska och yrkesmässiga kapaciteteten, under förutsättning att detta sker efter en noggrann analys och inom ramen för ett transparent förfarande som säkerställer principerna om likabehandling, proportionalitet och transparens. För att begränsa den administrativa bördan för den sökande bör den begärda informationen hållas till ett minimum. Informationen bör således endast omfatta vilken upphandlande myndighet och kontraktsföremålet samt vid pågående kontrakt om möjligt kontaktuppgifter till avtalsansvarig hos myndigheten. Om det visar sig att en sökande väljer att inte redovisa ett tidigare offentligt kontrakt, kan detta utgöra grund för uteslutning på grund av att den sökande i 148 SSiiddaa 174080 aavv 380703 allvarlig omfattning har lämnat oriktiga uppgifter eller undanhållit information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta den sökande. Att inte lämna in den begärda informationen är således förenat med risk för uteslutning för den sökande. Uteslutningsgrunderna ska tillämpas proportionerligt Av 1 kap. 2 § LOV framgår att de upphandlingsrättsliga principerna, bland annat proportionalitetsprincipen, gäller när en upphandlande myndighet tillämpar ett valfrihetssystem. Konkurrensverket anser dock att vikten av att bestämmelserna om uteslutning tillämpas proportionerligt bör markeras med en särskild bestämmelse. Detta anses särskilt angeläget mot bakgrund av Konkurrensverkets övriga före- slagna ändringar avseende utökade möjligheter att utesluta sökande och kontrollera fler, vilket sammantaget innebär en skärpning av regelverket. Konkurrensverket föreslår därför att den upphandlande myndigheten, om den överväger att utesluta en leverantör, särskilt ska beakta tjänstens karaktär i förhåll- ande till de omständigheter som myndigheten avser att lägga till grund för det eventuella beslutet om uteslutning. Härvid bör den upphandlande myndigheten exempelvis ställa det aktuella brottets eller missförhållandets karaktär i relation till vilken typ av verksamhet som valfri- hetssystemet avser. Om en företrädare för en sökande begått något brott riktat mot äldre kan det exempelvis tänkas ses som särskilt allvarligt om det aktuella valfri- hetssystemet avser hemtjänst. Proportionalitetsbedömningen bör även inbegripa en bedömning av brottets eller missförhållandets allvar, den tid som förflutit mellan tiden för felagerandet och ute- slutningen samt de särskilda omständigheterna kring grunden för uteslutningen. Konkurrensverket ser det inte som nödvändigt att införa någon uttrycklig bestäm- melse i LOV om tidsgränser rörande uteslutning, motsvarande de i LOU219. En ute- slutning måste dock vara proportionerlig. Hur långt tillbaka i tiden en uteslutnings- grund kan tillämpas bör därför bero på hur allvarlig överträdelsen är. När reglerna om tidsgränser för uteslutning fördes in i LOU framfördes kritik mot att tidsfrist- erna var alltför korta och att detta i vissa fall skulle kunna leda till ett stötande resultat.220 Genom att inte införa fasta tidsfrister finns visserligen en risk för att detta kan leda till fler rättsliga prövningar, men Konkurrensverket bedömer att fördelarna med att inte införa fasta tidsfrister överväger nackdelarna. En rimlig utgångspunkt kan vara att de preskriptionsfrister som finns enligt LOU gäller som minimum, men att längre tidsperioder kan motiveras i allvarliga eller särskilt allvarliga fall. 219 13 kap. 1 a § och 13 kap. 3 a § LOU. 220 Prop. 2021/22:120 s. 72 ff. 149 SSiiddaa 174091 aavv 380703 Vad gäller juridiska personer med koppling till den sökande bör den upphandlande myndigheten beakta förhållandet mellan sökanden och bolaget i fråga. För en närmare beskrivning av vad som avses med juridiska personer med koppling till den sökande, se avsnitt 6.3.4. Det ska vara möjligt att avstå från att utesluta en sökande vid tvingande hänsyn till allmänintresset Med anledning av att ytterligare uteslutningsgrunder införs, ser Konkurrensverket en viss ökad risk att tillräckligt många leverantörer inte godkänns till vissa valfri- hetssystem för att möta den upphandlande myndighetens behov. Enligt Konkur- rensverket bör det då finnas en motsvarande möjlighet som i LOU att i vissa fall ändå kunna teckna kontrakt, om det är motiverat av tvingande hänsyn till allmän- intresset. Konkurrensverket föreslår därför att den upphandlande myndigheten ska kunna avstå från att följa skyldigheten att utesluta en leverantör, om det är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. Regeln ska fungera som ett slags säkerhets- ventil för att säkerställa att upphandlande myndigheters behov av leverantörer inom ett valfrihetssystem kan tillgodoses. En motsvarande reglering finns i 13 kap. 6 § LOU. Av förarbetena till den bestäm- melsen framgår bland annat följande. Av termen tvingande hänsyn till allmänin- tresset, som är en term som utvecklats i EU-domstolens praxis, framgår att det ska röra sig om exceptionella fall. Som exempel kan nämnas situationer där det snabbt behövs vaccin eller nödutrustning, som enbart är möjligt att köpa in från en leveran- tör för vilken en obligatorisk uteslutningsgrund föreligger (se skäl 100 i LOU-direk- tivet). Den närmare innebörden av begreppet ”tvingande hänsyn till allmänin- tresset” får bedömas i rättstillämpningen.221 Konkurrensverket bedömer att tvingande hänsyn till allmänintresse sannolikt inte kommer att vara tillämpligt i särskilt många fall inom valfrihetssystem, eftersom det generellt sett finns flera leverantörer i dessa system och valfrihetssystemens karaktär påverkar bedömningen. Bestämmelsen kan dock bli tillämplig i situationer där antalet leverantörer är begränsat eller där en viss sökande skulle kunna täcka ett specifikt geografiskt område. Samtidigt måste en avvägning göras i det enskilda fallet med hänsyn till såväl grunden för uteslutning som valfrihetssystemets karaktär och de som brukar tjänsterna i valfrihetssystemet. Som konstaterats i avsnitt 3.1 omfattar valfrihetssystemen en särskild typ av tjänster som innebär nära kontakt med personen som brukar dem, exempelvis i det egna hemmet, på vårdcentral, sjukhus eller i ett boende. Personerna som brukar tjänst- erna är också i många fall i en beroendeställning till utföraren. Dessutom tillhör per- sonerna som brukar tjänsterna grupper som i andra sammanhang ofta ses som extra skyddsvärda – gamla, sjuka, arbetslösa ungdomar, och brukare inom LSS och SoL. 221 Prop. 2015/16:195 s. 1089 f. 150 SSiiddaa 175002 aavv 380703 Bestämmelsen innebär därmed inte att omfattande missförhållanden kan bortses från utan är avsedd att tydliggöra att det finns ett utrymme att väga olika allmän- intressen mot varandra. 6.3.6 Det bör införas en ny bestämmelse om avslutande av kontrakt när en leverantör omfattas av uteslutningsgrunderna eller förlorar relevanta tillstånd för att bedriva verksamheten Konkurrensverkets bedömning: Det bör införas en skyldighet för upphandlande myndigheter att under vissa omständigheter avsluta kontrakt med leverantörer som godkänts i valfrihetssystemet. En sådan skyldighet att avsluta kontrakt bör åtföljas av rättsmedel så att en leverantör vars avtal avslutats kan ansöka om rättelse. Konkurrensverkets förslag: Den upphandlande myndigheten ska avsluta ett kontrakt som ingåtts inom ramen för ett valfrihetssystem om: 1. det framkommer att leverantören borde ha uteslutits enligt 7 kap. vid handläggningen av ansökan till valfrihetssystemet, 2. leverantörens förhållanden förändras under kontraktets löptid så att den, om den varit sökande till valfrihetssystemet, skulle varit föremål för uteslutning enligt 7 kap., eller 3. leverantören saknar relevanta tillstånd för bedrivande av tjänsten. Skyldigheten att avsluta ett kontrakt enligt första stycket gäller oberoende av om en sådan möjlighet framgår av kontraktet. När ett beslut om att avsluta ett kontrakt har fattats ska den upphandlande myndigheten snarast möjligt lämna underrättelse till leverantören om beslutet och skälen för det. Den upphandlande myndigheten ska i underrättelsen lämna upplysningar om hur rättelse söks. Den upphandlande myndighetens beslut ska gälla omedelbart. Leverantören ska ges skälig tid att avveckla sin verksamhet så att enskilda ges möjlighet att välja en ny leverantör inom ramen för valfrihetssystemet. Tiden för avveckling av verksamheten ska framgå av beslutet. Beslutet har ingen retroaktiv verkan. De rättigheter och skyldigheter som redan har uppkommit genom kontraktet ska kvarstå. En leverantör vars kontrakt avslutats får ansöka om rättelse hos allmän förvaltningsdomstol. Rätten får förordna att beslut om avslutande av kontrakt inte ska gälla innan något annat har bestämts. Vid bedömningen ska hänsyn tas till de enskildas intressen, allmänintresset och övriga berörda intressen. Rätten ska avstå från att fatta ett sådant beslut om det inte är sannolikt att leverantörens ansökan kommer att bifallas. 151 SSiiddaa 175013 aavv 380703 Att som leverantör inte omfattas av uteslutningsgrunderna utgör ett minimikrav för att få delta i ett valfrihetssystem. I dagsläget tillämpas uteslutningsgrunderna enligt LOV när en aktör ansöker till ett valfrihetssystem. Av principerna följer att en leverantör fortlöpande ska uppfylla de krav som ställs även under kontraktstiden. Det finns i dag dock ingen bestämmelse om att upphandlande myndigheter är skyldiga att avsluta ett kontrakt om leverantören skulle vara föremål för uteslutning om den ansökte på nytt eller om det framkommer att leverantören inte borde ha godkänts när den ansökte för att den borde ha uteslutits. Som framgår av avsnitt 5.2.10 upplever flera upphandlande myndigheter att det är förenat med svårigheter att häva eller säga upp avtal trots att den upphandlande myndigheten anser att hävningsgrunder föreligger. Vidare kan också risken för skadestånd medföra att upphandlande myndigheters benägenhet att häva kontrakt minskar. Även om det endast har förekommit få skadeståndsprocesser för upp- sagda LOV-kontrakt och dessa nästan aldrig har lett till att den upphandlande myndigheten har blivit ålagd att betala skadestånd, så är skadeståndsprocesser något som upphandlande myndigheter försöker undvika. Skadeståndsprocesser riskerar nämligen att bli utdragna och binda upp myndighetens resurser. Utöver det är även risken för höga rättegångskostnader en avhållande faktor. Upphandlande myndigheter har ofta sanktionstrappor eller liknande kommersiella villkor som säkerställer att kontrakt kan sägas upp eller hävas när det finns grund för detta. För att grund för hävning ska föreligga krävs det ofta att leverantören begår upprepade fel som de inte rättar efter uppmaning från den upphandlande myndigheten. Det tar därför ofta förhållandevis lång tid innan en upphandlande myndighet kan häva ett avtal. Även om det inte är möjligt att bedriva den verksamhet som avses så innebär ett förlorat tillstånd inte att ett kontrakt automatiskt ska avslutas. Hur det kan avslutas är beroende av hur kontraktsvillkoren i valfrihetssystemet har utformats. Uteslut- ningsgrunderna är så pass viktiga och förutsebara grindvaktsfunktioner i valfrihets- systemen att förutsättningarna att avsluta kontrakt i dessa situationer bör tillämpas oavsett i vilket valfrihetssystem som situationen uppstår. Detsamma gäller om en leverantör förlorar sitt tillstånd att bedriva en viss verksamhet. Tillsammans med en möjlighet att ansöka om rättelse medför en författnings- reglerad bestämmelse om avslutande av kontrakt en större förutsebarhet för leverantörerna och effekten om den upphandlande myndigheten gjort fel blir att leverantören genom rättelse behåller kontraktet i stället för att inleda en skade- ståndsprocess för ett avtal som har hävts. En leverantör vars kontrakt avslutats behöver ansöka om rättelse för att begränsa sin skada. Om så inte görs begränsas en leverantörs möjlighet att erhålla civilrättsligt skadestånd till följd av kontraktets avslutande. 152 SSiiddaa 175024 aavv 380703 Det ska införas en skyldighet att i vissa fall avsluta ett kontrakt Det är viktigt att upphandlande myndigheter inte förblir bundna till kontrakt med leverantörer som skulle vara föremål för uteslutning om de ansökte till valfrihets- systemet eller som har förlorat ett tillstånd som är en förutsättning för att bedriva verksamheten. Upphandlande myndigheter bör därför ha möjlighet att avsluta kontrakt om vissa tydligt utpekade omständigheter föreligger, utan att behöva för- hålla sig till långa uppsägningstider eller komplicerade hävningsförfaranden, där omfattande korrespondens och möjligheter till rättelse måste föregå en hävning. Konkurrensverket föreslår därför en författningsreglerad skyldighet för upphand- lande myndigheter att avsluta ett kontrakt, under förutsättning att någon av följande situationer föreligger: 1. En sökande var föremål för uteslutningsgrunder när den sökte in i systemet men information om detta framkom först i efterhand. 2. En sökande var inte föremål för en uteslutningsgrund när den sökte men leverantörens förhållanden har ändrats under avtalstiden så att leverantören skulle uteslutas om det var nu den sökte in i systemet. 3. Leverantören har förlorat relevanta tillstånd för att bedriva den aktuella tjänsten. Konkurrensverket bedömer alltså att ett kontrakt enligt LOV ska avslutas direkt om det uppkommer en uteslutningsgrund eller om det framkommer information om att en sökande var föremål för en uteslutningsgrund redan när den sökte in i valfrihets- systemet. Vid avslutande av avtal finns det inget krav på att det ska ha skett ett kontradiktoriskt förfarande gällande uteslutningsgrunden innan den upphandlande myndigheten beslutar att avsluta ett avtal. Likaså är det av betydelse att kontraktet avslutas vid de tillfällen en leverantör förlorar sitt tillstånd att bedriva en viss verksamhet. Den upphandlande myndighetens skyldighet att avsluta kontrakt ska gälla direkt. Således är det inte nödvändigt för upphandlande myndigheter att ha hävnings- och uteslutningsklausuler i kontraktet som reglerar detta. Denna bestämmelse ska alltså gälla utöver de uppsägnings- och hävningsklausuler som finns i kontraktet. Den upphandlande myndighetens beslut att avsluta kontraktet ska inte ha någon retroaktiv verkan utan ska gälla från det att myndigheten har fattat beslutet. De rättigheter och skyldigheter som redan har uppkommit genom kontraktet ska således bestå. De tjänster som har levererats ska därmed betalas i den mån de utförts i enlighet med kontraktet. Detta gäller även om det genom kontraktet har utgått sanktioner i form av viten eller liknande. Dessa ska betalas och påverkas inte av den upphandlande myndighetens beslut att avsluta avtalet. 153 SSiiddaa 175035 aavv 380703 Konkurrensverket föreslår vidare att den upphandlande myndighetens beslut ska gälla omedelbart, eftersom det rör sig om allvarliga avvikelser som inte rimligen kan få fortlöpa. Leverantören ska dock ges skälig tid att avveckla sin verksamhet så att enskilda ges möjlighet att välja en ny leverantör inom ramen för valfrihets- systemet. På så vis minimeras de eventuella negativa konsekvenser som uppstår för de enskilda i de fall ett kontrakt avslutas. Tiden för avveckling av verksamheten ska framgå av beslutet. Konkurrensverket föreslår även att den upphandlande myndigheten, när ett beslut fattats om att avsluta ett kontrakt, snarast möjligt ska lämna underrättelse till leverantören om beslutet och skälen för det. Den upphandlande myndigheten ska i underrättelsen lämna upplysningar om hur rättelse söks. Detta för att säkerställa att leverantören kan tillgodose sina intressen på ett ändamålsenligt sätt. Rättsmedel vid avslutande av kontrakt En upphandlande myndighet ska utan dröjsmål meddela leverantören ett beslut om att avtalet ska avslutas. I underrättelsen ska den upphandlande myndigheten redo- göra för skälen till att avsluta avtalet och lämna uppgift om hur rättelse söks. Ansökan om rättelse av ett beslut att avsluta kontraktet ska ske i allmän förvalt- ningsdomstol. Konkurrensverket gör bedömningen att en ansökan om rättelse i dessa fall bör bedömas av samma domstolar som handlägger ansökningar om rättelse av beslut att inte godkänna en sökande samt handlägger mål om offentlig upphandling. Allmänna förvaltningsdomstolar är därmed bäst lämpade för att bedöma dessa frågor eftersom det i princip blir samma frågor som ska prövas som i samband med godkännande av en ansökan. En fördel för leverantörer med att kunna ansöka om rättelse av ett beslut att avsluta avtalet är att om en upphandlande myndighet fattar ett felaktigt beslut att avsluta ett kontrakt kommer leverantörens kontrakt genom beslutet om rättelse att fortsätta att gälla. Leverantören kan därmed fortsätta att bedriva sin verksamhet i stället för att behöva ansöka om skadestånd för en felaktig hävning av kontraktet. Eftersom beslutet om avslutande av avtal föreslås gälla omedelbart bör en leveran- tör, efter yrkande om det, genom domstolsbeslut om inhibition få möjlighet att full- göra kontraktet under tiden för prövningen i domstol. Samtliga villkor i kontraktet ska då fortsatt gälla för både den upphandlande myndigheten och leverantören. Handläggningstiden av ärenden i allmän förvaltningsdomstol är i regel betydligt kortare än i allmän domstol. Det är dessutom i allmän förvaltningsdomstol inte förenat med risker i form av att behöva ersätta motpartens rättegångskostnader. 154 SSiiddaa 175046 aavv 380703 6.4 Det ska införas ytterligare bestämmelser om förfrågnings- underlagets innehåll Konkurrensverkets bedömning: För att det ska bli tydligare för upphandlande myndigheter vilka verktyg som finns att motverka kriminella och oseriösa aktörer, bör bestämmelserna om förfrågningsunderlagets innehåll struktureras om och utökas. LOV bör därför tillföras bestämmelser om förfrågningsunderlagets innehåll, tillgången till förfrågningsunderlagen, kontraktsvillkor som får och bör ställas, möjligheter att begära att en åberopad kapacitet byts ut, samt krav avseende underleverantörer. Konkurrensverket har i uppdrag att analysera om det bör införas ytterligare krav på förfrågningsunderlagets innehåll och lämna förslag på hur de i så fall bör utformas. Konkurrensverket har tolkat att detta deluppdrag omfattar förslag som rör upp- gifter eller villkor som ska eller bör finnas i förfrågningsunderlaget. Åberopad kapacitet och underleverantörer behandlas i detta deluppdrag eftersom de krav som ställs på åberopad kapacitet eller avseende underleverantörer ska framgå av förfråg- ningsunderlaget. Som framgår av avsnitt 5.2.3, har det under genomförandet av uppdraget fram- kommit att upphandlande myndigheter upplever ett flertal utmaningar gällande kravställningen i valfrihetssystemen. Utmaningarna yttrar sig i såväl otydlig krav- ställning, som avsaknad av sådan, och spänner över alla typer av krav; från kvalifi- ceringskrav avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet som inkluderar kom- petenskrav och användandet av egna uteslutningsgrunder, till införandet av kom- mersiella villkor eller andra särskilda villkor för fullgörandet av kontraktet. Ett skäl till utmaningarna uppges vara en osäkerhet om handlingsutrymmet i LOV, jämfört med LOU, varför behovet av vägledning lyfts. Ytterligare ett skäl uppges vara bristen på goda exempel att ta inspiration av, i jämförelse med de som finns gäll- ande upphandlingar enligt upphandlingslagstiftningen. Därutöver är bestämmelserna i LOV om förfrågningsunderlaget utspridda i flera olika kapitel och paragrafer. Det gör att överblicken över vilka krav LOV ställer på förfrågningsunderlagets innehåll blir sämre. Konkurrensverkets bedömning är därför att strukturen för 4 kap. LOV ska ändras, och kapitlets bestämmelser utvidgas. Dessutom bör bestämmelserna i LOV om kontraktsvillkor utvecklas och det bör införas bestämmelser som rör åberopad kapacitet och underleverantörer. 155 SSiiddaa 175057 aavv 380703 6.4.1 Bestämmelserna om förfrågningsunderlagets innehåll ska konsolideras och förtydligas Konkurrensverkets förslag: Förfrågningsunderlaget ska innehålla uppgifter om 1. de tillstånd som krävs för den aktuella tjänsten, 2. de uteslutningsgrunder som enligt 7 kap. 2 § andra stycket samt 3–4 §§ ska tillämpas i valfrihetssystemet, 3. vilka krav avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet som en sökande ska uppfylla för att få delta i valfrihetssystemet, 4. grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör, 5. vilka övriga kommersiella och andra särskilda villkor som ska gälla vid fullgörande av kontraktet, 6. villkor för kontroll och uppföljning, 7. löptiden för kontraktet, 8. på vilket sätt ansökan ska ges in, 9. inom vilken tid den upphandlande myndigheten kommer att fatta beslut om godkännande, samt 10. övrigt som är relevant. Till följd av konsolideringen av bestämmelserna om förfrågningsunderlagets innehåll ska 4 kap. 3 och 4 §§ upphävas. Som framgår ovan anser Konkurrensverket att bestämmelserna om förfrågnings- underlagets innehåll bör konsolideras så att en upphandlande myndighet på ett enkelt sätt får en överblick över dessa bestämmelser. Därför föreslår Konkurrens- verket att bestämmelsen om förfrågningsunderlagets innehåll i 4 kap. LOV utformas med 19 kap. 9 § LOU som förebild. Därmed kommer bestämmelsen att innehålla en icke uttömmande lista över uppgifter som ska finnas i förfrågningsunderlaget. Tillstånd som krävs för tjänsten Inom socialtjänsten är majoriteten av de tjänster som omfattas tillståndspliktiga. Tillståndsprövningen utgör en form av grundkontroll som syftar till att säkerställa en lägstanivå avseende leverantörerna och utförandet av tjänsterna. Konkurrensverket föreslår mot denna bakgrund att uppgifter om vilka tillstånd som krävs för den aktuella tjänsten ska framgå av förfrågningsunderlaget. Tillämpliga uteslutningsgrunder Upphandlande myndigheter har möjlighet att i viss utsträckning själva välja vilka uteslutningsgrunder som ska tillämpas i det aktuella valfrihetssystemet, se 7 kap.

9 § Den upphandlande myndigheten får begära in uppgifter från den sökande om dennes tidigare kontrakt enligt denna lag, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjnings- sektorerna eller lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner. Begäran får omfatta pågående kontrakt och kontrakt som avslutats de senaste tre åren. Paragrafen, som är ny, innebär att upphandlande myndigheter ges möjlighet att begära in uppgifter om sökandes offentliga kontrakt. I bestämmelsen införs även en begränsning av vilka kontrakt som avses. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.5. Paragrafen saknar motsvarighet i LOU. 253 SSiiddaa 285035 aavv 380703 Av första stycket följer att den upphandlande myndigheten, i samband med kontroll om den sökandes ansökan ska godkännas, får begära in uppgifter från den sökande om dennes tidigare offentliga kontrakt. Den sökande får inte göra något urval avse- ende vilka kontrakt uppgifter ska lämnas om. Den upphandlande myndigheten har alltså rätt att begära in uppgifter om den sökandes samtliga offentliga kontrakt. Uppgifterna kan omfatta den upphandlande myndighetens namn och vilken typ av upphandlingsföremål kontraktet avser. Av andra stycket framgår att begäran inte får omfatta kontrakt som avslutats för mer än tre år sedan.

10 § Tillsynsmyndigheten får förelägga en upphandlande myndighet att besluta om riktlinjer för kontroll och uppföljning enligt 11 kap. 1 §. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsynsmyndighetens befogen- het att meddela förelägganden om att besluta om riktlinjer för kontroll och uppfölj- ning enligt 11 kap. 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.1. Av 11 kap. 1 § framgår att den upphandlande myndigheten ska besluta om riktlinjer för kontroll och uppföljning av valfrihetssystem. 265 SSiiddaa 286157 aavv 380703 Paragrafen har utformats med 21 kap. 4 § LOU som förebild, av förarbetena framgår bestämmelsens närmare innebörd (prop. 2023/24:3 s. 72). Skillnaden är att denna be- stämmelse avser riktlinjer för kontroll och uppföljning, medan bestämmelsen i LOU avser riktlinjer för direktupphandling. Ett föreläggande kan inte förenas med vite.

11 § Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna utöva tillsyn, får myndigheten förelägga en upphandlande myndighet att lämna uppgifter, visa upp en handling eller lämna över en kopia av handlingen. Paragrafen, som är ny, reglerar tillsynsmyndighetens möjlighet att förelägga en upphandlande myndighet att lämna uppgifter, visa upp en handling eller lämna över en kopia av en handling i samband med tillsynsmyndighetens utredning av potentiella överträdelser av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.2. Paragrafen överensstämmer med 21 kap. 5 § LOU, bestämmelsens närmare betyd- else framgår av förarbetena till LOU (prop. 2015/16:195 s. 1160). För att tillsynsmyn- digheten ska kunna bedriva en aktiv tillsyn av lagen bör tillsynsmyndigheten ha samma möjligheter att förelägga en upphandlande myndighet att inkomma med den information som den efterfrågar som i LOU. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2028 i fråga om 2 kap. 4 a §, 3 kap. samt 10 kap. 6 § och i övrigt den 1 januari 2027. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.2. Första punkten anger när lagen träder i kraft. Förslagen avseende införandet av ett nytt förfarande föreslås träda i kraft den 30 juni 2028. Samtliga övriga förslag före- slås träda i kraft den 1 januari 2027. 266 SSiiddaa 286168 aavv 380703 9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen

12 § Den upphandlande myndigheten får låta bli att följa en skyldighet att utesluta en leverantör, om det är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om undantag från uteslutning i vissa exceptionella fall. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.5. Paragrafen motsvarar 13 kap. 6 § LOU och den närmare innebörden av undantaget i fråga framgår av förarbetena till LOU (prop. 2015/16:195 s. 746 ff. och 1089 f.). 8 kap.

14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka.

17 § Kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

SKN § 18 Revidering av Taxa för nyetablering av fristående förskola samt förändring av befintlig verksamhet INLEDNING Det har under år 2026 lanserats två nya kommunala e-tjänster kopplade till fristående förskolor och pedagogisk omsorg. En e-tjänst har lanserats för ansökan om godkännande och en e-tjänst har lanserats för anmälan av förändring i ägar- och ledningskretsen. Vid framtagandet av e-tjänsterna uppmärksammades det ett behov av att revidera Taxa för nyetablering av fristående förskola samt förändring av befintlig verksamhet. Enskilda får godkännas som huvudmän för förskola eller pedagogisk omsorg efter ansökan till den kommun där verksamheten ska bedrivas. I samband med ansökan gör kommunen en omfattande ägar- och ledningsprövning. Kommunen har lagstöd för att ta ut en avgift vid handläggning av ansökan om godkännande, vilken inkluderar en ägar- och ledningsprövning. Efter ett godkännande ska den enskilde fortsatt uppfylla de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Det är kommunen som har godkänt den enskilde som har ansvar att fortlöpande kontrollera att den verksamhet som granskas uppfyller kraven. Om det sker en förändring i den enskildes ägar- och ledningskrets ska detta anmälas till kommunen inom en månad. Kommunen får besluta om en ägar- och ledningsprövning ska göras efter en sådan anmälan. Kommunen har inte lagstöd för att ta ut en avgift för att göra en ägar- och ledningsprövning inom ramen för tillsynsansvaret. Revideringar Mallen för taxan har reviderats för att harmoniera med kommunens övriga taxor. Lagrummet för att kommunen kan ta ut en avgift för att handlägga ansökan om godkännande för en fristående förskola har korrigerats från 2 kap. 5 c § till 2 kap. 5 d § skollagen (2010:800). Vidare har punkten Ansökan om ägarbyte tagits bort. Punkten syftar på den anmälan om förändring av ägar- och ledningskrets som enskilda ska göra till kommunen inom en månad efter förändringen. Det saknas lagstöd för att ta ut en avgift för den ägar- och ledningsprövning som kommunen kan göra efter att en sådan anmälan har inkommit. Detta eftersom ägar- och ledningsprövningen görs inom kommunens tillsynsansvar och inte inom ramen för en ansökan om godkännande. Punkten Ansökan om nyetablering av pedagogisk omsorg har lagts till. Med hänvisning till likställighetsprincipen i kommunallagen bör samtliga ansökningar om nyetablering avgiftsbeläggas likvärdigt utifrån handläggningstid. Vid ansökan om nyetablering av pedagogisk omsorg krävs ett liknande, om än något mindre omfattande, handläggningsförfarande som vid ansökan om nyetablering av fristående förskola. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SKOLNÄMNDEN Sammanträdesdatum 2026-03-09 SKN § 18 fortsättning Med anledning av revideringarna har namnet ändrats till Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet. De föreslagna revideringarna har förankrats med kommunjurist. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär att kommunen kan ta ut en avgift som motsvarar självkostnaden för handläggningen vid ansökan om nyetablering av pedagogisk omsorg. Beslutsunderlag SKN 2026.316 – Missiv från skolkontoret SKN 2026.317 – Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet Utredare Agnes Fågelsbo Lindman föredrar ärendet. Yrkanden Ordförande Anders Wigelsbo (C) yrkar, att skolnämnden beslutar, att föreslå att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar, att anta reviderad Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet i enlighet med bilaga SKN 2026.317. Beslutsgång Ordförande ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. BESLUT Skolnämnden föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar, att anta reviderad Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet i enlighet med bilaga SKN 2026.317. Protokollsanteckning från Hanna Westman (SBä) Salas Bästa återkommer till kommunstyrelsen med beslut gällande Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet. Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2026-03-02 DIARIENR: 2026/13 Skolkontoret, Förskola/Tillsyn Maria Nummelin Verksamhetschef MISSIV Revidering av Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Det har under år 2026 lanserats två nya kommunala e-tjänster kopplade till fristående förskolor och pedagogisk omsorg. En e-tjänst har lanserats för ansökan om godkännande och en e-tjänst har lanserats för anmälan av förändring i ägar- och ledningskretsen. Vid framtagandet av e-tjänsterna uppmärksammades det ett behov av att revidera Taxa för nyetablering av fristående förskola samt förändring av befintlig verksamhet. Enskilda får godkännas som huvudmän för förskola eller pedagogisk omsorg efter ansökan till den kommun där verksamheten ska bedrivas. I samband med ansökan gör kommunen en omfattande ägar- och ledningsprövning. Kommunen har lagstöd för att ta ut en avgift vid handläggning av ansökan om godkännande, vilken inkluderar en ägar- och ledningsprövning. Efter ett godkännande ska den enskilde fortsatt uppfylla de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Det är kommunen som har godkänt den enskilde som har ansvar att fortlöpande kontrollera att den verksamhet som granskas uppfyller kraven. Om det sker en förändring i den enskildes ägar- och ledningskrets ska detta anmälas till kommunen inom en månad. Kommunen får besluta om en ägar- och ledningsprövning ska göras efter en sådan anmälan. Kommunen har inte lagstöd för att ta ut en avgift för att göra en ägar- och ledningsprövning inom ramen för tillsynsansvaret. Revideringar Mallen för taxan har reviderats för att harmoniera med kommunens övriga taxor. Lagrummet för att kommunen kan ta ut en avgift för att handlägga ansökan om godkännande för en fristående förskola har korrigerats från 2 kap. 5 c § till 2 kap. 5 d § skollagen (2010:800). Vidare har punkten Ansökan om ägarbyte tagits bort. Punkten syftar på den anmälan om förändring av ägar- och ledningskrets som enskilda ska göra till kommunen inom en månad efter förändringen. Det saknas lagstöd för att ta ut en avgift för den ägar- och ledningsprövning som kommunen kan göra efter att en sådan anmälan har 2026-03-02 DIARIENR: 2026/13 inkommit. Detta eftersom ägar- och ledningsprövningen görs inom kommunens tillsynsansvar och inte inom ramen för en ansökan om godkännande. Punkten Ansökan om nyetablering av pedagogisk omsorg har lagts till. Med hänvisning till likställighetsprincipen i kommunallagen bör samtliga ansökningar om nyetablering avgiftsbeläggas likvärdigt utifrån handläggningstid. Vid ansökan om nyetablering av pedagogisk omsorg krävs ett liknande, om än något mindre omfattande, handläggningsförfarande som vid ansökan om nyetablering av fristående förskola. Med anledning av revideringarna har namnet ändrats till Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet. De föreslagna revideringarna har förankrats med kommunjurist. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär att kommunen kan ta ut en avgift som motsvarar självkostnaden för handläggningen vid ansökan om nyetablering av pedagogisk omsorg. FÖRSLAG TILL BESLUT att skolnämnden beslutar att föreslå att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att anta reviderad Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet i enlighet med bilaga 1. Bilaga: 1 Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet 2026-03-02 DIARIENR: 2026/13 CHECKLISTA Checklista avseende Barnperspektivet, Landsbygdsperspektivet och de Horisontella principerna Förklaring om de olika begreppen finns nedan. Barnperspektivet Innebär insatsen att barn och ungdomars hälsa sätts i främsta rummet? JA ☒ NEJ ☐ Påverkar denna insats barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter JA ☒ NEJ ☐ och situation till det bättre? Innebär insatsen att barn och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? JA ☒ NEJ ☐ Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening om insatsen? JA ☐ NEJ ☒ Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsvariation - fysiskt JA ☒ NEJ ☐ och/eller psykiskt? Tar insatsen hänsyn till barnkonventionens text om ”till det yttersta av sin förmåga”? JA ☒ NEJ ☐ Landsbygdsperspektivet Bedömer ni att beslutet kommer att innebära särskilda konsekvenser för landsbygden JA ☐ NEJ ☒ – nu eller i framtiden? Vid JA hur bedömer ni att beslutet påverkar: Att det blir svårare att bo på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det blir fler jobb på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det minskar tillgången till god service på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Horisontella principerna (tillgänglighet, icke-diskriminering samt jämställdhet) Innebär insatsen risk för begränsad tillgänglighet? JA ☐ NEJ ☒ Har icke-diskrimineringsperspektivet beaktats? JA ☒ NEJ ☐ Kan beslutet utestänga någon från samhället? JA ☐ NEJ ☒ Har man beaktat FN:s konvention angående rättigheter för personer med JA ☒ NEJ ☐ funktionsvariation när beslutet togs? Om NEJ – varför inte? 2026-03-02 DIARIENR: 2026/13 Begreppsförklaring Barnkonventionen/barnperspektivet Barnkonventionen tar upp barnets situation ur många synvinklar och skall naturligtvis främja helhetssynen på barnen. Enligt FN är alla under 18 år barn. Barnens bästa i främsta rummet - Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling i beslutsfattandet? - Har en sammanvägning av olika intressen gjorts? FN:s barnkommitté har uttalat principen om att barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, till exempel samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Principen om barnets bästa ska ges absolut prioritet när det gäller adoption och rätt till skydd mot missförhållanden och övergrepp. Till prioriterade rättigheter hör utveckling/utbildning. Landsbygdsperspektivet Kan de som bor och verkar på landsbygden bli diskriminerade eller åsidosatta? Horisontella principer Diskriminering sker när någon missgynnas eller kränks och missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). Detta gäller även barn till personer med något av ovanstående diskrimineringsgrund. Funktionshinderspolitiken innebär att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktions- nedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Sala kommun Kommunal författningssamling Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet KFS SAKNAS REVISION 01 TAXA ANTAGEN: 2026-04-27 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2026-04-27

KFN § 32 fortsättning BESLUT Kultur och fritidsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att ge kultur- och fritidsnämnden samt skolnämnden i uppdrag att revidera biblioteksplanen 2027–2030 för Sala kommun. Biblioteksplanen skall omfatta all biblioteksverksamhet inom kommunen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2026-03-05 DIARIENR: 2026/42 Kultur- och fritidskontoret, Roger Nilsson Kultur- och fritidschef MISSIV Revidering av Biblioteksplan för Sala kommun SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801, §17) ska varje kommun och region anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Nuvarande biblioteksplan i Sala kommun behöver revideras och förnyas då den gäller mellan 2023–2026. Biblioteksplanen är ett strategiskt dokument som ska visa på inriktning för Sala kommuns bibliotek under perioden 2027–2030. Den utgår från bibliotekslagen (SFS 2013:801) samt Skollag (SFS 2010:800) och knyter verksamheterna till de lokala styrdokumenten och andra övergripande policydokument. Den visar också på samarbeten både inom kommunen och externt. I bibliotekslagen står:

39 §§ samt 19 kap riktlinjer 30 och 35§§ Handläggare Transportstrate g Enhetschef samhällsteknisk enhet 6.3 Elevresor enligt Lag (1991:1110) Lag (1991:1110) Kontorschef, Verkställighet då om kommunernas skyldighet att om kommunernas Tekniska VL skolkort delas kontoret svara för vissa elevresor samt skyldighet att svara ut efter godkänd kommunala riktlinjer för vissa elevresor Handläggare ansökan. Transportstrate g Enhetschef, Samhällsteknisk enhet 7. Räddningstjänsten Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 7.1 Lämna remissyttranden till Tillsynsförrättar myndigheter angående användande e av allmän plats, offentlig tillställning, serveringstillstånd eller liknande 7.2 Lämna remissyttranden till Tillsynsförrättar samhällsbyggnadskontoret e angående plan- och byggärenden LAG OM BRANDFARLIGA OCH EXPLOSIVA VAROR (2010:1011) Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 7.3 Besluta om att föreläggande eller 25 § 2 och 3 st Ledningsutskott förbud får förenas med vite. et 7.41 Vid brådskande fall, om någon inte 25 § 2 och 3 st Tillsynsförrättar vidtar åtgärd enligt föreläggande, e b besluta om att åtgärd sker av Räddningschef myndigheten på den försumliges bekostnad Operativ chef Yttre befäl / brandmästare Brandinspektör 7.52 Tillståndsprövning för explosiva 16 § 17-18 §§ Tillsynsförrättar varor e Besluta i ärende om tillstånd för Räddningschef hantering av brandfarliga och Operativ chef explosiva varor Yttre befäl / brandmästare Brandinspektör Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 7.63 Tillståndsprövning för brandfarliga 197 § Tillsynsförrättar varor e Pröva lämplighet för Räddningschef tillståndssökare, föreståndare, Operativ chef fysiska personer med betydande inflytande över den juridiska Yttre befäl / personen och deltagare brandmästare för hantering och överföring av Brandinspektör explosiv vara 7.7 Pröva lämplighet för 19 § Tillsynsförrättar tillståndssökare och fysiska e personer med betydande inflytande över den juridiska personen för hantering av brandfarlig vara 7,8 Godkänna föreståndare och 19 a § Tillsynsförrättar deltagare i verksamhet med e explosiv vara 7.9 Besluta om giltighetstid 19 b § Tillsynsförrättar e 7.10 Besluta om nya eller ändrade 19 c § Räddningschef villkor för tillstånd Tillsynsförrättar e 7,11 Besluta om att återkalla tillstånd 20 § Räddningschef Tillsynsförrättar e 7.12 Återkalla godkännande av 20 a § Tillsynsförrättar föreståndare och deltagare i e verksamhet med explosiv vara 7.13 Begära tillträde till områden, 24 § Tillsynsförrättar lokaler och andra utrymmen som e används i samband med hanteringen av brandfarliga och explosiva varor samt begära in handlingar som rör verksamheten. Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 7.14 Besluta om föreläggande och 25 § Tillsynsförrättar förbud e 7.15 Besluta om att ett förbud gäller 35 § Tillsynsförrättar även om det överklagas e Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor 7.16 Besluta om att hantering inte får 16 § Tillsynsförrättar påbörjas innan avsyning e 7.17 Besluta om att förlänga 17 § Tillsynsförrättar utredningstiden med upp till tre e månader LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR (2003:778) Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 7.184 Förelägganden och förbud i 3 kap. 14 § 5 kap 2 § Räddningschef tillsynsärenden 2 st Operativ chef Utse tillsynsförrättare Yttre befäl / brandmästare Brandinspektör 7.195 Besluta om att föreläggande eller 5 kap 2 § 3 st 3 kap. Ledningsutskott förbud får förenas med vite. 4 § 2 st. Räddningschef Besluta om medgivande för Tillsynsförrättar fastighetsägare att själv utföra e sotning på egen fastighet Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 7.205 Brådskande fall, om någon inte 3 kap. 4 § 2 st. 5 kap Räddningschef a vidtar åtgärd enligt föreläggande, 2 § 3 st Operativ chef besluta om att åtgärd sker av myndigheten på den försumliges Yttre befäl / bekostnad. brandmästare Bevilja byte av entreprenör för Brandinspektör sotning på fastighetsägares begäran 7.216 Bevilja egensotning 3 kap 64 § Skorstensfejarm ästare Besluta om föreläggande och Räddningschef förbud i samband med brandskyddskontroll Operativ chef Brandinspektör 7.227 Besluta att medge att en 3 kap. 4 § 2 st 6 § Brandmästare/I fastighetsägare får nsatsledare brandskyddskontroll och/eller sotning av annan Räddningschef skorstensfejarmästare än den som kommunen har avtal med. Operativ chef Besluta om föreläggande och Brandinspektör förbud i samband med räddningsinsats 7.238 Meddela erforderliga före- 5 kap 2 § 2 st 3 kap Tillsynsförrättar lägganden och förbud med 4 § e anledning av brister, som konstaterats vid brandskydds- Skorstensfejar- kontroll. Sådana förelägganden mästare eller förbud får inte förenas med vite. Besluta om föreläggande 7.24 Besluta om att begära tillträde till 5 kap. 2 § Tillsynsförrättar byggnader, lokaler och andra e anläggningar samt begära in handlingar för tillsyn Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 7.25 Vid brådskande fall, om någon inte 5 kap. 2 § 3 st. Ledningsutskott vidtar åtgärd enligt föreläggande, et besluta om att åtgärd sker av myndigheten på den försumliges bekostnad 7.26 Besluta om att föreläggande eller 5 kap. 2 § 3 st. Ledningsutskott förbud får förenas med vite et 7.27 Om det finns särskilda skäl, besluta 10 kap. 4 § Tillsynsförrättar att beslut ska gälla även om det e överklagas FÖRORDNING OM SKYDD MOT OLYCKOR (2003:786) Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 7.28 Besluta om förbud, helt eller delvis, 2 kap. 7 § Räddningschef I samråd med mot eldning utomhus samt Länsstyrelsen liknande förebyggande åtgärder mot brand 729.9 Medge undantag från FSO 2 kap. 7 § Räddningschef eldningsförbudet i Sala kommun Operativ chef Yttre befäl / brandmästare Brandinspektör 7.30 Meddela föreskrifter om förbud FSO 2 kap 7 § 1 st 3 Räddningschef 9 a helt eller delvis mot eldning kap. 1 § Operativ chef utomhus, upphäva förbud mot Tillsynsförrättar eldning utomhus samt om liknande e förbyggande åtgärder mot brand. Besluta om brandskyddskontroll i särskilda fall Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 7.311 Besluta om extra FSO 3 kap § 1 2 st Räddningschef 0 brandskyddskontroll i särskilda fall Skorstensfejarm ästare Besluta om frister i enskilt fall för hur ofta rengöring/sotning Operativ chef skall utföras Brandinspektör 7.11 Besluta om brandskyddskontroll i FSO 3 kap § 1 2 st Räddningschef särskilda fall föranledd av insats av Operativ chef ej ringa betydelse efter soteld Brandinspektör Lag (2023:407) om viktigt meddelande till allmänheten 7.32 Besluta om att begära sändning av 2 § 2 st. Räddningschef ett VMA (viktigt meddelande till Brandmästare/I allmänheten). nsatsledare 7.8. Tekniska kontoret ALLMÄN PLATS Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.1 Yttrande över remisser från Kontorschef polisen, t ex i ärenden om tekniska kontoret anordnande av offentlig tillställning och sammankomst Enhetschef teknisk service Enhetschef, tekniska kontoret Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.4 Upplåtelse av gatumark, Kontorschef parkeringsplats och allmän tekniska kontoret platsmark Enhetschef teknisk service Enhetschef, tekniska kontoret 8.5 Upplåtande av gatumark för Kontorschef Kortare tid än 6 byggnationer m m. tekniska månader kontoret Enhetschef teknisk service Enhetschef, tekniska kontoret 8.14 Tillstånd att disponera vägar m m Enhetschef för motortävling gata/park Enhetschef samhällsteknisk enhet Enhetschef, tekniska kontoret 8.15 Undantag enligt 20-23 § i Kontorschef renhållningsordningen för Sala tekniska kontoret kommun Enhetschef teknisk service Enhetschef, tekniska kontoret TRAFIKÄRENDEN Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.2 Beslut om förordnande av Kontorschef parkeringsvakt tekniska kontoret Enhetschef, tekniska kontoret 8.6 Lokala trafikföreskrifter 10 kap 1-3 Enhetschef, tekniska §§Trafikförordning kontoret en Trafikingenjör (TrF) (1998:1276) Enhetschef samhällsteknisk enhet 8.7 Föreskrifter med särskilda 10 kap 14 § TrF Enhetschef, trafikregler för väg eller viss tekniska kontoret vägsträcka Trafikingenjör Enhetschef samhällsteknisk enhet 8.8 Undantag från lokal trafikföreskrift 13 kap 3-4 §§ TrF Enhetschef, tekniska kontoret Trafikingenjör Enhetschef samhällsteknisk enhet Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.9 Flyttning av fordon Lag om flyttning av Enhetschef fordon i vissa fall teknisk service (1982:129), Enhetschef, Förordning om tekniska flyttning av fordon i kontoret vissa fall Handläggare (1982:198) 8.10 Övriga frågor som avses i Lag om Enhetschef, nämnder för vissa trafikfrågor tekniska kontoret (1978:234) av tillfällig natur Trafikingenjör Enhetschef samhällsteknisk enhet 8.11 Parkeringstillstånd för 13 kap 8 § TrF Enhetschef, rörelsehindrade tekniska kontoret Trafikingenjör Enhetschef samhällsteknisk enhet 8.13 Meddela föreskrifter för 12 kap 1 § TrF Enhetschef, väghållningsarbete tekniska kontoret Trafikingenjör Enhetschef samhällsteknisk enhet 8.23 Besluta om föreläggande om åtgärd Enhetschef, för den som inte följer beviljat tekniska kontoret schakttillstånd eller godkänd trafikanordningsplan. Trafikingenjör Enhetschef gata/park Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.24 Besluta om föreläggande förenat Kontorschef, Kan vidare med vite för den som inte följer tekniska delegeras till kontoret beviljat schakttillstånd eller Kontorschef, Ledningsutskott godkänd trafikanordningsplan. tekniska kontoret et VATTEN OCH AVLOPP Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.3 Beslut om avstängning av § 43 Lag om Kontorschef vattenförsörjning till en fastighet. allmänna tekniska kontoret vattentjänster Enhetschef samhällsteknisk enhet Enhetschef, tekniska kontoret 8.3 Beslut om avstängning av § 43 Lag om Kontorschef vattenförsörjning till en fastighet. allmänna tekniska kontoret vattentjänster Enhetschef samhällsteknisk enhet Enhetschef, tekniska kontoret Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.16 Restitution av vatten- och Kontorschef avloppsavgifter tekniska kontoret Enhetschef samhällsteknisk enhet Enhetschef, tekniska kontoret Beslut att låta fastighetsägare LAV Kontorschef 8.17 utanför VA-område ansluta till den tekniska kontoret allmänna VA-anläggningen. Enhetschef, tekniska kontoret Beslut att teckna avtal för LAV Kontorschef 8.18 kommunens räkning med tekniska kontoret fastighetsägare om avgift som inte regleras i VA-taxan. Enhetschef, tekniska kontoret SKOGSÄRENDEN Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.17 Avtal om försäljning av virkes- och Enhetschef rotposter gata/park Enhetschef, tekniska kontoret FASTIGHET OCH ENTREPRENADER Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.18 Vara beställarombud vid Kontorschef Kontorschef gäller nybyggnadsentreprenad och tekniska över 100 kontoret entreprenad för om- och prisbasbelopp tillbyggnader eller konsult- uppdrag för sådana entreprenader Enhetschef Enhetschef och fastighetsenhete verksamhetschef n gäller 0-50 Verksamhetsche prisbasbelopp 50- f, fastighet 100 prisbasbelopp Enhetschef gata/park Byggingenjör Byggingenjör Projektledare Projektledare Fastighetsförvaltar Fastighetsförval e gäller 35 tare prisbasbelopp 8.19 Utgått Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 8.20 Ändring i byggnadsprogram och i Kontorschef bygghandlingar tekniska kontoret Verksamhetsche f, fastighet Enhetschef fastighetsenhete n 8.21 Uthyrning och förhyrning av Enhetschef bostäder och av lokaler samt fastighetsenhete n uppsägning av hyresavtal Kontorschef tekniska kontoret Verksamhetsche f, fastighet 8.22 Nyttjanderätt till kommunens Enhetschef förvaltningslokaler fastighetsenhete n Kontorschef tekniska kontoret Verksamhetsche f, fastighet Delegationsordning Kommunstyrelsen SALA KOMMUN Telefon: 0224-74 70 00 | E-post kommun.info@sala.se | Postadress Box 304, 733 25 Sala SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 Dnr 2025/733

KS § 75 Nämndinitiativ från Erik Hamrin (M); Utred förutsättningarna för en snabb avveckling av effektavgifterna inom SHEAB INLEDNING Erik Hamrin (M) väcker rubricerat nämndinitiativ. Initiativtagaren beskriver att under senare tid har de så kallade effektavgifterna i elnätsavgiften väckt stor uppmärksamhet och kritik. För många hushåll, företagare och lantbrukare innebär avgiften en svårförutsägbar och ibland kraftigt ökad kostnad, särskilt under perioder med högt effektuttag. Initiativtagaren yrkar: att kommunstyrelsen, i sin roll som ägare av Sala-Heby Energi AB, initierar ett tillägg till nuvarande ägardirektiv om att bolaget ska utreda förutsättningarna för en avveckling av effektavgifter i elnätsverksamheten i enlighet med initiativets innehåll, samt återrapportera resultatet till bolagets styrelse senast i juni 2026. Beslutsunderlag KS 2026.202 – Nämndinitiativ från Erik Hamrin (M) Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att kommunstyrelsen beslutar, att nämndinitiativet får väckas och överlämnas till kommunstyrelsen för hantering. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar, att nämndinitiativet får väckas och överlämnas till kommunstyrelsen för hantering. Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sala 2026-03-19 Initiativ: Utred förutsättningarna för en snabb avveckling av effektavgifterna inom SHEAB Under senare tid har de så kallade effektavgifterna i elnätsavgiften väckt stor uppmärksamhet och kritik. För många hushåll, företagare och lantbrukare innebär avgiften en svårförutsägbar och ibland kraftigt ökad kostnad, särskilt under perioder med högt effektuttag. Det riskerar att drabba vanligt folk och lokala verksamheter på ett sätt som upplevs som både otydligt och orättvist. Sala Heby Energi har sedan en lång tid tillbaka använt effekttaxa. Tanken har varit att jämna ut förbrukningen över dygnet, vilket kan sägas ha varit en god tanke. Men när regeringen nu föreslår att effektavgifterna inte ska införas så finns det all anledning att närmare analysera vilka alternativ till taxa som skulle vara bäst för bolaget och dess kunder. Höga energipriser är ett reellt problem många Salabor, de med vanliga livspussel, de som driver företag som förbrukar mycket energi och många fler som inte har möjligheten att använda el när det råkar vara som billigast. Moderaterna vill därför att kommunstyrelsen beslutar att, i sin roll som ägare, meddela bolagets styrelse att ägaren vill att bolaget genomför en utredning av de ekonomiska, tekniska och kundrelaterade konsekvenserna av att avveckla bolagets uttag av effektavgifter i elnätsverksamheten, samt tar fram en plan för hur det skulle kunna genomföras. Det är vår uppfattning att en sån utredning särskilt bör belysa följande aspekter: 1. Effekter på bolagets intäkter och kostnadsstruktur och eventuella behov av justeringar i andra delar av elnätsavgiften. 2. Påverkan på elnätets drift och kapacitet avseende belastningstoppar i nätet och förändrade behov av nätinvesteringar. 3. Hur olika kundgrupper som hushåll, företag och andra större elkonsumenter påverkas av ett avvecklande av effektavgifter. Sala 2026-03-19 4. Möjliga alternativa utformningar av elnätsavgifter som kan ersätta eller delvis ersätta effektavgifter. Utredningen ska redovisa minst två alternativa handlingsvägar, inklusive en modell där effektavgifter avvecklas helt, samt en bedömning av för- och nackdelar med respektive alternativ. Redovisning ska ske till styrelsen senast vid styrelsens sammanträde i juni 2026. Vi yrkar därför: - att kommunstyrelsen, i sin roll som ägare av Sala-Heby Energi AB, initierar ett tillägg till nuvarande ägardirektiv om att bolaget ska utreda förutsättningarna för en avveckling av effektavgifter i elnätsverksamheten i enlighet med initiativets innehåll, samt återrapportera resultatet till bolagets styrelse senast i juni 2026. För Moderaterna i Sala Erik Hamrin (M), oppositionsråd Tomas Bergling (M), gruppledare

KSLU § 77 Dokument- och informationshanteringsplan INLEDNING Enligt styrdokumentet Riktlinje för hantering av arkiv som beslutades år 2017 och reviderades år 2019 ska Sala kommun upprätta en dokument- och informationshanteringsplan som är processorienterad. Planens syfte är att reglera hur kommunens allmänna handlingar hanteras från ankomst/uppkomst till slutarkivering. Den övergripande kommungemensamma planen för processer och handlingar som förekommer inom alla nämnder/styrelser kan efter beslut av kommunstyrelsen användas av samtliga myndigheter. Verksamhetsspecifika handlingar redovisas och tas därutöver av respektive nämnd. Arbetet med att ta fram den nya dokument- och informationshanteringsplanen enligt Sydarkiveras klassificering påbörjades av dåvarande Administrativa enheten, men fullföljdes aldrig då enheten upphörde på grund av omorganisation. I slutet av år 2023 återupptogs arbetet under ledning av nuvarande Kanslienheten, där alla nämnder tillsammans arbetat för att ta fram en ny dokument- och informationshanteringsplan. Det finns ett stort behov av aktuella planer ute i verksamheterna och det behövs även för att kunna gå vidare med införandet av e- arkiv. Genom att fastställa det framtagna förslaget i sin nuvarande form kan arbetet sedan fortsätta med att revidera planen för de delar som ännu inte är färdigställda och att anpassa planen för en digital hantering för e-arkiv. Övriga nämnder kommer att besluta om sina verksamhetsspecifika planer i anslutning till att kommunstyrelsen beslutat om sin plan. Ekonomiska konsekvenser Ärendet innebär inga direkta ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag KS 2026.1516 – Missiv KS 2026.1517 - Dokument- och informationshanteringsplan för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Ärendet föredras av arkivarie Tomas Alriksson och kanslichef Sandra Ahlbin. Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att anta Dokument- och informationhanteringsplan för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i enlighet med bilaga KS 2026.1517, att gälla från den 1 januari 2026, samt att dokument- och informationshanteringsplanen ersätter tidigare Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsen och överförmyndaren antagen den 4 april 2019. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 77 fortsättning Anders Wigelsbo (C) yrkar bifall till Amanda Lindblads (S) yrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att anta Dokument- och informationhanteringsplan för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i enlighet med bilaga KS 2026.1517, att gälla från den 1 januari 2026, samt att dokument- och informationshanteringsplanen ersätter tidigare Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsen och överförmyndaren antagen den 4 april 2019. Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2026-03-05 DIARIENR: 2026/164 Kommunledningskontoret, Kanslienheten Sandra Ahlbin Kanslichef MISSIV Dokument- och informationshanteringsplan för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Enligt styrdokumentet Riktlinje för hantering av arkiv som beslutades år 2017 och reviderades år 2019 ska Sala kommun upprätta en dokument- och informationshanteringsplan som är processorienterad. Planens syfte är att reglera hur kommunens allmänna handlingar hanteras från ankomst/uppkomst till slutarkivering. Den övergripande kommungemensam planen för processer och handlingar som förekommer inom alla nämnder/styrelser kan efter beslut av kommunstyrelsen användas av samtliga myndigheter. Verksamhetsspecifika handlingar redovisas och tas därutöver av respektive nämnd. Arbetet med att ta fram den nya dokument- och informationshanteringsplanen enligt Sydarkiveras klassificering påbörjades av dåvarande Administrativa enheten, Kommunstyrelsens förvaltning, men fullföljdes aldrig då enheten upphörde på grund av omorganisation. I slutet av år 2023 återupptogs arbetet under ledning av Stab Kanslienheten, Stab för utveckling och förvaltning (Nuvarande Kanslienheten, Kommunledningskontoret) där alla nämnder tillsammans arbetat för att ta fram en ny dokument- och informationshanteringsplan. Det finns ett stort behov av aktuella planer ute i verksamheterna och det behövs även för att kunna gå vidare med införande av e-arkiv. Genom att fastställa det framtagna förslaget i sin nuvarande form så kan arbetet sedan fortsätta med att revidera planen för de delar som ännu inte är klara och att anpassa planen för en digital hantering för e-arkiv. Övriga nämnder kommer att besluta om sina verksamhetsspecifika planer i anslutning till att kommunstyrelsen beslutat om sin plan. Ekonomiska konsekvenser Ärendet innebär inga direkta ekonomiska konsekvenser. FÖRSLAG TILL BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, 2026-03-05 DIARIENR: 2026/164 att anta Dokument- och informationhanteringsplan för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i enlighet med bilaga 1 att gälla från 2026-01-01, samt att dokument- och informationshanteringsplanen ersätter tidigare Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsen och överförmyndaren antagen 2019- 04-04. Bilagor: 1 Dokument- och informationshanteringsplan för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 2026-03-05 DIARIENR: 2026/164 CHECKLISTA Checklista avseende Barnperspektivet, Landsbygdsperspektivet och de Horisontella principerna Förklaring om de olika begreppen finns nedan. Barnperspektivet Innebär insatsen att barn och ungdomars hälsa sätts i främsta rummet? JA ☒ NEJ ☐ Påverkar denna insats barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter JA ☒ NEJ ☐ och situation till det bättre? Innebär insatsen att barn och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? JA ☒ NEJ ☐ Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening om insatsen? JA ☐ NEJ ☒ Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsvariation - fysiskt JA ☒ NEJ ☐ och/eller psykiskt? Tar insatsen hänsyn till barnkonventionens text om ”till det yttersta av sin förmåga”? JA ☒ NEJ ☐ Landsbygdsperspektivet Bedömer ni att beslutet kommer att innebära särskilda konsekvenser för landsbygden JA ☐ NEJ ☒ – nu eller i framtiden? Vid JA hur bedömer ni att beslutet påverkar: Att det blir svårare att bo på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det blir fler jobb på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det minskar tillgången till god service på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Horisontella principerna (tillgänglighet, icke-diskriminering samt jämställdhet) Innebär insatsen risk för begränsad tillgänglighet? JA ☐ NEJ ☒ Har icke-diskrimineringsperspektivet beaktats? JA ☒ NEJ ☐ Kan beslutet utestänga någon från samhället? JA ☐ NEJ ☒ Har man beaktat FN:s konvention angående rättigheter för personer med JA ☒ NEJ ☐ funktionsvariation när beslutet togs? Om NEJ – varför inte? 2026-03-05 DIARIENR: 2026/164 Begreppsförklaring Barnkonventionen/barnperspektivet Barnkonventionen tar upp barnets situation ur många synvinklar och skall naturligtvis främja helhetssynen på barnen. Enligt FN är alla under 18 år barn. Barnens bästa i främsta rummet - Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling i beslutsfattandet? - Har en sammanvägning av olika intressen gjorts? FN:s barnkommitté har uttalat principen om att barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, till exempel samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Principen om barnets bästa ska ges absolut prioritet när det gäller adoption och rätt till skydd mot missförhållanden och övergrepp. Till prioriterade rättigheter hör utveckling/utbildning. Landsbygdsperspektivet Kan de som bor och verkar på landsbygden bli diskriminerade eller åsidosatta? Horisontella principer Diskriminering sker när någon missgynnas eller kränks och missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). Detta gäller även barn till personer med något av ovanstående diskrimineringsgrund. Funktionshinderspolitiken innebär att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktions- nedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Dokument- och informationshanteringsplan KOMMUNFULLMÄKTIGE OCH KOMMUNSTYRELSEN SALA KOMMUNS STYRDOKUMENTSHIERARKI Vision Kommunfullmäktige mål-ekonomi (budget) Aktiverande Normerande Program Policy Mål och ekonomi - Kommunövergripande Plan - Riktlinje - Politisk nivå Mål och ekonomi - KommunövergripandeKommunövergripande Kommunstyrelse Verksamhet Mål och ekonomi - Verksamhet Plan - Nämnd Riktlinje - Nämnd Nämnd Instruktion, anvisning, Verksamhetsnivå Mål och ekonomi - Kontor handbok, regel, rutin Verksamhet Kommunal författningssamling: Reglementen, bolagsordning, delegationsordning, föreskrifter, regler, taxor och avgifter Metadata om dokumentet Dokumentnamn Dokumenttyp Gäller från Dokument- och informationshanteringsplan för Styrdokument 2026-01-01 kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Beslutsinstans Dokumentansvarig Publicering Kommunstyrelsen Kanslichef www.sala.se, intranät Beslutad/datum Översyn bör göras Klassificering Diarienummer Vid behov 1.3.1 KS 2026/164 Relation Ersätter Författningssamling INNEHÅLL SALA KOMMUNS STYRDOKUMENTSHIERARKI ..................................................................................................................2 INNEHÅLL ...........................................................................................................................................................................3 1 INTRODUKTION ............................................................................................................................................................10 1.1 Hur är dokument- och informationshanteringsplanen uppbyggd? ....................................................................10 2 TILLÄMPNINGSOMRÅDE ...............................................................................................................................................12 2.1 Vad är arkiv? .......................................................................................................................................................12 3 HISTORIK .......................................................................................................................................................................13 3.1 Sala kommun ......................................................................................................................................................13 3.2 Ytterligare historik ..............................................................................................................................................13 4 BESKRIVNING KOMMUNFULLMÄKTIGE OCH KOMMUNSTYRELSEN ............................................................................14 4.1 Förteckning över seriesignum ............................................................................................................................14 5 DOKUMENTHANTERINGSPLAN .....................................................................................................................................17 Demokrati och ledning 1 ..........................................................................................................................................17 Politiska partier och val 1.1 ...............................................................................................................................17 Administrera val 1.1.1 ................................................................................................................................17 Genomföra val 1.1.2 ...................................................................................................................................17 Folkinitiativ 1.1.3 ........................................................................................................................................18 Partistöd 1.1.4 ............................................................................................................................................19 Politiskt beslutsfattande 1.2 ..............................................................................................................................20 Politiska beslut 1.2.1 ...................................................................................................................................20 Offentlig dialog 1.2.2 ..................................................................................................................................23 Redovisa delegation 1.2.3 ..........................................................................................................................23 Tillfälliga politiska beredningar och styrgrupper 1.2.4 ...............................................................................24 Tillsätta och entlediga förtroendevalda 1.2.5 ............................................................................................24 Initiativ från förtroendevalda, nämn, revisorer, bolag, KF 1.2.6 ................................................................27 Återkoppla till förtroendevalda 1.2.7 .........................................................................................................29 Verksamhetsledning 1.3 ....................................................................................................................................30 Styrande dokument 1.3.1 ...........................................................................................................................30 Organisera och fördela arbete och ansvar 1.3.2 ........................................................................................35 Leda det interna arbetet 1.3.3 ....................................................................................................................36 Samverka mellan personal och fackliga organisationer 1.3.4 ....................................................................36 Planering och uppföljning av verksamheten 1.4 ...............................................................................................37 Mål- och ekonomistyrning 1.4.1 .................................................................................................................37 Begära ökat anslag/tilläggsbudget 1.4.2 ...................................................................................................38 Investeringar 1.4.3 ......................................................................................................................................40 Kvalitets-ledning 1.5 ..........................................................................................................................................40 Kvalitetsstyra 1.5.1 .....................................................................................................................................40 Mäta verksamhetskvalitet 1.5.2 .................................................................................................................40 Säkra och förbättra verksamhetskvalitet 1.5.3 ..........................................................................................40 Synpunkter och klagomål 1.5.4 ..................................................................................................................41 Anmäla enligt lag 1.5.5 ..............................................................................................................................41 Forum för samråd 1.5.6 ..............................................................................................................................43 Juridiska handlingar 1.5.7 ...........................................................................................................................44 Verksamhetsutveckling och samverkan 1.6 ......................................................................................................45 Omvärldsbevakning 1.6.1 ...........................................................................................................................45 Projekt 1.6.2 ...............................................................................................................................................45 Samverka externt 1.6.3 ..............................................................................................................................47 Utveckla verksamhet/Utföra betydande verksamhetsförändring 1.6.4 .....................................................48 Allmänna handlingar och arkiv 1.7 ....................................................................................................................49 Post och postöppning 1.7.1 ........................................................................................................................49 Lämna ut allmänna handlingar 1.7.2 .........................................................................................................49 Redovisa information 1.7.3 ........................................................................................................................51 Vårda och förvara arkiv 1.7.4 .....................................................................................................................52 Tillgängliggöra allmänna handlingar och arkiv 1.7.5 .................................................................................53 Hantera arkivleveranser 1.7.6 ....................................................................................................................54 Avhända allmänna handlingar 1.7.7 ..........................................................................................................54 Överlämna allmänna handlingar för förvaring 1.7.8 ..................................................................................55 Gallra allmänna handlingar 1.7.9 ...............................................................................................................56 Rådgivning 1.7.10 .......................................................................................................................................56 Bedriva arkivpedagogik 1.7.11 ...................................................................................................................57 Tillsyn och Revision 1.8 ......................................................................................................................................57 Revision och granskning 1.8.1 ....................................................................................................................57 Tillsyn från tillsynsmyndighet 1.8.2 ............................................................................................................58 Remisser, undersökningar och statistik 1.9 .......................................................................................................59 Inkommande remisser 1.9.1 .......................................................................................................................59 Externa undersökningar 1.9.2 ....................................................................................................................60 Statistik till andra myndigheter 1.9.3 .........................................................................................................60 Hantera kommunens varumärke 1.10 ...............................................................................................................61 Kommunvapen 1.10.1 .................................................................................................................................61 Grafisk profil 1.10.2 ....................................................................................................................................61 Varumärke 1.10.3 .......................................................................................................................................61 Representera 1.11 .............................................................................................................................................61 Vänortsutbyte 1.11.2 ..................................................................................................................................61 Dataskydd 1.12 ..................................................................................................................................................62 Utse dataskyddsombud 1.12.1 ...................................................................................................................62 Hantera Samtycke för personuppgifter 1.12.2 ...........................................................................................62 Hantera och förebygga Personuppgiftsbehandling 1.12.3 .........................................................................63 Personuppgiftsincidenter 1.12.4 .................................................................................................................63 Visa efterlevnad och ansvar för dataskydd 1.12.5 .....................................................................................63 Intern service 2 .........................................................................................................................................................64 Mötesadministration 2.1 ...................................................................................................................................64 Mötesplanering 2.1.1 .................................................................................................................................64 Genomföra möten 2.1.2 .............................................................................................................................64 Administration av förtroendevalda 2.2 .............................................................................................................65 Registrera förtroendevalda 2.2.1 ...............................................................................................................65 Ersättning och arvoden till förtroendevalda 2.2.2 ......................................................................................65 Utveckla förtroendevaldas kompetens 2.2.3 ..............................................................................................66 Avtacka/hedra förtroendevalda 2.2.4 ........................................................................................................66 Informera och kommunicera internt 2.3 ...........................................................................................................67 Internt informationsmaterial 2.3.1 .............................................................................................................67 Intern webb 2.3.2 .......................................................................................................................................67 Projekt- och samarbetsytor på webben 2.3.3 .............................................................................................68 Direktkommunikation med medarbetare 2.3.4 ..........................................................................................68 Ekonomiadministration 2.4 ...............................................................................................................................69 Kontoplan/Gällande 2.4.1 ..........................................................................................................................69 Leverantörsreskontra 2.4.2 ........................................................................................................................69 Kundreskontra 2.4.3 ...................................................................................................................................71 Anläggningsreskontra 2.4.4 .......................................................................................................................71 Fakturera internt 2.4.5 ...............................................................................................................................72 Löpande Bokföring 2.4.6 .............................................................................................................................72 Ekonomiska anspråk 2.4.7 ..........................................................................................................................73 Taxering och skatteredovisning 2.4.8 .........................................................................................................73 Utbetalningar 2.4.9 ....................................................................................................................................73 Inbetalningar 2.4.10 ...................................................................................................................................74 Kontantkassa 2.4.11 ...................................................................................................................................74 Finans- och skuldförvaltning 2.5 ........................................................................................................................74 Inkommande bidrag/Ansöka om bidrag 2.5.2 ............................................................................................74 Inköp och försäljning 2.6 ...................................................................................................................................75 Genomföra upphandling 2.6.1 ...................................................................................................................75 Avropa från ramavtal 2.6.2 ........................................................................................................................76 Genomföra direktupphandling 2.6.3 ..........................................................................................................77 Förvalta avtal 2.6.4 ....................................................................................................................................78 Personaladministration 2.7 ...............................................................................................................................79 Rekrytera personal 2.7.1 ............................................................................................................................79 Anställa personal 2.7.2 ...............................................................................................................................81 Bemanning och ledigheter 2.7.3 .................................................................................................................83 Administrera anställningar 2.7.4 ................................................................................................................83 Personalhälsa 2.7.5 ....................................................................................................................................83 Utbilda och utveckla personal 2.7.6 ...........................................................................................................85 Disciplinåtgärder för personal 2.7.7 ...........................................................................................................86 Uppvakta personal 2.7.8 ............................................................................................................................86 Avsluta anställning 2.7.9 ............................................................................................................................87 Kompetensdatabas 2.7.11 ..........................................................................................................................88 Systematiskt arbetsmiljöarbete 2.8 ...................................................................................................................88 Arbetsmiljö- /skyddsrond 2.8.1 ...................................................................................................................88 Utreda arbetsmiljö 2.8.2 .............................................................................................................................89 Löneadministration 2.9 .....................................................................................................................................90 Registrera tjänstgöring och lön 2.9.1 .........................................................................................................90 Beräkna lön, arvoden och ersättningar 2.9.2 .............................................................................................92 Verkställa lön, arvoden och ersättningar 2.9.3 ..........................................................................................93 Kontrollera och genomföra avstämningar inför 2.9.4 ................................................................................93 Utmäta lön 2.9.6 ........................................................................................................................................93 Återkräva lön 2.9.7 .....................................................................................................................................94 Pension 2.10 ......................................................................................................................................................94 Pensioner 2.10.1 .........................................................................................................................................94 Rapportera till pensionsmyndighet 2.10.2 .................................................................................................94 IT och telefoni 2.11 ............................................................................................................................................95 Införa IT-system 2.11.1 ...............................................................................................................................95 Förvalta IT-system 2.11.2 ...........................................................................................................................96 Tekniks infrastruktur 2.11.3 ........................................................................................................................97 Telefoni och växel 2.11.4 ............................................................................................................................98 Support/helpdesk 2.11.5 ............................................................................................................................98 Avveckla IT-system 2.11.6 ..........................................................................................................................98 Fordon och materiel 2.12 ..................................................................................................................................98 Fordon 2.12.2 .............................................................................................................................................98 Interna servicefunktioner 2.13 ..........................................................................................................................99 Tryckeri och repro 2.13.1 ............................................................................................................................99 Posthantering 2.13.5 ..................................................................................................................................99 Tillagning- och mottagningskök 2.14 ...............................................................................................................100 Planera och förbereda måltider 2.14.1 .....................................................................................................100 Samhällsservice 3 ...................................................................................................................................................101 Borgerliga ceremonier 3.1 ...............................................................................................................................101 Borgerlig vigsel 3.1.2 ................................................................................................................................101 Borgerlig begravning 3.1.3 .......................................................................................................................102 Konsumentstöd och rådgivning 3.2 .................................................................................................................103 Konsumentrådgivning 3.2.1 .....................................................................................................................103 Budget- och skuldrådgivning 3.2.2 ...........................................................................................................103 Skuldsanering 3.2.3 ..................................................................................................................................103 Energi- och klimatrådgivning 3.2.4 ...........................................................................................................103 Medborgarservice 3.3 .....................................................................................................................................104 Hantera frågor 3.3.1 .................................................................................................................................104 Vägledning och service 3.3.2 ....................................................................................................................105 Verka för folkhälsa m.m. 3.3.3 .................................................................................................................105 Verka för mångfald m.m. 3.3.4 ................................................................................................................105 Extern information och kommunikation 3.4 ...................................................................................................106 Ge kommuninformation 3.4.1 ..................................................................................................................106 Evenemang och aktiviteter för kommuninvånare 3.4.2 ...........................................................................108 Tillstånd och tillsyn för näringsliv och föreningar 3.5 ......................................................................................109 Tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 3.5.1 ...........................................................................................109 Kontroll av tobaksförsäljning 3.5.2 ...........................................................................................................109 Kontroll av receptfria läkemedel 3.5.3 .....................................................................................................109 Tillstånd och kontroll av spelverksamhet 3.5.4 ........................................................................................109 Arbetsmarknad och sysselsättning 3.6 ............................................................................................................109 Stöd för anställbarhet och personlig utveckling 3.6.1 ..............................................................................109 Samordna insatser för arbetsmarknad och sysselsättning 3.6.2 ..............................................................109 Näringsliv 3.7 ...................................................................................................................................................110 Näringslivslots 3.7.1 .................................................................................................................................110 Företagsträffar 3.7.2 ................................................................................................................................112 Turism 3.8 ........................................................................................................................................................113 Främja turism 3.8.1 ..................................................................................................................................113 Förmedla boende 3.8.2 .............................................................................................................................114 Turistpaket 3.8.3 .......................................................................................................................................114 Guidning 3.8.4 ..........................................................................................................................................114 Turistbyrå och turistinformation 3.8.5 .....................................................................................................114 Stiftelser, fonder och donationer 3.9 ..............................................................................................................115 Stiftelser 3.9.1 ...........................................................................................................................................115 Fonder 3.9.2 ..............................................................................................................................................116 Donationer 3.9.3 .......................................................................................................................................117 Bidrag och sponsring till externa aktörer 3.10 ................................................................................................118 Bidrag och sponsring till organistioner etc. 3.10.1 ...................................................................................118 Bidrag och sponsring till enskilda 3.10.2 ..................................................................................................118 Samhällsbyggnad 4 .................................................................................................................................................119 Lantmäteri och kartarbete 4.1 ........................................................................................................................119 Fastighetsbildning 4.1.1 ...........................................................................................................................119 Kartor och geografisk information 4.1.2 ..................................................................................................122 Namnsätta kvarter, gator och allmänna platser 4.1.3 .............................................................................124 Adressätta 4.1.4 .......................................................................................................................................125 Fysisk planering 4.2 .........................................................................................................................................125 Hantera översikts-planer 4.2.1 .................................................................................................................125 Hantera detaljplaner/områdes-bestämmelser 4.2.2 ................................................................................131 Hantera fastigheter 4.3 ...................................................................................................................................152 Förvärva fastighet 4.3.1 ...........................................................................................................................152 Mark och exploatering 4.3.2 ....................................................................................................................156 Försälja fastighet 4.3.3 .............................................................................................................................162 Byta fastighet 4.3.4 ..................................................................................................................................166 Nyttjanderätt för fastighet 4.3.5 ..............................................................................................................168 Förvalta skogs- och lantbruksfastigheter 4.3.6 ........................................................................................172 Lovgivning och dispenser 4.4 ...........................................................................................................................173 Förhandsbesked om byggnation 4.4.1 .....................................................................................................173 Bygglov 4.4.2 ............................................................................................................................................173 Anmälan ej bygglovspliktig åtgärd 4.4.3 ..................................................................................................173 Tillsyn och föreläggande rörande fastigheter 4.4.4 ..................................................................................173 Dispenser 4.4.5 .........................................................................................................................................174 Byggnader och anläggningar 4.5 .....................................................................................................................174 Lokalbehov och förslag 4.5.1 ....................................................................................................................174 Byggprojekt 4.5.2 .....................................................................................................................................175 Uthyrning 4.5.4 .........................................................................................................................................175 Inhyrning 4.5.5 ..........................................................................................................................................176 Underhålla 4.5.6 .......................................................................................................................................176 Drift och skötsel 4.5.7 ...............................................................................................................................176 Lokalvård 4.5.8 .........................................................................................................................................177 Dokumentera fastigheter 4.5.9 ................................................................................................................177 Gator, vägar och torg 4.6 .................................................................................................................................178 Planera gator och vägar 4.6.1 ..................................................................................................................178 Anlägga gator och vägar 4.6.2 .................................................................................................................180 Underhålla gator och vägar 4.6.3 .............................................................................................................180 Enskilda vägar 4.6.4 .................................................................................................................................181 Anmälan om tillstånd enligt ordningsföreskrifter 4.6.5 ...........................................................................182 Parkering/parkeringsplatser 4.6.7 ............................................................................................................183 Parker och grönytor 4.7 ...................................................................................................................................183 Anlägga parker och grönytor 4.7.2 ...........................................................................................................183 Förvalta parker och grönytor 4.7.3 ...........................................................................................................184 Lekplatser 4.8 ..................................................................................................................................................184 Anlägga lekplatser 4.8.2 ...........................................................................................................................184 Trafik och kommunikationer 4.9 .....................................................................................................................185 Planera trafik 4.9.1 ...................................................................................................................................185 Trafikföreskrifter och tillstånd 4.9.2 .........................................................................................................185 Kollektivtrafik 4.9.3 ..................................................................................................................................187 Energiförsörjning 4.12 .....................................................................................................................................187 Planera och utreda energiförsörjning 4.12.1 ............................................................................................187 Vatten och avlopp 4.14 ...................................................................................................................................190 Planera vatten och avlopp 4.14.1 .............................................................................................................190 Förvalta ledningsnät 4.14.3 ......................................................................................................................192 Bygga ut ledningsnät 4.14.4 .....................................................................................................................192 Ansluta till nät för vatten och avlopp 4.14.5 ............................................................................................193 Försälja dricksvatten 4.14.6 .....................................................................................................................193 Rena avloppsvatten 4.14.7 .......................................................................................................................194 Avfall och återvinning 4.15 ..............................................................................................................................195 Avfall 4.15.1 ..............................................................................................................................................195 Trygghet och säkerhet 5 .........................................................................................................................................196 Skydd mot olyckor 5.1 .....................................................................................................................................197 Insatser vid olyckor 5.1.1 ..........................................................................................................................197 Arbeta förebyggande mot olyckor 5.1.2 ...................................................................................................198 Krisberedskap 5.2 ............................................................................................................................................203 Risker och sårbarhet 5.2.1 ........................................................................................................................203 Planera krisledning 5.2.2 ..........................................................................................................................203 Utbilda och öva i krisberedskap 5.2.3 .......................................................................................................204 Geografiska områdesansvar 5.2.4 ............................................................................................................205 Rapportera krisberedskap 5.2.5 ...............................................................................................................205 Stöd vid kriser 5.2.6 ..................................................................................................................................206 Kriskommunikation 5.2.8 ..........................................................................................................................206 Totalförsvar 5.3 ...............................................................................................................................................206 Skydd av befolkning 5.3.1 .........................................................................................................................206 Varningssystem (VMA) 5.3.3 ....................................................................................................................207 Skydd och säkerhet 5.5 ....................................................................................................................................207 Skydda byggnader och egendom 5.5.1 .....................................................................................................207 Systematiskt brandskyddsarbete 5.5.2 .....................................................................................................208 Informationssäkerhet 5.5.3 ......................................................................................................................212 Säkerhetsskydd 5.5.4 ................................................................................................................................213 Brottsförebyggande arbete 5.8 .......................................................................................................................215 Mäta trygghet 5.8.2 .................................................................................................................................215 Miljö och hälsoskydd 6 ...........................................................................................................................................216 Miljöövervakning 6.3 .......................................................................................................................................216 Miljöövervaka luft 6.3.1 ...........................................................................................................................216 Vattenvård 6.7 .................................................................................................................................................218 Planera och inventera naturvårdsfrågor 6.7.1 .........................................................................................218 Skyddsjakt 6.8 ..................................................................................................................................................221 Anmälan om skyddsjakt 6.8.2 ..................................................................................................................221 Socialt och ekonomiskt stöd 9 ................................................................................................................................222 Barn och familj 9.2 ...........................................................................................................................................222 Insatser för barn och unga 9.2.2 ..............................................................................................................222 Överförmyndare 9.6 ........................................................................................................................................223 Registrera i överförmyndarregistret 9.6.1 ................................................................................................223 Rekrytera ställföreträdare 9.6.2 ...............................................................................................................223 Byta godman/förvaltare 9.6.3 ..................................................................................................................224 Upphörande, jämkning och entlediga ställföreträdare 9.6.4 ...................................................................242 Initiera godmanskap och förvaltarskap 9.6.5 ...........................................................................................242 Initiera förmyndarskap 9.6.6 ....................................................................................................................242 Ensamkommande barn 9.6.7 ...........................................................................................................................251 Utreda och kontrollera förmynderskap 9.6.8 ...........................................................................................253 Förvalta 9.6.9 ...........................................................................................................................................253 Överlämna ärende till annan överförmyndare 9.6.10 ..............................................................................253 Hantera förvaltarefrihet 9.6.11 ................................................................................................................253 Kultur och fritid 10 .................................................................................................................................................253 Enskilda arkiv 10.4 ...........................................................................................................................................253 Ta emot och återlämna enskilda arkiv 10.4.1 ..........................................................................................253 Vårda och förvara enskilda arkiv 10.4.2 ...................................................................................................254 Lämna uppgifter ur enskilda arkiv 10.4.3 .................................................................................................254 Tillgängliggöra enskilda arkiv 10.4.4 ........................................................................................................254 1 INTRODUKTION Sala kommun har en processorienterad dokument- och informationshanteringsplan som följer Sydarkiveras klassificeringsmodell. Varje nämnd har sin en egen plan och i den ska endast de handlingar som är verksamhetsspecifika redovisas. I kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens dokument- och informationshanteringsplan så finns också alla handlingar och processer som är gemensamma och används av alla. Det finns ytterligare två styrdokument som berör arkivering: • ”Gallringsplan för informationsbärande medium av ringa och kortvarig betydelse” som är ett komplement till de övriga planerna. • ”Riktlinje för hantering av arkiv” som gäller för Sala kommun utöver de bestämmelser som finns i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446). 1.1 Hur är dokument- och informationshanteringsplanen uppbyggd? Förklaring av klassificering Sydarkiveras klassificeringsstruktur består av 10 huvudklasser som planen är uppbyggd efter: 1. Demokrati och ledning 2. Intern service 3. Samhällsservice 4. Samhällsbyggnad 5. Trygghet och säkerhet 6. Miljö och hälsoskydd 7. Skola 8. Vård och omsorg 9. Socialt och ekonomiskt stöd 10. Kultur och fritid Inom varje klass finns det sedan ytterligare två nivåer, på nivå tre är det som själva handlingen eller processen ligger. På alla nivåerna kan det också finnas ytterligare information om själva klassificeringen. Förklaring av kolumnrubriker Klassificering Här står klassificeringen för nivå 1, 2 och 3. Rubrik/Handlingstyp Antingen står det namnet på en rubrik till en process eller namnet på de olika handlingarna. Medium/Sökväg Här anges i vilket medium handlingen finns hos verksamheten, exempelvis digitalt eller papper. Sökväg är var handlingen finns förvarad hos verksamheten, vilket kan vara i ett datasystem eller akt. Sorteringsordning Det är på det sätt som handlingarna sorteras på, till exempel alfabetiskt, kronologiskt, diarienummer, personnummer etc. Gallras/Sorteras I kolumnen anges om handlingen ska bevaras eller gallras (förstöras) efter en angiven tid. Gallringsfristen anges vanligtvis i årtal (till exempel gallras efter 2 år) men andra begrepp kan också användas. Om det står ”Gallras 2 år” så ska 2 år förflyta innan handlingen får förstöras. Anmärkning Här anges om något behöver förtydligas eller hänvisas till en annan klassificering. Leveranstid och Tiden för när handlingen ska levereras till slutarkivet medium slutarkiv och i vilket medium handlingarna ska levereras på, exempelvis papper. På intranätet finns information om hur leverans till kommunarkivet går till. Seriesignum Seriesignumen är enligt det allmänna arkivschemat som är en standardiserad struktur för hur arkivhandlingar ordnas och förtecknas. Varje serie har en kombination av bokstäver och siffror. Det anger vilka handlingar som ska arkiveras tillsammans när de levereras till kommunarkivet. Det finns en förteckning över aktuella seriesignum i respektive dokument- och informations- hanteringsplan. 2 TILLÄMPNINGSOMRÅDE Utöver de bestämmelser som finns i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) ska kommunen följa ”Riktlinje för hantering av arkiv” som gäller med stöd av 16§ arkivlagen. Där framgår att varje myndighet i samråd med kommunarkivet ska upprätta en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens handlingar och hur dessa hanteras och bevaras oavsett media. Dokumenthanteringsplanen ska vara processinriktad och förklarande för att visa kommunens arbetsuppgifter och organisation. Dokumenthanteringsplanerna ska hållas aktuella. Myndigheten har skyldighet att årligen kontrollera och vid behov uppdatera dokumenthanteringsplanen i samråd med kommunarkivet. Arkivmyndigheten, Kommunstyrelsen, beslutar i förekommande fall var och hos vilken nämnd/styrelse en gemensam upptagning ska bilda arkiv. Det kan till exempel gälla övergripande verksamhetssystem som kommunens ekonomi- eller personaladministrativa system. I kommunens egna dokumenthanteringsplan ska endast hanteringen av verksamhetsspecifika allmänna handlingar redovisas. Den kommungemensamma dokumenthanteringsplanen kan efter kommunstyrelsens beslut användas av kommunens samtliga myndigheter. 2.1 Vad är arkiv? Ett arkiv bildas av de allmänna handlingarna i nämndernas och andra organs verksamheter och sådana handlingar som avses i 2 kap 9§ tryckfrihetsförordningen (SFS 1949:105) och som nämnden beslutar ska tas om hand för arkivering. Arkiven är en del av vårt nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser 1. rätten att ta del av allmänna handlingar 2. behovet av information för rättskipning och förvaltningen 3. forskningens behov Föreskrivna bestämmelser om arkiv är teknikneutrala och det innebär att oavsett hur allmänna handlingar tekniskt sett hanteras (papper, digital upptagning eller på annat sätt) så gäller ovanstående definition. Val av teknik kräver olika hanteringssätt. 3 HISTORIK 3.1 Sala kommun Kommunens område motsvarar socknarna: Fläckebo, Kila, Kumla, Möklinta, Norrby, Sala, Tärna och Västerfärnebo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sala stad som 1863 bildade en stadskommun. Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Tärna (av de tidigare kommunerna Kila, Kumla, Norrby och Tärna) och Västerfärnebo (av Fläckebo, Karbenning och Västerfärnebo) samtidigt som Sala landskommun uppgick i Sala stad medan Möklinta landskommun förblev oförändrad. Sala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sala stad, Möklinta och Tärna landskommuner samt delar ur Västerfärnebo landskommun (Västerfärnebo och Fläckebo församlingar). Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Sala domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga. 3.2 Ytterligare historik Sala kommun bildades år 1971 och den nya nämndorganisationen gällde från den 1 januari samma år. Kommunfullmäktige hade 49 ledamöter och kommunstyrelsen hade 11 ledamöter och 11 suppleanter. Under årens lopp har den kommunala organisationen förändrats flera gånger, bland annat när det gäller vilka verksamheter som ska ligga direkt under kommunstyrelsen samt olika organisatoriska former så som nämnder, utskott, förvaltningar och kontor. Det har också skett samarbeten med andra kommuner inom olika verksamhetsområden, exempelvis Heby kommun när det gäller bygg- och miljö och Västerås Stad när det gäller överförmyndaren. 4 BESKRIVNING KOMMUNFULLMÄKTIGE OCH KOMMUNSTYRELSEN Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 45 ledamöter och 28 ersättare. I kommunfullmäktige fattas beslut i ärenden som kommit från kommunstyrelsen som i sin tur är kommunens högsta beredande organ. Kommunstyrelsens ordförande är kommunalråd och därtill en oppositionsledare. Det finns sju nämnder: • Kommunstyrelsen • Bygg- och miljönämnden • Kultur- och fritidsnämnden • Skolnämnden • Social- och arbetsmarknadsnämnden • Valnämnd • Äldre- och omsorgsnämnden Från och med 1 september 2019 har Överförmyndarenheten i Västerås stad tagit över all handläggning och service av Sala kommuns överförmyndarverksamhet. Sala kommun är organiserad under kommunstyrelsens förvaltning som i sin tur omfattar åtta kontor. Dessa kontor är: • Kommunledningskontoret • Kultur- och fritidskontoret • Räddningstjänsten Sala-Heby • Samhällsbyggnadskontoret • Skolkontoret • Social- och arbetsmarknadskontoret • Tekniska kontoret • Vård- och omsorgskontoret Varje kontor leds av en kontorschef och kommunens högste tjänsteman är kommundirektören. 4.1 Förteckning över seriesignum Förteckning över aktuella seriesignum i kommunfullmäktige och kommunstyrelsens dokument- och informationshanteringsplan. Seriesignum för verksamhetsspecifika handlingar finns i respektive nämnds dokument- och informationshanteringsplan. A Protokoll KFA1 Kommunfullmäktiges protokoll KFA2 Valberedningens protokoll KFA3 Demokratiberedningens protokoll KFA4 Protokoll Presidieberedningen KFG1 Bokslut A1 Protokoll Kommunstyrelsen, nämnder och utskott A2 Arbetsgivardelegationens protokoll A3 Delegationsbeslut A4 Förhandlingsprotokoll, MBL A5 Cesam, Kontorsam, Ensam B Utgående handlingar B1 Funktionsrättsrådets, Kommunala pensionärsrådets och Näringslivsrådets - minnes- och mötesanteckningar C Diarier och diarieregister C1 Diarier/Diarielistor D Liggare, förteckningar, matriklar, inventarieregister o. dyl. E Korrespondens, inkomna handlingar E1 Diarieförda handlingar F Ämnesordnade handlingar F1 Handlingar ur överförmyndarens akter m.m. handlingar F2 - F3 Mottagningsbevis – leverans av handlingar till kommunarkiv F4 Egenproducerat material – Näringslivslots F5 Upphandlingar F6 Årsredovisning donationsfonder, fonder och stiftelser F7 Lönelista F8 Personakt (Anställda) F9 Jubilarer, listor F10 Fastighetsregister/Fastighetsförteckning F11 Geotekniska undersökningar F12 Underhåll och projekt (Byggprojekt) F13 Dokumentera fastighet F14 Ansökningar sotning F15 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) F16 Markärenden F17 Planärenden F18 Informationsmaterial/publikationer G Räkenskaper G1 Dagrapporter, momsdeklarationer G2 Kassaverifikationer G3 Bokföringsorder H Statistik J Kartor och ritningar K Foton L Tidningsklipp Ö Övriga handlingar Ö1 Verksamhetens/kommunens historia Ö2 Dokumentation hos Näringslivsenheten kopplade till InfoPoints Dokument- och informationshanteringsplan 5 DOKUMENTHANTERINGSPLAN Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Demokrati och ledning 1 POLITISKA PARTIER OCH VAL 1.1 En valkrets är det område ett val gäller och en valkrets är indelat i valdistrikt. Varje valdistrikt som består av ett antal Administrera val 1.1.1 fastigheter och de röstberättigade är folkbokförda på dessa fastigheter. Varje valdistrikt har en vallokal och ska enligt vallagen omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Valnämnden ser i god tid före valet över valdistriktsindelningen. Det är kommunfullmäktige som beslutar att föreslå en ny valdistriktsindelning som sedan fastställs av länsstyrelsen. Se Valnämndens dokument- och informationshantering splan I varje valdistrikt finns en vallokal där de som hör till valdistriktet kan rösta. I varje kommun ska det också finnas möjlighet att Genomföra val 1.1.2 förtidsrösta. I Sala utgör i regel bibliotekets Blå salen förtidsröstningslokal. Valnämnden fastställer vilka lokaler som ska användas och valkansliet rapporterar in i valdatasystemet. Val- och förtidsröstningslokalerna ska uppfylla kraven på tillgänglighet och vallagens övriga krav på skydd för valhemligheten, skydd mot propaganda m.m. Se Valnämndens dokument- och Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv informationshantering splan Folkbokförda medborgare i Sala kommun har möjlighet att lämna in förslag om en förändring eller förbättring till kommunen Folkinitiativ 1.1.3 genom att skicka in ett förslag via en e-tjänst; e-förslag. Ärendet sparas även i Open-e i två år E-förslag 1.E-förslag inkommer Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Ärendesyste nummer m, akt 2.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Ärendesyste nummer m, akt 3.Protokollsutdrag/ Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut digital/Ärendesyste nummer m, akt E-förslag 1.E-förslag inkommer Papper, Diarie- Bevaras Når inte 30 röster/ej 2 år, papper E1 digital/Ärendesyste nummer intressant för politiken m, akt 2.Svar till medborgare Papper, Diarie- Bevaras Avslutas 2 år, papper E1 digital/Ärendesyste nummer m, akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Redovisning av e-förslag Papper, Diarie- Bevaras Eget ärende 2 år, papper E1 som ej behandlats inom digital/Ärendesyste nummer ett år m, akt Redovisning av Papper, Diarie- Bevaras Eget ärende 2 år, papper E1 verkställande av bifallna digital/Ärendesyste nummer e-förslag m, akt Partistöd 1.1.4 Ansökan om partistöd för kommande period samt redovisning av partistöd för föregående år ska inkomma innan 30 juni det år man avser söka partistöd inför kommande år. Redovisning av partistöd 1.Ansökan via e-tjänst Digital/E-tjänst Diarie- Bevaras E-tjänst. Ansökan om 2 år, papper E1 nummer partistöd för kommande period samt redovisning av partistöd för föregående år. 2.Redovisning av e-tjänst/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 partistöd för föregående verksamhetssystem nummer år inklusive granskningsintyg. 3.Utanordning Verksamhetssystem Diarie- Se Se nummer anmärk- Leverantörsreskontra ning 2.4.2 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Protokollsutdrag/ Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Beslut KSLU/Ks/Kf nummer Kommunfullmäktige (KF) är kommunens högsta politiska instans och beslutar i alla ärenden och frågor av större vikt för POLITISKT BESLUTSFATTANDE kommunen. Det gäller till exempel mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, budget, skattesats, taxor och avgifter, 1.2 organisation och arbetsformer samt årsredovisning och val av ledamöter och ersättare i kommunens nämnder. Kommunfullmäktige har tre beredningar; kommunfullmäktiges presidieberedning, valberedning och demokratiberedningen. - Kommunfullmäktiges presidieberedning (KFPB) består av fullmäktiges presidium. Beredningen har som huvudansvar att fokusera på kommunfullmäktiges arbetsformer. Protokollförs. - Valberedning (VB) består av en ledamot per parti som representerade i kommunfullmäktige. Beredningen har som huvudansvar att lägga fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige ska behandla med undantag av valen av kommunfullmäktiges presidium och valberedning. - Demokratiberedningen (DB) består av kommunfullmäktiges presidium samt de i kommunfullmäktige representerade partiernas gruppledare. Beredningens syfte är att arbeta strategiskt och långsiktigt med demokrati- och samhällsutveckling i Sala kommun. Beredningen ska vara en politisk resurs för omvärldsanalys, nulägesanalys, beredning, medborgardialog och översiktsplanering. Protokollförs. Politiska beslut 1.2.1 Kallelse med handlingar 1.Kallelse inklusive Papper, Bevaras 2 år, papper Se handlingar digital/Ärendesyste respekt m ive protok oll Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Ordförandeförslag Papper, digital/ Gallras vid Netpublicator inaktuellt 3.Ärenden avgjorda med Gallras vid Gallras ej för KFN och stöd av delegation inaktuellt SKN de inkludera detta i handlingarna 4.Lista över Papper, digital/ Gallras vid Gallras ej för BMN, KFN anmälningsärenden Ärendesystem inaktuellt och SKN de inkludera detta i handlingarna Anslagsbevis för Digitalt Gallras, På kommunens digitala kallelse/protokoll när anslagstavla överklaga ndetiden har gått ut Protokoll Protokoll Papper, digital/ Krono- Bevaras 2 år, papper KF A1 Kommunfullmäktige Ärendesystem logiskt (Arkiv 80) Protokoll Papper, digital/ Krono- Bevaras 2 år, papper KF A2 Valberedningen Ärendesystem logiskt (Arkiv 80) Protokoll Papper, digital/ Kronolo- Bevaras 2 år, papper KF A3 Demokratiberedningen Ärendesystem giskt (Arkiv 80) Protokoll Papper, digital/ Kronolo- Bevaras 2 år, papper KF A4 Presidieberedningen Ärendesystem giskt (Arkiv 80) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Protokoll Papper, digital/ Kronolo- Bevaras KS och nämnder 2 år, papper A1 Kommunstyrelsen, Ärendesystem giskt inklusive utskott och (Arkiv 80) nämnder och utskott beredningar Protokoll, Papper, digital Kronolo- Bevaras Kopia diarieförs i 2 år, papper A2 Arbetsgivardelegationen giskt Evolution och (Arkiv 80) arkiveras under seriesignum E1 men originalprotokoll arkiveras på seriesignum A2 Skriftlig reservation - - Gallras vid Skrivs in i protokollet inaktuellt Protokollsanteckning - - Gallras vid Skrivs in i protokollet inaktuellt Samlingsärende – Papper, Diarienum Bevaras KF, KS, Nämnder 2 år, papper E1 Protokollsutdrag som digital/Ärendesyste mer inklusive utskott och inte hör till något eget m, akt beredningar ärende Ansökan om ekonomiska bidrag 1.Ansökan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Utredning/Yttrande Papper, digital/ Diarie- Bevaras Inte alltid att utredning 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer behövs göras. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Offentlig dialog 1.2.2 Anteckningar från möten Se Dialogmötesanteckning anmärk- ar tillhör i normalfallet ning ett ärende/akt ex. översiktsplan, kommunens framtida utveckling Redovisa delegation 1.2.3 Delegationsbeslut Papper, Data/ Bevaras Tillhör respektive 2 år, papper A3 och Datasystem, Akt ärende/akt. Bevaras E1 även på ett eget seriesignum. Tillhör inte delegationsbesluten något ärende så registreras det på Redovisa delegation 1.2.3. Delegationslista Papper, digital/ Bevaras Ingår i handlingarna till Ärenden avgjorda med Ärendesystem, akt utskick förutom KS. Se stöd av delegation KS § 85 / 2021-05-05 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Hanteras som ett politiskt beslut, se klassificering 1.2.1 Tillfälliga politiska beredningar och styrgrupper 1.2.4 Jämlikt 6 kap § 16-18 (KL) kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av december månad det år val har varit Tillsätta och entlediga förrätta val till de kommunala nämnderna med fler uppdrag, som blir lediga vid årets slut. Även kommunstyrelsen förrättar förtroendevalda 1.2.5 val som ska förrättas av kommunstyrelsen. En förtroendevald som önskar avsäga sig sitt uppdrag ska lämna in sin avsägelse via kommunens e-tjänst eller blankett. Det ska framgå i avsägelsen vilket eller vilka uppdrag som ska avslutas och från vilket datum. Avsägelsen behandlas vid nästkommande sammanträde med kommunfullmäktige eller kommunstyrelse beroende på vilket uppdrag avsägelsen avser. Protokoll slutlig Ärendesystem Diarie- Bevaras I samlingsärende 2 år, papper E1 rösträkning och nummer mandatfördelning från Länsstyrelsen Valärende I samlingsärende Val av ledamöter, ersättare, ombud, revisorer, överförmyndare (Val av styrelser och nämnder med flera val för mandatperioden) 1.Förslag från Papper, digital/ Diarie- Bevaras Protokoll skrivs endast 2 år, papper KF A2 valberedningen eller Ärendesystem, akt nummer efter allmänna valen valberedningens protokoll Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras I samlingsärende. 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Avsägelse kommunfullmäktige 1.Avsägelse av uppdrag Papper, digital Diarie- Bevaras I samlingsärende 2 år, papper E1 som förtroendevald /Ärendesystem, akt nummer 2.Protokollsutdrag Papper, digital Diarie- Bevaras I samlingsärende 2 år, papper E1 beslut om befrielse samt /Ärendesystem, akt nummer hemställa hos Länsstyrelsen om ny sammanräkning 3.Beslut från Papper, digital/ Diarie- Bevaras I samlingsärende. 2 år, papper E1 länsstyrelsen om ny Ärendesystem, akt nummer Beslutet anmäls till KF. ledamot/ersättare i KF Behandlas av KF eller Avsägelse övriga KS beroende på vilken instanser instans som förrättat valet. 1.Avsägelse av uppdrag Papper, digital/ Diarie- Bevaras I samlingsärende 2 år, papper E1 som förtroendevald Ärendesystem, akt nummer 2.Förslag från Mapp Se Kallelse valberedning valberedningen/grupple Ärendesystem. anmärk- då KF ska förrätta val. dare ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras I samlingsärende. 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Eget ärende Tillsätta övriga externa instanser 1.Inkommen handling Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Förslag från Mapp Ärendesystem Se Kallelse valberedning valberedningen/ anmärk- då KF ska förrätta val. gruppledare ning 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Initiativ från förtroendevalda, Motioner nämn, revisorer, bolag, KF 1.2.6 Ledamöter i kommunfullmäktige får väcka motioner. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Besvaras skriftligen. Interpellationer En ledamot i kommunfullmäktige får ställa interpellation. En ersättare får ställa en interpellation bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Besvaras skriftligen. Frågor En ledamot i kommunfullmäktige får ställa frågor för att inhämta upplysningar. En ersättare får endast ställa fråga när denne tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Kommunfullmäktiges ordförande har rätt att göra undantag. Behöver ej besvaras skriftligen. Nämndinitiativ En eller flera ledamöter eller tjänstgörande ersättare får ställa nämndinitiativ. Besvaras skriftligen. Motion 1.Motion Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Protokollsutdrag Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 KF/beslut Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag Papper, digital/ Diarie- Bevaras Eget ärende hos 2 år, papper E1 berörd nämnd/beslut Ärendesystem, akt nummer remissinstans. 4.Yttrande från Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 remissinstans Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 5.Protokollsutdrag Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 KSLU/KS-beslut digital/Ärendesyste nummer m, akt 6.Protokollsutdrag Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 KF/beslut Ärendesystem, akt nummer Eget ärende. Ny Nämndinitiativ reviderad riktlinje under bearbetning. 1.Nämndinitiativ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras Nämndinitiativ väcks 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer och behandlas på nästkommande sammanträde 3.Yttrande / Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ordförandesvar Ärendesystem, akt nummer 4.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Eget ärende Interpellation 1.Interpellation Papper, digital/ Diarie- Bevaras Översänds till den som 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer ska besvara interpellationen Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Svar på interpellation Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Fråga 1.Fråga Papper, digital/ Diarie- Bevaras Översänds till den som 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer ska besvara frågan 2.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Återkoppla till förtroendevalda 1.2.7 Redovisning av motioner Papper, digital/ Diarie- Bevaras Eget ärende 2 år, papper E1 som ej behandlas inom Ärendesystem, akt nummer ett år Redovisning av Papper, digital/ Diarie- Bevaras Eget ärende 2 år, papper E1 verkställande av bifallna Ärendesystem, akt nummer motioner Eget ärende Utredningsuppdrag 1.Uppdrag/Önskemål Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Handling/Utredning Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 4.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer VERKSAMHETSLEDNING 1.3 Styrande dokument 1.3.1 Sala kommun och Sveriges alla kommuner agerar utifrån ett kommunalt självstyre och ramlagstiftning. Syftet med styrande dokument är att ge anvisning om hur kommuner ska agera inom det tolkningsutrymmet och för att kunna dela och utkräva ansvar. Styrdokument syftar även till kvalitetsutveckling som ska leda till ständiga förbättringar och ökad nöjdhet bland invånare, medarbetare och kunder. Tydliga styrdokument är en viktig förutsättning både för funktionen som styrinstrument och för uppföljningen. En fast terminologi och en tydlig namngivning av dokumenten underlättar för dem som ska skriva dokumenten och för dem som ska förstå och använda dem i verksamheten. Vision 1.Förstudie - Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 tjänsteskrivelse Ärendesystem nummer 2. Insamling av uppgifter Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer 3. Missiv – Vision Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer 4. Vision Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 5.Protokollsutdrag/ Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem nummer Målområden/ styrmodell 1.Missiv Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer 2.Målområden/ Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 styrmodell Ärendesystem nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem nummer Arbetsordning/ Reglemente 1.Missiv Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer 2. Arbetsordning/ Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Reglemente Ärendesystem nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem nummer Program 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Program Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Policy 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Policy Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Bestämmelser/ allmänna föreskrifter 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Bestämmelser/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 allmänna föreskrifter Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Arvodebestämmelser Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Förslag från Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 parlamentariska Ärendesystem, akt nummer kommitteen 2.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3. Bestämmelser om Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ersättningar och Ärendesystem, akt nummer arvoden till förtroendevalda 4.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Taxa 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Taxa Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Plan 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Plan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Riktlinje 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Riktlinje Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Delegationsordning 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Delegationsordning Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Saknas i Riktlinje för Handlingsplan styrande dokument, men behov finns Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Handlingsplan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Lathundar/rutiner Gallras vid Gallras när ny version inaktu- upprättats. alitet Organisera och fördela arbete Politisk organisation, förvaltningsorganisation, attest- och utanordningsbehörighet, delegation av ansvar/arbetsuppgifter och ansvar 1.3.2 Attestlista 1.Attestlista Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Missiv - Attestlista Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/besl Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ut Ärendesystem, akt nummer Ägardirektiv/ Bolagsordning 1.Ägardirektiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Missiv - Ägardirektiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Antagande av stadgar 1.Stadgar Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Missiv - Stadgar Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut nummer Ärendesystem, akt Leda det interna arbetet 1.3.3 Riskanalys Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Samverka mellan personal och fackliga organisationer 1.3.4 Förhandlingsprotokoll, Papper, digital/ Diarie- Bevaras Samlingsärende 2 år, papper A4 MBL Ärendesystem, akt nummer (Arkiv 80) Cesam, Kontorsam, Papper Kronolo- Bevaras 2 år, papper A5 Ensam giskt (Arkiv 80) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Protokoll/minnes- Digital/Papper Kronolo- Gallras 2 anteckningar från giskt år arbetsplatsträff (APT) PLANERING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN 1.4 Mål- och ekonomistyrning 1.4.1 Godkännande av årsredovisningar där kommunen är representerad i organ 1.Årsredovisning Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Bokslut Papper, digital/ Krono- Bevaras Bevaras i KF:s 5 år, Papper KF G1 Ärendesystem, akt logiskt handlingar Förvaras de första åren i mellanarkiv hos ekonomi. Årsredovisning Papper, digital/ Diarie- Bevaras Bevaras hos KS 2 år, Papper E1 Ärendesystem, akt nummer/ diarieförda handlingar Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv kronologisk t Uppföljningar Papper, digital/ Diarie- Bevaras Bevaras hos KS 2 år, Papper E1 Ärendesystem, akt nummer/ diarieförda handlingar bilage- nummer Strategisk plan/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras Bevaras hos KS 2 år, Papper E1 verksamhetsplan Ärendesystem, akt nummer diarieförda handlingar Gemensamma Papper, digital/ Diarie- Bevaras Bevaras hos KS 2 år, Papper E1 planeringsförut- Ärendesystem, akt nummer/ diarieförda handlingar sättningar bilage- nummer Årsredovisning Papper, digital/ Alfabetisk/ Bevaras 5 år, Papper F6 donationsfonder och Ärendesystem, akt år stiftelser Begära ökat Används endast vid behov - t ex strukturella förändringar eller underskott i budgeten. Ansöks hos KF. anslag/tilläggsbudget 1.4.2 Begäran om tilläggsanslag 1.Begäran om Papper, Data/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 tilläggsbudget/ Datasystem, Akt nummer tilläggsanslag Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Protokollsutdrag/ Papper, Data/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Datasystem, Akt nummer Ändringsbudget 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Ändringsbudget Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Stora övergripande investeringar som kräver beslut i Kommunfullmäktige hos kommunerna eller hos styrelserna i bolag Investeringar 1.4.3 KVALITETS-LEDNING 1.5 Kvalitetsstyra 1.5.1 --- Används ej --- För att se hela klassificeringen se även Social- och arbetsmarknadsnämndens och Äldre- och omsorgsnämndens Mäta verksamhetskvalitet 1.5.2 dokument- och informationshanteringsplaner. Säkra och förbättra verksamhetskvalitet 1.5.3 Verksamhetsplan 1.Verksamhetsplan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Uppföljning av rutiner 1.Dokumentation Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Missiv/Tjänste- Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 skrivelse Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Det här kan ärendena handla om: Synpunkter och klagomål 1.5.4 • Synpunkt: kan vara ett förslag, en idé eller en tanke. • Klagomål: är något som du tycker kan bli bättre. • Beröm: är något som du tycker är bra. För att se hela klassificeringen se även Social- och arbetsmarknadsnämndens och Äldre- och omsorgsnämndens dokument- och informationshanteringsplaner. Klagomål/synpunkter Papper, digital/ Diarie- Se Felanmälningar 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer anmärk- hanteras i respektive ning felanmälanssystem och gallras vid inaktualitet. Diarieförs vid behov annars gallras det vid inaktualitet. Anmälan om kränkande särbehandling inom personalsocial verksamhet. Anmäla enligt lag 1.5.5 Visselblåsningsärenden avser rapporter om missförhållanden i kommunens verksamhet som är av allmänintresse och som lämnas enligt lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Ärendena hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och kan omfattas av sekretess. För att se hela klassificeringen se även Social- och arbetsmarknadsnämndens och Äldre- och omsorgsnämndens dokument- och informationshanteringsplan (Bland annat Lex Sarah och Lex Maria). Anmälan av kränkande Verksamhetssystem Kronologisk Bevaras särbehandling Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Anmälan till Digitalt Ärendenum Gallras 6 Försäkringskassan om mer år misstänkt felaktigt bidrag Anmälan till Digitalt Ärendenum Gallras 6 Skatteverket om felaktig mer år folkbokföring Orosanmälan till Papper/Digitalt Ärendenum Gallras 3 Gäller endast den socialtjänst mer år verksamhet som anmäler. Utredning/rapport Kronologisk Bevaras Visselblåsnings- ärenden 1.Anmälan Papper, digital/ Diarie- Bevaras Sekretess 2 år, papper E1 Evolution, akt nummer 2.Utredning Papper, digital/ Diarie- Bevaras Sekretess 2 år, papper E1 Evolution, akt nummer 3.Skrivelser Papper, digital/ Diarie- Bevaras Sekretess 2 år, papper E1 Evolution, akt nummer 4.Övriga handlingar Papper, digital/ Diarie- Bevaras Sekretess 2 år, papper E1 Evolution, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Forum för samråd 1.5.6 Mötesanteckningar Papper/ Kronologisk Bevaras Kopia diarieförs i 2 år, papper B1/E1 Funktionsrättsråd Ärendesystem Evolution och arkiveras under seriesignum E1 men originalprotokoll arkiveras på seriesignum B1. Mötesanteckningar Papper/ Kronologisk Bevaras Kopia diarieförs i 2 år, papper B1/E1 Kommunala Ärendesystem Evolution och pensionärsrådet arkiveras under seriesignum E1 men originalprotokoll arkiveras på seriesignum B1. Minnesanteckningar Papper/ Kronologisk Bevaras Kopia diarieförs i 2 år, papper B1/E1 Näringslivsråd Ärendesystem Evolution och arkiveras under seriesignum E1 men originalprotokoll arkiveras på seriesignum B1. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Handlingar avseende juridiska ärenden. Juridiska handlingar 1.5.7 OBS! Handlingarna hanteras i sina respektive ärenden och följer då även det seriesignum som gäller för det ärendet. Överklagan Verksamhetssystem Diarie- Bevaras Från privatperson 2 år, papper - nummer Rättidsprövning Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper - nummer Ändrat beslut enligt Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper - FL/KL (Övre instans) nummer Överklagan Verksamhetssystem Diarie- Bevaras Från Sala kommun till 2 år, papper - nummer överinstans Föreläggande Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper - nummer Yttrande Verksamhetssystem Diarie- Bevaras Till överinstans 2 år, papper - nummer Dom Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper - nummer Stämningsansökningar Verksamhetssystem Diarie- Bevaras Ex. ansökan om 2 år, papper - nummer skadestånd JO-anmälan Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper - nummer Fullmakt Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper - nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv VERKSAMHETSUTVECKLING OCH SAMVERKAN 1.6 Omvärldsbevakning 1.6.1 Omvärldsbevakning av vikt för kommunens verksamheter. Omvärldsbevakning 1.Omvärldsbevakning Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/besl Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ut Ärendesystem, akt nummer Omvärldsanalys (It- och digitaliserings- enheten) Omvärldsanalys Gallras efter projekt- avslut För att ansöka om projekt ska det finnas ett behov och vara förankrat i verksamheten. Kommunstyrelsens ledningsutskott ska Projekt 1.6.2 ha behandlat ansökan, redovisning ska ske till de förtroendevalda kontinuerligt. När det gäller EU-projekt eller offentliga medel ska alla handlingar bevaras även fysiskt i fem eller sju år. Ansökan - Projekt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Ansökan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Beslut om ansökan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Slutrapportering Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Projekt (It- och digitaliserings- enheten) Förstudierapport Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 Ärendesystem, akt nummer Anmälan digitalt behov Gallras (e-tjänst) efter 1 år Projektbeskrivning inkl Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 plan Ärendesystem, akt nummer Projektet på 5 minuter Gallras – efter projekt- avslut Styrgruppsunderlag Gallras efter projekt- avslut Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Beslutslogg styrgrupp Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 Ärendesystem, akt nummer Effekthemtagning Gallras – efter projekt- avslut Risk och Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 sårbarhetsanalys Ärendesystem, akt nummer Lesson-learn Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 Ärendesystem, akt nummer Testplaner Gallras – efter projekt- avslut Projektavslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 (slutrapport) digital/Ärendesyste nummer m, akt Samverka externt 1.6.3 Gemensam nämnd, kommunalförbund, samverkansavtal. Avser verksamhet förknippad med att bygga upp, förvalta och följa upp samverkansorganisationer som innefattar andra myndigheter, ex. polis. Samverkan med externa aktörer 1.Uppdrag Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Samverkansöverensko Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 mmelse Ärendesystem, akt nummer 3.Missiv - Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 4.Protokollsutdrag/besl Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ut Ärendesystem, akt nummer Samverkansavtal Papper Diarium Gallras vid Ex. Samarbetsavtal om inaktu- larmning och alitet. övergripande ledning, IVPA-avtal. Original i pärm hos verksamheten. Utveckla verksamhet/Utföra Politiskt initierade verksamhetsutredningar ex. omorganisation, driftsform för verksamhet. Kan också gälla stora betydande verksamhetsförändringar ex starta ny skola eller lägga ner skola. OBS! Om utredningen behandlas av en politisk beredning verksamhetsförändring 1.6.4 hamnar det under 1.2.4 Utredningsuppdrag 1.Utredningsuppdrag Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Risk- och Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 konsekvensanalys Ärendesystem, akt nummer 3.Missiv - Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Protokollsutdrag/besl Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ut Ärendesystem, akt nummer 5.Minnesanteckningar Gallras Diarieförs och bevaras efter 2 år om de tillför ärendet något. Ärenden med sekretess förvaras skilda från övriga diarieförda handlingar, dessa ska arkiveras på sekretessavdelningen. ALLMÄNNA HANDLINGAR OCH Enskilda arkiv och samlingar; se 10.4 Enskilda arkiv ARKIV 1.7 Post och postöppning 1.7.1 Fullmakt postöppning Se Se 2.7.2 Anställa anmärk- personal ning Lathund för postöppning Se Se 1.3.1 Styrande anmärk- dokument ning Körschema internposten Gallras vid Gallras när nytt uppdater- körschema upprättas. ing Lämna ut allmänna handlingar/ uppgifter ur allmänna handlingar. I normalfallet vid utlämnande av allmän handling sker Lämna ut allmänna handlingar ingen dokumentation. Uppstår ett ärende vid avslag så följer man processen nedan. 1.7.2 Avslagsbeslut allmän handling Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Begäran om allmän Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 handling Ärendesystem, akt nummer 2.Avslagsbeslut med Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 besvärshänvisning Ärendesystem, akt nummer 3.Överklagan Papper, digital/ Diarie- Bevaras Ny prövning görs av 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer jurist. Om tidigare beslut kvarstår, skickas ärendet vidare till Kammarrätten Stockholm 4.Dom överklagat Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ärende Ärendesystem, akt nummer 5.Ev ändring av tidigare Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem, akt nummer Inkommen begäran ta Gallras vid del av allmän handling inaktua- litet Samlingsärende; Papper, digital/ Diarie- Gallras Gäller begäran som är Upphandling - Ärendesystem, akt nummer efter 2 år ställda till Upphandling utlämnande av allmän handling Hantera aktförvaring Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Handlingar för Papper, digital/ Diarie- Gallras Kommunen kan av aktförvaring från Ärendesystem, akt nummer när länsstyrelsen, domstol länsstyrelsen, domstol aktför- eller annan myndighet eller annan myndighet varar utses till aktförvarare. uppdraget Aktförvararen upphör ansvarar för att handlingarna som tillhör målet/ärendet (akten) förvaras i samlat skick och att de hålls tillgängliga för allmänhet. Redovisa information 1.7.3 Diarieföring/registrering av allmänna handlingar, dokumenthanteringsplan, beskrivning av myndighetens allmänna handlingar. Anmälningsärenden Ärendesystem Kronolo- Bevaras KF, KS, Nämnder giskt inklusive utskott och beredningar Protokollsutdrag eventuellt med hänvisning till bilaga Dokument- och Se Se 1.3.1. Styrande informationshanterings- anmärk- dokument. plan ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Diarier/Diarielistor Papper, digital/ Diarie- Bevaras Tips! Kan skrivas ut i 2 år, Papper C1 (Listor som ger bra Ärendesystem, akt nummer samband med att sökingångar till diarieförda ärenden för handlingar samt samma år levereras till gällande diarieplan) kommunarkivet. Frågor/synpunkter och Papper, digital/ Se Se Gallringsplan för svar av ringa karaktär Ärendesystem, akt anmärk- informationsbärande ning medium av ringa och kortvarig betydelse. Postlista Data Gallras efter årsskiftet Interna skrivelser, Data, Se Diarieförs och bevaras arbetsmaterial papper/Ärendehant anmärk- om de tillför ärendet eringssystem, ning något annars så gallras ärendeakt handling Vårda och förvara arkiv 1.7.4 Arkivtillsyn Se Se 1.8.2 Tillsyn från anmärk- tillsynsmyndighet ning Riktlinje för hantering av Se Se 1.3.1. Styrande arkiv anmärk- dokument. ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Katastrofplaner Se Se 1.3.1. Styrande anmärk- dokument. ning Intern utlåningsliggare Gallras vid Gallras när för enskilda ärenden och inaktua- handlingarna handlingar litet återlämnats. Avtal om utlån från Se Ska registreras under arkivmyndigheten av anmärk- 2.6.4 Förvalta avtal överlämnat ning arkivmaterial som behövs i verksamheten Avtal om deponering av Se Ska registreras under arkivmaterial hos anmärk- 2.6.4 Förvalta avtal arkivmyndigheten ning Avtal om hjälp av Se Ska registreras under arkivmyndigheten med anmärk- 2.6.4 Förvalta avtal gallring hos en ning myndighet Tillgängliggöra allmänna handlingar och arkiv 1.7.5 Avtal om Se Ska registreras under mikrofilmning/digitalise anmärk- 2.6.4 Förvalta avtal. T r-ing ning ex journaler, protokoll, bygglov m.m. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Avtal rörande skanning Se Ska registreras under anmärk- 2.6.4 Förvalta avtal. T ning ex journaler, protokoll, bygglov m.m. Avtal rörande utlån av Se Ska registreras under material till annan anmärk- 2.6.4 Förvalta avtal. T myndighet/enskild ning ex journaler, protokoll, bygglov m.m. Avtal om publicering av Se Ska registreras under arkivinformation anmärk- 2.6.4 Förvalta avtal. T ning ex avtal med Riksarkivet om NAD. Hantera arkivleveranser 1.7.6 Riktlinjer för leveranser Se Se 1.3.1. Styrande av arkiv anmärk- dokument. ning Mottagningsbevis – Papper Kronologisk Bevaras Bevaras av 2 år, papper F3 leverans av handlingar arkivmyndigheten till kommunarkivet Permanent överförande av handlingar till andra myndigheter eller enskilda organ än arkivmyndigheten. Avhända allmänna handlingar 1.7.7 Avhända allmänna handlingar Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1. Begäran om Data, Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 övertagande av digital/Ärendesyste nummer handlingar m, akt, ärendemapp 2. Tjänsteskrivelse Data, Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Ärendesyste nummer m, akt, ärendemapp 3.Protokollsutdrag/besl Data, Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ut om avhändande digital/Ärendesyste nummer m, akt, ärendemapp Tidsbegränsat lån eller förvaring av handlingar enligt avtal Överlämna allmänna handlingar för förvaring 1.7.8 Beslut om överlämnande Data, Papper, Diarie- Bevaras Lag (2015:602) om 2 år, papper E1 av allmänna handlingar digital/Ärendesyste nummer överlämnande av för förvaring externt m, akt, ärendeakt allmänna handlingar för förvaring Avtal om lån/förvaring Se Ska registreras under av handlingar anmärk- 2.6.4 Förvalta avtal. T ning ex skannade eller mikrofilmade journaler och verifikationer som förvaras på annan plats. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Gallra allmänna handlingar 1.7.9 Gallringsplan i Se Se 1.3.1 Styrande dokument- och anmärk- dokument informationshanteringsp ning lan Tjänsteskrivelse, förslag Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 till gallring data/Ärendesystem, nummer ärendeakt Gallringsbeslut, Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 särbeslut data/Ärendesystem, nummer ärendeakt Gallringslistor Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 data/Ärendesystem, nummer ärendeakt Rådgivning 1.7.10 Fråga Data, Papper, Diarie- Se Om frågan resulterar i 2 år, papper E1 digital/Ärendesyste nummer anmärk- ett ärende ska det m, akt, ärendeakt ning registreras och bevaras annars kan det gallras vid inaktualitet Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Svar Data, Papper, Diarie- Se Om frågan resulterar i 2 år, papper E1 digital/Ärendesyste nummer anmärk- ett ärende ska det m, akt, ärendeakt ning registreras och bevaras annars kan det gallras vid inaktualitet Bedriva arkivpedagogik 1.7.11 --- Används ej --- TILLSYN OCH REVISION 1.8 Revision och granskning 1.8.1 Revisionsrapport 1.Missiv Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Revisionsrapport Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, Papper E1 Beslut Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Arbetsmiljöverket, arkivmyndighet, externa revisorer, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), Inspektionen för vård och Tillsyn från tillsynsmyndighet omsorg (IVO), Justitieombudsmannen (JO) och Skolinspektionen. Återkommande reguljära inspektioner. 1.8.2 För att se hela klassificeringen se även Social- och arbetsmarknadsnämndens och Äldre- och omsorgsnämndens dokument- och informationshanteringsplaner. Meddelande om Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 inspektion Ärendesystem, akt nummer Tillsynsrapport/inspekti Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ons-protokoll Ärendesystem, akt nummer Underrättelse om Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 inkommen anmälan Ärendesystem, akt nummer Begäran om Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 uppgifter/yttrande Ärendesystem, akt nummer Yttrande/svar Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Protokollsutdrag/beslut Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Beslut/dom Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Åtgärdsplan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Register över ansvariga 2 år, papper E1 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Remisser och yttranden som inte hör till någon särskild verksamhet. Ex remisser från statliga myndigheter. REMISSER, UNDERSÖKNINGAR OCH STATISTIK 1.9 Inkommande remisser 1.9.1 Internremiss mellan nämnder diarieförs hos berörda nämnder. Vid internremisser Remisshantering inom samma nämnd så diarieföras endast remissen hos avsändaren och mottagaren diarieför endast yttrandet. 1.Remiss Papper, digital/ Diarie- Bevaras Bilagorna behöver ej 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer bevaras hos remissinstans utan kan gallras vid inaktualitet. 2.Internremiss Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Yttrande Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 4.Protokollsutdrag/ Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Beslut Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Exempelvis externa enkäter. Externa undersökningar 1.9.2 Enkäter, inkomna Se Registreras och anmärk- bevaras om de är av ning vikt annars gallras vid inaktualitet Enkätsvar, avgivet Se Registreras och anmärk- bevaras om de är av ning vikt annars gallras vid inaktualitet Statistik till andra myndigheter 1.9.3 Räddningstjänsten MSB:s tillsyn över Data Diarium Bevaras 2 år, papper E1 räddningstjänstens verksamhet Årsuppföljningar Data Diarium Bevaras Från MSB 2 år, papper E1 LSO/LBE Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv HANTERA KOMMUNENS VARUMÄRKE 1.10 Kommunvapen 1.10.1 Reglemente ”Sala Se Se 1.3.1 Styrande kommuns vapen” anmärk- dokument ning Grafisk profil 1.10.2 Riktlinje ”Grafisk manual Se Se 1.3.1 Styrande för Sala kommun” anmärk- dokument ning Varumärke 1.10.3 - - - Används ej - - - REPRESENTERA 1.11 Vänortsutbyte 1.11.2 Ansökan om bidrag vänortsförening 1.Ansökan Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Protokollsutdrag/ Papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut Ärendesystem nummer Efterlevnad av dataskyddsförordningen och tillhörande lagstiftningar. DATASKYDD 1.12 Utse dataskyddsombud 1.12.1 Samtliga nämnder i Sala är personuppgiftsansvariga för personuppgifter som behandlas i deras verksamheter. Beslut att utse Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 dataskyddsombud i nummer nämnd Anmäla beslut om Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 dataskyddsombud till nummer tillsynsmyndighet Mottagningsbekräftelse Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 på anmälan om beslut nummer Hantera Samtycke för I vissa fall krävs samtycke för att behandla personuppgifter. personuppgifter 1.12.2 Samtyckesblankett Papper, digital/ Diarie- Bevaras Digital eller fysisk 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer handling ska finnas i ärendehanteringssyste m Återtagande av Papper, digital/ Diarie- Bevaras Digital eller fysisk 2 år, papper E1 samtycke Ärendesystem, akt nummer handling ska finnas i Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv ärendehanterings- system Hantera och förebygga All personuppgiftsbehandling ska följa dataskyddsförordningens regler. Personuppgiftsbehandling 1.12.3 Personuppgiftsincidenter 1.12.4 Rutin om Verksamhetssystem Kronologisk Se Se 1.3.1 Styrande personuppgiftsincident /Intranät anmärk- dokument ning Anmälan om Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 personuppgiftsincident nummer Anmälan till Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 tillsynsmyndighet nummer Beslut från Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 tillsynsmyndighet nummer Visa efterlevnad och ansvar för Förebyggande åtgärder och utredningar. dataskydd 1.12.5 Personuppgiftsbiträdes- Verksamhetssystem Diarie- Se Se 2.6.4 Förvalta avtal avtal nummer anmärk- ning Konsekvensbedöm- Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ningar nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Rutiner avseende Verksamhetssystem Kronologisk Se Se 1.3.1 Styrande dataskydd anmärk- dokument ning Intern service 2 Förberedelser och genomförande av nämndssammanträden, sammanträden och möten av olika slag. MÖTESADMINISTRATION 2.1 Mötesplanering 2.1.1 Sammanträdeskalender Hemsida Gallras vid inaktua- litet Protokollsutdrag/beslut Data, Diarienum Bevaras Nämndernas beslut 2 år, papper E1 papper/Datasystem, mer angående ärendeakt sammanträdesdagar. Beställningar av fika och Gallras vid lokaler inaktua- litet Genomföra möten 2.1.2 Uppropslista/närvaro- Papper/ Gallras lista Netpublicator inaktua- litet Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv ADMINISTRATION AV FÖRTROENDEVALDA 2.2 Registrera förtroendevalda 2.2.1 Kontaktuppgifter och Papper, Diarienum Bevaras Samlingsärende 2 år, papper E1 samtycke digital/Ärendesyste mer m, akt Förtroendemanna- Hemsida/ Bevaras Uppdateras löpande register Netpublicator/ (Ska ses Troman över hur i samband med e- arkiv) Avtal lån av Papper/Teams Gallras vid Skannat dokument på surfplatta/Ipad inaktua- teams och original i litet pärm hos kommunsekreterare Från och med mandatperioden 2023 – 2026 behöver de förtroendevalda inte längre begära arvode vid ordinarie protokollfört Ersättning och arvoden till sammanträde eller förrättning inom kommunen – det betalas ut automatiskt utifrån närvarolistan. Däremot måste e-tjänst förtroendevalda 2.2.2 eller blankett lämnas in för övriga ersättningsanspråk. Begäran om ersättning Papper, digital/ Gallras Förvaras i pärm hos Open-E respektive sekreterare 2 år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Attestlista - Troman Gallras Respektive sekreterare tar ut 2 år Transanktionsfil – Digitalt/Troman Se Se Beräkna lön, Troman anmärk- arvoden och ning ersättningar 2.9.2 Intyg om årsinkomst och Se Se Beräkna lön, löneavdrag för anmärk- arvoden och förtroendevalda ning ersättningar 2.9.2 Här registreras de kurser som nämnden beslutat att deras ledamöter ska delta i. Utveckla förtroendevaldas kompetens 2.2.3 Inbjudan 1.Inbjudan till kurser Papper, digital Gallras vid och konferenser för inaktua- förtroendevalda litet 2.Protokollsutdrag/ Papper, digital Diarie- Se Se Politiska beslut 1.2.1 beslut nummer anmärk- ning Avtacka/hedra förtroendevalda 2.2.4 Riktlinje för gåvor Se Se Styrande dokument anmärk- 1.3.1 ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv INFORMERA OCH KOMMUNICERA INTERNT 2.3 Internt informationsmaterial 2.3.1 Kalender Gallras vid Kalender för inaktua- verksamhet, t.ex. litet kalendern i Outlook där man kan se vara alla på avdelningen befinner sig. Intern webb 2.3.2 Arkivering av Intranätet Data Bevaras Bevaras i nuläget på servrar hos It- och digitaliseringsenheten. Rutiner Se Se 1.3.1 Styrande anmärk- dokument ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Projekt- och samarbetsytor på Tillhandahålla och använda, t ex OneDrive, Share Point m fl. webben 2.3.3 Samarbetsytor Gallras vid Information av vikt inaktua- måste ha sparats på litet annan plats. Projektytor Gallras vid Information av vikt inaktua- måste ha sparats på litet annan plats. Direktkommunikation med medarbetare 2.3.4 Massutskick via e-post Gallras vid eller sms, inaktua- informationsträffar litet Material från interna Gallras vid informationsträffar inaktua- litet Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Ekonomienheten ansvarar för kommunens övergripande redovisning, alla löpande in och utbetalningarna, fakturahantering, EKONOMIADMINISTRATION 2.4 systemförvaltning av ekonomisystemen, sammanställning, beräkningar och redovisning av bokslut, budget samt månadsuppföljningar till kommunstyrelsen. Leverantörsfakturor finns hos kommunens ekonomienhet samt bevarade i fakturahanteringssystemen Visma Proceedo samt i Visma Inköp och faktura. I den ekonomiska administrationen ingår även förvaltandet av donationsfonder och stiftelser (se 3.9) Kontoplan/Gällande 2.4.1 Kontoplan och Papper Krono- Bevaras Bevaras årsvis 2 år, papper KF G1 konteringsdimensioner logiskt tillsammans med Bokslutsspecifikationer Kodförteckning /kodplan Leverantörsreskontra 2.4.2 Leverantörsfakturor Digitalt. Verifikation Gallras 7 Förvaras i elektroniska Fakturahanterings- s-nummer år Fakturahanterings- system/ ekonomi- system/ekonomisyste system m Leverantörsfakturor Digitalt Verifikation Gallras 7 Skannas och förvaras Papper/PDF Fakturahanteringss s-nummer år elektroniskt i ystem/ fakturahanterings- ekonomisystem system/ekonomisyste m Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Övriga utbetalningar/ Digitalt/papper Verifikation Gallras 7 Underlag samt Utanordningar snummer år verifikation sparas elektroniskt i ekonomisystem. Utskriven verifikation samt underlag förvaras i pärm hos ekonomikontoret. Kvitto inköp Digitalt i Verifikation Gallras 7 Fysiska kvitton kan fakturahanteringssy snummer år slängas om de skannats stem och bifogats till aktuell faktura i fakturahanterings- systemet Utbetalningslista Digitalt/Papper Krono- Gallras 7 Sparas i Bankgiro logiskt år ekonomisystem samt pärm. Kronofogdeärenden 1.Inkomna ärenden Papper Krono- Gallras 1 Gallras av kronofogden samt kopia logiskt år ekonomikontoret svarsbrev 2.Beslut Papper Krono- Gallras 1 Gallras av logiskt år ekonomikontoret Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Kundreskontra 2.4.3 Debiteringslista Digitalt Faktura- Gallras 7 grupp/ år ekonomisystemet kronologisk t Lista matcha Digitalt Krono- Gallras 7 Sparas i inbetalningar logiskt år ekonomisystem Autogiroblankett Papper Alfabetiskt Se Sparas på anmärk- ekonomikontoret. ning Gallras av ekonomikontoret när autogirot upphör. Anläggningsreskontra 2.4.4 Integration Digitalt Verifikation Gallras 7 Sparas i Kapitalkostnader snummer år ekonomisystem Visma Redovisning och reskontra Avstämning integration Digitalt Verifikation Gallras 7 Sparas i snummer år ekonomisystem Visma Redovisning och reskontra Avstämningslista Digitalt Verifikation Gallras 7 Sparas i aktivering snummer år ekonomisystem Visma Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Redovisning och reskontra Underlag systematisk Papper Krono- Gallras 20 omprövning av logiskt år nyttjandeperiod, bokfört värde och restvärde Fakturera internt 2.4.5 Internfakturor Digitalt i Krono- Gallras 7 Sparas i ekonomisystemet logiskt år ekonomisystem Visma Redovisning och reskontra. Löpande Bokföring 2.4.6 Dagrapporter Digitalt/Papper Krono- Gallras 7 Mellanförvaring i 2 år, Papper G1 logiskt år kommunarkivets gallringsrum Kassaverifikationer Papper Verifikation Gallras 7 Mellanförvaring i 2 år, Papper G2 snummer år kommunarkivets gallringsrum Bokföringsorder Digitalt/Papper Verifikation Gallras 7 Mellanförvaring i 2 år, Papper G3 snummer år kommunarkivets gallringsrum Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Ekonomiska anspråk 2.4.7 - - - Används ej - - - Taxering och skatteredovisning 2.4.8 Momsdeklarationer Papper Krono- Gallras 5 Sparas och gallras av 5 år, Papper G1 logiskt år ekonomikontoret. Mellanförvaring i kommunarkivets gallringsrum. Skattedeklarationer Papper Krono- Gallras 7 Sparas och gallras av slutlig skatt logiskt år ekonomikontoret Utbetalningar 2.4.9 Bankutbetalningar Se Direkt utbetalning via anmärk- internetbank. ning Sparas tillsammans med kassaverifikationer/da grapporter Se 2.4.6 Löpande Bokföring Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Inbetalningar 2.4.10 Bankinsättningar Se Direkt inbetalning via anmärk- internetbank. ning Sparas tillsammans med kassaverifikationer/da grapporter Se 2.4.6 Löpande Bokföring Kontantkassa 2.4.11 - - - Används ej - - - FINANS- OCH SKULDFÖRVALTNING 2.5 Olika former av ekonomiskt stöd som Sala kommun kan erhålla. Inkommande bidrag/Ansöka om För att se hela klassificeringen se även Social- och arbetsmarknadsnämndens och Äldre- och omsorgsnämndens bidrag 2.5.2 dokument- och informationshanteringsplaner. Gäller för Skolnämnden Begäran om VFU- Papper Gallras 3 Blankett pärm ersättning från lärare år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv INKÖP OCH FÖRSÄLJNING 2.6 Genomföra upphandling 2.6.1 Behovsanalys 1. Beställning av Data Gallras 5 Open ePlatform upphandling år i systemet 2. Förstudie, inklusive Data Gallras 5 RFI, år marknadsundersökning, med mera 3. Fullmakt för Data Gallras 5 samarbete i år upphandling Genomförande 1. Upphandlings- Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 dokument nummer Ärendesystem, akt (Anbudsinfordran, Förfrågningsunderlag inklusive upphandlingsföreskrifte r, avtalsutkast, med mera) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2. Kompletterande Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 upplysningar, KFU nummer Ärendesystem, akt 3. Öppningsprotokoll Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 nummer Ärendesystem, akt 4. Beslut om tilldelning Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 och avbrytande nummer Ärendesystem, akt 5. Antagna ansökningar Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 och anbud inklusive nummer Ärendesystem, akt kompletteringar 6. Övriga ansökningar Data Gallras 5 Verksamhetssystem och anbud inklusive år Tendsign kompletteringar 7. Avtal (ramavtal och Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 kontrakt) nummer Ärendesystem, akt 8. Efterannons Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 nummer Ärendesystem, akt Avropa från ramavtal 2.6.2 Avropsinbjudan Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 (förnyad nummer Ärendesystem, akt konkurrensutsättning) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Kontrakt (Beställning) Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 med bilagor nummer Ärendesystem, akt Genomföra direktupphandling 2.6.3 Behovsanalys 1. Beställning av Data Gallras 5 Open ePlatform direktupphandling år i systemet 2. Förstudie, inklusive Data Gallras 5 RFI, år marknadsundersökning, med mera Genomförande 1. Upphandlings- Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 dokument nummer Ärendesystem, akt (Anbudsinfordran, Förfrågningsunderlag inklusive upphandlingsföreskrifte r, avtalsutkast, med mera) 2. Kompletterande Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 upplysningar, KFU nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Ärendesystem, akt 3. Öppningsprotokoll Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 nummer Ärendesystem, akt 4. Beslut om tilldelning Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 och avbrytande nummer Ärendesystem, akt 5. Antagna ansökningar Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 och anbud inklusive nummer Ärendesystem, akt kompletteringar 6. Övriga ansökningar Data Gallras 5 Verksamhetssystem och anbud inklusive år Tendsign kompletteringar 7. Avtal (ramavtal och Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper F5 kontrakt) nummer Ärendesystem, akt Förvalta avtal 2.6.4 Under denna klassificering anges hur Sala kommuns avtal ska hanteras om inget annat sägs under någon annan klassificering. Avtal Data, papper/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer Ärendesystem, akt Avtalsförlängning och - Data, papper/ Diarie- Bevaras Gäller Upphandlings- 2 år, papper F5 uppsägning nummer enheten Ärendesystem, akt Prisjustering Data, papper/ Diarie- Bevaras Gäller Upphandlings- 2 år, papper F5 nummer enheten Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Ärendesystem, akt Avtalsuppföljning Data, papper/ Diarie- Bevaras Gäller Upphandlings- 2 år, papper F5 nummer enheten Ärendesystem, akt Gäller för Skolnämnden VFU-avtal på Data, papper Diarie- Gallras individnivå, avtal med nummer 3 år skolfotoleverantörer PERSONALADMINISTRATION 2.7 Rekrytera personal 2.7.1 Ansökningshandlingar Data/ReachMee, Projektnum Gallras Handlingarna läggs in i (anställd) Novi -mer när Novi när personen Kan innehålla följande ReachMee, anställnin anställs handlingar: personnum g upphör mer i Novi • CV • Personliga brev • Övriga bilagor • Betyg Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Ansökningshandlingar Data/ReachMee Projektnum Gallras (ej anställd) -mer i automa- Kan innehålla följande ReachMee tiskt efter handlingar: 26 mån • CV • Personliga brev • Övriga bilagor • Betyg Egna anteckningar från Gallras i intervju anslutning (Arbetsmaterial) till anställnin gsbeslut Förhandlingsprotokoll Se Skickas till registrator. vid tillsättning av chef anmärk- Se Samverka mellan (MBL 11§, MBL 14§) ning personal och fackliga organisationer 1.3.4 Platsannons Data/ReachMee Projekt- Gallras vid nummer i inaktu- rekrytering alitet ssystem Referenser (egna Gallras i anteckningar) anslutning till Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv anställnin gsbeslut Systemstöd för Data/Reachmee Projektnum Gallras rekrytering -mer i automat- Kan innehålla: rekrytering iskt efter ssystem 26 mån • Kravspecifikatio n • Bedömningsmatr is • Kommunikation med kandidater • Anteckning/ kommentar Anställa personal 2.7.2 Anställningsavtal Papper Personnum Bevaras När F8 mer personen avslutat sin anställning. Papper/akt Bisyssla anmälan Data/Novi Diarie- Bevaras Originalet skannas in i 2 år, papper E1 nummer Novi och strimlas sedan. Diarieförs i samlingsärende. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Fullmakt postöppning Papper Personnum Gallras vid mer inaktu- alitet Fördelning av Data/Novi Personnum Gallras vid arbetsmiljöuppgifter mer inaktu- aliet Registerutdrag Godeman Papper Kronologisk Gallras vi för HAB personer inaktu- alitet Tillfälligt förordnande Papper Personnum Bevaras När F8 mer personen avslutat sin anställning. Papper/akt Tystnadsförsäkran/ Papper Personnum Bevaras När F8 Sekretessbevis mer personen avslutat sin anställning. Papper/akt Överenskommelse om Data/Novi Personnum Gallras vid distansarbete mer inaktu- alitet Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Bemanning och ledigheter 2.7.3 Ledighetsansökan Data Person- Gallras vid Ligger för närvarande i nummer inaktu- Portalen aliet Administrera anställningar 2.7.4 Företrädesrätt – Papper/pärm Gallras 2 Sparas i pärm blankett år Listor: företrädesrätt, Data Gallras vid besked om att inaktu- tidsbegränsad alitet anställning upphör, konvertering Personalhälsa 2.7.5 Arbetsskadeanmälan Data/Stella Bevaras Sparas förnärvarande i Stella i avvaktan på e- arkiv Friskvårdsbidrag Data/Epassi Gallras vid Administreras i Epassi anställ- ningens upphör- ande Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Hälsoväxlingsblankett Papper/Pärm Gallras efter 2 år Medicinsk undersökning Personnummer Verksam- Bevaras Medicinsk och fysiologiska tester - hetssystem undersökning förvaras Räddningstjänsten hos företagshälsovård. Fysiologiskt test i verksamhetssystem. Rehabilitering och Data/Adato Personnum Bevaras Sparas förnärvarande i arbetsanpassning mer, Adato Adato i avvaktan på e- arkiv. • Rehabutredning • Läkarintyg • Arbetsförmåge- bedömning • Journalanteck- ningar • Handlingsplaner • Mötesanteck- ningar • Försäkringskass ans beslut • Med mera Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Sjukersättning Papper Personnum Bevaras När F8 mer personen avslutat sin anställning. Papper/akt Särskilt högriskskydd Papper Personnum Gallras Beslut från (Även kallat AMOS) mer efter 10 år Försäkringskassan om ersättning första sjukdagen Tillbudsanmälan Data/Stella Gallras efter 2 år Utbilda och utveckla personal 2.7.6 Bedömning enligt Data/Novi Gallras vid lönekriterier inaktu- alitet Betyg/Utbildningsbevis Data/Novi Se Ses över vid införande (under anställningen) anmärk- av e-arkiv. ning Kan läggas som anteckning. Deltagarlistor Data/Excel PKHR Bevaras* *=Ses över vid arbetsmiljöutbildning införande av e-arkiv Deltagarlistor Data/Excel PKHR Bevaras* *=Ses över vid ledarutveckling införande av e-arkiv Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Medarbetarsamtal, Data/Novi Gallras vid Exempelvis äldre än 5 dokumentation inaktu- år eller byte av enhet, alitet avslut av anställning Medarbetarplan/Individ Data/Novi Gallras vid Exempelvis äldre än 5 uell utvecklingsplan inaktu- år eller byte av enhet, alitet avslut av anställning Disciplinåtgärder för personal 2.7.7 Medvetandegörande Data/Novi Personnum Se Gallras vid in aktualitet samtal mer anmärk- eller när anställningen ning upphör Varningar Data/Novi Personnum Bevaras Förvaras i Novi i mer avvaktan på e-arkiv. Originalet strimlas när det skannats in i Novi. Uppvakta personal 2.7.8 Jubilarer, listor Data/Excel PKHR Årsvis Bevaras Omgående F9 efter gåvoutdel- ningen, Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Avsluta anställning 2.7.9 Arbetsgivarintyg Data Personnum Gallras Lagras digitalt på mer efter 12 arbetgivarintyg.se i 12 veckor veckor Arbetstagarens egen Data/e-tjänst Personnum Bevaras När F8 uppsägning Papper/Personalakt mer personen avslutat sin anställning. Papper/akt Avgångsenkät Data/esMaker Gallras vid inaktu- alitet Avgångssamtal – Gallras anteckningar direkt (Arbetsmaterial) Omplacering Papper/Personakt Personnum Bevaras När F8 mer personen • Omplaceringsutr avslutat sin edning anställning. • Omplaceringserb Papper/akt judande Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Personlig Papper/Personalakt Personnum Bevaras När F8 överenskommelse om mer personen att anställningen upphör avslutat sin anställning. Papper/akt Tjänstgöringsintyg/ Data Personnum Gallras vid betyg mer inaktu- alitet Kompetensdatabas 2.7.11 Lärarlegitimation Data/eCompanion Gallras vid Lagras digitalt i inaktu- lönesystemet alitet eCompanion SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 2.8 Arbetsmiljö- /skyddsrond 2.8.1 Fysisk skyddsrond, inkl Data/B-engaged Gallras vid handlingsplan inaktu- alitet Medarbetarundersök- Data/B-engaged Gallras vid ning (organisatorisk och inaktu- social skyddsrond), inkl alitet åtgärder/handlingsplan Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Årlig uppföljning av SAM Data/B-engaged Gallras vid inaktu- Inkl alitet åtgärder/handlingsplan Utreda arbetsmiljö 2.8.2 Andra Bevaras? Behöver stämmas av arbetsmiljöutredningar Tekniska kontoret när gällande fysisk dokumenthanterings- arbetsmiljö planen revideras. t.ex. ventilation Arbetsskador Data/Stella HändelseID Se Förvaras för anmärk- närvarande i Stella i • Anmälan ning avvaktan på e-arkiv • Utredning • Riskbedömning • Åtgärdsplan Medicinska Data/Novi Bevaras Förvaras i Novi i hälsokontroller avvaktan av e-arkiv Riskbedömning, Data/B-engaged Se Läggs som bilaga till handlingsplan i anmärk- protokoll, se den samverkan (APT, ning klassificeringen. ENSAM med mera) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Tillbud Data/Stella HändelseID Gallras vid inaktu- • Anmälan alitet • Utredning • Riskbedömning • Åtgärdsplan Överföring av Data/Papper Diarium Gallras Räddningsledare arbetsmiljöuppgifter - när ny Räddningstjänsten ansvarig har utsetts LÖNEADMINISTRATION 2.9 Registrera tjänstgöring och lön 2.9.1 Ferie-uppehåll Data Personnum Gallras beräkningsunderlag mer efter 2 år Lönebidrag, rekvisition Papper Personnum Gallras av bidrag till mer efter 2 år arbetsgivare/huvudman Lönetillägg Papper Personnum Bevaras När F8 mer personen avslutat sin Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv anställning. Papper/akt Löneunderlag Papper Kronologisk Gallras Kvitton, reseräkningar efter 2 år, mm kvitton 7 år Lönelista Data Kronologisk Bevaras Bevaras på CD fr o m CD-skiva i F7 2006, konverteras vart tre 5 år exemplar Retroaktiv lön Data Kronologisk Gallras efter 2 år Sjukanmälan till Data Kronologisk Gallras Försäkringskassan efter 2 år Skatteuppgift FOS Data Personnum Gallras vid mer nytt år Skatteuppgift beslut Papper Personnum Gallras mer efter 10 år Stämplingar Data Personnum Gallras vid mer inaktu- alitet Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Tillfällig utbetalning TFU Data Kronologisk Gallras efter 2 år Beräkna lön, arvoden och ersättningar 2.9.2 Arvoden ersättningar till Data Personnum Bevaras Bevaras på lönelistans CD-skiva i F7 förtroendevalda mer CD (skulle annars tre gallrats efter 10 år) exemplar För närvarande i Lön/HR Arvoden, intyg om Papper Bokstavsor Gallras vid förlorad arbetsförtjänst dning inaktu- alitet Indatalista Data Förvaltning Gallras snummer efter 2 år Lönebidrag, rekvisition Papper Personnum Gallras av bidrag till mer efter 2 år arbetsgivare/huvudman Lönefördelningsbok/bok Data Kronologisk Gallras föringsorder efter 2 år Rapporter Papper Personnum Gallras mer efter 2 år Semesterväxling Data/papper Personnum Gallras mer efter 1 år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Semesterlista/semestero Data/papper Kronologisk Gallras mställningslista /arbetsplat efter 1 år s Övertid-jourtidsjournal Data Personnum Gallras mer efter 3 år Verkställa lön, arvoden och - - - Används ej - - - ersättningar 2.9.3 Kontrollera och genomföra avstämningar inför 2.9.4 Bankkvittens Data Kronologisk Gallras efter 2 år Bevakningslistan- Data/papper Förvaltning Gallras signallistan snummer efter 2 år Semesterlöneskuldslista Data Kronologisk Gallras efter 3 år Utmäta lön 2.9.6 Beslut om Papper Personnum Gallras utmätning/Kronofogden mer efter 10 år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Återkräva lön 2.9.7 Skuldebrev, Papper Kronologisk Gallras återbetalningar av efter 2 år löneskulder PENSION 2.10 Pensioner 2.10.1 Löneväxlingsblankett Papper Personnum Bevaras När F8 -mer personen avslutat sin anställning. Papper/akt Pensionsbrev, beslut om Papper Personnum Bevaras När F8 pension -mer personen avslutat sin anställning. Papper/akt Rapportera till pensionsmyndighet 2.10.2 Rapporteringsfil KPA Data Kronologisk Gallras efter 2 år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv IT OCH TELEFONI 2.11 Införa IT-system 2.11.1 Införande av Se Inköp och telefonisystem försäljning 2.6 Rutiner kring telefoni Gallras vid uppdater- ing Införa digitala produkter och system (It- och digitaliseringsenheten ) Förstudie inkl. research Se Se Projekt 1.6.2 anmärk- ning Risk och Se Se Projekt 1.6.2 sårbarhetsanalys anmärk- ning Informationssäkerhetskl Gallras assning (e-tjänst) efter 1 år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Avtal med leverantör, - Se Se Förvalta avtal 2.6.4 leveransgodkännande anmärk- ning Internt Gallras utbildningsmaterial efter system/ produkt avvecklats Checklista för införande Gallras – (Go-live) efter projektavs lut Förvalta IT-system 2.11.2 Objektplan i SAM- Gallras Systemförvaltnings- efter teamet system/ produkt avvecklats Informationssäkerhets- Gallras Se Införa digitala klassning (e-tjänst) efter produkter och system system/ 2.11.1 produkt avvecklats Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Risk och Se Se Projekt 1.6.2 sårbarhetsanalys anmärk- ning Behörigheter, roller, Gallras Beställningar och ansvarsbeskrivningar efter annan hantering av system/ behörigheter i system. produkt avvecklats Systemdokumentation Gallras och instruktioner efter system/ produkt avvecklats Tekniks infrastruktur 2.11.3 Dokumentation om Gallras då teknisk infrastruktur infrastruk -turen byts ut Register teknisk Gallras då utrustning (databas) infrastruk -turen byts ut Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Telefoni och växel 2.11.4 Rutiner kring telefoni Se Se Styrande dokument anmärk- 1.3.1 ning Support/helpdesk 2.11.5 It ärenden (MMK) Gallras Fel, förändringar, efter 10 år tillägg och beställningar Teams och e-post Gallras 90 dagar efter licensen tas bort Avveckla IT-system 2.11.6 Checklista för avveckling Gallras 1 (Go-dead) år FORDON OCH MATERIEL 2.12 Fordon 2.12.2 Fordon - Räddningstjänsten Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1 Fordonsplan/register Data Fordonsnu Revideras över fordon mmer per löpande station 2 Inventarielistor Data Fordonsnu Vid mmer per inaktu- station alitet 3 Påbyggnad Data Registrerin Gallras vid Komplettering av gsnummer försäljning befintligt fordon. 4 Service och Data Registrerin Gallras vid reparationer gsnummer försäljning 5 Kvitton, bränsle Papper Månadsvis Gallras efter 8 år INTERNA SERVICEFUNKTIONER 2.13 Tryckeri och repro 2.13.1 Se Social- och arbetsmarknadsnämndens dokument- och informationshanteringsplan. Posthantering 2.13.5 Avtal med posten Papper, digital Se Se 2.6.4 Förvalta avtal anmärk- ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Kvittenser, Papper Gallras rekommenderade brev efter 2 år Kvittenser, paket Papper, digital Gallras Kvittensen görs oftast efter 2 år direkt på postens (Gäller skrivplatta och då endast vid skapas ingen handling. papper) TILLAGNING- OCH MOTTAGNINGSKÖK 2.14 Planera och förbereda måltider 2.14.1 Anmälan om specialkost vid grundskola och gymnasium 1.Anmälan Open-E Gallras 2 E-tjänst år 2.Beslut Open-E Gallras 2 E-tjänst år Anmälan om specialkost vid pedagogiska måltider Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Anmälan Open-E Gallras 2 E-tjänst år 2.Beslut Open-E Gallras 2 E-tjänst år Samhällsservice 3 Förrättare för borgerliga ceremonier utses av länsstyrelsen. Kommunstyrelsen fattar beslut om förslag. BORGERLIGA CEREMONIER 3.1 Borgerlig vigsel 3.1.2 Förslag på vigsel- Verksamhetssystem Kronologisk Bevaras KS fattar beslut om 2 år, papper E1 registreringsförrättare förslag samt val av vigsel- registreringsförrättare. Förteckning över vigsel- Verksamhetssystem Kronologisk Gallras vid Tillhandahålls av och upphör- länsstyrelsen registreringsförrättare ande av förord- nande Förordnande av vigsel- Verksamhetssystem Kronologisk Gallras vid Tillhandahålls av och upphör- länsstyrelsen registreringsförrättare ande av förord- nande Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Hindersprövning Verksamhetssystem Kronologisk Gallras Lämnas till kommunen, efter två inhämtas från år Skatteverket. Bokning av tolk Verksamhetssystem Kronologisk Gallras vid Inaktuell efter vigsel. inaktua- Ska framgå vid bokning litet av vigsel. Uppgifter om vittnen Verksamhetssystem Kronologisk Gallras vid Om ej tillhandahållna inaktua- av kommun litet Vigselprotokoll Verksamhetssystem Kronologisk Bevaras Endast kopia, original skickas till länsstyrelsen Borgerlig begravning 3.1.3 Förslag på Verksamhetssystem Kronologisk Bevaras KS fattar beslut om 2 år, papper E1 begravningsombud förslag Förordnande av Verksamhetssystem Kronologisk Bevaras Beslutas av 2 år, papper E1 begravningsombud länsstyrelsen Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv KONSUMENTSTÖD OCH RÅDGIVNING 3.2 Konsumentrådgivning 3.2.1 Sala kommun har inte någon egen konsumentrådgivning. Budget- och skuldrådgivning Se klassificering 3.2.3 Skuldsanering i SAN:s dokument- och informationshanteringsplan 3.2.2 Skuldsanering 3.2.3 Se Social- och arbetsmarknadsnämndens dokument- och informationshanteringsplan. Energi- och klimatrådgivning Sala kommuns energi- och klimatrådgivning utförs av Avesta kommun sedan år 2017 3.2.4 Ansökan kan göras av Ansökan om statligt samarbetspartner bidrag för energi- och enligt avtal om klimatrådgivning samarbete kring energi- och klimatrådgivning 1.Ansökan om bidrag Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Evolution nummer 2.Beslut från Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Energimyndigheten om Evolution nummer tilldelning av medel Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Återrapportering till Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Energimyndigheten Evolution nummer Avtal om samarbete Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 kring energi- och Evolution nummer klimatrådgivning Kundregister Digitalt på enheten Alfabetisk Gallras vid inaktua- litet MEDBORGARSERVICE 3.3 Frågor av allmän karaktär Hantera frågor 3.3.1 Rutinmässiga Gallras vid förfrågningar inaktua- litet Rutinmässiga svar och Gallras vid hänvisningar inaktua- litet Frågor till kommunen Se Registreras och samt svar anmärk- bevaras om det tillför ning ett ärende något annars så gallras handling Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv För att se hela klassificeringen se även Social- och arbetsmarknadsnämndens dokument- och Vägledning och service 3.3.2 informationshanteringsplan. Inkommande post till Se Diarieförs och bevaras kommunen anmärk- om det tillför ärendet ning något annars så gallras handling Verka för folkhälsa m.m. 3.3.3 Projekthandlingar Se Se 1.6.2 Projekt anmärk- ning Verka för mångfald m.m. 3.3.4 Jämställdhetsplaner Se Se1.3.1 Styrande anmärk- dokument. ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv EXTERN INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 3.4 Här hanteras både det som gäller för alla verksamheter/nämnder samt några handlingar som är specifika för Ge kommuninformation 3.4.1 Näringslivsenheten. Näringslivsenhetens strategiska uppdrag att stärka varumärket, locka besökare, nya invånare och verksamhetsetableringar samt driva frågor viktiga för ett välmående och växande näringsliv och omhänderta befintliga företag och deras behov. Annonser/Annonsunder Papper, digital/ Diarie- Bevaras Annonsunderlagen 2 år, papper E1 lag Ärendesystem, akt nummer diarieförs. E-pliktsexemplar Se Ett exemplar av alla de anmärk- filer som vänder sig till ning allmänheten och som finns på webbsidan och som ersatt ex. broshyrer ska levereras till Kunglig Biblioteket. Detta görs av Eplicta. Informationsmaterial/ Kronolog- Bevaras Ett exemplar av varje 1 år, papper F18 publikationer iskt informationsmaterial bevaras, t ex kommunkartor, informationsbroschyre r, turistbroschyr m.m. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Övriga handlingar gallras vid inaktualitet. Krisinformation Data/Ärendesystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer Pressmeddelanden Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Verksamhetens/ Bevaras Om man ställer 2 år, papper Ö1 kommunens historia samman sin verksamhets/kommun s historia och den publiceras externt i något sammanhang hör den till 3.4.1 Ge kommuninformation Specifikt för näringslivsenheten Extern webbplats Gallras vid www.hemtillsala.se inaktua- litet För besökare, pot. nya invånare och etablerare/investerare Sociala medier: Gallras vid näringslivsenhetens inaktua- litet Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv information till lokala företagare Evenemang och aktiviteter för kommuninvånare 3.4.2 Specifikt för näringslivsenheten Evenemangsplan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 (uppdateras årligen) Ärendesystem, akt nummer Rutin för Se Se Styrande dokument evenemangslots anmärk- 1.3.1 ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv TILLSTÅND OCH TILLSYN FÖR NÄRINGSLIV OCH FÖRENINGAR 3.5 Se Bygg- och miljönämndens dokument- och informationshanteringsplan. Tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 3.5.1 Se Bygg- och miljönämndens dokument- och informationshanteringsplan. Kontroll av tobaksförsäljning 3.5.2 Se Bygg- och miljönämndens dokument- och informationshanteringsplan. Kontroll av receptfria läkemedel 3.5.3 Tillstånd och kontroll av --- Används ej --- spelverksamhet 3.5.4 ARBETSMARKNAD OCH SYSSELSÄTTNING 3.6 Se Social- och arbetsmarknadsnämndens dokument- och informationshanteringsplan. Stöd för anställbarhet och personlig utveckling 3.6.1 Samordna insatser för --- Används ej --- arbetsmarknad och sysselsättning 3.6.2 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv NÄRINGSLIV 3.7 Näringslivsenhetens strategier, planer och dokumentation av arbetet Näringslivslots 3.7.1 Analyser/rapporter Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Egenproducerat material Data/Papper Se Handlingar av vikt och 2 år, papper F4 anmärk- allmänt intresse ning bevaras annars gallras efter 2 år Kontaktlista Data/Papper Gallras vid inaktua- litet Landsbygdsprogram Se Se 1.3.1. Styrande anmärk- dokument. ning Marknadsstrategi Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Mötesanteckningar Papper, digital/ Diarie- Bevaras Möten med externa 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer aktörer där anteckningar förs. Näringslivsstrategiskt Se Se 1.3.1. Styrande program anmärk- dokument. ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Projektplan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Rutin för företagslots Se Se 1.3.1 Styrande anmärk- dokument ning EU/Leaderprojekt/ Regionprojekt 1.Ansökan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Beslut Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 3.Redovisning Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 4.Rapport Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Insiktsmätning (SKR) 1.Avtal Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer 2.Årsrapport Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Anteckningar Digitalt Gallras vid utvecklingsarbete inaktu- alitet Handlingsplaner Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Statistik Digitalt Se Se 1.5.2 Mäta anmärk- verksamhetskvalitet ning Företagsträffar 3.7.2 Dokumentation om Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Företagsmässor/ Ärendesystem, akt nummer utställningar Företagsregister Gallras vid inaktu- alitet Inbjudningar Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Kontaktlistor Gallras vid inaktu- alitet Mötesanteckningar Se Se Forum för samråd Näringslivsråd anmärk- 1.5.6 ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Projektplan, Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 resultatredovisning Ärendesystem, akt nummer Redovisningar av Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 genomförda aktiviteter Ärendesystem, akt nummer Riktlinje Näringslivsråd Se Se 1.3.1. Styrande anmärk- dokument. ning Omfattar allt från platsutveckling till att utveckla besöksmål och ta hand om besökaren när den kommer. TURISM 3.8 Näringslivsenhetens med förutsättningsskapande och stödjande arbete för besöksnäringen Främja turism 3.8.1 Handlingsplan för Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 besöksnäringsutveckling Ärendesystem, akt nummer Mässor Papper, digital/ Diarie- Bevaras Mässa som projekt ska 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer diarieföras; Projektplan och projektrapport. Statistik Se Se 1.5.2 Mäta anmärk- verksamhetskvalitet ning Turismstrategi- Se Se 1.3.1 Styrande Besöksnäringsstrategi anmärk- dokument (ingår i ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Näringslivsstrategiskt program) Turistbroschyr Se Egenproducerad anmärk- broschyr (analog eller ning digital) bevaras i ett exemplar. Se 3.4.1 Ge kommuninformation. Förmedla boende 3.8.2 - - - Används ej - - - Turistpaket 3.8.3 - - - Används ej - - - Guidning 3.8.4 - - - Används ej - - - Turistbyrå och turistinformation 3.8.5 Biljettförsäljning Gallras vid inaktua- litet Dokumentation hos Data/Papper Se Handlingar av vikt och 2 år, papper Ö2 Näringslivsenheten anmärk- allmänt intresse kopplade till InfoPoints ning bevaras annars så (Kan vara hur man på gallras vid inaktualitet olika sätt informerar turister med mera) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Fiskekortsförsäljning Gallras vid inaktua- litet Förteckning över Gallras vid cykeluthyrning inaktua- litet Förteckning över Gallras vid leverantörer av inaktua- souvenirer litet Försäljning av Gallras vid souvenirer inaktua- litet STIFTELSER, FONDER OCH DONATIONER 3.9 Stiftelser 3.9.1 Ansökan om medel Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer Beslut om utdelning av Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 medel nummer Bedömning villkor Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Årsredovisning Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, Papper F6 Ärendesystem, akt Kopia deklaration Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, Papper F6 Ärendesystem, akt Kontoutdrag Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, papper F6 Skatteverket/ Sala Ärendesystem, akt Sparbank Verifikationer Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, papper F6 Ärendesystem, akt Fonder 3.9.2 Ansökan om medel Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer Beslut om utdelning av Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 medel nummer Bedömning villkor Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer Årsredovisning Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, Papper F6 Ärendesystem, akt Kopia deklaration Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, Papper F6 Ärendesystem, akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Kontoutdrag Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, papper F6 Skatteverket/ Sala Ärendesystem, akt Sparbank Verifikationer Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, papper F6 Ärendesystem, akt Donationer 3.9.3 Beslut om utdelning av Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 medel nummer Bedömning villkor Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer Årsredovisning Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, Papper F6 Ärendesystem, akt Kopia deklaration Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, Papper F6 Ärendesystem, akt Kontoutdrag Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, papper F6 Skatteverket/ Sala Ärendesystem, akt Sparbank Verifikationer Papper, digital/ Alfabetiskt Bevaras 5 år, papper F6 Ärendesystem, akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv BIDRAG OCH SPONSRING TILL EXTERNA AKTÖRER 3.10 Bidrag och sponsring till organistioner etc. 3.10.1 Ansökan Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Beslut Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem, akt nummer Dokumentation av Se Se Förvalta avtal 2.6.4 överenskommelsen/ anmärk- avtal ning Rapport av Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 verksamheten Ärendesystem, akt nummer Bidrag och sponsring till enskilda 3.10.2 Ansökan Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer Beslut Verksamhetssystem Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen ska bland annat ange inriktningen för hur mark- och vattenområden och den byggda miljön i kommunen Samhällsbyggnad 4 långsiktigt ska användas. Planen ska också främja goda miljöförhållanden och långsiktigt hushålla med mark, vatten, energi och råvaror. Översiktsplanen behandlar till exempel frågor som var vi ska bygga nya bostäder, var företagsetableringar kan ske, var nya vägar ska dras fram samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen. Fysisk planering syftar till att beslut om mark- och vattenanvändning fattas med så mycket kunskap som möjligt om förutsättningar och konsekvenser för att främja en önskvärd utveckling och en god helhet. Det är därför viktigt att inte bara planera de enskilda byggprojekten var för sig, utan att också sätta dem i ett större perspektiv – både geografiskt och tidsmässigt. LANTMÄTERI OCH KARTARBETE 4.1 För att se hela klassificeringen se även Bygg- och miljönämndens dokument- och informationshanteringsplan. Fastighetsbildning 4.1.1 Ajourhållning av Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 lägenhetsregister digital/Evolution, nummer akt Fastighetsbestämning Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Servitutsavtal Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Ansökan om fastighetsreglering, lantmäteriförrättning 1.Ansökan om Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 fastighetsreglering, Digitalt i Evolution nummer lantmäteriförrättning 2.Bekräftelse av ansökan Papper i närarkiv, Diarie- Se Gallras när ärendet Digitalt i Evolution nummer anmärk- avslutas. ning 3.Underrättelse om Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Ansökan från 2 år, papper F16 ansökt lantmäteri- Digitalt i Evolution nummer privatperson skickas förrättning inte via kommunen utan går direkt till lantmäteriet. 4.Tilläggsyrkanden Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 5.Kallelse till Papper i närarkiv, Diarie- Gallras sammanträde på Digitalt i Evolution nummer när Lantmäteriet ärendet avslutas 6.Delgivningskvitto Papper i närarkiv, Diarie- Gallras Digitalt i Evolution nummer när ärendet avslutas Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 7.Fullmakt Papper i närarkiv, Diarie- Gallras Digitalt i Evolution nummer när ärendet avslutas 8.Begäran om samråd Papper i närarkiv, Diarie- Gallras Digitalt i Evolution nummer när ärendet avslutas 9.Samrådssvar Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 10.Kallelse till Papper i närarkiv, Diarie- Gallras sammanträde på Digitalt i Evolution nummer när Lantmäteriet ärendet avslutas 11.Sammanträdesprotok Papper i närarkiv, Diarie- Gallras oll från sammanträde på Digitalt i Evolution nummer när Lantmäteriet ärendet avslutas Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 12.Underrättelse om Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 avslutad förrättning inkl. Digitalt i Evolution nummer beslutshandlingar (till exempel förrättningskarta, beslutsprotokoll, beskrivning, teknisk beskrivning) 13.Godkännande av Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras Godkännandeblankette 2 år, papper F16 förrättning nummer n undertecknas och returneras i original Kartor och geografisk information 4.1.2 Samlingsärende - Framtagning/ Arbetsmaterial finns uppdatering av karta bevarat hos handläggare på Kart- mät 1. Beställning av karta Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 kommer in/behov att digital/Evolution, nummer uppdatera redan akt befintlig karta uppstår 2.Karta Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Upprättandet Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Överenskommelse angående servitut i samband med avstyckning 1.Överenskommelse Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 angående servitut i digital/Evolution, nummer samband med akt avstyckning 2.Underrättelse om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut i avslutad digital/Evolution, nummer lantmäteriförrättning akt Geodatasamverkan Se Förvalta avtal 2.6.4 Nybyggnadskarta Papper, Diarie- Bevaras Samlingsärende - Finns 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer också i ByggR och akt arbetsmaterial finns bevarat hos handläggare på Kart- mät Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Grundkarta Papper, Diarie- Bevaras Samlingsärende - 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer Arbetsmaterial finns akt bevarat hos handläggare på Kart- mät Stomnät – mätpunkter Inga nya utan dessa som är nedslagna i underhålls marken (fix och polygon) Namnsätta kvarter, gator och allmänna platser 4.1.3 Namnsätta gator 1.Protokollsutdrag/ Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 uppdrag digital/Evolution, nummer akt 2.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 3.Bilaga/karta Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Protokollsutdrag/ Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut digital/Evolution, nummer akt Adressätta 4.1.4 Beslut om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper belägenhetsadress digital/Evolution, nummer akt FYSISK PLANERING 4.2 Hantera översikts-planer 4.2.1 Upprättande av planeringsstrategi 1.Underlag/arbetsmateri Digitalt på enheten Alfabetisk Gallras Betraktas som al som ligger till grund senast vid arbetsmaterial på den för planeringsstrategin avslut av egna enheten. ärendet Exempelvis diverse enkäter, diskussionsforum och mötesanteckningar. 2.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid F17 planeringsstrategi evolution nummer antagande, papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Beslut om Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid F17 planeringsstrategi evolution nummer antagande, (protokollsutdrag) papper 4.Planeringsstrategi Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid F17 evolution nummer antagande, papper 5.Underlag från Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid F17 länsstyrelsen evolution nummer antagande, papper Upprättande eller ändring av översiktsplan 1.Underlag/arbetsmateri Digitalt på enheten Alfabetisk Gallras Betraktas som al som ligger till grund senast vid arbetsmaterial på den för översiktsplanens avslut av egna enheten. handlingar ärendet Exempelvis diverse enkäter, diskussionsforum och mötesanteckningar. 2.Utredningar som ligger Digitalt på enheten Diarie- Gallras Betraktas som till grund för och digitalt i nummer senast vid arbetsmaterial på den översiktsplanens evolution avslut av egna enheten. Läggs handlingar ärendet upp i evolution för sökbarhet Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Upphandling Se Genomföra direktupphandling 2.6.3 4.Beställning på Digitalt på enheten Alfabetisk Gallras Betraktas som upphandling och och digitalt i senast vid arbetsmaterial på den tillhörande offert evolution avslut av egna enheten. Läggs ärendet upp i evolution för sökbarhet 5.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 upprättande eller evolution nummer kraft, ändring av översiktsplan papper 6.Beslut om upprättande Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 eller ändring av evolution nummer kraft, översiktsplan Papper 7.Samrådshandling Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 (Planförslag och evolution nummer kraft, bedömning av papper betydande miljöpåverkan) 8.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 samråd evolution nummer kraft, papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 9.Beslut om samråd från Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 KF (protokollsutdrag) evolution nummer kraft, papper 10.Sändlista till Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 remissinstanser evolution nummer kraft, papper 11.Inkomna yttranden Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 under samråd evolution nummer kraft, papper 12.Granskningshandling Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Bedömning om Vid laga F17 (Planförslag, evolution nummer betydande kraft, samrådsredogörelse, miljöpåverkan endast papper bedömning av om den uppdaterats betydande sedan samråd miljöpåverkan) 13.Strategisk Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Finns inte i alla Vid laga F17 miljöbedömning evolution nummer ärenden kraft, papper 14.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 granskning evolution nummer kraft, papper 15.Beslut om granskning Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 från KF evolution nummer kraft, (protokollsutdrag) papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 16.Kungörelse om Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Kopia av Vid laga F17 granskning evolution nummer tidningsannons kraft, papper 17.Sändlista till Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 remissinstanser evolution nummer kraft, papper 18.Inkomna yttranden Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 under granskning evolution nummer kraft, papper 19.Granskningsyttrande Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 från länsstyrelsen evolution nummer kraft, papper 20.Reviderat Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Finns endast om Vid laga F17 granskningsyttrande evolution nummer kommunen ändrat kraft, från länsstyrelsen planförslaget efter papper granskningstiden utan att låta det granskas på nytt och länsstyrelsen yttrande till följd av ändringen helt eller delvis inte längre är relevant 21.Antagandehandling Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Översiktsplan och Vid laga F17 evolution nummer särskilt utlåtande kraft, papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 22.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 antagande evolution nummer kraft, papper 23.Beslut att anta planen Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Vid laga F17 från KF evolution nummer kraft (protokollsutdrag) Papper 24.Kungörelse om laga Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Kopia av Vid laga F17 kraft evolution nummer tidningsannons kraft, papper 25.Inkommit Se Juridiska handlingar överklagande 1.5.7 26.Beslut från annan Se Juridiska handlingar myndighet 1.5.7 27.Överklagande från Se Juridiska handlingar kommunen 1.5.7 Genomförande av översiktsplan Genomförandeplaner Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Exempelvis Vid F17 som tas fram för att evolution nummer handlingsplan antagande. genomföra papper översiktsplanen Plantaxa Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Missiv Se Se Styrande dokument anmärk- 1.3.1 ning 2.Taxa Se Se Styrande dokument anmärk- 1.3.1 ning 3.Protokollsutdrag/ Se Se Styrande dokument beslut anmärk- 1.3.1 ning Hantera detaljplaner/områdes- bestämmelser 4.2.2 Hantering av ny/ändrad detaljplan 1.Ansökan om Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Finns inte i alla Efter 15 år F17 planbesked för evolution nummer ärenden från datum ny/ändrad detaljplan då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Underlag för Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Underlag innebär Efter 15 år F17 ny/ändrad detaljplan evolution nummer planbesked, PM eller från datum liknande då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 3.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 ny/ändrad detaljplan evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Beslut om Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 planuppdrag evolution nummer från datum (protokollsutdrag) då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Upprättande av planprogram 1.Underlag/arbetsmateri Digitalt på enheten Alfabetisk Gallras Betraktas som al som tas fram och senast vid arbetsmaterial på den ligger till grund för avslut av egna enheten planprogrammets ärendet handlingar 2.Utredningar som ligger Digitalt på enheten Diarie- Gallras Betraktas som till grund för och digitalt i nummer senast vid arbetsmaterial på den planprogrammets evolution avslut av egna enheten. Läggs handlingar ärendet upp i evolution för sökbarhet 3.Upphandling Se Genomföra direktupphandling 2.6.3 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Beställning på Digitalt på enheten Alfabetisk Gallras Betraktas som upphandling och och digitalt i senast vid arbetsmaterial på den tillhörande offert evolution avslut av egna enheten. Läggs ärendet upp i evolution för sökbarhet 5.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 upprättande av evolution nummer från datum planprogram då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 6.Beslut om upprättande Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 av planprogram evolution nummer från datum (protokollsutdrag) då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 7.Samrådshandling Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 (Planförslag och evolution nummer från datum bedömning av då beslutet betydande vann laga miljöpåverkan) kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 8.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 samråd av planprogram evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 9.Beslut om samråd av Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 planprogram evolution nummer från datum (protokollsutdrag) då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 10.Fastighetsförteckning Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 vid planprogram evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 11.Kungörelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Kopia av Efter 15 år F17 samråd (annonsering) evolution nummer tidningsannons från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 12.Inkomna yttranden Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 13.Antagandehandling Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 (Planprogram och evolution nummer från datum samrådsredogörelse) då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 14.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 antagande av evolution nummer från datum planprogram då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 15.Beslut om antagande Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 av planprogram evolution nummer från datum (protokollsutdrag) då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 16.Beslut om avslutat Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Om ärendet avslutas Efter 15 år F17 planprogram evolution nummer under processen från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Beroende på Upprättande, ändring processens typ eller upphävande av (upprättande, ändring detaljplan/områdesbe eller upphävande) stämmelser ingår olika av följande handlingar. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Underlag/arbetsmateri Digitalt på enheten Alfabetisk Gallras Betraktas som al som tas fram och senast vid arbetsmaterial på den ligger till grund för avslut av egna enheten. detaljplanens handlingar ärendet 2.Utredningar som tas Digitalt på enheten Diarie- Gallras Betraktas som fram och ligger till grund och digitalt i nummer senast vid arbetsmaterial på den för detaljplanens evolution avslut av egna enheten. Läggs handlingar ärendet upp i evolution för sökbarhet 3.Upphandling Se Genomföra direktupphandling 2.6.3 4.Beställning på Digitalt på enheten Alfabetisk Gallras Betraktas som upphandling och och digitalt i senast vid arbetsmaterial på den tillhörande offert evolution avslut av egna enheten. Läggs ärendet upp i evolution för sökbarhet Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 5.Plankostnadsavtal Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 6.Samrådshandlingar Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 (Plankarta, evolution nummer från datum planbeskrivning och då beslutet bedömning av vann laga betydande kraft eller miljöpåverkan direkt när (Behovsbedömning av ärendet plan startad före 2018- avaktualise 01-01)) rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 7.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 samråd evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 8.Beslut om samråd Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 9.Fastighetsförteckning Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 vid samråd evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 10.Kungörelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Kopia av Efter 15 år F17 samråd (annonsering) evolution nummer tidningsannons från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 11.Inkomna yttrande Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 under samråd evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 12.Gransknings- Papper och digitalt i Diarie- Bevaras (Bedömning av Efter 15 år F17 handlingar (Plankarta, evolution nummer betydande från datum planbeskrivning, miljöpåverkan endast då beslutet samrådsredogörelse och om den uppdaterats vann laga bedömning av sedan samråd) kraft eller betydande direkt när miljöpåverkan) ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 13.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 granskning evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 14.Beslut om granskning Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 15.Fastighetsförteckning Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 vid granskning evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 16.Inkomna yttranden Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 under granskning evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 17.Antagandehandlingar Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Plankarta och Efter 15 år F17 (Plankarta, evolution nummer planbeskrivning ska från datum planbeskrivning och förses med datum för då beslutet granskningsutlåtande) laga kraft vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 18.Tjänsteskrivelse vid Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 antagande evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 19.Beslut om antagande Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 20.Eventuellt beslut om Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 godkännande (om evolution nummer från datum planen antagits i då beslutet kommunfullmäktige) vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 21.Fastighetsförteckning Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 vid antagande evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 22.Länsstyrelsens Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 överprövningsbeslut evolution nummer från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 23.Meddelande om ej Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Efter 15 år F17 tillgodosedda evolution nummer från datum synpunkter till sakägare då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 24.Kungörelse om laga Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Kopia av Efter 15 år F17 kraft evolution nummer tidningsannons från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 25.Meddelande om laga Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Finns inte vid upphävd Efter 15 år F17 kraft evolution nummer plan från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 26.Beslut om avslutad Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Om ärendet avslutas Efter 15 år F17 plan evolution nummer under processen från datum då beslutet vann laga kraft eller direkt när ärendet avaktualise rats. Papper 27.Inkommit Se Juridiska handlingar överklagande 1.5.7 28.Beslut från annan Se Juridiska handlingar myndighet 1.5.7 29.Överklagande från Se Juridiska handlingar kommunen 1.5.7 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv HANTERA FASTIGHETER 4.3 Förvärva fastighet 4.3.1 Fastighetstaxering, deklaration 1.Deklarationer Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras Deklaration fylls i och eteckning när skickas in till taxerings- Skatteverket. Digital beslut kopia sparas. fattats 2.Beslut om Papper på enheten Fastighetsb Gallras vid Gallras när nytt beslut fastighetstaxering eteckning inaktu- fattas eller när alitet fastigheten säljs eller avregistreras. Riva byggnad 1.Beslut berörande Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 byggnad från Digitalt i Evolution nummer beställande nämnd 2.Kalkyler/ekonomisk Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras slutrapport eteckning när ärendet avslutas. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Tekniska Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 undersökningar, Digitalt i Evolution nummer beskrivningar (till exempel geoteknisk undersökning, markundersökning, miljöutredning med mera) 4.Avrop/beställning av Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras varor tjänster från eteckning senast vid ramavtal (avropsavtal) avslut av samt eventuellt ärendet tillhörande offert 5.Diverse övrigt Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras/ Underlag av särskild 2 år, papper F16 underlag till exempel Digitalt i Evolution nummer Gallras vikt bevaras. minnesanteckningar när ärendet avslutas 6.Tidplan Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras eteckning när ärendet avslutas. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 7.Handlingar i Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 rivningsförfarande Digitalt i Evolution nummer (ansökan samt beslut om rivningslov, kontrollplan, byggsamrådsprotokoll, kvalitetsansvarig, start- och slutbesked) 8.Beslut, förelägganden Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 och dylikt från Digitalt i Evolution nummer myndigheter 9.Ritningar Papper i närarkiv, Diarie- Gallras Digitalt i Evolution nummer när ärendet avslutas. 10.Protokoll från avsyn Papper i närarkiv, Diarie- Gallras eller besiktning Digitalt i Evolution nummer när ärendet avslutas. Fastighetsförvärv genom köp av fastighet, gåva eller fastighetsreglering Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Uppdrag från nämnd Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F 31 att förvärva Digitalt i Evolution nummer fastighet/Beslut om förvärv 2.Utredningar Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F 31 Digitalt i Evolution nummer 3.Värdering Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F 31 Digitalt i Evolution nummer 4.Värdeintyg Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras eteckning när ärendet avslutas 5.Köpeavtal/Gåvobrev/ Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F 31 Överenskommelse om Digitalt i Evolution nummer fastighetsreglering 6.Köpebrev Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F 31 Digitalt i Evolution nummer 7.Likvidavräkning Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras eteckning när ärendet avslutas 8.Revers (skuldebrev) Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F 31 Digitalt i Evolution nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 9.Samfällighet/Gemensa Papper i närarkiv, Diarie- Gallras mhetsanläggning Digitalt i Evolution nummer när (meddelande om ärendet ägarbyte och andra slags avslutas handlingar 10.Lantmäterihandlinga Digitalt på enheten Fastighets- Gallras Diarieförs i separat r (till exempel ansökan, beteckning när Lantmäteriärende beslut, bekräftelse om ärendet inskrivning, avslutas lantmäteriakt 11.Övriga handlingar i Papper i närarkiv, Diarie- Gallras 2 år, papper F 31 samband med Digitalt i Evolution nummer när fastighetsförvärv ärendet (ritningar, avslutas besiktningsprotokoll med mera) Fastighetsregister/ Papper, digital Fastighets- Bevaras Register över vilka 1 år, papper F10 Fastighetsförteckning beteckning fastigheter kommunen äger, uppdateras löpande. Uttag en gång per år. Mark och exploatering 4.3.2 Ansökan om tillstånd Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Ansökan om tillstånd: Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 markingrepp digital/Evolution, nummer akt 2.Bekräftelse på Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 mottagande av ansökan digital/Evolution, nummer akt 3.Tillståndsbeslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Markanvisning 1.Beslut om Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 markanvisning Digitalt i Evolution nummer 2.Markanvisningsavtal Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 (avser bostäder, Digitalt i Evolution nummer verksamhetsmark) 3.Markanvisnings- Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 förfrågan (inbjudan att Digitalt i Evolution nummer inkomma med exploateringsförslag) 4.Intresseanmälningar Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 5.Förfrågan om Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 komplettering Digitalt i Evolution nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 6.Komplettering/ Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 revidering Digitalt i Evolution nummer 7.Beslut om tilldelning Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 av markanvisning Digitalt i Evolution nummer Markförfrågningar 1.Förfrågan om att få Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Registreras i årligt 1 år, papper F16 köpa eller arrendera Digitalt i Evolution nummer samlingsärende mark 2.Svar på markförfrågan Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Registreras i årligt 1 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer samlingsärende Markägarremisser, Grannemedgivanden 1.Remiss Papper i närarkiv, Diarie- Gallras Registreras i årligt Digitalt i Evolution nummer när samlingsärende ärendet avslutas 2.Remissvar/Yttrande Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Registreras i årligt 1 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer samlingsärende 3.Beslut Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Registreras i årligt 1 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer samlingsärende Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Meddelande om beslut Papper i närarkiv, Diarie- Gallras Registreras i årligt Digitalt i Evolution nummer när samlingsärende ärendet avslutas 5.Lagakraftbevis Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Registreras i årligt 1 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer samlingsärende Miljö-/Tillsynsärenden 1.Föreläggande Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 2.Ansökan om marklov Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 (avseende Digitalt i Evolution nummer markundersökning och sanering) 3.Anmälan om Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 efterbehandling Digitalt i Evolution nummer 4.Yttranden Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 5.Beslut/Tillstånd Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 6.Avtal om Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 marksanering (med till Digitalt i Evolution nummer exempel arrendator) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 7.Avrapporteringar Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 8.Miljödomar Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 9.Övriga handlingar till Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 och från Digitalt i Evolution nummer tillsynsmyndigheter (bygg- och miljönämnden, länsstyrelsen, domstolar etcetera) Genomförande av detaljplan 1.Genomförandebeslut Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 2.Tekniska Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 undersökningar (till Digitalt i Evolution nummer exempel arkeologisk utredning, miljöteknisk undersökning) 3.Exploateringsavtal Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 4.Genomförandeavtal Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 5.Köpeavtal/Överensko Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 mmelse om Digitalt i Evolution nummer fastighetsreglering/Köp- och genomförandeavtal/To mträttsavtal 6.Övriga handlingar till Digitalt på enheten Alfabetiskt Gallras exempel mötesprotokoll när ärendet avslutas 7.Lantmäterihandlingar Digitalt på enheten Alfabetiskt Gallras Diarieförs även i (till exempel ansökan, när separat beslut, bekräftelse om ärendet Lantmäteriärende. Se inskrivning, avslutas 4.1.1 lantmäteriakt) Utredningar som ej Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Registreras i årligt 1 år, papper F16 tillhör annat ärende till Digitalt i Evolution nummer samlingsärende. exempel utredningar Utredningar av ringa innan exploatering betydelse gallras etcetera) Information om Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Registreras i årligt 1 år, papper F16 händelser på kommunal Digitalt i Evolution nummer samlingsärende mark om till exempel brand eller olycka Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Allmänna frågor, Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras/ Registreras i årligt 1 år, papper F16 korrespondens med Digitalt i Evolution nummer Gallras samlingsärende. bevarandevärde när Handlingar av ringa ärendet betydelse gallras avslutas Försälja fastighet 4.3.3 Överlåtelse, försäljning, gåva eller fastighetsreglering 1.Beslut om Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 försäljning/uppdrag att Digitalt i Evolution nummer förbereda försäljning 2.Fastighetsutredning Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras eteckning när ärendet avslutas 3.Värdering Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 4.Värdeintyg Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras eteckning när ärendet avslutas Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 5.Markanvisningsavtal Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Diarieförs i separat 2 år, papper F16 (avser bostäder, Digitalt i Evolution nummer Markanvisningsärende. verksamhetsmark) Se 4.3.2 6.Optionsavtal (avser Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 enskild fastighet) Digitalt i Evolution nummer 7.Behörighetshandlingar Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras och annat underlag för eteckning när fastighetsaffärer (utdrag ärendet ur bouppteckning, avslutas fullmakt för genomförande av fastighetsaffär, lagfartsbevis, registreringsbevis, avstyckning, förfrågan till Skatteverket om skatteskulder, kontroll av företagets soliditet (juridisk person) 8.Köpeavtal/Gåvobrev/ Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Överenskommelse om Digitalt i Evolution nummer fastighetsreglering 9.Köpebrev Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 10.Likvidavräkning Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras eteckning när ärendet avslutas 11.Revers (skuldebrev) Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 12.Handlingar gällande Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras samfällighet/gemensam eteckning när hetsanläggning ärendet (meddelande om avslutas ägarbyte etcetera) 13.Lantmäterihandlinga Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras Diarieförs i separat r (till exempel ansökan, eteckning när Lantmäteriärende. Se beslut, bekräftelse om ärendet 4.1.1 inskrivning, avslutas lantmäteriakt) 14.Handlingar vid Digitalt på Fastighetsb Bevaras/ Underlag av särskild 2 år, papper F16 anlitande av mäklare enheten/i Evolution eteckning Gallras vikt bevaras (avrop, uppdragsavtal, när objektspresentation, ärendet budförteckning, avslutas eventuella övriga handlingar med tillfällig betydelse) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 15.Handlingar från Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras mäklare (till exempel eteckning när budförteckning, ärendet mäklarjournal) avslutas 16.Övriga handlingar i Papper i närarkiv, Diarie- Gallras 2 år, papper F16 samband med avyttring Digitalt i Evolution nummer när (ritningar, ärendet besiktningsprotokoll avslutas med mera) Försäljning/friköp av arrende 1.Värdering Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 2.Begäran om friköp Digitalt på enheten FK-/J-/Ö- Gallras nummer när ärendet avslutas 3.Friköpserbjudanden Digitalt på enheten FK-/J-/Ö- Gallras nummer när ärendet avslutas Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Beslut om försäljning Digitalt på enheten FK-/J-/Ö- Gallras av arrende nummer när ärendet avslutas 5.Köpeavtal Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 6.Köpebrev Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 7.Servitutsavtal (till Digitalt på enheten FK-/J-/Ö- Gallras Diarieförs även i exempel rörande el, nummer när separat värme, vatten etcetera) ärendet Lantmäteriärende. Se avslutas 4.1.1 Byta fastighet 4.3.4 Fastighetsförvärv genom markbyte eller fastighetsreglering 1.Uppdrag från nämnd Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 att förvärva fastighet/ Digitalt i Evolution nummer beslut om förvärv 2.Utredningar Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 3.Värdering Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Värdeintyg Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras eteckning när ärendet avslutas 5.Markbytesavtal/Övere Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 nskommelse om Digitalt i Evolution nummer fastighetsreglering 6.Köpebrev Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 7.Likvidavräkning Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras eteckning när ärendet avslutas 8.Revers (skuldebrev) Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer 9.Samfällighet/Gemen- Digitalt på enheten Fastighetsb Gallras Gallras när ärendet samhetsanläggning eteckning när avslutas (meddelande om ärendet ägarbyte och andra slags avslutas handlingar Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 10.Lantmäterihandlinga Digitalt på enheten Diarie- Gallras Diarieförs även i r (till exempel ansökan, nummer när separat beslut, bekräftelse om ärendet Lantmäteriärende. Se inskrivning, avslutas 4.1.1 lantmäteriakt 11.Övriga handlingar i Papper i närarkiv, Diarie- Gallras 2 år, papper F16 samband med avyttring Digitalt i Evolution nummer när (ritningar, ärendet besiktningsprotokoll avslutas med mera) Geotekniska Papper, digital Fastighets- Bevaras 2 år, papper F11 undersökningar beteckning Nyttjanderätt för fastighet 4.3.5 Servitut, ledningsrätter och markupplåtelseavtal 1.Servitutsavtal, servitut Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Ledningsrätt skapas 2 år, papper F16 (ej tillfälliga)/ Digitalt i Evolution nummer genom Ledningsrätt/ lantmäteriförrättning. Markupplåtelseavtal Se 4.1.1 2.Tillfälliga Papper och digitalt S-/SK- Gallras servitutsavtal, servitut på enheten nummer när ärendet avslutas Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Lantmäterihandlingar Digitalt på enheten S-/SK- Gallras Diarieförs i separat (till exempel ansökan, nummer när Lantmäteriärende. Se beslut, bekräftelse om ärendet 4.1.1 inskrivning, avslutas lantmäteriakt) 4.Dödning av servitut Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Avtalsservitut dödas 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer genom att man skickar en överenskommelse om att parterna vill döda inskrivningen till Lantmäteriet. Officialservitut dödas genom lantmäteriförrättning. Nyttjanderätter och arrenden 1.Arrendeavtal/Nyttjand Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 erättsavtal Digitalt i Evolution nummer 2.Värdering Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras Görs vid nytecknande 2 år, papper F16 Digitalt i Evolution nummer eller vid omförhandling. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Lantmäterihandlingar Digitalt på enheten FK-/J-/Ö- Gallras Diarieförs även i (till exempel ansökan, nummer när separat beslut, bekräftelse om ärendet Lantmäteriärende. Se inskrivning, avslutas 4.1.1 lantmäteriakt) 4.Syneprotokoll och Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 avräkning Digitalt i Evolution nummer 5.Besiktningsprotokoll Papper och digitalt FK-/J-/Ö- Gallras vid (till exempel på enheten nummer ny brandskyddsprotokoll, besiktning elrevisioner) 6.Diverse Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras/ Rutinmässig 2 år, papper F16 korrespondens, Digitalt i Evolution nummer Gallras korrespondens gallras. tjänsteanteckningar och när Korrespondens vid dylikt ärendet tvist bevaras. avslutas 7.Handlingar i samband Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 med arrendeöverlåtelse Digitalt i Evolution nummer (till exempel ansökan, köpehandling, gåvohandling, arvsskifteshandling, godkännande) 8.Uppsägning av Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 arrendekontrakt Digitalt i Evolution nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 9.Handlingar vid Papper i närarkiv, Diarienum Bevaras 2 år, papper F16 förfarande hos hyres- Digitalt i Evolution mer och arrendenämnd (ansökan, förelägganden, kallelser, beslut) 10.Handlingar vid Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 förfarande hos domstol Digitalt i Evolution nummer (överklaganden, förelägganden, yttranden, kallelser, dom) Samfälligheter, väg- samfälligheter, dikningsföretag, gemensamhetsanläggn ingar, häradsallmänningar 1.Lantmäterihandlingar Digitalt på enheten Alfabetiskt Gallras Diarieförs i separat (till exempel ansökan, när Lantmäteriärende. Se beslut, bekräftelse om ärendet 4.1.1 inskrivning, avslutas lantmäteriakt) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Kallelse Digitalt på enheten Alfabetiskt Gallras när ärendet avslutas 3.Protokoll Digitalt på enheten Alfabetiskt Gallras när ärendet avslutas 4.Korrespondens Digitalt på enheten Alfabetiskt Gallras när ärendet avslutas 5.Handlingar i samband Digitalt på enheten Alfabetiskt Gallras med tillfällig skötsel av när nystartad samfällighet ärendet avslutas 6.Utbetalningsbesked Digitalt på enheten Alfabetiskt Gallras när ärendet avslutas Förvalta skogs- och lantbruksfastigheter 4.3.6 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Gallring av skog Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Information från Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Skogsstyrelsen digital/Evolution, nummer akt LOVGIVNING OCH DISPENSER 4.4 Se Bygg- och miljönämndens dokument- och informationshanteringsplan. Förhandsbesked om byggnation 4.4.1 Se Bygg- och miljönämndens dokument- och informationshanteringsplan. Bygglov 4.4.2 Se Bygg- och miljönämndens dokument- och informationshanteringsplan. Anmälan ej bygglovspliktig åtgärd 4.4.3 För att se hela klassificeringen se även Bygg- och miljönämndens dokument- och informationshanteringsplan. Tillsyn och föreläggande rörande fastigheter 4.4.4 Föreläggande 1.Föreläggande Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Överklagande Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Se Bygg- och miljönämndens dokument- och informationshanteringsplan. Dispenser 4.4.5 BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR 4.5 Lokalbehov och förslag 4.5.1 Ärendemening 1.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Protokollsutdrag/ Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut digital/Evolution, nummer akt Startbesked 1.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Protokollsutdrag/ Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut digital/Evolution, nummer akt Byggprojekt 4.5.2 Entreprenadavtal Se Se Förvalta avtal 2.6.4. anmärk- ning Geotekniska Papper, digitalt Bevaras 2 år, papper F11 undersökningar Underhåll och projekt Papper, digitalt Bevaras Exempelvis renovering, 2 år, papper F12 investering, projektplan, slutbesiktning Uthyrning 4.5.4 Ansökan om överenskommelse om avstående från besittningsskydd, bostad 1.Ansökan om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 överenskommelse om digital/Evolution, nummer avstående från akt besittningsskydd Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Beslut om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 överenskommelse om digital/Evolution, nummer avstående från akt besittningsskydd Felanmälan I system Gallras vid inaktua- litet Nyckelkvittenser Gallras vid inaktua- litet Samlingsärende: Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 hyresavtal, digital/Evolution, nummer hyreskontrakt akt Externa hyresavtal, sparas idag i Pythagoras Inhyrning 4.5.5 Underhålla 4.5.6 Underhållsplan Se Politiska beslut 1.2.1 Drift och skötsel 4.5.7 Arbetsorder Papper, digital Gallras vid inaktua- litet Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Energidata Papper, digital Se Gallras efter 5 år eller anmärk- efter uppföljning. ning Felanmälan Papper, digital Gallras vid inaktu- alitet Tillsynsprotokoll, Papper, digital Se Gallras när nytt exempelvis för anmärk- godkänt ventilation (OVK) ning protokoll har upprättats. En del sköts internt men är även upphandlat. Lokalvård 4.5.8 Ritningsmaterial och handlingar specifikt för de egna fastigheterna och byggnaderna. Dokumentera fastigheter 4.5.9 Föreläggande att energideklarera byggnad 1.Föreläggande att Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 energideklarera byggnad digital/Evolution, nummer akt 2.Energideklartion av Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 byggnad digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Avtal Se Se Förvalta avtal 2.6.4. anmärk- Hyres- och ning nyttjanderätts-avtal. Bygghandlingar Papper, digital Bevaras Papper F13 Fastighetsbevis/ Papper, Bevaras 2 år, papper E1 Gravationsbevis digital/Evolution, akt Ritningar Papper, digital Fastighetsb Bevaras Papper F13 eteckning Teknisk dokumentation Papper, digital Bevaras Exempelvis drift- och Papper F13 underhållsinstruktione r GATOR, VÄGAR OCH TORG 4.6 Planera gator och vägar 4.6.1 Ansökan om farthinder 1.Ansökan Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Beslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Projekt ex: Gång- och cykelväg 1.Projektet initieras Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Projekthandlingar (Ex Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 förstudie, planering, digital/Evolution, nummer kostnadsberäkning) akt 3.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 4.Beslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 5.Upphandling Se Inköp och försäljning 2.6 6.Avtal Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Startbesked/ Information Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Protokollsutdrag/besl Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ut digital/Evolution, nummer akt Anlägga gator och vägar 4.6.2 Startbesked för ex ombyggnation torget 1.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, akt nummer 2.Beslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, akt nummer Underhålla gator och vägar 4.6.3 Ansökan om trafikanordningsplan 1.Ansökan om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 trafikanordningsplan digital/Evolution, nummer akt 2.Godkänd Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 trafikanordningsplan digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Riktlinje för driftbidrag enskilda vägar 1.Förslag Riktlinje för Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 driftbidrag enskilda digital/Evolution, nummer vägar akt 2.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 3.Protokollsutdrag/besl Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ut digital/Evolution, nummer akt Enskilda vägar 4.6.4 Driftbidrag, enskild väg med/utan statligt bidrag 1.Ansökan Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Beslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Ärende Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Protokollsutdrag/ Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut digital/Evolution, nummer akt Anmälan om tillstånd enligt ordningsföreskrifter 4.6.5 Ansökan om grävtillstånd 1.Ansökan om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 grävtillstånd digital/Evolution, nummer akt 2.Beslut grävtillstånd Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Ansökan om tillstånd för användande av offentlig plats enligt ordningslagen och lokala föreskrifter 1.Remiss för yttrande Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Yttrande Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 (Delegationsbeslut) digital/Evolution, nummer akt 3.Tillståndsbevis Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Parkering/parkeringsplatser 4.6.7 Ansökan om boendeparkerings- tillstånd 1.Ansökan om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 boendeparkerings- digital/Evolution, nummer tillstånd akt 2.Beslut om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 boendeparkerings- digital/Evolution, nummer tillstånd akt PARKER OCH GRÖNYTOR 4.7 Anlägga parker och grönytor 4.7.2 Parkprojekt/ Grönyteprojekt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1. Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2. Beslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Förvalta parker och grönytor 4.7.3 Ansökan om trädfällning på kommunens mark 1. Ansökan Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2. Beslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt LEKPLATSER 4.8 Anlägga lekplatser 4.8.2 Parkprojekt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1. Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2. Beslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER 4.9 Planera trafik 4.9.1 Trafikföreskrifter och tillstånd 4.9.2 Begäran om yttrande gällande transport- dispens, bred transport 1.Begäran om yttrande Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 gällande digital/Evolution, nummer transportdispens, bred akt transport Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Yttrande över begäran Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 om yttrande gällande digital/Evolution, nummer transportdispens, bred akt transport 3.Beslut gällande Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 transportdispens, bred digital/Evolution, nummer transport akt Ansökan om nyttoparkeringstillstå nd för företag och näringsidkare 1.Ansökan om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nyttoparkeringstillstånd digital/Evolution, nummer för företag och akt näringsidkare 2.Beslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nyttoparkeringstillstånd digital/Evolution, nummer för företag och akt näringsidkare Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Ansökan om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 parkeringstillstånd för digital/Evolution, nummer rörelsehindrad akt 2.Beslut: Ansökan om Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 parkeringstillstånd för digital/Evolution, nummer rörelsehindrad akt 3.Kvittens utlämning av: Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 parkeringstillstånd för digital/Evolution, nummer rörelsehindrad akt Kollektivtrafik 4.9.3 Beslut om priser Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 kollektivtrafik digital/Evolution, nummer akt Trafikrambudget Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt ENERGIFÖRSÖRJNING 4.12 Planera och utreda energiförsörjning 4.12.1 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Andra namn än Framtagande eller Energiplan kan revidering av användas, till exempel energiplan enligt Lag Energi- och (1977:439) om klimatprogram. kommunal energiplanering. 1.Underlag/arbets- Digitalt på enheten Alfabetisk Gallras vid Betraktas som material som ligger till inaktu- arbetsmaterial på den grund för energiplanens alitet egna enheten. Omfattar handlingar till exempel informationssammanst ällningar och mötesanteckningar. 2.Utredningar som ligger Digitalt på enheten Diarie- Gallras vid Betraktas som till grund för och digitalt i nummer inaktu- arbetsmaterial på den energiplanens evolution alitet egna enheten. Läggs handlingar upp i evolution för sökbarhet. 3.Beslut om framtagande Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 eller revidering av evolution nummer energiplan (protokollsutdrag) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Undersökning om Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Tas enbart fram i det 1 år, papper E1 betydande evolution nummer fall att betydande miljöpåverkan miljöpåverkan inte kan antas utifrån planens innehåll. 5.Avgränsningssamråd Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Avgränsningssamråd 1 år, papper E1 för evolution nummer genomförs om planen miljökonsekvensbeskriv bedöms innebära ning betydande miljöpåverkan. 6.Samrådshandling Papper och digitalt i Diarie- Bevaras Miljökonsekvensbeskri 1 år, papper E1 (programförslag och evolution nummer vning genomförs om antingen planen bedöms miljökonsekvensbeskriv innebära betydande ning eller undersökning miljöpåverkan. om betydande miljöpåverkan) 7.Tjänsteskrivelse för Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 beslut om samråd evolution nummer 8.Beslut om samråd Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 (protokollsutdrag) evolution nummer 9.Följebrev och Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 sändelista evolution nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 10.Inkomna Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 samrådsyttrande evolution nummer 11.Antagandehandling Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 evolution nummer 12.Tjänsteskrivelse för Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 antagande evolution nummer 13.Beslut att anta Papper och digitalt i Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 energiplan evolution nummer (kommunfullmäktige) VATTEN OCH AVLOPP 4.14 Planera vatten och avlopp 4.14.1 Utökat verksamhetsområde för kommunalt vatten- och spillvatten 1.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Protokollsutdrag/besl Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ut digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Ansökan om övertagande av VA- anläggning 1.Ansökan Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Svar på ansökan Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Samlingsärende - Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ansökan om Nyckel till digital/Evolution, nummer slam- och vattenkiosk akt Samlingsärende - Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Anmälan om ändring av digital/Evolution, nummer vatten- och akt avloppsabonnemang vid ägarbyte Upprättande eller Hanteras enligt ändring av bestämmelserna för vattentjänstplan upprättande eller ändring av översiktsplan (Se Hantera översikts- planer 4.2.1) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Förvalta ledningsnät 4.14.3 Provningsprotokoll/vatt Digitalt Gallras 10 enmätare år Projekt - ledningsnät Projektdokumentation Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Teknisk beskrivning Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 projekt digital/Evolution, nummer akt Ritningar Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Utredning projekt Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Bygga ut ledningsnät 4.14.4 VA-utbyggnad 1.Inbjudan till Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 informationsträff digital/Evolution, nummer om VA-utbyggnad akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Anteckningar från Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 mötet digital/Evolution, nummer akt 3.Yttranden från berörda Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 4.Beslut Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt Ansluta till nät för vatten och avlopp 4.14.5 Samlingsärende - Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Vattenavstängningar digital/Evolution, nummer akt Samlingsärende - Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ansökningar för digital/Evolution, nummer anslutning till akt kommunalt vatten och avlopp Försälja dricksvatten 4.14.6 Ansökan om reduktion av VA-avgift Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Ansökan om reduktion Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 av VA-avgift digital/Evolution, nummer akt 2.Beslut om reduktion av Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 VA-avgift digital/Evolution, nummer akt Bestridande av fakturor angående vattenanläggning 1.Inkommande handling Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Svar på inkommande Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 handling digital/Evolution, nummer akt Debiteringsunderlag Digitalt Gallras 7 år VA-vatten- och Se Styrande dokument avlopptaxa 1.3.1 Vattenmål, avgjorda Se Juridiska handlingar domar 1.5.7 Rena avloppsvatten 4.14.7 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Egenkontroll av Papper, Diarie- Bevaras Diarieförs även hos 2 år, papper E1 avloppsreningsverk digital/Evolution, nummer Miljö akt Recipientkontroll Riktlinje för utsläpp för Se Styrande dokument avloppsvatten från 1.3.1 industrier eller andra yrkesmässiga Korrespondens som Gallras vid gäller instruktioner för inaktu- drift och underhåll alitet AVFALL OCH ÅTERVINNING 4.15 Avfall 4.15.1 Avfallsplanen tas fram Avfallsplan av Vafab Miljö. Beslut om samråd och antagande fattas av varje medlemskommun. 1.Remisshandling Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Tjänsteskrivelse för Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 remissvar nummer 3.Remissvar Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 nummer 4.Beslut om remissvar Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 nummer 5.Samrådshandling Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 nummer 6.Tjänsteskrivelse för Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 beslut om samråd nummer 7.Beslut om samråd Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 nummer 8.Antagandehandling Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 nummer 9.Tjänsteskrivelse för Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 beslut om antagande nummer 10.Beslut om antagande Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 1 år, papper E1 nummer Trygghet och säkerhet 5 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv SKYDD MOT OLYCKOR 5.1 Insatser vid olyckor 5.1.1 Handlingsprogram Handlingsprogram för Data/Papper Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 räddningstjänst nummer Övning Övningsrapporter Data Verksam- Bevaras i Vad man övat och vilka hetssystem Daedalos som varit med på övningarna. Utryckning 1.Avslutande av Data Verksam- Bevaras i Här ingår även beslut räddningsinsats/ hetssystem Daedalos om avslutande av efterbevakning insats. 2.Beslut om ingrepp i Data Verksam- Bevaras i annans rätt och hetssystem Daedalos tjänsteplikt 3.Resursförteckning Data Verksam- Bevaras i hetssystem Daedalos 4.Insatsplanering Data Verksam- Bevaras i hetssystem Daedalos Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 5.Händelserapporter/ Data Verksam- Bevaras i insatsrapporter/olycksu hetssystem Daedalos tredning/spridnings- utlåtande 6.Underlag för Data Verksam- Gallras vid Ex. Tidrapport från insats/utryckningar hetssystem inaktu- SOS. alitet 7.Restvärdesräddning, Data Verksamhet Gallras vid Ex bansanering, rapport ssystem inaktu- vägsanering, alitet efterbevakning. Arbeta förebyggande mot olyckor 5.1.2 Med brandfarliga varor avses brandfarliga gaser och vätskor samt brandreaktiva varor, medan Tillstånd brandfarlig explosiva varor omfattar explosiva ämnen, blandningar och föremål. Tillstånd enligt LBE. Då och explosiv vara tillkommer även särskilda krav om utredning om risker, kompetens och föreståndare. Även överföring och import av explosiva varor är tillståndspliktig. 1.Ansökan Papper/Data Verksam- Bevaras i Databas Daedalos hetssystem Daedalos 2.Yttrande/utredning Data Verksam- Bevaras i hetssystem Daedalos Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Beslut om tillstånd, Papper/Data Diarium Bevaras 2 år, papper E1 med föreskrifter original Verksam- hetssystem kopia 4.Register över tillstånd Data Verksam- Gallras vid hetssystem inaktu- alitet 5.Utdrag ur register Papper Verksam- Gallras Ex polisregister hetssystem när ärendet avslutats Tillsyn brandfarliga och explosiva varor LBE 1.Beslut Papper/Data Diarium Bevaras 2 år, papper E1 original Verksamhet ssystem kopia 2.Tillsynsprotokoll LBE Data Verksam- Bevaras i Se 5.5.2 Systematiskt hetssystem Daedalos brandskyddsarbete 3.Brandskydds- Data Verksam- Bevaras i dokumentation hetssystem Daedalos Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Intyg Data Verksam- Gallras vid hetssystem inaktu- alitet 5.Uppföljning av tillsyn Data Verksam- Bevaras i hetssystem Daedalos 6.Föreläggande Papper/Data Diarienum Bevaras 2 år - E1 mer Papper original Ärendenum mer kopia 7.Överklagande Papper/Data Diarienum Bevaras 2 år - E1 mer Papper original Ärendenum mer kopia 8.Yttrande Data Verksam- Bevaras i hetssystem Daedalos 9.Register över Data Verksam- Gallras vid objektstillsyn hetssystem inaktu- alitet Tillsyn Lagen om skydd mot olyckor LSO 1.Tillsynsprotokoll LSO Data Verksamhet Bevaras i ssystem Daedalos Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 2.Brandskyddsdokumen Data Verksamhet Bevaras i Se 5.5.2 Systematiskt tation ssystem Daedalos brandskyddsarbete 3.Intyg Data Verksamhet Gallras vid ssystem inaktu- alitet 4.Uppföljning tillsyn Data Verksamhet Bevaras i ssystem Daedalos 5.Föreläggande Papper/Data Diarium Bevaras 2 år - E1 original Papper Verksamhet ssystem kopia 6.Mottagningsbevis Data Verksamhet Bevaras i ssystem Daedalos 7.Överklagande Data Diarium Bevaras 2 år - E1 original Papper Verksamhet ssystem kopia 8.Yttrande Data Verksamhet Bevaras i ssystem Daedalos Sotning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Ansökan Papper/Data Verksam- Bevaras Pärm hos 2 år, papper F14 hetssystem verksamheten 2.Beslut Papper/Data Diarium Bevaras Medgivande 2 år, papper E1 original ”egensotning” Verksam- hetssystem kopia 3.Avtal med entreprenör Papper/Data Diarie- Gallras vid som ska sköta nummer inaktu- sotningsverksamheten alitet 4.Föreläggande Papper/Data Diarium Bevaras 2 år, papper E1 original Verksam- hetssystem kopia Rör brand, Hantera risker kring vattenolycka, bland annat olyckor översvämning, naturolycka, farligt gods och trafik Riskanalyser/ Data Verksam- Bevaras i riskinventering hetssystem Daedalos Automatlarm Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Automatlarmsavtal Papper/Data Verksam- Gallras vid hetssystem inaktu- alitet 2.Uppsägning av Data Verksamhet Gallras vid automatlarmsavtal ssystem inaktu- alitet 3.Följebrev Papper/Data Verksam- Gallras vid hetssystem inaktu- alitet 4.Meddelande om nytt Data Verksam- Gallras vid Inkommer från SOS automatlarmsobjekt hetssystem inaktu- Alarm alitet KRISBEREDSKAP 5.2 Risker och sårbarhet 5.2.1 Central risk- och Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 sårbarhetsanalys Ärendesystem, akt nummer Risk- och Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 sårbarhetsanalys vid Ärendesystem, akt nummer allmänna val Planera krisledning 5.2.2 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Information om Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 underlag för Ärendesystem nummer beredskapsplanering dammhaveri Stab och krisledning Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer Inriktning och Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 instruktion för Ärendesystem nummer krisledning Information om Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 utbetalning av Ärendesystem nummer ersättning för arbete med krisberedskap och civilt försvar Tjänsteman i beredskap Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 (TiB) Ärendesystem nummer planeringsdokument. Mandat att besluta om Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 skogsbrandsbevakning Ärendesystem nummer med flyg Utbilda och öva i krisberedskap 5.2.3 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Övergripande Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 utbildnings- och Ärendesystem nummer övningsplan för Sala kommun Pågående dödlig våld Digital/ Diarienum Bevaras 2 år, papper E1 (PDV) utbildning och Ärendesystem mer övning Övningsplanering Digital/ Diarienum Bevaras 2 år, papper E1 samverkan Kris Ärendesystem mer Övningsplanering Papper, digital/ Diarienum Bevaras Viss information med 2 år, papper E1 Samverkan Höjd Ärendesystem mer sekretess ska förvaras i beredskap Säkerhetsarkiv Geografiska områdesansvar 5.2.4 Kartläggning av Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 drivmedelsbehov för Ärendesystem, akt nummer samhällsviktig verksamhet Styrelseplanering Digital finns i Diarie- Bevaras Handlingar med 2 år, papper E1 säkerhetsarkiv nummer sekretess förvaras i säkerhetsarkiv Rapportera krisberedskap 5.2.5 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Uppföljning tillämpning Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 av lag 2006:544 om Ärendesystem nummer kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid Årlig uppföljning av Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 kommunens arbete med Ärendesystem nummer krisberedskap och civilt försvar Stöd vid kriser 5.2.6 Trygghetsvagn Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer Kriskommunikation 5.2.8 DMR-system Digital Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Mobile Radio Ärendesystem nummer Under rubriken Totalförsvar finns inte ett utbud som passa den planering kommunen arbetar med gällande dessa frågor. TOTALFÖRSVAR 5.3 Klassificera information gällande totalförsvar under Skydd av befolkning 5.3.1 Skydd av befolkning 5.3.1 Skyddsrumsfrågor Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Krigsplaceringar Digital/CD i Diarie- Revideras Handlingar med 2 år, papper E1 säkerhetsarkiv nummer 2ggr sekretess förvaras i årligen säkerhetsarkiv Krigsorganisation/KDU Digital finns i Diarie- Bevars Handlingar med 2 år, papper E1 säkerhetsarkiv nummer sekretess förvaras i säkerhetsarkiv Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) handla om det signal och informationssystem som snabbt kan leverera viktig Varningssystem (VMA) 5.3.3 information på flertalet plattformar och även den klassiska utomhussignalen ”Hesa Fredrik”. Information om VMA Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer Delegation på VMA Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer Övriga frågor gällande Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 VMA Ärendesystem nummer SKYDD OCH SÄKERHET 5.5 Skydda byggnader och egendom 5.5.1 Förteckning över Data Kronologisk Gallras vid Tillhör säkerhet, tjänsteID-kort inaktu- handläggs för tillfället alitet av räddningstjänst. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Personuppgiftsbiträdes- Digital/ Diarie- Bevaras Mellan nämnder, kan 2 år, papper E1 avtal (Pub-Avtal) Ärendesystem nummer även tecknas med gällande externa företag. kameraövervakning Verksamheternas Digital/ Diarie- Bevaras Diarieförs under 5.5.1 2 år, papper E1 begäran om Ärendesystem nummer av respektive kameraövervakning verksamhet Centrala frågor för Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 kameraövervakning Ärendesystem nummer Enligt lagen om skydd mot olyckor har den som äger och den som använder byggnader eller andra anläggningar hela ansvaret Systematiskt brandskyddsarbete för brandskyddet. 5.5.2 Ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att ha ordning och reda i sitt brandskydd, att minimera skadorna om olyckan är framme genom interna regler, kontroller och tekniska brandskydd. Alla företag och organisationer är enligt Lagen om Skydd mot olyckor (LSO) skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Utförs av respektive verksamhet i kommunen. SBA Fastighetsägarens ansvar. Brandskyddspolicy Se Se 1.3.1 Styrande anmärk- dokument ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Byggnads- och Papper/Data Verksamhet Bevaras Består av 2 år, papper F15 verksamhetsbeskrivning ssystem byggnadsritning samt ett dokument som visar byggnadens utformning, byggnadsmaterial samt läge. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör dess kulturhistoriska värde beskrivas. Brandbeskrivning Papper/Data Verksamhet Bevaras En brandskydds- 2 år, papper F15 ssystem beskrivning består av två delar; En brandskyddsritning som visar det byggnadstekniska brandskyddet samt brandskyddsinstallatio ner. Ett särskilt dokument som beskriver hur dessa fungerar och samverkar. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Riskinventering Papper/Data Verksamhet Bevaras I samband med 2 år, papper F15 ssystem systematiskt brandskyddsarbete kan riskkälla definieras som någonting (t ex ett ämne, en aktivitet eller teknisk utrustning) som kan orsaka en brand eller förvärra följderna av en brand. Brandskydds- Gallras vid Brandskyddsorganisati organisation inaktu- onen och dess alitet uppgifter ska vara kända av alla inom verksamheten. Utbildning Gallras vid Alla berörda ska vara inaktu- utbildade, övade och ha alitet tillräcklig kunskap om de uppgifter de förväntas utföra. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Brandskyddsregler Papper/Data Verksamhet Bevaras Ett eget regelverk över 2 år, papper F15 ssystem brandskyddet. Syftet med reglerna är att tydliggöra vad som är tillåtet och inte tillåtet inom verksamheten, för att förhindra uppkomst och spridning av brand. Kontrollsystem Papper/Data Verksamhet Bevaras Regelbundna 2 år, papper F15 ssystem kontroller och underhåll ska genomföras. Utrymningsvägar, rökluckor, branddörrar och släckutrustning måste kontrolleras. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Uppföljning Papper/Data Verksamhet Bevaras Uppföljning måste 2 år, papper F15 ssystem göras så att det i det systematiska brandskyddsarbetet kontrolleras att man utfört det man skulle, att man utvärderat och förändrat om det behövts. Till uppföljning bör även finnas en tillbudsrapportering där det framgår de brandtillbud som har uppstått samt vilka åtgärder detta har föranlett Informationssäkerhet 5.5.3 Signalskydd Upprättande av Papper, digital/ Diarie- Bevaras Handlingar med 2 år, papper E1 signalskydds- Ärendesystem, akt nummer sekretess förvaras i organisation säkerhetsarkiv Informationssäkerhet (åtkomst till information) Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Tele/radio, Papper/Data Diarium Bevaras 2 år, papper E1 systemuppbyggnad Tillstånd från Post- och Papper/Data Diarium Bevaras 2 år, papper E1 telestyrelsen – tillåtna frekvenser Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som Säkerhetsskydd 5.5.4 kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. 1 kap 2 § första stycket säkerhetsskyddslagen (2018:585). Sekretess som faller under kategori Säkerhetsskydd stämplas (Begränsat hemligt, Konfidentiellt, Hemligt och kvalificerat hemligt) Sekretess enligt OSL. Anmälan för Papper, digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 säkerhetskänslig Ärendesystem, akt nummer verksamhet Rapportering från Papper Diarie- Bevaras Handlingar med säkerhetspolisen säkerhetsarkiv nummer sekretess förvaras i säkerhetsarkiv Multilaterala Papper Diarie- Bevaras Handlingar med säkerhetsskyddsavtal säkerhetsarkiv nummer sekretess förvaras i säkerhetsarkiv Bilateralt Papper Diarie- Bevaras Handlingar med säkerhetsskyddsavtal säkerhetsarkiv nummer sekretess förvaras i säkerhetsarkiv Säkerhetsskyddsanalys Papper Diarie- Revideras Handlingar med säkerhetsarkiv nummer vart annat sekretess förvaras i år säkerhetsarkiv Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Säkerhetsskyddsplan Papper Diarie- Revideras Handlingar med säkerhetsarkiv nummer vart annat sekretess förvaras i år säkerhetsarkiv Befattningsanalys Papper Diarie- Revideras Handlingar med säkerhetsarkiv nummer vart annat sekretess förvaras i år säkerhetsarkiv Instruktioner för Digital/ Diarie- Revideras 2 år, papper E1 säkerhetsskydds- Ärendesystem nummer efter utbildning behov Sekretess och samtycke Papper, digital/akt Diarie- Revideras 2 år, papper E1 gällande nummer efter säkerhetsprövning behov Kontaktperson till Papper Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 säkerhetspolisen säkerhetsarkiv nummer Registerkontroll Papper/Akt i Diarie- Bevaras Handlingar med säkerhetsarkiv nummer sekretess förvaras i säkerhetsarkiv Säkerhetsprövningar Papper/Akt i Diarie- Bevaras Handlingar med säkerhetsarkiv nummer sekretess förvaras i säkerhetsarkiv Policy för Se Se Styrande dokument säkerhetsskydd anmärk- 1.3.1 ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Riktlinjer för Se Se Styrande dokument säkerhetsskydd anmärk- 1.3.1 ning Dimensionerande Papper Diarie- Bevaras Handlingar med 2 år, papper E1 antagonistisk förmåga säkerhetsarkiv nummer sekretess förvaras i (DAF) säkerhetsarkiv Begäran om information Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 enligt Ärendesystem nummer säkerhetsskyddslagen Föreläggande gällande Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 säkerhetsskydd Ärendesystem nummer Under rubriken brottsförebyggande finns inte subgrupper som passar med det arbete som kommunen utför inom området. BROTTSFÖREBYGGANDE Därmed läggs arbetet som faller in under trygghetsskapande och brottsförebyggande in under Mäta trygghet 5.8.2. ARBETE 5.8 Mäta trygghet 5.8.2 Ansökan statsbidrag Digital/ Diarie- Gallras vid BRÅ Ärendesystem nummer inaktu- alitet Policy för Hot, hat hot Revideras Se Styrande dokument om våld mot 1 gång / 1.3.1 förtroendevalda mandat- period Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Trygghetsanalys Sala Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Ärendesystem nummer Trygghets och Revideras Se Styrande dokument säkerhetspolicy 1 gång / 1.3.1 mandatpe riod Riktlinjer för Revideras Se Styrande dokument trygghetsskapande 1 gång / 1.3.1 mandatpe riod Formulär delredovisning Digital/ Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ekonomiskt stöd BRÅ Ärendesystem nummer Miljö och hälsoskydd 6 MILJÖÖVERVAKNING 6.3 Miljöövervaka luft 6.3.1 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Luftkvalitetsdata enligt Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras Omfattar resultat av 1 år, papper E1 NFS 2019:9 nummer modellering, objektiv skattning och inledande kartläggning. Denna data rapporteras årligen till Naturvårdsverkets datavärd. Mätning eller modellberäkning av luftkvalitet 1.Upphandling av Hanteras enligt Inköp luftkvalitetsmätning och försäljning 2.6 eller modellberäkning 2.Resultat av Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras Resultat av 1 år, papper E1 luftkvalitetsmätning nummer luftkvalitetsmätning eller modellberäkning eller -beräkning enligt NFS 2019:9 rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Kontrollstrategi enligt Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras Tas enbart fram vid 1 år, papper E1 NFS 2019:9 3-4 §§ nummer mätning eller modellberäkning av luftkvalitet. Kontrollstrategin ska rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd tillsammans med resultat av mätning och/eller modellberäkning. VATTENVÅRD 6.7 Planera och inventera naturvårdsfrågor 6.7.1 LOVA-projekt 1.Ansökan Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer 2.Besked om beviljande Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 eller avslag nummer 3.Eventuellt Hanteras enligt Inköp upphandling och försäljning 2.6 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Fakturor Hanteras enligt Löpande bokföring/redovisning 2.4.6 5.Ev. utbetalning av Hanteras enligt kontant medfinansiering Utbetalningar 2.4.9 6.Ev. inbetalning av Hanteras enligt kontant medfinansiering Inbetalningar 2.4.10 7.Verksamhetsrapport Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer 8.Slutrapport inkl. Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ekonomisk redovisning nummer 9.Besked om Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 slututbetalning nummer LONA-projekt 1.Ansökan Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer 2.Besked om beviljande Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 eller avslag nummer 3.Ev. upphandling Hanteras enligt Inköp och försäljning 2.6 Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 4.Fakturor Hanteras enligt Löpande bokföring/redovisning 2.4.6 5.Ev. utbetalning av Hanteras enligt kontant medfinansiering Utbetalningar 2.4.9 6.Ev. inbetalning av Hanteras enligt kontant medfinansiering Inbetalningar 2.4.10 7.Verksamhetsrapport Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 nummer 8.Slutrapport inkl. Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ekonomisk redovisning nummer 9.Besked om Digitalt i Evolution Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 slututbetalning nummer Revidering av vattenskyddsområde 1.Missiv Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 digital/Evolution, nummer akt 2.Protokollsutdrag/besl Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 ut om uppdrag digital/Evolution, nummer akt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 3.Förslag till revidering Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 av digital/Evolution, nummer vattenskyddsområden akt Sala kommun Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 4.Samrådshandlingar digital/Evolution, nummer akt 5.Nytt förslag på Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 revidering av digital/Evolution, nummer vattenskyddsområde akt 6.Protokollsutdrag/ Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 beslut digital/Evolution, nummer akt 7.Beslut från Papper, Diarie- Bevaras 2 år, papper E1 Länsstyrelsen digital/Evolution, nummer akt SKYDDSJAKT 6.8 Anmälan om skyddsjakt 6.8.2 Kommunal skyddsjakt Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv 1.Ansökan till polisen för Papper i närarkiv, Diarie- Gallras kommunal skyddsjägare Digitalt i Evolution nummer när att skjuta inom ärendet detaljplanelagt område avslutas 2.Tillstånd från polisen Papper i närarkiv, Diarie- Gallras för kommunal Digitalt i Evolution nummer när skyddsjägare att skjuta ärendet inom detaljplanelagt avslutas område 3.Jakträttsavtal, Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 Avtal/överenskommelse Digitalt i Evolution nummer om skyddsjakt 4.Uppsägning av Papper i närarkiv, Diarie- Bevaras 2 år, papper F16 jakträttsavtal Digitalt i Evolution nummer Socialt och ekonomiskt stöd 9 BARN OCH FAMILJ 9.2 För att se hela klassificeringen se även Skolnämndens och Social- och arbetsmarknadsnämndens dokument- och Insatser för barn och unga 9.2.2 informationshanteringsplaner. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Sedan 1 september 2019 har överförmyndarförvaltningen i Västerås stad tagit över all handläggning och service av Sala ÖVERFÖRMYNDARE 9.6 kommuns överförmyndarverksamhet. Syftet med förändringen är primärt att stärka rättssäkerheten, kontinuiteten och även kostnadseffekten gällande de uppgifter som enligt lag ankommer på förtroendevald överförmyndare i Sala kommun. Samarbetsavtalet innebär att all kontakt med överförmyndaren sker med Västerås stads överförmyndare. Salas dokument- och informationshanteringsplan har anpassats efter Västerås stads när det gäller överförmyndaren. Därför har flera processer samlats under en klassificering och hänvisats dit från andra klassificeringar i Salas plan. Beskrivning av de verksamhetssystem som överförmyndaren i Västerås stad använder: - Wärna GO (Ärendehanteringssystem för ärenden som handläggs enligt föräldrabalken m.m.) - Recruto (Rekryteringssystem för externa ställföreträdare) Registrera i - - - Används ej - - - överförmyndarregistret 9.6.1 Från Västerås informationshanteringsplan har klass referens ”2.4.2 Rekrytering av externa ställföreträdare” lagts in i Salas Rekrytera ställföreträdare 9.6.2 plan under denna klassificering. (Motsvarar klass referens 2.4.2 Hantera hos Västerås Stad) intresseanmälningar Digital intresseanmälan Recruto Gallras vid Ansökan gallras om och digital ansökan inaktua- personen på grund av litet olämplighet eller annan anledning inte vill gå vidare. Ansökan Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv från personer som inte längre vill vara ställföreträdare gallras på begäran. Utdrag från Recruto Gallras vid Handlingen gallras när belastningsregister inaktua- notering litet ”förekommer/förekom mer ej” skrivs i Recruto Utdrag från Recruto Gallras vid Handlingen gallras och socialregister inaktu- notering alitet ”förekommer/förekom mer ej” skrivs i Recruto Kontroll anmärkning Recruto Gallras vid Kontroll sker digitalt. inaktua- Handling upprättas litet inte. Notering ”förekommer/förekom mer ej” skrivs i Recruto Byta godman/förvaltare 9.6.3 Från Västerås informationshanteringsplan har de två klass referenserna ”10.1.1 Utöva tillsyn över ställföreträdare: Förvaltarskap” och ”10.1.2 Utöva tillsyn över ställföreträdare: Godmanskap” lagts in i Salas plan under denna klassificering och hänvisas även hit från andra berörda klassificeringar. OBS! Ensamkommande barn som ingår i klass referens 10.1.2 ligger under klassificering Ensamkommande barn 9.6.7. (Motsvarar klass referens 10.1.1 Hantera hos Västerås Stad) ansökan/anmälan/ upphörande Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Ansökan/anmälan WÄRNA GO Gallras 3 Förvaltarskap. Ev. år sekretess 32:4 OSL Åtagande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Samtycke WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Inhämtande av utredning WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL enligt 11:16 och 11:17 FB år Yttranden enligt 11:16 2 WÄRNA GO Gallras 3 T ex från anhöriga. st. FB år Ev. sekretess 32:4 OSL Social utredning WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Läkarintyg WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Föreläggande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Beviljade anstånd från WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL domstol år Handlingar från domstol WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL för kännedom år Begäran om WÄRNA GO Gallras 3 Förvaltarens begäran entledigande år om entledigande. Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Läkarintyg om ej behov WÄRNA GO Gallras 3 När det inte längre år föreligger behov av förvaltare. Ev. sekretess 32:4 OSL Nämndens ansökan om WÄRNA GO Gallras 3 Nämndens ansökan om upphörande av år upphörande av förvaltarskap och förvaltarskap. godmanskap Ev. sekretess 32:4 OSL Huvudmannens eller WÄRNA GO Gallras 3 Huvudmannens anhörigs ansökan om år ansökan om upphörande av upphörande förvaltarskapet. Ev. sekretess 32:4 OSL Omprövning av WÄRNA GO Gallras 3 Förvaltarens yttrande. förvaltarskap år Förvaltningens beslut om fortsatt förvaltarskap. Ev. sekretess 32:4 OSL (Motsvarar klass referens 10.1.1 Förordnande/ hos Västerås Stad) anordnande Tingsrättens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Även interimistiska. 3 år, papper F1 Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Hovrättens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Även interimistiska. 3 år, papper F1 Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Högsta domstolens WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Även interimistiska. 3 år, papper F1 beslut Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Nämndens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Om byten. 3 år, papper F1 Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Nämndens beslut att inte WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Avser jämkning. 3 år, papper F1 ansöka om Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL ställföreträdarskap mer Avskrivningsbeslut i WÄRNA GO Gallras 3 Tingsrättens och initieringsfas år nämndens beslut om avskrivning. Ev. sekretess 32:4 OSL (Motsvarar klass referens 10.1.1 Redovisning hos Västerås Stad) Anmodan om WÄRNA GO Gallras 3 Förteckning, år årsräkning, sluträkning. (byte), sluträkning. Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Beslut om befrielse eller WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Årsräkning, 3 år, papper F1 förenklad form Personnum sluträkning (byte), sluträkning, årsuppgift. mer Ev. sekretess 32:4 OSL Förteckning WÄRNA GO Gallras vid Förteckningarna inaktua- lämnas till huvudman eller dödsbo efter att litet ärendet avslutats. Ev. sekretess 32:4 OSL Årsräkning WÄRNA GO Gallras vid Inklusive sluträkning. inaktua- Till huvudmannen efter att ärendet avslutats. litet Ev. sekretess 32:4 OSL Redogörelse WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Arvodesbeslut WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Årsuppgift WÄRNA GO Gallras vid Till huvudmannen efter sammanlevnad i oskiftat inaktua- att ärendet avslutats. bo litet Ev. sekretess 32:4 OSL Verifikationer WÄRNA GO Gallras vid Till förvaltare efter inaktua- granskning. Inklusive kontoutdrag. litet Ev. sekretess 32:4 OSL Yttrande om WÄRNA GO Gallras 3 Från förvaltaren. redovisningen år Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Anmärkningsbrev WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Bevis om WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL överförmyndarspärr år Överklagande av WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL arvodesbeslut år Kompletteringsbegäran WÄRNA GO Gallras 3 Komplettering till år redovisning. Ev. sekretess 32:4 OSL Begäran yttrande vid vite WÄRNA GO Gallras 3 När redovisning ej år inkommit. Ev. sekretess 32:4 OSL Domstols beslut om WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL överklagande av år arvodesbeslut Föreläggande om vite WÄRNA GO Gallras 3 Nämndens beslut. år Ev. sekretess 32:4 OSL Mottagningsbevis WÄRNA GO Gallras 3 Att mottagit år vitesföreläggande. Ev. sekretess 32:4 OSL Delgivning WÄRNA GO Gallras 3 Vid ej uthämtat år föreläggande. Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Domstols utdömande av WÄRNA GO Gallras 3 Gäller även beslut om vite år förhöjt vite. Ev. sekretess 32:4 OSL Utskick redovisning WÄRNA GO Gallras 3 Utskicksbrev till år förvaltare med kopia på redovisning och arvodesbeslut, samt verifikat. Ev. sekretess 32:4 OSL (Motsvarar klass referens 10.1.1 Löpande handläggning hos Västerås Stad) i anordnat ärende Ansökan WÄRNA GO Gallras 3 Om nämndens år samtycke till åtgärd gällande fastighet/bostadsrätt, arvskifte, placering/uttag, sammanlevnad/rörelse . Ev. sekretess 32:4 OSL Samtycke/Yttrande WÄRNA GO Gallras 3 Från huvudman och år anhöriga. Ev. sekretess 32:4 OSL Värderingsintyg WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Budgivningslista WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Köpeavtal/överlåtelseavt WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL al år Överklagande WÄRNA GO Gallras 3 Av nämndens beslut. år Ev. sekretess 32:4 OSL Lagfartsbevis WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Bouppteckning WÄRNA GO Gallras 3 Och testamente. år Ev. sekretess 32:4 OSL Brev rörande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL arvsavståenden år Dödsboanmälan WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Avtal om sammanlevnad WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 i oskiftat bo Personnum mer Arvskifte WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 Personnum mer Bodelningsavtal WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 Personnum mer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Nämndens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Om åtgärd rörande 3 år, papper F1 Personnum fastighet/bostadsrätt, arvskifte, avtal/ mer bodelning/ placering/sammanlevn ad/rörelse. Ev. sekretess 32:4 OSL Redogörelse för WÄRNA GO Gallras vid Handlingar skickas till skifteshinder inaktua- huvudman eller representant för litet dödsbo efter att ärendet avslutats. Ev. sekretess 32:4 OSL Insättningsbevis WÄRNA GO Gallras 3 Bevis om insättning av år försäljningslikvid, arvslott Ev. sekretess 32:4 OSL Uttagsmedgivande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Gåvobrev WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Lån WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Allmänna inkommande WÄRNA GO Gallras 3 Allmän korrespondens och utgående skrivelser år som inte utgör grund Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv för beslut. Ev. sekretess 32:4 OSL Tjänsteanteckningar WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år (Motsvarar klass referens 10.1.1 Avslut av hos Västerås Stad) ställföreträdarskap Brev om översändande WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Till huvudman eller 3 år, papper F1 av handlingar Personnum dödsbo när uppdraget mer upphört. Till överförmyndare vid flytt till annan kommun. Ev. sekretess 32:4 OSL Mottagningsbevis WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Mottaget av huvudman, 3 år, papper F1 Personnum dödsbo eller annan överförmyndare. mer Ev. sekretess 32:4 OSL (Motsvarar klass referens 10.1.2 Hantera hos Västerås Stad) ansökan/anmälan Ansökan/anmälan WÄRNA GO Gallras 3 Godmanskap. år Ev. sekretess 32:4 OSL Åtagande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Samtycke WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Yttrande enligt 11:16 2 WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL st. FB år Inhämtande av utredning WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL enligt 11:16 och 11:17 FB år Social utredning WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Läkarintyg WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Föreläggande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Beviljade anstånd WÄRNA GO Gallras 3 Från domstol. år Ev. sekretess 32:4 OSL Handlingar från domstol WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL för kännedom år Begäran om WÄRNA GO Gallras 3 Gode mannens begäran entledigande år om entledigande. Ev. sekretess 32:4 OSL Huvudmannens ansökan WÄRNA GO Gallras 3 Huvudmannens år ansökan om upphörande av god man. Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Läkarintyg om ej behov WÄRNA GO Gallras 3 När det inte längre år föreligger behov av god man. Ev. sekretess 32:4 OSL Ansökan om upphörande WÄRNA GO Gallras 3 Nämndens ansökan om år upphörande av godmanskap. Ev. sekretess 32:4 OSL (Motsvarar klass referens 10.1.2 Förordnande/ hos Västerås Stad) anordnande Tingsrättens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Även interimistiska. 3 år, papper F1 Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Hovrättens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Även interimistiska. 3 år, papper F1 Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Högsta domstolens WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Även interimistiska. 3 år, papper F1 beslut Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Nämndens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Om anordnande, byten, 3 år, papper F1 Personnum entledigande, upphörande. mer Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Nämndens beslut att inte WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Avser jämkning. 3 år, papper F1 ansöka om Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL ställföreträdarskap mer Avskrivningsbeslut i WÄRNA GO Gallras 3 Tingsrättens och initieringsfas år nämndens beslut om avskrivning. Ev. sekretess 32:4 OSL (Motsvarar klass referens 10.1.2 Redovisning hos Västerås Stad) Anmodan om WÄRNA GO Gallras 3 Förteckning, år årsräkning, sluträkning (byte), sluträkning, redogörelse. Ev. sekretess 32:4 OSL Beslut om befrielse från WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Årsräkning, 3 år, papper F1 (eller förenklad form Personnum sluträkning (byte), sluträkning, för) mer redogörelse. årsräkning/årsuppgift Ev. sekretess 32:4 OSL Förteckning WÄRNA GO Gallras vid Förteckningarna inaktua- lämnas till huvudman eller dödsbo efter att litet ärendet avslutats. Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Årsräkning WÄRNA GO Gallras vid Inklusive sluträkning. inaktua- Till huvudmannen efter att ärendet avslutats. litet Ev. sekretess 32:4 OSL Redogörelse WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Arvodesbeslut WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Årsuppgift WÄRNA GO Gallras vid Till huvudmannen efter sammanlevnad i oskiftat inaktua- att ärendet avslutats. bo Ev. sekretess 32:4 OSL litet Verifikationer WÄRNA GO Gallras vid Till god man efter inaktua granskning. Inklusive kontoutdrag. liet Ev. sekretess 32:4 OSL Yttrande om WÄRNA GO Gallras 3 Från god man. redovisningen år Ev. sekretess 32:4 OSL Anmärkningsbrev WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Bevis om WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL överförmyndarspärr år Överklagande av WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL arvodesbeslut år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Kompletteringsbegäran WÄRNA GO Gallras 3 Komplettering till år redovisning. Ev. sekretess 32:4 OSL Domstolens beslut om WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL överklagan av år arvodesbeslut Påminnelser WÄRNA GO Gallras 3 Förteckning, år årsräkning, sluträkning-byte, sluträkning, redogörelse. Ev. sekretess 32:4 OSL Begäran yttrande vid vite WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Föreläggande om vite WÄRNA GO Gallras 3 Nämndens beslut. år Ev. sekretess 32:4 OSL Mottagningsbevis WÄRNA GO Gallras 3 Att mottagit vitesföreläggande år vitesföreläggande. Ev. sekretess 32:4 OSL Delgivning WÄRNA GO Gallras 3 Vid ej uthämtat år föreläggande. Ev. sekretess 32:4 OSL Domstolens utdömande WÄRNA GO Gallras 3 Gäller även beslut om av vite år förhöjt vite. Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Utskick redovisning WÄRNA GO Gallras 3 Utskicksbrev till god år man med kopia på redovisning och arvodesbeslut, samt verifikat. Ev. sekretess 32:4 OSL (Motsvarar klass referens 10.1.2 Löpande handläggning hos Västerås Stad) i anordnat ärende Ansökan WÄRNA GO Gallras 3 Om nämndens år samtycke till åtgärd gällande fastighet/bostadsrätt, arvskifte, placering/uttag/samm anlevnad/rörelse. Ev. sekretess 32:4 OSL Samtycke/yttrande WÄRNA GO Gallras 3 Från huvudman och år anhöriga. Ev. sekretess 32:4 OSL Värderingsintyg WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Budgivningslista WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Köpeavtal/överlåtelse- WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL avtal år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Överklagande WÄRNA GO Gallras 3 Av nämndens beslut. år Ev. sekretess 32:4 OSL Lagfartsbevis WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Brev rörande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL arvsavståenden år Bouppteckning WÄRNA GO Gallras 3 Och testamente. år Ev. sekretess 32:4 OSL Dödsboanmälan WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Avtal om sammanlevnad WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras I skiftat bo. 3 år, papper F1 i oskiftat bo Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Arvskifte WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Original (kopia sparas i 3 år, papper F1 Personnum akt efter beslut). mer Ev. sekretess 32:4 OSL Bodelningsavtal WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 Personnum mer Nämndens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Om åtgärd rörande 3 år, papper F1 Personnum fastighet/bostadsrätt, arvskifte, avtal/ mer bodelning/ Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv placering/sammanlevn ad/rörelse. Ev. sekretess 32:4 OSL Redogörelser för hinder WÄRNA GO Gallras vid Handlingar skickas till mot skifte inaktua- huvudman eller representant för litet dödsbo efter att ärendet avslutats. Ev. sekretess 32:4 OSL Insättningsbevis WÄRNA GO Gallras 3 Bevis om insättning av år försäljningslikvid, arvslott. Ev. sekretess 32:4 OSL Uttagsmedgivande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Gåvobrev WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Lån WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Allmänna inkommande WÄRNA GO Gallras 3 Allmän korrespondens och utgående skrivelser år som inte ligger till grund för beslut. Ev. sekretess 32:4 OSL Tjänsteanteckningar WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv (Motsvarar klass referens 10.1.2 Avslut av hos Västerås Stad) ställföreträdarskap Brev om översändande WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Till huvudman eller 3 år, papper F1 av handlingar Personnum dödsbo när uppdraget upphört. Till mer överförmyndare vid flytt till annan kommun. Ev. sekretess 32:4 OSL Mottagningsbevis WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Mottaget av huvudman, 3 år, papper F1 Personnum dödsbo eller annan mer överförmyndare. Ev. sekretess 32:4 OSL Se klassificering Byta godman/förvaltare 9.6.3 Upphörande, jämkning och entlediga ställföreträdare 9.6.4 Se klassificering Byta godman/förvaltare 9.6.3 Initiera godmanskap och förvaltarskap 9.6.5 Från Västerås informationshanteringsplan har klass referens ”10.1.3 Utöva tillsyn över ställföreträdare: Förmynderskap” Initiera förmyndarskap 9.6.6 lagts in i Salas plan under denna klassificering och hänvisas även hit från andra berörda klassificeringar. Om inget anges så tillämpas gallringsfristen på handlingstypen i sin helhet oavsett format. (Motsvarar klass referens 10.1.3 Hantera hos Västerås Stad) ansökan/anmälan Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Ansökan/anmälan WÄRNA GO Gallras 3 Om medförmyndare, år god man, särskilt förordnad förmyndare. Ev. sekretess 32:4 OSL Besked från WÄRNA GO Gallras 3 Om utbetalning av försäkringsbolag år försäkringsmedel. Ev. sekretess 32:4 OSL Besked från WÄRNA GO Gallras 3 Utbetalning. Brottsoffermyndigheten år Ev. sekretess 32:4 OSL Kronofogdemyndigheten WÄRNA GO Gallras 3 Skuldsatta barn. år Ev. sekretess 32:4 OSL Begäran byte WÄRNA GO Gallras 3 God man. år Ev. sekretess 32:4 OSL Anmälningar om att WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL barns egendom inte står år under betryggande förvaltning i ärenden som föranleder åtgärder. Anmälningar om att WÄRNA GO Gallras 3 Vilande aktbildning, barns egendom inte år gallras efter står under myndighetsdag. betryggande Ev. sekretess 32:4 OSL förvaltning i ärenden som inte föranleder åtgärder. Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv (Motsvarar klass referens 10.1.3 Förordnande/ hos Västerås Stad) anordnande Tingsrättens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Om SFV, 3 år, papper F1 Personnum medförmyndare. Även interimistiska. mer Ev. sekretess 32:4 OSL Hovrättens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Även interimistiska. 3 år, papper F1 Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Högsta domstolens WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Även interimistiska. 3 år, papper F1 beslut Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Nämndens beslut om WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 anordnande Personnum mer Nämndens beslut om WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 förordnande Personnum mer Nämndens beslut om WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 förordnande Personnum entledigande mer Beslut om skärpande WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 föreskrifter Personnum mer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Nämndens beslut om WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 upphörande av Personnum överförmyndarkontroll mer (Motsvarar klass referens 10.1.3 Redovisning hos Västerås Stad) Anmodan om WÄRNA GO Gallras 3 Förteckning, år årsräkning, sluträkning (byte), sluträkning, redogörelse. Ev. sekretess 32:4 OSL Beslut om befrielse från WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Årsräkning, sluträkning 3 år, papper F1 (eller förenklad form Personnum (byte), sluträkning, för) mer redogörelse. årsräkning/årsuppgift Ev. sekretess 32:4 OSL Förteckning WÄRNA GO Gallras vid Förteckningarna inaktua- lämnas till huvudman litet eller dödsbo efter att ärendet avslutats. Kopior återsändes till ställföreträdare efter granskning enligt 3 § förmynderskapsförord ningen. Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Årsräkning WÄRNA GO Gallras vid Inklusive sluträkning. inaktua- Till huvudmannen efter litet att ärendet avslutats. Två original varav ett åter till ställföreträdare efter granskning. Ev. sekretess 32:4 OSL Redogörelse WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Arvodesbeslut WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Årsuppgift WÄRNA GO Gallras vid Till huvudmannen efter sammanlevnad i oskiftat inaktua- att ärendet avslutats. bo litet Ev. sekretess 32:4 OSL Verifikationer WÄRNA GO Gallras vid Till ställföreträdare inaktua- efter granskning. litet Inklusive kontoutdrag. Ev. sekretess 32:4 OSL Yttrande om redovisning WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Anmärkningsbrev WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Bevis om WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL överförmyndarspärr år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Överklagande av WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL arvodesbeslut år Kompletteringsbegäran WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Domstolens beslut om WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL överklagande av år arvodesbeslut Begäran yttrande vid vite WÄRNA GO Gallras 3 När redovisning ej år inkommit. Ev. sekretess 32:4 OSL Föreläggande om vite WÄRNA GO Gallras 3 Nämndens beslut. år Ev. sekretess 32:4 OSL Mottagningsbevis WÄRNA GO Gallras 3 Att mottagit nämndens vitesföreläggande år vitesföreläggande. Ev. sekretess 32:4 OSL Delgivning WÄRNA GO Gallras 3 Vid ej uthämtat år föreläggande. Ev. sekretess 32:4 OSL Tingsrättens utdömande WÄRNA GO Gallras 3 Gäller även beslut om av vite år förhöjt vite: Ev. sekretess 32:4 OSL Utskick redovisning WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv (Motsvarar klass referens 10.1.3 Handläggning hos Västerås Stad) Ansökan WÄRNA GO Gallras 3 Om nämndens år samtycke till åtgärd rörande fastighet/bostadsrätt, arvskifte, placering/uttag/samm anlevnad/rörelse. Ev. sekretess 32:4 OSL Samtycke/yttranden WÄRNA GO Gallras 3 Omyndig/anhöriga. år Ev. sekretess 32:4 OSL Värderingsintyg WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Budgivningslista WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Köpeavtal/överlåtelseavt WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL al år Brev rörande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL arvsavståenden år Bouppteckning WÄRNA GO Gallras 3 Och testamente. år Ev. sekretess 32:4 OSL Dödsboanmälan WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Avtal om sammanlevnad WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 i oskiftat bo Personnum mer Arvskifte WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Kopia sparas i akt. 3 år, papper F1 Personnum Ev. sekretess 32:4 OSL mer Nämndens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Om åtgärd rörande 3 år, papper F1 Personnum fastighet/bostadsrätt, mer arvskifte, avtal/ bodelning/ placering/sammanlevn ad/rörelse. Ev. sekretess 32:4 OSL Redogörelser för hinder WÄRNA GO Vid Handlingar skickas till mot skifte inaktualit huvudman eller et representant för dödsbo efter att ärendet avslutats. Ev. sekretess 32:4 OSL Överklagande WÄRNA GO Gallras 3 Av nämndens beslut. år Ev. sekretess 32:4 OSL Lagfartsbevis WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Insättningsbevis WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Uttagsmedgivande WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Gåvobrev WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Lån WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Allmänna inkommande WÄRNA GO Gallras 3 Allmän korrespondens och utgående skrivelser år som inte ligger till grund för beslut. Ev. sekretess 32:4 OSL Tjänsteanteckningar WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år (Motsvarar klass referens 10.1.3 Avslut av hos Västerås Stad) ställföreträdarskap Brev om översändande WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Till huvudman eller 3 år, papper F1 av handlingar Personnum dödsbo när uppdraget mer upphört. Till överförmyndare vid flytt till annan kommun. Ev. sekretess 32:4 OSL Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Mottagningsbevis WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Mottaget av huvudman, 3 år, papper F1 Personnum dödsbo eller annan mer överförmyndare. Ev. sekretess 32:4 OSL Herrelösa fastigheter Samtliga inkomna, WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år papper F1 upprättade och utgående Personnum handlingar. mer ENSAMKOMMANDE BARN 9.6.7 (Motsvarar klass referens 10.1.2 Ensamkommande barn hos Västerås Stad) Ansökan/anmälan om WÄRNA GO Gallras 3 Från Migrationsverket god man år och socialtjänsten. Ev. sekretess 32:4 OSL Åtagande/samtycke WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Anmodan om WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL förteckningar över år tillgångar Förteckningar över WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL tillgångar år Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Underrättelser till WÄRNA GO Gallras 3 Om uppehållstillstånd. socialtjänsten år Ev. sekretess 32:4 OSL Allmänna inkommande WÄRNA GO Gallras 3 Allmän korrespondens och utgående skrivelser år som inte ligger till grund för beslut. Ev. sekretess 32:4 OSL Redovisningsbefrielser WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Arvodesbeslut WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL år Begäran om WÄRNA GO Gallras 3 Ev. sekretess 32:4 OSL entledigande år Nämndens beslut WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Anordnande, byten, 3 år, papper F1 Personnum entledigande, upphörande. mer Ev. sekretess 32:4 OSL Underrättelser om WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 tillfälligt eller permanent Personnum uppehållstillstånd mer Besked om avvikande WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 Personnum mer Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Arvodesräkning, WÄRNA GO Efternamn/ Bevaras Ev. sekretess 32:4 OSL 3 år, papper F1 redogörelse Personnum mer Utreda och kontrollera Se klassificering Initiera förmyndarskap 9.6.6 förmynderskap 9.6.8 Förvalta 9.6.9 Se klassificering Byta godman/förvaltare 9.6.3 Överlämna ärende till annan Se klassificering Byta godman/förvaltare 9.6.3 överförmyndare 9.6.10 Hantera förvaltarefrihet 9.6.11 --- Används ej --- Kultur och fritid 10 Privata, inte kommunala arkiv. Enskilda föreningar och personer har möjlighet i mån av plats att deponera eller donera ENSKILDA ARKIV 10.4 arkivalier till kommunarkivet, efter överenskommelser med arkivarien. Ta emot och återlämna enskilda arkiv 10.4.1 Mottagningsbevis för Se Se 2.6.4 Förvalta avtal. enskilda arkiv anmärk- ning Dokument- och informationshanteringsplan Klassificering Rubrik/Handlingstyp Medium/Sökväg Sorterings- Gallras/ Anmärkning Leveranstid Serie- ordning Bevaras och medium signum slutarkiv Vårda och förvara enskilda arkiv 10.4.2 Gallring av enskilda Data, Diarienum Bevaras 2 år, papper E1 arkiv (tex företagsarkiv) papper/Evolution, mer ärendeakt Lämna uppgifter ur enskilda För enskilda arkiv som är deponerade ska föreningen/personen ha angett om arkivet är öppet för allmänheten/forskare eller arkiv 10.4.3 inte. De ska också ha angett om de ska kontaktas om någon vill se deras deponerade handlingar. Tillgängliggöra enskilda arkiv --- Används ej --- 10.4.4 SALA KOMMUN Telefonnummer: 0224-74 70 00 | E-post: kommun. info@sala.se | Postadress: Box 304, 733 25 Sala SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 Dnr 2026/165

KSLU § 78 Revidering av Gallringsplan för informationsbärande medium av ringa och kortvarig betydelse INLEDNING Gallringsplanen för informationsbärande medium av ringa och kortvarig betydelse antogs år 2017 och bedöms vara i behov av revidering. Gallringsplanen är ett kompletterande styrdokument till dokument- och informationshanteringsplanen. Mot bakgrund av tidigare föreskrifter från Riksarkivet benämns den typ av handlingar som omfattas av gallringsplanen vanligtvis ”handlingar av ringa eller tillfällig betydelse”. Med utgångspunkt i detta föreslås att dokumentets titel revideras. Därutöver föreslås vissa språkliga justeringar, inklusive uppdateringar av namn på myndigheter och begrepp. Anpassningar har även gjorts utifrån nuvarande verksamheter och arbetssätt. Föreslagna revideringar är färgmarkerade i dokumentet. I vissa fall har även stycken omdisponerats för att skapa en mer ändamålsenlig struktur. Ekonomiska konsekvenser Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag KS 2026.1519 – Missiv KS 2026.1521– Gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse KS 2026.1520 - Underlag till revidering av Gallringsplan för informationsbärande medium av ringa och kortvarig betydelse Ärendet föredras av arkivarie Tomas Alriksson och kanslichef Sandra Ahlbin. Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att anta reviderad Gallringsplan för handlingar av ringa eller tillfällig betydelse, i enlighet med bilaga KS 2026.1521. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att anta reviderad Gallringsplan för handlingar av ringa eller tillfällig betydelse, i enlighet med bilaga KS 2026.1521. Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2026-02-26 DIARIENR: 2026/165 Kommunledningskontoret, Kanslienheten Sandra Ahlbin Kanslichef MISSIV Revidering av Gallringsplan för informationsbärande medium av ringa och kortvarig betydelse SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Gallringsplanen för informationsbärande medium av ringa och kortvarig betydelse antogs år 2017 och bedöms vara i behov av revidering. Gallringsplanen är ett kompletterande styrdokument till dokument- och informationshanteringsplanen. Mot bakgrund av tidigare föreskrifter från Riksarkivet benämns den typ av handlingar som omfattas av gallringsplanen vanligtvis ”handlingar av ringa eller tillfällig betydelse”. Med utgångspunkt i detta föreslås att dokumentets titel revideras. Därutöver föreslås vissa språkliga justeringar, inklusive uppdateringar av namn på myndigheter och begrepp. Anpassningar har även gjorts utifrån nuvarande verksamheter och arbetssätt. Föreslagna revideringar är färgmarkerade i dokumentet. I vissa fall har även stycken omdisponerats för att skapa en mer ändamålsenlig struktur. Ekonomiska konsekvenser Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser. FÖRSLAG TILL BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta reviderad gallringsplan för handlingar av ringa eller tillfällig betydelse, i enlighet med bilaga 1. Bilagor: 1 Gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse 2026-02-26 DIARIENR: 2026/165 2 Underlag till revidering av gallringsplan för informationsbärande medium av ringa och kortvarig betydelse 3 2026-02-26 DIARIENR: 2026/165 CHECKLISTA Checklista avseende Barnperspektivet, Landsbygdsperspektivet och de Horisontella principerna Förklaring om de olika begreppen finns nedan. Barnperspektivet Innebär insatsen att barn och ungdomars hälsa sätts i främsta rummet? JA ☒ NEJ ☐ Påverkar denna insats barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter JA ☐ NEJ ☒ och situation till det bättre? Innebär insatsen att barn och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? JA ☐ NEJ ☒ Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening om insatsen? JA ☐ NEJ ☒ Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsvariation - fysiskt JA ☐ NEJ ☒ och/eller psykiskt? Tar insatsen hänsyn till barnkonventionens text om ”till det yttersta av sin förmåga”? JA ☒ NEJ ☐ Landsbygdsperspektivet Bedömer ni att beslutet kommer att innebära särskilda konsekvenser för landsbygden JA ☐ NEJ ☒ – nu eller i framtiden? Vid JA hur bedömer ni att beslutet påverkar: Att det blir svårare att bo på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det blir fler jobb på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det minskar tillgången till god service på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Horisontella principerna (tillgänglighet, icke-diskriminering samt jämställdhet) Innebär insatsen risk för begränsad tillgänglighet? JA ☐ NEJ ☒ Har icke-diskrimineringsperspektivet beaktats? JA ☒ NEJ ☐ Kan beslutet utestänga någon från samhället? JA ☐ NEJ ☒ Har man beaktat FN:s konvention angående rättigheter för personer med JA ☒ NEJ ☐ funktionsvariation när beslutet togs? Om NEJ – varför inte? 2026-02-26 DIARIENR: 2026/165 Begreppsförklaring Barnkonventionen/barnperspektivet Barnkonventionen tar upp barnets situation ur många synvinklar och skall naturligtvis främja helhetssynen på barnen. Enligt FN är alla under 18 år barn. Barnens bästa i främsta rummet - Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling i beslutsfattandet? - Har en sammanvägning av olika intressen gjorts? FN:s barnkommitté har uttalat principen om att barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, till exempel samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Principen om barnets bästa ska ges absolut prioritet när det gäller adoption och rätt till skydd mot missförhållanden och övergrepp. Till prioriterade rättigheter hör utveckling/utbildning. Landsbygdsperspektivet Kan de som bor och verkar på landsbygden bli diskriminerade eller åsidosatta? Horisontella principer Diskriminering sker när någon missgynnas eller kränks och missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). Detta gäller även barn till personer med något av ovanstående diskrimineringsgrund. Funktionshinderspolitiken innebär att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktions- nedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse KOMMUNSTYRELSEN Metadata om dokumentet Dokumentnamn Dokumenttyp Omfattar Gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa Styrdokument Kommunen betydelse Beslutsinstans Dokumentansvarig Publicering Kommunstyrelsen Kanslichef www.sala.se, intranät Beslutad/datum Översyn bör göras Klassificering Diarienummer 2026- Vid behov 1.3.1 2026/165 Relation Ersätter Författningssamling Dokumenthanteringsplaner 2017/676 INNEHÅLL 1 FÖRKLARINGAR TILL GALLRINGSPLANEN ................................................................................................................................................4 1.1 Tillfällig eller ringa betydelse .......................................................................................................................................................................4 1.2 Udda filformat ..............................................................................................................................................................................................4 1.3 Konvertering och migrering .........................................................................................................................................................................4 1.4 Nya medier ..................................................................................................................................................................................................5 1.5 Brev och meddelanden ................................................................................................................................................................................5 1.6 Internet- och datoranvändning ....................................................................................................................................................................5 1.7 Telefoner, surfplattor och bärbara datorer ..................................................................................................................................................6 2 TILLÄMPNINGSOMRÅDE ...............................................................................................................................................................................7 2.1 Syfte och mål ...............................................................................................................................................................................................7 2.2 Beslut om gallring ........................................................................................................................................................................................7 2.3 Utföra gallring ..............................................................................................................................................................................................8 2.4 Rensa ...........................................................................................................................................................................................................8 3 SNABBGUIDE FÖR HANTERING AV HANDLINGAR AV TILLFÄLLIG OCH RINGA BETYDELSE ...............................................................................9 3.1 Handlingar som ska gallras direkt ................................................................................................................................................................9 3.2 Ta bort så fort du inte behöver dem längre .................................................................................................................................................9 3.3 Spara eventuellt ett tag för egen uppföljning ............................................................................................................................................10 4 GALLRINGSPLAN FÖR HANDLINGAR AV TILLFÄLLIG ELLER RINGA BEYDELSE ...........................................................................11 4.1 Meddelanden och kopior inkomna via post, fax, e-post eller andra inkorgar ..............................................................................................11 4.2 Konvertering och migrering .......................................................................................................................................................................13 4.3 Brev, paket och bud ...................................................................................................................................................................................14 4.4 E-post .........................................................................................................................................................................................................15 4.5 Telefoner och surfplattor ...........................................................................................................................................................................17 4.6 Webbmöten, nätverk, forum och projektarbetsplatser .............................................................................................................................20 4.7 Spår av internet och datoranvändning – lokalt på datorerna .....................................................................................................................22 4.8 Spår av internet och datoranvändning – centralt på servrar ......................................................................................................................25 4.9 Register över användare ............................................................................................................................................................................27 4.10 Skrivare ..............................................................................................................................................................................................29 1 FÖRKLARINGAR TILL GALLRINGSPLANEN 1.1 Tillfällig eller ringa betydelse I kommunernas verksamheter hanteras stora mängder information som är allmän handling men som har en tillfällig eller ringa betydelse för verksamheten. Gallring av dessa handlingar får bara ske under förutsättning att allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning. 1.2 Udda filformat Myndigheten behöver endast ha tillgång till programvaror som används i verksamheten och standardprogram. Det bör finnas dokumentation över format man stöder i sin tekniska plattform och de programvaror som man har licens för att använda. Mottagaren ska om möjligt upplysas om detta och uppmanas att skicka dokument i ett standardformat (ISO-standarden PDF till exempel). 1.3 Konvertering och migrering Handlingar kan ha tillfällig betydelse eftersom de har överförts till en ny databärare (till exempel från CD-skiva till hårddisk) eller konverterats till ett nytt format (till exempel genom att spara en MS Word-fil till RTF-format). De ursprungliga handlingarna kan då gallras om det bara innebär ringa förlust av: • Informationsförlust. • Förlust av möjliga informationssammanställningar. • Förlust av sökmöjligheter. • Förlust av möjligheter att fastställa informationens autenticitet. En annan förutsättning för att få gallra dessa handlingar är att de ursprungliga handlingarna inte längre har någon funktion. Om handlingen är autentiserad med elektroniska signaturer eller liknande eller strukturerad på ett sådant sätt att betydande bearbetningsmöjligheter går förlorade genom åtgärden: I det fallet bör handlingstypen finnas med i dokumenthanteringsplan för myndigheten och beslut om bevarandestrategi (migrering och/eller bevarande av ursprungligt filformat, så kallad bit-level preservation). 1.4 Nya medier Kommunerna använder olika sociala medier för att kommunicera med medborgare eller kollegor. Både e-delegationen och Sveriges kommuner och regioner har kommit ut med rekommendationer och riktlinjer. Gallringsplanen tar upp vissa typer av handlingar som uppkommer i samband med snabbmeddelanden (instant messaging), webbmöten , nätverk och forum. Myndigheten är ansvarig för inlägg, kommentarer och meddelanden både på egna konton och om de uppkommer i dialog med andra. Den här gallringsplanen tar upp meddelanden och listor av tillfällig och ringa betydelse; till exempel stötande kommentarer, meddelanden som har förts till ett ärende, kontaktlistor och liknande. Notera särskilt att gallringsplanen endast tar upp handlingar av tillfällig eller ringa betydelse. Handlingar av vikt ska hanteras på samma sätt som annan inkommen post. Beslut om gallring och bevarande av handlingar som uppkommer när sociala medier används ska finns i myndigheternas dokument- och informationshanteringsplanerhanteringsplaner. Det är inte vilken tjänst som används som är avgörande för bedömningen om bevarande och gallring, utan hur den används och informationsinnehållet. 1.5 Brev och meddelanden Förutom papperspost, e-post och fax så kan det finnas inkorgar på olika webbplatser och sociala medier där myndigheten har konton. Bestämmelserna om gallring av meddelanden och kopior gäller även för meddelanden i inkorg på olika webbplatser, statusuppdateringar, inlägg eller liknande av tillfällig eller ringa betydelse. 1.6 Internet- och datoranvändning I den här gallringsplanen har det tagits med gallring av handlingar som uppstår i samband med internet- och datoranvändning. Internettrafik och datoranvändning skapar fortlöpande handlingar som registrerar händelser. Handlingarna har ofta en mycket kortvarig betydelse, men kräver gallringsbeslut eftersom de är allmänna handlingar enligt Tryckfrihetsförordningen 2 kap. i och med att information tillförs löpande. En anledning till att det behövs gemensamma och tydliga regler för gallring är att loggarna ofta töms efter att de har uppnått en viss storlek (av prestandaskäl). Istället för att gallras efter en bestämd tid. Det gör att det är viktigt att veta vilka regler som ska gälla när systemen sätts upp, så att inte information gallras av misstag. När det gäller handlingar av tillfällig och ringa betydelse så gallras informationen vid inaktualitet, och då går det bra att använda den typen av inställningar. När det gäller loggar som används för att kontrollera att till exempel användarinstruktionen följs och utreda missbruk behövs tydliga gallringsfrister. Samma sak gäller för e-post och loggar över internettrafik som kan vara av intresse när det gäller allmänhetens rätt till insyn. Handlingar som registrerar internet- och e-postanvändning ska inte bevaras för framtiden. Eftersom uppgifterna kan knytas till enskilda personer är det personuppgifter. Personuppgifter ska inte bevaras längre än nödvändigt. Det finns ett visst insynsintresse, men det har ganska kort aktualitet. Arbetsgivaren har ett intresse av att fastslagna policys efterlevs. Endast uppgifter som leder till utredning har mer varaktig betydelse för verksamheten. När det gäller information som både sparas lokalt på datorerna och centralt på servrarna så kan den information som lagras lokalt gallras vid inaktualitet för att undvika dubbelarkivering. Registrering av händelser (loggar) som hör till verksamhetssystemen omfattas inte av den gemensamma gallringsplanen. Det finns olika krav på loggning inom olika verksamheter, och gallringsbesluten ska fattas av ansvarig myndighet (systemägare). 1.7 Telefoner, surfplattor och bärbara datorer Bring your own device (BYOD) Ute hos kommunerna börjar man prata om möjligheterna att låta anställda ta med sig egna telefoner och datorer att använda i arbetet. Det brukar kallas för bring your own device, eller i förkortning BYOD. Framför allt är det frågor om säkerhet och användarsupport som diskuteras. Kommunerna behöver ta fram riktlinjer för vad som gäller för anställda inom kommunerna, så att det blir tydligt vad som gäller. Det finns anledning att även fundera på konsekvenserna när det gäller även hantering av allmän information med hjälp av privata maskiner. Spår av vad den anställde gör i sitt arbete får anses vara allmän handling oavsett om det är myndighetens eller den enskildes maskiner som används. Svårigheten är att skilja ut vad som är vad och också att myndigheten inte har åtkomst till privata enheter. Juridiken kring vad som gäller för till exempel gallring av loggar är ännu inte utredd. Att skapa särskilda jobbkonton borde vara ett alternativ att överväga för att underlätta gallring av elektroniska spår och historik. Privat användande av kommunens telefoner och surfplattor I förekommande fall så tillåter kommunernas policy att telefoner och plattor även används privat. När det gäller enheter som kommunen äger kan IT- avdelningarna sätta begränsningar för vilka program (appar) som kan användas och inte. Den enskilda tjänstemannen som har ett ansvar för vilka applikationer som används. Appar Meddelanden och konversationer i olika kommunikationsapplikationer som är privata blir inte allmän handling bara för att det är kommunens enheter som används. Även elektroniska spår som uppkommer när applikationer används för privata ändamål, och inte för verksamheten, är enligt vår bedömning inte allmän handling. Det kan vara till exempel appar för att lyssna på musik eller hantera resor. Meddelanden och konversationer som berör till exempel pågående ärenden blir dock allmän handling på samma sätt som gäller för sms, post, e-post och sociala medier på webben. Om användaren tar bort ett konto eller rensar historik är vår bedömning att informationen i dessa fall får anses som gallrad. Elektroniska spår eller meddelanden som uppkommer när applikationer används som är knutna till verksamhetssystem eller som på annat sätt används i arbetet är också allmän handling. 2 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2.1 Syfte och mål En stor del av den vardagliga kommunikationen har både tillfällig eller ringa betydelse för verksamheten som bedrivs. Därför behöver den inte sparas längre än nödvändigt. En gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse är en del i arbetet med rättssäker informationshantering. Planen hjälper anställda att veta vad som kan gallras direkt eller efter kort tid. Den redovisar också för allmänheten vilka handlingar som gallras och därför inte kan begäras ut. Gallring är en viktig del när det gäller informationsförvaltning och arkiv. Det försvårar möjligheten att hitta handlingar av vikt om en stor mängd handlingar som har ringa betydelse förvaras hos myndigheten. Att ta bort filer som inte behövs är dessutom viktigt för att tekniken ska fungera bra. Särskilt idag när det är lätt att ta stora, högupplösta, digitala foton och snabbt ladda upp på en server. Både lagring och säkerhetskopiering är resurskrävande. 2.2 Beslut om gallring Om det inte finns beslut om gallring ska allmän information bevaras för framtiden. För att kunna radera allmän information krävs formella beslut om gallring. Det står i Riktlinje för hantering av arkiv hur gallringsbeslut fattas i kommunen. Gallringsplan för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse skapar en enhetlig hantering av allmänna handlingar som har tillfällig eller ringa betydelse och som förekommer i stor mängd inom samtliga verksamheter. Andra allmänna handlingar kan gallras förutsatt att det finns beslut i de dokumenthanteringsplaner som respektive myndighet beslutat om i enlighet med Riktlinje för hantering av arkiv. 2.3 Utföra gallring Handlingar som ska gallras ska förstöras utan dröjsmål. Gallringsplanen gäller för handlingar oavsett medium. Handlingar som inkommit elektroniskt ska förvaras elektroniskt fram till gallring. Många av de verktyg vi använder för kommunikation och information gör det möjligt att ställa in automatisk gallring av till exempel loggar och temporära filer. Det är viktigt att inställningar i epostsystem, brandväggar med mera stämmer överens med beslut om gallring. Hur gallringen ska utföras beskrivs inte i detta dokument. 2.4 Rensa Information som inte är allmän handling kan slängas eller tas bort utan att det finns beslut om gallring. Det gäller till exempel: • Utkast till dokument som inte har skickats utanför arbetsgruppen. • Egna stödanteckningar som inte delas med arbetsgruppen eller skickas till externa mottagare. • Versioner av bilder eller filmer (råkopior) som inte har redigerats klart. Notera särskilt att det inte gäller register, förteckningar eller andra listor där information tillförs fortlöpande. Det vill säga när registret har färdigställts för att börja registrera uppgifter fortlöpande. Privata dokument och bilder är inte allmänna handlingar. Dessa ska heller inte förvaras på lagringsytor avsedda för myndighetens arkiv och arbetsmaterial. 3 SNABBGUIDE FÖR HANTERING AV HANDLINGAR AV TILLFÄLLIG OCH RINGA BETYDELSE 3.1 Handlingar som ska gallras direkt • Reklam och massutskick som inte kräver åtgärd. • Skräppost och meddelanden som uppenbart inte har med verksamheten att göra. • Eventuella meddelanden av privat natur. • E-postmeddelanden som har lagts in i en databas (ärende- och dokumenthanteringssystem) eller skrivits ut för att förvaras i akt/pärmsystem. • Meddelanden i röstbrevlådan, SMS eller andra meddelanden i skrift eller bild som inte tillför ett ärende nya uppgifter. • Meddelanden i röstbrevlådan, SMS eller andra meddelanden i skrift eller bild som tillför ett ärende nya uppgifter kan gallras efter att de lagts in i en databas eller att man gjort en tjänsteanteckning. • E-postmeddelanden som skickats vidare till registrator för registrering. • Inlägg på sociala medier som inte rör verksamheten. • Kommentarer och inlägg på sociala medier av stötande och kränkande karaktär (efter registrering/diarieföring om de rör ett ärende eller leder till någon åtgärd). • Inskannad kopia av en skrivelse som skickats till någon som begärt ut en allmän handling. • Samtalslistor i mobiltelefonen. 3.2 Ta bort så fort du inte behöver dem längre • Enkla förfrågningar om kontaktuppgifter, blanketter, mötestider, allmän information eller liknande. • Elektroniska kopior som delas på till exempel projektarbetsplatser och samarbetsytor • Elektroniska spår som lagras på din dator som till exempel webbhistorik, cookies, formulärdata och lösenord • Kopior och handlingar för kännedom kan gallras när du inte behöver dem längre. Det förutsätter att handlingen inte leder till åtgärd och blir ett ärende – då ska den registreras och arkiveras. Exempel på handlingar som kan gallras vid inaktualitet: • Kopior av din styrelses protokoll, verksamhetsberättelse, jämställdhetsplan och liknande • Kopior av t ex: anteckningar från ledningsgrupp, interna arbetsordningar och nyheter som skickas inom förvaltningen • Cirkulär och meddelanden från andra myndigheter som skickats enbart för kännedom • Inbjudningar till kurser och konferenser • Eget arbetsmaterial och interna meddelanden tas bort när ärendet eller projektet avslutats. Förutsatt att handlingarna inte behövs för att det ska gå att förstå handläggningen. Då ska de registreras. • Utkast och kladdar som skickas mellan personer på din avdelning eller inom en arbetsgrupp • Interna meddelanden inom myndigheten (nämnd, bolag) eller inom formaliserade arbetsgrupper • Om det finns dokument som bara har funktionen som bibliotek. Det vill säga att de bara används för information (referensmaterial). • Tidskrifter, författningssamlingar och liknande • Material från kurser • Instruktionshandböcker och manualer till skrivare, telefoner mm 3.3 Spara eventuellt ett tag för egen uppföljning • Meddelanden av tillfällig betydelse. Förutsätter att meddelandena inte innehåller information som är viktig för ett ärende. Exempel: • Planering inför träffar med extern part, diskussion om mötestider mm (konsult, annan myndighet, allmänheten). • Rutinfrågor om öppettider, blanketter, kontaktpersoner, verksamheten osv 4 GALLRINGSPLAN FÖR HANDLINGAR AV TILLFÄLLIG ELLER RINGA BEYDELSE 4.1 Meddelanden och kopior inkomna via post, fax, e-post eller andra inkorgar Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Inkomna eller expedierade Vid inaktualitet Om en konversation behöver sparas Funktionsbrevlådor, gemensamma framställningar, förfrågningar och under längre tid bör registrering/ brevlådor eller inkorgar: När svar har skickats. meddelanden av tillfällig betydelse diarieföring övervägas. • Gallras av administratör, eller rutinmässig karaktär. (Om det finns behov att ha kvar registrator eller annan ansvarig. • Förfrågningar om handlingar ett kortare tag, för att kunna kontrollera att frågor kontaktuppgifter, blanketter, Enskilda anställdas brevlådor eller mötestider, allmän information skickats vidare eller svar lämnats, inkorgar: kan 1-2 månader vara lämpligt. Det och liknande. Var och en ansvarar för sin inkorg/brevlåda. är upp till varje myndighet att sätta en policy för detta). Handlingar som har inkommit för Vid inaktualitet Förutsatt att handlingarna inte har Funktionsbrevlådor, gemensamma kännedom. föranlett någon åtgärd och att de brevlådor eller inkorgar: även i övrigt har ringa betydelse för • Gallras av administratör, verksamheten. registrator eller annan ansvarig. • Vissa cirkulär, inbjudningar, Enskilda anställdas brevlådor eller nyhetsbrev, PM, mötes- inkorgar: • Var och en ansvarar för Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? anteckningar och likande. sin inkorg/brevlåda. Kopior och dubbletter som inte har Vid inaktualitet • Kopior på nämndprotokoll. Den som har skapat, distribuerat, någon funktion då det finns • Exemplar av tryckta publicerat eller förvarar kopian. arkivexemplar hos myndigheten När kopiorna och dubbletterna inte verksamhetsberättelser. med samma innehåll. används längre. • Elektroniska kopior som delas på intranät, projektarbetsplatser och likande. Handlingar som endast framställts Vid inaktualitet • Den som skickar kopian. för överföring, utlämnande, eller När kopian har skickats eller när spridning av handlingar. man har kontrollerat att den kommit fram. Bifogade filer i e-postmeddelanden 1 månad. Avsändaren ska om möjligt Den som tagit emot eller förvarar e- eller lagringsmedie som inte kan upplysas om detta och uppmanas postmeddelandet eller öppnas. att skicka dokument i ett lagringsmediet för den okända filen. standardformat (ISO-standarden PDF till exempel). Felaktiga uppgifter i av Efter rättning. registerkaraktär, vilka tillkommit genom skrivfel, räknefel eller motsvarande Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Förbiseendefel. 4.2 Konvertering och migrering Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Elektroniska handlingar som har Vid inaktualitet I enlighet med rutiner för ärende- Den som konverterar eller skriver överförts till annat format. Genom och dokumenthantering. ut handlingen. Efter överföring till konvertering till format lämpligt för verksamhetssystem. • E-postmeddelanden. Det kan också finnas långtidslagring i ärende- och • Elektroniska handlingar som automatiserade rutiner när dokumenthanteringssystem eller lämnas in på diskett eller CD. handlingar förs över till genom överföring till annan • Inlägg eller meddelanden på verksamhetssystem eller ärende- databärare (till exempel utskrift på sociala medier som innehåller och dokumenthanteringssystem. papper) sekretess- eller Hanteras av systemadministratör/ integritetskänsliga systemansvarig. personuppgifter. Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Handlingar som har överförts till Vid inaktualitet Under förutsättning att de inte Den som hanterar migreringen till annan databärare inom samma längre behövs för sitt ändamål nya databärare (vanligtvis arkivet) Efter överföring till medium. verksamhetssystem. • Arkivexemplar av ljud och videoupptagningar och mikrofilm som har ersatts av nya exemplar. • Arkivexemplar av elektroniska handlingar som kopierats till annan databärare. 4.3 Brev, paket och bud Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Handlingar som endast tillkommit 2 år Under förutsättning att de inte Den som hanterar den centrala för kontroll av postbefordran. längre behövs som bevis för att en posten eller avdelningens post och försändelse har inkommit till eller som förvarar kvitton och utgått från myndigheten kvittensböcker/motsvarande. • Inlämningskvitton • Kvittensböcker för avgående post eller listor/motsvarande • Elektroniska register eller Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? dokument med samma funktion. Loggar i frankeringsmaskiner Vid inaktualitet Efter kontroll Den som administrerar frankeringsmaskinen eller tar ut loggarna för kontroll. 4.4 E-post Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Loggar över anställdas avsända och 3 månader Förutsatt att e-postmeddelanden E-postsystemet. mottagna e-postmeddelanden registrerats på annat sätt och inte (Enligt Integritetsskydds- Används en molntjänst (Gmail, behövs för kontroll av överföringen. myndighetens rekommendation. Har Outlook på Office 365 med flera) man uttryckliga behov av att förvara • Loggar i e-postsystemet så gäller samma gallringsregler loggarna längre så kan man besluta förutsatt att loggarna är åtkomliga om till exempel 6 månader). för administratör. Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Meddelanden i e-post som säkert Omedelbart Skräpposthanteringssystemet. bedöms som skräppost/spam och meddelanden med virus Misstänkt skräppost/spam Vid inaktualitet Systemet som När användaren bedömt att det säkert Användaren och ansvarig för hanterar skräpposten rensar med är skräppost. skräpposthanteringssystemet. automatik efter till exempel 7 dagar eller 15 dagar Meddelande till användaren om Vid inaktualitet Efter att e-postmottagaren E-postanvändaren. skräppost/spam kontrollerat om något meddelande ska släppas. Filter och listor som sorterar Vid inaktualitet När det kommer nya uppdateringar Den som administrerar inkommande mejl eller när manuellt skapade filter skräpposthanteringssystemet. behöver förändras. Hantering av skräppost/spam- Vid inaktualitet När skräpmeddelandet Den som administrerar meddelanden i andra upptäcks. kommunikationskanalen. kommunikationskanaler E-postlista Vid inaktualitet Den lista som användaren hanterar i E-postanvändaren. sin inkorg. Uppgifter tas bort i samband med gallring och rensning av e-post 4.5 Telefoner och surfplattor Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Förteckning över Vid inaktualitet Samtalslistor i mobiltelefon, IP-telefoni Varje anställd ansvarig för att inkomna/utgående samtal. och motsvarande. hantera sina listor. Utgående samtalslistor genom 3 månader Därefter kan listor i förekommande Automatisk gallring regleras i avtal webbtjänst för mobil telefoni fall begäras ut från operatören och med operatören. hanteras då som inkommen handling. Användarens samtalslistor i Vid inaktualitet Automatisk gallring regleras i avtal webbtjänst för mobil telefoni med operatören. Exempel på inställning är 50 poster Användaren i de fall samtalslistorna kan tömmas manuellt. Handling som inkommit till Vid inaktualitet Behövs ljudfilen för bevis ska en Den som tagit emot meddelandet myndigheten i form av upptagning sparas och tillföras och har åtkomst till Efter att tjänsteanteckning ljudmeddelande i röstbrevlåda, ärendet eller skickas till berörda enligt telefonen/tjänsten. tillförts övriga handlingar i telefonsvarare och kommunens rutiner. ärendet. motsvarande och som tillför ett Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten. Handling som inkommit till Vid inaktualitet Den som tagit emot meddelandet och myndigheten i form av har åtkomst till telefonen/tjänsten. ljudmeddelande i röstbrevlåda, Automatisk gallring regleras i avtal telefonsvarare och motsvarande med leverantör av tjänsten. och som inte tillför ett ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten. SMS eller andra meddelanden i text Vid inaktualitet Om verksamhetssystemet som Den som tagit emot meddelandet och eller bild som tillför ärende används har funktioner för att ta har åtkomst till telefonen/tjänsten. Efter att tjänsteanteckning/ sakuppgift eller behövs för att emot till exempel Sms- notering i diariet tillförts övriga dokumentera verksamheten meddelanden hanteras dessa på handlingar i ärendet eller att Sms:et samma sätt som andra dokument i eller den bifogade filen överförts till den verksamheten. verksamhetssystem/ ärendehanteringssystem. SMS eller andra meddelanden i text Vid inaktualitet Den som tagit emot meddelandet och eller bild som inte tillför ärende har åtkomst till telefonen/tjänsten. Efter att det har lästs. sakuppgift eller behövs för att dokumentera Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Verksamheten Skärmdumpar, fotografier och Vid inaktualitet Hanteras på samma sätt som andra Den som tagit emot meddelandet och andra bilder som bifogas som fil inkomna handlingar. har åtkomst till telefonen/tjänsten. Efter att dokumentet har registrerats till SMS eller andra meddelanden. eller överförts till Se även meddelanden och kopior! verksamhetssystem. Historik och elektroniska spår som Vid inaktualitet Om den mobila applikationen är Den som har åtkomst till lagras då olika program (appar) integrerad mot verksamhetssystem telefonen/applikationen. När uppgifterna inte behövs längre. används på telefon eller surfplatta så kan data på huvudenheten gallras I förekommande fall: automatisk Alternativt efter tjänsteanteckning efter kontroll. Förutsatt att gallring hanteras av administratör eller att uppgifter överförts till informationen inte längre behövs i eller via avtal. verksamhetssystem. arbetet eller har någon annan betydelse (se i så fall myndighetens dokument- och gallringsplan). 4.6 Webbmöten, nätverk, forum och projektarbetsplatser Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Sparade konversationer som tillför Vid inaktualitet • Snabbmeddelanden via till Den som sparar konversationen ett ärende sakuppgift eller behövs exempel Teams och likande. Efter att information har överförts Om konversationer inte sparas, så för att dokumentera verksamheten till ärendet eller tagits om hand för blir det ingen upptagning/handling arkivering. Sparade konversationer som inte Vid inaktualitet tillför ett ärende sakuppgift eller Efter genomläsning eller åtgärd behövs för att dokumentera verksamheten Sparade webbmöten eller Vid inaktualitet Om upptagningen sparas istället för Mötesarrangören eller den som telefonmöten anteckningar, ska dessa hanteras i renskriver anteckningarna. Har mötet sparats endast för att enlighet med myndighetens kunna skriva anteckningar dokumenthanteringsplan. (minnesstöd) kan dessa rensas efter att anteckningar är upprättade. Kontaktlistor Vid inaktualitet När kontaktuppgifterna inte behövs Varje anställd ansvarig för sina listor. längre. För gemensamma listor bör en Uppgifter om kontakter som ansvarig utses. hanteras när funktioner för snabbmeddelanden, webbmöten Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? eller liknandeanvänds. Register med kontaktuppgifter/ Vid inaktualitet Gäller ej tryckta handlingar eller Den som administrerar ett profilinformation för anställda eller publicerade samlade dokument med konto/profil eller sida på en När uppgifterna inte behövs längre. enheter/motsvarande inom tex adressuppgifter. webbplats, projektarbetsplats, kommunen som uppdateras samarbetsyta eller sociala medier. • Adress- eller telefonregister fortlöpande • Profiluppgifter på projektarbetsplats, nätverk eller forum Register, listor och liknande av Vid inaktualitet Förutsatt att de saknar betydelse Den som administrerar ett tillfällig karaktär som har när det gäller att dokumentera konto/profil eller sida på tillkommit för att underlätta myndighetens verksamhet återsöka webbplats, projektarbetsplats, myndighetens arbete handlingar eller att upprättahålla samarbetsyta eller sociala medier. samband inom arkivet. • Länklista • Listor över referensmaterial Meddelanden, statusuppdateringar, Se under rubriken 3.1 Handlingar inlägg och liknande som ska gallras direkt. Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Kommentarer och inlägg som inte Vid inaktualitet Så snart som meddelandet Personer som administrerar det rör verksamheten på sociala uppmärksammas av den som aktuella kontot. medier eller andra administrerar kontot. Bevakning kommunikationskanaler. enligt kommunens rutiner för sociala medier. Meddelanden av stötande eller Vid inaktualitet Föranleder kommentarerna åtgärd Personer som administrerar det kränkande karaktär som kommer dokumenteras nödvändiga uppgifter aktuella kontot. Hanteras enligt kommunens rutiner in via e-post, som kommentarer och tillförs ärende enligt rutin för för hantering av hot och våld och och inlägg på sociala medier eller ärendehantering/diarieföring. sociala medier. andra kommunikationskanaler. Bevakning enligt kommunens rutiner för sociala medier. 4.7 Spår av internet och datoranvändning – lokalt på datorerna Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Webbhistorik som visar vilka Vid inaktualitet Datoranvändaren. webbsidor som har besökts. Vanlig inställning är att filerna Generella inställningar kan göras i gallras med automatik efter 20 samband med att datorer dagar. Gallras även vid konfigureras. ominstallation/byte av dator, eller vid behov. Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Kopior av webbsidor som lagras i Vid inaktualitet Webbläsarcache. Datoranvändaren. syfte att åstadkomma snabbare Exempel på inställningar: 250 MB Generella inställningar kan göras i åtkomst lagras lokalt på datorn. Gallras även samband med att datorer vid ominstallation/byte av dator, konfigureras. eller vid behov. Lösenord Vid inaktualitet Filer som webbplatser sparar lokalt Datoranvändaren. på datorn för att spara personliga inställningar. Formulärdata Vid inaktualitet Filer som webbplatser sparar lokalt Datoranvändaren. på datorn för att spara personliga inställningar. Cookies Vid inaktualitet Filer som webbplatser sparar lokalt Datoranvändaren. på datorn för att spara personliga Rekommenderar om möjligt att Generella inställningar kan göras i inställningar. ställa in gallring med kort intervall. samband med att datorer Gallra när webbläsaren stängs ner, konfigureras. med visst intervall. Tillfällig elektroniska spår som Vid inaktualitet Sessionskakor (Session Cookie) Sker med automatik. sparas för att underlätta När applikationen, webbsidan eller internetanvändning eller webbläsaren stängs ner kommunikation Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Intrångsförsök (lokal brandvägg) 6 mån Dessa uppgifter hanteras även centralt på servrarna. Spår efter användning i olika typer Vid inaktualitet Exempel: thumbs.db Administratör av systemfiler När datorn skrotas eller profiler rensas. Temporära filer (till exempel bilder Vid inaktualitet Gallras med förutsättningen att den Datoranvändare, ägare till som inte överförts korrekt) temporära filen inte behövs för att gemensamma kataloger/mappar säkerställa bevarande av eller administratör (beroende på informationen. åtkomstnivå) 4.8 Spår av internet och datoranvändning – centralt på servrar Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Elektroniska spår som visar 3 mån Registrerar ex. IP-adress, Den som administrerar vilka webbsidor som har datornamn, vilken adress systemet som loggar (Enligt Integritetsskydds- besökts uppkopplad mot, tidpunkt, (ev. uppgifterna. myndighetens rekommendation. användarkonto). Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan Inställningar bör dokumenteras. man besluta om till exempel 6 • Brandväggslogg månader.) Elektroniska spår som visar 6 mån Meddela dataskyddsombud Den som administrerar intrångsförsök och liknande systemet som loggar uppgifterna. Elektroniska spår som sparas i Vid inaktualitet Systemet larmas direkt. Larmen Den som administrerar samband med blockering och finns lagrade tills dess att databas systemet som loggar Efter det att nödvändiga övervakning av olagliga sidor uppgraderas eller byts ut. uppgifterna. åtgärder vidtagits. och innehåll. Elektroniskt spår som sparas i 3 mån Surf-filter, Url-filter Den som administrerar samband med filtrering och systemet som loggar (Enligt Integritetsskydds- Används för att kontrollera att övervakning av vilka webbsidor uppgifterna. myndighetens rekommendation. användarinstruktioner följs. som besöks Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? månader.) Spår efter virusangrepp med 3 mån Databas och loggar Den som administrerar mera systemet som loggar För att kunna spåra och ta reda uppgifterna. på vad som har hänt i samband med ett virusangrepp. Operativsystemets Vid inaktualitet Används för felsökning mm, Den som administrerar händelseloggar som sparas Inställningar ska dokumenteras i systemet som loggar Exempel på inställningar: 200 lokalt på servern systemdokumentation uppgifterna. MB lagras lokalt på servern, rekommenderad inställning. Windowslogg: Även i samband med • Säkerhet - in- och ominstallation och liknande. utloggningar • Program • Installation 4.9 Register över användare Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Användarkonto i Vid inaktualitet Förutsatt att uppgifterna inte Den som administrerar användardatabas (AD - Active har betydelse för tolkning av systemet som loggar Efter avslutad anställning eller Directory) händelseloggar i anslutna uppgifterna. avslutat uppdrag (dock senast system som ska bevaras under Hantering av användare. inom ett år). längre tid. I de fallen ansvarar Åtkomst till dator, intranät, systemförvaltare för att kataloger, e-post med mera. uppgifter bevaras. Loggning av händelser (t ex in- Vid inaktualitet Den som administrerar och utloggning, spärrning av systemet som loggar konton) i anknytning till uppgifterna. användardatabas Profilinformation (tunna Vid inaktualitet Uppgifter om favoriter, Den som administrerar klienter) genvägar, signatur Outlook, systemet som loggar personliga inställning sparas uppgifterna. Loggar med IP-adresser DHCP- 3 mån Enligt Integritetsskydds- Den som administrerar loggar myndighetens rekommendation. systemet som loggar ( Har man uttryckliga behov av att uppgifterna. förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 månader. 4.10 Skrivare Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Temporär filer Vid inaktualitet Den som administrerar skrivaren och hanterar inställningar. Kölogg Vid inaktualitet Exempel på inställningar 50 Den som administrerar poster. skrivaren och hanterar inställningar. Skrivarloggar Vid inaktualitet Används för statistik och Den som hanterar statistiken. debitering. Kan tas bort efter körning. Gallringsplan för informationsbärande medium av ringa och kortvarig betydelse SALA KOMMUN Telefonnummer: 0224-74 70 00 | E-post: kommun. info@sala.se | Postadress: Box 304, 733 25 Sala Gallringsplan för informationsbärande medium av ringa och kortvarighandlingar av tillfällig eller ringa betydelse KOMMUNSTYRELSEN Metadata om dokumentet Dokumentnamn Dokumenttyp Omfattar Gallringsplan för informationsbärande medium av Styrdokument Kommunen ringa och kortvarighandlingar av tillfällig eller ringa betydelse betydelse Beslutsinstans Dokumentansvarig Publicering Kommunstyrelsen Kanslichef www.sala.se, intranät Beslutad/datum Översyn bör göras Klassificering Diarienummer 2026- Vid behov 1.3.1 2026/165 Relation Ersätter Författningssamling Dokumenthanteringsplaner 2017/676 INNEHÅLL 1 FÖRKLARINGAR TILL GALLRINGSPLANEN ................................................................................................................................................4 1.1 Tillfällig eller ringa betydelse .......................................................................................................................................................................4 1.2 Udda filformat ..............................................................................................................................................................................................4 1.3 Konvertering och migrering .........................................................................................................................................................................4 1.4 Nya medier ..................................................................................................................................................................................................5 1.5 Brev och meddelanden ................................................................................................................................................................................5 1.6 Internet- och datoranvändning ....................................................................................................................................................................5 1.7 Telefoner, surfplattor och bärbara datorer ..................................................................................................................................................6 2 TILLÄMPNINGSOMRÅDE ...............................................................................................................................................................................7 2.1 Syfte och mål ...............................................................................................................................................................................................7 2.2 Beslut om gallring ........................................................................................................................................................................................7 2.3 Utföra gallring ..............................................................................................................................................................................................8 2.4 Rensa ...........................................................................................................................................................................................................8 3 SNABBGUIDE FÖR HANTERING AV HANDLINGAR AV TILLFÄLLIG OCH RINGA BETYDELSE ...............................................................................9 3.1 Handlingar som ska gallras direkt ................................................................................................................................................................9 3.2 Ta bort så fort du inte behöver dem längre .................................................................................................................................................9 3.3 Spara eventuellt ett tag för egen uppföljning ............................................................................................................................................10 4 GALLRINGSPLAN FÖR HANDLINGAR AV TILLFÄLLIG ELLER RINGA BEYDELSE ...........................................................................11 4.1 Meddelanden och kopior inkomna via post, fax, e-post eller andra inkorgar ..............................................................................................11 4.2 Konvertering och migrering .......................................................................................................................................................................13 4.3 Brev, paket och bud ...................................................................................................................................................................................14 4.4 E-post .........................................................................................................................................................................................................15 4.5 Telefoner och surfplattor ...........................................................................................................................................................................17 4.6 Webbmöten, nätverk, forum och projektarbetsplatser .............................................................................................................................20 4.7 Spår av internet och datoranvändning – lokalt på datorerna .....................................................................................................................22 4.8 Spår av internet och datoranvändning – centralt på servrar ......................................................................................................................25 4.9 Register över användare ............................................................................................................................................................................27 4.10 Skrivare ..............................................................................................................................................................................................29 1 FÖRKLARINGAR TILL GALLRINGSPLANEN 1.1 Tillfällig eller ringa betydelse I kommunernas verksamheter hanteras stora mängder information som är allmän handling men som har en tillfällig eller ringa betydelse för verksamheten. Gallring av dessa handlingar får bara ske under förutsättning att allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning. 1.2 Udda filformat Myndigheten behöver endast ha tillgång till programvaror som används i verksamheten och standardprogram. Det bör finnas dokumentation över format man stöder i sin tekniska plattform och de programvaror som man har licens för att använda. Mottagaren ska om möjligt upplysas om detta och uppmanas att skicka dokument i ett standardformat (ISO-standarden PDF till exempel). 1.3 Konvertering och migrering Handlingar kan ha tillfällig betydelse eftersom de har överförts till en ny databärare (till exempel från CD-skiva till hårddisk) eller konverterats till ett nytt format (till exempel genom att spara en MS Word-fil till RTF-format). De ursprungliga handlingarna kan då gallras om det bara innebär ringa förlust av: • Informationsförlust. • Förlust av möjliga informationssammanställningar. • Förlust av sökmöjligheter. • Förlust av möjligheter att fastställa informationens autenticitet. En annan förutsättning för att få gallra dessa handlingar är att de ursprungliga handlingarna inte längre har någon funktion. Om handlingen är autentiserad med elektroniska signaturer eller liknande eller strukturerad på ett sådant sätt att betydande bearbetningsmöjligheter går förlorade genom åtgärden: I det fallet bör handlingstypen finnas med i dokumenthanteringsplan för myndigheten och beslut om bevarandestrategi (migrering och/eller bevarande av ursprungligt filformat, så kallad bit-level preservation). 1.4 Nya medier Kommunerna använder olika sociala medier för att kommunicera med medborgare eller kollegor. Både e-delegationen och Sveriges kommuner och regioner har kommit ut med rekommendationer och riktlinjer. Gallringsplanen tar upp vissa typer av handlingar som uppkommer i samband med snabbmeddelanden (instant messaging), webbmöten , nätverk och forum. Myndigheten är ansvarig för inlägg, kommentarer och meddelanden både på egna konton och om de uppkommer i dialog med andra. Den här gallringsplanen tar upp meddelanden och listor av tillfällig och ringa betydelse; till exempel stötande kommentarer, meddelanden som har förts till ett ärende, kontaktlistor och liknande. Notera särskilt att gallringsplanen endast tar upp handlingar av tillfällig eller ringa betydelse. Handlingar av vikt ska hanteras på samma sätt som annan inkommen post. Beslut om gallring och bevarande av handlingar som uppkommer när sociala medier används ska finns i myndigheternas dokument- och informationshanteringsplanerhanteringsplaner. Det är inte vilken tjänst som används som är avgörande för bedömningen om bevarande och gallring, utan hur den används och informationsinnehållet. 1.5 Brev och meddelanden Förutom papperspost, e-post och fax så kan det finnas inkorgar på olika webbplatser och sociala medier där myndigheten har konton. Bestämmelserna om gallring av meddelanden och kopior gäller även för meddelanden i inkorg på olika webbplatser, statusuppdateringar, inlägg eller liknande av tillfällig eller ringa betydelse. 1.6 Internet- och datoranvändning I den här gallringsplanen har det tagits med gallring av handlingar som uppstår i samband med internet- och datoranvändning. Internettrafik och datoranvändning skapar fortlöpande handlingar som registrerar händelser. Handlingarna har ofta en mycket kortvarig betydelse, men kräver gallringsbeslut eftersom de är allmänna handlingar enligt Tryckfrihetsförordningen 2 kap. i och med att information tillförs löpande. En anledning till att det behövs gemensamma och tydliga regler för gallring är att loggarna ofta töms efter att de har uppnått en viss storlek (av prestandaskäl). Istället för att gallras efter en bestämd tid. Det gör att det är viktigt att veta vilka regler som ska gälla när systemen sätts upp, så att inte information gallras av misstag. När det gäller handlingar av tillfällig och ringa betydelse så gallras informationen vid inaktualitet, och då går det bra att använda den typen av inställningar. När det gäller loggar som används för att kontrollera att till exempel användarinstruktionen följs och utreda missbruk behövs tydliga gallringsfrister. Samma sak gäller för e-post och loggar över internettrafik som kan vara av intresse när det gäller allmänhetens rätt till insyn. Handlingar som registrerar internet- och e-postanvändning ska inte bevaras för framtiden. Eftersom uppgifterna kan knytas till enskilda personer är det personuppgifter. Personuppgifter ska inte bevaras längre än nödvändigt. Det finns ett visst insynsintresse, men det har ganska kort aktualitet. Arbetsgivaren har ett intresse av att fastslagna policys efterlevs. Endast uppgifter som leder till utredning har mer varaktig betydelse för verksamheten. När det gäller information som både sparas lokalt på datorerna och centralt på servrarna så kan den information som lagras lokalt gallras vid inaktualitet för att undvika dubbelarkivering. Registrering av händelser (loggar) som hör till verksamhetssystemen omfattas inte av den gemensamma gallringsplanen. Det finns olika krav på loggning inom olika verksamheter, och gallringsbesluten ska fattas av ansvarig myndighet (systemägare). 1.7 Telefoner, surfplattor och bärbara datorer Bring your own device (BYOD) Ute hos kommunerna börjar man prata om möjligheterna att låta anställda ta med sig egna telefoner och datorer att använda i arbetet. Det brukar kallas för bring your own device, eller i förkortning BYOD. Framför allt är det frågor om säkerhet och användarsupport som diskuteras. Kommunerna behöver ta fram riktlinjer för vad som gäller för anställda inom kommunerna, så att det blir tydligt vad som gäller. Det finns anledning att även fundera på konsekvenserna när det gäller även hantering av allmän information med hjälp av privata maskiner. Spår av vad den anställde gör i sitt arbete får anses vara allmän handling oavsett om det är myndighetens eller den enskildes maskiner som används. Svårigheten är att skilja ut vad som är vad och också att myndigheten inte har åtkomst till privata enheter. Juridiken kring vad som gäller för till exempel gallring av loggar är ännu inte utredd. Att skapa särskilda jobbkonton borde vara ett alternativ att överväga för att underlätta gallring av elektroniska spår och historik. Privat användande av kommunens telefoner och surfplattor I förekommande fall så tillåter kommunernas policy att telefoner och plattor även används privat. När det gäller enheter som kommunen äger kan IT- avdelningarna sätta begränsningar för vilka program (appar) som kan användas och inte. Den enskilda tjänstemannen som har ett ansvar för vilka applikationer som används. Appar Meddelanden och konversationer i olika kommunikationsapplikationer som är privata blir inte allmän handling bara för att det är kommunens enheter som används. Även elektroniska spår som uppkommer när applikationer används för privata ändamål, och inte för verksamheten, är enligt vår bedömning inte allmän handling. Det kan vara till exempel appar för att lyssna på musik eller hantera resor. Meddelanden och konversationer som berör till exempel pågående ärenden blir dock allmän handling på samma sätt som gäller för sms, post, e-post och sociala medier på webben. Om användaren tar bort ett konto eller rensar historik är vår bedömning att informationen i dessa fall får anses som gallrad. Elektroniska spår eller meddelanden som uppkommer när applikationer används som är knutna till verksamhetssystem eller som på annat sätt används i arbetet är också allmän handling. 12 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1.12.1 Syfte och mål En stor del av den vardagliga kommunikationen har både ringa och kortvarigtillfällig eller ringa betydelse för verksamheten som bedrivs. Därför behöver den inte sparas längre än nödvändigt. En gallringsplan för handlingar av ringa och kortvarigtillfällig eller ringa betydelse är en del i arbetet med rättssäker informationshantering. Planen hjälper anställda att veta vad som kan kastasgallras direkt eller efter kort tid. Den redovisar också för allmänheten vilka handlingar som gallras och därför inte kan begäras ut. Gallring är en viktig del när det gäller informationsförvaltning och arkiv. Det blir helt enkelt svårareförsvårar möjligheten att hitta handlingar av vikt om en stor mängd handlingar som har ringa betydelse förvaras hos myndigheten. Att ta bort filer som inte behövs är dessutom viktigt för att tekniken ska fungera bra. Särskilt idag när det är lätt att ta stora, högupplösta, digitala foton och snabbt ladda upp på en server. Både lagring och säkerhetskopiering är resurskrävande. Bra gallringsbeslut är till nytta både för användare och för IT-avdelningar. 1.22.2 Beslut om gallring Om det inte finns beslut om gallring ska allmän information bevaras för framtiden. För att kunna radera allmän information krävs formella beslut om gallring. Det står i Riktlinje för hantering av arkiv hur gallringsbeslut fattas i kommunen. Gallringsplanen för handlingar av tillfällig eller ringa betydelse skapar en enhetlig hantering av allmänna handlingar som har ringa och kortvarigtillfällig eller ringa betydelse och som förekommer i stor mängd inom samtliga verksamheter. Andra allmänna handlingar kan gallras förutsatt att det finns beslut i de dokumenthanteringsplaner som respektive myndighet beslutat om i enlighet med Riktlinje för hantering av arkiv. 1.32.3 Utföra gallring Handlingar som ska gallras ska förstöras utan dröjsmål. Gallringsplanen gäller både för handlingar som förvaras digitalt och i pappersformför handlingar oavsett medium. Handlingar som inkommit elektroniskt ska förvaras elektroniskt fram till gallring. Många av de verktyg vi använder för kommunikation och information gör det möjligt att ställa in automatisk gallring av till exempel loggar och temporära filer. Det är viktigt att inställningar i epostsystem, brandväggar med mera stämmer överens med beslut om gallring. Exakt hHur gallringen ska utföras beskrivs inte i detta dokument. 1.42.4 Rensa Information som inte är allmän handling kan slängas eller tas bort utan att det finns beslut om gallring. Det gäller till exempel: • Utkast till dokument som inte har skickats utanför arbetsgruppen. • Egna stödanteckningar som inte delas med arbetsgruppen eller skickas till externa mottagare. • Versioner av bilder eller filmer (råkopior) som inte har redigerats klart. Notera särskilt att det inte gäller register, förteckningar eller andra listor där information tillförs fortlöpande. Det vill säga när registret har färdigställts för att börja registrera uppgifter fortlöpande. När det gäller privata dokument och bilder så är det inte allmän handling, men dessa dokument ska naturligtvis inte förvaras på lagringsytor avsedda för myndighetens arkiv och arbetsmaterialPrivata dokument och bilder är inte allmänna handlingar. Dessa ska heller inte förvaras på lagringsytor avsedda för myndighetens arkiv och arbetsmaterial. 23 SNABBGUIDE AV VANLIGT FÖREKOMMANDE ”SKRÄP” SOM KAN GALLRAS?FÖR HANTERING AV HANDLINGAR AV TILLFÄLLIG OCH RINGA BETYDELSE 2.13.1 Ta bortHandlingar som ska gallras direkt • Reklam och massutskick som inte kräver åtgärd. • Skräppost och meddelanden som uppenbart inte har med verksamheten att göra. • Eventuella meddelanden av privat natur. • E-postmeddelanden som har lagts in i en databas (ärende- och dokumenthanteringssystem) eller skrivits ut för att förvaras i akt/pärmsystem. • Meddelande i röstbrevlåda, SMS eller andra meddelanden i skrift eller bild kan raderas direkt om de inte tillför till exempel ett ärende något. Om meddelandet innehåller information som är viktigt i ett ärende, så kan du radera dem efter att de lagts in i en databas eller du har skrivit en tjänsteanteckningn i röstbrevlådan, SMS eller andra meddelanden i skrift eller bild som inte tillför ett ärende nya uppgifter. • Meddelanden i röstbrevlådan, SMS eller andra meddelanden i skrift eller bild som tillför ett ärende nya uppgifter kan gallras efter att de lagts in i en databas eller att man gjort en tjänsteanteckning. • E-postmeddelanden som skickats vidare till registrator för registrering. • Inlägg på sociala medier som inte rör verksamheten. • Kommentarer och inlägg på sociala medier av stötande och kränkande karaktär (efter registrering/diarieföring om de rör ett ärende eller leder till någon åtgärd). • Inskannad kopia av en skrivelse som skickats till någon som begärt ut en allmän handling. • Samtalslistor i mobiltelefonen. 2.23.2 Ta bort så fort du inte behöver dem längre • Enkla förfrågningar om kontaktuppgifter, blanketter, mötestider, allmän information mmeller liknande. • Elektroniska kopior som delas på till exempel projektarbetsplatser och samarbetsytor • Elektroniska spår som lagras på din dator som till exempel webbhistorik, cookies, formulärdata och lösenord • Kopior och handlingar för kännedom kan gallras när du inte behöver dem längre. Det förutsätter att handlingen inte leder till åtgärd och blir ett ärende – då ska den registreras och arkiveras. Exempel på handlingar som kan gallras vid inaktualitet: • Kopior av din styrelses protokoll, verksamhetsberättelse, jämställdhetsplan och liknande • Kopior av t ex: anteckningar från ledningsgrupp, interna arbetsordningar och nyheter som skickas inom förvaltningen • Cirkulär och meddelanden från andra myndigheter som skickats enbart för kännedom • Inbjudningar till kurser och konferenser • Eget arbetsmaterial och interna meddelanden tas bort när ärendet eller projektet avslutats. Förutsatt att handlingarna inte behövs för att det ska gå att förstå handläggningen. Då ska de registreras. Exempel: • Utkast och kladdar som skickas mellan personer på din avdelning eller inom en arbetsgrupp • Interna meddelanden inom myndigheten (nämnd, bolag) eller inom formaliserade arbetsgrupper • Om det finns dokument som bara har funktionen som bibliotek. Det vill säga att de bara används för information (referensmaterial). Exempel: • Tidskrifter, författningssamlingar och liknande • Material från kurser • Instruktionshandböcker och manualer till skrivare, telefoner mm 2.33.3 Spara eventuellt ett tag för egen uppföljning • Meddelanden av tillfällig betydelse. Förutsätter att meddelandena inte innehåller information som är viktig för ett ärende. Exempel: • Planering inför träffar med extern part, diskussion om mötestider mm (konsult, annan myndighet, allmänheten). • Rutinfrågor om öppettider, blanketter, kontaktpersoner, verksamheten osv 34 GALLRINGSPLAN FÖR INFORMATIONSBÄRANDE MEDIUM AV RINGA OCH KORTVARIGHANDLINGAR AV TILLFÄLLIG ELLER RINGA BEYDELSE 3.14.1 Vissa mMeddelanden och kopior inkomna via (post, FAXfax, e-post och eller andra inkorgar) Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Inkomna eller expedierade Vid inaktualitet Om en konversation behöver sparas Funktionsbrevlådor, gemensamma framställningar, förfrågningar och under längre tid bör registrering/ brevlådor eller inkorgar: När svar har skickats. meddelanden av tillfällig betydelse diarieföring övervägas. • Gallras av administratör, eller rutinmässig karaktär. (Om det finns behov att ha kvar registrator eller annan ansvarig. • Förfrågningar om handlingar ett kortare tag, för att kunna kontrollera att frågor kontaktuppgifter, blanketter, Enskilda anställdas brevlådor eller mötestider, allmän information skickats vidare eller svar lämnats, inkorgar: kan 1-2 månader vara lämpligt. Det och liknande. • Var och en ansvarar för att gallra.sin inkorg/brevlåda. är upp till varje myndighet att sätta en policy för detta). Handlingar som har inkommit för Vid inaktualitet Förutsatt att handlingarna inte har Funktionsbrevlådor, gemensamma kännedom. föranlett någon åtgärd och att de brevlådor eller inkorgar: Efter genomläsning eller när även i övrigt har ringa betydelse för • Gallras av administratör, informationen inte längre behövs. verksamheten. registrator eller annan ansvarig. • Vissa cirkulär, inbjudningar, Enskilda anställdas brevlådor eller nyhetsbrev, PM, mötes- inkorgar: • Var och en ansvarar för att Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? anteckningar och likande. Gallrasin inkorg/brevlåda. Kopior och dubbletter som inte har Vid inaktualitet • Kopior på nämndprotokoll. Den som har skapat, distribuerat, någon funktion då det finns • Exemplar av tryckta publicerat eller förvarar kopian. arkivexemplar hos myndigheten När kopiorna och dubbletterna inte verksamhetsberättelser. med samma innehåll. används längre. • Elektroniska kopior som delas på intranät, projektarbetsplatser och likande. Handlingar som endast framställts Vid inaktualitet • Kopia av en skrivelse som Den som skickar kopian. för överföring, utlämnande, eller skickats till den som begärt När kopian har skickats eller när spridning av handlingar. kopian. man har kontrollerat att den kommit fram. Bifogade filer i e-postmeddelanden 1 månad. Avsändaren ska om möjligt Den som tagit emot eller förvarar e- eller lagringsmedie som inte kan upplysas om detta och uppmanas postmeddelandet eller öppnas. att skicka dokument i ett lagringsmediet för den okända filen. standardformat (ISO-standarden PDF till exempel). Felaktiga uppgifter i ADB- Efter rättning. upptagningar av registerkaraktär, vilka tillkommit genom skrivfel, räknefel eller motsvarande Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Förbiseendefel. 3.24.2 Konvertering och migrering Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Elektroniska handlingar som har Vid inaktualitet I enlighet med rutiner för ärende- Den som konverterar eller skriver överförts till annat format. Genom och dokumenthantering. ut handlingen. Efter överföring till konvertering till format lämpligt för verksamhetssystem. • E-postmeddelanden. Det kan också finnas långtidslagring i ärende- och • Elektroniska handlingar som automatiserade rutiner när dokumenthanteringssystem eller lämnas in på diskett eller CD. handlingar förs över till genom överföring till annan • Inlägg eller meddelanden på verksamhetssystem eller ärende- databärare (till exempel utskrift på sociala medier som innehåller och dokumenthanteringssystem. papper) sekretess- eller Hanteras av systemadministratör/ integritetskänsliga systemansvarig. personuppgifter. Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Handlingar som har överförts till Vid inaktualitet Under förutsättning att de inte Den som hanterar migreringen till annan databärare inom samma längre behövs för sitt ändamål nya databärare (vanligtvis arkivet) Efter överföring till medium. verksamhetssystem. • Arkivexemplar av ljud och videoupptagningar och mikrofilm som har ersatts av nya exemplar. • Arkivexemplar av elektroniska handlingar som kopierats till annan databärare. 3.34.3 Brev, paket och bud Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Handlingar som endast tillkommit 2 år Under förutsättning att de inte Den som hanterar den centrala för kontroll av postbefordran. längre behövs som bevis för att en posten eller avdelningens post och försändelse har inkommit till eller som förvarar kvitton och utgått från myndigheten kvittensböcker/motsvarande. • Inlämningskvitton • Kvittensböcker för avgående post eller listor/motsvarande • Elektroniska register eller Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? dokument med samma funktion. Loggar i frankeringsmaskiner Vid inaktualitet Efter kontroll Den som administrerar frankeringsmaskinen eller tar ut loggarna för kontroll. 3.44.4 E-post Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Loggar över anställdas avsända och 3 månader Förutsatt att e-postmeddelanden E-postsystemet. mottagna e-postmeddelanden registrerats på annat sätt och inte (Enligt Integritetsskydds- Används en molntjänst (Gmail, behövs för kontroll av överföringen. myndighetens rekommendation. Har Outlook på Office 365 med flera) man uttryckliga behov av att förvara • Loggar i e-postsystemet så gäller samma gallringsregler loggarna längre så kan man besluta förutsatt att loggarna är åtkomliga om till exempel 6 månader.). för administratör. Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Meddelanden i e-posten som säkert Omedelbart Skräpposthanteringssystemet. bedöms som skräppost/spam och meddelanden med virus Misstänkt skräppost/spam Vid inaktualitet Systemet som När användaren bedömt att det säkert Användaren och ansvarig för hanterar skräpposten rensar med är skräppost. skräpposthanteringssystemet. automatik efter till exempel 7 dagar Användaren får en lista i ett e- eller 15 dagar postmeddelande. Meddelande till användaren om Vid inaktualitet Efter att e-postmottagaren E-postanvändaren. skräppost/spam kontrollerat om något meddelande ska släppas. Filter och listor som sorterar Vid inaktualitet När det kommer nya uppdateringar Den som administrerar inkommande mejl eller när manuellt skapade filter skräpposthanteringssystemet. behöver förändras. Hantering av skräppost/spam- Vid inaktualitet När skräpmeddelandet Den som administrerar meddelanden i andra upptäcks. kommunikationskanalen. kommunikationskanaler E-postlista Vid inaktualitet Den lista som användaren hanterar i E-postanvändaren. sin inkorg. Uppgifter tas bort i samband med gallring och rensning av e-post 3.54.5 Telefoner och surfplattor Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Förteckning över Vid inaktualitet Samtalslistor i mobiltelefon, IP-telefoni Varje anställd ansvarig för att inkomna/utgående samtal. och motsvarande. hantera sina listor. När uppgifterna inte behövs längre. Utgående samtalslistor genom 3 månader Därefter kan listor i förekommande Automatisk gallring regleras i avtal webbtjänst för mobil telefoni fall begäras ut från operatören och med operatören. hanteras då som inkommen handling. Användarens samtalslistor i Vid inaktualitet Automatisk gallring regleras i avtal webbtjänst för mobil telefoni med operatören. Exempel på inställning är 50 poster Användaren i de fall samtalslistorna kan tömmas manuellt. Handling som inkommit till Vid inaktualitet Behövs ljudfilen för bevis ska en Den som tagit emot meddelandet myndigheten i form av upptagning sparas och tillföras och har åtkomst till Efter att tjänsteanteckning ljudmeddelande i röstbrevlåda, ärendet eller skickas till berörda enligt telefonen/tjänsten. tillförts övriga handlingar i telefonsvarare och kommunens rutiner. ärendet. motsvarande och som tillför ett Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten. Handling som inkommit till Vid inaktualitet Den som tagit emot meddelandet och myndigheten i form av har åtkomst till telefonen/tjänsten. Raderas av användaren efter ljudmeddelande i röstbrevlåda, avlyssning. Exempel på Automatisk gallring regleras i avtal telefonsvarare och motsvarande inställningar: Meddelanden raderas med leverantör av tjänsten. och som inte tillför ett ärende med automatik efter 3 dagar. sakuppgift eller behövs för att Sparade meddelanden upp till 5 dokumentera verksamheten. dagar. SMS eller andra meddelanden i text Vid inaktualitet Om verksamhetssystemet som Den som tagit emot meddelandet och eller bild som tillför ärende används har funktioner för att ta har åtkomst till telefonen/tjänsten. Efter att tjänsteanteckning/ sakuppgift eller behövs för att emot till exempel Sms- notering i diariet tillförts övriga dokumentera verksamheten meddelanden hanteras dessa på handlingar i ärendet eller att Sms:et samma sätt som andra dokument i eller den bifogade filen överförts till den verksamheten. Det verksamhetssystem/ ursprungliga meddelandet gallras ärendehanteringssystem. efter att det lagts in i systemet. SMS eller andra meddelanden i text Vid inaktualitet Den som tagit emot meddelandet och eller bild som inte tillför ärende har åtkomst till telefonen/tjänsten. Efter att det har lästs. sakuppgift eller behövs för att dokumentera Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Verksamheten Skärmdumpar, fotografier och Vid inaktualitet Hanteras på samma sätt som andra Den som tagit emot meddelandet och andra bilder som bifogas som fil inkomna handlingar. har åtkomst till telefonen/tjänsten. Efter att dokumentet har registrerats till SMS eller andra meddelanden. eller överförts till Se även meddelanden och kopior! verksamhetssystem. Historik och elektroniska spår som Vid inaktualitet Om den mobila applikationen är Den som har åtkomst till lagras då olika program (appar) integrerad mot verksamhetssystem telefonen/applikationen. När uppgifterna inte behövs längre. används på telefon eller surfplatta så kan data på hunvudenheten (om uppgifterna har ringa och I förekommande fall: automatisk gallras efter kontroll. Förutsatt att kortvarig betydelse) gallring hanteras av administratör informationen inte längre behövs i eller via avtal. Alternativt efter tjänsteanteckning arbetet eller har någon annan eller att uppgifter överförts till betydelse (se i så fall myndighetens verksamhetssystem. dokument- och gallringsplan). 3.64.6 Webbmöten, nätverk, forum och projektarbetsplatser Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Sparade konversationer som tillför Vid inaktualitet • Snabbmeddelanden via till Den som sparar konversationen ett ärende sakuppgift eller behövs exempel Skype, Lync, MSN, Efter att information har överförts Om konversationer inte sparas, så för att dokumentera verksamheten Adobe Connect Teams och till ärendet eller tagits om hand för blir det ingen upptagning/handling likande. arkivering. Sparade konversationer som inte Vid inaktualitet tillför ett ärende sakuppgift eller Efter genomläsning eller åtgärd behövs för att dokumentera verksamheten Sparade webbmöten eller Vid inaktualitet Om upptagningen sparas istället för Mötesarrangören eller den som telefonmöten anteckningar, ska dessa hanteras i renskriver anteckningarna. Har mötet sparats endast för att enlighet med myndighetens kunna skriva anteckningar dokumenthanteringsplan. (minnesstöd) kan dessa rensas efter att anteckningar är upprättade. Kontaktlistor Vid inaktualitet När kontaktuppgifterna inte behövs Varje anställd ansvarig för sina listor. längre. För gemensamma listor bör en Uppgifter om kontakter som ansvarig utses. hanteras när funktioner för snabbmeddelanden, webbmöten Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? med meraeller liknande används. Register med kontaktuppgifter/ Vid inaktualitet Gäller ej tryckta handlingar eller Den som administrerar ett profilinformation för anställda eller publicerade samlade dokument med konto/profil eller sida på en När uppgifterna inte behövs längre. enheter/motsvarande inom tex adressuppgifter. webbplats, projektarbetsplats, kommunen som uppdateras samarbetsyta eller sociala medier. • Adress- eller telefonregister fortlöpande • Profiluppgifter på projektarbetsplats, nätverk eller forum Register, listor och liknande av Vid inaktualitet Förutsatt att de saknar betydelse Den som administrerar ett tillfällig karaktär som har när det gäller att dokumentera konto/profil eller sida på tillkommit för att underlätta myndighetens verksamhet återsöka webbplats, projektarbetsplats, myndighetens arbete handlingar eller att upprättahålla samarbetsyta eller sociala medier. samband inom arkivet. • Länklista • Listor över referensmaterial Meddelanden, statusuppdateringar, Se under rubriken meddelanden!3.1 inlägg och liknande Handlingar som ska gallras direkt. Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Kommentarer och inlägg som inte Vid inaktualitet Så snart som meddelandet Personer som administrerar det rör verksamheten på sociala uppmärksammas av den som aktuella kontot. Bevakning enligt medier eller andra administrerar kontot. Bevakning kommunens rutiner för sociala kommunikationskanaler. enligt kommunens rutiner för sociala medier. medier. Meddelanden av stötande eller Vid inaktualitet Föranleder kommentarerna åtgärd Personer som administrerar det kränkande karaktär som kommer dokumenteras nödvändiga uppgifter aktuella kontot. Bevakning enligt Hanteras enligt kommunens rutiner in via e-post, som kommentarer och tillförs ärende enligt rutin för kommunens rutiner för sociala för hantering av hot och våld och och inlägg på sociala medier eller ärendehantering/diarieföring. medier. sociala medier. andra kommunikationskanaler. Bevakning enligt kommunens rutiner för sociala medier. 3.74.7 Spår av internet och datoranvändning – lokalt på datorerna Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Elektroniska spårWebbhistorik som Vid inaktualitet Webbhistorik: Tidigare besökta Datoranvändaren. visar vilka webbsidor som har webbplatser Vanlig inställning är att filerna Generella inställningar kan göras i besökts. gallras med automatik efter 20 samband med att datorer dagar. Gallras även vid konfigureras. ominstallation/byte av dator, eller vid behov. Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Kopior av webbsidor som lagras i Vid inaktualitet Webbläsarcache. Datoranvändaren. syfte att åstadkomma snabbare Exempel på inställningar: 250 MB Generella inställningar kan göras i åtkomst lagras lokalt på datorn. Gallras även samband med att datorer vid ominstallation/byte av dator, konfigureras. eller vid behov. Lösenord Vid inaktualitet Filer som webbplatser sparar lokalt Datoranvändaren. på datorn för att spara personliga När uppgifterna inte behövs längre. inställningar. Formulärdata Vid inaktualitet Filer som webbplatser sparar lokalt Datoranvändaren. på datorn för att spara personliga När uppgifterna inte behövs längre. inställningar. Cookies Vid inaktualitet Filer som webbplatser sparar lokalt Datoranvändaren. på datorn för att spara personliga Rekommenderar om möjligt att Generella inställningar kan göras i inställningar. ställa in gallring med kort intervall. samband med att datorer Gallra när webbläsaren stängs ner, konfigureras. med visst intervall. Tillfällig elektroniska spår som Vid inaktualitet Sessionskakor (Session Cookie) Sker med automatik. sparas för att underlätta När applikationen, webbsidan eller internetanvändning eller webbläsaren stängs ner kommunikation Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Certifikat för att kunna logga in till Ej allmän handling Ersätts med nytt certifikat när Ej allmän handling. olika tjänster interna och/eller sådant utfärdas. Fungerar från som externa en nyckel för att till öppna ett system. Certifikat kan användas för olika ändamål för åtkomst eller också signering av tex dokument. Intrångsförsök (lokal brandvägg) 6 mån Dessa uppgifter hanteras också även centralt på servrarna. Spår efter användning i olika typer Vid inaktualitet Exempel: thumbs.db Administratör av systemfiler När datorn skrotas eller profiler rensas. Temporära filer (till exempel bilder Vid inaktualitet Förutsatt Gallras med Datoranvändare, ägare till som inte överförts korrekt) förutsättningen att den temporära gemensamma kataloger/mappar filen inte behövs för att säkerställa eller administratör (beroende på bevarande av informationen. åtkomstnivå) 3.84.8 Spår av internet och datoranvändning – centralt på servrar Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Elektroniska spår som visar 3 mån Registrerar ex. IP-adress, Den som administrerar vilka webbsidor som har datornamn, vilken adress systemet som loggar (Enligt Integritetsskydds- besökts uppkopplad mot, tidpunkt, (ev. uppgifterna. myndighetens rekommendation. användarkonto). Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan Inställningar bör dokumenteras. man besluta om till exempel 6 • Brandväggslogg månader.) Elektroniska spår som visar 6 mån Meddela dataskyddsombud Den som administrerar intrångsförsök och liknande systemet som loggar uppgifterna. Elektroniska spår som sparas i Vid inaktualitet Systemet larmas direkt. Larmen Den som administrerar samband med blockering och finns lagrade tills dess att databas systemet som loggar Efter det att nödvändiga övervakning av olagliga sidor uppgraderas eller byts ut. uppgifterna. åtgärder vidtagits. och innehåll. Elektroniskt spår som sparas i 3 mån Surf-filter, Url-filter Den som administrerar samband med filtrering och systemet som loggar (Enligt Integritetsskydds- Används för att kontrollera att övervakning av vilka webbsidor uppgifterna. myndighetens rekommendation. användarinstruktioner följs. som besöks Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? månader.) Spår efter virusangrepp med 3 mån Databas och loggar Den som administrerar mera systemet som loggar För att kunna spåra och ta reda uppgifterna. på vad som har hänt i samband med ett virusangrepp. Operativsystemets Vid inaktualitet Används för felsökning mm, Den som administrerar händelseloggar som sparas Inställningar ska dokumenteras i systemet som loggar Exempel på inställningar: 200 lokalt på servern systemdokumentation uppgifterna. MB lagras lokalt på servern, rekommenderad inställning. Windowslogg: Även i samband med • Säkerhet - in- och ominstallation och liknande. utloggningar • Program • Installation 3.94.9 Register över användare Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Användarkonto i Vid inaktualitet Förutsatt att uppgifterna inte Den som administrerar användardatabas (AD - Active har betydelse för tolkning av systemet som loggar Efter avslutad anställning eller Directory) händelseloggar i anslutna uppgifterna. avslutat uppdrag (dock senast system som ska bevaras under Hantering av användare. inom ett år). längre tid. I de fallen ansvarar Åtkomst till dator, intranät, systemförvaltare för att kataloger, e-post med mera. uppgifter bevaras. Loggning av händelser (t ex in- Vid inaktualitet Den som administrerar och utloggning, spärrning av systemet som loggar Exempel på inställningar: 250 konton) i anknytning till uppgifterna. MB (beror på hur många som användardatabas arbetar samtidigt, kan vara 2-3 timmar) Profilinformation (tunna Vid inaktualitet Uppgifter om favoriter, Den som administrerar klienter) genvägar, signatur Outlook, systemet som loggar personliga inställning sparas uppgifterna. Loggar med IP-adresser DHCP- 3 mån Enligt Integritetsskydds- Den som administrerar loggar myndighetens rekommendation. systemet som loggar (Enligt Integritetsskydds- Har man uttryckliga behov av att uppgifterna. myndighetens rekommendation. förvara loggarna längre så kan Har man uttryckliga behov av att man besluta om till exempel 6 förvara loggarna längre så kan månader. man besluta om till exempel 6 månader.) 3.104.10 Skrivare Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Temporär filer Vid inaktualitet Den som administrerar skrivaren och hanterar inställningar. Kölogg Vid inaktualitet Exempel på inställningar 50 Den som administrerar poster. skrivaren och hanterar Exempel på inställningar 50 inställningar. poster Skrivarloggar Vid inaktualitet Används för statistik och Den som hanterar statistiken. debitering. Kan tas bort efter körning. 4 FÖRKLARINGAR TILL GALLRINGSPLANEN 4.1 Ringa och kortvarig betydelse I kommunernas verksamheter hanteras stora mängder information som är allmän handling men som har en ringa och kortvarig betydelse för verksamheten. Gallring av dessa handlingar får bara ske under förutsättning att allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning. 4.2 Udda filformat Mottagaren ska om möjligt upplysas om detta och uppmanas att skicka dokument i ett standardformat (ISO-standarden PDF till exempel). Myndigheten behöver endast ha tillgång till programvaror som används i verksamheten och standardprogram. Det bör finnas dokumentation över format man stöder i sin tekniska plattform och de programvaror som man har licens för att använda).Mottagaren ska om möjligt upplysas om detta och uppmanas att skicka dokument i ett standardformat (ISO-standarden PDF till exempel). 4.3 Konvertering och migrering Handlingar kan ha tillfällig betydelse eftersom de har överförts till en ny databärare (till exempel från CD-skiva till hårddisk) eller konverterats till ett nytt format (till exempel genom att spara en MS Word-fil till RTF-format). De ursprungliga handlingarna kan då gallras om det bara innebär ringa förlust av: • Betydelsebärande uppgifter/data. • Sammanställnings- och sökmöjligheter. • Möjligheter att fastställa autenticiteten, det vill säga att handlingen är äkta och kommer från den person eller organisation som den verkar göra. En annan förutsättning för att få gallra dessa handlingar är att de ursprungliga handlingarna inte längre har någon funktion. Om handlingen är autentiserad med elektroniska signaturer eller liknande eller strukturerad på ett sådant sätt att betydande bearbetningsmöjligheter går förlorade genom åtgärden: I det fallet bör handlingstypen finnas med i dokumenthanteringsplan för myndigheten och beslut om bevarandestrategi (migrering och/eller bevarande av ursprungligt filformat, så kallad bit-level preservation). 4.4 Nya medier Kommunerna använder olika webbtjänster (sociala medier) för att kommunicera med medborgare eller kollegor. Både e-delegationen och Sveriges kommuner och regioner har kommit ut med rekommendationer och riktlinjer. Gallringsplanen tar upp vissa typer av handlingar som uppkommer i samband med snabbmeddelanden (instant messaging), webbmöten , nätverk och forum. Myndigheten är ansvarig för inlägg, kommentarer och meddelanden både på egna konton och om de uppkommer i dialog med andra. Den här gallringsplanen tar upp meddelanden och listor av tillfällig och ringa betydelse; till exempel stötande kommentarer, meddelanden som har förts till ett ärende, kontaktlistor och liknande. Notera särskilt att gallringsplanen endast tar upp handlingar av ringa och kortvarig betydelse. Handlingar av vikt ska hanteras på samma sätt som annan inkommen post. Beslut om gallring och bevarande av handlingar som uppkommer när sociala medier används ska finns i myndigheternas dokumenthanteringsplaner. Det är inte vilken tjänst som används som är avgörande för bedömningen om bevarande och gallring, utan hur den används och informationsinnehållet. 4.5 Brev och meddelanden Förutom papperspost, e-post och fax så kan det finnas inkorgar på olika webbplatser och sociala medier där myndigheten har konton. Bestämmelserna om gallring av meddelanden och kopior gäller även för meddelanden i inkorg på olika webbplatser, statusuppdateringar, inlägg eller liknande av ringa och kortvarig betydelse. 4.6 Internet- och datoranvändning I planen har tagits med gallring av handlingar som uppstår i samband med internet- och datoranvändning. Internettrafik och datoranvändning skapar fortlöpande handlingar som registrerar händelser. Handlingarna har ofta en mycket kortvarig betydelse, men kräver gallringsbeslut eftersom de är allmänna handlingar enligt Tryckfrihetsförordningen 2 kap i och med att information tillförs löpande. En anledning till att det behövs gemensamma och tydliga regler för gallring är att loggarna ofta töms efter att de har uppnått en viss storlek (av prestandaskäl). Istället för att gallras efter en bestämd tid. Det gör att det är viktigt att veta vilka regler som ska gälla när systemen sätts upp, så att inte information gallras av misstag. När det gäller handlingar av tillfällig och ringa betydelse så gallras informationen vid inaktualitet, och då går det bra att använda den typen av inställningar. När det gäller loggar som används för att kontrollera att till exempel användarinstruktionen följs och utreda missbruk behövs tydliga gallringsfrister. Samma sak gäller för e-post och loggar över internettrafik som kan vara av intresse när det gäller allmänhetens rätt till insyn. Handlingar som registrerar Internet- och e-postanvändning ska inte bevaras för framtiden. Eftersom uppgifterna kan knytas till enskilda personer är det personuppgifter. Personuppgifter ska inte bevaras längre än nödvändigt. Det finns ett visst insynsintresse, men det har ganska kort aktualitet. Arbetsgivaren har ett intresse av att fastslagna policys efterlevs. Endast uppgifter som leder till utredning har mer varaktig betydelse för verksamheten. När det gäller information som både sparas lokalt på datorerna och centralt på servrarna så kan den information som lagras lokalt gallras vid inaktualitet. Registrering av händelser (loggar) som hör till verksamhetssystemen omfattas inte av den gemensamma gallringsplanen. Det finns olika krav på loggning inom olika verksamheter, och gallringsbesluten ska fattas av ansvarig myndighet (systemägare). 4.7 Telefoner, surfplattor och bärbara datorer Bring your own device (BYOD) Ute hos kommunerna börjar man prata om möjligheterna att låta anställda ta med sig egna telefoner och datorer att använda i arbetet. Det brukar kallas för bring your own device, eller i förkortning BYOD. Framför allt är det frågor om säkerhet och användarsupport som diskuteras. Kommunerna behöver ta fram riktlinjer för vad som gäller för anställda inom kommunerna, så att det blir tydligt vad som gäller. Det finns anledning att även fundera på konsekvenserna när det gäller även hantering av allmän information med hjälp av privata maskiner. Spår av vad den anställde gör i sitt arbete får anses vara allmän handling oavsett om det är myndighetens eller den enskildes maskiner som används. Svårigheten är att skilja ut vad som är vad och också att myndigheten inte har åtkomst till privata enheter. Juridiken kring vad som gäller för till exempel gallring av loggar är ännu inte utredd. Att skapa särskilda jobbkonton borde vara ett alternativ att överväga för att underlätta gallring av elektroniska spår och historik. Privat användande av kommunens telefoner och surfplattor I förekommande fall så tillåter kommunernas policy att telefoner och plattor även används privat. När det gäller enheter som kommunen äger kan IT- avdelningarna sätta begränsningar för vilka program (appar) som kan användas och inte. Den enskilda tjänstemannen som har ett ansvar för vilka applikationer som används. 28 Appar Meddelanden och konversationer i olika kommunikationsapplikationer som är privata blir inte allmän handling bara för att det är kommunens enheter som används. Även elektroniska spår som uppkommer när applikationer används för privata ändamål, och inte för verksamheten, är enligt vår bedömning inte allmän handling. Det kan vara till exempel appar för att lyssna på musik eller hantera resor. Meddelanden och konversationer som berör till exempel pågående ärenden blir dock allmän handling på samma sätt som gäller för sms, post, e-post och sociala medier på webben. Om användaren tar bort ett konto eller rensar historik är vår bedömning att informationen i dessa fall får anses som gallrad. Elektroniska spår eller meddelanden som uppkommer när applikationer används som är knutna till verksamhetssystem eller som på annat sätt används i arbetet är också allmän handling. Gallringsplan för informationsbärande medium av ringa och kortvarig betydelse SALA KOMMUN Telefonnummer: 0224-74 70 00 | E-post: kommun. info@sala.se | Postadress: Box 304, 733 25 Sala SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 Dnr 2026/298

KSLU § 79 Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel - beslut om antagande INLEDNING Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade den 4 juni 2025, § 119, att uppdra till Samhällsbyggnadskontoret att revidera Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel. Sedan den ursprungliga planen för laddinfrastruktur togs fram år 2022 har den tekniska och juridiska utvecklingen varit snabb. Från kommunens verksamheter har det också funnits önskemål om att tydliggöra principiella ställningstaganden för Sala kommuns arbete på området. Av dessa skäl har planen genomgått en omfattande omarbetning sett till såväl innehåll som struktur. En förändring jämfört med tidigare plan är att strikt återgivning av lagar och bestämmelser har flyttats ut ur planen och samlats i ett arbetsdokument. Detta arbetsdokument innehåller inte några ställningstaganden utan ska fungera som en sammanställning över gällande lagar och regler av relevans för kommunens arbete med laddinfrastruktur och förnybara drivmedel. Arbetsdokumentet är inte ett politiskt styrdokument och ingår därför inte bland ärendets handlingar. På grund av ändringarnas omfattning bör planförslaget betraktas som en helt ny plan snarare än som en revidering av en befintlig plan. Ekonomiska konsekvenser Planförslaget innehåller ställningstaganden om att Sala kommun ska etablera laddinfrastruktur på kommunens fastigheter och för kommunala verksamheter. Ställningstagandena slår fast att laddinfrastruktur ska etableras i den utsträckning som slås fast i lag samt för att möjliggöra den omställning till en eldriven fordonsflotta som väntas ske under de kommande åren. Planförslaget föreslår också att det vid installation av laddinfrastruktur, om lämpligt, ska genomföras förberedande markarbete för att ytterligare laddinfrastruktur enkelt ska kunna anslutas vid senare tillfälle. Kostnaderna för dessa åtgärder belastar Tekniska kontoret eller den verksamhet som nyttjar infrastrukturen och ryms inte inom befintlig ram. Bakgrunden till dessa ställningstaganden är lagstiftning som kommer att innebära en minskad tillgång på fordon med förbränningsmotorer och därmed en elektrifiering av fordonsflottan, en utveckling som behöver gå hand i hand med utbyggnad av laddinfrastruktur. Beslutsunderlag KS 2026.1523 – Missiv KS 2026.1524 - Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel KS 2025.4124 – Skrivelse angåendeu pppskov för redovisning av Plan för laddinfrastruktur Ledningsutskottets beslut § 119, 2025-08-27 Ärendet föredras av miljöstrateg Linnea Landfors och planchef Victor Zakrisson. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 79 fortsättning Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att upphäva nu gällande Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel, samt att anta Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel i enlighet med bilaga KS 2026.1524. Anders Wigelsbo (C) yrkar bifall till Amanda Lindblads (S) yrkande. Erik Hamrin (M) yrkar, att ärendet återremitteras för att inhämta Sala Heby Energis utredning om kassaflödespåverkan och bedömningsgrunder samt en bedömning av EU- kommissionens beslut i frågan om förbränningsmotorer och dess påverkan på denna plan. Anders Wigelsbo (C) yrkar avslag till Erik Hamrins (M) återremissyrkande. Erik Hamrin (M) yrkar, i det fall ärendet inte återremitteras, att komplettera med dessa underlag inför beslutet om denna plan i kommunstyrelsen. Henric Eriksson (SD) yrkar bifall till Erik Hamrins (M) samtliga yrkanden. Beslutsgång Ordföranden ställer frågan om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner sitt eget yrkande bifallet. Ordföranden ställer Erik Hamrins (M) tilläggsyrkande och finner tilläggsyrkandet avslaget. BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att upphäva nu gällande Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel, samt att anta Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel i enlighet med bilaga KS 2026.1524. Reservation Erik Hamrin (M) och Henric Eriksson (SD) reserverar sig till förmån för Erik Hamrins (M) yrkanden och inkommer med skriftlig reservation: ” Koalition Salas företrädare reserverar sig härmed till förmån för våra egna yrkanden. I första hand på återremiss för att inhämta Sala-Heby Energis utredning om kassaflödespåverkan och bedömningsgrunder samt en bedömning av EU- kommissionens beslut i frågan om förbränningsmotorer och vilken påverkan det kan få på den här planen. Skälet är att den planen som lagts fram innehåller flera tämligen långtgående ställningstaganden om hur kommunen ska arbeta med laddinfrastruktur och förnybara drivmedel framöver. Men när man läser den närmare blir det också Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 79 fortsättning tydligt att mycket bygger på antaganden, uppskattningar och ganska breda resonemang, snarare än på ett tillräckligt starkt och lokalt förankrat underlag. Planen säger själv att det saknas prognoser på kommunnivå, och bygger därför stora delar av analysen på antagandet att utvecklingen i Sala kommer att följa utvecklingen i landet som helhet. Utifrån det drar man sedan slutsatser om behov, prioriteringar och inriktning för kommunens fortsatta arbete. Det är riskabelt. Planen är ju ett dokument som ska fungera som vägledning för kommunen under lång tid. Det finns såklart delar i planen som är väl genomarbetade, men på flera punkter är den för vag. De bärande delarna i analysen bygger på antaganden om hur fordonsflottan kommer att utvecklas, hur tekniken kommer att förändras och hur framtida regelverk kommer att utformas, då måste man också vara mer försiktig i sina slutsatser än vad man är här. Särskilt när området som ett område där förutsättningarna förändras snabbt, både juridiskt och tekniskt, något som planen också berör. Ett av de tydligaste exemplen på det är resonemangen om EU:s kommande regler. Planen lyfter själv osäkerheten kring utsläppsmålen och frågan om förbränningsmotorernas framtid, men landar ändå i bedömningen att skillnaden mellan olika möjliga scenarier i praktiken är ganska liten för planens innehåll. En plan för Sala behöver utgå från data från Sala, och vi att det är en tydlig brist att planen lades fram utan det underlag från Sala-Heby Energi. Som sakkunnig och som ägare till infrastruktur redan idag så kan de ge oss bättre förståelse för kommunens förutsättningar än resonemang om Sverige som helhet eller Europas utveckling. Det är självklart att Sala behöver arbeta med dessa frågor och förhålla sig till den omställning som sker inom transportsektorn. Men just därför måste också beslutsunderlaget vara tillförlitligt. En plan av det här slaget behöver vara tydlig, genomarbetad och bygga på mer än allmänna antaganden om hur utvecklingen kan tänkas se ut. I sin nuvarande form är planen enligt vår mening för vag och bygger på för många osäkra antaganden för att utan komplettering antas som vägledande dokument för kommunens fortsatta arbete. Därför ansåg vi att ärendet borde ha återremitterats i enlighet med vårt yrkande, eller åtminstone ha kompletterats med de underlag vi efterfrågade innan beslut fattades.” Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2026-04-08 DIARIENR: 2025/733 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan- och utvecklingsenheten Linnea Landfors Miljöstrateg MISSIV Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade 2025-06-04 genom beslut § 119 att uppdraga Samhällsbyggnadskontoret att revidera Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel. Sedan den ursprungliga planen för laddinfrastruktur togs fram år 2022 har den tekniska och juridiska utvecklingen varit snabb. Från kommunens verksamheter har det också funnits önskemål om att tydliggöra principiella ställningstaganden för Sala kommuns arbete på området. Av dessa skäl har planen genomgått en omfattande omarbetning sett till såväl innehåll som struktur. En förändring jämfört med tidigare plan är att strikt återgivning av lagar och bestämmelser har flyttats ut ur planen och samlats i ett arbetsdokument. Detta arbetsdokument innehåller inte några ställningstaganden utan ska fungera som en sammanställning över gällande lagar och regler av relevans för kommunens arbete med laddinfrastruktur och förnybara drivmedel. Arbetsdokumentet är inte ett politiskt styrdokument och ingår därför inte bland ärendets handlingar. På grund av ändringarnas omfattning är bör planförslaget betraktas som en helt ny plan snarare än som en revidering av en befintlig plan. Planförslaget överlämnas härmed till kommunstyrelsen för antagande. Ekonomiska konsekvenser Planförslaget innehåller ställningstaganden om att Sala kommun ska etablera laddinfrastruktur på kommunens fastigheter och för kommunala verksamheter. Ställningstagandena slår fast att laddinfrastruktur ska etableras i den utsträckning som slås fast i lag samt för att möjliggöra den omställning till en eldriven fordonsflotta som väntas ske under de kommande åren. Planförslaget föreslår också att det vid installation av laddinfrastruktur om lämpligt ska genomföras förberedande markarbete för att ytterligare laddinfrastruktur enkelt ska kunna anslutas vid senare tillfälle. Kostnaderna för dessa åtgärder belastar Tekniska kontoret eller den verksamhet som nyttjar infrastrukturen och ryms inte inom befintlig ram. Bakgrunden till dessa ställningstaganden är lagstiftning som kommer att innebära en minskad tillgång på fordon med förbränningsmotor och därmed en 2026-04-08 DIARIENR: 2025/733 elektrifiering av fordonsflottan, en utveckling som behöver gå hand i hand med utbyggnad av laddinfrastruktur. FÖRSLAG TILL BESLUT Att kommunstyrelsen beslutar att upphäva nu gällande Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel (dnr 2022/46), samt att anta Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel enligt bilaga 1. Bilagor: 1 Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel 2026-04-08 DIARIENR: 2025/733 CHECKLISTA Checklista avseende Barnperspektivet, Landsbygdsperspektivet och de Horisontella principerna Förklaring om de olika begreppen finns nedan. Barnperspektivet Innebär insatsen att barn och ungdomars hälsa sätts i främsta rummet? JA ☒ NEJ ☐ Påverkar denna insats barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter JA ☒ NEJ ☐ och situation till det bättre? Innebär insatsen att barn och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? JA ☒ NEJ ☐ Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening om insatsen? JA ☐ NEJ ☒ Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsvariation - fysiskt JA ☐ NEJ ☒ och/eller psykiskt? Tar insatsen hänsyn till barnkonventionens text om ”till det yttersta av sin förmåga”? JA ☒ NEJ ☐ Landsbygdsperspektivet Bedömer ni att beslutet kommer att innebära särskilda konsekvenser för landsbygden JA ☐ NEJ ☒ – nu eller i framtiden? Vid JA hur bedömer ni att beslutet påverkar: Att det blir svårare att bo på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det blir fler jobb på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det minskar tillgången till god service på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Horisontella principerna (tillgänglighet, icke-diskriminering samt jämställdhet) Innebär insatsen risk för begränsad tillgänglighet? JA ☐ NEJ ☒ Har icke-diskrimineringsperspektivet beaktats? JA ☒ NEJ ☐ Kan beslutet utestänga någon från samhället? JA ☐ NEJ ☒ Har man beaktat FN:s konvention angående rättigheter för personer med JA ☒ NEJ ☐ funktionsvariation när beslutet togs? Om NEJ – varför inte? Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel KOMMUNSTYRELSEN Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen METADATA OM DOKUMENTET Dokumentnamn Dokumenttyp Omfattar Plan för laddinfrastruktur och Plan Sala kommun Beslutsinstans Dokumentansvarig Publicering förnybara drivmedel Kommunstyrelsen Miljöstrateg www.sala.se, intranät Beslutad datum Översyn bör göras Klassificering Diarienummer Relation Ersätter Författningssamling 2025/733 Energi- och Plan för laddinfrastruktur och klimatstrategi förnybara drivmedel Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen ORDLISTA Destinationsladdning Laddning av laddfordon som sker vid olika typer av destinationer, såsom handelsplatser, reshubbar, sporthallar och så vidare. Elbil Helelektrisk bil som uteslutande drivs med elmotor via batteri. Fossilfri el El som producerats från förnybara källor eller kärnkraft, och inte från olja, kol eller fossilgas. Förnybara drivmedel Kommer från källor som naturligt förnyas. Laddfordon Benämningen på ett fordon som helt eller delvis drivs av elmotor och vars batteri kan laddas från elnätet. Begreppet omfattar både elbilar och laddhybrider. Laddhybrid En typ av laddfordon som kan drivas både av elmotor och en förbränningsmotor. En laddhybrid kan laddas med kabel. Det skiljer den från en elhybrid, vars batteri laddas vid körning och inbromsning. Laddpunkt Kontakten där det laddbara fordonet laddas. En laddare kan ha mer än en laddpunkt. Laddstation En plats med en eller flera laddare för eldrivna fordon. Normalladdare Fordonsladdare med effekter under 50 kW. Snabbladdning Fordonsladdare med effekt om 50 kW-150 kW. Supersnabbladdare Fordonsladdare med effekt över 150 kW. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen INNEHÅLL 1 INLEDNING ...................................................................................................................................................... 7 1.1 Planens uppbyggnad ..................................................................................................................................... 7 1.2 Planens aktualitet i relation till EU-kommissionens förslag om ändrade utsläppsmål .................................. 8 1.2.1 Planens aktualitet vid ändrade målnivåer .......................................................................................... 9 2 FÖRNYBARA TRANSPORTER ........................................................................................................................... 10 2.1 Fordon i Sala idag ........................................................................................................................................ 10 2.2 Prognos för elfordon i Sala kommun ........................................................................................................... 10 2.3 Prognos för biogasfordon i Sala kommun .................................................................................................... 14 2.4 Prognos för vätgasfordon i Sala kommun .................................................................................................... 14 3 INFRASTRUKTUR FÖR FÖRNYBARA DRIVMEDEL – NULÄGESBESKRIVNING ...................................................... 16 3.1 Laddinfrastruktur......................................................................................................................................... 16 3.2 Biogastankning ............................................................................................................................................ 16 3.3 Vätgasinfrastruktur ..................................................................................................................................... 16 4 UTVECKLINGSBEHOV OCH PLAN FÖR KOMMUNENS ARBETE .......................................................................... 17 4.1 Laddinfrastruktur för kommunala verksamheter ........................................................................................ 17 4.1.1 Hur ska vi arbeta? ............................................................................................................................ 17 4.2 Publik laddinfrastruktur ............................................................................................................................... 19 4.2.1 Personbilar och lätta lastbilar .......................................................................................................... 19 4.2.2 Tunga fordon.................................................................................................................................... 19 4.2.3 Hur ska vi arbeta? ............................................................................................................................ 20 4.2.4 Prioriterade platser för publik laddinfrastruktur .............................................................................. 20 4.3 Icke-publik laddning .................................................................................................................................... 22 4.3.1 Krav på laddinfrastruktur vid nybyggnation ..................................................................................... 22 4.3.2 Hur ska vi arbeta? ............................................................................................................................ 22 4.4 Biogastankning ............................................................................................................................................ 23 4.5 Vätgasinfrastruktur ..................................................................................................................................... 24 5 REVIDERING OCH UPPFÖLJNING ..................................................................................................................... 26 6 REFERENSLISTA .............................................................................................................................................. 27 Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 1 INLEDNING Det pågår en snabb omställning av samhällets energianvändning. En central del i den omställningen är transportsektorns förflyttning mot förnybara drivmedel. Den här planen syftar till att slå fast principer för hur Sala kommun ska arbeta med den infrastruktur som krävs för att tillgängliggöra förnybara drivmedel i samhället. Därigenom ska den fungera som en vägledning för kommunens verksamheter. Sala kommun har direkt rådighet över vilka typer av fordon som ska ingå i den egna fordonsflottan. Nya EU-direktiv och kommunala mål gör att vi går mot en ökning av andelen eldrivna kommunala fordon. En sådan ökning behöver löpa parallellt med utbyggnad av laddinfrastruktur för internt bruk. Den här planen redogör för hur det ska ske och hur ansvaret för att driva den utvecklingen är fördelat mellan kommunens verksamheter. För samhällets samlade fordonsflotta har kommunen snarare en indirekt rådighet. För att möjliggöra en bred omställning från fossildrivna till eldrivna fordon behöver kommunen verka för att det ska finnas en god tillgång till publik laddinfrastruktur. Liksom för laddinfrastruktur för internt kommunalt bruk slår planen fast principer, ansvarsfördelning och förhållningssätt för kommunen i frågor om publik laddinfrastruktur. 1.1 Planens uppbyggnad I kapitel 2 beskrivs nuläge och trolig utveckling för den samlade fordonsflottan inom Sala kommun. I kapitel 3 görs en genomgång av den infrastruktur för förnybara bränslen som finns i Sala idag. Kapitel 4 innehåller en bedömning av vilken infrastruktur som kommer att behöva etableras baserat på de regelverk som träder i kraft under de kommande åren. Kapitlet innehåller också ställningstaganden kring hur Sala kommun ska arbeta med olika typer av infrastruktur för förnybar energi. I en tidigare version av denna plan fanns en sammanställning av lagar och regler som aktualiseras under kommunens arbete med infrastruktur för förnybara Regelverk med relevans för arbete med laddinfrastruktur. drivmedel. Under revideringen av planen har denna sammanställning lyfts ut till ett arbetsdokument, Policyutvecklingen på området går mycket snabbt, och separationen av plandokumentet från arbetsdokumentet möjliggör att den sistnämnda ajourhålls på tjänstemannanivå utan politisk behandling. Arbetsdokumentet innehåller inte några ställningstaganden utan är en ren sammanfattning av gällande regelverk. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 1.2 Planens aktualitet i relation till EU-kommissionens förslag om ändrade utsläppsmål Planen berör ämnesområden som är föremål för nya och ändrade bestämmelser och snabb teknisk utveckling. Ett exempel på det är de utsläppsmål som fastslagits av EU och som beskrivs närmare i avsnitt 2.2. I planen anges de målnivåer som gäller vid dess antagande. I november 2025 lade dock EU- kommissionen fram ett förslag som skulle kräva lägre utsläppsminskningar än de nu gällande. Kommissionens förslag berör bland annat bestämmelsen om att personbilar och lätta lastbilar från år 2035 inte får generera några koldioxidutsläpp vid drift. Kommissionen föreslår att detta ändras så att nya personbilar och lätta lastbilar 2 får släppa ut maximalt 10 % av 2021 års målnivåer, dvs. 9,5 g CO per km för personbilar och 14,7 g/km för lätta lastbilar. Dessa mål gäller de genomsnittliga utsläppen hos de bilar som en biltillverkare sätter på marknaden och inte för varje enskilt fordon. Det innebär att kommissionens förslag öppnar för fortsatt tillverkning av fordon med förbränningsmotorer. Givet att sådana bilar har höga utsläpp kommer de dock att endast kunna utgöra en mindre andel av produktionen hos varje fordonstillverkare, eftersom förbränningsmotorns höga utsläpp behöver kompenseras av att ett större antal bilar med låga eller inga utsläpp vid drift för att de aktuella målnivåerna ska kunna nås. Tabellen nedan visar genomsnittliga 1 koldioxidutsläpp för nya personbilar år 2025 enligt Trafikverket. Baserat på den statistiken kan vi räkna ut ett en biltillverkare som år 2035 tillverkar en dieseldriven personbil också behöver producera 17 utsläppsfria fordon för att inte överskrida det föreslagna utsläppsmålet om 9,5 g/km. Ladd- Ladd- Flexifuel El hybrid hybrid Bifuel (bensin/ Bensin Diesel diesel bensin etanol) Utsläpp av CO 2 0 21 26 111 (2024) 128 (2024) 130 168 (g/km) Tabell 1. Koldioxidutsläpp i gram per kilometer för nya personbilar år 2025 enligt Trafikverket. För två fordonstyper har statistik från år 2024 använts i avsaknad av uppgift från 2025. 1 Trafikverket (2026). Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen Konsekvensen är att bilar med förbränningsmotorer enbart kommer att kunna utgöra en mindre andel av produktionen hos varje fordonstillverkare. Det är därför sannolikt att nybilsförsäljningen i allt större utsträckning kommer att utgöras av rena elbilar, laddhybrider eller vätgasbilar allt eftersom de skarpare utsläppsmålen träder i kraft. Det antagandet stärks av att EU-kommissionens förslag om ändrade målnivåer år 2035 lagts fram som del av ett paket som också omfattar satsningar på små och billiga elbilar i syfte att göra elbilen tillgänglig för fler. Samtidigt kommer det att ske en minskning av tillverkningen av fordon med förbränningsmotorer, dvs. bilar som drivs med exempelvis bensin, diesel/HVO eller gas. 1.2.1 PLANENS AKTUALITET VID ÄNDRADE MÅLNIVÅER Gällande utsläppsmålen från 2035 finns två tänkbara scenarier. I det ena kvarstår det befintliga målet. Då gäller fortsatt att personbilar och lätta lastbilar som sätts 2 på marknaden från år 2035 ska generera 0 gram CO per km vid drift. I det andra scenariot ändras målet så att nya personbilar och lätta lastbilar får släppa ut maximalt 10 % av 2021 års målnivåer. De huvudsakliga skillnaderna mellan dessa två scenarier rör laddhybridernas roll samt huruvida det alls kommer att tillverkas fordon med förbränningsmotorer efter 2035. Scenarierna pekar dock båda på en stark trend mot elektrifiering av fordonsflottan och, på sikt, möjligen också mot vätgasdrivna fordon. Eftersom de praktiska skillnaderna för den framtida fordonsflottans sammansättning är relativt små bedöms planens ställningstaganden vara fullgoda vägvisare för Sala kommuns arbete med infrastruktur för förnybara drivmedel oavsett om utsläppsmålet för år 2035 ändras enligt EU- kommissionens förslag eller kvarstår i sin nuvarande form. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 2 FÖRNYBARA TRANSPORTER 2PE.1RSONBIFLoArRd OoCnH i L SÄaTlTaA i dLAagST BILAR 2 Det totala antalet personbilar i Sala kommun är idag 12 400. Det finns ungefär 770 laddbara personbilar i Sala kommun, varav ungefär 2/3 är rena elbilar och 3 1/3 är laddhybrider. Här finns också 70 stycken biogasdrivna bilar, dock har inga sådana nyregistrerats sedan år 2022. Det finns inga vätgasdrivna bilar i 4 kommunen. Antalet lätta lastbilar i kommunen är 1 930 st. Av dessa är 38 elbilar 5 och 7 biogasbilar. Kommunens fordonsflotta består av 129 fordon. Av dessa är sju stycken elbilar, fem laddhybrider och 37 biogasfordon. Resterande 80 fordon drivs med bensin eller diesel. BUSSAR OCH TUNGA LASTBILAR I dagsläget finns 240 tunga lastbilar registrerade i Sala kommun. Med undantag 6 för ett fordon som drivs med biogas körs samtliga på fossila drivmedel. Inom kommunen finns 13 linjebussar som drivs av VL och som körs på biogas. Under 2026 byts 11 av dessa ut till elbussar. En upphandlad entreprenör kör kommunens 8 skolbussar. Merparten av den tunga trafik som förekommer inom kommunen utgörs av fordon som åker genom eller till kommunen men inte är registrerade här. 2PE.2RSONBIPLrAoRg OnCoHs LfÄöTr TeAlf LoArSdToBnIL iA SRa la kommun Personbilar bedöms vara det transportslag som i särklass störst utsträckning kommer att elektrifieras fram till 2030. Det finns dock inga prognoser som visar förväntat antal fordon på kommunnivå. Däremot tar Trafikanalys årligen fram en 7 korttidsprognos över den förväntade utvecklingen på nationell nivå. Historiska data visar att den procentuella ökningen av antalet laddbara fordon inom Sala kommun har varit ungefär densamma som för Sverige som helhet. Om vi antar att 2 Statistiska Centralbyrån (2025c). 3 Power Circle (2025) 4 Statistiska Centralbyrån (2025a); Statistiska Centralbyrån (2025b). 5 Statistiska Centralbyrån (2025a) 6 Ibid. 7 Trafikanalys (2025), Prognoser för vägfordonsflottan 2025–2028. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen antalet laddbara fordon i Sala även fortsättningsvis kommer att utvecklas i samma takt som landet som helhet, kan vi utgå från prognosen som gjorts av Trafikanalys och översätta den till en lokal kontext. Resultatet av en sådan analys presenteras i figuren nedan. Utifrån givna antaganden kan antalet laddbara fordon ska väntas öka med i snitt 130 fordon per år fram till 2028, och vid årsskiftet 2028/2029 finns då ca 1240 elfordon inom kommunen. Nationellt bedöms att elbilar kommer att utgöra ungefär 70 % av de nya laddfordonen i fordonsflottan till och med 2028 medan resterande 30 % utgörs av laddhybrider. Totalt antal laddbara fordon i Sala kommun 1400 1242 1200 1112 976 1000 847 800 727 663 600 511 400 311 170 200 20 37 43 64 88 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Statistik Prognos Figur 1. Statistik över antalet laddbara fordon i Sala kommun 2015-2024 samt prognos för åren 2025-2028 baserad på att Sala kommun följer den prognos som Trafikanalys tagit fram för landet UTVECKLING EFTER 2028 I föregående stycke gjordes en prognos för åren 2025–2028 utifrån antagandet att antalet elfordon kommer att öka i samma takt i Sala kommun som resten av landet. Då kan vi vänta en ökning med omkring 130 elfordon per år, och vid utgången av år 2028 skulle det finnas ca 1240 elfordon i kommunen. Det ligger nära till hands att anta att lika många elfordon kommer att tillkomma även de närmaste åren efter 2028. Det är dock sannolikt att det skulle vara en underskattning. Åren 2028–2035 ikraftträder ett antal EU-bestämmelser som har Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen som syfte att minska utsläppen från transportsektorn, och som styr bort från EU:s utsläppshandel (ETS 2) förbränningsmotorer till fördel för eldrivna fordon. Från och med år 2028 kommer företag som säljer fossila bränslen att behöva köpa utsläppsrätter motsvarande den mängd bränsle de säljer, vilket kommer att Begränsning av utsläpp från nya fordon öka literpriset på bensin och diesel. Nästa förändring träder i kraft år 2030. Då sker en skärpning av EU:s mål för koldioxidutsläpp från nya personbilar till 45 % av den de utsläppsmål som gällde 2 år 2021. Det innebär att utsläppsmålet för nya personbilar blir cirka 42,8 g CO per km. För nya lätta lastbilar är målet 50 % lägre utsläpp än 2021 års målnivå, 2 vilket innebär en ny målnivå om 73,5 g CO per km. Målnivåerna gäller som genomsnitt för alla fordon som en tillverkare sätter på marknaden under ett år, och biltillverkare som inte når målet kommer att beläggas med en straffavgift i proportion till överträdelsen. Därigenom ska kostnaderna för utsläppsintensiva fordon blir så höga att tillverkare (och i förlängningen konsumenter) kommer att ha en ekonomisk fördel av att välja bort dem. År 2035 skärps utsläppsmålen för nya personbilar och lätta lastbilar till 100 % lägre utsläpp än år 2021. Det innebär i praktiken att nya fordon inte får släppa ut någon koldioxid alls vid drift. Det kan i dagsläget enbart uppnås av elbilar och vätgasbilar. Detta innebär inte ett förbud mot att äga eller köra fordon som genererar koldioxidutsläpp vid drift och inte heller mot begagnathandel med sådana bilar. Det kommer alltså att fortsätta finnas bilar med förbränningsmotorer på våra vägar även fortsatt. Man kan dock anta att antalet förbränningsfordon i fordonsflottan över tid kommer att minska stadigt allt eftersom de når slutet av sin tekniska livslängd, samt att vi senast år 2030 kommer att se en tydlig ökning av försäljningen av mängden sålda elbilar och möjligtvis också vätgasbilar. Laddhybridernas popularitet har ökat de senaste åren men deras framtid är mer oviss. Under 2026 och 2027 inträder nya regler för mätning av koldioxidutsläpp från laddhybrider i syfte att mätningarna ska bli mer rättvisande. Det väntas leda till att utsläppen från laddhybrider kommer att redovisas som högre än tidigare. I kombination med de utsläppsmål som inträder 2030 respektive 2035 kan det leda till att fordonstillverkare kommer att behöva begränsa antalet laddhybrider Miljökrav vid offentlig upphandling som sätts på marknaden. För offentlig verksamhet gäller också Lag (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa tjänster inom vägtransportområdet. Den lagen 8 anger att landets kommuner ska tillse att minst 38,5 % av de lätta bilar som 8 Begreppet lätta bilar omfattar personbilar och lätta lastbilar. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen upphandlas under en femårsperiod inte genererar några utsläpp vid drift. Innevarande femårsperiod omfattar åren 2026–2030 men samma krav gäller för efterföljande femårsperioder. Nollutsläpp vid drift kan i dagsläget enbart uppnås Samlad effekt av elbilar och vätgasbilar. Sammantaget kan vi vänta oss stora förändringar på fordons- och bränslemarknaderna. Det är sannolikt att nyförsäljningen av elbilar och laddhybrider kommer att fortsätta öka de närmaste åren men att nyförsäljningen av laddhybrider kommer att begränsas av de utsläppsmål som inträder från 2030. Från 2030 kan vi anta att nybilsförsäljningen kommer att domineras av i första hand rena elbilar och i andra hand utsläppssnåla laddhybrider även om fossilbilar även fortsatt kommer att tillverkas. Samhällets totala fordonsflotta kommer att under många år att utgöras blandning av olika slags fordon med olika drivmedel. Andelen elfordon kommer över tid att dominera allt mer. Beroende på den tekniska utvecklingen kan även vätgasbilar komma att bli betydligt vanligare. Dessa slutsatser ligger i linje med framtidsscenarier som utarbetats av Energimyndigheten och som alla pekar mot en kraftig elektrifiering av den del av 9 transportsektorn som utgörs av personbilar och lätta lastbilar. BUSSAR OCH TUNGA LASTBILAR För tunga fordon förväntas övergången till eldrift gå långsammare och ske i lägre utsträckning jämfört med personbilar och lätta lastbilar. Det beror huvudsakligen på att tunga fordon kräver större batterier vilket gör dem tyngre och dyrare. De kräver också snabb laddning med hög effekt. Eldrift i tunga transporter passar därför bäst i fordon som kör kortare sträckor eller längs bestämda rutter med väl utbyggd laddinfrastruktur. Tunga elfordon förväntas trots detta öka kraftigt under kommande år, om än från låga nivåer. Trafikanalys bedömer att antalet elbussar i landet kommer att öka med 230 % mellan 2024 och 2028, från 1450 till 3410 stycken. Under samma period väntas antalet tunga lastbilar öka från 900 10 till 5500, en ökning om över 600 %. Precis som lätta fordon omfattas bussar och tunga lastbilar av utsläppsmål som slås fast av EU. Från år 2030 ska nya stadsbussar släppa ut 90 % av den genomsnittliga utsläppsnivån år 2019, och år 2035 ska nya stadsbussar vara helt utsläppsfria vid drift. 2030 ikraftträder också krav om att utsläppen från bussar (som inte är stadsbussar) och tunga lastbilar ska vara minst 45 % lägre än genomsnittet år 2019. Utsläppskraven skärps därefter i två omgångar: från 2035 ska utsläppen reduceras med 65 % jämfört med år 2019, och från 2040 ska reduktionen vara 90 %. 9 Energimyndigheten (2025). 10 Trafikanalys (2025). Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 2PE.3RSONBIPLrAoRg OnCoHs LfÄöTr TbAi oLgAaSTsfBoIrLdARo n i Sala kommun I föregående avsnitt beskrivs de utsläppsmål som träder i kraft på EU-nivå åren 2030 respektive 2035. Målen gäller för utsläpp som uppstår vid drift. Biogas brukar anses vara koldioxidneutralt sett ur ett livscykelperspektiv men vid drift sker en förbränning som ger upphov till fossila utsläpp. Biogasfordon lever därför inte upp till de kommande utsläppsmålen så som de nu är formulerade. Inom EU utreds frågan om att klassa biogasfordon som klimatneutrala men det finns inga indikationer på vad den utredningen kan resultera i. Sala kommun ska bevaka frågan för att följa eventuella förändringar i regelverket. Antalet gasfordon i Sala var som högst år 2017 då det fanns 97 gasfordon i kommunen. Sedan dess har antalet minskat år för år, och åt 2024 fanns 70 gasdrivna fordon. De flesta av kommunorganisationens gasfordon är leasade och kommer att bytas ut allt eftersom avtalen löper ut, vilket för majoriteten av fordonen sker under 2026. Idag är tillgången till nya biogasdrivna personbilar och lätta lastbilar begränsad och Trafikanalys bedömer att antalet sådana fordon 11 i den svenska fordonsflottan kommer att minska under de närmaste åren. BUSSAR OCH TUNGA LASTBILAR Som vi sett ovan kommer det att de närmaste åren att inträda skarpare utsläppsmål för bussar och tunga lastbilar. Eftersom målen gäller utsläpp som sker vid drift kommer de att med nuvarande regelverk att leda till en minskad produktion av tunga biogasfordon allt eftersom utsläppsmålen skärps. Trots det räknar många med att biogas har en roll att spela som drivmedel för tunga 12 transporter även i framtiden. Framtiden för tunga biogasfordon är bland annat avhängiga de utredningar som pågår inom EU gällande klassningen av biogas som klimatneutralt. Sala kommun ska bevaka frågan för att följa eventuella förändringar i regelverket. 2.4 Prognos för vätgasfordon i Sala kommun Vätgasfordon släpper inte ut koldioxid vid drift. Nyförsäljningen av vätgasbilar kommer alltså inte att begränsas av de utsläppsmål som träder i kraft 2030 13 respektive 2035. Vätgasfordon bedöms därför bli allt vanligare framöver. I dag finns hinder i form av höga priser och starkt begränsad tillgång till drivmedel, 11 Trafikanalys (2025). 12 Se exempelvis Energimyndigheten (2025) & BioDriv Öst (2025). 13 Se exempelvis Energimyndigheten (2025). Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen men det antas komma att förändras med teknikutveckling, skalfördelar i produktionen och utbyggd infrastruktur. Det är i första hand tunga vätgasfordon som väntas öka i antal i närtid men eftersom det i dagsläget saknas vätgasinfrastruktur i Sala kommun med omnejd är det sannolikt att det är först efter 2030 som vi kan börja se en ökning av antalet vätgasfordon här. Det gäller såväl tung trafik som lätta lastbilar och personbilar. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 3 INFRASTRUKTUR FÖR FÖRNYBARA DRIVMEDEL – NULÄGESBESKRIVNING 3.1 Laddinfrastruktur Enligt Chargefinder.com finns inom Sala kommun totalt 36 publika laddstolpar fördelade på 9 stationer. 2 stolpar finns i Ransta, 4 i Sätra Brunn, 8 vid Evelundsrondellen och övriga 22 inom Sala stad. Supersnabbladdare finns vid Evelundsrondellen och i östra Sala stad, totalt 18 st. Laddstolpar har varierande effekt, vilket betyder att de laddar olika snabbt. Den publika laddinfrastrukturen består främst av normalladdare, vilket innebär att de 14 har en överföringseffekt på upp till 22 kW . Det är den typen av laddinfrastruktur som byggs ut snabbast. Laddare med en överföringseffekt om 50-150 kW räknas som snabbladdare, och med en sådan kan de flesta fordonen laddas fulla på 45 minuter till två timmar. Supersnabbladdare har en överföringseffekt om över 150 kW och laddar således allra snabbast. Tunga fordon har större batterier än personbilar vilket gör att de tar längre tid att ladda. För att det ska vara praktiskt möjligt att köra tunga fordon på el krävs därför snabbladdare eller allra helst supersnabbladdare. I Sala finns supernabbladdare som lämpar sig för laddning av tunga fordon vid Evelund. Där finns 4 laddstolpar med en effekt om vardera 400 kW. Vardera laddstolpe har två laddpunkter. I skrivande stund pågår flera processer för att uppföra publika laddstolpar med olika hög effekt i Sala stad. 3.2 Biogastankning I Sala kommun finns i dagsläget en biogasstation belägen i tätortens norra utkant. Intill finns en bussdepå vilket gör att tankningen blir lättillgänglig för de biogasbussar som nyttjar depån. Biogasstationen nyttjas också av kommunorganisationen för tankning av personbilar. 3.3 Vätgasinfrastruktur I dagsläget finns ingen tankstation för vätgas i kommunen eller närområdet. De närmaste drifttagna vätgastankstationerna finns i Märsta och Sandviken. Det pågår byggnation av vätgastankstationer i Västerås och i Uppsala. 14 Vid 22 kW överföringseffekt laddas ett normalstort elbilsbatteri från 0-100 % på strax över tre timmar. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 4 UTVECKLINGSBEHOV OCH PLAN FÖR KOMMUNENS ARBETE 4.1 Laddinfrastruktur för kommunala verksamheter Sedan 1 januari 2025 gäller enligt Plan- och byggförordningen (PBF) att uppvärmda byggnader (ej bostadshus) med fler än 20 parkeringsplatser ska ha minst en laddpunkt. Undantag finns för byggnader som ägs och används av ideella organisationer och trossamfund samt för byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.Från 1 januari 2027 ska uppvärmda byggnader (ej bostadshus) med fler än 20 parkeringsplatser ha minst en laddpunkt per tio parkeringsplatser. Dessa regler gäller retroaktivt och träffar många av kommunens byggnader. Hos vissa av Sala kommuns verksamheter finns redan idag installerad laddinfrastruktur eller förberedelser för laddinfrastruktur i form av rördragning. Utbyggnadstakten behöver dock accelerera för att leva upp till kraven på laddinfrastruktur på vissa parkeringar enligt PBF. Utbyggnad av laddinfrastruktur är också nödvändig för att kommunens fordonsflotta i allt större utsträckning ska kunna övergå till att drivas på el, vilket väntas bli följden av de bestämmelser som träder i kraft på EU-nivå under de närmaste åren (se avsnitt 2.2). För att möjliggöra omställningen kan det behöva uppföras laddstolpar även på parkeringar som inte omfattas av krav på laddinfrastruktur, dvs. parkeringar med 20 eller färre platser. Det finns också parkeringar där det krävs fler laddstolpar än det antal som fastslås i lag, exempelvis parkeringar som Olika sorters laddare används av kommunens bilpooler eller vid hemtjänstlokaler. Med snabbladdare går det betydligt snabbare att ladda ett elfordon än med normalladdare. Med normalladdning kan ett tomt batteri laddas fullt på några timmar, medan snabbladdare normalt enbart kräver en timme eller mindre för full laddning. Den tydligaste nackdelen med snabbladdare är att den väsentligt högre installationskostnaden. Eftersom de kräver större elektrisk effekt ställer de också högre krav på det lokala elnätets kapacitet. På användarsidan kan man se att frekvent snabbladdning leder till förkortad livslängd hos visa typer av batterier. 4.1.1 HUR SKA VI ARBETA? Sala kommun ska fortsätta bedriva ett aktivt arbete för att etablera laddinfrastruktur i enlighet med bestämmelserna i PBF. Vid uppförande av laddstolpar enligt dessa bestämmelser ska det undersökas om det finns behov av Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen fler laddstolpar än det antal som lagstadgas, alternativt om förberedande ledningsinfrastruktur bör anläggas. Denna utredning ska ske med hänsyn till den verksamhet som nyttjar fastigheten och såväl nuvarande som framtida behov av fordonsladdning. Detta är nödvändigt för att möjliggöra en omställning till förnybara drivmedel i enlighet med kommunens klimatmål och för att man på några års sikt väntar en minskad tillgång till nya fordon med förbränningsmotorer. Av samma skäl behöver det också utredas vilka behov som kommunens verksamheter har av laddinfrastruktur på platser som inte omfattas av de krav på laddinfrastruktur som ställs genom PBF. Tekniska kontoret ansvarar för att utreda behoven i samarbete med berörda verksamheter och för att uppföra laddstolpar. Vid planeringen av laddstolpar för kommunens verksamheter ska det undersökas under vilka delar av dygnet och veckan som kommunen behöver nyttja dem. Om det är möjligt och lämpligt med hänsyn till aktuell verksamhet och plats ska laddstolparna utformas så att de kan användas för publik laddning under den tid som verksamheterna inte behöver dem. Detta är av särskild vikt i mindre orter eller på andra platser där det finns svårigheter för privata aktörer att etablera laddinfrastruktur på marknadsmässiga grunder. De flesta verksamheter som bedrivs inom Sala kommun använder sina fordon på så sätt att normalladdare fungerar väl för att täcka behovet av fordonsladdning. Eftersom snabbladdare dessutom är mycket dyra att installera ska normalladdare utgöra standardvalet vid installation av laddinfrastruktur för kommunens verksamheter. STÄLLNINGSTAGANDEN - LADDINFRASTRUKTUR FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETER • Sala kommun ska uppföra laddinfrastruktur vid sina • byggnader i enlighet med bestämmelserna i PBF. Kommunen ska arbeta för att uppföra laddinfrastruktur i tillräcklig utsträckning för att möjliggöra omställningen till en • fossilfri egen fordonsflotta. Om lämpligt ska det vid uppförande av laddstolpar samtidigt genomföras förberedande markarbeten för att fler laddstolpar • enkelt ska kunna installeras i ett senare skede. Inför etablering ska det undersökas om det finns förutsättningar för att tillgängliggöra laddstolparna för publikt • bruk då de inte nyttjas av verksamheten. Inför etablering förs dialog med lokalnätsägaren angående effektsituationen i det aktuella området. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 44..22.1 PPEuRbSlOikN BlaIdLAdRin OfCrHas LtÄrTuTkAtu LrA STBILAR För privatägda laddfordon gäller att 90 % av laddningen sker vid bostaden. Resterande laddning sker under längre resor eller i form av så kallad destinationsladdning. Trots att laddning utanför hemmet inte står för mer än 10 % av laddningen är tillgången till publik laddinfrastruktur viktig för att elbilen ska gå att använda för längre resor och fungera smidigt i vardagen. Vilken typ av laddare som lämpar sig på en plats kan variera. På platser där människor stannar under längre resor är supersnabbladdare att föredra. Vid arbetsplatser och andra ställen där parkering sker under längre tid passar det med normalladdning. Däremellan finns snabbladdare som kan passa på ytterligare andra destinationer. Gällande snabbladdare kommer ungefär 50 ytterligare snabbladdare att behöva installeras i Västmanland fram till 2030, enligt ett regionalt kunskapsunderlag 15 framtaget av BioDriv Öst på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland. I Sala kommun bedöms dock behovet av ytterligare snabbladdare för publikt bruk vara litet fram till år 2030. 4.2.2 TUNGA FORDON Precis som för personbilar kommer majoriteten av all laddning av tunga elfordon att ske i depå, motsvarande hemmaladdning. Intresseorganisationen Power Circle bedömer att sådan laddning kommer att utgöra 80 % av laddningen av tunga elfordon, medan övriga 20 % behöver kunna ske vid publika laddplatser längs rutten eller semi-publika laddplatser, till exempel vid platser för av- och 16 omlastning. För tunga transporter som kör längre sträckor förväntas biodrivmedel och på sikt även vätgas vara attraktiva alternativ i framtiden. I Sala kommun finns i dagsläget möjlighet att ladda tunga fordon vid Evelund, där det finns 4 laddstolpar om vardera 400 kW, totalt 8 laddpunkter. Laddstationen vid Evelund ligger strategiskt placerad. BioDriv Öst bedömer att den befintliga laddstationen är tillräcklig för att möta behovet av publik laddning av tunga fordon inom kommunen fram till år 2030. Sala kommun gör dock bedömningen att ytterligare supersnabbladdare behöver tillkomma i området runt Uppsalarondellen om man vill möjliggöra en ökad elektrifiering av den tunga trafik som har sin hemvist i kommunen. Det skulle också öka möjligheterna för kommunen att ställa krav på nollutsläppsfordon vid upphandling av transportintensiva tjänster. 15 BioDriv Öst (2025). 16 Power Circle (2021). Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 4.2.3 HUR SKA VI ARBETA? Sala kommun ska verka för att laddinfrastruktur för kommunens fordon tillgängliggörs för publikt bruk när den inte behövs för den egna verksamheten, så som på kvällar och helger. Kommunen ska dock inte anlägga laddstolpar som är avsedda för enbart publik laddning och som inte i fyller ett behov hos en av kommunens verksamheter. I stället ska kommunen underlätta för etablering av publik laddinfrastruktur på kommersiella grunder. Det innebär att det ska finnas en beredskap för att besvara förfrågningar om etablering av publik laddinfrastruktur på kommunal mark i enlighet med nedanstående process: 1. Kommunen bistår med att utreda föreslagen plats med avseende på fysiskt utrymme och lämplighet, samt inhämtar ett preliminärt besked från nätägaren gällande tillgång på effekt 2. Kommunen formulerar nyttjanderättsavtal/samverkansavtal. 3. Kommunen beslutar om lokal trafikföreskrift. Nyttjande av kommunal mark sker mot ersättning i form av markupplåtelse- eller arrendeavgift. 4.2.4 PRIORITERADE PLATSER FÖR PUBLIK LADDINFRASTRUKTUR Nedan listas platser som Sala kommun ser som prioriterade för etablering av • laddinfrastruktur för publik användning: • Områden med hög genomfartstrafik Vid olika former av destinationer, så som idrottsplatser, • turistattraktioner, affärer eller tågstationer • Parkeringar i anslutning till större arbetsplatser • I anslutning till befintliga drivmedelsstationer Parkeringar på kommunal mark som ligger i anslutning till flerbostadshus Lämpligheten i en specifik placering inom dessa områden utreds vidare efter inkommen förfrågan. Utifrån andelen laddfordon i dagens fordonsflotta ser Sala kommun det inte som lämpligt att uppföra laddstolpar på pendlar- och långtidsparkeringar. Det ställningstagandet kommer att ses över då laddfordonens andel av den totala fordonsflottan ökar. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen STÄLLNINGSTAGANDEN - PUBLIK LADDINFRASTRUKTUR • I områdesbestämmelser och detaljplan utpekas mark som är • lämplig för etablering av ladd- och tankstationer. Sala kommun verkar för etablering av laddinfrastruktur på kommersiella grunder genom att ha en beredskap för att • hantera förfrågningar som rör kommunal mark. Sala kommun ska inte uppföra laddstolpar för strikt publikt • bruk. Sala kommun ska arbeta för att tillgänggöra kommunens laddstolpar för publik användning då de inte används för den • egna verksamheten. I samband med markanvisningsavtal och bygglov ställs krav • på installation av laddinfrastruktur. Där förutsättningar saknas för etablering på kommersiella grunder kan kommunkoncernen genom sina bolag välja att underlätta för etableringar av laddinfrastruktur genom olika typer av samarbeten. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 4.3 Icke-publik laddning Att ha tillgång till en laddpunkt vid sin bostad är i praktiken en förutsättning för att kunna ha ett laddfordon. För boende i villa, radhus och bostadsrätt ligger rådigheten för installering av laddpunkt hos fastighetsägare, bostadsrätts- och samfällighetsföreningar. För boende i hyresrätt är möjligheterna begränsade att 17 på egen hand ordna en laddpunkt. Allt eftersom laddfordon blir vanligare kommer det därför att bli allt viktigare att hyresvärdar tillgodoser att hyresgästerna har tillgång till laddstolpar. Det kommunala bostadsbolaget Salabostäder har ett särskilt ansvar för att tillse att boende i deras bestånd har tillgång till laddstolpar. Redan i dagsläget samarbetar man med Sala-Heby Energi för att erbjuda fordonsladdning till boende. Det finns idag 16 laddplatser fördelade på 6 parkeringar och parkeringsgarage inom Salabostäders bestånd. 4.3.1 KRAV PÅ LADDINFRASTRUKTUR VID NYBYGGNATION Från och med 2021 gäller att nya bostadshus med fler än 10 parkeringsplatser ska ha ledningsinfrastruktur till samtliga parkeringsplatser. Från och med 2026 införs också krav om att befintliga bostäder som genomgår omfattande renovering och som har fler än tre parkeringsplatser ska förses med ledningsinfrastruktur till minst hälften av parkeringsplatserna och ha minst en laddpunkt installerad. Samtidigt inträder krav på att även nya bostäder med fler än tre parkeringsplatser ska ha minst en installerad laddpunkt. I de fall då kraven aktualiseras ingår de i den ordinarie bygglovsprocessen. 4.3.2 HUR SKA VI ARBETA? Sala kommun ska även fortsatt stötta installationen av laddboxar eller laddstolpar på privat mark genom att tillhandahålla information och rådgivning. Det görs genom den kommunala energi- och klimatrådgivningen som är kostnadsfri för privatpersoner, föreningar och små till mellanstora företag. Salabostäder arbetar reda i dagsläget för att tillse att deras hyresgäster har tillgång till laddinfrastruktur. Sala kommun ser att det arbetet på några års sikt kommer att bli allt viktigare då elfordonens marknadsandel ökar. Då Salabostäders ägardirektiv ses över år 2027 ska det därför införas en skrivning som fastslår att Salabostäder även fortsatt ska ansvara för att etablera laddinfrastruktur för boende i deras bestånd. 17 Från och med maj 2026 har hyresgäster rätt att begära att hyresvärden ska installera en laddpunkt, men eftersom det är hyresgästen själv som behöver bekosta utrustning och installation är det sannolikt inte en möjlighet som kommer att nyttjas i någon betydande omfattning. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen STÄLLNINGSTAGANDEN - ICKE-PUBLIK LADDNING • Vid revidering av ägardirektiven till Salabostäder ska det framgå att de ansvarar för utbyggnad av laddinfrastruktur som • kan nyttjas av boende inom deras bestånd. Sala kommun ska fortsatt stötta privatpersoner, bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare att bygga ut laddinfrastruktur genom tillhandahållande av kostnadsfri • energi- och klimatrådgivning. Krav på installation av laddinfrastruktur ställs i samband med markanvisningsavtal där det är lämpligt. 4.4 Biogastankning Som vi sett i avsnitt 2 anses biogas kunna spela en roll särskilt för tunga transporter. Samtidigt är biogasens framtid som fordonsbränsle mycket osäker på grund av gällande regler om nollutsläpp från fordon från år 2035 och pågående utredningar om att klassa biogas som klimatneutralt. Sala kommun ska bevaka frågan för att följa eventuella förändringar i regelverket. Utifrån dagens användning är tankstationens lokalisering klok men teknikutvecklingen för såväl bussar som personbilar går i riktning bort från biogas. För att säkerställa att biogasen är fortsatt tillgänglig för de aktörer som brukar den ska Sala kommun bevaka fordonsflottans utveckling och vid behov föra dialog med Vafab Miljö om möjligheterna att i framtiden uppföra en ny biogasstation i ett läge som är lättillgängligt för tung trafik. STÄLLNINGSTAGANDEN - BIOGASTANKNING • Sala kommun bevakar hur antalet biogasfordon av olika slag utvecklas. Vid behov förs dialog med Vafab Miljö och andra intressenter om möjligheterna att i framtiden uppföra en ny biogasstation i ett läge som är lättillgängligt för tung trafik. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 4.5 Vätgasinfrastruktur Vätgas förutspås att på sikt bli ett viktigt bränsle i omställningen från fossila drivmedel. Efterfrågan på vätgas inom kommunen bedöms dock vara mycket låg de närmaste åren. Genom att verka för etablering av vätgastankstationer skulle kommunen kunna bidra till att tillgängliggöra den infrastruktur som krävs för att privatpersoner och företag ska kunna införskaffa och använda vätgasfordon. På grund av ett mycket begränsat utbud av fordon, höga priser och starkt begränsad tillgång på tankstationer i närområdet och övriga Sverige bedöms dock att uppförande av en vätgastankstation i Sala skulle ha begränsade effekter på företags och privatpersoners val av fordonstyp. I dagsläget är det därför inte aktuellt att uppföra en vätgasstation i kommunen. Sala kommun ska dock bevaka utvecklingen på området. Frågan om Sala kommun ska verka för utbyggnad av vätgasinfrastruktur ska särskilt beaktas från år 2030. Då ska det enligt EU-förordningen om infrastruktur för alternativa drivmedel (AFIR) finnas vätgastankstationer var tjugonde mil längs vissa stora vägar, så som E18 och E4. Det är sannolikt att de tankstationerna kommer att fungera som en stomme för fortsatt utbyggnad av vätgasinfrastruktur i övriga landet. STÄLLNINGSTAGANDEN - VÄTGASINFRASTRUKTUR • Sala kommun bevakar utvecklingen av vätgasfordon och infrastruktur för tankning av vätgas. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 5 REVIDERING OCH UPPFÖLJNING Bedömning av planens aktualitet ska ske tillsammans med berörda verksamheter en gång varje mandatperiod. Revidering sker då denna översyn ger att så krävs. Vid sådan omfattande förändring i juridiska eller tekniska förutsättningar att planen i praktiken inte längre är aktuell kan de fastslagna ställningstagandena frångås även innan planen är formellt upphävd. Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel Kommunstyrelsen 6 REFERENSLISTA Vägen till laddinfrastruktur i din kommun. BioDriv Öst (2023). https://biodrivost.se/wp- content/uploads/2023/10/Laddinfrastruktur_i_din_kommun.pdf Kunskapsunderlag för etablering av publik fossilfri tank- och laddinfrastruktur i Västmanlands län till 2030. BioDriv Öst (2025). Utgiven av Länsstyrelsen i Västmanlands län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.356b79281999e1df46417b78/175947190 3191/Kunskapsunderlag%20tank%20och%20laddinfrastruktur_TGA.pdf Scenarier över Sveriges energisystem Vägar till ett energisystem med nettonollutsläpp 2050. Energimyndigheten (2025). ER 2025:13. https://energimyndigheten.a- w2m.se/System/TemplateView.aspx?p=Arkitektkopia&id=1173312576a844f5a08e2c4a 2005ccfb&l=t&cat=%2FPrognoser%20och%20Scenarier&lstqty=1 Elektrifiering av tunga transporter. Power Circle (2021). https://powercircle.org/elektrifieradelastbilar.pdf ELIS – Elbilen i Sverige. Power Circle (2025). Kommunspecifik statistik hämtad från Fordon i län och kommuner 2024. Statistiska Centralbyrån (2025a). https://view.officeapps.live.com/op/view.aspx?src=https%3A%2F%2Fwww.scb.se%2Fc ontentassets%2F7812a2f549a74b6ea29034f32a26831f%2Ffordon_lan_och_kommuner_ 2024.xlsx&wdOrigin=BROWSELINK Nyregistrerade personbilar, antal efter region, drivmedel och månad. Statistiska Centralbyrån (2025b). https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/166610 Fordon i trafik, antal efter region, fordonsslag och år. Statistiska Centralbyrån (2025c). https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__TK__TK1001__TK1001A/ FordonTrafik/ Prognoser för vägfordonsflottan 2025–2028 –sammanfattning. Trafikanalys (2025). https://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/fordon/2025/prognoser-for- vagfordonsflottan-2025-2028.html Vägtrafikens utsläpp 2025. Trafikverket (2026). https://bransch.trafikverket.se/contentassets/bdc6eaecf796497dbf5720a71e607fd1/p m-vagtrafikens-utslapp-2025.pdf Plan för laddinfrastruktur Kommunstyrelsen SALA KOMMUN Telefon: 0224-74 70 00 | E-post kommun.info@sala.se | Postadress Box 304, 733 25 Sala SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2025-08-27 Dnr 2025/733

KSLU § 80 Inriktning badhus i Sala kommun INLEDNING Badhuset i Sala har börjat nå sin tekniska livslängd och är i behov av större underhållsåtgärder. Tidigare beslut är taget, att bygga nytt badhus i Sala på Lärkans sportområde, KS 2023-10-18, § 147. För 2026 tilldelade kommunstyrelsen medel från förfogandet för utökat driftunderhåll av befintligt badhus samt medel för projektarbetet inför byggnation av nytt badhus. Del av medel från kommunstyrelsens förfogande planeras att läggas på ökat driftunderhåll, utifrån teknisk utredning, av befintligt badhus under året. Del av medel från kommunstyrelsens förfogande avser tillsättning av konsultstöd för projektledning och för att återuppta förstudie för inriktningsbeslut inför byggnation av nytt badhus i Sala kommun. I Strategisk plan och budget 2026–2029, och i verksamhetsplan för 2026 uppdras kommunstyrelsen att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden fortsätta arbetet för framtidens badhus i kommunen. I detta politiskt prioriterade projekt är ambitionen att skapa en så bra och tydlig grund som möjligt, att förväntningar speglar den politiska viljan, om att bygga ett nytt badhus. Alla byggprojekt följer en tydlig process i olika faser. Att förbereda, planera och projektera för ett nytt badhus kräver kostnader och stora investeringar, specifik erfarenhet och kompetens samt mycket tid. Valet av placering för ett nytt badhus på Lärkans sportområde är inte enbart utifrån kostnader utan även utifrån strategiska och tekniska förutsättningar, vilka kommer påverka kommunen under lång tid framöver. Beslutet står mellan att riva befintligt badhus och uppföra ett nytt badhus på samma plats, eller att identifiera alternativa ytor inom området. Som förslag ses följande inriktningsalternativ, för beslut: A. Upprätthålla funktion av befintligt badhus och bygg badhus på annan plats inom området än nuvarande badhus. B. Upprätthålla funktion av befintligt badhus, riv och bygg nytt badhus på befintlig plats. C. Upprätthålla funktion av befintliga badhus med driftmedel, till livscykel på byggnad, material och tekniska installationer är slut. Utifrån de olika placeringsalternativen behöver konsekvenserna tydligt kartläggas och värderas. Beslutsunderlag behöver tas fram med beaktande för både kostnadseffektivitet och funktionalitet med även sociala och samhälleliga aspekter, Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 80 fortsättning såsom möjligheterna till simundervisning för barn och unga, föreningslivets behov samt badhusets roll att främja folkhälsa och fritidsaktiviteter. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna av projektet är i hög grad beroende av vilket placeringsalternativ som slutligen väljs, då både driftkostnader och investeringsbehov varierar mellan de olika alternativen. Detta innebär att prioriteringar blir avgörande för att säkerställa en lösning som inte enbart är kostnadseffektiv på kort sikt, utan även hållbar ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Upphandling av resurser och entreprenad planeras att initieras för att driva projektet med ett nytt badhus framåt. För verksamhetsåret 2026 finansieras drift och projekt genom tilldelade medel från kommunstyrelsens förfogande, vilket markerar ett viktigt politiskt ställningstagande. Projektets omfattning kräver att driftkostnader och framtida investeringsmedel säkerställs över tid. Genom strukturerad driftprioritering och långsiktig investeringsplanering skapas förutsättningar för en stabil och förutsägbar finansiering, vilket är avgörande för att upprätthålla både funktion av befintligt badhus samt kvalitet och framfart i projektet för nytt badhus i Sala. Den ekonomiska planeringen hanteras inom kommunens ekonomiska årshjul och budgetbeslut. Beslutsunderlag KS 2026.1525 – Missiv Ärendet föredras av fastighetschef Åsa Agemalm och teknisk chef Roger Lindström. Ajournering Sammanträdet ajourneras kl.12.00-13.00. Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet beslutar att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Anders Wigelsbo (C) yrkar bifall till Amanda Lindblads (S) yrkande. Erik Hamrin (M) yrkar, att ärendet återremitteras för att komplettera de olika inriktningsförslagens underlag avseende konsekvensanalys, sammanställning av beslutens ekonomiska påverkan och förslag på alternativ till finansiering av investeringen, samt att en komplettering med ytterligare ett inriktningsförslag där Sala kommun hyr in sig i, alternativt köper och själva bygger ett badhus i för detta lämplig lokal inom Sala stad läggs till som alternativ. Henric Eriksson (SD) yrkar bifall till Erik Hamrins (M) yrkande. Ajournering Sammanträdet ajourneras kl. 13.06 – 13.23. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 80 fortsättning Beslutsgång Ordföranden ställer frågan om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. BESLUT Ledningsutskottet beslutar, att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Erik Hamrin (M) och Henric Eriksson (SD) återkommer till kommunstyrelsen med förslag. Protokollsanteckning från Amanda Lindblad (S) Då Inriktning Badhus i Sala kommun är ett ärende av strategiskt tyngd ser vi att det är viktigt med en process som tydliggör alternativ och samtidigt förflyttar arbetet framåt. Under föregående ärendeomgång fick vi information om badhusbyggnadens samlade skick och fick ta del av historik fram till april 2026. Nu har förvaltningen presenterat tre alternativ för nästa steg i processen som kan ta oss närmare framtidens badhus i Sala. För att möjliggöra en dialog om de möjliga alternativen valde vi att föreslå att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Vi är inte beredda att backa på de redan tagna besluten om att badhuset ska finnas på Lärkanområdet där Sala kommun har samlokaliserat mycket a vår idrottsverksamhet. Vi ser också att badhusbyggnadens skick innebär att vi måste komma framåt i processen och rikta våra resurser på ett sätt som är effektivt. Om processen ska backa och breddas kommer det ta ytterligare betydande tid för omberedning. Ju fler alternativ som bereds, desto mer tids- och resurskrävande blir det. Utifrån de av förvaltningen föreslagna alternativen ser vi gärna en dialog för att hitta en gemensam väg framåt för att kunna säkerställa att det finns badhus i Sala. Reservation Erik Hamrin (M) och Henric Eriksson (SD) reserverar sig till förmån för Erik Hamrins (M) återremissyrkande och inkommer med skriftlig reservation: ” Koalition Salas partier reserverar sig härmed mot beslutet att avslå vårt återremissyrkande i denna punkt. Ärendet inte är tillräckligt berett för att möjliggöra ett välgrundat ställningstagande kring ett ”inriktningsbeslut”. Det föreliggande underlaget saknar flera avgörande delar den analys som krävs för att kunna väga dessa mot varandra. Det saknas en sammanhållen och tydlig konsekvensanalys av respektive alternativ, där såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska effekter redovisas på ett jämförbart sätt. Detta är särskilt problematiskt mot bakgrund av att ärendet rör en mycket omfattande investering. Beslut av den här storleken får långsiktiga konsekvenser för kommunens ekonomi, prioriteringar och handlingsutrymme under många år framöver. Att i det läget sakna en Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 80 fortsättning tydlig redovisning av investeringsnivåer, driftkostnader och finansieringsalternativ innebär att beslutsfattandet sker på bristfälliga grunder. I underlaget konstateras att de ekonomiska konsekvenserna varierar beroende på valt alternativ, men utan att dessa skillnader konkretiseras eller kvantifieras. Det innebär att det i praktiken saknas förutsättningar för att göra en seriös ekonomisk avvägning mellan alternativen. Vidare är det anmärkningsvärt att samtliga presenterade alternativ utgår från en och samma geografiska inriktning. Någon prövning av alternativa lösningar utanför detta område redovisas inte, vilket begränsar beslutsunderlagets bredd och riskerar att leda till att andra potentiellt mer kostnadseffektiva eller ändamålsenliga lösningar aldrig övervägs. Att fatta beslut på dessa grunder innebär en betydande risk för att kommunen binder upp sig vid en lösning utan att ha tillräckligt beslutsunderlag. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera kommunens resurser. Efter tre års långbänk så kommer de styrande partierna nu, ett halvår innan valet, med underlag för ett poänglöst beslut som lämpligt nog ska följas upp först efter att valet är klart. Det är för oss uppenbart att styret inte har någon idé om hur man ska lösa badhuskrisen och därför nu tar de beslut som krävs för att slippa prata om den. Vi anser att det är oansvarigt och kan inte stå bakom deras föreslagna hantering.” Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Inriktning badhus i Sala kommun (KS 2026/310) Tekniska kontoret Fastighet Kommunstyrelsensledningsutskott 2026-04-22 Övergripande innehåll • Politiska beslut • Historik • Målbild • Omvärldsbevakning • Placering • Ekonomiska konsekvenser • Nästa steg • Inriktningsalternativ • Förslag till beslut • Tidsplan och fastighetsprocess Politiskt beslut, placering Politiskt beslut, driftmedel Beslut strategisk plan och budget • I politiskt uppdrag, (Strategisk plan och budget 2026-2029) som tilldelats Tekniska kontoret är upptaget i verksamhetsplan för 2026 att genomföra: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden fortsätta arbetet för framtidens badhus i kommunen. Historik • 1981 Badhuset invigs • 2010 renoverades bottnen i simbassängen • 2019 reparation (5 års garanti) av bassäng och stängning av familjebassäng • 2023 reparation och renoveringar av bassäng (utan längre garanti) • 2023 tilldelas projektmedel för 2024 (KS Dnr 2023/486) • 2024 tilldelas projektmedel för 2025(KS2024/1212) - Berett för en projektorganisation - Genomfört omvärldsbevakning - Genomgång av tidigare utredningsmaterial - Utfört tekniska utredning med utökad fördjupad utredning - Påbörjat inriktningsbeslut och placering • 2025 akut borttag av ångbastu/dusch/toalett/förråd, återuppbyggnad av ny yttervägg • 2025/2026 Temporär reparation av blandare kall/varmvatten för duschar • 2025/2026 punktvis utförda reparationer av tak • 2025/2026 kontinuerlig översyn och reparation av sprickor och lös betong • 2026 reparation av golvbrunnar, källartak kring ”Bläckfisk” samt takreparation…. Målbild, nytt badhus (utifrån Wahlrosrapport, 2019) • Badhuset ska vara en tillgänglig mötesplats som tillgodoser kommuninvånarnas behov av motion, simskola, fritid, rekreation och föreningsverksamhet. Staden ska möjliggöra för barn, unga och vuxna att tillägna sig färdigheter i simning och livräddning. • Målet är att det framtida badhuset ska beakta samtliga gruppers behov (breda allmänheten, skola, föreningar och personer med behov av särskild träning Omvärldsbevakning Fakta nuvarande badhus Sala kommun • Ålder: 45 år (invigt 1981) • Yta badhus: 2500 kvm • Källare och driftutrymmen: 1136kvm • Total yta badhus: 3636kvm • Löpande renoveringar är endast tillfälliga och utan eller begränsad garanti OMVÄRLDSBEVAKNING, NYBYGGDA OCH PLANERADE ANLÄGGNINGAR • Kartläggning av 25 st badhus/simhallar som byggts under år 2019-2024 i Sverige. • Cirka 10 anläggningar byggs under 2025/2026 • Stort behov av underhåll i många anläggningar runt om i landet • Uppskattningsvis planeras det för mer än 30 nya anläggningar i dagsläget • Merparten av nya anläggningar byggs som totalentreprenad i samverkan • NCC, Peab och Cobab är de entreprenören som haft flest samverkansuppdrag de senaste åren • Varierar storleken mellan 1 100-22 000 kvm BTA (Norrtälje-Linköping) • Merparten drivs kommunalt • Medley driver majoriteten av de privatdrivna badhusen/simhallarna OLIKA TYPER AV BADHUS/SIMHALLAR (antagen kategoriindelning) Merparten av alla badhus/simhallar som byggts de senaste fem åren är uppbyggda utifrån att innehålla tre bassänger för att uppfylla följande funktioner: • Motionsbassäng för motion, undervisning och träning • Multibassäng för undervisning/rehab/vattengymnastik • Familj- och lekbassäng för mindre barn och deras familjer Motion Multi Motion 1-2 st Läktare Multi M Multi 25 meter 25 eller 50 meter u tl Lek i Tävling/motion Entré, Äventyr 1-2 st 25 eller 50 Omklädning Café/ Entré, /Lek meter Kiosk Omklädning Café/ Servering Entré Omklädning Café/ Servering Kategori Liten: Kategori Mellan: Kategori Stor: Totalyta ca <4 000 kvm BTA, 240 mkr. Totalyta ca 4 000 – 7 000 kvm BTA, 420 mkr. Totalyta ca >7 000 kvm BTA, 660 mkr. Motion, undervisning/rehab/vattengymnastik Motion och Motion, och familj/lek undervisning/rehab/vattengymnastik undervisning/rehab/vattengymnastik, familj/lek, tävling, äventyr OLIKA TYPER AV BADHUS/SIMHALLAR – KATEGORI LITEN Liten, för motion och undervisning: Hällefors badhus, 3800 kvm Luleå, Hertsö, 2 300 kvm Norrtälje, Hallstavik, 1100 kvm OLIKA TYPER AV BADHUS/SIMHALLAR – KATEGORI MELLAN Mellan, för motion, undervisning och familj/lek: Filipstad, Spångbergshallen, 4 200 kvm Årjäng simhall, 3 400 kvm OLIKA TYPER AV BADHUS/SIMHALLAR – KATEGORI STOR Stor, för tävling, motion undervisning och lek/äventyr: Falun, Lugnets badhus, 8 600 kvm Kristianstad, Badriket, 13 700 kvm Enköping, Pepparrotsbadet, 9 300 kvm FUNKTIONER I MODERNA BADHUS/SIMHALLAR Ytfördelning Bassäng Omklädningsrum Personal, entré, servering Teknik, förråd Placering av badhus på Lärkanområdet Lärkanområdet FÖRUTSÄTTNINGAR, BEFINTLIGA LEDNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR, GEOTEKNIK Bild nedan anger skattat jorddjup ner till berg. Under förutsättning att ett nytt badhus förutsatts placeras inom markerat rödfärgad ellips kommer troligen pålning att erfordras. 10-20 m 5-10 m 3-5 m 1-3 m 0 m 10-20 m Källa: SGU kartvisare, jorddjup 10x10 m raster Sida 502 av 873 Ekonomiska konsekvenser • Tilldelning av förhöjda driftmedel: Befintligt badhus kräver årliga höga driftkostnader, som ej kan finansieras inom befintlig ram • Utifrån olika alternativ för placering av nytt badhus kommer kostnad att skilja sig, främst utifrån mark- och vattenledningar, infrastruktur, övriga byggnader och samklang med vision för området • Medel behöver tillsättas för rivning av befintliga badhus samt återuppbyggnad och anpassning för entré till Lärkans sportcenter Snittyta och kostnader • Badhus har en yta mellan 4500 – 11 000 kvm • Snittkostnad/kvm för badhus: 60 000 kronor (2026) • Ett badhus, i kategori ”litet till stort”, kostar mellan 240mkr – 660mkr. • Kostnaderna är exkl. projektering, detaljplan, byggherrekostnader, rivning, sanering, markarbeten, infrastruktur samt övriga kringkostnader Nästa steg • Tag beslut om inriktningsalternativ, för prioritering fördelning av drift nuvarande badhus och byggnation av nytt badhus • Säkra driftmedel, för kommande år, beroende på val av inriktningsalternativ • Säkra investeringsmedel för nytt badhus • Upphandla beställarstöd samt entreprenad för projektorganisation och fortsatt framdrift av nytt badhus (fas 0 och fas 1, utifrån generell fastighetsprocess) • Utred konsekvens och kostnader: Att utreda • Utred konsekvens och kostnader utifrån olika förslag till placering • Utred och komplettera budgetbeslut för finansiering • Utred konsekvens, alternativ och kostnader för alternativ simundervisning • Utred konsekvens och alternativ gällande föreningsliv och folkhälsa Inriktningsalternativ A. Upprätthålla funktion av befintligt badhus och bygg badhus på annan plats inom området än nuvarande badhus. B. Upprätthålla funktion av befintligt badhus, riv och bygg nytt badhus på befintlig plats. C. Upprätthålla funktion av befintliga badhus med driftmedel, till livscykel på byggnad, material och tekniska installationer är slut. Förslag till beslut • Att besluta enligt alternativ X • Att uppdra till Tekniska kontoret att, tillsammans med berörda kontor, utreda konsekvenser och kostnader utifrån möjliga platser för placering av nytt badhus på Lärkanområdet • Att en planerad investeringsram, för byggnation av nytt badhus, hänskjuts till budgetbeslut under november 2026 Generell fastighetsprocess 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 BEHOV GENOMFÖRANDE/PROJEKT FÖRVALTNING Fas 0 Fas 1 Fas 2 Fas 3 Förvaltning Detaljplanprocess Besiktningar Produktion Projektering Programhandling Systemhandling Bygghandling Planskede-Programförslag Förstudie Tidiga skeden Behovs- analys Övergripande tidsplan Kommunalval Kommunalval X mkr X mkr 20 mkr 25 mkr 65 mkr 100 mkr 150 mkr 150 mkr 10 mkr 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 FAS 0 FAS 1 FAS 2 FAS 3 Detaljplanprocess Utredningar och Systemhandlings- Bygghandlingsprojektering Drift förutsättningar/underlag projektering samt byggnation Upphandlingar Beslut Detaljplan Kostnader Beslut Driftkostnader Beslut investering Politisk Verksamhets referensgrupp referensgrupp SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 Dnr 2026/13

KSLU § 81 Revidering av Delegationsordning för kommunstyrelsen INLEDNING Med anledning av omorganisation inom flera verksamhetsområden och kontor, nya lagkrav samt behov av förtydliganden har kommunstyrelsens delegationsordning reviderats. Syftet med revideringen är att tydliggöra ansvar och befogenheter för respektive funktion och verksamhetsområde, samt att säkerställa att delegationerna följer gällande lagstiftning och interna riktlinjer. Ändringarna omfattar bland annat borttagning av inaktuella bestämmelser, tydligare koppling av delegationer till verksamhetsområden samt förtydligade ansvarsnivåer för olika chefsfunktioner. Ekonomiska konsekvenser Revideringen bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag KS 2026.1526 – Missiv KS 2026.1527– Delegationsordning för kommunstyrelsen Ks 2026.1528 - Underlag till revidering av Delegationsordning för kommunstyrelsen Ärendet föredras av kanslichef Sandra Ahlbin, personalchef Isak Holstensson, teknisk chef Roger Lindström och räddningschef Andreas Fernros. Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att anta reviderad Delegationsordning kommunstyrelsen i enlighet med bilaga KS 2026.1527. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att anta reviderad Delegationsordning kommunstyrelsen i enlighet med bilaga KS 2026.1527. Erik Hamrin (M) återkommer till kommunstyrelsen med förslag. Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2026-04-02 DIARIENR: 2026/298 Kommunledningskontoret, Hållbar utvecklingsenheten Josefin Gardeblad Kommunjurist MISSIV Revidering av delegationsordning för kommunstyrelsen SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Med anledning av omorganisation inom flera verksamhetsområden och kontor, nya lagkrav samt behov av förtydliganden har kommunstyrelsens delegationsordning reviderats. Syftet med revideringen är att tydliggöra ansvar och befogenheter för respektive funktion och verksamhetsområde, samt att säkerställa att delegationerna följer gällande lagstiftning och interna riktlinjer. Ändringarna omfattar bland annat borttagning av inaktuella bestämmelser, tydligare koppling av delegationer till verksamhetsområden samt förtydligade ansvarsnivåer för olika chefsfunktioner. Ekonomiska konsekvenser Revideringen bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser. FÖRSLAG TILL BESLUT LEDNINGSUTSKOTTET FÖRESLÅR KOMMUNSTYRELSEN att anta reviderad Delegationsordning kommunstyrelsen i enlighet med bilaga. Bilagor: 1 Reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen med markeringar 2 Komplett reviderad version av delegationsordning för kommunstyrelsen 2026-04-02 DIARIENR: 2026/298 CHECKLISTA Checklista avseende Barnperspektivet, Landsbygdsperspektivet och de Horisontella principerna Förklaring om de olika begreppen finns nedan. Barnperspektivet Innebär insatsen att barn och ungdomars hälsa sätts i främsta rummet? JA ☒ NEJ ☐ Påverkar denna insats barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter JA ☒ NEJ ☐ och situation till det bättre? Innebär insatsen att barn och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? JA ☒ NEJ ☐ Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening om insatsen? JA ☐ NEJ ☒ Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsvariation - fysiskt JA ☒ NEJ ☐ och/eller psykiskt? Tar insatsen hänsyn till barnkonventionens text om ”till det yttersta av sin förmåga”? JA ☒ NEJ ☐ Landsbygdsperspektivet Bedömer ni att beslutet kommer att innebära särskilda konsekvenser för landsbygden JA ☐ NEJ ☒ – nu eller i framtiden? Vid JA hur bedömer ni att beslutet påverkar: Att det blir svårare att bo på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det blir fler jobb på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det minskar tillgången till god service på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Horisontella principerna (tillgänglighet, icke-diskriminering samt jämställdhet) Innebär insatsen risk för begränsad tillgänglighet? JA ☐ NEJ ☒ Har icke-diskrimineringsperspektivet beaktats? JA ☒ NEJ ☐ Kan beslutet utestänga någon från samhället? JA ☐ NEJ ☒ Har man beaktat FN:s konvention angående rättigheter för personer med JA ☒ NEJ ☐ funktionsvariation när beslutet togs? Om NEJ – varför inte? 2026-04-02 DIARIENR: 2026/298 Begreppsförklaring Barnkonventionen/barnperspektivet Barnkonventionen tar upp barnets situation ur många synvinklar och skall naturligtvis främja helhetssynen på barnen. Enligt FN är alla under 18 år barn. Barnens bästa i främsta rummet - Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling i beslutsfattandet? - Har en sammanvägning av olika intressen gjorts? FN:s barnkommitté har uttalat principen om att barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, till exempel samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Principen om barnets bästa ska ges absolut prioritet när det gäller adoption och rätt till skydd mot missförhållanden och övergrepp. Till prioriterade rättigheter hör utveckling/utbildning. Landsbygdsperspektivet Kan de som bor och verkar på landsbygden bli diskriminerade eller åsidosatta? Horisontella principer Diskriminering sker när någon missgynnas eller kränks och missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). Detta gäller även barn till personer med något av ovanstående diskrimineringsgrund. Funktionshinderspolitiken innebär att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktions- nedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Delegationsordning KOMMUNSTYRELSEN Beslutad 2016-01-20 Reviderad: 2016-06-07, 2016-09-13, 2017-08-17, 2018-12-05, 2019-04-04, 2019-06-03, 2020-02-05, 2020-03-04, 2020-04-08, 2021-05-05, 2022-02-02, 2023-06-07, 2026-05-06 INNEHÅLL ALLMÄNT OM DELEGATION ..............................................................................................................................................4 1 VAD KAN MAN DELEGERA? ........................................................................................................................................5 1.1 Delegering och ren verkställighet ...................................................................................................................5 2 TILL VEM KAN KOMMUNSTYRELSEN DELEGERA? ......................................................................................................6 2.1 Anmälan av delegationsbeslut ........................................................................................................................6 2.2 Firmatecknare .................................................................................................................................................6 3 DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN ..................................................................................................7 1. Allmänna ärenden ...........................................................................................................................................7 2. Ekonomiärenden ...........................................................................................................................................12 3. Upphandling ..................................................................................................................................................13 4. Personalärenden ...........................................................................................................................................15 5. Plan- och markärenden .................................................................................................................................21 6. Samhällsfinansierade resor ...........................................................................................................................25 7. Räddningstjänsten .........................................................................................................................................26 Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) ......................................................................................26 Lag om skydd mot olyckor (2003:778) ...............................................................................................................28 Förordning om skydd mot olyckor (2003:786) ...................................................................................................29 Lag (2023:407) om viktigt meddelande till allmänheten ...................................................................................30 8. Tekniska kontoret ..........................................................................................................................................30 Allmän plats .......................................................................................................................................................30 Trafikärenden ....................................................................................................................................................31 Vatten och avlopp .............................................................................................................................................33 Skogsärenden ....................................................................................................................................................34 Fastighet och entreprenader .............................................................................................................................34 ALLMÄNT OM DELEGATION Delegation enligt kommunallagen (6 kap 33-38 §), innebär att rätten att besluta i ett visst ärende eller i en grupp av ärenden, flyttas över till någon annan. Denne kallas delegat. Delegaten företräder kommunstyrelsen och delegatens beslut ses som kommun- styrelsens beslut. Beslutet kan överklagas. Kommunstyrelsen kan inte ändra delegatens beslut, men kan återkalla delegationsuppdraget. Kommunstyrelsen kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. 1 VAD KAN MAN DELEGERA? Kommunstyrelsen får enligt 6 kap 34 § KL inte delegera beslutanderätten i följande slag av ärenden: • ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, dvs. kommunstyrelsens övergripande ansvar för verksamheten, • framställningar eller yttranden till fullmäktige, • yttranden med anledning av att fullmäktiges beslut överklagats, • yttranden med anledning av att kommunstyrelsens egna beslut överklagats, • ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, • vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Ärenden som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt är förbehållna kommunstyrelsen. Oftast handlar det om ärenden som får stora konsekvenser för kommunen eller där politiska bedömningar är avgörande. Någon klar gräns för vad som kan delegeras finns inte. Kommunstyrelsen beslutar t ex om delegering, remisser på lagförslag, riktlinjer och strategier, verksamhetsplan, interna kontrollplaner och sammanträdesdatum samt fattar strategiska beslut. 1.1 Delegering och ren verkställighet Delegering av verklig beslutanderätt ska skiljas från beslutanderätten som varje arbetsfördelning mellan anställda medför d v s ren verkställighet. Gränsen mellan delegering och ren verkställighet är ofta något flytande. Med delegering avses dock att det finns utrymme för alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Vid ren verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar som tex vid tillämpning av en taxa eller riktlinjer. Beslut som är ren verkställighet kan inte överklagas. 2 TILL VEM KAN KOMMUNSTYRELSEN DELEGERA? Kommunstyrelsen kan uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller en anställd i kommunen att på delegation fatta beslut på kommunstyrelsens vägnar. Det går inte att delegera till en grupp anställda eller till en grupp bestående av anställda och förtroendevalda eller en grupp av förtroendevalda som inte utgör ett utskott eller till anställd i kommunalt företag. 2.1 Anmälan av delegationsbeslut Alla delegationsbeslut ska anmälas till kommunstyrelsen. Beslut fattade på delegation publiceras på sala.se Beslut enligt 6 kap. 39 § KL (brådskande ordförandebeslut) måste alltid anmälas till kommunstyrelsen, vid styrelsens nästa sammanträde. 2.2 Firmatecknare Firmatecknare är en civilrättslig term som används beträffande personer som utsetts av styrelsen för till exempel ett aktiebolag eller en ekonomisk förening för att företräda bolaget eller föreningen och teckna dess firma. Begreppet firmatecknare finns inte i kommunallagen. Vem som företräder en kommun i avtalsrättsliga eller andra sammanhang avgörs av beslutanderättens fördelning i form av reglementen eller delegationsordningar. Kommunstyrelsen kan även i beslut ange vilka som får underteckna handlingar. I kommunens Underskriftsbemyndigande framgår vilka politiker samt tjänstepersoner som har bemyndigats av kommunstyrelsen att teckna rättshandlingar å kommunens vägnar. 3 DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN 1. Allmänna ärenden Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 1.1 Beslut i ärenden av så brådskande 6 kap. 39 § KL KS ordförande karaktär att kommunstyrelsens beslut inte kan inväntas. 1.2 Beslut att helt eller delvis avslå 2 kap 14 § TF Kommunjurist enskilds framställan om 10 kap 14 § OSL Kommundirektör utlämnande av allmän handling Upphandlare eller beslut om att lämna ut en 6 kap 3 § OSL allmän handling med förbehåll som Kontorschef inskränker den enskildes rätt att Enhetschef röja innehållet eller annars förfoga över handlingen. Inom respektive kontors ansvarsområde 1.3 Utfärdande av fullmakt att föra Kommundirektör kommunens talan inför domstol KS ordförande och andra myndigheter samt vid förrättningar och förhandlingar av skilda slag när det inte delegerats till annan 1.4 Ingående av förlikningsavtal upp Kommundirektör till och med två prisbasbelopp Kommunjurist 1.5 Yttrande över ansökan om att bli Kommundirektör antagen som hemvärnsman 1.6 Yttrande över ansökan om att bli Ledningsutskott antagen som hemvärnschef 1.7 Tillstånd att använda kommunens Kommundirektör vapen och logotyp Kommunikatör Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 1.8 Prövning av att överklagandet skett 24 § FL Delegat som fattat i rätt tid samt beslut att avvisa för ursprungsbeslutet sent inkomna överklaganden Kommunjurist Inom respektive verksamhets Kontorschef ansvarsområde 1.9 Omprövning/rättelse av beslut 27 § FL Delegat som fattat ursprungsbeslutet Kontorschef 1.10 Beslut om att avge yttrande med Delegat som fattat anledning av överklagande över ursprungsbeslutet delegats beslut Kontorschef 1.11 Överklagande av beslut från annan Delegat som fattat myndighet samt avge yttrande ursprungsbeslutet avseende sådana beslut som rör Kontorschef kommunstyrelsens verksamhetsområde och som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 1.12 Lämna yttrande över ansökan om Ledningsutskottet tillstånd att använda övervaknings kamera, utom i kommunägda fastigheter 1.13 Avge yttranden om remisstiden inte Ledningsutskott KS medger att yttrandet behandlas på ordförande ordinarie sammanträde i kommun- styrelsen 1.14 Utskottsledamots deltagande i kurs, Ledningsutskott/ annan utbildning och konferens, i arbetsgivar- delegation ämnesområde vari utskottet har beslutsbehörighet Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 1.15 Förtroendevalds deltagande i kurs, KS ordförande annan utbildning och konferens under högst 2 dagar 1.16 Utdelning från donationsfonder Ledningsutskott 1.17 Representation för kommunen KS ordförande Kommundirektör Kontorschef 1.18 Vänortsfrågor av icke principiell art KS ordförande 1.19 Bidrag av kommunövergripande Ledningsutskott karaktär 1.20 Inrättande av personregister Kontorschef 1.21 Beslut om bidrag till EU-projekt Kommundirektör Upp till 10 prisbasbelopp 1.22 Teckna EU-projekt Ledningsutskott Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 1.23 Teckna och säga upp avtal Kommundirektör Kommundirekt örfår teckna och Kontorschef säga upp avtal av strategisk betydelse eller avtal som omfattar hela kommunen. Kontorschef får teckna och säga upp avtal inom det egna verksamhetsom rådet, inom fastställd budget och enligt kommunens riktlinjer. 1.24 Behörighet att teckna Kommundirektör Får vidare- kommunövergripande avtal för delegeras till: ID06 vid digitala verifikationskrav Kommunjurist så som BankID och mobilt BankID för kommunens räkning 1.25 Besluta om att ansöka om Kommundirektör Får vidare- statsbidrag från Socialstyrelsen delegeras till: Socialchef 1.26 Beslut avseende kommunens Kommundirektör dammsäkerhet samt övriga frågor relaterade till dammarna i kommunen, så som underhåll, damförstärkning, drift m.m. Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 1.27 Fastställande av säkerhetsanalys 2 kap 1 § Kommundirektör (säkerhetsskyddsanalys) Säkerhetsskyddsför ordning (2018:658) 1.28 Beslut om placering av befattning i 3 kap 1 §, 5 – 10 §§ Kommundirektör säkerhetsklass. Säkerhets- Säkerhetsskydds- chef skyddslag (2018:585) 1.29 Beslut om säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddslag Kommundirektör (2018:585) 1.30 Beslut om Säkerhetsskydds- verkställighetsföreskrifter om chef säkerhetsskyddet inom kommunen (Stf säkerhetsskydds- chef) 1.31 Beslut om ansökan hos Skyddslagen Säkerhetsskyddsch länsstyrelsen om inrättande av (2010:305) ef skyddsobjekt avseende (Stf kommunens egna anläggningar och säkerhetsskydds- fastigheter. chef) 2. Ekonomiärenden Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 2.1 Placering av kommunens likvida Ekonomichef Efter samråd medel med KS presidium 2.2 Uppta, omplacera och lösa lån som Ekonomichef Efter samråd beslutats av kommunfullmäktige med KS ordförande 2.3 Placering av donationsmedel Ekonomichef 2.4 Föra kommunens talan i mål om Kommunjurist betalningsföreläggande, bevaka kommunens rätt i konkurser samt träffa ackordsuppgörelser 2.5 Beviljande av avbetalning av Ekonomihandläg fordringar samt amorteringsplan, gare om särskilda skäl föreligger Ekonom 2.6 Teckna och säga upp leasingavtal Kommundirektör Kontorschef Socialchef Skolchef 2.7 Besluta gällande beslutsordning för Kommundirektör Får vidare- attest delegeras. 3. Upphandling Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 3.1 Initiera en upphandling genom en Kommundirektör undertecknad beställning Kontorschef Socialchef Skolchef 3.1 a Initiera en upphandling genom en Enhetschef, För högst 50 undertecknad beställning tekniska kontoret prisbasbelopp. 3.2 Fatta beslut om godkännande av Upphandlingschef upphandlingsdokument i Upphandlare upphandlingar som annonseras och rör Kommunstyrelsens (KS) verksamhetsområden 3.3 Fatta beslut om tilldelningsbeslut Upphandlingschef och avbrytande i upphandlingar Upphandlare som rör Kommunstyrelsens (KS) verksamhetsområde 3.4 Teckna, förlänga och säga upp Kommundirektör Får vidare- kommunövergripande avtal delegeras till: Kontorschef 3.5 Teckna, förlänga och säga upp Kommundirektör Får vidare- externa hyres/leasingavtal delegeras. 3.6 Avrop från ramavtal Budgetansvarig Upp till 10 prisbasbelopp. Kontorschef Över 10 prisbasbelopp. Socialchef Skolchef Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 3.7 Avyttring av inventarier och Ekonomichef materiella anläggningstillgångar Kontorschef 3.8 Föra kommunens talan i mål om Upphandlare överprövning av upphandling Kommunjurist 3.9 Häva upphandlat avtal Kommundirektör 4. Personalärenden Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 4.1 utgått 4.2 Lön och anställning av MBL § 11 Kommundirektör Får vidare- arbetsgivarföreträdare med ansvar delegeras till: för verksamhet, personal och Kontorschef ekonomi Verksamhetschef 4.3 Lön och anställning av MBL § 11 Ledningsutskott KS ordförande Kommundirektör /förvaltningschef Kommunstyrelse tillsvidare n beslutar om tf 4.4 Lön och anställning av medarbetare AB, LAS/HÖK Kommundirektör Får vidare- delegeras till: Kontorschef Verksamhetschef Enhetschef 4.4 a Avslutande av tidsbegränsad AB, HÖK, LAS, Kommundirektör Får vidare- anställning – varsel, besked, Skollagen delegeras till: överläggning enligt LAS § 15, § 30 a Kontorschef Verksamhetschef Enhetschef 4.5 Lönetillägg LAS Kommundirektör Får vidare- delegeras till: Kontorschef Verksamhetschef Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 4.6 Arbetsgivarföreträdare i 10-14, 19 MBL Kommundirektör Får vidare- §§MBL delegeras till: Verksamhetschef Enhetschef Kontorschef För samtliga ovanstående gäller mandatet inom sitt område. 4.6 b Arbetsgivarföreträdare § 38-40MBL MBL Kommundirektör Får vidaredelegeras till: Kontorschef Verksamhetschef Enhetschef Upphandlare Personalchef/HR- konsult 4.7 Arbetsgivarföreträdare i för- MBL, KHA Kommundirektör Får vidare- handling i rättstvister utifrån delegeras till: kommunala huvudavtalet KHA 94 Personalchef HR-konsult 4.8 Tjänstledighet AB Kommundirektör Får vidare- delegeras till: Kontorschef Verksamhetschef Enhetschef Ärendegrupp Lagar m.m. Delegat Anmärkning 4.9 Prövning av bisyssla LOA, AB Kommundirektör Får vidare- delegeras till: Kontorschef Verksamhetschef Enhetschef 4.10 Disciplinåtgärd (skriftlig varning) AB Kommundirektör Får vidare- delegeras till: Kontorschef Enhetschef Verksamhetschef Överläggs enligt AB. Samråd är obligatoriskt med HR-enheten inför eventuell skriftlig varning 4.10 a Omplaceringsutredning enligt LAS LAS § 7, 2 st, AB Kommundirektör Får vidare-

KSLU § 82 Månadsuppföljning kommunstyrelsen, mars 2026 INLEDNING Månadsuppföljning, eller prognos, är något som görs sex gånger om året. Då ska verksamheterna analysera och dra slutsatser om det ekonomiska utfallet för resterande del av året. Detta sker med stöd av verksamhetssystemet Budget och Prognos som finns i Visma. Prognoserna görs av enhets-, verksamhets- och kontorschefer i samråd med verksamhetscontrollers för respektive kontor. Dessa sammanställs och lämnas sedan över till kommundirektör och förtroendevalda. Månadsuppföljningarna används som ett underlag till förtroendevalda för att kunna fatta beslut. Beslutsunderlag KS 2026.1530 – Månadsrapport kommunstyrelsens verksamheter, mars 2026 Ärendet föredras av kommundirektör Daniel Holmvin och teknisk chef Roger Lindström. Ekonomichef Mikaela Assarsson deltar vid ärendets behandling. Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att uppdra till kommundirektören att bereda fler förslag till åtgärder för att uppnå balans mellan verksamhet och finansiering per kontor inom kommunstyrelsens verksamheter och återrapportera detta till kommunstyrelsen vid kommande sammanträde. Anders Wigelsbo (C) och Erik Hamrin (M) yrkar bifall till Amanda Lindblads (S) yrkande. Erik Hamrin (M) yrkar tillägg, att uppdra till kommundirektören att tillse att kontoren som prognostiserar positiva resultat inte knyter upp dessa medel till icke-budgeterade utgifter, samt att uppdra till kommundirektören att sammanställa alternativ för att kompensera för underskottet kring skogsintäkterna. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner sitt eget yrkande bifallet. Ordförande ställer Erik Hamrins (M) tilläggsyrkanden mot avslag och finner tilläggsyrkandena avslagna. BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att uppdra till kommundirektören att bereda fler förslag till åtgärder för att uppnå balans mellan verksamhet och finansiering per kontor inom kommunstyrelsens verksamheter och återrapportera detta till kommunstyrelsen vid kommande sammanträde. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 82 fortsättning Reservation Erik Hamrin (M) och Henric Eriksson (SD) reserverar sig till förmån för Erik Hamrins (M) tilläggsyrkanden och inkommer med skriftlig reservation: ” Vi konstaterar att månadsuppföljningen visar på ett underskott på över 850 000 kr. Bakom siffrorna finns flera strukturella problem som inte hanteras tillräckligt tydligt. Det mest uppenbara är intäktssidan. Prognosen visar redan nu på lägre intäkter än budget, där bortfallet från skogsverksamheten utgör en betydande del. Det är dessutom en konsekvens av tidigare politiska beslut. Trots detta saknas en samlad strategi för hur intäktsbortfallet ska mötas. Att enbart hänvisa till allmän kostnadsmedvetenhet är inte tillräckligt när intäktsbasen sviktar så pass betänkligt. Samtidigt ser vi en utveckling där verksamheter som redovisar överskott använder dessa till nya, ej budgeterade insatser. Det gäller bland annat utbildningssatsningar som finansieras med medel från vakanta tjänster. De överskott som finns borde användas för att stärka kommunstyrelsen ekonomi används i stället för att expandera verksamhet utanför beslutad budget. Det spelar ingen roll att det rör sig om kompetensutveckling, styrets hållning till detta sänker direkta signaler om att det är OK att strunta i budgetdisciplin. Trots att kommunstyrelsen går mot ett negativt resultat. Vi ser också en otydlighet i hur avvikelser hanteras genom omfördelningar inom ram. Det gör det svårare att få en tydlig bild av den faktiska kostnadsutvecklingen och riskerar att dölja underliggande problem. Vi ställer oss frågan till att man väljer att använda återhållsamhet i underhållsåtgärder inom fastighetsverksamheten för att på kort sikt förbättra resultatet. Vi vet, av tidigare dyrköpta erfarenheter, att det innebär en ökad ekonomisk belastning längre fram. Mot rapportens så är det tydligt att vi behöver komplettera arbetet med bättre underlag för hur identifierade underskott ska hanteras. Och då särskilt gällande hanteringen av vissa positiva avvikelser och konkreta alternativ för att möta bortfallet av skogsbruksintäkter. Vi reserverar oss därför till förmån för våra tilläggsyrkanden.” Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande MÅNADSUPPFÖLJNINGSRAPPORT Nämnd/kontor: Kommunstyrelsen Månad: Mars DRIFTSREDOVISNING, tkr Resultaträkning Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Externa intäkter - 117 878 - 118 487 608 - 29 469 - 27 916 24% Interna intäkter - 355 413 - 343 870 - 11 543 - 88 854 - 52 582 15% Summa intäkter - 473 291 - 462 357 - 10 935 - 118 323 - 80 498 17% Köp av huvudvht, bidrag 62 701 65 069 - 2 368 15 675 26 205 42% Personalkostnader 214 385 209 215 5 169 53 596 50 839 24% Övriga kostnader 373 841 362 440 11 401 93 460 94 147 25% Interna kostnader 82 087 86 212 - 4 125 20 522 17 576 21% Summa kostnader 733 014 722 936 10 077 183 253 188 767 26% RESULTAT 2 59 722 2 60 580 - 8 58 6 4 931 1 08 269 42% Verksamhetsområde/Enhet Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Tekniska kontoret 110 324 114 276 - 3 952 27 581 61 940 56% Kommundirektör/Kommunledningskontoret 111 228 108 482 2 746 27 807 34 114 31% Räddningstjänsten 27 156 26 902 254 6 789 10 502 39% Kommunstyrelsen / Samhällsbyggnadskontoret 11 013 10 920 93 2 753 1 714 16% SUMMA 2 59 722 260 580 - 858 6 4 931 108 269 42% Kontroll - - - - Fyll i totalen från BOP total 260 496 284 923 - 24 426 108 549 131 398 Kontroll - 774 - 24 343 2 3 568 - 4 3 618 - 2 3 129 MÅNADSUPPFÖLJNINGSRAPPORT Nämnd/kontor: Tekniska kontoret Månad: Mars DRIFTSREDOVISNING, tkr Resultaträkning Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Externa intäkter - 87 784 - 86 902 - 882 - 2 1 946 - 2 1 287 24% Interna intäkter - 3 51 451 - 3 38 444 - 1 3 007 - 8 7 863 - 5 1 380 15% Summa intäkter - 439 235 - 425 346 - 13 889 - 109 809 - 72 667 17% Köp av huvudvht, bidrag 4 6 355 4 8 721 - 2 366 1 1 589 1 2 172 26% Personalkostnader 9 7 133 9 7 098 35 2 4 283 2 4 262 25% Övriga kostnader 3 30 980 3 14 199 1 6 781 8 2 745 8 1 393 25% Interna kostnader 7 5 091 7 9 604 - 4 513 1 8 773 1 6 780 22% Summa kostnader 549 559 539 622 9 937 137 390 134 607 24% RESULTAT 1 10 324 1 14 276 - 3 952 2 7 581 6 1 940 56% Verksamhetsområde/Enhet Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Kontorsledning 3 05 - 90 395 76 1 791 587% Samhällsfinasierade resor 59 734 59 648 86 1 4 934 1 8 111 30% Va-kollektivet* - 38 - 38 - 494 #DIVISION/0! Gata 28 609 28 606 3 7 152 1 0 493 37% Park 13 791 14 321 - 530 3 448 4 670 34% Skogsdrift - 7 417 - 3 475 - 3 942 - 1 854 13 0% Kart/ Mät 3 073 3 069 4 768 984 32% Projekt och Utveckling 4 825 4 831 - 6 1 206 1 784 37% Fastighetsenheten 6 405 6 329 76 1 601 1 7 364 271% Gruvanssaneringsprojekt - - - - - 216 #DIVISION/0! Måltidsenheten 1 000 1 000 - 250 6 465 647% SUMMA 110 325 114 277 - 3 952 27 581 61 953 56% Kommentar till driftsprognos. Avvikelser kommenteras. Ekonomi: Tekniska kontoret bedömer att årets budgetavvikelse är -4,0 mnkr. Det är kopplat till förväntade lägre intäkter från skogen än vad som antogs i budget. Under den senare delen av 2025 fattades ett politiskt beslut om förtida uttag av skog, avverkningarna var planerade 2026 vilket ger en minskad intäkt under innevarande år. För att motverka intäktsbortfallet gäller det fortsatt kostnadsmedvetenhet i samtliga verksamheter. Samtliga verksamheter inom Tekniska kontoret förutom skogsdrift (-4,0 mnkr) och Arbete med att minska de tomställda lokalerna inom verksamhet fastighet pågår under året, och kommer att följas i kommande månaduppföljningar. Som en konsekvens av att verksamhet Fastighet nu står med kostnader för moduler som beställande verksamhet inte längre har behovär det nödvändigt att inom ram omdisponera medel för att täcka kostnaden så mycket som möjligt. Därför kommer fortsatt återhållsamhet att gälla för löpande underhåll och endast åtgärder som bedöms inte kan vänta, kommer att genomföras. För övriga avvikelser som identifierats i prognos har omfördelningar skett inom beslutad ram. VA-verksamheten Året bedöms i stor utsträckning påverkas av pågående regresshantering, vilket förväntas medföra ett större ekonomiskt utfall.Dådet inte finns budgeterade medel för detta kommer kostnaderna att redovisas som en avvikelse mot budget. Omfattningen är inte känd i nuläget. Under vårvintern har verksamheten haft ett ovanligt stort antal läckor i ledningsnätet. Den stränga vintern bedöms ha bidragit till detta, och åtgärdsbehovet har därför varit större än under ett normalår. Bedömning på helår är att dessa åtgärder kommer att rymmas inomden taxejustering som genomfördes inför året. Prognos för helår är därför +/-0 Risker kopplade till omvärldsläget Kontoret vill flagga för effekter av det osäkra världsläget som just nu bidrar till väsentligt högre energipriser. Kontoret ser nu en direktpåverkan på drivmedel, fjärrvärme och el. Bristen på naturgas i Mellaneuropa får en indirekt påverkan på andra energislag och viktiga insatsmateriel som kemikalier till VA. Konstgödselproduktionen är begränsad och det kommer generera höjda livsmedelspriser på sikt. Kontoret följer utvecklingen. Detta i kombination med en kall vinter och historiskt låga vattennivåer i vattenmagasinen i norra Sverige gör prisutvecklingen på el mycket svår att förutse. Ett utvecklat samarbete med SHEAB inom ram för vårt avtal, med prissäkring av el pågår. MÅNADSUPPFÖLJNINGSRAPPORT Nämnd/kontor: Kommunledningskontoret Månad: Mars DRIFTSREDOVISNING, tkr Resultaträkning Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Externa intäkter -8 916 -10 114 1 197 -2 229 -4 511 51% Interna intäkter -3 112 -4 599 1 487 -778 -1 139 37% Summa intäkter -12 028 -14 712 2 684 -3 007 -5 650 47% Köp av huvudvht, bidrag 15 397 15 473 -76 3 849 13 404 87% Personalkostnader 69 543 64 836 4 707 17 386 14 983 22% Övriga kostnader 31 900 36 500 -4 600 7 975 10 344 32% Interna kostnader 6 416 6 385 31 1 604 1 032 16% Summa kostnader 123 256 123 194 62 30 814 39 763 32% RESULTAT 111 228 108 482 2 746 27 807 34 114 31% Verksamhetsområde/Enhet Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Kommundirektör 18 036 17 865 171 4 509 2 107 12% Kommunledningskontoret 93 192 90 616 2 576 23 298 32 006 34% SUMMA 111 228 108 482 2 746 27 807 34 114 31% - - - - - - Kommentar till driftsprognos. Avvikelser kommenteras. Kommundirektör(Kommundirektör, säkerhet och beredskap, näringsliv) Kommunledningskontoret (kommunledningskontoret, personalkontoret, kansli, it och digitalisering, ekonomi, upphandling, hållbar utveckling): Avvikelse helårsprognosenmot budget: Kommundirektör: + 171 tkr, Lämnar en mindre plusprognos, med reservation för nya politiska uppdrag till kommundirektören. Säkerhet och beredskap har tilldelats obudgeterade statsbidragsintäker för beredskapsförsörjning, vilket medför motsvarande kostnader i prognosen. Kommunledningskotnoret: +2 576 tkr, Kontoret redovisar lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster samt föräldraledighet och tjänstledighet inom flera enheter. Dessa budgetavvikelser kompenseras i viss utsträckning av prognostiserade konsultkostnader. Inom personalenheten används delar av överskottet från personalkostnader till finansiering av utbildningsinsatser inom indirekt ledarskap (IL) och utvecklande ledarskap (UL), vilka inte var budgeterade. Åtgärder: Åtgärd Status Kommentar Effekt 2026, tkr Effekt 2027, tkr Ansvarig MÅNADSUPPFÖLJNINGSRAPPORT Nämnd/kontor:Räddningstjänsten Månad: Mars DRIFTSREDOVISNING, tkr Resultaträkning Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Externa intäkter -17 245 -18 238 993 -4 311 -1 187 7% Interna intäkter -820 -821 1 -205 -57 7% Summa intäkter -18 065 -19 059 994 -4 516 -1 244 7% Köp av huvudvht, bidrag 912 912 0 228 703 77% Personalkostnader 34 561 34 725 -165 8 640 8 693 25% Övriga kostnader 7 066 7 667 -601 1 766 1 690 24% Interna kostnader 2 683 2 657 26 671 660 25% Summa kostnader 45 221 45 961 -740 11 305 11 746 26% RESULTAT 27 156 26 902 254 6 789 10 502 39% Verksamhetsområde/Enhet Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Räddningstjänsten 2 7 156 2 6 902 2 54 6 789 1 0 502 39% SUMMA 2 7 156 2 6 902 2 54 6 789 1 0 502 39% - - - - - - Kommentar till driftsprognos. Avvikelser kommenteras. Avvikelse helårsprognosenmot budget Räddningstjänsten: +254 tkr, detta förklaras av en engångsintäkt från försäljning av fordon om +395 tkr. Delar av denna intäkt motverkas dock av prognostiserade högre personalkostnader. Verksamheten har även erhållit obudgeterat utökat stöd från Myndigheten för civilt försvar (MCF) 583 tkr. Stödet medför motsvarande kostnader och påverkar därmed inte resultatet. Åtgärder: Åtgärd Status Kommentar Effekt 2026, tkr Effekt 2027, tkr Ansvarig MÅNADSUPPFÖLJNINGSRAPPORT Nämnd/kontor: Kommunstyrelsen / Samhällsbyggnadskontoret Månad: Mars DRIFTSREDOVISNING, tkr Resultaträkning Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Externa intäkter -3 933 -3 233 -700 -983 -931 24% Interna intäkter -30 -6 -24 -8 -6 20% Summa intäkter -3 963 -3 239 -724 -991 -937 24% Köp av huvudvht, bidrag 37 -37 74 9 -74 -200% Personalkostnader 13 148 12 556 592 3 287 2 901 22% Övriga kostnader 3 895 4 074 -179 974 720 18% Interna kostnader -2 103 -2 434 331 -526 -896 43% Summa kostnader 14 976 14 159 817 3 744 2 651 18% RESULTAT 11 013 10 920 93 2 753 1 714 16% Verksamhetsområde/Enhet Årsbudget Årsprognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall % av årsbudget Plan- och utvecklingsenheten 11 013 10 920 93 2 753 1 714 0 SUMMA 11 013 10 920 93 2 753 1 714 16% - - - - - - Kommentar till driftsprognos. Avvikelser kommenteras. Avvikelse helårsprognosenmot budget Samhällsbyggnadskontorets prognos är ett överskott om 93 tkr för helåret 2026. Plan-och utvecklingsenheten: +93 tkr. Vi skriver ner intäkterna -främst för planavgifter -med cirka 700 tkr. De kompenseras av lägre personalkostnader samt i någon mån av högre plankostnadsintäkter. Åtgärd Status Kommentar Effekt 2026, tkr Effekt 2027, tkr Ansvarig MÅNADSUPPFÖLJNINGSRAPPORT Nämnd/kontor: Kommunledningskontoret Månad: Mars INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsprojekt/program Periodutfall Årsbudget Årsprognos Avvikelse % av årsbudget S&B: Trygghetspunkter - 200 200 - 0% NL: Ai funktion webb intranät 3 3 - 275 - 275 #DIVISION/0! NL: Displayer infarts - 1 200 1 200 - 0% NL: Nydesign av webbplats - 500 500 - 0% ITD: Nätverk/säkerhet it - 760 760 - 0% ITD: Server/lagring/backup it - 180 180 - 0% RT: Fordon 1 098 1 000 1 098 - 9 8 110% SBK: Försäljning av fastigheter - 582 - 17 482 17 482 #DIVISION/0! TK: Kontorledning - - - - #DIVISION/0! TK: Gatuprogrammet 102 14 900 14 900 - 1% TK: Parkprogrammet 5 8 3 400 3 400 - 2% TK: VA-verksamhet 1 696 14 900 15 902 - 1 002 11% TK: Lokalprogrammet 3 323 27 150 27 150 - 12% TK: Kart/Mät - 300 - 300 0% TK: Gruvansvattensystem 9 7 2 600 2 600 - 4% SUMMA 5 825 67 090 50 683 16 407 9% KoNmämrinegnstlaivr: t Pilrl oinjevkets tAeIr-ifnugnskptrioonganloitse.t har påbörjat år 2025 och begäran om TA är inlämnat. Räddningstjänsten: Prognosen visar ett mindre underskott. Orsaken är främst inköp av en större obudgeterad brandbil, där intäkten från försäljningen av den tidigare, mindre brandbilen inte fullt ut täckte investeringskostnaden. Samhällsbyggnadskontoret (Plan och utveckling): Försäljning av centralförrådet samt försäljning av mark till Skandrenting (Salberga). Tekniska VA-verksamheten avvikelse mot budget med 1,0 mnkr. TA är inlämnad men ej beslutad. Blir den besluatad är det ingen avvikelse mot budget. Kart/ Mät kommer inte att göra några investeringar under året varvid en positiv avvikelse på 0,3 mnkr uppstår. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 Dnr 2026/12

KSLU § 83 Månadsuppföljning Sala kommun, mars 2026 INLEDNING Månadsuppföljning, eller prognos, är något som görs sex gånger om året. Då ska verksamheterna analysera och dra slutsatser om det ekonomiska utfallet för resterande del av året. Prognoserna görs av enhets-, verksamhets- och kontorschefer i samråd med verksamhetscontrollers för respektive kontor. Dessa sammanställs och lämnas sedan över till kommundirektör och förtroendevalda. Månadsuppföljningarna används som ett underlag till förtroendevalda för att kunna fatta beslut. Beslutsunderlag KS 2026.1531 – Månadsrapport Sala kommun, mars 2026 Ärendet föredras av ekonomichef Mikaela Assarsson. Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att kommundirektören ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att uppnå balans mellan verksamhet och finansiering och återrapportera utfallet till kommunstyrelsen, att uppdra till samtliga nämnder att fortsätta arbete med att uppnå balans mellan verksamhet och finansiering och återrapportera utfallet till kommunstyrelsen i samband med årets månadsuppföljningar, samt att godkänna månadsuppföljningen till och med mars 2026 och lägga informationen till handlingarna. Erik Hamrin (M) yrkar tillägg, att uppdra till kommundirektören att sammanställa en risk och konsekvensanalys för de besparingar som görs genom vakanshållning/personalbrist, att uppdra till kommundirektören att sammanställa åtgärdsplan för att hantera bortfallet av intäkter från skogsverksamheten, samt att till kommunstyrelsens sammanträde i augusti begära återkoppling avseende genomförandet av kostnadsbegränsade åtgärder för måltidsenheten. Ajournering Sammanträdet ajourneras kl. 14.33 – 14.38. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. Ordföranden ställer Erik Hamrins (M) tilläggsyrkanden mot avslag och finner tilläggsyrkandena avslagna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 83 fortsättning BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att kommundirektören ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att uppnå balans mellan verksamhet och finansiering och återrapportera utfallet till kommunstyrelsen, att uppdra till samtliga nämnder att fortsätta arbete med att uppnå balans mellan verksamhet och finansiering och återrapportera utfallet till kommunstyrelsen i samband med årets månadsuppföljningar, samt att godkänna månadsuppföljningen till och med mars 2026 och lägga informationen till handlingarna. Reservation Erik Hamrin (M) och Henric Eriksson (SD) reserverar sig till förmån för Erik Hamrins (M) tilläggsyrkanden och inkommer med skriftlig reservation: ” Vi konstaterar att månadsuppföljningen visar ett resultat som ligger väsentligt under det budgeterade resultatet. Redovisningen visar även på ett antal underliggande problem som behöver hanteras skyndsamt för att kommunen ska kunna nå sitt planerade resultat. Vi vill dock främst påtala att vi tycker det är egendomligt att de styrande partierna inte delar vår oro kring personalsituationen. Ett återkommande mönster i rapporten är att överskott uppstår till följd av vakanta tjänster och personalbrist. Det kan förvisso kortsiktigt förbättra ekonomin, men i praktiken är det en besparing som sker på arbetsmiljön och därmed personalens bekostnad. Vi ville se en samlad risk- och konsekvensanalys av denna företeelse då den är så pass spridd. Det är svårt att se varför Socialdemokraterna och övriga partier inte delar vår oro för att överskott i verksamheten uppstår på grund av personalbrist. Samtidigt används delar av dessa överskott till att finansiera insatser som inte varit budgeterade. Det innebär att budgetdisciplinen försvagas och att de prioriteringar som görs tas av verksamheten själva, inte utifrån de politiskt fattade besluten. Det borde politiken agera på. På intäktssidan är situationen lika tydlig. Bortfallet från skogsverksamheten är känt och en direkt följd av tidigare beslut. Trots detta saknas en konkret plan för hur detta ska hanteras. Att hänvisa till allmän kostnadsmedvetenhet räcker inte när intäktsbasen minskar så pass mycket att en enskild post utgör 40 % av det underskott mot budget som vi ser i redovisningen. Vi ser också hur kostnader i flera fall skjuts på framtiden, inte minst genom minskat underhåll. Det kan förbättra resultatet här och nu, men innebär samtidigt ökade risker och kostnader längre fram. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 83 fortsättning När det gäller måltidsenheten så ser vi ett tydligt behov av att få en återkoppling kring deras åtgärder i samband med den nya terminens start för att kunna säkerställa att dessa haft önskad effekt. Mot denna bakgrund reserverar vi oss till förmån för våra tilläggsyrkanden om att ta fram en samlad risk- och konsekvensanalys av vakanshållning och personalbrist, en konkret åtgärdsplan för att hantera bortfallet av skogsintäkter samt en tydlig återkoppling kring de kostnadsbegränsande åtgärderna på måltidsenheten. Även om kommunen är närmare att nå sitt budgetmål så är vi långt ifrån framme. Och det är en lyx vi inte kan kosta på oss.” Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Månadsuppföljning mars 2026 KOMMUNSTYRELSEN Ledningsutskottet 2026-04-22 Sammanfattning Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet INNEHÅLL SAMMANFATTNING ........................................................................................................................................................ 5 Resultaträkning ........................................................................................................................................................ 5 Verksamhetens nettokostnader ......................................................................................................................... 5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning......................................................................................... 6 Finansnetto ........................................................................................................................................................ 6 FINANSFÖRVALTNING ..................................................................................................................................................... 7 NÄMNDERNA .................................................................................................................................................................. 8 Driftredovisning ........................................................................................................................................................ 8 Kommunstyrelse ................................................................................................................................................ 8 Bygg- och miljönämnd ..................................................................................................................................... 10 Skolnämnd ....................................................................................................................................................... 10 Äldre – och omsorgsnämnd ............................................................................................................................. 10 Social- och arbetsmarknadsnämnd .................................................................................................................. 11 Investeringsredovisning .......................................................................................................................................... 12 ÖVRIGT .......................................................................................................................................................................... 13 Kommunstyrelsens förfogande ........................................................................................................................ 13 Likviditet .......................................................................................................................................................... 13 UTVALDA NYCKELTAL .................................................................................................................................................... 14 Preliminär befolkningsutveckling 2026 med prognos ...................................................................................... 14 Finansförvaltningen – finansiella mål och nyckeltal ........................................................................................ 14 Sammanfattning Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet SAMMANFATTNING Resultaträkning Mnkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse 2025 2026 mar 2026 2026 Verksamhetens intäkter1 1 280,2 1 252,6 277,5 1 255,3 2,7 Verksamhetens kostnader1 -2 875,9 -2 923,8 -666,7 -2 933,3 -9,6 Avskrivningar -114,6 -98,0 -23,9 -95,7 2,3 Verksamhetens nettokostnader -1 710,3 -1 769,2 -413,2 -1 773,8 -4,6 Skatteintäkter 1 232,1 1 283,3 320,0 1 277,2 -6,1 Generella statsbidrag och utjämning 535,5 562,6 139,4 561,2 -1,3 Verksamhetens resultat 57,3 76,7 46,2 64,7 -12,0 Finansiella intäkter 13,3 7,3 1,9 8,3 1,0 Finansiella kostnader -41,6 -44,5 -4,6 -43,3 1,2 Resultat efter finansiella poster 29,0 39,5 43,5 29,7 -9,8 Extraordinära poster Årets resultat 29,2 39,5 43,5 29,7 -9,8 Reavinster -1,6 -0,4 -0,4 -0,4 Orealiserade vinster/förluster -0,9 Årets balanskravsresultat 26,5 39,5 43,1 29,3 -10,2 Årsprognosen för 2026 pekar på ett positivt resultat på 29,7 mnkr. Resultatet avviker med –9,8 mnkr från budget. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Helårsprognosen för nettokostnaderna uppgår till -1 773,8 mnkr vilket är 4,6 mnkr högre än budgeterat. Verksamhetens intäkter Intäkterna delas upp på externa och interna intäkter och totalt beräknas de avvika med +2,7 mnkr från budget. De externa intäkterna beräknas ge ett överskott på 13,9 mnkr. Bidrag från staten beräknas totalt bli 11,6 mnkr högre än budgeterat där ökade bidrag ses till skola och individ- och familjeomsorg samt även till kommunens arbete med civilt försvar. Försäljning av verksamhet till regionen för hälso- och sjukvårdsinsatser och interkommunala ersättningar inom skolan beräknas bli 4,5 mnkr högre än budgeterat. Intäkterna från skogsavverkningen beräknas bli 4 mnkr lägre än budgeterat i år i och med att ett förtida uttag gjordes under förra året. 1 Inkl interna poster Sammanfattning Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet De interna intäkterna avviker -11,2 mnkr. Merparten kopplas till lägre internhyresintäkter än budgeterat. En av orsakerna är begränsad möjlighet att ta ut hyra för tomställda lokaler. Lokaler har också lämnats vilket återspeglas som underskott på internhyresintäkterna men även som överskott för inhyrda lokaler på kostnadssidan. Verksamhetens kostnader och avskrivningar Den sammanräknade helårsprognosen för rubricerade poster visar på en negativ avvikelse från budget med -7,3 mnkr, fördelat enligt nedan. Köp av huvudverksamhet, bidrag Totalprognos, -13,8 mnkr. Stora avvikelserna ses på placeringskostnader för barn och unga -10,5 mnkr, interkommunala ersättningar -1,8 mnkr och snöröjning -1,9 mnkr. Personalkostnader Budgetavvikelsen beräknas bli -4,3 mnkr. Nämnderna prognostiserar sammantaget en avvikelse på -2,7 mnkr. Ökade kostnader för arvoden och omkostnader för familjehemsvård är en anledning samt även sjuklöner. De personalrelaterade kostnader som återfinns inom Finansförvaltningen beräknas ge ett underskott på -1,1 mnkr (se sid 7). Övriga kostnader/interna kostnader/avskrivningar Prognosen för ovanstående poster visar +10,9 mnkr. Merparten av det beräknade överskottet kopplas till lägre kostnader för underhåll av fastigheter och delar till lägre kostnader för inhyrda lokaler. Prioriteringen avsatt till finansförvaltningen bidrar med +4,9 mnkr. SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Enligt den senaste prognosen från SKR (cirkulär 26:12) beräknas intäkterna för skatter och generella statsbidrag bli -6,1 mnkr respektive -1,3 mnkr lägre än budgeterat. Försämringen beror till stor del på att befolkningsunderlaget blev lägre än vad som antogs vid budgetberäkningen samt att slutavräkningen för 2026. Prioriteringen nämnd ovan bidrar till att möta det förväntade intäktstappet. FINANSNETTO Prognosen för finansnettot är 35,3 mnkr vilket är 1,9 mnkr bättre än budgeterat. De finansiella kostnaderna beräknas bli 1,2 mnkr lägre än budgeterat, varav 1,1 mnkr kopplas till lägre räntekostnader och 0,1 mnkr för lägre finansiell kostnad för pensioner. De finansiella intäkterna beräknas bli 0,7 mnkr bättre än budgeterat beroende på något högre utdelning från de kommunala bolagen samt ränteintäkter för utestående kundfordringar. FINANSFÖRVALTNING Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet FINANSFÖRVALTNING Mnkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse 2025 2026 mar 2026 2026 Pensionskostnader 126,9 117,0 9,8 117,0 0,0 Reavinst, markförsäljning -1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt finans -123,2 -125,3 -32,1 -121,5 -3,9 Prioritering - 4,9 0,0 0,0 4,9 Skatteintäkter -1 232,1 -1 283,3 -320,0 -1 277,2 -6,1 Generella statsbidrag/utjämning -535,5 -562,6 -139,4 -561,2 -1,3 Finansnetto 24,5 37,2 2,8 35,3 1,9 Summa finansförvaltningen -1 740,5 -1 812,2 -478,9 -1 807,6 -4,6 Finansförvaltningens avvikelseprognos är -4,6 mnkr jämfört med budget. Pensionsprognosen är till stor del baserad på prognos från KPA från december 2025 och den visar att kostnaderna förväntas följa budget. Inom ’posten övrigt finans’ redovisas bland annat arbetsgivaravgifter och intäkter för internränta och personalomkostnadspålägg från verksamheterna. Prognosen för arbetsgivaravgifter pekar på en negativ avvikelse från budget och intäkten för po-pålägget på en positiv avvikelse, totalt -1,1 mnkr för dessa poster. Arbetsmarknadsförsäkringar -0,3 mnkr. Internränteintäkten beräknas avvika med 3,2 mnkr, delvis beroende på att projekt inte aktiverats i enlighet med budgeterad plan eller skjutits på framtiden. Prognoskommentarer angående skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt finansnetto, se sid 6. Nämnderna Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet NÄMNDERNA Driftredovisning Mnkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse 2025 2026 mar 2026 2026 Kommunstyrelse 272,9 259,7 108,4 260,6 -0,9 - varav Kommundirektör 13,8 18,0 2,1 17,9 0,2 - varav Kommunledningskontor 86,7 93,2 32,0 90,6 2,6 - varav Tekniskt kontor 62,0 - 124,3 110,3 114,2 4,0 - varav Räddningstjänst 25,1 27,2 10,5 26,9 0,3 - varav Samhällsbyggnadskontor 23,1 11,0 1,7 10,9 0,1 Revision 1,0 1,4 0,1 1,4 0,0 Överförmyndare 2,4 3,3 0,6 3,3 0,0 Bygg- och miljönämnd 0,0 15,8 2,9 15,8 0,0 Kultur- och fritidsnämnd 66,5 70,5 17,5 70,5 0,0 Skolnämnd 648,2 684,8 137,2 683,0 1,8 Äldre- och omsorgsnämnd 530,7 552,6 127,3 549,1 3,5 Social- och arbetsmarknadsnämnd 189,7 184,5 41,5 194,1 -9,7 Summa nämnder 1 711,6 1 772,7 435,4 1 777,9 -5,2 Nämnderna prognosticerar sammantaget med en avvikelse på -5,2 mnkr (-0,3 %). Nedan kommenteras nämnder/kontors eventuella avvikelser: KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen totalt, -0,9 mnkr. Kommundirektör, +0,2 mnkr Prognostiserar ett mindre överskott, med reservation för nya uppdrag från politiken till kommundirektören. Verksamheten Säkerhet och beredskap har tilldelats statsbidrag för beredskapsförsörjning vilket inte var budgeterat. I prognosen är kostnader motsvarande bidragets storlek inräknat. Kommunledningskontor, +2,6 mnkr Kontoret prognostiserar lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster samt föräldra- och tjänstledigheter inom flera enheter. I viss utsträckning beräknas personalbristen kompenseras med konsulter. Inom personalenheten används delar av överskottet till finansiering av utbildningsinsatser inom indirekt ledarskap (IL) och utvecklande ledarskap (UL). Nämnderna Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet Tekniskt kontor, -4 mnkr Kontorsledning, 0,4 mnkr: Lägre kostnader för externt köpta tjänster kopplade till skogsverksamheten. Samhällsfinansierade resor, +0,1 mnkr: Ingen avvikelse i nuläget, men osäkerhet gällande volymerna för färdtjänst med ökade kostnader med anledning av det nya avtalet som Regionen tecknat med utförare. Den positiva avvikelsen beror på lägre personalkostnader än budgeterat. Fastighet, +0,1 mnkr: Kostnader för tomställda lokaler beräknas för helåret uppgå till 3 mnkr. Ansträngningar med att hyra ut objekten görs för att minimera intäktsbortfallet, men en strategisk handlingsplan för hur verksamhet Fastighet ska hantera tomställda lokalerna bör tas fram snarast tillsammans med lokalstrateg. Energikostnaderna har varit högre i början av året jämfört med föregående år, där framför allt priserna på fjärrvärme ökat kraftigt. Trots åtgärder som minskar förbrukningen generellt har den kalla inledningen av året samt högre energipriser motverkat effekterna av de insatser som gjorts. Det är för tidigt att prognostisera för ett underskott än. Utvecklingen av priser och väder kommer påverka årets resultat. Under 2025 prioriterades många underhållsåtgärder ned till följd av det negativa ekonomiska läget. Detta kan komma att få senare effekter under året i form av bristande underhåll. Fortsatt återhållsamhet råder, översyn av kostnader sker kontinuerligt samtidigt som driftåtgärder utförs för att säkra fastighetsvärde och funktion. Detta ger en samlad positiv effekt på 9,5 mnkr. För övriga avvikelser som identifierats i prognos har omfördelningar skett mellan konton. Gata: Verksamheten har en budget i balans enligt prognosen. Under januari/februari var det mycket snöröjning, halkbekämpning och bortforsling av snö med extra lastbilar och grävmaskin. För att säkerställa tillräckliga medel inför vinter 2026 har justeringar genomförts inom ram med sammanlagt 1,9 mnkr. Utvecklingen av drivmedelskostnader och elpriser är svår att förutse och är en osäkerhetsfaktor i prognosen. Park inkl skogsdrift, -4,5 mnkr: I det närmaste hela underskottet kan knytas till lägre intäkter från skogen (-4 mnkr) än budgeterat. Under senare delen av 2025 fattades ett politiskt beslut om ett förtida uttag av skog, vilket påverkar årets intäkter. I enlighet med gällande skogsbruksplan behöver uttaget från skogen därmed vara lägre än budgeterat. VA-verksamhet: Verksamheten har en budget i balans enligt prognosen. Under vårvintern har det varit ett stort antal läckor i ledningsnätet. Den stränga vintern bedöms ha bidragit till detta, och åtgärdsbehovet har därför varit större än under ett normalår. Bedömning på helår är att dessa åtgärder kommer att rymmas inom den taxejustering som genomfördes inför året. För VA-verksamheten bedöms året i stor utsträckning påverkas av pågående regresshantering, vilket förväntas medföra ett större ekonomiskt utfall. Då det inte finns budgeterade medel för detta kommer kostnaderna att redovisas som en avvikelse mot budget. Omfattningen är inte känd i nuläget. Måltid: Kostnader och intäkter följer budget. Externa intäkter visar +0,3 mnkr. Verksamheten har haft högre sjukfrånvarokostnader, -0,3 mnkr, i starten på året men kommer att hämta hem det under sommarens sammanslagningar. Demografiutvecklingen är fortfarande en osäkerhetsfaktor som i nuläget är svårbedömd, men följs noga under året. Risker kopplade till omvärldsläget Kontoret vill flagga för effekter av det osäkra världsläget som just nu bidrar till väsentligt högre energipriser. Kontoret ser nu en direktpåverkan på drivmedel, fjärrvärme och el. Bristen på naturgas i Mellaneuropa får en indirekt påverkan på andra energislag och viktiga insatsmateriel som kemikalier till VA. Konstgödselproduktionen är begränsad och det kommer generera höjda livsmedelspriser på sikt. Kontoret följer utvecklingen. Detta i kombination med en kall vinter och historiskt låga vattennivåer i vattenmagasinen i norra Sverige gör prisutvecklingen på el mycket svår att förutse. Ett utvecklat samarbete med SHEAB inom ram för vårt avtal, med prissäkring av el pågår Åtgärder: Fortsatt kostnadsmedvetenhet gäller för samtliga verksamheter för att motverka intäktsbortfallet. Nämnderna Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet Räddningstjänst, +0,3 mnkr Försäljning av ett fordon genererar reavinst på +0,4 mnkr. Prognosen för personalkostnaderna pekar på ett underskott på -0,1 mnkr. Verksamheten har tilldelats utökat stöd från Myndigheten för civilt försvar (MCF), +0,6 mnkr som också medför motsvarande kostnader och påverkar därmed inte resultatet. Samhällsbyggnadskontoret, +0,1 mnkr Intäkterna beräknas avvika med -0,7 mnkr, där främst planavgifterna sjunker men de vägs upp av något högre plankostnadsintäkter. Intäktsbortfallet kompenseras av lägre personalkostnader. BYGG- OCH MILJÖNÄMND Byggenheten: +0,2 mnkr, lägre personalkostnader än budgeterat. Miljöenheten: -0,2 mnkr. Verksamheten debiterar färre timmar i förhållande till vad som budgeterats. Det pågår ett aktivt arbete med att höja antalet debiterade timmar, det behöver dock föras på ett sätt som inte överbelastar medarbetarna. Svårigheter med bemanning ger överskott på personalkostnaderna. För att täcka bemanningen tas hjälp av konsult som i sin tur genererar underskott inom posten övriga kostnader. SKOLNÄMND Totalt +1,8 mnkr. Central förvaltning: +0,9 mnkr. Lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster (+0,7 mnkr) samt bland annat minskade hyreskostnader. Förskola: +0,7 mnkr. Ökade intäkter i och med genomförd inkomstkontroll samt för statsbidrag (+2,4 mnkr) som bl a ska täcka intäktsbortfall för barnomsorgsavgifter som följd av sänkta avgifter för hushållen. Kostnaderna för interkommunala ersättningar och bidrag till fristående förskolor beräknas bli lägre än budgeterat (+1 mnkr). Personalkostnaderna beräknas bli 2,7 mnkr högre än budgeterat. Hyreskostnaderna för Åkra förskola har blivit högre än vad som tidigare beräknats. Anpassad gymnasieskola: -2,3 mnkr. Högre kostnader för köp av huvudverksamhet (-1,7 mnkr) då fler elever än beräknat går i anpassad gymnasieskola i annan kommun. Avvikelsen förstärks av lägre interkommunala ersättningar till följd av färre elever från andra kommuner (-0,9 mnkr). Den negativa avvikelsen motverkas delvis av lägre personalkostnader i och med färre elever (+0,5 mnkr). Anpassad grundskola: -1,4 mnkr. Högre personal- och avskrivningskostnader än budgeterat (-1,7 mnkr). Den negativa avvikelsen reduceras något av högre intäkter för elever från andra kommuner (+0,4 mnkr). Grundskola: +2,6 mnkr. Lägre kostnader för elevpeng och tilläggsbelopp beräknas ge ett överskott på +2 mnkr och ökade externa intäkter +3,5 mnkr. De högre intäkterna avser främst statsbidrag som avser att till stor del täcka ökade personalkostnader och övriga kostnader. Överskottet reduceras även av högre städkostnader än budgeterat (-1,3 mnkr). Gymnasieskola: +1,3 mnkr. Ett större antal elever från andra kommuner genererar högre intäkter för interkommunala ersättningar +2,8 mnkr. Antalet Sala-elever som valt att gå i skola i andra kommuner är också fler än budgeterat vilket ger ett underskott för de interkommunala kostnaderna,- 1 mnkr. Personalkostnaderna avviker med -1,2 mnkr från budget. Åtgärder: Sammantaget prognostiseras ett positivt resultat, vilket innebär att underskott i vissa verksamheter kan balanseras av överskott i andra. ÄLDRE – OCH OMSORGSNÄMND Totalt +3,5 mnkr. Nämndsövergripande ledning:-0,4 mnkr. Avvikelsen beror främst på obudgeterade avvecklingskostnader. Administration: -0,2 mnkr. Kostnader för rehabinsatser för personal beräknas bli högre än budgeterat. Hälso- och sjukvård samt rehab: +3,7 mnkr. Högre intäkter än budgeterat för specialistuppdrag utförda Nämnderna Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet åt regionen. P g a stora svårigheter att rekrytera beräknas personalkostnaderna bli lägre än budgeterat och kostnaderna för inhyrd personal öka. Omsorgen om funktionshindrade: +0,4 mnkr. En extern placering har kunnat hämtas hem vilket inte var känt vid budgettillfället. Omsorgen om äldre: 0,1 mnkr. Hemtjänst +0,7 mnkr. Vakant enhetschefstjänst. Särskilt boende -0,6 mnkr. Höga sjuktal under årets första månader p g a utbrott av både magsjuka och influensa. Åtgärder: Underskottet på nämndsövergripande beräknas täckas genom överskottet i nämndens totala budget. Kostnaden är också tillfällig 2026. Administrationens underskott beräknas också täckas av nämndens totala överskott, men ett arbete med att utreda åtgärder och effekter av rehabinsatser ska påbörjas under året vilket kommer att inkludera sjuktalen i nämndens verksamheter. SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Totalt –9,7 mnkr. Individ- och familjeomsorg: -13,8 mnkr. Högre kostnader för såväl externa placeringar av barn och unga (köp av huvudverksamhet) samt kostnader för familjehemsvård i egen regi (personalkostnader), totalt -15,8 mnkr. Avvikelsen möts av högre statsbidrag, bl a för att subventionera placeringskostnader. Arbetsmarknad och integration: +3,8 mnkr. Avvikelsen beror dels på högre budget för feriearbetare än vad som kommer utnyttjas (+2,1 mnkr) samt dels på beräknat lägre personalkostnader (+1,7 mnkr). LSS-verksamhet: +0,4 mnkr. Något lägre kostnader för personlig assistans. Åtgärder: Åtgärd Status Kommentar Effekt 2026, Effekt 2027, mnkr mnkr Sänka kostnader för Genomförd och i Statsbidrag 1,9 1,9 placeringar BoU prognos Avsluta konsulentstödd Genomförd och i 3,6 3,6 familjehemsvård prognos Minska interna kostnader Genomförd och i 0,4 0,4 prognos Sänka kostnader för Pågår ej i prognos Erbjuda stöd på 9,7 9,7 placeringar BoU hemmaplan, nya och reviderade riktlinjer, se över arvoden och ersättningar till familjehem, Familjecentral Nämnderna Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet Investeringsredovisning Mnkr Budget Ack utfall Prognos Avvikelse 2026 mar 2026 2026 Kommunstyrelse 67,1 5,8 50,7 16,5 - varav Kommundirektör 1,9 0,0 2,2 -0,2 - varav Kommunledningskontor 0,9 0,0 0,9 0,0 - varav Tekniskt kontor 63,3 5,3 64,0 -0,7 - därav Samhällsteknik/Gata 14,9 0,1 14,9 0,0 - därav Samhällsteknik/Park 3,4 0,1 3,4 0,0 - därav Samhällsteknik/Gr 2,6 0,1 2,6 0,0 vattensystem o projekt/utveckling - därav Samhällsteknik/Kart_mät 0,3 0,0 0,0 0,0 - därav VA-kollektiv 14,9 1,7 15,9 -1,0 - därav Fastighet 27,1 3,3 27,1 0,0 - varav Räddningstjänst 1,0 1,1 1,1 -0,1 - varav Samhällsbyggnadskontor 0,0 -0,6 -17,5 17,5 Kultur- och fritidsnämnd 0,5 0,0 0,5 0,0 Skolnämnd 3,4 1,5 3,4 0,0 Summa 71,0 7,3 54,6 16,5 Årets investeringsbudget uppgår till 71 mnkr. Per sista mars har netto 7,3 mnkr upparbetats. Årsprognosen pekar på 54,6 mnkr i nettoutgifter. Nedan kommenteras nämnder/kontors eventuella avvikelser: KOMMUNSTYRELSE Kommunledningskontor Projekt AI-funktionalitet hos Näringsliv har påbörjat år 2025 och begäran om TA på 0,3 mkr är inlämnat. Tekniskt kontor VA -1,0 mnkr Begäran om TA är inlämnad men ej beslutad ännu. Kart/ mät 0,3 mnkr. Budgeterade medel kommer ej att användas. Räddningstjänst Prognosen visar ett mindre underskott. Orsaken är främst inköp av en större obudgeterad brandbil, där intäkten från försäljningen av den tidigare, mindre brandbilen inte fullt ut täckte investeringskostnaden. Samhällsbyggnadskontor +17,5 mnkr prognos pga försäljning av centralförrådet samt försäljning av mark till Skandrenting (Salberga). ÖVRIGT Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet ÖVRIGT KOMMUNSTYRELSENS FÖRFOGANDE 16 908 tkr har avsatts i budget 2026 till Kommunstyrelsen att förfoga över. Per sista mars har 244 tkr delats ut. Prognosen är att hela förfogandet delas ut under året. Om så inte sker kommer återstoden att höja resultatet. KS förfogande 2026 (belopp i tkr) 16 908 Beslutsdatum BRIS 2026 -47 KS § 21 2026-02-11 Brottsofferjouren 2026 -137 KS § 22 2026-02-11 Bufff Västmanland -60 KS § 23 2026-02-11 Återstår av Kommunstyrelsens förfogande 16 664 LIKVIDITET Kommunens likvida ställning var god vid årets ingång och har förbättrats då inbetalningarna sammantaget har varit större än utbetalningarna under första kvartalet. Med anledning av en förhållandevis låg investeringsbudget jämfört med tidigare år tillsammans resultatmålet har inget beslut om nyupplåning fattas i budget 2026. De regresskrav som ställts på kommunen kopplat till översvämningen 2023 är dock en osäkerhetsfaktor i likvidplaneringen. Kassalikviditet 2026, mnkr 160 140 120 100 80 60 40 20 0 -20 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månadsaldo 2026 Ack 2025 Ack 2026 Kommunen har även en checkräkningskredit på 60 mnkr som ökar förmågan att göra de löpande utbetalningarna. Utvalda nyckeltal Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet UTVALDA NYCKELTAL PRELIMINÄR BEFOLKNINGSUTVECKLING 2026 MED PROGNOS 22 800 22 775 22 750 Summa av Befolkning, SCB månadsstatistik 22 725 Summa av Befolkningsprogn, budgetberäkning 2027 22 700 22 675 22 650 22 625 22 600 22 609 22 600 22 597 22 575 22 580 22 580 22 550 22 525 22 500 Jan 1 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Q1 Q2 Q3 Q4 FINANSFÖRVALTNINGEN – FINANSIELLA MÅL OCH NYCKELTAL Bokslut 2025 Budget 2026 Prognos 2026 Årets resultat, mnkr 29,0 39,5 29,7 Årets resultat, % 1,6 2,1 -1,6 Årets balanskravsresultat, mnkr 26,5 - 29,3 Självfinansieringsgrad, % 112,3 198,2 229,9 Nettokostnadsandel av skatteintäkter, bidrag och utjämning, % 96,8 95,8 96,5 Årets nettokostnader, mnkr 1 710,3 1 769,2 1 773,8 Förändring, % 1,5 *3,4 3,7 Årets skatter o generella bidrag 1 767,6 1 845,9 1 838,5 Förändring, % 3,5 *4,4 4,0 Nämndernas avvikelse, mnkr 23,8 - -5,2 *jämfört föregående års utfall Månadsuppföljning Kommunstyrelsen Ledningsutskottet ANTAGEN § x | xxxx-xx-xx | DIARIENUMMER 20xx/xxx | REVIDERAD § x | xxxx-xx-xx | DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: 0224-74 70 00 | E-post kommun.info@sala.se | Postadress Box 304, 733 25 Sala SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 Dnr 2026/157

KSLU § 84 Yttrande över remiss från Finansdepartementet - Konkurrensverkets rapport 2025:8 Nya grindvaktsfunktioner i LOV INLEDNING Konkurrensverket fick i juni 2025 i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder som kan förhindra att kriminella eller oseriösa leverantörer etablerar sig i upphandlande myndigheters valfrihetssystem. Lagen om valfrihetssystem, LOV, ska ge brukare valfrihet och främja konkurrens, men det finns brister i myndigheternas möjligheter att kontrollera leverantörer. Rapporten framhåller att välfärdsbrottslighet är ett växande problem och att bristande avtalsuppföljning kan underlätta för oseriösa aktörer. Förslagen inkluderar bland annat utökade uteslutningsgrunder, kontroll av nyckelpersoner och anknutna bolag, begäran om tidigare kontrakt samt tydligare bestämmelser om systematisk uppföljning under avtalsperioden. Sala kommun ställer sig positiv till förslagen om nya grindvaktsfunktioner i LOV och bedömer att de är avgörande för att motverka välfärdsbrott. Sala kommun välkomnar särskilt införandet av en ny uteslutningsgrund för allvarliga missförhållanden även utanför den aktuella tjänsten, vilket stärker möjligheterna till träffsäkra lämplighetsprövningar. Sala kommun understryker vikten av att de nya bestämmelserna är praktiskt tillämpbara och att kommunerna ges resurser för effektiv kontroll och uppföljning. Ett fortsatt utvecklat informationsutbyte mellan myndigheter är avgörande för åtgärdernas effekt. Ekonomiska konsekvenser Det aktuella remissvaret innebär inga direkta ekonomiska konsekvenser för Sala kommun Beslutsunderlag KS 2026.1532 – Missiv KS 2026.1533 – Yttrande KS 2026.555 – Remissinsatser KS 2026.557 - Rapport 2025:8 Nya grindvaktsfunktioner i LOV - förslag som bidrar till att motverka kriminella eller oseriösa leverantörer i valfrihetssystemet Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att till Finansdepartementet avge remissvar för Konkurrensverkets rapport 2025:8 Nya grindvaktsfunktioner i LOV, i enlighet med bilaga KS 2026.1533. Erik Hamrin (M) yrkar bifall till Amanda Lindblads (S) yrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 84 fortsättning BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar, att till Finansdepartementet avge remissvar för Konkurrensverkets rapport 2025:8 Nya grindvaktsfunktioner i LOV, i enlighet med bilaga KS 2026.1533. Skickas till Finansdepartementet Kommundirektör Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2026-04-02 DIARIENR: 2026/157 Kommunledningskontoret, Hållbarutvecklingsenheten Josefin Gardeblad Kommunjurist och strateg mot välfärdsbrott MISSIV Missiv till Sala kommuns yttrande över remiss från Finansdepartementet - Konkurrensverkets rapport 2025:8 Nya grindvaktsfunktioner i LOV SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Konkurrensverket fick i juni 2025 i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder som kan förhindra att kriminella eller oseriösa leverantörer etablerar sig i upphandlande myndigheters valfrihetssystem. LOV ska ge brukare valfrihet och främja konkurrens, men det finns brister i myndigheternas möjligheter att kontrollera leverantörer. Rapporten framhåller att välfärdsbrottslighet är ett växande problem och att bristande avtalsuppföljning kan underlätta för oseriösa aktörer. Förslagen inkluderar bland annat utökade uteslutningsgrunder, kontroll av nyckelpersoner och anknutna bolag, begäran om tidigare kontrakt samt tydligare bestämmelser om systematisk uppföljning under avtalsperioden. Sala kommun ställer sig positiv till förslagen om nya grindvaktsfunktioner i LOV och bedömer att de är avgörande för att motverka välfärdsbrott. Sala kommun välkomnar särskilt införandet av en ny uteslutningsgrund för allvarliga missförhållanden även utanför den aktuella tjänsten, vilket stärker möjligheterna till träffsäkra lämplighetsprövningar. Sala kommun understryker vikten av att de nya bestämmelserna är praktiskt tillämpbara och att kommunerna ges resurser för effektiv kontroll och uppföljning. Ett fortsatt utvecklat informationsutbyte mellan myndigheter är avgörande för åtgärdernas effekt. Ekonomiska konsekvenser Det aktuella remissvaret innebär inga direkta ekonomiska konsekvenser för Sala kommun. FÖRSLAG TILL BESLUT att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att till Finansdepartementet avge remissvar för Konkurrensverkets rapport 2025:8 Nya grindvaktsfunktioner i LOV. 2026-04-02 DIARIENR: 2026/157 Bilagor: 1 2 3 2026-04-02 DIARIENR: 2026/157 CHECKLISTA Checklista avseende Barnperspektivet, Landsbygdsperspektivet och de Horisontella principerna Förklaring om de olika begreppen finns nedan. Barnperspektivet Innebär insatsen att barn och ungdomars hälsa sätts i främsta rummet? JA ☐ NEJ ☒ Påverkar denna insats barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter JA ☐ NEJ ☒ och situation till det bättre? Innebär insatsen att barn och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? JA ☐ NEJ ☒ Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening om insatsen? JA ☐ NEJ ☒ Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsvariation - fysiskt JA ☐ NEJ ☒ och/eller psykiskt? Tar insatsen hänsyn till barnkonventionens text om ”till det yttersta av sin förmåga”? JA ☐ NEJ ☒ Landsbygdsperspektivet Bedömer ni att beslutet kommer att innebära särskilda konsekvenser för landsbygden JA ☐ NEJ ☒ – nu eller i framtiden? Vid JA hur bedömer ni att beslutet påverkar: Att det blir svårare att bo på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det blir fler jobb på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det minskar tillgången till god service på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Horisontella principerna (tillgänglighet, icke-diskriminering samt jämställdhet) Innebär insatsen risk för begränsad tillgänglighet? JA ☐ NEJ ☒ Har icke-diskrimineringsperspektivet beaktats? JA ☐ NEJ ☒ Kan beslutet utestänga någon från samhället? JA ☐ NEJ ☒ Har man beaktat FN:s konvention angående rättigheter för personer med JA ☐ NEJ ☒ funktionsvariation när beslutet togs? Om NEJ – varför inte? 2026-04-02 DIARIENR: 2026/157 Begreppsförklaring Barnkonventionen/barnperspektivet Barnkonventionen tar upp barnets situation ur många synvinklar och skall naturligtvis främja helhetssynen på barnen. Enligt FN är alla under 18 år barn. Barnens bästa i främsta rummet - Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling i beslutsfattandet? - Har en sammanvägning av olika intressen gjorts? FN:s barnkommitté har uttalat principen om att barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, till exempel samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Principen om barnets bästa ska ges absolut prioritet när det gäller adoption och rätt till skydd mot missförhållanden och övergrepp. Till prioriterade rättigheter hör utveckling/utbildning. Landsbygdsperspektivet Kan de som bor och verkar på landsbygden bli diskriminerade eller åsidosatta? Horisontella principer Diskriminering sker när någon missgynnas eller kränks och missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). Detta gäller även barn till personer med något av ovanstående diskrimineringsgrund. Funktionshinderspolitiken innebär att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktions- nedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Medborgar 1 (4) 2026-04-02 DIARIENR: 2026/157 Kommunledningskontoret, Hållbar utvecklingsenheten Josefin Gardeblad Kommunjurist och strateg mot välfärdsbrott YTTRANDE Remiss från Finansdepartementet - Konkurrensverkets rapport 2025:8 Nya grindvaktsfunktioner i LOV BAKGRUND Konkurrensverket fick den 26 juni 2025 i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder som kan motverka att kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer etablerar sig i upphandlande myndigheters valfrihetssystem. LOV ska ge brukare större valfrihet och främja konkurrens, men det finns brister i myndigheternas möjligheter att kontrollera leverantörer. Konkurrensverket konstaterar att välfärdsbrottslighet är ett växande problem, där välfärdssektorn utgör en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och har en direkt koppling till den kriminella ekonomin. I sin utredning föreslår Konkurrensverket förbättringar av lagen, bland annat genom utökade bestämmelser om uteslutning, kontroller ska omfatta nyckelpersoner och anknutna bolag samt möjligheten att begära in tidigare kontrakt från sökande. Förfrågningsunderlagets innehåll, kontraktsvillkor och åberopad kapacitet ska struktureras om och tydliggöras, och aktörer som begått brott eller allvarliga regelöverträdelser ska kunna uteslutas. Rapporten framhåller också att bristande avtalsuppföljning är en möjliggörare för oseriösa och kriminella aktörer. Rapporten föreslår därför att LOV ska innehålla tydligare bestämmelser om kontroll och systematisk uppföljning av leverantörer under hela avtalsperioden. YTTRANDE • Sala kommun ställer sig positiv till förslagen om nya grindvaktsfunktioner i lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) och bedömer att de är avgörande för att stärka arbetet mot välfärdsbrott. • Särskilt välkomnas förslaget att införa en ny uteslutningsgrund avseende allvarliga missförhållanden, även utanför den aktuella tjänsten. Förslagen innebär väsentligt stärkta möjligheter att utesluta oseriösa aktörer och möjliggör mer träffsäkra lämplighetsbedömningar. Sala kommun ställer sig positivt till de förslag som presenteras av Konkurrensverket avseende nya grindvaktsfunktioner i lag (2008:962) om 2026-04-02 2026/157 valfrihetssystem (LOV). Välfärdsbrottslighet utgör ett allvarligt och växande samhällsproblem som riskerar att underminera tilliten till välfärdssystemen. Det är därför nödvändigt att regelverken i högre grad möjliggör att oseriösa och kriminella aktörer kan identifieras och uteslutas redan innan de ges tillträde till bland annat valfrihetssystemen. Vidare vill Sala kommun framhålla särskilt att justeringen av befintliga uteslutningsgrunder och införandet av en ny grund för allvarliga missförhållanden utanför den aktuella tjänsten är en central och nödvändig förstärkning av regelverket. Oseriösa aktörer är ofta verksamma inom flera områden och kan uppvisa allvarliga brister även i andra delar av sin verksamhet. Förslaget stärker möjligheterna till en mer heltäckande och träffsäker lämplighetsprövning och bidrar därigenom till att förebygga välfärdsbrott samt skydda välfärdssystemen mot oseriösa och kriminella aktörer. Samtidigt vill Sala kommun framhålla vikten av att de nya bestämmelserna är praktiskt tillämpbara och att kommunerna ges tillräckliga förutsättningar att genomföra kontroller och uppföljning på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Ett fortsatt utvecklat informationsutbyte mellan berörda myndigheter är därför en viktig förutsättning för att åtgärderna ska få avsedd effekt. Ekonomiska konsekvenser Det aktuella remissvaret innebär inga direkta ekonomiska konsekvenser för Sala kommun. FÖRSLAG att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att till Finansdepartementet avge remissvar för Konkurrensverkets rapport 2025:8 Nya grindvaktsfunktioner i LOV. 2026-04-02 2026/157 CHECKLISTA Checklista avseende Barnperspektivet, Landsbygdsperspektivet och de Horisontella principerna Förklaring om de olika begreppen finns nedan. Barnperspektivet Innebär insatsen att barn och ungdomars hälsa sätts i främsta rummet? JA ☐ NEJ ☒ Påverkar denna insats barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter JA ☐ NEJ ☒ och situation till det bättre? Innebär insatsen att barn och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? JA ☐ NEJ ☒ Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening om insatsen? JA ☐ NEJ ☒ Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsvariation - fysiskt JA ☐ NEJ ☒ och/eller psykiskt? Tar insatsen hänsyn till barnkonventionens text om ”till det yttersta av sin förmåga”? JA ☐ NEJ ☒ Landsbygdsperspektivet Bedömer ni att beslutet kommer att innebära särskilda konsekvenser för landsbygden JA ☐ NEJ ☒ – nu eller i framtiden? Vid JA hur bedömer ni att beslutet påverkar: Att det blir lättare eller svårare att bo på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det skapas fler eller färre jobb på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det ökar eller minskar tillgången till god service på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Horisontella principerna (tillgänglighet, icke-diskriminering samt jämställdhet) Innebär insatsen risk för begränsad tillgänglighet? JA ☐ NEJ ☒ Har icke-diskrimineringsperspektivet beaktats? JA ☐ NEJ ☒ Kan beslutet utestänga någon från samhället? JA ☐ NEJ ☒ Har man beaktat FN:s konvention angående rättigheter för personer med JA ☐ NEJ ☒ funktionsvariation när beslutet togs? Om NEJ – varför inte? 2026-04-02 2026/157 Begreppsförklaring Barnkonventionen/barnperspektivet Barnkonventionen tar upp barnets situation ur många synvinklar och skall naturligtvis främja helhetssynen på barnen. Enligt FN är alla under 18 år barn. Barnens bästa i främsta rummet - Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling i beslutsfattandet? - Har en sammanvägning av olika intressen gjorts? FN:s barnkommitté har uttalat principen om att barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, till exempel samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Principen om barnets bästa ska ges absolut prioritet när det gäller adoption och rätt till skydd mot missförhållanden och övergrepp. Till prioriterade rättigheter hör utveckling/utbildning. Landsbygdsperspektivet Kan de som bor och verkar på landsbygden bli diskriminerade eller åsidosatta? Horisontella principer Diskriminering sker när någon missgynnas eller kränks och missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). Detta gäller även barn till personer med något av ovanstående diskrimineringsgrund. Funktionshinderspolitiken innebär att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktions- nedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Remiss 2026-02-17 Fi2025/02401 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Enheten för offentlig upphandling Ann Fryksdahl Remiss av rapporten Nya grindvaktsfunktioner i LOV Remissinstanser 1. Almega 2. Aneby kommun 3. Arbetsförmedlingen 4. Arboga kommun 5. Arvika kommun 6. Bolagsverket 7. Brottsförebyggande rådet 8. Coompanion 9. Danderyds kommun 10. Ekobrottsmyndigheten 11. Famna 12. Forum – idéburna organisationer med social inriktning 13. Funktionsrätt Sverige 14. Fysioterapeuterna 15. Företagarna 16. Förvaltningsrätten i Karlstad 17. Förvaltningsrätten i Malmö 18. Förvaltningsrätten i Stockholm 19. Förvaltningsrätten i Luleå 20. Göteborgs kommun Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Jakobsgatan 24 Webb: www.regeringen.se E-post: fi.registrator@regeringskansliet.se 21. Helsingborgs kommun 22. Huddinge kommun 23. Hässleholms kommun 24. Ideell kulturallians 25. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 26. Inspektionen för vård och omsorg 27. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 28. Karlshamns kommun 29. Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje 30. Landsorganisationen i Sverige 31. Luleå kommun 32. Malå kommun 33. Nacka kommun 34. Norsjö kommun 35. Nykvarn kommun 36. Nyköpings kommun 37. Pensionärernas riksorganisation 38. Polisen 39. Region Norrbotten 40. Region Stockholm 41. Region Skåne 42. Riksrevisionen 43. Sala kommun 44. Skatteverket 45. Skövde kommun 46. SmåKOM 47. Socialstyrelsen 48. Sollentuna kommun 49. Solna kommun 50. Stockholms kommun 51. Svenska kyrkan 52. Svenskt näringsliv 53. Sveriges advokatsamfund 54. Sveriges akademikers centralorganisation 55. Sveriges kommuner och regioner 56. Sveriges läkarförbund 57. Sveriges offentliga inköpare 58. Sveriges riksidrottsförbund 59. Södertälje kommun 60. Tjänstemännens centralorganisation 61. Upphandlingsmyndigheten 62. Uppsala kommun 63. Vellinge kommun 64. Vårdföretagarna 65. Västra Götalandsregionen 66. Uddevalla kommun 67. Umeå kommun 68. Unizon 69. Uppsala kommun 70. Ydre kommun 71. Åklagarmyndigheten 72. Örebro kommun 73. Östersunds kommun 74. Överkalix kommun Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 17 maj 2026. Svaren bör lämnas per e-post till fi.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till ann.fryksdahl@regeringskansliet.se. Ange diarienummer Fi2025/02401 och remissinstansens namn i ämnesraden på e- postmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Andreas Hamrén Departementsråd Nya grindvaktsfunktioner i LOV – förslag som bidrar till att motverka kriminella eller oseriösa leverantörer i valfrihetssystem RAPPORT 2025:8 SSiiddaa 15 5a3v a3v0 0873 Konkurrensverket, december 2025 Kontaktperson: Karin Morild Foto: Scandinav 2 SSiiddaa 25 5a4v a3v0 0873 Innehåll Begrepp och förkortningar ...................................................................... 6 Sammanfattning ....................................................................................... 9 1 Författningsförslag .......................................................................... 22 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet .................................................................. 22 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning .................................................................................... 23 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi ...................................................................................................... 24 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem ...... 25 1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen ..................................................................................... 39 2 Uppdraget och genomförandet ....................................................... 40 2.1 Regeringsuppdraget .................................................................................... 40 2.2 Avgränsningar och begrepp ....................................................................... 41 2.3 Uppdragets genomförande ......................................................................... 44 3 Bakgrund........................................................................................... 46 3.1 Vad är valfrihetssystem och varför finns de? ........................................... 46 3.2 Förflyttning från skydd av leverantörer till att även stötta de upphandlande myndigheterna .................................................................. 47 3.3 Värdet av de tjänster som tillhandahålls av externa utförare inom ramen för valfrihetssystemen ..................................................................... 50 3.4 Stora variationer både vad gäller antalet valfrihetssystem i kommuner och regioner samt vilka verksamheter som organiseras i valfrihetssystem .................................................................... 52 3.5 Leverantörerna i valfrihetssystemen ......................................................... 55 3.6 Fördelar med valfrihetssystem enligt LOV jämfört med upphandling enligt LOU ............................................................................. 61 3.7 Närliggande utredningar och myndighetsuppdrag ............................... 62 4 Gällande rätt ..................................................................................... 81 4.1 EU-rätten ....................................................................................................... 81 4.2 Lagen om valfrihetssystem ......................................................................... 89 3 SSiiddaa 35 5a5v a3v0 0873 4.3 Lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen ........................................... 96 4.4 Andra relevanta regleringar ....................................................................... 97 5 Problembeskrivning ....................................................................... 100 5.1 Välfärdsbrottslighet ................................................................................... 100 5.2 Utmaningar med att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemen ............................................................................. 101 6 Bedömningar och förslag .............................................................. 120 6.1 Kravet på löpande annonsering kan avskaffas ...................................... 120 6.2 Varken valfrihetssystem eller kontrakt bör tidsbegränsas i författning .................................................................................................... 134 6.3 Ytterligare uteslutningsgrunder ska införas och fler ska kontrolleras ................................................................................................. 136 6.4 Det ska införas ytterligare bestämmelser om förfrågningsunderlagets innehåll............................................................. 155 6.5 Upphandlande myndigheters kontroll och uppföljning bör stärkas .......................................................................................................... 169 6.6 Andra förslag och bedömningar .............................................................. 178 6.7 Förslagen på ändringar i LOV medför behov av följdändringar ........ 190 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .............................. 192 7.1 Ikraftträdandebestämmelser ..................................................................... 192 7.2 Övergångsbestämmelser ........................................................................... 193 8 Konsekvensutredning .................................................................... 196 8.1 Deluppdrag 1 – Kravet på löpande annonsering ska avskaffas genom att införa ett alternativt förfarande med ansökningsfönster ... 196 8.2 Deluppdrag 2 – Ingen tidsbegränsning av valfrihetssystemen eller kontrakt i författning ......................................................................... 209 8.3 Deluppdrag 3 – Ytterligare bestämmelser om uteslutning ska införas .......................................................................................................... 209 8.4 Deluppdrag 4 – Ytterligare krav på förfrågningsunderlagets innehåll ska införas .................................................................................... 218 8.5 Deluppdrag 5 – Förslag för att stärka kontroll och uppföljning ......... 222 8.6 Deluppdrag 6 – Övriga förslag ................................................................. 229 8.7 Gemensamma konsekvenser .................................................................... 232 4 SSiiddaa 45 5a6v a3v0 0873 9 Författningskommentar ................................................................. 239 9.1 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ................................................................ 239 9.2 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning .................................................................................. 240 9.3 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi .............................................................................................. 241 9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem .......................................................................................... 242 9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen ................................................................................... 267 Referenser ............................................................................................ 268 5 SSiiddaa 55 5a7v a3v0 0873 Begrepp och förkortningar Begrepp och förkortning Förklaring ABL Aktiebolagslagen (2005:551). Avtal Begreppet används i regeringsuppdraget som synonymt med begreppet kontrakt i LOV. I denna rapport används huvudsakligen begreppet kontrakt men någon skill- nad i betydelse är inte avsedd vid användningen av de två begreppen. I samman- hanget av kontroll och uppföljning används begreppet avtalsuppföljning. A-LOV Lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen. Brå Brottsförebyggande rådet. CPV Common Procurement Vocabulary (CPV) är ett klassificeringssystem framtaget av kommissionen (Kommissionens förordning [EG] nr 2013/2008) som standardiserar de referenser som används av upphandlande myndigheter för att beskriva före- målet för en upphandling. I LOV används CPV-koder för att definiera tillämpnings- området för lagen. Digg Myndigheten för digital förvaltning. Direktivstyrda upphand- Med begreppet avses upphandlingar som omfattas av något av EU:s lingar upphandlingsdirektiv. DIS Dynamiskt inköpssystem, ett elektroniskt förkvalificeringssystem som är öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden och antalet leverantörer kan inte be- gränsas. Reglerna om dynamiska inköpssystem finns i 8 kap. LOU och gäller vid upphandling över tröskelvärdet som inte avser upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. EU:s upphandlings- Ett samlingsbegrepp för EU:s fyra direktiv om upphandling, dvs. LOU-direktivet1, direktiv LUF-direktivet2, LUFS-direktivet3 och LUK-direktivet4. EUF-fördraget Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt. Frittvalutredningen S 2007:04 (dir. 2007:38, 2007:149 och 2007:180). Lämnade betänkandet LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem (SOU 2008:15). Företag Begreppet omfattar varje form av verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur, oavsett om den är inriktad på att ge vinst eller inte. Det spelar inte heller någon roll i vilken juridisk form den bedrivs. I rapportens konsekvensutredning används därmed begreppet företag som samlingsbegrepp för alla verksamheter som är verksamma eller potentiellt kan träda in på valfrihetssystemens marknader oavsett om verksamheten bedrivs i aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor, ekonomiska föreningar, stiftelser och ideella föreningar eller någon annan juridisk form. GDPR Dataskyddsförordningen.5 HSL Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och upphävande av direktiv 2004/18/EG. 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG. 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 och samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner. 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (dataskyddsförordningen). 6 SSiiddaa 65 5a8v a3v0 0873 Begrepp och förkortning Förklaring HVB Hem för vård och boende. Icke-direktivstyrda upp- Med begreppet avses upphandlingar till ett värde under tröskelvärdena för EU:s handlingar upphandlingsdirektiv. Dessa regleras i 19 och 19 a kap. LOU, 19 och 19 a kap. LUF, 15 och 15 a kap. LUK samt 15 kap. LUFS. IVO Inspektionen för vård och omsorg. IMY Integritetsskyddsmyndigheten. Kommunallagen Kommunallagen (2017:725). Kontrakt Enligt 2 kap. 2 § LOV är det ett skriftligt avtal med de ekonomiska och andra villkor som slutits mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leve- rantörer avseende tillhandahållandet av de tjänster som valfrihetssystemet omfat- tar. I regeringsuppdraget har begreppet avtal använts och i denna rapport används huvudsakligen begreppet kontrakt men någon skillnad i betydelse är inte avsedd vid användningen av de två begreppen. I sammanhanget av kontroll och uppföljning används begreppet avtalsuppföljning. Leverantörskontroll- Fi 2022:8 (dir. 2022:50). Lämnade betänkandet En samordnad registerkontroll för utredningen upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43). LOF Lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. LOH Lagen (2021:579) om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. LOL Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. LUF Lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna. LUFS Lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. LOU Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. LOU-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och upphävande av direktiv 2004/18/EG. LOV Lagen (2008:962) om valfrihetssystem. LOV-propositionen Prop. 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem. LUK Lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner. LUS Lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik. LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Penningtvättsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1640 av den 31 maj 2024 om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om ändring och upphävande av direktiv (EU) 2015/849. Peppol Pan-European Public Procurement On-Line (Peppol) är ett ramverk för interopera- bilitet för elektroniska inköp som består av flera delar, bland annat en teknisk infra- struktur och gemensamma meddelandestandarder. Organisationen som utvecklar nätverket heter OpenPeppol och består av medlemmar från både offentlig och privat sektor.6 Produktivitetskommis- Fi 2023:03 (dir. 2023:58). Lämnade de två betänkandena Goda möjligheter till ökat sionen välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96). RF Regeringsformen (1974:152). 6 Peppol, ”About - OpenPeppol”, Open Peppol. (besökt 2025-12-15), SFTI, ”Peppol | SFTI | SKR”, SFTI. (besökt 2025-12-15). 7 SSiiddaa 75 5a9v a3v0 0873 Begrepp och förkortning Förklaring SFTI Single Face to Industry, ett samarbete med att främja förutsättningar för en digital och standardiserad inköpsprocess i offentlig sektor. Huvudmän är SKR, Digg, Upp- handlingsmyndigheten och Kammarkollegiet. SKR Sveriges kommuner och regioner. SoL Socialtjänstlagen (2001:435). Upphandlingslagarna Ett samlingsbegrepp för de fyra upphandlingslagarna LOU, LUF, LUFS och LUK. Valfrihetslagarna Ett samlingsbegrepp som avser de två lagarna om valfrihetssystem – LOV och A-LOV. Vårdansvarskommittén S 2023:04 (dir. 2023:73). Lämnade betänkandet Ansvaret för hälso- och sjuk- vården (SOU 2025:62). Välfärdsutredningen Fi 2015:01 (dir 2015:22, 2015:100 och 2015:108). Lämnade de två betänkandena Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) och Kvalitet i välfärden – bättre upp- handling och uppföljning (SOU 2017:38). Ägarprövningsutred- Fi 2012:11 (dir. 2012:131, 2014:3, 2014:141 och 2015:1). Lämnade slutbetänk- ningen andet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7). ÄLOU Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. 8 SSiiddaa 85 6a0v a3v0 0873 Sammanfattning Den 26 juni 2025 fick Konkurrensverket i uppdrag av regeringen att lämna förslag som bidrar till att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i upphandlande myndigheters valfrihetssystem. Detta innebär att uppdraget inte omfattar en bred översyn av hela lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Under senare år har ett flertal olika rapporter och utredningar pekat på att välfärds- brottslighet är ett växande problem och att välfärdssektorn är en betydande in- komstkälla för den organiserade brottsligheten med en direkt koppling till den kri- minella ekonomin. Under 2024 fanns det totalt 451 valfrihetssystem hos 174 upp- handlande myndigheter. Det saknas offentligt tillgänglig statistik om värdena som omsätts i dessa system. Konkurrensverkets uppgiftsinsamling visar att närmare 55,2 miljarder kronor betalades ut under 2024 inom 259 av 451 valfrihetssystem, vilket visar på vikten av reformer i LOV för att underlätta för upphandlande myndigheter att motverka dessa aktörer. Konkurrensverkets förslag syftar till att göra det enklare för upphandlande myndig- heter att kontrollera leverantörer både vid inträdet och under kontraktstiden. För- slagen består bland annat i nya uteslutningsgrunder, en vidgad personkrets och nya arbetssätt vid kontroll av sökande och leverantörer, förtydliganden av möjligheter- na att ställa kvalificeringskrav och kontraktsvillkor i förfrågningsunderlaget, och vikten av kontroll och uppföljning. Därutöver lyfter Konkurrensverket också några övriga områden där det pågår uppdrag med potential att underlätta för upphand- lande myndigheter med valfrihetssystem samt några områden för ytterligare utredning. Bakgrunden Syftena med införandet av LOV var flera. När LOV infördes hade ett antal kom- muner och landsting infört olika förfaranden där leverantörer kvalificerade sig ge- nom att uppfylla uppställda villkor och de enskilda fick sedan välja vem de ville anlita. De kunde då välja mellan de kvalificerade leverantörerna och eventuell verk- samhet i egen regi. Ett syfte med LOV var därför att tydliggöra rättsläget och under- lätta för kommuner och landsting som ville öka valfriheten inom sina verksamheter. Införandet av LOV skedde i en tid präglad av nybyggaranda och en vilja att låta olika initiativ blomstra. Därmed var ett syfte även att underlätta etablering av egenföretagande avseende vård- och omsorgstjänster. I efterhand kan det noteras att ”oseriösa företag” endast nämns på ett ställe i LOV- propositionen. Sedan LOV infördes har problem med kriminella och oseriösa aktörer uppmärksammats alltmer. Det svenska samhället har historiskt byggt på en stark tillit till varandra och till samhället. Vi litar på att offentlig sektor ska agera objektivt och hantera våra skattepengar korrekt, men också på att privata företag och samhället i stort följer regler och normer. När kriminella och oseriösa aktörer tränger sig in i vårt välfärdssystem skadas den tilliten och tilltron till det offentliga. 9 SSiiddaa 95 6a1v a3v0 0873 Mot denna bakgrund konstaterar Konkurrensverket att det är viktigt att en förfaran- delagstiftning som LOV inte bara fokuserar på leverantörernas perspektiv, utan även omhändertar de upphandlande myndigheternas behov av stöd och möjlig- heter att kunna stänga ute denna typ av aktörer från offentligt finansierade system. Det finns en inbyggd svårighet att kontrollera den typ av tjänster som valfrihets- system omfattar. Detta då det handlar om tjänster som utförs vid ett visst tillfälle till tredje man utan närvaro av någon annan. Tjänsternas utförande bygger därför på förtroende mellan utföraren och beställaren. Därmed blir det extra viktigt att kon- trollera vilka som tillåts i systemet och följa upp de leverantörer som anslutits. Under genomförandet av uppdraget har det framkommit att LOV ger stort hand- lingsutrymme för de upphandlande myndigheterna vid utformningen av valfrihets- systemet. Men lagens utformning medför också att det uppstår utmaningar, för de upphandlande myndigheter som inrättar valfrihetssystem, att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer. Det finns en osäkerhet vid tillämpningen av LOV – vad den upphandlande myndigheten får och kan göra. Till exempel saknas grundläggande uppgifter om valfrihetssystemen och det finns utmaningar kopplade till förfråg- ningsunderlagen och tillämpningen av uteslutningsgrunderna. Begränsad tillgång till relevant information och otillräcklig uppföljning ökar risken för oupptäckta av- vikelser. Utformningen av de kommersiella villkoren är viktiga förutsättningar sam- tidigt som skadeståndsrisken sänker de upphandlande myndigheternas incitament att avsluta kontrakt. Variationen är stor både vad gäller antalet valfrihetssystem i kommuner och regi- oner och vilka verksamheter som organiseras i valfrihetssystem. Många av valfri- hetssystemen har funnits under en lång tid. Av 451 valfrihetssystem i Konkurrens- verkets uppgiftsinsamling är över hälften inrättade 2014 eller tidigare. Inom ramen för uppgiftsinsamlingen framkommer också en bild av att det är stor variation i an- tal leverantörer i valfrihetssystemen. Framför allt regionerna och Arbetsförmedling- en har valfrihetssystem med många leverantörer. Samtidigt har nio av tio valfrihets- system hos kommunerna och nästan två tredjedelar av regionernas valfrihetssystem färre än 20 leverantörer, en del av dem har ingen leverantör. Uppgiftsinsamlingen indikerar också att omsättningen av leverantörer är låg i de flesta valfrihetssystem även om det finns vissa valfrihetssystem med ett stort antal ansökningar per år. Kravet på löpande annonsering ska avskaffas genom att införa ett alternativt förfarande med ansökningsfönster Konkurrensverket konstaterar att det är möjligt att under vissa förutsättningar av- skaffa kravet på löpande annonsering utan att valfrihetssystemen omfattas av upp- handlingsdirektiven. Under genomförandet av uppdraget har det framkommit att den lämpligaste metoden är att införa ett alternativt förfarande för att ge upphand- lande myndigheter möjlighet att välja vilket förfarande som är lämpligast i valfri- hetssystemet. Det har också framkommit att ett förfarande med ansökningsfönster är ett bättre alternativ än ett förfarande med en ramavtalsmodell. 10 SSiiddaa 1506 2a va v3 08073 Konkurrensverket föreslår därför att kravet på löpande annonsering ska avskaffas genom att införa ett alternativt förfarande med ansökningsfönster. För det behövs ytterligare bestämmelser i LOV som reglerar ansökningsfönstrens utformning. För- slagen beskrivs närmare i avsnitt 6.1 men de mest centrala delarna i förslaget är att införa följande bestämmelser: • Annonsering av inrättandet eller ändring av ett valfrihetssystem ska bland annat innehålla uppgifter om vilket förfarande som tillämpas och, om det är ansökningsfönster, hur ofta ordinarie ansökningsfönster kommer att öppnas. • Ett ordinarie ansökningsfönster ska öppnas minst vart fjärde år. En upphand- lande myndighet får välja att öppna ordinarie ansökningsfönster oftare. • En upphandlande myndighet kan öppna extra ansökningsfönster, men det påverkar inte när nästa ordinarie ansökningsfönster kommer att öppnas. • Väsentliga ändringar i förfrågningsunderlaget får inte göras när ett valfrihets- system med ansökningsfönster är stängt för ansökningar. • Ansökningsfönster ska annonseras minst 10 dagar innan det öppnar och hållas öppet under minst en månad. En upphandlande myndighet kan välja att hålla ansökningsfönstret öppet under en längre tid än en månad. Hur länge det är öppet ska framgå av annonsen. • Efterannonsering av beslut i fråga om en ansökan ska ske senast 60 dagar efter att beslutet fattats. Vid förfarande med ansökningsfönster kan efterannonser- ingen ske samlat 60 dagar efter att ansökningsfönstret stängts. • Annonser om valfrihetssystem ska även fortsättningsvis publiceras på den nationella webbplatsen. Konkurrensverket har gjort bedömningen att det inte behövs några övergångsbe- stämmelser, se avsnitt 7.2. Däremot bedömer Konkurrensverket att Upphandlings- myndigheten kommer att behöva tid för att göra om den nationella webbplatsen för annonsering av valfrihetssystem innan ansökningsfönster kan börja tillämpas. Där- för föreslår Konkurrensverket att förslagen i denna del träder i kraft den 30 juni 2028, se avsnitt 7.1. För såväl valfrihetssystem med få ansökningar som för valfrihetssystem med många ansökningar finns en rationalitet i att ge den upphandlande myndigheten möjlighet att välja mellan ett förfarande med löpande annonsering och ett förfarande med an- sökningsfönster. Detta för att den upphandlande myndigheten ska kunna välja det förfarande som bäst passar det aktuella valfrihetssystemet. Därmed medför änd- ringarna varken några ökade kostnader för de upphandlande myndigheterna eller några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. 11 SSiiddaa 1516 3a va v3 08073 Skillnaden mellan ett förfarande med ansökningsfönster och ett förfarande med löpande annonsering är när en ansökan kan lämnas in. Förfarandet i sig påverkar inte förutsättningarna i övrigt för att delta eller godkännas till ett valfrihetssystem. Därmed medför ett införande av ett förfarande med ansökningsfönster varken några direkta kostnadsökningar eller kostnadsminskningar för de leverantörer som avser att delta i ett valfrihetssystem. Skillnaden för leverantörerna är framför allt att de måste anpassa sina beslut om att träda in på en ny marknad eller att utvidga sin verksamhet till de tidpunkter då valfrihetssystemet i fråga öppnas för ansökningar. Detta utgör dock ingen skillnad jämfört med upphandlingar enligt LOU. Av annon- sen om inrättande av valfrihetssystemet ska det framgå vilket förfarande som till- lämpas och när ordinarie ansökningsfönster kommer att öppnas. Detta skapar en förutsebarhet för leverantörerna och ger dem goda möjligheter att planera och för- bereda ansökan inför att ansökningsfönstret öppnar. Upphandlingsmyndigheten har skattat kostnaderna för att möjliggöra de nya form- erna av annonsering som följer av förslagen till 2,4 miljoner kronor i kostnader plus 400 arbetstimmar internt på myndigheten. Varken valfrihetssystem eller kontrakt bör tidsbegränsas i författning Konkurrensverkets bedömning är att det inte bör införas någon författningsreglerad tidsbegränsning av vare sig valfrihetssystemen eller kontrakten som sluts inom ramen för ett valfrihetssystem. Motiveringen i sin helhet finns i avsnitt 6.2. I dag finns ingen reglering i LOV av vare sig valfrihetssystemens löptid eller löp- tiden för kontrakt. Det finns dock inget som hindrar upphandlande myndigheter att själva införa sådana tidsgränser. Med förfarandena löpande annonsering och ansök- ningsfönster som föreslås i avsnitt 6.1 säkerställs möjligheterna till inträde på den marknad som ett valfrihetssystem utgör genom att nya aktörer löpande eller regel- bundet kan ansöka, godkännas och teckna kontrakt. Icke tidsbegränsade kontrakt innebär att en leverantör kan leverera inom ramen för ett valfrihetssystem under mycket lång tid, i teorin i flera decennier, utan att behöva prövas mot exempelvis uteslutningsgrunderna på nytt. Konkurrensverket bedömer att det är lämpligt att upphandlande myndigheter tidsbegränsar sina valfrihets- system och kontrakt. Men en generell och tvingande tidsgräns skulle i praktiken in- skränka den upphandlande myndighetens möjligheter att beakta exempelvis tjänst- ernas karaktär, den aktuella marknadens struktur och förutsättningar, samt myn- dighetens interna arbete med kontroll och uppföljning. Därför föreslår Konkurrens- verket inte någon författningsreglerad tidsbegränsning av vare sig valfrihets- systemen eller kontrakten. Däremot ska den upphandlande myndigheten ange kontraktens löptid i förfrågningsunderlaget, se avsnitt 6.4.3. Om kravet avseende löpande annonsering ersätts av en ramavtalsmodell7 bedömer Konkurrensverket däremot att kontrakten måste tidsbegränsas i författning. En 7 Jfr EU-domstolens dom av den 1 mars 2018, Tirkkonen C-9/17, EU:C:2018:142. 12 SSiiddaa 1526 4a va v3 08073 lämplig utgångspunkt skulle i så fall kunna vara fyra år med möjlighet till längre kontrakt när särskilda skäl för detta föreligger.8 Det bör införas ytterligare bestämmelser om uteslutning i LOV Uteslutningsgrunderna är ett centralt verktyg för upphandlande myndigheter att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. De har i vissa avseenden en ännu mer betydelsefull roll inom LOV än inom LOU. Eftersom alla leverantörer som uppfyller kvalificeringskraven och inte är föremål för uteslutning ska godkännas till ett valfrihetssystem utgör uteslutningsgrunderna – tillsammans med kvalificeringskraven – de enda grindvaktsfunktionerna som den upphandlan- de myndigheten kan använda för att inte släppa in oseriösa eller kriminella leveran- törer i valfrihetssystemet. Vissa av uteslutningsgrunderna ska justeras och en ny uteslutningsgrund för all- varliga missförhållanden utanför tjänsten ska införas. För att ge upphandlande myndigheter bättre förutsättningar att utesluta oseriösa och kriminella aktörer och dess företrädare ska bestämmelserna om uteslutningsgrunderna justeras. Det ska vara obligatoriskt att utesluta en sökande som omfattas av uteslutningsgrunderna i 7 kap. 1 § och 2 § första stycket LOV enligt lydelsen i SOU 2023:43. De frivilliga ute- slutningsgrunderna som föreslogs i SOU 2023:43 ska justeras och kompletteras så att en sökande får uteslutas om den upphandlande myndigheten kan visa att den sökande har • gjort sig skyldig till något brott eller annat allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet kan ifrågasättas, • gjort sig skyldig till brott eller annat missförhållande utanför yrkesutövningen som gör att den sökandes redbarhet allvarligt kan ifrågasättas, eller • visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i tidigare kontrakt. Personkretsen vid kontroll av uteslutningsgrunderna ska även omfatta nyckel- personer och anknutna bolag. Under genomförandet av uppdraget har det fram- kommit att den personkrets som finns i LOU, och som Leverantörskontrollutred- ningen föreslog ska införas i LOV, är för snäv för att ge upphandlande myndigheter de verktyg de behöver för att motverka kriminella och oseriösa aktörer i valfrihets- systemen. Därför föreslår Konkurrensverket att personkretsen vidgas till att även omfatta 1) personer med avgörande ansvar för fullgörandet av kontraktet som har gjort sig skyldig till brottet eller ett sådant fel som avses i uteslutningsgrunden, och 2) andra juridiska personer med koppling till den sökande. En möjlighet att begära in tidigare kontrakt från en sökande. För att ytterligare underlätta upphandlande myndigheters utredning av om en sökande ska uteslutas 8 Jfr 7 kap. 2 § LOU. 13 SSiiddaa 1536 5a va v3 08073 föreslår Konkurrensverket tre nya bestämmelser som gäller utredningen av en sök- ande till valfrihetssystemet. 1) Den upphandlande myndigheten får begära in upp- gifter från den sökande om dennes tidigare kontrakt enligt LOV eller någon av upp- handlingslagarna. När det gäller avslutade kontrakt begränsas det till kontrakt som avslutats de senaste tre åren. 2) Om den upphandlande myndigheten överväger att utesluta en leverantör ska myndigheten särskilt beakta tjänstens karaktär i förhåll- ande till de omständigheter som myndigheten avser att lägga till grund för beslutet. 3) Den upphandlande myndigheten får låta bli att följa en skyldighet att utesluta en leverantör, om det är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. En skyldighet att under vissa förutsättningar avsluta avtal. Avslutningsvis i detta deluppdrag föreslår Konkurrensverket att det ska införas en skyldighet för upp- handlande myndigheter att under vissa omständigheter avsluta kontrakt med leve- rantörer som godkänts till valfrihetssystemet, oberoende av om en sådan möjlighet framgår av kontraktet. Därför ska skyldigheten att avsluta kontrakt åtföljas av rätts- medel så att en leverantör vars kontrakt har avslutats kan ansöka om rättelse. En domstol ska också kunna besluta om inhibition under tiden för prövningen i dom- stolen. Skyldigheten att avsluta kontrakt ska gälla om 1. det framkommer att leverantören borde ha uteslutits enligt 7 kap. vid hand- läggningen av ansökan till valfrihetssystemet, 2. leverantörens förhållanden förändras under kontraktets löptid så att den, om den varit sökande till valfrihetssystemet, skulle varit föremål för uteslutning enligt 7 kap., eller 3. leverantören saknar relevanta tillstånd för bedrivande av tjänsten. Bestämmelserna om avslutande av kontrakt samlas i ett nytt kapitel 12 Avslutande av kontrakt. Bestämmelserna om rättsmedel förs in i det befintliga kapitlet 10 Rätts- medel m.m. som samtidigt byter namn till kapitel 13 Rättsmedel och tillsyn. Kon- kurrensverket föreslår att förslagen inom ramen för det här deluppdraget ska träda i kraft den 1 januari 2027 och gör bedömningen att det inte behövs några övergångs- bestämmelser. Konsekvensutredningen finns i avsnitt 8.3. Bestämmelserna om förfrågningsunderlagets innehåll, kontraktsvillkor och åberopad kapacitet ska struktureras om och utökas För att det ska bli tydligare för upphandlande myndigheter vilka verktyg som finns för att motverka kriminella och oseriösa aktörer, bör bestämmelserna om förfråg- ningsunderlagets innehåll struktureras om och utökas. LOV bör därför tillföras bestämmelser om förfrågningsunderlagets innehåll, tillgången till förfrågnings- underlagen, kontraktsvillkor som får och bör ställas, möjligheter att begära att en åberopad kapacitet byts ut, samt krav avseende underleverantörer. 14 SSiiddaa 1546 6a va v3 08073 Förfrågningsunderlagets innehåll bör konsolideras och förtydligas så att såväl upphandlande myndigheter som leverantörer och andra på ett enkelt sätt får en överblick över dessa bestämmelser. Därför föreslår Konkurrensverket att bestäm- melsen om förfrågningsunderlagets innehåll i LOV ska innehålla följande icke ut- tömmande lista över vilka uppgifter som ska finnas i förfrågningsunderlaget: 1) de tillstånd som krävs för den aktuella tjänsten, 2) de uteslutningsgrunder som enligt 7 kap. 2 § andra stycket samt 3–4 §§ ska tillämpas i valfrihetssystemet, 3) vilka krav avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet som en sökande ska uppfylla för att få delta i valfrihetssystemet, 4) grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör, 5) vilka övriga kommersiella och andra särskilda villkor som ska gälla vid fullgörande av kontraktet, 6) villkor för kontroll och uppföljning, 7) löptiden för kontraktet, 8) på vilket sätt ansökan ska ges in, 9) inom vilken tid den upphandlan- de myndigheten kommer att fatta beslut om godkännande, samt 10) övrigt som är relevant. Fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget är en förutsättning för att villkoren ska vara tydliga för alla aktörer som överväger att ansöka till valfrihetssystemet. Konkurrensverket föreslår därför att en upphandlande myndighet ska ge fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till förfrågningsunderlaget på sin webbplats från den dag då annonsen om valfrihetssystemet publiceras. Detta har även andra för- delar – det ger granskande journalister, forskare och medborgare tillgång till för- frågningsunderlagen, vilket är viktigt ur exempelvis perspektivet av antikorrup- tionsarbete. Bestämmelserna om kontraktsvillkor bör enligt Konkurrensverket konsolideras, utökas och förtydligas. Konkurrensverket bedömer att bestämmelserna i LOV om kontraktsvillkor bör utökas och därför samlas i ett nytt kapitel 10 Fullgörande av kontrakt. Konkurrensverket föreslår att det i LOV tas in en icke uttömmande lista över villkor, som måste regleras i kontraktet. Bestämmelsen säger dock inte hur kontraktsvillkoren ska utformas, det behöver göras i förhållande till förutsättning- arna i valfrihetssystemet. Sådana villkor som enligt uppräkningen ska regleras i kontraktsvillkoren är: • förutsättningarna för att avsluta kontraktet om valfrihetssystemet avslutas, • förutsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens förhållanden förändras under kontraktets löptid så att leverantören, om den varit sökande till valfrihetssystemet, inte hade godkänts till valfrihetssystemet av andra skäl än att leverantören omfattas av uteslutningsgrunderna, • förutsättningarna för att avsluta kontraktet om leverantörens ägarförhållanden eller ledning ändras, • kontroll och uppföljning, och • sanktioner vid kontraktsbrott. 15 SSiiddaa 1556 7a va v3 08073 Den upphandlande myndigheten får även ställa andra kontraktsvillkor. Den befint- liga bestämmelsen om att upphandlande myndigheter får ställa särskilda miljömäs- siga, sociala och andra villkor formuleras om så att även arbetsrättsliga villkor inkluderas i lydelsen. Det ska tydliggöras att sökande kan vara skyldig att byta ut åberopad kapacitet. Inom ramen för det här deluppdraget har Konkurrensverket också konstaterat att bestämmelsen om åberopad kapacitet bör tillföras en uttalad skyldighet att under vissa förutsättningar byta ut en åberopad kapacitet. Detta för att det inte ska finnas några tveksamheter om att även om en sökande har rätt att åberopa någon annans kapacitet så finns det situationer när sökanden måste byta ut den åberopade kapaciteten, och om det inte görs kan den upphandlande myndigheten besluta att inte godkänna ansökan. Kontraktsvillkor som avser underleverantörer. Under uppdragets utförande har det framkommit att det i leverantörers verksamheter ofta förekommer underlever- antörer, och att det är bland underleverantörer som direkt medverkar till utförandet av uppdraget som det kan finnas problematiska utförare. Detta oavsett om det rör sig om breda eller djupa leverantörskedjor. Konkurrensverket konstaterar att även om det i dag inte är reglerat i LOV finns det stora möjligheter att ställa krav avse- ende underleverantörer, särskilt underleverantörer som direkt medverkar till full- görandet av kontraktet. Därför föreslår Konkurrensverket att det i kapitel 10 Full- görande av kontrakt tas in bestämmelser som tydliggör ett antal villkor som en upp- handlande myndighet alltid kan ställa avseende underleverantörer som direkt med- verkar till fullgörandet av kontraktet. Det innebär inte att upphandlande myndig- heter är förhindrade att ställa andra kontraktsvillkor avseende såväl underleveran- törer som direkt medverkar till fullgörandet av kontraktet som andra underleve- rantörer. Som konstaterats ovan finns det ett stort handlingsutrymme att utifrån det aktuella valfrihetssystemets karaktär utforma andra kontraktsvillkor. Det gäller även kontraktsvillkor som avser underleverantörer. Sådana villkor behöver dock ha anknytning till tjänsten som valfrihetssystemet avser, vara i överensstämmelse med principerna i 1 kap. 2 § LOV, samt anges i förfrågningsunderlaget. Konkurrensverket föreslår att förslagen inom ramen för det här deluppdraget ska träda i kraft den 1 januari 2027 och gör bedömningen att det inte behövs några övergångsbestämmelser. Bristande avtalsuppföljning är en möjliggörare för kriminella och oseriösa aktörer – därför bör bestämmelser om kontroll och uppföljning införas i LOV Avtalsuppföljning är ett viktigt verktyg generellt för att motverka oseriösa aktörer i offentlig upphandling, och för att upphandlande myndigheter genom en aktiv och strukturerad uppföljning ska kunna säkerställa att dess leverantörer uppfyller kon- traktsvillkoren så att skattemedel används på ett effektivt sätt. Bristande avtalsupp- följning har också identifierats som en möjliggörare för oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. I de intervjuer som genomförts framhålls det där- för som avgörande att upphandlande myndigheter inte enbart genomför kontroller 16 SSiiddaa 1566 8a va v3 08073 vid ansökan, utan även följer upp leverantörer regelbundet och systematiskt under avtalets löptid. Det är avgörande för att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssys- temen att en upphandlande myndighet med valfrihetssystem tillämpar ett strateg- iskt och enhetligt förhållningssätt till kontroll och uppföljning samt genomför löpan- de kontroller och uppföljningar av de leverantörer som anslutits. I tidigare reger- ingsuppdrag9 som redovisats under hösten konstaterade Konkurrensverket att efter- som många upphandlande organisationer brister i sin kontroll och uppföljning av offentliga kontrakt framstår det som lämpligt att öka styrningen av upphandlande organisationers avtalsuppföljning i författning. Åtgärder som nämndes där var att införa en skyldighet för upphandlande organisationer att följa upp sina avtal i upp- handlingslagstiftningen och krav på riktlinjer. Konkurrensverket har sett det som rimligt att i detta regeringsuppdrag gå vidare med frågan om att öka styrningen i LOV utifrån de aspekter som togs upp i det tidigare regeringsuppdraget. Därför föreslår Konkurrensverket att det i LOV införs ett nytt kapitel 11 Kontroll och uppföljning som innehåller: En skyldighet för upphandlande myndigheter med valfrihetssystem att besluta om riktlinjer för kontroll och uppföljning. Riktlinjer för kontroll och uppföljning behöver inte vara separata, utan kan också ingå som ett avsnitt i ett mer omfattande upphandlingsreglemente eller motsvarande. Bestämmelsen reglerar inte innehållet i riktlinjerna. Vidare föreslås en möjlighet för tillsynsmyndigheten att förelägga en upphandlande myndighet med valfrihetssystem att besluta om riktlinjer för kontroll och uppfölj- ning om det inte finns några sådana. En skyldighet för upphandlande myndigheter att regelbundet kontrollera att leverantörerna i valfrihetssystemet uppfyller villkoren i förfrågningsunderlaget och inte omfattas av uteslutningsgrunderna i 7 kap. En bestämmelse om regel- bunden kontroll av leverantören bör införas, som också ska ange att denna kontroll och uppföljning ska dokumenteras. Bestämmelsen säger dock inte hur kontrollen ska ske – det måste den upphandlande myndigheten utforma utifrån valfrihets- systemen. Bestämmelsen innebär att den upphandlande myndighetens riktlinjer om kontroll och uppföljning omsätts i praktiken. Dessutom finns möjligheter att under- lätta kontrollen genom kontraktsvillkor om leverantörens medverkan. Att uppfölj- ningen ska ske regelbundet innebär att kontrollen och uppföljningen ska säkerställa att kravställningen i förfrågningsunderlaget och uteslutningsgrunderna upprätt- hålls under kontraktstiden. Ingen leverantör ska heller kunna undgå all form av kontroll och uppföljning under lång tid. 9 Konkurrensverkets rapport 2025:5, Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade, och rapport 2025:7, Metoder för att beakta kvalitet i offentliga kontrakt. 17 SSiiddaa 1576 9a va v3 08073 Bestämmelser om fördjupad utredning. För att ge upphandlande myndigheter ett bättre stöd både vid handläggningen av ansökningar och vid den regelbundna kon- trollen bör det införas bestämmelser om fördjupad utredning av en sökande eller leverantör om det finns skäl att misstänka att denne inte uppfyller förutsättningarna för att delta i valfrihetssystemet. Den fördjupade dokumentationen ska också doku- menteras. Bestämmelsen är ett uttryck för behovet av att genomföra riskbaserade kontroller av leverantörer. Syftet är att skapa en mer träffsäker och effektiv kontroll, där resurserna används där risken för oseriösa aktörer är som störst, samtidigt som prövningen inte blir onödigt betungande. Information till enskilda om hur de kan anmäla missförhållanden. Avslutningsvis konstaterar Konkurrensverket att enskilda – såväl brukare och anhöriga som an- ställda hos utföraren – av naturliga skäl har en unik inblick i leverantörernas verk- samhet och hur tjänsterna inom valfrihetssystemen faktiskt utförs. Deras iakttagel- ser kan därför spela en avgörande roll för att upptäcka missförhållanden. En mycket enkel åtgärd, som inte är särskilt betungande, för att stärka arbetet mot kriminella och oseriösa aktörer är att göra det enkelt för enskilda att hitta information om vart de kan vända sig för att anmäla missförhållanden. Därför föreslår Konkurrensverket att det i kapitel 9 införs en ny informationsplikt – att tillhandahålla tydlig informa- tion till enskilda om hur och till vem de kan rapportera misstankar om fel i tjänsten och brister hos leverantören. Lämpligen finns denna information i anslutning till den information som tas fram enligt den befintliga informationsskyldigheten avse- ende brukarens val i valfrihetssystemet. Konkurrensverket föreslår att förslagen inom ramen för det här deluppdraget ska träda i kraft den 1 januari 2027 och gör bedömningen att det inte behövs några övergångsbestämmelser. Övriga förslag Under genomförandet av uppdraget har det framkommit ett flertal frågor som kan bidra till att motverka kriminella eller på annat sätt oseriösa leverantörer i upphand- lande myndigheters valfrihetssystem som inte omfattas av de ovan redovisade del- uppdragen. De har samlats i det avslutande avsnittet 6.6. Det bör göras en översyn över bestämmelserna om rättsmedel och tillsyn. En generell översyn av bestämmelserna är påkallad men redan nu bör två ändringar göras av bestämmelserna som rör tillsyn. Uppdraget att utöva tillsyn över att lagen följs ska inte skilja sig åt mellan LOV och LOU – därför bör tillsynsparagrafen for- muleras om. Tillsynsmyndigheten bör också ha samma möjligheter i LOV som i upphandlingslagarna att förelägga en upphandlande myndighet att lämna upp- gifter. De förslag som lämnas om ändringar av bestämmelserna som gäller tillsynen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Några övergångsbestämmelser bedöms inte behövas. 18 SSiiddaa 1587 0a va v3 08073 Regeringen bör utreda hur fler uppgifter om valfrihetssystemen kan samlas in och tillgängliggöras. Tillgång till grundläggande uppgifter om valfrihetssystemen på en aggregerad nationell nivå är viktigt av flera skäl. Inte minst är det avgörande för att kunna upptäcka avvikelser och oegentligheter och därigenom motverka oseriösa och kriminella aktörer. I dag saknas det dock flera grundläggande upp- gifter om valfrihetssystemen. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det är av hög prioritet att sådana uppgifter tas fram. Konkurrensverket föreslår därför att regeringen låter genomföra en utredning för att ta fram ett förslag på vilka uppgifter som bör samlas in om valfrihetssystemen, hur insamling av dessa uppgifter kan ske, samt hur både rådata och bearbetade uppgifter i form av statistik kan göras tillgängliga. Det aviserade uppdraget till Upphandlingsmyndigheten om en satsning mot väl- färdsbrottslighet ska omfatta ett utökat stöd om tillämpningen av LOV. Under uppdragets genomförande har det framkommit ett relativt utbrett behov av mer stöd och vägledning kopplat till tillämpningen av LOV, då det stöd som finns för LOU inte i alla delar är rakt av tillämpligt inom LOV. Flera anser att den generella kunskapsnivån om LOV och dess tillämpning i allmänhet behöver höjas. Mot bak- grund av det stora antal valfrihetssystem som finns och de stora summor som de omfattar bedömer Konkurrensverket det som angeläget att behovet av ytterligare stöd tillgodoses. Konkurrensverket föreslår därför att det aviserade uppdraget till Upphandlingsmyndigheten att stödja kommunerna i arbetet med att motverka arbetslivs- och välfärdsbrottslighet ska inkludera att vidareutveckla stödet avseende tillämpningen av LOV. Det finns behov av forum för erfarenhetsutbyte om att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen. Flera upphandlande myndigheter har lyft betydelsen av att utbyta erfarenheter med varandra kring hur man arbetar för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom valfrihetssystemen. Konkurrens- verket bedömer att ett sådant erfarenhetsutbyte kan vara positivt av flera skäl. Inte minst kan det bidra till spridning av kunskap och goda exempel. Det kan vara sär- skilt hjälpsamt för mindre upphandlande myndigheter som saknar resurser. Kon- kurrensverket har noterat att det finns en tendens att se valfrihetssystemen som en ”lillebror” till offentlig upphandling som ofta hamnar i skymundan. Det, tillsam- mans med att valfrihetssystemen har karaktärsdrag som offentlig upphandling saknar, gör det viktigt att det även finns arenor där man kan utbyta erfarenheter som rör valfrihetssystem specifikt. Konkurrensverket föreslår därför att regeringen bör överväga att förtydliga något uppdrag som redan finns eller avses beslutas med ett uppdrag att leda arenor för erfarenhetsutbyte avseende att motverka oseriösa och kriminella aktörer i valfrihetssystemen. Vidareutveckling av flera pågående initiativ kan bidra till att möta behovet av tillgång till information. Tillgången till relevant information är en central förutsätt- ning för upphandlande myndigheters kontroll och uppföljning. För närvarande på- går flera olika initiativ på andra områden som, ibland med viss utveckling, skulle 19 SSiiddaa 1597 1a va v3 08073 kunna bidra till att ge upphandlande myndigheter bättre tillgång till sådan infor- mation som är relevant vid kontroll och uppföljning. Sådana är till exempel: • E-hälsomyndighetens nationella katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst skulle kunna samla information om dess tidigare kontrakt. Den kan också inne- hålla andra uppgifter av vikt för kontroll av sökande till valfrihetssystemen och för den löpande kontrollen av godkända leverantörer. • Upphandlande myndigheters tillgång till information från IVO bör förbättras. Det finns skäl för regeringen att närmare utreda möjligheten för IVO att på ett snabbt och säkert sätt tillgängliggöra information till upphandlande myndig- heter om när tillstånd har återkallats eller när andra sanktionsåtgärder har vidtagits. En sådan ordning skulle bidra till att underlätta upphandlande myndigheters kontroll av leverantörers lämplighet, öka transparensen i välfärdssystemet och minska risken för att oseriösa aktörer erhåller eller behåller offentliga uppdrag. • Kommuner som inte redan är anslutna till IVO:s e-tjänst Placeringsstöd bör ansluta sig. I e-tjänsten Placeringsstöd har IVO tagit fram en lösning för att tillgänglig- göra information som är av vikt för kommuner vid placering av framför allt barn och unga. E-tjänsten innehåller den typ av information som ofta efter- frågas från upphandlande myndigheter. Därför anser Konkurrensverket att det är anmärkningsvärt att inte alla kommuner redan är anslutna och nyttjar till- gången till information när den finns inom ett så viktigt område. • Bolagsverkets system för samordnad registerkontroll kan vidareutvecklas för att möta fler behov från upphandlande myndigheter. • Utredning om ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller som regeringen tillsatte den 25 september 2025 är välkommen. Vid genomförandet av upp- draget är det viktigt att utredningen inte enbart behandlar offentlig upphand- ling enligt upphandlingslagarna utan även ser till valfrihetssystemen enligt LOV och A-LOV. Annars kan det uppstå en oavsedd diskrepans mellan förut- sättningarna att göra bakgrundskontroller till exempel vid ingående eller upp- följning av kontrakt beroende på om det är ett upphandlat kontrakt eller ett kontrakt som tecknats inom ramen för ett valfrihetssystem. Även förslag på andra områden kan bidra till att motverka oseriösa och krimi- nella aktörer inom valfrihetssystemen. Konkurrensverket har under genomföran- det av uppdraget identifierat några återkommande förslag som inte omfattas av uppdraget men som framförts av flera aktörer. Vissa menar att sådana insatser skulle kunna få betydligt större genomslag för upphandlande myndigheters möjlig- het till kontroll och uppföljning, än ändringar av LOV kan medföra. Mot denna bakgrund lyfter Konkurrensverket kort fram dessa nedan. Enligt Konkurrens- verkets bedömning kan det finnas skäl för regeringen att framöver utreda dessa frågor närmare. 20 SSiiddaa 2507 2a va v3 08073 • Ökade satsningar på standardisering och digitalisering. Att som upphandlande myndighet ha tillgång till rätt information vid rätt tid är en central förutsätt- ning för att kunna genomföra en effektiv kontroll och uppföljning av leveran- törer inom valfrihetssystemen. Enligt Konkurrensverket skulle en digitaliserad inköpsprocess ha flera fördelar för samhället i stort. Inte minst skulle det kunna öka effektiviteten, transparensen och spårbarheten samt bidra till bättre möjlig- heter till kontroll och uppföljning. Det skulle i sin tur kunna leda till stora be- sparingar. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det finns skäl för regeringen att utreda möjligheterna till en bred satsning på standardisering och digitalisering av det offentligas inköpsprocesser och system. • Ett belastningsregister för juridiska personer bör utredas. I dagsläget saknas ett be- lastningsregister för juridiska personer, i stället är uppgifter om juridiska perso- ners lagöverträdelser utspridda på många myndigheter och i många fall inte sökbara. Eftersom det är uppgifter som upphandlande myndigheter skulle kunna ha stor nytta av vid sin kontroll och uppföljning av leverantörer, inte enbart inom ramen för LOV, finner Konkurrensverket det otillfredsställande. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att regeringen bör utreda åt- gärder för att göra uppgifter om juridiska personers lagöverträdelser mer lättillgängliga för såväl upphandlande myndigheter som för andra. Exempelvis genom att utveckla en motsvarighet till belastningsregister för juridiska personer eller genom krav på att offentliga myndigheter som beslutar om sanktioner vid sådana lagöverträdelser ska ha en skyldighet att göra dem tillgängliga. • Det kan finnas skäl att överväga en utökad revisorsplikt. Långt ifrån alla leveran- törer inom valfrihetssystemen omfattas av revisionsplikt. Det innebär bland annat att ett betydande ansvar läggs på de upphandlande myndigheterna att själva kontrollera leverantören i avseenden där brister hade kunnat upptäckas inom ramen för en extern revision. Under rundabordssamtalen påpekades att en mer omfattande revisionsplikt skulle kunna avlasta de upphandlande myn- digheterna och samtidigt bidra till en högre grad av insyn och transparens i verksamheterna. Mot denna bakgrund bedömer Konkurrensverket att det kan finnas skäl för regeringen att överväga en utökad revisionsplikt. En sådan ut- redning bör särskilt pröva om revisionsplikten bör omfatta fler företag verk- samma inom ramen för LOV. • Informationsutbyte kan främjas av fler sekretessbrytande bestämmelser. Flera upp- handlande myndigheter har uppgett att kontrollen och uppföljningen av leve- rantörer inom valfrihetssystemen försvåras av att relevanta uppgifter hos andra kommuner, regioner och myndigheter i vissa fall omfattas av sekretess. Proble- met synes främst uppstå mellan olika upphandlande myndigheter, men i vissa fall även inom en och samma myndighet. Mot denna bakgrund bedömer Kon- kurrensverket att det kan finnas skäl för regeringen att utreda huruvida det bör införas fler sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör ett mer ändamåls- enligt informationsutbyte mellan upphandlande myndigheter. 21 SSiiddaa 2517 3a va v3 08073 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Härigenom föreskrivs att 39 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska ha följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 39 §10 Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagar- organisationen eller, om en sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtals- område, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren. Vid upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem får en förklar- ing enligt första stycket göras endast om den grundar sig på omständigheter som anges i – 13 kap. 1, 2 och 3 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om offentlig upphandling, – 13 kap. 1 och 2–4 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, – 11 kap. 1 och 2–4 §§ lagen om upphandling av koncessioner, – 11 kap. 1–3 §§ samt 15 kap. 16 § lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, eller – 7 kap. 1 § lagen om – 7 kap. 1–6 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem. valfrihetssystem. _____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 10 Senaste lydelse 2021:1114. 22 SSiiddaa 2527 4a va v3 08073 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning Härigenom föreskrivs att 5 d § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska ha följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 d §11 Regionen får utesluta en sökande Regionen får utesluta en sökande från att delta i ansökningsförfarandet i från att delta i ansökningsförfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 §§ lagen (2008:962) om 7 kap. 1–12 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Det som sägs där om valfrihetssystem. Det som anges där upphandlande myndighet ska i stället om upphandlande myndighet ska i avse region. stället avse region. _____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 11 Senaste lydelse 2019:884. 23 SSiiddaa 2537 5a va v3 08073 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi Härigenom föreskrivs att 5 d § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi ska ha följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 d §12 Regionen får utesluta en sökande Regionen får utesluta en sökande från att delta i ansökningsförfarandet i från att delta i ansökningsförfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 §§ lagen (2008:962) om 7 kap. 1–12 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Det som sägs där om valfrihetssystem. Det som anges där upphandlande myndighet ska i stället om upphandlande myndighet ska i avse region. stället avse region. _____________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 12 Senaste lydelse 2019:885. 24 SSiiddaa 2547 6a va v3 08073 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem13 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:962) om valfrihetssystem dels att 4 kap. 2–4 §§ ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 7 kap. 5 och 6 §§ ska betecknas 8 § respektive 10 § samt att nuvarande 10 kap. 1–6 §§ ska betecknas 13 kap. 1–6 §§, dels att rubrikerna innan 3 kap. 1 och 2 §§ samt 4 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att 3 kap. 1 och 2 §§, 4 kap. 1 §, 7 kap. 1–3 och 10 §§, 8 kap. 1 § och nya 13 kap. 3 och 7 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya kapitel, 10–12 kap., och 21 nya paragrafer, 2 kap. 4 a §, 3 kap. 1 a och 3–7 §§, 4 kap. 6 och 7 §§, 5 kap. 3 §, 7 kap. 5–6, 9 och 11–12 §§, 8 kap. 4 §, 9 kap. 1 a §, 13 kap. 1 a, 1 b och 10–11 §§, samt närmast före 3 kap. 3, 5, 6 och 7 §§, 4 kap. 6 §, 7 kap. 5 §, 13 kap. 10 §§ nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 4 a § Med ansökningsfönster avses den tid under vilken den upphandlande myndig- heten öppnar upp ett valfrihetssystem för ansökningar. 3 kap. Skyldighet att annonsera på nationell Annonsering på nationell webbplats webbplats

KSLU § 85 Revidering av Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet INLEDNING Det har under år 2026 lanserats två nya kommunala e-tjänster kopplade till fristående förskolor och pedagogisk omsorg. En e-tjänst har lanserats för ansökan om godkännande och en e-tjänst har lanserats för anmälan av förändring i ägar- och ledningskretsen. Vid framtagandet av e-tjänsterna uppmärksammades det ett behov av att revidera Taxa för nyetablering av fristående förskola samt förändring av befintlig verksamhet. Enskilda får godkännas som huvudmän för förskola eller pedagogisk omsorg efter ansökan till den kommun där verksamheten ska bedrivas. I samband med ansökan gör kommunen en omfattande ägar- och ledningsprövning. Kommunen har lagstöd för att ta ut en avgift vid handläggning av ansökan om godkännande, vilken inkluderar en ägar- och ledningsprövning. Efter ett godkännande ska den enskilde fortsatt uppfylla de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Det är kommunen som har godkänt den enskilde som har ansvar att fortlöpande kontrollera att den verksamhet som granskas uppfyller kraven. Om det sker en förändring i den enskildes ägar- och ledningskrets ska detta anmälas till kommunen inom en månad. Kommunen får besluta om en ägar- och ledningsprövning ska göras efter en sådan anmälan. Kommunen har inte lagstöd för att ta ut en avgift för att göra en ägar- och ledningsprövning inom ramen för tillsynsansvaret. Mallen för taxan har reviderats för att harmoniera med kommunens övriga taxor. Lagrummet för att kommunen kan ta ut en avgift för att handlägga ansökan om godkännande för en fristående förskola har korrigerats från 2 kap. 5 c § till 2 kap. 5 d § skollagen (2010:800). Vidare har punkten Ansökan om ägarbyte tagits bort. Punkten syftar på den anmälan om förändring av ägar- och ledningskrets som enskilda ska göra till kommunen inom en månad efter förändringen. Det saknas lagstöd för att ta ut en avgift för den ägar- och ledningsprövning som kommunen kan göra efter att en sådan anmälan har inkommit. Detta eftersom ägar- och ledningsprövningen görs inom kommunens tillsynsansvar och inte inom ramen för en ansökan om godkännande. Punkten Ansökan om nyetablering av pedagogisk omsorg har lagts till. Med hänvisning till likställighetsprincipen i kommunallagen bör samtliga ansökningar om nyetablering avgiftsbeläggas likvärdigt utifrån handläggningstid. Vid ansökan om nyetablering av pedagogisk omsorg krävs ett liknande, om än något mindre omfattande, handläggningsförfarande som vid ansökan om nyetablering av fristående förskola. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 85 fortsättning Med anledning av revideringarna har namnet ändrats till Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet. De föreslagna revideringarna har förankrats med kommunjurist. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär att kommunen kan ta ut en avgift som motsvarar självkostnaden för handläggningen vid ansökan om nyetablering av pedagogisk omsorg. Beslutsunderlag KS 2026.882 – Missiv KS 2026.883 - Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet Protokollsutdrag skolnämnden § 18, 2026-03-09 Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar, att anta reviderad Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet i enlighet med bilaga KS 2026.883. Anders Wigelsbo (C) och Erik Hamrin (M) yrkar bifall till Amanda Lindblads (S) yrkande. Erik Hamrin (M) yrkar tillägg, att den nya taxan under 2027 ska utvärderas för att säkerställa att den använder självkostnadsprincipen. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner yrkandet bifallet. Ordföranden ställer Erik Hamrins (M) tilläggsyrkande mot avslag och finner tilläggsyrkandet avslaget. BESLUT Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar, att anta reviderad Taxa för nyetablering av fristående förskola och pedagogisk omsorg samt utökning av befintlig verksamhet i enlighet med bilaga KS 2026.883. Reservation Erik Hamrin (M) reserverar sig till förmån för sitt eget tilläggsyrkande och inkommer med skriftlig reservation: ” Moderaterna delar uppfattningen att denna taxa behöver revideras och att kommunen ska ha möjlighet att ta ut avgifter för handläggning i enlighet med gällande lagstiftning. Samtidigt är det Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 KSLU § 85 fortsättning avgörande att dessa avgifter också i praktiken följer självkostnadsprincipen. I underlaget framgår att taxan ska motsvara kommunens kostnader för handläggningen utifrån handläggningstid, ärendemängd och resursåtgång. Eftersom taxan dessutom införs i samband med nya e- tjänster och förändrade arbetssätt finns det inte heller historisk information att luta sig mot. Det innebär att vi i nuläget inte med säkerhet vet om avgiften träffar rätt nivå. Den kan visa sig vara för hög, vilket riskerar att stå i strid med självkostnadsprincipen, eller för låg, vilket i praktiken innebär att verksamheten subventioneras med skattemedel. Mot denna bakgrund är det rimligt och ansvarsfullt att redan nu besluta om en uppföljning av införandet. En utvärdering under 2027 hade ger möjlighet att jämföra taxan med verkligt utfall och säkerställa att den fungerar som avsett. Det handlar i grunden om bra och rättvis ekonomisk styrning. Vi reserverar oss därför till förmån för tilläggsyrkandet om att taxan ska utvärderas för att säkerställa att den tillämpas i enlighet med självkostnadsprincipen.” Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SKOLNÄMNDEN Sammanträdesdatum 2026-03-09 Dnr 2026/13

KSLU § 86 Revidering av Biblioteksplan för Sala kommun INLEDNING Enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801, §17) ska varje kommun och region anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Nuvarande biblioteksplan i Sala kommun behöver revideras och förnyas då den gäller mellan 2023–2026. Biblioteksplanen är ett strategiskt dokument som ska visa på inriktning för Sala kommuns bibliotek under perioden 2027–2030. Den utgår från bibliotekslagen (SFS 2013:801) samt Skollag (SFS 2010:800) och knyter verksamheterna till de lokala styrdokumenten och andra övergripande policydokument. Den visar också på samarbeten både inom kommunen och externt. I bibliotekslagen står:

KSLU § 119 Revidering av Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel INLEDNING Sala kommuns Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel antogs i början av 2022. Sedan dess har mycket hänt inom såväl teknikutveckling som regelverk, varför planen behöver revideras. Kommunstyrelsen beslutade den 4 juni 2025, § 95 att uppdra till Samhällsbyggnadskontoret att presentera en reviderad version av planen vid kommunstyrelsens ledningsutskotts sammanträde i oktober 2025. Delar av Sala kommuns befintliga plan lutar sig mot sin regionala motsvarighet, Regional plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel som togs fram av Länsstyrelsen i Västmanland år 2020. Länsstyrelsen uppger att den planen just nu genomgår revidering och beräknas färdigställas under augusti-september i år. Samhällsbyggnadskontoret gör bedömningen att färdigställandet av kommunens plan bör invänta den reviderade versionen av den regionala planen. På så sätt kan de analyser och målsättningar som tagits fram för Västmanland som helhet tas i beaktande, och man kan säkerställa att planerna harmonierar. Vid inväntande av den regionala planen är det dock sannolikt att framtagandet av Salas plan försenas så att presentationen behöver ske vid ett senare tillfälle än vid ledningsutskottets sammanträde i oktober. Ekonomiska konsekvenser Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag KS 2025.4124 – Missiv Ärendet föredras av planchef Victor Zakrisson. Yrkanden Ordförande Amanda Lindblad (S) yrkar, att ledningsutskottet beslutar, att ge uppskov för presentationen av Plan för laddinfrastruktur till ledningsutskottets sammanträde i december 2025. Erik Hamrin (M) yrkar tillägg att uppdra till trafikingenjören att tills vidare bereda en lösning, med stöd i trafikförordningen (SFS 2021:355) 10 kap 1§, som tillgodoser det behov av parkeringar för fordon inom området Aspen i enlighet med tidigare initiativ i frågan. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot avslag och finner sitt eget yrkande bifallet. Ordföranden beslutar om propositionsvägran, efter samråd med kanslichef, avseende Erik Hamrins (M) yrkande då det skulle leda till att ärendets inriktning ändras. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2025-08-27 KSLU § 119 fortsättning BESLUT Ledningsutskottet beslutar, att ge uppskov för presentationen av Plan för laddinfrastruktur till ledningsutskottets sammanträde i december 2025. Protokollsanteckning från Erik Hamrin (M) Dagens beslut om att senarelägga omarbetningen av Sala kommuns plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel är rimligt att ta. Förvaltningens önskan att invänta regionövergripande dokument som påverkar kommunens är välgrundat och jag står bakom det beslutet. Jag lämnar denna protokollsanteckning som mitt sätt att uttrycka mitt missnöje med ledningsutskottets ordförandes vägran att ställa mitt tilläggsyrkande i denna punkt under proposition. Mitt yrkande handlar om en uppkommen situation som Koalition Sala uppmärksammat tidigare, parkeringsbekymren i området Aspen. När det initiativet behandlades så beslutade styret ’att nämndinitiativet hanteras inom ramen för det pågående arbetet med översyn av parkeringsnormer samt Plan för laddinfrastruktur’. Här är den markerade texten som är viktig. Den visar att det, som jag förklarade vid ledningsutskottets sammanträde, finns en koppling mellan ärendet om parkering på Aspen och detta ärendes beslut om en senareläggning av just Plan för laddinfrastruktur. När Aspen-ärendet hanterade så var vi bekymrade över att det skulle dra ut på tiden och föreslog därför att vi också skulle besluta ’att uppdra till trafikingenjören att tills vidare bereda en lösning, med stöd i trafikförordningen (SFS 2021:355) 10 kap 1§, som tillgodoser det behov av parkeringar för fordon på den beskrivna ytan’. I korthet ville vi alltså att kommunen skulle hitta en tillfällig lösning i väntan på plandokumenten. Det röstade styret ner. När dessa plandokument nu försenas ännu mer så ansåg vi att det ger ytterligare skäl att ta ett beslut om en sådan tillfällig lösning för Aspen. Vårt beslut idag påverkar den frågan, vilket beskrivits tidigare. Jag har därför mycket svårt att förstå hur ledningsutskottets ordförande kan välja att vägra ställa mitt yrkande under proposition. Huvudyrkandet påverkar i allra högsta grad det som mitt tilläggsyrkande berör, det vill säga parkeringssituationen på området Aspen. Jag bekymras av ordförandes ovilja att låta ledningsutskottet prova frågan. Jag kommer ta upp mitt yrkande vill kommunstyrelsens behandling av ärendet och skulle det inte heller få ställas under proposition där kommer jag att överväga att överklaga det beslutet till förvaltningsrätten. Skickas till Samhällsbyggnadskontoret – Miljöstrateg Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2025-08-11 DIARIENR: KS 2025/733 Samhällsbyggnadskontoret, Plan- och utvecklingsenheten Linnea Landfors Miljöstrateg MISSIV Uppskov för redovisning av Plan för laddinfrastruktur SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Sala kommuns Plan för laddinfrastruktur och förnybara drivmedel antogs i början av 2022. Sedan dess har mycket hänt inom såväl teknikutveckling som regelverk, varför planen behöver revideras. Kommunstyrelsen beslutade 2025-06-04 i beslut § 95 att uppdra Samhällsbyggnadskontoret att presentera en reviderad version av planen vid Kommunstyrelsens ledningsutskotts (KSLU) sammanträde i oktober 2025. Delar av Sala kommuns befintliga plan lutar sig mot sin regionala motsvarighet, Regional plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel som togs fram av Länsstyrelsen i Västmanland år 2020. Länsstyrelsen uppger att den planen just nu genomgår revidering och beräknas färdigställas under augusti-september i år. Samhällsbyggnadskontoret gör bedömningen att färdigställandet av kommunens plan bör invänta den reviderade versionen av den regionala planen. På så sätt kan de analyser och målsättningar som tagits fram för Västmanland som helhet tas i beaktande, och man kan säkerställa att planerna harmonierar. Vid inväntande av den regionala planen är det dock sannolikt att framtagandet av Salas plan försenas så att presentationen behöver ske vid ett senare tillfälle än vid KSLU:s sammanträde i oktober. Ekonomiska konsekvenser Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att ge uppskov för presentationen av Plan för laddinfrastruktur till KSLU:s sammanträde i december. 2025-08-11 DIARIENR: KS 2025/733 CHECKLISTA Checklista avseende Barnperspektivet, Landsbygdsperspektivet och de Horisontella principerna Förklaring om de olika begreppen finns nedan. Barnperspektivet Innebär insatsen att barn och ungdomars hälsa sätts i främsta rummet? JA ☐ NEJ ☐ Påverkar denna insats barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter JA ☐ NEJ ☐ och situation till det bättre? Innebär insatsen att barn och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? JA ☐ NEJ ☐ Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening om insatsen? JA ☐ NEJ ☐ Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsvariation - fysiskt JA ☐ NEJ ☐ och/eller psykiskt? Tar insatsen hänsyn till barnkonventionens text om ”till det yttersta av sin förmåga”? JA ☐ NEJ ☐ Landsbygdsperspektivet Bedömer ni att beslutet kommer att innebära särskilda konsekvenser för landsbygden JA ☐ NEJ ☐ – nu eller i framtiden? Vid JA hur bedömer ni att beslutet påverkar: Att det blir svårare att bo på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det blir fler jobb på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Att det minskar tillgången till god service på landsbygden? JA ☐ NEJ ☐ Horisontella principerna (tillgänglighet, icke-diskriminering samt jämställdhet) Innebär insatsen risk för begränsad tillgänglighet? JA ☐ NEJ ☐ Har icke-diskrimineringsperspektivet beaktats? JA ☐ NEJ ☐ Kan beslutet utestänga någon från samhället? JA ☐ NEJ ☐ Har man beaktat FN:s konvention angående rättigheter för personer med JA ☐ NEJ ☐ funktionsvariation när beslutet togs? Om NEJ – varför inte? 2026-04-14 DIARIENR: 2026/213 Tekniska kontoret, Åsa Agemalm Verksamhetschef Fastighet MISSIV Inriktning badhus i Sala kommun SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Badhuset i Sala har börjat nå sin tekniska livslängd och är i behov av större underhållsåtgärder. Tidigare beslut är taget, att bygga nytt badhus i Sala på Lärkans sportområde. (KS § 147 Dnr. 2023/486) För 2026 tilldelade kommunstyrelsen medel från förfogandet (Dnr KS 2026/213) enligt följande: att Tekniska kontoret Fastighet, för år 2026, tilldelas 5 000 000 kronor för utökat driftunderhåll av befintligt badhus samt medel för projektarbetet inför byggnation av nytt badhus, att tas ur kommunstyrelsens förfogande. Del av medel från kommunstyrelsens förfogande avser läggas på ökat driftunderhåll, utifrån teknisk utredning, av befintligt badhus under året. Del av medel från kommunstyrelsens förfogande avser tillsättning av konsultstöd för projektledning och för att återuppta förstudie för inriktningsbeslut (KS § 147 Dnr. 2023/486) inför byggnation av nytt badhus i Sala kommun. I det politiska uppdraget, (Strategisk plan och budget 2026-2029) som tilldelats Tekniska kontoret är upptaget i verksamhetsplan för 2026 att genomföra: • Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden fortsätta arbetet för framtidens badhus i kommunen I detta politiskt prioriterade projekt är ambitionen att skapa en så bra och tydlig grund som möjligt, i tidigt skede i projektet, så förväntningar speglar den politiska viljan, om att bygga ett nytt badhus. Alla byggprojekt följer en tydlig process i olika faser. Att förbereda, planera och projektera för ett nytt badhus kräver kostnader och stora investeringar, specifik erfarenhet och kompetens samt mycket tid. 2026-04-14 DIARIENR: 2026/213 Valet av placering för ett nytt badhus på Lärkans sportområde är inte enbart utifrån kostnader utan även utifrån strategiska och tekniska förutsättningar, vilka kommer påverka kommunen under lång tid framöver. Beslutet står mellan att riva befintligt badhus och uppföra ett nytt badhus på samma plats, eller att identifiera alternativa ytor inom området. Utfall av val kommer betyda förändring av nuvarande struktur i området såväl på infrastruktur som visionärt kring områdets utformning och dess funktioner. Som förslag ses följande inriktningsalternativ, för beslut: A. Upprätthålla funktion av befintligt badhus och bygg badhus på annan plats inom området än nuvarande badhus. B. Upprätthålla funktion av befintligt badhus, riv och bygg nytt badhus på befintlig plats. C. Upprätthålla funktion av befintliga badhus med driftmedel, till livscykel på byggnad, material och tekniska installationer är slut. Inom Lärkans sportområde finns flera placeringsalternativ som behöver analyseras utifrån ett brett perspektiv. Geotekniska förutsättningar, tillgång till befintlig infrastruktur, påverkan på mark- och vattenledningar samt tekniska kopplingar till nuvarande byggnader är centrala faktorer. Samtidigt krävs ett helhetsgrepp där logistik, tillgänglighet och rörelsemönster vägs in, i linje med en övergripande vision för att kvarhålla området som en mötesplats för idrott, rekreation och folkhälsa. Utifrån de olika placeringsalternativen behöver konsekvenserna tydligt kartläggas och värderas. Beslutsunderlag behöver tas fram med beaktan för både kostnadseffektivt och funktionalitet med även sociala och samhälleliga aspekter, såsom möjligheterna till simundervisning för barn och unga, föreningslivets behov samt badhusets roll att främja folkhälsa och fritidsaktiviteter. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna av projektet är i hög grad beroende av vilket placeringsalternativ som slutligen väljs, då både driftkostnader och investeringsbehov varierar mellan de olika alternativen. Detta innebär att prioriteringar blir avgörande för att säkerställa en lösning som inte enbart är kostnadseffektiv på kort sikt, utan även hållbar ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Upphandling av resurser och entreprenad planeras att initieras för att driva projektet med ett nytt badhus framåt. För verksamhetsåret 2026 finansieras drift och projekt genom tilldelade medel från Kommunstyrelsens förfogande, vilket markerar ett viktigt politiskt ställningstagande. 2026-04-14 DIARIENR: 2026/213 Projektets omfattning kräver att driftkostnader och framtida investeringsmedel säkerställs över tid. Genom strukturerad driftprioritering och långsiktig investeringsplanering skapas förutsättningar för en stabil och förutsägbar finansiering, vilket är avgörande för att upprätthålla både funktion av befintligt badhus samt kvalitet och framfart i projektet för nytt badhus i Sala. Den ekonomiska planeringen hanteras inom kommunens ekonomiska årshjul och budgetbeslut. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar • Att besluta enligt alternativ X • Att uppdra till Tekniska kontoret att, tillsammans med berörda kontor, utreda konsekvenser och kostnader utifrån möjliga platser för placering av nytt badhus på Lärkanområdet • Att en planerad investeringsram, för byggnation av nytt badhus, hänskjuts till budgetbeslut under november 2026 2026-04-14 DIARIENR: 2026/213 CHECKLISTA Checklista avseende Barnperspektivet, Landsbygdsperspektivet och de Horisontella principerna Förklaring om de olika begreppen finns nedan. Barnperspektivet Innebär insatsen att barn och ungdomars hälsa sätts i främsta rummet? JA ☒ NEJ ☐ Påverkar denna insats barn och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter JA ☒ NEJ ☐ och situation till det bättre? Innebär insatsen att barn och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? JA ☒ NEJ ☐ Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening om insatsen? JA ☐ NEJ ☒ Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionsvariation - fysiskt JA ☒ NEJ ☐ och/eller psykiskt? Tar insatsen hänsyn till barnkonventionens text om ”till det yttersta av sin förmåga”? JA ☒ NEJ ☐ Landsbygdsperspektivet Bedömer ni att beslutet kommer att innebära särskilda konsekvenser för landsbygden JA ☐ NEJ ☒ – nu eller i framtiden? Vid JA hur bedömer ni att beslutet påverkar: Att det blir svårare att bo på landsbygden? JA ☐ NEJ ☒ Att det blir fler jobb på landsbygden? JA ☐ NEJ ☒ Att det minskar tillgången till god service på landsbygden? JA ☐ NEJ ☒ Horisontella principerna (tillgänglighet, icke-diskriminering samt jämställdhet) Innebär insatsen risk för begränsad tillgänglighet? JA ☐ NEJ ☒ Har icke-diskrimineringsperspektivet beaktats? JA ☒ NEJ ☐ Kan beslutet utestänga någon från samhället? JA ☐ NEJ ☒ Har man beaktat FN:s konvention angående rättigheter för personer med JA ☒ NEJ ☐ funktionsvariation när beslutet togs? Om NEJ – varför inte? 2026-04-14 DIARIENR: 2026/213 Begreppsförklaring Barnkonventionen/barnperspektivet Barnkonventionen tar upp barnets situation ur många synvinklar och skall naturligtvis främja helhetssynen på barnen. Enligt FN är alla under 18 år barn. Barnens bästa i främsta rummet - Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling i beslutsfattandet? - Har en sammanvägning av olika intressen gjorts? FN:s barnkommitté har uttalat principen om att barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, till exempel samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Principen om barnets bästa ska ges absolut prioritet när det gäller adoption och rätt till skydd mot missförhållanden och övergrepp. Till prioriterade rättigheter hör utveckling/utbildning. Landsbygdsperspektivet Kan de som bor och verkar på landsbygden bli diskriminerade eller åsidosatta? Horisontella principer Diskriminering sker när någon missgynnas eller kränks och missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder). Detta gäller även barn till personer med något av ovanstående diskrimineringsgrund. Funktionshinderspolitiken innebär att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktions- nedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2026-04-22 Dnr 2026/310