Barn- och utbildningsnämnden — 25 mars 2026

§26 26BUN14 … Kvalitetsrapport Det bästa för Piteå – Elever 2026 2026-03-25 Utbildningsförvaltningen www.pitea.se Innehållsförteckning 1 INLEDNING 2 FÖRSKOLAN 3 Omsorg, utveckling och lärande 4 Delaktighet och inflytande 6 Utvecklingsområden kommande två år, förskola 7 FÖRSKOLEKLASS 8 Uppskattad måluppfyllelse 8 Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, förskoleklass 10 Utvecklingsområden kommande två år, förskoleklass 10 GRUNDSKOLA 11 Uppskattad måluppfyllelse 11 Resultat Nationella prov, åk 3 13 Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, åk 3, grundskola 16 Utvecklingsområden kommande två år, åk 3 16 Betygsresultat i svenska och matematik, åk 6 16 Nationella prov i svenska årskurs 6 18 Nationella prov i matematik, årskurs 6 18 Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg åk 6 19 Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, åk 6, grundskola 19 Utvecklingsområden kommande två år, åk 6 20 Nationella prov, årskurs 9 20 Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 9 20 Nationella prov i matematik, årskurs 9 21 Nationella prov i engelska, årskurs 9 21 Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg åk 9 21 Gymnasiebehörighet, åk 9 23 Meritvärde, åk 9 24 Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, åk 9, grundskola 26 Utvecklingsområden kommande två år, åk 9 27 Ansvar och inflytande 27 Förtroendefullt klimat 27 Det bästa för Piteå – att barns och ungas åsikter och intressen ska bli hörda 28 ANPASSAD GRUNDSKOLA 28 Måluppfyllelse hela den anpassade grundskolans verksamhet 28 1 Förskoleklass, anpassad grundskola 29 Anpassad grundskola 30 Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, anpassad grundskola 31 Utvecklingsområden kommande två år, anpassade grundskolan 32 FRITIDSHEM 32 Uppskattad måluppfyllelse 32 Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, fritidshem 34 Utvecklingsområden kommande två år, fritidshem 34 GYMNASIESKOLAN 34 Uppskattad måluppfyllelse 34 Stimulans för elever som lätt uppfyller betygskriterierna 35 Gymnasieexamen inom tre år 37 Grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år 39 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 42 Elevers ansvar och inflytande 44 Utvecklingsområden inför kommande två år, gymnasieskolan 47 ANPASSAD GYMNASIESKOLA 47 Uppskattad måluppfyllelse 47 Elevers ansvar och inflytande 50 Utvecklingsområden inför kommande två år, anpassad gymnasieskola 51 LEDNINGSGRUPPENS REKOMMENDATION 52 Inledning Enligt skollagstiftningen ansvarar Piteå kommun som huvudman för att planera, följa upp och utveckla utbildningen, vilket också ska göras på enhetsnivå.1 Den här rapporten skrivs i syfte att bidra till att ge goda förutsättningar för barnens och elevernas lärande. Den presenterar skolväsendets resultat och processer inom målområdet och gör en sammanfattande och framåtblickande analys av vilka behov som finns. Den bidrar därigenom till att huvudmannen kan fatta informerade beslut för att fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.2 Rapporten tar sin utgångspunkt i de kommunala strategier, utvecklingsprogram, riktlinjer samt barn- och utbildningsnämndens specifika insatsområden som verksamheten ska uppfylla och efterleva. För att skapa nulägesbedömningen analyseras tillgänglig statistik 1 4 kap. 3-4 § skollagen (2010: 800) 2 2 kap. 8b § skollagen (2010:800) 2 och avdelningschefernas rapporter om kvaliteten avseende kunskaper och utveckling, utvärdering och bedömning, ansvar och inflytande samt Skolverkets framgångsfaktorer gällande förtroendefullt klimat. Kommunala strategier Nationella målområden Det bästa för Piteå – Elever Kunskaper och utveckling Barns och ungdomars åsikter och intressen ska ges Utvärdering och bedömning utrymme och bli hörda Ansvar och inflytande Skolverkets framgångsfaktorer: - Förtroendefullt klimat Figur 1. Kommunala strategier, insatsområden och nationella målområden inom strategin Det bästa för Piteå (fokus Elever) Förskolan Piteås kommunala förskolor håller en hög kvalitet utifrån de kvalitetsindikatorer som RKA (Rådet för kommunala analyser) redovisat och har gjort så under de senaste nio åren. Resultatet har dock försämrats och sjunkit 11 enheter sedan bedömningen 20233: För 2024 (som är den senast publicerade statistiken) låg Piteås kvalitetsindex i förskolan på 82, att jämföra med Rikets snitt på 53 och liknande kommuner som låg på 65. Detta resultat placerar Piteå bland de 25 % kommuner i riket med bäst resultat4: 3 www.kolada.se, U11404, hämtad 2026-01-15 4 www.kolada.se, U11404, hämtad 2026-01-15 3 5 Verksamheten i förskolan uppnår hög eller mycket hög måluppfyllelse utifrån avdelningschefs bedömning. Rapporter visar exempel på en stark språklig och kommunikativ grund med dialogisk högläsning, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och bildstöd (Södra teamet, Team Piteå C), meningsfulla estetiska uttryck (Team Piteå C), naturvetenskaplig begreppsförståelse via STREAM6 (Södra och Norra teamen) och relationsskapande arbetssätt som ger trygghet, mod och ökad självkänsla (Norra teamet, Team Pitholmen). Detta ligger i direkt linje med strategin ”Det bästa för Piteå” där barns åsikter och intressen ska ges utrymme och bli hörda, samt med Skolverkets framgångsfaktor om förtroendefullt klimat. Omsorg, utveckling och lärande Enligt förskolans läroplan ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla7: - intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa - Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften - Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och ur de används för att förmedla budskap - förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp - förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik För att uppnå detta har förskolorna i Piteå kommun arbetat både brett och intensivt med språk, berättande, texter och tränandet av kritisk blick. TAKK och bildstöd är vanligt 5 www.kolada.se, U11404, hämtad 2026-01-15 6 STREAM i förskolan integrerar Science, Technology, Reading/Writing, Engineering, Arts och Maths (dvs. naturvetenskap, teknik, läsa/skriva, ingenjörskonst, konst och matematik) i en helhetlig, undersökande undervisning. Det främjar kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning genom att kombinerar logiska ämnen med estetiska uttrycksformer, vilket gör lärandet lustfyllt och meningsfullt för barnen. 7 Förskolans läroplan (Lpfö18) 2.2 Omsorg, utveckling och lärande 4 förekommande metodiska inslag i kommunens förskolor och idag arbetar alla förskolor övergripande och grundläggande med barnets språkutveckling och kommunikativa arbetssätt. Högläsning och dialogisk metodik, ett arbetssätt som betonar jämlik, respektfull och utforskande kommunikation för att skapa ömsesidig förståelse och nya insikter, snarare än att förmedla färdig kunskap, används frekvent. Flanosagor, dockteater, arbete med rörliga bilder och användandet av digitala verktyg i tydligt undervisande syfte är andra arbetsmetoder för hög måluppfyllelse i fråga om kommunikation, att kunna uttrycka känslor och lära sig att argumentera. Kombinationen av språkstimulerande aktiviteter och estetiska uttryckssätt engagerar många barn. Sensoriskt arbete genom att t.ex. måla och trycka har gjort att barnen har kunnat förstärka lärandet genom flera sinnen. När vuxna aktivt engagerar sig i högläsning, samtal och reflektioner, utvecklar barn både empati och ett mer varsamt förhållningssätt. Tydligheten i förskolornas arbetssätt gör att de vuxna i förskolan är synliga förebilder. Förskolan uppvisar fortsatt progression inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik via arbetet med STREAM och utvecklar inlärningen av olika begrepp och metoder för att kunna utveckla begreppsförståelse hos barnen, som genom undervisningen får begreppsord som exempelvis ”tungt”, ”flyter”, ”smälter” och detta genom att först uppleva fenomenen och därefter koppla begrepp till det de upplever. Andra konkreta exempel är gestaltning av fjärilens livscykel och vattendroppens resa, integrerat med färg, form och bokstäver. Förskolorna arbetar intensivt med och utvecklar barnens självkänsla och lärandeidentitet. Som ett exempel på barnens spontana metakognition, dvs barnets medvetenhet om sina egna tankeprocesser, lösningsstrategier, kunskaper och hur det lär sig, berättar ett team att barnet reflekterar: ”Nu kan jag nästan klä mig helt själv … det får jag träna mer på!” – vilket även är ett tydligt exempel och en given indikation på ett barn avseende utbildningsdelarna omsorg, utveckling och att lärande är något som sker i samspel. Utvecklingsområden ser något olika ut för varje team beroende på inriktningen i respektive teams pedagogiska upplägg och olika kvalitetsprioriteringar. Ett team eftersöker högre målstyrning i matematik och skriftspråk då de upplever att arbetet ofta sker i vardagens rutiner, men inte alltid målstyrt med risk för sämre likvärdighet. Ett annat team anför en mer medveten restriktivitet runt digitala verktyg och vikten av att de används när de tillför något pedagogiskt utvecklande, men uppger även att de behöver fortsatt utveckling av kritisk mediekompetens, bl.a. genom mediaarbeten med grön skärm. Många anger även vidare utveckling av likvärdig explicit begreppsförstärkning, dvs att alla barn – oavsett vilken förskola eller avdelning de går på – ska få systematiska och tydliga möjligheter att utveckla och befästa viktiga begrepp (t.ex. matematiska, språkliga eller naturvetenskapliga) genom planerade undervisningsaktiviteter, inte bara i spontana eller vardagliga situationer. Pedagogerna ska medvetet namnge, förklara och återkoppla begrepp i undervisningen. Det är alltså inte bara att låta barnen leka, utan att istället aktivt koppla leken till begrepp och språkliga uttryck. Förskolan i Piteå arbetar generellt idag mycket med definition och tillämpning av begreppet ”undervisning” då det har en annan innebörd och funktion i förskolan jämfört med i skolan. I förskolan innebär det att stimulera och utmana barnen med målstyrda processer som leder 5 mot de mål som anges i läroplanen. Undervisningen i förskolan betonar dessutom undervisningens två delar: planerad respektive spontan undervisning. Många förskolor har under året arbetat specifikt med den spontana undervisningen då den fördelsmässigt många gånger effektivt kan befästa och tillämpa det som tagits upp eller gåtts igenom vid den planerade undervisningen, men förutsatt att den spontana undervisningen då bygger på det som behandlats i den planerade undervisningen. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att förskolan lever upp till målen i hög grad. Förskolan uppvisar goda resultat i språk, berättande och estetiska arbetssätt; samt god progression i naturvetenskap/teknik via arbetet med STREAM. Matematik och skriftspråk finns närvarande – ibland fortfarande mer i uttryckliga vardagsrutiner än i explicit målstyrd undervisning. Delaktighet och inflytande Enligt förskolans läroplan ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla8: - intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation Piteås förskolor har en stark kultur i att främja, tillämpa och förstärka barns delaktighet och inflytande. Förskolorna vittnar om hög tillit och trygghet, stark vuxennärvaro och positiv återkoppling. Detta är en grundförutsättning för kunskapsutveckling och delaktighet. Teamen visar tydligt i sina analyser att barns röster formar utbildningen. Alla team använder pedagogisk dokumentation i någon form; lärloggar, foto/film, återkoppling till barnen, och mindre grupporganisation som möjliggör lyssnande och analys. I arbetet med att definiera, tillämpa och förstärka undervisningen i förskolan så har den spontana undervisningen fått ta en hel del plats och därigenom har barnens intressen kunnat få styra i högre grad. Men många förskolor vittnar även om att barnen påverkar även större sammanhang och inslag som t.,ex. lärmiljön och inredningen. Ett team vittnar om att barnens idéer om möblering visar att de involveras i att forma miljön och det stärker känslan av delaktighet hos barnen. Ett annat team vittnar om att görandet måste ha möjligheter för barnen att ha inflytande genom medvetna frågor och genom att aktiviteterna har öppenhet för flexibilitet. Genom att skapa tillgängliga och inkluderande organisationer, t.ex. genom att jobba med mindre grupper och två pedagoger i undervisningssituationerna skapar man en tillåtande och inspirerande lärmiljö med metodstöd i form av öppna frågor. Förskolorna återkopplar sedan dokumentationen till barnen och deras uttryck påverkar därigenom såväl utbildningen som undervisningen. Kommunikation och relationsbyggen är en central del i förskolornas arbeten. Målet är ständigt närvarande pedagoger som bistår barnen med kommunikationsstöd vid konflikter och ibland även deltar i leken för handledning i t.ex. turtagning, regelskapande, kommunikation och bekräftelse. 8 Förskolans läroplan (Lpfö18) 2.3 Barns delaktighet och inflytande 6 ”Barnen vet att vi tror på dem och det vi inte kan tränar vi på tillsammans”, uttrycker ett team. Genom ”positiv förstärkning och återkoppling i stunden får vi ökad förståelse och ansvar för material”, säger ett annat. Genom att låta äldre barn läsa för de yngre lär man dem både ansvar och att våga stå i centrum för en aktivitet. Med dokumentation och reflektion tillsammans med barnen stärker förskolorna barnens självinsikt och inflytande. Trots att förskolorna ligger väl framme i detta område anser förskolan att det för att kunna utveckla barnens delaktighet och inflytande ytterligare så behöver man förstärka sina interna strukturer för mål, uppföljning och planeringstid för bättre uppföljning och en mer hållbar kvalitet. Några förskolor efterfrågar tydligare övergripande mål eller indikatorer som är mätbara och definierade (t.ex. frekvens av dialogisk högläsning, antal STEAM- pass/månad, andel miljöbeslut där barn deltagit), en planeringstid kopplad till yrkesuppdraget samt tydligare struktur och organisation lokalt och centralt inom avdelningen. Önskvärt är också att utveckla en systematik i dokumentation där barnen görs mer delaktiga. I analyserna finns exempel på team som siktar på att kunna göra nedslag minst en gång per månad i kvalitetsarbetet, användandet av lärloggar och processväggar är andra exempel på utveckling som förskolorna presenterar. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att förskolan lever upp till målen i mycket hög grad. Förskolan uppvisar fortsatt mycket hög grad av barns delaktighet och inflytande, främst via arbete i mindre grupper, genom att ha tillgängliga lärmiljöer samt undervisning som utgår från barnens egna val och intressen. Barn ges mycket goda förutsättningar till egna val, tid för reflektion och möjligheter att påverka miljö och innehåll i verksamheten. Utvecklingsområden kommande två år, förskola Även om verksamheterna i kommunens förskolor uppnår hög eller mycket hög måluppfyllelse framträder tre utvecklingsbehov i kvalitetsarbetet för att stärka likvärdigheten och den systematiska kvalitetsprocessen. • Målstyrning och likvärdighet i matematik och skriftspråk: Team Pitholm tydliggör att delar av matematiken och skriftspråket sker i vardagliga rutiner snarare än i explicit planerad, målstyrd undervisning. För likvärdighet krävs att alla enheter håller en gemensam didaktisk standard: planerade pass med mål–aktivitet–begrepp– utvärdering, kompletterat av vardagsintegrering. • Struktur för utvärdering och mätbarhet i SKA: Team Piteå C efterfrågar t.ex. tydliga, mätbara mål/indikatorer, ledarskap och planeringstid. Team Pitholm föreslår månadsvisa nedslag och lärloggar/processväggar. Vi bör ena kommunens förskolor kring en gemensam dokumentations- och analysmall, säkra planeringstid och följa upp indikatorer (t.ex. frekvens av dialogisk högläsning, mattepass, STREAM-projekt, barnmedverkan i miljöbeslut). • Barns inflytande – från dokumentation till beslut: 7 Teamens arbete med pedagogisk dokumentation och mindre grupper skapar goda förutsättningar för barns röster. Nästa steg är att systematiskt synliggöra hur barnens uttryck påverkar planering, miljö och innehåll (t.ex. genom barnråd/miljöråd, processväggar, protokoll), samt säkerställa delaktighet även för yngre barn genom TAKK, bildstöd och sensoriska stationer. En avdelningsgemensam strategisk inriktning och fortsättning 2026 för förskolan bör därför innebära fortsatt fokus på: • Språkutveckling och aktiv högläsning som bas – i enlighet med läroplanens revidering och de satsningar som redan görs i teamen. • Målstyrd matematik och fördjupad STREAM-progression för att stärka begreppsutveckling och likvärdighet. • Barns inflytande i praktiken via exempelvis barn-/miljöråd och processväggar med återkoppling, där dokumenterade citat och beslut blir en del av uppföljningen. • Gemensam struktur för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) som kan innebära periodiska nedslag, indikatorer och schemalagd planeringstid så att dokumentation → analys → åtgärd → uppföljning tydligt befästs i varje avdelning och team. Förskoleklass I läroplanen fastställs att undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande.9 Där anges att undervisningen ska utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Däremot ska undervisningen i förskoleklass även ta sin utgångspunkt i elevernas intressen och kontinuerligt utmana dem vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. Specifikt för förskoleklassen är även att utbildningen ska syfta till att förbereda eleverna för fortsatt utbildning.10 Uppskattad måluppfyllelse Hur har förskoleklassens verksamhet i Piteå kommun lyckats leva upp till målen i läroplanen? När rektorerna gör en självskattning kring verksamheten och dess undervisning framkommer följande bild: 9 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2022, sid. 21 10 Att lyckas med förskoleklass. En studie av hur rektorer hanterar förskoleklassens utmaningar och möjligheter, Annika Andréasson, Göteborgs Universitet rapport nr HT18 PDGX61:2, 2018, sid 5 8 Resultatet bygger på den självvärderingsenkät som avdelningschef lämnat till rektorerna för att skatta i vilken grad man arbetat med det centrala innehållet i Lgr 22. Skalan går från ”Inte uppfyllt” (1) till ”Helt uppfyllt” (4). Inom alla besvarade områden är bedömningen att man uppfyllt målen 3,0 ”I hög grad”. Resultatet är likvärdigt eller något bättre än läsåret 22/23. På frågan I vilken grad har ni använt er av kartläggningsmaterialet Hitta Språket, Hitta matematiken skattar rektorerna 4,0 dvs ”Helt uppfyllt”. Sedan 2019 finns i skollagen bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av stöd, tidigt ska få stöd utformat utifrån sina behov och kartläggningsmaterialen ska användas under höstterminen i förskoleklassen. Resultaten skall analyseras och sedan skall tidiga stödinsatser till elever sättas in. Insatserna kan vara på gruppnivå eller på individnivå och rektorerna har prioriterat att skolorna arbetar med svenska och matematik. En antal rektorer lyfter dubbelbemanning och legitimerade lärare som undervisar i den grundläggande läs- och skrivinlärningen i förskoleklassen som goda förutsättningar för en gedigen grund att bygga vidare på. Alla övriga självskattade delområden utifrån läroplanen är uppfyllda i ”hög grad” och nedan omskrivs ett axplock av olika arbetsmodeller/metoder: Vi använder materialet Robin för hörförståelse och läsförståelse, samt Bornholmsmodellen och Trulle för språklig medvetenhet. Varje vecka tränar vi en ny bokstav på olika sätt, exempelvis med teckenspråk, lera eller papper och penna. Eleverna får möta läsning på många sätt: tipspromenad om barnböcker, möten med bokkaraktärer och dagliga lässtunder, både högläsning och egen läsning.11 Matematiska resonemang och begrepp används dagligen i bland annat lekar, spel och problemlösning. Inlärningen sker utifrån elevernas nivå och kan kopplas till 11 Citat av kommunens rektorer 9 vardagliga situationer. Kommunikation och delaktighet stimulerar förståelse och utvecklar resonemang.12 Målet I vilken grad behandlas Natur, teknik och samhälle från centrala innehållet för förskoleklass? är det undervisningsområde som ökat mest, rektorerna skattar det 3,0 (läsåret 22/23 låg det på 2,7) och man beskriver naturen och närområdet för en utforskande undervisning som följs upp och vidareutvecklas i klassrummet. I förskoleklass sker många utflykter i närområdet som utforskas grundligt. Efter utflykten tar man med sig det man sett i klassrummet och fortsätter utforskandet där.13 När det gäller elevernas delaktighet, inflytande och förtroendefullt klimat arbetar man med gruppen genom; rutiner som skapar igenkänning, struktur, tydlighet och trygghet. Det krävs mycket social träning för nya elever i förskoleklassen såsom turtagning, respekt, hänsyn, allas lika värde, ”laget före jaget” m.m. Samtliga skolor prioriterar att få fungerade barngrupper, vilket är en förutsättning för fortsatt lärande. Eleverna svarar årligen på en trivselenkät, vilket ger värdefull information om hur de upplever sin delaktighet och möjlighet att göra sina röster hörda. Eleverna får vara delaktiga i val av aktiviteter och uppgifter. Klassråd, elevråd, gruppsamtal och individuella samtal ger möjlighet att uttrycka åsikter och reflektera över sitt lärande.14 Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, förskoleklass • Utveckla samarbete och övergången mellan förskola och förskoleklass. Både utifrån aspekten hur barnen förbereds och ges möjlighet att träna socialt samspel så som turtagning, vänta på sin tur, kompromissa mm i större grupp med jämnåriga kamrater samt hur vi tar emot dem. Detta arbete behöver utvecklas och intensifieras. För att öka likvärdigheten behöver avdelningschef i förskola och grundskola finna gemensam inriktning i arbetet och rutin för övergångar. • Stärka flickornas självkänsla och mående i tidig ålder. Man lyfter detta vid arbetslagsplaneringar, har läst om flickor och NPF, pratat om känslor samt genomfört olika samarbetsövningar för att stärka självkänslan. Utvecklingsområden kommande två år, förskoleklass • Utveckla samarbete och övergången mellan förskola och förskoleklass, gemensam inriktning och rutin för övergångar samt dialog kring barns grundläggande färdigheter. 12 Citat av kommunens rektorer 13 Citat av kommunens rektorer 14 Citat av kommunens rektorer 10 Grundskola Uppskattad måluppfyllelse Hur har verksamhet i Piteå kommuns grundskolor, åk 1-9, lyckats leva upp till målen i läroplanen? Resultatet bygger på den enkät som avdelningschef lämnat till rektorerna för att skatta i vilken grad man arbetat mot att eleverna efter genomgången grundskola erhållit kunskaper där skalan gått från ”Inte uppfyllt” (1) till ”Helt uppfyllt” (4). När rektorerna gör en självskattning kring sina verksamheter och dess undervisning framkommer följande bild: På frågan Hur väl anser du att grundskolans undervisning behandlar Lgr22s mål och riktlinjer kring området Kunskaper 2.2 blir den genomsnittliga bedömningen bland rektorerna för åk 7-9 3,6 (läsåret 22/23 låg det på 4,0), dvs. och för skolor åk f-6 motsvarar den 3,6 (läsåret 22/23 låg det på 3,5). Generellt uppfyller grundskolan i hög grad läroplanens mål när det gäller kunskaper. Grundskolans resultat fortsätter att försämrats när det gäller meritvärdet och behörighet till gymnasiet, vilken redovisas längre fram i rapporten. Grundskolan har dock fortsättningsvis en bättre behörighet till gymnasiet, 87,9 % var behöriga till ett yrkesprogram inför höstterminen (Ht) 2025 i jämförelse med riket där siffran var 84,2 %. Vi sjunker dock i resultat både när det gäller behörighet och meritvärde. Av självskattningen kan man utläsa ett förbättrat resultat när det gäller engelska och användandet av digitala läromedel vilket är positivt samt ett försämrat resultat när det gäller nationella minoriteter och matematik, vilket kommer att förklaras av resultaten som skrivs fram fortsättningsvis i rapporten. Rektorernas självskattning har över tid försämrats. En förändring som kan bero på fortsatt hög personalfrånvaro, vilket medfört merarbete och 11 sämre kontinuitet i undervisningen. Låg tillsättning av vikarier, mycket tid till bemanningsplanering och akuta lösningar är arbetsbelastande. Samtidigt ser de en bättre närvaro bland elever generellt, det kan bero på att man fokuserat på att arbeta främjande och förebyggande med närvaroarbetet. Vad beror då de försämrade resultaten på? Personalbrist, samhällsutvecklingen, barn och ungas livssituation, uthållighet, ”grit”, lärares kompetens? Lyckas vi inte utmana våra elever och göra undervisningen intressant eller är det andra faktorer som påverkar? Enligt Skolinspektionens enkät där Piteå medverkade senast 2024 så kan man utläsa att när kommunens elever i åk 5 svarar på i vilken omfattning lärarna får dig intresserad av skolarbetet hamnar Piteå bland de 25 % av kommunerna som får minst fördelaktiga resultat. När det gäller i vilken utsträckning vuxna förhindrar kränkningar, att man inte känner sig rädd i skolan, att man kan vara sig själv, samt elevernas bemötande får Piteås grundskola i åk 8 bland de 25 % bästa resultaten i landet. När det gäller stimulans i åk 8 hamnar Piteå i mitten av rikets kommuner. Flera av skolorna beskriver ett omfattande arbete med extraanpassningar och har olika särskilda undervisningsgrupper för de elever som ej uppfyller kunskapskraven/ funktionsnedsättningar/diagnoser m.m. Förutom skolornas särskilda undervisningsgrupper finns en resursskola, Strandbacken, som systematiskt arbetat med ökad måluppfyllelse bland annat genom ett ”tvålärarsystem”. Kommunens resursskola, med 36 elever, har under året granskats av Skolinspektionen, där resultatet blev följande: Eleverna ges i hög utsträckning en målfokuserad och stimulerande undervisning, eleverna ges i hög utsträckning en undervisning som möter deras stödbehov samt att undervisningen präglas i hög utsträckning av tilltro till elevernas förmågor och stärkande av deras motivation och engagemang. Skolinspektionen identifierade inga utvecklingsområden utifrån granskade områden. Sammanfattningsvis kan följande utläsas av rektorernas underlag när det gäller måluppfyllelse: Skolorna lever i hög grad upp till läroplanens mål inom kunskapsområdet genom en strukturerad, varierad och forskningsbaserad undervisning som stöds av behörig och erfaren personal. Elevernas kunskapsutveckling stärks genom tidiga insatser, screeningar, kartläggningar och kontinuerlig uppföljning i både svenska och matematik. Tillgängliga och NPF-anpassade lärmiljöer, flexibla gruppkonstellationer och riktade stödinsatser gör att undervisningen kan individanpassas och möta elevers olika behov. Värdegrundsarbete, tydliga rutiner och ett gemensamt förhållningssätt bidrar till trygghet och studiero, vilket skapar goda förutsättningar för lärande. Skolorna beskriver att de arbetar systematiskt, målinriktat och med hög kvalitet för att stödja elevernas kunskapsutveckling. När det gäller i vilken omfattning skolorna arbetar aktivt och medvetet för att säkerställa att elever som snabbt når kunskapskraven ges ledning och stimulans för att fortsätta utvecklas lyfter man följande: Undervisningen är differentierad genom nivåanpassade läromedel i flera ämnen, särskilt i matematik och svenska, där elever erbjuds mer utmanande uppgifter, fördjupningsmaterial och öppna problem som utvecklar deras analytiska förmåga. Bedömningsstöd, screeningar och kontinuerlig uppföljning 12 (exempelvis Legilexi, Logos, AskiRaski och ITPA) används systematiskt för att identifiera elever som behöver ytterligare stimulans. Organisationen möjliggör varierande gruppkonstellationer, halvklassundervisning och tvålärarsystem, vilket skapar utrymme för individualiserad undervisning och fördjupande uppgifter för de elever som kommit längre i sin kunskapsutveckling. Eleverna ges dessutom möjlighet att arbeta mer självständigt genom fördjupningsuppgifter, tematiska projekt och avancerade frågeställningar, och i vissa fall erbjuds elever i matematik att påbörja gymnasiekurser. Kooperativa arbetsformer och strukturer används för att stimulera elevernas resonemangsförmåga och utmana dem på en högre kognitiv nivå. Sammantaget visar skolornas arbete att man i god utsträckning lever upp till skollagens krav, även om det fortsatt finns ett utvecklingsområde vad gäller att systematiskt utmana de högpresterande eleverna i samtliga ämnen, vilket är en stor utmaning utifrån att: I dag har man fler elever med sociala svårigheter i skolan. Man använder mycket resurser till att stötta elever i social interaktion och beteendeproblematik. Mindre resurser finns till att stötta eleverna i kunskapsinhämtning. Det har skett en förskjutning från kunskapsfokus till social fostran (speciellt på lågstadiet och i förskoleklass) vilket påverkar resultaten både i åk 3, åk 6 och åk 9.15 Resultat Nationella prov, åk 3 I årskurs 3 består det nationella provet i matematik av flera olika delprov som omfattar åtta bedömningar med kravnivåer. Av de elever som deltagit i de olika delproven varierar andelen som uppnått kravnivån mellan 87,6 (läsåret 22/23 = 85,1) och 97,2 (läsåret 22/23 = 97,1) procent beroende på delprov.16 Piteå kommuns elever lyckas bättre än riket på alla delprov. Andelen som uppnått kravnivån är, precis som i riket, störst i delprovet för Muntlig kommunikation (flickor 98%, pojkar 96,4%). Lägst andel elever i kommunen har uppnått kravnivån i delprovet för Problemlösning samt Huvudräkning och likhetstecken. Där uppnår 87,6 % kravnivån, vilket är en högre andel än snittet i riket. Pojkar klarar i genomsnitt alla delprov i högre grad än flickor (pojkar 91,0 %, flickor 88,8 %). Pojkarna lyckas bättre på de flesta delprov förutom Muntlig kommunikation och Skriftliga räknemetoder där flickorna lyckas bättre. Hur många elever har klarat alla delar av nationella prov åk 3? Piteås elever lyckas sämre 2025 och hamnar på samma nivå som 2014. Till skillnad från toppresultatet 2024. 15 Avdelningschefs kommentar utifrån rektorernas underlag 16 Skolverket statistik, https://www.skolverket.se/statistik-och-utvarderingar/statistik-om-forskola-och-skola 13 Elever i åk 3 som klarat alla delar av nationella proven för ämnesprovet i matematik, kommunala skolor, andel (%)17 Flickor och pojkar i Piteå klarar alla delar i ämnesprovet för matematik likvärdigt, 68 % i jmf med riket där flickorna klarar alla delprov till 64% och pojkar 67%. Elever i åk 3 som klarat alla delar av nationella proven för ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel:18 Provet i svenska och svenska som andraspråk består av åtta delprov som prövar förmågorna att tala/samtala, läsa och skriva. Av de elever som deltog i alla delprov för ämnesprovet i svenska 2025 klarade 72 % (2023 = 77 %) av Piteås elever alla delprov. I riket är motsvarande siffra 70 %. Flickor klarar i högre utsträckning än pojkar alla delprov (flickor 79 %, pojkar 67 %). Flickorna försämrar sitt resultat med 11 procentenheter och pojkar med 9 procentenheter. Av de elever som deltagit i de olika delproven för svenska varierar andelen som uppnått kravnivån mellan 88,9 (2023=88,6) och 99,2 (2023=98) procent beroende på delprov. Kommunen har precis som i riket högst andel elever som uppnått kravnivån i delproven som prövar Muntlig förmåga och minst andel elever som har uppnått kravnivån i delprovet för Stavning och interpunktion. Skillnaderna mellan kommunens skolor var dock stor och 17 www.kolada.se, N15454, hämtad 2026-02-17 18 www.kolada.se, N15452, hämtad 2026-02-17 14 varierade från 67,9 till 100 procent. När det gäller läsning håller trenden med sjunkande resultat i sig. Kommunens snitt på delproven för läsning är nu i paritet med rikets, från att tidigare legat 2–4 procentenheter högre än riket. Pojkarna klarar i lägre utsträckning än flickor delproven som prövar läsning (berättelse, faktatext, högläsning). Nationella prov i svenska som andraspråk årskurs 3: Av de 22 elever som deltagit i de olika delproven för svenska som andra språk varierar andelen som uppnått kravnivån mellan 72,2 (2023=64) och 89,5 (2023=96) procent. De delprov där flest andel elever har uppnått kravnivån är delproven som prövar muntlig förmåga. Lägst andel elever har uppnått kravnivån i delprovet för Enskild högläsning där 66,7 % (2023=64 %) når kravnivån. Det är lägre än snittet i riket 77,6 %. Piteå kommun därmed lyckas bättre än riket när det gäller ”uppnått kravnivån” men dalar när det gäller att klara alla delar av proven. Det innebär att vi i år har fler elever som missat någon enstaka uppgift på något delprov. Var någon uppgift särskilt svår? Nej i så fall skulle riket haft samma ”dipp”. Förmodligen är det så att i grundskolan prioriteras de svaga eleverna, i syfte att de ska lyckas nå kravnivån. Man får också ägna mycket tid till att alla individer ska ”fungera i grupp” och hinner inte med de elever som har förutsättningar att lyckas med alla delprov. Tre rektorer som ansvarar för lågstadiet ger följande analys av skolan resultat: Utmaningarna är främst kopplade till läsförståelse och skrivande av berättande text, särskilt för elever med svenska som andraspråk, samt till problemlösning i matematik där resultaten ligger betydligt under riksnivån. Algebra och taluppfattning, inklusive positionssystem, är också svagare områden. Brådska och slarvläsning påverkar resultaten negativt, och språkliga hinder gör att vissa elever har svårt att tillämpa matematiska strategier. Vi ser att flickorna generellt är starkare i svenska jämfört med pojkarna. I skrivandet av faktatext var det lättare att använda sig av gängse interpunktion i jämförelse med berättande text där eleverna glömde punkt och stor bokstav i större utsträckning. Att gå tillbaka i sin egen text möter ett motstånd för de flesta elever. Detta kan medföra "slarvfel". Vi upplever att antalet elever som saknar "grit" har ökat, det medför att eleverna inte orkar att gå tillbaka till instruktionen/texten. Resultaten hos de elever som behöver vuxenstöd var ojämna och överensstämmer inte med de kunskaper vi ser hos den elevgruppen på lektionstid. Vi har goda resultat i såväl matematik som svenska. I matematik ligger vi väldigt högt i skriftliga räknemetoder. Det är ett område som det har varit fokus på i undervisningen. Här har vi tidigare år legat lägre. Problemlösning är ett annat område med goda resultat. Detta år har vi haft lite lägre än tidigare på positionssystemet, udda och jämna tal och uppdelning av tal. Vi har andraspråkselever där alla har genomfört proven i matematik. Vi har en del funderingar kring den språkliga biten kopplat till förståelsen och hur vi framledes kan stötta fler i detta. 15 I svenska ligger vi över riket i alla delar utom högläsning, där vi ligger väldigt nära. De goda resultaten tror vi är ett resultat av det strukturerade arbetet med avkodningsträning, ordskattsamling, cirkelmodellen och läsförståelseträning. Det har även fokuserats på själva genomförandet av proven med hjälp av tydliga strukturer, förberedelse och anpassningar. Talstöd för vissa elever har visat sig vara gynnsamt. Vi är även en utprovningsskola för NP i åk 3 via Skolverket. Vi har haft några lärarbyten i en av klasserna vilket vi tror kan ha påverkat resultaten negativt.19 Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, åk 3, grundskola • Stärka flickornas självkänsla och mående i tidig ålder med olika insatser, exempelvis prova jobba med flick- och pojkgrupper under vissa stunder och ämnen under en skolvecka. Alla skolor arbetar kontinuerlig med värdegrundsarbete, trygghetsenkäter m.m Sedan finns det också skolor som arbetat med bland annat könsnormer, tjej- och killgrupper, ”Stopp min kropp”, kompissamtal, kuratorskontakt m.m. • Förutom det som finns presenterat i det särskilda uppdraget ger grundskolechef rektorer i uppdrag att lämna in en handlingsplan för hur skolan arbetar för att på bästa sätt stödja elevernas läsutveckling, samt vilka åtgärder man tänker vidta för att förbättra resultaten. Språk-, läs- och skrivutvecklaren tar del av planen och ger rektorerna återkoppling. De flesta skolor har utarbetat en plan och även gett förstelärare ett uppdrag att leda arbetat med tidig läs- och skrivinlärning, däremot har de ej fått återkoppling på sina planer. Utvecklingsområden kommande två år, åk 3 • Mera resurser till lågstadiet inom ramen för kunskapsbidraget • Fortsätta arbeta med lärmiljöer, trygghet och studiero. • Förbättrade resultat nationella prov, fler elever ska klara alla delprov i både sv och ma. Betygsresultat i svenska och matematik, åk 6 Svenska är ett av de ämnen där resultatskillnaderna är som störst mellan pojkar och flickor. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för elever som fått betyg (A-F). F=0; E=10; D=12,5; C=15; B=17,5 och A=20 poäng. 19 Citat av kommunens rektorer 16 Elever i åk 6 betygspoäng i svenska, kommunala skolor, genomsnitt:20 I Piteå har betygspoängen försämrats 2025 i jämförelse med 2024 och hamnar på samma nivå som 2023. Den uppgång som kunde konstateras för 2024 har reducerats och över tid försämras resultaten. En orsak kan vara bristen på vikarier vid frånvaro. Det extrastöd som man planerat för elever i behov av särskilt stöd försvinner när det inte finns vikarier till den ordinarie undervisningen. Några rektorer beskriver följande i självvärderingen utifrån resultaten: De elever som uppnått betyg i alla ämnen är nästa alla elever utan NPF eller med långvarig medicinering. Eleverna med godkända betyg i alla ämnen har också god skolnärvaro och ett stabilt mående. Vi har tryckt hårt på att eleverna stannar på läxhjälpen vilket har gjort att ett fåtal elever i sista timmen nått betyg. Att kunna dubbelbemanna har varit svårt förra året då all personal behövdes i undervisningen, detta medförde att färre elever han få den hjälp de egentligen skulle varit betjänta av. Utifrån vårt upptagningsområde(socioekonomiskt) borde vi ha fler elever som når de högsta betygen A och B. Kanske läggs krutet mest på att få alla elever till minst E och mindre krut läggs på att få elever från C till B och från B till A?! Vi har goda resultat när det gäller uppnådda betygskriterier i samtliga ämnen. Några bakomliggande orsaker kan vara arbetet med riktat stöd i perioder. Särskilt fokus läggs även på åk 6 några veckor i slutet av varje termin där resursteamet följer upp och erbjuder stöd till elever som riskerar att ej nå målen. Hög behörighet och god kompetens hos all pedagogisk personal bedöms också vara en starkt bidragande orsak.21 Under åren 2013–2025 har den genomsnittliga betygspoängen i matematik i Piteå försämrats men är fortsättningsvis bättre än i riket. Resultaten för flickor (12,3) har förbättrats något och för pojkar (12,2) försämrats något jämfört med 2024, men det är marginellt. Över tid har resultaten försämrats och framför allt åren 2017–2023, vilket stämmer överens med den nationella trenden. 20 www.kolada.se, N15514, hämtad 2026-02-12 21 Citat av kommunens rektorer 17 Elever i åk 6, betygspoäng i matematik, kommunala skolor, genomsnitt:22 Nationellt kan man se att under åren 2013–2018 har flickors resultat varit bättre än pojkars. Från 2018 kan noteras att skillnaden mellan pojkar och flickor minskat och från 2023 och framåt är pojkars resultat bättre än flickors. Nationella prov i svenska årskurs 6 För att eleven ska få ett provbetyg behöver alla delprov vara genomförda. De består av tre delprov som prövar muntlig förmåga, läsförmåga och som prövar skriftlig förmåga. 94 % av eleverna har deltagit och av dessa har 93,3 % (läsåret 23/24 91,2 %) uppnått kraven på provet och fått som lägst E i provbetyg. Snittet för riket är 93,2 %. Den genomsnittliga betygspoängen är 11,8 (flickor 13,2 och pojkar 10,6) i jämförelse med rikets 12,8 poäng. Grundskolan i Piteå presterar sämre än riket på de nationella proven i svenska och det lägger Piteå på 6:e plats av Norrbottens 14 kommuner när det gäller provbetygspoängen på nationella prov. Det är pojkarnas som underpresterar. Det skiljer också mellan 11,3 och 15 i provbetygspoäng mellan våra skolenheter. Nationella prov i matematik, årskurs 6 I årskurs 6 består det nationella provet i matematik av fem delprov som tillsammans prövar de förmågor som anges i kursplanen. De matematiska förmågorna prövas i samtliga delprov och därmed ges inga delprovsbetyg i ämnet. För att eleven ska få ett provbetyg behöver alla delprov vara genomförda. Av 94,4 % som deltog har 93,5 % (läsåret 23/24 89,9 %) uppnått kraven för proven i matematik och fått som lägst E i provbetyg (94 % av flickorna och 93,1 % av pojkarna). Det är över snittet i riket. Den genomsnittliga provbetygspoängen är 12,4 vilket är högre än snittet i riket (11,6) och lägger Piteå på 1:a plats i Norrbotten när det gäller provbetygspoängen. Flickorna lyckas något bättre än pojkar, 0,2 p och det skiljer från 11,1 till 14,3 i betygspoäng mellan våra skolenheter. 22 www.kolada.se, N15513, hämtad 2026-02-12 18 I Piteå har andelen elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik förbättrats från 88,1 % 2023 till 90,5 % 2025, och även andelen som klarat nationella prov har ökat från 90,2 % till 94,0 % Rektorerna anger bland annat följande förklaring till resultaten: Vi har förbättrat våra resultat i matematik avsevärt, håller samma höga nivå i engelska och höjt oss något i svenska. Jämfört med Piteå och riket ligger vi högre i engelska och matematik men lägre i svenska. Anledningarna till detta är säkert många men vi har satsat på att ofta ha två pedagoger på mattelektionerna och inte lika ofta. Resultaten på de nationella proven överensstämmer till stor del med betygen, men det finns mer att arbeta på för ökad samstämmighet. Resultaten på NP har tidigare legat högre än elevernas slutbetyg i åk 6. Flickorna lyckas lite bättre i svenska, medan pojkarna lyckas bättre i engelska och matte. 23 Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg åk 6 De nationella proven i årskurs 6 är tänkta att vara ett stöd för lärarens bedömning och betygssättning, men de är inte helt avgörande för en elevs betyg. Läraren ska utnyttja all information hon eller han har om en elevs kunskaper. På alla skolor och i alla ämnen finns elever som får lägre betyg än provresultatet, men också de som får högre betyg än provresultatet. I Piteå får 77 - 78 % av eleverna samma betyg som provbetyget i Ma och Sv, något högre än rikets 75 %. Däremot i engelska är det 67 % som får samma betyg som prestationen på nationella prov. Andelen som får ett högre betyg än provbetyget är högst i matematik och svenska (15%). Fler flickor än pojkar får, precis som i riket, ett något högre betyg än provbetyget i alla ämnen. Andelen som får ett lägre betyg än provbetyget är störst i engelska (precis som i riket). I vilken utsträckning låter skolorna nationella prov vara vägledande för betygen skiljer sig åt både mellan skolor och klasser. 24 Kort sammanfattning av de olika ämnena: - I svenska får 14,9 % av eleverna ett högre betyg än provbetyget (riket 18,4) - Matematik: nationellt får fler elever ett högre betyg än provbetyget jämfört med Piteå och Piteå ger något fler elever ett lägre betyg än provbetyget. - I engelska får 31 % ett lägre betyg än provbetyget, jämfört med rikets 16,7 %. Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, åk 6, grundskola • Mer fokus på Läroplanens första Kapitel för att bättra på inställningen till skolan och kunskaper och därigenom förbättra resultaten. 23 Citat av kommunens rektorer 24 Sök statistik om förskola, skola och vuxenutbildning - Skolverket 19 Skolorna har arbetat för att stärka elevernas inställning till skolan och förbättra kunskapsresultaten genom ökat fokus på läroplanens värdegrund, ökad vuxennärvaro, dubbelbemanning i klassrummen, anpassade lärmiljöer samt tidiga insatser för närvaro och elever i behov av stöd • Skapa organisationer som ger trygghet och studiero, skolan måste vara en miljö där det är möjligt att må bra för samtliga. För att skapa trygghet och studiero har skolorna byggt strukturer och rutiner, genomfört regelbundna trygghets- och trivselarbeten, utvecklat rastaktiviteter och värdegrundsarbete, samt organiserat resurser och personal för att ge en säker, lugn och förutsägbar skolmiljö. Bland annat har Christinaskolan arbetat med ett skolsocialt team under hösten -25 Utvecklingsområden kommande två år, åk 6 • Ökad likvärdighet i resultat, mellan klasser och skolor genom ämnesträffar och spridning av goda exempel på undervisning och motivation. • STEM (Science, Thechnology, Engeneering, Mathematics) -projekt, matematikprojekt på någon mellanstadieskola för att finna goda arbetsformer som ökar elevernas, intresse, kunskap och motivation för matematik • De nya skolbibliotekarierna främsta uppgift är att prioritera läsning för låg- och mellanstadieelever och då framför allt pojkar. Nationella prov, årskurs 9 De nationella proven består av två till fem delprov. Eleverna får ett provbetyg i respektive ämne och i svenska/svenska som andraspråk och i engelska även delprovsbetyg. Delprovsbetygen får eleverna utifrån de förmågor som respektive delprov prövar. I matematik, naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen prövas de olika förmågorna i flera delprov och därmed får eleverna inga delprovsbetyg, utan enbart provbetyg. För att få ett provbetyg i de olika ämnena måste eleven ha deltagit i alla delprov i ämnet. Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 9 Det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 består av tre delprov som prövar muntlig förmåga, läsförmåga och skriftlig förmåga. För att eleven ska få ett provbetyg behöver alla delprov vara genomförda. Bland eleverna som följer kursplanen i svenska har 94,4% (94,4 % 2023) deltagit i alla delprov och 92,6 % (97,9 % 2023) uppnått kraven på provet och fått som lägst E i provbetyg. Flickorna till 96,1 % och pojkar 88,8 %. Numera redovisas ej siffrorna för de olika delproven varken på kommunnivå eller skolnivå. Nationellt har 93,6 % uppnått kravnivån och könsuppdelat; 96,3 % flickor och 91,0 % pojkar. Flickorna i Piteå lyckas likvärdigt med flickorna i riket medan pojkarna i Piteå lyckas sämre. Piteå har också ett lägre genomsnittligt betygspoäng 12,3 i jämförelse med 12,9 för riket. När det gäller svenska som andraspråk har 93,1 % av eleverna deltagit i provet och andelen som klarat provbetyget är 59,3 %. Nationellt har 93,6 % av eleverna 20 klarat delprovet. När man jämför de olika högstadieskolorna finns det skillnader och de skolenheter som har problem i matematik har även i svenska ett sämre resultat, dock inte lika stort. Nationella prov i matematik, årskurs 9 I årskurs 9 består det nationella provet i matematik av fyra delprov som tillsammans prövar de förmågor som anges i kursplanen. De matematiska förmågorna prövas i samtliga delprov och därmed ges inga delprovsbetyg i ämnet. För att eleven ska få ett provbetyg krävs att alla fyra delprov är genomförda. 92,8 % (94 % 2023) av eleverna i Piteå har deltagit i alla delprov i matematik. Av de elever som deltagit har 84,9 % (94,1 % 2023) av eleverna uppnått kraven för provet i matematik och som lägst fått E i provbetyg (riket 83,0 %). Till skillnad från 2023 är det 2025 större andel flickor i Piteå som uppnår kravnivån (pojkar 82,3 % och flickor 87,4 %). Pojkarna har försämrats sitt resultat med 9,3 procentenheter. Nationellt lyckas fortfarande pojkarna bättre än flickor, (84,4 % respektive 81,5 %). Skillnaden mellan skolor har åter igen ökat. På en högstadieskola i kommunen har 100 % av eleverna klarat kravnivån och man har en genomsnittlig betygspoäng motsvarande 12,9 medan på två andra har 73,0 % respektive 76,5 % klarat kravnivån och den genomsnittliga betygspoängen är 8,6 respektive 9,5. Det finns vid den ena skolenheten socioekonomiskt index som är i paritet med Botkyrka25 och på den andra har 50 % av matematiklärarna varit obehöriga att undervisa i Matematik på högstadiet. Nationella prov i engelska, årskurs 9 Det nationella provet i engelska i årskurs 9 består av tre delprov: delprov A som prövar muntlig förmåga, delprov B som prövar receptiv förmåga (att läsa och lyssna) och delprov C som prövar skriftlig förmåga. För att eleven ska få ett provbetyg behöver alla delprov vara genomförda. Av eleverna i årskurs 9 har 95 % (95 % 2023) deltagit i alla delprov i engelska. 98,2 % (97,3 % 2023) av eleverna i årskurs 9 på kommunnivå har uppnått kraven för provet i engelska och fått som lägst E i provbetyg. Det är inte några större skillnader mellan hur stor andel flickor och pojkar som uppnår kravnivåerna och den genomsnittliga betygspoängen hamnar på 15,4. Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg åk 9 De nationella proven i årskurs 9 är tänkta att vara ett stöd för lärarens bedömning och är viktiga för betygssättning, men de är inte helt avgörande för en elevs betyg. Läraren ska utnyttja all information hen har om en elevs kunskaper. På alla skolor och i alla ämnen finns elever som får lägre betyg än provresultatet, men också de som får högre betyg än provresultatet. I statistiken finns uppgifter om i hur hög grad en skola sätter högre, lägre eller lika betyg som övriga kommunala skolor i riket. Piteå kommun har över tid generellt följt samma mönster som riket i övrigt. Störst andel elever får lika betyg som provbetyget. Det är vanligare att få ett högre betyg än ett lägre i matematik och svenska och det är 25 Insatsplan - Statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling 2026, Piteå kommun 21 vanligast att få ett lägre betyg än provet i engelska. Går vi in närmare på just Piteås siffror så finns en större variation än tidigare år mellan skolorna. Vissa tenderar att oftare ge ett högre betyg medan andra oftare ger ett lägre betyg. Härnäst redovisas hur Piteås betygsättning i relation till provbetyget förändrats genom åren. Redovisningen görs ämnesvis i svenska och matematik. Varje ämne inleds med en sammanfattande kommentar och sedan följer två grafer. En som visar utvecklingen för lägre betyg och en som visar utvecklingen för högre betyg. Viktigt att ha i åtanke är att provets utformning varierar år från år och kan därför i högre eller lägre grad upplevas representera ämnets betygskriterier. Därför är trenden och relationen mellan Piteås betygssättning och rikets betygssättning mer intressant än i hur stor grad man ger högre och lägre betyg ett specifikt år. Svenska I svenska har pojkar i Piteå över tid fått ett lägre betyg än provbetyget i jämförelse med flickor, i år är det dock närmast likvärdigt, i riket fortsätter trenden. Skillnaden mellan riket och Piteå har minskat. När det gäller högre betyg än provbetyget får flickorna i Piteå och riket till ca 35 % ett högre avgångsbetyg och det har tidigare aldrig varit så högt. Pojkarna i Piteå får det till ca 20%. 26 27 26 www.kolada.se, N15569, hämtad 2026-02-12 27 www.kolada.se, N15570, hämtad 2026-02-12 22 Matematik I matematik har pojkar och flickor i ungefär lika stor utsträckning fått ett lägre betyg, 1,4 – 1,9 %. Skillnaderna är något tydligare i riket som helhet. Kurvorna visar dock att i Piteå är matematik det ämne där betygsättning i förhållande till prov varierar mest mellan skolor. 28 När det gäller i vilken omfattning Piteås elever fått ett högre betyg än provbetyget har det ökat från 15,9 – 38 % för flickor och 15,2 – 21,1 % för pojkar. Vad det beror på behöver analyseras. Även i riket är det en uppgång men inte lika omfattande. 29 Gymnasiebehörighet, åk 9 Betygsstatistiken för riket våren 2025 visar att andelen elever som är behöriga att söka till yrkesprogrammen i gymnasieskolan, på riksnivå, ökar marginellt till 82,5 %. Andelen elever i Piteå som är behöriga till ett yrkesprogram har däremot minskat ytterligare med 1,5 procentenheter till 87,9 %. Trots det har Piteå ett något bättre resultat än riket och tillhör fortfarande de 25 % bästa kommunerna i Sverige. Könsuppdelat är 88,8 % av flickorna och 87 % av pojkarna i Piteå behöriga. Piteås flickors behörighet sjunker något från 2024. Pojkarnas behörigheter sjunker kraftigt till lägsta nivån på 2000-talet. Piteås pojkar passerade flickornas resultat för första gången under hela mätperioden 2022 men faller nu kraftigt tillbaka och det skiljer i årets resultat 1,8 28 www.kolada.se, N15571, hämtad 2026-02-12 29 www.kolada.se, N15572, hämtad 2026-02-12 23 procentenheter mellan könen och återigen till flickornas fördel. Flickornas tydliga nedåtgående trend i Piteå 2023 verkar bruten. 30 I grafen ser man tydligt att andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram över tid sjunker för båda könen efter 2016. Pojkarnas behörighet minskar från 91,3 % till 87 % de tre senaste åren. Andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram har minskat på fyra av sex högstadieskolor i Piteå 2025. På Solanderskolan faller man tillbaka till den negativa trend för totala andelen behöriga som ifjol ökade tillfälligt. På Hortlaxskolan och Pitholmsskolan är flest elever behöriga. Flickornas behörighet 2025 har ökat och återgått till tidigare nivåer på de flesta skolenheter. De verkar som om flickornas negativa resultat 2023 var en tillfällighet men bör ändå följas upp under kommande år likaså pojkarnas sjunkande meritvärden 2024 och 2025. Två rektorer beskriver följande om behörigheten till gymnasiet: Vi strävar alltid mot att alla elever ska nå full behörighet till de yrkesförberedande programmen. Orsaken till att vi har elever som inte lyckas med detta har att göra med olika faktorer som bland annat kan kopplas till hög frånvaro pga psykisk ohälsa men även att vi har elever som helt enkelt ha stora inlärningsutmaningar. I vissa fall, ofta kopplat till hög frånvaro/psykisk ohälsa, så behöver man prioritera ämnen vilket i sin tur gör att det kan komma att saknas betyg i andra ämnen. Det är således en svår avvägning som måste göras för att eleven över huvud taget ska kunna få en rimlig chans att klara vissa betyg. Behörighet är viktigt för oss. Efter lovskolan hamnade vi på 76% som var behöriga till gymnasiet. Ett antal av eleverna som inte nådde behörighet var utrikesfödda. Mer tid i grundskolan hade medfört behörighet. På en liten enhet motsvarar 5 elever 13 %. Vi är ändå nöjda med resultaten och på individnivå har vi sett stor utveckling på flera elever.31 Meritvärde, åk 9 Våren 2025 var det genomsnittliga nationella meritvärdet för elever i kommunal skola, åk 9, 223,5 poäng, i jämförelse med Piteås 216,9 poäng, vilket är en minskning med 3,9 poäng jämfört med 2024. Anledningen till den totala minskningen är pojkarnas försämrade 30 www.kolada.se, N15436, hämtad 2026-02-12 31 Citat av kommunens rektorer 24 resultat för året, en minskning med 8,5 poäng. Flickorna försämrar sitt genomsnittliga meritvärde med 2,5 poäng. Flickorna har dock i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkarna under hela mätperioden alltsedan våren 1998. 32 Över tid har Piteås pojkar haft lägre meritvärde än flickorna. Pojkarnas resultat har haft nedåtgående trend från 2016 fram till och med 2020, då trenden bröts och resultaten åter vände uppåt, dock sjunker meritvärdet återigen kraftigt 2025. Flickornas meritvärde 2025 tappar lite efter fjolårets upphämtning. Det genomsnittliga meritvärdet för Piteås pojkar 2025 sjunker i år igen till 202,7 poäng jämfört med fjolårets 211,2 medan flickorna tappar lite i meritvärde med 2,5 meritpoäng till 230,7 jämfört med fjolårets 233,2 poäng. Det innebär att ”glappet” mellan pojkars och flickors medelvärde ökar igen i Piteå. 33 Om man jämför alla elever som är folkbokförda i Piteå oavsett var eller hos vem de går i skola blir resultatet 216,0 och riket landar på 229,0. Friskolorna har ett högre meritvärde än kommunala, för 2025 var det 247,0. Piteå har ett bättre resultat än Norrbotten både när det gäller kommunala skolor och för folkbokförda elever. Siffrorna i denna rapport skiljer sig åt något från siffrorna i Handlingsplan kunskapsbidraget och det beror på att en del av siffrorna i den rapporten är hämtade från SIRIS som är Skolverkets databas.34 I SIRIS redovisas normalt bara meritvärde för elever som fått betyg medan i Kolada redovisas alla elever. Meritvärdet varierar i stor utsträckning mellan skolenheterna. Tre har över tid relativt likvärdiga resultat medan tre har, över tid, pendlat fram och tillbaka. Det är framför allt 32 www.kolada.se, N15505, hämtad 2026-02-12 33 https://siris.skolverket.se/siris 34 https://siris.skolverket.se/siris 25 elever med anpassad studiegång, skolfrånvaro och olika diagnoser som påverkar elevernas prestation och betygsresultat. En högstadierektor skriver följande: X-skolans meritvärde har svängt rejält fram och tillbaka under de senaste åren. Från 226 ner till 202 och sedan upp till vt 25, 215p. Det är grymt svårt att göra någon förklarande analys varför vi lyckas vissa år och vissa år inte. Vi försöker varje år att kompensera med extra speciallärartid, lärstudio, läxhjälp, extra SVA och lovskola med en behörig lärarkår som har en snitterfarenhet på skolan med över 22 år.35 Värt att nämna i sammanhanget är att nya utredningar även drar slutsatsen att kvantitativa mått som betyg inte på ett rättvisande sätt kan beskriva kvaliteten i hela skolans verksamhet. Kvalitet i skolan handlar också om elevernas såväl som personalens relationer, trivsel och arbetsmiljö, samt om skolornas förmåga att hantera värdegrundsfrågor och organisera sitt värdegrundsarbete36. Utifrån den uppföljning som genomförts gällande elevers kunskapsresultat över tid kan rektorer och avdelningschef konstatera att det finns en stark koppling till barn i behov av särskilt stöd/funktionsvariationer samt frånvaroproblematik. Elever som ges möjlighet till särskilt stöd i form av särskild undervisningsgrupp eller inkludering på den egna skolan med möjlighet till varierad undervisning i mindre sammanhang med ett starkt socialt stöd och engagemang har större förutsättningar att lyckas. Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, åk 9, grundskola • Fortsatt arbete med elevers närvaro/frånvaro (rutinerna) och förståelse för bakgrunden till frånvaro utifrån ett generellt perspektiv. Skolan arbetar systematiskt och förebyggande med att stärka elevernas närvaro genom tydliga rutiner, tät uppföljning och anpassade lärmiljöer såsom olika former av särskilda undervisningsgrupper, vilket har lett till ökad närvaro bland elever. Den största utmaningen är frånvaro kopplad till psykisk ohälsa, där skolans insatser inte alltid räcker och där ett närmare och snabbare samarbete med externa aktörer som BUP och barnhabiliteringen efterfrågas. Man arbetar enligt våra handlingsplaner som finns samt enligt rutiner från förvaltningschef. Totalt sett fungerar arbetet bra med skolans rutiner men, med det sagt är det fortsatt ett utmanade område att få alla elever till skolan. En rektor skriver: ”En av våra viktigaste funktioner utöver mentor, är vår socionom. Socionomen skapar relationer i ett annat sammanhang än lärarna och kan agera på andra "arenor" med andra verktyg. Funktionen blir en länk mellan hem och skola, mellan klassrum och rast, mellan individer. Det är en alltigenom oersättlig resurs som på riktigt avlastar lärare och bidrar till att elever kommer till tals och känner sig trygga i skolan.” • Bedömning av elevers prestationer och betygssättning i matematik. Elevernas svårigheter i matematik handlar främst om bristande läsförståelse, automatiserade baskunskaper och förmågan att tolka uppgifter, vilket påverkar både 35 Citat av kommunens rektorer 36 Källa: Jarl, Blossing, Andersson ”Att organisera för skolframgång”, Natur & Kultur, 2017, s. 162 26 prestationer och betyg trots insatser som extra stöd, mattestuga och anpassade lärmiljöer. För att möta detta har skolor bland annat genomfört regelbundna ämneslagsmöten, sambedömningar, analyser av resultat, infört nytt läromedel, tillsatt en förstelärare i matematik och fortsatt utveckla strukturerad undervisning samt kvalitativ läxhjälp. Utvecklingsområden kommande två år, åk 9 • Öka tiden för gemensamma utvecklingsområden och kollegialt lärande mellan lärare, lärarlag och skolenheter. • Analysera resultaten på nationella prov i förhållande till betyg i matematik. • Delge varandra framgångsrikt arbete med svenska (läsning) och matematik. Ansvar och inflytande Eleverna ges tydliga forum för ansvar och inflytande genom klassråd, elevråd, mentorstid och olika elevaktiviteter, vilket gör att deras röster i hög grad tas tillvara. Samtidigt är inflytandet över själva undervisningens innehåll mer begränsat och handlar främst om val av arbetssätt eller redovisningsformer, då läraren behöver styra kunskapsuppdraget. Skolorna arbetar kontinuerligt med att stärka elevernas engagemang och ansvarstagande utifrån ålder och mognad, men ser också att vissa elever har svårt att ta ansvar för sitt skolarbete trots god tillgång till stöd. En rektor skriver så här: Vi har under förra året problematiserat en hel del runt denna fråga och inte funnit något enkelt svar. Tydligt är dock att i de klasser där vi arbetat mer med det har studiemotivation och arbetsro ökat.37 Särbegåvade elever Ingen skolenhet beskriver att de har elever som utretts för eller bedömts vara särbegåvade, och har de det, är de inte utredda. Ett fåtal grundskolor i Piteå nämner enstaka elever som är särskilt begåvade och dessa får utmaningar genom svårare material, högre nivåer i specifika ämnen eller tillgång till undervisning på gymnasienivå. Generellt arbetar skolorna med att utmana särskilt begåvade elever genom differentierad undervisning, nivåanpassade läromedel, utmanande uppgifter, startuppgifter, alternativt material, specialpedagogisk handledning och ibland nivågruppering eller fördjupningsgrupper. Förtroendefullt klimat Skolorna lyfter att goda och tillitsfulla relationer mellan lärare, elever och vårdnadshavare är den centrala faktorn för att bygga ett förtroendefullt klimat. Detta kompletteras med tydliga strukturer och rutiner, vilket skapar igenkänning, arbetsro och trygghet i både undervisning och övergångar. Dessutom arbetar många enheter systematiskt med värdegrundsarbete, tillgängliga lärmiljöer och kollegial samsyn. Tydliga lärare och ledare med ett gott bemötande samt samarbete över åldersgränser och kooperativa arbetssätt för att stärka trygghet, inkludering och respekt mellan elever och personal. 37 Citat av kommunens rektorer 27 Det bästa för Piteå – att barns och ungas åsikter och intressen ska bli hörda Skolorna i Piteå arbetar systematiskt med elevinflytande genom regelbundna klassråd, elevråd, matråd och fritidsråd, där eleverna får uttrycka sina åsikter och påverka frågor som rör undervisning, lärmiljö och skolvardag. Elevernas röster fångas dessutom upp genom trivselenkäter, trygghetsenkäter, individuella samtal och sociogram, vilket ger underlag för åtgärder och utveckling av både den sociala och pedagogiska miljön. Många skolor går längre genom att låta eleverna påverka inköp, rastaktiviteter, utemiljö, skolbibliotek, eller genom forum som tjej- och killsnack, utvecklingssamtal och kooperativa arbetssätt som gör att alla kommer till tals. Anpassad grundskola Från och med HT 2023 har särskolan bytt namn, verksamheten benämns numera Anpassad grundskola. Christinaskolan - anpassad grundskola, bedriver, utöver anpassad grundskola, även förskoleklass och fritidshem för elever inom den anpassade grundskolan. Måluppfyllelse hela den anpassade grundskolans verksamhet Från och med hösten 2022 läser eleverna ämnen och ämnesområden i den anpassade grundskolan (i enlighet med den nya läroplanen Lgra22). Det ställs högre krav på de elever som läser ämnen. I den enkät som avdelningschef lämnat till rektorerna, där skalan gått från ”Inte uppfyllt” (1) till ”Helt uppfyllt” (4), bedömer rektor för anpassad grundskola att undervisningen stämmer mot Lgra 22s mål och riktlinjer kring kunskaper motsvarande 3,0 dvs ”uppfyllt i hög grad”. Detta gäller sammanfattningsvis för förskoleklassen, anpassad grundskola och fritidshemmet. De områden som rektor skattar lägst inom den verksamhet som läser ämnesområden och som bedöms som ”Delvis uppfyllda” är elevernas förmåga att ..använda sig av matematiskt tänkande i vardagslivet, samt för de som läser ämnen …lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt. Med tanke på elevunderlaget är det förmodligen de målområden som är svårast att uppfylla. 28 Förskoleklass, anpassad grundskola Vi ser att antalet inom den anpassade grundskolan ökar, läsåret 23/24 och 24/25 hade vi 3 respektive 4 elever som började förskoleklass. Hösten 2025 har man tagit emot 11 elever. Undervisningen i förskoleklassen bygger på elevernas nyfikenhet och ska hjälpa dem att utveckla sitt tal- och skriftspråk. Eleverna tränar sin kommunikativa förmåga och inflytande genom samtal, övningar och genom att uttrycka egna idéer. De utvecklar också sitt ordförråd, lär sig förklara begrepp och koppla innehåll till vardagliga situationer. I förskoleklass och ämnesområden tränas kommunikationen även genom gruppaktiviteter, samspel och turtagning. Olika former av alternativ och kompletterande kommunikation används naturligt, såsom tecken, bildstöd och taktilt stöd, för att stärka elevernas förståelse och uttrycksförmåga. Eleverna utvecklar sitt matematiska tänkande genom problemlösning, logik och vardagsnära aktiviteter, där praktiska moment som sortering och dukning hjälper dem förstå grundläggande begrepp. Eleverna utvecklar digital kompetens genom programmering i Scrath/Microbit/Blue bot. Eleverna har fått undervisning om sexualitet, samtycke, relationer, identitet, jämställdhet, normer och ett kritiskt förhållningssätt till olika medier. När det gäller ämnesområden använder eleverna digitala matematikverktyg samt IPads och andra tekniska hjälpmedel för självständighet. När det gäller elevinflytande beskriver rektor följande: Elevinflytandet sker bl.a. i val av arbetsformer och förslag på aktiviteter. Elevledda utvecklingssamtal tydliggör lärande och skapar förståelse för progression. Eleverna ges möjlighet att delta i sociala och demokratiska processer med stöd av multimodala verktyg, bildstöd, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och olika valmöjligheter där vi främjar elevernas tilltro till sina egna förmågor. 38 Undervisningen och lärmiljön anpassas efter elevernas behov och utveckling och präglas av en stor tilltro till deras förmåga. Små grupper skapar trygghet och underlättar delaktighet. Tydlig struktur och kollegialt samarbete ger samsyn kring bedömning. Kontinuerlig kontakt med hemmet stärker relationer och sociala färdigheter främjas genom gemensamma aktiviteter. 38 Citat från rektor 29 Anpassad grundskola Den anpassade grundskolans undervisning behandlar läroplanens (Lgra22) mål och riktlinjer mycket väl enligt rektor. De har mycket hög behörighet hos lärarna jämfört med riket. De anpassar lärmiljöer efter elevers skiftande behov och har fokus på att varje elev ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Undervisningen bedöms i hög grad uppfylla målen. Eleverna erbjuds en trygg, inkluderande och strukturerad miljö där social utveckling, delaktighet och kunskapsutveckling främjas genom tydliga rutiner, demokratiska arbetsformer, gruppaktiviteter, kontinuerlig dokumentation och multimodala arbetssätt. Samarbetsaktiviteter utvecklar elevernas sociala färdigheter och dokumentation gör lärandet synligt och möjliggör anpassningar. Eleverna får inflytande genom val av arbetsformer och aktiviteter och i det, efter förmåga, elevledda utvecklingssamtalet. Undervisningen utgår från elevernas erfarenheter och intressen. Den pedagogiska verksamheten bygger främst på relationell teori och erfarenhetsbaserat lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Verksamheten präglas av samverkan, tillit och respekt för olikheter med ett systematiskt arbete för trygghet och lärande. Försteläraren driver, tillsammans med rektor, ett pedagogiskt utvecklingsarbete som inkluderar personalen i skolan och på fritidshemmen. Personalen har olika ansvarsområden för att utveckla och driva den pedagogiska verksamheten. 39 Fritidshem, anpassad grundskola Den anpassade grundskolan har inte en egen läroplan för fritidshemmet, utan följer den läroplan som gäller för grundskolan. Fritidshemsverksamheten omfattar skapande och estetiska uttrycksformer genom att eleverna erbjuds möjlighet att utveckla sin kreativitet och att uttrycka sig genom olika estetiska former och med olika typer av material. Elever och personal reflekterar tillsammans i skapandeprocessen över det som växer fram och hur det kan tolkas. Fritidshemmen lever upp till det centrala innehållet genom att eleverna får utveckla sina kunskaper inom språk och kommunikation samt att ha delar av sin verksamhet utomhus och flitigt nyttja de anläggningar och naturområden som finns i närområdet. Eleverna får orientera sig i närsamhället och träna på hur man uppför sig i olika sammanhang t ex hitta till olika platser, stå i kö, prata tyst etc. Ett stort fokus har lagts på värdegrundsarbete. Lek, idrott och andra fysiska aktiviteter sker både organiserat och spontant. Eleverna görs delaktiga i fritidsverksamheten genom ansvarsveckor och egna val. Detta konkretiseras bland annat genom en så kallad ”väljatavla” med bildstöd. Verksamheten har ett fritidsråd där eleverna får vara med och planera och utvärdera verksamheten. Verksamheten präglas av samverkan, tillit och respekt för olikheter där ett förtroendefullt klimat ger medarbetare ansvar och handlingsutrymme inom tydliga ramar. Fritidspersonalen är indelade i olika grupper som ansvarar för olika verksamhetsområden. Fritids på den anpassade grundskolan har arbetat med att utveckla lärmiljöerna och haft 39 Citat från rektor 30 några längre projekt, bl.a. ett konstprojekt i samarbete med Café på bit. De har arbetat med aktivitetsgrupper med fokus på samspel och strävat efter att erbjuda aktiviteter som utmanar eleverna och ger dem möjlighet att utveckla sina kunskaper och erfarenheter, bland annat genom att nivåanpassa. Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, anpassad grundskola Ämnesområden: Utveckla undervisningen med fokus på kapitel 1 i läroplanen – skolans värdegrund och uppdrag. Där finns vårt fokusområde ”Förmågorna”. Inom ämnesområden har vi arbetat med att stärka elevernas förmågor inom samarbete, ansvar, kommunikation, kreativitet och reflektion med fokus på kreativitet. Detta har skett genom tematiska aktiviteter som tex Lika-unika, där kreativitet utvecklades i skolans ateljé, men även i reflektionsövningar om olika funktionsvariationer tex. att vara blind eller använda teckenspråk. Ämnen: Kompetensutveckling för ny personal kring deras uppdrag i relation till den anpassade grundskolan, alla i arbetslaget behöver vara förtrogna med läroplanen och intentionerna med utbildningen i den anpassade grundskolan. Lärarna i ämnen har fört en aktiv dialog och avsatt tid för att skapa samsyn kring betyg och bedömning. Lärarna har även deltagit i en nätverksträff med andra skolor om dessa frågor. Fritidshemsverksamheten: Elevernas självständighet och samspel med kamrater genom att utveckla lärmiljöerna, utmanande aktiviteter, fördelat ansvar där personalen arbetar som stöd i bakgrunden. Ett centralt tema under året handlade om minoriteter med fokus på den samiska kulturen. Undervisningen utgick från ett material från Familjens Hus, projektledare för Nationella minoriteter. Vi utmanar varje elev efter sin individuella förmåga genom att exempelvis stötta eleven i att delta i mer avancerade lekar eller att kunna följa spelregler tillsammans med nya kamrater. Vi arbetar för att utveckla elevernas självständighet och förmåga till ansvar till exempel genom att personalen är förebilder och är med i lekar för att sedan "backa undan". Genom att öva leken flera gånger och succesivt minska vuxenstödet utvecklar eleverna lekkompetens både i fria och i styrda lekar.40 40 Citat från rektor 31 Utvecklingsområden kommande två år, anpassade grundskolan Gemensamma utvecklingsområden: • Främja och utveckla läsning: Arbeta kollegialt med Skolverkets material "Delaktighet i lärmiljön" • Christinaskolans övergripande värdegrundsarbete. • Tydliggörande pedagogik i fritidshemmet: Utgår ifrån boken "Tydliggörande pedagogik i anpassad skola och LSS". Fritidshem Uppskattad måluppfyllelse För alla målområden, skattar rektorerna fritidshemmens måluppfyllelse lägre inför 24/25 års kvalitetsrapport än tidigare år. Trots att skillnaderna är marginella och att kvalitén är god kan en bidragande orsak vara att i tider med obefintlig tillgång till vikarier får ofta fritidspedagoger kompensera personalfrånvaro i skolan, som i sin tur påverkar fritidshemmets verksamhet. De områden där man framför allt anser att eleverna getts förutsättning av att utveckla sina förmågor är när det gäller att skapa och uttrycka sig inom olika estetiska uttrycksformer 3,3 samt behandlat lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse från det Centrala innehållet för fritidshem 3,5 dvs. mellan ”uppfyllt i hög grad” och ”helt uppfyllt”. Det är det område som över tid skattats högst, vilket förmodligen beror på de aktiviteter som genomförts inom ramen för ”Hälsofrämjande skola”, rastbodar och aktiva lärarledda raster. Dock är det genomgående ett sämre resultat än året innan. Eftersom undervisningen i fritidshemmen ska komplettera förskoleklass och skola i genomförandet och uppfyllandet av läroplanens mål är det bekymmersamt att resultaten sjunker och det beror antagligen på det som omskrivs ovan, när man går in och ersätter frånvaro i skolan finns inte energi för en varierad och omfattande fritidshemsverksamhet. Grundskolan har mellan åren 2022-2025 13 lärare i fritidshem som tagit pension, vilket motsvarar ca 15 % av hela personalstyrkan. Nyrekryteringar är bekymmersamt bland annat 32 för att det inte finns någon utbildning för lärare i fritidshem vid Luleå tekniska universitet. Det är därför grundskolan startat ett samarbete med Umeå universitet och vi har i dagsläget 5 personer som läser arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL) lärare i fritidshem genom dem. En kombination av arbete och studier. Fritidshemmen upplever i stort att de i hög grad lever upp till läroplanens mål för språk och kommunikation, framför allt genom dagliga samtal, högläsning, temaarbeten, språklekar och kontinuerligt värdegrundsarbete där eleverna får uttrycka tankar, känslor och åsikter. Rektorerna ger en samstämmig bild av måluppfyllelsen vilket vittnar om en likvärdighet bland fritidshemmen i kommunen. Fritidshemmen anser i stort att de i hög grad uppfyller läroplanens mål för skapande och estetiska uttrycksformer, främst genom ett brett utbud av aktiviteter där eleverna får uttrycka sig genom bild, pyssel, musik, dans, drama, hantverk och digitalt skapande. Arbetet beskrivs som både tematiskt och elevinflytandeorienterat, där skapande är en återkommande och naturlig del av den dagliga verksamheten. Arbetar tematiskt och med dagsaktuella teman. Erbjuder skapande och estetiska uttrycksformer genom varierade aktiviteter, exempelvis pyssel, talangjakter, viktiga teman som stopp min kropp och FN mm.41 Utevistelse är en stor del av fritidshemsverksamheten. Man nyttjar närområdet på olika sätt; skogen, parken, idrottshallar, friluftsområden, m.m. Den fria leken är central och man arbetar även med styrda aktiviteter som syftar till nya upptäckter och utveckling i elevernas lek och fysiska aktivitet. Man undervisar eleverna om rättigheter och skyldigheter i såväl samhälle som natur/allemansrätt i både informella och formella situationer. När det gäller ”Det bästa för Piteå – Elever: Barns och ungdomars åsikter och intressen ska ges utrymme och bli hörda” beskriver rektorerna följande: Elever deltar i val av aktiviteter och uttrycker sina åsikter i gruppsamtal, önskelådor, önsketavla, trivselenkäter, fritidsmöten och andra samlingar. Eleverna har stor del i de verksamheter och aktiviteter som fritidshemmen genomför.42 Ett förtroendefullt klimat skapas genom att personalen arbetar med samsyn tillsammans med skolans personal, vilket skapar trygghet för eleverna även på fritids. Man har överlag en kompetent, positiv och lösningsfokuserad personal som skapar goda relationer med elever och vårdnadshavare. På vissa skolor deltar fritidspersonal i klassernas elevhälsomöten (EHM) och därmed får man med alla delar av elevens skoldag. Inkludering och trygghet genomsyrar verksamheten. Samverkan sker mellan olika avdelningar, både för elever och personal. EHM-möten erbjuds till fritidshemmen samt att personalen är erfaren och kompetent i sociala interaktioner med både elever och vårdnadshavare.43 41 Citat från kommunens rektorer 42 Citat från kommunens rektorer 43 Citat från kommunens rektorer 33 Uppföljning av förra årets utvecklingsområden, fritidshem • Fortsatt arbete med kompetensförsörjning genom olika insatser och samverkan med övriga; HR-avdelningen, universitet och andra aktörer samt personalen själva. • Genomföra AIL (arbetsintegrerad lärarutbildning) för lärare i fritidshem i samarbete med Umeå universitet. Grundskolan har anställt ytterligare 3 personer som läser arbetsintegrerad lärarutbildning, fritidshem. Rektorer har deltagit på olika rekryteringsmässor och universitet för att ”saluföra” Piteå kommun och inspirera till lärarutbildningar. Utvecklingsområden kommande två år, fritidshem • Fortsatt arbete med kompetensförsörjning genom olika insatser och samverkan med externa aktörer. • Inkludering och elevstöd- möta elever med särskilda utmaningar, utveckla tillgängliga och inkluderande lär- och lekmiljöer samt arbeta vidare med relationskompetens. Gymnasieskolan Uppskattad måluppfyllelse Strömbackaskolan När det gäller Strömbackaskolans måluppfyllelse avseende läroplanens (Gy11) mål och riktlinjer inom området Kunskaper (2.1) bedöms samtliga mål och riktlinjer vara uppfyllda i hög grad. Den goda måluppfyllelsen kan kopplas till flera faktorer, varav en orsak är den höga andelen legitimerade lärare med lång yrkeserfarenhet. Lärarna uppvisar ett starkt engagemang och har ett tydligt fokus på elevernas lärande. Strömbackaskolan har dessutom arbetat systematiskt med att identifiera och ge stöd till elever i behov av extra anpassningar. Den kollegiala kompetensutvecklingen inom tillgänglig lärmiljö (TLM), som omfattar samtliga pedagoger och elevhälsoteam (EHT), har bidragit till att elevernas behov i större utsträckning kan tillgodoses inom ramen för den ordinarie undervisningen. Anpassningar integreras i allt högre grad i Strömbackaskolans ordinarie lektionsupplägg. Detta kommer bland annat till uttryck genom att elever ges möjlighet att välja arbetsformer och, i vissa fall, examinationsformer. Vidare erbjuds stöd i form av begreppslistor, ljudfiler, lärarpresentationer samt nivåanpassat undervisningsmaterial. Ytterligare orsaker till den höga måluppfyllelsen är att Strömbackaskolans elevhälsoteam bedriver ett förebyggande, främjande och åtgärdande arbete på individ- och gruppnivå, medan rektor ansvarar för arbetet på organisationsnivå. Utvecklingsarbetet av elevhälsan 34 har under flera år varit en central faktor för den goda måluppfyllelsen. Elevhälsan utgör en viktig stödfunktion för såväl elever som pedagogisk personal i det dagliga arbetet och är särskilt betydelsefull i arbetet med elever som befinner sig i en komplex livssituation. För elever på Strömbackaskolans identifieras kunskapsluckor tidigt genom systematiskt uppföljningsarbete, vilket möjliggör tidiga insatser och anpassningar. Detta bidrar till att en stor andel av eleverna når kunskapskraven i kurserna och uppnår yrkesexamen inom utsatt tid. Många elever vid yrkesprogram väljer att läsa utökade kurser i svenska och engelska för att stärka sin behörighet och framtida studiemöjligheter, medan andelen elever som läser utökad matematik är lägre. Efter avslutad utbildning går majoriteten av eleverna vid yrkesprogram vidare till anställning inom sitt utbildningsområde. Samtidigt finns elever som väljer att fortsätta sina studier, exempelvis inom yrkeshögskola eller annan eftergymnasial utbildning, alternativt byter yrkesinriktning. Sammantaget visar detta att yrkesprogrammen vid Strömbackaskolan i hög grad förbereder eleverna främst för arbetsmarknaden men även de som vill fortsatta studera efter gymnasiet. Strömbackaskolan erbjuder Individuellt alternativ (IMA) inom Introduktionsprogrammen (IM). Inom ramen för detta finns en så kallad IM-studio med ett individanpassat upplägg för elever som ännu inte har uppnått behörighet till nationellt program. Upplägget omfattar bland annat anpassning av skoldagen, färre ämnen åt gången, möjlighet till enskilt arbete i särskild lokal samt kontinuerlig tillgång till samma lärare. Detta arbetssätt har visat sig vara lyckosamt för elever som tidigare haft omfattande skolfrånvaro. Flera faktorer bidrar till att elever, exempelvis med hög skolfrånvaro från grundskolan, lyckas i Strömbackaskolans IM-studio. Av särskild betydelse är de lärare som arbetar nära eleverna samt att verksamheten är förlagd till en separat byggnad, Hus Freja, där eleverna möts upp av lärare och vid behov får stöd att ta sig in i skolmiljön. Inom introduktionsprogrammet anses kravet vara delvis uppfyllt. Elever som avslutar programmet har oftast en tydlig plan för vidare studier eller för att komma ut på arbetsmarknaden men gällande lagstiftning sätter begränsningar för elever som inte har uppnått behörighet före vissa åldersgränser, vilket särskilt påverkar nyanlända elever utan tidigare skolbakgrund. Strömbackaskolan arbetar därför i samverkan med externa aktörer, såsom vuxenutbildningen, det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och Arbetsförmedlingen, för att säkerställa elevernas fortsatta utbildningsvägar och etablering på arbetsmarknaden. Projektet Nycklar 2.0 utgör ett exempel på detta fleråriga samarbete. Sammanfattningsvis är bedömningen att Strömbackaskolan upprätthåller en hög kvalitet i undervisningen i förhållande till läroplanens mål och riktlinjer inom området Kunskaper. Strömbackaskolan erbjuder god individanpassning och ändamålsenligt stöd för att eleverna ska nå kunskapsmålen, ger en stark förberedelse för såväl arbetslivet som fortsatta studier samt uppmuntrar eleverna att utveckla sin språkkompetens och akademiska förmåga. Stimulans för elever som lätt uppfyller betygskriterierna Hur väl lever gymnasieskolans undervisning upp till skollagens 3 kap 2 § och dess text: Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som 35 minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Strömbackaskolan arbetar i enlighet med skollagens 3 kap. 2 § för att uppmärksamma och stimulera elever som lätt uppfyller betygskriterierna. Elever som uppvisar hög förmåga eller särskilda intressen erbjuds fördjupning och utmaningar som syftar till att stärka både kunskapsutveckling och motivation. Detta sker genom fördjupade uppgifter, mer komplexa projekt, uppgifter utan tydligt tak samt, i förekommande fall, självständiga studier som går utöver den ordinarie kursnivån. För högpresterande elever finns även möjlighet att läsa kurser på högre nivå än den ordinarie utbildningsnivån, när detta bedöms vara ändamålsenligt och förenligt med elevens studiesituation. I vissa fall undervisar Strömbackaskolan även enstaka högpresterande elever som tillhör grundskolans årskurs 9 eller lägre och som bedöms vara i behov av extra stimulans. Dessa elever ges möjlighet att delta i undervisning på gymnasial nivå som en del av sitt individuella upplägg, i samverkan med berörd grundskola. Elever med särskilda förmågor kan visa detta på olika sätt, exempelvis genom hög analytisk förmåga, stark motivation, snabb problemlösning eller avancerade prestationer inom såväl praktiska som teoretiska moment. Identifierade elever erbjuds uppgifter med ökad komplexitet och möjlighet till fördjupning, ibland i samarbete med externa aktörer, såsom arbetsplatser eller projekt, vilket bidrar till en stimulerande och utvecklande lärmiljö. Formella utredningar av särbegåvning har ännu inte genomförts, men Strömbackaskolan arbetar med att tidigt identifiera elever som uppvisar tydligt högpresterande förmågor. Dessa kan omfatta både akademiska och praktiska färdigheter. Lärarna försöker ge dessa elever tydlig ledning, stimulans och konstruktiv återkoppling. Gymnasiearbetet används ofta som en möjlighet till fördjupning och fördjupad specialisering inom elevens valda ämnesområde. För nyanlända högpresterande elever erbjuds vid behov individanpassade upplägg för att möjliggöra snabb progression mot behörighet för vidare studier. Resultat från Strömbackaskolans elevenkät visar att en stor majoritet upplever att de får tillräcklig utmaning i undervisningen. Under våren 2025 uppgav 88,2 % av eleverna att de alltid eller ofta får utmaningar som motsvarar deras behov, vilket innebär en förbättring jämfört med föregående år. Samtidigt anger 11,8 % av eleverna att de ibland eller aldrig upplever tillräcklig stimulans, vilket tydliggör behovet av fortsatt utvecklingsarbete avseende ledning och stimulans för högpresterande elever (se tabell nedan). 36 Tabell: Strömbackaskolans elevenkät läsåret 2024–2025 Sammanfattningsvis är bedömningen att Strömbackaskolan har förutsättningar att stimulera och utveckla särbegåvade elever, även om dessa utgör ett fåtal och för närvarande inte är kartlagda vid skolan. Däremot bedrivs ett strukturerat och kontinuerligt arbete med högpresterande elever. Pedagogerna arbetar systematiskt med individanpassade uppgifter, fördjupning, projektarbeten, undervisning på högre nivå samt konstruktiv återkoppling för att säkerställa att dessa elever ges möjlighet till fortsatt utveckling och stimulans. Gymnasieexamen inom tre år Strömbackaskolan Resultatet visar att 80,7 % av de elever som var inskrivna vid Piteå kommuns gymnasieskolor och som påbörjade sin utbildning för tre år sedan har uppnått en gymnasieexamen. Det redovisade resultatet i nedanstående diagram omfattar såväl Grans Naturbruksgymnasium som Strömbackaskolans alla skolenheter, vilket försvårar en mer detaljerad analys av Strömbackaskolans specifika resultat. Jämfört med föregående år, då motsvarande andel uppgick till 82,4 % innebär årets resultat en mindre nedgång. Förändringen motsvarar en minskning med 1,7 procentenheter i andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning med examen inom tre år. Noterbart är att det ej finns redovisning av examen inom 3 år på skolenhetsnivå i Kolada. Sett till det totala antalet avgångselever vid Strömbackaskolan, som uppgår till cirka 450 elever per år, motsvarar denna minskning att cirka sju elever inte har uppnått en gymnasieexamen jämfört med föregående år. Även om förändringen i procenttal är begränsad får den därmed en tydligare betydelse när den översätts till faktiska elevantal, då varje elev som inte når examen representerar ett avbrott i utbildningskedjan och ett uteblivet formellt avslut på gymnasiestudierna. Sammantaget visar resultatet att en tydlig majoritet av eleverna i Piteå kommuns gymnasieskolor når gymnasieexamen inom utsatt tid. Samtidigt indikerar den marginella nedgången att måluppfyllelsen har försvagats något i jämförelse med föregående år. 37 44 Analys gymnasielever med examen inom 3 år, kommunala skolor Gymnasieexamensstatistik från Kolada visar att 80,7 % av eleverna uppnådde gymnasieexamen och redovisar resultat för båda Piteås gymnasieskolor baserat på de elever som var inskrivna i årskurs 1 i gymnasieskolan. Examensstatistiken för Strömbackaskolan visar att 93,7 % av de inskrivna eleverna uppnådde gymnasieexamen läsåret 2024/2025. Detta kan jämföras med 92,2 % i jämförelsegruppen föregående läsår, 2023/2024. Resultatet indikerar en fortsatt hög och stabil måluppfyllelse avseende gymnasieexamen för elever inskrivna vid Strömbackaskolan under samtliga tre årskurser. Analysen är att den höga måluppfyllelsen i stor utsträckning kan kopplas till god skolnärvaro samt hög pedagogisk kompetens. Lärarkåren i Piteå kommuns gymnasieskolor består till 94 % av behöriga lärare, vilket utgör en central framgångsfaktor även specifikt för Strömbackaskolans resultat. Den höga andelen behöriga lärare bidrar till en stabil och likvärdig undervisning med tydlig målstyrning, väl genomtänkta undervisningsstrategier och god förmåga att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Detta skapar goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling och progression genom hela gymnasietiden. När det gäller skolnärvaro visar statistiken att andelen elever med ökad närvaro uppgick till 88,5 % läsåret 2024/2025. En viktig framgångsfaktor till hög måluppfyllelse är regelbunden skolnärvaro som gör det möjligt för eleverna att ta del av undervisningen i tillräcklig omfattning och fullt ut dra nytta av den kompetenta och stabila lärarkår som finns vid skolan. Detta understryker vikten av ett fortsatt systematiskt arbete för att främja närvaro och tidigt uppmärksamma frånvaro. Elever som varit inskrivna vid Strömbackaskolan under hela sin gymnasietid och haft god närvaro har särskilt goda möjligheter att nå gymnasieexamen. Detta understryker vikten av ett fortsatt systematiskt arbete för att främja närvaro och säkerställa att elever erbjuds sitt förstahandsval. Den mest sårbara gruppen utgörs av de elever som avbryter sina studier, vilket gör förebyggande arbete mot avhopp till ett prioriterat utvecklingsområde. 44 www.kolada.se, N17451, hämtad 2026-02-19 38 Grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år Strömbackaskolan Resultatet från Kolada visar att andelen elever i Piteå kommun som uppnådde grundläggande behörighet till universitet och högskola under läsåret 2024/2025 uppgick till 50,5 %. Vid en jämförelse med andra kommuner framgår att vissa kommuner, såsom Lidingö, Värmdö och Öckerö, redovisar en högre andel elever med grundläggande behörighet.45 I ett länsperspektiv varierar resultaten mellan kommunerna. Luleå kommun uppvisar ett resultat på 61,6 %, Älvsbyns kommun 67,6 % och Pajala kommun 21,4 %. Luleå har en stor gymnasieskola med cirka 2 700 elever, medan Älvsbyn har en mindre gymnasieskola med cirka 180 elever (Diagram 3). Diagram: Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år, Norrbottens läns kommuner46. Resultat från Kolada visar att andelen elever vid högskoleförberedande program i Piteå kommun som uppnådde grundläggande behörighet till universitet och högskola under läsåret 2024/2025 uppgick till 84,9 %. Vid jämförelse med andra kommuner framgår att bland annat Nacka, Vilhelmina och Öckerö redovisar högre resultat än Piteå. 45 www.kolada.se, N17479, hämtad 2026-02-19 46 www.kolada.se, N17479, hämtad 2026-02-19 39 Diagram: Gymnasieelever vid högskoleförberedande program som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år47. Resultat från Kolada visar att andelen elever vid yrkesprogram i Piteå kommun som uppnådde grundläggande behörighet till universitet och högskola under läsåret 2024/2025 uppgick till 25,9 %. Vid jämförelse med andra kommuner framgår att bland annat Eksjö, Håbo och Öckerö redovisar högre resultat än Piteå. Diagram 5: Gymnasieelever vid yrkesprogram som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år48. Analys: Gällande andelen gymnasieelever som inom tre år uppnår grundläggande behörighet till universitet och högskola. Resultaten visar på tydliga variationer mellan olika gymnasieprogram. Att totalt 50,5 % av eleverna uppnådde grundläggande behörighet till universitet och högskola behöver därför sättas i ett sammanhang. Vid Strömbackaskolan är 53 % av eleverna inskrivna på yrkesprogram, vilka i första hand är utformade för att leda till etablering på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning snarare än till fortsatta högskolestudier. Som jämförelse kan nämnas Luleå, där 37 % av eleverna studerar på yrkesprogram. Denna 47 www.kolada.se, N17480, hämtad 2026-02-19 48 www.kolada.se, N17481, hämtad 2026-02-19 40 programstruktur påverkar den samlade måluppfyllelsen, eftersom yrkesprogrammen primärt syftar till arbetsmarknadsinträde och inte till att ge behörighet för vidare studier. För vissa program är måluppfyllelsen hög och målet kan anses vara uppfyllt, medan andra program uppvisar en lägre andel elever som når grundläggande behörighet inom angiven tidsram. Skillnaderna mellan programmen behöver förstås utifrån respektive programs inriktning, elevsammansättning och utbildningsmål. På Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet är måluppfyllelsen avseende grundläggande behörighet hög. Detta kan till stor del förklaras av att elevernas studieval ofta är inriktat mot fortsatta studier efter gymnasiet. Inom dessa program finns därmed ett tydligt fokus på att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet, vilket bidrar till att en hög andel elever uppnår målet inom tre år. Vid övriga yrkesprogram är måluppfyllelsen lägre, vilket i stor utsträckning kan förklaras av elevernas individuella studieplaner och val av kurser. Många elever på dessa program prioriterar karaktärsämneskurser framför kurser som ger grundläggande behörighet till högre studier. Detta val görs ofta i syfte att stärka yrkeskompetensen och öka anställningsbarheten direkt efter avslutad utbildning. De högskoleförberedande programmen uppnådde 84,5 % av avgångseleverna grundläggande behörighet till universitet och högskola. Resultatet visar på en relativt hög måluppfyllelse, men indikerar samtidigt ett utvecklingsområde. En möjlig förklaring till att inte samtliga elever uppnår behörighet är den ojämna kunskapsnivå som kan förekomma inom elevgrupperna. Under perioden har det funnits både högpresterande elever som antagits till programmen utifrån förstahandsval, samt elever som antagits i andra hand, tredje hand eller senare, eller som erbjudits plats i mån av tillgång. Denna variation i förkunskaper och motivation kan påverka studieresultaten och därmed utfallet vad gäller grundläggande behörighet. Det bör dock noteras att resultaten därmed inte nödvändigtvis speglar bristande måluppfyllelse, utan snarare olika utbildningsmål och framtidsinriktningar bland eleverna. När skolans resultat jämförs med det nationella genomsnittet för samtliga gymnasieprogram sammantaget framstår skolans resultat som lägre. Detta kan dock ge en missvisande bild. Anledningen är att det nationella genomsnittet bygger på ett samlat värde där både högskoleförberedande och yrkesprogram slås ihop, trots att dessa program har olika mål och förutsättningar. När resultaten i stället delas upp och jämförs program för program visar det sig att skolans resultat är högre än genomsnittet inom både de högskoleförberedande och yrkesprogrammen. Det innebär att skolans resultat i sig inte är svagare, utan att jämförelsen på totalnivå döljer skillnader mellan olika typer av utbildningar. Ur ett länsperspektiv uppvisar Piteå kommun ett relativt högt resultat. Detta kan delvis förklaras av skillnader i skolstruktur mellan kommunerna i Norrbotten. Luleå kommun har en stor gymnasieskola med cirka 2 700 elever, där majoriteten av eleverna är inskrivna på högskoleförberedande program och där andelen elever på yrkesprogram är lägre. Motsatt förhållande gäller för Älvsbyns kommun, som har en betydligt mindre gymnasieskola med 41 cirka 180 elever, där programutbud och elevsammansättning skiljer sig från både Piteå och Luleå. Dessa strukturella skillnader påverkar resultaten och behöver beaktas vid jämförelser mellan kommuner. Sammantaget innebär detta att jämförelser på totalnivå inte ger en rättvis bild av skolans faktiska resultat. För att få en korrekt och meningsfull analys behöver resultaten därför brytas ned och jämföras utifrån programtyp, snarare än att enbart utgå från ett sammanvägt nationellt genomsnitt. Resultaten visar att måluppfyllelsen avseende grundläggande behörighet behöver analyseras utifrån programmets karaktär, elevernas studieval och deras långsiktiga mål. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Strömbackaskolan Resultatet från Kolada visar att den genomsnittliga betygspoängen för elever i Piteå kommun under läsåret 2024/2025 uppgick till 14,8 vilket motsvarar rikets genomsnitt. Vid jämförelse med andra kommuner framgår att vissa kommuner, såsom Hallstahammar, Hylte och Storfors, redovisar en högre genomsnittlig betygspoäng. Betygspoängen beräknas på en skala där maxvärdet utan meritpoäng är 20,0. Genom meritpoäng, till exempel för moderna språk och matematik, kan den maximala betygspoängen höjas till 22,5. Diagram: Genomsnittlig betygspoäng, gymnasielever läsåret 2024/202549. Resultatet från Kolada visar att elever vid högskoleförberedande program i Piteå kommun under läsåret 2024/2025 uppnådde ett meritvärde på 15,5 poäng, vilket är något högre än rikets genomsnitt på 15,4 poäng. Detta innebär en ökning med 0,1 poäng jämfört med föregående läsår. 49 www.kolada.se, N17692, hämtad 2026-02-19 42 Diagram: Genomsnittlig betygspoäng, gymnasielever med examen högskoleförberedande program läsåret 2024/202550. Resultatet från Kolada visar att elever vid yrkesprogram i Piteå kommun under läsåret 2024/2025 uppnådde ett meritvärde på 14,1 poäng, vilket är högre än rikets genomsnitt på 13,7 poäng. Diagram: Genomsnittlig betygspoäng, gymnasielever med examen yrkesprogram läsåret 2024/202551. Analys: Gällande genomsnittlig betygspoäng, gymnasieelever med examen kommunala skolor. Strömbackaskolans systematiska arbete med undervisning och elevernas utveckling har haft tydlig effekt på resultaten. En av de främsta orsakerna till den ökade andelen är lärarkårens fördjupade kunskapssyn och systematiska kursanalyser. Under och efter pandemin har lärarna på Strömbackaskolan tvingats prioritera undervisningens mest relevanta delar, vilket lett till ett tydligare fokus på centralt innehåll. Detta har gett eleverna bättre struktur, tydligare förväntningar och förbättrade förutsättningar att nå högsta betyg. När undervisningen koncentrerats till de mest betydelsefulla momenten har eleverna kunnat orientera sig mot målen på ett effektivare sätt, vilket tydligt reflekteras i ökningen av högsta betyg. 50 www.kolada.se, N17695, hämtad 2026-02-19 51 www.kolada.se, N17698, hämtad 2026-02-19 43 Andra orsaker till förbättrade resultat vid Strömbackaskolan är ett flerårigt utvecklingsarbete där undervisningen gått från kursvis uppdelning till större fokus på övergripande mål och sammanhängande arbetsområden. Kurser har integrerats i gemensamma projekt, vilket har ökat lärarsamverkan och skapat en mer sammanhållen pedagogisk struktur. Denna helhetsorientering har enligt Strömbackaskolans verksamhet stärkt elevernas motivation, kunskapsutveckling och förståelse för samband mellan olika ämnesområden. Eleverna upplever dessutom att lärarna har god överblick över deras helhetssituation, vilket skapar trygghet och kontinuitet. Under de senaste två läsåren har Strömbackaskolans skolledning tillsammans med pedagogerna lyft, diskuterat och analyserat förhållningssätt kring arbetet med att integrera artificiell intelligens (AI) i undervisningen. Syftet har varit att både utveckla elevernas förmåga att förhålla sig kritiskt och reflekterande till AI samt att säkerställa en likvärdig tillämpning av AI i undervisningen över hela skolan. I detta arbete har ett tydligt kunskapsfokus varit centralt, där sambandet mellan AI-användning och elevernas lärande står i centrum. För att förbättra studieresultaten och öka närvaron har Strömbackaskolan arbetat med strukturerad motivationshöjande undervisning, tydliga mål, repetition, verklighetsnära uppgifter och ett bemötande där elevernas individuella behov står i centrum. Extra undervisning, stöd, omprovstillfällen och anpassningar har erbjudits kontinuerligt. Under läsåret 2024/2025 har även lärstudios utökade öppettider införts för att nå fler elever. Undervisningen vid Strömbackaskolan har varierats genom exempelvis rollspel, muntliga presentationer, samarbetsprojekt mellan olika kurser samt poddinspelningar som alternativa examinationsformer. Lärarna har systematiskt arbetat med studieteknik, inklusive hur elever skapar en god studiemiljö, effektiva metoder för att läsa faktatexter, anteckningsstrategier, kritiskt tänkande, källkritik och provstrategier. Sammanfattningsvis visar analysen att Strömbackaskolans systematiska arbete med undervisning, kursanalyser och stöd till elever tydligt påverkar resultaten. Skolans fokus på centralt innehåll, helhetsorienterade projekt och individanpassad undervisning bidrar till ökade högsta betyg och stabil meritvärdesutveckling. Variationer i resultat förklaras främst av elevsammansättning, närvaro och gruppstorlek, men övergripande ligger prestationerna i nivå med eller över genomsnittet för respektive programtyp. Elevers ansvar och inflytande Strömbackaskolan arbetar enligt läroplanen Lgy11 för att varje elev aktivt ska kunna utöva inflytande över sin utbildning, inom ramen för skolans styrdokument. Målsättningen är att ge eleverna ett reellt inflytande över sin utbildning och skolans verksamhet, vilket även är en viktig del i att uppfylla skolans demokratiska uppdrag. På övergripande nivå finns strukturer som elevråd, branschråd och utvecklingssamtal som ger formella möjligheter till påverkan. Elevråd hålls vid fyra tillfällen per läsår vid samtliga skolenheter och utgör en central plattform för elever att framföra sina åsikter om utbildning och skolans verksamhet. Synpunkter som lyfts tas vidare av rektor och återkopplas vid nästa elevråd, vilket skapar 44 en kontinuerlig dialog. Vid Strömbackaskolans årligen återkommande elevenkät, som genomförs för samtliga elever vid skolan, uppger 37 % av eleverna att elevrådets arbete är viktigt, 43 % anser att det ibland är viktigt och 19 % har svarar nej, det är inte viktigt. Resultaten visar att det finns ett behov av att fortsätta utveckla elevrådets arbete, samtidigt som eleverna ges ökad förståelse för möjligheterna och begränsningarna i sitt inflytande. Strömbackaskolan arbetar därför aktivt med att förtydliga vilka frågor eleverna kan påverka och vilka som ligger utanför deras mandat. Exempel på frågor som elever kan påverka är trivsel och arbetsmiljö på skolenheten, förslag på aktiviteter och evenemang, arbetsformer i undervisningen, val av projektinriktning i vissa ämnen, och synpunkter på schemaläggning av vissa skolaktiviteter. Däremot kan elever inte påverka frågor som rör skolans styrdokument, lagstadgade kurskrav, läroplansinnehåll, nationella prov, budgetfördelning eller personalrekrytering. Tabell: Strömbackaskolans elevenkät läsåret 2024/2025 Elevinflytande utövas inte bara genom formella forum som elevråd, utan även i det dagliga arbetet i klassrummen. Det finns ett starkt samband mellan kunskapsresultat, skolnärvaro och motivation, och motivationen påverkas till stor del av att eleverna kan påverka sitt lärande. Vid Strömbackaskolan får eleverna ofta välja arbetssätt och examinationsformer i olika kurser, vilket ökar motivationen och möjliggör individanpassad undervisning. Resultaten från Strömbackaskolans elevenkät visar även att 43,5 % av eleverna upplever att de alltid eller ofta deltar i planering, genomförande och utvärdering av arbetssätt och innehåll i de olika kurserna. Ytterligare 48,3 % svarar att de ibland har möjlighet att påverka dessa aspekter av undervisningen. Tabell: Strömbackaskolans elevenkät läsåret 2024/2025 Svaren visar att en stor del av eleverna upplever ett reellt inflytande över sitt lärande, medan nästan hälften endast delvis upplever delaktighet. Strömbackaskolan ser detta som en viktig indikator på både styrkor och utvecklingsområden i skolans arbete med elevinflytande. Skolan strävar efter att öka elevernas delaktighet genom att tydliggöra vilka aspekter av 45 undervisningen som kan påverkas och genom att skapa strukturerade möjligheter för eleverna att bidra med idéer och synpunkter. Eleverna deltar ofta i projekt där flera ämnen integreras, vilket ger större möjlighet att påverka innehåll och upplägg. Utvärderingar från ämnesövergripande projekt visar att eleverna upplever ökad motivation, delaktighet och lust till lärande. Elever ges även möjlighet att välja ämnesinnehåll och examinationsform samt delta i studieplanering, med stöd av lärarnas uppföljning. Vid samarbeten mellan exempelvis svenska och samhällskunskap får eleverna möjlighet att välja ämnesområden utifrån intresse. Elever ges också stort inflytande och ansvar vid programdagar, i elevrådet och som elevskyddsombud. Inom praktiska ämnen som bild, formgivning och musik kan elever välja material, tema eller projektinriktning, exempelvis vilka låtar som ska sättas ihop till en konsert. Resultaten från Strömbackaskolans elevenkät läsåret 2024/2025 visar även att elevernas självskattning av eget ansvar för studierna är mycket hög. Hela 82,3 % uppger att de alltid eller ofta tar ansvar för sina studier. Det höga resultatet kan till stor del förklaras av pedagogernas aktiva arbete med att främja elevernas ansvarstagande och förbereda dem för vuxenlivet. Tabell: Strömbackaskolans elevenkät läsåret 2024/2025 Resultaten kan även påverkas av att eleverna själva vill ta ansvar för sitt lärande, samtidigt som kraven på eget ansvar ökar i takt med stigande ålder och högre studiekrav. Strömbackaskolans arbete med att tydliggöra ansvar och förväntningar bidrar således både till ökad motivation, självständighet och elevernas förmåga att hantera sina studier på ett strukturerat och långsiktigt sätt. Utvecklingssamtal är också en viktig del av elevens inflytande och ansvar för sin utbildning och kunskapsutveckling. En utmaning är att säkerställa att elevinflytandet upplevs som meningsfullt och leder till konkreta förändringar. Strömbackaskolan arbetar därför systematiskt med tydlig kommunikation och gemensamma rutiner i arbetslagen för att kontinuerligt stärka elevernas delaktighet. Sammanfattningsvis säkerställer Strömbackaskolan att eleverna har både formella och vardagliga möjligheter till inflytande, vilket bidrar till motivation, ansvarstagande och ökad delaktighet i skolans utbildning och verksamhet. 46 Utvecklingsområden inför kommande två år, gymnasieskolan Strömbackaskolan ▪ Främja skolnärvaro och förebygga frånvaro Samtliga vid Strömbackaskolan ska fortsätta arbeta aktivt med att främja skolnärvaro och förebygga frånvaro. Det pågående arbetet vid samtliga skolenheter utgör en central framgångsfaktor för hög måluppfyllelse samt för att säkerställa goda livsvillkor och gynnsamma förutsättningar för varje elev. Skolan ska skapa trygghet och studiero genom tillgängliga lärmiljöer, relationsskapande, jämställdhets- och mångfaldsarbete samt ett normkritiskt perspektiv. Strömbackaskolan ska säkerställa tydlighet i uppgifter, arbetssätt, tidsramar, syfte och konsekvenser, vilket stärker trygghet och motivation. Gemenskap och sammanhållning i klasserna ska främjas för att eleverna ska känna sig trygga på hela skolområdet, och elevhälsoteamet ska fortsätta samarbeta med lärarkåren för att utveckla metoder som förebygger frånvaro och stärker skolnärvaro. ▪ Ansvar och elevinflytande Målsättningen är att Strömbackaskolan ska fortsätta stärka elevinflytande och ansvar genom elevrådets arbete och genom att lyfta fram konkreta exempel på förändringar som genomförts tack vare elevernas medverkan. Skolan ska säkerställa att eleverna tydligt ser sitt inflytande och förstår vilka delar av sin utbildning de kan påverka. ▪ Implementering av GY25 Strömbackaskolan ska genomföra övergången från kurser till ämnen enligt GY25 på ett strukturerat sätt. Lärarna ska ges tid i ämneslag för att utveckla undervisning och anpassa arbetssätt till den nya läroplanen. Strömbackaskolan ska också särskilt fokusera på bedömning och betyg, eftersom övergången innebär återgång till ämnesbetyg på gymnasienivå. ▪ Artificiell intelligens (AI) Strömbackaskolan ska fortsätta arbeta med förhållningssätt kring AI under kommande läsår. Skolan ska utveckla en gemensam AI-strategi som ger lärarna stöd och tydliga riktlinjer för AI-användning i undervisningen. Anpassad gymnasieskola Uppskattad måluppfyllelse För läsåret 2024/2025 bedöms undervisningen vid det anpassade gymnasiet mycket väl uppfylla läroplanens (Lgyan13) mål och riktlinjer inom området Kunskaper. Både Nationella programmet och Individuella programmet integrerar i hög grad de kunskapsmål som anges i läroplanen. 47 Analys av undervisningens bidrag till bedömningen Kunskaper 2.1 Bedömning grundas på såväl rektors som den samlade personalens professionella uppfattning att undervisningen vid det anpassade gymnasiet präglas av ett kontinuerligt arbete med att kartlägga, värdera och återkoppla elevernas kunskapsnivå samt deras kunskapsutveckling. Detta sker för att kunna individanpassa undervisningen och hitta de mest ändamålsenliga arbetsformerna för varje elev. Lärarna uppvisar ett starkt engagemang och har ett tydligt fokus på elevernas lärande. Arbetsprocessen pågår kontinuerligt och sker både i samverkan med eleverna och inom arbetslaget. Den höga måluppfyllelsen kan tillskrivas flera faktorer, bland annat den stora andelen legitimerade lärare med lång erfarenhet. Lärarna visar ett starkt engagemang och har ett klart fokus på att främja varje elevs lärande. Under läsåret 2024/2025 studerade totalt 31 elever vid det anpassade gymnasiet, varav 19 elever på det nationella Programmet för Hotell, restaurang- och bageri, 12 elever på Individuella programmet. Totalt avslutade åtta elever årskurs fyra och fullföljde därmed sina gymnasiestudier vid Strömbackaskolan. Nationella programmet Ett par elever i årskurs två från Nationella programmet har deltagit i integrerad undervisning på nationella program inom olika yrkesinriktningar. Integreringen har gett eleverna möjlighet att utvecklas inom ett nationellt program samtidigt som de behållit sin tillhörighet till det anpassade gymnasiet. Lösningen har fungerat väl och har bidragit till att eleverna kan delta i gemensamma kurser och få stöd anpassat efter sina individuella behov. Integrationslösningarna har varit framgångsrika och gett eleverna möjlighet att utvecklas inom ett nationellt gymnasieprogram samtidigt som de behållit tillhörighet till det anpassade gymnasiet genom gemensamma gymnasiekurser. Nationella programmet har under läsåret fortsatt att erbjuda en tydlig koppling mellan praktiska och teoretiska moment, i enlighet med läroplanens mål. Eleverna har genom varierade undervisningsformer och arbetsuppgifter fått möjlighet att utveckla både yrkesmässiga och teoretiska förmågor. Inom Programmet för Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) har eleverna genomfört mindre projekt och samarbetsinsatser, bland annat genom att bidra med bakverk som sålts vid skolans mötesplats Zenith. Ambitionen är att utveckla ett mer omfattande samarbete som ger eleverna praktisk erfarenhet av försäljning och service i en caféverksamhet, vilket dock inte har kunnat genomföras fullt ut på grund av organisatoriska begränsningar. Ett fortsatt utvecklingsbehov identifieras för att stärka elevernas yrkeskompetens och ge autentiska arbetslivserfarenheter. Undervisningen har fokuserat på elevernas allsidiga utveckling där kunskapsmålen integreras med värdegrundsuppdraget för att förbereda eleverna för vuxenlivet, med fokus på arbete, ansvar och sociala förmågor. Särskilt fokus har lagts på kommunikation och social interaktion samt arbetsplatsförlagt lärande (APL), eftersom dessa aktiviteter stärker elevernas praktiska färdigheter och förbereder dem för livet utanför skolan. 48 Studiebesök och praktiska aktiviteter, såsom besök på kommunhus, hotell, museum, storkök och matvaruaffärer, har bidragit till att eleverna får omsätta teoretiska kunskaper i praktiska sammanhang och utveckla självständighet. Små projekt kring exempelvis FN:s barnkonvention, kroppsspråk och värdegrund har att stödja elevernas förmåga att se helheter och samband mellan teori och praktik. En av årets höjdpunkter var ett besök av Helena Sundström från Hela Sverige bakar, där eleverna fick presentera och provsmaka sina egna bakverk, vilket tydligt kopplade kurskunskaper till verkliga situationer. Samarbete med Barn- och fritidsprogrammet (BF) och Vård- och omsorgsprogrammet (VO) har utgjort en central del av verksamheten. Dessa projekt har varit betydelsefulla både pedagogiskt och socialt. Elever från BF och VO har deltagit i aktiviteter som gett eleverna vid det anpassade gymnasiet mötesplatser utanför det egna programmet, vilket främjar inkludering och samarbetsförmåga. Inom ramen för sina kurser har BF- och VO-eleverna lett aktiviteter, exempelvis inom idrott och hälsa, vilket stärker deras yrkesroll och pedagogiska kompetens samtidigt som det bidrar till det anpassade gymnasiets elevers lärande. Individuella programmet Individuella programmet har under flera läsår arbetat med konceptet ”Lära för livet – motiverande undervisning i anpassad gymnasieskola”. Arbetet utgår från läroplanens mål, med fokus på kunskap och centralt innehåll. En identifierad utmaning är att förmågorna riskerar att bli mindre synliga när undervisningen i hög grad styrs av kunskapskrav. För elever med funktionsnedsättningar är det viktigt att både fördjupa och bibehålla kunskaper genom aktivt arbete med sina förmågor. Under året har arbetet med ”Lära för livet” bidragit till ett tydligare fokus på funktionella förmågor. Kontinuitet i arbetssättet och samarbete mellan pedagoger är avgörande för att skapa en helhet kring elevens lärande. ”Lära för livet” syftar till att stödja elevernas utveckling av centrala förmågor som är viktiga för ett fungerande vuxenliv. Undervisningen integrerar dessa förmågor på ett praktiskt och reflekterande sätt parallellt med ämneskunskaper. Eleverna uppmuntras att använda kreativitet genom att lösa problem på olika sätt och utveckla egna projekt eller presentationer. Reflektion tränas kontinuerligt genom att eleverna får fundera över sina styrkor, utvecklingsområden och lärprocesser, exempelvis via loggböcker eller korta samtal. Kommunikativa färdigheter stärks genom att eleverna uttrycker sig tydligt i både tal och skrift, samt genom att lyssna på och ge återkoppling till andra. Ansvarstagande främjas genom att eleverna planerar och genomför arbetsuppgifter självständigt, medan samarbetet utvecklas genom grupparbeten där eleverna fördelar roller, fattar beslut och stöttar varandra. Detta arbetssätt stärker elevens självständighet, sociala kompetens och praktiska färdigheter samt skapar tydliga kopplingar mellan teori och verkliga situationer. Det långsiktiga målet är att eleverna ska bli medvetna om sina förmågor och ges möjlighet att stärka och vidareutveckla dem. Detta sker genom individuellt anpassade undervisningsmoment som kopplar teori till praktik, återkommande reflektioner kring 49 styrkor och utvecklingsområden samt skapande av lärmiljöer som främjar motivation och delaktighet. Utifrån ovanstående analys kring läroplanens uppdrag för anpassade gymnasieskolan är bedömningen att verksamheten under året har uppfyllt målen på ett tillfredsställande sätt. Elevers ansvar och inflytande Bedömningen är att den anpassade gymnasieskolans arbete med elevernas ansvar och inflytande är mycket god och uppnår hög måluppfyllelse. Bedömningen baseras på samlade synpunkter från rektor, personal och elever. Arbetet syftar till att varje elev, utifrån sina individuella förutsättningar, aktivt ska kunna påverka sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Skolans organisation och pedagogiska arbetssätt är strukturerade för att skapa möjligheter till delaktighet på flera nivåer, från individuella val i undervisningen till formaliserade forum för gemensamma beslut. Nationella programmet På det nationella programmet har elevrådet etablerats som en central kanal för elevernas inflytande. Elevrådet behandlar frågor som rör skolmiljön, undervisningens upplägg och gemensamma aktiviteter, och fungerar som ett forum där elevernas åsikter tas på allvar och kan påverka beslut på skolnivå. Utöver elevrådet genomförs regelbundna gruppdiskussioner varje fredag, där eleverna får diskutera aktuella frågor, dela erfarenheter och lämna förslag på förbättringar. Dessa forum bidrar till att eleverna utvecklar en känsla av ansvar för både sitt eget lärande och skolans gemensamma verksamhet, samt stärker gruppdynamiken och samarbetsförmågan. Mentorerna spelar en viktig roll i arbetet med ansvar och inflytande genom regelbundna utvecklingssamtal med både elever och vårdnadshavare. Dessa samtal skapar en strukturerad dialog kring elevens lärande, trivsel och sociala utveckling och ger eleven möjlighet att aktivt reflektera över sin egen skolgång. Pedagogerna arbetar systematiskt med att involvera eleverna i planeringen av undervisningen, där eleverna får påverka upplägg, innehåll och arbetsformer i olika projekt och uppgifter. Arbetet utgår alltid från den enskilda elevens förutsättningar och behov, vilket gör det möjligt för alla elever, även de som har svårigheter att uttrycka sig i större grupper, att känna delaktighet och att deras röster blir hörda. Detta ökar både motivationen och känslan av meningsfullhet och ansvarstagande. Individuella programmet Vid Individuella programmet har undervisningen under läsåret fortsatt att utgå från elevernas individuella förutsättningar och tidigare erfarenheter. Eleverna har fått större inflytande genom möjlighet att göra egna val i uppgifter och projekt, vilket har ökat deras ansvar för sitt lärande. Tematiskt arbete över klassgränser har främjat samarbete och social interaktion, samtidigt som eleverna stöttat varandra i lärsituationer. Den tydliga strukturen, upprepning av moment och arbetsgång i undervisningen skapar trygghet och förutsägbarhet, vilket gör att eleverna vågar ta ansvar för sina uppgifter och känna att deras delaktighet har betydelse. 50 Utöver de formella forumen har eleverna inflytande och ansvar i vardagliga situationer, vilket stärker deras sociala kompetens. Exempelvis deltar elever i planering och genomförande av fredagsaktiviteter där fokus ligger på värdegrund, samarbete och elevvalda aktiviteter. Eleverna får här möjlighet att påverka innehållet, kommunicera med varandra och ta ansvar för gruppens samarbete. Andra vardagliga exempel är matsituationen och raster, där personalen aktivt skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna agera självständigt och ansvarsfullt. Vuxenkontakten är tät och pedagoger och assistenter är närvarande i matsal och uppehållsrum, vilket ger eleverna trygghet att ta initiativ och fatta beslut i sociala sammanhang. Skolans långsiktiga mål är att eleverna successivt ska utveckla både ansvarstagande och förmåga att påverka sin utbildning, i kombination med social kompetens som är avgörande för livet efter gymnasiet. Arbetet med ansvar och inflytande sker kontinuerligt och integrerat i både undervisning, praktiska uppgifter och fritidsrelaterade aktiviteter. Genom strukturerade forum, individuella val, tematiskt arbete och vardagliga situationer skapas en inkluderande miljö där eleverna känner att deras åsikter och handlingar har betydelse, vilket stärker både deras självständighet och engagemang för lärande och skolgemenskap. Sammanfattningsvis visar skolans arbete att elevernas ansvar och inflytande integreras på flera nivåer och i olika situationer, vilket ger dem möjlighet att aktivt delta i sin utbildning, utveckla social kompetens och ta ansvar för sin egen skolgång på ett sätt som är anpassat efter deras individuella förutsättningar. Utvecklingsområden inför kommande två år, anpassad gymnasieskola ▪ Utveckling av undervisning Undervisningen på nationella och individuella program ska stärka kopplingen mellan praktiska och teoretiska moment samt systematisera elevernas förmågor genom dokumentation, reflektion och tematiska projekt. Individuella val och digitala verktyg ska främja motivation, delaktighet och ansvar ▪ Elevinflytande Målsättningen är att fortsätta stärka elevinflytande och ansvar genom elevrådets arbete och genom att lyfta fram konkreta exempel på förändringar som genomförts tack vare elevernas medverkan. På nationella programmet behöver strukturer för dokumentation och uppföljning av elevrådsfrågor och fredagsmöten utvecklas, så att elevernas synpunkter leder till konkreta åtgärder. Rutiner för hur elevernas idéer integreras i projekt och uppgifter ska förtydligas, samtidigt som stöd till elever som har svårt att delta i gruppdiskussioner fortsatt ska ges för att öka delaktighet och trygghet. På individuella programmet planeras fler ämnesövergripande projekt som stärker kunskapsutveckling och sociala färdigheter såsom ansvar och inflytande. ▪ Projekt Projektverksamheten ska vidareutvecklas både inom Anpassade gymnasieskolan och i samarbete med Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. Samarbete med externa aktörer, såsom hotell, caféer eller kommunala verksamheter, 51 planeras för att ge elever autentiska lärsituationer. Miniprojekt inom programmet, ämnesövergripande projekt och studiebesök, exempelvis till Teknikens hus ska fortsatt genomföras för att stärka elevernas kunskaper, sociala kompetens och erfarenheter utanför skolan. Ledningsgruppens rekommendation Utifrån ovanstående analys och respektive avdelnings angivna utvecklingsområden anser förvaltningens ledningsgrupp att ett stort arbete redan pågår för att öka måluppfyllelsen ytterligare inom området ”Det bästa för Piteå - Elever”. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp föreslår därför att Barn- och utbildningsnämnden inte utdelar några ytterligare uppdrag i anslutning till denna kvalitetsrapport. Piteå 2026-02-19 Malin Westling, Förvaltningschef 52 Utbildningsförvaltningen s krisledningsplan

§ 27 Utbildningsförvaltningens krisledningsplan Diarienr 26BUN30 Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner krisledningsplanen. Ärendebeskrivning På kommunrevisorernas uppdrag har KPMG utfört en granskning av Piteå kommuns övergripande krisberedskapsarbete samt verksamhetsspecifika krisberedskap i bland annat Barn- och utbildningsnämnden. I mars 2025 överlämnade revisorerna revisionsrapporten; Granskning av krisberedskap, för kännedom och yttrande. I granskningen framkom bland annat att Barn- och utbildningsnämnden behöver anta planer som följer samma struktur och metodik som centrala styrdokument. Nya kommunövergripande styrdokument är under framtagande och kommer att fastställas under 2026. Krisledningsplan för Barn- och utbildningsförvaltningen bygger på de kommunövergripande dokumenten och beskriver hur Barn- och utbildningsnämndens verksamhet ska organisera sig och hantera en samhällsstörning eller en extraordinär händelse på förvaltningsövergripande nivå. Förvaltningschef utbildningsförvaltningen föredrar ärendet Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Krisledningsplan Barn- och utbildningsnämnden • Bilaga 1 -Stabsrum • Bilaga 2 -Nyckelpersoner • Bilaga 3 -Funktionskort Sammanträdesprotokoll 7 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25

§28 26BUN32 … Inledning Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beslutade vid sitt sammanträde 2025-11-26 följande: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att skolskjuts för elever i anpassad grundskola även ska omfatta transport till och från bostad och det anpassade fritidshemmet. Barn- och utbildningsnämnden ger utbildningsförvaltningen (UBF) i uppdrag att innan den 14 februari 2026 presentera underlag för budgetäskande i det fall uppdraget inte ryms inom beviljad budget. Med utgångspunkt i nämndens beslut och uppdraget till utbildningsförvaltningen besvaras uppdragets frågeställningar i detta dokument. Förslag till justering av riktlinjer för skolskjuts för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Följande justering i riktlinjerna för skolskjuts föreslås om samtliga elever i anpassad grundskola erbjuds skolskjuts till fritidshem: Alternativ 1: Elev som är inskriven i fritidshem Elev i förskoleklass, grundskola och anpassad gymnasieskola får inte skolskjuts mellan bostaden och fritidshemmet. Finns inte fritidshem på hemskolan har eleven rätt till transport från hemskolan till fritidshemmet, detsamma gäller elever placerade i särskilda undervisningsgrupper som har fritidshemplacering på hemskolan. Elev i den anpassade grundskolan har rätt till skolskjuts till och från fritidshem, oavsett gällande kriterier för skolskjuts. Följande justering i riktlinjerna för skolskjuts föreslås om elever i den anpassade grundskolan erbjuds möjlighet att ansöka om skolskjuts till fritidshem utifrån avstånd, funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl. Alternativ 2: Elev som är inskriven i fritidshem Elev i förskoleklass, grundskola och anpassad gymnasieskola får inte skolskjuts mellan bostaden och fritidshemmet. Finns inte fritidshem på hemskolan har eleven rätt till transport från hemskolan till fritidshemmet, detsamma gäller elever placerade i särskilda undervisningsgrupper som har fritidshemplacering på hemskolan. Elev i den anpassade grundskolan kan ha rätt till transport till och från fritidshem om eleven uppfyller kriterierna för skolskjuts utifrån avstånd, funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl. En individuell bedömning görs utifrån vårdnadshavarens ansökan om skolskjuts. Kostnadsberäkningen För att beräkna vilka utökade kostnader beslutet medför har följande parametrar beaktats. Dessa avser data som är aktuell för skolår 2025/2026 och kan komma att förändras inför skolår 2026/2027, då beslutet träder i kraft. Beräkningen utgår från individuella resor. Kostnaden kan bli lägre om samåkning är möjlig. PARAMETRAR (st) Total antal elever på Agrsk 52 Elever som går på fritids UTAN beviljad varav: skolskjuts 22 Elever med beviljad skolskjuts (en väg) OCH går på fritids 16 Elever utan fritids och utan skolskjuts 5 Elever med beviljad skolskjuts UTAN fritids 9 (kr) Framkörningsavgift taxi (enkel resa) 135 Framkörningsavgift specialbuss (enkel resa) 250 Km kostnad 13,9 (st) Antal dagar skolan 178 Antal dagar fritids 220 snitt km per elev 7 Antagande 1: Alla elever som har beviljat fritidshem erbjuds skolskjuts I dagsläget finns 16 elever som har beviljad skolskjuts och som samtidigt går i fritidshem. Det innebär att de har skolskjuts antingen i anslutning till skolstart eller skolavslut, medan vårdnadshavare ansvarar för lämning eller hämtning vid fritidshem. Dessa elever har därmed endast en enkel resa per skoldag, vilket motsvarar 178 dagar per år. Om dessa elever även beviljas skolskjuts till och från fritidshem innebär det ökade kostnader för ytterligare en resa per skoldag. Därutöver får eleverna möjlighet att nyttja fritidshem även under lov, vilket medför ökade kostnader för två extra resor per dag under 42 lovdagar. I beräkningen ingår även 22 elever som i dag har beviljat fritidshem men saknar skolskjuts. Det kan antas att dessa elever nyttjar fritidshem både före skolstart och efter skolavslut. Om dessa elever beviljas skolskjuts till och från fritidshem innebär det ökade kostnader för två resor per dag under samtliga 220 dagar då fritidshemmet är öppet. Beräkningen sammanfattas enligt följande: Antagande 2: Alla 52 elever ansöker och får beviljad fritidshemsplats och skolskjuts. Utöver beräkningen ovan omfattar antagandena även ökade kostnader för två resor per skoldag samt kostnader för elevpeng för anpassat fritidshem för fem elever som i dag varken går i fritidshem eller har beviljad skolskjuts. Därutöver tillkommer ökade kostnader för elevpeng för anpassat fritidshem för nio elever som redan har beviljad skolskjuts men saknar plats i fritidshem. Eftersom dessa elever i dag endast har skolskjuts under skolåret beräknas även en utökning om 42 dagar, förutsatt att de nyttjar samtliga 220 dagar då fritidshemmet är öppet. Beräkningen sammanfattas enligt följande: En ytterligare kostnad som bedöms tillkomma är en utökning av tjänsten för handläggare av skolskjuts med 20 procent, under förutsättning att planering och beställning av individuella resor ska hanteras av skolskjutshandläggare. Denna utökning av personalresurser motsvarar cirka 145 tkr per år. 1 1 2 6 6 2 e e e le le le v v v e e e r r r - - - 1 2 2 e r r x e e t r s o s o a r r r 4 e 2 s a d a g a r f r a m k ö r n in g s a v 2 4 2 g 1 3 9 6 2 7 0 0 0 s U n it t ö t k k a o d s t k n o a s d t / 1 1 2 n m 5 5 1 a il 5 7 5 7 4 1 d : k o s t n a d / å 6 2 1 1 2 0 r 6 4 2 3 1 6 4 2 5 8 3 7 9 2 3 4 0 6 2 8 framkörningsavg snittkostnad/mil kostnad/år 16 elever - 1 extra resa 178 dagar 2 160 1 557 817 696 16 elever - 2 resor 42 dagar 4 320 1 557 246 826 22 elever - 2 resor 220 dagar 2 970 2 141 1 124 332 5 elever - 2 resor 220 dagar 675 487 255 530 5 elever - elevpeng anpassat fritidshem 190 140 9 elever - elevpeng anpassat fritidshem 342 252 9 elever - 2 resor 42 dagar 3 204 876 171 347 Utökad kostnad: 3 148 123 Slutsats Barn- och utbildningsnämndens beslut att erbjuda skolskjuts till och från hemmet samt till anpassat fritidshem bedöms medföra en kostnadsökning per år om cirka 2–3 miljoner kronor, beroende på vilket alternativ eller antagande som blir aktuellt. Bedömningen är att de utökade kostnaderna för 2026 (halvårseffekt med cirka 1,5 mkr) ryms inom befintlig budgetram tack vare budgetkompensationen för prisökningen av internhyra. Det är svårt att fastställa ett exakt belopp för den kommande äskande som krävs, eftersom beräkningarna i detta dokument baseras på statistik vid beräkningstillfället. Förutsättningarna kan därför komma att förändras avsevärt innan beslutet träder i kraft. Mot denna bakgrund har ingen utökning av budgetram begärts inför 2026 i samband med anslagsöverföring. Däremot är en äskning i samband med Strategiska planen 2027–2029 nödvändig för att hantera de utökade kostnader som förändringen innebär. Riktlinje för skolskjuts för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola Dokumentnamn Dokumenttyp Senast reviderad Beslutsinstans Riktlinje för skolskjuts för förskoleklass, grundskola, Barn- och Riktlinjer 2023-11-29 anpassad grundskola och utbildningsnämnden anpassad gymnasieskola Dokumentansvarig/processägare Version Diarienummer Giltig till Barn- och utbildningsnämnden 23BUN267 2026-10-01 Dokumentinformation Regler för handläggning av skolskjutsar enligt skollagens bestämmelser Dokumentet gäller för Elever, vårdnadshavare, personal inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Sid 2 Riktlinjer för skolskjuts Rätten till skolskjuts regleras i skollagen (2010:800, 2017:1115) och dessa riktlinjer. Kostnadsfri skolskjuts är en rättighet för elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola som går i den skolenhet där kommunen placerat dem och som uppfyller skollagens förutsättningar för att beviljas skolskjuts. När skolskjutsbehovet bedöms ska hänsyn tas till färdvägens längd, trafikförhållanden, eventuell funktionsvariation eller annan särskild omständighet. Utgångspunkten för elevens rätt till skolskjuts är folkbokföringsadressen. Det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt. Det finns inget hinder mot att elever hänvisas till särskilda uppsamlingsplatser i hemmet respektive skolans närhet. Kommunen har frihet att i viss utsträckning samordna transporter trots att det kan leda till väntetider för vissa elever (RÅ 1995 ref.nr12). Kommunen har möjlighet att lägga upp sina skolskjutslinjer och skolskjutstider på ett lämpligt sätt. Skolskjutsplaneringen utgår från varaktiga scheman och tillfälliga förändringar godkänns därför inte. Avståndsgränser (färdvägens längd) för närmaste skolväg Grundskola och Anpassad grundskola Förskoleklass och skolår 1 längre än 2 km Skolår 2 till 3 längre än 3 km Skolår 4 till 6 längre än 4 km Skolår 7 till 9 längre än 5 km Anpassad gymnasieskola längre än 6 km Avståndsmätning utförs från bostadens tomtgräns till skolan. Vid mätning används Piteå kommuns GIS-system. Funktionsnedsättning Elev med funktionsnedsättning kan beviljas skolskjuts utan hänsyn till avstånd. Behovet ska styrkas genom ett läkarintyg i vilket lämpligt transportsätt rekommenderas. Vårdnadshavare (elev) ansvarar för att begära intyg från behandlande läkare. Tillfällig skolskjuts pga. olycksfall Vid tillfällig funktionsnedsättning orsakad av olycksfall under skoltid eller fritid ordnas transporterna via kommunens elevolycksfallsförsäkring. Tillfällig skolskjuts som ersätts av försäkringsbolaget inräknas inte kommunens skolskjutsverksamhet. Vårdnadshavare ansvarar för att anmäla behovet till kommunens försäkringsbolag. Läkarintyg krävs alltid för tillfällig skolskjuts. Information om Piteå kommuns försäkringsbolag https://www.pitea.se/Invanare/Sakerhet/ Sid 3 Skolskjuts pga. tillfällig funktionsnedsättning Vid behov av skolskjuts pga. exempelvis sjukdom med planerad operation kontaktar vårdnadshavare i första hand familjens försäkringsbolag. Om eleven saknar sjukförsäkring eller transporten inte bekostas av försäkringsbolaget ansöker vårdnadshavare om skolskjuts. Transportsätt, upphämtningsplatser Skolskjuts utförs i första hand med linjetrafik. Vid bedömning av skolskjuts, kontrolleras så att tidtabeller på ett acceptabelt sätt överensstämmer med elevens schemalagda skoltider. I vissa fall anordnas skolskjuts genom buss eller skoltaxi. Elev som är inskriven i fritidshem Elev i förskoleklass, grundskola och anpassad gymnasieskola får inte skolskjuts mellan bostaden och fritidshemmet. Finns inte fritidshem på hemskolan har eleven rätt till transport från hemskolan till fritidshemmet, detsamma gäller elever placerade i särskilda undervisningsgrupper som har fritidshemplacering på hemskolan. Elev i den anpassade grundskolan kan ha rätt till transport till och från fritidshem om eleven uppfyller kriterierna för skolskjuts utifrån avstånd, funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl. En individuell bedömning görs utifrån vårdnadshavarens ansökan om skolskjuts. Skolskjuts mellan bostad och anvisad på- och avstigningsplats I de fall samåkning kan ske från angivna uppsamlingsställen ska eleven själv ta sig till uppsamlingsstället. Elev i förskoleklass till årskurs 9 har rätt till kostnadsfri skolskjuts mellan bostad och anvisat uppsamlingsställe om avståndet är längre än 2 km. Skolskjuts till annan skola än den kommunen anvisar Skolskjuts vid val av annan skola, profilklasser eller friskola Elev som väljer att gå i annan skola än den kommunen anvisat och beviljas sådant val, har rätt till kostnadsfri skolskjuts, om det inte får ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Blir skolskjutsen dyrare till den valda skolan än till anvisad skola saknas rätt till skolskjuts. Eleven har inte rätt att få ersättning för skolskjuts upp till det belopp som skolskjutsen skulle ha kostat om eleven valt att gå i placeringsskolan. För att undvika skolbyte i skolår 9 har elev rätt till skolskjuts, om eleven flyttat efter vårterminens slut i skolår 8. Skolskjuts vid växelvis boende Elev vars föräldrar har gemensam vårdnad och bor växelvis hos vårdnadshavarna/föräldrarna har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det är frågan om ett så kallat varaktigt boende: • Avståndsreglerna för skolskjuts uppfylls • Med växelvis boende menas att barnet vistas i genomsnitt mer än 12 dygn (40 procent) per månad hos den ena vårdnadshavaren/föräldern. 1 Sid 4 1 Uppgift lämnad av Försäkringskassans specialist 2013-03-07. Sid 5 • Eleven har sin folkbokföringsadress inom upptagningsområdet för den av kommunen anvisade skolan. I de fall skjutsen är kostnadsneutral fås skolskjuts ändå om alla villkor uppfylls. • Elev och båda vårdnadshavarna/föräldrarna är folkbokförda i Piteå kommun • Skolskjutsen gäller till och från vårdnadshavarnas/föräldrarnas folkbokföringsadress eller närbelägen uppsamlingsplats. • Skolskjuts för växelvis boende söks för ett läsår åt gången. • Tillfälliga förändringar utifrån inlämnat schema godkänns inte. Resa mellan skola och korttidsvistelse Korttidsvistelse utanför det egna hemmet jämställs med bostad. Resa till sådant boende betraktas som skolresa för skolskjutsberättigad elev och gäller enbart skoldagar. Skolskjutshandläggaren beslutar om transport utifrån vårdnadshavares ansökan. Vid extrema förhållanden Vid extrema förhållanden, oframkomligt väglag på grund av ishalka eller ymnigt snöfall kan kommunen inte garantera att skolskjuts kan utföras enligt beslut. I dessa fall utgår inte ersättning till eleven och dennes vårdnadshavare. Kommunen ska vid sådana förhållanden snarast upplysa om detta på kommunens hemsida. Ansvarsfördelning före-under-efter skolskjutsen Före transporten till skolan Vårdnadshavare ansvarar för elevens färd till och från anvisad uppsamlingsplats till dess eleven kliver på buss eller taxi. Vårdnadshavare har ansvar för att eleven kommer i god tid till hållplatsen/uppsamlingsplatsen. Skolskjutsen kan inte vänta på elever som inte finns på uppsamlingsstället, utanför bostaden eller vid upphämtningsstället i skolan på utsatt tid. Om eleven är försenad till den ordinarie turen beviljas inte någon extratur. Under transporten Under transporten är det entreprenören som ansvarar för elevens säkerhet och att gällande trafikbestämmelser följs. Vid skolan När eleven anlänt till skolan ansvarar rektor för tillsynen till dess att skoldagen slutar och eleven lämnar området. Förändrade omständigheter Beslut om skolskjuts fattas för ett läsår eller en termin i taget. Vid förändring av de omständigheter som legat till grund för skolskjutsbeslutet eller andra uppenbara felaktigheter kan beslutet ändras. Sid 6 Lagrum Förskoleklass Skollagen 9 kap 15 b §, skolskjuts i hemkommunen Skollagen 9 kap 15 c §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 9 kap 21 a §, skolskjuts till fristående förskoleklass Grundskola Skollagen 10 kap 32 §, skolskjuts i hemkommun Skollagen 10 kap 33 §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 10 kap 40 §, skolskjuts till fristående grundskola Anpassad grundskola Skollagen 11 kap 31 §, skolskjuts i hemkommun Skollagen 11 kap 32 §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 11 kap 39 §, skolskjuts till fristående anpassad grundskola Anpassad gymnasieskola Skollagen 18 kap 30 §, skolskjuts i hemkommun Skollagen 18 kap 31 §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 18 kap 35 §, skolskjuts till fristående anpassad gymnasieskola Överklaga beslut till förvaltningsrätten skollagen 28 kapitlet (förvaltningsbesvär) Förvaltningsbesvär innebär att domstolen gör en fullständig bedömning om beslutets lämplighet. Förvaltningsrätten kan sätta ett annat beslut i stället. Förvaltningsbesvär tillämpas i nedanstående ärenden. 9 kap 15 b § första stycket 9 kap 15 c § första stycket 10 kap 32 § första stycket 10 kap 33 § första stycket 11 kap 31 § första stycket 11 kap 32 § första stycket 18 kap 30 § första stycket 18 kap 31 § första stycket Sid 7 Laglighetsprövning Laglighetsprövning blir aktuellt då eleven inte går i den kommunala placeringskolan. Förvaltningsrätten gör en bedömning av beslutets laglighet. Möjligheten till laglighetsprövning enligt kommunallagen gäller om det inte finns särskilda regler i annan lag om hur beslut kan överklagas. Förvaltningsrätten kan inte ändra beslutet, hela beslutet ogiltigförklaras. Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering

§ 29 Redovisning av anmälda handlingar Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälda handlingar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Anmälda handlingar • Uppdrag att revidera regelverket för förskolor och fritidshem(dnr 26BUN48-2) • Statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare för 2025/2026(dnr 25BUN112-32) • Beslut stängningsdagar läsåret 2026/2027(dnr 26BUN50-1) • protokollsutdrag §4 Månadsrapport november 2025 samt helårsprognos(dnr 26BUN40-4.2) • Delegationsbeslut DB-0017 - Anvisning för tillämpning av Omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KR 25)(dnr 26BUN40-5.2) • Sammanträdesprotokoll Brottsförebyggande- och Folkhälsoråd(dnr 26BUN60-1) • Protokollsutdrag § 30 Redovisning av internkontrollplan 2025 och internkontrollplan 2026 för alla nämnder(dnr 26BUN40-6) • Protokoll BUNAU 2026-03-13 signerat(dnr 26BUN1-3) • Protokollsutdrag KFN §30 Skytte/B-Hall Pitholm(dnr 26BUN69-1) Sammanträdesprotokoll 10 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25

§ 30 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner anmälningar av delegationsbeslut. Ärendebeskrivning Utbildningsförvaltningen redovisar beslut som fattats med stöd av Barn- och utbildningsnämndens delegationsbestämmelser. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Delegationsbeslut • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-17) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-18) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-19) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-20) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-21) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-22) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-23) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-24) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-25) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-26) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-27) Sammanträdesprotokoll 11 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25 • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-28) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-29) • 4.1 Mottagande i anpassad grundskola (dnr 26BUN9-4) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-5) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-6) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-7) • 27.1 Fastställa bidrag till fristående förskola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-12) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-13) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-13) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-13) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-14) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-14) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-14) • 27.1, 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-15) • 27.1, 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-15) • 27.1, 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-15) • 27.1, 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-15) Sammanträdesprotokoll 12 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25 • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-16) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-16) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-16) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-17) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-17) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-16) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-15) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-14) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-13) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-12) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-11) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-10) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-9) • 7.6 Beslut om skolplacering (dnr 26BUN26-3) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-8) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-7) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-6) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-5) Sammanträdesprotokoll 13 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25 • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-4) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-3) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-2) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-1) • 5.8 Beslut om utökad tid i förskola (dnr 26BUN28-5) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-3) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-2) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN12-7) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN12-6) • 4.1 Mottagande i anpassad grundskola. (dnr 26BUN9-3) • 4.1 Mottagande i anpassad grundskola. (dnr 26BUN9-2) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-17) • 27.1 Fastställa bidrag till fristående förskola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-18) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-19) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-19) • 27.3, 27.5, 27.7 Fastställa bidrag till fristående skola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-19) • 27.1 Fastställa bidrag till fristående förskola enligt grundbelopp (dnr 25BUN53-20) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN67-1) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna. (dnr 26BUN28-6) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN12-8) • 26.3 Upphandling upp till direktupphandlingsgränsen (dnr 26BUN37-3) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-4) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-5) • 7.6 Delegationsbeslut om skolplacering (dnr 26BUN68-1) • 7.6 Delegationsbeslut om skolplacering (dnr 26BUN68-2) Sammanträdesprotokoll 14 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25 • 7.6 Delegationsbeslut om skolplacering (dnr 26BUN68-3) • 7.6 Delegationsbeslut om skolplacering (dnr 26BUN68-4) Sammanträdesprotokoll 15 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25

§ 31 Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering Diarienr 26BUN6 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade kränkningsärenden. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden antog 18 januari 2012 riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Senaste revideringen av rutinerna genomfördes 2014-12-10. Den nya skollagen har tydliga bestämmelser om huvudmannens ansvar. - Skapa system och rutiner för att förebygga och förhindra att kränkningar, trakasserier och diskriminering förekommer. - Skyldighet att upprätta rutiner för att säkerställa att uppgifter om kränkningar utreds tillräckligt, åtgärder vidtas och följs upp. - Har det juridiska och ekonomiska ansvaret om barn och elever far illa. Bakgrunden till skärpningen i lagstiftningen är att myndigheter och frivilligorganisationer uppmärksammat att kränkningar i skolmiljön är ett stort problem. Det har gjorts flera skadeståndsprocesser där elever blivit utsatta för kränkningar och försökt få rätt mot skolhuvudmannen men misslyckats. Ett annat skäl till lagändringen är att huvudmannen vid skadeståndskrav inte känt till missförhållandena i skolan. Därför har kravet på att huvudmannen ska informeras om incidenter införts. Arbetsgång för systematiskt arbete, skollagen 6 kap 10 § - handlingsplikten: Steg 1 Upptäcka och anmäla till förskolechef, rektor och barn- och utbildningsnämnden Steg 2 Utreda och analysera Steg 3 Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärder Steg 4 Följa upp och utvärdera regelbundet Steg 5 Ärendet avslutas Steg 6 Skicka återrapport till barn- och utbildningsnämnden Ärendet är inte öppet för allmänheten. Sammanträdesprotokoll 16 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Sammanställning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering 260219- 260317 Sammanträdesprotokoll 17 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25

§32 26BUN8 … 2024-xx-xx Dr.nr Sammanställning av skolfrånvaro Perioden: 26-02-19 till 26-03-17 Anmälningar Skola: Diarienummer: Backeskolan PRN 20263-5081 PRN 20263-5079 PRN 20263-5052 PRN 20262-4999 PRN 20262-4997 PRN 20262-4996 PRN 20262-4995 Bergsviksskolan PRN 20263-5148 PRN 20263-5147 PRN 20263-5068 PRN 20263-5067 PRN 20262-5003 PRN 20262-5002 PRN 20262-5001 Björklunda PRN 20262-4967 PRN 20262-4966 PRN 20262-4965 PRN 20262-4964 PRN 20262-4963 Christina 7-9 PRN 20263-5132 PRN 20263-5131 PRN 20263-5130 PRN 20263-5129 Christina F-6 PRN 20263-5104 PRN 20263-5103 PRN 20263-5102 PRN 20263-5101 PRN 20263-5093 PRN 20263-5092 PRN 20263-5091 PRN 20263-5090 PRN 20263-5089 PRN 20263-5088 PRN 20263-5087 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr PRN 20263-5086 PRN 20263-5085 PRN 20263-5084 PRN 20263-5083 PRN 20263-5082 PRN 20263-5074 Grans naturbruks PRN 20262-4934 Hortlax PRN 20262-5021 PRN 20262-5020 PRN 20262-5019 PRN 20262-5018 PRN 20262-5017 PRN 20262-5016 PRN 20262-5015 PRN 20262-5014 PRN 20262-5013 PRN 20262-5012 PRN 20262-5010 PRN 20262-5009 PRN 20262-5008 PRN 20262-5007 PRN 20262-5006 PRN 20262-5005 PRN 20262-5004 Långskata PRN 20262-4998 PRN 20262-4994 PRN 20262-4993 PRN 20262-4992 PRN 20262-4991 PRN 20262-4990 PRN 20262-4989 PRN 20262-4988 PRN 20262-4987 Pitholm 4-6 PRN 20263-5161 PRN 20263-5160 PRN 20263-5159 PRN 20263-5158 PRN 20263-5157 PRN 20263-5156 PRN 20263-5155 PRN 20263-5154 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr Pitholm 7-9 PRN 20263-5066 PRN 20263-5065 PRN 20263-5064 PRN 20263-5063 PRN 20263-5062 PRN 20263-5060 PRN 20263-5061 PRN 20263-5059 PRN 20263-5058 PRN 20263-5057 PRN 20263-5056 PRN 20263-5055 PRN 20263-5054 PRN 20263-5053 Porsnäs 4-6 PRN 20262-4953 PRN 20262-4952 PRN 20262-4951 PRN 20262-4950 PRN 20262-4949 Sjulnäs PRN 20262-5028 PRN 20262-5026 PRN 20262-5024 PRN 20262-5023 PRN 20262-4978 PRN 20262-4942 PRN 20262-4941 Sjulsmark PRN 20262-4956 PRN 20262-4955 Solander 4-6 PRN 20262-5044 PRN 20262-5043 PRN 20262-5042 PRN 20262-5036 PRN 20262-5034 PRN 20262-5030 PRN 20262-5029 Solander 7-9 PRN 20263-5171 PRN 20263-5170 PRN 20263-5152 PRN 20263-5151 PRN 20263-5145 PRN 20263-5135 PRN 20263-5134 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr PRN 20263-5119 PRN 20263-5118 PRN 20263-5117 PRN 20263-5116 PRN 20263-5115 PRN 20263-5114 PRN 20263-5113 PRN 20263-5112 PRN 20263-5111 PRN 20263-5110 PRN 20263-5109 PRN 20263-5108 PRN 20263-5107 PRN 20263-5106 Strandbacken PRN 20263-5143 Strömbacka Hugin PRN 20263-5072 PRN 20263-5071 PRN 20263-5070 Strömnäs PRN 20262-5050 PRN 20262-5049 PRN 20262-5048 PRN 20262-5047 PRN 20262-5045 PRN 20262-5041 Avslut Skola: Diarienummer: Bergsviken PRN 20263-5146 Sjulnäs PRN 20262-4977 PRN 20262-4976 PRN 20262-4975 PRN 20262-4974 PRN 20262-4973 PRN 20262-4972 PRN 20262-4971 PRN 20262-4970 PRN 20262-4969 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Kurser/konferenser

§ 33 Kurser/konferenser Diarienr 26BUN24 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att nämndens ordinarie ledamöter och ersättare ges möjlighet att anmäla sig och delta vid Aktuell skolpolitik 2026. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden delges information om Aktuell skolpolitik 2026. Konferensen äger rum 26-27 augusti 2026 på Piteå Havsbad. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C): Föreslår att Barn- och utbildningsnämnden beslutar att nämndens ordinarie ledamöter och ersättare ges möjlighet att anmäla sig och delta vid Aktuell skolpolitik 2026. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 20 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25

§ 34 Rapport från kontaktpolitiker Diarienr 26BUN5 Beslut Ingen rapport från kontaktpolitiker lämnas under dagens sammanträde. Ärendebeskrivning Ledamöter (ordinarie och ersättare) i Barn- och utbildningsnämnden har ett kontaktpolitikeruppdrag där den kontaktpolitiska verksamheten har för avsikt att vara ett stöd för nämnden i att fortlöpande få information om förvaltningens verksamheter, hur arbetet i stort fortskrider samt att förbättra uppföljningen inom verksamheterna. Kontaktpolitikerna ska hålla sig informerade om tilldelad verksamhet och vara väl insatta i verksamhetens arbetssätt och förutsättningar. Detta görs genom att kontaktpolitiker ges möjlighet att fördjupa sig inom tilldelat verksamhetsområde för att sedan redovisa för övriga nämndledamöter under denna punkt, Rapport från kontaktpolitiker. Kontaktpolitiker ges möjlighet till tre kontaktdagar per år med ersättning. För ledamöter utgår en extra dag för besök i gymnasieskolan. Sammanträdesprotokoll 21 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25

§ 35 Ordförande och Förvaltningschef informerar Diarienr 26BUN4 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Ordförande informerar om hans deltagande i egenskap av nämndens ordförande vid gymnasieantagningsnämndens sammanträde. Vid sammanträdet redovisades förutsättningarna för gymnasieantagningen inför läsåret 2026/2027. Ordförande redogör hur den ansökningen har sett ut och hur platserna fördelats därefter. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 22 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25

§ 36 Patientsäkerhetsberättelse år 2025 Diarienr 26BUN25 Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten. Ärendebeskrivning Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet (PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §). Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska och psykologiskt ledningsansvarig psykolog föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Patientsakerhetsberättelse 2025 Sammanträdesprotokoll 23 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-03-25

§37 26BUN31 … Handlingsplan för dataskyddsarbetet inom Barn- och utbildningsnämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Senast antagen Beslutsinstans Handlingsplan för Barn- och dataskyddsarbetet inom Barn- Handlingsplan 2026-03-25 utbildningsnämnden och Utbildningsnämnden Administrationsansvarig Version Diarienummer Giltig till Utbildningsförvaltningen 1 26BUN31 2026-12-31 Dokumentinformation Handlingsplan dataskyddsarbete Dokumentet gäller för Utbildningsförvaltningens verksamheter Sid 2 Handlingsplan för dataskyddsarbetet inom Barn och Utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämndens handlingsplan bygger på Piteå kommuns ”riktlinjer för dataskyddsarbetet”, diarienummer 23KS275. Handlingsplanen innehåller roller och ansvarsfördelning, vad som är genomfört under året och vad som planeras följande år. Uppdatering av handlingsplanen sker årligen. Roller och ansvar Personuppgiftsansvarig: Nämnden är ansvarig för alla personuppgifter som behandlas inom utbildningsförvaltningen. Personuppgiftsansvaret kan inte delegeras. Dataskyddsombud (DSO): Kommunens dataskyddsombuds huvuduppgift är att övervaka att organisationen följer dataskyddsförordningen samt vara kontaktperson för och samarbeta med Integritetsskyddsmyndigheten. DSO ska ge råd om konsekvensbedömningar och vara kontaktperson för de registrerade samt kommunens personuppgiftssamordnare. Personuppgiftssamordnare (PUS): Ordinarie PUS är förvaltningens IT-säkerhetskoordinator. PUS är länk till dataskyddsombudet och nämndens representant i dataskyddsgruppen. PUS håller även ihop dataskyddsarbetet inom nämnden. Händelser under 2025 • PUS har deltagit på möten med kommunens dataskyddsgrupp där aktuella frågor lyfts under ledning av DSO. På mötena deltar representanter för alla förvaltningar och kommunala bolag. • Väldigt få personuppgiftsincidenter har rapporterats. Information om vad som egentligen är en personuppgiftsincident har skickats ut till verksamheten för att säkerställa att anställda vet vad en incident är och hur det rapporteras. • Arbetet med att ta fram en handlingsplan för förvaltningens dataskyddsarbete har påbörjats i samarbete med PUS i andra förvaltningar och bolag. • Ett kontinuerligt pågående arbete med genomgång av appar, program och läromedel utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv. • PUS har under året besökt samtliga rektorsgrupper och informerat bland annat om vikten av att tänka och arbeta säkert, vad som räknas som en incident och hur den ska rapporteras. Sid 3 • Besökt Grans naturbruksskola tillsammans med representanter för IT-avdelningen och DSO för att prata om vikten av IT- och informationssäkerhet med all personal. • Beslutat att personal och elever ska genomgå DISA-utbildning före Erasmusresor och resor utanför Sverige. • Påbörjat ett arbete för att få verksamheten redo för AI-act, främst kopplat till förhållningssätt och kompetensutveckling. • På sidan Digitala Perspektiv finns instruktioner om hur anställda inom utbildningsförvaltningen arbetar på ett säkert sätt. Informationen uppdateras vid behov. • Informationsmaterial till nyanställda. • Färdigställt införande av tvingande multifaktorinloggning för alla förvaltningens anställda när det arbetas utanför kommunens nät. Planering och genomförande 2026 • Genomgång av samtliga rutiner för dataskyddsarbetet för att säkerställa att de är uppdaterade. Informera verksamheten om vikten av att alla medarbetare har kännedom om gällande regelverk. • Vidareutveckla förvaltningens kunskapsnivå genom riktad information och utbildningsinsatser. • Delta i och bidra till dataskyddsgruppens arbete och vara DSO:s länk till och från förvaltningen. • Delta i revision som sker på, och koordineras från, central nivå samt delta i förbättringsarbete som del av denna uppföljning. • PUS håller sig löpande uppdaterad inom dataskyddsarbetet och förmedlar aktuell information till de som är berörda. • Bedriva ett systematiskt arbete med personuppgiftsincidenter och tydliggöra konsekvenserna av utebliven rapportering. • Upprätthålla och genomföra löpande granskningar av appar och program. • Förvalta och uppdatera registerförteckningen. Sid 4 • Driva arbetet framåt för att säkerställa efterlevnad av AI act. • Se över verksamhetens uppgiftsminimering/gallring av personuppgifter. • Hålla sidan Digitala perspektiv uppdaterad så medarbetare har tillgång till uppdaterad information. Begäran om avveckling av profileringen ”I Ur och Skur” från och med HT 2026

§38 26BUN36 … Datum: 2026-02-11 Dnr: 26BUN36 Begäran om avveckling av profileringen ”I Ur och Skur” från och med HT 2026 Ärende: Förslag om avveckling av profileringen ”I Ur och Skur” från och med HT 2026 Enhet: Viljans förskola, en avdelning, Lilla Äventyret Ansvarig rektor: Cecilia Normark Datum: 2026-02-11 Förslag till beslut Att profileringen ”I ur och skur” avvecklas inom Viljans förskola, avdelningen Äventyret från och med höstterminen 2026. Sammanfattning Den nuvarande profileringen ”I ur och skur” innebär organisatoriska och ekonomiska utmaningar och bedöms inte längre tillföra ett tydligt mervärde för verksamheten. Samtliga avdelningar arbetar redan aktivt med utomhuspedagogik som en naturlig del av undervisningen, vilket gör den särskilda profileringen mindre relevant. Bedömningen är att avvecklingen skapar bättre förutsättningar för en flexibel och likvärdig organisation samt en mer kostnadseffektiv verksamhet. Bakgrund och ärendets beredning Profileringen ”I Ur och Skur” har funnits inom verksamheten under flera år och har inneburit särskilda kompetenskrav och profilkopplade arbetssätt. Under senare tid har flera faktorer aktualiserat behovet av en omprövning. Skäl för förslaget 1. Svårigheter att säkerställa rätt förskollärarkompetens Profileringen medför specifika kompetenskrav, vilket försvårar personalplanering och omfördelning inom området. Detta påverkar möjligheten att skapa en långsiktigt hållbar och likvärdig bemanning. För att säkerställa förskollärarkompetens i hela området behövs en större flexibilitet än profileringen tillåter. 2. Profileringen bedöms som mindre relevant i nuläget Samtliga avdelningar arbetar redan aktivt med utomhusundervisning och utevistelse, vilket innebär att profilens innehåll i praktiken redan är integrerat i det ordinarie arbetet. Den särskilda profileringen bedöms därmed inte längre tillföra ett tydligt pedagogiskt mervärde. Postadress Besöksadress Telefon E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 @pitea.se www.pitea.se/kommun Datum: 2026-02-11 Dnr: 26BUN36 3. Återkommande kostnader Profileringen innebär årliga kostnader per barn samt kostnader för personalutbildning för att uppfylla särskilda kompetenskrav kopplade till ”I ur och skur”. Dessa återkommande utgifter bedöms kunna användas mer effektivt inom den ordinarie verksamheten och bidra till ökad kvalitet i undervisningen. 4. Inget vårdnadshavare har tryck på profilen: Det finns inga eller väldigt få vårdnadshavare som väljer ”I ur och skur” som profil – endast enheten i sig. Profileringen saknar därmed betydelse för barn- och vårdnadshavarval. Konsekvenser av beslutet • Pedagogisk verksamhet: Ingen försämring bedöms uppstå då utomhuspedagogik redan är en naturlig och omfattande del av verksamheten. • Organisation: Ökad flexibilitet i bemanning och möjligheter att säkerställa förskollärarkompetens i hela området. • Vårdnadshavare: Information planeras ges i god tid inför HT 2026. Beslutsunderlag • Denna tjänsteskrivelse Förslag till beslut Att profileringen ”I Ur och Skur” avvecklas från och med höstterminen 2026. Postadress Besöksadress Telefon E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 @pitea.se www.pitea.se/kommun BARNKONSEKVENSANALYS (BKA) Avseende avveckling av profileringen “Ur och Skur” vid Viljans förskola Datum: 260302 Förvaltning: Utbildningsförvaltningen, Förskoleavdelningen Upprättad av: Cecilia Normark, rektor 1. Inledning och bakgrund Inom ramen för verksamhetsöversyn har ett förslag tagits fram om att avveckla profileringen ”I Ur och Skur” vid Viljans förskola. Barnen kommer att fortsätta på samma förskola och avdelning, men verksamheten ska inte längre bedrivas under särskild profilering. Barnen fortsätter på samma avdelning om inte vårdnadshavare söker sig vidare till någon annan förskola. Det finns idag inga eller väldigt få vårdnadshavare som väljer ”I ur och skur” som profil – endast enheten i sig. Syftet med denna barnkonsekvensanalys är att: • Bedöma vilka konsekvenser beslutet kan få för barnen. • Säkerställa att barnets bästa (artikel 3) beaktas i beslutsprocessen. 2. Berörda barn Beslutet berör barn som är inskrivna hösten 2026 (12) vid Viljans förskola. Det finns inga identifierade grupper som påverkas i högre grad, möjligtvis barn som särskilt gynnas av omfattande utomhuspedagogik. Ingen indikation finns på att barn med funktionsnedsättning, minoritetstillhörighet eller socioekonomisk utsatthet påverkas särskilt. 3. Beskrivning av nuläge Den nuvarande profileringen ”I Ur och Skur” medför organisatoriska och ekonomiska utmaningar och bedöms inte längre tillföra ett tydligt mervärde i förhållande till verksamhetens faktiska innehåll. Utomhuspedagogik och regelbunden utevistelse är redan en integrerad och etablerad del av undervisningen inom hela förskoleområdet, vilket innebär att profilens kärninnehåll i praktiken är införlivat i det ordinarie arbetssättet. Profileringen ställer särskilda kompetenskrav som begränsar möjligheten till flexibel personalplanering och omfördelning av resurser. Detta påverkar förutsättningarna att skapa en långsiktigt hållbar och likvärdig bemanning. För att säkerställa tillgång till förskollärarkompetens inom hela området krävs en större organisatorisk flexibilitet än vad profileringen medger. Profileringen Ur och Skur innebär i huvudsak: • Daglig utevistelse i naturmiljö • Undervisning med naturen som lärmiljö • Friluftsaktiviteter året runt • Särskild utrustning och arbetssätt kopplat till utomhuspedagogik Profileringen kan tidigare ha påverkat: • Föräldrars val av förskola • Barns vardagsstruktur och lärmiljö • Personalens kompetens och arbetssätt 4. Rättslig ram Beslutet berör särskilt följande bestämmelser i Barnkonventionen: Artikel 2 – Alla barn har rätt till likvärdig behandling. Artikel 3 – Barnets bästa ska i första hand beaktas vid alla beslut som rör barn. Artikel 6 – Barn har rätt till utveckling. Artikel 12 – Barn har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Artikel 31 – Barn har rätt till lek, vila och fritid. Även skollagen (2010:800) 1 kap. 10 § om barnets bästa samt 8 kap. om förskolans uppdrag är relevanta. 5. Prövning mot Barnkonventionens grundprinciper Artikel 2 – Icke-diskriminering Bedömning: Ingen barngrupp bedöms få försämrade villkor eller rättigheter till följd av beslutet. Utomhuspedagogik och utevistelse fortsätter som en integrerad del av samtliga avdelningars verksamhet. Tillgänglighet (fysisk och pedagogisk) påverkas inte. Slutsats: Ingen diskrimineringsrisk identifierad. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Artikel 3 – Barnets bästa Har barnets bästa utretts? I ursprungsunderlaget saknas systematisk utredning. Denna analys kompletterar prövningen. Relevanta aspekter av barnets bästa i detta ärende: 1. Kontinuitet och trygghet 2. Kvalitet i undervisning 3. Tillgång till natur och fysisk aktivitet 4. Likvärdig tillgång till förskollärarkompetens 5. Långsiktig organisatorisk stabilitet Bedömning: Beslutet bedöms vara förenligt med barnets bästa eftersom barns faktiska vardag, lärmiljö och utevistelse inte förändras, samtidigt som likvärdig kompetensförsörjning stärks. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Artikel 6 – Rätt till liv, utveckling och hälsa Utomhuspedagogik fortsätter med fortsatt tillgång till: • Skog • Grillkåta • Skidspår • Skridskobana • Planerad undervisning utomhus Ingen minskning av fysisk aktivitet eller utvecklingsmöjligheter bedöms uppstå. Bedömning: Ingen identifierad kort- eller långsiktig risk. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Artikel 12 – Rätt att komma till tals Barnens perspektiv har inte inhämtats. Juridisk bedömning: Artikel 12 kräver att barns åsikter ges möjlighet att framföras i frågor som rör dem, anpassat efter ålder och mognad. I detta fall bedöms förändringen inte påverka barns faktiska vardag i sådan omfattning att formell dialog varit nödvändig. Dock rekommenderas att: • Pedagoger följer upp barnens upplevelser i vardagen • Observationer används som informell uppföljning ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Artikel 31 – Lek, vila och fritid Utevistelse och naturlek fortsätter i oförändrad omfattning. Ingen påverkan på lek eller återhämtning. 6. Avvägning mot andra intressen Andra intressen: • Ekonomiska effektiviseringskrav • Organisatorisk flexibilitet • Säkerställande av förskollärarkompetens Bedömning: Profileringen medför: • Begränsningar i personalplanering • Specifika kompetenskrav • Mindre flexibilitet inom området Samtliga avdelningar i förskoleområdet bedriver redan omfattande utomhuspedagogik. Profilens innehåll är i praktiken integrerat i ordinarie verksamhet. Att avveckla profileringen: • Skapar organisatorisk hållbarhet • Möjliggör likvärdig förskollärartillgång • Påverkar inte barns vardag i praktiken Barnets bästa-bedömning: Beslutet bedöms vara förenligt med barnets bästa eftersom barns faktiska vardag, lärmiljö och utevistelse inte förändras, samtidigt som likvärdig kompetensförsörjning stärks. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att avvecklingen av profileringen inte innebär någon faktisk förändring i barns vardag eller i verksamhetens pedagogiska innehåll. Utomhuspedagogiken fortsätter i oförändrad omfattning och verksamheten bedöms även fortsättningsvis säkerställa barns rätt till utveckling, lek och lärande. Beslutet skapar samtidigt bättre organisatoriska förutsättningar genom ökad flexibilitet och möjliggör en mer likvärdig och långsiktigt hållbar bemanning med säkerställd förskollärarkompetens inom området. Detta stärker indirekt barns rätt till utbildning och utveckling. Eftersom profileringen i praktiken inte utgör ett aktivt val för vårdnadshavare bedöms förändringen inte innebära någon reell påverkan på familjernas förväntningar eller val av verksamhet. Den huvudsakliga risk som identifierats är att barnens perspektiv inte formellt har inhämtats inför beslutet. Detta bedöms dock inte påverka barns rättigheter i sak, då beslutet inte förändrar deras faktiska vardag. Den samlade bedömningen är därför att beslutet inte medför negativ påverkan på barns rättigheter enligt artiklarna 2, 3, 6, 12 och 31 i barnkonventionen och att beslutet är förenligt med barnets bästa. 7. Förslag till beslut Det föreslås att: • Föreliggande barnkonsekvensanalys godkänns. • Avvecklingen av profileringen ”I Ur och Skur” genomförs. • Fortsatt utomhuspedagogik säkerställs inom ramen för ordinarie verksamhet. • Uppföljning genomförs inom systematiskt kvalitetsarbete efter 6 och 12 månader. Rapport jourförskola och jourfritidshem 2025

§39 26BUN35 … Utvärdering jourförskolor och jourfritidshem 2025 Bo Åström, avdelningschef förskola Elice Ökvist, avdelningschef grundskola 2026-02-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund …………………………………………………………………………………………….2 Resultat……………………………………………………………………………………………….2 Förskola……………………………………………………………………………………………….3 Fritidshem……………………………………………………………………………………………4 Utvärdering………………………………………………………………………………………….4 Analys och förslag inför jourverksamhet 2026……………………………………..6 1 Utvärdering – Jourförskola och jourfritidshem 2025 Bakgrund Jourverksamhet för förskola och fritidshem har under 2025 anordnats under veckorna 28 – 32 och mellan datumen 7 juli – 8 augusti. Jourverksamheter 2025 Verksamhet 1. Bergsvikens förskola anordnade förskole- och fritidsverksamhet för barn hemmahörande i Svensbyn, Roknäs/Sjulnäs, Böle, Lillpite, Bergsviken, Hortlax, Blåsmark, Jävre, Pitholm, Strömnäsbacken, Klubbgärdet, Munksund och Strömnäs. Verksamhet 2. Ostronstigens förskola anordnade förskole- och fritidsverksamhet för barn hemmahörande i Öjebyn, Djupviken, Annelund, Backen och Centrala Piteå. Verksamhet 3. Rosviks förskola anordnade förskole- och fritidshemsverksamhet för barn hemmahörande i Rosvik, Norrfjärden, Alterdalen och Sjulsmark. Nattisverksamheten har varit stängd under motsvarande veckor. Sammantaget resultat och i jämförelse med 2024 Kostnaderna för jourverksamheten 2025 ökade totalt med 229 tkr. Främst beror detta på att andelen ordinarie personal ökade för 2025 jämfört med året innan. Detta i sin tur till följd dels av hörsamhet av de synpunkter som inkom efter fjolårets jourverksamhet om större andel ordinarie personal, att fler ordinarie önskat att arbeta under sommaren, samt resursförstärkning till barn i särskilt behov av stöd. Förskola Norrfjärden/Rosvik Övriga enheter 2024 382 216 kr 1 189 082 kr 2025 350 956 kr 1 360 888 kr Förändring 24–25 - 31 260kr + 171 806 kr Fritidshem Norrfjärden/Rosvik Övriga enheter 2024 164 340 kr 410 984 kr 2025 87 844 kr 422 768 kr Förändring 24–25 + 76 496 kr + 11 784 kr 2 FÖRSKOLA Snitt barn/vecka v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 Närvarande -25 69 65 62 72 94 Närvarande -24 81 67 74 91 112 Anmälda -25 166 156 162 164 205 Anmälda -24 168 140 144 165 197 Justering -25 123 129 126 128 174 Justering -24 130 117 124 146 188 Bortfall % -25 59/44 59/50 62/51 56/44 54/46 Bortfall % -24 52/38 52/43 49/41 45/39 43/41 Fig 2: Statistik över totala genomsnittet närvarande respektive anmälda barn samt frånvarograd i % för förskolans samtliga jourenheter under sommarjouren 2025 i jämförelse med 2024. I tabellen anges även den sista justering av antalet barn som görs innan sommarjouren börjar. Värden för bortfall anger värden i % vid första anmälan respektive sista justering av antalet inkomna anmälda barn i relation till antalet faktiska barn under sommarjouren. Statistikanalys Totalt var snittet på antalet närvarande barn i förskolans jourverksamhet 72,4 barn/vecka. Det var tydligt lägre jämfört med 85 barn/vecka för 2024 men snittet minskade även jämfört med 2023 för samtliga veckor under sommaren. Antalet barn ökar markant den sista veckan på jouren och de fyra första veckorna snittade förskolan på 67 barn/vecka. Det generellt minskande barnantalet i förskolan får naturligtvis vägas in men även det fina sommarvädret går mycket väl att tolka in i statistiken Liksom tidigare överstiger tydligt antalet anmälda barn till verksamheterna det faktiska snittantalet under jourverksamheterna. Men jämfört med året innan så avanmälde dessutom färre vårdnadshavare sina barn inför sommaren så bortfallet blev istället högre under jouren 2025 än året innan. Verksamhetens ambition att ha framförhållning i bemanningsplaneringen gör det därför svårt att parera med uteblivna avanmälningar. Sommarjouren innebär därmed även fortsatta utmaningar att dimensionera bemanningen optimalt sett till såväl ekonomi som kompetens. Bemanningsmässigt utgår man från Skolverkets riktmärke om 5,1 barn/årsarbetare vid planeringen med en sista justering i juni men då bortfallet blir så pass högt så blir andelen barn/årsarbetare inte högre än 2,1 barn/årsarbetare i snitt under sommaren, vilket är betydligt lägre än snittet i reguljär verksamhet under året. Under fjolåret noterades ett snitt på 2,6 barn/årsarbetare. Variationen i snitt mellan enheterna detta år har legat mellan 1,2–3,3 elever/årsarbetare och vecka. 3 FRITIDSHEM Snitt barn/vecka v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 Närvarande -25 26 26 25 31 44 Närvarande -24 35 24 27 38 53 Anmälda -25 80 79 82 84 106 Anmälda -24 112 84 87 100 150 Justering -25 64 64 70 75 107 Justering -24 80 70 65 85 125 Bortfall % -25 67/60 67/60 70/65 63/59 59/59 Bortfall % -24 69/56 72/66 69/59 62/56 65/58 Fig 4: Statistik över totala genomsnittet närvarande respektive anmälda barn samt frånvarograd i % för fritidshemmets samtliga jourenheter under sommarjouren 2025 i jämförelse med 2024. I tabellen anges även den sista justering av antalet barn som görs innan sommarjouren börjar. Värden för bortfall anger värden i % vid första anmälan respektive sista justering av antalet inkomna anmälda elever i relation till antalet faktiska barn under sommarjouren. Statistikanalys Jourfritidshemmen minskade snittet för totala antalet närvarande elever i verksamheterna under 2025 till 30,4 i snitt per vecka jämfört med föregående års 35,4. Då ska man också notera att snittet på de fyra första veckorna var 27 elever/vecka då sista sommarveckan även på fritids alltid innebär fler barn, detta år nästintill en fördubbling. Bortfallet från första mätningen till det faktiska antalet elever på fritidshemmen under jourperioden är vanligtvis större på fritidshemmet än i förskolan och 2025 utgjorde inget undantag. Däremot minskade bortfallet för tredje året i rad 2025 med 60% bortfall för hela perioden att jämföra med 65% för fjolåret. Bortfallet är fortsatt marginellt mindre för de två sista veckorna och inte alls lika tydligt som i förskolan, vilket gör dimensioneringen av bemanningen för fritidshemmen till en något svårare utmaning än på förskolan. Snittet på elever/årsarbetare per vecka för hela perioden var 2,8 elever/årsarbetare vilket är en minskning från fjolårets 4,4 elever/årsarbetare vilket är ett resultat av det totalt minskande antalet elever i fritidsverksamheten detta år. Variationen mellan enheterna var 0,7–5,9 elever/årsarbetare och vecka. Utvärdering Pedagogisk personal i verksamheten Som tidigare år så skickades en enkät ut till den personal som arbetat under jourverksamheten, vilket för 2025 innebar 83 personer för förskolan och 18 personer för fritidshem. Fördelat på respektive verksamhet var antalet svar 28 från förskolan och 13 svar från fritidshem, vilket motsvarar en svarsfrekvens för förskolan på 34% och för fritidshem 72%. Svarsfrekvensen är oförändrad jämfört från fjolåret för förskolan medan den ökade för fritidshemmen. Personalen hade, liksom tidigare år, möjlighet att besvara enkäten anonymt. Enkäten bestod av 10 frågor med valbara alternativ samt en fritextfråga för att kunna ge förbättringsförslag och uttrycka övriga synpunkter. Personalen uppger generellt att de fått tillräcklig information kring barnen i förskolan (64%) och på fritids (77%) och vad gäller den interna informationen som personal kring jourverksamheterna svarar förskolans personal att de till 71% uppgett sig vara nöjda mot 69% för fritidshemmens svarande del av personalen. I båda fallen är värdena något lägre än ifjol. Den pedagogiska personalens upplevelse av Tempus har varit mycket positiv, hela 89% i 4 förskolan svarar att den varit mycket bra, bra eller okej medan samtliga svarande av fritidspersonalen ansåg den vara mycket bra, bra eller okej. Av de svarande så har två anställda uppgett att de upplevt arbetet under sommarjouren som dåligt medan resterande 39 har angett trivseln som mycket bra, bra eller okej. Sammanställning förslag/förbättringar från personal vid jourförskola • Bättre variation på schemat för personal som arbetar hela sommaren. • Västar till pedagogerna i samma färg som barnen för att särskilja vilken avdelning man jobbar på. • Schemalägga vikarier som arbetar hela sommaren på öppning/stängning då det blir tryggare för barnen. • Bättre luftkonditionering. Önskemål om AC. • Se över ordinarie personals ledigheter i relation till barn med särskilda behov. Sammanställning förslag/förbättringar från personal vid jourfritidshem • Inköp av vattenspridare och små barnpooler. • Olidligt inomhusklimat. • Väldigt fint samarbete med kökspersonalen i Bergsviken. • För sena lunchtider (fick vänta till förskolebarnen hade ätit klart). • Maten tog slut. • Hade varit bättre att kunna äta på skolan. Vårdnadshavarnas synpunkter Tidigare enkätomgångar har gett mycket låga svarsfrekvenser, endast runt 15%. Genom den låga svarsfrekvensen blir vårdnadshavarnas svar inte empiriskt säkerställda och det går därför inte att dra några tydliga generella slutsatser eller göra säkra konstateranden av de svar som lämnats då risken för mörkertal i endera riktningen av åsiktsskalan är för stor. Därför beslutades efter fjolårets sommarjour att ingen enkät skulle skickas ut till vårdnadshavarna och klagomål och synpunkter istället ska ske via ordinarie klagomålshantering och genom enheternas eget kvalitetsarbete. En synpunkt har inlämnats via klagomålshanteringen och det har gällt rutiner vid hämtning. Den anhörig som inlämnade klagomålet har fått svar av avdelningschef och rutinfrågan är lyft vidare till arbetsgruppen för sommarjouren inför sommarjouren 2026. Ett annat klagomål har lyfts under våren 2026 och har gällt Nattis stängning fem veckor under sommaren. Frågan har besvarats av såväl avdelningschef förskola som BUN:s vice ordförande. Analys och förslag inför jourverksamhet 2026 Överlag har sommarjouren haft ett bra år med nöjd personal, nöjda barn och vårdnadshavare. Sommarjouren är en bra och viktig del i kommunens förskole- och fritidsverksamhet och fortsatt prioritering och framförhållning för jourens arbete är nödvändigt. Sommaren 2025 blev däremot en utmaning för verksamheterna i och med det varma väder som rådde under perioden och blev samtidigt en påminnelse om hur våra lokaler står sig vad gäller solskydd och ventilation. Frågan är på kort sikt lyft till lokalstrategerna men överlag krävs både en långsiktig plan och strategiskt tänk kring lokalanvändningen framgent. Personalen har även detta år generellt haft god trivsel och har generellt tagit gott ansvar och varit ett stort stöd och en trygghet för de barn som vistades på den jouröppna verksamheten. Utvärderingen visar även detta år att introduktionen är viktig och att detta måste fortsätta att prioriteras inför 2026. Jourverksamheten har inneboende utmaningar då både barn, 5 vårdnadshavare och personal i mångt och mycket alltid är nya för varandra. Barn med särskilda behov ska ges mesta möjliga kontinuitet och därför är informationen kring barnen och introduktionen av jourpersonalen prioriterad även fortsättningsvis. När personalen får goda resultat ger det signaler om en positiv utveckling av jourverksamheten. Inför 2026 kommer verksamheten att behöva ta större hänsyn till att renoveringsarbeten pågår vid flera enheter. Att, som de senaste åren, ha två verksamheter i samma lokal ställer stora krav på rutiner, aktiviteter och sysselsättningar och meningsfullt och åldersanpassat material. Äldre barn behöver tillgång till utflykter och aktiviteter utanför själva enheten på ett annat sätt än yngre barn. Då en del barn behöver åka en bit för att komma till verksamheterna och inte nödvändigtvis har cykel med sig, är det prioriterat att fritidsenheterna är placerade i närhet till vatten, grönytor och möjligheter till andra aktiviteter. Förskolorna är inte heller lokal- och utrustningsmässigt anpassade för äldre barn vilket ställer extra krav på flexibilitet i verksamheterna. Det kan samtidigt innebära en utmaning för de vårdnadshavare som behöver lämna sina barn på två olika ställen. Å andra sidan så behöver många göra det ändå då de har barn i såväl förskola som på fritidshem. Sommaren 2025 bjöd på strålande sommarväder men det gjorde även lokalerna nästintill oanvändbara då ventilationen inte förmådde att hålla värmen ute. Utomhus fanns inte heller bästa möjligheterna till solskydd enligt personalens utvärdering, vilket måste prioriteras på ett annat sätt inför 2026. Då många synpunkter under fjolåret handlade om maten så har inför 2026 även representanter från FSF (kök och städ) inbjudits till arbets- och planeringsgruppen. Jourrektorer och administratörer har under sommaren samordnat sina kompetenser och löst de frågor som uppkommit fortlöpande. Samarbetet med socialtjänsten rapporteras även detta år har fungerat väl i de fall där vi varit tvungna vidta åtgärder. Personal Jourens största utmaning är traditionellt sett att utjämna differensen mellan anmälda och närvarande barn och även 2025 har det varit svårt att göra detta på ett kostnadseffektivt sätt. Trots att vi i planeringen tagit hänsyn till tidigare erfarenheter av att bedriva jouröppna verksamheter och dragit ned på personalbemanningen har det likväl inneburit en överbemanning trots att bemanningen justerats flertalet gånger och så nära inpå sommaren som möjligt. Detta år har avanmälningarna dessutom varit fler med överbemanning som följd. Förhoppningen att användningen av Tempus ska underlätta processen för vårdnadshavarna och därmed kunna minimera andelen frånvarande barn i verksamheterna är även fortsatt en effekt som inte uppnåtts. Introduktionen till jourvikarierna har inte upplevts fungera lika bra som tidigare inom förskolan enligt utvärderingen även om de fortfarande introducerats en vecka i ordinarie verksamhet innan jouren. Synpunkterna hos vikarierna har varit önskemål om att introduktionen sker på de enheter som anordnar sommarjour. Rektorsgrupperna är dock eniga om att fortsätta stärka upp rutiner och resurser kring barn med särskilda eller extraordinära behov eftersom dessa barn ofta är de som behöver och nyttjar jourverksamheten mest. Även detta år uppges schemaläggningen av vikarierna vara ett utvecklingsområde inför 2026. Samtidigt bör det finnas förståelse för att de rektorer som ansvarar under sommarjouren har olika och varierande erfarenheter av att arbeta med fritidshem respektive förskola. 6 Att sammanföra fritids och förskoleverksamhet i samma byggnad ger samordningsvinster sett till bemanning men ställer också krav på ordentliga aktiviteter för de äldre barnen då material och lokaler inte är anpassade för äldre barn. För 2026 är renoveringsläget av förskolor och skolor sådant att det inte får anses vara prioriterat att samköra verksamheten i alla områden. Öppettiderna på 06.30-17.00 föreslås fortsätta 2026 dels utifrån beläggningsstatistik, dels ur ett schemamässigt perspektiv, då sommarjouren innebär många förändringar barn- och elevnärvaron förändras dagligen jämfört med reguljär verksamhet. Det är ur brukarperspektiv fördelaktigt att möta geografisk hemvist så långt möjligt genom en geografisk spridning av enheterna. UBF:s arbetsgrupp har i sin utvärdering bland annat resonerat kring att kunna bestämma sommarjour-enheter efter önskade behov snarare än fasta upptagningsområden. Men detta kräver i så fall större framförhållning och en betydande tidigareläggning av hela processen som i sin tur kan vara svår att genomföra utifrån att det sker många lokalarbeten i verksamheterna några år framåt. Inför 2026 bör hänsyn tas till faktorer som tillgängliga enheter, ventilation, aktivitetsbehov, bemanningsbehov och matsituation. Inför 2026 beslutar avdelningscheferna i för- och grundskola utifrån arbetsgruppens förslag de enheter som ska vara öppna under veckorna 28–32 och att Nattisverksamheten ska vara stängd vid samma tidpunkt. Avdelningscheferna i för- och grundskola beslutar därför att jourverksamhet sker vid följande enheter sommaren 2026: Enhet Område Upptagningsområde Strömnäsbackens förskola Hortlax, Bergsviken, Infjärden, Södra Pitholm, Strömnäs, Munksund Klubbgärdsskolans fritidshem Rönnens förskola Piteå C, Öjebyn Piteå C Christinaskolans fritidshem Skogens förskola (förskola och Norrfjärden, Alterdalen, Rosvik Norra fritidshem) Bo Åström Elice Ökvist Avdelningschef förskola Avdelningschef grundskola 7