Kungjort.

Ragunda · Möte · Protokoll

Samhällsbyggnadsutskottet11 augusti 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 26 Samhällsbyggnadsutskottet

diarienr: ragunda:KS:2026:58
SBU § 26 Informationer - Samhällsbyggnadsutskottet Diarienummer KS 2026/58 Samhällsbyggnadsutskottet tar del av följande informationer: Avdelningschef Eva Nilsson informerar. Däribland om: · Ekonomin för avdelningen. · Investeringsbudget 2027. · Ragunda Bostad. · På gående arbete inom avdelningen. VA- och Renhållningschef Christin Rudh informerar om fastighetsnära insamling. Upphandlingssamordnare Johan Roos Högberg informerar inför upphandling av nytt elhandelsavtal. 2026-08-11 Beslutande organ Samhällsbyggnadsutskottet

§ 27 fastställande av dagordningen -

diarienr: ragunda:KS:2026:59
SBU § 27 Upprop, protokollets justering samt fastställande av dagordningen - Samhällsbyggnadsutskottet Diarienummer KS 2026/59 Beslut Samhällsbyggnadsutskottets beslut 1. Upprop genomförs. 2. Samhällsbyggnadsutskottet väljer Jonte Fisher (V) att tillsammans med ordförande justera protokollet. Protokollet ska justeras tisdagen den 11 augusti 12:00. 3. Samhällsbyggnadsutskottet fastställer dagordningen. Beslut skickas till 1. Upprop genomförs. 2. Samhällsbyggnadsutskottet väljer xxxx (x) att tillsammans med ordförande justera protokollet. Protokollet ska justeras tisdagen den 11 augusti 12:00. 3. Samhällsbyggnadsutskottet fastställer dagordningen 2026-08-11 Beslutande organ Samhällsbyggnadsutskottet

§ 28 elhandelsavtal

diarienr: ragunda:KS:2026:513
SBU § 28 Viljeinriktning gällande kommunens elhandelsavtal Diarienummer KS 2026/513 Beslut Samhällsbyggnadsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att välja el med miljömärkning Bra Miljöval som miljökrav i kommunens elhandelsavtal. Yrkanden Mikael Westin (C) yrkar bifall till tjänsteskrivelsens förslag. Sammanfattning av ärendet Inför upphandling av elhandelsavtal behöver kommunen ta ställning vilken typ av miljökrav som ska ställas på den el vi köper. I nuvarande avtal finns inga särskilda miljökrav ställda (se alternativ 1). Bakgrunden till detta är att energipriserna vid föregående upphandling hade börjat pendla avsevärt samtidigt som vi var i färd att lämna ett förmånligt fastprisavtal. I fastprisavtalet hade vi ”Bra miljöval” som ställt miljökrav (se alternativ 4). Inför det nuvarande avtalet intog verksamheten med hänvisning till nyss nämnda skäl en avvaktande hållning, vilket innebar att vi upphandlade till rörligt pris och ingen särskild miljöprodukt som grund. Vi jämförde oss med annan Jämtlandskommun som gjort en upphandling på liknande villkor. Tanken var att vi inte skulle lägga onödiga kostnader på miljömärkning utan hellre använda de pengarna till egna satsningar på energibesparande åtgärder. Nu står vi inför upphandling igen. Med hänvisning till frågans komplexitet och faktumet att inga tydliga riktlinjer finns att tillgå för vägledning bedömer verksamheten att kommunens val av miljökrav behöver tas genom politiskt beslut. Till sitt förfogande har verksamheten gjort en utförlig presentation för att försöka klargöra vad val av miljöprodukt innebär, se ”Presentation Kommunens val av elhandelsvillkor”. Sammanfattningsvis finns fyra olika alternativ att välja mellan; 1. Inga miljökrav (sol, vind, vatten, biobränsle, kärnkraft, fossila bränslen) 2. Fossilfri el (sol, vind, vatten, biobränsle, kärnkraft) 3. Förnybar el (sol, vind, vatten, biobränsle) 4. El med miljömärkning Bra Miljöval (Förnybara källor samt särskilda miljökrav) Alternativ 1 innebär att vi kommer att ta el från den sk residualmixen vilket omfattar det som återstår när alla ursprungsmärkningsalternativ är tagna. Detta 2026-08-11 Beslutande organ Samhällsbyggnadsutskottet medför därför en hög andel fossila källor. Alternativ 1 och 2 bedöms innebära likvärdig prissättning. Alternativ 3 skulle innebära en merkostnad på ca 0,5-1,0 öre/kWh (årskostnad ca 40 000 - 75 000 SEK per år). Alternativ 4 skulle innebära en merkostnad på ca 2 öre/kWh (ca 150 000 SEK per år). Detta är ungefärliga siffror från ADDA, inköpscentralen genom vilken elupphandlingen kommer att genomföras, och baserat på en årsförbrukning på 7 500 000 kWh. Den el vi använder bara kan kvittas mot elcertifikat, inte härledas direkt till en viss källa. Detta innebär att ursprungsmärkning framför allt är ett redovisningsförfarande. Kommunstyrelsen rekommenderas att bedöma i vilken mån miljönyttan av att betala en merkostnad för ursprungsmärkning kan jämföras mot exempelvis investeringar som bidrar till minskad energianvändning. Om ursprungsmärkning är ett verktyg som kommunens ska använda, rekommenderas kommunstyrelsen också ta ställning till vilka typer av energikällor som kommunen ska förorda. Underlag för beslut Kommunledningsavdelningens tjänsteskrivelse, 2026-06-23 Presentation Kommunens val av elhandelsvillkor, 2026-06-22 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att välja el med miljömärkning Bra Miljöval som miljökrav i kommunens elhandelsavtal. Beslut skickas till Johan Roos Högberg Eva Nilsson