Samhällsutvecklingsutskott — 3 juni 2026

§ 43 Dnr KLK 2026/718 00 Riktlinjer ansökan Vindkraftspeng 1. Anta riktlinjer för vindkraftspeng. a) Tjänsteskrivelse, Riktlinjer för vindkraftspeng, daterad 2026-05-06 b) Riktlinje, Riktlinje för vindkraftspeng, daterad 2026-05-26. Från och med 2025 har regeringen beslutat att införa ett statligt stöd till kommuner där vindkraftverk är etablerade. Stödet är avsett att utgå årligen och syftar till att kompensera berörda kommuner samt att främja fortsatt utbyggnad av vindkraft. Rättviks kommun har beslutat att det årliga statliga vindkraftsstödet ska återföras till det lokala samhället. Avsikten är att medlen ska bidra till att stärka föreningslivet och det ideella engagemang som varje dag skapar mervärden för barn, unga och vuxna i hela kommunen. Genom att återföra stödet till lokalsamhället skapas goda förutsättningar för en positiv utveckling av föreningslivet i kommunen. Fördelningen av medel bedöms kunna bidra till ökad delaktighet och ett stärkt socialt kapital. Ansökan kommer att ske via en e-tjänst. För perioden 2025/2026 kommer sista ansökningsdatum vara 31 juli 2026. 1. Anta riktlinjer för vindkraftspeng. Yrkanden David Ytfeldt, trafik- och fritidschefSida 3 av 34 2026-06-03

§ 44 Dnr KLK 2026/248 04 Samhällsutvecklingsförvaltningens helårsprognos 2026 1. Godkänna samhällsutvecklingsförvaltningens prognos per sista april 2026. a) Tjänsteskrivelse, samhällsutvecklingsförvaltningens helårsprognos april 2026, daterad 2026-05-13. Förvaltningen prognostiserar ett underskott om cirka -0,2 mnkr. Tack vare kulturenhetens positiva avvikelse har underskottet minskat från -0,5 mnkr till -0,2 mnkr. De huvudsakliga orsakerna till underskottet är lägre intäkter från bygglovsverksamheten samt ökade kostnader kopplade till ett större antal elever inom anpassad skolskjuts. Förvaltningen arbetar aktivt med att identifiera och genomföra åtgärder för att begränsa underskottet och nå en budget i balans. Samhällsutvecklingschef Enheten beräknar ett mindre överskott om cirka 50 tkr. Detta bedöms bero på en stabil kostnadsutveckling i kombination med något lägre utgifter än budgeterat. FÖRVALTNING MÅNAD Samhällsutvecklingsförvaltningen april Enhet Årsbudget2026 Helårsprognos 2026 Budget avvikelse Avvikelse föregående prognos Samhällsutvecklingschef -10 632 -10 584 48 231 Mark- och planchef -8 095 -8 069 26 -4 Kartansvarig -587 -613 -26 4 Mark- och planenheten -8 682 -8 682 0 0 Fritidschef -24 966 -24 930 36 34 Ungdomskonsulent -558 -548 10 -132 Gårdsföreståndare -2 268 -2 228 40 54 Vägansvarig -20 220 -20 148 72 171 Kollektivtrafikansvarig -4 175 -4 414 -239 6 Trafik-, ungdoms- och fritidsenheten -52 187 -52 268 -81 133 Miljö- och byggenheten -3 165 -3 681 -516 -362 Kulturenheten -12 460 -12 088 372 80 Summa förvaltningsram -87 126 -87 303 -177 82Sida 4 av 34 2026-06-03 Enheten prognostiserar i nuläget ett utfall i nivå med tilldelad budgetram. För att säkerställa detta bedöms det dock vara nödvändigt att göra prioriteringar inom verksamheten under året, där vissa insatser kan behöva senareläggas eller omprioriteras. Trafik-, ungdoms- och fritidsenheten Gårdsföreståndare, vägansvarig, fritid samt ungdomsverksamheten förväntas sammantaget hålla sina budgetramar under året. Däremot beräknas kollektivtrafikverksamheten redovisa ett underskott om cirka -0,24 mnkr. Detta beror främst på ökade kostnader till följd av fler elever som beviljats anpassad skolskjuts. Miljö- och byggenheten Enheten prognostiserar ett underskott om cirka -0,5 mnkr. Underskottet förklaras huvudsakligen av minskade intäkter från bygglov i kombination med ökade kostnader, bland annat ersättning till kommunjägare. Kulturenheten Kulturenheten prognostiserar ett överskott om cirka 0,4 mnkr. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader än budgeterat, till följd av vakans och tjänstledighet. Därutöver tillkommer ett bidrag som utbetalas i maj och som ännu inte har beaktats i prognosen. Detta kommer att justeras efter maj, vilket innebär att helårsresultatet bedöms landa omkring noll. 1. Godkänna samhällsutvecklingsförvaltningens prognos per sista april 2026. Yrkanden David Ytfeldt, trafik,- ungdom och fritidschefSida 5 av 34 2026-06-03

§ 45 Dnr KLK 2026/444 007 Begäran om yttrande i granskning av strategisk samhällsplanering - kommunrevisionen 1. Lämna nedanstående synpunkter och svar på åtgärder under rubriken ”Förslag på synpunkter och svar på åtgärder”. a) Tjänsteskrivelse, Yttrande i granskning av strategisk samhällsplanering – kommunrevisionen, daterad 2026-05-15 b) Missiv, Granskning av strategisk samhällsplanering, inkom 2026-03-19. c) Rapport, Granskning av strategisk samhällsplanering, inkom 2026-03-19 På uppdrag av kommunens revisorer har Azets genomfört en granskning av kommunens arbete med strategisk samhällsplanering. Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar synpunkter på de slutsatser och rekommendationer som lyfts fram i rapporten. Av svaret bör framgå vilka åtgärder som planeras att vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svar önskas senast den 18 juni 2026. Samhällsutvecklingsförvaltningen har bistått med underlag och intervjuer/dialogmöten samt även lämnat synpunkter på utkast av rapporten. På en skala mellan nej, endast delvis, i allt väsentligt och ja har i stort fyra punkter redovisats för. På alla frågor får kommunen bedömningen endast delvis, ett lågt betyg. Följande revisionsfrågor har berörts: • Finns tillräckligt tydliga direktiv och riktlinjer för styrning och ledning av kommunens arbete med strategisk samhällsplanering? • Finns ett effektivt samspel mellan strategisk samhällsplanering (exempelvis visioner, befolkningsmål, kommunprofilering) och de formella fysiska planeringsprocesserna (exempelvis översiktsplan, detaljplan, investeringsplan och liknande)? • I vilken grad sker planering av kommunala verksamheter som förskola, grundskola och äldreomsorg, liksom kommunala ansvarsområden som vatten och avlopp, utifrån den strategiska samhällsplaneringen? • Finns det ett effektivt sätt att tillvarata engagemanget hos både politiker, tjänstepersoner, näringsliv och allmänheten?Sida 6 av 34 2026-06-03 Rapporten beskriver följande rekommenderade åtgärder 1. Tydliggör kopplingen mellan strategiska mål och planeringsprocesser, exempelvis genom en enkel och överskådlig styrkedja som visar hur mål, planeringsstrategi, översiktsplan, prioriteringslistor och investeringar hänger ihop. 2. Etablera en tydliggörande processmodell för översikts- och detaljplanering som beskriver steg, roller och involvering av berörda aktörer före, under och efter den lagstadgade planprocessen. 3. Skapa en återkommande struktur för att aktualitetspröva och uppdatera verksamheternas långsiktiga behov inom 10-20 år, exempelvis genom årliga behovsmöten och en enkel mall för behovsunderlag som uppdateras regelbundet. 4. Utveckla en modell för samverkan mellan förvaltningar och kommunala bolag, exempelvis genom ett fåtal planerade möten per år där övergripande behov och planeringsfrågor följs upp gemensamt. 5. Stärk rutinerna för dialog och återkoppling genom att införa en lätt och konsekvent metod för dokumentation och hantering av synpunkter från näringsliv, medborgare och andra aktörer. Förslag på synpunkter och svar på åtgärder Mindre organisationer i Sverige förväntas följa samma regelverk, lagstiftning och liknande som större organisationer. Organisationen för samhällsplaneringen i Rättviks kommun är en liten enhet som består av ett fåtal personer, även inkluderat kommunala bolag och andra förvaltningar. En viktig utmaning är att hitta en balans där dokumentering och planering stöttar utförandet i stället för att hindra det. Redan i nuläget finns indikatorer som visar på att det finns fler dokument och riktlinjer om hur processer ska se ut än vad det finns faktiska leverabler. Ett tydligt exempel på detta är gällande gång- och cykelplan där planen har tagits fram för över fem år sedan men ingen del av plan har realiserats. Mål och planer har en tendens att uppdateras innan uppdrag färdigställs och samma frågor diskuteras om och om igen utan konkreta beslut. Några tydliga exempel med hur vatten- och spillvatten ska hanteras i detaljplanen för Utsikten eller att vi tar fram dagvatten- och bullerutredningar för områden som vi sedan inte jobbar vidare med då andra uppdrag prioriterats, vilket gör att utredningarna föråldras och riskerar att behöver göras om Självklart är det så att politiken ska kunna styra verksamheten efter den politiska viljan, framför allt då planeringsprocesser i flera fall pågår under flera mandatperioder. Men vi behöver hitta en rimlig nivå för hur mycket av våra resursers vi viker åt att skapa värden (slutföra planuppdrag) framför attSida 7 av 34 2026-06-03 beskriva värden (med exempelvis processkartor och dokument som beskriver hur vi ska jobba med att slutföra uppdrag). Sammantaget bedöms tiden för att undersöka, ta fram och dokumentera processerna, modellerna och rutinerna enligt rapportens förslag ta 100-250 h för förvaltningen. Att sedan jobba efter den mötesstrukturen som föreslås bedöms medföra 10-24 möten per år utöver det som redan sker idag. Samtidigt behöver det vägas in att vi under slutet av 2025 och 2026 fram till nu har förändrat verksamheten där vi involverar, arbetar och har möten på ett helt annat sätt än under tiden som revisionens intervjuer genomfördes. För att ställa tiden i paritet till annat arbete så innebär det att minst ett annat planarbete behöver prioriteras ned och senareläggas samt att det årligen innebär motsvarande upp till ett planarbete i mötestid som tas från tillgänglig arbetstid. Rapporten bedöms inte tillräckligt ha jämfört föreslagna åtgärder med vad kostnaden för dessa blir i förhållande till vad vinsten/förlusten i utfört arbete för kommunen blir om åtgärderna genomförs. Det finns inte heller en nyansskillnad i en minsta förväntad åtgärd mot en exemplariskt utförd åtgärd. Det finns inte heller i rapporten några referenser till hur andra små kommuner har hanterat liknande frågor och vilka åtgärder andra kommuner gjort, samt hur Rättviks kommun står sig i förhållande till andra liknande kommuner inom föreslagna åtgärder. Dessa nämnda punkter som bedöms saknas i rapporten skulle varit till stor hjälp för kommunen i bedömningen om vilka åtgärder som ger bäst effekt och vilka andra kommunen kan ”kopiera” och utgå ifrån. Med dessa synpunkter är sammantaget förvaltningens förslag att enligt följande kommentera förslagen på de olika åtgärdspunkterna: 1. Tydliggör kopplingen mellan strategiska mål och planeringsprocesser, exempelvis genom en enkel och överskådlig styrkedja som visar hur mål, planeringsstrategi, översiktsplan, prioriteringslistor och investeringar hänger ihop. a. Detta bedöms vara ett ganska omfattande arbete. I de fall det kan resultera i ett enkelt flödesschema med ett kortfattat beskrivande dokument, kan det vara ett värdefullt dokument för att skapa förståelse för processen. Bedömningen är dock att det kommer vara utmanande eller omöjligt att få fram en ”enkel och överskådlig styrkedja” men att det kanske ändå till trots är värdefullt för nya medarbetare eller oinvigda personer med en dokumenterad process.Sida 8 av 34 2026-06-03 b. En förenklad styrkedja kan tas fram under 2026 i de fall som annat arbete prioriteras ned. En fullständig styrkedja rekommenderas inte tas fram. Detta på grund av läsbarhet, användningsbarhet och tiden att ta fram underlaget. 2. Etablera en tydliggörande processmodell för översikts- och detaljplanering som beskriver steg, roller och involvering av berörda aktörer före, under och efter den lagstadgade planprocessen. a. Med erfarenhet av att tagit fram liknande åtgärder från andra kommuner så kommer detta likt åtgärd 1 bli en ganska komplicerad processmodell med flera om, men och utifall. Det behöver vägas in att ett översiktsplanarbete är en katalog av olika delmoment och delplaner som alla är olika. Ska detta mynna ut i en processmodell som är läsbar och ska skapa förståelse för processen behöver ganska stora förenklingar av processen göras. Likt åtgärd 1 bedöms det kunna vara värdefullt för nya medarbetare eller oinvigda personer. b. En förenklad processmodell kan tas fram under 2026 i de fall som annat arbete prioriteras ned. En fullständig processmodell rekommenderas inte tas fram. Detta på grund av läsbarhet, användningsbarhet och tiden att ta fram underlaget. 3. Skapa en återkommande struktur för att aktualitetspröva och uppdatera verksamheternas långsiktiga behov inom 10-20 år, exempelvis genom årliga behovsmöten och en enkel mall för behovsunderlag som uppdateras regelbundet. a. Detta förutsätter att verksamheterna har koll på sina behov så att informationen kan samlas in. Erfarenhetsmässigt så är bedömningen att verksamheterna inom kommunen inte alltid har koll på sina långsiktiga behov inom 10-20 år. Exempelvis så har behovet av förskoleplatser skiftat enormt bara de senaste 2-3 åren. b. Förslaget är att inte ålägga samhällsutvecklingsförvaltningen att vara den part som samlar in informationen om långsiktiga behov utan att respektive kommunal verksamhet åläggs att själva ta fram underlag och via respektive politiska instanser förmedla uppdrag till samhällsutvecklingsförvaltningen att säkerställa dessa. I varje planbesked bedömer planhandläggaren behoven som kommunen har utefter planansökan och vad kommunensSida 9 av 34 2026-06-03 översiktsplan beskriver. Eftersom översiktsplanen ska aktualiseras varje mandatperiod och att i översiktsplanarbetet ingår att säkerställa kommunens behov av markanvändning så finns redan idag ett system för att fånga upp behoven i dessa processer som ska ta hänsyn till ett längre perspektiv. 4. Utveckla en modell för samverkan mellan förvaltningar och kommunala bolag, exempelvis genom ett fåtal planerade möten per år där övergripande behov och planeringsfrågor följs upp gemensamt. a. Erfarenhetsmässigt så har inte andra förvaltningar och kommunala bolag tid eller intresse att stämma av mer än de delar som berör dem själv och i ett läge i tiden som passar dem. Att ha en generell struktur för detta i en liten kommun innebär att personer behöver gå på möten som de inte har behov eller intresse av och därför kommer fler och fler möten allteftersom ställas in. b. Samhällsutvecklingsförvaltningen har i nuläget följande dialoger med kommunala bolag och förvaltningar: i. VA-huvudmannen och Miljö, cirka 4 ggr per år för att gå igenom gemensamma frågor. ii. Kommunalt fastighetsbolag, möten efter förfrågan och i pågående gemensamma uppdrag. iii. Andra berörda förvaltningar och VA-huvudmannen och övriga berörda, inför ett planbesked, i framtagande av samrådshandlingar, i framtagande av granskningshandlingar och vid genomförande. c. Sammantaget bedöms en ”modell” finnas på plats och att vi behöver fortsätta jobba enligt den för att om ett eller två år utvärdera hur det fungerat. 5. Stärk rutinerna för dialog och återkoppling genom att införa en lätt och konsekvent metod för dokumentation och hantering av synpunkter från näringsliv, medborgare och andra aktörer. a. Majoriteten av dialogen sker inom ramen för möten och samråd som samhällsutvecklingsförvaltningen initierar. Inom ramen för detta finns verktyg för återkoppling såsom återkoppling och redogörelser/utlåtanden. Övrig dialog som initieras utanför samhällsutvecklingsförvaltningen hanteras inom ramen för vanligt kommunalt arbete där vi återkopplar direkt eller såSida 10 av 34 2026-06-03 snart vi har ett svar. Dokumentation sker vid behov i diariesystem. b. Sammantaget bedöms behovet att införa en ny metod för dokumentation och hantering av synpunkter inte behöva införas. 1. Lämna nedanstående synpunkter och svar på åtgärder under rubriken ”Förslag på synpunkter och svar på åtgärder”. Yrkanden Katharina Mansfeld, kommundirektör 2026-06-03

§ 46 Dnr KLK 2026/760 214 Äskande av medel för utredningar till detaljplaner 1. Anslå 270 tkr exkl. moms ur kommunstyrelsens reserv för upphandling av konsulttjänster för framtagande av utredningar till detaljplaner. 2. Uppdra till ekonomi att bokföra om verifikationer. Tjänsteskrivelse, Äskande av medel för utredningar till detaljplaner, Arbetet med planuppdrag där kommunen är exploatör och kostnader för utredningar inte kan faktureras vidare är kostnader som inte får belasta ett exploateringskonto utan kommer vara en del av mark- och planenheten driftskostnader. För 2026 finns inte tillräckligt med budgeterade medel för denna typ av kostnader och för att inte behöva sänka driftsbudgeten behöver ytterligare medel skjutas till. Det uppdrag som berörs för detta beslut är detaljplan för verksamhetsområde på del av Sätra 1:9 "Glassen" (verksamheter) där redan genomförda utredningar för dagvatten och vatten- och spillvatten. Där verifikationer 150018161, 150019885 och 150022006 behöver bokföras om med totalt värde cirka 270 tkr. 1. Anslå 270 tkr exkl. moms ur kommunstyrelsens reserv för upphandling av konsulttjänster för framtagande av utredningar till detaljplaner. 2. Uppdra till ekonomi att bokföra om verifikationer. Yrkanden 1. Fredrik Ollén (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Nour Aldin Issawi, verksamhetsekonomSida 12 av 34 2026-06-03

§ 47 Dnr KLK 2024/835 214 Detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera 1. Godkänna granskningsutlåtandet till detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera. 2. Anta detaljplanen för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera. a) Tjänsteskrivelse, Detaljplan, Plankarta, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-11. b) Detaljplan, Plankarta, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-27. c) Detaljplan, Planbeskrivning, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-27. d) Detaljplan, Illustrationsplan, granskning detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-12. e) Detaljplan, Granskningsutlåtande, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-27. f) Detaljplan, Samrådsredogörelse, detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-12. g) Samrådshandlingar, Undersökning av betydande miljöpåverkan DP Verksamhetsområde på del av Sätra 1_9 Glassen, daterad 2025-04-04. h) Beslut, Beslut om betydande miljöpåverkan, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-05-27. i) Utredning, Dagvattenutredning, granskning detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera, daterad 2026-02-12. j) Utredning, VA-utredning, antagande detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9, daterad 2026-05-27. k) Samrådshandlingar, Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR), samråd detaljplan för verksamhetsområde på del av Sätra 1:9 "Glassen", daterad 2025-04-04 l) Samrådshandlingar, PM Geoteknik, samråd detaljplan för verksamhetsområde för del av Sätra 1:9 "Glassen", daterad 2025-04-04.Sida 13 av 34 2026-06-03 Under 2021 beslutade Samhällsutvecklingsutskottet (SHU) om planuppdrag för Livsmedelskluster längs Dalhallavägen (2021-06-11 § 67). Under planarbetets gång har kommunen identifierat en bredare efterfrågan på tomter för olika typer av verksamheter och den ursprungliga idén om ett område endast reserverat för produktion av livsmedel har frångåtts. Därav har plannamnet ändrats till Förslag till detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera och innehåller inte längre ordet ”livsmedel”. Planområdet är beläget vid Rättviks norra entré, mellan Riksväg 70 och Sätra Dalhallavägen i skogsområdet i närheten av Stiernhööksgymnasiets ladugård. Marken är idag inte detaljplanelagd och utgörs av skogsmark. Skogsmarken används som hagmark för hästar av den närliggande gymnasieskolan. Detaljplanens syfte är att möjliggöra ett mindre verksamhetsområde för att främja utvecklingen av det småskaliga näringslivet i Rättvik. Handel med varor som produceras inom området ingår i användningen och får säljas på plats. Genom att utformas på ett visuellt tilltalande sätt ska byggnader och anläggningar bidra positivt till upplevelsen av den norra infarten till Rättvik. Planen ska också säkerställa att dag- och skyfallsvatten tas om hand på ett sådant sätt att det inte orsakar problem inom planområdet eller nedströms. Användningen ”verksamheter” som föreslås i planförslaget är bred och innehåller olika typer av ytkrävande verksamheter som har begränsad omgivningspåverkan. Inom användningen kan även en viss utveckling av den närliggande gymnasieskolans verksamheter inrymmas. Som komplement till de tillåtna verksamheterna medges även handel av varor som produceras inom området, under förutsättning att handeln är av begränsad omfattning och har ett direkt samband med den huvudsakliga verksamheten. Den 4 juni 2025 § 44 beslutade SHU att godkänna detaljplanen för samråd. Detaljplanen var därefter ute på samråd mellan 2025-06-16 och 2025-08-25, vilket gav berörda möjlighet att yttra sig om planen. Efter samrådet gjordes ändringar i vissa delar av planhandlingarna utifrån inkomna synpunkter. Bland annat uppdaterades dagvattenutredningen och dagvattenlösningarna dimensionerades för att kunna hantera ett 100-årsregn. Även en VA- utredning togs fram efter att ha efterfrågats av det kommunala VA-bolaget. (För mer detaljerad lista över ändringar, se samrådsredogörelsen). Den 18 februari 2026 § 14 beslutade SHU att godkänna detaljplanen för granskning. I samband med detta beslutade kommunen även att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken behöver därför inte göras.Sida 14 av 34 2026-06-03 Granskningen pågick mellan 2026-03-10 och 2026-04-07 och gav återigen berörda en möjlighet att yttra sig om planförslaget. Under granskningstiden inkom sex yttranden. Inkomna yttranden och kommunens svar har sammanställts i ett granskningsutlåtande. Efter granskningen har planbeskrivningen uppdaterats med en tydligare beskrivning av befintligt markanvisningsavtal och utöver detta har redaktionella ändringar gjorts i plankarta och planbeskrivning. Länsstyrelsen, som är statens förlängda arm, har i sitt uppdrag att bevaka så kallade ingripandegrunder. Ingripandegrunderna är fem statliga och mellankommunala intressen som ger Länsstyrelsen befogenhet att överpröva eller upphäva en kommuns beslut om att anta eller ändra en detaljplan. I sitt granskningsyttrande har Länsstyrelsen identifierat en överprövningsgrundad synpunkt kopplad till hälsa och säkerhet utifrån dagvattenfrågan. Som svar på detta argumenterar mark- och planenheten i granskningsutlåtandet att frågan om dagvatten är tillräckligt utredd och att dagvattenlösningarna samt planens genomförande inte kommer att medföra någon ökad belastning på Trafikverkets anläggningar. Vid ett genomförande kommer planområdet inte att släppa ifrån sig mer vatten än idag. I samband med granskningen blev mark- och planenheten telefonledes kontaktade av en av rektorerna på Stiernhööksgymnasiet som uttryckte oro kring planläggningen. Bland annat uttrycktes oro över att hagmark tas i anspråk vilket på sikt skulle kunna ha en negativ påverkan på elevintaget till nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) inom ridsport. Om detaljplanen skulle antas och genomföras efterfrågar skolan mark som kan ersätta den hagmark som försvinner. De ser även en risk för att skogsbruket kan komma att påverkas och är även oroliga för att ökade trafikrörelser till och från området kan komma att ha en negativ påverkan på skolans verksamhet. Utöver telefonsamtalet har inget officiellt eller skriftligt yttrande inkommit från skolan, vare sig i samrådet eller granskningen. Ett avstämningsmöte hölls i september 2024 då personal från Samhällsutvecklingsförvaltningen och gymnasieskolan deltog. Efter det mötet bedömde mark- och planenheten att frågor om trafik och kompletterande hagmark borde vara möjliga att lösa även vid ett genomförande av detaljplanen. Planförslaget har även anpassats till skogsbruket genom att naturmark lagts ut i planområdet som möjliggör för elever och personal att även fortsättningsvis kunna röra sig genom området, och därmed ta sig till områdena längre norrut som de nyttjar i sin utbildning. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Det är kommunen som är exploatör för detaljplanen och kommer vara ansvarig för utbyggnader av åtgärder som är nödvändiga för planens genomförande.Sida 15 av 34 2026-06-03 Nedan kostnader är grova uppskattningar då ingen projektering tagits fram: • lantmäteriförrättningar, cirka 0,2 miljoner kronor • utbyggnad av gata med vändplats och slitlager av asfalt (cirka 150 meter), cirka 1,5 till 2,2 miljoner kronor • utbyggnad av allmän plats med dagvattenfunktioner, cirka 1,5 till 3 miljoner kronor • projektering och upphandling, cirka 0,5 miljoner kronor. Sammantaget landar summan för de olika posterna på mellan 3,7 och 5,9 miljoner, plus kostnader för detaljplanen om cirka 0,6 miljoner. Totalt innebär detaljplanen cirka 35 355 kvadratmeter kvartersmark och för att kommunens kostnader ska täckas behöver markpriset vara någonstans mellan 122 och 184 kr per kvadratmeter. Kommunen har ett markanvisningsavtal som innebär att Sätra 1:17 ska säljas för 0,16 miljoner kronor. Markens storlek är cirka 16 167 kvadratmeter vilket motsvarar ett råmarkspris på 9,9 kronor per kvadratmeter. Utöver detta tillkommer exploateringskostnader som motsvarar fastighetens del av kommunens totala kostnader för framtagandet av detaljplanen samt utbyggnad av infrastruktur till området. Enligt granskningsförslaget kan inte hela Sätra 1:17 användas som kvartersmark, utan kvartersmarken kommer att ha en storlek om cirka 15 000 kvadratmeter. För att få täckning för kommunens kostnader innebär detta att köparen, utöver råmarkspriset, behöver erlägga mellan cirka 1,83 och 2,76 miljoner kronor. Som jämförelse är Magasinet 3 i centrala Rättvik, som är avsedd för handel, värderad till 0,75 miljoner kronor och är 1800 kvadratmeter stor vilket ger ett kvadratmeterpris om cirka 417 kronor. Ej medräknat ovan är VA-utbyggnaden som har viss täckning (cirka halva kostnaden) via anslutningsavgifter. Kostnaden för VA-utbyggnaden beräknas till cirka 7 miljoner kronor som antingen kan finansieras av exploatören eller VA-kollektivet. 1. Godkänna granskningsutlåtandet till detaljplan för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera. 2. Anta detaljplanen för Glassen, del av Sätra 1:9 med flera.Sida 16 av 34 2026-06-03 Yrkanden 2026-06-03

§ 48 Dnr KLK 2026/657 214 Ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn, Rättviks kommun B51C 1. Godkänna samrådsredogörelsen. 2. Besluta att ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 3. Anta ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn (B51C). a) Tjänsteskrivelse, ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn, Rättviks kommun, Dalarnas län B51C, b) Detaljplan, Tillägg till planbeskrivning, ändring av DP för delar av Lerdal och Gärdebyn B51C, samrådshandling, daterad 2026-04-29. c) Detaljplan, Tomtindelningsbestämmelser för kvarteret Risåkern 20- RÄS-210, beskrivning, samrådshandling, daterad 1970-02-12. d) Detaljplan, Tomtindelningsbestämmelser för kvarteret Risåkern 20- RÄS-210, karta med förklaring, samrådshandling, daterad 1970-02-12. e) Detaljplan, Gällande detaljplan, förslag till stadsplan för delar av LERDAL och GÄRDEBYN i Rättviks kommun, Kopparbergs län B51C, samrådshandling, daterad 2004-01-09. f) Detaljplan, Samrådsredogörelse, ändring av DP Lerdal och Gärdebyn, daterad 2026-05-19. En ansökan om planbesked inkom till mark- och planenheten den 26 mars 2026. Syftet med planbeskedsansökan var att upphäva en del av gällande tomtindelningsbestämmelser för kvarteret Risåkern och därmed möjliggöra en mer ändamålsenlig fastighetsreglering. Detta då det i dagsläget finns ett flertal fastighetsöverskridande byggnader inom området som sökande vill justera deras fastighetsgränser utefter. Tomtindelningsbestämmelserna som gäller för området är från 1970 och är en del av en äldre planform som går under benämningen tomtindelningsplan. Sedan 2011 motsvaras tomtindelningar av fastighetsbestämmelser och regleras som en del av detaljplan. De äldre tomtindelningarna ska därmed betraktas som detaljplanebestämmelser och som en del av gällande detaljplan. För att upphäva dessa krävs därför en ändring av detaljplan.Sida 18 av 34 2026-06-03 Planens syfte är att möjliggöra fastighetsreglering genom att upphäva tomtindelningsbestämmelserna för fastigheterna Lerdal 51:8, Lerdal 104:6 och Lerdal 104:7. Tomtindelningsbestämmelserna fortsätter att gälla för resterande fastigheter inom tomtindelningsplanen. Övriga bestämmelser i gällande detaljplan påverkas inte och kommer även de att fortsätta att gälla inom det berörda området. Planändringen hanteras med processen för förenklat standardförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL2010:900). Det förenklade standardförfarandet kan tillämpas i vissa fall för att ta bort planbestämmelser som reglerar hur området ska vara indelat i fastigheter. Processen består av samråd och samrådsredogörelse, därefter kan beslut om upphävande komma att fattas innan upphävandet vinner laga kraft. Planförslaget har varit ute på samråd under tiden 4 till 18 maj 2026 och en samrådsredogörelse har upprättats. Under samrådstiden har endast ett yttrande som föreslog en ändring i planhandlingarna tillkommit och denna var av redaktionell karaktär. Kommunen justerade planhandlingarna i enlighet med yttrandet och resterande handlingar består oändrade. Bedömning om betydande miljöpåverkan Kommunens ställningstagande för aktuellt detaljplaneförslag är att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan och en strategisk miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Planändringen innebär ingen förändrad byggrätt eller ändrad användning. 1. Godkänna samrådsredogörelsen. 2. Besluta att ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 3. Anta ändring av detaljplan för delar av Lerdal och Gärdebyn (B51C). Yrkanden 2026-06-03

§ 49 Dnr KLK 2026/730 048 Ansökan om stöd till ung företagsverksamhet 1. Bevilja Ung Företagsamhets ansökan om 164 670 kr (54 890 kr per år) för åren 2026-2028. 1. Tjänsteskrivelse, ansökan om stöd till ung företagsverksamhet (UF), 2. Ansökan om bidrag, Ansökan 2026-2028 Ung Företagsamhet 3 år – Rättvik, inkom 2026-04-15. 3. Ansökan om bidrag, Ansökan 2026 Ung Företagsamhet 1 år – Rättvik, inkom 2026-04-15. 4. Ansökan, Följebrev, Ansökan om fortsatt finansiering – Ung Företagsamhet Dalarna, inkom 2026-04-15. Sammanfattning Forskning visar att elever som deltagit i UF-företagande (Ung Företagsamhet) på gymnasiet har större sannolikhet att starta företag och har större sannolikhet att etablera sig på arbetsmarknaden. Ung Företagsamhet skapar ett konkret värde för individen, kommunen och regionen. Ung Företagsamhet är en ideell och politiskt obunden organisation med målet att alla unga ska få möjlighet att utveckla sin företagsamhet. Detta bidrar till att elever rustas för arbetslivet och ges verktyg att bidra till lokal och regional utveckling. Ung Företagsamhet ansöker årligen om ett bidrag baserat på kronor per innevånare (5 kr per innevånare och år). Bidraget ligger sedan till grund för Stiernhööksgymnasiets medverkan i olika UF-sammanhang som till exempel mässor och tävlingar. 1. Bevilja Ung Företagsamhets ansökan om 164 670 kr (54 890 kr per år) för åren 2026-2028. Yrkanden 1. Daniel Wenngren (S) yrkar på förslaget om 1 år i taget, istället för 3. 2. Marie Henriks-Backlund (C) yrkar på förvaltningens förslag på 3 år.Sida 20 av 34 2026-06-03 Proposition Ordförande ställer proposition på Daniel Wenngrens (S) och Marie Henriks- Backlunds (C) förslag. Ordförande finner att samhällsutvecklingsutskottet bifaller Marie Henriks-Backlunds (C) förslag. Emma Hjelm, näringslivschef Max Junell Simonsson, Ung Företagsamhet Dalarna Joanna Stridh (C), kommunstyrelsens 2:a vice ordförandeSida 21 av 34 2026-06-03

§ 50 Dnr KLK 2026/624 048 Ansökan bidrag för RAW, Rättvik Active Week 2026, Rättviks turistförening 1. Bevilja Rättvik Active Week 75 000 kr för år 2026. 2. Medel tas ut kommunstyrelsens reserv. a) Tjänsteskrivelse, Ansökan bidrag för RAW, Rättvik Active Week 2026, Rättviks turistförening, daterad 2026-05-26 b) Ansökan bidrag, Ansökan bidrag för RAW, Rättvik Active Week 2026, Rättviks turistförening, inkom 2026-04-20. c) Underlag, Underlag Ansökan RAW signerad, inkom 2026-04-20. d) Ansökan, Underlag ansökan Tidsåtgång projektledning RAW, inkom 2026-04-20. e) Ansökan, Underlag RAW ANSÖKAN RÄTTVIKS KOMMUN, inkom 2026-04-20. f) Underlag Budget RAW 2026, inkom 2026-04-20. RAW (Rättviks Active Week) är en aktivitetsvecka som främjar aktivitet och rörelse riktad till barn och vuxna som vill ha en aktiv semester (sker under den traditionella semesterperioden) i Rättvik. Detta görs i samverkan med flertalet (17) föreningar i Rättvik. RAW är ett evenemang för innevånare likväl som turister som främjar en aktiv livsstil. Detta är ett samarbete mellan flera föreningar i Rättvik och hålls samman av Rättviks Turistförening. Rättviks Turistförening ansöker om ett bidrag för att kunna utföra evenemanget då det kräver bl a projektledning som en väsentlig del för att få ihop alla pusselbitar. 1. Bevilja Rättvik Active Week 75 000 kr för år 2026. 2. Medel tas ut kommunstyrelsens reserv. Jäv Marie Henriks-Backlund (C) anmäler jäv och lämnar sammanträdet under föredragning och beslut.Sida 22 av 34 2026-06-03 Yrkanden 1. Fredrik Ollén (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Marie Henriks Backlund, ordförande Rättviks Turistförening Joanna Stridh (C), kommunstyrelsens 2:a vice ordförandeSida 23 av 34 2026-06-03

§ 51 Dnr KLK 2026/645 048 Ansökan kommunalt stöd till platsutveckling Vikarbyn, Visit Village 1. Bevilja Visit Village 25 000 kr för verksamhetsåret 2026. a) Tjänsteskrivelse, Visit Village, ansökan kommunalt stöd platsutveckling i Vikarbyn, daterad 2026-05-18 b) Ansökan om bidrag, Ansökan kommunalt stöd, inkom 2026-04-23. c) Ansökan bidrag, Information Ansökan kommunalt stöd platsutveckling Vikarbyn, Visit Village, inkom 2026-04-23. Visit Village är ett koncept och metod för att utveckla småskalig by-turism utifrån byns egna drivkrafter, engagemang och förutsättningar. Visit Village vill engagera fler lokala aktörer som vill utveckla Vikarbyn till ett genuint besöksmål med ett lokalt anpassat utbud av erbjudanden inom bo, äta, handla och uppleva men också till en attraktiv plats att bo och verka på. Visit Village konceptet står nu på egna ben men har tidigare bedrivits/utvecklats i projektform där Rättviks kommun har varit med och medfinansierat under flera år ovan angivna summa per år. Visit Village har inkommit med en ansökan om 100 000 kr för verksamhetsåret 2026. Rättviks kommun avser fortsatt stötta Visit Village under verksamhetsåret 2026 i samma omfattning som tidigare. Dessutom ställer vi oss positiva att se över möjligheterna till att ekonomiskt stötta nya kretsar i Rättviks kommun i syftet att bli en ny krets då det är förknippat med kostnader för dem som aspirerar att bli en ny krets under Visit Village. 1. Bevilja Visit Village 25 000 kr för verksamhetsåret 2026. Jäv Marie Henriks-Backlund (C) anmäler jäv och lämnar sammanträdet under föredragning och beslut. Yrkanden __________________Sida 24 av 34 2026-06-03 Lotta Backlund, Visit Village Helena Back, näringslivssamordnare Joanna Stridh (C), 2:e vice ordförande kommunstyrelsenSida 25 av 34 2026-06-03

§ 52 Dnr KLK 2026/810 299 Äskande av medel för korrigering marklutning och markavvattning av grusplan på Lerdal 5:17 1. Anslå 85 tkr exkl. moms ur kommunstyrelsens reserv för korrigering marklutning och markavvattning av grusplan på Lerdal 5:17 och del av Rättvik 1:22. a) Tjänsteskrivelse, Äskande av medel för korrigering marklutning och markavvattning av grusplan på Lerdal 5:17, daterad 2026-05-26 Kommunen har ett markområde som i detaljplan är planerat för allmän plats och en del som kvartersmark för bostäder mellan vägen till Furudal och Bowlinghallen mot Enån. Efter att dagvattensystemet byggts ut på området har större sättningar skett och både 2025 och 2026 har större mängder vatten samlats på området. Kommunen upplåter marken till Classik Kalaset i juni månad och fick år 2025 klagomål på att området var blött. Offert för att rätta till området och väga av med nytt grus och leda vattnet mot Enån har tagits in och kostnaden beräknas till cirka 85 tkr exkl. moms. Mark- och planenheten har ingen budget under 2026 för att genomföra åtgärden och för att kommunen ska kunna upplåta marken under juli 2026 föreslås att medel tas ur kommunstyrelsens reserv. 1. Anslå 85 tkr exkl. moms ur kommunstyrelsens reserv för korrigering marklutning och markavvattning av grusplan på Lerdal 5:17 och del av Rättvik 1:22. Yrkanden 1. Marie Henriks-Backlund (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Joanna Stridh (C), 2:e vice ordförande kommunstyrelsenSida 26 av 34 2026-06-03

§ 53 Dnr KLK 2026/472 28 Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning 1. Anta Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning. 2. Upphäva gällande styrdokument Riktlinjer för markanvisningar. 3. Upphäva gällande styrdokument Riktlinjer för hantering av kommunens markinnehav. a) Tjänsteskrivelse Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning, daterad 2026-03-24 b) Styrdokument, Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning, daterad 2026-05-13. c) Styrdokument, Riktlinjer markanvisning Rättviks Kommun, antagen 2024-05-07. d) Styrdokument, Riktlinjer för hantering av kommunens markinnehav, antagen 2025-02-11. Det finns flera anledningar till att kommunen äger mark. Genom ett kommunalt markägande ges kommunen större rådighet över samhällsutvecklingen och kan säkerställa att det långsiktigt finns mark för utveckling av kommunen. Utgångspunkten för kommunens markinnehav är att all mark ska ha ett syfte. Riktlinjerna ska ge vägledning och tydlighet kring hur kommunen ska agera i frågor gällande det egna markinnehavet. De ska också tydliggöra för intressenter och medborgare hur Rättviks kommun agerar i markfrågor. Idag har vi två olika styrdokument som delvis överlappar varandra i dessa frågor och skapar viss otydlighet. Dessa avses upphävas i samband med att det nya styrdokumentet antas. Samtidigt har vissa delar förändrats för att bättre stämma överens med hur kommunen faktiskt jobbar och köpares förutsättning. Följande delar har förändrats mer än vad som bedömts som en liten ändring eller en redaktionell ändring.Sida 27 av 34 2026-06-03 Markprissättning o Beslut om lägsta pris i samhällsutvecklingsutskottet ersätts med att värderat lägsta pris får användas och att beslut i samhällsutvecklingsutskottet krävs om lägsta budet är mer än fem procent lägre än värderat lägsta pris. Byggnadsskyldighet o Småhustomter, vite om 30 procent efter fem år om utbyggnad ej skett tas bort. För mark med lågt värderat lägsta pris får det liten effekt och för annan mark där priset är högt finns inget som talar för spekulationsköp kring småhustomter. Att använda samma princip som för annan typ av mark bedöms göra det svårare för husbyggare att bygga eftersom de inte kan få byggnadskreditiv eller annat byggnadslån tidigt i processen. o Skogs- eller jordbruksmark, kommunen säljer fastigheter till marknadspris utan byggnadsskyldighet i de fallen skogs- eller jordbruk ska vara fortsatt användning. o Annan typ av mark, marken kan överlåtas först när startbesked har erhållits av exploatören. Detta har bland annat förtydligats från tidigare riktlinjer för enstaka tomtplatser. • Kommunens rätt att sälja skogs- eller jordbruksmark enbart till privatpersoner för att hantera markbalansen. 1. Anta Riktlinjer för kommunens markinnehav, upplåtelse, försäljning och markanvisning. 2. Upphäva gällande styrdokument Riktlinjer för markanvisningar. 3. Upphäva gällande styrdokument Riktlinjer för hantering av kommunens markinnehav. Yrkanden 2026-06-03

§ 54 Dnr KLK 2026/131 042 Verksamhetsberättelse Rättviks Naturvårdsfond 2024 Samhällsutvecklingsutskottets förslag till kommunstyrelsen, föreslå kommunfullmäktige att besluta 1. Godkänna 2024 års verksamhetsberättelse för Rättviks Naturvårdsfond. 2. Utse Björn Tengelin som ny styrelseledamot företrädande Naturskyddsföreningen. a) Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse 2024 inklusive godkännande av ny ledamot, daterad 2026-01-20 b) Protokoll, Årsmötesprotokoll inkl. styrelsens godkännande av årsredovisning samt ny ledamot 2024, daterad 2026-01-20. c) Årsredovisning, Årsredovisning 2024 komplett undertecknad, daterad 2026-05-21. Stiftelsen Rättviks Naturvårdsfond har funnits sedan 1991. Fonden verkar utifrån stadgar fastställda av kommunfullmäktige och har till uppgift att verka för skyddet av värdefull natur inom Rättviks kommun. Stiftelsen har tagit emot gåvor som kontanta medel och fastigheter. Just nu finns det cirka 340 000 kr i fonden. Vid årsmötet 2025-11-17 godkändes verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning för 2024 av stiftelsens styrelse. Vidare godkändes Björn Tengelin som ny ledamot från Naturskyddsföreningen, han ersätter Katrin Lohed Söderman som entledigas på grund av flytt från orten. 1. Godkänna 2024 års verksamhetsberättelse för Rättviks Naturvårdsfond. 2. Utse Björn Tengelin som ny styrelseledamot företrädande Naturskyddsföreningen. Yrkanden Hans Furn, ordförande Rättviks NaturvårdsfondSida 29 av 34 2026-06-03

§ 55 Dnr KLK 2026/774 261 Rättvik 1:2, Arrendeavtal för tennisbanor 1. Godkänna bilagt avtal för anläggningsarrende. a) Tjänsteskrivelse Rättvik 1:2 Arrendeavtal för tennisbanor, daterad 2026-05-28 b) Markavtal, Rättvik 1:2 arrendeavtal tennisklubben, daterad 2026-05-26. Rättviks tennisklubb har hört av sig till kommunen med en önskan om att teckna arrendeavtal för de markytor som de idag nyttjar utan skriftligt avtal. Arrendeavtalet omfattar befintliga banor med tillhörande klubbstuga samt yta för gräsmatta. Klubben har för avsikt att söka bidrag för åtgärder på området och för detta krävs markåtkomstavtal på 10 år. 1. Godkänna bilagt avtal för anläggningsarrende. Yrkanden 2026-06-03

§ 56 Dnr KLK 2026/779 261 Konstsmeden 2, arrendeavtal för avfallshantering 1. Godkänna bilagt avtal om lägenhetsarrende. a) Tjänsteskrivelse, Arrendeavtal Konstsmeden 2, daterad 2026-05-28. b) Markavtal, Konstsmeden 2 arrendeavtal, daterad 2026-05-19. På den skrafferade delen av Konstsmeden 2 har Konstsmeden 4 (Hemköp i Rättvik) sedan tidigare sin avfallshantering. Det har inte funnits något skriftligt avtal mellan kommunen och Hemköp för området, så nu har det tagits fram. I avtalet regleras även inhägnad av området som är en entré till handelsgatan genom gränden, och kommunen bedömer för att användningen med avfallshantering ska vara lämplig behöver ett staket uppföras för att dölja verksamheten och inte leda in besökare på området för avfallshanteringen. Arrendatorn ska betala staketet, som uppföres av fastighetsägaren.Sida 31 av 34 2026-06-03 1. Godkänna bilagt avtal om lägenhetsarrende. Yrkanden 1. Maud Hemberg (SD) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. 2026-06-03

§ 57 Dnr KLK 2026/759 251 Exploateringskonto för två småhustomter i Backa 1. Öppna ett exploateringskonto i balansräkningen för sammanställning av kostnader och intäkter i samband med exploatering av två nya småhustomter i Backa på Backa 34:22 (6). a) Tjänsteskrivelse, Exploateringskonto för två småhustomter i Backa, daterad 2026-05-15. I samband med att kommunalt vatten- och spillvatten (ej dagvatten) byggts ut i Backa har kommunen identifierat en möjlighet att centralt i byn tillskapa två småhustomter genom att dela skifte 6 av Backa 34:22 i två delar. Förhandsbesked har beviljats och lantmäteriförrättning med gränsbestämning har initierats. Kostnader för detta samt mäklarkostnader och anslutningsavgifter till kommunalt vatten- och spillvatten belastar driftsbudgeten för mark- och planenheten medan intäkten vid försäljning hamnar direkt hos kommunen. Kostnaderna beräknas totalt hamna kring 150 tkr plus anslutningsavgifter. Verifikation 150026145, faktura 902787159 med beloppet 13 400 kr som redan mottagits behöver flyttas från driften till exploateringskontot. 1. Öppna ett exploateringskonto i balansräkningen för sammanställning av kostnader och intäkter i samband med exploatering av två nya småhustomter i Backa på Backa 34:22 (6). Yrkanden 2026-06-03

§ 58 Dnr KLK 2026/244 000 Meddelanden till samhällsutvecklingsutskottet 2026 1. Lägga meddelandena till handlingarna. KLK 2026.3174 Delegationsbeslut UngDrive Rättvik 2026 __________________Sida 34 av 34