Kommunstyrelsen — 3 juni 2026

§ 1. STADSPLAKE0MRÅDET3 AKV/ilOTIKG. Mom. 1. Med A "betecknat område får användas endast för allmänt ändamål. Mom. 2. Hed B beteclmat område får användas endast for bostadsändamål,

§2 Föregående protokoll Styrgruppen har inga synpunkter på föregående protokoll. Postadress Besöksadress E-post Webbplats Box 300, 783 27 Säter kommun@sater.se sater.se Telefon: 0225-55 000 (vxl) Sida

3§ Information om Samrådsgruppens leveransplan Anna-Maria berättar om e-arkivsamverkans gemensamma leveransplanering, både nu pågående och kommande till hösten: Vi har haft uppstart av alla, innan sommaren, inplanerade leveransprojekt. Leveransprojekten har en bra spridning över kommuner och inom ett flertal olika verksamhetsområden. Det finns fortfarande mycket inläsningsarbete kvar att göra och kommer att sommaren. Till hösten har vi bra med bokningar, med nya projekt som startar upp direkt efter semesterperioder, trots ett valår. Det finns dock fortfarande möjlighet att boka in ytterligare något leveransprojekt. Styrgruppens beslut Styrgruppen tackar för informationen.

4§ Information om behov av förankrade beslut i leveransarbetet E-arkiv Mitt har upplevt att förändringar i bemanningen vid flera kommunarkiven, har gjort det otydligt i leveransarbetet och önskar styrgruppen stöd i hur det ska hanteras; i ett flertal kommuner, under en längre tid, så har både nya kontaktpersoner, samt verksamheter, ifrågasatt tidigare beslut, fattade av sin företrädare, i leveransprojekt. E- arkiv Mitt har även stött på att projekt har varit dåligt förankrade och att rätt personer inte var med i beslutsfattandet. Dessa har då velat göra ändringar i det som sedan länge är e-arkiverat och godkänt. En del verkar också ha som strategi att man e- arkiverar handlingar först och rättar sedan. Sida Detta innebär att man till exempel skulle behöva köpa tjänsten av e-arkivleverantören för att göra exporter ur e-arkivet, E-arkiv Mitt skulle lägga tid på att ändra konfiguration och skript samt göra en ny inläsning. Många inläsningar tar lång tid att göra – större avställningar av hela system kan ha tagit ett halvår, med manuella rättningar, att läsa in. Förutom den ökade kostnaden, och E-arkiv Mitts tid för arbetet, så upplever E-arkiv Mitt att man "står till svars" för beslut som fattats av tidigare anställda i samverkanskommun. Dokumentation görs i leveransprojekten men sällan om hur kommunerna har resonerat för att komma fram till olika beslut. E-arkiv Mitt får framför allt svårare att stå som en garant för handlingarnas äkthet från arkiveringstillfället och framåt, vilket är en viktig del i E-arkiv Mitts uppdrag. Som ett förslag för att komma till rätt med problemet så föreslår E-arkiv Mitt att man i arkiveringsmodellen lägger till att uppdragsbeskrivning/beställningen till E-arkiv Mitt, samt testprotokollet/godkännande av leveranser, ska skrivas under av ansvarig chef för att säkerställa att projektet är förankrat. Styrgruppens beslut Styrgruppen håller med om E-arkiv Mitts resonemang om att det är orimligt att göra större ändringar på sådant som redan är inläst och godkänt. Styrgruppen tycker dock att en chefs underskrift är en krånglig hantering och att det är arkivarien som har kunskapen om arbetet har utförts korrekt. Vi enas om att prova med att lägga till ett kontrollmoment i uppdragsbeskrivningen där arkivarien ska stämma av med sin chef.

5§ Status införande Mitt Arkiv Anna-Maria berättar att man i införandet av modulen Mitt Arkiv stötte på tekniska problem men det är nu åtgärdat. Borlänge kommuns Mitt Arkiv är uppsatt, testat och godkänt. Avesta kommuns installation är klar, och där återstår det för kommunen att testa samt ta fram informationstext till startsidan. Därefter följer Ludvika kommun, Rättviks kommun och Sandvikens kommun. Kommunerna har olika önskemål om lanseringstider. Borlänge kommun, Ludvika kommun och Avesta kommun lanserar Mitt Arkiv under våren. Sida Styrgruppens beslut Styrgruppen tackar för informationen.

6 § plan- och bygglagen (PBL) beslutat att i vissa ärenden/ärendegrupper uppdra beslutanderätten till angivna delegater3. Även vissa kommunala bolag har del i samhällsplaneringen i kommunen. Rättvik Vatten och Avfall AB (RVAB) är huvudman och ägare av anläggningar för vatten- avlopps- och avfallsverksamheten, medan Dala Vatten och Avfall AB är utförare. Dala Vatten och Avfall AB är organ för Gagnefs, Leksands, Rättviks och Vansbro kommuners verksamhet och 3 Antagen av nämnden 2022-08-17, MOB § 72 Page 8 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets ska enligt ägardirektivet bidra till att göra Leksands, Gagnefs, Vansbro och Rättviks kommuner till framgångsrika och attraktiva kommuner, till nytta för både kommuninvånare/kommunmedlemmar och näringsliv. Rättviks Fastigheter AB ska enligt ägardirektivet tillhandahålla bostäder och lokaler. - Bolaget ska tillhandahålla ett differentierat utbud av hyresbostäder av god kvalitet för att tillgodose olika bostadsbehov. -Bolaget ska bidra till tillväxt genom att vara en ledande aktör som bygger och förvaltar attraktiva och prisvärda hyresbostäder. - Bolaget ska bidra till ett gott samhälle genom att ge hyresgästerna ett bra boende med trygga boendemiljöer oavsett område. - Bolaget ska arbeta för att i första hand öka andelen byggprojekt med träkonstruktion. - Bolaget ska ha en särskild planering för bland annat bostadssociala kontrakt och ska därvid aktivt samverka med socialförvaltningen. - Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. - Bolaget ska vara till hjälp och stöd för kommunen i fastighetsfrågor. 6.1.4 Riktlinjer Rättviks kommun har tagit fram samlade riktlinjer som styr hur kommunens mark ska förvaltas, utvecklas och användas i samhällsplaneringen. Riktlinjerna – för markinnehav, ianspråktagande av jordbruksmark och markanvisningar – ger vägledning för strategiska markförvärv, försäljningar och upplåtelser, och betonar att kommunens markresurser ska användas långsiktigt hållbart och i linje med Vision 2030. Riktlinje för ianspråktagande av jordbruksmark4 Denna riktlinje syftar till att skydda brukningsvärd jordbruksmark i Rättviks kommun och ge vägledning i avvägningar mellan bebyggelseintressen och behovet av att bevara mark för livsmedelsproduktion. Utgångspunkten är Miljöbalkens 3 kap. 4 §, som endast tillåter exploatering av jordbruksmark om det rör sig om ett väsentligt samhällsintresse och om behovet inte kan tillgodoses på annan mark. Riktlinjen definierar vad som avses med brukningsvärd mark och hur kommunen ska bedöma om ett projekt uppfyller kraven. Den betonar vikten av lokal livsmedelsförsörjning, klimatpåverkan och framtida beredskap. Vid planläggning eller bygglovsprövning ska kommunen särskilt beakta markens lämplighet för fortsatt jordbruk, och exploatering bör i första hand ske i ytterkanter av brukningsområden. Riktlinjen ger också vägledning för hur lokaliseringsbedömningar ska göras och hur kommunen ska agera i olika planeringssituationer, både inom och utanför detaljplanelagt område. Riktlinjer för hantering av kommunens markinnehav5 Riktlinjen utgör en övergripande vägledning för hur Rättviks kommun ska hantera sitt markinnehav i syfte att främja en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Riktlinjerna omfattar både förvaltning och utveckling av kommunens mark, inklusive skogs- och jordbruksmark, samt principer för köp, försäljning och upplåtelser. Kommunen betonar vikten av att allt kommunalt markinnehav ska ha ett tydligt syfte och att markinnehavet ska stödja Vision 2030 och översiktsplanens mål. Kommunen ska agera strategiskt vid markförvärv, särskilt i områden med 4 Antagen av samhällsutvecklingsförvaltningen den 27 februari 2025. 5 Antagen av kommunstyrelsen den 25 november 2024. Page 9 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets utvecklingspotential eller samhällsnyttiga funktioner. Vikten av att säkerställa åtkomst och rådighet över strategiskt viktig mark som överensstämmer med kommunens utvecklingsinriktning betonas och det konstateras att kommunen genom att ta en mer aktiv roll och genomföra markförvärv i strategiskt syfte kan öka påverkan på kommunens framtida samhällsutveckling. Jordbruksmark ska i första hand erbjudas skoljordbruket och brukas aktivt för att hålla landskapet öppet. Vid försäljning och upplåtelse av mark ska transparens, marknadsmässighet och likabehandling tillämpas. Riktlinjer för markanvisningar Detta dokument reglerar hur Rättviks kommun tilldelar mark till exploatörer för byggnation, i syfte att skapa transparens och tydlighet i byggprocessens inledande skede. Riktlinjerna är upprättade enligt lagen om kommunala markanvisningar (2014:899) och beskriver olika tilldelningsmetoder: direktanvisning, anbudsförfarande och markanvisningstävling. Kommunen ställer krav på att inkomna förslag ska bidra till mångfald i upplåtelseformer, bostadstyper och hållbarhetsperspektiv. Markanvisningar tidsbegränsas beroende på planstatus och kräver att exploatören tecknar avtal om planarbete och genomförande. Prissättning sker utifrån marknadsvärdering och kan justeras beroende på vem som bekostar utbyggnad av infrastruktur. Kommunen har även riktlinjer för försäljning av tomter utan markanvisningsavtal, där byggkrav och tidsfrister regleras. 6.1.5 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis finns tillräckligt tydliga direktiv och riktlinjer för styrning och ledning av kommunens arbete med strategisk samhällsplanering. Bedömningen grundar sig på att Rättviks kommuns reglemente för kommunstyrelsen tydligt anger ansvar för planering av mark, bostadsförsörjning, infrastruktur och miljöfrågor. Kommunen har flera centrala styrdokument som ger vägledning i samhällsplaneringen, såsom översiktsplan, planeringsstrategi och riktlinjer för markanvändning. Vi anser att det är en styrka att samma funktioner hanterar både strategisk och operativ planering, vilket är vanligt och ofta nödvändigt i mindre kommuner. Granskningen visar dock att det saknas en sammanhållen och tydligt dokumenterad styrkedja som visar hur strategiska mål, planeringsinriktningar, prioriteringar och genomförande hänger ihop. Vi ser därmed ett behov av att tydliggöra hur uppdrag initieras och prioriteras, och hur dessa kopplas till översiktsplanering, detaljplanering och investeringsbeslut. En sådan struktur behöver inte vara omfattande, men bör skapa förutsägbarhet och minska personberoende i planeringsarbetet. 6.2 SAMSPEL MELLAN STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING OCH PLANERINGSPROCESSERNA 6.2.1 Översiktsplan Rättviks kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2019 och utgör det övergripande strategiska dokumentet för kommunens framtida beslut om mark- och vattenanvändning samt utveckling eller bevarande av bebyggelse och miljö. Planen omfattar tematiska planeringsinriktningar för bland annat bebyggelseutveckling, infrastruktur, näringsliv, miljö, Page 10 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets naturresurser och klimatanpassning. Den behandlar även frågor som riksintressen, bostadsförsörjning, kollektivtrafik, energiförsörjning, kulturmiljöer och skyddade naturområden. Ett särskilt fokusområde i översiktsplanen är utvecklingen av LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen), där syftet är att stärka landsbygdens attraktionskraft och skapa förutsättningar för service och lokal utveckling. Under planprocessen inkomna synpunkter från myndigheter, organisationer och privatpersoner har resulterat i revideringar av vissa LIS- områden samt förtydliganden i plantexten. Det framgår att översiktsplanearbetet har kopplingar till kommunens interna funktioner av genomförandebeskrivningen konstateras att kommunens nämnder, förvaltningar och bolag måste planera sin verksamhet och göra sina prioriteringar och investeringar i linje med översiktsplanens strategier. Dokumentationen beskriver inte hur samverkan eller ansvarsfördelningen inom kommunkoncernen är organiserad. Enligt uppgift ska översiktsplanen ses över vart fjärde år, och efter utställningsskedena har kommunen genomfört textrevideringar, uppdaterat statistiskt underlag och justerat vissa planområden. 6.2.2 Planeringsstrategi Rättviks kommun har antagit en planeringsstrategi (2024-06-13) i enlighet med kraven i plan- och bygglagen (PBL). Strategin syftar till att pröva översiktsplanens aktualitet och identifiera behov av fortsatt översiktsplanering. Den gällande översiktsplanen antogs 2019-05-23 och gäller till 2030. Av planeringsstrategin6 framgår att kommunen bedömer översiktsplanen som fortsatt aktuell, men att flera delar behöver förtydligas eller uppdateras. Bland annat lyfts behovet av en digital översiktsplan, en ny energiplan, dagvattenstrategi, risk- och sårbarhetsanalys samt revidering av LIS-områden. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för Rättvik (tätort) och Vikarbyn har påbörjats. Planeringsstrategin bygger bland annat på underlag från Länsstyrelsen (2022-06-20), som redovisar statliga och mellankommunala intressen. Länsstyrelsen bedömer att tidigare gransknings yttranden är aktuella och lyfter särskilt frågor om riksintressen, miljökvalitetsnormer, klimatanpassning, energiförsörjning, vattenförsörjning och kulturmiljö. Det framgår att flera nationella och regionala mål tillkommit sedan översiktsplanen antogs, exempelvis Dalastrategin 2030 och nya krav på vattentjänstplaner. 6.2.3 Mål och budget I Mål och budget 2025–20277 formuleras ett övergripande mål om att kommunen ska uppvisa en positiv befolkningsutveckling, med särskilt fokus på att öka andelen invånare i arbetsför ålder (20–64 år). Detta mål återkommer i avsnitten om tillväxt och näringsliv och utgör en utgångspunkt för flera planeringsrelaterade prioriteringar. Bostadsbyggande lyfts fram som ett strategiskt fokusområde för 2025, och det ingår att ta fram småhustomter och att arbeta vidare med den fördjupade översiktsplanen för Rättvik och Vikarbyn. Dokumentet beskriver också att analyser av behovet av olika bostadstyper ska genomföras, vilket kopplar till befolkningsutvecklingen och olika målgruppers bostadsbehov. 6 Antagen av kommunfullmäktige 2024-06-13. 7 Antagen av kommunfullmäktige 2024. Page 11 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets 6.2.4 Prioritering av detaljplaner Rättviks kommun har även upprättat en prioriteringslista8 för detaljplaner. I listan framgår att detaljplaner delas in i tre prioriteringsnivåer samt en vilande nivå. Prioriteringen baseras på planens syfte, komplexitet och koppling till kommunens strategiska mål. Exempelvis är detaljplaner för bostäder i Sjurberg, Utsikten och Sjöbodarna prioriterade i nivå 1, medan andra planer är vilande eller inväntar exploatörsinitiativ. Intervjuade tjänstepersoner beskriver prioriteringslistan som ett centralt verktyg för att skapa struktur och fokus i planeringsprocessen, och listan behandlas politiskt två gånger per år. Samtidigt framhålls att kommunens planeringskapacitet är begränsad och att de mål som sätts ibland upplevs som alltför ambitiösa i förhållande till tillgängliga resurser och faktiska förutsättningar. Planeringsstrategin beskriver att kommunen tidigare arbetat med detaljplaner i den takt de inkommit, men att det nu finns en tydligare styrning genom prioriteringslistan. Det framgår att samhällsutvecklingsförvaltningen ansvarar för planeringsarbetet och att en politisk styrgrupp varit involverad i framtagandet av strategin. 6.2.5 Övergripande planering utifrån kris och säkerhetsaspekt Rättviks kommuns strategi för krisberedskap 2023–20269 innehåller flera delar som är relevanta för samhällsplanering ur ett kris- och säkerhetsperspektiv. I strategin framgår att kommunens förvaltningar och bolag som bedriver samhällsviktig verksamhet ska planera för att kunna motstå, hantera och återhämta sig från störningar. Detta inkluderar kontinuitetshantering och behovsanalyser av personella och materiella resurser med inriktning på att klara drift under kris i upp till tre månader. Kommunen har även ett geografiskt områdesansvar enligt lag (2006:544), vilket innebär att kommunen ska verka för att olika aktörer inom kommunen – offentliga, privata och civilsamhället – samverkar och samordnar sina åtgärder vid samhällsstörningar. Detta inkluderar även samordning av information till allmänheten. Under mandatperioden är ambitionen att utveckla samverkan med samhällsviktiga aktörer och frivilligorganisationer. Strategin innehåller en planeringsöversikt där flera insatser kopplade till samhällsplanering identifieras. Dessa inkluderar uppdatering av RSA (2023), kontinuitetshantering (pågående), verksamhetsspecifika krisplaner (2024–2026), uppbyggnad av trygghetspunkter och utbildning av ansvariga (2024), samt behovsanalyser av kritiska resurser. Det framgår inte av strategin att det finns en fastställd struktur eller riktlinjer för när säkerhetsorganisationen ska involveras i den fysiska samhällsplaneringen, exempelvis vid detaljplanering eller byggnation i riskområden. 6.2.6 Resurssättning Vid intervjuer framkommer det att kompetens ibland lånas in från andra verksamheter för att stödja arbetet med översiktsplanering och detaljplanering. Exempelvis anlitas extern expertis inom gata och mark vid behov. Det finns dock inte något övergripande styrdokument eller en tydlig resursfördelningsmodell som reglerar hur resurser ska sättas in i detaljplaneprocessen. Det framgår att kommunen har en delegationsordning som reglerar beslutsnivåer, men det saknas en samlad modell för hur resurser planeras och prioriteras inom samhällsplaneringen. Även om det finns en prioriteringslista för detaljplaner, som uppdateras två gånger per år och 8 Antagen 2025–04-16, § 26, samhällsutvecklingsutskottet. 9 Antagen av kommunfullmäktige 2023-12-07, § 93 Page 12 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets beslutas politiskt, uttrycks ett behov av tydligare tidsuppskattningar och prioriteringar för att skapa bättre förståelse hos politiken kring hur lång tid olika planeringsinsatser tar. Vidare saknas en särskild budget eller tidsplanering för hur mycket sakkunnig expertis som kommer att behöva lånas in för arbetet med översikts- och detaljplaner. Arbetet med översiktsplanen är pågående, och en fördjupad översiktsplan för Rättvik tätort – Vikarbyn har som tidigare nämnts påbörjats. Kommunen har även antagit en planeringsstrategi som ska vägleda det fortsatta arbetet under mandatperioden. Liksom prioriteringslistan är inte de åtgärder för att hantera de behov som identifierats i planeringsstrategin tydligt resurssatta eller tidsuppskattade. Kommunens investeringsbudget tas som ett separat beslut en gång per år och utgör en central del av samhällsbyggnadsförvaltningens arbete. Investeringsvolymen uppgår till cirka 20–30 miljoner kronor årligen och omfattar bland annat idrottsanläggningar och andra projekt som inte ligger inom kommunens fastighetsbolag. Fastighetsbolagen ansvarar för större delen av kommunens lokaler, vilket innebär att investeringar i exempelvis skolor och äldreboenden hanteras i samverkan. I intervjuer uttrycks att investeringar och reinvesteringar kräver noggrann planering och prioritering, särskilt i ljuset av förändrade demografiska förutsättningar. I intervju beskrivs samspelet mellan politiken och tjänstepersoner som nära och kontinuerligt, där politiken är involverad i varje steg av planeringsprocessen. Dock finns det ett behov av att tydliggöra hur olika dokument och strategier hänger ihop och används i praktiken för att styra samhällsplaneringen. I intervju uppges även att det pågår arbete med detaljplaner, översiktsplan, kartor, data och system. Översiktsplanen ses som det strategiska dokumentet, och planeringstrategin ska redovisa vad som ska göras i framtiden. Planeringstrategin tas fram varje mandatperiod. Ett visst förberedande arbete uppges vara inlett för en fördjupning av översiktsplanen, ett arbete som kommer att planeras vidare under 2026. 6.2.7 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis finns ett effektivt samspel mellan strategisk samhällsplanering (exempelvis visioner, befolkningsmål och kommunprofilering) och de formella fysiska planeringsprocesserna (exempelvis översiktsplan, detaljplan och investeringsplan). Bedömningen grundar sig på att kommunen arbetar aktivt med både översiktsplanering och detaljplanering och använder prioriteringslistan som ett viktigt styrinstrument. Vi konstaterar att planeringsstrategin är uppdaterad och vår uppfattning är att berörda verksamheter involveras i tidiga skeden genom internremisser. Detta utgör en god grund för samordning. Granskningen visar dock att kopplingen mellan strategiska mål och de formella planprocesserna inte alltid är tydlig för alla berörda aktörer. Vår uppfattning är att det saknas en gemensam processbeskrivning som visar hur översiktsplan, planeringsstrategi, detaljplaner och investeringar hänger ihop och hur strategiska mål omsätts i praktiken. Vi noterar även en utmaning med att det saknas långsiktiga behovsunderlag för verksamheterna, vilket kan göra det svårt att skapa ett stabilt samband mellan strategisk planering och operativ planering. Vår uppfattning är detta vara är en vanlig situation i mindre kommuner, men det innebär dock kan innebära svårigheter att planeringsprocesserna tillgodoser verksamheternas behov i rätt tid. Page 13 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets 6.3 PLANERING AV KOMMUNALA VERKSAMHETER Granskningen har inte identifierat strategiska dokument som vidare beskriver planeringen av kommunala verksamheter såsom förskola, grundskola, äldreomsorg eller vatten och avlopp. Av intervjuer framgår att dialogen mellan kommunen och dess samverkansaktörer (bolag och verksamhetsrepresentanter) fungerar men sker oregelbundet. I intervjuer efterfrågas tidigare involvering och mer systematiska mötesformer för att investeringar och planering bättre ska samordnas. Förskola, grundskola och äldreomsorg Planering av förskolor, grundskolor och äldreboenden är inte specificerade i den övergripande plandokumentationen. Av Planpriolista10 framgår att familjecentral och förskola, är pausade innan antagande, för att se över om området kan ges ett bredare användningsområde. Bostäder och serviceboende Vikarby är inte prioriterade 2025, trots planavtal tecknat 2024 med startmöte augusti 2024. I intervju med förvaltningen hänvisas till att dessa lokaler tillhandahålls av fastighetsbolag, och att varken fastighetsförvaltningen eller den politikiska organisationen därmed är direkt involverad i behovsplaneringen av dessa. Vatten och avlopp VA-policy för Rättviks kommun11 betonar vikten av samsyn och samverkan mellan kommunen och VA-huvudmannen för att möta utmaningar kopplade till klimatförändringar, bebyggelsetryck och miljöskydd. Den innehåller övergripande ställningstaganden om att prioritera vattenskydd, hantera skyfall i samhällsplaneringen, främja hållbar dagvattenhantering och utbyggnad av allmänt VA där behov finns. Policyn omfattar både områden inom och utanför det kommunala verksamhetsområdet och förespråkar även gemensamma VA-lösningar där det är lämpligt. Den utgör ett styrdokument för beslut och planering inom VA-området och ska vägleda framtida handlingsplaner och VA-planering. Vattentjänstplan för Rättviks kommun12 är en del av kommunens övergripande VA-plan och har tagits fram enligt krav i lagen om allmänna vattentjänster. Planen beskriver nuläget för den allmänna VA-försörjningen, framtida behov och en skyfallsbedömning. Den redogör för befintliga anläggningar, ledningsnätets ålder och behov av förnyelse, samt utmaningar som klimatförändringar och tillskottsvatten. Planen innehåller en utbyggnadsplan där fem områden (bl.a. Stumsnäs och Röjeråsen) prioriteras för framtida VA-utbyggnad, samt en lista över utredningsområden där behovet av allmänt VA ska analyseras vidare. Skyfallsbedömningen identifierar 11 riskområden i VA-systemet, främst pumpstationer, där översvämningsrisker kräver vidare utredning. Planen betonar vikten av samverkan, tydliga processer och riktlinjer för dagvatten, samt kommunikation med fastighetsägare och exploatörer. Inom VA-verksamheten sker planering främst genom DVAAB, vår uppfattning av intervjuer är att det finns ett gott samarbete men att dialogen inte är tillräckligt systematisk. Vindbruk Vindbruksplan för Rättviks kommun13 är ett tillägg till översiktsplanen och syftar till att styra vindkraftsetableringar till lämpliga områden med goda vindförhållanden och låg konflikt med andra intressen. Planen identifierar sex prioriterade vindbruksområden, däribland Hedbodberget, Broboberget och Radaberget, och föreslår riktlinjer för lokalisering, utformning 10 Antagen 2025–04. 11 Antagen 2024-02-01. 12 Antagen 2024-06-12. 13 Antagen 2011-02-03. Page 14 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets och skyddsavstånd. Den analyserar påverkan på landskapsbild, natur- och kulturmiljö, friluftsliv och turism, samt hälsa och säkerhet. Vindkraftens positiva bidrag till klimatmål och förnybar energi lyfts fram, men även risker för negativ påverkan på riksintressen som Siljansområdet och sjön Amungen. Planen föreslår att utbyggnad sker successivt, med uppföljning av påverkan och hänsyn till lokala värden. Kommunen förespråkar också bygdepeng och delägande för att skapa lokal nytta. Behovsplanering för exempelvis skola och äldreomsorg sker dock i huvudsak inom kommunens fastighetsbolag, vilket innebär att samhällsbyggnadsförvaltningen inte är direkt involverad i det dagliga arbetet med dessa frågor. 6.3.1 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis sker planering av kommunala verksamheter som förskola, grundskola och äldreomsorg, liksom kommunala ansvarsområden som vatten och avlopp, utifrån den strategiska samhällsplaneringen. Bedömningen grundar sig på att kommunen har antagit en VA-policy (2024-02-01) och en Vattentjänstplan (2024-06-12), vilka tydligt reglerar långsiktiga behov och prioriteringar och att kommunen planerar för natur- och kulturmiljö, infrastruktur och befolkningsutveckling. Det framgår samtidigt att viss planering sker i fastighetsbolaget snarare än direkt i samhällsplaneringsförvaltningen, och granskningen visar att det saknas en motsvarande långsiktig och dokumenterad planering för centrala kommunala verksamheter såsom förskola, skola och äldreomsorg. Planpriolistan visar detaljområden som inkluderar exempelvis förskolor och serviceboenden och vi ser positivt på att verksamheterna uppges involveras i planprocesserna. Samtidigt framgår att verksamheterna ofta saknar långsiktiga behovsbedömningar, vilket gör det svårt att skapa ett stabilt underlag för mark- och lokalplanering. Vår uppfattning är att en återkommande och enkel struktur för behovsinsamling – exempelvis behovsmöten och en gemensam mall för att identifiera långsiktiga behov (10–20 år) – skulle stärka kopplingen mellan verksamhetsplanering och fysisk planering. 6.4 TA VARA PÅ ÅSIKTER FRÅN POLITIKER, TJÄNSTEPERSONER, NÄRINGSLIV OCH ALLMÄNHETEN Intervjuerna visar att det råder ett nära och kontinuerligt samarbete mellan politiken och tjänstepersonerna i kommunens planeringsarbete. Politiken är involverad i samtliga skeden av processen, bland annat genom att godkänna planbesked och delta i återkommande avstämningar. Dessa sker både formellt och informellt och bidrar till en gemensam förståelse för pågående och kommande planeringsinsatser. Samtidigt uttrycker flera intervjuade att kommunikationen kring tidsåtgången i planeringsprocesserna behöver utvecklas. Det efterfrågas tydligare tidsuppskattningar för att politiken kan prioritera ärenden mer effektivt. Kommunen använder sig av en prioriteringslista för detaljplaner som uppdateras två gånger per år och uppges fungera som ett viktigt styrverktyg, När det gäller dialogen med näringslivet finns etablerade forum, bland annat regelbundna näringslivsträffar där företagare och kommunen möts. Dessa fungerar både som informationskanaler och som arenor för att identifiera behov, hinder och möjligheter kopplade Page 15 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets till lokal utveckling. För dessa dialoger finns inte planering i form av agenda eller dokumentation i form av protokoll tillgängligt. Kommunen arbetar även aktivt med att ta tillvara invånarnas synpunkter. Ett centralt forum är de återkommande Byatingen – öppna möten som hålls på olika orter flera gånger per år. Vid dessa deltar både politiker och tjänstepersoner för att informera om aktuella satsningar och lyssna in frågor, idéer och förslag från boende. Dialogen rör ofta infrastruktur, service, skola, föreningsliv och utvecklingsfrågor och beskrivs av både deltagare och arrangörer som en viktig del av kommunens lokala delaktighetsarbete. Även för dessa dialoger saknas planering i form av agenda eller dokumentation i form av protokoll. Utöver detta sker dialog även genom formella samråd och utställningar vid framtagande av översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner, vilket uppges ge invånare, föreningsliv och näringsliv möjlighet att påverka planeringen i ett tidigt skede. 6.4.1 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis finns ett effektivt sätt att tillvarata engagemanget hos politiker, tjänstepersoner, näringsliv och allmänhet. Bedömningen baseras på att kommunen arbetar aktivt med dialoger i samband med konkreta planprojekt och använder flera kanaler för att involvera näringsliv och medborgare. Det finns exempel på genomförda dialogprocesser där aktörer involverats tidigt och där synpunkter har påverkat planeringsarbetet. Granskningen visar dock att det saknas en samlad och enkel struktur för hur dialoger ska dokumenteras, följas upp och återkopplas. Utmaningen handlar inte om att genomföra fler dialoger, utan om att skapa en förutsägbar rutin som säkerställer likvärdighet och spårbarhet i dialogarbetet samt möjliggör effektiv hantering av den information som framkommer. Page 16 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunen har en tillräcklig styrning och uppföljning med utgångspunkt i den strategiska samhällsplaneringen. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunen endast delvis har tillräcklig styrning och uppföljning med utgångspunkt i den strategiska samhällsplaneringen. Sammantaget bedöms kommunen ha en fungerande grund för samhällsplanering, men det finns behov av att stärka struktur, tydlighet och förutsägbarhet i arbetet. Rekommendationerna nedan är utformade för att vara proportionerliga och realistiska för en mindre kommun, och syftar till att skapa bättre sammanhang mellan mål, behov och genomförande utan att öka administrationen i onödan. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: - Tydliggör kopplingen mellan strategiska mål och planeringsprocesser, exempelvis genom en enkel och överskådlig styrkedja som visar hur mål, planeringsstrategi, översiktsplan, prioriteringslistor och investeringar hänger ihop (se 6.1 och 6.2). - Etablera en tydliggörande processmodell för översikts- och detaljplanering som beskriver steg, roller och involvering av berörda aktörer före, under och efter den lagstadgade planprocessen (se 6.2). - Skapa en återkommande struktur för att aktualitetspröva och uppdatera verksamheternas långsiktiga behov inom 10-20 år, exempelvis genom årliga behovsmöten och en enkel mall för behovsunderlag som uppdateras regelbundet (se 6.3). - Utveckla en modell för samverkan mellan förvaltningar och kommunala bolag, exempelvis genom ett fåtal planerade möten per år där övergripande behov och planeringsfrågor följs upp gemensamt (se 6.3). - Stärk rutinerna för dialog och återkoppling genom att införa en lätt och konsekvent metod för dokumentation och hantering av synpunkter från näringsliv, medborgare och andra aktörer (se 6.4). Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Pär Koyanagi-Gustafsson Matthew Matti Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 17 of 17 1 Kommunrevisionen 2026-03-18 Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Granskning av strategisk samhällsplanering På uppdrag av kommunens revisorer har Azets genomfört en granskning av kommunens arbete med strategisk samhällsplanering, se bifogad rapport. Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar synpunkter på de slutsatser och rekommendationer som lyfts fram i rapporten. Av svaret bör framgå vilka åtgärder som planeras att vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svar önskas senast den 18 juni 2026. För revisorerna i Rättviks kommun Hans-Erik Hellborg Ordförande revisionen Bilaga: Rapport – Granskning av strategisk samhällsplanering 7HNZV-0J75M-U09G6-VOLKN-Z0DBN-VC30E :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Hans-Erik Hellborg Ordförande revisionen Serienummer: f13d9cfc910397[…]be3046f07c5a6 IP: 213.65.xxx.xxx 2026-03-18 16:49:19 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 7HNZV-0J75M-U09G6-VOLKN-Z0DBN-VC30E :lekcyntnemukod oenneP Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet

§7a Beslut om: a) Fastställande av resultaträkning och balansräkning. Ärendebeskrivning Förslag från styrelsen, revisorerna och kommunfullmäktige: a) Styrelsen förslår att fastställa resultaträkning och balansräkning. Beslut a) Stämman beslutade att fastställa resultaträkning och balansräkning. I Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida BOLAGSSTÄMMOPROTOKOLL 10(18) Sammanträdesdatum 2026-05-28 §7b Beslut om: b) Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt balansräkningen Ärendebeskrivning b) Styrelsen föreslår att bolagets vinst på 3 195 766 kr disponeras och överförs till ny räkning. Beslut b) Stämman beslutade att bolagets vinst 3 195 766 kr disponeras enligt förslag från styrelsen genom att övergå i ny räkning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida 724 aI v 774 Sida BOLAGSSTÄMMOPROTOKOLL 11(18) Sammanträdesdatum 2026-05-28 §7c Beslut om: c) Ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören. Ärendebeskrivning c) Ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören föreslås av revisorerna. Beslut c) Stämman beslutade att bevilja ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. I Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida BOLAGSSTÄMMOPROTOKOLL 12( 18) Sammanträdesdatum 2026-05-28 §7d Beslut om: d) Förslag om bolagsordning från kommunfullmäktige 2026-05- 07 § 24. Ärendebeskrivning d) Förslag om ändring i bolagsordning Föreligger ändring av bolagsordning för Rättviks fastigheter AB. Rättviks Fastigheter AB (RF AB) har lyft behov av att öka aktiekapitalet för att stärka bolagets finansiella ställning och skapa utrymme för ökade investeringsbehov. Det nuvarande taket i bolagsordningen uppgår till 16 mnkr, vilket inte möjliggör den planerade nyemissionen om cirka 10 mnkr och inte heller framtida kapitalhöjningar. För att nyemissionen ska kunna genomföras krävs därför att bolagsordningen justeras så att det högsta tillåtna aktiekapitalet höjs till 30 mnkr. Detta ger utrymme både för nuvarande emission och för framtida eventuella kapitaltillskott. Nuvarande aktiekapital är 9 000 000 kr, motsvarande 90 000 aktier å 100 kr. Föreslagen förändring innebär: • lägsta aktiekapital: 1 000 000 kr • högsta aktiekapital: 30 000 000 kr • antal aktier: lägst 10 000, högst 300 000 En uppdatering av aktiekapital och §7 antal aktier i bolagsordningen krävs för att möjliggöra nyemissionen. Beslut från Kommunfullmäktige 2026-05-07 1. Godkänna ändring av bolagsordningen gällande aktiekapital och antal aktier så att aktiekapitalet kan uppgå till mellan 10 000 000 kronor och 30 000 000 kronor och antal aktier till mellan 100 000 och 300 000 aktier (varje aktie är värd 100 kr). Beslut d) Stämman beslutade att godkänna ändringen i bolagsordningen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2026-05-07 § 24. I Utdrags bestyrkande Sida BOLAGSSTÄMMOPROTOKOLL 13(18) Sammanträdesdatum 2026-05-28 §7e e) Förslag om nyemission (ändring av aktieägarkapital) från kommunfullmäktige 2026-05-07 § 25. Ärendebeskrivning e) Nyemission- Ändring av aktieägarkapital. RF AB vill genomföra en nyemission genom kontantbetalning. Styrelsen föreslår att öka aktiekapitalet med högst 10 000 000 kr genom nyemission av högst 100 000 aktier. Kvotvärdet per aktie är 100 kr. Den totala emissionen uppgår till 10 000 000 kr och hela beloppet tillfaller aktiekapitalet, inget förs till överkursfond. Föreskrifterna i 13 kap. 6, 9 och 10 §§ aktiebolagslagen förklarades eftergivna. Rättviks kommun äger bolaget till 100% och har genom ett kommunfullmäktigebeslut per 2025-05-07 beslutat att en nyemission ska ske genom kontantbetalning genom att emittera ytterligare 100 000 aktier till ett kvotvärde om 100 kr per aktie. De nya aktierna kommer emitteras av Rättviks Fastigheter AB och överföras till Rättviks kommun vid emissionen. Det beslutades att aktiekapitalet ökas med 10 000 000 kr och att kvotvärdet är 100 kr per aktie. Inget överkursfond uppstår. Det beslutades att aktierna tecknas genom kontantbetalning. Det beslutades att de nya aktierna tidigast har rätt till utdelning nästkommande räkenskapsår." Kommunfullmäktiges beslut 2026-05-07: 1. Rättviks kommun godkänner att en nyemission sker i Rättviks Fastigheter AB där 100 000 nya aktier emitteras till ett värde av 10 000 000 kr. Varje aktie är värd 100 kr. 2. Rättviks kommun deltar i nyemissionen och tecknar 100 000 nya aktier till ett värde av 10 000 000 kr. 3. Finansiering sker genom kommunens egen likviditet. Beslut e) Stämman beslutade att godkänna nyemissionen (ändring av aktieägarkapitalet) i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2026-05-07 § 25. Sida BOLAGSSTÄMMOPROTOKOLL 14(18) Sammanträdesdatum 2026-05-28

§ 8 Gemensamt internkontrollområde 2026 för kommunkoncernen utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt / Dnr Beslut Informationen godkänns. Ärendet Av kommunallagen 6 kap 1 § framgår att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders samt företags verksamheter. Att se över och följa upp nämndernas interna kontroll är en del av uppsiktsplikten. Uppsikten är ett medel för att kommunstyrelsen på ett effektivt sätt ska kunna leda och samordna hela verksamheten. Ett syfte är att övervaka att nämnders och bolagsverksamheter bedrivs i enlighet med de mål, uppdrag och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att lagar och förordningar följs och att medlen används effektivt. En betydande del av kommunstyrelsens uppsikt genomförs inom ramen för den information som följer av delårsbokslut och årsredovisning. Uppsikten syftar dock till att även granska verksamheternas effektivitet och legalitet som ofta kräver mer information och underlag än vad som framkommer i den ordinarie uppföljningen. Uppsikten ska därtill vara proaktiv, det är inte tillräckligt att basera den enbart på den information som förmedlas i uppföljningsprocessen. Att se över och följa upp den interna kontrollen är en del av uppsiktsplikten. Enligt riktlinjen för intern kontroll i koncernen så kan kommunstyrelsen utifrån sin uppsiktsplikt besluta om vissa specifika områden som ska kontrolleras i kommunen/koncernen. Risk I riskanalyser har det framkommit att det finns en risk att inaktuell information (exempelvis personuppgifter) ligger kvar i system på grund av bristande gallring och rensning av inaktuella data, vilket kan leda till felaktig informationshantering (personuppgiftsbearbetning) och bristande efterlevnad av gällande regelverk. Förslag kontrollområde e 4 9 Förslaget är att det i koncernen under 2026 ska kontrolleras om det finns tillräckliga rutiner för 8 6f 3 gallring av personuppgifter i system samt om rutinerna följs i. b 1 5 0 8 c- Genomförande b a c Genomförandet av den gemensamma kontrollen planeras av berörda personer i koncernens 9- e samordningsgrupp. b 4 2- 3 3 Uppföljning av kontrollen d d- 1 Uppföljningen av kontrollen ska genomförs och beslutas i respektive nämnd och bolagsstyrelse a d 4 senast sista december 2026 samt besluta om eventuella åtgärder utifrån resultat av kontrollen. 5 7 b Sammanställning av nämndernas och bolagens kontroller/åtgärder ska återrapporteras till e: c kommunstyrelsen i mars 2027 av samordnare för intern kontroll. n e er ef e r ur at n g Sida 6883 av 774 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) sid Sammanträdesdatum Språktolknämnden i Dalarna 2026-05-21 Beslutsunderlag Beslut Kommunstyrelsen 2026-03-03 27 Gemensamt internkontrollområde 2026 för kommunkoncernen utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt e 4 9 8 6f 3 b 1 5 0 8 c- b c a 9- e b 4 2- 3 3 d d- 1 a d 4 5 7 b e: c n e er ef e r ur at n g Sida 6984 av 774 Si SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) sid Sammanträdesdatum Språktolknämnden i Dalarna 2026-05-21

§ 9 Rapporter och delgivningar / Dnr Beslut Rapporter och delgivningar godkänns Ärendet Följande rapporter och delgivningar godkänns: - Gagnef KS_2025_260 - KF § 67 Policy för upphävande och gallring av styrande dokument i Gagnefs kommun - Säter Kf 45 2026-04-23 - Bokslut och årsredovisning för Språktolknämnden 2025 - Smedjebackens kommun Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-04-27 § 5 - Leksand Beslut KF 2026-02-09 Avsägelser och fyllnadsval_2 - Beslut Kommunstyrelsen 2026-03-03 27 Gemensamt internkontrollområde 2026 för kommunkoncernen utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt e 4 9 8 6f 3 b 1 5 0 8 c- b c a 9- e b 4 2- 3 3 d d- 1 a d 4 5 7 b e: c n e er ef e r ur at n g Sida 61805 av 774 Si Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Signed by: LARS-OVE NORLING Signed by: MARIANNE HAGFELDT Date: 2026-05-27 10:48:30 Date: 2026-05-27 09:28:48 BankID refno: 019e689e-c17e-755c-9830-86138d901cb9 BankID refno: 019e6855-d309-715e-bacc-54244204fab3 Justerare: Lars-Ove Norling Ordförande: Marianne Hagfeldt Signed by: TIM BERGSTRÖM Date: 2026-05-29 12:54:13 BankID refno: 019e735e-aad1-7634-8c0c-ee79a6812de3 Nämndsekreterare: Tim Bergström e 4 9 8 6f 3 b 1 5 0 8 c- b c a 9- e b 4 2- 3 3 d d- 1 a d 4 5 7 b e: c n e er ef e r ur at n g Sida 686 av 774 Si Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. Sida BOLAGSSTÄMMOPROTOKOLL 1( 14) Sammanträdesdatum 2026-05-28 Plats och tid Vasagatan 1, KS-sammanträdesrum, kl. 13.55- 14: 11 Beslutande Rättviks Kommun företrädd av: Antal aktier Antal röster Ulrica Momqvist (C) 10 000 10 000 Vilket utgör samtliga aktier och röster övriga deltagare Rättviks vårdlokaler AB företrädes av: Hans Furn (C) övriga närvarande Lars- Erik Steger (M) Vice ordförande Thomas Wahlstam Lekmannarevisor Maria Mårds VD Rättviks vårdlokaler Katharina Mansfeld Kommundirektör John Oknelid Ekonomichef Rättviks vårdlokaler Jessica Johansen Kanslichef/sekreterare Juste rare Ulrica Momqvist I/ Underskrifter ~ Sekreterare 3~~-c~\'\,(;v\ o\A. Paraorafer l1 - 12 Je'ssica JoJianseJv ') ( ) ~---- --· ~~ {_ __ .,;/??-~ Ordförande I Hans-FGrn (<!:) N/I ~~- (I A Justerare I \iµ icdM,omq ~t(C)/ I '-'I \ I I / I ~I\SLAG/SEVfS ~rotokollet är \!J~terat. Justeringen har tillkännagivits genom anslaQ. Oraan ~ ttviks vår~lokaler AB 2~26-05-28 Sammanträdesdatum 24 Datum då anslaget sätts upp 2026-06-ÖC::: loatum då anslaoet tas ned 2026-06- Förvaringsolats för orotokollet Vasagatan 1 ,-.., " -~1\av n~l;LUV\/'- Underskrift J8$Sica Johap. sen -·-- Sida BOLAGSSTÄMMOPROTOKOLL 2(14) Sammanträdesdatum 2026-05-28 In nehål lsförteckn ing 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av protokolljusterare 5. Prövning huruvida bolagsstämman blivit behörligen sammankallad 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport 7. Beslut om: a) Fastställande av resultaträkning och balansräkning b) Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt balansräkningen. c) Ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören. 8. Fastställande av eventuella arvoden åt styrelsen och lekmannarevisrorer med suppleanter. 9. Anmälan av vilka styrelseledamöter och lekmannarevisorer med ersättare som utsetts av kommunfullmäktige. 10. Val av revisor 11. Övriga frågor 12. Stämmans avslutning Sida BOLAGSSTÄMMOPROTOKOLL 3(14) Sammanträdesdatum 2026-05-28

§ 10. ANTAL LÄGENHETER. A med E betecknat område får huvudbyggnad icke lury/nma flera .än två bostadslägenheter. I gårdsbyggnad får bostad icke inredas. Falun i november 1963 KcJTimtmkonsult - LBF Planavdelningen, Falun iTils Nyberg/ Ark. SAR Tillhör kommunalfullmäkti ge s Revidering,av kartan utförd i juli 19é*t beslut den fttäy f %^ Ex. pfficio /Ulf'Liedström/ Ark. 3AR Ordföran Tillhör länsstyrelsens i Kopparbergs län beslut denna dag, betygar; iffh l$b6. Falun i landskansliet den På tjänstens vägnar: X, Nordlander r . ANTAGANDEHANDLING Dnr: KLK 2026/657 Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och planenheten Samrådsredogörelse Rättvik, Rättviks kommun Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn B51C Hur samrådet har bedrivits Förslag till ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn har varit utsänd för samråd under tiden 2026-05-04 till 2026-05-18. Under samrådstiden har planhandlingarna varit utställda i kommunhusets foajé, på kulturhuset/biblioteket i Rättvik och på kommunens hemsida. Under samrådet erbjöds de som berörs av planens innehåll möjlighet att inkomma med synpunkter på planhandlingarna. Denna samrådsredogörelse redovisar inkomna synpunkter och kommunens svar på om och hur synpunkterna kommer att beaktas under den fortsatta planprocessen. Sammanfattning av inkomna synpunkter Under samrådet har fem yttranden inkommit enligt följande lista 1. Skanova AB, 2026-05-06 2. Länsstyrelsen, 2026-05-06 3. Nordion Energi AB, 2026-05-12 4. Lantmäteriet, 2026-05-13 5. Dala Vatten och Avfall, 2026-05-13 Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se mark.plan@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 vx 469-9179 795 30 Rättvik Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2026/657 2(3) Ställningstagande efter samråd Under samrådstiden har endast ett yttrande som föreslog en ändring i planhandlingarna tillkommit och denna var av redaktionell karaktär. Kommunen justerade planhandlingarna i enlighet med yttrandet och resterande handlingar består oändrade. Inkomna synpunkter med kommunens svar Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. I vissa fall har långa yttrandens kortats ner åtgärdats. Yttrandena är diarieförda i sin helhet och finns tillgängliga hos Samhällsutvecklingsförvaltningen. Kommunens kommentarer och svar redovisas med blå text. 1. Skanova AB Skanova har inget att erinra mot ändringen. Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Svar: - 2. Länsstyrelsen Länstyrelsen har ingen erinran. Svar: - 3. Nordion Energi AB Vi har inget att erinra från Dala Energi. Svar: - 4. Lantmäteriet Lantmäteriet tycker att formuleringen nedan (se figur 1) kan bli missvisande då upphävandet av tomtindelningen inte påverkar den gällande stadsplan och ändring av plan (20-RÄS-192 och 2031-P208). Det blir tydligare om Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2026/657 3(3) formuleringen i stället ändras till ”medför att det inte kommer finnas några bestämmelser som styr hur fastigheternas gränser ska vara”. Figur 1: Det ovan nämnda stycket är markerat med gult. Svar: Planbeskrivningen har justerats efter synpunkterna. 5. Dala Vatten och Avfall Dala Vatten och Avfall har ingen erinran. Svar: - Samrådsredogörelsen är sammanställd av mark- och planheten på Samhällsutvecklingsförvaltningen, Rättviks kommun Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(5) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet

§11 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Tommy Ek Eva Gidlund stadsarkitekt planingenjör Godkänd av Miljö- och Plannämnden 2003-10-22 § 168 Godkänd av Kommunstyrelsen 2003-11-18 § 178 Antagen av Kommunfullmäktige 2003-12-16 § 153 Laga kraft 2004-01-09 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn Rättviks kommun, Dalarnas län Upprättad I augusti 2002 Reviderad i augusti 2003 Tilfägg G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I NG HANDLINGAR Antagandehandlingar Till antagandehandlingarna - plankarta i skala 1:2000 med tillägg - tillägg till planbestämmelser - tillägg till planbeskrivning - genomförandebeskrivning - särskilt utlåtande Övriga handlingar Till övriga handlingar hör - ursprungliga stadsplanebestämmelser - ursprunglig stadsplanebeskrivning - samrådsredogörelse - fastighetsförteckning ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Planändringen beräknas kunna godkännas av Kommunstyrelsen i november 2003. Kommunfullmäktige beräknas antaga planen under december 2003 varefter den bör kunna vinna laga kraft strax efter nyår 2004. Genomförandetid Genomförandetiden för ändrat huvudmannaskap är 5 år från det datum planen vunnit laga kraft. Huvudmannaskap Inom huvuddelen av områdena Lerdal och Gärdebyn gäller enskilt huvudmannaskap för gator och grönområden. Undantaget är fem delområden, varav detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn är det ena, där kommunalt huvudmannaskap råder. För att uppnå enkla, enhetliga och klara regler och rutiner vad gäller skötsel av vägar och grönområden krävs en planändring, där huvudmannaskapet övergår från kommunalt tiil enskilt. Ändringen innebär att Lerdal- Gärdebyns vägförening föreslås som tilltänkt väghållare inom hela planområdet. ANSVARS FÖRDELNING Avta! Avta! skall tecknas mellan kommunen och tilltänkt väghållare innan detaljplanen antas. Avtalet reglerar frågor om vägar inom planområdet, som skall upprustas av kommunen till godtagbart skick. Kommunen har skötselansvar för vägar inom planområdet fram till det att upprustning av respektive väg skett och vägen godkänts av den tilltänkta väghållaren. Avtalet skall även reglera frågan om inlösen av allmän platsmark samt skötsel av grönområden på allmän platsmark. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kommunen skall stå för plankostnader vad avser handläggning samt framtagande av planhandlingar. Kommunen svarar, före övertagandet av den tilltänkta väghållaren, för de kostnader som uppstår i samband med upprustningen av vägarna inom planområdet. Kostnaderna beräknas uppgå till ca 1,2 Mkr. Kommunen ordnar, och svarar för kostnader, med inlösen av allmän platsmark. Kommunen ansvarar även för kostnader, som uppstår i samband med skötsel av grönområden på allmän platsmark. MEDVERKANDE Ändringen av planen är upprättad vid Miljö- och Plankontoret av TJÄNSTEMÄN stadsarkitekt Tommy Ek och planingenjör Eva Gidlund. Tommy Ek Eva Gidlund stadsarkitekt planingenjör Godkänd av Miljö- och Plannämnden 2003-10-22 § 168 Godkänd av Kommunstyrelsen 2003-11-18 § 178 Antagen av Kommunfullmäktige 2003- 12-16 §153 Laga kraft 2004- 01-O9 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn Rättviks kommun, Dalarnas län SÄRSKILT UTLÅTANDE Planhandlingarna upprättade i augusti 2002 och reviderade i augusti 2003 har varit utställda under tiden 15 september - 12 oktober 2003. 6 st yttranden har inkommit, varav 3 st utan erinran. Länsstyrelsen Dalarnas län Länsstyrelsen har inget att erinra vad gäller riksintressen, 2003-10-10 mellankommunal samordning samt hälsa och säkerhet. Under punkten övrigt framfor man uppfattningen om att särskilda skäl for ändring av huvudmannaskapet saknas. Kommentar Vår uppfattning kvarstår, att det är opraktiskt med flera huvudmän inom Lerdal-Gärdebyområdet. Lerdal- Gärdebyns vägförening, som är en inarbetad och väl fungerande förening, är huvudman för större delen av området idag. Detaljplanen för delar av Lerdal och Gärdebyn ligger som en enskild ö i detta område. Vägverket Ingen erinran. 2003-09-29 GPI-enheten Ingen erinran. 2003-09-23 RTAB Ingen erinran. 2003-10-08 Lerdal-Gärdebyns vägförening Vägföreningen delar Länsstyrelsens synpunkter om, att särskilda skäl 2003-10-10 inte finns redovisade för ändring och menar, att skälen måste beskrivas tydligare. Vägföreningen anser att det i planbeskrivningen angivna syftet med ändringen, att uppnå enkla, enhetliga och klara regler och rutiner, i praktiken endast innebär en förändring. Förenkling blir det endast för kommunen medan rutiner, ansvar och kostnader faller på vägföreningen. Då både kommunen och vägföreningen är väl inarbetade och har lång erfarenhet av att vara huvudmän, påverkar en förändring av den anledningen ingenting. Om en förändring av huvudmannaskapet kommer till stånd bör det ske genom ett avtal där kommunen inte kan avsäga sig eller dra sig ur ett ekonomiskt ansvar. Fastighetsägarna bör hållas skadeslösa även i ett längre perspektiv. Ett avtal bör vara formulerat så att drifts- och underhållskostnader även fortsättningsvis ligger på kommunen. Det senast presenterade förslaget till avtal har skrivningslydelser som inte diskuterats mellan partema. Kommentar Förenklingen utgörs bl.a. av att en och samma huvudman föreslås ansvara för skötsel och underhåll inom hela Lerdal/Gärdeby området. Avtalet uppfyller, i sin nuvarande form, inte de krav som ställts tidigare. En förutsättning för att planändringen skall kunna ANTAGANDEHANDLING genomföras är att avtalet måste arbetas om. Lerdals och Hedslunds Gemens ämbetsförvaltningen anser, att kommunen måste bygga gemensamhetsförvaltning färdigt de enligt gällande plan redovisade GC-vägarna, innan ansvaret 2003-10-08 for byggnationen överlämnas till vägföreningen. Framförallt är man kritisk mot att GC-vägen mellan Hökebovägen och Märgatan inte byggts ut, då ett grönområde inom kvarteret inte kan nås utan att enskild mark beträds. Föreningen vill att ett gatunamn inom detaljplanen för Hökebo- området skall korrigeras, då det som anges inte är i bruk. Gemens ämbetsförvaltningen anser också att detaljplanen för Slalombacksområdet bör arbetas om, eftersom utbyggnad enligt gällande plan inte fullföljts. Åsikter framförs också om att de utställda plankartorna är svårlästa och överritade och efterlyser de gällande plankartorna för att lättare tyda den föreslagna förändringen. ( Kommentar Ändringsförslaget bygger på gällande plan och några ändringar av detaljplanens utformning har ej gjorts. Ändringen som avses, berör endast administrativa frågor rörande huvudmannaskapet d.v.s. någon ny byggnation föreslås ej. Plankartorna som ställts ut är alltså kopior av de gällande planerna, men med ett administrativt tillägg i textdelen. I tilläggen till planbeskrivningarna för de olika delområdena har angivits i vilka delar respektive plan inte är genomförd enligt intentionerna. Såsom anges i genomförandebeskrivningarna skall avtal tecknas mellan kommunen och tilltänkt väghållare innan detaljplanerna antas. Avtalet skall reglera frågor om iordningställande och underhåll av allmän platsmark, eventuell inlösen av sådan, samt iordningställande av befintliga vägar. Det skall även reglera frågor om ansvar för byggnation av i detaljplanen ej utbyggda vägar. Ställningstagande Planförslaget kan gå till Miljö- och Plannämnden för godkännande under förutsättning att det avtal som skall tecknas mellan kommunen och Lerdal-Gärdebyns vägförening arbetas om. ^ Avtalet skall reglera frågor om iordningställande och underhåll av allmän platsmark, eventuell inlösen av sådan, samt iordningställande av befintliga vägar. Det skall även reglera frågor om ansvar för byggnation av i detaljplanen ej utbyggda vägar. Tommy Ek Eva Gidlund stadsarkitekt planingenjör Godkänd av Miljö- och Plannämnden 2003-10-22 § 168 Godkänd av Kommunstyrelsen 2003-11-18 § 178 Antagen av Kommunfullmäktige 2003-12-16 § 153 Laga kraft 2004-01-09 ANTAGANDEHANDLING Upphävande av del av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn Rättviks kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2003 Reviderad i maj 2003 P L A N B E S K R I V N I NG HANDLINGAR Antagandehandlingar Till antagandehandlingarna hör - plankarta i skala 1:2000 där upphävandeområdet markerats - planbeskrivning - särskilt utlåtande Övriga handlingar Till övriga handlingar hör - ursprungliga detaljplanebestämmelser - ursprunglig detaljplanebeskrivning - samrådsredogörelse - fastighetsförteckning PLANFÖRFARANDE Planen handläggs efter samrådstiden som enkelt planförfarande. BAKGRUND Inom huvuddelen av områdena Lerdal och Gärdebyn gäller enskilt huvudmannaskap för gator och grönområden. Undantaget är fem delområden, varav detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn är det ena, där kommunalt huvudmannaskap råder. Arbete pågår med att ändra huvudmannaskapet från kommunalt till enskilt även för dessa fem områden. Inom planområdet gäller en detaljplan fastställd 1966-06-29. Upphävandet av planen gäller endast för den del av Faluvägen som tangerar planområdet. SYFTE Anledningen till upphävandet är att Faluvägen, som utgör allmän väg nr 956, är att betrakta som genomfarts gata och att ansvaret för skötsel och underhåll ej bör vila på någon enskild väghållare. Delat huvudmannaskap inom ett och samma planområde får inte förekomma. TIDPLAN Upphävandeförslaget kommer att vara utsänt för samråd under april 2003 och beräknas antas av Miljö- och Plannämnden i juni 2003. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet utgörs av Faluvägen på sträckan mellan utfarterna från Byggmästargränd och Bygatan. ANTAGANDEHANDLING Areal Upphävandeområdets totala areal är ca 0,16 ha. Markägoförhåilanden All mark inom upphävandeområdet ägs av Rättviks kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGAN DEN Detaljplaner Inom planområdet gäller en detaljplan fastställd 1966-06-29. Kommunala beslut i Kommunstyrelsen uppdrog 1999-09-14 § 210 till Miljö- och övrigt Plannämnden att ändra huvudmannaskapet för planen. Miljö- och Plannämnden beslutade 2003-03-19 § 24 att sända ut planen för samråd. Samråd I samband med pågående arbete rörande ändrat huvudmannaskap har det vid diskussioner mellan den tilltänkta väghållaren och kommunen framkommit, att Faluvägen skiljer sig i status från övriga gator inom området. Den är att betrakta som genomfartsgata samt utgör allmän väg nr 956. MEDVERKANDE Planen är handlagd vid Miljö- och Plankontoret av pianingenjör Eva TJÄNSTEMÄN Gidlund. Tommy Ek Eva Gidlund Stadsarkitekt Pianingenjör Godkänd och antagen av Miljö- och Plannämnden 2003-06-25 §80 Laga kraft 2003 07-23 ANTAGANDEHANDLING Upphävande av mindre del av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyu Rättviks kommun, Dalarnas län SÄRSKILT UTLÅTANDE Planhandlingarna upprättade i mars 2003 och reviderade i maj 2003 har varit utsända för underrättelse under tiden 4 juni 2003 - 19 juni 2003. Ett yttranden har inkommit, vilket var utan erinran. Länsstyrelsen Dalarnas län Ingen erinran. 2003-06-19 Ställningstagande Planen har efter samrådstiden växlat över till enkelt planförfarande. Ett slutligt planförslag har sammanställts. Samrådskretsen är underrättad. Planförslaget kan gå till Miljö- och Plannämnden för godkännande och antagande. Tommy Ek Eva Gidlund Stadsarkitekt Planingenjör Godkänd och antagen av Miljö- och Plannämnden 2003-06-25 §80 Laga kraft 2003 07-23 B g S K R I V- K I ri G tillhörande förslag t i ll stadsplan för delar av LERDAL och GÄRDKäYIi, Rättviks kommun, Kopparbergs län (se en å Kommunkonsult - LBF, plan avdelningen, Falun, i november 196"3 upprättad karta). Planområdet, som omfattar c:a 30 har är beläget inom Lerdal och Gärdebyn I Rättviks kommun, c:a 1 fem söder om Rättviks m:e och omedel bart Öster om riksväg 70. För planområdet gälla för närva-rande utomplansbestämmelser. Omedelbart mot söder gränsar planområdet t i ll ett i januari I962 upprättat, ännu ej fastställt förslag t i ll byggnadsplän. Planförslaget utgör en andra etapp utav en i princip beslutad detalj-planläggning av hela Lerdal - Gärdebyområdet. Inom nu aktu ella område har kommunen förvärvat en hel del mark och vissa områ den har även under planarbetets gång och dessförinnan utbyggts dispensvägen. Frågan om lämpligt planinstitut har diskuterats ingå ende inom kommunen och för att skapa bättre möjligheter att genom föra, planen har beslut fattats av de kommunala myndigheterna att tillgripa stadsplan, varigenom kommunen påtager sig det ökade an svaret för genomförandet av planen, liarkägar för hållandena är o också sådana att en eventuell byggnadsplän medför stora svårigheter beträffande genomförandet, Den egentliga planutformningen ansluter i stor utsträckning t i ll befintliga topografiska och bebyggelseförhållanden. De redovisade områdena av allmän plats, park, äro relativt begränsade, men har i gengäld räknats med förhållandevis stora tomter och således en tämligen gles bebyggelse. Totalt inom plan området inrymmes c:a 150 st. tomter, vare/v c:a 90 st. för närvaran de aro obebyggda. I planområdets södra del har mark reserverats för en planerad skola. De i planen föreslagna gatureservaten ha i allmänhet givits en bredd av c:a 11,0 meter. Denna bredd torde erfordras med tanke på de relativt stora släntlutningar som b li nödvändiga för flertalet gator. K o f u U ; - 2 ~ Genom LBF:s kommunaltekniska avdelnings försorg har en utredning gjorts rörande lämpliga gatuhöjder och dessa ha redo visats å plankartan. Enligt en av Ingenjörsfirman Orrje & Co utförd vatten- och avloppsutredning kunna samtliga föreslagna tomtplatser inordnas i ett ledningsnät med självfall mot befintliga ledningar. Erfor derliga områden för ledningsändamål ha inlagts å plankartan. Samråd beträffande planförslagets utformning m.m. ha förutom med de kommunala myndigheterna och vissa markägare skett med läns myndigheterna» Till planförslaget hör dessutom bifogade förslag t i ll stads planebestämmelser. Dessa ansluter sig beträffande lydelsen i princip t i ll de för den angränsande byggna-dsplanen föreslagna bestämmelserna. Den tidigare upprättade grundJtartan för området har under planarbetets gång kompletterats med nytillkomna fastigheter och byggnader, varför de å byggnadsplanekartan redovisade befintliga förhållandena torde vara aktuella. Falun i november 19*53 Kommunkonsult - LBF Planavaelningen, Falun Ark. SAE Revidering av kartan utförd i juli 19£U Ark. SAR lillhor länsstyrelsens i Kopparbergs län beslut denna dag, ietygarj Falun i landskansliet den^-7 6 19 6 3?å tjänstens vagnar: 1." Korfllanfler' ; K O S-'4J L T - * i--! S T A D S P L A ii 'E 3 E S T Ä M K E L S E fl tillhörande förslag t i ll stadsplan för delar av LERDAL och GÄRDEBYK, Rättviks kommun, Kopparbergs län (se en å Ko);imunkonsult - LBF, plan- avdelningen, Falun, i november 1963 upprättad karta).

§ 12 Avslutning Stämman avslutas. I utdra,,. ., ,. .m ,, ÿ 3663789@'AB9C8CDCEEÿ ÿ ÿ !" #ÿ%&ÿ'(!(ÿ)( #ÿ012ÿ34%(!!ÿ35ÿ GÿHGIPÿ QRSSRTUVWXY`XRUaSÿ ÿÿÿ bcbdecfebcÿ ÿÿ ÿ ÿ gTVhÿbcbdidÿ ÿ ÿ pqRU`ÿrstÿUuXÿ gRqRÿvRUUYTÿrstÿwxyRqqÿw€ÿ‚rTyYVYT`VaSÿ€ƒ„V YTÿ †T`XR‡ÿbcÿSRƒÿbcbdÿ qhÿcˆ‰cceGc‰cÿ ÿ ÿ ÿ ÿ €Y`qaURTXYÿ ‘RU`ÿ’V YV`ÿrVXy„VRTXYÿ ÿ wTXYV`ÿ€YT‡U``rTÿ ÿ ‚RVuÿ‚RVƒRqRuTYTÿ ÿ “T‡Yÿ”`UqaTXÿÿ ÿ pYUYVÿvr‡Uÿ ÿ • YÿwVTY``rTÿ ÿ pWVÿQ R‡YVquT‡ÿHXYqURVÿxuRÿUYRS`Pÿ ÿ ’Vu ÿ€YV‡`UV„SÿHwV–YU`UR‡RVVY—VY`YTURTUPÿ ÿ ÿ ÿ ”xVu‡RÿTWVxRVRTXYÿ ÿ˜u`–YUtÿ‘RVUuT``rTÿQ uTTRVÿÿÿÿÿÿÿvgÿ ÿÿpYUVRÿ™aTTRV``rTÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ’ rTrSustYyÿxusÿYÿvgÿ ÿÿdYTTeÿfVYX–eÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿgtYyÿpqRTYVÿuT‡ÿhÿiUVYXTuT‡ÿ jrSR`ÿkRq`URSÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ˜Y SRTTRVYxu`rV ÿ‚RVuTÿlRT``rTÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿQY VYUYVRVY ÿ ÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ da`UYVRTXYÿ wTXYV`ÿ€YT‡U``rTÿ ÿ pRVR‡VRyYVÿ GIeGÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿiTXYV` VuyUYVÿ ÿ ÿ ÿ †VXy„VRTXYÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ‘RU`ÿ’V YV`ÿ ÿ ÿ ÿ da`UYVRTXYÿ ÿ ÿ wTXYV`ÿ€YT‡U``rTÿ ÿ ÿ ÿ ÿ QY VYUYVRVYÿ ÿ ÿ ‚RVuTÿlRT``rTÿ ÿ ÿ ÿ Sida 738 av 774 ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ nopqrstuvwnÿyz{{{||}}}~}~z€€}‚ ƒ„ ts†‡uÿˆ‰Šÿ‹ŒŠÿŽ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 2ÿ3456 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ 2H2IPHQP2H ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R@Bÿ2H2ISI vÿ45ÿw8FAFACxx8@DEÿ8yÿD8€BD@‚@€ÿ ƒÿ ippqrsttÿ vÿ4„ÿw BE€†E@DEÿ‡BAˆxxÿ ‰ÿ vÿ2HÿAEBˆ‡‡x‚@€ÿ‘B†@ÿC€8BB†Dÿ2HS‰ÿ Qÿ vÿ24ÿ’‚FˆPÿ“”ÿ‚@AEB@ˆ@ABxxS8yy‚ˆExFEBÿ •ÿ vÿ22ÿ–—7ÿ2ÿ 5ÿ vÿ2ƒÿ7CˆEB”EAÿ“”ÿ˜EBEDFˆ8‡ÿ „ÿ vÿ2‰ÿ™‡‡DB8€F‡BAˆxxÿ 4Hÿ vÿ2Qÿdˆ@9‚ÿ2H2Iÿ 44ÿ vÿ2Iÿex8@EB8DEÿd‘‘EˆA‚y‚FEB‚@€8Bÿ 42ÿ vÿ2•ÿfB8@Fˆ@‚@€ÿ8yÿC€8BFAgB@‚@€ÿ“”ÿG‡‡F‚ˆAE@ÿÿ8yÿR8x8ÿh8AAE@ÿ“”ÿiy‘8xxÿijkFÿÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿyEBˆF89”EAÿÿPjE€CB8@ÿ9ÿgAAB8@DEÿ 4ƒÿ vÿ25ÿjx8€F yEB€B‚‡8@DEÿ‡BlEˆAÿmÿFA8AGFB8‡‡BAÿ 4Qÿ vÿ2„ÿe†€†E@DEÿG‡‡”8@Dx‚@€8Bÿ 4Iÿ vÿƒHÿnyB‚€8ÿ‘B†€Bÿ 4•ÿ vÿÿƒ4ÿ—@‘B98A‚@ÿA‚xxÿC€8B@8ÿ 4•ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ pqrstuvwxypÿ{|}}}~~€€|‚‚ƒ„ †‡vuˆ‰wÿŠ‹ŒÿŽŒÿ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 2ÿ3456 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIHPQIRQHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ S@BÿHIHPTP pÿrsÿtuvwvwxyyu€‚ÿuƒÿu„ †€‡€„ÿ ÿÿ ‰‚vywÿ S8‘’BD@“@‘E@ÿ”8FAFAC••Fÿ9EDÿA“••C‘‘ÿG@DEBÿ–—B“‘8ÿ”B˜‘’Bÿ8—ÿ™G@dAEB@8ÿ ÿeG@DG@DEBFfd@“@‘ÿ8—FEE@DEÿAEÿFAÿ”fBÿ“@F89•“@‘ÿ8—ÿ9EA8••”fB™8gd@“@‘8Bÿ9EDÿh’iÿ F89Aÿ7’BAEB“@‘ÿ’”CB‘8Aÿ‘•8Fjÿ”CB‘8Aÿ‘•8Fÿ’gkÿ9EA8••”fB™8gd@“@‘8Bÿ”8FA“‘kEAF@CB8lÿÿ ÿ ÿ UVWXY`abcYWÿWdebÿ fXc`aeWgYWXh`iabcYÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ nopqrstuvwnÿyz{{{||}}}~}~z€€}‚ ƒ„ ts†‡uÿˆ‰Šÿ‹ŒŠÿŽ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 2ÿ3456 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIHPQIRQHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ S@BÿHIHPTP pÿrsÿtuvwxyw€wÿ‚vƒ„ƒ ƒ††ÿ ÿÿ ˆw‰†„ÿ 7A‘BE’FE@ÿ“8BÿA8”•AÿDE’ÿ8–ÿ—˜BE”™E@DEÿF8998@ABCDEFdBeAefe’’ÿeg“ÿ•@”8ÿF‘@dG@fAEBÿ —B89fe99EBhÿ ÿ ijkkj€lj„„€m€xÿÿ nBD—˜B8@DEÿFAC’’EBÿ—B™”8@ÿe9ÿDEAÿ—•@@FÿF‘@dG@fAEBÿd™ÿdBeAefe’’EAÿ—B™@ÿFA‘BE’FE@Fÿ F8998@ABCDEÿHIHPQIoQ44pÿqqÿ4Q4rhÿ ÿ ˆw‰†„‰€wv†jxÿ ÿ QsBeAefe’’ÿS8’8ÿt8AAE@ÿeg“ÿu–—8’’ÿuvpÿHIHPQIoQ44pÿqqÿ4Q4rhÿ ÿ ÿ ÿ UVWXY`abcYWÿWdebÿ fXc`aeWgYWXh`iabcYÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ xyz{|}~€xÿƒ„ ††‡‡‡ˆ‡ˆ„‰ŠŠ‹‡Œ Ž~}‘ÿ’“”ÿ•–”ÿ—˜ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 2ÿ3456 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIHPQI2QHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R@BÿHIHPSP iÿÿqrÿstuvwxyy€‚ƒÿ„v ‚ÿ†ƒ‡vv ˆÿqr‰ÿ ÿ ÿ ‘u’€“tÿ 7A”BE•FE@ÿ–8BÿA8—˜AÿDE•ÿ8™ÿ˜@deB98A˜e@E@fÿ ÿ g‡hh‡‚„‡tt‚‚ƒÿÿ R8•8ÿj8AAE@ÿek–ÿl™d8••ÿlmÿF8998@n8••8DEÿDE@ÿHIÿ8oB˜•ÿA˜••ÿC—8BBpDÿ˜ÿF”dAEÿ8AAÿ ˜@deB9EB8ÿe9ÿCBE@DE@8qÿ ÿ rÿstD™8AAE@o•8@EBÿ38@F™8BFdtBDE•@˜@—uÿBe••EBuÿvGD—EAuÿBEFGBFEBÿEAkf6ÿÿ Qÿw@deB98A˜e@ÿe9ÿop—pE@DEÿ8BvEAEÿ ÿ rÿw@F89•˜@—F9EAeDÿdtBÿedCB—8Aÿ—•8FuÿdCB—8Aÿ—•8Fÿek–ÿ9EA8••dtBo8kn@˜@—8Bÿ 3xxy6ÿd8FA˜—–EAF@CB8ÿQÿw@B˜nA@˜@—FD˜8•e—ÿ ÿ w@deB98A˜e@ÿ—8™Fÿe9ÿop—pE@DEÿ8BvEAEÿ9EDÿdB89A8—8@DEÿ8™ÿ@tD™8AAE@o•8@EBÿ˜ÿ BEFoEnA˜™EÿC—8Bne99G@uÿ˜ÿF”dAEÿ8AAÿFn8o8ÿE@ÿE@–EA•˜—ÿF”@ÿopÿ@G•C—EAÿek–ÿdtBvEBED8ÿ dtBÿne998@DEÿvEF•GAÿopÿe9BpDEAÿ8™FEE@DEÿdtBDE•@˜@—ÿ8™ÿ8@F™8Bÿ9E••8@ÿ C—8Bne99G@EBÿek–ÿjlQ–G™GD98@ÿF89AÿBEFGBFFCAA@˜@—ÿFp™C•ÿoEBFe@E••AÿFe9ÿ 98AEB˜E••Afÿ ÿ jRÿBEDe—zeBDEÿdtBÿve•8—EAFÿop—pE@DEÿ8BvEAEÿ9EDÿdB89A8—8@DEÿek–ÿ˜@dtB8@DEÿ8™ÿ E@ÿ9EAeDÿdtBÿd8FA˜—–EAF@CB8ÿ˜@F89•˜@—ÿ8™ÿdtBo8kn@˜@—8Bÿ8™ÿedCB—8Aÿ—•8FuÿdCB—8Aÿ—•8Fÿ ek–ÿ9EA8••uÿ˜ÿF”dAEÿ8AAÿGoo@pÿ—C••8@DEÿ•8—FA˜dA@˜@—ÿ4ÿz8@G8B˜ÿpBÿHIH{fÿÿ ÿ me•8—EAFÿ9p•ÿ–8Bÿ™8B˜Aÿ8AAÿA˜••FEÿE@ÿd•E|˜vE•ÿ˜@F89•˜@—F9EAeDÿe9ÿdtBGAFCAA@˜@—8B@8ÿ opÿe9BpDEAÿFnG••Eÿne998ÿ8AAÿdtBC@DB8Ffÿ}@ÿ9EAeDÿDCBÿEBFCAA@˜@—E@ÿdBp@ÿ s8AGB™pBDF™EBnEAÿneoo•8AÿA˜••ÿxxyÿACknEBÿ8™d8••Fne••EnA˜™EAFÿneFA@8DEBÿek–ÿFe9ÿ ˜@AEÿ—E@EBEB8ÿd•EB8ÿnCB•ÿopÿAe9AE@ÿQÿE@ÿ9EAeDÿFe9ÿGoo@pBÿnG@D@tzD–EAfÿ ÿ ~ÿ8•AEB@8A˜™8ÿ9EAeDEBÿBEDe™˜F8DEFÿ™8B8™ÿ8•AEB@8A˜™ÿ4ÿGA—zeBDEÿDEAÿ9EFAÿ—p@—v8B8ÿ 8•AEB@8A˜™EAÿv8FEB8Aÿopÿe™8@FApE@DEfÿ}@ÿD˜FnGFF˜e@ÿdtBDEFÿ8™FEE@DEÿe9ÿvEF•GAEAÿ8™ÿ 9EAeDÿCBÿ8AAÿvEAB8nA8ÿFe9ÿE@ÿoB˜@k˜o˜E••Aÿ™˜nA˜—ÿdBp—8uÿ™˜•nEAÿop™EBn8Bÿe9ÿvEF•GAEAÿ vtBÿd8AA8FÿQÿ8™ÿBEFoEnA˜™EÿC—8Bne99G@Fÿne99G@dG••9CnA˜—EÿE••EBÿn8@ÿd8AA8Fÿ˜ÿ BEFoEnA˜™EÿAEn@˜nve•8—FFA”BE•FEfÿ ÿ me•8—EAÿdtBEF•e—ÿ8AAÿvEF•GAÿvtBÿSd8idAAa8F 7ÿF4p2ÿF @a8vB A7ÿ7Fe49ÿ9tz•˜—AuÿFE@8FAÿG@DEBÿ98zÿ ÿ9p@8Duÿ˜ÿF”dAEÿ8AAÿnG@@8ÿFn8o8ÿFpÿvB8ÿEne@e9˜Fn8ÿdtBGAFCAA@˜@—8BÿFe9ÿ9tz•˜—AÿdtBÿ ÿBEFoEnA˜™Eÿ8™d8••Fne••EnA˜™fÿ}AAÿFE@8BEÿvEF•GAÿC@ÿ98zÿFnG••Eÿ9EDdtB8ÿ8AAÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ €‚ƒ„ †‡ˆÿŠ‹ŒŒŒŽŽŽŽ‹‘‘’Ž“ ”•– „—˜†ÿ™š›ÿœ›ÿžŸ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 2ÿ3456 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIH2PIQPHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R@BÿHIH2S2 i8pFAqrA@q@pE@ÿq@AEÿst99EBÿ8AAÿsG@@8ÿErAEBiEu8FÿDE@ÿ4S4ÿvBÿHIHwxÿy8FEB8Aÿ€vÿ iEuEB8@FAqDÿ€vÿyE‚uiqpAÿq@F89iq@pFrtBDt@ƒÿ „uE@AGEii8ÿtiqs8BA8DEÿyEFiGAÿqÿBEF€EsAquEÿst99G@SAEs@qsyti8pÿFsGiiEÿCuE@ÿst998ÿ 8AAÿrvÿ@Ep8Aqu8ÿEst@t9qFs8ÿst@FEsuE@FEBÿr‚Bÿ8ur8iiFstiiEsAquE@ÿG@DEBÿvBÿHIHwƒÿÿ ÿ p8BBvDEAÿp8uÿDCBr‚Bÿ†RÿqÿG€€DB8pÿ8AAÿA8ÿrB89ÿEAAÿyEFiGAFG@DEBi8pÿFt9ÿA‡DiqpAÿ BEDtuqF8Bÿst@FEsuE@FE@ÿ8uÿ8AAÿr8AA8ÿyEFiGAÿFE@8BEÿC@ÿ98ˆÿt‰ÿ‚uEBFC@D8ÿAqiiÿ BEF€EsAquEÿCp8Bst99G@ÿr‚BÿFACii@q@pFA8p8@DEƒÿB89A8p@8ÿG@DEBi8pÿFsq‰s8DEFÿ HIH2PI‘PH’ƒÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ”•–—˜™defg”ÿijkkkllmmmnmnjoppqmr stud™vweÿxyzÿ{|zÿ}~ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 2ÿ3456 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIHPQIRQHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ S@BÿHIHPTP pÿÿrsÿtuvwxÿy€ÿu‚ƒ„ ‚wy‚ƒ y††‡ˆ‰‰uw„†v„ ÿ Qÿ‘8FA’“”EAF@CB8ÿ’@F89•’@“ÿ8–ÿ—˜B™8de@’@“8BÿFe8ÿ–8B8ÿ’@—˜BAÿA’••ÿ4ÿf8@G8B’ÿHIH2ÿ Qÿg’••—C••’“Aÿ˜e8Dÿ8BhEAFhE•8FA@’@“ÿÿ ÿ ÿ i„v†jƒÿ 7AkBE•FE@ÿ”8BÿA8“’AÿDE•ÿ8–ÿ’@—lB98A’l@E@mÿ ÿ nˆooˆ‚pˆƒƒ‚u‚qÿÿ rSÿ’@—lB9EB8Bÿl9ÿ8AAÿDEAÿ’@l9ÿhl•8“EAÿ™s“sBÿEAAÿ8BhEAEÿ9EDÿ8AAÿA’••FEÿE@ÿ 9EAlDÿ—˜Bÿ—8FA’“”EAF@CB8ÿ’@F89•’@“ÿ8–ÿ—˜B™8de@’@“8Bÿ8–ÿl—CB“8Aÿ“•8Ftÿ—CB“8Aÿ“•8Fÿ ld”ÿ9EA8••ÿ3uuv6tÿ–’•eEAÿE@•’“Aÿ•8“eB8–ÿFe8ÿ–8B8ÿ’@—˜BAÿDE@ÿ4ÿf8@G8B’ÿsBÿHIH2mÿ ‘Bs“8@ÿD’FeGAEB8DEFÿ™sÿC“8BBsDEAÿ’ÿS8•8ÿr8AAE@ÿld”ÿw–—8••ÿwxÿDE@ÿHITyÿld”ÿ rSÿFEBÿE@ÿB’Feÿ’ÿ8AAÿ•sA8ÿhEF•GAÿDB8ÿGAÿ™sÿA’DE@mÿÿ ÿ r’DÿhEF•GAÿl9ÿ’@F89•’@“F9EAlDÿ–’DÿFE@8BEÿA’••—C••EÿC@ÿ98fÿHIHPÿ3AEe@’ehl•8“ÿ E••EBÿz‘6ÿFEFÿ—•EB8ÿB’FeEBmÿ{8“FA’—A@’@“E@ÿl9ÿ—8FA’“”EAF@CB8ÿ’@F89•’@“ÿB’FeEB8Bÿ8AAÿ ’@AEÿE—AEB•E–8Fÿ—G••AÿGAÿA’••ÿDE@ÿ4ÿf8@G8B’ÿsBÿHIH2mÿ|A—8••EAÿ—˜BFC9B8Fÿ’ÿDEÿ —B89A8“@8ÿe8•ek•EB@8tÿDsÿEBFCAA@’@“ÿ—Bs@ÿ}8AGB–sBD–EBeEAÿel™™•8AÿA’••ÿuuvÿ GAEh•’BÿA’••FÿEAAÿ—G••Fe8•’“AÿFkFAE9ÿ—’@@Fÿ™sÿ™•8AFÿF89Aÿ8AAÿ–CB•DF•C“EAÿ˜–EBÿA’Dÿ 9ED—˜Bÿ8••Aÿ9EB8ÿ˜e8DEÿ™B’FEBÿ™sÿ™BlDGeAEBÿ9EDÿ—lFF’•Aÿ’@@E”s••tÿFsÿFl9ÿeCB•ÿ ld”ÿhl~8Bmÿÿ ÿ SEAÿ”8BÿG@DEBÿ’@@E–8B8@DEÿsBÿFeEAAÿE@ÿA’••—C••’“Aÿ˜e8Dÿ8BhEAFhE•8FA@’@“ÿel™™•8AÿA’••ÿ 8@A8•EAÿ’@el9@8ÿ“B8@Fe@’@“FB8™™lBAEBÿld”ÿC–E@ÿE@ÿ˜e@’@“ÿ8–ÿhE“CB8@ÿl9ÿ 8••9C@@8ÿ”8@D•’@“8Bmÿ8@AEB’@“E@ÿ’@“sBÿ’ÿhl•8“EAFÿlBD’@8B’Eÿ8D9’@’FAB8A’–8ÿ G™™“’—AEBÿld”ÿ“B8@Fe@’@“8Bÿ–C•el9@8FmÿSE@ÿFE@8FAEÿA’DE@ÿ”8BÿDldeÿ9EB8ÿBEFGBFEBÿ eBC–AFÿ8–ÿhl•8“F•ED@’@“E@tÿ’ÿFk—AEÿ8AAÿA’••FEÿFek@DF89ÿsAEBel™™•’@“ÿld”ÿ “B8@Fe@’@“FkAAB8@DE@ÿEAdmÿ’@l9ÿGAF8AAÿA’Dmÿ€e@’@“E@ÿ”8Bÿ9ED—˜BAÿ8AAÿ8@DB8ÿ ™B’lB’AEB8DEÿld”ÿ™•8@EB8DEÿG™™“’—AEBÿB’FeEB8Bÿ8AAÿ—˜BFE@8Fmÿ ÿ ÿ i„v†jƒvj‚„ †ˆqÿ Q‚’Feÿld”ÿ’@AEB@el@ABl••tÿ98fÿHIHP ÿ ÿ ÿ UVWXY`abcYWÿWdebÿ fXc`aeWgYWXh`iabcYÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ƒ„ †‡ˆ‰Š‹ŒƒÿŽ‘‘’’’“’“”••–’— ˜™š‰ˆ›œŠÿžŸÿ ¡Ÿÿ¢£ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 2ÿ3425 678879@ABCDEC7@F8ÿ ÿ ÿ GHGIPHQPGH ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R9AÿGHGISI iÿÿqqÿrstÿqÿ ÿ ÿ uvwxy€ÿ 6@AD‚ED9ÿƒ7Aÿ@7„ @ÿCD‚ÿ7†ÿ 9‡ˆA87@ ˆ9D9‰ÿ ÿ t‘‘’“€€’”’•ÿÿ —Rÿ 9‡ˆA8DA7Aÿˆ8ÿ7@@ÿR7‚7ÿ—7@@D9ÿˆ˜ƒÿ™†‡7‚‚ÿ™dÿEDC79ÿ@ C „7ADÿ ÿD9‚ „ƒD@ÿ8DCÿ ˜eDAEBfDAƒD@E‚7„D9ÿ798B‚@ÿE 9ÿ†DAfE78ƒD@ÿ@ ‚‚ÿg9C „ƒD@D9ÿ‡hAÿ˜ † ‚@ÿ‡hAE†7A‰ÿÿ ÿ i@@ÿ 9@DA9@ÿ7AeD@Dÿjk„kAÿ8DCÿ7@@ÿe‚79Cÿ7997@ÿEDÿh†DAÿF@e ‚C9 9„7Aÿ‡hAÿE@AD‚EDAÿˆ˜ƒÿ ‚DC9 9„ÿE78@ÿB†D9ÿ 9@DA97ÿAF@ 9DAÿ7†EDD9CDÿ 9˜ CD9@A7jjˆA@DA 9„ÿD@˜‰ÿÿ ÿ l@@DA‚ „7ADÿ 9‡ˆA87@ ˆ9ÿfˆ88DAÿ7@@ÿCD‚„DEÿE@AD‚ED9ÿjkÿfˆ8879CDÿ8h@Dÿ ÿ EDj@D8eDA‰ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ nopqrstuvwnÿyz{{{||}}}~}~z€€}‚ ƒ„ ts†‡uÿˆ‰Šÿ‹ŒŠÿŽ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 2ÿ3456 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIHPQIRQHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ S@BÿHIHPTP pÿÿrsÿtuvwxyw€ÿ‚yÿƒwxw„ v†‡ÿ ÿ ÿ ˆw ‰€ÿ 7A‘BE’FE@ÿ“8BÿA8”•AÿDE’ÿ8–ÿ•@—˜B98A•˜@E@™ÿ ÿ t†dd†ef†€€egehÿÿ jSÿ•@—˜B9EB8Bÿ˜9ÿ8AAÿkElF8@DFÿl˜99G@ÿGAmEl8AFÿ8–ÿk•–F9EDE’F–EBlEAÿF˜9ÿE@ÿ 8–ÿ—’EB8ÿ8lAnBEBÿoEBCAA•”8DEÿ8AAÿ8@Fnl8ÿ˜9ÿ•@–EFAEB•@”FFAnDÿ—nBÿ DB•plF–8AAE@—nBFnBq@•@”ÿ8–FEE@DEÿrBÿHIHPÿ˜p“ÿHIHs™ÿkElF8@Dÿj8AAE@ÿtuÿ“8Bÿ DCB9EDÿ8@FnlAÿ˜9ÿ˜p“ÿC–E@ÿoE–•’q8AFÿ•@–EFAEB•@”FFAnD™ÿ ÿÿ 789A’•”8ÿAEl@•lo˜’8”ÿl˜99EBÿFE@8FAÿDE@ÿv4ÿ98qÿ8AAÿ8@Fnl8ÿ˜9ÿ•@–EFAEB•@”FFAnDÿ —nBÿ8–’˜mmFoEBEDFl8mÿ–•8ÿw8AGB–rBDF–EBlEA™ÿt@Fnl8@ÿCBÿnmmE@ÿ—nBÿF89A’•”8ÿ8–ÿ ’8@DEAFÿl˜99G@EBxÿl˜99G@8’—nBoG@Dÿ˜p“ÿl˜99G@8’8ÿo˜’8”ÿF˜9ÿCBÿ“G–GD9C@ÿ E@’•”Aÿ’8”E@ÿ˜9ÿ8’’9C@@8ÿ–8AAE@AqC@FAEBÿ3ktj6™ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ UVWXY`abcYWÿWdebÿ fXc`aeWgYWXh`iabcYÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ yz{|}~€‚yÿ„ †††‡‡ˆˆˆ‰ˆ‰ Š‹‹Œˆ Ž~‘’€ÿ“”•ÿ–—•ÿ˜™ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 23ÿ4256 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ H3HIP3QPH3 ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R@BÿH3HISI iÿÿqrÿsttuvwxytv€€‚€ƒƒÿ ÿ ÿ „ yƒ†ÿ 7A‡BEˆFE@ÿ‰8BÿA8‘AÿDEˆÿ8’ÿ‘@“”B98A‘”@E@•ÿ ÿ –w——w˜™w˜d˜xÿÿ fBE@DEAÿghEBF”@8ˆi”FA@8DEBgÿ‘ÿGhhDB8FhB”A”i”ˆˆEAÿCBÿC@@Gÿ‘@AEÿ‰EˆAÿ“CBD‘FACˆˆAÿ ”j‰ÿhˆ8@EB8FÿiG@@8ÿBED”’‘F8Fÿhkÿi”998@DEÿFA‡BEˆFE9lAEÿ‘ÿFEhAE9mEB•ÿ ÿ „ yƒ†y†˜u vƒwxÿ PnhhDB8FhB”A”i”ˆˆÿR8ˆ8ÿo8AAE@ÿ”j‰ÿp’“8ˆˆÿpqrÿH3HIP3QPH3ÿ ÿ ÿ ÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ stuvwxyz{|sÿ~€€€‚‚‚ƒ‚ƒ„ †‚‡ ˆ‰Šyx‹ŒzÿŽÿ‘ÿ’“ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 22ÿ3245 678879@ABCDEC7@F8ÿ ÿ ÿ GHGIPHQPGH ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R9AÿGHGISI ÿ ÿ iÿqrÿstuvuwxÿqyq€ ÿ ‚ƒ„ †‡ 6@ˆAD‰ED9ÿ7Aÿ@7‘’@ÿCD‰ÿ7“ÿ’9”•A87@’•9D9–ÿ —˜ww˜v™˜‡‡vxvdÿÿ ef•9•8’gD”ÿ’9”•A8DA7Aÿ•8ÿ9F‰B‘D@ÿ’ÿh•‰7‘D@EÿDf•9•8’ÿh7EDA7@ÿijÿh’‰7‘@ÿ F9CDA‰7‘–ÿÿ ÿ ‚ƒ„ †‡„†vkƒl ˜dÿ ÿ Pef•9•8’ÿGHGIÿRmnnoÿGHGIPHpPp2ÿ ‚x ˜d˜ÿ Pef•9•8’ÿGHGIÿRmnnoÿGHGIPHpPp2ÿ ÿ —txqt˜„ÿ‡x ÿÿ ÿ PrDEiDf@’“DÿB‘7Af•88F9ÿ ÿ ÿ ÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ tuvwxyz{|}tÿ€‚‚ƒƒƒ„ƒ„€ ††‡ƒˆ ‰Š‹zyŒ{ÿŽÿ‘’ÿ“” ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 23ÿ4256 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ 3H3IPHQP3H ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R@Bÿ3H3ISI iÿÿqrÿstuvwxuywÿ€w‚ƒ„ „†wx„v‡uxÿ ÿ ÿ ˆw†t‰ƒÿ 7ABE‘FE@ÿ’8BÿA8“”AÿDE‘ÿ8•ÿ”@–—B98A”—@E@˜ÿ ÿ ™udduvuƒƒv„v‡ÿÿ fRÿ”@–—B9EB8Bÿ—9ÿ8AAÿg—‘8“EAFÿ8BgEAEÿ9EDÿE––EhA”•”FEB”@“8Bÿ‘ijEBÿjk˜ÿÿ l@ÿBED—•”F@”@“ÿ“iBFÿ8•ÿ“E@—9–iBD8ÿE––EhA”•”FEB”@“8BÿFED8@ÿFABE‘FE9iAEAÿ”ÿ98BF˜ÿÿ ÿ m‘8@Dÿ8@@8Aÿ’8BÿE@ÿh—@hGBBE@FGAFCAA@”@“ÿ8•ÿg—‘8“EAFÿjEBF—@‘8B9ÿ“E@—9–iBAF˜ÿ n@AEB•8‘‘EAÿ–iBÿAi9@”@“ÿ8•ÿgE’k‘‘8BEÿ8•FEE@DEÿA”D@”@“8BÿGAih8AFÿjkÿ–‘EB8ÿ kAEB•”@@”@“FFA8A”—@EBÿ—o’ÿ’8@AEB”@“E@ÿ8•ÿhCB‘ÿ•”DÿoE@AB8‘8ÿGjjF89‘”@“FFA8A”—@EBÿ 4pq76ÿE––EhA”•”FEB8AF˜ÿ ÿ ÿ ˆw†t‰ƒ†‰vywxtu‡ÿ PÿrBEFE@A8A”—@ÿj—F”A”•8ÿEh—@—9”Fh8ÿkA“CBDEBÿ3H3IPHQP3H ÿ ÿ ÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ stuvwxyz{|sÿ~€€€‚‚‚ƒ‚ƒ„ †‚‡ ˆ‰Šyx‹ŒzÿŽÿ‘ÿ’“ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 23ÿ4256 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIHPQIRQHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ S@BÿHIHPTP pÿrsÿtuvwxyw€wÿv‚ÿƒvux„ uw€wÿ†‡ˆÿ‰x€y„‘wÿÿ v‚ÿ’v“vÿ”v„„‘wÿ†‡ˆÿ•‚–v““ÿ•—˜xÿ‚‘uyxv™ˆ‘„ÿÿ ÿd—‘ƒuvwÿ†™ÿ „„uvwe‘ÿ ÿ —‘x“‰„ÿ 7AfBEgFE@ÿGhhDB8BÿAiggÿjSÿ8AAÿAiggF8998@Fÿ9EDÿFAfBEgFE@FÿkBDlmB8@DEÿlCBDinFACgg8ÿ EAAÿfAAB8@DEÿo8FEB8AÿhpÿDEÿBEqk99E@D8Aik@EBÿFk9ÿBEDkriF8Fÿiÿ nB8@Fq@i@nFB8hhkBAE@sÿÿ ÿ tv™™vw–v„„w€wÿÿ vpÿGhhDB8nÿ8rÿgEq98@@8BEriFkBEBÿkwxÿCn8Bqk99G@EB@8FÿBEriFkBEBÿx8BÿyzEAFÿ {EriFik@ÿ|ÿ{pDnir@i@nÿnE@k9lmBAÿE@ÿnB8@Fq@i@nÿ8rÿCn8BFAfB@i@nÿkwxÿGhhFiqAE@ÿ 8rÿS8g8ÿj8AAE@ÿkwxÿyrl8ggÿy}~Fÿ4Sjy6ÿrEBqF89xEAsÿB8@Fq@i@nE@ÿx8BÿBEFGgAEB8Aÿiÿ E@ÿB8hhkBAÿi@@Expgg8@DEÿBEqk99E@D8Aik@EBÿFk9ÿBEFhEqAirEÿFAfBEgFEÿlmBrC@A8FÿfAAB8ÿ FinÿmrEBÿiÿE@ginxEAÿ9EDÿ@ED8@FApE@DEÿD8AG9~ÿ ÿ S8g8ÿj8AAE@ÿkwxÿyrl8ggÿy}ÿÿÿ HIHPQIPQ25ÿ 8n@ElFÿ€Eq@iqÿy}ÿ ÿ HIHPQI5Q2Rÿ EqF8@Dÿj8AAE@ÿy}ÿ ÿ HIHPQI5Q2‚ÿ {CAAriqÿj8AAE@ÿkwxÿyrl8ggÿy}ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿHIHPQIPQ25ÿ j8@FoBkÿ€Eq@iqÿy}ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿHIHPQIPQ25ÿ ÿ ƒ„ †‡‡„ˆ‰Š‹Œ†ˆ„Žÿÿ ÿ ‘Š †‡‡’ˆ„ÿ “ÿ”A8ogEB8ÿEAAÿFACBqAÿkwxÿ98@D8AF8AAÿCn8BBpDÿlmBÿFAB8AEniFq8ÿlBpnkBsÿ “ÿ•8B9k@iFEB8BÿCn8BDiBEqAirE@ÿlmBÿAEq@iqokg8nE@sÿ “ÿ–kB98giFEB8ÿkwxÿx8B9k@iFEB8ÿGhhFiqAE@ÿ9Egg8@ÿqk99G@EB@8sÿ “ÿ7CqEBFACggÿ8AAÿCn8BBpDEAÿkwxÿCn8BDi8gknEB@8ÿ8@rC@DFÿE@ginAÿFi@ÿ8rFEDD8ÿBkggsÿ “ÿ—ArEwqg8ÿE@ÿnE9E@F89ÿ9kDEggÿlmBÿhBikBiAEBi@nÿkwxÿli@8@FiEBi@nÿ8rÿ i@rEFAEBi@n8Bsÿ ˜„ ˆŒ ™†šŠ‘ÿ “ÿ7ACBqÿAEq@iqokg8nE@FÿoEFACgg8BlG@qAik@sÿ›EDÿE@ÿFACBqAÿoEFACgg8BlG@qAik@ÿ 8rFEFÿ8AAÿBEFhEqAirEÿAEq@iqokg8nÿx8BÿE@ÿAfDginAÿDEli@iEB8DÿBkggœÿ nE9E@F8998ÿhBkwEFFEBÿlmBÿqB8rFACgg@i@nœÿhBikBiAEBi@nÿ8rÿi@rEFAEBi@n8Bÿkwxÿ FfFAE98AiFqÿGhhlmg@i@nSÿ8idraÿS 7j50y yav} ~7F7ÿg4ErEB8@FEBsÿ ÿ “ÿ{E@kDg8ÿkwxÿAfDginnmBÿBkggEB@8ÿ9Egg8@ÿoEFACgg8BEÿkwxÿGAlmB8BEsÿ ÿÿ ÿ UVWXY`abcYWÿWdebÿ fXc`aeWgYWXh`iabcYÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Ÿ ¡¢£¤¥¦§¨Ÿÿª«¬¬¬­­®®®¯®¯«°±±²®³ ´µ¶¥¤·¸¦ÿ¹º»ÿ¼½»ÿ¾¿ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 23ÿ4256 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIHPQIRQHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ S@BÿHIHPTP pqrrsÿ uÿw@xyBÿE@ÿE@€EA‚ƒ„ÿ‚@AEƒBEB8DÿB8 †BAEB‚@ƒF9†DE‡ÿ uÿˆ‰F‘@D8ÿEA8’EB‚@ƒE@ÿ8“ÿEAAÿF‘FAE98A‚FAÿ‚@AEB@†@AB†Qÿ†”€ÿB‚FB89“EB‡ÿ ÿ •–—˜™d—™ef–g˜hiÿ QÿklC@FAEGA‰A8@DEÿmB8@F@‚@ƒÿ8“ÿnƒ8BFA‘B@‚@ƒÿSoppq„ÿHIHPQI3QrIÿ Qÿs8 †BAtÿmB8@F@‚@ƒÿ8“ÿCƒ8BFA‘B@‚@ƒÿ†”€ÿG F‚AE@ÿ8“ÿS88ÿo8AAE@ÿ†”€ÿp“x8ÿÿ ÿÿpqtFÿ“EBF89€EA„ÿHIHPQIrQ25ÿ Qÿu‚FF‚“tÿmB8@F@‚@ƒÿ8“ÿCƒ8BFA‘B@‚@ƒÿ†”€ÿG F‚AE@ÿ8“ÿS88ÿo8AAE@ÿ†”€ÿp“x8ÿÿ ÿÿpqtFÿ“EBF89€EA„ÿHIHPQIrQHIÿ ÿ vwxywh—ÿdx˜˜ÿ QÿpzEAFÿsE“‚F†@ÿ{ÿs‰Dƒ‚“@‚@ƒ„ÿ|†€8@ÿu89ÿ ÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ UVWXY`abcYWÿWdebÿ fXc`aeWgYWXh`iabcYÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ~€‚ƒ„ †‡~ÿ‰Š‹‹‹ŒŒŽŽŠ‘’ “”•„ƒ–— ÿ˜™šÿ›œšÿž ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 23ÿ4256 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIHPQI3QHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R@BÿHIHPSP iÿqQrÿÿs“t”u@v8wDFx•8y–€AGBE‚Bw—@‚˜ƒÿ„v †ÿ„‚t‡ˆ‰ÿÿx‰v‰‘x‚v„„t‚‰ÿ ÿ sxu‘‰ÿ 7A™BEdFE@ÿe8BÿA8˜—AÿDEdÿ8fÿ—@•gB98A—g@E@hÿ ÿ ivjjv kv‰‰ ƒ wÿ lAAÿ—@•mB8@DEÿ8fÿ9”@8DF•8–AGBEB—@˜ÿe8BÿE•AEB•B”˜8AFÿ8fÿf—FF8ÿC˜8B–g99G@EBÿgneÿ CfE@ÿ–G@DEBhÿl–g@g9—neE•ÿ—@•gB9EB8Bÿg9ÿ8AAÿE@ÿGABED@—@˜ÿo”˜”Bÿgneÿ8AAÿpgd8˜EAÿ –g99EBÿ8AAÿA8ÿ•B89ÿG@DEBd8˜ÿ—@•mBÿpEFdGAÿ—ÿCBE@DEAÿ—ÿFEoAE9pEBhÿ ÿ ÿ sxu‘‰x‘ †‚uvwÿ “”@8DF•8–AGBEB—@˜ÿHIHqrÿHIHPQI3QHI Qÿ ÿ ÿ ÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ stuvwxyz{|sÿ~€€€‚‚‚ƒ‚ƒ„ †‚‡ ˆ‰Šyx‹ŒzÿŽÿ‘ÿ’“ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 23ÿ4256 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIH3PIQPHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R@BÿHIH3S3 iÿÿqrÿstutvwxvÿy€€‚wxƒ„wu‚ ÿ ÿ †v‡ƒyˆÿ 7A‰BEFE@ÿ‘8BÿA8’“AÿDEÿ8”ÿ“@•–B98A“–@E@—ÿ ÿ ˜‚™™‚wd‚ˆˆw„wuÿ eRÿ“@•–B9EB8Bÿ–9ÿfg’gE@DEÿGff‘8@D“@’8Bÿ“@–9ÿR88ÿe8AAE@ÿ–h‘ÿi”•8ÿijÿ–h‘ÿ AEk@“kl–8’E@—ÿÿ ÿ ÿ †v‡ƒyˆ‡ywxv ƒ‚uÿ ng’gE@DEÿGff‘8@D“@’8BÿHIH3PIQPHI Pÿ ÿ ÿ ÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ opqrstuvwxoÿz{|||}}~~~~{€‚~ƒ „ †ut‡ˆvÿ‰Š‹ÿŒ‹ÿŽ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 23ÿ4256 78998@ABCDEFD8AG9ÿ ÿ ÿ HIHPQIRQHI ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ S@BÿHIHPTP pÿÿrsÿtuvwxyÿ€vx‚vÿ Qÿ„AEB †‡‡ˆ‰@ÿ‘B’@ÿFA“BEˆFEBEF8TFAGD‰E”EF• ÿ Qÿ–G@DG@DEBF• @‰@ÿ Qÿ7†BAEB‰@ÿ†‘CB8Aÿˆ8F—ÿ‘CB8Aÿˆ8Fÿ†˜™ÿ9EA8ˆˆ‘•B‡8˜ @‰@8Bÿ4dde6ÿ ÿ fghijkÿ 7A“BEˆFE@ÿ™8BÿA8‰AÿDEˆÿ8lÿ‰@‘†B98A‰†@E@mÿ ÿ nyooyp€ykkpwpxÿ qSÿ‰@‘†B9EB8Bÿ†9ÿE@†9‘•BDÿFAGD‰EBEF8ÿF†9ÿF89Aˆ‰8ÿFA“BEˆFEBÿEB”r•DFÿ8AAÿDEˆA8ÿ l‰DÿDE@ÿPQ3ÿ98rmÿsEF8@FÿF“‘AEÿl8BÿF 8‡8ÿ• 8Dÿ G@F 8‡ÿ B‰@ÿ’AEBl‰@@‰@ÿ8lÿ ‰@F89ˆ8DEÿ‘•B‡8˜ @‰@FFˆ8ÿE@†9ÿ8AAÿ”EF• 8ÿ7lE@F ÿdˆ8Fÿ„AEBl‰@@‰@ÿ7d„—ÿ tE @‰F 8ÿqEB E@ÿ†˜™ÿ7‰AEÿuEB†ÿ47lE@F ÿ‡ˆ8FA’AEBl‰@@‰@6mÿ ÿ qSÿBED†l‰F8BÿBEFGˆA8AEAÿ‘B’@ÿE@†9‘•BDÿ G@DG@DEBF• @‰@ÿ8lFEE@DEÿAEFAÿ8lÿ ‰@F89ˆ‰@ÿ8lÿ9EA8ˆˆ‘•B‡8˜ @‰@8Bÿ‘8FA‰™EAF@CB8ÿ‰ÿ”†vmÿÿ ÿ wEAEBÿq†Aÿˆ“‘AEBÿ‘B’8@ÿ†9ÿ”†ˆ8EAÿ”•BÿF8998@ 8ˆˆ8ÿD8ˆ8”C@ E@Fÿ B‰ FD8F‡†ˆ‰A‰ EBÿ†˜™ÿ†9ÿ9•rˆ‰AÿE@†9ÿD‰8ˆ†ÿ G@@8ÿ‡’lEB 8ÿˆ8FA‰‘A@‰@E@ÿ 8lFEE@DEÿ‘8FA‰™EAF@CB8ÿ‰@F89ˆ‰@ÿ8lÿddemÿeEDÿ9’ˆEAÿ8AAÿ”E™’ˆˆ8ÿ‰@F89ˆ‰@ÿ8lÿ ddeÿ‡’ÿ’AEBl‰@@‰@FFA8A‰†@EB—ÿl‰ˆ EAÿ8@FEFÿl8B8ÿE@ÿ‘GˆˆAÿGAÿ‘G@EB8@DEÿ ‰@F89ˆ‰@F9EA†Dmÿ fghijkhjpxgviyxÿ Qÿ7A“BEˆFEBEF8ÿ9EDÿFAGD‰E”EF• —ÿ98rÿHIHPÿ Qÿ–G@DG@DEBF• @‰@ÿ”†vÿ‘•Bÿ9EA8ˆˆÿ98rÿHIHPÿ ÿ ÿ UVWXY`abcYWÿWdebÿ fXc`aeWgYWXh`iabcYÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ yz{|}~€‚yÿ„ †††‡‡ˆˆˆ‰ˆ‰ Š‹‹Œˆ Ž~‘’€ÿ“”•ÿ–—•ÿ˜™ ÿ ÿÿ !!"#$%&'$(#()(00ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ 23ÿ4235 678879@ABCDEC7@F8ÿ ÿ ÿ GHGIPHQPGH ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ ÿ R9AÿGHGISI ÿ ÿiÿqrÿstuvwxy€vtÿ€‚‚ÿƒ„ywty ÿ †‡‚ˆ€ÿ ÿ ‰A@‘’’D@ÿE‘“”‘7EÿE8ÿ“9•A87@“9ÿ@“’’ÿB–7A‘88F9DA97Eÿ‘88F9E@—AD’EDA˜ÿ ÿ ÿ ÿ TUVWXY`abXVÿVcdaÿ eWbY`dVfXVWgYh`abXÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ defghijklmdÿopqqqrrssststpuvvwsx yz{ji|}kÿ~€ÿ‚€ÿƒ„ #"%&#%$"#" AÿQRQPIH GBFEED9CBCBBBAA@@@98ÿ'6543210)(' Š Š ˆ † ÿxzy|„ƒ‚ÿ€ÿ~|}|{zyxwvÿtssrq Š‰ ÿ š™“˜—–•”ÿ“’‘Ž #ÿ"! ÿ ÿ#(''ÿ!&ÿ 0! )ÿÿÿ#ÿ(ÿÿ'ÿ'ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ!ÿÿ&ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ%$ š™“˜—–•”œ“˜•–š› %$ %$ š™“˜—–•”–’˜‘˜‘”– !& !& RRRÿH PPUÿHQ PPUÿGQ STRÿH SHIÿRG QPIÿHG 3F97Eÿ26DCBA@592563ÿ76354321 š—–•Ÿÿ“œœš‘–˜“˜‘ž R RRRÿXH RRRÿXH URQÿHY RTGÿX IIIÿH D29763W6V29ÿ26DCBA@592563ÿ76354321 RRT R RRT R R R 76354329ÿCD97V` pÿ hhÿig hhÿg hih gÿ gÿ fcedcba R R R R R R 76EC23WA5W2A935rEA7q ŠŒ‹ R R R R R R wvvutÿ76EC23WAs RRXÿUY GURÿQHY GUXÿIGY TRTÿHY UHTÿIY HGRÿUY 76EC23WA5ÿCD97V` RRQÿI RSGÿTPY RSIÿRPY IRHÿH TXXÿQHY GXGÿPHY 76EC23WA5BC2AW76q pÿ p ÿ g pÿig i pÿ pÿ f bcx€eÿyy$x p ÿ p ÿ giÿ  ‚ R TPUY TPUY XY QUHY HPHY 76EC23WA5WD292V975WVv p p pÿ p p ÿ(00(%ÿ‚%ÿ R RTUY RTUY U HUHY TTHY 763WA„ÿCBB69W2C29ƒ p ÿ gggÿgp ‡† † ÿxzy|„ƒ‚ÿ€ÿ~|}|{zyxwvÿtssrq gggÿgo ÿ6773Wÿ75‰ÿPˆHÿvuÿVC7CVÿˆ76354329ÿ6EC7639@6Eÿ6773Wÿ75‰ÿRˆHÿ%(&ÿ0! ‡#(0#ÿ#†0a ˆ † 36DEr@ÿ24ÿ67D4Bÿ75‰ÿPˆRÿBBCFVCÿ’‘A gggÿgn gggÿgm !0('0(ÿ0! ‡#(0#ÿ#†0a gggÿgl 75‰ÿTˆRÿ2AE7AFÿCEB•”ÿ#†0(ÿ!('“ gggÿgk ÿ—36DEr@ÿ24ÿ6773Wÿ75‰ÿQˆTÿEC23WA53BrW2A5ÿ’‘AÿD2922C‰6@ÿE7–’21ÿ&0 #ÿ!('“ gggÿgj —36DEr@ÿ24ÿ6773Wÿ75‰ÿTˆRÿ76EC23WA5W36’D93WCƒ gggÿgh ÿ’‘Aÿ763W24™3ÿC32C5CVÿCÿDÿ„ÿ36DEr@ÿ24ÿ67D4Bÿ75‰ÿQˆIÿEC23WA562˜ÿ&0 #0 ) g —D29763–7567ÿ6E26•D•„ &0 #!0(0'(#' fTˆGÿC3247ÿEC7636DEr@ÿD9B3392W‰A26eÿ ÿ(00(d ®ÿ¸¹¸·¶µ ´¯³²²±¬°¯°¯¯¯®®­­­¬«ÿ ©¨§¦¥¤£¢¡ ÿ$%$#"! ÿ TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Dnr 2026-06-03 KLK 2026/159 002 Stab och serviceförvaltningen Linn Engblom, 024870821 linn.engblom@rattvik.se Anmälan av fattade delegationsbeslut juni 2026 Förvaltningens förslag till kommunstyrelsen 1. Godkänna redovisningen av fattade delegationsbeslut. Sammanfattning Här redovisas fattade delegationsbeslut från utskott och från enskilda beslutsfattare. Redovisningen sker regelbundet från delegater i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Delegationsbeslut fattade av samhällsutvecklingsutskottet 2026-05-06

§ 14 Dnr KLK 2024/835 214 Detaljplan för Verksamhetsområde del av Sätra 1:9 m.fl. "Glassen" Samhällsutvecklingsutskottets beslut 1. Godkänna detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera för granskning. 2. Godkänna samrådsredogörelsen. 3. Besluta att detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse- Granskning av detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-03. b) Detaljplan, Plankarta, Granskning Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-12. c) Detaljplan, Planbeskrivning, Granskning Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-12. d) Detaljplan, Illustrationsplan, Granskning Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-12. e) Detaljplan, Samrådsredogörelse, Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-11. f) Samrådshandlingar, Undersökning av betydande miljöpåverkan DP Verksamhetsområde på del av Sätra 1_9 Glassen, daterad 2025-04- 04. g) Utredning, Dagvattenutredning, Granskning Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-01-30. h) Utredning, VA-utredning, Granskning Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-01-30. i) Samrådshandlingar, Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR) Samråd Detaljplan för verksamhetsområde på del av Sätra 1:9 "Glassen", daterad 2025-04-04. j) Samrådshandlingar, PM Geoteknik Samråd Detaljplan för Verksamhetsområde för del av Sätra 1:9 "Glassen", daterad 2025-04- 04. Sammanfattning av ärendet Förslag till detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera (tidigare Verksamheter på del av Sätra 1:9, ”Glassen”) har varit utställt för samråd mellan 2025-06-16 och 2025-08-25. Under samrådstiden inkom nio yttranden, bland annat från Länsstyrelsen och Trafikverket. Inkomna yttranden har besvarats i en samrådsredogörelse och planhandlingarna har bearbetats utifrån inkomna synpunkter. Synpunkterna _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(3) Sammanträdesdatum 2026-02-18 Samhällsutvecklingsutskottet har även föranlett att dagvattenutredningen reviderats och att en VA- utredning tagits fram. De huvudsakliga förändringarna i planförslaget är: • Dagvattenlösningarna som tidigare var föreslagna på kvartersmark har flyttats till den allmänna platsmarken (natur) och dagvattendammen har dimensionerats för att klara av hela planområdets dagvattenhantering samt för att kunna hantera ett 100- årsregn. • Fler och mer detaljerade planbestämmelser gällande bebyggelsens utformning har lagts till. • Planområdesgränsen har förändrats något för att säkerställa naturliga flöden i föreslagna diken och en remsa med naturmark, med ett tillhörande dagvattendike, som löper genom kvartersmarken har lagts till. En mer detaljerad lista över vilka förändringar som planförslaget genomgått återfinns i samrådsredogörelsen. Mark- och planenheten föreslår att det bearbetade planförslaget för detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera sänds ut för granskning. En undersökning om betydande miljöpåverkan har tagits fram och den var utsänd för samråd samtidigt som detaljplanen. Länsstyrelsen delade i samrådet kommunens bedömning att detaljplanen inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter att undersökningen har samråtts, men innan granskningen av detaljplanen, ska kommunen enligt plan- och bygglagen besluta om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Sammantaget har kommunen gjort bedömningen att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken behöver därför inte göras. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Det är kommunen som är exploatör för detaljplanen och kommer vara ansvarig för utbyggnader av åtgärder som är nödvändiga för planens genomförande. Nedan kostnader är grova uppskattningar då ingen projektering tagits fram: • lantmäteriförrättningar, cirka 0,2 miljoner kronor • utbyggnad av gata med vändplats och slitlager av asfalt (cirka 150 meter), cirka 1,5 till 2,2 miljoner kronor Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(3) Sammanträdesdatum 2026-02-18 Samhällsutvecklingsutskottet • utbyggnad av allmän plats med dagvattenfunktioner, cirka 1,5 till 3 miljoner kronor • projektering och upphandling, cirka 0,5 miljoner kronor. Sammantaget landar summan för de olika posterna på mellan 3,7 och 5,9 miljoner, plus kostnader för detaljplanen om cirka 0,6 miljoner. Totalt innebär detaljplanen cirka 35 355 kvadratmeter kvartersmark och för att kommunens kostnader ska täckas behöver markpriset vara någonstans mellan 122 och 184 kr per kvadratmeter. Kommunen har ett markanvisningsavtal som innebär att Sätra 1:17 ska säljas för 0,16 miljoner kronor. Markens storlek är cirka 16 167 kvadratmeter vilket motsvarar ett råmarkspris på 9,9 kronor per kvadratmeter. Utöver detta tillkommer exploateringskostnader som motsvarar fastighetens del av kommunens totala kostnader för framtagandet av detaljplanen samt utbyggnad av infrastruktur till området. Enligt granskningsförslaget kan inte hela Sätra 1:17 användas som kvartersmark, utan kvartersmarken kommer att ha en storlek om cirka 15 000 kvadratmeter. För att få täckning för kommunens kostnader innebär detta att köparen, utöver råmarkspriset, behöver erlägga mellan cirka 1,83 och 2,76 miljoner kronor. Som jämförelse är Magasinet 3 i centrala Rättvik, som är avsedd för handel, värderad till 0,75 miljoner kronor och är 1800 kvadratmeter stor vilket ger ett kvadratmeterpris om cirka 417 kronor. Ej medräknat ovan är VA-utbyggnaden som har viss täckning via anslutningsavgifter. Kostnaden för VA-utbyggnaden beräknas till cirka 7 miljoner kronor som antingen kan finansieras av exploatören eller VA- kollektivet. Förvaltningens förslag till samhällsutvecklingsutskottet 1. Godkänna detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera för granskning. 2. Godkänna samrådsredogörelsen. 3. Besluta att detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Yrkanden 1. Jonny Jones (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Mark- och planenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande RÄTTVIKS KOMMUN DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLAN RÄTTVIK/GLASSEN 2024-08-23 REVIDERAD 2026-01-30 DAGVATTENUTREDNING inför detaljplan Rättvik/Glassen Rättviks kommun KONSULT WSP 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10-722 50 00 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 wsp.com PROJEKT DVU och VA-utredning Glassen KONTAKTPERSONER AXEL KRÖGERSTRÖM, 072-3530594 UPPDRAGSNAMN AXEL.KROGERSTROM@WSP.COM Rättviks kommun DVU UPPDRAGSNUMMER SANDRA HÅMÅS, 0248-70 161 10389732 SANDRA.HAMAS@RATTVIK.SE FÖRFATTARE Julia Markström, Amanda Broman DATUM 2024-08-23 ÄNDRINGSDATUM 2026-01-30 GRANSKAD AV Embla Myrdal, Ebba Ramel GODKÄND AV 10389732 • Rättviks kommun DVU | 2 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund 6 3 Förutsättningar för dagvattenhantering 6 4 Befintliga förhållanden 7 4.1 Övergripande beskrivning 7 4.2 Topografi 8 4.3 Geologiska förhållanden 9 4.4 Förorenad mark 11 4.5 Hydrologi och grundvatten 12 4.5.1 Hydrogeologisk beskrivning 12 4.5.2 Motstående intressen 14 4.5.3 Vattenverksamhet 14 4.5.4 Potentiella risker för grundvatten 15 4.5.5 Rekommendationer 15 4.6 Avrinningsområde 15 4.7 Flödesvägar och instängda områden 17 4.8 Befintliga dagvattenanläggningar 19 4.9 Verksamhetsområde 20 4.10 Recipient och recipientstatus 20 4.11 Markägarförhållanden 21 4.12 Dikningsföretag 21 4.13 Områdesskydd 22 4.14 Övriga genomförda utredningar 22 5 Framtida förhållanden 22 5.1 Planerade förändringar 22 5.2 Framtida klimat – Havs- och vattennivåer 24 6 Beräkningar 24 6.1 Beräkning av dimensionerande flöden 24 6.2 Beräkning av fördröjningsvolymer 26 6.3 Beräkning av dagvattnets föroreningsinnehåll 26 7 Förslag till dagvattenhantering 28 10389732 • Rättviks kommun DVU | 3 7.1 Övergripande principer 28 7.2 Helheltsbild av föreslagen dagvattenhantering 29 7.2.1 Dagvattendamm - Dagvatten från tomterna 30 7.2.2 Dike med sektioner mellan verksamhetstomter 31 7.2.3 Avskärande dike - Avledning av naturvatten från uppströmsområde 32 7.3 Tekniska lösningar 33 7.3.1 Dagvattendamm 33 7.3.2 Dike 34 7.3.3 Oljeavskiljare 35 7.4 Dagvattenhantering vid skyfall 35 8 Konsekvenser av föreslagna åtgärder 38 9 Slutsatser 41 9.1 Behov av vidare utredning 41 10 Referenser 42 10389732 • Rättviks kommun DVU | 4 1 SAMMANFATTNING WSP har fått i uppdrag av Rättviks kommun att ta fram en dagvattenutredning i samband med framtagande av detaljplan för verksamheter inom fastigheterna Sätra 1:9 och Sätra 1:17. Utredningen ska visa på hur planerad exploatering kan komma att påverka framtida dagvattenflöden samt visa på hur en hållbar dagvattenhantering skall kunna byggas upp i samband med den tilltänkta exploateringen. Utredningen redovisar även planområdet förutsättningar, befintlig dagvattenhantering och skyfallshantering. Planområdet utgör idag av ett oexploaterat skogsområde och ligger inom ett delavrinningsområde som leder vattnet längs med vägdiken och ett vattendrag som ansluter till vattenförekomsten Siljan. Marken inom planområdet består till största del av morän och har en medelhög genomsläpplighet. Planområdet planeras att delas upp i fyra fastigheter för verksamheter och alla fastigheter är tänkta att nås av samma infartsväg. Fastigheterna antas anläggas med en hårdgöringsgrad på 80 % då det inte är fastställt vilka typer av verksamheter som kommer etableras i området när den här dagvattenutredningen tas fram. Flödena kommer att öka i planerad situation då ett oexploaterat skogsområde ska hårdgöras. Dagvatten från planområdet föreslås hanteras i en dagvattendamm dimensionerad för ett 20-årsregn med en utökad fördröjningsvolym för ett 100-årsregn. Den totala fördröjningsvolymen för ett 20-årsregn är 664 m3 men med utökad fördröjningsvolym för ett 100-årsregn har dammen möjlighet att fördröja 1124 m3. Med föreslagna lösningar inom planområdet kommer flödet att fördröjas ner till ett befintligt 20-årsflöde och kommer därför inte att öka belastningen på nedströms trummor. De grova föroreningsberäkningarna visar på möjligheter att minska föroreningsbelastningen för ett par parametrar i planerad situation jämfört med befintlig situation från planområdet med en dagvattendamm. För att få ner halterna ytterligare krävs fler partikelavskiljande lösningar, samt att stor vikt läggs vid utformningen av dammen. Exempelvis om dammen anläggs med skärmlösningar eller med mer vegetationsytor kan halterna minska ytterligare och en lång uppehållstid i dammen möjliggör nedbrytning av närsalter. Genom dessa åtgärder samt att mer än 90 % av årsvolymen omhändertas och att planområdet endast utgör en liten del av Siljans avrinningsområde bedöms inte exploateringen inom planområdets försämra möjligheterna att uppnå aktuella MKN för recipienten Siljan. Vid normala regn och vid skyfall i planerad situation kommer naturmarksvatten från uppströms skogsområde att ledas runt planområdet med hjälp av avskärande diken. Från området med verksamheter behöver höjdsättningen fortsatt planeras så att vattnet avleds till föreslagen dagvattendamm med utökad fördröjningsvolym. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 5 2 BAKGRUND På uppdrag av Rättviks kommun har WSP tagit fram en dagvattenutredning som underlag inför detaljplanearbete som ska möjliggöra anläggande och försäljning av ett antal tomter för verksamhetsändamål. Detaljplanen gäller för verksamheter inom fastigheterna Sätra 1:9 och Sätra 1:17 i Rättviks kommun. En översiktlig bild över planområdes placering ses i Figur 1. Huvudsyftet med dagvattenutredningen är att klargöra vilka konsekvenser den föreslagna exploateringen får avseende dagvattenflöden, föroreningar och skyfall. I utredningen ska även översvämningsrisker analyseras samt förslag till dagvatten- och skyfallshantering föreslås. Figur 1. Översikt över detaljplaneområdet ungefärliga utbredning. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING Rättviks kommun har i nuläget inte antagit någon dagvattenstrategi eller policy. Följande dagvattenutredning kommer därmed att utgå från kommunens checklista för innehåll i dagvattenutredningen från förfrågningsunderlaget, information från StormTac och Svenskt Vattens publikation P110 (2016) – ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten”. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 6 4 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 4.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING Detaljplaneområdet är ungefär 5 ha stort och är beläget i Rättviks kommun, ca 2 km nordväst om Rättvik centrum. Området är idag obebyggt och bevuxet med skogsmark, se Figur 2. Området ramas in av Sätra Dalhallavägen i öster och Riksväg 70 i söder. På andra sidan om Sätra Dalhallavägen finns en gymnasieskola samt ett skoljordbruk. Planområdet används idag av skolan för undervisning. Sjön Siljan ligger ca 0,5 km sydväst om området. Idag avvattnas området till Siljan via Trafikverkets diken längs med Riksvägen som ansluts till ett mindre vattendrag ner till Siljan. Figur 2. Detaljplaneområdets placering utmärkt i rött. En kartering av befintlig markanvändning inom planområdet redovisas i Figur 3. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 7 Figur 3. Kartering i ArcGIS av befintlig markanvändning. 4.2 TOPOGRAFI Topografin inom detaljplaneområdet visas i Figur 4. Från figuren framkommer det att planområdet är sluttar mot sydost. Marknivåerna inom visas i Figur 5, där tvärsnitt A-B varierar från nordväst till sydost mellan +184 m till +179 m och tvärsnitt C-D har marknivå +181 m vid C och D vid plangränsen, men mellan punkterna är det relativt kuperat. I det här fallet har höjdssystemet RH2000 använts. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 8 Figur 4. Topografin över detaljplaneområdet (svart). Källa: ScalgoLive (2026). Figur 5. Tvärsnitt A-B och C-D visar höjdprofilen inom detaljplaneområdet. 4.3 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Enligt SGU:s (2024) jordartskarta består marken inom detaljplanområdet främst av morän. En geoteknisk undersökning gjord av WSP (2024) bekräftar den geologiska kartans beskrivning, att det generellt är morän inom planområdet. Liten del av området består av isälvssediment och glacial grovsilt- finsand, se Figur 6. Markens bedömda genomsläpplighet inom planområdet kan ses i Figur 7 vilket visar 10389732 • Rättviks kommun DVU | 9 att marken generellt har en medelhög genomsläpplighet, samt med en liten del av hög genomsläpplighet i södra delen av planområdet. Figur 6. Jordarter inom planområdet (svart). Källa: SGU (2024). Figur 7. Markens genomsläpplighet inom planområdet (svart) enligt SGU (2024). Jorddjupet inom planområdet har tagits fram med hjälp av SGU:s karttjänst, se Figur 8. Som visas så varierar det skattade jorddjupet inom planområdet. En större del av området uppskattas ha en jorddjup mellan 10–20 m, en mindre del har ungefär ett jorddjup på 5–10 m. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 10 Figur 8. Jorddjupskartan visar skattad jorddjup (m) över planområdet. Planområdet är markerat i svart. Källa: SGU (2024). Enligt geotekniska undersökningen har grundvatten noterats och därmed har grundvattenrör installerats på två ställen. Vid en djupare schaktning bedöms grundvattnet kunna påträffas (WSP 2024). 4.4 FÖRORENAD MARK Länsstyrelserna (2024) har tagit fram en EBH-karta som visar potentiellt förorenande områden. Från EBH-kartan framkommer det att det inte finns något potentiellt förorenat område inom planområdet. Öster om området har en förbränningsanläggning identifierats men är ej riskklassat, se Figur 9. Inga flöden från området når planområdet eller vice versa. WSP (2024) har utfört markradonundersökningar som visar att området består av normalradonmark. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 11 Figur 9. Länsstyrelsens EBH-karta med planområdet gräns markerad i rött. Källa: (Länsstyrelserna, 2024). 4.5 HYDROLOGI OCH GRUNDVATTEN 4.5.1 Hydrogeologisk beskrivning Planområdet är beläget på jordarter som främst utgörs av morän, se Figur 6. I det sydöstra hörnet överlappar planområdet en åsformation med isälvssediment. Jorddjup har skattats till 10–20 m inom planområdet, se Figur 8. Jordarterna kan antas vara relativt permeabla vilket tillåter infiltration till underliggande grundvattenmagasin. Detta kan även ses i SGU:s genomsläpplighetskarta, som ger en översiktlig bild av markens grundvattenbildningsförmåga, som visar att området består av jordarter med medelhög till hög genomsläpplighetsförmåga, se Figur 7. Baserat på tillgänglig information om jordarter och geologi kan grundvattnet inom planområdet antas vara i hydraulisk kontakt med den intilliggande åsformationen som sträcker sig i nordost-sydvästlig riktning. Då det sker en relativt kraftig stigning av bergtopografin nordväst om planområdet kan grundvattnet antas strömma i sydostlig riktning mot de centrala delarna av åsen, se Figur 10. Inom åsen antas den generella grundvattenströmningen istället gå i sydvästlig riktning ut mot Siljan. Enligt SGU:s grundvattenmagasinskarta (SGU,2024) förekommer planområdet inom ett grundvattenmagasin i sedimentärt berg. Strax öster om planområdet, i den intilliggande åsen, återfinns ett utpekat grundvattenmagasin i jord, se Figur 10. Vid färdigställande av denna dagvattenutredning finns det ingen information om förekomst av observationsrör för grundvatten eller uppmätta grundvattennivåer i brunnar inom eller i den direkta närheten av planområdet. Därmed är det svårt att bedöma förväntat läge och fluktuationsmönster för grundvattennivån. I de centrala delarna av åsen, cirka 1,6 km nordost om planområdet, återfinns en brunn till enskild vattentäkt med en uppmätt grundvattennivå på 19 m under markytan. Baserat på områdets topografi och geologi kan dock grundvattennivån inom planområdet antas ligga närmre 10389732 • Rättviks kommun DVU | 12 marknivå relativt grundvattennivåerna i den intilliggande åsen. För en mer exakt bedömning behöver grundvattennivåmätningar göras på plats. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS), som levererar dataunderlag för grundvattenförekomster i Sverige, ligger planområdet inom en grundvattenförekomst med benämningen Rättvik (SE675866-146667). Figur 10. Översiktskarta över grundvattenmagasinets utbredning och uppskattad uttagsmöjlighet (SGU, 2024.) samt bedömd strömningsriktning av grundvattnet nära planområdet samt i intilliggande åsen. Bilden visar en ungefärlig detaljplanegräns. Öster om planområdet sträcker sig Rättvik-Ingels (SE676018-146779) som är en sand- och grusförekomst som anses ha ovanligt goda uttagsmöjligheter för dricksvatten. Båda grundvattenförekomsterna är i nuläget klassad med god status både med avseende på kvantitet och kemi, se Figur 11 för förekomsternas lokalisering. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 13 Figur 11. Översiktskarta över planområdet med utpekade grundvattenförekomster (VISS, 2024) samt ett av Rättviks vattenskyddsområden. Bilden visar ungefärlig detaljplanegräns. 4.5.2 Motstående intressen Grundvattenförekomsterna inom och intill planområdet är skyddade dricksvattenförekomster enligt vattendirektivet. Skyddet innebär att det är förbjudet att bedriva verksamhet som riskerar grundvattnets kvalitet och kvantitet. Cirka 2 km från planområdet ligger även ett av Rättviks vattenskyddsområden, Figur 11. Övriga skyddade områden kring planområdet är ett skogligt biotopskyddsområde, cirka 1,5 km norr om detaljplanegräns. Här ligger även några våtmarksområden. Dessa naturvärden är dock lokaliserade på ett sådant avstånd från planområdet att en vattenverksamhet i den storleksordning som är aktuell inte bör kunna utgöra en negativ påverkan på biotopskyddsområdet. 4.5.3 Vattenverksamhet Ifall anläggningsarbeten bedöms ske under ursprunglig grundvattenyta krävs grundvattenbortledning för att schaktarbeten ska kunna ske i torrhet. Bortledande av grundvatten utgör som huvudregel tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken (1998:808). Undantag från tillståndsplikten kan dock vara tillämpligt om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamheten, 11 kap 12 § MB. Vid hävdande av undantagsregeln är det verksamhetsutövaren som har bevisbördan för att regeln är tillämplig. För att avgränsa inom vilket område en negativ grundvattenpåverkan kan förekomma beräknas ett påverkansområde. Normalt motsvarar påverkansområdet det område där grundvattenavsänkningen är större än 0,3 meter. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 14 4.5.4 Potentiella risker för grundvatten Då vattentillgången/tillrinningen till grundvattenförekomsten är mycket god så bedöms en grundvattenbortledning inom detaljplaneområdet ha en mycket begränsad påverkan på den kvantitativa statusen för grundvattenförekomsten. Den kvalitativa statusen behöver även beaktas. Då marken inom planområdet kan antas vara relativt permeabel med medelhög till hög genomsläpplighet kan detta innebära en risk för spridning av föroreningar till grundvattnet, både under byggskede och vid fortsatt verksamhet. Det kan förekomma mindre och medelstora utsläpp av framför allt dieselbränsle och hydraulolja då det inte är ovanligt att entreprenadmaskiner hyser flera kubikmeter av hydraulolja och brott på slang eller läckage på hydraulsystem går inte att utesluta. Om inläckande grundvatten är förorenat behöver länshållningsvattnet renas innan det kan släppas till recipient eller VA-ledning. Föroreningsspridning är extra känsligt när schaktarbetena är belägna nära skyddsvärda grundvattenförekomster. Sannolikheten för utsläpp av miljöfarliga ämnen är som störst under byggskedet. Omfattande schaktning, spontning eller pålning kan medföra risk för grumling och urlakning av förorening där marken innehåller föroreningar eller skapa nya hydrauliska förbindelser till mer permeabla jordlager. 4.5.5 Rekommendationer Beroende på utformning och omfattning av planerade verksamheter kan ytterligare utredningar behövas för att få mer detaljerad information om de hydrogeologiska förutsättningarna i marken och på så vis kunna göra en bedömning av potentiella risker kopplat till grundvattnet. Detta innefattar till exempel en bedömning av grundvattenmagasinets utbredning och dess koppling till åsen, genom grundvattennivåobservationer. Detta kräver borrning och installation av observationsrör för grundvatten inom planområdet. Vidare behövs hänsyn tas till närheten till skyddsvärda grundvattenförekomster och verksamhetsutövaren behöver särskild beakta följande: • Grundvattenförekomsternas kvalitativa och kvantitativa status får inte försämras • Eventuell påverkan på motstående objekt till följd av länshållningsvattenutsläpp, så som markavvattningsföretag och kommunalt dagvattennät och ytvattenrecipienter • Produktionsplanering och val av anläggningsmetoder så att risker minimeras. 4.6 AVRINNINGSOMRÅDE Detaljplaneområdet ligger inom delavrinningsområdet Utloppet av Siljan, där delavrinningsområdet har en area på 587 km2. Vidare tillhör delavrinningsområdet ett huvudavrinningsområde vid namn Dalälven. Markanvändningen inom delavrinningsområdet är sjöar och vattendrag (50 %), skog (31 %), samt mindre delar av urban markanvändning, myrmark, jordbruksmark, och övrig öppen mark (SMHI, 2016). Planområdets placering inom delavrinningsområdet visas i Figur 12. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 15 Figur 12. Planområdets ungefärliga utbredning (röd) inom delavrinningsområdet Utloppet av Edssjön. Källa: SMHI (2016). En ytavrinningsanalys har tagits fram med hjälp av Scalgo (2024). Det naturliga ytavrinningsområdet som planområdet utgör del av är cirka 6 km2 stort och mynnar ut i Siljan, se Figur 13. Figur 13. Naturligt ytavrinningsområde markerat med grön transparent färg. Gula pilar visar en översiktlig flödesriktning. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 16 I nuläget rinner vatten från planområdet huvudsakligen mot en lågpunkt nedströms planområdet och när lågpunkten är fylld rinner vattnet vidare till Trafikverkets trumma som går under Sätra Dalhallavägen och vidare till en annan trumma under Riksvägen. Därefter avrinner vattnet mot ett mindre vattendrag som är delvis kuverterat. Vattendraget mynnar ut i Siljan, se Figur 14. En liten del av planområdet rinner i nuläget även under en annan kulvert under Riksvägen som rinner vidare till en kulvert under Sjurbergsvägen och som därefter ansluts vattendraget. Figur 14. Ytlig flödesvägen från planområde (svart) till Siljan via ett mindre vattendrag (streckad blå linje). De röda pilarna representerar flödesriktningen. 4.7 FLÖDESVÄGAR OCH INSTÄNGDA OMRÅDEN Befintliga flödesvägar inom detaljplaneområdet presenteras i Figur 15. Med hjälp av verktyget ScalgoLive (2026) kan olika regnmängder simuleras vilket visar hur lågpunkter fylls upp och avrinner till nästa lågpunkt. ScalgoLive har använts för att undersöka befintliga lågpunkter inom området. Indata i simuleringen är befintliga markhöjder samt ett 10-årsregn, vilket motsvarar ett 21 mm regn med 30 minuters varaktighet. I det här fallet har ingen hänsyn tagits till ledningsnäts kapacitet eller markens infiltrationsförmåga. Flödesvägarna inom planområdet rinner främst i sydostlig riktning, mot en lågpunkt som en belägen utanför detaljplaneområdet. Vid vägkorsningen finns det en trumma och när trummans kapacitet överstigs blir vatten ståendes där. Det finns även en trumma sydväst om planområdet som går under Riksvägen, se Figur 15. Denna trumma tar emot vatten från uppströms naturområdet och påverkas inte nämnvärt att detaljplanen. Samtliga trummor i Figur 15 går under Trafikverkets vägar. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 17 Figur 15. Kartan visar befintliga flödesvägar (röda pular) samt trummor (gul markering) inom och strax utanför detaljplaneområdet. En lågpunkt dit vatten leds syns vid korsningen Riksvägen och Sätra Dalhallavägen. Källa: ScalgoLive (2026). Bakgrundskarta: Lantmäteriet (2023). Lågpunkten nedströms planområdet tar emot vatten från ett stort uppströms område, där ett större skogsområde samt ett mindre kvarter med ett fåtal hus är belägna. I Figur 16 visas avvattningsområdet som bidrar till lågpunkten utanför planområdet (vid vägkorsningen) där en trumma är belägen. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 18 Figur 16. En lågpunkt är identifierad utanför detaljplaneområde, som får tillrinning från planområdet. Källa: ScalgoLive (2026), bakgrundskarta: Länsstyrelsen (2023). 4.8 BEFINTLIGA DAGVATTENANLÄGGNINGAR Enligt geotekniska undersökningen har ett mindre dike noterats i södra delen av planområdet. Diket var cirka en meter brett och bedömdes vara handgjord för hantering av ytvattenflöde i området. Dikets ungefärliga sträcka presenteras i Figur 17. Utanför planområdet finns två befintliga vägdiken längs med Riksvägen och Sätra Dalhallavägen som båda tillhör Trafikverket, se placering i Figur 17. Dessa leds till Trafikverkets två trummor under Riksvägen respektive Sätra Dalhallvägen som möjliggör vidare avledning av vatten längs naturmark i söder respektive med vägdiket i sydöstlig riktning. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 19 Figur 17. Ungefärlig placering av befintligt dike inom planområdet, placering av Trafikverkets diken (gul streckad linje) och trummor (röda linjer) i förhållande till planområdet. 4.9 VERKSAMHETSOMRÅDE Det finns inget verksamhetsområde för dagvatten, spillvatten eller vattenförsörjning inom detaljplaneområdet. Det planeras att inrätta ett verksamhetsområde för spill och vattenförsörjning men ej för dagvatten. 4.10 RECIPIENT OCH RECIPIENTSTATUS Detaljplaneområdet ligger inom delavrinningsområdet Utlopp till Siljan. Siljan vilket är en naturlig sjö med en area på 292 km2 som ligger söder om planområdet. Då Siljan ligger nedströms planområdet avvattnas området till Siljan. Enligt databasen (VISS, 2023) (Vatteninformation Sverige) bedöms statusklassningen av Siljan ha måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status, se Tabell 1. Miljökvalitetsnorm (MKN) för ekologisk status är att god ekologisk status ska uppnås 2033 och att kemisk ytvattenstatus ska uppnå god status, med undantag för punktkällor av bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföroreningar, som har tidsfrist år 2027. Det är mindre stränga krav för atmosfärisk deposition av bromerad difenylter, kvicksilver och kvicksilverföreningar. Det finns ett antal påverkanskällor som anses ha negativ påverkan på vattenförekomsten. Enligt (VISS, 2023) har reningsverk och förorenade områden en betydande påverkan med en risk för miljöproblem kopplat till miljögifter. Vidare har också transport och infrastruktur, atmosfärisk deposition, förändring av hydrologisk regim samt förändring konnektivitet genom dammar, barriärer och slussas för vattenkraft en betydande påverkan på vattenförekomsten. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 20 Tabell 1. Aktuell status, miljökvalitetsnormer samt klassificerade kvalitetsfaktorer för Siljan (WA71688194) enligt VISS, SE673490-145597. Färgsättningen är enligt VISS. Aktuell status Kvalitetskrav Klassificering Kvalitetsfaktorer: Biologiska Fisk Måttlig Måttlig God Näringsämnen Hög Fysikalisk-kemiska ekologisk ekologisk Särskilda förorenande ämnen God status status 2033 Konnektivitet i sjöar Otillfredsställande Hydromorfologiska Hydrologisk regim i sjöar Måttlig Morfologiskt tillstånd i sjöar Hög Prioriterade ämnen: Uppnår ej god God kemisk kemisk Bromerad difenyleter Uppnår ej god ytvattenstatus ytvattenstatus Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god 4.11 MARKÄGARFÖRHÅLLANDEN Rättviks kommun äger marken inom vilken planområdet planeras. 4.12 DIKNINGSFÖRETAG Det finns inga dikningsföretag inom detaljplaneområdet. Nordost om planområdet finns markavvattningsföretaget Stormyrans dikningsföretag inom Sätra och Backa, se Figur 18. Planområdet bedöms inte påverka markavvattningsföretaget. Figur 18. Markavvattningsföretag (markerat i rött) nordost om planområdet (svart markering). 10389732 • Rättviks kommun DVU | 21 4.13 OMRÅDESSKYDD Enligt Länsstyrelsen Dalarna (2024) ingår detaljplaneområdet inom skyddade områden för dricksvatten- grundvatten enligt Vattenmyndigheterna, skyddande områden 3 kap vattenförvaltningsförordningen, se Figur 19. Figur 19. Detaljplaneområdet i gult och skyddade området för grundvatten inom prickade området. 4.14 ÖVRIGA GENOMFÖRDA UTREDNINGAR • PM Geoteknik - Detaljplan geoteknik, Rättvik Sätra 1:9 och 1:17 (WSP, 2024-06-14). 5 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 5.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett område med ett antal fastigheter för olika verksamheter. Det planeras bli fyra tomter i olika storlekar, där alla fastigheterna nås av samma infartsväg, se Figur 20. Rättviks kommun har i nuläget inga avtal med aktörer ännu och det råder en osäkerhet kring vilken typ av aktörer som kan förväntas för respektive fastighet. På sikt tänker Rättvik kommun att sälja tomterna till mindre verksamheter. Enligt Boverket är användningen av verksamheter bred och innehåller olika typer av verksamheter som har begränsad omgivningspåverkan, som exempelvis lokaler för serviceverksamheter, tillverkning, lager och verkstäder, samt företag som behöver lokaler för material och utrustning (Boverket, 2024). Dagvattenutredningen undersöker ifall samtliga tomter förändrar markanvändningen till hårdgjorda ytor och utifrån det beräkna vilka ytor som bör reserveras för dagvattenåtgärder. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 22 Figur 20. Indelning av tomter inom planområdet, samt placering av väg. Streckad linje visar detaljplanegränsen. Figur erhållen 2024-04-19 av Rättviks kommun. Plangränsen på den sydligaste tomten är justerad efter att denna bild erhölls. En kartering av planerad situation presenteras i Figur 21. Hårdgöringsgraden för verksamhetsområdet är ej fastställt. Via diskussion med mark- och planenheten på Rättviks kommun har en hårdgöringsgrad på 80% för området med verksamheter antagits för planerad situation. Resterade 20% antas fortsätta vara grönområden, grusade ytor med mer. Höjdsättningen inom detaljplaneområdet samt vilka typer av verksamheter är inte satt ännu vilket kan komma påverka dagvattenutredningens resultat och i så fall innebära att vissa delar i utredningen kan behöva studeras vidare i kommande skeden. Figur 21. Karterad markanvändning för planerad situation. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 23 5.2 FRAMTIDA KLIMAT – HAVS- OCH VATTENNIVÅER MSB (2022) har gjort en översvämningskartering över Dalaälven, vilket inkluderar Siljan, där MSB beräknat på högsta flöde (BHF) för dagens klimat. Figur 22 visar vilka områden som sätts under vatten när alla naturliga faktorer som bidrar till ett högt flöde samverkar. Karteringen visar att vid BHF kommer inte detaljplaneområdet att bli berörd. Figur 22. Översvämningskartering från MSB. Kartan visar BHF (beräknat högsta flöde) i förhållande till planområdet (rött). Källa: MSB (2022), bakgrundskarta från Lantmäteriet (2023). 6 BERÄKNINGAR Som grund för utförda flödesberäkningar ligger kartering av nuvarande markanvändning. Karteringen har huvudsaken utgått från flygfoto och erhållen information från Rättviks kommun. 6.1 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN Beräkningar av dagvattenflöden har utförts för nuvarande markanvändning inom området och jämförs med beräknade dagvattenflöden generade med den planerade markanvändningen. Som grund för flödesberäkningar ligger Svenskt Vattens publikation P110 (2016) – ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten” där flöden beräknats med rationella metoden (se ekvation 1). Avrinningskoefficienter för de olika typerna av markanvändning har valts med stöd av P110. En klimatfaktor på 1,25 har använts vid beräkningar av flöden generade från den planerade markanvändning för att ta hänsyn till förväntade klimatförändringar. WSP bedömer att planområdet i planerad situation kan betraktas som tät bostadsbebyggelse. En återkomsttid för nederbörd 5, 20 och 100 år har använts för beräkning av dimensionerat flöde, vilket är standard enligt P110 för områden med ”tät bostadsbebyggelse”. Återkomsttiden 5 år avser dimensionerande flöde för fylld ledning, 20 år avser dimensionerande flöde för trycklinje i marknivå och 10389732 • Rättviks kommun DVU | 24 100 år avser dimensionerande flöde för marköversvämning med skador på byggnader för tät bostadsbebyggelse. Med områdets storlek och befintlig markanvändning som grund uppskattas regnets varaktighet till 10 min, vilket tidsmässigt är den kortaste varaktigheten som används enligt P110. För att beräkna dimensionerande dagvattenflöden från området har rationella metoden använts enligt nedan. 𝑄 =𝐴∙∅∙𝑖(𝑡 )∙𝐶 (Ekv. 1) 𝑑 𝑑𝑖𝑚 𝑟 där, 𝑄 = dimensionerande flödet (l/s), 𝑑 𝑑𝑖𝑚 A = avrinningsområdets area (ha), ∅ = avrinningskoefficient, i(t) = dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s ha), r t = regnets varaktighet (min), r C = klimatfaktor. Tabell 2 visar intensiteten för olika regn med dess beräknande varaktigheter. I befintlig situation har en varaktighet på 19 minuter använts och vid planerad situation bedöms varaktigheten vara 10 minuter. Vidare visar Tabell 3 och Tabell 4 det beräknade dimensionerade flödet före respektive efter exploatering. I planerad situation presenteras de dimensionerande flödena med en klimatfaktor 1,25. Det bör noteras att beräknade flöden för 100-årsregn troligtvis är underskattade då avrinningskoefficienter för icke-hårdgjorda ytor ökar vid extrema regn. Tabell 2. Intensiteten för regn med olika återkomsttider och varaktigheter (P110). Återkomsttid Intensitet utan Intensitet med klimatfaktor klimatfaktor l/s ha l/s ha Befintlig 5-års regn (varaktighet 19 min) 124 155 20-års regn (varaktighet 19 min) 196 245 100 års regn (varaktighet 19 min) 334 417 Planerad 5-års regn (varaktighet 10 min) 181 227 20-års regn (varaktighet 10 min) 287 358 100 års regn (varaktighet 10 min) 489 611 Tabell 3. Beräknat dimensionerat flöde exklusive klimatfaktor före exploatering. En varaktighet på 19 minuter har använts. Avrinnings- Reducerad Befintlig Area 5-årsregn 20-årsregn 100-årsregn koefficient area markanvändning [m2] [l/s] [l/s] [l/s] [-] [ha] Skogsmark 50 840 0,10 0,51 63 100 170 Totalt 50 840 0,10 0,51 63 100 170 10389732 • Rättviks kommun DVU | 25 Tabell 4. Beräknat dimensionerat flöde inklusive klimatfaktor efter exploatering. En varaktighet på 10 minuter har använts vid planerad situation. Avrinnings- Reducerad Planerad Area 5-årsregn 20-årsregn 100-årsregn koefficient area markanvändning [m2] [l/s] [l/s] [l/s] [-] [ha] Verksamhetsområde 35 355 0,66* 2,3 529 836 1 426 Väg (asfalt) 1 720 0,80 0,14 31 49 84 Naturmark 13 766 0,10 0,14 31 49 84 Totalt 50 840 0,44 2,61 591 935 1 594 * i dialog med kommunen antas verksamhetsområdet bestå av 80% hårdgjord yta och 20 % naturmark. Tabell 3 och Tabell 4 visar att vid ett 20-årsregn kommer dagens flöde att öka cirka 9 gånger så mycket efter exploatering. För att inte påverka nedströms system är det nödvändig med utjämning av flöde. 6.2 BERÄKNING AV FÖRDRÖJNINGSVOLYMER Beräkningsförutsättningarna för planområdet är att flödet från ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 ej ska överstiga ett befintligt 20-årsflöde, samt att de första 20 mm ska kunna fördröjas inom planområdet. Om planområdet kan fördröja och hantera lokalt de första 20 mm av varje regntillfälle så innebär det att 90 % av årsvolymen av dagvatten hanteras baserat på en vald uppehållstid på 12 timmar enligt P110. För att erhålla en specifik magasinvolym vid planerad situation har magasinberäkning enligt metod i P110 använts. Med en flödesberäkning enligt rationella metoden (se Ekv. 1) och magasinberäkning enligt metod i P110 erhålls en specifik magasinvolym. Avtappningen i magasinen motsvarar skillnaden mellan flöden före och efter exploatering. Beräkningen är reducerad med en flödesfaktor 2/3 för att kompensera för att avtappningen inte är konstant. I Tabell 5 presenteras fördröjningsvolymerna för att omhänderta de första 20 mm, fördröjningsvolymerna för att ett 20-årsregn med klimatfaktor ej överstiger flödena från ett befintligt 20-årsregn och fördröjt flöde. Fördröjningsvolymen och det fördröjda flödet för respektive markanvändning är beräknat som en procentuell andel (utifrån reducerad area) av den totala fördröjningsvolymen och flödet. Från tabellen avläses att fördröjningsvolymen för att icke öka flöden vid 20-årsregn är större än de för att fördröja de första 20 mm inom planområdet. Således väljer utredningen därför den större volymen på 664 m3 som dimensioneringskrav för att erhålla en bättre rening. Tabell 5. Fördröjningsvolymer för respektive markanvändning vid planerad situation. Reducerad Fördröjningsvolym Fördröjningsvolym Fördröjt flöde Markanvändning area [m2] 20 mm [m3] icke ökning [m3] [l/s] Verksamhet 2,3 467 594 706 Väg 0,14 28 35 42 Naturmark 0,14 28 35 42 Summa 2,6 522 664 789 6.3 BERÄKNING AV DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL Syftet med föroreningsberäkningarna är att uppskatta hur förändringen i markanvändningen påverkar dagvattnets innehåll av föroreningsmängder och därmed bedöma dess påverkan på recipienten. Dagvattnets föroreningsinnehåll måste beaktas vid utformning av detaljplanen för att nå den reningsgrad 10389732 • Rättviks kommun DVU | 26 som krävs för att inte äventyra recipientens möjlighet att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer. Mängden föroreningar som verksamhetsområdet genererar, i nuläget och enligt plan, har beräknats med dagvatten- och recipientmodellen StormTac version 25.4.2. Verktyget utgår från typiska värden för olika marktyper baserade på olika omfattande studier. Vid föroreningsberäkningarna (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden. Detta för att det är årsvolymen och inte halten som är avgörande för hur stor mängd förorening som generas under ett år (StormTac, 2023). Som indata till modellen används en korrigerad årsnederbörd på 660 mm. Årsvolymen 660 mm/år är baserad på den korrigerade årsnederbörden för Leksand (station 105450) enligt SMHI (2024) vilket är den närmsta aktiva stationen. Den korrigerade årsnederbörden är den uppmätta årsnederbörden multiplicerad med korrigeringsfaktor 1,09 enligt SMHI. Vald markanvändning i StormTac presenteras i Tabell 6. Tabell 6. Markanvändning i StormTac och beskrivning av respektive markanvändning. Markanvändning I StormTac Beskrivning Befintlig situation Skogsmark Skogsmark Skogsmark med olika typer av träd, inkluderande mindre vägar och berg. Planerad situation Verksamhetsområde Industriområde, mindre Område med industriell verksamhet av olika slag, inkl. väg förorenat inkluderande byggnader och trafikerade ytor. Industriområde som är glesare och inte så hårdgjort som normal. Naturmark Blandat grönområde Ett grönområde med en blandad vegetation. I Tabell 7 och Tabell 8 redovisas föroreningsbelastning (kg/år) och föroreningshalter (µg/l) för befintlig situation och planerad situation. Föroreningsbelastningen avser endast belastning från dagvatten och basflöden (inläckande grundvatten till dagvattensystemet). Föroreningsbelastningen har beräknats för följande föroreningar: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS), olja och BaP. Föroreningarna är framtagna i StormTac 2024. Då StormTacs data är begränsad och komplexiteten i naturliga system är hög är osäkerheten svår att kvantifiera. Siffrorna ska därför användas som indikatorer snarare än exakta värden. Tabell 7. Föroreningsmängden (kg/år) för befintlig och planerad situation, utan dagvattenåtgärder samt procentuell förändring. Röda celler visar på ökad mängd. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja BaP (kg/år) Befintlig 0,16 3,4 0,032 0,063 0,18 0,0011 0,0276 0,0343 0,00007 21000 0,93 0,00006 Planerad 3,6 24 0,18 0,43 2,5 0,013 0,11 0,15 0,00075 1100 19 0,0013 Förändring 2150 606 463 583 1289 1082 307 341 956 424 1943 2264 (%) Tabell 8. Föroreningshalter (µg/l) för befintlig och planerad situation, utan dagvattenåtgärder samt procentuell förändring. Röda celler visar på ökade halter. Ämne (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja BaP Befintlig 16 330 3,2 6,2 17 0,11 2,7 3,4 0,007 21000 92 0,0055 Planerad 150 220 11 26 150 0,77 6,8 8,9 0,046 67000 1200 0,078 0 10389732 • Rättviks kommun DVU | 27 Förändring 1275 355 244 319 782 600 152 162 557 219 1204 1318 (%) Som tabellerna ovan indikerar kommer föroreningsmängderna och halterna i dagvattnet att öka vid planerad situation jämfört med befintlig situation. 7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING För att uppnå de miljökrav som ställs på ett exploateringsprojekt i tätortsregioner idag krävs en genomtänkt dagvattenhantering som klarar både små och stora regn. Dagvattnet behöver fördröjas eller renas och i händelse av skyfall krävs en genomtänkt höjdsättning så att samhällsviktiga funktioner upprätthålls och skada på byggnader undviks. 7.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER Grundprincipen för att säkerställa en långsiktig hållbar dagvattenhantering kan sammanfattas i följande tre punkter: 1. Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor ska placeras i lågstråken. Höjdsättningen rekommenderas följa befintliga höjder inom planområdet i så hög utsträckning som möjligt för att minska på behov av schakt och fyllnadsmassor. Med hänsyn till befintlig lutning inom planområdet rekommenderas husen anläggas i längsled för att minska risken för stående vatten mot byggnaden, se Figur 23. Figur 23. Föreslagen husplacering med hänsyn till planområdets lutning. 2. Dagvattenflöden ska begränsas genom i första hand att undvika onödiga hårdgjorda ytor, och i andra hand genom infiltration och fördröjning. Utredningen är baserad på en grova antaganden att 80 % av verksamhetsområdena ska hårdgöras. I vidare planering av ytorna bör det undersökas ifall det är nödvändigt att hårdgöra så pass mycket. 3. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom rening på väg till recipient. Då dagvattnets föroreningsinnehåll i stor utsträckning är partikelbundet är reningseffekten i en dagvattenanläggning starkt sammankopplad till dess avskiljningsförmåga. Avskiljning skapas enklast genom sedimentering eller filtrering. Lösta ämnen kan reduceras genom omvandling via kemiska eller 10389732 • Rättviks kommun DVU | 28 mikrobiologiska processer eller fastläggas genom ytkemiska processer. Näringsämnen kan reduceras genom upptag i vegetation. För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte innehåller miljöskadliga ämnen. Kända ytor som avger föroreningar är till exempel takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är förzinkade eller i övrigt innehåller zink. Plastbelagda plåttak kan avge organiska föroreningar. 7.2 HELHELTSBILD AV FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING Då planområdet planeras utvecklas från ett oexploaterat skogsområde till ett område en hög hårdgöringsgrad kommer det att resultera i ökade flöden. Det ställer krav på fördröjning och flödesreglering inom planområdet för att inte öka flödes- och föroreningsbelastningen nedströms. Detaljplanen kommer möjliggöra anläggande och försäljning av ett antal tomter för verksamhetsändamål. För att säkerställa att dagvattnet inte påverkar recipient är det viktigt att en tillräcklig rening inom planområdet uppnås och att dagvattnet renas så nära föroreningskällan som möjligt. Föroreningshalterna i befintlig situation är nuläget väldigt låga, vilket ställer höga krav på rening inom planområdet och att komma ner i befintliga halter är svårt. Dagvattenutredningen föreslår att dagvatten inom planområdet omhändertas enligt schematisk bild i Figur 24. En översikt av föreslagna dagvattenåtgärder redovisas i Figur 25. Figur 24. Schematisk bild över föreslagen dagvattenhantering. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 29 Figur 25. Gula pilar visar de övergripande flödesriktningarna, medan den orangea pilen markerar flödesriktningen i ledning. Dammens utbredning är baserad på ett antaget medeldjup, och den slutliga utbredningen kan komma att avvika beroende på den valda utformningen. Notera dock att höjdsättningen inom planområdet är ännu inte färdigställd, och dagvattenlösningarna har därför utformats utifrån antagandet att den övergripande naturliga lutningen mot sydost kommer att behållas, även om marken sannolikt kommer att utjämnas till viss del. Det finns tankar på att centrala delen inom tomterna ska utformas relativt plant på cirka +181, med en lutning om cirka 3,5% i sydostlig riktning för att säkerställa god avrinning. 7.2.1 Dagvattendamm - Dagvatten från tomterna Om den generella lutningen bibehålls kommer dagvattnet från tomt 1 att ledas i sydostlig riktning. Detta vatten kan fångas upp med hjälp av ett dike som leder vattnet till dagvattendammen. Dagvatten från tomt 2,3 och 4 föreslås samlas upp i en uppsamlingsledning som leds till diket mellan tomt 1 och 2. Utloppet från uppsamlingsledningen föreslås placeras vid trumman under infartsvägen nära vändplatsen. Från trumman leds vattnet ytligt över gräsytor, vilket möjliggör viss rening, innan det avleds till dagvattendammen. Dammen bör utrustas med en strypt avtappningsledning i nordöstra delen av dammen, samt förses med avstängningsventiler vid både in-och utlopp, och provmöjligheter för att kontrollera föroreningshalter. Dammens utlopp rekommenderas att förses med strypning för att reglera flödet, vilket i sin tur kan bidra till att ökad uppehållstiden och därmed reningseffekten. Dammen dimensioneras för att rena ett 20- årsregn men med en utökad fördröjningsvolym för ett 100-årsregn. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 30 Efter rening i dagvattendammen leds vattnet vidare genom grönområdet och ut från planområdet. För att säkerställa en långsiktigt hållbar och driftsäker avledning rekommenderas att utloppspunkten omfattas av ett servitut samt förses med erosionsskydd. Vattnet kommer följa höjdsättningen och rinna mot korsningen mellan Riksvägen och Sätra Dalhallavägen där en befintlig trumma är belägen, därefter leds vattnet som vid befintlig situation mot recipienten, se Figur 26. Figur 26. En översiktlig analys i ScalgoLive som visar flödesvägar och lågpunkter vid ett vanligt förekommande regn. Observera att höjdsättningen inom planområdet inte är fastställd och detta ger därmed endast en översiktlig bild över hur det kan se ut. Gula pilar visar flödesriktningen. Källa: ScalgoLive (2026). Ett sätt att förbättra reningen är att anlägga en översilningsyta innan dammen, detta behöver utredas vidare när höjdsättningen inom området är satt. 7.2.2 Dike med sektioner mellan verksamhetstomter Det föreslås ett dike med sektioner mellan två verksamhetstomter (benämnt tomt 1 och 2 i Figur 25) som främst tar emot naturvatten som rinner från uppströms naturområde, men mindre ytor från tomterna (främst tomt 2) kan också hamna i detta dike beroende på tomternas höjdsättning. Genom att utforma diket med sektioner skapas mindre magasinerande volymer längs sträckan, vilket bidrar till att jämna ut flödet och reducera flödestoppar nedströms. Vattnet från diket leds vidare under infartsvägen via en trumma innan det når dammen. Fördröjningen medför också att det förorenade vattnet från verksamheterna når dammen först och det sker en minskning i utspädning. Den föreslagen dagvattendammen inom planområdet kommer att bidra till att flödet i planerad situation fördröjs ner till nivåer motsvarande befintligt 20-årsflöde. Belastningen på nedströms trummor bedöms 10389732 • Rättviks kommun DVU | 31 därmed inte att öka i planerad situation. Genom att leda om uppströms naturvatten upprätthålls dessutom den befintliga vattenbalansen, då planförslaget inte medför någon betydande ökning av flöden mot Trafikverkets dike och trumma. 7.2.3 Avskärande dike - Avledning av naturvatten från uppströmsområde För att förhindra att vatten från det uppströms liggande skogsområdet belastar planområdet föreslås avskärande dike längs plangränsen. Syftet är att avleda naturmarksvattnet så att det, likt i nuläget, fortsätter rinna vidare mot Trafikverkets diken och trummor längs Riksvägen och Sätra Dalhallavägen. Det dagvatten som genereras inom planområdet kommer i planerad situation att hanteras lokalt inom planområdet, vilket innebär att mängden vatten som når Trafikverkets diken och trummor minskar i planerad situation, se exempelvis i Figur 27 där i befintlig situation leds vatten inom planområdet till trumman medan i planerad situation kommer vattnet inom planområdet att ledas österut mot dagvattendamm för rening och fördröjning av dagvattnet. Det avskärande diket innebär också att relativt rent naturvatten inte når den föreslagna dagvattendammen, vilket minskar belastningen på dammens reningsfunktion och ökar effektiviteten i hanteringen av det dagvatten som faktiskt uppstår inom planområdet. Där de avskärande dikena har 90°-svängar kan erosionsskydd, exempelvis tätduk eller annan förstärkning behövas. Detta behöver utreds vidare i kommande projektering. Figur 27. Avrinningsområde för Trafikverkets trumma längs med Riksvägen. Bilden i vänstra bilden visar flödesväg vid befintlig situation och den högra visar vid planerad situation. Källa: ScalgoLive (2026). 10389732 • Rättviks kommun DVU | 32 7.3 TEKNISKA LÖSNINGAR 7.3.1 Dagvattendamm Figur 28. Illustration över en dagvattendamm. Källa: VA-guiden. Dagvattendammar, se Figur 28 för en exempelbild, har en god förmåga att fördröja och rena stora volymer dagvatten. Reningen sker främst genom sedimentation av partikelbundna föroreningar, men reningseffekten kan ökas ytterligare om vegetation även deltar i processen. Reningseffekten i en damm påverkas av bland annat anläggningens form och vattnets uppehållstid (Stockholm Vatten och Avfall, u.å). Det är därför viktigt att dammarna är rätt utformade för att förbättra förutsättningarna för sedimentering. Dagvattendammar kan utformas på flera sätt men består vanligtvis av en djupare del för sedimentering av partiklar, medeldjupa partier med vattenspegel samt ett grundare parti med vegetation, där vegetationen bidrar till ökat växtupptag och andra biologiska processer (VA-guiden, u.å). Det är viktigt att konstruera dammar så att vattennivån kan fluktuera och att uppehållstiden blir som önskad. En lång och smal damm bidrar ofta till en bättre rening jämfört med en kort och bred, då vattnet färdas en längre sträcka och partiklarna får en längre sedimentationstid (Stockholm Vatten och Avfall, u.å). Utöver förmågan att fördröja och rena dagvatten, kan dammar även bidra till biologisk mångfald, rekreation-och skönhetsvärden (Stockholm Vatten och Avfall, u.å). Likt andra dagvattenanläggningar kräver dagvattendammar regelbunden skötsel för att bibehålla hög funktion. Bland annat bör in- och utlopp rensas, vegetationen bör kontrolleras och underhållas regelbundet för att hålla hög reningseffekt. Vid större föroreningshändelser, exempelvis oljeutsläpp, kan vegetation behöva återetableras (VA-guiden, u.å). Om föreslagen dagvattendammen dimensioneras för ett 20-årsregn krävs en erforderlig magasinvolym på 664 m3. Med antagandet att dammen är i genomsnitt 0,5 m djup motsvarar det ett ytbehov på ca 1 400 m2. Skulle dammen kunna utformas med ett större djup, skulle då ytbehovet minska. För att säkerställa tillräcklig fördröjningskapacitet även vid ett 100-årsregn föreslås att dagvattendammen kompletteras med en torrdamm i direkt anslutning till våtdammen. Den totala erforderliga magasinvolymen för ett 100-årsregn har beräknas uppgå till 1124 m3. Våtdammen beräknas bidra med en magasinvolym på 664 m3, innebär det att resterande 460 m3 behöver tillgodoses genom torrdammen för att kunna fördröja ett 100-årsregn. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 33 Om torrdammen utformas med ett antagande medeldjup på 0,2 m djup krävs ett ytbehov på 2300 m2 utöver våtdammens yta (vilket är beräknat med ett medeldjup på 0,5 m). För att underlätta drift och underhåll rekommenderas att torrdammen utformas med en släntslutning på 1:6. Figur 25 i avsnitt 7.2 redovisar en möjlig utformning av dagvattendammen, men den slutliga utformningen behöver utredas vidare i ett senare skede. Figur 29 visar ett alternativt förslag på dammens utformning. Hur dagvattnet leds till dammen beror till stor del på hur området höjdsätts. Den exakta utformningen samt erfoderlig yta behöver därför fastställas i projekteringen. Figur 29. Principiell skiss över ett alternativ för dammens utformning. 7.3.2 Dike Diken har som funktion att påverka vattnets flödesväg och avleda tillrinnande ytvatten, se illustration Figur 30. Ett svackdike är ett grunt gräsklätt dike med svagt sluttande sidor som kan avleda höga flöden på ett säkert sätt (Stockholm Vatten och Avfall, u.å). Svackdiken är relativt lätt att underhålla, dikena kräver främst löpande underhåll såsom gräsklippning, sedimentrensning och vid behov återetablera vegetationen (VA-guiden, u.å). Figur 30. Illustration av ett svackdike. Källa: VA-guiden. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 34 7.3.3 Oljeavskiljare Oljeavskiljare rekommenderas på kvartersmarken. En oljeavskiljare består av en behållare (brunn eller tank) som kan avskilja slam och olja. Vattnet leds in i den övre delen av behållaren. Slammet avskiljs genom sedimentation, medan olja i flytande form avskiljs genom att oljedropparna på grund av sin lägre densitet stiger och lägger sig på vattenytan. Oljeavskiljare bör finnas på platser där det finns risk för utsläpp eller spill av olja till naturen, dagvattennätet eller i avloppsnätet. Behovet av oljeavskiljare, samt dess dimensioner och placeringar bör utredas i senare skede när typ av verksamhet fastslagits. 7.4 DAGVATTENHANTERING VID SKYFALL När kommunen tar beslut om detaljplan ska den anses lämplig att bebygga. Avvattning får således inte skapa några problem (vare sig inom eller utom detaljplanen). Det ligger därför i detaljplanens intresse att skydda egen fastighet från skador vid skyfall, men även ej orsaka skada nedströms. Vid skyfall överskrids kapaciteten och vattnet behöver avledas ytligt. Sekundära avrinningsvägar bör skapas till områdets lågpunkter som tillåts svämma över vid skyfall. Principiell höjdsättning presenteras i Figur 31. Figur 31. Principiell höjdsättning som grund för att höjdsätta fördelaktigt för dagvatten. Figuren är hämtad ur Svenskt Vattens publikation P105 som 2016 ersattes av P110. Markanvändningen planeras i framtida situation att förändra från bevuxen skogsmark till att stora delar av området hårdgörs. Det innebär ökade flöden inom området såväl som från området om inga åtgärder vidtas. I framtiden förväntas även nederbörden att öka, vilket tas hänsyn till med en klimatfaktor (1,25). För att uppnå en god skyfallshantering är höjdsättningen en viktig fråga. Marken inom planområdet behöver utformas så att inga instängda områden skapas och säkerställa att ytlig avrinning kan ske mot föreslagna åtgärder. Vilken risk för marköversvämning och skador på byggnader som följd av ett 100- årsregn går ej att fastställa i detta skede då ingen situationsplan eller planerad höjdsättning har erhållits. Generellt föreslås att byggnader inte placeras så att flödesriktningen påverkas och att höjdsättningen anpassas så att det inte finns någon risk för stående vatten vid byggnaderna. Utredningen har utgått från att den naturliga generella lutningsriktningen mot sydost inom området bibehålls och i Figur 32 presenteras en övergripande skyfallshantering. Vid större nederbördstillfällen tar planområdet i nuläget emot vatten från ett stort skogsområde uppströms. I enlighet med föreslagen dagvattenhanteringsplan föreslås ett avskärande dike alternativt en vall anläggas längs med plangränsen i norr för säker avledning av skyfall från uppströms naturmark, se Figur 32. Detta för att säkerställa att planområdet ej riskerar att få stående vatten vid byggnader och riskera att skada byggnader vid ett 100-årsregn. De avskärande dikena tar hand om befintligt flöde från naturmarken och 10389732 • Rättviks kommun DVU | 35 de går parallellt med Trafikverks vägdiken längs med Sätra Dalhallavägen och Riksvägen. Vägen till recipient blir därefter samma som vid befintlig situation, se Figur 14 i avsnitt 15. Vatten från verksamhetsytorna kommer att avledas ytligt till dagvattendammen, som består av en våtdamm (dimensionerad för ett 20-årsregn) som är utrustad med en bräddande funktion (torrdamm). För att kunna fördröja ett 100-årsregn krävs en erforderlig magasinvolym på 1124 m3. Med antagandet att våtdammen, som är dimensionerad för ett 20-årsregn, kan bidra med en viss del av denna volym innebär det att en ytterligare yta på 2300 m2 behövs om torrdammen anläggs med ett medeldjup på 0,2 m. I Figur 32 motsvarar det den streckade blå ytan. Det är viktigt att dammen anläggs sådan att den bräddar söderut, mot befintlig naturmark och ej mot infartsväg/verksamhetsområde. Figur 32. Förslag på skyfallshantering baserad på den befintliga naturliga lutningen. Röda pilar visar ytliga sekundära rinnvägar. Diket på sydvästra sidan av planområdet uppskattas avvattna ett skogsområde som är cirka 4,2 ha stort vid ett skyfall, se Figur 33. Diket ska dimensioneras för ett kunna avleda ett dimensionerande 100- årsflöde på 256 l/s (utifrån uppskattat tillrinningsområde från ScalgoLive). Diket på östra sidan av planområdet tar emot vatten från ett 3,5 ha stort skogsområde och ska kunna avleda ett 219 l/s vid ett 100-årsflöde. Utan hänsyn till lutning, visar grova beräkningar att en tvärsnittsarea på 0,5 m2 erfordras för diket vid sydvästra sidan och 0,44 m2 för det östra diket. Beräkningarna är baserade på beräknade 100-årsflöden och genomsnittlig hastighet i diken enligt P110. Diket mellan tomt 1 och 2 uppskattas ta emot vatten från 3,0 ha stort tillrinningsområde och ska kunna avleda 181 l/s vilket ger en tvärsnittsarea på 0,36 m2. Det centrala diket är föreslaget att vara 8 m brett och med en längd på 142 m. Notera dock att exakt fördelning beror på framtida höjdsättning och bör ses över i ett senare skede när höjdsättningen är satt. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 36 Figur 33. Uppskattat tillrinningsområde till respektive dike. En analys har utförts i ScalgoLive (www.scalgolive.se) för att undersöka skyfallsvägar kring planområdet med hänsyn till den planerade markanvändningen och föreslagna skyfallshanteringen. I analysen användes ett regn på 56 mm vilket motsvarar ett 100-års regn med en varaktighet på 30 min. Figur 34 visar en översiktlig bild över flödesvägarna och lågpunkterna som förväntas uppstå vid ett 100-års regn. Resultatet bör betraktas som vägledande, eftersom höjdsättningen inom planområdet ännu inte är fastställd. Analysen ger därför endast en generell bild av hur ytavrinningen kan komma att utvecklas. I det här fallet har verksamhetsområdet antagits anläggas på en höjd av cirka +181 m, med en svag lutning mot sydost. Infartsvägen och ytan vid dammen baseras på befintliga markhöjder, vilket kan komma att avvika när den slutliga höjdsättningen tas fram. Diken och dammen har lagts in i modellen för att undersöka flödesvägarna med föreslagen skyfallshantering. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 37 Figur 34. En översiktlig analys i ScalgoLive som visar flödesvägar och lågpunkter vid skyfall. Bilden bör inte tas som sanning då höjdsättningen inom planområdet inte är satt och detta ger därmed endast en översiktlig bild över hur det kan se ut. Situationen visar ett 56 mm regn och röda pilar representerar flödesriktningen. Källa: ScalgoLive (2026). 8 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER I Tabell 9 och Tabell 10 redovisas föroreningsbelastningen i mängder respektive halter för befintlig situation, planerad situation med föreslagna dagvattendamm. Resultatet visar att föroreningshalterna och mängderna kommer att öka i planerad situation jämfört med befintlig situation. Då planområdet i nuläget består av enbart skogsområde som i planerad situation till stor del ska hårdgöras är det väntat att föroreningarna ökar vid exploatering, även inklusive dammen. Detta då föroreningsmängderna vid befintlig situation med skogsmark är mycket låga. Det blir därmed svårt att komma ner i befintliga halter och mängder. Det är heller inte bestämt vilka typer av verksamheter och exakt markanvändning som kommer att bli på fastigheten, föroreningsberäkningarna ger därför endast en uppskattning av förändringen. Markanvändningen för verksamheterna i planerad situation valdes i StormTac till industriområde (mindre förorenat) som använder schablonvärden för att uppskatta föroreningsbelastningen och bör tolkas med försiktighet. I denna situation har en hårdgöringsgrad på 80% av verksamhetsområdet används, samt att verksamheterna inom planområdet antas drivas under tak. För att minska föroreningarna och minska påverkan på recipient bör hårdgöringsgraden vara så låg som möjligt och prioritera grönytor. Modellen i StormTac är uppbygg så att verksamheter, väg och grönområden leds till dammen som är dimensionerad för ett 20-årsregn. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 38 Tabell 9. Föroreningsmängder (kg/år) för befintlig och planerad situation, samt planerad med föreslagen dagvattenhantering. Förändringen jämför de befintliga med de framtida förhållandena med föreslagen rening av dagvatten. Det gröna cellerna visar på förbättring och det röda cellerna med understrukna siffrorna visar på försämring. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja BaP (kg/år) Befintlig 0,16 3,3 0,031 0,062 0,17 0,001 0,026 0,033 0,00007 200 0,91 0,000054 Planerad 3,1 21 0,15 0,37 2,1 0,011 0,095 0,12 0,0006 950 16 0,0011 Planerad 0,9 16 0,037 0,12 0,46 0,0041 0,017 0,031 0,0003 110 2,9 0,00018 (efter rening) Förändring 463 371 16 90 156 273 -37 -9 351 -48 212 227 (%) Tabell 10. Föroreningshalter (µg/l) för befintlig och planerad situation, samt planerad med föreslagna dagvattenåtgärder. Förändringen jämför de befintliga förhållandena med de framtida förhållandena med föreslagen rening av dagvatten. Det gröna cellerna visar på förbättring och det röda cellerna med understrukna siffrorna visar på försämring. Ämne (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja BaP Befintlig 16 330 3,2 6,2 17 0,11 2,7 3,4 0,007 21000 92 0,072 Planerad 210 1400 10 25 140 0,72 6,3 8,2 0,042 63000 1100 0,067 Planerad 55 970 2,2 7 28 0,25 1 1,9 0,02 6700 180 0,011 (efter rening) Förändring (%) 244 194 -31 13 65 127 -63 -44 186 -68 96 -86 Flertalet av de undersökta parametrarna uppvisar högre halter och mängder vid planerad situation med åtgärder jämfört med befintlig situation. För att minska risken för att påverka möjligheten att uppnå recipients MKN rekommenderas att dammen utformas på ett genomtänkt sätt. Mängden näringsämnena kan exempelvis minskas ytterligare genom att bland annat anlägga vegetationsklädda områden i dammen. Stor vikt bör läggas vid utformningen av dagvattendammen för att få ner halterna. Enligt StormTac (2026) är framför allt areaförhållandet (dammens anläggningsyta i förhållande till den reducerade avrinningsytan) samt längd-bredd-förhållandet avgörande för reningsgraden. En långsmal damm ger generellt bättre förutsättningar för sedimentation och därmed högre reningseffekt. För att uppnå en effektiv sedimentering är det även viktigt med en uppehållstid på normalt 12-24 timmar. Genom att använda sig av skärmlösningar i bassängen, se principskiss i Figur 35, förlängs vattnets transportsträcka vilket ökar möjligheten för sedimentation. Skärmlösningar är särskilt användbara när inlopp ligger nära utlopp. Dammens utformning och dimensionering behöver studeras vidare för att fastställa hur en skärmlösning bäst kan integreras samt för att säkerställa att dammen får tillräcklig uppehållstid. Även en ökad andel vegetation i dammen kan bidra till förbättrad rening, men effekten varierar mellan olika ämnen och bör därför värderas per parameter. För ytterligare reningsförbättring kan dammar anläggas i serie, exempelvis genom att komplettera med en större fördamm. Ett strypt utflöde kan också tillämpas för att öka uppehållstiden under avrinning, vilket ytterligare förbättrar sedimentations- och reningskapaciteten. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 39 Figur 35. Principskiss över skärmlösning i damm. Vidare bör det nämnas att vägen från planområdet till recipient är uppskattningsvis 800 meter och reningen längs denna flödesväg inte är känd. Ytterligare rening sker troligen längs med de befintliga vägdikena och i det befintliga vattendraget som leds mot recipient. Dammen är dimensionerad för att fördröja och rena dagvatten för ett regn som är större än 20 mm. Detta innebär att mer än 90 % av årsvolymen beräknas omhändertas. De flesta regntillfällena är volymmässigt små och då en stor andel av dagvattenvolymen kan hanteras lokalt innebär det att mindre förorenat dagvatten når recipienten jämfört med planerad situation utan dagvattenanläggningar. Det kan även noteras att planområdet ingår i Siljans avrinningsområde som har en area på 587 km2, där planområdet endast utgör 0,085 ‰ av Siljans avrinningsområde. Det stora avrinningsområdet för recipienten medför att påverkan är stor och kommer från många källor. Planområdets föroreningsbelastning, som är liten i relation till den totala påverkan på recipienten, får därmed en mycket begränsad betydelse för recipientens vattenkvalitet och möjlighet att uppnå satta MKN. I befintlig situation rinner naturmarksvatten genom planområdet och slutligen hamnar i Trafikverkets diken. Föreslagen dagvattenhantering ämnar att inte öka flödet till Trafikverkets diken i planerad situation. Dagvatten från planområdet fördröjs i dammen, även vid ett 100-årsregn. Detta innebär att detaljplanen inte bedöms medföra någon påverkan på nedströms liggande infrastruktur. Vid planerad situation kommer flödena, som i befintlig situation rinner genom området, att centreras något vilket bör tas hänsyn till vid eventuell framtida exploatering nedströms. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 40 9 SLUTSATSER Om planområdet utformas med föreslagna åtgärder bedöms det finnas goda möjligheter för att skapa en långsiktig hållbar dagvatten- och skyfallsutredning inom planområdet. Det bör dock nämnas att utredningen är baserad på ett flertal antaganden och dessa kommer att behöva ses över i vidare skeden för planläggningen och vidare uppförande av området. Plats för dagvattenlösningarna behöver avsättas i plankartan. Dagvatten inom planområdet föreslås omhändertas i en dagvattendamm med erforderlig fördröjningsvolym på totalt 664 m3. Dagvattendammen föreslås även kompletteras med en torrdamm som har en kapacitet för ett 100-årsregn. Inom planområdet kommer flödet att fördröjas ner till ett befintligt 20-årsflöde och kommer därför inte att öka belastningen på nedströms trummor. De grova föroreningsberäkningarna visar på möjligheter att minska föroreningsbelastningen för ett fåtal parametrar från planområdet genom en dagvattendamm. För att få ner halterna ytterligare och säkerställa att planområdet ej försämrar möjligheterna att uppnå aktuella MKN för recipienten Siljan, bör stor vikt läggas vid utformningen av dagvattendammen. Utredningen föreslår en metod för skyfallshantering, där skyfallet med hjälp av höjdsättningen leds via grönområdet och till slut nå dagvattendammen med utökad magasinvolym som fördröjer skyfallet upp till ett 100-årsregn. Diken föreslås anläggas längs med plangränsen för att skydda planområdet från uppströms naturmarksflöde. 9.1 BEHOV AV VIDARE UTREDNING • Kontakt med Trafikverket för att utreda möjligheterna att nyttja deras diken och trumma. • Grundvattenmätning inom planområdet. • Höjdsättningen av planområdet bör ses över så att vatten leds till föreslagna dagvattenlösningar och att naturmarkvatten ej belastar området. • Exakt placering och utformning av dagvattenåtgärder. • Vidare utredning om anläggningarna behövs göras täta för att inte riskera infiltration av förorenat vatten då planområdet ligger inom ett skyddat område för dricksvattenförekomster enligt vattendirektivet, samt att det inte är klarlagt vilka typer av verksamheter som kommer etableras. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 41 10 REFERENSER Länsstyrelsen Dalarnas län (2024). Planeringsunderlag. Hämtad från https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/ Länsstyrelserna. (2024). EBH-kartan. Hämtat från https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se MSB (2022). Översvämningsportalen. Dalälven karterad 2022. Hämtad från https://gisapp.msb.se/ ScalgoLive (2026). Hämtat från https://scalgo.com/sv/ SGU (2024). SGU kartvisare (jordtyp, jorddjup, genomsläpplighet, grundvattenmagasin). Hämtat från https://apps.sgu.se/kartvisare/ SMHI (2016). Vattenwebb. Hämtat från https://vattenwebb.smhi.se/modelarea/ SMHI Dataserier med normalvärden för perioden 1991–2020. Hämtad från https://www.smhi.se/data/ Stockholm Vatten och Avfall, (u.å). https://www.stockholmvattenochavfall.se/dammar.pdf Stockholm Vatten och Avfall (u.å). Svackdike. Hämtad från https://www.stockholmvattenochavfall.se/ StormTac (2026). StormTac – Stormwater Solutions. Version 25.4.2. http://www.stormtac.com/ Svenskt Vatten (2016). Publikation P110, Avledning och dag, drän- och spillvatten. Svenskt Vatten AB. VA-guiden (u.å). Dammar och våtmarker. https://vaguiden.se/ VA-guiden (u.å). Svackdiken. https://vaguiden.se/dagvatten/anlaggningswiki/svackdike/ VISS (2023). Siljan. Hämtat från https://viss.lansstyrelsen.se/ VISS (2024). Rättvik-Ingels. Hämtat från Rättvik-Ingels - Grundvatten - VISS - VattenInformationsSystem för Sverige (lansstyrelsen.se) 2024-05-23 VISS (2024) Rättvik. Hämtat från Rättvik - Grundvatten - VISS - VattenInformationsSystem för Sverige (lansstyrelsen.se) 2024-05-23 WSP (2024). Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR, GEO). Detaljplan Geoteknik, Rättvik Sätra 1:9 och 1:17. 10389732 • Rättviks kommun DVU | 42 VI ÄR WSP W SP är en av världens ledande rådgivare och konsultbolag inom samhällsutveckling. Med cirka 50 000 medarbetare i över 40 länder samlar vi experter inom analys och teknik, för att framtidssäkra världen. Tillsammans med våra kunder tar vi fram innovativa lösningar för en mänsklig, trygg och välfungerande morgondag. Så tar vi ansvar för framtiden. wsp.com WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: +46 10-722 50 00 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com 10389732 • Rättviks kommun DVU | 43 VA KAPACITETSUTREDNING Rättvik, detaljplan Glassen 2026-04-27 Uppdragsinformation Uppdragsnamn DVU och VA-utredning Glassen Uppdragsnummer 10389732 Författare Viggo Pihl Datum 2026-04-27 Ändringsdatum [Ändringsdatum] Granskad av Ashraf Musoke, Axel Krögerström Godkänd av Axel Krögerström Kund Rättviks kommun Konsult WSP WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 wsp.com Kontaktpersoner AXEL KRÖGERSTRÖM AXEL.KRÖGERSTRÖM@WSP.COM +46 10 7210883 SANDRA HÅMÅS SANDRA.HAMAS@RATTVIK.SE 0248 70 161 10389732 • VA utredning Glassen | 2 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE 4 1.1 BLIVANDE ANLÄGGNING 4 1.2 UNDERLAG 5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 6 2.1 BEFINTLIGT VA OCH ANSLUTNINGSMÖJLIGHETER 6 2.2 MARKTEKNSIKA FÖRUTSÄTTNINGAR 8 2.3 ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 9 3 BELASTNINGSBERÄKNINGAR 11 3.1 DRICKSVATTENFLÖDE 11 3.2 SPILLVATTENFLÖDE 13 3.3 FÖRBRUKNING 13 4 PROJEKTERING 14 4.1 VÄGVAL 14 4.2 SCHAKT 21 5 KOSTNADSKALKYL 25 6 DISKUSSION OCH SLUTSATS 26 7 VIDARE ARBETE 27 8 REFERENSER 28 9 BILAGA 1 29 10 BILAGA 2 30 11 BILAGA 3 31 10389732 • VA utredning Glassen | 3 1 BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 BLIVANDE ANLÄGGNING Ett planförslag har tagits fram för att anlägga ett planområde med med 4-5 fastigheter. Samtliga fastigheter har planbestämmelser för verksamhetsområde ”Z”. Det motsvarar markanvändning för verksamheter med begränsad omgivningspåverkan. I skrivande stund är de planerade verksamheterna ett mikromejeri, glassfabrik med försäljning, kontor och lagerlokal/er. Området är beläget i östra utkanten av Rättvik mellan Sätra Dahallavägen och Riksvägen. En illustrationsplan för området presenteras i Figur 1. Det är inte klarlagt om planen delas upp i 4 eller 5 fastigheter. Denna rapport utgår från att planen delas upp i fyra fastigheter. Oavsett uppdelning innebär det inga större förändringar på kostnad för VA eller ledningsdragning utan enbart ett tillägg av en extra servisledning. Figur 1: Illustrationsplan för planerad nybyggnad. 10389732 • VA utredning Glassen | 4 1.2 UNDERLAG Ledningskarta DVA – glassen.dwg Situationsplan Rättvik kommun – Detaljplan för verksamhetsområde på del av Sätra 1:9 ”Glassen” Detaljplan geoteknik, Rättvik Sätra 1:9 och 1:17. Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik (Mur, Geo) – WSP 2024-06-14 Svenska Geologiska Undersökning – Jorddjupskarta via Scalgo [2026-01-09] Svenska Geologiska Undersökning – Jordarter 1:25000-1:100000 via Scalgo [2026-01-09] Information om detaljplanen från Rättvik Kommun Information av VA-verk och ledningar från Dala Vatten och Avfall Lantmäteriet markhöjdmodell via Scalgo inmätt 2020-11-06 10389732 • VA utredning Glassen | 5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 BEFINTLIGT VA OCH ANSLUTNINGSMÖJLIGHETER VA-huvudman i Rättvik är Dala Vatten och Avfall (DVA). Närmaste ledningar för anslutning av området är beläget ca 500 m sydöst om planområdet. Dimensionerna för spill- och dricksvatten är 315 mm respektive 160 mm. Befintliga ledningar samt sträckan som VA-huvudman föreslår för anslutningspunkt kan ses i Figur 2. Renings- och vattenverkens plats är ej anvisat. Dimensionerande flöde stäms av med DVA i samband med flödesberäkningar. Figur 2: Befintliga ledningar samt utredningsområde. Spillvattenledningen vid anslutningspunkten avleder spillvatten för cirka 500 abonnenter från områdena Västberg, Backa och Sätra och är runt 6 km lång. I linje med figur 4.1 i Svenskt Vatten p110 (2016) beräknas det dimensionerande spillvattenflödet för 500 personer motsvara ca 12 l/s, 18 l/s med säkerhetsfaktor. Ledningen beskrivs vidare av DVA som att vara i gott skick och relativt ny, det antas därför finns gott om kapacitet för att koppla på det planerade området. Dricksvattnet antas försörja lika många som spillvattnet. Normflödet för spillvattenanslutningar är större än för tappställen vid få brukare. För system med över 1000 brukare närmar sig spill- och dricksvattenförbrukningen varandra. I beräkningarna antas det ge ett konservativt antagande att räkna med 12 l/s i dricksvattnet också. För dricksvatten är kapaciteten mätt i en tryckstegringsstation 1200 m längre upp i systemet. Där uppmätts ett ingående tryck runt 3 bar, ca 30 mVp. Den föreslagna sträckan för anslutningspunkt ligger ca 13 m under stationen så i beräkningar antas ett tryck på åtminstone 35 mVp i anslutningspunkt (baserat på 13 meter fall 10389732 • VA utredning Glassen | 6 men 8 mVp tryckförluster till följd av avståndet). Ledningen antas ha små tryckförluster då det är en huvudledning utan större kopplingar. Det ger ett konservativt antagande. Den planerade marknivån vid exploateringen är 181 m ö h. Vid frostfritt djup på 2 m ligger förbindelsepunkten på 179 m ö h. Projekteringsnormer enligt VA-huvudman (DVA) är att kunna leverera 20 mVp vid förbindelsepunkt. Behövs ytterligare tryck i verksamheten hänvisar Dala Vatten och Avfall fastighetsägare till egen tryckstegring. En principskiss för dricksvattensystemet presenteras i Figur 3. Figur 3: Principskiss över kapaciteten i dricksvattennät. Spillvattenanslutningen antas ligga ca 40 cm under dricksvattenledningen på ett djup av ca 171,5 m. vid anslutningspunkten. Höjdförhållandena ger goda förutsättningar för att tillåta självfall utmed hela ledningssträckan. Belastningen från den planerade exploateringen presenteras i 3 Belastningsberäkningar. 10389732 • VA utredning Glassen | 7 2.2 MARKTEKNSIKA FÖRUTSÄTTNINGAR I samband med planarbetet har en Markteknisk undersökningsrappport (MUR) tagits fram. Rapporten har undersökt geologin inom planområdet. Undersökningen visar på att området stämmer bra överens med materialet från Sveriges Geologiska utrednings (SGU) jordlagerkarta. Lager av matjord och silt- och sandlager ligger ovanpå morän. 2 av 5 provgropar inom området hade tillströmning av grundvatten. Grundvattenrör installerades i dessa provgropar men ingen grundvattenyta noterades. Områdets geologiska förutsättningar enligt SGU:s (2025) jordarts- och jorddjupskarta framgår av Figur 4 och Figur 5. Både den marktekniska undersökningen och SGU:s underlag i figurerna nedan pekar på att ledningsdragningen görs i jord vilket innebär att bergschakt inte behövs för att ansluta fastigheterna. Grundvattennivån i området är dock okänd vilket innebär att det behövs vidare utredning inför schakt, vilket ligger i linje med slutsatserna i MUR:en. Undersökning rekommenderar kompletterande grundvattenobservationer för att kartlägga grundvattenytans årstidsvariation. Då större delen av schaktkorridoren återfylls men samma jord som grävts upp pekar det på att inga större täthetsåtgärder behöver göras. Dess inverkan på grundvattnet runt omkring antas vara litet då den föreslagna ledningskorridoren ligger i närheten av ett stort dike utmed Sätra Dalhallaväg. Figur 4: SGU jordartskarta 1:25000-1:100 000 via Scalgo. 10389732 • VA utredning Glassen | 8 Figur 5: SGU jorddjupskarta via Scalgo. Planområdet är markerat i svart. 2.3 ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Som tidigare nämnt är det i detta skede inte helt tydligt vilken sorts verksamhet som kommer bedrivas inom området. Att därför kartlägga exakta behov för särskilda anordningar för att hantera industrivatten, fett- och oljeavskiljare är inte möjligt. Om behovet skulle uppstå ligger ansvaret för specialanläggningar på fastighetsägaren. DVA kräver i linje med sina allmänna bestämmelser för VA (ABVA) att endast spillvatten av hushållsliknande karaktär släppas ut i de allmänna spillvattenledningarna. Om en verksamhet har ett olje- eller fettutsläpp som inte faller inom ramen för det behöver fett- respektive oljeavskiljare installeras. Ansvaret för att installation görs enligt svenska standarder samt att drift och underhåll sköts faller på fastighetsägaren. En skötselrutin för fettavskiljaren ska upprättas av fastighetsägaren och tömningar ska journalföras. Dokumentation ska kunna uppvisas vid förfrågan till DVA. För oljeavskiljare gäller det att verksamhetsutövaren vid misstanke av olja i avloppet tar prov för att se om åtgärder behöver vidtas. Vidare om utsläppet från verksamheten skiljer sig väsentligt från normalt spillvatten behöver eventuella lösningar tas fram i samråd med DVA. Industrivatten behöver då förbehandlas innan det släpps ut på nätet. Miljökontoret är tillsynsmyndighet för vatten och avlopp. De ansvarar för att VA-anläggningarna följer satta lagkrav kopplade till miljöbalken. Då området kopplas på befintliga vatten- och reningsverk har miljökontoret redan tillsynsansvaret för dessa verk. DVA kan inte garantera erforderligt tryck för sprinklersystem. Fastighetsägare hänvisas till att anlägga ett eget system med cistern om behov finns. Efter korrespondens med DVA och Rättviks kommun utgår rapporten från att det ej behövs brandposter. 10389732 • VA utredning Glassen | 9 Hela den föreslagna ledningssträckan går igenom fastigheter som idag ägs av kommunen. De har enligt uppgifter inga planer på att sälja marken. I gällande detaljplan är trafikplatsen utlagd som allmän platsmark vilket medför att ledningarna kan förläggas utan att u-områden etableras i planen. Om detta ändras kan behov av u-område behöva ses över. 10389732 • VA utredning Glassen | 10 3 BELASTNINGSBERÄKNINGAR Beräkningen av spillvatten och tappvattenflöden har genomförts enligt principer i Svenskt Vatten P110 och P114 där specifika flödesvärden (Q i l/s/ha) använts. Sammanlagt ger dessa beräkningar ett underlag för dimensionering av ledningar. Dimensionerande flöden är beräknade på industrier/verksamheter. Ingen dimensionering för brandvatten i form av brandposter eller sprinklersystem sker i enlighet med korrespondens från DVA 3.1 DRICKSVATTENFLÖDE Beräkningen av tappvattenflöden har utförts för området med hjälp av schablonvärden. Schablonvärden appliceras när det saknas uppgifter om antal personekvivalenter enligt rekommendationer i P114. Schablonvärdet för industri har applicerats, då plankartan markerar området som z-verksamheter. (P114). Medelförbrukningen under arbetstid förväntas vara 0,4 l/s/ha. Den maximala timförbrukningen för verksamheterna uppgår 0,8 l/s/ha och har därmed använts i beräkningarna för dimensionering. För att ta hänsyn till variationer i förbrukningen under året har min- och maxdygnsfaktor används. Maxdygnsfaktorn på 2 är den högsta faktorn av ovan nämnda verksamheter och har för att bibehålla ett konservativt antagande applicerats. Ingen hänsyn tas till läckage från ledningsnät då det enligt P114 ej är motiverat inom nya områden. Dessa siffror bör revideras när mer detaljerad information om planerad verksamhet finns. Tabell 1 visar den beräknade dricksvattenförbrukningen för området. Tabell 1: Beräknad dimensionerad dricksvattenförbrukning för det planerade området Area Q medel Q dim Dygnsmaxfaktor Q dim [l/s] Q [l/s] maxdygn,tim (ha) [l/s*ha] [l/s*ha] 3,83 0,4 0,8 2 3,06 6,13 10389732 • VA utredning Glassen | 11 Vid dimensionerande flöde rekommenderar P114 en flödeshastighet mellan 0,5 och 1,5 m/s samt att tryckfallet understiger 10 mVp/km vid normalflöden. Ledningsnätsdimensioner på 90 respektive 110 mm ger följande vattenhastigheter och tryckfall, Tabell 2: Tabell 2: Tryckfall och vattenhastighet med 80 mm ledning. (k=0,5) Värden utanför rekommendation i P114 markeras i rött. 90 mm Flöde [l/s] Hastighet [m/s] Tryckfall [mVp/km] Q 1,5 0,24 1,1 medel Q 3,0 0,48 4,36 dim Q 6,1 0,96 16,9 maxdygn,tim 110mm Flöde [l/s] Hastighet [m/s] Tryckfall [mVp/km] Q 1,5 0,16 0,40 medel Q 3,0 0,32 1,54 dim Q 6,1 0,65 5,96 maxdygn,tim Råheten, ett värde som beskriver hur mycket ett material bromsar vattenflödet, i beräkningarna, k, är 0,5 mm och tar enligt p114 höjd för större tryckfall på mindre system vid rörkrökar och andra kopplingar. Hastigheterna tyder på att 90 mm är en erforderlig kapacitet. Tryckfallet vid Q är dock högt. Stora maxdygn,tim tryckfall leder till slitage av nätet. Det inträffar dock väldigt sällan och det finns kapacitet i nätet för att leverera vatten trots det stora tryckfallet. Det kan anses bättre att dimensionera för Q snarare än dim Q för att undvika att omsättningen är för låg. maxdygn,tim I detta skede då exakt förbrukning är okänd för verksamheterna kan det vara klokt att ta höjd för en större dimension i projekteringsförslaget. Projekteringen görs således med en 110 mm ledning, samt en 90 mm servis för att behålla ett konservativt antagande. En mer exakt beräkning av flöden behöver genomföras när verksamheternas behov är tydligare kartlagda. En flödesökning i ledningen (160mm) innan anslutningspunkt i linje med Q ,och Q innebär att dim maxdygn,tim flödet i huvudledningen ökar med ca 1,4–3 mVp/km till totalt runt 3,6–5 mVp/km. Det ligger fortfarande inom Svenskt Vattens rekommendationer. Med cirka 0,5 km från anslutningspunkten i befintlig ledning till planområdet så framgår från Tabell 2 att den 𝑚𝑉𝑝 maximala tryckförlusten är cirka 6 ∗0,5 𝑘𝑚 =3 𝑚𝑉𝑝 (beräknat med en 110-ledning). Utöver detta 𝑘𝑚 tillkommer också en tryckförlust på 7 mVp till följd av nivåskillnaden, vilket resulterar i att erforderligt tryck finns i anslutningspunkten utifrån Figur 3 (35 𝑚𝑉𝑝−3 𝑚𝑉𝑝 −7 𝑚𝑉𝑝=25 𝑚𝑉𝑝). 10389732 • VA utredning Glassen | 12 3.2 SPILLVATTENFLÖDE P110 redogör för att om inget annat underlag finns, kan spillvattenförbrukningen anses vara den samma som den specifika vattenförbrukningen. Således blir de dimensionerande flödena för spillvatten desamma som för tappvatten, se Tabell 3. Även för spillvatten framgår från P110 att tillskottsvatten ej förväntas belasta spillvattenförande avloppsledningar i nya områden. Men för att ta höjd för ett robust system som ska hålla under lång tid så har läckvatten adderats i dessa beräkningar. Dimensionerat flöde (Q ) har beräknats dim genom att addera tillskottsvatten (Q ) till maxflödet och sedan multiplicerat med en säkerhetsfaktor på 1,5. inläck Q har beräknats i enlighet med P110 där man adderar inläckage vid torra förhållanden med inläckage vid inläck regniga förhållanden. Inläckage vid torra förhållanden ligger mellan 0,05–0,15 l/s*ha och inläckage vid regniga förhållanden ligger mellan 0,2–0,7 l/s*ha. I detta fall har de högsta värdena för respektive intervall valts, för att fortsätta med det konservativa antagandet. Tabell 3: Beräknad dimensionerad spillvattenflöde för Glassen Q inläck Area Q [l/s] [l/s] Q total [l/s] Säkerhetsfaktor [-] Q dim torr [ha] l/s 3,83 6,13 3,26 9,38 1,5 14,1 Q i Tabell 3 innebär att en 160 mm ledning har erforderlig kapacitet. Enligt p110 rekommenderas dock 200 dim mm ledningar som minimidimension för avloppsledningar. Projekteringen utgår ifrån att ledningarna dimensioneras till 200 mm, för servisledningar används en dimension på 160 mm. 3.3 FÖRBRUKNING Med ett antaget medelflöde under arbetstid på 0,4 l/s/ha, 1,5 l/s, antas dygnsförbrukningen av tappvatten ligga på drygt 44 m3/dygn. För spillvatten tillkommer eventuellt inläckage med tiden. Inläckaget kan uppgå till mellan 16 och 49 m3/dygn vid torrväder och 66 och 230 m3/dygn vid regn enligt p110(Svenskt vatten, 2016). Det är värt att poängtera att ledningar är dimensionerande för momentanflöden, rören ska inte överbelastas av tillskottsvatten. Att läckaget som når reningsverk skulle vara så stort är därför inte rimligt. Så mycket vatten kommer med stor sannolikhet inte att nå reningsverket, åtminstone inte i början av rörens livslängd. Mängderna har stämts av med Dala Vatten och Avfall som uttryckt att det finns kapacitet att leverera och ta emot de volymerna. 10389732 • VA utredning Glassen | 13 4 PROJEKTERING 4.1 VÄGVAL För att ansluta det planområdet till befintligt VA-system behöver nya ledningar anläggas. Dimensionerna i projekteringen utgår från beräkningar gjorda i avsnitt 3. Tre möjliga ledningsdragningar har identifierats. Samtliga förslag behöver korsa Sätra Dalhallaväg för att nå området. Samtliga sträckor har också liknande höjdprofiler vilket innebär att schaktdjup och fall på ledningar är snarlika i alla tre fallen. Alternativ 1-3 presenteras nedan i figur 6-8. Inget av alternativen interfererar med några befintliga VA-ledningar och antas inte interferera med andra sorters ledningar. Det medför att ingen omläggning av VA-ledningar kommer att behövas. Utmed Sätra Dalhallaväg står det lyktstolpar. Elledningar för belysningen ligger normalt på ett djup kring 50 cm. Den styrda borrningen under vägen förväntas korsa på ett djup kring 2 m. Det antas därför inte störa elinstallationerna som finns idag. Eventuellt läge på andra ledningar behöver ses över i ett senare skede. Detta kan göras med en beställning från Ledningsrollen. Figur 6: Ledningsträcka alternativ 1, planerad ledning i turkos. 10389732 • VA utredning Glassen | 14 Figur 7: Ledningsträcka alternativ 2, planerad ledning i turkos. Figur 8: Ledningsträcka alternativ 3, planerad ledning i turkos. 10389732 • VA utredning Glassen | 15 Tabell 4: Längd för respektive ledningsdragningsalternativ (1–3) Alternativ 1 2 3 Längd [m] 495 447 427 Höjdprofilerna för ledningsdragningarna visar att samtliga alternativ tillåter goda möjligheter för självfall utmed hela sträckan. Utredningen förespråkar en förläggning enligt alternativ 3, till följd av kortast dragning, Tabell 4. Vidare orsakar alternativ 3 minst inverkan på träd och verksamheten inom områdena på båda sidor av vägen. Alternativet medför också större synergier med att förlägga det tillsammans med den planerade infartsvägen. En ytterligare fördel är att det uppstår minst interferens med det planerade dagvattensystemet och dammen. Ledningskorridoren förväntas inte påverka diket som går utmed Sätra Dalhallaväg. Ett projekteringsförslag för alternativ 3 presenteras i Figur 9. 10389732 • VA utredning Glassen | 16 Figur 9: Projekteringsförslag, enligt alternativ 3, nya ledningar med större bredd. Projekteringen utgår ifrån att det installeras en ventil 0,5 m in på dricksvattenledningen vid anslutningspunkt och ventiler på dricksvattenledningar som placeras ca 0,5 m utanför respektive tomtgräns. På spillvattenledningen placeras nedstigningsbrunnar (⌀1000) var åttionde meter, tillsynsbrunnar (⌀400) vid krökar där det ej finns nedstigningsbrunnar. I början på varje servisledning för spillvatten placeras rensbrunnar. Servisledningarna dras ca 2 m in på respektive tomt. Ledningsprofilen för sträckan presenteras i Figur 10. Initialt är fallet 4,5‰ vilken är kravet för självfallsledningar med dimension på 200 mm (P110). Lutningen anses vara tillräcklig för att uppnå kraven på självrens. På resterande sträcka är fallet större än så vilket medför goda möjligheter för självrens. 10389732 • VA utredning Glassen | 17 Figur 10: Ledningsprofil för alternativ 3. 10389732 • VA utredning Glassen | 18 Ritningarna för Figur 9 och Figur 10 kan ses i större format i Bilaga 2 och 3. Projekteringen medför en mängdning av material enligt Tabell 5. Ledningarna med dimensionerna 160 och 90 mm är servisledningarna till respektive fastighet. Beräkningen utgår från att planen delas upp i 4 fastigheter. Tabell 5 Mängdning utifrån utförd projektering Enhet: Antal eller längd: Nedstigningsbrunn (⌀1000) 4 stycken Tillsynsbrunn (⌀400) 7 stycken Rensbrunn (⌀160) 4 stycken Tappvattenventiler 5 stycken Spillvattenledning ⌀200 PP 427 meter 10389732 • VA utredning Glassen | 19 Spillvattenledning ⌀160 PP 50 meter Vattenledning ⌀ 110 PE 427 meter Vattenledning ⌀ 90 PE 50 meter 10389732 • VA utredning Glassen | 20 4.2 SCHAKT I linje med DVA:s projekteringsnormer placeras vattenledningar på ett frostfritt djup av 2 m. Spillvattenledningen placeras ca 0,3 m under dricksvattenledning. Det totala schaktdjupet uppgår till maximalt 2,7 m. Relativt breda schakt projekteras både för att ge säkra slänter och behålla ett konservativt antagande. Träd som idag står inom ca 3 m från schaktkorridoren kommer behöva tas ner för att rötter inte ska orsaka framtida problem. Där ledningen korsar vägen (B) rekommenderas rören anläggas med en schaktfri teknik som styrd borrning. Det görs för att inte påverka trafiken samt att undvika markarbeten på befintlig väg. Schaktkorridoren för alternativ 3 är 427 m lång med varierande bredd och djup. Sträckan är uppdelad i 4 olika sektioner, Figur 11. Ett typtvärsnitt för varje sektion presenteras nedan. Figur 11: Sektioner av ledningskorridoren för alternativ 3. 10389732 • VA utredning Glassen | 21 I Tabell 6 nedan presenteras schaktkorridorens dimensioner. Det stora djupet under sektion B beror på att vägkroppen ligger högre än omkringliggande mark i terrängen. Tabell 6: Ledningsgravsdimensioner för respektive sektion. Sektion Princip- Start Slut Längd Bredd Djup Area Area sektion tvärsnitt yta A Före Figur 12 0 109 109 11,3 2,6 1225 15,2 vägen B Under Styrd 109 130 21 - 3,8 - - vägen borrning C Mellan Figur 13 130 304 174 11,3 2,8 1985 15,7 väg och fastighet D Genom Figur 14 304 428 124 5,5 2,1 635 7,0 tillfarts- vägen Utifrån uppdragets nuvarande detaljeringsgrad har tre tvärsnitt av ledningsgravsutförande med avseende på schakt- fyll och återställningsarbeten antagits, Figur 12-Figur 14. Samtliga sektionsritningar finns i Bilaga 4. De representerar ett generellt tvärsnitt för sektion A, B och C. Parametrarna för varje sträcka enligt Tabell 6 ligger som grund för kostnadsberäkningarna i avsnitt 5. Samtliga förväntas innebära jordschakt där A och C antas återställas till befintlig naturmark medan sektion D förbereds för framtida vägbyggnad. De dimensionerande parametrarna som släntlutningar och lagertjocklek är antagna utifrån konventionella utföranden och avser att vara konservativt tilltagna. Samtliga sektioner bygger på en förläggning på frostfritt djup på 2 m för dricksvattenledningen. Figur 12: Tvärsnitt av schakt för sektion A. 10389732 • VA utredning Glassen | 22 Figur 13: Tvärsnitt för sektion C. I Figur 14 visas tvärsnittet för sträcka D. Då ledningskorridoren dras under den planerade infartsvägen i planområdet återställs inte marken till befintliga förhållanden utan fylls upp till terrassnivå inför framtida vägbygge. I linje med jordartskartan, Figur 4, läggs sträckan i morän. Det innebär att schakten tillåter brantare slänter. Resterande tvärsnitt har en släntlutning på 1:2 medan sektion D föreslås vara 1:1. Figur 14: Tvärsnitt för sektion D. För sträcka D kompletteras resterande fyllning med material för en terassbotten. 10389732 • VA utredning Glassen | 23 Resultatet av massaberäkningarna från figurerna samt tabellen ovan ger en mängdberäkning av massorna enligt Tabell 7. Schaktkorridoren antas ha samma tvärsnitt utmed hela sin respektive sträcka. Beräkningen visar att en stor mängd av jordschakten kan användas som fyllning efter att rören anlagts. I kalkylen är det antagandet att 90% av schakten är schakt A och 10% är schakt B. Det minskar behov för transport och annan masshantering vilket medför lägre kostnader. Då sektion B görs med styrd borrning görs inga massaberäkningar för sträckan. Schakten kan bli mindre om man har ett isolerande lager och förlägger ledningarna grundare upp. Tabell 7: Mängdberäkning av massor för ledningsschakt. Total A C D Längd [m] 427 109 174 124 Material Jordschakt [m3] 5996 1640 2903 980 Resterande 5393 1485 2650 816 fyllning [m3] Kringfyllning 547 142 234 144 [m3] Ledningsbädd 55 12 20 21 [m3] Geotextil [m2] 3203 879 1402 752 10389732 • VA utredning Glassen | 24 5 KOSTNADSKALKYL Kalkyluppdrag klassificeras generellt i en av följande tre kalkylnivåer: • Kostnadsuppskattning - Utförs på övergripande projektinformation vad avser mängder och kvaliteter. Den projektspecifika informationen kompletteras med erfarenhetsdata från liknande projekt. • Kostnadsbedömning - Utförs på preciserad projektinformation vad avser kostnadsbetydande byggnadsdelar, exempelvis mängd och kvalitet på ytterväggar, stomme och liknande. Den projektspecifika informationen kompletteras med erfarenhetsdata från liknande projekt. • En kostnadsberäkning - Utförs på detaljerad projektinformation av typen system- och/eller bygghandling. Uppdraget avser att utföra en översiktlig kostnadsbedömning i ett tidigt skede. En kostnadsbedömning har således tagits fram med hjälp av WSP:s kalkylprogram MAP. Kostnadsbedömningen utgår från en förprojektering som kan komma att ändras i ett senare skede. I detta läge utgår kalkylen från erforderlig mängd ledning, antalet brunnar, behov av schakt/återställning, kostnader för styrd borrning och övriga tillkommande kostnader. I detta inkluderas även röjning av skog. Kostnadkalkylen görs per sträcka A-D, Figur 11, och utgår också från en grov uppskattning av antalet träd som kan komma att påverkas, vilket listas nedan: Sträcka A ca 25 träd Sträcka C ca 10 träd Sträcka D ca 15 träd Antalet träd har en stor osäkerhet. Då inga platsbesök har genomförts och baseras på ortofotostudier samt google streetview. Kalkylen är uppdelad i tre delar, projektkostnader, entreprenadkostnader och byggherrekostnader. Projektkostnaderna är baserade på detaljerat underlag i projekteringen och redovisas för respektive stäcka i Tabell 8. I projektkostnaderna så är även arbetsplatsomkostnader (25%) och entreprenadarvode inkluderat (12%). En mer detaljerad uppdelning av projektkostnaderna redovisas i Bilaga 1. Tabell 8: Projektkostnader för repsektive delsträcka (kostnaden anges i SEK och avrundas till närmsta tusental) Sträcka Kostnad [SEK] A 1 025 000 B 118 000 C 1 521 000 D 1 214 000 Detaljeringspåslag (15%)* 582 000 Totalt 4 460 000 *Detaljeringspåslaget representerar påslag för produktion till följd av förändringar i projektering (exempelvis behov av utökat schakt, fler brunnar eller längre ledningsdragning). Utöver projektkostnader tillkommer entreprenadkostnader vilket uppskattas till cirka 10%, det vill säga 446 000 SEK. Entreprenadkostnaderna avser normalt förekommande kostnader som orsakas av enklare felaktigheter i handlingar, ogynnsam väderlek och dylikt. Entreprenadkostnader avser ej programändringar. Utöver projektkostnader och entreprenadkostnader tillkommer byggherrekostnader vilket redovisas i Tabell 9. Byggherrekostnaderna är baserade på branschpraxis. 10389732 • VA utredning Glassen | 25 Tabell 9: Olika påslag utöver entreprenadkostnader enligt branschpraxis, Typ av påslag Procentpåslag Påslag [SEK] ÄTA avser förändringar mellan bygghandling (kontrakt) och färdig 10% 445 000 entreprenad som står i omedelbart samband med kontraktsarbeten Detaljeringspåslag projektering 8% 355 000 Projekteringsarbete, detaljprojektering, kompletterande inmätning, geo 12% 535 000 mm Byggherrens kostnader (projektledning, byggledning, administration) 4% 180 000 Egen tid och byggherreadministration 3% 135 000 Tillkommande extrakostnader för hjälparbete och provisoriska arbeten 2% 90 000 Markföroreningar, miljödom, trädfällning, rivning av asfalt 1% 45 000 Totalt - 1 785 000 Detta medför en totalkostnad enligt Tabell 10. Tabell 10: Sammanställning av projektkostnad, entreprenadkostnad och byggherrekostnad. Typ av kostnad Kostnad [SEK] Projektkostnad 4 460 000 Entreprenadkostnad 446 000 Byggherrekostnad 1 785 000 Totalt 6 691 000 Uppskattningsvis kommer en osäkerhet i kalkylen på +/- 10 - 15%, vilket gör att den slutgiltiga kostnaden förväntas ligga mellan cirka 5 686 000 och 7 669 350 SEK. 6 DISKUSSION OCH SLUTSATS Flödena är schabloner beräknade utifrån verksamhetsområden utan större vattenanvändning i sina processer. Samtidigt är det ett tidigt skede och exakt användning är okänd. Småskalig livsmedelsproduktion är förväntat men den faktiska förbrukningen är okänd. Det finns kapacitet i ledningsnätet för att öka ledningsdimensionerna och således flödet för tappvatten. Även vid ett årsmaxvärde finns det redundans i systemet. Tryckförhållandena i ledningen vid anslutningspunkt innebär att det går att leverera erforderligt tryck till samtliga fastigheter inom planområdet. Vidare, skulle den större dimensionen av vattenledningar kunna användas. Det innebär ingen större merkostnad för projektet. För spillvatten ger 200 mm ledningar god redundans och ledningarna har kapacitet för att mottaga större flöden än beräknat. Höjdprofilen mellan planområdet och anslutningspunkten tillåter goda möjligheter för att leda bort avlopp med självfall. Kostnadskalkylen baseras på konventionellt anläggande av ledningar. Kalkylen har tagit höjd för att en stor del av massorna kan användas som fyllning och det antas således inget större behov av bortforsling eller tillförsel av massor. Det finns en diskrepans i kalkylen till följd av osäkerheter. Det finns goda möjligheter att hålla de tillkommande kostnaderna nere vid en välplanerad anläggningsprocess. Utredningen pekar på att det finns goda möjligheter att ansluta och försörja den planerade bebyggelsen. 10389732 • VA utredning Glassen | 26 7 VIDARE ARBETE Dimensionering och flödesberäkningar behöver ses över i projekteringsskedet. Kontakt med Trafikverket om möjligheterna för ledningsdragning under Sätra Dalhallaväg. Kontroll av övriga ledningar vid Sätra Dalhallaväg 10389732 • VA utredning Glassen | 27 8 REFERENSER Svenskt vatten. (2016). P110, Avledning av dag- drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt vatten. Svenskt vatten. (2020). P114 Distribution av dricksvatten. Stockholm: Svenskt vatten. 10389732 • VA utredning Glassen | 28 9 BILAGA 1 10389732 • VA utredning Glassen | 29 10 BILAGA 2 0 22-40-6202 :dattolP BET ÄNDRINGEN AVSER SIGN GODK REVDATUM FÖRSTUDIE DVU OCH VA-UTREDNING GLASSEN GRANSKAD DATUM ANSVARIG BESTÄLLARE KKOONNSSUULLTT LLOOGGGGAA A WSP BYGGPROJEKTERING K4 WSP BYGGPROJEKTERING C - M WSP SAMHÄLLSBYGGNAD E WSP SYSTEMS P - G WSP SAMHÄLLSBYGGNAD R WSP SAMHÄLLSBYGGNAD K1 PORT ENGINEERING V WSP SAMHÄLLSBYGGNAD K2 WSP BYGGPROJEKTERING W1 AB OLJEPLANERING K3 WSP BRO W2 WSP SYSTEMS RITAD/KONSTR AV GRANSKAD UPPDRAG NR B. KANGJAM M. ASHRAF 10389732 DATUM ANSVARIG 2026-04-22 A. KRÖGERSTRÖM HÖJDSYSTEM KOORDINATSYSTEM RH 2000 SWEREF 991500 DVU OCH VA-UTREDNING GLASSEN VA PLAN SKALA RITN.NR. REV.BET 1:1000, A1 R-51-1-001 11 BILAGA 3 10389732 • VA utredning Glassen | 31 ‰ 14.771 62.771 PE 110 59.771 78.771 PE 110 78.771 16.771 PE 110 16.771 44.771 PE 110 62.771 98.671 PE 110 98.671 45.471 PE 110 45.471 51.471 PE 110 51.471 89.371 PE 110 89.371 22.271 PE 110 22.271 79.171 PE 110 85.771 05.771 PP 200 4.5‰ 05.771 52.771 PP 200 4.5‰ 52.771 50.771 PP 200 4.5‰ 30.771 78.671 PP 200 4.5‰ 16.371 58.171 PP 200 37.5‰ 58.171 06.171 PP 200 4.5‰ 78.671 35.671 PP 200 4.5‰ 15.671 12.471 PP 200 52.3‰ 12.471 87.371 PP 200 21.9‰ 87.371 36.371 PE 110 PP 200 4.5‰ :FER 22-40-6202 :dattolP BET ÄNDRINGEN AVSER SIGN GODK REVDATUM FÖRSTUDIE DVU OCH VA-UTREDNING GRANSKAD DATUM ANSVARIG BESTÄLLARE KKOONNSSUULLTT LLOOGGGGAA A WSP BYGGPROJEKTERING K4 WSP BYGGPROJEKTERING C - M WSP SAMHÄLLSBYGGNAD E WSP SYSTEMS P - G WSP SAMHÄLLSBYGGNAD R WSP SAMHÄLLSBYGGNAD K1 PORT ENGINEERING V WSP SAMHÄLLSBYGGNAD K2 WSP BYGGPROJEKTERING W1 AB OLJEPLANERING K3 WSP BRO W2 WSP SYSTEMS RITAD/KONSTR AV GRANSKAD UPPDRAG NR B. KANGJAM M. ASHRAF 10389732 DATUM ANSVARIG 2026-04-22 A. KRÖGERSTRÖM HÖJDSYSTEM KOORDINATSYSTEM RH 2000 SWEREF 991500 DVU OCH VA-UTREDNING GLASSEN VA PROFIL SKALA RITN.NR. REV.BET 1:1000/1:100 R-51-2Q-001 12 BILAGA 4 10389732 • VA utredning Glassen | 32 :FER 92-10-6202 BET ÄNDRINGEN AVSER SIGN GODK REVDATUM FÖRSTUDIE DVU OCH VA-UTREDNING GRANSKAD DATUM ANSVARIG BESTÄLLARE KKOONNSSUULLTT LLOOGGGGAA A WSP BYGGPROJEKTERING K4 WSP BYGGPROJEKTERING C - M WSP SAMHÄLLSBYGGNAD E WSP SYSTEMS P - G WSP SAMHÄLLSBYGGNAD R WSP SAMHÄLLSBYGGNAD K1 PORT ENGINEERING V WSP SAMHÄLLSBYGGNAD K2 WSP BYGGPROJEKTERING W1 AB OLJEPLANERING K3 WSP BRO W2 WSP SYSTEMS RITAD/KONSTR AV GRANSKAD UPPDRAG NR B. KANGJAM M. ASHRAF 10389732 DATUM ANSVARIG 2026-01-30 A. KRÖGERSTRÖM HÖJDSYSTEM KOORDINATSYSTEM RH 2000 SWEREF 991500 DVU OCH VA-UTREDNING GLASSEN VA SEKTION SKALA RITN.NR. REV.BET 1:100, A1 R-51-2Q-001 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande konsultbolag och rådgivare inom samhällsutveckling. Vi utvecklar allt ifrån städer och transportsystem till vattenförsörjning och höga hus. Med 67 000 medarbetare i över 40 länder samlar vi experter inom analys och teknik, för att framtidssäkra världen. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. Tillsammans med våra kunder tar vi fram innovativa lösningar för en mänsklig, trygg och välfungerande morgondag. Vi planerar, projekterar, designar och projektleder olika uppdrag inom transport och infrastruktur, fastigheter och byggnader, hållbarhet och miljö, energi och industri samt urban utveckling. Så tar vi ansvar för framtiden. wsp.com WSP WSP Sverige AB Org. nr:556057-4880 wsp.com 10389732 • VA utredning Glassen | 33 KUND RÄTTVIKS KOMMUN DETALJPLAN GEOTEKNIK, RÄTTVIK SÄTRA 1:9 OCH 1:17 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT, GEOTEKNIK (MUR, GEO) 2024-06-14 DETALJPLAN GEOTEKNIK, RÄTTVIK SÄTRA 1:9 OCH 1:17 Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik (MUR, Geo) Uppdragsnamn Detaljplan geoteknik, Rättvik Sätra 1:9 och 1:17 Uppdragsnummer 10366328 Handläggare Esteban Cortés Datum 2024-06-14 Ändringsdatum Granskad av Joakim Alström Godkänd av KUND Rättviks kommun Kontaktperson: Fredrika Säfström E-post: fredrika.safstrom@rattvik.se KONSULT WSP Stuvarvägen 3 851 22 Sundsvall Tel: +46 10-722 50 00 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 wsp.com KONTAKTPERSONER Uppdragsansvarig Adam Norén Telefon: +46 10 721 1409 E-post: johan.naslund@wsp.com Geotekniker Esteban Cortés Telefon: +46 10 721 0898 E-post: esteban.cortesmerchan@wsp.com ÄNDRINGSFÖRTECKNING (cid:127) | 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänt 5 1.1 Objekt 5 1.1.1 Blivande anläggning/konstruktion 5 1.2 Ändamål 6 1.3 Underlag för undersökning och redovisning 6 1.4 Styrande dokument 6 1.5 Geoteknisk kategori 7 2 Arkivmaterial 7 2.1 Tidigare undersökningar 7 3 Översikt befintliga förhållanden 7 3.1 Topografi, ytbeskaffenhet och markanvändning 7 3.2 Befintliga ledningar och konstruktioner 7 4 Marktekniska undersökningar 7 4.1 Positionering 7 4.2 Geoteknik 8 4.2.1 Fältundersökningar 8 4.3 Hydrogeologi 8 4.3.1 Fältundersökningar 8 4.4 MARKRADON 9 4.4.1 Fältundersökningar 9 5 undersöknings resultat 9 5.1 PROVGROPARNA 9 5.1.1 Provgrop 1 9 5.1.2 Provgrop 2 10 5.1.3 Provgrop 3 11 5.1.4 Provgrop 4 11 5.1.5 Provgrop 5 11 5.2 Hydrogeologiska egenskaper 12 5.3 miljötekniska egenskaper 12 Värdering av undersökning 13 6 Redovisning 13 (cid:127) | 3 BILAGOR Beteckning Titel Sidor antal Bilaga 1 Fältrapport 8 RITNINGAR Ritningsnummer Typ Skala Format Rev. G-10-1-01 Plan 1:400 A1 G-10-2S-01 Sektion A-A samt H 1:100 L 1:200 A1 fristående borrpunkter (cid:127) | 4 1 ALLMÄNT 1.1 OBJEKT WSP Sverige AB har på uppdrag av Rättviks kommun, utfört en geoteknisk undersökning för rubricerat objekt. Undersökningsområdet är beläget på nordvästra sidan av Rättvik, se placering i Figur 1.1. Figur 1.1. Översiktskarta över Rättvik med aktuellt område för geoteknisk undersökning markerat i gult (Källa: Lantmäteriet, Min karta, bilddatum 2024-06-04). 1.1.1 Blivande anläggning/konstruktion På aktuella fastigheter, Rättvik Sätra 1:9 och 1:17, planeras byggnation av nytt industriområde uppdelat i fyra fastigheter för olika verksamheter. I Figur 1.2 visas ett utkast för preliminär planområdet tillhandahållen från beställaren. Figur 1.2. Preliminär situationsområdet. (cid:127) | 5 1.2 ÄNDAMÅL Syftet med undersökningarna är att klargöra de geotekniska och miljötekniska förutsättningarna i aktuellt utredningsområdet för den planerade byggnationen. Resultaten från undersökningarna redovisas i denna rapport och ska utgöra underlag för följande upphandling. 1.3 UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNING OCH REDOVISNING Följande underlag har använts för planering av fältundersökningen:  Jordartskarta och jorddjupskarta, erhållet från Sveriges geologiska undersökning (SGU) via webbtjänsten SGUs kartvisare (https://apps.sgu.se/kartvisare/index.html)  Flygfoto från Lantmäteriet via webbtjänsten ”Min karta” (lantmateriet.se) Följande underlag har använts för redovisning av geotekniska undersökningar på ritningar:  Grundkarta, markmodell erhållen från beställaren. 1.4 STYRANDE DOKUMENT Denna rapport ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga. För standarder se Tabell 1.1, Tabell1.2, Tabell 1.3, Tabell 1.4 och Tabell 1.5. Tabell 1.1. Planering och redovisning. Skede Standard eller annat styrande dokument Fältplanering SS-EN 1997-2 och SGF Rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok Fältutförande SGF Rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok och SS-EN-ISO 22475-1 Beteckningssystem SGF/BGS beteckningssystem version 2001:2 och SGF kompletterat beteckningsblad 2016-11-01, SS-EN 14688–1 med tillägg SS-EN ISO 14688-1/A1:2013 Tabell 1.2. Positionering. Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Geodesi, Detaljmätning Lantmäteriverkets HMK och SGF Rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok Tabell 1.3. Fältundersökningar – sondering, in-situ och provtagningar. Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument (Förkortning) Provgropsundersökning (Pg) VV Publikation 2006:59; Provgropsundersökning och SGF Rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok GW-observationer i bh, SGF Rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok, Hydrogeologiska metoder SGI Information 11 Mätning av grundvattennivå och portryck Tabell 1.4. Hydrogeologiska undersökningar. Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Installation för grundvatten- SS-EN-ISO 22475-1, SS-EN 1997-2och mätning SGF Rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok Funktionskontroll av grund- SS-EN-ISO 22475-1, SS-EN 1997-2och vattenrör/portrycksmätare SGF Rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok (cid:127) | 6 Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Mätning av grundvattennivå SS-EN ISO 22475-1:2006 kap 9. Allmänna krav och portryck enligt SGI Information 11. SS-EN 1997-2 kap 3.och SGF Rapport 1:2013; Geoteknisk fälthandbok Tabell 1.5. Miljötekniska undersökningar. Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Radonmätning, jordluft MARKUS 10 V 2.1, 2013-10-17 Följande övriga styrande och rådgivande dokument har beaktats:  TRVINFRA-00230 Geokonstruktion (version 2.0)  Geoteknisk kategori (IEG Rapport 2:2007) 1.5 GEOTEKNISK KATEGORI Omfattningen av undersökningen är planerad för grundläggning i geoteknisk kategori 2 (GK2). 2 ARKIVMATERIAL 2.1 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Inga tidigare geotekniska undersökningar har utförts i området. 3 ÖVERSIKT BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1 TOPOGRAFI, YTBESKAFFENHET OCH MARKANVÄNDNING Undersökningsområdet är cirka 5 ha stort och utgörs av ett oexploaterat skogsområde som ligger vid foten av ett höjdparti. Detta medför att marken sluttar i sydostlig riktning, vars nivåer varierar mellan +185 m.ö.h och +179 m.ö.h. Området angränsas av Sätra Dalhallavägen och Riksväg 70 i nordostlig respektive sydvästlig sidan. 3.2 BEFINTLIGA LEDNINGAR OCH KONSTRUKTIONER Enligt uppgift återfinns inga markförlagda ledningar och byggnader inom undersökningsområdet. 4 MARKTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR 4.1 POSITIONERING Utsättning och inmätning av undersökningspunkterna har utförts av WSP Sverige AB i juni 2024. Mätarbeten utfördes av Adam Norén. Inmätningen utfördes med GPS RTK och motsvarar mätningsklass B enligt SGF Rapport 1:2013, Geoteknisk fälthandbok. Koordinatsystem i plan: SWEREF 99 15 00 Höjdsystem: RH 2000 (cid:127) | 7 4.2 GEOTEKNIK 4.2.1 Fältundersökningar Fältundersökningen utfördes av geotekniker Adam Norén. Resultatet från utförda undersökningar redovisas i denna handlings tillhörande bilagor och ritningar. I Bilaga 1 hittas protokoll från provgropsundersökning. Utförda sonderingar, in situ-försök och provtagningar Undersökningen är utförd i 5 punkter genom provgroparna, vars lägen i plan redovisas på ritning G-10-1-01. Groparna grävdes med hjälp av en grävmaskin. Provhantering Upptagna jordprover har klassificerats okulärt i fält direkt vid provtagningen enligt SS-EN-ISO 14688–1. Ett provtagningsprotokoll för varje provtagningspunkt har upprättats av ansvarig geotekniker. Jordproverna som tagits ur geoteknisk synpunkt, har placerats i provtagningspåsar och sparas under 2 månader. Inga prover har dock skickats för miljöanalys. Provtagningar har utförts i provtagningskategori C och kvalitetsklass 5. 4.3 HYDROGEOLOGI De hydrogeologiska undersökningarna syftar till att erhålla grundvattnets trycknivå. I området installerades 2 grundvattenrör där grundvattennivån mättes vid installation. Resultat redovisas under kapitel 5.1.1 samt på denna handlings tillhörande ritningar. 4.3.1 Fältundersökningar Lodning av grundvattennivån har utförts vid installation. Installerade grundvattenrör Omfattning av installerade grundvattenrör är sammanställd i tabell 4.1. Tabell 4.1. Installerade grundvattenrör. Metod Antal Typ/Anmärkning Grundvattenrör (Rö/Rf) 2 1”-stålrör Utrustning Grundvattenrören är försedda med filtersand och tätats i markytan med jord. Information om installerade grundvattenrör redovisas i 4.2 nedan: Tabell 4.2 Information gällande installerade grundvattenrör. Typ Total rörlängd Uppstick Spetsdjup u. my Installationsdatum Gvr-ID [mtrl, Ø] [m] [m] [m] [ÅÅÅÅ-MM-DD] GV1 Stål, 1” 2,50 1,19 1,31 2024-06-06 GV2 Stål, 1” 2,50 0,70 1,80 2024-06-06 (cid:127) | 8 4.4 MARKRADON 4.4.1 Fältundersökningar WSP Sverige AB har i juni 2024 utfört markradonundersökningar för rubricerat projekt. Lägen för undersökningspunkterna i plan redovisas på ritning G-10-1-01. Utförda undersökningar Aktuella undersökningar omfattning är sammanställd i tabell 4.3. Resultaten redovisas i kapitel 5.3. TabellFel! Ingen text med angivet format i dokumentet.4.3. Utförda markradon undersökningar. Mätningsmetod Antal Typ/Anmärkning Emanometer 7 Markus 10 (Gammadata) Kalibrering och certifiering I tabell 4.4 redovisas använd utrustning. Kalibreringsprotokoll lämnas på begäran. TabellFel! Ingen text med angivet format i dokumentet.-1. Utrustning och kalibrering. Utrustning Kalibrerad datum Markus 10, serienummer 1602 2024-04-15 5 UNDERSÖKNINGS RESULTAT 5.1 PROVGROPARNA Sammanställning av provgroparnas (PG) omfattning, ungefärlig yta och djup under befintlig marknivå, återfinns i tabell 5.1. Placeringen på punkterna redovisas på ritning G-10-1-01. Tabell 5.1. Provgroparnas omfattning. ID Bred [m] Längd [m] Djup, umy [m] PG1 1,0 1,8 1,3 PG2 1,0 2,2 1,9 PG3 0,9 2,1 1,4 PG4 1,1 2,2 1,8 PG5 0,6 2,0 2,0 5.1.1 Provgrop 1 Jordprofilen utgörs av ca 0,3 m mulljord. Därunder förekommer ett lager av siltig finsand ned till ca 0,6 m djup. Mellan 0,6 och 0,8 meter under markytan förekommer ett lager silt. Vid 0,8 m djup övergår siltlagret till en siltig grusig morän. Mellan 0,9 meter till 1,2 meter under markytan hade provgropen tillströmning av grundvatten. I Figur 5.1 visas en bild på provgropen. (cid:127) | 9 Figur 5.1. Fotografi på provgrop 1 5.1.2 Provgrop 2 Jordprofilen utgörs av ca 0,1 m mulljord. Därunder förekommer ett lager av något grusig stenig siltig finsand ned till 0,8 m djup. Därefter övergår jordprofilen till en något stenig grusig siltig finsand till djupet 1,8 m. Efter 1,8 meter utgörs jordprofilen av fast morän. Ingen vattenyta har noterats. I Figur 5.2 visas en bild på provgropen. Figur 5.2. Fotografi på provgrop 2 (cid:127) | 10 5.1.3 Provgrop 3 Jordprofilen utgörs av ca 0,05 m tjockt lager av hummusjord. Därunder förekommer ett lager av finsandig Silt ned till ca 0,5 m djup. Mellan 0,5 och 1,4 meter under markytan förekommer en något grusig finsandig Silt. Botten utgörs av en fast morän. Ingen vattenyta har noterats. 5.1.4 Provgrop 4 Jordprofilen utgörs av ett ca 0,2 m tjock lager mulljord. Därunder förekommer ett något stenigt lager av grusig siltig sandig morän ned till ca 1 m djup. Mellan 1,0 och 1,8 meter under markytan förekommer en grusig sandig siltig morän. Vatten börjar sippra in på djupet 0,7 meter och börjar flöda in vid djupet 1,2 meter. I Figur 5.3 visas en bild på provgropen. Figur 5.3. Fotografi på provgrop 4 5.1.5 Provgrop 5 Jordprofilen utgörs av ett 0,1 m tjocklager av hummusjord. Därunder förekommer ett lager av finsand ned till 1,4 m djup. Mellan 1,4 och 2,0 meter under markytan förekommer en siltig finsand. Därefter övergår jordprofilen till en siltig finsandigmorän. Ingen vattenyta har noterats. I Figur 5.4 visas en bild på provgropen. (cid:127) | 11 Figur 5.4. Fotografi på provgrop 5 5.2 HYDROGEOLOGISKA EGENSKAPER Grundvattenmätningar i installerade grundvattenrör l redovisas i tabell 5.2. Tabell 5.2. Sammanställning av lodade grundvattennivåer. Datum avläsning Avläst GVY GV-nivå Gvr-ID [ÅÅÅÅ-MM-DD] [m under rök] [RH 2000] GV1 2024-06-06 Torr - GV2 2024-06-06 Torr - 5.3 MILJÖTEKNISKA EGENSKAPER Radonmätningsresultat visas i tabell 5.3. Punkternas placering och resultat redovisas i bifogade ritningar. Tabell 5.3. Mätresultat för markradon uppmätt i jord med Emanometer av typen Markus-10. Undersöknings *Radongashalt -punkter (kBq/m3) Radon 1 20,2 Radon 2 12,1 Radon 3 25,8 Radon 4 40,7 Radon 5 0,0 Radon 6 35,1 Radon 7 52,8 Tabell 5.4 redovisar gränsvärdarna för radonhalt i markluften vid nybyggnation. (cid:127) | 12 Tabell 5.4 Gränsvärden för radon i markluft vid nybyggnation. VÄRDERING AV UNDERSÖKNING De geotekniska undersökningarnas resultat har delvis intygad den geologiska kartans beskrivning, generell morän. En noggrannare geoteknisk undersökning rekommenderas dock vid senare skedde för bedömning av jordens egenskaper och hydrogeologiska förutsättningar i området. Detta med hänsyn till att provgropsgrävning ger endast en grov bedömning av markens förhållanden. Infiltration av grundvatten har noterats under grävning av provgrop 1 och 4 och därför installerades grundvattenrör i båda ställen. Vid mätning visades ett torrt läge men risk för att grundvattennivån ej hade stabiliserats kan återfinnas. Kompletterande grundvattenobservationer rekommenderas att utföras i de installerade grundvattenrören under olika tidsperioder, till exempel månadsvis, för att följa grundvattnets årstidsvariation. Generellt under höst och vår ligger vattennivån närmare markytan då mer nederbörd inträffar, och under torrare perioder såsom sommar och vinter ligger grundvattennivå lägre. 6 REDOVISNING Resultat från utförda fältundersökningar redovisas på geotekniska plan- och profilritningar, som bifogas enligt innehållsförteckningen. Betydelsen av använda beteckningar framgår av SGF/BGS beteckningssystem, version 2001:2 med SGF kompletterat beteckningsblad Berg och Jord, daterat 2016. Dessa kan hittas på länken ”http://www.sgf.net/” under fliken Kunskapsbank. (cid:127) | 13 VI ÄR WSP WSP är en av världens ledande rådgivare och konsultbolag inom samhällsutveckling. Med cirka 67 000 medarbetare i över 40 länder samlar vi experter inom analys och teknik, för att framtidssäkra världen. Tillsammans med våra kunder tar vi fram innovativa lösningar för en mänsklig, trygg och välfungerande morgondag. Vi planerar, projekterar, designar och projektleder olika uppdrag inom transport och infrastruktur, fastigheter och byggnader, hållbarhet och miljö, energi och industri samt urban utveckling. Så tar vi ansvar för framtiden. wsp.com WSP Sverige AB Box 758 851 22 Sundsvall Besök: Stuvarvägen 3 T: +46 10-722 50 00 Org nr: 556057-4880 wsp.com (cid:127) | 14 184,1 182,2 181,2 SÄTRA RÄTTVIKS 1:9 PROSTGÅRD 183,2 rm 2:28 179,4 179,2 178,9 rm rm rm 178,4 1:17 178,6 191,2 179,8 177,8 181,8 178,4 183,1382, 1 6 81,9 181,7 181,8 182,3 178,3 181,9 177,7 182,2 182,2 181,5 181,8 182,3 rm 181,4 183,0 178,4 182,0 177,6 181,6 182,5 118822,,17781,9 1:9 178,8 186,5 181,6 182,7 183,0 181,2 182,5 182,7 182,8 177,4 178,5 181,8 181,6 182,4 181,8 178,4 177,3 178,2 RÄTTVIKS 183,8 178,0 PROSTGÅRD rv 70 177,1 178,2 178,1 1:16 178,1 176,7 177,9 176,9 179,9 rm RÄTTVIK 176,7 S:1 1:15 176,2 176,6 RÄTTVIK 1:11 176,1 1:15 175,8 175,2 175,0 174,5 UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSNAMN 10366328 Detaljplan geoteknik, Rättvik Sätra 1:9 och 1:17 DATUM FÖRFATTARE 2024-06-14 Esteban Cortés MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT BILAGA 1: FÄLTRAPPORT WSP Sverige AB Box 758 851 22 Sundsvall Besök: Stuvarvägen 3 T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 wsp.com DOKUMENTATION - PROVGROPSUNDERSÖKNING ALLMÄN INFORMATION Projekt Sektion Provgrop Nr Rättvik Detaljplan - 1 Schaktutrustning Väderlek Temp. Ansvarig Datum CAT 304CCR klart/Sol 19 Adam N 2024-06-06 Topografi Markslag Slutar svagt söferut Blött, mjukt gräs och mull Ytblockighet 200-630 mm 630-1800 mm >1800 mm Plushöjd MY Tjäldjup Antal block /100m2 ...............st ................st ........... st 211,13 0 SYFTE (cid:123) Best. av jordlager/bergnivå (cid:123) Bestämning av schaktbarhet (cid:123) Best. av tekn. eg. för grundl. (cid:123) Klarläg. av grundvattenförhåll. (cid:123) Bestämn. av resursegenskaper (cid:123) Bestämn. av schaktstabilitet (cid:123) Kartläggn. av markförorening (cid:123) Kartläggn. av bef. anl./konstr. (cid:123) JORDLAGERINFORMATION Djup u. MY Prov Jordart Andel sten Andel block Andel block Anm. (m) Nr (fältbestämn.) 63<d<200 200<d<630 630<d (t ex block >1800) Från Till (vikt-%) (vikt-%) (vikt-%) 0-0,3 Torv/mull 0 0,3-0,6 sifiSa 0 0,6-0,8 Si 10% 0,8-1,0 sigrMn 15 1,0 Bottenmorän PROVGROPENS GEOMETRI B =…1,…0.m L = …1,…8.m Ö Ö H = …1,…3.m B = …0,…5.m L = …0,…9.m U U GRUNDVATTEN Sipprar / Rinner in på …………0…,9 m djup u. markytan (cid:123) Torrt Flödar / Forsar in på …………… m djup u. markytan Vattenyta stabiliserad på ………… m djup u. markytan, efter ca ……………….timmar YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR ( I BILAGA NR) Siktanalys w Org halt. GV-mätning Vingborr MCV Proctor n ja Los Angeles MicroDeval Krossytegr. Schaktbarhet Foto/Film ……… ……… DOKUMENTATION - PROVGROPSUNDERSÖKNING ALLMÄN INFORMATION Projekt Sektion Provgrop Nr Rättvik Detaljplan - 2 Schaktutrustning Väderlek Temp. Ansvarig Datum CAT 304CCR klart/Sol 19 Adam N 2024-06-06 Topografi Markslag korsning av gammla vägar, sluttar söder och västerut gräs, tort Ytblockighet 200-630 mm 630-1800 mm >1800 mm Plushöjd MY Tjäldjup Antal block /100m2 ...............st ................st ........... st 213,96 0 SYFTE (cid:123) Best. av jordlager/bergnivå (cid:123) Bestämning av schaktbarhet (cid:123) Best. av tekn. eg. för grundl. (cid:123) Klarläg. av grundvattenförhåll. (cid:123) Bestämn. av resursegenskaper (cid:123) Bestämn. av schaktstabilitet (cid:123) Kartläggn. av markförorening (cid:123) Kartläggn. av bef. anl./konstr. (cid:123) JORDLAGERINFORMATION Djup u. MY Prov Jordart Andel sten Andel block Andel block Anm. (m) Nr (fältbestämn.) 63<d<200 200<d<630 630<d (t ex block >1800) Från Till (vikt-%) (vikt-%) (vikt-%) 0-0,1 Mu - 0,1-0,8 (gr)(st)sifiSa - 0,8-1,8 gr(st)sifiSa - 1,8- FaastbottenMN PROVGROPENS GEOMETRI B =…1….m L = …2,…2.m Ö Ö H = …1,…9.m B = …0,…7.m L = …1….m U U GRUNDVATTEN Sipprar / Rinner in på …………… m djup u. markytan (cid:123) Torrt Flödar / Forsar in på …………… m djup u. markytan Vattenyta stabiliserad på ………… m djup u. markytan, efter ca ……………….timmar YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR ( I BILAGA NR) Siktanalys w Org halt. GV-mätning Vingborr MCV Proctor n Los Angeles MicroDeval Krossytegr. Schaktbarhet Foto/Film ……… ……… DOKUMENTATION - PROVGROPSUNDERSÖKNING ALLMÄN INFORMATION Projekt Sektion Provgrop Nr Rättvik Detaljplan - 3 Schaktutrustning Väderlek Temp. Ansvarig Datum CAT 304CCR klart/Sol 19 Adam N 2024-06-06 Topografi Markslag gammal körväg, slutar något mot sydöst gräs Ytblockighet 200-630 mm 630-1800 mm >1800 mm Plushöjd MY Tjäldjup Antal block /100m2 ...............st ................st ........... st 212,73 0 SYFTE (cid:123) Best. av jordlager/bergnivå (cid:123) Bestämning av schaktbarhet (cid:123) Best. av tekn. eg. för grundl. (cid:123) Klarläg. av grundvattenförhåll. (cid:123) Bestämn. av resursegenskaper (cid:123) Bestämn. av schaktstabilitet (cid:123) Kartläggn. av markförorening (cid:123) Kartläggn. av bef. anl./konstr. (cid:123) JORDLAGERINFORMATION Djup u. MY Prov Jordart Andel sten Andel block Andel block Anm. (m) Nr (fältbestämn.) 63<d<200 200<d<630 630<d (t ex block >1800) Från Till (vikt-%) (vikt-%) (vikt-%) 0-0,05 mu 0,05-0,5 sisaSi 0,5-1,4 (gr)fisaSi 1,4- fastbottenMn PROVGROPENS GEOMETRI B =…0,…9.m L = …2,…1.m Ö Ö H = …1,…4.m B = …0,…5.m L = …1,…2.m U U GRUNDVATTEN Sipprar / Rinner in på …………… m djup u. markytan (cid:123) Torrt Flödar / Forsar in på …………… m djup u. markytan Vattenyta stabiliserad på ………… m djup u. markytan, efter ca ……………….timmar YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR ( I BILAGA NR) Siktanalys w Org halt. GV-mätning Vingborr MCV Proctor n Los Angeles MicroDeval Krossytegr. Schaktbarhet Foto/Film ……… ……… DOKUMENTATION - PROVGROPSUNDERSÖKNING ALLMÄN INFORMATION Projekt Sektion Provgrop Nr Rättvik Detaljplan - 4 Schaktutrustning Väderlek Temp. Ansvarig Datum CAT 304CCR klart/Sol 19 Adam N 2024-06-06 Topografi Markslag sankt område med block Mull, gräs Ytblockighet 200-630 mm 630-1800 mm >1800 mm Plushöjd MY Tjäldjup Antal block /100m2 ...............st ................st ........... st 211,94 0 SYFTE (cid:123) Best. av jordlager/bergnivå (cid:123) Bestämning av schaktbarhet (cid:123) Best. av tekn. eg. för grundl. (cid:123) Klarläg. av grundvattenförhåll. (cid:123) Bestämn. av resursegenskaper (cid:123) Bestämn. av schaktstabilitet (cid:123) Kartläggn. av markförorening (cid:123) Kartläggn. av bef. anl./konstr. (cid:123) JORDLAGERINFORMATION Djup u. MY Prov Jordart Andel sten Andel block Andel block Anm. (m) Nr (fältbestämn.) 63<d<200 200<d<630 630<d (t ex block >1800) Från Till (vikt-%) (vikt-%) (vikt-%) 0-0,2 mull/torv 0,2-1,0 gr(st)sisaMn 1,0-1,8 grsasiMn 1,8- bottenMn PROVGROPENS GEOMETRI B =…1,…1.m L = …2,…2.m Ö Ö H = …1,…8.m B = …1….m L = …1,…1.m U U GRUNDVATTEN Sipprar / Rinner in på …………0…,7 m djup u. markytan (cid:123) Torrt Flödar / Forsar in på …………1…,2 m djup u. markytan Vattenyta stabiliserad på ………… m djup u. markytan, efter ca ……………….timmar YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR ( I BILAGA NR) Siktanalys w Org halt. GV-mätning Vingborr MCV Proctor n Los Angeles MicroDeval Krossytegr. Schaktbarhet Foto/Film ……… ……… DOKUMENTATION - PROVGROPSUNDERSÖKNING ALLMÄN INFORMATION Projekt Sektion Provgrop Nr Rättvik Detaljplan - 5 Schaktutrustning Väderlek Temp. Ansvarig Datum CAT 304CCR klart/Sol 19 Adam N 2024-06-06 Topografi Markslag liten ås av sand gräs Ytblockighet 200-630 mm 630-1800 mm >1800 mm Plushöjd MY Tjäldjup Antal block /100m2 ...............st ................st ........... st 211,87 0 SYFTE (cid:123) Best. av jordlager/bergnivå (cid:123) Bestämning av schaktbarhet (cid:123) Best. av tekn. eg. för grundl. (cid:123) Klarläg. av grundvattenförhåll. (cid:123) Bestämn. av resursegenskaper (cid:123) Bestämn. av schaktstabilitet (cid:123) Kartläggn. av markförorening (cid:123) Kartläggn. av bef. anl./konstr. (cid:123) JORDLAGERINFORMATION Djup u. MY Prov Jordart Andel sten Andel block Andel block Anm. (m) Nr (fältbestämn.) 63<d<200 200<d<630 630<d (t ex block >1800) Från Till (vikt-%) (vikt-%) (vikt-%) 0-0,1 mull 0,1-1,4 fiSa 1,4-2,0 sifiSa 2,0- sifsSaMn PROVGROPENS GEOMETRI B =…0,…6.m L = …2,…0.m Ö Ö H = …2,…0.m B = …0,…6.m L = …1,…4.m U U GRUNDVATTEN Sipprar / Rinner in på …………… m djup u. markytan (cid:123) Torrt Flödar / Forsar in på …………… m djup u. markytan Vattenyta stabiliserad på ………… m djup u. markytan, efter ca ……………….timmar YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR ( I BILAGA NR) Siktanalys w Org halt. GV-mätning Vingborr MCV Proctor n Los Angeles MicroDeval Krossytegr. Schaktbarhet Foto/Film ……… ……… INSTALLATION OCH MÄTNING GRUNDVATTENRÖR Uppdragsnr Uppdragsnamn 10366328 Rättvik detaljplan Borrningsledare Bitr. Borrningsledare Punkt nr/namn Sektion Sida Ref.linje Installationsdatum & klockslag GV1 Markyta nivå z= 211,13 Toppnivå (ök rör nivå) = 212,32 Total rörlängd m= 2,50 Rörlängd ovan mark h= 1,19 Spetsnivå = 209,82 Rörtyp (Rö, Rf) Rf Rörmaterial Stål Diameter 1" Filtertyp Sand Filterlängd f= 0,5 m Tätning Lock, dexel Lock utan lås Anmärkning vid installation Torr, vatten strömmande in enligt PG4, Rör fylldes för att funktionstestas men rann undan direkt Avläsningar Datum Djup under Grundvatten Djup Anmärkning Sign. [YYYY-MM-DD] ök rör. d= nivå under z 2024-06-06 0,00 Torr, vatten inströmade enligt PG1 Torr Funktionskontroll Djup under ök rör Påfyllning till överkant rör och registrera vattennivåns tort innan kontroll avsänkning enligt nedan: Djup under ök rör Tid Djup under ök rör Tid Datum & klockslag kl 11 1 min 30 min 3 min 60 min Utfört av AN 5 min 10 min m d h ÖK RÖR MARKYTA (Z) GV-YTA f SPETSNIVÅ INSTALLATION OCH MÄTNING GRUNDVATTENRÖR Uppdragsnr Uppdragsnamn 10366328 Rättvik detaljplan Borrningsledare Bitr. Borrningsledare Punkt nr/namn Sektion Sida Ref.linje Installationsdatum & klockslag GV2 Markyta nivå z= 211,94 Toppnivå (ök rör nivå) = 212,64 Total rörlängd m= 2,50 Rörlängd ovan mark h= 0,70 Spetsnivå = 210,14 Rörtyp (Rö, Rf) Rf Rörmaterial Stål Diameter 1" Filtertyp Sand Filterlängd f= 0,5 m Tätning Lock, dexel Lock utan lås Anmärkning vid installation Torr, vatten strömmande in enligt PG4, Rör fylldes för att funktionstestas men rann undan direkt Avläsningar Datum Djup under Grundvatten Djup Anmärkning Sign. [YYYY-MM-DD] ök rör. d= nivå under z 2024-06-06 0,00 Torr, vatten inströmade enligt PG4 Samtliga rör fylldes men rann undan direkt Torr Funktionskontroll Djup under ök rör Påfyllning till överkant rör och registrera vattennivåns tort innan kontroll avsänkning enligt nedan: Djup under ök rör Tid Djup under ök rör Tid Datum & klockslag kl 14 1 min 30 min 3 min 60 min Utfört av AN 5 min 10 min m d h ÖK RÖR MARKYTA (Z) GV-YTA f SPETSNIVÅ KUND RÄTTVIKS KOMMUN DETALJPLAN GEOTEKNIK, RÄTTVIK SÄTRA 1:9 OCH 1:17 PM GEOTEKNIK 2024-06-14 DETALJPLAN GEOTEKNIK, RÄTTVIK SÄTRA 1:9 OCH 1:17 PM Geoteknik Uppdragsnamn Detaljplan geoteknik, Rättvik Sätra 1:9 och 1:17 Uppdragsnummer 10366328 Handläggare Esteban Cortés Datum 2024-06-14 Ändringsdatum Granskad av Joakim Alström Godkänd av KUND Örnsköldsviks kommun Kontaktperson: Fredrika Säfström E-post: fredrika.safstrom@rattvik.se KONSULT WSP Stuvarvägen 3 851 22 Sundsvall Tel: +46 10-722 50 00 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 wsp.com KONTAKTPERSONER Uppdragsansvarig Adam Norén Telefon: +46 10 721 1409 E-post: adam.noren@wsp.com Geotekniker Esteban Cortés Telefon: + 46 10 721 0898 E-post: esteban.cortesmerchan@wsp.com ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version: [0, 2024-06-14] (cid:127) | 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT 4 1.1 Objekt 4 1.1.1 Blivande anläggning/konstruktion 4 1.2 Ändamål 5 1.3 Styrande dokument 5 1.4 Geoteknisk kategori 5 2 ARKIVMATERIAL 5 2.1 Tidigare undersökningar 5 3 PLANERAD BYGGNATION 5 4 ÖVERSIKT BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 5 4.1 Topografi, ytbeskaffenhet och markanvändning 5 4.2 Befintliga ledningar och konstruktioner 5 5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 6 5.1 Geologi 6 5.2 Jordlagerförhållanden 6 5.3 Valda värden 6 5.4 Hydrogeologiska förhållanden 6 6 BERÄKNINGAR, stabilitet 7 6.1 Beräkningsförutsättningar 7 6.2 Sektion 7 6.3 Jordartsparametrar 8 6.4 Laster 9 6.5 Resultat 9 7 GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER 9 7.1 GRUNDLÄGGNING och STABILITET 9 7.2 MARKRADON 10 BILAGOR Beteckning Titel Sidor antal Bilaga 1 Stabilitetsberäkningar 2 (cid:127) | 3 1 ALLMÄNT 1.1 OBJEKT WSP Sverige AB har på uppdrag av Rättviks kommun, utfört en geoteknisk undersökning för rubricerat objekt. Undersökningsområdet är beläget på nordvästra sidan av Rättvik, se placering i Figur 1.1. Figur 1.1. Översiktskarta över Rättvik med aktuellt område för geoteknisk undersökning markerat i gult (Källa: Lantmäteriet, Min karta, bilddatum 2024-06-04). 1.1.1 Blivande anläggning/konstruktion På aktuella fastigheter, Rättvik Sätra 1:9 och 1:17, planeras byggnation av nytt industriområde uppdelat i fyra fastigheter för olika verksamheter. I Figur 1.2 visas ett utkast för preliminär planområdet tillhandahållen från beställaren. Figur 1.2. Preliminär situationsområdet. (cid:127) | 4 1.2 ÄNDAMÅL Denna utredning och detta dokument har till syfte att översiktligt klarlägga de geotekniska förutsättningarna inom undersökningsområdet för den planerade detaljplanen. Resultaten från denna rapport ska utgöra ett underlag för beslut och bestämmelser kring utformning av planerad detaljplan. Begränsningar Denna handling är ej framtagen som ett underlag för projektering. 1.3 STYRANDE DOKUMENT Följande styrande och rådgivande dokument har beaktats:  TK Geo 13 (Publikation TDOK 2013:0667, version 2.0)  TR Geo 13 (Publikation TDOK 2013:0668, version 2.0)  TRVINFRA-00229  TRVINFRA-00230  IEG:s tillämpningsdokument ”Slänter och bankar” (Rapport 6:2008, rev 1)  Grunderna i Eurokod 7 (IEG Rapport 2:2008, revidering 3) 1.4 GEOTEKNISK KATEGORI Antagen grundläggning för planerad byggnation är geoteknisk kategori 2 (GK2). 2 ARKIVMATERIAL 2.1 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Inga tidigare geotekniska undersökningar har utförts i området. 3 PLANERAD BYGGNATION Enligt information från beställaren planeras ett nytt industriområde uppdelat i fyra fastigheter för olika verksamheter. 4 ÖVERSIKT BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 4.1 TOPOGRAFI, YTBESKAFFENHET OCH MARKANVÄNDNING Undersökningsområdet är cirka 5 ha stort och utgörs av ett oexploaterat skogsområde som ligger vid foten av ett höjdparti. Detta medför att marken sluttar i sydostlig riktning, vars nivåer varierar mellan +185 m.ö.h och +179 m.ö.h. Området angränsas av Sätra Dalhallavägen och Riksväg 70 i nordostlig respektive sydvästlig sidan. 4.2 BEFINTLIGA LEDNINGAR OCH KONSTRUKTIONER Enligt uppgift återfinns inga markförlagda ledningar och byggnader inom undersökningsområdet. (cid:127) | 5 5 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 5.1 GEOLOGI Enlig SGU:s jordartskarta, se Figur 5.1, kännetecknas största delen av området av morän som underlagras av berg mellan 10 och 20 meter under markyta. Inom sydöstra delen kan det förekomma ett sedimentlager av friktionsmaterial ovanpå moränen. Figur 5.1. Projektets lokalisering i jordartskarta från SGU 5.2 JORDLAGERFÖRHÅLLANDEN Ytlig mulljord förekommer i hela området. Därunder påträffas morän som präglas av förekomst av silt, fin sand och grövre material. Ställvis inom området, men mindre förekommande i dom låglänta något instängda partierna av området återfinns grovmorän ansamlad där stenar upp till en meter i diameter kan förekomma. Norr om området i partiet där området höjer sig iakttogs mer blockig terräng. 5.3 VALDA VÄRDEN I Tabell 5.1 visas de valda värden för de angivna parametrarna. Värdena valdes utifrån tabellvärden i dokumentet TRVINFRA-00230 för ”siltig morän”. Tabell 5.1. Valda jordartsparametrar morän  [t/m3] C [kPa]  [°] c´[kPa] u 20 - 33 0 5.4 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Den 5 juni 2024 grävdes 5 provgroparna i området där på 2 av dem iakttogs sipprade vatten in vid cirka 1m djup under befintlig marknivå. Fältrapporten för provgroparnas redovisas i MUR rapporten för rubricerat projekt. Vid fältbesöket noterades ett mindre dike i södra delen av området, se ungefärligt läge i Figur 5.2. Denna vattenansamling, vars bredd är cirka en meter, bedöms vara handgjord för hantering av ytvattenflöde i området. (cid:127) | 6 Figur 5.2. Dikes placering 6 BERÄKNINGAR, STABILITET 6.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Beräkningarna har utförts i säkerhetsklass 2 samt i geoteknisk kategori 2. Analyserna gjordes i beräkningsprogrammet Geostudio 2023, Slope/W, med analysmetoden Morgenstern-Price och sökkriteriet ”Grid and radius”. Resultat hittas i kapitel 6.5. Partialkoefficientmetod tillämpas. Dimensionerande värden i analysen bestämdes enligt rekommendationerna i IEG Rapport 6:2008, Rev 1, Slänter och bankar. Inverkan av ytligt jordlager, mulljord, bortsågs i analyserna. På 10 meters djup antogs bergnivån. 6.2 SEKTION I Figur 6.1 visas lokalisering för sektionsanalysen, vilken anses vara det mest kritiska ur stabilitetssynpunkt. Figur 6.1. Lokalisering sektion för stabilitetsanalys (cid:127) | 7 6.3 JORDARTSPARAMETRAR Karakteristiska värden𝑋 erhålls genom att reducera eller att öka det valda värdet med en omräkningsfaktor 𝑘 ɳ enligt ekvation (1). Omräkningsfaktorn beaktar bland annat tillförlitligheten i undersökningen samt osäkerheter relaterade till jordens egenskaper och aktuell konstruktion. 𝑋 =ƞ∗𝑋 (1) 𝑘 𝑣𝑎𝑙𝑡 Där𝑋 avser vald geoteknisk parameter. Med hjälp av antal provpunkter och metod har en 𝑣𝑎𝑙𝑡 ingenjörsmässig bedömning utförts och därmed har de omräkningsfaktorer valts som visas i Tabell 6.1 för respektive geoteknisk parameter. Tabell 6.1.-faktorer, morän  C  c´ u 1,00 * 0,72 0,72 *ej beräknat Omräkningsfaktorn beräknas som produkten av följande delfaktorer som tar hänsyn till:  Egenskapens naturliga variation (definierad i form av variationskoefficienten V),𝜂 1  Antal oberoende undersökningspunkter,𝜂 2  Osäkerhet relaterad till bestämning av jordens egenskaper,𝜂 3  Geokonstruktionens närhet till undersökningspunkt,𝜂 4  Omfattning av den del av marken som bestämmer beteendet hos geokonstruktion i det betraktade gränstillståndet,𝜂 5  Geokonstruktionens förmåga att överföra laster från veka till fasta delar i marken,𝜂 6  Typ av brottmekanism (sprött eller segt),𝜂 7  Parameterns betydelse i förhållande till andra lastgivande eller mothållande parametrar,𝜂 8 Delfaktorerna, se Tabell 6.2, är valda enligt IEG Rapport 6:2008, Rev 1, Slänter och bankar. Tabell 6.2. Delfaktorer Jordparametrar Delfaktor  C  c´ Motivering u  * * 0,80 0,80 Morän, ej utvärdering  * * 0,90 0,90 Tabellvärden  * * 1,00 1,00 Cirkulärcylindriska glidytor i homogen jord  * * 1,00 1,00 1,0 för slänter och bankar  1,00 * 0,72 0,72 *ej beräknat Dimensionerande värden𝑋 på den geotekniska parametern erhålls från ekvation (2) om ett lågt värde är 𝑑 dimensionerande. 1 𝑋 = ∗𝑋 (2) 𝑑 𝛾𝑀 𝑘 Om ett högt värde är dimensionerande erhålls dimensionerande värden från ekvation (3). 𝑋 =𝛾 ∗𝑋 (3) 𝑑 𝑀 𝑘 Dimensionerande värden på friktionsvinkeln erhålls från ekvation (4) om ett lågt värde är dimensionerande. Ø =tan−1( 1 ∗ƞ∗tan(Ø )) (4) 𝑑 𝛾𝑀 𝑣𝑎𝑙𝑡 (cid:127) | 8 Partialkoefficienter för de olika jordparametrarna visas i Tabell 6.3. Tabell 6.3. Partialkoefficienter,M. Jordparameter Värde  1,0 C 1,5 u Friktionsvinkel, tan (´) 1,3 c´ 1,3 Tabell 6.4 innehåller de dimensionerande värdena för geotekniska parametrar. Tabell 6.4. Dimensionerande värden vid stabilitetsberäkningar, morän  [t/m3] C [kPa]  [°] c´[kPa] u 20 - 19,8 0 6.4 LASTER Inga laster har det inkluderats i analyserna. 6.5 RESULTAT Beräkningsresultat visar säkerhetsfaktorn (FS) på 1,29. Detta värde är tillfredställande, med hänsyn till minsta erforderligt FS (1,0) för partialkoefficientmetod och SK2. Detaljer av beräkningen redovisas i helhet i Bilaga 1. 7 GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER 7.1 GRUNDLÄGGNING Området bedöms ha tillfredställande förutsättningar för etablering. En noggrannare geoteknisk undersökning kan rekommenderas vid senare skede för bedömning av jordens egenskaper och hydrogeologiska förutsättningar i respektive läge för respektive byggnad.om t.ex byggnaderna ska ha källare eller överstiga 4 våningar eller 40 kPa i utbrett marktryck. Detta med hänsyn till att provgropsgrävning ger endast en grov bedömning av markens förhållanden. Blir det tex stora laster på marken kan sättningar bildas. I dessa jordar bedöms sättningar dock till största del uppstå under byggtiden och vara försumbara vid normala laster som från tex 3 och 4 våningsbyggnader eller 40 kPa marktryck. Rekommenderad grundläggning för byggnader i detta område är platta på mark eller grundplintar i den fasta bottenmoränen, beroende på byggnadens last. 7.2 MARKARBETEN OCH GRUNDVATTEN Norr om området slutar terrängen kraftigt, ska slänter friläggas rekommenderas att dessa erossionskyddas omgående med erossionsskydd och ställs i maximal lutning om 1:1,5. Stor risk föreligger annars att slänterna flyter igen från utträngande vatten i slänten då silt förekommer. Detta vatten måste också hanteras och slänter måste byggas upp med avseende på detta. Detta kan göras genom dränerande diken i släntfot och att slänten erosionsskydds med erosionsskydd. Sluttar planerat anlagt område söderut gäller samma förutsättningar angående slänter även där. (cid:127) | 9 Naturligt lagrade jord och sediment med siltinnehåll ärmycket flytbenägna vid vattenmättad och mekanisk bearbetning. Vidare är demycket tjälfarliga. Materialtyp och tjälfarlighetsklass under den överliggande mulljorden har från provgropar bedömts till Materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 3, vilket hårdgjorda ytor och grundläggning bör dimensioneras för. Vid djupare schakter så bedöms grundvattnet påträffas relativt ytligt periodvis under året och bör beaktas både vid friläggning av slänter och vid djupare schakter för tex ledningar. Hantering av detta vatten utifrån utförda provgropar är att via nedspolade pumpbrunnar tillfälligt avleda vatten från schakten. Ska området fyllas ut när ytan planas av ska släntlutningar från utfylls område beaktas till utfyllts materials egenskaper och laster i närheten av släntkrön. Tex att laster från byggnader och vägar ej anläggs närmare släntkrön än vad slänten är hög. På södra sidan av området återfinns ett mindre dike, cirka en meter bredd som troligen är grävt för hand med avseende att hantera vatten i området och torrlägga betesmark. Hantering av denna vattenkropp rekommenderas att vid behov ledas om. Vattnet i diket var vid platsbesöket stillastående och djupet på vattnet var ringa, mindre än 0,2 meter. 7.3 MARKRADON I området har 7 stycken radonmätningar utförts. Resultatet av undersökning, som redovisas i MUR rapporten för rubricerat projekt, visar på värden mellan 10 och 55 kBq/m3 En av dessa punkter indikerar att marken består av högradonmark då gränsen gränsvärdet för högradon ligger på 50 kBq/m3. Då marken klassificerad i övriga punkter som normalradonmark med undantag från en punkt som påvisar lågradonmark är den slutgiltiga bedömningen att marken i detta område består av normalradonmark. 8 SLUTSATS Inga hinder bedöms föreligga för detaljplanens utförande med förutsättning att ovanstående nämnda aspekter tas i beaktning i projekteringsskedet, avseende slänter och vattenhantering från det bakomliggande höglänta området. (cid:127) | 10 VI ÄR WSP WSP är en av världens ledande rådgivare och konsultbolag inom samhällsutveckling. Med cirka 67 000 medarbetare i över 40 länder samlar vi experter inom analys och teknik, för att framtidssäkra världen. Tillsammans med våra kunder tar vi fram innovativa lösningar för en mänsklig, trygg och välfungerande morgondag. Vi planerar, projekterar, designar och projektleder olika uppdrag inom transport och infrastruktur, fastigheter och byggnader, hållbarhet och miljö, energi och industri samt urban utveckling. Så tar vi ansvar för framtiden. wsp.com WSP Sverige AB Box 758 851 22 Sundsvall Besök: Stuvarvägen 3 T: +46 10-722 50 00 Org nr: 556057-4880 wsp.com (cid:127) | 11 UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSNAMN 10366328 Detaljplan geoteknik, Rättvik Sätra 1:9 och 1:17 DATUM FÖRFATTARE 2024-06-14 Esteban Cortés PM GEOTEKNIK BILAGA 1: STABILITETSBERÄKNINGAR WSP Sverige AB Box 758 851 22 Sundsvall Besök: Stuvarvägen 3 T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 wsp.com 1,29 PC_Morän Berg 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 Längd (m) )m( djöH Rättvik sätra 1:9 och 1:17 Projektnummer: 10366328 Sektion Metod: Partiallkoefficientmetoden Analys: Sektion Factor of Safety: 1,29 PWP Conditions from: Piezometric Surfaces Analys typ: Morgenstern-Price Grid and Radius Ändrad senast av: Cortes Merchan, Esteban Datum: 06/12/2024 Skala (A3): 1:400 Övrigt:NA Factor of Safety 1,29 - 1,39 1,39 - 1,49 1,49 - 1,59 1,59 - 1,69 1,69 - 1,79 1,79 - 1,89 ≥ 1,89 190 190 Gräns Planområdet 185 185 180 180 175 175 170 170 165 165 Color Name Slope Stability Material Model Unit Effective Effective Weight Cohesion Friction (kN/m³) (kPa) Angle (°) Berg Bedrock (Impenetrable) PC_Morän Mohr-Coulomb 20 0 19,8 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet

17§ LSS Kommunal hälso- och sjukvård Allmänt Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om anmälan Medicinskt Patientsäkerh Vårdgivaren ansvarar till Inspektionen för ansvarig etslag för att Lex Maria- vård och omsorg om sjuksköterska (2010:659) anmälningar görs händelser som har (MAS) 3:5-6 medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 31(47) Beslut om att till Verksamhetsch Patientsäkerh Var och en för sig. Inspektionen för vård ef etslag och omsorg (IVO) (2010:659) rapportera Medicinskt 3:7 legitimerad personal ansvarig som utgör en fara för sjuksköterska patientsäkerheten (MAS) Beslut om uppdrag Verksamhetsch SOFS och ansvar om ef 2008:1 medicintekniska 3:6-7 produkter inom hälso- och sjukvården Yttrande till IVO Verksamhetsch Patientsäker Var och en för sig. gällande ef hetslag (2010:659) tillsynsärende på eget initiativ. Medicinskt 7:19 ansvarig sjuksköterska (MAS) Upprättande av Medicinskt Patientsäkerh patientsäkerhetsberätte ansvarig etslag lse sjuksköterska (2010:659) (MAS) 3:7 Utredning vårdskada Medicinskt HSLF-S ansvarig sjuksköterska (MAS) Utredning klagomål Verksamhetsch Lag Var och en för sig. och synpunkter ef (2017:372) rörande hälso- och om stöd vid sjukvård Medicinskt klagomål ansvarig mot hälso- sjuksköterska och (MAS) sjukvården Utse Förvaltningsche 29 § HSL verksamhetschef f utifrån ledningsansvar hälso- och sjukvård Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 32(47) Kommunstyrelsen delegationsordning Barn- och utbildningsförvaltningen Allmänt Huvudmän och ansvarsfördelning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om åtgärder Skolchef Skollag Gäller och klagomålsärenden från yttranden vid (2010:800) enskild, anmälningar som klagomålsärenden inkommit till 2:8 samt till myndighet tillsynsmyndighet samt 4:7 i samband med granskningar från 26:2,19 anmälningar och myndighet så som granskningar från Skolinspektionen, Barn- och tillsynsmyndigheter. elevombudet, Inspektion för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, och Diskrimineringsombuds mannen . Ärenden ska även rapporteras till ordförande och bildningsutskott. Tillsyn över enskild Skolchef Skollag huvudman (2010:800) 26:4 Beslut att förelägga Skolchef Skollag Kommunstyrelsen tar en huvudman att (2010:800) beslut om fullgöra sina 26:10 vitesföreläggande i skyldigheter i de samband med tillsyn fall verksamheten enligt SL 26:10 inte uppfyller de lagkrav eller villkor som ställs. Beslut att tilldela en Skolchef Skollag Verkställighet - anmärkning vid (2010:800) kommunstyrelsen tar mindre allvarliga 26:11 beslut om överträdelser. vitesföreläggande i samband med tillsyn enligt SL 26:10 Beslut om Rektor Skollag anställning av förskolan, (2010:800) personal som saknar fritidshem, 2:19 behörighetsbevis Förskoleklass under längre tid än och sex månader. grundskola. Biträdande Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 33(47) rektor gymnasiet Kommunen Biträdande Skollag aktivitetsansvar rektor (2010:800) 29:9 Besluta att barn tas Rektor Skollagen 7 emot i förskoleklass kap 11 § höstterminen det kalenderår då barnet fyller 5 år Beslut att använda Skolchef Skollag GF 6 §. Beslutet ska fjärrundervisning. (2010:800) anmälas till Statens 21:9 skolinspektion. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 34(47) Åtgärder mot kränkande behandling Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Uppföljning av Bildningsutskott - ärenden gällande kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier och diskriminering. Skyldighet att utreda Rektor Skollag och vidta åtgärder (2010:800) vid kränkande 6:10 behandling gällande förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Skyldighet att utreda Biträdande Skollag och vidta åtgärder rektor (2010:800) vid kränkande 6:10 behandling gällande gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Skyldighet att utreda Rektor DL 2:7 och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier gällande förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Skyldighet att utreda Biträdande DL 2:7 och vidta åtgärder rektor mot trakasserier eller sexuella trakasserier gällande gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Arbetet med aktiva Rektor DL 3:16-20 åtgärder enligt Diskrimineringslage n gällande förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 35(47) Arbetet med aktiva Biträdande DL 3:16-20 åtgärder enligt rektor diskrimineringslagen gällande gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan Ansvara för Skolchef Skollag bevisbörda (2010:800) 6:14 DL 6:3 Medicinsk elevhälsa – ansvarsfördelning enligt gällande lagstiftning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning På vårdgivarens Förvaltningsche 29 § HSL uppdrag utse f verksamhetschef utifrån ledningsansvar hälso- och sjukvård Beslut om anmälan Verksamhetsch Patientsäker Vårdgivaren ansvarar till Inspektionen för ef hetslag för att Lex Maria- vård och omsorg om (2010:659) anmälningar görs händelser som har Medicinskt 3:5-6 medfört eller hade ansvarig MLA är ansvarig för kunnat medföra en sjuksköterska utredning och förslag på allvarlig vårdskada. (MLA) åtgärder. Verksamhetschef är beslutsfattare Beslut om uppdrag Verksamhetsche och ansvar om f HSLF-FS medicintekniska 2021:52 produkter inom hälso- och sjukvården Yttrande till IVO Verksamhetsche Patientsäke Verksamhetschef och gällande f rhetslag MLA inom respektive tillsynsärende på eget Medicinskt (2010:659) ansvarsområde initiativ. ansvarig 7:19 sjuksköterska (MLA) Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 36(47) Upprättande av Verksamhetsch Patientsäker Verksamhetschef patientsäkerhetsberätte ef hetslag ansvarar – MLA lse Medicinskt (2010:659) upprättar ansvarig sjuksköterska 3:7 (MLA) Utredning vårdskada HSLF-S MLA ansvarar för Verksamhetsch utredning på uppdrag ef av Medicinskt verksamhetschef/vård ansvarig givare sjuksköterska (MLA Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 37(47) Entreprenad och samverkan Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Sluta avtal med en Skolchef Skollag enskild fysisk eller (2010:800) juridisk person om 23:1 att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad) Sluta avtal med Skolchef Skollag annan kommun om (2010:800) att den ska ta över 23:8 ansvaret för kommunens uppgifter. Särskilda utbildningsformer Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om bidrag till Bildningsutskott Skollag internationella skolor (2010:800) 24:5 Beslut om särskild Rektor Skollag undervisning i (2010:800) hemmet eller annan 24:20 lämplig plats Beslut om annat sätt Bildningsutskott Skollag att fullgöra (2010:800) skolplikten 24:23-25 Skolplikt och rätt till utbildning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om Chef för centrala Skollag Beslut får överklagas mottagande i elevhälsan (2010:800) hos Skolväsendets anpassad 7:5 överklagandenämnd grundskolan enligt SL 28:12 Beslut om utredning Chef för centrala Skollag om något tyder på att elevhälsan (2010:800) en elev i anpassad 7:5a grundskolan inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 38(47) Beslut att en elev i Chef för centrala Skollag Beslut får överklagas anpassad elevhälsan (2010:800) hos Skolväsendets grundskolan inte 7:5b överklagandenämnd tillhör anpassade enligt SL 28:12 grundskolans målgrupp. Överenskommelse Chef för centrala Skollag om mottagande i elevhälsan (2010:800) anpassade 7:8 grundskolan på försök. Överenskommelse Chef för centrala Skollag om integrerade elevhälsan (2010:800) elever 7:9 Beslut om uppskjuten Chef för centrala Skollag Beslut får överklagas skolplikt elevhälsan (2010:800) hos Skolväsendets 7:10 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut att ett barn får Chef för centrala Skollag börja fullfölja elevhälsan (2010:800) skolplikten i 7:11a anpassade grundskola det kalenderår barnet fyller sex. Beslut att börja Chef för centrala Skollag fullgöra skolplikten i elevhälsan (2010:800) anpassade 7:11b grundskolan utan att först ha gått ut förskoleklass. Gäller barn som har beviljats uppskjuten skolplikt. Beslut om Rektor Skollag Beslut får överklagas skolpliktens senare (2010:800) hos Skolväsendets upphörande 7:13 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut om Rektor Skollag Beslut får överklagas skolpliktens tidigare (2010:800) hos Skolväsendets upphörande 7:14 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut om elevs rätt Rektor Skollag att slutföra skolgång (2010:800) även om skolplikten 7:16 har upphört dessförinnan Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 39(47) Trygghet och studiero Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Avstängning – de Rektor Skollag Överklagningsbart hos frivilliga (2010:800) allmän skolformerna 5:17 förvaltningsdomstol enligt SL 28:5 Avstängning från Rektor Skollag Överklagningsbart hos utbildning med (2010:800) allmän praktiska inslag 5:19 förvaltningsdomstol enligt SL 28:5 Avstängning från Rektor Skollag Överklagningsbart hos viss utbildning med (2010:800) allmän praktiska inslag, 5:20 förvaltningsdomstol avstängningens enligt SL 28:5 längd Förskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 8:12 Beslut om Skolchef Skollag mottagande av barn (2010:800) från annan kommun 8:13 Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 8:17 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 8:17 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 8:17 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 8:21 förvaltningsdomstol fristående förskola enligt SL 28:5 Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, 8:21 förvaltningsdomstol fristående förskola. enligt SL 28:5 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 40(47) Förskoleklass Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 9:12 Beslut om Skolchef Skollag Beslutet får överklagas mottagande av barn (2010:800) hos Skolväsendets från annan kommun 9:13 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut att frångå Skolchef Skollag Beslutet får överklagas vårdnadshavarens (2010:800) hos Skolväsendets önskemål om 9:15 överklagandenämnd placering enligt SL 28:12 Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 9:16 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 9:16 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 9:16 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 9:19 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 förskoleklass Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, 9:19 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 förskoleklass Grundskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att erbjuda Rektor Skollag lovskola (2010:800) 10:23a-b Beslut om skolenhet Skolchef Skollag för lovskola (2010:800) 10:23e Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 10:24 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 41(47) Beslut om Skolchef Skollag Beslutet får överklagas mottagande av elev (2010:800) hos Skolväsendets från annan kommun 10:25 överklagandenämnd enligt särskilda skäl enligt SL 28:12 Beslut om Skolchef Skollag mottagande av elev (2010:800) från annan kommun 10:27 utöver särskilda skäl Beslut om åtgärder Skolchef Skollag Beslutet får överklagas för en elev som inte (2010:800) hos Skolväsendets bor hemma 10:29 överklagandenämnd enligt SL 28:12 Beslut att frångå Skolchef Skollag Beslutet får överklagas vårdnadshavarnas (2010:800) hos Skolväsendets önskemål om 10:30 överklagandenämnd placering enligt SL 28:12 Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal et (2010:800) ersättning gällande 10:34 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 10:34 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 10:34 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 10:37 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 grundskola Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, 10:37 förvaltningsdomstol fristående enligt SL 28:5 grundskola Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 42(47) Anpassad grundskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om elev ska Rektor anpassad Skollag läsa ämnen eller grundskola (2010:800) ämnesområden 11:8 Överenskommelse Skolchef Skollag med annan kommun (2010:800) om mottagande 11:24 Beslut om Skolchef Skollag Beslutet får överklagas mottagande av elev (2010:800) hos Skolväsendets från annan kommun 11:25-26 överklagandenämnd enligt särskilda skäl enligt SL 28:12 Beslut om att frångå Skolchef Skollag Beslutet får överklagas elevens (2010:800) hos Skolväsendets vårdnadshavares 11:29 överklagandenämnd önskemål om enligt SL 28:12 skolplacering Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 11:33 bidragets storlek Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 11:33 hemkommun och mottagande kommun Beslut om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 11:33 bidrag för särskilt stöd Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, 11:36 förvaltningsdomstol fristående anpassad enligt SL 28:5 grundskola Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp 11:36 förvaltningsdomstol fristående anpassad enligt SL 28:5 grundskola Fritidshem Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om Bildningsutskott Skollag interkommunal (2010:800) ersättning gällande 14:14 bidragets storlek Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 43(47) Avtal om Skolchef Skollag interkommunal (2010:800) ersättning mellan 14:14 hemkommun och mottagande kommun Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 44(47) Beslut om Skolchef Skollag interkommunal ersättning gällande (2010:800) bidrag för särskilt stöd 14:14 Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande et (2010:800) allmän grundbelopp, förvaltningsdomstol fritidshem med enskild 14:15 enligt SL 28:5 huvudman Beslut om bidrag Skolchef Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän tilläggsbelopp, förvaltningsdomstol fritidshem med enskild 14:15 enligt SL 28:5 huvudman Annan pedagogisk verksamhet Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Godkänna att lokal Rektor Skollag för kommunal (2010:800) verksamhet 25:7 avseende pedagogisk omsorg enligt § 2 bedrivs i ändamålsenliga lokaler Beslut om bidrag Bildningsutskott Skollag Överklagningsbart hos gällande (2010:800) allmän grundbelopp, enskild 25:11 förvaltningsdomstol bedriven pedagogisk enligt SL 28:5 omsorg Gymnasieskola Allmänna bestämmelser om gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Meddelande till Rektor Skollag hemkommunen (2010:800) snarast när en elev 15:15 börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 45(47) Beslut att eleverna Rektor Skollag ska hålla sig med (2010:800) enstaka egna 15:17 hjälpmedel. Beslut om Rektor Skollag Beslut får överklagas inackorderingsstöd (2010:800) hos allmän och kontant 15:32 förvaltningsdomstol. resebidrag SL 28:5 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 46(47) Utbildning på nationella program på gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Om det finns skäl Biträdande Skollag besluta om en rektor (2010:800) elevutbildning på ett 16:14 nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet Beslut att ett Rektor Skollag nationellt program (2010:800) får fördelas på längre 16:15 tid än tre läsår Prövning om sökande Rektor Skollag Beslutet får överklagas till gymnasieskolans (2010:800) hos Skolväsendets utbildning är behörig 16:36 överklagandenämnd. och om den sökande SL 28:12 ska tas emot Fastställande av Bildningsutskott Skollag Interkommunal 16:50 ersättning (2010:800) Fastställande av Bildningsutskott Skollag Beslut får överklagas grundbelopp från (2010:800) hos allmän hemkommunen till 16:52 förvaltningsdomstol. fristående SL 28:5 gymnasieskola Beslut om Skolchef Skollag tilläggsbelopp (2010:800) 16:54 Utbildning för introduktionsprogram i gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att minska Rektor Skollag heltidsstudierna på ett (2010:800) introduktionsprogram 17:6 Beslut om Bildningsutskott Skollag utbildningsplan för 17:7 introduktionsprogra (2010:800) mmet Behörighet Rektor Skollag yrkesintroduktionspro (2010:800) gram 17:11 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 47(47) Prövning om Rektor Skollag Beslutet får överklagas sökande, till (2010:800) hos Skolväsendets programinriktat 17:14 överklagandenämnd. individuellt val eller SL 28:12 till yrkesintroduktion som har formats för en grupp. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 48(47) Beslut om behörighet Rektor Skollag och mottagande till (2010:800) gymnasieskolans 17:19 introduktionsprogra m. Mottagande av elever Rektor Skollag från andra (2010:800) kommuner till 17:21 preparandutbildning, individuellt alternativ eller språkintroduktion Bidrag från Rektor Skollag Beslut får överklagas hemkommunen för (2010:800) hos allmän programinriktat val. 17:35 förvaltningsdomstol. SL 28:5 Anpassad gymnasieskola Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Hemkommunen Chef central Skollag Beslutet får överklagas beslutar om sökande elevhälsa (2010:800) hos Skolväsendets elev tillhör 18:5 överklagandenämnd. målgruppen för SL 28:12 anpassade gymnasieskolan Hemkommunen ska Chef central Skollag Beslutet får överklagas besluta att elev som elevhälsa (2010:800) hos Skolväsendets går i anpassade 18:7 överklagandenämnd. gymnasieskolan inte SL 28:12 tillhör målgruppen Meddelande snarast Biträdande Skollag till hemkommunen rektor (2010:800) när elev från annan 18:15 kommun börjar eller slutar vid anpassad gymnasieskola Utbildningen på Rektor Skollag anpassade (2010:800) gymnasieskolan är 19:17 avsedd att pågå i fyra år. Beslut om längre tid. Beslut om att ta emot Rektor Skollag elev (2010:800) 19:29 Beslut om Rektor Skollag mottagande av elev (2010:800) från annan kommun 19:40 efter önskemål Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 49(47) Fastställande av Bildningsutskott Skollag Beslut får överklagas bidrag till fristående (2010:800) hos allmän anpassad 19:45 förvaltningsdomstol. gymnasieskola SL 28:5 Beslut om Skolchef Skollag tilläggsbelopp (2010:800) 19:47 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 50(47) Gymnasieförordningen (2010:2039) Inledande bestämmelser Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan till Bildningsutskott 1:6 Skolverket om nya kurser Beslut om program Bildningsutskott och inriktningar Lärotider Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Läsårstider Bildningsutskott 3:2 Utbildningens innehåll och omfattning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Kurser inom Rektor 4:6 programfördjupning. Kurser som ska Rektor 4:7,7a erbjudas som individuellt val Arbetsplatsförlagt Biträdande 4:12 lärande rektor Om Biträdande 4:13 arbetsplatsförlagt rektor lärande inte kan erbjudas Beslut om Rektor 4 kap 22 § undervisningstid för nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan. Idrottsgymnasium Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan om Bildningsutskott 5:28 Nationellt godkänd idrottsutbildning hos statens skolverk Introduktionsprogram Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 51(47) Fortlöpande Rektor 6:7 bedömning av elevens kunskapsutveckling Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 52(47) Behörighet, urval och förfarande vid antagning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Information till Rektor 7:2 sökande om urval Beslut om antal Rektor 7:3 platser som avsätts för fri kvot Antagning av Rektor 7:8 sökande vid senare tidpunkt. Byte av studieväg Biträdande 7:9 rektor Stödåtgärder Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Förlängning av Rektor 9:7 undervisning längre än tre år Yrkeshögskoleutbildningar Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan om Bildningsutskott yrkeshögskoleutbild ning från 100 poäng (program) Ansökan om Skolchef yrkeshögskoleutbild ning upp till 99 poäng (kurser) Ansvarar för att se Skolchef YhF 4:2 till att ledningsgruppen för Yrkeshögskolan: • Följer aktuella förordningar och föreskrifter • Antar sökande till utbildning • Prövar frågor om tillgodoräknande • Utfärdar examens- och utbildningsbevis • Svarar för systematiskt kvalitetsarbete Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 53(47) Nationell yrkesutbildningar Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ansökan om nationell Bildningsutskottet yrkesutbildning, 100-300 poäng Ansvarar för att se till att Skolchef Förordning (2024:107) ledningsgruppen för 23 § nationell yrkesutbildning: • Följer aktuella förordningar och föreskrifter • Antar sökande till utbildning • Prövar frågor till utbildning • Prövar frågor om tillgodoräknande • Utfärdar examens- och utbildningsbevis • Svarar för systematiskt kvalitetsarbete Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 54(47) Dataskyddsförordningen Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut i fråga om Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter förlängd gschef ingen art. 12.3 samråd med handläggningstid med dataskyddssamo rdnare. anledning av komplicerad begäran eller att ett stort antal begäranden inkommit. Beslut att ta ut en avgift Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter eller vägra att gschef ingen art. 12.5 samråd med tillmötesgå begäran om dataskyddssamo rdnare. begäranden är uppenbart ogrundade eller orimliga. Beslut om utlämnande Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter av registerutdrag. gschef ingen art. 15 samråd med dataskyddssamo rdnare. Beslut att avvisa Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter begäran om gschef ingen art. 15 samråd med dataskyddssamo registerutdrag. rdnare. Beslut om den Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerades rätt till gschef ingen art. 16 samråd med dataskyddssamo rättelse. rdnare. Beslut om den Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerades rätt till gschef ingen art. 17 samråd med radering. dataskyddssamo rdnare. Beslut i fråga om Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerads rätt till gschef ingen art. 18 samråd med begränsning av dataskyddssamo rdnare. behandling. Beslut om Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter underrättelse till gschef ingen art. 19 samråd med mottagare av dataskyddssamo rdnare. personuppgifter om rättelse eller radering av personuppgifter eller begränsning av behandling. Beslut om den Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter registrerades rätt till gschef ingen art. 20 samråd med dataportabilitet. dataskyddssamo rdnare. Beslut med anledning Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter av den registrerades gschef ingen art. 21 samråd med rätt att göra dataskyddssamo invändningar. rdnare. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-03-25 55(47) Tecknande av Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter personuppgiftsbiträdesa gschef ingen art. 28.3 samråd med vtal inklusive dataskyddssamo instruktioner. rdnare. Tecknande av EU- Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter kommissionens gschef ingen art. 46.2 c) samråd med standardavtalsklausuler. dataskyddssamo rdnare. Beslut att anmäla en Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter personuppgiftsincident gschef ingen art. 33 och samråd med till Säkerhets 34 dataskyddssamo Integritetsskyddsmyndig chef rdnare. heten samt informera de registrerade om inträffad personuppgiftsincident. Beslut att fastställa Förvaltnin Dataskyddsförordn Beslut tas efter konsekvensbedömning gschef ingen art. 35 samråd med avseende dataskydd dataskyddsamor dnare samt dataskyddsombu d. Beslut att inte utföra Förvaltning Dataskyddsförordn Beslut tas efter konsekvensbedömning schef ingen art. 35 samråd med avseende dataskydd. dataskyddsamo rdnare Referenser Litteratur Lundin, Olle och Madell, Tom tillsammans med Norstedts Juridik AB (2018). Kommunallagen, En kommentar. Finland: Hansaprint Oy Internet https://lagen.nu/begrepp/lagrumshänvisning https://sites.google.com/site/juridiksidan/allmaent/lagrumshaenvisningar https://www.notisum.se Bilagor Rutin – Hantering av delegationsbeslut i Rättviks kommun Kommunstyrelsens delegationsordning TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Dnr 2026-06-03 KLK 2026/835 108 Stab och serviceförvaltningen Linn Engblom, 024870821 linn.engblom@rattvik.se Redovisning synpunkter och klagomål nr 1 2026 Förvaltningens förslag till kommunstyrelsen 1. Godkänna redovisning 1 av synpunkter och klagomål 2026. Sammanfattning Två gånger per år ska en sammanställning av synpunkter och klagomål redovisas för kommunstyrelsen. Katharina Mansfeld Linn Engblom Kommundirektör Nämndsekreterare Bilagor a) Rapport, Sammanställning nr 1 synpunkter 2026, daterad 2026-06-04. b) Rapport, Sammanställning nr 1 klagomål 2026, daterad 2026-06-04. Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik Dokument Utskriftsdatum: 2026-06-03 Utskriven av: Linn Engblom Diarieenhet: Kommunstyrelsen Sekretess: Visas ej Beskrivning av sökning: Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp 345543 K Klagomål hemtjänsten Britta Johnson 2025-12-15 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2025/1438 Klagomål hemtjänsten SYNPUNKT 2025.6619 I Synpunkt gällande individärende Britta Johnson 2025-12-03 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2025/1390 Synpunkt socialförvaltningen SYNPUNKT 2025.7074 I Synpunkt Attraktionskraft Ulrica Momqvist 2025-12-19 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2025/1468 Synpunkt Attraktionskraft SYNPUNKT 2026.70 I Synpunkt kravbrev Erik Mååg 2026-01-05 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/21 Synpunkt kravbrev SYNPUNKT 2026.125 I Synpunkt hantering ärende KLK 2024/303 Jessica Johansen 2026-01-08 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/57 Synpunkt hantering ärende KLK 2024/303 SYNPUNKT 2026.127 I Kompletterande synpunkt Jessica Johansen 2026-01-08 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/57 Synpunkt hantering ärende KLK 2024/303 SYNPUNKT 2026.129 I Kompletterande synpunkt 2 Jessica Johansen 2026-01-08 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/57 Synpunkt hantering ärende KLK 2024/303 SYNPUNKT 2026.159 I Synpunkt byating Katharina Mansfeld 2026-01-10 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/67 Synpunkt byating SYNPUNKT 2026.185 I Synpunkt komplettering Byating Katharina Mansfeld 2026-01-13 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/67 Synpunkt byating SYNPUNKT 2026.214 I Synpunkt boende Enådal - tv-tittande Britta Johnson 2026-01-14 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/108 Synpunkt boende Enådal - tv-tittande SYNPUNKT Sidan 1 av 4 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp 2026.237 I Synpunkt SÄBO kostnad omvårdnad och Britta Johnson matabonnemang 2026-01-16 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/117 Synpunkt SÄBO kostnad omvårdnad och SYNPUNKT matabonnemang 2026.239 I Synpunkt gruppboende Britta Johnson 2026-01-15 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/118 Synpunkt gruppboende SYNPUNKT 2026.327 I Synpunkt sand för vinterhållning Robin Layton 2026-01-20 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/136 Synpunkt sand för vinterhållning SYNPUNKT 2026.421 I Synpunkt Rättviks ridklubb Per-Johan Backlund 2026-01-27 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/166 Synpunkt Rättviks ridklubb SYNPUNKT 2026.468 I Brev till politiker - Ulrica Momqvist - Jessica Johansen Trafiksäkerhet Söderås skola 2026-01-30 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/184 Brev till politiker angående säkerhet utanför SYNPUNKT Söderås skola 2026.510 I Synpunkt Akut behov av översyn av Jessica Johansen trafiksäkerhet Söderås skola 2026-01-30 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/184 Brev till politiker angående säkerhet utanför SYNPUNKT Söderås skola 2026.569 I Synpunkt J R R Tolkien Christina Holm 2026-02-07 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/210 Synpunkt J R R Tolkien SYNPUNKT 2026.666 I Synpunkt öppettider slalombacken Rättvik David Ytfeldt 2026-02-13 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/234 Synpunkt öppettider slalombacken Rättvik SYNPUNKT 2026.763 I Fortsatt synpunkt Slalombacken David Ytfeldt 2026-02-17 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/234 Synpunkt öppettider slalombacken Rättvik SYNPUNKT 2026.764 U Vidarebefordrat till fritidschef från KSO David Ytfeldt Slalombacken 2026-02-19 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/234 Synpunkt öppettider slalombacken Rättvik SYNPUNKT 2026.767 I Synpunkt alkolås kommunens fordon och Katharina Mansfeld upphandlade transporter 2026-02-19 - Dold - Stab och serviceförvaltningen Sidan 2 av 4 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp KLK 2026/256 Synpunkt alkolås kommunens fordon och SYNPUNKT upphandlade transporter 2026.783 I Synpunkt trafiksituation Vidablick / Altsarbyn Robin Layton med omnejd 2026-02-22 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/261 Synpunkt trafiksituation Vidablick / Altsarbyn SYNPUNKT med omnejd 2026.799 I Synpunkt vindkraftverk Gundåsmoren - Jessica Johansen kommunalt veto 2026-02-23 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/263 Synpunkt vindkraftverk Gundåsmoren - SYNPUNKT kommunalt veto 2026.899 I Synpunkt om mänskliga rättigheter Christina Holm 2026-02-25 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/296 Synpunkt om mänskliga rättigheter SYNPUNKT 2026.1043 I Synpunkt med begäran om återkoppling i Jessica Johansen skrivelse ställd till politiker i Rättviks kommun. 2026-02-23 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/334 Synpunkt, begäran om återkoppling. SYNPUNKT 2026.1262 I Synpunkt svårighet deltagande i skolan Britta Johnson 2026-03-06 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/360 Synpunkt svårighet deltagande i skolan SYNPUNKT 2026.1307 I Synpunkter gödselstack/betonginramning David Ytfeldt nybyggnation Ridstallet 2026-03-04 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/378 Nybyggnation ridstall SYNPUNKT 2026.1757 I Synpunkt gällande avgiften för pedagogiska Anna Kalles måltider 2026-03-25 - Dold - Barn- och utbildningsförvaltningen KLK 2026/493 Synpunkt Rättviksskolan pedagogiska måltider SYNPUNKT 2026.1973 I Synpunkt skolan - ställd till kommunfullmäktige Christina Holm 2026-04-02 - Dold - Barn- och utbildningsförvaltningen KLK 2026/549 Synpunkt skolan - ställd till kommunfullmäktige SYNPUNKT 2026.2148 I Synpunkt cykelställ stationshuset Rättvik Robin Layton 2026-04-14 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/596 Synpunkt cykelställ stationshuset Rättvik SYNPUNKT 2026.2223 I Synpunkt dammiga vägar utanför Robin Layton Hedslundsskolan 2026-04-16 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/613 Synpunkt dammiga vägar utanför SYNPUNKT Hedslundsskolan Sidan 3 av 4 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp 2026.2485 I Synpunkt utemiljö Glädjen Britta Johnson 2026-04-28 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/669 Synpunkt utemiljö Glädjen SYNPUNKT 2026.2594 I Synpunkt björkar parkering Robin Layton Prästskogen/Vårdcentralen 2026-04-30 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/690 Synpunkt björkar parkering SYNPUNKT Prästskogen/Vårdcentralen 2026.2701 I Synpunkt Big Lake Run - Hjortnäs Sunnanängs Jessica Johansen byamän 2026-05-05 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/709 Synpunkt Big Lake Run - Hjortnäs Sunnanängs SYNPUNKT byamän 2026.2749 I Synpunkt bostadsanpassning Britta Johnson 2026-05-07 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/727 Synpunkt bostadsanpassning SYNPUNKT 2026.2771 I Synpunkt Big Lake Run - Hjortnäs Sunnanängs Robin Layton byamän 2026-05-11 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/580 Remiss Tillståndsansökan Big Lake Run 2026, SYNPUNKT Rättviks, Leksands och Mora kommun 2026.2772 I Underlag - Skrivelse till arrangör Big Lake Run Robin Layton 2026-05-11 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/580 Remiss Tillståndsansökan Big Lake Run 2026, SYNPUNKT Rättviks, Leksands och Mora kommun 2026.2914 I Synpunkt hundlatrin Vikarbyn Gälsängsvägen Robin Layton 2026-05-17 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/763 Synpunkt hundlatrin Vikarbyn Gälsängsvägen SYNPUNKT 2026.3105 I Synpunkt gällande spridning av kanadensiskt Peter Nilsson gullris på kommunal mark. 2026-05-24 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/806 Synpunkt, spridning av kanadensiskt gullris på SYNPUNKT kommunal mark. Sidan 4 av 4 Dokument Utskriftsdatum: 2026-06-03 Utskriven av: Linn Engblom Diarieenhet: Kommunstyrelsen Sekretess: Visas ej Beskrivning av sökning: Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp 345397 K Beslut Klagomål Thomas Nilsson 2025-12-12 - Dold - Barn- och utbildningsförvaltningen KLAGOMÅL 2025.6600 I Klagomål gällande bistånd Britta Johnson 2025-12-02 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2025/1386 Klagomål, bistånd. KLAGOMÅL 2025.6629 I Klagomål om trafiksäkerheten på Backavägen Robin Layton 2025-12-04 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2025/1393 Klagomål angående trafiksäkerheten på KLAGOMÅL Backavägen 2025.6658 I Klagomål ekonomiskt bistånd Britta Johnson 2025-12-07 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2025/1397 Klagomål ekonomiskt bistånd KLAGOMÅL 2025.6786 I Klagomål socialtjänst Britta Johnson 2025-12-12 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2025/1397 Klagomål ekonomiskt bistånd KLAGOMÅL 2025.6787 I Klagomål socialtjänst Britta Johnson 2025-12-12 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2025/1397 Klagomål ekonomiskt bistånd KLAGOMÅL 2026.38 I Klagomål gruppboende kränkning Britta Johnson 2026-01-03 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/34 Klagomål gruppboende kränkning KLAGOMÅL 2026.39 I Klagomål gruppboende Enålund - otrygghet Britta Johnson 2026-01-04 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/35 Klagomål gruppboende Enålund - otrygghet KLAGOMÅL 2026.161 I Klagomål hemtjänst Britta Johnson 2026-01-09 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/69 Klagomål hemtjänst KLAGOMÅL 2026.164 I Klagomål boende gruppboende Britta Johnson 2026-01-08 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/70 Klagomål boende gruppboende KLAGOMÅL 2026.242 I Olägenheter. Skolan i Bäck Megh Tomt Andersen 2026-01-19 - Dold - Barn- och utbildningsförvaltningen Sidan 1 av 5 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp KLK 2026/121 Klagomål KLAGOMÅL 2026.384 I Klagomål LSS-handläggare Karin Göras 2026-01-23 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/155 Klagomål LSS handläggare KLAGOMÅL 2026.427 I Klagomål LSS- handläggare Karin Göras 2026-01-29 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/155 Klagomål LSS handläggare KLAGOMÅL 2026.438 I Klagomål Tallgläntan Britta Johnson 2026-02-01 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/173 Klagomål Tallgläntan KLAGOMÅL 2026.457 I Klagomål rätten till undersökning Britta Johnson 2026-02-02 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/185 Klagomål rätten till undersökning KLAGOMÅL 2026.511 I klagomål kallt i klassrummen Furudals skola Kristina Dhenstrand 2026-01-29 - Dold - Barn- och utbildningsförvaltningen KLK 2026/193 Klagomål kallt i klassrummen Furudals skola KLAGOMÅL 2026.512 I Komplettering Klagomål kallt i klassrummen Kristina Dhenstrand Furudals skola 2026-02-04 - Dold - Barn- och utbildningsförvaltningen KLK 2026/193 Klagomål kallt i klassrummen Furudals skola KLAGOMÅL 2026.535 I Klagomål Enålund Britta Johnson 2026-02-06 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/202 Klagomål Enålund KLAGOMÅL 2026.545 I Klagomål till vården i Rättvik Britta Johnson 2026-02-08 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/204 Klagomål till vården i Rättvik KLAGOMÅL 2026.601 I Brev till Rättviks kommun gällande Åsa Holen patientansvarig sjuksköterska och enhetschef 2026-02-10 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/220 Klagomål Brev till Rättviks kommun gällande KLAGOMÅL patientansvarig sjuksköterska och enhetschef 2026.634 I Klagomål biståndsbeslut och hemtjänsten Karin Göras 2025-12-30 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/221 Klagomål biståndsbeslut och hemtjänsten KLAGOMÅL 2026.999 I Klagomål hundbajs gator Robin Layton 2026-02-27 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/325 Klagomål hundbajs gator KLAGOMÅL 2026.1151 I Misstanke om grov stöld Enåbackens Mathilda Wikholm Demensboende i Rättvik 2026-03-04 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/344 Misstanke om grov stöld Enåbackens KLAGOMÅL Demensboende i Rättvik Sidan 2 av 5 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp 2026.1425 I Klagomål kränkning boende Britta Johnson 2026-03-13 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/400 Klagomål kränkning boende KLAGOMÅL 2026.1448 I VB: Funderingar Megh Tomt Andersen 2026-03-13 - Dold - Barn- och utbildningsförvaltningen KLK 2026/408 Klagomål Söderåsskola KLAGOMÅL 2026.1649 I Klagomål Stiernhööksgymnasiet Kristina Dhenstrand 2026-03-23 - Dold - Barn- och utbildningsförvaltningen KLK 2026/466 Klagomål gymnasiet KLAGOMÅL 2026.1745 I Klagomål parkering vid Coop Robin Layton 2026-03-25 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/491 Klagomål parkering vid Coop KLAGOMÅL 2026.1976 I Klagomål gruppboende Britta Johnson 2026-04-04 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/551 Klagomål gruppboende KLAGOMÅL 2026.1984 I Klagomål staket elanläggning Peter Nilsson 2026-04-07 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/554 Klagomål staket elanläggning KLAGOMÅL 2026.2067 I Klagomål mat SÄBO Backåkern Britta Johnson 2026-03-13 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/401 Klagomål mat SÄBO Backåkern KLAGOMÅL 2026.2085 I Klagomål klotter och otrygghet i Rättvik Christoffer Knapp 2026-04-10 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/585 Klagomål klotter och otrygghet i Rättvik KLAGOMÅL 2026.2096 I Klagomål gruppboende Britta Johnson 2026-04-11 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/590 Klagomål gruppboende KLAGOMÅL 2026.2168 I Klagomål personalhantering SÄBO Britta Johnson 2026-04-15 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/602 Klagomål personalhantering SÄBO KLAGOMÅL 2026.2180 I Klagomål gruppboende Britta Johnson 2026-04-15 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/609 Klagomål gruppboende KLAGOMÅL 2026.2248 I Klagomål gruppboende Britta Johnson 2026-04-16 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/619 Klagomål gruppboende KLAGOMÅL 2026.2424 I Klagomål grussopning Furudal Robin Layton 2026-04-23 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen Sidan 3 av 5 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp KLK 2026/644 Klagomål grussopning Furudal KLAGOMÅL 2026.2513 I Inkommet klagomål till Nittsjö/Tempelvägen Robin Layton vägföreningen 2026-04-24 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/676 Klagomål till vägföreningen Nittsjö/Tempelvägen KLAGOMÅL 2026.2545 I Klagomål björkar parkering Robin Layton Prästskogen/Vårdcentralen 2026-04-29 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/684 Klagomål björkar parkering KLAGOMÅL Prästskogen/Vårdcentralen 2026.2639 I Klagomål flaggdag - ingen flagga Christina Holm församlingshemmet 2026-04-30 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/696 Klagomål flaggdag - ingen flagga KLAGOMÅL församlingshemmet 2026.2640 I Klagomål flaggdag - ingen flagga Christina Holm församlingshemmet 2026-04-30 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/696 Klagomål flaggdag - ingen flagga KLAGOMÅL församlingshemmet 2026.2689 I Klagomål Vikarbyns skola- anonym Megh Tomt Andersen 2026-04-01 - Dold - Barn- och utbildningsförvaltningen KLK 2026/706 Klagomål Vikarbyns skola, anonym KLAGOMÅL 2026.2736 I Klagomål cykelställ station Rättvik Robin Layton 2026-05-07 - Dold - Samhällsutvecklingsförvaltni ngen KLK 2026/723 Klagomål cykelställ station Rättvik KLAGOMÅL 2026.2774 I Klagomål byte av boende Britta Johnson 2026-05-11 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/735 Klagomål byte av boende KLAGOMÅL 2026.2964 I Klagomål ransonering skolmåltid Nina Prosén 2026-05-16 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/772 Klagomål ransonering skolmåltid KLAGOMÅL 2026.3072 I Klagomål toaletter stationen Linn Engblom 2026-05-22 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/800 Klagomål toaletter stationen KLAGOMÅL 2026.3094 I Klagomål avfallstaxa företagare Jessica Johansen 2026-05-25 - Dold - Stab och serviceförvaltningen KLK 2026/809 Klagomål avfallstaxa företagare KLAGOMÅL Sidan 4 av 5 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening Dokumenttyp 2026.3176 I Klagomål hemtjänsten hastighetsöverträdelse Britta Johnson 2026-05-28 - Dold - Socialförvaltningen KLK 2026/829 Klagomål hemtjänsten hastighetsöverträdelse KLAGOMÅL Sidan 5 av 5 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Dnr 2026-06-03 KLK 2026/158 000 Stab och serviceförvaltningen Linn Engblom, 024870821 linn.engblom@rattvik.se Meddelanden juni 2026 Förvaltningens förslag till kommunstyrelsen 1. Lägga meddelandena till handlingarna. Sammanfattning KLK 2026.3304 Avsiktsförklaring Samverkan inom socialtjänstens område Leksand, Rättvik, Gagnef KLK 2026.2930 Protokoll Rättvik vatten och avfall AB, RVAB 2026-04-30,

24 § LSS allvarliga missförhållanden till IVO SOSFS 2011:5 Bistånd enligt socialtjänstlagen till barn och unga Öppenvård och behandling Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om köp av Enhetschef IFO öppenvård Bistånd till barn, unga och äldre med funktionsnedsättning, SoL Beslut om insatser och uppdrag Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om förordnande och Kvalificerad - Avtal om entledigande av handläggare förordnande. kontaktperson Beslut om arvode och Kvalificerad - omkostnadsersättning till handläggare kontaktperson enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner Beslut om arvode och Verksamhetsc - omkostnadsersättning till hef kontaktperson utöver rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 29(47) Ärende med annan kommun Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om köp av Verksamhetsche - Obs! Lagen om boende i annan f offentlig upphandling. kommun eller hos annan vårdgivare Beslut att teckna avtal Verksamhetsche - med annan kommun f om utförande av hemtjänstinsatser Stöd och service till vissa funktionsnedsatta, LSS Personlig assistans Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Anmälan till Socialutskott 15 § 11p Inspektionen för vård LSS och omsorg angående tillståndshavares lämplighet för att bedriva personlig assistans Anmälan om offentligt Verksamhets 23 § 3st Anmälan till driven verksamhet - chef LSS Inspektionen för vård personlig assistans och omsorg innan verksamheten påbörjas. Ledsagar- och avlösarservice, kontaktperson, korttidsvistelse och tillsyn Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om förordnande Kvalificerad 7 § LSS Avtal om förordnande. och entledigande av handläggare 9 § 4p LSS kontaktperson Beslut om arvode och Kvalificerad 7 § LSS omkostnadsersättning till handläggare 9 § 4p LSS kontaktperson enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner Beslut om arvode och Verksamhets 7 § LSS omkostnadsersättning till chef 9 § 4p LSS kontaktperson utöver rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 30(47) Förordnande och Kvalificerad 7 § LSS entledigande av handläggare 9 § 6p LSS stödfamilj för korttidsvistelse utanför det egna hemmet Beslut om arvode och Kvalificerad 7 § LSS omkostnadsersättning till handläggare 9 § 6p LSS stödfamilj enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Beslut om arvode och Verksamhets 7 § LSS omkostnadsersättning till chef 9 § 6p LSS stödfamilj utöver rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner. Boende Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Godkännande av Enhetschef LSS 7 § LSS familjehem 9 § 8p LSS Beslut om ersättning Enhetschef LSS 7 § LSS till familjehem 9 § 8p LSS (arvode och omkostnadsersättnin g) Beslut om att teckna Socialutskottet 9 § 7 p Obs! Lagen om avtal med anordnare LSS offentlig upphandling. av boenden som 9 § 8 p drivs av annan LSS 9 § 9 p LSS

§ 26 Dnr KLK 2026/19 700 Ej verkställda beslut socialförvaltningen Q1 2026 Socialutskottets förslag till kommunstyrelsen Föreslå kommunfullmäktige att besluta: 1. Godkänna sammanställningen av ej verkställda beslut för kvartal 1 2026. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse- Ej verkställda beslut socialförvaltningen Q1 2026, daterad 2026-04-14. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden (kommunstyrelsen) är enligt lag skyldiga att kvartalsvis rapportera de beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte verkställts inom tre månader eller där avbrott i verkställighet varat längre än tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till kommunfullmäktige. Denna rapportering avser kvartal 1 2026. Beskrivning av ärende Socialnämnden (kommunstyrelsen) är enligt lag skyldiga att kvartalsvis rapportera de beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte verkställts inom tre månader eller där avbrott i verkställighet varat längre än tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till kommunfullmäktige. Denna rapportering avser kvartal 1 2026. Under första kvartalet 2026 har följande beslut enligt SoL eller LSS ej blivit verkställda inom tre månader: • 1 beslut om kontaktfamilj SoL IFO barn och familj, beslut fattat 2025-12-12 • 1 beslut om kontaktperson SoL IFO barn och familj, beslut fattat 2025-11-10 • 1 beslut om kontaktperson 9 § 4 LS, beslut fattat 2025-11-04 Under första kvartalet 2026 har avbrott i verkställighet rapporterats för: • Inga nya avbrott rapporterade Under första kvartalet 2026 har: • 1 beslut om kontaktperson SoL IFO barn och familj verkställts _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-04 Socialutskottet • 1 beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9§6 LSS verkställts • 1 beslut om kontaktperson SoL funktionshinder där avbrott rapporterats avslutats på den enskildes begäran • 1 beslut om växelvård verkställts Det innebär att det i dagsläget finns inrapporterat och ej avslutat: • 1 avbrott i verkställighet daglig verksamhet • 2 beslut om kontaktperson 9 § 4 LSS • 1 beslut om kontaktfamilj SoL IFO barn och familj Förvaltningens förslag till socialutskottet Föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta: 1. Godkänna sammanställningen av ej verkställda beslut för kvartal 1 2026. Yrkanden 1. Bengt Stor (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Britta Johnson, utvecklingsledare/SAS Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Bildningsutskottet

§ 28 Rapport fördjupad nulägesanalys socialförvaltningen

§ 29 Dnr KLK 2026/765 02 Undantag från Allmänna bestämmelser Socialutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Ansöka om dispens från bestämmelsen om maximalt 20 timmar långa arbetspass (ordinarie arbetstid i kombination med jour) enligt kap. 2 bilaga J till Allmänna bestämmelser för Enålunds servicebostad och gruppbostad Torggatan, Rättviks kommun. 2. Dispensen söks för perioden 2026-10-01 – 2027-09-30. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse - Ansökan om dispens från bestämmelsen om maximalt 20 timmar långa arbetspass enligt Allmänna bestämmelser (AB), bilaga J, daterad 2026-05-13. b) Underlag, Uppgifter som lämnas i samband med begäran om dispens Enålund, daterad 2026-04-29. c) Underlag, Uppgifter som lämnas i samband med begäran om dispens Torggatan, daterad 2026-04-29. Sammanfattning av ärendet Medarbetarna vid Enålunds servicebostad (7 medarbetare) och gruppbostad Torggatan (6 medarbetare) har önskat dispens från regeln om maximalt 20 timmar långa arbetspass (ordinarie arbetstid + jour) enligt kap. 2 bilaga J till AB. Syftet är att möjliggöra längre arbetspass under helgerna så att berörda medarbetare kan tillförsäkras en fridag i anslutning till helgarbete, få ett schema som upplevs som mindre belastande och bättre anpassat till brukarnas behov samt att samtliga medarbetare ska kunna delta i APT varje månad. Nuvarande scheman följer AB, men innebär att minst en medarbetare per enhet inte kan delta på APT oavsett dag och tid. Beskrivning av ärendet Önskemål om dispens kommer från medarbetarna på respektive enhet. Som underlag till ärendet finns bilagor med medarbetarnas önskemål och exempelscheman. Vid Enålunds servicebostad krävs i dag långa helgpass om 11 timmar lördag och söndag samt kvällspass på fredagen för samma medarbetare. Jourtid uppgår till 6,5 timmar per dygn (7,5 timmar under helg), totalt 47,5 jourtimmar per vecka. Aktivt arbete under jour uppges förekomma sällan. Risk- och konsekvensanalys har genomförts 2026-01-16. Vid gruppbostad Torggatan krävs i dag helgpass om 12–13 timmar lördag och söndag samt kvällspass på fredagen för samma medarbetare. Jourtid uppgår till 7 timmar per dygn, totalt 49 jourtimmar per vecka. Aktivt arbete _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-04 Socialutskottet under jour uppges förekomma sällan. Risk- och konsekvensanalys har genomförts 2026-04-16. Det är formellt möjligt att bemanna enligt AB, men detta medför att minst en medarbetare per enhet inte kan delta på APT. Med beviljad dispens kan scheman läggas så att berörda medarbetare får en fridag i anslutning till helgarbete och att samtliga kan delta på APT, utan att verksamhetens bemanning äventyras. Förvaltningens förslag till socialutskottet Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 1. Ansöka om dispens från bestämmelsen om maximalt 20 timmar långa arbetspass (ordinarie arbetstid i kombination med jour) enligt kap. 2 bilaga J till Allmänna bestämmelser för Enålunds servicebostad och gruppbostad Torggatan, Rättviks kommun. 2. Dispensen söks för perioden 2026-10-01 – 2027-09-30. Yrkanden 1. Lena Johansson (KD) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Malin Lindén Ohlsson, förvaltningschef socialförvaltningen Sanna Bjerneby, verksamhetschef myndighet och stöd Jenny Andersson, HR-strateg Justerandes sign Utdragsbestyrkande Uppgifter som ska lämnas i samband med begäran om dispens I samband med begäran om dispens ska arbetsgivaren besvara följande: 1. Ange om begäran avser avvikelse från AB § 13 mom. 5, bilaga till AB eller läkarnas specialbestämmelser och i så fall vilken. Bilaga till AB 2. Ange arbetsgivare samt vilken verksamhet eller vilka delar av verksamheten som är aktuell/aktuella för begäran om dispens. Enålunds servicebostad, Rättviks kommun 3. Ange vilken/vilka befattningar är berörda av begäran om dispens samt antal inom respektive profession som arbetar inom verksamheten idag. Stödassistent/undersköterska, stödassistent och vårdare, medarbetare i kommunens resursteam samt timvikarier. 4. Beskriv kortfattat verksamheten och de verksamhetsförutsättningar som är relevanta för behovet av dispens samt om det finns några särskilda omständigheter som styrker behovet av dispens. Önskemål om dispens kommer från medarbetarna själva på den berörda enheten (se bilaga 1). Samtliga medarbetare uppger att en dispens skulle möjliggöra ett schema som upplevs som mindre belastande samt är bättre anpassat för verksamheten. Verksamheten består (i dagsläget) av 7 medarbetare. För att klara behovet under helger behöver en medarbetare varje helg ha långa pass av aktivt arbete (11 timmar) både lördag och söndag. Med nuvarande förutsättningar behöver denna medarbetare även arbeta kvällspass under fredagen. Med en beviljad dispens kan denna medarbetare frigöras under fredagen och istället tillförsäkras en fridag vilket medarbetarna uppger skulle vara till gagn för deras återhämtning (se exempel bilaga 2). En beviljad dispens skulle även medföra att samtliga medarbetare kan närvara på verksamhetens APT varje månad. Då medarbetargruppen är så pass liten medför det svårigheter att dela upp APT på flera tillfällen. Under varje dygn är 6,5 timmar jourtid schemalagt (7,5 under helger) (47,5 jourtimmar per vecka). Verksamheten för ingen statistik över frekvensen av aktivt arbete under jour men medarbetarna uppger att detta sker sällan. När det inträffar sker det periodvis vid skiftande mående eller särskilda situationer för enskild brukare men aktivt arbete under jour är inte kontinuerligt återkommande i verksamheten. Risk- och konsekvensanalys är utförd av verksamhetens medarbetargrupp 2026-01- 16 Uppföljande risk- och konsekvensanalys ska genomföras varje halvår samt vid behov. 5. Ange vad ni söker dispens för. Bestämmelsen om maximalt 20 timmar långa arbetspass (ordinarie arbetstid i kombination med jour) som anges i Kap 2. Bilaga J. 6. Beskriv varför det inte är möjligt att bemanna verksamheten i enlighet med reglerna i AB, bilaga till AB eller läkarnas specialbestämmelser samt hur en dispens skulle lösa dessa problem. Det är möjligt att bemanna verksamheten enligt AB med undantag för att minst en medarbetare ej kan delta på schemalagt APT oavsett dag och tid. En beviljad dispens skulle dock möjliggöra att samtliga medarbetare kan närvara på APT samt möjliggöra ett schema som medarbetarna upplever vara mindre belastande och passar verksamheten bättre utifrån brukarnas behov. a. Beskriv gärna utifrån exempelscheman som tydligt visar hur en dispens skulle lösa problemen med att bemanna i enlighet med reglerna i AB, bilaga till AB eller läkarnas specialbestämmelser. Se motivering under punkt 4 samt exempelscheman i bilaga 3. b. Beskriv också vilka åtgärder som vidtagits för att arbetstid enlig AB eller tillämplig bilaga till AB/läkarnas specialbestämmelser ska kunna förläggas Verksamhetens nuvarande schema är följer bestämmelserna enligt AB 7. Ange tidsperioden för vilken dispens söks. 2026-10-01 tom 2027-09-30 Bilaga 1 – Medarbetarnas önskemål Bilaga 2 - Förtydligande ”exempelscheman” Då raderna i de exempelscheman som återfinns på den underskrivna bilaga 1 innehåller denna bilaga förtydliganden gällande scheman Bemanning Fredag Lördag Söndag Måndag helger Nuvarande 18.00- -14.00 14.00- - 10.00 schema 12.00-19.00 14.00- -10 15.00-21.00 09.30 - 20.30 9.30-20.30 24-timmars 16.00- -10.00 -10.00 schema 09.30-20.30 1 0 . 0 0 - 10.00- -10.00 09.30 - 20.30 09.30 - 20.30 Nytt 24-timmars schema innebär en rullande 6-veckors grundbemanning med detta utseende på jobbhelger fredag till måndag: Fredag Lördag Söndag Måndag Vecka 1 -10.00 09.30 - 20.30 L Vecka 3 16.00- 09.30 - 20.30 10.00- -10.00 L 10.00- -10.00 L Vecka 6 09.30 - 20.30 Uppgifter som ska lämnas i samband med begäran om dispens I samband med begäran om dispens ska arbetsgivaren besvara följande: 1. Ange om begäran avser avvikelse från AB § 13 mom. 5, bilaga till AB eller läkarnas specialbestämmelser och i så fall vilken. Bilaga till AB 2. Ange arbetsgivare samt vilken verksamhet eller vilka delar av verksamheten som är aktuell/aktuella för begäran om dispens. Gruppbostad Torggatan, Rättviks kommun 3. Ange vilken/vilka befattningar är berörda av begäran om dispens samt antal inom respektive profession som arbetar inom verksamheten idag. Stödassistent/undersköterska, Stödassistent, Vårdare och Omsorgsbiträde. Medarbetare i kommunens resursteam samt timvikarier. 4. Beskriv kortfattat verksamheten och de verksamhetsförutsättningar som är relevanta för behovet av dispens samt om det finns några särskilda omständigheter som styrker behovet av dispens. Önskemål om dispens kommer från medarbetarna själva på den berörda enheten (se bilaga 1). Samtliga medarbetare uppger att en dispens skulle möjliggöra ett schema som upplevs som mindre belastande samt är bättre anpassat för verksamheten. Verksamheten består (i dagsläget) av 6 medarbetare. För att klara behovet under helger behöver en medarbetare varje helg ha långa pass av aktivt arbete (12-13 timmar) både lördag och söndag. Med nuvarande förutsättningar behöver denna medarbetare även arbeta kvällspass under fredagen. Med en beviljad dispens kan denna medarbetare frigöras under fredagen och istället tillförsäkras en fridag vilket medarbetarna uppger skulle vara till gagn för deras återhämtning (se exempel bilaga 2). En beviljad dispens skulle även medföra att samtliga medarbetare kan närvara på verksamhetens APT varje månad. Då medarbetargruppen är så pass liten medför det svårigheter att dela upp APT på flera tillfällen. Under varje dygn är 7 timmar jourtid schemalagt (49 jourtimmar per vecka). Verksamheten för ingen statistik över frekvensen av aktivt arbete under jour men medarbetarna uppger att detta sker sällan. När det inträffar sker det periodvis vid skiftande mående eller särskilda situationer för enskild brukare men aktivt arbete under jour är inte kontinuerligt återkommande i verksamheten. Risk- och konsekvensanalys är utförd på verksamhetens APT 2026-04-16. Uppföljande risk- och konsekvensanalys kommer att genomföras varje halvår samt vid behov. 5. Ange vad ni söker dispens för. Bestämmelsen om maximalt 20 timmar långa arbetspass (ordinarie arbetstid i kombination med jour) som anges i Kap 2. Bilaga J. 6. Beskriv varför det inte är möjligt att bemanna verksamheten i enlighet med reglerna i AB, bilaga till AB eller läkarnas specialbestämmelser samt hur en dispens skulle lösa dessa problem. Det är möjligt att bemanna verksamheten enligt AB med undantag för att minst en medarbetare ej kan delta på schemalagt APT oavsett dag och tid. En beviljad dispens skulle dock möjliggöra att samtliga medarbetare kan närvara på APT samt möjliggöra ett schema som medarbetarna upplever vara mindre belastande och passar verksamheten bättre utifrån brukarnas behov. a. Beskriv gärna utifrån exempelscheman som tydligt visar hur en dispens skulle lösa problemen med att bemanna i enlighet med reglerna i AB, bilaga till AB eller läkarnas specialbestämmelser. Se motivering under punkt 4 samt exempelscheman i bilaga 2. b. Beskriv också vilka åtgärder som vidtagits för att arbetstid enlig AB eller tillämplig bilaga till AB/läkarnas specialbestämmelser ska kunna förläggas Verksamhetens nuvarande schema är följer bestämmelserna enligt AB 7. Ange tidsperioden för vilken dispens söks. 2026-10-01 tom 2027-09-30 Bilaga 1 – Medarbetarnas önskemål Bilaga 2 – ”Helgschema” Nuvarande schema: Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön 16.00-21.00 9.00-21.00 9.00-21.00 13.00-21.45 18.00- -14.00 21.30- -17.30 14.00-10.00 Schema vid beviljad dispens: Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön 9.00-21.00 9.00-21.00 13.00-21.00 15.45- -15.45 15.45- -15.45 15.45-10.00 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-04 Socialutskottet

§ 30 Socialförvaltningens helårsprognos 2026

§ 31 Uppföljning av åtgärdspaketet 2026 Linn Engblom Nämndsekreterare Bilagor a) Rapport, Lista över anställningar 20260505-20260601, daterad 2026-06-01. b) Rapport, Anmälan fattade delegationsbeslut tjänstemän och ordförande till KS 2026-06-16, daterad 2026-06-08. Avslutade rekryteringsärenden under perioden 260505-260601 Lediga Totalt Totalt antal Titel Ref nr platser anställda ansökningar Intresseanmälan: timvikariat 2025/72 1 56 147 Kurator till Centrala Elevhälsan 2026/8 1 1 18 Biträdande rektor 2026/13 1 1 20 Lärare till den anpassade gymnasieskolan 1 gymnasiegemensamma ämnen 2026/17 0 14 Bibliotekarie med inriktning MIK 2026/18 1 0 21 Senior socionom till Individ- och familjeomsorgen 2026/21 1 1 4 Vikarierande fiolpedagog 50% 2026/24 1 0 5 Lärare mot fritidshem inriktning Idrott och hälsa 2026/27 1 1 13 Distriktssköterska eller Sjuksköterska till Rättviks 1 Hemsjukvård, 100% 2026/34 1 6 Lärare i textilslöjd 2026/38 1 1 7 Lärare i matematik, vikariat 1 år 2026/41 1 1 7 Lärare i tyska och spanska 2026/43 1 0 1 Arbetsledare stallet på Stiernhööksgymnasiet 2026/51 1 1 1 Planarkitekt (vik) 2026/52 1 0 50 Handläggare 2026/53 1 1 1 Musiklärare grundskola 2026/60 1 0 9 timvikariat (2025/72) 2025/72-162 Victoria Hellström 2025/72-157 Lena Gellerbrandt 2025/72-156 Felicia Klockar 2025/72-155 Angelica Granath 2025/72-154 Nina Backlund 2025/72-150 Stina Gustavsson 2025/72-164 Anders Modén 2025/72-138 Veronica Hedh 2025/72-132 Emil Dahlander 2025/72-128 Tea Gregory 2025/72-123 Anieka Weijer 2025/72-119 Liam Olsén 2025/72-118 Elin Lindqvist 2025/72-116 Louise Sahlmén 2025/72-112 Jasmine Lundblad 2025/72-108 Abdisaid Omar 2025/72-106 HELLEN GITHIGA 2025/72-105 Heba Alhija 2025/72-97 Viktor Lundin 2025/72-94 Annika Papmehl-Dufay 2025/72-92 Freja Fyhr 2025/72-89 Pia Estola 2025/72-78 Lwam Rezene Mengisteab 2025/72-77 Sara Ström 2025/72-71 Isabelle Speltdoorn 2025/72-70 Emelie Unstad 2025/72-69 Conny Swan 2025/72-63 Najibullah Rahimi 2025/72-57 Maja Garcia 2025/72-55 Meja Werkmästar 2025/72-54 Romina Tuinstra-Alvarez 2025/72-51 Rita Lagesen Hedvall 2025/72-49 Tim Carlberg Johansson 2025/72-47 Lena Erkers 2025/72-45 Hanna Feldt 2025/72-43 Max Törnberg 2025/72-42 Anneli Danielsson 2025/72-35 Joachim Åström 2025/72-33 Viktoria Fredriksson 2025/72-75 Yaseen Alebbo 2025/72-127 Mutaz Alhija 2025/72-25 Jenny Johansson 2025/72-22 Martina Kignell 2025/72-21 Arv Britt-Marie Bergman 2025/72-18 Daniëlle Hofstra- Mooibroek 2025/72-16 Ann-Marie Nygårds 2025/72-15 Emma Olaspers 2025/72-14 Isabell Zaragoza 2025/72-12 Molly Svens 2025/72-11 Jennifer Sjölin 2025/72-8 Ida Dahlman 2025/72-5 David Wiklund 2025/72-4 Elaine gravsjö 2025/72-1 Annika Blanck 2025/72-131 Ros-Marie Israelsson 2025/72-95 Sol-Britt Liljegard Johansson Kurator till Centrala Elevhälsan (2026/8) 2026/8-12 My Terner Biträdande rektor (2026/13) 2026/13-16 Katarina Lissollas Senior socionom till Individ- och familjeomsorgen (2026/21) 2026/21-4 Jimmy Uppling Lärare mot fritidshem inriktning Idrott och hälsa (2026/27) 2026/27-4 Henrik Santesson Distriktssköterska eller Sjuksköterska till Rättviks Hemsjukvård, 100% (2026/34) 2026/34-6 Sara Ramsay Lärare i textilslöjd (2026/38) 2026/38-7 Kajsa Tillman Lärare i matematik, vikariat 1 år (2026/41) 2026/41-4 Erik Emanuelsson Arbetsledare stallet på Stiernhööksgymnasiet (2026/51) 2026/51-1 Louise Jareholm Handläggare (2026/53) 2026/53-1 Lina Ludvigsson Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2026-06-08 Utskriven av: Linn Engblom Diarieenhet: Kommunstyrelsen Beslutsfattare: Alla Riktning: Inkomna, Upprättade Kategori: Alla Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2026-06-16 Sekretess: Visas ej Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 2026.3010 Schemabanken PUBA Personuppgiftsbiträdesavtal §1/2026 sign 2026 2026-05-20 Euronetics Holding AB Anki Pellgård KLK 2026/781 Personuppgiftsbiträdesavtal, PUBA, för Schemabanken Euronetics Holdning AB, 2026 Anki Pellgård 2026.2832 Delegationsbeslut ansökan om bidrag BRIS 2027 §2/2026 2026-05-13 Bengt Stor KLK 2026/708 Ansökan bidrag 2026 BRIS region Mitt Linn Engblom 2026.3157 Delegationsbeslut §2/2026 2026-05-27 Jonny Jones KLK 2026/815 Försäljning av industritomt Lerdal 35:58 Robert Lundgren 2026.3180 Uppsägning av fastighetsskötaravtal mellan §2/2026 kommunen och Rättviks Fastigheter AB 2026-05-18 Rättviks fastigheter AB Katharina Mansfeld KLK 2026/753 Uppsägning av fastighetsskötaravtal mellan kommunen och Rättviks Fastigheter AB Katharina Mansfeld 2026.3014 Beställning i lantmäterifråga om att ändra §37/2026 fastighetsregleringen på åkeriområdet 2026-05-20 Peter Nilsson KLK 2026/782 Fastighetsreglering tomtplatser på åkeriområdet, Rättvik Peter Nilsson 2026.3024 Markupplåtelseavtal markförlagd kabel §38/2026 2026-05-21 Peter Nilsson KLK 2026/784 Markupplåtelseavtal markförlagd kabel Peter Nilsson 2026.3029 Markupplåtelseavtal markförlagd kabel §39/2026 Sidan 1 av 5 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 2026-05-21 Peter Nilsson KLK 2026/786 Markupplåtelseavtal markförlagd kabel Peter Nilsson 2026.3034 Markupplåtelseavtal markförlagd kabel §40/2026 2026-05-21 Peter Nilsson KLK 2026/787 Markupplåtelseavtal markförlagd kabel Peter Nilsson 2026.3066 Markupplåtelseavtal markförlagd kabel §41/2026 2026-05-22 Peter Nilsson KLK 2026/797 Markupplåtelseavtal markförlagd kabel Peter Nilsson 2026.2718 Delegationsbeslut angående ansökan om allmän §23/2026 sammankomst i samband med nationaldagsfirande 2026 2026-05-06 Robin Layton KLK 2026/700 Remiss-Ansökan gällande Nationaldagsfirande 2026-06-06 Vasagatan 1. Rättviks kommun( Eget Dnr; A191.563/2026) Robin Layton 2026.2720 Delegationsbeslut angående begagnande av §24/2026 offentlig platsmark i samband med politisk information inför valet 2026 Socialdemokraterna Rättvik 2026-05-06 Robin Layton KLK 2026/698 Remiss- Ansökan gällande valtält Storgatan 10, 2026-06-16--2026-09-12, Socialdemokraterna (Eget Dnr; A228.421/2026) Robin Layton 2026.2752 Delegationsbeslut angående evenemang och §25/2026 servering av mat i samband med sockenmarsch, 2026, Försvarsmakten Dalaregementet I 13 2026-05-08 Robin Layton KLK 2026/697 Remiss-Ansökan gällande evenemang och servering av mat i samband med sockenmarsch, 2026-05-16, Försvarsmakten Dalaregementet I 13.( Eget Dnr;A271.473/2026) Robin Layton 2026.2924 Delegationsbeslut angående begagnande av §26/2026 offentlig platsmark i samband med politisk information inför valet 2026 Kristdemokraterna i Dalarna 2026-05-18 Robin Layton KLK 2026/747 Remiss-Valaffischering i Rättviks kommun 2026-08 -01--2026-09-24. Kristdemokraterna(Eget Dnr;A276.585/2026) Robin Layton Sidan 2 av 5 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig 2026.2958 Delegationsbeslut angående offentlig tillställning i §27/2026 samband med Cirkusföreställning på knektplatsen 2026 2026-05-19 Robin Layton KLK 2026/768 Remiss-Ansökan gällande Cirkusföreställning Knektplatsen 2026-05-27--2026-05-28) Cirkus Bambino (Eget Dnr; A308.807/2026) Robin Layton 2026.3227 Delegationsbeslut angående begagnande av §28/2026 offentlig platsmark i samband med Classic Car Week 2026 2026-05-29 Robin Layton KLK 2026/785 Remiss-Ansökan Classic Car Week 2026 med olika event, rally, catering, marknad m.m. 2026-07-20-- 2026-08-02 (Eget Dnr ;A180.778/20265 ) Robin Layton 2026.2789 Avtal mellan gymnasienämnden och Rättviks §2/2026 kommun på Mora anpassad gymnasieskola 2026-05-04 Mora kommun Sanna Bjerneby KLK 2026/740 Avtal gymnasienämnden Mora anpassad gymnsieskola och Rättvik kommun Sanna Bjerneby 2026.2917 Delegationsbeslut Förstudie gällande gemensamt §5/2026 övningsfält för kommunal räddningstjänst i Dalarnas län 2026-05-11 Ulrica Momqvist KLK 2026/425 För kännedom beslut från Förbundsdirektionen räddningstjänsten Dala Mitt - övningsfält Dalarna Anki Pellgård 2026.3075 Avtal Ecochange AB nr. 50671854 §6/2026 2026-05-22 Ecochange AB Ulrica Momqvist KLK 2026/801 Avtal Ecochange AB Anki Pellgård 2026.3255 Delegationsbeslut Medfinansiering Aktiva Rättvik - §8/2026 Projekt Hela Siljan rör sig 2026-06-01 Ulrica Momqvist KLK 2026/423 Ansökan medfinansiering Siljan i rörelse, pilot Rättvik sommar 2026 - Projekt Hela Siljan rör sig Anki Pellgård 2026.3275 Stiftelsen Fräs Kerstin Hanssons donationsfond §9/2026 årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3276 Stiftelsen Boda Brandstodsbolagsfond §10/2026 årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist Sidan 3 av 5 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3277 Stiftelsen samfond för grundskolan i Rättviks §11/2026 kommun årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3278 Stiftelsen Korsnäs ABs stipendiefond §12/2026 årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3279 Stiftelsen Johan och Anna Rustas fond §13/2026 årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3280 Stiftelsen Rättviks Barnens dags stipendiefond §14/2026 årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3281 Stiftelsen Rättviks kommun social samfond §15/2026 årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3282 Stiftelsen Anders Lidéns och Ing-Britt Svedlunds §16/2026 samfond årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3283 Stiftelsen Astrid Perjons fond årsredovisning 2025 §17/2026 2026-05-28 Ulrica Momqvist KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3285 Stiftelsen Rektor Anders Vikars minnesfond §18/2026 årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3297 Rättviks kommun samförvaltade stiftelser §19/2026 årsredovisning 2025 2026-05-28 Ulrica Momqvist Sidan 4 av 5 Id Beskrivning Paragraf Datum Avsändare/Mottagare Beslutsfattare Ärendenummer Ärendemening Kategori Ansvarig KLK 2026/497 Årsredovisning stiftelser 2025 Jessica Johansen 2026.3407 Avtal konsult socialsekreterare IFO barn och familj §3/2026 RentalCare Sverige AB 2026-06-08 RentalCare Sverige AB Zilha Fific KLK 2026/874 Avtal konsult socialsekreterare IFO barn och familj RentalCare Sverige AB Zilha Fific Sidan 5 av 5

§37 Detaljplan Utsikten KLK 2026.2932 Protokoll Styrgrupp e-arkivsamverkan 2026-05-05 KLK 2026.3155 Protokoll årsstämma 2026 AB Siljans Båttrafik KLK 2026.3248 Protokoll Språktolknämnden i Dalarna 2026-05-21 §§ 4-9 KLK 2026.3312 Rättvik Vatten och Avfall AB, RVAB Protokoll 2026-05-20 KLK 2026.3327 Protokoll Dala Vatten och Avfall AB DVAAB 2026-05-20 KLK 2026.3379 Protokoll Rättviks fastigheter AB bolagsstämma 2026-05-28 KLK 2026.3380 Protokoll Rättviks vårdlokaler AB bolagsstämma 2026-05-28 KLK 2026.3370 Protokoll årsstämma Rättvik Vatten och Avfall AB RVAB 2026-05-28 GDPR KLK 2026.3402 Protokoll Rättviks Skoljordbruk AB bolagsstämma 2026-05-28 Linn Engblom Nämndsekreterare Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik ÿ ÿ ÿÿ 7997@A'BCDE'FAFGFHHÿ IPQRÿ ÿÿ ÿ TUVWX ÿ IRYYR`abcQdeQRafYÿ !" #ÿ%&ÿ'()01ÿ23 #ÿ456ÿ7)%3!!ÿ78ÿ VgVhigpiVg ÿ ÿ q`brÿVgVhstÿ uvRaeÿwxyÿaPQÿ qRvRÿ€Raad`ÿwxyÿ‚ƒRvvÿ„ ÿ†w`ƒdbd`ebfYÿ„‡ˆb‰d`ÿÿ `eQR‘ÿVgÿYR‡ÿVgVh ÿ‰vrÿT’rggiTh“ggÿ ÿ ÿ ÿ „devfaR`Qdÿ †RbPÿ†Rb‡RvRP`d` ÿwbQƒˆbR`Qdÿ ”ybPeadbÿ„wvdeadQa ÿ‚PxdÿwbQƒˆbR`QdÿUQdvaRbÿQP‘PaRvaXÿ ”ybPeadbÿ†Rbveew`ÿ •Rbei–bP‰ÿ—w`e˜`ÿ ”ybPeadbÿ™Pveew`ÿ dRaeÿqRyvedb‘ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ f‚bP‘Rÿ`cb‚RbR`Qdÿ •PeedayÿdRbaP`eew`ÿI‰P``Rbÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ€qÿÿ udabRÿgf``Rbeew`ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ–‰w`wYPxydƒ ÿ‚Pxdÿ€qÿÿ —d``hÿibdQehÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ”ydƒÿuvR`dbP`‘ÿjÿkabdQ`P`‘ÿ lwYReÿmRveaRYÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ•d‰YR``Rbd‚Pewbÿ †RbP`ÿnR`eew`ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿId‰bdadbRbdÿ —feadbR`Qdÿ ”ybPeadbÿ†Rbveew`ÿ ÿ uRbR‘bRƒdbÿ ’oiphÿ ÿ k`Qdbe‰bPƒadbÿ ÿ ÿ bQƒˆbR`Qdÿ ÿ ÿ ÿ †RbPÿ†Rb‡RvRP`d`ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ —feadbR`Qdÿ ÿ ”ybPeadbÿ†Rbveew`ÿ ÿ ÿÿ ÿ ÿ Id‰bdadbRbdÿ ÿ †RbP`ÿnR`eew`ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ qrstuvwxyzqÿ|}~~~€€€€}‚ƒ~‚„ †‡wvˆ‰xÿŠ‹ŒÿŠŠŒÿŠ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@9ABÿ ÿ 47CC7DEFG6HI67EPCÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿ9Q9RSQTS9Q ÿ UDFVÿ9Q9RWXÿ ÿ‚ƒÿ„7IEIEG 7D6Hÿ7†ÿ67‡ˆF6D5D‡ÿ ‚ÿ tuuvwxyyÿ ÿAQÿ„‰FH‡HD6Hÿ‘FˆEˆ’ˆ ÿ Aÿ ÿA“ÿ”EHF’ˆ‘‘ 5D‡ÿ•‡7FF6ÿ9QWAÿ Tÿ ÿA9ÿ”EHF’ˆ‘‘ 5D‡ÿ–FDÿIE—FH IHC‰EHÿ5ÿ˜ÿU7 7ÿ™7EEHDÿˆdeÿf†–7 ÿfgÿ Xÿ ÿA‚ÿh5I’Sÿˆdeÿ5DEHFD’ˆDEFˆ W7††5’H IHFÿ iÿ ÿAAÿjk4ÿ9ÿ ƒÿ ÿATÿ4G’HFeHEÿˆdeÿlHFH6I’7‘ÿ “Qÿ ÿARÿm‘‘6F7‡I‘FˆEˆ’ˆ ÿ ““ÿ ÿAXÿn’ˆDˆC5ÿ9Q9Rÿ “9ÿ ÿAiÿo 7DHF76HÿH––H’E5†5IHF5D‡7Fÿ “‚ÿ ÿAƒÿkDI7C 5D‡ÿ7†ÿ‡ 7ISÿˆdeÿCHE7 –‰F‘7d’D5D‡7Fÿ–7IE5‡eHEIDGF7ÿ “Aÿ ÿTQÿpF7DI’D5D‡ÿ7†ÿG‡7FIE—FD5D‡ÿˆdeÿP‘‘I5’EHDÿ7†ÿU7 7ÿ™7EEHDÿˆdeÿf†–7 ÿfgqIÿÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿ†HF’I7CeHEÿSÿgH‡GF7DÿˆCÿ—EEF7D6Hÿ “Rÿ ÿT“ÿmE‰’D5D‡ÿˆdeÿ–‰FE—6 5‡7D6Hÿ7†ÿ†HF’I7CeHEIˆCF6Hÿ–‰Fÿÿ ÿÿÿÿÿÿÿ”’HF5ˆCF6HEÿ@UHE7 r‘ 7Dÿ6H ÿ7†ÿsHF67 ÿ‚Qq9RÿCV– Vÿs7IEl5 I‘7F’HF5D‡HDBÿ “iÿ ÿT9ÿgˆ 7‡I‰†HF‡F5‘7D6Hÿ‘FˆrH’Eÿ˜ÿIE7EPIF7‘‘ˆFEÿ 9Qÿ ÿT‚ÿo‡HD6HÿP‘‘e7D6 5D‡7Fÿ 9“ÿ ÿTAÿUF5–EF7‘‘ˆFEHFÿ 99ÿ ÿTTÿt†F5‡7ÿ–F‡ˆFÿ 9‚ÿ ÿÿTRÿkD–ˆFC7E5ˆDÿE5 ÿG‡7FD7ÿ 9Aÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Y`abcdefgcaÿahifÿ pbgdeiaqcabrdsefgcÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ vwxyz{|}~vÿ‚ƒƒƒ„„ † †‚‡ˆ†ƒ‡‰ Š‹Œ|{Ž}ÿ‘ÿ‘ÿ’ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿARASTRUTAR ÿ VEGWÿARASXYÿ ÿ ÿ uÿwxÿy€‚‚ƒ„„€ †‡ÿ€ˆÿ†€‰‘† ’ ‰ ÿ “‡„”‚ÿ V7•–G6E5E•IEÿ—7PFPFH˜˜PÿQF7EÿF5˜˜H••Wÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ defghijklmdÿopqqqrrssststpuvtquw xyzji{|kÿ}~ÿ}}ÿ€} ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@A9Bÿ ÿ 47CC7DEFG6HI67EPCÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿAQARSQTSAQ ÿ UDFVÿAQARWXÿ ÿ tÿvwÿxy€‚ƒ„ ÿ†€‡ˆ‡‰‡ÿ ÿ ‘’“ˆÿ 4ÿE”FH•IHDÿ–7FÿE7—5Eÿ6H•ÿ7˜ÿ™dFH—eHD6HÿI7CC7DEFG6HIfFgEghg••ÿgi–ÿ5D—7ÿ I”DfPDhEHFÿ™F7ChgCCHFVÿ jkllk„mkˆˆ„n„‚ÿÿ oF6™dF7D6HÿIEG••HFÿ™Fe—7DÿgCÿ6HEÿ™5DDIÿI”DfPDhEHFÿfeÿfFgEghg••HEÿ™FeDÿ IE”FH•IHDIÿI7CC7DEFG6HÿAQARSQpSqqrÿssÿqpSpqrÿAQARSQpSAXrÿssÿpASpRrÿÿ AQARSQ9SpQÿssÿpXSptVÿ ÿ ‘’“ˆ’“„ €k‚ÿ SuFgEghg••ÿvGEE˜5hÿw7EEHDÿgi–ÿx˜™7••ÿxyÿAQARSQpSqqrÿssÿqpSpqÿ ÿ SuFgEghg••ÿvGEE˜5hÿw7EEHDÿgi–ÿx˜™7••ÿxyÿAQARSQpSAXrÿssÿpASpRÿ SuFgEghg••ÿvGEE˜5hÿw7EEHDÿgi–ÿx˜™7••ÿxyÿAQARSQ9SpQÿssÿpXSptÿ ÿ ÿ Y`abcdefgcaÿahifÿ pbgdeiaqcabrdsefgcÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ |}~€‚ƒ„ |ÿ‡ˆ‰‰‰ŠŠ‹‹‹Œ‹ŒˆŽŒ‰ ‘’‚“”ƒÿ•–—ÿ••—ÿ˜• ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿARASTR9TAR ÿ UEGVÿARASWXÿ tÿvwÿxy€‚ƒ„„ †‡ˆÿ‰ˆ‘’ÿ“”•vÿ ÿ ÿ –€— ˜yÿ 4F™GIdPIEÿe7GÿF7f5Fÿ6Idÿ7gÿ5EhiGD7F5iEIEVÿ ÿ jkk‡lyy‡†‡ˆÿÿ U7d7ÿn7FFIEÿioeÿpgh7ddÿpqÿP7DD7Er7dd76Iÿ6IEÿARÿ7sG5dÿF5ddÿHf7GGt6ÿ5ÿP™hFIÿ7FFÿ 5EhiGDIG7ÿiDÿHGIE6IE7uÿ ÿ vÿwx6g7FFIEsd7EIGÿ@7EPg7GPhxG6IdE5EfyÿGiddIGyÿzQ6fIFyÿGIPQGPIGÿIFoVCÿÿ Tÿ{EhiGD7F5iEÿiDÿstftIE6Iÿ7GzIFIÿ ÿ vÿ{EP7Dd5EfPDIFi6ÿhxGÿihHGf7Fÿfd7PyÿhHGf7Fÿfd7PÿioeÿDIF7ddhxGs7orE5Ef7Gÿ @||}Cÿh7PF5feIFPEHG7ÿTÿ{EG5rFE5EfP657difÿ ÿ {EhiGD7F5iEÿf7gPÿiDÿstftIE6Iÿ7GzIFIÿDI6ÿhG7DF7f7E6Iÿ7gÿ Ex6g7FFIEsd7EIGÿ5ÿGIPsIrF5gIÿHf7GriDDQEyÿ5ÿP™hFIÿ7FFÿPr7s7ÿIEÿIEeIFd5fÿP™Eÿ stÿEQdHfIFÿioeÿhxGzIGI67ÿhxGÿriDD7E6IÿzIPdQFÿstÿiDGt6IFÿ7gPIIE6Iÿ hxG6IdE5Efÿ7gÿ7EPg7GÿDIdd7EÿHf7GriDDQEIGÿioeÿnpTeQgQ6D7EÿP7DFÿ GIPQGPPHFFE5EfÿPtgHdÿsIGPiEIddFÿPiDÿD7FIG5IddFVÿ ÿ nUÿGI6if~iG6IÿhxGÿzid7fIFPÿstftIE6Iÿ7GzIFIÿDI6ÿhG7DF7f7E6Iÿioeÿ 5EhxG7E6Iÿ7gÿIEÿDIFi6ÿhxGÿh7PF5feIFPEHG7ÿ5EP7Dd5Efÿ7gÿhxGs7orE5Ef7Gÿ7gÿ ihHGf7Fÿfd7PyÿhHGf7Fÿfd7PÿioeÿDIF7ddyÿ5ÿP™hFIÿ7FFÿQssEtÿfHdd7E6Iÿd7fPF5hFE5Efÿÿ ~7EQ7G5ÿtGÿARAXVÿÿ ÿ qid7fIFPÿDtdÿe7Gÿg7G5Fÿ7FFÿF5ddPIÿIEÿhdI€5zIdÿ5EP7Dd5EfPDIFi6ÿiDÿ hxGQFPHFFE5Ef7GE7ÿstÿiDGt6IFÿPrQddIÿriDD7ÿ7FFÿhxGHE6G7PVÿEÿDIFi6ÿ6HGÿ IGPHFFE5EfIEÿhGtEÿw7FQGgtG6PgIGrIFÿrissd7FÿF5ddÿ||}ÿFHorIGÿ 7gh7ddPriddIrF5gIFPÿriPFE76IGÿioeÿPiDÿ5EFIÿfIEIGIG7ÿhdIG7ÿrHGdÿstÿFiDFIEÿTÿ IEÿDIFi6ÿPiDÿQssEtGÿrQE6Ex~6eIFVÿ ÿ Bÿ7dFIGE7F5g7ÿDIFi6IGÿGI6ig5P76IPÿg7G7gÿ7dFIGE7F5gÿÿQFf~iG6Iÿ6IFÿDIPFÿ ftEfz7G7ÿ7dFIGE7F5gIFÿz7PIG7Fÿstÿig7EPFtIE6IVÿEÿ65PrQPP5iEÿhxG6IPÿ 7gPIIE6IÿiDÿzIPdQFIFÿ7gÿDIFi6ÿHGÿ7FFÿzIFG7rF7ÿPiDÿIEÿsG5Eo5s5IddFÿg5rF5fÿ hGtf7yÿg5drIFÿstgIGr7GÿiDÿzIPdQFIFÿzxGÿh7FF7PÿTÿ7gÿGIPsIrF5gIÿHf7GriDDQEPÿ riDDQEhQddDHrF5fIÿIddIGÿr7Eÿh7FF7Pÿ5ÿGIPsIrF5gIÿFIrE5rzid7fPPF™GIdPIVÿ ÿÿ qid7fIFÿhxGIPdifÿ7FFÿzIPdQFÿzxGÿh7FF7PÿPtÿPE7GFÿPiDÿDx~d5fFyÿPIE7PFÿQE6IGÿ ÿ Y`abcdefgcaÿahifÿD7~ÿDtE76yÿ5ÿP™hFIÿ7FFÿrQEE7ÿPr7s7ÿPtÿzG7ÿIprbigdEeiiaDqc5aPbrrd7sÿehfxgGcQÿFPHFFE5Ef7GÿPiDÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ‚ƒ„ †‡ˆ‰Š‹‚ÿŽ‘‘‘’‘’Ž“”’“• –—˜ˆ‡™š‰ÿ›œÿ››ÿž› ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿARA9SRTSAR ÿ UEGVÿARA9WXÿ Dtuv5wFÿxtGÿGIPyI€F5Iÿ7x7vvP€‚vvI€F5VÿƒFFÿPIE7GIÿ„IPvQFÿHEÿD7uÿP€QvvIÿ DI6xtG7ÿ7FFÿv7wPF5xFE5EwIEÿ5EFIÿ€‚DDIGÿ7FFÿ€QEE7ÿIxFIGvI7Pÿ6IEÿ W ÿ†Gÿ ARAX‡ÿ„7PIG7Fÿy†ÿvIIG7EPF56ÿy†ÿ„Iˆtv5wFÿ5EP7Dv5EwPx‚G6‚EVÿ ƒIEFQIvv7ÿ‚v5€7GF76Iÿ„IPvQFÿ5ÿGIPyI€F5Iÿ€‚DDQEWFI€E5€„‚v7wÿP€QvvIÿHIEÿ€‚DD7ÿ 7FFÿx†ÿEIw7F57ÿI€‚E‚D5P€7ÿ€‚EPI€IEPIGÿxtGÿ7x7vvP€‚vvI€F5IEÿQE6IGÿ†GÿARAXVÿÿ ÿ ‰w7GG†6IFÿw7ÿ6HGxtGÿUÿ5ÿQyy6G7wÿ7FFÿF7ÿxG7DÿIFFÿ„IPvQFPQE6IGv7wÿP‚DÿF‘6v5wFÿ GI6‚5P7Gÿ€‚EPI€IEPIEÿ7ÿ7FFÿx7FF7ÿ„IPvQFÿPIE7GIÿHEÿD7uÿ‚’ˆÿtIGPHE67ÿF5vvÿ GIPyI€F5IÿHw7G€‚DDQEÿxtGÿPFHvvE5EwPF7w7E6IVÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Y`abcdefgcaÿahifÿ pbgdeiaqcabrdsefgcÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ”•–—˜™defg”ÿijkkkllmmmnmnjopnkoq rstd™uveÿwxyÿwwyÿzw ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿARASTRUTAR ÿ VEGWÿARASX9ÿ ÿ tÿvwÿxy€‚ƒ„„ †‡ˆÿ‰‡ÿ‘y’€ ‘€“”y€ÿ†ÿÿ ÿÿÿÿÿÿ•ÿ–— —ÿ˜—yy€‡ÿƒ™dÿef‰— ÿegÿ ÿ 4ÿ7DFh5i7ÿ7jÿ6IÿHGIE6IEÿPkDÿl7EFIG76IPÿmnÿV7h7ÿo7FFIEÿkplÿqjr7hhÿqstPÿ PFuGIhPIDvFIwÿnFIGxkDDIGÿHjIEÿmnÿ6IFF7ÿP7DD7EFGH6IW ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Y`abcdefgcaÿahifÿ pbgdeiaqcabrdsefgcÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ z{|}~€‚ƒzÿ †‡‡‡ˆˆ‰‰‰Š‰Š†‹ŒŠ‡‹ Ž€‘’ÿ“”•ÿ““•ÿ–“ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿARASTRUTAR ÿ VEGWÿARASXYÿ uÿwTxÿÿy–€7PF‚5—ƒ˜ÿ„IF PE†HGÿ7€‡ÿ5EˆP‰7D‡™5‚E—„ÿ7‡dˆÿef„Gg‘‘7’h“i”E5”E€—‚7G‰ÿP‘i7‰ÿd7ÿG7ÿ5EefGFÿF5™™ÿjÿÿ k7EQ7G5ÿARAYÿ Tÿl5™™eH™™5—Fÿfi76ÿ7GmIFPmI™7PFE5E—ÿÿ ÿ ÿ n‰‘oˆÿ 4FpGI™PIEÿ˜7GÿF7—5Fÿ6I™ÿ7dÿ5EeqGD7F5qEIEWÿ ÿ r“ss“‡t“ˆˆ‡€‡uÿÿ vVÿ5EeqGDIG7GÿqDÿ7FFÿ6IFÿ5EqDÿmq™7—IFÿgw—wGÿIFFÿ7GmIFIÿDI6ÿ7FFÿF5™™PIÿ IEÿDIFq6ÿefGÿe7PF5—˜IFPEHG7ÿ5EP7D™5E—ÿ7dÿefGg7hiE5E—7Gÿ7dÿqeHG—7Fÿ—™7Pxÿ eHG—7Fÿ—™7Pÿqh˜ÿDIF7™™ÿ@yyzCxÿd5™iIFÿIE™5—Fÿ™7—iG7dÿPi7ÿd7G7ÿ5EefGFÿ6IEÿjÿ k7EQ7G5ÿwGÿARAYWÿ –Gw—7Eÿ65PiQFIG76IPÿgwÿH—7GGw6IFÿ5ÿV7™7ÿv7FFIEÿqh˜ÿ{de7™™ÿ{|ÿ6IEÿARXBÿ qh˜ÿvVÿPIGÿIEÿG5Piÿ5ÿ7FFÿ™wF7ÿmIP™QFÿ6G7ÿQFÿgwÿF56IEWÿÿ ÿ v56ÿmIP™QFÿqDÿ5EP7D™5E—PDIFq6ÿd56ÿPIE7GIÿF5™™eH™™IÿHEÿD7kÿARASÿ @FIiE5imq™7—ÿI™™IGÿ}–CÿPIPÿe™IG7ÿG5PiIGWÿ~7—PF5eFE5E—IEÿqDÿe7PF5—˜IFPEHG7ÿ 5EP7D™5E—ÿG5PiIG7Gÿ7FFÿ5EFIÿIeFIG™Id7PÿeQ™™FÿQFÿF5™™ÿ6IEÿjÿk7EQ7G5ÿwGÿARAYWÿ Fe7™™IFÿefGPHDG7Pÿ5ÿ6IÿeG7DF7—E7ÿi7™ip™IGE7xÿ6wÿIGPHFFE5E—ÿeGwEÿ €7FQGdwG6dIGiIFÿiqgg™7FÿF5™™ÿyyzÿQFIm™5GÿF5™™PÿIFFÿeQ™™Pi7™5—FÿPpPFIDÿ e5EEPÿgwÿg™7FPÿP7DFÿ7FFÿdHG™6P™H—IFÿfdIGÿF56ÿDI6efGÿ7™™FÿDIG7ÿfi76IÿgG5PIGÿ gwÿgGq6QiFIGÿDI6ÿeqPP5™Fÿ5EEI˜w™™xÿPwÿPqDÿiHG™ÿqh˜ÿmq7GWÿÿ ÿ VIFÿ˜7GÿQE6IGÿ5EEId7G7E6IÿwGÿPiIFFÿIEÿF5™™eH™™5—Fÿfi76ÿ7GmIFPmI™7PFE5E—ÿiqgg™7FÿF5™™ÿ 7EF7™IFÿ5EiqDE7ÿ—G7EPiE5E—PG7ggqGFIGÿqh˜ÿHdIEÿIEÿfiE5E—ÿ7dÿmI—HG7EÿqDÿ 7™™DHEE7ÿ˜7E6™5E—7GWÿ‚7EFIG5E—IEÿ5E—wGÿ5ÿmq™7—IFPÿqG65E7G5Iÿ76D5E5PFG7F5d7ÿ Qgg—5eFIGÿqh˜ÿ—G7EPiE5E—7GÿdH™iqDE7PWÿVIEÿPIE7PFIÿF56IEÿ˜7Gÿ6qhiÿDIG7ÿGIPQGPIGÿ iGHdFPÿ7dÿmq™7—P™I6E5E—IExÿ5ÿPpeFIÿ7FFÿF5™™PIÿPipE6P7DÿwFIGiqgg™5E—ÿqh˜ÿ —G7EPiE5E—PpFFG7E6IEÿIFhWÿ5EqDÿQFP7FFÿF56WÿƒiE5E—IEÿ˜7GÿDI6efGFÿ7FFÿ7E6G7ÿ gG5qG5FIG76Iÿqh˜ÿg™7EIG76IÿQgg—5eFIGÿG5PiIG7Gÿ7FFÿefGPIE7PWÿ ÿ {dPIIE6IÿFIiE5imq™7—IEÿPIPÿIFFÿfi7Fÿ7EF7™ÿF5™™PpEPF5™™eH™™IEÿ7dPIIE6Iÿd7FFIEdIGiÿqh˜ÿ 7d™qggPGIE5E—PdIGiÿeGwEÿPwdH™ÿz5™kfiqEFqGÿPqDÿ~HEPPFpGI™PIEWÿl5™™PpEIEÿHGÿHdIEÿ DIG7ÿqDe7FF7E6Iÿ76D5E5PFG7F5dFÿHEÿF565—7GIÿqh˜ÿDI6efGÿHdIEÿfi76Iÿ F5™™PpEPiqPFE76IGWÿ ÿ ÿ n‰‘oˆo‡„‰‘“uÿ Sida 599 av 774 ÿ T 5Piÿqh˜ÿ5EFIGEiqEFGq™™xÿD7kÿARAS ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ †‡ˆ‰Š‹ŒŽ†ÿ‘’“““””•••–•–’—˜–“—™ š›œŒ‹žÿŸ ¡ÿŸŸ¡ÿ¢Ÿ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿARASTRUTAR ÿ VEGWÿARASXYÿ uÿwwÿxy€ÿÿ ÿ ÿ ‚ƒ„ †‡ÿ 4FˆGI‰PIEÿ7GÿF7‘5Fÿ6I‰ÿ7’ÿ5E“”GD7F5”EIEWÿ ÿ €•––•—˜•‡‡—™—dÿÿ fVÿ5E“”GDIG7Gÿ”Dÿ7FFÿV7‰7ÿf7FFIEÿ”gÿh’“7‰‰ÿhiÿPI67EÿF565‘7GIÿ5ÿIE‰5‘IFÿDI6ÿ gˆjIGPHkIGIFP‰7‘IEÿ7EDH‰FÿP5Eÿ’IGkP7DIFÿF5‰‰ÿlˆE65‘IFIEÿ“mGÿg5’5‰Fÿ“mGP’7GWÿÿ ÿ nFFÿ5EFIGEFÿ7GjIFIÿop‘pGÿDI6ÿ7FFÿj‰7E6ÿ7EE7FÿPIÿm’IGÿQFj5‰6E5E‘7Gÿ“mGÿPFˆGI‰PIGÿ”gÿ ‰I6E5E‘ÿP7DFÿH’IEÿ5EFIGE7ÿGQF5EIGÿ7’PIIE6Iÿ5Eg56IEFG7oo”GFIG5E‘ÿIFgWÿÿ ÿ qFFIG‰5‘7GIÿ5E“”GD7F5”Eÿk”DDIGÿ7FFÿ6I‰‘IPÿPFˆGI‰PIEÿopÿk”DD7E6IÿDmFIÿ5ÿ ÿ PIoFIDjIGWÿÿ ÿ ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ rstuvwxyz{rÿ}~€€‚‚~ƒ„‚ƒ †‡ˆxw‰Šyÿ‹Œÿ‹‹ÿŽ‹ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCDÿ ÿ 47EE7FGHI6PQ67GREÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿB@BST@UTB@ ÿ VFHWÿB@BSXYÿ uÿwxÿy€‚ƒ„‚ ÿ†‡„ÿˆ‚ƒ‚‰‘’ÿ ÿ ÿ “‚”• ÿ 4G–HP—QPFÿ˜7HÿG7™5Gÿ6P—ÿ7dÿ5FefHE7G5fFPFWÿ ÿ y‘gg‘hi‘ hjhkÿÿ mVÿ5FefHEPH7HÿfEÿ7GGÿnPoQ7F6QÿofEERFÿRGpPo7GQÿ7dÿn5dQEP6P—QdPHoPGÿQfEÿPFÿ 7dÿe—PH7ÿ7oGqHPHÿrPHIGG5™76Pÿ7GGÿ7FQqo7ÿfEÿ5FdPQGPH5F™QQGq6ÿeqHÿ 6H5soQd7GGPFeqHQqHtF5F™ÿ7dQPPF6PÿuHÿB@BSÿfs˜ÿB@BYWÿnPoQ7F6ÿm7GGPFÿvwÿ˜7Hÿ 6IHEP6ÿ7FQqoGÿfEÿfs˜ÿIdPFÿrPd5—t7GQÿ5FdPQGPH5F™QQGq6Wÿ ÿÿ 47EG—5™7ÿGPoF5orf—7™ÿofEEPHÿQPF7QGÿ6PFÿx9ÿE7tÿ7GGÿ7FQqo7ÿfEÿ5FdPQGPH5F™QQGq6ÿ eqHÿ7d—fppQrPHP6Qo7pÿd57ÿy7GRHduH6QdPHoPGWÿvFQqo7FÿIHÿqppPFÿeqHÿQ7EG—5™7ÿ7dÿ —7F6PGQÿofEERFPHzÿofEERF7—eqHrRF6ÿfs˜ÿofEERF7—7ÿrf—7™ÿQfEÿIHÿ˜RdR6EIFÿ PF—5™Gÿ—7™PFÿfEÿ7——EIFF7ÿd7GGPFGtIFQGPHÿAnvmDWÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ |}~€‚ƒ„ |ÿ‡ˆ‰‰‰ŠŠ‹‹‹Œ‹ŒˆŽŒ‰ ‘’‚“”ƒÿ•–—ÿ••—ÿ˜• ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 99@ABCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿARASTRUTAR ÿ VEGWÿARASXYÿ uÿwxÿy€€‚ƒ„ €‚†‡†ˆ†‰‰ÿ ÿ ÿ ‘ ‰’‡ÿ 4F“GI”PIEÿ•7GÿF7–5Fÿ6I”ÿ7—ÿ5E˜™GD7F5™EIEWÿ ÿ dƒeeƒfgƒ‡‡fhf„ÿÿ jGIE6IE7ÿ5ÿQkk6G7–PkG™F™l™””IFÿ–mPÿ5–IE™DWÿ ÿ nEÿ657”™–ÿ˜oGPÿDI6ÿGIkGIPIEF7EFIGÿ˜oGÿpHFF—5lPÿl™DDQEÿ5ÿP“˜FIÿ7FFÿlQEE7ÿ F5””PIÿIFFÿ–IDIEP7DFÿDoFIÿ˜oGÿl™DDQEPF“GI”PIEÿ™q•ÿPF“GI”PIEÿ7—PIIE6Iÿ o—IGP“EX7E7”“Pÿ7—ÿr™”7–IFPÿ5E—IPFIG5E–PrQ6–IFÿ™q•ÿ5E—IPFIG5E–PF7lFWÿ ÿ sEPlIDm”ÿ˜5EEPÿH—IEÿ™Dÿ7FFÿ7E™G6E7ÿIEÿ5E˜™GD7F5™EPFGH˜˜ÿ7—PIIE6IÿtuT F7v7Eÿ™q•ÿ6IPPÿQkkr“––E76Wÿ ÿ ‘ ‰’‡ ’f‘‚‰ƒ„ÿ Twkk6G7–PkG™F™l™””ÿpHFF—5lÿt7FFIEÿ™q•ÿu—˜7””ÿuxyÿARASTRUTARÿ ÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ {|}~€‚ƒ„{ÿ†‡ˆˆˆ‰‰ŠŠŠ‹Š‹‡Œ‹ˆŒŽ ‘€’“‚ÿ”•–ÿ””–ÿ—” ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@A@BCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿ@R@STRUT@R ÿ VEGWÿ@R@SXYÿ uÿÿwxÿy€‚ƒ„ÿ † ‡ÿ ÿ ÿ ˆ‰‘’“ 4F”GI•PIEÿ–7GÿF7—5Fÿ6I•ÿ7˜ÿ5E™dGD7F5dEIEWÿ ÿ efƒƒf‚gf““‚„‚hÿÿ ijdEdD5k–I™ÿ5E™dGDIG7GÿdDÿEQ•H—IFÿ5ÿld•7—IFPÿIjdEdD5ÿl7PIG7Fÿmnÿl5•7—Fÿ QE6IG•7—Wÿÿ ÿ ˆ‰‘’“’‚o‰p‘fhÿ ÿ TijdEdD5ÿ@R@Sÿqrstÿ@R@STRuTu9ÿ ˆ„‘fhfÿ TijdEdD5ÿ@R@Sÿqrstÿ@R@STRuTu9ÿ ÿ e€„v€fÿ“„‘‘ÿÿ TÿqHFF˜5jPÿjdDDQEÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ yz{|}~€‚yÿ„ †††‡‡ˆˆˆ‰ˆ‰ Š‹‰†ŠŒ Ž~‘€ÿ’“”ÿ’’”ÿ•’ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCDÿ ÿ 47EE7FGHI6PQ67GREÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿBSBTUSVUBS ÿ WFHXÿBSBTY`ÿ vÿÿxyÿ€‚ƒ„ ‚†„ÿ„‡‡„ˆ‰‘’„ ƒ“‚ ÿ ÿ ÿ ”„’•‰ 4G–HP—QPFÿ˜7HÿG7™5Gÿ6P—ÿ7dÿ5FefHE7G5fFPFXÿ ÿ g‚hh‚ƒ‡‚‰‰ƒƒ“ÿÿ iWÿ5FefHEPH7HÿfEÿ7GGÿjf—7™PGQÿ7HjPGPÿEP6ÿPeePkG5d5QPH5F™7Hÿ—lmPHÿmnXÿÿ oFÿHP6fd5QF5F™ÿ™lHQÿ7dÿ™PFfEelH67ÿPeePkG5d5QPH5F™7HÿQP67FÿQG–HP—QPElGPGÿ5ÿE7HQXÿÿ ÿ p—7F6ÿ7FF7Gÿ˜7HÿPFÿkfFkRHHPFQRGQIGGF5F™ÿ7dÿjf—7™PGQÿmPHQfF—7HEÿ™PFfEelHGQXÿ qFGPHd7——PGÿ7dQPPF6PÿGlEF5F™ÿ7dÿjP˜n——7HPÿ7dQPPF6PÿG56F5F™7HÿRGlk7GQÿmnÿe—PH7ÿ nGPHd5FF5F™QQG7G5fFPHÿfr˜ÿ˜7FGPH5F™PFÿ7dÿkIH—ÿd56ÿrPFGH7—7ÿRmmQ7E—5F™QQG7G5fFPHÿ Ast4DÿPeePkG5d5QPH7GQXÿ ÿ ”„’•‰’•ƒ†„ ‚“ÿ UÿÿuHPQPFG7G5fFÿmfQ5G5d7ÿPkfFfE5Qk7ÿnG™IH6PHÿBSBTUSVUBSÿ ÿ ÿ ÿ ÿ abcdefghiecÿcpqhÿ rdifgqcsecdtfughieÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ wxyz{|}~€wÿ‚ƒ„„„ †††‡†‡ƒˆ‰‡„ˆŠ ‹Œ}|Ž~ÿ‘’ÿ’ÿ“ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@AB@Cÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿBRBSTRUTBR ÿ VEGWÿBRBSXYÿ uÿwxÿy€‚ƒ„ €†ÿ‚‡ÿ†„‚ˆÿ‰‘ÿƒ’“‚„„”•–—‚˜€ €†‚–ÿ ÿ”‚“ †‘’“€™–‚ÿ ÿ ÿ d’„e“ 4FfGIgPIEÿhIPgQF7Gÿ7FFÿiIÿjVÿ5ÿQkk6G7iÿ7FFÿ ÿ 9WÿlEmnG7ÿmnGIPg7iIEÿ5EP7Dg5EiPDIFo6ÿA7gFIGE7F5pÿ9Cÿ7pPIIE6IÿomHGi7Fÿig7Pqÿÿ ÿÿÿÿmHGi7Fÿig7PÿorsÿDIF7ggmnGk7rtE5Ei7GÿAuuvCÿmnGÿp5ggoGÿorsÿmG5F56PsQPÿDI6ÿÿ ÿÿÿÿIiE7ÿtHGgWÿÿ ÿ BWÿlEmnG7E6IFÿPt7ÿPtIÿPtfE6P7DFÿorsÿp7G7ÿ5DkgIDIEFIG7Fÿ5ÿwHFFp5tPÿtoDDQEÿ ÿÿÿÿ5EE7Eÿ6IEÿ9ÿx7EQ7G5ÿBRBYqÿ5ÿPfmFIÿ7FFÿQkkmfgg7ÿiHgg7E6Iÿg7iPF5mFE5EiÿorsÿF5ggPIÿÿ ÿÿÿÿ6IEÿ5EP7Dg5EiPDIFo6ÿPoDÿHGÿItoEoD5PtFÿmnG6Ig7tF5iÿmnGÿ7pm7ggtoggItF5pIFWÿ ÿ y‚ƒƒ‚€”‚““€ €†ÿÿ V7g7ÿj7FFIEÿorsÿzpm7ggÿz{ÿAVjzCÿs7Gÿ7GhIF7FÿmG7DÿIEÿDIFo6ÿmnGÿm7PF5isIFPEHG7ÿ 5EP7Dg5EiÿA|}lCÿ7pÿomHGi7Fÿig7PqÿmHGi7Fÿig7PÿorsÿDIF7ggmnGk7rtE5Ei7GÿAuuvCqÿ5ÿ PfmFIÿ7FFÿQkkmfgg7ÿiHgg7E6Iÿg7iPF5mFE5Eiÿ7pPIIE6Iÿm7PF5isIFPEHG7ÿ5EP7Dg5EiÿPoDÿ FGH6IGÿ5ÿtG7mFÿ9ÿx7EQ7G5ÿ~GÿBRBYWÿÿ ÿ vIFo6IEÿmnGÿ5EP7Dg5Eiÿ7pÿkg7PFTÿorsÿk7kkIGPmnGk7rtE5Ei7Gÿs7Gÿ5EmnGFPÿPI67Eÿ F565i7GIÿorsÿhog7iIFÿs7Gÿ6HGImFIGÿ7E7gfPIG7FÿorsÿFIPF7FÿDIFo6ÿ7pPIIE6IÿuuvWÿÿ {og7iIFPÿD~gÿs7Gÿp7G5Fÿ7FFÿF5ggPIÿIEÿmgI5hIgÿ5EP7Dg5EiPDIFo6ÿmnGÿuuvÿoDÿ mnGQFPHFFE5Ei7GE7ÿk~ÿoDG~6IFÿPtQggIÿtoDD7ÿ7FFÿmnGHE6G7PWÿ€EÿDIFo6ÿPoDÿ5EFIÿ 6G5pIGÿ7pm7ggPtoggItF5pIFPÿtoPFE76IGqÿ5EFIÿh56G7GÿF5ggÿmgIG7ÿtHGgÿk~ÿFoDFIEÿorsÿ6HGÿ tQE6IGE7ÿHGÿEnx67Wÿÿ ÿ |G7DF7iIEÿDIFo6ÿtoDkgIFFIG7GÿhIm5EFg5iFÿP56g7PF7E6Iÿ5EP7Dg5EiPPfPFIDÿ5ÿPfmFIÿ7FFÿ tQEE7ÿh5hIs~gg7ÿorsÿEfFFx7ÿhIm5EFg5i7ÿtHGgÿmnGÿD7F7pm7ggÿorsÿkg7PFmnGk7rtE5Ei7Gÿp56ÿ 5EP7Dg5Eiÿ7pÿomHGi7FTÿorsÿmHGi7Fÿig7PWÿvIF7ggmnGk7rtE5Ei7GÿmnGIPg~PÿsHDF7Pÿ5ÿIEÿ PIk7G7FÿhoWÿoPFE76IGÿmnGÿDIFo6IEÿkg7EIG7Pÿ7FFÿFHrt7Pÿ7pÿ6IEÿIGPHFFE5EiÿPoDÿ IGs~ggPÿmG~Eÿ}7FQGp~G6PpIGtIFWÿÿ ÿ j56ÿmnGIPg7iIFÿPfPFIDÿsHDF7PÿmHGi7FÿorsÿomHGi7Fÿig7Pÿp7Gÿ9B‚IÿpIrt7ÿAr7ÿ@ÿiiGX~GCÿ vIF7gghoIEÿFnDPÿp56ÿm7PF5isIFIEÿImFIGÿhIPFHggE5Eiqÿ6HGÿsHDFE5EiÿPtIGÿ5EoDÿUÿ 7GhIFP67i7GCWÿÿ ÿ wI6op5P76Iÿt7gtfgIGÿmnGÿhog7iISFPiÿdmnaG I6P0g75i aEv7 ÿ75E7P47Dg5EiPDIFo6ÿ7pPIIE6Iÿuuvÿ hÿ 7PIG7Pÿk~ÿ7FFÿP7DD7ÿDIFo6ÿEfFFx7Pÿ5ÿ7gg7ÿHi7GtoDDQEIGÿorsÿ7FFÿhIPgQFÿm7FF7Pÿ QÿE6IGÿD7xÿD~E76Wÿÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ƒ„ †‡ˆ‰Š‹ŒƒÿŽ‘‘’’’“’“”•“”– —˜™‰ˆš›ŠÿœžÿœœžÿŸœ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCDÿ ÿ 47EE7FGHI6PQ67GREÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿBSBTUS@UBS ÿ VFHWÿBSBTXYÿ ÿ uPGv6PFÿw7HÿxHPQPFGPH7GQÿxyÿV€‚QÿIƒ7HHy6ÿ6PFÿBSXC„ÿ5ÿQ †GPÿ7GGÿQ‡7x7ÿQ7EQ Fÿ5ÿ IHPF6PGWÿˆƒ7HHy6PGÿƒ7‰ÿ€Vÿ5ÿRxx6H7ƒÿ7GGÿG7ÿ†H7EÿPGGÿPQ‘RGQRF6PH‘7ƒÿQvEÿG 6‘5ƒGÿ HP6v‰5Q7Hÿ‡vFQP‡‰PFQPFÿ7‰ÿ7GGÿ†7GG7ÿPQ‘RGÿQPF7HPÿIFÿE7’ÿv“wÿ”‰PHQIF67ÿG5‘‘ÿ HPQxP‡G5‰PÿIƒ7H‡vEERFÿ†”HÿQGI‘‘F5FƒQG7ƒ7F6PWÿ•H7EG7ƒF7ÿRF6PH‘7ƒÿQ‡5“‡76PQÿ BSBTUSCUB–Wÿÿ ÿ €VÿHP6vƒ”Hÿ†”HÿGHPÿ7‘GPHF7G5‰7ÿPQ‘RGQQ“PF7H5PHÿv“wÿ6PQQÿxy‰PH‡7Fÿxyÿv‘7ƒPFQÿ P‡vFvE5Q‡7ÿ‡7‘‡ ‘PHÿv“wÿRxx† ‘‘F76ÿ7‰ÿ‘7ƒ‡H7‰Wÿ ÿ ÿÿÿÿ9Wÿ47EG‘5ƒ7ÿ‡vEERFPHÿ†7GG7HÿPQ‘RGÿ5ÿGP‡F5‡v‘7ƒQQG HP‘QPHF7ÿ5ÿE7’ÿBSBTÿ ÿÿÿÿBWÿ47EG‘5ƒ7ÿ‡vEERFPHÿ†7GG7HÿPQ‘RGÿ5ÿ—•ÿ5ÿv‡GvPHÿBSBTÿ ÿÿÿÿ˜Wÿu5FQGÿG‰yÿ7‰ÿ‡vEERFPHF7ÿ†7GG7HÿPQ‘RGÿ5ÿGP‡F5‡v‘7ƒQQG HP‘QPHF7ÿÿ ÿÿÿÿÿÿÿÿ5ÿE7’ÿBSBTÿv“wÿ”‰H5ƒ7ÿ†7GG7HÿPQ‘RGÿ5ÿ—•ÿ5ÿv‡GvPHÿBSBTÿ ÿ ‘GPHF7G5‰ÿ9ÿUÿ5FFPIHÿ7GGÿV€ÿ‡7Fÿxy”H’7ÿRGQGI‘‘F5Fƒÿ7‰ÿEPG7‘‘v™7Hÿv“wÿ‡IH‘ÿ†”Hÿ E7G7‰†7‘‘ÿRF6PHÿyHÿBSBTWÿ‰Hvx7ÿ6PFÿvxG5vFÿ5ÿFR‰7H7F6Pÿ7‰G7‘ÿEP6ÿ 5FQ7E‘5FƒQPFGHPxHPF”HÿQvEÿ7‰QPHÿG”EF5Fƒÿ7‰ÿv†IHƒ7Gÿv“wÿ†IHƒ7Gÿƒ‘7Qÿ5ÿP†5FG‘5ƒ7ÿ ‡IH‘Wÿd5‘‘QPÿ7GGÿP†5FG‘5ƒÿPFGHPxHPF”HPFÿw5FFPHÿPQGI‘‘7ÿv“wÿ†yÿ‘P‰PH7FQÿ7‰ÿPw”‰‘5ƒGÿ 5FQ7E‘5FƒQ†vH6vFWÿePQ‘RGÿ5ÿGP‡F5‡v‘7ƒQQG HP‘QPHÿ5ÿE7’ÿ5FFPIHÿ7GGÿQ7EG‘5ƒ7ÿ† H7ÿ ‡vEERFPHÿ‡vEEPHÿ7GGÿ‡RFF7ÿw7ÿ†R‘‘ÿ•fgÿ‰56ÿ‰5‘‘vHÿv“wÿ†H5G56QwRQÿ6PFÿ9ÿ’7FR7H5ÿ yHÿBSBYÿv“wÿ6IHEP6ÿRxxFyÿ‘7ƒQG5†GF5FƒPFWÿÿ ÿ 4G HP‘QPFÿ7FQPHÿ5FGPÿ7GGÿPQ‘RGPGÿvEÿ5F†”H7F6Pÿ7‰ÿQ QGPEÿ†”HÿhhuÿIHÿ7‰ÿxH5F“5x5P‘‘ÿ ‡7H7‡GIHÿv“wÿ7GGÿPQ‘RGÿ6IHEP6ÿ‡7Fÿ†7GG7QÿvEÿ5F†”H7F6Pÿ7‰ÿ†”HPQ‘7ƒPFÿ 5FQ7E‘5FƒQEPGv6ÿ5ÿPF‘5ƒwPGÿEP6ÿ7‘GPHF7G5‰ÿ9Wÿÿ ÿ ePQ‘RGÿvEÿP‰PFGRP‘‘ÿG7™7ÿ†”Hÿ‡RF6PHÿEP6ÿwPE‡vExvQGÿQvEÿ‡vEEPHÿ7GGÿG5‘‘6P‘7Qÿ E7G7‰†7‘‘Q‡IH‘ÿ†”Hÿ7GGÿE”’‘5ƒƒ”H7ÿhhu„ÿ‡vEEPHÿ7GGÿ†7GG7Qÿ5ÿQ7E7F6ÿEP6ÿPQ‘RGÿ vEÿ7‰†7‘‘QG7™7ÿBSBYWÿ ÿ ijklmnkmopjqlrsÿ UÿePQ‘RGQRF6PH‘7ƒÿhhuÿ4G HP‘QPE”GPFÿu7’ÿBSBTÿ UÿePQ‘RGQRF6PH‘7ƒÿhhuÿUÿˆƒ7HHy6ÿBTSCBSÿ Uÿtxx67GPH7GÿePQ‘RGQRF6PH‘7ƒÿhhuÿP†GPHÿIƒ7HHy6ÿBTSCB–ÿ UÿdHPÿQ“PF7H5PHÿePQ‘RGÿhhuÿUÿP†GPHÿIƒ7HHy6ÿÿBTSCB–ÿ Uÿ—RF6RF6PHQ”‡F5Fƒÿv™ÿ†”HÿEPG7‘‘ÿE7’ÿBSBTÿ ÿ ivlrsrÿ UÿePQ‘RGQRF6PÿH‘7ƒÿhhuÿ4G HP‘QPE”GPFÿu7’ÿBSBTÿ ÿÿ ÿ wxvyxrkÿnvll ÿ `abcdefghdbÿbipgÿUÿ{IGG‰5‡Qÿ‡vEERF qchefpbrdbÿcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ }~€‚ƒ„ †}ÿˆ‰ŠŠŠ‹‹ŒŒŒŒ‰ŽŠŽ ‘’“ƒ‚”•„ÿ–—˜ÿ––˜ÿ™– ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCDÿ ÿ 47EE7FGHI6PQ67GREÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿBSB@TSUTBS ÿ VFHWÿBSB@XYÿ uÿwxÿy€‚ƒ„‚ ‚†ÿ‡ÿˆ†€ƒ‰€‚ ‚†ÿ‘’“ÿ”••ƒ „‰–‚ÿ‡ÿ—˜ÿ ™‰‰–‚ÿ‘’“ÿd‡e˜˜ÿdfgƒÿ‡–€„ƒh“–‰ÿiÿf–†ˆ€‚ÿ‘hÿ ÿ‰‰€‚j–ÿ ÿ ÿ f–ƒ˜”‰ 4GkHPlQPFÿRmm6H7HÿG5llÿnVÿ7GGÿG5llQ7EE7FQÿEP6ÿQGkHPlQPFQÿoH6pqH7F6PÿpIH65rQGIll7ÿ PGGÿkGGH7F6Pÿs7QPH7Gÿmtÿ6PÿHPuoEEPF67G5oFPHÿQoEÿHP6ov5Q7Qÿ5ÿ rH7FQuF5FrQH7mmoHGPFÿowxÿ6IHPpGPHÿQGIEE7ÿ7vÿkGGH7F6PGÿEP6ÿQGkHPlQPFÿ5FF7Fÿ qvPHQIF67F6PWÿ ÿ yhh‚e‰‰‚ ‚†ÿÿ {tÿRmm6H7rÿ7vÿlPuE7FF7HPv5QoHPHÿowxÿIr7HuoEERFPHF7QÿHPv5QoHPHÿx7Hÿ|}PGQÿ ~Pv5Q5oFÿÿ~t6r5vF5FrÿrPFoEpqHGÿPFÿrH7FQuF5Frÿ7vÿIr7HQGkHF5FrÿowxÿRmmQ5uGPFÿ 7vÿV7l7ÿn7GGPFÿowxÿ|vp7llÿ|€QÿAVn|DÿvPHuQ7ExPGWÿ‚H7FQuF5FrPFÿx7HÿHPQRlGPH7Gÿ5ÿ PFÿH7mmoHGÿ5FFPxtll7F6PÿHPuoEEPF67G5oFPHÿQoEÿHPQmPuG5vPÿQGkHPlQPÿpqHvIFG7QÿkGGH7ÿ Q5rÿqvPHÿ5ÿPFl5rxPGÿEP6ÿFP67FQGtPF6Pÿ67GREÿ ÿ V7l7ÿn7GGPFÿowxÿ|vp7llÿ|€ÿÿÿ BSB@TS@T9ƒÿ ‚7rFPpQÿ„PuF5uÿ|€ÿ ÿ BSB@TSƒT9Uÿ PuQ7F6ÿn7GGPFÿ|€ÿ ÿ BSB@TSƒT9Yÿ ~IGGv5uÿn7GGPFÿowxÿ|vp7llÿ|€ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿBSB@TS@T9ƒÿ n7FQsHoÿ„PuF5uÿ|€ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿBSB@TS@T9ƒÿ ÿ †‡ˆ‰ŠŠ‡‹ŒŽ‰‹‡‘ÿÿ ÿ “”ˆ‰ŠŠ•‹‡ÿ –ÿ—G7slPH7ÿPGGÿQGIHuGÿowxÿE7F67GQ7GGÿIr7HHt6ÿpqHÿQGH7GPr5Qu7ÿpHtroHWÿ –ÿ˜7HEoF5QPH7HÿIr7H65HPuG5vPFÿpqHÿGPuF5usol7rPFWÿ –ÿ™oHE7l5QPH7ÿowxÿx7HEoF5QPH7ÿRmmQ5uGPFÿEPll7FÿuoEERFPHF7Wÿ –ÿ4IuPHQGIllÿ7GGÿIr7HHt6PGÿowxÿIr7H657lorPHF7ÿ7FvIF6QÿPFl5rGÿQ5Fÿ7vQP667ÿHollWÿ –ÿšGvPwul7ÿPFÿrPEPFQ7EÿEo6PllÿpqHÿmH5oH5GPH5Frÿowxÿp5F7FQ5PH5Frÿ7vÿ 5FvPQGPH5Fr7HWÿ ›‡ˆ‹ˆœ‰”ÿ –ÿ4GIHuÿGPuF5usol7rPFQÿsPQGIll7HpRFuG5oFWÿžP6ÿPFÿQGIHuGÿsPQGIll7HpRFuG5oFÿ 7vQPQÿ7GGÿHPQmPuG5vPÿGPuF5usol7rÿx7HÿPFÿGk6l5rGÿ6Pp5F5PH76ÿHollŸÿ rPEPFQ7EE7ÿmHowPQQPHÿpqHÿuH7vQGIllF5FrŸÿmH5oH5GPH5Frÿ7vÿ5FvPQGPH5Fr7Hÿowxÿ QkQGPE7G5QuÿRmmpql F5FrSÿ7idvaÿV 6n07| |av€ 7Q7ÿl4PvPH7FQPHWÿ ÿ –ÿ~PFo6l7ÿowxÿGk6l5rrqHÿHollPHF7ÿEPll7FÿsPQGIll7HPÿowxÿRGpqH7HPWÿ ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ¡¢£¤¥¦§¨©ª¡ÿ¬­®®®¯¯°°°±°±­²³±®²´ µ¶·§¦¸¹¨ÿº»¼ÿºº¼ÿ½º ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCDÿ ÿ 47EE7FGHI6PQ67GREÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿBSBTUSVUBS ÿ WFHXÿBSBTY@ÿ ÿ uvwwxÿ €ÿ‚Fƒ„HÿPFÿPF PG†5‡ˆÿ5FGP‡HPH76ÿH7‰‰HGPH5F‡QE6P††Xÿ €ÿ‘’Q“”F67ÿPG7•†PH5F‡PFÿ7–ÿPGGÿQ”QGPE7G5Q“Gÿ5FGPHF“FGH††Uÿ— ÿH5Q“H7E–PH“Xÿ ÿ ˜™defgdfhi™jeklÿ UÿnoIFQGPRG†’G7F6PÿpH7FQ“F5F‡ÿ7–ÿq‡7HQG”HF5F‡ˆÿBSBTUSCUrSÿ Uÿs7‰‰HGtÿpH7FQ“F5F‡ÿ7–ÿI‡7HQG”HF5F‡ÿ— ÿR‰‰Q5“GPFÿ7–ÿW7†7ÿu7GGPFÿ— ÿv–ƒ7††ÿÿ ÿÿvwtQÿ–PH“Q7E PGˆÿBSBTUSrU9xÿ Uÿy5QQ5–tÿpH7FQ“F5F‡ÿ7–ÿI‡7HQG”HF5F‡ÿ— ÿR‰‰Q5“GPFÿ7–ÿW7†7ÿu7GGPFÿ— ÿv–ƒ7††ÿÿ ÿÿvwtQÿ–PH“Q7E PGˆÿBSBTUSrUBSÿ ÿ zÿ{|}{kdÿg|eeÿ ÿUÿv~PGQÿsP–5QFÿÿs’6‡5–F5F‡ˆÿy5“7P†ÿ€5F6•PH‡ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ‚ƒ„ †‡ˆ‰ŠÿŒŽŽŽ‘‘’“‘Ž’” •–—‡†˜™ˆÿš›œÿššœÿš ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCDÿ ÿ 47EE7FGHI6PQ67GREÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿBSBTUSVUBS ÿ WFHXÿBSBTY`ÿ vÿxyÿ€‚ƒ„ „†ÿ‡ˆ‰ÿ‚‘’“” †•„“–ÿ•—ÿ—–‘ƒ˜•™‰–˜‡™‘d“–ÿ ‚‘ÿeƒ–‘ ‡™‘d“–ÿfg–•”hi”•„ÿ“–”ÿ•—ÿj–‘“•”ÿ ÿklmnoÿ™p”pÿj•˜q ”˜i•‘ƒ–‘ „†–„rÿ ÿ ÿ s–˜”t 4GuHPvQPFÿ5ÿwIGGx5yÿz7GGPFÿ{|}ÿ~x7vvÿ~€ÿHPQv‚HÿG5vvÿy{EERFRvvEIyG5ƒPÿ5ÿ wIGGx5yQÿy{EERFÿ7GGÿ„PQvRG7ÿ{EÿRGyF5Fƒÿ{|}ÿHGu6v5ƒ7F6Pÿ7xÿ xPHyQ7E}PGQ{EH‚6PÿHÿx7GGPFÿ{|}ÿQ 5vvx7GGPFÿPFv5ƒGÿy7HG7ÿ5ÿÿ „5v7ƒ7ÿ9Xÿÿ ÿ †•™™•„•„ „†ÿ wIGGx5yQÿy{EERFÿ v7FPH7HÿPFÿHQIv‡F5Fƒÿ7xÿ5F6RQGH5G{EGPHÿx56ÿ{EH‚6PGÿQ{Eÿ5Fƒ‚Hÿ 5ÿPFÿ„PQvRG76ÿ6PG7v‡ v7Fÿx56ÿF7EFÿˆWPvÿ7xÿ‰PH67vÿŠS‹BTÿEXvX‹ÿ‰7QG„5vQ 7HyPH5FƒPFˆŒÿ 7FG7ƒPFÿBSSTXÿEH‚6PGÿIHÿ„PvIƒPGÿQGH7ŽÿF{H6{QGÿ{EÿwIGGx5yÿvIFƒQÿEP6ÿ‰xÿŠS9Xÿÿ ÿÿ ÿ6Pvÿ7xÿ6PG7v‡ v7FP{EH‚6PGÿIHÿQP67FÿG565ƒ7HPÿx7GGPFÿ{|}ÿQ 5vvx7GGPFvP6F5Fƒ7Hÿ RG„uƒƒ67ÿ7xÿwIGGx5yQÿy{EERFŒÿ6‚ÿPFÿx5QQÿ6Pvÿ„uƒƒ6PQÿ5ÿQ7E„7F6ÿEP6ÿxIƒ7Hÿ{|}ÿ xH5ƒÿ5FH7QGHRyGRHÿBSS@YBSSXÿ~H„PGPGÿ7xQG7FF76Pÿ6IHPGPHÿ{|}ÿ v7F{EH‚6PGÿ „uƒƒ6PQÿ5FGPÿRGÿ5ÿQ5Fÿ}Pv}PGXÿ‰P6F5FƒQFIGPGÿHÿx7GGPFÿ{|}ÿQ 5vvx7GGPFÿxPHvIGQÿ 7v6H5ƒÿG5vvÿz~U}RxR6E7FFPFÿwz~€ÿ{|}ÿxPHyQ7E}PGQ{EH‚6PGÿRGy76PQÿ5FGPÿRvvGÿ RGXÿ‘Fÿ„PQ5yGF5Fƒÿ7xÿRG„uƒƒ67ÿvP6F5Fƒ7HÿRGH6PQÿx‚HPFÿBSBVXÿ€PQ5yGF5FƒPFÿx5Q76Pÿ GuxIHHÿ7GGÿvP6F5Fƒ7HF7ÿ5FGPÿx7Hÿ5ÿQy5|yÿ7GGÿyRFF7ÿG7QÿxPHÿ7xÿz~U}RxR6E7FFPFŒÿ{|}ÿ 7GGÿ‚GƒIH6PHÿ5ÿ{EH‚6PGÿ6IHHÿyHIxQXÿÿÿ ÿ WPFÿHPQv7ƒF7ÿRGyF5FƒPFÿ{|}ÿHGu6v5ƒ7F6PGÿƒHQÿFRÿEP6ÿ7FvP6F5Fƒÿ7xÿ y{EERFPFQÿPŽ v{7GPH5Fƒÿ{|}ÿHQIv‡F5Fƒÿ7xÿ5F6RQGH57QG5ƒ}PGPHXÿÿ ÿ WPGÿ5FFQÿ6Pv7Hÿ7xÿ6PGÿRHQ HRFƒv5ƒPFÿ6PG7v‡ v7FPv7ƒ67ÿ{EH‚6PGÿQ{Eÿ5FGPÿ{E7GG7Qÿ 7xÿ6PGG7ÿ„PQvRGŒÿRG7Fÿ6PGÿ„v5HÿPFÿPƒPFÿ H{|PQQÿyH5FƒÿRGyF5Fƒÿ7xÿ xPHyQ7E}PGQ{EH‚6PÿQ7EGÿRG„uƒƒF76ÿ7xÿ5FH7QGHRyGRHŒÿx56ÿ6PFÿG56 RFyGÿ6‚ÿ y{EERFPFÿ7xQPHÿ7GGÿPŽ v{7GPH7ÿ{|}ÿIH65ƒQGIvv7ÿ6PFÿ6PvPFÿ7xÿ6PG7v‡ v7FPFXÿÿ ÿ WPFÿHPQv7ƒF7ÿRGyF5FƒPFÿ{|}ÿHGu6v5ƒ7F6PGÿ7xÿxPHyQ7E}PGQ{EH‚6PGÿHÿx7GGPFÿ {|}ÿQ 5vvx7GGPFG‡IFQGPHÿAP‡ÿ67ƒx7GGPFDÿ5FFP7GG7Hÿ7QG5ƒ}PGPHÿPFv5ƒGÿG7„PvvÿFP67FXÿ ÿ ÿ’“”•––ÿ˜™ÿš“›œžŸ•œ› ¡¢œ•£¤¥¥žÿ ÿ ÿÿÿ abcdefghiecÿcpqhÿÿ ÿ rdifgqcsecdtfughieÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ¦§¨©ª«¬­®¯¦ÿ±²³³³´´µµµ¶µ¶²·¸¶³·¹ º»¼¬«½¾­ÿ¿ÀÁÿ¿¿Áÿ¿ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@ABCDÿ ÿ 47EE7FGHI6PQ67GREÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿBSBTUSVUBS ÿ WFHXÿBSBTY`ÿ vGwxyy7F6PFÿ7€ÿ‚EERF7ƒGÿ€7GGPFÿ‚„ ÿQ†5ƒƒ€7GGPFÿG5ƒƒÿ6Pÿ‡7QG5y PGPHÿ5ÿ‚EHˆ6PGÿ Q‚Eÿ567yÿQ7F7Hÿ‡‰Hw5F6PƒQP†RFGPHÿ‚EEPHÿ7GGÿ†ˆw‰H7QÿRF6PHÿÿ €ˆHPFYQ‚EE7HPFÿBSB`ÿ‚„ ÿ‡‰H€IFG7Qÿ€7H7ÿƒ7HGÿ ‰QGPFÿBSB`Xÿ‘IHÿ €PHQ7E PGQ‚EHˆ6PGÿIHÿRG‰7G’ÿ‡‰Hw5F6PƒQP†RFGPHÿ‡‰HEP6ƒ76Pÿ‚„ ÿ 7FƒIyyF5FyQ7€y5‡GPHÿIHÿPHƒ7y67ÿ‡5FFQÿ6PGÿE‰ƒ5y PGÿ7GGÿ7FQƒRG7ÿG5ƒƒÿ6PGÿ‚EERF7ƒ7ÿ “”UFIGPGXÿÿÿ ÿ •7QG5y PGPHF7ÿ–PH67ƒÿ—V˜C™’ÿ–PH67ƒÿ—V˜C@’ÿ–PH67ƒÿ—V˜VS’ÿ–PH67ƒÿ—V˜V9’ÿ–PH67ƒÿ—V˜VB’ÿ –PH67ƒÿ—V˜V—’ÿ–PH67ƒÿ—V˜VCÿ‚EEPHÿ7GGÿ‡ˆÿPHƒIyy7ÿ7FƒIyyF5FyQ7€y5‡GPHÿ‡‰Hÿ€7GGPFÿ ‚„ ÿQ†5ƒƒ€7GGPFÿPFƒ5yGÿyIƒƒ7F6Pÿ“”UG7d7ÿ5ÿQ7Ew7F6ÿEP6ÿ‡‰HEP6ƒ5Fyÿ7€ÿ ‡‰Hw5F6PƒQP†RFGPHXÿÿÿ ÿ efghijhiÿÿ lF6RQGH5G‚EGPHF7ÿ†ƒ7FPH7Qÿ7GGÿQIƒ7Qÿ7€ÿ‚EERFPFÿEP6ÿ“”U7FQƒRGF5FyXÿmIGG€5Qÿ ‚EERFÿ‚EEPH’ÿ5ÿPyPFQ7†ÿ7€ÿ‡7QG5y PGQIy7HPÿ7GGÿ‡7GRHPH7Qÿ‚„ ÿPHƒIyy7ÿ 7FƒIyyF5FyQ7€y5‡GPHÿ‡‰Hÿ7ƒƒ7ÿR††HIGG76Pÿ‡‰Hw5F6PƒQP†RFGPHÿFIHÿ6Pÿ‡‰HEP6ƒ7GQXÿ WIHP‡GPHÿRGyˆHÿwHRF5FyQ7€y5‡GPHÿQ7EGÿw‚QG76QPF PGQ7€y5‡GPH’ÿPFƒ5yGÿyIƒƒ7F6PÿG7d7Xÿÿÿ “PHQ7E PGQ‚EHˆ6PGÿ‡‰Hÿ€7GGPFÿ‚„ ÿQ†5ƒƒ€7GGPFÿw‰HÿRG‰7Qÿ‚„ ÿ‡‰HGx6ƒ5y7Qÿ5ÿ PFƒ5y PGÿEP6ÿ7HG7ÿ5ÿw5ƒ7y7ÿ9Xÿ ÿ noifghigpqorfjsÿ UÿtIFQGPQH5€PƒQPÿ•‰HQƒ7yÿG5ƒƒÿRG‰F5Fyÿ‚„ ÿ‡‰HGx6ƒ5y7F6Pÿ7€ÿ ÿÿ€PHQ7E PGQ‚EHˆ6Pÿ‡‰HÿuPH5‚EHˆ6PGÿAWPG7ƒ†ƒ7Fÿ6Pƒÿ7€ÿ–PH67ƒÿ—S˜BTÿEX‡ƒXÿÿ ÿÿ–7QGw5ƒQ†7HPH5FyPFDÿBSBTUSVU9—ÿ Uÿv7HG7ÿEP6ÿ‡‰HQƒ7yÿG5ƒƒÿRG‰F5Fyÿ‚„ ÿ‡‰HGx6ƒ5y7F6Pÿ7€ÿ€PHQ7E PGQ‚EHˆ6Pÿ‡‰Hÿÿ ÿÿuPH5‚EHˆ6PGÿÿÿ ÿ nwfjsxrÿ UÿtIFQGPQH5€PƒQPÿ•‰HQƒ7yÿG5ƒƒÿRG‰F5Fyÿ‚„ ÿ‡‰HGx6ƒ5y7F6Pÿ7€ÿ ÿÿ€PHQ7E PGQ‚EHˆ6Pÿ‡‰HÿuPH5‚EHˆ6PGÿAWPG7ƒ†ƒ7Fÿ6Pƒÿ7€ÿ–PH67ƒÿ—S˜BTÿEX‡ƒXÿÿ ÿÿ–7QGw5ƒQ†7HPH5FyPFDÿBSBTUSVU9—ÿ Uÿv7HG7ÿEP6ÿ‡‰HQƒ7yÿG5ƒƒÿRG‰F5Fyÿ‚„ ÿ‡‰HGx6ƒ5y7F6Pÿ7€ÿ€PHQ7E PGQ‚EHˆ6Pÿ‡‰Hÿÿ ÿÿuPH5‚EHˆ6PGÿÿÿ ÿ ÿeywzyjiÿhwffÿ mIGG€5Qÿ‚EERFÿ ÿ ÿ ÿ abcdefghiecÿcpqhÿ rdifgqcsecdtfughieÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ |}~€‚ƒ„ |ÿ‡ˆ‰‰‰ŠŠ‹‹‹Œ‹ŒˆŽŒ‰ ‘’‚“”ƒÿ•–—ÿ••—ÿ˜• ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@A9BCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿ9@9RS@TS9@ ÿ UEGVÿ9@9RWXÿ tÿvwÿSxÿ˜y™€E7‚6Pƒd7„e FQ†GI‡G‚5E‡fˆÿ‰‘†ÿ‰‡y’†“”ÿ•ÿƒ””–ƒ‡‰‰y‡”ÿ ÿ ÿ ÿ x†ƒ€–” 4FgGIhPIEÿi7GÿF7f5Fÿ6Ihÿ7jÿ5EdkGD7F5kEIEVÿ ÿ lmmn””ˆ‚ÿ oFFÿ5EdpG7E6Iÿ7jÿD™E76Pd7eFQGIG5Efÿi7GÿIdFIGdG™f7FPÿ7jÿj5PP7ÿ Hf7GekDDQEIGÿkqiÿHjIEÿeQE6IGVÿoekEkD5qiIdÿ5EdkGDIG7GÿkDÿ7FFÿIEÿ QFGI6E5Efÿr™f™Gÿkqiÿ7FFÿskh7fIFÿekDDIGÿ7FFÿF7ÿdG7DÿQE6IGh7fÿ5EdpGÿsIPhQFÿ5ÿ PIrFIDsIGVÿ ÿ x†ƒ€–”ƒ–‘†‡€‚ÿ ˜ÿ™E76Pd7eFQGIG5Efÿ9@9Xtÿ9@9RS@TS9@ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Y`abcdefgcaÿahifÿ pbgdeiaqcabrdsefgcÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ vwxyz{|}~vÿ‚ƒƒƒ„„ † †‚‡ˆ†ƒ‡‰ Š‹Œ|{Ž}ÿ‘ÿ‘ÿ’ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@A9BCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿ9R9STRUT9R ÿ VEGWÿ9R9SXYÿ uÿÿwxÿy€€‚ƒ„‚ÿ ††‡ˆƒ„‰ƒˆ‘ÿ ÿ ÿ ’‚“‰ ” 4F•GI–PIEÿ—7GÿF7˜5Fÿ6I–ÿ7™ÿ5EdeGD7F5eEIEWÿ ÿ fˆggˆƒhˆ””ƒƒÿ iVÿ5EdeGDIG7GÿeDÿjk˜kIE6IÿQjj—7E6–5E˜7Gÿ5EeDÿV7–7ÿi7FFIEÿel—ÿm™d7––ÿ mnÿel—ÿFIoE5ope–7˜IEWÿÿ ÿ ’‚“‰ ”“ ƒ„‚‘‰ˆÿ qk˜kIE6IÿQjj—7E6–5E˜7Gÿ9R9STRUT9Rÿ ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ rstuvwxyz{rÿ}~€€‚‚~ƒ„‚ƒ †‡ˆxw‰Šyÿ‹Œÿ‹‹ÿŽ‹ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 99@9ABÿ ÿ 47CC7DEFG6HI67EPCÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿ9Q9RSQTS9Q ÿ UDFVÿ9Q9RWXÿ ÿ tÿÿvwÿxy€‚yƒ„„ y‚†y ÿ ‡†ˆ‰‚ÿ ÿ 4E‘FH’IHDÿ“7FÿE7”5Eÿ6H’ÿ7•ÿ5D–—FC7E5—DHDVÿ ÿ ˜ƒ™™ƒdƒ‚‚d€deÿ UF5–EF7ff—FEHFÿ“7Fÿ65IEF5gPHF7EIÿIhF5–E’5”HDÿ–iFÿIE‘FH’IHDÿ7EEÿE7ÿ6H’ÿ7•V ÿ ‡†ˆ‰‚ˆdj†y‰ƒeÿ SÿUF5–EF7ff—FEHFÿklmnÿm•–7’’oÿ9Q9RSQTSp9ÿ SÿUF5–EF7ff—FEÿm•–7’’ÿmD‘E5CHoÿ9Q9RSQ9S9Xÿ SÿUF5–EF7ff—FEHFÿklmnÿlmoÿ9Q9RSQTSpqÿ ÿ ‡€‰ƒe yÿ SÿUF5–EF7ff—FEHFÿklmnÿm•–7’’oÿ9Q9RSQTSp9ÿ SÿUF5–EF7ff—FEÿm•–7’’ÿmD‘E5CHoÿ9Q9RSQ9S9Xÿ SÿUF5–EF7ff—FEHFÿklmnÿlmoÿ9Q9RSQTSpqÿ ÿ ÿ˜r€srƒˆÿ‚€‰‰ÿÿ SÿkGEE•5hIÿh—CCPDÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Y`abcdefgcaÿahifÿ pbgdeiaqcabrdsefgcÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ uvwxyz{|}~uÿ€‚‚‚ƒƒ„„„ „ †‡ ‚†ˆ ‰Š‹{zŒ|ÿŽÿŽŽÿ‘Ž ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@A9BCÿ ÿ 47DD7EFGH6IP67FQDÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿ9R9STRUT9R ÿ VEGWÿ9R9SXYÿ uÿwwÿxy€‚ƒÿ„€ ‚†€ÿ ÿ TÿˆFIG‰‘‘’5E“ÿ”G•EÿPF–GI’PIGIP7XPFQ65I—IP˜‰ÿ ÿ ™defghÿ 4F–GI’PIEÿi7GÿF7“5Fÿ6I’ÿ7jÿ5E”GD7F5EIEÿ ÿ kƒllƒm„ƒhhmm‚ÿ nVÿ5E”GDIG7GÿDÿ“IED”˜G6ÿPFQ65IGIP7ÿPDÿP7DF’5“7ÿPF–GI’PIGÿIG—o˜6Pÿ7FFÿ6I’F7ÿ j56ÿ6IEÿSTYÿD7oWÿpIP7EPÿP–”FIÿj7GÿP‰7‘7ÿ˜‰76ÿ‰QEP‰7‘ÿ‰G5E“ÿ•FIGj5EE5E“ÿ7jÿ 5EP7D’76Iÿ”˜G‘7q‰E5E“PP’7“ÿ“IEDÿ7FFÿ—IP˜‰7ÿ4jIEP‰ÿr’7PÿˆFIGj5EE5E“ÿ4rˆsÿ tI‰E5P‰7ÿnIG‰IEÿqiÿ45FIÿuIGÿA4jIEP‰ÿ‘’7PF•FIGj5EE5E“CWÿ ÿ ™defghegmvd€fƒ‚ÿ Tÿ4F–GI’PIGIP7ÿDI6ÿPFQ65I—IP˜‰sÿD7oÿ9R9Sÿ ÿ ÿ ÿ `abcdefghdbÿbipgÿ qchefpbrdbcsetfghdÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ wxyz{|}~€wÿ‚ƒ„„„ †††‡†‡ƒˆ‰‡„ˆŠ ‹Œ}|Ž~ÿ‘’ÿ’ÿ“ ÿÿ "$$"%&'()01&12133ÿ 4567ÿ ÿÿ ÿ 9@A9@Bÿ ÿ 47CC7DEFG6HI67EPCÿ ÿÿÿ ÿ !ÿ"ÿ"#ÿ ÿ9Q9RSQTS9Q ÿ UDFVÿ9Q9RWXÿ tÿÿvwÿxy€‚ƒ„ †yÿ †‡‡ÿˆ‰„‚y„ÿ ÿ ‘’‡“ ÿ ÿ ”F•E•–•——HEÿI–5˜–7Iÿ™dFÿ5D™•FC7E5•DÿE5——ÿeGEEf5–Iÿ–•CCPDIÿ–•CCPDIEgFH—IHVÿ ÿ ÿ Y`abcdefgcaÿahifÿ pbgdeiaqcabrdsefgcÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ hijklmnopqhÿstuuuvvwwwxwxtyzxuy{ |}~nm€oÿ‚ƒÿƒÿ„ &%()&('%&% DÿSTSRQP IGCFHGBFEFEEEDDCCCBAÿ09876543210 ~~ÿqsrxu}|{zÿyxÿwuvutsrqpoÿlkÿmlkj‚~~ ‚~ cbabYa`XYXÿVUTS UTÿhprqqiphihgfedS †ˆ‹Ž‡ŠŽ‡Œ‹Š‰ˆ‡† ÿdegdyxÿwÿÿwÿÿUÿÿÿhdvufVÿervrp€ÿdegdyxÿÿwÿÿwÿÿÿUÿÿÿÿhdvufÿÿÿVÿÿÿÿÿÿÿÿÿggiths •””“’ÿ†ˆ‹Ž‡‘ aggiths `XYX `XYX aggiths bYa`XYX bYa`XYX hdvufV hdvufV †ˆ‹Ž‡Šÿ˜Œ†—– †ˆ‹Ž‡ŠŽ˜Œ—Œ†ŠŽ—” YY‘ÿb ˆc‰ÿ’ ˆcÿc` X‘ˆ ‰ˆÿˆc c`‰ÿˆc S‡„† „ƒ‚ †‹Ž‡›ÿššŒŽŒ™ ‚~~ ( ÿ(4$ ÿC4$ 14 ÿ$ “3ÿ$ % 5 ‚ƒ~ C$ C1“ÿ14$ C1ÿ4$ 4$ 41ÿ$ 4(ÿ$ ##"6ÿ% B ÿ4$ 14ÿ$ 14ÿC$ C$ (3$ 1ÿ4$ % ÿ% ED ‚„ % @% 5 YY‰a ’`Xÿcba ’`cÿXba ’`a `c‘ÿa ˆˆÿ‘a S‡—Uƒ„”–†ÿU••s” YY‰ÿX ‰ˆ`ÿ`X ‰ˆ’ÿ‰X ’ca X``ÿ` ‘ˆÿ` hihgfedpdegdp˜S 1$ (ÿ14$ (ÿ4$ C1 41ÿ$ ÿ1$ % E E# ™™™ÿgi YYÿX ‰‰ÿbc ‰‰ˆÿ`c ‰ˆc Y’ˆÿb ‰‰’ÿb pdherqÿiggdxeixtÿdp˜tÿhihgfedS ~~€~~ÿqsrxu}|{zÿyxÿwuvutsrqpoÿlkÿmlkj™™™ÿfi 3ÿ14$ 3ÿ14$ “ (34ÿ$ 24ÿ$ Aÿ%@@ % F ™™™ÿdi YYÿX ‰‰Yÿc ‰‰ÿb ‰‘c ’X b`ˆ pdherqÿiggdxeixtÿpdhtdÿhihgfedS ™™™ÿ™i 4321ÿ!ÿ ÿ0ÿ)('%&%$#"ÿ! ÿ ÿÿÿÿÿ ™™™ÿh ÿ @ÿ@@98 ÿ87 ÿ0 6 ÿ% 5 ™™™ÿg ÿÿ@ÿÿ(ÿ@@98 ÿ87 ÿ0 6 Aÿ% 5 ™™™ÿf ÿÿ% %!ÿÿÿC ##"6ÿ% B ™™™ÿd ÿÿÿÿÿÿÿ HÿE%%EÿG ÿÿÿÿ4ÿ% 8 %F % ÿ% ED ÿÿ @8 %0ÿ!ÿ%!%ÿ ÿ% ÿE%%EÿGÿ1 ™ ÿ%E %ÿ%ÿ%7%ÿ%I $#"ÿ9ÿ ÿÿÿÿ1 % E E# % ÿÿ% )Gÿ%ÿ% ÿ @ ! P Aÿ%@@ % F R9E %@ Qÿ!ÿ(2ÿ 9@AA Iÿ% ªÿ³´³²±° ¯­©¬®­¨¬«¬«««ªª©©©¨§ÿœ¥¤£¢¡ Ÿžœ „† „ ƒ€€ÿvxwqy~}|ÿrqÿ{yzytxwvusÿttqsrqÿonml „ƒ cbabYa`XYXÿVUTS ggitsUÿhprqqiphihgfedS ˆ’Š‘‰Œ‰ŽŒ‹Š‰ˆ‡ ÿdegdyxÿsÿÿsÿÿUÿÿÿhdwvfVÿerwrp€ÿdegdyxÿÿsÿÿsÿÿÿUÿÿÿÿhdwvfÿÿÿVÿÿÿÿÿÿÿÿÿggithu —––•”ÿˆ’Š‘‰“ aggithu `XYX `XYX aggithu bYa`XYX bYa`XYX hdwvfV hdwvfV ˆ’Š‘‰Œÿ‘šŽˆ™˜ „ƒ€ ˆ’Š‘‰ŒšŽ™ŽˆŒ™– YY` Y‘cÿXb Y‘‰ÿXb X`Yÿca bYÿ `‰ˆÿ` S‡„† „ƒ‚ „ƒ ˆ’‰ÿ‘œœ’Ž‘Ž› D CPÿP D C ÿ“ D 7“7ÿ P ÿCD ’’’ÿ7D %$$ $# 7 F”Cÿ“D F”7ÿ“D F77 F“’ÿ D Pÿ D 99')ÿ%$8 P’“ÿ D P’“ÿ D “C PCCD FD %$ÿ% A@ %$%$# YYba ˆcˆÿ‘Xa ˆcXÿ`Xa c™`ÿc Y™ÿ`a ˆbÿ™a S‡˜Uƒ„•—†ÿU––u• YYb cbXÿ` cb‘ÿ` Y‘ ‘‘ÿc ‰bcÿX hihgfedpdegdpdS eeeÿjk 7 “ÿ D ÿ D “ ’FCD 7PFD %$ A A9 ƒ€€‚€€ÿvxwqy~}|ÿrqÿ{yzytxwvusÿttqsrqÿonmeleeÿik YY‘ c™ÿ™ cˆÿ™ ‘‘` YXcÿc ‘‰‰ÿc pdherqÿiggdxeixtÿdpdtÿhihgfedS ’D ’D ”C 7D D $Bÿ% % eeeÿhk eeeÿfk YY‘ c`ÿb ccÿ™ ™Y‰ YXˆ ™X`ÿc pdherqÿiggdxeixtÿpdhtdÿhihgfedS ÿÿÿÿÿ eeeÿek ÿÿ"ÿÿ ! ÿ ÿ eeeÿj ÿ ÿ32 ÿ21$ÿ0 ) ('&ÿ%$$ $# eeeÿi ÿÿÿÿ! ÿ32 ÿ21$ÿ0 ) 4% ÿ%$$ $# eeeÿh ÿÿ"ÿÿ!7ÿ32 ÿ21$ÿ0 ) # 6ÿ5'&ÿ ÿ%$$ $# eeeÿf ÿÿ%$ %4ÿÿÿ7 99')ÿ%$8 %$ÿ% A@ e ÿÿÿ77DC77ÿBB$ÿ%A ÿ%ÿÿBÿ ÿÿÿÿ7 %$ A A9 HGFÿ%ÿ%ÿ 4$E $Bÿ% % R3A %$Qÿ4ÿPÿ 3BB Iÿ% ¬ÿµ¶µ´³² ±¯«®°¯ª®­®­­­¬¬«««ª©ÿž§¦¥¤£¢¡ Ÿž ÿ ÿ ÿ&%$$ÿÿÿÿÿÿÿÿ # ÿ( ' ÿ&%$$ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ #ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ"! "! "! # # 8ÿ8 8ÿ5 88ÿ85 567 7ÿ 6 5ÿ 413210) ` `WUÿYXQ `WUÿYXQ TUXÿY XUUÿWQ VUTÿRQ @PBIGEHADHGAFEDCBA@9 ``fQ WYgÿ`fQ WYRÿ`fQ VWQ g`YÿTQ fVYÿTQ eddcbÿ@PBIGEHAa ```ÿYQ WUWÿgQ WUWÿTQ XXXQ UUYÿYQ XXTÿYQ @PBIGEHADÿIpF@ih ` ` ` ` ` ` @PBIGEHADqIGAH@P9 ÿ 8vÿ67 8v ÿv7 8v5 5ÿ8 ÿ 4u01rt3ÿss!r ÿ vvÿ vÿ 78 ÿv 7ÿv w ` ``RÿgYQ ``RÿgYQ ``g `TRÿXQ YTfÿXQ @PBIGEHADHpGFGiF@DHid ÿ vÿv v8ÿ 8v 67ÿ8 86 ÿ7 ÿ%((%"ÿw"ÿ ` ``TÿXYQ ``TÿXYQ UV TWXÿXQ RVfÿXQ @PEHAyÿIqqPFHGIGFx ÿ v6ÿ8 v5ÿ6 5v 75ÿ vvÿ ÿ%((%"ÿ"ÿ ``XÿWQ ` ÿqPBP„ÿPBIEEIDHPƒAÿiIÿpGF@‚@PE€ v vvÿ &ÿw"ÿ ``RQ ` EIEqCHP@ÿHEP@†ÿ†yÿEEID v fÿoponml vkviehÿjidhghgggffeeed™ÿˆ—–•”“’‘‰ˆ ÿ‡ ÿÿ ÿ ! 7A@ÿ33 976ÿ6 848ÿ63 6753653343ÿ2$)$1ÿ$)'(('&%$#" 448ÿ75 4495 44Dÿ35 7343ÿ22'C(B 4 44Eÿ3 44Eÿ35 A343ÿ22'C(B 44@ÿ8 48Dÿ8 4865 8343ÿ22'C(B 447ÿD 446ÿA 443ÿ7 @343ÿ%HPIHGF RVÿR SSÿRQ UUTÿSQ QRQÿÿ qÿ€€yxw vtpsutisrsrrrqqpppihÿWfedcba`YXW 648TESÿRQPÿ5P28P7IÿHGG9F6EDÿ7C6ÿB@A@ÿ7982174654321ÿ)('& ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ %%$#!ÿ" ! ÿ" ! ÿ GG9F39ÿ821746543214& ('ÿ821746543214& ('ÿ82174654321VU ÿ X ÿ%%$#W aÿ ÿ ÿ ÿ``Y ÿ ÿ ÿ ÿcWb ea e e ``Yd%%$#W „ÿ“”“’‘ ‰‡ƒ†ˆ‡‚† † „„ƒƒƒ‚ÿpyxwvutsrqp e e e cWbd%%$#W hiAg hAAg hAAg 648TESf5P28P7I ÿ F %)%$('&%$ÿ#"! ÿ 8HGÿ A@ÿ9328576543210 ÿ 8HGÿ A@ÿ932857654325B 8HGÿ EEDC4Aÿ932857654325B 8HGÿ ÿ7ED7PI ÿ ÿ ÿ A@ÿ9328576543210 A@ÿ932857654325B ÿ EEDC4Aÿ932857654325B ÿ ÿ ÿ eÿtutsrq phdgihcgfgfffeedddcbÿQ`YXWVUTSRQ ÿ#$#"! ÿ 0)ÿ( '&ÿ! ÿ#%$ ÿ 4232ÿ1 ÿ# ÿ#"!ÿ ! ÿ ÿÿ HÿXYXWVU TRHQSRGQPQPPPIIHHHGFÿ5DCBA@98765 ÿ'17%5%0A13'@981ÿ7%56#1)%5ÿ41'13&)ÿ1%2'"ÿ10)ÿ'&%$##"! ÿÿ 1'C%)4&B754)19 ÿcbbaÿR`YVQPGSVVVÿHYXWEGFVÿIÿRFUGÿTGESHREGPÿEQPÿIÿHÿGFFEED eGHGdEPÿHYXÿXFFIÿQP ÿGFRÿERTPXÿhGFRÿERTPÿSXE`PÿQPÿRFUGÿTGESHREGPÿQPÿEEÿgEGIf rqppÿEFF`ÿdSiÿeR`YVQPFFESUÿEUG ÿeÿÿ ÿFFEÿviuÿIÿSdQPÿEESÿQPÿGHGFUPSFPÿdSUÿRXFdÿÿgRgVÿSESts ÿEESÿTÿsxwÿHYXÿXEGXE`ÿSdÿS`GÿGHGFUPSFPÿdIÿR`YVQPÿIÿRFUGv eESdQPÿdIÿRTGESHREGPÿFFEÿdQEG ’ÿfgfed™ ˜–’•—–‘•”•”””““’’’‘ÿyˆ‡† „ƒ‚€y ÿFÿ89Eÿ1176ÿ5621(ÿD(ÿC96505ÿ669ÿ2BÿBA@ÿ8948786)765421ÿ2110)((' & SRPQPÿ7I2H82G ÿ "!ÿ ÿ ÿ ÿÿID)ÿ7XÿÿC@5ÿ487866W5I9ÿ8 9 EÿX2ÿÿ52VAW6ÿ2V5ÿI 9E2865@Vÿ2IDU T ÿE7Xÿ82VI9XD(9a26ÿ89487ÿS5SXSEÿ`69VI9X5EIDXIH62Yÿ8DI) %$$ÿÿ# ÿ"ÿ "ÿ#" SdYcÿX2ÿ9E82Ib)87 S896C@6ÿD(ÿ1IWVÿI91)ÿ2V7XE8Hÿ8DCÿ9652471GbCÿd T ÿ669ÿIHÿ2IeÿI2I948H)ÿC@5ÿE@69Cÿ89ÿ211W65I9VW5ÿI96596ÿ27U T ÿsviÿƒhqixrÿxtsusÿ‚pÿrxvfÿtsqyÿrq€ÿtyxsÿvutfqpsrqpihgf ÿIb)ÿ6476V219EIb)ÿ6V57C@8@V9ÿ659CÿIWÿC@5ÿE@69Cÿ89E ÿ‡hqvutfq†† fq„xt fÿpqponm ljfikjeihihhhggfffedÿ‰˜—–•”“’‘‰ ˆ !ÿ ÿÿÿ ÿÿ 3EDD(A C5(BA BB(14(C5EG BB(14(C(F ÿ&%ÿ ÿ ÿ$ ÿ$#ÿ"ÿ" ÿSRQPIXW ÿSRQPIH VRUQ VRUQ rÿ‚ƒ‚€y xvruwvqututttssrrrqpÿYhgfedcba`Y ÿ5@987)6ÿ5(3(4321ÿ)(' ÿ&))$Aÿ%&4"9"87&6%52(&04ÿ$#&4%32ÿ@)&(ÿ%&4"9"87&6%52(&04ÿ$#&4%321ÿ%&0)&(ÿ&"%$#"! ÿ$I9@8$6($%ÿ%&((&6ÿ)1(ÿ@@3(ÿ@$#ÿC6ÿHGEDÿ%$00$ÿFEDÿ009@ÿ%$8Cÿ"&)ÿ%3"ÿ4&#9ÿ)1(ÿ&890B 00CA(!A ÿ#9Iÿ(&@)3Aÿ&""$UÿT%&4"9"87&6%5200&@$)ÿ&0)&(ÿ@@&ÿ%52ÿH0ÿSRBÿQ1Pÿ"$ÿ%C2ÿ&"%$#"! ÿ"$I3ÿ%3ÿ"$Q1WÿT%&4&#(@$P%&ÿSÿ)1"9ÿC#ÿ%$8(ÿ4"9"@)3VÿT4"9"003@($Pÿ%$@2$ÿ"$@$A49@(&2 @$#ÿ009Iÿ$%00$Aÿ"&)ÿ)1ÿXGEDÿ%$00$ÿFEDÿ009@ÿ&8Cÿ@@&ÿ%52ÿ(&#"3I"&ÿ@@&ÿ9%2 ÿTH%Cc%44ÿbÿ&7Bÿ&87$Iÿ$a`Yÿ%&Iÿ$8(ÿ@@&ÿ%$))18ÿ(&04ÿ@&4%321ÿA71ÿ@&4%32ÿI&ÿ4"9"@)3V ÿ ÿÿÿÿÿ ÿi€ÿwws‡rte„ ÿeetÿutiÿxseih‚ÿi€xÿrs†„ „ƒsvrqpxrtvvsvÿ‚€yexswvÿutiÿsrqpihgÿeed sƒt‡ÿt‰ˆÿrs‡ ÿ@)&(ÿ00&2I&@($%ÿA71‘@&)ÿ%52ÿ%$8(ÿ4&#9ÿ)1(ÿ&890B"$66&ÿ9ÿ%$8(ÿ4"9")5@ÿ%52"9ÿ4"9%$(9I H%&4"9"87&6%52(%$66&6ÿA71ÿ@(&06 ÿ@@&ÿ&"%$#"!8ÿ(#$P)1ÿH%Cc%44ÿbBÿ%&4"9"87&6%52@(&06ÿA71ÿ00&2I&@&)ÿI&ÿ4"9")5@ÿ%$@2’ ÿ$#&4%321ÿ&"9(ÿA71ÿ00&2I&@&)ÿ%52ÿ@$0%38ÿ9ÿ%&4"9"87&6%52(&04ÿ$#&4%32ÿ&"9(ÿ9ÿ&4430 ÿ"$09P61(ÿ%$))18ÿ%&4&#ÿR‘Yÿ)1"“ÿT%&4"9"87&6%52@(&06ÿ%52ÿ@$0%38ÿ9ÿ%&4"9"87&6%52(&04 ÿ00&2I&@&)ÿ%52ÿ"$0%38ÿ&#"3I"&ÿ%$@Cÿ&"%$#"!8ÿ"&8ÿ%$@2$%3UÿT0%38ÿ&(($#ÿ%$))5@ÿA71 oÿyzyxwv usortsnrqrqqqppooonmÿ˜kjihgfed™˜ ÿwwsp‡sesiÿsrte„s‚ÿs„rtu„–ƒÿrt‡q‚t•ÿu eÿs„„tuÿrtu„”ÿT%&4"9"87&6%52@(&06ÿ$I9@8$6($% eehxÿes„„sÿ—vÿrs†„ „ƒsvrqpexswvÿ‚€ ÿ1$ÿ37%ÿ%&"1091&ÿ1$876ÿ($"54)ÿ"$3ÿ1&2ÿ1$((0)((!'ÿ&%%$"ÿ"! ÿbGÿCPHCaUÿBÿTP`CBCYWPGTSRHEPVGÿXWFÿVVPRUPHPAÿTSRÿ@PCCIHGFEDBCBA@ ÿÿ ÿ ÿ d(502ÿ&c!('1!)$6ÿ!ÿ&15$17!'2&5)%&(cÿ9&ÿc1!134' d'%($iÿ37%ÿ(502p7%ÿ'$2(!9ÿ37%ÿ'0'ÿ50ÿih7ÿ$'gÿf'%ÿ1&2ÿ1$87e ÿfpÿ&15&%fpÿcc0(ÿ'9!'&15$'(&ÿ((&'$3ÿfpÿ"34'ÿ50ÿ1$876ÿ''&ÿ&5e d&15&c1!12h&p54)((&'$3 „ÿ”•”“’‘ ˆ„‡‰ˆƒ‡†‡††† „„„ƒ‚ÿq€yxwvutsrq ÿPIHA@QSÿI"A"SGPRIAQÿAEQÿPPIÿH"G"FE DÿACBÿA@ 987ÿ(46543#ÿ21ÿ)('&%$#ÿ"ÿ ÿ"PGTÿPBGPITAÿ FÿAIH"G"RXIWAEQÿA@ÿFSUÿAIH"G"RXIWAEQTTIPFÿPFIUÿUITHÿPIHA@QÿVUITH ÿ"ÿIPP ÿA@ÿCUÿAIH"G"RXIWAEQUAWWIWÿ`XScPUITWÿ FÿUTAEQF@bÿGÿTTC`Ua`ÿAWÿFYTSB €`HaS" SSHÿ€ÿsypÿxwvuutssrqdpiehÿfed ÿÿ ÿ ÿI"GUÿ FÿBIÿGTDÿTTGBÿ "IWETÿFSUÿ" ÿAEQÿCHTTGPÿPPIÿPPIUPASQÿU""GQÿ„‚ÿ`XSÿƒ‚ HITUUH"G"RXIWAEQÿPPUBISÿVAIH"G"RXIWAEQ ÿ“&)(5ˆ’#‡‘56ˆ#‡ÿ’‡‘%$5ÿ#(ÿ5ˆÿ6))(&ÿ4$‰43&ÿ4(ˆÿ‡† kÿuvutsr qoknpojnmnmmmllkkkjiÿ”gfed™˜—–•” ÿ0 $#76 504( "$ÿ21 $0)(ÿ3! ÿ21 $0)('ÿ& ÿ$#"! ÿ"0)7ÿ $#"3#(28ÿ#ÿ 3!)Aÿ02'#37 0(ÿ 21ÿ33 ÿ@5ÿ02$$98 B"" (& 3 !ÿ3! ÿ0 $#76 504(3 "5ÿ04( ÿ ÿ ÿ ÿ0 Aÿ23#ÿA6'0 023'5!'7!2Aÿ$ 1#ÿ!'ÿ""@ADAÿ21ÿ04C ÿ""#3ÿ3Dÿ "")3ÿ"0)7ÿ02&4A28ÿE"" (& 3 !ÿ04(ÿ"0)7ÿ3'$@ ÿ 7ÿ "$ÿ3 $0)(ÿ& ÿ$#"! #ÿ33 ÿ04(ÿ""@ADAÿ 21 ÿ& ÿGFÿ 6ÿ$ 1#ÿ321ÿ0)ÿ02D!!'7ÿ 09(ÿ 0@&ÿÿB 02$D( B0 023'5!'7!2Aÿ!'ÿ2&#372""'7"" (& aÿqrqpih geadfe`dcdcccbbaaa`YÿHWVUTSRQPIH ÿ'199BC&DCÿ)0976&(1ÿ'10ÿBAÿ&)88@9ÿ(18(7'()ÿ()6ÿ)''10ÿ543ÿ(10)('&%$#" ÿ5@G1((7ÿ'1697HÿI8(79F)&(7&99)3H)')Fÿ6&75%')879G%ÿF%ÿ'D9&1GÿF%(18E ÿ997'ÿ')9AA%6Eÿ'1H7'6199%6ÿ7ÿ)879'F)&ÿ543ÿ&)6(@&ÿ()6ÿ()P)'&99)3H)ÿ'') ÿ#10()9)'1Gÿ5193ÿ579Gÿ'10ÿF%&51'31ÿI99)3H)')Fÿ543ÿ'378H) ! ÿÿÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿF%&ÿ95@6ÿ10ÿ543ÿ(10)('&%6ÿ543ÿ'1H7'6199%6&99)3H)ÿ5B'&ÿ'H7')(51'9R#Q ÿ''1ÿ51H4C1GÿCS%5)51'&%AF%6F1CÿF%&ÿ99BC&DCÿ997'ÿ'Dÿ&)99@'&ÿ51H4C1G ÿ997'ÿ')9AA%6ÿ5)8(7(6S)A543&)98ÿ10)85@3%ÿH)ÿ8(7(F4'ÿ543ÿ95@6 ÿWfUVÿrbauUdÿUWVXVÿptÿdUsqrÿdUqVbXfÿpiÿhYbXgfUVbXÿUdcbVWa`YXWVUT ÿ#xwwÿ997'ÿ')9AA%6ÿ879v4Fÿ1'(7ÿ5@ÿ8(7(6(@&1P)' ’ÿfgfed™ ˜–’•—–‘•”•”””““’’’‘ÿyˆ‡† „ƒ‚€y ÿÿÿ #!"!ÿ &% &' & &%$ 1ÿ 0ÿ)( "2"ÿ2 6!"ÿ2 665ÿ! 43!ÿ2 ÿÿÿ 3!"!ÿ &% &' & &%$ 1ÿ 0ÿ)( 627ÿ! 387ÿ! "23ÿ! 6#"ÿ2 GHCHG@ÿAÿEDCBBA@9 SWTI VUTI SPPI RQPI ÿÿÿ 3!"!ÿ wÿ‡ˆ‡† „ ƒw€‚v€y€yyyxxwwwvuÿdsrqpihgfed &% &' & &%$ aÿÿ`)ÿYX c#b c#b c7b c#b ÿ0ÿÿ"$#'#$)'' &"#(ÿÿ!'#&ÿ$%ÿ$#"! ÿÿ 3121 3121ÿ$#& ÿÿ54ÿÿ!'#&ÿ$%ÿ$#"! ÿ1 ÿ"$#'#$)'' &"#(ÿÿ!'#&ÿ$%ÿ"$#"! ÿ8ÿ98ÿ'"76 3121ÿ$#& ÿÿ54ÿÿ!'#&ÿ$%ÿ$8BÿA@ ÿ3121ÿ0ÿ Vÿfgfedc b`VYa`UYXYXXXWWVVVUTÿCRQPIHGFEDC ÿWASDIIURÿedEÿEBSGIÿIUÿEDCBA@ ÿXHIÿGÿÿSAPHCUTRGSRAQÿGÿEDCBATÿWHEEHfÿWATUERUÿGÿcbÿHPGCEIHBÿGÿEDCBA@ ÿÿHPGCEIHBÿGÿEDCBA@ ÿaY`YÿERUÿGÿcbÿGÿHPGWdiÿhgUÿaY`Y aY`Y aY`YÿXHIÿGÿWABCAWVEBBPHCUTRGSRAQ ! ÿÿ ÿ ÿ 9787ÿ6543$%ÿ$2010ÿ)('ÿ%$#" €€‡ÿ†„ „ÿ‚€ yxwv a`Y utsrqp €•—‡ÿ†„ „ÿ–•” xw’v “’w ‘sq‰tˆ ‚•”‡ÿ†„ „ÿ—•i Ygxv h’g ‰fedd™˜ §ÿ±²±°¯® ­«§ª¬«¦ª©ª©©©¨¨§§§¦¥ÿš£¢¡ Ÿžœ›š iÿ†„ „ÿ•”” ’ygv ’ww “}yy{ÿ‰|}€’ÿ„†ÿ€}zyÿÿ‘€‚|„ƒÿŽŒÿy‹ÿŠ€wÿ€y|‰}€„ÿ}y„w†}„ {ÿ€„y„€}ˆw~w€‡ÿ||‚ÿ|„†~ÿ„ {ÿ„ƒ}ÿ€z‚~€||~m}l||yk{zyÿswqvju ™˜˜ÿ||‚ÿy|ˆˆ~ÿy|‰}€„ÿz‚‚}ˆÿ€ÿƒ{ÿyÿ„€‰ww~ÿy‚|wy}ÿ„€ww~ÿ—•–•ÿw„” w`“ÿgv xy`ÿg l‰dÿtqsrÿqppon ÿ" ! ÿÿÿ ÿ ÿÿ ÿ77(ÿ492I))Aÿ7IG74D'ÿAÿ7I'@ACÿSRPQPÿ4IH)6ÿ@49'ÿGFDÿ4(ED2ÿC(ÿB)A)@@97876ÿ(543210ÿ)('ÿ%$# ÿGFDÿaPQPÿA4(6)(5ÿ`ÿ)IHÿ86G8HA7A4UÿGFDÿ4D@@ACÿHACÿYXWÿ@@6Uÿ(Gÿ77(ÿ4I)6TTD'ÿ(4VUÿ(BA@7T(8 jeihgfed™ b)IB)A)7UA78B(@ÿ1)006ÿHIT49H ÿˆ‡dÿffyÿrqÿtefevhyhswfÿ vÿtyre† vÿfhepÿr „ÿpihÿƒ‚iÿteft€vÿuestyxtwrvhuÿtesÿrqÿpihÿfed c ÿTD8ÿ‘‰XÿB)A))AC4I7‰ÿ'8AH4DXÿ)I43)I40I47)IÿHITÿ@(7C(ÿIH)(4(C6)ÿAÿ)DA70Dÿ)IHÿ(0D4C(ÿ)(' ÿb@49'ÿ(BA@7)AUI2ÿAÿ8(@Bÿ7(B49UÿGFDÿ7(B49UDÿC(ÿB)A)T37ÿ4I8C( ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿB)A)T37ÿ1Hÿ7IB(4H006ÿ43Uÿ@A20D8ÿ)Iÿ(@@978I2ÿ4IC3GI2ÿ‰X c ÿÿbB(4H006ÿIA4()AH4DÿTD)Aÿ8(4I7)(Gÿ)('ÿ5Iÿ()4I)DA7'(4U8(@BÿC( ÿb41ÿ77Iÿ(Fÿ10ÿ8)(4ICI@ÿ)Iÿ4(Gÿ@A20D8ÿ)’ c xÿ‚ƒ‚€ ~|x{}|w{z{zzzyyxxxwvÿktsrqponmlk ÿB(HAÿ7IHÿ77(ÿ7ICABÿS••ÿC(ÿ()4(B)A)T37ÿ(4I7)(Gÿ)I43)I40I47)Iÿ)('ÿSaPQPÿ@A40(”A4(6)(5ÿ)IHDA4I“ c ÿIA4()AH4DÿGFDÿ)IB)D8984(TTD8ÿ4ITTD'ÿ5(TÿTD4Wÿb@A40(”ty—ÿrest€ÿfypeƒ‚hÿwÿuf„€–ÿhhw†uÿhttw„ ˜ÿ5(Tÿ)IHDA4I0ÿ4IH)6ÿB(4H006ÿ4I@Uÿ(4I7)(Gÿ77(ÿ7BA@53TDÿ7IHÿ43Bÿ7I'@ACÿ86G8HA7A4Uÿ43UÿB)A)T37 b4I2TI70I8 ! ÿ ÿÿÿÿÿÿ ÿ ÿ((6ÿ5FE$440ÿ($8&03ÿD&&A8A(A5Cÿ(65$470%ÿ5$(9$Bÿ5A8@$3ÿ$5(ÿ5$(9$ÿ(9658ÿ676&ÿ5$4403ÿ21ÿ0ÿ('&%$# " d•™˜—–•”“ ÿ$G46563'4ÿ0ÿ4A0(CAÿ4$Gÿ6CA536ÿV@Aÿ$56G03ÿU7ÿ468ÿTSRÿQA%ÿ5$EQ$3A4ÿPIÿ6@ÿ(%5H9ÿ5Fÿ($G ÿV@Aÿ(675F9Aÿ36ÿ7404QH(ÿ5$%36ÿQA%ÿDXWBÿ74044035$(Xÿ8%0G5AWÿ4$5H4$5C$5(4$ÿG$Qÿ&6(36 ÿY&5F8ÿ670&(409$Eÿ0ÿ%6&7ÿ(675F9 ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿ7404QH(ÿUGÿ($765GCC'ÿ5H9ÿ&0ECA%ÿ4$ÿ6&&F(%$Eÿ5$3HV$EÿXW " Y765GCC'ÿ$05640G5AÿQA40ÿ%65$(46Vÿ468ÿ`$ÿ645$4A0(8659%6&7ÿ36 ÿ36ÿ567404QH(ÿ((6ÿ5FE$440ÿ($8&03ÿc5Uÿ(($ÿ6@ÿ36ÿG0(%465$3$&ÿ4$ÿ56Vÿ&0ECA%ÿb4ÿ4a " ÿc%(6&CÿUCÿ%4409ÿ&0ECA%ÿb4ÿQAÿ(($%36ABÿfdedÿ5$EA(8AÿQA59ÿ(70&`HQÿ5Fÿ(%5H9ÿ645$4A0(8659%6&7 rÿ|}|{zy xvruwvqututttssrrrqpÿenmlkjihgfe ÿttw‰ÿt‚‚wrÿshiˆÿˆgÿihgÿx‡uÿsh†vhi htÿwÿiy„tÿsÿ‚hƒ‚uttspvvut€tyxtgwiwsrÿvutshirhÿpiihg 66%$Gÿpshi‚pxÿ‚p’ÿvutÿ‚ugsurÿghvsgÿx‡uÿsh†ui’uÿ‘ÿvusrÿ‚hgp‚hs hsi‚hÿƒw„i‚wrh†ÿwÿ‰iry„ YD%(6&CÿUCÿ%4409ÿ&0Eÿb4ÿ%&&0(ÿ567404QH( ÿ$"#"ÿ! ÿÿ ÿÿÿ ÿ ÿ ÿÿ $"#"ÿ ÿÿ)(ÿÿÿ ÿ 'ÿ&% ÿPA6C15H43F19543ÿ1AÿC5FCDI655H9FAE@34@C6ÿC736@CG5CDÿ3ÿ6BF5CEÿD96ÿ94DC4B11A@ÿ79ÿ876ÿ65431ÿ10 ÿ4CDV4CDGCD64fÿedbcbÿDC4B11A@ÿ955CPÿ3ÿFDX@ÿa`AÿD9YAEÿ79ÿH434FFX656Bÿ9WDVE8GÿUTSÿ49@ÿRQQ ÿpkonmlkji ÿD9D66XEDVqÿ6C@F37ÿdbcbÿW91ÿ3ÿF3EGA5ÿ79ÿH434FFX65CEÿ4Cÿ9DVHÿ49@ÿphgiÿH434437DC6hÿ@53PDAg ÿ6BF5CEÿDX4ÿ66C579Aÿr94DC4B11A@ÿ9FF9ÿDVqÿ94DC4A36@9Dq59FHÿ79ÿH43F19543ÿCD9H3P36ÿFF36ÿ94DC6CaH3FWV1 eDC4B11A@ÿ9H3D7Vÿ79ÿ596 ÿ584GGBÿ669ÿvgtÿDC11A@ÿr4C5FCDI655H9FAE@34@Cuÿ3ÿ6BF5CEÿ96ÿ669ÿDCWFX7ÿ6FFCB64C7Cÿ1A5 ÿDC4B11A@ÿCPÿDVt s ÿD9aÿH9P3ÿ4CDV4CDGCD64Cÿ669ÿ8GÿDADCEÿ966CSÿe569FGÿ8GÿDXÿF3EGA5ÿI4ÿ4CH43ÿ1Aÿ4C7Xÿrxbcbÿ3D9B49Wÿwÿ4CPÿFF36 ÿ“•–”eÿ”•“ ÿ’“”“–‡™’”†‚’„dÿ€’ÿd““‘˜‡ÿ’”‡“’‰ÿ“’™ÿ”˜†”—•ÿ‰ˆ–ÿ•‡”‡“€ÿ’‘‰ˆ‚ÿ‡‡‚ÿÿy‡† „ÿ‚‚€y ÿ9DC649aÿ669ÿ6H3FWV1Aÿ6CPÿDVHÿ6C@F37ÿ4CH4A5X5D911A5ÿa`Aÿ4C5Ba5P363DqÿDC11A@ÿW91ÿ1ADtÿeF3DG9f3D9B49W eDCE1C6GC5gÿW91ÿ4CPA3DCGÿDCP4BÿH9DPGGBÿDCFq ÿ‰Š‰ˆ‡† ƒ‚„ƒ~‚‚€€~}ÿr{zyxwvutsr ÿDC4B11A@ÿ95537ÿ1Aÿ94D9H43466X56BDVqÿ59D66XEDVqÿrdbcbÿ6@Aÿ3ÿthÿ3ÿ6BF5CEÿD9669qÿ1A5ÿDC4B11A@ÿCPÿDVt s exbcbÿ5D91ÿwÿ4CPÿFF36ÿ584GGBÿDVqDXPÿ49@ÿvgtÿa`AÿdbcbÿW91ÿ3ÿ4CH9FAE@34@Cuÿ3ÿ6BF5CEÿD9669q ÿ ÿ ÿÿ ÿÿ%$ÿ )&ÿ&(!!!'ÿ&ÿ!%$ #" GCYR44BAÿ6XE9D46@ÿD6D9R@CGÿ67EDE@Bi 1 &(0 ÿÿ ÿÿ GCYR44BAÿ6XE9D46@ÿD6D9R@CGÿ67ED6XCp 1&(0 ÿÿ ÿ ÿÿ ÿ! ÿ „ÿ”•”“’‘ ˆ„‡‰ˆƒ‡†‡††† „„„ƒ‚ÿq€yxwvutsrq ÿD6D9R@CGÿ67ED6XCYÿGC99Cÿ67EDE@Bi b@6DD68ÿDR9@CaÿGIYÿDDC@76Bÿÿ`YCXE9GFÿWVUÿ6TÿSC4ÿDCD6D9R@CGÿ@6G4I@GH8ÿCG6GCD@BQ4BA4CPÿ99EDÿ9GIAÿGH8ÿGFD@ÿDC7ED1AC299BA&@996876ÿ(403 hggÿ99EDÿD69QQBAÿD6D9R@CGÿD7EDE@BQÿATBSÿfdedÿ4BGc ÿÿ $%ÿ ÿ$ #"!ÿ ÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ #ÿ "#ÿ ÿ66ÿ54ÿ' ' 3ÿ21&0ÿ)((ÿ 'ÿ & ÿXW WÿQFRÿ9ASSVHR8HCRACÿCUTS9AÿRQP@AIÿHGFÿDACB79A@987 ÿW9A@`Dÿ`CRTRWÿVpÿCCF7RDAePÿCCAÿdighgÿf`QÿTÿC8SRAIÿ@TeÿdDAUÿcbbÿDPaÿ9A@FCAQRU9TSQ`R9Y ÿ#"ÿ''$ÿt((ÿs 'ÿ ÿ 4ÿ•‘”rÿ‘““ ÿ‰’# ‘6‰ÿ2‰'ˆ'$ÿ q4ÿ ' ÿ54ÿ ÿ sÿwÿÿ ÿ54 ÿ #ÿ ÿ''$ÿ3vuÿÿ q4&&ÿ ÿ3vuÿ'ÿ 4 ÿ2''$ÿ ' ÿ ÿx(( ÿ66ÿ ÿ &&$ÿ3vuÿ# ÿ 54 ÿ 54ÿ ÿ''$ÿt((ÿs 'ÿ ÿ"ÿrÿ y ÿ ÿ &&$ÿx((ÿÿ ÿ # ÿ ÿ 4ÿ #ÿ ÿ ÿ '"54ÿÿ#"ÿ ÿ ÿ 4ÿ# &ÿÿ rÿ€((ÿ'uÿ2sÿq4&&ÿ3vuÿ# ÿ 4 ÿ ÿ66 ÿ66ÿ' ' ÿ'ÿrÿ"ÿ# ÿ66ÿ ÿ &&$ÿ''$ÿ ' 2 mÿwxwvut sqmprqlpopooonnmmmlkÿ–ihgfed™˜—– ÿ# $$ 4# ÿ'ƒÿ2 &'$' ÿ ÿ'ÿ ÿÿ ÿÿ "ÿ#5 rÿ"‚ ÿ9AUTSDVÿ† „ÿ`Gÿ@AQÿW9A@`Dÿ`CRTRÿVpÿD`e7WÿR`DQBRDPaÿdSDB7ÿ`RRA@ÿDPaÿ9A@`9CRF7ÿDPaÿDVCR ( 2 s5'ÿsÿ"ÿ66ÿ ÿ &&$ÿ $"‡ ÿ ÿ010)(' &$ #%$#"#"""!! ÿ Sida 641 av 774 ÿ I6&ÿ 7F87"83 ÿ 3PQÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿÿÿÿ ÿ fghipqgrgshstuvÿ RSTUVSWXXYSVÿabcVTdeÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿ !ÿ"ÿ#$%&ÿ'ÿ%($%&)%%ÿ0%$ 1%21ÿ3ÿ !ÿ"ÿ#$%&ÿ 45&%)6 ÿ7 8ÿ377ÿ'ÿ98@ %ÿ6 A&BC%ÿ'ÿ&C%ÿÿ'ÿD)16%6 %5EE)ÿ""F 38G"""ÿ wxy€‚ƒ„ †wÿˆ‰‘‘’’’“’“‰”•“”– —˜™dedÿ– ÿ ÿÿ "#$ÿ ÿÿ ÿÿÿ !ÿ ÿÿ %&ÿ ÿ '())012345613ÿ ÿ 8)643292516ÿ @ÿBCDEFGHIPQÿSTPÿIHHÿUVWWIÿSTXYIÿV``ÿSaXXWIbcdPIbQWÿWGPÿDCÿCWHQÿGPÿ`Eÿ`XIHceÿ STPÿIHHÿcQÿWGPÿfgWHICWPIPÿQhQF`QXDCcÿdEPÿTDQPÿipqÿSaXXWIbcdPIbÿgfrÿ sQrTDQPÿ`IfUIcÿSTPÿIHHÿUVWWIÿSaXXIcÿFQPÿcEÿDCÿg`HCFQPIPÿDCUHQPWIÿgfrÿ cUCfUIPÿcEÿSVXXIÿfgWHICWPIPÿcgFÿFTYXCdHtÿ @ÿuXvIDSIXXcCWcIFXCWdÿ`EÿwWaHCFQeÿUgXXIPÿdQWgFÿHCXXcHEWbeÿdTPÿ PCcUsQbTFWCWdÿQHftÿxEPÿHIWUQÿGPÿWGPÿbQHÿGPÿUXIPHÿIHHÿWVDIPIWbQÿQXv IDSIXXcPVFÿcUIXXÿWaHHYIcÿ`EÿwWaHCFQÿgfUcEÿSTPÿIHHÿHIÿDIPIÿ`EÿbQÿaHgPWIÿDCÿ rIPÿgfrÿdTPIÿbQHÿQWUXIPQÿSTPÿcEÿDGXÿsQcTUIPQÿcgFÿ`QPcgWIXtÿ @ÿwPsQHccGHHÿrVPÿDCÿSTPsQPQbQPÿCWSTPÿwWaHCFQeÿcEÿDCÿdTPÿbQHÿaHHQPcHIÿDCÿUIWÿ STPÿIHHÿsQcTUIPQÿ`EÿwWaHCFQÿcUIXXÿUVWWIÿXGFWIÿIDSIXXÿcEÿFafUQHÿbQHÿdEPtÿ @ÿyQPÿTDQPÿFTYXCdrQHQWÿIHHÿrIÿSXQPÿHPGfgWHICWPIPÿ`Eÿ€xeÿQhQF`QXDCcÿrIPÿDCÿ PQbIWÿFTYXCddYgPHÿbQHÿCÿ‚CFrIdQWÿgfrÿƒYVPEcÿbEÿbQHÿGPÿbQWÿSPIUHCgWÿDCÿ SEPÿCWÿFQcHÿIDtÿ ÿ „ †‡ˆ‰‘’“„ÿ•–———˜˜™™™d™d–efd—eg hijklkÿg ÿ I6&ÿ ÿ 3PQÿ 5Eÿ ÿÿ ÿ 7F87"83ÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ R26$%ÿÿ ÿÿÿÿÿ ÿ pqrÿ STUsVÿWTuXvYwxYy€w`ÿ‚T€Wƒ„ÿb ÿ†c‡VÿˆX‰dxdeƒ‡cvfÿƒT€‘gxevÿX‡‰hƒƒ i’wf€wWÿ“ÿ‰ÿ”ÿ”•–—ÿ˜x‰x˜ÿ™deÿfed—ghiÿ“‰ÿ sÿ uvjw’k€lÿ m€ƒ„ x‰€ÿ“‰ÿn‰wƒxwwÿv„o‘xÿk€‘ÿuvjw’k€ÿnpqÿwjp €‰ÿxwwÿw’yy“rrƒwo“vƒw€vÿ“‰ÿ ÿ wn††€vÿ‘‡ÿkxvÿ xvÿsw‰“wwxÿ‚€qn˜€vÿv“‰ÿ‘€wÿ‚€q„˜ƒÿnpqÿƒy’††xÿ˜“vwxÿ†‡ÿ ‚€kxvvx‘€ÿw’‘€‰l sÿtjyyvx‘ƒr‰x‘ÿ†‡ÿuvjw’k€ÿ„yoƒÿ‰“kƒwÿsv‘€‰ÿq€yr€‰ÿf‰‡vÿy„‰ÿeu••ÿvÿw’ƒÿ•–••iÿ ‘‡ÿ˜’ÿqx‰ÿƒw“vrwÿnpqÿkxon‰’w€w€vÿx˜ÿ‚€ƒ„ €vÿsv‘€‰ÿuvjw’k€ÿƒ €‰—ÿƒ‡ÿ sv‘€‰vxÿ xvÿqxÿk„oy’rq€wÿxwwÿn‰wƒ“wwxÿy“kvxÿx˜xyyÿswxvÿxwwÿpnvwx’v€‰vÿ“‰ÿ syylÿ sÿuvwxy€wÿ‚€ƒ„ ÿ’ÿts‰s‘xyÿƒ€‘xvÿ‡‰ƒƒ ’w€wÿ“‰ÿeÿu••—ÿ˜x‰x˜ÿuweÿfu•hiÿ“‰ÿ sÿ uvjw’k€lÿ t„‰ÿxwwÿjyyvx‘ƒr‰x‘€vÿ†‡ÿ‰x w’nv€‰ÿsv‘€‰ÿ˜€p xvÿƒ xyyÿsvr€‰xÿ†‡ÿuvjw’k€—ÿ ÿ ƒ‡ÿqx‰ÿ˜’ÿ€vw‰€†‰€v„‰ÿ†‡ÿ‚€ƒw“yyv’vrÿx˜ÿnƒƒ—ÿƒnkÿ nkk€‰ÿnpqÿ†xp x‰—ÿ sÿ ÿ ‰xvr€‰x‰ÿnpqÿ‰x††n‰w€‰x‰ÿ˜’y €vÿpnvwx’v€‰ÿƒnkÿ“‰ÿ‚jwwl uvƒyswvxÿw’yyÿuvjw’k€ÿ“‰ÿgdxÿ†‰’˜xw†€‰ƒnv€‰—ÿegÿ„‰€wxrl yz{{|}~€ÿ}‚~{ƒ}„‚~}‚ ~†ÿ‡ˆ†ÿ‡ˆ†‰~Š‹}ƒ}„~†ÿ sÿtn‰wƒxwwÿn sƒÿ†‡ÿ‘€wÿ nkkxv‘€ÿ ‰x˜€wÿ†‡ÿxƒw’rq€wƒv“‰xÿ’vƒxky’vrÿx˜ÿ „‰†xp v’vrx‰ÿƒnkÿƒ xÿ˜x‰xÿ’k†y€k€vw€‰xwÿw’yyÿ‘€vÿeÿoxvsx‰’ÿd•d–lÿÿ sÿŒ€ƒw€‰ÿ„‰ÿ’vƒxky’vrÿx˜ÿ“‰rx‘€ÿnpqÿn“‰rx‘€ÿryxƒ„‰†xp v’vrx‰ÿnpqÿ k€wxyy„‰†xp v’vrx‰ÿr€vnk„‰ƒÿxƒw’rq€wƒv“‰xÿqnƒÿpxlÿ”••ÿqsƒq‡yyÿ’ÿ“ww˜’ ƒÿ nkksvÿnpqÿqnƒÿpxlÿu••ÿxƒw’rq€w€‰ÿ’ÿŽ€ ƒxv‘ƒÿ nkksv€‰lÿ sÿˆ€ƒƒxÿ sv‘€‰ÿqx‰ÿvsÿ‡wwÿ€vÿ‚nÿ„‰ÿk€wxyy„‰†xp v’vrx‰ÿƒnkÿv“‰ÿ‘€vÿ“‰ÿ syyÿ xvÿ‚s‘xƒÿ„‰ÿw„kv’vrÿ nƒwvx‘ƒ‰’wwlÿÿ ‘’“Ž”•ÿfw€‰˜’vv’vrƒƒwxw’nv€‰“Ž“ww’yyr“vry’rÿ†yxwƒi–ÿ sÿ—˜€‰ƒjvÿƒ €‰ÿ nvw’vs€‰y’rwÿ„‰ÿxwwÿjww€‰y’rx‰€ÿk’vƒ xÿw„kv’vrƒ‰€ ˜€vƒ€vÿ ƒxkwÿxwwÿwxÿ‚n‰wÿ‚€q‡yyx‰€ÿ„‰ÿ†yxƒwÿnpqÿ†x††€‰ƒ„‰†xp v’vrx‰ÿ†‡ÿƒwxw’nv€‰ÿ ÿ k€‘ÿk‡vrxÿ‚€q‡yyx‰€lÿ ÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿ !ÿ"ÿ#$%&ÿ'ÿ%($%&)%%ÿ0%$ 1%21ÿ3ÿ !ÿ"ÿ#$%&ÿ 45&%)6 ÿ7 8ÿ377ÿ'ÿ98@ %ÿ6 A&BC%ÿ'ÿ&C%ÿÿ'ÿD)16%6 %5EE)ÿ""F 38G"""ÿ ty€‰‚nƒwx‘ƒqsƒ–ÿ ˜™š›œžŸ ¡˜ÿ£¤¥¥¥¦¦§§§¨§¨¤©ª¨¥©« ¬­®¯°¯ÿ© ÿ ÿÿ #$%ÿ ÿÿ ÿÿÿ ! "ÿ ÿÿ &'ÿ ÿ (ÿ012ÿ452ÿ65789@4A871@52ABÿA88ÿCDEFA8ÿCA2ÿGHB@8@HABIAÿA@A8ÿ5B7P52ÿ6Q2ÿRSTUÿ (ÿVWF8X297A25IÿAB82AY2ABQ2ÿ`Xaa52ÿCAIÿ588ÿFXB85F85ÿ65789@4A871@52AbÿIAÿ6GA785ÿ 5PP5F852ÿ1BBWÿ89GGÿA68A2ÿ7XCC52ABÿ588ÿ781GG5ÿ9ÿX2IB9B@ÿ6Q2ÿRSTUÿ (ÿc4AEFG9785ÿP9GF5ÿ452ÿRSTÿ5BC1GI5ÿ89GGÿdeVÿYA2ÿfghiÿpqprsÿÿ (ÿt188P9Fÿffbuuÿvÿ (ÿw5@BA6ÿqvÿ (ÿxAF75BIÿy€byyvÿ (ÿe5B7a2Xÿirbuuvÿ ÿ PA2@29Y5BIAÿÿ (ÿSDÿXCG578B9B@745GGÿ6Q2ÿC58ÿXE4ÿ2A785P65GGÿ452ÿ85@98ÿ9ÿI2968bÿ7GW8aA79F89@5Iÿpr‚ qi‚quÿXE4ÿ6Q271F25IÿIABÿpr‚qi‚qƒUÿ (ÿRQ2ÿQP29@8ÿ6Q2ÿPA2F75C4A8ABÿVP65GGÿTB75CG9B@ÿ9B@5ÿ78Q22Aÿ5PP9FAG7A2ÿWBIA2ÿ YA29XIABÿ588ÿ25YYX28A25Uÿ (ÿ„8D2AG7A2A75ÿr ƒhyÿ89GGÿ„PAB7Fÿ@G57H8A2P9BB9B@ÿ†„w‡ˆÿ9ÿ05CC52bÿ‰AFB97F5ÿ PA2FABÿ9ÿx9BFQY9B@ÿ7XCÿP975IAÿX77ÿ6Q27X28A29B@ÿ5Pÿ2A785P65GGÿ9BB5Bÿ 6Q2a21BB9B@ÿ75C8ÿ„98AÿA2Xÿ†7PAB7FÿYG578H8A2P9BB9B@ˆÿ9ÿ‘X85G5ÿP52ÿ WYY7F5885IÿXE4ÿ@5PÿCDEFA8ÿ9B82A775B8ÿ9B6X2C589XBÿXCÿP5Iÿ7XCÿ41BIA2ÿB12ÿ @G57ÿXE4ÿYG5786Q2Y5EFB9B@52ÿFXCCA2ÿ89GGÿH8A2P9BB9B@79BIW7829B7ÿ6Q2785ÿG1@AUÿ (ÿdABÿpuÿ5Y29Gÿ2Q785IA7ÿ2A@A29B@AB7ÿ6Q27G5@ÿXCÿABÿBDÿ5P65GG7G5@78968B9B@ÿ ’“ÿ”•”$$•ÿ• %–—%ÿÿ˜$–”%•ÿ ÿÿ#˜$• 9@ABXCUÿ (ÿ ÿ (ÿSDÿA27188B9B@7CXIAGGÿ6Q2ÿRSTÿ452ÿY2A7AB8A2587ÿ6Q2ÿS58W2PH2I7PA2FA8ÿXE4ÿP9ÿ P1B852ÿ6X286525BIAÿYHÿ2AC977ABUÿ (ÿ™2A87GXYY7YG5BA52aA8A8ÿ6X28@H2ÿ9ÿXG9F5ÿ8AC5@2WYYA2ÿ9ÿ75C52aA8AÿCAIÿd5G5ÿ VP65GGÿ7XCÿ12ÿ75CC5B4HGG5BIAUÿS12C578ÿ7Hÿ7FA2ÿF2A87GXYY7I5@52B5ÿ9ÿt188P9Fÿ fy frhrÿ6Q2ÿ@ABXC@HB@ÿXE4ÿ5B5GD7ÿ5PÿH8@12IA2Uÿ ÿ ÿ ÿ defghijklmdÿopqqqrrssststpuvtquw xyz{|{ÿu ÿ G6&ÿ ÿ 3HIÿ 5Cÿ ÿÿ ÿ 7D87"83ÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿÿ PQRRSTUÿVWRRXYÿ`ÿaSbWccÿadÿ „ ÿabbQ‡ˆ‰‡‘’XÿVaÿ “ Cÿ8)$%Cÿ2)ÿ&ÿ )%ÿ $5%ÿ”•ÿ)@ÿ ÿ•12)&)ÿ()ÿÿ %2)$ÿ)%%2$)ÿÿ6&•ÿ%2$)ÿÿ ÿÿ) @5%ÿ &6%)6@56 ÿÿ&)6 $%ÿ ÿ&61ÿÿ ””%Aÿ)$%Cÿ efghifpqqrfiÿtuvwxfy€p‚xixƒÿ )@)ÿ2ÿ()ÿÿC6–(C2%%61ÿ)6$61ÿ)61ÿ ÿ1 &ÿ)%5)%5%•61ÿ6ÿ ()•&ÿ6ÿ6%•&ÿ ÿ&ÿ$)ÿ% Cÿ%2%ÿ”•ÿC”6%ÿ)61ÿÿ ””%Aÿÿÿ — ÿ˜‡TbRÿ‰™dÿSX‡UˆWdXRˆTYb‰‡WRT‰YÿeÿUSW‡RWcÿ„ÿ—f—gÿ h‡‰’iURT‰Yÿ’‡T™UˆSWRRXYjÿkÿ$)21161%)@ÿ()ÿ@ ÿÿ C%261%%” 61ÿ”•1•)ÿ%&ÿ6ÿ@()–ÿÿ7DAÿ6%%ÿ$ C”)&ÿ ”) ÿ%ÿ()ÿÿ1ÿÿ@2)ÿ%@6&ÿÿ@ Aÿ kÿ@ &ÿ6ÿ42)%•%ÿ$ $&ÿÿ6ÿ@)5)6ÿ1•&ÿ1(&%% $)ÿ% Cÿ 1%ÿ5””ÿ”•ÿÿ2ÿ%)ÿ ()ÿ)$Aÿÿ$ $&ÿC6–($ )ÿ 6$ÿ6ÿ%6ÿ5)ÿ$ $&ÿ&ÿ%)61ÿ@)5$)ÿ% Cÿ•&%ÿÿlÿ 1(&%% $)ÿ21)ÿ@ )Aÿ h‡‰SRWmYTYmÿ’‡T™UˆSWRRXYjÿn56ÿ()ÿ”) 161ÿ51))ÿ@)ÿ ÿÿ )&6)6ÿ”) ÿ()ÿ$)ÿÿ2)ÿ1Aÿ oRbWccÿp‡‰SRWmYTYmÿ’‡T™UˆSWRRXYjÿ0•ÿ6$%)ÿ5&)ÿ$)ÿ)ÿ@•&ÿ )ÿC6$) @6 16%$Aÿ q‰XYRX‡W‡ÿiRbWccÿp‡‰SRWmYTYmjÿÿÿ6$%ÿ)ÿ6ÿ•&)ÿ ÿ ”•6%&ÿ$ 6 )Cÿ@$)6)ÿ6&ÿ2&)”) ÿ6ÿ–5)6ÿ6ÿ”)% &ÿÿ •&)%ÿ)61%)$Aÿk)ÿ%” 61ÿ ÿÿÿ C”) ÿ”•6%&%ÿ6ÿ21)ÿ •1)ÿ$ 6 )Cÿ@$)6)AÿB)%$ÿ2)ÿ $2&ÿCÿ$ÿÿ@) ÿ”•ÿ%–2ÿ ”) ”5$ÿ6ÿ$($ÿ”•ÿ)61%)$ÿ6$ÿ2&%ÿ%2Aÿkÿ )6ÿ%ÿ Cÿ ÿ@$)6)ÿ% Cÿ)ÿ2&61ÿ•ÿ%$5ÿ$5ÿÿ$ CC6ÿ6ÿ6ÿ%l%Cÿ2)ÿ n2&&61%–2%ÿl&ÿ”•ÿ(1)%) )ÿ)•ÿ$1ÿ5&)ÿ%)(C@) ÿ )ÿ% )Cÿr %Aÿ“1ÿ$ 6 )Cÿ@$)6)ÿ”•6%&%ÿ& $ÿ6&ÿ”) 161ÿ ÿ)•ÿ ÿ)%) )Aÿs) ”5$ÿ6ÿ•&)%ÿ)61%)$ÿ@l%ÿ5ÿC ÿ•ÿ &)ÿ)ÿ2&%Aÿÿ&)ÿ6$%ÿ@% &ÿ6ÿÿ1)2%2)&ÿ()ÿ &61%@)ÿC6$) )16%C)ÿH&Iÿ()%$)&%ÿ6ÿ2&)”) ÿ6ÿ@)5)6ÿ6ÿ )%ÿ )61%)$Aÿk)ÿ($&ÿ C%261ÿÿÿ%–($ÿÿ6ÿ1 &$2&ÿ6•Aÿ ÿ tS‡TmRjÿ#•1ÿÿÿsuBGÿ”•6%&%ÿ6&ÿ5($&ÿ”) 161ÿ6ÿC)%ÿ”•ÿ“1%ÿ %$ ÿ6()&ÿ &8r5–2)ÿSidAÿas u6B4G6 aÿ2v) 7ÿ74ÿ%A$AÿsuG8”)$5)% )ÿ2ÿ ÿ $&ÿs)uBGÿ% Cÿ6&61)ÿ2%ÿ6ÿ@AAÿl@&61ÿ6C”)1)61ÿ ÿ @)&%$5CAÿvCÿ C%ÿ6ÿÿ&ÿ1)2%2)&ÿ6ÿ&)6 $%ÿ% Cÿ12)ÿ()ÿ ÿ@%2C&ÿ%C61ÿsuG82Cÿ%&ÿ7D873873Aÿÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿ !ÿ"ÿ#$%&ÿ'ÿ%($%&)%%ÿ0%$ 1%21ÿ3ÿ !ÿ"ÿ#$%&ÿ 45&%)6 ÿ7 8ÿ377ÿ'ÿ6 9&@A%ÿ'ÿ&A%ÿÿ'ÿB)16%6 %5CC)ÿ""D 38E"""ÿ wxyz{|}~€wÿ‚ƒ„„„ †††‡†‡ƒˆ‰‡„ˆŠ ‹ŒŽŽÿ† ÿ ÿÿ $%&ÿ ÿÿ ÿÿÿ ! "#ÿ ÿÿ '(ÿ ÿ )ÿ0ÿ&12 ÿ12ÿ&ÿ3245ÿ2ÿ3%&ÿ1ÿ678$ÿ5 ÿ12ÿ2ÿ53%ÿ ÿ 5 ÿ%9@2ÿ%ÿ&ÿ5%9ÿ67$ 1ÿ5 ÿ12ÿ39&ÿ&ÿ921512&Aÿ BCCDE&ÿC2 ÿ0 2ÿÿ5ÿ&2ÿ@2Aÿ ÿ GHIIPQRSTUVWÿUXHWIHRÿYÿ`a`bÿ cIdHRReÿ"f5ÿ1 0 2ÿ2ÿCC1 05ÿ&2ÿ02ÿ"gÿÿ&55ÿ2ÿ#5ÿC@ÿ&ÿ 1ÿ&%951ÿ ÿf5ÿC@ÿC2%ÿ52%52ÿ%5ÿ&ÿE1Cÿÿ&ÿ $2ÿ12Aÿ hViiPQIHWeÿ$210ÿC@ÿ&ÿ42ÿ0%03 9ÿ2ÿ5ÿÿ ÿp5ÿ 1 0 2ÿ%5ÿ&ÿE1Cÿÿ&ÿ$2ÿ12Aÿ ÿ qRHQPWHrPÿstIPQÿXHIIPQiSIHWPuÿPQRvwIÿxRHQÿ cIdHRReÿy%%5ÿ%ÿ@2ÿ2ÿ!5ÿÿ@25ÿ€fp5ÿC2&ÿ1234ÿD25Aÿÿÿ hViiPQIHWÿ23ÿDC2ÿC@ÿ5 ÿC2Aÿ ÿ ‚IVxxÿƒxvRRQSIPIÿUXHWIHRÿYÿ`a`bÿ cIdHRReÿ ÿ2ÿ&2ÿ02ÿ"ÿ2%ÿ"5ÿ5 CCÿC@ÿ5C%1Aÿ hViiPQIHWÿ ÿ ÿ „PQvQwÿHXRVxxƒXHIIPQÿUXHWIHRÿYÿ`a`bÿ cIdHRReÿ&ÿ912ÿ2%9ÿÿ CC5ÿ2ÿ205ÿ3&2%%5ÿ% ÿ 2ÿD2ÿ91&ÿ%5@&ÿ ÿ51CC502Aÿ hViiPQIHWeÿ 1%05ÿ ÿ2ÿ39215%9512&ÿC2ÿ02gÿ&55ÿ2ÿ 25ÿ02ÿ"Aÿ 52&ÿ2%9520ÿ2ÿ51CC5%0 2ÿC@ÿ@2535%5ÿ ÿ C2 9 5ÿD2ÿ2&ÿ52ÿ9 &ÿAÿÿÿ ÿ †‡ÿ‰QXPƒIPWvQwHWÿG‘XPWUƒHi’PIPQÿUXHWIHRÿYÿ`a`bÿ „PvQXPƒIPWvQwÿGÿ&92ÿÿD2ÿDC&ÿ2%52%92gÿ%0Aÿ3&ÿ ÿ&%951gÿ52%52ÿ ÿ CC5CC5% 2gÿ12ÿg!ÿ02Aÿ ‚iHWIHÿXHIIPQiSIHWPeÿ62 E0ÿ9@2ÿ%9ÿ%&CgÿD2ÿÿ12ÿ3&9ÿg#ÿ 02Aÿ “XPWd”WvQwƒRPrQvQwÿ•–W–rHR‘hSWXƒ—ƒPQeÿ62 E0ÿ9@2ÿ533ÿ2@ÿ ÿ 2C2D2ÿ2ÿ2&ÿ5 0ÿ02ÿ5%9ÿ""ÿ0Aÿ˜25@2ÿ3 22%9ÿ&2ÿ 192gÿCC5% 2ÿ5ÿ% C0 CC%9Aÿ™2C2D2ÿDE2ÿ5%ÿ3Cÿ ÿ @2ÿ5ÿ3&9Aÿÿ dt’PrPQeÿe@2ÿ%9ÿCAÿy%%5ÿ12ÿCCÿ"ÿ ÿÿ02gÿ%0ÿ12ÿyDD0ÿ85ÿ 19gÿf%3295ÿ19gÿ)95@5ÿ19gÿy3295ÿ19ÿ ÿÿ621550 959Aÿ™CCÿ #ÿ&2ÿÿ2ÿÿ3&9ÿ ÿ"ÿ02Aÿÿ gHRdVWƒÿ„GÿVT’ÿhVrHÿvQRSTUHwPÿCC50EÿC9Aÿ3%ÿ350&ÿ91&ÿ iÿ5ÿC2% 2%2%9ÿÿj2D2%95&%9ÿ72& k125@5Aÿÿ hVQƒPUXPQƒPWÿXvrÿƒSQUIÿWPvQXPƒIPWvQwƒs–rwPIÿlÿ5ÿ5C2ÿ& 0Aÿÿ ÿ ÿ nopqrqstsuvwwÿxyÿ ÿ z{|}~€‚ƒzÿ †‡‡‡ˆˆ‰‰‰Š‰Š†‹ŒŠ‡‹ Ž‘’‘ÿ‰ ÿ ÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿ'"!%$"&ÿ ÿ"!%$"$"#ÿ#ÿ"!! ÿÿ ÿÿ ÿ"!%$"ÿ$"#ÿ$$0"ÿ#)( ÿ"#1ÿÿ"#ÿ ÿ98654ÿ!"3 ÿ75654ÿ!"3 ÿA8654ÿ!"3 5654ÿ!"3 ÿ@5654ÿ!"3 ÿ 85654ÿ!"3 45654ÿ!"3 ÿ ÿ ÿ#ÿ ÿÿ ÿ"#ÿ ÿ"!%$"$"# ÿ"#1ÿ ÿ0"2ÿ#ÿ"!! `ÿefedcb aYUX`YTXWXWWWVVUUUTSÿBQPIHGFEDCB ÿ"#ÿ ÿ"!%$"$"# ÿ ÿ"#1ÿ ÿ X6&ÿ FGHIPFQRFSTFUIVQÿ 3Y`ÿ 5Cÿ ÿÿ ÿ 7D87"87ÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Rabcdedfÿghiÿpbqarstefudsvÿuwÿwvqcxuyivaxgyq€svÿpbqÿ Tcvqegyq€svaÿVvaut‚ƒtudÿsvtÿuwÿSvqsutÿ „ †‡ˆÿy‰pt‰ÿSuxaetxƒuqcvqedfvd‘ÿ ÿ ÿ ÿ “”•–—˜™ÿef——ÿgh–—ie jklmnopnqÿrÿstkkurvÿwxkknqÿyz{ÿ|u}xooÿ|~ÿ}mnpo€mÿkrooÿvy‚q}‚ootvkrƒnÿrÿ stkkurvpÿvy‚qÿxkkÿ„npo‚kxÿyÿ‚kvqrqƒÿyz{ÿ}mkl orƒxq nÿxuÿ unmvpx{nkpym€ nÿ}mÿuxkknqÿyz{ÿp†roouxkknqÿnqorƒkÿvxmkxÿrÿÿ „roxƒxÿ‡ˆÿÿ ÿ ‰˜ŠŠ˜‹Œ˜ee‹f‹™ÿ stkkurvpÿvy‚qÿ†oxqnmxmÿnqÿ}mptoqrqƒÿxuÿrq ‚pkmrkyknmÿur ÿym€ nkÿpyÿ rqƒ€mÿrÿnqÿ„npo‚kx ÿ nkxo†oxqÿur ÿqxqÿŽnoÿxuÿnm xoÿ‘’“”•ÿˆ}oˆ“ÿ xpk„rop†xmvnmrqƒnqŽ–ÿxqkxƒnqÿ”’’•ˆÿ—m€ nkÿtmÿ„notƒnkÿpkmx˜ÿqym ypkÿyÿ stkkurvÿotqƒpÿn ÿuÿ‘’‡ˆÿÿ ÿÿ ™ÿ noÿxuÿ nkxo†oxqnym€ nkÿtmÿpn xqÿkr rƒxmnÿuxkknqÿyz{ÿp†roouxkknqon qrqƒxmÿ ‚k„lƒƒ xÿxuÿstkkurvpÿvy‚q–ÿ €ÿnqÿurppÿ noÿ„lƒƒ npÿrÿpx„xq ÿn ÿutƒxmÿyz{ÿ umrƒÿrq}mxpkm‚vk‚mÿ”’’š›”’’œˆÿ|m„nknkÿxupkxqqx nÿ tmn}knmÿyz{ÿ†oxqym€ nkÿ „lƒƒ npÿrqknÿ‚kÿrÿprqÿ{no{nkˆÿn qrqƒpqtknkÿ}mÿuxkknqÿyz{ÿp†roouxkknqÿunmotkpÿ xo mrƒÿkrooÿw|{‚u‚ xqqnqÿsw|~ÿyz{ÿunmvpx{nkpym€ nkÿ‚kvx npÿrqknÿ}‚ookÿ ‚kˆÿžqÿ„nprvkqrqƒÿxuÿ‚k„lƒƒ xÿon qrqƒxmÿ‚k}m npÿu€mnqÿ”’”Ÿˆÿ~nprvkqrqƒnqÿ urpx nÿklutmmÿxkkÿon qrqƒxmqxÿrqknÿuxmÿrÿpvrzvÿxkkÿv‚qqxÿkxpÿunmÿxuÿw| {‚u‚ xqqnq–ÿyz{ÿxkkÿ€kƒtm nmÿrÿym€ nkÿ tm}mÿvmtupˆÿÿÿ ÿ nqÿ}mnpoxƒqxÿ‚kvqrqƒnqÿyz{ÿ}mkl orƒxq nkÿƒmpÿq‚ÿn ÿxqon qrqƒÿxuÿ vy‚qnqpÿn˜†oyxknmrqƒÿyz{ÿ}mptoqrqƒÿxuÿrq ‚pkmr}xpkrƒ{nknmˆÿÿ ÿ nkÿ}rqqpÿ noxmÿxuÿ nkÿ‚mp†m‚qƒorƒnqÿ nkxo†oxqnoxƒ xÿym€ nkÿpyÿrqknÿ y}xkkxpÿxuÿ nkkxÿ„npo‚k–ÿ‚kxqÿ nkÿ„ormÿnqÿnƒnqÿ†myznppÿvmrqƒÿ‚kvqrqƒÿxuÿ unmvpx{nkpym€ nÿpxkÿ‚k„lƒƒqx ÿxuÿrq}mxpkm‚vk‚m–ÿur ÿ nqÿkr †‚qvkÿ €ÿ vy‚qnqÿxupnmÿxkkÿn˜†oyxknmxÿyz{ÿ}tm rƒpktooxÿ nqÿ nonqÿxuÿ nkxo†oxqnqˆÿÿ ÿ nqÿ}mnpoxƒqxÿ‚kvqrqƒnqÿyz{ÿ}mkl orƒxq nkÿxuÿunmvpx{nkpym€ nkÿ}mÿ uxkknqÿyz{ÿp†roouxkknqktqpknmÿ nÿ xƒuxkknq¡ÿrqqn}xkkxmÿ}xpkrƒ{nknmÿnqorƒkÿkx„nooÿ qn xqˆÿ ÿ ÿ ¢£¤¥¦¦ÿ¨©ÿª£«¬­®¯¥¬«°±²¬¥³´µ­µ®ÿ ÿ ÿÿÿ ÿÿ ÿÿÿ ÿÿ !ÿ"ÿ#$%&ÿ'ÿ%($%&)%%ÿ0%$ 1%21ÿ3ÿ !ÿ"ÿ#$%&ÿ ÿ ÿ 45&%)6 ÿ7 8ÿ377ÿ'ÿ6 9&@A%ÿ'ÿ&A%ÿÿ'ÿB)16%6 %5CC)ÿ""D 38E"""ÿ ¶·¸¹º»¼½¾¿¶ÿÁÂÃÃÃÄÄÅÅÅÆÅÆÂÇÈÆÃÇÉ ÊËÌÍÎÍÿÆ ÿ ÿÿ "#$ÿ ÿÿ ÿÿÿ ! ÿ ÿÿ %&ÿ ÿ '()01123453ÿ27ÿ89@@A32B(ÿ72((53ÿ9CDÿEFGBB72((53ÿ(GBBÿ45ÿH2E(G1D5(5IÿGÿ9@IP45(ÿ E9@ÿG421ÿE2832IÿHQI)G345BE5FA38(5Iÿ89@@5Iÿ2((ÿFP)QIR2EÿA345Iÿÿ 7PI53SE9@@2I53ÿTUTVÿ9CDÿHQI7W3(2Eÿ72I2ÿ8B2I(ÿDQE(53ÿTUTVXÿYWIÿ 75I8E2@D5(E9@IP45(ÿWIÿA(Q82(`ÿHQI)G345BE5FA38(5IÿHQI@54B245ÿ9CDÿ 23BW113G31E271GH(5IÿWIÿ5IB2142ÿHG33Eÿ45(ÿ@QRBG1D5(ÿ2((ÿ23EBA(2ÿ(GBBÿ45(ÿ89@@A32B2ÿ abc3W(5(Xÿÿÿ ÿ d2E(G1D5(5I32ÿe5I42Bÿfghip`ÿe5I42Bÿfghiq`ÿe5I42BÿfghgU`ÿe5I42Bÿfghgr`ÿe5I42Bÿ fghgT`ÿe5I42Bÿfghgf`ÿe5I42Bÿfghgiÿ89@@5Iÿ2((ÿHPÿ5IBW112ÿ23BW113G31E271GH(5IÿHQIÿ 72((53ÿ9CDÿEFGBB72((53ÿ53BG1(ÿ1WBB2345ÿabc(2s2ÿGÿE2@)234ÿ@54ÿHQI@54BG31ÿ27ÿ HQI)G345BE5FA38(5IXÿÿÿ ÿ tuvwxywxÿÿ 34AE(IG(9@(5I32ÿFB235I2Eÿ2((ÿEWBR2Eÿ27ÿ89@@A353ÿ@54ÿabc23EBA(3G31Xÿ‚W((7G8Eÿ 89@@A3ÿ89@@5I`ÿGÿ5153E82Fÿ27ÿH2E(G1D5(EW12I5ÿ2((ÿH28(AI5I2Eÿ9CDÿ5IBW112ÿ 23BW113G31E271GH(5IÿHQIÿ2BB2ÿAFFIW((245ÿHQI)G345BE5FA38(5Iÿ3WIÿ45ÿHQI@54B2(EXÿ ƒWI5H(5IÿA(1PIÿ)IA83G31E271GH(5IÿE2@(ÿ)9E(24E53D5(E271GH(5I`ÿ53BG1(ÿ1WBB2345ÿ (2s2Xÿÿÿ a5I8E2@D5(E9@IP45(ÿHQIÿ72((53ÿ9CDÿEFGBB72((53ÿ)QIÿA(Q82Eÿ9CDÿHQI(04BG12EÿGÿ 53BG1D5(ÿ@54ÿ82I(2ÿGÿ)GB212ÿrXÿ ÿ „ xuvwxv†‡ ˆuy‰ÿ cÿRW3E(5E8IG75BE5ÿdQIEB21ÿ(GBBÿA(Q83G31ÿ9CDÿHQI(04BG12345ÿ27ÿ ÿÿ75I8E2@D5(E9@IP45ÿHQIÿ‘85IG9@IP45(ÿ’ƒ5(2BRFB23ÿ45Bÿ27ÿe5I42BÿfUhT“ÿ@XHBXÿÿ ÿÿe2E()GBEF2I85IG3153”ÿTUT“cUgcrfÿ cÿ•2I(2ÿ@54ÿHQIEB21ÿ(GBBÿA(Q83G31ÿ9CDÿHQI(04BG12345ÿ27ÿ75I8E2@D5(E9@IP45ÿHQIÿÿ ÿÿ‘85IG9@IP45(ÿÿÿ ÿ ÿ ÿ eGE)5(Dÿ–2I(G3EE93ÿ—8G332I`ÿaƒÿ ÿ ÿ ˜™defghijk˜ÿmnoooppqqqrqrnstrosu vwxyzyÿr AKTIEBOLAGET SILJANS BÅTTRAFIK Protokoll från årsstämman 2026 Tid: Kl. 10.00 torsdag 22 maj 2026. Plats: Ombord på M/S Gustaf Wasa vid kaj i Leksand. Närvarande: Mats Oscarsson. Anders Winter, Tomas Norell. Olof Erlands, Per Ericson, Erik Jalking, Lisa Larshans, Christer Karlsson, Bengt Stor, Peter Düring. Victor Zakrisson, Pelle Mäcs, Per Mårthans och Göran Nordkvist Anmält frånvaro: Tony Nordesjö, 1 Mats Oscarsson öppnande årsstämman och hälsade alla välkomna, dagordningen presenterades och godkännandes 2 Mats Oscarsson valdes till ordförande för årsstämman. 3 Anders Winter valdes till sekreterare för årsstämman och till justeringsman valdes Per Mårthans 4 Röstlängd upprättades – se bilaga och församlingen menade att stämman blivit behörigt utlyst genom annonser i Leksands bladet, Rättviks Nytt och Annonsbladet Masen tre veckor innan stämman (vecka 19) samt e-post till kända aktieägare. 5 Göran Nordkvist redogjorde för årsredovisningen och revisionsberättelsen. Årets resultat 115 380 kr överfördes för ny räkning. Per N föreslog att styrelsen undersöker om det går att få mer ut av vårt kapital samt undersöka om det går att minska el kostnaden. 6 Stämman fastställde och godkände balans och resultaträkning och dessa lades till handlingarna. 7 Bolagets vinst 2025 fastställande till 115 380 kr vilket överfördes till ny räkning 8 Beslöt stämman om full ansvarsfrihet för kassör och bolagets styrelse. X-BAS sköter den löpande ekonomin numer på månadsbasis vilket är ekonomiskt gott för bolaget 9 Fastställdes att arvoden höjdes med 3 % uppräknat till närmast 100 lapp. till totalt 28 400 kr, fördelat på ordförande 20 600 kr och sekreteraren 7 800 kr SSididaa 6 16 6a va v3 774 SSididaa 6 26 7a va v3 774 SSididaa 6 36 8a va v3 774 Datum Sida 2026-05-05 1 (5) Styrgruppsmöte e-arkiv 2026-05-05 Tid och plats: tisdagen den 5 maj, kl 8:30-9:30, via Teams. Närvarande: John Steen (kommundirektör Säters kommun), Tommie Floréus (Administrativ chef, Sandvikens kommun), Åsa Langer (Enhetschef, Hudiksvalls kommun), Lars Larsson (Kommunikationschef, Nordanstigs kommun), Christer Granqvist (IT-strateg, Smedjebackens kommun), Tovelinn Rombin (Enhetschef, Borlänge kommun), Joel Johansson (kanslichef, Leksands kommun), Ulrica Leandersson (Kommunikationschef, Ovanåkers kommun), Jessica Johansen (Kanslichef, Rättviks kommun), Lotta Daun Messing (kanslichef, Ludvika kommun), Sven Eckerskog (Nora kommun), Christina Semdahl (kanslichef, Malung-Sälens kommun), Ellen Gräfnings (Stadsjurist, Falu kommun), Karin Höglund (Administrativ chef, Ljusdals kommun), Jennifer Berglund (Kommunsekreterare, Hedemora kommun), Minna Snabb (Administrativ chef, Bollnäs kommun), Mathias Brandt (enhetschef, Vansbro kommun) Frånvarande: Hanna Dahlkvist (Administrativ chef, Älvdalens kommun), Carin Lilliehöök (Stabschef, Gagnefs kommun), Joel Larsson (Kanslichef, Nora kommun), Anna Karlsson (Kanslichef, Mora kommun), Carolina Sandvik (Enhetschef gemensamt stöd och medborgarservice, Orsa kommun) Marika Lyman (Administrativ chef, Avesta kommun) Föredragande: Joanna Hed (enhetschef, E-arkiv Mitt), Anna-Maria Malmberg (systemförvaltare, E-arkiv Mitt)

§ 42 Köp- och exploateringsavtal till detaljplan för Utsikten, del av Lerdal 10:49 med flera Delegationsbeslut fattade av allmänna utskottet 2026-06-02

§ 43 Barn- och utbildningsförvaltningens helårsprognos 2026

§ 44 Dnr KLK 2026/714 000 Interna priser post och tryckeri 2027 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Fastställa interna priser för post och tryckeri för år 2027. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse- Interna priser post och tryckeri 2027, daterad 2026-05-20. Sammanfattning av ärendet Kommunens post och tryckeriverksamhet finansieras helt genom interna intäkter inom kommunkoncernen. Kostnadsökningen 2027 (2,5%) beror på ökade lokalhyror och lönekostnader. Posthantering Förvaltning 2026 2027 Stab- och serviceförvaltningen 114 940 kr 117 814 kr Samhällsutvecklingsförvaltningen 94 440 kr 96 801 kr Barn- och utbildningsförvaltning Gymn 70 640 kr 72 406 kr Grund 54 230 kr 55 586 kr Socialförvaltningen 100 580 kr 103 095 kr Bolag RFAB 40 100 kr 41 103 kr Tryckeri Förvaltning 2026 2027 Kommunfullmäktige + Miljö & byggnadsnämnd 84 700 kr 86 818 kr Kommunstyrelsen 87 250 kr 89 431 kr Stab- och serviceförvaltningen 67 780 kr 69 475 kr Barn-och utbildningsförvaltningen Grund 50% 52 090 kr 59 778 kr Gymn 50% 52 090 kr 59 778 kr Samhällsutvecklingsförvaltningen 52 900 kr 60 609 kr Socialförvaltningen 74 430 kr 82 682 kr _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Allmänna utskottet Bolag RFAB 40 100 kr 41 103 kr Förvaltningens förslag till allmänna utskottet Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 1. Fastställa interna priser för post och tryckeri för år 2027. Yrkanden 1. Joanna Stridh (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Anki Pellgård, förvaltningschef stab- och serviceförvaltningen Kristina Dhenstrand, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Malin Lindén Ohlsson, förvaltningschef socialförvaltningen Per-Johan Backlund, förvaltningschef samhällsutvecklingsförvaltningen Lena Frid-Linder, städchef Erik Mååg, ekonomichef Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Allmänna utskottet

§ 45 Dnr KLK 2026/444 007 Begäran om yttrande i granskning av strategisk samhällsplanering - kommunrevisionen Samhällsutvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Lämna nedanstående synpunkter och svar på åtgärder under rubriken ”Förslag på synpunkter och svar på åtgärder”. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Yttrande i granskning av strategisk samhällsplanering – kommunrevisionen, daterad 2026-05-15 b) Missiv, Granskning av strategisk samhällsplanering, inkom 2026-03-19. c) Rapport, Granskning av strategisk samhällsplanering, inkom 2026-03-19 Sammanfattning av ärendet På uppdrag av kommunens revisorer har Azets genomfört en granskning av kommunens arbete med strategisk samhällsplanering. Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar synpunkter på de slutsatser och rekommendationer som lyfts fram i rapporten. Av svaret bör framgå vilka åtgärder som planeras att vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svar önskas senast den 18 juni 2026. Samhällsutvecklingsförvaltningen har bistått med underlag och intervjuer/dialogmöten samt även lämnat synpunkter på utkast av rapporten. På en skala mellan nej, endast delvis, i allt väsentligt och ja har i stort fyra punkter redovisats för. På alla frågor får kommunen bedömningen endast delvis, ett lågt betyg. Följande revisionsfrågor har berörts: • Finns tillräckligt tydliga direktiv och riktlinjer för styrning och ledning av kommunens arbete med strategisk samhällsplanering? • Finns ett effektivt samspel mellan strategisk samhällsplanering (exempelvis visioner, befolkningsmål, kommunprofilering) och de formella fysiska planeringsprocesserna (exempelvis översiktsplan, detaljplan, investeringsplan och liknande)? • I vilken grad sker planering av kommunala verksamheter som förskola, grundskola och äldreomsorg, liksom kommunala ansvarsområden som vatten och avlopp, utifrån den strategiska samhällsplaneringen? • Finns det ett effektivt sätt att tillvarata engagemanget hos både politiker, tjänstepersoner, näringsliv och allmänheten? _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(6) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet Rapporten beskriver följande rekommenderade åtgärder 1. Tydliggör kopplingen mellan strategiska mål och planeringsprocesser, exempelvis genom en enkel och överskådlig styrkedja som visar hur mål, planeringsstrategi, översiktsplan, prioriteringslistor och investeringar hänger ihop. 2. Etablera en tydliggörande processmodell för översikts- och detaljplanering som beskriver steg, roller och involvering av berörda aktörer före, under och efter den lagstadgade planprocessen. 3. Skapa en återkommande struktur för att aktualitetspröva och uppdatera verksamheternas långsiktiga behov inom 10-20 år, exempelvis genom årliga behovsmöten och en enkel mall för behovsunderlag som uppdateras regelbundet. 4. Utveckla en modell för samverkan mellan förvaltningar och kommunala bolag, exempelvis genom ett fåtal planerade möten per år där övergripande behov och planeringsfrågor följs upp gemensamt. 5. Stärk rutinerna för dialog och återkoppling genom att införa en lätt och konsekvent metod för dokumentation och hantering av synpunkter från näringsliv, medborgare och andra aktörer. Förslag på synpunkter och svar på åtgärder Mindre organisationer i Sverige förväntas följa samma regelverk, lagstiftning och liknande som större organisationer. Organisationen för samhällsplaneringen i Rättviks kommun är en liten enhet som består av ett fåtal personer, även inkluderat kommunala bolag och andra förvaltningar. En viktig utmaning är att hitta en balans där dokumentering och planering stöttar utförandet i stället för att hindra det. Redan i nuläget finns indikatorer som visar på att det finns fler dokument och riktlinjer om hur processer ska se ut än vad det finns faktiska leverabler. Ett tydligt exempel på detta är gällande gång- och cykelplan där planen har tagits fram för över fem år sedan men ingen del av plan har realiserats. Mål och planer har en tendens att uppdateras innan uppdrag färdigställs och samma frågor diskuteras om och om igen utan konkreta beslut. Några tydliga exempel med hur vatten- och spillvatten ska hanteras i detaljplanen för Utsikten eller att vi tar fram dagvatten- och bullerutredningar för områden som vi sedan inte jobbar vidare med då andra uppdrag prioriterats, vilket gör att utredningarna föråldras och riskerar att behöver göras om Självklart är det så att politiken ska kunna styra verksamheten efter den politiska viljan, framför allt då planeringsprocesser i flera fall pågår under flera mandatperioder. Men vi behöver hitta en rimlig nivå för hur mycket av våra resursers vi viker åt att skapa värden (slutföra planuppdrag) framför att Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(6) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet beskriva värden (med exempelvis processkartor och dokument som beskriver hur vi ska jobba med att slutföra uppdrag). Sammantaget bedöms tiden för att undersöka, ta fram och dokumentera processerna, modellerna och rutinerna enligt rapportens förslag ta 100-250 h för förvaltningen. Att sedan jobba efter den mötesstrukturen som föreslås bedöms medföra 10-24 möten per år utöver det som redan sker idag. Samtidigt behöver det vägas in att vi under slutet av 2025 och 2026 fram till nu har förändrat verksamheten där vi involverar, arbetar och har möten på ett helt annat sätt än under tiden som revisionens intervjuer genomfördes. För att ställa tiden i paritet till annat arbete så innebär det att minst ett annat planarbete behöver prioriteras ned och senareläggas samt att det årligen innebär motsvarande upp till ett planarbete i mötestid som tas från tillgänglig arbetstid. Rapporten bedöms inte tillräckligt ha jämfört föreslagna åtgärder med vad kostnaden för dessa blir i förhållande till vad vinsten/förlusten i utfört arbete för kommunen blir om åtgärderna genomförs. Det finns inte heller en nyansskillnad i en minsta förväntad åtgärd mot en exemplariskt utförd åtgärd. Det finns inte heller i rapporten några referenser till hur andra små kommuner har hanterat liknande frågor och vilka åtgärder andra kommuner gjort, samt hur Rättviks kommun står sig i förhållande till andra liknande kommuner inom föreslagna åtgärder. Dessa nämnda punkter som bedöms saknas i rapporten skulle varit till stor hjälp för kommunen i bedömningen om vilka åtgärder som ger bäst effekt och vilka andra kommunen kan ”kopiera” och utgå ifrån. Med dessa synpunkter är sammantaget förvaltningens förslag att enligt följande kommentera förslagen på de olika åtgärdspunkterna: 1. Tydliggör kopplingen mellan strategiska mål och planeringsprocesser, exempelvis genom en enkel och överskådlig styrkedja som visar hur mål, planeringsstrategi, översiktsplan, prioriteringslistor och investeringar hänger ihop. a. Detta bedöms vara ett ganska omfattande arbete. I de fall det kan resultera i ett enkelt flödesschema med ett kortfattat beskrivande dokument, kan det vara ett värdefullt dokument för att skapa förståelse för processen. Bedömningen är dock att det kommer vara utmanande eller omöjligt att få fram en ”enkel och överskådlig styrkedja” men att det kanske ändå till trots är värdefullt för nya medarbetare eller oinvigda personer med en dokumenterad process. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(6) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet b. En förenklad styrkedja kan tas fram under 2026 i de fall som annat arbete prioriteras ned. En fullständig styrkedja rekommenderas inte tas fram. Detta på grund av läsbarhet, användningsbarhet och tiden att ta fram underlaget. 2. Etablera en tydliggörande processmodell för översikts- och detaljplanering som beskriver steg, roller och involvering av berörda aktörer före, under och efter den lagstadgade planprocessen. a. Med erfarenhet av att tagit fram liknande åtgärder från andra kommuner så kommer detta likt åtgärd 1 bli en ganska komplicerad processmodell med flera om, men och utifall. Det behöver vägas in att ett översiktsplanarbete är en katalog av olika delmoment och delplaner som alla är olika. Ska detta mynna ut i en processmodell som är läsbar och ska skapa förståelse för processen behöver ganska stora förenklingar av processen göras. Likt åtgärd 1 bedöms det kunna vara värdefullt för nya medarbetare eller oinvigda personer. b. En förenklad processmodell kan tas fram under 2026 i de fall som annat arbete prioriteras ned. En fullständig processmodell rekommenderas inte tas fram. Detta på grund av läsbarhet, användningsbarhet och tiden att ta fram underlaget. 3. Skapa en återkommande struktur för att aktualitetspröva och uppdatera verksamheternas långsiktiga behov inom 10-20 år, exempelvis genom årliga behovsmöten och en enkel mall för behovsunderlag som uppdateras regelbundet. a. Detta förutsätter att verksamheterna har koll på sina behov så att informationen kan samlas in. Erfarenhetsmässigt så är bedömningen att verksamheterna inom kommunen inte alltid har koll på sina långsiktiga behov inom 10-20 år. Exempelvis så har behovet av förskoleplatser skiftat enormt bara de senaste 2-3 åren. b. Förslaget är att inte ålägga samhällsutvecklingsförvaltningen att vara den part som samlar in informationen om långsiktiga behov utan att respektive kommunal verksamhet åläggs att själva ta fram underlag och via respektive politiska instanser förmedla uppdrag till samhällsutvecklingsförvaltningen att säkerställa dessa. I varje planbesked bedömer planhandläggaren behoven som kommunen har utefter planansökan och vad kommunens Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(6) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet översiktsplan beskriver. Eftersom översiktsplanen ska aktualiseras varje mandatperiod och att i översiktsplanarbetet ingår att säkerställa kommunens behov av markanvändning så finns redan idag ett system för att fånga upp behoven i dessa processer som ska ta hänsyn till ett längre perspektiv. 4. Utveckla en modell för samverkan mellan förvaltningar och kommunala bolag, exempelvis genom ett fåtal planerade möten per år där övergripande behov och planeringsfrågor följs upp gemensamt. a. Erfarenhetsmässigt så har inte andra förvaltningar och kommunala bolag tid eller intresse att stämma av mer än de delar som berör dem själv och i ett läge i tiden som passar dem. Att ha en generell struktur för detta i en liten kommun innebär att personer behöver gå på möten som de inte har behov eller intresse av och därför kommer fler och fler möten allteftersom ställas in. b. Samhällsutvecklingsförvaltningen har i nuläget följande dialoger med kommunala bolag och förvaltningar: i. VA-huvudmannen och Miljö, cirka 4 ggr per år för att gå igenom gemensamma frågor. ii. Kommunalt fastighetsbolag, möten efter förfrågan och i pågående gemensamma uppdrag. iii. Andra berörda förvaltningar och VA-huvudmannen och övriga berörda, inför ett planbesked, i framtagande av samrådshandlingar, i framtagande av granskningshandlingar och vid genomförande. c. Sammantaget bedöms en ”modell” finnas på plats och att vi behöver fortsätta jobba enligt den för att om ett eller två år utvärdera hur det fungerat. 5. Stärk rutinerna för dialog och återkoppling genom att införa en lätt och konsekvent metod för dokumentation och hantering av synpunkter från näringsliv, medborgare och andra aktörer. a. Majoriteten av dialogen sker inom ramen för möten och samråd som samhällsutvecklingsförvaltningen initierar. Inom ramen för detta finns verktyg för återkoppling såsom återkoppling och redogörelser/utlåtanden. Övrig dialog som initieras utanför samhällsutvecklingsförvaltningen hanteras inom ramen för vanligt kommunalt arbete där vi återkopplar direkt eller så Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(6) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet snart vi har ett svar. Dokumentation sker vid behov i diariesystem. b. Sammantaget bedöms behovet att införa en ny metod för dokumentation och hantering av synpunkter inte behöva införas. Förvaltningens förslag till beslut 1. Lämna nedanstående synpunkter och svar på åtgärder under rubriken ”Förslag på synpunkter och svar på åtgärder”. Yrkanden 1. Per Mårthans (KD) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Katharina Mansfeld, kommundirektör Mark- och planenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets skol Granskning av strategisk samhällsplanering Rapport Rättviks kommun 2026-03-18 Antal sidor 17 Page 1 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning 5 4 Revisionskriterier 5 5 Metod 5 6 Resultat av granskningen 7 6.1 Styrning och ledning 7 6.1.1 Styrning 7 6.1.2 Ansvarsfördelning 7 6.1.3 Organisation 8 6.1.4 Riktlinjer 9 6.1.5 Bedömning 10 6.2 Samspel mellan strategisk samhällsplanering och planeringsprocesserna 10 6.2.1 Översiktsplan 10 6.2.2 Planeringsstrategi 11 6.2.3 Mål och budget 11 6.2.4 Prioritering av detaljplaner 12 6.2.5 Övergripande planering utifrån kris och säkerhetsaspekt 12 6.2.6 Resurssättning 12 6.2.7 Bedömning 13 6.3 Planering av kommunala verksamheter 14 6.3.1 Bedömning 15 6.4 Ta vara på åsikter från politiker, tjänstepersoner, näringsliv och allmänheten 15 6.4.1 Bedömning 16 7 Samlad bedömning och rekommendationer 17 Page 2 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Rättviks kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska om kommunen har en tillräcklig styrning och uppföljning med utgångspunkt i den strategiska samhällsplaneringen. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunen har en tillräcklig styrning och uppföljning med utgångspunkt i den strategiska samhällsplaneringen. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunen endast delvis har tillräcklig styrning och uppföljning med utgångspunkt i den strategiska samhällsplaneringen Bakgrunden till vår samlade bedömning är att granskningen visat att kommunen har flera centrala styrdokument och strukturer på plats som utgör en viktig grund för en fungerande samhällsplanering. Översiktsplanen, planeringsstrategin, delegationsordningen och prioriteringslistan för detaljplaner ger tillsammans förutsättningar för en långsiktig och strategisk hantering av kommunens mark , bostads och utvecklingsfrågor. Den nära dialogen mellan politik och tjänstepersoner samt ett aktivt arbete med både översiktsplanering och ‑ ‑ detaljplanering bidrar ytterligare till att skapa stabilitet i planeringsarbetet. Samtidigt visar granskningen att dessa delar ännu inte binds samman i ett fullt ut strukturerat och förutsägbart styrsystem. Avsaknaden av en tydligt dokumenterad styrkedja innebär att sambanden mellan kommunens strategiska mål, den fysiska planeringen och de operativa prioriteringarna inte alltid är transparenta eller kända för alla berörda aktörer. Detta riskerar att göra planeringsprocesserna mer personberoende och mindre strategiskt samordnade. Därtill saknas långsiktiga och gemensamma behovsunderlag för centrala kommunala verksamheter såsom förskola, skola och äldreomsorg, vilket försvårar möjligheten att koppla verksamhetsplanering till fysisk planering på ett konsekvent sätt. Även inom VA området, där styrdokumenten är tydligare, framkommer att dialogen mellan kommun och bolag inte alltid sker med den regelbundenhet som krävs för ‑ att säkerställa tidig framförhållning. Vidare är vår uppfattning att kommunen aktivt arbetar med dialog gentemot invånare, näringsliv och andra lokala aktörer, men avsaknaden av en enhetlig rutin för dokumentation och återkoppling gör att synpunkter inte alltid tas om hand på ett systematiskt och spårbart sätt. Sammanlagt innebär dessa brister att kommunen, trots goda förutsättningar och flera påbörjade strukturer, saknar en samlad och heltäckande modell som säkerställer att strategisk samhällsplanering genomförs på ett konsekvent, långsiktigt och väl samordnat sätt. Rekommendationerna i rapporten syftar därför till att stärka just dessa delar genom att tydliggöra kopplingar, etablera gemensamma arbetssätt och skapa regelbundna forum för behovs och planeringsdialoger. ‑ Page 3 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Finns tillräckligt tydliga direktiv och riktlinjer för styrning och ledning av Endast delvis kommunens arbete med strategisk samhällsplanering? Finns ett effektivt samspel mellan strategisk samhällsplanering (ex Endast delvis visioner, befolkningsmål, kommunprofiliering) och de formella fysiska planeringsprocesserna (ex översiktsplan, detaljplan, investeringsplan etc)? I vilken grad sker planering av kommunala verksamheter som förskola, Endast delvis grundskola och äldreomsorg, liksom kommunala ansvarsområden som vatten och avlopp, utifrån den strategiska samhällsplaneringen? Finns det ett effektivt sätt att tillvarata engagemanget hos både Endast delvis politiker, tjänstepersoner, näringsliv och allmänheten? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: - Tydliggör kopplingen mellan strategiska mål och planeringsprocesser, exempelvis genom en enkel och överskådlig styrkedja som visar hur mål, planeringsstrategi, översiktsplan, prioriteringslistor och investeringar hänger ihop (se 6.1 och 6.2). - Etablera en tydliggörande processmodell för översikts- och detaljplanering som beskriver steg, roller och involvering av berörda aktörer före, under och efter den lagstadgade planprocessen (se 6.2). - Skapa en återkommande struktur för att aktualitetspröva och uppdatera verksamheternas långsiktiga behov inom 10-20 år, exempelvis genom årliga behovsmöten och en enkel mall för behovsunderlag som uppdateras regelbundet (se 6.3). - Utveckla en modell för samverkan mellan förvaltningar och kommunala bolag, exempelvis genom ett fåtal planerade möten per år där övergripande behov och planeringsfrågor följs upp gemensamt (se 6.3). - Stärk rutinerna för dialog och återkoppling genom att införa en lätt och konsekvent metod för dokumentation och hantering av synpunkter från näringsliv, medborgare och andra aktörer (se 6.4). Page 4 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets 2 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Rättviks kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens strategiska samhällsplanering. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Rättviks kommun har som mål att växa och bli fler invånare. Befolkningstillväxt medför också ett antal utmaningar, och ställer stora krav på koordinering och framförhållning för att hantera eventuella hinder effektivt på vägen. Detta gäller såväl den fysiska planeringen som planering för den kommunala verksamheten. Mot bakgrund av ovanstående har kommunrevisionen i sin riskanalys bedömt att det är väsentligt att granska kommunens arbete med den strategiska samhällsplaneringen. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunen har en tillräcklig styrning och uppföljning med utgångspunkt i den strategiska samhällsplaneringen. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: • Finns tillräckligt tydliga direktiv och riktlinjer för styrning och ledning av kommunens arbete med strategisk samhällsplanering? • Finns ett effektivt samspel mellan strategisk samhällsplanering (ex visioner, befolkningsmål, kommunprofilering) och de formella fysiska planeringsprocesserna (ex översiktsplan, detaljplan, investeringsplan etc)? • I vilken grad sker planering av kommunala verksamheter som förskola, grundskola och äldreomsorg, liksom kommunala ansvarsområden som vatten och avlopp, utifrån den strategiska samhällsplaneringen? • Finns det ett effektivt sätt att tillvarata engagemanget hos både politiker, tjänstepersoner, näringsliv och allmänheten? 3.1 AVGRÄNSNING Granskningen har avgränsats till kommunstyrelsen. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • Kommunallagen 6 kap § 6 • Tillämpbara interna regelverk och policys. 5 METOD Granskningen har genomförts genom: Page 5 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets • Dokumentstudier av relevanta styrdokument har genomförts. Exempel på dokument som granskats är: Kommunstyrelsens delegationsordning o Reglemente kommunstyrelsen o Miljö- och byggnadsnämndens delegationsordning o Mål och budget 2025-2027 o Planeringsstrategi 2024 o Planpriolista 2025-04 o Vatten- och avlopp VA – Policy o Vindbruksplan o Vision 2030 o Hållbart Rättvik o Riktlinjer för implementering av översiktsplan 2019 o • Intervjuer har genomförts med Förvaltningschef o Ordförande i samhällsutvecklingsutskottet o Chef för mark- och planenheten, o Chef för plan och utredning och VD för Dala Vatten och Avfall AB. o De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av chef för mark- och planenheten och chef för plan och utredning Dala Vatten och Avfall AB, Page 6 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 STYRNING OCH LEDNING 6.1.1 Styrning Intervjuerna visar att kommunen har flera centrala styrdokument som ska vägleda samhällsplaneringen, bland annat översiktsplanen, planeringsstrategin och en delegationsordning. Översiktsplanen beskrivs av tjänstepersoner som det strategiska dokument som ska styra planeringen, medan planeringstrategin beskriver vad kommunen behöver fokusera på för att förtydliga och fördjupa de gällande planinriktningarna. Dessa kompletteras även med prioriteringslistor som beskriver enskilda detaljplaner och övergripande strategiska planer. I intervjuer tydliggörs att personalomsättning i kommunen har skapat perioder av otydlighet, och det saknas sammanhållna rutiner för styrning och uppföljning av hur placeringsbeslut av nya eller ändrade kommunala verksamheter ska omsättas i bolagen. Det framgår även att dialoger mellan kommunen och VA-aktören ofta sker ”vid behov” snarare än genom etablerade och återkommande mötesstrukturer. I intervjuer framförs inte vid vilka exempel som behov uppstår, vilket skulle kunna ge en vägledning till när dialoger bör ske. Närheten i organisationen beskrivs som nyckel för att detta inte anses vara av stor betydelse, ett visst avstånd mellan kommun och bolag kan dock innebära att nödvändiga dialoger uteblir. 6.1.2 Ansvarsfördelning Enligt kommunstyrelsens reglemente1 § 2, ska kommunstyrelsen ansvara för följande områden kopplade till granskningens specifika sakområde: • Den översiktliga planeringen av mark och vatten • Kommunens mark- och bostadspolitik samt att se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls • Att erforderlig planläggning enligt plan- och bygglagen äger rum • Att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas • Att leda och samordna trafikförsörjningen, infrastruktur, väg- och trafikfrågor • Att främja energihushållning och leda miljö- och folkhälsofrågor • Att främja sysselsättning och leda näringslivs- och landsbygdsutvecklingsfrågor Delegationsordningen2 lyfts fram som ett centralt styrdokument, där ansvar och beslutsmandat är fördelade på tre nivåer: tjänsteperson, ordförande och utskott. Delegationsordningen uppdateras kontinuerligt och alla delegationsbeslut redovisas i kommunstyrelsen. Det framgår även att kommunstyrelsens samhällsutvecklingsutskott har delegation i ärenden: • Beslut om planbesked avseende upprättande av detaljplan eller ändring av detaljplan • Beslut om planuppdrag • Beslut om att gå ut i samråd vid förenklat, standard- och utökat förfarande enligt plan- och bygglagen 1 Antagen av kommunfullmäktige 2022-12-08 2 Reviderat av kommunstyrelsen 2025-03-18 Page 7 of 17 Granskning av strategisk samhällsplanering| Azets • Beslut om granskning av detaljplan vid standard- och utökat förfarande • Godkännande av miljöbedömning enligt miljöbalken vid planförfarande • Beslut om utställning, samråd eller granskning för ärenden som inte omfattas av plan- och bygglagen Tjänstepersonerna beskriver organisationen som i stort fungerande men lyfter att samhällsbyggnadsområdet är brett och kräver omfattande samverkan med andra verksamheter. Vid tidpunkten för intervjuerna är organisationen fullt bemannad på plan- och markområdet. 6.1.3 Organisation Efter den senaste omorganisationen i Rättviks kommun är kommunstyrelsens samhällsbyggnadsverksamhet uppdelad i tre huvudsakliga områden. I förvaltningsorganisationen tillhör två av dessa kommunstyrelseförvaltningen – kommunledningskontoret samt strategisk och hållbar utveckling –medan det tredje området, näringsliv och exploatering, organisatoriskt tillhör samhällsutvecklingsförvaltningen. Verksamhetsområdet näringsliv och exploatering leds av en näringslivschef och omfattar ett brett spektrum av frågor som är centrala för kommunens samhällsplanering. Det inkluderar näringslivsutveckling, etableringsfrågor, fysisk planering, mark- och fastighetsfrågor, kart- och mätverksamhet, infrastruktur, kollektivtrafik, bostadsförsörjning samt vindkraft. Samhällsutvecklingsutskottet, som är ett av kommunstyrelsens fyra utskott, har ett särskilt beredningsansvar för frågor som rör fysisk planering, bygg- och miljöfrågor, översiktsplanering, trafik och kollektivtrafik, fastighets- och markförvaltning samt naturvård. Utskottet hanterar även frågor om näringslivsutveckling, besöksnäring, strategiska arbetsmarknadsfrågor och teknisk service. Enligt intervjuade så fungerar det som en viktig länk mellan strategisk planering och operativ verksamhet och består av sju ledamöter och sju ersättare. Kommunstyrelsen har även delegation att fatta beslut i frågor som rör fastighetsförvärv och försäljning, servitut och nyttjanderätter, samt yttranden i plan- och byggärenden. Den har därmed en central roll i att forma kommunens fysiska och ekonomiska utveckling. Miljö- och byggnadsnämnden lyder direkt under kommunfullmäktige och har som myndighet ansvar för: • Miljö- och hälsoskyddsverksamhet, livsmedel, smittskydd samt tillsyn enligt Miljöbalken • Byggnadsverksamhet enligt Plan- och bygglagen • Strandskyddsdispenser enligt Miljöbalken • Tillstånd och tillsyn enligt Alkohollagen och Tobakslagen Miljö- och byggnadsnämnden har i med stöd av 6 kap 37 och 38 §§ kommunallagen samt 12 kap

§ 46 Dnr KLK 2026/716 04 Interna priser kostenheten 2027 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Fastställa interna priser för kostenheten för år 2027. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse- Interna priser kostenheten 2027, daterad 2026-05-08. Sammanfattning av ärendet Kostenheten har tagit fram förslag till interna priser för 2027. Preliminär budget 2027 Måltider barn/elever/brukare Pris/port 2026 Pris/port 2027 Buf 8291/70010 Rättvikssk. 62.21 62,31 82911/70011 Boda 68,08 75,97 82912/70012 Furudal 71.17 78,54 82913/70013 Vikarbyn 61.98 70.27 82914/70015 Söderås 62.41 66,47 82960/70014 Gymnasiet 52 53.24 Soc 82920/70020 Springkällan 62.77 62,91 82930/70030 Furan 103.15 106,59 Förvaltningens förslag till allmänna utskottet Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 1. Fastställa interna priser för kostenheten för år 2027. Yrkanden 1. Bengt Stor (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Anki Pellgård, förvaltningschef stab- och serviceförvaltningen Kristina Dhenstrand, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen Malin Lindén Ohlsson, förvaltningschef socialförvaltningen Per-Johan Backlund, förvaltningschef samhällsutvecklingsförvaltningen Erik Mååg, ekonomichef Nour-Aldin Issawi, ekonom _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Allmänna utskottet

§ 47 Dnr KLK 2024/835 214 Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera Samhällsutvecklingsutskottets beslut 1. Godkänna granskningsutlåtandet till detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera. Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 2. Anta detaljplanen för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, Detaljplan, Plankarta, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-11. b) Detaljplan, Plankarta, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-27. c) Detaljplan, Planbeskrivning, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-27. d) Detaljplan, Illustrationsplan, granskning detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-12. e) Detaljplan, Granskningsutlåtande, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-27. f) Detaljplan, Samrådsredogörelse, detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-12. g) Samrådshandlingar, Undersökning av betydande miljöpåverkan DP Verksamhetsområde på del av Sätra 1_9 Glassen, daterad 2025-04-04. h) Beslut, Beslut om betydande miljöpåverkan, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-27. i) Utredning, Dagvattenutredning, granskning detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-12. j) Utredning, VA-utredning, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9, daterad 2026-05-27. k) Samrådshandlingar, Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR), samråd detaljplan för verksamhetsområde på del av Sätra 1:9 "Glassen", daterad 2025-04-04 l) Samrådshandlingar, PM Geoteknik, samråd detaljplan för verksamhetsområde för del av Sätra 1:9 "Glassen", daterad 2025-04-04. _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(5) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet Sammanfattning av ärendet Under 2021 beslutade Samhällsutvecklingsutskottet (SHU) om planuppdrag för Livsmedelskluster längs Dalhallavägen (2021-06-11 § 67). Under planarbetets gång har kommunen identifierat en bredare efterfrågan på tomter för olika typer av verksamheter och den ursprungliga idén om ett område endast reserverat för produktion av livsmedel har frångåtts. Därav har plannamnet ändrats till Förslag till detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera och innehåller inte längre ordet ”livsmedel”. Planområdet är beläget vid Rättviks norra entré, mellan Riksväg 70 och Sätra Dalhallavägen i skogsområdet i närheten av Stiernhööksgymnasiets ladugård. Marken är idag inte detaljplanelagd och utgörs av skogsmark. Skogsmarken används som hagmark för hästar av den närliggande gymnasieskolan. Detaljplanens syfte är att möjliggöra ett mindre verksamhetsområde för att främja utvecklingen av det småskaliga näringslivet i Rättvik. Handel med varor som produceras inom området ingår i användningen och får säljas på plats. Genom att utformas på ett visuellt tilltalande sätt ska byggnader och anläggningar bidra positivt till upplevelsen av den norra infarten till Rättvik. Planen ska också säkerställa att dag- och skyfallsvatten tas om hand på ett sådant sätt att det inte orsakar problem inom planområdet eller nedströms. Användningen ”verksamheter” som föreslås i planförslaget är bred och innehåller olika typer av ytkrävande verksamheter som har begränsad omgivningspåverkan. Inom användningen kan även en viss utveckling av den närliggande gymnasieskolans verksamheter inrymmas. Som komplement till de tillåtna verksamheterna medges även handel av varor som produceras inom området, under förutsättning att handeln är av begränsad omfattning och har ett direkt samband med den huvudsakliga verksamheten. Den 4 juni 2025 § 44 beslutade SHU att godkänna detaljplanen för samråd. Detaljplanen var därefter ute på samråd mellan 2025-06-16 och 2025-08-25, vilket gav berörda möjlighet att yttra sig om planen. Efter samrådet gjordes ändringar i vissa delar av planhandlingarna utifrån inkomna synpunkter. Bland annat uppdaterades dagvattenutredningen och dagvattenlösningarna dimensionerades för att kunna hantera ett 100-årsregn. Även en VA- utredning togs fram efter att ha efterfrågats av det kommunala VA-bolaget. (För mer detaljerad lista över ändringar, se samrådsredogörelsen). Den 18 februari 2026 § 14 beslutade SHU att godkänna detaljplanen för granskning. I samband med detta beslutade kommunen även att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken behöver därför inte göras. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(5) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet Granskningen pågick mellan 2026-03-10 och 2026-04-07 och gav återigen berörda en möjlighet att yttra sig om planförslaget. Under granskningstiden inkom sex yttranden. Inkomna yttranden och kommunens svar har sammanställts i ett granskningsutlåtande. Efter granskningen har planbeskrivningen uppdaterats med en tydligare beskrivning av befintligt markanvisningsavtal och utöver detta har redaktionella ändringar gjorts i plankarta och planbeskrivning. Länsstyrelsen, som är statens förlängda arm, har i sitt uppdrag att bevaka så kallade ingripandegrunder. Ingripandegrunderna är fem statliga och mellankommunala intressen som ger Länsstyrelsen befogenhet att överpröva eller upphäva en kommuns beslut om att anta eller ändra en detaljplan. I sitt granskningsyttrande har Länsstyrelsen identifierat en överprövningsgrundad synpunkt kopplad till hälsa och säkerhet utifrån dagvattenfrågan. Som svar på detta argumenterar mark- och planenheten i granskningsutlåtandet att frågan om dagvatten är tillräckligt utredd och att dagvattenlösningarna samt planens genomförande inte kommer att medföra någon ökad belastning på Trafikverkets anläggningar. Vid ett genomförande kommer planområdet inte att släppa ifrån sig mer vatten än idag. I samband med granskningen blev mark- och planenheten telefonledes kontaktade av en av rektorerna på Stiernhööksgymnasiet som uttryckte oro kring planläggningen. Bland annat uttrycktes oro över att hagmark tas i anspråk vilket på sikt skulle kunna ha en negativ påverkan på elevintaget till nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) inom ridsport. Om detaljplanen skulle antas och genomföras efterfrågar skolan mark som kan ersätta den hagmark som försvinner. De ser även en risk för att skogsbruket kan komma att påverkas och är även oroliga för att ökade trafikrörelser till och från området kan komma att ha en negativ påverkan på skolans verksamhet. Utöver telefonsamtalet har inget officiellt eller skriftligt yttrande inkommit från skolan, vare sig i samrådet eller granskningen. Ett avstämningsmöte hölls i september 2024 då personal från Samhällsutvecklingsförvaltningen och gymnasieskolan deltog. Efter det mötet bedömde mark- och planenheten att frågor om trafik och kompletterande hagmark borde vara möjliga att lösa även vid ett genomförande av detaljplanen. Planförslaget har även anpassats till skogsbruket genom att naturmark lagts ut i planområdet som möjliggör för elever och personal att även fortsättningsvis kunna röra sig genom området, och därmed ta sig till områdena längre norrut som de nyttjar i sin utbildning. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Det är kommunen som är exploatör för detaljplanen och kommer vara ansvarig för utbyggnader av åtgärder som är nödvändiga för planens genomförande. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(5) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet Nedan kostnader är grova uppskattningar då ingen projektering tagits fram: • lantmäteriförrättningar, cirka 0,2 miljoner kronor • utbyggnad av gata med vändplats och slitlager av asfalt (cirka 150 meter), cirka 1,5 till 2,2 miljoner kronor • utbyggnad av allmän plats med dagvattenfunktioner, cirka 1,5 till 3 miljoner kronor • projektering och upphandling, cirka 0,5 miljoner kronor. Sammantaget landar summan för de olika posterna på mellan 3,7 och 5,9 miljoner, plus kostnader för detaljplanen om cirka 0,6 miljoner. Totalt innebär detaljplanen cirka 35 355 kvadratmeter kvartersmark och för att kommunens kostnader ska täckas behöver markpriset vara någonstans mellan 122 och 184 kr per kvadratmeter. Kommunen har ett markanvisningsavtal som innebär att Sätra 1:17 ska säljas för 0,16 miljoner kronor. Markens storlek är cirka 16 167 kvadratmeter vilket motsvarar ett råmarkspris på 9,9 kronor per kvadratmeter. Utöver detta tillkommer exploateringskostnader som motsvarar fastighetens del av kommunens totala kostnader för framtagandet av detaljplanen samt utbyggnad av infrastruktur till området. Enligt granskningsförslaget kan inte hela Sätra 1:17 användas som kvartersmark, utan kvartersmarken kommer att ha en storlek om cirka 15 000 kvadratmeter. För att få täckning för kommunens kostnader innebär detta att köparen, utöver råmarkspriset, behöver erlägga mellan cirka 1,83 och 2,76 miljoner kronor. Som jämförelse är Magasinet 3 i centrala Rättvik, som är avsedd för handel, värderad till 0,75 miljoner kronor och är 1800 kvadratmeter stor vilket ger ett kvadratmeterpris om cirka 417 kronor. Ej medräknat ovan är VA-utbyggnaden som har viss täckning (cirka halva kostnaden) via anslutningsavgifter. Kostnaden för VA-utbyggnaden beräknas till cirka 7 miljoner kronor som antingen kan finansieras av exploatören eller VA-kollektivet. Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna granskningsutlåtandet till detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera. Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 2. Anta detaljplanen för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(5) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet Yrkanden 1. Per Mårthans (KD) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Mark- och planenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande 181 181 180 181 180 Z 181 d h h 1 1 2 f 1 f 2 f 3 181 181 p b e 1 1 1 180 181 181 GATA Z 180 d h h 1 1 2 f 1 f 2 f 3 E damm 1 178 p b e 1 1 1 1 179 NATUR 179 dike ej skylt 1 1 ej skylt 1 182 179 178 180 178 176 175 176 178 RÄTTVIKS PROSTGÅRD SÄTRA 2:28 1:9 1 182,2 182 181 181,8 181,2 181,6 181,2 188 187 179,5179,7 180 186 185 180,2 179,8 179,6 179,6179,6 179,8 184 1:17 183 182 179,0 182 181 179 180 178 183,8 178,1 177 N=6753900 182 1:16 181 176 180 RÄTTVIK 1:15 RÄTTVIKS PROSTGÅRD 1:11 179 175 175 179 N=6753800 175 E=155300 E=155400 E=155500 N=6754100 N=6754000 E=155300 PLANBESTÄMMELSER EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven KVARTERSMARK användning och utformning är tillåten. Fastighetsstorlek GRÄNSBETECKNINGAR d1 Minsta fastighetsstorlek är 4200 m². Höjd på byggnadsverk Planområdesgräns Användningsgräns h1 Högsta nockhöjd är 14 meter. Egenskapsgräns h2 Högsta totalhöjd är 16 meter. ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Placering Allmän plats p1 Byggnad ska placeras minst 4.5 meter från fastighetsgräns. GATA Gata Utformning NATUR Natur f1 Fasader ska utföras i klassisk faluröd kulör (S 5040-Y80R enligt NCS, Natural Colour System). Mindre fasaddetaljer får vara i annan Kvartersmark kulör. f2 Minst 20 % av fasaderna, som vetter ut mot riksvägen och E1 Transformatorstation Dalhallavägen, ska utgöras av trä. Z Verksamheter f3 m Om ind f r a e s a v d o e ly n m s e lä r, n e g x d e ö m v p e e rs lv k is ri d g e e r n 3 o 0 m m fö e r t s e k r ju sk tn a i n d g e n a v d f e a la sa s d u li p v p , i variation i färg, material eller höjd. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS Utförande Utformning av allmän plats b1 Minst 20 % av marken ska vara genomsläpplig. ej skylt1 Skylt får ej finnas Utnyttjandegrad damm1 Damm för dagvatten dike1 Dagvattendike e1 S an tö v r ä s n ta d n b i y n g g g s n o a m d r s å a d r e e t a . är 20 % av fastighetsarean inom EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ILLUSTRATION Illustrerad fastighetsgräns GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. laga kraft. Till planen hör: Samrådsredogörelse Planbeskrivning Granskningsutlåtande Grundkarta Illustrationsplan Fastighetsförteckning PLANKARTA Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera KARTBETECKNINGAR 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter 182 Nivåkurva SÄTRA Fastighetsbeteckning Byggnad Rättviks kommun Dalarnas län Beslutsdatum Instans 1:9 Kvarterstraktgräns Byggnad, komplementbyggnad Samråd Antagandehandling Fastighetsgräns Byggnad, skärmtak 2025-06-04 § 44 SHU Vägkant Barrskog Granskning Gång- och cykelbana Lövskog Gångstig Lövträd 2026-02-18 § 14 SHU Ägoslagsgräns Sankmark K K o o o o r r d d i i n n a a t t s s y y s s t t e e m m i i p h l ö a j n d : : S R W H E 2 R 00 E 0 F 99 15 00 Antagande Stödmur Äng Skala: 1:2000 i A3 Upprättad 2026-05-26 Dnr: KLK 2024/835 Beteckningsstandard: HMK KS Staket 174,7 Markhöjd Häck Belysningsstople Upprättad av mark- och planenheten: 2026-05-20 Laga kraft Lena Snis, mätningsingenjör Dikesmitt Slänt Peter Nilsson Mark- och planchef B344 Sandra Håmås Planarkitekt PLANNUMMER: B344 Samråd beslut, SHU, 2025-06-04 Granskning beslut, SHU, 2026-02-18 Antagande, KS 2026-XX-XX Laga kraft, 2026-XX-XX PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR GLASSEN, DEL AV SÄTRA 1:9 MED FLERA RÄTTVIKS KOMMUN Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se mark.plan@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 vx 469-9179 795 30 Rättvik ANTAGANDEHANDLING Detaljplanen omfattar följande handlingar: Planhandlingar: o Plankarta o Planbeskrivning o Illustrationsplan o Fastighetsförteckning (lämnas ut på förfrågan) o Grundkarta (lämnas ut på förfrågan) o Samrådsredogörelse o Granskningsutlåtande o Undersökning om betydande miljöpåverkan o Beslut om betydande miljöpåverkan Utredningar: o Dagvattenutredning o Markteknisk undersökning (MUR) o PM Geoteknik o VA-utredning INLEDNING Vad är en detaljplan och hur tas den fram? En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Den kan även reglera var byggnader får placeras och hur dessa ska utformas. Olika detaljplaner har olika syften och reglerar därför olika saker. Kravet att upprätta en detaljplan uppstår alltid när det behöver göras större förändringar i befintlig bebyggelsestruktur och när tidigare oexploaterade mark- och vattenområden ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Det är kommunen som avgör när och var en detaljplan ska upprättas. Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser. För att underlätta förståelsen av detaljplanen finns även denna planbeskrivning. Planbeskrivningen redovisar planens syften, rådande planeringsförutsättningar, överväganden och planerade förändringar men också de konsekvenser planens genomförande innebär för enskilda fastighetsägare och andra berörda. Plankartan är den juridiskt bindande handlingen. Planbeskrivningen är vägledande vid tolkning av plankartan men har ingen egen rättsverkan. Berörda kan påverka detaljplanen Under processen med att arbeta fram en detaljplan ges berörda möjlighet att påverka utformningen av planen. Berörda är bland andra länsstyrelsen, lantmäteriet, fastighetsägare, de närmaste grannarna samt vissa andra myndigheter, enskilda och organisationer. ANTAGANDEHANDLING Första möjligheten att påverka kallas samråd. Efter samrådet bearbetas planförslaget med hänsyn till inkomna synpunkter innan planen ställs ut för granskning. Under granskningen får de berörda ytterligare en chans att lämna synpunkter och därmed kunna påverka. Efter granskningen kan endast mindre ändringar göras i planförslaget innan planen antas i kommunfullmäktige. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagande om ingen överklagar eller Länsstyrelsen inte överprövar planen. Överklaganderätt har de berörda som senast under granskningsskedet lämnat in skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i den antagna detaljplanen. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglovsprövning inom planområdet. Planprocessen Detaljplanen upprättas med standardförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL) 2010:900 (SFS 2014:900). BEARBETAT LAGA FÖRSLAG SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE FÖRSLAG KRAFT Här är vi nu! INNEHÅLL INLEDNING 2 Vad är en detaljplan och hur tas den fram? 2 Berörda kan påverka detaljplanen 2 Planprocessen 3 DETALJPLANENS SYFTE 5 Syfte 5 Hela detaljplanen 5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 7 Ärendeinformation 7 Genomförandetid 8 Allmän plats 8 Kvartersmark 10 Befintligt i planområdet 12 MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR 13 Användningsbestämmelser för allmän plats 13 Egenskapsbestämmelser för allmän plats 13 Användningsbestämmelser för kvartersmark 14 Egenskapsbestämmelser för kvartersmark 14 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 17 Fastighetsrättsliga frågor 17 Tekniska frågor 17 Ekonomiska frågor 18 ANTAGANDEHANDLING Organisatoriska frågor 19 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 20 Kommunala planeringsunderlag 20 Utredningar 21 Riksintressen 25 Hushållningsbestämmelser 26 Miljökvalitetsnormer 26 Hälsa och säkerhet 27 Hydrologiska förhållanden 29 Kulturmiljö 29 Naturmiljö 30 Teknisk försörjning 30 Service 31 Trafik 31 PLANENS KONSEKVENSER 32 Riksintressen 32 Miljökvalitetsnormer 33 Miljö 33 Naturmiljö 34 Hälsa och säkerhet 34 Sociala 35 Trafik 35 Fastigheter och rättigheter 36 MEDVERKANDE 36 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLANENS SYFTE Syfte Planens syfte är att möjliggöra ett mindre verksamhetsområde för att främja utvecklingen av det småskaliga näringslivet i Rättvik. Handel med varor som produceras inom området ingår i användningen och får säljas på plats. Genom att utformas på ett visuellt tilltalande sätt ska byggnader och anläggningar bidra positivt till upplevelsen av den norra infarten till Rättvik. Planen ska också säkerställa att dag- och skyfallsvatten tas om hand på ett sådant sätt att det inte orsakar problem inom planområdet eller nedströms. Hela detaljplanen Detaljplanen ger möjlighet att skapa ett mindre verksamhetsområde i ett fördelaktigt skyltläge vid Rättviks norra infart. Det exponerade läget vid riksväg 70 medför att området behöver vara välgestaltat och upplevas som attraktivt av förbipasserande; i det här fallet innebär det att byggnaderna ska ha en genomtänkt arkitektonisk kvalitet, att eventuell skyltning ser bra ut och att respektive fastighet är välskött och ser ordnad ut. Närheten till riksvägen bidrar även till att det är enkelt för fordonstrafik att ta sig till och från planområdet, vilket kan gynna de företag och verksamheter som etablerar sig på platsen. Intentionen har varit att bilda ett så kallat livsmedelskluster, vilket gör att tomterna i första hand är tilltänkta för företag som arbetar med livsmedelstillverkning. Men det kan även vara av intresse att låta andra typer av företag etablera sig på platsen. Inom kvartsmarkens användning kan även en viss utveckling av den närliggande gymnasieskolans verksamheter inrymmas. Som komplement till de tillåtna verksamheterna medges även handel av varor som produceras inom området, under förutsättning att handeln är av begränsad omfattning och har ett direkt samband med den huvudsakliga verksamheten. Planen möjliggör för en utbyggnad av maximalt sju tomter. Detaljplanen medger nya byggrättsytor med en nockhöjd på 14 meter, totalhöjd 16 meter och med en total omfattning av 6800 m2 byggnadsarea (BYA). Fastigheterna har getts ett minsta mått på 4200 kvadratmeter, detta för att funktioner för snöupplag, parkering, varutransporter, avfallshantering och vändning ska kunna ske inom den egna fastigheten utan att behöva ta allmän platsmark för gata eller natur i anspråk. Detta jämsides en bedömd rimlig byggnadsarea för verksamhetslokal. För att säkerställa en tillfredsställande hantering av planområdets dagvatten och skyfall kommer en dagvattendamm med bräddningsförmåga att anläggas på den allmänna platsmarken och förvaltas av kommunen. Flera diken kommer att leda dag- och skyfallsvatten till dagvattendammen. Ett dike kommer även att anläggas i den norra delen av planområdet för att leda undan dagvatten som kommer från den ovanliggande skogsmarken. Sammantaget leder dagvattenlösningarna till att varken mer eller snabbare dagvatten släpps ANTAGANDEHANDLING ut från planområdet än idag. Planen möjliggör också för utbyggnad av en ny gata för att ge tillgång till de planerade fastigheterna samt en vändplan för lastbil med släp. Det finns även utrymme för en transformatorstation inom planområdet. Den gällande översiktsplanen för Rättviks kommun syftar till att främja utvecklingen av kommunens primära serviceorter genom bebyggelseutveckling, infrastruktursatsningar och andra kommunala insatser. Planen betonar vikten av att stärka näringslivet genom att förbättra tillgången på mark och lokaler samt öka framkomligheten och tillgängligheten i hela kommunen. Förslaget till detaljplan för ett nytt verksamhetsområde anses därmed gå i linje med översiktsplanen. ANTAGANDEHANDLING BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Ärendeinformation Planförfarande Detaljplanen genomförs med ett standardförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Planhandlingar Mark- och planenheten på Rättviks kommun har upprättat planhandlingarna i enlighet med Boverkets föreskrifter om detaljplan (2020:5) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning (BFS 2020:8). Alla bilder och illustrationer som förekommer är fotade av eller framtagna av planarkitekt på Rättviks kommun, om inget annat anges. Planhandlingarna består av: • Plankarta • Planbeskrivning • Illustrationsplan • Fastighetsförteckning • Grundkarta, upprättad 2024-10-01 • Samrådsredogörelse • Undersökning om betydande miljöpåverkan, daterad 2024-11-07 • Beslut om betydande miljöpåverkan Utredningar: • Dagvattenutredning, daterad 2024-08-23, reviderad 2026-01-30, WSP • PM Geoteknik, daterad 2024-06-14, WSP • Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik (MUR, GEO), daterad 2024-06-14, WSP • VA-utredning, daterad 2026-01-30, WSP Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget vid Rättviks norra entré, mellan riksväg 70 och Sätra Dalhallvägen. Planområdet är ca 4,9 ha stort och omfattar fastigheterna del av Sätra 1:9>10, del av Sätra 1:15>2 samt hela Sätra 1:17>1. Alla ingående fastigheter ägs av Rättviks kommun. Höjder i plankarta och planbeskrivning anges i höjdsystem RH2000. ANTAGANDEHANDLING Figur 1. Översiktskarta över planområdet och kringliggande områden. Planområdet är markerat med röd streckad linje. Källa: Lantmäteriet Genomförandetid Genomförandetiden är satt till 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Med genomförandetid avses den tid då fastighetsägare har en garanterad rätt att bygga enligt detaljplanen. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger och berörda fastighetsägare måste godkänna att den ändras. Om detaljplanen behöver ändras eller upphävas under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för förlorande rättigheter, exempelvis förlorad byggrätt. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan ändras eller upphävas utan att fastighetsägare har rätt till ersättning. Allmän plats En allmän plats är ett område som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Kommunen ska i en detaljplan reglera vilka områden som ska vara allmän plats. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. Den allmänna platsen i planförslaget utgörs av GATA och NATUR. En mindre del av planområdet berörs av en gällande detaljplan (läs mer om detta under avsnittet kommunala planeringsunderlag). Den överlappade delen av den gällande detaljplanen är idag planlagd som trafikplats och kommer att ersättas i och med ett antagande av det nya planförslaget. Den nya användningen kommer i stället bli GATA och NATUR. ANTAGANDEHANDLING Gata Detaljplanen reglerar allmän platsmark [GATA]. Gatan ansluts mot Sätra Dalhallavägen och leder väster ut till fastigheten Sätra 1:17 och avslutas med en vändplan. Gatan och vändplanen är utformade med hänsyn till den eventuella trafik som verksamheterna på området kan ge upphov till och de behov som de kan ha. Användningsområdet GATA är tillräckligt dimensionerat för att även en trottoar eller gång- och cykelväg ska kunna få plats inom användningen vid sidan av den nya vägen, om behov av en sådan skulle uppstå. Även vägdiken ryms inom användningen Natur Detaljplanen reglerar allmän platsmark [NATUR]. Naturmarken bidrar till att hantera planområdets dagvatten och att fördröja skyfall. För att ytterligare reglera planområdets dagvattenhantering finns det två egenskapsbestämmelser: [damm ] och [dike ]. 1 1 Bestämmelsen [damm ], inom den södra delen av naturmarken, reglerar 1 att en damm för hantering av dagvatten och skyfall ska anläggas. Dammen har dimensionerats utifrån ett 20-årsregn med en utökad fördröjningsvolym för ett 100-årsregn. Den totala fördröjningsvolymen för ett 20-årsregn är 664 m3, men med utökad fördröjningsvolym för ett 100-årsregn har dammen möjlighet att fördröja 1124 m3. Med föreslagna lösningar inom planområdet kommer flödet att fördröjas ner till ett befintligt 20-årsflöde och kommer därför inte att öka belastningen på nedströms trummor. Dammen ska utöver detta också utformas så att den främjar biologisk mångfald. Egenskapsbestämmelsen [dike ] innebär att flera diken anläggs för att 1 kunna hantera eventuella skyfall. Ett dike kommer att anläggas i naturmarken norr om kvartersmarken. Diket ska avleda dagvatten från skogsmarken strax norr om planområdet och säkerställa att vatten vid skyfall och extrem nederbörd leds runt planområdet. På vardera sida och i mitten av kvartersmarken finns två remsor med naturmark. Även här är tanken att diken ska anläggas för att leda vidare vattnet från det norra diket, så att det så småningom leds vidare för att ansluta till anläggningen för dagvattenhantering. Remsorna med naturmark i den östra delen och i mitten av planområdet möjliggör även för passage genom området. Passagen innebär en grön korridor genom planområdet för växter och djur och möjliggör för gymnasieskolans elever eller besökare till området att ta sig förbi och vidare ut i skogsmarken norr om planområdet. Naturmarken i den östra delen möjliggör även för att en gång- och cykelväg skulle kunna förläggas inom planområdet, om det någon gång i framtiden skulle bli aktuellt för kommunen att studera möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg från centrala Rättvik till Sätra. I naturmarken längs med riksväg 70 finns egenskapsbestämmelsen [ej skylt ], vilket innebär att inga skyltar får finnas inom området. Genom 1 ANTAGANDEHANDLING att reglera detta säkerställs att det bildas en fin entré till Rättvik. Huvudmannaskap Inom en detaljplan skiljer man på kvartersmark och allmän plats. Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudregeln, enligt PBL, är att kommunen ska vara huvudman för allmän plats. Om det finns särskilda skäl får kommunen besluta om att huvudmannaskapet för allmän plats ska vara enskilt. Kommunen kan också bestämma att det inom en och samma detaljplan ska vara olika huvudmän för olika allmänna platser. Allmän plats omfattar exempelvis vägar och naturområden som enligt detaljplanen är avsett för ett gemensamt behov. Huvudmannen för allmän plats i en detaljplan är den som ansvarar för anläggande, drift och underhåll av den allmänna platsmarken. I Rättvik är det tradition med enskilt huvudmannaskap för den allmänna platsmarken. I detta planförslag föreslås dock kommunalt huvudmannaskap för allmän plats, vilket innebär att kommunen ansvarar för anläggande, drift och underhåll av NATUR och GATA. Huvudargumentet för ett kommunalt huvudmannaskap är att kommunen även fortsättningsvis ska kunna ha rådighet över marken. Kvartersmark Med kvartersmark menas mark som enligt detaljplan inte är allmän plats eller vattenområde utan främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter. I plankartan framgår vilken användning som är tillåten inom kvartersmark. Z - Verksamheter I detaljplanen möjliggörs användningen Verksamheter, vilket regleras med planbestämmelsen [Z]. Användningen Verksamheter är bred och innehåller olika typer av ytkrävande verksamheter som har begränsad omgivningspåverkan. I användningen ingår lokaler för serviceverksamheter, lager, verkstad, tillverkning med tillhörande försäljning, partihandel och annan jämförlig verksamhet med begränsad omgivningspåverkan. Även verksamheter med behov av lokaler för material eller utrustning, så som el- och byggföretag eller företag som erbjuder hushållsnära tjänster ingår. Utbildningar med behov av stort utrymme eller med viss omgivningspåverkan, som utbildningar inom bygg- eller fordonsteknik kan också inrymmas i användningen. I användningen ingår även komplement till verksamheten, så som parkering och kontor. Inom kvartersmarken föreslås en minsta fastighetsareal om 4200 m2, som regleras med egenskapsbestämmelsen [d ]. Teoretiskt innebär 1 bestämmelsen att maximalt sju fastigheter kan bildas inom kvartersmarken. Rättviks kommun avser att i första hand sälja dessa tomter till förmån för livsmedelsproduktion eller förädling av livsmedel, men planförslaget möjliggör en bredare användning av kvartersmarken för en framtida flexibilitet. ANTAGANDEHANDLING I planen anges att största byggnadsarea per fastighet är 20% inom användningsområdet Verksamheter, vilket regleras i plankartan med egenskapsbestämmelsen [e ]. Med byggnadsarea menas den area som 1 byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse. Om byggrätten nyttjas till max så skulle det för en fastighet om 4200 m2 innebära en byggnadsarea på 840 m2. Begränsningen av byggnadsarean görs för att säkerställa att planområdet exploateras på ett hållbart sätt och för att respektive fastighet ska ha tillräckligt med utrymme för att få plats med dagvattenhantering, parkeringsyta och andra funktioner. För att ytterligare säkra upp dagvattenhanteringen reglerar egenskapsbestämmelsen [b ] att minst 20 % av marken ska förbli 1 genomsläpplig. Egenskapsbestämmelsen [h ] reglerar att det inom området är tillåtet att 1 uppföra byggnader med en nockhöjd om 14 meter. Nockhöjd är definierat som avståndet från den medelnivå som marken har invid byggnaden till yttertakets högsta del. Nockhöjden har satts utifrån den närliggande bebyggelsen och omkringliggande vegetation. Kommunen har gjort bedömningen att de nya byggnaderna kan samspela med befintlig vegetation och bebyggelse. För att begränsa tekniska lösningar som kan placeras och sticka ut över nockhöjden samt fristående skyltanordningar reglerar egenskapsbestämmelsen [h ] en totalhöjd om 2 16 meter. För att området ska uppfattas som enhetligt och bidra med en positiv upplevelse av den norra infarten till Rättvik finns flera egenskapsbestämmelser för utformning. Bestämmelsen [f ] reglerar att fasader ska utföras i klassisk faluröd kulör 1 (S 5040-Y80R enligt NCS, Natural Colour System) och att mindre fasaddetaljer får vara i annan kulör. Med mindre detaljer avses exempelvis material bakom skylt, andra dekorativa detaljer för att bryta upp fasaden, snickerier, portar och dörrar. Den faluröda kulören är återkommande i den omkringliggande bebyggelsens uttryck och är typisk för Rättvik och Dalarna. Egenskapsbestämmelsen [f ] reglerar att minst 20 % av fasaderna, som 2 vetter ut mot riksvägen och Dalhallavägen, ska utgöras av trä. Genom att bryta av längre och sammanhängande fasader med ett annat material kan byggnader upplevas som mer småskaliga och bidra till ett varierat uttryck. Trä är dessutom ett kulturelement som anspelar på Rättviks byggnadstradition. För att ytterligare reglera att byggnader inte riskeras att upplevas som monotona och storskaliga reglerar egenskapsbestämmelsen [f ] att om 3 fasadens längd överskrider 30 meter ska den delas upp i mindre volymer, exempelvis genom förskjutning av fasadliv, variation i färg, material eller höjd. För att reglera att ny bebyggelse inte hamnar för nära fastighetsgränserna regleras bebyggelsens placering med [p ]. Egenskapsbestämmelsen 1 innebär att byggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns. ANTAGANDEHANDLING E - Teknisk anläggning – Transformatorstation I nuläget är det inte känt vilka typer av verksamheter som kan komma att etablera sig inom planområdet eller hur deras behov av el ser ut. I framtiden kan en ny transformatorstation behöva uppföras för att klara av områdets elförsörjning. För att säkerställa utrymme för en sådan inom planområdet regleras detta i plankartan med användningen Transformatorstation [E ]. Användningen Transformatorstation är 1 placerad i anslutning till vändplanen och placeringen har identifierats i samråd med Dala Energi AB. Befintligt i planområdet Planområdet ligger i utkanten av centrala Rättvik, mellan riksväg 70 och Sätra Dalhallavägen och mitt emot Stiernhööksgymnasiets naturbruksområde med tillhörande byggnader. Största delen av planområdets vegetation består av tallskog med inslag av björk och sälg och marken är främst täckt av mossa. Den sydöstra delen av planområdet är ianspråktagen av den intilliggande gymnasieskolan och används idag till hästhagar. Området inom och utanför planområdet används av gymnasieskolan som skolnära skog. Detta innebär att den används i skolans undervisning, exempelvis vid trädfällning och övningskörning av fordon. Precis norr om planområdet ligger en brant sluttning och ovanför den finns en terrängbana för fyrhjuling som gymnasieskolan också använder i sin verksamhet. Enligt höjdsystemet RH2000 ligger marknivåerna inom planområdet mellan +179 meter över havet i den sydöstra delen, där marken är som lägst, till +185 meter över havet i den nordöstra delen, där marken är som högst. Figur 2. Planområdets norra del som angränsar till en brant sluttning. ANTAGANDEHANDLING MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR Användningsbestämmelser för allmän plats Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering NATUR Natur Syftet med användningen är att säkerställa att tillräckligt med naturmark finns för att tillgodose behovet för dagvatten- och skyfallshantering. En mindre remsa längs med vägen planläggs också som naturmark för att länka samman naturmark inom och utanför planområdet och därmed möjliggöra passage förbi verksamhetsmarken. GATA Gata Syftet med användningen är att säkerställa att angöring till verksamhetsmarken är möjlig. Egenskapsbestämmelser för allmän plats Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering damm Marken ska vara Planbestämmelsen 1 tillgänglig för syftar till att säkerställa dagvattendamm. att naturområdet ska vara tillgängligt för en dagvattendamm med bräddningsförmåga. dike Marken ska vara Planbestämmelsen 1 tillgänglig för dike. syftar till att säkerställa att vatten avleds från skogssluttning norr om planområdet och leds runt kvartersmarken. ej skylt Skylt får ej finnas. Planbestämmelsen 1 syftar till att säkerställa att inga skyltar placeras i naturmarken längs med vägen, detta för ANTAGANDEHANDLING att bilda en fin entré till Rättvik. Användningsbestämmelser för kvartersmark Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering Z Verksamheter Detaljplanen möjliggör för etablering av verksamheter. Syftar till att möjliggöra en bred användning inom planområdet, vilket skapar en detaljplan som håller över tid. E Teknisk anläggning Detaljplanen möjliggör 1 att en transformatorstation kan byggas inom angiven yta. Syftet med transformatorstationen är att säkerställa områdets effektbehov. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering p Byggnad ska placeras Planbestämmelsen 1 minst 4,5 meter från säkerställer att fastighetsgräns. byggnader kan underhållas och skötas. Bestämmelsen syftar också till att bidra med en god helhetsverkan inom planområdet. e Största byggnadsarea Planbestämmelse om 1 är 20% av högsta utnyttjandegrad fastighetsarean inom syftar till att säkerställa användningsområdet. en hållbar exploatering av planområdet. Utnyttjandegraden säkerställer också att det finns plats för dagvattenhantering, parkeringsyta och andra funktioner inom varje fastighet. b Minst 20% av marken Planbestämmelsen 1 ska vara syftar till att säkerställa genomsläpplig. en god dagvattenhantering och minska risken för ANTAGANDEHANDLING översvämning inom planområdet. h Högsta nockhöjd är 14 Planbestämmelsen 1 meter. syftar till att anpassa de nya byggnaderna till omgivande bebyggelse och vegetationens höjd. h Högsta totalhöjd är 16 Planbestämmelsen 2 meter. syftar till att möjliggöra för skyltar och tekniska anordningar på tak, men att begränsa dessa till två meter över nockhöjden. f Fasader ska utföras i Planbestämmelsen 1 klassisk faluröd kulör (S syftar till att den nya 5040-Y80R enligt NCS, bebyggelsen ska hålla Natural Colour en enhetlig färgskala System). Mindre för att ta visuell hänsyn fasaddetaljer får vara i till läget intill riksväg 70 annan kulör. och Rättviks norra entré. Med mindre detaljer avses exempelvis material bakom skylt, andra dekorativa detaljer för att bryta upp fasaden, snickerier, portar och dörrar. f Minst 20 % av Planbestämmelsen 2 fasaderna, som vetter syftar till att bryta upp ut mot riksvägen och fasaden så att Dalhallavägen, ska byggnaderna upplevs utgöras av trä. som småskaliga samt få in trä som är ett kulturelement som anspelar på Rättviks byggnadstradition. f Om fasadens längd Planbestämmelsen 3 överskrider 30 meter syftar till att bryta upp ska den delas upp i fasaden så att mindre volymer, bebyggelsen upplevs exempelvis genom som småskalig i sin förskjutning av fasadliv, karaktär. variation i färg, material eller höjd. d Minsta Detta för att funktioner 1 fastighetsstorlek är för snöupplag, 4200 m2. parkering, ANTAGANDEHANDLING varutransporter, avfallshantering och vändning ska kunna ske inom den egna fastigheten utan att behöva ta allmän platsmark för gata eller natur i anspråk. Detta jämsides en bedömd rimlig byggnadsarea för verksamhetslokal. ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEFRÅGOR I det här avsnittet förklaras de fastighetsrättsliga, tekniska, ekonomiska och organisatoriska åtgärderna som måste till för att detaljplanen ska vara möjlig att genomföra. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår i stället av plankartan och planbestämmelserna. Fastighetsrättsliga frågor Med fastighetsbildning avses bland annat nybildning av fastigheter, ändring av fastighetsgränser och bildande av gemensamhetsanläggningar, servitut och ledningsrätter. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som handläggs av Lantmäteriet. Ett plangenomförande förutsätter att ett antal fastighetsbildningsåtgärder kan genomföras. Fastighetsbildning kan ske med stöd av planen. Planens genomförande leder inte till andra direkta konsekvenser när det gäller markägoförhållanden, rättigheter eller annan påverkan på fastigheterna. Förändrad fastighetsindelning Kvartersmarken för verksamheter kommer att styckas av från fastigheten Sätra 1:9, vilken kan komma delas upp i fem nya fastigheter. Även Sätra 1:17 kan styckas av till fler fastigheter (maximalt tre) om minst 4200 m2. Fastighetsbildning kan ske efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Tekniska frågor Ledningar De nya verksamheterna i planområdet kommer att anslutas till Dala Energi AB:s el- och fibernät. Utbyggnad av allmän plats Kommunen ansvarar för utbyggnad av allmän plats inom planområdet. Inom allmän plats ska även en dagvattendamm byggas ut på ett sådant sätt att biologisk mångfald främjas. Utbyggnad vatten och avlopp Planområdet ligger utanför verksamhetsområde (VO) för allmänna VA- tjänster. Inom ramen för planprocessen har en VA-utredning tagits fram som visar på hur vatten- och spillvattentjänster kan ordnas för planområdet, vilka behov som finns och tekniska förutsättningar samt kostnader för detta för VA-projektering och VA-utbyggnad. RVAB ansvarar för det kommunala vatten- och avloppsnätet (VA) inom kommunens VO. Kommunfullmäktige fattar beslut om utökning av VO, vilket bör ske i samband med att planen antas. Dala Vatten och Avfall AB önskar att ett VA-avtal tas fram mellan VA- ANTAGANDEHANDLING huvudmannen (RVAB) och kommunen för att förtydliga vilka kostnader som ska belasta respektive organisation i genomförandet av planen. Dagvattenhantering Dagvattendammen samt diken och annan dagvattenhantering på allmän platsmark anordnas och förvaltas av Rättviks kommun. Inom kvartersmark är det respektive fastighetsägare och som bekostar och anlägger för fastigheten nödvändig dagvattenhantering. Kompletterande dagvattenundersökning kan komma att krävas i samband med bygglovsprövningar. Sökande bekostar själva de utredningar som är nödvändiga för bygglovsprövningen. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Det är kommunen som är exploatör för detaljplanen och står för alla kostnader förknippat med framtagandet av denna samt är ansvarig för utbyggnader av åtgärder som är nödvändiga för planens genomförande. Rättviks kommun ansvarar även för att ansöka om och bekosta de lantmäteriförrättningar som behövs för genomförandet av detaljplanen. Nedan kostnader är grova uppskattningar då ingen projektering tagits fram: • lantmäteriförrättningar, cirka 0,2 miljoner kronor • utbyggnad av gata med vändplats och slitlager av asfalt (cirka 150 meter), cirka 1,5 till 2,2 miljoner kronor • utbyggnad av allmän plats med dagvattenfunktioner, cirka 1,5 till 3 miljoner kronor • projektering och upphandling, cirka 0,5 miljoner kronor. Sammanlagt landar summan för de olika posterna på mellan 3,7 och 5,9 miljoner, plus kostnader för detaljplanen om cirka 0,6 miljoner. Ej medräknat ovan är VA-utbyggnaden. Kostnaden för VA-utbyggnaden beräknas till cirka 7 miljoner kronor som antingen kan finansieras av exploatören eller VA-kollektivet. Ingen planavgift kommer att tas ut vid ansökan om bygglov inom detaljplanen. Ledningar Rättviks kommun ansvarar för att ledningarna för teknisk försörjning byggs ut inom planområdet. Drift allmän plats Allmän platsmark utgörs av den nya gatan (GATA) och naturmarken (NATUR). Rättviks kommun ansvarar för utbyggnad och drift av den allmänna platsmarken. ANTAGANDEHANDLING Drift av teknisk försörjning Ledningsnätet för vatten och spillvatten tillhör Rättvik Vatten och Avfall AB och driften sköts av Dala Vatten och Avfall AB. VA-huvudmannen tar ut en brukaravgift av respektive fastighetsägare för vatten- och avloppförsörjning enligt VA-taxan. De kommande fastighetsägarna ansvarar för hantering av dagvatten lokalt. Utbyggnad och drift av de större dagvattenanläggningarna sköts av Rättviks kommun. Dala Energi ansvarar för utbyggnad av el. Drift renhållning Dala Vatten och Avfall tar ut en avgift för hantering av avfall av respektive fastighetsägare enligt renhållningstaxan. Avgiften ska täcka alla kostnader som kommunen har för renhållningsverksamheten. Organisatoriska frågor Markanvisningsavtal Kommunen är exploatör för hela planområdet. Det finns ett markanvisningsavtal vid planarbetets uppstart för förköp av en del av byggrätten inom planområdet, vilket gäller fastigheten Sätra 1:17. Markanvisningsavtalet ger en specifik exploatör ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om köp- och exploateringsavtal enligt de villkor som anges i avtalet. I avtalet står skrivet att förutsättningarna för en exploatering av fastigheten ska prövas i en detaljplan, att kommunen ombesörjer utbyggnad av infrastruktur till området och exploatören betalar anslutningsavgifter, enligt för området, fastställd taxa. Tidplanen är att kommunen avser bygga ut området inom genomförandetiden. Köpeskillingen för fastigheten är uppbyggt av ett grundpris för marken samt tillägg för kommande exploateringskostnader. Exploateringstillägget motsvarar fastighetens del av kommunens totala kostnad för framtagande av detaljplan och utbyggnad av infrastruktur till området. Kommunen ställer ingen säkerhet för åtagandena eftersom det är kommunen som bygger ut alla anläggningar och debiterar exploatörens faktiska andel av dessa anläggningar. Markanvisningsavtalet är inte bindande och om exploatören inte längre vill köpa marken kan kommunen komma att sälja den del av detaljplanen som berörs till annan part, och då ta ut exploateringskostnaderna i markpriset. Preliminär tidplan Planbesked: Beslut om planuppdrag för Livsmedelskluster längs Dalhallavägen gavs 2021-06-22. Samråd: Planen var ut på samråd under sommaren 2025 (16 juni-25 augusti). ANTAGANDEHANDLING Granskning: Planen förväntas gå ut på granskning under våren 2026. Antagande: Planen förväntas kunna antas som tidigast i kommunstyrelsen sommaren 2026. Preliminär tidplan genomförande Bebyggelse kan uppföras när erforderliga planbeslut är fattade och bygglov erhållits. Även fastighetsbildning kan ske när erforderliga planbeslut är fattade. Ett genomförande förväntas kunna starta 2026. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I det här avsnittet redovisas en sammanställning av de planeringsunderlag, planeringsförutsättningar och utredningar som legat till grund för detaljplanens omfattning och utformning. Kommunala planeringsunderlag Detaljplan Området är inte detaljplanelagt sedan tidigare, men i öster överlappar en del av det föreslagna planområdet en angränsande detaljplan. Detaljplanen som det rör sig om heter B285 Kyrkudden-Gymnasiet, framtagen 1994. I den gällande detaljplanen B285 är mark som angränsar till det nya planförslaget planlagd för huvudgata respektive trafikplats och det är en liten del av trafikplatsen som överlappas av det nya planförslaget. Vid ett antagande av det nya planförslaget kommer därför en mindre del av detaljplanen B285 att ersättas. Planbesked Samhällsutvecklingsutskottet beslutade den 21 juni 2021 §67 om positivt planbesked till detaljplan för Livsmedelskluster längs Dalhallavägen. Översiktsplan Den gällande översiktsplan för Rättviks kommun antogs 2019-05-23. Planområdet ligger strax utanför tätortsindelningen för centralorten Rättvik, som i översiktsplanen pekas ut som en av de primära serviceorterna i kommunen. Kommunen vill främja de primära serviceorterna genom bebyggelseutveckling, infrastruktursatsningar och övriga kommunala satsningar. Genom att göra detta och samtidigt öka tryggheten, tillgängligheten och kvaliteten på den yttre miljön kan serviceorterna stärkas till nytta för såväl boende som besökare. Översiktsplanen har identifierat strategiska frågor som är viktiga för kommunens utveckling och en viktig del av detta är näringslivets utveckling. För att stödja näringslivet ska tillgången på planlagd mark och lokaler samt framkomligheten och tillgängligheten stärkas i hela kommunen. Den strävan framhålls även i översiktsplanens planeringsinriktningar för näringslivet, varav en punkt är: ”Kommunen ska medverka till god tillgång till mark, lokaler och viktig infrastruktur ANTAGANDEHANDLING för näringsidkare inom olika branscher.” Gång- och cykelplan Kommunen har en gång- och cykelplan, antagen 2019, som bland annat redovisar olika åtgärdsförslag för att förbättra förutsättningarna för fotgängare och cyklister. Ett förslag som finns med i kommunens framtida planer för förbättringsåtgärder är önskemålet om en gång- och cykelväg från centrala Rättvik till Dalhalla via Sätra skolan, vilken troligtvis skulle passera genom eller i närheten av planområdet. Vid tidpunkten för gång- och cykelplanens upprättande fanns det inte utrymme för att utveckla förslaget i planen, men frågan lyftes då den kunde bli aktuell att ta med i en senare revidering av planen. Undersökning om betydande miljöpåverkan I samband med att kommunen upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen bedöma om detaljplanens genomförande kan antas medföra risk för betydande miljöpåverkan så som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 6§ miljöbalken eller 3§ i miljöbedömningsförordningen. För att avgöra detta görs en undersökning (6kap. 6§ miljöbalken). Undersökningen visar att ett område med fokus på småskaliga verksamheter inte medför någon betydande miljöpåverkan på miljön. Den påverkan som har identifierats gäller risker kopplade till dagvattenhantering. En viktig aspekt är också att större delen av planområdet idag inte är ianspråktaget. Detta har utretts under detaljplanearbetet och både en dagvattenutredning och en geoteknisk undersökning har tagits fram. Undersökningen visar sammantaget att planens genomförande, och syfte att etablera ett område med fokus på mindre verksamheter, följer kommunens önskan om att företag etablerar sig i kommunen, och detaljplanen bedöms därför vara förenlig med översiktsplanens intentioner. Ställningstagande 4 kap. 33 b & Plan- och bygglagen (2010:900) Slutsatsen av undersökningen är att ett plangenomförande inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att genomförandet därmed behöver föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken 6 kap. 11§. Undersökningen samråds med Länsstyrelsen vid plansamrådet. Utredningar Kommunen har låtit tagit fram tre utredningar för planområdet, en dagvattenutredning, en VA-utredning och en geoteknisk undersökning, som presenteras nedan. Dagvattenutredning På uppdrag av kommunen har WSP tagit fram en dagvattenutredning, daterad 2024-08-23 och reviderad 2026-01-30, som behandlar både ANTAGANDEHANDLING dagvatten och skyfall. Utredningen visar på hur planerad exploatering kan komma att påverka framtida dagvattenflöden samt hur en hållbar dagvattenhantering ska kunna byggas upp i samband med den tilltänkta exploateringen. Utredningen redovisar även planområdets förutsättningar, befintlig dagvattenhantering och skyfallshantering. Planområdet utgörs idag av ett oexploaterat skogsområde och ligger inom ett delavrinningsområde som leder vattnet längs med vägdiken och ett vattendrag som ansluter till vattenförekomsten Siljan. Marken inom planområdet består till största del av morän och har en medelhög genomsläpplighet. Planområdet planeras att delas upp i fyra fastigheter för verksamheter och alla fastigheter är tänkta att nås av samma infartsväg. Fastigheterna antas anläggas med en hårdgöringsgrad på 80 % då det inte är fastställt vilka typer av verksamheter som kommer etableras i området när dagvattenutredningen tas fram. Flödena kommer att öka i planerad situation då ett oexploaterat skogsområde ska hårdgöras. Dagvatten från planområdet föreslås hanteras i en dagvattendamm dimensionerad för ett 20-årsregn med en utökad fördröjningsvolym för ett 100-årsregn. Den totala fördröjningsvolymen för ett 20-årsregn är 664 m3 men med utökad fördröjningsvolym för ett 100-årsregn har dammen möjlighet att fördröja 1124 m3. Med föreslagna lösningar inom planområdet kommer flödet att fördröjas ner till ett befintligt 20-årsflöde och kommer därför inte att öka belastningen på nedströms trummor. De grova föroreningsberäkningarna visar på möjligheter att minska föroreningsbelastningen för ett par parametrar i planerad situation jämfört med befintlig situation från planområdet med en dagvattendamm. För att få ner halterna ytterligare krävs fler partikelavskiljande lösningar, samt att stor vikt läggs vid utformningen av dammen. Exempelvis om dammen anläggs med skärmlösningar eller med mer vegetationsytor kan halterna minska ytterligare och en lång uppehållstid i dammen möjliggör nedbrytning av närsalter. Genom dessa åtgärder samt att mer än 90 % av årsvolymen omhändertas och att planområdet endast utgör en liten del av Siljans avrinningsområde bedöms inte exploateringen inom planområdets försämra möjligheterna att uppnå aktuella MKN för recipienten Siljan. Vid normala regn och vid skyfall i planerad situation kommer naturmarksvatten från uppströms skogsområde att ledas runt planområdet med hjälp av avskärande diken. Från området med verksamheter behöver höjdsättningen fortsatt planeras så att vattnet avleds till föreslagen dagvattendamm med utökad fördröjningsvolym. ANTAGANDEHANDLING Figur 3. Gula pilar visar de övergripande flödesriktningarna, medan den orangea pilen markerar flödesriktningen i dike. Dammens utbredning är baserad på ett antaget medeldjup, och den slutliga utbredningen kan komma att avvika beroende på vald utformning. Teknisk lösning – dagvattendamm Om föreslagen dagvattendamm dimensioneras för ett 20-årsregn krävs en erforderlig magasinvolym på 664 m3. Med antagandet att dammen är i genomsnitt 0,5 m djup motsvarar det ett ytbehov på ca 1 400 m2. Skulle dammen kunna utformas med ett större djup, skulle då ytbehovet minska. För att säkerställa tillräcklig fördröjningskapacitet även vid ett 100- årsregn föreslås att dagvattendammen kompletteras med en torrdamm i direkt anslutning till våtdammen. Den totala erforderliga magasinvolymen för ett 100-årsregn har beräknats uppgå till 1124 m3. Våtdammen beräknas bidra med en magasinvolym på 664 m3, innebär det att resterande 460 m3 behöver tillgodoses genom torrdammen för att kunna fördröja ett 100-årsregn. Om torrdammen utformas med ett antagande medeldjup på 0,2 m krävs ett ytbehov på 2300 m2 utöver våtdammens yta (vilket är beräknat med ett medeldjup på 0,5 m). För att underlätta drift och underhåll rekommenderas att torrdammen utformas med en släntslutning på 1:6. VA-utredning En VA-utredning har tagits fram för att utreda möjligheterna att ansluta det planerade verksamhetsområdet till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Utredningen visar att det finns god kapacitet i både dricks- och spillvattennätet för att försörja den planerade bebyggelsen och att det finns goda möjligheter att ansluta planområdet till VA-nätet. Närmaste anslutningspunkt till kommunalt VA finns cirka 500 meter ANTAGANDEHANDLING sydost om planområdet. För att ansluta planområdet till befintligt VA- system behöver nya ledningar anläggas. Tre möjliga ledningsdragningar har identifierats. Samtliga förslag behöver korsa Sätra Dalhallaväg för att nå området och förslagen har också liknande höjdprofiler vilket innebär att schaktdjup och fall på ledningar är snarlika i alla tre fallen. Utredningen förespråkar en förläggning enligt alternativ 3 (se figur 4 nedan), till följd av kortast dragning. Vidare orsakar alternativ 3 minst inverkan på träd och verksamheten inom områdena på båda sidor av vägen. Alternativet medför också större synergier med att förlägga det tillsammans med den planerade infartsvägen. En ytterligare fördel är att det uppstår minst interferens med det planerade dagvattensystemet och dammen. Figur 4. Föreslagen ledningssträcka (alternativ 3), planerad ledning i turkos. Geoteknisk undersökning Allmänt På uppdrag av kommunen har WSP utfört en geoteknisk undersökning, daterad 2024-06-14. Enligt SGU:s jordartskarta, se figur 5, kännetecknas den största delen av området av morän som underlagras av berg mellan 10–20 meter under markytan. Inom sydöstra delen kan det förekomma ett sedimentlager av friktionsmaterial ovanpå moränen. Den geotekniska undersökningens resultat har delvis intygat den geologiska kartans utbredning, generell morän. Enligt den geotekniska undersökningen består marken i området av ytlig mulljord, där under morän som präglas av silt, fin sand och grövre material. Mindre förekommande, i de låglänta områdena något instängda partier, finns grovmorän där stenar upp till en meter förekommer. ANTAGANDEHANDLING Inga hinder bedöms föreligga för detaljplanens utförande med förutsättningar att ovanstående nämnda aspekter tas i beaktande i projekteringsskedet, avseende slänter och vattenhantering från det bakomliggande höglänta området. Grundläggningsförhållande Den geotekniska undersökningen utfördes genom grävda provgropar som ger en grov bedömning av markens förhållanden och WSP rekommenderar därför en noggrannare geoteknisk undersökning vid ett senare skede för bedömning av jordens egenskaper och hydrogeologiska förutsättningar i området. Figur 5. Jordartskarta från PM Geoteknik, WSP 2024-06-14. Original hämtat från SGU jordartskarta. Riksintressen Enligt 3 kap. 5–9 §§ och 4 kap. Miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv Planområdet ingår i två större riksintresseområden: Riksintresse för friluftsliv (Siljansområdet) 3 kap. 6 § miljöbalken och Riksintresse för rörligt friluftsliv 4 kap. 1–2 §§ miljöbalken med hänsyn till natur- och kulturvärdena som är särskilt intressanta för turism och friluftsliv. Inom dessa riksintresseområden ska turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas i samband med ingrepp i miljön. Ny bebyggelse ska anpassas så att riksintressenas värden inte skadas. ANTAGANDEHANDLING Riksintresse för kommunikation Planområdet ligger i närheten av riksväg 70 och Dalabanan som båda är av riksintresse för kommunikation enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Riksvägens funktioner som riksintresseanspråket avser att skydda för anläggningen är: Funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, Funktionellt prioriterat vägnät för långväga personresor, Rekommenderad färdväg för farligt gods och Vägar som binder samman anläggningar av riksintresse. Dalabanans funktioner som riksintresseanspråket avser att skydda för anläggningen är: Järnväg som trafikeras av godstrafik, Järnväg som trafikeras av långväga persontrafik och Station utmed järnväg av riksintresse. Vid planläggning ska hänsyn tas så att riksintressena inte påverkas negativt. Riksintresse för kulturmiljövård Cirka 150 meter söder om planområdet återfinns ett riksintresse för kulturmiljövård, Kyrkudden W89. Kyrkudden utgör Rättviks gamla sockens centrum och är en komplett bevarad kyrkomiljö med kyrkogård, prostgård, kyrkstallar, tiondebod med mera. För att kulturvärdena ska bibehållas bör befintlig bebyggelse och anläggningar bevaras och inom området ska nybebyggelse ske med stor försiktighet och endast för kyrkans behov. Planområdet och kyrkomiljön skiljs åt av riksväg 70, järnvägen samt naturmark med uppvuxna björkar och tallar. Avståndet från planområdets södra gräns till kyrkan mäter över 500 meter. Det finns inga siktlinjer mellan planområdet och riksintresset. Hushållningsbestämmelser Enligt 3 kap 1 § miljöbalken ska områden användas till det som de är mest lämpade till med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planområdena bedöms inte beröras av 3 kap 2 §, som avser stora oexploaterade områden eller vara ett sådant ekologiskt särskilt känsligt område som avses enligt 3 kap 3 § MB. Området består idag av skog och ingår i kommunens skogsbruksplan men har ingen större betydelse för skogsnäringen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är bestämmelser om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt och regleras i miljöbalken. Det finns idag MKN för buller, luft och vatten. MKN är juridiskt bindande och ska följas vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och bygglagen. Luft I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller ANTAGANDEHANDLING kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och kväveoxider. Inga kända mätningar av luftkvaliteten finns för centrala Rättvik. Vatten Vattenförvaltningsarbetet i Sverige bygger på EU:s ramdirektiv för vatten, det s.k. vattendirektivet, och omfattar alla typer av yt- och grundvatten. En miljökvalitetsnorm (MKN) för vatten beskriver den kvalitet en så kallad vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status. Genom normerna ställs krav på ekologisk och kemisk kvalitet i ytvatten, och krav på kemisk kvalitet och vattentillgång för grundvatten. En norm anger en lägsta tillåten nivå. Den sammanlagda miljöpåverkan på vattenförekomsten får inte orsaka att kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen. Planområdet ligger inom ett avrinningsområde till vattenförekomsten Siljan som också är recipient för området. Avståndet till recipienten från planområdesgräns är cirka 350 meter (fågelvägen). För status och MKN för Siljan se tabell 1 nedan. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Siljan och deras status. Buller Miljökvalitetsnormer (MKN) för omgivningsbuller, såsom de i dag är formulerade, gäller bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. I mindre och medelstora kommuner (under 100 000 invånare) ska strävan vara att begränsa buller. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Idag finns inga verksamheter på platsen som ger upphov till buller. Trafikbuller från riksväg 70 och Sätra Dalhallavägen kan förekomma. Det ligger inga bostäder i närheten av planområdet men däremot en gymnasieskola med djurhållning, vilken kan påverkas negativt av höga bullernivåer. ANTAGANDEHANDLING Risk för olyckor och farligt gods Planområdet gränsar till riksväg 70 och länsväg 957 (Sätra Dalhallavägen) som båda utgör primär transportled för farligt gods. Länsstyrelsen Dalarna tog 2012 fram vägledningen Farligt gods – riskhantering i fysisk planering som syftar till att vägleda kommunerna i hur de ska hantera riskfrågor i sin planering. Vägledningen innebär att en riskhanteringsprocess ska genomföras när detaljplaner tas fram inom 150 meter från en farligt gods-led. I vägledningen redovisar länsstyrelsen en zonindelning utifrån avståndet mellan riskkällan och olika typer av markanvändning. Beroende på skyddsavstånd från väg eller järnväg kan olika typer av markanvändning planeras utan särskild riskhantering, men om skyddsavstånden för zonindelningen inte kan hållas kan det krävas särskilda skyddsåtgärder. Ju färre människor och verksamheter som vistas inom riskzoner desto mindre konsekvenser vid en farligt gods-olycka. Olika typer av markanvändning bedöms lämplig beroende på avståndet till riskkällan. Områden närmast transportleden, inom 0–30 meter, bör begränsas i användning så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. I områden 30–70 meter från riskkällan bör markanvändningen utformas så att få personer uppehåller sig i området och att de personerna alltid är i vaket tillstånd, som exempel på sådan verksamhet anges bland annat industrier, mindre handel, lager, övrig parkering med mera. Inom 70– 150 meter kan de flesta typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Planområdet är beläget så att det berörs av alla de tre ovannämnda zonerna, men majoriteten av planområdes yta ligger dock inom zonen 70–150 meter från riskkällan. Tabell 2. Zonindelning för riskhantering Risk för översvämning Planområdet ligger ej inom översvämningskänsligt område, det finns inga större vattendrag inom 500 meter. ANTAGANDEHANDLING Risk för erosion, ras och skred Risk för erosion, ras eller skred bedöms mycket liten i området då marken består av främst morän och i det sydöstrahörnet överlappas planområdet av en åsformation av isälvssediment. Jorddjupet har uppskattats till 10–20 meter. Dessa jordarter är ej erosions-, ras- eller skredbenägna i planområdet utefter topografin. Inga särskilda åtgärder vidtas i detaljplanen med hänsyn till erosion, ras och skred. Markföroreningar Inom planområdet bedöms det ej förekomma några markföroreningar då området består av skogsmark och inte är ianspråktaget sedan tidigare. Detaljplanen medger användningen Verksamheter vilket innebär mindre känslig markanvändning. I dagvattenutredningen, WSP 2024-08-23, redovisas Länsstyrelsernas EBH-karta som visar potentiellt förorenade områden. Från den kartan framkom att det inte finns något potentiellt förorenat område inom planområdet. Öster om planområdet finns en förbränningsanläggning som identifierats men ej riskklassats. Inga flöden från området når planområdet och vice versa. Radon WSP (2024) har utfört markradonundersökningar som visar att området består av normalradonmark. Hydrologiska förhållanden Det finns inga vattendrag inom eller i direkt anslutning till planområdet. Det närmsta vattendraget är Klockarbäcken, drygt 300 meter från planområdet, som går genom gymnasiets område och har sitt utlopp i Siljan. Planområdet ligger i utkanten av grundvattenförekomsten Rättviks (SE675866-146667) avgränsning. Under den geotekniska undersökningen grävdes ett antal provgropar och två grundvattenrör installerades. I två av provgroparna skedde en tillströmning av vatten ca 0,7 till 1,2 meter under markytan men båda grundvattenrören var torra. Kulturmiljö Fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök finns det inga kända fornlämningar inom planområdet. Närmsta registrerade fornlämning finns 600 meter från planområdet. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, det vill säga länsstyrelsen. ANTAGANDEHANDLING Naturmiljö En liten del av planområdet används som hästhagar för Stiernhööksgymnasiet, resterande del av planområdet är oexploaterat och består av skogsmark. Enligt artportalen finns inga rapporter i området om rödlistade arter eller nära hotade arter. Det finns inga biotopskydd i eller i anslutning till planområdet. Närmaste Natura2000 område ligger mer än en kilometer från planområdet. Planområdet har inte identifierats som ett ekologiskt särskilt känsligt område. Teknisk försörjning Dricks- och spillvatten Planområdet ligger utanför verksamhetsområde (VO) för allmänna VA- tjänster. Inom ramen för planprocessen har en VA-utredning tagits fram som visar på hur vatten- och spillvattentjänster kan ordnas för planområdet, vilka behov som finns och tekniska förutsättningar samt kostnader för detta för VA-projektering och VA-utbyggnad. RVAB ansvarar för det kommunala vatten- och avloppsnätet (VA) inom kommunens VO. Kommunfullmäktige fattar beslut om utökning av VO, vilket bör ske i samband med att planen antas. Dagvatten Det finns inga kommunala dagvattenledningar eller något verksamhetsområde för dagvatten i området. Värme Det finns fjärrvärmeledningar i närheten av planområdet. Det är Adven Siljan AB som är ansvarig för fjärrvärmenätet i Rättvik. Planområdet är idag inte anslutet till fjärrvärmenätet. El- och teleledningar I närområdet är bebyggelsen ansluten till Dala Energi AB:s elnät. De nya verksamheterna inom planområdet avses också att ansluta till Dala energis elnät som har kapacitet på mellanspänningsnätet i området. Telia-Skanova har markförlagda ledningar inom detaljplaneområdet. Avfall Avfallshantering ska ske enligt Rättviks kommuns renhållningsordning och avfallsplan och Avfalls Sveriges handbok för avfallsutrymmen. Hämtning måste kunna utföras på ett trafiksäkert sätt, avstånd från sopbilens uppställningsplats till avfallsutrymme ska vara så kort som möjligt och inte överstiga 10 meter. Backrörelser bör undvikas. Andra viktiga aspekter vid utformning och lokalisering av avfallsutrymme är tillgänglighet, säkerhet och trygghet för personal och andra trafikanter samt arbetsmiljö för chaufförer som hämtar avfallet. Från 2027 gäller nya regler om fastighetsnära insamling som innebär att ANTAGANDEHANDLING insamling av förpackningar (glas, papper, plast och metall) ska lösas inom den egna fastigheten. Handboken från Avfall Sverige, handbok för avfallsutrymmen – Riktlinjer för utformning av avfallsutrymmen vid ny- och ombyggnation, beskriver både utformning av avfallsutrymmen samt framkomlighet för insamlingsfordon och personal samt arbetsmiljö för hur hämtning av avfall ska ske. Det kommunala bolaget Dala Vatten och Avfall AB ansvarar för insamling och omhändertagande av avfall. Den närmsta återvinningsstationen, Reparatörvägen (grusplanen), ligger ca 1,5 kilometer från planområdet. Brand Framkomligheten för räddningstjänsten till och från planområdet bedöms som god. Planområdet ligger 3,5 kilometer från Räddningstjänsten och insatstiden bedöms vara cirka 10 minuter. I samband med ansökan om bygglov bestäms det byggnadsbrandtekniska utförandet. Om någon fastighetsägare eller verksamhetsutövare önskar och/eller har behov av sprinkler behöver detta lösas genom att en lokal sprinkler- reservoar byggs och bekostas av en eller flera fastighetsägare. Service Rättviks samhälle ligger cirka 1,5 kilometer från planområdet. Där finns kommersiell och offentlig service samt Rättviks resecentrum med busstation och järnvägsstation. Trafik Planområdet nås med bil via Sätra Dalhallvägen som i sin tur leder ut på riksväg 70. Sätra Dalhallavägen medger idag en hastighet på 70 km/h. Det finns inga parkeringar i direkt anslutning till planområdet och den närmsta parkeringen tillhör gymnasieskolan. Det finns en befintlig gång- och cykelväg som går mellan Rättviks centrum och gymnasieskolan. Gång- och cykelvägen upphör vid gymnasieskolans ladugård. Närmsta gång- och cykelpassage under riksväg 70 är belägen cirka 350 meter sydöst om planområdet. Från gymnasieskolan rör det sig elever med hästar och i olika fordon (fyrhjulingar, traktorer med mera) över och på Sätra Dalhallavägen dagligen under läsåret och det finns i dagsläget ingen anordnad gång- och cykelpassage över denna. Närmsta busshållplats finns längs riksväg 70 i höjd med gymnasieskolan, cirka 350 meter från planområdet. Hållplatsen heter Rättvik Gymnasieskolan och trafikeras av Dalatrafiks busslinjer inom Rättviks kommun samt linje 350 mellan Mora-Falun. ANTAGANDEHANDLING Figur 6. Karta som visar trafikkommunikationer utanför planområdet. PLANENS KONSEKVENSER I detta kapitel beskrivs konsekvenserna som detaljplanen kan ha på området och dess omgivning. Riksintressen Riksintresse för friluftsliv Siljansområdet omfattar stora områden kring Siljansbygden. Utifrån planområdets läge, innehåll och användning har bedömningen gjorts att området saknar värden för friluftslivet. Detaljplanens genomförande bedöms därför inte påverka riksintresset. Riksintresse för kommunikation Planområdet ligger i närheten av riksväg 70 och Dalabanan som båda är av riksintresse för kommunikation enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Järnvägen ligger på ett sådant avstånd från planområdet (200 meter) att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms ha någon påverkan på anläggningen/på riksintresset. Riksvägen ligger i direkt anslutning till planområdet. Då planförslaget medger ett mindre verksamhetsområde, som möjliggör för maximalt fem tomter, görs antagandet att områdets framtida trafik inte kommer vara av ANTAGANDEHANDLING sådan mängd att den påverkar framkomligheten på riksvägen. Riksvägens funktion som rekommenderad färdväg för farligt gods är också en del av riksintresset. Den föreslagna markanvändningen följer i huvudsak skyddsavstånden som länsstyrelsen redovisar i sin vägledning för farligt gods, ingen känslig markanvändning kommer att medges och området kommer att nyttjas av personer i vaket tillstånd – riksintresset bedöms därmed inte påverkas negativt. Riksintresse för kulturmiljövård Planområdet och kyrkomiljön skiljs åt av riksväg 70, järnvägen samt naturmark med uppvuxna björkar och tallar. Avståndet från planområdets södra gräns till riksintresseområdets avgränsning är cirka 150 meter och från planområdesgränsen till kyrkan mäter avståndet över 500 meter. Det finns inga siktlinjer mellan planområdet och riksintresset. Nytillkommande bebyggelse inom området kommer att förhålla sig till befintliga byggnader på gymnasieskolans område och ha liknande höjd. De befintliga byggnaderna på gymnasieskolans område påverkar inte riksintresset visuellt och bedömningen är att den nytillkommande bebyggelsen och eventuella skyltanordningar inte heller kommer att göra det, detta då både nockhöjd och totalhöjd regleras i detaljplanen. Miljökvalitetsnormer Planförslaget beräknas inte alstra någon större mängd trafik och miljökvalitetsnormerna för luft bedöms därför klaras i området. Vattenkvaliteten i Siljan bedöms inte försämras med anledning av ett genomförande av planförslaget då det införs ytor för infiltration och fördröjning av dagvatten och skyfall inom planområdet. Även miljökvalitetsnormen för vatten bedöms därför klaras. Miljökvalitetsnormerna för buller avser kommuner med fler än 100 000 invånare. Miljö Ställningstagande 4 kap. 33 b & Plan- och bygglagen (2010:900) En undersökning om betydande miljöpåverkan har genomförts. Slutsatsen av undersökningen är att ett genomförande av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken behöver därför inte göras. Undersökningen har samråtts med Länsstyrelsen vid plansamrådet och de delar kommunens bedömning att detaljplaneförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Efter att undersökningen har samråtts, men innan granskningen av detaljplanen, ska kommunen besluta om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samhällsutvecklingsutskottet beslutade den 2026-02-18 § 14 att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. ANTAGANDEHANDLING Dagvatten och skyfall I utredningen om betydande miljöpåverkan identifierades dagvattenhanteringen som en möjlig risk som behövde hanteras i detaljplanen. En dagvattenutredning har tagits fram som planeringsunderlag till arbetet och i den finns förslagna åtgärder för dagvatten- och skyfallshantering. Om planområdet utformas med de föreslagna åtgärderna bedöms det finnas goda möjligheter att skapa en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Flera av de föreslagna åtgärderna har arbetats in i planförslaget och kommunen avser också att anlägga en större dagvattendamm än vad som föreslås i dagvattenutredningen, för att ytterligare säkerställa att dagvatten och skyfall tas om hand på ett tillfredsställande sätt. Naturmiljö Detaljplanens genomförande innebär att ett skogsområde ianspråktas till förmån för verksamhetsmark och att skogsmarken på fastigheten Sätra 1:9 och Sätra 1:17 minskas respektive försvinner helt. Kommunen har gjort bedömningen att skogsmarken inte har någon större betydelse för skogsnäringen och planområdet har heller inte bedömts hysa några större naturvärden. Landskapsbild En utbyggnad av planområdet kommer att innebära en förändring av landskapsbilden då ett oexploaterat skogsområde ianspråktas för bebyggelse. För att området ska upplevas som attraktivt för förbipasserande, i och med det nära läget till riksvägen, reglerar planen bebyggelsens utformning och tillåter inte skyltar inom naturmarken längs med vägen. Genom dessa regleringar bedömer kommunen att planområdet kan bidra positivt till upplevelsen av Rättviks norra entré. Hälsa och säkerhet Beräkning av omgivningsbuller Detaljplaneförslaget föreslår mindre verksamheter, vilket kan komma att generera någon form av buller beroende på verksamhet. Det finns ingen bostadsbebyggelse i närheten som ställer höga bullerkrav, däremot finns gymnasieskolans ladugård med djur i planområdets närhet. Mycket höga och plötsliga ljud påverkar hästar negativt och tidigare låg en återvinningscentral i nära anslutning till gymnasieskolan som fick tas bort eftersom glastömningen skrämde hästarna. Därför bör verksamheter med höga ljud helt undvikas inom detaljplanen. Olyckor och farligt gods Planområdet angränsar till riksväg 70 och länsväg 957 (Sätra Dalhallavägen) som är primära vägar rekommenderade för farligt gods. Planförslaget medger ett mindre verksamhetsområde och den föreslagna markanvändningen följer i huvudsak skyddsavstånden som länsstyrelsen redovisar i sin vägledning för farligt gods. Detaljplanen utformas så att ANTAGANDEHANDLING ingen känslig markanvändning kommer att medges, områden närmst farligt gods-lederna kommer inte att uppmuntra till stadigvarande vistelse och planområdet kommer att nyttjas av personer i vaket tillstånd. Risken för olyckor och farligt gods bedöms därmed som acceptabel. Den befintliga korsningen vid riksväg 70 - länsväg 957 är välutformad och med det går transporter in- och ut på den dagligen. Kommunen gör bedömningen att verksamheterna inte kommer att alstra så mycket trafik att risken för olyckor ökar. Sociala Barnperspektiv Detaljplanen syftar till att skapa ett verksamhetsområde, i första hand inte ett område där barn ska vistas utan vuxna. Vid vidare planering och etableringar på området bör det utformas på ett sådant sätt att det inte lockar barn och unga att vistas i området. Inom planområdet kan verksamheter som erhåller försäljning av varor komma att etableras, vilket skulle kunna innebära att även barn vistas i området. Det blir då viktigt att ta hänsyn till det vid planering av entréer och parkeringar. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte påverka sociala aspekter såsom trygghet, säkerhet, tillgänglighet, jämställdhet, barnperspektiv, mötesplatser och stadsliv. Trafik Planförslaget innebär ingen förändring av det övergripande vägnätet. Inom planområdet kommer det att tillkomma en mindre gata som gör det möjligt att angöra kvartersmarken. Motortrafik i området kan komma att öka något, beroende på vilken typ av verksamhet som etableras. Planförslaget innebär att trafiksituationen kan bli sämre för elever på Stiernhööksgymnasiet som rör sig till fots, med häst eller i olika motorfordon. För att förbättra trafiksituationen för gymnasieeleverna bör kontakt tas med Trafikverket under planprocessen för att undersöka om det är möjligt med en hastighetssänkning mellan korsningen Riksväg 70/ Dalhallavägen till Adven Siljan AB:s norra infart. Genom att planlägga för naturmark längs med Sätra Dalhallavägen säkerställer planförslaget att elever och djur ska kunna ta sig genom/förbi planområdet och vidare ut i skogsmarken även efter en utbyggnad av detaljplanen. Planförslaget bedöms inte öka trycket på kollektivtrafiken i området då förväntad exploatering inte är av någon stor omfattning. Den befintliga gång- och cykelvägen som avslutas vid gymnasiets ladugård bedöms kunna användas av de som ska till planområdet. Det kommer också att vara möjligt att förlägga ett gång- och cykelstråk i den planlagda naturmarken. Parkeringar får anordnas på respektive fastighet i den mån det behövs. ANTAGANDEHANDLING Fastigheter och rättigheter Fastigheterna Sätra 1:17 och en del av Sätra 1:9 kommer att få ändrad markanvändning vid ett genomförande av detaljplanen, detta då användningen kommer att gå från skogsmark till verksamhetsområde. Även en del av Sätra 1:15 kommer att få ändrad markanvändning från trafikplats till gata. Intilliggande fastighet innefattar gymnasieskolan som idag bedriver en mindre del av sin verksamhet inom planområdet, detta då de använder delar av området som hagområde för sina hästar. Kommunens bedömning är att de funktioner som finns inom planområdet idag kan flyttas till strax utanför tänkt planområde och att den skolverksamhet som är i anslutning till planområdet även fortsättningsvis kommer att kunna bedrivas på platsen i samma utsträckning som tidigare. Utöver detta har kommunen gjort bedömningen att övriga fastigheter som angränsar till planområdet inte heller påverkas av ett genomförande av planen och att de kan fortsätta bedriva sina verksamheter på respektive fastighet. Planens genomförande leder inte till andra direkta konsekvenser när det gäller markägoförhållanden, rättigheter eller annan påverkan på fastigheterna. MEDVERKANDE Antagandehandlingarna är framtagna av mark- och planenheten på Rättviks kommun, maj 2026. 183 180 178 178 181 181 181 180 180 181 181 180 181 181 180 181 181 180 179 179 179 182 182 179 179 180 178 176 175 177 176 381 183 219 192 178 989 183,53 183,52 183,40 184 219,13 183,31 183,13 182,89 182,46 184,13 181,99 181,68 181,52 181,25 RÄTTVIKS PROSTGÅRD 181,12 181,30 181,24 181,42 168 181,27 9040 181,12 218 181,02 181,12 180,95 181,17 20460 180,86 181,23 180,82 181,03 20459 182,23 180,83 180,75 20458 180,48 181,23 9039 180,03 180,18 1422 169 179,25 179,42 179,24 178,91 1421 9038 FIX8417 1420 1423 178,45 178,40 178,83 191,19 178,63 20457 179,83 177,84 178,37 1:17 178,28 177,74 1419 178,37 8944 177,61 8275 178,83 186,49 177,43178,47 170 178,39 177,25 178,24 8938 183,79 178,04 177,09 178,23 178,12 590 8276 176,71 177,89 178,07 176,85 1:16 1418 13171318 588 176,69 591 176,56 589 9041 176,18 171 176,63 176,07 176,43 RÄTTVIKS 8943 8942 PROSTGÅRD 175,77 1:11 175,50 172 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter 179,19 175,16 174,77 174,58 Granskningshandling. Illustrationsplan. Skala 1:2000 9024 A90543 174,54 176,89 9037 175 174,27 Illustrationen visar ett scenario med 5 fastigheter S:1 1:15 175,33 Illustrationsplan Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera Skala 1:2000A3 Sida 167 av 774 Illustrationen visar ett scenario med fem fastigheter. ANTAGANDEHANDLING Dnr: KLK 2024/835 Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och planenheten Granskningsutlåtande Rättvik, Rättviks kommun Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera B344 Hur granskningen har bedrivits Förslag till Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera har varit utställd för granskning under tiden 2026-03-10 till 2026-04-07. Under granskningstiden har planhandlingarna varit utställda i kommunhusets foajé, på kulturhuset/biblioteket i Rättvik och på kommunens hemsida. Information om granskningen har annonserats i Rättviksnytt. Under granskningen erbjöds de som berörs av planens innehåll möjlighet att inkomma med synpunkter på planhandlingarna. Detta granskningsutlåtande redovisar inkomna synpunkter och kommunens svar på om och hur synpunkterna kommer att beaktas under den fortsatta planprocessen. Sammanfattning av inkomna synpunkter Under granskningen har sex yttranden inkommit enligt följande lista 1. Länsstyrelsen, 2026-03-26 2. Trafikverket, 2026-03-12 3. Lantmäteriet, 2026-03-31 4. Dala Vatten och Avfall, 2026-04-02 5. PostNord, 2026-03-10 6. DalaEnergi, 2026-03-18 Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se mark.plan@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 vx 469-9179 795 30 Rättvik Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 2(9) Ställningstagande efter granskning Efter granskningen föreslås att planhandlingarna ändras på följande sätt: Plankarta: • Koordinatkryssen har justerats. Planbeskrivning: • Redaktionella ändringar. • Beskrivningen av markanvisningsavtalet förtydligas. Inkomna synpunkter med kommunens svar Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. I vissa fall har långa yttrandens kortats ner och uppenbara stavfel har åtgärdats. Handskrivna yttranden har tolkats och skrivits in digitalt. Yttrandena är diarieförda i sin helhet och finns tillgängliga hos Samhällsutvecklingsförvaltningen. Kommunens kommentarer och svar redovisas med blå text. 1. Länsstyrelsen Frågor som kan leda till att planen överprövas enligt PBL 11:10 Hälsa och säkerhet – Dagvatten Avrinningsförutsättningarna nedströms planområdet är otillfredsställande undersökta och tolkade. Det finns då en inte obetydlig risk att åtgärder som utförs ger upphov till väsentligt ändrade flödesvägar vilket kan leda till skador eller olägenheter på nedströms liggande mark och vägar. Sjurbergsvägen har betydande skador (framgår av gatubilder i google från 2010, 2018 och 2024) som typiskt uppkommer vid hög vattenhalt/otillräcklig dränering. Därmed finns redan idag en stark indikation på att avrinningsförutsättningarna är bristfälligt hanterade. Avrinningsområdet mot lågområdet norr om korsningen mellan Sätra Dalhallavägen och väg 70 (se figur A nedan och jfr figur 16 i dagvattenutredningen) uppskattas till ca 30 ha vilket ger en medelavrinning på ca 2 l/s. Det har i anslutning till lågområdet närmast korsningen inte identifierats någon uppenbar vattengång (dike eller bäckfåra) som kan förmodas hantera denna vattenföring. Den vägtrumma som förbinder väg 70:s dike förbi Sätra Dalhallavägen ger inte intryck av att kunna täcka upp för flödet enligt ovan (bedömning utifrån mångårig erfarenhet av vägars avvattning). Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 3(9) Möjliga alternativa vägar för vattnet är anordningar i området som inte har identifierats. En dagvattenbrunn i mitten av väg 70 just väster om korsningen indikerar att det här kan finnas en trumma tvärs väg 70 (ej identifierad i utredningen). Det är dock också möjligt att dagvattenbrunnen är kopplad till den trumma som ligger längre österut. En ytterligare dagvattenbrunn är belägen vid denna östra trumma och denna är med största sannolikhet ansluten till trumman. Det är också möjligt att den naturliga avrinningen innan tillkomsten av vägarna företrädelsevis kunnat ske som ytnära grundvattenflöde fördelat över ett större område. Generellt i samband med att områden bebyggs utförs ofta dränerande åtgärder så att ytnära grundvattenflöden som varit fördelade över större områden istället koncentreras till dränledningar och diken. Den aktuella planen täcker upp hela bredden av det aktuella avrinningsområdet och de åtgärder man vill göra kan därför förmodas medföra större förändringar i flödenas distribution. Ytliga grundvattenflöden kommer att dränera fram i diken och förmodas att tillsammans med planområdets avvattning (dagvatten) leda till att samma dike nu får ta emot ett större flöde än tidigare. Om inget görs för att ordna bortledning av vatten från lågområdet närmast korsning finns risk att hög vattennivå inom vägkonstruktionerna i likhet med vad som ser ut att ha skett med Sjurbergsvägen även kommer att kunna ske med Sätra Dalhallavägen och väg 70. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 4(9) Den risk som beskrivs ovan bedöms kunna hanteras genom att säkerställa avledningen av vatten från lågområdet. I ett första led behöver den befintliga situationen undersökas närmare. Trafikverkets respektive kommunens handlingar från byggande av vägarna bör sökas fram i det sammanhanget. En lösning skulle kunna bestå i en längre kulvert från lågområdet och till den tydliga vattengången som fortsätter genom en trumma under järnvägen. Ett annat alternativ skulle kunna vara ett öppet dike parallellt med väg 70 med en ny trumma under Sätra Dalhalavägen där diket sedan ansluter till den ostliga trumman under väg 70. Svar: Utifrån dagvattenutredningen och de redovisade flödesvägarna i figur 15 kommer utsläppspunkterna från den föreslagna fördröjningsdammen att leda dagvattnet vidare längs samma flödesväg som i nuläget, ned mot den lågpunkt som redovisas i figuren. Kommunens bedömning är att vattnet inte kan rinna i någon annan riktning än den befintliga. I kommunens förslag till dagvattenhantering, vilket även säkerställs genom planbestämmelser i plankartan, kommer ett nytt dike att anläggas parallellt med riksvägens befintliga dike. Detta dike kommer att ta hand om majoriteten av dagvattnet uppströms planområdet (dock inte dagvatten från riksvägen) och leda vattnet vidare till den föreslagna dagvattendammen. Därmed bedöms den nordvästliga trumman som redovisas i figur 15 få ett betydligt mindre dagvattenflöde efter genomförd exploatering jämfört med dagens situation. Kommunen bedömer att detta borde bidra till en förbättrad situation för Sjurbergsvägen. Kommunen har, i dialog med Trafikverket, sett över avrinningsvägarna och dimensionerat dagvattendammen för att kunna fördröja ett 100-årsflöde. Trafikverket hade inga erinringar i sitt granskningsyttrande, vilket ytterligare styrker kommunens bedömning att planens genomförande inte kommer att medföra någon ökad belastning på Trafikverkets anläggningar. För flöden som överstiger ett 100-årsregn kommer ökade volymer att belasta lågpunkter och trummor mer än i nuläget. För att fördela dagvattenflödena inom planområdet har kommunen i granskningsförslaget även redovisat ett dike som löper genom mitten av området. Syftet med detta dike är att möjliggöra avledning även centralt i området och därmed undvika att dagvattnet koncentreras runt planområdets kanter. Sammantaget bedöms detta innebära att både dagvatten och eventuellt grundvatten fördelas mellan tre diken: ett i mitten samt ett på vardera sidan av planområdet. Kommunen har nyligen upplevt ett kraftigt regn, nämligen stormen Hans som orsakade stora flöden i Rättvik (mellan 80–100 mm nedfall under ett fåtal dagar enligt Länsstyrelsen rapport ”Översvämning Dalarna, augusti 2023”), utan att några skador som påverkade hälsa och säkerhet uppstod. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 5(9) Med hänsyn till att dagvattenlösningen är dimensionerad för att fördröja ett 100-årsregn bedömer kommunen därför att ett genomförande av planen inte medför någon ytterligare risk för människors hälsa och/eller säkerhet. 2. Trafikverket Trafikverket har inga synpunkter på detaljplanen. Svar: - 3. Lantmäteriet För plangenomförandet viktiga frågor där planen behöver förbättras Lite för otydlig redovisning av innehåll i avtal om markanvisning I planbeskrivningen anges att ett markanvisningsavtal finns vid planarbetets uppstart för en del av planområdet, Sätra 1:17. Lantmäteriet bedömer att handlingarna i dess nuvarande skick inte är tillräckligt tydliga och behöver därför kompletteras. Lagstiftningen kring genomförandeavtal innebär att om avsikten är att genomföra markanvisningar ska kommunen enligt 4 kap. 33 § tredje stycket andra meningen PBL redovisa avtalens huvudsakliga innehåll liksom konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal i planbeskrivningen. Detta ska enligt 5 kap. 13 § PBL göras redan i samrådsskedet. Lantmäteriet konstaterar att lagstiftaren har avsett att exploatörens samtliga åtaganden ska redovisas på en översiktlig nivå, men där det ändå ska gå att bedöma vad åtagandena innebär. Redovisningen behöver enligt Lantmäteriets mening förbättras och vara mer konkret kring: • vilka områden som avses för överlåtelser eller upplåtelser (helst redovisade på kartor) • vilka fysiska anläggningar exploatören ska utföra och vilken standard de ska ha • vilka olika kostnader som exploatören åtar sig att betala • åtaganden om att betala eller inte kräva ersättningar • tidplan för utbyggnad av de anläggningar som avtalet omfattar • om exploatören ska ställa en säkerhet för åtaganden enligt avtalet • om det finns flera exploatörer – ansvarsfördelningen mellan dem Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 6(9) Glöm inte att även redovisa konsekvenserna av planen genomförs med stöd av avtal om markanvisning (se ovan). Lantmäteriet har som stöd till kommuner tagit fram ett material med information om regelverket vid ”Redovisning av genomförandeavtal i planbeskrivning” och tre exempel på hur redovisning av innehåll och konsekvenser kan se ut i en planbeskrivning. Använd gärna detta material som inspiration. Ni hittar det via följande länk på lantmateriet.se: https://www.lantmateriet.se/sv/om- lantmateriet/Samverkan-med-andra/Kommunsamverkan/redovisning-av- genomforandeavtal-i-planbeskrivning/ Grundkartans linjer och beteckningar är för framträdande i plankartan I plankartan har grundkartans koordinatkryss svart färg. Detta gör att det blir svårare att särskilja planskiktets gränser och beteckningar från den information som tillhör grundkartan. För att plankartan ska vara tillräckligt tydlig och lättläst behöver det vara uppenbart vilka beteckningar och gränser som tillhör planskiktet. Därför bör färgen på grundkartans linjer och beteckningar förslagsvis ändras till grå. Delar av planen som bör förbättras Föråldrad grundkarta Aktualitetsdatum för fastighetsredovisningen respektive för övriga detaljer i grundkartan är något föråldrad. Det är viktigt att grundkartan är aktuell i varje steg av planprocessen för att det ska vara lätt att överblicka de förutsättningar som finns för planläggningen. Bristen behöver åtgärdas för att det ska vara möjligt att bedöma så att redovisningen av planens konsekvenser enligt 4 kap. 33 § tredje stycket PBL är korrekt. Fel fastighetsbeteckning Lantmäteriet har uppmärksammat ett skrivfel av fastighetsbeteckning i planbeskrivningen under rubriken ”Förändrar fastighetsindelning”. Se gulmarkering i bild nedan. Svar: För plangenomförandet viktiga frågor där planen behöver förbättras Lite för otydlig redovisning av innehåll i avtal om markanvisning Kommunen har förtydligat i planbeskrivningen att det är kommunen själv som är exploatör för hela planområdet och att det finns ett Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 7(9) markanvisningsavtal som gäller förköp av byggrätten inom en del av planområdet. Grundkartans linjer och beteckningar är för framträdande i plankartan Koordinatkryssens utformning korrigeras. Delar av planen som bör förbättras Föråldrad grundkarta Grundkartan aktualiseras inför ett antagande. Kommunen äger all mark inom planområdet vilket innebär att kommunen är medveten om platsens förutsättningar och eventuella förändringar. Fel fastighetsbeteckning Den felaktiga fastighetsbeteckningen åtgärdas. 4. Dala Vatten och Avfall Synpunkter vatten och avlopp DVA har följande synpunkter kring dagvatten samt VA-utredning: Dagvatten I planbeskrivningen anges att de planerade dagvattenåtgärderna i form av en dagvattendamm samt diken m.m. på allmän platsmark ska anordnas och förvaltas av Rättviks kommun. DVA ser positivt på att kommunen avser att anlägga en större dagvattendamm än vad som föreslås i dagvattenutredningen, för att ytterligare säkerställa att dagvatten och skyfall tas om hand på ett tillfredsställande sätt (Dagvatten och skyfall, s33). Det har konstaterats att det nedströms området finns områden som är känsliga för tillförsel av dagvatten/vatten från skyfall och där stora mängder vatten samlats på olämpliga ställen. DVA konstaterar att dagvattenutredningen anger att höjdsättningen för planområdet ännu inte är färdigställd, och att det är viktigt att se över planens höjdsättning så att de planerade dagvattenåtgärderna är genomförbara och att dagvatten/skyfallsvatten inom området kan avledas till dammen som planerat. Det anges även i dagvattenutredningen att dagvattnet från området ska avledas via Trafikverkets trummor och diken, men att detta ännu inte är avstämt med Trafikverket. Det är viktigt att en avstämning med Trafikverket görs så att den planerade lösningen är genomförbar i praktiken. Dagvattenlösningen är utformad med diken som ska leda dagvattnet genom området samt avleda naturmarksvatten. Flera av dikena har skarpa svängar där det böjer av mer än nittio grader, vilket medför risk för erosion och att vattnet inte följer dikena vid höga flöden. Det anges i utredningen att någon form av erosionsskydd bör anläggas på dessa platser och att detta bör utredas mer under projekteringsskedet. DVA anser att i första hand bör en lösning utan skarpa svängar övervägas då erosionsskydd är en mindre hållbar lösning Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 8(9) och att det finns en potentiell risk för framtida skador på Sätra Dalhallavägen. VA-utredningen Då VA-utredningen inte är avgörande för detaljplanen utan ligger till grund för den efterföljande projekteringen redovisas inte DVA:s kommentarer om VA-utredningen i granskningsutlåtandet. Yttrandet finns diariefört i sin helhet. Svar: Se svar till Länsstyrelsen angående dagvatten. Naturområdena inom vilka dikena kommer att förläggas har en bredd om mellan 8 och 14 meter. Kommunen har därför gjort bedömningen att den tilltagna bredden kommer göra det möjligt att tillskapa dagvattendiken utan skarpa svängar inom de avsatta områdena. Synpunkterna på VA-utredningen har lämnats vidare till VA-konsult och utredningen har uppdaterats utefter DVA:s synpunkter. 5. PostNord PostNord har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten vilket bland annat innebär att det är PostNord som ska godkänna placeringen och standarden på postmottagningsfunktionen. I denna roll representerar PostNord samtliga postoperatörer som är verksamma i det aktuella området. Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att det ska kunna genomföras i praktiken behöver utdelningen standardiseras. Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en fastighetsbox i anslutning till entrén. Färdvägen till postanordningen ska vara öppen och farbar året runt för valt fordon, samt ges möjlighet att vända. Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med nybyggnation eller annan förändring gällande befintlig alt ny infrastruktur. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. Svar: Området som planläggs är ett verksamhetsområde och det är upp till respektive verksamhetsutövare att kontakta PostNord för att stämma av sin postmottagning. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 9(9) 6. DalaEnergi Vi har inget att erinra. Svar: - Granskningsutlåtandet är sammanställt av mark- och planheten på Samhällsutvecklingsförvaltningen, Rättviks kommun. GRANSKNINGSHANDLING Dnr: KLK 2024/835 Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och planenheten Samrådsredogörelse Rättvik, Rättviks kommun Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera B344 Hur samrådet har bedrivits Förslag till Detaljplan för Glassen, del Sätra 1:9 har varit utsänd för samråd under tiden 2025-06-16 till 2025-08-25. Under samrådstiden har planhandlingarna varit utställda i kommunhusets foajé, på kulturhuset/biblioteket i Rättvik och på kommunens hemsida. Information om samrådet har annonserats i Rättviksnytt. Under samrådet erbjöds de som berörs av planens innehåll möjlighet att inkomma med synpunkter på planhandlingarna. Denna samrådsredogörelse redovisar inkomna synpunkter och kommunens svar på om och hur synpunkterna kommer att beaktas under den fortsatta planprocessen. Sammanfattning av inkomna synpunkter Under samrådet har nio yttranden inkommit enligt följande lista 1. Länsstyrelsen, 2025-08-21 2. Trafikverket, 2025-08-18 3. Lantmäteriet, 2025-08-13 4. Dala Vatten och Avfall, 2025-08-25 5. Miljö- och byggnadsnämnden, 2025-08-29 6. Region Dalarna, 2025-06-18 7. DalaEnergi, 2025-06-17 Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se mark.plan@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 vx 469-9179 795 30 Rättvik Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 2(14) 8. PostNord, 2025-06-17 9. Telia-Skanova, 2025-06-18 Ställningstagande efter samråd Efter samrådet föreslås att planhandlingarna ändras på följande sätt: Plankarta: • Planområdesgränsen korrigeras för att säkerställa naturliga flöden i föreslagna diken och för att hålla ett tillräckligt avstånd från Trafikverkets diken. • Fler planbestämmelser gällande utformning av tillkommande bebyggelse införs. • Nockhöjden höjs med två meter till 14 meter och en planbestämmelse om totalhöjd på 16 meter läggs till. • Koordinatkryss läggs till i grundkartan. Planbeskrivning: • Redaktionella ändringar. • Beskrivning av och konsekvenser gällande Riksintresse för kulturmiljö läggs till i planbeskrivningen. • Dagvattenlösningarna på kvartersmark utgår och dagvattendammen får en större dimensionering anpassad för ett 100-årsregn. Föreslagna dagvattenlösningar och avsnittet om dagvatten korrigeras utifrån uppdaterad dagvattenutredning. Det förtydligas att inget mer eller snabbare vatten kommer att släppas till statlig infrastruktur. • Information om VA-utredning, verksamhetsområde för allmänna VA-tjänster och lokal lösning för sprinkler-reservoar läggs till. • Avsnittet om planekonomisk bedömning utvecklas. • Planbeskrivningen kompletteras med information om befintligt markanvisningsavtal. • Information om Telia-Skanovas markförlagda ledningar läggs till i planbeskrivningen. Övrigt: • Detaljplanens namn ändras och det tydliggörs att fler fastigheter ingår i planförslaget: ”Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera”. • Dagvattenutredningen har uppdaterats och en VA-utredning har tagits fram. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 3(14) Inkomna synpunkter med kommunens svar Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. I vissa fall har långa yttrandens kortats ner och uppenbara stavfel har åtgärdats. Handskrivna yttranden har tolkats och skrivits in digitalt. Yttrandena är diarieförda i sin helhet och finns tillgängliga hos Samhällsutvecklingsförvaltningen. Kommunens kommentarer och svar redovisas med blå text. 1. Länsstyrelsen Frågor som kan leda till att planen överprövas enligt PBL 11:10 Riksintresse för kulturmiljövård Det aktuella planområdet ligger strax norr om riksintresse för kulturmiljövården, Kyrkudden W 89. Riksintresset motiveras av sockencentrat med mycket välbevarad kyrkomiljö vid Rättviks medeltida kyrka och kyrkvall. Det är angeläget att detaljplanen förses med bestämmelser som begränsar eventuella fristående skyltanordningar i höjd så att dessa inte påverkar riksintresset visuellt. Riksintresse för kommunikationer Allt vatten, som blir en följd av exploateringen, måste fördröjas, dvs inget mer eller snabbare vatten får släppas till statlig infrastruktur. Dagvattendammen har dimensionerats för 20-årsregn. Det krävs en dimensionering utifrån 100-årsregn, för att inte riskera negativ påverkan på de statliga vägarna. En damm måste placeras på visst avstånd från statlig väg, eftersom det annars till exempel kan leda till erosion i vägarna. Det avstånd som visas i illustrationsplanen bedöms vara tillräckligt. Plankartan medger ett dike direkt mot vägområdet, vilket inte är lämpligt. Ett dike ska anläggas med ett avstånd om minst två meter mellan vägdikets krön och dagvattendikets krön. Skälet till det är att det annars uppstår risk för erosion i väg 70 samt att vatten kan svämma över från vägdike till planområdets dike när det är fyllt med vatten, och vice versa. Hälsa och säkerhet – Dagvatten Mark- och planenheten har sammanfattat delen av yttrandet som berör dagvatten. Yttrandet är diariefört i sin helhet. Avvattningsförutsättningar Tolkningen av befintliga avvattningsförutsättningar för området som redovisas i dagvattenutredningen har ett flertal oklarheteter och brister. Att Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 4(14) försöka tolka avrinningsförutsättningarna utifrån en topografisk modell som huvudsakligt stöd leder ofta till felaktiga bedömningar. • Det behöver klargöras vem som ansvarar för kulverten som beskrivs i utredningen, var den är belägen och dess funktion samt om det är en kulvert eller egentligen en vägtrumma. • Det finns oklarheter kring sidotrumman som finns beskriven i utredningen och dess funktion koppat till planområdets avrinning. • Figur 16 är missvisande; flödet fortsätter inte längs väg 70 som dagvattenutredningen gör gällande, en viss andel av flödet från området förmodas ske i jordlagren och det finns fler vägtrummor än den som redovisas. • Det behöver klargöras om och i så fall i vilken omfattning avvattning sker i ostlig riktning mot ett krondike som löper längs fastighetsgränsen till Prostgården 1:18. • Utredningen indikerar att avvattning uppströms behöver kunna passera planområdet. Utredningen behöver omfatta en rimlig bedömning av var sådant vatten kommer in i planområdet, vilka mängder och flöden det är frågan om samt hur det säkerställs att detta vatten kan fortsätta passera planområdet. • Länsstyrelsen uppmärksammar att det 2011 skett en inte obetydlig utfyllnad på fastigheten Rättvik 1:15 på ett sätt som uppenbart har haft viss påverkan på avvattningsförutsättningarna för ett område där planområdet ingår. Hantering av framtida avvattning inklusive bland annat flödesutjämningsåtgärder De angivna förslagen till avvattning och dagvattenhantering bedöms mindre lämpliga. • Befintliga utflöden i sydlig och ostlig riktning från planområdet kommer att avbrytas och istället styrs dessa mot sydost. Det är oklart vilken den mottagande vattenanläggningen är. Detta kan resultera i en ökad belastning på kulvert, sidotrumma och även den vägtrumma som går genom väg 70. • Det går inte att följa och förstå beräkningsförfarandet för flödesutjämning. Avvattningsförutsättningarna är otillfredsställande beskrivna och fler flödesvägar finns än vad som framgår av dagvattenutredningen. • Behovet av eventuell flödesutjämning behöver utredas utifrån rättade underlag i fråga om befintliga och framtida avvattningsförutsättningar. Detta måste ske med utgångspunkt från var och en av de vattenanläggningar som är avsedda att ta emot Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 5(14) utgående vatten. Befintliga punkter där utflöde sker idag behöver vara klargjorda och eventuella framtida förändringar i vardera punkten behöver redovisas. • Planområdet utgör uppenbart del av en samlad bebyggelse och om det föreligger behov av ordnandet av dagvattenhantering (bort- ledning och rening) så ska detta normalt ske genom en allmän VA- anläggning i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster. Eventuella åtgärder inklusive anläggningar för flödesutjämning och rening bör ordnas på sätt som är lämpligt utifrån det samlade behovet av dagvattentjänster och inte på ett fragmenterat sätt planområde för planområde. Hälsa och säkerhet – Spill- och dricksvatten, kommunala verksamhetsområden Det är tvetydigt om det kommer att bildas verksamhetsområde och i så fall för vilka vattentjänster. Det framgår att det kommer att utredas men samtidigt nämns att ledningar ska byggas ut av Dala vatten och avfall AB samt att det ska tas ut avgift enligt VA-taxan. Om det kommunala VA- bolaget bygger ut ledningsnät för dricksvatten och spillvatten i planområdet så antar Länsstyrelsen att kommunen har gjort bedömningen att det finns ett behov av dessa tjänster. Länsstyrelsen bedömer att området, tillsammans med kringliggande områden som redan ingår i verksamhetsområde för dricksvatten och spillvatten, ingår i ett större sammanhang. Ingår området i ett större sammanhang och det finns ett behov utifrån människors hälsa eller miljön är kommunen skyldig att bilda verksamhetsområde. Kommunen behöver förtydliga om det avses att bildas ett kommunalt verksamhetsområde och vilka VA-tjänster som omfattas. Med tanke på att kommunen kommer att bygga och sköta dagvattendammen och dikena så tyder det på att det finns ett behov av att lösa även dagvattenhanteringen gemensamt. Kommunen behöver utreda om det finns behov av att bilda verksamhetsområde även för dagvattenhanteringen. Om inte verksamhetsområde kommer att bildas behöver det redovisas argument för detta. Rådgivande synpunkter Väganslutning En anslutning till väg 957 kan enligt Trafikverket göras på den föreslagna platsen. Anslutningen ska utformas enligt kravdokumentet TRVINFRA- 00396 för att säkerställa att väg och trafiksäkerhet inte ska påverkas negativt. Anslutningsvinkel ska med tanke på trafiksäkerheten vara 90 grader och radierna och vilplanen ska vara minst 10 meter. Innan några arbeten påbörjas ska samråd ske med Trafikverket Region Mellerstas entreprenör i Rättviks driftområde. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 6(14) Spill- och dricksvatten Livsmedelsindustrier genererar generellt spillvatten med högt innehåll av näringsämnen vilket ofta kan renas tillsammans med hushållspillvatten, dock kan det behövas både utjämningsmagasin och förbehandlingssteg om de inte har eget reningsverk. Belastningen varierar beroende på typ av livsmedel och omfattning så bedömningen om det finns kapacitet i reningsverket för plan- området får bedömas vid anmälan till kommunen eller i tillståndsansökan. Livsmedelsindustrier har även generellt behov av varierande volymer av dricksvatten vilket gör att behovet inte kan bedömas i planprocessen utan även det får hanteras i anmälan eller tillståndsansökan. Dock är kommunen inte skyldig att hålla med vare sig vatten för industriproduktion eller rening av industriellt avloppsvatten. Gestaltning I planbeskrivningen under rubriken syfte står bl a att: det exponerade läget vid riksväg 70 medför att området behöver vara välgestaltat och upplevas som attraktivt av förbipasserande; i det här fallet innebär det att byggnaderna ska ha en genomtänkt arkitektonisk kvalitet, att eventuell skyltning ser bra ut och att respektive fastighet är välskött och ser ordnad ut. I plankartan finns endast bestämmelser som reglerar bebyggelsens utformning gällande byggnadshöjd och kulör samt utnyttjandegrad. För att bättre uppnå planens syfte kan det vara lämpligt att införa mer detaljerade bestämmelser som styr den nytillkommande bebyggelsens utformning. Naturvärden Då området är oexploaterat anser Länsstyrelsen att det behöver göras en naturvärdesinventering i fält, enligt svensk standard (SS 199000:2023). Plankarta/Planbeskrivning I planbeskrivningen under avsnittet ”Hela detaljplanen” anges att detaljplanen medger en byggnadshöjd på 12 meter men plankartan anger 12 meter nockhöjd. Detaljplanen benämns ”Detaljplan för Verksamhetsområde på del av Sätra 1:9”. Detaljplanen omfattar även Sätra 1:17. Undersökningssamråd om betydande miljöpåverkan Kommunen gör bedömningen att detaljplanen inte väntas medför miljöpåverkan som kan antas bli så betydande att en strategisk miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken behöver göras. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplaneförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 7(14) Svar: Överprövningsgrundande synpunkter Riksintresse för kulturmiljövård En planbestämmelse om totalhöjd införs för att begränsa skyltanordningar och andra tekniska anordningar i höjdled. Planområdet ligger dock avskilt från kyrkomiljön och avgränsas av bland annat riksvägen, natur och annan bebyggelse. Kommunen har gjort bedömningen att en eventuell fristående skyltanordning inte kommer ha någon visuell påverkan på riksintresset för kulturmiljövård. Detta förtydligas i planbeskrivningen. Riksintresse för kommunikationer Planförslaget ändras så att dammen dimensioneras utifrån 100-årsregn och plankartan korrigeras så att det nya diket hamnar på lämpligt avstånd från det befintliga vägdiket. Hälsa och säkerhet – Dagvatten Synpunkterna om dagvatten har bearbetats in i planhandlingarna. Hälsa och säkerhet – Spill- och dricksvatten, kommunala verksamhetsområden Synpunkterna om spill- och dricksvatten har bearbetats in i planhandlingarna. Rådgivande synpunkter Gestaltning Fler detaljerade planbestämmelser gällande bebyggelsens utformning har införts. Naturvärden Planområdet utgörs av skogsmark och är idag oexploaterat. Skogsmarken ingår i kommunens skogsbruksplan, varav en del utgörs av produktiv skog medan en annan del används för inhängning av gymnasieskolans djur. Kommunen har bedömt att det inte är nödvändigt med en naturvärdesinventering. Plankarta/Planbeskrivning Det har blivit fel i planbeskrivningen. Nockhöjd är det som ska regleras och detta korrigeras i handlingarna. ”Med flera” läggs till i titeln för att förtydliga att fler fastigheter än Sätra 1:9 ingår i planarbetet. 2. Trafikverket Trafikverket har följande synpunkter Anslutning En anslutning till väg 957 kan göras på den föreslagna platsen. Anslutningen ska utformas enligt kravdokumentet TRVINFRA-00396 för att säkerställa att väg och trafiksäkerhet inte ska påverkas negativt. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 8(14) Anslutningsvinkel ska med tanke på trafiksäkerheten vara 90 grader. Radierna ska vara minst 10 meter och vilplanen minst 10meter. Innan några arbeten påbörjas ska samråd ske med Trafikverket Region Mellerstas entreprenör i Rättviks driftområde, som nås på telefon 010-476 14 13. Syftet är att meddela när arbetet är tänkt att starta, att koordinera med arbeten som Trafikverket beställt och att samordna arbetsmiljöansvaret. De är även behjälpliga med att svara på frågor av teknisk karaktär och ge råd om utförandet. När anslutningen är färdig ska detta anmälas som klar för avsyning. Anslutningstyp A4 gäller. Farligt gods Väg 70 är rekommenderad färdväg för farligt gods. Hänsyn till farligt gods ska beaktas för exploatering enligt de rekommendationer som Länsstyrelsen anger. Vi hänvisar i övrigt till Länsstyrelsens bedömning. Dagvatten En damm måste placeras på visst avstånd från statlig väg, eftersom det annars tex kan leda till erosion i vägarna. Det avstånd som visas i illustrationsplanen är tillräckligt. Dammen har dimensionerats för 20-årsregn. Det är för litet, det krävs en dimensionering utifrån 100-årsregn, för att inte riskera negativ påverkan på de statliga vägarna. Plankartan medger ett dike direkt mot vägområdet, vilket inte är lämpligt. Ett dike ska anläggas med ett avstånd om minst två meter mellan vägdikets krön och dagvattendikets krön. Skälet till det är att det annars uppstår risk för erosion i väg 70 samt att vatten kan svämma över från vägdike till planområdets dike när det är fyllt med vatten, och vice versa. Allt vatten, som blir en följd av exploateringen, måste fördröjas, dvs inget mer eller snabbare vatten får släppas till statlig infrastruktur. Svar: Anslutningen ska utformas i enlighet med gällande krav från Trafikverket. Planförslaget har tagit hänsyn till farligt gods. Planförslaget ändras så att dammen dimensioneras utifrån 100-årsregn och plankartan korrigeras så att det nya diket hamnar på lämpligt avstånd från det befintliga vägdiket. Inget mer eller snabbare vatten kommer att släppas till statlig infrastruktur vilket förtydligas i planhandlingarna. 3. Lantmäteriet På grund av yttrandets längd har Mark- och planenheten gjort en sammanfattning i punktform. Yttrandet är diariefört i sin helhet. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 9(14) För plangenomförandet viktiga frågor där planen behöver förbättras • Markanvisningsavtal aktuellt men innehållet redovisas inte Kommunen behöver redovisa avtalets huvudsakliga innehåll o liksom konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal i planbeskrivningen. Om förhandlingar kring avtal om markanvisning påbörjas o först efter antagandet av planen är det tillräckligt att kommunen redovisar sin avsikt att ingå ett markanvisningsavtal, intentioner om vad avtalet avses innehålla med mera. Även konsekvenserna ska redovisas. Delar av planen som bör förbättras • Grundkarta Aktualitetsdatum är föråldrad. o Koordinatkurs saknas i grundkartan. o • Genomförandetid bör anges i anslutning till planbestämmelserna • Information om planavgift eller plankostnadsavtal saknas i planbeskrivningen • Planbeskrivningen saknar information om vem som ansvar för ansökan om och kostnader för lantmäteriförrättningar. • Planekonomi – i beskrivningen av planekonomi nämns inte de intäkter som kommunen bör ha vid försäljning av mark. Även kostnader för vatten och avlopp samt anslutningsavgifter bör redogöras för. Svar: Planbeskrivningen kompletteras med en kort redovisning av markanvisningsavtalets innehåll. Grundkartans aktualitet ses över och koordinatkryss läggs till. Genomförandetid har lagts till i planbestämmelserna. Detaljplanen upprättas av kommunen och är ett kommunalt initierat projekt, det finns därför inget plankostnadsavtal tecknat med någon annan part och ingen planavgift kommer heller att tas ut. Därav är inga sådana uppgifter beskrivna i planbeskrivningen. Planbeskrivningen kompletteras med information om att det är kommunen som bekostar och ansvarar för planarbetet, utbyggnad och lantmäteriförrättningar. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 10(14) 4. Dala Vatten och Avfall Mark- och planenheten har sammanfattat delar av yttrandet i punktform. Yttrandet är diariefört i sin helhet. Synpunkter vatten och avlopp Allmänt • DVA delar Rättviks kommuns uppfattning om att det inom ramen för planprocessen behöver utredas hur vatten- och spillvattentjänster kan ordnas för planområdet. • DVA ser gärna att en övergripande förprojektering för vatten- och spillvattenledningar inom och anslutande till området tas fram inom ramen för planprocessen, önskvärt före planen går ut på granskning. Då kan nödvändiga markreservat för ledningsnät och andra anläggningar (t.ex. pumpstationer, tryckstegringsstationer) i form av u- och e-områden identifieras och planeras in i plankartan. • DVA önskar att ett VA-avtal tas fram mellan VA-huvudmannen Rättvik Vatten och Avfall AB (RVAB) och kommunen för att förtydliga vilka kostnader som ska belasta respektive organisation i genomförandet av planen. • DVA påpekar att dagvattenutredningen inbegriper diken och trummor som hör till Trafikverket och att lösningen behöver stämmas av med Trafikverket för att säkerställa att den planerade lösningen är genomförbar i praktiken. • DVA påpekar att vissa av lösningarna som DVU:n föreslår kan behöva ses över ytterligare och att vissa frågor skulle kunna inkluderas i en förprojektering. • DVA instämmer med DVU:n om att planens höjdsättning ses över samt att grundvattenmätning utförs inom planområdet. • DVA skriver att RVAB (Rättviks Vatten AB) inte kommer att vara huvudman för dagvatten inom planområdet, men rekommenderar kommunen att fundera igenom hur dagvattenutredningens förslag till växtbäddar inom kvartersmark kommer att tas om hand inom ramen för framtida bygglovsprövning. De påpekar även att kommunen behöver fundera över om kommunen avser ställa krav på fördröjning (genom växtbäddar) och i sådant fall se över formuleringen i planbeskrivningen för att tydliggöra detta. Förslag på ändringar och tillägg Planbeskrivningen, Planeringsförutsättningar - Teknisk försörjning Dricks- och spillvatten DVA önskar att texten ändras till: Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 11(14) ”Planområdet ligger utanför verksamhetsområde (VO) för allmänna VA- tjänster. Det behöver inom ramen för planprocessen utredas hur vatten och spillvattentjänster kan ordnas för planområdet, vilka behov som finns och tekniska förutsättningar samt kostnader för VA-projektering och VA- utbyggnad. RVAB ansvarar för det kommunala vatten- och avloppsnätet (VA) inom kommunens VO. Kommunfullmäktige fattar beslut om utökning av VO. Detta bör ske i samband med att planen antas.” Brand DVA önskar att följande text läggs till: ”Om någon fastighetsägare/verksamhetsutövare önskar/har behov av sprinkler behöver detta lösas genom att en lokal sprinkler-reservoar byggs och bekostas av en eller flera fastighetsägare. För brandvatten bör en brandpost byggas centralt inom området. Brandposter ägs och bekostas av räddningstjänsten Rättvik.” Synpunkter avfall Avfall ska hanteras enligt Rättvik kommuns förskrifter om avfallshantering. Den närmaste återvinningscentralen Drafsån är belägen ca: 9 kilometer från fastigheterna och den närmaste återvinningstationen finns vid Reparatörvägen ca:1,3 kilometer från fastigheterna. Fastigheterna kan ha egna kärl vid fastigheten alternativt ett eller flera gemensamma hämtställen för avfall och förpackningar. Avfallslösning behöver projekteras för att säkerställa framkomligheten för sopbilar, så att hämtning är möjlig utan att backning krävs. Andra viktiga aspekter vid utformning och lokalisering av avfallsutrymme är tillgänglighet, säkerhet och trygghet för personal och andra trafikanter samt arbetsmiljö för chaufförer som hämtar avfallet. Från 2027 gäller nya regler om fastighetsnära insamling som innebär att insamling av förpackningar (glas, papper, plast och metall) ska lösas inom den egna fastigheten. Handboken från Avfall Sverige, handbok för avfallsutrymmen – Riktlinjer för utformning av avfallsutrymmen vid ny- och ombyggnation, beskriver både utformning av avfallsutrymmen samt framkomlighet för insamlingsfordon och personal samt arbetsmiljö för hur hämtning av avfall ska ske. Svar: Synpunkter vatten och avlopp Allmänt En övergripande förprojektering (VA-utredning) har tagits fram och resultatet har arbetets in i handlingarna. Ett VA-avtal kommer att tas fram mellan RVAB och kommunen för att förtydliga kostnader kopplade till genomförandet. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 12(14) Kommunen bedömer inte att höjdsättning av kvartersmarken är nödvändig då möjligheter för avrinning finns från kvartersmark vidare till planförslagets dagvattenanläggningar. Inom ramen för bygglov prövas att tillkommande byggnader och hårdgjorda ytor är lämpliga. I den bedömningen ingår dagvatten och dess avrinning. Kommunen har bedömt att det inte finns behov av vidare grundvattenmätningen för att säkerställa att planen går att bygga ut. De föreslagna växtbäddarna inom kvartersmarken utgår och all dagvattenhantering flyttas till den allmänna platsmarken. Dricks- och spillvatten Texten uppdateras i enlighet med DVA:s yttrande samt utifrån den VA- utredning som tagits fram efter samrådet. Brand Texten uppdateras i enlighet med DVA:s yttrande. Synpunkter avfall Avfallslösningar kommer inte att projekteras i planarbetet. De tillkommande fastigheterna är av tillräcklig storlek för att kunna lösa framkomligheten för sopbilar på ett säkert och tryggt sätt inom respektive fastighet och det är respektive verksamhetsutövare inom planområdet som ansvarar för att detta genomförs. 5. Miljö- och byggnadsnämnden Rättvik I samrådsredogörelsen redovisas endast Miljö- och byggnadsnämndens sammanfattande ställningstagande. Yttrandet är diariefört i sin helhet. Sammanfattande ställningstagande Nämnden är i huvudsak positiv till planens inriktning. För ett rättssäkert och genomförbart beslut krävs i planskedet justeringar av exploateringsgrad och prickmark, fastställande av dagvattenprinciper och höjdsättning (inkl. inritning på plankarta), geotekniskt ställningstagande, VA-princip, risknära utformning/belysning samt upprättande av MKB. Svar: Mark- och planenheten har tagit del av Miljö- och byggnadsnämndens yttrande och förslag på förändringar och har arbetet in dessa i planhandlingarna. 6. Region Dalarna Region Dalarna avser inte att besvara samråd om detaljplan för verksamhetsområde för del av Sätra 1:9 ”Glassen”. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 13(14) Svar: - 7. DalaEnergi Inget att erinra på denna detaljplan. Svar: - 8. PostNord PostNord har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten vilket bland annat innebär att det är PostNord som ska godkänna placeringen och standarden på postmottagningsfunktionen. I denna roll representerar PostNord samtliga postoperatörer som är verksamma i det aktuella området. Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att det ska kunna genomföras i praktiken behöver utdelningen standardiseras. Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en fastighetsbox i anslutning till entrén. Färdvägen till postanordningen ska vara öppen och farbar året runt för valt fordon. Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med nybyggnation eller annan förändring gällande befintlig alt ny infrastruktur. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. Svar: Området som planläggs är ett verksamhetsområde och det är upp till respektive verksamhetsutövare att kontakta PostNord för att stämma av sin postmottagning. 9. Telia-Skanova Skanova har markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Dnr: Sida Rättviks kommun KLK 2024/835 14(14) Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet när detaljplanarbete påbörjas och kallas till samrådsmöten för det aktuella området för att kunna samordna nya ledningar. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Svar: De markförlagda teleledningarna ryms inom den allmänna platsmarken. Planbeskrivningen kompletteras med information om ledningarna. Samrådsredogörelsen är sammanställd av mark- och planheten på Samhällsutvecklingsförvaltningen, Rättviks kommun Samhällsutvecklingsförvaltningen D etaljplan för Verksamhetsområde “Glassen” på del av Sätra 1:9 m ed flera Rättvik Rättviks kommun Undersökning av betydande miljöpåverkan _________________________________________________________________________________________________________ En undersökning av betydande miljöpåverkan ska alltid göras i samband med detaljplanering enligt miljöbalken kap 6. Av denna ska framgå om genomförandet av planen eller planprogrammet antas medföra betydande miljöpåverkan. Om undersökningen visar att detaljplanensplanens genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan ska planen miljöbedömmas. Denna checklista utgör en bedömningsgrund för ställningstagande om huruvida planen kan medföra betydande miljöpåverkan. Bedömning av påverkan omfattar miljöeffekter både inom och utanför planområdet, direkta och indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt enligt 6 kap 2 § miljöbalken. Checklistan ska också användas till att identifiera frågor som bör utredas vidare i planarbetet, även om planens genomförande inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Då bedömningarna görs i ett tidigt skede av planarbetet kan det under planarbetets gång komma att ändras, i och med att ny kunskap kan tillkomma samt att inriktningen på planförslaget kan komma att ändras. Bedömningen ska därmed ses som preliminär. Planområdet är beläget mellan Rv70, Dalhallavägen och S:t Davidsgården. Området är i dag obebyggd skogsmark där hela eller delar av fastigheten står till Stiernhööksgymnasiets förfogande, främst som hästhagar. Företag inom livsmedelsbranschen önskar etablera sig på området och därför undersöker kommunen huruvida det är möjligt att skapa förutsättningar för ytterligare etablering av verksamheter i området. ednadyteB nakrevåp nakrevåp ssiV dnäk negnI nakrevåp Gällande regleringar och skyddsvärden som kan Kommentar påverkas vid planens genomförande: Lagenligt skyddad natur x Inget särskilt bevarande- enligt miljöbalken (t.ex. skydd finns i eller i anslutning till planområdet naturreservat, landskapsbild, strandskydd, skyddsområde för vattentäkt). Kulturreservat, x Se Riksintresse för byggnadsminnen kulturmiljövård Kulturmiljövärden x Se Riksintresse för kulturmiljövård Fornminnen x Inom 200 meter från planområdet (inom Kyrkudden) finns Milstolpar, en i järn och en i kalksten Riksintresse för naturvård x Ej aktuellt Riksintresse för x Inom 200 meter från kulturmiljövård planområdet finns Riksintresse för Kulturmiljövård (omr. Kyrkudden). Drygt 1000 m norr om planområdet ligger Grändenbyarna Riksintresse för turism och x Området ingår i ett större rörligt friluftsliv område av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt miljöbalken 4 kap. 1 § samt miljöbalken 3 kap 6 §, som i stort sammanfaller med Siljansringen. Inom detta område ska turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas i samband med ingrepp i miljön. Ny bebyggelse ska anpassas så att riksintressens värden inte skadas. Nordväst om planområdet finns vandringsleden Siljansleden. Aktuellt område bedöms inte ha någon större påverkan på riksintresset. Riksintresse för industriell x Ligger inom Trafikverkets produktion, energiproduktion, riksintresse för MSA-yta för Borlänges flygplats samt energidistribution, Riksintresset kommunikationer, Försvarsmaktens påverkansområde för Väderradar. Riksintresse för vattenförsörjning eller kommunikation, riksväg 70, avfallshantering passerar strax utanför planområdet är av nationell betydelse och viktig för transporter från Stockholm till Dalarna. Aktuellt område bedöms ej ha någon negativ påverkan på riksintressena. Resursslöseri Sökning i länsstyrelsens webb-GIS visar inte på specifika tillgångar i aktuellt område. Aktuellt område bedöms ej bidra till stort resursslöseri. Dock innebär planförslaget ianspråktagande av jungfrulig mark, men det bedöms inte innehava större naturresurser varav en utbyggnad i området bedöms tillämplig. Natura 2000 område x Mer än 1000 meter till närmsta Nyckelbiotop, x Nej sumpskogsområde Rödlistade/hotade växt- eller x Inga inrapporterade fynd djurarter Ekologiskt särskilt känsligt x Inte identifierat område Naturens mångfald x Övriga naturvärden x Avsevärd skillnad i användning av marken. Marken kommer att gå från skog till industrimark. Luftkvalitet x Viss försämring att vänta på mycket lokal nivå Grundvattenkvalitet x Ej del av täkt Nationella miljömål x Planområdet kan komma att få en negativ påverkan på de nationella miljömålen: - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Bara naturlig försurning - Giftfri miljö - Ingen övergödning - Levande skogar - Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljömål x Samma som de nationella målen Lokala miljömål x Samma som de nationella målen Risker som kan påverkas vid planens genomförande: Instabilitet i x Fast mark (delvis markförhållandena eller de isälvssediment/sand och morän) geologiska grundförhållandena, risk för skred, ras o.s.v. Erosion x Inga kända risker enligt SGU) Risk för översvämningar x Ingen risk enligt MSB Förändrade x Inte aktuellt sedimentationsförhållanden i vattendrag eller sjö Förändrade x Planområdet är beläget i infiltrationsförhållanden, sluttande skogsområde där en dagvattenutredning får avrinning med risk för avgöra hur stora åtgärder översvämning, uttorkning som krävs för att hantera infiltration och avrinning Betydande förändringar i x På lokal nivå kan det bli antal eller samman-sättning stora förändringar. av växtarter eller växtsamhällen Försämring av vacker utsikt x eller landskapsmässigt skönhetsvärde Avsevärd förändring av mark- x Skogsmark blir industrimark. eller vattenanvändning Effekter på människa och djur som kan påverkas vid planens genomförande: Miljöeffekter som kan orsaka x Vid industriverksamhet finns skada på människors hälsa, risk för ökade utsläpp gällande buller, ökad trafik, direkt eller indirekt förorenat vatten, partiklar m.m. Ljudnivå x I anslutning till planområdet finns redan vägar med tung trafik, järnvägsspår samt jordbruksverksamhet. Under etablering kan ljudnivån antas öka samt i samband med ökad trafik när verksamheterna är igång. Vibrationer x Troligen främst under exploateringsfasen Obehaglig lukt Beror på verksamhetsetablering. Ökad risk för joniserande x Inga tecken på ökad risk i strålning (radonrisk) området enligt kommunens Radonriskkartor samt SGU Förändrade risker i samband x Planområdet kan antas med transport av farligt gods generera Försämring av kvalitet eller x Området används inte i dag kvantitet på någon för rekreation rekreationsmöjlighet (strövområde, vandringsled, friluftsanläggning etc.) Fordonstrafik x I och med förmodad ökad industriverksamhet Betydande förändringar av x Planområdet omfattar ett litet antalet eller område och bedöms ej sammansättningen av innebär betydande förändringar av antal eller djurarter sammansättning av djurarter. Försämring av fiskevatten x Saknar vattendrag, eller jaktmarker tätortsnära natur Verkar som gräns för djurens x Inte troligt förflyttningar och rörelser Övriga frågeställningar Ja Nej Vet ej Kommentar Förenlig med bestämmelserna x Området ligger inom MSA- i 3 och 4 kap. Miljöbalken yta (Borlänge flygplats) samt påverkansområde för väderradar (Försvarsmakten) Ingår i Riksintresset för rörligt friluftsliv. Iakttas gällande x miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. Miljöbalken Ökar användandet av ändliga x Troligt att ändliga resurser lagerresurser (metaller, olja, kommer att användas i exploateringsfasen, även vid kol etc.) transporter med fossila bränslen Kan miljö- och hälsofarliga x Marken är sedan tidigare ämnen finnas lagrade i oexploaterad marken Kan utsläpp öka som är x Beror på de kommande skadliga för miljön verksamheterna Vattendom krävs x Nej Har genomförandet effekter x Om området blir fullt utbyggt som var för sig är med tex. stor andel hårdgjorda ytor kommer begränsande men som dagvattenhanteringen att bli tillsammans är betydande avgörande för planområdet och kringliggande mak. Ekosystemtjänster kan utebli. Kommer verksamheter som x Beror på vilken form av planen tillåter eller verksamheter som etableras i området. iordningställande av planområdet att kräva anmälan eller tillstånd enligt Miljöbalken Bedöms planen föreligga betydande miljöpåverkan? Ja ☐ Nej ☒ Motivering till ställningstagandet: Att etablera ett område med fokus på mindre verksamheter följer kommunens önskan om att företag etablerar sig i kommunen. Därför ser vi positivt till exploatering av området för näringslivsverksamhet och kommer att genomföra planarbetet med standardförfarande då vi i nuläget inte kan se att det ska innebära stor betydande miljöpåverkan. Rättviks kommun 2024-11-07 Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och planenheten Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(3) Sammanträdesdatum 2026-02-18 Samhällsutvecklingsutskottet

§ 48 Dnr KLK 2026/657 214 Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn B51C Samhällsutvecklingsutskottets beslut 1. Godkänna samrådsredogörelsen. 2. Besluta att ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 3. Anta ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn (B51C). Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse, ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn, Rättviks kommun, Dalarnas län B51C, daterad 2026-04-28 b) Detaljplan, Tillägg till planbeskrivning, ändring av DP för delar av Lerdal och Gärdebyn B51C, samrådshandling, daterad 2026-04-29. c) Detaljplan, Tomtindelningsbestämmelser för kvarteret Risåkern 20- RÄS-210, beskrivning, samrådshandling, daterad 1970-02-12. d) Detaljplan, Tomtindelningsbestämmelser för kvarteret Risåkern 20- RÄS-210, karta med förklaring, samrådshandling, daterad 1970-02-12. e) Detaljplan, Gällande detaljplan, förslag till stadsplan för delar av LERDAL och GÄRDEBYN i Rättviks kommun, Kopparbergs län B51C, samrådshandling, daterad 2004-01-09. f) Detaljplan, Samrådsredogörelse, ändring av DP Lerdal och Gärdebyn, daterad 2026-05-19. Sammanfattning av ärendet En ansökan om planbesked inkom till mark- och planenheten den 26 mars 2026. Syftet med planbeskedsansökan var att upphäva en del av gällande tomtindelningsbestämmelser för kvarteret Risåkern och därmed möjliggöra en mer ändamålsenlig fastighetsreglering. Detta då det i dagsläget finns ett flertal fastighetsöverskridande byggnader inom området som sökande vill justera deras fastighetsgränser utefter. Tomtindelningsbestämmelserna som gäller för området är från 1970 och är en del av en äldre planform som går under benämningen tomtindelningsplan. Sedan 2011 motsvaras tomtindelningar av fastighetsbestämmelser och regleras som en del av detaljplan. De äldre tomtindelningarna ska därmed betraktas som detaljplanebestämmelser och som en del av gällande detaljplan. För att upphäva dessa krävs därför en ändring av detaljplan. _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet Planens syfte är att möjliggöra fastighetsreglering genom att upphäva tomtindelningsbestämmelserna för fastigheterna Lerdal 51:8, Lerdal 104:6 och Lerdal 104:7. Tomtindelningsbestämmelserna fortsätter att gälla för resterande fastigheter inom tomtindelningsplanen. Övriga bestämmelser i gällande detaljplan påverkas inte och kommer även de att fortsätta att gälla inom det berörda området. Planändringen hanteras med processen för förenklat standardförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL2010:900). Det förenklade standardförfarandet kan tillämpas i vissa fall för att ta bort planbestämmelser som reglerar hur området ska vara indelat i fastigheter. Processen består av samråd och samrådsredogörelse, därefter kan beslut om upphävande komma att fattas innan upphävandet vinner laga kraft. Planförslaget har varit ute på samråd under tiden 4 till 18 maj 2026 och en samrådsredogörelse har upprättats. Under samrådstiden har endast ett yttrande som föreslog en ändring i planhandlingarna tillkommit och denna var av redaktionell karaktär. Kommunen justerade planhandlingarna i enlighet med yttrandet och resterande handlingar består oändrade. Bedömning om betydande miljöpåverkan Kommunens ställningstagande för aktuellt detaljplaneförslag är att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan och en strategisk miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Planändringen innebär ingen förändrad byggrätt eller ändrad användning. Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna samrådsredogörelsen. 2. Besluta att ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Föreslå kommunstyrelsen att besluta: 3. Anta ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn (B51C). Yrkanden 1. Jonny Jones (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Mark- och planenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande PLANNUMMER: B51C Samråd beslut, SHU, 2026-04-15 § 32 Antagande, KS 20XX-XX-XX Laga kraft, 20XX-XX-XX Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn, Rättviks kommun, Dalarnas län (B51C) Upphävande av tomtindelning för del av kvarteret Risåkern genom tillägg i planbeskrivning. Förenklat planförfarande PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING RÄTTVIKS KOMMUN Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se mark.plan@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 vx 469-9179 795 30 Rättvik ANTAGANDEHANDLING INNEHÅLL INLEDNING 2 Vad är en detaljplan och hur tas den fram? 2 Förenklat förfarande 3 Berörda kan påverka detaljplanen 3 Planhandlingar 3 DETALJPLANEN 4 Bakgrund 4 Detaljplanens syfte och sammanfattning 4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 5 Översiktsplan 5 Detaljplan 5 Tomtindelningsplan 5 BESKRIVNING AV DETALJPLAN 6 PLANENS KONSEKVENSER 6 Miljöbedömning 7 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 7 Fastighetsrättsliga frågor 7 Ekonomiska frågor 7 Genomförandetid 7 Tidplan 7 MEDVERKANDE 7 INLEDNING Vad är en detaljplan och hur tas den fram? En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Den kan även reglera var byggnader får placeras och hur dessa ska utformas. Olika detaljplaner har olika syften och reglerar därför olika saker. Kravet att upprätta en detaljplan uppstår alltid när det behöver göras större förändringar i befintlig bebyggelsestruktur och när tidigare oexploaterade mark- och vattenområden ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Det är kommunen som avgör när och var en detaljplan ska upprättas. Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser. För att underlätta förståelsen av detaljplanen finns även en planbeskrivning. Planbeskrivningen redovisar planens syften, rådande planeringsförutsättningar, överväganden och planerade förändringar men också de konsekvenser planens genomförande innebär för enskilda fastighetsägare och andra berörda. Plankartan är den juridiskt bindande handlingen. Planbeskrivningen är vägledande vid tolkning av plankartan men har ingen egen rättsverkan. 2 ANTAGANDEHANDLING Förenklat förfarande Planförslaget använder ett förenklat standardförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Det förenklade standardförfarandet kan tillämpas bland annat för att ta bort planbestämmelser som reglerar hur gällande plan ska vara indelat i fastigheter. Processen består av samråd och samrådsredogörelse, därefter kan beslut om antagande komma att fattas innan antagandet vinner laga kraft. Här är vi nu! Berörda kan påverka detaljplanen Under processen med att arbeta fram en detaljplan ges berörda möjlighet att påverka utformningen av planen. I ett förenklat standardförfarande inkluderar detta länsstyrelsen, lantmäteriet och sakägare inom det berörda området. I ett förenklat standardförfarande är det möjligt för berörda att lämna in synpunkter under samrådet. Synpunkterna ska sedan sammanställas i en samrådsredogörelse, följt av att planförslaget bearbetas med hänsyn till de inkomna synpunkterna. Efter samrådet antas planen i kommunstyrelsen. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagande om ingen överklagar eller Länsstyrelsen inte överprövar planen. Överklaganderätt har de berörda som senast under samrådskedet lämnat in skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i den antagna detaljplanen. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglovsprövning inom planområdet. Planhandlingar Planhandlingarna till gällande detaljplan ”Förslag till stadsplan för delar av LERDAL och GÄRDEBYN i Rättviks kommun, Kopparbergs län” (B51C), ska läsas tillsammans med detta tillägg. - Planbeskrivning för ”Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn, Rättviks kommun, Dalarnas län” (B51C) (Detta dokument). - Planbeskrivning och plankarta för ”Förslag till stadsplan för delar av LERDAL och GÄRDEBYN i Rättviks kommun, Kopparbergs län”, som vann laga kraft 1966 (B51C). Detaljplanen har efter dess antagande reviderats två gånger (se nedan). - Planbeskrivning och plankarta för ”Upphävande av del av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn, Rättviks kommun, Dalarnas län”, som vann laga kraft 2003 3 ANTAGANDEHANDLING (B51C) - Planbeskrivning och plankarta för ”Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn, Rättviks kommun, Dalarnas län”, som vann laga kraft 2004 (B51C)[S - Beskrivning och karta för tomtindelningsplan för ”Förslag till tomtindelning av kvarteret RISÅKERN i Rättviks kommun”, som vann laga kraft 1970 (20-RÄS-210). - Fastighetsförteckning. DETALJPLANEN Bakgrund En ansökan om planbesked inkom till mark- och planenheten den 26 mars 2026. Syftet med planbeskedsansökan var att upphäva en del av gällande tomtindelningsbestämmelser för kvarteret Risåkern och därmed möjliggöra en mer ändamålsenlig fastighetsreglering. Detta då det i dagsläget finns ett flertal fastighetsöverskridande byggnader inom området som sökande vill justera deras fastighetsgränser utefter. Tomtindelningsbestämmelserna som gäller för området är från 1970 och är en del av en äldre planform som går under benämningen tomtindelningsplan. Sedan 2011 motsvaras tomtindelningar av fastighetsbestämmelser och regleras som en del av detaljplan. De äldre tomtindelningarna ska därmed betraktas som detaljplanebestämmelser och som en del av gällande detaljplan. För att upphäva dessa krävs därför en ändring av detaljplan. Detaljplanens syfte och sammanfattning Planens syfte är att möjliggöra fastighetsreglering genom att upphäva tomtindelningsbestämmelserna för fastigheterna Lerdal 51:8, Lerdal 104:6 och Lerdal 104:7 (se figur 1) 4 ANTAGANDEHANDLING Figur 1: Berörda fastigheter markerade med rött. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Översiktsplan I den kommuntäckande översiktsplanen, benämnd ”Översiktsplan för Rättviks kommun 2030”, som antogs 2019 finns en illustrerad utvecklingsstrategi som pekar ut hela Rättviks tätort som ett utvecklingsområde. Eftersom planändringen endast innebär att tomtindelningsbestämmelserna upphävs, och att områdets befintliga användning som bostadsändamål fortsätter att gälla, gör kommunen bedömningen att planändringen är förenlig med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Detaljplan Den gällande detaljplanen för det berörda området, benämnd ”Förslag till stadsplan för delar av LERDAL och GÄRDEBYN i Rättviks kommun, Kopparbergs län”, som vann laga kraft 1966 (B51C), reglerar användningen för de berörda fastigheterna till bostadsändamål (se figur 2). 2003 och 2004 utfördes mindre revideringar av planen som inte är relevanta för de berörda fastigheterna. Figur 2: Gällande detaljplan. Berörda fastigheter är markerade med rött. Tomtindelningsplan Tomtindelningsplaner är en äldre plantyp som styr hur fastigheterna i kvarteret ska vara indelade. Enligt plan- och bygglagen (2010:900) är fastighets- eller tomtindelningsplaner att betrakta som detaljplanebestämmelser. 5 ANTAGANDEHANDLING För de berörda fastigheterna gäller en tomtindelningsplan benämnd ”Förslag till tomtindelning av kvarteret RISÅKERN i Rättviks kommun” som upprättades 1969 (20-RÄS-210). Planen består av tomtindelningsbestämmelser som reglerar fastigheternas exakta gränser och storlekar. I beskrivningen till tomtindelningsplanen står följande: ”Länsstyrelsen fastställer […] antagna tomtindelningsförslaget för kvarteret Risåkern i Rättviks kommun med undantag av de med nr 8 och 9 betecknade tomterna.". Tomterna nummer 8 och 9 motsvarar fastigheten Lerdal 51:8. Då inga undantagna områden redovisas i den tillhörande kartan har kommunen har gjort tolkningen att området, trots texten, ingår i tomtindelningsplanen. Detta eftersom ingen markering gjorts i kartan. För att göra kartan tydlig är även nr 8 och 9 betecknade tomterna en del av planändringen med syftet att upphäva tomtindelningsbestämmelserna. Figur 3: Tomtindelningsplan med gällande tomtindelningsbestämmelser. Berörda fastigheter är markerade med rött. BESKRIVNING AV DETALJPLAN Gällande tomtindelningsbestämmelser för fastigheterna Lerdal 51:8, Lerdal 104:6 och Lerdal 104:7 upphävs i sin helhet (se figur 3). Tomtindelningsbestämmelserna är fortfarande gällande för resterande fastigheter i tomtindelningsplanen. Övriga bestämmelser i gällande detaljplan gäller fortsatt inom det berörda området. PLANENS KONSEKVENSER Planförslaget innebär att tomtindelningsbestämmelserna för fastigheterna Lerdal 51:8, Lerdal 104:6 och Lerdal 104:7 upphävs i sin helhet, vilket medför att det inte kommer finnas några bestämmelser som styr hur fastigheternas gränser ska vara. Detta betyder i sin tur att det skapas förutsättningar att genomföra en mer ändamålsenlig fastighetsreglering. 6 ANTAGANDEHANDLING Miljöbedömning När en kommun upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen undersöka om detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 6 § miljöbalken (1998:808). Om en detaljplan förväntas medföra en betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utföras. Kommunen bedömer att den föreslagna ändringen av detaljplan inte medför någon betydande miljöpåverkan och att en strategisk miljöbedömning med tillhörande MKB inte behöver upprättas. Planändringen innebär ingen ändrad byggrätt eller förändrad användning. Tomtindelningsbestämmelserna upphör att gälla för de berörda fastigheterna men i övrigt fortsätter detaljplanen att gälla oförändrat. Beslut om att ett plangenomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan fattas i samband med antagandet eller innan granskning om planförfarandet ändras från förenklat förfarande efter samrådet. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Fastighetsrättsliga frågor Sökanden ansvarar för kostnaden för lantmäteriförrättning. Fastigheterna inom planområdet kan efter ändringen styckas av enligt det sätt som lantmäteriet finner lämpligt. Ekonomiska frågor Planändringen bekostas av sökanden. Genomförandetid Genomförandetiden i gällande plan har gått ut. Tomtindelningsbestämmelserna för de berörda fastigheterna upphävs och upphävandet får inte någon genomförandetid kopplad till sig. Gällande detaljplan fortsätter i övrigt att gälla. Tidplan Beslut om att påbörja uppdraget gavs av Samhällsutvecklingsutskottet 2026-04-15 § 32. Ändringen av detaljplanen, och därmed upphävandet av tomtindelningen, bedöms vara klar under våren/tidig sommar 2026. MEDVERKANDE Planhandlingen har tagits fram av mark- och planenheten på Rättviks kommun, april 2026. 7 LLLEEERRRDDDAAALLL 555111:::888,,, LLLEEERRRDDDAAALLL 111000444:::666 oooccchhh LLLEEERRRDDDAAALLL 111000444:::777 Ändring av detaljplan Gällande tomtindelningsbestämmelser från tomtindelningsplanen för kvarteret Risåkern upphävs i sin helhet för fastigheterna LERDAL 51:8, LERDAL 104:6 och LERDAL 104:7 (markerade med rött). Tomtindelningsbestämmelserna är fortfarande gällande för resterande fastigheter i tomtindelningsplanen. Ändring av detaljplan Gällande tomtindelningsbestämmelser från tomtindelningsplanen för kvarteret Risåkern upphävs i sin helhet för fastigheterna LERDAL 51:8, LERDAL 104:6 och LERDAL 104:7. Tomtindelningsbestämmelserna är fortfarande gällande för resterande fastigheter i tomtindelningsplanen. ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn Rättviks kommun, Dalarnas län Upprättad i augusti 2002 Reviderad i augusti 2003 Tillägg till P L A N B E S K R I V N I NG HANDLINGAR Antagandehandlingar Till antagandehandlingarna hör - plankarta i skala 1:2000 med tillägg - tillägg till planbestämmelser - tillägg till planbeskrivning - genomförandebeskrivning - särskilt utlåtande Övriga handlingar Till övriga handlingar hör - ursprungliga stadspianebestämmelser - ursprunglig stadspianebeskrivning - samrådsredogöreise - fastighetsförteckning BAKGRUND Inom huvuddelen av områdena Lerdal och Gärdebyn gäller enskilt huvudmannaskap för gator och grönområden. Undantaget är fem delområden, varav detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn är det ena, där kommunalt huvudmannaskap råder, inom planområdet gäller en stadsplan fastställd 1966-06-29. Planen är inte helt genomförd enligt sina intentioner, då privat tomtmark i den norra delen inte är bebyggd, samt då ett grönområde i anslutning till tomtmarken inte är anlagt. Kommunen är huvudman inom planområdet. SYFTE Ändringen innebär, att huvudmannaskapet inom planområdet övergår från kommunalt till enskilt för att uppnå enkla, enhetliga och klara regler och rutiner vad gäller skötsel av vägar och grönområden. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGAN DEN Kommunala beslut i Kommunstyrelsen uppdrog 1999-09-14 § 210 till Miljö- och övrigt Plannämnden att ändra huvudmannaskapet för planen. Samråd Ändringen av planen har varit ute på programsamråd under tiden 2001- 07-02 - 2001-08-03 samt på plansamråd 2002-09-23 - 2002- 10-11. FÖRUTSÄTTNINGAR Grönområden Kommunen ansvarar för skötsel av grönområden på alfmän platsmark. Vägar Ansvaret för vägarnas skötsel och underhåll skall regleras genom avtal, som upprättas mellan kommunen och tilltänkt väghållare. Kommunen ansvarar för och bekostar, att angivna vägar inom planområdet upprustas till ett för den tilltänkta väghållaren godtagbart skick. Kommunen har skötselansvar för vägar inom planområdet fram till dess, att upprustning skett och vägen godkänts av väghållaren. MEDVERKANDE Planen är ändrad vid Miljö- och Plankontoret av stadsarkitekt TJÄNSTEMÄN Tommy Ek och planingenjör Eva Gidlund. Tommy Ek Eva Gidlund stadsarkitekt planingenjör Godkänd av Miljö- och Plannämnden 2003-10-22 § 168 Godkänd av Kommunstyrelsen 2003-11-18 § 178 Antagen av Kommunfullmäktige 2003- 12-16 § 153 Laga kraft 2004- 01-09 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn Rättviks kommun, Dalarnas län Upprättad i augusti 2002 Reviderad i augusti 2003 Tillägg till P L A N B E S T Ä M M E L S ER HANDLINGAR Antagandehandlingar Till antagandehandlingarna hör - plankarta i skala 1:2000 med tillägg - tillägg till planbestämmelser - tillägg till planbeskrivning - genomförandebeskrivning - särskilt utlåtande Övriga handlingar Till övriga handlingar hör - ursprungliga stadsplanebestämmelser - ursprunglig stadspianebeskrivning - samrådsredogörelse - fastighetsförteckning Jämsides med underliggande stadsplan från 1966-06-29 gäller följande tillägg till pianbestämmelserna.

§ 49 Ansökan om stöd till ung företagsverksamhet

§ 50 Ansökan om verksamhetsbidrag KomFri 2026 Delegationsbeslut fattade av samhällsutvecklingsutskottet 2026-06-03

§ 51 Visit Village, ansökan kommunalt stöd platsutveckling Vikarbyn Webbplats E-post Organisationsnr Rättviks kommun rattvik.se kommun@rattvik.se 212000-2171 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 795 80 Rättvik Vasagatan 1 0248-70 000 växel 469-9179 795 30 Rättvik Datum 2026-06-03 2(2)

§ 52 Äskande av medel för korrigering marklutning och markavvattning av grusplan på Lerdal 5:17

§ 53 Dnr KLK 2026/472 28 Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning Samhällsutvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Anta Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning. 2. Upphäva gällande styrdokument Riktlinjer för markanvisningar. 3. Upphäva gällande styrdokument Riktlinjer för hantering av kommunens markinnehav. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning, daterad 2026-03-24 b) Styrdokument, Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning, daterad 2026-05-13. c) Styrdokument, Riktlinjer markanvisning Rättviks Kommun, antagen 2024-05-07. d) Styrdokument, Riktlinjer för hantering av kommunens markinnehav, antagen 2025-02-11. Sammanfattning av ärendet Det finns flera anledningar till att kommunen äger mark. Genom ett kommunalt markägande ges kommunen större rådighet över samhällsutvecklingen och kan säkerställa att det långsiktigt finns mark för utveckling av kommunen. Utgångspunkten för kommunens markinnehav är att all mark ska ha ett syfte. Riktlinjerna ska ge vägledning och tydlighet kring hur kommunen ska agera i frågor gällande det egna markinnehavet. De ska också tydliggöra för intressenter och medborgare hur Rättviks kommun agerar i markfrågor. Idag har vi två olika styrdokument som delvis överlappar varandra i dessa frågor och skapar viss otydlighet. Dessa avses upphävas i samband med att det nya styrdokumentet antas. Samtidigt har vissa delar förändrats för att bättre stämma överens med hur kommunen faktiskt jobbar och köpares förutsättning. Följande delar har förändrats mer än vad som bedömts som en liten ändring eller en redaktionell ändring. _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet Markprissättning o Beslut om lägsta pris i samhällsutvecklingsutskottet ersätts med att värderat lägsta pris får användas och att beslut i samhällsutvecklingsutskottet krävs om lägsta budet är mer än fem procent lägre än värderat lägsta pris. Byggnadsskyldighet o Småhustomter, vite om 30 procent efter fem år om utbyggnad ej skett tas bort. För mark med lågt värderat lägsta pris får det liten effekt och för annan mark där priset är högt finns inget som talar för spekulationsköp kring småhustomter. Att använda samma princip som för annan typ av mark bedöms göra det svårare för husbyggare att bygga eftersom de inte kan få byggnadskreditiv eller annat byggnadslån tidigt i processen. o Skogs- eller jordbruksmark, kommunen säljer fastigheter till marknadspris utan byggnadsskyldighet i de fallen skogs- eller jordbruk ska vara fortsatt användning. o Annan typ av mark, marken kan överlåtas först när startbesked har erhållits av exploatören. Detta har bland annat förtydligats från tidigare riktlinjer för enstaka tomtplatser. • Kommunens rätt att sälja skogs- eller jordbruksmark enbart till privatpersoner för att hantera markbalansen. Förvaltningens förslag till beslut 1. Anta Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning. 2. Upphäva gällande styrdokument Riktlinjer för markanvisningar. 3. Upphäva gällande styrdokument Riktlinjer för hantering av kommunens markinnehav. Yrkanden 1. Jonny Jones (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Mark- och planenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning Där tradition möter framtid! Datum Sida Rättviks kommun 2026-05-13 2(15) Titel Dokumenttyp Omfattar Riktlinjer för kommunens markinnehav, Styrdokument Markverksamhet upplåtelse, försäljning och markanvisning Rättviks kommun Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering Förvaltningschef Mark- och planchef Intern och extern webbplats SUF Författningsstöd Kommunallagen 2 kap. 2 § (SFS 1991:900), Jordabalken (SFS 1970:994), Plan- och bygglagen (SFS 2010:900), Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar (SFS 2014:899) Dokument kopplade till styrdokumentet Beslutat datum och § Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer Vid behov Kommunstyrelsen KLK 2026/472 Revidering Diarienummer Ersätter Styrdokument Diarienummer 2025-02-11 §13 KS Riktlinjer för hantering av kommunens markinnehav KLK 2024/682 Ersätter Styrdokument Diarienummer 2024-05-07 §107 KS Riktlinjer för markanvisningar KLK 2024/292 Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning Datum Sida Rättviks kommun 2026-05-13 3(15) 1 Inledning Det finns flera anledningar till att kommunen äger mark. Med ett genomtänkt markägande ges kommunen större rådighet över samhällsutvecklingen och kan säkerställa att det långsiktigt finns mark för utveckling av bostäder, verksamheter, infrastruktur, rekreation och liknande. Genom att äga mark kan kommunen också arbeta mer aktivt med att låta invånare nyttja skog, mark och parker för rekreation, friluftsliv och idrott samt att säkerställa att värdefulla naturområden skyddas och förvaltas. Utgångspunkten för kommunens markinnehav är att all mark ska ha ett syfte. Dessa riktlinjer för kommunens markinnehav har tagits fram för att ge vägledning och tydlighet kring hur kommunen ska agera i frågor gällande det egna markinnehavet. Riktlinjerna ska också tydliggöra för intressenter och medborgare hur Rättviks kommun agerar i markfrågor. Denna riktlinje innehåller även kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning och kostnadsfördelning. 1.1 Syfte Syftet är att ge en tydlighet i förvaltning och utveckling av kommunens markinnehav. Att skapa en öppen och transparent process för hur kommunen hanterar olika typer av markfrågor, samt säkerställa att alla intressenter och medborgare hanteras likvärdigt. 1.2 Lagkrav Kommunal hantering av fastigheter regleras i flera olika lagar, de viktigaste är kommunallagen, jordabalken, plan- och bygglagen, samt den lag om Riktlinjer för kommunala markanvisningar som tillkom 2015. Den kommunala likabehandlingsprincipen, kommunallagen 2 kap. 2 § (SFS 1991:900), gäller vid nyttjande och försäljning av kommunal mark. I jordabalken (SFS 1970:994) regleras rättsliga bestämmelser angående fast egendom. Lagen innehåller regler kring fast egendom, det som tillhör denna, hur gränser dras mellan olika egendomar och vad som gäller då man köper, byter, eller ger bort en fastighet eller tomt. Reglerna rör även nyttjanderätten av egendom. Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ger kommunen det så kallade planmonopolet, det vill säga rätten att ensam besluta om hur mark inom kommunen kan användas. Denna rätt utövas genom planläggningen av mark, vatten och byggande. Vem som helst kan begära att få markanvändningen prövad genom detaljplaneläggning, men kommunen har även rätt att neka sådan prövning. I plan- och bygglagen regleras även upprättandet av exploateringsavtal och dess innehåll. Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar (SFS 2014:899) innebär att kommuner som genomför markanvisningar, det vill säga ger en byggaktör ensamrätt att, under en begränsad tid och under givna villkor, Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning Datum Sida Rättviks kommun 2026-05-13 4(15) förhandla med kommunen om visst markområde, ska anta riktlinjer för dessa markanvisningar. Riktlinjerna ska vara vägledande. De är alltså inte bindande och således kan en kommun i det enskilda fallet frångå sina riktlinjer. 2 Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning Riktlinjerna är indelade i nedan olika kapitel: • Förvaltning av kommunens mark • Markprissättning • Byggnadsskyldighet • Förvärvstillstånd • Försäljning av mark utan markanvisningsavtal • Försäljning av mark med markanvisningsavtal • Kommunens förvärv och byte av mark • Markupplåtelser • Jaktupplåtelse • Omarrondering 2.1 Förvaltning av kommunens mark Enligt kommunallagen (11 kap. 2 §) ska kommunen förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Detta gäller även i frågor om hur markägor ska förvaltas och förvärvas. För Rättviks kommun förtydligas detta i punkterna nedan: • Kommunen ska sköta och förvalta sin mark så kostnadseffektivt och ändamålsenligt som möjligt utifrån en ekonomisk, social och ekologisk långsiktighet. • Utöver ekonomisk vinst ska även andra vinster i form av ökad boendekvalitet, folkhälsa etcetera komma att vägas in i beslut som rör markfrågor. • Mark som ingår i kommunens markreserv kan under tiden brukas i egen regi eller i vissa fall arrenderas ut för olika ändamål. • Kommunens egna exploateringsprojekt ska föregås av exploateringskalkyl för att bedöma projektets ekonomiska förutsättningar. 2.1.1 Innehav och skötsel av skogsmark Rättviks kommun äger skogsfastigheter. Dessa ligger främst tätortsnära men i ägandet ingår även fastigheter inom större skogsområden. Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning Datum Sida Rättviks kommun 2026-05-13 5(15) • Som skogsägare ska kommunen vara ett föredöme och förvalta skogen med hänsyn till såväl sociala, ekologiska och ekonomiska värden. • Den tätortsnära skogen ska brukas med försiktighet. Avverkning och röjning ska göras med hänsyn till markens värden, även för dagvatten- och skyfallshantering, samt boendemiljö och för rekreation. • Kommunen är generellt positiv till att låta andra skogsägare använda kommunens mark för transport, upplag osv vid skogsbruk. Sådant nyttjande ska göras med försiktighet och på sådant sätt att skador minimeras. Den nyttjade platsen ska så långt som möjligt återställas efteråt. Rättviks kommun sköter sitt skogsinnehav genom samarbete med en upphandlad entreprenör/förvaltare som arbetar enligt en upprättad skogsbruksplan. I samråd med entreprenören görs årligen en genomgång av årets åtgärder utifrån planen. 2.1.2 Innehav och skötsel av jordbruksmark Rättviks kommun äger jordbruksmark med betydelse för såväl livsmedelsproduktion som natur- och kulturvärden. För dessa ska riktlinjerna gälla; Riktlinje för ianspråktagande av jordbruksmark, antaget 2025-03-18

§ 54 Dnr KLK 2026/131 042 Verksamhetsberättelse Rättviks Naturvårdsfond 2024 Samhällsutvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen, föreslå kommunfullmäktige att besluta 1. Godkänna 2024 års verksamhetsberättelse för Rättviks Naturvårdsfond. 2. Utse Björn Tengelin som ny styrelseledamot företrädande Naturskyddsföreningen. Beslutsunderlag a) Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse 2024 inklusive godkännande av ny ledamot, daterad 2026-01-20 b) Protokoll, Årsmötesprotokoll inkl. styrelsens godkännande av årsredovisning samt ny ledamot 2024, daterad 2026-01-20. c) Årsredovisning, Årsredovisning 2024 komplett undertecknad, daterad 2026-05-21. Sammanfattning av ärendet Stiftelsen Rättviks Naturvårdsfond har funnits sedan 1991. Fonden verkar utifrån stadgar fastställda av kommunfullmäktige och har till uppgift att verka för skyddet av värdefull natur inom Rättviks kommun. Stiftelsen har tagit emot gåvor som kontanta medel och fastigheter. Just nu finns det cirka 340 000 kr i fonden. Vid årsmötet 2025-11-17 godkändes verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning för 2024 av stiftelsens styrelse. Vidare godkändes Björn Tengelin som ny ledamot från Naturskyddsföreningen, han ersätter Katrin Lohed Söderman som entledigas på grund av flytt från orten. Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna 2024 års verksamhetsberättelse för Rättviks Naturvårdsfond. 2. Utse Björn Tengelin som ny styrelseledamot företrädande Naturskyddsföreningen. Yrkanden 1. Jonny Jones (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. __________________ Beslut skickas till Mark- och planenheten Hans Furn, ordförande Rättviks Naturvårdsfond _____________________________________________________________________________________ Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-03 Samhällsutvecklingsutskottet

§ 55 Rättvik 1:2 Arrendeavtal för tennisbanor

§ 56 Konstsmeden 2 arrendeavtal för avfallshantering

§ 57 Exploateringskonto för två småhustomter i Backa Delegationsbeslut fattade av bildningsutskottet 2026-06-03

§ 84 nya socialtjänstlagen. 2025/495 Tillägg av 9.9 2025-11-18 Delegation om Nationell yrkesutbildning har lagts Diarienummer

§ 152 till 2025/1219 2025-12-16 Ändringar Hyresgästanpassningar och lagstyrda Diarienummer

§ 177 åtgärder i hyrda lokaler 2025/1232 2026-06-16 Ändringar i medicinsk elevhälsa Diarienummer 2026/813 § x Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 4(47) Innehåll Inledning .........................................................................................7 Syfte ................................................................................................7 Allmänt om delegation ...................................................................7 Ärenden som inte får delegeras ............................................7 Jäv ...........................................................................................7 Vem eller vilka kan vara delegat? ..........................................7 Ersättare för delegat ...............................................................8 Anmälan av delegationsbeslut ..............................................8 Verkställighet ..........................................................................8 Lagrumshänvisning ...............................................................8 Lagförkortningar ....................................................................9 Kommunstyrelsens delegationsordning Allmänna ärenden ....11 Allmänna ärenden ................................................................11 Upphandling .........................................................................12 Övrigt .....................................................................................13 Kommunstyrelsens delegationsordning Personalärenden ......15 Anställning inklusive fastställande av lön vid nyanställning ...............................................................................................15 Ledighet ................................................................................15 Annan ledighet .....................................................................16 Facklig samverkan ...............................................................16 Övriga lönebeslut och anställningsförmåner .....................16 Övrigt .....................................................................................17 Kommunstyrelsens delegationsordning Räddningstjänst .......18 Kommunstyrelsens delegationsordning Krisledning ................19 Kommunstyrelsens delegationsordning Samhällsutvecklingsförvaltningen .............................................20 Mark- och fastighetsärenden ...............................................20 Planärenden ..........................................................................22 Förenklat förfarande ............................................................23 Standardförfarande ..............................................................23 Utökat förfarande .................................................................23 Skolskjuts och färdtjänst .....................................................24 Fritid och kultur ....................................................................25 Geodata och GIS ..................................................................25 Övrigt .....................................................................................26 Kommunstyrelsens delegationsordning Socialförvaltningen ..26 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 5(47) Gemensam ............................................................................26 Utlämnande av handlingar, uppgifter och personuppgifter .26 Överklagan och yttranden .....................................................26 Ombud, offentligt biträde och målsägarbiträde ...................27 Polisanmälan .........................................................................27 Smittskydd .............................................................................27 Lex Sarah ...............................................................................28 Bistånd enligt socialtjänstlagen till barn och unga ...........28 Öppenvård och behandling ...................................................28 Bistånd till barn, unga och äldre med funktionsnedsättning, SoL ..................................................28 Beslut om insatser och uppdrag ...........................................28 Stöd och service till vissa funktionsnedsatta, LSS ...........29 Personlig assistans ................................................................29 Ledsagar- och avlösarservice, kontaktperson, korttidsvistelse och tillsyn ....................................................29 Boende ...................................................................................30 Kommunal hälso- och sjukvård ..........................................30 Allmänt ..................................................................................30 Kommunstyrelsen delegationsordning Barn- och utbildningsförvaltningen .............................................................32 Allmänt ..................................................................................32 Huvudmän och ansvarsfördelning ........................................32 Åtgärder mot kränkande behandling ...................................34 Medicinsk elevhälsa – ansvarsfördelning enligt gällande lagstiftning .............................................................................35 Entreprenad och samverkan .................................................37 Särskilda utbildningsformer .................................................37 Trygghet och studiero ...........................................................39 Förskola ................................................................................39 Förskoleklass .......................................................................40 Grundskola ...........................................................................40 Anpassad grundskola ..........................................................42 Fritidshem .............................................................................42 Annan pedagogisk verksamhet ..........................................44 Gymnasieskola .....................................................................44 Allmänna bestämmelser om gymnasieskola ........................44 Utbildning på nationella program på gymnasieskola ...........46 Utbildning för introduktionsprogram i gymnasieskola .......46 Anpassad gymnasieskola ...................................................48 Gymnasieförordningen (2010:2039) ...................................50 Inledande bestämmelser .......................................................50 Lärotider ...............................................................................50 Utbildningens innehåll och omfattning .................................50 Idrottsgymnasium .................................................................50 Introduktionsprogram ..........................................................50 Behörighet, urval och förfarande vid antagning ...................52 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 6(47) Stödåtgärder ..........................................................................52 Yrkeshögskoleutbildningar .................................................52 Nationell yrkesutbildningar .................................................53 Dataskyddsförordningen .............................................................54 Referenser ....................................................................................55 Litteratur ................................................................................55 Bilagor ...........................................................................................55 Rutin – Hantering av delegationsbeslut i Rättviks kommun ...............................................................................................55 Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 7(47) Inledning Kommunstyrelsens beslutanderätt framgår av kommunallagen och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet. Beslut som fattas med stöd av delegation är formellt- och juridiskt sett ett beslut av kommunstyrelsen. Beslut som fattats med stöd av delegation kan dock inte återkallas eller omprövas av kommunstyrelsen. Ett beslut fattat med stöd av delegation överklagas på samma sätt som ett beslut av kommunstyrelsen enligt kommunallagens eller förvaltningslagens regler. Det finns inte något krav på delegat att i alla lägen utnyttja beslutanderätten. Att vara delegat innebär en rättighet men ingen skyldighet att fatta beslut. Delegaten kan i ovanliga eller komplicerade fall överlåta beslutsfattandet till den som delegerat, dvs. kommunstyrelsen. Syfte Syftet med delegation är att avlasta styrelsen rutinartade ärenden för att möjliggöra en effektivare förvaltning genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen då blir snabbare. Allmänt om delegation Ärenden som inte får delegeras Beslut i följande ärenden får inte delegeras (KL 6:38) 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden in dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnd, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Jäv Jävsreglerna framgår av KL 6:28-32. Samtliga beslutsfattare har att vara uppmärksamma på dessa och överlåta till annan delegat i de fall en jävsituation uppstår. Vem eller vilka kan vara delegat? En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta att besluta på nämndens vägnar samt till en anställd i någon av de samverkande kommunerna då kommunen ingår i en gemensam nämnd. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 8(47) Ersättare för delegat I de fall ersättare saknas eller att även ersättaren är frånvarande och beslut inte bör dröja ska beslutet fattas av delegatens närmaste överordnade. Kommundirektör, eller i dennes ställe ställföreträdande kommundirektör, har delegation på samtliga punkter i delegationsordningen som berör tjänstemannabeslut. Förvaltningschefen har, inom respektive förvaltning, dock alltid rätt att fatta beslut vid ordinarie delegats eller dennes ersättares frånvaro. Kommunstyrelsens 1:e respektive 2:e vice ordförande är i tur och ordning ersättare för kommunstyrelsens ordförande. Utskottens vice ordförande är ersättare för utskottets ordförande. Vid bådas förfall är kommunstyrelsens ordförande ersättare. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattas med stöd av delegationsuppdrag ska av delegaten registreras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem samt anmälas till kommunstyrelsen. Delegaten ansvarar för ärendets beredning och beslut. Besluten ska anmälas till närmast efterföljande kommunstyrelsesammanträde. För mer info, se dokumentet ”Rutin – Hantering av delegationsbeslut i Rättviks kommun”. Verkställighet Kommunallagen skiljer mellan nämndbeslut (som kan delegeras) och beslut som innebär ren verkställighet. Ren verkställighet innebär åtgärder som normalt ligger inom tjänstepersonens dagliga arbete och ansvarsområde. Gränsdragningen mellan delegation och verkställighet är dock inte alltid helt klart. Ren verkställighet är ärenden som inte är upptagna i denna delegationsordning och där beslut sker med stöd av lag, avtal eller styrdokument samt där beslutsalternativ saknas betraktas som verkställighet. Några klassiska exempel på rent verkställande åtgärder är avgiftsdebitering enligt fastställd taxa och tilldelning av förskoleplatser enligt en klar turordningsprincip. Det får med andra ord inte finnas utrymme för självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut kan inte, till skillnad mot delegationsbeslut, överklagas. Lagrumshänvisning I delegationsordningen skrivs lagar i kort form, så kallad förkortad variant. 1.1.1 Lagar som har kapitelindelning och en lagförkortning:  KL 6:6 Hänvisningen är till kommunallagens sjätte kapitels sjätte paragraf.  KL 1:7 3p. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 9(47) Hänvisningen är till kommunallagens första kapitel sjunde paragrafens tredje punkt.  KL 4:18 2st. Hänvisningen är till kommunallagens fjärde kapitel artonde paragrafens andra stycke.  KL 5:31 1 st. 2p. Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel trettioförsta paragrafens förstastycke punkt två.  KL 5:31-33 Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel trettioförsta, trettioandra och trettiotredje paragrafer.  KL 5:31,33 Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel paragraferna trettioett och trettiotre.  KL 5:36 3st., 37 2p. Hänvisningen är till kommunallagens femte kapitel trettiosjätte paragrafs tredje stycke samt trettiosjunde paragrafens andra punkt. 1.1.2 Lagar som har kapitelindelning men ingen lagförkortning:  Spellag (2018:1138) 6:9 Hänvisningen är till Spellagens sjätte kapitel nionde paragraf. 1.1.3 Lagar som inte har någon kapitelindelning men en lagförkortning:  4 § FL Hänvisningen är till förvaltningslagens fjärde paragraf. 1.1.4 Lagar som inte har någon kapitelindelning eller lagförkortning:  1 § Lag om tillstånd för anställning på fartyg (1989:532) Hänvisningen är till ”Lagen om tillstånd för anställning på fartyg” första paragraf. Lagförkortningar • AL Alkohollag (2010:1622) • BL Begravningslag (1990:1144) • BRB Brottsbalk (1962:700) • DL Diskrimineringslag (2008:567) • FB Föräldrabalk (1949:381) • FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) • FL Förvaltningslag (2017:900) • HSL Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) • JB Jordabalk (1970:994) Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 10(47) • KL Kommunallag (2017:725) • KF Körkortsförordningen (1998:980) • LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor • LL Ledningsrättslag (1973:1144) • LMA Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. • LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor • LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade • LUL Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare • LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall • LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga • MB Miljöbalk (1998:808) • OL Ordningslag (1993:1617) • OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) • PBL Plan- och bygglag (1987:10) • SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) • SKL Skadeståndslag (1972:207) • SOF Socialtjänstförordning (2001:937) • SoL Socialtjänstlag (2001:453) • TF Tryckfrihetsförordning (1949:105) • ÄB Ärvdabalk (1958:637) Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 11(47) Kommunstyrelsens delegationsordning Allmänna ärenden Allmänna ärenden Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Avge yttrande begränsade Respektive utskott - till Utskottens verksamhetsområden Ärenden som är så Kommunstyrelsens - brådskande att styrelsens ordförande avgörande inte kan inväntas Ärenden som är så Respektive Gäller ej socialutskottet brådskande att utskottens utskottsordförande avgörande inte kan inväntas Organisation under Respektive utskott - förvaltningsnivå Beslut om allmänna Kanslichef - Socialförvaltningens delegat handlingars utlämnande när är förvaltningschef, se ansvarig handläggare nekat socialförvaltning 9.1.1. utlämnande Ge fullmakt till ombud att Kommunstyrelsens - föra kommunens talan ordförande inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag Ansökan om statsbidrag Respektive utskott Medfinansiering i projekt Kommunstyrelsens - - via resurser samt upp till 1 ordförande basbelopp i direkt ekonomiskt stöd Medfinansiering i projekt Allmänna utskottet - - upp till 10 basbelopp i direkt ekonomiskt stöd Beslut om sponsring – upp Allmänna utskottet till 4 prisbasbelopp Indrivning av fordringar Ekonomichef - Återkallande av beslut om Ekonomichef - Ekonomienhetens indrivning av fordran ekonomiassistenter verkställer Anta ackord, ingå Ekonomichef - förlikning, lämna skuldsaneringsbesked - upp t.o.m. 3 basbelopp Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 12(47) Anta ackord, ingå Allmänna utskottet - förlikning, lämna skuldsaneringsbeske d - över 3 basbelopp Placering av Ekonomichef - kommunens likvida medel - upp t.o.m. 20 basbelopp Placering av Allmänna utskottet - kommunens likvida medel - över 20 basbelopp Omsättning av Ekonomichef - befintliga lån Fördelning av Allmänna utskottet - investeringsbudget Upptagande av nya Allmänna utskottet - lån Uttag ur Allmänna utskottet Allmänna utskottet kommunstyrelsen måste meddelas vid reserv Samhällsutvecklings uttag ur utskottet kommunstyrelsens reserv. Ge direktiv till Allmänna utskottet - utskott och förvaltningar i ekonomiska frågor Utdelning från Allmänna utskottet - I egenskap av donationsstiftelser förvaltare för respektive stiftelse. Ej offentliga handlingar Placering av Ekonomichef - stiftelsemedel Skriva under Kommunstyrelsens - årssammandrag och ordförande årsredovisningar för stiftelser. Utföra betalningar Kommunsekreterare - för stiftelsernas Nämndsekreterare räkning Upphandling Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Upphandling av varor, Respektive enhetschef Lag Med stöd av tjänster och (2016:1145) inköpssamordnare entreprenader – under om offentlig gränsen för upphandling direktupphandling Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 13(47) Upphandling av varor, Kommunövergripande – Lag Genomförande sker via tjänster och Kommundirektör (2016:1145) inköpssamordnare entreprenader om offentlig - över tröskelvärdet för Förvaltningsövergripande – upphandling direktivstyrd respektive upphandling Upphandling av varor, Kommunövergripande – Lag Genomförande sker via tjänster och Kommundirektör (2016:1145) inköpssamordnare entreprenader om offentlig - under tröskelvärdet Förvaltningsövergripande – upphandling för direktivstyrd respektive upphandling Upphandling av Kommunstyrelsens Lag Genomförande sker via ramavtal ordförande (2016:1 inköpssamordnare - energi, livsmedel 145) och om samhällsbetalda offentlig resor upphandl ing Deltagande i Inköpssamordnare Lag - upphandling av (2016:1 ramavtal via 145) inköpscentral om - övrigt offentlig upphandl ing Teckna Kommunövergripande Lag - leverantörsavtal – Kommundirektör (2016:1 förutom 145) direktupphandlade Förvaltningsövergripa om kontrakt nde – respektive offentlig förvaltningschef upphandl ing Teckna Respektive enhetschef Lag - leverantörsavtal av (2016:1 direktupphandlade 145) kontrakt om offentlig upphandl ing Övrigt Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ärenden angående Inköpssamordnare - Gäller ej upphandling av försäkringar. kommunförsäkring. Näringslivsbefrämjande Samhällsutvecklingsutskott - åtgärder Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 14(47) Rätten att fatta beslut om Registrator - nya och förändrade behandlingar av personuppgifter Taxerings- och Förvaltningschef Stab- och - mantalsskrivningsärenden serviceförvaltningen Skötsel av kommunens Respektive nämnds- och - officiella anslagstavla utskottssekreterare Yttrande över ansökningar Kommunstyrelsens ordförande - om att få sätta upp övervakningskameror Yttranden över antagande av Kommunstyrelsens ordförande - hemvärnsmän Tecknande av externa Allmänna utskottet - hyresavtal avseende förhyrning med en löptid överstigande ett år Tecknande av externa Respektive förvaltningschef - hyresavtal avseende förhyrning med en löptid upp till ett år Tecknande av hyresavtal Respektive förvaltningschef - avseende förhyrning inom kommunkoncernen Beslut om Upp till 0,5 prisbasbelopp- - Samråd ska ske med hyresgästanpassningar Förvaltningschef fastighetsansvarig innan eller andra åtgärder i hyrda beställning. Upp till 1,0 prisbasbelopp- lokaler som påverkar den respektive utskott årliga hyran. Representation och Respektive chef - uppvaktningar Förtroendemäns Respektive - deltagande i kurser och utskottsordförande konferenser Tillstånd att använda Kommunstyrelsens - kommunens vapen ordförande Undantag i tillämpningen Allmänna utskottet - av kommunens grafiska profil Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 15(47) Kommunstyrelsens delegationsordning Personalärenden Anställning inklusive fastställande av lön vid nyanställning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Vid all lönesättning av Allmänna utskottets Samråd med HR-chef. nyanställdpersonal gäller ordförande att innan överenskommelse om ny lön överstigande 3% av tidigare befattningshavares lön. Lönesättning vid Allmänna utskottets Samråd med HR-chef. inrättande av nya ordförande befattningar. Anställning och Kommundirektör - Beslut får ske först efter samråd lönesättning av med berörd utskottsordförande. förvaltningschef Anställning och Ansvarig chef - Efter samråd med närmast lönesättning av övriga överordnad chef. chefer Anställning och Ansvarig chef - Efter samråd med närmast lönesättning av övrig överordnad chef. personal Säkerhetsprövning av Säkerhetsskydds 3 kap 1 § personal före och under -chef Beredskapschef Säkerhets- anställning. skyddslag (2018:585) Ledighet Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Förläggning av Ansvarig chef - Efter samråd med närmast semesterledighet i strid överordnad chef med arbetstagarens önskemål eller avbrytande av semesterledighet Avslag på begärd Ansvarig chef - Efter samråd med närmast förläggning av överordnad chef. studieledighet Ledighet med lön eller del Ansvarig chef - Efter samråd med närmast av lön vid ledighet för överordnad chef. studier. Avslag på begärd ledighet Ansvarig chef - Efter samråd med närmast för enskild angelägenhet överordnad chef. Beslut avseende begäran Ansvarig chef - om ledighet för fackligt uppdrag. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 16(47) Beslut avseende begäran HR-chef - Tillstyrks av ansvarig chef. om bibehållna anställningsförmåner i samband med ledighet för fackligt uppdrag. Annan ledighet Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om ledighet utöver Ansvarig chef - Efter samråd med närmast vad som regleras i lag och överordnad chef. avtal upp till 6 månader Beslut om ledighet utöver HR-chef - Tillstyrkes av ansvarig chef efter vad som regleras i lag och samråd med närmast överordnad avtal längre än 6 månader chef. Facklig samverkan Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut i samband med HR-chef - Efter samråd med Allmänna tvisteförhandlingar utskottets ordförande. Träffa lokala Allmänna utskottets - Efter samråd med HR-chef kollektivavtal ordförande Övriga lönebeslut och anställningsförmåner Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Fastställande av lön för Kommunstyrelsens- - Kommundirektör i ordförande samband med allmän löneöversyn samt löneförmåner för Kommundirektör Träffa överenskommelse Förvaltningschef - Efter samråd med HR-chef. med arbetstagare om lön Restriktiv tillämpning när allmän löneöversyn inte sker Beslut om lönetillägg Kommundirektör - Efter samråd med HR-chef. Restriktiv tillämpning. Besluta om lönestruktur Allmänna utskottets - samt lönerelationer ordförande mellan yrkesgrupper Beslut om fördelning av Förvaltningschef - Efter samråd med HR-chef. löneökningsutrymme inom förvaltningen Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 17(47) Övrigt Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Disciplinpåföljd - varning Ansvarig chef - Efter samråd med HR-chef (AB § 11) Förbud av bisyssla (AB § Kommunstyrelsen - 8) för Kommundirektör Förbud av bisyssla (AB § Kommundirektör - 8) för förvaltningschef Förbud av bisyssla (AB § Ansvarig chef - Efter samråd med närmast 8) för övriga chefer överordnad chef Förbud av bisyssla (AB § Ansvarig chef - Efter samråd med närmast 8) för övrig personal överordnad chef Stadigvarande Kommundirektör - Efter samråd med HR-chef förflyttning av förvaltningschef mot dennes önskan (AB § 6) Stadigvarande förflyttning Ansvarig chef - Efter samråd med närmast av övriga chefer och överordnad chef samt HR-chef. personal mot dennes önskan (AB § 6) Avsked av Kommundirektör - Efter samråd med HR-chef förvaltningschef Avsked av övriga chefer Förvaltningschef - Efter samråd med HR-chef och personal Uppsägning på grund av Kommundirektör - Efter samråd med HR-chef arbetsbrist eller personliga skäl gällande förvaltningschef Uppsägning på grund av Ansvarig chef - Efter samråd med HR-chef arbetsbrist eller personliga skäl gällande övriga chefer och personal Avstängning enligt AB § Ansvarig chef - Beslut efter samråd med närmast 10 överordnad chef samt HR-chef. Avslutande av anställning Ansvarig chef - Efter samråd med närmast med förmåner utöver lag överordnad chef samt HR-chef och avtal Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 18(47) Kommunstyrelsens delegationsordning Räddningstjänst Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Utse tillsynsförrättare Räddningschef LSO 3:14 Utse räddningsledare Räddningschef LSO 3:16 2st Meddela förelägganden Räddningschef Förordningen och förbud helt, eller (2003:789) delvis, mot eldning om skydd mot utomhus samt om liknande olyckor 2:7 1st förebyggande åtgärder Tillsyn i andra fall än vad Räddningschef LSO 3:1 som framgår av förteckningen över tillsynsobjekt Föreläggande och förbud i Tillsynsförrättare var LSO 5:2 2st tillsynsärenden samt andra för sig ärenden för att tillsynsärenden med stöd av lagen ska efterlevas. Föreläggande och förbud i Räddningschef 25 § LBE 1- tillsynsärenden, dock ej 3st förbud vid vite eller beslut om rättelse på den enskildes bekostnad. Yttranden över remisser från Räddningschef - åklagare och polismyndighet. Yttranden över remisser till Räddningschef - polisen i ärenden om t ex anordnande av offentlig tillställning och sammankomst samt tillstånd att driva hotell- och pensionatsrörelse. Tillstånd till hantering och Tillsynsförrättare 16 § LBE 1st överföring av explosiva varor Medge att en Brandskyddskontrol LSO 3:4 2st fastighetsägare själv utför lant eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 19(47) Föreläggande och förbud i Brandskyddskontrollant LSO 3:4 ärenden i samband med brandskyddskontroll av eldstäder och skorstenar. Brandskyddskontroll enligt Brandskyddskontrollant Förordningen kap 3 § 4 tredje stycket (2003:789) lagen om skydd mot olyckor om skydd mot i särskilt fall olyckor 3:1 2st Återkallande av tillstånd Räddningschef 20 § LBE 1- 2st Föreläggande och förbud i Räddningschef 25 § LBE 1- tillsynsärenden, dock ej 3st förbud vid vite eller beslut om rättelse på den enskildes bekostnad. Beslut om begärande av Befäl i beredskap sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Kommunstyrelsens delegationsordning Krisledning Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut i ärenden som är så Kommunstyrelsens KL 6:39 Gäller vid brådskande att ordförande beredskapsläge kommunstyrelsens avgörande inte kan avvaktas Beslut i ärenden som är så Kommunstyrelsens KL 6:39 Gäller vid fredstida brådskande att ordförande krisläge på kommunstyrelsens samhällsviktiga avgörande inte kan avvaktas funktioner Beslut om antagande av Kommundirektör 2 kap 1 § säkerhetsskyddsanalys. Säkerhetsskydds - lag (2018:585) Teckna Säkerhetsskyddschef 4 kap 1 § säkerhetsskyddsavtal eller Säkerhetsskydds säkerhetsskyddsöverenskom - lag (2018:585) melse. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 20(47) Kommunstyrelsens delegationsordning Samhällsutvecklingsförvaltningen Mark- och fastighetsärenden Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Utarrendera eller på annat Samhällsutvecklings JB sätt upplåta fastighet under utskott Kap 7-11 en tid av högst 10 år Utarrendera eller på annat Samhällsutvecklings JB sätt upplåta fastighet under utskottets ordförande Kap 7-11 en tid av högst 5 år Utarrendera eller på annat Förvaltningschef JB sätt upplåta fastighet under Kap 7-11 en tid av högst 3 år Utarrendera eller på annat Enhetschef JB sätt upplåta fastighet under Kap 7-11 en tid av högst 1år. Teckna markavtal på upp Förvaltningschef JB till 10 år med markägare Kap 7-11 för att nyttja mark Beslut om markanvisning Samhällsutvecklings Lag (2014:899) utskott om riktlinjer för kommunala markanvisningar Markreservation över tre Samhällsutvecklings Lag (2014:899) månader utskott om riktlinjer för kommunala markanvisningar Markreservation upp till tre Förvaltningschef Lag (2014:899) månader om riktlinjer för kommunala markanvisningar Köp, försäljning, byte av Samhällsutvecklings FBL JB fastighet eller fastighetsdel utskottet eller fastighetsreglering och i samband därmed träffa ekonomiska uppgörelser upp till ett belopp av 50 basbelopp Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 21(47) Köp, försäljning, byte av Samhällsutvecklings FBL JB fastighet eller fastighetsdel utskottets ordförande eller fastighetsreglering och i samband därmed träffa ekonomiska uppgörelser upp till ett belopp om 20 basbelopp. Köp, försäljning, byte av Enhetschef FBL JB fastighet eller fastighetsdel eller fastighetsreglering och i samband därmed träffa ekonomiska uppgörelser upp till ett belopp om 2 (två) basbelopp Försäljning av fastighet Enhetschef (tomtmark) som är avsett för byggnation av enfamiljshus Utse ombud för kommunen Samhällsutvecklings vid förrättning hos utskottets ordförande fastighetsbildningsmyndigh et och enligt lagen om förvaltning av samfälligheter med behörighet att å kommunens vägnar ansöka om sådan förrättning och att företräda kommunen vid förrättningen med behörighet i övrigt som anges i 12 kap 14 § rättegångsbalken Utse ombud som vid Förvaltningschef - planarbete och i bygglovsärenden företräder kommunen som markägare Genom avtal eller Enhetschef PBL FBL AL LL tillämpning av bestämmelserna i plan- och bygglagen, fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller ledningsrättslagen tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet och medverka till ändring eller upphävande av sålunda uppkommen rätt Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 22(47) Genom avtal eller Enhetschef FBL AL LL JB tillämpning av bestämmelserna i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller ledningsrättslagen belasta kommunens mark med servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt för ledning, rätt till väg eller rätt till anläggning enligt antagen detaljplan och medverka till ändring eller upphävande av sålunda uppkommen rätt. Beställningar i Enhetschef FB L AL lantmäterifrågor, t ex avstyckningar, fastighetsregleringar, fastighetsbestämningar, anläggningsåtgärder, inskrivningsärenden eller sökande av lagfart och inteckningar. Rivning av byggnader Förvaltningschef - belägna på allmän platsmark inom antagen detaljplan Upplåtelse av allmän Vägingenjör OL Kap 2-3 platsmark Utsträckning, nedsättning, Förvaltningschef - dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar, utbyte av pantbrev och härmed jämförliga åtgärder Beslut om slutavverkning Samhällsutvecklings Skogsvårdslagen på kommunens mark utskottets ordförande (1979:429) Beslut om nedtagning av Samhällsutvecklings- enstaka träd på kommunens utskott mark utanför riktlinjerna Planärenden Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om planbesked Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskott Beslut om planuppdrag Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskott Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 23(47) Förenklat förfarande Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om att gå ut i samråd Samhällsutvecklings- PBL kap 5 utskottet Godkännande av Samhällsutvecklings- MB kap 6 miljöbedömning utskottet Skriva på Kommunstyrelsens PBL kap 6 genomförandeavtal ordförande Standardförfarande Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om att gå ut i samråd Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskottet Godkännande av Samhällsutvecklings MB kap 6 miljöbedömning utskottet Beslut om granskning Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskott Skriva på Kommunstyrelsens PBL kap 6 genomförandeavtal ordförande Utökat förfarande Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut om att gå ut i Samhällsutvecklings PBL kap 5 samråd utskottet Beslut om granskning Samhällsutvecklings PBL kap 5 utskottet Godkännande av Samhällsutvecklings MB kap 6 miljöbedömning utskottet Trafik Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Besluta i ärenden rörande Vägingenjör Lag uppgifter enligt (1982:129) förordningen om flyttning om flyttning av fordon av fordon i vissa fall Förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 24(47) Skrotning av omhändertaget Vägingenjör - fordon som ej blivit utkvitterat Bidrag till privata/enskilda Vägingenjör KL Kap 6 vägar och belysning enligt fastställda regler Utfärdande av lokala Vägingenjör Trafikförord ning trafikföreskrifter (1998:1276) Kap 10 Tillfälliga lokala Vägingenjör Trafikförord ning trafikföreskrifter med stöd av (1998:1276) TrF till en tid som ej får Kap 10 överstiga 12 månader Dispenser och tillfälliga Vägingenjör Trafikförord ning undantag från lokala (1998:1276) trafikföreskrifter med stöd av Kap 10 TrF Remissyttrande avseende Trafiksamordnare - trafiknämndsfrågor Utfärdande av Trafiksamordnare - parkeringstillstånd Skolskjuts och färdtjänst Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Skolskjuts i Trafiksamordnare Skollag Gäller grundskola hemkommunen, får (2010:800) överklagas hos allmän 10:32 förvaltningsdomstol Skolskjuts i Trafiksamordnare Skollag Gäller anpassad hemkommunen, får grundskola (2010:800) överklagas hos allmän 11:31 förvaltningsdomstol Skolskjuts i Trafiksamordnare Skollag Gäller anpassad hemkommunen, får gymnasieskola (2010:800) överklagas hos allmän 19:20 förvaltningsdomstol Skolskjuts i en annan Trafiksamordnare Skollag Gäller grundskola kommun än hem- (2010:800) kommunen, får överklagas 10:33 hos allmän förvaltnings- domstol Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 25(47) Skolskjuts i en annan Trafiksamordnare Skollag Gäller anpassad kommun än grundskola (2010:800) hemkommunen, får 11:32 överklagas hos allmän förvaltningsdomstol Skolskjuts - Trafiksamordnare - kostnadsfri skolskjuts för elev som med stöd av SL 19 kap 13 § går i annan kommuns anpassade gymnasieskola Fritid och kultur Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Stöd till föreningar enligt Fritidschef Kulturchef - Tar beslut inom fastställda riktlinjer respektive område. Stöd till föreningar Kommunstyrelsens - utanför fastställda riktlinjer ordförande upp tom ½ basbelopp Stöd till föreningar Samhällsutvecklings- - - utanför fastställda riktlinjer utskott över ½ basbelopp Registrering och tillsyn av Fritidschef Spellag lokala lotterier enligt (2018:1138) 6:9 spellagen Fatta beslut i ansökan om Fritidschef KLK 2024/442 Totalsumman per år för Idépeng Idépeng är 50 tkr. Geodata och GIS Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att teckna avtal om Enhetschef - Tar beslut inom köp, försäljning och respektive nyttjanderätt till databaser, område. program och kartprodukter rörande GIS och geografiska data. Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 26(47) Övrigt Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Besluta om utställning, Samhällsutvecklings KLK samråd eller granskning för utskottet 2024/568 ärenden som inte omfattas av plan- och bygglagen. Kommunstyrelsens delegationsordning Socialförvaltningen Gemensam Utlämnande av handlingar, uppgifter och personuppgifter Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Beslut att inte lämna ut Medicinskt ansvarig OSL 6:3 journaler och handlingar som sjuksköterska (MAS) härrör från verksamhet inom kommunens hälso- och sjukvård Överklagan och yttranden Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Yttrande till Socialutskott SoL 30:1–2 förvaltningsdomstol eller KL 6:37 myndighet över överklagande när socialutskottet fattat det överklagade beslutet Yttrande till tillsynsmyndighet. Socialutskott - Tillsynsmyndighet är Inspektionen för vård och omsorg, JO och JK. I första hand bör nämnden avge yttrande pga. ärendets principiella betydelse. Yttrande till tillsynsmyndighet i Socialutskottets KL 6:39 brådskande fall ordförande Yttrande till tillsynsmyndighet Socialutskott Tillsynsmyndighet är angående enskild person Inspektionen för vård och omsorg, JO och JK. I första hand bör nämnden avge yttrande pga. ärendets principiella betydelse. Yttrande till tillsynsmyndighet Socialutskottets KL 6:39 angående enskild person i ordförande brådskande fall Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 27(47) Ombud, offentligt biträde och målsägarbiträde Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Utse ombud att föra Enhetschef IFO SoL 30:2 FB Beslut tas inom kommunstyrelsens talan i Enhetschef Bistånd respektive område (6 kap. 6:15a ärenden eller mål vid allmän 37 § KL) domstol eller förvaltningsdomstol Avvisande av ombud eller Enhetschef IFO 14 § FL Beslut tas inom offentligt biträde Enhetschef bistånd respektive område (6 kap. 37 § KL) Polisanmälan Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Polisanmälan vid misstanke om Enhetschef Beslut tas inom brott som hindrar respektive område. (tex verksamheten. Beslut att hot, misshandel av polisanmäla. Beslut att inte personal och förstörelse polisanmäla. av verksamhetens egendom) Polisanmälan vid misstanke om Enhetschef OSL 10:2 Beslut tas inom vissa brott mot unga samt SoL 15:1 respektive område misstanke om begångna brott i övrigt. Avser misstanke om brott enligt BrB 3, 4 och 6 kap samt misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse två år. (Gäller brott mot liv och hälsa, misshandelsbrott, brott mot frihet och frid, olaga frihetsberövande, olaga tvång, sexualbrott, könsstympning) Polisanmäla bidragsbrott Enhetschef 6 § Beslut tas inom Bidragsbrottslagen respektive område (6 kap. 37 § KL) Smittskydd Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Anmälan enligt Enhetschef Smittskyddslag Beslut tas inom respektive smittskyddslagen 6:12 område i samråd med MAS Kommunstyrelsens delegationsordning Datum Sida Rättviks kommun 2025-11-04 28(47) Uppgiftslämnande till Enhetschef Smittskyddslag Beslut tas inom respektive smittskyddsläkare område i samråd med 6:9, 11 MAS Lex Sarah Ärendeslag Delegat Lagrum Anmärkning Ställningstagande och beslut Verksamhetschef SoL 27:5 Se rutin för lex Sarah med anledning av lex Sarah 24 § LSS rapport och utredning SOSFS 2011:5 Anmäla allvarliga Verksamhetschef SoL 27:6 Se rutin för lex Sarah missförhållanden eller risk för