Kommunstyrelsen — 20 oktober 2026

§ 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Rättviks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 §§ Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg (se nedan punkt 4.1) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i Lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda.

§ 2 Godkännande av dagordning Förslag till dagordning har varit utsänd inför stämman. Beslut: stämman godkänner dagordningen.

§ 3 3.1 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Lagerlokaler Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 4 (19) Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Samfällighet: en grupp fastigheter som genom förrättning hos lantmäteriet, med stöd av anläggningslagen (1973:1149), har bildat en samfällighet. Anläggningen tillhör fastigheterna gemensamt och delägandet följer fastigheten. I denna taxa gäller begreppet samfällighet enbart samfälligheter för VA-frågor. Bostadsenhet: ett eller flera utrymmen i bostadsbyggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet, innehållande minst kök/kokvrå, toalett och tvättmöjlighet. I fråga om sådana utrymmen i fastighet som jämställs med bostadsfastighet som används för i § 3 första stycket avsedda ändamål, räknas antalet bostadsenheter ut enligt följande: Bruttoarea (BTA) enligt Svensk Bostadsenheter Standard SS 21054:2009 Högst 1000 m2 1 bostadsenhet för varje påbörjad 200-tal m2 bruttoarea 1001 m2 – 5200 m2 1 bostadsenhet för varje påbörjad 300-tal m2 bruttoarea Större än 5200 m2 1 bostadsenhet för varje påbörjad 400-tal m2 bruttoarea För fastigheter som är jämställda med bostadsfastighet och innehåller sådana utrymmen i byggnader som är utformade som lagerlokal, uppställning, kallförråd med mera och är i avsaknad av spill- och renvatteninstallationer, skall ytor utöver 200 m² ej räknas in i bruttoarea (BTA). Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt Plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 5 (19)

§ 4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp Ja Ja från fastighet Dg, dagvattenavlopp från Ja Nej allmän platsmark 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när RVAB upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i Lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i Lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 6 (19) Anläggningsavgifter (§§ 5-13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt.

§ 5 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) En avgift avseende framdragning av 110 116,80 kr 137 646 kr varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) En avgift avseende upprättande av 137 321,60 kr 171 652 kr varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c)* En avgift per bostadsenhet för 26 685,60 kr 33 357 kr bostads- och därmed jämställd fastighet d)** En grundavgift för bortledande av 30 462,40 kr 38 078 kr Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats * Avgift enligt 5.1 c) tas endast ut för 1 bostadsenhet per småhusfastighet. **Avgift enligt 5.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt § 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta fall inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam* för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. Exempel på sådana fastigheter är fastigheter som ingår i en Samfällighet. För fastigheter som tillhör Samfällighet reduceras avgifter enligt 5.1 b) med 50 %. *Särskild överenskommelse måste träffas med RVAB om detta. Normalt ska varje fastighet ha en egen förbindelsepunkt. 5.3 Bostadsenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som RVAB godkänner 5.4 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelse- punkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 7 (19) 5.5 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för varje tillkommande bostadsenhet (gäller ej småhusfastighet). 5.6 Med fastighet avses egendom redovisad i fastighetsregister såsom en själv- ständig rättslig enhet. Avstyckas fastighet från tidigare bildad rättslig fastighet, ska ny förbindelsepunkt upprättas och nya avgifter enligt § 5 erläggas. 5.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 d).

6 § förvaltningslagen (2017:900) och tillsyn enligt PBL måste finansieras med skattemedel. Något lagstöd för att ta ut avgift för sådan verksamhet finns inte. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 8 Byggnadsnämnden får inte ta ut avgifter för tjänster eller nyttigheter som den är skyldig att tillhandahålla och som inte räknas upp i de nyss nämnda lagrummen. Byggnadsnämnden har också möjlighet att ta ut avgifter för frivillig uppdragsverksamhet inom PBL:s tillämpningsområde. Se prop. 2016/17:171 s. 301. Principer som styr fastställandet av avgifterna Inom det område som är möjligt att avgiftsfinansiera gäller ett antal olika principer för hur avgifterna ska beräknas. Självkostnadsprincipen Självkostnadsprincipen gäller som huvudregel för kommunal verksamhet. 2 kap. 6 § kommunallagen: Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Självkostnadsprincipen syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnaderna i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av självkostnadsprincipen. Självkostnadsprincipen är närmast en målsättningsprincip som innebär att syftet med verksamheten inte får vara att ge vinst. Det innebär inte att avgifterna aldrig får överstiga kostnaderna. Det totala avgiftsuttaget får dock inte under en längre tid överstiga de totala kostnaderna för verksamheten (se bland annat Dalman m.fl. – Kommunallagen med kommentarer och praxis, 2022). Vid beräkningen av självkostnaderna får, utöver externa kostnader, alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till ingå i självkostnadsberäkningen. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, personalomkostnader, material och utrustning, försäkringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader bör också räknas med (se bland annat prop. 2016:17:171 s. 302-303). I PBL har självkostnadsprincipen fått en egen reglering. Enligt 12 kap. 10 § PBL får en avgift enligt 12 kap. 8-9 §§ inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som Underlag för konstruktion av PBL-taxa 9 avgiften avser. Det innebär att de olika typerna av åtgärder som kommunen tar ut avgift för, var och en för sig utgör ett eget självkostnadsområde. Lagtexten ger dock ingen vägledning i fråga om hur långt uppdelningen på olika åtgärdstyper bör drivas när de genomsnittliga kostnaderna ska beräknas. Vägledande rättspraxis saknas. En kommuns eventuella uppdragsverksamhet i anslutning till plan- och bygglagen och övrig byggnadslagstiftning bör betraktas som en självständig verksamhet i självkostnadshänseende eftersom den inte grundas på PBL:s bestämmelser. Likställighetsprincipen PBL innehåller inte några särskilda regler om hur avgifternas storlek i det enskilda fallet ska bestämmas, eller annorlunda uttryckt, hur de totala kostnaderna ska fördelas på dem som är avgiftsskyldiga. Här gäller istället den kommunalrättsliga likställighetsprincipen. 2 kap. 3 § kommunallagen: Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Vid fördelning av avgifter innebär principen att lika avgift ska utgå för lika prestation, det vill säga att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Kommunen får till exempel inte ta ut andra avgifter av fritidsboende än av permanentboende för samma handläggning. Likställighetsprincipen medger heller ingen inkomstfördelande verksamhet inom aktuellt område. Däremot finns det inget hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Inom vissa ramar tillåts även schabloniserade taxor (se prop. 2016/17:171 s. 300–310 och Dalman m.fl. – Kommunallagen med kommentarer och praxis, 2022). Retroaktivitetsförbudet Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om taxorna och när avgifterna ska börja tillämpas innan avgifterna tas ut i det enskilda ärendet. I rättspraxis har det sedan länge ansetts vara otillåtet med retroaktiva kommunala avgifter frånsett vissa speciella undantagsfall. Detta förbud framgår direkt av 2 kap. 4 § kommunallagen. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 10 Kommunfullmäktiges beslut om taxa Av 12 kap. 10 § PBL framgår att grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut kan exempelvis formuleras enligt följande: Med stöd av 12 kap. 10 § PBL beslutar kommunfullmäktige att anta bilagda taxa med avgifter för besked, beslut eller handläggning enligt plan- och bygglagen. Kommunfullmäktige kan inte delegera rätten att besluta om taxan till nämnd. Det innebär att ändringar av taxan måste beslutas av kommunfullmäktige. Det krävs stöd i taxan för att avgifter ska kunna tas ut för prövning enligt PBL. Om kommunen väljer att inte avgiftsbelägga viss prövning innebär det att den verksamheten måste skattefinansieras. Överklagande av beslut om taxa Det är alltid en fördel om kommunfullmäktige kan anta taxan i så god tid som möjligt innan den ska börja gälla. Det beror på att ett sådant beslut kan överklagas genom laglighetsprövning (13 kap. KL och 13 kap. 1 § 7 PBL). Det kan leda till praktiska problem om antagandebeslutet upphävs efter överklagande genom att avgifter som tagits ut med stöd av beslut då kan behöva återbetalas. Det finns däremot inget hinder mot att tillämpa en antagen taxa innan beslutet har vunnit laga kraft (13 kap. 14 § kommunallagen). Taxan gäller från och med det datum då protokollet med beslutet har justerats, om inte senare tidpunkt angivits. Avgiftsbeslut i enskilda ärenden Kommunfullmäktige beslutar om taxan. Avgiftsdebiteringen i enskilda ärenden ankommer sedan på den eller de kommunala nämnder som svarar för uppgiften. Tas avgift ut i ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska byggnadsnämnden enligt 9 kap. 107 § PBL, i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Samma sak gäller vid avgiftsuttag för en anmälan, 6 kap. 5 § PBF (plan- och byggförordningen). Underlag för konstruktion av PBL-taxa 11 Delegation gällande beslut om avgiftsuttag Beslut om avgiftsuttag fattas av byggnadsnämnden, men brukar normalt sett delegeras. Om beslutanderätten i fråga om avgifter inte delegeras ligger beslutanderätten kvar hos byggnadsnämnden. Effektivitetsskäl talar för att rätten att fatta beslut om avgifter bör delegeras till förvaltningen. Observera dock att beslut om byggsanktionsavgifter omfattas av delegationsförbud enligt 12 kap. 6 § 4 PBL. På www.skr.se finns senaste utgåvan av SKR:s underlag för byggnadsnämndens delegationsordning. Reduktion av avgift vid överskriden tidsfrist Bestämmelserna om reduktion av avgift innebär att avgiften för ärenden om lov, förhandsbesked eller anmälan ska reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt PBL överskrids. Eftersom reglerna om avgiftsreduktion är tvingande och redan framgår av PBL behöver de inte framgå av taxan. Avgiftsbeslutets innehåll I PBL framgår att byggnadsnämnden i sitt beslut om avgift ska redovisa hur avgiften har bestämts. SKR tolkar det som att det ska finnas ett beslut om avgift i varje enskilt ärende. Av ett beslut om avgift bör det framgå hur stor avgiften är, hur avgiften har bestämts samt hur avgiftsbeslutet kan överklagas. Eftersom SKR:s taxeunderlag bygger på principen om fasta avgifter baserade på ärendetyp bör det i normalfallet vara tillräckligt att i beslutet om avgift hänvisa till tillämplig tabell i kommunens taxa. I vissa fall, exempelvis vid timdebitering, kan dock ytterligare redovisning vara nödvändig. Mervärdesskatt vid avgifter enligt PBL Enligt mervärdesskattelagen utgår inte mervärdesskatt (moms) på verksamhet som bedrivs av en kommun och som ingår som ett led i myndighetsutövning. Moms utgår därmed inte på avgifterna i taxan, med två undantag. Det första är genomförande av utstakning. Utstakning utgör inte myndighetsutövning. Det andra är tillhandahållande av nybyggnadskarta som saknar samband med en bygglovsprövning. I Skatteverkets rättsliga vägledning avseende avgifter för utstakning respektive nybyggnadskarta finns ytterligare information om denna bedömning. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 12 Underlag för lov, anmälan och teknisk kontroll Utgångspunkter Här beskrivs hur taxeunderlaget är uppbyggt när det gäller taxa för lov, anmälan, teknisk kontroll, förhandsbesked, ingripandebesked, upprättande av nybyggnadskarta, utstakning samt andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Underlaget utgår från att med utgångspunkt i formuleringarna i 12 kap. PBL ge kommunen ett redskap. för att ta fram den genomsnittliga kostnaden för olika typer av besked, beslut och handläggning. Detta utgör sedan stommen i kommunens taxa. Underlaget visar en indelning i ärendetyper Enligt 12 kap. 10 § PBL får en avgift enligt 12 kap. 8 eller 9 §§ samma lag inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Underlaget ger ett förslag på en indelning i ärendetyper för lov, anmälan och teknisk kontroll med mera. Indelningen följer i möjligaste mån de formuleringar som finns i PBL och utgår från de definitioner som återfinns i 1 kap. 4 § PBL. Ärendetyper som återfinns i andra underlag För att det ska vara tydligt vilken juridisk grund taxeunderlagen står på är SKR:s underlag för taxekonstruktion konstruerade efter vilken lagstiftning de baserar sig på. Taxan avgör inte vad nämnd eller förvaltning ska eller får arbeta med. Kommunens olika taxor styr inte vilken förvaltning som exempelvis hanterar ärenden om strandskydd eller försäljning av geodataprodukter. Det betyder däremot inte att dessa ärenden inte kan hanteras av byggnadsnämnden eller byggnadsnämndens förvaltning. Det ska i sådant fall framgå av nämndens reglemente, inte av taxan. Strandskydd Ärenden gällande strandskydd handläggs med stöd av miljöbalken. De återfinns därmed i SKR:s underlag för taxor inom miljökontorens områden. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 13 Utstakning och nybyggnadskarta När det gäller sådant som vanligtvis räknas till kart- och mätverksamheten i kommunen, finns det två uppgifter som återfinns i PBL. Det är utstakning (10 kap. 26 § PBL) och nybyggnadskarta (12 kap. 4 § PBL). Därför finns dessa två ärendetyper i Underlag för konstruktion av PBL-taxa. Övriga delar av denna verksamhet behandlas i det underlag som avser taxa för geodata. Komplexiteten ger skillnader inom ärendetypen Det är kommunens genomsnittliga kostnad för en typ av besked, beslut eller handläggning som enligt PBL ska återspeglas i avgiften för ärendetypen. I detta underlag betyder det att storleken på byggnaden eller objektet som den enskilda ansökan avser inte är avgörande för avgiftens storlek. Utgångspunkten är i stället andra faktorer än objektets storlek som påverkar hur komplext ett ärende är att handlägga. I underlaget finns inom respektive ärendetyp olika komplexitetsnivåer som bedöms påverka kommunens handläggningstid. De komplexitetsnivåer som oftast förekommer i underlaget är om åtgärden överensstämmer med detaljplanen, om den avviker från detaljplanen eller om den ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Avgörande skillnad i tidsåtgång för olika ärendetyper bedöms också uppkomma genom skillnader i den tekniska kontrollen, det vill säga om åtgärden kräver tekniskt samråd eller inte. I vissa fall föreslås en uppdelning på storlek. Det gäller främst byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus, komplementbostadshus eller komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, där ärendetypen annars blir alltför omfattande. Begreppen definieras i underlaget på följande sätt: • Överensstämmer med detaljplanen - innebär i taxan att den föreslagna åtgärden överensstämmer med gällande detaljplan, gällande områdesbestämmelser, givet förhandsbesked eller sådana äldre planer som ska jämställas med områdesbestämmelser eller detaljplan. • Avviker från detaljplanen - innebär i taxan att den föreslagna åtgärden innebär en avvikelse från gällande detaljplan, gällande områdesbestämmelser eller en äldre plan som ska jämställas med områdesbestämmelser eller detaljplan. • I ett område som inte omfattas av en detaljplan - innebär i taxan att den föreslagna åtgärden ligger utanför område med detaljplan, Underlag för konstruktion av PBL-taxa 14 områdesbestämmelser eller sådana äldre planer som ska jämställas med områdesbestämmelser eller detaljplan, och omfattas heller inte av ett tidigare givet förhandsbesked. Kommunen gör en tidsuppskattning för de olika ärendetyperna Enligt 12 kap. 10 § PBL får en avgift enligt 12 kap. 8 eller 9 §§ inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Kommunens genomsnittliga kostnad för en typ av besked, beslut eller handläggning består inom lov, anmälan och teknisk kontroll till allra största delen av nedlagd tid. I filen Stöd för beräkning som tillhör underlaget gör kommunen en bedömning av den genomsnittliga tiden för att handlägga olika ärendetyper. Den genomsnittliga tiden för en ärendetyp multipliceras sedan med handläggningskostnaden per timme för att leda fram till avgiften för ärendetypen. Det är viktigt att hela tiden vara medveten om att uppgifterna i taxeunderlaget avser genomsnittlig tidsåtgång. Tidsåtgången i det enskilda ärendet har därmed inte någon betydelse för vilken avgift som kommer att tas ut, utan det är genomsnittet för ärendetypen som lägger grunden till hur många timmar handläggningen tar och därmed hur stor avgiften blir. Taxeunderlagets konstruktion förutsätter inte att kommunen har ett system för tidrapportering. Däremot behöver kommunen på ett eller annat sätt se till att underlaget bygger på relevanta uppgifter. Har kommunen ingen tidsredovisning, kan exempelvis en kortare, koncentrerad studie av nedlagd tid vara till hjälp. Tidsuppskattningen kan också göras på erfarenhetsbasis. Arbetet med att uppskatta tidsåtgången är till stor del en engångsinsats. Senare ändringar kan göras med mycket mindre arbete. Tidsuppskattningen är indelad i handläggningsmoment För att det ska vara lättare att få en överblick över vilka olika moment som utförs under handläggningen av ett ärende, är tidsuppskattningen indelad i ett antal olika handläggningsmoment. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 15 Stämmer det bättre överens med kommunens arbetssätt att definiera handläggningsmomenten på något annat sätt, kan kommunen förstås göra det. Det är summan av tiden för alla handläggningsmomenten som ger avgiften och därmed är viktigast, inte exakt hur det enskilda handläggningsmomentet definieras. När kommunen fyller i tidsuppskattningen är det viktigt att internt vara konsekvent vid fördelningen av tid mellan handläggningsmomenten. Handläggningsmomenten skiljer sig delvis åt mellan olika ärendetyper. Alla handläggningsmoment ingår inte i alla ärendetyper. Handläggningsmomenten kan beskrivas på följande sätt: • Start av ärende - i detta ingår exempelvis registrering, upprättande av ärende, kontroll av inkomna handlingar och fördelning av ärenden. • Lovprövning - i detta ingår exempelvis inläsning av material, prövning och beslutsfattande, den genomsnittliga tiden för eventuella platsbesök, att skriva beslut, grannehörande, remittering och att skriva fram ärenden till nämnden. • Expediering – i detta ingår den genomsnittliga handläggningstiden för expedieringen, utslaget på alla ärenden av respektive typ. • Tekniskt samråd - i detta ingår exempelvis för- och efterarbete och det faktiska samrådet. • Startbesked - i detta ingår exempelvis för- och efterarbete och det faktiska startbeskedet. • Arbetsplatsbesök - i detta ingår såväl för- som efterarbete som det faktiska arbetsplatsbesöket, samt den genomsnittliga restiden till och från ett arbetsplatsbesök i kommunen. • Slutsamråd - i detta ingår exempelvis för- och efterarbete och det faktiska slutsamrådet, samt den genomsnittliga restiden till och från en byggarbetsplats i kommunen. • Slutbesked - i detta ingår exempelvis för- och efterarbete och det faktiska slutbeskedet. • Avslut av ärende - i detta ingår exempelvis rensning, fakturering och arkivering. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 16 Timdebitering för vissa ärendetyper För vissa ärendetyper föreslås avgifter grundade på timdebitering, det vill säga faktisk tidsåtgång. I de fallen behöver kommunen i det enskilda ärendet kunna beskriva hur många timmar som lagts ned på handläggningen. Timdebitering gäller ärendetyper som sannolikt är så sällan förekommande att det inte går att bedöma en genomsnittlig tidsåtgång för att handlägga ett sådant ärende. Om kommunen har så många ärenden av en viss typ att det går att bedöma en genomsnittlig tidsåtgång för dem, bör kommunen göra det istället för timdebitering. Det bör understrykas att tillvägagångssättet med timdebitering bör utnyttjas mycket sparsamt. En taxa vars avgifter i allt för hög grad bygger på timdebitering är sannolikt inte förenlig med PBL:s regler om avgiftssättning. Att bedöma sällan eller aldrig förekommande ärendetyper Om kommunen sällan eller aldrig får in ärenden av en viss ärendetyp, går det att resonera på några olika sätt när man gör tidsuppskattningen. Antingen kan kommunen göra en bedömning av tidsåtgången för ärendetypen med erfarenhet från likartade ärendetyper och lägga in det i sin taxa. Om detta inte är möjligt kan kommunen istället ange timdebitering. Stöd för detta måste finnas i taxebestämmelserna. Som påpekats ovan bör dock detta tillvägagångssätt bara utnyttjas i undantagsfall. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 17 Handläggningskostnad per timme En mall som stöd för beräkningen Kommunens handläggningskostnad per timme är en viktig beståndsdel när en taxa ska byggas upp med hjälp av SKR:s underlag. För den som behöver hjälp att beräkna handläggningskostnaden per timme i kommunen, har SKR tagit fram en mall i Excel. Det är kommunen som beslutar om sina taxor, och naturligtvis också om sitt sätt att beräkna handläggningskostnaden per timme. Den mall som SKR tillhandahåller är ett sätt att beräkna kostnaden som kommunen har möjlighet att använda sig av om kommunen så önskar. Passar det bättre att räkna på ett annat sätt, exempelvis med hjälp av kommunens ekonomiavdelning eller controllerfunktion, går det självklart lika bra. Det är inte avgörande för funktionaliteten i taxeunderlaget. Vad begreppet handläggningskostnad innebär Med handläggningskostnad per timme avses i underlaget de kostnader kommunen i genomsnitt har per timme för den handläggning som utförs inom ett myndighetsområde. Med myndighetsområde avses ett område för vilket det bedöms rimligt att beräkna en gemensam handläggningskostnad per timme när det gäller kommunens verksamhet, exempelvis kommunens arbete med lov, anmälan och teknisk kontroll. Kommunen behöver själv bedöma sin situation, exempelvis beroende på organisation och arbetssätt. Diskutera beräkningen i kommunen Handläggningskostnaden per timme är en avgörande beståndsdel i kommunernas taxearbete. Det är därför viktigt att arbeta med frågorna på förvaltningen eller enheten när kostnaden beräknas. Till exempel kan nedanstående frågor vara bra att reflektera över. • Vem har överblick över kostnaderna? Underlag för konstruktion av PBL-taxa 18 • Hur kan den personen eller funktionen involveras i arbetet med beräkningen? • Vilket system har kommunen för fördelning av gemensamma kostnader? • Har kommunen en samsyn mellan de olika myndighetsområden som räknar fram handläggningskostnader per timme, till exempel bygglov och miljötillsyn? Om kostnaderna skiljer sig markant åt mellan verksamheter kan det vara relevant att ha olika handläggningskostnad per timme. Är skillnaden liten, finns sannolikt ingen nytta av att räkna ut flera olika handläggningskostnader. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 19 Att arbeta med planavgift och planbesked Underlaget innehåller ingen modell för beräkning Kommunernas rutiner för planbesked och planavgift är mycket skiftande. Olika arbetssätt kräver olika lösningar i taxan. Taxeunderlaget för planavgift och planbesked utgör därmed ett första steg som stöd för kommunen i arbetet med att bygga upp en taxa som passar den egna verksamheten. I underlaget finns förslag på ärendetyper där planavgift kan tas ut, som motsvarar systematiken i tabellerna för bygglov. För att räkna ut de avgifter som ska framgå av tabellerna krävs det att kommunen själv gör beräkningar och redovisar dem. För att kommunen ska kunna komma fram till planavgiften behöver kostnaderna för detaljplaneläggningen analyseras och principer för uppbyggnaden av planavgiften för olika ärendetyper tas fram. Det gäller alltså kommunens genomsnittliga kostnader för detaljplaneläggning för de olika ärendetyperna. Det som behöver tas fram är bland annat: • Vilken tid som i genomsnitt läggs ned på relevanta delar av detaljplaneläggningen • Handläggningskostnaden per timme • Genomsnittliga övriga kostnader som belastar byggnadsnämnden under detaljplanearbetet, tex för utredningar och andra konsultinsatser. Det är byggnadsnämnden som har rätt att ta ut planavgift. Det är därmed kostnader som belastar byggnadsnämnden som kan täckas av planavgiften. Planavgift är kopplat till bygglovgivning PBL ger kommunen rätt att via taxa ta ut planavgift – en avgift för detaljplaneläggning som tas ut om bygglov beviljas och fastigheten har nytta av planen. Att fastigheten ska ha nytta av planen handlar inte nödvändigtvis om tillkommande byggrätt, utan kravet på nytta kan sannolikt oftast sägas vara Underlag för konstruktion av PBL-taxa 20 uppfyllt om lov lämnas för ny-, om- eller tillbyggnad som medges i detaljplanen. Planavgiften enligt PBL 12 kap. 9 § kopplar alltså till bygglovsprövningen. Av praktiska skäl är det därför viktigt att kommunens taxa för planavgift och bygglov hänger samman och utgör en helhet. Planavgiften är en viktig del i finansieringen av detaljplaneläggningen. Det kan vara värt att notera att lagen inte uttrycker det som att det är kostnaden för den detaljplan som ligger till grund för det enskilda bygglovet som ska generera planavgiften. Här gäller precis som vid bygglov att avgiften inte får överstiga den enskilda kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Det är därför också viktigt att kommunen internt analyserar kopplingen mellan uttaget av planavgift i bygglov och de kostnader som kommunen har för att upprätta detaljplaner. Planavgift kan gälla både nya och gamla planer PBL avgränsar inte rätten till planavgift till bygglov inom nyligen upprättade detaljplaner. I princip kan alltså planavgift kontinuerligt tas ut vid beslut om lov inom detaljplaner upprättade sedan PBL:s införande år 1987 och framåt. Frågan uppstår ibland om en detaljplan vid något tillfälle är färdigbetalad. Inget hindrar att kommunen beslutar sig för att så är fallet. Det viktiga är att kommunen i sådant fall är konsekvent så att hanteringen inte blir godtycklig. Om kommunen ändrar sin taxa är det alltså viktigt att notera att planavgiften så som den formuleras i den nya taxan gäller även för gamla planer där planavgift tas ut. En kontinuerligt uppdaterad lista på inom vilka detaljplaner planavgift ska tas ut, är sannolikt ett bra redskap. för kommunen, både internt och för kommunikationen med de bygglovsökande. Plankostnadsavtal Idag är det många kommuner som i vissa typer av detaljplaner tar ut ersättning för kostnader för att upprätta eller ändra detaljplaner genom olika former av plankostnadsavtal med en eller flera exploatörer. Sådana civilrättsliga avtalsformer saknar direkt lagreglering, men bestämmelserna i PBL ger den rättsliga grunden och ramen för plankostnadsavtalen. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 21 Detta underlag behandlar enbart planavgift i samband med bygglovgivning i enlighet med 12 kap. 9 § PBL. Kommunen kan använda SKR:s underlag för plankostnadsavtal för att få stöd i arbetet med civilrättsliga avtal. Det finns på www.skr.se. Däremot är det viktigt att kommunen arbetar med sin planfinansiering som en helhet, där plankostnadsavtal och planavgift förhåller sig till varandra. Det behöver finnas en konsekvens i kommunen mellan storleken på planavgiften och kostnader som tas ut via plankostnadsavtal. Om kommunen använder sig av plankostnadsavtal bör det framgå av kommunens taxa, tillsammans med principerna för hur dessa avtal byggs upp. Det ger en tydlighet både för beslutsfattare och sökande eller andra aktörer avseende hur kommunen hanterar frågan om finansiering av detaljplanearbetet. Viktigt att alltid ha en taxa för planavgift Kommunen bör alltid ha en taxa för uttag av planavgift vid bygglovgivning, oavsett om man väljer att använda sig av plankostnadsavtal. Detta för att ha en möjlighet att finansiera detaljplaneverksamheten även i det fall det till exempel inte finns en självklar avtalspart, eller där det inte är genomförbart med avtal. Som påpekats ovan kan det också finnas gamla planer där planavgift kontinuerligt ska tas ut, vilket måste stödjas av taxan. Planavgift för både stora och små ärenden En del kommuner väljer att ta ut planavgift vid enbart ett tillfälle när det gäller en- och tvåbostadshus. En planavgift tas då ut vid nybyggnad, men inte vid ändringar av en byggnad. Fördelen med det kan vara att ingen administration av planavgift behöver ske i efterföljande mindre bygglov på fastigheten. Nackdelen är att planavgiften blir helt avhängig att nybyggnad kommer till stånd. Vid exempelvis omvandlingsområden med permanentning av fritidshus, kan då planavgiften helt utebli. Samma problem kan uppstå om kommunen väljer att inte ta ut planavgift vid tillbyggnader under en viss storlek. Underlaget bygger istället på att planavgift tas ut i alla förekommande ärenden där det är möjligt. Kostnaderna fördelas då på ett större antal bygglov och behöver därmed inte bli så höga i det enskilda bygglovet. Planavgiften kommer på detta sätt också in till kommunen i proportion till antalet beviljade bygglov. Det sker då även om de detaljplaner där planavgiften är aktuell att ta ut inte Underlag för konstruktion av PBL-taxa 22 genererar något tryck på just nybyggnad. Så som detta underlag är uppbyggt, finns ingen nedre gräns för de åtgärder som avses generera en planavgift. Underlag för kommunens resonemang Nedan följer ett antal frågor som hjälp till kommunen för att resonera dels kring hur planavgiften är uppbyggd idag, dels kring resonemangen för att beräkna planavgiften inför ett nytt taxebeslut. Hur ser det ut idag? • För vilka typer av detaljplaner tar kommunen ut planavgift? • I vilken typ av bygglovsärenden tas planavgift ut? • Vid hur många bygglov per år tas planavgift ut? • Tar kommunen ut planavgift vid ett eller flera tillfällen för en och samma fastighet? • Vilka kostnader för upprättande av olika typer av detaljplaner har kommunen i genomsnitt? • Använder sig kommunen enbart av planavgift, eller också av plankostnadsavtal? • Hur förhåller sig kostnader som regleras via plankostnadsavtal till planavgiften? • Är dagens planavgift rimlig och fungerande? • Täcker dagens planavgift relevanta kostnader? • Kan dagens planavgift användas som utgångspunkt vid en omarbetning av taxan? • Hur samarbetar bygglovavdelning och planavdelning kring taxefrågor? Hur vill ni att det ska se ut framöver? • Kommer antalet bygglov där uttag av planavgift är aktuellt att förändras, eller är det relativt konstant över tid? • Hur kan det föras en kontinuerligt uppdaterad lista på inom vilka detaljplaner som planavgift är aktuellt? • Hur ska nya planer läggas till i listan? • Ska några gamla planer betraktas som färdigbetalade? • Vill kommunen ta ut planavgift både vid nybyggnad och vid andra åtgärder? • Hur många åtgärder av respektive typ söks det i genomsnitt lov för per år? Underlag för konstruktion av PBL-taxa 23 • Hur stora kostnader har kommunen i genomsnitt per år för den eller de typer av detaljplaner där planavgift kommer att vara aktuell? • Hur stora behöver planavgifterna per år för olika typer av bygglov vara för att motsvara dessa kostnader? • Kommer då beräknade intäkter från planavgiften att täcka beräknade genomsnittliga kostnader för upprättandet av aktuella detaljplaner? • Hur förhåller sig planavgiften för de olika åtgärderna till om ett avtal tecknas för motsvarande typ av planläggning? • Hur samarbetar bygglovavdelning och planavdelning kring taxan? • Hur tydliggörs kopplingen för den sökande, mellan kostnader för att upprätta detaljplan och planavgiftens storlek? Underlag för konstruktion av PBL-taxa 24 Underlag för konstruktion av PBL-taxa En välfungerande taxa är ett viktigt hjälpmedel för att kommunerna ska kunna få täckning för sina kostnader för den verksamhet som sker enligt Plan- och bygglagen (PBL) och som kan finansieras via avgifter. Att upprätta en taxa är ett kommunalt ansvar. Som stöd ger Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ut underlag för taxekonstruktion. Målet är att underlagen ska bidra till kommunala taxor som är långsiktigt hållbara och som är lätta att förstå och arbeta med. Upplysningar om innehållet Kristina Isacsson, kristina.isacsson@skr.se Love Edenborg, love.edenborg@skr.se © Sveriges Kommuner och Regioner, 2025 www.skr.se ISBN 978-91-8047-393-4 Post: 118 82 Stockholm | Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 | www.skr.se BUensdtäelrll aeglle frö lra dkodan snterur kptåio skr.se/publikationer 25 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Allmänna utskottet

§ 7 Styrelsens årsredovisning, verksamhetsrapport samt revisionsberättelse Beskrivning: Av styrelsen upprättad årsredovisning och verksamhetsrapport samt revisorernas berättelse har varit utsända inför stämman. Styrelsens ordförande Erik Lövgren kommenterar kort verksamheten under det gångna året. Ordföranden ställer frågan om verksamhetsrapport och årsredovisning kan anses föredragna vilket stämman jakande besvarar. Revisionsberättelsen för år 2025 Revisorerna tillstyrker a) att resultaträkningen och balansräkningen fastställs samt b) att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2025 samt godkänner verksamhetsrapporten Beslut: Stämman lägger årsredovisningen och revisionsberättelsen till handlingarna samt godkänner verksamhetsrapporten. Protokoll FSSV ifdöraen 6in7gs1st äamvm 7a7 20026-05-29 Sida 3 av 10 (Signerat, SHA-256 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B)

§ 8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning: En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 10 (19) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning 5.1 b) 30 % 50 % 20 % - förbindelsepunkt Bostadsenhetsavgift 5.1 c) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan upprättad 5.1 d) - - 100 % - förbindelsepunkt Avgift per uppsättning 6.1 b) 30 % 50 % 20 % - förbindelsepunkt Tomtyteavgift 6.1 c) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan upprättad 6.1 d) - - 100 % - förbindelsepunkt Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 d), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). 8.3 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1.

§ 9. Information om Skolinspektionens tillsyn VBU Skolinspektionen har granskat VBU:s arbete utifrån Planering och Dimensionering. Granskningen resulterade i ett beslut utan anmärkningar, vilket är en fin bekräftelse på det arbete som genomförs inom Gysam. Med anledning av detta har Mariella Andersson, VBU:s skolchef, och Maria Boork, Gysams utvecklingschef, blivit inbjudna till Skolverket för ett fördjupat samtal. Samtalet genomförs som ett webbinarium vilket sänds den 22 oktober i samband med att det nya planeringsverktyget lanseras. (länk till sändningen a 4 7 3 bifogas utskicket av detta protokoll) 4 e 2 d 5 6 0 De granskningar som Skolinspektionen genomfört nationellt visar på flera övergripande 9 8 a- och strukturella utmaningar: 6 a 9- 4 3 4 c- • Svårigheter att fylla vissa yrkesutbildningar 8 7 4 1- d 2 1 af a b e: c n e er ef e r Gysam är kommunala dalagymnasier i samverkan ur at info@gysam.se www.gysam.se för ett brett utbud av undervisning med hög kvalitet. n g Sida 757 av 770 Si Styrgruppens sammanträde 4(5) 2026-09-18 • Fortsatt högt söktryck till högskoleförberedande program som egentligen behöver dimensioneras ner • Brist på APL-platser, vilket hindrar en utökning av utbildningsplatser • Att mindre kommuner tenderar att prioritera den egna organisationen framför samverkan kring dimensionering och utbud • Utmaningar med att dimensionera naturbruksutbildningar utifrån regionala behov när elever söker från hela landet En underliggande kritik från Skolinspektionen är att arbetsmarknadens behov i dagsläget får stå tillbaka för elevernas önskemål. Styrgruppen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

§ 10 Anläggningsavgifter enligt §§ 5–6 och 9 är baserade på indextalet för juni 2025 2026 i konsumentprisindex, KPI. Indexreglering ska ske årligen den 1 januari enligt följande bestämmelser: a) Tillägg eller avdrag på avgifterna görs med viss procent. b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta index- förändringen, som utgör skillnaden mellan index för juni månad året innan och talet gällande juni 2025 2026, räknas om till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till närmast hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt 5.1 a), b), och d) samt 6.1 a), b) och d) till närmaste heltal kronor, beträffande 6.1 c) samt § 9 till närmaste tiotal ören. Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 11 (19) Ändring av anläggningsavgifterna, utöver enligt ovan, kan beslutas av Kommunfullmäktige i Rättviks kommun i varje särskilt fall.

§ 11 Val av styrelse Beskrivning: Valberedningens sammankallande Olov Nilsson-Sträng föredrar valberedningens förslag till ledamöter, ersättare, ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande. Beslut: Stämman väljer enligt valberedningens förslag till ordförande för föreningen Protokoll FSSV ifdöraen 6in7gs2st äamvm 7a7 20026-05-29 Sida 4 av 10 (Signerat, SHA-256 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B) Erik Lövgren, Ånge fram till ordinarie föreningsstämma år 2027. Valberedningens förslag till ordinarie ledamöter och ersättare i styrelsen fram till ordinarie föreningsstämma år 2027 är följande: Ordinarie ledamot: Ersättare: Erik Lövgren (s), Ånge - Jan-Anders Perdal (v), Reg Norrb Lena Goldkuhl (s), Boden Sten-Åke Nilsson ( c ) Arjeplog Stefan Ovrell (mp), Gällivare Veronika Håkansson, (m), Storuman Roland Gustafsson (kd), Storuman Johannes Nordin, Örnsköldsvik (m) (ny) Stefan Ögren, Forshaga (c ) (ny) Kjell-Åke Sjöström (v), Sollefteå Mats Ola Westin (c), Sollefteå Ulrika Frestadius, (m), Sollefteå Jan Söderström ( c ), Ånge Karin Jonsson ( c ), Krokom Johannes Andersson ( c ), Östersund Jonas Andersson (s), region J/H Lennart Raswill ( c ), Ragunda Ulf Nyman (m), Ljusdal John-Erik Jansson ( c ), Söderhamn Björn Mårtensson ( c ), Ovanåker Mikael Löthstam (s), Hudiksvall Anders Rosell (s), Orsa Anna Bength (s), Mora Gunilla Berglund ( c ), Avesta Anders Lundin ( c ), Vansbro Erik Evestam ( c ), Reg Värmland Ola Persson( c ), Sunne Anna Melin Nyström ( c ), Torsby Boo Westlund,(OR) Hagfors För de ledamöter och ersättare där inte annat anges gäller omval. Beslut: Stämman väljer till ledamöter och ersättare i styrelsen ovanstående av valberedningen föreslagna. Stämman väljer vidare följande presidium: Ordförande: Erik Lövgren, Ånge 1:e vice ordförande: Anders Rosell, Orsa 2:e vice ordförande: Jonas Andersson, Region Jämtland/Härjedalen

§ 12 12.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 12.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 § Räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 12.3 Enligt 36 § Lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 § Räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 12.2. 12.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande – till exempel ökning av tomtyta – inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighets- ägaren att omgående anmäla till RVAB när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 12 (19)

§ 13 13.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av RVAB ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än RVAB bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta RVAB överenskomna kostnader härför. 13.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner RVAB skäl att bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 13.3 Finner RVAB påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är RVAB skyldig att ersätta fastighetsägaren kostnaden för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 13 (19) Brukningsavgifter (§§ 14-21) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt.

§ 14 14.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) En fast avgift per år 8 952,00 kr 11 190 kr b)* En avgift per år och bostadsenhet 2 027,20 kr 2 534 kr för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet c)** En avgift per år och varje påbörjad 2 027,20 kr 2 534 kr leverans av 200 m3 vatten/år d) En avgift per m3 levererat vatten 43,50 kr 54,37 kr *Avgift enligt 14.1 b) tas endast ut för flerfamiljsfastigheter, samt per ansluten småhusfastighet ingående i vatten- och/eller avloppsförening eller motsvarande. **Avgift enligt 14.1 c) tas endast ut för fastigheter som till övervägande delen ej innehåller bostadsenheter. Avgiften beräknas per tjänst (vattenmätare) var för sig. 14.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall betalas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 33,6 % 57,1 % 9,3 % 0 % Avgift per bostadsenhet 14.1 b) 37 % 63 % 0 % 0 % respektive avgift per varje och c) påbörjad leverans av 200 m3 vatten/år Avgift per m3 14.1 d) 37 % 63 % - - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 14.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har RVAB bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tills vidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 d) ut efter en antagen förbrukning om 200 m³/fastighet och år för permanentbostad och med 100 m³/fastighet och år för fritidsbostad. Verksamheter ska normalt ALLTID ha vattenmätare. I händelse av att mätare saknas, till exempel för nyansluten fastighet, tas avgift enligt 14.1 d) ut efter en Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 14 (19) antagen förbrukning om 200 m3/bostadsenhet och år. Bostadsenhetsantalet beräknas enligt § 3. Det åligger fastighetsägaren att på RVAB:s begäran utföra avläsning, s.k. självavläsning, av vattenmätare och meddela RVAB. Fastighetsägare som ej själv klarar att utföra avläsning kan mot en avgift enligt § 17, få hjälp med avläsningen. I de fall RVAB ej erhåller meddelande om mätarställning, sker debitering genom beräknad förbrukning. 14.4 För s.k. byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 d). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m3 per bostadsenhet. 14.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 10 % av den fasta avgiften enligt 14.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade mätare räknas som ett mätställe. 14.6 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter RVAB undersöka mätaren, om RVAB finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har RVAB rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar RVAB:s beslut efter genomförd undersökning eller RVAB:s uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och miljödomstolen. 14.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta RVAB för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av § 17. 14.8 För spillvattenmängd, som enligt RVAB:s medgivande avleds till dagvatten- ledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 100 % av avgiften enligt 14.1 d). Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 15 (19) 14.9 För renvatten som tillfälligt levereras genom brandpoströr med mätare erläggs brukningsavgift enligt 14.1 d) och 14.2. Dessutom erläggs en engångsavgift om 429 kr och en hyra per dygn om 111 kr. Levereras renvatten tillfälligt genom brandpoströr utan mätning erläggs en avgift per dygn om 540 kr.

§ 15 Övriga frågor / Dnr Beslut Övriga frågor godkänns. Ärendet Falu kommun kommer byta ledamöter i nämnden redan i november. Hur detta kommer att fungera administrativt för resten av nämnden undersöker nämndsekreteraren. a c b 9 af 0 b 9 2 8 c e- 7 d 9 3- a 4 4 3- 3 5 7 9- 1 b e d 6 2 b e: c n e er ef e r ur at n g SSidiad a7 070 a av v7 770 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Justerare: Karin Mikkonen Ordförande: Marianne Hagfeldt Nämndsekreterare: Tim Bergström a c b 9 af 0 b 9 2 8 c e- 7 d 9 3- a 4 4 3- 3 5 7 9- 1 b e d 6 2 b e: c n e er ef e r ur at n g Sida 701 av 770 Si 1/3 2026-09-08 Styrelsemöte 2026-09-08 kl. 8.00-12.45 Plats: Hotell Järvsöbaden, Järvsö Deltagande styrelsemedlemmar: Åsa Granat, styrelseordförande Anna Björkman Martin Erkenborn Per Kempe Linda Norén Caroline Smitmanis Smids, vice ordförande Torbjörn Wallin Övriga närvarande: Frånvarande: Johanna Hemming, vd Evelina Hilmersson, adjungerad Annika Johansson 1 Formalia § 26.035 - Mötets öppnande Styrelseordförande Åsa Granat förklarar mötet öppnat och hälsar välkommen till dagens styrelsemöte. - Dagordningen fastställs. - Val av justerare Martin Erkenborn väljs att jämte ordförande justera protokollet. - Val av sekreterare Annika Johansson väljs till sekreterare. 2 Föregående protokoll § 26.036 Styrelseprotokoll från 2026-06-03 godkänns och läggs till handlingarna. 3 VD rapport § 26.037 Vd kommenterar den i förväg utsända VD-rapporten. 4 Ekonomi mm § 26.038 - Ekonomisk rapport per 31 juli samt prognos för helåret presenteras av Annika Johansson. Styrelsen önskar ett klargörande kring hur utvecklingsprojekten inverkar på basverksamheten och tidigare fattat strategiskt beslut om bas och projekt. Besöksnäringskoordinatorerna behöver jobba i basverksamheten och inte i utvecklingsprojekten. Visit Dalarna AB Vasagatan 6, 795 30 RÄTTVIK E-post: info@visitdalarna.se Webbsida: www.visitdalarna.se  Signerat 2026-10-05 07:30:48 UTC Sida 702 av 770 Oneflow ID 16168323 Sida 1 / 4 - Likviditetsprognosen från förra styrelsemötet följs upp. Annika förklarar utmaningen med att prognostisera likviditeten. Likviditeten är dock god. 5 Lägesrapporter § 26.039 Johanna Hemming och Åsa Granat rapporterar från det årliga RUN-mötet - Johanna rapporterar kring planeringen inför årets Up to date och utdelning av - besöksnäringens årliga pris, Guldvingen – årets besöksnäringsföretag och årets Dalavärdskap. Medskick från styrelsen till VD är att starta planeringen av nästa års Up to date direkt efter årets genomförande. 6 Dialog § 26.040 Strategidiskussion Affärs- och marknadsplan 2027–2029, summeras separat. - Ägardialog och ägarnöjdhetsmätning. Beslut: VD och ordförande får i uppdrag att - utforma en enkät till ägardialogen i oktober Indikatorer/Temperaturmätare samarbete besöksnäringen. Punkten flyttas till nästa - möte Resegarantifonden. Annika informerar styrelsen om utmaningarna med det nya kravet - på rapportering till resegarantifonden. 7 Projekt § 26.041 HEIF 2 – underlag till projektansökan presenteras. - Beslut: - Styrelsen ställer sig bakom ansökan avseende HEIF 2. o Projekten ska vara "grädde på moset" och får inte minska kraften i ”bas- o verksamheten”. Styrelsen vill följa arbetet o När det gäller budgeten för 2027 ska den, liksom för innevarande år, vara o uppdelad i bas och projekt Tillgänglighetsprojekt – Lotta Magnusson informerar om att vi behöver få ett tydligare - OK från näringen för att gå vidare med ansökan. 8 Sommaren i Dalarna § 26.042 Summering av sommaren visar en god omsättning. Lite trögt i juni men mycket bra juni-augusti. 9 Kommande möten 2026 & 2027 § 26.043 2026 21 oktober ägarmöte höst (om behov, styrelsemöte i samband m Up to date 20–21/10) - 1 december, styrelsemöte - Styrelsen antar preliminärt förslag enligt nedan. Kan komma att justeras efterhand när styrelsens övriga mötesplanering tar form.  Signerat 2026-10-05 07:30:48 UTC Sida 703 av 770 Oneflow ID 16168323 Sida 2 / 4 2027 9 mars - 21 april (prel. ägarmöte vår) - 2 juni - 21–22 september strategidagar - Ägarmöte höst i samband med Up to Date - 1 december - 10 Styrelsens egen tid § 26.044 Kort gemensam reflektion. 11 Övriga frågor § 26.045 Kort dialog om Skid-VM 12 Mötets avslut § 26.046 Ordförande avslutar mötet. Vid protokollet Annika Johansson Johanna Hemming Sekreterare VD Martin Erkenborn Åsa Granat Justerare Ordförande  Signerat 2026-10-05 07:30:48 UTC Sida 704 av 770 Oneflow ID 16168323 Sida 3 / 4 Deltagare VISIT DALARNA AB 556788-2609 Sverige Signerat med E-signering 2026-09-21 13:48:42 UTC Undertecknare Datum Visit Dalarna AB annika.johansson@visitdalarna.se +46 771-62 62 62 Leveranskanal: E-post IP-adress: 212.28.208.140 JOHANNA HEMMING Sverige Signerat med E-signering 2026-09-22 07:49:24 UTC Undertecknare Datum Johanna Hemming johanna.hemming@visitdalarna.se Leveranskanal: E-post IP-adress: 212.28.208.140 ÅSA GRANAT Sverige Signerat med E-signering 2026-09-21 14:25:58 UTC Undertecknare Datum Åsa Granat asa.granat@visitdalarna.se Leveranskanal: E-post IP-adress: 194.18.168.66 MARTIN ERKENBORN Sverige Signerat med E-signering 2026-10-05 07:30:48 UTC Undertecknare Datum Martin Erkenborn martin.erkenborn@leksandresort.se Leveranskanal: E-post IP-adress: 83.172.111.90  Signerat 2026-10-05 07:30:48 UTC Sida 705 av 770 Oneflow ID 16168323 Sida 4 / 4 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-28 Dnr. 2026/7 Styrelsen för Rättvik Vatten och Avfall AB Plats och tid Dala Vatten och Avfall AB, Konferensrum Björken Måndag 28 september2026, kl. 15:00-16:35 Beslutande Christer Bolestedt, ordförande Kari Karjalainen, (deltar digitalt) Christer Karlsson Lars-Erik Jonsén Christer Nilsson Mats Dahlberg Övriga närvarande Lisbeth Martinsson Skinnar VD Petra Gunnarsson Ekonomichef, vice VD Karin Hansson Sekreterare(deltar digitalt) Justerande Christer Karlsson Paragrafer 74-78 Underskrifter Ordförande Christer Bolestedt Justerande Christer Karlsson Sekreterare Karin Hansson Justerandes sign Utdragsbestyrkande Dokument-ID 09222115557591361309 Signerat KH, CB, CK Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-28 Dnr. 2026/7 Styrelsen för Rättvik Vatten och Avfall AB Innehåll

§ 16 Förslag tillfullföljande av stadgeändring Beskrivning: Lotta Kristow, sekreterare i FSV, förklarar att föreningen behöver uppdatera sina stadgar i takt med att föreningens verksamhet utvecklas. Föreningens verksamhetsområde utgör inte längre enbart skogslänen utan omfattar idag både vatten- och vindkraftkommuner potentiellt i hela Sverige varför stämman föreslås fatta beslut om att stryka avsnittet i stadgarna: under § 4 Styrelsen, punkten 3, ”Varje skogslän (7 st) skall därvid vara representerat i styrelsen med två ledamöter och två ersättare.” Förslaget har varit utsänt inför mötet. Protokoll FSSV ifdöraen 6in7gs5st äamvm 7a7 20026-05-29 Sida 7 av 10 (Signerat, SHA-256 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B) Beslut: Stämman beslutar att stryka följande avsnitt. under § 4 Styrelsen, punkten 3, ”Varje skogslän (7 st) skall därvid vara representerat i styrelsen med två ledamöter och två ersättare.” Beslutet innebär att stadgeändringen nu är fullföljd då stämman 2025 fattade det initiala beslutet. En stadgeändring kräver beslut på två, på varandra följande stämmor.

17§ LSS Kommunal hälso- och sjukvård Allmänt Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om anmälan Medicinskt Patientsäkerh Vårdgivaren ansvarar till Inspektionen för ansvarig etslag för att Lex Maria- vård och omsorg om sjuksköterska (2010:659) anmälningar görs händelser som har (MAS) 3:5-6 medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-06-16 31(47) Beslut om att till Verksamhetsch Patientsäkerh Var och en för sig. Inspektionen för vård ef etslag och omsorg (IVO) (2010:659) rapportera Medicinskt 3:7 legitimerad personal ansvarig som utgör en fara för sjuksköterska patientsäkerheten (MAS) Beslut om uppdrag Verksamhetsch SOFS och ansvar om ef 2008:1 medicintekniska 3:6-7 produkter inom hälso- och sjukvården Yttrande till IVO Verksamhetsch Patientsäker Var och en för sig. gällande ef hetslag (2010:659) tillsynsärende på eget initiativ. Medicinskt 7:19 ansvarig sjuksköterska (MAS) Upprättande av Medicinskt Patientsäkerh patientsäkerhetsberätte ansvarig etslag lse sjuksköterska (2010:659) (MAS) 3:7 Utredning vårdskada Medicinskt HSLF-S ansvarig sjuksköterska (MAS) Utredning klagomål Verksamhetsch Lag Var och en för sig. och synpunkter ef (2017:372) rörande hälso- och om stöd vid sjukvård Medicinskt klagomål ansvarig mot hälso- sjuksköterska och (MAS) sjukvården Utse Förvaltningsche 29 § HSL verksamhetschef f utifrån ledningsansvar hälso- och sjukvård Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-06-16 32(47) Kommunstyrelsen delegationsordning Barn- och utbildningsförvaltningen Allmänt Huvudmän och ansvarsfördelning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om åtgärder Skolchef Skollag Gäller och klagomålsärenden från yttranden vid (2010:800) enskild, anmälningar som klagomålsärenden inkommit till 2:8 samt till myndighet tillsynsmyndighet samt 4:7 i samband med granskningar från 26:2,19 anmälningar och myndighet så som granskningar från Skolinspektionen, Barn- och tillsynsmyndigheter. elevombudet, Inspektion för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, och Diskrimineringsombuds mannen . Ärenden ska även rapporteras till ordförande och bildningsutskott. Tillsyn över enskild Skolchef Skollag huvudman (2010:800) 26:4 Beslut att förelägga Skolchef Skollag Kommunstyrelsen tar en huvudman att (2010:800) beslut om fullgöra sina 26:10 vitesföreläggande i skyldigheter i de samband med tillsyn fall verksamheten enligt SL 26:10 inte uppfyller de lagkrav eller villkor som ställs. Beslut att tilldela en Skolchef Skollag Verkställighet - anmärkning vid (2010:800) kommunstyrelsen tar mindre allvarliga 26:11 beslut om överträdelser. vitesföreläggande i samband med tillsyn enligt SL 26:10 Beslut om Rektor Skollag anställning av förskolan, (2010:800) personal som saknar fritidshem, 2:19 behörighetsbevis Förskoleklass under längre tid än och sex månader. grundskola. Biträdande Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-06-16 33(47) rektor gymnasiet Kommunen Biträdande Skollag aktivitetsansvar rektor (2010:800) 29:9 Besluta att barn tas Rektor Skollagen 7 emot i förskoleklass kap 11 § höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år Beslut att använda Skolchef Skollag GF 6 §. Beslutet ska fjärrundervisning. (2010:800) anmälas till Statens 21:9 skolinspektion. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 34(47) Åtgärder mot kränkande behandling Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Uppföljning av Bildningsutskott - ärenden gällande kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier och diskriminering. Skyldighet att utreda Rektor Skollag och vidta åtgärder (2010:800) vid kränkande 6:10 behandling gällande förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Skyldighet att utreda Biträdande Skollag och vidta åtgärder rektor (2010:800) vid kränkande 6:10 behandling gällande gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Skyldighet att utreda Rektor DL 2:7 och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier gällande förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Skyldighet att utreda Biträdande DL 2:7 och vidta åtgärder rektor mot trakasserier eller sexuella trakasserier gällande gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Arbetet med aktiva Rektor DL 3:16-20 åtgärder enligt Diskrimineringslage n gällande förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 35(47) Arbetet med aktiva Biträdande DL 3:16-20 åtgärder enligt rektor diskrimineringslagen gällande gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan Ansvara för Skolchef Skollag bevisbörda (2010:800) 6:14 DL 6:3 Medicinsk elevhälsa – ansvarsfördelning enligt gällande lagstiftning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning På vårdgivarens Förvaltningsche 29 § HSL uppdrag utse f verksamhetschef utifrån ledningsansvar hälso- och sjukvård Beslut om anmälan Verksamhetsch Patientsäker Vårdgivaren ansvarar till Inspektionen för ef hetslag för att Lex Maria- vård och omsorg om (2010:659) anmälningar görs händelser som har Medicinskt 3:5-6 medfört eller hade ansvarig MLA är ansvarig för kunnat medföra en sjuksköterska utredning och förslag på allvarlig vårdskada. (MLA) åtgärder. Verksamhetschef är beslutsfattare Beslut om uppdrag Verksamhetsche och ansvar om f HSLF-FS medicintekniska 2021:52 produkter inom hälso- och sjukvården Yttrande till IVO Verksamhetsche Patientsäke Verksamhetschef och gällande f rhetslag MLA inom respektive tillsynsärende på eget Medicinskt (2010:659) ansvarsområde initiativ. ansvarig 7:19 sjuksköterska (MLA) Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 36(47) Upprättande av Verksamhetsch Patientsäker Verksamhetschef patientsäkerhetsberätte ef hetslag ansvarar – MLA lse Medicinskt (2010:659) upprättar ansvarig sjuksköterska 3:7 (MLA) Utredning vårdskada HSLF-S MLA ansvarar för Verksamhetsch utredning på uppdrag ef av Medicinskt verksamhetschef/vård ansvarig givare sjuksköterska (MLA Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 37(47) Entreprenad och samverkan Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Sluta avtal med en Skolchef Skollag enskild fysisk eller (2010:800) juridisk person om 23:1 att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad) Sluta avtal med Skolchef Skollag annan kommun om (2010:800) att den ska ta över 23:8 ansvaret för kommunens uppgifter. Särskilda utbildningsformer Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om bidrag till Bildningsutskott Skollag internationella skolor (2010:800) 24:5 Beslut om särskild Rektor Skollag undervisning i (2010:800) hemmet eller annan 24:20 lämplig plats Beslut om annat sätt Bildningsutskott Skollag att fullgöra (2010:800) skolplikten 24:23-25 Skolplikt och rätt till utbildning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om Chef för centrala Skollag Beslut får överklagas mottagande i elevhälsan (2010:800) hos Skolväsendets anpassad 7:5 överklagandenämnd grundskolan enligt SL 28:12 Beslut om utredning Chef för centrala Skollag om något tyder på att elevhälsan (2010:800) en elev i anpassad 7:5a grundskolan inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 38(47) Beslut att en elev i Chef för centrala Skollag Beslut får överklagas anpassad elevhälsan (2010:800) hos Skolväsendets grundskolan inte 7:5b överklagandenämnd tillhör anpassade enligt SL 28:12 grundskolans målgrupp. Överenskommelse Chef för centrala Skollag om mottagande i elevhälsan (2010:800) anpassade 7:8 grundskolan på försök. Överenskommelse Chef för centrala Skollag om integrerade elevhälsan (2010:800) elever 7:9 Beslut om uppskjuten Chef för centrala Skollag Beslut får överklagas skolplikt elevhälsan (2010:800) hos Skolväsendets 7:10 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut att ett barn får Chef för centrala Skollag börja fullfölja elevhälsan (2010:800) skolplikten i 7:11a anpassade grundskola det kalenderår barnet fyller sex. Beslut att börja Chef för centrala Skollag fullgöra skolplikten i elevhälsan (2010:800) anpassade 7:11b grundskolan utan att först ha gått ut förskoleklass. Gäller barn som har beviljats uppskjuten skolplikt. Beslut om Rektor Skollag Beslut får överklagas skolpliktens senare (2010:800) hos Skolväsendets upphörande 7:13 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut om Rektor Skollag Beslut får överklagas skolpliktens tidigare (2010:800) hos Skolväsendets upphörande 7:14 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut om elevs rätt Rektor Skollag att slutföra skolgång (2010:800) även om skolplikten 7:16 har upphört dessförinnan Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 39(47) Trygghet och studiero Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Avstängning – de Rektor Skollag Överklagningsbart hos frivilliga (2010:800) allmän skolformerna 5:17 förvaltningsdomstol enligt SL 28:5 Avstängning från Rektor Skollag Överklagningsbart hos utbildning med (2010:800) allmän praktiska inslag 5:19 förvaltningsdomstol enligt SL 28:5 Avstängning från Rektor Skollag Överklagningsbart hos viss utbildning med (2010:800) allmän praktiska inslag, 5:20 förvaltningsdomstol avstängningens enligt SL 28:5 längd Förskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 8:12 Beslut om Skolchef Skollag mottagande av barn (2010:800) från annan kommun 8:13 Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 8:17 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 8:17 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 8:17 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 8:21 förvaltningsdomstol fristående förskola enligt SL 28:5 Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, 8:21 förvaltningsdomstol fristående förskola. enligt SL 28:5 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 40(47) Förskoleklass Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 9:12 Beslut om Skolchef Skollag Beslutet får överklagas mottagande av barn (2010:800) hos Skolväsendets från annan kommun 9:13 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut att frångå Skolchef Skollag Beslutet får överklagas vårdnadshavarens (2010:800) hos Skolväsendets önskemål om 9:15 överklagandenämnd placering enligt SL 28:12 Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 9:16 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 9:16 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 9:16 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 9:19 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 förskoleklass Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, 9:19 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 förskoleklass Grundskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att erbjuda Rektor Skollag lovskola (2010:800) 10:23a-b Beslut om skolenhet Skolchef Skollag för lovskola (2010:800) 10:23e Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 10:24 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 41(47) Beslut om Skolchef Skollag Beslutet får överklagas mottagande av elev (2010:800) hos Skolväsendets från annan kommun 10:25 överklagandenämnd enligt särskilda skäl enligt SL 28:12 Beslut om Skolchef Skollag mottagande av elev (2010:800) från annan kommun 10:27 utöver särskilda skäl Beslut om åtgärder Skolchef Skollag Beslutet får överklagas för en elev som inte (2010:800) hos Skolväsendets bor hemma 10:29 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut att frångå Skolchef Skollag Beslutet får överklagas vårdnadshavarnas (2010:800) hos Skolväsendets önskemål om 10:30 överklagandenämnd placering enligt SL 28:12 Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal et (2010:800) ersättning gällande 10:34 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 10:34 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 10:34 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 10:37 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 grundskola Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, 10:37 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 grundskola Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 42(47) Anpassad grundskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om elev ska Rektor anpassad Skollag läsa ämnen eller grundskola (2010:800) ämnesområden 11:8 Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 11:24 Beslut om Skolchef Skollag Beslutet får överklagas mottagande av elev (2010:800) hos Skolväsendets från annan kommun 11:25-26 överklagandenämnd enligt särskilda skäl enligt SL 28:12 Beslut om att frångå Skolchef Skollag Beslutet får överklagas elevens (2010:800) hos Skolväsendets vårdnadshavares 11:29 överklagandenämnd önskemål om enligt SL 28:12 skolplacering Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 11:33 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 11:33 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 11:33 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 11:36 förvaltningsdomstol fristående anpassad enligt SL 28:5 grundskola Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp 11:36 förvaltningsdomstol fristående anpassad enligt SL 28:5 grundskola Fritidshem Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 14:14 bidragets storlek Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 43(47) Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 14:14 hemkommun och mottagande kommun Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 44(47) Beslut om Skolchef Skollag interkommunal ersättning gällande (2010:800) bidrag för särskilt stöd 14:14 Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande et (2010:800) allmän grundbelopp, förvaltningsdomstol fritidshem med enskild 14:15 enligt SL 28:5 huvudman Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, förvaltningsdomstol fritidshem med enskild 14:15 enligt SL 28:5 huvudman Annan pedagogisk verksamhet Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Godkänna att lokal Rektor Skollag för kommunal (2010:800) verksamhet 25:7 avseende pedagogisk omsorg enligt § 2 bedrivs i ändamålsenliga lokaler Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, enskild 25:11 förvaltningsdomstol bedriven pedagogisk enligt SL 28:5 omsorg Gymnasieskola Allmänna bestämmelser om gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Meddelande till Rektor Skollag hemkommunen (2010:800) snarast när en elev 15:15 börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 45(47) Beslut att eleverna Rektor Skollag ska hålla sig med (2010:800) enstaka egna 15:17 hjälpmedel. Beslut om Rektor Skollag Beslut får överklagas inackorderingsstöd (2010:800) hos allmän och kontant 15:32 förvaltningsdomstol. resebidrag SL 28:5 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 46(47) Utbildning på nationella program på gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Om det finns skäl Biträdande Skollag besluta om en rektor (2010:800) elevutbildning på ett 16:14 nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet Beslut att ett Rektor Skollag nationellt program (2010:800) får fördelas på längre 16:15 tid än tre läsår Prövning om sökande Rektor Skollag Beslutet får överklagas till gymnasieskolans (2010:800) hos Skolväsendets utbildning är behörig 16:36 överklagandenämnd. och om den sökande SL 28:12 ska tas emot Fastställande av Bildningsutskott Skollag Interkommunal 16:50 ersättning (2010:800) Fastställande av Bildningsutskott Skollag Beslut får överklagas grundbelopp från (2010:800) hos allmän hemkommunen till 16:52 förvaltningsdomstol. fristående SL 28:5 gymnasieskola Beslut om Skolchef Skollag tilläggsbelopp (2010:800) 16:54 Utbildning för introduktionsprogram i gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att minska Rektor Skollag heltidsstudierna på ett (2010:800) introduktionsprogram 17:6 Beslut om Bildningsutskott Skollag utbildningsplan för 17:7 introduktionsprogra (2010:800) mmet Behörighet Rektor Skollag yrkesintroduktionspro (2010:800) gram 17:11 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 47(47) Prövning om Rektor Skollag Beslutet får överklagas sökande, till (2010:800) hos Skolväsendets programinriktat 17:14 överklagandenämnd. individuellt val eller SL 28:12 till yrkesintroduktion som har formats för en grupp. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 48(47) Beslut om behörighet Rektor Skollag och mottagande till (2010:800) gymnasieskolans 17:19 introduktionsprogra m. Mottagande av elever Rektor Skollag från andra (2010:800) kommuner till 17:21 preparandutbildning, individuellt alternativ eller språkintroduktion Bidrag från Rektor Skollag Beslut får överklagas hemkommunen för (2010:800) hos allmän programinriktat val. 17:35 förvaltningsdomstol. SL 28:5 Anpassad gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Hemkommunen Chef central Skollag Beslutet får överklagas beslutar om sökande elevhälsa (2010:800) hos Skolväsendets elev tillhör 18:5 överklagandenämnd. målgruppen för SL 28:12 anpassade gymnasieskolan Hemkommunen ska Chef central Skollag Beslutet får överklagas besluta att elev som elevhälsa (2010:800) hos Skolväsendets går i anpassade 18:7 överklagandenämnd. gymnasieskolan inte SL 28:12 tillhör målgruppen Meddelande snarast Biträdande Skollag till hemkommunen rektor (2010:800) när elev från annan 18:15 kommun börjar eller slutar vid anpassad gymnasieskola Utbildningen på Rektor Skollag anpassade (2010:800) gymnasieskolan är 19:17 avsedd att pågå i fyra år. Beslut om längre tid. Beslut om att ta emot Rektor Skollag elev (2010:800) 19:29 Beslut om Rektor Skollag mottagande av elev (2010:800) från annan kommun 19:40 efter önskemål Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 49(47) Fastställande av Bildningsutskott Skollag Beslut får överklagas bidrag till fristående (2010:800) hos allmän anpassad 19:45 förvaltningsdomstol. gymnasieskola SL 28:5 Beslut om Skolchef Skollag tilläggsbelopp (2010:800) 19:47 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 50(47) Gymnasieförordningen (2010:2039) Inledande bestämmelser Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan till Bildningsutskott 1:6 Skolverket om nya kurser Beslut om program Bildningsutskott och inriktningar Lärotider Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Läsårstider Bildningsutskott 3:2 Utbildningens innehåll och omfattning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Kurser inom Rektor 4:6 programfördjupning. Kurser som ska Rektor 4:7,7a erbjudas som individuellt val Arbetsplatsförlagt Biträdande 4:12 lärande rektor Om Biträdande 4:13 arbetsplatsförlagt rektor lärande inte kan erbjudas Beslut om Rektor 4 kap 22 § undervisningstid för nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan. Idrottsgymnasium Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan om Bildningsutskott 5:28 Nationellt godkänd idrottsutbildning hos statens skolverk Introduktionsprogram Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 51(47) Fortlöpande Rektor 6:7 bedömning av elevens kunskapsutveckling Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 52(47) Behörighet, urval och förfarande vid antagning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Information till Rektor 7:2 sökande om urval Beslut om antal Rektor 7:3 platser som avsätts för fri kvot Antagning av Rektor 7:8 sökande vid senare tidpunkt. Byte av studieväg Biträdande 7:9 rektor Stödåtgärder Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Förlängning av Rektor 9:7 undervisning längre än tre år Yrkeshögskoleutbildningar Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan om Bildningsutskott yrkeshögskoleutbild ning från 100 poäng (program) Ansökan om Skolchef yrkeshögskoleutbild ning upp till 99 poäng (kurser) Ansvarar för att se Skolchef YhF 4:2 till att ledningsgruppen för Yrkeshögskolan: • Följer aktuella förordningar och föreskrifter • Antar sökande till utbildning • Prövar frågor om tillgodoräknande • Utfärdar examens- och utbildningsbevis • Svarar för systematiskt kvalitetsarbete Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 53(47) Nationell yrkesutbildningar Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan om nationell Bildningsutskottet yrkesutbildning, 100-300 poäng Ansvarar för att se till att Skolchef Förordning (2024:107) ledningsgruppen för 23 § nationell yrkesutbildning: • Följer aktuella förordningar och föreskrifter • Antar sökande till utbildning • Prövar frågor till utbildning • Prövar frågor om tillgodoräknande • Utfärdar examens- och utbildningsbevis • Svarar för systematiskt kvalitetsarbete Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 54(47) Dataskyddsförordningen Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut i fråga om Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter förlängd gschef ingen art. 12.3 samråd med handläggningstid med dataskyddssamo rdnare. anledning av komplicerad begäran eller att ett stort antal begäranden inkommit. Beslut att ta ut en avgift Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter eller vägra att gschef ingen art. 12.5 samråd med tillmötesgå begäran om dataskyddssamo rdnare. begäranden är uppenbart ogrundade eller orimliga. Beslut om utlämnande Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter av registerutdrag. gschef ingen art. 15 samråd med dataskyddssamo rdnare. Beslut att avvisa Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter begäran om gschef ingen art. 15 samråd med dataskyddssamo registerutdrag. rdnare. Beslut om den Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerades rätt till gschef ingen art. 16 samråd med dataskyddssamo rättelse. rdnare. Beslut om den Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerades rätt till gschef ingen art. 17 samråd med radering. dataskyddssamo rdnare. Beslut i fråga om Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerads rätt till gschef ingen art. 18 samråd med begränsning av dataskyddssamo rdnare. behandling. Beslut om Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter underrättelse till gschef ingen art. 19 samråd med mottagare av dataskyddssamo rdnare. personuppgifter om rättelse eller radering av personuppgifter eller begränsning av behandling. Beslut om den Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerades rätt till gschef ingen art. 20 samråd med dataportabilitet. dataskyddssamo rdnare. Beslut med anledning Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter av den registrerades gschef ingen art. 21 samråd med rätt att göra dataskyddssamo invändningar. rdnare. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 55(47) Tecknande av Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter personuppgiftsbiträdesa gschef ingen art. 28.3 samråd med vtal inklusive dataskyddssamo instruktioner. rdnare. Tecknande av EU- Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter kommissionens gschef ingen art. 46.2 c) samråd med standardavtalsklausuler. dataskyddssamo rdnare. Beslut att anmäla en Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter personuppgiftsincident gschef ingen art. 33 och samråd med till Säkerhets 34 dataskyddssamo Integritetsskyddsmyndig chef rdnare. heten samt informera de registrerade om inträffad personuppgiftsincident. Beslut att fastställa Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter konsekvensbedömning gschef ingen art. 35 samråd med avseende dataskydd dataskyddsamor dnare samt dataskyddsombu d. Beslut att inte utföra Förvaltning Dataskyddsförordn Beslut tas efter konsekvensbedömning schef ingen art. 35 samråd med avseende dataskydd. dataskyddsamo rdnare Referenser Litteratur Lundin, Olle och Madell, Tom tillsammans med Norstedts Juridik AB (2018). Kommunallagen, En kommentar. Finland: Hansaprint Oy Internet https://lagen.nu/begrepp/lagrumshänvisning https://sites.google.com/site/juridiksidan/allmaent/lagrumshaenvisningar https://www.notisum.se Bilagor Rutin – Hantering av delegationsbeslut i Rättviks kommun Kommunstyrelsens delegationsordning Kommunstyrelsens delegationsordning Där tradition möter framtid! Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 2(47) Titel Dokumenttyp Omfattar Kommunstyrelsens delegationsordning DELEGATIONSORDNING Rättviks kommun Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Kommundirektör Kanslichef Intern- och extern webbplats Författningsstöd KL 6:37 Dokument kopplade till styrdokumentet Rutin – hantering av delegationsbeslut i Rättviks kommun Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 3(47) Beslutat datum Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer och § Vid behov Kommunstyrelsen 2020/326 2020-06-16 § 127 Revidering Revidering av samhällsutvecklingsförvaltningens Diarienummer 2021-03-09 § 2021/67 delegationsordning 8.1 25 2021-08-31 § Revidering av samhällsutvecklingsförvaltningens Diarienummer 2021/385 93 delegationsordning – Mark- och fastighetsärenden 8.1 2022-02-08 § Revidering av socialförvaltningens Diarienummer 23 delegationsordning – Överflytt av individärenden 2022/76 till individnämndens delegationsordning. 2022-04-12 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 51 delegationsordning – Barn- och 2022/183 utbildningsförvaltningen 2022-05-10 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 61 delegationsordning – 2022/146 Samhällsutvecklingsförvaltningen 2022-11-08 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 139 delegationsordning – Socialförvaltningen 2022/638 2022-12-06 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 157 delegationsordning – Flytt av ekonomiska frågor 2022/712 från SHU till AU. 2023-02-07 § Ändring av kommunstyrelsens delegationsordning - Diarienummer 15 GDPR 2022/820 2023-04-11 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 60 delegationsordning – Barn- och 2023/196 utbildningsförvaltningen 2023-09-12 § Revidering av kommunstyrelsen Diarienummer 110 delegationsordning - Upphandling 2023/366 2023-12-05 § Ändring av kommunstyrelsen delegationsordning Diarienummer 182 – Sponsring, lönetillägg, utlämnande av handling 2023/622 och viktigt meddelande till allmänheten (VMA) 2024-02-06 § Förtydligande kring uttag ur kommunstyrelsens Diarienummer 8 reserv. 2023/508 Samhällsutvecklingsutskottet tillåts göra uttag ur kommunstyrelsens reserv. 2024-06-11 Samhällsutvecklingsutskottet får rätten att besluta Diarienummer §§ 77, 86 om utställning, samråd eller granskning för 2024/568 ärenden som inte omfattas av plan- och 2024/442 bygglagen. Delegation om utbetalning av Idépeng läggs till i delegationsordningen. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 4(47) 2025-02-11 § Delegation avseende beslut om tillstånd för Diarienummer 10 explosiva varor har förtydligats. 2025/51 Rollerna ställföreträdande kommundirektör och säkerhetsskyddschef läggs till i dokumentet. Lagt till säkerhetschef som delegat på beslut om anmälan av personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten 2025-03-18 § Delegation om yrkeshögskoleutbildningar har lagts Diarienummer 23 till. 2025/211 2025-06-17 Ändringar har gjorts av lagparagrafer i och med Diarienummer

§ 18 Stämman avslut Erik Lövgren tackar mötesordförande Ingvar Persson för en väl genomförd stämma. Vidare tackar han ombud och övriga deltagare vid mötet. Därefter förklarar han mötet för avslutat. Vid protokollet …………………………………. ………………………………… Lotta Kristow Ingvar Persson Sekreterare Ordförande ………………………………… ………………………………… Anna-Britta Åkerlind Ola Persson Justerarande Justerande Protokoll FSSV ifdöraen 6in7gs6st äamvm 7a7 20026-05-29 Sida 8 av 10 (Signerat, SHA-256 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B) Protokoll FSSV ifdöraen 6in7gs7st äamvm 7a7 20026-05-29 Sida 9 av 10 (Signerat, SHA-256 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B) Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: HANS INGVAR PERSSON Datum: 2026-06-10 22:21 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B Namn: ANNA-BRITTA ÅKERLIND Datum: 2026-06-10 12:29 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B Namn: OLA OLOF PER PERSSON Datum: 2026-06-10 09:28 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B Namn: Charlotta Kristow Datum: 2026-06-10 12:31 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B Protokoll FSSV ifdöraen 6in7gs8st äamvm 7a7 20026-05-29 Sida 10 av 10 (Signerat, SHA-256 9ABC5D3DCEE9D83191BB17396409A3CA1B3A5C9B1CA8BAA4B52E8251048E257B) PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Sammanträde 2026-09-17 Paragraf §§ 29-38 Protokoll från Hjälpmedelsnämndens sammanträde Datum: 2026-09-17 Tid: Kl. 09:00 – 11:11 Plats: Futurum, regionkontoret, Falun Beslutande Anton Krigsman (DSP) ordförande Region Dalarna Åsa Bergkvist (S) 1:a vice ordförande Ludvika kommun Karin Mikkonen (C) 2:a vice ordförande Leksand kommun Katarina Andersson (M) Region Dalarna Tommy Bivesjö (M) ersätter Annette Almroth Nilsson Säter kommun Eva-Lotta Törnblom Nises (S) Gagnef kommun Marianne Henriksson (M) Borlänge kommun Vanja Ottevall (M) Falu kommun Jessica Junell (C) Rättvik kommun Jörgen Norén (S) Malung-Sälen kommun Johan Reyier (S) Smedjebacken kommun Annika Simm-Eriksson (C) Vansbro kommun Ersättare Agneta Ängsås (C) Falu kommun Lars-Erik Jonsén (S) Rättvik kommun 7 a 5 0 Tjänstepersoner a c 1 d 6 Förvaltningschef Anna Rinstad c 0 0 6- Bitr. förvaltningschef Linus Nielsen e 1 9 c- Nämndcontroller Lena Hedström 4 5 4 7f- Senior HR partner Denise Högblom e b e- Förvaltningscontroller Michael Leek 4 5f 1 c 1 7 c e: Postadress Besöksadress Kontakt Sekreterare n e Region Dalarna Region Dalarna 023-49 00 00 Lena Hedström er Box 712 Vasagatan 27 www.regiondalarna.se Telefon ef e r 791 29 Falun Falun 232100-0180 lena.hedstrom@regionkontoret.se ur at n g SSididaa 6 17 a9v a 1v4 770 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Paragraf 2026-09-17 §§ 29-38 Regiondirektör Johan Lindberg § 31 Ledningsstrateg och utredare Ulrika Öhrn § 31 Protokollsjustering Utses att justera: Annika Simm-Eriksson (C) Protokollet justeras och anslås digitalt på Region Dalarnas officiella anslagstavla. Protokollet förvaras på Regionkontoret, Vasagatan 27, Falun. Finns även tillgängligt på regionens webbsida. 7 a 5 0 a c 1 d 6 c 0 0 6- e 1 9 c- 4 5 4 7f- e b e- 4 5f 1 c 1 7 e: c n e er ef ur e r at n g SSididaa 6 28 a0v a 1v4 770 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Paragraf 2026-09-17 §§ 29-38 Innehållsförteckning Inledning 1 Upprop HJN 2026/53 4 2 Protokollsjustering HJN 2026/54 5 Hjälpmedelsnämndens informationsärenden 3 Förvaltningsöversyn HJN 2026/94 6 - 7 4 Projekt samlokalisering - sammanhållet HJN 2026/92 8 Hjälpmedelscenter och regionlager i Främby 5 Status arbete digital teknik för nära hälsa och välfärd HJN 2026/95 9 6 Möjlighet för kommuner att teckna tilläggsavtal för HJN 2026/96 10 produkter Sol 7 Förvaltningschefens rapport HJN 2026/13 11 Hjälpmedelsnämndens beslutsärenden 8 Delårsrapport 2026 HJN 2026/97 12 9 Sammanträdesplanen 2027 HJN 2026/104 13 Avslutning 10 Anmälningsärenden till Dalarna hjälpmedelsnämnd HJN 2026/43 14 7 a 5 0 a c 1 d 6 c 0 0 6- e 1 9 c- 4 5 4 7f- e b e- 4 5f 1 c 1 7 e: c n e er ef ur e r at n g SSididaa 6 38 a1v a 1v4 770 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-09-17

§ 19 Avgift enligt 14.1 a), b) och c) debiteras i efterskott per månad, varannan månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av RVAB. Avgift enligt 14.1 d) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i §§ 14 och 15. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas: • Påminnelseavgift. Ersättning för utfärdande av skriftlig betalningspåminnelse utgår i enlighet med lagen om inkassokostnader mm. Ersättningen uttages enligt vid varje tid gällande förordning. Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 17 (19) • Dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 § Räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt RVAB:s beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellan- liggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske med anledning av fastighets- överlåtelse.

§ 20 Har fastighetsägare begärt att RVAB skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får RVAB i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.

§ 21 Brukningsavgifter enligt §14 och 17 är baserade på indextalet för juni 2025 2026 i konsumentprisindex, KPI. Indexreglering ska ske årligen den 1 januari enligt följande bestämmelser: a) Tillägg eller avdrag på avgifterna görs med viss procent. b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändringen, som utgör skillnaden mellan index för juni månad året innan och talet gällande juni 2025 2026, räknas om till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till närmast hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt 14.1 a), b) och c) samt § 17 till närmaste heltal kronor, beträffande 14.1 d) till närmaste heltal ören. Ändring av brukningsavgifterna, utöver enligt ovan, kan beslutas av Kommunfullmäktige i Rättviks kommun i varje särskilt fall. Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 18 (19) Taxans införande (§ 22)

§ 22 Denna taxa träder i kraft 2026-07-01 2027-01-01. De brukningsavgifter enligt § 14, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och RVAB beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstolen jämlikt 53 § Lagen om allmänna vattentjänster. Sida Taxa för allmänna vattentjänster, Rättviks kommun 2027 19 (19) Taxan är framtagen för Rättviks Vatten AB genom Dala Vatten och Avfall AB, ett VA- och Avfallsbolag som ägs av kommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro. Bolagets uppgift är att ta hand om avfallet som uppstår i dessa kommuner samt förse invånarna med dricksvatten och avloppsvattenrening. Vid frågor om taxan vänd dig till Dala Vatten och Avfall AB, 0247 – 44 100. dalavattenavfall.se Rättvik Vatten och Avfall AB Budget 2027 2026-09-18 Till KF RVAB VA Fördelning av kostnader 2027 22% 25% Produktionskostnader RVAB 2027 Kostnader DVAAB Budget VA Övriga kostnader Budget Budget Budget 2025 2026 2027 Avskrivningskostnader INTÄKTER 52 355 57 915 59 080 26% 22% Finansiella poster Produktionskostnader -15 123 -15 330 -15 090 5% Kostnader DVAAB -12 842 -12 924 -13 531 Övriga kostnader -2 761 -3 012 -3 126 Personalkostnader 0 0 0 RVAB VA fördelning av kostnader 2020-2027 SUMMA KOSTNADER -30 726 -31 266 -31 747 20 000 Rörelseresultat 21 629 26 649 27 333 15 000 Avskrivningskostnader -10 150 -12 850 -15 850 10 000 Resultat före finansiella poster 11 479 13 799 11 483 Finansiella poster -11 100 -12 700 -13 050 5 000 Resultat före skatt 379 1 099 -1 567 0 Skattekostnad ränteavdragsbegränsning -900 Resultat efter skatt -1 567 IntäkterOförändrad brukningstaxa Anläggningsavgift 2.400 tkr lägre budget 2027 p g a fakturering VA-utbyggnad Backa 2026. RVAB VA Vad består taxaökningen av 2027? Produktionskostnader VA Nät Drift och underhåll 600 tkr lägre budget 2027 Produktionskostnader VA Produktion Drift och underhåll 400 tkr större budget 2027 Kostnader DVAAB 600 tkr större budget 2027, varav lönerevision 350 tkr större, varav ändrad organisation samt ändrad fördelning mellan VA-kollektiven 250 tkr större Övriga kostnader Avskrivningskostnader 3.000 tkr större budget 2027. Avskrivningskostnad VA-utbyggnad Backa 2.000 tkr. Finansiella poster Genomsnittlig ränta 3,0%, nyupplåning 40 mkr. Kalkylränta 2,5%. (bolagsnivå) RVAB Förslag VA-taxa 2027 Priser enligt förslag till höjning av brukningsavgifter VA 2027 Kostnad normalvilla ansluten till vatten och spillvatten med förbrukning 150 m3 vatten/år (inkl. moms) Föreslagen Föreslagen höjning av fast och rörlig avgift 2027 Ökning (kr/år) Ökning (kr/mån) brukningstaxa 2027 inkl. 150 m3/år 2026-2027 2026-2027 GTAB + 8 % 13 713 1 016 85 LVAB Oförändrad 15 546 0 0 RVAB Oförändrad 18 306 0 0 VTAB + 5 % 19 586 933 78 Priser enligt förslag till höjning av anläggningsavgifter VA 2027 Kostnad normalvilla, anslutning till vatten, spillvatten ej dagvatten (inkl. moms) Föreslagen höjning av Föreslagenservisavgift, förbindelsepunktsavgift, Ökning (kr) anläggningstaxa 2027 bostadsenhetsavgift 2027 (exkl. dagvatten) 2026-2027 GTAB Oförändrad 203 735 0 LVAB Oförändrad 243 029 0 RVAB Oförändrad 281 006 0 VTAB Oförändrad 203 757 0 RVAB avfall inkl. ÅVS LIP och FNI Fördelning av kostnader 2027 5% 3% 8% Produktionskostnader RVAB 2027 Kostnader DVAAB Övriga kostnader Budget Avfall inkl. ÅVS LIP och FNI fr. o m 2024 Budget Budget Budget 27% 57% Avskrivningskostnader 2025 2026 2027 Finansiella poster INTÄKTER 32 300 32 150 30 810 Produktionskostnader -17 560 -16 640 -15 585 RVAB avfall inkl. ÅVS LIP och FNI fr o m 2024 Kostnader DVAAB -7 454 -7 493 -7 211 Fördelning av kostnader 2020-2027 Övriga kostnader -1 930 -1 786 -2 064 20 000 Personalkostnader 0 0 0 15 000 SUMMA KOSTNADER -26 944 -25 919 -24 860 10 000 Rörelseresultat 5 356 6 231 5 950 5 000 Avskrivningskostnader -1 465 -1 750 -1 400 0 Resultat före finansiella poster 3 891 4 481 4 550 Finansiella poster -700 -800 -850 Resultat före skatt 3 191 3 681 3 700 RVAB avfall inkl. ÅVS LIP och FNI IntäkterAvfallsavgift insamling och ÅVC -6%, slamtaxa +5%. Intäkt FNI inkluderar 2 st. LIP. 2027 jämfört med 2026 Produktionskostnader Drift och underhåll 1.050 tkr lägre kostnad budget 2027. Produktionskostnad FNI inkluderar 2 st. LIP. Kostnader DVAAB 300 tkr lägre budget 2027, varav lönerevision 100 tkr större, varav ändrad organisation samt ändrad fördelning mellan avfalls-kollektiven 400 lägre Övriga kostnader 300 tkr större budget 2027, varav konsultkostnader utökat tillstånd Drafsån350 tkr större, varav FNI 300 tkr lägre Avskrivningskostnader 350 tkr lägre budget 2027 Finansiella poster Genomsnittlig ränta 3,0%, nyupplåning 40 mkr. Kalkylränta 2,5,0%. (bolagsnivå) RVAB Förslag avfallstaxa 2027 Priser enligt förslag till höjning av avfallstaxa2027 Kostnad vanligaste abonnemang villa (fast avgift samt hämtningsavgift för rest-och matavfall) Föreslagen avfallstaxa Föreslagen höjning av (fast avgift samt hämtningsavgift Ökning (kr/år) Ökning (kr/mån) avfallstaxa 2027 förrest-och matavfall) 2027 2026-2027 2026-2027 GTAB Oförändrad taxa 3 144 0 0 LVAB Oförändrad taxa 2 955 0 0 RVAB -6% 2 844 -181 -15 VTAB Oförändrad taxa 3 030 0 0 Priser enligt förslag till höjning av slamtaxa2027 Kostnad vanligaste abonnemang villa (0-3 m3 enskild avloppsanläggning/minireningsverk per tömning ordinarie tur) Föreslagen höjning av Ökning (kr/år) Ökning (kr/mån) slamtaxa 2027 Föreslagen slamtaxa 2027 2026-2027 2026-2027 GTAB + 5% 1 609 77 6 LVAB Oförändrad taxa 1 365 0 0 RVAB + 5% 1 392 66 6 VTAB Oförändrad taxa 1 680 0 0 RVAB 2027 Budget inkl. ÅVS LIP och FNI fr. o m 2024 Budget 2025 Budget 2026 Budget 2027 INTÄKTER 84 655 90 065 89 890 Produktionskostnader -32 683 -31 970 -30 675 Kostnader DVAAB -20 296 -20 417 -20 742 Övriga kostnader -4 691 -4 798 -5 190 Personalkostnader 0 0 0 SUMMA KOSTNADER -57 670 -57 185 -56 607 Rörelseresultat 26 985 32 880 33 283 Avskrivningskostnader -11 615 -14 600 -17 250 Resultat före finansiella poster 15 370 18 280 16 033 Finansiella poster -11 800 -13 500 -13 900 Resultat före skatt 3 570 4 780 2 133 Skattekostnad ränteavdragsbegränsning -900 Återföring obeskattade medel -1 200 Skattekostnad bolagsskatt 0 Resultat 33 RVAB Obeskattade medel 2024-2027 VA avfall totalt Obeskattade medel 2024-12-31 15 905 3 238 19 143 Utfall 2025 inkl. skattekostnad -150 5 750 5 600 Prognos 2026 inkl. skattekostnad 2 300 4 900 7 200 Budget 2027 inkl. skattekostnad -2 500 3 700 1 200 Obeskattade medel 2027-12-31 15 555 17 588 33 143 RVAB investeringsplan 2027-2031, mkr 70,0 60,0 50,0 40,0 Nyinvestering VA Reinvestering VA 30,0 Reinvestering Avfall 20,0 10,0 0,0 2027 2028 2029 2030 2031 2027 2028 2029 2030 2031 Nyinvestering VA 10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Reinvestering VA 49,3 44,7 53,9 28,8 24,0 Reinvestering Avfall 2,0 1,0 1,1 1,1 1,1 Summa 61,3 45,7 55,0 29,9 25,1 RVAB investering 2015-2031 90 000 2015-2031 Nyinvestering VA 173 mkr 80 000 Reinvestering VA 567 mkr Reinvestering Avfall 30 mkr Totalt 770 mkr 70 000 60 000 50 000 Nyinvestering VA Reinvestering VA 40 000 Reinvestering Avfall 30 000 20 000 10 000 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 RVAB Investeringsbudget 2027, tkr Utfall t o m Benämning 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Reinvestering Avfall 1 800 1 950 1 000 1 050 1 100 1 100 Reinvestering ÅVC 800 850 900 950 1 000 1 000 Reinvestering FNI 1 000 1 000 Reinvestering Omlastningshall 100 100 100 100 100 Reinvestering VA 52 800 49 300 44 700 53 900 28 800 24 000 Ledningsnät och serviser 8 500 9 500 10 500 10 500 11 500 11 500 APS 4 500 5 500 5 500 5 500 6 500 6 500 VV, TS inkl. arbetsmiljö-och brandskyddsåtgärder 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 ARV inkl. arbetsmiljö-och brandskyddsåtgärder 2 500 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Driftövervakning 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Reservoar 3 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Serviser nya anslutningar 2 000 1 000 2 400 2 600 2 800 Smarta vattenmätare 3 495 2 300 2 300 2 300 2 300 Rättvik ARV förråd (Oljor och pumpar) 3 000 Dalfors ARV 7 000 7 000 Rättviks ARV, nytt inlopp med Rotosiever 0 15 000 Nyheden E1 och E2 utredning och renovering 16 686 10 000 10 000 10 000 10 000 Boda, inläckage 6 000 6 000 6 000 Nyinvestering VA 24 000 10 000 0 0 0 0 Överföringsledning Furudal-Kärvsåsen 14 893 14 000 Utbyggnad VA 10 000 10 000 Summa 78 600 61 250 45 700 54 950 29 900 25 100 Sammanfattning Budget 2027 Rättvik Vatten och Avfall AB Likviditetsbudget 2027, tkr VA-taxa +5% Avfalls-taxa oförändrad Resultat före skatt 2 133 Slam-taxa +5% Skattekostnad -900 Investeringsbudget 51,25 mkr Avskrivningar som belastar resultatet 17 250 behov av extern upplåning 40 mkr 18 483 behov av utökat borgensutrymme 30 mkr Investeringar -61 250 VA-verksamheten har stora anläggningstillgångar med uppdämt Inbetalningar anläggningsavgift 0 underhållsbehov, därav en stor investeringsbudget med behov av extern upplåning. Nyupplåning 40 000 Investeringar genererar avskrivningskostnader och extern Amortering -14 500 upplåning genererar finansiella kostnader, båda posterna är taxe-drivande. Förändring av likvida medel -17 267 2027 beräknas avskrivningskostnader och finansiella poster uppgå till 48% av de totala kostnaderna inom RVAB VA. Likvida medel vid årets början 10 000 Det är viktigt att beslut om investeringsbudget fattas tillsammans med beslut om finansiering av såväl investeringar Likvida medel vid årets slut -7 267 som avskrivningskostnader och finansiella kostnader. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-10-14 KLK 2026/1329 206 Stab och serviceförvaltningen Katharina Mansfeld, 024870150 katharina.mansfeld@rattvik.se Avfallstaxa 2027 Förvaltningens förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige: 1. Avfallstaxan sänks med 6%. 2. Slamtaxan höjs med 5%. 3. Anta förändring i Avfallstaxan enligt ”Bilaga § 65 RVAB Tjänsteutlåtande Avfallstaxa 2027 till KF”. 4. Taxan gäller från 1 januari 2027 och ersätter tidigare taxa beslutad i kommunfullmäktige 2025-12-11 § 76. Sammanfattning Kommunfullmäktige ska årligen fastställa taxa för den kommunala avfallshanteringen. Avfallstaxan utgör ett styrmedel för att finansiera verksamheten samt bidra till att uppfylla de krav som följer av miljöbalken och avfallslagstiftningen. Rättvik Vatten och Avfall AB har genomfört översyn av avfallstaxan inför 2027 och överlämnat förslag till ny taxa för beslut. Taxeförslaget har behandlats och beslutats av bolagets styrelse. Förslaget innebär justeringar av avgifter inom den kommunala avfallshanteringen för att säkerställa en långsiktigt hållbar och kostnadstäckande verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning. Avfallstaxan ska finansiera kommunens kostnader för insamling, transport, behandling, återvinning och omhändertagande av avfall. De föreslagna förändringarna framgår av bilagd avfallstaxa och protokollsutdrag. Katharina Mansfeld Kommundirektör Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik Datum 2026-10-14 2(2) Bilagor a) Protokoll, RVAB Protokoll 2026-09-09 § 65 Budget och taxor 2027, inkom 2026-09-29. b) Protokoll, Bilaga § 65 RVAB Tjänsteutlåtande Avfallstaxa 2027 Till KF, inkom 2026-09-29. c) Protokoll, Bilaga § 65 Avfallstaxa RVAB 2027 beslutshandling, inkom 2026-09-29. d) Protokoll, Bilaga § 65 Avfallstaxa Rättvik 2026 överstruken, inkom 2026-09-29. e) Protokoll, Bilaga § 65 RVAB Budget 2027 VA oförändrad avfall -6% till KF, inkom 2026-09-29. f) Protokoll, Bilaga § 65 Plockanalys av restavfall för kunder med hemkompost, inkom 2026-09-29. Beslut skickas till Katharina Mansfeld, kommundirektör Erik Mååg, ekonomichef Rättviks Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-09 Dnr. 2026/7 Styrelsen för Rättvik Vatten och Avfall AB

§ 23 Godkännande av dagordning Ärendebeskrivning Ordförande presenterar dagordningen, inga förändringar. Styrelsens beslut att anta dagordningen. I · Justerande~ sig_n . ' Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(12) Sammanträdesdatum 2026-09-23

24 § LSS allvarliga missförhållanden till IVO SOSFS 2011:5 Lex Maja Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Anmäla till kontrollmyndighet Enhetschef 10 kap. 20 a § för djurskydd eller polis i det offentlighet- och fall bristen inte kan åtgärdas i sekretesslagen. samråd med den som har hand om djuret. Insatser enligt socialtjänstlagen till barn och unga Öppenvård och behandling Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om köp av Enhetschef IFO öppenvård Insatser till barn, unga och äldre med funktionsnedsättning, SoL Beslut om insatser och uppdrag Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om förordnande och Kvalificerad - Skriftligt avtal entledigande av handläggare krävs. kontaktperson Beslut om arvode och Kvalificerad - omkostnadsersättning till handläggare kontaktperson enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 30(47) Beslut om arvode och Enhetschef - omkostnadsersättning till kontaktperson utöver rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner Ärende med annan utförare Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om boende att Enhetschef Obs! Lagen om teckna avtal med offentlig upphandling. anordnare av boende som drivs av annan huvudman annan upp till 6 prisbasbelopp per termin/halvår Beslut om boende att Verksamhetschef - Var och en för sig teckna avtal med Förvaltningschef Obs! Lagen om anordnare av boende offentlig upphandling. som drivs av annan huvudman annan över 6 prisbasbelopp per termin/halvår Beslut att teckna avtal Verksamhetschef - Var och en för sig med annan kommun Förvaltningschef om utförande av hemtjänstinsatser Stöd och service till vissa funktionsnedsatta, LSS Personlig assistans Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Anmälan till Socialutskott 15 § 11p Inspektionen för vård LSS och omsorg angående tillståndshavares lämplighet för att bedriva personlig assistans Anmälan om offentligt Verksamhets 23 § 3st Anmälan till driven verksamhet - chef LSS Inspektionen för vård personlig assistans och omsorg innan verksamheten påbörjas. Ledsagar- och avlösarservice, kontaktperson, korttidsvistelse och tillsyn Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 31(47) Beslut om förordnande Kvalificerad 7 § LSS Avtal om förordnande. och entledigande av handläggare 9 § 4p LSS kontaktperson Beslut om arvode och Kvalificerad 7 § LSS omkostnadsersättning till handläggare 9 § 4p LSS kontaktperson enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner Beslut om arvode och Enhetschef 7 § LSS omkostnadsersättning till 9 § 4p LSS kontaktperson utöver rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner Förordnande och Kvalificerad 7 § LSS entledigande av handläggare 9 § 6p LSS stödfamilj för korttidsvistelse utanför det egna hemmet Beslut om arvode och Kvalificerad 7 § LSS omkostnadsersättning till handläggare 9 § 6p LSS stödfamilj enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Beslut om arvode och Enhetschef 7 § LSS omkostnadsersättning till 9 § 6p LSS stödfamilj utöver rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner. Beslut om att teckna Enhetschef 7 § LSS avtal med anordnare av 9 § 6p korttidsvistelse LSS Beslut om att teckna Enhetschef 7 § LSS avtal med anordnare av 9 § 7p korttidstillsyn. LSS Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 32(47) Boende Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om ersättning Kvalificerad 7 § LSS till familjehem handläggare 9 § 8p (arvode och LSS omkostnadsersättnin g) enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner. Beslut om ersättning Enhetschef 7 § LSS till familjehem 9 § 8 (arvode och LSS omkostnadsersättnin g) utöver rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner. Beslut om att teckna Enhetschef 7 § LSS Obs! Lagen om offentlig avtal med anordnare 9 § 8 upphandling. av boenden som LSS drivs av annan huvudman upp till 6 prisbasbelopp per termin/halvår Beslut om att teckna Verksamhetschef 9§ 8p Var och en för sig avtal med anordnare Förvaltningschef 9§ 9p Obs! Lagen om av boenden som LSS offentlig upphandling. drivs av annan huvudman över 6 17§ LSS prisbasbelopp per termin/halvår Kommunal hälso- och sjukvård Allmänt Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om anmälan Medicinskt Patientsäke Vårdgivaren ansvarar till Inspektionen för ansvarig rhetslag för att Lex Maria- vård och omsorg om sjuksköterska (2010:659 anmälningar görs händelser som har (MAS) ) medfört eller hade Medicinskt 3:5-6 kunnat medföra en ansvarig för allvarlig vårdskada. rehabilitering (MAR) Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 33(47) Beslut om att till Verksamhetschef Patientsäke Var och en för sig. Inspektionen för vård enligt hälso- och rhetslag och omsorg (IVO) sjukvårdslagen (2010:659 rapportera ) legitimerad personal Medicinskt 3:7 som utgör en fara för ansvarig patientsäkerheten sjuksköterska (MAS) Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslut om uppdrag Verksamhetschef SOFS och ansvar om enligt hälso- och 2008:1 medicintekniska sjukvårdslagen 3:6-7 produkter inom hälso- och sjukvården Yttrande till IVO Verksamhetschef Patientsäk Var och en för sig. gällande enligt hälso- och erhetslag sjukvårdslagen (2010:659 tillsynsärende på eget ) initiativ. Medicinskt 7:19 ansvarig sjuksköterska (MAS) Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Upprättande av Medicinskt Patientsäke patientsäkerhetsberätte ansvarig rhetslag lse sjuksköterska (2010:659 (MAS) ) Medicinskt 3:7 ansvarig för rehabilitering (MAR) Utredning vårdskada Medicinskt HSLF-S ansvarig sjuksköterska (MAS) Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Utredning klagomål Verksamhetschef Lag Var och en för sig. och synpunkter enligt hälso- och (2017:372 rörande hälso- och sjukvårdslagen ) sjukvård om stöd Medicinskt vid ansvarig klagomål sjuksköterska mot hälso- Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 34(47) (MAS) och Medicinskt sjukvårde ansvarig för n rehabilitering (MAR) Utse Förvaltningschef 29 § HSL verksamhetschef utifrån ledningsansvar hälso- och sjukvård Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 35(47) Kommunstyrelsen delegationsordning Barn- och utbildningsförvaltningen Allmänt Huvudmän och ansvarsfördelning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om åtgärder Skolchef Skollag Gäller och klagomålsärenden från yttranden vid (2010:800) enskild, anmälningar som klagomålsärenden inkommit till 2:8 samt till myndighet tillsynsmyndighet samt 4:7 i samband med granskningar från 26:2,19 anmälningar och myndighet så som granskningar från Skolinspektionen, Barn- och tillsynsmyndigheter. elevombudet, Inspektion för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, och Diskrimineringsombuds mannen . Ärenden ska även rapporteras till ordförande och bildningsutskott. Tillsyn över enskild Skolchef Skollag huvudman (2010:800) 26:4 Beslut att förelägga Skolchef Skollag Kommunstyrelsen tar en huvudman att (2010:800) beslut om fullgöra sina 26:10 vitesföreläggande i skyldigheter i de samband med tillsyn fall verksamheten enligt SL 26:10 inte uppfyller de lagkrav eller villkor som ställs. Beslut att tilldela en Skolchef Skollag Verkställighet - anmärkning vid (2010:800) kommunstyrelsen tar mindre allvarliga 26:11 beslut om överträdelser. vitesföreläggande i samband med tillsyn enligt SL 26:10 Beslut om Rektor Skollag anställning av förskolan, (2010:800) personal som saknar fritidshem, 2:19 behörighetsbevis Förskoleklass under längre tid än och sex månader. grundskola. Biträdande Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 36(47) rektor gymnasiet Kommunen Biträdande Skollag aktivitetsansvar rektor (2010:800) 29:9 Besluta att barn tas Rektor Skollagen 7 emot i förskoleklass kap 11 § höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år Beslut att använda Skolchef Skollag GF 6 §. Beslutet ska fjärrundervisning. (2010:800) anmälas till Statens 21:9 skolinspektion. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 37(47) Åtgärder mot kränkande behandling Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Uppföljning av Bildningsutskott - ärenden gällande kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier och diskriminering. Skyldighet att utreda Rektor Skollag och vidta åtgärder (2010:800) vid kränkande 6:10 behandling gällande förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Skyldighet att utreda Biträdande Skollag och vidta åtgärder rektor (2010:800) vid kränkande 6:10 behandling gällande gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Skyldighet att utreda Rektor DL 2:7 och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier gällande förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Skyldighet att utreda Biträdande DL 2:7 och vidta åtgärder rektor mot trakasserier eller sexuella trakasserier gällande gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Arbetet med aktiva Rektor DL 3:16-20 åtgärder enligt Diskrimineringslage n gällande förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 38(47) Arbetet med aktiva Biträdande DL 3:16-20 åtgärder enligt rektor diskrimineringslagen gällande gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan Ansvara för Skolchef Skollag bevisbörda (2010:800) 6:14 DL 6:3 Medicinsk elevhälsa – ansvarsfördelning enligt gällande lagstiftning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning På vårdgivarens Förvaltningsche 29 § HSL uppdrag utse f verksamhetschef utifrån ledningsansvar hälso- och sjukvård Beslut om anmälan Verksamhetsch Patientsäker Vårdgivaren ansvarar till Inspektionen för ef hetslag för att Lex Maria- vård och omsorg om (2010:659) anmälningar görs händelser som har Medicinskt 3:5-6 medfört eller hade ansvarig MLA är ansvarig för kunnat medföra en sjuksköterska utredning och förslag på allvarlig vårdskada. (MLA) åtgärder. Verksamhetschef är beslutsfattare Beslut om uppdrag Verksamhetsche och ansvar om f HSLF-FS medicintekniska 2021:52 produkter inom hälso- och sjukvården Yttrande till IVO Verksamhetsche Patientsäke Verksamhetschef och gällande f rhetslag MLA inom respektive tillsynsärende på eget Medicinskt (2010:659) ansvarsområde initiativ. ansvarig 7:19 sjuksköterska (MLA) Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 39(47) Upprättande av Verksamhetsch Patientsäker Verksamhetschef patientsäkerhetsberätte ef hetslag ansvarar – MLA lse Medicinskt (2010:659) upprättar ansvarig sjuksköterska 3:7 (MLA) Utredning vårdskada HSLF-S MLA ansvarar för Verksamhetsch utredning på uppdrag ef av Medicinskt verksamhetschef/vård ansvarig givare sjuksköterska (MLA Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 40(47) Entreprenad och samverkan Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Sluta avtal med en Skolchef Skollag enskild fysisk eller (2010:800) juridisk person om 23:1 att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad) Sluta avtal med Skolchef Skollag annan kommun om (2010:800) att den ska ta över 23:8 ansvaret för kommunens uppgifter. Särskilda utbildningsformer Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om bidrag till Bildningsutskott Skollag internationella skolor (2010:800) 24:5 Beslut om särskild Rektor Skollag undervisning i (2010:800) hemmet eller annan 24:20 lämplig plats Beslut om annat sätt Bildningsutskott Skollag att fullgöra (2010:800) skolplikten 24:23-25 Skolplikt och rätt till utbildning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om Chef för centrala Skollag Beslut får överklagas mottagande i elevhälsan (2010:800) hos Skolväsendets anpassad 7:5 överklagandenämnd grundskolan enligt SL 28:12 Beslut om utredning Chef för centrala Skollag om något tyder på att elevhälsan (2010:800) en elev i anpassad 7:5a grundskolan inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 41(47) Beslut att en elev i Chef för centrala Skollag Beslut får överklagas anpassad elevhälsan (2010:800) hos Skolväsendets grundskolan inte 7:5b överklagandenämnd tillhör anpassade enligt SL 28:12 grundskolans målgrupp. Överenskommelse Chef för centrala Skollag om mottagande i elevhälsan (2010:800) anpassade 7:8 grundskolan på försök. Överenskommelse Chef för centrala Skollag om integrerade elevhälsan (2010:800) elever 7:9 Beslut om uppskjuten Chef för centrala Skollag Beslut får överklagas skolplikt elevhälsan (2010:800) hos Skolväsendets 7:10 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut att ett barn får Chef för centrala Skollag börja fullfölja elevhälsan (2010:800) skolplikten i 7:11a anpassade grundskola det kalenderår barnet fyller sex. Beslut att börja Chef för centrala Skollag fullgöra skolplikten i elevhälsan (2010:800) anpassade 7:11b grundskolan utan att först ha gått ut förskoleklass. Gäller barn som har beviljats uppskjuten skolplikt. Beslut om Rektor Skollag Beslut får överklagas skolpliktens senare (2010:800) hos Skolväsendets upphörande 7:13 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut om Rektor Skollag Beslut får överklagas skolpliktens tidigare (2010:800) hos Skolväsendets upphörande 7:14 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut om elevs rätt Rektor Skollag att slutföra skolgång (2010:800) även om skolplikten 7:16 har upphört dessförinnan Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 42(47) Trygghet och studiero Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Avstängning – de Rektor Skollag Överklagningsbart hos frivilliga (2010:800) allmän skolformerna 5:17 förvaltningsdomstol enligt SL 28:5 Avstängning från Rektor Skollag Överklagningsbart hos utbildning med (2010:800) allmän praktiska inslag 5:19 förvaltningsdomstol enligt SL 28:5 Avstängning från Rektor Skollag Överklagningsbart hos viss utbildning med (2010:800) allmän praktiska inslag, 5:20 förvaltningsdomstol avstängningens enligt SL 28:5 längd Förskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 8:12 Beslut om Skolchef Skollag mottagande av barn (2010:800) från annan kommun 8:13 Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 8:17 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 8:17 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 8:17 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 8:21 förvaltningsdomstol fristående förskola enligt SL 28:5 Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, 8:21 förvaltningsdomstol fristående förskola. enligt SL 28:5 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 43(47) Förskoleklass Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 9:12 Beslut om Skolchef Skollag Beslutet får överklagas mottagande av barn (2010:800) hos Skolväsendets från annan kommun 9:13 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut att frångå Skolchef Skollag Beslutet får överklagas vårdnadshavarens (2010:800) hos Skolväsendets önskemål om 9:15 överklagandenämnd placering enligt SL 28:12 Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 9:16 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 9:16 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 9:16 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 9:19 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 förskoleklass Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, 9:19 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 förskoleklass Grundskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att erbjuda Rektor Skollag lovskola (2010:800) 10:23a-b Beslut om skolenhet Skolchef Skollag för lovskola (2010:800) 10:23e Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 10:24 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 44(47) Beslut om Skolchef Skollag Beslutet får överklagas mottagande av elev (2010:800) hos Skolväsendets från annan kommun 10:25 överklagandenämnd enligt särskilda skäl enligt SL 28:12 Beslut om Skolchef Skollag mottagande av elev (2010:800) från annan kommun 10:27 utöver särskilda skäl Beslut om åtgärder Skolchef Skollag Beslutet får överklagas för en elev som inte (2010:800) hos Skolväsendets bor hemma 10:29 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut att frångå Skolchef Skollag Beslutet får överklagas vårdnadshavarnas (2010:800) hos Skolväsendets önskemål om 10:30 överklagandenämnd placering enligt SL 28:12 Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal et (2010:800) ersättning gällande 10:34 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 10:34 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 10:34 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 10:37 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 grundskola Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, 10:37 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 grundskola Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 45(47) Anpassad grundskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om elev ska Rektor anpassad Skollag läsa ämnen eller grundskola (2010:800) ämnesområden 11:8 Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 11:24 Beslut om Skolchef Skollag Beslutet får överklagas mottagande av elev (2010:800) hos Skolväsendets från annan kommun 11:25-26 överklagandenämnd enligt särskilda skäl enligt SL 28:12 Beslut om att frångå Skolchef Skollag Beslutet får överklagas elevens (2010:800) hos Skolväsendets vårdnadshavares 11:29 överklagandenämnd önskemål om enligt SL 28:12 skolplacering Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 11:33 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 11:33 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 11:33 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 11:36 förvaltningsdomstol fristående anpassad enligt SL 28:5 grundskola Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp 11:36 förvaltningsdomstol fristående anpassad enligt SL 28:5 grundskola Fritidshem Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 14:14 bidragets storlek Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 46(47) Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 14:14 hemkommun och mottagande kommun Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 47(47) Beslut om Skolchef Skollag interkommunal ersättning gällande (2010:800) bidrag för särskilt stöd 14:14 Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande et (2010:800) allmän grundbelopp, förvaltningsdomstol fritidshem med enskild 14:15 enligt SL 28:5 huvudman Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, förvaltningsdomstol fritidshem med enskild 14:15 enligt SL 28:5 huvudman Annan pedagogisk verksamhet Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Godkänna att lokal Rektor Skollag för kommunal (2010:800) verksamhet 25:7 avseende pedagogisk omsorg enligt § 2 bedrivs i ändamålsenliga lokaler Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, enskild 25:11 förvaltningsdomstol bedriven pedagogisk enligt SL 28:5 omsorg Gymnasieskola Allmänna bestämmelser om gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Meddelande till Rektor Skollag hemkommunen (2010:800) snarast när en elev 15:15 börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 48(47) Beslut att eleverna Rektor Skollag ska hålla sig med (2010:800) enstaka egna 15:17 hjälpmedel. Beslut om Rektor Skollag Beslut får överklagas inackorderingsstöd (2010:800) hos allmän och kontant 15:32 förvaltningsdomstol. resebidrag SL 28:5 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 49(47) Utbildning på nationella program på gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Om det finns skäl Biträdande Skollag besluta om en rektor (2010:800) elevutbildning på ett 16:14 nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet Beslut att ett Rektor Skollag nationellt program (2010:800) får fördelas på längre 16:15 tid än tre läsår Prövning om sökande Rektor Skollag Beslutet får överklagas till gymnasieskolans (2010:800) hos Skolväsendets utbildning är behörig 16:36 överklagandenämnd. och om den sökande SL 28:12 ska tas emot Fastställande av Bildningsutskott Skollag Interkommunal 16:50 ersättning (2010:800) Fastställande av Bildningsutskott Skollag Beslut får överklagas grundbelopp från (2010:800) hos allmän hemkommunen till 16:52 förvaltningsdomstol. fristående SL 28:5 gymnasieskola Beslut om Skolchef Skollag tilläggsbelopp (2010:800) 16:54 Utbildning för introduktionsprogram i gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att minska Rektor Skollag heltidsstudierna på ett (2010:800) introduktionsprogram 17:6 Beslut om Bildningsutskott Skollag utbildningsplan för 17:7 introduktionsprogra (2010:800) mmet Behörighet Rektor Skollag yrkesintroduktionspro (2010:800) gram 17:11 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 50(47) Prövning om Rektor Skollag Beslutet får överklagas sökande, till (2010:800) hos Skolväsendets programinriktat 17:14 överklagandenämnd. individuellt val eller SL 28:12 till yrkesintroduktion som har formats för en grupp. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 51(47) Beslut om behörighet Rektor Skollag och mottagande till (2010:800) gymnasieskolans 17:19 introduktionsprogra m. Mottagande av elever Rektor Skollag från andra (2010:800) kommuner till 17:21 preparandutbildning, individuellt alternativ eller språkintroduktion Bidrag från Rektor Skollag Beslut får överklagas hemkommunen för (2010:800) hos allmän programinriktat val. 17:35 förvaltningsdomstol. SL 28:5 Anpassad gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Hemkommunen Chef central Skollag Beslutet får överklagas beslutar om sökande elevhälsa (2010:800) hos Skolväsendets elev tillhör 18:5 överklagandenämnd. målgruppen för SL 28:12 anpassade gymnasieskolan Hemkommunen ska Chef central Skollag Beslutet får överklagas besluta att elev som elevhälsa (2010:800) hos Skolväsendets går i anpassade 18:7 överklagandenämnd. gymnasieskolan inte SL 28:12 tillhör målgruppen Meddelande snarast Biträdande Skollag till hemkommunen rektor (2010:800) när elev från annan 18:15 kommun börjar eller slutar vid anpassad gymnasieskola Utbildningen på Rektor Skollag anpassade (2010:800) gymnasieskolan är 19:17 avsedd att pågå i fyra år. Beslut om längre tid. Beslut om att ta emot Rektor Skollag elev (2010:800) 19:29 Beslut om Rektor Skollag mottagande av elev (2010:800) från annan kommun 19:40 efter önskemål Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 52(47) Fastställande av Bildningsutskott Skollag Beslut får överklagas bidrag till fristående (2010:800) hos allmän anpassad 19:45 förvaltningsdomstol. gymnasieskola SL 28:5 Beslut om Skolchef Skollag tilläggsbelopp (2010:800) 19:47 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 53(47) Gymnasieförordningen (2010:2039) Inledande bestämmelser Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan till Bildningsutskott 1:6 Skolverket om nya kurser Beslut om program Bildningsutskott och inriktningar Lärotider Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Läsårstider Bildningsutskott 3:2 Utbildningens innehåll och omfattning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Kurser inom Rektor 4:6 programfördjupning. Kurser som ska Rektor 4:7,7a erbjudas som individuellt val Arbetsplatsförlagt Biträdande 4:12 lärande rektor Om Biträdande 4:13 arbetsplatsförlagt rektor lärande inte kan erbjudas Beslut om Rektor 4 kap 22 § undervisningstid för nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan. Idrottsgymnasium Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan om Bildningsutskott 5:28 Nationellt godkänd idrottsutbildning hos statens skolverk Introduktionsprogram Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 54(47) Fortlöpande Rektor 6:7 bedömning av elevens kunskapsutveckling Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 55(47) Behörighet, urval och förfarande vid antagning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Information till Rektor 7:2 sökande om urval Beslut om antal Rektor 7:3 platser som avsätts för fri kvot Antagning av Rektor 7:8 sökande vid senare tidpunkt. Byte av studieväg Biträdande 7:9 rektor Stödåtgärder Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Förlängning av Rektor 9:7 undervisning längre än tre år Yrkeshögskoleutbildningar Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan om Bildningsutskott yrkeshögskoleutbild ning från 100 poäng (program) Ansökan om Skolchef yrkeshögskoleutbild ning upp till 99 poäng (kurser) Ansvarar för att se Skolchef YhF 4:2 till att ledningsgruppen för Yrkeshögskolan: • Följer aktuella förordningar och föreskrifter • Antar sökande till utbildning • Prövar frågor om tillgodoräknande • Utfärdar examens- och utbildningsbevis • Svarar för systematiskt kvalitetsarbete Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 56(47) Nationell yrkesutbildningar Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan om nationell Bildningsutskottet yrkesutbildning, 100-300 poäng Ansvarar för att se till att Skolchef Förordning (2024:107) ledningsgruppen för 23 § nationell yrkesutbildning: • Följer aktuella förordningar och föreskrifter • Antar sökande till utbildning • Prövar frågor till utbildning • Prövar frågor om tillgodoräknande • Utfärdar examens- och utbildningsbevis • Svarar för systematiskt kvalitetsarbete Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 57(47) Dataskyddsförordningen Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut i fråga om Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter förlängd gschef ingen art. 12.3 samråd med handläggningstid med dataskyddssamo rdnare. anledning av komplicerad begäran eller att ett stort antal begäranden inkommit. Beslut att ta ut en avgift Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter eller vägra att gschef ingen art. 12.5 samråd med tillmötesgå begäran om dataskyddssamo rdnare. begäranden är uppenbart ogrundade eller orimliga. Beslut om utlämnande Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter av registerutdrag. gschef ingen art. 15 samråd med dataskyddssamo rdnare. Beslut att avvisa Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter begäran om gschef ingen art. 15 samråd med dataskyddssamo registerutdrag. rdnare. Beslut om den Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerades rätt till gschef ingen art. 16 samråd med dataskyddssamo rättelse. rdnare. Beslut om den Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerades rätt till gschef ingen art. 17 samråd med radering. dataskyddssamo rdnare. Beslut i fråga om Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerads rätt till gschef ingen art. 18 samråd med begränsning av dataskyddssamo rdnare. behandling. Beslut om Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter underrättelse till gschef ingen art. 19 samråd med mottagare av dataskyddssamo rdnare. personuppgifter om rättelse eller radering av personuppgifter eller begränsning av behandling. Beslut om den Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerades rätt till gschef ingen art. 20 samråd med dataportabilitet. dataskyddssamo rdnare. Beslut med anledning Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter av den registrerades gschef ingen art. 21 samråd med rätt att göra dataskyddssamo invändningar. rdnare. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 58(47) Tecknande av Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter personuppgiftsbiträdesa gschef ingen art. 28.3 samråd med vtal inklusive dataskyddssamo instruktioner. rdnare. Tecknande av EU- Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter kommissionens gschef ingen art. 46.2 c) samråd med standardavtalsklausuler. dataskyddssamo rdnare. Beslut att anmäla en Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter personuppgiftsincident gschef ingen art. 33 och samråd med till Säkerhets 34 dataskyddssamo Integritetsskyddsmyndig chef rdnare. heten samt informera de registrerade om inträffad personuppgiftsincident. Beslut att fastställa Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter konsekvensbedömning gschef ingen art. 35 samråd med avseende dataskydd dataskyddsamor dnare samt dataskyddsombu d. Beslut att inte utföra Förvaltning Dataskyddsförordn Beslut tas efter konsekvensbedömning schef ingen art. 35 samråd med avseende dataskydd. dataskyddsamo rdnare Referenser Litteratur Lundin, Olle och Madell, Tom tillsammans med Norstedts Juridik AB (2018). Kommunallagen, En kommentar. Finland: Hansaprint Oy Internet https://lagen.nu/begrepp/lagrumshänvisning https://sites.google.com/site/juridiksidan/allmaent/lagrumshaenvisningar https://www.notisum.se Bilagor Rutin – Hantering av delegationsbeslut i Rättviks kommun Kommunstyrelsens delegationsordning Kommunstyrelsens delegationsordning Där tradition möter framtid! Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 2(47) Titel Dokumenttyp Omfattar Kommunstyrelsens delegationsordning DELEGATIONSORD Rättviks kommun NING Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Kommundire Kanslichef Intern- och extern webbplats ktör Författningsstöd KL 6:37 Dokument kopplade till styrdokumentet Rutin – hantering av delegationsbeslut i Rättviks kommun Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 3(47) Beslutat datum Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer och § Vid behov Kommunstyrelsen 2020/326 2020-06-16 § 127 Revidering Revidering av samhällsutvecklingsförvaltningens Diarienummer 2021-03-09 § 2021/67 delegationsordning 8.1 25 2021-08-31 § Revidering av samhällsutvecklingsförvaltningens Diarienummer 2021/385 93 delegationsordning – Mark- och fastighetsärenden 8.1 2022-02-08 § Revidering av socialförvaltningens Diarienummer 23 delegationsordning – Överflytt av individärenden 2022/76 till individnämndens delegationsordning. 2022-04-12 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 51 delegationsordning – Barn- och 2022/183 utbildningsförvaltningen 2022-05-10 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 61 delegationsordning – 2022/146 Samhällsutvecklingsförvaltningen 2022-11-08 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 139 delegationsordning – Socialförvaltningen 2022/638 2022-12-06 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 157 delegationsordning – Flytt av ekonomiska frågor 2022/712 från SHU till AU. 2023-02-07 § Ändring av kommunstyrelsens delegationsordning - Diarienummer 15 GDPR 2022/820 2023-04-11 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 60 delegationsordning – Barn- och 2023/196 utbildningsförvaltningen 2023-09-12 § Revidering av kommunstyrelsen Diarienummer 110 delegationsordning - Upphandling 2023/366 2023-12-05 § Ändring av kommunstyrelsen delegationsordning Diarienummer 182 – Sponsring, lönetillägg, utlämnande av handling 2023/622 och viktigt meddelande till allmänheten (VMA) 2024-02-06 § Förtydligande kring uttag ur kommunstyrelsens Diarienummer 8 reserv. 2023/508 Samhällsutvecklingsutskottet tillåts göra uttag ur kommunstyrelsens reserv. 2024-06-11 Samhällsutvecklingsutskottet får rätten att besluta Diarienummer §§ 77, 86 om utställning, samråd eller granskning för 2024/568 ärenden som inte omfattas av plan- och 2024/442 bygglagen. Delegation om utbetalning av Idépeng läggs till i delegationsordningen. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 4(47) 2025-02-11 § Delegation avseende beslut om tillstånd för Diarienummer 10 explosiva varor har förtydligats. 2025/51 Rollerna ställföreträdande kommundirektör och säkerhetsskyddschef läggs till i dokumentet. Lagt till säkerhetschef som delegat på beslut om anmälan av personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten 2025-03-18 § Delegation om yrkeshögskoleutbildningar har lagts Diarienummer 23 till. 2025/211 2025-06-17 Ändringar har gjorts av lagparagrafer i och med Diarienummer

§ 25 Meddelanden och rapporter Ärendebeskrivning Vd Maria Mårds rapporterar: Beslut i Kommunstyrelsen (KS) 2026-06-16

§ 26 Atgärdsprotokoll Ärendebeskrivning Följer tidigare plan som presenterades 2026-06-10. Styrelsens beslut - att lägga informationen till handlingarna. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(12) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 27 Ekonomisk rapportering Ärendebeskrivning Ekonomichef John Oknelid föredrog: Juli månads utfall samt prognos mot helår och budget. Likviditetsprognosen 2026. Styrelsens beslut att lägga informationen till handlingarna. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(12) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 28 Fastighetsfrågor Ärendebeskrivning Fastighetschefen Pål Fröyen lämnar rapport om: Utökning av brandlarmen stegvis. Belysningsprojektet pausas lite. Brandskyddet i dörrarna har förstärkts. Stöd till regionen gällande reception och toalett. Styrelsens beslut att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. uwra"""'"'""" 1 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(12) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 29 Godkännande av Dalarnas kommunförbunds årsredovisning 2025 Årsredovisningen för 2025 har upprättats och signerats. Revisorerna har avgett revisionsberättelse, i vilken de tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Föreningsstämma hålls var fjärde år, varvid beslut om ansvarsfrihet fattas för hela mandatperioden. Beslut 1. Årsredovisningen för Dalarnas kommunförbund avseende år 2025 godkänns. 2. Styrelsen har tagit del av revisionsrapporten. FSV FÖRENINGEN SVERIGES VATTEN- och VINDKRAFTSKOMMUNER och REGIONER PROTOKOLL från konstituerande styrelsemöte torsdagen den 2 juli 2026, digitalt via teams Närvarande: Ordinarie; Erik Lövgren, Ånge, ordförande Anders Rosell, Orsa, 1:e vice ordförande Veronika Håkansson, Storuman Kjell-Åke Sjöström, Sollefteå Johannes Nordin, Örnsköldsvik Erik Evestam, region Värmland Ersättare; Lena Goldkuhl, Boden Jan Söderström, Ånge Lennart Raswill, Ragunda Övrig närvarande: Charlotta Kristow, sekreterare

§ 30 Protokollsjustering Diarienummer HJN2026/54 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Annika Simm-Eriksson (C) väljs till justerare för hjälpmedelsnämndens sammanträde den 17 september 2026. Sammanfattning av ärendet Ledamöter turas om att tillsammans med Anton Krigsman (DSP) justera protokollet. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-09-07 7 a 5 0 a c 1 d 6 c 0 0 6- e 1 9 c- 4 5 4 7f- e b e- 4 5f 1 c 1 7 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 58 a3v a 1v4 770 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-09-17

§ 31 Förvaltningsöversyn Diarienummer HJN2026/94 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelsnämnden informeras om det pågående arbetet med Region Dalarnas förvaltningsöversyn. Regiondirektör föredrar för Hjälpmedelsnämnden hur fortsatt beslutsprocess för Hjälpmedelnämnden verksamhet är tänkt att ske. Sammanfattning av processen hitintills: I den översyn som genomförts föreslås att Hjälpmedelsverksamheten organisatoriskt inordnas i Hälso- och sjukvård Dalarna, Division Medicinsk service. Vidare föreslås att verksamhet och kompetenser inom lager, logistik och service, som idag ingår i Hjälpmedelsverksamheten, i en särskild utredning utreds för en eventuell organisatorisk överföring till den nya förvaltningen Fastighet och service. Förslagen återfinns i bifogade bilagor rapport översyn förvaltningsorganisation 20260616 samt Översyn av förvaltningsorganisation- presentationsbilder av förslag 20260616. Förvaltningschef för Hjälpmedel Dalarna och förvaltningschef för Regionservice fick under juli månad i uppdrag att gemensamt utreda konsekvenserna av en eventuell uppdelning av Hjälpmedelsverksamheten. Uppdragets deadline för återrapportering var den 1 september. För att genomföra utredningen tillsattes en intern arbetsgrupp bestående av tre personer under ledning av verksamhetschef för Hjälpmedel som i samverkan med motsvarande arbetsgrupp för regionservice har genomfört uppdraget. Utredningsgruppen har analyserat förutsättningarna för en eventuell delning av Hjälpmedelsverksamheten. 7 a 5 Risk- och konsekvensanalys genomförs i enlighet med central beslutad 0 a 1 c process och arbetades fram i förvaltningssamverkan 9 september. d 6 c 0 Resultatet från risk- och konsekvensanalyserna utgör ett viktigt underlag i 0 e 6- den fortsatta beslutsprocessen av ärendet. 1 9 4 c- I ärendet redovisas följande dokument: 5 4 7f- 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-09-03 § 29 e e- b 2. Tjänsteutlåtande 2026-06-25 4 5f 3. Rapport Översyn förvaltningsorganisation 20260616 1 c 1 7 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 68 a4v a 1v4 770 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Hjälpmedelsnämnden Dalarna 2026-09-17 4. Uppdragsdirektiv service och logistik i hjälpmedelsförvaltningen 20260703 5. Översyn av förvaltningsorganisation – presentationsbilder av förslag 20260616 6. Hjälpmedelsnämnden – översyn av förvaltningensorganisationen 7 a 5 0 a c 1 d 6 c 0 0 6- e 1 9 c- 4 5 4 7f- e b e- 4 5f 1 c 1 7 e: c n e er ef ur e r at n g SSididaa 6 78 a5v a 1v4 770 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-09-17

§ 32 Projekt samlokalisering - sammanhållet Hjälpmedelscenter och regionlager i Främby Diarienummer HJN2026/92 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Arbetet fortskrider enligt tidsplan. Skiss som ligger till grund för förslagshandling ska vara klar till 1 oktober 2026. Arbetet bedrivs i flera olika konstellationer där Regionfastigheter, Dalarnas Hjälpmedelscenter, Regionservice, arkitekter och övriga konsultfunktioner ingår. Regionfastigheter arbetar med en kommunikationsplan kopplat till projektet. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-09-03 § 30 2. Tjänsteutlåtande 2026-06-25 3. Presentation Sammanhållet DCH HJN 2026-09-17 7 a 5 0 a c 1 d 6 c 0 0 6- e 1 9 c- 4 5 4 7f- e b e- 4 5f 1 c 1 7 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 88 a6v a 1v4 770 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-09-17

§ 33 Status arbete digital teknik för nära hälsa och välfärd Diarienummer HJN2026/95 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Information om olika samarbeten och utvecklingsarbeten inom området som Dalarnas Hjälpmedelscenter är involverat i. Nätverket digital teknik för nära hälsa och välfärd har under våren anordnat en referensgruppsträff där fokus var implementering. Egenmonitoreringsprojektet löper vidare enligt plan med en utökning av pilotverksamheter samtidigt som arbete för breddinförande i Dalarna planeras. Arbete för att kunna involvera kommunerna pågår. Konferensen Smartare Hem planeras att hållas den 7 oktober på Campus Borlänge där årets tema är: Framtidens boendemiljöer för en åldrande befolkning. Samarbetet med Högskolan Dalarna kring programmet Assisterande teknik har startat och Dalarnas Hjälpmedelscenter bidrar framför allt med kompetens och resurs kring föreläsningar under höstterminen. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-09-03 § 31 2. Tjänsteutlåtande 2026-06-25 3. Presentation Digital teknik för nära hälsa och välfärd hjälpmedelsnämnden 7 a 5 0 a c 1 d 6 c 0 0 6- e 1 9 c- 4 5 4 7f- e b e- 4 5f 1 c 1 7 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 98 a7v a 1v4 770 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-09-17

§ 34 Möjlighet för kommuner att teckna tilläggsavtal för produkter Sol Diarienummer HJN2026/96 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Dalarnas Hjälpmedelscenter (DHC) har tagit fram ett tilläggsavtal för respektive kommun för att möjliggöra hanteringen av produkter utifrån Socialtjänstlagen (SoL) via DHC. Upplägget bygger på att DHC hanterar dessa produkter på samma sätt som hjälpmedel hanteras. Tilläggsavtalet kompletterar hjälpmedelsnämndens avtal. Tilläggsavtalet löper från undertecknande och upphör att gälla i sin helhet det datum Hjälpmedelsnämndens nya avtal är undertecknat av samtliga avtalsparter och har trätt i kraft. Respektive kommun som har intresse kan kontakta DHC för planering av start för hanteringen. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-09-03 § 32 2. Tjänsteutlåtande 2026-06-25 3. Utkast Tilläggsavtal till Avtal Hjälpmedelsnämnden Dalarna 4. Presentation tilläggsavtal Hjälpmedelsnämnden 7 a 5 0 a c 1 d 6 c 0 0 6- e 1 9 c- 4 5 4 7f- e b e- 4 5f 1 c 1 7 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 1808 a avv 1 7470 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-09-17

§ 35 Förvaltningschefens rapport Diarienummer HJN2026/13 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet I rapporten redovisas en nulägesbeskrivning av verksamheten där såväl stärkande faktorer som aktuella utmaningar belyses. Syftet är att ge nämndens ledamöter en uppdaterad bild av verksamhetens fortskridande och dess utveckling över tid. Uppföljning av Hjälpmedelnämndens beslutade mål och aktiviteter, ekonomiskt utfall redovisas i separat beslutsärende; Delårsrapport 2026. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-09-03 § 33 2. Tjänsteutlåtande 2026-08-04 3. Förvaltningschefens rapport september 2026 7 a 5 0 a c 1 d 6 c 0 0 6- e 1 9 c- 4 5 4 7f- e b e- 4 5f 1 c 1 7 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 1819 a avv 1 7470 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-09-17

§ 36 Delårsrapport 2026 Diarienummer HJN2026/97 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Delårsrapport 2026 Hjälpmedel Dalarna enligt bilaga fastställs. Hjälpmedelsnämnden fattar slutligt beslut. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedel Dalarna redovisar i delårsrapporten en samlad bedömning av verksamhet, ekonomi, måluppfyllelse och intern kontroll per juli 2026. Förvaltningen bedömer att fem av sju verksamhetsmål kommer att uppnås helt under året och att två mål kommer att uppnås delvis. Det ekonomiska utfallet per juli uppgår till +4,1 mnkr, jämfört med budgeterat resultat om +0,6 mnkr för samma period. Helårsprognosen uppgår till +2,0 mnkr, vilket innebär en försiktig men positiv bedömning mot bakgrund av fortsatt osäkerhet kring hjälpmedelskostnadernas utveckling. Under perioden har flera viktiga utvecklingsarbeten fortsatt, bland annat inom egenmonitorering, digitalisering, arbetsmiljö, beredskap och kvalitetssäkring av processer. Verksamheten visar en positiv utveckling inom flera områden, samtidigt som vissa utmaningar kvarstår, särskilt kopplat till tillgänglighet i kundservice och avhjälpande underhåll. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Beslut hjälpmedelsnämndens arbetsutskott 2026-09-03 § 34 2. Tjänsteutlåtande 2026-06-25 3. Delårsrapport 202607 Hjälpmedel Dalarna 4. Presentation Delårsrapport hjälpmedel 2026 Skickas till Förvaltningschef 7 a 5 0 a c 1 d 6 c 0 0 6- e 1 9 c- 4 5 4 7f- e b e- 4 5f 1 c 1 7 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 1920 a avv 1 7470 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-09-17

§ 37 Dnr KLK 2026/19 700 Ej verkställda beslut socialförvaltningen Q2 2026 Socialutskottets förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige: 1. Godkänna sammanställningen av ej verkställda beslut för kvartal 2 2026. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse Ej verkställda beslut socialförvaltningen Q2 2026, daterad 2026-07-20. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden (kommunstyrelsen) är enligt lag skyldiga att kvartalsvis rapportera de beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte verkställts inom tre månader eller där avbrott i verkställighet varat längre än tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till kommunfullmäktige. Denna rapportering avser kvartal 2 2026. Beskrivning av ärendet Socialnämnden (kommunstyrelsen) är enligt lag skyldiga att kvartalsvis rapportera de beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte verkställts inom tre månader eller där avbrott i verkställighet varat längre än tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till kommunfullmäktige. Denna rapportering avser kvartal 2 2026. Under andra kvartalet 2026 har följande beslut enligt SoL eller LSS ej blivit verkställda inom tre månader: • 1 beslut om kontaktfamilj SoL, IFO barn och familj, beslut fattat 2026-02-27 • 1 beslut om personligt stöd/familjebehandling SoL, IFO barn och familj, beslut fattat 2026-02-26 • 1 beslut om kontaktperson 9 § 4 LSS, beslut fattat 2025-12-18 • 1 beslut om korttidsvistelse 9§6 LSS, beslut fattat 2025-12-18 Under andra kvartalet 2026 har avbrott i verkställighet rapporterats för: • 1 beslut om korttidsvistelse 9§6 LSS _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-24 Socialutskottet Under andra kvartalet 2026 har: • 1 beslut om personligt stöd/familjebehandling avslutats utan att verkställas då insatser från annan huvudman bedömdes mer lämpliga. • 1 beslut om kontaktperson 9§4 LSS verkställts Det innebär att det i dagsläget finns inrapporterat och ej avslutat: • 2 beslut om kontaktfamilj SoL, IFO barn och familj • 2 beslut om kontaktperson 9§4 LSS • 2 beslut om korttidsvistelse 9§6 LSS • 1 beslut avbrott daglig verksamhet 9§10 LSS Förvaltningens förslag till socialutskottet Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Godkänna sammanställningen av ej verkställda beslut för kvartal 2 2026. Yrkanden 1. Bengt Stor (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Britta Johnson, utvecklingsledare/SAS Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-24 Socialutskottet

§ 38 Dnr KLK 2026/1190 700 Utökning av insatser utan individuell behovsprövning Socialutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Ge insatser enligt tillägg på reviderad förteckning över insatser som ges utan individuell behovsprövning. 2. Insatser där dokumentation på individnivå ska ske erbjuds när systemstöd är uppbyggt. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse Utökning av insatser utan individuell behovsprövning, daterad 2026-09-02. b) Underlag, Förteckning insatser utan individuell behovsprövning, daterad 2026-09-17. Sammanfattning av ärendet Inför införandet av ny socialtjänstlag 1 juli 2025 fattade kommunstyrelsen ett första beslut angående insatser som i Rättviks kommun ska ges utan individuell behovsprövning. Efter kartläggning togs en matris/förteckning på 15 insatser fram där flertalet var insatser som utifrån tidigare lagstiftning redan gavs utan individuell behovsprövning och där beslutet togs för att kunna fortsätta arbeta på samma sätt efter 1 juli. Tre av dessa var nya insatser; träffpunkt äldre, träffpunkt samsjuklighet samt behandlingsprogram för våldsutövare. I förvaltningens verksamhetsplan för 2026 finns ett delmål om att öka antalet insatser som kan ges utan individuell behovsprövning. Utifrån den fördjupade nulägesanalysen som genomförts finns som första steg i detta arbete att utreda vilka insatser som utifrån ett sakligt underlag kan föreslås ges utan individuell behovsprövning. IFO vuxen och öppenvård har genomfört en sådan kartläggning som första enhet och har tagit fram förslag på nya insatser. I kartläggningen har verksamheten sett att de ofta kommer in för sent när problem vuxit sig stora. De har också sett att de inte når den yngre målgruppen inte heller kvinnor med skadligt bruk. Att erbjuda öppenvårdsbehandling utan individuell behovsprövning skulle kunna innebära att personer med skadligt bruk/beroende samt personer som varit utsatt för våld tar steget att söka den hjälp som de behöver innan problemen blivit för omfattande. Detta då problematiken är belagd med stor skam och en rädsla för konsekvenser när de söker hjälp socialtjänstens myndighetsutövning. Förslaget ligger även i linje med den kommande samsjuklighetsreformen som träder i kraft 1 januari 2028. Reformen innebär att socialtjänstens fortsättningsvis har ansvar att arbeta förebyggande samt motivera personer med skadligt bruk och beroende att söka stöd hos regionen samt stötta i följsamheten i den behandling som erbjuds. Om socialtjänsten innan detta träder i kraft erbjuder insatser utan behovsprövning kan det möjliggöra att fler vågar söka _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-24 Socialutskottet stöd och att allians mellan individ och behandlare redan finns när socialtjänstens ansvar förändras. De insatser som föreslås ska kunna ges utan individuell behovsprövning efter denna kartläggning är; öppenvårdsbehandling skadligt bruk/beroende grupp/enskilt, Previct digitalt vårdstöd samt öppenvårdsbehandling våld i nära relation/våldsutsatta. För samtliga gäller att insatsen kan ges utan individuell behovsprövning i sex månader, efter det krävs en bedömning av behov och beslut om fortsatt lämplig insats som matchar det bedömda behovet. En sådan bedömning och beslut ligger på socialtjänstens myndighetsutövande del. Bedömningen har även gjorts att dessa insatser inte ska undantas från dokumentationsskyldigheten utan dokumentation ska ske på individnivå. Just nu pågår arbetet med att förbereda vårt verksamhetssystem för att kunna hantera dessa insatser. Utöver själva systemstödet behöver också viktiga ställningstaganden göras på detaljnivån kring denna dokumentation. 1 september invigdes Mini Maria i Dalarna. Mora kommun tillsammans med Falu Kommun agerar värdkommuner för verksamheten enligt följande uppdelning; Mora Kommun – Rättvik, Leksand, Gagnef, Vansbro, Malung- Sälen, Älvdalen och Orsa. Falu Kommun – Borlänge, Ludvika, Säter, Hedemora, Smedjebacken och Avesta Kommun. Bedömning är att insatserna från den nystartade Mini-Maria-verksamheten bäst kan nå sin tilltänkta målgrupp om insatserna sker utan individuell behovsprövning. Bedömningen görs mot bakgrund av Mini-Marias intention samt socialtjänstlagens mål om att socialtjänsten ska vara lättillgänglig och arbeta förebyggande. Utöver dessa insatser tillkommer en insats efter förstärkt lagstiftning från 1 juli 2026 som föreslås ges utan individuell behovsprövning, stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Förvaltningens förslag till socialutskottet Föreslå kommunstyrelsen: 1. Ge insatser enligt tillägg på reviderad förteckning över insatser som ges utan individuell behovsprövning. 2. Insatser där dokumentation på individnivå ska ske erbjuds när systemstöd är uppbyggt. Yrkanden 1. Bengt Stor (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Malin Lindén Ohlsson, förvaltningschef socialförvaltningen Britta Johnson, utvecklingsledare/SAS Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum 2026-09-17 Insatser utan individuell behovsprövning Insats Villkor Dokumentation Rådgivande samtal *Folkbokförd i Rättviks *För skadligt bruk kommun. verksamhetsuppföljning *Minst 15 år Öppenvårdsbehandling *Folkbokförd i Rättviks * Individdokumentation skadligt bruk/beroende kommun. * För Grupp/enskilt * Minst 18 år verksamhetsuppföljning * 6 månader utan bistånd Previct digitalt *Folkbokförd i Rättviks * Individdokumentation vårdstöd kommun. * För * Minst 18 år verksamhetsuppföljning * 6 månader utan bistånd Insatser från Mini- * Folkbokförd i Rättviks * Individdokumentation Maria kommun * För *Yngre än 21 år verksamhetsuppföljning Rådgivande samtal *Folkbokförd i Rättviks *För våld i nära relationer kommun verksamhetsuppföljning *Minst 15 år Öppenvårdsbehandling *Folkbokförd i Rättviks * Individdokumentation Våld i nära relationer- kommun. * För våldsutsatt * Minst 18 år verksamhetsuppföljning Enskilt * 6 månader utan bistånd Rådgivande samtal *Föräldrar/omsorgspersoner *För föräldraskap till barn folkbokförda i verksamhetsuppföljning Rättviks kommun Träffpunkt *Folkbokförd i Rättviks *För samsjuklighet kommun. verksamhetsuppföljning *Minst 18 år Träffpunkt äldre *Folkbokförd i Rättviks *För kommun verksamhetsuppföljning * 65 år och äldre Anhörigstöd grupp *Anhörig folkbokförd i *För Rättviks kommun eller verksamhetsuppföljning anhörig till närstående med Datum 2026-09-17 insatser från socialförvaltningen *Minst 18 år Anhörigstöd enskilt *Anhörig folkbokförd i *För Rättviks kommun eller verksamhetsuppföljning anhörig till närstående med insatser från socialförvaltningen *Minst 18 år Stödkontakt anhörig *Anhörig folkbokförd i *För Rättviks kommun eller verksamhetsuppföljning anhörig till närstående med insatser från socialförvaltningen Hälsosamtal äldre *Folkbokförd i Rättviks *För kommun verksamhetsuppföljning *80 år och äldre med enbart insats trygghetslarm. Budget och *Folkbokförd i Rättviks *För skuldrådgivning kommun. verksamhetsuppföljning *Minst 18 år. *Ansträngd ekonomisk situation Familjerådgivning *Behov av samtal kring *För samlevnadskonflikter. verksamhetsuppföljning Informationssamtal *Föräldrar med behov av *För samtal kring barns boende, verksamhetsuppföljning umgänge och vårdnad. Samarbetssamtal *Föräldrar med behov av att *För nå enighet kring barns verksamhetsuppföljning boende, umgänge och vårdnad. Föräldraskapsstöd *Föräldrar/omsorgspersoner *För grupp till barn folkbokförda i verksamhetsuppföljning Rättviks kommun Gruppverksamhet barn *Stöd till barn utifrån olika *För och unga erfarenheter ex skilsmässa, verksamhetsuppföljning skadligt bruk i familjen Behandlingsprogram *Folkbokförd i Rättviks *För för våldsutövare kommun verksamhetsuppföljning *Minst 15 år Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-24 Socialutskottet

§ 39 Val av protokolljusterare Ärendebeskrivning Till protokolljusterare valdes Lars-Erik Steger (M). Styrelsens beslut att lägga utse Lars- Erik Steger (M) att jämte ordföranden justera protokollet. Justerandes sign ~-- -c-;r;:;>,..,...____;7 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 40 Dnr KLK 2026/156 002 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Socialutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Anta revideringen av kommunstyrelsens delegationsordning. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning, daterad 2026-09-01. b) Styrdokument, Kommunstyrelsen delegationsordning antagen 2026-06-16, upprättad 2026-06-22. c) Styrdokument, Förslag på revidering av kommunstyrelsen delegationsordning, daterad 2026-09-16. d) Bilaga, Revidering av kommunstyrelsen delegationsordning gulmarkerade ändringar, daterad 2026-09-16. Sammanfattning av ärendet Tillägg av delegat för beslut om anmälan till kontrollmyndighet för djurskydd eller polis i det fall bristen inte kan åtgärdas i samråd med den som har hand om djuret, så kallad lex Maja, då det har saknats. Ett par justeringar görs på rubriker då biståndsbegreppet försvunnit för dessa områden i samband med införandet av ny socialtjänstlag. Ändringar i avsnittet för verkställighet inom funktionshinderområdet görs för att få en mer enhetlig nivå på delegat jämfört med individ- och familjeomsorgen i individnämndens delegationsordning. Ändringar i avsnittet för kommunal hälso- och sjukvård görs med anledning av ändrad lagstiftning med krav på att kommunen ska ha en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). De ärendeslag som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) är delegat för ska även MAR vara delegat för. Förvaltningens förslag till socialutskottet Föreslå kommunstyrelsen: 1. Anta revideringen av kommunstyrelsens delegationsordning. Yrkanden 1. Bengt Stor (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Britta Johnson, utvecklingsledare/SAS _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens delegationsordning Där tradition möter framtid! Datum Sida Rättviks kommun 2026-06-16 2(47) Titel Dokumenttyp Omfattar Kommunstyrelsens delegationsordning DELEGATIONSORD Rättviks kommun NING Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Kommundire Kanslichef Intern- och extern webbplats ktör Författningsstöd KL 6:37 Dokument kopplade till styrdokumentet Rutin – hantering av delegationsbeslut i Rättviks kommun Beslutat datum Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer och § Vid behov Kommunstyrelsen 2020/326 2020-06-16 § 127 Revidering Revidering av samhällsutvecklingsförvaltningens Diarienummer 2021-03-09 § 2021/67 delegationsordning 8.1 25 2021-08-31 § Revidering av samhällsutvecklingsförvaltningens Diarienummer 2021/385 93 delegationsordning – Mark- och fastighetsärenden 8.1 2022-02-08 § Revidering av socialförvaltningens Diarienummer 23 delegationsordning – Överflytt av individärenden 2022/76 till individnämndens delegationsordning. 2022-04-12 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 51 delegationsordning – Barn- och 2022/183 utbildningsförvaltningen 2022-05-10 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 61 delegationsordning – 2022/146 Samhällsutvecklingsförvaltningen 2022-11-08 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 139 delegationsordning – Socialförvaltningen 2022/638 2022-12-06 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 157 delegationsordning – Flytt av ekonomiska frågor 2022/712 från SHU till AU. 2023-02-07 § Ändring av kommunstyrelsens delegationsordning - Diarienummer 15 GDPR 2022/820 2023-04-11 § Revidering av kommunstyrelsens Diarienummer 60 delegationsordning – Barn- och 2023/196 utbildningsförvaltningen 2023-09-12 § Revidering av kommunstyrelsen Diarienummer 110 delegationsordning - Upphandling 2023/366 2023-12-05 § Ändring av kommunstyrelsen delegationsordning Diarienummer 182 – Sponsring, lönetillägg, utlämnande av handling 2023/622 och viktigt meddelande till allmänheten (VMA) 2024-02-06 § Förtydligande kring uttag ur kommunstyrelsens Diarienummer 8 reserv. 2023/508 Samhällsutvecklingsutskottet tillåts göra uttag ur kommunstyrelsens reserv. 2024-06-11 Samhällsutvecklingsutskottet får rätten att besluta Diarienummer §§ 77, 86 om utställning, samråd eller granskning för 2024/568 ärenden som inte omfattas av plan- och 2024/442 bygglagen. Delegation om utbetalning av Idépeng läggs till i delegationsordningen. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-06-16 3(47) 2025-02-11 § Delegation avseende beslut om tillstånd för Diarienummer 10 explosiva varor har förtydligats. 2025/51 Rollerna ställföreträdande kommundirektör och säkerhetsskyddschef läggs till i dokumentet. Lagt till säkerhetschef som delegat på beslut om anmälan av personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten 2025-03-18 § Delegation om yrkeshögskoleutbildningar har lagts Diarienummer 23 till. 2025/211 2025-06-17 Ändringar har gjorts av lagparagrafer i och med Diarienummer

§ 41 Föregående protokoll Ärendebeskrivning Ordförande Hans Fum redogjorde för protokollet daterat 2026-06-10 § 25-38. Styrelsens beslut - att lägga protokollet till handlingarna. Ju::~~ I ~~ ·' Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 42 Meddelande och rapporter Ärendebeskrivning Vd Maria Mårds rapporterar: Beslut i Kommunstyrelsen (KS) 2026-06-16

§ 43 Dnr KLK 2026/1218 700 Avtal om genomförande av aktivitetsplikt Socialutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Godkänna avtal avseende genomförande av aktivitetsplikt mellan socialförvaltningarna i Rättvik och Leksand och VIA-nämnden. 2. Uppdra åt förvaltningschef att underteckna avtalet. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse Avtal avseende genomförande av aktivitetsplikt, daterad 2026-09-10. b) Avtal, Avtal avseende genomförande av aktivitetsplikt mellan socialförvaltningarna i Rättvik och Leksand och VIA-nämnden, daterad 2026-06-26. Sammanfattning av ärendet Den 1 juli 2026 trädde nya bestämmelser om aktivitetsplikt inom försörjningsstödet i kraft. Kommunerna ansvarar för att personer som omfattas av aktivitetsplikten erbjuds lämpliga aktiviteter som stärker möjligheterna till arbete, studier och egen försörjning. För att säkerställa att kommunerna kan fullgöra sitt ansvar enligt lagstiftningen föreslås att VIA-nämnden ges i uppdrag att planera, organisera och genomföra aktiviteter för målgruppen. Uppdraget ligger i linje med VIA-nämndens befintliga ansvar inom arbetsmarknadsområdet. Det föreslagna avtalet reglerar uppdragets omfattning, ansvarsfördelning, finansiering, uppföljning och samverkan mellan parterna. Den initiala dimensioneringen av verksamheten utgår från en bedömning om cirka 60 deltagare inom samverkansområdet. Beskrivning av ärendet Genom den nya lagstiftningen införs en skyldighet för personer som uppbär försörjningsstöd att delta i aktiviteter när de bedöms omfattas av aktivitetsplikt. Rättviks och Leksands kommuner ansvarar för myndighetsutövning, bedömning och beslut enligt socialtjänstlagen medan VIA-nämnden föreslås ansvara för genomförandet av aktiviteterna. Parterna har därför tagit fram ett avtal som tydliggör ansvar, finansiering och former för uppföljning av verksamheten. Bedömning Förvaltningen bedömer att VIA-nämnden har goda förutsättningar att genomföra uppdraget utifrån sitt nuvarande arbetsmarknadsuppdrag och sin befintliga verksamhet. Ett gemensamt uppdrag skapar förutsättningar för en _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-24 Socialutskottet effektiv organisering av aktiviteterna samt en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunerna och VIA-nämnden. Ekonomiska konsekvenser För uppstarten under 2026 finansierar Rättviks kommun verksamheten med 375 tkr. För 2027 beräknas Rättviks kommuns finansiering uppgå till 1 475 tkr enligt den fördelningsmodell som framgår av avtalet. Framtida finansiering ska baseras på uppföljning av verksamhetens omfattning och faktiskt resursutnyttjande. Förvaltningens förslag till socialutskottet 1. Godkänna avtal avseende genomförande av aktivitetsplikt mellan socialförvaltningarna i Rättvik och Leksand och VIA-nämnden. 2. Uppdra åt förvaltningschef att underteckna avtalet. Yrkanden 1. Åsa Jareholm (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut med tillägget att ärendet även ska behandlas av kommunstyrelsen. __________________ Beslut skickas till Malin Lindén Ohlsson, förvaltningschef socialförvaltningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum:2026-06-26 Avtal avseende genomförande av aktivitetsplikt mellan Socialförvaltningarna i Rättvik och Leksand och VIA-nämnden Bakgrund Den 1 juli 2026 träder nya bestämmelser om aktivitetsplikt inom försörjningsstödet i kraft. Syftet med reformen är att stärka individers möjligheter att närma sig arbete, studier och egen försörjning genom deltagande i aktiviteter som främjar etablering på arbetsmarknaden. Kommunerna ansvarar för att personer som omfattas av aktivitetsplikten erbjuds lämpliga aktiviteter samt för bedömning, beslut och uppföljning inom ramen för försörjningsstödet. För att kommunerna ska kunna fullgöra sitt ansvar enligt lagstiftningen behöver det finnas en organiserad verksamhet med kapacitet att erbjuda och samordna insatser för målgruppen. Leksands och Rättviks kommuner har, mot bakgrund av VIA-nämndens uppdrag inom arbetsmarknadsområdet, bedömt att VIA-nämnden har goda förutsättningar att planera, organisera och genomföra aktiviteter för målgruppen. Uppdraget ligger i linje med VIA-nämndens ansvar för arbetsmarknadsinsatser med fokus på övergång till arbete, studier och egen försörjning. För att skapa långsiktiga och tydliga förutsättningar för genomförandet lämnar Leksands och Rättviks kommuner genom detta dokument en beställning till VIA- nämnden avseende genomförandet av aktivitetsplikten. Uppdrag VIA-nämnden ges i uppdrag att planera, organisera och genomföra aktiviteter för personer som omfattas av aktivitetsplikten inom försörjningsstödet i Leksands och Rättviks kommuner. Verksamheten ska utformas så att kommunerna har tillgång till den kapacitet som krävs för att möta lagstiftningens krav och målgruppens behov. Uppdraget ska genomföras inom ramen för VIA-nämndens verksamhetsområde samt i enlighet med gällande lagstiftning, reglemente, detta uppdrag och den särskilda överenskommelse som upprättas mellan parterna Särskild överenskommelse För genomförandet av uppdraget ska en särskild överenskommelse upprättas mellan Leksands kommun, Rättviks kommun och VIA-nämnden. Överenskommelsen ska tydliggöra parternas ansvar, förväntningar och gemensamma åtaganden avseende uppdragets genomförande. Överenskommelsen ska följas upp och vid behov revideras årligen. Omfattning och dimensionering Den kartläggning som genomförts inför införandet av aktivitetsplikten visar att målgruppen initialt bedöms uppgå till cirka 35 personer i Rättviks kommun och cirka 24 personer i Leksands kommun. Därutöver finns ytterligare individer där behovet av aktivitetsplikt ännu inte är slutligt bedömt. Sammantaget bedöms verksamheten initialt behöva dimensioneras för cirka 60 deltagare vilket innebär inom samverkansområdet. Bedömningen utgör underlag för dimensionering av verksamheten och resursfördelningen men ska inte ses som en fastställd volym. Verksamheten ska dimensioneras utifrån faktisk efterfrågan och bedömt resursbehov. Hänsyn ska tas till att deltagarnas behov och aktivitetsgrad kan variera över tid. Om målgruppens omfattning eller sammansättning förändras väsentligt ska kommunerna och VIA-nämnden föra dialog om behov av anpassning av resurser och uppdragets omfattning. För att finjustera budgeteringen till VIA-nämnden för aktivitetskravet ska antalet timmar per person och månad registreras på VIA -förvaltningen och lämnas över till respektive kommun. Antal timmar ska vara grunden för 2028 års budget till VIA- nämnden gällande aktivitetskravet och det intervall som ska tas fram i samarbete mellan Leksand kommun, Rättviks kommun och VIA-nämnden. Det underlaget kommer ligga till grund för framtida finansiering som årligen kommer att tilldelas VIA-nämnden för Aktivitetskravet från sociala sektorn i Leksands kommun och socialförvaltningen i Rättviks kommun. Finansiering För uppstart av verksamheten under 2026 beräknas kostnaden uppgå till totalt 918 tkr, varav: • Leksands kommun finansierar 543 tkr • Rättviks kommun finansierar 375 tkr Från och med 2027 beräknas verksamhetens årliga kostnad uppgå till totalt 3 615 tkr, varav: • Leksands kommun finansierar 2 140 tkr • Rättviks kommun finansierar 1 475 tkr Den initiala finansieringen för 2026 och 2027 utgår från den behovsbedömning (bilaga 1) som genomförts inför införandet av aktivitetsplikten och syftar till att ge VIA- nämnden förutsättningar att hålla den kapacitet som krävs för uppdragets genomförande. Justering av finansiering vid volymförändringar För att möjliggöra en mer ändamålsenlig budgetering ska VIA-nämnden från och med oktober 2026 registrera antal deltagartimmar per individ och månad. Uppgifterna ska månadsvis överlämnas till respektive kommun efterföljande månad. Det sammanställda underlaget ska utgöra grund för budgeteringen av 2028 års finansiering av uppdraget. Som en del av detta ska Leksands kommun, Rättviks kommun och VIA-nämnden gemensamt fastställa ett volymintervall för uppdraget som ska fastställas i överenskommelse mellan parterna. Volymintervallet ska användas som grund för bedömning av om verksamheten bedrivs inom ramen för budgeterad kapacitet eller om finansieringen behöver justeras till följd av väsentligt högre eller lägre volymer än planerat. Underlag för budget och uppföljning Som underlag för budgetberedning och beslut om kommande års resurstilldelning ska VIA-förvaltningen årligen redovisa: • verksamhetens omfattning, • antal deltagare per kommun, • antal deltagartimmar per kommun, • kapacitetsutnyttjande, • resursåtgång, • ekonomiskt utfall, • prognos för kommande verksamhetsår, • bedömt framtida resursbehov. Det framtagna underlaget ska ligga till grund för den framtida finansiering som årligen tilldelas VIA-nämnden för uppdraget avseende aktivitetsplikt. Uppföljning och återrapportering VIA-nämnden ska tillhandahålla den statistik och de verksamhetsuppgifter som kommunerna behöver för uppföljning, återrapportering och budgetarbete kopplat till aktivitetsplikten. Uppdraget ska följas upp inom ramen för ordinarie uppföljnings- och budgetprocesser mellan kommunerna och VIA-nämnden. Som underlag för uppföljning och budgetberedning ska VIA-nämnden redovisa: • antal deltagare och antal timmar per kommun • verksamhetens omfattning och kapacitetsutnyttjande • ekonomiskt utfall • prognos för kommande verksamhetsår • bedömt framtida resursbehov Ansvarsfördelning VIA-nämnden ansvarar för att, inom ramen för detta uppdrag, planera, organisera och genomföra aktiviteter för personer som omfattas av aktivitetsplikt i Leksands och Rättviks kommuner. I VIA-nämndens ansvar ingår att: • ta emot deltagare som anvisas från kommunernas socialförvaltning/sociala sektor • utifrån socialtjänstens kartläggning och bedömning, gör en fördjupad planering och anpassning av aktiviteterna för deltagaren. • planera, samordna och genomföra aktiviteter inom ramen för uppdraget, • tillhandahålla arbetsmarknadsinriktade insatser såsom gruppverksamhet, arbetsträning, praktik och andra arbetsförberedande aktiviteter, • följa upp deltagarnas närvaro, progression och genomförande, • återrapportera till respektive socialförvaltning i frågor som rör deltagande, närvaro, avvikelser och andra uppgifter som behövs för kommunernas uppföljning, • dokumentera verksamhetens omfattning, kapacitetsutnyttjande, deltagartimmar och resursåtgång, • informera kommunerna om förutsättningarna för uppdragets genomförande förändras på ett sådant sätt att kapacitet, resurser eller finansiering behöver ses över. VIA-nämnden ansvarar för ekonomiska konsekvenser, såsom vite, särskild avgift eller motsvarande kostnad, som uppstår till följd av brister i genomförandet av uppdraget inom VIA-nämndens ansvarsområde. Leksands kommun och Rättviks kommun ansvarar, genom respektive socialförvaltning/sociala sektor för myndighetsutövningen kopplad till aktivitetsplikten och försörjningsstödet. I respektive socialförvaltnings ansvar ingår att: • bedöma vilka individer som omfattas av aktivitetsplikt, • fatta beslut om försörjningsstöd och andra beslut inom ramen för myndighetsutövningen, • anvisa deltagare till VIA-nämnden, • ge VIA-nämnden det underlag som krävs för att uppdraget ska kunna genomföras, • följa upp biståndsbeslut och den enskildes rätt till försörjningsstöd, • finansiera uppdraget i enlighet med detta uppdrag och den överenskomna fördelningsmodellen. Datum: Mats Berglund Förvaltningschef VIA ___________________________ Datum: Datum: Jasmin Löf Malin Lindén Ohlsson Sektorschef sociala sektorn Förvaltningschef Socialförvaltningen ___________________________ ___________________________ Bilaga 1 Framtagen av VIA 2026-06-08 Kartläggning av insatser Idag har VIA verksamhet på flera ställen. VIA-huset: 20 arbetsträningsplatser där man utför aktiviteter som biltvätt, återbruksförsäljning, fixartjänst, reparationer av återbruksinventarier, snickerier, arbetsförmåge- och hälsoutredningar, möten med och hjälp till nyanlända. (Rättvik) Furuliden: ca 10 deltagare i SFL som ska lära sig språket under alternativa former. En grupp deltagare som har väldigt begränsade möjligheter att lära sig svenska språket. Arbetsformen är mycket fokus på mående. (Leksand) Brandmannen: Varierat antal deltagare där utbildning inom SFI, grundläggande ämnen, gymnasiala ämnen samt anpassad utbildning bedrivs. (Leksand) Gästis: 8 deltagare. Restaurangutbildning, yrkesutbildning för kockar, servitriser, storkökspersonal mm. Serverar även gymnasiets idrottselever frukost. (Leksand) Stiernhööksgymnasiet: Varierat antal deltagare där man utbildar inom yrkesutbildningarna vård och lantbruk. (Rättvik) Behovet är att ta emot ca 60 nya deltagare enligt aktivitetskravet från 1/10– 2026. Om alla 60 ska till VIA:s verksamheter skulle det kunna se ut så här: Uppstart 1 september 2026 och behov hela 2026 Behov: Lokaler 67 Tkr Billeasing 50 Tkr Arbetskläder 50 Tkr Inredning grupprum 100 Tkr Arbetsmaterial gruppaktiviteter 50 Tkr Data/IT 75 Tkr Tolkkostnader 50 Tkr Adm kostnader 10 Tkr 2 Teamledare 233 Tkr 2 Arbetsmarknadskonsulenter 233 Tkr Totalkostnad 918 Tkr Rättviks del: 375 Tkr Leksands del: 543 Tkr Förutsättningarna är dock att VIA beviljas medel för ESF-projektet samt att vi hinner anställa den personal som behövs. Även 2 lokaler behöver hittas för gruppaktiviteter som rymmer 10–15 deltagare. Ytterligare kommer det att behövas ett löfte och en garanti från kommunerna att man kommer göra plats för alla praktikplatser som kommer att behövas. I de båda kommunerna kan det röra sig om ca 30 praktikplatser initialt och kontinuerligt. För 2026 kan insatserna vara: Biltvättsgrupp • 1 grupp på 10–15 personer som skulle kunna ingå i biltvättsgruppen. Till det skulle det behövas en teamledare från AME för att ta hand om denna grupp. Andra aktiviteter som gruppen ska utföra är individuella insatser med hälso- och arbetsförmågeutredningar, öppenvårdsinsatser, studier, gruppmöten, praktik, samhällsorientering, SFL, mm Utegruppen • 1 grupp på 10–15 personer som skulle kunna ingå i utegruppen för att klippa gräs, skotta vägar, sanda vägar, samla upp skräp, tömma papperskorgar i naturen mm. Till det skulle det behövas en teamledare från AME för att ta hand om denna grupp. Andra aktiviteter som gruppen ska utföra är individuella insatser med hälso- och arbetsförmågeutredningar, öppenvårdsinsatser, studier, gruppmöten, praktik, samhällsorientering, SFL, mm Gruppaktiviteter SFL • 10–15 personer som inte har språket med sig och behöver träna upp det på ett annat sätt. Andra aktiviteter som gruppen ska utföra är individuella insatser med hälso- och arbetsförmågeutredningar, öppenvårdsinsatser, studier, gruppmöten, praktik, samhällsorientering mm. Leds av en Projektledare i ett ESF-projekt Praktiksamordnare/arbetsmarknadskonsult En praktiksamordnare kan ta en grupp på ca 30 deltagare där arbetsuppgifter som söka nya arbetspraktikplatser, träffa och pusha deltagarna till egen försörjning samt följer upp deltagarnas planer. Kontakter med arbetsgivare internt och externt. Arbeta med arbetsförmågeutredningar och hälsokartläggningar, 7-tjugo, gruppaktiviteter, samordnade insatser mm AME-samordnare/arbetsmarknadskonsult Övergripande samordnare som styr deltagare efter kartläggning till rätt insatser. Kontakter med vård, Försäkringskassan och socialtjänst. Lägger en plan för deltagarna med alla aktiviteter. Arbeta med arbetsförmågeutredningar och hälsokartläggningar, 7- tjugo, gruppaktiviteter, samordnade insatser mm Kan också ta ca 10 deltagare som Praktiksamordnaren. För 2027 kan insatserna vara: Biltvättsgrupp • 1 grupp på 10–15 personer som skulle kunna ingå i biltvättsgruppen. Till det skulle det behövas en teamledare från AME för att ta hand om denna grupp. Andra aktiviteter som gruppen ska utföra är individuella insatser med hälso- och arbetsförmågeutredningar, öppenvårdsinsatser, studier, gruppmöten, praktik, samhällsorientering, SFL, mm Årlig kostnad: Teamledare 1,0 650 Tkr Arbetsutrustning och kläder 50 Tkr Lokaler biltvätt Finns i Leksand och vi behöver få tillgång till dem Lokaler gruppaktiviteter 100 Tkr Totalt 800 Tkr Utegruppen • 1 grupp på 10–15 personer som skulle kunna ingå i utegruppen för att klippa gräs, skotta vägar, sanda vägar, samla upp skräp, tömma papperskorgar i naturen mm. Till det skulle det behövas en teamledare från AME för att ta hand om denna grupp. Andra aktiviteter som gruppen ska utföra är individuella insatser med hälso- och arbetsförmågeutredningar, öppenvårdsinsatser, studier, gruppmöten, praktik, samhällsorientering, SFL, mm Årlig kostnad: Teamledare 1,0 650 Tkr Arbetsutrustning och kläder 50 Tkr Lokaler gruppaktiviteter 100 Tkr Totalt 800 Tkr Gruppaktiviteter SFL • 10–15 personer som inte har språket med sig och behöver träna upp det på ett annat sätt. Andra aktiviteter som gruppen ska utföra är individuella insatser med hälso- och arbetsförmågeutredningar, öppenvårdsinsatser, studier, gruppmöten, praktik, samhällsorientering mm Årlig kostnad: Projektledare 1.0 Sökt ESF-medel som kan finansiera detta Lokaler Sökt ESF-medel som kan finansiera detta Hälsopedagog 0,25 Sökt ESF-medel som kan finansiera detta Arbetsterapeut 0,25 Sökt ESF-medel som kan finansiera detta Totalt : 0 Praktiksamordnare/arbetsmarknadskonsult En praktiksamordnare kan ta en grupp på ca 30 deltagare där arbetsuppgifter som söka nya arbetspraktikplatser, träffa och pusha deltagarna till egen försörjning samt följer upp deltagarnas planer. Kontakter med arbetsgivare internt och externt. Arbeta med arbetsförmågeutredningar och hälsokartläggningar, 7-tjugo, gruppaktiviteter, samordnade insatser mm Årlig kostnad: 700 Tkr AME-samordnare/arbetsmarknadskonsult Övergripande samordnare som styr deltagare efter kartläggning till rätt insatser. Kontakter med vård, Försäkringskassan och socialtjänst. Lägger en plan för deltagarna med alla aktiviteter. Arbeta med arbetsförmågeutredningar och hälsokartläggningar, 7- tjugo, gruppaktiviteter, samordnade insatser mm Årlig kostnad: 700 Tkr Årliga övriga kostnader: Leasing Minibuss till utegruppen 100 Tkr/år Leasing personbil till biltvättsgruppen 100 Tkr/år Verktyg till utegruppen 25 Tkr Arbetsmaterial gruppaktiviteter 25 Tkr Arbetskläder 75 Tkr Data/It 40 Tkr Tolkkostnader 200 Tkr Administrativa kostnader 50 Tkr Totala kostnader: 615 Tkr Summa totala kostnader: 3 615 Tkr Rättviks del: 1 475 Tkr Leksands del: 2 140 Tkr OBS! Förutsatt att all verksamhet bedrivs i befintliga lokaler och att vi kan utöka Furuliden med mer platser samt få lokaler i närhet till biltvätten i Leksand. Furuliden står i stort sett tom förutom den verksamhet som VIA bedriver. Utöver detta finns det 2 arbetsmarknadskonsulenter som idag arbetar med ca 40 deltagare. Det kan även finnas behov av fler lokaler för gruppaktiviteter i framför allt Rättvik så det vore önskvärt att ha en eller ett par till utrymmen att ha dessa i. Tidsplan: Vad När Klart Äska medel för 2026 samt 2027 Snarast Snarast Få beställning av Soc om insatserna Snarast 15juni Starta rekrytering av personal Snarast 30 juni Personal startar 1 september 1 september Kartläggning av deltagare soc 1 september 30 september Uppstart verksamheter 1/10 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Allmänna utskottet

§44 Återkoppling brand m.m. Ärendebeskrivning Säkerhetssamordnare Markus N orling lämnar information utifrån de bränder som bolaget drabbats av. Misstänkt anlagda bränder vid skolor. I bränderna är åtgärderna att förebygga där vi kan och begränsa där vi måste. Som ex; Hålla fasader fria från brännbart material, avlägsna lösa föremål från skolgårdar och utemiljöer, Säkerställa fungerande branddörrar och sektionering, följa upp tekniska och organisatoriska skydd samt upprätta ordning, rondering och tydligt ansvar. Branden Golfvägen 2-10 Även branden på Golfvägen 2-10 återkopplas utifrån brister och åtgärder. Bland annat utbildning, övning och lärande genom detta. Kontinuitetsplaner Arbetet med kontinuitetsplanerna och förslag för att hantera en eventuell bränslebrist till kommunen. Allmän dialog utifrån den kraftiga ökningen av skadegörelse och klotter generellt men främst i våra skollokaler. Styrelsens beslut - att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 45 Ekonomisk rapportering Ärendebeskrivning Ekonomichef John Oknelid föredrar: utfallet per Juli månads. prognos på helår kontra budget. När prognosen för augusti är helt klar kommer den skickas ut till ledamöterna via mail. Likviditetsprognos 2026-2027. Styrelsens beslut att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. I USragsbesfy,kaode Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 46 Friskvårdsprogram Ärendebeskrivning VD Maria Mårds och Ekonomichef John Oknelid föredrog förslag till friskvård utifrån ett av målen i affärsplanen, där bolaget tagit fram följande förmåner: Verka för att öka friskvårdsbidrag från 1500kr till 2500kr. 1 timme friskvård/vecka, fast tid. 2 gemensamma hälsoutmaningar eller aktiviteter per år. Regelbunden hälsokontroll för medarbetarna vartannat år. Medlemskap i KomFri (kommunens fritidsförening). Den ekonomiska konsekvensen av ovanstående åtgärder uppgår till cirka 545 tkr per år. Satsningen bedöms bidra till att på sikt minska sjukfrånvaron samt stärka bolagets attraktivitet som arbetsgivare. Styrelsens beslut - att anta friskvårdsprogrammet för Rättviks Fastigheter AB. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 ( 16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 47 Internkontroll RFAB 2026 Ärendebeskrivning Ekonomichef John Oknelid föredrar RF AB:s förslag och arbetet med internkontroll för 2026. Punkterna i internkontrollen: Ensamarbete teknikgruppen. Elarbeten. Felaktig hantering av personuppgifter. Bränder uppstår av olyckshändelse eller uppsåt. - Kompetensförsörjning/ kontinuitetshantering. Uppföljning av internkontrollen sker i december och även planen för 2027 hanteras då. Styrelsens beslut - att anta internkontrollplanen för Rättviks fastigheter AB för 2026. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12(16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 48 Pågående projekt/prognos investeringsbudget Ärendebeskrivning Fastighetschef Pål Fröyen lämnar fördjupande information i följande pågående projekt: - Springkällan. - Söderås gymnastiksal. - Lägenheter Boda. - Utemiljö Rättviksskolan. Fastighetschef Pål Fröyen lämnar även återkoppling på arbetet efter bränderna på Torggatan (4 januari 2026), Golfvägen (24 maj 2026) och Nyhedsskolan. Styrelsens beslut - att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. I US,ag sbes tyrlcaade Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13(16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§49 Affärsplan fokusområde Ärendebeskrivning VD Maria Mårds föredrar punkter som blir fokusområden för 2027 utifrån affärsplanen enligt önskemål från styrelsen: Under Social hållbarhet: Samlokaliseringen - Friskvårdsprogram - Sociala mötesplatser, att se över var och vad som kan erbjudas - Prioritera tillgänglighetsåtgärder för att förbättra för hyresgästerna Under Ekologisk hållbarhet: - FNI (Fastighetsnära avfallshantering) - Solceller till ishallen - Hantering av överskottsel från solceller - Se över tjänster att erbjuda hyresgästerna - Kartlägga och identifiera vart elbilsladdare kan installeras Under ekonomisk hållbarhet: - Lokallokering, kartlägga potentiella lokalytor som kan omvandlas till exempel bostäder - Se över byggbar mark i kommunen Styrelsens beslut - att godkänna fokusområdena för 2027 i affärsplanen. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14(16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 50 VD-informerar Ärendebeskrivning VD Maria Mårds lämnar följande information: Arbetet med samlokaliseringen på Filarvägen: samordnare träffas och fokuserar på olika punkter som hanteras i respektive grupp Fackliga förhandlingar visar inga invändningar Framtagandet av planlösningarna ska även bidra till ökad delaktighet Utmaningar med fordonsparken Styrelsens beslut att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. 7/ fi,'/yJ I Justerande~ sign USragsbesfy,kamre tfr l ~ I / Sida 624 av 770 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 51 Övriga frågor Ärendebeskrivning Diskussion gällande Signalappen som en kanal för styrelsen att använda för informationsutbyte i akuta lägen. Styrelsen konstaterade att Signal används som informationskanal vid akuta händelser. För de ledamöter som inte kan använda applikationen kompletteras informationen via telefon. Allmän information gällande Lagen om offentlig upphandling, LOU. Styrelsens beslut att Signal-appen med eventuella tillägg används för informationsutbyte i akuta lägen. att godkänna informationen gällande LOU . ..... -, I I USra,sbesW"'"'' Ju~te~~;:ign ~ -- -,_:_.:;> ---· Sida 625 av 770 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16(16) Sammanträdesdatum 2026-09-23

§ 52 Nästa möte Ärendebeskrivning RFAB sammanträder nästa gång den 9 december kl. 09:00. Ett arbetsmöte för styrelsen genomförs 9 november mellan klockan 09:00-12:00. Styrelsens beslut att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. uw,agsbosfy,kaode 1 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1( 12) Sammanträdesdatum 2026-09-23 Plats och tid Vasagatan 6 15.00-15.50 Beslutande Ledamöter Hans Furn (C) ordförande Lars-Erik Steger (M) vice ordförande Carl Gustaf Hammarberg (S) Lotta G Hed (S) Anders Ehrling (C) Y1,onne Junell (C) Christer Nilsson (SD) Ovriga närvarande Maria Mårds, VD John Oknelid, ekonomichef Pål Fröyen, fastighetschef Justerinoens olats och tid Vasagatan 6 ,. 1\ Underskrifter 1·~ . 5?11tv, h(\vtN)w-:.---~ Sekreterare Paraorafer 122- 31 Jessiq* Johans~ / 7 / I ,.~ ~\, 44'~ -I Ordförande Hans Furn /7 - ;? --;;:~ • . ~ .. . .. - . .... -:;:;..- Juste rare {"_.__ . ,. - Lars-Er.il< Steger / I ANSLAG/BEVIS Protokollet är iusterat. Justerinaen har tillkännaoivits aenom anslao. Oraan Rättviks Vårdlokaler AB 2026-09-23 Sammanträdesdatum Datum då anslaaet sätts uoo 2026-09-1-f ID atum då anslaaet tas ned 2026-10- \ C(_ Förvarinasolats för protokollet Vasagatan 6, kontoret <w½>I t /i\ ·'"wvw\,1 ~V\ Underskrift -,. ..-, Jessi~a Johan • s e I .n J Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(12) Sammanträdesdatum 2026-09-23 Innehållsförteckning Ärende Sida

§ 54 Revidering Upptagningsområden grundskola för läsåret 2026–2027

§ 55 Uppföljning barn- och utbildningsförvaltningens delmål 2026

§ 57 Barn- och utbildningsförvaltningens helårsprognos 2026 Delegationsbeslut fattade av socialutskottet 2026-09-24

§ 65 Budget och taxor 2027 Beslut Styrelsen i Rättvik Vatten och Avfall AB beslutar att föreslå kommunfullmäktige i Rättviks kommun att anta följande förslag avseende budget och taxor 2027: Budget: (cid:120) Beslut enligt bilagt underlag. VA-taxa: (cid:120) Brukningsavgifterna är oförändrade. (cid:120) Anläggningsavgifterna är oförändrade. (cid:120) Förändring i VA-taxan enligt tjänsteskrivelse, punkt 3. Avfallstaxa: (cid:120) Avfallstaxan sänks med 6% (cid:120) Slamtaxan höjs med 5%. Förändring i avfallstaxan enligt tjänsteskrivelse Förslag till beslut på sammanträdet avseende VA-taxa Dala Vatten och Avfalls tjänstemannaförslag: Brukningsavgifterna höjs med 5 %. Christer Nilssons förslag: Brukningsavgifterna oförändrade. Beslutsgång VA-taxa Ordförande företar omröstning och finner att Christer Nilssons förslag: Brukningsavgifterna oförändrade - bifalls med 4 röster mot 2. Reservation avfallstaxa Christer Nilsson reserverar sig mot beslutet om höjning av slamtaxa med 5%. Protokollsanteckning Investeringsbudget, upplåning och utökat borgensutrymme kommer att behandlas på ett extra styrelsemöte den 28 september. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Dokument-ID 09222115557589773187 Signerat KH, KK, CK Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-09 Dnr. 2026/7 Styrelsen för Rättvik Vatten och Avfall AB Sammanfattning Föreslagna förändringar avseende budget och VA- och avfallstaxor avseende år 2027 delges styrelsen inför beslut om att föreslå kommunfullmäktige att fastställa budget och taxor. VD redogör för föreslagna ändringar kopplat till avfallstaxan. Chef Planering och utredning föredrar föreslagna ändringar kopplat till VA-taxan, enligt tjänsteutlåtande. Styrelsen beslutar att inte anta någon höjning av brukningsavgifterna (oförändrade). I framlagt tjänsteutlåtande föreslogs en höjning av VA-taxa (5%). Beslutsunderlag -RVAB Budget 2027, 2026-09-09 -Tjänsteutlåtande VA-taxa 2027, 2026-09-02 -VA-taxa 2027 Rättvik § XX_beslutshandling -VA-taxa 2027 Rättvik § XX_markerade ändringar -Tjänsteutlåtande Avfallstaxa 2027, 2026-09-09 -Avfallstaxa 2027 Rättvik § XX_beslutshandling -Avfallstaxa 2026 Rättvik § XX_ överstruken -Plockanalys av restavfall för kunder med hemkompost, 2026-09-09 -Återkoppling efter genomförda ägardialoger kopplat till DVA_s förslag i samband med Avfallstaxa 2027 -Styrelsemöte RVAB 260909 - Avfallstaxa Bilagor -RVAB Budget 2027, 2026-09-18 till KF -RVAB Budget 2027, 2026-09-09 till styrelsen -Tjänsteutlåtande VA-taxa 2027 till styrelsen, 2026-09-02 -Tjänsteutlåtande VA-taxa 2027 till KF, 2026-09-18 -VA-taxa 2027 Rättvik § XX_beslutshandling -VA-taxa 2027 Rättvik § XX_markerade ändringar -Tjänsteutlåtande Avfallstaxa 2027 till KF, 2026-09-18 -Avfallstaxa 2027 Rättvik § XX_beslutshandling -Avfallstaxa 2026 Rättvik § XX_överstruken -Plockanalys av restavfall för kunder med hemkompost, 2026-09-09 Skickas till - Rättviks kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Dokument-ID 09222115557589773187 Signerat KH, KK, CK TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida Datum 2026-09-18 På uppdrag av Rättvik Vatten och Avfall AB Till: Kommunfullmäktige i Rättviks kommun Avfallstaxa 2027 Rekommendation till beslut Styrelsen i Rättvik Vatten och Avfall AB rekommenderar kommunfullmäktige i Rättviks kommun att anta följande förslag: 1. Avfallstaxan föreslås sänkas med 6% a. Detta möjliggörs genom mindre mängder restavfall till energiåtervinning kopplat till införandet av kärl för plast- och pappersförpackningar fastighetsnära vid villor och fritidshus samt lägre kostnader för behandling av matavfall från 1 januari 2027. b. Sänkningen förslås därför i huvudsak för en- och tvåbostadshus med egna kärl, då den minskade mängden restavfall i huvudsak är kopplat till dessa abonnemang. För flerbostadshus och verksamheter kvarstår nuvarande avgifter då hanteringen vid flerbostadshus är dyrare. Flerbostadshus och verksamheter har redan idag möjlighet att påverka sin kostnad genom att justera abonnemang utifrån behov (antal kärl och/eller tömningsintervall). c. Justeringar har gjorts mellan olika abonnemang för att få en bättre kostnadsfördelning inom avfallskollektivet, där respektive abonnemang bättre ska bära sina kostnader, vilket innebär att vissa abonnemang föreslås ökas. Ökningen motsvarar som mest ca 8 kr/mån och abonnemang , pkt 2.1-2.2 och 2.4-2.5 2. Införande av begreppet standardabonnemang – som ett förtydligande av det vanligaste abonnemanget, pkt 7 Allmänna bestämmelser. 3. Hämtningsavgiften föreslås from 2027 att spegla helheten av insamling vid fastighet, dvs både mat- och restavfall. Detta innebär att uppställningen i taxedokumentet avseende en- och tvåbostadshus är förändrat redaktionellt där endast en hämtningsavgift redovisas (mat- och restavfall sammanslaget) mot tidigare två hämtningsavgifter (matavfall + restavfall var för sig), pkt 2.1-2.2. Dala Vatten och Avfall AB, Box 234, 793 25 Leksand  Besöksadress Tallskogsvägen 1, 793 35 Leksand Kundservice 0247- 44 100  E-post info@dvaab.se  Hemsida  Organisationsnummer 556714-8555 Datum Sida Dala Vatten och Avfall AB 2026-09-18 2(3) 4. I enlighet med gällande lagstiftning införs fastighetsnära insamling för samtliga förpackningsslag enligt avfallsförordningen till den 1 januari 2027, utan kostnad för det enskilda hushållet dvs all fastighetsnära insamling av förpackningar ingår i hämtningsavgiften, dvs 0 kr för samtliga förpackningsslag, vilket med tydlighet framgår i taxedokumentet, pkt 2.1-2.2 och 2.4-2.5. 5. Abonnemang införs för hushåll med egen hemkompost, pkt 2.4-2.5 Dessa abonnemang betalar endast hämtningsavgift för restavfall. 6. Nya taxor för flerbostadshus och verksamheter införs avseende restavfall 190 l och 370 l, med tömningsintervall var 6:e vecka och restavfall 190 l med tömningsintervall var 12:e vecka. Detta underlättar för flerbostadshus och verksamheter med liten mängd avfall att kunna välja ett glesare hämtningsintervall, pkt 2.3.1-2.3.2 7. Taxan för flerbostadshus och verksamheter var 8:e vecka tas bort, pkt 2.3.1.-2.3.2 8. Höjd avgift föreslås för hantering av behållare på kunds begäran, pkt 3.1.3 och 3.2.4 9. Höjd avgift föreslås avseende extra säck vid flerbostadshus och verksamheter då denna hämtningsform är tids- och kostnadsdrivande, pkt 3.2.1. 10. From 2027 föreslås hämtning av grovavfall vid fastighet, ske inom fem arbetsdagar efter beställning från kund (tidigare fasta hämtningsdagar åtta gånger per år), pkt 5.1. 11. Avgiften för grovavfallshämtning föreslås höjas till 400 kr, pkt 5.1. 12. Avgiften för latrinkärl föreslås höjas kopplat till ökade behandlingskostnader, pkt 8.3. 13. Förtydligande att betalning av tjänsten Anytime, sker med betalningsmetoderna Swish eller betalkort, pkt 4.1 Allmänna bestämmelser. 14. Förtydligande att betalning av latrinkärl, sker med betalningsmetoderna Swish, betalkort eller via faktura, pkt 4.2 Allmänna bestämmelser. 15. Slamtaxan föreslås höjas med 5% för en mer rättvis fördelning mellan slam och avfallskollektivet, pkt 8.1.1. Vissa tilläggstjänster föreslås oförändrade, pkt 8.1.2 16. Tillägg/ändringar a. I övrigt mindre redaktionella ändringar i förtydligande syfte. Datum Sida Dala Vatten och Avfall AB 2026-09-18 3(3) Slutsats Med hänsyn till ovanstående föreslås avfallstaxan sänkas med 6 % i sin helhet och slamtaxan förslås höjas med 5%. Dala Vatten och Avfall AB Lisbeth Martinsson Skinnar, VD Dokumenttyp Sida Taxa 1 (37) Avfallstaxa Rättviks kommun 2027 Antagen av Kommunfullmäktige i Rättvik den 2026-xx-xx, § xx, Dnr KLK 2026/xxxx xxx Dala Vatten och Avfall AB, Box 234, 793 25 Leksand · Besöksadress Tallskogsvägen 1, Leksand 0247 – 44 100 · info@dvaab.se · dalSavidaatt e8n3av afavll .7se7 0· Organisationsnummer 556714–8555 Sida Avfallstaxa, Rättviks kommun 2027 2 (37) Innehåll Avfallstaxa för Rättviks kommun .............................................................. 4 Allmänna bestämmelser .......................................................................................... 4 1 Inledning ............................................................................................................ 4 2 Miljöstyrande taxa ............................................................................................. 4 3 Avgiftsskyldighet ............................................................................................... 4 4 Betalningsvillkor och fakturering.................................................................... 5 4.1 Betalningsvillkor Anytime ............................................................................ 5 4.2 Betalningsvillkor latrinkärl ............................................................................ 5 5 Ändring av taxor och avgifter ......................................................................... 5 6 Avfallsabonnemang .......................................................................................... 5 7 Standardabonnemang ....................................................................................... 6 8 Förändring av abonnemang ............................................................................ 6 9 Taxans uppbyggnad .......................................................................................... 6 10 Förpackningar ................................................................................................. 7 11 Returpapper ..................................................................................................... 8 12 Skatter ............................................................................................................... 8 13 Särskild bestämmelse ...................................................................................... 8 14 Begreppsförklaringar ...................................................................................... 9 Avgifter (inklusive lagstadgad moms) ................................................................ 11 1 Fast avgift ............................................................................................................ 11 2 Hämtningsavgift ................................................................................................. 12 2.1 Helårsabonnemang en- och tvåbostadshus ............................................ 12 2.3 Abonnemang flerbostadshus och verksamheter .................................... 18 2.4 Helårsabonnemang en- och tvåbostadshus med egen hemkompost .. 20 2.5 Fritidsabonnemang en- och tvåbostadshus med egen hemkompost .. 23 3 Tilläggstjänster och avgifter .............................................................................. 26 3.1 En- och tvåbostadshus ............................................................................... 26 3.2 Flerbostadshus och verksamheter ............................................................ 28 4 Evenemangsavfall .............................................................................................. 31 5 Grovavfall ........................................................................................................... 32 6 Bygg- och rivningsavfall .................................................................................... 32 7 Verksamhetsavfall .............................................................................................. 32 8 Enskilda avloppsanläggningar och latrin ........................................................ 32 Sida Avfallstaxa, Rättviks kommun 2027 3 (37) 8.1 Hämtning av slam från slamavskiljare, sluten tank och minireningsverk ............................................................................................................................. 33 8.2 Borttransport och omhändertagande av fosforfilter-material från små avlopp ................................................................................................................. 35 8.3 Latrin ............................................................................................................ 35 9 Fettavskiljare ....................................................................................................... 36 Sida Avfallstaxa, Rättviks kommun 2027 4 (37) Avfallstaxa för Rättviks kommun Allmänna bestämmelser 1 Inledning Dala Vatten och Avfall AB (härefter DVA) ansvarar enligt miljöbalken, kap 15,

§ 70 Stab- och serviceförvaltningens helårsprognos 2026

§ 71 Dnr KLK 2026/998 04 Borgensavgift 2027 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige: 1. Fastställa borgensavgiften för de kommunala bolagen för 2027 till 0,4% på beviljat borgenstak. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse Borgensavgift 2027, daterad 2026-08-05. Sammanfattning av ärendet Att en kommun går i borgen för eller ger lån till ett kommunalt bostadsbolag innebär att det bolaget får en ekonomisk fördel i förhållande till motsvarande privata bostadsbolag. För att kompensera och säkra neutrala konkurrensförhållanden ska kommunen ta ut en borgensavgift av det kommunala bostadsbolaget som motsvarar denna fördel. Detta innebär, enligt konkurrens- och statsstödsregler samt Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, att avgiften ska vara marknadsmässig. Borgensavgiften för de kommunala bolagen är 0,4 % för 2026. Förslaget är att borgensavgiften för 2027 är oförändrad, alltså 0,4 %. Förvaltningens förslag till allmänna utskottet Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Fastställa borgensavgiften för de kommunala bolagen för 2027 till 0,4% på beviljat borgenstak. Yrkanden 1. Joanna Stridh (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Rättvik Fastigheter AB Rättviks Vårdlokaler AB Rättvik Vatten och Avfall AB Erik Mååg, ekonomichef _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Allmänna utskottet

§ 72 Dnr KLK 2026/999 04 Borgenstak för kommunala bolag 2027 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige: 1. Beslutet för respektive bolag föreslås bli att Rättvik kommun ingår borgen från och med den 1 januari 2027 enligt följande: • Kommunfullmäktige beslutar, om att såsom för egen skuld ingå borgen för Rättviks Fastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 710,5 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. • Kommunfullmäktige beslutar, om att såsom för egen skuld ingå borgen för Rättviks Vårdlokaler AB låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 85,0 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. • Kommunfullmäktige beslutar, om att såsom för egen skuld ingå borgen för Rättviks Vatten och Avfall AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 500,0 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Sedan 2013-06-13, kf 55 § har kommunen även ingått en solidarisk borgen tillsammans med Gagnefs kommun, Leksands kommun och Vansbro kommun för Dala Vatten och Avfall AB:s låneförpliktelser till ett högsta lånebelopp om 30 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 2. Det totala borgenstaket för de kommunala bolagen blir därmed 1 325,5 mnkr från och med den 1 januari 2027. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse Borgenstak för kommunala bolag 2027, daterad 2026-08-05. Sammanfattning av ärendet För Rättviks fastigheter är borgenstaket oförändrat, för Rättviks Vatten och Avfall AB höjs det med 30 mnkr, För Rättviks Vårdlokaler AB sänks det med 5 mnkr, jämfört med tidigare år. _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Allmänna utskottet Förvaltningens förslag till allmänna utskottet Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Beslutet för respektive bolag föreslås bli att Rättvik kommun ingår borgen från och med den 1 januari 2027 enligt följande: • Kommunfullmäktige beslutar, om att såsom för egen skuld ingå borgen för Rättviks Fastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 710,5 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. • Kommunfullmäktige beslutar, om att såsom för egen skuld ingå borgen för Rättviks Vårdlokaler AB låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 85,0 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. • Kommunfullmäktige beslutar, om att såsom för egen skuld ingå borgen för Rättviks Vatten och Avfall AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 500,0 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Sedan 2013-06-13, kf 55 § har kommunen även ingått en solidarisk borgen tillsammans med Gagnefs kommun, Leksands kommun och Vansbro kommun för Dala Vatten och Avfall AB:s låneförpliktelser till ett högsta lånebelopp om 30 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 2. Det totala borgenstaket för de kommunala bolagen blir därmed 1 325,5 mnkr från och med den 1 januari 2027. Yrkanden 1. Ulrica Momqvist (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Rättviks Fastigheter AB Rättviks Vårdlokaler AB Rättvik Vatten och Avfall AB Erik Mååg, ekonomichef Justerandes sign Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Dnr 2026-08-05 KLK 2026/1000 04 Stab och serviceförvaltningen Erik Mååg, 024870136 erik.maag@rattvik.se Investeringsbudget ram 2027-2029 Förvaltningens förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige: 1. Fastställa årliga investeringsramar för 2027: 36 mnkr, 2028: 28 mnkr och 2029: 12 mnkr. Sammanfattning Ramen för 2027 års investeringsbudget uppgår till 36 mnkr, 11,8 mnkr av dessa avser projekt som budgeterats under 2026 men av olika anledningar inte blivit färdigställda under året. Budget måste då avsättas nästkommande år för att färdigställa projekten. Dessa investeringar är Bro Lejonbacken, Toaletter stranden samt Toppstugan. En mer detaljerad investeringsbudget, på projektnivå, kommer att beslutas av kommunstyrelsen. Erik Mååg Katharina Mansfeld Ekonomichef Kommundirektör Beslut skickas till Katharina Mansfeld, kommundirektör Anki Pellgård, förvaltningschef stab- och serviceförvaltningen Kristina Dhenstrand, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Malin Lindén Ohlsson, förvaltningschef socialförvaltningen Per-Johan Backlund, förvaltningschef samhällsutvecklingsförvaltningen Erik Mååg, ekonomichef Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Allmänna utskottet

§ 73 Dnr KLK 2026/997 04 Kommunalskatt 2027 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige: 1. Fastställa skattesatsen för 2027 till 21:81 per skattekrona. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse Kommunalskatt 2027, daterad 2026-07-03. Sammanfattning av ärendet Den kommunala skattesatsen skall fastställas årligen. Skattesatsen för 2026 var 21:81 per skattekrona. Kommunstyrelsens presidiums förslag till allmänna utskottet Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige: 1. Fastställa skattesatsen för 2027 till 21:81 per skattekrona. Yrkanden 1. Ulrica Momqvist (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens presidiums förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Erik Mååg, ekonomichef _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Allmänna utskottet

§ 74 Dnr KLK 2026/277 04 Resultatbudget 2027–2029 och förvaltningsramar 2027 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige: 1. Anta resultatbudget 2027–2029. 2. Anta förvaltningsramar för 2027. 3. Kommunstyrelsen bemyndigas att fatta beslut om att tillföra förvaltningsramarna medel motsvarande beviljade statsbidrag för viss verksamhet som klassificeras som generella upp till den nivå som kommunen har beviljats medel. 4. Kommunstyrelsen bemyndigas att göra tekniska budgetjusteringar. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse Resultatbudget 2027–2029 och förvaltningsramar 2027, daterad 2026-09-15. b) Underlag, Bilaga A Underlag Budgetjusteringar, daterad 2026-09-16. c) Tjänsteskrivelse, Kommunfullmäktiges presidiums förslag till budget för revisorerna 2027, daterad 2026-02-24. d) Budget, Budgetförslag revisionen 2027, daterad 2026-04-14. Sammanfattning av ärendet Tekniska budgetjusteringar handlar om att kommunstyrelsen ska kunna justera i den av KF fastlagda budgeten, exempelvis om PO-påslaget för 2027 skulle ändras och förvaltningsramarna behöver justeras. Det kan också handla om politiskt beslutade omorganisationer i förvaltningen där en funktion kan flyttas från en förvaltning till en annan. Förslag till resultatbudget har tagits fram. Alla belopp är i Tkr. Bokslut Budget Förslag Förslag Förslag 2025 2026 2027 2028 2029 KF KF Verksamhetens kostnader -856 019 -882 720 - 919 330 - 953 990 - 983 933 Avskrivningar -14 077 -12 300 - 14 800 - 15 500 - 16 200 Verksamhetens nettokostnader -870 096 -895 020- 934 130 - 969 490 - 1 000 133 Skatteint. & gen. statsbidrag 864 793 899 000 926 200 961 205 991 412 Finansiella intäkter 26 139 16 750 29 200 30 235 31 271 Finansiella kostnader -6 074 -2 750- 2 770 - 2 750 - 2 750 Extraordinära intäkter 311 238 Årets resultat 326 001 17 980 18 500 19 200 19 800 Resultat 2% 17 296 17 980 18 500 19 200 19 800 _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Allmänna utskottet Förslag till förvaltningsramar 2027 har tagits fram. Alla belopp är i Tkr. Kommentarer/förändringar till ändrade ramar inför budgetåret 2027 förklaras i bilaga. Styrelse / nämnd /verksamhet KF Ram 2026 Justeringar Förslag ram 2027 Kommunfullmäktige - 1 600 - 270 - 1 870 Kommunstyrelsen - 14 893 - 1 207 - 16 100 Stab & serviceförvaltningen - 70 135 - 3 065 - 73 200 Samhällsutvecklingsförvaltningen - 87 126 - 4 654 - 91 780 Barn- och utbildningsförvaltningen - 307 464 - 15 616 - 323 080 Socialförvaltningen - 393 378 - 15 942 - 409 320 Individnämnden - 200 0 - 200 Gem VIA-nämnd - 9 550 - 1 220 - 10 770 Gem hjälpmedelsnämnd i Dalarna 0 0 0 Gem språktolknämnd - 50 - 0 - 50 Valnämnden - 600 600 0 Miljö- och byggnadsnämnden - 360 - 10 - 370 Överförmyndare - 1 700 - 260 - 1 960 Revisorer - 950 - 100 - 1 050 Finansförvalningen - Oförändrad internränta 0 0 0 - Ökade intäkter från internränta 4 180 1 400 5 580 - Justering pensioner - 11 194 1 234 - 9 960 Förvaltningsramar - 895 020 - 39 110 - 934 130 Kommunstyrelsens presidiums förslag till allmänna utskottet Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige: 1. Anta resultatbudget 2027–2029. 2. Anta förvaltningsramar för 2027. 3. Kommunstyrelsen bemyndigas att fatta beslut om att tillföra förvaltningsramarna medel motsvarande beviljade statsbidrag för viss verksamhet som klassificeras som generella upp till den nivå som kommunen har beviljats medel. 4. Kommunstyrelsen bemyndigas att göra tekniska budgetjusteringar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Allmänna utskottet Yrkanden 1. Ulrica Momqvist (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens presidiums förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Katharina Mansfeld, kommundirektör Per-Johan Backlund, förvaltningschef samhällsutvecklingsförvaltningen Mats Berglund, förvaltningschef VIA-förvaltningen Kristina Dhenstrand, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Malin Lindén Ohlsson, förvaltningschef socialförvaltningen Anki Pellgård, förvaltningschef stab-och serviceförvaltningen Erik Mååg, ekonomichef Kommunrevisorerna och kommunrevisorernas sakkunniga biträde Justerandes sign Utdragsbestyrkande Bilaga a Underlag Budgetjusteringar Kommunfullmäktige Ökad personalkostnad inkl sänkt PO- pålägg - 13 Höjda hyror - 24 Interna priser - 2 Avrundning 9 Ökat partistöd - 240 Total justering - 270 Kommunstyrelsen Ökad personalkostnad inkl sänkt PO-pålägg - 131 Höjda hyror - 15 Justeringar avskrivningar och internränta - 194 Interna priser - 4 Avrundning 37 Justering från SUF - kostnader för arbete tidigare utfört av Visit Dalarna - 1 200 Minskning KS reserv 300 Total justering - 1 207 Stab- och service förvaltningen Ökad personalkostnad inkl sänkt PO-pålägg - 1 448 Höjda hyror - 284 Justeringar avskrivningar och internränta - 495 Interna priser - 13 Ökade IT Kostnader - 720 Ökning av tjänst för arkivarie 75% till 100 % - 140 Avrundning 35 Total justering - 3 065 Samhällsutvecklingsförvaltningen Ökad personalkostnad inkl sänkt PO-pålägg - 804 Höjda hyror - 409 Justeringar avskrivningar och internränta - 2 528 Interna priser - 23 Ökade kostnader kollektivtrafik - 140 Indexuppräkningar avtal - 412 Ökad driftskostnad nytt stall - 300 Ökade IT Kostnader - 120 Minskad kostnad Visit Dalarna 1 200 Ökad kostnad fastighetsskatt - 200 Kapacitetsökning planarkitekt - 600 Utredningskostnader för planarkitekt - 200 Driftsbudget Näringslivsenheten - 200 Effektiviseringar och taxeökningar 90 Avrundning - 8 Total justering - 4 654 Barn- och utbildningsförvaltningen Ökad personalkostnad inkl sänkt PO-pålägg - 6 058 Höjda hyror - 2 178 Justeringar avskrivningar och internränta - 581 Interna priser - 1 129 Ökade IT Kostnader - 600 Minskade kostnader skolkort 90 Lokaleffektivisering Flygmyran halvårseffekt 480 Budgetförstärkning utifrån lagkrav för Elevhälsa, undervisningstid och skolbibliotek - 4 000 Hyra idrottshall Söderås - 1 680 Avrundning 38 Total justering - 15 616 Socialförvaltningen Ökad personalkostnad inkl sänkt PO-pålägg - 8 974 Höjda hyror - 1 113 Justeringar avskrivningar och internränta - 60 Interna priser - 709 Ökade IT Kostnader - 400 Aktivitetsplikten - ny lag - 2 400 Minskad budget för anpassning för ny socialtjänst, är statsbidragsfinansierad 2 500 Hemma först - 4 800 Avrundning 14 Total justering - 15 942 Individ nämnden Ökad personalkostnad inkl sänkt PO-pålägg 0 Gemensam VIA nämnd Ökade kostnader samt nytt administrationsavtal - 1 394 Verksamhetsutvecklare VIA - 157 Arvodesjustering 328 Avrundning 3 Total justering - 1 220 Miljö- och byggnadsnämnden Ökad personalkostnad inkl sänkt PO-pålägg - 10 Välnämnden Minskad budget då inget val är planerat under året 600 Överförmyndaren Ökade kostnader från lagkrav och skapande av nämnd - 260 Revisorerna Ökade kostnader granskningar - 95 Avrundning - 5 Total justering - 100 Finansförvaltningen Oförändrad internränta 0 Ökade intäkter från internränta 1 400 Justering pensioner 1 234 Total justering 2 634 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Dnr 2026-02-24 KLK 2026/277 012 Kommunfullmäktiges presidium Kommunfullmäktiges presidiums förslag till budget för revisorerna 2027 Presidiets förslag till beslut 1. Fastställa kommunrevisorernas budget för 2027 till 980 000 kr. Sammanfattning Revisionen äskar en höjning av budgetramen för år 2027 på 3 procent, jämfört med budget 2026. Detta utifrån allmänna kostnadsökningar och nytt avtal med sakkunnig revisor från 1 januari 2026. Jonas Björ (C) Thomas Wärnhem (M) Kommunfullmäktige ordförande Kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande Lars-Erik Jonsén (S) Kommunfullmäktiges 2:a vice ordförande Bilagor a) Budget, Bilaga Budgetförslag Revisionen 2027, daterad 2026-04-14. Beslut skickas till Erik Mååg, ekonomichef Kommunrevisorerna och kommunrevisorernas sakkunniga biträde Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 0248-70 150 469-9179 795 30 Rättvik Bilaga Budgetförslag Revisionen 2027 Ansvar Verksamhet Ktext3 Konto Kontonamn Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse 2025 Budget 2026 Budget förslag 2027 REVISION ORDFÖRANDE 12000 REVISION 50110 FASTA ARVODEN 252 250 2 252 260 REVISION ORDFÖRANDE 12000 REVISION 55120 TRAKTAMENTEN, SKATTPLIK 0 0 0 0 0 REVISION ORDFÖRANDE 12000 REVISION 55210 BILERSÄTTNING, SKATTEFRI 9 3 6 0 0 REVISION ORDFÖRANDE 12000 REVISION 55220 BILERSÄTTNING, SKATTEPLIK 2 0 2 0 0 REVISION ORDFÖRANDE 12000 REVISION 56110 PO-PÅLÄGG 74 78 -4 84 87 REVISION ORDFÖRANDE 12000 REVISION 67900 ÖRESUTJÄMNING 0 0 0 0 0 REVISION ORDFÖRANDE 12000 REVISION 74531 FÖRVALTNINGSREVISION 420 387 33 450 464 REVISION ORDFÖRANDE 12000 REVISION 74532 REDOVISNINGSREVISION 140 140 0 161 166 REVISION ORDFÖRANDE 12000 REVISION 76500 AVGIFTER FÖR KURSER MM 3 0 3 3 3 900 858 42 950 980 Uppräkning 1,03 budget 2027 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Dnr 2026-10-06 KLK 2026/1144 04 Stab och serviceförvaltningen Erik Mååg, 024870136 erik.maag@rattvik.se Delårsrapport 2026 Förvaltningens förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige: 1. Fastställa delårsrapporten per 31 augusti 2026. 2. Överlämna delårsrapporten per 31 augusti 2026 till revisionen för granskning och bedömning. Sammanfattning Föreligger Delårsrapport per 31 augusti 2026 för Rättviks kommun. Katharina Mansfeld Erik Mååg Kommundirektör Ekonomichef Bilagor a) Rapport, Delårsrapport 2026, daterad 2026-10-14. Beslut skickas till Katharina Mansfeld, kommundirektör Per-Johan Backlund, förvaltningschef samhällsutvecklingsförvaltningen Mats Berglund, förvaltningschef VIA-förvaltningen Kristina Dhenstrand, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Malin Lindén Ohlsson, förvaltningschef socialförvaltningen Anki Pellgård, förvaltningschef stab-och serviceförvaltningen Erik Mååg, ekonomichef Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik Delårsrapport PER DEN 31 AUGUSTI 2026 DELÅRSRAPPORT 1 DELÅRSRAPPORT 2 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 Den kommunala koncernen 4 Nämnder 5 Händelser av väsentlig betydelse 8 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 13 Balanskravsresultat 31 Förväntad utveckling 32 FINANSIELLA RAPPORTER 38 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Noter 40 DRIFTSREDOVISNING 53 Driftsredovisning per 56 Enheternas utfall 57 Prognos för helåret 60 INVESTERINGSREDOVISNING 62 DELÅRSRAPPORT 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den kommunala koncernen Den samlade kommunala verksamheten bedrivs både i kommunens nämnd- och förvalt- ningsorganisation och i de kommunala bolagen. Rättviks kommun äger följande bolag: • Rättviks Fastigheter AB • Rättviks Skoljordbruk AB • Rättviks Vårdlokaler AB • Rättviks Vatten och Avfall AB • Dala Vatten och Avfall AB Kommunen äger även aktier i Adven Siljan AB och Siljansvik AB (tidigare Dala Energi AB). Kommunen deltar också i två samverkansföretag. Genom Kommuninvest ekonomisk före- ning finansieras en betydande del av kommunkoncernens investeringar, och Visit Dalarna AB fungerar som regionens gemensamma destinationsbolag. En fullständig översikt över den kommunala organisationen framgår av organisationssche- mat. DELÅRSRAPPORT 4 Nämnder Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för att leda, samordna, följa upp och utveckla kommunens verk- samhet. Som huvudregel anlitar utskott eller nämnder inga privata utförare. Under kommun- styrelsen finns flera utskott med olika ansvarsområden. Allmänna utskottet ansvarar för frågor som rör kommunen som arbetsgivare, digitalisering, kommunikation och information, upphandling, ekonomi samt frågor enligt lagen om skydd mot olyckor. Bildningsutskottet ansvarar för förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, riksgymnasium för naturbruk samt kommunal kultur- skola. Privata utförare: En fristående förskola Samhällsutvecklingsutskottet ansvarar för utveckling, byggnation och förvaltning av all- männa platser, mark och vägar. Utskottet ansvarar även för kultur- och fritidsverksamhet samt näringslivsutveckling. Privata utförare: Snöröjning och vägbelysning Socialutskottet ansvarar för vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsätt- ning samt för stöd, rådgivning och andra insatser enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjuk- vårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Stora delar av verksamheten bedrivs dygnet runt under årets alla dagar. Privata utförare: Personlig assistans motsvarande cirka 16 procent av verksamhetens kost- nader. Individnämnden Individnämnden fattar beslut i ärenden där delegationsförbud gäller enligt 10 kap. 5 § social- tjänstlagen. Dessa ärenden kan inte delegeras och hanteras därför av individnämnden. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar enligt sitt reglemente för • miljö- och hälsoskyddsverksamhet enligt miljöbalken (MB) • byggnadsverksamhet enligt plan- och bygglagen (PBL) • tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen. Valnämnden Valnämnden ansvarar för frågor som rör nationella val, allmänna folkomröstningar och kom- munala folkomröstningar. DELÅRSRAPPORT 5 Gemensam hjälpmedelsnämnd i Dalarna Hjälpmedelsnämnden i Dalarna är en gemensam nämnd för Dalarnas kommuner och Region Dalarna. Nämnden arbetar för att öka tillgänglighet, självständighet och delaktighet för per- soner med funktionsnedsättning. Genom samverkan säkerställs tillgång till hjälpmedel på ett kostnadseffektivt sätt. Gemensam VIA-nämnd i Leksand–Rättvik Den gemensamma VIA-nämnden ansvarar för vuxenutbildning, integration och arbetsmark- nadsfrågor i Leksands och Rättviks kommuner. Gemensam språktolknämnd i Dalarna Den gemensamma språktolknämnden i Dalarna består av Region Dalarna och kommunerna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Orsa, Rättvik och Mora. Nämnden ansvarar för att säkerställa tillgången till språktolkförmedling, inklusive kontakt-, telefon- och videotolkar. Annan verksamhet Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna Kommunerna Vansbro, Leksand, Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalen samverkar inom organi- sationen Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna. Verksamheten ansvarar för att utse gode män och förvaltare samt utöva tillsyn över deras uppdrag. Syftet är att säkerställa ett rättssäkert ekonomiskt och rättsligt skydd för personer som inte själva kan tillvarata sina intressen. Revisorer Revisorerna granskar på kommunfullmäktiges uppdrag om nämnder, kommunstyrelse och förtroendevalda bedriver verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsstäl- lande sätt. Revisorerna bedömer också om den interna kontrollen är tillräcklig. Ordföranden kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Under året har Ulrica Momqvist varit kommunstyrelsens ordförande och Jonas Björ har varit ordförande i kommunfullmäktige. Kommunens bolag Rättviks Fastigheter AB Rättviks Fastigheter AB äger och förvaltar fastigheter som omfattar både bostäder och loka- ler. Bolaget bedriver dessutom park- och vägverksamhet. Det innebär att bolaget sköter egna grönytor samt utför skötseluppdrag åt kommunen och andra externa parter. De flesta lokaler används för kommunens verksamheter och hyrs av Rättviks kommun. Ägarandel: 100 procent DELÅRSRAPPORT 6 Rättviks Skoljordbruk AB Rättviks Skoljordbruk AB bedriver jordbruk vid Stiernhööksgymnasiet och andra närlig- gande verksamheter. Jordbruket fungerar som en praktisk resurs för kommunens naturbruks- utbildningar. Ägarandel: 100 procent Rättviks Vatten och Avfall AB Rättviks Vatten och Avfall AB ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten samt för avledning och behandling av avloppsvatten. Bolaget ansvarar även för renhållningsverk- samheten inom Rättviks kommun. Ägarandel: 100 procent Rättviks Vårdlokaler AB Rättviks Vårdlokaler AB äger och förvaltar en fastighet i centrala Rättvik. Fastigheten rym- mer bland annat Rättviks vårdcentral och kommunens särskilda boende Prästskogen. Ägarandel: 100 procent Dala Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB är ett kompetensbolag som ansvarar för renhållningsverksam- heten samt vatten- och avloppsverksamheten i Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kom- muner. Bolaget ägs gemensamt av de fyra kommunerna, med en ägarandel på 25 procent vardera. Ägarandel: Ägs av Gagnefs, Leksands, Rättviks och Vansbro kommun med 25 procent var- dera Adven Siljan AB Adven Siljan AB är ett energibolag som producerar och bedriver handel med energi samt be- driver därmed förenlig verksamhet. Bolaget ansvarar bland annat för fjärrvärmeverksam- heten i Rättviks kommun och Leksands kommun. Ägarandel: 24,5 procent Aktier och andelar i andra organisationer Siljansvik AB Bolaget ska äga och utveckla lokalt förankrade verksamheter inom energi och digital infra- struktur. Ägarandel: 19,61 procent Kommunen äger även aktier i Utveckling i Dalarna Holding AB (6,7 procent). Därutöver har kommunen ägarintressen i flera organisationer där inflytandet inte bedöms vara betydande eller där innehavet understiger 20 procent av kapital och röster. Bland de större innehaven finns Dalhalla Förvaltning AB (11 procent), Rättviks Arena AB (10 procent) och Sambygd AB (10 procent). DELÅRSRAPPORT 7 Händelser av väsentlig betydelse Barn- och utbildningsförvaltningen Inom barn- och utbildningsförvaltningen har en gemensam skolutvecklingsprocess pågått un- der drygt två år. Arbetet omfattar samtliga skolformer och verksamheter och förväntas bidra till ökad måluppfyllelse samt mer effektiva arbetssätt. Kvalitetsarbetet har stärkts genom deltagande i kvalitetsdialoger med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolverket inom ramen för det nationella kvalitetssystemet. Förvaltningen har samtidigt arbetat med åtgärder för en budget i balans och ett mer effektivt resursutnyttjande. Kostnaderna har minskat samtidigt som kvaliteten i verksamheten har bi- behållits eller förbättrats. Kunskapsresultaten i årskurs 9 har förbättrats, både genom en ökad andel elever med god- kända betyg i samtliga ämnen och genom ett högre meritvärde. Kulturskolan har också bred- dat sitt utbud med dans och drama samt aktiviteter riktade till förskolor och skolor. Förskolan Antalet barn i förskolan har minskat under 2024 och 2025, vilket ligger i linje med Statist- iska centralbyråns prognoser för hela landet. Verksamheten har anpassats efter det föränd- rade behovet av förskoleplatser under året. Den planerade familjecentralen för tidiga samordnade insatser har kompletterats med en öp- pen förskola. Samverkan med andra aktörer har samtidigt stärkts. Grundskolan Det skolutvecklingsarbete som genomförts, tillsammans med förbättrade organisatoriska för- utsättningar, har bidragit till positiva resultat. Kunskapsresultaten har förbättrats och Skolin- spektionens uppföljning visar på stärkt pedagogiskt ledarskap, förbättrat arbete med särskilt stöd samt ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete. Resultaten ligger i linje med de priorite- ringar som genomförts under de senaste åren. Gymnasieskolan Inom Gymnasiesamverkan i Dalarna (GYSAM) har arbete genomförts med planering och dimensionering av gymnasieutbildningen. Under året har utbildningsutbudet breddats genom naturbruksutbildningar inom yrkeshögskolan och vuxenutbildningen. Fler elever från Rättvik väljer yrkesprogram i andra kommuner, vilket har ökat de interkom- munala kostnaderna. Implementeringen av den nya läroplanen Gy25 har fortsatt under året. Reformen innebär bland annat att ämnesbetyg ersätter tidigare kursbetyg. Skolinspektionens uppföljning visar även inom gymnasieskolan positiva effekter av skolutvecklingsprocessen genom stärkt peda- gogiskt ledarskap, utvecklat arbete med särskilt stöd och ett förbättrat systematiskt kvalitets- arbete. Arbetet med tillgängliga lärmiljöer och ett stärkt elevhälsoarbete fortsätter enligt plan. DELÅRSRAPPORT 8 Samhällsutvecklingsförvaltningen Övergripande Kommunen har förbättrat sin placering i Svenskt Näringslivsranking med sju placeringar jämfört med föregående år. Den nybildade näringslivsenheten har under året påbörjat ett in- tensivt arbete med att stärka dialogen och samverkan med näringslivet. I Lokstallarna har utställningarna Aquanauts och Verner Molin öppnat för besökare. Där har även en ny turistinformation etablerats i samarbete med Destination Rättvik. Under veckorna 30 och 31 genomfördes omfattande insatser inom förvaltningen för att hantera de stora eve- nemangen i Rättvik. Mark- och planenheten Under året har tre småhustomter sålts i Rättvik och Furudal. Samtidigt har fler tomter runt om i kommunen tagits fram och lagts ut till försäljning. Ett markanvisningsavtal för handels- etablering vid Magasinet 3 i Rättvik har tecknats. Fyra detaljplaner och ett kulturmiljöprogram har också antagits, vilket bidrar till att skapa förutsättningar för kommunens fortsatta utveckling. Trafik-, ungdoms- och fritidsenheten Gamla Faluvägen har byggts om och asfalterats med delfinansiering från Trafikverket. En förstudie om införande av dynamisk trafik har påbörjats i samverkan med Region Dalarna, Transdev och Säters kommun. Implementering planeras till 2027. Rättviks placering i den nationella friluftsenkäten har förbättrats från plats 83 till plats 28. Under året har även rodelanläggningen byggts om och renoverats med nya bansträckningar och nya kälkar. Kulturenheten Satsningarna på läs- och skrivfrämjande aktiviteter för barn och unga har fortsatt under året. Ett nytt samarbete med Region Dalarna har inletts för att vidareutveckla verksamheten i konsthallen och nå fler besökare, särskilt yngre målgrupper. Öppna förskolan har flyttat in i Kulturhuset, vilket ger de yngsta barnen och deras familjer tillgång till bibliotekets barnavdelning, Naturmuseet och konsthallen i samma miljö. Flytten skapar även nya möjligheter till samverkan mellan verksamheterna. Under mars genomfördes Kulturmässan för andra gången. Mässan riktar sig till kulturför- eningar och företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Antalet utställare var mer än dubbelt så stort som vid den första mässan, och evenemanget lockade närmare 1200 besö- kare. DELÅRSRAPPORT 9 Socialförvaltningen Det första halvåret har präglats av omställningen till den nya socialtjänstlagen, arbetet med att färdigställa en handlingsplan utifrån den fördjupade nulägesanalysen samt genomförandet av åtgärder för att nå en budget i balans 2026. Sammantaget syftar insatserna till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar välfärd och stärka trygghet, utveckling och hälsa ge- nom hela livet. Samverkan har varit ett prioriterat område under året. Styrgruppen för God och nära vård och omsorg har genomfört en nystart och tagit fram en anpassad organisation för framtidens väl- färd. Samtidigt har samarbetet med Gagnef och Leksands kommuner stärkts för att skapa en gemensam grund för arbetet med den nya socialtjänstlagen och utveckla samverkan inom det sociala området med invånarnas behov i fokus. Verksamheten ser en ökning av mer komplexa ärenden inom äldreomsorg och funktionsstöd, ofta med sammansatta behov. Detta medför ökade krav på resurser, kompetens, samordning och individanpassade insatser över verksamhetsgränserna. Tre verksamheter har genomfört individbaserad systematisk uppföljning (ISU) inom ramen för utbildningsinsatser via Regional samverkans- och stödstruktur (RSS). Boendestöd har följt upp avbokningar av insatser, Trygg hemgång har analyserat hur brukarnas funktions- nivå påverkas av gemensamma besök med hemtjänsten och IFO vuxen har kartlagt långva- rigt ekonomiskt bistånd utifrån bland annat orsaker samt fördelning efter ålder och kön. Boendestöd genomför nu en uppföljande mätning med samma variabler som föregående år. Analysen visar att avbokningarna fortsatt är många, särskilt inom insatsen social aktivitet. Mot bakgrund av resultaten planeras en pilotverksamhet med digitala hembesök att starta un- der hösten 2026. Myndighet och stöd Tillsammans med Utfallsfonden har socialförvaltningen inlett en fyraårig satsning Hemma först, som syftar till att minska behovet av placeringar av barn och unga. Arbetet fokuserar på tidiga, samordnade och förebyggande insatser för barn och familjer. Målet är att fler barn ska kunna växa upp i sin hemmiljö med rätt stöd samtidigt som socialtjänsten utvecklar ett mer tvärprofessionellt och datainformerat arbetssätt. Satsningen ligger i linje med den nya socialtjänstlagen och syftar till att stärka kvalitet, trygghet och förtroende. Kommunen kommer att erhålla finansiering om totalt 18,5 mnkr under projektperioden. Samtidigt beräknas de årliga driftkostnaderna uppgå till cirka 4,5 mnkr. För 2026 prognosti- seras kostnaderna till 2,6 mnkr. Dessa medel är inte budgeterade och kommer därför att på- verka årets budgetutfall. Projektets ekonomiska effekter kommer att utvärderas vid projektets avslut genom en reglering baserad på uppnådda resultat. IFO vuxen förbereder införandet av arbetssättet Bostad först, en beprövad metod för perso- ner i långvarig hemlöshet, ofta i kombination med beroendeproblematik och psykisk ohälsa. Syftet är att erbjuda långsiktiga boendelösningar och skapa förutsättningar för ökad stabilitet och självständighet. DELÅRSRAPPORT 10 Den 1 juli 2026 trädde aktivitetskravet för mottagare av försörjningsstöd i kraft. Ett förbere- delsearbete pågår i samverkan mellan IFO vuxen, VIA-förvaltningen och Leksands kom- mun. Reformen finansieras genom ökade generella statsbidrag från staten. Vård och omsorg Implementeringen av ett nytt digitalt arbetssätt i hemtjänsten fortsätter. Arbetssättet omfattar digital besöksuppföljning och effektiviserar processen från beslut och planering till genom- förande, uppföljning och avgiftshantering. Samtidigt stärks rättssäkerheten och kvaliteten för den enskilde. Utifrån resultaten i genomförda enhetsundersökningar har ett utvecklingsarbete inletts med fokus på kvalitet och delaktighet i genomförandeplanerna. Arbetet syftar till att stärka den enskildes inflytande och skapa bättre förutsättningar för att nå socialförvaltningens vision. Stab och serviceförvaltningen Under året har kostenheten behövt anpassa verksamheten vid Springkällan eftersom köket inte har uppfyllt arbetsmiljökraven och behöver byggas om. Verksamheten har därför tillfäl- ligt bedrivits i gymnasiets kök. Trots förändringen har måltidsverksamheten kunnat upprätt- hållas utan avbrott. Räddningstjänsten har under året hanterat flera omfattande händelser. Storm och kraftigt snöoväder under årets inledning följdes av fler bränder än normalt inom både industri- och bostadssektorn. Verksamheten har även bistått närliggande kommuner vid skogsbränder och hanterat ett ökat antal trafikolyckor under sommaren. Sammantaget har händelserna ställt höga krav på bemanning, beredskap och operativ förmåga. Projektet EVA (En Välmående Arbetsplats) har avslutats under året. Projektet har identifie- rat framgångsfaktorer för en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats samt resulterat i förslag till fortsatt utvecklingsarbete. Ett prioriterat område är att öka kunskapen om psykisk hälsa genom utbildning i Mental Health First Aid (MHFA). Två medarbetare har utbildats till in- struktörer för att möjliggöra återkommande interna utbildningsinsatser. Kommunens digitaliseringsgrupp har också påbörjat arbetet med en gemensam projekt- och utvecklingsmodell, Från idé till nytta. Modellen ska skapa en strukturerad process från iden- tifierat behov till uppnådd verksamhetsnytta och bidra till förbättrad prioritering, styrning och uppföljning av kommunens utvecklingsinsatser. Bolag Rättviks Fastigheter AB Även 2026 präglas verksamheten av ekonomisk återhållsamhet. Bolaget genomför därför mindre kostnadsfört underhåll än vad som bedöms vara långsiktigt önskvärt. Den 1 januari 2026 såldes även en del av fastigheten Lerdal 4:82, vilket beräknas ge en reavinst om cirka 2 mnkr som en engångseffekt under året. DELÅRSRAPPORT 11 Rättviks Skoljordbruk AB Söktrycket till utbildningarna inom lantbruk, djurvård och hästverksamhet är fortsatt högt, vilket stärker förutsättningarna för verksamhetens långsiktiga utveckling och kompetensför- sörjning. En optisk rensare planeras att installeras vid rensanläggningen. Investeringen skapar möjlig- heter att förädla spannmål och ärtor för humankonsumtion och stärker förutsättningarna för leveranser till kommunens kök och andra lokala mottagare. Rättviks Vatten och Avfall AB Kommunfullmäktige beslutade den 7 maj 2026 om VA-taxan för 2026. Brukningsavgifterna höjdes med 5 procent från och med den 1 juli 2026, medan anläggningsavgifterna lämnades oförändrade. Avfallstaxan och slamtaxan lämnades också oförändrade. Detta har möjliggjorts genom ef- fektiviseringar och kostnadsbesparingar inom avfallsverksamheten. Rättviks Vårdlokaler AB Bolaget har inget utöver den ordinarie verksamheten att rapportera under året. Dala Vatten och Avfall AB DVAAB har under året fortsatt sin roll som samordningsbolag för VA- och avfallsverksam- heten i de fyra ägarkommunerna. Flera bolagsövergripande projekt har drivits vidare, bland annat införandet av smarta vattenmätare inom VA-verksamheten och den fortsatta utbyggna- den av fastighetsnära insamling inom avfallsområdet. Arbetet med säkerhet, beredskap och en mer robust IT-miljö har också fortsatt under året. Samtidigt har arbetet med effektiviseringar och kostnadsbesparingar gett resultat, framför allt inom avfallsverksamheten som redovisar ett starkt utfall. En viktig förklaring är införandet av fastighetsnära insamling av plast- och pappersförpackningar, vilket har bidragit till ökad materialåtervinning och minskade mängder restavfall. DELÅRSRAPPORT 12 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning De strategiska inriktningarna för mandatperioden 2024–2027 ska leda utvecklingen mot Vis- ion 2030 – Där tradition möter framtid. Till varje strategisk inriktning finns mål och indikatorer som beskriver hur kommunen ska nå de långsiktiga ambitionerna. Kommunfullmäktige har fastställt följande strategiska inrikt- ningar: • Attraktiv arbetsgivare • Barn och unga • Föreningsliv, kultur och fritid • Hållbarhet och klimat • Omsorg och välfärd • Tillväxtkommun och näringsliv • Trygghet och god beredskap Indikatorerna används för att följa upp i vilken utsträckning målen uppnås. Utskotten fast- ställer delmål i sina verksamhetsplaner och ansvarar tillsammans med kommunstyrelsen för uppföljningen. Fokusområden 2026 För 2026 har kommunen prioriterat följande fokusområden: • Tillväxt och tillsyn – ett gemensamt arbetssätt för att utveckla kommunen tillsam- mans • Tydliga ledare för en hållbar ekonomi och effektiv verksamhet • Skolresultat genom stärkt ledarskap i klassrummet • Fler hyresrätter och strandnära tomter Förvaltningarna tar fram delmål inom respektive fokusområde. I delårsrapporten redovisas hur verksamhet och ekonomi utvecklas i förhållande till målen för god ekonomisk hushåll- ning. Sammanfattande uppföljning av fokusområden 2026 Under 2026 har Rättviks kommun arbetat utifrån de fyra prioriterade fokusområdena. Den samlade uppföljningen visar att arbetet i huvudsak har genomförts enligt plan och att resultat har uppnåtts inom flera områden. Samtidigt kvarstår utmaningar där målen endast delvis har uppnåtts. Dessa utgör underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Nedan redovisas de vik- tigaste resultaten inom respektive fokusområde. DELÅRSRAPPORT 13 Fokusområde: Tillväxt och tillsyn – ett gemensamt arbetssätt för att utveckla kommunen tillsammans Samverkan mellan kommunens verksamheter har stärkts och dialogen med näringsliv, före- ningsliv och invånare har utvecklats. Insatser har genomförts för att förbättra service och till- syn samt stärka företagsklimatet. Arbetet med att ta fram och förankra ett gemensamt för- hållningssätt för hela organisationen inleds under 2027 och bedöms pågå under större delen av året. Fokusområde: Tydliga ledare för en hållbar ekonomi och effektiv verksamhet Arbetet med styrning, uppföljning och ekonomisk kontroll har fortsatt under året. Verksam- heterna har genomfört åtgärder för att stärka budgetföljsamheten, effektivisera arbetssätt och utveckla rapporteringen för en mer ändamålsenlig ekonomisk uppföljning. Insatser har även genomförts för att stärka organisationens förmåga att leda i förändring. Samtidigt kvarstår ekonomiska utmaningar inom vissa verksamhetsområden, vilket innebär att arbetet för en långsiktigt hållbar ekonomi behöver fortsätta. Fokusområde: Skolresultat genom stärkt ledarskap i klassrummet Skolutvecklingsarbetet har bedrivits med fokus på undervisningens kvalitet, ledarskap i klassrummet och ökad måluppfyllelse. Gemensamma arbetssätt, strukturerad uppföljning och kompetensutveckling har stärkt förutsättningarna för elevernas lärande. Kunskapsresul- taten i årskurs 9 har förbättrats genom en ökad andel elever med godkända betyg i samtliga ämnen och ett högre meritvärde. Arbetet är långsiktigt och utvecklas vidare under kom- mande år. Fokusområde: Fler hyresrätter och strandnära tomter Arbetet med att skapa förutsättningar för fler bostäder har fortsatt genom planering, markbe- redskap och utveckling av nya och befintliga bostadsområden. Småhustomter har sålts, nya tomter har tagits fram och arbetet med markanvisningar har fortsatt. DELÅRSRAPPORT 14 Delmål    Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Attraktiv arbetsgivare Mål Rättviks kommuns medarbetare trivs på sitt arbete och kan rekommendera andra att välja kommunen som arbetsgivare. Indikator Positiv utveckling av nyckeltal kopplat till Har minskat med 0,5 procenten- sjukfrånvaron. heter. Delår 2026: 7,8 (2025: 8,3) procent. Prognos helår: 7,8 Indikator Fortsatt hög nivå eller positiv utveckling Medarbetarenkäten genomförs se- av nyckeltal i medarbetarenkäten. nare under året, vilket innebär att uppgifter för 2026 ännu inte finns tillgängliga. Prognos helår: fortsatt positiv utveckling. Förvaltning Delmål Utfall Prog- Kommentar delår nos delår BUF Barn – och utbildningsförvalt-   Har ökat med 7,8 procenten- ningen har ökat andelen legiti- heter för grundskolan merade lärare i grundskolan. 2024/25: 76,3 (2023/24: 68,5) procent. BUF Barn – och utbildningsförvalt-   Har minskat med 0,6 procen- ningen har ökat andelen legiti- tenheter för gymnasiet merade lärare på gymnasiesko- 2024/25: 90,2 (2023/24: lan. 90,8) procent BUF Barn- och utbildningsförvalt-   Har ökat med 10,4 procen- ningen har ökat andelen legiti- tenheter för förskolan 2025: merade förskollärare i förskolan. 59,2 (2024: 48,8) enligt nat- ionell statistik från Skolverket SOC 100 procent av socialförvaltning-   Cirka 80 procent av enhet- ens chefer har introducerat me- erna har introducerat Kom- toden Kompassen för att skapa passen under våren. Infö- en tydlig struktur med fokus på rande i resterande enheter socialtjänstens vision. planeras under hösten. SOC 100 procent av socialförvaltning-   Lärprocessen har påbörjats ens förvaltningsledning har del- enligt plan. Under våren har tagit i Sveriges kommuner och förberedelser genomförts regioners (SKR) satsning på lär- och erfarenhetsutbyte skett process för framtidens social- med andra kommuner inom tjänst. ramen för omställningen till den nya socialtjänstlagen. En fortsatt träff genomförs under hösten. DELÅRSRAPPORT 15 SOC Socialförvaltningen använder   Arbetet fortlöper enligt pla- minst ett verktyg som stödjer en nering. kunskapsbaserad socialtjänst i sitt arbete som exempelvis lä- ges- och behovsanalys, ISU (in- dividbaserad systematisk upp- följning), NUSO (Nationell upp- följning av socialtjänstens om- ställning). SoS 80 procent av kommunens med-   40 procent av medarbetarna arbetare har genomfört medar- genomfört medarbetarskaps- betarskapsutbildningen. utbildningen vid delåret. SoS 90 procent av kommunens che-   Drygt 70 procent av che- fer har en ökad ekonomisk med- ferna har stärkt sin ekono- vetenhet kring personalekono- miska medvetenhet och för- miska nyckeltal. ståelse för relevanta nyckel- tal vid delåret. SoS Antal aktiva vikarier i vikarieban-   Har minskat med 7,8 pro- ken har ökat med 10 procent. cent. Delåret 2026: 307 (2025: 333) aktiva vikarier. Minskningen förklaras främst av att flera vikarier övergått till månadsanställning under sommaren. SoS Den digitala mognaden bland   Arbetet med att ta fram en Rättviks kommuns chefer har modell för att mäta digital ökat och skapat bättre förutsätt- mognad pågår. Uppföljning ningar för välfärdsutvecklingen. av den digitala mognaden genomförs när modellen har fastställts. DELÅRSRAPPORT 16 Barn och unga Mål Barn och unga upplever meningsfullhet och framtidstro. Elever lyckas väl med sina studier. Indikator Andel elever som har betyg i alla äm- Har ökat med 13,7 procentenheter. nen i årskurs 9 har ökat. Delåret 2026: 80 (2025: 66,3) pro- cent. Prognos helår: andelen har ökat. Indikator Andel elever som tar gymnasieexa- Har minskat med 11,0 procenten- men på Stiernhööksgymnasiet inom heter. 2026: 77 procent (2025: 88 tre år har ökat. procentenheter. Prognos helår: ande- len har minskat. Källa: Rättviks kom- muns egen statistik. Indikator Meritvärde hos elever i årskurs 9 har Har ökat med 14,5 poäng. Delåret ökat. 2026 223,4 (2025: 208,9) poäng. Pro- gnos helår: meritvärde har ökat. Indikator Positiv utveckling av nyckeltal i LUPP- LUPP-undersökningen genomförs enkäten kopplat till ungas hälsa och vart tredje år, vilket innebär att uppgif- framtid. ter för 2026 inte finns tillgängliga. Förvaltning Delmål Utfall Prog- Kommentar delår nos delår BUF Andelen elever med behörighet   Har ökat med 6,1 procenten- till nationella program har ökat. heter. Delåret 2026 88,2. (2025:82,1 procentenheter). BUF Andelen elever som upplever   Har minskat med 0,2 i index studiero på lektionerna har ökat. för årskurs 5. 2026: 5,7 (2024: 5,9). Har ökat med 0,4 i index för årskurs 8. 2026: 5,8 (2024: 5,4). Skol- inspektionens enkät genom- förs vartannat år. BUF Eleverna i Rättviks kommuns - - Resultatet kan ännu inte be- grundskola har förbättrat sin läs- dömas då underlag från nat- förståelse. ionella prov i årskurs 3, 6 och 9 samt standardiserade tester inte finns tillgängligt vid delåret. BUF Närvaron i förskolan har ökat.   Har ökat med 1,4 procenten- heter för barn i åldern 3–5 år. Delåret 2026: 98,5 (2025: 97,1) procent. Vid ett stick- prov av den faktiska närva- ron för inskrivna barn under en vecka är genomsnittet 83 procent med en variation mellan enheter inom span- net 89-72 procent enligt en- heternas kvalitetsrapporter från juli 2026. DELÅRSRAPPORT 17 BUF Närvaron i grundskolan har ökat. - - Statistik för grundskolan sak- nas vid delåret. Resultatet redovisas vid senare uppfölj- ning. BUF Närvaron på Stiernhööksgymna-   Har ökat med 4 procenten- siet har ökat. heter Läsåret 2025/2026: 89 (2024/2025: 85) procent. SOC Fler medborgare ska ha tagit del   Har minskat med 0,8 insat- av öppna insatser för barn och ser per månad. Delåret unga i jämförelse med föregå- 2026: 5,4 (2025: 6,2) insat- ende år. ser per månad. SUF 80% procent av biblioteksperso-   En utbildningsdag för biblio- nalen har genomfört en utbild- tekspersonalen planeras un- ning med fokus på att främja läs- der hösten. ning bland barn och unga. SUF Besöksantalet till ungdomsen-   Har minskat med 0,8 pro- hetens hälsofrämjande aktiviteter cent. Delår 2026: 836 (Delår har ökat med 10 procent. 2025: 843) besök per må- nad. SUF Tryggheten hos ungdomar på - - Resultatet från enkäten sam- ungdomsgård samt utomhus har manställs under oktober och ökat. redovisas vid senare uppfölj- ning. DELÅRSRAPPORT 18 Föreningsliv, kultur och fritid Mål Rättvik har ett rikt föreningsliv som ger goda möjligheter till kultur- och fritids- aktiviteter. Indikator Positiv utveckling av samverkan mel- Kontinuerliga dialoger genomförs. Har lan kommunen, föreningar och övriga ökat föreningsdialoger med 2 stycken. civilsamhället. Delåret 2026: 27 (2025: 25) stycken. Indikator Positiv utveckling av andel unga som LUPP-undersökningen genomförs tycker att det finns ett bra utbud av fri- vart tredje år, vilket innebär att uppgif- tidsaktiviteter. (LUPP) ter för 2026 inte finns tillgängliga. Förvaltning Delmål Utfall Prog- Kommentar delår nos delår BUF Alla elever har tillgång till be-   Beslut om organisatorisk till- mannade skolbibliotek. hörighet för skolbibliotekarier inväntas. BUF Kulturskolan erbjuder ett utökat   Utbudet har utökats med målgruppsanpassat utbud riktat drama och dansverksamhet till barn och unga. inom kulturskolans verksam- het. SUF Kommunen har genomfört minst   Tre geositskyltar har tagits tre st konkreta utvecklingsinsat- fram och montering återstår. ser i samverkan med Siljan Geo- Fyra geopromenader har ge- park. nomförts under sommaren och Geologins dag planeras i september. Utbildnings- och informationsinsatser om geoparkens geologi kvarstår. SUF Kulturmiljöprogrammet för kom-   Antogs under våren 2026. munen är antaget. SUF Tillgänglighet till anläggningar,   Har ökat föreningsdialoger bidrag, föreningsdialoger och med 2 stycken. Delåret samverkansträffar har ökat för 2026: 27 (2025: 25) stycken. att främja ett högre medlemsan- tal och antal genomförda ar- rangemang av föreningar inom kommunen. DELÅRSRAPPORT 19 Hållbarhet och klimat Mål I Rättviks kommun har maten låg påverkan på ekosystem och klimat. Kommunen har minskat sin energiförbrukning. Kommunen har bidragit till att utveckla hållbara energisystem. Indikator Minskad energianvändning per yten- Energianvändningen per ytenhet har het i de kommunala lokalerna. minskat under de senaste åren och bedöms fortsätta minska. 2025: 150,08 (2024: 165,61) kWh/m2 per uppvärmd m2. Indikator Minskade utsläpp från fossila bränslen Inköpen av fossila drivmedel har i kommunens fordon. minskat med 12 procent. Fossila bränslens andel av den totala bräns- lemixen har minskat med 10 procen- tenheter. Delår 2026: 32 (2025: 42) procent. Utmaningar kvarstår i områ- den där tillgång till HVO100 saknas. Prognos helår: minskade utsläpp. Indikator Positiv utveckling av hur stor andel av Har ökat med 3 procentenheter råvarorna som används i de offentliga Delåret 2026: 22 (2025:19) procent. köken som producerats genom Återta- Prognos helår: positiv utveckling. get. Indikator Positiv utveckling av produktion av för- En större vindpark har beslutats men nyelsebar energi i kommunen. ännu inte byggts. Flera nya etable- ringsärenden väntas under kom- mande år. Samtidigt finns osäkerhet kopplad till översynen av mindre vat- tenkraftverk. Förvaltning Delmål Utfall Prog- Kommentar delår nos delår SOC 100 procent av socialtjänstens   Utbildningen planeras att ge- ledningspersonal ska ha genom- nomföras under november. gått utbildning i jämlikhet och jämställdhet. Där det är möjligt ska verksamheten redovisa indi- vidstatistik uppdelad på kön. SOC Den totala körsträckan för social- - - Utfallet mäts och redovisas förvaltningens tjänstebilar har vid helårsuppföljningen. minskat med 5 procent. SoS Andelen lokalproducerade livs-   Har ökat med 12 procenten- medel i kommunens egna kök heter. Delår 2026: 46 (2025: har bibehållits med 30 procent. 34) procent. SoS Städenheten i Rättviks kommun   Har bibehållits. Delår 2026: har bibehållit andelen biotek- 85 (2025: 85) procent niska rengöringsmedel och håll- bar plast. SUF Vattenkvalitet i samtliga prov- - - Resultatet från årets mät- tagna sjöar i kommunen har för- ningar redovisas senare un- bättrats. der året. DELÅRSRAPPORT 20 Omsorg och välfärd Mål Kommunens brukare upplever vår omsorg som god. Kommunens tillgängliga resurser ska användas på bästa sätt. Indikator Fortsatt hög nivå av mått kopplade till Resultatet från brukarundersökningen brukarbedömning inom äldreomsorg presenteras under oktober. Tidigare och funktionshinder. positiva utfallet väntas kvarstår. Indikator Positiv utveckling av verksamheten ut- Resultatet från brukarundersökningen ifrån att erbjuda en omsorg som utgår presenteras under oktober. Tidigare från den enskildes behov och situat- positiva utfallet väntas kvarstår. ion. Förvaltning Delmål Utfall Prog- Kommentar delår nos delår SOC Andelen insatser som ges utan   Arbetet pågår och underlag individuell behovsprövning har för beslut har tagits fram in- ökat. för hösten. SOC Omställning till nya socialtjänst-   En fördjupad nulägesanalys lagen har påbörjats och social- har genomförts och en hand- förvaltningen har ökat sina tidiga, lingsplan beslutats. Genom- förebyggande och lättillgängliga förandet av planerade åtgär- tjänster Under 2025 påbörjades der har påbörjats. en fördjupad nulägesanalys som ska utmynna i en handlingsplan som ska vara klar första kvartalet 2026. DELÅRSRAPPORT 21 Tillväxt kommun och näringsliv Mål Rättviks kommun har en positiv befolkningsutveckling med fler i arbetsför ål- der. Rättviks kommun är bland de bästa i Sverige att samverka med näringslivet. Indikator Ekonomiskt resultat på 2 procent. Kommunens prognosticerade över- skott uppgår till 0,7 procent. Indikator Fortsatt bibehållen hög nivå eller posi- Har ökat med 7 placeringar. tiv utveckling i mätningar kopplade till 2026: 65 (2025: 72) placering näringslivsklimatet. (Svenskt Närings- liv enkät) Indikator Fortsatt hög nivå av antal elever på Entreprenörskap inom ramen för UF Stiernhööksgymnasiet som driver UF- kommer att utökas till att omfatta företag. verksamhet inom ramen för tre pro- gram på gymnasiet i stället för två. Detta gäller från och med hösten 2026. Prognos helår: förbättring i jäm- förelse med år 2025. Indikator Planerad samt färdigställd bebyggelse 0 avslutade ärenden inom nybyggnat- i kommunens byar. ion vid delår (2025: 9) Indikator Positiv demografisk utveckling med Har fler invånare och större andel i arbets- - minskat antalet med 5 invånare. för (20–64) ålder. (SCB) Delår 2026: 10 973 invånare (2025: 10 978) invånare - ökat andelen invånare i arbetsför ål- der (20–64 år) med 0,6 procenten- heter. Delår 2026: 47,8 (2025: 47,2) procent. Prognos helår: delvis uppfyllt indikator. Indikator Positiv utveckling i mätningar kopp- Har minskat med 0,04. lade till dialog mellan företag och kom- 2026: 3,64 (2025: 3,68). mun. (Svenskt Näringsliv enkät) Förvaltning Delmål Utfall Prog- Kommentar delår nos delår SOC Socialförvaltningens nettoutfall   Budget i balans bedöms inte ligger inom beslutad budgetram. kunna uppnås under året. Orsaken är främst ett ökat antal resurskrävande ären- den som medfört behov av förstärkt bemanning. Ge- nomförda åtgärder bedöms få begränsad effekt under in- nevarande år. SOC Tillsammans med RFAB har so-   Arbetet har påbörjats men cialförvaltningen planerat för ett bedöms inte kunna slutföras boende anpassat för äldre (seni- under året. orboende, trygghetsboende). DELÅRSRAPPORT 22 SoS 80 procent av handläggningsä-   Andelen ärenden som läm- rendena har lämnats in i tid. nats in i tid uppgår till 50 pro- cent vid delåret 2026. Indika- torn följs upp för första gången. Arbetet med att ut- veckla beredningsprocessen och stärka följsamheten fort- sätter. SoS Ekonomienheten har tillsam-   Löpande utbildningsinsatser mans med förvaltningarna ut- och dialoger genomförs för vecklat verksamhets- och ekono- att stärka prognosarbetet. mistyrningsprocessen samt infört Nya rapporter har tagits fram nya arbetssätt gällande budget- för att underlätta uppföljning planering och uppföljning. och analys. SoS Innehållet på Rättviks kommuns   Har minskat med 2,4. webbplats är uppdaterat och re- Delår 2026: 69,3 (2025: levant och resultatet av ”färsk- 71,7) av totalt 100 hetsmätningen” har ökat från nu- varande 71,1 till 75 av 100. SUF Alla LIS-områden har undersökts   Samtliga områden har gåtts och möjliga tomtplatser för små- igenom. Nästa steg är dialog hus har tillskapats på kommunal med berörda markägare. mark. För övrig mark har alla markägare kontaktats, informe- rats och erbjudits hjälp att till- skapa tomtplatser för småhus. SUF Arbete med en ny kommun-   Beslut om planstart avses täckande översiktsplan har in- behandlas av kommunfull- letts. mäktige efter valet. SUF En markanvisning för byggnation   Underlag för två markanvis- av flerbostadshus med åtta eller ningar omfattande totalt 16 fler lägenheter har annonserats lägenheter har tagits fram. för anbud. SUF Företagares uppfattning av kom-   Har minskat med 0,1 munala tjänstepersoner attityder 2026: 3,7(2025: 3,8) till företagande har uppgått till betyget 4.0 i Svenskt näringslivs enkät. SUF Kommunen har lämnat över tio   30 småhustomter har över- småhustomter till mäklare för för- lämnats till mäklare för för- säljning. En av tomterna ska säljning. Ytterligare tomter ligga i ett område som är avsett planeras att läggas ut under för landsbygdsutveckling nära hösten. vatten (ett så kallat LIS-område) SUF Kommunen har överlämnat arbe-   Arbetet har överlämnats till tet till annan aktör för att driva finansiärerna för ställningsta- Furudal 2.0 vidare. gande om nästa utvecklings- fas. Kommunen kvarstår som lokal samverkanspart. DELÅRSRAPPORT 23 SUF Kommunens kulturhistoriska   Samarbete har initierats mel- gårdsmiljöer har ökat i betydelse lan tre företag inom be- för lokala företag inom kulturtur- söksnäringen, vilket resulte- ism. rat i aktiviteter med fokus på kommunens industri- och kulturhistoria. SUF Vi har förbättrat betyget 3,4 till   Har ökat med 0,1 3,6 avseende skolans samarbete 2026: 3,5 (2025: 3,4) med de lokala företagen i Svenskt näringslivs enkät. SUF Vi har förbättrat betyget sam-   Oförändrat manfattande omdöme till minst 2026: 4,0 2025: 4,0 4,1 i Svenskt näringslivs enkät. SUF Vi har förbättrat rankingen med   Har ökat med 7 placeringar. 10 placeringar jämfört med 2025 2026: 65 (2025: 72) place- i Svenskt näringslivs kommun- ring ranking. DELÅRSRAPPORT 24 Trygghet och god beredskap Mål Kommunens verksamheter har god beredskap för att hantera samhällsstör- ningar. Rättvik upplevs som en trygg kommun att leva och verka i. Indikator Antalet samhällsviktiga kommunala Samtliga fyra förvaltningar i kommu- verksamheter med aktuella kontinui- nen har aktuella kontinuitetsplaner. tetsplaner. Indikator Positiv utveckling av trygghetsmått i Medborgarundersökningen genom- medborgarundersökningen. förs vartannat år, vilket innebär att uppgifter för 2026 inte finns till- gängliga. Förvaltning Delmål Utfall Prog- Kommentar delår nos delår BUF Barn- och utbildningsförvalt-   Reviderade planer tas fram i ningen har en uppdaterad konti- samverkan med beredskaps- nuitetsplan på alla nivåer i orga- samordnare under hösten. nisationen. SoS 80 procent av kommunens nyck-   Utbildningsinsatsen planeras elpersoner har genomgått utbild- att genomföras under hös- ning i grundläggande cybersä- ten. kerhet, i enlighet med Cybersä- kerhetslagen. SoS Räddningstjänst har genomfört   Åtta tillsynsbesök genom- åtta kostnadsfria tillsynsbesök förda. Arbetet pågår. för att höja brandskyddsnivån hos näringsidkare med storkök. DELÅRSRAPPORT 25 Ekonomisk ställning och finansiell analys kommunen Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Kommunallagen kräver att kommunen fastställer finansiella mål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I Rättviks kommun utgår de finansiella målen från tre perspektiv: 1. Resultat Resultatmålet beskriver balansen mellan kommunens intäkter och kostnader. Kommunen be- döms ha god ekonomisk hushållning om årets resultat uppgår till minst 2 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 2. Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. En hög soliditet innebär en starkare finansiell ställning och en bättre förmåga att hantera fram- tida ekonomiska utmaningar. 3. Kontroll Kontrollmålet beskriver kommunens förmåga att följa upp prognoser, vidta nödvändiga åt- gärder i tid och hålla sig inom beslutade budgetramar. Mål 2026 Kommunfullmäktige har fastställt följande mål för god ekonomisk hushållning: • Resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ska årligen uppgå till lägst 2 procent för åren 2025, 2026 och 2027. • Soliditeten, inklusive pensionsåtaganden, ska öka över tid och vid utgången av 2028 uppnå 40 procent. • Prognossäkerheten ska vara god med en avvikelse på högst 0,5 procent. • Budgetföljsamheten inom driftverksamheten för socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, med en negativ avvikelse på högst 1 procent. Kommunens resultat Kommunens resultat för delårsperioden uppgår till 37,2 mnkr, vilket motsvarar 6,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatet i delårsrapporten är normalt högre än utfallet för helåret. Prognosen för helåret uppgår till 5,8 mnkr, vilket motsvarar 0,7 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Under året har projektet Hemma först medfört en kostnad som inte budgeterats. För helåret beräknas kostnaden uppgå till 2,6 mnkr. Exklusive denna kostnad skulle prognostiserat resul- tat motsvara cirka 0,9 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Pro- jektets ekonomiska effekter kommer att analyseras närmare i samband med årsbokslutet. Hemma först är ett socialt utfallskontrakt som kommunen tecknat med Utfallsfonden, som finansierar 18,5 mkr över fyra år. En fördelningsnyckel är framtagen för en återbetalnings- plan som bygger på i vilken grad projektet är finansiellt lyckosamt. Kommunens kostnad be- ror på hur lyckat utfallet blir där en resultatbaserad ersättning utbetalas på maximalt 9,2 mnkr. DELÅRSRAPPORT 26 Kommunen kommer initialt att öka sina nettokostnader för t.ex. de extra resurser som till- skapas i projektet samtidigt som effekten av de åtgärder som projektet utför förväntas ge en besparing. Finansiering från Utfallsfonden bokförs som en skuld i balansräkningen och får inte intäktsföras under projektet. Under 2026 är detta projekt obudgeterat och utfallet kom- mer att påverka kommunens mål att nå 2 procent överskott. Utifrån helårsprognosen bedöms kommunen inte uppnå det finansiella målet om att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Soliditet Vid årsbokslutet 2025 uppgick kommunens soliditet, inklusive pensionsåtaganden, till 51,9 procent. Motsvarande värde för 2024 var 28,9 procent. Den kraftiga ökningen mellan åren beror främst på inlösen av aktier i Dala Energi AB, vilket resulterade i en reavinst på 311 mnkr. En soliditet på 51,9 procent är hög jämfört med många andra kommuner. Samtidigt har Rätt- viks kommun en relativt liten balansomslutning eftersom förvaltningsfastigheter samt vatten- och avfallsverksamhet redovisas i kommunala bolag. Detta innebär att även mindre föränd- ringar i eget kapital eller pensionsskulden får stor påverkan på soliditeten. Vid jämförelser med andra kommuner behöver hänsyn tas till skillnader i organisationsstruk- tur och balansräkningarnas omfattning. Ett mer jämförbart nyckeltal är därför soliditeten i kommunkoncernen. Eftersom helårsprognosen visar ett positivt resultat bedöms soliditeten öka jämfört med före- gående år. Målet bedöms därmed uppnås. Prognossäkerhet Målet för prognossäkerhet kan bedömas först i samband med årsbokslutet då det faktiska ut- fallet jämförs med årets prognoser. Budgetföljsamheten Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar ett resultat för delårsperioden som är 7 mnkr bättre än budget. Utfallet påverkas av periodiseringseffekter, främst kopplade till semesterlö- neskulden. Prognosen för helåret visar ett överskott på 2,8 mnkr, motsvarande 0,9 procent av budgeten. Målet uppnås i delårsrapporten. Socialförvaltningen prognostiserar ett underskott på 18 mnkr, motsvarande 4,7 procent av budgeten. Målet bedöms därför inte uppnås. Samlad bedömning av finansiella mål Utifrån helårsprognosen bedöms kommunen uppnå ett av de tre finansiella mål som kan ut- värderas i delårsrapporten. Målet för prognossäkerhet kan inte bedömas förrän vid årets slut. Kommunen behöver fortsätta det ekonomiska arbetet för att på sikt uppnå en långsiktigt håll- bar ekonomi och god ekonomisk hushållning. DELÅRSRAPPORT 27 Det är samtidigt positivt att barn- och utbildningsförvaltningen prognostiserar ett överskott för helåret, efter flera år med underskott. För socialförvaltningen återstår ett fortsatt arbete med att genomföra beslutade åtgärder och handlingsplaner för att nå en budget i balans. Periodens utfall för delåret 2026 Kommunens delårsresultat uppgår till 37 mnkr (345 mnkr). Den största skillnaden jämfört med föregående år förklaras av att kommunen under 2025 löste in aktier i Dala Energi AB, vilket medförde en reavinst på 311 mnkr. Verksamhetens intäkter har ökat med 7,6 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på indexuppräkningar samt högre riktade statsbidrag. Kommunen har även redovisat intäkter från försäljning av exploateringsfastigheter om 2,2 mnkr, vilket saknade motsvarighet under samma period föregående år. Intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning är 21 mnkr högre än föregående år. De finansiella intäkterna är samtidigt 309 mnkr lägre, vilket huvudsakligen beror på reavins- ten vid aktieinlösen under 2025. Exklusive denna post är de finansiella intäkterna 1,7 mnkr högre än föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 5,8 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras främst av löneökningar enligt ordinarie löneöversyner. I vissa verksam- heter har även statsbidragsfinansierade satsningar bidragit till högre personalkostnader, vil- ket samtidigt kompenseras genom motsvarande intäkter från statsbidrag. Pensionskostnaderna är 8,5 mnkr lägre än under motsvarande period föregående år. Minsk- ningen beror dels på lägre pensionskostnader, dels på att föregående år belastades av en en- gångskostnad för pensioner. Verksamhetens övriga kostnader har ökat med 17,5 mnkr jämfört med föregående år. Den största ökningen avser köp av huvudverksamhet, som ökat med 6,8 mnkr. Av detta avser 4,2 mnkr ökade kostnader för köp från VIA-nämnden. Även interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten samt placeringskostnader inom individ- och familjeomsorgen för barn och unga har ökat. Kostnaderna för förbrukningsmaterial och inventarier har ökat med 2,4 mnkr, medan kostna- derna för övriga främmande tjänster har ökat med 3,7 mnkr. Lokalhyrorna har ökat med 3,3 mnkr, vilket främst är en följd av hyresuppräkningar från Rättviks Fastigheter AB. Det har inkommit ett regresskrav på 19 mnkr från Länsförsäkringar i eftermälet av ett skyfall 2023. Kommunens hållning är att bestrida kravet då det är en liten del av området som är de- taljplanerat samt att kommunens huvudmannaskap för vägar inom området är väldigt liten. I dagsläget görs ingen avsättning för eventuellt del av regresskravet då det åligger Länsförsäk- ringar att bevisa skuldbördan. DELÅRSRAPPORT 28 Ekonomisk ställning och finansiell analys koncernen En sammanställd redovisning upprättas inte i delårsrapporten. I stället redovisas resultat- och balansräkningar för de kommunala koncernföretagen. Interna poster avseende utdelningar, borgensavgifter och räntor elimineras översiktligt. Följande enheter ingår i kommunkoncernen: • Rättviks Fastigheter AB • Rättviks Skoljordbruk AB • Rättviks Vårdlokaler AB • Rättviks Vatten och Avfall AB • Dala Vatten och Avfall AB, 25 procent • Adven Siljan AB, 24,5 procent. DELÅRSRAPPORT 29 Delårsperiodens resultat För helåret 2025 uppgick kommunkoncernens resultat till 333,3 mnkr, varav kommunens re- sultat uppgick till 326,0 mnkr. Vid delåret 2026 uppgår kommunkoncernens resultat till 52,9 mnkr (349,4 mnkr), varav kommunens resultat uppgår till 37,1 mnkr (345,5 mnkr). Vid sammanställningen har större interna poster, såsom räntor och borgensavgifter, eliminerats. I tabellen redovisas respektive koncernföretags resultat och balansposter utifrån kommunens ägarandel. Resultaträk- Rättviks Rättviks Rättviks Rättviks Rättviks Adven Dala Totalt ning Kom- Fastig- Vatten Skol- vårdlo- Siljan Vatten Belopp i mnkr mun heter och Av- jord- kaler AB, och Av- AB fall AB bruk AB 24,5 % fall AB, AB 25 % Rörelsens 138,9 96,2 61,9 13,9 7,8 16,3 16,1 351,1 intäkter Rörelsens -711,7 -57,5 -36,7 -12,4 -3,2 -10,5 -15,9 -847,8 kostnader Avskrivning -7,1 -17,1 -9,3 -2,3 -1,9 -4,9 -0,1 -42,7 Rörelse -579,9 21,6 15,9 -0,8 2,7 1,0 0,2 -539,3 resultat Finansnetto 617 -11,7 -9,3 -1,1 -1,7 -1,0 -0,1 592,1 Resultat efter 37,1 9,9 6,6 -1,9 0,9 0 0,1 52,7 finansiella poster Extraordinär intäkt Boksluts- dispositioner Skatter på -0,01 0,4 0,4 årets resultat Periodens 37,1 9,9 6,6 -1,9 0,9 0,4 0,1 53,1 resultat - varav intern -5,6 utdelning., borg., rta. Prognos 5,8 3,2 8 -0,4 0,3 0,0 17 2026 DELÅRSRAPPORT 30 Balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska kommunens budget upprättas så att intäkterna överstiger kostna- derna. Detta benämns balanskravet. Efter räkenskapsårets slut görs en balanskravsutredning för att fastställa om balanskravet har uppfyllts. I utredningen justeras årets resultat genom de tillägg och avdrag som följer av gällande regelverk. Om kommunen redovisar ett negativt balanskravsresultat ska underskottet som huvudregel regleras inom tre år. Rättviks kommun har inga tidigare balanskravsunderskott att återställa, eftersom underskot- tet för 2024 täcktes med medel ur resultatutjämningsreserven (RUR). Vid utgången av 2024 uppgick RUR till 95,8 mnkr. Under 2026 planeras inga uttag ur reserven. Från och med 2024 har möjligheten att göra nya avsättningar till RUR ersatts av möjligheten att reservera medel i en resultatreserv (RER). Tidigare avsatta medel i RUR finns kvar och kan användas under en övergångsperiod. Resultatreserven ger kommunen möjlighet att reservera delar av positiva resultat för att skapa större flexibilitet i den långsiktiga ekonomiska planeringen. Avsättning till RER får göras under de förutsättningar och begränsningar som anges i kommunallagen. Utifrån helårsprognosen per den 31 augusti bedöms Rättviks kommun inte kunna göra någon avsättning till resultatreserven för 2026. Tabell: Balanskravsresultat Balanskravsutredning (tkr) Prognos 2026 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen 5 793 326 001 - Samtliga realisationsvinster -2 193 -311 238 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 +/- Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 = Årets resultat efter balanskravsjusteringar 3 600 14 763 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 6 115 + Användning av medel till resultatutjämningsreserv 0 0 Årets balanskravsresultat 3 600 8 648 Återstår att täcka in från tidigare år 0 0 Balanskravsresultat 3 600 8 648 DELÅRSRAPPORT 31 Förväntad utveckling Barn- och utbildningsförvaltningen Övergripande Skolutvecklingsarbetet fortsätter genom gemensam styrning, uppföljning och tydlig ansvars- fördelning i syfte att höja kunskapsresultaten och minska behovet av särskilt stöd utanför den ordinarie undervisningen. Arbetet kräver långsiktighet och uthållighet, där struktur, kultur och ledarskap är centrala faktorer. En hög kvalitet i förskola och skola är samtidigt betydel- sefull för kommunens attraktivitet och möjligheter att rekrytera och behålla kompetens. Flera nationella reformer kommer under kommande år att påverka verksamhetens planering, bemanning och resursbehov. Förändringar av undervisningsuppdraget från 2027 innebär nya förutsättningar för lärarnas arbetstid, samtidigt som professionsprogrammet medför ökade behov av kompetensutveckling och vikarier. Förslag om en stärkt elevhälsa innebär, om det genomförs, ökade krav på tillgång till elev- hälsans professioner, fler hälsobesök och närmare samverkan med hälso- och sjukvård och socialtjänst. Även kraven på brottsförebyggande säkerhetsarbete och bemannade skolbiblio- tek medför behov av utvecklade arbetssätt och ytterligare resurser. Sammantaget ställer re- formerna krav på en långsiktig och samordnad verksamhets- och ekonomisk planering. Förskola Födelsetalen väntas fortsätta minska under de närmaste åren, vilket kräver fortsatt anpass- ning av verksamhetens kapacitet och bemanning. I Rättvik har utvecklingen hittills kunnat hanteras genom färre avdelningar och antalet platser bedöms i dagsläget vara i balans med behovet. Förvaltningen fortsätter att prioritera en hög andel utbildade förskollärare och målsättningen om två förskollärare per avdelning är nu uppnådd på samtliga förskolor. Rekryteringsläget bedöms fortsatt som gott. Grundskola Kravet på bemannade skolbibliotek innebär behov av fortsatt utveckling av bibliotekens pe- dagogiska funktion och en långsiktigt hållbar organisation. Samtidigt fortsätter förberedelserna inför införandet av den tioåriga grundskolan hösttermi- nen 2028. Reformen innebär bland annat nya läroplaner och behov av kompetensutveckling för de förskollärare som i dag arbetar i förskoleklass. Gymnasieskola och vuxenutbildning Den nya läroplanen Gy 2025, som infördes höstterminen 2025, implementeras successivt un- der de kommande åren. Arbetet med planering och dimensionering av gymnasieskolan inom samverkansområdet fortsätter i syfte att anpassa utbildningsutbudet till elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. DELÅRSRAPPORT 32 Andelen elever från Rättvik som väljer yrkesutbildningar i andra kommuner är fortsatt hög. Det innebär ökade kostnader på kort sikt men kan på längre sikt bidra till kommunens och regionens kompetensförsörjning och till en hög sysselsättning bland unga. För att möta framtida kompetensbehov inom livsmedelsproduktionen har utbildningsutbudet utökats med naturbruksutbildningar inom både yrkeshögskolan och vuxenutbildningen. Samhällsutvecklingsförvaltningen Övergripande Den nybildade näringslivsenheten kommer att fortsätta utvecklas under året och skapa bättre förutsättningar för ett samlat och strategiskt näringslivsarbete. Arbetet med upprustning av kulturgårdar och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader fortsätter. Projektet Vackert Rättvik drivs vidare för att stärka trivseln och utveckla den offentliga miljön. Under året ge- nomförs även revidering av kretsloppsplanen samt samråd för arbetet med kommunens energi- och klimatplan. Mark- och planenheten Markanvisning för parhus, radhus och mindre flerbostadshus förbereds för att kunna erbju- das genom anbudsförfarande. Parallellt planeras fler småhustomter att tas fram, bland annat i sjönära lägen. Under året planeras även upphandling av utbyggnaden av verksamhetsområdet inom detalj- planen för Glassen. Trafik- ungdoms- och fritidsenheten Byggnationen av det nya stallet för ridklubben beräknas färdigställas under hösten 2026. Un- der året planeras även en 18-håls discgolfbana att anläggas norr om industriområdet. Kulturenheten En ny biblioteksplan för Dalabiblioteken är under framtagande. Kulturenheten i Rättvik har initierat ett samarbete kring en gemensam teknikpool för pro- gram- och utställningsutrustning för kulturverksamheterna i Dalarna. Satsningen syftar till att stärka samverkan och möjliggöra ett mer effektivt resursutnyttjande. Socialförvaltningen Utveckling av framtidens välfärd Arbetet med omställningen till den nya socialtjänstlagen fortsätter enligt den handlingsplan som tagits fram utifrån den fördjupade nulägesanalysen. Fokus ligger på att stärka förmågan att erbjuda tidiga, förebyggande och samordnade insatser i enlighet med lagstiftningens in- tentioner. Utvecklingsarbetet inom Hemma först fortsätter som en central del av omställningen. Sats- ningen genomförs i samverkan med Utfallsfonden och syftar till att minska behovet av place- ringar för barn och unga genom förstärkta insatser för barn och familjer i ett tidigt skede. Un- der kommande period förväntas arbetet bidra till ökad måluppfyllelse för målgruppen och stärkt samverkan mellan berörda verksamheter. DELÅRSRAPPORT 33 Omställningen till den nya socialtjänstlagen är en kommunövergripande förändringsprocess som även fortsättningsvis förutsätter ett aktivt engagemang från samtliga förvaltningar för att omsätta lagens intentioner i praktiken och skapa en långsiktigt hållbar socialtjänst. Framtidens kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen bedöms fortsatt vara en av förvaltningens största utmaningar. Arbe- tet med att stärka attraktiviteten som arbetsgivare och utveckla medarbetarnas kompetens fortsätter i samverkan med HR, bland annat genom Yrkesresan. Arbetet med en långsiktig kompetensförsörjningsplan utvecklas vidare och konkretiseras på enhetsnivå för att möta framtida behov. Tillit och förtroende för socialtjänsten Utvecklingen inom digitalisering och AI innebär nya utmaningar för socialtjänsten. Antalet utlämnanden av handlingar kopplade till AI-genererat innehåll har ökat, samtidigt som lokala och nationella desinformationskampanjer riskerar att påverka förtroendet för socialtjänsten. Detta kan medföra att individer avstår från att söka stöd och hjälp. För att möta utvecklingen behövs fortsatt arbete på nationell nivå för att ge kommunerna bättre förutsättningar att han- tera dessa frågor. Nya lagstiftningar Flera nya lagstiftningar och lagändringar kommer att påverka verksamheten under de kom- mande åren, bland annat stärkt stöd till anhöriga, krav på medicinskt ansvarig för rehabilite- ring (MAR), aktivitetskrav inom ekonomiskt bistånd samt kommande förändringar kopplade till samsjuklighet. Förändringarna innebär behov av anpassningar i styrdokument, rutiner och arbetssätt för att säkerställa en rättssäker och ändamålsenlig verksamhet. Arbetet med imple- mentering och verksamhetsutveckling kommer därför att vara prioriterat under de kom- mande åren. Myndighet och stöd Hemma först Tillsammans med Utfallsfonden har en fyraårig satsning för att minska behovet av place- ringar av barn och unga inletts. Arbetet fokuserar på tidiga, samordnade och förebyggande insatser för barn och familjer. Målet är att fler barn ska kunna växa upp hemma med rätt stöd, samtidigt som socialtjänsten utvecklar ett mer multidisciplinärt och datadrivet arbets- sätt. Satsningen ligger i linje med den nya socialtjänstlagen och ska stärka både kvalitet, trygghet och förtroende. Under det första året genomförs bland annat en nulägesanalys, en genomlysning av placeringar samt en översyn av mottagnings- och utredningsprocesser. Bostad först Individ- och familjeomsorgen för vuxna förbereder införandet av arbetssättet Bostad först, en beprövad metod för personer i långvarig hemlöshet, ofta i kombination med beroendeproble- matik och psykisk ohälsa. Syftet med bostad först är att nå och erbjuda en långsiktig boende- lösning till hemlösa personer. DELÅRSRAPPORT 34 Förberedelser för aktivitetskravet och samsjuklighetsreformen Den 1 juli 2026 införs aktivitetskrav för personer som uppbär försörjningsstöd. Kravet inne- bär att den enskilde ska delta i anvisade aktiviteter för att ha rätt till fortsatt försörjningsstöd. Införandet förbereds i samverkan mellan IFO vuxen, VIA-förvaltningen och Leksands kom- mun. Lite längre fram i tiden ligger den reform som syftar till att skapa en mer sammanhållen vård för personer med både psykisk ohälsa och skadligt bruk eller beroende, och ligger till grund för nya lagförslag som ska träda i kraft 2027–2028. Under 2026 pågår ett förberedelsearbete både lokalt och regionalt för den stora omställning som reformen innebär. Vård och omsorg Rätt tid, rätt stöd Under året fortsätter implementeringen av ett digitalt arbetssätt inom hemtjänsten med stöd för besöksuppföljning. Arbetssättet effektiviserar processen från beslut och planering till ge- nomförande, uppföljning och avgiftshantering. Samtidigt stärks rättssäkerheten och kvali- teten för den enskilde. Ökad kvalitet och delaktighet i genomförandeplaner Utifrån resultat i genomförda enhetsundersökningar fortsätter förbättringsarbetet med fokus på kvalitet och delaktighet i genomförandeplanerna. Arbetet bidrar till att stärka förutsätt- ningarna att nå socialförvaltningens vision och säkerställa att den enskilde är delaktig i pla- neringen av sina insatser. Stab och serviceförvaltningen Rekryteringen av deltidsbrandmän utgör en betydande utmaning, vilket är en situation som delas av många mindre kommuner. Faktorer såsom demografiska förändringar, ökad pend- ling, förändrade livsmönster samt arbetsgivares begränsade möjligheter att frigöra personal vid larm påverkar räddningstjänstens förutsättningar att upprätthålla en långsiktigt hållbar beredskap. Räddningstjänsten är en central aktör i kommunens trygghets- och säkerhetsar- bete. Förutom att säkerställa snabba och effektiva insatser vid olyckor bedriver verksam- heten ett omfattande förebyggande arbete genom bland annat utbildningar i hjärt- och lung- räddning, brandskyddsinformation i skolor samt stöd- och informationsinsatser riktade till äldre. För att bibehålla en god beredskap och säkerställa en fortsatt hög nivå av trygghet och säkerhet för kommunens invånare är det angeläget att stärka förutsättningarna för rekrytering och långsiktig kompetensförsörjning inom räddningstjänsten. Under hösten påbörjas ett successivt arbete med informationsklassning inom kommunens verksamheter. Arbetet inleds i stöd- och styrfunktionerna och syftar till att stärka informat- ionshanteringen samt säkerställa att informationssäkerheten anpassas efter verksamheternas behov och krav. För att stärka kommunens informations- och cybersäkerhet kommer kommunledning och förtroendevalda att genomgå en obligatorisk cybersäkerhetsutbildning. Utbildningen har ta- gits fram av Adda och anpassats till kommunens säkerhetsarbete och de krav som följer av det förändrade säkerhetsläget. Insatsen syftar till att öka kunskapen om cyberhot och säker- hetsrisker samt stärka förmågan att förebygga och hantera incidenter. DELÅRSRAPPORT 35 Bolag Rättviks Fastigheter AB Taxe- och räntekostnader samt hyresutvecklingen kommer även fortsatt att vara avgörande för bolagets möjligheter att öka underhållsnivån. Bolaget ser positivt på att räntenivåerna har stabiliserats. Snitträntan bedöms samtidigt ligga kvar kring 2,5 procent de kommande åren, eftersom lån fortsatt läggs om till lägre räntenivåer än tidigare. Rättviks Skoljordbruk AB Arbetet med att elektrifiera grovfoderutmatningen i ladugårdarna fortsätter och bidrar till verksamhetens hållbarhetsmål samt målsättningarna inom Agenda 2030. Beredskapsarbetet utvecklas vidare med särskilt fokus på vattenförsörjning, inklusive bevatt- ningsmöjligheter och säkerställande av tillgång till nödvatten. Förutsättningarna för att bilda en ekonomisk förening tillsammans med lantbrukare i Siljansbygden utreds. Syftet är att samordna täckdikningsåtgärder för att stärka markernas produktionsförmåga, öka skördeni- våerna och förbättra den regionala livsmedelsberedskapen. En översyn av fastigheternas underhålls- och investeringsbehov genomförs för att säkerställa långsiktig funktionalitet, driftssäkerhet och en hållbar ekonomisk planering. Rättviks Vatten och Avfall AB Den framtida taxeutvecklingen inom VA påverkas i hög grad av investeringsbudgeten och det rådande ränteläget. Införandet av fastighetsnära insamling av plast- och pappersförpackningar vid villor och fri- tidshus bidrar till en långsiktigt bättre ekonomi inom avfallsverksamheten. Minskade mäng- der restavfall förväntas leda till lägre kostnader för kollektivet och därmed bidra till en mer dämpad taxeutveckling över tid. Rättviks Vårdlokaler AB Fastigheten har under senare år haft återkommande problem med rörsystemet. En genom- gång av ledningsnätet pågår, där filmning genomförs för att identifiera eventuella åtgärdsbe- hov. Beroende på resultatet kan större investeringar bli nödvändiga under de kommande åren. Dala Vatten och Avfall AB Verksamhetsplanen för 2026–2030 antogs av styrelsen i DVAAB i december 2025. Planen utgår från bolagets ägardirektiv och den lagstiftning som reglerar VA- och avfallsverksam- heten. Den beskriver bolagets prioriteringar och övergripande arbetsområden med fokus på en långsiktigt hållbar drift som säkerställer hög leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och god miljönytta. Till verksamhetsplanen hör åtgärdslistor som redovisar prioriterade insatser, investeringar, reinvesteringar och projekt för respektive kommun inom ramen för beslutade investerings- budgetar för VA- och avfallsverksamheten. DELÅRSRAPPORT 36 Under 2026 fortsätter arbetet med de prioriterade åtgärder som identifierats i verksamhets- planen. Insatserna möter de krav och behov som finns inom VA- och avfallsområdet, bland annat inom miljö, säkerhet, IT, ny lagstiftning samt bransch- och omvärldsutveckling. Prioriterade områden omfattar drift och underhåll av kärnverksamheten, kvalitetssäkring, kundservice, digitalisering samt åtgärder för ökad säkerhet och en god arbetsmiljö. Åtgärdslistorna kommer löpande att revideras som underlag för kommande verksamhetspla- ner. DELÅRSRAPPORT 37 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning Not Utfall pe- Utfall fg Budget Prognos riod period Helår Helår 26.08.31 25.08.31 2026 2026 (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) Verksamhetens intäkter 2 138 976 131 836 257 759 280 301 Verksamhetens kostnader 3 -711 820 -685 246 -1 138 321 -1 176 340 Avskrivningar 4 -7 079 -7 353 -15 472 -15 472 Verksamhetens nettokost- -579 923 -560 763 -896 034 -911 511 nader Skatteintäkter 5 395 992 386 906 603 178 593 989 Generella statsbidrag och ut- 6 197 685 190 498 295 799 296 527 jämning Verksamhetens resultat 13 754 16 641 2 943 -20 995 Finansiella intäkter 7 24 876 23 145 16 750 28 501 Finansiella kostnader 8 -1 478 -5 574 -1 713 -1 713 Resultat efter finansiella 37 152 34 212 17 980 5 793 kostnader Extraordinära intäkter 9 0 311 238 0 0 Periodens resultat 37 152 345 450 17 980 5 793 DELÅRSRAPPORT 38 Balansräkning Not 26.08.31 2025.12.31 (tkr) (tkr) Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 1 193 1 788 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 12 142 433 130 172 Maskiner och inventarier 13 19 895 22 026 Finansiella anläggningstillgångar 14 634 725 613 465 Summa anläggningstillgångar 798 246 767 452 Förråd 15 34 519 33 885 Fordringar 16 120 850 121 271 Kassa och bank 17 177 653 151 778 Summa omsättningstillgångar 333 008 306 934 Summa tillgångar 1 131 254 1 074 386 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Periodens resultat 37 151 326 001 Resultatutjämningsreserv 95 821 95 821 Resultatreserv 6 115 0 Övrigt eget kapital 645 363 325 477 Summa eget kapital 18 784 450 747 299 Avsättningar för pensioner 19 124 448 124 117 Summa avsättningar 124 448 124 117 Långfristiga skulder 20 490 490 Kortfristiga skulder 21 221 866 202 480 Summa skulder 222 356 202 970 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 131 254 1 074 386 Panter och ansvarsförbindelser: Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland 22 183 674 189 233 skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförpliktelser 23 1 212 583 1 179 170 Summa panter och ansvarsförbindelser 1 396 257 1 368 403 Rättviks kommun har i november 1997, KF § 114, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. DELÅRSRAPPORT 39 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. Avsteg görs från lagens krav på systemdokumentation av redovisningssystemet. En plan har upprättats för att säkerställa fullständig dokumentation och delar av systemet har redan doku- menterats. Avsteg görs även från regelverket avseende redovisning av finansiella leasingavtal, eftersom kommunen ännu inte fullt ut tillämpar dessa regler. Delårsrapporten innehåller stora variationer i när under året intäkter och kostnader uppkom- mer (säsongsvariationer och cykliska effekter), vilket gör att utfallet för delårsperioden vä- sentligt avviker från årsprognosen. Poster som har påverkat är intjänande och uttag av se- mester, feriekostnader, uppvärmningskostnader, kostnader för snöröjning mm. Kommunkoncern och sammanställda räkenskaper Kommunkoncernen består av följande bolag: Bolag Ägarandel Rättviksfastighet AB 100% Rättviks Vatten och Avfall AB 100 % Rättviks Skoljordbruk AB 100 % Rättviks Vårdlokaler AB 100 % Dala Vatten och Avfall AB 25,0 % Adven Siljan AB 24,5 % Rättviks Vatten och Avfall AB, Rättviks Skoljordbruk AB och kommunens ägarandel i Dala Vatten och Avfall AB (25 procent) förvärvades den 1 januari 2024 från Rättviks kommun Kommunhus AB. Värderings- och omräkningsprinciper Anläggningstillgång Utvecklingsarbete och immateriella rättigheter av väsentligt värde, definierat som minst ett prisbasbelopp, redovisas som immateriella anläggningstillgångar. Tillgångarna värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskriv- ningar. Internt upparbetade immateriella tillgångar skrivs av linjärt över en bedömd nyttjan- deperiod om 3–10 år. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskriv- ningar och eventuella nedskrivningar. Maskiner, inventarier och fordon skrivs av med 10–33 procent per år, medan byggnader skrivs av med 2–5 procent per år. DELÅRSRAPPORT 40 Kommunens gator, vägar och vägbelysning är komponentindelade. För övriga anläggnings- tillgångar tillämpas inte komponentredovisning. Kommunens verksamhetsfastigheter ägs av Rättviks Fastigheter AB och hyrs av kommunen. I bolaget tillämpas komponentavskrivning. För varje tillgångstyp görs en bedömning av nyttjandeperioden. Omprövning sker när för- ändrade förutsättningar, exempelvis verksamhetsförändringar, teknikutveckling eller organi- sationsförändringar, motiverar detta. Om nyttjandeperioden bedöms behöva förkortas juste- ras avskrivningstiden. Inventarier med en nyttjandeperiod på högst tre år eller ett anskaffningsvärde som understi- ger ett halvt prisbasbelopp kostnadsförs direkt. Omsättningstillgångar Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar värderas till det belopp som beräknas in- flyta. Tomter avsedda för försäljning värderas kollektivt per exploateringsetapp. Utgifterna för- delas per tomt utifrån yta och omfattar kostnader för markförvärv, projektering och övriga direkta utgifter. Lagertillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Lager av mindre värde, exempelvis kontorsmaterial, kostnadsförs direkt vid anskaffning. Leasing Samtliga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Skulder och avsättningar För avtal med samordningsklausuler baseras beräkningarna på de förhållanden som är kända vid balansdagen. Om uppgifter om samordning saknas görs antagandet att ingen samordning sker. Pensionsavsättningarna värderas i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekom- mendation R10 Pensionsförpliktelser och pensionskostnader. Beräkningen av pensionsskul- den sker enligt RIPS-modellen (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Redovisning i driftredovisningen • Lönekostnader belastas med ett personalomkostnadspålägg om 40,51 procent, vil- ket inkluderar sociala avgifter, avtalsförsäkringar och pensionskostnader. • Materiella och immateriella anläggningstillgångar belastas med faktisk avskriv- ningskostnad samt internränta om 2,5 procent på årets genomsnittliga kapitalbind- ning. • Kost- och städtjänster interndebiteras utifrån självkostnad och faktisk användning. • Gemensamma centrala stödfunktioner, såsom kansli, ekonomi, HR och IT, förde- las inte ut på verksamheterna. DELÅRSRAPPORT 41 Pensionsförpliktelser Pensionsåtaganden som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balans- räkningen. Pensionsförmåner som avser tid från och med 1998 redovisas som avsättningar i balansräk- ningen. Detta avser garantipensioner, kompletterande ålderspension för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, efterlevandepensioner samt pensionsåtaganden för personer som omfattas av pensionsavtalet PA-KL, vilket i huvudsak avser personer födda 1937 eller tidigare. Även omställningsstöd och pensioner till förtroendevalda enligt OPF-KL och PBF redovisas som pensionsavsättningar. Övriga pensionsåtaganden redovisas i enlighet med gällande pensionsavtal, bland annat KAP-KL och AKAP-KR. Upplupna kostnader för avgiftsbestämd pension redovisas som kortfristig skuld fram till dess att pensionsavgifterna betalas. Intäkter En intäkt definieras som en ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar, värdeökningar på tillgångar eller minskningar av skulder. Den del av en inkomst som inte uppfyller kriterierna för intäktsredovisning redovisas som skuld i balansräkningen. Om kommunen har en inkomst som uppfyller kriterierna för intäkts- redovisning men där betalning ännu inte har erhållits, redovisas beloppet som en fordran i balansräkningen. Skatteintäkter redovisas det år de skattskyldigas inkomster tas upp till beskattning. Not 2 Uppskattningar och bedömningar Kundfordringar som är äldre än 6 månader reserveras som osäkra. Not 3 Verksamhetens intäkter 26.08.31 25.08.31 (tkr) (tkr) Försäljningsmedel 9 938 10 513 Taxor och avgifter 16 691 16 900 Hyror och arrenden 12 585 11 347 Bidrag 38 671 33 698 Försäljning av verksamheter och entreprenader 56 687 55 670 Försäljning av exploateringsfastigheter 2 214 0 Realisationsvinst vid avyttring av tillgångar 2 193 3 708 Summa verksamhetens intäkter 138 983 131 836 DELÅRSRAPPORT 42 Not 4 Verksamhetens kostnader 26.08.31 25.08.31 (tkr) (tkr) Inköp av material och varor -25 427 -23 290 Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter -2 332 -664 Lämnade bidrag -21 716 -22 872 Köp av verksamhet -57 203 -49 948 Personalkostnader exklusive pensionskostnader -436 732 -420 458 Pensionskostnader -38 568 -45 090 Lokal och markhyror samt övriga fastighetskostnader -71 293 -70 043 Inköp av tjänster -39 702 -36 088 Övriga verksamhetskostnader -18 526 -16 793 Realisationsförluster och utrangeringar -331 0 Summa verksamhetens kostnader -711 830 -685 246 Jämförelsetal för 2025 är ändrade enligt ny indelning (RKR 2025/11). Kommunens intäkter och kostnader är justerade med interna poster om 48 462 tkr (49 349 tkr). Not 5 Avskrivningar 26.08.31 25.08.31 (tkr) (tkr) Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar -595 -695 Avskrivningar mark, byggnader o tekniska anläggningar -3 609 -3 403 Avskrivningar maskiner och inventarier -2 876 -3 255 Summa avskrivningar -7 079 -7 353 Beloppet avser planenliga avskrivningar beräknade på tillgångarnas anskaffningsvärde. Av- skrivningarna uppgår till 10–33 procent per år för maskiner, inventarier, fordon och immate- riella anläggningstillgångar samt 2–5 procent per år för byggnader. Not 6 Skatteintäkter 26.08.31 25.08.31 (tkr) (tkr) Preliminär kommunalskatt 401 596 388 848 Preliminär slutskatteavräkning innevarande år -66 -1 536 Slutavräkningsdifferens föregående år -5 538 -406 Summa skatteintäkter 395 992 386 906 DELÅRSRAPPORT 43 Not 7 Generella statsbidrag 26.08.31 25.08.31 (tkr) (tkr) Inkomstutjämning 123 223 117 317 Kostnadsutjämning 16 986 13 398 Regleringsbidrag 20 499 19 434 Kommunal fastighetsavgift 30 672 30 334 Bidrag för LSS-utjämning 6 305 5 465 Övriga generellt bidrag från staten 0 4 550 Summa generella statsbidrag och utjämningar 197 685 190 498 Not 8 Finansiella intäkter 26.08.31 25.08.31 (tkr) (tkr) Utdelning från aktier och andelar 18 201 15 377 Ränteintäkter 1 065 1 364 Ränta på lån från koncernföretag 2 222 3 040 Borgensavgifter 3 388 3 365 Summa finansiella intäkter 24 876 23 145 Not 9 Finansiella kostnader 26.08.31 25.08.31 (tkr) (tkr) Räntekostnader 0 -2 584 Finansiell kostnad, förändring pensionsavsättningar -1 349 -2 976 Övriga finansiella kostnader -129 -14 Summa finansiella kostnader -1 478 -2 990 Not 10 Extraordinära intäkter 26.08.31 25.08.31 (tkr) (tkr) Realisationsvinst inlösen Dala Energi AB 0 311 238 Summa extraordinära intäkter 0 311 238 DELÅRSRAPPORT 44 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde 14 128 13 825 Inköp 0 303 Utgående anskaffningsvärde 14 128 14 128 Ingående ack. avskrivningar -11 458 -10 454 Årets avskrivningar -595 -1 003 Utgående ack. avskrivningar -12 053 -11 458 Ingående ack. nedskrivning -882 -882 Utgående ack. nedskrivningar -882 -882 Utgående redovisat värde 1 193 1 788 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 4,9 4,8 Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden 235 823 216 368 Inköp 18 383 20 247 Försäljningar -139 0 Omklassificering till exploateringsfastighet -2 110 -792 Årets utrangeringar (ack anskaffning) -287 0 Utgående anskaffningsvärde 251 669 235 823 Ingående ack. avskrivningar -101 428 -96 284 Årets avskrivningar -3 609 -5 144 Försäljningar 24 0 Utgående ack. avskrivningar -105 013 -101 428 Ingående ack. nedskrivningar -4 223 -1 082 Årets nedskrivningar -3 141 Utgående ack. nedskrivningar -4 223 -4 223 Utgående redovisat värde 142 433 130 173 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod, ej mark (år) 29,5 27,3 DELÅRSRAPPORT 45 Not 13 Maskiner och inventarier Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Ingående anskaffningsvärden 106 803 127 990 Inköp 744 1 690 Utrangeringar -26 022 -22 877 Utgående ack. anskaffningsvärde 81 526 106 803 Ingående ack. avskrivningar -84 777 -102 867 Utrangeringar 26 022 22 877 Årets avskrivningar -2 876 -4 787 Utgående ack. avskrivningar -61 631 -84 777 Utgående redovisat värde 19 895 22 026 Därav finansiell leasing - - Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 11,8 11,1 DELÅRSRAPPORT 46 Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Aktier och andelar kommunkoncernföretag Rättviks Fastigheter AB 30 000 20 000 Rättviks Vårdlokaler AB 11 017 11 017 Rättviks Skoljordbruk AB 4 000 1 000 Rättviks Vatten och Avfall AB 4 161 4 161 Dala Vatten och Avfall AB 1 000 1 000 Adven Siljan AB 62 389 62 389 Summa aktier och andelar i kommunägda företag m.m. 112 567 99 567 Långfristiga placeringar Sambygd AB 359 742 359 742 Siljansvik AB 51 076 42 816 Övriga aktier 146 146 Dalhalla Förvaltning AB 2 700 2 700 Rättviks Arena AB 2 000 2 000 Kommuninvest ekonomisk förening 4 283 4 283 Summa långfristiga placeringar 419 947 411 687 Långfristig utlåning Rättviks Skoljordbruk AB 61 300 61 300 Adven Siljan AB 30 680 30 680 Rättviks Vårdlokaler AB 9 700 9 700 Insatser 19 19 Bostadsrätter 512 512 Summa långfristig utlåning 102 211 102 211 Summa finansiella anläggningstillgångar 634 726 613 461 Not 15 Lager och exploateringsfastigheter Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 Lager 1 812 1 760 Tomter för försäljning 32 707 32 125 Summa lager och exploateringsfastigheter 34 519 33 885 DELÅRSRAPPORT 47 Not 16 Fordringar Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Kundfordringar 3 759 21 454 Kommunalskattefordringar 0 1 978 Övriga kortfristiga fordringar 19 559 15 987 Upplupna riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 2 117 1 230 Fordran kommunal fastighetsavgift 59 039 57 401 Förutbetalda kostnader 17 838 19 011 Upplupna intäkter 18 638 4 210 Summa fordringar 120 950 121 271 Not 17 Kassa och bank Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Kassa 4 5 Bank 177 649 151 773 varav kommunens dotterbolag 72 837 53 829 Summa kassa och bank 177 653 151 778 Not 18 Eget kapital Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Ingående eget kapital 645 363 325 477 Ingående resultatutjämningsreserv 95 821 95 821 Ingående resultatreserv 6 115 Årets resultat 37 151 326 001 Utgående eget kapital 784 450 747 299 DELÅRSRAPPORT 48 Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Ingående avsättning till pensioner inkl. löneskatt 124 117 111 621 Nyintjänad pension, varav - förtroendevalda 317 4 219 - förmånsbestämd ålderspension 383 2 151 - övrigt 0 0 Årets utbetalningar -1 804 -2 505 Ränte- och basbeloppsuppräkning 1 349 3 464 Övrig post - ändrad samordning 0 0 - övrigt 22 2 728 Förändring av löneskatt 64 2 439 Summa avsatt till pensioner inkl. löneskatt 124 448 124 117 Uppgift om aktualiseringsgrad och visstidsförordnanden finns i not 21. Not 20 Långfristiga skulder Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 490 490 Summa långfristiga skulder 490 490 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Offentliga investeringsbidrag återstående antal år (vägt snitt) 9,3 9,3 DELÅRSRAPPORT 49 Not 21 Kortfristiga skulder Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 72 837 53 829 Leverantörsskulder 20 721 32 883 Moms och punktskatter 785 1 155 Personalens skatter, avgifter och avdrag 23 414 21 535 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 29 356 43 598 Upplupna pensionskostnader 21 355 20 887 Övriga kortfristiga skulder 5 433 10 098 Förutbetalda generella statsbidrag 0 0 Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 15 058 5 027 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 907 13 469 Summa kortfristiga skulder 221 866 202 481 Riktade statsbidrag intäktsredovisas i takt med att villkoren för bidraget uppfylls. Erhållna bidrag som ännu inte uppfyller kriterierna för intäktsredovisning redovisas som förutbetalda intäkter i balansräkningen. De generella statsbidrag som erhållits är bidrag för vindkraft 1 166 tkr, ersättning från Valmyndigheten 410 tkr samt lagerhållning av sjukvårdsartiklar 74 tkr. Bidragen för vindkraft har betalats ut till 16 olika mottagare av bidrag, det är reglerat vid delåret. DELÅRSRAPPORT 50 Not 22 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Del 1: Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 inkl. löneskatt Ingående ansvarsförbindelser inkl. löneskatt 187 508 196 502 Ränte- och basbeloppsuppräkning 2 940 6 702 Årets utbetalningar -7 686 -12 172 Övrig post -36 -1 768 Förändring av löneskatt -1 160 -1 756 Summa ansvarsförbindelser för pensioner intjänade 181 566 187 508 före 1998 inkl. löneskatt Del 2: Visstidspension inkl. löneskatt Ingående ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 1 725 5 330 Ränte- och basbeloppsuppräkning 31 0 Övrig post 277 -2 901 Förändring av löneskatt 75 -704 Summa pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 2 108 1 725 skulder eller avsättningar Del 1 + del 2: Summerat Ingående ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 189 234 201 833 Ränte- och basbeloppsuppräkning 2 971 6 702 Årets utbetalningar -7 686 -12 172 Övrig post 241 -4 669 Byte av tryggande 0 0 Förändring av löneskatt -1 086 -2 460 Summa pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 183 674 189 234 skulder eller avsättningar Specifikation - ansvarsförbindelse Intjänad pensionsrätt 128 079 131 038 Livränta 2 918 3 195 Utgående pension till efterlevande 3 785 3 845 PA-KL och äldre utfästelser 11 336 12 823 Visstidspensioner 1 695 1 388 Summa pensioner 147 813 152 289 Löneskatt 35 859 36 945 Summa ansvarsförbindelse 183 672 189 234 DELÅRSRAPPORT 51 Övriga upplysningar avseende pensioner Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Aktualiseringsgrad 99% 99% Antal förtroendevalda med rätt till visstidspension enligt PBF 1 1 Antal förtroendevalda med rätt till omställningsstöd enligt 3 3 OPF-KL Antal anställda med rätt till visstidspension 0 0 Not 23 Övriga ansvarsförbindelser Kommunen Kommunen 26.08.31 25.12.31 (tkr) (tkr) Borgensåtaganden kommunala bolag Rättviks Fastigheter AB 669 124 676 655 Rättviks Vårdlokaler AB 79 750 80 450 Rättviks Vatten och Avfall AB 463 709 415 959 Summa borgensåtagande 1 212 583 1 173 064 Summa övr. ansvarsförbindelser 1 396 257 1 362 298 DELÅRSRAPPORT 52 DRIFTSREDOVISNING Drift- och investeringsredovisning – upplysningar Allmänt Den ekonomiska styrningen sker bland annat genom att kommunfullmäktige i samband med budgetbeslutet anvisar resurser till kommunstyrelsen, nämnderna och utskotten för verksam- het och investeringar. Budgeten utgör därmed den övergripande ekonomiska ramen för kom- munens verksamhet och investeringar. Kommunfullmäktige beslutar om ekonomisk plan och budget i november inför kommande verksamhetsår. Därefter upprättar kommunstyrelsen, nämnderna och utskotten internbudge- tar där resurserna fördelas på respektive verksamhetsområde. Driftbudget Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och utskott nettoanslag för att bedriva den verksam- het de ansvarar för. Nettoanslaget ska täcka de kostnader som återstår efter att verksamhet- ens intäkter, exempelvis taxor, avgifter och bidrag, har avräknats. Anslagen binds av fullmäktige på verksamhetsområden, nämnder och utskott. Under året kan fullmäktige besluta om omdisponeringar mellan dessa områden eller om tilläggsanslag. Nämnderna och utskotten fördelar därefter nettoanslagen i sina internbudgetar. Fördelningen görs brutto, med uppdelning på intäkter och kostnader samt på de verksamheter och organi- satoriska enheter som respektive nämnd eller utskott ansvarar för. Omdisponeringar får göras under året under förutsättning att fullmäktiges beslutade nettoanslag inte påverkas. Den löpande verksamheten planeras i ett treårsperspektiv, där det första året utgör budgetår och de två efterföljande åren planeringsår. Budgetavvikelser, såväl positiva som negativa, förs inte över till kommande år. Investeringsbudget Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna investeringsanslag som binds till respektive inve- steringsprojekt. Investeringsverksamheten planeras i ett treårsperspektiv, där det första året utgör budgetår och de två efterföljande åren planeringsår. För fleråriga investeringsprojekt fördelas den be- slutade totalutgiften mellan budgetåret och planeringsåren. Budgetavvikelser i investeringsprojekt förs inte automatiskt över till kommande års investe- ringsbudget. Ej förbrukade investeringsmedel inom ramen för ett ramanslag överförs normalt inte som tilläggsanslag till nästkommande år. DELÅRSRAPPORT 53 Bolagen Den löpande verksamheten i kommunens bolag finansieras genom bolagens egna verksam- hetsintäkter. Finansiering med skattemedel förekommer endast i undantagsfall. Bolagens investeringar och finansiering regleras genom att kommunfullmäktige eller kom- munstyrelsen årligen beslutar om investeringsramar och lånetak för respektive bolag inför kommande verksamhetsår. Kommunfullmäktige ska även ges möjlighet att ta ställning innan bolagen fattar beslut om investeringar som bedöms vara av principiell betydelse eller annars av större vikt. Upplysning om tillämpade internredovisningsprinciper Driftredovisningens intäkter och kostnader ska spegla respektive nämnds och verksamhets ekonomiska relationer till sin omvärld, inklusive kommunens övriga nämnder och verksam- heter. Till skillnad från resultaträkningen, som endast omfattar externa poster, inkluderar driftredovisningen även interna transaktioner, såsom köp och försäljning mellan nämnder och verksamheter. Det finns samtidigt poster som ingår i resultaträkningen men inte i driftredovisningen, lik- som poster som endast redovisas kalkylmässigt i driftredovisningen. Resultaträkningen om- fattar exempelvis skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Dessa poster ingår inte i driftredovisningen. I driftredovisningen beräknas däremot vissa kostnader kalkylmässigt: • personalkostnader, i form av arbetsgivaravgifter, avtalspension och löneskatt, be- räknas schablonmässigt till 40,51 procent av lönekostnaden. • kapitalkostnader, i form av avskrivningar och internränta på bundet kapital. Kapi- talkostnaderna beräknas enligt rak nominell metod, vilket innebär att kostnaden består av linjär avskrivning på tillgångens avskrivningsbara värde samt ränta på tillgångens bokförda restvärde. Den interna räntan uppgår till 2,75 procent. Gemensamma kostnader och intern fördelning Vissa gemensamma kostnader fördelas till verksamheterna genom internfakturering. Det gäl- ler bland annat kost från kommunens produktionskök, lokalvård, tryckeritjänster samt be- manningskostnader via bemanningsenheten. Debiteringen sker utifrån självkostnad eller fak- tisk förbrukning. Andra gemensamma kostnader fördelas enligt schablon. Det gäller exempelvis kommunge- mensamma ledningskostnader, löne- och ekonomiadministration samt facklig tid. Investeringsredovisning Investeringsredovisningens utgifter omfattar både externa kostnader och kostnader för kom- munens egen anläggningspersonal. Interna tjänster och leveranser inom kommunkoncernen faktureras utan vinstpåslag. Undan- tag utgörs av elförsäljning samt uthyrning av bostäder och lokaler från kommunens bostads- företag, vilka sker på affärsmässiga grunder. DELÅRSRAPPORT 54 Samband mellan drift- och investeringsredovisningen och årsredovisningen Drift- och investeringsredovisningen utgör en uppföljning av de budgetramar som kommun- fullmäktige har beslutat om för verksamhet och investeringar. Driftredovisningens nettokostnader motsvarar verksamhetens kostnader och intäkter i resul- taträkningen, medan investeringsredovisningen visar årets investeringar i anläggningstill- gångar. Investeringarna aktiveras i balansräkningen och belastar därefter resultaträkningen successivt genom avskrivningar under tillgångarnas nyttjandeperiod. Drift- och investeringsredovisningen är därmed ett komplement till årsredovisningens resul- tat- och balansräkning och visar hur kommunfullmäktiges budgetbeslut har omsatts i verk- samhet och investeringar under året. Driftredovisning Investeringsredovisning Nämnd Intäkt Kostnad Nämnd Utgift Kommunledning Stab och serviceförv. Projekt A Samhällsutvecklingsförv Projekt B Barn- och utbildningsförv Projekt C Socialförvaltningen Övriga nämnder Övr. investeringar Avgår interna poster Summa enl res räkning Summa enl investeringsred. Resultaträkning Kassaflödesananlys Verksamhetens intäkter Löpande verksamhet Verksamhetens kostn. Investeringsverksamhet Avskrivningar Finansieringsverksamhet Nettokostnader Utbetalning till infrastruktur Skatteintäkter mm Årets kassaflöde Verksamhetens resultat Finansnetto Extraordinära poster Årets resultat Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget Kapital Skulder DELÅRSRAPPORT 55 Driftsredovisning per nämnd Delårsbokslut 2026 Delårsbokslut 2025 (mnkr) Intäkter Kostna- Netto- Budget Föregående år der kostn. Styrelse/ Peri- Peri- Peri- Peri- Avvi- Intäkter Kostn Netto- nämnd oden oden oden oden kelse kostn Kommunfull- 0,0 -1,3 -1,3 -1,1 -0,2 0,0 -1,1 -1,1 mäktige Kommunsty- 4,9 -8,9 -4,0 -9,9 5,9 4,9 -7,6 -2,7 relsen Barn- och ut- 78,0 -275,7 -197,7 -205,3 7,6 75,7 -264,6 -188,9 bildningsför- valtningen Samhällsut- 9,7 -63,2 -53,5 -58,0 4,5 9,6 -61,5 -51,9 vecklingsför- valtningen Socialförvalt- 36,6 -306,9 -270,3 -262,7 -7,6 34,4 -293,0 -258,6 ningen Stab och 55,7 -94,3 -38,6 -46,8 8,2 53,6 -91,9 -38,3 serviceför- valtningen Individnäm- 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 0,0 -0,1 -0,1 den Miljö- och 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 0,0 0,0 -0,2 -0,2 byggnads- nämnden Valnämnden 0,4 -0,2 0,2 -0,4 0,6 0,0 0,0 0,0 Gem. VIA- 1,9 -9,7 -7,8 -6,4 -1,4 1,3 -5,8 -4,5 nämnd Gem. hjälp- 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 medels- nämnd i Da- larna Gem. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 språktolk- nämden Överförmyn- 0,0 -1,6 -1,6 -1,1 -0,5 0,0 -1,2 -1,2 dare Revisorer 0,0 -0,3 -0,3 -0,6 0,3 0,0 -0,3 -0,3 Tabellen fortsätter på nästa sida. DELÅRSRAPPORT 56 Tabellen fortsätter från föregående sida. Justeras: -48,3 43,6 -4,7 604,0 -608,7 -47,7 34,8 -12,9 Avskriv- ningar Justeras: Poster som ej är hänför- bara till verk- samhetens intäkter och verksamhet- ens kostna- der enligt re- sultaträk- ningen Verksamhet- 138,9 -718,9 -580,0 11,3 -591,3 131,8 -692,5 -560,7 ens intäkter och kostna- der enligt re- sultaträk- ningen Enheternas utfall Nedan redovisas det ekonomiska utfallet per styrelse/förvaltning, nämnd och bolag. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige redovisar en negativ budgetavvikelse på 200 tkr. Avvikelsen beror på inköp av läsplattor som inte var budgeterade. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse på 5,9 mnkr. Avvikelsen förklaras främst av att medel i kommunstyrelsens reserv inte har använts samt av intäkter från skogs- avverkning och markförsäljning. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningens utfall per den 31 augusti uppgår till 198 mnkr, jämfört med periodens budget på 205 mnkr. Det innebär ett överskott på 8 mnkr. Motsvarande pe- riod föregående år redovisades ett överskott på 9 mnkr, motsvarande 4,9 procent. Överskottet för perioden förklaras främst av lägre personalkostnader. Dessa uppgår till 163 mnkr, vilket är 10 mnkr lägre än budget. Även kostnaderna för förbrukningsmaterial och in- ventarier är lägre än budgeterat och uppgår till 9 mnkr jämfört med budgeterade 11 mnkr. Av avvikelsen avser 1 mnkr lägre kostnader för datorer. Förvaltningsledningen redovisar ett överskott på 9 mnkr för perioden. Avvikelsen förklaras till stor del av lägre personalkostnader än budgeterat, varav 6,8 mnkr avser semesterlönes- kulden. DELÅRSRAPPORT 57 Förskolan redovisar ett mindre underskott på 0,1 mnkr, medan grundskolan redovisar ett överskott på 1 mnkr. Gymnasieskolan redovisar ett underskott på 2,7 mnkr, vilket främst för- klaras av lägre intäkter än budgeterat, inklusive interkommunala ersättningar. De interkommunala intäkterna är något lägre än budgeterat. Samtidigt är även de interkom- munala kostnaderna lägre. Sammantaget är nettokostnaden för de interkommunala ersätt- ningarna 0,3 mnkr lägre än budget för perioden. Samhällsutvecklingsförvaltningen Samhällsutvecklingsförvaltningens utfall uppgår till 53,5 mnkr (51,9 mnkr), jämfört med en budget på 58,0 mnkr (54,4 mnkr). Detta innebär ett överskott på 4,5 mnkr (3,5 mnkr). På intäktssidan förklaras avvikelsen främst av ersättning för förpackningsinsamling från Kammarkollegiet, som inte fanns budgeterad. Därutöver har intäkterna varit något högre än budgeterat. På kostnadssidan har förpackningsinsamlingen medfört kostnader som överstiger budget med 3,4 mnkr. Samtidigt är övriga kostnader sammantaget 2,3 mnkr lägre än budget. Av detta avser 1,2 mnkr lägre personalkostnader till följd av vakanser. Sammantaget innebär detta ett underskott på kostnadssidan om 1,1 mnkr (1,5 mnkr) för perioden. Mark- och planenheten redovisar ett underskott på 0,3 mnkr. Avvikelsen förklaras av utran- gering av en äldre anläggningstillgång, där kvarvarande restvärde har kostnadsförts. Fritidsenheten redovisar ett överskott på 0,6 mnkr för perioden. Överskottet förklaras främst av lägre kostnader än budgeterat för Hedslunds IP och slalombacken. Socialförvaltningen Socialförvaltningen redovisar ett utfall på 270,3 mnkr, vilket är 11,7 mnkr högre än motsva- rande period föregående år (258,6 mnkr). Jämfört med periodens budget innebär utfallet ett underskott på 7,6 mnkr. Underskottet förklaras främst av personalkostnader som överstiger budget med 18,0 mnkr. Ökade vård- och omsorgsbehov inom äldreomsorgen och funktionsstödet har medfört ett större behov av vikarier. Brist på vikarier och personal med delegering under sommaren har även lett till förskjutna semesteruttag och ökade kostnader för övertid. Ett ökat behov av in- satser nattetid har dessutom medfört att nattpatrullens bemanning har förstärkts. Kostnaderna för placeringar av barn och unga överstiger budget med 2,3 mnkr och bidrar också till underskottet. Samtidigt är intäkterna 6,2 mnkr högre än budgeterat, främst till följd av statsbidrag samt ökade intäkter från omsorgsavgifter, bostadshyror och moms. Centralt budgeterade kostnader är 1,8 mnkr lägre än budget för perioden, vilket påverkar re- sultatet positivt. Ekonomiskt bistånd redovisar ett överskott på 0,6 mnkr. Även vissa budge- terade kostnader, bland annat för tekniska hjälpmedel, korttidsvistelse och investeringar, har ännu inte upparbetats. Av periodens underskott är 0,6 mnkr hänförligt till projektet Hemma först. DELÅRSRAPPORT 58 Stab och serviceförvaltningen Stab- och serviceförvaltningen redovisar ett samlat överskott på 8,2 mnkr (5,1 mnkr). Överskottet förklaras av både högre intäkter och lägre kostnader än budgeterat. Intäkterna överstiger budget med 1,7 mnkr (−1,3 mnkr). Personalkostnaderna är 3,4 mnkr lägre än budget (5,5 mnkr). Avvikelsen förklaras främst av vakanta tjänster samt en minskad semesterlöneskuld vid delåret, vilket till stor del förväntas utjämnas under årets återstående månader. Även övriga verksamhetskostnader är lägre än budget och understiger budget med 3,0 mnkr (0,9 mnkr). Avvikelsen beror främst på lägre kostnader för konsult- och administrativa tjäns- ter om 1,5 mnkr samt lägre kostnader för livsmedelsinköp om 0,9 mnkr. Kostenheten redovisar ett överskott på 2,2 mnkr (0,7 mnkr), vilket främst förklaras av högre försäljningsvolymer och lägre livsmedelskostnader än budgeterat. Bemanningsenheten redovisar ett överskott på 1,4 mnkr (0,9 mnkr). Avvikelsen beror dels på en vakant tjänst, dels på högre intäkter än budgeterat. Stab- och serviceenheten redovisar ett överskott på 1,8 mnkr, varav 0,9 mnkr avser minskad semesterlöneskuld vid delåret. Individnämnden Individnämndens utfall uppgår till 140 tkr och ligger i nivå med budget. Miljö och byggnadsnämnden Nämndens utfall uppgår till 225 tkr och ligger i nivå med budget. ‑ VIA nämnden VIA-nämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 1,4 mnkr. Avvikelsen beror främst på ‑ periodiseringseffekter till följd av att kostnaderna är ojämnt fördelade över året. Överförmyndare Överförmyndaren redovisar ett underskott mot budget på 263 tkr. Underskottet förklaras dels av periodiseringseffekter, dels av ökade kostnader till följd av nya arbetsuppgifter som över- förts från tingsrätterna efter en lagändring. Förtroendevalda revisorer Revisionen redovisar ett överskott mot budget på 295 tkr. Utfallet för perioden uppgår till 341 tkr. Flera planerade granskningar återstår under året, vilket innebär att kostnaderna vän- tas öka under resterande del av året. DELÅRSRAPPORT 59 Prognos för helåret Förvaltning / Ansvar Årsbudget Helårspro- Budget avvi- Avvikelse 2026 gnos 2026 kelse föregå- ende pro- gnos Kommunfullmäktige -1 600 -1 800 -200 0 Kommunstyrelsen -14 893 -11 767 3 126 3 126 Barn- och utbildningsförvaltning -307 464 -304 714 2 750 576 Samhällsutvecklingsförvaltning -87 126 -87 244 -118 -177 Socialförvaltning -393 378 -411 788 -18 410 -18 742 Stab och serviceförvaltning -70 135 -69 290 845 996 Individnämnd -200 -200 0 0 Gemensam VIA-nämnd -9 550 -9 550 0 0 Gem. hjälpm. i Dalarna 0 0 0 0 Gemensam språktolknämnd -50 -50 0 0 Valnämnd -600 -400 200 0 Miljö-och byggnadsnämd -360 -360 0 0 Överförmyndare -1 700 -1 856 -156 0 Revisorer -950 -950 0 0 Finansförvaltning 905 986 905 762 -224 -724 SUMMA 17 980 5 793 -12 187 -14 945 - Varav Hemma först 0 -2 610 -2 610 -4 012 S:A exklusive Hemma först 17 980 8 403 -9 577 -10 933 Helårsprognosen för kommunen visar ett positivt resultat på 5,8 mnkr, vilket innebär en ne- gativ budgetavvikelse på 12,2 mnkr. Jämfört med prognosen i april har resultatet förbättrats med 2,8 mnkr. För projektet Hemma först beräknas kostnaderna bli 1,4 mnkr lägre än i aprilprognosen. Övriga verksamheter för- bättrar sammantaget prognosen med ytterligare 1,4 mnkr. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige prognostiserar ett underskott på 0,2 mnkr. Avvikelsen beror på inköp av läsplattor till ledamöterna. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott eftersom de avsatta medlen i kommunstyrel- sens reserv inte beräknas förbrukas fullt ut under året. DELÅRSRAPPORT 60 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen prognostiserar ett överskott på 2,8 mnkr för helåret 2026. Överskottet förklaras främst av högre statsbidrag än budgeterat. Samhällsutvecklingsförvaltningen Samhällsutvecklingsförvaltningen prognostiserar ett mindre underskott på 0,1 mnkr. Avvi- kelsen förklaras främst av lägre intäkter från bygglovsverksamheten samt ökade kostnader till följd av fler elever inom anpassad skolskjuts. Socialförvaltningen Socialförvaltningen prognostiserar ett underskott på 15,8 mnkr för helåret. Underskottet be- ror främst på högre personalkostnader och placeringskostnader. Stab- och serviceförvaltningen Stab- och serviceförvaltningen prognostiserar ett överskott på 0,8 mnkr. Överskottet förkla- ras främst av återhållsamhet vid ersättningsrekryteringar. Vakanser hanteras i möjligaste mån med befintlig personal i stället för genom externa konsulter. Gemensam VIA-nämnd Den gemensamma VIA-nämnden prognostiserar ett resultat i nivå med budget för helåret. Övriga nämnder Valnämnden prognostiserar ett överskott på 0,2 mnkr. Överförmyndaren Överförmyndaren prognostiserar ett underskott till följd av ökade kostnader kopplade till nya krav efter förändrad lagstiftning. Finansförvaltningen Finansförvaltningen har förbättrat sin prognos något jämfört med april. Pensionskostnaderna beräknas bli något högre, samtidigt som de finansiella intäkterna väntas öka. DELÅRSRAPPORT 61 INVESTERINGSREDOVISNING För 2026 har kommunfullmäktige beslutat om en investeringsbudget på 42,0 mnkr. Budgeten fördelas på immateriella anläggningstillgångar om 0,1 mnkr samt materiella anläggningstill- gångar om totalt 40,4 mnkr. Av dessa avser 1,4 mnkr verksamhetsfastigheter, 20,5 mnkr fas- tigheter för affärsverksamhet, 9,7 mnkr publika fastigheter och 8,8 mnkr maskiner och in- ventarier. Därutöver har 1,5 mnkr avsatts till kommunstyrelsens förfogande. Under delårsperioden uppgår investeringsutgifterna till 24,9 mnkr. I tabellen nedan redovisas investeringarna per förvaltning, med större projekt särredovisade. Pågående investeringar Totalbudget Ack.Utfall Avvikelse Barn- och utbildningsförvaltningen 3 060 - 3 060 Samhällutvecklingsförvaltningen 32 330 19 127 13 203 - Varav stall till ridklubben 4 000 2 686 1 314 - Varav rodelbana 8 000 7 942 58 - Varav vägbelysning 3 700 874 2 826 - Varav Toppstuga slalombacken 7 000 758 6 242 - Varav Lokstallarna - 2 936 -2 936 Socialförvaltningen - - - Stab och Serviceförvaltningen 5 070 - 5 070 Kommunstyrelsen 1 540 - 1 540 Summa investeringar 42 000 19 127 13 203 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningen har en investeringsbudget på ca 3 mnkr men inget utfall i perioden. Budgete- rade medel förväntas användas under året till inventarier till verksamhetslokaler och matsal på gymnasiet. Samhällsutvecklingsförvaltningen Samhällsutvecklingsförvaltningen har en investeringsram på 32,3 mnkr för helåret, Under perioden har investeringar genomförts till en nettoutgift om 19,1 mnkr. Större investeringar är Stall till ridklubben där entreprenören gick i konkurs under året och byggnaden förväntas vara klar innan årsskiftet men det ekonomiska utfallet är ovisst. Den årliga investeringen i vägbelysning förväntas använda sina budgeterade medel under året. Rodelbana förväntas färdigställas under året, utgiften beräknas dock bli 1 mnkr mer än budgeterat bland annat på grund av mer omfattande sprängningar än först antagits. Investeringen i lokstallarna har fortsatt under året. Och överstiger årets budget med 2,9 mnkr. Totalt har projektet sedan 2022 haft utgifter på 12,9 mnkr. DELÅRSRAPPORT 62 Socialförvaltningen Socialförvaltningen har inga budgeterade investeringsmedel för året. Stab- och serviceförvaltningen Stab och serviceförvaltingen har en total budget på 5 mnkr men inget utfall i perioden. För investeringar i immateriella anläggningstillgångar 0,1 mnkr som avser projekt VisAlfa. Räddningstjänst investerar i maskiner och inventarier 4,8 mnkr vad avser bildplan räddnings- tjänst. En tankbil är beställd och förväntas levereras under hösten. DELÅRSRAPPORT 63 DELÅRSRAPPORT 64 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-24 Socialutskottet

§ 75 Föregående protokoll Beslut Styrelsen har tagit del av föregående sammanträdesprotokoll och inga synpunkter framkommer. Sammanfattning Ordförande ställer frågan om det finns synpunkter på protokollet från styrelsens sammanträde 2026-09-09, §§ 57-73. Beslutsunderlag -Protokoll Rättvik Vatten och Avfall AB 2026-09-09, §§ 57-73. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Dokument-ID 09222115557591361309 Signerat KH, CB, CK Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-28 Dnr. 2026/7 Styrelsen för Rättvik Vatten och Avfall AB

§ 76 Budget och taxor 2027 Beslut Styrelsen i Rättvik Vatten och Avfall AB beslutar att föreslå kommunfullmäktige i Rättviks kommun att antaupplåning och borgensutrymme avseende år 2027 enligt nedan. Föreslageninvesteringsbudget om 61,25 Mkr innebär ett upplåningsbehov om 40 Mkr och ett utökat borgensutrymme om 30 Mkr, se bilagt underlag. Sammanfattning Styrelsen beslutade 2026-09-09, § 65 om Budget och taxor 2027. Dagens extra styrelsemöte har därefter sammankallats i syfte attytterligare tydliggöra bolagets behov av upplåning och borgensutrymme avseende år 2027, i syfte att möjliggöra föreslagen investeringsbudget. Styrelsen planerar att genomföra ett separat möte under hösten med fokus på förnyelseplanering. Syftet är att skapa en långsiktig och samlad bild av bolagets investeringsbehov samt analysera hur investeringsbudgeten påverkas över tid. I arbetet kommer även risker kopplade till bristande eller uppskjuten tillgångsförvaltning att beaktas. Därutöver planeras ett gemensamt möte mellan styrelsen och representanter för kommunledningen, med syftet att skapa samsyn kring bolagets långsiktiga investeringsbehov och de prioriteringar som följer av dessa. Beslutsunderlag -RVAB Budget 2027 VA oförändrad avfall -6% till KF Bilaga -RVAB Budget 2027 VA oförändrad avfall -6% till KF Skickas till -Rättviks kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Dokument-ID 09222115557591361309 Signerat KH, CB, CK Rättvik Vatten och Avfall AB Budget 2027 2026-09-18 Till KF RVAB VA Fördelning av kostnader 2027 22% 25% Produktionskostnader RVAB 2027 Kostnader DVAAB Budget VA Övriga kostnader Budget Budget Budget 2025 2026 2027 Avskrivningskostnader INTÄKTER 52 355 57 915 59 080 26% 22% Finansiella poster Produktionskostnader -15 123 -15 330 -15 090 5% Kostnader DVAAB -12 842 -12 924 -13 531 Övriga kostnader -2 761 -3 012 -3 126 Personalkostnader 0 0 0 RVAB VA fördelning av kostnader 2020-2027 SUMMA KOSTNADER -30 726 -31 266 -31 747 20 000 Rörelseresultat 21 629 26 649 27 333 15 000 Avskrivningskostnader -10 150 -12 850 -15 850 10 000 Resultat före finansiella poster 11 479 13 799 11 483 Finansiella poster -11 100 -12 700 -13 050 5 000 Resultat före skatt 379 1 099 -1 567 0 Skattekostnad ränteavdragsbegränsning -900 Resultat efter skatt -1 567 IntäkterOförändrad brukningstaxa Anläggningsavgift 2.400 tkr lägre budget 2027 p g a fakturering VA-utbyggnad Backa 2026. RVAB VA Vad består taxaökningen av 2027? Produktionskostnader VA Nät Drift och underhåll 600 tkr lägre budget 2027 Produktionskostnader VA Produktion Drift och underhåll 400 tkr större budget 2027 Kostnader DVAAB 600 tkr större budget 2027, varav lönerevision 350 tkr större, varav ändrad organisation samt ändrad fördelning mellan VA-kollektiven 250 tkr större Övriga kostnader Avskrivningskostnader 3.000 tkr större budget 2027. Avskrivningskostnad VA-utbyggnad Backa 2.000 tkr. Finansiella poster Genomsnittlig ränta 3,0%, nyupplåning 40 mkr. Kalkylränta 2,5%. (bolagsnivå) RVAB Förslag VA-taxa 2027 Priser enligt förslag till höjning av brukningsavgifter VA 2027 Kostnad normalvilla ansluten till vatten och spillvatten med förbrukning 150 m3 vatten/år (inkl. moms) Föreslagen Föreslagen höjning av fast och rörlig avgift 2027 Ökning (kr/år) Ökning (kr/mån) brukningstaxa 2027 inkl. 150 m3/år 2026-2027 2026-2027 GTAB + 8 % 13 713 1 016 85 LVAB Oförändrad 15 546 0 0 RVAB Oförändrad 18 306 0 0 VTAB + 5 % 19 586 933 78 Priser enligt förslag till höjning av anläggningsavgifter VA 2027 Kostnad normalvilla, anslutning till vatten, spillvatten ej dagvatten (inkl. moms) Föreslagen höjning av Föreslagenservisavgift, förbindelsepunktsavgift, Ökning (kr) anläggningstaxa 2027 bostadsenhetsavgift 2027 (exkl. dagvatten) 2026-2027 GTAB Oförändrad 203 735 0 LVAB Oförändrad 243 029 0 RVAB Oförändrad 281 006 0 VTAB Oförändrad 203 757 0 RVAB avfall inkl. ÅVS LIP och FNI Fördelning av kostnader 2027 5% 3% 8% Produktionskostnader RVAB 2027 Kostnader DVAAB Övriga kostnader Budget Avfall inkl. ÅVS LIP och FNI fr. o m 2024 Budget Budget Budget 27% 57% Avskrivningskostnader 2025 2026 2027 Finansiella poster INTÄKTER 32 300 32 150 30 810 Produktionskostnader -17 560 -16 640 -15 585 RVAB avfall inkl. ÅVS LIP och FNI fr o m 2024 Kostnader DVAAB -7 454 -7 493 -7 211 Fördelning av kostnader 2020-2027 Övriga kostnader -1 930 -1 786 -2 064 20 000 Personalkostnader 0 0 0 15 000 SUMMA KOSTNADER -26 944 -25 919 -24 860 10 000 Rörelseresultat 5 356 6 231 5 950 5 000 Avskrivningskostnader -1 465 -1 750 -1 400 0 Resultat före finansiella poster 3 891 4 481 4 550 Finansiella poster -700 -800 -850 Resultat före skatt 3 191 3 681 3 700 RVAB avfall inkl. ÅVS LIP och FNI IntäkterAvfallsavgift insamling och ÅVC -6%, slamtaxa +5%. Intäkt FNI inkluderar 2 st. LIP. 2027 jämfört med 2026 Produktionskostnader Drift och underhåll 1.050 tkr lägre kostnad budget 2027. Produktionskostnad FNI inkluderar 2 st. LIP. Kostnader DVAAB 300 tkr lägre budget 2027, varav lönerevision 100 tkr större, varav ändrad organisation samt ändrad fördelning mellan avfalls-kollektiven 400 lägre Övriga kostnader 300 tkr större budget 2027, varav konsultkostnader utökat tillstånd Drafsån350 tkr större, varav FNI 300 tkr lägre Avskrivningskostnader 350 tkr lägre budget 2027 Finansiella poster Genomsnittlig ränta 3,0%, nyupplåning 40 mkr. Kalkylränta 2,5,0%. (bolagsnivå) RVAB Förslag avfallstaxa 2027 Priser enligt förslag till höjning av avfallstaxa2027 Kostnad vanligaste abonnemang villa (fast avgift samt hämtningsavgift för rest-och matavfall) Föreslagen avfallstaxa Föreslagen höjning av (fast avgift samt hämtningsavgift Ökning (kr/år) Ökning (kr/mån) avfallstaxa 2027 förrest-och matavfall) 2027 2026-2027 2026-2027 GTAB Oförändrad taxa 3 144 0 0 LVAB Oförändrad taxa 2 955 0 0 RVAB -6% 2 844 -181 -15 VTAB Oförändrad taxa 3 030 0 0 Priser enligt förslag till höjning av slamtaxa2027 Kostnad vanligaste abonnemang villa (0-3 m3 enskild avloppsanläggning/minireningsverk per tömning ordinarie tur) Föreslagen höjning av Ökning (kr/år) Ökning (kr/mån) slamtaxa 2027 Föreslagen slamtaxa 2027 2026-2027 2026-2027 GTAB + 5% 1 609 77 6 LVAB Oförändrad taxa 1 365 0 0 RVAB + 5% 1 392 66 6 VTAB Oförändrad taxa 1 680 0 0 RVAB 2027 Budget inkl. ÅVS LIP och FNI fr. o m 2024 Budget 2025 Budget 2026 Budget 2027 INTÄKTER 84 655 90 065 89 890 Produktionskostnader -32 683 -31 970 -30 675 Kostnader DVAAB -20 296 -20 417 -20 742 Övriga kostnader -4 691 -4 798 -5 190 Personalkostnader 0 0 0 SUMMA KOSTNADER -57 670 -57 185 -56 607 Rörelseresultat 26 985 32 880 33 283 Avskrivningskostnader -11 615 -14 600 -17 250 Resultat före finansiella poster 15 370 18 280 16 033 Finansiella poster -11 800 -13 500 -13 900 Resultat före skatt 3 570 4 780 2 133 Skattekostnad ränteavdragsbegränsning -900 Återföring obeskattade medel -1 200 Skattekostnad bolagsskatt 0 Resultat 33 RVAB Obeskattade medel 2024-2027 VA avfall totalt Obeskattade medel 2024-12-31 15 905 3 238 19 143 Utfall 2025 inkl. skattekostnad -150 5 750 5 600 Prognos 2026 inkl. skattekostnad 2 300 4 900 7 200 Budget 2027 inkl. skattekostnad -2 500 3 700 1 200 Obeskattade medel 2027-12-31 15 555 17 588 33 143 RVAB investeringsplan 2027-2031, mkr 70,0 60,0 50,0 40,0 Nyinvestering VA Reinvestering VA 30,0 Reinvestering Avfall 20,0 10,0 0,0 2027 2028 2029 2030 2031 2027 2028 2029 2030 2031 Nyinvestering VA 10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Reinvestering VA 49,3 44,7 53,9 28,8 24,0 Reinvestering Avfall 2,0 1,0 1,1 1,1 1,1 Summa 61,3 45,7 55,0 29,9 25,1 RVAB investering 2015-2031 90 000 2015-2031 Nyinvestering VA 173 mkr 80 000 Reinvestering VA 567 mkr Reinvestering Avfall 30 mkr Totalt 770 mkr 70 000 60 000 50 000 Nyinvestering VA Reinvestering VA 40 000 Reinvestering Avfall 30 000 20 000 10 000 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 RVAB Investeringsbudget 2027, tkr Utfall t o m Benämning 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Reinvestering Avfall 1 800 1 950 1 000 1 050 1 100 1 100 Reinvestering ÅVC 800 850 900 950 1 000 1 000 Reinvestering FNI 1 000 1 000 Reinvestering Omlastningshall 100 100 100 100 100 Reinvestering VA 52 800 49 300 44 700 53 900 28 800 24 000 Ledningsnät och serviser 8 500 9 500 10 500 10 500 11 500 11 500 APS 4 500 5 500 5 500 5 500 6 500 6 500 VV, TS inkl. arbetsmiljö-och brandskyddsåtgärder 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 ARV inkl. arbetsmiljö-och brandskyddsåtgärder 2 500 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Driftövervakning 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Reservoar 3 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Serviser nya anslutningar 2 000 1 000 2 400 2 600 2 800 Smarta vattenmätare 3 495 2 300 2 300 2 300 2 300 Rättvik ARV förråd (Oljor och pumpar) 3 000 Dalfors ARV 7 000 7 000 Rättviks ARV, nytt inlopp med Rotosiever 0 15 000 Nyheden E1 och E2 utredning och renovering 16 686 10 000 10 000 10 000 10 000 Boda, inläckage 6 000 6 000 6 000 Nyinvestering VA 24 000 10 000 0 0 0 0 Överföringsledning Furudal-Kärvsåsen 14 893 14 000 Utbyggnad VA 10 000 10 000 Summa 78 600 61 250 45 700 54 950 29 900 25 100 Sammanfattning Budget 2027 Rättvik Vatten och Avfall AB Likviditetsbudget 2027, tkr VA-taxa +5% Avfalls-taxa oförändrad Resultat före skatt 2 133 Slam-taxa +5% Skattekostnad -900 Investeringsbudget 51,25 mkr Avskrivningar som belastar resultatet 17 250 behov av extern upplåning 40 mkr 18 483 behov av utökat borgensutrymme 30 mkr Investeringar -61 250 VA-verksamheten har stora anläggningstillgångar med uppdämt Inbetalningar anläggningsavgift 0 underhållsbehov, därav en stor investeringsbudget med behov av extern upplåning. Nyupplåning 40 000 Investeringar genererar avskrivningskostnader och extern Amortering -14 500 upplåning genererar finansiella kostnader, båda posterna är taxe-drivande. Förändring av likvida medel -17 267 2027 beräknas avskrivningskostnader och finansiella poster uppgå till 48% av de totala kostnaderna inom RVAB VA. Likvida medel vid årets början 10 000 Det är viktigt att beslut om investeringsbudget fattas tillsammans med beslut om finansiering av såväl investeringar Likvida medel vid årets slut -7 267 som avskrivningskostnader och finansiella kostnader. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-10-14 KLK 2026/1328 346 Stab och serviceförvaltningen Katharina Mansfeld, 024870150 katharina.mansfeld@rattvik.se VA-taxa 2027 Förvaltningens förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige: 1. Brukningsavgifterna är oförändrade. 2. Anläggningsavgifterna är oförändrade. 3. Anta förändring i VA-taxan enligt ”Bilaga § 65 RVAB Tjänsteutlåtande VA-taxa 2027 till KF”, punkt 3. 4. Taxan gäller från 1 januari 2027 och ersätter tidigare taxa beslutad i kommunfullmäktige 2026-05-07 § 15. Sammanfattning VA-huvudmannens rättigheter och skyldigheter är till huvuddelen reglerat i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. VA-verksamhetens intäkter ska täcka kostnaderna, men det totala avgiftsuttaget får inte överskrida det som behövs för att ordna och driva den allmänna VA-anläggningen. Avgifterna får bestämmas som anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Brukningsavgifterna är periodiska avgifter för täckande av drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar samt andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna som inte täcks av anläggningsavgifterna. Brukningsavgiften är uppdelad i fasta avgifter och en rörlig del (kubikmeteravgift). Anläggningsavgifterna är engångsavgifter som avser täcka de genomsnittliga kostnaderna för att möjliggöra fastigheters anslutning till de allmänna VA anläggningarna/nätet. Anläggningsavgifterna beräknas utifrån olika parametrar som servisledning, förbindelsepunkt, bostadsenheter och tomtyta. Avgiften totalt beror på vilka tjänster fastigheten ansluts till, men också på hur fastigheten nyttjas, till exempel som privatboende eller för verksamhet. Det innebär att anläggningsavgiften varierar mellan olika fastigheter och även att kompletterande avgifter kan uppkomma vid ändrade förhållanden på en fastighet. Med hänsyn tagen till ovanstående föreslås att brukningsavgifterna och anläggningsavgifterna för 2027 är oförändrade. Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik Datum 2026-10-14 2(2) För att möjliggöra en oförändrad VA-taxa 2027 har VA-verksamheten anpassat driftbudgeten. Anpassningen innebär att vissa planerade drift- och underhållsåtgärder kommer att genomföras i lägre omfattning än tidigare planerat. Bedömningen är att verksamheten, genom dessa anpassningar, kan bedrivas inom budgeterade ekonomiska ramar under 2027. För taxa 2027 föreslås att stryka § 14 punkt 14.9 som avser avgifter för tillfällig leverans av renvatten ur brandpoströr ur VA-taxan. Bakgrund till det är att VA-taxan ska hantera avgifter som syftar till leverans av vatten för normal hushållsanvändning, enligt ABVA Rättviks kommun. Avgifter för tillfällig leverans av renvatten ur brandpoströr ska därmed hanteras i separat prislista för tillfälligt vatten. Förändringen syftar även till att taxan ska vara mer i linje med branschorganisationen Svenskt Vattens normalförslag (P120) för konstruktion av VA-taxor, publicerad i juni 2021. Katharina Mansfeld Kommundirektör Bilagor a) Protokoll, RVAB Protokoll 2026-09-09 § 65 Budget och taxor 2027, inkom 2026-09-29. b) Protokoll, Bilaga § 65 RVAB Tjänsteutlåtande VA-taxa 2027 till KF, inkom 2026-09-29. c) Protokoll, Bilaga § 65 VA-taxa 2027 Rättvik § XX_beslutshandling, inkom 2026-09-29. d) Protokoll, Bilaga § 65 VA-taxa 2027 Rättvik § XX_markerade ändringar, inkom 2026-09-29. e) Protokoll, Bilaga § 65 RVAB Budget 2027 VA oförändrad avfall -6% till KF, inkom 2026-09-29. Beslut skickas till Katharina Mansfeld, kommundirektör Erik Mååg, ekonomichef Rättviks Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-09 Dnr. 2026/7 Styrelsen för Rättvik Vatten och Avfall AB

§ 77 Övriga frågor -”Förstärkningsledning”Lerdal -TaxekonstruktionVA Beslut Styrelsen har tagit del av informationen Sammanfattning Christer Karlsson inleder en diskussion kring ”förstärkningsledning” Lerdal. Ett separat möte föreslås bokas med tjänstemän inom Dala Vatten och Avfall AB, i syfte att se över frågan. Lars-Erik Jonsén inleder en diskussion avseende taxekonstruktionVA. Ett separat möte föreslåsbokas medtjänstemän inom Dala Vatten och Avfall AB, i syfte att se över frågan. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Dokument-ID 09222115557591361309 Signerat KH, CB, CK Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-28 Dnr. 2026/7 Styrelsen för Rättvik Vatten och Avfall AB

§ 78 Information till ägarna Beslut Protokollet skickas för information till Rättviks kommuns kommunstyrelse. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Dokument-ID 09222115557591361309 Signerat KH, CB, CK BA llafvA hco nettaV kivttäR 7202 tegduB 81-90-6202 FK lliT 7202 redantsok va gninledröF AV BAVR %22 %52 redantsoksnoitkudorP 7202 BAVR BAAVD redantsoK AV tegduB redantsok agirvÖ tegduB tegduB tegduB redantsoksgninvirksvA 7202 6202 5202 %62 080 95 519 75 553 25 RETKÄTNI retsop alleisnaniF %22 090 51- 033 51- 321 51- redantsoksnoitkudorP %5 135 31- 429 21- 248 21- BAAVD redantsoK 621 3- 210 3- 167 2- redantsok agirvÖ 7202-0202 redantsok va gninledröf AV BAVR 0 0 0 redantsoklanosreP 747 13- 662 13- 627 03- REDANTSOK AMMUS 000 02 333 72 946 62 926 12 tatluseresleröR 000 51 058 51- 058 21- 051 01- redantsoksgninvirksvA 000 01 384 11 997 31 974 11 retsop alleisnanif eröf tatluseR 000 5 050 31- 007 21- 001 11- retsop alleisnaniF 765 1- 990 1 973 ttaks eröf tatluseR 0 009- gninsnärgebsgardvaetnär dantsokettakS 765 1- ttaks retfe tatluseR axatsgninkurb dardnäröfOretkätnI .6202 akcaB danggybtu-AV gnirerutkaf a g p 7202 tegdub ergäl rkt 004.2 tfigvasgninggälnA ?7202 va negninköaxat råtseb daV AV BAVR 7202 tegdub ergäl rkt 006 llåhrednu hco tfirD täN AV redantsoksnoitkudorP 7202 tegdub erröts rkt 004 llåhrednu hco tfirD noitkudorP AV redantsoksnoitkudorP gninledröf dardnä tmas noitasinagro dardnä varav ,erröts rkt 053 noisiverenöl varav ,7202 tegdub erröts rkt 006 BAAVD redantsoK erröts rkt 052 nevitkellok-AV nallem redantsok agirvÖ .rkt 000.2 akcaB danggybtu-AV dantsoksgninvirksvA .7202 tegdub erröts rkt 000.3 redantsoksgninvirksvA )åvinsgalob( .%5,2 atnärlyklaK .rkm 04 gninålppuyn ,%0,3 atnär gilttinsmoneG retsop alleisnaniF 7202 axat-AV galsröF BAVR 7202 AV retfigvasgninkurb va gninjöh llit galsröf tgilne resirP )smom .lkni( rå/nettav 3m 051 gninkurbröf dem nettavllips hco nettav llit netulsna allivlamron dantsoK negalseröF )nåm/rk( gninkÖ )rå/rk( gninkÖ 7202 tfigva gilrör hco tsaf va gninjöh negalseröF 7202-6202 7202-6202 rå/3m 051 .lkni 7202 axatsgninkurb 58 610 1 317 31 % 8 + BATG 0 0 645 51 dardnäröfO BAVL 0 0 603 81 dardnäröfO BAVR 87 339 685 91 % 5 + BATV 7202 AV retfigvasgninggälna va gninjöh llit galsröf tgilne resirP )smom .lkni( nettavgad je nettavllips ,nettav llit gnintulsna ,allivlamron dantsoK )rk( gninkÖ ,tfigvastknupeslednibröf ,tfigvasivresnegalseröF va gninjöh negalseröF 7202-6202 )nettavgad .lkxe( 7202 tfigvastehnesdatsob 7202 axatsgninggälna 0 537 302 dardnäröfO BATG 0 920 342 dardnäröfO BAVL 0 600 182 dardnäröfO BAVR 0 757 302 dardnäröfO BATV INF hco PIL SVÅ .lkni llafva BAVR 7202 redantsok va gninledröF %3 %5 %8 redantsoksnoitkudorP 7202 BAVR BAAVD redantsoK redantsok agirvÖ 4202 m o .rf INF hco PIL SVÅ .lkni llafvA tegduB redantsoksgninvirksvA %75 %72 tegduB tegduB tegduB 7202 6202 5202 retsop alleisnaniF 018 03 051 23 003 23 RETKÄTNI 585 51- 046 61- 065 71- redantsoksnoitkudorP 4202 m o rf INF hco PIL SVÅ .lkni llafva BAVR 112 7- 394 7- 454 7- BAAVD redantsoK 7202-0202 redantsok va gninledröF 460 2- 687 1- 039 1- redantsok agirvÖ 000 02 0 0 0 redantsoklanosreP 000 51 068 42- 919 52- 449 62- REDANTSOK AMMUS 000 01 059 5 132 6 653 5 tatluseresleröR 000 5 004 1- 057 1- 564 1- redantsoksgninvirksvA 0 055 4 184 4 198 3 retsop alleisnanif eröf tatluseR 058- 008- 007- retsop alleisnaniF 007 3 186 3 191 3 ttaks eröf tatluseR INF hco PIL SVÅ .lkni llafva BAVR .PIL .ts 2 raredulkni INF tkätnI .%5+ axatmals ,%6- CVÅ hco gnilmasni tfigvasllafvAretkätnI 6202 dem tröfmäj 7202 .PIL .ts 2 raredulkni INF dantsoksnoitkudorP .7202 tegdub dantsok ergäl rkt 050.1 llåhrednu hco tfirD redantsoksnoitkudorP dardnä tmas noitasinagro dardnä varav ,erröts rkt 001 noisiverenöl varav ,7202 tegdub ergäl rkt 003 BAAVD redantsoK ergäl 004 nevitkellok-sllafva nallem gninledröf rkt 003 INF varav ,erröts rkt 053nåsfarD dnåtsllit takötu redantsoktlusnok varav ,7202 tegdub erröts rkt 003 redantsok agirvÖ ergäl 7202 tegdub ergäl rkt 053 redantsoksgninvirksvA )åvinsgalob( .%0,5,2 atnärlyklaK .rkm 04 gninålppuyn ,%0,3 atnär gilttinsmoneG retsop alleisnaniF 7202 axatsllafva galsröF BAVR 7202axatsllafva va gninjöh llit galsröf tgilne resirP )llafvatam hco-tser röf tfigvasgnintmäh tmas tfigva tsaf( alliv gnamennoba etsagilnav dantsoK axatsllafva negalseröF )nåm/rk( gninkÖ )rå/rk( gninkÖ tfigvasgnintmäh tmas tfigva tsaf( va gninjöh negalseröF 7202-6202 7202-6202 7202 )llafvatam hco-tserröf 7202 axatsllafva 0 0 441 3 axat dardnäröfO BATG 0 0 559 2 axat dardnäröfO BAVL 51- 181- 448 2 %6- BAVR 0 0 030 3 axat dardnäröfO BATV 7202axatmals va gninjöh llit galsröf tgilne resirP )rut eiranidro gninmöt rep krevsgninerinim/gninggälnasppolva dliksne 3m 3-0( alliv gnamennoba etsagilnav dantsoK )nåm/rk( gninkÖ )rå/rk( gninkÖ va gninjöh negalseröF 7202-6202 7202-6202 7202 axatmals negalseröF 7202 axatmals 6 77 906 1 %5 + BATG 0 0 563 1 axat dardnäröfO BAVL 6 66 293 1 %5 + BAVR 0 0 086 1 axat dardnäröfO BATV 7202 BAVR 4202 m o .rf INF hco PIL SVÅ .lkni tegduB 7202 tegduB 6202 tegduB 5202 tegduB 098 98 560 09 556 48 RETKÄTNI 576 03- 079 13- 386 23- redantsoksnoitkudorP 247 02- 714 02- 692 02- BAAVD redantsoK 091 5- 897 4- 196 4- redantsok agirvÖ 0 0 0 redantsoklanosreP 706 65- 581 75- 076 75- REDANTSOK AMMUS 382 33 088 23 589 62 tatluseresleröR 052 71- 006 41- 516 11- redantsoksgninvirksvA 330 61 082 81 073 51 retsop alleisnanif eröf tatluseR 009 31- 005 31- 008 11- retsop alleisnaniF 331 2 087 4 075 3 ttaks eröf tatluseR 009- gninsnärgebsgardvaetnär dantsokettakS 002 1- ledem edattaksebo gniröfretÅ 0 ttakssgalob dantsokettakS 33 tatluseR 7202-4202 ledem edattaksebO BAVR tlatot llafva AV 341 91 832 3 509 51 13-21-4202 ledem edattaksebO 006 5 057 5 051- dantsokettaks .lkni 5202 llaftU 002 7 009 4 003 2 dantsokettaks .lkni 6202 songorP 002 1 007 3 005 2- dantsokettaks .lkni 7202 tegduB 341 33 885 71 555 51 13-21-7202 ledem edattaksebO rkm ,1302-7202 nalpsgniretsevni BAVR 0,07 0,06 0,05 AV gniretsevniyN 0,04 AV gniretsevnieR 0,03 llafvA gniretsevnieR 0,02 0,01 0,0 1302 0302 9202 8202 7202 1302 0302 9202 8202 7202 0,0 0,0 0,0 0,0 0,01 AV gniretsevniyN 0,42 8,82 9,35 7,44 3,94 AV gniretsevnieR 1,1 1,1 1,1 0,1 0,2 llafvA gniretsevnieR 1,52 9,92 0,55 7,54 3,16 ammuS 1302-5102 gniretsevni BAVR 000 09 1302-5102 rkm 371 AV gniretsevniyN rkm 765 AV gniretsevnieR 000 08 rkm 03 llafvA gniretsevnieR rkm 077 tlatoT 000 07 000 06 000 05 AV gniretsevniyN AV gniretsevnieR 000 04 llafvA gniretsevnieR 000 03 000 02 000 01 0 1302 0302 9202 8202 7202 6202 5202 4202 3202 2202 1202 0202 9102 8102 7102 6102 5102 rkt ,7202 tegdubsgniretsevnI BAVR llaftU m o t 1302 0302 9202 8202 7202 6202 5202 gninmäneB 001 1 001 1 050 1 000 1 059 1 008 1 llafvA gniretsevnieR 000 1 000 1 059 009 058 008 CVÅ gniretsevnieR 000 1 000 1 INF gniretsevnieR 001 001 001 001 001 llahsgnintsalmO gniretsevnieR 000 42 008 82 009 35 007 44 003 94 008 25 AV gniretsevnieR 005 11 005 11 005 01 005 01 005 9 005 8 resivres hco tänsgnindeL 005 6 005 6 005 5 005 5 005 5 005 4 SPA 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 redrägtåsddyksdnarb hco-öjlimstebra .lkni ST ,VV 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 005 2 redrägtåsddyksdnarb hco-öjlimstebra .lkni VRA 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 gninkavrevötfirD 000 2 000 2 000 2 000 2 000 3 raovreseR 008 2 006 2 004 2 000 1 000 2 ragnintulsna ayn resivreS 003 2 003 2 003 2 003 2 594 3 eratämnettav atramS 000 3 )rapmup hco rojlO( dårröf VRA kivttäR 000 7 000 7 VRA sroflaD 000 51 0 reveisotoR dem ppolni ttyn ,VRA skivttäR 000 01 000 01 000 01 000 01 686 61 gnirevoner hco gnindertu 2E hco 1E nedehyN 000 6 000 6 000 6 egakcälni ,adoB 0 0 0 0 000 01 000 42 AV gniretsevniyN 000 41 398 41 nesåsvräK-laduruF gnindelsgniröfrevÖ 000 01 000 01 AV danggybtU 001 52 009 92 059 45 007 54 052 16 006 87 ammuS 7202 tegduB gninttafnammaS rkt ,7202 tegdubstetidivkiL BA llafvA hco nettaV kivttäR %5+ axat-AV dardnäröfo axat-sllafvA 331 2 ttaks eröf tatluseR %5+ axat-malS 009- dantsokettakS rkm 52,15 tegdubsgniretsevnI 052 71 tetatluser ratsaleb mos ragninvirksvA rkm 04 gninålppu nretxe va voheb 384 81 rkm 03 emmyrtusnegrob takötu va voheb 052 16- ragniretsevnI 0 tfigvasgninggälna ragninlatebnI tmädppu dem ragnågllitsgninggälna arots rah netehmaskrev-AV voheb dem tegdubsgniretsevni rots ne varäd ,vohebsllåhrednu 000 04 gninålppuyN .gninålppu nretxe va 005 41- gniretromA nretxe hco redantsoksgninvirksva rarereneg ragniretsevnI rä anretsop adåb ,redantsok alleisnanif rarereneg gninålppu 762 71- ledem adivkil va gnirdnäröF .ednavird-exat retsop alleisnanif hco redantsoksgninvirksva sankäreb 7202 .AV BAVR moni anredantsok alatot ed va %84 llit ågppu 000 01 najröb sterå div ledem adivkiL sattaf tegdubsgniretsevni mo tulseb tta tgitkiv rä teD 762 7- tuls sterå div ledem adivkiL ragniretsevni lävås va gnireisnanif mo tulseb dem snammasllit .redantsok alleisnanif hco redantsoksgninvirksva mos Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet Rapport Rättviks kommun 2026-09-03 Antal sidor 29 Page 1 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning och ansvarig styrelse 6 4 Revisionskriterier 6 5 Metod 6 6 Resultat av granskningen 8 6.1 Hantering av sjukfrånvaro 8 6.1.1 Styrning 8 6.1.2 Bedömning 14 6.1.3 Chefers förutsättningar att arbeta med sjukfrånvaro 14 6.1.4 Bedömning 17 6.1.5 Uppföljning och efterlevnad 17 6.1.6 Bedömning 20 6.2 Hantering av misskötsamhet 21 6.2.1 Styrning 21 6.2.2 Bedömning 25 6.2.3 Utbildning i hantering av misskötsamhet 25 6.2.4 Bedömning 26 6.2.5 Uppföljning och efterlevnad 26 6.2.6 Bedömning 27 7 Samlad bedömning och rekommendationer 28 Page 2 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Rättviks kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska kommunens arbete med att förebygga och minska sjukfrånvaro samt att granska kommunens rutiner för hantering av misskötsamhet. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsens arbete med att förebygga och minska sjukfrånvaro är ändamålsenligt. Granskningen har även syftat till att bedöma om misskötsamhet hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsens arbete med att förebygga och minska sjukfrånvaro i allt väsentligt är ändamålsenligt samt att misskötsamhet endast delvis hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att granskningen visat att det finns styrande dokument avseende sjukfrånvaro och hur det ska hanteras. Vi ser dock ett behov av att se över och revidera flera av dokumenten, bland annat utifrån uppdaterade föreskrifter och lagstiftning. Vi bedömer även att det till stor del finns ett tillräckligt stöd för chefer att arbeta med att minska sjukfrånvaro. Vi anser dock att revidering av styrande dokument också är viktigt för att säkerställa att chefer har ett aktuellt ramverk att förhålla sig till i arbetet. Granskningen har även visat att det delvis följs upp att styrande dokument avseende sjukfrånvaro, och hur det ska hanteras, efterlevs. Vi noterar att det främst sker genom årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete. Vad gäller hantering av misskötsamhet bedömer vi att det i huvudsak finns ett tydligt regelverk. Dock ser vi att det finns utrymme för förbättring vad gäller dokumentation. Granskningen har även visat att utbildning i misskötsamhet inte sker på ett systematiskt sätt utan vid behov. Vidare bedömer vi att det till viss del sker uppföljning av att riktlinjer avseende misskötsamhet efterlevs. Vi ser inte något större behov av att utveckla uppföljningen men vi vill betona vikten av att det säkerställs att chefer faktiskt följer gällande regelverk. Page 3 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Finns mål, styrdokument, policys och strategier som prioriterar en I allt väsentligt minskad sjukfrånvaro samt beskriver hur sjukfrånvaro ska hanteras? Finns ett tillräckligt stöd för chefer att arbeta med att minska I allt väsentligt sjukfrånvaro, t ex genom riktlinjer, rutiner, utbildningar och stödfunktioner? Följs det upp att styrdokument, policys och strategier angående Endast delvis hantering av sjukfrånvaro efterlevs? Finns det riktlinjer och rutiner för hantering av misskötsamhet? I allt väsentligt Får chefer utbildning i misskötsamhet och hur det ska hanteras? Endast delvis Följs det upp att riktlinjer och rutiner avseende misskötsamhet Endast delvis efterlevs? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Omgående revidera styrande dokument avseende arbetsmiljö och sjukfrånvaro för att säkerställa att de är aktuella, se avsnitt 6.1.2 och 6.1.4 • Säkerställa att införande av EVA-projektets arbetssätt i resterande av kommunens verksamheter följs upp och utvärderas, se avsnitt 6.2.3 • Tillse att det tydliggörs för chefer hur och när misskötsamhet, och hantering av det, ska dokumenteras, se avsnitt 6.2.2 • Tillse att utbildning i hantering av misskötsamhet genomförs i samband med introduktion av nya chefer, se avsnitt 6.2.4 Page 4 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets 2 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Rättviks kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska kommunens arbete med att förebygga och minska sjukfrånvaro samt att granska kommunens rutiner för hantering av misskötsamhet. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2026. Enligt offentliga data (Kolada) uppgick sjukfrånvaron i Rättviks kommun till 8,9 procent år 2025. Jämförelsevis uppgick snittet i riket till 7,4 procent. En hög sjukfrånvaro är kostsam för både den enskilde och för kommunen som arbetsgivare. Den påverkar även verksamhetens förmåga att leverera tjänster till kommunens medborgare på ett negativt sätt. Det är därför viktigt att kommunen arbetar aktivt med att förebygga sjukfrånvaro. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat sjukfrånvaro som en risk och bedömer således att det är angeläget att granska kommunens arbete med att minska och förebygga sjukfrånvaron. Misskötsamhet innebär att en anställd handlar på ett sätt som bryter mot anställningsavtalet. Det kan exempelvis handla om olovlig frånvaro, att vägra utföra arbetsuppgifter eller problem med att samarbeta. Misskötsamhet kan innebära negativa konsekvenser för verksamheten och det är av stor vikt att arbetsgivaren hanterar eventuell misskötsamhet på ett systematiskt och korrekt sätt. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat hantering av misskötsamhet som en risk och bedömer således att det är angeläget att granska kommunens rutiner för att hantera misskötsamhet. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsens arbete med att förebygga och minska sjukfrånvaro är ändamålsenligt. Granskningen har även syftat till att bedöma om misskötsamhet hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: • Finns mål, styrdokument, policys och strategier som prioriterar en minskad sjukfrånvaro samt beskriver hur sjukfrånvaro ska hanteras? • Finns ett tillräckligt stöd för chefer att arbeta med att minska sjukfrånvaro, t ex genom riktlinjer, rutiner, utbildningar och stödfunktioner? • Följs det upp att styrdokument, policys och strategier angående hantering av sjukfrånvaro efterlevs? • Finns det riktlinjer och rutiner för hantering av misskötsamhet? • Får chefer utbildning i misskötsamhet och hur det ska hanteras? • Följs det upp att riktlinjer och rutiner avseende misskötsamhet efterlevs? Page 5 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets 3.1 AVGRÄNSNING OCH ANSVARIG STYRELSE Granskningen har avgränsats till verksamhetsåret 2026. Granskningen har omfattat kommunens övergripande processer vad gäller hantering av sjukfrånvaro respektive misskötsamhet. Granskningen har avsett kommunstyrelsen. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725), KL • Tillämpbara interna regelverk, policys och beslut såsom arbetsmiljöpolicy, personalpolicy och kommunfullmäktiges mål och budget för 2026 – 2028. 5 METOD Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av relevanta dokument, däribland: o Verksamhetsplan för stabs- och serviceförvaltningen 2026 o Riktlinje för hälsofrämjande arbetsmiljö o Riktlinjer för uppgiftsfördelning av arbetsmiljöansvar o Riktlinjer och rutiner vid rehabilitering o Chefshandbok avseende tidiga insatser, sjukdom, rehabilitering och misskötsel o Uppdragsbeskrivning av EVA-projektet o Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete 2025 o Avrapportering av EVA-projektet • Intervjuer med: o Kommunstyrelsens presidium o Förvaltningschef för stabs- och serviceförvaltningen o Förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen o Förvaltningschef för socialförvaltningen o Förvaltningschef för samhällsutvecklingsförvaltningen o HR-chef Page 6 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av HR-chef, förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen och förvaltningschef för socialförvaltningen. Samtliga som har intervjuats har fått möjlighet att faktakontrollera rapporten. Page 7 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 HANTERING AV SJUKFRÅNVARO 6.1.1 Styrning Mål och budget 2026 – 2028 Av kommunens mål och budget för 2026 – 2028 framgår ett antal strategiska inriktningar för åren 2024 – 20271, däribland attraktiv arbetsgivare, med tillhörande mål. Målet till attraktiv arbetsgivare utgörs av att kommunens medarbetare trivs på sitt arbete och kan rekommendera andra att välja kommunen som arbetsgivare. En indikator för att mäta målet är en positiv utveckling av nyckeltal avseende sjukfrånvaro. Enligt uppgift följs mål och budget upp i delårsrapport och årsredovisning. I intervju framkom att kommunen under flera år har haft ett övergripande mål att sjukfrånvaron ska minska 0,5 procent varje år. I uppföljningen av detta uppges att kommunen även tittar på antalet personer som är frånvarande då endast uppföljning av andelen sjukfrånvaro kan bli missvisande på exempelvis enheter med få anställda. Arbetsmiljöpolicy Av arbetsmiljöpolicyn2 framgår att Rättviks kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare med friska medarbetare i en hållbar organisation som erbjuder en god och säker arbetsmiljö. All verksamhet ska ha ett hälsofrämjande synsätt och med arbetsmiljö avses all fysisk, digital samt organisatorisk och social arbetsmiljö. Enligt policyn ansvarar arbetsgivaren för att åtgärder vidtas för att främja hälsa och utveckling samt förebygga risker för ohälsa och olycksfall som ett led i att uppnå en god arbetsmiljö. Vidare framgår av policyn ett antal övergripande mål avseende arbetsmiljö, däribland: • Regelbundet (minst en gång per år) och vid förändringar undersöka och riskbedöma den fysiska, digitala samt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att förebygga risker för arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa samt att åtgärder vidtas för att skapa en säker och trygg arbetsplats. • Arbetsgivaren vidtar åtgärder för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. • Arbetsgivaren ser till att arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas medarbetarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. • Arbetsskador och tillbud som inträffar rapporteras och utreds så åtgärder kan vidtas. 1 KF 2023-11-09 § 69 2 KF 2020-05-28 § 40 Page 8 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Personalpolicy Av personalpolicyn3 framgår tre hälsofrämjande mål för kommunen samt arbetsgivarens och medarbetares ansvar kopplat till målen. • Vi har tydlighet och kontinuerlig dialog kring arbetsuppgifter, resultat, arbetssätt och prioriteringsordning utifrån uppdrag, mål och arbetssituation. • Kommunikationsvägarna är kända och väl fungerande. • Alla medarbetare har möjlighet till deltagande på forum för dialog, avstämning och uppföljning. Riktlinje för hälsofrämjande arbetsmiljö Av riktlinje för hälsofrämjande arbetsmiljö4 framgår att ett hälsofrämjande och systematiskt arbetsmiljöarbete syftar till att skapa en bra och säker arbetsmiljö där olyckor och ohälsa förebyggs. Riktlinjen innehåller en fördjupning och precisering av personalpolicyn och den ska användas som ett styrande dokument för att uppnå ett kvalitetssäkrat hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Ett hälsofrämjande och systematiskt arbetsmiljöarbete leder bland annat till god hälsa och ökad frisknärvaro samt förebyggande av ohälsa, minskad sjukfrånvaro och färre arbetsskador. Riktlinjen redogör även för ansvarsfördelning i arbetsmiljöarbetet. Exempelvis har arbetsgivaren det formella ansvaret för arbetsmiljön och ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa och olycksfall. Vidare redogör riktlinjen för arbetssätt för att förebygga, främja och rehabilitera. För att ha en hälsofrämjande arbetsplats sker arbete med att identifiera friskfaktorer och skapa gynnsamma förutsättningar genom att exempelvis ta eget ansvar för hälsa, livsstil och att sätta gränser i vardagen samt erbjuda och uppmuntra hälsosamma aktiviteter och underlätta hälsosamma val. I det förebyggande arbetet ska riskfaktorer identifieras och åtgärdas. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet innebär att alla har kunskap om, engagemang för och möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet genom att exempelvis ta tillvara riskanalyser av tillbud, arbetsskador och undersökningar samt jobba med förebyggande aktiviteter som identifierar ohälsa och ohälsofaktorer. Vad gäller att rehabilitera och åtgärda problem framgår att det efterhjälpande arbetet har utvecklats från enbart åtgärds- och rehabiliteringsarbete till en stark koppling mellan helhetssyn på hälsa och värdeskapande i verksamheten i syfte att undvika ohälsa och sjukdom. När detta ändå förekommer ska skador, problem och konflikter hanteras i ett helhetsperspektiv genom ett aktivt ledarskap och det ska finnas en effektiv rehabiliteringsprocess med tidiga och förebyggande insatser. 3 KF 2018-10-25 § 80 4 KS 2018-09-04 § 145 Page 9 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Vidare framgår av riktlinjen att varje förvaltning i samband med årlig verksamhetsplan ska upprätta en handlingsplan för arbetsmiljöarbetet utifrån resultatet av uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och handlingsplaner ska följas upp i berörd samverkansgrupp och kommunövergripande underlag ska redovisas till kommunstyrelsen. I intervjuer framkom att detta hanteras olika mellan förvaltningarna. Samtliga förvaltningar går dock igenom resultatet av uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet för att se vilka insatser som behöver genomföras utifrån verksamhetens behov. Riktlinje för uppgiftsfördelning av arbetsmiljöansvar Riktlinje för uppgiftsfördelning av arbetsmiljöansvar5 beskriver att ansvarsreglerna för att förebygga att anställda utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet gäller för de förtroendevalda i kommunstyrelsen. De förtroendevalda ska tillse att chefer och arbetsledare har ett väl definierat uppdrag med befogenheter, resurser och kompetenser att bedriva sin verksamhet med tillfredsställande arbetsmiljövillkor. Kommunstyrelsens ledamöter ansvarar för hur arbetsmiljöarbetet bedrivs och att vid behov vidta åtgärder samt bära ansvar för arbetsmiljöuppgifter som returneras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen fördelar arbetsmiljöansvaret till kommunchef som sedan fördelar ansvaret till förvaltningschefer. Förvaltningarna ska organisera arbetsmiljöarbetet inom verksamheten, vilket omfattar fördelning av arbetsmiljöuppgifter från förvaltningschef till underställda arbetsgivarrepresentanter såsom verksamhetschef, enhetschef eller rektor. Arbetsgivarrepresentanten kan i sin tur fördela arbetsmiljöuppgifter till arbetsledare. Riktlinjer och rutiner vid rehabilitering Av riktlinjer och rutiner vid rehabilitering6 framgår att genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete förebyggs ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Om hälsa och arbetsoförmåga ändå uppstår ska rehabiliterande åtgärder vidtas och arbetsanpassning ska genomföras så tidigt som möjligt med målet att arbetstagare ska återfå bästa möjliga funktionsförmåga för att kunna återgå till sin arbetsplats. Det noteras att vid rehabiliteringsärenden som kan påverka anställningsförhållandet ska ansvarig chef involvera personalstrateg i ett tidigt stadie. Rehabiliteringsarbetet ska dokumenteras löpande av ansvarig chef. Anteckningar ska göras i kronologisk ordning och det ska framgå vilka möten, överenskommelser och rehabiliteringsinsatser som är genomförda samt resultat av dessa. Riktlinjen redogör för förebyggande och främjande åtgärder. Det framgår att genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan tidiga signaler fångas upp och åtgärder kan vidtas som förebygger ohälsa, olycksfall och förhindrar sjukskrivning. Om de tidiga signalerna består av återkommande korttidsfrånvaro, som uppgår till minst sex tillfällen under de senaste tolv månaderna, finns särskilda rutiner som ska tillämpas av ansvarig chef. 5 KS 2018-09-04 § 143 6 Daterade 2014-10-01. Personalutskottet informerades 2017-05-16 § 20 att personalenheten arbetar med revidering av dokumentet. Page 10 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Dessa rutiner finns i en digital chefshandbok som enligt uppgift även beskriver bland annat frågor rörande rekrytering och anställning. Chefshandboken beskrivs ytterligare i avsnitt 6.1.3. Riktlinjen beskriver även att insatser via företagshälsovården, såsom riktade hälsoinsatser eller hälsosamtal, kan vara lämpligt i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Vid behov kan ansvarig chef kontakta personalenheten för information och stöd gällande förebyggande och främjande insatser och hantering av processen. Vidare redogör riktlinjen för processen när någon blir sjuk. Det noteras att det är viktigt att rehabiliteringsarbete påbörjas så tidigt som möjligt och att chefen har en regelbunden kontakt med den sjukskrivne redan från starten av sjukskrivningen. Chefen ansvarar under hela rehabiliteringsprocessen för att en kontinuerlig kontakt hålls samt att medarbetaren får information om viktiga händelser på arbetsplatsen. Medarbetarsamtal och lönesamtal ska hållas även vid långtidssjukskrivning. I den mån det är möjligt förväntas medarbetaren under sjukskrivningen delta på arbetsplatsträffar och personalmöten samt besöka arbetsplatsen regelbundet som en del av rehabiliteringen. Kommunens rutiner för rehabilitering ska presenteras för den sjukskrivne medarbetaren så tidigt som möjligt. Det framgår att arbetsgivaren är skyldig att utreda vilka rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. När läkarintyg är inlämnat ska chefen göra en inledande bedömning om sjukfrånvarons varaktighet och behov av rehabiliteringsåtgärder. I utredningen ska chefen titta både på arbetsplatsen och den sociala situationen samt arbetstagarens begränsningar och möjligheter. Tillsammans med den sjukskrivne ska en plan för återgång till arbete tas fram. Om behov av rehabiliteringsinsatser föreligger ska kontinuerliga rehabiliteringsmöten hållas mellan chef och medarbetare. Chefen och medarbetare kommer överens om hur ofta dessa ska ske men minst en gång i månaden rekommenderas. Mötena ska dokumenteras av chefen. Syftet med mötet är att gemensamt se över förutsättningarna för planerade insatser samt att se vilka arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser som kan vara aktuella. Under mötet ska en handlingsplan fastställas som utgör arbetsgivarens dokument för att beskriva alla steg och åtgärder i rehabiliteringsprocessen. Vad gäller genomförande av handlingsplanen framgår att regelbundna uppföljningsmöten ska hållas. Vid behov ska handlingsplanen korrigeras under rehabiliteringsprocessens gång. Om arbetstagaren, utan godtagbara skäl, inte medverkar i sin rehabilitering eller avbryter rehabiliteringen i förtid kan det innebära att arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet anses vara fullgjord och rehabiliteringsutredningen kan avslutas. Detta ska dokumenteras i rehabiliteringsplanen och chefen ska kalla till ett möte med arbetstagaren och dennes stödperson. När rehabilitering avslutas efter genomförd rehabiliteringsprocess ska samtliga berörda parter kallas till ett avslutande möte. Under mötet ska chefen gå igenom vilka åtgärder som har vidtagits samt redogöra utfallet av dessa. Detta ska resultera i ett ställningstagande om arbetstagaren har arbetsförmåga eller inte. Detta ska dokumenteras i minnesanteckningar eller protokoll med en detaljerad beskrivning av alla åtgärder som vidtagits. Page 11 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Om arbetstagaren efter avslutade rehabiliteringsinsatser bedöms ha full arbetsförmåga ska denne fullt ut återgå till sitt arbete och detta ska dokumenteras i rehabiliteringsplanen. Det kan även vara aktuellt med uppföljande samtal när arbetstagaren varit åter i tjänst en tid för att se om återgången samt rehabiliteringsinsatser och eventuella anpassningar fungerat som planerat eller om andra insatser behövs. I intervjuer framkom att rehabiliteringsprocessen upplevs vara tydlig. EVA-projektet – En välmående arbetsplats Vi har tagit del av en uppdragsbeskrivning för det så kallade EVA-projektet som grundas i att HR-enheten har fått i uppdrag att se över sjuktalen samt arbetsmiljön inom kommunens verksamheter. Projektet syftar till att över tid bidra till att skapa förutsättningar för en välmående arbetsplats med en god och säker arbetsmiljö där medarbetarna är friska, vill stanna kvar och fortsätter utvecklas. För att uppnå syftet har följande projektmål tagits fram: • Skapa förutsättningar för att sänka sjuktalen samt vidareutveckling av effektiva arbetsmetoder som driver individers rehabiliteringsprocess framåt. • Identifiera bakomliggande orsaker till ohälsan. • Förbättrade OSA-resultat (organisatorisk och social arbetsmiljö) över åren. • Att samtliga chefer inom kommunen genomgår Chefoskopet7. Projektet startades under hösten 2023 och har pågått till år 2025. Projektet avgränsades till socialförvaltningens verksamheter (inom Kommunals avtalsområde) samt prioriterade verksamheter inom barn- och utbildningsförvaltningen. Vidare framgår att för att uppnå syftet utgår arbetet ifrån Friskfaktorsstarten, ett verktyg som tagits fram av Suntarbetsliv8 med fokus på att skapa en bra arbetsmiljö, sänka sjukfrånvaron och bidra till att nå verksamhetsmålen. Friskfaktorsstarten omfattar åtta områden, däribland systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagagen, tidiga insatser och arbetsanpassning samt prioritering av arbetsuppgifter. Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen innebär att det är rutin att löpande bedöma risker för ohälsa och olycksfall samt att reflektera över vad som fungerar bra på arbetsplatsen. Åtgärder för att förebygga risker och främja en god arbetsmiljö utförs och följs upp. Tidiga insatser och arbetsanpassning innebär att kunskapen om sjukfrånvaromönster och arbetsrelaterade orsaker till sjukfrånvaro är god. Rutiner för kort- och långtidssjukfrånvaro finns, är väl kända och efterlevs. Alla uppmärksammar sin chef om de inte mår bra och chefer agerar på tidiga signaler. Arbetsanpassning och andra tidiga insatser sker i dialog med medarbetare och andra aktörer såsom företagshälsovården och Försäkringskassan. 7 Chefoskopet är ett verktyg framtaget av Suntarbetsliv för att stärka chefers organisatoriska förutsättningar. 8 Suntarbetsliv är en ideell förening som drivs av de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona. Page 12 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Av uppdragsbeskrivningen framgår även en aktivitetsplan som utgår från respektive område i Friskfaktorstarten. Aktiviteter kopplat till systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen utgörs av att förbättra rutiner för ärendehantering i KIA-systemet9, stöd i det systematiska arbetet med friskbedömningar samt arbetsglädje, säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet följer årshjulet och att aktiviteter i SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) genomförs samt att säkerställa att chefer och skyddsombud i berörda verksamheter har gått den årliga arbetsmiljöutbildningen under projekttiden. För tidiga insatser och arbetsanpassning utgörs en aktivitet av intervjuer med chefer i verksamheter med höga sjuktal för att göra en nulägesanalys och se vilka insatser som behövs samt att se över vilka insatser som fungerar bra i verksamheter med låga sjuktal. Den andra aktiviteten utgörs av omtankessamtal vid tre tillfällen av korttidsfrånvaro som stöd för att fånga upp tidiga signaler på ohälsa. Kopplat till prioritering av arbetsuppgifter framgår att aktiviteter utgörs av att genomföra OSA-enkäten två gånger per år på berörda enheter samt att genomföra miniutbildning för chefer och skyddsombud i AFS 2015:4, Organisatorisk och Social Arbetsmiljö. Enligt erhållna uppgifter genomförs en OSA-enkät årligen på respektive enhet och respektive chef ansvarar för att följa upp resultatet. Vidare framgår övergripande aktiviteter för att nå projektmålen. En av dessa utgörs av Chefoskopet som syftar till att se över chefers förutsättningar och fungerar som ett stöd i ledarskapet. Av uppdragsbeskrivningen framgår även att en projektrapport ska tas fram år 2025, denna redovisas under avsnitt 6.1.5. I intervju framkom att vissa delar som infördes genom EVA-projektet har införts/ska införas för hela organisationen, och inte bara de verksamheter som omfattades av projektet. Exempelvis att chefer och HR-strateger får ett meddelande i lönesystemet (Heroma) när en medarbetare har haft upprepad korttidsfrånvaro. Övriga iakttagelser I intervjuer framkom att det upplevs vara tydligt hur sjukfrånvaro ska hanteras. Det noteras dock att det finns ett behov av att revidera en del styrdokument, såsom riktlinjer och rutiner för rehabilitering, och det finns planer för att genomföra detta men det är en prioriteringsfråga vilka dokument som revideras först. 9 KIA är ett system för rapportering och hantering av tillbud och arbetsskador Page 13 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets 6.1.2 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt finns mål, styrdokument, policys och strategier som prioriterar en minskad sjukfrånvaro samt beskriver hur sjukfrånvaro ska hanteras. Vi noterar att det finns styrande dokument som prioriterar en minskad sjukfrånvaro och som beskriver hur sjukfrånvaro ska hanteras samt att det finns mål som har bäring på frågan. Vi ser positivt på detta men vi ser ett behov av att revidera eller aktualitetspröva flera av de styrande dokumenten. Vi anser att det är särskilt angeläget att revidera riktlinjer och rutiner vid rehabilitering. Detta då dokumentet exempelvis hänvisar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och LAS10 som båda har uppdaterats efter att dokumentet antogs år 2014. Vi anser även att det är angeläget att revidera riktlinje för uppgiftsfördelning av arbetsmiljöansvar då det framgår att kommunstyrelsen fördelar arbetsmiljöansvaret till kommunchef. Enligt gällande regelverk kan endast uppgifter, och inte ansvaret, delegeras. 6.1.3 Chefers förutsättningar att arbeta med sjukfrånvaro De styrande dokument som framgår ovan utgör ett stöd till chefer i arbetet med att minska och förebygga sjukfrånvaro. Chefshandbok Vi har tagit del av utdrag från kommunens chefshandbok för de delar som avser tidiga insatser, sjukdom och rehabilitering. I intervju framkom att chefshandboken ingår i introduktionen för nya chefer. Tidiga insatser Av chefshandboken framgår att arbetsgivaren är skyldig att löpande undersöka behov av, och sätta in, arbetsanpassningar för att minska risken för ohälsa och sjukfrånvaro. Det noteras att ett sätt att löpande undersöka behoven är genom omtankessamtal. Från och med januari 2026 får chefer sjukfrånvarosignaler i systemet Heroma vid tre frånvarotillfällen på sex månader eller vid sex sjukfrånvarotillfällen på tolv månader. Denna signal är ett stöd till chefer att fånga upp tidiga signaler på ohälsa. Chefshandboken redogör för exempel på tidiga signaler samt exempel på åtgärder eller arbetsanpassningar för att undvika sjukskrivning eller ökad korttidsfrånvaro. Av chefshandboken framgår även att det finns en mall för omtankessamtal. Av denna framgår vad samtalet ska omfatta; bakgrund till samtalet, exempel på frågor att ställa till medarbetaren, summering av samtalet och tydliggörande av eventuella arbetsanpassningar/insatser samt planering av nästa steg vilket exempelvis omfattar att boka in ett uppföljande möte. 10 Lag (1982:80) om anställningsskydd Page 14 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Sjukdom Gällande sjukdom framgår en beskrivning av sjukfrånvaroprocessen vilket omfattar rätt till ledighet, sjukanmälan, kontaktsamtal dag 3, utbetalning av sjuklön dag 1 – 14, läkarintyg från dag 8, anmälan till Försäkringskassan dag 15, sjukpenningsperiod, rehabilitering, återinsjuknande, förlängd sjukfrånvaro samt indragen sjukpenning. Rehabilitering Vad gäller rehabilitering framgår av chefshandboken att kommunen som arbetsgivare enligt 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen är skyldig att tillse att det på arbetsplatsen finns en lämpligt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Skyldigheten omfattar rehabilitering, anpassning och omplaceringsskyldighet. När en rehabiliteringsprocess startas ska chef dokumentera det i systemstödet Heroma. Gällande rehabiliteringsskyldigheten framgår av chefshandboken att chef så snart som möjligt ska inleda ett rehabiliteringsarbete och kalla medarbetaren till samtal. Om medarbetaren förväntas vara sjukskriven i mer än 60 dagar ska en plan för återgång i arbete upprättas. Chef ska även hålla samtal med medarbetaren vid upprepad korttidsfrånvaro för att se om det finns ett rehabiliteringsbehov. Om tidiga signaler har identifierats kan främjande och förebyggande insatser påbörjas för att exempelvis undvika sjukfrånvaro. Chefhandboken beskriver chefens ansvar under samtalet avseende bland annat dokumentation och information om rehabiliteringsprocessen. I de fall mötet resulterar i ett konstaterande att arbetslivsinriktad rehabilitering för närvarande inte är aktuellt ska ett nytt möte bokas in för avstämning, förslagsvis efter ytterligare fyra veckors sjukskrivning. Chefshandboken redogör även för ansvar och roller för bland annat chef, medarbetare och HR inom ramen för rehabiliteringsskyldigheten. Det framgår att chef ska ha tillräcklig kunskap om när och hur medarbetare kan få hjälp med förebyggande insatser och anpassning av arbetsmiljön. Med anledning av detta förväntas chefer delta vid de arbetsmiljöutbildningar som erbjuds. Chefer är även skyldiga att lämna de upplysningar som behövs till Försäkringskassan för att de i sin tur ska kunna klarlägga behovet av rehabilitering. När återgång till arbete blir aktuellt ska chefen anpassa arbetsplatsen och arbetsuppgifter för att möjliggöra återgången. HR-strateg kan vid behov delta i rehabiliteringsprocessen utifrån sin roll som chefsstöd. I de fall rehabiliteringsprocessen resulterar i omplacering är det HR-strateg som ansvarar för omplaceringsutredningen. Vid behov av insats från företagshälsovården ska chef alltid kontakta HR-strateg. Därutöver utbildar HR-enheten i rehabilitering i samband med årlig arbetsmiljöutbildning. Utbildningen uppges riktas till chefer och skyddsombud. Vidare redogör chefshandboken för rehabiliteringskedjan vilket omfattar vad som ska genomföras under dag 1-90, dag 91-180 och dag 181 och framåt i en sjukskrivning samt vad som gäller avseende förändrad arbetsförmågeprövning för sjukpenning från 63 års ålder, sammanläggning av sjukperioder och sjukersättning. Page 15 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Av chefshandboken framgår även hur och när en plan för återgång i arbete ska upprättas samt innehållet i planen. Det är viktigt att planen utformas på ett sätt att den stödjer anpassnings- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen och att den är lätt för berörda parter att följa upp. Chefshandboken beskriver även hur chef ska göra en arbetsförmågebedömning samt förslag på anpassningsåtgärder, såsom kompetensutveckling, flexibla arbetstider och möjlighet till arbetsträning. Slutligen redogör chefshandboken för avslut av rehabiliteringsarbetet och dokumentation. Det framgår att rehabiliteringsarbetet noggrant och löpande ska dokumenteras av rehabiliteringsansvarig chef i enlighet med kommunens rutiner och riktlinjer. HR Av verksamhetsplan för stab- och serviceförvaltningen 202611 framgår att HR-enheten ska arbeta mot kommunens mål inom den personalpolitiska och personaladministrativa verksamheten och leverera ett effektivt och professionellt stöd i arbetsgivarfrågor på både strategisk och operativ nivå. HR-enheten ska även bevaka och förmedla information om lagar och avtal inom arbetsgivarområdet i syfte att skapa enhetlighet inom det arbetsrättsliga området. Enheten ansvarar även för kommunövergripande samordning, planering och utveckling av riktlinjer, processer, verktyg och arbetssätt inom olika arbetsgivarfrågor. Vidare framgår av verksamhetsplanen ett antal delmål för HR-enheten kopplat till den strategiska inriktningen Attraktiv arbetsgivare. Ett delmål är att 90 procent av kommunens chefer har en ökad ekonomisk medvetenhet kring personalekonomiska nyckeltal. Aktiviteter kopplat till målet utgörs av kvartalsvisa uppföljningar i respektive chefsgrupp samt utbildningsinsatser tillsammans med ekonomienheten. Kopplat till detta har enligt uppgift ett HR-datapaket tagits fram där olika nyckeltal, såsom sjukfrånvaro, från personalsystemet samlas och sammanställs i en rapport till respektive förvaltning. Av aktivitetsplanen i uppdragsbeskrivningen för EVA-projektet framgår kopplat till området Ledarskap – närvarande, tillitsfullt och engagerat att HR-enheten tillsammans med kommunens ledningsgrupp arbetar med att skapa en stabil plattform för kommunens chefer. Som en del i detta har Ledarforum startats upp utifrån vad cheferna efterfrågar och står inför i sina verksamheter samt vad HR-enheten ser behov av. Därutöver framgår Chefoskopet av uppdragsbeskrivningen som en aktivitet. För att se över chefernas förutsättningar att göra ett bra arbete så behöver deras organisatoriska förutsättningar, hur de upplever balansen mellan krav och resurser, hur de fördelar sin arbetstid samt hur kommunikationsvägar och stöd ser ut ses över. Inom ramen för projektet ska Chefoskopet genomföras på samtliga chefer inom kommunen. 11 AU 2025-12-02 § 121 Page 16 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets I intervju framkom att HR-enheten arbetar nära verksamheterna för att kunna utgöra ett tillräckligt stöd. I dagsläget har respektive förvaltning enligt uppgift en eller två HR-strateger som arbetar direkt mot förvaltningen. Utbildningar Vi har tagit del av underlag från en utbildning som genomförts för chefer avseende omtankessamtal. Av detta framgår beskrivning av omtankessamtal, exempel på tidiga signaler, när omtankessamtal ska genomföras samt hur omtankessamtal ska dokumenteras. Det framgår även att chef ska inkludera HR-strateg vid behov av stöd vid omtankessamtalet eller vid uppstart av rehabilitering. Enligt uppgift finns ytterligare utbildningar som genomförs årligen, exempelvis avseende rehab och prehab (förebyggande rehabilitering), friskfaktorer samt systemstöd. I intervju framkom att digitala utbildningar på några timmar genomförs för chefer utifrån behov när exempelvis HR-enheten anser att någon särskild information behöver spridas. 6.1.4 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt finns ett tillräckligt stöd för chefer att arbeta med att minska sjukfrånvaro, t ex genom riktlinjer, rutiner, utbildningar och stödfunktioner. Vi noterar att det finns styrande dokument, en chefshandbok och utbildningar som stöd till chefer i arbetet med att minska sjukfrånvaron samt att HR-enheten uppges arbeta nära verksamheterna. Såsom beskrivet ovan finns dock ett behov av att revidera några av styrdokumenten. Vi anser att det är av stor vikt att detta genomförs för att chefer ska ha aktuella riktlinjer och rutiner att vända sig till för stöd i arbetet med att minska sjukfrånvaro. 6.1.5 Uppföljning och efterlevnad Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete 2025 Vi har tagit del av en sammanställning av uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet som har genomförts år 202512. Uppföljningen genomförs genom en undersökning som besvaras av chefer. Av sammanställningen framgår bland annat uppföljning av rutin vid sjukfrånvaro, rehabiliteringsprocessen och rutin för uppföljning av sjukfrånvaro. Av sammanställningen över resultatet framgår att majoriteten av de svarande anger att det finns en känd och väl fungerande rutin vid sjukfrånvaro. Det framkommer dock att vissa enheter inte har en dokumenterad rutin men att den informella rutinen fungerar bra. Någon anger att rutinen är välfungerande men att det finns behov av att följa upp och revidera den. 12 KS 2026-04-14 § 50 Page 17 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Avseende rehabiliteringsprocessen framgår att majoriteten av svarande anger att arbetsplatsen har en känd och väl fungerande rehabiliteringsprocess. Dock är den mest känd för de som befinner sig i en rehabiliteringsprocess. Vidare framgår att majoriteten anger att arbetsplatsen har en känd och väl fungerande rutin för uppföljning av sjukfrånvaro. Det framkommer att det är tydligare vid långtidssjukfrånvaro än vid korttidssjukfrånvaro. Det anges även finnas kännedom om omtankessamtalen men det noteras att de skulle kunna genomföras mer systematiskt. I sammanställningen noteras att det systematiska arbetsmiljöarbetet generellt fungerar inom organisationen och att flera grundläggande strukturer finns på plats men att det finns några utvecklingsområden såsom digital arbetsmiljö, kunskap om arbetsmiljöföreskrifter samt tydliggörande av arbetsmiljömål. Som bilagor till sammanställningen finns förvaltningarnas uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för år 2025. I intervju framkom att uppföljningen genomförs på enhetsnivå via en enkätundersökning och sedan sammanställs resultatet på förvaltningsnivå och kommunövergripande nivå. Rapportering av EVA-projektet Vi har tagit del av projektrapport för EVA-projektet13. Av rapporten framgår att intervjuer hölls med de chefer som ingick i projektet under hösten 2023. Frågorna till cheferna utgick från områdena i friskfaktorsstarten från Suntarbetsliv. Samtliga områden har följts upp i en enkät som genomfördes i januari 2026 för att få ett jämförbart resultat. Kopplat till området Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen framgår att kartläggningarna från både år 2023 och år 2026 visar att uppföljning av exempelvis enkäter, insatser och åtgärder utgör förbättringsområden. Det finns även brister i systematiken av framför allt det administrativa arbetet avseende arbetsmiljö vilket förklaras av brist på resurser eller tydliga prioriteringar. Vad gäller området tidiga insatser och arbetsanpassning framgår en utveckling från år 2023 till år 2026, främst avseende tidiga insatser vid tecken på ohälsa. En förklaring till detta uppges kunna vara att omtankessamtal, kompletterat med utbildning och mall, har införts. I båda kartläggningarna ställdes även frågor om sjukfrånvaro och vilka som lider av ohälsa samt har kort- respektive långtidssjukfrånvaro. År 2023 var huvudsakligen kvinnor i medelåldern med fysiska hälsoproblem överrepresenterade. Till år 2026 har denna grupp kompletterats med yngre personer med psykisk ohälsa. Båda kartläggningarna visar att privata och naturliga faktorer utgör de primära orsakerna till ohälsa och inte arbetsrelaterade faktorer. I de fall det finns arbetsrelaterad ohälsa identifieras arbetsbelastning, bemanning, omorganisation och arbetsmiljö som påverkande faktorer. Jämförelsen mellan år 2023 och år 2026 visar att verksamheterna som ingått i projektet har förflyttat sig från en mer personberoende struktur med varierade arbetssätt till en ökad samordning och samsyn. 13 KS 2026-06-16 § 87 Page 18 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Vidare framgår uppföljning av aktiviteterna kopplat till områdena i friskfaktorsstarten. Exempelvis arbetar HR-enheten fortlöpande med att se över styrdokument inom HR- området. Som en del i detta ska riktlinjen för hälsofrämjande arbete revideras efter eventuella beslut om fortsatta arbetssätt eller insatser utifrån EVA-projektet. En annan aktivitet som följts upp är Chefoskopet som har visat att resursbrist utgör en av chefernas största utmaningar. Vidare framgår att OSA-enkäten inte har kunnat genomföras två gånger per år på vissa verksamheter inom projektet, främst på grund av tidsbrist. Genomförda OSA- enkäter har visat att en del verksamheter har förbättrat sina resultat medan andra verksamheter har försämrade resultat. De försämrade resultateten förklaras främst av ökad arbetsbelastning och minskade möjligheter till återhämtning. Vad gäller aktiviteten att genomföra miniutbildning i AFS 2015:4, Organisatorisk och Social Arbetsmiljö framgår att fokus har legat på den nya regelstrukturen utifrån att Arbetsmiljöverket har uppdaterat sina föreskrifter. En digital utbildning kring de nya föreskrifterna har lanserats och inom ramen för den årliga arbetsmiljöutbildningen kommer en fördjupning i OSA att genomföras under år 2026. Utbildning har även genomförts avseende KIA-systemet och arbete med systemet sker löpande. En mall för friskbedömning har tagits fram och är utformad på samma sätt som kommunens mall för riskbedömning. Friskbedömningen ska användas i allt större utsträckning i verksamheterna som ett verktyg för att kartlägga vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. HR-enheten har även tydliggjort SAM-årshjulet under år 2025 och detta ingår i 2026 års arbetsmiljöutbildning. Vidare framgår av rapporten en analys och tolkning av resultatet av projektet. Det noteras att strukturerat arbete med friskfaktorer har en positiv effekt på sjukfrånvaro och arbetsmiljö. Det konstateras i rapporten att sjukfrånvaron i Rättviks kommun nu är den lägsta på fem år. Dock noteras att även om sjukfrånvaron enligt statistiken minskar så har projektet visat att kvinnor i medelåldern och äldre mår sämre samt att yngre medarbetare med psykisk ohälsa ökar. Det noteras också att även om den totala sjukfrånvaron har minskat så har sjukfrånvaron över 59 dagar ökat. Rapporten redogör även för tre förslag på områden att arbeta vidare med: • Se över möjligheterna att vidareutveckla kommunens hälsofrämjande arbete, exempelvis genom hälsokontroller för 40-, 50- och 60-åringar, utveckling av friskfaktorarbetet för chefer och ledningsgrupper och införande av frisknärvaro som nyckeltal. I detta kan det även ingå att undersöka förutsättningarna för hälsoombud. • Se över behov och möjliga insatser för att stärka arbetsmiljö och kompetensutveckling, exempelvis genom rutiner och utbildningar kring klimakteriet, psykisk ohälsa och suicidprevention samt införande av en årlig OSA-enkät för kommunens chefer. • Se över möjliga organisatoriska utvecklingsinsatser, såsom buddy- eller mentorskap, möjligheter till skuggning samt riktvärden för antal medarbetare per chef. Page 19 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Övrig uppföljning Av kommunens årsredovisning för 202514 framgår uppföljning av sjukfrånvaro för kommunen och för kommunkoncernen samt fördelat mellan förvaltningarna. Uppföljningen omfattar även hur stor andel av sjukfrånvaron som utgörs av långtidsjukfrånvaro. I intervjuer framkom att HR-chef rapporterar sjukfrånvaro till kommunstyrelsens allmänna utskott kvartalsvis. Att så har skett framgår även av protokoll från allmänna utskottets sammanträden under år 2025 och 202615. Enligt uppgift varierar sjukfrånvaron mellan förvaltningarna. Den uppges vara högst inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen vilket delvis förklaras av att många av medarbetarna där inte kan arbeta alls om de är sjuka samt att de i sitt arbete träffar mycket människor och således utsätts för mer smittspridning än andra. Vidare rapporterar förvaltningschefer enligt uppgift till ordförande för sina respektive utskott regelbundet, ofta veckovis, om aktuella frågor och där kan sjukfrånvaro lyftas. Därutöver uppges att uppföljning sker på individnivå i systemet Heroma, exempelvis samlas dokumentation från medarbetarsamtal där. Uppföljning uppges även kunna ske på gruppnivå inom respektive enhet och på APT (arbetsplatsträffar). 6.1.6 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis följs upp att styrdokument, policys och strategier angående hantering av sjukfrånvaro efterlevs. Vi noterar att uppföljning av efterlevnad av styrande dokument, bland annat avseende sjukfrånvaro, omfattas av årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utöver detta ser vi inte att det genomförs någon särskild uppföljning av hantering av sjukfrånvaro och huruvida styrande dokument efterlevs. Vidare ser vi att mått avseende sjukfrånvaro, enligt mål och budget, ska följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Då dessa inte har upprättats för år 2026 vid tillfället för granskningen kan vi inte bekräfta att så sker. Däremot kan vi se att sjukfrånvaro har följts upp i årsredovisningen för år 2025. Därutöver ser vi att viss uppföljning av hanteringen av sjukfrånvaro har skett genom EVA- projektet. Dock utgör detta inte en systematisk eller återkommande uppföljning utan den är projektbaserad. Uppföljningen har inte heller omfattat hela kommunen utan enbart utvalda verksamheter. Vi noterar att det finns planer på att införa arbetssätten från EVA-projektet till övriga verksamheter i kommunen. Vi anser att det är av stor vikt att införandet och följsamhet till fastställda arbetssätt följs upp systematiskt. 14 KS 2026-04-14 § 45 15 AU 2026-05-05 § 34, 2026-01-27 § 1 2025-11-04 § 98, 2025-09-30 § 80 och 2025-05-06 § 48 Page 20 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets 6.2 HANTERING AV MISSKÖTSAMHET 6.2.1 Styrning Enligt erhållna uppgifter finns inga styrande dokument avseende hantering av misskötsamhet utan kommunen följer avtalet Allmänna Bestämmelser (AB). Därutöver beskrivs misskötsamhet i chefshandboken. Såsom beskrivs i avsnitt 6.1.3 framgår av stab- och serviceförvaltningens verksamhetsplan att HR-enheten ska bevaka och förmedla information om lagar och avtal inom arbetsgivarområdet för att skapa enhetlighet inom det arbetsrättsliga området. Chefshandboken Vi har tagit del av ett utdrag avseende misskötsel ur chefshandboken. För att det ska vara en fråga om fel eller försummelse måste arbetstagaren ha brutit mot regler för hur arbetet ska utföras, ordningen på arbetsplatsen eller på annat sätt brustit i sina skyldigheter. Chefshandboken redogör för en processkarta vars delar redogörs nedan. Något händer När något händer måste åtgärder vidtas inom två månader. Innan en åtgärd vidtas ska chef alltid kontakta HR-strateg. Oönskat beteende Om oönskat beteende uppstår ska chef prata om det i medarbetarsamtal, eller annat samtal, där beteendet uppmärksammas. Samtalet ska dokumenteras av chef. Medvetandegörande samtal Av chefshandboken framgår att innan ett medvetandegörande samtal hålls ska chef tillse att dialog har förts med både HR-strateg och den berörda medarbetaren. Medarbetaren ska informeras om att hen kommer kallas till ett medvetandegörande samtal för att hen ska kunna förbereda sig och få möjligheten att ta med facklig representant eller annan stödperson. När det påtalas för en medarbetare att hen gjort sig skyldig till en försummelse eller ett fel ska tillsägelse ske muntligt av närmaste chef i nära anslutning till det som inträffat. Syftet med tillsägelsen är att uppnå en förändring av medarbetarens beteende för att arbetet och arbetssituationen ska förbättras. En tillsägelse kan innehålla uppgifter om att ytterligare fel kan leda till att medarbetaren riskerar sin anställning. Tillsägelsen är en del i chefens rätt att leda och fördela arbetet. Således krävs inte att den fackliga organisationen deltar vid samtalet. Dock finns inget som hindrar medarbetaren att inkludera den fackliga organisationen. Vidare framgår att det ibland kan behöva upprättas en handlingsplan för hur problemet ska hanteras. Chefen ska dokumentera det medvetandegörande samtalet och all dokumentation ska skickas till HR-enheten. Page 21 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Skriftlig varning Det framgår av chefshandboken att en skriftlig varning enligt AB är en disciplinpåföljd som kan tilldelas en medarbetare som gjort sig skyldig till fel eller försummelse. För att en uppsägning ska vara grundad på sakliga skäl ska medarbetaren vara medveten om att hen missköter sig eller försummar arbetet. I de flesta fall innebär detta att arbetsgivaren ska kunna visa att de tidigare har påpekat misskötsamheten. Om en varning har utfärdats måste medarbetaren upprepa samma beteende för att en ny varning, eller annan åtgärd, ska kunna vidtas. Arbetsgivaren kan inte vidta en mer kraftfull åtgärd om inget nytt har inträffat. Arbetsgivaren kan inte heller dela ut en varning om samma förseelse av fel eller försummelse har anmälts till polis- eller åklagarmyndighet. Vidare framgår hur en varning ska hanteras av chef: 1. Chef ska kontakta HR-strateg. 2. Dialog med medarbetaren ska ske för att säkerställa att de missförhållanden som den skriftliga varningen avser är välgrundade samt för att få dennes version. 3. Innan varningen utdelas ska medarbetaren underrättas om att en skriftig varning övervägs. Den lokala arbetstagarorganisationen ska varslas om den tilltänkta åtgärden. Arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning i frågan och ska då begära detta senast sju dagar efter att varslet tagits emot. Om medarbetaren är medlem i en facklig organisation som kommunen inte har kollektivavtal med krävs förhandling enligt 13 § medbestämmandelagen (MBL) innan den skriftliga varningen delas ut. 4. Innan varningen delas ut måste chef invänta överläggningen. Om överläggningen inte har begärts inom den föreskrivna tiden kan varningen delas ut. 5. Chef ska dokumentera överläggningen. 6. Chef ska använda mallen för skriftlig varning. 7. Medarbetaren ska uppmanas att skriva under att hen har fått en varning. Bara för att en medarbetare skriver under att hen har tagit emot varningen betyder det inte att medarbetaren tycker att det är rätt. Om medarbetaren vägrar att skriva under kan chefen i stället skriva ”Överlämnat i min närvaro den (datum)” på varningen och underteckna den själv. 8. Den skriftliga varningen ska ges till medarbetaren och en kopia ska skickas till HR- enheten tillsammans med övrig dokumentation. Av chefshandboken framgår även att antalet varningar en medarbetare får saknar betydelse. Varningar ska inte delas ut vid andra tillfällen än när en fortsatt misskötsamhet kan leda till uppsägning. Det framgår att en arbetstagarorganisation kan välja att tvista om att varningen inte är korrekt enligt AB. Page 22 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Det är viktigt att varningen skrivs på ett sätt så att det inte finns någon tvekan om anledningen till åtgärden. En utdelad varning innebär att medarbetaren anses ha fått kunskap om att en fortsatt misskötsamhet kan leda till uppsägning. Arbetsgivaren kan åberopa en varning vid en uppsägning, oavsett när den delades ut. Varningen blir inte ”gammal” men den kan förlora betydelse över tid om medarbetaren inte missköter sig. Chefshandboken beskriver vart mallar för underrättelse, varsel och skriftlig varning finns. Avstängning Innan en medarbetare stängs av ska chef kontakta HR-strateg. En medarbetare kan tillfälligt stängas av om denne exempelvis kommer till arbetet alkohol- eller drogpåverkad. En medarbetare kan även stängas av om denne på sannolika skäl är misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelser utom anställningen. Medarbetare kan också stängas av om det i övrigt finns vägande skäl, exempelvis om medarbetaren utgör en fara på arbetsplatsen eller om agerandet kan skada förtroendet till arbetsgivaren från allmänheten. Vidare framgår att en avstängning som högst får ske upp till 30 kalenderdagar i taget om inte utredning upptagits av polis- eller åklagarmyndighet. I sådana fall gäller avstängningen som längst till dess att beslut i åtalsfrågan meddelats eller dom vunnit laga kraft. En medarbetare ska aldrig vara avstängd länge än absolut nödvändigt. Därför ska en internutredning genomföras under avstängningen i de fall det är möjligt. Detta kan innebära att avstängningen kan avbrytas innan polis och åklagare är färdiga med sin utredning. När en avstängning hävs ska beslut fattas om arbetsrättslig åtgärd, såsom varning, uppsägning eller avskedande, ska vidtas eller inte. Om internutredningen inte visar att medarbetaren är skyldig till något som påverkar anställningen återgår hen i arbete utan att åtgärd vidtas. Under en avstängning behåller medarbetaren sin lön om inte arbetsgivaren finner att det föreligger särskilda skäl att hålla inne lönen. Om beslut fattas att hålla inne lönen ska den återbetalas om avstängningen inte åtföljs av annan disciplinär åtgärd än varning eller om medarbetaren frikänns vid en straffrättslig bedömning alternativt om åtal läggs ned. Vidare framgår att om beslut ska fattas om avstängning ska arbetsgivaren först genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Om det finns synnerliga skäl kan beslut fattas och verkställas innan överläggningsskyldigheten är fullgjord. Det noteras att det vid avstängning inte finns någon förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL. Uppsägning/avsked Av chefshandboken framgår hur avslut av anställning, både vid personliga skäl och avskedande, ska hanteras. Uppsägningar kan antingen grundas på arbetsbrist eller personliga skäl. Vid uppsägning av medarbetare på grund av personliga skäl ska chef kontakta HR-strateg. Uppsägning på grund av personliga skäl avser situationer där medarbetaren inte utför sina arbetsuppgifter eller på grund av bristande lämplighet har misslyckats med att utföra sitt arbete enligt anställningsavtalet. Page 23 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets För att det ska vara fråga om uppsägning på grund av personliga skäl krävs följande: • Medarbetaren fullgör inte sina förpliktelser enligt anställningsavtalet. • Medarbetaren agerar medvetet. • Händelsen innebär en skada för arbetsgivaren. • Arbetsgivaren har vidtagit åtgärder. Det beskrivs i chefshandboken att lagen skiljer på uppsägning där medarbetaren lämnar anställningen efter en uppsägningstid och avskedande där medarbetaren i princip lämnar anställningen direkt. Enligt 18 § LAS får avskedande ske om medarbetaren på ett grovt sätt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Avskedande är i huvudsak aktuellt vid åtgärder som vidtagits direkt mot arbetsgivaren, exempelvis konkurrerande verksamhet och brottsliga gärningar. Även åtgärder som vidtas mot andra medarbetare och som tar sig uttryck i våldsamhet eller annan kränkande behandling kan ligga till grund för avskedande. Vidare noteras att regelsystemen och praxis kring uppsägning och avskedande skiljer sig åt. Det som är laga grund för avskedande behöver inte vara sakliga skäl för uppsägning. Med anledning av detta är det viktigt att rätt åtgärd väljs i valet mellan uppsägning och avskedande. Endast i undantagsfall och vid verkligt grova brott mot anställningsavtalet är avskedande tillämpbart. Inför avskedande är det viktigt att chef kontaktar HR-strateg. Av chefshandboken framgår att följande gäller vid avskedande: 1. Vid avskedande föreligger ingen omplaceringsskyldighet och medarbetaren har inte rätt till uppsägningstid. En medarbetare kan stängas av från arbetet, med bibehållen lön, under tiden för det formella förfarandet. 2. Det är inte aktuellt att dela ut en varning vid en förseelse som är att betrakta som sakliga skäl för avskedande. Vid ett avskedande måste arbetsgivaren kunna styrka att det som medarbetaren läggs till last för faktiskt har inträffat samt kunna visa att beteendet är tillräckligt allvarligt för att kunna ligga till grund för ett avskedande. 3. Ett avskedande får inte enbart grundas på förhållanden som arbetsgivaren känt till i mer än två månader. 4. Medarbetaren ska underrättas om det tilltänkta avskedandet minst en vecka i förväg. Underrättelsen innebär en förvarning och ska lämnas till medarbetaren personligen. Om detta inte kan genomföras ska underrättelsen skickas till medarbetarens senast kända adress. 5. Om medarbetaren är medlem i en facklig organisation ska denne varslas samtidigt som medarbetaren underrättas. Om chefen inte vet om medarbetaren är medlem i ett fackförbund måste medarbetaren frågas om detta. Om medarbetaren uppger att hen inte är medlem i någon facklig organisation, eller vägrar uppge vilken, behöver varsel inte lämnas. Page 24 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets 6. Både medarbetaren och den lokala fackliga organisationen har rätt till överläggning om den tilltänkta åtgärden. Överläggningen ska dock begäras senast en vecka efter att underrättelsen eller varslet lämnades. Om en överläggning begärs får avskedandet inte ske förrän detta har avslutats. 7. Efter eventuellt överläggande kan avskedandet verkställas. Avskedandet sker genom ett besked till medarbetaren och det ska ske personligen. Om detta inte kan genomföras kan beskedet skickas i ett rekommenderat brev med mottagningsbevis till medarbetarens senast kända adress. Huvudregeln är att avskedandet sker när medarbetaren tar del av beskedet. Om medarbetaren inte kan anträffas, och besked har sänts i rekommenderat brev, sägs medarbetaren upp tio dagar efter att brevet lämnades till posten oavsett om medarbetaren har tagit del av brevet eller inte. Övriga iakttagelser I intervjuer framkom att det inte anses behövas särskilda riktlinjer eller rutiner för hantering av misskötsamhet då AB och chefshandboken upplevs vara tillräckliga. Vidare framkom i intervjuer att det som ibland kan brista i hanteringen av misskötsel är dokumentationen. Om det inte finns tillräcklig dokumentation kan inte åtgärder vidtas och processen måste då startas om på nytt. Detta kan bli en utmaning då åtgärder måste vidtas inom två månader från det som har inträffat. 6.2.2 Bedömning Vår bedömning är att det i allt väsentligt finns riktlinjer och rutiner för hantering av misskötsamhet. Vi noterar att det inte finns styrande dokument som avser misskötsamhet men däremot beskriver chefshandboken på ett tydligt sätt hur det ska hanteras. Vi noterar även att AB används som styrning i hantering av misskötsamhet. I och med chefshandbokens omfattning och tydlighet vad gäller misskötsamhet delar vi bedömningen att det inte finns något behov av att upprätta särskilda styrande dokument. Vi noterar dock att brister uppges kunna uppstå gällande dokumentation. Med anledning av detta ser vi gärna att kraven på dokumentation i ärenden avseende misskötsamhet tydliggörs för samtliga chefer. 6.2.3 Utbildning i hantering av misskötsamhet Enligt erhållna uppgifter finns ingen utbildning avseende misskötsamhet som genomförs regelbundet. Däremot uppges utbildningar ha genomförts när behov har uppstått. Exempelvis har utbildningar genomförts avseende arbetsrätt och medvetandegörande samtal. Därutöver har en extern konsult tidigare tagits in som höll i en utbildning i arbetsrätt. Page 25 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Kommunen uppges även ha en digital utbildningstjänst med kortare utbildningsfilmer som erbjuds fyra gånger per år och genom dessa har misskötsamhet behandlats. Vidare framkom i intervju att diskussioner förs om ett utbildningspaket ska tas fram avseende AB men inget beslut har fattats ännu. Frågan om hantering av misskötsamhet kan enligt intervjuade också lyftas i chefsforum som hålls två gånger per år och på chefsfrukostar som hålls fyra gånger per år. Det noteras att eftersom HR-enheten arbetar så nära cheferna så finns goda förutsättningar att fånga upp eventuella behov av utbildning eller informationsinsatser. Enligt samtliga intervjuade utgör HR-enheten generellt ett bra stöd som stöttar chefer i olika frågor och de kopplas alltid in när misskötsamhet uppstår. HR-enheten uppges exempelvis bistå chefer med att ta fram handlingsplaner och skriftliga varningar. 6.2.4 Bedömning Vår bedömning är att chefer endast delvis får utbildning i misskötsamhet och hur det ska hanteras. Vi noterar att det inte finns någon utbildning avseende misskötsamhet som genomförs på ett systematiskt sätt. Däremot ser vi att utbildning har genomförts vid behov samt att det finns information för chefer att tillgå genom chefshandboken och HR-enheten. Vi ser gärna att en utbildning avseende misskötsamhet utformas som genomförs i samband med introduktion av nya chefer. Detta för att säkerställa att samtliga chefer åtminstone en gång har fått nödvändig utbildning i misskötsamhet, inklusive nödvändigheten av att upprätta dokumentation i sådana ärenden. 6.2.5 Uppföljning och efterlevnad I intervjuer framkom att det inte genomförs någon samlad uppföljning av misskötsamhet och hur det hanteras då sådana ärenden oftast hanteras på individnivå. Det noteras att det är viktigt att den personliga integriteten beaktas i hanteringen av misskötsamhet. Vidare framkom i intervju att uppföljning främst sker i det löpande arbetet mellan chef och HR-strateg. Att HR-enheten alltid är delaktiga i hanteringen av misskötsamhet uppges vara ett sätt att säkerställa att regler efterlevs. Det uppges finnas mallar för de olika delarna i processen för hantering av misskötsamhet och dessa tillhandahålls av HR-enheten. Chefer har inte själva tillgång till mallarna utan de måste vända sig till HR-enheten. Det noteras även i intervju att misskötsamhet kan lyftas i förvaltningschefers regelbundna möten med ordförande för kommunstyrelsens utskott. Page 26 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Därutöver uppges att uppföljning har skett över antalet skriftliga varningar. Uppföljningen har visat att antalet varningar har ökat något sedan föregående år. HR-enheten uppges även ha informerat kommunstyrelsens presidium om antalet överenskommelser om avslut som har genomförts. 6.2.6 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis följs upp att riktlinjer och rutiner avseende misskötsamhet efterlevs. Vi konstaterar att det inte genomförs någon systematisk uppföljning av att riktlinjer och rutiner, eller i detta fall chefshandboken och AB, efterlevs utan detta hanteras främst av chef och HR-strateg. Utifrån att misskötsamhet oftast sker på individnivå har vi förståelse för att uppföljning inte sker på övergripande nivå. Vi vill dock betona vikten av att det säkerställs att chefer följer gällande riktlinjer och regelverk i hanteringen av misskötsamhet. Page 27 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsens arbete med att förebygga och minska sjukfrånvaro är ändamålsenligt. Granskningen har även syftat till att bedöma om misskötsamhet hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsens arbete med att förebygga och minska sjukfrånvaro i allt väsentligt är ändamålsenligt samt att misskötsamhet endast delvis hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Vi bedömer att det finns styrdokument för arbetet med sjukfrånvaro. Dock anser vi att det finns ett behov av att se över och revidera flera av dessa för att säkerställa att de fortsatt är aktuella. Vi ser även att det i huvudsak finns ett tillräckligt stöd för chefer att arbeta med att minska sjukfrånvaro. Vidare bedömer vi att det till viss del följs upp att styrande dokument avseende sjukfrånvaro, och hur det ska hanteras, efterlevs. Vi ser att detta främst sker genom att det omfattas av uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete och inte genom uppföljning som specifikt avser arbetet med sjukfrånvaro. Vad gäller misskötsamhet bedömer vi att det i allt väsentligt finns ett tydligt regelverk för hur det ska hanteras men att bland annat vikten av dokumentation bör tydliggöras för chefer. Vi ser även att utbildning i misskötsamhet och hur det ska hanteras sker vid behov och inte med regelbundna intervaller. Vi bedömer även att det endast delvis sker uppföljning av att riktlinjer avseende misskötsamhet efterlevs. Vi ser inte ett omfattande behov av att utveckla uppföljningen på en mer övergripande nivå men vi vill betona vikten av att det faktiskt säkerställs att chefer följer gällande regelverk. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Omgående revidera styrande dokument avseende arbetsmiljö och sjukfrånvaro för att säkerställa att de är aktuella, se avsnitt 6.1.2 och 6.1.4 • Säkerställa att införande av EVA-projektets arbetssätt i resterande av kommunens verksamheter följs upp och utvärderas, se avsnitt 6.2.3 • Tillse att det tydliggörs för chefer hur och när misskötsamhet, och hantering av det, ska dokumenteras, se avsnitt 6.2.2 • Tillse att utbildning i hantering av misskötsamhet genomförs i samband med introduktion av nya chefer, se avsnitt 6.2.4 Page 28 of 29 Granskning av sjukfrånvaro och hantering av misskötsamhet| Azets Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Mikael Lindberg Kristin Larsson Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 29 of 29 Styrgruppens sammanträde 1(5) 2026-09-18 Gysam Styrgrupp Tid: 18 sep 2026 kl. 13:00-14:30 Plats: Digitalt via Teams Protokoll styrgruppsmöte Närvarande styrgrupp Lars Halvarson, Leksands kommun Joanna Stridh, Rättviks kommun, vice ordförande (ordförande för mötet) Helena Andersson, Säters kommun Pär Skagerling, Vansbro kommun Andreas Boström, VBU Erik Gustafsson, Malung-Sälens kommun Yvonne Persson, VBU, ordinarie ordförande Jan Wiklund, Gagnefs kommun Frånvarande styrgrupp Hans Moberg, Borlänge kommun Jonas Sallén Lennerthson, Falu kommun Agneta Andreasson Bäck, Hedemora kommun Närvarande chefsgrupp Mariella Andersson, VBU Per-Bodin Hansen, Rättviks kommun Annica Sandy-Hedin, Leksands kommun Therese Stenberg Wallin, Borlänge kommun Tommy Berglund, Borlänge kommun Lotten Kluck, Vansbro kommun Christel Zedendahl, Falu kommun Annika Bergman, Gagnefs kommun Maria Holmqvist, Malung- Sälens kommun Lars Kratz, Malung-Sälens kommun Mostafa Geha, Hedemora kommun Terese Johansson, Säters kommun Maria Boork, Utvecklingschef Gysam Gysam är kommunala dalagymnasier i samverkan info@gysam.se www.gysam.se för ett brett utbud av undervisning med hög kvalitet. a4734e2d5609-a86a-9434-c874-1d21faab :ecnerefer erutangiS Styrgruppens sammanträde 2(5) 2026-09-18 Övriga deltagare Monika Ehrin, sekreterare

§ 84 Interna priser post och tryckeri 2027 Styrelsens beslut - att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. Jus~terande_s sign • 1 -~ ~--5~ Sida 616 av 770 '7 -· Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(16) • Sammanträdesdatum 795110 RÄTTVIK 2026-09-23

§ 90 2026-10-20 Tillägg gällande Lex Maja Diarienummer § X Ändring av benämningen bistånd 2026/156 Ändringar gällande Ärende med annan utförare Tillägg gällande MAR Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 5(47) Innehåll Inledning .........................................................................................8 Syfte ................................................................................................8 Allmänt om delegation ...................................................................8 Ärenden som inte får delegeras ............................................8 Jäv ...........................................................................................8 Vem eller vilka kan vara delegat? ..........................................8 Ersättare för delegat ...............................................................9 Anmälan av delegationsbeslut ..............................................9 Verkställighet ..........................................................................9 Lagrumshänvisning ...............................................................9 Lagförkortningar ..................................................................10 Kommunstyrelsens delegationsordning Allmänna ärenden ....12 Allmänna ärenden ................................................................12 Upphandling .........................................................................13 Övrigt .....................................................................................14 Kommunstyrelsens delegationsordning Personalärenden ......16 Anställning inklusive fastställande av lön vid nyanställning ...............................................................................................16 Ledighet ................................................................................16 Annan ledighet .....................................................................17 Facklig samverkan ...............................................................17 Övriga lönebeslut och anställningsförmåner .....................17 Övrigt .....................................................................................18 Kommunstyrelsens delegationsordning Räddningstjänst .......19 Kommunstyrelsens delegationsordning Krisledning ................20 Kommunstyrelsens delegationsordning Samhällsutvecklingsförvaltningen .............................................21 Mark- och fastighetsärenden ...............................................21 Planärenden ..........................................................................23 Förenklat förfarande ............................................................24 Standardförfarande ..............................................................24 Utökat förfarande .................................................................24 Skolskjuts och färdtjänst .....................................................25 Fritid och kultur ....................................................................26 Geodata och GIS ..................................................................26 Övrigt .....................................................................................27 Kommunstyrelsens delegationsordning Socialförvaltningen ..27 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 6(47) Gemensam ............................................................................27 Utlämnande av handlingar, uppgifter och personuppgifter .27 Överklagan och yttranden .....................................................27 Ombud, offentligt biträde och målsägarbiträde ...................28 Polisanmälan .........................................................................28 Smittskydd .............................................................................28 Lex Sarah ...............................................................................29 Insatser enligt socialtjänstlagen till barn och unga ...........29 Öppenvård och behandling ...................................................29 Insatser till barn, unga och äldre med funktionsnedsättning, SoL ..................................................29 Beslut om insatser och uppdrag ...........................................29 Stöd och service till vissa funktionsnedsatta, LSS ...........30 Personlig assistans ................................................................30 Ledsagar- och avlösarservice, kontaktperson, korttidsvistelse och tillsyn ....................................................30 Boende ...................................................................................32 Kommunal hälso- och sjukvård ..........................................32 Allmänt ..................................................................................32 Kommunstyrelsen delegationsordning Barn- och utbildningsförvaltningen .............................................................35 Allmänt ..................................................................................35 Huvudmän och ansvarsfördelning ........................................35 Åtgärder mot kränkande behandling ...................................37 Medicinsk elevhälsa – ansvarsfördelning enligt gällande lagstiftning .............................................................................38 Entreprenad och samverkan .................................................40 Särskilda utbildningsformer .................................................40 Trygghet och studiero ...........................................................42 Förskola ................................................................................42 Förskoleklass .......................................................................43 Grundskola ...........................................................................43 Anpassad grundskola ..........................................................45 Fritidshem .............................................................................45 Annan pedagogisk verksamhet ..........................................47 Gymnasieskola .....................................................................47 Allmänna bestämmelser om gymnasieskola ........................47 Utbildning på nationella program på gymnasieskola ...........49 Utbildning för introduktionsprogram i gymnasieskola .......49 Anpassad gymnasieskola ...................................................51 Gymnasieförordningen (2010:2039) ...................................53 Inledande bestämmelser .......................................................53 Lärotider ...............................................................................53 Utbildningens innehåll och omfattning .................................53 Idrottsgymnasium .................................................................53 Introduktionsprogram ..........................................................53 Behörighet, urval och förfarande vid antagning ...................55 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 7(47) Stödåtgärder ..........................................................................55 Yrkeshögskoleutbildningar .................................................55 Nationell yrkesutbildningar .................................................56 Dataskyddsförordningen .............................................................57 Referenser ....................................................................................58 Litteratur ................................................................................58 Bilagor ...........................................................................................58 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 8(47) Inledning Kommunstyrelsens beslutanderätt framgår av kommunallagen och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet. Beslut som fattas med stöd av delegation är formellt- och juridiskt sett ett beslut av kommunstyrelsen. Beslut som fattats med stöd av delegation kan dock inte återkallas eller omprövas av kommunstyrelsen. Ett beslut fattat med stöd av delegation överklagas på samma sätt som ett beslut av kommunstyrelsen enligt kommunallagens eller förvaltningslagens regler. Det finns inte något krav på delegat att i alla lägen utnyttja beslutanderätten. Att vara delegat innebär en rättighet men ingen skyldighet att fatta beslut. Delegaten kan i ovanliga eller komplicerade fall överlåta beslutsfattandet till den som delegerat, dvs. kommunstyrelsen. Syfte Syftet med delegation är att avlasta styrelsen rutinartade ärenden för att möjliggöra en effektivare förvaltning genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen då blir snabbare. Allmänt om delegation Ärenden som inte får delegeras Beslut i följande ärenden får inte delegeras (KL 6:38) 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden in dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnd, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Jäv Jävsreglerna framgår av KL 6:28-32. Samtliga beslutsfattare har att vara uppmärksamma på dessa och överlåta till annan delegat i de fall en jävsituation uppstår. Vem eller vilka kan vara delegat? En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta att besluta på nämndens vägnar samt till en anställd i någon av de samverkande kommunerna då kommunen ingår i en gemensam nämnd. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 9(47) Ersättare för delegat I de fall ersättare saknas eller att även ersättaren är frånvarande och beslut inte bör dröja ska beslutet fattas av delegatens närmaste överordnade. Kommundirektör, eller i dennes ställe ställföreträdande kommundirektör, har delegation på samtliga punkter i delegationsordningen som berör tjänstemannabeslut. Förvaltningschefen har, inom respektive förvaltning, dock alltid rätt att fatta beslut vid ordinarie delegats eller dennes ersättares frånvaro. Kommunstyrelsens 1:e respektive 2:e vice ordförande är i tur och ordning ersättare för kommunstyrelsens ordförande. Utskottens vice ordförande är ersättare för utskottets ordförande. Vid bådas förfall är kommunstyrelsens ordförande ersättare. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattas med stöd av delegationsuppdrag ska av delegaten registreras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem samt anmälas till kommunstyrelsen. Delegaten ansvarar för ärendets beredning och beslut. Besluten ska anmälas till närmast efterföljande kommunstyrelsesammanträde. För mer info, se dokumentet ”Rutin – Hantering av delegationsbeslut i Rättviks kommun”. Verkställighet Kommunallagen skiljer mellan nämndbeslut (som kan delegeras) och beslut som innebär ren verkställighet. Ren verkställighet innebär åtgärder som normalt ligger inom tjänstepersonens dagliga arbete och ansvarsområde. Gränsdragningen mellan delegation och verkställighet är dock inte alltid helt klart. Ren verkställighet är ärenden som inte är upptagna i denna delegationsordning och där beslut sker med stöd av lag, avtal eller styrdokument samt där beslutsalternativ saknas betraktas som verkställighet. Några klassiska exempel på rent verkställande åtgärder är avgiftsdebitering enligt fastställd taxa och tilldelning av förskoleplatser enligt en klar turordningsprincip. Det får med andra ord inte finnas utrymme för självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut kan inte, till skillnad mot delegationsbeslut, överklagas. Lagrumshänvisning I delegationsordningen skrivs lagar i kort form, så kallad förkortad variant. 1.1.1 Lagar som har kapitelindelning och en lagförkortning:  KL 6:6 Hänvisningen är till kommunallagens sjätte kapitels sjätte paragraf.  KL 1:7 3p. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 10(47) Hänvisningen är till kommunallagens första kapitel sjunde paragrafens tredje punkt.  KL 4:18 2st. Hänvisningen är till kommunallagens fjärde kapitel artonde paragrafens andra stycke.  KL 5:31 1 st. 2p. Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel trettioförsta paragrafens förstastycke punkt två.  KL 5:31-33 Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel trettioförsta, trettioandra och trettiotredje paragrafer.  KL 5:31,33 Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel paragraferna trettioett och trettiotre.  KL 5:36 3st., 37 2p. Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel trettiosjätte paragrafs tredje stycke samt trettiosjunde paragrafens andra punkt. 1.1.2 Lagar som har kapitelindelning men ingen lagförkortning:  Spellag (2018:1138) 6:9 Hänvisningen är till Spellagens sjätte kapitel nionde paragraf. 1.1.3 Lagar som inte har någon kapitelindelning men en lagförkortning:  4 § FL Hänvisningen är till förvaltningslagens fjärde paragraf. 1.1.4 Lagar som inte har någon kapitelindelning eller lagförkortning:  1 § Lag om tillstånd för anställning på fartyg (1989:532) Hänvisningen är till ”Lagen om tillstånd för anställning på fartyg” första paragraf. Lagförkortningar • AL Alkohollag (2010:1622) • BL Begravningslag (1990:1144) • BRB Brottsbalk (1962:700) • DL Diskrimineringslag (2008:567) • FB Föräldrabalk (1949:381) • FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) • FL Förvaltningslag (2017:900) • HSL Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) • JB Jordabalk (1970:994) Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 11(47) • KL Kommunallag (2017:725) • KF Körkortsförordningen (1998:980) • LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor • LL Ledningsrättslag (1973:1144) • LMA Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. • LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor • LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade • LUL Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare • LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall • LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga • MB Miljöbalk (1998:808) • OL Ordningslag (1993:1617) • OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) • PBL Plan- och bygglag (1987:10) • SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) • SKL Skadeståndslag (1972:207) • SOF Socialtjänstförordning (2001:937) • SoL Socialtjänstlag (2001:453) • TF Tryckfrihetsförordning (1949:105) • ÄB Ärvdabalk (1958:637) Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 12(47) Kommunstyrelsens delegationsordning Allmänna ärenden Allmänna ärenden Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Avge yttrande begränsade Respektive utskott - till Utskottens verksamhetsområden Ärenden som är så Kommunstyrelsens - brådskande att styrelsens ordförande avgörande inte kan inväntas Ärenden som är så Respektive Gäller ej socialutskottet brådskande att utskottens utskottsordförande avgörande inte kan inväntas Organisation under Respektive utskott - förvaltningsnivå Beslut om allmänna Kanslichef - Socialförvaltningens delegat handlingars utlämnande när är förvaltningschef, se ansvarig handläggare nekat socialförvaltning 9.1.1. utlämnande Ge fullmakt till ombud att Kommunstyrelsens - föra kommunens talan ordförande inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag Ansökan om statsbidrag Respektive utskott Medfinansiering i projekt Kommunstyrelsens - - via resurser samt upp till 1 ordförande basbelopp i direkt ekonomiskt stöd Medfinansiering i projekt Allmänna utskottet - - upp till 10 basbelopp i direkt ekonomiskt stöd Beslut om sponsring – upp Allmänna utskottet till 4 prisbasbelopp Indrivning av fordringar Ekonomichef - Återkallande av beslut om Ekonomichef - Ekonomienhetens indrivning av fordran ekonomiassistenter verkställer Anta ackord, ingå Ekonomichef - förlikning, lämna skuldsaneringsbesked - upp t.o.m. 3 basbelopp Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 13(47) Anta ackord, ingå Allmänna utskottet - förlikning, lämna skuldsaneringsbeske d - över 3 basbelopp Placering av Ekonomichef - kommunens likvida medel - upp t.o.m. 20 basbelopp Placering av Allmänna utskottet - kommunens likvida medel - över 20 basbelopp Omsättning av Ekonomichef - befintliga lån Fördelning av Allmänna utskottet - investeringsbudget Upptagande av nya Allmänna utskottet - lån Uttag ur Allmänna utskottet Allmänna utskottet kommunstyrelsen måste meddelas vid reserv Samhällsutvecklings uttag ur utskottet kommunstyrelsens reserv. Ge direktiv till Allmänna utskottet - utskott och förvaltningar i ekonomiska frågor Utdelning från Allmänna utskottet - I egenskap av donationsstiftelser förvaltare för respektive stiftelse. Ej offentliga handlingar Placering av Ekonomichef - stiftelsemedel Skriva under Kommunstyrelsens - årssammandrag och ordförande årsredovisningar för stiftelser. Utföra betalningar Kommunsekreterare - för stiftelsernas Nämndsekreterare räkning Upphandling Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Upphandling av varor, Respektive enhetschef Lag Med stöd av tjänster och (2016:1145) inköpssamordnare entreprenader – under om offentlig gränsen för upphandling direktupphandling Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 14(47) Upphandling av varor, Kommunövergripande – Lag Genomförande sker via tjänster och Kommundirektör (2016:1145) inköpssamordnare entreprenader om offentlig - över tröskelvärdet för Förvaltningsövergripande – upphandling direktivstyrd respektive förvaltningschef upphandling Upphandling av varor, Kommunövergripande – Lag Genomförande sker via tjänster och Kommundirektör (2016:1145) inköpssamordnare entreprenader om offentlig - under tröskelvärdet Förvaltningsövergripande – upphandling för direktivstyrd respektive förvaltningschef upphandling Upphandling av Kommunstyrelsens Lag Genomförande sker via ramavtal ordförande (2016:1 inköpssamordnare - energi, livsmedel 145) och om samhällsbetalda offentlig resor upphandl ing Deltagande i Inköpssamordnare Lag - upphandling av (2016:1 ramavtal via 145) inköpscentral om - övrigt offentlig upphandl ing Teckna Kommunövergripande Lag - leverantörsavtal – Kommundirektör (2016:1 förutom 145) direktupphandlade Förvaltningsövergripa om kontrakt nde – respektive offentlig förvaltningschef upphandl ing Teckna Respektive enhetschef Lag - leverantörsavtal av (2016:1 direktupphandlade 145) kontrakt om offentlig upphandl ing Övrigt Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ärenden angående Inköpssamordnare - Gäller ej upphandling av försäkringar. kommunförsäkring. Näringslivsbefrämjande Samhällsutvecklingsutskott - åtgärder Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 15(47) Rätten att fatta beslut om Registrator - nya och förändrade behandlingar av personuppgifter Taxerings- och Förvaltningschef Stab- och - mantalsskrivningsärenden serviceförvaltningen Skötsel av kommunens Respektive nämnds- och - officiella anslagstavla utskottssekreterare Yttrande över ansökningar Kommunstyrelsens ordförande - om att få sätta upp övervakningskameror Yttranden över antagande av Kommunstyrelsens ordförande - hemvärnsmän Tecknande av externa Allmänna utskottet - hyresavtal avseende förhyrning med en löptid överstigande ett år Tecknande av externa Respektive förvaltningschef - hyresavtal avseende förhyrning med en löptid upp till ett år Tecknande av hyresavtal Respektive förvaltningschef - avseende förhyrning inom kommunkoncernen Beslut om Upp till 0,5 prisbasbelopp- - Samråd ska ske med hyresgästanpassningar Förvaltningschef fastighetsansvarig innan eller andra åtgärder i hyrda beställning. Upp till 1,0 prisbasbelopp- lokaler som påverkar den respektive utskott årliga hyran. Representation och Respektive chef - uppvaktningar Förtroendemäns Respektive - deltagande i kurser och utskottsordförande konferenser Tillstånd att använda Kommunstyrelsens - kommunens vapen ordförande Undantag i tillämpningen Allmänna utskottet - av kommunens grafiska profil Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 16(47) Kommunstyrelsens delegationsordning Personalärenden Anställning inklusive fastställande av lön vid nyanställning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Vid all lönesättning av Allmänna utskottets Samråd med HR-chef. nyanställdpersonal gäller ordförande att innan överenskommelse om ny lön överstigande 3% av tidigare befattningshavares lön. Lönesättning vid Allmänna utskottets Samråd med HR-chef. inrättande av nya ordförande befattningar. Anställning och Kommundirektör - Beslut får ske först efter samråd lönesättning av med berörd utskottsordförande. förvaltningschef Anställning och Ansvarig chef - Efter samråd med närmast lönesättning av övriga överordnad chef. chefer Anställning och Ansvarig chef - Efter samråd med närmast lönesättning av övrig överordnad chef. personal Säkerhetsprövning av Säkerhetsskydds 3 kap 1 § personal före och under -chef Beredskapschef Säkerhets- anställning. skyddslag (2018:585) Ledighet Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Förläggning av Ansvarig chef - Efter samråd med närmast semesterledighet i strid överordnad chef med arbetstagarens önskemål eller avbrytande av semesterledighet Avslag på begärd Ansvarig chef - Efter samråd med närmast förläggning av överordnad chef. studieledighet Ledighet med lön eller del Ansvarig chef - Efter samråd med närmast av lön vid ledighet för överordnad chef. studier. Avslag på begärd ledighet Ansvarig chef - Efter samråd med närmast för enskild angelägenhet överordnad chef. Beslut avseende begäran Ansvarig chef - om ledighet för fackligt uppdrag. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 17(47) Beslut avseende begäran HR-chef - Tillstyrks av ansvarig chef. om bibehållna anställningsförmåner i samband med ledighet för fackligt uppdrag. Annan ledighet Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om ledighet utöver Ansvarig chef - Efter samråd med närmast vad som regleras i lag och överordnad chef. avtal upp till 6 månader Beslut om ledighet utöver HR-chef - Tillstyrkes av ansvarig chef efter vad som regleras i lag och samråd med närmast överordnad avtal längre än 6 månader chef. Facklig samverkan Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut i samband med HR-chef - Efter samråd med Allmänna tvisteförhandlingar utskottets ordförande. Träffa lokala Allmänna utskottets - Efter samråd med HR-chef kollektivavtal ordförande Övriga lönebeslut och anställningsförmåner Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Fastställande av lön för Kommunstyrelsens- - Kommundirektör i ordförande samband med allmän löneöversyn samt löneförmåner för Kommundirektör Träffa överenskommelse Förvaltningschef - Efter samråd med HR-chef. med arbetstagare om lön Restriktiv tillämpning när allmän löneöversyn inte sker Beslut om lönetillägg Kommundirektör - Efter samråd med HR-chef. Restriktiv tillämpning. Besluta om lönestruktur Allmänna utskottets - samt lönerelationer ordförande mellan yrkesgrupper Beslut om fördelning av Förvaltningschef - Efter samråd med HR-chef. löneökningsutrymme inom förvaltningen Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 18(47) Övrigt Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Disciplinpåföljd - varning Ansvarig chef - Efter samråd med HR-chef (AB § 11) Förbud av bisyssla (AB § Kommunstyrelsen - 8) för Kommundirektör Förbud av bisyssla (AB § Kommundirektör - 8) för förvaltningschef Förbud av bisyssla (AB § Ansvarig chef - Efter samråd med närmast 8) för övriga chefer överordnad chef Förbud av bisyssla (AB § Ansvarig chef - Efter samråd med närmast 8) för övrig personal överordnad chef Stadigvarande Kommundirektör - Efter samråd med HR-chef förflyttning av förvaltningschef mot dennes önskan (AB § 6) Stadigvarande förflyttning Ansvarig chef - Efter samråd med närmast av övriga chefer och överordnad chef samt HR-chef. personal mot dennes önskan (AB § 6) Avsked av Kommundirektör - Efter samråd med HR-chef förvaltningschef Avsked av övriga chefer Förvaltningschef - Efter samråd med HR-chef och personal Uppsägning på grund av Kommundirektör - Efter samråd med HR-chef arbetsbrist eller personliga skäl gällande förvaltningschef Uppsägning på grund av Ansvarig chef - Efter samråd med HR-chef arbetsbrist eller personliga skäl gällande övriga chefer och personal Avstängning enligt AB § Ansvarig chef - Beslut efter samråd med närmast 10 överordnad chef samt HR-chef. Avslutande av anställning Ansvarig chef - Efter samråd med närmast med förmåner utöver lag överordnad chef samt HR-chef och avtal Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 19(47) Kommunstyrelsens delegationsordning Räddningstjänst Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Utse tillsynsförrättare Räddningschef LSO 3:14 Utse räddningsledare Räddningschef LSO 3:16 2st Meddela förelägganden Räddningschef Förordningen och förbud helt, eller (2003:789) delvis, mot eldning om skydd mot utomhus samt om liknande olyckor 2:7 1st förebyggande åtgärder Tillsyn i andra fall än vad Räddningschef LSO 3:1 som framgår av förteckningen över tillsynsobjekt Föreläggande och förbud i Tillsynsförrättare var LSO 5:2 2st tillsynsärenden samt andra för sig ärenden för att tillsynsärenden med stöd av lagen ska efterlevas. Föreläggande och förbud i Räddningschef 25 § LBE 1- tillsynsärenden, dock ej 3st förbud vid vite eller beslut om rättelse på den enskildes bekostnad. Yttranden över remisser från Räddningschef - åklagare och polismyndighet. Yttranden över remisser till Räddningschef - polisen i ärenden om t ex anordnande av offentlig tillställning och sammankomst samt tillstånd att driva hotell- och pensionatsrörelse. Tillstånd till hantering och Tillsynsförrättare 16 § LBE 1st överföring av explosiva varor Medge att en Brandskyddskontrol LSO 3:4 2st fastighetsägare själv utför lant eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 20(47) Föreläggande och förbud i Brandskyddskontrollant LSO 3:4 ärenden i samband med brandskyddskontroll av eldstäder och skorstenar. Brandskyddskontroll enligt Brandskyddskontrollant Förordningen kap 3 § 4 tredje stycket (2003:789) lagen om skydd mot olyckor om skydd mot i särskilt fall olyckor 3:1 2st Återkallande av tillstånd Räddningschef 20 § LBE 1- 2st Föreläggande och förbud i Räddningschef 25 § LBE 1- tillsynsärenden, dock ej 3st förbud vid vite eller beslut om rättelse på den enskildes bekostnad. Beslut om begärande av Befäl i beredskap sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Kommunstyrelsens delegationsordning Krisledning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut i ärenden som är så Kommunstyrelsens KL 6:39 Gäller vid brådskande att ordförande beredskapsläge kommunstyrelsens avgörande inte kan avvaktas Beslut i ärenden som är så Kommunstyrelsens KL 6:39 Gäller vid fredstida brådskande att ordförande krisläge på kommunstyrelsens samhällsviktiga avgörande inte kan avvaktas funktioner Beslut om antagande av Kommundirektör 2 kap 1 § säkerhetsskyddsanalys. Säkerhetsskydds - lag (2018:585) Teckna Säkerhetsskyddschef 4 kap 1 § säkerhetsskyddsavtal eller Säkerhetsskydds säkerhetsskyddsöverenskom - lag (2018:585) melse. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 21(47) Kommunstyrelsens delegationsordning Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och fastighetsärenden Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Utarrendera eller på annat Samhällsutvecklings JB sätt upplåta fastighet under utskott Kap 7-11 en tid av högst 10 år Utarrendera eller på annat Samhällsutvecklings JB sätt upplåta fastighet under utskottets ordförande Kap 7-11 en tid av högst 5 år Utarrendera eller på annat Förvaltningschef JB sätt upplåta fastighet under Kap 7-11 en tid av högst 3 år Utarrendera eller på annat Enhetschef JB sätt upplåta fastighet under Kap 7-11 en tid av högst 1år. Teckna markavtal på upp Förvaltningschef JB till 10 år med markägare Kap 7-11 för att nyttja mark Beslut om markanvisning Samhällsutvecklings Lag (2014:899) utskott om riktlinjer för kommunala markanvisningar Markreservation över tre Samhällsutvecklings Lag (2014:899) månader utskott om riktlinjer för kommunala markanvisningar Markreservation upp till tre Förvaltningschef Lag (2014:899) månader om riktlinjer för kommunala markanvisningar Köp, försäljning, byte av Samhällsutvecklings FBL JB fastighet eller fastighetsdel utskottet eller fastighetsreglering och i samband därmed träffa ekonomiska uppgörelser upp till ett belopp av 50 basbelopp Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 22(47) Köp, försäljning, byte av Samhällsutvecklings FBL JB fastighet eller fastighetsdel utskottets ordförande eller fastighetsreglering och i samband därmed träffa ekonomiska uppgörelser upp till ett belopp om 20 basbelopp. Köp, försäljning, byte av Enhetschef FBL JB fastighet eller fastighetsdel eller fastighetsreglering och i samband därmed träffa ekonomiska uppgörelser upp till ett belopp om 2 (två) basbelopp Försäljning av fastighet Enhetschef (tomtmark) som är avsett för byggnation av enfamiljshus Utse ombud för kommunen Samhällsutvecklings vid förrättning hos utskottets ordförande fastighetsbildningsmyndigh et och enligt lagen om förvaltning av samfälligheter med behörighet att å kommunens vägnar ansöka om sådan förrättning och att företräda kommunen vid förrättningen med behörighet i övrigt som anges i 12 kap 14 § rättegångsbalken Utse ombud som vid Förvaltningschef - planarbete och i bygglovsärenden företräder kommunen som markägare Genom avtal eller Enhetschef PBL FBL AL LL tillämpning av bestämmelserna i plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller ledningsrättslagen tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet och medverka till ändring eller upphävande av sålunda uppkommen rätt Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 23(47) Genom avtal eller Enhetschef FBL AL LL JB tillämpning av bestämmelserna i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller ledningsrättslagen belasta kommunens mark med servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt för ledning, rätt till väg eller rätt till anläggning enligt antagen detaljplan och medverka till ändring eller upphävande av sålunda uppkommen rätt. Beställningar i Enhetschef FB L AL lantmäterifrågor, t ex avstyckningar, fastighetsregleringar, fastighetsbestämningar, anläggningsåtgärder, inskrivningsärenden eller sökande av lagfart och inteckningar. Rivning av byggnader Förvaltningschef - belägna på allmän platsmark inom antagen detaljplan Upplåtelse av allmän Vägingenjör OL Kap 2-3 platsmark Utsträckning, nedsättning, Förvaltningschef - dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar, utbyte av pantbrev och härmed jämförliga åtgärder Beslut om slutavverkning Samhällsutvecklings Skogsvårdslagen på kommunens mark utskottets ordförande (1979:429) Beslut om nedtagning av Samhällsutvecklings- enstaka träd på kommunens utskott mark utanför riktlinjerna Planärenden Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om planbesked Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskott Beslut om planuppdrag Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskott Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 24(47) Förenklat förfarande Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om att gå ut i samråd Samhällsutvecklings- PBL kap 5 utskottet Godkännande av Samhällsutvecklings- MB kap 6 miljöbedömning utskottet Skriva på Kommunstyrelsens PBL kap 6 genomförandeavtal ordförande Standardförfarande Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om att gå ut i samråd Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskottet Godkännande av Samhällsutvecklings MB kap 6 miljöbedömning utskottet Beslut om granskning Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskott Skriva på Kommunstyrelsens PBL kap 6 genomförandeavtal ordförande Utökat förfarande Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om att gå ut i Samhällsutvecklings PBL kap 5 samråd utskottet Beslut om granskning Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskottet Godkännande av Samhällsutvecklings MB kap 6 miljöbedömning utskottet Trafik Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Besluta i ärenden rörande Vägingenjör Lag uppgifter enligt (1982:129) förordningen om flyttning om flyttning av fordon av fordon i vissa fall Förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 25(47) Skrotning av omhändertaget Vägingenjör - fordon som ej blivit utkvitterat Bidrag till privata/enskilda Vägingenjör KL Kap 6 vägar och belysning enligt fastställda regler Utfärdande av lokala Vägingenjör Trafikförord ning trafikföreskrifter (1998:1276) Kap 10 Tillfälliga lokala Vägingenjör Trafikförord ning trafikföreskrifter med stöd av (1998:1276) TrF till en tid som ej får Kap 10 överstiga 12 månader Dispenser och tillfälliga Vägingenjör Trafikförord ning undantag från lokala (1998:1276) trafikföreskrifter med stöd av Kap 10 TrF Remissyttrande avseende Trafiksamordnare - trafiknämndsfrågor Utfärdande av Trafiksamordnare - parkeringstillstånd Skolskjuts och färdtjänst Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Skolskjuts i Trafiksamordnare Skollag Gäller grundskola hemkommunen, får (2010:800) överklagas hos allmän 10:32 förvaltningsdomstol Skolskjuts i Trafiksamordnare Skollag Gäller anpassad hemkommunen, får grundskola (2010:800) överklagas hos allmän 11:31 förvaltningsdomstol Skolskjuts i Trafiksamordnare Skollag Gäller anpassad hemkommunen, får gymnasieskola (2010:800) överklagas hos allmän 19:20 förvaltningsdomstol Skolskjuts i en annan Trafiksamordnare Skollag Gäller grundskola kommun än hem- (2010:800) kommunen, får överklagas 10:33 hos allmän förvaltnings- domstol Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 26(47) Skolskjuts i en annan Trafiksamordnare Skollag Gäller anpassad kommun än grundskola (2010:800) hemkommunen, får 11:32 överklagas hos allmän förvaltningsdomstol Skolskjuts - Trafiksamordnare - kostnadsfri skolskjuts för elev som med stöd av SL 19 kap 13 § går i annan kommuns anpassade gymnasieskola Fritid och kultur Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Stöd till föreningar enligt Fritidschef Kulturchef - Tar beslut inom fastställda riktlinjer respektive område. Stöd till föreningar Kommunstyrelsens - utanför fastställda riktlinjer ordförande upp tom ½ basbelopp Stöd till föreningar Samhällsutvecklings- - - utanför fastställda riktlinjer utskott över ½ basbelopp Registrering och tillsyn av Fritidschef Spellag lokala lotterier enligt (2018:1138) 6:9 spellagen Fatta beslut i ansökan om Fritidschef KLK 2024/442 Totalsumman per år för Idépeng Idépeng är 50 tkr. Geodata och GIS Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att teckna avtal om Enhetschef - Tar beslut inom köp, försäljning och respektive nyttjanderätt till databaser, område. program och kartprodukter rörande GIS och geografiska data. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 27(47) Övrigt Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Besluta om utställning, Samhällsutvecklings KLK samråd eller granskning för utskottet 2024/568 ärenden som inte omfattas av plan- och bygglagen. Kommunstyrelsens delegationsordning Socialförvaltningen Gemensam Utlämnande av handlingar, uppgifter och personuppgifter Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att inte lämna ut Medicinskt ansvarig OSL 6:3 journaler och handlingar som sjuksköterska (MAS) härrör från verksamhet inom kommunens hälso- och sjukvård Överklagan och yttranden Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Yttrande till Socialutskott SoL 30:1–2 förvaltningsdomstol eller KL 6:37 myndighet över överklagande när socialutskottet fattat det överklagade beslutet Yttrande till tillsynsmyndighet. Socialutskott - Tillsynsmyndighet är Inspektionen för vård och omsorg, JO och JK. I första hand bör nämnden avge yttrande pga. ärendets principiella betydelse. Yttrande till tillsynsmyndighet i Socialutskottets KL 6:39 brådskande fall ordförande Yttrande till tillsynsmyndighet Socialutskott Tillsynsmyndighet är angående enskild person Inspektionen för vård och omsorg, JO och JK. I första hand bör nämnden avge yttrande pga. ärendets principiella betydelse. Yttrande till tillsynsmyndighet Socialutskottets KL 6:39 angående enskild person i ordförande brådskande fall Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 28(47) Ombud, offentligt biträde och målsägarbiträde Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Utse ombud att föra Enhetschef IFO SoL 30:2 FB Beslut tas inom kommunstyrelsens talan i Enhetschef Bistånd respektive område (6 kap. 6:15a ärenden eller mål vid allmän 37 § KL) domstol eller förvaltningsdomstol Avvisande av ombud eller Enhetschef IFO 14 § FL Beslut tas inom offentligt biträde Enhetschef bistånd respektive område (6 kap. 37 § KL) Polisanmälan Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Polisanmälan vid misstanke om Enhetschef Beslut tas inom brott som hindrar respektive område. (tex verksamheten. Beslut att hot, misshandel av polisanmäla. Beslut att inte personal och förstörelse polisanmäla. av verksamhetens egendom) Polisanmälan vid misstanke om Enhetschef OSL 10:2 Beslut tas inom vissa brott mot unga samt SoL 15:1 respektive område misstanke om begångna brott i övrigt. Avser misstanke om brott enligt BrB 3, 4 och 6 kap samt misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse två år. (Gäller brott mot liv och hälsa, misshandelsbrott, brott mot frihet och frid, olaga frihetsberövande, olaga tvång, sexualbrott, könsstympning) Polisanmäla bidragsbrott Enhetschef 6 § Beslut tas inom Bidragsbrottslagen respektive område (6 kap. 37 § KL) Smittskydd Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Anmälan enligt Enhetschef Smittskyddslag Beslut tas inom respektive smittskyddslagen 6:12 område i samråd med MAS Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-10-20 29(47) Uppgiftslämnande till Enhetschef Smittskyddslag Beslut tas inom respektive smittskyddsläkare område i samråd med 6:9, 11 MAS Lex Sarah Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ställningstagande och beslut Verksamhetschef SoL 27:5 Se rutin för lex Sarah med anledning av lex Sarah 24 § LSS rapport och utredning SOSFS 2011:5 Anmäla allvarliga Verksamhetschef SoL 27:6 Se rutin för lex Sarah missförhållanden eller risk för

102 § PBL. Lov och förhandsbesked Handläggningsmoment Reduceringsgrundande Grundavgift för lovprövning eller förhandsbesked Ja Remiss och sakägarhörande Ja Expediering och kungörelse Ja Andra tids- och kostnadskrävande åtgärder före beslut Ja Tekniskt samråd Nej Startbesked Nej Arbetsplatsbesök Nej Slutsamråd Nej Slutbesked Nej Anmälningsärenden I ett anmälningsärende ska avgiften för administration, granskning, tekniskt samråd, startbesked, slutbesked och andra reduceringsgrundande åtgärder minskas enligt bestämmelserna i PBL. Avgift för arbetsplatsbesök, andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen och slutsamråd reduceras inte. 3.8 Betalning och avgiftsbeslut Avgiften ska betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i ärendet. Avgiften betalas mot faktura när den betalningsskyldige har fått del av nämndens beslut, när en beställd handling har levererats eller när en beställd åtgärd har utförts. Avgiften ska betalas till Rättviks kommun inom den tid som anges i avgiftsbeslutet eller på fakturan. Avgift får tas ut i förskott, i samband med beslut eller efter att en handläggningsåtgärd har utförts. Avgift får tas ut även om beslutet innebär avslag, avvisning, vägrat startbesked eller avskrivning, i enlighet med bestämmelserna i taxan. 3.9 Mervärdesskatt Myndighetsutövning enligt PBL är normalt inte mervärdesskattepliktig. Om mervärdesskatt enligt gällande skattelagstiftning ska tas ut för en tjänst tillkommer skatten utöver den avgift som anges i taxan. Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 9(22) 3.10 Överklagande Kommunfullmäktiges beslut att anta taxan får överklagas genom laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen och 13 kap. PBL. Ett beslut om avgift i ett enskilt ärende får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap. PBL. Information om hur ett enskilt avgiftsbeslut överklagas ska lämnas tillsammans med beslutet. 3.11 Återbetalning Om avgift har tagits ut i förskott för handläggningsmoment efter lovbeslutet och dessa moment inte genomförs får den betalningsskyldige begära avräkning eller återbetalning. Återbetalning görs för de handläggningsmoment som inte har utförts, exempelvis tekniskt samråd, arbetsplatsbesök eller slutsamråd. Återbetalning kan tidigast begäras när lovet har upphört att gälla, om det inte dessförinnan står klart att det avgiftsbelagda handläggningsmomentet inte kommer att genomföras. Avgift återbetalas inte för arbete som redan har utförts. Ränta betalas inte på återbetalat belopp. 4 Areaberäkning och objektsfaktor Objektsfaktorn bestäms normalt utifrån summan av den bruttoarea, BTA, och öppenarea, OPA, som berörs av åtgärden. Vid nybyggnad används byggnadens eller byggnadernas sammanlagda BTA och OPA. Vid tillbyggnad används tillbyggnadens BTA och OPA. Vid ändrad användning eller annan ändring av en byggnad används den area som berörs av åtgärden. 4.1 Objektsfaktorer Area OF Mycket enkel fristående byggnad under 50 m² 2 0–25 m² 2 26–49 m² 3 50–99 m² 4 100–149 m² 6 150–199 m² 8 200–299 m² 10 300–399 m² 12 400–499 m² 14 500–599 m² 16 600–699 m² 18 700–799 m² 20 Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 10(22) 800–899 m² 22 900–999 m² 24 1 000–1 149 m² 26 1 150–1 599 m² 32 1 600–2 199 m² 38 2 200–2 999 m² 46 3 000–3 999 m² 56 4 000–4 999 m² 64 5 000–5 999 m² 72 6 000–7 999 m² 85 8 000–9 999 m² 100 10 000–14 999 m² 125 15 000–24 999 m² 170 25 000–49 999 m² 235 50 000–100 000 m² 400 För en mycket enkel fristående byggnad under 50 m² används OF 2 i stället för den objektsfaktor som annars följer av byggnadens area. Med mycket enkel fristående byggnad avses exempelvis ett enkelt oisolerat förråd, väderskydd, växthus, skärmtak eller en annan byggnad med begränsad teknisk och bygglovsmässig handläggning. För area över 100 000 m² ökas objektsfaktorn med 3 för varje påbörjat 1 000-tal m² utöver 100 000 m². 4.2 Justering av area eller avgift Åtgärd Beräkning Ändring av byggnad, ändrad användning eller större 0,5 × berörd area. Därefter byggnadsändring som ska avgiftsberäknas objektsbaserat bestäms OF enligt tabellen och inte regleras särskilt i ett annat avsnitt Stor och enkel byggnad om minst 100 m², exempelvis 0,5 × total area. Därefter oisolerat tält eller enkelt skärmtak bestäms OF enligt tabellen Tidsbegränsat bygglov 100 procent av ordinarie lovavgift Förlängning av tidsbegränsat bygglov 20 procent av ordinarie lovavgift Bygglov för en åtgärd av säsongskaraktär 100 procent av ordinarie lovavgift Förlängning av bygglov för en åtgärd av säsongskaraktär 20 procent av ordinarie lovavgift Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 11(22) Ny ansökan efter att ett lov har upphört att gälla Ny fullständig prövning och 100 procent av ordinarie avgift alternativt timtaxa Marklov, enkel åtgärd OF 2 × sammanlagd tillämplig HF × mPBB Marklov, större eller komplicerad åtgärd OF 4 × sammanlagd tillämplig HF × mPBB Rivningslov, enkel åtgärd OF 2 × sammanlagd tillämplig HF × mPBB 4.3 Särskild avgift vid utökad lovplikt För en åtgärd som endast kräver bygglov på grund av att den utförs inom ett område med utökad lovplikt till skydd för kulturvärden och som i övrigt uppfyller samtliga villkor för lovfrihet tas en reducerad avgift ut. Åtgärd Beräkning Åtgärd som endast kräver bygglov på grund av 30 × mPBB, motsvarande HF 30 utökad lovplikt och som i övrigt uppfyller samtliga villkor för lovfrihet Åtgärd som hade krävt bygglov även om den utökade Ordinarie avgift enligt tillämplig lovplikten inte hade gällt OF och HF 4.3.1 Bedömning av rätten till reducerad avgift Vid bedömningen ska prövningen göras som om den utökade lovplikten inte hade gällt. Den reducerade avgiften får endast tillämpas om åtgärden då hade varit befriad från krav på bygglov. Åtgärden ska uppfylla samtliga övriga förutsättningar för lovfrihet enligt PBL. Det innebär bland annat att åtgärdens storlek, höjd, placering och den sammanlagda area som får uppföras utan bygglov ska beaktas. Tidigare åtgärder som ingår i beräkningen av den sammanlagda lovfria arean ska räknas med. En tidigare åtgärd som har beviljats bygglov och debiterats enligt detta avsnitt ska vid avgiftsbedömningen behandlas som om den hade utförts utan bygglov, i den utsträckning åtgärden skulle ha ingått i den tillämpliga beräkningen av sammanlagd area. Om åtgärden medför att en tillåten storlek eller den sammanlagda lovfria arean överskrids, eller om något annat villkor för lovfrihet inte är uppfyllt, tas ordinarie avgift ut för hela åtgärden. Avgiften beräknas som 30 × mPBB, motsvarande HF 30, och utgör den totala avgiften för lovärendet. Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 12(22) Avgiften omfattar lovprövning, handläggning före beslut, beslut, expediering och kungörelse. Objektsfaktor eller ytterligare handläggningsfaktor tas inte ut. Om den lagstadgade tidsfristen överskrids reduceras avgiften enligt avsnitt 3.7. Om förutsättningarna för den särskilda avgiften är uppfyllda ska detta avsnitt tillämpas framför andra avgiftsbestämmelser i taxan. 4.3.2 Tillämpningsexempel Situation Avgift Komplementbyggnad inom detaljplan som är högst 30 m² och 30 × mPBB ryms inom den sammanlagda arean om 45 m² men kräver bygglov på grund av utökad lovplikt Komplementbyggnad utanför detaljplan som är högst 50 m² 30 × mPBB och ryms inom den sammanlagda arean om 65 m² men kräver bygglov på grund av utökad lovplikt Komplementbyggnad som medför att den sammanlagda arean Ordinarie avgift för hela överstiger 45 m² inom detaljplan eller 65 m² utanför detaljplan åtgärden Tillbyggnad av en annan byggnad än en komplementbyggnad 30 × mPBB eller ett komplementbostadshus som ryms inom det lovfria utrymmet om sammanlagt 30 m² men kräver bygglov på grund av utökad lovplikt Tillbyggnad som medför att det sammanlagda lovfria utrymmet Ordinarie avgift för hela om 30 m² på byggnaden överskrids åtgärden Tillbyggnad av en komplementbyggnad eller ett 30 × mPBB komplementbostadshus som ryms inom tillämplig storleksgräns och sammanlagd area men kräver bygglov på grund av utökad lovplikt Nybyggnad eller tillbyggnad av en ekonomibyggnad utanför 30 × mPBB detaljplan som annars hade varit lovfri Nybyggnad eller tillbyggnad av en ekonomibyggnad inom Ordinarie avgift detaljplan som hade krävt bygglov även utan den utökade lovplikten Fasadändring som endast kräver bygglov på grund av utökad 30 × mPBB lovplikt Nybyggnad av bostadshus eller annan åtgärd som hade krävt Ordinarie avgift bygglov även om den utökade lovplikten inte hade gällt Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 13(22) Tillämpningsexemplen är vägledande. Bestämmelserna i PBL och förutsättningarna för den aktuella åtgärden avgör om den reducerade avgiften får tillämpas. 5 Avgifter för lov 5.1 Grundavgift för lovprövning Grundavgiften omfattar • registrering, administration och arkivering • prövning av åtgärdens förutsättningar • bedömning av placering, utformning och omgivningspåverkan i den omfattning som krävs • beslut om lov utan startbesked. Grundavgiften omfattar inte sakägarhörande, remisser, tekniskt samråd, startbesked, arbetsplatsbesök, slutsamråd, slutbesked, expediering eller kungörelse. Beslu Administratio Sakprövnin Omgivningspåverka Summ Typ av lovprövning t om n g n a HF lov Planenlig åtgärd 15 5 7 7 34 inom detaljplan Mindre 15 5 7 7 34 kompletteringsåtgärd utanför detaljplan eller inom områdesbestämmelse r Lov efter ett giltigt 15 3 3 7 28 positivt förhandsbesked Åtgärd med 15 7 7 7 36 avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelse r Nybyggnad eller 15 7 7 7 36 annan åtgärd som kräver fullständig lokaliseringsprövning utanför detaljplan utan positivt förhandsbesked Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 14(22) Med mindre kompletteringsåtgärd avses en åtgärd där någon fullständig lokaliseringsprövning inte behöver göras. För lov efter ett positivt förhandsbesked används den reducerade faktorn endast om ansökan om lov överensstämmer med förhandsbeskedet och förhandsbeskedet fortfarande är bindande. Om lovansökan avviker från förhandsbeskedet används den handläggningsfaktor som gäller för en ny prövning. 5.2 Tillägg till grundavgiften Följande tillägg får tas ut när handläggningsmomentet utförs: Handläggningsmoment HF Remiss till annan myndighet, förvaltning eller sakkunnig instans 2 Underrättelse och kommunicering med sakägare, inklusive 4 kungörelse av ansökan när detta behövs Tekniskt samråd 5 Startbesked i samband med lovbeslut, utan tekniskt samråd 2 Separat startbesked eller startbesked efter tekniskt samråd 5 Arbetsplatsbesök 5 Extra tekniskt samråd, arbetsplatsbesök eller slutsamråd, per tillfälle 5 Slutsamråd inklusive slutbesked 6 Slutbesked, interimistiskt slutbesked eller annat avslut utan 3 slutsamråd Meddelande om positivt lov eller positivt förhandsbesked på 3 kommunens anslagstavla samt expediering av beslutet Annan annonsering eller kungörelse som kräver en särskilt beställd 3 samt faktisk annons annonskostnad Avgift för expediering och kungörelse beräknas som HF × mPBB utan multiplikation med objektsfaktorn. Övriga tillägg beräknas som OF × HF × mPBB när grundavgiften är objektsbaserad och som HF × mPBB när grundavgiften är en fast faktoravgift. Ett handläggningsmoment får endast debiteras om det har utförts eller, vid förskottsdebitering, förväntas bli utfört. Vid återkallande, avvisning eller avskrivning beräknas avgiften enligt avsnitt 12. Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 15(22) 6 Utökad lovplikt För en åtgärd som endast kräver bygglov på grund av att den utförs inom ett område med utökad lovplikt till skydd för kulturvärden tillämpas den särskilda avgiften enligt avsnitt 4.3, om åtgärden i övrigt uppfyller samtliga villkor för lovfrihet. Om åtgärden hade krävt bygglov även om den utökade lovplikten inte hade gällt beräknas avgiften enligt taxans ordinarie bestämmelser för åtgärden. Den särskilda avgiften tillämpas inte enbart på grund av att fastigheten ligger inom området. Det avgörande är om den aktuella åtgärden hade varit lovfri utan den utökade lovplikten. Om åtgärden inte kräver bygglov på grund av ett giltigt skriftligt medgivande enligt 9 kap. 35 § PBL tas ingen bygglovsavgift ut. 7 Särskilda lovpliktiga åtgärder Avgifterna i detta avsnitt beräknas enligt följande formel: Avgift = HF × mPBB Faktorn omfattar normal administration, prövning och beslut om lov. Handläggningsmoment enligt avsnitt 5.2 får tillkomma om de behövs och utförs. Tilläggen beräknas som HF × mPBB. Om förutsättningarna för den särskilda avgiften enligt avsnitt 4.3 är uppfyllda tas inga ytterligare tillägg ut. Åtgärd HF Burspråk 65 Takkupa 50 Balkong, 1–5 stycken 75 Balkong, fler än 5 130 Inglasning av balkong, 1–5 stycken 75 Inglasning av balkong, fler än 5 130 Mindre fasadändring 40 Större fasadändring 80 Mindre underhållsåtgärd som kräver bygglov enligt en 40 uttrycklig bestämmelse i detaljplan eller områdesbestämmelser Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 16(22) Större underhållsåtgärd som kräver bygglov enligt en 80 uttrycklig bestämmelse i detaljplan eller områdesbestämmelser Mur, plank eller lovpliktig altan vid en- eller tvåbostadshus, 45 mindre åtgärd Mur, plank, bullerskydd eller lovpliktig altan, större eller 80 komplicerad åtgärd Solenergianläggning HF motsvarar panelarean i m², avrundad uppåt till närmaste heltal, dock lägst HF 30 Teknikbod, transformatorstation eller nätstation 80 Radio- eller telemast, torn eller vindkraftverk inklusive en 250 teknikbod Flera master eller torn inklusive teknikbod 550 Vindkraftverk, 2–4 verk 550 Vindkraftpark med minst 5 verk 1 000 Frivilligt lov Avgift enligt motsvarande ordinarie lovprövning Annan lovpliktig anläggning Timdebitering, minst en timme För begravningsplats, parkeringsplats, campingplats, idrottsplats, skidbacke, liftanläggning, småbåtshamn, friluftsbad, motorbana, golfbana och andra anläggningar där arbetsinsatsen varierar väsentligt tas avgift ut genom timdebitering. 8 Skyltar och ljusanordningar Avgift tas endast ut om åtgärden kräver lov. En skylt eller ljusanordning som monteras på en byggnad och innebär en fasadändring får i stället bedömas enligt avgiften för fasadändring. Om förutsättningarna för den särskilda avgiften enligt avsnitt 4.3 är uppfyllda tillämpas det avsnittet framför avgifterna nedan. Avgiften beräknas enligt följande formel: Avgift = HF × mPBB Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 17(22) Liten påverkan, Åtgärd Stor påverkan, HF HF Första fristående skylten under 1 m² 50 50 Första fristående skylten 1–10 m² 60 60 Ytterligare skylt, nummer 2–5, per skylt 15 50 Ytterligare skylt, nummer 6 och följande, per 10 45 skylt Skylt över 10 m², stadspelare eller större 90 Timdebitering, dock ljusanordning minst avgiften vid liten påverkan Större skyltpelare 150 Timdebitering, dock minst avgiften vid liten påverkan Ljusanordning vid idrottsplats eller 100 Timdebitering, dock motsvarande, fler än 5 minst avgiften vid liten påverkan Väsentlig ändring av en skylt eller ljusanordning debiteras som en ny åtgärd om handläggningen motsvarar en ny lovprövning. Faktisk annonskostnad tillkommer om ansökan behöver kommuniceras genom en särskilt beställd annons. 9 Anmälningsärenden Avgifterna i detta avsnitt gäller endast om åtgärden är anmälningspliktig enligt PBF. En faktoravgift omfattar normal handläggning av anmälan, inklusive administration, granskning, startbesked och slutbesked. Om tekniskt samråd behövs används avgiften i kolumnen med tekniskt samråd. Extra samråd, arbetsplatsbesök eller andra tillkommande moment får debiteras enligt avsnitt 5.2. Eftersom anmälningsavgiften inte är objektsbaserad beräknas dessa tillägg som HF × mPBB. Utan tekniskt Med tekniskt Anmälningspliktig åtgärd samråd, HF samråd, HF Ändring som väsentligt påverkar byggnadens 30 140 bärande delar Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 18(22) Ändring som väsentligt påverkar byggnadens 30 140 brandskydd Installation eller väsentlig ändring av hiss 45 145 Installation eller väsentlig ändring av eldstad 40 65 eller rökkanal Installation eller väsentlig ändring av 45 145 ventilation Installation eller väsentlig ändring av vatten- 45 145 eller avloppsanläggning i en byggnad Grundförstärkning av en- eller tvåbostadshus 90 140 när åtgärden är anmälningspliktig Grundförstärkning av annan byggnad när 200 Timdebitering åtgärden är anmälningspliktig Stambyte när åtgärden är anmälningspliktig 90 145 Fettavskiljare i byggnad när åtgärden är 30 145 anmälningspliktig Rivning av byggnad eller del av byggnad när Timdebitering, Timdebitering anmälan krävs men rivningslov inte krävs minst en timme Nybyggnad eller väsentlig ändring av Timdebitering, Timdebitering vindkraftverk när åtgärden är anmälningspliktig minst en timme Om en åtgärd omfattas av flera rader tas endast en faktoravgift ut, om det inte är fråga om flera självständiga åtgärder som handläggs separat. För andra anmälningspliktiga åtgärder tas avgift ut genom timdebitering. Anmälan om nybyggnad eller tillbyggnad som är undantagen från lov genom detaljplan eller områdesbestämmelser och omfattas av övergångsbestämmelser till PBF handläggs genom timdebitering. Bestämmelsen gäller endast under den tid som anmälningsplikten följer av övergångsbestämmelserna, som längst till och med den 30 november 2027. 10 Byggbedömare, kontrollansvarig, sakkunnig och tekniska installationer Åtgärd Avgift Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 19(22) Handläggning vid byte av byggbedömare i ett pågående Timdebitering, minst en ärende timme Godkännande eller byte av kontrollansvarig eller 25 × mPBB certifierad sakkunnig i ett pågående ärende Medgivande eller förbud att använda hiss eller annan Timdebitering, minst en motordriven anordning timme Motordriven port, dörr, galler eller grind Timdebitering, minst en timme Rulltrappa, rullramp eller linbaneanläggning Timdebitering, minst en timme Annan teknisk prövning som inte ingår i ett lov- eller Timdebitering, minst en anmälningsärende timme 11 Förhandsbesked och andra besked Ärendetyp Avgift Positivt förhandsbesked för en huvudbyggnad 200 × mPBB Positivt förhandsbesked för fler än en huvudbyggnad 240 × mPBB Förhandsbesked som avser en annan åtgärd eller där Timdebitering, dock högst arbetsinsatsen väsentligt avviker ordinarie avgift för ett jämförbart förhandsbesked Ingripandebesked Timdebitering, minst en timme Annat besked som nämnden får ta ut avgift för enligt PBL Timdebitering, minst en timme Avgiften för ett positivt förhandsbesked omfattar själva lokaliseringsprövningen. Expediering och kungörelse av beslut debiteras därutöver enligt avsnitt 5.2. Ett positivt förhandsbesked medför inte att den efterföljande bygglovsprövningen är avgiftsfri. Bygglovsavgiften reduceras enligt avsnitt 5.1 eftersom lokaliseringsfrågan redan har prövats. Avgiften för ett negativt förhandsbesked framgår av avsnitt 12. Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 20(22) 12 Avslag, avvisning, återkallande och avskrivning Händelse Avgift Avslag på ansökan om lov Avgift för utförda handläggningsmoment enligt tillämplig OF och HF, högst ordinarie lovavgift Negativt förhandsbesked för en huvudbyggnad 100 × mPBB Negativt förhandsbesked för fler än en 120 × mPBB huvudbyggnad Vägrat startbesked i ett anmälningsärende Avgift för utförda handläggningsmoment, högst ordinarie avgift för anmälan Avvisad ansökan eller anmälan Timdebitering för nedlagt arbete, minst en timme och högst ordinarie avgift Återkallad ansökan eller anmälan Timdebitering för nedlagt arbete, minst en timme och högst ordinarie avgift Avskrivning av annat skäl Timdebitering för nedlagt arbete, minst en timme och högst ordinarie avgift Avgiften ska stå i rimlig proportion till den handläggning som har utförts. Tekniska handläggningsmoment som inte har utförts får inte debiteras. Vid avslag på en ansökan om lov tas avgift ut för lovprövningen och andra handläggningsmoment som har utförts. Avgift tas inte ut för efterföljande tekniska handläggningsmoment som inte ska genomföras. Avgiften för ett negativt förhandsbesked motsvarar 50 procent av avgiften för motsvarande positivt förhandsbesked. För ett negativt förhandsbesked avseende en huvudbyggnad är avgiften 100 × mPBB. För ett negativt förhandsbesked avseende fler än en huvudbyggnad är avgiften 120 × mPBB. 13 Andra åtgärder och ärenden som inte kan hänföras till en avgiftskategori Ärendetyp eller åtgärd Avgift Bygglovstaxa Datum Sida Rättviks kommun 2026-08-25 21(22) Annan tids- eller kostnadskrävande åtgärd som Timdebitering, minst en timme nämnden får ta ut avgift för enligt 12 kap. 8 § PBL Ärende som inte kan hänföras till någon annan Timdebitering, minst en timme ärendetyp i taxan Extra handläggningsmoment som inte ingår i Timdebitering, minst en timme ordinarie avgift och inte regleras på annat sätt i taxan Avgift enligt detta avsnitt får endast tas ut för en åtgärd som kommunen har rätt att avgiftsbelägga enligt PBL. Det ska framgå av avgiftsbeslutet vilket arbete som har utförts och hur den debiterade tiden har beräknats. 14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2027. Taxan tillämpas på ansökningar och anmälningar som kommer in från och med ikraftträdandet. För ärenden som har kommit in före ikraftträdandet tillämpas den taxa som gällde när ärendet kom in. Den nya taxan får dock tillämpas på ett äldre, ännu inte avslutat ärende om detta medför en lägre avgift för den sökande eller den som har gjort anmälan. Äldre bestämmelser får tillämpas när detta följer av övergångsbestämmelser i PBL eller PBF. Avgiften ska då beräknas enligt den handläggning som faktiskt behöver utföras. Genom denna taxa upphävs tidigare bygglovstaxa för Rättviks kommun från och med den 1 januari 2027. Bygglovstaxa Underlag för konstruktion av PBL-taxa Syfte, upplägg och juridiska grunder, version 2025 Innehåll Om taxeunderlaget ............................................................................................. 3 Att upprätta en taxa med hjälp av underlaget ................................................. 5 Grunden för taxa och avgiftsuttag inom plan- och bygglovverksamheten . 7 Underlag för lov, anmälan och teknisk kontroll ............................................ 13 Handläggningskostnad per timme ................................................................. 18 Att arbeta med planavgift och planbesked .................................................... 20 Underlag för konstruktion av PBL-taxa 2 Om taxeunderlaget Taxeunderlagets syfte För att kommunen ska kunna ta ut avgifter i enlighet med Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, måste kommunfullmäktige ha beslutat om en taxa. En välfungerande taxa är ett viktigt hjälpmedel för att kommunerna ska kunna få täckning för sina kostnader för den verksamhet som sker enligt Plan- och bygglagen (PBL) och som kan finansieras via avgifter. Att upprätta en taxa är ett kommunalt ansvar. Som stöd ger Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ut underlag för taxekonstruktion. Målet är att underlagen ska bidra till kommunala taxor som är långsiktigt hållbara och som är lätta att förstå och arbeta med. Det är den enskilda kommunen som ska upprätta och besluta om sin taxa. Taxeunderlaget är ett hjälpmedel och stöd som SKR tillhandahåller. Kommunen väljer själv om man vill använda underlaget och i vilken mån man behöver göra lokala anpassningar. Aktuell version av underlaget finns alltid tillgänglig på www.skr.se. SKR uppdaterar underlaget vid behov, och följer upp med stöd och informationstillfällen. Kommunen är alltid välkommen att kontakta SKR för frågor och hjälp med taxeunderlaget. Taxan ska avspegla kommunens situation Syftet med taxan är att den enskilda kommunen ska kunna få täckning för sina kostnader genom avgifter i de delar av verksamheten som taxan får omfatta. Taxeunderlaget är utformat så att det är den enskilda kommunens kostnader i form av handläggningskostnad och nedlagd tid som speglas i taxans avgifter i enlighet med 12 kap. PBL. SKR ger inga förslag till handläggningstider eller avgifter. Att det är den enskilda kommunens nedlagda tid och kostnader som ingår i beräkningarna av avgifterna innebär att siffrorna skiljer sig åt mellan olika kommuner. I sammanhanget kan det vara viktigt att påpeka att taxan inte avgör vad nämnd eller förvaltning ska eller får arbeta med. Kommunens olika taxor styr inte Underlag för konstruktion av PBL-taxa 3 vilken förvaltning som exempelvis hanterar ärenden om strandskydd eller geografisk information. Det avgörs av nämndernas respektive reglemente. Beslut och ändringar gällande taxan Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om att anta kommunens taxa. Även ändringar av taxan måste beslutas av kommunfullmäktige. Det är viktigt att se till att taxan är aktuell. Förutsättningar kan ändras, tidsuppskattningar kan behöva justeras, förändrade kostnader påverkar handläggningskostnaden per timme och så vidare. Det är en naturlig del av arbetet med taxan att behöva göra förändringar och ta upp taxan för nya beslut i kommunfullmäktige. Det kan därför vara lämpligt för kommunen att ha någon form av årshjul eller plan för revideringar och nya beslut gällande taxan. Att analysera avgiftsnivåerna och följa upp dem i förhållande till nämndens kostnader bör också ingå i byggnadsnämndens löpande ekonomiuppföljning. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 4 Att upprätta en taxa med hjälp av underlaget Taxeunderlagets delar Taxeunderlaget består av tre olika delar. 1. Den text du nu läser, Syfte, upplägg och juridiska grunder. Den är ett stöd för kommunen vid arbete med underlaget, både avseende praktiskt utförande och juridisk förståelse. 2. Ett underlag i Excel, Stöd för beräkning. Den använder kommunen för att göra tids- och kostnadsuppskattningar, det vill säga ta fram de avgifter som kommunens taxa ska innehålla. 3. Ett underlag i Word, Underlag för beslut. Det innehåller förslag till taxebestämmelser och taxetabeller. Resultaten från kommunens beräkningar i Excel-mallen lyfts in i detta dokument. Dokumentet kan sedan, med de justeringar och eventuella tillägg kommunen behöver göra, utgöra underlag för kommunens beslut om taxa. Taxetabellerna innehåller kommunens avgifter för olika ärendetyper. Taxebestämmelserna innehåller kommunens bestämmelser om exempelvis taxans giltighet, handläggningskostnaden per timme och betalning av avgifter. Förutom detta finns också ett separat underlag som stöd för att beräkna handläggningskostnaden per timme, som kommunen kan använda vid behov. Även det finns på www.skr.se. Underlaget i Word, Underlag för beslut är förberett för att vara så enkelt som möjligt för kommunen att tillgänglighetsanpassa inför publicering på sin hemsida. Exceldokumentet är avsett som ett arbetsmaterial för kommunen och underlag för kommunfullmäktiges beslut. Alla delar som hör till taxeunderlaget finns tillgängliga på www.skr.se. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 5 Innehåll i kommunens taxa Den taxa som fullmäktige ska anta behöver innehålla följande delar. • Kommunens taxebestämmelser och taxetabeller • Kommunens tids- och kostnadsuppskattningar • Övrigt material som behövs för taxans förståelse, exempelvis kommunens principer för uttag av planavgift Arbetsgången för att upprätta en taxa med hjälp av underlaget När ni i kommunen satt er in i informationen om underlaget kan arbetsgången se ut exempelvis så här för att upprätta en taxa. Arbetet är i mångt och mycket en engångsuppgift. När taxan efter hand ska revideras, krävs en betydligt mindre insats från kommunens sida. Uppbyggnaden av underlaget beskrivs mer ingående i efterföljande avsnitt. • Räkna ut kommunens handläggningskostnad per timme. Det kan göras med stöd av SKR:s mall, eller på ett annat sätt om det bättre motsvarar kommunens organisation. Lägg in handläggningskostnaden per timme i Excelfilen Stöd för beräkning. • Gör en tidsuppskattning av kommunens genomsnittliga tidsåtgång för olika ärendetyper i filen Stöd för beräkning. • Beskriv systematiken i kommunen avseende uttag av planavgift. Gör beräkningar av hur stora planavgifter som ska tas ut. Beräkningsstöd för detta ingår inte i underlaget. • Lyft in resultaten av beräkningarna i Wordfilen Underlag för beslut. • Upprätta taxebestämmelser med utgångspunkt i förslaget i filen Underlag för beslut. • Komplettera med övrigt material som behövs för förståelsen av taxan. • Fatta beslut om taxan i kommunfullmäktige. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 6 Grunden för taxa och avgiftsuttag inom plan- och bygglovverksamheten Kommunens rätt att ta ut avgifter via taxa Kommunens rätt att ta ut avgifter för stora delar av plan- och bygglovverksamheten regleras i plan- och bygglagen (PBL). Grundläggande kommunalrättsliga principer är också avgörande för avgiftsuttaget. Enligt kommunalrättsliga grundsatser står det kommunerna fritt att finansiera sin verksamhet med skattemedel. Kommunerna är därför inte skyldiga att ta ut avgifter för handläggningen av ärenden enligt PBL, utan kan välja att helt eller delvis skattefinansiera verksamheten. Rätt att ta ut avgift för obligatorisk verksamhet Kommunerna får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller (2 kap. 5 § kommunallagen (2017:725), KL). Om det är fråga om tjänster eller nyttigheter som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning. Av PBL framgår vilka typer av beslut och besked som kommunen har rätt att ta ut avgift för. Kommunen måste ha en byggnadsnämnd Enligt 12 kap. 1 § PBL är varje kommun skyldig att ha en byggnadsnämnd, eller snarare en nämnd som fullgör kommunens uppgifter enligt PBL. I PBL definieras byggnadsnämnden som ”den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag” (1 kap. 4 § PBL). Den enskilda kommunen kan dock uppfylla lagens krav på att ha en byggnadsnämnd genom att organisera verksamheten i en gemensam nämnd eller genom ett kommunalförbund, utöver möjligheten att ha byggnadsnämnden inom sin egen nämndsorganisation. Underlag för konstruktion av PBL-taxa 7 Vad kan byggnadsnämnden ta ut avgift för? Byggnadsnämnden har enligt plan- och bygglagstiftningen skyldighet att tillhandahålla ett antal olika tjänster. För att ta ut avgifter inom byggnadsnämndens verksamhet krävs det stöd i lag eller annan författning. Sådant stöd finns i 12 kap. 8 och 9 §§ PBL. För byggnadsnämndens ansvarsområde finns särskilda bestämmelser i 12 kap. 8 §i plan- och bygglagen (2010:900). Där anges att byggnadsnämnden får ta ut avgifter för • beslut om planbesked, förhandsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked • beslut om lov • tekniska samråd • slutsamråd • arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen • upprättande av nybyggnadskartor • framställning av arkivbeständiga handlingar • expediering och kungörelse enligt 9 kap. 108-112 §§, och • andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Byggnadsnämnden får också enligt 12 kap. 9 § ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Rätten till uttag av planavgift gäller även för anläggningar som omfattas av krav på bygglov. Slutligen anges i 12 kap. 10 § att grunden för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Som nämnts ovan anges i samma bestämmelse att avgiften inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Byggnadsnämndens obligatoriska rådgivning enligt 12 kap. 2 och 3 §§ PBL och

§ 152 till 2025/1219 2025-12-16 Ändringar Hyresgästanpassningar och lagstyrda Diarienummer

§ 177 åtgärder i hyrda lokaler 2025/1232 2026-06-16 Ändringar i medicinsk elevhälsa Diarienummer 2026/813