Samhällsbyggnadsutskottet — 11 augusti 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 26 Samhällsbyggnadsutskottet
diarienr: ragunda:KS:2026:58
SBU § 26 Informationer -
Samhällsbyggnadsutskottet
Diarienummer KS 2026/58
Samhällsbyggnadsutskottet tar del av följande informationer:
Avdelningschef Eva Nilsson informerar. Däribland om:
· Ekonomin för avdelningen.
· Investeringsbudget 2027.
· Ragunda Bostad.
· På gående arbete inom avdelningen.
VA- och Renhållningschef Christin Rudh informerar om fastighetsnära insamling.
Upphandlingssamordnare Johan Roos Högberg informerar inför upphandling av
nytt elhandelsavtal.
2026-08-11
Beslutande organ
Samhällsbyggnadsutskottet
§ 27 fastställande av dagordningen -
diarienr: ragunda:KS:2026:59
SBU § 27 Upprop, protokollets justering samt
fastställande av dagordningen -
Samhällsbyggnadsutskottet
Diarienummer KS 2026/59
Beslut
Samhällsbyggnadsutskottets beslut
1. Upprop genomförs.
2. Samhällsbyggnadsutskottet väljer Jonte Fisher (V) att tillsammans med
ordförande justera protokollet. Protokollet ska justeras tisdagen den 11
augusti 12:00.
3. Samhällsbyggnadsutskottet fastställer dagordningen.
Beslut skickas till
1. Upprop genomförs.
2. Samhällsbyggnadsutskottet väljer xxxx (x) att tillsammans med ordförande
justera protokollet. Protokollet ska justeras tisdagen den 11 augusti 12:00.
3. Samhällsbyggnadsutskottet fastställer dagordningen
2026-08-11
Beslutande organ
Samhällsbyggnadsutskottet
§ 28 elhandelsavtal
diarienr: ragunda:KS:2026:513
SBU § 28 Viljeinriktning gällande kommunens
elhandelsavtal
Diarienummer KS 2026/513
Beslut
Samhällsbyggnadsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar att välja el med miljömärkning Bra Miljöval som
miljökrav i kommunens elhandelsavtal.
Yrkanden
Mikael Westin (C) yrkar bifall till tjänsteskrivelsens förslag.
Sammanfattning av ärendet
Inför upphandling av elhandelsavtal behöver kommunen ta ställning vilken typ av
miljökrav som ska ställas på den el vi köper. I nuvarande avtal finns inga särskilda
miljökrav ställda (se alternativ 1). Bakgrunden till detta är att energipriserna vid
föregående upphandling hade börjat pendla avsevärt samtidigt som vi var i färd att
lämna ett förmånligt fastprisavtal. I fastprisavtalet hade vi ”Bra miljöval” som
ställt miljökrav (se alternativ 4). Inför det nuvarande avtalet intog verksamheten
med hänvisning till nyss nämnda skäl en avvaktande hållning, vilket innebar att vi
upphandlade till rörligt pris och ingen särskild miljöprodukt som grund. Vi
jämförde oss med annan Jämtlandskommun som gjort en upphandling på
liknande villkor. Tanken var att vi inte skulle lägga onödiga kostnader på
miljömärkning utan hellre använda de pengarna till egna satsningar på
energibesparande åtgärder.
Nu står vi inför upphandling igen. Med hänvisning till frågans komplexitet och
faktumet att inga tydliga riktlinjer finns att tillgå för vägledning bedömer
verksamheten att kommunens val av miljökrav behöver tas genom politiskt beslut.
Till sitt förfogande har verksamheten gjort en utförlig presentation för att försöka
klargöra vad val av miljöprodukt innebär, se ”Presentation Kommunens val av
elhandelsvillkor”.
Sammanfattningsvis finns fyra olika alternativ att välja mellan;
1. Inga miljökrav (sol, vind, vatten, biobränsle, kärnkraft, fossila bränslen)
2. Fossilfri el (sol, vind, vatten, biobränsle, kärnkraft)
3. Förnybar el (sol, vind, vatten, biobränsle)
4. El med miljömärkning Bra Miljöval (Förnybara källor samt särskilda
miljökrav)
Alternativ 1 innebär att vi kommer att ta el från den sk residualmixen vilket
omfattar det som återstår när alla ursprungsmärkningsalternativ är tagna. Detta
2026-08-11
Beslutande organ
Samhällsbyggnadsutskottet
medför därför en hög andel fossila källor. Alternativ 1 och 2 bedöms innebära
likvärdig prissättning. Alternativ 3 skulle innebära en merkostnad på ca 0,5-1,0
öre/kWh (årskostnad ca 40 000 - 75 000 SEK per år). Alternativ 4 skulle innebära
en merkostnad på ca 2 öre/kWh (ca 150 000 SEK per år). Detta är ungefärliga
siffror från ADDA, inköpscentralen genom vilken elupphandlingen kommer att
genomföras, och baserat på en årsförbrukning på 7 500 000 kWh.
Den el vi använder bara kan kvittas mot elcertifikat, inte härledas direkt till en viss
källa. Detta innebär att ursprungsmärkning framför allt är ett
redovisningsförfarande. Kommunstyrelsen rekommenderas att bedöma i vilken
mån miljönyttan av att betala en merkostnad för ursprungsmärkning kan jämföras
mot exempelvis investeringar som bidrar till minskad energianvändning. Om
ursprungsmärkning är ett verktyg som kommunens ska använda, rekommenderas
kommunstyrelsen också ta ställning till vilka typer av energikällor som kommunen
ska förorda.
Underlag för beslut
Kommunledningsavdelningens tjänsteskrivelse, 2026-06-23
Presentation Kommunens val av elhandelsvillkor, 2026-06-22
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att välja el med miljömärkning Bra Miljöval som
miljökrav i kommunens elhandelsavtal.
Beslut skickas till
Johan Roos Högberg
Eva Nilsson