VIA-nämnden — 5 maj 2026

§ 1 Stadsplaneområdets användning Mora 1 Med A betecknat område får användas endast för allmänt ändamål. Mom 2 Med S eller Ö betecknat område får bebyggas endast för bostadsändamål. Byggnadsnämnden må dook medgiva inred ning av samlingssal ooh garage samt lokal för handel och -hantverk.

§ 2 Godkännande av dagordning Ärendebeskrivning Vice ordförande presenterar dagordningen. Styrelsens beslut – Styrelsen beslutade och att därefter godkänna dagordningen. ___________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(15) Sammanträdesdatum 2026-02-23

§ 3 Byggnadssätt . Mom 1 Med S betecknat område får bebyggas endast med hus som med varandra sammanbyggas. Byggnadsnämnden må dook . medgiva byggnads indragning från grannes tomtgräns, om detta prövas förenligt med ett prydligt och ändamåls enligt bebyggande av kvarteret. Mom 2 Med ö betecknat område får bebyggas endast raed hus, som uppföras fristående eller ock två med varandra samman byggda i gemensam tomtgräns.

§ 4 Del av tomt som får bebyggas Å med ö betecknat område skola av tomts eller tomtdels areal minst fyra femtedelar (4/5) lämnas obebyggda. Å raed II betecknat område får byggnad uppföras med högst två våningar. 1 Byggnads höjd Mom 1 Ä med II betecknat område får byggnad icke uppföras t i ll större höjd än 7,6 meter. Mom 2- Å med A betecknat område får byggnad icke uppföras t i ll större höjd än 8 meter. Uposala den 4 februari 1959 (Erik Wåhlin) arkitekt SAR TlUbör Lfinsstvrelsens i „ Kopians riktighet bestyrkes Kopparbergs län resa- Stockholm don^J^ft w j/ ttatfOB tien sf/? STATENS RE^^IONSjWSTALT Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-05-06 Samhällsutvecklingsutskottet

§ 5 Årsredovisning för verksamhetsåret 2025 Enligt 24 § lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (FinsamL) ska styrelsen svara för att årsbokslut och årsredovisning upprättas inom tre månader från räkenskapsårets slut. Styrelsen ska överlämna årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsrapporten till förbundsmedlemmarna för beslut om godkännande. Bil. 2 Årsredovisning för verksamhetsåret 2025, NSSF/2026:1/04 Styrelsens beslut att fastställa årsredovisningen för verksamhetsåret 2025.

§ 6 Återkoppling från revisorerna Revisor Jenny Barksjö Forslund och revisor Ingrid Sandberg deltog och återkopplade granskningen av ekonomiskt bokslut samt verksamheten för verksamhetsåret 2025. Bil. 3 Granskningsrapport från Azets, NSSF/2026:1/04 Styrelsens beslut att godkänna informationen. Justerare Utdragsbestyrkande KM JJ KM JJ Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2026-03-25 5

§ 7 Årsredovisning 2025 Ärendebeskrivning Admin chef presenterade ekonomirapport Styrelsens beslut – Styrelsen beslutade att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. ________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11(15) Sammanträdesdatum 2026-02-23

§ 8 Diskussion kring avsiktsförklaring efter LUFS Förbundschefen föredrog den bilagda avsiktsförklaringen för det fortsatta samarbetet efter insatsen LUFS, Bil. 4 Avsiktsförklaring efter ESF-insatsen LUFS, NSSF/2022:8/00. Styrelsens beslut att godkänna avsiktsförklaringen att ge förbundschefen i uppdrag att arbeta utifrån avsiktsförklaringen

§ 9 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst tre och högst fem ledamöter. Bolagsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-05-11 5(7) Styrelsens ledamöter utses för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det att allmänt val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den bolagsstämma som följer efter nästa allmänna val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser ordförande jämte vice ordförande i bolagets styrelse.

§ 10 Lokaler för charktillverkning Ärendebeskrivning Styrelsen föreslog att uppdra VD att förhandla ner hyran. Styrelsens beslut – Styrelsen beslutade att uppdraga VD att förhandla ner hyran. ________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14(15) Sammanträdesdatum 2026-02-23

§ 11 Budget 2026-2028 Ordföranden och förbundschef presenterade förslag till budget för åren 2026-2028. Bil. 5 Budget 2026-2028, NSSF/2025:16/04. Styrelsens beslut att anta budgeten för verksamhetsåren 2026-2028. att uppdra åt förbundschefen att arbeta vidare med ett budgetförslag om 3,5 åa i insatsen RoA samt att föra diskussioner kring detta med styrgrupp och beredningsgrupp. Justerare Utdragsbestyrkande KM JJ JJ KM Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2026-03-25 6

§ 12 Upprop Diarienummer HJN2026/53 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Upprop genomförs och närvaron redovisas på protokollets första sida. Sammanfattning av ärendet Upprop av ledamöter och ersättare i hjälpmedelsnämnden genomförs I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-04-09 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 40 a1v a 1v3 717 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-04-16

§ 13 Ärenden på ordinarie bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång årligen och inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Vid ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden tas upp till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av protokolljusterare. 4. Prövning huruvida bolagsstämman blivit behörigen kallad. 5. Godkännande av dagordningen. 6. Föredragning av framlagd årsredovisning, revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om: a) fastställande av resultaträkning och balansräkning, b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisor och lekmannarevisorerna. 9. Anmälan av kommunfullmäktige i Rättviks kommuns och regionfullmäktige i Region Dalarnas val av styrelseledamöter och anmälan av kommunens och regionens val av lekmannarevisorer. 10. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. 11. Val av en revisor. 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Bolagsordning Datum Sida Rättviks kommun 2026-05-11 6(7)

§ 14 Förvaltningschefens rapport och månadsrapport Diarienummer HJN2026/13 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. 2. Hjälpmedelsnämndens arbetsutskott beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för godkännande av höjt pris för bastjänst från 2027 till nämnd 2026-04-16. Sammanfattning av ärendet Rapporten ger en sammanfattande nulägesbild av vilka aktiviteter och insatser som pågår inom hjälpmedelsförvaltningen i syfte att hålla nämndens ledamöter uppdaterade på hur verksamheten fortskrider. Uppföljning av förvaltningens ekonomiska utfall till och med februari månadsutfall. Sjukfrånvaron minskar på grund av aktivt arbete med rehabiliterings planering och åtgärder samt stödfunktioner inkopplade. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-03-09 2. Förvaltningschefens rapport 2026-04 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 60 a3v a 1v3 717 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-04-16

§ 15 Dalarnas hjälpmedelscenters arbete med automation Diarienummer HJN2026/37 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Mattias Johansson presenterar förvaltningens syn på potential och arbete med robotautomationer (RPA). Dalarnas hjälpmedelscenter driver tillsammans med ett team inom enheten för digitalisering, it och medicinsk teknik (DIM) i Region Dalarna ett arbete med att bygga upp och utveckla automationsfunktioner i regionens digitala miljöer. Dalarnas Hjälpmedelscenter arbetar samtidigt med hur förvaltningen ska fånga upp, kategorisera, prioritera, utveckla och implementera de idéer som finns på processer eller arbetssätt som kan automatiseras med denna teknik. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-03-12 2. Presentation Automation Dalarnas hjälpmedelscenter 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 70 a4v a 1v3 717 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-04-16

§ 16 Avslutning Ordförande Karin Mikkonen tackade för ett väl genomfört styrelsemöte. Justerare Utdragsbestyrkande KM JJ KM JJ ns_protokoll 260325 Final Audit Report 2026-03-31 Created: 2026-03-30 By: Anders Ström (anders@journalisterna.com) Status: Signed Transaction ID: CBJCHBCAABAAAh5-MagMqlGSNT547fnqnEAEAvXafGcn "ns_protokoll 260325" History Document created by Anders Ström (anders@journalisterna.com) 2026-03-30 - 1:12:38 PM GMT- IP address: 90.133.133.121 Document emailed to Pernilla Boberg Frank (pernilla.boberg.frank@gagnef.se) for signature 2026-03-30 - 1:12:42 PM GMT Document emailed to Karin Mikkonen (karin.mikkonen@leksand.se) for signature 2026-03-30 - 1:12:43 PM GMT Document emailed to Jenny Johansson (jenny.l.johansson@forsakringskassan.se) for signature 2026-03-30 - 1:12:43 PM GMT Email viewed by Karin Mikkonen (karin.mikkonen@leksand.se) 2026-03-30 - 1:21:53 PM GMT- IP address: 193.45.196.174 Document e-signed by Karin Mikkonen (karin.mikkonen@leksand.se) Signature Date: 2026-03-30 - 2:10:56 PM GMT - Time Source: server- IP address: 193.45.196.172 Email viewed by Jenny Johansson (jenny.l.johansson@forsakringskassan.se) 2026-03-31 - 5:09:53 AM GMT- IP address: 194.71.67.28 Document e-signed by Jenny Johansson (jenny.l.johansson@forsakringskassan.se) Signature Date: 2026-03-31 - 5:10:53 AM GMT - Time Source: server- IP address: 194.71.67.28 Email viewed by Pernilla Boberg Frank (pernilla.boberg.frank@gagnef.se) 2026-03-31 - 5:47:01 AM GMT- IP address: 52.102.18.5 Document e-signed by Pernilla Boberg Frank (pernilla.boberg.frank@gagnef.se) Signature Date: 2026-03-31 - 5:47:29 AM GMT - Time Source: server- IP address: 85.225.114.56 Agreement completed. 2026-03-31 - 5:47:29 AM GMT SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 VIA-nämnden Plats och tid Utrikeshallen, Stiernhööksgymnasiet Rättvik, 13:00-14:23 Beslutande Ledamöter Joanna Stridh (C) Lars Halvarson (S) Kaj Bergenhill (M) Gunnar Fälldin (ByP) Anna-Lena Hållmats Bergvik (S) Tjänstgörande ersättare Henrik Knapp (M) ers: Bengt Stor (M) Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Susanne Albihn (S) Åsa Jareholm (C) Tjänstemän Förvaltningschef Mats Berglund Rektor Petter Eriksson Enhetschef Sabina Wik Iveta Verksamhetsekonom Andreas Staberg Nämndsamordnare Agnes Elfving Justeringens plats och tid Digitalt justerat 2026-04-29 Paragrafer 23-34 Ordförande Joanna Stridh (C) Justerare Anna-Lena Hållmats Bergvik (S) Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ VIA-nämnden Sammanträdesdatum 2026-04-23 Anslaget sätts upp 2026-04-30 Anslaget tas ned 2026-05-22 Förvaringsplats för protokollet Kansliavdelningen, Leksands kommun Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä1m1 na9dv ea n1v 29 07216-704-23 Sida 1 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) 2026-04-23 Ärendelista

§ 17 Information om SPAK (specialistvård, primärvård, ambulans och kommun) Diarienummer HJN2026/20 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet SPAK (Specialistvård, Primärvård, Ambulans och Kommun) är ett samverkans- och utvecklingsprojekt utifrån god och nära vård med syfte att med patientens bästa i fokus, skapa en snabbare och effektivare samverkan mellan primärvård, specialiserad vård, ambulans och kommuner genom att: - Tillse att patienterna är välutredda och välbehandlade så långt som möjligt inom primärvårdens ramar. Primärvården, både regional och kommunal, är basen i sjukvården. - Hjälpa den välutredda och välbehandlade patienten där primärvården inte längre är rätt eller tillräcklig vårdinstans till nästa vårdinstans (den specialiserade vårdens mottagningar eller inneliggande vård) så effektivt och smidigt som möjligt med minimal väntan och minimala risker (såväl i akutspår som elektivt spår). - På ett säkert och effektivt sätt hjälpa den välutredda och välbehandlade patienten från den specialiserade vården tillbaka till den regionala eller kommunala primärvården, den kommunala omsorgen eller det egna hemmet, när den specialiserade vården inte längre är rätt vårdinstans. - Tydliga och överenskomna direktiv angående vårdnivå ger ambulanssjukvården bättre stöd i val av vårdnivå. Johanna Dalström, Fredrik Berntsson Semb och Jonathan Wigert presenterar arbetet som pågår. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-03-12 2. Presentation SPAK HJN 2026-04-16 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 90 a6v a 1v3 717 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-04-16

§ 18 Beredskap hur Dalarnas Hjälpmedelcenter arbetar utifrån den nya lagstifningen Diarienummer HJN2026/40 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Dalarnas Hjälpmedelscenter informerar om det beredskapsarbete som pågår inom förvaltningen och nationellt. Genomgång av lagändringarnas påverkan på hjälpmedelsverksamheten samt information om förvaltningens plan för höjd beredskap. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-03-12 2. Presentation Beredskap Dalarnas Hjälpmedelcenter 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 1007 a avv 1 7317 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-04-16

§ 19 Högskolan Dalarna informerar om den nya utbildningen assisterande teknik Diarienummer HJN2026/41 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet Johan Borg, Lektor Högskolan Dalarna presenterar den nya kandidatexamensutbildning i Assisterande teknik som startar på Högskolan Dalarna höstterminen 2026. Dalarnas hjälpmedelscenter har varit delaktiga i arbetet med att ta starta utbildningen och flera fortsatta samarbetsmöjligheter mellan Högskolan Dalarna och Dalarnas Hjälpmedelscenter har identifierats. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-03-12 2. Presentation assisterande teknikprogrammet 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 1018 a avv 1 7317 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-04-16

§ 20 Förändring av pris för bastjänst 2027-2031 Diarienummer HJN2026/61 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Hjälpmedelsnämnden godkänner förslaget om förändring av priset på bastjänst för 2027 – 2031. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen föreslår en tidsbegränsad förstärkning av bastjänsten under fem år genom en justering av ersättningen med totalt 1 miljon kronor från och med 2027. Syftet är att säkerställa kapacitet och struktur för ett samordnat och rättssäkert införande av digitala hjälpmedel utan att tillfälliga utvecklingskostnader belastar produktpriserna. Kostnaden fördelas enligt befintlig debiteringsmodell, där 400 000 kronor belastar Region Dalarna och 600 000 kronor fördelas mellan länets kommuner. Förslaget är förenligt med gällande samverkansavtal och tjänstekatalog samt bidrar till ett jämlikt utbud av digitala hjälpmedel för Dalarnas invånare. I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-04-02 2. Bilaga Bastjänst Skickas till Förvaltningschef 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 1029 a avv 1 7317 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-04-16

§ 21 Anmälningsärenden till hjälpmedelsnämnden Dalarna Diarienummer HJN2026/43 Hjälpmedelsnämndens beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning av ärendet I ärendet redovisas följande dokument: 1. Tjänsteutlåtande 2026-03-12 2. Revisionsrapporten intern styrning och kontroll 2025 3. Slutrapport – Översyn av politisk organisationen 4. Delrapport 1 – 2025-02-24 5. Delrapport 2 – 2025-03-24 6. Delrapport 3 – 2025-03-24 7. Reviderad version av Dalastrategin 2030 – Tillsammans för ett hållbart Dalarna. 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g SSididaa 6 1130 a avv 1 7317 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: PATRIK SUNDIN Signed by: Anton Vladimer Joakim Krigsman Date: 2026-04-17 09:58:53 Date: 2026-04-17 10:40:47 BankID refno: 019d9a72-bef0-7824-af1e-202f57f81327 BankID refno: 019d9a99-77bf-7411-8038-d150ee447c36 ledamot: Patrik Sundin Ordförande: Anton Krigsman Signed by: LENA HEDSTRÖM Date: 2026-04-17 10:56:59 BankID refno: 019d9aa8-321e-7029-be58-a6a6767c8c75 Lena Hedström 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef e r ur at n g Sida 611 av 717 Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2026-03-25 1 (6) Styrelsemöte för Nedansiljans samordningsförbund Tid och plats Onsdagen den 25 mars 2026 klockan 13,00-15,10 Mötet skedde digitalt. Beslutande ledamöter Karin Mikkonen, ordförande, Leksands kommun Eva-Lotta Törnblom Nises, vice ordförande, Gagnefs kommun Anders Bengtsson, Region Dalarna Elisabet Fyhr, Arbetsförmedlingen Jenny Johansson, Försäkringskassan Mariann Hansus, Rättviks kommun Övriga närvarande Pernilla Boberg Frank, Förbundschef Nedansiljans samordningsförbund Frånvarande Erik Johansson, Region Dalarna Gunnar Fälldin, Leksands kommun Carina Gustavsson, Arbetsförmedlingen Marianne Hjort, Gagnefs kommun Jenny Heinonen, Försäkringskassan Britt-Marie Essell, Rättviks kommun Justering Justerare Jenny Johansson Underskrifter Förbundschef/ sekreterare Pernilla Boberg Frank ________________________________ Pernilla Boberg Frank (Mar 31, 2026 07:47:29 GMT+2) Pernilla Boberg Frank Ordförande Karin Mikkonen ________________________________ Karin Mikkonen (Mar 30, 2026 16:10:56 GMT+2) Karin Mikkonen Justerare Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2026-03-25 2 Justerare Jenny Johansson _Je_nny_ Jo_han_sso_n (_Ma_r 31_, 2_026_ 07_:10_:53_ GM_T+_2)________________ Jenny Johansson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Förvaringsplats för protokollet Kommunkontoret Djurås Underskrift Pernilla Boberg Frank ________________________________ Pernilla Boberg Frank (Mar 31, 2026 07:47:29 GMT+2) Pernilla Boberg Frank Ärendelista:

§ 23 Presidiet informerar Beskrivning av ärendet Presidiet informerar. • Det har varit ägarsamråd för VIA den 7 april. • Dalawux möte i Borlänge den 22 april ställdes in. • Reviderat samverkansavtal för Dalawux är på väg upp till kommunfullmäktige i båda kommunerna. VIA-nämndens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä3m2 na1dv ea n1v 29 07216-704-23 Sida 3 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 Dnr: VIA 2026/2 VIA-nämnden

§ 24 Förvaltningschefen informerar Beskrivning av ärendet Förvaltningschef Mats Berglund informerar. Organisation • Rekrytering av en ny rektor pågår. En tillförordnad rektor kommer att utses under en period. • Flytt av personal från Integration till AME. • Ny ESF-ansökan för SFL är gjord. Insatsen kommer att ligga under AME. Aktivitetsplikten • Aktivitetsplikten införs från den 1/7, men aktualiseras från den 1/10. • Socialtjänsten i respektive kommun äger frågan. VIA kan vara en aktör, men det kräver både formella uppdrag och finansiering. Ny överenskommelse VIA – status • Förhoppningen var att den nya överenskommelsen och reglementet för VIA skulle kunna behandlas på dagens nämnd. Behandlingen av ärendet behöver dock skjutas fram. Sjukfrånvaro på VIA-förvaltningen per mars månad • Kort (1–14 dagar): 1 procent. • Mellan (15–59 dagar): 3,8 procent. • Lång (över 60 dagar): 3 procent. • Totalt: 7,8 procent. VIA-nämndens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Förvaltningschef Mats Berglund Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä4m2 na2dv ea n1v 29 07216-704-23 Sida 4 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 Dnr: VIA 2026/16 VIA-nämnden

§ 25 Arbetslöshetsstatistik Beskrivning av ärendet Förvaltningschef Mats Berglund informerar om arbetslöshetsstatistik, per mars 2026. Nämnden får ta del av statistik om: • Personer med försörjningsstöd. • Andel arbetslösa. • Arbetslöshet bland utrikesfödda. • Ungdomsarbetslöshet. • Varsel. Beslutsunderlag Presentation arbetsmarknadsstatistik mars 2026 VIA-nämndens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Förvaltningschef Mats Berglund Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä5m2 na3dv ea n1v 29 07216-704-23 Sida 5 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 Dnr: VIA 2026/15 VIA-nämnden

§ 26 Ekonomisk uppföljning och prognos Beskrivning av ärendet VIA-nämndens ekonomiska utfall för de första två månaderna 2026 uppgår till 5 070 tkr i nettokostnad, vilket jämfört med budget innebär en negativ avvikelse om -315 tkr. Budgetavvikelsen är fördelad mellan verksamhetsgrenarna som följer: Förvaltningschefs administration +285 tkr, vuxenutbildningen -485 tkr, arbetsmarknadsenheten (AME) inklusive åtgärdsanställningar -60 tkr, flyktingmottagande -55 tkr. Flera avvikelseposter har sin orsak i rena periodiseringseffekter. Antingen beror de på eftersläpningar i redovisningen eller så uppstår de i och med att de flesta budgetposterna är jämnt fördelade månadsvis, vilket skiljer sig mot de faktiska intervallen för fakturering. Personalkostnaderna inom vuxenutbildningen avviker -190 tkr mot budget. Statsbidrag från ESF inom vuxenutbildningen avviker -170 tkr och det beror till största del på eftersläpning. Lärlingsersättning för sex elever inom vuxenutbildningen har medfört kostnader om 135 tkr, för denna kostnad saknas budget 2026. Ersättning från Migrationsverket i form av dygnsschabloner för massflyktingar har för perioden varit 95 tkr lägre än budget, men här kommer intäkterna ojämnt fördelade i kvartalscykler vilket gör att mars utfall behövs för att få fram en rättvisande budgetavvikelse. Prognos För den ekonomiska årsprognosen kan noteras att det finns ett antal osäkra poster som skulle kunna medföra negativa ekonomiska konsekvenser för VIA- nämnden under året. Det råder en ständig osäkerhet kring statsbidragsintäkternas storlek inom Vuxenutbildningen och även intäkterna från Migrationsverket avseende flyktingmottagning riskerar att bli lägre än budgeterat om inte kommuntalen uppfylls. En sådan intäktsminskning kommer sannolikt inte att kunna hanteras med motsvarande neddragning på kostnadssidan under innevarande år. Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä6m2 na4dv ea n1v 29 07216-704-23 Sida 6 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) Årsprognosen läggs med avvikelsen -0,1 mkr mot budget. I prognosen ingår en mindre avvikelse avseende AME:s kostnader (-0,1 mkr). Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat 2026-04-09 VIA-nämndens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Förvaltningschef Mats Berglund Enhetschef Sabina Wik-Iveta Rektor Petter Eriksson Verksamhetsekonom Andreas Staberg Ekonom Rättviks kommun, Maria Paulsson Leksand/Rättviks kommun – kommunstyrelsen Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä7m2 na5dv ea n1v 29 07216-704-23 Sida 7 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 Dnr: VIA 2026/3 VIA-nämnden

§ 27 Vuxenutbildningen informerar Beskrivning av ärendet Vuxenutbildningens rektor Petter Eriksson avtackas. Rektor Petter Eriksson berättar om vuxenutbildningens utveckling under hans tid som anställd. VIA-nämndens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Rektor Petter Eriksson Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä8m2 na6dv ea n1v 29 07216-704-23 Sida 8 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 Dnr: VIA 2026/4 VIA-nämnden

§ 28 Information AME och Integration Beskrivning av ärendet Enhetschef Sabina Wik Iveta informerar. Integration • Hittills i år har fem massflyktingar tagits emot. Det har kommit en anvisning gällande fyra massflyktingar till Leksand. Kommuntalet är 17 för Leksand och 13 för Rättvik. • Inga kvotflyktingar har tagits emot i år. Kommuntalet är 6 för Leksand och 6 för Rättvik. • Antal inskrivna flyktingar just nu. Kvotflyktingar: 13 i Leksand och 9 i Rättvik. Massflyktingar: 23 i Leksand och 29 i Rättvik. Arbetsmarknadsenheten (AME) • Totalt 30 personer är inskrivna på AME. • Hittills i år har 8 personer gått vidare till egen försörjning (arbete eller studier). 9 personer har avslutats åter till beställare. RoA (Rehabilitering och arbete) • RoA har 47 pågående ärenden. • Hittills i år har 4 ärenden avslutats, ej till arbete eller studier. Påfart ICA (i samarbete med Arbetsförmedlingen) • Från och med i år är ICA-butikerna i Leksand och Rättvik med i Påfart ICA. • Påfart ICA riktar sig till personer som har varit arbetslösa i minst sex månader. Programmet omfattar utbildning, handledning och praktik i en ICA-butik. Många deltagare får efter avslutad praktik anställning, antingen i den specifika butiken eller inom branschen. I Leksand/Rättvik har fyra personer fått anställning efter att ha deltagit i Påfart ICA. VIA-nämndens beslut 1. Lägga informationen till handlingarna. Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä9m2 na7dv ea n1v 29 07216-704-23 Sida 9 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) Beslutet skickas till Enhetschef Sabina Wik Iveta Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä1m20n8 da eavnv 21 079216-704-23 Sida 10 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 Dnr: VIA 2025/43 VIA-nämnden

§ 29 Uppföljning intern kontroll Beskrivning av ärendet I internkontrollplanen för 2026 ska två kontrollområden rapporteras till nämnden i april: 1. Registrering av elever på vuxenutbildningen. 2. Deltagarantal i relation till underlag mot statsbidrag. De två kontrollområdena visar inte på några avvikelser. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat 2026-04-09 Internkontrollplan för VIA 2026, antagen av VIA-nämnden 2025-12-02 § 76 Yrkande Ordförande Joanna Stridh (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. VIA-nämndens beslut 1. Godkänna uppföljningen av internkontrollplanen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Rättvik Kommunstyrelsen Leksand Förvaltningschef Mats Berglund Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä1m21n9 da eavnv 21 079216-704-23 Sida 11 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 Dnr: VIA 2026/22 VIA-nämnden

§ 30 Mål 2027 Beskrivning av ärendet Utifrån Leksands kommuns Strategiska plan och Rättviks kommuns Strategiska inriktningar har förslag till mål för VIA-nämnden för tagits fram. Målen för VIA- nämnden föreslås vara desamma som under 2026. Förslag till mål: • VIA-nämnden har en väl fungerande organisation och verksamheten är anpassad efter kommunernas behov. • VIA-nämnden är en viktig aktör för att tillgodose framtidens behov av arbetskraft och kompetens. • Studier och insatser som VIA-nämnden erbjuder ska leda till egenförsörjning. • VIA-nämnden använder våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat 2026-04-13 Yrkande Ordförande Joanna Stridh (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. VIA-nämndens beslut 1. Anta som mål för VIA-nämnden 2027: • VIA-nämnden har en väl fungerande organisation och verksamheten är anpassad efter kommunernas behov. • VIA-nämnden är en viktig aktör för att tillgodose framtidens behov av arbetskraft och kompetens. • Studier och insatser som VIA-nämnden erbjuder ska leda till egenförsörjning. • VIA-nämnden använder våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt. Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä1m32n0 da eavnv 21 079216-704-23 Sida 12 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) Beslutet skickas till Förvaltningschef Mats Berglund Kommunstyrelsen Rättvik Kommunstyrelsen Leksand Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä1m33n1 da eavnv 21 079216-704-23 Sida 13 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 Dnr: VIA 2026/18 VIA-nämnden

§ 31 Dnr KLK 2026/439 214 Ändring av detaljplan för Backavägen, B72A Samhällsutvecklingsutskottets beslut 1. Godkänna samrådsredogörelsen. 2. Besluta att ändringen av detaljplan för Backavägen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Föreslå kommunstyrelsen att besluta 3. Anta ändring av detaljplan för Backavägen (B72A). Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Ändring av detaljplan för Backavägen, B72A, daterad 2026-03-20. b) Detaljplan, Tillägg till planbeskrivning, ändring av DP för Backavägen, antagandehandling, daterad 2026-04-08. c) Detaljplan, Samrådsredogörelse, ändring av DP för Backavägen, daterad 2026-04-02. d) Detaljplan, Tomtindelningsbestämmelser kv. Knekten, beskrivning, daterad 2026-04-08. e) Detaljplan, Tomtindelningsbestämmelser kv. Knekten, karta, daterad 2026-04-08. f) Detaljplan, Detaljplan för Backavägen (B72A), planbeskrivning, daterad 2026-03-23. g) Detaljplan, Detaljplan för Backavägen (B72A), plankarta, daterad 2026-03-23. Sammanfattning av ärendet Kommunen äger idag en fastighet inom kvarteret Knekten, Rättvik 1:22(4). Fastigheten ligger insprängd mellan andra fastigheter och är inte lämplig som en självständig fastighet. Dessutom finns det en jordkällare på fastigheten som behöver rivas eller byggas om. Under flera år har en närliggande bostadsrättsförening framfört synpunkter rörande skötsel, säkerhet och förekomst av skadedjur på kommunens mark. Kommunen har erbjudit närliggande fastighetsägare att förvärva fastigheten, men i samband med lantmäteriförrättning uppmärksammades att äldre, odigitaliserade tomtindelningsbestämmelser fortfarande gäller för kvarteret. Flera fastigheter inom kvarteret följer dessutom inte dessa tomtindelningsbestämmelser, detta då kommunen historiskt har medgett avsteg. Enligt nuvarande lagstiftning finns det dock inte längre möjlighet att bevilja sådana avvikelser. _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Samhällsutvecklingsutskottet Fastigheter inom området med tomtindelningsbestämmelserna som inte följt densamma kan därför få svårigheter att stycka av, flytta fastighetsgränser eller till och med bygga ut nya byggnader i de fall som inte tomtindelning följts och utgångsläget anses planstridigt. För att åtgärda detta och rätta till tidigare medgivna avsteg samt fullfölja en försäljning av kommunens fastighet krävs därför att tomtindelningsbestämmelserna upphävs. Tomtindelningsbestämmelserna, som är att likställa med en detaljplan, behöver tas bort genom en planändring för att möjliggöra ändamålsenliga fastighetsregleringar inom området. Rättviks kommun har därför initierat ett planärende. Planförslaget innebär att tomtindelningen upphävs i sin helhet, vilket medför att det inte kommer finnas några detaljplanebestämmelser som styr hur fastigheterna ska vara indelade – detta innebär att fastigheterna inom planområdet efter ändringen kan styckas av enligt det sätt som lantmäteriet finner lämpligt. Övriga bestämmelser i den ursprungliga detaljplanen (Backavägen B72A) kommer fortsätta att gälla även efter att ändringen trädet i kraft. Planändringen, som hanterar upphävandet av tomtindelningen, hanteras med processen för förenklat standardförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL2010:900). Det förenklade standardförfarandet kan tillämpas i vissa fall för att ta bort planbestämmelser som reglerar hur området ska vara indelat i fastigheter. Processen består av samråd och samrådsredogörelse, därefter kan beslut om upphävande komma att fattas innan upphävandet vinner laga kraft. Planförslaget har varit ute på samråd under tiden 23 mars till 7 april 2026 och en samrådsredogörelse har upprättats. 6 synpunkter inkom varav majoriteten utan erinran – länsstyrelsen uppmärksammade dock kommunen på att byggrätten är överskriden för vissa fastigheter inom detaljplanen vilket påverkar möjligheten till lov för ny- eller tillbyggnad. Bedömning om betydande miljöpåverkan Kommunens ställningstagande för aktuellt detaljplaneförslag är att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan och en strategisk miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Planändringen innebär ingen förändrad byggrätt eller ändrad användning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Samhällsutvecklingsutskottet Förvaltningens förslag till samhällsutvecklingsutskottet 1. Godkänna samrådsredogörelsen. 2. Besluta att ändringen av detaljplan för Backavägen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 3. Anta ändring av detaljplan för Backavägen (B72A). Yrkanden 1. Jonny Jones (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Mark- och planenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande PLANNUMMER: B72A Samråd beslut, SHU, 2026-02-18 § 22 Antagande, KF 2026-XX-XX § X Laga kraft, 20XX-XX-XX UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNING FÖR KVARTERET KNEKTEN Ändring av detaljplan för Backavägen (B72A), Rättviks kommun, genom tillägg till planbeskrivningen Förenklat planförfarande ANTAGANDEHANDLING, 2025-04-08 Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se mark.plan@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 vx 469-9179 795 30 Rättvik SAMRÅDSHANDLING Innehållsförteckning INLEDNING 2 Bakgrund 2 Planens syfte och huvuddrag 3 Varför ändring av detaljplan valts 3 Planförfarande 4 Planfakta 4 Planhandlingar 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5 Översiktsplan 5 Detaljplan 5 Gällande tomtindelning 5 BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAG – UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNING 6 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET 6 UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 6 Ställningstagande 7 GENOMFÖRANDE 7 Genomförandetid 7 Tidplan 7 Fastighetsbildning och övriga förrättningar 7 Ekonomiska frågor 7 MEDVERKANDE TJÄNSTEPERSONER 7 INLEDNING Bakgrund Kommunen äger idag en fastighet inom kvarteret Knekten, Rättvik 1:22(4). Fastigheten är cirka 200 m² och ligger insprängd mellan andra fastigheter. Fastigheten ligger inte i anslutning till någon befintlig väg, den saknar servitut för angöring och är inte lämplig som en självständig fastighet. Dessutom finns det en jordkällare på fastigheten som behöver rivas eller byggas om. Under flera år har en närliggande bostadsrättsförening framfört synpunkter rörande skötsel, säkerhet och förekomst av skadedjur på kommunens mark. Kommunen har erbjudit närliggande fastighetsägare att förvärva fastigheten, men i samband med lantmäteriförrättning uppmärksammades att äldre, odigitaliserade tomtindelningsbestämmelser fortfarande gäller för kvarteret. Flera fastigheter inom kvarteret följer dessutom inte dessa tomtindelningsbestämmelser, detta då kommunen historiskt har medgett avsteg. Enligt nuvarande lagstiftning finns det dock inte längre möjlighet att bevilja sådana avvikelser. Fastigheter inom området med tomtindelningsbestämmelserna som inte följt densamma kan därför få svårigheter att stycka av, flytta fastighetsgränser eller till och med bygga ut nya byggnader i de fall som inte tomtindelning följts och utgångsläget anses planstridigt. För att 2 SAMRÅDSHANDLING åtgärda detta samt fullfölja en försäljning av kommunens fastighet och rätta till tidigare medgivna avsteg krävs därför att tomtindelningsbestämmelserna upphävs. Tomtindelningsbestämmelserna, som är att likställa med en detaljplan, behöver tas bort genom en planändring för att möjliggöra ändamålsenliga fastighetsregleringar inom området och Rättviks kommun har därför initierat ett planärende. Figur 1. Kartutsnitt för del av kvarteret Knekten med kommunens fastighet Rättvik 1:22(4) i mitten. Röda linjer redovisar hur tomtindelningen skulle ha utförts och gula linjer den faktiska indelningen. Planens syfte och huvuddrag Syftet med ändringen av detaljplanen är att upphäva tomtindelningsbestämmelser som idag hindrar en ändamålsenlig fastighetsindelning av området. Tomtindelningsplanen är föråldrad och det har gjorts avsteg från den i tidigare fastighetsbildningar, vars fastighetsgränser därför inte följer den beslutna tomtindelningen. Kommunen bedömer att den föreslagna ändringen av detaljplanen ryms inom det ursprungliga syftet. Varför ändring av detaljplan valts Fram till införandet av plan- och bygglagen år 1987, reglerades fastighetsindelningsbestämmelser inte i dåtidens stadsplaner, utan i ett separat planverktyg som kallades tomtindelning. Som namnet antyder reglerar tomtindelningar hur ett område ska delas in i ”tomter”, eller egentligen fastigheter. Sedan 2011 motsvaras tomtindelningar av fastighetsbestämmelserna i 4 kapitlet 18 § plan- och bygglagen och regleras som en del av detaljplan. Enligt övergångsbestämmelser är även äldre tomtindelningar att betrakta som detaljplanebestämmelser och för att upphäva dem krävs därmed en detaljplaneändring. 3 SAMRÅDSHANDLING Eftersom tomtindelningsbestämmelserna inte ursprungligen var en del av detaljplanen går de inte att utläsa av de gällande planhandlingarna. Ett borttagande av sådana bestämmelser medför därför inte heller någon förändring av gällande plankarta. Denna planändring består därför endast av detta tillägg till planbeskrivningen. Tillägget till planbeskrivning gäller som ett komplement till den ursprungliga planens handlingar. Den ursprungliga detaljplanen/stadsplanen fortsätter att i övrigt reglera områdets markanvändning även efter ett upphävande av tomtindelningen. Planförfarande Upphävandet av tomtindelningen hanteras med processen för förenklat standardförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL2010:900). Det förenklade standardförfarandet kan tillämpas i vissa fall för att ta bort planbestämmelser som reglerar hur området ska vara indelat i fastigheter. Processen består av samråd och samrådsredogörelse, därefter kan beslut om antagande komma att fattas innan antagandet vinner laga kraft. Då ändringen berör en begränsad sakägarkrets, fastigheterna redan är fullt utbyggda och att ändringen endast innebär att en planbestämmelse tas bort och inget läggs till bedömer kommunen att ändringen inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Beslut om planbesked och planuppdrag fattades av Samhällsutvecklingsutskottet 2026-02-18 § 22. Planförslaget var ute på samråd mellan den 23 mars och 7 april 2026. Planfakta Planområdet ligger i centrala Rättvik och omfattar samtliga fastigheter inom kvarteret Knekten: - Knekten 4–13, 15–17 - Rättvik 1:22(4) Planhandlingar Till detaljplanen hör nedan planhandlingar: - Tillägg till planbeskrivning (denna handling). - Plankarta och planbeskrivning för Backavägen, B72A, fastställd 1959-07-15. Planhandlingarna till gällande detaljplan ”Förslag till ändring av stadsplanen för ett område intill Backavägen i norra delen av Rättviks municipalsamhälle Kopparbergs län”, B72A, ska läsas tillsammans med detta tillägg. 4 SAMRÅDSHANDLING TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I den kommuntäckande översiktsplanen från 2019 finns en illustrerad utvecklingsstrategi som pekar ut hela Rättviks tätort som ett utvecklingsområde. Det saknas dock en detaljerad markanvändningskarta som redovisar mer exakta platser och ställningstaganden kring var en utveckling av olika typer av markanvändning skulle vara önskvärd. Eftersom planändringen innebär att det endast är tomtindelningsbestämmelserna som upphävs, och att användningen bostadsändamål kommer att fortsätta gälla, gör kommunen bedömningen att planändringen är förenlig med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Detaljplan Området omfattas idag av gällande detaljplan (tidigare kallad stadsplan) vid namn ”Förslag till ändring av stadsplanen för ett område intill Backavägen i norra delen av Rättviks municipalsamhälle Kopparbergs län”, fastställd 1959-07-15. Detaljplanen reglerar användningen bostadsändamål inom kvarteret Knekten. Detaljplanen fortsätter att gälla som tidigare då ändringen endast gäller upphävande av tomtindelningsplanen. Gällande tomtindelning För aktuellt område gäller Tomtindelning inom kvarteret Knekten i Rättviks municipalsamhälle, fastställd 1945-11-17, akt nr: 20-RÄS-11. Tomtindelningen reglerar att området ska vara indelat i 14 fastigheter och hur stora dessa ska vara i kvadratmeter. Tomtindelningsplaner är en äldre plantyp som styr hur fastigheterna i kvarteret ska vara indelade. Enligt plan- och bygglagen (2010:900) är fastighets- eller tomtindelningsplaner att betrakta som detaljplanebestämmelser, vilket kan utgöra ett hinder för den som önskar göra en ny fastighetsreglering. För att skapa förutsättningar för en fastighetsreglering föreslås att tomtindelningen upphävs i sin helhet. 5 SAMRÅDSHANDLING Figur 2. Gällande tomtindelning. Röd markering visar området som berörs av upphävandet, vilket motsvarar tomtindelningen i sin helhet. BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAG – UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNING Gällande tomtindelning inom kvarteret Knekten, akt nr: 20-RÄS-11, upphävs i sin helhet (se figur 2). Övriga bestämmelser i den ursprungliga detaljplanen gäller fortsatt inom planområdet. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Planförslaget innebär att tomtindelningen (akt nr: 20-RÄS-11) upphävs i sin helhet, vilket medför att det inte kommer finnas några detaljplanebestämmelser som styr hur fastigheterna ska vara indelade. Detta betyder i sin tur att det skapas förutsättningar att genomföra en mer ändamålsenlig fastighetsreglering. UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN När en kommun upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen undersöka om detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 6 § miljöbalken (1998:808). Om en detaljplan förväntas medföra en betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utföras. 6 SAMRÅDSHANDLING Ställningstagande Kommunens ställningstagande för aktuellt detaljplaneförslag är att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan och en strategisk miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. Planändringen innebär ingen ändrad byggrätt eller förändrad användning. Tomtindelningsbestämmelserna upphör att gälla men i övrigt fortsätter detaljplanen att gälla oförändrat. Beslut om att ett plangenomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan fattas i samband med antagandet eller innan granskning om planförfarandet ändras från förenklat förfarande efter samrådet. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplaneförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. GENOMFÖRANDE Genomförandetid Genomförandetiden i gällande plan har gått ut. Tomtindelningen upphävs och upphävandet får inte någon genomförandetid kopplad till sig. Gällande detaljplan fortsätter i övrigt att gälla. Tidplan Beslut om att påbörja uppdraget gavs av Samhällsutvecklingsutskottet 2026-02-18 § 22. Ändringen av detaljplanen, och därmed upphävandet av tomtindelningen, bedöms vara klar under våren/tidig sommar 2026. Fastighetsbildning och övriga förrättningar Kommunen har ansökt om fastighetsbildning hos Lantmäteriet men på grund av gällande tomtindelning har lantmäteriförrättningen inte kunnat fullföljas. Fastigheterna inom planområdet kan efter ändringen styckas av enligt det sätt som lantmäteriet finner lämpligt. Ekonomiska frågor Planändringen bekostas av Rättviks kommun. MEDVERKANDE TJÄNSTEPERSONER Planhandlingen har tagits fram av mark- och planenheten på Rättviks kommun. 7 ANTAGANDEHANDLING Dnr: KLK 2026/439 Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och planenheten Samrådsredogörelse Rättvik, Rättviks kommun Ändring av detaljplan för Backavägen B72A Hur samrådet har bedrivits Förslag till ändring av detaljplan för Backavägen har varit utsänd för samråd under tiden 2026-03-23 till 2026-04-09. Under samrådstiden har planhandlingarna varit utställda i kommunhusets foajé, på kulturhuset/biblioteket i Rättvik och på kommunens hemsida. Under samrådet erbjöds de som berörs av planens innehåll möjlighet att inkomma med synpunkter på planhandlingarna. Denna samrådsredogörelse redovisar inkomna synpunkter och kommunens svar på om och hur synpunkterna kommer att beaktas under den fortsatta planprocessen. Sammanfattning av inkomna synpunkter Under samrådet har sex yttranden inkommit enligt följande lista 1. Länsstyrelsen, 2026-03-27 2. Trafikverket, 2026-03-27 3. Lantmäteriet, 2026-03-31 4. Skanova, 2026-03-23 5. DalaEnergi, 2026-03-30 6. Dala Vatten och Avfall, 2026-04-02 Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se mark.plan@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 vx 469-9179 795 30 Rättvik Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2026/439 2(3) Ställningstagande efter samråd Under samrådstiden har inte några yttranden som föranlett ändringar i planhandlingarna inkommit. Inkomna synpunkter med kommunens svar Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. I vissa fall har långa yttrandens kortats ner och uppenbara stavfel har åtgärdats. Handskrivna yttranden har tolkats och skrivits in digitalt. Yttrandena är diarieförda i sin helhet och finns tillgängliga hos Samhällsutvecklingsförvaltningen. Kommunens kommentarer och svar redovisas med blå text. 1. Länsstyrelsen Överprövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsen har inte identifierat några överprövningsgrundande frågor enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen. Rådgivande synpunkter Planbestämmelser Länsstyrelsen har inga synpunkter gällande upphävandet av tomtindelningsbestämmelserna som samrådet avser. Länsstyrelsen vill dock uppmärksamma kommunen på att det finns en planbestämmelse i gällande detaljplan som anger ”Å med Ö betecknat område skola av tomts eller tomtdels areal minst fyra femtedelar (4/5) lämnas obebyggda”. Några av fastigheterna inom planområdet, bland annat Knekten 17, ser ut att vara bebyggda mer än vad planbestämmelsen medger vilket innebär att det inte att går att få lov för nybyggnad eller tillbyggnad. Undersökningssamråd om betydande miljöpåverkan Kommunen har bedömt att miljöpåverkan inte kan antas bli så betydande att en strategisk miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken behöver göras. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplaneförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Svar: Kommunen tackar för upplysningen om planbestämmelserna. Det är dock inget som kommer att åtgärdas i det här planarbetet. 2. Trafikverket Trafikverket har inga synpunkter. Svar: - Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2026/439 3(3) 3. Lantmäteriet Lantmäteriet har inga synpunkter på de aktuella planhandlingarna. Svar: - 4. Skanova Skanova har inget att erinra mot ändringen. Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Svar: - 5. DalaEnergi Vi på DalaEnergi har inget att erinra mot ändringen av detaljplanen för Backavägen. Svar: - 6. Dala Vatten och Avfall Inga synpunkter. Svar: - Samrådsredogörelsen är sammanställd av mark- och planheten på Samhällsutvecklingsförvaltningen, Rättviks kommun Ändring av detaljplan Tomtindelningsbestämmelser från äldre tomtindelningsplan för kvarteret Knekten som upphävs i sin helhet (röd markering). Ändring av detaljplan Tomtindelningsbestämmelser från äldre tomtindelningsplan för kvarteret Knekten som upphävs i sin helhet. Plankarta, detaljplan för Backavägen (B72A) Detaljplanen och dess bestämmelser fortsätter att gälla även efter planändringen. Planbeskrivning, detaljplan för Backavägen (B72A) Detaljplanen och dess bestämmelser fortsätter att gälla även efter planändringen. I hOF-»Afj'JEft6S LAM Tillhör Munlcipalfullmäktiges beslut den 29 maj 1959 1 „ .^m llrt B E S K R IV N IM O tillhörande förslag t i ll ändring av stadsplanen for ett område i n t i ll Baokavägen i norra delen av Rättviks municipalsamhalle, Kopparbergs län, upprättat i januari 1959• Förslaget innebär en jämkning"av Backavägens läge for anslut ning t i ll ett av vägförvaltningen i länet uppgjort förslag t i ll utbyggnad. I och med fastställandet av detta stadsplaneförslag äro de av Kungl Maj:t den 17 oktober 1947 och av länsstyrelsen i Koppar bergs län den 21 februari 1958 fastställda stadsplanerna avsedda att ej längre gälla helt eller i berörda delar. Uppsala den 4 februari 1959 (Erik Wåhlin) Arkitekt SAR TiJJhör Unsslyroiaens i Kopians riktighet bestyrkas Tillhör Municipalfullmäktiges beslut den 29 maj 1959» S T A D S P L A N E B E S T ÄM f E L SE R tillhörande förslag t i ll ändring av stadsplanen för ett område i n t i ll Baokavägen i norra delen av Rättviks raunioipalsarahälle, Kopparbergs län, upprättat i januari 1959 •

§ 32 Överenskommelse och reglemente VIA-nämnden Ärendet utgår. Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä1m36n4 da eavnv 21 079216-704-23 Sida 16 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2026-04-23 Dnr: VIA 2026/5 VIA-nämnden

§ 33 Dnr KLK 2026/481 048 Medfinansiering av Dalapop 2027-2031 Samhällsutvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Bevilja medfinansiering till Dala-Pop enligt bifogad finansieringskalkyl för åren 2027-2031. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Medfinansiering av Dala-Pop 2027-2031, daterad 2026-03-25. b) Information, Dala-Pop och Rättvik kommun 2022-2025, daterad 2026-03-25. c) Underlag, Medfinansiering Dalapop 2027-2031, daterad 2026-03-25. d) Intyg, Medfinansieringsintyg Rättvik, daterad 2026-03-25. Motivering till beslut Dalapop är ett regionalt resurs- och produktionscentrum till stöd för aktörer inom populärmusiken i Dalarnas län. Dalapop stärker den regionala musikbranschen och stimulerar tillväxten inom, och i anslutning till, de kulturella och kreativa näringarna. Vi ser att musiker i Rättvik har haft stor nytta av Dala-Pop för att etablera sig i musikbranschen och vill fortsätta bidra till detta kommande år. Beskrivning av ärendet Det regionala resurs- och produktionscentret Dalapop har sedan 2017 projektfinansierats med syfte att stärka, utbilda och stötta musiknäringen i Dalarna inom genren populärmusik. Dalapops modell bygger på liknande regionala satsningar i andra regioner så som BD Pop (Norrbottens län) och Talentcoach (Kalmar län). Likaså finns likheter med regionala satsningar på filmnäringen så som Film i Väst (Västra Götalands län) och Filmpool Nord (Norrbottens län). Dalapop har Stiftelsen Musik i Dalarna som huvudman och finansieras med regional och kommunal medfinansering genom Region Dalarna (Kultur & Bildning) samt 14 av länets 15 kommuner. Dalapop ansöker om kommunal medfinansiering för åren 2027–2031 enligt tidigare finansieringskalkyl, 5 kr per invånare / år: År 2027: 55 090 kr, år 2028: 56 467 kr, år 2029: 57 879 kr, år 2030: 59 326 kr, år 2031: 60 809 kr. Förvaltningens förslag till samhällsutvecklingsutskottet Föreslå kommunstyrelsen att besluta: _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Samhällsutvecklingsutskottet 1. Bevilja medfinansiering till Dala-Pop enligt bifogad finansieringskalkyl för åren 2027-2031. 2. Medlen tas hälften vardera från Kulturenheten och Näringslivsenheten. Yrkanden 1. Anna-Lena Hållmats-Bergvik (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Per Mårthans (KD) biträder yrkandet. __________________ Beslut skickas till Per-Johan Backlund, förvaltningschef samhällsutvecklingsförvaltningen Lena Krånglin, kulturchef Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Medfinansiering av Dalapop 2027 - 2031 Ärende Det regionala resurs- och produktionscentret Dalapop har sedan 2017 projektfinansierats med syfte att stärka, utbilda och stötta musiknäringen i Dalarna inom genren populärmusik. Dalapops modell bygger på liknande regionala satsningar i andra regioner så som BD Pop (Norrbottens län) och Talentcoach (Kalmar län). Likaså finns likheter med regionala satsningar på filmnäringen så som Film i Väst (Västra Götalands län) och Filmpool Nord (Norrbottens län). Dalapop har Stiftelsen Musik i Dalarna som huvudman och finansieras med regional och kommunal medfinansering genom Region Dalarna (Kultur & Bildning) samt 14 av länets 15 kommuner. Dalapop ansöker om kommunal medfinansiering för åren 2027–2031 enligt tidigare finansieringskalkyl, 5 kr per invånare / år. År Summa 2027 55090 kr 2028 56467 kr 2029 57879 kr 2030 59326 kr 2031 60809 kr Besöksadress: Post & Faktura: Kontakt: Målaregatan 12 Nybrogatan 12 hej@dalapop.se 784 33 Borlänge 791 71 Falun dalapop.se Tidigare perioder Dalapop har sedan starten 2017 omfattats av två projektperioder, Dalapop (2017 - 2020) och Dalapop Accelerator (2020 - 2022). Från och med året 2022 är Dalapop en permanent del av Musik i Dalarna och drivs således inte längre i projektform. Dalapop får anses som mycket lyckat och nedan följer lite siffror på vad som uppnåtts under åren: ● 48 startade företag inom musiknäringen ● 956 utgivna musikproduktioner från regionen ● 953 speltillfällen för Dalarnas musikliv ● 281 miljoner streams på musik utgiven av Dalapop ● 1447 bandmöten med länets artister/band ● 863 supportstöd till länets musikliv ● Sveriges mest streamade låt 2022 (Bolaget – Kan inte gå) ● Flertalet guld- och platinasäljande produktioner ● 26 låtskivarcamps ● Stärkt nätverk för regionens arrangörer ● Melodifestivalmedverkan (Korslagda och Stiko) ● Ökad kunskap inom musiknäringen om företagsstöd och kulturstöd ● Artist-medverkan på Bingolotto, Go ´kväll, På spåret, riksrotation i P4 för flertalet artister ● Vinst i Sveriges Radio P4 Nästa (Stjärna) finalen Andy and the Rockets och en 2:a plats för The Showlins 2025 ● Licenserad musik i Tv-serier och filmer på SVT, TV4 och på Netflix ● Stärkt bild av regionens musikliv med flertalet regioner som vill kopiera projektet ● Arrangör till Sveriges största musiktävling för unga - Imagine Besöksadress: Post & Faktura: Kontakt: Målaregatan 12 Nybrogatan 12 hej@dalapop.se 784 33 Borlänge 791 71 Falun dalapop.se Kommunala resultat En redovisning över samtliga stöd och insatser som genomförts i kommunen under 2022 - 2024 lämnas som separat bilaga. Framtid Verksamheten kommer i bred bemärkelse följa det tidigare arbetet vilket bland annat innefattar: ● Näringslivsutveckling inom musiknäringen ● Rådgivning ● Samproduktion ● Support ● Label och distribution ● Arrangörsutveckling ● Omvärldsbevakning ● Föreläsningar och utbildningar ● Låtskrivarläger ● Monetisering Verksamheten kommer fortsatt utgå från kontoret i Borlänge men fortsatt slå vakt om det regionala uppdraget genom möten och synlighet i samtliga medfinansierande kommuner. Vidare kommer verksamheten fortsatt positionera sin unika position inom lika delar kultur och näring där tät dialog med kommunernas näringslivsutvecklare och kulturförvaltningar är prioriterade för att fånga upp hela regionens musiknäring. Kommunal medfinansiering Den föreslagna medfinansieringen är densamma som kommunens finansiering till Dalapop tidigare år. Kommunen medfinansierar årligen 5 kr per invånare enligt SCB:s folkräkning med indexuppräkning årligen på 2,5 %. Avtalstiden är fem år med start 1 januari 2027. Medfinansieringsintyg med samtliga summor redovisade lämnas som separat bilaga. Med samtliga kommuner förs dialog om att i största möjliga mån besluta om medfinansiering och fortsatt engagemang under våren 2026. BILAGOR ● Siffror för 2022-2025 specifik för kommunen ● Medfinansieringsintyg för påskrift vid bifall Besöksadress: Post & Faktura: Kontakt: Målaregatan 12 Nybrogatan 12 hej@dalapop.se 784 33 Borlänge 791 71 Falun dalapop.se Medfinansieringsintyg Förbindelse av medfinansiär för projektet Dalapop Ärende-ID. ………………………. Härmed försäkrar undertecknad att Dalapop med stödmottagare Musik i Dalarna organisationsnummer 16883201-4388 kommer att medfinansieras med totalt 289571 sek. Finansiering Kontant insats. Uppräkning med 2.5 % per år. År Kronor 2027 55090 2028 56467 2029 57879 2030 59326 2031 60809 Totalt 289571 kr Bidrag i annat än pengar År Timkostnad Antal timmar Summa 2027 2028 2029 2030 2031 Totalt Underskrift Företag/organisation Organisationsnummer Ort och datum Behörig firmatecknare Namnförtydligande Dalapop är ett regionalt resurs- och produktionscentrum för populärmusik från Dalarna. Vår uppgift är att stödja lokala artister och musikproduktioner. Dalapop hjälper Dalarnas musikliv att växa. Vi stöttar det regionala musiklivet – artister/band, arrangörer, producenter, musiker och andra aktörer – med kunskap, kontakter och resurser. Oavsett om du behöver rådgivning, studiotid, turnéstöd eller PR-material finns vi här för att hjälpa dig att ta nästa steg. Vi vill ge dig verktygen att nå ut med din musik och vi strävar efter att ge dig rätt insats vid rätt tidpunkt. Vi lyfter fram länets musikliv genom att bygga nätverk, skapa samarbeten och ge populärmusiken från Dalarna den uppmärksamhet den förtjänar. 1 Dalapop och Rättvik kommun 2022 – 2025 Om verksamheten Dalapop är ett resurs- och produktionscentrum för populärmusik från Dalarna. Vi stöttar och hjälper artister, band, producenter, arrangörer och andra inom musikbranschen med tips, rådgivning och personella eller ekonomiska stöd för att ta nästa steg i sin karriär. Våra huvudsakliga verksamhetsområden är artistutveckling, branschutveckling, utgivning och marknadsföring av Dalarnas musikliv. Dalapop startade verksamheten 2017 och drevs under de fem första åren uppdelat på ett treårigt samt ett tvåårigt projekt finansierat av Region Dalarna samt ett antal medfinansierande kommuner. Sedan 1 januari 2022 drivs Dalapop som en permanent verksamhet under Stiftelsen Musik i Dalarna med fortsatt finansiering från Region Dalarna samt 14 medfinansierande kommuner. Dalapop arbetar länsövergripande med Dalarnas musikliv. Kontoret varifrån Dalapops verksamhetsledare utgår ligger i Borlänge. Genremässigt arbetar Dalapop brett med populärmusik – det mesta från dansband till dödsmetall. Dalapop arbetar generellt inte med renodlade produktioner och artister inom klassisk musik, folkmusik, konstmusik och jazz. Primärt arbetar Dalapop med artister och produktioner som befinner sig i det semiprofessionella segmentet av sin karriär. Det innebär att vi främst arbetar med artister och produktioner som bedöms ha en professionell eller kommersiell potential. Verksamheten är en satsning både på kultur och näringsliv. Dalapop vill både bidra till ett ökat fokus på Dalarnas kvaliteter inom popmusik samt verka för fler företag inom musikbranschen i regionen. Vi har kategoriserat tre ben som Dalapops verksamhet bygger på och sorterat verksamhetsgrenarna under dessa: - Resurs En stor del av Dalapops verksamhet bygger på coachning och rådgivning till Dalarnas musikliv. Vi har i dagsläget identifierat över 900 aktiva konstellationer som på olika sätt bedriver musikverksamhet i någon grad och sedan 2017 haft någon form av kontakt med dessa. Exempel på verksamhet: Coachning och rådgivning, företagsuppstarter, rättigheter och avtal. - Produktion Under produktion ryms den verksamhet som på sikt blir synlig för publiken. Singlar, EP, album, video, NCB, ifpi, presskit etc. Exempel på verksamhet: Samproduktion, utgivning, live och låtskrivarcamps. 2 - Stöd Här ryms Dalapops ekonomiska stödfunktioner i form av turnéstöd, produktionsstöd, marknadsstöd, arrangörsstöd m.m. Under året har ansökningsförfarandet standardiserats och ansökningsfönster har införts. Exempel på verksamhet: Support och juridisk rådgivning Personal Personalen har under åren 2022 – 2025 har bestått av Pelle Andersson (verksamhetsledare, föräldraledig 6 månader), Daniel Olsson (verksamhetsledare), Johan Berg (popkonsulent 60% 2024 - 2025) samt Mia Mästerbo (vikarierande popkonsulent 6 månader). Från den 1 januari 2026 ser man Mia Mästerbo, Johan Berg, Martina Ledinsky och Daniel Olsson (till den 31 mars 2026) som personal. Dalarnas musikliv har fortsatt en toppositionering på den nationella spelplanen och musiklivet vittnar om att Dalapop har en betydande roll i den positioneringen. Här följer fakta om vad vi har gjort och vilket utfall verksamheten har haft för varje enskild kommun. Vi har dessutom genomfört mycket mer än vad som kan redovisas. Men varje enskilt möte, telefonsamtal, mejl eller inlägg som var för sig bygger Dalarnas musikliv lite starkare är svårt att redovisa i text 3 Gig med band/artister från Rättvik kommun förmedlade genom Dalapop Fia 06/09 Pärlan i parken, Smedjebacken 12/07 2025 Musikkväll Leksand, Leksand 10/04 2025 Magasinet Sessions, Falun 20/03 2025 Kulturhuset, Rättvik 04/04 2024 Dalecarlia Music Awards, Borlänge 28/11 2024 Residenset, Falun Kilimaniaro 07/04 2023 Heymakers, Falun 15/10 2022 Garaget, Avesta KEJH 09/03 2024 Folkets Hus, Säter Marit Bergman 04/04 2024 DMA Borlänge RÅNDA 09/04 2022 Ski & Snowboard Festival, Kläppen Hot Bloke 18/06 2025 Rökbacken, Falun 16/05 2025 Garaget, Avesta Biffen 22/05 2025 Green hotel, Leksand Antal gig på spelställen i Rättvik kommun förmedlade genom Dalapop 5 st Classic Kalaset 2 st Dalhalla 3 st Allsång på Trägårn 1 st Ore Kyrka 1 st Kulturhuset 1 st Rättvik Arena 4 Releaser med band/artister från Rättvik kommun släppta genom Dalapop Kilimaniaro – Appleville (DALA458) Kilimaniaro – Castles of Sand (DALA483) JOHN LUKAS – Expansion (DALA508) JOHN LUKAS – Allt utom övermod (DALA533) JOHN LUKAS – punkx2 (DALA552) JOHN LUKAS – Bangatan (DALA554) JOHN LUKAS – Feber (DALA678) JOHN LUKAS – Drömmar (DALA709) JOHN LUKAS – Fåglarna (DALA817) JOHN LUKAS and Ellen Sundberg – Äpplen (DALA818) Fia & Badlands – Djupt ner i jorden (Badlands Remix) (DALA567) Fia & Badlands – Cirkeln Remixed (DALA568) Fia – Mycelium/Let Her Teach You (DALA594) Fia – Gentle Heart, Healing Hand (DALA595) Fia – Two Little Doves (DALA596) Fia – Ancestors (DALA597) Fia – Keeper Of The Keys (DALA598) Fia – Gentle Heart, Healing Hand – Acoustic Live Session (DALA763) Fia – The One To Leave (DALA781) Fia – Bitter Winds (DALA782) Fia – Season of Loss (DALA779) Fia – Live at Södra Teatern (DALA896) Fia – Keeper Of The Keys (DALALP32) Fia – Keeper Of The Keys (DALACD33) Fia – Made of Stars Fia – Legacy of Light Fia – Time for Greatness Fia – All That You Are Fia – Waterfall of Wisdom Fia – MEDICINE Fia & Himlakropp – Root Fia – Cirkeln Hot Bloke – Hot Bloke (DALA756) Hot Bloke – BABY LADY (DALA788) Hot Bloke – Wade (DALA828) Hot Bloke – Hugo (DALA873) 5 Samproduktioner Rättviks kommun Fia (Rättvik) – The One to Leave (singel) – Bitter Winds (singel) – Season of Loss (EP) – Live at Södra Teatern (EP) 6 Supportstöd till band/artister från Rättvik Classic Car Week Music Challenge – arrangörsstöd Oling – turnéstöd Fia – marknadsstöd Kesti Hansette – produktionsstöd JOHN LUKAS – produktionsstöd Void Entertainment – arrangörsstöd Classic Car Week Music Challange – arrangörsstöd KEJH – produktionsstöd KEJH – marknadsstöd Fia – marknadsstöd Fia – produktionsstöd Fia – produktionsstöd STÖK – arrangörsstöd OLING – turnéstöd ABIAN – marknadsstöd 7 Fortsatt finansieringstabell för Rättviks kommun 2027 - 2031 Tabellen bygger på fem kronor per invånare och en indexuppräkning på 2,5 % per år. 2027 2028 2029 2030 2031 Rättvik 55090 56467 57879 59326 60809 8 Lite nördig fakta och rolig information • 281 miljoner streams från Dalapops egna label • 956 släppta produktioner från Dalapops egna label • 953 förmedlade konserter • 1447 bandmöten med länets artister • 48 startade företag • 863 supportstöd utdelade till Dalarnas artister/arrangörer • 20 låtskrivarcamps genomförda • Sveriges mest streamade låt 2022 (Bolaget – Kan inte gå) • Korslagda till Melodifestivalen 2026 (Eclipse 2016, Stiko Per 2018, Tusse 2021, Lia Larsson 2024 osv..) • Flertalet guld- och platinasäljande produktioner • Support till internationella världsstjärnor • Artistmedverkan på Svensktoppen, Bingolotto, Go´Kväll, På Spåret, Carina Bergfeldt, Melodifestivalen • Nationell vinst i P4 Nästa 2022 (Andy and the Rockets) och en andraplats 2025 (The Showlins) • Licensierad musik i TV-serier på SVT, TV 4 och Netflix • Arrangör till Sveriges största musiktävling Imagine 9 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Samhällsutvecklingsutskottet

§ 34 Meddelanden till VIA-nämnden Beskrivning av ärendet Följande meddelanden redovisas till nämnden: • Protokoll styrelsemöte för Nedansiljans samordningsförbund 2025-12-18. • Minnesanteckningar ägarsamråd VIA 2026-04-07 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterat 2026-04-08 Meddelanden VIA-nämndens beslut 1. Lägga meddelandena till handlingarna. Utdrag bestyrks ProtokoSllS VidiIdAa-an 6 ä1m39n7 da eavnv 21 079216-704-23 Sida 19 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: JOANNA SOFIE STRID Datum: 2026-04-28 10:31 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3 Namn: BRITT ANNA-LENA HÅLLMATS BERGVIK Datum: 2026-04-28 16:32 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3 ProtokoSll VidIAa-n 6äm3n8d eanv 2 07216-704-23 Sida 20 av 20 (Signerat, SHA-256 FBED815DE30239A2FF5E091D44DF570C613EB8CE70677920A32AD051BEB82AA3) 1/2 2026-04-16 Styrelsemöte 2026-04-16 kl. 12.40-14.20 Plats: HK Visit Dalarna, Rättvik Deltagande styrelsemedlemmar: Åsa Granat, styrelseordförande (digitalt) Anna Björkman Per Kempe Linda Norén Caroline Smitmanis Smids, vice ordförande Torbjörn Wallin Evelina Hilmersson, adjungerad Övriga närvarande: Frånvarande: Johanna Hemming, vd Martin Erkenborn Annika Johansson 1 Formalia § 26.014 - Mötets öppnande Vice styrelseordförande Caroline Smitmanis Smids förklarar mötet öppnat och hälsar välkommen till dagens styrelsemöte. - Dagordningen fastställs. - Val av justerare Torbjörn Wallin väljs att jämte ordförande justera protokollet. - Val av sekreterare Annika Johansson väljs till sekreterare. 2 Föregående protokoll § 26.015 Styrelseprotokoll från 2026-03-03 godkänns och läggs till handlingarna. 3 VD rapport § 26.016 Vd kommenterar den i förväg utsända vd-rapporten. 4 Ekonomi § 26.017 Ekonomisk rapport för januari - mars presenteras. Bolagets ekonomiska utfall är något starkare än budgeterat. Likviditeten är god och bedöms vara tillfredsställande Visit Dalarna AB Vasagatan 6, 795 30 RÄTTVIK E-post: info@visitdalarna.se Telefon 0771-62 62 62 Webbsida: www.visitdalarna.se  Signerat 2026-04-28 06:52:14 UTC Sida 639 av 717 Oneflow ID 14463060 Sida 1 / 3 5 Lägesrapporter § 26.018 - Up to date - Tema: Bilden av Dalarna, varumärket Dalarna som besöksmål. - Guldvingen - nya kategorier diskuterades tex Årets besöksnäringsföretag, Årets värdskap, Årets tillväxtraket, Årets besöksnäringsprofil alternativt endast Årets besöksnäringsföretag. Beslut: VD uppdras samla en jurygrup för Guldvingen och skapa kommunikationsplan för både Up to date och Guldvingen - Planering studieresa styrelse och ledningsgrupp 7-8 sept-förslag Järvsö och Höga kusten - VM i Falun 2027 6 Dialog § 26.019 Uppföljning ägardialog. Summerar att kommunerna är nöjda med Visit Dalarnas ändrade uppdrag och organisation. 7 Kommande möten 2026 § 26.020 - 3 juni, styrelsemöte - 7–8 september, styrelsemöte och studieresa/strategidagar - 20 alternativt 21 oktober ägarmöte höst, i samband m Up to date - 1 december, styrelsemöte 8 Styrelsens egen tid § 26.021 Kort gemensam reflektion. 9 Övriga frågor § 26.022 Inga övriga frågor 10 Mötets avslut § 26.023 Ordförande avslutar mötet. Vid protokollet Annika Johansson Johanna Hemming Sekreterare VD Torbjörn Wallin Caroline Smitmanis Smids Justerare Vice ordförande  Signerat 2026-04-28 06:52:14 UTC Sida 640 av 717 Oneflow ID 14463060 Sida 2 / 3 Deltagare VISIT DALARNA AB 556788-2609 Sverige Signerat med E-signering 2026-04-27 07:53:53 UTC Undertecknare Datum Visit Dalarna AB annika.johansson@visitdalarna.se +46 771-62 62 62 Leveranskanal: E-post IP-adress: 212.85.76.83 CAROLINE SMITMANIS SMIDS Sverige Signerat med E-signering 2026-04-28 06:52:14 UTC Undertecknare Datum Caroline Smitmanis Smids caroline.smitmanis-smids@leksand.se Leveranskanal: E-post IP-adress: 193.45.196.172 JOHANNA HEMMING Sverige Signerat med E-signering 2026-04-27 09:21:09 UTC Undertecknare Datum Johanna Hemming johanna.hemming@visitdalarna.se Leveranskanal: E-post IP-adress: 212.85.76.83 TORBJÖRN WALLIN Sverige Signerat med E-signering 2026-04-27 08:26:11 UTC Undertecknare Datum Torbjörn Wallin torbjorn.wallin@idrehimmelfjall.se Leveranskanal: E-post IP-adress: 185.206.108.45  Signerat 2026-04-28 06:52:14 UTC Sida 641 av 717 Oneflow ID 14463060 Sida 3 / 3 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Adven Siljan AB, org.nr 559217-5128 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Adven Siljan AB för år 2025. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Adven Siljan ABs finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för Adven Siljan AB. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Adven Siljan AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Adven Siljan AB för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Adven Siljan AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.  Signerat 2026-04-02 07:22:25 UTC Sida 642 av 717 Oneflow ID 14206301 Sida 1 / 3 Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Örebro den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Rickard Johansson Auktoriserad revisor  Signerat 2026-04-02 07:22:25 UTC Sida 643 av 717 Oneflow ID 14206301 Sida 2 / 3 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-02 07:22:25 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Rickard Emanuel Johansson Rickard Johansson Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-02 07:22:25 UTC Sida 644 av 717 Oneflow ID 14206301 Sida 3 / 3 ________________________________________ Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(15) Sammanträdesdatum 2026-02-23 Plats och tid KLK KS salen 15.00-17.00 Beslutande Ledamöter Arne Eriksson (C) vice ordförande Anders Gravsjö (KD) Inge Östlund (SD) Pia Wiberg Hansson (S) Övriga närvarande Anders Knapp, VD Jonny Jones, Admin chef Justerare Anders Gravsjö Justeringens plats och tid Kommunhuset Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1–13 Anders Knapp Vice ordförande Arne Eriksson Justerare Anders Gravsjö ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Rättviks Skoljordbruk AB 2026-02-23 Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Vasagatan 6 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(15) Sammanträdesdatum 2026-02-23 Underskrift Anders Knapp Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(15) Sammanträdesdatum 2026-02-23 Dagordning

§ 36 Dnr KLK 2026/605 04 Revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige att besluta: 1. Att anta reviderade Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven, som härefter benämns Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse- Revidering av riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven, daterad 2026-04-21. b) Styrdokument, Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven, daterad 2014-04-28. c) Styrdokument, Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven gulmarkerade ändringar, daterad 2026-04-28. d) Styrdokument, Förslag till ny riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven, daterad 2026-04-28. Sammanfattning av ärendet Enligt Kommunallagen kap. 11 § 7 ska Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller regionen. Om kommunen eller regionen har en sådan resultatreserv som avses i 14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Resultatreserven innebär att kommunen har möjlighet att bygga en reserv under goda tider för att senare kunna utnyttja denna under sämre tider, under vissa förutsättningar. En resultatreserv (RER) kan införas från bokslut/årsredovisning 2024 i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning. RER är en omfördelning av resultatet inom ramen för eget kapital. Kommunen har sedan tidigare riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultutjämningsreserven. I det reviderade förslaget återfinns fortfarande regelverk kring RUR men kompletteras med bestämmelser kring RER, som är friare i sin användning. _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Allmänna utskottet Förvaltningens förslag till allmänna utskottet Föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta: 1. Att anta reviderade Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven, som härefter benämns Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven. Yrkanden 1. Ulrica Momqvist (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Katharina Mansfeld, kommundirektör Erik Mååg, ekonomichef Justerandes sign Utdragsbestyrkande Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven Där tradition möter framtid! Datum Sida Rättviks kommun 2026-04-28 2(4) Titel Dokumenttyp Omfattar Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av RIKTLINJE resultatutjämningsreserven och resultatreserven Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Ekonomichef Ekonomichef Intern och extern webbplats Författningsstöd Dokument kopplade till styrdokumentet Beslutat datum och § Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer 2014-08-21 § 66 Vid behov Kommunfullmäktige KLK 2014/279 Revidering Diarienummer 2026-06-11 § X KLK 2026/605 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven Datum Sida Rättviks kommun 2026-04-28 3(4) God ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning skall vara den av fullmäktige beslutade årliga Mål och budget, kommunövergripande mål och det som anges under rubriken ekonomi och effektivitet. Reservering till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna. Reserven får vid utgången av varje redovisningsår vara högst 10 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Disponering av RUR En disponering av reserven får budgeteras i det fall prognosen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket under budgetarbetet understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren. Reservering av medel till resultatreserven (RER) Enligt kommunallagen får reservering göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger: 1. En procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, eller 2. Två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, om en kommun har negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser Reserveringen ska baseras på det resultat som är lägst mellan de båda resultaten. Resultatreserven maximeras till ett belopp som motsvarar fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Kommunfullmäktige beslutar om eventuell reservering till RER. Disponering av medel från resultatreserven (RER) Resultatreserven kan användas: • För att täcka vissa särskilda, planerade kostnader ett enskilt år, exempelvis till följd av nödvändig omstrukturering av verksamhet för att på sikt nå en god ekonomisk hushållning • För att täcka oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall, så länge det bidrar till att uppnå god ekonomisk hushållning Detta gäller både vid budgetens upprättande och fastställande av bokslut. Sammantaget gäller att disponering av resultatreserv endast kan ske om det bedöms vara i linje med kommunens riktlinje för god ekonomisk hushållning och således inte motverka möjligheten att uppnå en god ekonomi på sikt. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven Där tradition möter framtid! Datum Sida Rättviks kommun 2026-04-28 2(4) Titel Dokumenttyp Omfattar Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av RIKTLINJE resultatutjämningsreserven och resultatreserven Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Ekonomichef Ekonomichef Intern och extern webbplats Författningsstöd Dokument kopplade till styrdokumentet Beslutat datum och § Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer 2014-08-21 § 66 Vid behov Kommunfullmäktige KLK 2014/279 Revidering Diarienummer 2026-06-11 § X KLK 2026/605 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven Datum Sida Rättviks kommun 2026-04-28 3(4) God ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning skall vara den av fullmäktige beslutade årliga Mål och budget, kommunövergripande mål och det som anges under rubriken ekonomi och effektivitet. Reservering till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna. Reserven får vid utgången av varje redovisningsår vara högst 10 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Disponering av RUR En disponering av reserven får budgeteras i det fall prognosen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket under budgetarbetet understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren. Reservering av medel till resultatreserven (RER) Enligt kommunallagen får reservering göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger: 1. En procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, eller 2. Två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, om en kommun har negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser Reserveringen ska baseras på det resultat som är lägst mellan de båda resultaten. Resultatreserven maximeras till ett belopp som motsvarar fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Kommunfullmäktige beslutar om eventuell reservering till RER. Disponering av medel från resultatreserven (RER) Resultatreserven kan användas: • För att täcka vissa särskilda, planerade kostnader ett enskilt år, exempelvis till följd av nödvändig omstrukturering av verksamhet för att på sikt nå en god ekonomisk hushållning • För att täcka oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall, så länge det bidrar till att uppnå god ekonomisk hushållning Detta gäller både vid budgetens upprättande och fastställande av bokslut. Sammantaget gäller att disponering av resultatreserv endast kan ske om det bedöms vara i linje med kommunens riktlinje för god ekonomisk hushållning och således inte motverka möjligheten att uppnå en god ekonomi på sikt. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven och resultatreserven Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Allmänna utskottet

§ 37 Dnr KLK 2026/459 007 Begäran om yttrande i granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet - kommunrevisionen Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Anta yttrande som utgör svar till kommunens revisorer avseende granskningen av ägarstyrning och uppsikten över Dala Vatten och Avfall AB. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse- Begäran om yttrande i granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet, daterad 2026-04-16. b) Missiv, Missiv - ägarstyrning DVAAB, inkom 2026-03-20. c) Rapport, Rapport granskning - Ägarstyrning DVAAB 18 mars, inkom 2026-03-20. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen i Rättviks kommun har tagit del av revisionsrapporten Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet, genomförd av Azets på uppdrag av lekmannarevisorer och kommunernas revisorer. Kommunstyrelsen delar i huvudsak revisionens samlade bedömning att ägarstyrningen och uppsikten endast delvis är ändamålsenlig och ser positivt på de rekommendationer som lämnas. Kommunen vill samtidigt framhålla att Rättviks kommun, i jämförelse med övriga ägarkommuner, redan har etablerat en mer formaliserad uppsiktsprocess med årshjul och strukturerade uppsiktsmöten i enlighet med kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Ett gemensamt arbete mellan samtliga ägarkommuner avseende översyn och harmonisering av ägardirektiven har redan inletts. Rättviks kommun deltar aktivt i detta arbete och bedömer det som en central åtgärd för att stärka den samlade ägarstyrningen, tydliggöra roller och ansvar samt skapa mer enhetliga styrsignaler till Dala Vatten och Avfall AB och teknikbolagen. Mot bakgrund av granskningens slutsatser avser kommunen att, tillsammans med övriga ägarkommuner: • Bidra till en harmonisering av ägardirektiv och uppsiktsmodeller mellan kommunerna, • Medverka till att krav på rapportering, mål och uppföljning tydliggörs. _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Allmänna utskottet Kommunstyrelsen ser granskningen som ett viktigt underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet och bedömer att de pågående och planerade åtgärderna sammantaget kommer att bidra till en mer samordnad, tydlig och långsiktigt hållbar ägarstyrning. Förvaltningens förslag till allmänna utskottet Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 1. Anta yttrande som utgör svar till kommunens revisorer avseende granskningen av ägarstyrning och uppsikten över Dala Vatten och Avfall AB. Yrkanden 1. Ulrica Momqvist (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Katharina Mansfeld, kommundirektör Lisbeth Martinsson Skinnar, VD DVAAB Dala Vatten och Avfall Revisorerna Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 Kommunrevisionen 2026-03-18 Till: Kommunstyrelsen Styrelsen i Rättviks Vatten och Avfall AB För kännedom: Kommunfullmäktige Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet På uppdrag av lekmannarevisorer och kommunernas revisorer har Azets genomfört en granskning av ägarstyrning, samordning och intern kontroll avseende Dala Vatten och Avfall AB, se bifogad rapport. Revisionen önskar att kommunstyrelsen och styrelsen i Rättviks Vatten och Avfall AB lämnar synpunkter på de slutsatser och rekommendationer som lyfts fram i rapporten. Av svaret bör framgå vilka åtgärder som planeras att vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svar önskas senast den 18 juni 2026. För revisorerna i Rättviks kommun Hans-Erik Hellborg Thomas Walstam Ordförande revisionen Lekmannarevisor i Rättviks Vatten och Avfall AB Bilaga: Rapport – Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet 1X4V5-ZZDXS-20DNE-CYDXN-6H8R8-UI1UQ :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." THOMAS WALSTAM Hans-Erik Hellborg Lekmannarevisor Ordförande revisionen Serienummer: 8ccf866c157bb2[…]fb9270dbd3674 Serienummer: f13d9cfc910397[…]be3046f07c5a6 IP: 185.183.xxx.xxx IP: 217.210.xxx.xxx 2026-03-20 06:59:03 UTC 2026-03-20 14:04:19 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 1X4V5-ZZDXS-20DNE-CYDXN-6H8R8-UI1UQ :lekcyntnemukod oenneP Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet Rubriknamn läggs in under titel ovan, dubbelkolla att Rapport rubriknamnet kommer med i sidhuvud. 2026-03-18 Antal sidor: 21 Antal bilagor: 0 Sidan 1 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Sammanfattning 3 3 Bakgrund 5 4 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 4.1 Avgränsning 6 5 Revisionskriterier 6 6 Metod 6 7 Resultat av granskningen 7 7.1 Avsnitt Ägardirektivets aktualitet och tydlighet 7 7.1.1 Organisationsstruktur 7 7.1.2 Ägardirektiv för Dalavatten och Avfall AB, status och innehåll 7 7.1.3 Ägardirektiv för teknikbolag, status och innehåll 8 7.1.4 Bolagsordning och VD instruktion 8 7.1.5 Uppdrags- och samarbetsavtal mellan teknikbolagen och DVAAB 9 7.1.6 Verksamhetsplan och koppling till ägardirektiv 9 7.1.7 Synpunkter från intervjuer 9 7.1.8 Bedömning 10 7.2 Avsnitt Kommunernas uppsikt och ägardialog 11 7.2.1 Iakttagelser 11 7.2.2 Synpunkter från intervjuer 12 7.2.3 Bedömning 12 7.3 Avsnitt Ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och VD 13 7.3.1 Iakttagelser 13 7.3.2 Bedömning 15 7.4 Avsnitt Intern kontroll och riskhantering 15 7.4.1 Iakttagelser 16 7.4.2 Synpunkter från intervjuer 16 7.4.3 Bedömning 17 7.5 Avsnitt Rapportering och uppföljning av mål och ekonomi 17 7.5.1 Iakttagelser 17 7.5.2 Synpunkter från intervjuer 18 7.5.3 Bedömning 19 Samlad bedömning och rekommendationer 19 Sidan 2 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 2 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Gagnef kommuns revisorer, Leksands kommuns revisorer, Rättviks kommuns revisorer och Vansbro kommuns revisorer samt lekmannarevisorer i kommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro fått i uppdrag att översiktligt granska ägarstyrning, samordning och intern kontroll avseende Dala Vatten och Avfall AB (DVAAB). Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om ägarstyrningen och uppsikten över DVAAB är ändamålsenlig och sker i enlighet med kommunallagens krav. Vår samlade bedömning är att ägarstyrningen och uppsikten över DVAAB endast delvis är ändamålsenlig och inte fullt ut sker i enlighet med kommunallagens krav. Granskningen visar att det finns behov av en stärkt samordning mellan kommunerna i ägarstyrningen. Skillnader i teknikbolagens ägardirektiv, varierande uppsiktsmodeller och avsaknad av ett gemensamt strategiskt forum innebär att DVAAB får olika styrsignaler, vilket försvårar långsiktig och samlad styrning. Vidare är styrkedjan mellan kommun, teknikbolag och driftbolag inte tillräckligt tydlig, vilket gör att strategiska frågor ibland hanteras på olika nivåer i organisationen. Rapporteringen uppfyller i huvudsak formella krav men saknar mätbara mål, samlade analyser och integrerade uppföljningsmodeller. Arbetet med intern kontroll är inte systematiserat, och rollfördelningen mellan ägare, teknikbolag och DVAAB är i praktiken otydlig. Sammantaget bedömer vi att kommunerna behöver stärka samordningen av styrningen genom harmoniserade ägardirektiv, en enhetlig uppsiktsmodell, tydligare beställarfunktion i teknikbolagen och en integrerad rapporteringsstruktur med KPI:er1 och målvärden. I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Finns ett aktuellt och tydligt ägardirektiv för DVAAB som styr Endast delvis verksamheten? Utövar kommunerna en systematisk uppsikt över DVAAB genom Endast delvis ägardialoger och rapportering? 1 KPI (nyckeltal): mätetal som används för att följa upp måluppfyllelse över tid, till exempel inom ekonomi, miljö, leveranssäkerhet eller kundnöjdhet. Sidan 3 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets Är ansvarsfördelningen mellan ägarna och DVAAB:s styrelse tydlig Endast delvis och dokumenterad? Finns ett systematiskt arbete med intern kontroll i DVAAB Nej (riskanalyser, internkontrollplan)? Rapporterar DVAAB till ägarna på ett sätt som möjliggör Endast delvis uppföljning av mål och ekonomi? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån resultatet av vår granskning lämnar vi följande rekommendationer: Ägarkommuner • Etablera ett stärkt och mandatsatt ägarråd för strategiska frågor. • Harmonisera ägardirektiven för teknikbolagen. • Formalisera och harmonisera uppsikten mellan kommunerna. • Säkerställ att ägarrådet och ägardialogerna används enligt sin avsedda roll. • Utveckla en gemensam modell för prioritering och finansiering av investeringar. Teknikbolag • Stärk teknikbolagens beställarfunktion. Med en stärkt beställarfunktion avses att respektive teknikbolag har en tydligt definierad roll, gemensamma processer för kravställning, prioritering av investeringar och systematisk uppföljning av DVAAB:s leveranser. • Renodla och tydliggör rollerna mellan beställare och utförare. DVAAB • Inför en enhetlig, integrerad rapporteringsmodell. • Påskynda etableringen av ett systematiskt internkontroll- och riskramverk. Sidan 4 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 3 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Gagnef kommuns revisorer och lekmannarevisorer i kommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro fått i uppdrag att översiktligt granska ägarstyrning, samordning och intern kontroll avseende DVAAB. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. DVAAB har hand om drift, utveckling, samordning, administration och planering av vatten-, avlopps- och avfallsverksamheterna. Anläggningarna ägs av kommunernas egna teknikbolag. DVAAB:s styrelse består av representanter från respektive ägarkommun. Bolagets VD är tillika VD i respektive kommuns teknikbolag. DVAAB ägs direkt eller indirekt till 25 procent vardera av kommunerna. I Leksand ägs VA-verksamheten av det kommunala teknikbolaget, medan Rättvik bedriver VA-verksamheten i förvaltningsform medan kommunerna Gagnef och Vansbro äger sina andelar i DVAAB direkt. Kommunens revisorer och lekmannarevisorer har uppmärksammat risker kopplat till ägarstyrning och uppsikt, samt frågor kring ledning, styrning och samordning av den verksamhet som bedrivs i kommunernas teknikbolag och i det gemensamma driftbolaget. Vidare har risker uppmärksammats kopplat till hur arbetet med intern kontroll bedrivs. Att ha en fungerande ägarstyrning är väsentligt för den samlade verksamheten. En fungerande ägarstyrning utgörs av väl utformade styrdokument, en utvecklad dialog mellan ägare/ägarens representant och bolag samt en ändamålsenlig återrapportering av ekonomi- och verksamhetsresultat till ägaren. 4 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Syftet med granskningen har varit att bedöma om ägarstyrningen och uppsikten över DVAAB är ändamålsenlig och sker i enlighet med kommunallagens krav. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: 1. Finns ett aktuellt och tydligt ägardirektiv för DVAAB som styr verksamheten? 2. Utövar kommunerna en systematisk uppsikt över DVAAB genom ägardialoger och rapportering? 3. Är ansvarsfördelningen mellan ägarna och DVAAB:s styrelse tydlig och dokumenterad? 4. Finns ett systematiskt arbete med intern kontroll i DVAAB (riskanalyser, internkontrollplan)? 5. Rapporterar DVAAB till ägarna på ett sätt som möjliggör uppföljning av mål och ekonomi? Sidan 5 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 4.1 AVGRÄNSNING Granskningen omfattar respektive kommuns övergripande ägarstyrning och uppsikt, samt översiktligt respektive teknikbolag och driftbolags arbete inom ramen för revisionsfrågorna. Revisionsobjekt är respektive kommuns kommunstyrelse i dess roll som ägare och utövare av uppsikt över DVAAB. DVAAB:s styrelse berörs i den mån dess förutsättningar för styrning påverkas av ägarstyrningen. 5 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • Kommunallagen 6 kap. 6, 9 §§ • Aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap, 4,6,29 §§§ • Ägardirektiv, bolagsordning och VD-instruktion • God sed för kommunal bolagsstyrning (SKR:s vägledningar) • Eventuella interna styrdokument (policy för ägarstyrning) 6 METOD Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av: - Ägardirektiv för DVAAB, GTAB, LVAB, RVAB och VTAB - Bolagsordning för DVAAB - Verksamhetsplan för DVAAB 2025–2030 samt 2026–2030 - Årsredovisning för DVAAB 2024 - VD-instruktion för DVAAB - Delårsbokslut från augusti 2025 för DVAAB, GTAB, LVAB, RVAB och VTAB - Sammanträdesprotokoll - Budget 2025 och 2026 för DVAAB - Kundundersökning 2025 - Uppdrags- och samarbetsavtal mellan DVAAB, GTAB, LVAB, RVAB och VTAB • Intervjuer med VD och styrelseordförande för DVAAB, kommundirektörer för kommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro, kommunstyrelseordföranden för Rättvik och Vansbro, samt styrelseordföranden för teknikbolagen Gagnef Teknik AB, Rättvik Vatten och Avfall AB, och Leksand Vatten AB. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av de intervjuade. Sidan 6 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 7 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 7.1 AVSNITT ÄGARDIREKTIVETS AKTUALITET OCH TYDLIGHET Kommunallagen (10 kap. 3 §) ställer krav på att det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet ska framgå av bolagsordningen och att ägardirektiv kan beslutas av bolagsstämman för att ge styrning. SKR:s principer2 betonar att ägardirektiv är ett centralt verktyg för att tydliggöra ägarens förväntningar och komplettera bolagsordningen. Ett aktuellt och tydligt ägardirektiv är avgörande för att bolagsstyrelsen ska kunna verka i linje med ägarens mål och för att skapa transparens och legitimitet i styrningen. Detta avsnitt avser att bedöma aktualiteten och tydligheten i ägardirektiven för DVAAB och teknikbolagen i respektive kommun, samt hur väl styrdokumenten ger förutsättningar för en tydlig och samordnad ägarstyrning. Granskningen omfattar bolagens ägardirektiv, kompletterande styrdokument och verksamhetsplaner, samt intervjuer med relevanta nyckelpersoner och representanter för bolagen. 7.1.1 Organisationsstruktur VA- och avfallsverksamheten bedrivs genom en modell där den operativa driften är samlad i DVAAB, medan respektive kommun genom sina teknikbolag äger och finansierar anläggningarna samt bereder och lämnar förslag till taxor, budget och investeringsbeslut. Teknikbolagen äger VA-anläggningar och ansvarar för avfall enligt lag, DVAAB utför uppdraget åt dem. Teknikbolagen ansvarar även för att underställa principiella beslut till kommunfullmäktige. Denna konstruktion innebär att drift och ägarstyrning vilar i två parallella logiker: a) en gemensam driftorganisation och b) fyra separata ägarstrukturer. 7.1.2 Ägardirektiv för Dalavatten och Avfall AB, status och innehåll Ägardirektivet för DVAAB godkändes av samtliga fyra kommunfullmäktigen mellan maj och september 2024 och fastställdes av bolagsstämman den 19 juni 2024. Ägardirektivet beskriver bolagets övergripande syfte, målområden och principer för verksamheten och utgör därmed en etablerad del av styrstrukturen. Granskningen visar dock att ägardirektivet endast genomgått begränsade sakliga förändringar över tid. Rättviks, Gagnefs och Vansbro kommuner äger sina andelar direkt i bolaget, medan Leksands kommun äger det helägda bolaget Leksand Vatten AB, som i sin tur är delägare i DVAAB3. Ägardirektivets avsnitt om ändamål beskriver bolagets uppdrag, vilket omfattar vattenförsörjning, avloppshantering, avfallshantering, drift och underhåll samt att tillhandahålla kompetensstöd till ägarna. I direktivet anges även sex målområden – 2 Sveriges Kommuner och Regioner, 2020, ISBN: 978-91-7585-900-2 3 Ägardirektiv för Dala Vatten och Avfall AB, antaget av kommunfullmäktige, daterat 2024-10-11 Sidan 7 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets ekonomi, miljö, leveranssäkerhet, information och dialog, gemensamma regelverk samt kompetens. Ägardirektivet saknar tydliga mätbara nyckeltal (KPI:er) och mål. 7.1.3 Ägardirektiv för teknikbolag, status och innehåll En jämförelse mellan teknikbolagens och DVAAB:s ägardirektiv visar att det finns vissa gemensamma utgångspunkter, men också betydande skillnader i aktualitet, detaljeringsgrad och utformning. Dessa skillnader påverkar både graden av harmonisering mellan kommunerna och tydligheten i de styrsignaler som ges till bolagen. Teknikbolagens ägardirektiv är riktade till teknikbolagen som ägare av anläggningarna, men påverkar indirekt styrningen av DVAAB genom deras roll som beställare. Rättvik Vatten och Avfall AB har ett uppdaterat och detaljerat ägardirektiv från 2024, med tydliga krav på bland annat ägarråd två gånger per år, minnesanteckningar, strukturerad informationsskyldighet samt specificerade underställnings- och rapporteringskrav. De övriga tre teknikbolagen; Gagnef Teknik AB, Leksand Vatten AB och Vansbro Teknik AB har däremot direktiv som är omkring tio år gamla och saknar senare revidering. Dessa dokument innehåller mer övergripande skrivningar, saknar flera komponenter som förekommer i Rättviks direktiv (till exempel formaliserad uppsiktsstruktur, krav på ägarråd och detaljerade rapporteringsrutiner) och ger därmed en lägre detaljeringsgrad och mindre styrande kravbild. Dessa skillnader gör att en gemensam driftorganisation måste förhålla sig till fyra separata kravbilder. Det leder till variation i beställarroll, uppsikt och rapportering, vilket i sin tur försvårar en sammanhållen ägarstyrning. Likt DVAAB:s ägardirektiv anger samtliga teknikbolagsdirektiv att verksamheterna ska drivas enligt god sed för kommunal bolagsstyrning, i enlighet med SKR:s rekommendationer, och att kommunstyrelsernas uppsiktsplikt enligt kommunallagen ska säkerställas. Direktiven betonar även långsiktighet och krav på samverkan med DVAAB, bland annat genom strävan efter gemensamma regelverk för att möjliggöra samordningsfördelar för bolagets kunder. 7.1.4 Bolagsordning och VD instruktion Som grundläggande styrdokument finns både bolagsordning och VD-instruktion för DVAAB, vilka tillsammans klargör bolagets formella ramar och ansvarsfördelning. VD-instruktionen fastslår att VD ansvarar för den löpande förvaltningen enligt aktiebolagslagen och styrelsens riktlinjer samt anger vilka frågor som ska beslutas av styrelsen respektive av VD. Exempelvis ska styrelsen besluta om köp eller försäljning av anläggningstillgångar och leasingavtal som överstiger 2 miljoner kronor. VD är ålagd att fortlöpande informera styrelsen om bolagets verksamhet, rapportera enligt rapportinstruktionen och säkerställa att kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro ges möjlighet att yttra sig innan beslut av principiell beskaffenhet eller större vikt fattas. Bolagsordningen reglerar att DVAAB ansvarar för VA-tjänster, avfallshantering, drift, skötsel, administration, upphandling och kundservice åt ägarkommunerna och deras dotterbolag. Den tydliggör även att kommunfullmäktige ska ges tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, vilket innebär att ägarnas insyn och kontroll säkerställs genom formellt fastställda beslutsvägar. Sidan 8 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets Vidare anges i bolagsordningen att DVAAB:s årsstämma ska behandla årsredovisning, revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport, vilket säkerställer att både den formella revisionen och lekmannarevisionens iakttagelser tas upp i det högsta beslutande bolagsorganet. 7.1.5 Uppdrags- och samarbetsavtal mellan teknikbolagen och DVAAB4 Som ett centralt kompletterande styrdokument finns ett gemensamt ”Uppdrags- och samarbetsavtal” mellan VTAB, GTAB, LVAB och RVAB och DVAAB (daterat 2024-03-13). Avtalet reglerar det formella uppdraget från teknikbolagen till DVAAB avseende drift, skötsel, underhåll, administration och kundhantering inom VA och avfall. Det bekräftar att teknikbolagen är huvudmän och ansvarar för anläggningar, investeringar och försäkringar, medan DVAAB är utförare. Avtalet reglerar även ersättningsmodell, budgetprocess, rapportering, myndighetskontakter och fullmakter. Avtalet gäller till 2025-12-31 och förlängs automatiskt med fem år om det inte sagts upp ett år före avtalstidens utgång. Avtalet är ett viktigt styrdokument som kompletterar ägardirektivet men saknar komponenter kopplade till intern kontroll, KPI:er, systematiskt riskarbete och strukturerad rapportering. 7.1.6 Verksamhetsplan och koppling till ägardirektiv DVAAB:s verksamhetsplan5 konkretiserar bolagets uppdrag och strategiska prioriteringar för perioden 2026–2030. Planen fastställs av bolagets styrelse, där samtliga teknikbolag är representerade. Den utgår från de sex målområden som även återfinns i ägardirektivet – ekonomi, miljö, leveranssäkerhet, information och dialog, gemensamma regelverk samt kompetens – och beskriver för varje mål både dess innebörd och hur måluppfyllelsen ska mätas i praktiken. Planen anger även att strategiska nyckeltal används för att följa upp de flesta målområden, vilket syftar till att skapa en mer strukturerad och systematisk uppföljning av verksamhetens utveckling. 7.1.7 Synpunkter från intervjuer Ägardirektivet upplevs i grunden tydligt i syfte och huvuddrag, men flera aktörer bedömer att det behöver ses över och skärpas efter många års samverkan och förändrade förutsättningar. KPI:er och mätbara mål saknas eller är otydliga som del av ägarstyrningen, även om arbete pågår i DVAAB för att tydliggöra målsättningar i verksamhetsplaner. Samtidigt råder strukturell komplexitet mellan drift- och teknikbolag (bland annat samma VD-roll) som skapar risk för rollglidning och gör att styrsignaler inte alltid träffar rätt. Flera kommuner har påbörjat arbetsgrupper för översyn, och vissa har omtag/nytt antagande av direktivet, men det saknas harmonisering mellan kommunerna och mellan drift- och teknikbolagens direktiv. För att stärka en gemensam och samordnad utveckling av ägarstyrningen har en arbetsgrupp etablerats, ledd av kommunchefen i Gagnef och med representanter från 4 Dala vatten- och avfall, 2024-03-13 5 Verksamhetsplan DVA 2026–2030 Sidan 9 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets samtliga ägarkommuner. Arbetsgruppen arbetar med frågor kopplade till ägarstyrning, ägardirektiv och relaterade styrdokument. Information om arbetsgruppens uppdrag och inriktning presenterades vid det gemensamma ägarrådet för DVAAB i december. Den operativa driften i DVAAB upplevs fungera väl, och intervjuerna beskriver organisationen som professionell, stabil och med hög teknisk kompetens. 7.1.8 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis finns ett aktuellt och tydligt ägardirektiv för DVAAB som styr verksamheten. Bedömningen baseras på följande grunder: • Ägardirektivet för DVAAB är formellt korrekt och aktuellt antaget 2024, med tydligt syfte, uppdrag, målområden och regler för rapportering. • Innehållet är dock inte tillräckligt uppdaterat i sak och speglar inte dagens krav på styrning, lagstiftning och investeringsbehov. • KPI:er och mätbara mål saknas, vilket begränsar möjligheterna till systematisk uppföljning och styrning. • Skillnaderna mellan teknikbolagens ägardirektiv gäller främst innehåll och styrande funktion: flera saknar krav på ägarråd, strukturerad rapportering, tydlig uppsikt och definierade roller. Detta ger varierande styrsignaler och en ojämn beställarfunktion. • Kommunerna efterfrågar tydligare förväntningar och modernare styrdokument, och lokala översyner har inletts, men gemensam styrning saknas fortfarande. • Samarbetsavtalet tydliggör rollerna men saknar viktiga styrdelar (bl.a. intern kontroll, KPI:er och rapporteringskrav), vilket begränsar dess funktion som styrinstrument i ägarstyrningen. • Verksamhetsplanen konkretiserar mål och nyckeltal, men dessa är inte formellt integrerade i ägardirektivet och ger därmed inte full styrningseffekt. Sammanfattningsvis bedömer vi att ägardirektivet endast delvis är ändamålsenligt. Det saknar mätbara mål och KPI:er, är inte harmoniserat med teknikbolagens styrdokument och innehåller inte de centrala styrkomponenter som krävs för en enhetlig och effektiv ägarstyrning. Skillnaderna i teknikbolagens direktiv – särskilt avsaknaden av strukturerade krav på uppsikt, rapportering, ägarråd och tydliga roller – innebär att DVAAB får varierande styrsignaler och att beställarfunktionen blir ojämnt utvecklad. Uppdrags- och samarbetsavtalet tydliggör rollerna mellan teknikbolagen och DVAAB men saknar viktiga delar såsom intern kontroll, indikatorer och krav på uppföljning, vilket ytterligare förstärker behovet av en harmoniserad och moderniserad styrmodell. Sidan 10 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 7.2 AVSNITT KOMMUNERNAS UPPSIKT OCH ÄGARDIALOG Enligt kommunallagen (6 kap. 9 §) har kommunstyrelsen en förstärkt uppsiktsplikt över kommunala bolag. SKR:s vägledning framhåller att uppsikten bör integreras med bolagsstyrningen och ske genom återkommande dialoger, strukturerad rapportering och uppföljning. Systematisk uppsikt är en förutsättning för att säkerställa att bolaget följer kommunens ändamål och att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande. 7.2.1 Iakttagelser 7.2.1.1 Ägardialogernas frekvens och dokumentation Inom DVAAB används två särskilda begrepp för möten mellan ägare och bolag: ägarråd och ägardialoger. Ägarråd avser dialog mellan ägarna och representanter för DVAAB samt styrelseordförande och vice ordförande i respektive teknikbolag och i DVAAB. I nuläget genomförs ägarrådet en gång per år, vanligtvis i december. Vid ägarrådet behandlas endast frågor som rör DVAAB. Ägardialoger avser de avstämningsmöten som hålls mellan respektive teknikbolags ägare och representanter för DVAAB samt ordförande och vice ordförande i teknikbolagens styrelser. Dessa möten företas efter behov, och frekvensen varierar därför mellan GTAB, LVAB, RVAB, och VTAB. Dagordningen innefattar vanligtvis ekonomi, taxor, verksamhetsstatur samt pågående eller planerade investeringar. Dessa dialoger protokollförs inte formellt, men deltagarna får ta del av minnesanteckningar som distribueras av bolagets sekreterare för att säkerställa att identifierade åtgärder och behov följs upp inför nästa möte. Från DVAAB:s sida har det kommunicerats att det pågår överväganden om att revidera styrelsens styrande dokument för att framöver möjliggöra formell protokollföring av ägardialogerna. Frågan kommer enligt uppgift att lyftas av VD till ägarna för ställningstagande. 7.2.1.2 Skillnader mellan kommunerna Under granskningen framkommer att kommunerna tillämpar olika former av uppsikt över DVAAB. Gagnef, Leksand och Vansbro använder i huvudsak informella rutiner, medan Rättvik har etablerat en formaliserad uppsiktsprocess med årshjul och särskilda uppsiktsmöten i november och december. Vid dessa möten informerar kommunen DVAAB:s VD om relevanta förhållanden, samtidigt som VD redovisar aktuella nyckeltal för ekonomi och verksamhet. Den formaliserade processen utgår från kommunens Riktlinje för kommunstyrelsens uppsiktsplikt6, som beskriver hur kommunstyrelsen ska utöva uppsikten över nämnder och bolag. För bolagen anges dessutom sex frågeområden som kommunstyrelsen ska beakta i sin uppsikt och som kommunfullmäktige tar ställning till inom ramen för årsvisa beslut om måluppfyllelse och ändamålsenlighet. 6 Antaget av kommunstyrelsen, 2025-02-11 Sidan 11 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 7.2.1.3 Identifierade brister Styrelseprotokoll visar att protokoll regelbundet skickas till kommunstyrelserna och att ekonomiska rapporter och delårsbokslut löpande lämnas. Årsstämman har genomförts enligt formella krav, inklusive beslut om resultatdisposition, ansvarsfrihet och arvoden. Delårsrapporterna för DVAAB och teknikbolagen innehåller relevanta ekonomiska nyckeltal, prognoser och status för större investeringar. Trots detta saknas en formaliserad och enhetlig uppsiktsprocess, såsom ett gemensamt årshjul med fasta kontrollpunkter, protokollförda åtgärdsloggar och en årlig ändamålsprövning i kommunstyrelserna. 7.2.2 Synpunkter från intervjuer Det framkommer att det finns återkommande ägardialoger och kommunerna tar del av protokoll och rapporter. Rättvik framstår som längst kommen med formaliserad uppsikt och årshjul där VD medverkar och KS löpande informeras. Leksand beslutar årligen att uppsiktsplikten är uppfylld utifrån fastställda inrapporteringskrav. Gagnef och Vansbro beskriver tät dialog, men arbetet med formaliserad uppsikt (årshjul, kontrollpunkter och enad struktur) är delvis pågående och varierar mellan kommunerna. Ägardialogerna beskrivs ibland som informationsmöten med begränsat utrymme för styrning och strategiska avvägningar. Minnesanteckningar förekommer, men distributionen är ojämn. 7.2.3 Bedömning Vår bedömning är att kommunerna endast delvis utövar en systematisk uppsikt över DVAAB genom ägardialoger och rapportering Bedömningen baseras på följande grunder: • Uppsikten fungerar i praktiken men saknar den struktur, enhetlighet och formaliserade processer som krävs för att ge en samlad och strategiskt styrande ägardialog. • Ägardialogerna är etablerade men inte tillräckligt styrande. Ägardialogerna fyller i huvudsak en operativ funktion (lägesbilder ekonomi/drift, åtgärdsuppföljning, taxe-/investeringsunderlag på väg mot beslut), medan strategiska vägval ska behandlas i ägarråd; dagens praktik blandar delvis dessa roller. • Avsaknaden av ett gemensamt årshjul försvårar samordnad ägarstyrning. • Kommunerna efterfrågar själva mer strukturerad och styrande uppsikt. • Minnesanteckningar förekommer, men distributionen är ojämn. Detta innebär att deltagare inte alltid får samma informationsunderlag, vilket kan påverka möjligheterna till likvärdig uppföljning mellan kommunerna. Initiativet till samordning måste komma från ägarkommunerna. Ägarrådet är det strategiska forum där ägaridé, gemensamma mål och samordnade principer beslutas fram. Ägardialogerna är det operativa forum där uppsikten sker och där DVAAB:s leverans följs Sidan 12 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets upp mot dessa mål. Tillsammans säkerställer dessa forum att styrningen blir aktiv, samordnad och långsiktig och att DVAAB får enhetliga och tydliga styrsignaler från samtliga ägarkommuner. Sammanfattningsvis bedömer vi att uppsikten över DVAAB i grunden är aktiv men saknar likvärdig struktur, systematik och dokumentation, vilket enligt vår bedömning kan leda till fragmenterad uppföljning och begränsade möjligheter till samordnad och styrande ägardialog mellan de fyra ägarkommunerna. Om varje kommun har sin egen uppsiktsmodell, men inte en gemensam ägaridé eller gemensamma mål, får DVAAB fyra olika signaler. Detta gör det omöjligt för bolaget att agera strategiskt eller planera långsiktigt. Endast ägarkommunerna kan skapa samsyn genom att besluta om en gemensam viljeinriktning och mål för DVAAB, vilket i sin tur möjliggör en samordnad och effektiv uppsiktsmodell. 7.3 AVSNITT ANSVARSFÖRDELNING MELLAN ÄGARE, STYRELSE OCH VD Aktiebolagslagen (8 kap. 4 och 6 §§) anger att styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning, medan ägarna utövar sitt inflytande via bolagsstämman. SKR:s principer betonar vikten av en tydlig rollfördelning mellan ägare, styrelse och företagsledning för att undvika gränsdragningsproblem. Dokumenterade instruktioner, såsom VD-instruktion och arbetsordning, är centrala för att klargöra ansvar och befogenheter. 7.3.1 Iakttagelser 7.3.1.1 Formell ansvarsfördelning i styrdokument Av bolagsordning7 framgår att kommunfullmäktige i samtliga fyra kommuner har ett obligatoriskt ställningstagande i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Vidare framgår även att fullmäktige ska godkänna alla ändringar i bolagsordningen, samt ansvara för att utse två ledamöter vardera till DVAAB:s styrelse. Enligt samma bolagsordning ska styrelsen ansvara för bolagets övergripande förvaltning, och styrning av: - verksamhetens inriktning (VA och avfall) - drift, skötsel och förvaltning av ägarnas anläggningar - kundservice, ekonomi, upphandling och administration inom VA och avfall Styrelsen ska även säkerställa efterlevnad av offentlighetsprincipen, revision, och att ägarnas insynsrätt uppfylls. I VD-instruktionen8 fastställs att styrelsen ska besluta om alla frågor som inte ingår i löpande förvaltning. Detta inkluderar: - fastställande av årsredovisning och budget - investeringar och leasingavtal över 2 miljoner kronor 7 Antagen av årsstämma 2021-05-06 § 11 8 Antagen 2024-12-04 Sidan 13 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets - köp/försäljning av fast egendom - långfristig finansiering och kreditupptag - större avtal, policyfrågor och organisationsförändringar Allt som ingår i löpande förvaltning faller under VD:s mandat, och är således sådant som VD själv kan fatta beslut om. Enligt VD-instruktionen är det VD:s ansvar att: - leda den dagliga verksamheten - verkställa styrelsens beslut - sköta bolagets bokföring och medelsförvaltning enligt lag - ingå avtal inom löpande förvaltning - besluta om projekt och anläggningstillgångar upp till 2 miljoner kr - anställa, omplacera, och säga upp personal - hantera arbetsgivarfrågor - fatta brådskande beslut i frågor som normalt ska fattas av styrelsen (styrelsen ska då informeras skyndsamt) Vidare åläggs VD att löpande informera styrelsen om bolagets verksamhet, bereda ärenden inför styrelsens sammanträden och säkerställa att kommunfullmäktige ges möjlighet att yttra sig i frågor av principiell beskaffenhet eller större vikt. VD har även rätt att delegera beslutanderätt till annan tjänsteman inom bolaget och utfärda fullmakter inom ramen för sin behörighet, men ansvarar samtidigt för att sådan delegering sker med tillräcklig kontroll och uppföljning. Verksamhetsplanerna910 samt delårsboksluten visar att teknikbolagen beslutar om investeringar medan DVAAB ansvarar för drift och samordning. 7.3.1.2 Praktisk tillämpning Intervjuerna visar att det i praktiken råder oklarheter kring ansvarsfördelningen mellan kommunerna, teknikbolagen och DVAAB vid flera typer av beslut. Parterna har ibland olika uppfattningar om vilka frågor som är att betrakta som principiella och därmed ska beslutas av samtliga fyra kommunfullmäktigen enligt bolagsordningen. Otydligheterna rör framför allt områden som källsortering, vattenförsörjning och fastighetsnära insamling, där rollerna mellan beställare och utförare överlappar. 7.3.1.3 Risker och utmaningar I den nuvarande organisationsmodellen innehar samma person VD-rollen i både DVAAB och respektive teknikbolag. Detta innebär att frågor som rör både driftbolagets operativa verksamhet och teknikbolagens ägar- och investeringsperspektiv hanteras inom samma ledningsfunktion. Intervjuer visar att information, beslutsunderlag och ärendeberedning tas fram och fördelas inom denna gemensamma VD-funktion. Det framkommer även att styrelserna i driftbolaget 9 Bilaga § 28 Verksamhetsplan 2025–2030 10 Verksamhetsplan DVA 2026–2030 Sidan 14 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets och teknikbolagen i vissa fall får tillgång till underlag som skiljer sig åt beroende på frågans karaktär och vilken bolagsnivå den avser. 7.3.1.4 Synpunkter från intervjuer Intervjuerna bekräftar att styrdokumenten (bolagsordning, VD-instruktion, ägardirektiv) ger en formellt tydlig ansvarsfördelning, men att betydande gråzoner uppstår i praktiken. Dessa uppstår framför allt där teknikbolagens beställaransvar möter DVAAB:s utföraransvar och därpå följande mandatfrågor, särskilt i frågor som rör dagvatten, exploatering och hushållsnära insamling. Flera aktörer bedömer ansvarsfördelningen som ”tydlig i grunden”, men konstaterar att tajming, mandatförståelse och formella beställningar behöver stärkas för att undvika oklara beslutskedjor mellan fyra kommuner och flera bolagsnivåer. 7.3.2 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis finns en tydlig och dokumenterad ansvarsfördelning mellan ägarna och DVAAB:s styrelse. Bedömningen baseras på följande grunder: • Styrdokumenten är formellt tydliga, men ger inte ett tillräckligt stöd för ansvarsfördelningen i praktiken. • Gråzoner uppstår i skärningspunkten mellan kommun, teknikbolag och DVAAB, vilket påverkar tydligheten i roller och mandat. • Teknikbolagens beställarroll är otydlig och varierar mellan kommunerna, vilket påverkar DVAAB:s styrbarhet. Sammantaget bedömer vi att ansvarsfördelningen är formellt tydlig men praktiskt otillräcklig. Även om ansvarsfördelningen är formellt tydlig uppstår betydande gråzoner i praktiken, särskilt i skärningspunkten mellan teknikbolagens beställarroll och DVAAB:s utförarroll. Den flerdubbla VD-funktionen skapar samordningsfördelar men innebär också att ärendeberedning, rapportering och prioritering koncentreras till en och samma funktion, vilket riskerar att försvaga rollseparationen mellan ägare och utförare. För att modellen ska fungera väl krävs dock att ägarna har en gemensam och tydlig ägaridé, harmoniserade styrdokument och gemensamma mål. Saknas dessa förutsättningar ökar risken för rollglidning och otydliga beslutsvägar, eftersom VD förväntas balansera flera olika styrsignaler från fyra ägarkommuner. 7.4 AVSNITT INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Enligt aktiebolagslagen (8 kap. 29 §) ska styrelsen säkerställa att bolaget har en betryggande organisation och kontroll över verksamheten. SKR:s vägledning understryker att intern kontroll är en del av god bolagsstyrning och bör omfatta riskanalyser, internkontrollplan och löpande uppföljning. Ett strukturerat arbete med intern kontroll är avgörande för att förebygga risker och säkerställa kvalitet i verksamheten. Sidan 15 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 7.4.1 Iakttagelser 7.4.1.1 Status för internkontrollplan Vid tidpunkten för granskningen saknas en beslutad internkontrollplan för DVAAB. Av bolagets verksamhetsplan framgår att en sådan plan först ska tas fram under det fjärde kvartalet 2025 och avses gälla för verksamhetsåret 2026. I styrelsens protokoll från maj 2025 noteras dessutom att det inte finns något att rapportera under punkten risk- och internkontroll11, vilket bekräftar att ett systematiskt internkontrollarbete ännu inte är etablerat. 7.4.1.2 Riskanalys och riskregister I delårsboksluten för VTAB12, RVAB13 och GTAB14 nämns finansiella risker på hög nivå, men saknar struktur för riskanalys och uppföljning. Ägardirektivet för DVAAB15 hänvisar endast till “god sed” och innehåller inga krav på intern kontroll. DVAAB har inte tagit fram en riskanalys för år 2025. Detta bekräftas under intervjuer. 7.4.1.3 Rapportering av risker och intern kontroll Av intervjuerna framgår att styrelsen i dagsläget för diskussioner om olika typer av risker, bland annat sådana kopplade till samordningsfördelar och säkerhet. Det saknas dock både ett formellt riskregister och en strukturerad kontrollplan. På styrelsens dagordning finns visserligen en återkommande punkt för risk- och internkontroll, men den används främst för att lyfta akuta frågor. Ett systematiskt internkontrollarbete, där väsentliga risker identifieras, värderas, hanteras och följs upp på ett enhetligt sätt, är ännu inte etablerat. 7.4.1.4 Kritiska riskområden På frågan om vilka strategiska utmaningar som bedöms vara mest kritiska de kommande tre till fem åren lyfts flera områden. Bland de mest återkommande nämns taxe- och investeringsnivåer, investeringstakt och förnyelsebehov, IT-säkerhet och digitalisering, beredskap och kontinuitetshantering, samt ett tydligt behov av ökad samordning mellan kommunerna för att kunna möta dessa krav på ett mer enhetligt och långsiktigt sätt. 7.4.2 Synpunkter från intervjuer En beslutad internkontrollplan och formella riskanalyser har saknats i DVAAB, men arbete pågår för att fastställa IK-plan (målsatt beslut i tidigt 2026). Flera respondenter uttrycker förvåning över att IK-plan inte funnits och betonar behovet av strukturerat riskarbete med uppföljning, särskilt mot bakgrund av säkerhet/beredskap, IT-intrång, klimatpåverkan/tillskottsvatten, förnyelsetakt och finansieringsrisker. Teknikbolagssidan efterfrågar också utvecklingsbehov, bland annat försörjningsrisker (gammalt VA-nät, monopolberoenden på avfall) och att riskfrågor inte alltid lyfts systematiskt i ägardialogerna. 11 Sammanträdesprotokoll 2025-05-21 12 Vansbro Teknik AB delårsbokslut 2025-08-31, daterat 2025-09-12 13 Rättvik Vatten och Avfall AB delårsbokslut 2025-08-31, daterat 2025-09-12 14 Gagnef Teknik AB delårsbokslut 2025-08-31, daterat 2025-09-12 15 Ägardirektiv för Dala Vatten och Avfall AB, antaget av kommunfullmäktige, daterat 2024-10-11 Sidan 16 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 7.4.3 Bedömning Vår bedömning är att det inte finns ett systematiskt arbete med internkontroll i DVAAB. Bedömningen baseras på följande grunder: • Intern kontroll är inte etablerad och når inte en acceptabel nivå • Avsaknad av riskanalys och riskregister innebär bristande riskstyrning • Risk- och internkontrollarbete är ad hoc och saknar struktur • Väsentliga riskområden saknar systematisk hantering Sammanfattningsvis bedömer vi att DVAAB vid granskningstillfället saknar en fungerande intern kontrollmiljö, då internkontrollplan, riskanalys och riskregister inte finns på plats, vilket innebär betydande styrnings-, säkerhets- och verksamhetsrisker i en samhällskritisk verksamhet med ökande krav på beredskap, säkerhet och finansiering. Sammantaget bedömer vi därför att internkontrollarbetet behöver etableras som ett återkommande och systematiserat moment i styrningen för att säkerställa en robust verksamhet och en ändamålsenlig riskhantering. 7.5 AVSNITT RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING AV MÅL OCH EKONOMI Kommunallagen (6 kap. 9 §) och SKR:s principer kräver att bolagen medverkar i ägarens uppsiktsutövning genom att tillhandahålla relevant information. Rapporteringen ska ge underlag för att bedöma om bolaget uppfyller ägarens ändamål och mål samt ge insyn i ekonomi och risker. SKR:s vägledning rekommenderar att rapporteringen regleras i ägardirektiv och att den är tydlig, strukturerad och återkommande. 7.5.1 Iakttagelser 7.5.1.1 Krav enligt DVAAB:s ägardirektiv Ägardirektivets elfte avsnitt reglerar bolagets informationsskyldighet. Där anges att DVAAB ska hålla kommunerna väl informerade om verksamheten och löpande tillhandahålla budgetinformation, ekonomisk uppföljning och verksamhetsuppföljning. Direktivet specificerar även vilka handlingar som ska lämnas till ägarna, nämligen: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig rapport per tertial vilken skall vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde d) Bolagets årsredovisning e) Revisionsberättelse f) granskningsrapport Sidan 17 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 7.5.1.2 Nuvarande rapporteringsformat DVAAB:s nuvarande rapporteringsformat följer en formell struktur med årsredovisningar och delårsrapporter. I DVAAB:s årsredovisning för 202416 och delårsbokslut för 202517 finns resultat, prognoser, balansräkning, soliditet, låneskuld och investeringsutfall. Vidare går det att finna viss information om kvalitet och arbetsmiljö i kundundersökningar och HR-bokslut. Kundundersökningen18 ger kvalitetsindikatorer för målområden som information och leveranssäkerhet. Budgeten för 202619 visar intäkter, kostnader och fördelning. 7.5.2 Synpunkter från intervjuer Det finns en rapportinstruktion som reglerar VD:s rapporteringsskyldighet enligt VD-instruktionen. Intervjuerna visar dock att nuvarande rapportering, trots formella krav, upplevs sakna en integrerad modell där mål, KPI:er, risk, åtgärder och prognoser presenteras samlat. Flera aktörer efterfrågar exempelvis trafikljusmodeller, åtgärdsplaner, benchmarking (till exempel VASS) samt konsekvensanalyser inför taxebeslut. Taxeförslag tas fram av DVAAB men bereds och beslutas av teknikbolagen innan de underställs kommunfullmäktige. Mot denna bakgrund upplever flera intervjuade att underlagen för taxor och investeringar inte alltid är tillräckligt fylliga eller pedagogiska för att stödja beredning och politisk förankring. DVAAB tar fram beslutsunderlag och investeringsförslag som teknikbolagen använder i sina ägarroller. Intervjuerna visar att vissa teknikbolagsstyrelser har utvecklat egna mallar för investeringsunderlag, medan DVAAB uppger att KPI-paket och jämförelser delvis förekommer men inte är formaliserade i ägardirektivet. DVAAB framhåller att uppföljning av infrastrukturberoende mål och nyckeltal ske kommunvis, medan övergripande mål som ekonomi, kompetens samt information och dialog kan följas på DVAAB-nivå. DVAAB uppger att flertalet omfattande förändringar av styrande lagstiftning har lett till att vissa nyckeltal är svåra att målsätta i nuläget. Exempelvis har det kommunala övertagandet av insamlingsansvar för förpackningar 2024 medfört att flera indikatorer fortfarande befinner sig i en etableringsfas där stabila målvärden ännu inte kan fastställas. 16 Årsredovisning för Dala Vatten och Avfall AB räkenskapsåret 2024 17 Dala Vatten och Avfall AB delårsbokslut 2025-08-31, daterat 2025-09-12 18 Bilaga § 11 Kundundersökning mars 2025 19 Bilaga § 12 DVAAB Budget 2026 250312 Sidan 18 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets 7.5.3 Bedömning Vår bedömning är att det DVAAB endast delvis rapporterar till ägarna på ett sätt som möjliggör en fullgod uppföljning av mål och ekonomi. Bedömningen baseras på följande grunder: • Formella rapporteringskrav uppfylls, men funktionell styrning saknas. • Avsaknad av KPI: er och målvärden försvagar målstyrningen. I granskningen särskiljs verksamhetsmål (exempelvis leveranssäkerhet, miljö, information och dialog) från finansiella mål (såsom soliditet, självfinansieringsgrad och investeringsnivåer). Flera finansiella mål saknar dock definierade målvärden, vilket begränsar möjligheten till strategisk styrning och långsiktig ekonomisk planering. • Rapporteringen är fragmenterad och saknar en samlad ägarrapport. • Avsaknad av strukturerad riskrapportering försvårar kontroll och uppföljning. • Underlag för taxor och investeringar är inte tillräckligt för politisk förankring. • Saknar jämförelser och benchmark som stöd för ägarstyrningen. • Variation i prognossäkerhet begränsar rapporternas användbarhet. Sammanfattningsvis bedömer vi att DVAAB uppfyller de formella rapporteringskraven, men frånvaron av KPI:er, målvärden, integrerad måluppföljning och systematisk riskrapportering innebär att ägarna inte får det samlade och styrande beslutsunderlag som krävs för att bedöma verksamhetens måluppfyllelse, effektivitet och ekonomiska hållbarhet. Som lärande exempel kan nämnas att flera kommunala VA- och avfallsorganisationer i Sverige har valt modeller med gemensamt ägarforum och harmoniserade ägardirektiv, i linje med SKR:s vägledningar om god bolagsstyrning. SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Granskningen visar att styrningen av DVAAB präglas av flera strukturella utmaningar som sammantaget begränsar kommunernas möjlighet att agera som en enhetlig ägare. Dessa utmaningar återfinns på flera nivåer i styrdokument, i uppsiktsprocesser, i rollfördelning och i rapportering och förstärks av att verksamheten bedrivs genom både teknikbolag och ett gemensamt driftbolag. I intervjuerna framkom att styrningen på ägarnivå varierar mellan kommunerna. Detta beskrivs av flera intervjuade som en utmaning, främst eftersom olika prioriteringar och arbetssätt kan försvåra en långsiktigt samordnad styrning av bolaget. När det gäller styrdokumenten är ägardirektivet för DVAAB aktuellt och gemensamt antaget, men saknar fortfarande KPI:er och mätbara mål som del av ägarstyrningen. Avsaknaden av indikatorer gör att ägarna saknar ett gemensamt, formaliserat sätt att följa upp måluppfyllelse och att knyta rapportering och uppsikt till konkreta resultat. Sidan 19 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets Teknikbolagens ägardirektiv skiljer sig dessutom åt i innehåll och detaljeringsgrad, vilket innebär att driftorganisationen möter olika krav och styrsignaler från respektive kommun. Samarbetsavtalet mellan teknikbolagen och DVAAB fungerar som grundläggande reglering av roller och uppdrag, men saknar centrala styrdelar såsom mätbara mål, KPI:er, formella krav på uppföljning och strukturerad rapportering. Därmed kompletterar det ägardirektivet men skapar ingen gemensam modell för ägarstyrning. Uppsikten över DVAAB är etablerad i samtliga kommuner, men omfattning och struktur varierar avsevärt. Rättvik har en formaliserad process med årshjul och tydliga rapporteringspunkter, medan övriga kommuner främst använder informella rutiner. Detta leder till skilda krav på rapportering och olika tidpunkter för uppföljning, vilket försvårar samordnade styrsignaler. Ansvarsfördelningen är formellt tydlig enligt bolagsordning, VD-instruktion och samarbetsavtal, men i praktiken uppstår otydligheter i gränssnittet mellan beställarrollen i teknikbolagen och utförarrollen i DVAAB. Den gemensamma VD-funktionen innebär att ärenden, beslutsunderlag och rapportering bereds inom samma ledningsfunktion, något som enligt intervjuerna både underlättar operativ samordning och samtidigt skapar osäkerhet kring rollfördelning och mandat. Arbetet med intern kontroll och riskhantering är ännu inte fullt utvecklat. Det saknas en fastställd internkontrollplan samt en systematiserad och dokumenterad riskanalys för verksamheten, trots att verksamhetens karaktär ställer ökade krav på riskstyrning och beredskap. Rapporteringen fungerar i huvudsak, men intervjuerna efterfrågar en mer integrerad modell där mål, KPI:er, risker, prognoser och åtgärder redovisas samlat. Bristen på KPI:er i ägardirektivet och avsaknaden av tydliga uppföljningskrav i samarbetsavtalet begränsar möjligheterna att koppla DVAAB:s rapportering till ägarnas uppföljningsansvar. Sammanfattningsvis visar granskningen att ägarstyrningen inte är tillräckligt samordnad. Skillnader i styrdokument, varierande uppsiktsmodeller, otydlig beställarroll, avsaknad av KPI:er och otillräckliga krav i samarbetsavtalet gör att kommunerna inte fullt ut agerar som en gemensam ägare till en gemensam driftorganisation. För att ägarstyrningen ska nå samma nivå som driften krävs harmoniserade styrdokument, en stärkt beställarfunktion, en enhetlig uppsiktsstruktur och en integrerad rapporteringsmodell med mätbara mål och riskuppföljning. Utifrån resultatet av vår granskning lämnar vi följande rekommendationer: Ägarkommuner • Etablera ett stärkt och mandatsatt ägarråd för strategiska frågor. • Harmoniserar ägardirektiven för teknikbolagen. • Formalisera och harmonisera uppsikten mellan kommunerna. • Säkerställ att ägarrådet och ägardialogerna används enligt sin avsedda roll. • Utveckla en gemensam modell för prioritering och finansiering av investeringar. Sidan 20 av 21 Granskning av ägarstyrning och uppsikten av Dala Vatten och Avfall AB:s verksamhet| Azets Teknikbolag • Stärk teknikbolagens beställarfunktion. Med en stärkt beställarfunktion avses att respektive teknikbolag har en tydligt definierad roll, gemensamma processer för kravställning, prioritering av investeringar och systematisk uppföljning av DVAAB:s leveranser. • Renodla och tydliggör rollerna mellan beställare och utförare. DVAAB • Inför en enhetlig, integrerad rapporteringsmodell. • Påskynda etableringen av ett systematiskt internkontroll- och riskramverk. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Mikael Lindberg Said Ashrafi Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Specialist infrastruktur Såma Salih Verksamhetsrevisor Sidan 21 av 21 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Dnr 2026-04-16 KLK 2026/612 009 Stab och serviceförvaltningen Linn Engblom, 024870821 linn.engblom@rattvik.se Redovisning nr 1 av ej färdigbehandlade motioner 2026 Förvaltningens förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige att besluta: 1. Godkänna redovisningen nr 1 av ej färdigbehandlade motioner 2026. Sammanfattning Två gånger per år ska en sammanställning av ej färdigbehandlade motioner redovisas för kommunfullmäktige. Mottagandedag KF-sammanträde Diarienr Motionär(er) Ämne/Ärende 2026-05-07 KLK Daniel Wenngren (S) Motion ang. anslutning till VA- 2026/484 Lars Erik Jonsén (S) verksamhetsområde m.m. Linn Engblom Nämndsekreterare Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Dnr 2026-05-04 KLK 2026/158 000 Stab och serviceförvaltningen Linn Engblom, 024870821 linn.engblom@rattvik.se Meddelanden maj 2026 Förvaltningens förslag till kommunstyrelsen 1. Lägga meddelandena till handlingarna. Sammanfattning KLK 2026.2052 Adven Siljan AB årsredovisning KLK 2026.2544 Delårsrapport mars 2026 Överförmyndare i samverkan KLK 2026.2277 Protokoll Hjälpmedelsnämnden 2026-04-16 KLK 2026.1963 Protokoll Nedansiljans samordningsförbund 2026-03-25 KLK 2026.2533 Protokoll VIA-nämnden 2026-04-23 KLK 2026.2479 Protokoll årsstämma Visit Dalarna 2026-04-16 KLK 2026.2053 Revisionsberattelse Adven Siljan AB KLK 2026.2553 RSJAB protokoll 2026-02-23 KLK 2026.2016 Rättvik Vatten och Avfall AB RVAB Protokoll 2026-03-27 KLK 2026.1857 Sammanträdesprotokoll RFAB 2026-03-11 KLK 2026.1865 Sammanträdesprotokoll RFAB 2026-03-20, extra Linn Engblom Nämndsekreterare Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik rsredovisning f!r Adven Siljan AB 559217-5128 R kenskaps!ret 2025-01-01 - 2025-12-31 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 1 (17) Org.nr 559217-5128 Styrelsen och verkst llande direkt"ren f"r Adven Siljan AB avger f"ljande !rsredovisning f"r r kenskaps!ret 2025-01-01 - 2025-12-31. F!rvaltningsber"ttelse #garf!rh$llanden Adven Siljan AB gs till 51% av Adven Sverige AB, org.nr 556702-9516 och till 24,5% av Siljansvik AB (publ), org.nr 556000-9374 samt till 24,5% av R ttvik kommun, org.nr 556692-0152. Adven Sverige AB r ett hel gt dotterbolag till Adven Sverige Holding AB org nr 559094-8708 ett f"retag vilket gs av det finska bolaget Adven Group Oy som r indirekt gt av institutionella investerare. Information om verksamheten Sedan maj 2020 bedriver bolaget produktion och distribution av energi, i huvudsak fj rrv rme, inom R ttviks och Leksands kommuner. F"retaget har sitt s te i Dalarnas l n, Leksands kommun. Bolaget har inga anst llda utan k"per drift- och underh!llstj nster samt adminstrativa tj nster fr!n moderbolaget Adven Sverige AB. V"sentliga h"ndelser under r"kenskaps$ret Leverans av fj rrv rme uppgick under !ret till 84 (2024; 98) GWh. Produktionen sker till "verv gande del med biobr nsle vid Limhagen i Leksand, v rmeverket i R ttvik och d rut"ver k"ps v rme producerad vid del gda v rmeanl ggningen hos BIODAL Kraftv rme AB i Insj"n. Under 2025 har 99 (2024; 99) % av produktionen skett med biobr nsle och 1 (2024; 1) % med olja. Antalet kunder var vid !rets slut 811 st med totalt 1 101 m tpunkter. Totala investeringar f"r !ret uppg!r till 6,7 (2024; 6,0) MSEK och avser i huvudsak reinvesteringar i produktionsanl ggning och distributionsn t, samt ett antal nyanslutningar. F!rv"ntad framtida utveckling och v"sentliga risker och os"kerhetsfaktorer Bolaget bedriver produktion och distribution av fj rrv rme, inom R ttviks och Leksands kommuner vilket fortsatt kommer att vara bolagets verksamhetsinriktning under 2026. Detta inneb r arbete kring k rnaff ren med kunden i fokus samt att kontinuerligt utveckla anl ggningarna f"r effektivare produktion med minsta m"jliga milj"p!verkan. Bolaget arbetar f"r en god niv! p! kundarbetet och f"ljer regelbundet upp kundernas n"jdhet. Bolaget driver en l!ngsiktig verksamhet, normalt med f! risker i det korta perspektivet. De mest v sentliga risker som p!verkar bolagets ekonomiska utveckling r; Likviditets- och finansieringsrisk V derrisk Risk f"r haveri och otillg nglighet Prisrisk p! br nslen och andra insatsvaror F"r ndringar i lagstiftning Motpartsrisk Tillst$nds- eller anm"lningspliktig verksamhet enligt milj!balken Bolaget bedriver tillst!nds- och anm lningspliktig verksamhet enligt Milj"balken 9 kap 6 #. Bolagets verksamhet r i allt v sentligt tillst!ndspliktig. Tillst!nd f"r verksamheten r l mnat enligt Milj"skyddslagen av L nsstyrelsen och g ller tills vidare. Tillst!nden r en f"ruts ttning f"r att kunna bedriva verksamhetan i nuvarande omfattning. Av bolagets milj"policy framg!r de "versiktliga m!len f"r att bidra till en b ttre milj". Bolaget verkar f"r att framst lla energi med minimala milj"effekter och med l!ngsiktigt h!llbara energislag. Bolaget Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ f"r att framst lla energi med minimala milj"effekter och med l!ngsiktigt h!llbara energislag. Bolaget Adven Siljan AB 2 (17) Org.nr 559217-5128 inger !rligen milj"rapport till tillsynsmyndigheten. Den milj"p!verkan som verksamheten medf"r sker framf"r allt genom utsl pp till luft i form av koldioxid och kv veoxid. Fler$rs!versikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettooms ttning 94 964 98 140 78 397 69 279 67 395 Resultat f"re avskrivningar, EBITDA 33 382,0 28 197,0 26 707,0 32 702,0 28 575,0 EBITDA % av oms ttning 35,2 28,7 34,1 47,2 42,4 Balansomslutning 525 111 526 653 547 110 567 138 579 848 Eget kapital 302 561 315 333 332 288 354 083 367 535 Soliditet (%) 57,6 60,1 60,9 62,6 63,6 F"r definitioner av nyckeltal, se Redovisnings- och v rderingsprinciper. F!rslag till vinstdisposition Styrelsen f"resl!r att till f"rfogande st!ende vinstmedel (kronor): Fria vinstmedel 303 906 419 !rets f"rlust -2 423 415 301 483 004 disponeras s! att till aktie gare utdelas 12 940 000 i ny r kning "verf"res 288 543 004 301 483 004 Styrelsen f"resl!s bemyndigas att besluta om tidpunkt d! utdelningen skall betalas. Styrelsen anser att f"rslaget r f"renligt med f"rsiktighetsregeln i 17 kap. 3 # aktiebolagslagen enligt f"ljande redog"relse: Styrelsens uppfattning r d rmed att vinstutdelningen r f"rsvarlig med h nsyn till de krav verksamhetens art, omfattning och risk st ller p! storleken p! det egna kapitalet, bolagets konsolideringsbehov, likviditet och st llning i "vrigt. F"retagets resultat och st llning i "vrigt framg!r av efterf"ljande resultat- och balansr kning samt kassafl"desanalys med noter. Alla belopp uttrycks i tusental svenska kronor d r ej annat anges. Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ kassafl"desanalys med noter. Alla belopp uttrycks i tusental svenska kronor d r ej annat anges. Adven Siljan AB 3 (17) Org.nr 559217-5128 Resultatr"kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Nettooms ttning 94 965 98 141 $vriga r"relseint kter 2 471 2 259 97 436 100 400 R!relsens int"ker 97 436 100 400 R!varor och f"rn"denheter -46 051 -53 583 $vriga externa kostnader 2 -18 001 -18 620 Avskrivningar av materiella och immateriella anl ggningstillg!ngar -30 324 -29 999 $vriga r"relsekostnader 0 -323 R!relsens kostnader -94 376 -102 525 R!relseresultat 3 3 060 -2 125 Resultat fr$n finansiella poster $vriga r nteint kter och liknande resultatposter 1 844 1 684 R ntekostnader och liknande resultatposter 4 -7 522 -7 547 -5 678 -5 863 Resultat efter finansiella poster -2 618 -7 988 Bokslutsdispositioner 5 1 066 0 Resultat f!re skatt -1 552 -7 988 Skatt p! !rets resultat 6 -871 633 rets resultat -2 423 -7 355 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 4 (17) Org.nr 559217-5128 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr TILLG NGAR Anl"ggningstillg$ngar Immateriella anl ggningstillg!ngar Immateriella anl ggningstillg!ngar 7 50 925 53 594 Goodwill 8 22 145 27 569 73 070 81 163 Materiella anl ggningstillg!ngar Byggnader, mark och markanl ggningar 9 26 814 27 509 Maskiner och andra tekniska anl ggningar 10 305 208 315 748 Inventarier, verktyg och installationer 11 4 254 4 890 P!g!ende nyanl ggningar 12 9 055 12 679 345 331 360 826 Finansiella anl ggningstillg!ngar Andelar i intressef"retag 13, 14 20 050 20 050 Fordringar hos intressef"retag 15 11 000 11 000 31 050 31 050 Summa anl"ggningstillg$ngar 449 451 473 039 Oms"ttningstillg$ngar Varulager m m 16 R!varor och f"rn"denheter 6 292 8 059 6 292 8 059 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 4 866 10 060 Fordringar hos koncernf"retag 17 52 651 21 353 $vriga fordringar 1 366 1 959 F"rutbetalda kostnader och upplupna int kter 18 10 485 12 183 69 368 45 555 Summa oms"ttningstillg$ngar 75 660 53 614 SUMMA TILLG NGAR 525 111 526 653 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 5 (17) Org.nr 559217-5128 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 19, 20 Bundet eget kapital Aktiekapital 1 078 1 078 1 078 1 078 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller f"rlust 303 906 321 610 %rets resultat -2 423 -7 355 301 483 314 255 Summa eget kapital 302 561 315 333 Obeskattade reserver 21 134 1 200 Avs"ttningar Uppskjuten skatteskuld 22, 23 70 581 73 314 Summa avs"ttningar 70 581 73 314 L$ngfristiga skulder Skulder till koncernf"retag 63 750 63 750 $vriga skulder 61 250 61 250 Summa l$ngfristiga skulder 125 000 125 000 Kortfristiga skulder Leverant"rsskulder 6 890 4 036 Skulder till koncernf"retag 13 030 0 Aktuella skatteskulder 2 142 1 227 $vriga skulder 338 429 Upplupna kostnader och f"rutbetalda int kter 24 4 435 6 114 Summa kortfristiga skulder 26 835 11 806 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 525 111 526 653 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB Org.nr 559217-5128 6 (17) Rapport !ver f!r"ndringar i eget kapital Tkr Aktie- Balanserat rets Summa kapital resultat resultat eget kapital Ing$ende eget kapital 2024-01-01 1 078 340 405 -9 195 332 288 Utdelning enligt beslut p! %rsst mma -9 600 -9 600 %rets resultat -7 355 -7 355 Omf"ring av f"reg!ende !rs resultat -9 195 9 195 0 Utg$ende eget kapital 2024-12-31 1 078 321 610 -7 355 315 333 Ing$ende eget kapital 2025-01-01 1 078 321 610 -7 355 315 333 Utdelning enligt beslut p! %rsst mma -10 348 -10 348 %rets resultat -2 423 -2 423 Omf"ring av f"reg!ende !rs resultat -7 355 7 355 0 Utg$ende eget kapital 2025-12-31 1 078 303 906 -2 423 302 561 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 7 (17) Org.nr 559217-5128 Kassafl!desanalys Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Den l!pande verksamheten Resultat efter finansiella poster -2 618 -7 988 Justeringar f"r poster som inte ing!r i kassafl"det 25 30 324 30 322 Betald skatt -2 689 -2 437 Kassafl!de fr$n den l!pande verksamheten f!re f!r"ndring av r!relsekapital 25 017 19 897 Kassafl!de fr$n f!r"ndring av r!relsekapitalet F"r ndring av varulager 1 767 -3 554 F"r ndring av kortfristiga fordringar -23 813 -350 F"r ndring av kortfristiga skulder 14 113 -432 Kassafl!de fr$n den l!pande verksamheten 17 084 15 561 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anl ggningstillg!ngar -6 736 -5 961 Kassafl!de fr$n investeringsverksamheten -6 736 -5 961 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning -10 348 -9 600 Kassafl!de fr$n finansieringsverksamheten -10 348 -9 600 rets kassafl!de 0 0 Likvida medel vid $rets slut 0 0 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 8 (17) Org.nr 559217-5128 Noter Tkr Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar %rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 %rsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna r of"r ndrade j mf"rt med f"reg!ende !r. V"rderingsprinciper Fordringar har v rderats till det l gsta av anskaffningsv rde och det belopp varmed de ber knas bli reglerade. Fordringar med f"rfallodag mer n 12 m!nader efter balansdagen redovisas som anl ggningstillg!ngar, "vriga som oms ttningstillg!ngar. Fordringar och skulder i utl ndsk valuta har v rderats till balansdagens kurs. Kursvinster och kursf"rluster p! r"relsefordringar och r"relseskulder redovisas i r"relseresultatet medan kursvinster och kursf"rluster p! finansiella fordringar och skulder redovisas som finansiella poster. $vriga tillg!ngar, skulder samt avs ttningar har v rderats till anskaffningsv rde om annat ej anges. Uppskattningar och bed!mningar Bolaget g"r uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar f"r redovisnings ndam!l som blir f"ljden av dessa kommer definitionsm ssigt s llan att helt motsvara det verkliga resultatet. Uppskattningar och bed"mningar utv rderas l"pande och baseras p! erfarenhet och andra faktorer, inklusive f"rv ntningar p! framtida h ndelser som anses rimliga under r!dande f"rh!llanden. Styrelsens bed"mning r att n!gra uppskattningar och antaganden som inneb r en betydande risk f"r v sentliga justeringar i redovisade v rden f"r tillg!ngar och skulder under n stkommande r kenskaps!r inte f"religger. Int"ktsredovisning Allm"nt Int kter v rderas till det verkliga v rdet av vad som erh!llits eller kommer att erh!llas och motsvarar de belopp som erh!lls f"r s!lda produkter efter avdrag f"r rabatter och merv rdesskatt. Bolaget redovisar en int kt n r produkten levererats till kund i enlighet med f"rs ljningsvillkoren och dess belopp kan m tas p! ett tillf"rlitligt s tt och det r sannolikt att framtida ekonomiska f"rdelar kommer att tillfalla bolaget. R nteint kter redovisas med till mpning av effektivr ntemetoden. Utdelning redovisas som int kt n r aktie garens r tt att f! utdelning bed"ms som s ker. Utsl"ppsr"tter I samband med att koldioxidutsl pp sker uppst!r ett !tagande att leverera in utsl ppsr tter. I de fall d! utsl ppsr tter som erh!llits utan kostnad inte r cker f"r att t cka detta !tagande redovisas en kostnad och en skuld. Kostnaden redovisas bland produktionskostnader. Eventuellt underskott av utsl ppsr tter v rderas till marknadsv rde. Tilldelade utsl ppsr tter, som ej !tg!r f"r att t cka !tagandet att leverera in utsl ppsr tter, kan s ljas. F"rs ljning av utsl ppsr tter redovisas som int kt i den period d! bindande avtal om f"rs ljning till fastst llt pris finns. Utsl ppsr tter som erh!llits utan kostnad tas ej upp som tillg!ng. Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ tillg!ng. Adven Siljan AB 9 (17) Org.nr 559217-5128 Anl"ggningstillg$ngar Materiella och immateriella anl ggningstillg!ngar redovisas till anskaffningsv rde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsv rdet ing!r utgifter som direkt kan h nf"ras till f"rv rvet av tillg!ngen. N r en komponent i en anl ggningstillg!ng byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsv rde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillg!ngar som inte delas upp i komponenter l ggs till anskaffningsv rdet till den del tillg!ngens prestanda "kar i f"rh!llande till tillg!ngens v rde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter f"r l"pande reparation och underh!ll redovisas som kostnad. Anl ggningstillg!ngar skrivs av enligt plan "ver den f"rv ntade nyttjandeperioden. N r avskrivningsbart belopp fastst lls beaktas i f"rekommande fall tillg!ngens restv rde. Linj r avskrivningsmetod anv nds f"r samtliga typer av tillg!ngar. Mark har obegr nsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Avskrivningar redovisas i posten &Avskrivningar och nedskrivningar& i resultatr kningen. Realisationsvinst respektive realisationsf"rlust vid avyttring av anl ggningstillg!ng redovisas som &$vrig r"relseint kt& respektive &$vrig r"relsekostnad&. Tillg!ngarnas restv rden och nyttjandeperiod pr"vas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillg!ngs redovisade v rde skrivs omg!ende ner till dess !tervinningsv rde om tillg!ngens redovisade v rde "verstiger dess bed"mda !tervinningsv rde. Avskrivning sker linj rt "ver den f"rv ntade nyttjandeperioden med h nsyn till v sentligt restv rde. F"ljande avskrivningsprocent till mpas: Immateriella anl ggningstillg!ngar Kundkontrakt 4 Goodwill 10 Materiella anl ggningstillg!ngar Byggnader 4-5 Markanl ggningar 5 Maskiner och andra tekniska anl ggningar 5-20 Inventarier, verktyg och installationer 10-20 Finansiella instrument Andra l!ngfristiga v rdepappersinnehav Placeringar i v rdepapper som r anskaffade med avsikt att innehas l!ngsiktigt har redovisats till sina anskaffningsv rden. Varje balansdag g"rs bed"mning om eventuellt nedskrivningsbehov. Leasingavtal Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Det inneb r att leasingavgiften kostnadsf"rs i resultatr kningen linj rt "ver leasingperioden. Varulager Varulagret best!r av br nsle och v rderas till anskaffningsv rde med till mpning av v gda genomsnittspriser f"r respektive br nsleslag. Tidigare !r har anskaffningsv rdet ber knats men till mpning av f"rst-in-f"rst-ut principen. Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ till mpning av f"rst-in-f"rst-ut principen. Adven Siljan AB 10 (17) Org.nr 559217-5128 Inkomstskatter Total skatt utg"rs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultatr kningen, utom d! underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital. Aktuell skatt Aktuell skatt avser inkomstskatt f"r innevarande r kenskaps!r samt den del av tidigare r kenskaps!rs inkomstskatt som nnu inte redovisats. Aktuell skatt ber knas utifr!n den skattesats som g ller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt r inkomstskatt som avser framtida r kenskaps!r till f"ljd av tidigare h ndelser. Redovisning sker enligt balansr kningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar p! tempor ra skillnader som uppst!r mellan bokf"rda respektive skattem ssiga v rden f"r tillg!ngar och skulder samt f"r "vriga skattem ssiga avdrag eller underskott. Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med ett nettobelopp. Uppskjuten skatt ber knas utifr!n g llande skattesats p! balansdagen. Effekter av f"r ndringar i g llande skattesatser resultatf"rs i den period f"r ndringen lagstadgats. Uppskjuten skattefordran redovisas som finansiell anl ggningstillg!ng och uppskjuten skatteskuld som avs ttning. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattem ssiga avdrag redovisas i den omfattning det r sannolikt att avdragen kan avr knas mot framtida skattem ssiga "verskott. P! grund av sambandet mellan redovisning och beskattning s rredovisas inte den uppskjutna skatteskulden som r h nf"rlig till obeskattade reserver. Avs"ttningar Som avs ttning har redovisats f"rpliktelser gentemot tredje man som r h nf"rliga till r kenskaps!ret eller tidigare r kenskaps!r och som p! balansdagen antingen r s kra eller sannolika till sin f"rekomst men oviss till belopp eller till den tidpunkt d! de ska infrias. Uppgifter om moderbolag Adven Group Oy org nr 2729543-5, r moderf"retag f"r den koncern som Adven Siljan AB ing!r i och f"r vilken koncernredovisning uppr ttas. Nyckeltalsdefinitioner Nettooms ttning R"relsens huvudint kter, fakturerade kostnader, sidoint kter samt int ktskorrigeringar. EBITDA R"relseresultat f"re avskrivningar och finansiella int kter och kostnader Balansomslutning F"retagets samlade tillg!ngar. Eget kapital F"retagets nettotillg!ngar, dvs skillnaden mellan tillg!ngar och skulder. Justerat eget kapital Eget kapital vid periodens utg!ng inklusive obeskattade reserver med avdrag f"r uppskjuten skatt. Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Eget kapital vid periodens utg!ng inklusive obeskattade reserver med avdrag f"r uppskjuten skatt. Adven Siljan AB 11 (17) Org.nr 559217-5128 Soliditet (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag f"r uppskjuten skatt) i procent av balansomslutning. Not 2 Leasingavtal %rets leasingkostnader avseende leasingavtal, uppg!r till 317 tkr. Leasingavtalen avser lokal och hyra av pelletspanna. Framtida leasingavgifter, f"r icke upps gningsbara leasingavtal, f"rfaller till betalning enligt f"ljande: 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Inom ett !r 1 162 1 162 Not 3 Ink!p och f!rs"ljning mellan koncernf!retag Vid ink"p och f"rs ljning mellan koncernf"retag till mpas samma principer f"r priss ttning som vid transaktioner med extern part. N!gon f"rs ljning till koncernf"retag har inte skett under r kenskaps!ret. 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Andel av !rets totala ink"p som skett fr!n andra f"retag i koncernen 16,84 % 14,60 % Andel av !rets totala f"rs ljning som skett till andra f"retag i koncernen 2,17 % 2,00 % Not 4 R"ntekostnader och liknande resultatposter 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 R ntekostnader till koncernf"retag 3 825 3 825 R ntekostnader till "vriga del gare 3 675 3 675 $vriga r ntekostnader 22 47 7 522 7 547 Not 5 Bokslutsdispositioner 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 %terf"ring fr!n periodiseringsfond 1 066 0 1 066 0 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ 1 066 0 Adven Siljan AB 12 (17) Org.nr 559217-5128 Not 6 Aktuell och uppskjuten skatt 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Skatt p$ $rets resultat Aktuell skatt -3 548 -1 915 Justering avseende tidigare !r -55 0 F"r ndring av uppskjuten skatt avseende tempor ra skillnader 2 733 2 548 Totalt redovisad skatt -870 633 Avst"mning av aktuell skatt 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat f"re skatt -2 619 -7 988 Skatt enligt g llande skattesats 20,60 539 20,60 1 646 Ej avdragsgilla kostnader -4 -10 Skillnad i bokf"ringsm och skattem ssiga avskrivningar -147,03 -3 850 -44,37 -3 544 Shablonint kt periodiseringsfond -14 -6 %terf"ring periodiseringsfond -220 Redovisad effektiv skatt 0,00 -3 548 -23,97 -1 915 Not 7 Kundavtal 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 66 714 66 714 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 66 714 66 714 Ing!ende avskrivningar -13 120 -10 452 %rets avskrivningar -2 669 -2 669 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -15 789 -13 121 Utg$ende redovisat v"rde 50 925 53 593 Not 8 Goodwill 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 54 233 54 233 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 54 233 54 233 Ing!ende avskrivningar -26 665 -21 241 %rets avskrivningar -5 423 -5 423 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -32 088 -26 664 Utg$ende redovisat v"rde 22 145 27 569 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 13 (17) Org.nr 559217-5128 Not 9 Byggnader, mark och markanl"ggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 42 572 42 572 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 42 572 42 572 Ing!ende avskrivningar -15 063 -14 368 %rets avskrivningar -695 -695 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -15 758 -15 063 Utg$ende redovisat v"rde 26 814 27 509 Not 10 Maskiner och andra tekniska anl"ggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 517 302 525 169 F"rs ljningar/utrangeringar -10 814 Omf"rt fr!n p!g!ende nyanl ggning 10 360 2 947 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 527 662 517 302 Ing!ende avskrivningar -201 554 -191 550 F"rs ljningar/utrangeringar 10 491 %rets avskrivningar -20 900 -20 495 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -222 454 -201 554 Utg$ende redovisat v"rde 305 208 315 748 Not 11 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 10 606 14 941 F"rs ljningar/utrangeringar -391 -4 364 Omf"rt fr!n p!g!ende nyanl ggningar 30 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 10 215 10 607 Ing!ende avskrivningar -5 716 -9 363 F"rs ljningar/utrangeringar 391 4 364 %rets avskrivningar -636 -717 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -5 961 -5 716 Utg$ende redovisat v"rde 4 254 4 891 Not 12 P$g$ende nyanl"ggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 12 679 9 694 %rets investeringar 6 736 5 961 Under !ret aktiverade kostnader -10 360 -2 977 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 9 055 12 678 Utg$ende redovisat v"rde 9 055 12 678 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 14 (17) Org.nr 559217-5128 Not 13 Andelar i intressef!retag 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 20 050 20 050 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 20 050 20 050 Utg$ende redovisat v"rde 20 050 20 050 Not 14 Specifikation andelar i intressef!retag Kapital- R!str"tts- Antal Bokf!rt Namn andel andel andelar v"rde BIODAL Kraftv rme AB, org nr 556791-0541 med s te i Leksand 50% 50% 500 20 050 20 050 rets Totalt eget Eget Kapital resultat kapital BIODAL Kraftv rme AB, org nr 556791-0541 med s te i Leksand 6 434 3 184 9 618 Not 15 Fordringar hos intressef!retag 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 11 000 11 000 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 11 000 11 000 Utg$ende redovisat v"rde 11 000 11 000 Not 16 Varulager 2025-12-31 2024-12-31 Br nslelager 5 600 7 367 Reservdelar 692 692 6 292 8 059 Not 17 Fordringar hos koncernf!retag Bolaget ing!r i moderbolagets cashpool-system. Positivt cashpool-saldo redovisas d rf"r inte som likvida medel utan som kortfristiga fordringar p! koncernf"retag. I posten fordringar p! koncernf"retag ing!r den 31 december cashpool-saldo med 50 540 (2024; 19 393) tkr. Not 18 F!rutbetalda kostnader och upplupna int"kter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna v rmeint kter 10 485 12 183 10 485 12 183 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 15 (17) Org.nr 559217-5128 Not 19 Antal aktier och kvotv"rde Antal Kvot- Namn aktier v"rde Antal Aktier 10 783 180 0,1 10 783 180 Not 20 Disposition av vinst eller f!rlust 2025-12-31 F!rslag till vinstdisposition Styrelsen f"resl!r att till f"rfogande st!ende vinstmedel (kronor): Fria vinstmedel 303 906 419 !rets f"rlust -2 423 415 301 483 004 disponeras s! att till aktie gare utdelas 12 940 000 i ny r kning "verf"res 288 543 004 301 483 004 Not 21 Obeskattade reserver 2025-12-31 2024-12-31 Periodiseringsfond -134 -1 200 -134 -1 200 Not 22 Uppskjuten skatteskuld 2025-12-31 2024-12-31 Belopp vid !rets ing!ng -73 314 -75 862 Justering f"r tidigare !r 132 %rets avs ttning -104 Under !ret !terf"rda belopp 2 733 2 520 Belopp vid $rets utg$ng -70 581 -73 314 Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 16 (17) Org.nr 559217-5128 Not 23 Uppskjuten skatt p$ tempor"ra skillnader 2025-12-31 Tempor"ra skillnader Uppskjuten Uppskjuten Netto skattefordran skatteskuld Tempor ra skillnader immateriella tillg!ngar 0 10 491 10 491 Tempor ra skillnader materiella tillg!ngar 0 60 090 60 090 0 70 581 70 581 2024-12-31 Tempor"ra skillnader Uppskjuten Uppskjuten Netto skattefordran skatteskuld Tempor ra skillnader immateriella tillg!ngar 0 11 040 11 040 Tempor ra skillnader materiella tillg!ngar 0 62 273 62 273 0 73 314 73 314 Not 24 Upplupna kostnader och f!rutbetalda int"kter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna br nslekostnader 3 680 5 732 $vrigt 754 382 4 434 6 114 Not 25 Justering f!r poster som inte ing$r i kassafl!det 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 30 324 29 999 Utrangering av anl ggningstillg!ngar 0 323 30 324 30 322 Not 26 V"sentliga h"ndelser efter r"kenskaps$rets slut Inga v sentliga h ndelser efter r kenskaps!rets utg!ng. Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Adven Siljan AB 17 (17) Org.nr 559217-5128 %rsredovisningen har beslutats Leksand 2026-02-11 Jonas Sj"lander Gustaf G'nther Ordf"rande Ulrica Momqvist Bengt $stling Daniel Hallor Verkst llande direkt"r V!r revisionsber ttelse har l mnats $hrlings PricewaterhouseCoopers AB Rickard Johansson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Dokument-ID 09222115557571767033 Signerat JS, GG, UM, BÖ, DH, RJ Verifikat Dokument-ID 09222115557571767033 Dokument 559217-5128 Adven Siljan AB 2025 Huvuddokument 18 sidor Startades 2026-03-05 11:02:04 CET (+0100) av Niklas Malmgren (NM) Färdigställt 2026-04-02 09:26:15 CEST (+0200) Initierare Niklas Malmgren (NM) niklas.malmgren@adven.com +460706241848 Signerare Jonas Sjölander (JS) Gustaf Günter (GG) jonas.sjolander@adven.com gustaf.gunther@adven.com Namnet som returnerades från svenskt BankID var Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Carl "HANS JONAS SJÖLANDER" Gustaf Fredrik Günther" Signerade 2026-03-06 09:08:02 CET (+0100) Signerade 2026-03-19 13:00:10 CET (+0100) 1/2 Verifikat Dokument-ID 09222115557571767033 Ulrica Momqvist (UM) Bengt Östling (BÖ) ulrica.momqvist@rattvik.se bengt.ostling@dalaenergi.se Namnet som returnerades från svenskt BankID var Namnet som returnerades från svenskt BankID var "ULRICA MOMQVIST" "Bengt Torkel Östling" Signerade 2026-03-10 09:21:20 CET (+0100) Signerade 2026-03-05 21:07:27 CET (+0100) Daniel Hallor (DH) Rickard Johansson (RJ) daniel.hallor@adven.com rickard.johansson@pwc.com Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Anderses Hans Daniel Hallor" Signerade 2026-03-05 11:44:01 CET (+0100) Namnet som returnerades från svenskt BankID var "Rickard Emanuel Johansson" Signerade 2026-04-02 09:26:15 CEST (+0200) Detta verifikat är utfärdat av Scrive. Se de dolda bilagorna för mer information/bevis om detta dokument. Använd en PDF-läsare som t ex Adobe Reader som kan visa dolda bilagor för att se bilagorna. Observera att om dokumentet skrivs ut kan inte integriteten i papperskopian bevisas enligt nedan och att en vanlig papperutskrift saknar innehållet i de dolda bilagorna. Den digitala signaturen (elektroniska förseglingen) säkerställer att integriteten av detta dokument, inklusive de dolda bilagorna, kan bevisas matematiskt och oberoende av Scrive. För er bekvämlighet tillhandahåller Scrive även en tjänst för att kontrollera dokumentets integritet automatiskt på: https://scrive.com/verify 2/2 Delårsrapport mars 2026 Överförmyndare Dnr Delårsrapport mars 2026 Status: Påbörjad Rapportperiod: 2026-03-31 Organisation: Överförmyndare Innehållsförteckning Händelser av väsentlig betydelse ...........................................................................................2 Driftredovisning .....................................................................................................................3 Periodens resultat ......................................................................................................................3 Prognos för årets resultat ...........................................................................................................3 Åtgärder vid budgetavvikelse ...................................................................................................3 Resultaträkning ..........................................................................................................................4 1 Händelser av väsentlig betydelse I Mora kommun finns det en överförmyndare, vars uppgift är att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns arbete. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn. Under första halvåret arbetar verksamheten intensivt med årsräkningar från föregående år. Målsättningen är att samtliga årsräkningar ska vara färdiggranskade innan halvårsskiftet. Vi förbereder oss även för den nya lagändringen som träder i kraft 1 juli 2026 och med därtill ett utökat uppdrag. 2 Driftredovisning Periodens resultat För perioden redovisas ett överskott med 150 tkr mot budget vilket beror på lägre kostnader. Prognos för årets resultat Vid årets slut prognostiseras ett underskott på -971 tkr till följd av av den nya lagändringen och det utökade uppdraget. Prognosen fördelas mellan kommunerna enligt nedan: Kommun Andel av antal invånare Andel av överskott (kr) (%) Mora 30,1 -292 271,00 Orsa 10,1 -98 071,00 Älvdalen 10,1 -98 071,00 Rättvik 16,1 -156 331,00 Leksand 23,7 -230 127,00 Vansbro 9,9 -96 129,00 Totalt 100 -971 000,00 Åtgärder vid budgetavvikelse Aktivitet/åtgärd Effekt Effekt +1 år Effekt + 2 år (tkr) innevarande år (tkr) (tkr Den prognostiserade budgetavvikelsen är svår att åtgärda till följd av den nya lagändringen och det utökade ansvaret. En generell kostnadseffektivitet kommer givetvis att beaktas. Större verksamhetskonsekvenser Aktivitet/åtgärd Konsekvens - kort sikt (<2 Konsekvens - lång sikt (>2 år) år) 3 Resultaträkning (tkr) Per den Prognos 31 mars helår 2026 2026 Redovisa Budge Avvikels Årsprogno Årsbudge Årsavvikels t t e s t e INTÄKTER Riktade statsbidrag 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter -1 720 -1 674 46 -6 881 -6 881 0 Summa intäkter -1 720 -1 674 46 -6 881 -6 881 0 KOSTNADER Personalkostnader 1 245 1 264 19 6 012 5 241 -771 Lokalkostnader 41 93 51 370 370 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader 285 318 33 1 470 1 270 -200 Summa kostnad 1 571 1 674 104 7 852 6 881 -971 er NETTOKOSTNA -150 0 150 971 0 -971 D, RAM 4 PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Sammanträde 2026-04-16 Paragraf §§ 12-21 Protokoll från Hjälpmedelsnämndens sammanträde Datum: 2026-04-16 Tid: Kl. 09:00-11:50 Plats: Futurum, regionkontoret, Falun Beslutande Anton Krigsman (DSP) ordförande Region Dalarna Elisabet Magnusson (KD) Ludvika kommun ersätter Åsa Bergkvist (S) Jan-Erik Smångs (ByP) Leksand kommun ersätter Karin Mikkonen (C) Tommy Bivesjö (M) Säter kommun ersätter Annette Nilsson Almroth (S) Säter Kajsa-Lena Fagerström (S) Hedemora kommun Eva-Lotta Törnblom Nises (S) Gagnef kommun Patrik Sundin (S) Avesta kommun Marianne Henriksson (M) Borlänge kommun Vanja Ottevall (M) Falu kommun Jessica Junell (C) Rättvik kommun Hans-Göran Olsson (S) Orsa kommun Jörgen Norén (S) Malung kommun § 14-21 Mats Jacobsson (S) Smedjebacken kommun ersätter Johan Reyier (S) Annika Simm-Eriksson (C) Vansbro kommun Ersättare 3 5 Agneta Ängsås (C) Falu kommun a 6 4 3 7 c 8 2 7 4 Tjänstepersoner 3- a 9 0- a Förvaltningschef Anna Rinstad 5 4f d- Bitr. förvaltningschef Linus Nielsen e c e d- Specialistläkare allmänmedicin Fredrik Berntsson Semb § 17 9 2 1 7 Överläkare barn- och ungdomsmedicin Johanna Dalström § 17 9 9 9 c e: Postadress Besöksadress Kontakt Sekreterare n e Region Dalarna Region Dalarna 023-49 00 00 Lena Hedström er Box 712 Vasagatan 27 www.regiondalarna.se Telefon ef e r 791 29 Falun Falun 232100-0180 lena.hedstrom@regiondalarna.se ur at n g SSididaa 5 19 a8v a 1v3 717 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Paragraf 2026-04-16 §§ 12-21 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Leksand Jonathan Wigert § 17 IT sekreterare Mattias Johansson § 15 Universitetslektor Johan Berg § 19 Senior HR-partner Denise Hellström Nämndcontroller Lena Hedström Protokollsjustering Utses att justera: Patrik Sundin (S) Protokollet justeras och anslås digitalt på Region Dalarnas officiella anslagstavla. Protokollet förvaras på Regionkontoret, Vasagatan 27, Falun. Finns även tillgängligt på regionens webbsida. 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef ur e r at n g SSididaa 5 29 a9v a 1v3 717 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden Paragraf 2026-04-16 §§ 12-21 Innehållsförteckning Inledning 1 Upprop HJN 2026/53 4 2 Protokollsjustering HJN 2026/54 5 Hjälpmedelsnämndens informationsärenden 3 Förvaltningschefens rapport och månadsrapport HJN 2026/13 6 4 Dalarnas hjälpmedelscenters arbete med automation HJN 2026/37 7 5 Verksamhetsberättelse och aktivitetsplan nätverk HJN 2026/38 8 digitalteknik för nära hälsa och välfärd 6 Information om SPAK (specialistvård, primärvård, HJN 2026/20 9 ambulans och kommun) 7 Beredskap hur Dalarnas Hjälpmedelcenter arbetar HJN 2026/40 10 utifrån den nya lagstifningen 8 Högskolan Dalarna informerar om den nya HJN 2026/41 11 utbildningen assisterande teknik Hjälpmedelsnämndens beslutsärenden 9 Förändring av pris för bastjänst 2027-2030 HJN 2026/61 12 Anmälningsärende 10 Anmälningsärenden till hjälpmedelsnämnden Dalarna HJN 2026/43 13 3 5 a 6 4 7 3 c 8 2 7 4 3- a 9 a 0- 5 4f d- e c e d- 9 2 7 1 9 9 9 e: c n e er ef ur e r at n g SSididaa 6 30 a0v a 1v3 717 Si PROTOKOLL Hjälpmedelsnämnden 2026-04-16

§ 38 Dnr KLK 2026/497 042 Årsredovisning stiftelser 2025 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Följande årsredovisningar och sammandrag godkänns: a) Årssammandrag 2025 Rättviks kommun samförvaltade stiftelser b) Årsredovisning 2025 stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond c) Årsredovisning 2025 stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond d) Årsredovisning 2025 stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond e) Årsredovisning 2025 stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun f) Årsredovisning 2025 stiftelsen rektor Anders Vikars minnesfond g) Årsredovisning 2025 stiftelsen Johan och Anna Rustas fond h) Årsredovisning 2025 Boda Brandstodsbolagsfond i) Årsredovisning 2025 Astrid Perjons fond j) Årsredovisning 2025 Rättviks barnens dags stipendiefond k) Årsredovisning 2025 Rättviks kommun sociala samfond Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse- Årsredovisning stiftelserna för 2025, daterad 2026-04-22. b) Årsredovisning, Årssammandrag 2025 Rättviks kommun samförvaltade stiftelser, daterad 2026-04-22. c) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond, daterad 2026-04-22. d) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond, daterad 2026-04-22. e) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond, daterad 2026-04-22. f) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun, daterad 2026-04-22. g) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 stiftelsen rektor Anders Vikars minnesfond, daterad 2026-04-22. h) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 stiftelsen Johan och Anna Rustas fond, daterad 2026-04-22. _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Allmänna utskottet i) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 Boda Brandstodsbolagsfond, daterad 2026-04-22. j) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 Rättviks barnens dags stipendiefond, daterad 2026-04-22. k) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 Astrid Perjons fond, daterad 2026-04-22. l) Årsredovisning, Årsredovisning 2025 Rättviks kommun sociala samfond, daterad 2026-04-22. Sammanfattning av ärendet För att en stiftelse ska bli en självständig juridisk person måste den tillskjutna egendomen ha tagits om hand av någon som har gjort ett åtagande att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet. Ett förvaltningsåtagande kan lämnas antingen av en eller flera fysiska personer som bildar en styrelse (egen förvaltning) eller av en juridisk person exempelvis staten, en kommun, en ideell förening eller ett aktiebolag (anknuten förvaltning). Stiftelserna som omfattas av det här beslutet förvaltas genom anknuten förvaltning. När en stiftelse har anknuten förvaltning är utgångspunkten att det högsta beslutande organet för förvaltningen ska besluta om årsredovisningen och att samtliga ledamöter i detta organ ska underteckna årsredovisningen. Om förvaltaren förvaltar ett stort antal stiftelser kan andra rutiner behövas. I sådana fall godtar Länsstyrelsen att kommunstyrelsen som det högsta förvaltande organ för stiftelserna i protokoll godkänner årsredovisningarna för de förvaltade stiftelserna samt att ett särskilt uppdrag lämnas åt viss person att underteckna respektive stiftelses förvaltningsberättelse och årsredovisning. Förvaltningens förslag till allmänna utskottet Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 1. Följande årsredovisningar och sammandrag godkänns: a) Årssammandrag 2025 Rättviks kommun samförvaltade stiftelser b) Årsredovisning 2025 stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond c) Årsredovisning 2025 stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond d) Årsredovisning 2025 stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond e) Årsredovisning 2025 stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Allmänna utskottet f) Årsredovisning 2025 stiftelsen rektor Anders Vikars minnesfond g) Årsredovisning 2025 stiftelsen Johan och Anna Rustas fond h) Årsredovisning 2025 Boda Brandstodsbolagsfond i) Årsredovisning 2025 Astrid Perjons fond j) Årsredovisning 2025 Rättviks barnens dags stipendiefond k) Årsredovisning 2025 Rättviks kommun sociala samfond Yrkanden 1. Ulrica Momqvist (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Jessica Johansen, kanslichef Justerandes sign Utdragsbestyrkande Rättviks kommun samförvaltade stiftelser Årsredovisning 2025 Rättviks kommun samförvaltade stiftelser INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse ________________________________________________________ 2 Resultaträkning ______________________________________________________________ 4 Balansräkning ________________________________________________________________ 5 Noter ______________________________________________________________________ 6 Alla belopp redovisas i hela kronor om inget annat anges. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Rättviks kommun samförvaltade stiftelser VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsen för Rättviks kommun samförvaltade stiftelser får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Stiftelsernas förmögenhet är placerad gemensamt med syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. De stiftelser som ingår i denna redovisning är: Stiftelsen Boda Brandstodsbolagsfond Stiftelsen Rektor Anders Vikars minnesfond Stiftelsen Astrid Perjons fond Stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond Stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun Stiftelsen Korsnäs AB:s stipendiefond Stiftelsen Johan och Anna Rustas fond Stiftelsen Rättviks Barnens dags stipendiefond Stiftelsen Rättviks kommuns sociala samfond Stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond FLERÅRSÖVERSIKT 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 185 157 181 457 173 419 167 992 154 553 Förvaltningsresultat 105 831 117 592 105 604 101 002 88 188 Årets resultat 105 831 117 592 105 604 101 002 88 188 Eget kapital 4 705 133 4 682 002 4 651 730 4 648 574 4 623 118 Förmögenhet 6 087 556 6 018 311 5 799 915 5 428 087 6 328 429 Fritt eget kapital 265 394 252 846 234 334 241 737 226 382 Beviljade anslag 82 700 87 320 102 447 75 547 59 252 Rättviks kommun samförvaltade stiftelser FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL B O f B Å O K B v v e lo p p v id å r e t s in g å n g m f ö r in g a v ö r e g å e n d e å r s r e s u lt a t e v ilja d e a n s la g r e t s r e s u lt a t m f ö r in g in o m e g e t k a p a p it a la v s ä t t n in g e lo p p v id å r e t s u t g å n g a r a v b u n d e t e g e t k a p it a r a v f r it t e g e t k a p it a l it a a l l 2 2 S t 9 9 if t k a 8 4 1 0 9 4 e ls e - p it a l 1 9 9 5 8 3 7 8 2 A r c e k u m a lis r 1 4 1 4 4 4 a e 4 4 3 u le r a t t io n s - s u lt a t 4 9 5 7 4 9 5 7 9 7 3 9 Ä b n e d s a m t ä m m e å ls - d a d e l B a la n s e r a t r e s u lt a t 1 3 5 2 5 4 1 1 7 5 9 2 - 8 2 7 0 0 - 1 0 5 8 3 1 5 9 5 6 3 - r 1 1 1 1 2 e 1 1 0 0 6 Å r e t s s u lt a t 7 5 9 2 7 5 9 2 5 8 3 1 5 8 3 1 5 3 9 4 I övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Rättviks kommun samförvaltade stiftelser RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 183 992 174 792 Ränteintäkter 1 166 6 665 Summa stiftelsens intäkter 185 157 181 457 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader -79 326 -63 865 Summa stiftelsens kostnader -79 326 -63 865 Förvaltningsresultat 105 831 117 592 Resultat efter finansiella poster 105 831 117 592 Årets resultat 105 831 117 592 Rättviks kommun samförvaltade stiftelser BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 2 4 372 400 4 372 400 Summa finansiella anläggningstillgångar 4 372 400 4 372 400 Summa anläggningstillgångar 4 372 400 4 372 400 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 332 819 309 602 Summa kassa och bank 332 819 309 602 Summa omsättningstillgångar 332 819 309 602 SUMMA TILLGÅNGAR 4 705 219 4 682 002 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 2 994 782 2 984 199 Ackumulerat realisationsresultat 1 444 957 1 444 957 Summa bundet eget kapital 4 439 739 4 429 156 Fritt eget kapital Balanserat resultat 159 563 135 254 Årets resultat 105 831 117 592 Summa fritt eget kapital 265 394 252 846 Summa eget kapital 4 705 133 4 682 002 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 86 - Summa kortfristiga skulder 86 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 705 219 4 682 002 Rättviks kommun samförvaltade stiftelser NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årssammandraget är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Finansiella anläggningstillgångar Innehav av överlåtbara värdepapper och fondandelar utgör en värdepappersportfölj. I de fall portföljens bokförda värde överstiger verkligt värde görs nedskrivning till verkligt värde. Andelstal och andelsvärde Andelstalen baseras på andelsvärdet och används för att urskilja den enskilda stiftelsens andel av den gemensamma förmögenheten. Andelsvärdet fastställs en gång per år genom att det bundna kapitalet marknadsvärderas och justeras med eventuell uppskjuten skatt. Två andelsvärden beräknas, en köpkurs och en säljkurs. Köpkursen används vid kapitaltillskott och säljkursen vid uttag av kapital. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. Förmögenhet Samförvaltningens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder och disponibla medel. Rättviks kommun samförvaltade stiftelser NOTER 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärden 4 372 400 4 372 400 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 372 400 4 372 400 Utgående bokfört värde 4 372 400 4 372 400 Aktiefonder Anskaffningsvärde 4 372 400 4 372 400 Marknadsvärde 6 030 800 5 973 314 Summa anskaffningsvärde 4 372 400 4 372 400 Summa bokfört värde 4 372 400 4 372 400 Summa marknadsvärde 6 030 800 5 973 314 Årsredovisningen daterades 2026- Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Adam Eriksson-Levd Auktoriserad revisor Org.nr 883200-6996 Stiftelse ID: 2 Årsredovisning Stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond 2025 Stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond Org.nr 883200-6996 Stiftelse ID: 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Avkastningen skall tillfalla Enådal, Rättvik, för trivselanordningar, förskönande eller någon speciell driftskostnad, därvid i samtliga fall socialnämnden beslutar. Eventuellt överskjutande medel får användas för nedbringande av driftskostnad å Enådal enligt socialnämndens beslut. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 1 059,693 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Stiftelsen har främjat ändamålet genom att bevilja 31 000 kr i bidrag. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 56 399 55 263 52 804 51 140 47 040 Förvaltningsresultat 37 599 38 744 35 775 34 175 30 701 Årets resultat 37 599 38 744 35 775 34 175 30 701 Eget kapital 1 394 244 1 387 966 1 376 449 1 382 498 1 389 679 Förmögenhet 1 899 929 1 875 820 1 726 418 1 620 140 1 980 678 Fritt eget kapital 41 900 39 061 31 412 40 967 51 490 Beviljade medel 31 000 27 220 41 752 41 280 14 402 Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond Org.nr 883200-6996 Stiftelse ID: 2 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 1 081 381 267 524 317 38 744 Omföring av föregående års resultat 38 744 -38 744 Förändring av omräknings- differens samförvaltning -321 Beviljade anslag -31 000 Årets resultat 37 599 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 3 760 -3 760 Belopp vid årets utgång 1 085 141 267 202 4 301 37 599 varav bundet eget kapital 1 352 344 varav fritt eget kapital 41 900 2 Stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond Org.nr 883200-6996 Stiftelse ID: 2 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 56 044 53 233 Ränteintäkter 2 355 2 030 Summa stiftelsens intäkter 56 399 55 263 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -18 800 -16 519 Summa stiftelsens kostnader -18 800 -16 519 Förvaltningsresultat 37 599 38 744 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 37 599 38 744 Årets resultat 37 599 38 744 3 Stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond Org.nr 883200-6996 Stiftelse ID: 2 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 1 331 832 1 331 620 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 331 832 1 331 620 Summa anläggningstillgångar 1 331 832 1 331 620 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 62 438 56 346 Summa kassa och bank 62 438 56 346 Summa omsättningstillgångar 62 438 56 346 SUMMA TILLGÅNGAR 1 394 270 1 387 966 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 1 085 141 1 081 381 Ackumulerat realisationsresultat 267 202 267 524 Summa bundet eget kapital 1 352 344 1 348 905 Fritt eget kapital Balanserat resultat 4 301 317 Årets resultat 37 599 38 744 Summa fritt eget kapital 41 900 39 061 Summa eget kapital 1 394 244 1 387 966 Kortfristiga skulder Övriga skulder 26 - Summa kortfristiga skulder 26 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 394 270 1 387 966 4 Stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond Org.nr 883200-6996 Stiftelse ID: 2 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 355 2 030 355 2 030 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 11 725 10 694 Externa kostnader, stiftelsens egna 7 075 5 825 18 800 16 519 5 Stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond Org.nr 883200-6996 Stiftelse ID: 2 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 1 331 832 1 331 620 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 331 832 1 331 620 Utgående bokfört värde 1 331 832 1 331 620 Aktiefonder Anskaffningsvärde 1 331 832 1 331 620 Marknadsvärde 1 836 980 1 819 180 Summa anskaffningsvärde 1 331 832 1 331 620 Summa bokförtvärde 1 331 832 1 331 620 Summa marknadsvärde 1 836 980 1 819 180 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Adam Eriksson-Levd Auktoriserad revisor 6 Org.nr 883201-6813 Stiftelse ID: 8 Årsredovisning Stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond 2025 Stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond Org.nr 883201-6813 Stiftelse ID: 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Disponibel avkastning skall användas för stöd till sjuka och handikappade barn och ungdomar inom Rättvik kommuns område enligt Kungl Maj.ts beslut 1962-03-16. Härav framgår att Rättviks och Boda kommuner from 1963-01-01 bildade en kommun. Vid utdelning från samfonden skall lämplig hänsyn tas till föreskrifterna i urkunderna för de i samfonden ingående donationerna. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 993,333 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Stiftelsen har främjat ändamålet genom att bevilja 28 760 kr i bidrag. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 52 867 51 803 49 499 47 940 44 097 Förvaltningsresultat 31 990 35 954 33 094 32 218 28 377 Årets resultat 31 990 35 954 33 094 32 218 28 377 Eget kapital 1 325 123 1 321 895 1 312 146 1 297 055 1 289 954 Förmögenhet 1 798 815 1 779 171 1 640 170 1 519 842 1 843 936 Fritt eget kapital 57 466 57 434 51 276 39 487 35 491 Beviljade medel 28 760 26 200 17 995 25 000 31 700 Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond Org.nr 883201-6813 Stiftelse ID: 8 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 1 012 413 252 048 21 481 35 954 Omföring av föregående års resultat 35 954 -35 954 Förändring av omräknings- differens samförvaltning -3 Beviljade anslag -28 760 Årets resultat 31 990 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 3 199 -3 199 Belopp vid årets utgång 1 015 612 252 045 25 475 31 990 varav bundet eget kapital 1 267 657 varav fritt eget kapital 57 466 2 Stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond Org.nr 883201-6813 Stiftelse ID: 8 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 52 534 49 901 Ränteintäkter 2 333 1 903 Summa stiftelsens intäkter 52 867 51 803 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -20 877 -15 850 Summa stiftelsens kostnader -20 877 -15 850 Förvaltningsresultat 31 990 35 954 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 31 990 35 954 Årets resultat 31 990 35 954 3 Stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond Org.nr 883201-6813 Stiftelse ID: 8 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 1 248 430 1 248 258 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 248 430 1 248 258 Summa anläggningstillgångar 1 248 430 1 248 258 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 76 717 73 638 Summa kassa och bank 76 717 73 638 Summa omsättningstillgångar 76 717 73 638 SUMMA TILLGÅNGAR 1 325 147 1 321 895 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 1 015 612 1 012 413 Ackumulerat realisationsresultat 252 045 252 048 Summa bundet eget kapital 1 267 657 1 264 461 Fritt eget kapital Balanserat resultat 25 475 21 481 Årets resultat 31 990 35 954 Summa fritt eget kapital 57 466 57 434 Summa eget kapital 1 325 123 1 321 895 Kortfristiga skulder Övriga skulder 25 - Summa kortfristiga skulder 25 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 325 147 1 321 895 4 Stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond Org.nr 883201-6813 Stiftelse ID: 8 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 333 1 903 333 1 903 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 10 990 10 025 Externa kostnader, stiftelsens egna 9 887 5 825 20 877 15 850 5 Stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds samfond Org.nr 883201-6813 Stiftelse ID: 8 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 1 248 430 1 248 258 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 248 430 1 248 258 Utgående bokfört värde 1 248 430 1 248 258 Aktiefonder Anskaffningsvärde 1 248 430 1 248 258 Marknadsvärde 1 721 945 1 705 295 Summa anskaffningsvärde 1 248 430 1 248 258 Summa bokförtvärde 1 248 430 1 248 258 Summa marknadsvärde 1 721 945 1 705 295 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Adam Eriksson-Levd Auktoriserad revisor 6 Org.nr 883201-6771 Stiftelse ID: 4 Årsredovisning Stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond 2025 Stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond Org.nr 883201-6771 Stiftelse ID: 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Disponibel avkastning skall användas för elever i Furudals skolas avslutningsklasser för hjälp till fortsatta studier vid högre undervisningsanstalt än obligatorisk skola eller såsom bidrag till skolresor vid Furudals skola. Till mottagare av stipendium får utses en eller flera elever som visat förutsättningar för fortsatta studier. Beslut om avkastningens användning fattas före varje skolårs slut och eleverna informeras om detta beslut på årsavslutningen. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 628,315 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Stiftelsen har främjat ändamålet genom att bevilja 16 000 kr i bidrag. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 33 440 32 775 31 327 30 352 27 927 Förvaltningsresultat 18 788 20 232 17 722 16 782 14 357 Årets resultat 18 788 20 232 17 722 16 782 14 357 Eget kapital 843 913 841 166 848 941 866 208 849 389 Förmögenhet 1 143 394 1 130 224 1 056 219 1 006 898 1 199 878 Fritt eget kapital 42 079 41 170 50 961 70 011 54 908 Beviljade medel 16 000 28 000 35 000 - - Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond Org.nr 883201-6771 Stiftelse ID: 4 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 79 781 720 215 20 938 20 232 Omföring av föregående års resultat 20 232 -20 232 Förändring av omräknings- differens samförvaltning -41 Beviljade anslag -16 000 Årets resultat 18 788 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 1 879 -1 879 Belopp vid årets utgång 81 660 720 174 23 291 18 788 varav bundet eget kapital 801 834 varav fritt eget kapital 42 079 2 Stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond Org.nr 883201-6771 Stiftelse ID: 4 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 33 230 31 571 Ränteintäkter 2 211 1 204 Summa stiftelsens intäkter 33 440 32 775 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -14 652 -12 542 Summa stiftelsens kostnader -14 652 -12 542 Förvaltningsresultat 18 788 20 232 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 18 788 20 232 Årets resultat 18 788 20 232 3 Stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond Org.nr 883201-6771 Stiftelse ID: 4 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 789 672 789 745 Summa finansiella anläggningstillgångar 789 672 789 745 Summa anläggningstillgångar 789 672 789 745 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 54 257 51 421 Summa kassa och bank 54 257 51 421 Summa omsättningstillgångar 54 257 51 421 SUMMA TILLGÅNGAR 843 929 841 166 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 81 660 79 781 Ackumulerat realisationsresultat 720 174 720 215 Summa bundet eget kapital 801 834 799 996 Fritt eget kapital Balanserat resultat 23 291 20 938 Årets resultat 18 788 20 232 Summa fritt eget kapital 42 079 41 170 Summa eget kapital 843 913 841 166 Kortfristiga skulder Övriga skulder 16 - Summa kortfristiga skulder 16 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 843 929 841 166 4 Stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond Org.nr 883201-6771 Stiftelse ID: 4 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 211 1 204 211 1 204 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 6 952 6 342 Externa kostnader, stiftelsens egna 7 700 6 200 14 652 12 542 5 Stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond Org.nr 883201-6771 Stiftelse ID: 4 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 789 672 789 745 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 789 672 789 745 Utgående bokfört värde 789 672 789 745 Aktiefonder Anskaffningsvärde 789 672 789 745 Marknadsvärde 1 089 186 1 078 903 Summa anskaffningsvärde 789 672 789 745 Summa bokförtvärde 789 672 789 745 Summa marknadsvärde 1 089 186 1 078 903 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Adam Eriksson-Levd Auktoriserad revisor 6 Org.nr 883201-6763 Stiftelse ID: 3 Årsredovisning Stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun 2025 Stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun Org.nr 883201-6763 Stiftelse ID: 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Stiftelsens förmögenhet understiger 10 prisbasbelopp och behöver ej skriva förvaltningsberättelse. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 149,602 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Under året har inga medel beviljats. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 7 962 7 804 7 460 7 229 6 652 Förvaltningsresultat 4 232 4 594 3 979 3 756 3 179 Årets resultat 4 232 4 594 3 979 3 756 3 179 Eget kapital 225 932 221 702 217 106 213 121 209 349 Förmögenhet 297 214 290 510 266 444 246 605 292 808 Fritt eget kapital 35 016 31 207 27 072 23 491 20 111 Beviljade medel - - - - - Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun Org.nr 883201-6763 Stiftelse ID: 3 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 152 110 38 385 26 613 4 594 Omföring av föregående års resultat 4 594 -4 594 Förändring av omräknings- differens samförvaltning -2 Årets resultat 4 232 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 423 -423 Belopp vid årets utgång 152 533 38 383 30 784 4 232 varav bundet eget kapital 190 916 varav fritt eget kapital 35 016 2 Stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun Org.nr 883201-6763 Stiftelse ID: 3 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 7 912 7 518 Ränteintäkter 2 50 287 Summa stiftelsens intäkter 7 962 7 804 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -3 730 -3 210 Summa stiftelsens kostnader -3 730 -3 210 Förvaltningsresultat 4 232 4 594 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 4 232 4 594 Årets resultat 4 232 4 594 3 Stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun Org.nr 883201-6763 Stiftelse ID: 3 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 188 021 188 054 Summa finansiella anläggningstillgångar 188 021 188 054 Summa anläggningstillgångar 188 021 188 054 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 37 915 33 648 Summa kassa och bank 37 915 33 648 Summa omsättningstillgångar 37 915 33 648 SUMMA TILLGÅNGAR 225 936 221 702 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 152 533 152 110 Ackumulerat realisationsresultat 38 383 38 385 Summa bundet eget kapital 190 916 190 495 Fritt eget kapital Balanserat resultat 30 784 26 613 Årets resultat 4 232 4 594 Summa fritt eget kapital 35 016 31 207 Summa eget kapital 225 932 221 702 Kortfristiga skulder Övriga skulder 4 - Summa kortfristiga skulder 4 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 225 936 221 702 4 Stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun Org.nr 883201-6763 Stiftelse ID: 3 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 50 287 50 287 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 1 655 1 510 Externa kostnader, stiftelsens egna 2 075 1 700 3 730 3 210 5 Stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks kommun Org.nr 883201-6763 Stiftelse ID: 3 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 188 021 188 054 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 188 021 188 054 Utgående bokfört värde 188 021 188 054 Aktiefonder Anskaffningsvärde 188 021 188 054 Marknadsvärde 259 335 256 909 Summa anskaffningsvärde 188 021 188 054 Summa bokförtvärde 188 021 188 054 Summa marknadsvärde 259 335 256 909 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Hans-Erik Hellborg 6 Org.nr 883201-6854 Stiftelse ID: 11 Årsredovisning Stiftelsen Rektor Anders Vikars minnesfond 2025 Stiftelsen Rektor Anders Vikars minnesfond Org.nr 883201-6854 Stiftelse ID: 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Stiftelsens förmögenhet understiger 10 prisbasbelopp och behöver ej skriva förvaltningsberättelse. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 49,521 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Under året har inga medel beviljats. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 2 636 2 584 2 470 2 394 2 203 Förvaltningsresultat 1 263 1 384 1 180 1 106 915 Årets resultat 1 263 1 384 1 180 1 106 915 Eget kapital 74 136 72 870 71 483 70 299 69 183 Förmögenhet 97 718 95 637 87 806 81 375 96 815 Fritt eget kapital 10 938 9 802 8 556 7 494 6 499 Beviljade medel - - - - - Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen Rektor Anders Vikars minnesfond Org.nr 883201-6854 Stiftelse ID: 11 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 50 321 12 747 8 418 1 384 Omföring av föregående års resultat 1 384 -1 384 Förändring av omräknings- differens samförvaltning 3 Årets resultat 1 263 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 126 -126 Belopp vid årets utgång 50 447 12 751 9 675 1 263 varav bundet eget kapital 63 198 varav fritt eget kapital 10 938 2 Stiftelsen Rektor Anders Vikars minnesfond Org.nr 883201-6854 Stiftelse ID: 11 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 2 619 2 489 Ränteintäkter 2 17 95 Summa stiftelsens intäkter 2 636 2 584 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -1 373 -1 200 Summa stiftelsens kostnader -1 373 -1 200 Förvaltningsresultat 1 263 1 384 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 1 263 1 384 Årets resultat 1 263 1 384 3 Stiftelsen Rektor Anders Vikars minnesfond Org.nr 883201-6854 Stiftelse ID: 11 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 62 239 62 260 Summa finansiella anläggningstillgångar 62 239 62 260 Summa anläggningstillgångar 62 239 62 260 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 11 898 10 610 Summa kassa och bank 11 898 10 610 Summa omsättningstillgångar 11 898 10 610 SUMMA TILLGÅNGAR 74 137 72 870 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 50 447 50 321 Ackumulerat realisationsresultat 12 751 12 747 Summa bundet eget kapital 63 198 63 068 Fritt eget kapital Balanserat resultat 9 675 8 418 Årets resultat 1 263 1 384 Summa fritt eget kapital 10 938 9 802 Summa eget kapital 74 136 72 870 Kortfristiga skulder Övriga skulder 1 - Summa kortfristiga skulder 1 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 74 137 72 870 4 Stiftelsen Rektor Anders Vikars minnesfond Org.nr 883201-6854 Stiftelse ID: 11 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 17 95 17 95 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 548 500 Externa kostnader, stiftelsens egna 825 700 1 373 1 200 5 Stiftelsen Rektor Anders Vikars minnesfond Org.nr 883201-6854 Stiftelse ID: 11 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 62 239 62 260 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 62 239 62 260 Utgående bokfört värde 62 239 62 260 Aktiefonder Anskaffningsvärde 62 239 62 260 Marknadsvärde 85 846 85 056 Summa anskaffningsvärde 62 239 62 260 Summa bokförtvärde 62 239 62 260 Summa marknadsvärde 85 846 85 056 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Hans-Erik Hellborg 6 Org.nr 883201-6789 Stiftelse ID: 5 Årsredovisning Stiftelsen Johan och Anna Rustas fond 2025 Stiftelsen Johan och Anna Rustas fond Org.nr 883201-6789 Stiftelse ID: 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Stiftelsens förmögenhet understiger 10 prisbasbelopp och behöver ej skriva förvaltningsberättelse. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 62,147 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Under året har inga medel beviljats. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 3 308 3 242 3 099 3 003 2 763 Förvaltningsresultat 1 795 1 915 1 690 1 597 1 357 Årets resultat 1 795 1 915 1 690 1 597 1 357 Eget kapital 94 631 92 840 90 922 89 230 87 628 Förmögenhet 124 246 121 424 111 421 103 143 122 298 Fritt eget kapital 15 321 13 706 11 983 10 462 9 025 Beviljade medel - - - - - Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen Johan och Anna Rustas fond Org.nr 883201-6789 Stiftelse ID: 5 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 63 174 15 960 11 791 1 915 Omföring av föregående års resultat 1 915 -1 915 Förändring av omräknings- differens samförvaltning -4 Årets resultat 1 795 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 180 -180 Belopp vid årets utgång 63 354 15 956 13 527 1 795 varav bundet eget kapital 79 309 varav fritt eget kapital 15 321 2 Stiftelsen Johan och Anna Rustas fond Org.nr 883201-6789 Stiftelse ID: 5 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 3 287 3 123 Ränteintäkter 2 21 119 Summa stiftelsens intäkter 3 308 3 242 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -1 513 -1 327 Summa stiftelsens kostnader -1 513 -1 327 Förvaltningsresultat 1 795 1 915 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 1 795 1 915 Årets resultat 1 795 1 915 3 Stiftelsen Johan och Anna Rustas fond Org.nr 883201-6789 Stiftelse ID: 5 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 78 106 78 120 Summa finansiella anläggningstillgångar 78 106 78 120 Summa anläggningstillgångar 78 106 78 120 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 16 526 14 720 Summa kassa och bank 16 526 14 720 Summa omsättningstillgångar 16 526 14 720 SUMMA TILLGÅNGAR 94 632 92 840 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 63 354 63 174 Ackumulerat realisationsresultat 15 956 15 960 Summa bundet eget kapital 79 309 79 134 Fritt eget kapital Balanserat resultat 13 527 11 791 Årets resultat 1 795 1 915 Summa fritt eget kapital 15 321 13 706 Summa eget kapital 94 631 92 840 Kortfristiga skulder Övriga skulder 2 - Summa kortfristiga skulder 2 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 94 632 92 840 4 Stiftelsen Johan och Anna Rustas fond Org.nr 883201-6789 Stiftelse ID: 5 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 21 119 21 119 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 688 627 Externa kostnader, stiftelsens egna 825 700 1 513 1 327 5 Stiftelsen Johan och Anna Rustas fond Org.nr 883201-6789 Stiftelse ID: 5 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 78 106 78 120 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 78 106 78 120 Utgående bokfört värde 78 106 78 120 Aktiefonder Anskaffningsvärde 78 106 78 120 Marknadsvärde 107 731 106 723 Summa anskaffningsvärde 78 106 78 120 Summa bokförtvärde 78 106 78 120 Summa marknadsvärde 107 731 106 723 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Hans-Erik Hellborg 6 Org.nr 883201-6755 Stiftelse ID: 1 Årsredovisning Stiftelsen Boda Brandstodsbolagsfond 2025 Stiftelsen Boda Brandstodsbolagsfond Org.nr 883201-6755 Stiftelse ID: 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Stiftelsens förmögenhet understiger 10 prisbasbelopp och behöver ej skriva förvaltningsberättelse. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 83,479 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Under året har inga medel beviljats. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 4 443 4 359 4 171 4 047 3 728 Förvaltningsresultat 819 1 315 685 564 244 Årets resultat 819 1 315 685 564 244 Eget kapital 121 243 120 362 119 043 118 331 117 710 Förmögenhet 160 865 158 666 146 475 136 922 164 326 Fritt eget kapital 14 710 13 972 12 789 12 172 11 664 Beviljade medel - - - - - Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen Boda Brandstodsbolagsfond Org.nr 883201-6755 Stiftelse ID: 1 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 84 671 21 719 12 657 1 315 Omföring av föregående års resultat 1 315 -1 315 Förändring av omräknings- differens samförvaltning 61 Årets resultat 819 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 82 -82 Belopp vid årets utgång 84 753 21 780 13 890 819 varav bundet eget kapital 106 533 varav fritt eget kapital 14 710 2 Stiftelsen Boda Brandstodsbolagsfond Org.nr 883201-6755 Stiftelse ID: 1 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 4 415 4 199 Ränteintäkter 2 28 160 Summa stiftelsens intäkter 4 443 4 359 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -3 624 -3 043 Summa stiftelsens kostnader -3 624 -3 043 Förvaltningsresultat 819 1 315 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 819 1 315 Årets resultat 819 1 315 3 Stiftelsen Boda Brandstodsbolagsfond Org.nr 883201-6755 Stiftelse ID: 1 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 104 917 105 026 Summa finansiella anläggningstillgångar 104 917 105 026 Summa anläggningstillgångar 104 917 105 026 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 16 328 15 336 Summa kassa och bank 16 328 15 336 Summa omsättningstillgångar 16 328 15 336 SUMMA TILLGÅNGAR 121 245 120 362 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 84 753 84 671 Ackumulerat realisationsresultat 21 780 21 719 Summa bundet eget kapital 106 533 106 390 Fritt eget kapital Balanserat resultat 13 890 12 657 Årets resultat 819 1 315 Summa fritt eget kapital 14 710 13 972 Summa eget kapital 121 243 120 362 Kortfristiga skulder Övriga skulder 2 - Summa kortfristiga skulder 2 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 121 245 120 362 4 Stiftelsen Boda Brandstodsbolagsfond Org.nr 883201-6755 Stiftelse ID: 1 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 28 160 28 160 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 924 843 Externa kostnader, stiftelsens egna 2 700 2 200 3 624 3 043 5 Stiftelsen Boda Brandstodsbolagsfond Org.nr 883201-6755 Stiftelse ID: 1 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 104 917 105 026 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 104 917 105 026 Utgående bokfört värde 104 917 105 026 Aktiefonder Anskaffningsvärde 104 917 105 026 Marknadsvärde 144 711 143 481 Summa anskaffningsvärde 104 917 105 026 Summa bokförtvärde 104 917 105 026 Summa marknadsvärde 144 711 143 481 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Hans-Erik Hellborg 6 Org.nr 883201-6839 Stiftelse ID: 12 Årsredovisning Stiftelsen Astrid Perjons fond 2025 Stiftelsen Astrid Perjons fond Org.nr 883201-6839 Stiftelse ID: 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Stiftelsens förmögenhet understiger 10 prisbasbelopp och behöver ej skriva förvaltningsberättelse. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 22,688 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Under året har inga medel beviljats. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 1 207 1 185 1 134 1 101 1 014 Förvaltningsresultat 131 256 95 63 -24 Årets resultat 131 256 95 63 -24 Eget kapital 30 811 30 661 30 401 30 297 30 214 Förmögenhet 41 570 41 063 37 851 35 344 42 889 Fritt eget kapital 1 857 1 739 1 509 1 423 1 367 Beviljade medel - - + - - Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen Astrid Perjons fond Org.nr 883201-6839 Stiftelse ID: 12 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 22 946 5 976 1 483 256 Omföring av föregående års resultat 256 -256 Förändring av omräknings- differens samförvaltning 18 Årets resultat 131 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 13 -13 Belopp vid årets utgång 22 959 5 994 1 726 131 varav bundet eget kapital 28 953 varav fritt eget kapital 1 857 2 Stiftelsen Astrid Perjons fond Org.nr 883201-6839 Stiftelse ID: 12 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 1 200 1 141 Ränteintäkter 2 8 44 Summa stiftelsens intäkter 1 207 1 185 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -1 076 -929 Summa stiftelsens kostnader -1 076 -929 Förvaltningsresultat 131 256 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 131 256 Årets resultat 131 256 3 Stiftelsen Astrid Perjons fond Org.nr 883201-6839 Stiftelse ID: 12 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 28 514 28 551 Summa finansiella anläggningstillgångar 28 514 28 551 Summa anläggningstillgångar 28 514 28 551 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 2 297 2 110 Summa kassa och bank 2 297 2 110 Summa omsättningstillgångar 2 297 2 110 SUMMA TILLGÅNGAR 30 811 30 661 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 22 959 22 946 Ackumulerat realisationsresultat 5 994 5 976 Summa bundet eget kapital 28 953 28 922 Fritt eget kapital Balanserat resultat 1 726 1 483 Årets resultat 131 256 Summa fritt eget kapital 1 857 1 739 Summa eget kapital 30 811 30 661 Kortfristiga skulder Övriga skulder 1 - Summa kortfristiga skulder 1 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 30 811 30 661 4 Stiftelsen Astrid Perjons fond Org.nr 883201-6839 Stiftelse ID: 12 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 8 44 8 44 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 251 229 Externa kostnader, stiftelsens egna 825 700 1 076 929 5 Stiftelsen Astrid Perjons fond Org.nr 883201-6839 Stiftelse ID: 12 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 28 514 28 551 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 28 514 28 551 Utgående bokfört värde 28 514 28 551 Aktiefonder Anskaffningsvärde 28 514 28 551 Marknadsvärde 39 329 39 005 Summa anskaffningsvärde 28 514 28 551 Summa bokförtvärde 28 514 28 551 Summa marknadsvärde 39 329 39 005 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Hans-Erik Hellborg 6 Org.nr 883201-6797 Stiftelse ID: 6 Årsredovisning Stiftelsen Rättviks Barnens dags stipendiefond 2025 Stiftelsen Rättviks Barnens dags stipendiefond Org.nr 883201-6797 Stiftelse ID: 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Stiftelsens förmögenhet understiger 10 prisbasbelopp och behöver ej skriva förvaltningsberättelse. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 159,850 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Under året har inga medel beviljats. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 8 508 8 340 7 974 7 728 7 113 Förvaltningsresultat 3 953 4 526 3 771 3 534 2 917 Årets resultat 3 953 4 526 3 771 3 534 2 917 Eget kapital 237 650 233 670 229 142 225 357 221 791 Förmögenhet 313 758 307 164 281 829 261 106 310 982 Fritt eget kapital 33 654 30 096 26 023 22 629 19 449 Beviljade medel - - + - - Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen Rättviks Barnens dags stipendiefond Org.nr 883201-6797 Stiftelse ID: 6 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 162 275 41 299 25 570 4 526 Omföring av föregående års resultat 4 526 -4 526 Förändring av omräknings- differens samförvaltning 27 Årets resultat 3 953 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 395 -395 Belopp vid årets utgång 162 670 41 326 29 701 3 953 varav bundet eget kapital 203 996 varav fritt eget kapital 33 654 2 Stiftelsen Rättviks Barnens dags stipendiefond Org.nr 883201-6797 Stiftelse ID: 6 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 8 454 8 034 Ränteintäkter 2 54 306 Summa stiftelsens intäkter 8 508 8 340 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -4 555 -3 814 Summa stiftelsens kostnader -4 555 -3 814 Förvaltningsresultat 3 953 4 526 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 3 953 4 526 Årets resultat 3 953 4 526 3 Stiftelsen Rättviks Barnens dags stipendiefond Org.nr 883201-6797 Stiftelse ID: 6 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 200 902 200 965 Summa finansiella anläggningstillgångar 200 902 200 965 Summa anläggningstillgångar 200 902 200 965 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 36 752 32 705 Summa kassa och bank 36 752 32 705 Summa omsättningstillgångar 36 752 32 705 SUMMA TILLGÅNGAR 237 654 233 670 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 162 670 162 275 Ackumulerat realisationsresultat 41 326 41 299 Summa bundet eget kapital 203 996 203 574 Fritt eget kapital Balanserat resultat 29 701 25 570 Årets resultat 3 953 4 526 Summa fritt eget kapital 33 654 30 096 Summa eget kapital 237 650 233 670 Kortfristiga skulder Övriga skulder 4 - Summa kortfristiga skulder 4 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 237 654 233 670 4 Stiftelsen Rättviks Barnens dags stipendiefond Org.nr 883201-6797 Stiftelse ID: 6 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 54 306 54 306 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 1 769 1 614 Externa kostnader, stiftelsens egna 2 786 2 200 4 555 3 814 5 Stiftelsen Rättviks Barnens dags stipendiefond Org.nr 883201-6797 Stiftelse ID: 6 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 200 902 200 965 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 200 902 200 965 Utgående bokfört värde 200 902 200 965 Aktiefonder Anskaffningsvärde 200 902 200 965 Marknadsvärde 277 101 274 547 Summa anskaffningsvärde 200 902 200 965 Summa bokförtvärde 200 902 200 965 Summa marknadsvärde 277 101 274 547 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Hans-Erik Hellborg 6 Org.nr 883201-6805 Stiftelse ID: 7 Årsredovisning Stiftelsen Rättviks kommuns sociala samfond 2025 Stiftelsen Rättviks kommuns sociala samfond Org.nr 883201-6805 Stiftelse ID: 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltaren Rättviks kommun får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025. VERKSAMHETEN Allmänt om verksamheten Stiftelsens förmögenhet understiger 10 prisbasbelopp och behöver ej skriva förvaltningsberättelse. Stiftelsen har sitt säte i Rättvik. Stiftelsens förmögenhet är placerad gemensamt med andra stiftelser i syfte att uppnå bästa möjliga kapitalförvaltning. Den gemensamma förvaltningen benämnes Rättviks kommun samförvaltade stiftelser och de ingående tillgångarna är således samägda av samtliga ingående stiftelser. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor. Samförvaltningen består av 3 478,968 andelar varav stiftelsen äger 270,341 andelar. Vid samförvaltningens början 1998-01-01 var värdet per andel 1 000,00 kr. Vid räkenskapsårets utgång uppgick värdet per andel till 1 749,82 kr (1 733,29 kr). Ett särskilt årssammandrag har upprättats över Rättviks kommun samförvaltade stiftelser. Främjande av ändamålet Stiftelsen har främjat ändamålet genom att bevilja 6 940 kr i bidrag. FLERÅRSÖVERSIKT År 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens intäkter 14 388 14 102 13 479 13 059 12 016 Förvaltningsresultat 5 260 8 673 7 613 7 209 6 165 Årets resultat 5 260 8 673 7 613 7 209 6 165 Eget kapital 357 452 358 870 356 097 356 179 358 221 Förmögenhet 486 025 483 238 445 281 416 712 509 024 Fritt eget kapital 12 453 14 658 12 753 13 601 16 380 Beviljade medel 6 940 5 900 7 700 9 267 13 150 Samförvaltningens förmögenhet är i huvudsak placerad i värdepapper och uppgick 2025-12-31 till (marknadsvärden) 6 087 556 kr (6 018 311 kr). I övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 1 Stiftelsen Rättviks kommuns sociala samfond Org.nr 883201-6805 Stiftelse ID: 7 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Stiftelse- Ackumulerat Balanserat Årets kapital realisations- resultat resultat resultat Belopp vid årets ingång 275 126 69 085 5 986 8 673 Omföring av föregående års resultat 8 673 -8 673 Förändring av omräknings- differens samförvaltning 262 Beviljade anslag -6 940 Årets resultat 5 260 Omföring inom eget kapital Kapitalavsättning 526 -526 Belopp vid årets utgång 275 652 69 347 7 192 5 260 varav bundet eget kapital 344 999 varav fritt eget kapital 12 453 2 Stiftelsen Rättviks kommuns sociala samfond Org.nr 883201-6805 Stiftelse ID: 7 RESULTATRÄKNING 2025-01-01 2024-01-01 Not --2025-12-31 --2024-12-31 Stiftelsens intäkter Utdelningar 14 297 13 584 Ränteintäkter 2 91 518 Summa stiftelsens intäkter 14 388 14 102 Stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -9 128 -5 429 Summa stiftelsens kostnader -9 128 -5 429 Förvaltningsresultat 5 260 8 673 Finansella poster Resultat efter finansiella poster 5 260 8 673 Årets resultat 5 260 8 673 3 Stiftelsen Rättviks kommuns sociala samfond Org.nr 883201-6805 Stiftelse ID: 7 BALANSRÄKNING Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 339 767 339 800 Summa finansiella anläggningstillgångar 339 767 339 800 Summa anläggningstillgångar 339 767 339 800 Omsättningstillgångar Kassa och bank Kassa och bank 17 692 19 069 Summa kassa och bank 17 692 19 069 Summa omsättningstillgångar 17 692 19 069 SUMMA TILLGÅNGAR 357 459 358 870 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Stiftelsekapital 275 652 275 126 Ackumulerat realisationsresultat 69 347 69 085 Summa bundet eget kapital 344 999 344 211 Fritt eget kapital Balanserat resultat 7 192 5 986 Årets resultat 5 260 8 673 Summa fritt eget kapital 12 453 14 658 Summa eget kapital 357 452 358 870 Kortfristiga skulder Övriga skulder 7 - Summa kortfristiga skulder 7 - SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 357 459 358 870 4 Stiftelsen Rättviks kommuns sociala samfond Org.nr 883201-6805 Stiftelse ID: 7 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag (K2). Tillämpade principer är oförändrade från föregående år. Stiftelsens förmögenhet definieras som värdepapper upptagna till marknadsvärde, övriga tillgångar upptagna till bokfört värde minskat med skulder. Långfristiga värdepappersinnehav Till följd av att en stiftelse som ingår i en samförvaltning äger en del av förmögenheten som motsvarar dess andelstal, och inte specifika innehav i samförvaltningen, samt att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret, avviker ingående balans från utgående balans föregående år. Omräkningsdifferens Omräkningsdifferensen redovisas i noten till eget kapital under posten ackumulerat realisationsresultat och benämns "Förändring omräkningsdifferens samförvaltning". Omräkningsdifferensen är en konsekvens av att beräkningsunderlaget för stiftelsernas andel i samförvaltningen baseras på marknadsvärden, att stiftelsespecifika poster finns och att andelstalen förändras första dagen på det nya räkenskapsåret. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital består av stiftelsekapital och ackumulerat realisationsresultat. Fritt eget kapital består av balanserade medel och årets resultat justerat för omföringar mot bundet eget kapital. Mot bundet eget kapital förs den del av årets resultat som avser realisationsresultat, eventuell nedskrivning och det belopp som enligt stadgar/beslut ska kapitaliseras. 2025-12-31 2024-12-31 Not 2 Ränteintäkter Räntor, bank 91 518 91 518 Not 3 Övriga externa kostnader Externa kostnader, gemensamma 2 991 2 729 Externa kostnader, stiftelsens egna 6 137 2 700 9 128 5 429 5 Stiftelsen Rättviks kommuns sociala samfond Org.nr 883201-6805 Stiftelse ID: 7 Not 4 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 339 767 339 800 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 339 767 339 800 Utgående bokfört värde 339 767 339 800 Aktiefonder Anskaffningsvärde 339 767 339 800 Marknadsvärde 468 636 464 215 Summa anskaffningsvärde 339 767 339 800 Summa bokförtvärde 339 767 339 800 Summa marknadsvärde 468 636 464 215 Årsredovisningen daterades 2026-03-13 Årsredovisningen har undertecknats den dag som framgår av våra underskrifter Ulrica Momqvist, kommunstyrelsens ordförande Revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av den elektroniska underskriften Hans-Erik Hellborg 6 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Allmänna utskottet

§ 39 Dnr KLK 2026/489 004 Gallringsbeslut - handlingar i Evolution efter leverans till e-arkivet Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Gallring av arkiverade digitala handlingar i Evolution får göras efter säkerställd leverans till e-arkivet. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse- Gallringsbeslut - handlingar i Evolution efter leverans till e-arkivet, daterad 2026-03-26. Sammanfattning av ärendet Rättviks kommun levererar arkivhandlingar till e-arkivet. E-arkivet utgör en del av arkivmyndigheten för Rättviks kommun. Arkivmyndigheten är kommunstyrelsen. När digital arkivleverans görs till e-arkivet ska verksamhetssystemet Evolution gallras på arkiverade handlingar efter att leveransen har kontrollerats och säkerställts för slutförvaringen. Beskrivning av ärendet Kanslienheten vid stab- och serviceförvaltningen, är systemförvaltare av kommunens gemensamma dokument- och ärendehanteringssystem Evolution. I gällande dokumenthanteringsplan för kanslienheten, antagen i KS 2018-01-30 §14, med revidering 2023-06-13 §94 anges att systemet Evolution ska bevaras utan angivna gallringsfrister. Rättviks kommun ingår i E-arkiv Mitts samverkan för e-arkivering. Leveranser sker till e-arkivet regelbundet för flera verksamhetssystem. E-arkivet utgör en del av Rättvik kommuns arkivmyndighet. Enligt gällande arkivreglemente, antagen i KF 2007-03-13 §26, anges att när arkivhandlingar inte längre behövs för den löpande verksamheten ska vården av arkivhandlingarna övergå till arkivmyndigheten (Arkivreglemente §8). Detta gäller även för digitala arkivhandlingar som levereras till e-arkivet. Analoga handlingar levereras till centralarkivet enligt dokumenthanteringsplanen 4 år efter avslutad handling. Samma leveransfrist används för leverans till e-arkivet. Vid e-arkivering görs ett digitalt uttag ur Evolution, uppsatt enligt FGS-standarder. Uttaget levereras till E-arkiv Mitt för digital slutförvaring för Rättviks kommun. För att undvika dubbellagring av arkivhandlingar ska en gallring göras ur avsändande system dvs. Evolution. Enligt gällande arkivreglemente ska kommunstyrelsen besluta om gallring (§7). När leverans till e-arkivet har säkerställts ska gallring ur verksamhetssystemet (Evolution) göras. I praktiken innebär det att arkivhandlingarna flyttas från ett lagringsmedium _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Allmänna utskottet till ett annat. Arkivhandlingar ska inte lagras på flera ställen. Utöver att undvika dubbellagring medför gallringen även att verksamhetssystemet avlastas och kan medföra bättre prestanda. Förvaltningens förslag till allmänna utskottet Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 1. Gallring av arkiverade digitala handlingar i Evolution får göras efter säkerställd leverans till e-arkivet. Yrkanden 1. Ulrica Momqvist (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Jessica Johansen, kanslichef Christina Holm, dokumentcontroller Christina Kuismin Back, centralarkivet Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Allmänna utskottet

§ 40 Dnr KLK 2026/490 004 Leveransbeslut - handlingar i avslutade diarieenheter i Evolution Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Arkivering av avslutade diarieenheter i Evolution får göras till arkivmyndigheten. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse- Leveransbeslut - handlingar i avslutade diarieenheter i Evolution, daterad 2026-03-26. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen utgör arkivmyndighet för Rättviks kommun. Verksamheter ska enligt gällande arkivreglemente överlämna arkivvården av arkivhandlingar till arkivmyndigheten. I Evolution finns flera avslutade diarieenheter som ska arkiveras. Beskrivning av ärendet I Rättviks kommun utgör Evolution det kommungemensamma dokument- och ärendesystemet. Det började användas 2014. I Evolution finns flera diarieenheter varav några utgör avslutade enheter. Dessa enheter ska arkiveras. Enligt gällande arkivreglemente, antagen i KF 2007-03-13 §26, anges att när arkivhandlingar inte längre behövs för den löpande verksamheten ska vården av arkivhandlingarna övergå till arkivmyndigheten (Arkivreglemente §8). Följande diarieenheter berörs: • Barn- och utbildning (BUN) • Byggnadskontoret (BYGGNK) • Kulturnämnden (KUH) • Miljönämnden (MN) • Miljö- och plannämnden (MOP) • Personal (PERS) • Rättviks Pastorat (RTAB) • Rättviks Teknik AB (RTAB) • Tekniska nämnden (TEKN) • Trafik (TRAF) • Personalutskottet (PU) _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-05 Allmänna utskottet • Rättviks Bostäder AB (RBAB) • Rättviks Förvaltningsfastigheter AB (RFAB) • Socialnämnden (SOCI) • Ungdoms- och fritidsnämnden (UFN) • Bildningsförvaltningen (BILD) Eftersom diarieenheterna inte längre är aktiva, så behövs beslut från arkivmyndigheten att arkivering får ske. Förvaltningens förslag till allmänna utskottet Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 1. Arkivering av avslutade diarieenheter i Evolution får göras till arkivmyndigheten. Yrkanden 1. Ulrica Momqvist (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Jessica Johansen, kanslichef Christina Holm, dokumentcontroller Christina Kuismin Back, centralarkivet Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-04-15 Samhällsutvecklingsutskottet

§ 41 Dnr KLK 2021/181 214 Detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera Samhällsutvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Godkänna granskningsutlåtandet till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. 2. Avgift 35 520 kronor (faktura skickas separat). Avgiften för upprättande av antagandehandlingar för medelstor detaljplan i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige 2025-12-11 § 77. Föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta: 3. Anta detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Antagande av detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera, daterad 2026-04-28. b) Detaljplan, Plankarta, 2026-05-05. c) Detaljplan, Illustrationskarta, 2026-05-05. d) Detaljplan, Planbeskrivning, 2026-05-05. e) Detaljplan, Samrådsredogörelse, 2026-01-26. f) Detaljplan, Granskningsutlåtande, 2026-05-05. g) Detaljplan, Undersökning om betydande miljöpåverkan, 2026-02-18. h) Beslut, Beslut om betydande miljöpåverkan, 2026-05-05. i) Utredning, Dagvattenutredning med tidigare utredning som bilaga, 2026-05-05. j) Utredning, Geoteknik PM och Mur med bilagor, 2022-02-09. k) Utredning, Naturvärdesinventering, 2021-09-29. Sammanfattning av ärendet Slalombacken i Rättvik och dess omnejd omfattas av gällande stadsplan från 1985. I denna plan finns ett område direkt söder om slalombacken som planerades för stugby med uthyrningsstugor. Runt området planerades även för en ny gata upp till bergets topp. Varken stugorna eller vägen har blivit utbyggda. Under 2021 har kommunen tecknat markanvisningsavtal med en Exploatör och även lämnat positivt planbesked för Exploatören att ta fram en ny _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum 2026-05-06 Samhällsutvecklingsutskottet detaljplan för det aktuella området. Syftet är att kunna uppföra småhus i stället för endast uthyrningsstugor enligt gällande stadsplan. Ett planförslag har varit på samråd under tiden 2022-04-04 till 2022-05-04. Under samrådet inkom 18 yttranden. Främst handlade synpunkterna om dagvattenhantering, VA-försörjning, tillgänglighet, möjliga byggnaders utseende och utförande med höjd, placering och utbredning med mera. Även synpunkter på otydlighet och svårigheter att förstå vad förslaget kan innebära har framförts. Efter samrådet har förslaget arbetats om i stort sett från grunden och omfattar cirka 47 småhustomter, som kan slås ihop till mindre flerbostadshus. Planförslaget har tagit höjd för att fördröja ett kraftigt regn (100-årsregn med påslag om 30 procent klimatfaktor) genom en större dagvattendamm med reglering av mängden vatten som leds vidare nedströms så att vattnets volym och avrinningstid motsvarar ett outbyggt planområde eller en förbättring. Slalomvägen har utformats för att vara tillgänglig med som mest en lutning på 1:12. Även åtgärder med naturstråk för att möjliggöra passage genom området för frilufts- och djurlivet har säkerställts. Nya utredningar kring bland annat vägar, VA och dagvatten har tagits fram som underlag till planförslaget. Efter samrådet ändrade kommunen planförfarandet från standardförfarande till utökat förfarande på grund av stort allmänt intresse, stor betydelse för kommunen och att inte översiktsplanen uttryckligen pekar ut området specifikt för en större exploatering. Kommunen har innan granskningen av detaljplanen beslutat att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken behöver därför inte göras. Planförslaget har därefter varit på granskning under tiden 2026-03-10 till 2026-04-07. Under granskningen inkom 19 yttranden. Under granskningen har kommunen fått flera synpunkter som exploaterings placering och storlek. Framför allt frågor om dagvatten, naturvärden, påverkan på slalombacken, trafik, ekonomi och kostnader, vatten och spillvatten, riksintressen och friluftsliv. Utöver detta har Lantmäteriet och Länsstyrelsen inkommit med synpunkter av redaktionell karaktär. Kommunen har gjort flera redaktionella ändringar i planbeskrivningen och förtydligat plankartans bestämmelser efter inkomna synpunkter. Utöver detta har byggrätten över hela planområdet reducerats med 20 procent genom att största byggnadsarean minskats från 25 till 20 procent av fastighetsarean. Dagvattenutredningen har kompletterats och plankartan och planbeskrivningen uppdaterats. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum 2026-05-06 Samhällsutvecklingsutskottet Kommunen bedömer att ingen av ändringarna är av väsentlig karaktär och inte medför någon vidare påverkan i jämförelse med granskningsförslaget och kommer därför inte granska planförslaget igen. Detta innebär att kommunens sammantagna bedömning med genomförda ändringar är att detaljplanen kan antas. Planförslaget kan komma att påverka skidbackens möjlighet till snöläggning gällande verksamhetsbuller. Snökanoner kan behöva placeras på ett sådant sätt så att riktvärden kan erhållas vid bostäders fasader. Ekonomiska konsekvenser för kommunen kommer vara att via VA- kollektivet finansiera förstärkningsåtgärder utanför planförslagets område. I övrigt är det exploatören som enligt avtal ska stå för alla exploateringskostnader samt erlägga köpeskilling för råmarken. Två småhustomter som kommunen äger tas i anspråk till nya gator, dessa tomtplatser har inte gått att sälja då väg och anslutningsmöjlighet till vatten- och spillvatten inte funnits vilket innebär i praktiken att inga värden för kommunen försvinner. Den nya vägen öppnar upp för framtida kompletteringar på kommunens mark. För att säkerställa genomförande av detaljplanen har även ett köp- och exploateringsavtal mellan kommun och exploatören tagits fram (diarienummer 2026/671). Exploateringskostnaderna för exploatören beräknas bli mellan 50 och 60 miljoner kronor. Exploateringsavtalet ska godkännas av kommunfullmäktige innan detaljplanen kan antas. Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna granskningsutlåtandet till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. 2. Avgift 35 520 kronor (faktura skickas separat). Avgiften för upprättande av antagandehandlingar för medelstor detaljplan i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige 2025 12-11 § 77. Föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta: 3. Anta detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. Yrkanden 1. Jonny Jones (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Mark- och planenheten Exploatör Styrelsen för Rättvik Vatten och Avfall AB Justerandes sign Utdragsbestyrkande GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1(66) Datum 2026-05-05 KLK 2021/181 Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och planenheten Peter Nilsson, peter.nilsson@rattvik.se Granskningsutlåtande för B342 - Detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera i Rättvik, Rättviks kommun Hur har samrådet bedrivits Detaljplanen har varit utsänd för samråd under tiden 2022-04-04 till 2022- 05-04. Under samrådet inkom 18 yttranden. Under samrådet erbjöds de som berörs av planens innehåll möjlighet att inkomma med synpunkter på planhandlingarna. Under samrådstiden har planhandlingarna varit utställda i stadshusets foajé, på kulturhuset/biblioteket i Rättvik och på kommunens hemsida. Efter samrådet genomfördes flera förändringar på planförslaget och utredningarna kompletterades. Planförfarande ändrades från standard till utökat förfarande. Hur har granskningen bedrivits Detaljplanen har varit utsänd för granskning under tiden 2026-03-10 till 2026-04-07. Under granskningen erbjöds de som berörs av planens innehåll på nytt möjlighet att inkomma med synpunkter på planhandlingarna och ändringarna som kommunen gjort. Detta granskningsutlåtande redovisar inkomna synpunkter, kommunens svar på om och hur synpunkterna kommer beaktas under den fortsatta planprocessen. Under granskningstiden har planhandlingarna varit utställda i stadshusets foajé, på kulturhuset/biblioteket i Rättvik och på kommunens hemsida. Kungörelse har annonserats i Falu-Kuriren och Dala-Demokraten 10 mars 2026. Sammanfattning av inkomna synpunkter Under granskningen har 19 yttranden inkommit enligt följande lista: 1. Privatperson 01 2. Privatperson 02 3. Privatperson 03 4. Trafikverket (Ingen erinran) 5. Ellevio (Ingen erinran) Datum 2026-05-05 2(66) 6. Nordion 7. Privatperson 04 8. Privatperson 05 9. Privatperson 06 10. Lantmäteriet 11. Privatperson 07 12. Privatperson 08 13. Naturskyddsföreningen Rättvik 14. Privatperson 09 15. Privatperson 10 16. Länsstyrelsen Dalarnas län 17. Privatperson 11 18. Privatperson 12 19. Dala Vatten och Avfall AB Ställningstagande efter granskningen Under granskningen har kommunen fått flera synpunkter som rör exploaterings placering och storlek. Framför allt frågor om dagvatten, naturvärden, påverkan på slalombacken, trafik, ekonomi och kostnader, vatten och spillvatten, riksintressen och friluftsliv. Utöver detta har Lantmäteriet och Länsstyrelsen inkommit med synpunkter av redaktionell karaktär. Kommunen har gjort flera redaktionella ändringar i planbeskrivningen och förtydligat plankartans bestämmelser efter inkomna synpunkter. Utöver detta har byggrätten över hela planområdet reducerats med 20 procent genom att största byggnadsarean minskats från 25 till 20 procent av fastighetsarean. Dagvattenutredningen har kompletterats och plankartan och planbeskrivningen uppdaterats. Kommunen bedömer att ingen av ändringarna är av väsentlig karaktär och inte medför någon vidare påverkan i jämförelse med granskningsförslaget och kommer därför inte granska planförslaget igen. Detta innebär att kommunens sammantagna bedömning med genomförda ändringar är att detaljplanen kan antas. Plankarta: • Redaktionella ändringar gällande egenskapsgränser och planbestämmelser i enlighet med Lantmäteriets synpunkter. • Användningsområde för tekniska anläggningar, E, har lagts till efter önskemål från elnätsbolaget (yttrande 6). Ändringen innebär att en av Datum 2026-05-05 3(66) småhustomterna har minskats med cirka 200 kvadratmeter. Ändringen bedöms inte medföra ökad störning. • Gällande utformning av allmän plats har kommunen förtydligat bestämmelserna nedan enligt synpunkter från Länsstyrelsen. o trumma har ändrats från exakt trumdiameter till en minsta 1-5 trumdiameter för att medge framtida eventuellt ändrade behov. o brunn har förtydligats gällande flödesstrypning och 1 utformning. o damm har förtydligats gällande flödesregleringsbrunn och 1 översilning. o dike har ersatt en generell bestämmelse för att förtydliga vart 1 diken ska finnas på allmän platsmark natur. Diken vid gator har förtydligats i tidigare generell bestämmelse för all allmänplatsmark. • Gällande egenskapsbestämmelser för all kvartersmark har nedan ändringar genomförts. o Specificeringen tjära som fasadutförande har tagits bort eftersom tjära har ett brett spektrum av färgnyanser. Kommunen bedömer att planbestämmelsen i övrigt med det tillåtna nyansspannet enligt NCS skalen medger den typ av tjära som avsågs. Alltså en dov och mörkare variant. o Utnyttjandegraden för största byggnadsarea av fastigheten inom användningsområdet har reducerats från 25 procent till 20 procent. Avsikten med förändringen är att minska planförslagets påverkan på landskapsbilden enligt synpunkter. Planbeskrivning: • Redaktionella ändringar generellt. • Samt beskrivningar av ändringar i plankartan. • Beskrivningen av dagvatten och dess påverkan bland annat nedströms planområdet har kompletterats och även vilka delar av den tidigare utredningen från 2023 som fortsatt är gällande. Övrigt: • Illustrationskartan har uppdaterats så att byggnader återspeglar 20 procent byggnadsarea i stället för som tidigare 25 procent tillåten byggnadsarea. Även område för tekniska anläggning som lagts illustreras i kartan. • Uppdaterat dagvattenutredningen för att förtydliga bland annat påverkan nedströms planområdet. Datum 2026-05-05 4(66) Enligt samhällsutvecklingsförvaltningens bedömning finns det synpunkter utöver Länsstyrelsen och annan kommunal verksamhet som inte kunnat tillgodoses. Detta medför att följande yttranden inte fullt ut har tillgodosetts: (”Privatperson XX” i samrådet är inte nödvändigtvis samma person som ”Privatperson XX” i granskningen utan kan vara två olika parter.) Sammanfattningen vid varje yttrande är sammanfattat och fokuserat på huvudfrågorna som angetts. • Granskning o Privatperson 01 – Vill att nya hus ska byggas i flera våningar för att bättre nyttja marken och att det är mer estetiskt tilltalande. o Privatperson 02, 05, 06, 07, 08, 11 – Inte nöjda med hur planen som helhet hanterats. Bland annat landskapsbild, naturvärden, kulturmiljö, trafik, dagvatten, geoteknik, ekonomi, genomförande och miljökonsekvenser har hanterats. o Privatperson 03 – Oro kring hur slalombackens framtida möjligheter att köra snökanoner påverkas och kostnader för VA. o Privatperson 04 – Vill se större tomtplatser med traditionell gårdsbildning och generellt en lägre byggrätt. Vill också se ökad grönska med återplantering. Oro kring dagvattnets påverkan nedströms. o Naturskyddsföreningen – Vill att en ny naturvärdesinventering tas fram och att planförslaget ska anpassas efter det. o Privatperson 09 – Oro över påverkan från trafikbuller och insyn. o Privatperson 10 – Vill ha större avstånd mellan slalombacken och föreslagen exploatering. o Privatperson 12 – Oro för att inte Rättvikare har inte råd att bygga i området och att ökad turism inom planområdet kommer belasta kommunens service och näringsliv negativt. Anser att exploateringen förstör en vacker utsiktspunkt. Vill reducera exploateringens utbredning och har oro kring bland annat dagvatten och erosion. • Samråd o Privatperson 02 – Vill ingå i planarbete med fyra tomtplatser. o Privatperson 03 – Vill säkerställa att utbyggnaden inte påverkar Werkmästergatan och att bebyggelsen inte blir ett Datum 2026-05-05 5(66) vanligt villakvarter samt att rekreationsmöjligheter inte ska tas bort. o Privatperson 04 – Vill reducera planområdets utbredning och att inte Lerdal påverkas av förslaget samt att leder och karaktären bibehålls. o Privatperson 05 – Vill se krav på källare/skyddsrum samt att fler våningar tillåts för att bättre nyttja marken. Inkomna synpunkter med kommunens kommentarer Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. I vissa fall har långa yttrandens kortats ner och uppenbara stavfel har åtgärdats. Handskrivna yttranden har tolkats och skrivits in digitalt. Yttrandena är diarieförda i sin helhet och finns tillgängliga hos samhällsutvecklingsförvaltningen. Kommunen svarar efter varje delyttrande. Kommunens svar redovisas med grå bakgrund. Länsstyrelsen Dalarnas läns yttrande har bilagts i sin helhet till detta dokument. Yttrande 1 – Privatperson 01, 2026-03-10 Angående utsikten och egentligen generellt så bör nya hus byggas i flera plan. Idag byggs de flesta villor i ett plan och ibland med tillhörande garage och det kräver väldigt stora tomter. Det borde också bli billigare att bygga på en mindre grundplatta än om samma boyta ska vara i ett plan. Kan också tycka det estetiskt är finare med hus i flera plan. Kommunens svar Plankartan medger byggnation i upp till 2 våningar med inredd vind. På en stor del av byggrätterna innebär planbestämmelserna att grundläggning måste ske med sluttningsvåning eller förhöjd sockel. Yttrande 2 – Privatperson 02, 2026-03-11 och 2026-03-27 Delyttrande 1, Du skickade detaljplan den sk Utsikten. Jag och 2026-03-11 markägare [Namn] har lämnat synpunkter på det förra förslaget (samrådet). Det nya ändrar naturligtvis inte vår inställning. Jag skickar karta som jag fått av [Namn]. inventerare och biolog. Den visar tydligt vikten av att spara lövskogsdungarna som kartan anger. Kommunen har röjt vid de tilltänkta husen och när de gäller den skog som stod på Lissbränddan finns Datum 2026-05-05 6(66) inte kvar. Det är verkligen en överträdelse från den detaljplan som gällt hitintills. Jag kommer att kontakta länsstyrelsen om kommunen är skyldig att restaurera området och återplantera lövskog. En överträdelse och de bostäder som byggs följer inte heller detaljplanen och det värsta exemplet är det vita huset som tronar på en ditschaktad kulle. Min moster jobbade på lantmäteriet i många år och deras noggranna arbete med att integrera husen och att följa topografin när nya detaljplaner gjordes tex Vålsveden som smälter fint in med skogen som ramar in området. Men skicka mig nya detaljplanen så återkommer vi och tar även kontakt med Naturskyddsföreningen då önskan är att hela berget undantas från vidare bebyggelse. Finns även rödlistade arter med häckning av tretåig hackspett som verkligen har ett artskydd. Det är en art som kräver stora revir. Karta i bilaga till yttrande. Delyttrande 2 Utdrag värdebeskrivning Siljansbygden-riksintresse, 2026-03-27 enligt FW 13 sammanställt av Länsstyrelsen i Dalarna "De naturliga förutsättningarna med vackra vyer och tilltalande kulturlandskap är grunden för områdets attraktivitet. Följaktligen är riksintressen beroende av att storskaliga exploateringar med betydande påverkan av landskapet undviks. Området har goda förutsättningar för berikande upplevelser i skog och mark. Området hyser ett rikt växt och djurliv fungerar som ett rekreationsområde, en tätortsnära skog där många Datum 2026-05-05 7(66) vandrare, hundägare och fågelintresserade besöker området vid alla årstider. Många turister besöker området och är hänförda över vår by, dom värdesätter den gamla bymiljön och den vackra utsikten. Siljansleden löper genom där detaljplanen har ritats in, men har försvunnit i slyn efter kommunens avverkning av bla grova aspar. Området bestod då av gamla ängar med bla gullviva och mandelblom. Två gamla ängslador står kvar på område, Kommunen har inte renoverat dom utan bara lagt tak som skydd Karta visar kontinuitetsskog I detaljplansområdet (se bif karta ovan). Förslag på hur hus kan byggas finns tre förslag, ett är kommunens byggnadschef [Namn] hus på Lissbrändan. Det är ett stort vitt hus som ligger på stora schaktmassor och som verkligen sticker ut. Dessutom har byggnationen avvikit från gällande detaljplan Lissbrändan (se bif foto). Skulle det fortsätta byggas på dessa premisser har vi ingen utsikt kvar i nedre Lerdal. Om kommunen tycker att det är modernt så visar det på en byggnadsnämnd som inte har kompetens och ansvar för de ibland mycket frikostiga bygglov som antas. Vi värnar om vår närliggande natur och kulturmiljö som tyvärr ligger nära tätorten, men det finns ingen önskan från Lerdal att integreras med samhället, vi är en by och ingen förort. Den detaljplan som har presenteras är absurd, den visar inte på någon hänsyn för kulturmiljön och för växter och djur. Det skulle tydligen gå att ändra på topografin schakta massor att så att alla kan få samma vy över Siljan. Detaljplan "Utsikten" är ett illa genomtänkt, ett smaklöst utförande, amatörmässigt och skulle förstöra omgivningen för alltid Det är mycket märkligt att detta förslag överhuvudtaget har detaljplanerats av tjänstemän och politiker på Rättvik kommunförvaltning. En miljöinventering har utförts av företaget Vive ut vivas som inte funnit något skyddsvärda i området. Datum 2026-05-05 8(66) Det företaget ägs och drivs av exploatören, det är något som verkligen ska ifrågasättas. Om det nu skulle vara så att inventering skulle göras i området bör en extern kunnig biolog sköta detta. Lerdal ligger på kraterranden av det stora meteoritnedslaget för ca 377 miljoner år sedan och har skapat den unika miljön vi bor i. Det är en historia vi ska vara stolta över och vi tycker att Lerdal 10:49 borde skyddas för all framtida bebyggelse. Vi har heller ingen lust att få "Lissbrändan" uppe på berget, ett område totalt förstört med en brokig skara hus av skiftande höjd, färgval och total avsaknad av att anpassa byggnader efter topografin och där schaktmassor hämtas för att ändra på markförhållanden. Det blir ett ostrukturerat intryck där man också huggit ned kontinuitetsskog enligt bif karta Kommunens svar Foto som refereras till lämnas ut på begäran. Angående befintliga och gällande andra planer har synpunkterna tagits emot men dessa hanteras inte vidare inom ramen för denna detaljplan. På sida 37 till 38 i planbeskrivningen har kommunen redogjort för den naturvärdesinventeringen som är framtagen i planarbetet. Där framkommer också att inga fynd finns rapporterade i artskyddsportalen. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet i frågor kring artskydd har inte yttrat sig i granskningen om att kommunen behöver utreda frågan vidare eller söka artskyddsdispens. Därför har kommunen bedömt att inte utreda frågan vidare i planarbetet. I planbeskrivningen på sida 50 har kommunen redogjort för kommunens bedömningar av påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet för riksintressen har inte yttrat sig i granskningen om att kommunens planförslag kommer innebära en påtaglig skada på riksintresset och inte meddelat att dom kan komma överpröva detaljplanen på den grunden. Därför har kommunen bedömt att inte ändra i detaljplanen. I plankartan till Utsikten regleras att inte fyll eller schakt kan ske i mer än 1,5 meter, även regleras färg Datum 2026-05-05 9(66) till dova kulörer och fasad, vinklar, takfärg med mera. Detta skiljer från Lissbrändan som hänvisas till. Yttrande 3 – Privatperson 03, 2026-03-11 och 2026-03-11 Delyttrande 1, Hur ser ni på all snö som kommer blåsa in från 2026-03-11 snökanonerna under december och januari. Kommer alla som köper en tomt där bli meddelade det så det sen inte blir klagomål och backen blir lidande? Delyttrande 2, Fråga 2 hur kommer kostnaden för VA dit upp lösas. 2026-03-11 Med tanke på det låga priset för marken så förutsätter jag att det är markägare och husägare som får stå för det. Kan ju inte bekostas av övriga invånares avgift som verkar varit tanken 2024. Kommunens svar I planbeskrivningen på sida 53 beskrivs konsekvenser av buller från snöanläggningssystem. I illustrationskartan och plankartan framgår närheten till skidbacken. Även vid platsbesök är det tydligt att skidbacken ligger väldigt nära. Kommunen kommer inte vara den som säljer tomterna i detta fall. Utan området exploateras av en privat aktör. De kommer sannolikt marknadsföra tomterna med närheten till skidbacken. Kommunen bedömer därför inte det som en står risk att köpare inte är medvetna om att det kan komma snö från skidbackens snöanläggningssystem. Planområdet avses anslutas till kommunalt VA. När kommunen beslutar om utökad verksamhetsområde är det lagen om allmänna vattentjänster och kommunens VA-taxa som kommer styra kostnaderna till fastighetsägarna inom planområdet. Yttrande 4 – Trafikverket, 2026-03-12 Trafikverket har inga synpunkter. Datum 2026-05-05 10(66) Yttrande 5 – Ellevio, 2026-03-16 Ellevio har 55 kV luftledningar för regionnät drygt 300 meter öster om planområdet, vilket inte påverkar detaljplanen. Ellevio har därmed inget att erinra. Yttrande 6 – Nordion, 2026-03-17 Kan nämna att våran HSP-kabel som löper genom plankartan idag kommer att raseras under 2026/2027 om vårat projekt går som planerat. Sedan skulle vi vilja ha ett specifikt ”E-område” på 10x10 m för en transformatorstation inom cirkel i pdfen som bifogas. Karta i bilaga till yttrande. Kommunens svar Plankartan har kompletterats med efterfrågat område för tekniska anläggningar. Yttrande 7 – Privatperson 04, 2026-03-23 Jag vill inledningsvis framföra att jag inte motsätter mig en exploatering av området “Utsikten” i sig. Däremot anser jag att planförslagets omfattning och utformning i sin nuvarande form inte i tillräcklig grad tar hänsyn till platsens förutsättningar vad gäller Datum 2026-05-05 11(66) landskap, topografi, kultur- och fritidsmiljö samt vattenförhållanden. Planområdet utgör idag ett sammanhängande skogsområde i sluttande terräng, i direkt anslutning till natur-, frilufts- och rekreationsmiljöer. Den föreslagna exploateringen med ett stort antal relativt små tomter och med hög utnyttjandegrad innebär, i kombination med krav på vägar, dagvattenanläggningar och byggbara ytor, att omfattande schaktning, terrassering och borttagande av vegetation bedöms bli nödvändig. Man har utifrån den gamla detaljplanen utökat området för bebyggelse och detta kommer att omfattande förändra områdets karaktär från ett skogsområde till ett tydligt modernt bostadsområde, vilket jag inte alls kan tycka harmoniera med omgivande naturmiljö. Lägg därtill den omfattande avverkning av vegetation som kommer att behövas göras och i direkt anslutning till slalombacken. Jag vill här ifrågasätta om konsekvenserna av en sådan avverkning har utretts tillräckligt, särskilt med avseende på vind- och snöförhållanden. Slalombacken (huvudbacken) är redan idag (med sitt utsatta sydvästliga läge) ofördelaktigt breddad och är mycket väderutsatt. Skog i anslutning till skidbackar har en mycket viktig funktion som bl.a vindskydd och bidrar stort till att bevara snö i pisterna. Träd bidrar också till en attraktiv vistelsemiljö och upplevelsekvalitet. En omfattande avverkning intill slalombacken kommer markant att öka vindhastigheter och försämrade förutsättningar för snötäckning. Detta är en central fråga som inte enbart rör landskapsbilden, utan direkt påverkar slalombackens funktion, driftförutsättningar vintertid och därmed även dess långsiktiga ekonomiska bärkraft och värde för allmänhetens friluftsliv. Enligt Miljöbalken (3 kap. 6 §) ska områden av betydelse för natur- och friluftsliv så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa värden. Hänsyn till friluftsliv och rekreation handlar också om att bevara skogskänslan genom att inte öppna upp för stora kala ytor men även att bevara upplevelsevärdet genom att ta större hänsyn till naturen. Kommunen bedömer vidare att bebyggelsen, trots påverkan på landskapsbilden, kan skapa ett Datum 2026-05-05 12(66) sammanhängande uttryck och fungera som en övergång mellan äldre och nyare bebyggelse i tätorten. Jag anser dock att denna bedömning inte är relevant för aktuellt planområde. Området är i dagsläget inte en del av en sammanhängande tätortsstruktur, utan utgör ett avgränsat skogsområde i direkt anslutning till slalombacke, naturmark och närliggande naturreservat. I så som planförslaget ser ut så saknas det förutsättningar för att området ska fungera som en “naturlig övergång” mellan olika typer av befintlig bebyggelse. I detta sammanhang blir det särskilt viktigt att bebyggelsen fullt ut anpassas till landskapet, snarare än att motiveras utifrån en tätortslogik som inte är tillämplig på platsen. Den föreslagna tätheten och tomtstrukturen framstår som mer anpassad till tätortsnära exploatering än till ett område med tydlig natur- och rekreationskaraktär. Jag anser därför att bedömningen av landskapsbilden bör utgå från områdets nuvarande karaktär som skogsmark, och dess visuella exponering mot Rättvik och Siljan, snarare än från en tänkt koppling till annan bebyggelse. Att hänvisa till en äldre detaljplan behöver i sig inte motivera till att en exploatering görs. Planområdet ligger inom riksintresset Siljansbygden, där en central del av värdet utgörs av den lokala bebyggelsetraditionen med timmerhuskultur och kringbyggda gårdar. Jag saknar vidare i planförslaget en redovisning av hur denna bebyggelsetradition tillgodoses. Den föreslagna strukturen med relativt små tomter och hög exploateringsgrad ger inga eller mycket begränsade möjligheter att uppföra bebyggelse i enlighet med denna tradition. Planförslaget som det ser ut möjliggör i praktiken en mer standardiserad bostadsbebyggelse (likt Lissbrändan), vilket avviker från den kulturhistoriska struktur som riksintresset syftar till att bevara. För de som vill uppföra en större gårdsbildning eller bebyggelse i enlighet med den lokala byggnadstraditionen - var skapas plats för dem i Rättvik? För att tillgodose riksintressets värden bör planen innehålla en större variation i tomtstorlekar och bebyggelsestruktur, så att även mer traditionella gårdsbildningar kan rymmas inom området. Datum 2026-05-05 13(66) Planbeskrivningen anger att bebyggelsen inte ska påverka upplevelsen av berget negativt. Det saknas underlag som visar hur detta säkerställs i praktiken. Det finns inga redovisade siktstudier, visualiseringar eller landskapsanalyser som visar hur området kommer att upplevas vid full utbyggnad, särskilt med hänsyn till att området är visuellt exponerat från delar av Rättvik och Siljan. Enligt den geotekniska utredningen kräver byggnation att planytor skapas och nya slänter anläggs, vilket ytterligare förstärker risken för en tydlig och negativ förändring av landskapsbilden. Vidare anser jag att dagvattenfrågan inte är tillräckligt säkerställd i förhållande till nedströms påverkan. Plankartan innehåller visserligen bestämmelser om diken, trummor och dagvattendamm, men saknar bindande bestämmelser som säkerställer att vattenflödet till nedströms fastigheter inte ökar. Som boende direkt nedströms planområdet (och innan Lissbrändan), där vatten redan idag belastar tomter och befintliga diken mycket hårt, ser jag en konkret risk för att exploateringen kommer att medföra ökade vattenflöden på och runt min och mina grannars fastigheter. Mot denna bakgrund är det oklart hur planförslaget uppfyller kraven i plan- och bygglagen (2 kap. 5–6 §§) avseende vatten- förhållanden och påverkan på omgivningen. Jag saknar även en redovisning av tänkt genomförandetakt och efterfrågan. Erfarenheter från liknande områden i Rättvik visar att exploatering av denna typ kan komma att ske under en mycket lång tid. En lång och utdragen genomförandeperiod riskerar att innebära återkommande tung byggtrafik, omfattande markarbeten och störningar för närboende under många, många år. Planens syfte anger att området ska möjliggöra ett boende där “boende och besökare kan bo och verka utan behov av egen bil”. Jag ifrågasätter rimligheten i denna bedömning utifrån platsens faktiska förutsättningar. Planområdet ligger cirka 1 km från centrala Rättvik och med en höjdskillnad om cirka 150 meter. Detta innebär i praktiken att gång- och cykeltrafik, särskilt under vinterhalvåret, blir begränsad för många grupper. Mot denna bakgrund Datum 2026-05-05 14(66) framstår det som osannolikt att boende och besökare i någon större utsträckning kan avstå från bil. Syftet riskerar därmed att bli mer av en teoretisk ambition än en realistisk utgångspunkt för planeringen. Sammanfattning Sammantaget bedömer jag att planens omfattning och utformning inte alls är anpassad till landskapet, topografin, kultur- och friluftsmiljön samt vattenförhållandena. Även naturmiljöer med lägre klassning kan ha betydelse i ett landskapsperspektiv, särskilt som en del av ett större sammanhängande skogsområde. Planen bör därför omarbetas med en mycket lägre exploateringsgrad och en markant ökad hänsyn till områdets naturliga och kulturhistoriska förutsättningar. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom: • större fastigheter • en mycket lägre exploateringsgrad • ökad möjlighet att bevara och återetablera vegetation, särskilt barrskog • bättre förutsättningar för traditionella gårdsbildningar En sådan utformning skulle minska behovet av schaktning, bättre anpassa bebyggelsen till terrängen, bevarandet av skogsmiljö intill slalombacken samt bidra till att begränsa ytavrinning och påverkan på dagvatten. Det skulle även i högre grad bidra till att området harmoniserar med det natur- och rekreationsområde som det är en del av, samt med de kulturmiljövärden som präglar Siljansbygden. Kommunens svar I planbeskrivningen på sida 50 har kommunen redogjort för kommunens bedömningar av påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet för riksintressen har inte yttrat sig i granskningen om att kommunens planförslag kommer innebära en påtaglig skada på riksintresset och inte meddelat att dom kan komma överpröva detaljplanen på den grunden. Därför har kommunen bedömt att inte ändra i detaljplanen. Gällande dagvatten se vidare kommunens svar på Länsstyrelsens olika synpunkter. Datum 2026-05-05 15(66) Plankartan har justerats så att byggrätten för största byggnadsarea har minskats från 25% till 20%. Detta innebär att vi minskar exploateringsgraden med 20%. Planförslaget med som mest 47 småhustomter beräknas kosta mellan 50 och 55 miljoner inklusive VA att bygga ut. Att reducera antalet möjliga tomtplatser skulle innebära att kostnaden per tomt enligt kommunens bedömning kommer bli mycket större än vad marknaden är villig att betala. Kommunens syfte med detaljplanen är att pröva så mycket bebyggelse som är möjligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inom ramen för övriga förutsättningar och då innebär detta att andra värden kommer påverkas likt det som yttrandet beskriver. Planförslaget har sedan samrådet förändrats så att mellan tomtraderna finns en minst 8 meter bred markremsa med naturmark för att kunna hantera dagvatten och bevara vegetation och träd. I kommunens volymstudier kring området och dess topografi så är det problematiskt att få till stånd gårdsmiljöer på grund av höjdskillnaderna. Nu är tomtplatser utplacerade på det enda sättet för att få tillgängliga gator exempelvis. Yttrande 8 – Privatperson 05, 2026-03-26 Planförslaget väcker allvarliga farhågor vad gäller påverkan på områdets natur- och landskapsvärden. Det aktuella området utgör en viktig del av det öppna och visuellt tilltalande landskapet i Lerdal, och den föreslagna exploateringen riskerar att medföra en påtaglig negativ förändring. Jag anser att kommunen inte i tillräcklig grad har redovisat hur dessa värden ska skyddas eller vägas mot exploateringsintresset. Vidare är det anmärkningsvärt att planförslaget inte tydligt hanterar konsekvenserna för trafik och infrastruktur. En utökad bebyggelse kommer sannolikt att leda till ökad trafikbelastning i området, vilket i sin tur påverkar både trafiksäkerhet och boendemiljö negativt. Det saknas konkreta och trovärdiga lösningar för hur dessa problem ska förebyggas. Datum 2026-05-05 16(66) Jag vill även framhålla brister i redovisningen av miljöpåverkan. Frågor kring dagvattenhantering, markstabilitet och påverkan på närliggande naturmiljöer behandlas alltför översiktligt. Detta är särskilt problematiskt ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv, där risker för översvämning och miljöskador måste hanteras med större noggrannhet. Därutöver framstår planens omfattning och utformning som otillräckligt anpassad till den befintliga bebyggelsestrukturen. Den föreslagna exploateringsgraden riskerar att bryta mot områdets nuvarande karaktär och skapa en oönskad förändring av miljön. Mot denna bakgrund anser jag att detaljplanen i nuvarande form inte uppfyller kraven på en väl avvägd och hållbar samhällsplanering. Jag begär därför att: • Planförslaget omarbetas med större hänsyn till landskapsbild och naturvärden • Trafik- och infrastrukturlösningar utreds och redovisas mer utförligt • Miljökonsekvenser analyseras mer ingående • Exploateringens omfattning anpassas till områdets förutsättningar Kommunens svar På sida 37 till 38 i planbeskrivningen har kommunen redogjort för den naturvärdesinventeringen som är framtagen i planarbetet. Där framkommer också att inga fynd finns rapporterade i artskyddsportalen. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet i frågor kring artskydd har inte yttrat sig i granskningen om att kommunen behöver utreda frågan vidare eller söka artskyddsdispens. Därför har kommunen bedömt att inte utreda frågan vidare i planarbetet. I planbeskrivningen på sida 50 har kommunen redogjort för kommunens bedömningar av påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet för riksintressen har inte yttrat sig i granskningen om att kommunens planförslag kommer innebära en påtaglig skada på riksintresset och inte meddelat att dom kan komma överpröva Datum 2026-05-05 17(66) detaljplanen på den grunden. Därför har kommunen bedömt att inte ändra i detaljplanen. I illustrationskartan till detaljplanen redovisas slänter, körbanor och däremellan diken. Det som redovisas är en förprojektering till den väg som avses byggas ut och har projekterats med hänsyn till inmätt terräng i grundkartan. Kommunen har gjort beräkningar av Trafiken utifrån Trafikverkets trafikalstringsverktyg som tar hänsyn till terräng, avstånd, servicefunktioner och liknande utifrån vad byggrätter i detaljplanen medger. Detta är redovisat i planbeskrivningen på sida 57. Kommunen bedömer därför att detta är tillräckligt hanterat i planarbetet. Kommunen har gjort en undersökning om betydande miljöpåverkan som samråtts med Länsstyrelsen i samband med samrådet 2022. Kommunen bedömde då att ett genomförande inte kommer få betydande miljöpåverkan och Länsstyrelsen delade kommunens bedömning. Miljöpåverkan i övrigt har beskrivits i planbeskrivningen och tillhörande utredningar. Kommunens bedömning är att vi utrett miljökonsekvenserna tillräckligt. Plankartan har justerats så att byggrätten för största byggnadsarea har minskats från 25% till 20%. Detta innebär att vi minskar exploateringsgraden med 20%. Planförslaget med som mest 47 småhustomter beräknas kosta mellan 50 och 55 miljoner inklusive VA att bygga ut. Att reducera antalet möjliga tomtplatser skulle innebära att kostnaden per tomt enligt kommunens bedömning kommer bli mycket större än vad marknaden är villig att betala. Kommunens syfte med detaljplanen är att pröva så mycket bebyggelse som är möjligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inom ramen för övriga förutsättningar och då innebär detta att andra värden kommer påverkas likt det som yttrandet beskriver. Yttrande 9 – Privatperson 06, 2026-03-26 Lerdal är en by med egen karaktär i husens utformning och färgsättning samt med smala gator. Att offra Lerdal för att säkra bostadsförsörjningen i Rättviks tätort genom att förstöra en unik miljö i Datum 2026-05-05 18(66) Rättviks kommun ter sig mycket drastiskt och oöverlagt. Att genomföra Projektet Utsikten sägs spara andra områden som kan lämnas obebyggda. Vilka områden avses? Är dessa områden mer skyddsvärda än området runt Slalombacken som är ett friluftsområde öppet att njutas av alla Rättviks invånare? Om projektet genomförs blir området avspärrat för de få husägarna som säkerligen inte önskar andra människor på sina tomter eller i dess närhet. Projektet Utsikten är ett rent kommersiellt projekt för kortsiktig vinning. Resultatet riskerar att bli ett nytt område för tillfälligt boende på en av Rättviks vackraste platser att liknas vid Siljans camping. Erfarenheten säger att uthyrningsbara bostäder inte tas om hand på samma sätt som bostäder som stadigvarande nyttjas av fast boende. Att dessutom flerbostadshus skall kunna uppföras på sluttningen bredvid Slalombacken spär ytterligare på detta negativa ”utvecklingsförslag”. Många bostadsrättsföreningar har inskrivet i sina stadgar att kortsiktig andrahandsuthyrning inte tillåts genom t.ex air b’n’b. Detta för att fast boende vårdar sitt boende och sin närmiljö bättre än tillfälligt besökande. Under Classic Car kommer säkerligen dessa bostäder att vara uthyrda. Vem ansvarar för ljudnivån? Vem ansvarar för ordningen? Vem ansvarar för nedskräpningen? Kvartersmarken är planerad för bostadsändamål och stugbyändamål samt specialområde för Parkering och skidbacke/skidlift. Vem vill stadigvarande bo i en stugby där gäster kommer och går? Sannolikt blir Utsikten 10:49 en stugby för tillfälligt boende. Turister till Rättvik har bil så cykel- och gångbanor kommer sannolikt inte att nyttjas i den grad som stadigvarande boende skulle ha gjort. Närboende kommer att påverkas negativt. ”Ski in och ski out” för de nya husägarna är en försäljningsslogan som förstärker det kommersiella i projektet. Slalombacken blir mindre attraktiv för övriga boende i Rättviks kommun om den integreras med ett bostadsområde som dessutom skall innefatta korttidsuthyrningar. Datum 2026-05-05 19(66) Reningsverk Är Rättviks reningsverk anpassat för utbyggnaden? Brokig byggnation planeras: en stor förändring av Lerdalsbergets typografi och tillgänglighet Området skall ”medges sin egen stil” och vara en ”årsring av sin tid”. 2-våningshus, mindre flervåningshus och/eller parhus/kedjehus kan uppföras. Attefallshus kan byggas på tomterna för korttidsuthyrningar. Avfallshantering och förpackningsåtervinning liksom hållplatser för kollektivtrafik och andra tekniska anläggningar skall uppföras. Huvudgata med gång- och cykelväg skall byggas till bergets topp. Dimensionering efter lastbil med släp. Det blir en stor förändring av Lerdalsbergets typografi och tillgänglighet till förfång för Rättviks invånare. Werkmästergatan Anslutning till Werkmästergatan, sid 29, (se min skrivelse 2022-05-02) skall göras och Werkmästergatan skall breddas. Dagens öppna diken måste få bli kvar. Före utbyggnad skall samråd ske. Werkmästergatan är idag smal och kommer sannolikt att användas av boende i Utsikten 10:49 för att ta sig ner på Rättvik. Enskilt huvudmannaskap föreslås för vägarna. Lerdal-Gärdebyns vägförening har mig veterligen ej informerats eller tillfrågats i detta ärende. Lerdalsbergets karaktär kommer att ändras totalt och trafiken på de smala gatorna Werkmästergatan, Märgatan, Erikesgatan och Långbacken kommer kraftigt att öka. Näringslivet Näringslivet skall enligt planen för Utsikten 10:49 stärkas genom den nya planen, där turism ingår. Detta påstående ifrågasätts, se ovan. Är Rättviks näringsliv gynnat av ytterligare en stugby/campingby? Se Fyrklövern som omvandlats till en blandning av stugby och självägande hus. Vad säger Fyrklövern om ytterligare en stugby i dess närhet som konkurrerar? Vad är planerna för reningsverket som måste dimensioneras efter ytterligare en stugby. Värdeminskning befintliga fastigheter i Lerdal Datum 2026-05-05 20(66) En försämring av närmiljön har sannolikt en negativ inverkan på befintliga fastigheters värde i Lerdal. Siljansringen: en unik miljö I skolan fick vi lära oss om meteoritnedslaget och hur Siljansringen skapades. I Lerdal är kanterna på meteoritnedslaget synliga och området är geologiskt intressant och ett unikum för Rättvik. Hur tas denna aspekt i beaktande i detaljplanen? Siljansbygden – ett riksintresse enligt FW13 Siljansområdet Värdebeskrivning (text sammanställd av Länsstyrelsen i Dalarnas län) ”Följaktligen är riksintresset beroende av att storskaliga exploateringar med betydande påverkan på landskapet undviks.” (se FW 13 Siljansområdet Värdebeskrivning) Naturvärdesinventering är framtagen av Vive ut Vivas som är exploatören själv (sid 50). Inga naturvärden finnes enligt denna utredning som gjorts av intressenten själv. Naturvärdesinventeringen kan ej anses vara neutral utan den bör genomföras av oberoende aktör under rätt premisser. Det måste anses som självklart att naturvärden finns i området, eller är länsstyrelsens utsago om unika naturvärden ”påhitt”? (se f.g stycke). Sammanfattning Jag yrkar • att planen avfärdas/omarbetas med hänsyn till Lerdal, kulturarvet, naturvärden och Lerdals och kommunens invånare. • Att boende i Lerdal och i Rättvik informeras för att kunna påverka allas vår miljö och framtid i Rättviks kommun. Denna stora förändring av närmiljön kräver mycken information och öppenhet. • Att naturvärdesinventeringen görs om av en oberoende aktör Jag vill också lyfta frågan om Rättviks kommuns framtidsplaner och synpunkter på hur Lerdals framtid kan te sig? Finns dess historia med i Kommunens planering? Jag anser att om Rättviks historia tas tillvara, så kan mervärden skapas och lyfta Rättviks Datum 2026-05-05 21(66) kommuns attraktionskraft för turism, dess näringsliv och för oss nuvarande och framtida invånare. Kommunens svar I planbeskrivningen framgår kommunens bedömning kring området och hur det förhåller sig till Lerdals by. Kommunens bedömning är inte att karaktären i Lerdals by kommer påtagligt påverkas av byggnationen i planområdet. Synpunkter kring om uthyrning ska vara möjlig eller inte har kommunen redan från planbesked beslutat att detta ska vara möjligt och det är också en förutsättning för att inte påtagligt påverka riksintressena för friluftsliv och turism. Vem som hanterar höga ljudnivåer och nedskräpning vid evenemang i området skiljer sig inte från andra områden utan det är Polismyndigheten i vissa frågor och fastighetsägare i andra och liknande. Oavsett om uthyrning tillåts eller inte, kommer så ändå att ske om efterfrågan finns. I planbeskrivningen framkommer kapacitet i VA- anläggningar och behovet för detaljplanen. Reningsverket har god kapacitet. Huvudgatans dimensionering är i enlighet med minsta kraven som kommunen ställer. I illustrationskartan till detaljplanen redovisas slänter, körbanor och däremellan diken. Det som redovisas är en förprojektering till den väg som avses byggas ut och har projekterats med hänsyn till inmätt terräng i grundkartan. Kommunen har gjort beräkningar av Trafiken utifrån Trafikverkets trafikalstringsverktyg som tar hänsyn till terräng, avstånd, servicefunktioner och liknande utifrån vad byggrätter i detaljplanen medger. Detta är redovisat i planbeskrivningen på sida 57. Kommunen bedömer därför att detta är tillräckligt hanterat i planarbetet. Werkmästergatan föreslås inte breddas i planförslaget, den förändring som beskrivs i planbeskrivning är att den sista biten inom planområdet byggs om för att skapa en trafiksäker tre- vägkorsning mot den nya huvudgatan (förlängning av Slalomvägen). Trafik leds till och från området huvudsakligen via huvudgatan. Datum 2026-05-05 22(66) Kommunen har inte fått synpunkter från näringslivet. Oftast innebär en utökning ett bidrag till varandra och ökad tillväxt genom olika utbud för olika kunder. Hur det kommer bli i detta område har inte bedömts av kommunen. Generellt brukar inte värden på fastigheter i ett område minska för att fler byggrätter tillkommer. Utan värdet brukar generellt öka. Hur det kommer bli i detta område har inte bedömts av kommunen. På sida 37 till 38 i planbeskrivningen har kommunen redogjort för den naturvärdesinventeringen som är framtagen i planarbetet. Där framkommer också att inga fynd finns rapporterade i artskyddsportalen. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet i frågor kring artskydd har inte yttrat sig i granskningen om att kommunen behöver utreda frågan vidare eller söka artskyddsdispens. Därför har kommunen bedömt att inte utreda frågan vidare i planarbetet. I planbeskrivningen på sida 50 har kommunen redogjort för kommunens bedömningar av påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet för riksintressen har inte yttrat sig i granskningen om att kommunens planförslag kommer innebära en påtaglig skada på riksintresset och inte meddelat att dom kan komma överpröva detaljplanen på den grunden. Därför har kommunen bedömt att inte ändra i detaljplanen. Kommunen har haft samråd 2022 där synpunkter från boende och övriga har samlats in och förslaget är därefter omarbetats enligt sammanställning i samrådsredogörelsen. Nu i denna granskning öppnar kommunen igen upp för synpunkter på det reviderade förslaget. Kommunen har i framtagandet av översiktsplanen också haft flera samråd och möten. Dock har kommunen inom ramen för detta planarbete inte haft något fysiskt öppet möte utan synpunkter har samlats in enligt ovan i detta planarbete. Kommunen jobbar med att förbättra denna process. Datum 2026-05-05 23(66) Yttrande 10 – Lantmäteriet, 2026-03-31 För plangenomförandet viktiga frågor där planen behöver förbättras (Här redovisas synpunkter om sådana frågor som Lantmäteriet särskilt ska bevaka och sådant som vi uppfattar som nödvändigt att åtgärda för genomförandet av planen.) BETECKNINGAR FÖR EGENSKAPSBESTÄMMELSER ÖVERLAPPAR EGENSKAPSGRÄNS I PLANKARTAN I plankartan finns egenskapsbeteckningarna ”d1 0,0”. Dessa ligger utlagda i kartan så att planbeteckningar passerar en egenskapsgräns. Därmed blir det oklart var (inom vilket egenskapsområde som de aktuella beteckningarna gäller egentligen. Bristen kan innebära att tydlighetskravet i 4 kap. 32 § 2 stycket PBL inte är uppfyllt. Delar av planen som bör förbättras OLÄMPLIGT ATT BEGRÄNSA EGENSKAPSBESTÄMMELSER MED ANVÄNDNINGSGRÄNS Lantmäteriet konstaterar att det finns egenskapsbestämmelser med beteckningen fastighetsstorlek, d1 0,0 och damm för dagvatten, damm1 som ska ”begränsas av användningsgräns”. Det strider mot gränshierarkin enligt Boverkets allmänna råd BFS 2020:6 att en egenskapsbestämmelse inte ska begränsas av någon typ av egenskapsgräns. Det är i de flesta fall olämpligt att inte följa regelsystemet i planbestämmelsehierarkin. Boverkets allmänna råd är visserligen inte tvingande, men genom att använda sig av en ”hemmasnickrad lösning” blir plankartan mer svårläst för den som är van vid att läsa plankartor. Lantmäteriet rekommenderar därför starkt att kommunen utformar planen på ett sätt som följer Boverkets allmänna råd. Tips om möjlig lösning: Ifall kommunens syfte är att hålla nere antalet beteckningar inom kvartersmarken när en egenskapsbestämmelse ska täcka ett helt kvarter, kan kommunen i stället ange att den aktuella planbestämmelsen ska begränsas med sekundär egenskapsgräns i stället för egenskapsgräns. Om Datum 2026-05-05 24(66) kommunen inte ritar ut någon sekundär egenskapsgräns i ett kvarter innebär det i så fall att det endast är användningsgränser eller i förekommande fall planområdesgränser som avgränsar planbestämmelsen. KOORDINATKRYSS SAKNAS I GRUNDKARTAN Koordinatkryss och angivelse av koordinaterna i plan saknas i den grundkarta som ligger som bakgrund till plankartan. Det krävs minst två koordinatkryss i östvästlig riktning och två i nord-sydlig riktning för att med säkerhet kunna georeferera den juridiskt gällande plankartan ifall det skulle bli nödvändigt. I HMK Kartografi 2025 avsnitt 3.4.2 finns en rekommendation om att kartans koordinatsystem kan förtydligas på detta sätt. Koordinatkryssen bör finnas på någon av de kartor som sparas när planen får laga kraft och det är enklast vid en framtida georeferering om dessa syns på dokumentet plankarta. FÖR DÅLIG BESKRIVNING AV UTÖKNING AV GEMENSAMHETSANLÄGGNING MED VÄG INOM ALLMÄN PLATS Planen har enskilt huvudmannaskap och det nämns i planbeskrivningen att det är Lerdal ga:7 som ska ansvara för framtida drift och underhåll av den allmänna platsen för väg. Det bör förtydligas att den befintliga gemensamhetsanläggningen Lerdal ga:7 måste omprövas för att införliva den nya vägen i gemensamhetsanläggningen. Detta görs genom en anläggningsförrättning. Upplysningsvis gäller följande: Samfällighets-/vägföreningen, någon av de delägande fastigheternas ägare, markägaren som upplåter utrymme, eller kommunen kan ansöka om anläggningsförrättning hos Lantmäteriet. I förrättningen görs en prövning om det går att införliva den nya vägen i den befintliga gemensamhetsanläggningen. Alla delägande fastigheter blir sakägare i förrättningen. I planbeskrivningen nämns att ”de nya gemensamhetsanläggningar(na) kan få andel i Lerdal GA:7 beroende på hur kommande Lantmäteriförrättning bedömer att andra vägar utöver Slalomvägen kommer belastas av fastigheter inom planförslaget”. Lantmäteriet vill upplysa om att det är Datum 2026-05-05 25(66) de nybildade fastigheterna inom planområdet som kan få andel i Lerdal GA:7 genom en lantmäteriförrättning och inte eventuellt nybildade gemensamhetsanläggningar. Kommunens svar Plankartan, grundkartan och planbeskrivning har uppdaterats enligt synpunkter. Yttrande 11 – Privatperson 07, 2026-04-03 1. Sakägarskap och påverkan Min fastighet gränsar direkt till planområdet. Jag är därmed direkt berörd sakägare och kommer att påverkas i väsentligt större omfattning än övriga närboende. Detta gäller särskilt avseende insyn, buller, trafik, dagvatten och förändrad landskapsbild. 2. Betydande olägenhet enligt plan- och bygglagen Den planerade exploateringen medför sammantaget en sådan påverkan på min boendemiljö att den riskerar att utgöra betydande olägenhet enligt gällande plan- och bygglagstiftning. • Påverkan består särskilt av: • kraftigt ökad insyn i bostad och tomt • försämrade ljusförhållanden genom skuggning • förändrad landskapsbild i direkt anslutning till fastigheten • ökad störning från trafik och mänsklig aktivitet 3. Bristfälligt beslutsunderlag – trafik och infrastruktur Planförslaget saknar en kvantifierad och tillräckligt redovisad trafikanalys. Det framgår inte hur stor trafikalstring exploateringen medför, vilket innebär att konsekvenser för: • trafiksäkerhet • framkomlighet • buller • belastning på befintligt vägnät inte kan bedömas. Datum 2026-05-05 26(66) 4. Bristfällig miljö- och teknisk utredning Planhandlingarna redovisar inte tillräckliga tekniska underlag avseende: • dagvattenhantering och dimensionerande regn • markstabilitet och geotekniska förhållanden • påverkan på närliggande naturmiljöer 5. Otillräcklig redovisning av natur- och landskapsvärden Planförslaget väcker allvarliga farhågor avseende påverkan på områdets natur- och landskapsvärden. Kommunen har inte i tillräcklig grad redovisat: • vilka naturvärden som finns inom området • om skyddsvärda arter eller biotoper förekommer • hur dessa värden påverkas av exploateringen 6. Bristande analys av alternativ och konsekvenser Det framgår inte att alternativa lokaliseringar eller utformningar har utretts i tillräcklig omfattning. Detta försvårar bedömningen av om föreslagen lösning är den mest lämpliga. 7. Otillräcklig analys av påverkan på min fastighet Planförslaget saknar en fastighetsspecifik konsekvensanalys för Lerdal 28:17 trots direkt gräns till planområdet. Särskilt avseende insyn, skuggning, buller och dagvatten är påverkan inte tillräckligt utredd. 8. Sammanfattande bedömning Sammantaget visar ovanstående brister att planförslaget inte uppfyller kraven på ett tillräckligt, fullständigt och väl underbyggt beslutsunderlag enligt plan- och bygglagens krav. Planen riskerar därmed att medföra betydande olägenhet för direkt berörd sakägare samt bygger på ofullständiga utredningar av centrala tekniska och miljömässiga frågor. Yrkande Jag yrkar att detaljplanen inte antas i nuvarande form utan avfärdas eller återremitteras för komplettering av följande: Datum 2026-05-05 27(66) • trafikanalys och trafikalstring • dagvattenutredning med dimensionerande beräkningar • geoteknisk markundersökning • fördjupad naturvärdesinventering • fastighetsspecifik konsekvensanalys Kommunens svar I illustrationskartan till detaljplanen redovisas slänter, körbanor och däremellan diken. Det som redovisas är en förprojektering till den väg som avses byggas ut och har projekterats med hänsyn till inmätt terräng i grundkartan. Kommunen har gjort beräkningar av Trafiken utifrån Trafikverkets trafikalstringsverktyg som tar hänsyn till terräng, avstånd, servicefunktioner och liknande utifrån vad byggrätter i detaljplanen medger. Detta är redovisat i planbeskrivningen på sida 57. Kommunen bedömer därför att detta är tillräckligt hanterat i planarbetet. Gällande dagvatten se vidare kommunens svar på Länsstyrelsens olika synpunkter. Kommunen har tagit fram en geoteknisk undersökning genom en konsult som borrat flera hål i marken och sedan gjort beräkningar vilka redovisar att detaljplanens byggrätter är möjliga att utföra. Plankartan reglerar utefter resultatet av utredningen största fyll och schaktnivåer samt slänters största lutningar och ska erosionsskyddas. På sida 37 till 38 i planbeskrivningen har kommunen redogjort för den naturvärdesinventeringen som är framtagen i planarbetet. Där framkommer också att inga fynd finns rapporterade i artskyddsportalen. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet i frågor kring artskydd har inte yttrat sig i granskningen om att kommunen behöver utreda frågan vidare eller söka artskyddsdispens. Därför har kommunen bedömt att inte utreda frågan vidare i planarbetet. I planbeskrivningen på sida 50 har kommunen redogjort för kommunens bedömningar av påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet för riksintressen har inte yttrat sig i granskningen om att kommunens planförslag kommer innebära en påtaglig skada på riksintresset och inte meddelat att dom kan komma överpröva Datum 2026-05-05 28(66) detaljplanen på den grunden. Därför har kommunen bedömt att inte ändra i detaljplanen. För platsspecifik bedömning har kommunen inte skriftligen och specifikt redovisat i handlingar för er fastighet. Detta eftersom bedömningen är att den inte kommer påverkas påtagligt av skuggning, buller, insyn och mänskligaktivitet. Mänsklig aktivet är något som man utanför den egna fastigheten i ett samhälle behöver tåla. Gällande skuggning är den tillkommande bebyggelsen placerade i nordöst. För att bedöma om skuggningen är påtaglig ska det inte finnas möjlighet att anordna en skyddad uteplats på den egna fastigheten som inte skuggas under en del av dagen. Som en generell tumregel bör bostäder ha tillgång till minst 5 timmar solljus vid vår- och höstdagjämning. För er fastighet kommer de närmast byggrätterna kunna hamna som närmast cirka 30 meter från er fastighetsgräns. Tolkning för ditt fall då med ett nytt hus rakt i öster så faller skuggan västerut mot er på förmiddagen. Beräknat på vårdagjämningen i Rättvik och ett nytt hus med en nockhöjd om 12 meter, bildas en cirka 40 meter skugga på förmiddagen och cirka 22 meter vid lunchtid. För er fastighet kommer därmed en del av nordöstra hörnet vara skuggat en kort stund på förmiddagen. På samma sätt bedöms insynen bli marginell. För buller så har kommunen använd skriften och vägledningen ”Hur mycket bullrar vägtrafiken” som är framtagen av Boverket och Sveriges kommuner och Landsting (nuvarande SKR). Det är en förenklad metod för att få fram trafikbuller. Enligt kommunens beräkningar i planbeskrivningen kommer planområdet generera cirka 372 fordonsrörelser per dygn. I beräkningen av trafikbuller är det lägsta antalet fordonsrörelser som går att beräkna mellan 900-1000. Vilket innebär att den kommer visa högre värden an faktiska. Vägens hastighet kommer vara likt Slalomvägen i övrigt som högst 40 km/h. Enligt metod 2 kommer vi erhålla 51,5 dBA vid fastighetsgräns, och för metod 1 54 dBA. De riktvärden för ekvivalent ljudnivå som gäller för vägtrafik är 55 dBA vid bostadsfasad. Samtidigt som byggnader inte ligger i fastighetsgräns, vilket medför Datum 2026-05-05 29(66) lägre värden vid faktiska fasader. Därför bedömer kommunen att bullernivåer från trafik kommer att ligga inom gränsvärden. Se nedan bild för avståndsberäkning. Karta med avstånd mellan vägmitt och fastighetsgräns. Generellt bedömer kommunen att ett genomförande av detaljplanen kommer påverka er fastighet i stor utsträckning men inte till den grad att det blir en påtaglig skada. Den nuvarande gällande äldre stadsplanen för området medger också en huvudgata med i princip samma placering och en stor utbyggnad av uthyrningsstugor. Kommunens bedömning är därför att det nya planförslaget inte kommer vara så stor skillnad gentemot vad som tillåts byggas ut redan idag. Detta är också en av anledningar till att inte andra platser utretts. För att platsen redan är detaljplanerad för liknande bebyggelse idag men avses moderniseras genom detaljplanen, vilket framkommer i planens syfte. Eftersom inte planen bedöms medföra betydande miljöpåverkan av kommunen och Länsstyrelsen behövs inte alternativa lokaliseringar eller utformningar utredas. Datum 2026-05-05 30(66) Yttrande 12 – Privatperson 08, 2026-04-03 Sakägarskap och påverkan. Min fastighet gränsar direkt till den planerade tillfarten till planområdet, vilket innebär att jag är direkt berörd av detaljplanens genomförande. Planförslaget kommer att medföra betydande påverkan i form av ökad trafik, buller, förändrad dagvattenhantering samt en påtaglig förändring av landskapsbild och närmiljö. Brister i beslutsunderlag och utredningar. Jag anser att detaljplaneförslaget baseras på ett ofullständigt och bristfälligt underlag. Följande utredningar, analyser och redovisningar saknas helt eller är otillräckliga: • Redovisning och motivering till varför tidigare gällande detaljplan inte har genomförts. • Marknadsundersökning som visar att det finns ekonomiskt och marknadsmässigt underlag för försäljning och bebyggelse av de föreslagna fastigheterna. • Redovisning av hur den föreslagna exploatören har valts samt om andra exploatörer eller intressenter har funnits. • Tydliga regler och riktlinjer för bebyggelsens utformning och tomternas disposition, utöver bestämmelser om färg och material. • Oberoende miljökonsekvensutredning utförd av behörig och oberoende instans. • Bedömning av planens påverkan på riksintresse enligt miljöbalken, särskilt avseende områdets kultur- och landskapsvärden. • Säkerställande av att utsläpp av kemiska ämnen till ytvatten inte sker, inklusive bromerade difenyletrar samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. • Dagvattenutredningen från 2023 saknar tillräcklig detaljeringsgrad för att säkerställa att nedströms liggande fastigheter och mark Datum 2026-05-05 31(66) inte skadas vid kraftiga regn, exempelvis så kallade 100-årsregn. • Trafikutredning som redovisar trafikmängd, trafiksäkerhet och påverkan på befintligt vägnät i närområdet saknas. • Kostnadsanalys av kommunens ekonomiska åtaganden inom projektet samt redovisning av hur dessa investeringar påverkar tomtpriser och projektets ekonomi saknas. Sammanfattande invändning. Mot bakgrund av ovanstående brister anser jag att detaljplaneförslaget inte uppfyller kraven på tillräckligt beslutsunderlag och konsekvensanalys enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. Planförslaget bör därför inte antas i nuvarande form utan kompletteras med nödvändiga utredningar och redovisningar innan vidare handläggning sker. Kommunens svar Motiveringar och syften till detaljplanen och den tidigare planen finns i planbeskrivningen. Kommunen ska ha en viss planberedskap för bostäder, skola med mera för att snabbt kunna möta förändrade behov. Idag finns i kommunen en stor sådan beredskap kring småhustomter för kommunen som helhet, dock är dessa i äldre planer på platser som idag inte anses lika attraktivt att bygga på. Planförslaget är en uppdatering av redan detaljplanerat område för att byggnation ska kunna ske med dagens krav. Planförslaget med som mest 47 småhustomter beräknas kosta mellan 50 och 55 miljoner inklusive VA att bygga ut. Kommunens syfte med detaljplanen är att pröva så mycket bebyggelse som är möjligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inom ramen för övriga förutsättningar. I jämförelse med andra områden som kommen bygger ut, Lissbrändan med flera är kostnaderna marginellt högre för planförslaget. Exploatören har inte valts utan exploatören har kontaktat kommunen om att få köpa mark och frågat om ett markanvisningsavtal. Kommunen har då värderat marken och skrivit ett avtal. Ingen annan exploatör har visat intresse. Datum 2026-05-05 32(66) Detaljplanen reglerar utöver färg och material, största byggnadsarea, höjd, största fyll och schakt, markslänters största lutning och att inte garage får byggas samman med bostadshuset. Kommunen bedömer att detta är tydligt i plankartan och planbeskrivningen. Kommunen har gjort en undersökning om betydande miljöpåverkan som samråtts med Länsstyrelsen i samband med samrådet 2022. Kommunen bedömde då att ett genomförande inte kommer få betydande miljöpåverkan och Länsstyrelsen delade kommunens bedömning. Miljöpåverkan i övrigt har beskrivits i planbeskrivningen och tillhörande utredningar. Kommunens bedömning är att vi utrett miljökonsekvenserna tillräckligt. I planbeskrivningen på sida 50 har kommunen redogjort för kommunens bedömningar av påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet för riksintressen har inte yttrat sig i granskningen om att kommunens planförslag kommer innebära en påtaglig skada på riksintresset och inte meddelat att dom kan komma överpröva detaljplanen på den grunden. Därför har kommunen bedömt att inte ändra i detaljplanen. Gällande dagvatten se vidare kommunens svar på Länsstyrelsens olika synpunkter. I dagvattenutredningen har även miljökvalitetsnormer för utsläpp av kemiska ämnen behandlats och säkerställts. I illustrationskartan till detaljplanen redovisas slänter, körbanor och däremellan diken. Det som redovisas är en förprojektering till den väg som avses byggas ut och har projekterats med hänsyn till inmätt terräng i grundkartan. Kommunen har gjort beräkningar av Trafiken utifrån Trafikverkets trafikalstringsverktyg som tar hänsyn till terräng, avstånd, servicefunktioner och liknande utifrån vad byggrätter i detaljplanen medger. Detta är redovisat i planbeskrivningen på sida 57. Planförslaget innebär bland annat trafiksäkerhetshöjande åtgärder kring ny korsning mot Werkmästergatan. Förprojekteringen har tagit hänsyn till Trafikverkets och kommunens riktlinjer kring säker utformning av vägar. Bedömning om påverkan för omkringliggande vägnät är gjord i Datum 2026-05-05 33(66) planbeskrivningen. Kommunen bedömer därför att detta är tillräckligt hanterat i planarbetet Yttrande 13 – Naturskyddsföreningen Rättvik, 2026-04-04 Naturskyddsföreningen Rättvik anser att den redovisade naturvärdesinventeringen är undermålig och det dessutom finns ett klart jävsförhållande då inventeringen är gjord av Exploatören. Naturskyddsföreningen anser att en ny naturvärdesinventering skall tas fram. Denna skall: • Utföras av en seriös och oberoende inventerare. • Omfatta hela området i detaljplaneförslaget. • Omfatta samtliga naturvärdesarter och djur i området. Nedan redovisas föreningens synpunkter mer utförligt. Naturskyddsföreningen Rättvik anser att den i detaljplaneförslaget redovisade naturvärdesinventeringen är undermålig för att den: • Bara beskriver den del av området som nyligen avverkats. P g a områdets olika karaktärer borde det ha delats upp i delområden. Det finns yngre lövskog på igenväxande jordbruksmark med inslag av äldre lövträd, blandskog på före detta jordbruksmark samt ett mindre parti med äldre granskog som ansluter till granskogen högre upp i backen. • Enbart omfattar inventering av ett fåtal växter vid ett tillfälle i augusti. På grund av stor del lövskog borde området inventerats på fåglar vid lämplig tidpunkt d v s under häckningen. • Naturvärdesarter ska anges och utgå från faktiska fynd vid inventering, från Artportalen eller andra källor. I Artportalen finns flera rödlistade fågelarter angivna vars områden berör inventeringsområdet. Detta redovisas inte i rapporten. För att bedöma fågellivet bör en fågelinventering göras. Datum 2026-05-05 34(66) • Det anges att inventeringen utförts enligt standard. Det finns en SIS-standard för naturvärdesinventeringar. Denna inventering är inte utförd enligt SIS-standard. • Det står att inventeringen utfördes på fältnivå med hög detaljeringsgrad samt med detaljerad redovisning av artförekomst. Att bara göra ett fältbesök och bara av en växtgrupp (kärlväxter) är inte hög detaljeringsnivå. Det finns många fler växtarter än vad som anges. Man kan ange ett antal arter som visar karaktären på biotopen, men att som i detta fall göra en lista över triviala växter (som inte alls är heltäckande) och sedan ange att det är på hög detaljeringsnivå, är inte seriöst. • Inventeringens enkla karaktär och stora begränsningar borde framgå av rapporten. Att inte göra det blir vilseledande. En ny naturvärdesinventering borde utföras där fågelinventering bör ingå och utföras under häckningssäsong (d v s snarast om det ska göras i år). Naturvärdesinventeringen är utförd av företaget Vive ut Vitas. Enligt en artikel i Falu-Kuriren 2026-03-17, är det företaget Vive ut Vitas som är Exploatör för detaljplaneområdet. Vi finner detta anmärkningsvärt och ett klart fall av jäv. Kommunens svar På sida 37 till 38 i planbeskrivningen har kommunen redogjort för den naturvärdesinventeringen som är framtagen i planarbetet. Där framkommer också att inga fynd finns rapporterade i artskyddsportalen. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet i frågor kring artskydd har inte yttrat sig i granskningen om att kommunen behöver utreda frågan vidare eller söka artskyddsdispens. Därför har kommunen bedömt att inte utreda frågan vidare i planarbetet. Yttrande 14 – Privatperson 09, 2026-04-04 Synpunkter: I samband med vägbyggnad till utsiktens tomtområde, ser jag att det är väldigt nära min tomtgräns 22:26 o 22:33. Min oro är buller och insyn. Vill ha ett förtydligande hur entreprenören har tänkt lösa detta. Av med skickad karta ser man inte hur det Datum 2026-05-05 35(66) är tänkt här. Vill se en lösning på detta, då de förmodligen kommer att bli mycket trafik här. Sänder med karta över området jag vill ha en förklaring till. Bullervall eller bullerplank. Karta i bilaga till yttrande. Kommunens svar Den nuvarande gällande äldre stadsplanen för området medger också en huvudgata med i princip samma placering. Kommunens bedömning är därför att det nya planförslaget inte kommer vara så stor skillnad gentemot vad som tillåts byggas ut redan idag. Fastigheterna som anges är bildade efter planens antagande och buller bör vara hanterat i förhandsbesked/bygglov för dessa. På samma sätt bör insynen ha bedömts. Ni har valt att stycka av fastigheter i gräns till en planerad väg både i gällande stadsplan och i planförslaget. Kommunens bedömning är att insynen från gående som är på motsatt sida om vägen kommer var starkt begränsad på grund av vägens bredd och höjd gentemot er fastighet. Kommunen bedömer vidare att det är helt normalt med gata och gång- och cykelbana i fastighetsgräns till bostäder i ett samhälle. Datum 2026-05-05 36(66) Karta med avstånd mellan vägmitt och fastighetsgräns För buller så har kommunen använd skriften och vägledningen ”Hur mycket bullrar vägtrafiken” som är framtagen av Boverket och Sveriges kommuner och Landsting (nuvarande SKR). Det är en förenklad metod för att få fram trafikbuller. Enligt kommunens beräkningar i planbeskrivningen kommer planområdet generera cirka 372 fordonsrörelser per dygn. I beräkningen av trafikbuller är det lägsta antalet fordonsrörelser som går att beräkna mellan 900-1000. Vilket innebär att den kommer visa högre värden an faktiska. Vägens hastighet kommer vara likt Slalomvägen i övrigt som högst 40 km/h. Enligt metod 2 kommer vi erhålla 51,5 dBA vid fastighetsgräns, och för metod 1 54 dBA. De riktvärden för ekvivalent ljudnivå som gäller för vägtrafik är 55 dBA vid bostadsfasad. Samtidigt som byggnader inte ligger i fastighetsgräns, vilket medför lägre värden vid faktiska fasader. Därför bedömer kommunen att bullernivåer från trafik kommer att ligga inom gränsvärden. Se ovan bild för avståndsberäkning. Yttrande 15 – Privatperson 10, 2026-04-05 Vi tycker att det är rimligt att Rättvik och Lerdal utvecklas med nya tomter. Samtidigt reagerar vi på att planen innebär att skogen ska bebyggas hela vägen Datum 2026-05-05 37(66) fram till slalombacken. Det känns som att det skulle påverka naturupplevelsen i Rättviksbacken ganska mycket, och inte på ett bra sätt. Vi har åkt skidor i Rättviksbacken i flera generationer, och just åkningen i skogspartierna har alltid varit en stor del av upplevelsen. Backen i Rättvik är ju en relativt liten backe, men den betyder mycket för bygden, och vi tycker att det är viktigt att behålla den känslan som finns där idag. Därför tycker vi att om det ska byggas i området så behöver man lämna ett betydligt större avstånd till backen än vad som föreslås nu. Det skulle göra stor skillnad för att behålla naturkänslan och möjligheten att använda backen på samma sätt som idag. Kommunens svar Planförslaget lämnar mellan 40 och 60 meter mellan slalombacken och tillkommande fastigheter för bostäder enligt illustrationskartan. Kommunen förstår synpunkten om att vilja ha än större avstånd för rekreation och avskildhet, dock har kommunen vägt kostnader för planförslaget som helhet och bedömt 40-60 meter som en rimlig medelväg. Karta med avstånd mellan slalombacken och fastighetsgräns Planförslaget med som mest 47 småhustomter beräknas kosta mellan 50 och 55 miljoner inklusive VA att bygga ut. Att reducera antalet möjliga tomtplatser skulle innebära att kostnaden per tomt enligt kommunens bedömning kommer bli mycket större än vad marknaden är villig att betala. Kommunens syfte med detaljplanen är att pröva så Datum 2026-05-05 38(66) mycket bebyggelse som är möjligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inom ramen för övriga förutsättningar och då innebär detta att andra värden kommer påverkas likt det som yttrandet beskriver. Yttrande 16 – Länsstyrelsen Dalarnas län, 2026-04-07 Överprövnings- Överprövningsgrundande synpunkter grundade Med hänsyn till överprövningsgrunderna i 11 kap 10 synpunkter § plan- och bygglagen (PBL), samt nu kända förhållanden, bedömer Länsstyrelsen att identifierade frågor måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande av detaljplanen inte ska överprövas. Hälsa och säkerhet Dagvatten Länsstyrelsens tidigare lämnade synpunkter på dagvattenhanteringen är otillfredsställt hanterade. Den befintliga avrinningen från planområdet är endast överskådligt och vagt beskriven i den uppdaterade dagvattenutredningen. Den tidigare utredningen finns med som bilaga, men anges inte vara aktuell. Det klargörs dock inte vilka delar som inte längre gäller. Den tidigare utredningen redovisade en hel del relevant information som inte finns med i den senare utredningen. Härigenom skapas nya oklarheter både kring tolkningen av de befintliga avvattningsförutsättningarna och gällande tänkta framtida lösningar på avvattningen inklusive dagvattenhanteringen. Den befintliga avrinningen behöver bli satt i ett större sammanhang där tillrinningen från uppströms liggande mark beaktas både till kvantitet och hur den fördelas över området. Det behöver också framgå hur flödena fortsätter nedströms planområdet hela vägen fram till Emån. I den tidigare dagvattenutredningen (WSP 2023-08- 25) framgår att de befintliga avrinningsflödena är fördelade över många mindre flöden. 6 av de trummor som då rapporterades inom planområdet (figur 7) illustrerar denna fördelning liksom den mer Datum 2026-05-05 39(66) förenklade kartläggningen som redovisades i figur 6 (med hänvisning till Mavacon 2023). Nedströms planområdet framgår denna fördelning av flöden över diken och indikationer på kulverteringar över åkermarken. Längre ner i sluttningen genom befintlig bebyggelse och ner till Emån är det allt svårare att tolka befintliga avrinningsvägar, men Länsstyrelsen har med kartverktyg kunnat identifiera ett flertal punkter där flöden satt spår och där det föreligger uppenbara risker för stora problem i händelse av större flöden. Länsstyrelsens bedömning är att avvattningen och dagvattenhanteringen som helhet nedströms planområdet saknar ett helhetsgrepp utan består av ad hoc-lösningar. Den planerade dagvattenhantering som beskrivs för planområdet innebär att tidigare fördelade flöden kommer att koncentreras till en (1) utsläppspunkt. Vattnets fortsatta väg efter denna punkt behöver beskrivas. Det behöver redovisas vem eller vilka som är ansvarig(a) för dessa vattenvägar och säkerställas att dess ansvariga är införstådda med mottagandet av det aktuella vattnet i sina anläggningar. Det behöver också säkerställas att tillräcklig kapacitet finns hela vägen ner till Emån. Den planerade avvattning som angetts för planområdet riskerar, med sina många skärande diken, att dra samman all avrinning från det avrinningsområde som redovisas i figur 6 i dagvattenutredningen (något som för övrigt också nämns i bildtexten till figuren). Detta innebär att flöden som tidigare varit fördelade på 5–10 flödesvägar nu koncentreras till en punkt (dagvattendammen och dess utlopp). Detta kan innebära betydande förändringar för nedströms liggande system som kan komma att få en kraftigt ökad tillrinning. Kommunens svar Syftet med att ha kvar den tidigare utredningen var för att den redovisade förutsättningarna mer utförligt än den kompletterande utredningen som fokuserade på lösning och beräkning. Kommunen har förtydligat detta i planbeskrivningen och försättsbladet till utredningen, samt strukit över de sidor i den äldre utredningen som inte längre är aktuella. Datum 2026-05-05 40(66) Den befintliga avrinning uppströms är redovisad i den tidigare dagvattenutredningen på sida 11. Där det framkommer att majoriteten av vattnet leds via den bäck som går rakt igenom planområdet. Bäcken förändras inte av planförslaget mer än att bäcken mellanlandar i en dagvattendamm för att sedan ledas vidare. Övriga mindre avrinningsstråk uppströms fångas upp i planförslagets avskärande diken och leds antingen ner till dagvattendammen via ovan beskrivna bäck eller via vägdiken eller andra diken i planförslaget. Kommunen delar Länsstyrelsens bedömning att det är fler avrinningsstråk i ett nuläge gentemot efter exploateringen. Dock har Länsstyrelsen missuppfattat antalet utsläppspunkter som är två i förslaget. Samtidigt delar kommunen länsstyrelsens synpunkter att det inte går att utläsa från kommunens handlingar hur nedströms avrinning påverkas genom omfördelningen av utsläppspunkter. Kommunen har kompletterat handlingarna med ett underlag som redovisar avrinningen före och efter planförslaget. Kommunen har tydliggjort och säkerställt åtgärderna i plankartan. Kommunen har efter stormen Hans genomfört flera olika förstärkningsåtgärder nedströms planområdet inom ramen för ett helhetsgrepp. Kommunens bedömning är att det inte är möjligt att bygga om hela området nedströms utifrån ett läge som att det vore helt obebyggt och först nu ska bebyggas, utan att förstärkningsåtgärder, så kallat ad hoc, har varit den enda möjliga lösningen utan att behöva riva befintlig bebyggelse. En slutsats kommunen tar efter stormen Hans är att det då inte rådde någon fara för hälsa och säkerhet enligt räddningstjänsten och kommunens tjänstepersoner som då var på plats. De åtgärder som därefter är tagna förbättrar utgångsläget vidare. Åtgärderna har tagits hänsyn till i ovan nämnda avrinningsredovisning. För dagvatten har kommunen bestämt att detaljplanen inte ska medföra något tillkommande dagvatten från hårdgjorda ytor gentemot ett nuläge. Kommunen har bestämt att beräkningarna ska tas fram baserat på ett 100-årsregn. Baserat på branschpraxis enligt Svenskt Vatten. Där dessa extrema skyfall som 100-årsregn räknas som rimlig Datum 2026-05-05 41(66) gräns för att dimensionera avloppssystem och klimatanpassa samhället. Sannolikhet är 1 procent varje enskilt år att ett 100- årsregn ska komma. Förenklat kan man säga att ett 100-årsregn är dubbelt så stort som ett 10-årsregn. Det går att räkna på olika sätt men ibland kan man förenklat säga att ett 100-årsregn är cirka 100 millimeter på sex timmar, eller cirka 40mm på 15 minuter beroende på tiden som regnet faller, volymen och vart regnet kommer i landet. Stormen Hans som orsakade stora flöden i Rättvik får några år sedan medförde mellan 80-100mm nedfall under ett fåtal dagar enligt Länsstyrelsens rapport ”Översvämning Dalarna augusti 2023”. Kommunen har ingen detaljerad information kring om delar av detta regn var ett 100-årsregn men bedömningen är att det kan klassas som ett liknande regn. För denna detaljplan har kommunen även räknat att ett 100-årsregn ska fördröjas med klimatfaktor om 30%. Kommunen har säkerställt fördröjningen av denna volym i en dagvattendamm i plankartan. Från denna damm har kommunen säkerställt att utloppsbrunnar ska anordnas, dessa ska släppa ifrån sig som mest ett flöde motsvarande ett nuläge före exploateringen och sedan håla kvar och fördröja volymen därutöver upp till ett 100-årsregn med 30 procent klimatfaktor (och efter ändringen om 20% minskat byggrätt vidare marginal). Eftersom dammen har en så stor volym kommer den även för mindre omfattande regn än 100-årsregn släta ut avrinningskurvan för ett nuläge och förbättra nedströms. Detta innebär att nedströms byggnation om planområdet kommer påverkas i mindre omfattning än ett nuläge upp till 100-årsregn (extrema regn). Över ett 100-årsregn bedömer kommunen att marken kommer vara så mättad och att det mycket förenklat är ungefär lika stor volym som kommer rinna nedströms planområdet oavsett om planen byggs ut eller inte. Kommunens samlade bedömning är därför att dagvatten är hanterat i tillräcklig utsträckning. Eftersom inte planförslaget innebär en vidare Datum 2026-05-05 42(66) påverkan nedströms så föreslår kommunen inom ramen för planarbetet inga vidare dagvattenåtgärder nedströms planområdet. Kommunen bedömer att detaljplanen därmed har säkerställt att inte ett genomförande av detaljplanen innebär risk för hälsa och säkerhet enligt plan- och bygglagen. Kommunen har tydliggjort och uppdaterat dagvattenutredningen och planhandlingarna gällande dagvattenhanteringen. Rådgivande Kulturmiljö synpunkter, Kommunen bör se över följande planbestämmelser kulturmiljö för att bättre anpassa den nya bebyggelsen till den befintliga traditionella bebyggelsen liksom för att minska påverkan på stads- och landskapsbilden: • Planbestämmelserna gällande utformning av fasader ger med nuvarande formulering möjlighet till t.ex. större glaspartier, vilket kan komma att påverka stads- och landskapsbilden negativt. • Angivelser om tjära som fasadbehandling är något vag eftersom kulören på tjära uppvisar stora variationer, allt från svart till ljust gyllenbrun. Tjärning av fasader har traditionellt inte förekommit på bostads- eller gårdsbebyggelse. Kommunens svar Kommunen bedömer utifrån det som byggts idag med stora fönsterpartier på Lerdalsberget och som syns från långbryggan, riksvägen, Siljan och andra platser inte bidraget med solkatter eller upplevts påtagligt påverka stads- och landskapsbilden negativt. Kommunens bedömning är därför att inte heller planförslagets exploatering behöver bestämmelser kring detta. Tjära har tagits bort från formuleringen i planbestämmelsen då den kan rymmas inom det angivna dova färgspannet ändå om rätt nyans används. Rådgivande Miljökvalitetsnorm synpunkter, Jordlagerföljden med mäktiga lager av medelfast Miljökvalitets- och fast silt /lermorän innebär att jordlagren är i norm princip täta i förhållande till grundvattenförekomsten (WA86582731) i det sedimentära berget. Detta Datum 2026-05-05 43(66) framgår av handlingar. Även om kommunen inte har belyst betydelsen av dessa förutsättningar med avseende på påverkansrisken på grundvattenförekomsten så kan påverkansrisken på grundvattenförekomsten såväl kemiskt som kvantitativt anses vara försumbar. Kommunens svar Kommunen delar Länsstyrelsen beskrivning. Rådgivande Dagvattenhantering synpunkter, Hydrologiska förutsättningar Dagvattenhantering Planområdet ligger i brant terräng och relativt högt upp i avrinningsområdet och lutningsgradienterna ligger i hög grad parallellt. Därmed är förutsättningar för bildning av vattendrag mer begränsad. Istället sker avrinningen mer jämnt fördelat över sluttningens bredd och med utbildandet av många parallella mindre flödesstråk. Man redovisar förekomst av ett par mindre diken vilka överensstämmer med nyss förda resonemang. Det behövs dock här insikt om att för att vattenbalansen ska gå ihop så måste någon ytterligare avrinning ske utöver dessa diken. Geotekniken visar på täta jordlager på djupet och avsaknad av tydliga ytliga vattenvägar, vilket pekar på att det huvudsakliga avrinningsflödet måste ske i de ytnära jordlagren. Förmodligen finns också ytterligare flödesvägar utöver de båda dikena som rapporteras. Dessa ytterligare flödesvägar är förmodligen bara aktiva vid särskilt kraftiga regn, men nog så viktiga för den samlade analysen. Jämförande beräkningar Vid jämförelse där man vill bedöma effekten av viss ny bebyggelse bör samma beräkningsregn och samma klimatfaktor tillämpas i scenarierna som ska jämföras. Dagvattendamm som dagvattenhanteringsåtgärd Utöver bortledning finns huvudsakligen tre typer funktioner som kan vara av intresse vid hantering av dagvatten: fördröjning, flödesutjämning och rening. Begreppet fördröjning används tyvärr ofta på oklart eller missvisande sätt. Rent språkligt bör fördröjning handla om att avrinningsförloppen förskjuts i tid vilket kan vara av stort värde i händelse av utsläpp Datum 2026-05-05 44(66) av miljöfarliga ämnen. Fördröjningen kan dock skapa tillräcklig tid för att hinna stoppa utsläppet så att det inte når ut i recipienten. Vid flödesutjämning ska det vara klargjort till vilken flödesnivå en begränsning behöver ske och varför. Begränsningar i nedströms liggande ledningar kan vara ett sådant skäl. Det ska alltid övervägas om en kapacitetsökning hos nedströms liggande system kan vara en lämplig åtgärd antingen ensamt eller i kombination med en flödesutjämningsanläggning såsom en dagvattendamm. En anläggning för flödesutjämning ska designas så att utflödet kan vara så stort som möjligt inom givna förutsättningar, dvs. det tillåtna maxutflödet. En anläggning med dessa egenskaper lämpar sig inte för rening. En sedimentationsdamm är i sig relativt ineffektiv, men för bästa möjliga reningsfunktion inom dess potential måste tillrinnande vatten dämmas effektivt och helt uppnå en uppehållstid på ett dygn. En damm för rening bör dessutom inte utsättas för alltför kraftig tillrinning för att undvika att ackumulerade sediment virvlas upp och spolas ur. Dimensionering av trummor Praxis är att dimensionera väg- och järnvägstrummor utifrån dygnsmedelvärdet av flöden med viss återkomsttid där 50- eller 100- årsflöden har varit den normala kravnivån. Dessa flöden är normalt inte relaterade till regn med motsvarande återkomsttid. De beräkningar av flödesrespons av regn med viss varaktighet och återkomsttid avser momentanvärden som i första hand är relevanta för dimensioneringen av dagvattenledningssystem. Det stämmer inte att Trafikverket skulle ha ett minimikrav på 800 mm för trummor under bilvägar. För grusväg är minimikravet 400 mm och för belagd väg är minimikravet 500 mm. Kommunens svar Kommunen delar Länsstyrelsen beskrivning av hur de hydrologiska förutsättningarna kan vara utöver identifierade avrinningsvägar. Den kompletterande analysen till dagvattenutredningen redovisar detta. De jämförande beräkningarna för dagvattnet har som syfte för kommunen att dimensionera Datum 2026-05-05 45(66) fördröjningsdammens volym. Kommunen har i den bedömningen utgått från ett nuläge utan klimatförändringar och ett efter läge med 30 procent påslag för klimatförändringar. Syftet har varit att säkerställa att tillräcklig volym fördröjs utifrån att tillkommande exploateringen även hanterar klimatförändringarna. För dammen och fördröjningen se vidare svaret ovan under överprövandegrundade delen med dagvatten. Gällande rening i dammen har dagvattenutredningen undersökt detta utifrån förutsättningar att dammen är en så kallad torrdamm som töms helt efter regn. Det redovisade resultatet i utredningen med resultatet att MKN inte påtagligt påverkas vidare förutsätter inte en annan dammlösning än den redovisade. Beskrivning av Trafikverkets minimikrav är noterat. Rådgivande Planbestämmelser synpunkter, Bestämmelserna om ”utformning av allmän plats” Planbestämmelser med beteckningarna ”trummor” (och index) innehåller exakta dimensioner som ska uppfyllas för trummorna. Det kan vara lämpligt att istället formulera det som minsta dimensioner som ska uppfyllas för att möjliggöra att även större dimensioner används eftersom behovet kan variera över tid. Bestämmelsen om ”utformning av allmän plats” med följande lydelse är otydlig och kommunen bör överväga att formulera om den: ”Diken för dagvatten som fördelas över gata och natur inom hela området enligt planbeskrivningen och tillhörande dagvattenutredning eller motsvarande ska finnas.” Kommunen bör överväga att, genom bestämmelser om utformning av allmän plats, reglera höjdlägen för nyckelpunkter på gatorna så att det blir mer förutsägbart på vilken höjd över nollplanet som respektive bostadsfastighet ska ansluta till. Kommunens svar Trummor som inte avses begränsa flödet har ändrats till ”minsta” dimension i plankartan och planbeskrivningen. Datum 2026-05-05 46(66) Den inte så specifika skrivelsen om diken har ersatts med platsspecifika planbestämmelser i plankartan och planbeskrivningen med dike. Alla gator och diken har projekterats utifrån en största lutning om 1:12 och sektionerna/beskrivningen i planbeskrivningen/dagvattenutredningen. Utifrån detta har varje tomtplats detaljstuderats kring möjligheten till infart och uppställningsyta för fordon. Kommunens erfarenhet från andra detaljplaner är att bestämmelser om höjder av gata endast fungerar om det är översvämningsrisk eller liknande som en lägsta punkt. I övrigt innebär det oftast att gatan behöver justeras en halvmeter upp eller ner och då blir det planstridigt. Kommunen bedömer att placeringen av gator och diken är tillräckligt studerat och placerat i plankartan för att inte höjdsättning ska vara nödvändig. Rådgivande Upphävande av gällande detaljplan synpunkter, Vid upphävande av (delar av) en detaljplan ska Upphävande av kommunen tillämpa motsvarande förfarande som gällande detaljplan hade tillämpats om en ny detaljplan hade tagits fram (5 kap 38 § PBL). Det bör därför till exempel framgå av kommunens planhandlingar och samrådsförfarande (inkl. planens titel och syfte) att antagandet av den aktuella detaljplanen inte bara innebär att en ny detaljplan börjar gälla utan att delar av den gällande detaljplanen också upphävs. Titeln skulle till exempel kunna formuleras i stil med: ”Detaljpvlan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera samt Upphävande av delar av…”. Läs mer hos Boverket: Kommunens svar Kommunen delar Länsstyrelsen synpunkter på att tydligheten kring upphävandet. Inför ett antagande så avser dock inte kommunen ändra titeln för att undvika göra det än mer otydligt. Eftersom en ny detaljplan ersätter bakomliggande tidigare detaljplan och att i detta fall är det små restbitar som blir över har kommunen bedömt att inte justera handlingarna inför ett antagande på grund av att det inte påverkar någon part negativt att upphäva dessa. Datum 2026-05-05 47(66) Yttrande 17 – Privatperson 11, 2026-04-07 ## 1. Direkt påverkan på min fastighet Min fastighet påverkas direkt av planförslagets genomförande genom närheten till planerad tillfart, förändrad markanvändning och förändrade avrinningsförhållanden. Planförslaget innebär risk för: - ökad trafik och försämrad trafiksäkerhet - buller och störningar - försämrad landskapsbild - negativ påverkan på kultur- och naturvärden - förändrade dagvattenflöden med risk för skador nedströms - påverkan på befintliga vägar, diken och dräneringslösningar ## 2. Dagvattenfrågan är otillräckligt utredd Den mest allvarliga bristen gäller dagvattenhanteringen. Kommunen måste redan i detaljplaneskedet kunna visa hur dagvatten ska hanteras så att marken är lämplig för bebyggelse och så att översvämning, erosion och skador på närliggande fastigheter inte uppstår. Detta följer av PBL 2 kap. 5 § samt Boverkets vägledning om dagvatten i detaljplan. (Boverket) Den dagvattenutredning från 2023 som åberopas är inte tillräckligt detaljerad och redovisar inte: - dimensionering för skyfall och 100-årsregn - klimatanpassning för framtida regnintensiteter - konsekvenser för nedströms fastigheter - påverkan på vägtrummor, diken och dräneringssystem - ansvar för drift, underhåll och tillsyn - vilka bindande planbestämmelser som ska säkerställa lösningen Eftersom planområdet ligger högre än befintlig bebyggelse finns en särskilt stor risk att Datum 2026-05-05 48(66) vatten leds mot min och andra fastigheter nedanför området. Kommunen har ansvar att säkerställa att denna risk inte uppstår. Detta ansvar kan inte skjutas över på enskilda sakägare eller lämnas till framtida osäkra tekniska lösningar. (Boverket) ## 3. Trafik och tillfart Planförslaget saknar en tillräcklig trafikutredning som visar: - framtida trafikmängd - trafiksäkerhet för boende och oskyddade trafikanter - påverkan på befintligt vägnät - konsekvenser av byggtrafik och framtida boendetrafik Eftersom min fastighet gränsar till tillfarten är detta en direkt och konkret påverkan som måste utredas innan planen kan antas. ## 4. Landskapsbild, kulturmiljö och riksintresse Området har betydande landskapsmässiga kvaliteter. Planförslaget innebär en påtaglig förändring av höjdläge, siktlinjer och den visuella karaktären i Lerdal. Det saknas en tillräcklig bedömning av påverkan på: - landskapsbilden - kulturmiljövärden - områdets särprägel - eventuella riksintressen enligt miljöbalken Detta är särskilt viktigt eftersom PBL kräver att även stads- och landskapsbild samt natur- och kulturvärden vägs in i lämplighetsbedömningen. (Boverket) ## 5. Bristande genomförbarhet och ekonomiskt underlag Jag anser även att planens genomförbarhet är otillräckligt redovisad. Följande saknas eller är bristfälligt: Datum 2026-05-05 49(66) - motivering till varför tidigare detaljplan inte genomförts - marknadsanalys som visar faktisk efterfrågan - redovisning av hur exploatör valts - analys av alternativa exploatörer - kommunens ekonomiska åtaganden - konsekvenser för tomtpriser och projektets långsiktiga ekonomi Detta är centralt för att bedöma om planen är realistisk och förenlig med god hushållning av kommunala resurser. ## 6. Miljö och ytvatten Det saknas även en oberoende miljökonsekvensbedömning som visar att exploateringen inte riskerar att medföra förorening av ytvatten eller påverkan genom kemiska ämnen. Särskilt bör påverkan på dagvattenkvalitet och transport av föroreningar till nedströms mark och vatten tydligt utredas. ## Yrkande Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag att detaljplaneförslaget inte antas i nuvarande form. Planen måste först kompletteras med: - fördjupad dagvattenutredning - trafikutredning - landskaps- och kulturmiljöanalys - miljöbedömning - ekonomisk genomförandeanalys - - tydliga planbestämmelser för skydd mot översvämning och erosion enligt PBL 4 kap. Kommunens svar Gällande dagvatten se vidare kommunens svar på Länsstyrelsens olika synpunkter. I dagvattenutredningen har även miljökvalitetsnormer för utsläpp av kemiska ämnen behandlats och säkerställts. Kommunen har tagit fram en geoteknisk undersökning genom en konsult som borrat flera hål i Datum 2026-05-05 50(66) marken och sedan gjort beräkningar vilka redovisar att detaljplanens byggrätter är möjliga att utföra. Plankartan reglerar utefter resultatet av utredningen största fyll och schaktnivåer samt slänters största lutningar och ska erosionsskyddas. I illustrationskartan till detaljplanen redovisas slänter, körbanor och däremellan diken. Det som redovisas är en förprojektering till den väg som avses byggas ut och har projekterats med hänsyn till inmätt terräng i grundkartan. Kommunen har gjort beräkningar av Trafiken utifrån Trafikverkets trafikalstringsverktyg som tar hänsyn till terräng, avstånd, servicefunktioner och liknande utifrån vad byggrätter i detaljplanen medger. Detta är redovisat i planbeskrivningen på sida 57. Kommunen bedömer därför att detta är tillräckligt hanterat i planarbetet. I planbeskrivningen på sida 50 har kommunen redogjort för kommunens bedömningar av påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen som granskningsmyndighet för riksintressen har inte yttrat sig i granskningen om att kommunens planförslag kommer innebära en påtaglig skada på riksintresset och inte meddelat att dom kan komma överpröva detaljplanen på den grunden. Därför har kommunen bedömt att inte ändra i detaljplanen. Motiveringar och syften till detaljplanen och den tidigare planen finns i planbeskrivningen. Kommunen ska ha en viss planberedskap för bostäder, skola med mera för att snabbt kunna möta förändrade behov. Idag finns i kommunen en stor sådan beredskap kring småhustomter för kommunen som helhet, dock är dessa i äldre planer på platser som idag inte anses lika attraktivt att bygga på. Planförslaget är en uppdatering av redan detaljplanerat område för att byggnation ska kunna ske med dagens krav. Planförslaget med som mest 47 småhustomter beräknas kosta mellan 50 och 55 miljoner inklusive VA att bygga ut. Kommunens syfte med detaljplanen är att pröva så mycket bebyggelse som är möjligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inom ramen för övriga förutsättningar. I jämförelse med andra områden som kommen bygger ut, Lissbrändan med Datum 2026-05-05 51(66) flera är kostnaderna marginellt högre för planförslaget. Exploatören har inte valts utan exploatören har kontaktat kommunen om att få köpa mark och frågat om ett markanvisningsavtal. Kommunen har då värderat marken och skrivit ett avtal. Ingen annan exploatör har visat intresse. Kommunen har gjort en undersökning om betydande miljöpåverkan som samråtts med Länsstyrelsen i samband med samrådet 2022. Kommunen bedömde då att ett genomförande inte kommer få betydande miljöpåverkan och Länsstyrelsen delade kommunens bedömning. Miljöpåverkan i övrigt har beskrivits i planbeskrivningen och tillhörande utredningar. Kommunens bedömning är att vi utrett miljökonsekvenserna tillräckligt. Yttrande 18 – Privatperson 12, 2026-04-07 Utsikten där är unik. Ett kulturarv i stora mått. Utsikten ut över Siljan och Långbryggan är helt unik. Syns så här Siljan och Långbryggan är helt unik. Syns så här bra endast ifrån denna höjd och plats! De är därför populär som utsiktspunkt för både boende Kommuninnevånare och turister. Man grillar, träffas, förlovar sig här! Att ändra sikten här är inte förenligt med platsens naturtillgång och värde. Bygger man (31) hus är utsikten och atmosfären en helt annan därefter. När det gjorts är det oåterkalleligt och platsen och utsikten förstörd för evigt! Vore en katastrof för alla Rättvikare. Rättvik bör vara rädda om sina unika platser, sjöar och utsiktspunkter. Vem har råd att köpa dessa tilltänkta tomter? Och dessutom upprätta ett hus + attefalls hus på tomten? Ja inte är det bygdens barn och barnbarn och unga Rättvikare inte. Unga på landsbygden idag har svårt att få både jobb och lån. Detta projekt kommer att locka och dra välbärgade storstadsbor till köp. Datum 2026-05-05 52(66) De säljer sin villa/lägenhet i storstan tex Stockholm och flyttar till mindre och får loss pengar ingen i bygden kan konkurrera emot. Kommer dessa storstadsbor ens att bosätta sig i Rättvik? Knappast troligt. De kanske besöker 1 vecka per år eller 2. Övrig tid kommer det att hyras ut, Både huvudbyggnaden och attefallshuset. (62) turistbostäder blir det då. Eller så står de tomma stora delar av året. De här husen kan bara bli en investering likt en aktieportfölj för välbärgade. Det som behövs i Rättvik är inte detta, utan områden där bygdens folk och barn och unga har råd att bygga hys och hem i stil enliga stugor i siljansrött som passar i bygdens andra. Snart är det precis som i Spanien, 90% turist ägda eller uthyrda bostäder, medans inhemsk befolkning som är fast boende och arbetar inom serviceyrken till turismen bor i husvagn, för det finns inga bostäder till dem och inga har råd med. Är det så vi vill ha det i Rättvik och Siljansbygden i framtiden? Det är redan på väg. Sälen är redan hårt drabbat. Jag anser att man stjäl bygden från våra ungdomar och kommande generationer på detta sätt och bara öppnar armarna för folk som inte kan och inte bryr sig om bygden och kulturen i mycket hög utsträckning. Detta område kan också bli ett sommartillhåll för välbärgade pensionärer som bara vistas 3-6 månader av året. De har då rätt till sjukvård och hemtjänst från Rättviks kommun och Region Dalarna. Som bekant är det så om man har hemtjänst beviljad i sin hemkommun och det är även bekant att äldre ofta kräver mera sjukhusbesök, sjukhusvård akut och mer vårdcentralbesök. Detta kommer stjäla ännu mer vårdtider och plats från kommunens innevånare. Datum 2026-05-05 53(66) Köer är redan mycket långa och det tummas redan hårt på innevånarnas sjukvård. Vi kommer få ännu sämre vård. Har Rättviks kommun resurser till detta? Har Region Dalarna resurser till detta? Nej. Vi vet redan svaret. Dessa köpare skattar i sina hemkommuner och tillför inget till bygden, Rättvik eller Region Dalarna på sina skattsedlar. De bor i rika kommuner i tex. Stockholm och däromkring. Hemtjänsten skall då anställa flera för att sköta dessa 3-6 månader om året och sedan skall de bli arbetslösa vintertid? Dessa turister kan också plötslighet åka hem och då står Rättviks kommun där med löner som skall betalas ut, men de får inget från kommunen där de då är folkbokförda. 62 uthyrda hus eller bara 32? De kommer hur som helst att väsentligt konkurrera med befintliga B&B, hotell, gästgiverier, vandrarhem, stugor och stuguthyrare i byarna och även Centralt. Ännu ett sätt att minska folket i byar, Boda, Furudal, Bingsjö m.fl. Dessa hus kommer svälja 6-8 bäddar per stuga på Lerdal 10:49 per tomt, kanske flera bäddar. 62 uthyrda blir grovt räknat runt 400-500 bäddar eller mer per tomt. 32 uthyrda blir grovt räknat runt 200- 300 bäddar eller mer som hyrs ut. En ansenlig mängd människor. Tror kommunen att detta hjälper hotell och övernattningsbranschen i kommunen? Alla vill naturligtvis bo och hyra med denna fantastiska utsikt. Det är snarast att hjälpa till att slå undan fötterna för många i övernattningsbranschen i området Rättvik med omnejd. Datum 2026-05-05 54(66) Även många jobb mindre får jobb i övernattningsbranschen där också många unga kan få sommarjobb etc. Men i husen på Lerdal 10:49 hyr man privat in stuga och inga arbetstillfällen ges. Pengarna för uthyrningen går till de välbärgade skrivna i andra kommuner. Detta tillför inget bra till kommunen och ortsborna och de som försöker försörja sig i Rättvik. Sedan har vi att beakta klimatet. Den erosion som för någon sommar sedan slet med sig både vägar och gräsmattor i just Lerdal och Gärdebyn, vilket blev en stor och kostsam historia och besvärlig händelse i just Lerdal och Gärdebyn. Folk fick sina källare vattenfyllda och uppfarter bortspolade. Även Faluvägen höll på att följa med. Detta oväder varade inte många timmar alls. Vad händer om det regnar 24 timmar istället? Det man såg var att där man dikat, byggt och gjort bra avrinning och dränering svämmade det över som mest. När naturen får så här mycket vatten på kort tid följer det tidigare vattenådror i marken. De sin funnits i århundraden. Det går inte att åren jord gräva nya, gräva bort naturens kraft i dessa lägen. Det hjälper inte hur stora maskiner och diken som buggs och grävs. Gamla bäckar går över källådror ofta, och man flyttar sådant som bäckar när man exploaterar områden. Exploaterar man detta område Lerdal 10:49 så kraftigt som ni planerar i kommunen nu är risken stor att kommer oväder och regna drar med sig allt. Här är ännu tvärare med enormt fall mot Siljan, Centrom och Enån, än där det hände senast i Lerdal och Gärdebyn för några år sedan. Området Lerdal 10:49 var den gången rätt förskonat då vill jag minnas, för att inte var rört och exploaterat på samma sätt som övriga Lerdal och Gärdebyn med massa bebyggelse, vägar och bäckar/diken alla i Datum 2026-05-05 55(66) kommunen trodde skulle hålla för oväder och regnmängder. Vid ett sådant väder om man bebyggt Lerdal 10:49 ligger även hela Vålsveden området risigt till och får ta emot vatten från Lerdal 10:49 med stora skador som följd. Detta är ett område som inte bör exploateras hårt med byggen och liknande. Av fler anledningar som naturen, utsikten och erosions risken vid regn och oväder. Kommunen äger detta område, vill man på Rättvikarnas bekostnad bara sälja färdiga tomter (31 st) för 1-2-3 miljoner? Auktion kanske? Pengar får inte styra så är viktiga områden nära Siljan och centrum. I framtiden det kanske istället blir aktuellt med någon attraktion för allmänheten i området, nära slalombacken och Rodelbanan. Någon lägre attraktion som inte stör vare sig utsikterna, naturen och inte skadar så att risken för erosion ökar i området. Det är en olämplig plats att bygga på. Kommunens svar Kommunen har svårt att bedöma vilken plats som synpunkten har blandat ihop planförslagets placering med. Antingen kan yttrandet syfta till Vida blick med sitt utsiktstorn eller toppen av slalombacken inom samma fastighet som planområdet. Oavsett så påverkar inte planförslaget någon av dessa platser. Planförslaget tillgängliggör dock vägen upp till toppen av slalombacken så att fler kan gå- och cykla eller åka bil dit upp och ta del av utsikten och spår och leder som utgår därifrån. I en detaljplan kan inte kommunen reglera vem som får bygga eller inte. Vid försäljning av tomter eller mark har kommunen små möjligheter att hindra att tomter bebyggs med fritidshus, ännu mindre möjligheter finns att påverka vem den som byggt först sedan säljer vidare huset till. Tomter har en kostnad att ta fram och mark har ett visst värde. Kommunens bedömning är att värdet på tomterna i planförslaget är högre än på många andra platser inom kommunen. Detta är en förutsättning för att Rättvikare eller andra ska få ihop en kalkyl och Datum 2026-05-05 56(66) kunna få lån, att värdet på tomt och färdigt hus motsvarar det som det har kostat att bygg. För de personer som inte behöver lån spelar detta ingen roll. Oavsett kan kommunen inte påverka vem som köper, men har inte kommunen olika tomter, på olika platser, med olika priser i kommunen så kommer inte heller olika personer kunna bygga på sin drömplats och sitt drömboende. Dom ”förmögna utanför bygden” som hänvisas till kan köpa upp befintliga villor, det finns inget hinder för det, lika lite som att det bara är dom som kommer bygga inom planförslagets område. Kommunens ambition är att skapa fler bostäder och vill ha en varierad planreserv för bostäder. Synpunkterna kring kostnader, vem som får bygga, påverkan på kommunal service och liknande är vidare inget som detaljplanen hanterar. Det är andra politiska frågor, både från riksdag/regering och lokalt att hantera och avgörs inte utifrån att byggrätter skapas inom planförslaget. Gällande dagvatten se vidare kommunens svar på Länsstyrelsens olika synpunkter. Kommunens ställningstaganden kring planarbetet och hur marken ska användas finns beskrivet i planbeskrivningen från markanvisning, planbesked, samråd och granskning. Yttrande 19 – Dala Vatten och Avfall, 2026-04-17 Synpunkter vatten och avlopp Allmänt Det är för VA-huvudmannen tyvärr svårt att fullt ut bedöma de tekniska och ekonomiska konsekvenserna för VA-kollektivet utifrån planhandlingarna. Diskussioner om hur utbyggnaden av VA- anläggningen skall genomföras pågår parallellt med planarbetet, och det är i skrivande stund ej klart huruvida kommunen avser att verksamhetsområdet för allmänna VA-tjänster skall utökas till att omfatta detaljplaneområdet eller om kommunen avser att områdets behov av VA ska lösas genom att exempelvis en gemensamhetsanläggning bildas och att området då ska anslutas via avtal utanför verksamhetsområde. Oaktat vad kommunen beslutar Datum 2026-05-05 57(66) gällande VA-anläggningens genomförande, tarvar planens genomförande investeringar i kapacitetsförstärkningar i VA infrastrukturen utanför planområdet, t.ex. förnyelse/uppdimensionering av befintligt ledningsnät. DVA tror att det är bra om kommunen inför antagandebeslut beaktar samtliga kostnader som planens genomförande aktualiserar. Kostnaderna som uppstår som en följd av planen, kopplat till åtgärder i infrastruktur utanför planområdet, är sedan tidigare redovisade till kommunen. Planbeskrivning På flera sidor används uttrycket ”avlopp” när egentligen ”spillvatten” avses. På följande sidor bör avlopp ändras till spillvatten: s5, s14, s29 och s30. Genomförandefrågor Brandpost, s29 I första stycket anges att ”Exploatör kommer att bygga ut brandposten på området för teknisk anläggning…” Ändra till ”En brandpost ska anläggas på området för teknisk anläggning…” I andra stycket anges att ”Exploatören ska efter utbyggnad utan kostnad överlämna brandpost till VA- huvudmannen i samband med överlämnande av övriga VA-anläggningar”. Vi föreslår att detta stryks då kommunen ännu inte beslutat hur utbyggnaden av VA-anläggningar ska genomföras. Bör även noteras att brandposter inte tillhör VA-huvudmannens anläggning utan Räddningstjänsten. Vidare nämns i VA-utredningens bilaga 1 två brandposter, i planbeskrivningen omnämns en brandpost, så det behöver kontrolleras så att det är överensstämmande. Utbyggnad vatten och avlopp, s29 Ändra avlopp i rubriken samt i texten till spillvatten. I texten anges även att ”VA-huvudmannen avser att utöka verksamhetsområdet för att inkludera byggrätterna inom området när VA-anläggningar är utbyggda” Datum 2026-05-05 58(66) Skulle meningen stå kvar så bör ”VA-huvudmannen” bytas ut mot ”Kommunen”. DVA föreslår dock att meningen stryks och ersätts med följande: ”Diskussioner om hur utbyggnaden av VA- anläggningen skall genomföras pågår parallellt med planarbetet och det är i skrivandets stund ej klart huruvida kommunen avser att verksamhetsområdet för allmänna VA-tjänster skall utökas till att omfatta detaljplaneområdet eller om kommunen avser att områdets behov av VA ska lösas genom att exempelvis en gemensamhetsanläggning bildas och att området ska anslutas via avtal utanför verksamhetsområde.” Drift teknisk försörjning, s30 I texten anges att ”Ledningsnätet för vatten och spillvatten (ej dagvatten) ska tillhöra VA- huvudmannen (Rättvik Vatten och Avfall AB och driften sköts av Dala Vatten och Avfall AB). VA- huvudmannen tar ut en brukningsavgift av respektive fastighetsägare för vatten- och avloppförsörjning enligt gällande VA-taxa. Brukningsavgiften börjar tas ut i samband med erläggande av bostadsenhetsavgift.” Detta stycke bör ses över, och justeras avhängigt vad kommunen beslutar gällande områdets VA- försörjning, om verksamhetsområde ska utökas eller ej. Planens konsekvenser Dagvattenutredning, s47: Enligt den dagvattenutredning som gjorts för området så ska dag- och skyfallsvatten hanteras genom uppsamling och avledning i diken, för att sedan fördröjas och renas i en torrdamm i planområdets norra del. Vattnet avleds sedan från dammen ner mot diken längs med Slalomvägen och i en befintlig bäck i naturmark väster om området. Dagvattenutredningen har inte tittat på påverkan i nedströms liggande områden men anger att tillkommande dag- och skyfallsvatten från planområdet kan fördröjas i föreslagen damm så att planområdet inte ska öka på avrinningen till nedströms liggande områden. Datum 2026-05-05 59(66) De dagvattenåtgärder som föreslås i dagvattenutredningen syftar till, och har dimensionerats för, att inte förvärra situationen nedströms planområdet utifrån att området exploateras. Detta är nödvändigt då det idag finns kända problem med dagvatten/skyfallsvatten i områdena nedströms planområdet, tydligt i de skador från ytledes avrinning som uppstod på vägar och fastigheter under stormen Hans 2023. För att beräkna flödena från området har detaljplaneskissen i figur 1 i utredningen använts. Det är svårt att avgöra om skissen utgår från det mer glesbebyggda alternativet med cirka 47 småhus eller om man på något sätt tagit med i beräkningen planens maximala utnyttjande med cirka 150 lägenheter och tillhörande parkeringsplatser. Om flödesberäkningarna utgår från det mer glesbebyggda alternativet och planen sedan byggs ut maximalt så kanske inte de dagvattenåtgärder som föreslås är tillräckliga för att skydda nedströms liggande områden. Även kostnaden för beräknade dagvattenåtgärder kan då bli högre än vad som tidigare antagits. Teknisk försörjning, s55: I första stycket anges igen att ”VA-huvudmannen avser att utöka verksamhetsområdet för att inkludera byggrätterna inom området när VA anläggningarna är utbyggda.” Se kommentar föregående sida kring stycket ”Utbyggnad vatten och avlopp” s 29, som även gäller för denna mening. Plankarta I plankartan har E-områden avsatts för tekniska anläggningar, t.ex. tryckstegringsstation m.m. I VA- utredningen anges att en reservoar ska anläggas men det är inte tydligt vart den ska placeras och om den ska vara inom området. Om den ska vara inom området bör det säkerställas att den ryms inom lämpligt E-område. Synpunkter på VA-utredning [Borttaget i granskningsutlåtandet] Synpunkter avfall Datum 2026-05-05 60(66) Nuvarande avfallslagstiftning anger att: Från 2027 gäller nya regler om fastighetsnära insamling som innebär att insamling av förpackningar (glas, papper, plast och metall) ska lösas inom den egna fastigheten. Handboken från Avfall Sverige, handbok för avfallsutrymmen – Riktlinjer för utformning av avfallsutrymmen vid ny- och ombyggnation, beskriver både utformning av avfallsutrymmen samt framkomlighet för insamlingsfordon och personal samt arbetsmiljö för hur hämtning av avfall ska ske. Fastigheterna kan ha egna kärl vid fastigheten alternativt ett eller flera gemensamma hämtställen för avfall och förpackningar såsom beskrivs i granskningen av planärendet. Kommunens svar Alla synpunkter på planbeskrivningen är justerade. Oaktat om VA-anläggningar kommer byggas ut av VA-huvudmannen, kommunen eller exploatören, samt om det är en VA-förening eller VA-kollektivet som ansvarar för VA-anläggningar så är kommunens bedömning i planförslaget att VA ska kopplas på den kommunala anläggningen vidare till reningsverket. Detta antingen inom verksamhetsområde eller utanför med avtalsanslutning. Oaktat om planförslaget kopplas på den kommunala VA-anläggningen eller inte är kommunens bedömning att förstärkningsåtgärderna i övriga VA-anläggningar ändå måste genomföras för att tillåta bebyggelse inom Lerdal med omnejd, även inom befintligt verksamhetsområde. Kommunens ambition är att möjliggöra för flera bostäder och dessa kostnader kommer då ändå framöver uppstå. Dagvatten är beräknat utefter byggrätten om 25 procent byggnadsarea. Därefter har schablon för andra hårdgjorda ytor använts utefter en maximal bebyggd illustrationskarta. I de fall som flerbostadshus kommer byggas behöver även största byggnadsarea enligt planbestämmelser respekteras. Kommunens bedömning är att 150 lägenheter är möjliga i två scenarier. Först att varje småhustomt inreder en lägenhet extra i varje bostadshus och uppför en tillkommande komplementbyggnad per tomtplats. (47*3 lägenheter). Andra scenariot är att flerbostadshus uppförs. Kommunen har i Datum 2026-05-05 61(66) skissmaterial till planen då kommit fram till att om fler än 150 lägenheter byggs ut kommer inte parkeringsplatser att få plats inom kvartersmarken. Det kan då innebära att inte hela byggrätten om 25% kan komma att kunna användas. Samtidigt har kommunen bestämt efter granskningen att reducera byggrätten till 20 procent. Vilket är en minskning med20 procent hårdgjorda ytor i form av tak. Detta ökar på marginalen i dagvattenberäkningarna. Gällande dagvatten se vidare kommunens svar på Länsstyrelsens olika synpunkter. Området för tryckstegring i form av en reservoar är cirka 800 kvadratmeter stort och kommunen har bedömt det som tillräckligt stort. I utredning har det specificerats att denna ska ligga cirka 330 meter över nollpunkten, vilket plankartan anpassats för. VA-utredningen är intern och har inte ingått i granskningen och utgår. Gällande avfall redovisar planförslaget att både hämtning vid varje fastighet eller gemensam hantering är möjlig. ___ Granskningsutlåtande är sammanställd av mark- och planheten på Samhällsutvecklingsförvaltningen, Rättviks kommu Datum 2026-05-05 62(66) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 1/5 Datum 2026-05-05 63(66) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 2/5 Datum 2026-05-05 64(66) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 3/5 Datum 2026-05-05 65(66) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 4/5 Datum 2026-05-05 66(66) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 5/5 PLANNUMMER: B342 Samråd beslut, SHU, 2022-03-22 § 33 Granskning beslut, SHU, 2026-02-18 § 23 Antagande, KF, 2026-XX-XX § xx Laga kraft, 20XX-XX-XX PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA RÄTTVIKS KOMMUN Webbplats E-post Organisationsnummer Rättviks kommun rattvik.se mark.plan@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Detaljplanen omfattar följande handlingar: Planhandlingar: o Plankarta o Planbeskrivning o Illustrationskarta med sektion o Fastighetsförteckning (lämnas ut på förfrågan) o Grundkarta (lämnas ut på förfrågan) o Samrådsredogörelse o Granskningsutlåtande o Undersökning om betydande miljöpåverkan o Beslut om betydande miljöpåverkan Utredningar: o Dagvatten med tidigare utredning som bilaga o Geoteknik PM och MUR med bilagor o Naturvärdesinventering INLEDNING Vad är en detaljplan och hur tas den fram? En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Den kan även reglera var byggnader får placeras och hur dessa ska utformas. Olika detaljplaner har olika syften och reglerar därför olika saker. Kravet att upprätta en detaljplan uppstår alltid när det behöver göras större förändringar i befintlig bebyggelsestruktur och när tidigare oexploaterade mark- och vattenområden ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Det är kommunen som avgör när och var en detaljplan ska upprättas. Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser. För att underlätta förståelsen av detaljplanen finns även denna planbeskrivning. Planbeskrivningen redovisar planens syften, rådande planeringsförutsättningar, överväganden och planerade förändringar men också de konsekvenser planens genomförande innebär för enskilda fastighetsägare och andra berörda. Plankartan är den juridiskt bindande handlingen. Planbeskrivningen är vägledande vid tolkning av plankartan men har ingen egen rättsverkan. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Berörda kan påverka detaljplanen Under processen med att arbeta fram en detaljplan ges berörda möjlighet att påverka utformningen av planen. Berörda är bland andra länsstyrelsen, lantmäteriet, fastighetsägare, de närmaste grannarna samt vissa andra myndigheter, enskilda och organisationer. Första möjligheten att påverka kallas samråd. Efter samrådet bearbetas planförslaget med hänsyn till inkomna synpunkter innan planen ställs ut för granskning. Under granskningen får de berörda ytterligare en chans att lämna synpunkter och därmed kunna påverka. Efter granskningen kan endast mindre ändringar göras i planförslaget innan planen antas i kommunfullmäktige. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagande om ingen överklagar eller Länsstyrelsen inte överprövar planen. Överklaganderätt har de berörda som senast under granskningsskedet lämnat in skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i den antagna detaljplanen. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglovsprövning inom planområdet. Planprocessen Detaljplanen upprättas med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL) 2010:900 (SFS 2014:900). BEARBETAT LAGA FÖRSLAG SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE FÖRSLAG KRAFT INNEHÅLL INLEDNING 2 Vad är en detaljplan och hur tas den fram? 2 Berörda kan påverka detaljplanen 3 Planprocessen 3 DETALJPLANENS SYFTE 5 Syfte 5 Hela detaljplanen 5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 7 Ärendeinformation 7 Genomförandetid 8 Allmän plats 9 Kvartersmark 12 Befintligt i planområdet 16 MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR 17 PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Användningsbestämmelser för allmän plats 17 Egenskapsbestämmelser för allmän plats 19 Användningsbestämmelser för kvartersmark 21 Egenskapsbestämmelser för kvartersmark 22 Upphävande av gällande stadsplan 27 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 27 Fastighetsrättsliga frågor 27 Tekniska frågor 29 Ekonomiska frågor 30 Organisatoriska frågor 31 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 32 Kommunala planeringsunderlag 32 Utredningar 35 Riksintressen 40 Hushållningsbestämmelser 41 Strandskydd 42 Miljökvalitetsnormer 42 Hälsa och säkerhet 44 Hydrologiska förhållanden 45 Naturmiljö 45 Kulturmiljö 45 Teknisk försörjning 46 Service 46 Trafik 46 PLANENS KONSEKVENSER 47 Kommunala planeringsunderlag 47 Utredningar 49 Riksintressen 54 Hushållningsbestämmelser 55 Strandskydd 56 Miljökvalitetsnormer 56 Hälsa och säkerhet 57 Hydrologiska förhållanden 58 Naturmiljö 58 Kulturmiljö 59 Teknisk försörjning 59 Service 60 Sociala konsekvenser 60 Barnperspektiv 61 Trafik 61 Fastigheter och rättigheter 62 MEDVERKANDE 63 PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA DETALJPLANENS SYFTE Syfte Planens huvudsyfte är att långsiktigt säkerställa bostadsförsörjningen i Rättviks tätort med många attraktiva tomtplatser för permanenta bostäder med möjlighet till uthyrning av bostad. Området ligger inom gång- och cykelväg till service, skolor och handel i centrala Rättvik. I direkt anslutning till området finns skidbacke och friluftsleder. Syftet är vidare att nyttja platsens förutsättningar där boende och besökare kan bo och verka utan behovet av egen bil med det mesta som behövs på gång- och cykelavstånd samt ski-in och ski-out från bostaden. Syftet är också att möjliggöra för så mycket bostäder som platsen bedöms tåla och med bestämmelser för utformning så bebyggelsen blir visuellt tilltalande och inte negativt påverkar upplevelsen av berget från Rättvik och Siljan. Genom att nyttja ianspråktaget område så mycket som möjligt är syftet vidare att kunna lämna andra områden obebyggda och samhällsekonomiskt nyttja infrastruktur för vägar, vatten och spillvatten, avfall, kollektivtrafik och liknande på ett klokt sätt. Inom tätorten och dess direkta närhet finns flera äldre stadsplaner och detaljplaner vilka inte bebyggts på grund av utformningen och att kraven inte är anpassade till nutidens bestämmelser och krav på bostäder. Även Slalomvägens nuvarande förlängning, förbi parkering till skidbacken vidare till bergets topp, följer inte gällande stadsplan. Syftet är därför vidare att inom planområdet modernisera gällande stadsplan så att tidigare beslut kan genomföras. Detta genom att byggnation är möjlig med anpassat planförslag och att en tillgänglig huvudgata med avskild gång- och cykelväg kan anordnas, som leder vidare upp mot toppen av Lerdalsberget och de spår och leder som finns. Åtgärder inom planområdet för stråk och gator ska vidare tillgängliggöra det tätortsnära friluftslivet i stället för som i gällande stadsplan privatisera hela området genom kvartersmark. Syftet är också att skapa en långsiktigt hållbar struktur för hantering av dag- och skyfallsvatten från Lerdalsberget och ner mot Siljan på ett sådant sätt att det inte orsakar problem inom planområdet eller nerströms. Vidare är syftet att kunna erbjuda befintliga tomtplatser och bostäder tillgängliga angöringsvägar och möjligheten att kunna ansluta kommunalt vatten och spillvatten. Hela detaljplanen Detaljplanen ger möjlighet att skapa ett bostadsområde för ungefär 47 småhustomter eller flerbostadshus med karaktären av småhus på gång- och cykelavstånd från service, skolor och handel i Rättvik. Totalt beräknas mellan cirka 50 och 150 lägenheter kunna tillkomma beroende på hur kommande fastighetsägare nyttjar byggrätterna. Det exponerade läget vid skidbacken som syns från Siljan, långbryggan, riksvägen och PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA flera platser i Rättvik medför att området behöver vara väl gestaltat och upplevas som attraktivt och sammanhängande. Området behöver vara en årsring av sin tid men knyta an till den äldre tätare bebyggelsen runt Lerdal i väster och den mer brokiga och moderna bebyggelsen i Fyrklövern, Lissbrändan och Vålsveden i norr. Planområdet ligger lite förskjutet och med avstånd till båda områdena vilket medför att den tillkommande bebyggelsen kan medges sin egen stil inom sammanhanget. Bebyggelsen kommer kunna uppföras i ungefär två våningar. Beroende på terräng kan förhöjd sockel, sluttningsvåning eller liknande krävas. På flera ställen, beroende av placering på tomtplatsen, kan vind även inredas. Bostäderna ska kunna användas för permanent boende men även hyras ut. Flera tomter kan slås samman och mindre flerbostadshus eller parhus/kedjehus/radhus kan uppföras inom planbestämmelserna. Det finns fyra tekniska områden vara två är avsedda för gemensamma anläggningar till bostäderna i planen och för elskåp, fiberskåp, brandposter, brunnar och liknande. På dessa platser kan gemensam avfallshantering och/eller förpackningsåtervinning ske. Gemensam plats för brevlådor bör uppföras och i det södra området kan tillgänglig och säker hållplats för kollektivtrafik tillskapas i direkt anslutning till gata och området för tekniska anläggningar. Det tredje området för tekniska anläggningar är avsett främst för tryckstegring av vatten med egen angöringsväg. Det fjärde och minsta området för tekniska anläggningar är avsett i första hand för anläggningar för elförsörjning. Huvudgatan med gång- och cykelväg är en viktig del av planen. Den ska uppfylla tidigare beslut och planer på att tillgängliggöra bergets topp och friluftsliv. Befintlig väg är mycket brant och smal. Befintliga leder och nya leder ska kunna tillskapas inom allmän plats gata och natur inom planområdet. Idag hindras detta genom gällande stadsplan som endast medger passage på allmän plats gata och hela övriga området är kvartersmark för enskilt ändamål. För att säkerställa en tillfredsställande hantering av planområdets dagvatten och skyfall kommer en dagvattendamm med huvudstråk för avrinning anläggas på den allmänna platsmarken och förvaltas av kommunen. Mellan tomtplatser och längs med gator kommer dagvattendiken för avrinning anläggas på den allmänna platsmarken och förvaltas av gemensamhetsanläggning(ar). Den gällande översiktsplanen för Rättviks kommun syftar till att främja utvecklingen av kommunens primära serviceorter genom bebyggelseutveckling, infrastruktursatsningar och andra kommunala insatser. Planen betonar vikten av att stärka näringslivet, där turism ingår, genom att förbättra tillgången på mark och lokaler samt öka framkomligheten och tillgängligheten i hela kommunen. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Ärendeinformation Planförfarande Detaljplanen upprättas med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL) 2010:900 (SFS 2014:900). Planhandlingar Mark- och planenheten på Rättviks kommun har upprättat granskningsversionen av planhandlingarna i enlighet med Boverkets föreskrifter om detaljplan (2020:5) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning (BFS 2020:8). Alla bilder och illustrationer som förekommer är fotade av eller framtagna av planarkitekt på Rättviks kommun eller Exploatören, om inget annat anges. Planhandlingarna består av: • Plankarta • Planbeskrivning • Illustrationskarta med sektion • Fastighetsförteckning (Lämnas ut på förfrågan) • Grundkarta (Lämnas ut på förfrågan) • Samrådredogörelse • Granskningsutlåtande • Undersökning om betydande miljöpåverkan • Beslut om betydande miljöpåverkan Utredningar: • Dagvatten med tidigare utredning som bilaga, 2026-05-05, Thyrens • Geoteknik PM och MUR med bilagor, 2022-02-09, WSP • Naturvärdesinventering, 2021-09-29, Vive Ut Vivas Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget vid skidbacken i Rättviks tätort. Slalomvägen angör området och går vidare till bergets topp. Planområdet är ca 17,88 ha stort, varav cirka 8 ha är kvartersmark. Fastigheter inom planområdet: • Gärdebyn 28:21 som ägs av Rättviks kommun. • Lerdal 10:49, 25:7, 66:1 och 67:1 som alla ägs av Rättviks PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA kommun. • Lerdal 28:16, 28:17, 32:27 och 32:61 som ägs av olika privatpersoner Fastigheter som gränsar till planområdet: • Boda 8:21 som ägs av privatperson • Gärdebyn 35:8 som ägs av Rättviks kommun • Gärdebyn 10:7, 11:11, 11:12, 36:1 som ägs av olika privatpersoner • Lerdal 22:26, 22:33, 25:45, 25:46, 80:1 som ägs av olika privatpersoner • Lerdal s:11 som ägs av samfällighet • Utanåker 3:23 som ägs av privatperson Översiktskarta över Rättviks tätort. Ungefärligt planområdet är markerat med blå cirkel. Källa: Lantmäteriet Genomförandetid Genomförandetiden är satt till 10 år från den dag planen vunnit laga kraft. Med genomförandetid avses den tid då fastighetsägare har en PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA garanterad rätt att bygga enligt detaljplanen. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger och berörda fastighetsägare måste godkänna att den ändras. Om detaljplanen behöver ändras eller upphävas under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för förlorande rättigheter, exempelvis förlorad byggrätt. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan ändras eller upphävas utan att fastighetsägare har rätt till ersättning. Allmän plats En allmän plats är ett område som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Kommunen ska i en detaljplan reglera vilka områden som ska vara allmän plats. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. Den allmänna platsen i planförslaget utgörs av GATA , GCVÄG och 1-3 NATUR. I princip hela planområdet berörs av en gällande stadsplan (läs mer om detta under avsnittet kommunala planeringsunderlag). Den gällande stadsplanen är idag planlagd som allmän plats för Vägmark, Park eller Plantering. Stadsplanen kommer att ersättas och vissa delar upphävas i och med ett antagande av det nya planförslaget. Gata Detaljplanen reglerar allmän platsmark [GATA ] för gata med avskild 1 gång- och cykelväg. En förlängning av huvudgatan Slalomvägen. Inom användningsområdet ryms hela väganläggningen med en lutning på som mest 1:12 inklusive diken och slänter. Gång- och cykelväg ska anordnas avskilt från körbanan för fordonstrafik. Se nedan principsektion. Principsektion för GATA med föreslagna släntlutningar, diken och körbanors bredd samt sektion 1 genom två av kurvorna i planområdets södra del. Exakt utformning kommer avtalas om i exploateringsavtal eller bestämmas utifrån vid utbyggnaden gällande kommunala styrdokument för vägar. I planområdets södra del behöver gatan byggas ut med tre kraftiga kurvor. Dessa kurvor är dimensionerade för lastbil med släp och det ena PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA körfältet tillåts bli bredare i kurvorna för att körspåren ska rymmas. I särskilda fall kan mötande körfält behöva användas kortare sträckor. I kurvornas ytterradier ska avåkningsskydd anordnas längs med gatusektionens ytterkant innan slänten. Det kommer även behövas en mindre stödmur på en kortare sträcka. Detaljplanen reglerar allmän platsmark [GATA ] för lokalgata. 2 Anslutning till Werkmästergatan i väster från GATA ska byggas om 1 med en största lutning om 1:12 och som en trafiksäker rät trevägskorsning på flack terräng. Övriga lokalgator ansluts på liknande sätt till GATA Befintlig gata från parkeringsplatsen i norr ska grävas 1. bort inom området för gata och natur. Lokalgatorna är anpassade för att lastbil och personbil ska kunna mötas om det ena fordonet stannar vid kanten. Vändplaner är dimensionerade för att sopbil ska kunna vända utan att backa. Inom användningsområdet ryms hela väganläggningen med en lutning på som mest 1:12 inklusive diken och slänter. Se nedan principsektion. Principsektion för GATA med föreslagna släntlutningar, diken och körbanors bredd. Exakt 2 utformning kommer avtalas om i exploateringsavtal eller bestämmas utifrån vid utbyggnaden gällande kommunala styrdokument för vägar. Detaljplanen reglerar allmän platsmark [GATA ] för angöringsgata till 3 teknisk anläggning. En enklare gata från lokalgatas slut fram till tekniska anläggning. Minst 3,5 meter bred med 1,5 meter hindersfritt på båda sidor samt vägdiken på båda sidor. Inom användningsområdet ryms hela väganläggningen med en lutning på som mest 1:12 inklusive diken och slänter. Detaljplanen reglerar allmän platsmark [GCVÄG] för gång- och cykelväg. Befintlig gata renoveras och kompletteras från GATA i 1 sydväst till två lokalgator GATA österut. Minst 2,5 meter bred med 2 hinder för fordon att köra in på gång- och cykelvägen från lokalgator. Inom användningsområdet ryms hela väganläggningen med en lutning på som mest 1:12 inklusive diken och slänter. För att ytterligare reglera planområdets vägområden finns det platsspecifika egenskapsbestämmelser [trumma ] och [hlp ], samt 1-5 1 generella egenskapsbestämmelser för diken längs med alla gator, slänters största lutning från och till gator, att parkering inte får anordnas inom gata, att träd inte får fritt fällas samt att vändplaner ska finnas vid lokalgators slut, samt ha specifik radie för att sopbil ska kunna vända. Även enskilt huvudmannaskap regleras med egenskapsbestämmelser, samt utfartsförbud för att styra trafiken och hindra trafikfarlig och olämpliga in- och utfarter. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Bestämmelsen [trumma ], reglerar att trumma med specificerad 1-5 minsta dimension ska finnas under gata för att kunna hantera dagvatten och skyfall. Bestämmelsen [hlp ], reglerar att plats finns för möjlig hållplats till 1 kollektivtrafik. Natur Detaljplanen reglerar allmän platsmark [NATUR]. Naturmarken bidrar till att hantera planområdets dagvatten och att fördröja skyfall för ett 100-årsregn med klimatfaktor om 30 procent. Naturmarken säkerställer också funktionen för friluftslivet att kunna röra sig igenom planområdet och kan fungera som gröna korridor för växt- och djurliv. För att ytterligare reglera planområdets naturområden finns det platsspecifika egenskapsbestämmelser [damm ], [dike1] och [brunn ], 1 1 samt generella egenskapsbestämmelser för slänters största lutning från och till diken, att parkering inte får anordnas inom natur samt att träd inte får fällas hursomhelst. Även enskilt huvudmannaskap regleras med egenskapsbestämmelser. Det är kommunalt huvudmannaskap på huvudstråk och för damm. Övriga områden är enskilt huvudmannaskap. Bestämmelsen [damm ], inom den norra delen av naturmarken, reglerar 1 att en damm för hantering av dagvatten och skyfall ska anläggas. Bestämmelsen [brunn ], reglerar att reglering av utflödet med 1 specificerad funktion ska finnas från damm för att kunna hantera dagvatten och skyfall. Bestämmelsen [dike ], reglerar att dike ska finnas för att kunna hantera 1 dagvatten och skyfall. Huvudmannaskap Inom en detaljplan skiljer man på kvartersmark och allmän plats. Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudregeln, enligt PBL, är att kommunen ska vara huvudman för allmän plats. Om det finns särskilda skäl får kommunen besluta om att huvudmannaskapet för allmän plats ska vara enskilt. Kommunen kan också bestämma att det inom en och samma detaljplan ska vara olika huvudmän för olika allmänna platser. Allmän plats omfattar exempelvis vägar och naturområden som enligt detaljplanen är avsett för ett gemensamt behov. Huvudmannen för allmän plats i en detaljplan är den som ansvarar för anläggande, drift och underhåll av den allmänna platsmarken. I Rättvik är det tradition med enskilt huvudmannaskap för den allmänna platsmarken. I gällande stadsplan och för befintliga gator inom och i anslutning till planområdet är det enskilt huvudmannaskap. I detta planförslag föreslås att det är enskilt huvudmannaskap på alla gator och för naturmark mellan kvartersmarken som inte anses vara huvudstråk som även leder dagvatten från andra områden genom planområdet. Dessa naturområden samt för dammen föreslås dock kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen, detta innebär att kommunen PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA ansvarar för drift och underhåll av dessa områden för allmän platsmark [NATUR]. Huvudargumentet för ett kommunalt huvudmannaskap är att kommunen även fortsättningsvis ska kunna ha rådighet över marken och kunna ta ansvar för dagvatten som inte endast berör det aktuella planområdet. Kvartersmark Med kvartersmark menas mark som enligt detaljplan inte är allmän plats eller vattenområde utan främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter. Kvartersmarken i planförslaget utgörs av Bostäder, Tillfällig vistelse – uthyrning av bostad, Parkering och Tekniska anläggningar. I princip hela planområdet berörs av en gällande stadsplan (läs mer om detta under avsnittet kommunala planeringsunderlag). Den gällande stadsplanen är idag planlagd som byggnadskvarter för Bostadsändamål och Stugbyändamål samt specialområde för Parkering och skidbacke/skidlift. Stadsplanen kommer att ersättas i och med ett antagande av det nya planförslaget. Kartutsnitt från illustrationskartan med sektion. Illustration redovisar en möjlig utbyggnad som nyttjar byggrätten till fullo. Kommunen har använt illustrationskartans framtagandeprocess som en del i att bedöma och undersöka att ett genomförande är möjlig avseende utrymme, terräng och lämpliga angöringsvägar. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA B - Bostäder I detaljplanen möjliggörs användningen Bostäder, vilket regleras med planbestämmelsen [B]. Med användningen Bostäder avses boende med varaktig karaktär. I användningen ingår vanliga bostäder, fritidshus och olika typer av kategoribostäder som till exempel studentbostäder och seniorbostäder. Även gruppbostäder, träningsbostäder och liknande typer av boenden som innefattar viss omsorg kan ingå, om inte vårdinslaget är för stort. I användningen ingår också bostadskomplement av olika slag. Bostadskomplement kan ligga i eller i anslutning till bostaden och är sådant som är till för de boendes behov. Det kan till exempel vara garage, parkering, tvättstuga, gäststuga eller gästlägenhet, växthus, lekplats och miljöhus för flerbostadshus. Även förskola i begränsad omfattning som är inrymd i ett flerbostadshus kan betraktas som bostadskomplement. Inom användningen Bostäder går det att uppföra olika typer av byggnader som till exempel en- och tvåbostadshus och flerbostadshus. Om detaljplanen behöver reglera vilken typ av byggnad som får uppföras inom användningen så regleras detta med egenskapsbestämmelser. I detaljplan är det inte möjligt att reglera bostäders upplåtelseform, till exempel bostadsrätt eller hyresrätt, eller boendeform så som enskilda hushåll eller kollektiv. Det är inte heller möjligt att i en detaljplan reglera om en bostad ska vara permanent eller fritidsboende. O – Tillfällig vistelse, uthyrning av bostad I detaljplanen möjliggörs användningen Tillfällig vistelse – uthyrning av bostad, vilket regleras med planbestämmelsen [O ]. Tillfällig vistelse 1 kan användas för områden för tillfällig övernattning på hotell, vandrarhem, pensionat, campingstugor eller liknande. I användningen ingår också olika typer av förläggningsboenden, konferensanläggningar och lägenhetshotell. I planförslaget specificerat till endast uthyrning av bostad (tillfällig övernattning). I användningen ingår sådan verksamhet som kompletterar den tillfälliga vistelsen, som till exempel parkering, kontor, butiker, restaurang, spa, gym och lekplats. Även de personalutrymmen som behövs ingår. Tillfällig vistelse har som syfte att tillgodose vistelse eller boende som inte är av varaktig karaktär. Det innebär verksamheter som bedrivs med syfte att tillhandahålla tillfälliga övernattningsmöjligheter. Verksamheten i sig är varaktig, medan övernattningarna är av icke varaktig karaktär. Inom användningen är det inte tillåtet med varaktigt boende och inte heller fritidshus. I detaljplanen kombineras tillfällig vistelse, uthyrning av bostad med bostad. Syftet med detta är att möjliggöra att hela eller del av ett bostadshus får användas för tillfällig övernattning eller användas som privat bostad. Eftersom användningen är specificerad är det endast PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA specifikation att hyra ut bostad som är möjlig användning samt proportionerliga och nödvändiga kompletteringar till användningen. Exempelvis tillåts inte hotell eller liknande. P – Parkering I detaljplanen möjliggörs användningen Parkering, vilket regleras med planbestämmelsen [P]. Parkering används för områden där parkering av olika typer av fordon utgör en självständig användning inom kvartersmark. Det kan till exempel vara markparkering, parkeringshus, större cykelparkeringar, garage eller källargarage. Användningen omfattar även de utrymmen som behövs för anläggningens skötsel och bruk och även verksamheter som är knutna till användningen. Det kan till exempel vara laddplatser, möjlighet att tvätta fordon eller liknande. E - Tekniska anläggningar I detaljplanen möjliggörs användningen Tekniska anläggningar [E]. Användningen Tekniska anläggningar kan användas för områden för både offentliga och privata anläggningar. Användningen omfattar flera olika typer av tekniska anläggningar. Det handlar om anläggningar för produktion, distribution, omvandling eller hantering av elektricitet, tele-, TV- och radiosignaler, digital datatrafik samt värme, kyla, vatten, spillvatten och avfall eller om annan teknisk anläggning. Planområdet har fyra olika tekniska anläggningar. Två av dessa kan ingå i gemensamhetsanläggningar. Inom dessa två områden finns tillräckligt med utrymme för gemensam avfallshantering och förpackningsåtervinning, el- och fiberskåp, gemensam plats för brevlådor och liknande. Den tredje är avsedd för tryckstegring för kommunalt vatten och spillvatten. Den fjärde är en mindre cirka 14x14 meter stor yta i mitten av planområdet som främst är avsedd för elskåp. Egenskapsbestämmelser för kvartersmarken För all kvartersmark finns bestämmelse att bygglov inte får ges för byggnader inom användningarna Bostäder och Tillfällig vistelse förrän gata kommit till stånd fram till den aktuella byggrätten. Egenskapsbestämmelsen [h 0,0] reglerar att det inom området är tillåtet 1 att uppföra byggnader med en högsta nockhöjd till angivet värde i meter över angivet nollplan. Nockhöjden har satts utifrån vad en den närliggande bebyggelsen och omkringliggande vegetation bedöms tåla och inte innebär en stor avvikelse, vilket bedömts till cirka två våningar. Kommunen har gjort en detaljerad studie över höjderna och framtagna situationsplanen och principsektion för olika terrängförhållande för att kunna bedöma vilken höjd som ska gälla på olika områden. Även att inte nya byggnader ska blockera utsikten mer än nödvändigt har vägts in. För att området ska uppfattas som enhetligt och bidra med en positiv och ett sammanhängande område enligt planens syfte finns egenskapsbestämmelser för all kvartersmark i plankartan som reglerar utformningen. Bestämmelserna reglerar fasadmaterial, fasadkulör, PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA takmaterial/kulör och takets utformning. Vidare finns utförandebestämmelser för all kvartersmark med liknande syften och för att inte äventyra den geotekniska stabiliteten kring nya slänter, stödmurar och schakt- samt fyllnadsnivåer. Utsnitt från plankartan med förklarande illustrationer hur kommunen beräknat högsta nockhöjder. Se vidare beskrivning på plankartan. Utsnitt från plankartan med förklarande illustrationer hur kommunen avser att bestämmelser kring schakt och fyllnad ska hanteras och beräknas. Se vidare beskrivning på plankartan. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Inom kvartersmarken föreslås en minsta fastighetsareal beroende på förutsättningarna mellan 1000 m2 och 1400 m2, som regleras med egenskapsbestämmelsen [d 0,0]. Teoretiskt innebär bestämmelsen att 1 maximalt fyrtiosju nya fastigheter kan bildas inom kvartersmarken, samt att befintliga fyra tomtplatser kan bli sex fastigheter. Planförslaget möjliggör en bredare användning av kvartersmarken än småhustomter och det kan medföra att flera av tänkta småhustomter slås samman och antalet fastigheter blir färre om flerbostadshus eller parhus/kedjehus/radhus tillskapas. I planen anges att största byggnadsarea per fastighet är 20% inom användningsområdet, vilket regleras i plankartan med egenskapsbestämmelse för all kvartersmark. Med byggnadsarea menas den area som byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse. Om byggrätten nyttjas till max så skulle det för en fastighet om 1400 m2 innebära en byggnadsarea på 280 m2. Begränsningen av byggnadsarean görs för att säkerställa att planområdet exploateras så att respektive fastighet ska ha tillräckligt med utrymme för att få plats med friytor, angöringsväg parkeringsyta och andra funktioner. Vidare regleras all kvartersmark så att garage och carport inte får sammanbyggas eller utgöra del av den huvudsakliga bostadsbyggnaden och att inte fasad med utfart från desamma placeras närmare allmän plats för gata än 6 meter, samt utfartsförbud för att styra trafiken genom lokalgator och hindra trafikfarlig och olämpliga in- och utfarter. För att reglera att ny bebyggelse inte hamnar för nära fastighetsgränserna regleras bebyggelsens placering med egenskapsbestämmelsen för all kvartersmark som innebär att byggnader ska placeras minst 4,0 meter från fastighetsgräns. Markens utnyttjande begränsas också med egenskapsbestämmelsen [prickmark] för att säkerställa bebyggelsefria zoner i anslutning till gata och naturmark. Dessa områden har också kompletterande bestämmelser med markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar och gemensamhetsanläggning. Befintligt i planområdet Planområdet består till största del av avverkad skogsmark och är beläget i den norra delen av Lerdal öster om Rättviks samhälle. Lerdalsområdet utgör ett kulturlandskap i sluttningen ner mot Siljan där äldre jordbruksbyar och gårdar successivt byggts ihop med varierande småhusbebyggelse. Idag är Lerdal en del av det tätbebyggda området som utgörs av Rättviks tätort. Inom planområdet finns två bebyggda fastigheter. Båda fastigheter har timrade faluröda byggnader. Nordväst om planområdet finns Bruntegårdens restaurang- och hotellverksamhet, även den i en träbyggnad med fasader i falurött och tak i rött tegel. Norrut finns även områdena Fyrklövern, Vålsveden och Lissbrändan med varierad byggnation av enklare turistiska stugor och blandade villor från främst 70 talet och framåt men även äldre bebyggelse. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Bilder på urval av bebyggelsen som beskrivs ovan. Bilder från Exploatör och Google Maps. Enligt höjdsystemet RH2000 ligger marknivåerna inom planområdet mellan +254 meter över havet i den norra delen, där marken är som lägst, till +342 meter över havet i den östra delen, där marken är som högst. MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR Användningsbestämmelser för allmän plats Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering GATA Gata med avskild Syftet med användningen är 1 gång- och cykelväg att säkerställa utbyggnaden av en tillgänglig huvudgata, som en förlängning av Slalomvägen vidare upp mot bergets topp. Gatan ska användas som matargata till övriga lokalgator inom planområdet. Syftet är vidare att trafik upp till storleken av en lastbil med släp ska kunna nyttja gatan. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Måtten är studerade i vägstudie med körspår för lastbil med släp - Lmod, längd 25,5 meter. Syftet är vidare att gatan ska ha avskild gång- och cykelväg. GATA Lokalgata Syftet med användningen är 2 att säkerställa utbyggnaden av en tillgänglig angöringsgata för bostäder samt anslutning till Werkmästergatan. Syftet är vidare att trafik upp till storleken av en sopbil ska kunna nyttja gatan. Måtten är studerade i vägstudie med körspår för sopbil - Los, längd 9,4 meter. GATA Angöringsgata till Syftet med användningen är 3 tekniska anläggning att säkerställa utbyggnaden av en angöringsväg till teknisk anläggning avsedd för tryckstegring så att service enkelt kan ske. GCVÄG Gång- och cykelväg Syftet med användningen är att säkerställa utbyggnaden/ombyggnaden av befintlig gata till en genväg för gång- och cykelväg genom centrala planområdet. NATUR Natur Syftet med användningen är att säkerställa att tillräckligt med naturmark finns för att tillgodose behovet för dagvatten- och skyfallshantering. Vidare är syftet att möjliggöra passager genom området för friluftslivet och gröna korridor genom området för växt- och djurlivet. Syftet är också att styra placering av nya utfarter och nya angöringsvägar för gator. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Egenskapsbestämmelser för allmän plats Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering brunn Brunn som reglerar Planbestämmelsen 1 utflöde från damm ska syftar till att säkerställa finnas. Brunnens hålbild att dammen inte ska ska anpassas så att släppa ifrån sig ett avrinning sker till en högre dagvattenflöde volym och flöde, som än ett nuläge samtidigt efter planförslagets som att reduktion av utbyggnad, inte belastar flöden medges fram till nedströms upp till mer än att dammen är fylld ett 100-årsregn före och översilning planförslagets kommer ske i brunnen. utbyggnad. hlp Plats för hållplats Planbestämmelsen 1 syftar till att säkerställa en säker och central plats för möjlig hållplats till kollektivtrafik. Trumma Trumma med inre Planbestämmelsen 1-5 diameter om 0,8 och syftar till att säkerställa minst 0,6, 0,5, 0,3 och 0,2 korrekt dagvattenflöde meter ska finnas. och för att kunna hantera beräknade dagvattenflöden. damm Damm för dagvatten med Planbestämmelsen 1 en minsta syftar till att säkerställa fördröjningsvolym om att tillräckligt stor 3381 m3 ska finnas. damm anordnas för att kunna hantera beräknade dagvattenflöden. dike Dagvattendike ska finnas Planbestämmelsen 1 syftar till att säkerställa korrekt dagvattenflöde och för att kunna hantera beräknade dagvattenflöden. cirkel linje Utfartsförbud Planbestämmelsen syftar till att styra anslutningar till specifik plats för att hindra trafikfarlig och olämpliga in- och utfarter. a Huvudmannaskapet är Planbestämmelsen 1 enskilt för den allmänna syftar till att styra vilka platsen. områden som har PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA enskilt huvudmannaskap. All allmän plats Slyröjning av träd som har Planbestämmelsen en stamdiameter under syftar till att säkerställa 0,15 meter mätt 1,3 att slyröjning får ske meter över marknivån men att större träd tillåts. Större träd får som inte måste tas ned endast fällas om det är ska få finnas kvar och sjukt eller utgör en bidra till minskad säkerhetsrisk eller utgör påverkan på ett hinder för utbyggnad landskapsbilden, av gata och möjlighet till skugga dagvattenanläggningar. och biologiska mångfalden. All allmän plats Diken ska finnas på båda Planbestämmelsen sidor om gata och gång- syftar till att säkerställa och cykelväg. att erforderliga stråk för avrinning finns för att kunna hantera beräknade dagvattenflöden. All allmän plats Anläggningen av diken, Planbestämmelsen gata, gång- och cykelväg syftar till att säkerställa ska ske så att nya slänter geoteknisk stabilitet, inte överstiger en lutning minska risker för fall om 1:2. Schaktade och och minska påverkan fyllda släntytor ska på landskapsbilden erosionsskyddas. med branta slänter. All allmän plats Parkeringsplats får inte Planbestämmelsen placeras inom gata eller syftar till att säkerställa natur. att inte gator och natur används för parkeringsplatser. Parkeringsplatser ska anordnas på den egna fastigheten inom kvartersmark och får inte ta gata eller natur i anspråk för sin funktion. Syftet är vidare att snöröjning ska kunna ske och att säkerheten på gatan höjs med god sikt. Gatan ska även ha karaktären av en angöringsväg där avståndet mellan bostaden och gatan upplevs som mer PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA lantlig än vid en villagata. All allmän plats Vändplan om minst 10,5 Planbestämmelsen meter radie och 1,5 meter syftar till att säkerställa hindersfritt område runt tillräckliga ytor för att vändplan ska finnas vid sopbil ska kunna vända lokalgatornas slut. utan backrörelser med minskade risker för olyckor med oskyddade trafikanter. Måtten är studerade i vägstudie med körspår för sopbil - Los, längd 9,4 meter Användningsbestämmelser för kvartersmark Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering B Bostäder Detaljplanen möjliggör för utbyggnad av bostäder som småhus, sammanbyggda småhus eller mindre flerbostadshus. O Tillfällig vistelse, Detaljplanen möjliggör 1 uthyrning av bostad att en bostad, eller del av densamma kan hyras ut tillfälligt. Syftet är att möjliggöra uthyrning till turister och besökare till skidbacken, friluftsområdet och Rättvik. E Tekniska anläggningar Detaljplanen möjliggör att tekniska anläggningar kan anordnas. Syftet är att säkerställa områdets behov av allmännyttiga anläggningar, brandpost, tryckstegring, el- och fiberanläggningar, gemensam avfallshantering och förpackningsåtervinning, gemensam plats för brevlådor med mera. P Parkering Detaljplanen möjliggör att befintlig besöksparkering till PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA skidbacken och friluftsområdet kan finnas kvar. Syftet är att även säkerställa markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar under parkeringen. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering Prickmark Marken får inte förses med Bestämmelserna som byggnad. reglerar begränsning av markens utnyttjande reglerar var byggnation får uppföras. Mark som är planlagd som prickmark har inte bedömts lämplig för att uppföra byggnader. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa bebyggelsefria zoner i anslutning till allmännyttiga underjordiska ledningar och plats för gemensam möjlig angöringsväg. d 0,0 Minsta fastighetsstorlek är Planbestämmelsen syftar 1 angivet värde i m2. till att säkerställa att de tillkommande fastigheterna Beroende på delområde ges en minsta storlek för att 1000 m2, säkerställa att planområdet 1200 m2 eller 1400 m2. exploateras så att respektive fastighet ska ha tillräckligt med utrymme för att få plats med friytor, angöringsväg parkeringsyta och andra funktioner. h 0,0 Högsta nockhöjd är angivet Planbestämmelsen syftar 1 värde i meter över angivet till att anpassa de nya nollplan. byggnaderna till omgivande bebyggelse och Beroende på delområde vegetationens höjd. Vidare mellan +289 meter till +347 är syftet att möjliggöra att meter. byggnader med cirka 2 våningar och i vissa fall även inredd vind därutöver kan uppföras. Syftet är också att kunna tydliggöra möjliga utsiktslinjer och PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA styra bebyggelsen så att den följer terrängen. u Markreservat för Planbestämmelsen syftar 1 allmännyttiga underjordiska till att reservera område för ledningar ledningar till vatten och spillvatten samt el/fiber och liknande. g Markreservat för Planbestämmelsen syftar 1 gemensamhetsanläggningar. till att möjliggöra för berörda fastigheter att bilda gemensamhetsanläggningar för angöringsväg till de högst belägna byggrätterna i öster och för de två områdena för tekniska anläggningar som är avsedda för gemensam avfallshantering, förpackningsåtervinning, plats för postlådor och liknade. Syftet är inte att hindra tekniska anläggningar för vatten- och spillvatten samt el/fiber och liknande. cirkel linje Utfartsförbud Planbestämmelsen syftar till att styra anslutningar till lokalgator och för att hindra trafikfarlig och olämpliga in- och utfarter. All Byggnad ska placeras minst Planbestämmelsen kvartersmark 4,0 meter från säkerställer att byggnader fastighetsgräns. kan underhållas och skötas. Bestämmelsen syftar också till att bidra med en god helhetsverkan inom planområdet och landskapsbilden. All Fasad med utfart från Planbestämmelsen kvartersmark garage eller carport mot säkerställer att allmän platsmark gata ska fordonsrörelser kan placeras minst 6,0 meter hanteras på den egna från fastighetsgräns. fastigheten inom kvartersmarken. Bestämmelsen syftar också till att hindra trafikfarlig och olämpliga in- och utfarter, samt underlätta skötsel av gatan såsom snöröjning och PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA sopning eller annat underhållsarbete. All Garage och carport får inte Planbestämmelsen syftar kvartersmark sammanbyggas eller utgöra till att hindra alltför stora del av den huvudsakliga byggnader genom att bostadsbyggnaden. garage och carport blir fristående delar av en gårdsbild och därmed minskar påverkan på landskapsbilden. All Tak ska vara av material Planbestämmelsen syftar kvartersmark med i huvudsak tegelröd till att taklandskapet ska kulör alternativt med trä upplevas som (obehandlat eller tjärat sammanhängande sett från uttryck), sedum, torv, eller Siljan, Långbryggan, gräs. Riksvägen och övriga Rättvik. Vidare syftar bestämmelsen till att knyta an den byggnadstradition som finns i området gällande material och kulörval. Sammantaget för att minska påverkan på landskapsbilden. Syftet är att ”i huvudsak” ska tolkas som att respektive sammanhängande tak kan ha avvikande material med takfönster, solpaneler eller liknande som upptar mindre än en fjärdedel av den sammanhängande takarean. All Tak ska utföras som sadeltak Planbestämmelsen syftar kvartersmark där huvuddelen av taket har till att taklandskapet en taklutning mellan 23 och upplevs som 34 grader. Mindre tak över sammanhängande från entré, balkong, uteplats och Siljan, Långbryggan, liknande får avvika. Riksvägen och övriga Rättvik. Vidare syftar bestämmelsen till att knyta an den byggnadstradition som finns i området gällande uttryck. Sammantaget för att minska påverkan på landskapsbilden. Syftet är att ”i huvudsak” ska tolkas som att respektive sammanhängande tak kan PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA ha avvikande taklutning eller typ av tak som upptar mindre än en fjärdedel av den sammanhängande takarean. All Fasad ska utföras i huvudsak Planbestämmelsen syftar kvartersmark av trä och målas med dov till att området ska upplevs röd, grå- eller brun kulörton, som sammanhängande. alternativt lämnas med ett Vidare syftar bestämmelsen obehandlat uttryck. Med till att knyta an den dov kulörton avses inte byggnadstradition som helsvart (S 9000-N) utan en finns i området gällande nyans enligt NCS (Natural uttryck. Sammantaget för Colour System) mellan S att minska påverkan på 7020 och S 8505. Även fasad landskapsbilden. Syftet är målad med klassisk faluröd att ”i huvudsak” ska tolkas (S 5040-Y80R) godkänns. som att respektive Material, kulörton och sammanhängande fasad nyans får avvika på kan ha avvikande sockelvåning, utformning som upptar sluttningsvåning, fönster, mindre än en fjärdedel dörrar, portar och (fönster ej medräknat av snickerier. den sammanhängande fasadarean. All Grundläggning av byggnader Planbestämmelsen syftar kvartersmark ska vid behov ske med till att säkra geotekniska sluttningsvåning, förhöjd förhållanden och att sockel eller med området ska upplevs som plintar/pelare så att sammanhängande och följa markuppfyllnad och schakt terrängen utan att platåer inte överstiger 1,5 meter byggs upp för byggnader. ursprunglig marknivå och att Vidare syftar bestämmelsen nya slänter inte överstiger till att knyta an den en lutning om 1:2 inom den byggnadstradition som egna fastigheten inom finns i området gällande användningsområdet. uttryck med god Schaktade och fyllda slänter markanpassning. ska erosionsskyddas. Sammantaget för att minska påverkan på landskapsbilden. Syftet är också att hindra branta slänter och därmed tomtplatser som inte kan används för friyta. All Angörings- och Planbestämmelsen syftar kvartersmark uppställningsytor ska vid till att säkra geotekniska behov ske med stödmur så förhållanden och att att markuppfyllnad och området ska upplevs som schakt inte överstiger 3,0 sammanhängande och följa meter från ursprunglig terrängen utan att platåer PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA marknivå och att nya slänter byggs upp för angörings- inte överstiger en lutning och uppställningsytor. om 1:2 inom den egna Vidare syftar bestämmelsen fastigheten inom till att knyta an den användningsområdet. byggnadstradition som Schaktade och fyllda finns i området gällande släntytor ska uttryck med god erosionsskyddas. Stödmur markanpassning. som överstiger en höjd om Sammantaget för att 1,5 meter från färdig mark minska påverkan på delas upp i flera sektioner landskapsbilden. Syftet är vilka förskjuts med minst 1 också att hindra branta meter från varandra. slänter och därmed tomtplatser som inte kan användas för friyta. All Största byggnadsarea är Planbestämmelse om kvartersmark 20% av fastighetsarean högsta utnyttjandegrad inom användningsområdet. syftar till att säkerställa en hållbar exploatering av planområdet. Begränsningen av byggnadsarean görs för att säkerställa att planområdet exploateras så att respektive fastighet ska ha tillräckligt med utrymme för att få plats med friytor, angöringsväg parkeringsyta och andra funktioner. All Bygglov får inte ges för Planbestämmelsen syftar kvartersmark byggnader inom till att säkerställa god användningarna för markanpassning och minska Bostäder och Tillfällig påverkan på vistelse förrän gata mellan landskapsbilden. Slalomvägen i planområdets Planområdet är brant och mest nordvästra del och den utan att vägen fram är aktuella byggrätten har utbyggd bedöms det inte kommit tillstånd. möjligt att i bygglovshandlingar avgöra att angöringsvägar och uppställningsytor med slänter och stödmurar placeras för att höjdskillnader ska kunna hanteras. Vidare är syftet att gata med möjlighet för räddningstjänst och andra tjänstepersoner ska kunna angöra byggrätterna även fram till slutbesked ges eller gatan byggs ut. Då gata har PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA enskilt huvudmannaskap är denna bestämmelse nödvändig för kommunen att kunna säkra ovanstående. Upphävande av gällande stadsplan I samband med att detaljplanen antas och sedan vinner laga kraft upphävs skrafferade ytor i särskild karta på plankartan av gällande ändring av stadsplan ”Del av Lerdal Slalombacksområdet” antagen 2024-01-09 (ursprungligen antagen 1985-12-19). Se kartutsnitt på sida 33 nedan. Den kvarvarande plangränsen för stadsplanen skickas vid laga kraft digitalt till lantmäteriet för ajourföring i registerkartan GENOMFÖRANDEFRÅGOR I det här avsnittet förklaras de fastighetsrättsliga, tekniska, ekonomiska och organisatoriska åtgärderna som måste till för att detaljplanen ska vara möjlig att genomföra. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår i stället av plankartan och planbestämmelserna. Fastighetsrättsliga frågor Med fastighetsbildning avses bland annat nybildning av fastigheter, ändring av fastighetsgränser och bildande av gemensamhetsanläggningar, servitut och ledningsrätter. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som handläggs av Lantmäteriet. Ett plangenomförande förutsätter att ett antal fastighetsbildningsåtgärder kan genomföras. Fastighetsbildning kan ske med stöd av planen. Planens genomförande leder inte till andra direkta konsekvenser när det gäller markägoförhållanden, rättigheter eller annan påverkan på fastigheterna. Förändrad fastighetsindelning Fastighetsbildning kan ske efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Befintliga fastigheter Lerdal 28:16 och 28:17 kan var för sig delas så att totalt två nya fastigheter tillskapas. De privatägda fastigheterna Lerdal 32:27 och 32:61 förändras inte från ett nuläge och kan inte vidare styckas av i flera nya fastigheter. De av kommunen ägda fastigheterna Lerdal 66:1 och 67:1 avses överföras till kommunens fastighet Lerdal 10:49. Kvartersmarken för parkering och teknisk anläggning avsedd för tryckstegring avses förbli del av kommunens fastighet Lerdal 10:49. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Områdena kan dock vid senare tillfälle komma att styckas av till egna fastigheter. Övriga kvartersmarken som i nedan kartutsnitt från plankartan med rosa skrafferade områden avses styckas av till en exploateringsfastighet och säljas till Exploatör för utveckling. Inom området kan två gemensamma områden skapas för tekniska anläggningar och en gemensam angöringsväg i östra delen för de högst belägna byggrätterna samt som mest 47 småhustomter. Fastigheten beräknas bli cirka 73 886 m² och styckas av från kommunens fastigheter Lerdal 10:49 och Gärdebyn 28:21. Kartutsnitt från plankartan där rosaskrafferad kvartersmark avses styckas av till en exploateringsfastighet och säljas till Exploatör för utveckling. Övriga områden för allmän plats kommer fortsatt vara del av kommunens fastigheter och för gator och naturområden med enskilt huvudmannaskap är avsikten att kommunen fortsatt är markägare men att rådigheten och ansvaret överlåts till en eller flera gemensamhetsanläggningar. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Tekniska frågor Ledningar Anslutning för nya fastigheter till el- och fibernät ska ske vid anslutningspunkt som Dala Energi AB eller andra aktörer inom området upprättar och anvisar. Utbyggnad av allmän plats Exploatör kommer att bygga ut all allmän plats inom planområdet. Detta är alla anläggningar för gator och dagvatten. De anläggningar som ska byggas ut inom natur med kommunalt huvudmannaskap ska överlåtas till kommunen. Gator och anläggningar inom natur med enskilt huvudmannaskap ska överlåtas till gemensamhetsanläggning(ar). För gator inom planområdet Med undantag för den del enligt nedan som hör till Werkmästergatan som avses fortsatt ingå i Lerdal GA:7 ska en eller flera nya gemensamhetsanläggningar bildas såvida inte Lerdal GA:7 önskar pröva att införliva dessa i befintlig gemensamhetsanläggning. För den del av Werkmästergatan som idag är en del av Lerdal GA:7 inom GATA med enskilt huvudmannaskap i västra delen ska byggas ut 2 med slitlager med samma utförande (asfalt) som befintlig gata fram till GATA enligt illustrationskartan till detaljplanen. Före utbyggnad ska 1 samråd föras med gemensamhetsanläggningen och gatan ska vid färdigställande slutbesiktigas och överlämnas till gemensamhetsanläggningen Lerdal GA:7 utan ersättning i samband med att gemensamhetsanläggnings utbredning och placering omprövas i Lantmäteriförrättning. Brandpost En brandpost kommer att byggas ut på området för teknisk anläggning vid vändplanen i detaljplanens norra del. Brandposten ska kopplas på dricksvattennätet och ska enligt samråd med Räddningstjänsten ha en lägsta kapacitet om fem liter per sekund. Exploatören ska bekosta utbyggnaden av brandpost och överlämna densamma till antingen Räddningstjänsten eller en gemensamhetsanläggning för området. Utbyggnad vatten och spillvatten En utbyggnad av planområdet förutsätter en anslutning till kommunalt vatten- och spillvatten (ej dagvatten). Planområdet ligger inte inom verksamhetsområdet för vatten och spillvatten idag. Kommunen avser inte att utöka verksamhetsområdet för att inkludera byggrätterna inom området. Området ligger i utkanten av samhället och bedöms kunna försörjas med enskild VA-anläggning. Områdets behov av vatten och spillvatten ska lösas genom att en gemensamhetsanläggning bildas med en förvaltande VA-föreningen och PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA att området ansluts via avtal med VA-huvudmannen. En så kallad avtalsanslutning för VA-anläggningar som ligger utanför verksamhetsområde men som kopplas på kommunalt vatten och spillvatten i en gemensam punkt. Utbyggnad gemensamma övriga anläggningar Exploatör eller gemensamhetsanläggning(ar) kan bygga ut gemensamma anläggningar för avfallshantering, förpackningsåtervinning, postlådor, skötselförråd och liknande. Ansvarig för utbyggnaden är exploatör eller gemensamhetsanläggning. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Exploatör står för alla kostnader förknippat med framtagandet av detaljplanen. Ingen planavgift kommer därmed tas ut i samband med bygglov. Exploateringskalkyl En grov exploateringskalkyl med schablonberäkningar har tagits fram för ett genomförande av detaljplanen. Kostnader för gator, dagvatten, VA-utbyggnad, brandpost, gemensam avfallshantering, detaljplan med utredningar, Lantmäteriförrättningar och liknande, ej inkluderat markköp, lagfart, kreditkostnader, hamnar kring cirka 50 till 60 miljoner kronor. Siffran är en fingervisning och kan bli både högre och lägre beroende på olika faktorer. Ledningar utöver VA-anläggningar Respektive ledningsägare ansvarar för att ledningarna för teknisk försörjning byggs ut inom planområdet om inget annat avtalats. Exploatören ansvarar för att initiera och samordna utbyggnaderna. Exploatör står för alla kostnader förknippade med flytt av befintliga ledningar. Drift allmän plats Allmän platsmark utgörs av gatuanläggningar och naturområden med dagvattenanläggningar. Exploatör ansvarar för drift av den allmänna platsmarken och tillhörande anläggningar med enskilt huvudmannaskap. När gemensamhetsanläggningar bildats och anläggningar överlåtits överlåts även driften. Rättviks kommun ansvarar för drift av den allmänna platsmarken och tillhörande anläggningar med kommunalt huvudmannaskap. Drift av teknisk försörjning Ledningsnätet för vatten och spillvatten (ej dagvatten) inom planområdet PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA ska tillhöra en gemensamhetsanläggning och driften skötas av en VA- förening. VA-anläggningen inom planområdet ska kopplas på en anslutningspunkt till kommunalt vatten- och spillvatten (ej dagvatten). VA-huvudmannen tar ut brukningsavgifter av VA-föreningen för vatten- och spillvattenförsörjning enligt gällande VA-taxa. Brukningsavgiften börjar tas ut i samband med erläggande av bostadsenhetsavgift. De kommande fastighetsägarna ansvarar för hantering av dagvatten på den egna fastigheten inom kvartersmark. Dala Energi AB eller andra aktörer ansvarar för drift av el och fiber. Drift renhållning Dala Vatten och Avfall AB tar ut en avgift för hantering av avfall av respektive fastighetsägare eller gemensamhetsanläggning(ar) enligt renhållningstaxan. Avgiften ska täcka alla kostnader som kommunen har för renhållningsverksamheten. Drift gemensamma övriga anläggningar Exploatör eller gemensamhetsanläggning(ar) ansvarar för drift av gemensamma anläggningar för exempelvis avfallshantering, förpackningsåtervinning, postlådor, skötselförråd och liknande. Bebyggelse på kvartersmark Respektive fastighetsägare bekostar och utför byggnader och anläggningar på kvartersmark som möjliggörs genom detaljplanen, inklusive in- och utfarter till allmän platsmark. Organisatoriska frågor Markanvisningsavtal Ett markanvisningsavtal var tecknat vid planarbetets uppstart för en del av planområdet. Ett markanvisningsavtal ger en Exploatör ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av kommunägd mark för byggnation. Avtalet beslutades 2021-03-23 § 23 i Samhällsutvecklingsutskottet. Avtalet har sedan förlängts genom beslut 2024-12-11 § 78. Avtalet är gällande till en månad efter det att den nya detaljplanen har vunnit laga kraft, dock som längst till 2026-06-30. Avtalet ger Exploatören ensamrätt på att få köpa området, till ett värderat fast pris, om en detaljplan vinner laga kraft inom en viss tid. Exploatörens åtagande består i att söka planbesked för att ändra detaljplanen för området från uthyrningsstugor till bostadsändamål, bekosta planarbetet och tillhörande utredningar. Exploateringsavtal I samband med att markanvisningsavtalet löper ut planerar kommunen att teckna ett exploateringsavtal (inklusive köp av markområde) med PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Exploatören som kommunen har markanvisningsavtal med. I de fall denna part inte tecknar exploateringsavtal kan kommunen själva komma att åta sig att vara Exploatör, alternativt kommer kommunen att utlysa ny markanvisning och söka efter annan Exploatör. Ett exploateringsavtal ska tecknas mellan Exploatören och Kommunen. Avtalet innebär att Exploatören ska bygga ut all allmän plats och tillhörande anläggningar (gator, diken, dagvattenhantering och likande) samt brandpost. Avtalet hanterar också frågor kring VA-anläggningar nödvändiga för planens genomförande. Avtalet reglerar hur överlåtelse av olika anläggningar ska ske till kommunen och gemensamhetsanläggning(ar). Vidare ska Exploatören tillse att nödvändiga Lantmäteriförrättningar är genomförda. Avtalet har villkor för hur utbyggnad och överlämnande ska ske och hur kostnader ska hanteras. Vidare hanteras andra exploateringsfrågor såsom ledningar, ledningsflytt, ledningsrätt, tillstånd, tidsplan, etablering, överlåtelse och liknade. Avtalet ska vara uppfyllt senast 5 år efter att avtalet tecknas. Vilket sedan ger Exploatören 5 år att sälja tomtplatser eller bygga ut på tomtplatser innan planens genomförandetid går ut. Preliminär tidplan Planbesked: Beviljades 2021-06-22 § 68 av Samhällsutvecklingsutskottet. Samråd: Genomfördes mellan 2022-04-04 och 2022-05-04. Granskning: Genomfördes mellan 2025-03-10 och 2025-04-07. Antagande: Planen förväntas kunna antas tidigast i Kommunfullmäktige 2026-06-11. Såvida ingen överklagar detaljplanen eller att den överprövas av Länsstyrelsen vinner planen laga kraft tre veckor efter att antagandet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Preliminär tidplan genomförande Förutsatt att detaljplanen vinner laga kraft kan bebyggelse uppföras när erforderliga planbeslut är fattade och bygglov erhållits. Även fastighetsbildning kan ske när erforderliga planbeslut är fattade. Ett genomförande förväntas kunna starta tidigast efter sommaren 2026. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I det här avsnittet redovisas en sammanställning av de planeringsunderlag, planeringsförutsättningar och utredningar som legat till grund för detaljplanens omfattning och utformning. Kommunala planeringsunderlag Detaljplan Området omfattas i princip helt av gällande ändring av stadsplan ”Del av PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Lerdal Slalombacksområdet” antagen 2024-01-09 (ursprungligen antagen 1985-12-19). Gällande ändring av stadsplanen innebär enskilt huvudmannaskap för den allmänna platsen i stället för som ursprungligen kommunalt huvudmannaskap. Den allmänna platsen som berörs är vägmark och park eller plantering. I övrigt består gällande plan inom det nya planförslaget av byggnadskvarter för bostadsändamål och stugbyändamål samt specialområden för parkering, samt skidbacke och skidlift. Kartutsnitt från gällande ändring av stadsplan. Turkost skrafferade ytor är områden som avses upphävas i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft. Den rosa linjen redovisar denna detaljplans föreslagna plangräns. Planbesked I beslutet om positivt planbesked hänvisas till bostadsbyggande för småhus och förutsättning för uthyrning som kan ge positiva effekter för näringslivet, samt till markanvisningsavtalet och dess beskrivning av områdets utbredning. Översiktsplan Den gällande översiktsplan för Rättviks kommun antogs 2019-05-23. Planområdet ligger strax innanför tätortsindelningen för centralorten Rättvik, som i översiktsplanen pekas ut som en av de primära serviceorterna i kommunen. Kommunen vill främja de primära serviceorterna genom bebyggelseutveckling, infrastruktursatsningar och övriga kommunala satsningar. Genom att göra detta och samtidigt öka tryggheten, tillgängligheten och kvaliteten på den yttre miljön kan serviceorterna stärkas till nytta för såväl boende som besökare. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Översiktsplanen har identifierat strategiska frågor som är viktiga för kommunens utveckling och en viktig del av detta är näringslivets utveckling. För att stödja näringslivet ska tillgången på planlagd mark och lokaler samt framkomligheten och tillgängligheten stärkas i hela kommunen. Den strävan framhålls även i översiktsplanens planeringsinriktningar för näringslivet, varav en punkt är: ”Kommunen ska medverka till god tillgång till mark, lokaler och viktig infrastruktur för näringsidkare inom olika branscher.” För turismnäringen är det viktigt med bostäder för personal men också bostäder för uthyrning av tillfällig karaktär till besökare som exempelvis vill ha ski-in och ski-out till skidbacken. Tillgång till ett varierat bostadsbestånd av kvalitet bidrar till kommunens attraktivitet och ger grunden till en positiv tillväxt och utveckling. Långsiktig boendeplanering är därför en strategiskt viktig fråga för kommunen. Vissa detaljplaner är gamla och intresset för att bygga på de planlagda platserna kan ha avtagit. I vissa av områdena saknas utbyggd infrastruktur i form av vägar och VA med mera. Nya detaljplaner behövs främst för byggandet av flerbostadshus i centrala eller tätortsnära lägen. Det gäller för såväl obebyggd mark som framtida omvandlingsområden Att utveckla bebyggelsen innebär att skapa nya ytor för bostäder i lockande lägen. Att utveckla bebyggelsen handlar också om att förvalta det befintliga och att tillåta redan befintliga bostäder att utvecklas på ett sätt som utgör en fungerande helhet. Vid planering av nya områden för bostäder är det viktigt att: • Befintligt utbud kompletteras. • Utgå från platsens förutsättningar med stor hänsyn till befintlig bebyggelse och kvaliteter i området. • Utformas som trygga och säkra boendemiljöer. • Befintlig infrastruktur utnyttjas så effektivt som möjligt. Möjligheter till förtätningar i anslutning till befintlig bebyggelse bör alltid övervägas. • Utveckla gemensamma ytor och uppmuntra möten. • Möjliggöra och uppmuntra hållbara resesätt. Undvika utspridd bebyggelse för att reducera resor med bil. • Genomtänkta stråk för gång- och cykel samt möjlighet till kollektivtrafik. • Natur och fritidsområden bör finnas nära alla Rättviks invånare. Bibehålla grönområdens funktioner och utveckla desamma. Gång- och cykelplan Kommunen har en gång- och cykelplan, antagen 2019, som bland annat PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA redovisar olika åtgärdsförslag för att förbättra förutsättningarna för fotgängare och cyklister. Det finns inga förslag på vidare utbyggnad i närheten av planområdet. Idag finns utbyggd gång- och cykelväg längs Slalomvägen fram till planområdet. Undersökning om betydande miljöpåverkan I samband med att kommunen upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen bedöma om detaljplanens genomförande kan antas medföra risk för betydande miljöpåverkan så som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 6§ miljöbalken eller 3§ i miljöbedömningsförordningen. För att avgöra detta görs en undersökning (6kap. 6§ miljöbalken). Den påverkan som har identifierats gäller risker kopplade till riksintresse för turism och rörligt friluftsliv, rekreationsmöjligheter, artskydd, naturvärden, erosion, dagvatten och skyfall, landskapsbilden, fordonstrafik. Utredningar Till detaljplanen har utredningar för dagvatten, geoteknik och naturvärdesinventering tagits fram. Det har även tagits fram en VA- utredning, vägprojektering, volymstudier och liknande som arbetsmaterial löpande i arbetet. Arbetsmaterial och förprojektering Till planen har en förprojektering gällande vägar, diken, slänter och liknande genomförts. I syfte att kunna säkerställa vägar med en största lutning om 1:12 och diken med rätt fall. Syftet var även att ge användningsområdena tillräckligt med plats så att slänter ryms utan att inkräkta på annan användning eller utanför planområdet. Utbredningen av de olika anläggningarna från förprojekteringsunderlagen finns redovisade i illustrationskartan till detaljplan samt som bilaga till dagvattenutredningen. VA utredning har tagits fram för att säkerställa att självfall och erforderlig plats finns för anläggningar samt kapacitet. Dessa redovisas inte öppet i planhandlingarna på grund av att VA- anläggningar och deras placering inte öppet publiceras av säkerhetsskäl. På samma sätt som inte befintliga ledningar redovisas i grundkartan. Volymstudie har genomförts för planförslaget i sektion och plan med fokus på att säkerställa att planbestämmelserna kan omsättas på kvartersmarken i verkligheten. Beaktande för terräng och angöringsvägar med parkering har tagits. Dagvattenutredning Efter att detaljplanen varit på samråd har en dagvattenutredning tagits fram av WSP 2023-08-25. Under 2025 har planförslaget arbetats om och en ny dagvattenutredning har tagits fram av Thyréns 2026-01-30. Efter detta har Thyréns kompletterat med vidare studier för påverkan främst nedströms 2026-05-04. Kompletteringen har även tagit hänsyn till PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA kommunala dagvattensystemet (trummor, diken, ledningar och liknande). Den tidigare utredningen, från WSP, ligger som bilaga i den nya utredning då vissa delar hänvisar till densamma. En sammanfattning av ett nuläge följer. Avrinningsområdet uppströms och inom detaljplanen är tall dominerad skog (tallhed), med kraftig topografi och en medellutning om 5–8,5 %. Den dominerande jordarten är moränlera, vilket medför låg infiltrationskapacitet (SGU 2026). Den kraftiga lutningen i kombination med exploateringens ökade andel hårdgjord yta skapar förutsättningar för snabb avrinning och höga flödestoppar. Recipient är Enån, som från detaljplaneområdet rinner i öppna diken längs Werkmästergatan och vidare genom Rättviks tätort innan den mynnar i Siljan. Mellan detaljplanen och Enån passerar avrinningen genom befintliga vägdiken, kulverteringar och delar av det kommunala dagvattennätet. Se vidare nedan kartutsnitt. Kartutsnitt med detaljplaneområdets läge i Enåns avrinningsområde. Planområdets gränser markerade i gul, avrinningsområdet till planen i blått och övrigt avrinningsområde i grönt. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Nedan kartutsnitt visar utbredningen av översvämning vid ett 100 års flöde innan exploateringen. Resultatet används som underlag för att förstå vilket vatten som idag rinner till detaljplaneområdet och hur detta fördelar sig mellan olika stråk. Underlaget kunde vidare användas till att förstå hur mycket vatten som idag rinner i bäcken genom detaljplaneområdet och hur mycket som rinner i vägdiken. Kartutsnitt med detaljplaneområdets läge i Enåns avrinningsområde vid ett 100 årsflöde vid skyfall innan exploateringen för ett nuläge. Planområdets gränser markerade i gul och avrinningsområdet till planen i blått. Geoteknisk undersökning Geotekniska utredningar har tagits fram av WSP 2022-02-09. En sammanfattning av utredningen följer. Delar av utredning som redovisar konsekvenser av planförslaget redovisas under ”Planens konsekvenser” längre fram i planbeskrivningen. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Generellt utgörs marken överst av cirka 0,5 meter mulljord ovan silt- eller lermorän. Silt-/Lermorän kan delas upp i tre olika skikt med varierande lagringstäthet. Mellan 0,5 och 3 meter under markytan så finns det en löslagrad silt/-lermorän. Mellan 3 och 5 meter ansluter en medelfast silt/-lermorän och vid 5 meter övergår moränen till en fastlagrad morän. Av fältundersökningarna framgår att de geotekniska förutsättningarna är hyfsat homogena. Både silt- och lermorän har utvärderats och bedömts förhålla sig som en friktionsjord. Djup till berg bedöms enligt SGUs jordjupskarta vara mellan 30-50 meter. Utredaren har vid skruvundersökningar inte noterat några grundvattennivåer. Därför antas grundvattennivån ligga grundare i de lägre partierna. Representativ redovisning av jordlagerföljden tolkad med hjälp av borrhål 7. Stabilitetsförhållandena i utredningens resultat är baserade på en huslast på 40 kN/m³, trafiklast på 15 kN/m³ och en släntlutning på 1:2. Utredningen beskriver vidare att beräknad säkerhetsfaktor är högre än vad som kravställs vilket innebär att risken för stabilitetsbrott bedöms vara mycket låg. Gällande sättningar anses dessa vara oproblematiska eftersom de är mindre än 0,5 centimeter. Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering har tagits fram av VIVE UT VIVAS 2021-09- 29. En sammanfattning av utredningen följer. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Foton från lövskogen öster om den mindre blå cirkeln i nedan kartutsnitt. Flygbild över ungefärligt planområde med tydlig redovisning över växtligheten på planområdet. Ungefärligt planområde är markerat med stor blå cirkel. Den mindre blå cirkeln redovisar området där tillkommande kvartersmark för småhustomter föreslås. Källa: Skogens Pärlor. En majoritet av det inventerade området består av ett kalhygge med en genomsnittlig näringsnivå, uppslag av gräs och en del örter. Rik förekomst av buskar, främst hallon och fläder. På sikt kommer lövträd att beskogat område. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Foton från kalhygget inom den mindre blå cirkeln i ovan kartutsnitt. På flera ställen förekommer hydrologiskt ytvatten. Utdikning i nordvästlig riktning med äldre bäckfåror som utnyttjats. Någon gång under årens lopp har man försökt öka produktionen och påverkat utströmningen av ytligt markvatten genom breddning av naturliga bäckfåror. Naturlig markavvattning är störd i området, förutom en mindre bäckådra som rinner i nordvästra delen av området och passerar sedan ut i sjön Siljan. Inga skyddsvärda element registrerades under inventeringen och inga naturvårdsarter noterades under inventering eller vid utsök från Artportalen/Analysportalen. Området har värden i flera aspekter men i och med skogens unga ålder och produktionsliknande struktur är det biologiska värdet i nuläget lågt. I och med sin närhet till Slalombacken har området värden kopplade till rekreation och friluftsliv. Efter utförd inventering ser vi inte några ytterligare behov av inventeringar och utredningar. Riksintressen Enligt 3 kap. 5–9 §§ och 4 kap. Miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv Planområdet ingår i två större riksintresseområden: Riksintresse för friluftsliv (Siljansområdet) 3 kap. 6 § miljöbalken och Riksintresse för rörligt friluftsliv 4 kap. 1–2 §§ miljöbalken med hänsyn till natur- och kulturvärdena som är särskilt intressanta för turism och friluftsliv. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA I värdebeskrivningen för Siljansområdet beskrivs bland annat att det finns särskilt goda förutsättningar för: • berikande upplevelser i natur och, eller kulturmiljöer. • friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Vidare beskrivs i urval att storskalig exploatering eller bebyggelse med dålig anpassning till landskapet, industrietableringar, täktverksamhet och vägbyggen kan skada landskapsbilden och därmed värdet för friluftslivet. Riksintresset för rörligt friluftsliv utgörs av områden med unika natur- och kulturvärden som är särskilt värdefulla för turism och friluftsliv. Även allmänhetens möjlighet till utnyttjande av landskapet för avkoppling, motion, naturupplevelser, jakt och fiske omfattas. Förbudet mot påtaglig skada eller övriga krav på förbud och hänsyn gäller dock inte i de fall då åtgärden bland annat avser utveckling av befintliga tätorter och det lokala näringslivet om inga andra lämpliga alternativ finns. Riksintresse för totalförsvaret Planområdet ingår i område för Riksintresse för totalförsvaret, påverkansområde väderradar 3 kap. 9 § miljöbalken. Bland annat höga byggnader eller anläggningar kan riskera att skada riksintresset. Hushållningsbestämmelser Enligt 3 kap 1 § miljöbalken ska områden användas till det som de är mest lämpade till med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Jord- och skogsbruk Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet. Planområdet är likt hela Rättvik en del av utpekat särskilt område ”Siljan och Orsasjön med öar och strandområden samt området utmed Oreälven, sjön Skattungen och Oresjön med området söder därom över Gulleråsen och Boda till Rättvik”. Inom området skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA av exploateringsföretag. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Strandskydd Lagstiftningen kring strandskydd hanteras i 7 kap. 13–18 h §§ Miljöbalken. Från och med 2025-07-01 tas strandskyddet bort för bland annat vattendrag smalare än 2 meter. Att tillfälligt eller kontinuerligt leda bort grundvatten eller göra åtgärder i ett vattenområde, vid till exempel grundläggning av byggnader och vägar, räknas som vattenverksamhet (som regleras i 11 kap. miljöbalken). Erforderliga tillstånd ska sökas eller anmälan göras i de fall det krävs till Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är bestämmelser om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt och regleras i miljöbalken. Det finns idag MKN för buller, luft och vatten. MKN är juridiskt bindande och ska följas vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och bygglagen. Luft I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och kväveoxider. Inga kända mätningar av luftkvaliteten finns för centrala Rättvik. Vatten Vattenförvaltningsarbetet i Sverige bygger på EU:s ramdirektiv för vatten, det s.k. vattendirektivet, och omfattar alla typer av yt- och grundvatten. En miljökvalitetsnorm (MKN) för vatten beskriver den kvalitet en så kallad vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status. Genom normerna ställs krav på ekologisk och kemisk kvalitet i ytvatten, och krav på kemisk kvalitet och vattentillgång för grundvatten. En norm anger en lägsta tillåten nivå. Den sammanlagda miljöpåverkan på vattenförekomsten får inte orsaka att kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen. Den nordvästra delen av planområdet ligger inom en grundvattenförekomst Rättvik, WA86582731, se vidare ovan kartutsnitt. Grundvattenförekomsten är av typen sedimentärt berg. Enligt Vatteninformationssystem Sverige är miljökvalitetsnormerna för kemisk grundvattenstatus samt kvantitativ status goda för grundvattenförekomsten. Enligt Länsstyrelsens sammanställning PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA ”Miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomster” finns för grundvattenförekomsten inga särskilda krav. Kartutsnitt med grundvattenförekomsten och dess status som grönt (god) heltäckande område. Ungefärligt planområde är markerat med blå cirkel Källa: Länsstyrelsen Vattenkartan. Planområdet ligger inom ett avrinningsområde till vattenförekomsten Siljan som också är recipient för området. Avståndet till recipienten från planområdesgräns är cirka 1100 meter (fågelvägen). Se vidare nedan tabell. Tabell med miljökvalitetsnormer för Siljan och deras status. Buller Miljökvalitetsnormer (MKN) för omgivningsbuller, såsom de i dag är formulerade, gäller bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. I mindre och medelstora kommuner (under 100 000 invånare) ska strävan vara att begränsa buller. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Inga vägar med bullerproblematik i närheten av planområdet. Omgivningsbuller från skidbacke kan uppstå från skidlift och pistmaskin men främst från snöläggningssystem under kortare enskilda tillfällen främst i början av säsongen. Ljusföroreningar Skidbacke är utrustad med belysning. Belysning är tänd när verksamhet pågår och i viss mån under preparering. Öppettiderna är mellan klockan 09:30 till 15:30 och vid tillfälle för kvällsskidåkning fram till klockan 20:00. Ungdomsträning pågår kvällstid vissa dagar. Risk för olyckor och farligt gods Riksväg 70 utgör primär transportled för farligt gods. Planområdet ligger fågelvägen cirka 1000 meter från vägen. Även Dalabanan som går parallellt med riksvägen är en transportled för farligt gods. Länsstyrelsen Dalarna tog 2012 fram vägledningen Farligt gods – riskhantering i fysisk planering som syftar till att vägleda kommunerna i hur de ska hantera riskfrågor i sin planering. Vägledningen innebär att en riskhanteringsprocess ska genomföras när detaljplaner tas fram inom 150 meter från en farligt gods-led. I vägledningen redovisar länsstyrelsen en zonindelning utifrån avståndet mellan riskkällan och olika typer av markanvändning. Beroende på skyddsavstånd från väg eller järnväg kan olika typer av markanvändning planeras utan särskild riskhantering, men om skyddsavstånden för zonindelningen inte kan hållas kan det krävas särskilda skyddsåtgärder. Risk för översvämning Planområdet ligger ej inom översvämningskänsligt område och påverkas inte av närliggande större sjöar. Risk för erosion, ras och skred Utförda undersökningar visar att ytskikten generellt utgörs av mulljord ovan silt- eller lermorän. Enligt utförda stabilitetsberäkningar bedöms totalstabiliteten ur geoteknisk synvinkel vara tillfredsställande för såväl befintliga som för framtida utbyggda förhållanden. Markföroreningar Inom planområdet bedöms det ej förekomma några markföroreningar då området består av främst skogsmark och inte är ianspråktaget sedan tidigare. Radon Genomförda radonmätningar visar att marken klassificeras som lågradonmark. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Hydrologiska förhållanden Det finns två kända mindre diken eller bäckar inom eller i direkt anslutning till planområdet. Grundvatten har inte påträffats i samband med de geotekniska skruvundersökningarna. Naturmiljö Planområdet utgörs idag av vägar, leder, tomter för bostad. Största delen är skogsmark där delar nyligen har kalhuggits. Enligt artportalen finns inga rapporter i området om rödlistade arter eller nära hotade arter. Det finns inga biotopskydd i eller i anslutning till planområdet. Planområdet har inte identifierats som ett ekologiskt särskilt känsligt område och berörs inte av Natura2000 område. Kulturmiljö Jordbruk På gällande stadsplans grundkarta och på ortofoton från 1975 och 1960 framgår att jordbruk har skett inom planområdet. Se nedan kartutsnitt. Befintliga bäcken ter sig anlagd för att avvattna områdena. I grundkartan till detaljplanen har dessa områden tolkats in utifrån de äldre ortofoton. Någon gång strax efter 1975 eller dessförinnan har jordbruket upphört och områdena har vuxit igen helt och hållet vilket framkommer på ortofoton från 2024. Utsnitt från ortofto från 1960 med tidigare jordbruksmark markerad med blå cirkel som idag 2026 är helt igenvuxet. Fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök finns det inga kända fornlämningar inom planområdet. Närmsta registrerade fornlämning finns 800 meter från planområdet. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Teknisk försörjning Dricks- och spillvatten Planområdet ligger inte inom verksamhetsområdet för vatten och spillvatten idag. Rättviks nya reningsverk från 2017 har tillståndsgiven belastning (MAX GVB) för 25 000 Pe (person ekvivalenter). Maximal genomsnittlig veckobelastning för tätbebyggelsen är beräknad till 12 500 Pe (uppmättes under sommaren 2025, under Classic Car Week till 9 900 Pe). Tillståndet för vattenverket medger 4 000 m3 per dygn och enstaka dygn 4 500 m3. Vattenuttaget ligger i dagsläget på 2 000 m3 per dygn i medel. Dagvatten Det finns inga kommunala dagvattenledningar eller verksamhetsområde för dagvatten i området. Värme Det finns inga fjärrvärmeledningar i närheten av planområdet. El- och fiberledningar Befintlig bebyggelse inom planområdet är ansluten till Dala Energi AB:s elnät. Fiberanslutning finns i anslutning till planområdet. Avfall Det kommunala bolaget Dala Vatten och Avfall AB ansvarar för insamling och omhändertagande av avfall. Brand Framkomligheten för räddningstjänsten till och från planområdet bedöms som tillfredställande och insatstiden bedöms vara inom cirka 10 minuter. Service Rättviks samhälle ligger cirka 2 kilometer från planområdet. Där finns kommersiell och offentlig service samt Rättviks resecentrum med busstation och järnvägsstation. Trafik Planområdet nås med bil primärt via Slalomvägen som i sin tur leder ut på Vålsvedsvägen men också till Storgatan, Riksväg 70 och Rättviks centrala delar. Från Vålsvedsvägen tar man sig vidare till Furudalsvägen 301. Det finns även möjlighet att på mindre lokalgator ta sig fram till samma målpunkter. Slalomvägen medger idag en hastighet på 40 km/h. Det finns en större parkering i direkt anslutning till planområdet vid skidbacken. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Längs med Slalomvägen finns gång- och cykelväg hela vägen till centrala Rättvik. Närmsta busshållplats finns längs Faluvägen, cirka 1500 meter från planområdet. Hållplatsen heter Karlsvik och trafikeras av Dalatrafiks busslinjer inom Rättviks kommun samt linje 350 mellan Mora-Falun. PLANENS KONSEKVENSER I detta kapitel beskrivs konsekvenserna som detaljplanen kan ha på området och dess omgivning. Kommunala planeringsunderlag Detaljplan Gällande ändring av stadsplan har inte blivit mer utbyggd än enstaka byggrätt för bostadsändamål och parkering. Det finns inget kommunalt beslut för detta utan bedömningen är att inte efterfrågan funnits på fler stugor för endast uthyrningsverksamhet i Rättvik, samtidigt som byggrätterna är anpassade efter 1980-talets krav och behov vilket gör det svårt att uppföra byggnader med de kraven på ytor, takhöjder, isolering med mera. Två tomtplatser inom byggnadskvarter för bostadsändamål tas bort och ersätts med användningen för gata. Syftet är att kunna få plats med en tillgänglig gata och gång- och cykelväg som inte lutar mer än 1:12 och följer dagens krav. I övrigt justeras endast den allmänna platsen för vägmark och park eller plantering utefter behovet som den nya gatan har. Alla slänter och diken ryms inom användningen för gata. Ett större område med byggnadskvarter för stugbyändamål justeras i utbredningen något men samtidigt delas området upp så att stråk får allmän plats natur och gata tillåts bryta upp bebyggelsen. Befintlig bäck/dike ges ett brett naturområde rakt genom området. Upplevelsen av ett privatområde där man inte tillåts passera har därmed tagit bort. Byggrätterna har kompletterats med bostäder och fortsatt möjlighet att hyra ut bostad. Specialområde för skidbacke och skidlift utgår från planområdet. Område för parkering bevaras och kompletteras med möjligheten till markreservat för allmännyttiga ledningar under mark så att planförslaget kan ansluta till det kommunala VA-nätet. Vid ett antagande av det nya planförslaget kommer delar av ändringen av stadsplanen att ersättas och vissa delar att upphävas. Anledning till upphävandet är att området för gata anpassats för att inte lämna restbitar med olämplig markanvändning på en stor mängd privatägda fastigheter. Den samlade bedömningen med planförslaget utifrån perspektivet att gällande ändring av stadsplan i stället byggs ut är att ändamålsenliga anläggningar och markanvändning kan komma tillstånd utan att ge lika hög påverkan på bland annat riksintressen, landskapsbilden och natur i PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA området. Samtidigt som bostadsförsörjningen, både för småhus och mindre flerbostadshus inom 2 kilometer från centrum av Rättvik kan säkerställas för kommande år och att turismen som näring fortsatt kan ges utrymme med attraktiva uthyrningsmöjligheter av bostad eller del av densamma. Planbesked Bedömningen är att planförslaget går i linje med beviljat uppdrag. Möjliggörande av småhus, fortsatta uthyrningsmöjligheter och ett justerat planområde för att få tillstånd tillgänglig gata, dagvattenhantering samt att kunna bygga ut nödvändiga tekniska anslutningar. Översiktsplan Planförslaget ligger inom den primära serviceorten Rättvik, 2 kilometer från centrum. Med gång- och cykelväg hela vägen. Planförslaget säkrar en pusselbit i den långsiktiga boendeplaneringen och stödjer näringslivet med möjlig uthyrning av bostad i direkt anslutning till flera turismnäringar. En annars omodern detaljplan förnyas och inga nya markområden tas därmed i anspråk. Närheten till befintlig infrastruktur såsom vägar, gång- och cykelvägar, ledningsnät och annan kommunal service innebär att kommunen mer effektivt kan nyttja befintliga anläggningar genom förtätning av området som ligger i ett lockande läge. Planförslaget har säkerställt att befintligt utbud kompletteras med en annan typ av bostäder med uthyrningsmöjligheter än befintlig bebyggelse som mest är avsedd för permanenta bostäder. Stor hänsyn gällande utformning och utbredning har tagits gentemot befintlig bebyggelse och områdets kvaliteter utifrån platsens förutsättningar. Vidare har stor vikt lagts vid trafiksäkra miljöer gällande lutningar, avskildhet, backrörelser och liknande. Planförslaget har framställts för att medge så mycket byggnation som möjligen tåls inom förutsättningarna för att befintlig och ny infrastruktur ska nyttjas så effektivt som möjligt. Gröna stråk och gator som inte avslutas med privat kvartersmark uppmuntrar till rörelser genom planförslaget och ger flera gemensamma ytor och uppmuntrar till möten. Exempelvis dagvattendammen kan kompletteras med en fin grillplats med utsikt över Siljan. I nuläget finns ingen busslinje upp till bergets topp. Planförslaget har säkerställt en säker plats för hållplats i mitten av området. Även området för parkering kan förses med hållplats inom användningen. Hela vägen från området till busshållplats och vidare till Rättviks centrum finns gång- och cykelväg vilket innebär att personer kan bo och besöka området utan behov av egen bil. Vidare är helheten utformad utifrån perspektivet att området är ett friluftsområde och att tillkommande bebyggelse ska ta tillvara denna möjlighet att direkt från bostadens tomtplats kunna ta sig ut på flera olika leder och till skidbacken. Utifrån ett nuläge med gällande ändring av stadsplan innebär planförslaget att PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA friluftslivets behov kraftigt förstärkts av både gröna korridorer och passager samt platser med natur och vatten som inte bara är ägnade åt privata bostäder eller besökares uthyrningsstugor. Sammantaget bedöms planförslaget följa översiktsplanen. Den jordbruksmark som tas i anspråk för anordnandet av huvudgata med gång- och cykelväg är redan i gällande stadsplan ianspråktagen (men aldrig utbyggd) samtidigt som det är ett väsentligt allmänt intresse att kunna komma till bergets topp och den tätortsnära rekreation i området med tillgängliga gator. Gång- och cykelplan Befintlig gång- och cykelväg längs Slalomvägen förlängs och kompletteras genom hela planområdet. Planförslaget bedöms gå i linje med kommunens gång- och cykelplan. Undersökning om betydande miljöpåverkan Ställningstagande 4 kap. 33 b & Plan- och bygglagen (2010:900) Slutsatsen av undersökningen är att ett plangenomförande inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att genomförandet därmed behöver föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken 6 kap. 11§. Undersökningen var på samråd med Länsstyrelsen vid plansamrådet. Länsstyrelsen delade kommunens bedömning. Kommunen tar i samband med beslutet att skicka planförslaget på granskning även beslut om att planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Utredningar Arbetsmaterial och förprojektering Den samlade bedömningen är att en utbyggnad av planförslaget är möjlig och att plankartan har erforderlig plats för nödvändiga anläggningar för gator, diken, VA och dagvatten finns. Det går att bygga ut på kvartersmarken enligt den byggrätten som medges och de bestämmelser som plankartan ger enligt för framtagande av planförslagets gällande byggregler. Dagvattenutredning Efter att detaljplanen varit på samråd har en dagvattenutredning tagits fram av WSP 2023-08-25. Under 2025 har planförslaget arbetats om och en ny dagvattenutredning har tagits fram av Thyréns 2026-01-30. Efter detta har Thyréns kompletterat med vidare studier för påverkan främst nedströms 2026-05-04. Kompletteringen har även tagit hänsyn till kommunala dagvattensystemet (trummor, diken, ledningar och liknande). Den tidigare utredningen, från WSP, ligger som bilaga i den nya utredning då vissa delar hänvisar till densamma. En sammanfattning av utredningens förslag och beräkningar av planförslaget följer. Dagvattnet från planområdet föreslås att hanteras via uppsamling samt PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA avledning i erosionsskyddade diken, för att sedan fördröjas och renas i en torrdamm. Den planerade exploateringen kommer att öka avrinningen från avrinningsområdet som omfattar planområdet från 894 l/s till 1484 l/s vid regn med återkomsttid på 100 år med klimatfaktor på 1,3 beaktat. Översvämningsrisker för planerad bebyggelse, samt risker nedströms till följd av planerad exploatering, bedömdes vara låga framför allt kopplat till områdets topografi samt föreslagna åtgärder. Av vikt är dock att lokala lågpunkter inte skapas i genomförandeskedet där vatten kan ansamlas intill bebyggelse. Erforderlig fördröjning med tömning på maximalt 894 l/s motsvarar 3381 m3 fördröjningskapacitet i den planerade dagvattendammen, vilket medför att även de av exploateringen orsakade flödesökningar vid framtida 100-årsflöden kan fördröjas inom planområdet. Med användning av verktyget Basin Planner kan ett maximalt utflöde om 500 l/s åstadkommas vid ett framtida 100 årsflöde med klimatfaktor på 1,3 beaktat. Basin Planner-beräkningarna i utredningen visar att den föreslagna utloppskonstruktionen reducerar peakflödet ut från detaljplanen vid samtliga undersökta återkomsttider till en nivå som ligger nämnvärd lägre än motsvarande flöde från oexploaterat avrinningsområde. Vid 10-årsregn sjunker peakflödet från ca 1 750 l/s (exploaterat utan åtgärd) till ca 230 l/s, en reduktion på närmare 90 procent. Vid 100-årsregn uppnås motsvarande effekts med en strypning på till ca 500 l/s. Därmed kompenserar inte bara för exploateringens flödesökning, utan ger en faktisk förbättring av flödessituationen jämfört med nuläget. I ett brant avrinningsområde av denna karaktär är det peakflödet, inte den totala vattenvolymen, som bestämmer översvämningsutbredningen. Genom flödesutjämningen sänks peaken samtidigt som utflödet förlängs i tiden. Detta innebär att flödet vid kontrollpunkter nedströms kan vara något högre än nuläget under en kortare period efter peaken har passerat, men markant lägre vid den dimensionerande peaktidpunkten. Eftersom det är peaktidpunkten som styr maximal vattennivå och översvämningsutbredning är effekten entydigt positiv för nedströms situation. Detta framgår även av att ingen ökad översvämningsutbredning kan iakttas. Utöver peakreduktionen ger fördröjningen en tidsförskjutning av flödet ut från detaljplanen. Genom att utflödet sker efter att regnpeaken har passerat undviks samverkan mellan utsläpp från dammen och nederbördsdriven peak nedströms. Se kartutsnitt nedan. Sammanfattningsvis visar utredningen att dammen och PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Basin Planner utloppet sänker peakflödet ut från detaljplanen så att flöden nedströms inte överskrider nulägets nivå vid någon undersökt återkomsttid. Den goda flödesutjämnande effekten beror till stor del på att magasineringsvolymen om 3 381 m³, som togs fram i dagvattenutredningen för att klara ett 100 årsregn med klimatfaktor 1,3, är väl tilltagen i förhållande till avrinningsområdets storlek. När denna volym kombineras med en utloppsgeometri optimerad för flera återkomsttider samtidigt finns marginal att hålla utflödet under nulägets nivå även vid lägre återkomsttider. Kartutsnitt från området direkt nedströms planområdet som redovisar flödet ut från detaljplanen i dagsläget innan exploatering vid ett 10 års regn till vänster och vid 100-årsregn till höger. Kartutsnitt från området direkt nedströms planområdet som redovisar flödet ut från detaljplanen i dagsläget efter exploatering vid ett 10 års regn till vänster och vid 100-årsregn till höger. Med rening i torrdamm omfattande 3381 m3 så kommer föroreningshalterna från området att understiga de riktvärden som rekommenderats av Riktvärdesgruppen (2009), och således bör MKN inte påverkas negativt till följd av planerad exploatering om torrdamm med erforderlig dimension skapas som fördröjnings- och reningsåtgärd. Exakt utformning på dammen, diken och trummor lämnas till PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA detaljprojekteringsskedet, men med föreslagna dimensioner så kan den ökade avrinningen från planområdet fördröjas samt renas på så vis att flöden nedströms förblir oförändrade upp till 100-årsregn och ej negativt påverka miljökvalitetsnormer, MKN, i enlighet med kommunens önskemål om lokal omhändertagning av dagvatten. Recipienten är av generellt god kemisk och ekologisk status, och de halter av exempelvis kvicksilver som släpps ut efter rening från planområdet är så pass låga att miljökvalitetsnormer, MKN, ej bör negativt påverkas. Vidare färdas planområdets vatten i växtbeklädda diken från planområdet mot Enån, där vidare reningseffekt som ej tillgodoräknats i denna utredning tillkommer. I praktiken innebär det att halterna som når recipient sannolikt är betydligt lägre än de som redovisas i dagvattenutredningen. I samband med anläggning av vägar nedströms, utanför planområdet föreslår utredningen att befintliga vägdiken kan breddas för att ge större säkerhetsmarginal. Kartutsnitt från systemlösningsbild i dagvattenutredning. Dikens utbredning, fall och placering, samt trummors dimensioner, samt dagvattendammen med tillhörande flödesbrunnar har studerats. Den sammantagna bedömningen är att planförslaget kommer hantera av planförslaget tillkommande dagvatten lokalt och förbättra skyfallshanteringen för områdena nedströms fram till skyfall i form av 100-årsregn med klimatfaktor 1,3. Därefter kommer vattnet inte fördröjas vidare. Eftersom inte planförslaget har rådighet fram till recipient har skyfallsregn använts som krav gentemot det annars brukliga 10-årsregnet eller 20-årsregnet. Bedömningen är att 100-årsregn med klimatfaktor är PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA en rimlig återkomsttid och det krav som generellt används i Sveriges kommuner för liknande situation. Planförslaget är uppbrutet med ett stort finmaskigt nät av flera diken inom allmän plats vilket är ett lokalt omhändertagande med syfte att motverka behovet av kraftiga underjordiska ledningar. Genom att kommunen är huvudman för de stora stråken genom planområdet och den dagvattendamm som föreslås säkerställs ansvaret långsiktigt gällande funktion och skötsel. Geoteknisk undersökning Geotekniska utredningar har tagits fram av WSP 2022-02-09. En sammanfattning av utredningens slutsatser kring bebyggelsen följer. Stabilitetsförhållandena i utredningens resultat är baserade på en huslast på 40 kN/m³, trafiklast på 15 kN/m³ och en släntlutning på 1:2. Byggnader bedöms kunna grundläggas direkt på mark utan grundförstärkning med följande förutsättningar och villkor: • Grundläggningen skall dimensioneras enligt Eurokod. Underlaget är framtaget för Geoteknisk kategori 2. Karakteristiska och dimensionerande jordartsparametrar väljs enligt avsnitt ”Dimensioneringsförutsättningar”. • Stabilitets- och sättningsberäkningar har utförts på en väldig översiktlig nivå där påverkan på hela utbredningsområdet har undersökts. När detaljprojekteringen kring villorna är avslutade så bör stabilitet kring husen kontrolleras för att avgöra avståndet mellan hus och släntkrön samt den störst möjliga släntlutningen för att undvika ett lokalt grundbrott. • Gatorna ska dimensioneras för materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. • Radonmätningar visar att marken klassificeras som lågradonmark. • Eventuell organisk jord under planerad byggnad skall utskiftas. • Schakt skall länshållas så att erosion och uppmjukning av schaktslänter och schaktbotten ej förekommer. • Då jorden innehåller silt bedöms den vara eroderingskänslig och flytbenägen, vilket innebär att arbetstekniska problem kan uppstå vid arbeten under grundvattennivån eller vid kraftig nederbörd. Grundläggning bör utföras i torrhet, om grundvatten påträffas ovan schaktbotten bör det avsänkas till 0,5 m under schaktbotten. • Jordlagren på schaktbotten skall förutsättas vara tjälfarliga och grundläggningen ska utföras frostfritt. Om schakt och fyllningsarbete utförs vintertid ska fyllning utföras av krossad sprängsten. • Schakt skall ske enligt handboken utgiven av arbetsmiljöverket PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA och statens geotekniska institut ”Schakta säkert”. • Upplag ska ej placeras ovan befintliga ledningar eller nära släntkrön. Sammantaget bedöms utbyggnad vara möjlig enligt planförslaget. Plankartan har försetts med bestämmelser för att säkerställa viktiga aspekter utifrån den geotekniska utredningen kring stabilitet och sättningar. Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering har tagits fram av VIVE UT VIVAS 2021-09- 29. Utredningen har inte identifierat några skyddade arter eller andra skyddsvärda naturvärden. Sammantaget med att planförslaget föreslår skyddszoner kring befintlig bäck/dike och flertalet gröna korridorer på allmän platsmark för natur och bestämmelser kring trädfällning bedöms inte planförslaget innebära påtaglig skada på skyddade arter eller höga naturvärden. Riksintressen Riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv De båda riksintressena har i vissa delar motsträviga syften. Det rörliga friluftslivet gynnas av att områden tillgängliggörs för besökare genom boendemöjligheter, tillgängliga vägar och parkeringsplatser och liknande. Samtidigt kan då naturvärdena som riksintresset för friluftsliv avser skydda påverkas med mer slitage och reducerade orörda områden. Planförslaget bedöms möjliggöra för flera personer att kunna besöka Siljansområdet med mer bostäder för uthyrning i direkt anslutning till både leder, skidbacke och besöksmål för friluftsliv. Planförslaget hindrar inte besökare att förflytta sig genom området och ger möjlighet till gröna korridorer för djur och växter. Det pågår framtagande av kommunalt naturreservat vid Lerdalbergets topp och befintlig väg är brant och svårframkomlig och inte tillgänglig eller säker. Planförslaget möjliggör att vägen fram till reservatet tillgängliggör för fler besökare. Med utgångspunkt i att hela området i befintlig gällande ändring till stadsplan redan ianspråktar hela området på ett kraftigt privatiserande sätt utan möjligheter till tillgänglig angöring och inga utformningsbestämmelser på hur ny bebyggelse ska anpassas till platsen har planförslaget tagit stor hänsyn till värdekärnorna i riksintressena. Området kan bedömas vara en storskalig exploatering. Med bestämmelser kring utförande och markanpassning, höjder och likformigt uttryck för fasader och tak, samt krav på att byggnader ska delas upp i flera volymer för att skapa gårdsbilder bedöms påverkan på landskapsbilden inte bli påtaglig. Samtidigt som planförslaget ligger inom befintlig tätort i behov av utveckling och angränsande bebyggelseområden i norr med mycket bråkig struktur. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Sammantaget bedöms inte planförslaget innebära påtaglig skada på riksintressena och att dessa tål planförslagets föreslagna utveckling, med tanke på de positiva delar som förslaget innebär genom att tillgängliggöra friluftslivet både för tillkommande bostäder och besökare. Riksintresse för totalförsvaret Alla byggrätter är begränsade höjdmässigt till cirka två våningar med möjlighet till inredd vind. Bedömningen är att påverkan därmed inte är påtaglig. Hushållningsbestämmelser Jord- och skogsbruk Inom planförslaget finns ett område på cirka 2900 m2 som är jordbruksmark. Området är ianspråktaget i gällande ändring till stadsplan med område för allmän plats till vägmark, samt park eller plantering. Vägen har inte blivit utbyggt enligt den gällande planen utan annan väg inom kvartersmark är utbyggd. Denna uppfyller inte kraven för tillgänglighet eller trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Kommunen vill inte ha en planmosaik där området för jordbruksmarken är kvar med gällande ändring av stadsplan utan vill för tydlighetens skull att även denna del ingår i det nya planförslaget. Kommunen vill inte heller att vägen byggs ut förrän det nya förslaget vunnit laga kraft. Detta för att kunna tillskapa en säker och tillgänglig väg. Kartutsnitt över del av planområdet. Ungefärligt område med jordbruksmark är markerat med blå cirkel. Sammanhängande jordbruk markerat med rosa streckad linje. Källa: Lantmäteriet PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Den samlade bedömningen är att det är ett väsentligt allmänintresse att kunna bygga ut en trafiksäker och tillgänglig väg till Bergets topp och dess möjligheter till tätortsnära rekreation och nyttjande möjligheter av friluftslivet för besökare. Samtidigt som området anses ianspråktaget av gällande ändring till stadsplan. Ett ianspråktagande bedöms inte heller hindra ett rationellt jordbruk då området ligger längst in som en liten knöl på ett annat större sammanhängande område vidare västerut mot Lerdal. Området är idag en del av skogsbruket. Detta märks tydligt då stora delar nyligen har avverkats. Samtidigt ansluter området till tätorten Rättvik. Bedömningen är att planförslaget inte innebär att skogsskiften delas upp på ett sätt som påtagligt försvårar för ett rationellt skogsbruk. Den skog som lämnas runt planområdets byggrätter antas bli en del av tätortens natur. Skogsmark i anslutning till planområdet kan fortsatt brukas rationellt där den nya vägen kan möjliggöra ett mer rationellt skogsbruk. Särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet. Även om planförslaget ligger inom särskilt utpekat område anser kommunen att bedömningen för värden redovisade under rubriken Riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv inte ger sådan påtaglig skada så planförslaget inte kan genomföras. Strandskydd Inget strandskydd bedöms påverkas då ingen av identifierade bäckar/diken inom planområdet är bredare än 2 meter. Planförslaget innebär att befintliga bäckar/diken bevaras men att åtgärder med trummor, brunnar och bäckar kommer påverka i den utsträckning att anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen i Dalarna län kan vara nödvändig för vissa av åtgärderna. Miljökvalitetsnormer Luft Planförslaget beräknas inte alstra någon större mängd trafik eller annan utsläppskälla och miljökvalitetsnormerna för luft bedöms därför klaras i området. Vatten Vattenkvaliteten i Siljan och grundvattenförekomsten bedöms inte försämras med anledning av ett genomförande av planförslaget enligt utredningen för dagvatten. Även miljökvalitetsnormen för vatten bedöms därför klaras. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Buller Miljökvalitetsnormerna för buller avser kommuner med fler än 100 000 invånare. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planförslaget innebär inte att högsta hastigheten på Slalomvägen om 40 kilometer per timma kommer att avsevärt höjas och i kombination med att planområdet enligt Trafikverkets trafikalstringsverktyg förväntas öka fordonstrafiken med cirka 372 resor med bil och dag bedöms inte bullernivåerna öka så att gällande gränsvärden inte kan erhållas. Verksamhetsbuller från skidlift och pistmaskin bedöms inte påverka planförslagets byggrätter för bostäder. Buller från snöläggningssystem är beroende av vilken utrustning som används, exakt placering och riktning samt väderförhållande påverkar ljudbilden. Snöläggning sker oftast intensivt under korta perioder av några få sammanhängande dagar på helåret. En skyddskorridor av natur har i planförslaget upprättats mellan skidbacken och byggrätterna på 15 meter med skogsområde. Därefter fortsätter skogen cirka 20 till 25 meter innan pistytan i skidbacken tar vid. Pistytan är sedan cirka 90 meter bred fram till skidliften. Snökanoner kan placeras på annan plats i skidbacken och snön sedan köras ut med pistmaskin. Bedömningen är att snökanoner kan placeras så att bullernivåer bli acceptabla. Riktvärdena för verksamhetsbuller bedöms vara framtagna för stadigvarande störande verksamhet och inte tillämpningsbara för enstaka årliga överskridelser. Vidare bedöms bullret mer vara av typen för tillfälliga evenemang som en helg med skotertävling, Classic Car Week eller liknande då snöläggning endast sker en mycket kort period enstaka tillfälle på året. För tillfälliga evenemang är riktlinjerna för buller till omgivningen mer tillåtande än för permanent verksamhet, även om miljöbalkens krav på att inte störa omgivningen gäller. Sammantaget bedöms snökanoner kunna placeras så att inte störningen överskrider miljöbalkens krav. Ljusföroreningar Belysningen i skidbacken är riktad för att inte belysa mer än skidbackens anläggningar men visst ljus kan sippra sidledes. En skyddskorridor av natur har i planförslaget upprättats mellan skidbacken och byggrätterna på 15 meter med skogsområde. Därefter fortsätter skogen cirka 25 meter innan pistytan i skidbacken tar vid. Sammantaget bedöms därmed inte planförslaget påverkas av ljusföroreningar. Risk för olyckor och farligt gods Planförslaget är beläget mer än 150 meter från leder för farligt gods och ingen risk bedöms finnas. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Risk för översvämning Planförslaget bedöms inte påverkas eller skapa risker för översvämning. Risk för erosion, ras och skred Sammantaget bedöms utbyggnad vara möjlig enligt planförslaget. Plankartan har försetts med bestämmelser för att säkerställa viktiga aspekter utifrån den geotekniska utredningen kring stabilitet och sättningar. Markföroreningar Markförorening bedöms inte finnas och därmed inte påverka planförslaget. Radon Marken är lågradonmark och inga särskilda åtgärder bedöms krävas för ett genomförande av planförslaget. Hydrologiska förhållanden Grundvatten har inte påträffats i samband med de geotekniska skruvundersökningarna och bedöms inte omöjliggöra ett genomförande av planförslaget. Naturmiljö Planförslaget har genom en stor andel av allmän plats för natur säkerställt att befintliga bäckar/diken med högre naturvärden kan förbli. Samtidigt har området kontinuerligt delats av med gröna korridor med allmän plats för natur i alla riktningar för att värna växter och djurs fortlevnad. Detaljplanens genomförande innebär att ett skogsområde fortsatt ianspråktas likt i dagens gällande ändring till stadsplan och att skogsmarken på fastigheten minskas och på delområden försvinner helt. Kommunen har gjort bedömningen att skogsmarken inte har någon större betydelse för skogsnäringen och planområdet har heller inte bedömts hysa några större naturvärden. En utbyggnad av planområdet kommer att innebära en förändring av landskapsbilden då ett oexploaterat skogsområde ianspråktas för bebyggelse. För att området ska upplevas som attraktivt för förbipasserande, från Siljan, Långbryggan, riksvägen och tätorten Rättvik, reglerar planen bebyggelsens utformning för att dela upp bebyggelsen, följa bebyggelsemönstret i Lerdal med slingrande vägar och skapa en enhetlighet med liknande kulörskalor och gestaltning. Genom dessa regleringar bedömer kommunen att planområdet inte negativt påverkar upplevelsen av Rättviks bergsida. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Kulturmiljö Jordbruk Inga bevarandevärde kulturmiljöer för jordbruk bedöms påverkas av planförslaget. Fornlämningar Inga fornlämningar bedöms påverkas med planförslaget. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, det vill säga länsstyrelsen. Teknisk försörjning Dricks- och spillvatten Kommunen avser inte att utöka verksamhetsområdet för att inkludera byggrätterna inom området. Området ligger i utkanten av samhället och bedöms kunna försörjas med enskild VA-anläggning. Områdets behov av vatten och spillvatten ska lösas genom att en gemensamhetsanläggning bildas med en förvaltande VA-föreningen och att området ansluts via avtal med VA-huvudmannen. En så kallad avtalsanslutning för VA-anläggningar som ligger utanför verksamhetsområde men som kopplas på kommunalt vatten och spillvatten i en gemensam punkt. Den tillkommande bebyggelsen beräknas bli cirka 47 småhus samt möjlig vidare utbyggnad av befintliga småhustomter med 4 tillkommande småhus, totalt cirka 51 småhus och beräknas totalt generera cirka 233 Pe. I de fall varje småhustomt byggs ut med två lägenheter och en komplementbostad vardera eller att delar av planen byggs ut med mindre flerbostadshus så att det totalt uppförs 150 lägenheter beräknas planområdet kunna generera cirka 699 Pe. Bedömningen är sammantaget att det finns, även medräknat andra outbyggda områden med gällande detaljplaner, kapacitet att ansluta tillkommande bebyggelse till reningsverket. För vatten är bedömningen att det finns, med andra outbyggda områden med gällande detaljplaner, kapacitet att ansluta den tillkommande bebyggelsen till vattenverket. Dagvatten Det finns inga kommunala dagvattenledningar eller verksamhetsområde för dagvatten i området. Se ovanför om utredning för dagvatten med beskrivning och bedömning. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Värme Planförslagets tillkommande bebyggelse kommer behöva värmas av annat än fjärrvärme. El- och fiberledningar Planförslagets tillkommande bebyggelse bedöms kunna anslutas till Dala Energi AB:s el- och fibernät. Avfall Planförslaget bedöms uppfylla villkoren för att det kommunala bolaget Dala Vatten och Avfall AB ska kunna samla in och omhänderta avfall som genereras av ett utbyggt planförslag. Brand Planförslaget bedöms uppfylla villkoren för framkomligheten för räddningstjänsten till och från planområdet. Med en ny brandpost inom området bedöms försörjningen av brandvatten för området vara säkrad. Service En utbyggnad av planförslaget innebär ingen möjlighet till utbyggd service utöver befintlig parkeringsplats till skidbacken. Planförslaget innebär dock med ett ökat underlag för ny och befintlig service för verksamheter inom Rättviks tätort med omnejd. Sociala konsekvenser Planförslaget har tagits fram med syfte att inte skapa barriärer och ett privatiserat område där miljön kring kvartersmarken ska upplevas som inkluderande för alla besökare och Rättviksbor som vill nyttja de tätortsnära rekreationerna i området. Med separerad gång- och cykelväg och smitvägar för gång och cykel är miljöerna i planförslaget utformade för att främja fysisk aktivitet och samtidigt trafiksäkra och trygga. Boende och besökare kan direkt utanför dörren ta sig ut i naturen eller skidbacken med så kallad ski-in och ski- out. Planförslaget ligger på gång- och cykelavstånd från kollektivtrafik och centrum med service och handel. Även om terrängen kan vara utmanande innebär detta att boende och besökare inte nödvändigtvis behöver egen bil i sin vardag. Detta innebär att människor med olika ekonomiska förutsättningar kan på lång eller kort tid hyra eller besöka bostäder i området. Planförslaget innebär utifrån att gällande ändring av stadsplan inte blivit utbyggd att personers känsla för området och dess karaktär kommer att förändras i väldigt stor omfattning. Detta kan innebära påfrestningar inom ramen för identitet och delaktighet. Sammantaget bedöms att det finns målkonflikter utifrån synpunkter i PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA samrådet till detaljplanen och medborgardialoger men att de sociala aspekterna som helhet och i övervägande med övriga aspekter i planarbetet att sociala konsekvenser med planförslaget inte kommer negativt påverkas. Barnperspektiv Planförslaget ligger i direkt anslutning till skidbacke med dess aktiviteter både sommar och vinter. I anslutning till planområdet ligger också stora friluftsområden som kan nås på egen hand. Planförslaget innebär att gång- och cykelvägar inom området och vidare mot angränsande områden och till Rättviks centrum ska anläggas. Från planområdet till centrala Rättvik är det cirka 2 kilometer där skolor, förskolor, idrottsområden och aktiviteter för barn och ungdomar finns. Planförslaget har en utpekad plats för möjlig hållplats för kollektivtrafik och parkeringsområdet i norr kan även rymma hållplats. Planförslagets vägar och bestämmelser kring utfarter och placering av parkering har säkerställt höjd säkerhet för oskyddade trafikanter på gatorna i planområdet. Vändplaner har getts tillräcklig plats så att sopbil inte behöver backa med risker för olyckor. Terrängen och avståndet till befintliga skolor kan innebära att barn och ungdomar kommer skjutsas till skolan med bil. Men kommunens bedömning är att det är lika möjligt att använda kommande och befintliga cykelvägar för att med elcykel med förvaringslåda för att inte behovet av egen bil ska vara nödvändigt. Det finns även en byggrätt för förskola på området för Lissbrändan som halverar avståndet. I nuläget finns inga beslut på att förskola ska byggas ut på platsen men planberedskap finns. Planförslaget bedöms ha tillgodosett barnperspektivet så långt som möjligt med hänsyn till platsens förutsättningar. Trafik Planområdet kommer med planförslaget nås med bil primärt via Slalomvägen. Längs med Slalomvägen finns gång- och cykelväg hela vägen till centrala Rättvik. Tabell och diagram utifrån analys av planförslaget med Trafikverkets verktyg för trafikalstring. PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA Trafikalstring har bedömts utifrån användandet av Trafikverkets trafikalstringsverktyg. Resultat med alla faktorer, såsom avstånd och terrängen bedöms totalt cirka 600 resor per dag utöver nyttotrafik tillkomma om planförslaget byggs ut i sin helhet. Se vidare nedan tabell och diagram. I de fall planområdet förses med busslinje eller att andra faktorer som påverkar användandet av egen bil, eller att målpunkter även uppförs närmare planområdet kommer fördelningen kunna ändras. Den samlade bedömningen är att Slalomvägen används långt under dess kapacitet och att tillkommande fordonstrafiken inte nämnvärt kommer märkas. Säkerheten är idag hög med avskild gång- och cykelväg och planförslaget medför att denna förlängs även genom planområdet. Fastigheter och rättigheter Se vidare beskrivning under förändrad fastighetsindelning under genomförandefrågor ovan. Befintliga fastigheter Lerdal 28:16 och 28:17 kan var för sig delas så att totalt två nya fastigheter tillskapas. De privatägda fastigheterna Lerdal 32:27 och 32:61 förändras inte från ett nuläge och kan inte vidare styckas av i flera nya fastigheter. De av kommunen ägda fastigheterna Lerdal 66:1 och 67:1 med kvartersmark för bostad avses överföras till kommunens fastighet Lerdal 10:49 med markanvändningen allmän plats för gata och natur. Anslutning till Werkmästergatan kommer att byggas om mot planförslagets gata med separat gång- och cykelväg. Detta innebär en ny placering av del av vägen och ändring av gemensamhetsanläggning Lerdal GA:7s placering behöver prövas genom Lantmäteriförrättning. Ett genomförande av planförslaget kommer innebära att en eller flera nya gemensamhetsanläggningar bildas. Alternativt kan delar ingå i redan befintliga gemensamhetsanläggningar för exempelvis gator. Om inte Lerdal GA:7 önskar en sådan utökning kommer sannolikt nya gemensamhetsanläggning(ar) bildas av Lantmäteriet där nya och befintliga fastigheter inom planområdet tilldelas andelstal och förening(ar) för skötsel skapas. Fastigheter inom planområdet kan få andel i Lerdal GA:7 även om nya gemensamhetsanläggningar bildas, beroende på hur kommande prövning i Lantmäteriförrättning bedömer att andra vägar utöver Slalomvägen kommer belastas av fastigheter inom planförslaget. Utöver detta har kommunen gjort bedömningen att övriga fastigheter som angränsar till planområdet inte påverkas av ett genomförande av planen och att de kan fortsätta bedriva sina verksamheter på respektive fastighet. Planens genomförande leder inte till andra direkta konsekvenser när det gäller markägoförhållanden, rättigheter eller annan PLANBESKRIVNING – ANTAGANDEHANDLING – 2026-05-05 DETALJPLAN FÖR UTSIKTEN, DEL AV LERDAL 10:49 MED FLERA påverkan på fastigheterna. Sammantaget bedöms påverkan på fastigheter som inte är delaktiga i planarbetet bli mycket små och många förhållanden bli bättre. MEDVERKANDE Tjänstepersoner inom Rättviks kommun i dialog med Exploatör och utredare/konsulter. Granskningshandlingarna är framtagna av mark- och planenheten på Rättviks kommun. SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1(42) Datum 2026-01-26 KLK 2021/181 Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och planenheten Peter Nilsson, peter.nilsson@rattvik.se Samrådsredogörelse för B342 - Detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera i Rättvik, Rättviks kommun Hur har samrådet bedrivits Detaljplanen har varit utsänd för samråd under tiden 2022-04-04 till 2022- 05-04. Under samrådet erbjöds de som berörs av planens innehåll möjlighet att inkomma med synpunkter på planhandlingarna. Denna samrådsredogörelse redovisar inkomna synpunkter, kommunens svar på om och hur synpunkterna kommer beaktas under den fortsatta planprocessen. Samrådskrets Under samrådstiden har planhandlingarna varit utställda i stadshusets foajé, på kulturhuset/biblioteket i Rättvik och på kommunens hemsida. Sammanfattning av inkomna synpunkter Under samrådet har 18 yttranden inkommit enligt följande lista: 1. Trafikverket 2. Skanova 3. Privatperson 01 4. Rättviks kommun – Samhällsutvecklingsförvaltningen 5. Rättviks kommun – Miljö- och byggnadsnämnden 6. Rättviks kommun – Mark- och planenheten 7. Region Dalarna 8. Postnord 9. Privatperson 02 10. Privatperson 03 11. Länsstyrelsen Dalarnas län 12. Privatperson 04 13. Privatperson 05 14. Dala Vatten och Avfall AB - Avfall 15. Dala Vatten och Avfall AB - VA 16. Dala Energi AB Datum 2026-01-26 2(42) 17. Privatperson 06 18. Lantmäteriet Ställningstagande efter samråd Eftersom översiktsplanen för kommunen inte pekar ut området specifikt för ny exploatering och att planen anses ha ett större allmänintresse och av stor betydelse för kommunen ändras förfarandet efter samrådet från standardförfarande till utökat förfarande. Efter samrådet föreslås att planhandlingarna ändras på följande sätt: Plankarta: • Redaktionella ändringar. • Planbestämmelser för utformning av tillkommande bebyggelse har utökats och förtydligats för att få en sammanhängande karaktär och knyta an till befintlig bebyggelse i närområdet. • Gröna stråk och kopplingar för gående genom planområdet har säkrats med allmän plats natur, gång- och cykelväg samt gata. • Byggnaders nockhöjd har reglerats i plankartan för alla användningsområden med byggrätter. • Planbestämmelser för att reglera utformningen och byggrätterna har omarbetats för att skapa ett sammanhängande område med kopplingar både till det nya och gamla i Rättvik som tätort. • Plats för hållplats till kollektivtrafik har säkerställts. • Vändplaner för sopbil har säkerställts. • Gemensamma platser för avfallshantering har säkerställts. • Upphävande av delar av gällande stadsplan förtydligats. • Huvudmannaskapet har tydliggjorts. Planbeskrivning: • Redaktionella ändringar. • Vattenförekomster som kan komma att påverkas av förorenat dagvatten från planområdet har lagts till. Den sedimentära grundvattenförekomsten Rättvik (SE674964-146167), Siljan med flera. • Beskrivning av föreskrifter inom grundvattenförekomsten har lagts till. • Beskrivning av vattenverksamhet och anmälan/tillstånd har lagts till. • Beskrivning av miljökvalitetsnormer för grundvatten har lagts till. Datum 2026-01-26 3(42) • Kapacitet i reningsverk för spillvatten har lagts till. • Brandvattenförsörjning har lagts till. • Motiv till ianspråktagande av jordbruksmark för förlängning av Slalomvägen har lagts till. • Vägars tillgänglighet har lagts till. • Leder och påverkan har lagts till. • Beskrivning av avfallshantering har lagts till. • Ledningar och ansvar vid flytt har lagts till. • Huvudmannaskapet har tydliggjorts. • Exploateringsavtalet har beskrivits tydligare. • Påverkan på gemensamhetsanläggningar har beskrivits tydligare. • Fastighetskonsekvensbeskrivning har lagts till. • Upphävande av delar av gällande stadsplan förtydligats. • Medverkande tjänstepersoner har uppdaterats. Övrigt: • Illustrationskarta och sektion samt beskrivande illustrationer har lagts till planhandlingarna. • Grundkartan har uppdaterats med genomförd fastighetsbestämning. • Gestaltningsprogrammet har tagits bort. Enligt Samhällsutvecklingsförvaltningens bedömning finns det synpunkter som inte kunnat tillgodoses. Detta medför att följande yttranden inte fullt ut har tillgodosetts: • Privatperson 02 – Vill ingå i planarbete med fyra tomtplatser. • Privatperson 03 – Vill säkerställa att utbyggnaden inte påverkar Werkmästergatan och att bebyggelsen inte blir ett vanligt villakvarter samt att rekreationsmöjligheter inte ska tas bort. • Privatperson 04 – Vill reducera planområdets utbredning och att inte Lerdal påverkas av förslaget samt att leder och karaktären bibehålls. • Privatperson 05 – Vill se krav på källare/skyddsrum samt att fler våningar tillåts för att bättre nyttja marken. Inkomna synpunkter med kommunens kommentarer Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. I vissa fall har långa yttrandens kortats ner och uppenbara stavfel har åtgärdats. Handskrivna Datum 2026-01-26 4(42) yttranden har tolkats och skrivits in digitalt. Yttrandena är diarieförda i sin helhet och finns tillgängliga hos Samhällsutvecklingsförvaltningen. Kommunen svarar efter varje delyttrande. Kommunens svar redovisas med grå bakgrund. Länsstyrelsen Dalarnas läns yttrande har bilagts i sin helhet till detta dokument. Yttrande 1 – Trafikverket, 2022-04-11 Inga synpunkter. Yttrande 2 – Skanova Skanova har markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintligt teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploateringen förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommunens svar Planbeskrivningen och dess genomförandedel har förtydligats. Yttrande 3 – Privatperson 01 Personen och dess kollega vill inte omnämnas i planhandlingarna då dom inte längre arbetar på kommunen. Kommunens svar Planbeskrivningen har redigerats gällande medverkande tjänstepersoner. Yttrande 4 – Rättviks kommun – Samhällsutvecklingsförvaltningen Yttrandet beskriver behoven av redaktionella ändringar samt frågor som behöver hanteras vidare inför en granskning såsom att fastställa fastighetsgränser, säkra avfalls- och VA, vägnätet, trafiksäkerhet, exploateringsavtal, markanvisningsavtal, dagvatten, genomgörandebeskrivning, huvudmannaskap och planbestämmelser. Datum 2026-01-26 5(42) Kommunens svar Planförslaget, plankarta och planbeskrivning har omarbetats och justerats. Yttrande 5 – Rättviks kommun – Miljö- och byggnadsnämnden Yttrandet beskriver behoven av naturområde mot slalombacken för att minska störningar vid snöproduktion och påverkan på landskapsbilden, planbestämmelser för att tydliggöra byggnaders placering och utsikt, utrymme för lekplats, oklarheter kring dagvattenhantering/antal tomter som kan tillskapas, nockhöjder, vägområdens bredd, gångbanors placering, avstånd mellan garage och gata, behovet av tydligare illustrationer, avfallshanteringen, risker för framtida bygglov med oklarheter i planbestämmelser och behovet av avskärande diken. Nämnden efterfrågade också en fördjupad översiktsplan för berget för att kunna bedöma infrastruktur och liknande som en helhet. Kommunens svar Planförslaget, plankarta och planbeskrivning har omarbetats och justerats. Gällande fördjupad översiktsplan för berget så finns inget politiskt beslut att en sådan ska tas fram. Yttrande 6 – Rättviks kommun – Mark- och planenheten Yttrandet beskriver behoven av att vidare utreda dagvatten och skyfall. Kommunens svar Dagvatten och skyfall har utretts, beskrivits i planbeskrivningen och säkerställts i plankartan. ttrande 7 – Region Dalarna Hållplats för kollektivtrafik borde anläggas närmare än 900 meter som nuläget. Kommunens svar Möjlighet att anordna hållplats för kollektivtrafik har planlagts vid det sydöstra området för tekniska anläggningar i mitten av planområdet. Yttrande 8 – Postnord Vid nybyggnation av villor/radhus och verksamhetsområden placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en fastighetsbox på entréplan. Datum 2026-01-26 6(42) Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med nybyggnation eller förändring av befintlig detaljplan. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. Kommunens svar Inom allmän platsmark för gata eller inom de två områdena för allmänna tekniska anläggningar kan samlad placering för brevlådor anordnas. Yttrande 9 – Privatperson 02 Tycker det är bra att kommunen tar initiativ och utvecklar möjligheter för fler tomter i Rättviks kommun. Datum 2026-01-26 7(42) Jag ser här att kommunen kommer att använda en stor del av befintliga linda/ängsmark, för tillfartsväg till nya tomtområdet för Utsikten 10:49. Ca 2-3000 km2 linda/ängsmark, blir berörd av detta förslag. Kommunen äger övre delen av linden, ängsmarken. Jag har som tomtgranne styckat av 3 tomter tidigare, nedanför den tänkta detaljplanen, på tomt 22:26, och här finns de möjlighet för ytterligare avstyckningar av 4 tomter, vilket jag är intresserad av att göra. Om det ändå av kommunen ska planeras för flera tomter och väg över lindan/ängsmarken. Enligt denna detaljplan, så vill jag också bidra med 4stk tomter och exploatering av tomter till kommunen. Jag ser inget hinder att jag får medverka med tomter. Annat vore konstigt. En situationsplan och förhandsbesked på avstyckning av 4 tomter medsändes i detta ärende. Lite info om markbiten 22:26 Enligt samtal Stieernerhögskolans lärare för lantbruk, så kan lindan/ängsmarken inte klassas som en riktig produktiv mark. Dem har aldrig vågat plöjt denna markbit, då den har många stora stenar och bara har 20 cm jord, under är sen bara sandmorän. Jag är motagen för diskussion angående denna fråga / förslag av kommunen på detta ärende. Jag ser helt att jag kunnat blivit tillfrågad tidigare i projekteringsstadiet, om en eventuellt förfrågan att ingå i detaljplanen. Kommunens svar Den aktuella detaljplanen är en så kallad exploatörsdriven detaljplan där exploatören som fått markanvisning av kommunen bekostat och låtit ta fram utredningsmaterial och planhandlingar. Kommunen har fått flera förfrågningar av olika grannar om att ingå i planarbetet. Kommunen ska i en detaljplan säkerställa flera saker såsom dagvatten, vägar, diken, avfallshantering, VA, flytt av ledningar och liknande. Allt detta innebär kostnader vilka ska bekostas och byggas ut av exploatören för området enligt kommunen och andra parters riktlinjer och krav. Datum 2026-01-26 8(42) Kommunen har därför sammantaget beslutat att planområdet ska vara det område som redan är detaljplanerat (1985) för uthyrningsstugor, hotell och gator men aldrig byggts ut och att en exploatör ska vara kommunens motpart för att underlätta utbyggnaden och hanteringen av fördelning av kostnader och utbyggnadsansvaret. Kommunen är inte negativt inställd till andra framtida etapper men att det behöver prövas genom att intressenter söker egna planbesked när denna detaljplanen är utbyggd och kommunen kan göra en bedömning över faktiska konsekvenser och behov vid det tillfället. Yttrande 10 – Privatperson 03 Jag förstår på detaljplanen att tillfart till det planerade området Utsikten i Lerdal huvudsakligen planeras att ske via Slalomvägen. Detaljplanen visar att Werkmästergatan kommer att användas som alternativ tillfartsväg. Jag tror att Werkmästergatan kommer att bli avsevärt mycket mer belastad av framtida boende i den planerade nybyggnationen. Werkmästergatan är mycket smal och det bor barnfamiljer efter vägen. I dagsläget så går både barn och vuxna ofta över vägen för att besöka grannar och vänner boendes på andra sidan. Trafiken är lugn förutom under turistsäsong då många bilturister åker upp och tittar på den fina utsikten från Slalombackens topp. Det finns också många vandrare som går Siljansleden i området. Kommunens svar Slalomvägen är tänkt angöringsväg till och ifrån planområdet. Werkmästergatan är kopplad till den förlängning av Slalomvägen som planförslaget medger. Detta innebär att trafik kan komma till och från Werkmästergatan. Detta är en fördel för både tillkommande bebyggelse och befintlig bebyggelse gällande avfallshantering, möjliga vägar för räddningstjänsten och redundans vid vägarbeten och liknande att kunna ta annan väg. Planförslaget redovisar att avfarten mot Werkmästergatan ska bli en trevägskorsning och inte som idag en naturlig fortsättning av vägen vilket inte kommer leda trafik in på samma sätt. Kommunen bedömer att det inte finns någon målpunkt längs Werkmästergatan som skulle leda trafik den vägen, mer än för att besöka det vackra Datum 2026-01-26 9(42) området kring vägen. Slalomvägen erbjuder en snabbare förbindelse med riksvägen och centrala Rättvik och andra målpunkter. Fortsättning Om det nya området Utsikten skall kunna bli yttrande tillgängligt via Werkmästergatan, så måste absolut vägunderhållet kraftigt förbättras och farthinder sättas upp, framför allt i de kurvor som har mycket begränsad sikt p g a den täta husbebyggelsen. Att bredda Werkmästergatan skulle förstöra Lerdals bykaraktär samt minska befintlig åker- och tomtmark så det vore inte en lyckad lösning. Risk finn att sådana krav blir en konsekvens av ökad trafik. Lerdal- Gärdebyns vägförening är ansvarig för vägarna. Nybyggnationen medför ett för föreningen utökat ansvar antar jag eller tar kommunen ansvar för förbättrat vägunderhåll och utsättande av farthinder för att trygga miljön för barnfamiljer? Kommunens svar Precis som beskrivs är det gemensamhetsanläggningen och vägföreningen som är ansvariga för Werkmästergatan och så är kommunens inställning att det fortsatt ska bli. Om detaljplanen vinner laga kraft kan vägföreningen i lantmäteriförrättning begära eller hävda att andelstal ska omfördelas eller att boende i planområdet ska ingå i vägföreningen eller på annat sätt få andelar för att täcka merkostnader. Fortsättning Vad jag förstår på planen är intentionen att bygga i yttrande enlighet med Lerdals bykaraktär, i alla fall vad gäller husens utformning och färgsättning. Men det verkar bli som ett villaområde med modulhus, vilket som helst, som tar bort bykänslan med smala vägar och tätare husbebyggelse. Jag tycker det är otydligt i planen hur bebyggelsen kommer att se ut och den kommer att påverka området. Det vore bra med en karta där den framtida byggnationen ritas in. Denna karta borde göras tillgänglig på nätet. Många boende i Rättvik arbetar på annan ort och det är en demokratifråga att göra planer så tillgängliga som möjligt för oss som bor i Lerdal och Rättvik. Pärmen som ligger på en pall bakom garderoben i Kulturhuset är inte så tillgängliga som man skulle kunna önska. Kommunens svar Dagens krav på bebyggelse kring brand, tillgänglighet, vägars bredder för att kunna möta kraven från räddningstjänst, avfallshantering och Datum 2026-01-26 10(42) liknande innebär att den bebyggelse och struktur som finns i Lerdals äldre delar inte kommer kunna mer än efterliknas. Planförslaget är omarbetat med mer slingrande vägar med bebyggelse uppbruten av grönområden. Planbestämmelser säkerställer att uttrycket kommer bli sammanhängande och med liknande takvinklar, färger som omkringliggande och därmed inte kan bli som vilket villaområde som helst med helt olika uttryck tomt från tomt. Kommunen är begränsade enligt plan- och bygglagen vilka krav som kan ställas på bebyggelse och kommunen bedömer att vi har omarbetat förslaget för att komma så långt som möjligt med sammanhållen karaktär, som människor har råd att bygga och som följer lagstiftningen. Planhandlingarna har kompletterats med illustrationer för att handlingarna enklare ska kunna tolkas. Fortsättning Hur är det tänkt med framtida rekreation i närheten av yttrande Slalombacken? Ett bostadsområde omöjliggör framtida längdspår i närheten, i alla fall söder om slalombacken. Grön- fritids- och sportområden är vikta beståndsdelar i boendemiljön. Kommunens svar Det finns redan idag en detaljplan för området från 1985 med liknande utsträckning som aldrig blivit utbyggd. Se nedan kartutsnitt. I planförslaget har kommunen lagt in gröna stråk och kopplat alla gators slut så möjlighet att förlägga enklare leder i området i framtiden är inte omöjligt. Söder om slalombacken bedömer kommunen det problematiskt att anlägga längdspår på grund av all bebyggelse kring Vålsvedsvägen, efter området Fyrklövern är det brant och en led över skidbacken för längdspår är inte lämpligt ur säkerhetssynpunkt. Kommunens bedömning är att skidspår som utgår från toppen på slalombacken är mer sannolikt. Men i nuläget finns inga planer på nya leder kring slalombacken. Datum 2026-01-26 11(42) Yttrande 11 – Länsstyrelsen Dalarnas län Överprövnings- Riksintresse för totalförsvaret – påverkansområde grundade väderradar synpunkter Planområdet ligger inom påverkansområde för väderradar. Höga byggnader eller anläggningar kan riskera att skada riksintresset. Tekniska anläggningar, områden med användningen E, saknar reglering av högsta höjd på plankartan. Begränsning av högsta tillåtna höjd för byggnader och anläggningar behöver införas inom dessa områden för att de inte ska riskera att påverka riksintresset negativt. Kommunens svar Byggnaders nockhöjd har reglerats i plankartan för alla användningsområden med byggrätter. Överprövnings- Riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap miljöbalken grundade Planområdet ligger inom område för riksintresse för synpunkter friluftslivet enligt 3 kap 6 § miljöbalken (FW 13 Siljansområdet Leksands, Rättviks, Mora och Orsa kommuner). Kommunen bedömer att detaljplanens genomförande inte har negativ påverkan på riksintressen, främst genom att ny bebyggelse ska anpassas till landskapsbilden så att områdets riksintressanta värden inte påverkas negativt. Enligt gällande översiktsplan anges vidare att småskalig förtätning och nytillkommen bebyggelse utanför tätorterna alltid ska lokaliseras med hänsyn till platsens förutsättningar, den lokala karaktären och befintlig jordbruksmark samt att Siljansbygdens unika värden ska tas tillvara för att möjliggöra attraktiva boenden på landsbygden. Datum 2026-01-26 12(42) En betydande del av riksintressets och Siljansbygdens unika värden är den bebyggelsetradition i form av timmerhuskultur och kringbyggda gårdar som präglar landskapet. Ursprungligen var husen ofärgade men målades senare röda. Plankartan behöver, för att tillgodose planens syfte och riksintressets värden, kompletteras med planbestämmelser som reglerar husens planform och inbördes placering. Därutöver överensstämmer inte bestämmelserna gällande material- och kulörangivelser med lokal byggnadstradition och behöver därför omarbetas. Om gestaltningsprogrammet ska fylla en funktion som vägledande dokument för planen behöver det omarbetas för att bättre tillgodose syftet med planen och riksintressets värden. Det behöver även framgå av planbeskrivningen att gestaltningsprogrammet bör följas vid placering och utformning av bebyggelsen. För att även fortsatt främja friluftslivsaktiviteter i området i stort är det av stor vikt att kommunen skaffar sig kunskap om förutsättningarna för det nuvarande friluftslivet för att kunna planera in gröna stråk och gröna områden i strategiska delar genom och inom planområdet. I planbeskrivningen saknas avvägningar om detta. Riksintressets värden Av 3 kap 6 § miljöbalken framgår att: ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.” och att ”Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.” Enligt värdebeskrivningen för riksintresset framgår bland annat följande när det gäller kulturmiljövärden i riksintresset: Datum 2026-01-26 13(42) • Ett av huvudkriterierna är: ”Område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer”. • Delar av förutsättningarna för bevarande och utveckling av områdets värden är: ”De naturgivna förutsättningarna med vackra vyer och tilltalande landskap, inte minst kulturlandskap, är grunden för områdets attraktivitet. Följaktligen är riksintresset beroende av att storskaliga exploateringar med betydande påverkan på landskapet undviks” och att ”Kulturlandskapet bör i möjligaste mån hållas i god hävd med bevarande av småskaligheten.” • Några av stödkriterierna för riksintresset är: ”Intresseväckande natur- och kulturvärden, tilltalande landskapsbild, särprägel, …” • En av de definierade friluftsaktiviteterna är: ”natur- och kulturupplevelser” • En del av områdets huvuddrag är: ”Länets rikaste floraområden finns här i rikkärr och i anslutning till områdets gamla odlingsbygder. Dessa öppna byområden kring Leksand- Rättvik Boda, Sollerön och Orsa med sina oskiftade klungbyar och småskaliga jordbrukslandskap, har länge präglat bilden av Dalarna som turistparadis.” • Förutsättningar för att behålla upplevelsevärden är bland annat: ”Storskalig exploatering eller bebyggelse med dålig anpassning till landskapet […] kan skada landskapsbilden och därmed värdet för friluftslivet.” Kommunens svar Kommunen bedömer att planområdet ligger inom eller precis i gränslandet till Rättviks tätort och kan upplevas vara en fortsättning av byggnationen både från Lerdal i väst med äldre bebyggelse och Lissbrändan med flera i norr med nyare bebyggelse. Kommunen bedömer att bebyggelsen kommer påverka landskapsbilden men att med föreslagna bestämmelser kommer området få ett sammanhängande uttryck och landa i en bebyggelse Datum 2026-01-26 14(42) som kan möta och transferera mellan den äldre och nyare befintliga bebyggelsen i tätorten. Gestaltningsprogrammet har tagits bort och i stället omsatts till planbestämmelser och beskrivningar i planbeskrivningen. Gällande detaljplan för området, kartutsnitt ovan medger att hela området som ligger på kvartersmark kan byggas ut utan möjligheter för allmänheten att beträda området. Planförslaget har omarbetats med genomgående grönstråk på allmän plats natur och kopplas alla gator så att passage för gående kan ske genom planområdet mellan alla tomtrader. Syftet är också att bryta upp området. En väsentlig funktion för området och varför kommunen prövar detaljplanen är för att kunna tillskapa bostäder som också kan hyras ut för att möjliggöra boende att bo med ski-in och ski-out till skidbacken och för att direkt utanför dörren ha tillgång till tätortsnära rekreation med flera leder och naturreservat i den direkta närheten. Detta samtidigt som det är gång- och cykelavstånd till kommunal service och centrum i Rättvik. Detta innebär att boende och besökare inte är beroende av egen bil för att kunna bo, verka och utöva friluftslivsaktiviteter. Med syftet att få området att mer passa in har vägarna förlagts slingrande och följande höjdkurvorna. Så långt som varit möjligt. Vägen som kopplar ihop Rättvik tätort, Lerdal med flera har utformats med avskild gång- och cykelbana och en lutning som inte överskrider åtta procent. Kommunens målsättning har varit att skapa en väg upp till den tätortsnära rekreation som finns på Berget som är tillgänglig Datum 2026-01-26 15(42) även för boende utan bil och bil som klarar den lutning som gällande detaljplan och nuvarande väg erbjuder, vilken är mycket brant och svår att använda. Överprövnings- Miljökvalitetsnormer grundade Grundvatten synpunkter Aktuellt planområde berör inget vattenskyddsområde eller vattenförsörjningsintresse enligt regional vattenförsörjningsplan. I planbeskrivningen saknas dock information om att del av planområdet berör den sedimentära grundvattenförekomsten Rättvik (SE674964-146167). Det finns heller ingen information om rådande miljökvalitetsnormer för grundvatten samt hur det ska säkerställas att genomförandet av planen inte påverkar grundvattnet. Delar av denna information finns beskriven i dagvattenutredningen men behöver kompletteras och redovisas i planbeskrivningen. Kommunens svar Uppdaterad dagvattenutredning har tagits fram och planbeskrivningen har uppdaterats. Överprövnings- Hälsa och säkerhet grundade Dagvattenhantering synpunkter Planbeskrivningen behöver förtydligas i sin redovisning av hur dagvattenhanteringen är tänkt att lösas för planområdet. Att endast hänvisa till den separata dagvattenutredningen är inte tillräckligt utan tänkta lösningar och avvägningar liksom konsekvenser i frågan behöver finnas i planhandlingarna. Av planbeskrivningen framgår att ”Vid skyfall och extremväder kommer lokalt omhändertagande av dagvatten inte räcka till, cirka 350 meter från utredningsområdet finns Lissbrändans dagvattensystem. Nya säkra flödesvägar behöver anläggas för att leda vattnet till befintligt dagvattensystem.” Det behöver framgå av planbeskrivningen var flödesvägarna ska anläggas och hur de ska utformas. Vid behov behöver dessa även regleras på plankartan. Av dagvattenutredningen framgår att lokalt omhändertagande genom infiltration ska eftersträvas. Det framgår dock inte om infiltration är tekniskt Datum 2026-01-26 16(42) möjlig med hänsyn till jordarternas genomsläpplighet m.m. eller lämplig med hänsyn till markens stabilitet. Om dagvattenhanteringen för kvartersmarken förutsätter att en viss andel av varje fastighet inte får hårdgöras, för att t.ex. möjliggöra infiltration, behöver detta regleras på plankartan. Kommunens svar Dagvatten och skyfall har utretts, beskrivits i planbeskrivningen och säkerställts i plankartan. Överprövnings- Hälsa och säkerhet grundade Spillvatten och dricksvatten synpunkter Av planhandlingarna behöver det framgå om det finns kapacitet för denna plan vid det aktuella reningsverket respektive vattenverket. Som underlag för detta bör reningsverkets tillståndsgivna belastning, framtida belastning för de kommande 10–20 åren, som inkluderar även de planer som är framtagna men ännu ej bebyggda, samt nuvarande maximal genomsnittlig veckobelastning (max GVB) anges i planhandlingarna. Planen bör även ange hur många personekvivalenter (PE) som området genererar för att kunna beräkna belastningen till reningsverket och dricksvattenförsörjning. Kommunens svar Planbeskrivningen har kompletterats. Övrigt Miljökvalitetsnorm – ytvatten Planbeskrivningen saknar en bedömning av ytvattenförekomster som riskeras att påverkas negativt av föroreningar i dagvatten från planområdet, vilket i sin tur påverkar möjligheten att följa miljökvalitetsnormen (MKN). Närliggande ytvattenförekomster Enån och Siljan ligger nedströms inom planområdets avrinningsområde. Planbeskrivningen bör kompletteras med de vattenförekomster som kan komma att påverkas av förorenat dagvatten från planområdet. I planbeskrivningen bör vattenförekomsternas ekologiska status kopplat till miljögifter (särskilda förorenade ämnen, SFÄ) och kemiska status beskrivas, och möjligheten att följa MKN. Delar av denna information finns beskriven i dagvattenutredningen men bör kompletteras och även redovisas i planbeskrivningen. Kommunens svar Planbeskrivningen har kompletterats. Datum 2026-01-26 17(42) Övrigt Brandvattenförsörjning Brandvattenförsörjning bör hanteras i detaljplaneprocessen. Kommunens svar Planbeskrivningen har kompletterats. Övrigt Grundvatten Markarbeten ska utföras med särskild hänsyn till grundvattnet då området är en grundvattenförekomst. Försiktighetsmått ska vidtas för att undvika förorening av grundvattnet, till exempel i samband med förvaring av bränsle och vid bränslepåfyllning av maskiner. Eventuellt spill eller läckage ska samlas upp omedelbart och eventuell förorenad mark ska grävas bort. Planbeskrivningen bör kompletteras med en beskrivning av dessa skyddsåtgärder. Kommunens svar Planbeskrivningen har kompletterats. Övrigt Vattenverksamhet Att tillfälligt eller kontinuerligt leda bort grundvatten eller göra åtgärder i ett vattenområde, vid t.ex. grundläggning av byggnader och vägar, räknas som vattenverksamhet. För att få bedriva vattenverksamhet behöver det oftast göras en anmälan till Länsstyrelsen eller ansökan om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. För mindre omfattande vattenverksamheter räcker det med en anmälan. Kommunens svar Planbeskrivningen har kompletterats. Övrigt Särskilda markanvändningsintressen enligt 3 kap miljöbalken Av planbeskrivningens avsnitt "Värdefulla områden" på sidan 9 framgår att planförslaget inte tar något område enligt 3 kap 2-6 §§ miljöbalken i anspråk. Länsstyrelsen håller inte med om detta. Hela planområdet berörs av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 §. Större delen av området ligger därtill på skogsmark och tillfartsvägen (GATA) till det nya bostadsområdet passerar över åkermark (som finns upptaget som jordbruksblock 2022), vilka båda har bäring på 3 kap 4 § miljöbalken. Enligt 3 kap 4 § andra och tredje styckena framgår att: • "Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose Datum 2026-01-26 18(42) väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. • Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk." Planbeskrivningen bör tydligare motivera varför planen behöver ta jordbruksmark i anspråk och hur planen inte försvårar skogsbruket. Praxis pekar på att alternativa lokaliseringar behöver presenteras som en del av motiveringen till ett önskat ianspråktagande av jordbruksmark. Kommunens svar Det aktuella området ligger i gällande befintlig detaljplan inom vägområde. Se nedan utsnitt där gult område är jordbruksmark. Kommunen får enligt gällande detaljplan bygga ut väg inom området. I och med att området föreslås ersättas med det nya planförslaget, återinträder skyddet och prövningen av desamma för jordbruksmarken. Kommunen bedömer det mest lämpligt att inte lämna en lucka i detaljplanen och låta den äldre planen ligga kvar för området för att få en tydlighet. Samtidigt har kommunen prövat att dra om vägen högre upp genom befintlig parkering i norr men inte lyckats få till stånd en väg som då blir tillgänglig med åtta procents lutning samtidigt som flera parkeringsplatser för besökande till friluftslivet och slalombacken skulle försvinna. Kommunens bedömning är att det är ett väsentligt samhällsintresse att på ett tillgängligt sätt utan behov av eget fordon som klarar den annars branta vägen till toppen av slalombacken och rekreationsområdet där. Planbeskrivningen kompletteras med detta motiv. Datum 2026-01-26 19(42) Övrigt Tillgänglighet Gator och annan allmän plats inom planområdet som kan komma att användas av oskyddade trafikanter bör göras tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt Boverkets Tillgänglighet på allmänna platser BFS 2011:5 – ALM 2, som innehåller föreskrifter och allmänna råd. Allmän plats bör därför redan i detaljplaneskedet planeras för att kunna uppfylla till exempel lutningar och breddmått på allmän plats. Med tanke på att planområdet ligger i en sluttning är det särskilt angeläget att förhålla sig till detta. Planbeskrivningen saknar redovisningar, avvägningar och konsekvenser kring detta. Kommunens svar Gator har utretts vidare för att vara tillgängliga. Planbeskrivningen har kompletterats. Övrigt Planens titel Planen har olika titlar på plankartan, planbeskrivningen respektive inbjudan till samråd. Titeln bör vara samma för alla handlingar och inledas med "Detaljplan för…". Kommunens svar Planbeskrivningen har kompletterats. Övrigt Planbestämmelser – allmänt Vissa beteckningar på plankartan innehåller flera planbestämmelser för varje beteckning. Detta gäller Datum 2026-01-26 20(42) beteckningen för taklutning som innehåller både en bestämmelse om taklutning och en bestämmelse om högsta tillåtna höjd samt beteckningen för utformning (f) som innehåller 3-4 bestämmelser. Bestämmelserna bör separeras så att varje beteckning på plankartan endast innehåller en (1) planbestämmelse. Kommunens svar Plankartan har uppdaterats. Övrigt Planbestämmelser – huvudmannaskap Plankartan saknar administrativa bestämmelser om huvudmannaskap. Planbeskrivningen bör även förtydligas kring huvudmannaskapet. Kommunens svar Plankartan och planbeskrivningen har uppdaterats. Övrigt Undersökningssamråd om betydande miljöpåverkan Kommunen har bedömt att miljöpåverkan inte kan antas bli så betydande att en strategisk miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken behöver göras. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplaneförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Yttrande 12 – Privatperson 04 Lerdal har under de senaste åren expanderat med förtätningar av villaområden. Det innebär att gröna korridorer försvinner i rask takt, områden som vi Lerdalsbor m.fl nyttjat som friluftsområde. Vi har lilla reservatet Dalen som inte räcker till för det rörliga friluftslivet. För att Dalen ska behålla sin flora och fauna krävs det större möjligheter att vistas i närliggande områden bl.a det område som planeras vid slalombacken. Siljansleden går genom området (skyltarna finns kvar om ingen tagit bort dom) och som binder ihop rekreationsområde bort mot Dalen och Vidablick. Vi har ett rikt djurliv med besök av älg, rådjur och ibland lodjur. Livsmiljöerna krymper för varje planerad villabebyggelse vid skogskanten. Kommunens svar Området är sedan 1985 detaljplanerat för bebyggelse där i stort hela planområdet och även omkringliggande område kan bebyggas och helt privatiserats utan att allmänheten har någon tillgång. Se nedan utsnitt från plankartan som är gällande. Eftersom det inte byggts ut kan det upplevas som Datum 2026-01-26 21(42) oplanerat men dessa områden är redan ianspråktagna av gällande detaljplaner. I förslaget för ny detaljplan har kommunen säkerställt att passage kan ske mellan tomtrader men även som förlängning av tänkta vägar inom området. Gällande leder genom planområdet har vi flera olika leder för gående och cyklandes genom planområdet varav Siljansleden är en. På ovan kartutsnitt framgår att lederna genom planområdet idag går längs med befintliga gator. I det omarbetade planförslaget kan lederna fortsatt följa gång- och cykelväg genom planområdet eller genom något av de naturstråk med allmän plats som föreslagits. Datum 2026-01-26 22(42) Fortsättning Eftersom många vill bygga och bo i byn Lerdal har yttrande trafiktätheten ökat, bygatorna är ej anpassade till så mycket trafik. Vi är väldigt måna om att våra gator behåller sin bykaraktär. De fyra tomterna i söder och de två översta vägarna på området närmast slalombacken bör inte tillåtas för bebyggelse. Viktigt att panoramat behåller sin prägel av husklungor gröna ängar och skogen i bakgrunden. För att inte förstöra karaktären på bykänslan kan man inte fortsätta tillåta sk modulhus med brokig karaktär på så kallade sockertoppar där fyllnadsmaterial samlats ihop för att få bästa möjliga utsikt över Siljan. Det kan jämföras med äldre hus som är anpassade till topografin och där det ges möjlighet att få se på utsikten mellan husen. Om det trots all skall byggas trots dessa invändningar, kan man då lita på att byggnadsnämnden följer byggnads kulturen i den gamla byn Lerdal. Det får inte bli som de vita hyreshusen nedanför Vålsveden. (alla kan ha en dålig dag på jobbet). Dessa hus byggdes trots protester från boende på Vålsveden, efter att byggnadsnämnden beviljat byggnation de dessa allt annat än hus av bykraktär. Efterlyser dialog och möte mellan kommun och boende i Lerdal. Det vore bättre än att titta i en pärm på en undanskymd vrå på kulturhuset. Kommunens svar Slalomvägen är tänkt angöringsväg till och ifrån planområdet. Werkmästergatan är kopplad till den förlängning av Slalomvägen som planförslaget medger. Detta innebär att trafik kan komma till och från Werkmästergatan. Detta är en fördel för både tillkommande bebyggelse och befintlig bebyggelse gällande avfallshantering, möjliga vägar för räddningstjänsten och redundans vid vägarbeten och liknande att kunna ta annan väg. Planförslaget redovisar att avfarten mot Werkmästergatan ska bli en trevägskorsning och inte som idag en naturlig fortsättning av vägen vilket inte kommer leda trafik in på samma sätt. Kommunen bedömer att det inte finns någon målpunkt längs Werkmästergatan som skulle leda trafik den vägen, mer än för att besöka det vackra området kring vägen. Slalomvägen erbjuder en snabbare förbindelse med riksvägen och centrala Rättvik och andra målpunkter. Datum 2026-01-26 23(42) Dagens krav på bebyggelse kring brand, tillgänglighet, vägars bredder för att kunna möta kraven från räddningstjänst, avfallshantering och liknande innebär att den bebyggelse och struktur som finns i Lerdals äldre delar inte kommer kunna mer än efterliknas. Planförslaget är omarbetat med mer slingrande vägar med bebyggelse uppbruten av grönområden. Planbestämmelser säkerställer att uttrycket kommer bli sammanhängande och med liknande takvinklar, färger som omkringliggande och därmed inte kan bli som vilket villaområde som helst med helt olika uttryck tomt från tomt. Kommunen är begränsade enligt plan- och bygglagen vilka krav som kan ställas på bebyggelse och kommunen bedömer att vi har omarbetat förslaget för att komma så långt som möjligt med sammanhållen karaktär, som människor har råd att bygga och som följer lagstiftningen. Kommunens bedömning är att besökare tydligt kommer kunna läsa av skillnaden mellan olika områden som årsringar i Rättvik och att området som planförslaget medger inte kommer förstöra karaktären i Lerdals äldre delar. I gällande detaljplan som tidigare redovisats med kartutsnitt får på höjden över det aktuella planområdet ett hotell upp till tio våningar uppföras. Detta fondmotiv kommer överta den påverkan som planförslaget innebär. Byggnadsnämnden är förpliktigad att följa detaljplanen och lagstiftningen. Om berörd part inte bedömer att så varit utfallet så kan besluten överklagas och fås prövade i första instans av Länsstyrelsen och sedan av mark- och miljödomstolen. Det är avgörande att så sker inom stipulerade tider för att få frågorna prövade om man inte håller med om besluten. Kommunen tar till sig och bedömer inkomna synpunkter och gör justeringar utifrån de politiska uppdrag och beslut som finns. Hur samråd och dialog sker anpassar kommunen efter hur påverkan blir med olägenheter på grannar och liknande. I den aktuella planen har kommunen bedömt att inga inledande dialogprocesser kring planförslaget ska ske. Datum 2026-01-26 24(42) Yttrande 13 – Privatperson 05 Jag funderar på om det finns skäl att kräva källare vid nybyggnation idag. Det gjordes förr men idag gör man det nästan aldrig men med tanke på hur det ser ut i vår omvärld så kan det kanske vara befogat. Jag har släkt utomlands och där är det t o m krav på skyddsrum. Kan också tycka att man ska tillåta fler våningar för att nyttja marken på bättre sätt. Kommunens svar Ofta är inte källare lämpligt gällande markstabilitet och fuktproblematik. Det är inget som hindrar att källare byggs i planförslaget. Att ställa krav på skyddsrum tillåts inte som en generell bestämmelse i en detaljplan. Kommunen bedömer också att en sådan åtgärd skulle medbringa att byggnationen blir dyrare dyrare för den enskilde byggherren. Det löser dock inte problematiken som beskrivs. Kommunen har omarbetat planförslaget för att medge sluttningsvåningar och två våningar med inredd vind där så är lämpligt. Högre byggnader bedömer kommunen kommer påverka landskapsbilden. Yttrande 14 – Dala Vatten och Avfall AB - Avfall Det är lämpligt att en eller flera gemensamhetsanläggningar bildas för ytor som ska nyttjas för insamling av avfall, i synnerhet om någon form av anläggning/byggnad för insamling av avfall ska finnas utöver de kärl som DVA tillhandahåller. Detta för att ansvaret för dessa ska vara klarlagt. Kommunens svar Planhandlingarna har justerats för att medge vändning för sopbil på alla lokalgator om insamling sker vid varje fastighet. Samtidigt har två områden för möjlig gemensam insamling tillskapats. Yttrande 15 – Dala Vatten och Avfall AB - VA Då den utställda planen saknar fastighetsbildning kan ej verksamhetsområde tas fram. Verksamhetsområde ska vara fastställt innan Dala Vatten och Avfall AB kan bygga Va-anläggning, och bestå av dricksvatten, spillvatten, dagvatten fastighet samt dagvatten gata. Då Dala Vatten och Avfall AB ska vara dem som bygger samtliga Va-anläggningar, behöver Dala Vatten och Avfall AB upprätta ett exploateringsavtal Datum 2026-01-26 25(42) med Entreprenören gällande utbyggnaden av Va- anläggningen. Dala Vatten och Avfall AB ser i den utställda planen att U-områden saknas, det bör finnas för infrastrukturen. Dala Vatten och Avfall AB begär samråd med Rättviks kommun gällande budget och resurser för dimensionering av vatten- och spillvattenledningar samt dagvatten för ytterligare exploateringsområden i närområdet. Vad gäller dagvatten vill Dala Vatten och Avfall AB avvakta resultatet av Rättvik kommuns övergripande dagvattenutredning. Lokalt omhändertagande av dagvattnet är ett krav från Dala Vatten och Avfall AB, och det ska ske på Entreprenörens egen fastighet. Kommunens svar Kommunen, exploatören och kommunens va-bolag har tillsammans arbetat med frågorna och fått direktiv från vår gemensamma uppdragsgivare. Det nya planförslaget med tillhörande avtal är justerade för att följa detta. Yttrande 16 – Dala Energi AB På sida 37 i planbeskrivningen har Dala Energi en befintlig ledning som kommer behöva flyttas. Vi anser att planbeskrivningen ska förtydligas med att exploatören står för kostnader som uppkommer för detta. Kommunens svar Planbeskrivningen har uppdaterats Yttrande 17 – Privatperson 06 Undertecknad har tagit del av plankarta och studerat Gestaltningsprogram för ”Utsikten”. Jag vill berömma exploatören för tankarna ikring detta. Men har följande idé att tillfoga till samrådet. Det är sant att bebyggelsen i Lerdal och Gärdebyn är blandad bebyggelse. Den har en speciell byprägel och i synnerhet Lerdalshusen. Dalabygd med stora panelhus och av riksintresse. Det är mycket viktigt att värna om detta inne i den gamla bebyggelsen och dess bykärnor. Datum 2026-01-26 26(42) Dock som bakgrund till mina tankar, är det faktum att Lerdal idag egentligen INTE är bebyggt fram till slalombacken. I ”min värld” slutar genuina Lerdal ca: vid Bokströms/Sersgården (Ylva Zachrisson) Närmare österut emot slalombacken, kommer sedan mer eller mindre vackra och äldre timmerhus av en annan karaktär. Undertecknads vision som kanske bättre kunde prägla Slalombacke/Friluftsområdet ikring denna, kan vara en annan typ av hus - mer djärva fritidshus ”Fjällvärlden”. (Lodge typer) Kanske och jag oroar mig för att marknaden inte innehåller tillräckligt antal köpare av familjära småhus enligt nuvarande tankar. Det är brant och långt ifrån centrum i Rättvik. Och med andra områden som nu öppnas (Lissbrändan, Norra Nålänget, Perborg och privata tomter m.fl. så kan småhusmarknaden mättas?) Därför är mitt förslag att tillåta mer exklusiva Fritidshus till försäljning eller uthyrning. Min tes är att de som vistas här fritidsmässigt till slut etablerar sig i utbyggnader eller köper annat. Bildar företag och verksamheter. Kanske att detta kan byggas även öster om och på andra sidan om slalombacken? På detta vis kan vi tillåta att det skapas en egen zon av annorlunda byggnation med en egen prägel (fjäll lodge eller liknande) som en krans runt slalombacken och som även bidrar till att stärka profilen av denna och fritidsområdet Vinter och Sommar. (Stor potential på berget) Utan att för den skull förstöra det mer genuina och ursprungliga Lerdal! Naturligtvis är detta mitt förslag bara en idé till exploatörer och stadsplanerare att själva värdera och efter vad marknadsundersökningar visar i efterfrågan. Planåtgärder: 1. Längst söderut i området längs nuvarande väg uppför:Tillåta och bygga rena timmerhus i stil med vad som redan finns, i samklang med nuvarande grannar/byggander. För året runt boende eller fritidshus. ”Trip” 2. Även första delen öster sida om nuvarande väg (se linje orange) tillåta rena timmerhus i stil med vad som redan finns i början av Datum 2026-01-26 27(42) området söderifrån. (Nr 1 på karta och ovan) ”Trap” 3. Däremot öster om det planerade gröna ”naturstråket” (Se linje orange), där tillåta mer djärva fritidshus, som kan bli mer åretrunt boende eller visstids/uthyrning. ”Trull” Några tankar ifrån berget. LYCKA TILL fortsatt! Kommunens svar Planförslaget är omarbetat för att tillåta hus i trä även med obehandlat uttryck eller med tjära vilket inte hindrar bebyggelse av timmerhus. I övrigt är kommunens bedömning att för att inte ge påtaglig skada på riksintresset för det rörliga friluftslivet som även beskriver bebyggelsens karaktär att området ska upplevas som sammanhängande och enhetligt. Området syns också från Siljan, Långbryggan och riksvägen med flera vilket gör att påverkan därmed kan bli stor. Dock är byggrätterna frikostiga och medger uthyrning, detta för att främja bebyggelsen som ligger inom ski-in och ski-out. Datum 2026-01-26 28(42) Yttrande 18 – Lantmäteriet För Lagstiftning för planarbetet Det framgår att planen plangenomförandet upprättas med standardförfarande enligt PBL viktiga frågor där 2010:900 med ändringarna från 2014. Med tanke på planen måste utformningen av plankartan förefaller det mest förbättras sannolikt att det är ”Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan” som ska tillämpas för det aktuella planarbetet. Synpunkterna som Lantmäteriet lämnar i yttrandet nedan utgår från att det är dessa som gäller för planarbetet. Blandning av planbestämmelser och beteckningar i grundkartan I listan över planbestämmelser redovisas det under rubriken ”Gränsbeteckningar” både sådana beteckningar som är en del av grundkartan och sådana gränser, utfartsförbud och höjdsättningar som brukar vara en del av planskiktets reglering. Genom att blanda redovisningen av beteckningar från olika skikt (planskiktet och grundkartan) uppstår det en osäkerhet kring vilka av beteckningarna som är kopplade till skiktet med de juridiskt bindande planbestämmelserna och vilka som är en del av grundkartan och därmed inte är juridiskt bindande. Redovisningen måste ske var för sig för att uppnå den tydlighet som krävs av en detaljplan. Kommunens svar Plankartan och grundkartan har uppdaterats. För Användningsgränser saknas plangenomförandet Det saknas användningsgränser mellan viktiga frågor där användningsområdet med beteckningen GATA och planen måste alla användningsområden med beteckningen förbättras LOKALGATA, förutom det väster om Lerdal 28:17. Det går därmed inte att uttyda var gränsen mellan de olika användningsområdena går, vilket innebär att regleringen inte är så tydlig som det krävs enligt PBL. Kommunens svar Plankartan har uppdaterats. För Storlek på tomter istället för storlek på fastigheter plangenomförandet I egenskapsbestämmelsen för kvartersmark med viktiga frågor där beteckningen e1 anges minsta storleken på tomter. I planen måste PBL finns möjlighet att inom kvartersmark reglera förbättras storleken på fastigheter, medan däremot finns inte Datum 2026-01-26 29(42) samma möjlighet för tomter. Nuvarande reglering är inte möjlig enligt PBL. Kontrollera formuleringen mot Boverkets planbestämmelsekatalog! Kommunens svar Plankartan har uppdaterats. För Rubrik om enskilt huvudmannaskap troligen inte plangenomförandet tillräckligt = Kommunalt huvudmannaskap för all viktiga frågor där allmän plats? planen måste Enligt planbeskrivningen ska planen ha enskilt förbättras huvudmannaskap för områdena med beteckningen ”LOKALGATA”. Bland planbestämmelserna finns en rubrik som anger att det är enskilt huvudmannaskap för en viss användning av allmän plats men det saknas en särskild planbestämmelse om huvudmannaskap. Eftersom planbeskrivningen inte är juridiskt bindande gäller endast de bestämmelser som finns upptagna i handlingen plankarta med bestämmelser. Boverket har ända sedan 1987 rekommenderat att enskilt huvudmannaskap ska regleras genom att det införs en särskild (administrativ) planbestämmelse. Eftersom rubriker i listan med planbestämmelser inte är en planbestämmelse finns risken att nuvarande redovisning vid en domstolsprövning skulle innebära att huvudregeln enligt 4 kap 7 § 1 men PBL - att kommunen är huvudman för detaljplanen gäller för samtliga allmänna platser i det aktuella planförslaget. I Boverkets nya föreskrifter för detaljplaner är det för övrigt ett tydligt krav att enskilt huvudmannaskap alltid ska regleras genom en särskild planbestämmelse. Lantmäteriet rekommenderar därför starkt att en särskild planbestämmelse om enskilt huvudmannaskap för de aktuella allmänna platserna införs bland planbestämmelserna. Kommunens svar Plankartan har uppdaterats. För Vilket huvudmannaskap ska gälla för natur? plangenomförandet Bland planbestämmelserna redovisas viktiga frågor där användningsbestämmelsen med beteckningen planen måste NATUR under rubriken ”Allmänna platser med förbättras kommunalt huvudmannaskap”. I planbeskrivningen anges det på sidan 34 däremot dels att enskilt huvudmannaskap ska gälla för hela området förutom Slalomvägen och dels i tabellen att Datum 2026-01-26 30(42) ”samfällighetsförening” ska vara ansvarig för drift av NATUR. Planhandlingarna säger emot varandra på denna punkt. Se även synpunkten om ”Rubrik om enskilt huvudmannaskap troligen inte tillräckligt…” ovan. Kommunens svar Plankartan har uppdaterats. För Lite för otydlig redovisning av innehåll i plangenomförandet exploateringsavtal viktiga frågor där I planbeskrivningen anges dels på sidan 5 att ett planen måste markanvisningsavtal har tecknats och dels på sidan förbättras 34 att ett exploateringsavtal ska tecknas i senare skede. Det anges också att exploateringsavtalet ska reglera genomförandet på ett antal områden samt på sidan 36 översiktligt om ekonomiska konsekvenser för exploatören. När avsikten är att teckna exploateringsavtal ska kommunen enligt 4 kap. 33 § 3 st. 2 men. PBL redovisa avtalens huvudsakliga innehåll liksom konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal i planbeskrivningen. Detta ska enligt 5 kap. 13 § PBL göras redan i samrådsskedet. Lantmäteriet konstaterar att lagstiftaren har avsett att exploatörens samtliga åtaganden ska redovisas på en översiktlig nivå, men där det ändå ska gå att bedöma vad åtagandena innebär. Lantmäteriet bedömer att handlingarna i dess nuvarande skick inte är tillräckligt tydliga och behöver därför kompletteras. Redovisningen behöver enligt Lantmäteriets mening förbättras och vara mer konkret kring: • vilka områden som avses för överlåtelser eller upplåtelser (helst redovisade på kartor) • vilka fysiska anläggningar exploatören ska utföra och vilken standard de ska ha • vilka olika kostnader som exploatören åtar sig att betala • åtaganden om att betala eller inte kräva ersättningar • tidplan för utbyggnad av de anläggningar som avtalet omfattar Datum 2026-01-26 31(42) • om exploatören ska ställa en säkerhet för åtaganden enligt avtalet Glöm inte att även redovisa konsekvenserna (se ovan). Eftersom redovisningen inte är så tydlig som krävs finns det inte någon möjlighet för Lantmäteriet att utföra sin lagstadgade uppgift att i samrådsskedet lämna råd i de fall avtalsinnehållet förefaller strida mot reglerna i 6 kap. 40-42 §§ PBL. Använd gärna handboken ”Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen, Handbok 5 kap. 15 och 22 a §§ PBL” som stöd ang. lagstiftningens krav när ni kompletterar planhandlingarna. Kommunens svar Planbeskrivningen har uppdaterats. För Omprövning av Lerdal ga:7 plangenomförandet En del av gemensamhetsanläggningen Lerdal ga:7 viktiga frågor där berörs av förändringar som en effekt av planarbetet. planen måste Detta framgår inte av planhandlingarna. Se även förbättras synpunkten om ”Fastighetskonsekvensbeskrivning saknas” nedan. Kommunens svar Planbeskrivningen har uppdaterats. För Fastighetskonsekvensbeskrivning saknas plangenomförandet Det är viktigt att alla som berörs av en detaljplan kan viktiga frågor där förstå planens konsekvenser för den egna planen måste fastigheten/ga:n. ”Av planbeskrivningen ska de förbättras konsekvenser som ett genomförande av detaljplanen medför för bland annat sakägare, andra berörda och miljön framgå. Med detta menas att det för i princip varje enskild fastighet bör redovisas vad detaljplanen innebär med avseende på bland annat huvudmannaskap, allmänhetens tillträde, kommande fastighetsbildning, utförande och deltagande i gemensamhetsanläggningar. (Utdrag ur proposition 2009/10:170 s. 435)” I det aktuella planförslaget finns generella beskrivningar i texten om vilka åtgärder som kan bli aktuella på ett generellt plan utan koppling till vilka åtgärder som kommer kunna bli aktuella inom planområdet. Plangenomförandet och dess konsekvenser behöver beskrivas på ett samlat sätt där respektive fastighetsägare kan förstå vad som Datum 2026-01-26 32(42) detaljplanens genomförande innebär för den aktuella fastigheten. Beskrivningen av åtgärderna kan till exempel illustreras med en fastighetskonsekvenskarta där förändringar i fastighetsindelning och omfattning av ev. gemensamhetsanläggningar, med plankartan som bakgrund. Beskrivningen bör innehålla ett utkast till redogörelse av juridiska och ekonomiska konsekvenser, även på fastighetsnivå. Ett sätt att åskådliggöra detta på är att upprätta en fastighetskonsekvensbeskrivning. Kommunens svar Planbeskrivningen har uppdaterats. För Fastighetsgränser med osäkert läge som gränsar till plangenomförandet planområdet viktiga frågor där Planområdesgränsen går enligt plankartan i planen måste fastighetsgränsen till ett antal fastigheter som omger förbättras planområdet. Många av de aktuella gränserna saknar enligt digitala registerkartan inmätta gränspunkter se utdrag ur registerkartans skikt med gränsers kvalitet nedan. Lantmäteriet vill påminna om att detaljplanen inte påverkas om gränsen visar sig ha ett annat läge. Risken med att planlägga utan att ha koll på gränsens rätta läge är att antingen en del av den allmänna platsen ligger inne på grannfastigheten eller att det blir en remsa mellan den planlagda marken och fram till fastighetsgränsen. I denna typ av fall när gränsens läge är osäkert är det lämpligt att så snart som möjligt utreda gränsen och göra en gränsutvisning där man letar upp befintliga gränsmarkeringar och mäter in dem. Visar sig gränsen vara juridiskt oklar krävs det en fastighetsbestämning för att bestämma dess läge. När gränsens läge är klarlagd kan därefter ev. anpassning av planen till fastighetsgränsens rätta läge göras. Glöm inte att rapportera in ev. förbättringar av gränspunkters lägesosäkerhet till Lantmäteriet. Är ni osäkra på hur det ska gå till - kontakta Lantmäteriets geodatasamordnare. Lyssna även gärna på avsnitt 2 av Positionspodden från Geoforum Sverige där dessa frågor diskuteras. Du hittar podden till exempel via denna länk. Det finns även fastighetsgränser med gränspunkter som har en mycket god lägesosäkerhet på 0,025 m Datum 2026-01-26 33(42) angiven. Dessa lägesosäkerheter kan vara missvisande. Det är möjligt att dessa fastighetsgränser inte har kontrollmätts av kommunen. Vid övergången mellan referenssystemen RT 90 och SWEREF 99 transformerades nämligen tusentals gränspunkter över hela landet som registrerades rakt av, utan kontroll, med lägesosäkerheten 0,025 meter. Det har i efterhand visat sig att många av dessa punkter till exempel i områden med lokala stomnät kan ha god ”intern” lägesosäkerhet, men inte ligga rätt i förhållande till SWEREF 99. Lantmäteriet uppmanar därför kommunen att vara extra uppmärksam vid planläggning av områden där det förekommer gränser med just lägesosäkerheten 0,025 meter, och vid behov kontrollmäta sådana gränser. Kommunens svar Fastighetsgränser har utretts och grundkartan/plankartan uppdaterats. Delar av planen Redovisningsordning för planbestämmelserna som bör förbättras Regeringen har i flera sammanhang betonat vikten av att detaljplanerna utformas på ett enhetligt sätt för att underlätta framtida digitalisering och förenkla byggprocessen. För att plankartan ska vara enkel att använda för den som är van att läsa plankartor är det viktigt att planbestämmelserna redovisas i samma ordning som traditionellt tillämpas i princip på samtliga plankartor i landet. I detta fall redovisas de administrativa bestämmelserna på fel plats. Kommunens svar Plankartan har uppdaterats. Delar av planen E-områden som bör förbättras På plankartan finns ett stort antal E-områden utlagda för tekniska anläggningar. Enligt tabellen för ansvarsfördelning på sidan 34 i planbeskrivningen ska E-områdena antingen användas för transformatorstation eller pumpstation. Vad gäller transformatorstation anges att det är samfällighetsföreningen som ska vara ansvarig för driften av denna. Det förefaller osannolikt att en transformatorstation ska ingå i en gemensamhetsanläggning. Normalt sett är det Datum 2026-01-26 34(42) elnätsbolaget som äger och driver transformatorstationer. Det förefaller vidare som att det finns fler E- områden utlagda än vad som är brukligt. Finns det behov av alla dessa för områdets försörjning? Kommunens svar Plankartan har uppdaterats. Delar av planen Utforma plankartan enligt boverkets allmänna råd som bör förbättras Som angivits ovan är det uttalat från regeringen att det mycket stora fördelar om plankartan utformas enligt Boverkets allmänna råd. Plankartan innehåller mycket stora brister. I plankartan behöver åtminstone nedanstående punkter åtgärdas: • I planbeskrivningen anges i tabellen på sidan 34 att gångvägen ska ha beteckningen ”G- VÄG”. I plankartan står det ”GÅNGBANA” som en beteckning med versaler och med samma typsnitt som övriga användningar vilket sammantaget indikerar att det ska vara frågan om beteckningen på användning. Det saknas dock en planbestämmelse med denna beteckning. Vidare är de områden dit beteckningen pekar avgränsade av linjer med punkter, vilket inte är en gränsbeteckning enligt gränshierarkin i Boverkets allmänna råd. Funderingar: Ska gångbana vara en egenskapsbestämmelse eller en användningsbestämmelse? Är det möjligt att kombinera en gångbana som har den standard som planeras inom användningen NATUR? • Bestämmelsen om prickmark kategoriseras inte som en användningsbestämmelse utan som en egenskapsbestämmelse enligt de allmänna råden. Bestämmelsen behöver därför placeras om i listan bland planbestämmelser. Bestämmelsen om prickmark ska enligt de gällande råden ha en annorlunda formulering än den som angivits i plankartan. Kommunens svar Plankartan har uppdaterats. Datum 2026-01-26 35(42) Delar av planen Ev. Upphävande av del av stadsplanen som bör förbättras Eftersom planförslaget till skillnad från den gällande stadsplanen inte omfattar Gärdebyn 8:21 förefaller det som att den gällande stadplanen fortfarande kommer att omfatta den aktuella fastigheten. Kommunens svar Plankartan har uppdaterats med upphävande av delar av gällande stadsplanen. Delar av planen Överensstämmelse med boverkets allmänna råd i som skulle kunna övrigt förbättras Lantmäteriet konstaterar att plankartan med bestämmelser utöver ovanstående kommentarer dessutom inte följer de formuleringar som rekommenderas i planbestämmelsekatalogen: • Angående höjd brukar det inte specificeras att det är huvudbyggnadens höjd det handlar om, istället framgår det motsatsvis vilken höjd som är tillåten för komplementbyggnaderna. • Beteckningen LOKALGATA ska enligt Boverkets allmänna råd inte längre användas. Normalt sett görs i denna situation istället en precisering inom användningskategorin GATA. • Beteckningen för nockhöjd ska enligt allmänna råden inte innehålla enheten ”m”. • Beteckningen för takvinkel ska enligt allmänna råden inte innehålla enheten ”o”. • I listan över planbestämmelser står formuleringen av alla planbestämmelser utom genomförandetid med samma indragning. Redovisningssättet gör det lite svårt att se om planbestämmelsen är en del av den ovanstående texten till en planbestämmelse med en beteckning eller om det är en planbestämmelse som saknar beteckning och därmed gäller inom hela planområdet. Dessa bestämmelser bör redovisas på samma sätt som bestämmelsen om genomförandetid, vilken står utan indragning och gäller för hela planområdet. Kommunens svar Plankartan har uppdaterats. Datum 2026-01-26 36(42) ___ Samrådsredogörelsen är sammanställd av mark- och planheten på Samhällsutvecklingsförvaltningen, Rättviks kommun Datum 2026-01-26 37(42) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 1/6 Datum 2026-01-26 38(42) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 2/6 Datum 2026-01-26 39(42) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 3/6 Datum 2026-01-26 40(42) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 4/6 Datum 2026-01-26 41(42) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 5/6 Datum 2026-01-26 42(42) Bilaga 1 – Länsstyrelsen yttrande i sin helhet, sida 6/6 Samhällsutvecklingsförvaltningen D etaljplan för Utsikten, Lerdal 10:49>2 Rättvik Rättviks kommun Undersökning av betydande miljöpåverkan _________________________________________________________________________________________________________ En undersökning av betydande miljöpåverkan ska alltid göras i samband med detaljplanering enligt miljöbalken kap 6. Av denna ska framgå om genomförandet av planen eller planprogrammet antas medföra betydande miljöpåverkan. Om undersökningen visar att detaljplanensplanens genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan ska planen miljöbedömmas. Utsikten, del av Lerdal 10:49>2, ligger söder Rättviks slalombacke. Området ligger i Lerdalsslutningen upp mot Toppstugan med utsikt över Siljan. n G s p k å ä y v ll d e a d r n k s d a v e s ä r r v e d i g d e l n e p r l s a in o n g m e a n r k s a o n c h e d n a d n a k r a k r e v å p d n ä k n n a k r Kommentar genomförande: y t e v s e g e v e B å p s i V n I å p Lagenligt skyddad natur enligt x miljöbalken (t.ex. naturreservat, landskapsbild, strandskydd, skyddsområde för vattentäkt). Kulturreservat, byggnadsminnen x Kulturmiljövärden x Två äldre ängslador, okänt när de byggdes. Dessa är på väg att säljas och flyttas. Fornminnen x Riksintresse för naturvård x Riksintresse för kulturmiljövård x Riksintresse för turism och rörligt x Mark tas i anspråk från allmänheten. friluftsliv Möjligheter till turism och rörligt friluftsliv kan tillgodoses i omkringliggande områden. Planområdet har utgjorts av lövrik barrnaturskog där största delen nyligen avverkats. Riksintresse för industriell x produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering Resursslöseri x Natura 2000 område x Nyckelbiotop, sumpskogsområde x Rödlistade/hotade växt- eller x Fynd finns enligt artportalen i djurarter närområdet (spillkråka, tretåig hackspett och grönsångare). Vi ser att behov finns av en naturvärdesinventering (NVI) med kompletterande fågelinventering Ekologiskt särskilt känsligt x Ej skyddat, men ligger inom område för område värdetrakt gräsmark Naturens mångfald x Tar oexploaterad mark i anspråk och bryter upp den gröna infrastrukturen. Dock är större delen av marken nyligen avverkad. Övriga naturvärden x Större delen av planområdet är avverkat, en liten del lövrik barrnaturskog finns kvar i sydvästra planområdet. En NVI kan visa om det är av särskild vikt att bevara den. Luftkvalitet x Ett plangenomförande bör inte påverka luftkvaliteten negativt i någon märkbar grad. Grundvattenkvalitet x Nationella miljömål x Kan påverka flera nationella miljömål om dessa inte beaktas. Regionala miljömål x Det finns ej specifika regionala miljömål utpekade Lokala miljömål x Det finns ej specifika kommunala miljömål utpekade Risker som kan påverkas vid planens genomförande: Instabilitet i markförhållandena x Inga kända risker. En geoteknisk eller de geologiska undersökning ska göras av grundförhållandena, risk för skred, exploatören. ras o.s.v. Erosion x Erosion kan uppstå till följd av tex skyfall, ökade flöden. En geoteknisk utredning samt dagvattenutredning kan svara på det. Risk för översvämningar x Genomförandet kan medföra ökad risk för översvämning nedströms. Detta undersöks i en dagvattenutredning. Förändrade x sedimentationsförhållanden i vattendrag eller sjö Förändrade x Planförslaget möjliggör byggnation av infiltrationsförhållanden, avrinning ett nytt bostadsområde vilket kommer med risk för översvämning, innebära mer hårdgjord yta, vilket kan uttorkning påverka infiltrations-förhållanden. En dagvattenutredning tas fram och berör detta, vilket kan komma att påverka exploateringsgraden Betydande förändringar i antal x Okänt. Utreds i NVI. eller samman-sättning av växtarter eller växtsamhällen Försämring av vacker utsikt eller x Försämrar inte utsikten, men kan landskapsmässigt skönhetsvärde påverka landskapsbilden. Stor vikt kommer att läggas på gestaltnings- och landskapsbilds-frågor. Avsevärd förändring av mark- x Området går från obebyggd avverkat eller vattenanvändning skogsmark till bostäder vilket ofta medför bland annat större andel hårdgjorda ytor med sämre förmåga för infiltration vid nederbörd, snösmältning m.m. Effekter på människa och djur som kan påverkas vid planens genomförande: Miljöeffekter som kan orsaka x Om miljömålen ej beaktas skada på människors hälsa, direkt eller indirekt Ljudnivå x Bullerutredning behövs avseende påverkan från Slalombacken. Vibrationer x Obehaglig lukt x Ökad risk för joniserande strålning x Normalriskområde. Hänsyn till detta tas (radonrisk) i planen. Förändrade risker i samband med x transport av farligt gods Försämring av kvalitet eller x Kringliggande områden erbjuder kvantitet på någon fortfarande rekreationsmöjlighet. rekreationsmöjlighet (strövområde, vandringsled, friluftsanläggning etc.) Fordonstrafik x Fordonstrafiken kommer öka. En ny matarväg ska byggas samt vägnät för tomterna. Ökningen beror på hur många tomter som bebyggs samt övrig exploatering Betydande förändringar av antalet x Okänt. Utreds vid NVI eller sammansättningen av djurarter Försämring av fiskevatten eller x jaktmarker Verkar som gräns för djurens x förflyttningar och rörelser Övriga frågeställningar Ja Nej Vet Kommentar ej Förenlig med bestämmelserna i 3 x Marken är i dag främst av avverkad och 4 kap. Miljöbalken skogsmark. Om värden av nationell betydelse finns kvar så visas det i NVI Iakttas gällande x MKN iakttas inom DP-processen miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. Miljöbalken Ökar användandet av ändliga x Exploateringen kan bidra ökar trafiken i lagerresurser (metaller, olja, kol området och användandet av ändliga etc.) lagerresurser Kan miljö- och hälsofarliga ämnen x finnas lagrade i marken Kan utsläpp öka som är skadliga x för miljön Vattendom krävs x Har genomförandet effekter som x var för sig är begränsande men som tillsammans är betydande Kommer verksamheter som x planen tillåter eller iordningställande av planområdet att kräva anmälan eller tillstånd enligt Miljöbalken Bedöms planen föreligga betydande miljöpåverkan? Ja ☐ Nej ☒ Motivering till ställningstagandet Påverkan på miljön, människors hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser bedöms som marginell till viss påverkan. En miljöbedömning med en konsekvensbeskrivning bedöms inte behövas under förutsättning att man i detaljplaneprocessen utreder frågor som; Naturvärden och biologisk mångfald, geotekniska förutsättningar, dagvattenhantering inkl. klimatfaktor. I planbeskrivningen kommer en enkel konsekvensanalys av planförslaget redovisas. Utifrån undersökningen behöver följande utredningar genomföras: - Dagvattenutredning - Geoteknisk utredning - NVI på fältnivå (med detaljeringsgrad detalj) och tillägget fördjupad artinventering. Den kommer att visa om tillägg som värdeelement och detaljerad redovisning av artförekomst är aktuell. - Bullerutredning Rättviks kommun 2021-11-22 Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och planenheten Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-02-18 Samhällsutvecklingsutskottet

§ 42 Dnr KLK 2026/671 251 Köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera Samhällsutvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Godkänna köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. 2. Uppdra mark- och planchef att teckna köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. Föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta: 3. Godkänna köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. 4. Uppdra mark- och planchef att teckna köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. 5. Uppdra VA-huvudmannen (Rättvik Vatten och Avfall AB) att fullfölja för berörda delar av köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Godkänna köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera, daterad 2026-04-28. b) Markavtal, Köp- och exploateringsavtal, 2026-04-29. c) Markavtal, Tillägg till markanvisningsavtal, 2024-12-30. d) Markavtal, Markanvisningsavtal, 2021-03-29. Sammanfattning av ärendet Planarbetet för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera har granskats och förväntas kunna antas i samhällsutvecklingsutskottet och kommunstyrelsen under maj 2026 och sedan i kommunfullmäktige i juni 2026. Om inte planen överklagas eller överprövas kan utbyggnad påbörjas tre veckor efter antagandet. Avsikten är att exploatören ska tillskapa upp till 47 bostadstomter och i samband med det iordningställa gator, avfallshantering, brandpost, va- anläggningar och dagvatten inom området. Ett markanvisningsavtal har tecknats mellan parterna som gällde fram till 2024-12-31, avtalet har förlängts till och med 2026-06-30. I avtalet har en köpeskilling för marken värderats till 600 tkr. Utöver kostnaden för marken ska exploatören bygga ut all allmän plats för gator, dagvatten och _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum 2026-05-06 Samhällsutvecklingsutskottet de lokala va-anläggningarna. Totalt uppskattas exploateringskostnaderna till mellan 50 och 60 miljoner kronor. För att förhindra att marken säljs vidare innan exploatören genomfört sina åtaganden, och för att på så vis skydda kommunen, utfärdar inte kommunen köpebrev förrän allmän plats och va-anläggningar är utbyggda och överlämnade till gemensamhetsanläggningar. När va-anläggningar är överlämnande till gemensamhetsanläggning ska avtal tecknas med va-huvudmannen för en så kallad avtalsanslutning till den kommunala vatten- och spillvattenanläggningen. Köp- och exploateringsavtal beskriver vidare kostnaden och vissa villkor för denna anslutning. Det innebär att exploatören bekostar utbyggnaden av den lokala va-anläggningen och betalar (en servisavgift, 50 procent av en förbindelsepunktavgift per ingående fastighet i gemensamhetsanläggningen och en bostadsenhetsavgift per bostadsenhet i gemensamhetsanläggningen) för att koppla på det kommunala nätet. Det innebär också att kommunen inte har för avsikt att utöka verksamhetsområdet för kommunalt vatten- och spillvatten för planområdet. Handpenning kommer tas ut i samband med tecknande av avtalet och därefter har exploatören fem år på sig att utföra åtgärderna. Om inte så har skett förfaller avtalet och den handpenning som erlagts tillfaller kommunen som ersättning för dess administration. Utförda anläggningar inom området tillfaller därvid kommunen utan ersättning. Kommunen kan därefter teckna nytt avtal med annan exploatör eller själv vara exploatör. Samtidigt medger inte detaljplanen att bygglov ges för byggnad till bostad eller uthyrning av bostad, förrän gata byggts ut fram till aktuell byggnad. Detta innebär att kommunens risk att behöva färdigställa gator uteblir i de fall Exploatören inte fullföljer utbyggnaden. Av dessa anledningar finns inga viten eller krav på säkerhet i detta köp- och exploateringsavtal. Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. 2. Uppdra mark- och planchef att teckna köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. 3. Godkänna köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. 4. Uppdra mark- och planchef att teckna köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum 2026-05-06 Samhällsutvecklingsutskottet 5. Uppdra VA-huvudmannen (Rättvik Vatten och Avfall AB) att fullfölja för berörda delar av köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. Yrkanden 1. Jonny Jones (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Mark- och planenheten Exploatör Styrelsen för Rättvik Vatten och Avfall AB Justerandes sign Utdragsbestyrkande Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 1 av 12 KÖP- OCH EXPLOATERINGSAVTAL Till detaljplan för Utsikten, för bostäder med möjlighet till uthyrning av bostad på del av Lerdal 10:49 med flera PARTER Rättviks kommun (212000-2171), 795 80 Rättvik, nedan kallad Kommunen och ägare av fastigheterna Rättvik Lerdal 10:49 och Rättvik Gärdebyn 28:21. Kontaktperson: Robert Lundgren, mark- och exploateringsstrateg --- Vive Ut Vivas AB (559233-5540), c/o Conny Frid, Byggmästargränd 8, 795 35 Rättvik, nedan kallad Exploatören. Kontaktperson: Conny Frid, styrelseledamot BAKGRUND Kommunen avser sälja ett område av Lerdal 10:49 med flera till Exploatören i samband med att den nya detaljplanen för området vinner laga kraft. Avsikten är att Exploatören ska tillskapa upp till 47 bostadstomter och i samband med det iordningställa gator, avfallshantering, brandpost, va-anläggningar och dagvatten inom området. Ett markanvisningsavtal har tecknats mellan parterna som gällde fram till 2024-12-31, avtalet har förlängts till och med 2026-06-30. Under denna tid ska detaljplanen genomgå en granskning och bedöms kunna antas och om planen inte överklagas och därefter vinna laga kraft under sommaren 2026. Tecknande av avtal Kommunen är markägare för hela området som avses exploateras men undantag för fyra befintliga tomtplatser. Ingen åtgärd enligt detta köp- och exploateringsavtal bedöms behöva utföras på dessa tomtplatser. Detta innebär att kommunen har full rådighet över marken och dess användning fram tills att den överlåtes till Exploatören. Detta avtal måste därför inte tecknas före detaljplanen vinner laga kraft. Kommunen avser att teckna avtal i samband med att detaljplanen vunnit laga kraft. MARKÖVERLÅTELSER OCH FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER Överlåtelse av området och köpeskilling Kommunen överlåter all kvartersmark, förutom området avsett för parkering och teknisk anläggning till tryckstegringsstation, såsom en exploateringsfastighet. Se nedan karta med avsett område inom rosa markering. Detta innebär att cirka 73 714 m² av Lerdal 10:49 och Gärdebyn 28:21 blir del av denna exploateringsfastighet och överlåtes till Exploatören för en köpeskilling om sammanlagt sex hundra tusen 600 000 kronor. Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 2 av 12 Handpenning om på 10% av den totala köpeskillingen, sextio tusen 60 000 kronor, ska erläggas inom 10 dagar från undertecknandet av detta avtal. Betalning ska ske till Kommunens BG 469-9179 och märks ”Utsikten - handpenning/slutbetalning”. Kartutsnitt från detaljplanen. Rosamarkerade områden är den del av kvartersmarken som ska överlåtas enligt detta köp- och exploateringsavtal. Kommunen utfärdar köpebrev, som ska ligga till grund för lagfart, när Exploatören fullgjort sina förpliktelser inom stipulerade tidsramar enligt nedan punkter. Om inte så har skett inom fem 5 år från tecknande av detta köp- och exploateringsavtal förfaller avtalet och den handpenning som erlagts tillfaller Kommunen som ersättning för dess administration. Utförda anläggningar inom området tillfaller därvid Kommunen utan ersättning. • Köpeskillingen är erlagd i sin helhet till Kommunen. Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 3 av 12 • Lantmäteriförrättning har slutförts avseende avstyckning av kvartersmark samt bildande av gemensamhetsanläggning(ar) enligt följande: o För alla vatten- och spillvattenanläggningar inklusive brandpost. I ovan kartutsnitt från detaljplanen är det fastigheter inom rosamarkerade områden som ska ingå i gemensamhetsanläggningen. Övriga fastigheter (gulmarkerade områden i kartutsnittet ovan) inom detaljplanen ska tillåts ingå i, och anslutas till gemensamhetsanläggningen vid förfrågan. o För alla gator i detaljplanen. o För alla naturområden och dagvattenanläggningar med enskilt huvudmannaskap i detaljplanen. • Följande anläggningar är utbyggda, slutbesiktigad och överlämnad till förvaltare av gemensamhetsanläggning enligt ovan: o Vatten- och spillvattenanläggningar inklusive brandpost som är anslutna till av VA- huvudmannen (Rättvik Vatten och Avfall AB, c/o Dala Vatten och Avfall AB) anvisad förbindelsepunkt. o Dagvattenanläggningar med enskilt huvudmannaskap i detaljplanen. o Huvudgatan i detaljplanen med avskild gång- och cykelväg är utbyggd med slitlager. o Lokalgata från Huvudgatan och fram till brandpost är utbyggd med slitlager. o Lokalgata och angöringsgata till teknisk anläggning från Huvudgatan är utbyggd med slitlager. o Angöringsväg till fastigheterna Lerdal 28:16 och 28:17 ska finnas antingen med befintlig gata eller att lokalgata är utbyggd med slitlager. • Befintlig gata på Natur och Parkering i detaljplanens norra gräns mot slalombacken ska tas bort och marken ska vara återställd till användningen i detaljplanen; Naturmark respektive Parkering med slitlager av grus. • Lokalgata med enskilt huvudmannaskap i detaljplanen som i västra plangränsen ansluter till Werkmästergatan är utbyggd med slitlager fram till Huvudgatan ovan enligt illustrationskartan till detaljplanen, slutbesiktigad och överlämnad till gemensamhetsanläggningen Lerdal GA:7. Slitlager ska vara utbyggt med samma bredd och utförande (asfalt) som befintlig gata. • Dagvattenanläggningar med kommunalt huvudmannaskap i detaljplanen är slutbesiktigad och överlämnade till Kommunen. Kommunen ansöker tillsammans med Exploatören om erforderliga lantmäteriförrättningar. Exploatören svarar för samtliga lantmäterikostnaderna (förrättningar, lagfart- och inteckningskostnader) som är förenade med detta avtal. Områdets exakta avgränsning kommer att fastställas i kommande lantmäteriförrättning utefter detaljplanens användningsgränser för kvartersmark avsedd för bostäder/tillfällig vistelse, uthyrning av bostad och teknisk anläggning till avfall och brandpost. Beräkning av köpeskillingen är baserad på värdering av oberoende värderingsföretag. Värderingen har tagit hänsyn till att Exploatören tar riskerna med att pröva en ny detaljplan och därefter kommande kostnader för utbyggnad av allmän plats och va-anläggningar. I de fall som Exploatören nyttjar en mindre eller större andel av möjlig byggrätt utgår ingen återbetalning eller tilläggsköpeskilling. Tillgång och tillträde Exploatören har rätt att disponera och nyttja området på Kommunens fastigheter för att möjliggöra utbyggnad enligt ovan punkter. Denna rätt gäller från och med undertecknande av detta avtal. Det juridiska tillträde till marken, erhålls när Kommunen utfärdat köpebrev. Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 4 av 12 Områdets skick Området överlåts i det skick det är på dagen för undertecknande av detta avtal och exploatören avstår med bindande verkan från alla anspråk på Kommunen för eventuella fel och brister i området/fastigheten av vad slag det må vara inklusive så kallade ”dolda fel”. Några garantier vad gäller fastighetens fysiska beskaffenheter kommer inte att lämnas av Kommunen utan endast garantier vad avser inteckningar eller inskrivningar som belastar fastigheten. Ledningsrätt, servitut och andra rättigheter Kommande ledningar inom planområdet ska i den mån det behövs, säkerställas med servitut eller ledningsrätt. Säkerställning av dessa rättigheter ska bekostas av respektive ledningshavare. Flytt av befintliga ledningar initieras och bekostas av Exploatören. UTFÖRANDE OCH BEKOSTANDE AV ANLÄGGNINGAR Vatten och avlopp Förutsättningar Planområdet ingår vid avtalets tecknande inte i verksamhetsområde för dagvatten eller vatten och spillvatten. För genomförandet av detaljplanen förutsätts att fastigheterna ansluts till kommunal allmän VA-anläggning avseende vatten och spillvatten (ej dagvatten). För genomförande av detaljplanen förutsätts flera dagvattenåtgärder men dessa ligger utanför VA-huvudmannens nuvarande åtaganden kring kommunal allmän VA-anläggning avseende dagvatten. Beslut om inrättande eller utökning av verksamhetsområde fattas av kommunen i särskild ordning enligt gällande lagstiftning och regleras inte genom detta avtal. Kommunen avser inte utöka verksamhetsområde utan området ska ligga utanför verksamhetsområde och anslutas via en gemensam så kallad avtalsanslutning till kommunal VA-anläggning. I de fall som kommunen ändå tar ett sådant beslut inom tiden för detta avtals giltighet behöver inte Exploatören uppfylla villkoren för utbyggnad och överlämnande av VA-anläggningar. Exploatörens generella åtagande Exploatören åtar sig att för egen räkning projektera, låta utföra och bekosta erforderliga VA-anläggningar (ej dagvatten) inom planområdet, inklusive huvudledningar, tryckstegringar, lokalledningar för att möjliggöra serviser och förbindelsepunkter för samtliga i detaljplanen möjliga 47 byggrätter. Exploatören ansvarar själv för upphandling av entreprenader och utförande av arbetena. Projektering och samråd För att VA-anläggningar ska tillåtas kopplas på förbindelsepunkt på VA-huvudmannens anläggningar ska arbetena utföras i enlighet med VA-huvudmannens vid var tid gällande tekniska krav och anvisningar. Exploatören ska till VA-huvudmannen inge projekteringshandlingar inklusive besiktningsplan för rådgivande granskning och för att säkerställa att gällande tekniska krav och anvisningar har följts innan arbetena påbörjas. Om VA-huvudmannen inte inom 30 arbetsdagar från mottagandet skriftligen meddelat behov av komplettering eller ändring för att uppfylla gällande tekniska krav och anvisningar, ska handlingarna anses godkända för fortsatt genomförande. Granskningen innebär inte att VA-huvudmannen övertar något projekterings- eller utförandeansvar utan är en service till Exploatören för att bekräfta att vid var tid gällande tekniska krav och anvisningar har följts. Besiktning och dokumentation Exploatören ska bekosta och låta genomföra erforderliga kontroller, mellanbesiktningar och Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 5 av 12 slutbesiktning genom oberoende besiktningsman enligt besiktningsplan. VA-huvudmannen ska bjudas in att närvara vid besiktning samt ges möjlighet att löpande följa arbetena för att bekräfta att vid var tid gällande tekniska krav och anvisningar har följts. Överlämnande till gemensamhetsanläggning Exploatören ska via Lantmäteriförrättning bilda gemensamhetsanläggning där alla vatten- och spillvattenanläggningar inklusive brandpost i detaljplanen ingår. Efter godkänd slutbesiktning ska anläggningarna överlämnas till förvaltare av gemensamhetsanläggningen. Fram till övertagande ansvarar exploatören för drift, underhåll och samtliga kostnader. Förvaltaren av gemensamhetsanläggningen tar över drift- och underhållsansvar först efter övertagande. Exploatören lämnar enligt gällande normer en garantitid om 5 år till gemensamhetsanläggningen. Anslutning till VA-huvudmannens förbindelsepunkt Påkoppling till VA-huvudmannens anvisade förbindelsepunkt kan först ske när en gemensamhetsanläggning med en förvaltande förening har bildats och avtal för anslutning utanför verksamhetsområde är tecknat med VA-huvudmannen. Såvida Exploatören uppfyllt alla sina åtaganden i detta köp- och exploateringsavtalet är VA- huvudmannen är skyldig att teckna ett avtal för anslutning utanför verksamhetsområde enligt villkor i detta köp- och exploateringsavtal. Senast i samband med att avtalet tecknats ska Exploatören överlämna följande handlingar rörande VA- anläggning till förvaltaren av gemensamhetsanläggningen, Kommunen och VA-huvudmannen. • Av oberoende besiktningsman godkänt slutbesiktningsprotokoll • Relationshandlingar • Övrig erforderlig dokumentation Förbindelsepunkten avses förläggas mellan Rodelvägen och Slalomvägen. Exakt placering ska ligga inom 100 meter från Plangräns. Huvudpunkter i kommande avtal för anslutning utanför verksamhetsområde Avtalet reglerar bland annat anläggandet och anslutningen av ledning från den enskilda va-anläggningen till den av VA-huvudmannen anvisade förbindelsepunkten i det kommunala vattnet- och spillvattennätet (ej dagvatten) i form av ansvar och kostnader. I samband med påkoppling till VA-huvudmannens förbindelsepunkt ska förvaltaren av gemensamhetsanläggning debiteras enligt var tids gällande VA-taxa: • en servisavgift oavsett antalet ingående fastigheter, (vilket motsvarar 2026 cirka 117 tkr inkl. moms) • 50 procent av en förbindelsepunktavgift per ingående fastighet i gemensamhetsanläggningen, (vilket motsvarar 2026 cirka 69 tkr inkl. moms) När förvaltaren av gemensamhetsanläggning vill ansluta ytterligare en eller flera fastigheter till gemensamhetsanläggningen än det antal som redovisats vid den initiala påkopplingen ska gemensamhetsanläggningen lämna en VA-beställning med att antalet tillkommande ingående fastigheter. Därefter debiteras förvaltaren av gemensamhetsanläggningen förbindelsepunktavgifter enligt ovan och enligt gällande VA-taxa vid beställningstillfället. • en bostadsenhetsavgift, (vilket motsvarar 2026 cirka 27 tkr inkl. moms) Under bygglovsprocessen för att tillskapa bostadsenheter ska förvaltaren av gemensamhetsanläggningen lämna en VA-beställning med att antalet tillkommande bostadsenheter. Därefter debiteras förvaltaren av gemensamhetsanläggningen bostadsenhetsavgifter enligt ovan och enligt gällande VA-taxa vid beställningstillfället. Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 6 av 12 Övriga villkor kring vattenmätare och liknanden hänvisas till avtalet om avtalsanslutning med VA- huvudmannen. Värdering vid inlösen av VA-anläggning I de fall som inlösen av VA-anläggning sker av någon orsak ska värdering tas fram baserat på anläggningens skick, ålder och uppfyllnad av VA-huvudmannens vid var tid gällande tekniska krav och anvisningar. Värderingen ska ligga som grund för inlösenbeloppet som VA-huvudmannen ska erlägga till gemensamhetsanläggningen. När verksamhetsområde för kommunalt vatten- och spillvatten är bildat efter att inlösen har skett har VA- huvudmannen rätt att debitera respektive fastighetsägare de faktiska servis- och förbindelpunktavgifter enligt vid varje tillfälle gällande VA-taxa. I de fall som en fastighet har fler än en servis- och förbindelpunkt ska alla debiteras. Detta innebär att servisavgifter kommer tas ut i sin helhet. Anslutningsavgifter och bostadsenhetsavgifter ska reduceras med redan erlagt belopp. Villkor för befintliga fastigheter med byggrätter Övriga fastigheter (gulmarkerade områden i kartutsnittet ovan) inom detaljplanen ska kunna byggas ut samtidigt som övrig byggrätter eller senare av förvaltaren av gemensamhetsanläggning för vatten- och spillvatten. Vid förfrågan från respektive fastighetsägare ska dessa tillåtas ingå i, och anslutas till gemensamhetsanläggningen. Kostnaderna ska fördelas på samma sätt som övriga delägare i gemensamhetsanläggningen. Vid inköp kan gemensamhetsanläggningen behöva omprövas av Lantmäteriet. Möjligheten för detta ska säkerställas i Lantmäteriförrättningen vid bildande av gemensamsanhetsanläggningen och förvaltare av densamma. Ledningsrätt, servitut och andra rättigheter Exploatören och kommunen förbinder sig att utan ersättning upplåta erforderlig ledningsrätt eller servitut för VA-anläggningar inom planområdet. Kommunen förbinder sig utan ersättning upplåta mark för tryckstegringsstation i det nordvästra området i detaljplanen för teknisk anläggning. Brandpost Exploatören ska projektera, utföra och bekosta Brandpost. Brandposten ska förläggas på område för tekniska anläggning vid vändplan i detaljplanens norra del. Brandposten ska kopplas på dricksvattennätet och ska enligt samråd med Räddningstjänsten ha en lägsta kapacitet om fem liter per sekund. Exploatören ska efter utbyggnad utan kostnad överlämna brandpost till förvaltare av gemensamhetsanläggningen (för VA-anläggningen) i samband med överlämnande av övriga VA- anläggningar. Natur med nya dagvattenanläggningar Exploatören ska projektera, utföra och bekosta hantering av dagvatten, både på områden med kommunalt och enskilt huvudmannaskap inom planområdet i detaljplanen. Utbyggnaden av dagvattenhantering ska ske enligt planbestämmelser i plankartan och principerna i planbeskrivningen samt dagvattenutredningen till detaljplanen eller motsvarande. Detta innebär att dagvattendiken längs med alla gator med tillhörande trummor, dagvattendiken i naturområden, en dagvattendamm om cirka 3300 kubik fördröjningsvolym med tillhörande flödesregleringsbrunnar ska anläggas. Avvikelser från ovan ska vara godkända av mark- och planenheten inom Kommunen före utbyggnad sker. Exploatören ska efter färdigställande överlämna relationshandlingar samt slutbesiktningsprotokoll från oberoende besiktningsperson till förvaltaren av gemensamhetsanläggning (anläggningar inom enskilt huvudmannaskap) respektive Kommunen (anläggningar inom kommunalt huvudmannaskap). Exploatören Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 7 av 12 bekostar slutbesiktning och relationshandlingar. Relationshandlingarna utgörs av ”beskrivning över hur anläggningarna är utförda” enligt ovan krav och inmätning av anläggningarna i höjd och plan enligt RH2000 och SWEREF 991500 i DWG-format med damm, trummor, diken, vägkanter, eventuella släntkrön med mera. Inmätning beställs av mätingenjör på mark- och planenheten inom Kommunen. Gata Exploatören ska projektera, utföra och bekosta anläggningen för allmän plats gata inom detaljplanen enligt vägstudie till detaljplanen eller motsvarande. Alla gator ska ha en största längdlutning om 1:12 (cirka 8 procent). Utföras med bärighetsklass 2 med hårdgjord yta (grus, asfalt eller betong). De geotekniska förutsättningarna ska ligga till grund för vilka krav som ska ställas på dimensionering av överbyggnad, eventuella förstärkningsåtgärder och erforderlig täckning över VA-ledningar. Vägslänter ska läggas med en största lutning om 1:2. För kortare sträckor kan efter överenskommelse brantare slänt godkännas. Då ska gatan förses med vägräcke. Dagvatten ska avledas från körbanan och vägområdet med tillfredsställande tvärfall. Trummor och diken dimensioneras för vattenföring med 100-års återkomsttid med klimatfaktor 1,3. Minsta längdlutning på ett dike ska vara 0,5 procent och vid behov ska åtgärder vidtas för att förebygga och minska hastigheten på vattnet. Om gatan ska anslutas till, eller ingå i en annan befintligt enskild väganläggning (gemensamhetsanläggning eller vägförening) ska samråd ske med, och tillstånd, erhållas av väghållaren. Avvikelser från ovan ska vara godkända av mark- och planenheten inom Kommunen före utbyggnad sker. Exploatören ska efter färdigställande överlämna relationshandlingar samt besiktningsprotokoll från oberoende besiktningsperson till kommunen. Exploatören bekostar besiktning och relationshandlingar. Relationshandlingarna utgörs av ”beskrivning över hur anläggningarna är utförda” enligt ovan krav och inmätning av anläggningarna i höjd och plan enligt RH2000 och SWEREF 991500 i DWG-format med damm, trummor, diken, vägkanter, eventuella släntkrön med mera. Inmätning beställs av mätingenjör på mark- och planenheten inom Kommunen. Huvudgata med avskild gång- och cykelväg Område i detaljplanenen GATA – Gata med avskild gång- och cykelväg ska utföras med 1 dimensioneringsklass 2. Gång- och cykelvägen ska ha en bredd om minst 2,0 meter exklusive stödremsor om 0,25 meter på båda sidor. Gång- och cykelvägen ska avskiljas från övriga gatan med ett dike om minst 2,5 meter en bredd. Övriga gatan ska ha en bredd om minst 5,5 meter där det yttre körfältet i de tre kurvorna i sydvästra delen på planområdet ska utföras med en erforderlig bredd så att lastbil med släp (Lmod, längd 25,5 meter) har framkomlighet exklusive stödremsor om 0,25 meter på båda sidor. Diken ska anläggas med trummor under infarter. Avåkningsskydd dimensionerat för Lmod ska finnas längs med gatans yttre stödremsa i de tre kurvorna i sydvästra delen på planområdet enligt vägstudien. Erforderliga stödmurar (cirka 40 meter längd upp till 2,4 meter höjd) ska anläggas. Se vidare typsektioner för gator ovan. Alla gatuanläggningar ska överlåtas till gemensamhetsanläggning(ar) för området. Lokalgata Område i detaljplanen för GATA – Lokalgata bedöms vara lågtrafikerade vägar (upp till 500 000 2 standard axlar per år) och får utföras enligt dimensioneringsklass 1. Gatan ska utföras med en bredd om minst 4,5 meter exklusive stödremsor om 0,25 meter på båda sidor. Diken ska anläggas med trummor under infarter. Vändplaner ska utföras med en diameter om minst 21 meter så att sopbil ska kunna vända (Los, längd 9,4 meter). Utförande ska ske med 1,5 meter hindersfritt på båda sidor om gata och runt hela vändplanerna. Slitlager för lokalgatan från huvudgatan till Werkmästergatan inom Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 8 av 12 gemensamhetsanläggningen Lerdal GA:7 ska utgöras av asfalt. Se vidare typsektioner för gator ovan. Alla gatuanläggningar ska överlåtas till gemensamhetsanläggning(ar) för området. Typsektioner av gator. Måttkedjorna är exempel. Det är måttkedjorna i texten ovan som är styrande. Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 9 av 12 Angöring till teknisk anläggning Område i detaljplanen för GATA – Angöring till teknisk anläggning bedöms vara lågtrafikerade väg 3 (upp till 500 000 standard axlar per år) och får utföras enligt dimensioneringsklass 1. Gatan ska utföras med en bredd om minst 3,5 meter exklusive stödremsor om 0,25 meter på båda sidor. På båda sidor om vägen ska dike anläggas. Utförande ska ske med 1,5 meter hindersfritt på båda sidor om gata. Se vidare typsektioner för gator ovan. Alla gatuanläggningar ska överlåtas till gemensamhetsanläggning(ar) för området. Gång- och cykelväg Område i detaljplanen för GCVÄG – Gång- och cykelväg. Väg ska utföras med en bredd om minst 2,5 meter exklusive stödremsor om 0,25 meter på båda sidor. På båda sidor om vägen ska dike anläggas. Där gång- och cykelväg i plankartan möter vanlig gata (tre platser) för andra fordon ska avgränsning ske med bom eller betongdalahäst för att förhindra fordonstrafik. Alla gatuanläggningar ska överlåtas till gemensamhetsanläggning(ar) för området. Avfall Som utgångsläge förutsätts att inhämtning av avfall sker vid respektive fastighet. Som alternativ kan Exploatören eller framtida fastighetsägare i området projektera, utföra och bekosta gemensamma anläggningar för avfallshantering till byggrätterna inom detaljplanen. Anläggningar ska förläggas på de två område planlagda som kvartersmark för teknisk anläggning inom planområdet som ej är avsedda för tryckstegring och överlåtas till gemensamhetsanläggning(ar) för området. Anläggningen för avfallshanteringen ska vara dimensionerad enligt ”Användarmanual för dimensioneringsmodell för avfallsutrymmen – Lägenheter, förskolor, skolor, äldreboende, kontor, Rapport 2019:15, Avfall Sveriges Utvecklingssatsning, ISSN 1103-4092.” Gemensam insamling ska ske i enlighet med föreskrift om avfallshantering inom Rättviks kommun. Enligt framtida riktlinjer om fastighetsnära insamling ska det finna utrymme för insamling av mat- och restavfall, returpapper samt förpackningar (totalt 8 fraktioner). Exploatören ansvarar i dialog med VA-huvudmannen (som också är ansvarig för avfall) att utbyggnad av anläggningarna för avfallshantering håller den standard som krävs för att användas inom det allmänna systemet. Brevlådor I planområdet finns två områden på kvartersmark för tekniska anläggningar. Inom dessa kan gemensam plats för brevlådor anordnas. El, fiber och tele Anslutning till el- och fibernät ska ske vid anslutningspunkt som Dala Energi AB eller andra aktörer inom området upprättar och anvisar. Exploatören ansvarar för att samordna sina egna utbyggnader inom planområdet med nätaktören/erna. Exploatören ansvarar även för att teckna eventuella erforderliga avtal med nätaktören/erna. Anslutningsavgifter enligt den för tidpunkten gällande taxan (samt eventuell särtaxa) erläggs av Exploatören när förbindelsepunkter är utbyggda såvida inte annat avtalats med nätaktören/erna. Samordning och eventuell flytt av anläggningar I de fallen flytt av befintliga ledningar och anläggningar krävs för exploateringens genomförande ska Exploatören samråda med berörda lednings- och anläggningsägare samt bekosta nödvändiga åtgärder. Befintliga anläggningar ska hållas tillgängliga för berörda ledningsägare under byggtiden. Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 10 av 12 VILLKOR UNDER BYGGTIDEN/GENOMFÖRANDETIDEN Tidsplan Exploatören är i och med villkoren i detta köp- och exploateringsavtal förbunden till en tydligt definierad tidsplan för att erhålla köpebrev och att avtalet inte förfaller. I det fall någon part bedömer att avvikelse riskerar att ske eller att avvikelse har skett mot tidsplanen och uppsatta villkor ska övriga parter informeras om detta utan fördröjning. Kommunen kan medge tidsförlängning av nedan tidsramar om särskilda skäl för detta föreligger. Ett sådant beslut om tidsförlängning ska hanteras genom att ett nytt köp- och exploateringsavtal tas fram och godkänns av Kommunfullmäktige. Byggplatsåtgärder/etablering, tillfart etcetera Exploatören garanterar att mark avsedd för gata eller annan allmän plats, utanför planområdet, inte utan Kommunens tillstyrkan och polismyndighetens medgivande används för upplag eller annat i samband med områdets bebyggande. Byggtrafik Tillfart till området ska ske via befintlig väg; Slalomvägen (ej Werkmästergatan) och dess förlängning. Samma väg delas till viss del med oskyddade trafikanter och Exploatören ansvarar för att säkerställa säkra passager för oskyddade trafikanter. Exploatören ska inom ramen för detta avtal redovisa behov av utrymme för etablering, upplag med mera samt förslag till APD-plan (arbetsplatsdispositionsplan) eller liknande som vägingenjör och mark- och planenheten inom Kommunen godkänner. Vattenverksamhet Vattenverksamhet av mindre omfattning är anmälningspliktiga och anmälan görs till Länsstyrelsen. Vattenverksamhet av större omfattning är tillståndspliktiga och kräver tillstånd av Mark- och miljödomstolen. Masshantering och sanering Exploatören ska i projekteringen redovisa masshanteringsplan för området. Vid påträffande av potentiellt förorenade massor ska allt arbete på området pausas för vidare utredning och provtagning för att utreda utbredningen och fastlägga åtgärdsplan för eventuell sanering. Utredning och saneringskostnader ska bekostas av Exploatören och ska godkännas av mark- och planenheten inom Kommunen. Sanering ska ske till nivå för tillåten markanvändning i detaljplan. Fornlämningar Om fornlämningar påträffas i samband med utbyggnaden inom planområdet ansvarar Exploatören för anmälan till länsstyrelsen och bekostar de åtgärder som de kan kräva för fortsatt exploatering. ADMINISTRATIVA KOSTNADER, SÄKERHETER Vite, säkerhet och påföljder Kommunen utfärdar inte köpebrev till fastigheterna med byggrätter förrän utbyggnad enligt punkterna under ”Överlåtelse av området och köpeskilling” ovan. Detaljplanen medger inte att bygglov ges för byggnad till bostad eller uthyrning av bostad, förrän gata byggts ut fram till aktuell byggnad. Detta Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 11 av 12 innebär att kommunens risk att behöva färdigställa gator uteblir i de fall Exploatören inte fullföljer utbyggnaden. Av dessa anledningar finns inga viten eller krav på säkerhet i detta köp- och exploateringsavtal. ÖVRIGT Diarienummer Detta köp- och exploateringsavtal och planhandlingar är diarieförda hos Kommunen under ärende nummer KLK 2021/181 och KLK 2026/671. Tillstånd, lov och godkännande Exploatören ansvarar för att erforderliga tillstånd, lov och godkännanden söks och följs. Information och marknadsföring Exploatören förbinder sig att utan kostnad för Kommunen kontinuerligt informera allmänheten med skyltar om pågående byggnadsarbeten och andra arbeten som har samband med genomförandet av detaljplanen. Ekonomisk risk Exploatören står för all egen ekonomisk risk avseende planering och projektering inom ramen för detta avtal. Avbrutet projekt eller förfallet avtal ger inte Exploatören någon rätt att erhålla ersättning eller skadestånd från Kommunen för nedlagda kostnader av vad slag det må vara. Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte överlåtas av Exploatören till annan utan Kommunens skriftliga medgivande. För att Kommunen ska pröva om en överlåtelse kan ske krävs att Exploatören tydligt redovisar för Kommunen att den som överlåtelsen sker till både har goda ekonomiska möjligheter och en dokumenterad erfarenhet av att genomföra projekt av denna omfattning. Den part som avses överlåtas till ska godkännas av Kommunfullmäktige innan överlåtelse kan ske. Tvist Tvist med anledning av detta avtal ska först försöka lösas parterna emellan, annars skall tvisten avgöras av svensk domstol. Avtalets upphörande och giltighet Detta avtal är till alla delar förfallet utan ersättningsrätt för någondera parten om inte: • Detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera, antas av behörigt organ inom Rättviks kommun genom beslut som vinner laga kraft. • Att det undertecknas av parterna inom 3 månader från dess att beslutet ovan vunnit laga kraft. • Detta avtal ersätter tidigare tecknade avtal. Bilagor Till detta avtal hör följande handlingar: • Antagandehandlingar till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera. ___ Sign: ___ / ___ /___ Köp- och exploateringsavtal till detaljplanen för Utsikten på del av Lerdal 10:49 med flera – 2026-04-29– sida 12 av 12 Rättvik den ___/___ 20___ ………………………………. Peter Nilsson, mark- och planchef Rättviks kommun Rättvik den ___/___ 20___ Rättvik den ___/___ 20___ …....................................................... …....................................................... Conny Frid, styrelseledamot Xxx, xxx Vive Ut Vivas AB Vive Ut Vivas AB Sign: ___ / ___ /___ Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-05-06 Samhällsutvecklingsutskottet