Socialnämnden — 17 juni 2026

§ 90 Borttagen på grund av sekretess Diarienr 26SN173 Sammanträdesprotokoll 6 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 91 Borttagen på grund av sekretess Diarienr 26SN173 Sammanträdesprotokoll 7 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 92 Borttagen på grund av sekretess Diarienr 26SN173 Sammanträdesprotokoll 8 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 93 Borttagen på grund av sekretess Diarienr 26SN173 Sammanträdesprotokoll 9 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 94 Borttagen på grund av sekretess Diarienr 26SN173 Sammanträdesprotokoll 10 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 95 Uppföljning barn och familj Diarienr 26SN36 Beslut Socialnämnden beslutar: - Att ge förvaltningen i uppdrag att utöka antalet årsarbetare i avdelningen barn och familj till den kostnad som inryms i nuvarande budgetrap exklusive de tillfälliga medel som tillförs KF. - Att återkomma i strategisk plan och budget för år 2027 om eventuell ytterligare förstärkning i avdelningen. - Att fastställa föreslagna indikatorer för uppföljning av verksamheterna i avdelning Barn och familj. - Att anta de föreslagna tre utvalda indikatorerna för strategisk plan. Ärendebeskrivning Socialnämnden fick vid sammanträde den 25 februari 2026 en återrapportering med syfte att ge en samlad bild av utvecklingen inom området stöd till barn och familjer, med särskilt fokus på ekonomi, resursanvändning och volymer av insatser. Arbetet hade också som ambition att belysa kvalitet och effekter av genomförda insatser. Underlaget visade dock att det saknas tillräckligt sammanhållen och systematiskt uppföljd data för att möjliggöra en säker bedömning av behov av och prioritering av resurser samt årsarbetsantal, resultat och effekter. Framför allt saknas en samlad bild av kvalitet och måluppfyllelse, systematisk uppföljning av insatsernas effekter, gemensamma definitioner av kvalitet och resultat, beslutade indikatorer för återkommande uppföljning samt metod för bedömning av årsarbetsantal där komplexitet, inte endast volym är en del. Detta innebär att möjligheten att analysera utvecklingen över tid och bedöma insatsernas verkningsgrad samt bemanningsbehov är begränsad. Mot denna bakgrund bedöms det vara nödvändigt att etablera en gemensam struktur för uppföljning med indikatorer som följs regelbundet inom ramen för månadsuppföljning, tertialrapporter, delårsrapporter och årsredovisning. Detta skapar förutsättningar för: •ökad transparens i verksamheten, • bättre analys av resursutnyttjande, • stärkt kvalitet och rättssäkerhet, • mer träffsäker styrning och prioritering. Sammanträdesprotokoll 11 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Socialnämnden beslutade därför att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma senast i juni 2026 med: 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och familjer inom befintlig budgetram 2. Redovisning av ekonomiska konsekvenser och finansiering 3. Förslag på indikatorer för uppföljning av både volymutveckling och kvalitativa resultat Redovisning och förslag framgår av bilagt beslutsunderlag. Sammanfattningsvis följande: 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och familjer inom befintlig budgetram. Det totala antalet uppgår till 63 årsarbetare, vilket enligt planeringsförutsättningarna innebär en ökning med 8,5 årsarbetare. Med beaktande av tidigare överanställningar innebär detta dock i praktiken inte någon faktisk resursökning. Bakgrunden är att den senaste större revideringen av planeringsförutsättningarna genomfördes 2017. Sedan dess har verksamheten präglats av ökade volymer, förändrade lagkrav samt kommunala satsningar. Dessa förändringar har medfört ett behov av överanställningar för att säkerställa rättssäker handläggning samt en arbetsmiljö som är långsiktigt hållbar. 2. Redovisning av ekonomiska konsekvenser och finansiering. Den föreslagna ökningen bedöms rymmas inom befintlig ekonomisk ram med beaktan på i viss mån osäkra prognoser vad gäller framförallt placeringsbehov. 3. Förslag på indikatorer för uppföljning av både volymutveckling och kvalitativa resultat Förslaget omfattar dels indikatorer inom ramen för strategisk planering, dels indikatorer som följs på verksamhetsnivå. Samt att indikatorer inom strategisk planering beslutas av socialnämnden, medan indikatorer på verksamhetsnivå beslutas av avdelningschef. Indikatorerna inom strategisk planering ska vara relationella i syfte att möjliggöra uppföljning av utveckling samt effekter av genomfört omställningsarbete och olika satsningar. Utgångspunkten är att indikatorerna ska kunna hämtas från Kolada samt vara möjliga att följa upp genom digitala statistikleveranser, utan behov av manuell hantering. Sammanträdesprotokoll 12 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Mot bakgrund av att indikatorer idag i begränsad utsträckning följs inom verksamhetsområdena samt att statistikleveranser är otillräckliga, föreslås att två strategiska indikatorer fastställs för år 2027, med möjlighet till utökning från och med 2028 med familjebehandling och inom området våld i nära relationer. För 2027 föreslås följande indikatorer: 1. Inkomna orosanmälningar Indikation: Tidig signal om behov och tryck 2. Inledda utredningar SoL Indikation: Kapacitet och hur inflödet tas vidare 3. Andel placeringar Indikation: Tyngd, risk och kostnadsutveckling Yrkanden Britta Lysholm (C): Majoritetspartierna S och C föreslår: - Att ge förvaltningen i uppdrag att utöka antalet årsarbetare i avdelningen barn och familj till den kostnad som inryms i nuvarande budgetrap exklusive de tillfälliga medel som tillförs KF. - Att återkomma i strategisk plan och budget för år 2027 om eventuell ytterligare förstärkning i avdelningen. - Att fastställa föreslagna indikatorer för uppföljning av verksamheterna i avdelning Barn och familj. - Att anta de föreslagna tre utvalda indikatorerna för strategisk plan. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §75 SNAU Uppföljning barn och familj • Redovisning till socialnämnden 2026-06-17 • Planeringsförutsättningar 2026 Sammanträdesprotokoll 13 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 • Indikatorer jmf 2017 - 2025 • Redovisning till nämnd • Redovisning och förslag till beslut Sammanträdesprotokoll 14 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 96 Tertialrapport 1 2026 Stöd till funktionsnedsatta Diarienr 26SN47 Beslut Socialnämnden tar del av informationen samt beslutar att återkomma om eventuella förstärkningar i strategisk plan och budget år 2027. Ärendebeskrivning Årets första tertial har präglats av betydande utmaningar avseende personal- och kompetensförsörjning. Den samlade belastningen på chefer och medarbetare är hög och arbetet har i stor utsträckning varit reaktivt, med korta ledtider för att hantera akuta och komplexa bemanningssituationer. Detta har haft en påtagligt negativ påverkan på arbetsmiljön och har medfört sjukfrånvaro samt uppsägningar bland chefer. Avdelningen saknar ekonomiska förutsättningar att följa kommunens riktlinjer avseende antal medarbetare och enheter per chef, vilket får konsekvenser för ekonomi, arbetsmiljö och långsiktig kompetensförsörjning. Sammantaget bedöms situationen som ohållbar över tid. Att avdelningen är undantagen från heltidsnormen, i kombination med begränsad tillgång till vikarier, har inneburit en omfattande användning av mertid och övertid. Detta har resulterat i kraftigt ökade personalkostnader och en ytterligare försämring av arbetsmiljön. Den höga personalomsättningen har skapat organisatorisk instabilitet och ytterligare belastat chefernas förutsättningar. Ekonomin har påverkats negativt av nya regler för övertidsersättning, verkställigheter utan budgettäckning samt ärenden som inte ryms inom befintlig ekonomisk ram. Helårsprognosen för avdelningen uppgår till –10 mnkr. Trots dessa utmaningar har flera viktiga utvecklingsinsatser genomförts. Medel från Omställningsfonden har möjliggjort strukturerad kompetensöverföring mellan avgående och tillträdande chefer, vilket har bidragit till att säkra kontinuitet och kvalitet. Samtliga chefer har genomfört utbildning i individbaserad systematisk uppföljning (ISU), och kompetensutvecklingen genom Yrkesresan har stärkts. Följsamheten till hygien- och klädregler är god, och införandet av planeringsverktyget Multiaccess fortgår i syfte att effektivisera schemaläggning och bemanning. Under tertialen har även ett chefsutvecklingsprogram inom förändringsledning påbörjats med stöd av externa medel. Avdelningen befinner sig samtidigt i en extraordinär kontext där demografiska förändringar och långvariga rekryteringssvårigheter kräver nya sätt att organisera och leda verksamheten. Bristande erfarenhet, yrkeskompetens och autonomi hos medarbetare medför ett omfattande behov av operativt stöd från chefer, vilket begränsar möjligheten att arbeta strategiskt med verksamhetsutveckling. Sammanträdesprotokoll 15 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Avdelningschefen har därför identifierat ett behov av att tillskapa en resurs för att stärka förmågan till systematisk dokumentation, uppföljning och kvalitetsarbete i syfte att säkerställa rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet. Beviljade medel för omställning till den nya socialtjänstlagen möjliggör en insats för att stärka kompetensen inom systematisk uppföljning och kvalitetsarbete. Yrkanden Britta Lysholm (C): Majoritetspartierna S och C föreslår att återkomma om eventuella förstärkningar i strategisk plan och budget år 2027. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §49 SNAU Tertialrapport 1 2026 Stöd till funktionsnedsatta • Tertialrapport jan-april • Tertialrapport 1 2026 Stöd till funktionsnedsatta Sammanträdesprotokoll 16 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 97 Piteförslag – seniorernas hus i Piteå Diarienr 26SN93 Beslut Socialnämnden anser att Piteförslaget är besvarat genom befintliga och planerade verksamheter samt genom kommunens stöd till seniorföreningarna med gällande riktlinjer. Socialnämndens fortsatta arbete med nya SoL kan innebära fler riktade insatser mot äldre. Socialnämnden överlämnar yttrande och beslut till kommunfullmäktige och föreslår att kommunfullmäktige avslår Piteförslaget. Ärendebeskrivning Ett Piteförslag har inkommit från styrelsen för SPF Seniorerna Häggen och Rönnen med förslag om att motverka ofrivillig ensamhet bland seniorer i Piteå. Förslaget lyfter behovet av förebyggande och stödjande arbete, utveckling av gemensam träffpunkt, stärkta sociala nätverk, bredare aktivitetsutbud samt förbättrade förutsättningar för seniorföreningarnas verksamhet och samverkan. Ofrivillig ensamhet är ett hälsoproblem som särskilt berör äldre. Faktorer såsom pensionering, förlust av partner och boende i enpersonshushåll ökar risken för ensamhet. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB utgör seniorer i Piteå cirka 32 procent av befolkningen och gruppen ökar över tid. Piteförslaget beskriver att ökad samverkan, gemensamma mötesplatser och ett starkt föreningsliv kan bidra till ökad trygghet för den enskilde och samtidigt minska behovet av stödinsatser från samhället. Pågående och planerade insatser Förebyggande och stödjande insatser Socialnämnden bedriver flera insatser i syfte att motverka ensamhet: • Anhörigstöd erbjuds till personer i behov av stöd. • Förebyggande samtal erbjuds till personer över 80 år som inte har insatser från hemtjänsten. • Möjlighet finns att ansöka om kontaktperson eller ledsagare för att minska ensamhet och öka social delaktighet. Träffpunkt och mötesplats för seniorer Sammanträdesprotokoll 17 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Samvaro och Seniortorget utvecklas med ett förnyat koncept som syftar till att skapa en gemensam träffpunkt för Piteås seniorer. En ny gemensam lokal planeras i centralt läge i anslutning till gågatan och beräknas öppna under hösten 2026. Samvaro kommer även fortsättningsvis att bedriva delar av sin verksamhet på Hamnplan. I Samvarons matsal finns möjlighet att genomföra möten och aktiviteter kostnadsfritt under förutsättning att dessa är öppna för alla seniorer. För slutna sällskap tillämpas gällande taxa för uthyrning av kommunala lokaler enligt Kultur-, park- och fritidsförvaltningens taxor. Nätverk och aktiviteter Både Seniortorget och Samvaron har som syfte att: • Stärka seniorers sociala nätverk • Erbjuda aktiviteter såsom kultur, föreläsningar, gruppverksamhet och rörelse Seniorföreningar och samverkan Seniorföreningarna ges möjlighet att genomföra både aktiviteter för egna medlemmar och aktiviteter öppna för alla seniorer. Seniortorget fungerar som en gemensam plattform för samverkan mellan seniorföreningar samt andra aktörer med verksamhet riktad till äldre. Socialnämnden lämnar stöd till föreningslivet. Föreningarnas verksamhet ska rymmas inom målgruppen för Kommunala förebygganderådet, Kommunala tillgänglighetsrådet och Kommunala pensionärsrådet. Kommunen erbjuder föreningsbidrag enligt gällande riktlinjer med grundläggande krav för föreningsstöd. Andra aktörer som verkar för att motverka ofrivillig ensamhet hos seniorer i Piteå: Röda Korset – Secondhandbutik med Café, Besöksverksamhet Svenska Kyrkan – ex. Musikstunder, Pilgrimsvandring, Caféverksamhet PRO – ex. Paltkalas, Pubafton Lokaler och förvaring Seniortorget och Samvaron utgör gemensamma mötesplatser för samverkan. Förvaring av enskilda föreningars dokumentation och material kan dock inte tillhandahållas av kommunen. Bedömning Socialnämnden bedömer att Piteförslagets intentioner i huvudsak tillgodoses genom redan befintliga och planerade insatser. Genom förebyggande arbete, utveckling av Samvaro och Seniortorget samt stöd till seniorföreningar skapas goda förutsättningar Sammanträdesprotokoll 18 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 för att motverka ofrivillig ensamhet bland seniorer i Piteå. Beslutsmotivering Socialnämnden anser att Piteförslaget är besvarat genom befintliga och planerade verksamheter samt genom kommunens stöd till seniorföreningar enligt gällande riktlinjer. Några ytterligare åtgärder bedöms därför inte nödvändiga i nuläget. Yrkanden Britta Lysholm (C): Majoritetspartierna S och C anser att Piteförslaget är besvarat genom befintliga och planerade verksamheter samt genom kommunens stöd till seniorföreningarna med gällande riktlinjer. Socialnämnden fortsatta arbete med nya SoL kan innebära fler riktade insatser mot äldre. Socialnämnden överlämnar yttrande och beslut till kommunfullmäktige och föreslår att kommunfullmäktige avslår Piteförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §59 SNAU Piteförslag – seniorernas hus i Piteå • Följebrev Piteförslag - Seniorernas hus i Piteå • Piteförslag - Seniorernas hus i Piteå • Piteförslag - Seniorernas hus i Piteå Sammanträdesprotokoll 19 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 98 Planering God och nära vård 2026 Diarienr 26SN150 Beslut Socialnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Socialtjänsten har ansökt om 3 609 878 kronor i statliga medel för att stärka arbetet inom Nära vård. Medlen avses användas för att utveckla primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården i enlighet med nationella prioriteringar. Arbetet kommer att fokusera på sju områden som tillsammans syftar till att förbättra kvalitet, tillgänglighet och samverkan i vården. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §64 SNAU Planering God och nära vård 2026 • Planering God och nära vård 2026 • Rekvisition (22) • statsbidrag-fordelningslista-god-nara-vard-2026 • tjänsteskrivelse Planering God och nära vård Sammanträdesprotokoll 20 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 99 Årlig revidering av medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) egenkontrollplan Diarienr 26SN163 Beslut Socialnämnden godkänner årlig revidering av MAS egenkontrollplan. Ärendebeskrivning Sedan 2022 finns en ny rutin som beskriver MAS systematiska uppföljning. I rutinen framgår att egenkontrollplanen ska revideras vid behov, men minst årligen och ska förankras hos vårdgivaren (socialnämnden). Som regel ska den årliga revideringen av egenkontrollplanen vara förankrad hos huvudmannen/vårdgivaren senast 30 juni. Det som nu reviderats är redaktionella ändringar där egenkontrollplanen har reviderats i bilaga 1 samt att MAS systematiska uppföljningsplan döps om till MAS egenkontrollplan för att förtydliga kopplingen till nämndens riktlinje för egenkontroll. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till Socialnämndens arbetsutskotts förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §65 SNAU Årlig revidering av medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) egenkontrollplan • Tjänsteskrivelse MAS systematiska uppföljningsplan • Bilaga 1 MAS uppföljningsplan 2026-2027 • MAS egenkontrollplan • Piteå kommun Formulär Barncheclista Sammanträdesprotokoll 21 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 100 Redovisning av resultat från MAS egenkontrollplan vår 2026 Diarienr 26SN165 Beslut Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att upprätta: 1. Rutin för att förebygga och behandla trycksår samt rutin för att förebygga och behandla undernäring. 2. Implementering av rutiner. 3. Riktade utbildningsinsatser (Källbogården, Öjagården, Skogsgården). 4. Uppföljning avdelningsvis av implementering av rutiner och utbildningsinsatser i tertialrapportering. 5. Uppföljning av egenkontroller i samband med patientsäkerhetsberättelse. Ärendebeskrivning Enligt riktlinjen MAS systematiska uppföljningsplan Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §67 SNAU Redovisning av resultat från MAS egenkontrollplan vår 2026 • Tjänsteskrivelse resultatredovisningen av MAS egenkontrollplan våren 2026 • PP egenkontrollsresultat 2026 Sammanträdesprotokoll 22 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 101 Revidering av riktlinje ”Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet för hälso- och sjukvård” Diarienr 26SN164 Beslut Socialnämnden godkänner revidering av riktlinje för ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. Ärendebeskrivning Enligt regeringens proposition 2025/26:19 Nästa steg för en god och nära vård, som träder i kraft 1 juli 2026, införs ett krav i hälso- och sjukvårdslagen att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i kommunen. I den årliga översyn och revidering av riktlinjen för ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård har nu ansvaret för MAR kompletterats och uppdraget/ansvaret mellan MAS och MAR separerats. Ansvaret för medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering regleras i Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till Socialnämndens arbetsutskotts förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §66 SNAU Revidering av riktlinje ”Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet för hälso- och sjukvård” • Tjänsteskrivelse Revidering av riktlinje • Bilaga till ansvarsfördelning, Formulär Barncheclista • Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet för hälso- och sjukvård - revidering Sammanträdesprotokoll 23 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 § 102 Uppföljning mätpunkter T1 2026 Diarienr 25SN51 Beslut Socialnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Mätpunkterna i den ekonomiska aktivitetsplanen följs upp per tertial 1 2026. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • Mätpunkter 2026 T1 • Uppföljning mätpunkter T1 2026 Sammanträdesprotokoll 24 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 103 Information förslag till Strategisk plan 2027-2029 och Årsbudget 2027 Diarienr 26SN148 Beslut Socialnämnden tar del av informationen, beslutas tas i Socialnämnden i augusti. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer inför Budget 2027 och Strategisk plan 2027-2029. I riktlinjerna framgår vilka prioriteringar och uppdrag som gäller för budget och verksamhetsplans arbete. Bifogat finns socialnämndens förslag till Strategisk plan 2027-2029 och Årsbudget 2027 Beslut utifrån förslaget kommer att tas på extrainsatt socialnämnd i augusti men socialnämnden delges nu information utifrån föreslaget innehåll. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §60 SNAU Information förslag till Strategisk plan 2027-2029 och Årsbudget 2027 • Bilaga Barnchecklista förslag till strategisk plan 2027-2029 och Årsbudget 2027 • Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 Sammanträdesprotokoll 25 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 104 Återrapport av digitala inköp Diarienr 25SN49 Beslut Socialnämnden tar del av informationen och begär att få ny information då det är klart med upphandling och man kan övergå till digitala inköp. Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade 2025-06-16 att förvaltningen skulle påbörja ett projekt med införande av digitala inköp i hemtjänsten Under hösten gjordes ytterligare förberedelser och analyser av avgiftsberäkningar, vilket ledde till en planerad uppstart efter årsskiftet. Därefter har SKR gjort förtydliganden i frågan vilket innebär att socialförvaltningen behövde göra ett omtag i frågan. Socialnämnden beslutade därför 2026-03-25 att avvakta införandet till dess att förvaltningen framkommit med nytt ställningstagande samt återkoppling i ärendet i juni månads sammanträde Enligt SKR ingår insatsen inköp i maxtaxan i hemtjänsten. Det innebär att kostnader för plock och leveransavgift ska ingå i maxtaxan. Socialförvaltningens bedömning är därför att en upphandling av en leverantör av plock- och leverans av varor till brukare behöver göras. En beställning för upphandling är skickad till inköpsavdelningen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens beslut. Beslutsunderlag • §69 SNAU Återrapport av digitala inköp • Digitala inköp Sammanträdesprotokoll 26 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 105 Tertialrapport Vård- och omsorgsboende Diarienr 26SN42 Beslut Socialnämnden har noterat att det finns äldreboenden som haft underskott i budget år 2025 och även i år visar underskott i budget. Nämnden vill ha en grundligare analys om det finns särskilda skäl som gör att dessa äldreboenden i jämförelse med övriga boenden har svårigheter att klara sin budget inom given budgetram. Redovisning till nämnden i oktober 2026. Ärendebeskrivning De flesta säbon visar inga eller mindre avvikelser medan ett par dras med lite större underskott. Hög sjukfrånvaro, höga övertidstimmar och vikariebrist utmanar verksamheterna. Enhetschefer inom särskilt boende flaggar för en allvarlig situation där brist på kompetens och stora rekryteringssvårigheter skapar oro för verksamhetens förmåga att uppfylla sitt uppdrag. Det svårt att rekrytera personal med rätt utbildning och erfarenhet. Cheferna upplever ökad stress, hög arbetsbelastning och en oro över att inte kunna leva upp till sitt ansvar, särskilt i frågor som rör kvalitet och säkerhet. Detta skapar en risk för långvarig arbetsbelastning och enhetschefers hållbarhet över tid. Enhetscheferna uttrycker även osäkerhet kring hur verksamheten ska prioritera vid fortsatt resursbrist, vilket skapar en otrygg arbetssituation och risker för både brukar- och patientsäkerheten. Ur ett behållarperspektiv krävs både riktade insatser och långsiktiga strukturella åtgärder för att socialtjänsten ska kunna behålla kompetenta medarbetare och fullgöra sitt uppdrag. De pågående uppsägningarna vid Hortlaxgården bedöms leda till totalt 11 vakanser i augusti. Detta skapar en mycket ansträngd situation och väcker stor oro för verksamhetens förutsättningar. Sommaren, där vi ”står nu” så saknar säbo 43 vikarier, stor oro råder för hur vi ska lösa ut den lagliga rätt till semester som våra medarbetare har samt oro för den kvalité vi utför. De flesta säbon visar inga eller mindre avvikelser medan ett par dras med lite större underskott. Hög sjukfrånvaro, höga övertidstimmar och vikariebrist utmanar verksamheterna. Verksamhetsdialoger genomförs kontinuerligt med alla säbon för uppföljning, stöd och nära dialoger. Egenkontroller är genomförda och hanterade enligt rutin. Sammanträdesprotokoll 27 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Yrkanden Britta Lysholm (C): Majoritetspartierna S och C: Socialnämnden har noterat att det finns äldreboenden som haft underskott i budget år 2025 och även i år visar underskott i budget. Nämnden vill ha en grundligare analys om det finns särskilda skäl som gör att dessa äldreboenden i jämförelse med övriga boenden har svårigheter att klara sin budget inom given budgetram. Redovisning till nämnden i oktober 2026. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §54 SNAU Tertialrapport Vård- och omsorgsboende • Tertialrapport 1 2026 Särskilt boende för äldre • Tertialrapport jan-april 2026 Sammanträdesprotokoll 28 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 106 Delrapport, aug 2025 – feb 2026 och plan för omställningen ny socialtjänstlag 2026. Diarienr 26SN144 Beslut Socialnämnden godkänner delrapporten avseende omställningen till ny socialtjänstlag för perioden 1 augusti 2025 – 28 februari 2026 samt noterar planerade aktiviteter och utvecklingsuppdrag för 2026. Ärendebeskrivning I juni 2025 beslutade socialnämnden om ett inriktningsbeslut i omställningen till den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 juli samma år. Inriktningen innehåller sju områden, och utifrån dessa har socialförvaltningen tagit fram en plan: 1. Stärka arbetet med systematisk uppföljning och individbaserad systematisk uppföljning 2. Stärka brukardelaktigheten i utformning av insatser och verksamhet 3. Öka tillgänglighet och delaktighet – utveckla digitala verktyg 4. Öka andelen insatser utan behovsprövning 5. Införa bostadssociala insatser som möter medborgarnas behov 6. Stärka arbetet med att främja jämställdhet 7. Tydliggöra mål och styrning för omställningen Ärendebeskrivning Delrapporten redovisar status i arbetet med omställningen under perioden augusti 2025 till februari 2026, hur statliga omställningsmedel har använts samt planerade aktiviteter för 2026. Arbetet har under perioden främst fokuserat på områdena systematisk uppföljning, brukardelaktighet samt tillgänglighet och digitalisering. Omställningen bedrivs både på förvaltningsövergripande nivå och verksamhetsnära nivå. Förvaltningens utökade ledningsgrupp utgör styrgrupp. Sammanträdesprotokoll 29 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Övergripande lägesbild Arbetet följer övergripande inriktning, men befinner sig i ett tidigt skede. Tyngdpunkten har legat på att skapa strukturer, höja kompetens, identifiera behov och initiera utvecklingsarbeten. Systematisk uppföljning och ISU Arbetet har påbörjats genom utbildningsinsatser och inventering av verksamheternas behov. Det finns behov av gemensam styrning, nyckeltal samt verksamhetsnära stöd för att utveckla ett långsiktigt hållbart uppföljningsarbete. Brukardelaktighet Brukarföreningar och medborgare har involverats i olika utvecklingsuppdrag. Ett mer systematiskt arbetssätt behöver fortsatt utvecklas, både på övergripande nivå och i verksamheterna, för att stärka brukares delaktighet och se till att deras kunskap och erfarenhet tas tillvara. Tillgänglighet och digitalisering Arbetet har påbörjats, bland annat genom inriktning mot en mer samlad ingång till socialtjänsten via kontaktcenter, samt arbete med e-tjänster. Det finns behov av mer sammanhållen styrning och prioritering inom digitaliseringsområdet samt en ökad takt i genomförandet. Övriga områden Övriga områden har haft ett mer begränsat fokus under perioden, men utvecklingsarbete har påbörjats även inom dessa och de är centrala i det fortsatta arbetet. Bedömning Arbetet följer övergripande inriktning men utvecklingen varierar mellan områden, vilket är förväntat i ett tidigt skede. Arbetet har hittills lagt en grund för fortsatt genomförande. Effekter i verksamhet och för medborgare återstår i stor utsträckning men väntas öka i takt med fortsatt genomförande. Ekonomisk redovisning Piteå kommun har erhållit 4,4 miljoner kronor i statliga medel för 2025. Samtliga medel är förbrukade och har främst använts till att skapa strukturer och förutsättningar för omställningen. Sammanträdesprotokoll 30 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Plan för 2026 Till varje område i planen finns aktiviteter och utvecklingsuppdrag planerade för 2026, i syfte att komma närmare målen per område och intentionerna i den nya socialtjänstlagen. Samtliga satsningar som finansieras via statliga medel är knutna till ett eller flera områden i planen. Beslutsunderlag Delrapportering och plan omställningen ny SoL 2025 och 2026 Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till Socialnämndens arbetsutskotts förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §61 SNAU Delrapport, aug 2025 – feb 2026 och plan för omställningen ny socialtjänstlag 2026. • 1. Tjänsteskrivelse. Delrapport, aug 2025 – feb 2026 och plan för omställningen ny SoL 2026 • Delrapportering och plan omställningen ny SoL 2025 och 2026 • Delrapportering och plan omställningen ny SoL 2025 och 2026 Sammanträdesprotokoll 31 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 107 Revidering av riktlinjer för anhörigstöd Diarienr 26SN126 Beslut Socialnämnden antar reviderade riktlinjer för anhörigstöd. Ärendebeskrivning I proposition 2025/26:60 lägger regeringen fram förslag för att stärka och förtydliga stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn. I propositionen framgår att den som vårdar och stödjer närstående ska erbjudas en stödkontakt som ska tillgodose anhörigas behov av information och vägledning eller annat stöd. Exempel på annat stöd är gruppsamtal, föreläsningar och utbildningar med mera. Ytterligare förtydligande i lagförslaget är att socialnämnden ansvarar för att barn med behov av stöd med anledning av en närståendes allvarliga sjukdom, funktionsnedsättning eller andra allvarliga svårigheter eller om närstående oväntat avlider, får de insatser som barnet behöver. Lagändringarna i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft 2026-07-01. Socialtjänstens riktlinjer för anhörigstöd behöver därmed revideras i enlighet med regeringens förslag. Text markerat med rött i beslutsunderlaget är reviderad, överstruken text ska raderas. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till Socialnämndens arbetsutskotts förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §63 SNAU Revidering av riktlinjer för anhörigstöd • Revidering av riktlinjer anhörigstöd • Riktlinjer för anhörigstöd Sammanträdesprotokoll 32 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 108 Komplettering till riktlinjer skadligt bruk och beroende Diarienr 25SN258 Beslut Socialnämnden godkänner kompletteringarna till "riktlinjer skadligt bruk och beroende". Ärendebeskrivning I de riktlinjer som beslutade av socialnämnden i januari 2026 saknas insatser i form av extern öppenvård samt öppenvårdsbehandling i egen regi. Även om insatser i form av öppenvård i egen regi ges utan föregående behovsprövning kan den enskilde ansöka om detta. Ansökan om extern öppenvård sker då den enskilde efterfrågar behandling som inte kan ges på hemmaplan och skall alltid behovsprövas. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till Socialnämndens arbetsutskotts förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §62 SNAU Komplettering till riktlinjer skadligt bruk och beroende • Komplettering till Riktlinjer skadligt bruk och beroende • Tillägg till riktlinjer skadligt bruk och beroende - insats i öppenvård Sammanträdesprotokoll 33 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 § 109 Ändring av socialtjänstens delegationsordning Diarienr 26SN169 Beslut Socialnämnden beslutar godkänna föreslagna ändringar i delegationsbestämmelser för socialnämnden med revidering av begreppet missbruk i G1:4 som ersätts med "skadligt bruk och beroende". Ärendebeskrivning Behov av ändring och tillägg i delegationsordningen har aktualiserats av verksamheterna. Föreslagna ändringar/tillägg är markerade med rött i bifogat beslutsunderlag, det som ska tas bort är överstruket. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till socialtjänstens förslag med revedering av G1:4 nästkommande sammanträde. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • tjänsteskrivelse Ändring av socialtjänstens delegationsordning • Föreslagna ändringar i delegationsbestämmelser för socialnämnden Sammanträdesprotokoll 34 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 110 Komplettering gällande personligt förordnande avseende beslut enligt LVU Diarienr 24SN43 Beslut Socialnämnden besluta förordna tjänsteperson i beredskap Sara Sjöström att fatta beslut om Begäran om polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av 43 § 2 p. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Ärendebeskrivning Delegering innebär att nämndens befogenhet att fatta beslut överlämnas till någon annan, exempelvis till utskott i nämnden eller till anställd. Det delegerade beslutet fattas sedan på nämndens vägnar. Bestämmelser om delegation finns i kommunallagen (2017:725) (KL) och i 30 kap. socialtjänstlagen (2025:400) (SoL). Utöver delegering finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) i vissa fall en kompletterande beslutanderätt som innebär att någon annan har rätt att fatta beslut i nämndens ställe. Det är i dessa fall inte fråga om delegering utan om en kompletterande beslutanderätt som följer direkt av lag. Det är endast när nämndens beslut inte kan avvaktas som den kompletterande beslutanderätten kommer i fråga. Kompletterande beslutanderätt för ordförande eller annan ledamot som socialnämnden har förordnat gäller ovanstående beslut. När nämnden ger en ledamot eller tjänsteman ett förordnande om kompletterande beslutanderätt ska dennes namn anges i förordnandet. Ett förordnande skiljer sig från delegation på så sätt att nämnden måste ange vem förordnandet avser. Det är då inte tillräckligt att nämnden knyter förordnandet till en viss befattning, exempelvis ordföranden i socialnämnden. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till socialtjänstens förslag. Sammanträdesprotokoll 35 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • Komplettering gällande personligt förordnande avseende beslut enligt LVU och LVM Sammanträdesprotokoll 36 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 111 Ändring av socialtjänstens delegationsordning, förtydligande efter socialnämndens sammanträde samt ny ändring. Diarienr 26SN111 Beslut Socialnämnden beslutar godkänna föreslagna ändringar i delegationsbestämmelser för socialnämnden Ärendebeskrivning Efter en revision kring anställningsförfarandet har beslut om kompletteringar i socialtjänstens delegationsordning fattats av socialnämnden 22 april 2026. Vid sammanträdet återremitterade socialnämnden ärendet om punkterna O4.5 och O5.5 för klargörande om innehållet i dessa punkter där frågan avser vem som gett delegationen och vart delegationsbesluten ska redovisas. Punkt O4.5 – enligt reglemente för styrelsen och nämnder är nämnden anställningsmyndighet och ansvarar för lönesättning av anställda i nämndens verksamhet, detta i enlighet med Riktlinjer för personalpolitik. Det är därmed socialnämnden som har gett chef för verksamhet delegation att fatta beslut om lönetillägg för äldre medarbetare. Beslut ska således delges socialnämnden. Punkt O5.5 – socialnämnden beslutar om man ska söka statsbidrag och har utsett delegater som har rätt att ansöka, rekvirera och återrapportera statsbidrag. Besluten ska därför delges socialnämnden. Kommundirektör, tidigare kommunchef, är ansvarig att beställa behörigheter till de tjänstepersoner som utsetts som delegater av nämnden. I delegationsbestämmelser för socialnämnden framstår det felaktigt som att socialnämnden har delegerat till kommunchef att hantera statsbidrag. Detta behöver därmed ändras genom att ta bort kommunchef som delegat. Ett tillägg behöver göras i form av utvecklingsledare som har tillkommit som delegat samt ändras kommunchef till kommundirektör i rutan för kommentarer. Ändringar är markerade med röd text i bifogat beslutsunderlag. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till socialnämndens arbetsutskott förslag. Sammanträdesprotokoll 37 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens beslut. Beslutsunderlag • §73 SNAU Ändring av socialtjänstens delegationsordning, förtydligande efter socialnämndens sammanträde samt ny ändring. • Ändring av socialtjänstens delegationsordning, förtydligande efter socialnämndens sammanträde • Svar på återremittering efter socialnämnden den 22 april Sammanträdesprotokoll 38 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 112 Bidragsansökan från BRIS Nord för verksamhetsåret 2027 Diarienr 26SN161 Beslut Socialnämnden beviljar bidrag med 21 250 kronor till 2027 års verksamhet för BRIS region Nord. Utbetalning sker via kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning BRIS region Nord främjar goda, trygga och jämlika uppväxtvillkor för alla barn. Det görs genom att erbjuda ett brett lågtröskelstöd genom den nationella stödlinjen för barn, som har öppet dygnet runt, samt ger stöd till barn på plats vid deras mottagning i Umeå och deras regionkontor i Luleå. Via BRIS mottagning erbjuds ett fördjupat individuellt stöd, föräldraskapsstöd och gruppstöd för barn. Genom att göra barns röster hörda stärker BRIS barns rättigheter i samhället. För att möta det behov av stöd som barn och unga har idag och för att kunna fortsätta med sitt viktiga arbete, ansöker BRIS om 85 000 kronor i ekonomiskt bidrag för år 2027. Nämndsordförandegruppen har 2025-04-23 i en överenskommelse enats om att bidraget till BRIS på 85 000 kronor delas lika mellan kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt socialnämnden. Hela beloppet på 85 000 kronor kommer att betalas ut från kommunstyrelsens medel och därefter interndebiteras övriga nämnder. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till Socialnämndens arbetsutskotts förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • bifogad fil • Verksamhetsbidrag 2027 - BRIS Region Nord Sammanträdesprotokoll 39 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 • bifogad fil • bifogad fil • bifogad fil • bifogad fil • bifogad fil • bifogad fil • bifogad fil • bifogad fil • Bidragsansökan från BRIS Nord för verksamhetsåret 2027 Sammanträdesprotokoll 40 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 113 Föreningsbidrag Kommunala Förebygganderådet 2026 KFR Diarienr 26SN123 Beslut Socialnämnden beslutar: 1. Godkänna föreslagen ekonomisk fördelning av årets bidrag. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att säkerställa arbetsprocessen för sammanställning av underlag inför fördelning av föreningsbidrag. Förvaltningen ges i uppdrag att använda samma underlag och en enhetlig uppställning för samtliga tre brukarråd för att underlätta berednings- och beslutsprocessen. Ärendebeskrivning År 2026 har sex föreningar ansökt om föreningsbidrag, två mindre än föregående år. (Brottsofferjouren är medräknad i dessa sex, så utöver de som ligger utanför är det fem som ansökt.) Sex föreningar har ansökt om grundbidrag, medlemsbidrag och verksamhetsbidrag, Den totala summan att fördela är 600 000 kronor (på de fem som inte ligger utanför). Även i år ligger Kvinnojouren Lillasyster och Brottsofferjouren utanför dessa 600 000 kr och får 100 000 kr vardera. Alla har redovisat medlemsantalet uppdelat i män och kvinnor, vilket återfinns i underlaget. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till Socialnämndens arbetsutskotts förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §70 SNAU Föreningsbidrag Kommunala Förebygganderådet 2026 KFR • 1. Protokoll årsmöte 20250316 KL • 2. Underlag föreningsbidrag KFR 2026 • 3. Föreningsbidrag_ber_2026_KFR • 4. Tj skrivelse KFR 2026 • Budget 2026 Sammanträdesprotokoll 41 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 • FASTSTÄLLD VP 2026 • Verksamhetsberättelse 2025 Sammanträdesprotokoll 42 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 114 Föreningsbidrag till Kommunala tillgänglighetsrådet 2026 Diarienr 26SN125 Beslut Socialnämnden beslutar: 1. Godkänna föreslagen ekonomisk fördelning av årets bidrag. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att säkerställa arbetsprocessen för sammanställning av underlag inför fördelning av föreningsbidrag. Förvaltningen ges i uppdrag att använda samma underlag och en enhetlig uppställning för samtliga tre brukarråd för att underlätta berednings- och beslutsprocessen. Ärendebeskrivning År 2026 har 13 föreningar ansökt om föreningsstöd, vilket är samma antal som föregående år. Varje förening ges 5 000 kronor i grundbidrag samt ett bidrag på 20 kronor för varje betalande medlem. När grundbidrag och medlemsbidrag (totalt 109 500 kronor) räknats bort finns 240 500 kronor kvar att fördela till verksamhetsbidrag för vad föreningarna planerar för aktiviteter. Utöver detta betalas ett administrativt bidrag ut till Piteå Funktionsrätt Centrum och Funktionsrätt Piteå om vardera 75 000 kronor enligt beslut i Socialnämnden 2019-06-19. Den totala summan är 500 000 kronor. Piteå Funktionsrätt Centrum har 6 medlemsföreningar med totalt 433 medlemmar. Funktionsrätt Piteå har 9 medlemsföreningar, varav en förening inte söker föreningsstöd för 2026 och en förening ligger vilande. Totalt har de 7 ansökande föreningarna 1 792 medlemmar. Samtliga föreningar har redovisat medlemsantalet i kvinnor och män, vilket återfinns i underlaget. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §71 SNAU Föreningsbidrag Kommunala Tillgänglighetsrådet 2026 Sammanträdesprotokoll 43 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 • Föreningsbidrag KTR 2026 • Förslag föreningsstöd KTR - 2026 • Underlag föreningsstöd KTR 2026 Sammanträdesprotokoll 44 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 115 Föreningsstöd till Kommunala pensionärsrådet 2026 Diarienr 26SN124 Beslut Socialnämnden beslutar: 1. Godkänna föreslagen ekonomisk fördelning av årets bidrag samt att avslå inkommen ansökan från Piteå Bouleklubb. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att säkerställa arbetsprocessen för sammanställning av underlag inför fördelning av föreningsbidrag. Förvaltningen ges i uppdrag att använda samma underlag och en enhetlig uppställning för samtliga tre brukarråd för att underlätta berednings- och beslutsprocessen. Ärendebeskrivning Socialnämnden har totalt 400 000 kr att fördela ut i form av föreningsstöd till kommunala pensionärsföreningarna för 2026. Utifrån fördelningsprincipen görs följande fördelning med 20 kr per medlem i medlemsbidrag, 5 000 kr per förening i grundbidrag samt en rörlig summa till verksamhetsbidrag för kommande aktiviteter under 2026. För året 2026 har 11 pensionärsföreningar ansökt om föreningsstöd mot i fjol tio inkomna ansökningar vilket innebär mindre pengar att fördela. I år har även en ansökan inkommit från Piteå Bouleklubb som inte anses vara en kommunal pensionärsförening. Alla har som tidigare år redovisat verksamhetsberättelse, verksamhetsplanering, ekonomisk redovisning och budget, en av föreningarna har äskat om givna pengar till sina planerade aktiviteter för år 2026. Socialförvaltningen lämnar förslag på fördelning av verksamhetsbidraget. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till Socialnämndens arbetsutskotts förslag. Sammanträdesprotokoll 45 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämnden beslut. Beslutsunderlag • §72 SNAU Föreningsstöd till Kommunala pensionärsrådet 2026 • Föreningsstöd till Kommunala pensionärsrådet 2026 • Sammanställning KPR 2026 Sammanträdesprotokoll 46 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 116 Delegationsbeslut Diarienr 26SN6 Beslut Socialnämnden tar del av informationen Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens beslut. Beslutsunderlag • Delegationsbeslut maj 2026 Sammanträdesprotokoll 47 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 117 Kontaktpolitikerna har ordet Diarienr 26SN8 Beslut socialnämnden tar del av informationen Ärendebeskrivning Maria Truedsson och Mojgan Azari har varit på besök på nya Videvägen. Sammanträdesprotokoll 48 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 118 Av ledamöter väckta ärenden Diarienr 26SN7 Beslut Socialnämnden tar del av informationen och beslutar ge i uppdrag till socialförvaltningen att utreda frågan från ledamot Mikael Wikström (M) samt Ledamot Malin Stenvall Viksten (M) och återkomma i oktober nämnd. Ärendebeskrivning Mikael Wikström (M) lyfter fråga om att se över och utreda möjligheten och behovet för laddningsstationer för elsparkcyklar och mopeder vid socialförvaltningens boenden för brukare. Malin Stenvall Viksten (M) lyfter fråga ställd av Daniel Bergman (M) dörrarna till inglasningen på Skogsgården är inte öppningsbara. Förslag att förvaltningen utreder frågan om möjligheten för brukare att använda dörrarna. Fastighet och service strateg får i uppdrag att återkomma varför det inte finns några öppningsbara dörrar på Skogsgården. Yrkanden Britta Lysholm (C): Bifall till socialnämndens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 49 (49) Socialnämnden Datum 2026-06-17

§ 119 Ordförande och socialchef informerar Diarienr 26SN2 Beslut Socialnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Socialchef Eva Börjesson Öman informerar socialnämnden om status inför sommaren samt information om Provbo. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens beslut. Uppföljning barn och familj §95 26SN36 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 75 Uppföljning barn och familj Diarienr 26SN36 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden tar del av redovisning och förslag till beslut och förordar socialnämnden att besluta i enlighet med beslutsunderlaget. Ärendebeskrivning Socialnämnden fick vid sammanträde den 25 februari 2026 en återrapportering med syfte att ge en samlad bild av utvecklingen inom området stöd till barn och familjer, med särskilt fokus på ekonomi, resursanvändning och volymer av insatser. Arbetet hade också som ambition att belysa kvalitet och effekter av genomförda insatser. Underlaget visade dock att det saknas tillräckligt sammanhållen och systematiskt uppföljd data för att möjliggöra en säker bedömning av behov av och prioritering av resurser samt årsarbetsantal, resultat och effekter. Framför allt saknas en samlad bild av kvalitet och måluppfyllelse, systematisk uppföljning av insatsernas effekter, gemensamma definitioner av kvalitet och resultat, beslutade indikatorer för återkommande uppföljning samt metod för bedömning av årsarbetsantal där komplexitet, inte endast volym är en del. Detta innebär att möjligheten att analysera utvecklingen över tid och bedöma insatsernas verkningsgrad samt bemanningsbehov är begränsad. Mot denna bakgrund bedöms det vara nödvändigt att etablera en gemensam struktur för uppföljning med indikatorer som följs regelbundet inom ramen för månadsuppföljning, tertialrapporter, delårsrapporter och årsredovisning. Detta skapar förutsättningar för: •ökad transparens i verksamheten, • bättre analys av resursutnyttjande, • stärkt kvalitet och rättssäkerhet, • mer träffsäker styrning och prioritering.Page 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 Socialnämnden beslutade därför att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma senast i juni 2026 med: 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och familjer inom befintlig budgetram 2. Redovisning av ekonomiska konsekvenser och finansiering 3. Förslag på indikatorer för uppföljning av både volymutveckling och kvalitativa resultat Redovisning och förslag framgår av bilagt beslutsunderlag Yrkanden Ruth Rahkola (S): Föreslår socialnämnden tar del av redovisning och förslag till beslut och förordar socialnämnden att besluta i enlighet med beslutsunderlaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Redovisning och förslag till beslut • Redovisning till socialnämnden 2026-06-17 • Redovisning till nämnd Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Socialnämnden Piteå kommun Redovisning och förslag till beslut Innehåll 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och 3. Föreslag på indikatorer för uppföljning av volymutveckling och kvalitativa resultat 36 Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Ärendet Socialnämnden fick vid sammanträde den 25 februari 2026 en återrapportering med syfte att ge en samlad bild av utvecklingen inom området stöd till barn och familjer, med särskilt fokus på ekonomi, resursanvändning och volymer av insatser. Arbetet hade också som ambition att belysa kvalitet och effekter av genomförda insatser. Underlaget visade dock att det i dagsläget saknas tillräckligt sammanhållen och systematiskt uppföljd data för att möjliggöra en säker bedömning av resultat och effekter. Framför allt saknas: 1. en samlad bild av kvalitet och måluppfyllelse, 2. systematisk uppföljning av insatsernas effekter, 3. gemensamma definitioner av kvalitet och resultat, 4. beslutade indikatorer för återkommande uppföljning. Detta innebär att möjligheten att analysera utvecklingen över tid och bedöma insatsernas verkningsgrad är begränsad. Mot denna bakgrund bedöms det vara nödvändigt att etablera en gemensam struktur för uppföljning med indikatorer som följs regelbundet inom ramen för månadsuppföljning, tertialrapporter, delårsrapporter och årsredovisning. Detta skapar förutsättningar för: • ökad transparens i verksamheten, • bättre analys av resursutnyttjande, • stärkt kvalitet och rättssäkerhet, • mer träffsäker styrning och prioritering. Socialnämnden beslutade därför att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma senast i juni 2026 med: 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och familjer inom befintlig budgetram. 2. Redovisning av ekonomiska konsekvenser och finansiering. 3. Förslag på indikatorer för uppföljning av både volymutveckling och kvalitativa resultat. Avdelningens processer Avdelningens uppdrag omfattar ett sammanhållet stöd till barn, unga och familjer, från förebyggande insatser till myndighetsutövning och specialiserat stöd. Processerna kan delas in i ett antal övergripande flöden. Sammanhängande processbild Avdelningens arbete kan beskrivas som ett flöde: Förebyggande → Mottagning → Utredning → Beslut → Insats → Uppföljning Parallellt löper: Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • Våld i nära relation-processer • Familjerättsliga processer • Akuta skyddsprocesser (skyddat boende) Helhetsperspektiv Det som kännetecknar avdelningens processer är: • Barnets bästa i centrum • Samverkan mellan verksamheter och externa aktörer • Balans mellan frivilliga och myndighetsbaserade insatser • Förstärkning av förebyggande och tidiga insatser • Kontinuitet från tidigt stöd till skydd och behandling 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och familjer inom befintlig budgetram Inledning och analysgrund Ett samlat analysarbete har genomförts som underlag för förslag om fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen. Nationella och lokala påverkansfaktorer innebär sammantaget en osäkerhet i bedömningen av en långsiktigt ändamålsenlig resursfördelning. Analysen har skett med utgångspunkt från den senaste större revideringen av planeringsförutsättningarna 2017. Revideringen föranleddes av att verksamheten hade uppbyggda ärendeköer samtidigt som lagstadgade utredningstider inte kunde hållas. Verksamheten påverkades även av effekterna av flyktingmottagandet 2015 som innebar att ensamkommande barn fortsatt anvisades till Piteå även under 2017 i en högre omfattning än tidigare. Samt föreskrifter om våld i nära relationer som ökade kraven på att utreda barns situation vid misstanke om våld, vilket påverkar inflöde och handläggning. Den sammantagna situationen innebar att barn och unga fick vänta på att få sina behov utredda, vilket medförde risker för bristande rättssäkerhet och kvalitet i handläggningen. Analysen visar tydligt att verksamheterna idag verkar under väsentligt förändrade förutsättningar jämfört med revideringen av planeringsförutsättningarna 2017. Vidare skapar nationella och lokala påverkansfaktorer en sammantagen osäkerhet i bedömningen av en långsiktigt ändamålsenlig resursfördelning varför det behöver följas särskilt kommande år. Områdena som påverkar är: Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se 1. Betydande författningsändringar Betydande författningsändringar senaste åren påverkar i hög grad verksamheterna, dess uppdrag och krav på genomförande. De centrala förändringarna rör: • Förstärkt lagstiftning kring placerade barn (bl.a. lex Lilla hjärtat, 2022) Har ökat kraven på uppföljning, kontinuitet och prövning av vårdens varaktighet. • Lag om placering i skyddat boende (2024:79) Har tydliggjort socialtjänstens ansvar för våldsutsatta, inklusive barn som medföljande. • Ny socialtjänstlag (2025:400) Innebär tydliga krav på ökad förskjutning mot ett mer förebyggande, tillgängligt och flexibelt arbetssätt. Lag (2023:196) om kommuners brottsförebyggande ansvar 1 juli 2023 Krav på strukturerat och kunskapsbaserat arbete för att förebygga brott bland barn och unga • Utökad informationsdelning mellan myndigheter 1 december 2025 Socialtjänst, polis och skola kan dela uppgifter utan samtycke i brottsförebyggande syfte. • Skärpta regler för unga lagöverträdare föreslås träda i kraft 2026 Innebär bl.a. sänkt straffbarhetsålder till 13 år vid allvarliga brott, minskad/avskaffad straffrabatt samt skärpta påföljder och kontrollåtgärder. • Stärkt LVU / nya tvångsvårdslagar (“lex Lilla hjärtat på riktigt”). Föreslås träda ikraft 1 januari 2027 Innebär bland annat tidigare ingripanden vid risk för kriminalitet och social nedbrytning, stärkt barnperspektiv och ökad vikt vid barnets anknytning ökade möjligheter till långsiktiga placeringar. LVU föreslås ersättas med två nya lagar: - Lag för beslut om vård - Lag om genomförande och befogenheter. • HVU – ny placeringsform (hem för vård av unga) I den statliga utredningen Hem för barn och unga (SOU 2025:84) föreslås att nuvarande HVB-vård för barn ersätts av en ny placeringsform – hem för barn och unga, indelad i tre kategorier: • hem för barn och föräldrar, • generella hem för barn och unga, • specialiserade hem för barn och unga. Syftet är att i högre grad kunna matcha insatser mot barnets individuella behov samt stärka kvalitet och rättssäkerhet i vården. Det ställer fortsatta höga krav på Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • matchning mellan behov och insats, • uppföljning och kvalitetssäkring, • kompetens inom myndighetsutövning och placeringsnära arbete. • Nya verktyg – insatser utan samtycke och mellanvård (SOU 2022:70) Möjliggör öppenvårdsinsatser utan samtycke samt mer intensiv och strukturerad öppenvård (mellanvård) som alternativ till placering 2. Ökad komplexitet och förändrade mönster Socialtjänsten möter i ökande grad mer sammansatta och långvariga behov, vilket ökar kraven på: - samordning, - intensitet i insatser, - kontinuitet i arbetet. 3. Förändrad målgrupp – tydligare riskmönster Ökad andel ärenden kopplade till - normbrytande beteende och kriminalitet, - psykisk ohälsa, - våld och bristande omsorg. 4. Särskilt om placeringsområdet Placeringsområdet ställer fortsatt höga krav på: • kvalitet • kontinuitet • stabil bemanning • specialiserad kompetens Detta är avgörande för rättssäkerhet och ändamålsenliga insatser. 5. Uppdragsutveckling - större inslag av risk- och säkerhetsbedömningar, - ökad samverkan med rättsväsende och andra myndigheter. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se 6. Personal och kapacitet – nationell utmaning Socialtjänsten står inför betydande utmaningar: • svårigheter att rekrytera och behålla personal, • hög arbetsbelastning, Konsultberoende och kortsiktiga lösningar för att klara uppdraget påverkar: • kontinuitet för barn och familjer, • kvalitet i utredningar och uppföljning, • möjligheten att arbeta långsiktigt. 7. Riktlinjer och lokala beslut Socialnämnden har sedan juli 2025 riktlinjer för insatser utan behovsprövning: • familjebehandlande insatser, • stöd vid våld i nära relationer, • insatser inom ramen för skolsociala team. Detta ska innebära att fler barn, unga och familjer får stöd tidigare. Riktlinjerna påverkar: • inflöde av ärenden, • insatsernas omfattning och varaktighet, • balansen mellan olika insatsformer, • fördelningen mellan insatser utan behovsprövning och mer ingripande insatser. Inför beslut om nya riktlinjer genomfördes inte risk-, eller konsekvensanalys och det dröjde även med stöd till verksamheten för att kunna genomföra omställningsarbetet. Detta skedde senare genom resursförstärkning finansierat av de statliga medel som ges till kommunerna i och med kraven på omställning. Efterfrågan på insatserna är högre än verksamheternas resurser vilket lett till väntetider. Väntetider hindrar snabb hjälp vilket riskerar förvärring vilket i sin tur kan leda till behov av utredning och mer ingripande insatser. Vid införandet av riktlinjerna för insatser utan behovsprövning saknades en etablerad struktur för systematisk uppföljning, indikatorer och metoder för att följa upp effekterna. Det innebär att: • det saknas beslutade indikatorer för att systematiskt följa upp effekterna av riktlinjerna, • det inte är fastställt vilka mått som ska användas för att bedöma kvalitet och resultat, • det i nuläget saknas en sammanhållen uppföljning av om insatserna ger avsedd effekt. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Detta innebär att det kommer att ta tid innan det är möjligt att: • följa utvecklingen på ett systematiskt och jämförbart sätt, • bedöma om omställningen ger önskade effekter, • använda resultat som underlag för prioriteringar och resursfördelning. Effekterna av förändringarna kommer därmed att kunna bedömas först efter en period av systematisk datainsamling och analys. 8. Lokal översyn av åldersgränser Sedan våren 2026 pågår en översyn av åldersgränser inom verksamhetsområdet. Översynen omfattar alla målgrupper i åldrarna 18-21 år och • insatser enligt socialtjänstlagen (SoL), • lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) • insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Översynen inkluderar även psykosociala insatser, stöd vid skadligt bruk och beroende. Arbetet har ännu inte resulterat i beslut men kan på sikt innebära förändringar inom avdelningen gällande: - målgruppens omfattning och sammansättning, - volymer, - arbetssätt, kompetens-, och bemanningsbehov. LSS-vuxna (SoL/LSS) Statistik i nuläget visar 2023: 8 unika personer med SoL/LSS beslut i ålder 18-21 år 2024: 17 unika personer med SoL/LSS beslut i ålder 18-21 år 2025: 22 unika personer med SoL/LSS beslut i ålder 18-21 år Mellan 2023-2024 en ökning på 9 personer Mellan 2024-2025 en ökning på 5 personer Psykosocialtstöd till vuxna, SoL/ LVM Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se 2023: 1 unik person med SoL beslut i ålder 18-21 år. Inget LVM 2024: 3 unika personer med SoL beslut i ålder 18-21 år. Inget LVM 2025: 7 unika personer med SoL beslut i ålder 18-21 år. 3 unika personer med LVM. Mellan 2023-2024 ökning på 2 personer SoL Mellan 2024-2025 ökning på 4 personer med SoL Stöd till barn och familj SoL/LVU 2023: 18 unika personer med beslut i ålder 18-21 år 2024: 38 unika personer med beslut i ålder 18-21 år 2025: 38 unika personer med beslut i ålder 18-21 år Stöd till barn och familj LSS Mellan 2023-2024 ökning på 20 personer Mellan 2024-2025 ökning på 0 personer 2023: 0 unika personer med beslut i ålder 18-21 år 2024: 3 unika personer med beslut i ålder 18-21 år 2025: 4 unika personer med beslut i ålder 18-21 år Mellan 2023-2024 ökning på 3 personer Mellan 2024-2025 ökning på 1 personer Sammanfattande slutsats Efter 2017 har det skett en genomgripande utveckling med samhällsförändringar, förändringar i målgrupper, nya krav i lagstiftning och ökad komplexitet i ärenden som innebär att uppdraget i praktiken har förändrats. Samtidigt förväntas socialtjänsten i högre grad arbeta förebyggande, vara mer Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se tillgänglig och bedriva systematisk uppföljning vilket kräver uppföljningsbara resultat. Analysen visar sammantaget att 1. Nuvarande sätt att styra, följa upp och fördela resurser inte fullt ut speglar dagens verklighet. 2. Nuvarande bemanning bygger på en verklighet från 2017, nuvarande dimensionering inte fullt ut motsvarar dagens uppdrag. 3. Socialnämnden behöver styra mer mot resultat än volym. 4. Styrning och resursfördelning behöver i högre grad spegla uppdragets komplexitet, snarare än enbart antalet ärenden. Detta är en förutsättning för att säkerställa en rättssäker, effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet. Resurser behöver i högre grad fördelas utifrån: • volym, • komplexitet, • insatsernas intensitet, • långsiktig hållbarhet. 5. Verksamheterna inom stöd till barn och familjer har olika uppdrag och därmed olika logik för bemanning. 6. Resursfördelningen behöver vara både stabil och flexibel. 7. Det saknas tillräcklig systematik i uppföljning av kvalitet och resultat, gemensamma indikatorer vilket försvårar styrning och prioritering för en tydlig fördelning av resurser utifrån faktiska behov relaterat både till belastning och komplexitet. Detta riskerar att fördelning och prioritering styrs av antaganden i för hög grad i stället för kunskap. Osäkerheter Fördelningen baseras på: • nuvarande volymer, • kända utvecklingstrender. Men kan påverkas av: • nya lagkrav (2026- 2027), • ändrade riktlinjer, • ändrad åldersgräns, • utveckling av insatser på hemmaplan. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Databasen Kolada har i viss mån jämförbara nyckeltal från flera myndigheter (SCB, Socialstyrelsen, SKR m.fl.) och används för: • jämförelser mellan kommuner, • uppföljning, • styrning och analys. Kolada ger dock inte statistik på: • Antal årsarbetare per funktion. • Faktisk arbetsbelastning per handläggare. • Komplexitetsnivå. Förvaltningen saknar också metod eller modell för bedömning och behov av årsarbetare utifrån • faktisk volym (Kolada och lokala data), • kända tidsåtgångar per ärendetyp, • justering för ökad komplexitet. Förslag utveckling och uppföljning Förvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar att: 1. Fastställa en fördelning av årsarbetare enligt följande principer: • Myndighetsutövning och familjerätt säkerställs utifrån lagkrav och rättssäkerhet. • Fortsatta satsningar för att möjliggöra insatser på hemmaplan. • Resurser avsätts för våld i nära relationer och skyddsarbete. • Övriga verksamheter dimensioneras utifrån efterfrågan och tillgänglighet. 2. Utveckla modell för komplexitetsbedömning och principer för beräkning av resursfördelning utifrån: ⁻ volym ⁻ komplexitet ⁻ intensitet ⁻ hållbarhet Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se 3. Uppföljning Förvaltningen bedömer att socialnämnden fortsatt behöver följa volymer, komplexitet och kvalitativa resultat inom avdelningens områden med beredskap att kommande år, vid behov besluta om ytterligare revideringar av årsarbetarantal. En sådan uppföljning är nödvändig för att: • säkerställa att resurserna över tid är anpassade till uppdragets omfattning och krav, • möjliggöra justeringar vid förändrade förutsättningar, • upprätthålla kvalitet och rättssäkerhet i verksamheten. Förslag årsarbetare Underlaget har analyserats och strukturerats utifrån de förutsättningar och den data som finns tillgänglig. Avsaknaden av tydlig ledning, styrning samt gemensamma mallar för analysarbetet och systematiserad datainsamling har dock medfört att analyser och statistikpresentationer skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden. Arbetet har dessutom varit resurskrävande, samtidigt som det finns oklarheter kring hur statistikleveranser ska utformas samt vem som ansvarar för olika delar i processen. Detta synliggör sammantaget de utmaningar som finns i att ta fram genomarbetade och jämförbara analyser, vilket i förlängningen påverkar möjligheten att använda underlagen som ett stabilt stöd för relevanta och välgrundade beslut. Väsentliga utgångspunkter i analysen är nedanstående men det har på grund av ovan beskrivet varit i mer eller mindre omfattning möjligt att analysera samt redogöra för: • Volympåverkan Förväntade förändringar i ärendevolymer eller insatsomfattning som påverkar resursbehovet, exempelvis ökat inflöde av ärenden, fler eller längre insatser. • Volymutveckling 2017 – 2025 För att analysera volymutveckling valdes att i de fall det finns tillgänglig data en jämförelse mellan 2017 och 2025. 2017 är senaste året en större revidering gjordes av Planeringsförutsättningarna. Revideringen föranleddes av att verksamheten hade uppbyggda ärendeköer samtidigt som lagstadgade utredningstider inte kunde hållas. r på att utredningstider överskreds och att det fanns en kö där barn och unga väntade på utredning. • Komplexitet Ärendenas komplexitet och intensitet, såsom högre risknivåer, mer sammansatta behov, ökad samverkan eller ökade krav på dokumentation och rättssäkerhet. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • Förväntad påverkan av externa faktorer Faktorer utanför verksamhetens direkta kontroll, exempelvis lag- och författningsändringar, förändrad samhällsbild, nationella styrsignaler, riktlinjer och andra beslut. • Osäkerhet Bedömda osäkerheter i underlaget samt antaganden som ligger till grund för planeringen. Redovisningen struktureras utifrån styrdokumentet Planeringsförutsättningar 2026. Förklaringstext till kolumner: • Verksamhetsområde Anger vilken del av verksamheten inom Barn och familj som planeringsförutsättningarna avser, exempelvis myndighetsutövning, öppenvård eller placeringsnära arbete. • Nuvarande årsarbetarantal Avser faktisk bemanning i årsarbetare vid utgången av föregående år, exklusive tillfälliga förstärkningar och projektanställningar. • Planeringsförutsättning 2026 (årsarbetsantal) Anger det årsarbetarantal som bedöms nödvändigt för att möta uppdraget under planeringsåret 2026 och framåt, baserat på kända volymer, uppdrag och gällande styrdokument. I de områden där revidering föreslås markeras förslaget med röd text. Arbetsledning Beskrivning och motivering Enhetschefer vht 5940 Ansvar för verksamhet, personal och ekonomi 3,0 tjänster Förslag tjänster 3,0 - 4,0 tjänster Analyser nedan Volymutveckling 2017 – 2025 Komplexitetesutveckling i ärende Inriktning hemmaplanslösning Författningsändring Hem för vård och boende för unga Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Verksamhet Beskrivning och motivering Samordnare vht 5940 Samordning av interna och externa vård- och behandlingsinsatser. Målsättningen är att hitta kostnadseffektiva insatser på hemmaplan för att undvika placeringar Nuvarande årsarbetsantal 1,0 tjänst (socialsekreterare) Förslag årsarbetsantal 1,0 tjänst (socialsekreterare) Verksamhet Beskrivning och motivering Mottagning, vht 5680 Tar emot anmälningar, ansökningar samt gör barnskyddsutredningar. Gör förhandsbedömning av anmälningar Ger råd och stöd till medborgare och professionella i andra verksamheter Nuvarande årsarbetsantal 4,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 5,0 socialsekreterare Se nedan Mottagningen är den arbetsgrupp som tar emot och hanterar de orosanmälningar som inkommer till Stöd till barn och familj. De tar även emot ansökningar om stöd samt finns till för råd och stöd för att tex. hänvisa till rätt instanser. Mottagningens främsta jobb är att hantera inkommande orosanmälningar, där den huvudsakliga uppgiften är att göra en bedömning om utredning behöver inledas eller ej. Mottagningen har telefontid varje dag. Måndag, onsdag, torsdag och fredag klockan 10-12, tisdag klockan 13-15. När någon kontaktar mottagningen sker oftast: • Ett första samtal (via telefon, digitalt eller på plats) • En kort kartläggning av situationen Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • Bedömning av vilket stöd som behövs • Avgör om en utredning ska startas eller inte En annan uppgift som mottagningen ägnar stor del av tid till är samverkan. Samverkan mellan skola, polis, region men även andra samverkanspartners. Detta innebär att informera om orosanmälningar, utredningar och de stöd vi kan erbjuda. - Antal initieringar oro för barn och unga 2017: 1081 - Antal initieringar oro för barn och unga 2024: 1 947 - Antal initieringar oro för barn och unga 2025: 2 265 Antalet orosanmälningar har ökat markant från 2017 till 2025. Ärendenas karaktär skiljer sig enormt och kan handla om allt från ett snatteri till omfattande våld inom familjen, men även att ett barn har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Vilket gör att det oftast behöver vara två socialsekreterare vid varje besök som träffar familjerna som kommer på besök. Antalet socialsekreterare enligt budget är 4.0 årsarbetare men sedan 2017 och framåt har antalet i praktiken varit upp till 6,0. Detta är behövligt utifrån de utökade orosanmälningar som inkommer samt komplexiteten i ärendena. Risken med lägre bemanning är att inte hinna handlägga ärenden inom lagstadgad tid som är 14 dagar. Vilket till viss del inträffar i nuläget dagar med oplanerad frånvaro på grund av vård av barn eller sjukdom. Antalet socialsekreterare på plats är ibland är endast två. Vid bemanning med 4.0 årsarbetare finns risk för för få socialsekreterare på plats och inte hinna med telefontid, besök och handläggning enligt lagkrav. Verksamhet Beskrivning och motivering Utredning barn och unga, vht 5541 Handläggning enligt Socialtjänstlagen (ett moment är uppföljning) Följer upp vård enligt LVU. Avser även ensamkommande barn Nuvarande årsarbetsantal 13,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 15,0 socialsekreterare Se nedan Barn och ungdomsgruppen arbetar med att utreda den utredningar som inleds från mottagningen samt följa upp olika insatser som de beviljar efter avslutad utredning. Insatser som Barn- och ungdomsgruppen beviljar är familjebehandling, kontaktperson, kontaktfamilj, familjehemsplacering, Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se placering på Stödboende och HVB ( hem för vård och boende ) hem samt SiS (Statens institutionsstyrelse) hem. I arbetet med familjerna så sker ofta ett omfattande nätverksarbete enligt Signs of saftey (ett förhållningssätt där man jobbar utifrån familjens styrkor och nätverket) vilket gör att det sker många träffar med familjerna som man utreder. I de komplexa ärendena sker det oftast en samverkan med andra aktörer såsom skola, region och polis. Som utredare har du ett stort ansvar för att se till barnets bästa vilket innebär många kontakter och mycket dokumentation. Det finns ingen exakt lagstadgad siffra i Sverige för hur många utredningar en socialsekreterare “ska” ha samtidigt. Arbetsbelastningen styrs i stället av arbetsgivaren och ska anpassas så att arbetet kan utföras rättssäkert och med god kvalitet. Men det finns riktlinjer och rekommendationer som påverkar arbetet i praktiken: • Socialstyrelsen betonar att arbetsbelastningen måste vara rimlig så att utredningar kan göras noggrant och inom lagstadgad tid (ofta 4 månader enligt socialtjänstlagen). • Akademikerförbundet SSR och andra fackliga aktörer lyfter att hög arbetsbelastning är ett stort problem och kan hota rättssäkerheten. • Erfarenhet hos socialsekreteraren Ungefärliga riktmärken som ofta nämns i branschen: Barn och unga: ca 8–15 pågående utredningar (ibland fler i pressade kommuner). Analys Beräkning av bemanning handlar inte bara om antalet, utan: • hur komplexa ärendena är • hur mycket dokumentation som krävs • hur mycket stöd (t.ex. administrativt) som finns Om en socialsekreterare har för många utredningar samtidigt kan det leda till: • längre handläggningstider • sämre kvalitet i bedömningar • ökad stress och personalomsättning Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Det som hände åren 2015-2017 var att det bildades en kö på ca 100 ärenden där utredningstiden i vissa ärenden kunde pågå i ett år. Arbetsmiljön var ohanterbar och ett flertal socialsekreterare slutade inom kort tid. 2017 utökades bemanningen främst i form av stadsbidrag. Men sedan 2022 har vi tappat dessa stadsbidrag och antalet varit ca 15 person på plats om än budgeten varit för 13 personer. Få personer har slutat, arbetsbelastningen är mer stabil och medarbetarna väljer att stanna kvar för att de trivs, anser att de får stöd i sina komplexa ärenden med mera. Under 2017 var det även ett flertal EKB ärenden som ökade antalet inledda utredningar. Antalet inledda utredningar 2017 977 stycken Antalet inledda utredningar 2025 490 stycken Verksamhet Beskrivning och motivering Utredning LSS/biståndsstöd vht 5140 Handläggning enligt LSS Rekrytering samt stöd till uppdragstagare LSS Nuvarande årsarbetsantal 2,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 2,0 socialsekreterare Se nedan LSS-gruppen i Piteå består av 2 heltidstjänster som arbetar med att utreda, bedöma och fatta beslut insatser enligt LSS för barn och unga med funktionsnedsättning som uppfyller kriterier för LSS. LSS-gruppens huvudsakliga uppdrag är: Utredning och bedömning • Tar emot och handlägger ansökningar om LSS-insatser • Bedömer barnets behov i relation till lagstiftningen • Samlar in underlag (medicinska intyg, utlåtanden, från skola/förskola mm. Beslut och uppföljning • Fattar beslut om insatser enligt LSS • Informerar vårdnadshavare och beslut och rättigheter • Följer upp och omprövar beslut vid förändrade behov • Utredningar och vårdnad, boende och umgänge på uppdrag av domstol. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Samverkan • Samverkan med vårdnadshavare, barnet och närstående • Samverkan medandra aktörer så som förskola, skola, habiliteringen, hälso och-sjukvård, socialtjänstens övriga verksamheter mm. Rådgivning och information • Information om gällande lagstiftning • Stöd till föräldrar kring rättigheter och skyldigheter • Vägledning inför separation eller förändrad familjesituation. LSS-insatser för barn • Kontaktperson • Korttidsvistelse kan verkställas i korttidsverksamhet eller kontaktfamilj • Korttidstillsyn • Avlösarservice i hemmet • Ledsagarservice • Särskilt boende kan verkställas familjehem eller HVB Statistik 2025: • Antal inledda utredningar 29 st • Utredningstid medel 38 dagar • Antal insatser beviljade 39 st • Antal inledda uppdragstagarärende 13 st • Antal verkställda beslut 29 st Antalet ärenden ligger relativt stabilt och omfattar cirka 25–30 unika personer/handläggare per år. Trots denna stabilitet har ärendenas karaktär förändrats över tid. Socialsekreterare upplever att det finns en tydlig ökning av ärenden med högre komplexitet. Man önskar i högre grad anpassningar i insatserna och att de är mer flexibelt utformade utifrån deras vardag, vilket inte alltid är möjligt inom ramen för nuvarande LSS-insatser. En möjlig förklaring är att nuvarande utformning av insatser inte fullt ut matchar brukarnas behov. Detta kan leda till att vissa avstår från att ansöka om stöd. Samtidigt är andelen avslag låg, vilket tyder på att de som väl ansöker i stor utsträckning beviljas insatser. En annan iakttagelse är att fler individer idag diagnostiseras med autism, vilket kan påverka behovsbilden och ställa ytterligare krav på anpassning. Det finns också en ökad ovilja hos vissa att identifiera sig med målgruppen inom LSS, vilket exempelvis kan leda till att insatser som korttidsvistelse inte upplevs som relevanta eller attraktiva. Det finns en upplevelse av att ärendemängden var högre omkring 2017 än idag, men detta kan delvis förklaras av en ökad arbetsbelastning kopplad till mer komplexa ärenden snarare än ett faktiskt högre inflöde. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Verksamhet Beskrivning och motivering Utredning och stöd Familjehem, vht 5570 Rekryterar, utreder och stöttar familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Rekryterar Särskilt förordnad vårdnadshavare. Samordning av medling och ungdomstjänst. Nuvarande årsarbetsantal 5,5 familjehemssekreterare för barn i familjehem Förslag årsarbetsantal 6,0 familjehemssekreterare för barn i familjehem Se nedan Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Placeringsgruppen, vht 5573 Ansvarar för barn som är stadigvarande placerade i familjehem Genomför utredningar enligt Socialtjänstlagen Följer upp insatser enligt Socialtjänstlagen Följer upp vård enligt LVU Nuvarande årsarbetsantal 4,0 socialsekreterare för barn i familjehem Förslag årsarbetsantal 5,0 – 8,0 socialsekreterare för barn i familjehem Se nedan Familjehemsteamet Placeringsgruppen och familjehemsgruppen utgör tillsammans familjehemsteamet, vilket ansvarar för långsiktiga placeringar av barn och ungdomar. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Arbetet inom familjehemsteamet präglas av ett högt engagemang och en hög ambitionsnivå när det gäller kvalitet och delaktighet. Då verksamheten i stor utsträckning bygger på långvariga relationer ställs höga krav på socialsekreterarnas förmåga att göra väl avvägda bedömningar där olika perspektiv behöver vägas samman: Familjehemsgruppen Familjehemsgruppen ansvarar för att utreda och matcha uppdragstagare utifrån de behovsbeskrivningar som lämnas av ansvarig barnhandläggare. Den mest omfattande delen av arbetet utgörs av utredning, rekrytering och handledning av familjehem. Utöver detta hanterar gruppen även uppdragstagare i form av kontaktpersoner, kontaktfamiljer, gode män, särskilt förordnade vårdnadshavare samt ärenden kopplade till ungdomstjänst. Familjehemsgruppen består av idag av sex socialsekreterare och arbetar i nära samverkan framför allt med placeringsgruppen, men även med barn- och ungdomsgruppen vid exempelvis jourplaceringar. Under 2025 verkställde gruppen totalt 96 beslut om insatser. Varje verkställighet föregås av en matchningsprocess, och vid familjehemsplaceringar krävs det ofta dialog med flera uppdragstagare innan en lämplig matchning kan genomföras. Med hänsyn till att insatserna varierar i omfattning och varaktighet redovisas nedan två ögonblicksbilder från maj 2021 respektive maj 2026: 2021 2026 Pågående utredningar 18 13 Familjehem 26 40 Kontaktfamiljer 12 5 Kontaktpersoner 19 13 Sammanställningen visar att familjehemsgruppens arbete i ökad utsträckning har kommit att fokusera på familjehemsplaceringar, samtidigt som antalet övriga insatser har minskat. Denna förskjutning, i kombination med höga ambitioner avseende kvalitet och delaktighet, innebär ett mer omfattande och tidskrävande åtagande. Utvecklingen inom verksamheten visar även att antalet placeringar i HVB har minskat, till förmån för familjehemsplaceringar. De barn och unga som idag placeras i familjehem har ofta mer komplexa behov, vilket ställer högre krav på anpassning hos familjehemmen samt ett utökat stöd från familjehemsgruppen. Familjehemsgruppens arbete med rekrytering och relationsbyggande bidrar dessutom till att stärka kommunens tillgång till uppdragstagare i egen regi. Detta kan på sikt minska behovet av förstärkta insatser via privata vårdgivare. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Bedömning och behov framåt Familjehemsgruppen bedöms i dagsläget kunna hantera sina uppgifter, men utvecklingen mot en mer kvalificerad och resurskrävande familjehemsvård innebär ökade krav på verksamheten. Mot denna bakgrund är bedömningen att gruppen på sikt kan behöva förstärkas med ytterligare en socialsekreterare, vilket skulle innebära en utökning från sex till sju tjänster. En sådan förstärkning skulle bidra till att bibehålla kvalitet i uppdraget, möta ökade stödbehov samt säkerställa en långsiktigt hållbar arbetssituation. Utveckling av antal placeringar Vid en jämförelse av antal placeringar mellan 2017 och 2025 omfattar underlaget samtliga placeringar som hanteras av Stöd till barn och familjer, inklusive både kortvariga jourplaceringar och långsiktiga placeringar. 2017 2025 Summa placeringar (exkl. 6§ LVU) 72 75 Placering enligt SoL 42 52 Placering LVU 2 & 3 § 30 23 Omedelbara omhändertaganden LVU 6§ 11 5 Resultatet visar en relativt stabil total nivå av placeringar över tid, men med en tydlig förändring i fördelningen mellan lagrummen. Placeringar enligt SoL har ökat, samtidigt som placeringar enligt LVU samt antalet omedelbara omhändertaganden har minskat. I statistiken för 2017 ingår 14 placeringar av ensamkommande barn som anvisades till Piteå via Migrationsverket. Kommunen hade då ett eget HVB för målgruppen, där majoriteten av dessa barn placerades. År 2025 omfattar pågående vård fem barn som aktualiserats som ensamkommande, varav fyra är placerade i familjehem. Sammantaget indikerar utvecklingen att vård i större utsträckning kan genomföras med samtycke. Minskningen av omedelbara omhändertaganden kan delvis förklaras av ett mer utvecklat arbetssätt kring säkerhetsplanering i samverkan med familjens nätverk enligt Signs of Safety. Detta möjliggör i vissa fall lösningar på hemmaplan och förebygger behovet av akuta ingripanden. Analys Placeringsgruppen För att belysa placeringsgruppens förutsättningar har statistik från de kvartalsvisa placeringskonferenserna sammanställts: 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Ärenden 22 39 36 44 52 56 Socialsekreterare 3 + coach 4 + coach 4 + coach 5 + coach 6 6 Ärenden per handläggare 7,3 9,75 9 8,8 8,6 9,3 Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Sedan placeringsgruppen etablerades har antalet ärenden ökat med cirka 255 procent. Under samma period har bemanningen förändrats från tre socialsekreterare med stöd av coach till sex socialsekreterare utan coachfunktion. År 2025 omvandlades coachrollen till en handläggartjänst för att hantera ärendemängden. Sedan hösten 2025 har gruppen, till följd av hög arbetsbelastning, inte haft möjlighet att ta över placeringsärenden från barn- och ungdomsgruppen enligt gällande rutin. Detta har resulterat i en kösituation där ärenden kvarstår längre än avsett i den ursprungliga gruppen, vilket i sin tur ökar belastningen även där. I maj 2026 väntar sex ärenden på överföring till placeringsgruppen. Om dessa skulle överföras i nuläget skulle varje handläggare ansvara för i genomsnitt 10,3 ärenden. Bedömning och behov framåt Socialtjänstens ansvar för barn och unga som inte kan bo i hemmet är omfattande, och ärendena präglas ofta av hög komplexitet. För att säkerställa god kvalitet i handläggningen, möjliggöra överföring av ärenden enligt fastställda rutiner samt minska sårbarheten vid exempelvis korttidssjukskrivningar, bedöms placeringsgruppen behöva förstärkas ytterligare. En långsiktigt hållbar bemanning motsvarande åtta socialsekreterare skulle innebära cirka 7,75 ärenden per handläggare, inklusive de ärenden som idag är i kö för överföring. Detta skulle skapa bättre balans i arbetsbelastningen samt ge utrymme för kvalitetsutveckling. Ett sådant utrymme kan med fördel användas till metodutveckling, kvalitetssäkring samt revidering av rutiner i takt med förändringar i lagstiftning och riktlinjer. Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Familjerätt, vht 5850 Informationssamtal Utredningar och upplysningar avseende vårdnad, boende och umgänge Utredningar angående faderskap Namnyttranden Utredningar adoption (närstående och medgivandeutredningar) Uppföljningar av adoptioner Råd och stöd i familjerättsliga ärenden på service Nuvarande årsarbetsantal 3,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 4,0 socialsekreterare Se nedan Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Familjerätten i Piteå består av 4 heltidstjänster som arbetar med juridiska och sociala frågor som rör barn, föräldrar och familjer särskilt i samband med separationer eller förändringar i familjen som får konsekvenser för barnet/barnen. Familjerättens huvudsakliga uppdrag är: Föräldraskap och fastställande • Bekräftelse av faderskap eller föräldraskap. Utredningar vid oklarheter kring biologiskt eller juridiskt föräldraskap. Vårdnad, boende och umgänge • Samarbetssamtal för föräldrar som har svårt att komma överens • Avtal om vårdnad, boende och umgänge • Utredningar och vårdnad, boende och umgänge på uppdrag av domstol Stöd till domstol • Yttranden och bedömningar i familjerättsliga mål • Underlag för beslut till tingsrätt Rådgivning och information • Information om gällande lagstiftning • Stöd till föräldrar kring rättigheter och skyldigheter • Vägledning inför separation eller förändrad familjesituation Samarbetsamtal Med samarbetssamtal avses strukturerade samtal under sakkunnig ledning med föräldrar om i samband med eller efter en separation är oeniga om hur de ska lösa frågor kring vårdnad, boende och umgänge rörande det gemensamma barnet/barnen. Samarbetssamtal kan ske genom att föräldrarnas själva begär det eller genom att domstolen uppdrar åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal. Analys Familjerätten Familjerätten i Piteå har under året 2025 haft 172 st gemensamma samarbetssamtal, dvs där båda föräldrarna deltagit. Detta har alltså föregåtts av 344 enskilda samtal. 2024 var det 134 gemensamma samtal och 2023 var det 106 st. Under 2025 var det 123 st barn vars föräldrar deltagit i samarbetssamtal. Utveckling under tid 2023: 106 gemensamma samtal Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se 2024: 134 gemensamma samtal 2025: 172 gemensamma samtal Det innebär: • Ökning 2023–2024: +28 samtal (+26%) • Ökning 2024–2025: +38 samtal (+28%) • Total ökning 2023–2025: +66 samtal (+62%) Samtidigt: • 123 barn berördes under 2025 • 344 enskilda samtal föregick de gemensamma samtalen Samarbetssamtal Antalet samarbetssamtal har ökat markant under perioden 2023–2025, från 106 till 172 gemensamma samtal, vilket motsvarar en ökning på cirka 62 procent. Ökningen bedöms i huvudsak bero på organisatoriska förändringar inom verksamheten. Genom utökad bemanning och att två medarbetare nu arbetar heltid med samarbetssamtal har tillgängligheten för just detta ökat och väntetiderna minskat. Tidigare prioriterades utredningsarbetet utifrån domstolarnas tidskrav, vilket innebar att samarbetssamtal fick stå tillbaka. Införandet av en e-tjänst har också bidragit till ökad tillgänglighet genom att förenkla och sänka tröskeln för att ansöka om samarbetssamtal, vilket sannolikt har medfört att fler familjer söker stöd. Sammantaget bedöms ökningen visa på en förbättrad tillgång till insatsen snarare än en ökning av behovet i sig. Medgivandeutredningar i samband med adoptioner (internationella) Med medgivandeutredningar avses utredningar som syftar till att ge socialnämnden underlag för beslut om medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det. Familjerätten i Piteå har under året 2025 handlagt 0 utredning. 2024 var det 1 st. Adoptionsutredningar avseende nationella adoptioner Familjerätten i Piteå har under året 2025 handlagt 0 utredningar föregående år 2024 var det 1st Näståendeadoption Familjerätten i Piteå har under året 2025 handlagt 1st utredningar och under 2024 1st Adoptionsutredningar Det är generellt lågt inflöde av adoptionsutredningar i Piteå sett över tid. Stödmyndigheten för familjerätt håller inte i adoptionsutbildningar för familjerättshandläggare vad gäller medgivande att ta emot ett barn för adoption längre. Den låga andelens adoptionsutredningar är Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se generellt för Sverige. Att stödmyndigheten inte längre erbjuder adoptionsutbildningar visar att området har låg prioritet nationellt. Utredningar om vårdnad, boende och umgänge Utredning om vårdnad, boende och umgänge är fördjupade barnavårdsutredningar som görs av familjerätten när föräldrar inte kan komma överens och ärendet ska avgöras av domstol. Syftet är att ge domstolen en saklig och professionellt underlag för beslut, där barnets bästa alltid står i centrum. Antal utredningar om vårdnad boende och umgänge Familjerätten i Piteå har under året 2025 inlett och avslutat 24 st utredningar. Året innan var det 16 st. Utveckling under tid 2025: 24 utredningar 2024: 16 utredningar Det innebär Ökning 2024-2025 +8 utredningar (+50%) Antalet utredningar ökade från 16 år 2024 till 24 år 2025, vilket motsvarar en ökning med 50 procent. Ökningen antas främst bero på fler förordnanden från tingsrätten samt att fler ärenden omfattat familjer med flera barn vilket genererar fler utredningar per ärende. Antalet VBU-utredningar är relativt oförutsägbart då de kan varierar från år till år. Man ser inte en trend av stegvis ökade ärenden. Denna utveckling bedöms därför inte som en långsiktig trend utan som en naturlig variation inom området. Dock behöver familjerätten ha fortsatt beredskap att hantera dessa variationer, då inflödet ofta styrs av externa faktorer. Faderskap/föräldraskap Bekräftelse av faderskap/föräldraskap är en juridisk process där det fastställs vem som är barnets far. När faderskapet är bekräftat får barnet och föräldrarna rättigheter och skyldigheter enligt lag Antal bekräftelse av faderskap/föräldraskap Familjerätten i Piteå har under 2025 utfört 31 bekräftelse av faderskap. Föregående år 2024 var det 33 st. Utveckling under tid 2025: 31 bekräftelser 2024: 33 bekräftelser Det innebär Minskning 2024-2025−2 ärenden (−6%) Antalet bekräftelser av faderskap/föräldraskap minskade något från 33 år 2024 till 31 år 2025. Minskningen bedöms främst bero på att Skatteverket har infört digital bekräftelse, vilket har medfört att enklare ärenden i större utsträckning hanteras utanför familjerätten. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se De ärenden som idag behöver hanteras av familjerätten är därmed ofta mer komplexa och kan därför kräva mer omfattande handläggning. Sammantaget kan det innebära att minskningen i antal inte alltid motsvaras av en minskad arbetsbelastning. Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Våld i nära, vht 5710 Handläggning och samordning inom området våld i nära Nuvarande årsarbetsantal 1,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 1,0 socialsekreterare – dock behövs organisering för täckning/stabilitet i bemanning Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Skyddat boende Våld i nära, vht 5710 Bemanning skyddat boende samt stödjande samtal Nuvarande årsarbetsantal 2,0 tjänster Förslag årsarbetsantal 2,0 tjänster Verksamheten består i dagsläget av en socialsekreterare/samordnare samt två behandlare. Arbetet omfattar samtalsstöd till enskilda, genomförande av självhjälpsgrupper samt drift av kommunens skyddade boende. Det skyddade boendet drivs gemensamt av behandlarna och socialsekreteraren/samordnaren, där socialsekreteraren även innehar rollen som föreståndare för boendet. Verksamheten har därmed ett samlat ansvar för både myndighetsutövning, behandlingsinsatser och operativ drift, vilket ställer krav på hög tillgänglighet, kontinuitet och samordning. Antal ärenden 2020-04-01—2021-04-01 93 st 2025-01-01—2025-12-31 132 st Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Antal placeringar skyddat boende 2020-04-01—2021-04-01 8 st 2025-01-01—2025-12-31 5 st Antal barn placerat i skyddat boende 2020-04-01—2021-04-01 9 st 2025-01-01—2025-12-31 1 st Antal placeringar i externt skyddat boende 2020-04-01—2021-04-01 0 st 2025-01-01—2025-12-31 1 st En jämförelse mellan tillgänglig statistik från perioden 2020-04-01–2021-04-01 och 2025-01-01– 2025-12-31 visar på en tydlig ökning av antalet ärenden inom verksamheten. Antalet ärenden har ökat från 93 till 132, vilket motsvarar en ökning med cirka 42 procent. Detta indikerar en markant ökad belastning på verksamheten och medför ett större krav på handläggning, samordning och uppföljning. Samtidigt visar statistiken att antalet placeringar i skyddat boende har minskat, från 8 till 5 placeringar, liksom antalet barn placerade i skyddat boende, som minskat från 9 till 1 barn. Detta kan delvis förklaras av förändrade arbetssätt. Vi jobbar idag enligt Signs of safety och inkluderar familjen/den utsattas naturliga nätverk i större utsträckning då vi vet att placering i skyddat boende är en påfrestande och väldigt isolerande insats. Minskningen innebär dock inte ett minskat behov av resurser, utan snarare ett förändrat och mer komplext uppdrag där insatser i öppenvård och individanpassade lösningar kräver mer tid och kompetens per ärende. Sammanfattningsvis visar statistiken att verksamheten hanterar fler ärenden med en hög grad av komplexitet, trots att antalet traditionella placeringar minskat. Den ökade ärendemängden i kombination med mer resurskrävande arbetssätt medför ett behov av förstärkta resurser för att säkerställa rättssäker handläggning, god kvalitet i insatserna och en hållbar arbetsmiljö för medarbetarna. Statistikens begränsningar Det bör noteras att möjligheten till jämförbar statistik är begränsad då tidigare ärendehanteringssystem, SU-reg, inte längre är tillgängligt och saknar kundsupport. Den statistik som redovisas för den tidigare perioden baseras därför på sparat material från ett tidigare tillfälle. Från och med 2026-01-01 registreras ärenden i Combine, vilket förväntas ge bättre förutsättningar för framtida uppföljning och mer tillförlitliga jämförelser över tid. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Familjebehandlare, vht 5687 Behandlingsarbete med barn, ungdomar och deras familjer Ingår i samverkansstruktur skolsociala team Nuvarande årsarbetsantal 10,0 familjebehandlare Förslag årsarbetsantal 11,5 – 12 familjebehandlare I dagsläget uppgår det till 13,7 årsarbetare – dock med stöd av statliga medel för 1,5. Utvecklingen av volymer behöver följas och analyseras, bland annat i samband med revidering av socialnämndens riktlinjer. Se nedan Sammanställning och analys 2017–2025 Familjebehandlarna i Piteå består av tio tjänster och arbetar främst med relationer, kommunikation, samspel, struktur i familjer samt olika former av socialt nedbrytande beteenden hos barn och ungdomar. Verksamheten är en central del av socialtjänstens förebyggande arbete. Bredd och omfattning i uppdraget Utöver traditionell familjebehandling erbjuder verksamheten ett stort antal specialiserade och förebyggande insatser, bland annat: • stöd till barn som upplevt våld (Trappansamtal) • föräldrastödsprogram (ABC, Komet) • stöd till barn som anhöriga (BRA-samtal) • grupper för barn och unga (tjej-/killgrupper) • stöd vid umgänge, drogtester och påverkansprogram efter dom • insatser kopplade till våld, beroendeproblematik och kriminalitet • samverkan med förskola, skola, BVC, elevhälsa och andra samhällsaktörer Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • skolsocialt team tillsammans med elevhälsan • riktat stöd till unga 13–25 år kopplat till alkohol och droger Många av dessa insatser sker utanför biståndsbeslut och ingår inte i traditionell ärendestatistik, trots att de är tids- och resurskrävande. Hemmaplanslösningar och utökad familjebehandling Sedan 2018 har verksamheten haft ett uttalat uppdrag att arbeta med hemmaplanslösningar som alternativ till familjehems- och HVB-placeringar. En viktig metod är utökad familjebehandling, där familjebehandlarna arbetar mer intensivt och ofta i nära samverkan med socialsekreterare och andra aktörer. Insatsen riktas till familjer där barnen är placeringsnära eller i samband med hemflytt för att: • förhindra placering • förkorta pågående placering • skapa förutsättningar för en hållbar hemgång Trots att insatsen är resurskrävande har den visat goda resultat. Ökad komplexitet och arbetsmiljö Verksamheten ser idag en tydlig förändring i ärendenas karaktär: • ärendena är generellt mer komplexa och mer krävande • ofta behöver två familjebehandlare arbeta parallellt i samma familj • detta är nödvändigt både för att möta familjernas behov och av arbetsmiljöskäl Nya socialtjänstlagen – ökad tillgänglighet Sedan 1 juli 2025, i samband med den nya socialtjänstlagen, har verksamheten öppnat upp för insatser utan behovsprövning i större utsträckning. Detta innebär: • en mer tillgänglig socialtjänst • snabbare stöd till barn, unga och familjer • ökat inflöde av ärenden som ska hanteras inom befintliga resurser Samlad bedömning Familjebehandlarna i Piteå har ett mycket brett, komplext och samhällsviktigt uppdrag. Kombinationen av: • ökande komplexitet i ärenden • resurskrävande hemmaplansinsatser • omfattande förebyggande arbete Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • och ökad tillgänglighet enligt ny lagstiftning innebär att belastningen på verksamheten är hög och fortsatt växande. Uppdrag och förväntningar behöver stå i balans med verksamhetens resurser för att säkerställa kvalitet, arbetsmiljö och långsiktigt hållbara resultat. Ärendeutveckling över tid • 2017: 103 nya behovsprövade ärenden Totalt 276 ärenden (inkl. pågående från föregående år) • 2018: 131 nya behovsprövade ärenden Totalt 352 ärenden • 2019: 109 nya behovsprövade ärenden Totalt 340 ärenden • 2020: 107 nya behovsprövade ärenden, varav 7 utökade insatser Totalt 309 ärenden • 2021: 111 nya behovsprövade ärenden, varav 3 utökade insatser Totalt 315 ärenden • 2022: 115 nya behovsprövade ärenden, varav 3 utökade insatser Totalt 334 ärenden • 2023: 125 nya behovsprövade ärenden, varav 15 utökade insatser Totalt 350 ärenden • 2024: 235 biståndsärenden samt 61 serviceinsatser Totalt 296 ärenden • 2025: 278 bistånd/IUB-ärenden samt 90 serviceinsatser Totalt 368 ärenden Statistik för IUB-ärenden (tidigare serviceinsatser) saknas för åren 2017–2023, vilket innebär att den faktiska arbetsbelastningen under dessa år sannolikt varit högre än vad totalstatistiken visar. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Aktuell situation • Sedan sommaren 2025 finns en konstant kö till familjebehandlarna. • Detta indikerar att: - Efterfrågan överstiger tillgänglig kapacitet - Insatser riskerar att inte kunna ges i rätt tid - Förebyggande och placeringsförebyggande arbete fördröjs • Under 2026 har vi en utökning av personalgruppen med 1,5 årsarbetare (Nya SoL-medel) utifrån omställningsarbete och ny ingång där vi öppnar upp för icke biståndsbedömda insatser i större utsträckning. Skolsocialt team Ett skolsocialt team är en samverkansinsats mellan skola och socialtjänst med syfte att stärka trygghet och studiero samt öka elevers närvaro i skolan. Genom tidig och nära samverkan skapas förutsättningar för tillitsskapande och förebyggande arbete gentemot barn och deras familjer innan problematik fördjupas. Insatsen med skolsocialt team startades under hösten 2025 och bedrivs vid Christinaskolan, en av kommunens större skolor. Skolan valdes utifrån statistik som visade på omfattande problem med skolfrånvaro. Målgruppen för insatsen är elever i förskoleklass till och med årskurs 6 som bedöms ha risk för problematisk skolfrånvaro samt deras familjer. Det skolsociala teamet i Piteå består av två familjebehandlare från socialtjänsten samt två skolkuratorer anställda inom elevhälsan. Arbetet omfattar bland annat tidig information, kartläggning av elevens och familjens situation samt familjestödjande insatser, med fokus på att undanröja hinder för skolnärvaro. Barn- och utbildningsnämnden har för perioden 2026–2028 äskat och beviljats medel motsvarande en halvtidsresurs från kommunfullmäktige för sitt deltagande i den skolsociala satsningen. För att möjliggöra en långsiktigt hållbar och likvärdig samverkan behöver socialnämnden tillskjuta motsvarande resurs från socialtjänsten. Utan en sådan förstärkning riskerar insatsen att inte kunna fortsätta i sin nuvarande form, vilket skulle innebära att kommunen tappar ett viktigt förebyggande verktyg för att tidigt motverka skolfrånvaro och framtida mer omfattande behov av stödinsatser. Mot bakgrund av ovanstående bedöms det angeläget att socialnämnden beslutar om att tillföra motsvarande resurs för perioden 2026–2028, i linje med barn- och utbildningsnämndens beslut, för att säkerställa fortsatt gemensam satsning på skolsocialt arbete i Piteå kommun. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Fältassistenter, vht 5688 Uppsökande, främjande, förebyggande arbete främst riktat till målgruppen ungdomar 12 - 18 år Framgent även riktat mot yngre barn Nuvarande årsarbetsantal 3,0 tjänster Förslag årsarbetsantal 3,0 tjänster Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Familjerådgivning vht 5851 Familjerådgivning Nuvarande årsarbetsantal 2,0 tjänster Förslag årsarbetsantal 2,0 tjänster Familjerådgivningen är en viktig förebyggande verksamhet som erbjuder samtalsstöd vid samlevnadsproblem, separationer och relationssvårigheter. Insatsen bidrar till att minska konflikter, stärka relationer och förebygga mer omfattande sociala och psykosociala problem. Utveckling av ärenden och samtal Familjerådgivningen har under lång tid haft en stabil och hög efterfrågan, både vad gäller antal ärenden och antal genomförda samtal. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se År Antal ärenden Antal samtal 2017 188 938 2018 227 931 2019 235 835 2020 232 916 2021 205 938 2022 245 1 030 2023 250 1 051 2024 227 943 2025 219 784 Analys av utvecklingen • Antalet ärenden har legat relativt jämnt över tid, med en topp 2022–2023. • Antalet samtal ökade successivt fram till 2023, vilket indikerar: o mer omfattande och komplexa ärenden o större behov av återkommande samtal • Under 2025 syns en tydlig nedgång i genomförda samtal. Tolkning och konsekvenser • Minskningen i antal samtal 2025 bedöms inte nödvändigtvis spegla minskat behov, utan kan indikera: o begränsningar i kapacitet eller tillgänglighet o prioriteringar eller resursmässiga begränsningar Samlad bedömning Familjerådgivningen i Piteå möter ett stabilt och långvarigt behov. Utvecklingen visar att verksamheten under flera år haft en hög belastning, med ökade samtalsinsatser fram till 2023. Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Ungdomsmottagning vht 5683 Samverkan med Regionen Kurativa behandlingsinsatser till unga i åldern 13 - 23 år Har även uppdrag driva ungdomsmottagning i Arvidsjaur och Arjeplogs kommuner Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Nuvarande årsarbetsantal 1,0 tjänst kurator Förslag årsarbetsantal 1,0 tjänst kurator Ungdomsmottagningen (UMO) är en viktig förebyggande verksamhet för barn och ungas psykiska, sociala och sexuella hälsa. Verksamheten bedrivs med delat huvudmannaskap mellan Piteå kommun och Region Norrbotten, där kommunens ansvar omfattar kuratorstjänsten. Omfattning av verksamheten Antal samtal samt antal barn och ungdomar som mött UMO genom utåtriktat arbete (sammanslaget): • 2019: 1 751 • 2020: 932 • 2021: 1 376 • 2022: 1 757 • 2023: 3 051 o varav 1 246 kuratorssamtal • 2024: 2 604 o varav 834 kuratorssamtal • 2025: 2 383 o varav 757 kuratorssamtal Förändrad statistikredovisning • Under åren 2019–2022 redovisades inte enskilda kuratorssamtal separat, utan siffrorna omfattar: o både enskilda samtal o och utåtriktat arbete i skolor • Från och med 2023 har samtalen särredovisats, vilket ger en tydligare bild av mottagningens olika insatser. Bemanning och konsekvenser • Sedan juni 2025 arbetar endast en kurator på ungdomsmottagningen. Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • Detta har fått tydliga effekter: o minskat antal kuratorssamtal o minskat utåtriktat arbete i skolor o begränsad möjlighet att möta ungdomar med behov av samtalsstöd Samlad bedömning • En minskad tillgänglighet till ungdomsmottagningens kurativa och förebyggande arbete innebär risker för: o att unga inte får rätt stöd i tid o ökat tryck på andra delar av socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård o ökade samhällskostnader på sikt Ungdomsmottagningen i Piteå har ett stort och fortsatt behov bland unga, men verksamhetens förmåga att möta detta behov har försämrats. Nuvarande bemanning bedöms inte vara tillräcklig för att upprätthålla mottagningens uppdrag om tillgänglighet, tidiga insatser och förebyggande arbete. Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Hemmaplanslösningar vht 5681 (Öppenvård/riktade insatser till placerade unga) vht 5681 Elevstöd social problematik i samverkan med skola Nuvarande årsarbetsantal 0 tjänster Förslag årsarbetsantal 2. Ekonomiska konsekvenser Författningsändringar och samhälls-, och målgruppsutveckling ställer nya krav på verksamheterna och ger behov av prioriteringar gällande: - Stabilisering mottagning och utredning. - Förbyggande och tidiga insatser genom förstärkning av förbyggande och tidiga insatser. Familjebehandling och fältverksamhet är de insatser där främsta förebyggande arbetet kan verkställas. Verksamheterna behöver ha kapacitet för behoven och efterfrågan Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se - Insatser på hemmaplan genom fortsatt satsning på egna familjehem, insatser på hemmaplan (öppenvård) och därigenom minska beroende av externa placeringar. Satsningen behöver fortsatt analys för. Förklaringen på beräkningar nedan rör prioriteringar för resurssättning i de verksamhetsområden där analyser visar behov. Med utgångspunkt från analysunderlag och uppdrag att föreslå antal årsarbetare inom ramen för befintlig budget finns utrymme för olika strategiska beslut varför tre ekonomiska beräknas redovisas. Alt 1 Alt 2 Alt 3 Planeringsförutsättningar idag Medellön Mottagning (5680) 5,5 5 5 4 42 539 Utredning (5541) 15 15 15 13 44 020 Placeringsgruppen (5573) 5 8 8 4 48 323 Familjehemsgruppen (5570) 6 6 6 5,5 45 672 Familjebehandling (5687) 11 12 12 10 43 832 Tot 42,5 46 46 36,5 Alt 1 Idag Höjnin g Medellö n Ökad lönekostnad Inkl soc.avg per år Mottagning (5680) 5,5 4 1,5 42 539 63 809 1 072 978 Utredning (5541) 15 13 2 44 020 88 040 1 480 445 Placeringsgruppen (5573) 5 4 1 48 323 48 323 812 580 Familjehemsgruppen (5570) 6 5,5 0,5 45 672 22 836 384 001 Familjebehandling (5687) 11 10 1 43 832 43 832 737 061 Tot 42,5 36,5 6 266 840 4 487 066 Alt 2 Idag Höjnin g Medellö n Ökad lönekostnad Inkl soc.avg per år Mottagning (5680) 5 4 1 42 539 42 539 715 319 Utredning (5541) 15 13 2 44 020 88 040 1 480 445 Placeringsgruppen (5573) 8 4 4 48 323 193 292 3 250 321 Familjehemsgruppen (5570) 6 5,5 0,5 45 672 22 836 384 001 Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Familjebehandling (5687) 12 10 2 43 832 87 664 1 474 123 Tot 46 36,5 9,5 434 371 7 304 209 Alt 3 Idag Höjnin g Medellö n Ökad lönekostnad Inkl soc.avg per år Mottagning (5680) 5 4 1 42 539 42 539 715 319 Utredning (5541) 15 13 2 44 020 88 040 1 480 445 Placeringsgruppen (5573) 8 4 4 48 323 193 292 3 250 321 Familjehemsgruppen (5570) 6 5,5 0,5 45 672 22 836 384 001 Familjebehandling (5687) 12 10 2 43 832 87 664 1 474 123 Enhetschef 4 3 1 54 471 54 471 915 963 Tot 50 39,5 10,5 488 842 8 220 172 3. Föreslag på indikatorer för uppföljning av volymutveckling och kvalitativa resultat Indikatorbaserad uppföljning som grund för styrning och resursfördelning Som ett led i förskjutningen från volym- till resultatstyrning behöver socialnämndens uppföljning i ökad utsträckning baseras på etablerade indikatorramverk. Socialstyrelsen anger att indikatorer ska användas för att systematiskt följa upp, analysera och utveckla verksamheters kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse. En ändamålsenlig styrning förutsätter att flera perspektiv vägs samman. En ensidig fokusering på volymmått ger inte en tillräcklig bild av verksamhetens uppdrag eller resultat. I stället behöver uppföljning och resursfördelning utgå från en kombination av indikatorer som speglar både förutsättningar, genomförande och effekter. Socialstyrelsens modell utgår från tre huvudtyper av indikatorer: Strukturindikatorer Strukturindikatorer beskriver verksamhetens grundläggande förutsättningar för att bedriva verksamhet med god kvalitet. Det handlar exempelvis om: • bemanning och personaltäthet Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • personalens kompetens och erfarenhet • organisation, styrning och ledning • tillgång till metoder, riktlinjer och system Dessa indikatorer svarar på frågan om verksamheten har rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Processindikatorer Processindikatorer beskriver hur verksamheten arbetar och i vilken utsträckning arbetet genomförs i enlighet med lagstiftning, kunskapsstöd och beslutade arbetssätt. Exempel är: • genomförande av risk- och skyddsbedömningar • väntetider till utredning och insats • följsamhet till rutiner och riktlinjer • samverkan med andra aktörer Dessa indikatorer visar om verksamheten genomför rätt insatser på ett ändamålsenligt sätt. Resultatindikatorer Resultatindikatorer beskriver vilka effekter insatserna får för barn, unga och familjer. Det kan exempelvis handla om: • stabilitet i placeringar • förbättrad livssituation eller minskad problematik • skolnärvaro och hälsa • minskat behov av mer ingripande insatser över tid Dessa indikatorer svarar på frågan om insatserna leder till önskade resultat. Betydelse för fortsatt arbete För att åstadkomma en styrning som speglar verksamhetens faktiska uppdrag behöver dessa tre indikatorperspektiv integreras i såväl uppföljning som resursfördelning. Det innebär att: • strukturindikatorer behöver kopplas till bemanning och kompetensförsörjning • processindikatorer behöver spegla arbetssätt, belastning och genomförande • resultatindikatorer behöver utvecklas för att följa effekter och måluppfyllelse En samlad användning av struktur-, process- och resultatindikatorer skapar därmed bättre förutsättningar att styra mot kvalitet, rättssäkerhet och hållbarhet – och att låta skiftet från volym till komplexitet och resultat få ett konkret genomslag i verksamhetsstyrningen. Längre fram i kapitlet Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se redovisas exempel på hur styrning och prioritering av årsarbetare kan ske genom principiell beräkningsmetod och indikatorer. Förslag på indikatorer Förslagen styrs i nuläget av förutsättningarna att få ut statistik vilken är begränsad på grund av olika faktorer som systemstödbrist och resurser. Utgångspunkter för urval och förslag på indikatorer är: 1. Förekomst i Kolada för nationella jämförelser 2. Ej manuell statistikföring eller sammanställning – endast undantagsfall Verksamhet/Process Indikator Mottagning 1. Inkomna orosanmälningar 2. Antal ansökningar 3. Inledd utredning SoL 4. Beslut insats Utredning a) Familjebehandling b) Placering SoL familjehem c) Placering SoL förstärkt familjehem d) Placering LVU i hemmet e) Placering LVU (2,3,6) familjehem f) Placering LVU förstärkt familjehem g) Placering HVB h) Placering Stödboende i) SiS LSS-handläggning 6. Inledda utredningar 7. Utredningstid medel 8. Antal insatser beviljade 9. Antal inledda uppdragstagarärende 10. Antal verkställda beslut Familjehem 11. Antal inledda uppdragstagare Familjerätt 12. Antal samarbetssamtal 13. Antal VBU-utredningar 14. Antal faderskapsutredningar 15. Antal adoptionsutredningar Familjebehandling 16. Antal ärende behovsprövad insats 17. Antal ärende IUB Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Ungdomsmottagning 18. Antal samtal 19. Antal utåtriktade insatser Familjerådgivning 20. Antal rådgivningssamtal Våld i nära relation 21. Antal ärende IUB 1 Exempel på beräkningsmodeller Nedan är ett kapitel med exempel på beräkningsmodeller och hur indikatorer kan integreras i modellen. Möjligheten att utarbeta en beräkningsmodell föreslås för att utveckla arbetet med analyser och säkerställda underlag för beslut gällande verksamhet, kvalitet och bemanning. Modellerna är fiktiva och inte hämtade från säkerställd källa, de är inte direkt tillämpbara och syftet är endast att visa varianter av modeller och principer. Vissa av beräkningsmodellerna relaterar till Kolada, dock ej med faktisk statistik. Exempelmodellerna visar även på arbetet kring val av, samt syftet med valda indikatorer. Exempel 1 Indikatorpaket med motivering, syfte Omfattar • volym, • belastning, • kvalitet, • resultat. Detta möjliggör: • jämförelse över tid, • uppföljning av effekt, • tydligare beslutsunderlag för styrning, ledning mot kvalitet, prioriteringar och bemanning. 1. Volymindikatorer (vad vi gör och hur mycket) A. Gemensamma volymindikatorer (hela området) Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se 1. Antal inkomna ärenden (alla verksamheter) 2. Antal pågående ärenden/insatser 3. Nyinflöde per månad (trend) Ger övergripande styrning av belastning B. Myndighetsutövning – barn och unga 4. Antal inkomna orosanmälningar • Bryts ned per månad och målgrupp • Visar inflöde och belastning 5. Antal inledda utredningar • Andel av inkomna anmälningar • Visar selektion och prioritering 6. Antal barn med öppenvårdsinsats • Per insatstyp • Speglar förskjutning mot öppenvård 7. Antal placerade barn • Fördelat på familjehem, HVB, stödboende • Kopplar till nationell struktur 8. Antal nya placeringar per period • Visar dynamik, inte bara bestånd C. Familjerätt 9. Antal vårdnads-, boende- och umgängesutredningar 10. Antal samarbetssamtal 11. Handläggningstid (genomsnitt) Kritisk indikator: 12. Andel uppdrag genomförda inom rimlig tid (köbildning) Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se D. Familjerådgivning 13. Antal ärenden/par i behandling 14. Antal besök per ärende 15. Väntetid till första samtal Kvalitet: Tillgänglighet (väntetid) = kvalitet E. Våld i nära relationer (VINR) 16. Antal aktualiserade ärenden 17. Antal personer i stödinsats (vuxna/barn) 18. Antal riskbedömningar genomförda 19. Tid till första kontakt efter aktualisering F. Skyddat boende 20. Antal placeringar 21. Beläggningsgrad 22. Genomsnittlig placeringstid Kvalitet: Andel med genomförd planering inför avslut 2. Kvalitetsindikatorer C. Gemensamma volymindikatorer (hela området) 23. Antal inkomna ärenden (alla verksamheter) 24. Antal pågående ärenden/insatser 25. Nyinflöde per månad (trend) Ger övergripande styrning av belastning D. Myndighetsutövning – barn och unga 26. Antal inkomna orosanmälningar • Bryts ned per månad och målgrupp • Visar inflöde och belastning 27. Antal inledda utredningar Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • Andel av inkomna anmälningar • Visar selektion och prioritering 28. Antal barn med öppenvårdsinsats • Per insatstyp • Speglar förskjutning mot öppenvård 29. Antal placerade barn • Fördelat på familjehem, HVB, stödboende • Kopplar till nationell struktur 30. Antal nya placeringar per period • Visar dynamik, inte bara bestånd C. Familjerätt 31. Antal vårdnads-, boende- och umgängesutredningar 32. Antal samarbetssamtal 33. Handläggningstid (genomsnitt) Kritisk indikator: 34. Andel uppdrag genomförda inom rimlig tid (köbildning) D. Familjerådgivning 35. Antal ärenden/par i behandling 36. Antal besök per ärende 37. Väntetid till första samtal Kvalitet: Tillgänglighet (väntetid) = kvalitet E. Våld i nära relationer (VINR) 38. Antal aktualiserade ärenden 39. Antal personer i stödinsats (vuxna/barn) 40. Antal riskbedömningar genomförda 41. Tid till första kontakt efter aktualisering Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se F. Skyddat boende 42. Antal placeringar 43. Beläggningsgrad 44. Genomsnittlig placeringstid Kvalitet: Andel med genomförd planering inför avslut 45. Andel insatser med tydliga mål 46. Andel uppföljda insatser 47. Återaktualisering inom 6–12 månader 48. Andel barn med dokumenterad uppföljning av insats • Kritisk brist nationellt 49. Andel insatser med tydligt definierat mål • Grund för att kunna mäta effekt 50. Andel insatser som avslutas enligt plan • Indikation på träffsäkerhet 51. Omplaceringar/avbrutna placeringar • Viktig kvalitetsindikator inom samhällsvård 3. Resultatindikatorer 52. Skolnärvaro för placerade barn • Nationellt fokusområde 53. Återaktualisering inom 6–12 månader efter avslutad insats • Effektmått (fungerade insatsen?) 54. Brukarupplevd kvalitet (barn och vårdnadshavare) • SKR:s enkäter kan användas Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se 4. Belastnings- och effektivitetsindikatorer 55. Antal ärenden per socialsekreterare • Kärnindikator för arbetsbelastning 56. Genomsnittlig utredningstid • Rättssäkerhet + effektivitet 57. Andel utredningar avslutade inom lagstadgad tid • Direkt koppling till rättssäkerhet, tillsyn/IVO Struktur för uppföljning och rapportering till nämnd 1. Månadsuppföljning verksamhet 2. Tertial: De indikatorer av ovan som beslutat att följas och rapporteras (styrning) 3. Delår/helår: alla (inkl. kvalitet och resultat) 5. Bemanningslogik – principer för beräkning Grundprincip Resurser ska fördelas efter ärendets komplexitet och tidsåtgång – inte enbart antal ärenden. Bemanning ska utgå från: • inflöde • komplexitet • intensitet i insats • lagkrav • Exempel 2 Praktisk modell för resursfördelning med koppling till indikatorerna 1. Myndighetsutövning barn och unga (störst komplexitet) Drivande faktorer: • orosanmälningar • utredningar Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • placeringsnivå Bemanningslogik: styrs av antal aktiva utredningar + komplexitet Tumregel: • X–X ärenden/handläggare vid normal nivå • hög komplexitet → kräver färre per handläggare 2. Öppenvård / behandlande insatser Drivande faktorer: • antal samtidiga insatser • intensitet (t.ex. familjebehandling vs stödsamtal) Bemanningslogik: styrs av pågående insatser + intensitetsnivå Exempel: • låg intensitet → fler ärenden/medarbetare • hög intensitet → färre ärenden 3. Familjerätt Särskild logik: • lagstyrd • ofta tidskritisk • hög dokumentation Drivande faktorer: • inflöde av utredningar • domstolsuppdrag Bemanning: styrs av antal utredningar + handläggningstid Nyckel: köbildning = underbemanning 4. Familjerådgivning Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Annan logik: • frivillig insats • efterfrågestyrd Drivande faktorer: • efterfrågan • besöksfrekvens Bemanning: styrs av antal samtal/vecka per behandlare Nyckel: väntetid = direkt indikator på behov 5. Våld i nära relationer + skydd Särskild logik: • akuta ärenden • hög risk • låg förutsägbarhet Drivande faktorer: • inflöde • skyddsbehov • samverkanskrav Bemanning: måste innehålla: • basbemanning (beredskap) • rörlig resurs (för toppar) Skyddat boende: styrs av beläggning + genomströmning En gemensam modell Steg 1 – beräkna arbetsvolym inflöde + pågående ärenden Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Steg 2 – justera för komplexitet • normal = 1,0 • hög = 1,5–2,0 Steg 3 – koppla till kapacitet hur många ärenden klarar man? Formel: (antal ärenden × komplexitetsfaktor) / kapacitet per årsarbetare = behov Viktig koppling till ekonomi • ökad öppenvård → minskar placeringskostnader • men kräver förstärkt öppenvårdsbemanning Resurser flyttas från reaktiv vård till förebyggande och behandlande arbete. Förslag till konkret prioritering Förstärkas (nationell trend + lokal logik) • öppenvård / hemmaplanslösningar • våld i nära relationer • placeringsuppföljning Säkerställas (lag- och rättssäkerhet) • myndighetsutövning • familjerätt Följas särskilt • familjerådgivning (tillgänglighet) • skyddat boende (beläggning/kostnad) Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Fördelning av årsarbetarantal Förslag – fördelning av årsarbetare (struktur) (Exempelmodell – justera totalen till verklig budget, här illustrerat med 100% = hela avdelningen) 1. Myndighetsutövning barn och unga: ca 35–40 % Ingår: • mottagning • utredning • beslut • placeringar Motivering: • Lagstyrt uppdrag (får inte underbemannas) • Ökad komplexitet → fler timmar per ärende • Direkt kopplat till rättssäkerhet Bedömning: relativt stabil eller lätt förstärkt 2. Öppenvård / behandlande insatser: ca 30–35 % Ingår: • familjebehandling • stödinsatser • hemmaplan • riktade insatser barn/unga Motivering: • Nationell rörelse mot öppenvård • Kan minska behov av placeringar • Mer kostnadseffektivt på sikt Bedömning: bör förstärkas 3. Placeringsnära arbete: ca 10–12 % Ingår: • uppföljning familjehem/HVB • kontakt med skola/vård • samordning Motivering: Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • Placeringar minskar inte i komplexitet • Lagkrav på uppföljning • Kvalitetsrisk om underbemannat Bedömning: behöver säkras 4. Familjerätt: ca 8–10 % Ingår: • vårdnad, boende, umgänge • samarbetssamtal Motivering: • Tidskritiska processer • Domstolskoppling • Köbildning ger direkt konsekvens Bedömning: dimensioneras efter inflöde (inte minska) 5. Familjerådgivning: ca 5–7 % Ingår: par- och familjesamtal Motivering: • Efterfrågestyrd • Förebyggande effekt • Viktig men inte lagstyrd Bedömning: håll nivå – styr via väntetid 6. Våld i nära relationer + skydd: ca 6–8 % Ingår: • stödinsatser vuxna/barn • riskbedömningar • samverkan • skyddat boende (delvis) Motivering: Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se • Ökad nationell prioritering • Ofta akut och resurskrävande • Kräver beredskap Bedömning: bör förstärkas något 7. Skyddat boende (drift/placering): ca 3–5 % Ingår: • placeringar • stöd i boende • planering avslut Motivering: Låg volym men hög kostnad/risk Behöver säker kvalitet Bedömning: liten men stabil del Exempel fördelning: Myndighet: 38 % Öppenvård: 33 % Placering uppföljning: 11 % Familjerätt: 9 % Familjerådgivning: 6 % Våld i nära relationer: 7 % Skyddat boende: 4 % Exempel 3 Beräkningsmodell och indikatorer med nationell jämförelse A. Volym – hur stor verksamhet? Exempelvis 1. Antal barn med insats 2. Antal barn i heldygnsvård 3. Antal orosanmälningar 4. Antal familjerättsärenden = Arbetsmängd Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se B. Struktur – hur ser din kommun ut? • Barn i ekonomiskt utsatta hushåll • Andel ungdomar i riskzon • Demografi Förklarar varför volymer är höga/låga C. Kostnad – hur mycket resurser används • Kostnad barn/unga per invånare • Kostnad öppenvård • Kostnad placering Kopplar till ekonomi D. Resultat / kvalitet Från Kolada / öppna jämförelser: • Andel uppföljda insatser • Skolresultat för placerade barn • Återaktualisering Visar om resurser räcker Exempel koppling: Myndighet – 38 % motiveras av: • högt inflöde (Kolada) • hög ärendebelastning Öppenvård – 33 % motiveras av: • nationell trend • behov att minska placeringar • Kolada visar relation öppenvård/placering VINR Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se motiveras av: • ökande ärenden (lokalt + nationellt) • höga krav på tillgänglighet A. Volym – verksamhetens storlek Nyckeltal i Kolada: 1. Barn 0–20 år med insats (IFO) 2. Barn i heldygnsvård 3. Barn med öppenvårdsinsats 4. Antal aktualiseringar (orosanmälningar) Syfte: dimensionera myndighet + öppenvård B. Placering och struktur 5. Barn placerade per 1 000 inv (0–20 år) 6. Andel placerade i familjehem vs HVB 7. Varaktighet i placering Syfte: dimensionera placeringsnära arbete C. Kostnad 8. Kostnad barn och unga IFO (kr/inv) 9. Kostnad öppenvård barn och unga 10. Kostnad heldygnsvård Syfte: koppla bemanning till ekonomi D. Resultat / kvalitet (från öppna jämförelser via Kolada) 11. Systematisk uppföljning (ja/nej/andel) 12. Skolresultat placerade barn 13. Återaktualisering Syfte: Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se visa effekt (eller brist) Exempel 4 Metod för beräkning av bemanningsbehov Datakällor Analysen baseras på: ➢ Kolada (kommun- och regionsdatabas) ➢ Socialstyrelsens statistik över insatser till barn och unga ➢ Lokala verksamhetsdata Kolada innehåller jämförbara nyckeltal från flera nationella myndigheter och utgör ett etablerat underlag för analys och jämförelse mellan kommuner [socialstyrelsen.se] Analyssteg Steg 1 – Volymanalys Volymer har identifierats genom: 1. antal barn med insats 2. antal placeringar 3. antal aktualiseringar Dessa har jämförts med: ➢ riket ➢ liknande kommuner Steg 2 – Belastningsbedömning Volymer har översatts till arbetsbelastning genom antaganden om genomsnittlig tidsåtgång per ärendetyp: 1. utredningar 2. öppenvårdsinsatser 3. placeringsuppföljning Steg 3 – Justering för komplexitet Eftersom nationella data visar att ärenden i ökande grad är komplexa, har en justering gjorts: ➢ normal belastning = faktor 1,0 ➢ ökad komplexitet = faktor 1,3–1,5 Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Steg 4 – Beräkning av årsarbetare Total arbetsvolym har dividerats med: ➢ genomsnittlig årsarbetstid (ca X timmar/år) Steg 5 – Fördelning Resultatet har fördelats mellan: 1. myndighetsutövning 2. öppenvård 3. placeringsnära arbete 4. familjerätt 5. familjerådgivning 6. våld i nära relationer 7. skydd Konkret översättning till ÅA (exempelmodell för Piteå) Steg 1 – Antag volymer (baserat på kommunstorlek) 1. Verksamhet 2. Volym/år 3. Utredningar 120 4. Öppenvårdsärenden 100 5. Placeringar 25 6. Familjerättsärenden 80 7. VINR-ärenden 60 Steg 2 – Tidsåtgång 1. Typ 2. Tid/år 3. Utredning 30 h 4. Öppenvård 25 h 5. Placering 50 h 6. Familjerätt 25 h 7. VINR35 h Steg 3 – Beräkning Myndighetsutövning: 120 × 30 h = 3 600 h → 3 600 / 1 600 ≈ 2,2 ÅA → + komplexitet (1,4) ≈ 3,1 ÅA Redovisning 2026-05-25 Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 Webbadress: www.pitea.se Öppenvård: 100 × 25 h = 2 500 h → ≈ 1,6 ÅA → + komplexitet ≈ 2,2 ÅA Placering: 25 × 50 h = 1 250 h → ≈ 0,8 ÅA → + komplexitet ≈ 1,1 ÅA Familjerätt: 80 × 25 h = 2 000 h → ≈ 1,25 ÅA VINR: 60 × 35 h = 2 100 h → ≈ 1,3 ÅA Sammanfattning ÅA (exempel) Funktion ÅA Myndighet~3,1 Öppenvård~2,2 Placering~1,1 Familjerätt~1,3 VINR~1,3 Övrigt (ledning, adm etc)+ påslag Totalt ≈ 10–12 ÅA (exempelstruktur) Myndighet ~35–40 % Öppenvård ~30–35 % Övrigt fördelat Fördelningen av årsarbetare har tagits fram genom att kombinera Kolada-data om volymer och struktur med en beräkningsmodell där arbetsmängd per ärendetyp och komplexitet ligger till grund. Det innebär att förslaget inte bygger på uppskattningar utan på en transparent och jämförbar metod. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 1 (28) Planeringsförutsättningar för Socialnämndens verksamhet 2026 Kvalitetsdokument Socialtjänsten Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 2 (28) Planeringsförutsattningar för söcialnamndens verksamhet 2026 1 Statlig styrning 1.1 Lagar och förordningar Kommunens verksamhet styrs av flera lagar. Lagarna beslutas av riksdagen och förordningarna av regeringen. Kommunallag, förvaltningslag och socialtjänstlag är några exempel på lagar som kommunerna har att rätta sig efter. Se rubriken 2.7. Reglemente för socialnämnden för att se vilka lagar socialnämnden har att förhålla sig till. 1.2 Barnkonventionen Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Inkorporeringen av barnkonventionen ska bidra till att synliggöra barnets rättigheter samt vara ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. 1.3 Föreskrifter och allmänna råd Som komplement till lagarna utarbetar regeringen och Socialstyrelsen olika föreskrifter. Socialstyrelsen ger även ut allmänna råd. 1.4 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete I SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, finns föreskrifter och allmänna råd som reglerar hur socialtjänstens kvalitetsarbete ska ledas. I enlighet med SOSFS 2011:9 omfattar föreskrifterna alla områden som socialnämnden ansvarar för. Föreskrifterna ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Dessa föreskrifter ska även tillämpas/omfattas i det systematiska patientsäkerhetsarbete som vårdgivare ska bedriva enligt patientsäkerhetslagen (PSL). Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 3 (28) 1.5 Rättspraxis Förvaltningsrätten är en allmän förvaltningsdomstol som främst handlägger mål som rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Domen kan överklagas och (med prövningstillstånd) prövas av Kammarrätten eller efter ytterligare överklaganden Högsta förvaltningsdomstolen. Avgörande i domstol ger ledning för hur liknande fall ska bedömas, så kallat prejudikat. Alla kommuninnevånare kan överklaga kommunala beslut via laglighetsprövning enligt Kommunallagen. Beslut enligt den sociala lagstiftningen överklagas via förvaltningsbesvär, dvs. ärendet prövas i sak av förvaltningsdomstolarna. 2 Kommunal styrning 2.1 Roller som förtroendevalda och tjänstepersoner Ett gott samarbete mellan förtroendevalda politiker och tjänstepersoner är en grundläggande framgångsfaktor. Det handlar om att skapa och bibehålla en gemensam kultur där god dialog är en förutsättning för att kunna generera goda resultat för våra medborgare. Det är viktigt att det är tydligt att förtroendevalda och tjänstepersoner har olika roller och uppgifter. Det krävs en tydlig ansvarsfördelning mellan politik och verksamhet för att det ska fungera bra. Det krävs också ömsesidig respekt mellan företrädare för de olika rollernas perspektiv, politikens värderingar och de anställdas professionalism/kunskap. Skillnaden mellan de båda rollerna kan beskrivas så att politikerna redogör för vad man vill uppnå, formulerar vägledning och mål för verksamheterna samt sätter de ekonomiska ramarna. De anställda ansvarar för det operativa arbetet och för att beslut verkställs. Det innebär fokus på hur uppdraget utförs och vem som utför det. Nedanstående bild beskriver hela organisationens kommunikation, ansvar och mandat:Politiker Vad ska göras? När ska det genomföras? Ledare Hur ska det genomföras? Vem ska göra det? Medborgare Medarbetare Kommunicerar med medborgare kring vad Kommunicerar med medarbetare kring vad och hur Kommunicerar med ledare om vad Kommunicerar med medborgare kring hur Vad Hur Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 4 (28) 2.2 Kommunfullmäktige – vision 2050 ”Piteå – Sveriges bästa plats att bo på.” 2.3 Styr- och ledningssystem i kommunen, årshjulet Piteå kommuns styr- och ledningssystem vilar på tre ben; Mål och resultatstyrning, Organisation och regelstyrning samt Tillit och värderingsstyrning. Utifrån dessa tre ben ska varje verksamhet utforma och ansvara för sitt eget grunduppdrag. Du hittar systemet under insidan/styrning & ledning. I budget och strategisk plan planeras hur ekonomi och verksamhet ska nå en hög grad av måluppfyllelse. Den årliga processen för den kommunala styrningen startar upp med att en treårig strategisk plan och årsbudget ska fastställas av kommunfullmäktige för kommande år. För dess fastställande krävs förutsättningar, fakta och beslut i form av en omvärldsanalys, årsredovisning och antagande av bokslut för föregående år, aktuellt års strategisk plan och årsbudget samt övriga beslutsunderlag. Beslutsunderlagen blir riktlinjer till den strategiska planen och årsbudget som riktar sig till nämnderna. Nämnderna arbetar därefter fram förslag till nämndspecifik strategisk plan och budget som behandlas i en budgetberedning för att till sist beslutas i kommunfullmäktige. Ett internt budgetarbete startar upp i nämnderna för att i detalj fördela de ekonomiska ramar som är fastställda av kommunfullmäktige. Årsredovisningen utgör sedan grunden för kommande års strategiska plan, där brister i måluppfyllelse och förändringar i förutsättningar ska analyseras och hanteras framåt i processen. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 5 (28) 2.4 Strategisk plan Kommunfullmäktige beslutar riktlinjer för budget och strategisk plan för de kommande tre åren. Den strategiska planen kopplar till kommunens vision 2050 - Sveriges bästa plats att bo på, som i sin tur finns nedbruten i fem områden. Dessa redovisas nedan. Att identifiera och följa relevanta nyckeltal och indikatorer är ett nämnds- och förvaltningsansvar. Dessutom innehåller kommunfullmäktiges verksamhetsplan beslutade ledningsuppdrag som tydliggör kommunfullmäktiges strategiska inriktningar för att möta de utmaningar som identifierats och för att nå kommunens mål. 2.5 Kommunchefen Kommunchefen styr förvaltningarna genom uppdrag och anvisningar. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 6 (28) 2.6 Beslutsprocessen i kommunen Nedanstående bild visar hur den politiska organisationen samt beslutsprocesserna ser ut i Piteå kommun. 2.7 Reglemente för Socialnämnden Kommunfullmäktige beslutar om reglementen för de olika nämnderna. Reglementet reglerar vad nämnden har att fullgöra och vilket ansvar den har. Socialnämndens uppgifter och verksamhetsområde är att: • Fullgöra kommunens uppgifter inom ramen för socialtjänstlagen (2025:400) och vad som i lag sägs om socialnämnd • Ansvara för kommunens verksamhet enligt Lag (1993:387) om särskilt stöd till vissa funktionshindrade • Ansvara för den kommunala hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) • Ansvara för att fullgöra uppgifter enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) • Svarar för kommunens uppgifter enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) • Svarar för kommunens uppgifter enligt lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) • Svarar för kommunens uppgifter enligt lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag mm. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 7 (28) Socialnämnden ska besluta i följande grupper av ärenden • Själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. 2.8 Styrande dokument Kommunfullmäktige styr även kommunens verksamhet genom styrande dokument såsom policys, riktlinjer och föreskrifter. 3 Socialnämndens styrning 3.1 Struktur för styrning För socialnämndens styrning av verksamheten används följande struktur: Socialnämnd - Strategisk plan - Delårsredovisning - Årsredovisning - Patientsäkerhetsberättelse - Informationssäkerhetsberättelse - Kvalitetsberättelse Socialtjänst/Hälso- och Sjukvård - Förvaltningens verksamhetsplan Avdelning - Avdelningens verksamhetsplan - Tertialrapportering från avdelningarna Enhet - Enhetens verksamhetsplan Medarbetare - Medarbetarsamtal/Uppföljning 3.2 Budget och strategiska planer Fullmäktige beslutar varje år om en årsbudget och en treårig strategisk plan. I detta beslut regleras de övergripande målen för socialtjänstens verksamhet och de ekonomiska ramar som ska gälla för dess uppdrag. Socialnämnden beslutar även om verksamhetsidé samt målbilder för socialnämndens verksamhet i den strategiska planen. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 8 (28) 3.3 Verksamhets- och ekonomiuppföljning Socialtjänstens verksamhet och ekonomi ska kontinuerligt följas upp varje månad och avrapporteras till socialnämnden. Varje tertial redovisar respektive avdelning sin verksamhet för nämnden i en verksamhetsrapport. Månadsrapport mars, fördjupad månadsrapport april, delårsrapport augusti, månadsrapport oktober, månadsrapport november, årsredovisning och bokslut enligt kommunens styr- och ledningssystems årshjul ska särskilt utarbetas och avrapporteras till socialnämnden och kommunstyrelsen. Delårsrapport augusti, årsredovisning och bokslut ska även rapporteras till kommunfullmäktige. 3.4 Systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden har beslutat om ett ledningssystem för kvalitet och riktlinjer för systematiskt förbättringsarbete med utgångspunkt från Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Den beskriver syftet med ledningssystemet samt roller och ansvar. Ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete ska genomsyra verksamheterna. En viktig hörnsten i kvalitets- och förbättringsarbetet är avvikelserapportering. Socialnämnden ska varje år, senast 1 mars, upprätta en patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvårdvården enligt Patientsäkerhetslagen. Hälso- och sjukvården ska följas upp genom verksamheternas egenkontroll och via Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) uppföljningsplan. Resultaten ska sammanställas i patientsäkerhetsberättelsen som beslutas av nämnden. Socialnämnden följer allmänna råd i föreskriften SOSFS 2011:9 och upprättar årligen i mars en sammanhållen kvalitetsberättelse. Verksamheter som bedrivs enligt SoL/LSS ska följas upp genom verksamheternas egenkontroll och resultaten ska sammanställas i kvalitetsberättelsen som beslutas av nämnden. I verksamheterna genomförs även egenkontroller inom området ekonomi. 3.5 Internkontroll Med internkontroll avses den process som syftar till att nämnder och styrelser med rimlig säkerhet kan säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt och de föreskrifter som gäller för verksamheten, se Policy för styrning och ledning. 3.6 Övergripande kvalitetsarbete De insatser, det stöd och den vård och behandling som ges ska bygga på respekt för människors lika värde, självbestämmande, delaktighet och integritet. Insatserna, stödet och vården ska utgå från en helhetssyn, vara samordnat och präglas av kontinuitet. Insatserna, stödet och hälso- och sjukvården ska vara evidensbaserad. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 9 (28) Det ska vara lätt att få information om vilka tjänster socialtjänsten kan bistå den enskilde med och det ska även vara lätt att, vid behov, ta kontakt med socialtjänsten. Myndighetsutövningen ska präglas av rättssäkerhet samt vara tydlig och förutsägbar. Socialnämnden har riktlinjer för myndighetsutövning. Socialt arbete/social omsorg Brukaren ska uppleva att stödet bidrar till ett så självständigt och normalt liv som möjligt, genom att det utformas så att medborgaren kan ta ansvar för sitt eget liv och framtid. Den enskilde ska alltid vara delaktig vid utformning av individuella vård- och genomförandeplaner och utgå från brukarens fokus. Vägledande principer för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten är: • helhetssyn • frivillighet • självbestämmande • normalisering • kontinuitet • flexibilitet Grundläggande mål och värderingar för samhällets socialtjänst är att den utgår från principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. Socialtjänsten ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas rätt till självbestämmande och integritet. Hälso- och sjukvård Socialnämnden har hälso- och sjukvårdsansvar i kommunens särskilda boenden, dagverksamheter och i hemsjukvården. Socialnämnden beskriver och uppdrar till förvaltningen inom vilka ramar hälso- och sjukvården ska bedrivas samt hur nämnden avser att följa upp hälso- och sjukvårdsansvaret i kommunen. Vården ska vara av god och säker kvalitet, tillgodose den enskilda människans behov av trygghet och förebygga ohälsa eller skada. Verksamheterna ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Det ska finnas personal, lokaler och utrustning som behövs för att kunna ge säker vård och rehabilitering. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 10 (28) 3.7 Beslutanderätt och delegation Socialtjänstens verksamhetsidé bygger på en långt gående delegation som bygger på delaktighet, förtroende och ansvar och styrs genom delegationsordningen. Aktuell delegationsordning finns på Insidan. Respektive arbetsledare har ansvaret för verksamhet, personal och ekonomi i samråd med sin personal. 3.8 Personalpolitik Socialtjänsten ska eftersträva en god personalpolitik som bygger på kompetens och utbildad personal med hög motivation som kan svara för de kvalitetskrav som socialtjänsten ska erbjuda medborgarna. Det kräver god ledning och delaktighet från arbetskamraterna, liksom rimliga förutsättningar och ambitioner utifrån uppdraget. Medarbetar- och lönesamtal ska genomföras. 3.9 Samverkan med de fackliga organisationerna Samverkan med de fackliga organisationerna regleras genom samverkansavtal. Aktuella samverkansavtal och tillämpningsanvisningar finns tillgängliga via Insidan. Om samverkansavtal saknas med någon facklig organisation gäller vad som följer av Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). 3.10 Arbetsmiljö Arbetsgivare och arbetstagare ska enligt samverkansavtalet samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren har huvudansvaret att i linjeorganisationen driva det systematiska arbetsmiljöarbetet för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. I ansvaret ligger bland annat att minst en gång per år undersöka och riskbedöma arbetsmiljön och utifrån resultat av riskbedömningen besluta om eventuella åtgärder. HR-avdelningen fungerar som stöd för hela kommunen i dessa frågor. Material som ska användas som stöd i arbetsmiljöarbetet finns att tillgå under fliken Anställning på Insidan. Det systematiska arbetsmiljöarbetet dokumenteras i Stratsys. 3.11 Mänskliga rättigheter och mångfald Socialnämnden har ett ansvar att arbeta för att respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna. I detta arbete ingår även jämställdhet. Socialnämnden redovisar sitt arbete med mänskliga rättigheter varje år i kommunens system för styrning och ledning. 3.12 Barnets perspektiv och rättigheter På samma sätt som för mänskliga rättigheter och jämställdhet ska också barnets perspektiv beaktas i socialnämndens verksamhet. Sedan 1 januari 2020 är Barnkonventionen lag. Barnperspektivet ska alltid finnas med och beaktas i beslut som fattas inom nämndens beslutsområde. Budget och strategisk plan samt alla Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 11 (28) styrdokument ska innehålla skrivningar som synliggör arbetet med barnets rättigheter. 3.13 Samverkan med brukare och brukarorganisationer Socialtjänstens verksamhet ska utgå från ett brukar- och medborgarperspektiv som genomsyras av ett gott bemötande och god kvalitet, utifrån de ramar som finns tillgängliga. God relation med brukarorganisationerna ska eftersträvas och deras synpunkter ska efterfrågas. 3.14 Pensionärsråd Pensionärsrådet är ett samrådsorgan som ligger under kommunstyrelsen och består av representanter från kommunstyrelsen, socialnämnden, fastighets- och servicenämnden och representanter från pensionärsorganisationerna. Här informeras och förs dialog om frågor som rör pensionärers intresseområden. 3.15 Tillgänglighetsråd Tillgänglighetsrådet är ett samrådsorgan som ligger under kommunstyrelsen och består av representanter från olika kommunala nämnder samt ledamöter från olika handikapporganisationer. Här informeras och förs dialog om frågor som rör funktionsnedsattas intresseområden. 3.16 Förebygganderåd Förebygganderådet är ett samrådsorgan som ligger under kommunstyrelsen och består av representanter från företrädare för organisationer som arbetar med förebyggande arbete eller stödorganisationer och kommunala nämnder. Rådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information. 3.17 Samverkan med andra myndigheter och organisationer Socialtjänsten ska eftersträva goda relationer med andra myndigheter och organisationer som är nödvändigt för att socialtjänsten ska kunna genomföra sina uppdrag och åtaganden. 3.18 Nationell och internationell omvärld Socialtjänsten ska eftersträva samverkan och erfarenhetsutbyte både på nationell och på internationell nivå för att hämta impulser till verksamhetsutveckling som gagnar kommuninvånarna. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 12 (28) 4 Kommunövergripande uppdrag med socialtjänstens deltagande 4.1 POSOM POSOM står för psykosocialt krisstöd. Gruppen verkar inom kommunen och är avsedd att leda och samordna det psykologiska och sociala omhändertagandet av drabbade, anhöriga och personal vid allvarlig händelse eller olycka. POSOM inkallas via Räddningstjänstens chef i beredskap, kommundirektör eller Länsstyrelsen. POSOM-gruppen består av en basgrupp och cirka 110 stödpersoner. Basgruppen omfattar sju personer som är representanter från räddningstjänsten, polisen, socialtjänsten, skolan och kyrkan. Samordnaren kommer från socialtjänsten. Samordnaren ingår i ett Krisstödsnätverk för Norrbotten där Länsstyrelsen är sammankallande. 4.2 Folkhälsoarbete I Piteå finns ett folkhälso- och brottsförebyggande råd som representeras av kommun, Region, polis, försäkringskassa, apotek och företagare. Folkhälso- och brottsförebyggande rådets arbete grundar sig på Piteå kommuns strategiska plan där folkhälsomålen finns presenterade. Folkhälso- och brottsförebyggande rådet fokuserar på ett antal områden som behöver lyftas upp på en gemensam arena, utifrån nationella folkhälsomål och ur ett Piteåperspektiv. Socialtjänsten representeras i folkhälsoråd och arbetsgrupp. 4.3 Mänskliga rättigheter och mångfald En kommunövergripande arbetsgrupp som arbetar med utveckling av kommunens arbete för mänskliga rättigheter och mångfald. Gruppen tar även upp frågor som rör jämställdhetsarbetet. Alla kommunens förvaltningar finns representerade i gruppen. 4.4 Kvalitetskedjan Kvalitetskedjan är en kommunövergripande arbetsgrupp med representanter från alla förvaltningar. Gruppen arbetar med kommunens styrning och ledning och övergripande kvalitetsarbete. 4.5 Beredningsgrupp för säkerhet Kommunens beredningsgrupp för säkerhet leds av säkerhetschef och består av de sex processledarna för säkerhetsområdena samt säkerhetsskyddschef, kommundirektör och VD för Piteå kommunföretag AB. Beredningsgruppens arbete har kommunens säkerhetspolicy som utgångspunkt. Beredningsgruppen tar emot ärenden från ordinarie beredning där tydlig mottagare av säkerhetsärendet saknas och ger förslag på prioritering/fördelning till kommunledningsgruppen. Arbetet inriktas på de sex säkerhetsområdena; civilt förvar, krisberedskap, informationssäkerhet, skydd mot Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 13 (28) olyckor, kriminalitet och brottsförebyggande samt patientsäkerhet. Målet med arbetet inom respektive säkerhetsområde är att uppfylla kommunens övergripande mål för det strategiska säkerhetsarbetet och att verksamheten är resilient och har beredskap och förmåga att hantera oväntade händelser och störningar. 5 Regional samverkan och överenskommelser Det finns flera olika avtal och överenskommelser mellan Norrbottens kommuner samt mellan Norrbottens kommuner och Region Norrbotten. Överenskommelserna kan vara på både politisk nivå och förvaltningsnivå. Samverkan styrs ytterst genom Överenskommelse om politisk samverkan beslutad av samverkansberedningen där beslut och prioriteringar i gemensamma frågor inom hälso- och sjukvård, omsorg och skola diskuteras, beslutas och utvärderas. Samverkansberedningen ska ta ansvar för och säkerställa att samverkansformerna mellan parterna fungerar och ytterligare förbättras. Aktuella överenskommelser och avtal finns på Norrbottens kommuners hemsida. https://www.norrbottenskommuner.se/dokument-och-publikationer/ 6 Socialnämndens/socialtjänstens organisation Socialnämnden består av 13 ledamöter och åtta ersättare. Nämnden beslutar och ansvarar för de verksamhetsområden som kommunfullmäktige i särskilt reglemente antagit. I detta reglemente finns utförligt angivet arbetssätt och arbetsformer för socialnämnden. För att bereda ärenden som ska beslutas av socialnämnden finns ett arbetsutskott bestående av fem ledamöter och fem ersättare. Arbetsutskottet beslutar också på delegation i vissa typer av beslutsärenden. Socialnämnden sammanträder en gång per månad, med undantag för juli och augusti, socialnämndens arbetsutskott sammanträder var fjortonde dag. Vid varje nämndssammanträde ägnas halva dagen åt aktuella ämnen. 6.1 Kontaktpolitiker För att förbättra kontakten med allmänhet och brukare samt kunna inhämta och återföra synpunkter har socialnämnden utsett 19 kontaktpolitiker. Indelningen för kontaktpolitikerna är geografisk, norra och södra området. Varje kontaktpolitiker har två dagar per år att använda för detta uppdrag. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 14 (28) 6.2 Socialtjänstens organisation I socialtjänsten finns cirka 2000 anställda varav cirka 1700 är månadsanställda. Socialchefen har uppdraget att leda socialtjänstens verksamhet utifrån lagar, politiska ambitioner och det behov av stöd som kommuninvånarna har. Socialchef, omsorgschef, avdelningschefer och hälso- och sjukvårdschef utgör socialtjänstens ledningsgrupp. Förutom dessa personer ingår även stödfunktioner i form av enhetschef i bemanningsenheten, ekonomicontroller, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), socialt ansvarig samordnare (SAS) och stabskoordinator i en utökad ledningsgrupp. Utöver dessa ledningsgrupper har Socialtjänsten också en operativ ledningsgrupp där socialchef, omsorgschef, avdelningschefer, hälso- och sjukvårdschef, enhetschef i bemanningsenheten, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), socialt ansvarig samordnare (SAS), IT-strateg, inköps- och fastighetsstrateg samt representant från kommunikationsavdelningen ingår. Ledningsgruppen, under ledning av socialchefen, har till uppgift att styra och leda verksamheten på sådant sätt att de förutsättningar som finns för socialtjänsten används på ett optimalt sätt, ur medborgar- och brukarperspektiv. Ledningsgruppen har också huvudansvar för fortlöpande verksamhetsutveckling. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 15 (28) 6.3 Verksamhetsbeskrivning 6.3.1 Socialtjänstledning Verksamhet: Socialchef, vht 5902 Beskrivning Ansvar verksamhet, ekonomi, personal Fakta: 1,0 tjänst Verksamhet: Avdelningschefer, Vht för respektive avdelning Beskrivning Ansvar verksamhet, ekonomi, personal för respektive avdelning Fakta: 6,0 tjänster Verksamhet: Omsorgschef, vht 5910 Beskrivning Ansvar verksamhet, ekonomi, personal och övergripande ansvar i frågor som rör flera avdelningar samt operativa ledningsfrågor Fakta: 1,0 tjänst Verksamhet: Socialt ansvarig samordnare, vht 5902 Beskrivning Avvikelsehantering, lex Sarah, internkontroll, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, klagomålshanteringFakta: 1,0 tjänst Verksamhet: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, vht 5902 Beskrivning Patientsäkerhetsansvarig och sakkunnig inom området. Ett särskilt ledningsansvar för journalhantering, läkemedelshantering, delegering och rapportering enligt 6 kap. 4 § i PSL. MAS har också ett delegerat ansvar från vårdgivaren att fullgöra skyldigheten att anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Fakta: 1,0 tjänst Verksamhet: Hälso- och sjukvårdschef, vht 5970 Beskrivning Ansvar verksamhet, ekonomi, personal samt den kommunala hälso- och sjukvården Fakta: 1,0 tjänst Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 16 (28) 6.3.2 Stöd till vuxna Verksamhet: Enhetschefer, vht 5910 Beskrivning Enhetschefer för myndighetsutövning, försörjningsstöd samt missbruksvård. Anhörigstödet arbetar med samtliga målgrupper inom förvaltningen både med uppsökande och utåtriktad verksamhet med direkt stöd och anhöriggrupper. Fakta: 3,0 Enhetschef 0,5 Boendesamordnare 1,0 Anhörigstödjare Verksamhet: Myndighetsutövning, vht 5127,5130 Beskrivning Utredningar och beslut enligt SoL, LSS samt verkställighet av vissa insatser/bistånd. Fakta: 9,5 biståndshandläggare 4,0 LSS-handläggare Verksamhet: Beskrivning Personligt ombud, vht 5252 Stöd i planeringen av det vardagliga livet till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Målet är att personerna ska klara sin egen livssituation med befintligt stöd från samhället och nätverket. Personliga ombud ansvarar för telefonrådgivning kring stöd och ansökan om hjälp för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Fakta: 3,0 personliga ombud Verksamhet: Beskrivning Boendestöd psykiatri, vht 5253 Praktiskt pedagogiskt stöd i hemmet och stöd i vardagslivet till personer med psykiska- och/eller neuropsykiska funktionsnedsättningar som bor i eget boende. Målet är att möjliggöra att de klarar det egna boendet och ett fungerande liv i samhället. Fakta: 5,0 boendestödjare Verksamhet: Beskrivning Kompassen, vht 5255 Samarbete med kyrkan. En samordnare av aktiviteter för Kompassen.Fakta: 1,0 tjänster Verksamhet: Utredningar, vht 5520 Beskrivning Myndighetsutövning enligt SoL/LVM för personer med beroendeproblem samt för personer med psykiska- och/eller neuropsykiska funktionsnedsättningar. Fakta: (0,25 tjänst tillförs 2026 genom extra medel för biståndsbedömning från Bostad först)3,25 socialsekreterare Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 17 (28) Verksamhet: Beskrivning Öppenvård missbruk, vht 5581 Behandling i öppenvård för personer med missbruks- eller beroendeproblem och deras anhöriga.Fakta: 9,0 behandlare Verksamhet: Beskrivning Bostad först, vht 5584 Bostad först är en evidensbaserad metod som syftar till att hjälpa personer i hemlöshet att få och behålla en egen bostad. Fakta: 2 tjänster. Verksamhet: Stöd till försörjning, vht 5750 Beskrivning Utreder och beslutar om ekonomiskt bistånd, motiverande och stöttande arbete för ett självständigt liv. Handlägger förmedlingsmedel, dödsboanmälningar samt administrativa uppgifter såsom reception, kassafunktion osv. Fakta: 11,5 Socialsekreterare 4,5 Administratörer 1,0 åa Socialsekreterare som finansieras med pengar från Migrationsverket. Verksamhet: Beskrivning Externt köpt stöd, vht 5521, 5582 Följande insatser ges genom köp av externa uppdragstagare t.ex. • Missbruksboenden • Öppenvård – missbruk • Slutenvård – missbruk Fakta: Budget ca 14 mkr 6.3.3 Verksamhetsstöd Verksamhet: Bemanningsenhet, vht:5903 Beskrivning Bemanningens uppdrag är: -Hantera beställningar i Timecare Pool -Telefonsupport -Löner för vikarier -Skriver alla anställningsbeslut för vikarier -Placera ut praktikanter -Schema och bokning/löner av poolpersonal -Administration av Timecare Pool -Hela rekryteringsprocessen av timvikarier Fakta: 1,0 Enhetschef 5,0 Bemannare 3,0 Rekryterare 0,25 åa för sommarvikarier 1,0 Utvecklingsledare Verksamhet: Planeringsenhet med Undersköterske- /övertalighetspool, vht:5903 Beskrivning Bemanningspoolens uppdrag är att svara för planerade och oplanerade vikariebehov som uppstår i socialtjänstens verksamheter på dag, kväll och natt. Strategiskt stöd Utbildning/granskning av schema i Timecare Ansvarig för nätverk Fakta: 2,0 Enhetschefer 2,0 Bemanningsplanerare 1,0 Verksamhetscontroller Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 18 (28) Ca 35 medarbetare i bemanningspoolerna, mestadels Undersköterskor Verksamhet: Chefspool, vht:5901 Beskrivning Chefspool för att tillfälligt gå in som stöd, samt ersättare vid tillfälliga vakanser av ordinarie enhetschefer inom förvaltningen. Ska finansieras av interna intäkter från den verksamhet där poolchef går in som ersättare eller stöd. Fakta: 2,0 Enhetschefer Verksamhet: IT-team, vht:5901 Beskrivning Strateg för förvaltningens digitaliseringsarbete, GDPR Support och stöd i IT-frågor, support och utveckling av socialtjänstens verksamhetssystem. Fakta: 1,0 IT-strateg 2,0 IT-administratörer 2,0 systemadministratör 0,5 Objektsledare Verksamhet: Ekonomiteam, vht:5901 Beskrivning Stöd till verksamheternas chefer samt politik och ledning. Utöver detta är redovisning och ekonomistyrning de huvudsakliga arbetsuppgifterna. I detta ingår exempelvis internbudgetering, VEP, årsredovisning, bokslut och budgetuppföljning. Fakta: 3,0 Controller 1,0 Ekonom Utveckling och stöd Verksamhet: Enhetschef, vht:5904 Beskrivning Ansvar verksamhet, ekonomi, personal Fakta: 1,0 tjänst Verksamhet: Nämnds- och ledningskansli Vht:5904 Beskrivning Gemensamt ansvar för nämndsekretariat, registrering och övrig administration rörande socialnämnden, ledningskansli för socialtjänstens ledningsgrupper, förvaltningsproduktion som tex VEP, årsredovisning, internkontroll m.m. samt processtöd vid implementering av nya processer eller arbetssätt förvaltningsövergripande eller i avdelning. Fastighets- och avtalsfrågor. Fakta: 2,0 Verksamhetsutvecklare 1,0 Fastighets- och avtalsstrateg 1,0 Processledare/stabskoordinator 2,0 Handläggare/nämndsekreterare 1,0 Utvecklingsledare Verksamhet: Administration; vht:5904 Beskrivning Servar verksamheterna i olika administrativa uppgifter såsom personalredogörare, fakturahantering, statistik, arkivering, posthantering med mera. Fakta: 7,75 administratörer 3,0 chefsstöd 2,0 avgiftshandläggare Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 19 (28) 3,0 Löneadministratörer Avgiftshandläggarna administrerar socialtjänstens avgifter. 6.3.4 Hälso- och sjukvård Verksamhet: Områdesstöd, vht 5970 Beskrivning Kvalitetsutredare med avvikelsehantering samt kvalitetsutvecklingsfrågorFakta: 1,0 kvalitetsutredare Verksamhet: Rehabenheten; vht:5106 Beskrivning Ansvarar för rehabiliterings- och förebyggande arbetsmiljöinsatser i form av: bedömning, behandling, träning, utprovning av hjälpmedel, handledning av personal, konsultation vid arbetsmiljöinsatser, förflyttningsutbildning kopplat till särskilt boende för äldre, gruppbostäder samt ordinärt boende. Fakta: 1,0 enhetschef 18,5 arbetsterapeuter & fysioterapeuter Verksamhet: Hemsjukvård; vht:5104 Beskrivning Ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för medborgare över 18 år och är inskrivna i hemsjukvården. Kommunen har ansvaret för hemsjukvårdsinsatsen från den dag behovet uppstår och samordnad individuell plan (SIP) har upprättats eller att HSL-uppdrag överförts till hemsjukvården. Ansvarar även för sjukvården i stöd- och omsorgsboendena. Medicinsk fotvård för de som inte kan ta sig till hälsocentralen. Undersköterskor i hemsjukvården används som stöd till legitimerad personal i Hälso- och sjukvårdsorganisationen administrering av läkemedelsrobotar samt hantering av DOS rullar ordinärt boende. Undersköterskor i hemsjukvården används även som backup för insulinhantering mot ordinärt boende. Nattsjuksköterskor ansvarar för hälso- och sjukvården i särskilda boenden för äldre samt för ordinärt boende inskrivna i hemsjukvården. Fakta: 2,0 enhetschefer 18,0 distriktsköterskor dag 0,5 åa Medicinsk fotvård 4 sjuksköterskor stöd- och omsorgsboenden 4,0 undersköterskor HSV 6,12 sjuksköterskor natt Verksamhet: HSL SÄBO; vht:5112 Beskrivning Sjuksköterskor dag/kväll ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser på särskilt boende för äldre. Pool sjuksköterskor täcker upp frånvaro inom samtliga områden i hälso- och sjukvårdsområdet. 2 åa undersköterska HSL används som stöd till legitimerad personal i Hälso- och sjukvårdsorganisationen/arbetsdifferentiering Administratör för avlastning för chefer samt bemanningsarbete. Fakta: 3,0 enhetschefer 31 sjuksköterskor dag/kväll 6,0 sjuksköterskor pool 2,0 undersköterskor HSL 1,0 administratör Säbo SSK Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 20 (28) 6.3.5 Ordinärt boende Verksamhet: Hemtjänst vht 5100 Beskrivning Hemtjänstinsatser utförs utifrån beviljat biståndsbeslut. Insatsen utförs i huvudsak till personer över 65 år men hemtjänsten utför även beviljade insatser till personer under 65 år. Service, omvårdnad och egenvård kan erbjudas alla dagar mellan klockan 07:00 och 22:00. Service kan ges i form av städning, tvätt, inköp, matservice och ledsagning. Fakta: 9 hemtjänstobjekt (för ek. uppföljn.), ca 240 åa inkl 9 åa samordnare 9 åa enhetschefer obj 7001 (10 personer) Verksamhet: Nattpatrullen vht 5100, obj 7052 Beskrivning Nattpatrullen tillgodoser behovet av insatser under natten i ordinärt boende. Insatserna från nattpatrullerna är planerade besök, kameratillsyn samt att svara på trygghetslarm mellan kl. 21:00 – 07:00. Fakta: 4 bilar 16,31 åa undersköterskor Verksamhet: Trygghetstelefoner, vht 5100, obj 7055 Beskrivning Målgrupp för trygghetstelefoner är personer som bor i ordinärt boende och som på grund av funktionsnedsättning löper större risk än andra att komma i nödsituationer och inte kan larma omgivningen genom att använda den vanliga telefonen. Larm från trygghetstelefoner åtgärdas under dagtid av personalen i hemtjänsten. Fakta: 2 åa larminstallatörer ca 900 trygghetslarm Verksamhet: Samvaron, vht 5103 Beskrivning Samvaron/Seniortorg ska arbeta förebyggande för seniorer i Piteå kommun, bryta isolering samt motverka ensamhet. Enheten ska vara en trygg plats för seniorer att vända sig till i frågor som rör aktivitetsutbud för seniorer. Verksamhet bedrivs på Hamnplan, Källbo, Öjebyn, Hortlax, Roknäs och Rosvik. Aktiviteterna arbetas fram utifrån femfingermodellen och deltagarna får lämna önskemål på aktiviteter. Vi samarbetar med organisationer, föreningar och volontärer. Fakta: 2 åa samordnare på Hamnplan, Källbogården, Öjagården samt övriga områden Verksamhet: Ledsagning Beskrivning En person som har en varaktig funktionsnedsättning och har behov att bryta isolering för att kunna leva självständigare liv kan få ledsagarservice. Den enskildes behov ligger till grund för den individuella prövningen. Verksamhet: Trädgårdens äldrecentra, vht 5129, obj 7079 Beskrivning Till Trädgårdens äldrecentra kan man efter ett biståndsbeslut komma för avlösning/växelvård eller Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 21 (28) Fakta: 2 åa enhetschefer 36,9 åa undersköterskor 1 åa samordnare heldygnsbedömning gällande aktivitetsförmåga/behov av hjälp. Verksamhet: Hemtagningsverksamheten Beskrivning Tre team: • SIP teamet ansvarar för samordnad individuell planering hos den enskilde. • Utredningsteamet utreder och bedömer aktivitetsförmågan för att öka den enskildes självständighet. Utredningen ger underlag för beslut om fortsatta insatser. Vid Trädgårdens äldrecentra erbjuds metodstöd demens. • Vård och omsorgsteamet (VOT) bedömer, utför vård, omsorg och social service med målet att trygga äldre i ordinärt boende under 2–3 veckor för att sedan överlämna till ordinarie hemtjänstgrupp. Fakta: Utredningsteam vht 5128, obj 7077: 10,5 åa arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor VOT vht 5120, obj 7078: 9 åa undersköterskor 1 åa enhetschef och koordinator (i utskrivningsprocessen) Verksamhet: Dagverksamhet vht 5111, obj 7009 Beskrivning Till dagverksamhet kan man komma efter beviljat biståndsbeslut om man har ett demenshandikapp och bor i eget boende. Dagverksamhet finns på Trädgårdsvillan, dagverksamhet. Uppstart planeras i Samvarons lokal på Källbogården. Fakta: 4 åa undersköterskor Verksamhet: Bostadsanpassning vht 5125 (personal på obj 7077) Beskrivning Ge möjlighet för människor med funktionsnedsättningar att göra individuella anpassningar av bostaden som den enskilde behöver för att leva ett självständigt liv och kunna bo kvar i den egna bostaden. Fakta: 1,5 åa arbetsterapeuter 6.3.6 Särskilt boende för äldre Verksamhet: Särskilda boenden för äldre vht 5110 Beskrivning Särskilda boendeformer är: vård- och omsorgsboende, demensboende och tillfälligt boende i väntan på särskilt boende. För inflyttning till vissa enheter för personer med demenssjukdom gäller att brukaren är medicinskt utredd av hälso- och sjukvården och har en demensdiagnos. Fakta: 3 åa stab inkl. avdelningschef 18 åa enhetschefer 411,04 åa USK/vårdbiträden 9,25 åa SAG/administrativt stöd 448,89 åa totalt Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 22 (28) 6.3.7 Barn och familj Arbetsledning Verksamhet: Beskrivning Enhetschefer, vht 5940 Ansvar för verksamhet, personal och ekonomi Fakta: 3,0 tjänster Myndighetsutövning mm Verksamhet: Beskrivning Utredningar barn och unga, vht 5541 Genomför utredningar enligt Socialtjänstlagen och följer upp insatser som är beviljade enligt Socialtjänstlagen och LVU. Avser även ensamkommande barn. Fakta: 13,0 socialsekreterare Verksamhet: Utredning LSS/biståndsstöd, vht 5140 Beskrivning LSS-handläggning och rekrytering samt stöd till uppdragstagare LSS. Fakta: 2,0 tjänster Verksamhet: Utredning och stöd Familjehem, vht 5570 Beskrivning Rekryterar, utreder och stöttar familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Rekryterar Särskilt förordnad vårdnadshavare. Samordning av medling och ungdomstjänst. Fakta: 5,5 familjehemssekreterare för barn i familjehem. Verksamhet: Beskrivning Placeringsgruppen, vht 5573 Ansvarar för barn som är stadigvarande placerade i familjehem. Genomför utredningar enligt Socialtjänstlagen och följer upp insatser som är beviljade enligt Socialtjänstlagen och LVU. Fakta: 4,0 socialsekreterare för barn i familjehem. Verksamhet: Mottagning, vht 5680 Beskrivning Tar emot anmälningar och ansökningar samt gör barnskyddsutredningar. Gör förhandsbedömning av anmälningar Fakta: Ger råd och stöd till medborgare och professionella i andra verksamheter4,0 socialsekreterare Verksamhet: Familjerätt, vht 5850 Beskrivning Informationssamtal, utredningar och upplysningar avseende vårdnad, boende och umgänge. Utredningar angående faderskap. Namnyttranden. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 23 (28) Utredningar adoption (närstående och medgivandeutredningar), uppföljningar av adoptioner. Råd och stöd i familjerättsliga ärenden på service. Fakta: 3,0 socialsekreterare Verksamhet: Beskrivning Våld i nära, vht 5710 Myndighetsutövning, biståndsbedömning, uppföljning samt samordning inom området våld i nära.Fakta: 1,0 socialsekreterare Verkställighet/insatser mm Verksamhet: Beskrivning Fältassistenter, vht 5688 Uppsökande, främjande, förebyggande arbete främst riktat till målgruppen ungdomar 12 - 18 årFakta: 3,0 tjänster Verksamhet: Beskrivning Familjebehandlare, vht 5687 Behandlingsarbete med barn, ungdomar och deras familjerFakta: 10,0 familjebehandlare Verksamhet: Beskrivning Våld i nära, vht 5710 Bemanning skyddat boende samt stödjande samtal. Fakta: 2,0 tjänster Verksamhet: Beskrivning Familjerådgivare, vht 5851 Familjerådgivning. Fakta: 2,0 tjänster Verksamhet: Beskrivning Ungdomsmottagningen, vht 5683 Samverkan med Regionen Kurativa behandlingsinsatser till unga i åldern 13 - 23 år Har även uppdrag driva ungdomsmottagning i Arvidsjaur och Arjeplogs kommuner Fakta: 1,0 tjänst kurator Verksamhet: Beskrivning Samordnare, vht 5940 Samordning av interna och externa vård- och behandlingsinsatser. Målsättningen är att hitta kostnadseffektiva insatser på hemmaplan för att undvika placeringar Fakta: 1,0 tjänst Verksamhet: Beskrivning Hemmaplanslösningar, vht 5681 Elevstöd social problematik i samverkan med skola Fakta: 0 tjänst Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 24 (28) Verksamhet: Beskrivning Externt köpt stöd, vht 5572, 5542, 5145, 5141, 5256, 5571, 5581, 5681, 5687, 5710, 5850 Följande insatser ges genom köp av externa uppdragstagare t.ex. • kontaktperson/kontaktfamilj/ledsagare • familjehem, kraftigt förstärkt familjehemsvård • HVB-hem och SIS-institutioner • uppdragstagare LSS mm • Hemtjänst • Placeringar vuxna våldsutsatta Fakta: 6.3.8 Psykosocialt stöd till vuxna och daglig verksamhet Arbetsledning Verksamhet: Beskrivning Enhetschefer; vht:5150 Ansvar för verksamhet, personal, ekonomi Fakta: 10,0 tjänster Administration Verksamhet: Beskrivning Metodstöd; vht:5950 Sammanställning och analys av avdelningens kompetensutvecklingsplaner. Processhandledning av personal, omvärldsanalys samt stöd till avdelningens kvalitetsarbete. Utgår från evidensbaserade metoder som bland annat ESL, MI och Lågaffektivt bemötande Fakta: 1,0 tjänst Verkställighet/insatser m.m. Verksamhet: Beskrivning Boendestöd LSS, vht 5257 Pedagogiskt och praktiskt stöd i hemmet för personer som tillhör personkrets 1 eller 2, LSS och som har beslut enligt socialtjänstlagen om boendestöd. De enskilda bor i eget boende. Målet är att skapa trygghet och stödja med rutiner för att möjliggöra att den enskilde klarar det egna boendet och ett fungerande liv i samhället Fakta: 5,0 boendestödjare 80 brukare Verksamhet: Beskrivning 15 Gruppbostäder vht 5150 och 5250 Gruppbostad är tänkt för den som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Alla insatser utgår från genomförandeplan där varje brukare så långt som möjligt alltid ska vara delaktiga Fakta: 107,87 årsarbetare 98 boendeplatser Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 25 (28) Verksamhet: Beskrivning 8 servicebostäder inklusive socialpsykiatriboende, vht 5150 och 5250 Särskilt boende för personer med funktionsnedsättningar inom psykiatri, neuropsykiatri samt för personer med samsjuklighet. Personalen arbetar med metoder som motiverande samtal (MI), lågaffektivt bemötande (LAB) samt ett självständigt liv (ESL) för att stärka brukarens tro på sin förmåga och möjlighet till förändring. Alla insatser utgår från genomförandeplan där varje brukare så långt som möjligt alltid ska vara delaktiga Fakta: 56,15 årsarbetare 69 boendeplatser Verksamhet: Beskrivning Daglig verksamhet vht 5160 och 5162 Verksamheter enligt LSS: Rubinen, Topasen, Kristallen, Safiren, Smaragden och mediepatrullen. Boendepatrullen, det vill säga personer med beslut om daglig verksamhet utför sysslor på äldreboenden Fakta: 18,5 tjänster Verksamhet: Beskrivning SAVO vht 5169 SAVO är en arbetsplats för ett 40-tal kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar (dagverksamhet LSS och SoL) Här utförs beställningsarbeten till olika företag Verksamheten är indelad i två delar, wirebindning och legoarbeten. Fakta: 5,0 arbetsinstruktörer Verksamhet: Beskrivning Arbetsanpassare vht 5161 Personer som erhållit beslut om daglig verksamhet/sysselsättning kan få beslutet verkställt på ordinarie arbetsmarknad med stöd av arbetsanpassare Fakta: 3,0 arbetsanpassare 6.3.9 Stöd till funktionsnedsatta Arbetsledning Verksamhet: Beskrivning Chefer för personlig assistans, vht 5137 och 5149, objekt 7050 Ledningsfunktionen har till sin uppbyggnad ett mål att se helhet och möjliggöra rörlighet och utvecklingsmöjligheter inom sina respektive ansvarsområden samt mellan varandras ansvarsområden. Ansvar för verksamhet, personal och budget Fakta: 7,0 chefer för personliga assistenter vht 5137, 1 chef på korttidsverksamheten 5149 Verkställighet m.m. Verksamhet: Beskrivning Personlig assistans, vht 5137 32 personer har kommunen som anordnare enligt SFB. 1 person har kommunen som anordnare enligt LSS.Fakta: Cirka 200 tillsvidare/månads- anställda inkl PAN-anställda Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 26 (28) Verksamhet: Beskrivning Beställare Ansvarig beställare i Proceedo. Beställer för samtliga personlig assistans-grupper.Fakta: 0,20 tjänst Verksamhet: Beskrivning Dövblindombud, vht 5233 Socialnämnden erbjuder särskilda resurser för döva och dövblindaFakta: 1 tjänst Verksamhet: Privat personlig assistans, vht 5136 Privat personlig assistans berör 17 privata anordnare samt 1 eget företag. I budgeten ingår: • Köp av huvudverksamhet (sjuklönekostnader, privata LSS-ärenden, tillfälliga utökningar) • 20 första timmarna för privata anordnare samt de 20 första timmarna i egen produktion Fakta: Budget ca 36 mkr Verksamhet: Beskrivning Korttidsvistelse LSS, vht 5149, objekt 7655 Föräldrar kan ansöka om avlastning i omvårdnaden om sitt funktionsnedsatta barn eller utifrån barnets behov av miljöombyte. Insatsen verkställs i verksamheten: Solrosens korttids, Kronbodsgatan 3. Öppet veckans alla dagar Fakta: Solrosen 9,3 tjänster Verksamhet: Beskrivning Korttidstillsyn/korttidsvistelse LSS, vht 5149, objekt 7656 Föräldrar kan ansöka om avlastning i omvårdnaden om sitt funktionsnedsatta barn eller utifrån barnets behov av miljöombyte. Insatsen verkställs i verksamheten: Korallen Korttidshem, Nils Edéns väg 2. Öppet veckans alla dagar Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 27 (28) 6.4 Bostad med särskild service enligt LSS samt särskilda boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning 6.5 Särskilda boenden för äldre samt verksamhet för avlösning och heldygnsbedömning Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2020-09-08 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-04-09 Redaktör Ekonomicontroller, Verksamhetsutvecklare Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn Planeringsförutsättningar 2026 Dokumenttyp Riktlinjer 28 (28) Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2026-04-23 Giltigt (till och med) Senast reviderat (dat.) Redaktör Avdelningschef Beslutat av Avdelningschef Dokumentnamn Indikatorer volymutveckling 2017-2025 Dokumenttyp Referensdokument 1 (3) Indikatorer Volymutveckling 2017 – 2025 Kommentarer • 2017 valdes för att Planeringsförutsättningarna reviderades på grund av utökning som åtgärd på att utredningstider överskreds och att det fanns en kö där barn och unga väntade på utredning. • Flyktingkrisen 2015 innebar att även 2017 anvisades ensamkommande barn till Piteå Kommun via migrationsverket i högre omfattning än jämfört med tidigare år. • Nya föreskrifter om våld med ikraftträdande 2014 med krav på att inleda utredning Analystext per indikator Verksamhet Process Indikator 2017 2025 Diff Mottagning 1. Inkomna orosanmälningar 1081 2265 + 1184 2. Inledd utredning SoL 3. Beslut insats 977 490 -487 Utredning Barn och ungdomsgruppen a) Antal ärende Familjebehandling b) Placering SoL familjehem c) Placering förstärkt familjehem d) Placering LVU i hemmet e) Placering LVU (§ 6) familjehem f) Placering LVU (§ 2,3) familjehem 276 42 - - 11 30 368 52 6 4 5 11 +92 +10 ? ? -6 -19 Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2026-04-23 Giltigt (till och med) Senast reviderat (dat.) Redaktör Avdelningschef Beslutat av Avdelningschef Dokumentnamn Indikatorer volymutveckling 2017-2025 Dokumenttyp Referensdokument 2 (3) g) Placering HVB h) Placering Stödboende i) SiS - - - 8 4 1 ? ? ? LSS-handläggning 6. Inledd utredning Utredningstid medel 38 dgr ? 29 ? 7. Antal beslut per insats ? 39 ? 8. Antal verkställda beslut 9. Antal inledda uppdragstagare ? ? 29 13 ? ? Familjehemsgruppen 10. Antal utredningar uppdragstagare Kontaktperson 11. Antal utredningar uppdragstagare Kontaktfamilj 12. Antal utredningar uppdragstagare Familjehem ? ? ? 8 5 25 ? ? ? Familjerätt 13. Samarbetssamtal 14. Antal VBU-utredningar Gjordes av familjerådgivningen - 123? 24 ? ? 15. Antal faderskapsutredningar - 31 ? 16. Antal adoptionsutredningar 17. Medgivandeutredning adoption - - 2 1 Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2026-04-23 Giltigt (till och med) Senast reviderat (dat.) Redaktör Avdelningschef Beslutat av Avdelningschef Dokumentnamn Indikatorer volymutveckling 2017-2025 Dokumenttyp Referensdokument 3 (3) Familjebehandling 18. Antal ärende behovsprövad insats 276 368 + 92 19. Antal ärende IUB - - Ungdomsmottagning 20. Antal barn och unga 1751 2383 757 + 632 21. Varav antal kuratorsamtal Familjerådgivning 22. Antal rådgivningssamtal 188 ärende/personer 938 samtal 219 ärende/personer 784 samtal + 31 -154 Våld i nära relation Egen tabell pga andra årsjämförelse 23. Antal ärende 24. Placerade vuxna 132 Redovisning 2026-05-22 1 Socialnämnden Piteå Kommun Redovisning och förslag till beslut Innehåll 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och Redovisning 2026-05-22 2 Ärendet Socialnämnden fick vid sammanträde den 25 februari 2026 en återrapportering med syfte att ge en samlad bild av utvecklingen inom området stöd till barn och familjer, med särskilt fokus på ekonomi, resursanvändning och volymer av insatser. Arbetet hade också som ambition att belysa kvalitet och effekter av genomförda insatser. Underlaget visade dock att det i dagsläget saknas tillräckligt sammanhållen och systematiskt uppföljd data för att möjliggöra en säker bedömning av resultat och effekter. Framför allt saknas: 1. en samlad bild av kvalitet och måluppfyllelse, 2. systematisk uppföljning av insatsernas effekter, 3. gemensamma definitioner av kvalitet och resultat, 4. beslutade indikatorer för återkommande uppföljning. Detta innebär att möjligheten att analysera utvecklingen över tid och bedöma insatsernas verkningsgrad är begränsad. Mot denna bakgrund bedöms det vara nödvändigt att etablera en gemensam struktur för uppföljning med indikatorer som följs regelbundet inom ramen för månadsuppföljning, tertialrapporter, delårsrapporter och årsredovisning. Detta skapar förutsättningar för: • ökad transparens i verksamheten, • bättre analys av resursutnyttjande, • stärkt kvalitet och rättssäkerhet, • mer träffsäker styrning och prioritering. Socialnämnden beslutade därför att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma senast i juni 2026 med: 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och familjer inom befintlig budgetram. 2. Redovisning av ekonomiska konsekvenser och finansiering. 3. Förslag på indikatorer för uppföljning av både volymutveckling och kvalitativa resultat. Avdelningens processer Målgrupper är barn, unga, vuxna. Föörebyggande Aktualisering Utredning Genömföörande Uppfööljning Redovisning 2026-05-22 3 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och familjer inom befintlig budgetram Inledning och analysgrund Ett samlat analysarbete har genomförts som underlag för förslag om fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen. Nationella och lokala påverkansfaktorer innebär sammantaget en osäkerhet i bedömningen av en långsiktigt ändamålsenlig resursfördelning. Analysen har skett med utgångspunkt från den senaste större revideringen av planeringsförutsättningarna 2017. Revideringen föranleddes av att verksamheten hade uppbyggda ärendeköer samtidigt som lagstadgade utredningstider inte kunde hållas. Verksamheten påverkades även av effekterna av flyktingmottagandet 2015 som innebar att ensamkommande barn fortsatt anvisades till Piteå även under 2017 i en högre omfattning än tidigare. Samt föreskrifter om våld i nära relationer som ökade kraven på att utreda barns situation vid misstanke om våld, vilket påverkar inflöde och handläggning. Den sammantagna situationen innebar att barn och unga fick vänta på att få sina behov utredda, vilket medförde risker för bristande rättssäkerhet och kvalitet i handläggningen. Analysen visar tydligt att verksamheterna idag verkar under väsentligt förändrade förutsättningar jämfört med revideringen av planeringsförutsättningarna 2017. Vidare skapar nationella och lokala påverkansfaktorer en sammantagen osäkerhet i bedömningen av en långsiktigt ändamålsenlig resursfördelning varför det behöver följas särskilt kommande år. Områdena som påverkar är: 1. Betydande författningsändringar Betydande författningsändringar senaste åren påverkar i hög grad verksamheterna, dess uppdrag och krav på genomförande. De centrala förändringarna rör: • Förstärkt lagstiftning kring placerade barn (bl.a. lex Lilla hjärtat, 2022) Har ökat kraven på uppföljning, kontinuitet och prövning av vårdens varaktighet. • Lag om placering i skyddat boende (2024:79) Familjeraådgivning Redovisning 2026-05-22 4 Har tydliggjort socialtjänstens ansvar för våldsutsatta, inklusive barn som medföljande. • Ny socialtjänstlag (2025:400) Innebär tydliga krav på ökad förskjutning mot ett mer förebyggande, tillgängligt och flexibelt arbetssätt. Lag (2023:196) om kommuners brottsförebyggande ansvar 1 juli 2023 Krav på strukturerat och kunskapsbaserat arbete för att förebygga brott bland barn och unga • Utökad informationsdelning mellan myndigheter 1 december 2025 Socialtjänst, polis och skola kan dela uppgifter utan samtycke i brottsförebyggande syfte. • Skärpta regler för unga lagöverträdare föreslås träda i kraft 2026 Innebär bl.a. sänkt straffbarhetsålder till 13 år vid allvarliga brott, minskad/avskaffad straffrabatt samt skärpta påföljder och kontrollåtgärder. • Stärkt LVU / nya tvångsvårdslagar (“lex Lilla hjärtat på riktigt”). Föreslås träda ikraft 1 januari 2027 Innebär bland annat tidigare ingripanden vid risk för kriminalitet och social nedbrytning, stärkt barnperspektiv och ökad vikt vid barnets anknytning ökade möjligheter till långsiktiga placeringar. LVU föreslås ersättas med två nya lagar: - Lag för beslut om vård - Lag om genomförande och befogenheter. • HVU – ny placeringsform (hem för vård av unga) I den statliga utredningen Hem för barn och unga (SOU 2025:84) föreslås att nuvarande HVB-vård för barn ersätts av en ny placeringsform – hem för barn och unga, indelad i tre kategorier: • hem för barn och föräldrar, • generella hem för barn och unga, • specialiserade hem för barn och unga. Syftet är att i högre grad kunna matcha insatser mot barnets individuella behov samt stärka kvalitet och rättssäkerhet i vården. Det ställer fortsatta höga krav på • matchning mellan behov och insats, • uppföljning och kvalitetssäkring, • kompetens inom myndighetsutövning och placeringsnära arbete. • Nya verktyg – insatser utan samtycke och mellanvård (SOU 2022:70) Möjliggör öppenvårdsinsatser utan samtycke samt mer intensiv och strukturerad öppenvård (mellanvård) som alternativ till placering Redovisning 2026-05-22 5 2. Ökad komplexitet och förändrade mönster Socialtjänsten möter i ökande grad mer sammansatta och långvariga behov, vilket ökar kraven på: - samordning, - intensitet i insatser, - kontinuitet i arbetet. 3. Förändrad målgrupp – tydligare riskmönster Ökad andel ärenden kopplade till - normbrytande beteende och kriminalitet, - psykisk ohälsa, - våld och bristande omsorg. 4. Särskilt om placeringsområdet Placeringsområdet ställer fortsatt höga krav på: • kvalitet • kontinuitet • stabil bemanning • specialiserad kompetens Detta är avgörande för rättssäkerhet och ändamålsenliga insatser. 5. Uppdragsutveckling - större inslag av risk- och säkerhetsbedömningar, - ökad samverkan med rättsväsende och andra myndigheter. 6. Personal och kapacitet – nationell utmaning Socialtjänsten står inför betydande utmaningar: • svårigheter att rekrytera och behålla personal, • hög arbetsbelastning, Redovisning 2026-05-22 6 Konsultberoende och kortsiktiga lösningar för att klara uppdraget påverkar: • kontinuitet för barn och familjer, • kvalitet i utredningar och uppföljning, • möjligheten att arbeta långsiktigt. 7. Riktlinjer och lokala beslut Socialnämnden har sedan juli 2025 riktlinjer för insatser utan behovsprövning: • familjebehandlande insatser, • stöd vid våld i nära relationer, • insatser inom ramen för skolsociala team. Detta ska innebära att fler barn, unga och familjer får stöd tidigare. Riktlinjerna påverkar: • inflöde av ärenden, • insatsernas omfattning och varaktighet, • balansen mellan olika insatsformer, • fördelningen mellan insatser utan behovsprövning och mer ingripande insatser. Inför beslut om nya riktlinjer genomfördes inte risk-, eller konsekvensanalys och det dröjde även med stöd till verksamheten för att kunna genomföra omställningsarbetet. Detta skedde senare genom resursförstärkning finansierat av de statliga medel som ges till kommunerna i och med kraven på omställning. Efterfrågan på insatserna är högre än verksamheternas resurser vilket lett till väntetider. Väntetider hindrar snabb hjälp vilket riskerar förvärring vilket i sin tur kan leda till behov av utredning och mer ingripande insatser. Vid införandet av riktlinjerna för insatser utan behovsprövning saknades en etablerad struktur för systematisk uppföljning, indikatorer och metoder för att följa upp effekterna. Det innebär att: • det saknas beslutade indikatorer för att systematiskt följa upp effekterna av riktlinjerna, • det inte är fastställt vilka mått som ska användas för att bedöma kvalitet och resultat, • det i nuläget saknas en sammanhållen uppföljning av om insatserna ger avsedd effekt. Detta innebär att det kommer att ta tid innan det är möjligt att: • följa utvecklingen på ett systematiskt och jämförbart sätt, • bedöma om omställningen ger önskade effekter, • använda resultat som underlag för prioriteringar och resursfördelning. Redovisning 2026-05-22 7 Effekterna av förändringarna kommer därmed att kunna bedömas först efter en period av systematisk datainsamling och analys. 8. Lokal översyn av åldersgränser Sedan våren 2026 pågår en översyn av åldersgränser inom verksamhetsområdet. Översynen omfattar alla målgrupper i åldrarna 18-21 år och • insatser enligt socialtjänstlagen (SoL), • lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) • insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Översynen inkluderar även psykosociala insatser, stöd vid skadligt bruk och beroende. Arbetet har ännu inte resulterat i beslut men kan på sikt innebära förändringar inom avdelningen gällande: - målgruppens omfattning och sammansättning, - volymer, - arbetssätt, kompetens-, och bemanningsbehov. - LSS-vuxna (SoL/LSS) Statistik i nuläget visar 2023: 8 unika personer med SoL/LSS beslut i ålder 18-21 år 2024: 17 unika personer med SoL/LSS beslut i ålder 18-21 år 2025: 22 unika personer med SoL/LSS beslut i ålder 18-21 år Mellan 2023-2024 en ökning på 9 personer Mellan 2024-2025 en ökning på 5 personer Psykosocialtstöd till vuxna, SoL/ LVM 2023: 1 unik person med SoL beslut i ålder 18-21 år. Inget LVM 2024: 3 unika personer med SoL beslut i ålder 18-21 år. Inget LVM 2025: 7 unika personer med SoL beslut i ålder 18-21 år. 3 unika personer med LVM. Redovisning 2026-05-22 8 Mellan 2023-2024 ökning på 2 personer SoL Mellan 2024-2025 ökning på 4 personer med SoL Stöd till barn och familj SoL/LVU 2023: 18 unika personer med beslut i ålder 18-21 år 2024: 38 unika personer med beslut i ålder 18-21 år 2025: 38 unika personer med beslut i ålder 18-21 år Stöd till barn och familj LSS Mellan 2023-2024 ökning på 20 personer Mellan 2024-2025 ökning på 0 personer 2023: 0 unika personer med beslut i ålder 18-21 år 2024: 3 unika personer med beslut i ålder 18-21 år 2025: 4 unika personer med beslut i ålder 18-21 år Mellan 2023-2024 ökning på 3 personer Mellan 2024-2025 ökning på 1 personer Sammanfattande slutsats Efter 2017 har det skett en genomgripande utveckling med samhällsförändringar, förändringar i målgrupper, nya krav i lagstiftning och ökad komplexitet i ärenden som innebär att uppdraget i praktiken har förändrats. Samtidigt förväntas socialtjänsten i högre grad arbeta förebyggande, vara mer tillgänglig och bedriva systematisk uppföljning vilket kräver uppföljningsbara resultat. Redovisning 2026-05-22 9 Analysen visar sammantaget att 1. Nuvarande sätt att styra, följa upp och fördela resurser inte fullt ut speglar dagens verklighet. 2. Nuvarande bemanning bygger paå en verklighet fraån 2017, nuvarande dimensionering inte fullt ut motsvarar dagens uppdrag. 3. Socialnämnden behöver styra mer mot resultat än volym. 4. Styrning och resursfördelning behöver i högre grad spegla uppdragets komplexitet, snarare än enbart antalet ärenden. Detta är en förutsättning för att säkerställa en rättssäker, effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet. Resurser behöver i högre grad fördelas utifrån: o volym, o komplexitet, o insatsernas intensitet, o långsiktig hållbarhet. 5. Verksamheterna inom stöd till barn och familjer har olika uppdrag och därmed olika logik för bemanning. 6. Resursfördelningen behöver vara både stabil och flexibel. 7. Det saknas tillräcklig systematik i uppföljning av kvalitet och resultat, gemensamma indikatorer vilket försvårar styrning och prioritering för en tydlig fördelning av resurser utifrån faktiska behov relaterat både till belastning och komplexitet. Detta riskerar att fördelning och prioritering styrs av antaganden i för hög grad istället för kunskap. Osäkerheter Fördelningen baseras på: • nuvarande volymer • kända utvecklingstrender Men kan påverkas av: • nya lagkrav (2027) • ändrade riktlinjer • ändrad åldersgräns • utveckling av hemmaplan Förvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar att: Redovisning 2026-05-22 10 1. Fastställa en fördelning av årsarbetare enligt följande principer: • Myndighetsutövning och familjerätt säkerställs utifrån lagkrav och rättssäkerhet • Fortsatta satsningar för att möjliggöra insatser på hemmaplan • Resurser avsätts för våld i nära relationer och skyddsarbete • Övriga verksamheter dimensioneras utifrån efterfrågan och tillgänglighet Databasen Kolada har i viss mån jämförbara nyckeltal från flera myndigheter (SCB, Socialstyrelsen, SKR m.fl.) och används för: • jämförelser mellan kommuner • uppföljning • styrning och analys Kolada ger dock inte: • Ej exakt antal årsarbetare per funktion • Ej faktisk arbetsbelastning per handläggare • Ej komplexitetsnivå Förvaltningen saknar också metod eller modell för bedömning och behov av årsarbetare utifrån • faktisk volym (Kolada och lokala data), • kända tidsåtgångar per ärendetyp, • justering för ökad komplexitet. Förslag utveckling • Utveckla modell för komplexitetsbedömning och principer för beräkning av resursfördelning utifrån: o volym o komplexitet o intensitet o hållbarhet Fortsatt behov uppföljning och revidering Förvaltningen bedömer att socialnämnden fortsatt behöver följa volymer, komplexitet och kvalitativa resultat med beredskap att vid behov besluta om ytterligare revideringar av årsarbetarantal. En sådan uppföljning är nödvändig för att: • säkerställa att resurserna över tid är anpassade till uppdragets omfattning och krav, • möjliggöra justeringar vid förändrade förutsättningar, • upprätthålla kvalitet och rättssäkerhet i verksamheten. Redovisning 2026-05-22 11 Förslag årsarbetare Förklaringstext till kolumner – Planeringsförutsättningar 2026: Verksamhetsområde Anger vilken del av verksamheten inom Barn och familj som planeringsförutsättningarna avser, exempelvis myndighetsutövning, öppenvård eller placeringsnära arbete. Nuvarande årsarbetarantal Avser faktisk bemanning i årsarbetare vid utgången av föregående år, exklusive tillfälliga förstärkningar och projektanställningar. Planeringsförutsättning 2026 (årsarbetsantal) Anger det årsarbetarantal som bedöms nödvändigt för att möta uppdraget under planeringsåret 2026, baserat på kända volymer, uppdrag och gällande styrdokument. Volympåverkan Beskriver förväntade förändringar i ärendevolymer eller insatsomfattning som påverkar resursbehovet, exempelvis ökat inflöde av ärenden, fler eller längre insatser. Komplexitetspåverkan Avser förändringar i ärendenas komplexitet, såsom högre risknivåer, mer sammansatta behov, ökad samverkan eller ökade krav på dokumentation och rättssäkerhet. Förväntad påverkan av externa faktorer Belyser påverkan av faktorer utanför verksamhetens direkta kontroll, exempelvis lag- och författningsändringar, förändrad samhällsbild eller nationella styrsignaler. Kommentar/Osäkerhet Här redovisas bedömda osäkerheter i underlaget samt antaganden som ligger till grund för planeringen. Arbetsledning Beskrivning och motivering Enhetschefer vht 5940 Ansvar för verksamhet, personal och ekonomi 3,0 tjänster Redovisning 2026-05-22 12 Förslag tjänster 4,0 tjänster Analyser nedan Volymutveckling 2017 – 2025 Komplexitetesutveckling i ärende Inriktning hemmaplanslösning Författningsändring Hem för vård och boende för unga Verksamhet Beskrivning och motivering Samordnare vht 5940 Samordning av interna och externa vård- och behandlingsinsatser. Målsättningen är att hitta kostnadseffektiva insatser på hemmaplan för att undvika placeringar Nuvarande årsarbetsantal 1,0 tjänst (socialsekreterare) Förslag årsarbetsantal 1,0 tjänst Verksamhet Beskrivning och motivering Mottagning, vht 5680 Tar emot anmälningar, ansökningar samt gör barnskyddsutredningar. Gör förhandsbedömning av anmälningar Ger råd och stöd till medborgare och professionella i andra verksamheter Nuvarande årsarbetsantal 4,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 5,0 socialsekreterare Se nedan Mottagningen är den arbetsgrupp som tar emot och hanterar de orosanmälningar som inkommer till Stöd till barn och familj. De tar även emot ansökningar om stöd samt finns till för råd och stöd för att tex. hänvisa till rätt instanser. Mottagningens främsta jobb är att hantera inkommande Redovisning 2026-05-22 13 orosanmälningar, där den huvudsakliga uppgiften är att göra en bedömning om utredning behöver inledas eller ej. Mottagningen har telefontid varje dag. Måndag, onsdag, torsdag och fredag klockan 10-12, tisdag klockan 13-15. När någon kontaktar mottagningen sker oftast: • Ett första samtal (via telefon, digitalt eller på plats) • En kort kartläggning av situationen • Bedömning av vilket stöd som behövs • Avgör om en utredning ska startas eller inte En annan uppgift som mottagningen ägnar stor del av tid till är samverkan. Samverkan mellan skola, polis, region men även andra samverkanspartners. Detta innebär att informera om orosanmälningar, utredningar och de stöd vi kan erbjuda. - Antal initieringar oro för barn och unga 2017: 1081 - Antal initieringar oro för barn och unga 2024: 1 947 - Antal initieringar oro för barn och unga 2025: 2 265 Antalet orosanmälningar har ökat markant från 2017 till 2025. Ärendenas karaktär skiljer sig enormt och kan handla om allt från ett snatteri till omfattande våld inom familjen, men även att ett barn har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Vilket gör att det oftast behöver vara två socialsekreterare vid varje besök som träffar familjerna som kommer på besök. Antalet socialsekreterare enligt budget är 4.0 årsarbetare men sedan 2017 och framåt har antalet i praktiken varit upp till 6,0. Detta är behövligt utifrån de utökade orosanmälningar som inkommer samt komplexiteten i ärendena. Risken med lägre bemanning är att inte hinna handlägga ärenden inom lagstadgad tid som är 14 dagar. Vilket till viss del inträffar i nuläget dagar med oplanerad frånvaro på grund av vård av barn eller sjukdom. Antalet socialsekreterare på plats är ibland är endast två. Vid bemanning med 4.0 årsarbetare finns risk för för få socialsekreterare på plats och inte hinna med telefontid, besök och handläggning enligt lagkrav. Redovisning 2026-05-22 14 Verksamhet Beskrivning och motivering Utredning barn och unga, vht 5541 Handläggning enligt Socialtjänstlagen (ett moment är uppföljning) Följer upp vård enligt LVU. Avser även ensamkommande barn Nuvarande årsarbetsantal 13,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 15,0 socialsekreterare Se nedan Barn och ungdomsgruppen arbetar med att utreda den utredningar som inleds från mottagningen samt följa upp olika insatser som de beviljar efter avslutad utredning. Insatser som Barn- och ungdomsgruppen beviljar är familjebehandling, kontaktperson, kontaktfamilj, familjehemsplacering, placering på Stödboende och HVB ( hem för vård och boende ) hem samt SiS (Statens institutionsstyrelse) hem. I arbetet med familjerna så sker ofta ett omfattande nätverksarbete enligt Signs of saftey (ett förhållningssätt där man jobbar utifrån familjens styrkor och nätverket) vilket gör att det sker många träffar med familjerna som man utreder. I de komplexa ärendena sker det oftast en samverkan med andra aktörer såsom skola, region och polis. Som utredare har du ett stort ansvar för att se till barnets bästa vilket innebär många kontakter och mycket dokumentation. Det finns ingen exakt lagstadgad siffra i Sverige för hur många utredningar en socialsekreterare “ska” ha samtidigt. Arbetsbelastningen styrs i stället av arbetsgivaren och ska anpassas så att arbetet kan utföras rättssäkert och med god kvalitet. Men det finns riktlinjer och rekommendationer som påverkar arbetet i praktiken: • Socialstyrelsen betonar att arbetsbelastningen måste vara rimlig så att utredningar kan göras noggrant och inom lagstadgad tid (ofta 4 månader enligt socialtjänstlagen). • Akademikerförbundet SSR och andra fackliga aktörer lyfter att hög arbetsbelastning är ett stort problem och kan hota rättssäkerheten. • Erfarenhet hos socialsekreteraren Redovisning 2026-05-22 15 Ungefärliga riktmärken som ofta nämns i branschen: Barn och unga: ca 8–15 pågående utredningar (ibland fler i pressade kommuner) Analys Beräkning av bemanning handlar inte bara om antalet, utan: • hur komplexa ärendena är • hur mycket dokumentation som krävs • hur mycket stöd (t.ex. administrativt) som finns Om en socialsekreterare har för många utredningar samtidigt kan det leda till: • längre handläggningstider • sämre kvalitet i bedömningar • ökad stress och personalomsättning Det som hände åren 2015-2017 var att det bildades en kö på ca 100 ärenden där utredningstiden i vissa ärenden kunde pågå i ett år. Arbetsmiljön var ohanterbar och ett flertal socialsekreterare slutade inom kort tid. 2017 utökades bemanningen främst i form av stadsbidrag. Men sedan 2022 har vi tappat dessa stadsbidrag och antalet varit ca 15 person på plats om än budgeten varit för 13 personer. Få personer har slutat, arbetsbelastningen är mer stabil och medarbetarna väljer att stanna kvar för att de trivs, anser att de får stöd i sina komplexa ärenden med mera. Under 2017 var det även ett flertal EKB ärenden som ökade antalet inledda utredningar. Antalet inledda utredningar 2017 977 stycken Antalet inledda utredningar 2025 490 stycken Verksamhet Beskrivning och motivering Utredning LSS/biståndsstöd vht 5140 Handläggning enligt LSS Rekrytering samt stöd till uppdragstagare LSS Nuvarande årsarbetsantal 2,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 2,0 socialsekreterare Se nedan LSS-gruppen i Piteå består av 2 heltidstjänster som arbetar med att utreda, bedöma och fatta beslut insatser enligt LSS för barn och unga med funktionsnedsättning som uppfyller kriterier för LSS. Redovisning 2026-05-22 16 LSS-gruppens huvudsakliga uppdrag är: Utredning och bedömning • Tar emot och handlägger ansökningar om LSS-insatser • Bedömer barnets behov i relation till lagstiftningen • Samlar in underlag (medicinska intyg, utlåtanden, från skola/förskola mm. Beslut och uppföljning • Fattar beslut om insatser enligt LSS • Informerar vårdnadshavare och beslut och rättigheter • Följer upp och omprövar beslut vid förändrade behov • Utredningar och vårdnad, boende och umgänge på uppdrag av domstol Samverkan • Samverkan med vårdnadshavare, barnet och närstående • Samverkan medandra aktörer så som förskola, skola, habiliteringen, hälso och-sjukvård, socialtjänstens övriga verksamheter mm Rådgivning och information • Information om gällande lagstiftning • Stöd till föräldrar kring rättigheter och skyldigheter • Vägledning inför separation eller förändrad familjesituation LSS-insatser för barn • Kontaktperson • Korttidsvistelse kan verkställas i korttidsverksamhet eller kontaktfamilj • Korttidstillsyn • Avlösarservice i hemmet • Ledsagarservice • Särskilt boende kan verkställas familjehem eller HVB Statistik 2025: • Antal inledda utredningar 29 st • Utredningstid medel 38 dagar • Antal insatser beviljade 39 st • Antal inledda uppdragstagarärende 13 st • Antal verkställda beslut 29 st Antalet ärenden ligger relativt stabilt och omfattar cirka 25–30 unika personer/handläggare per år. Trots denna stabilitet har ärendenas karaktär förändrats över tid. Socialsekreterare upplever att det finns en tydlig ökning av ärenden med högre komplexitet. Man önskar i högre grad anpassningar i insatserna och att de är mer flexibelt utformade utifrån deras vardag, vilket inte alltid är möjligt inom ramen för nuvarande LSS-insatser. En möjlig förklaring är att Redovisning 2026-05-22 17 nuvarande utformning av insatser inte fullt ut matchar brukarnas behov. Detta kan leda till att vissa avstår från att ansöka om stöd. Samtidigt är andelen avslag låg, vilket tyder på att de som väl ansöker i stor utsträckning beviljas insatser. En annan iakttagelse är att fler individer idag diagnostiseras med autism, vilket kan påverka behovsbilden och ställa ytterligare krav på anpassning. Det finns också en ökad ovilja hos vissa att identifiera sig med målgruppen inom LSS, vilket exempelvis kan leda till att insatser som korttidsvistelse inte upplevs som relevanta eller attraktiva. Det finns en upplevelse av att ärendemängden var högre omkring 2017 än idag, men detta kan delvis förklaras av en ökad arbetsbelastning kopplad till mer komplexa ärenden snarare än ett faktiskt högre inflöde. Verksamhet Beskrivning och motivering Utredning och stöd Familjehem, vht 5570 Rekryterar, utreder och stöttar familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Rekryterar Särskilt förordnad vårdnadshavare. Samordning av medling och ungdomstjänst. Nuvarande årsarbetsantal 5,5 familjehemssekreterare för barn i familjehem Förslag årsarbetsantal 6,0 familjehemssekreterare för barn i familjehem Se nedan analys Familjehemsteamet Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Placeringsgruppen, vht 5573 Ansvarar för barn som är stadigvarande placerade i familjehem Genomför utredningar enligt Socialtjänstlagen Följer upp insatser enligt Socialtjänstlagen Följer upp vård enligt LVU Nuvarande årsarbetsantal 4,0 socialsekreterare för barn i familjehem Redovisning 2026-05-22 18 Förslag årsarbetsantal 5,0 – 8,0 socialsekreterare för barn i familjehem Se nedan analys Familjehemsteamet Placeringsgruppen och familjehemsgruppen utgör tillsammans familjehemsteamet, vilket ansvarar för långsiktiga placeringar av barn och ungdomar. Arbetet inom familjehemsteamet präglas av ett högt engagemang och en hög ambitionsnivå när det gäller kvalitet och delaktighet. Då verksamheten i stor utsträckning bygger på långvariga relationer ställs höga krav på socialsekreterarnas förmåga att göra väl avvägda bedömningar där olika perspektiv behöver vägas samman. Familjehemsgruppen Familjehemsgruppen ansvarar för att utreda och matcha uppdragstagare utifrån de behovsbeskrivningar som lämnas av ansvarig barnhandläggare. Den mest omfattande delen av arbetet utgörs av utredning, rekrytering och handledning av familjehem. Utöver detta hanterar gruppen även uppdragstagare i form av kontaktpersoner, kontaktfamiljer, gode män, särskilt förordnade vårdnadshavare samt ärenden kopplade till ungdomstjänst. Familjehemsgruppen består av idag av sex socialsekreterare och arbetar i nära samverkan framför allt med placeringsgruppen, men även med barn- och ungdomsgruppen vid exempelvis jourplaceringar. Under 2025 verkställde gruppen totalt 96 beslut om insatser. Varje verkställighet föregås av en matchningsprocess, och vid familjehemsplaceringar krävs det ofta dialog med flera uppdragstagare innan en lämplig matchning kan genomföras. Med hänsyn till att insatserna varierar i omfattning och varaktighet redovisas nedan två ögonblicksbilder från maj 2021 respektive maj 2026: 2021 2026 Pågående utredningar 18 13 Familjehem 26 40 Kontaktfamiljer 12 5 Kontaktpersoner 19 13 Sammanställningen visar att familjehemsgruppens arbete i ökad utsträckning har kommit att fokusera på familjehemsplaceringar, samtidigt som antalet övriga insatser har minskat. Denna förskjutning, i kombination med höga ambitioner avseende kvalitet och delaktighet, innebär ett mer omfattande och tidskrävande åtagande. Utvecklingen inom verksamheten visar även att antalet placeringar i HVB har minskat, till förmån för familjehemsplaceringar. De barn och unga som idag placeras i familjehem har ofta mer komplexa Redovisning 2026-05-22 19 behov, vilket ställer högre krav på anpassning hos familjehemmen samt ett utökat stöd från familjehemsgruppen. Familjehemsgruppens arbete med rekrytering och relationsbyggande bidrar dessutom till att stärka kommunens tillgång till uppdragstagare i egen regi. Detta kan på sikt minska behovet av förstärkta insatser via privata vårdgivare. Bedömning och behov framåt Familjehemsgruppen bedöms i dagsläget kunna hantera sina uppgifter, men utvecklingen mot en mer kvalificerad och resurskrävande familjehemsvård innebär ökade krav på verksamheten. Mot denna bakgrund är bedömningen att gruppen på sikt kan behöva förstärkas med ytterligare en socialsekreterare, vilket skulle innebära en utökning från sex till sju tjänster. En sådan förstärkning skulle bidra till att bibehålla kvalitet i uppdraget, möta ökade stödbehov samt säkerställa en långsiktigt hållbar arbetssituation. Utveckling av antal placeringar Vid en jämförelse av antal placeringar mellan 2017 och 2025 omfattar underlaget samtliga placeringar som hanteras av Stöd till barn och familjer, inklusive både kortvariga jourplaceringar och långsiktiga placeringar. 2017 2025 Summa placeringar (exkl. 6§ LVU) 72 75 Placering enligt SoL 42 52 Placering LVU 2 & 3 § 30 23 Omedelbara omhändertaganden LVU 6§ 11 5 Resultatet visar en relativt stabil total nivå av placeringar över tid, men med en tydlig förändring i fördelningen mellan lagrummen. Placeringar enligt SoL har ökat, samtidigt som placeringar enligt LVU samt antalet omedelbara omhändertaganden har minskat. I statistiken för 2017 ingår 14 placeringar av ensamkommande barn som anvisades till Piteå via Migrationsverket. Kommunen hade då ett eget HVB för målgruppen, där majoriteten av dessa barn placerades. År 2025 omfattar pågående vård fem barn som aktualiserats som ensamkommande, varav fyra är placerade i familjehem. Sammantaget indikerar utvecklingen att vård i större utsträckning kan genomföras med samtycke. Minskningen av omedelbara omhändertaganden kan delvis förklaras av ett mer utvecklat arbetssätt kring säkerhetsplanering i samverkan med familjens nätverk enligt Signs of Safety. Detta möjliggör i vissa fall lösningar på hemmaplan och förebygger behovet av akuta ingripanden. Analys Placeringsgruppen För att belysa placeringsgruppens förutsättningar har statistik från de kvartalsvisa placeringskonferenserna sammanställts: Redovisning 2026-05-22 20 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Ärenden 22 39 36 44 52 56 Socialsekreterare 3 + coach 4 + coach 4 + coach 5 + coach 6 6 Ärenden per handläggare 7,3 9,75 9 8,8 8,6 9,3 Sedan placeringsgruppen etablerades har antalet ärenden ökat med cirka 255 procent. Under samma period har bemanningen förändrats från tre socialsekreterare med stöd av coach till sex socialsekreterare utan coachfunktion. År 2025 omvandlades coachrollen till en handläggartjänst för att hantera ärendemängden. Sedan hösten 2025 har gruppen, till följd av hög arbetsbelastning, inte haft möjlighet att ta över placeringsärenden från barn- och ungdomsgruppen enligt gällande rutin. Detta har resulterat i en kösituation där ärenden kvarstår längre än avsett i den ursprungliga gruppen, vilket i sin tur ökar belastningen även där. I maj 2026 väntar sex ärenden på överföring till placeringsgruppen. Om dessa skulle överföras i nuläget skulle varje handläggare ansvara för i genomsnitt 10,3 ärenden. Bedömning och behov framåt Socialtjänstens ansvar för barn och unga som inte kan bo i hemmet är omfattande, och ärendena präglas ofta av hög komplexitet. För att säkerställa god kvalitet i handläggningen, möjliggöra överföring av ärenden enligt fastställda rutiner samt minska sårbarheten vid exempelvis korttidssjukskrivningar, bedöms placeringsgruppen behöva förstärkas ytterligare. En långsiktigt hållbar bemanning motsvarande åtta socialsekreterare skulle innebära cirka 7,75 ärenden per handläggare, inklusive de ärenden som idag är i kö för överföring. Detta skulle skapa bättre balans i arbetsbelastningen samt ge utrymme för kvalitetsutveckling. Ett sådant utrymme kan med fördel användas till metodutveckling, kvalitetssäkring samt revidering av rutiner i takt med förändringar i lagstiftning och riktlinjer. Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Familjerätt, vht 5850 Informationssamtal Utredningar och upplysningar avseende vårdnad, boende och umgänge Utredningar angående faderskap Namnyttranden Utredningar adoption (närstående och medgivandeutredningar) Uppföljningar av adoptioner Råd och stöd i familjerättsliga ärenden på service Redovisning 2026-05-22 21 Nuvarande årsarbetsantal 3,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 4,0 socialsekreterare Se nedan analys Analys Familjerätten Familjerätten i Piteå består av 4 heltidstjänster som arbetar med juridiska och sociala frågor som rör barn, föräldrar och familjer särskilt i samband med separationer eller förändringar i familjen som får konsekvenser för barnet/barnen. Familjerättens huvudsakliga uppdrag är: Föräldraskap och fastställande • Bekräftelse av faderskap eller föräldraskap. Utredningar vid oklarheter kring biologiskt eller juridiskt föräldraskap. Vårdnad, boende och umgänge • Samarbetssamtal för föräldrar som har svårt att komma överens • Avtal om vårdnad, boende och umgänge • Utredningar och vårdnad, boende och umgänge på uppdrag av domstol Stöd till domstol • Yttranden och bedömningar i familjerättsliga mål • Underlag för beslut till tingsrätt Rådgivning och information • Information om gällande lagstiftning • Stöd till föräldrar kring rättigheter och skyldigheter • Vägledning inför separation eller förändrad familjesituation Samarbetsamtal Med samarbetssamtal avses strukturerade samtal under sakkunnig ledning med föräldrar om i samband med eller efter en separation är oeniga om hur de ska lösa frågor kring vårdnad, boende och umgänge rörande det gemensamma barnet/barnen. Samarbetssamtal kan ske genom att föräldrarnas själva begär det eller genom att domstolen uppdrar åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal. Redovisning 2026-05-22 22 Statistik Familjerätten i Piteå har under året 2025 haft 172 st gemensamma samarbetssamtal, dvs där båda föräldrarna deltagit. Detta har alltså föregåtts av 344 enskilda samtal. 2024 var det 134 gemensamma samtal och 2023 var det 106 st. Under 2025 var det 123 st barn vars föräldrar deltagit i samarbetssamtal. Analys Utveckling under tid 2023: 106 gemensamma samtal 2024: 134 gemensamma samtal 2025: 172 gemensamma samtal Det innebär: • Ökning 2023–2024: +28 samtal (+26%) • Ökning 2024–2025: +38 samtal (+28%) • Total ökning 2023–2025: +66 samtal (+62%) Samtidigt: • 123 barn berördes under 2025 • 344 enskilda samtal föregick de gemensamma samtalen Antalet samarbetssamtal har ökat markant under perioden 2023–2025, från 106 till 172 gemensamma samtal, vilket motsvarar en ökning på cirka 62 procent. Ökningen bedöms i huvudsak bero på organisatoriska förändringar inom verksamheten. Genom utökad bemanning och att två medarbetare nu arbetar heltid med samarbetssamtal har tillgängligheten för just detta ökat och väntetiderna minskat. Tidigare prioriterades utredningsarbetet utifrån domstolarnas tidskrav, vilket innebar att samarbetssamtal fick stå tillbaka. Införandet av en e-tjänst har också bidragit till ökad tillgänglighet genom att förenkla och sänka tröskeln för att ansöka om samarbetssamtal, vilket sannolikt har medfört att fler familjer söker stöd. Sammantaget bedöms ökningen visa på en förbättrad tillgång till insatsen snarare än en ökning av behovet i sig. Medgivandeutredningar i samband med adoptioner (internationella) Med medgivandeutredningar avses utredningar som syftar till att ge socialnämnden underlag för beslut om medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det. Familjerätten i Piteå har under året 2025 handlagt 0 utredning. 2024 var det 1 st. Redovisning 2026-05-22 23 Adoptionsutredningar avseende nationella adoptioner Familjerätten i Piteå har under året 2025 handlagt 0 utredningar föregående år 2024 var det 1st Näståendeadoption Familjerätten i Piteå har under året 2025 handlagt 1st utredningar och under 2024 1st Analys av antalet adoptionsutredningar Det är generellt lågt inflöde av adoptionsutredningar i Piteå sett över tid. Stödmyndigheten för familjerätt håller inte i adoptionsutbildningar för familjerättshandläggare vad gäller medgivande att ta emot ett barn för adoption längre. Den låga andelens adoptionsutredningar är generellt för Sverige. Att stödmyndigheten inte längre erbjuder adoptionsutbildningar visar att området har låg prioritet nationellt. Utredningar om vårdnad, boende och umgänge Utredning om vårdnad, boende och umgänge är fördjupade barnavårdsutredningar som görs av familjerätten när föräldrar inte kan komma överens och ärendet ska avgöras av domstol. Syftet är att ge domstolen en saklig och professionellt underlag för beslut, där barnets bästa alltid står i centrum. Antal utredningar om vårdnad boende och umgänge Familjerätten i Piteå har under året 2025 inlett och avslutat 24 st utredningar. Året innan var det 16 st. Analys av utredningar om vårdnad, boende och umgänge Utveckling under tid 2025: 24 utredningar 2024: 16 utredningar Det innebär Ökning 2024-2025 +8 utredningar (+50%) Antalet utredningar ökade från 16 år 2024 till 24 år 2025, vilket motsvarar en ökning med 50 procent. Ökningen antas främst bero på fler förordnanden från tingsrätten samt att fler ärenden omfattat familjer med flera barn vilket genererar fler utredningar per ärende. Antalet VBU-utredningar är relativt oförutsägbart då de kan varierar från år till år. Man ser inte en trend av stegvis ökade ärenden. Denna utveckling bedöms därför inte som en långsiktig trend utan som en naturlig variation inom området. Dock behöver familjerätten ha fortsatt beredskap att hantera dessa variationer, då inflödet ofta styrs av externa faktorer. Faderskap/föräldraskap Bekräftelse av faderskap/föräldraskap är en juridisk process där det fastställs vem som är barnets far. När faderskapet är bekräftat får barnet och föräldrarna rättigheter och skyldigheter enligt lag Antal bekräftelse av faderskap/föräldraskap Familjerätten i Piteå har under 2025 utfört 31 bekräftelse av faderskap. Föregående år 2024 var det 33 st. Redovisning 2026-05-22 24 Analys av antalet faderskap/föräldraskapsbekräftelser Utveckling under tid 2025: 31 bekräftelser 2024: 33 bekräftelser Det innebär Minskning 2024-2025−2 ärenden (−6%) Antalet bekräftelser av faderskap/föräldraskap minskade något från 33 år 2024 till 31 år 2025. Minskningen bedöms främst bero på att Skatteverket har infört digital bekräftelse, vilket har medfört att enklare ärenden i större utsträckning hanteras utanför familjerätten. De ärenden som idag behöver hanteras av familjerätten är därmed ofta mer komplexa och kan därför kräva mer omfattande handläggning. Sammantaget kan det innebära att minskningen i antal inte alltid motsvaras av en minskad arbetsbelastning. Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Våld i nära, vht 5710 Handläggning och samordning inom området våld i nära Nuvarande årsarbetsantal 1,0 socialsekreterare Förslag årsarbetsantal 1,0 socialsekreterare – dock behövs organisering för täckning/stabilitet i bemanning Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Skyddat boende Våld i nära, vht 5710 Bemanning skyddat boende samt stödjande samtal Nuvarande årsarbetsantal 2,0 tjänster Förslag årsarbetsantal 2,0 tjänster – utredning verksamhet förordas Redovisning 2026-05-22 25 Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Familjebehandlare, vht 5687 Behandlingsarbete med barn, ungdomar och deras familjer Ingår i samverkansstruktur skolsociala team Nuvarande årsarbetsantal 10,0 familjebehandlare Förslag årsarbetsantal 11,5 – 14 familjebehandlare Se nedan Sammanställning och analys 2017–2025 Familjebehandlarna i Piteå består av tio tjänster och arbetar främst med relationer, kommunikation, samspel, struktur i familjer samt olika former av socialt nedbrytande beteenden hos barn och ungdomar. Verksamheten är en central del av socialtjänstens förebyggande arbete. Bredd och omfattning i uppdraget Utöver traditionell familjebehandling erbjuder verksamheten ett stort antal specialiserade och förebyggande insatser, bland annat: • stöd till barn som upplevt våld (Trappansamtal) • föräldrastödsprogram (ABC, Komet) • stöd till barn som anhöriga (BRA-samtal) • grupper för barn och unga (tjej-/killgrupper) • stöd vid umgänge, drogtester och påverkansprogram efter dom • insatser kopplade till våld, beroendeproblematik och kriminalitet • samverkan med förskola, skola, BVC, elevhälsa och andra samhällsaktörer • skolsocialt team tillsammans med elevhälsan • riktat stöd till unga 13–25 år kopplat till alkohol och droger Redovisning 2026-05-22 26 Många av dessa insatser sker utanför biståndsbeslut och ingår inte i traditionell ärendestatistik, trots att de är tids- och resurskrävande. Hemmaplanslösningar och utökad familjebehandling Sedan 2018 har verksamheten haft ett uttalat uppdrag att arbeta med hemmaplanslösningar som alternativ till familjehems- och HVB-placeringar. En viktig metod är utökad familjebehandling, där familjebehandlarna arbetar mer intensivt och ofta i nära samverkan med socialsekreterare och andra aktörer. Insatsen riktas till familjer där barnen är placeringsnära eller i samband med hemflytt för att: • förhindra placering • förkorta pågående placering • skapa förutsättningar för en hållbar hemgång Trots att insatsen är resurskrävande har den visat goda resultat. Ökad komplexitet och arbetsmiljö Verksamheten ser idag en tydlig förändring i ärendenas karaktär: • ärendena är generellt mer komplexa och mer krävande • ofta behöver två familjebehandlare arbeta parallellt i samma familj • detta är nödvändigt både för att möta familjernas behov och av arbetsmiljöskäl Nya socialtjänstlagen – ökad tillgänglighet Sedan 1 juli 2025, i samband med den nya socialtjänstlagen, har verksamheten öppnat upp för insatser utan behovsprövning i större utsträckning. Detta innebär: • en mer tillgänglig socialtjänst • snabbare stöd till barn, unga och familjer • ökat inflöde av ärenden som ska hanteras inom befintliga resurser Samlad bedömning Familjebehandlarna i Piteå har ett mycket brett, komplext och samhällsviktigt uppdrag. Kombinationen av: • ökande komplexitet i ärenden • resurskrävande hemmaplansinsatser • omfattande förebyggande arbete • och ökad tillgänglighet enligt ny lagstiftning innebär att belastningen på verksamheten är hög och fortsatt växande. Uppdrag och förväntningar behöver stå i balans med verksamhetens resurser för att säkerställa kvalitet, arbetsmiljö och långsiktigt hållbara resultat. Redovisning 2026-05-22 27 Ärendeutveckling över tid • 2017: 103 nya behovsprövade ärenden Totalt 276 ärenden (inkl. pågående från föregående år) • 2018: 131 nya behovsprövade ärenden Totalt 352 ärenden • 2019: 109 nya behovsprövade ärenden Totalt 340 ärenden • 2020: 107 nya behovsprövade ärenden, varav 7 utökade insatser Totalt 309 ärenden • 2021: 111 nya behovsprövade ärenden, varav 3 utökade insatser Totalt 315 ärenden • 2022: 115 nya behovsprövade ärenden, varav 3 utökade insatser Totalt 334 ärenden • 2023: 125 nya behovsprövade ärenden, varav 15 utökade insatser Totalt 350 ärenden • 2024: 235 biståndsärenden samt 61 serviceinsatser Totalt 296 ärenden • 2025: 278 bistånd/IUB-ärenden samt 90 serviceinsatser Totalt 368 ärenden Statistik för IUB-ärenden (tidigare serviceinsatser) saknas för åren 2017–2023, vilket innebär att den faktiska arbetsbelastningen under dessa år sannolikt varit högre än vad totalstatistiken visar. Aktuell situation Redovisning 2026-05-22 28 • Sedan sommaren 2025 finns en konstant kö till familjebehandlarna. • Detta indikerar att: o Efterfrågan överstiger tillgänglig kapacitet o Insatser riskerar att inte kunna ges i rätt tid o Förebyggande och placeringsförebyggande arbete fördröjs • Under 2026 har vi en utökning av personalgruppen med 1,5 årsarbetare (Nya SoL-medel) utifrån omställningsarbete och ny ingång där vi öppnar upp för icke biståndsbedömda insatser i större utsträckning. Skolsocialt team Ett skolsocialt team är en samverkansinsats mellan skola och socialtjänst med syfte att stärka trygghet och studiero samt öka elevers närvaro i skolan. Genom tidig och nära samverkan skapas förutsättningar för tillitsskapande och förebyggande arbete gentemot barn och deras familjer innan problematik fördjupas. Insatsen med skolsocialt team startades under hösten 2025 och bedrivs vid Christinaskolan, en av kommunens större skolor. Skolan valdes utifrån statistik som visade på omfattande problem med skolfrånvaro. Målgruppen för insatsen är elever i förskoleklass till och med årskurs 6 som bedöms ha risk för problematisk skolfrånvaro samt deras familjer. Det skolsociala teamet i Piteå består av två familjebehandlare från socialtjänsten samt två skolkuratorer anställda inom elevhälsan. Arbetet omfattar bland annat tidig information, kartläggning av elevens och familjens situation samt familjestödjande insatser, med fokus på att undanröja hinder för skolnärvaro. Barn- och utbildningsnämnden har för perioden 2026–2028 äskat och beviljats medel motsvarande en halvtidsresurs från kommunfullmäktige för sitt deltagande i den skolsociala satsningen. För att möjliggöra en långsiktigt hållbar och likvärdig samverkan behöver socialnämnden tillskjuta motsvarande resurs från socialtjänsten. Utan en sådan förstärkning riskerar insatsen att inte kunna fortsätta i sin nuvarande form, vilket skulle innebära att kommunen tappar ett viktigt förebyggande verktyg för att tidigt motverka skolfrånvaro och framtida mer omfattande behov av stödinsatser. Mot bakgrund av ovanstående bedöms det angeläget att socialnämnden beslutar om att tillföra motsvarande resurs för perioden 2026–2028, i linje med barn- och utbildningsnämndens beslut, för att säkerställa fortsatt gemensam satsning på skolsocialt arbete i Piteå kommun. Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Fältassistenter, vht 5688 Uppsökande, främjande, förebyggande arbete främst riktat till målgruppen ungdomar 12 - 18 år Framgent även riktat mot yngre barn Redovisning 2026-05-22 29 Nuvarande årsarbetsantal 3,0 tjänster Förslag årsarbetsantal 3,0 tjänster Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Familjerådgivning vht 5851 Familjerådgivning Nuvarande årsarbetsantal 2,0 tjänster Förslag årsarbetsantal 2,0 tjänster Familjerådgivningen är en viktig förebyggande verksamhet som erbjuder samtalsstöd vid samlevnadsproblem, separationer och relationssvårigheter. Insatsen bidrar till att minska konflikter, stärka relationer och förebygga mer omfattande sociala och psykosociala problem. Utveckling av ärenden och samtal Familjerådgivningen har under lång tid haft en stabil och hög efterfrågan, både vad gäller antal ärenden och antal genomförda samtal. År Antal ärenden Antal samtal 2017 188 938 2018 227 931 2019 235 835 2020 232 916 2021 205 938 2022 245 1 030 2023 250 1 051 2024 227 943 2025 219 784 Redovisning 2026-05-22 30 Analys av utvecklingen • Antalet ärenden har legat relativt jämnt över tid, med en topp 2022–2023. • Antalet samtal ökade successivt fram till 2023, vilket indikerar: o mer omfattande och komplexa ärenden o större behov av återkommande samtal • Under 2025 syns en tydlig nedgång i genomförda samtal. Tolkning och konsekvenser • Minskningen i antal samtal 2025 bedöms inte nödvändigtvis spegla minskat behov, utan kan indikera: o begränsningar i kapacitet eller tillgänglighet o prioriteringar eller resursmässiga begränsningar Samlad bedömning Familjerådgivningen i Piteå möter ett stabilt och långvarigt behov. Utvecklingen visar att verksamheten under flera år haft en hög belastning, med ökade samtalsinsatser fram till 2023. Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Ungdomsmottagning vht 5683 Samverkan med Regionen Kurativa behandlingsinsatser till unga i åldern 13 - 23 år Har även uppdrag driva ungdomsmottagning i Arvidsjaur och Arjeplogs kommuner Nuvarande årsarbetsantal 1,0 tjänst kurator Förslag årsarbetsantal 1,0 tjänst kurator Ungdomsmottagningen (UMO) är en viktig förebyggande verksamhet för barn och ungas psykiska, sociala och sexuella hälsa. Verksamheten bedrivs med delat huvudmannaskap mellan Piteå kommun och Region Norrbotten, där kommunens ansvar omfattar kuratorstjänsten. Redovisning 2026-05-22 31 Omfattning av verksamheten Antal samtal samt antal barn och ungdomar som mött UMO genom utåtriktat arbete (sammanslaget): • 2019: 1 751 • 2020: 932 • 2021: 1 376 • 2022: 1 757 • 2023: 3 051 o varav 1 246 kuratorssamtal • 2024: 2 604 o varav 834 kuratorssamtal • 2025: 2 383 o varav 757 kuratorssamtal Förändrad statistikredovisning • Under åren 2019–2022 redovisades inte enskilda kuratorssamtal separat, utan siffrorna omfattar: o både enskilda samtal o och utåtriktat arbete i skolor • Från och med 2023 har samtalen särredovisats, vilket ger en tydligare bild av mottagningens olika insatser. Bemanning och konsekvenser • Sedan juni 2025 arbetar endast en kurator på ungdomsmottagningen. • Detta har fått tydliga effekter: o minskat antal kuratorssamtal o minskat utåtriktat arbete i skolor o begränsad möjlighet att möta ungdomar med behov av samtalsstöd Samlad bedömning • En minskad tillgänglighet till ungdomsmottagningens kurativa och förebyggande arbete innebär risker för: Redovisning 2026-05-22 32 o att unga inte får rätt stöd i tid o ökat tryck på andra delar av socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård o ökade samhällskostnader på sikt Ungdomsmottagningen i Piteå har ett stort och fortsatt behov bland unga, men verksamhetens förmåga att möta detta behov har försämrats. Nuvarande bemanning bedöms inte vara tillräcklig för att upprätthålla mottagningens uppdrag om tillgänglighet, tidiga insatser och förebyggande arbete. Verksamhet Beskrivning och motivering förslag Hemmaplanslösningar vht 5681 (Öppenvård/riktade insatser till placerade unga) vht 5681 Elevstöd social problematik i samverkan med skola Nuvarande årsarbetsantal 0 tjänster Förslag årsarbetsantal 2. Ekonomiska konsekvenser Författningsändringar och samhälls-, och målgruppsutveckling ställer nya kraven på verksamheterna och ger behov av prioriteringar gällande: - Stabilisering mottagning och utredning. - Förbyggande och tidiga insatser genom förstärkning av förbyggande och tidiga insatser. Familjebehandling och fältverksamhet är de insatser där främsta förebyggande arbetet kan verkställas. Verksamheterna behöver ha kapacitet för behoven och efterfrågan - Insatser på hemmaplan genom fortsatt satsning på egna familjehem, insatser på hemmaplan (öppenvård) och därigenom minska beroende av externa placeringar. Satsningen behöver fortsatt analys för. Redovisning 2026-05-22 33 Förklaringen på beräkningar nedan rör prioriteringar för resurssättning i de verksamhetsområden där analyser visar behov. Med utgångspunkt från analysunderlag och uppdrag att föreslå antal årsarbetare inom ramen för befintlig budget finns utrymme för olika strategiska beslut varför tre ekonomiska beräknas redovisas. Alt 1 Alt 2 Alt 3 Planeringsförutsättningar idag Medellön Mottagning (5680) 5,5 5 5 4 42 539 Utredning (5541) 15 15 15 13 44 020 Placeringsgruppen (5573) 5 8 8 4 48 323 Familjehemsgruppen (5570) 6 6 6 5,5 45 672 Familjebehandling (5687) 11 12 12 10 43 832 Tot 42,5 46 46 36,5 Alt 1 Idag Höjnin g Medellö n Ökad lönekostnad Inkl soc.avg per år Mottagning (5680) 5,5 4 1,5 42 539 63 809 1 072 978 Utredning (5541) 15 13 2 44 020 88 040 1 480 445 Placeringsgruppen (5573) 5 4 1 48 323 48 323 812 580 Familjehemsgruppen (5570) 6 5,5 0,5 45 672 22 836 384 001 Familjebehandling (5687) 11 10 1 43 832 43 832 737 061 Tot 42,5 36,5 6 266 840 4 487 066 Alt 2 Idag Höjnin g Medellö n Ökad lönekostnad Inkl soc.avg per år Mottagning (5680) 5 4 1 42 539 42 539 715 319 Utredning (5541) 15 13 2 44 020 88 040 1 480 445 Placeringsgruppen (5573) 8 4 4 48 323 193 292 3 250 321 Familjehemsgruppen (5570) 6 5,5 0,5 45 672 22 836 384 001 Familjebehandling (5687) 12 10 2 43 832 87 664 1 474 123 Redovisning 2026-05-22 34 Tot 46 36,5 9,5 434 371 7 304 209 Alt 3 Idag Höjnin g Medellö n Ökad lönekostnad Inkl soc.avg per år Mottagning (5680) 5 4 1 42 539 42 539 715 319 Utredning (5541) 15 13 2 44 020 88 040 1 480 445 Placeringsgruppen (5573) 8 4 4 48 323 193 292 3 250 321 Familjehemsgruppen (5570) 6 5,5 0,5 45 672 22 836 384 001 Familjebehandling (5687) 12 10 2 43 832 87 664 1 474 123 Enhetschef 4 3 1 54 471 54 471 915 963 Tot 50 39,5 10,5 488 842 8 220 172 3. Föreslag på indikatorer för uppföljning av volymutveckling och kvalitativa resultat. Indikatorbaserad uppföljning som grund för styrning och resursfördelning Som ett led i förskjutningen från volym- till resultatstyrning behöver socialnämndens uppföljning i ökad utsträckning baseras på etablerade indikatorramverk. Socialstyrelsen anger att indikatorer ska användas för att systematiskt följa upp, analysera och utveckla verksamheters kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse. En ändamålsenlig styrning förutsätter att flera perspektiv vägs samman. En ensidig fokusering på volymmått ger inte en tillräcklig bild av verksamhetens uppdrag eller resultat. I stället behöver uppföljning och resursfördelning utgå från en kombination av indikatorer som speglar både förutsättningar, genomförande och effekter. Socialstyrelsens modell utgår från tre huvudtyper av indikatorer: Strukturindikatorer Strukturindikatorer beskriver verksamhetens grundläggande förutsättningar för att bedriva verksamhet med god kvalitet. Det handlar exempelvis om: • bemanning och personaltäthet Redovisning 2026-05-22 35 • personalens kompetens och erfarenhet • organisation, styrning och ledning • tillgång till metoder, riktlinjer och system Dessa indikatorer svarar på frågan om verksamheten har rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Processindikatorer Processindikatorer beskriver hur verksamheten arbetar och i vilken utsträckning arbetet genomförs i enlighet med lagstiftning, kunskapsstöd och beslutade arbetssätt. Exempel är: • genomförande av risk- och skyddsbedömningar • väntetider till utredning och insats • följsamhet till rutiner och riktlinjer • samverkan med andra aktörer Dessa indikatorer visar om verksamheten genomför rätt insatser på ett ändamålsenligt sätt. Resultatindikatorer Resultatindikatorer beskriver vilka effekter insatserna får för barn, unga och familjer. Det kan exempelvis handla om: • stabilitet i placeringar • förbättrad livssituation eller minskad problematik • skolnärvaro och hälsa • minskat behov av mer ingripande insatser över tid Dessa indikatorer svarar på frågan om insatserna leder till önskade resultat. Betydelse för fortsatt arbete För att åstadkomma en styrning som speglar verksamhetens faktiska uppdrag behöver dessa tre indikatorperspektiv integreras i såväl uppföljning som resursfördelning. Det innebär att: • strukturindikatorer behöver kopplas till bemanning och kompetensförsörjning • processindikatorer behöver spegla arbetssätt, belastning och genomförande • resultatindikatorer behöver utvecklas för att följa effekter och måluppfyllelse En samlad användning av struktur-, process- och resultatindikatorer skapar därmed bättre förutsättningar att styra mot kvalitet, rättssäkerhet och hållbarhet – och att låta skiftet från volym till komplexitet och resultat få ett konkret genomslag i verksamhetsstyrningen. Längre fram i kapitlet Redovisning 2026-05-22 36 redovisas exempel på hur styrning och prioritering av årsarbetare kan ske genom principiell beräkningsmetod och indikatorer. Förslag på indikatorer Förslagen styrs i nuläget av förutsättningarna att få ut statistik vilken är begränsad på grund av olika faktorer som systemstödbrist och resurser. Utgångspunkter för urval och förslag på indikatorer är: 1. Förekomst i Kolada för nationella jämförelser 2. Ej manuell statistikföring eller sammanställning – endast undantagsfall Verksamhet/Process Indikator Mottagning 1. Inkomna orosanmälningar 2. Antal ansökningar 3. Inledd utredning SoL 4. Beslut insats Utredning a) Familjebehandling b) Placering SoL familjehem c) Placering SoL förstärkt familjehem d) Placering LVU i hemmet e) Placering LVU (2,3,6) familjehem f) Placering LVU förstärkt familjehem g) Placering HVB h) Placering Stödboende i) SiS LSS-handläggning 6. Inledda utredningar 7. Utredningstid medel 8. Antal insatser beviljade 9. Antal inledda uppdragstagarärende 10. Antal verkställda beslut Familjehem 11. Antal inledda uppdragstagare Familjerätt Redovisning 2026-05-22 37 12. Antal samarbetssamtal 13. Antal VBU-utredningar 14. Antal faderskapsutredningar 15. Antal adoptionsutredningar Familjebehandling 16. Antal ärende behovsprövad insats 17. Antal ärende IUB Ungdomsmottagning 18. Antal samtal 19. Antal utåtriktade insatser Familjerådgivning 20. Antal rådgivningssamtal Våld i nära relation 21. Antal ärende IUB 1 Exempel på beräkningsmodell och indikatorer Ett strukturerat paket som omfattar: • volym, • belastning, • kvalitet, • resultat. Detta möjliggör: • jämförelse över tid, • uppföljning av effekt, • tydligare beslutsunderlag för styrning, ledning mot kvalitet, prioriteringar och bemanning. Följande är exempel på hur arbetet kring val av samt syfte med valda indikatorer. Volymindikatorer (vad vi gör och hur mycket) A. Gemensamma volymindikatorer (hela området) 1. Antal inkomna ärenden (alla verksamheter) 2. Antal pågående ärenden/insatser 3. Nyinflöde per månad (trend) Redovisning 2026-05-22 38 Ger övergripande styrning av belastning B. Myndighetsutövning – barn och unga 4. Antal inkomna orosanmälningar • Bryts ned per månad och målgrupp • Visar inflöde och belastning 5. Antal inledda utredningar • Andel av inkomna anmälningar • Visar selektion och prioritering 6. Antal barn med öppenvårdsinsats • Per insatstyp • Speglar förskjutning mot öppenvård 7. Antal placerade barn • Fördelat på familjehem, HVB, stödboende • Kopplar till nationell struktur 8. Antal nya placeringar per period • Visar dynamik, inte bara bestånd C. Familjerätt 9. Antal vårdnads-, boende- och umgängesutredningar 10. Antal samarbetssamtal 11. Handläggningstid (genomsnitt) Kritisk indikator: 12. Andel uppdrag genomförda inom rimlig tid (köbildning) D. Familjerådgivning Redovisning 2026-05-22 39 13. Antal ärenden/par i behandling 14. Antal besök per ärende 15. Väntetid till första samtal Kvalitet: Tillgänglighet (väntetid) = kvalitet E. Våld i nära relationer (VINR) 16. Antal aktualiserade ärenden 17. Antal personer i stödinsats (vuxna/barn) 18. Antal riskbedömningar genomförda 19. Tid till första kontakt efter aktualisering F. Skyddat boende 20. Antal placeringar 21. Beläggningsgrad 22. Genomsnittlig placeringstid Kvalitet: Andel med genomförd planering inför avslut Kvalitet (gemensamt) 23. Andel insatser med tydliga mål 24. Andel uppföljda insatser 25. Återaktualisering inom 6–12 månader 26. Andel barn med dokumenterad uppföljning av insats • Kritisk brist nationellt 27. Andel insatser med tydligt definierat mål • Grund för att kunna mäta effekt 28. Andel insatser som avslutas enligt plan • Indikation på träffsäkerhet 29. Omplaceringar/avbrutna placeringar • Viktig kvalitetsindikator inom samhällsvård Redovisning 2026-05-22 40 Resultatindikatorer 30. Skolnärvaro för placerade barn • Nationellt fokusområde 31. Återaktualisering inom 6–12 månader efter avslutad insats • Effektmått (fungerade insatsen?) 32. Brukarupplevd kvalitet (barn och vårdnadshavare) • SKR:s enkäter kan användas Belastnings- och effektivitetsindikatorer 33. Antal ärenden per socialsekreterare • Kärnindikator för arbetsbelastning 34. Genomsnittlig utredningstid • Rättssäkerhet + effektivitet 35. Andel utredningar avslutade inom lagstadgad tid • Direkt koppling till rättssäkerhet, tillsyn/IVO Rekommenderad struktur för uppföljning och rapportering till nämnd 1. Månadsuppföljning verksamhet 2. Tertial: A + B (styrning) 3. Delår/helår: alla (inkl. kvalitet och resultat) Bemanningslogik – principer för beräkning Grundprincip Redovisning 2026-05-22 41 Resurser ska fördelas efter ärendets komplexitet och tidsåtgång – inte enbart antal ärenden. Bemanning ska utgå från: • inflöde • komplexitet • intensitet i insats • lagkrav Praktisk modell för resursfördelning 1. Myndighetsutövning (utredning/beslut) Behov drivs av: • inflöde (orosanmälningar) • lagkrav • komplexitet i utredningar Bemanningsprincip: • styrs av antal utredningar + komplexitetsnivå 2. Öppenvård (behandling/stöd) Behov drivs av: • antal insatser • intensitet i insatser • längd på kontakt Bemanningsprincip: • styrs av antal samtidiga insatser + intensitet 3. Placeringsnära arbete Behov drivs av: • antal placerade barn • krav på uppföljning • samverkan med skola, vård, familjehem Bemanningsprincip: • styrs av antal placeringar + uppföljningskrav Redovisning 2026-05-22 42 Beräkningslogik Steg 1 – definiera standardbelastning Utredare: • X aktiva ärenden (vid normal komplexitet) Öppenvård: • X pågående insatser per behandlare (beroende på intensitet) Placeringsuppföljning: • X placerade barn per handläggare Steg 2 - Justera för komplexitet Kategorisering: • Låg komplexitet = 1,0 • Medel = 1,5 • Hög = 2,0 Exempel: 10 ärenden med hög komplexitet = 20 “standardärenden” Steg 3 – koppla till resurser Total arbetsmängd / standardkapacitet = behov av årsarbetare Koppling till indikatorerna • Volymindikatorer → styr inflöde • Belastningsindikatorer → styr bemanning • Kvalitetsindikatorer → styr om resurser räcker Uppföljning ska ske: • löpande i månadsuppföljning och tertialrapporter (volym och belastning) • i delårs- och helårsrapporter (samtliga indikatorer) Redovisning 2026-05-22 43 Fördelning av årsarbetarantal ska utgå från: • verksamhetens tre huvudfunktioner • ärendevolym och komplexitet • krav på uppföljning och samverkan Indelning i 5 funktioner 1. Myndighetsutövning barn och unga (störst komplexitet) Drivande faktorer: • orosanmälningar • utredningar • placeringsnivå Bemanningslogik: styrs av antal aktiva utredningar + komplexitet Tumregel: • X–X ärenden/handläggare vid normal nivå • hög komplexitet → kräver färre per handläggare 2. Öppenvård / behandlande insatser Drivande faktorer: • antal samtidiga insatser • intensitet (t.ex. familjebehandling vs stödsamtal) Bemanningslogik: styrs av pågående insatser + intensitetsnivå Exempel: • låg intensitet → fler ärenden/medarbetare • hög intensitet → färre ärenden Redovisning 2026-05-22 44 3. Familjerätt Särskild logik: • lagstyrd • ofta tidskritisk • hög dokumentation Drivande faktorer: • inflöde av utredningar • domstolsuppdrag Bemanning: styrs av antal utredningar + handläggningstid Nyckel: köbildning = underbemanning 4. Familjerådgivning Annan logik: • frivillig insats • efterfrågestyrd Drivande faktorer: • efterfrågan • besöksfrekvens Bemanning: styrs av antal samtal/vecka per behandlare Nyckel: väntetid = direkt indikator på behov 5. Våld i nära relationer + skydd Särskild logik: • akuta ärenden • hög risk • låg förutsägbarhet Drivande faktorer: Redovisning 2026-05-22 45 • inflöde • skyddsbehov • samverkanskrav Bemanning: måste innehålla: • basbemanning (beredskap) • rörlig resurs (för toppar) Skyddat boende: styrs av beläggning + genomströmning En gemensam modell Steg 1 – beräkna arbetsvolym inflöde + pågående ärenden Steg 2 – justera för komplexitet • normal = 1,0 • hög = 1,5–2,0 Steg 3 – koppla till kapacitet hur många ärenden klarar man? Formel: (antal ärenden × komplexitetsfaktor) / kapacitet per årsarbetare = behov 3. Viktig koppling till ekonomi • ökad öppenvård → minskar placeringskostnader • men kräver förstärkt öppenvårdsbemanning Resurser flyttas från reaktiv vård till förebyggande och behandlande arbete. Förslag till konkret prioritering Redovisning 2026-05-22 46 Förstärkas (nationell trend + lokal logik) • öppenvård / hemmaplanslösningar • våld i nära relationer • placeringsuppföljning Säkerställas (lag- och rättssäkerhet) • myndighetsutövning • familjerätt Följas särskilt • familjerådgivning (tillgänglighet) • skyddat boende (beläggning/kostnad) Fördelning av årsarbetarantal Förslag – fördelning av årsarbetare (struktur) (Exempelmodell – justera totalen till verklig budget, här illustrerat med 100% = hela avdelningen) 1. Myndighetsutövning barn och unga: ca 35–40 % Ingår: • mottagning • utredning • beslut • placeringar Motivering: • Lagstyrt uppdrag (får inte underbemannas) • Ökad komplexitet → fler timmar per ärende • Direkt kopplat till rättssäkerhet Bedömning: relativt stabil eller lätt förstärkt 2. Öppenvård / behandlande insatser: ca 30–35 % Ingår: • familjebehandling Redovisning 2026-05-22 47 • stödinsatser • hemmaplan • riktade insatser barn/unga Motivering: • Nationell rörelse mot öppenvård • Kan minska behov av placeringar • Mer kostnadseffektivt på sikt Bedömning: bör förstärkas 3. Placeringsnära arbete: ca 10–12 % Ingår: • uppföljning familjehem/HVB • kontakt med skola/vård • samordning Motivering: • Placeringar minskar inte i komplexitet • Lagkrav på uppföljning • Kvalitetsrisk om underbemannat Bedömning: behöver säkras 4. Familjerätt: ca 8–10 % Ingår: • vårdnad, boende, umgänge • samarbetssamtal Motivering: • Tidskritiska processer • Domstolskoppling • Köbildning ger direkt konsekvens Bedömning: dimensioneras efter inflöde (inte minska) 5. Familjerådgivning: ca 5–7 % Ingår: par- och familjesamtal Redovisning 2026-05-22 48 Motivering: • Efterfrågestyrd • Förebyggande effekt • Viktig men inte lagstyrd Bedömning: håll nivå – styr via väntetid 6. Våld i nära relationer + skydd: ca 6–8 % Ingår: • stödinsatser vuxna/barn • riskbedömningar • samverkan • skyddat boende (delvis) Motivering: • Ökad nationell prioritering • Ofta akut och resurskrävande • Kräver beredskap Bedömning: bör förstärkas något 7. Skyddat boende (drift/placering): ca 3–5 % Ingår: • placeringar • stöd i boende • planering avslut Motivering: Låg volym men hög kostnad/risk Behöver säker kvalitet Bedömning: liten men stabil del Exempel fördelning: Myndighet: 38 % Öppenvård: 33 % Placering uppföljning: 11 % Familjerätt: 9 % Familjerådgivning: 6 % Våld i nära relationer: 7 % Redovisning 2026-05-22 49 Skyddat boende: 4 % Volym – hur stor verksamhet? Exempelvis 1. Antal barn med insats 2. Antal barn i heldygnsvård 3. Antal orosanmälningar 4. Antal familjerättsärenden = Arbetsmängd B. Struktur – hur ser din kommun ut? • Barn i ekonomiskt utsatta hushåll • Andel ungdomar i riskzon • Demografi Förklarar varför volymer är höga/låga C. Kostnad – hur mycket resurser används • Kostnad barn/unga per invånare • Kostnad öppenvård • Kostnad placering Kopplar till ekonomi D. Resultat / kvalitet Från Kolada / öppna jämförelser: • Andel uppföljda insatser • Skolresultat för placerade barn • Återaktualisering Visar om resurser räcker Exempel koppling: Redovisning 2026-05-22 50 Myndighet – 38 % motiveras av: • högt inflöde (Kolada) • hög ärendebelastning Öppenvård – 33 % motiveras av: • nationell trend • behov att minska placeringar • Kolada visar relation öppenvård/placering VINR motiveras av: • ökande ärenden (lokalt + nationellt) • höga krav på tillgänglighet A. Volym – verksamhetens storlek Nyckeltal i Kolada: 1. Barn 0–20 år med insats (IFO) 2. Barn i heldygnsvård 3. Barn med öppenvårdsinsats 4. Antal aktualiseringar (orosanmälningar) Syfte: dimensionera myndighet + öppenvård B. Placering och struktur 5. Barn placerade per 1 000 inv (0–20 år) 6. Andel placerade i familjehem vs HVB 7. Varaktighet i placering Syfte: dimensionera placeringsnära arbete Redovisning 2026-05-22 51 C. Kostnad 8. Kostnad barn och unga IFO (kr/inv) 9. Kostnad öppenvård barn och unga 10. Kostnad heldygnsvård Syfte: koppla bemanning till ekonomi D. Resultat / kvalitet (från öppna jämförelser via Kolada) 11. Systematisk uppföljning (ja/nej/andel) 12. Skolresultat placerade barn 13. Återaktualisering Syfte: visa effekt (eller brist) DEL 2 – Metodbilaga Bilaga: Metod för beräkning av bemanningsbehov Datakällor Analysen baseras på: ➢ Kolada (kommun- och regionsdatabas) ➢ Socialstyrelsens statistik över insatser till barn och unga ➢ Lokala verksamhetsdata Kolada innehåller jämförbara nyckeltal från flera nationella myndigheter och utgör ett etablerat underlag för analys och jämförelse mellan kommuner [socialstyrelsen.se] Analyssteg 1. Steg 1 – Volymanalys Volymer har identifierats genom: 1. antal barn med insats 2. antal placeringar 3. antal aktualiseringar Dessa har jämförts med: ➢ riket Redovisning 2026-05-22 52 ➢ liknande kommuner 2. Steg 2 – Belastningsbedömning Volymer har översatts till arbetsbelastning genom antaganden om genomsnittlig tidsåtgång per ärendetyp: 1. utredningar 2. öppenvårdsinsatser 3. placeringsuppföljning Steg 3 – Justering för komplexitet Eftersom nationella data visar att ärenden i ökande grad är komplexa, har en justering gjorts: ➢ normal belastning = faktor 1,0 ➢ ökad komplexitet = faktor 1,3–1,5 3. Steg 4 – Beräkning av årsarbetare Total arbetsvolym har dividerats med: ➢ genomsnittlig årsarbetstid (ca X timmar/år) Steg 5 – Fördelning Resultatet har fördelats mellan: 1. myndighetsutövning 2. öppenvård 3. placeringsnära arbete 4. familjerätt 5. familjerådgivning 6. våld i nära relationer 7. skydd DEL 3 – Konkret översättning till ÅA (exempelmodell för Piteå) Steg 1 – Antag volymer (baserat på kommunstorlek) Redovisning 2026-05-22 53 1. Verksamhet 2. Volym/år 3. Utredningar 120 4. Öppenvårdsärenden 100 5. Placeringar 25 6. Familjerättsärenden 80 7. VINR-ärenden 60 Steg 2 – Tidsåtgång 1. Typ 2. Tid/år 3. Utredning 30 h 4. Öppenvård 25 h 5. Placering 50 h 6. Familjerätt 25 h 7. VINR35 h Steg 3 – Beräkning Myndighetsutövning: 120 × 30 h = 3 600 h → 3 600 / 1 600 ≈ 2,2 ÅA → + komplexitet (1,4) ≈ 3,1 ÅA Öppenvård: 100 × 25 h = 2 500 h → ≈ 1,6 ÅA → + komplexitet ≈ 2,2 ÅA Placering: 25 × 50 h = 1 250 h → ≈ 0,8 ÅA → + komplexitet ≈ 1,1 ÅA Familjerätt: 80 × 25 h = 2 000 h → ≈ 1,25 ÅA VINR: 60 × 35 h = 2 100 h → ≈ 1,3 ÅA Redovisning 2026-05-22 54 Sammanfattning ÅA (exempel) Funktion ÅA Myndighet~3,1 Öppenvård~2,2 Placering~1,1 Familjerätt~1,3 VINR~1,3 Övrigt (ledning, adm etc)+ påslag Totalt ≈ 10–12 ÅA (exempelstruktur) Myndighet ~35–40 % Öppenvård ~30–35 % Övrigt fördelat Fördelningen av årsarbetare har tagits fram genom att kombinera Kolada-data om volymer och struktur med en beräkningsmodell där arbetsmängd per ärendetyp och komplexitet ligger till grund. Det innebär att förslaget inte bygger på uppskattningar utan på en transparent och jämförbar metod. Tjänsteskrivelse Datum 2026-06-23 Dnr 26SN36 Redovisning och förslag till beslut Förslag till beslut Utöka antalet årsarbetare för avdelningen Barn och Familj från 54,5 till 64 för att möta det långvariga bemanningsbehovet. Notera den beräknade kostnadsökningen med cirka 1,6 miljoner kronor, vilket ska beaktas i internbudgetprocessen inför 2027. Utökningen kommer att finansieras inom den befintliga budgetramen för 2027 med de tillfälliga medel avdelningen erhållit. Det betonas att det finns behov av att permanenta dessa medel inför 2028 för att säkerställa långsiktig finansiering. Anta de tre relevanta indikatorerna för uppföljning av Stöd till barn och familjer, som ska integreras i den strategiska planen för 2027.betsutskottet har tagit del av redovisning och förslag till beslut och förordar socialnämnden att besluta i enlighet med förslag. Ärendebeskrivning Socialnämnden fick vid sammanträde den 25 februari 2026 en återrapportering med syfte att ge en samlad bild av utvecklingen inom området stöd till barn och familjer, med särskilt fokus på ekonomi, resursanvändning och volymer av insatser. Arbetet hade också som ambition att belysa kvalitet och effekter av genomförda insatser. Underlaget visade dock att det saknas tillräckligt sammanhållen och systematiskt uppföljd data för att möjliggöra en säker bedömning av behov av och prioritering av resurser samt årsarbetsantal, resultat och effekter. Framför allt saknas en samlad bild av kvalitet och måluppfyllelse, systematisk uppföljning av insatsernas effekter, gemensamma definitioner av kvalitet och resultat, beslutade indikatorer för återkommande uppföljning samt metod för bedömning av årsarbetsantal där komplexitet, inte endast volym är en del. Detta innebär att möjligheten att analysera utvecklingen över tid och bedöma insatsernas verkningsgrad samt bemanningsbehov är begränsad. Mot denna bakgrund bedöms det vara nödvändigt att etablera en gemensam struktur för uppföljning med indikatorer som följs regelbundet inom ramen för månadsuppföljning, tertialrapporter, delårsrapporter och årsredovisning. Detta skapar förutsättningar för: • ökad transparens i verksamheten, • bättre analys av resursutnyttjande, • stärkt kvalitet och rättssäkerhet, • mer träffsäker styrning och prioritering. Socialnämnden beslutade därför att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma senast i juni 2026 med: 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och familjer inom befintlig budgetram 2. Redovisning av ekonomiska konsekvenser och finansiering 3. Förslag på indikatorer för uppföljning av både volymutveckling och kvalitativa resultat Redovisning och förslag framgår av bilagt beslutsunderlag. Sammanfattningsvis följande: Tjänsteskrivelse Datum 2026-06-23 Dnr 26SN36 1. Förslag på fördelning av årsarbetarantal inom avdelningen Stöd till barn och familjer inom befintlig budgetram. Det totala antalet uppgår till 63 årsarbetare, vilket enligt planeringsförutsättningarna innebär en ökning med 8,5 årsarbetare. Med beaktande av tidigare överanställningar innebär detta dock i praktiken inte någon faktisk resursökning. Bakgrunden är att den senaste större revideringen av planeringsförutsättningarna genomfördes 2017. Sedan dess har verksamheten präglats av ökade volymer, förändrade lagkrav samt kommunala satsningar. Dessa förändringar har medfört ett behov av överanställningar för att säkerställa rättssäker handläggning samt en arbetsmiljö som är långsiktigt hållbar. 2. Redovisning av ekonomiska konsekvenser och finansiering. Den föreslagna ökningen bedöms rymmas inom befintlig ekonomisk ram med beaktan på i viss mån osäkra prognoser vad gäller framförallt placeringsbehov. 3. Förslag på indikatorer för uppföljning av både volymutveckling och kvalitativa resultat Förslaget omfattar dels indikatorer inom ramen för strategisk planering, dels indikatorer som följs på verksamhetsnivå. Samt att indikatorer inom strategisk planering beslutas av socialnämnden, medan indikatorer på verksamhetsnivå beslutas av avdelningschef. Indikatorerna inom strategisk planering ska vara relationella i syfte att möjliggöra uppföljning av utveckling samt effekter av genomfört omställningsarbete och olika satsningar. Utgångspunkten är att indikatorerna ska kunna hämtas från Kolada samt vara möjliga att följa upp genom digitala statistikleveranser, utan behov av manuell hantering. Mot bakgrund av att indikatorer idag i begränsad utsträckning följs inom verksamhetsområdena samt att statistikleveranser är otillräckliga, föreslås att två strategiska indikatorer fastställs för år 2027, med möjlighet till utökning från och med 2028 med familjebehandling och inom området våld i nära relationer. För 2027 föreslås följande indikatorer: 1. Inkomna orosanmälningar Indikation: Tidig signal om behov och tryck 2. Inledda utredningar SoL Indikation: Kapacitet och hur inflödet tas vidare 3. Andel placeringar Indikation: Tyngd, risk och kostnadsutveckling Beslutsunderlag Redovisning och förslag till beslut (Bilaga) Beslutet skickas till Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till Tjänsteskrivelse Datum 2026-06-23 Dnr 26SN36 Madeleine Westman Avdelningschef Socialförvaltningen Tertialrapport 1 2026 Stöd till funktionsnedsatta §96 26SN47 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-05-06

§ 49 Tertialrapport 1 2026 Stöd till funktionsnedsatta Diarienr 26SN47 Beslut Socialnämndens arbetsutskott tar del av informationen. Ärendebeskrivning Årets första tertial har präglats av betydande utmaningar avseende personal- och kompetensförsörjning. Den samlade belastningen på chefer och medarbetare är hög och arbetet har i stor utsträckning varit reaktivt, med korta ledtider för att hantera akuta och komplexa bemanningssituationer. Detta har haft en påtagligt negativ påverkan på arbetsmiljön och har medfört sjukfrånvaro samt uppsägningar bland chefer. Avdelningen saknar ekonomiska förutsättningar att följa kommunens riktlinjer avseende antal medarbetare och enheter per chef, vilket får konsekvenser för ekonomi, arbetsmiljö och långsiktig kompetensförsörjning. Sammantaget bedöms situationen som ohållbar över tid. Att avdelningen är undantagen från heltidsnormen, i kombination med begränsad tillgång till vikarier, har inneburit en omfattande användning av mertid och övertid. Detta har resulterat i kraftigt ökade personalkostnader och en ytterligare försämring av arbetsmiljön. Den höga personalomsättningen har skapat organisatorisk instabilitet och ytterligare belastat chefernas förutsättningar. Ekonomin har påverkats negativt av nya regler för övertidsersättning, verkställigheter utan budgettäckning samt ärenden som inte ryms inom befintlig ekonomisk ram. Helårsprognosen för avdelningen uppgår till –10 mnkr. Trots dessa utmaningar har flera viktiga utvecklingsinsatser genomförts. Medel från Omställningsfonden har möjliggjort strukturerad kompetensöverföring mellan avgående och tillträdande chefer, vilket har bidragit till att säkra kontinuitet och kvalitet. Samtliga chefer har genomfört utbildning i individbaserad systematisk uppföljning (ISU), och kompetensutvecklingen genom Yrkesresan har stärkts. Följsamheten till hygien- och klädregler är god, och införandet av planeringsverktyget Multiaccess fortgår i syfte att effektivisera schemaläggning och bemanning. Under tertialen har även ett chefsutvecklingsprogram inomPage 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-05-06 förändringsledning påbörjats med stöd av externa medel. Avdelningen befinner sig samtidigt i en extraordinär kontext där demografiska förändringar och långvariga rekryteringssvårigheter kräver nya sätt att organisera och leda verksamheten. Bristande erfarenhet, yrkeskompetens och autonomi hos medarbetare medför ett omfattande behov av operativt stöd från chefer, vilket begränsar möjligheten att arbeta strategiskt med verksamhetsutveckling. Avdelningschefen har därför identifierat ett behov av att tillskapa en resurs för att stärka förmågan till systematisk dokumentation, uppföljning och kvalitetsarbete i syfte att säkerställa rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet. Beviljade medel för omställning till den nya socialtjänstlagen möjliggör en insats för att stärka kompetensen inom systematisk uppföljning och kvalitetsarbete. Beslutsunderlag • Tertialrapport jan-april • Tertialrapport 1 2026 Stöd till funktionsnedsatta Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-11-18 Redaktör Processledare Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 1 (9) Tertialrapport Tertialrapport 1 2026 Stöd till funktionnedsatta Sammanfattning Årets första tertial har präglats av betydande utmaningar avseende personal- och kompetensförsörjning. Den samlade belastningen på chefer och medarbetare är hög och arbetet har i stor utsträckning varit reaktivt, med korta ledtider för att hantera akuta och komplexa bemanningssituationer. Detta har haft en påtagligt negativ påverkan på arbetsmiljön och har medfört sjukfrånvaro samt uppsägningar bland chefer. Avdelningen saknar ekonomiska förutsättningar att följa kommunens riktlinjer avseende antal medarbetare och enheter per chef, vilket får konsekvenser för ekonomi, arbetsmiljö och långsiktig kompetensförsörjning. Sammantaget bedöms situationen som ohållbar över tid. Att avdelningen är undantagen från heltidsnormen, i kombination med begränsad tillgång till vikarier, har inneburit en omfattande användning av mertid och övertid. Detta har resulterat i kraftigt ökade personalkostnader och en ytterligare försämring av arbetsmiljön. Den höga personalomsättningen har skapat organisatorisk instabilitet och ytterligare belastat chefernas förutsättningar. Ekonomin har påverkats negativt av nya regler för övertidsersättning, verkställigheter utan budgettäckning samt ärenden som inte ryms inom befintlig ekonomisk ram. Helårsprognosen för avdelningen uppgår till –10 mnkr. Trots dessa utmaningar har flera viktiga utvecklingsinsatser genomförts. Medel från Omställningsfonden har möjliggjort strukturerad kompetensöverföring mellan avgående och tillträdande chefer, vilket har bidragit till att säkra kontinuitet och kvalitet. Samtliga chefer har genomfört utbildning i individbaserad systematisk uppföljning (ISU), och Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-11-18 Redaktör Processledare Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 2 (9) kompetensutvecklingen genom Yrkesresan har stärkts. Följsamheten till hygien- och klädregler är god, och införandet av planeringsverktyget Multiaccess fortgår i syfte att effektivisera schemaläggning och bemanning. Under tertialen har även ett chefsutvecklingsprogram inom förändringsledning påbörjats med stöd av externa medel. Avdelningen befinner sig samtidigt i en extraordinär kontext där demografiska förändringar och långvariga rekryteringssvårigheter kräver nya sätt att organisera och leda verksamheten. Bristande erfarenhet, yrkeskompetens och autonomi hos medarbetare medför ett omfattande behov av operativt stöd från chefer, vilket begränsar möjligheten att arbeta strategiskt med verksamhetsutveckling. Avdelningschefen har därför identifierat ett behov av att tillskapa en resurs för att stärka förmågan till systematisk dokumentation, uppföljning och kvalitetsarbete i syfte att säkerställa rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet. Beviljade medel för omställning till den nya socialtjänstlagen möjliggör en insats för att stärka kompetensen inom systematisk uppföljning och kvalitetsarbete. Ekonomi Avdelningen påverkas av de nya reglerna kring övertidsersättning, liksom av verkställigheter som genomförs utan budget samt mindre ärenden som inte är möjliga att hantera inom given budgetram. Eftersom avdelningen är undantagen från heltidsnormen och har ett stort antal medarbetare som arbetar deltid, samtidigt som behovet av arbetskraft är hög, har medarbetare ofta arbetat mer än sin sysselsättningsgrad vilket har medfört en markant kostnadsökning. Vidare kan konstateras att hög belastning på nuvarande chefer även har medför merkostnader i form av vikarier, rekryteringsinsatser samt perioder med dubbla lönekostnader vid ersättning av chefer. En förstärkning av chefsorganisationen bedöms nödvändig för att minska belastningen, förebygga ohälsa och chefstapp samt reducera dessa följdkostnader. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-11-18 Redaktör Processledare Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 3 (9) Övertidskostnaderna uppgår per april till -1,8 mkr inklusive sociala avgifter. Avdelningen har 12 % högre kostnad för övertid/fyllnadstid jämfört med samma period föregående år. Avdelningens ekonomiska utfall visar under april månad en svag förbättring jämfört med föregående månad. Månadens resultat uppgår till -665 tkr, vilket är cirka hälften av avvikelsen i mars. Sammantaget uppgår budgetavvikelsen för perioden januari–april till - 3 414 tkr. Det ska noteras att avdelningen ännu inte har erhållit kompensation för de löneökningar som utbetalades i april, motsvarande cirka 350 tkr. Om denna kompensation beaktas skulle budgetavvikelsen för perioden januari–april uppgå till cirka -3 050 tkr. Den linjära prognosen för helåret indikerar i nuläget ett underskott om cirka -10 mnkr, vilket överensstämmer med tidigare bedömning. När det gäller verksamhetsspecifika delar redovisar privata assistansanordnare en budgetavvikelse på -372 tkr, där avvikelsen främst förklaras av höga sjuklönekostnader. Den egna personliga assistansen uppvisar för april en relativt begränsad avvikelse om - 172 tkr. Verksamheten korttids redovisar en budgetavvikelse för april om -132 tkr. Åtgärder o Avdelningen äskar medel för att inrätta ytterligare en chefstjänst inför VEP 2027. Syftet är att säkerställa ett hållbart ledarskap i linje med HR‑funktionens Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-11-18 Redaktör Processledare Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 4 (9) rekommendationer. Åtgärden förväntas bidra till förbättrad ekonomi, tillika ökad kvalitet, kontinuitet och attraktivitet som arbetsgivare över tid. o Nya rutiner och förhandling med Kommunal är genomförd för hel-del anställning, o Rutin för att hålla nere övertidskostnader är upprättad. Vikarier eftersökes i försa hand, därefter tillfrågas ordinarie personal. o Bemanningspoolen rekryterar personliga assistenter dedikerade till avdelningen för stöd till personer med funktionsnedsättning. Kvalitet och patientsäkerhet 1. Sammanställning analys av rapporter (Lex Sara, Lex Maria, avvikelserapporter) inget inkommit att hantera 2. Sammanställning och analys synpunkter och klagomål inget inkommit att hantera. 3. Sammanställning av genomförda egenkontroller under tertialen Analysen visar att resultaten även i år är goda och att följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler generellt är hög inom avdelningen. Trots positivt resultat är det, med hänsyn till den fortsatta personalomsättningen, av stor vikt att området hålls levande och återkommande följs upp på APT för att säkerställa en god och långsiktig patientsäkerhet. Fokus behöver även fortsättningsvis ligga på tidigare identifierade förbättringsområden: o Inga ringar eller smycken på händer och underarmar o Ingen användning av nagellack eller konstgjorda naglar o Användning av plastförkläde vid vårdnära arbete o Dagligt byte av arbetskläder o Kortärmad arbetsdräkt Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-11-18 Redaktör Processledare Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 5 (9) 4. Sammanställning av genomförda och planerade åtgärder samt effekt av åtgärderna Åtgärder för att höja patientsäkerheten inom basala hygienrutiner består av strukturerade dialoger på APT, ökad samverkan och analysarbete tillsammans med distriktssköterska. Dessa insatser har haft god effekt och kommer därför att fortsätta som en prioriterad kvalitetsåtgärd framöver. Granskning av dokumentationen i genomförandeplanerna har visat behov av kompetenshöjning vid upprättande av genomförandeplaner i verksamhetssystemet Combine. Arbetet med förbättringsåtgärder har påbörjats och implementeras genom tydligare organisering av arenor, införande av årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet samt etablering av en utvecklingsgrupp. Dessa strukturer bedöms skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för förbättrad kvalitet i dokumentationen. Arbetsmiljö/kompetensförsörjning Inom avdelningen pågår flera strategiska utvecklingsinsatser med syfte att stärka verksamhetskvalitet, kompetensförsörjning och organisatorisk hållbarhet. Att säkerställa tillräcklig bemanning vid såväl kort- som långtidsfrånvaro har under perioden utgjort en betydande utmaning. Den begränsade tillgången till vikarier har medfört att bemanningsbehoven i ökande utsträckning har tillgodosetts genom övertidsarbete bland ordinarie personal. Detta har resulterat i ökade övertidskostnader och samtidigt haft en negativ påverkan på arbetsmiljön, då möjligheterna till nödvändig återhämtning har varit begränsade. Situationen har även inneburit en ökad organisatorisk och emotionell belastning för enhetscheferna, som i sin roll behövt hantera såväl bemanningsproblematik som medarbetares frustration och trötthet. Verksamheten har blivit beroende av övertidsuttag för att upprätthålla grundläggande drift, vilket bedöms vara långsiktigt ohållbart. Trots upprepade rekryterings- och annonseringsinsatser har flera tjänster inte kunnat tillsättas. Rekryteringsläget är fortsatt mycket ansträngt, och Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-11-18 Redaktör Processledare Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 6 (9) den höga personalomsättningen bidrar till organisatorisk instabilitet samt ökad belastning och stress för både chefer och medarbetare. Analys av sjukfrånvaro – jämförelse första tertialet 2025 och 2026 En jämförelse mellan de tre första månaderna 2025 och motsvarande period 2026 visar att den totala sjukfrånvaron har ökat. Under januari–mars 2025 uppgick den genomsnittliga sjukfrånvaron till cirka 8,4 %, medan den under samma period 2026 ökade till cirka 9,4 %. Ökningen förklaras framför allt av en tydlig ökning av långtidssjukfrånvaron, som steg från cirka 4,2 % under första kvartalet 2025 till cirka 6,1 % under motsvarande period 2026. Korttidssjukfrånvaron visar däremot ingen motsvarande ökning, utan ligger snarare på en något lägre nivå under 2026 jämfört med 2025. Utvecklingen indikerar att den högre sjukfrånvaron i början av 2026 i huvudsak är kopplad till mer omfattande och långvarig frånvaro, snarare än till tillfälliga sjukperioder. Detta innebär ökade påfrestningar på bemanning och arbetsmiljö och förstärker behovet av fortsatt fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete och organisatoriska åtgärder för att minska risken för långtidssjukskrivningar. Referensgrupp för kompetensförsörjning Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-11-18 Redaktör Processledare Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 7 (9) Arbetsgruppen bedriver ett aktivt och engagerat arbete för att stärka kompetensförsörjningen och verksamhetens attraktivitet. Genom ett utvecklingsorienterat arbetssätt synliggörs yrkets innehåll, en positiv bild av arbetsplatsen främjas och verksamheten representeras både internt och externt. Arbetet omfattar insatser som verksamheten själv kan påverka, med fokus på långsiktig hållbarhet och kvalitet. Under perioden har studiebesök till Umeå genomförts i syfte att inhämta nya perspektiv och utveckla arbetssätt. Parallellt undersöks möjligheten att inför sommaren 2026 organisera gemensamma aktiviteter, där en genomförd enkät utgör underlag för fortsatt planering och anpassning utifrån identifierade behov. Yrkesresan Samtliga medarbetare har genomfört utbildningsmodulen Bas 1, 2 och 3. Införande av Multiaccess – effektivare schemaläggning Arbetet med införandet av planeringsverktyget Multiaccess påbörjades under hösten 2025. Sedan dess har arbetet fortskridit och befinner sig i nuläget, i maj 2026, fortsatt i ett utvecklings‑ och införandeskede. Ett centralt utvecklingsområde är hanteringen av olika anställningsmått, vilket behöver omhändertas för att systemets fulla funktionalitet ska kunna nyttjas. Dessa frågeställningar kräver ytterligare bearbetning och lösningar innan implementationen kan slutföras. Mot denna bakgrund bedöms arbetet behöva fortsätta under 2026 och in i 2027 innan verktyget kan tas i full drift och fullt integreras i avdelningens ordinarie planeringsprocesser. Nya socialtjänstlagen Samtliga chefer inom avdelningen (100 %) har genomgått eller genomgår en riktad utbildningsinsats inom individbaserad systematisk uppföljning (ISU). Utbildningen syftar till att stärka chefers kompetens i uppföljning, analys och användning av uppföljningsdata som grund för verksamhetsutveckling och styrning. Parallellt har avdelningen initierat införandet av dokumentationsombud och kvalitetsutvecklande funktioner för att omsätta Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-11-18 Redaktör Processledare Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 8 (9) kunskapen i praktiken och stärka strukturerna för dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. I en kontext med ökade krav på styrning och uppföljning samt begränsade kompetensresurser ska insatsen stödja omställningen till den nya socialtjänstlagen genom utveckling av arbetssätt, kompetens och organisatoriska förutsättningar. Utbildningsinsatsen bedöms på kort sikt leda till ökad kompetens inom ISU, förbättrad kvalitet i genomförandeplaner och en ökad grad av systematisk uppföljning i verksamheterna. På längre sikt förväntas den bidra till en mer kunskapsbaserad praktik, stärkt rättssäkerhet och likvärdighet samt förbättrade förutsättningar för strategiskt ledarskap. Resultaten ska integreras i ordinarie verksamhet och utgöra underlag för fortsatt utveckling inom förvaltningens samlade omställningsarbete. Uppföljning sker genom tertialvis rapportering samt genom indikatorer kopplade till uppföljningsdata i VEP. Övriga händelser av särskild vikt under perioden TUFF ledarskapsutbildning Under perioden har avdelningen genomfört en kompetenshöjande utbildningsinsats inom förändringsledning genom TUFF Ledarskap. Insatsen har stärkt chefernas förmåga att leda i komplexa och föränderliga verksamhetsmiljöer samt att driva förändringsarbete som påverkar arbetssätt, roller och organisatorisk kultur. Cheferna har tillgång till nya verktyg, metodiker och strukturer som nu ska användas i det dagliga ledarskapet för att möjliggöra ett mer formativt och utvecklingsinriktat arbetssätt. Utbildningen har även bidragit till ökad samverkan samt till en gemensam struktur för att arbeta långsiktigt och hållbart med förändring. Insatsen utgör därmed ett viktigt strategiskt steg i arbetet med att möta verksamhetens kompetensförsörjningsutmaningar, anpassa organisationen till framtida krav och skapa förutsättningar för en hållbar omställning. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-11-18 Redaktör Processledare Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 9 (9) Piteförslag – seniorernas hus i Piteå §97 26SN93 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 59 Piteförslag – seniorernas hus i Piteå Diarienr 26SN93 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår Socialnämnden att i yttrande hos Kommunfullmäktige föreslå att Kommunfullmäktige avslår Piteförslaget. Ärendebeskrivning Ett Piteförslag har inkommit från styrelsen för SPF Seniorerna Häggen och Rönnen med förslag om att motverka ofrivillig ensamhet bland seniorer i Piteå. Förslaget lyfter behovet av förebyggande och stödjande arbete, utveckling av gemensam träffpunkt, stärkta sociala nätverk, bredare aktivitetsutbud samt förbättrade förutsättningar för seniorföreningarnas verksamhet och samverkan. Ofrivillig ensamhet är ett hälsoproblem som särskilt berör äldre. Faktorer såsom pensionering, förlust av partner och boende i enpersonshushåll ökar risken för ensamhet. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB utgör seniorer i Piteå cirka 32 procent av befolkningen och gruppen ökar över tid. Piteförslaget beskriver att ökad samverkan, gemensamma mötesplatser och ett starkt föreningsliv kan bidra till ökad trygghet för den enskilde och samtidigt minska behovet av stödinsatser från samhället. Pågående och planerade insatser Förebyggande och stödjande insatser Socialnämnden bedriver flera insatser i syfte att motverka ensamhet: • Anhörigstöd erbjuds till personer i behov av stöd. • Förebyggande samtal erbjuds till personer över 80 år som inte har insatser från hemtjänsten. • Möjlighet finns att ansöka om kontaktperson eller ledsagare för att minska ensamhet och öka social delaktighet.Page 1 of 3 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 Träffpunkt och mötesplats för seniorer Samvaro och Seniortorget utvecklas med ett förnyat koncept som syftar till att skapa en gemensam träffpunkt för Piteås seniorer. En ny gemensam lokal planeras i centralt läge i anslutning till gågatan och beräknas öppna under hösten 2026. Samvaro kommer även fortsättningsvis att bedriva delar av sin verksamhet på Hamnplan. I Samvarons matsal finns möjlighet att genomföra möten och aktiviteter kostnadsfritt under förutsättning att dessa är öppna för alla seniorer. För slutna sällskap tillämpas gällande taxa för uthyrning av kommunala lokaler enligt Kultur-, park- och fritidsförvaltningens taxor. Nätverk och aktiviteter Både Seniortorget och Samvaron har som syfte att: • Stärka seniorers sociala nätverk • Erbjuda aktiviteter såsom kultur, föreläsningar, gruppverksamhet och rörelse Seniorföreningar och samverkan Seniorföreningarna ges möjlighet att genomföra både aktiviteter för egna medlemmar och aktiviteter öppna för alla seniorer. Seniortorget fungerar som en gemensam plattform för samverkan mellan seniorföreningar samt andra aktörer med verksamhet riktad till äldre. Socialnämnden lämnar stöd till föreningslivet. Föreningarnas verksamhet ska rymmas inom målgruppen för Kommunala förebygganderådet, Kommunala tillgänglighetsrådet och Kommunala pensionärsrådet. Kommunen erbjuder föreningsbidrag enligt gällande riktlinjer med grundläggande krav för föreningsstöd. Andra aktörer som verkar för att motverka ofrivillig ensamhet hos seniorer i Piteå: Röda Korset – Secondhandbutik med Café, Besöksverksamhet Svenska Kyrkan – ex. Musikstunder, Pilgrimsvandring, Caféverksamhet PRO – ex. Paltkalas, Pubafton Lokaler och förvaring Seniortorget och Samvaron utgör gemensamma mötesplatser för samverkan. Förvaring av enskilda föreningars dokumentation och material kan dock intePage 2 of 3 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 tillhandahållas av kommunen. Bedömning Socialnämnden bedömer att Piteförslagets intentioner i huvudsak tillgodoses genom redan befintliga och planerade insatser. Genom förebyggande arbete, utveckling av Samvaro och Seniortorget samt stöd till seniorföreningar skapas goda förutsättningar för att motverka ofrivillig ensamhet bland seniorer i Piteå. Beslutsmotivering Socialnämnden anser att Piteförslaget är besvarat genom befintliga och planerade verksamheter samt genom kommunens stöd till seniorföreningar enligt gällande riktlinjer. Några ytterligare åtgärder bedöms därför inte nödvändiga i nuläget. Yrkanden Ruth Rahkola (S): Föreslå Socialnämnden att i yttrande hos Kommunfullmäktige föreslå att Kommunfullmäktige avslår Piteförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Piteförslag - Seniorernas hus i Piteå • Piteförslag - Seniorernas hus i Piteå Paragrafen är justeradPage 3 of 3 Remiss 2026-02-27 Piteförslag - Seniorernas hus i Piteå Mottagare: Socialnämnden Avsändare: Kommunledningsförvaltningen Diarienummer: 25KS792 Handläggare: Remissdatum: 2026-02-27 Önskat svarsdatum: 2026-08-26 Kommentar: Kommunledningsförvaltningen överlämnar till er att utreda och besluta om detta Piteförslag. Förslaget har fått 75 röster. När beslut tagits i nämnd skickas beslut för kännedom till Kommunstyrelsen. Bifogade handlingar: Piteförslag - Seniorernas hus i Piteå Planering God och nära vård 2026 §98 26SN150 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 64 Planering God och nära vård 2026 Diarienr 26SN150 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Socialtjänsten har ansökt om 3 609 878 kronor i statliga medel för att stärka arbetet inom Nära vård. Medlen avses användas för att utveckla primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården i enlighet med nationella prioriteringar. Arbetet kommer att fokusera på sju områden som tillsammans syftar till att förbättra kvalitet, tillgänglighet och samverkan i vården. Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Planering God och nära vård • Planering God och nära vård 2026 • statsbidrag-fordelningslista-god-nara-vard-2026 • Rekvisition (22) Paragrafen är justeradPage 1 of 1 Datum: 2026-05-20 Postadress Besöksadress Telefon E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 @pitea.se www.pitea.se/kommun Planering God och nära vård Socialtjänsten har ansökt om 3 609 878 kronor i statliga medel för att stärka arbetet inom Nära vård. Medlen avses användas för att utveckla primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården i enlighet med nationella prioriteringar. Arbetet kommer att fokusera på sju områden som tillsammans syftar till att förbättra kvalitet, tillgänglighet och samverkan i vården. 1. Kontinuitet i primärvården Fortsatt arbetet med fast vårdkontakt inom hela vår organisation. 2. Tillgänglighet i primärvården 3. Förebyggande och hälsofrämjande arbete Användandet av läkemedelsdispensern Evondos är en viktig del i vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom att erbjuda en trygg och pålitlig lösning för läkemedelshantering kan patienter bibehålla en hög grad av självständighet i sin vardag. Dispensern säkerställer att läkemedel tas vid rätt tidpunkt och i rätt dos, vilket minskar risken för felmedicinering och därmed förebygger både akuta och långsiktiga vårdbehov. Fortsatt arbete tillsammans med vårdhygien Region Norrbotten. 4. Habilitering och rehabilitering Användandet av läkemedelsdispensern Evondos är en del i habiliteringsarbetet att kunna behålla de funktioner och färdigheter som patienten har. Genom att erbjuda en trygg och pålitlig lösning för läkemedelshantering kan patienter bibehålla en hög grad av självständighet i sin vardag. 5. Personcentrerad vård Fortsatt arbete med införande av nationell vårdplan palliation inom särskilt boende för äldre samt att målet är att kunna påbörja införande i hemsjukvården. Detta gör vi tillsammans med regionens primärvård. Användandet av Evondos som möjliggör ett mer personcentrerat arbetssätt i linje med god och nära vård. När tekniken tar hand om de rutinmässiga momenten frigörs tid för vårdpersonal att fokusera på hälsofrämjande insatser, uppföljning och stöd som stärker patientens egen förmåga. För många patienter innebär detta ökad trygghet, förbättrad följsamhet till ordinationer och en känsla av kontroll över sin egen hälsa 6. Planering och samverkan kommun–region Förbättrade strukturer för samverkan med inplanerad workshop tillsammans med regionsdrivna hälsocentralerna 7. Kompetensförsörjning och arbetsmiljö Fortsatt arbetet tillsammans med HR samt införande av lönetrappa för sjuksköterskor inom särskilt boende för äldre samt nattsjuksköterskor. Införandet av funktionen kvalitetsutredare hälso- och sjukvård stärker både arbetsmiljön och kompetensförsörjningen. Genom att ta ett samlat ansvar för utredningar och kvalitetsarbete avlastas framför allt sjuksköterskor och rehabpersonal från tidskrävande administrativa uppgifter. Det skapar bättre förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö och frigör tid för det direkta vårduppdraget Utöver de pågående insatserna arbetar Socialtjänsten, både internt och i dialog med Region Norrbotten, med att identifiera ytterligare utvecklingsområden inom ramen för God och nära vård. Syftet är att säkerställa att kommunen står rustad att möta framtida behov och fortsätta erbjuda en trygg, tillgänglig och personcentrerad vård Till Socialstyrelsen.se Rekvisition av statsbidrag 2026 för utveckling av en god och nära vård Belopp att rekvirera 3 609 878 Jag vill rekvirera hela det tilldelade beloppet Jag vill rekvirera ett lägre belopp Omfördelning Jag vill ta del av medel som inte har rekvirerats Ange vilka insatser som avses genomföras under 2026 Markera med ett kryss för de insatser ni avser genomföra under 2026: 1. kontinuitet i primärvården, inklusive fast läkarkontakt, 2. tillgänglighet i primärvården, 3. förebyggande och hälsofrämjande arbete i hälso- och sjukvården, 4. habiliterande och rehabiliterande arbete i hälso- och sjukvården, 5. personcentrering av hälso- och sjukvården, Kontaktperson Sara Paulina Romell Namn på organisation Piteå Kommun Organisationsnummer 212000-2759 Utdelningadress Svartuddsvägen 1 Postnummer 941 85 Postort Piteå E-postadress till organisationen kommun@pitea.se Webbplatsadress till organisationen www.pitea.se Befattning Enhetschef för utveckling och stöd E-postadress till kontaktperson sara.romell@pitea.se Telefonnummer till kontaktperson 0911-696846 Kontouppgifter Plusgiro Bankgiro Kontonummer utan mellanslag 127230-1 6. planering och samverkan mellan kommun och region för hälso- och sjukvården, 7. kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården, och 8. utveckling av primärvården i landsbygd och glesbygd. Vilka som ska genomföra insatserna under 2026 Lista de kommunerna och/eller regioner ni kommer att samarbeta med i genomförandet av nämnda insatser: Region Norrbotten samt HC som finns inom vårt geografiska område samt kommunver som ingår i södra länsdelen Älvsbyn, Arjeplog och Arvidsjaur. Villkor kopplade till rekvisitionen av statsbidrag Markera med ett kryss om kommunen/regionen godkänner villkoren kopplade till rekvisitionen: Godkänner 1. Upprätta och ha en gemensam plan för arbetet. I planen ska det framgå vilka insatser som ska genomföras enligt förordningen och vilka som genomför insatserna. 2. Lämna in planen till Socialstyrelsen om den efterfrågas. Hantering av kontaktuppgifter E-post och andra handlingar, t.ex. ansökningar och enkätsvar, som kommer in till Socialstyrelsen är enligt huvudregeln allmänna handlingar. Det innebär att allmänheten har rätt till att ta del av innehållet, om det inte finns uppgifter som är sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Personuppgifter behandlas hos Socialstyrelsen i enlighet med dataskyddsförordningen (EU) 2016/679. Mer information om hur Socialstyrelsen behandlar personuppgifter finns på myndighetens webbplats . 2025-02-16 Dnr 9.2-1697/2026 1(8) Behörighet och statsbidrag SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Fördelning av statsbidrag för 2026 till kommuner och regioner för utveckling av en god och nära vård Beslutat 2026-02-16 Mottagare Befolkning Kommu- nala H&S- insatser Glesbygds- nyckel Totalt be- lopp (kr) Ale kommun 1 152 997 682 803 0 1 835 800 Alingsås kommun 1 513 956 1 315 266 0 2 829 222 Alvesta kommun 696 824 1 242 043 497 231 2 436 098 Aneby kommun 242 453 363 369 173 007 778 829 Arboga kommun 492 894 746 873 0 1 239 767 Arjeplogs kommun 90 690 171 158 647 136 908 984 Arvidsjaurs kommun 213 472 395 404 1 523 267 2 132 143 Arvika kommun 898 810 1 358 284 0 2 257 094 Askersunds kommun 403 441 1 105 665 287 881 1 796 987 Avesta kommun 791 685 1 064 478 564 920 2 421 083 Bengtsfors kommun 317 593 448 490 1 133 119 1 899 202 Bergs kommun 250 582 307 536 894 037 1 452 155 Bjurholms kommun 82 455 139 123 58 837 280 415 Bjuvs kommun 566 408 784 400 404 170 1 754 978 Bodens kommun 1 009 292 2 125 294 0 3 134 586 Bollebygds kommun 345 832 268 179 246 774 860 785 Bollnäs kommun 921 535 843 894 3 287 887 5 053 316 Borgholms kommun 376 227 1 461 712 268 463 2 106 402 Borlänge kommun 1 814 831 2 164 651 0 3 979 482 Borås stad 4 076 364 3 543 072 0 7 619 436 Botkyrka kommun 3 417 958 854 877 0 4 272 835 Boxholms kommun 192 372 328 588 137 272 658 232 Bromölla kommun 441 576 1 026 036 0 1 467 612 Bräcke kommun 211 141 247 127 753 311 1 211 579 Burlövs kommun 722 589 1 311 605 0 2 034 194 Båstads kommun 568 034 858 538 405 330 1 831 902 Dals-Eds kommun 162 366 218 753 579 296 960 415 Danderyds kommun 1 151 265 201 363 0 1 352 628 Degerfors kommun 326 817 717 584 0 1 044 401 SOCIALSTYRELSEN 2026-02-16 Dnr 9.2-1697/2026 2(8) Mottagare Befolkning Kommu- nala H&S- insatser Glesbygds- nyckel Totalt be- lopp (kr) Dorotea kommun 79 522 261 772 567 442 908 736 Eda kommun 293 701 582 122 1 047 877 1 923 700 Ekerö kommun 1 027 458 276 416 733 161 2 037 035 Eksjö kommun 625 396 968 373 0 1 593 769 Emmaboda kommun 312 823 973 864 223 218 1 509 905 Enköpings kommun 1 727 499 2 458 458 0 4 185 957 Eskilstuna kommun 3 780 931 3 957 697 0 7 738 628 Eslövs kommun 1 240 895 1 562 393 0 2 803 288 Essunga kommun 196 755 202 278 140 398 539 431 Fagersta kommun 456 951 594 936 0 1 051 887 Falkenbergs kommun 1 671 727 1 696 940 0 3 368 667 Falköpings kommun 1 160 348 1 055 325 0 2 215 673 Falu kommun 2 118 216 2 938 983 0 5 057 199 Filipstads kommun 340 601 642 531 0 983 132 Finspångs kommun 759 346 1 188 041 0 1 947 387 Flens kommun 536 543 697 448 382 860 1 616 851 Forshaga kommun 404 254 601 343 0 1 005 597 Färgelanda kommun 222 944 261 772 159 086 643 802 Gagnefs kommun 364 634 679 142 260 191 1 303 967 Gislaveds kommun 1 014 523 1 387 574 3 619 652 6 021 749 Gnesta kommun 401 109 497 000 0 898 109 Gnosjö kommun 319 925 438 422 1 141 442 1 899 789 Grums kommun 314 200 635 208 224 203 1 173 611 Grästorps kommun 197 426 202 278 140 877 540 581 Gullspångs kommun 174 559 221 499 622 799 1 018 857 Gällivare kommun 605 957 929 931 0 1 535 888 Gävle kommun 3 682 430 2 425 508 0 6 107 938 Göteborgs stad 21 680 960 11 980 179 0 33 661 139 Götene kommun 467 165 440 253 1 666 767 2 574 185 Habo kommun 477 167 468 626 0 945 793 Hagfors kommun 400 614 1 060 816 1 429 324 2 890 754 Hallsbergs kommun 568 034 1 050 748 405 330 2 024 112 Hallstahammars kommun 584 680 853 962 0 1 438 642 Halmstads kommun 3 761 174 3 363 676 0 7 124 850 Hammarö kommun 599 136 728 568 0 1 327 704 Haninge kommun 3 584 176 789 892 0 4 374 068 Haparanda stad 320 067 605 919 0 925 986 Heby kommun 505 830 777 078 360 944 1 643 852 Hedemora kommun 531 595 887 827 379 329 1 798 751 Helsingborgs stad 5 403 673 6 061 024 0 11 464 697 Herrljunga kommun 336 077 298 383 239 814 874 274 Hjo kommun 328 692 300 214 0 628 906 Hofors kommun 323 460 329 503 0 652 963 Huddinge kommun 4 053 356 942 745 0 4 996 101 Hudiksvalls kommun 1 321 796 1 207 262 4 715 950 7 245 008 Hultsfreds kommun 477 803 925 354 1 704 723 3 107 880 Hylte kommun 356 788 408 218 254 592 1 019 598 SOCIALSTYRELSEN 2026-02-16 Dnr 9.2-1697/2026 3(8) Mottagare Befolkning Kommu- nala H&S- insatser Glesbygds- nyckel Totalt be- lopp (kr) Håbo kommun 820 560 1 218 246 0 2 038 806 Hällefors kommun 221 601 459 474 790 636 1 471 711 Härjedalens kommun 356 965 403 641 2 547 186 3 307 792 Härnösands kommun 860 038 1 134 955 0 1 994 993 Härryda kommun 1 412 521 899 726 0 2 312 247 Hässleholms kommun 1 835 719 3 342 625 6 549 545 11 727 889 Höganäs kommun 1 006 783 1 147 769 718 407 2 872 959 Högsby kommun 182 052 400 895 649 532 1 232 479 Hörby kommun 549 797 892 404 392 317 1 834 518 Höörs kommun 624 088 1 003 153 445 329 2 072 570 Jokkmokks kommun 165 794 432 930 1 183 054 1 781 778 Järfälla kommun 3 189 995 941 829 0 4 131 824 Jönköpings kommun 5 236 606 6 350 254 0 11 586 860 Kalix kommun 539 901 1 008 645 1 926 279 3 474 825 Kalmar kommun 2 580 115 5 431 307 0 8 011 422 Karlsborgs kommun 249 946 249 873 891 767 1 391 586 Karlshamns kommun 1 118 573 2 072 208 0 3 190 781 Karlskoga kommun 1 064 040 1 825 080 0 2 889 120 Karlskrona kommun 2 335 824 3 777 385 0 6 113 209 Karlstads kommun 3 498 681 3 908 271 0 7 406 952 Katrineholms kommun 1 202 195 1 504 730 0 2 706 925 Kils kommun 424 541 755 111 0 1 179 652 Kinda kommun 350 957 665 413 250 431 1 266 801 Kiruna kommun 791 862 1 204 516 0 1 996 378 Klippans kommun 626 067 918 032 446 741 1 990 840 Knivsta kommun 766 167 519 882 0 1 286 049 Kramfors kommun 615 358 983 017 2 195 497 3 793 872 Kristianstads kommun 3 039 752 4 305 505 0 7 345 257 Kristinehamns kommun 836 464 1 274 993 0 2 111 457 Krokoms kommun 557 714 438 422 397 966 1 394 102 Kumla kommun 801 440 1 397 642 0 2 199 082 Kungsbacka kommun 3 050 072 2 492 324 2 176 431 7 718 827 Kungsörs kommun 302 289 422 862 0 725 151 Kungälvs kommun 1 786 522 1 220 076 0 3 006 598 Kävlinge kommun 1 152 785 1 768 333 0 2 921 118 Köpings kommun 907 221 1 300 621 0 2 207 842 Laholms kommun 939 914 904 303 670 692 2 514 909 Landskrona stad 1 682 224 2 182 957 0 3 865 181 Laxå kommun 191 418 310 282 136 590 638 290 Lekebergs kommun 303 844 447 575 216 813 968 232 Leksands kommun 571 497 1 177 058 407 802 2 156 357 Lerums kommun 1 545 411 939 999 0 2 485 410 Lessebo kommun 288 541 612 326 205 893 1 106 760 Lidingö stad 1 712 973 669 989 0 2 382 962 Lidköpings kommun 1 427 118 1 370 183 0 2 797 301 Lilla Edets kommun 509 400 392 658 363 491 1 265 549 Lindesbergs kommun 813 774 1 332 656 580 683 2 727 113 SOCIALSTYRELSEN 2026-02-16 Dnr 9.2-1697/2026 4(8) Mottagare Befolkning Kommu- nala H&S- insatser Glesbygds- nyckel Totalt be- lopp (kr) Linköpings kommun 5 968 455 7 213 369 0 13 181 824 Ljungby kommun 994 766 1 421 439 0 2 416 205 Ljusdals kommun 650 208 585 783 2 319 830 3 555 821 Ljusnarsbergs kommun 152 152 363 369 542 853 1 058 374 Lomma kommun 872 055 985 763 0 1 857 818 Ludvika kommun 947 230 1 613 649 0 2 560 879 Luleå kommun 2 838 225 3 489 986 0 6 328 211 Lunds kommun 4 683 770 5 526 497 0 10 210 267 Lycksele kommun 429 913 683 719 0 1 113 632 Lysekils kommun 488 512 523 544 0 1 012 056 Malmö stad 13 010 845 18 614 172 0 31 625 017 Malung-Sälens kommun 360 287 529 951 2 570 892 3 461 130 Malå kommun 102 990 255 365 734 901 1 093 256 Mariestads kommun 864 845 1 024 205 0 1 889 050 Markaryds kommun 349 013 654 429 249 044 1 252 486 Marks kommun 1 242 521 1 187 126 886 622 3 316 269 Melleruds kommun 320 102 374 352 228 414 922 868 Mjölby kommun 1 017 562 1 325 334 726 099 3 068 995 Mora kommun 722 412 1 138 616 0 1 861 028 Motala kommun 1 525 336 2 067 631 0 3 592 967 Mullsjö kommun 266 239 444 829 0 711 068 Munkedals kommun 363 009 341 402 259 031 963 442 Munkfors kommun 129 179 248 958 460 889 839 026 Mölndals stad 2 543 641 1 427 846 0 3 971 487 Mönsterås kommun 459 071 824 673 327 578 1 611 322 Mörbylånga kommun 578 001 844 809 412 442 1 835 252 Nacka kommun 4 014 019 1 265 841 0 5 279 860 Nora kommun 374 637 594 021 0 968 658 Norbergs kommun 189 545 301 129 676 265 1 166 939 Nordanstigs kommun 327 243 329 503 233 509 890 255 Nordmalings kommun 243 655 407 302 173 864 824 821 Norrköpings kommun 5 125 664 5 958 512 0 11 084 176 Norrtälje kommun 2 361 659 3 463 442 1 685 203 7 510 304 Norsjö kommun 135 293 221 499 965 410 1 322 202 Nybro kommun 700 994 1 415 947 0 2 116 941 Nykvarns kommun 438 042 114 411 0 552 453 Nyköpings kommun 2 061 844 2 833 725 0 4 895 569 Nynäshamns kommun 1 081 498 316 689 771 723 2 169 910 Nässjö kommun 1 113 590 1 565 139 0 2 678 729 Ockelbo kommun 201 597 171 158 143 853 516 608 Olofströms kommun 454 300 860 369 0 1 314 669 Orsa kommun 244 327 399 980 871 718 1 516 025 Orust kommun 543 896 594 936 1 940 527 3 079 359 Osby kommun 455 183 897 896 1 624 020 2 977 099 Oskarshamns kommun 947 194 1 504 730 0 2 451 924 Ovanåkers kommun 398 422 378 013 1 421 506 2 197 941 Oxelösunds kommun 424 470 632 463 0 1 056 933 SOCIALSTYRELSEN 2026-02-16 Dnr 9.2-1697/2026 5(8) Mottagare Befolkning Kommu- nala H&S- insatser Glesbygds- nyckel Totalt be- lopp (kr) Pajala kommun 201 915 654 429 1 440 799 2 297 143 Partille kommun 1 456 347 933 592 0 2 389 939 Perstorps kommun 253 056 526 289 0 779 345 Piteå kommun 1 492 821 2 117 057 0 3 609 878 Ragunda kommun 181 557 180 311 647 767 1 009 635 Region Gotland 2 153 524 3 091 836 7 683 421 12 928 781 Robertsfors kommun 233 759 377 098 166 803 777 660 Ronneby kommun 1 015 159 1 846 132 3 621 921 6 483 212 Rättviks kommun 388 314 716 669 277 088 1 382 071 Sala kommun 799 708 1 104 750 0 1 904 458 Salems kommun 613 946 259 026 0 872 972 Sandvikens kommun 1 346 076 1 094 682 0 2 440 758 Sigtuna kommun 1 880 287 536 358 0 2 416 645 Simrishamns kommun 663 990 1 702 432 2 369 009 4 735 431 Sjöbo kommun 684 560 1 057 155 488 481 2 230 196 Skara kommun 663 071 671 820 0 1 334 891 Skellefteå kommun 2 674 304 3 935 730 0 6 610 034 Skinnskattebergs kommun 149 819 238 890 106 906 495 615 Skurups kommun 606 240 1 205 432 432 593 2 244 265 Skövde kommun 2 059 582 1 688 703 0 3 748 285 Smedjebackens kommun 379 620 600 428 270 884 1 250 932 Sollefteå kommun 643 845 1 144 107 2 297 133 4 085 085 Sollentuna kommun 2 758 916 799 960 0 3 558 876 Solna stad 3 061 063 639 785 0 3 700 848 Sorsele kommun 83 304 198 617 594 427 876 348 Sotenäs kommun 320 314 329 503 1 142 829 1 792 646 Staffanstorps kommun 971 510 931 761 0 1 903 271 Stenungsunds kommun 983 986 625 140 702 142 2 311 268 Stockholms stad 35 339 397 6 998 277 0 42 337 674 Storfors kommun 133 455 237 059 95 229 465 743 Storumans kommun 196 189 360 623 1 399 943 1 956 755 Strängnäs kommun 1 393 365 1 349 132 0 2 742 497 Strömstads kommun 478 863 391 742 0 870 605 Strömsunds kommun 386 441 486 932 1 378 759 2 252 132 Sundbybergs stad 2 012 046 284 654 0 2 296 700 Sundsvalls kommun 3 500 767 5 048 718 0 8 549 485 Sunne kommun 472 678 1 013 222 1 686 439 3 172 339 Surahammars kommun 344 348 432 015 0 776 363 Svalövs kommun 511 450 602 258 364 954 1 478 662 Svedala kommun 838 020 1 351 877 0 2 189 897 Svenljunga kommun 375 485 410 963 267 934 1 054 382 Säffle kommun 522 371 929 931 0 1 452 302 Säters kommun 397 221 897 896 283 444 1 578 561 Sävsjö kommun 407 223 633 378 1 452 906 2 493 507 Söderhamns kommun 856 963 910 710 3 057 505 4 825 178 Söderköpings kommun 520 674 680 973 371 536 1 573 183 Södertälje kommun 3 633 763 1 020 544 0 4 654 307 SOCIALSTYRELSEN 2026-02-16 Dnr 9.2-1697/2026 6(8) Mottagare Befolkning Kommu- nala H&S- insatser Glesbygds- nyckel Totalt be- lopp (kr) Sölvesborgs kommun 614 969 1 349 132 2 194 110 4 158 211 Tanums kommun 448 468 445 744 1 600 061 2 494 273 Tibro kommun 400 402 360 623 0 761 025 Tidaholms kommun 450 483 413 709 0 864 192 Tierps kommun 743 406 1 250 281 530 470 2 524 157 Timrå kommun 616 878 803 621 0 1 420 499 Tingsryds kommun 422 774 1 047 087 301 679 1 771 540 Tjörns kommun 566 196 457 643 2 020 095 3 043 934 Tomelilla kommun 483 741 816 435 345 181 1 645 357 Torsby kommun 399 129 842 063 1 424 028 2 665 220 Torsås kommun 244 574 639 785 174 520 1 058 879 Tranemo kommun 419 453 400 895 299 307 1 119 655 Tranås kommun 656 710 1 105 665 0 1 762 375 Trelleborgs kommun 1 674 307 2 298 283 0 3 972 590 Trollhättans stad 2 094 077 1 647 515 0 3 741 592 Trosa kommun 526 188 475 033 375 470 1 376 691 Tyresö kommun 1 754 465 224 245 0 1 978 710 Täby kommun 2 772 487 1 075 461 0 3 847 948 Töreboda kommun 321 445 435 676 1 146 864 1 903 985 Uddevalla kommun 2 007 628 1 887 320 0 3 894 948 Ulricehamns kommun 881 774 884 166 629 205 2 395 145 Umeå kommun 4 783 543 4 153 568 0 8 937 111 Upplands Väsby kommun 1 783 235 380 759 0 2 163 994 Upplands-Bro kommun 1 176 217 270 009 0 1 446 226 Uppsala kommun 8 831 492 7 138 316 0 15 969 808 Uppvidinge kommun 315 896 600 428 225 413 1 141 737 Vadstena kommun 265 568 134 547 0 400 115 Vaggeryds kommun 527 637 688 295 376 504 1 592 436 Valdemarsviks kommun 265 851 481 440 189 702 936 993 Vallentuna kommun 1 247 222 313 943 0 1 561 165 Vansbro kommun 238 460 450 321 850 785 1 539 566 Vara kommun 566 373 537 273 404 145 1 507 791 Varbergs kommun 2 453 057 2 195 771 1 750 421 6 399 249 Vaxholms stad 411 287 88 783 0 500 070 Vellinge kommun 1 338 442 1 450 728 0 2 789 170 Vetlanda kommun 967 517 1 706 093 3 451 941 6 125 551 Vilhelmina kommun 218 420 362 453 1 558 575 2 139 448 Vimmerby kommun 542 622 821 927 0 1 364 549 Vindelns kommun 191 135 351 470 136 388 678 993 Vingåkers kommun 305 718 89 698 1 090 750 1 486 166 Vårgårda kommun 440 622 361 538 314 413 1 116 573 Vänersborgs kommun 1 415 384 1 357 369 0 2 772 753 Vännäs kommun 326 004 469 542 232 626 1 028 172 Värmdö kommun 1 645 114 251 704 0 1 896 818 Värnamo kommun 1 219 831 1 973 357 0 3 193 188 Västerviks kommun 1 280 798 2 535 342 0 3 816 140 Västerås stad 5 698 045 6 199 232 0 11 897 277 SOCIALSTYRELSEN 2026-02-16 Dnr 9.2-1697/2026 7(8) Mottagare Befolkning Kommu- nala H&S- insatser Glesbygds- nyckel Totalt be- lopp (kr) Växjö kommun 3 497 763 4 338 456 0 7 836 219 Ydre kommun 127 977 225 160 456 602 809 739 Ystads kommun 1 137 269 1 821 419 0 2 958 688 Åmåls kommun 413 797 586 698 0 1 000 495 Ånge kommun 318 512 437 507 1 136 398 1 892 417 Åre kommun 447 973 270 925 1 598 296 2 317 194 Årjängs kommun 344 595 594 021 1 229 458 2 168 074 Åsele kommun 95 002 279 162 677 904 1 052 068 Åstorps kommun 584 044 593 105 0 1 177 149 Åtvidabergs kommun 406 905 665 413 0 1 072 318 Älmhults kommun 622 462 987 594 0 1 610 056 Älvdalens kommun 241 181 416 455 1 720 990 2 378 626 Älvkarleby kommun 338 269 497 916 241 377 1 077 562 Älvsbyns kommun 276 241 486 932 985 584 1 748 757 Ängelholms kommun 1 595 775 3 120 210 0 4 715 985 Öckerö kommun 452 921 427 439 0 880 360 Ödeshögs kommun 185 021 317 604 132 025 634 650 Örebro kommun 5 681 682 7 125 502 0 12 807 184 Örkelljunga kommun 363 291 572 054 259 233 1 194 578 Örnsköldsviks kommun 1 956 380 2 603 989 6 980 045 11 540 414 Östersunds kommun 2 295 214 2 705 585 0 5 000 799 Österåkers kommun 1 766 482 611 411 0 2 377 893 Östhammars kommun 784 581 1 375 675 559 851 2 720 107 Östra Göinge kommun 485 826 1 275 909 1 733 347 3 495 082 Överkalix kommun 112 780 292 892 402 380 808 052 Övertorneå kommun 141 796 434 761 1 011 813 1 588 370 Summa 375 000 000 375 000 000 150 000 000 900 000 000 Mottagare Glesbygd Befolkning Totalt belopp (kr) Region Blekinge 5 816 032 33 231 971 39 048 003 Region Dalarna 8 458 043 60 667 946 69 125 989 Region Gotland 7 683 421 12 921 176 20 604 597 Region Gävleborg 15 180 041 60 177 666 75 357 707 Region Halland 4 852 136 73 396 361 78 248 497 Region Jämtland Härjedalen 8 217 322 28 126 227 36 343 549 Region Jönköpings län 10 215 450 78 448 029 88 663 479 Region Kalmar län 3 760 478 52 092 282 55 852 760 Region Kronoberg 1 479 259 43 128 338 44 607 597 Region Norrbotten 9 120 311 52 805 436 61 925 747 Region Skåne 16 978 656 304 042 282 321 020 938 Region Stockholm 3 190 085 527 331 878 530 521 963 Region Sörmland 1 849 080 63 793 695 65 642 775 Region Uppsala 1 692 643 87 106 820 88 799 463 Region Värmland 7 597 448 60 075 029 67 672 477 SOCIALSTYRELSEN 2026-02-16 Dnr 9.2-1697/2026 8(8) Mottagare Glesbygd Befolkning Totalt belopp (kr) Region Västerbotten 7 267 120 59 253 301 66 520 421 Region Västernorrland 12 609 073 51 069 946 63 679 019 Region Västmanland 783 171 59 553 788 60 336 959 Region Örebro län 2 960 788 65 417 431 68 378 219 Region Östergötland 2 263 666 100 270 592 102 534 258 Västra Götalandsregionen 18 025 777 377 089 806 395 115 583 Summa 150 000 000 2 250 000 000 2 400 000 000 Årlig revidering av medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) egenkontrollplan §99 26SN163 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 65 Årlig revidering av medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) egenkontrollplan Diarienr 26SN163 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden att godkänna årlig revidering av MAS egenkontrollplan. Ärendebeskrivning Sedan 2022 finns en ny rutin som beskriver MAS systematiska uppföljning. I rutinen framgår att egenkontrollplanen ska revideras vid behov, men minst årligen och ska förankras hos vårdgivaren (socialnämnden). Som regel ska den årliga revideringen av egenkontrollplanen vara förankrad hos huvudmannen/vårdgivaren senast 30 juni. Det som nu reviderats är redaktionella ändringar där egenkontrollplanen har reviderats i bilaga 1 samt att MAS systematiska uppföljningsplan döps om till MAS egenkontrollplan för att förtydliga kopplingen till nämndens riktlinje för egenkontroll. Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse • Bilaga 1 MAS uppföljningsplan 2026-2027 • MAS egenkontrollplan • Piteå kommun Formulär BarncheclistaPage 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 Paragrafen är justeradPage 2 of 2 MAS egenkontrollplan 2026–2027 Uppdaterad: 2026-05-25 1 av 6 Process/ Kvalitetsindikator Risk Risk- poäng Vad ska kontrolleras Hur sker kontrollen Av vem Till vem När Rapporteras Målvärde Samverkans- processen Ej tillräckligt med läkartid 12 Avtalsuppföljning (läkaravtal) Skattning av SSK Teamsamverkan Mas, VC, VC områdes- chef RN MAS/VC V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Läkemedelsgenomgångar genomförs ej enligt rutin 12 Antal genomförda läkemedelsgenomgångar Administrativa system lokal databas/ journalgranskning (KVÅ XV015, XV016, XV022, XV023) MAS MAS V 8/9 (1 ggr/år) Stratsys PSB 95 % Äldre är ordinerade högriskläkemedel 12 Andel äldre (+75 år) med stående ordinationer av högriskläkemedel Granskning av SSK SSK EC V 8/9 (1 ggr/år) Stratsys PSB Narkotikasvinn 3 Statistik försvunna narkotiska preparat Avvikelsesystemet DF-respons MAS MAS V 8/9 V 39/40 (2 ggr/år) Stratsys 0 st 3 Följsamhet läkemedelsrutin/ författningar Extern kvalitetsgranskning av apotekare Extern apotekare MAS V 8/9 (1 ggr/år) Stratsys PSB Läkemedelsprocess Bristande läkemedelshantering 3 Följsamhet temperaturmätning, hållbarhetskontroll, städning, kontrollräkning narkotika Uppföljning av läkemedelsansvarig sjuksköterska EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS Tertial (3 ggr/år) Stratsys 90 % Ej kvalitetssäkrade delegationer 9 Följsamhet delegeringsprocessen Stickprov från delegeringsmodul MAS MAS V 8/9 V 39/40 (2 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Ej kvalitetssäkrade delegationer 9 Uppföljning utförda Stickprov från delegeringsmodul MAS MAS V 8/9 V 39/40 (2 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Delegerings- processen Får många delegationer/sjuksköterska 9 Antal delegationer/ sjuksköterska utfärdade Statistik från delegeringsmodul MAS MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB < 50 MAS egenkontrollplan 2026–2027 Uppdaterad: 2026-05-25 2 av 6 Process/ Kvalitetsindikator Risk Risk- poäng Vad ska kontrolleras Hur sker kontrollen Av vem Till vem När Rapporteras Målvärde Bristande dokumentation 9 Patientjournalen innehåller: - patientens kontaktuppgifter - samtycken - aktuellt hälsotillstånd - ICF och KVÅ-koder - Patientens delaktighet - Vårdplaner/hälsoären den - Mål - Uppföljningar Journalgranskning, sk kollegial journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC Rehab EC HS PSV EC HS ÄC EC Rehab ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Dokumentations- processen Bristande utförande eller bristande dokumentation av utförd insats 12 Andel utförda (signerade) hälso- och sjukvårdsinsatser av omsorgspersonal Journalgranskning från Combine, insatskalender EC VO SÄBO EC VO Ord bo EC VO PSV EC VO Pers ass MAS Tertial (3 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Bristande följsamhet till rapporteringsskyldigheten 4 Antal rapporterade fall i SÄBO och PSV Statistik från DF- respons MAS MAS Januari (1 ggr/år) Stratsys PSB Jämn fördelning över året Bristande följsamhet till rapporteringsskyldigheten 6 Antal hälso- och sjukvårdsavvikelser Statistik från DF- respons MAS MAS Januari (1 ggr/år) Stratsys PSB Jämn fördelning över året Bristande läkemedelshantering 12 Antal läkemedelsrelaterade avvikelser Statistik från DF- respons MAS MAS Januari (1 ggr/år) Stratsys PSB Jämn fördelning över året Avvikelseprocessen Avvikelser utreds inte systematiskt 8 Outredda avvikelser Statistik från DF- respons EC HS SÄBO EC HSV EC Rehab EC HS PSV EC HS ÄC EC Rehab ÄC MAS Tertial (3 ggr/år) Tertialanalys Stratsys Alla avvikelser utredda inom två månader MAS egenkontrollplan 2026–2027 Uppdaterad: 2026-05-25 3 av 6 Process/ Kvalitetsindikator Risk Risk- poäng Vad ska kontrolleras Hur sker kontrollen Av vem Till vem När Rapporteras Målvärde Avvikelseprocessen, forts. Brister i samverkan vid vårdövergångar 6 Externa avvikelser gällande samverkansprocessen Statistik från DF- respons EC HS SÄBO EC HSV EC Rehab EC HS PSV EC HS ÄC EC Rehab ÄC MAS Tertial (3 ggr/år) Tertialanalys Stratsys Minskande antal rapportera de avvikelser Riskförebyggande arbete uteblir 6 Andel personer där det gjorts en riskvärdering/ riskbedömning för trycksår. SÄBO, PSV, ord.bo Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 95 % Riskförebyggande arbete uteblir 9 Andel personer där det upprättats en åtgärdsplan vid identifierad risk för trycksår. Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Vårdskada 9 Förekomst av trycksår Journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 8/9 V 39/40 (2 ggr/år) Stratsys Informations- ärende SN juni PSB <5 % Minskande antal Riskförebyggande arbete uteblir 6 Andel personer där det gjorts en riskvärdering/ riskbedömning för fall. SÄBO, PSV, ord.bo Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 95 % Riskförebyggande arbete uteblir 9 Andel personer där det upprättats en åtgärdsplan vid identifierad risk för fall. Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Uppföljning/omvärdering av insatta åtgärder sker ej 9 Uppföljning efter fall, är åtgärder utvärderade/ omvärderade? Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Säker vård och omsorg Vårdskada 9 Antal personer som vårdats på sjukhus p.g.a. fallskada. SÄBO, PSV Statistik DF-respons MAS VC/MAS Januari (1 ggr/år) Stratsys PSB Minskande antal MAS egenkontrollplan 2026–2027 Uppdaterad: 2026-05-25 4 av 6 Process/ Kvalitetsindikator Risk Risk- poäng Vad ska kontrolleras Hur sker kontrollen Av vem Till vem När Rapporteras Målvärde Riskförebyggande arbete uteblir 6 Andel personer där det gjorts en riskvärdering/ riskbedömning för blåsdysfunktion. SÄBO, PSV, ord.bo Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 95 % Riskförebyggande arbete uteblir 6 Andel personer där det gjorts en riskvärdering/ riskbedömning för undernäring. SÄBO, PSV, ord.bo Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 95 % Riskförebyggande arbete uteblir 9 Andel personer där det upprättats en åtgärdsplan vid identifierad risk för undernäring. SÄBO, PSV, ord.bo Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Riskförebyggande arbete uteblir 6 Andel personer där det gjorts en riskvärdering/ riskbedömning för ohälsa i munnen. SÄBO, PSV, ord.bo Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 95 % Riskförebyggande arbete uteblir 9 Andel personer där det upprättats en åtgärdsplan vid identifierad risk för ohälsa i munnen. SÄBO, PSV, ord.bo Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Säker vård och omsorg, forts. Vårdskada 9 Antal inträffade vårdskador Statistik DF-respons MAS MAS Januari (1 ggr/år) Stratsys PSB Minskande antal inträffade vårdskador MAS egenkontrollplan 2026–2027 Uppdaterad: 2026-05-25 5 av 6 Process/ Kvalitetsindikator Risk Risk- poäng Vad ska kontrolleras Hur sker kontrollen Av vem Till vem När Rapporteras Målvärde Säker vård och omsorg, forts. Vårdrelaterade infektioner och smittspridning 6 Följsamhet BKH Självskattning Distribueras av MAS till AC - VO SÄBO - VO Ord bo - VO PSV - VO Vux funk HS MAS V 8/9 V 39/40 (2 ggr/år) Stratsys APT Informations- ärende SN juni PSB > 90 % följsamhet Delaktighet uteblir 4 Andel personer där det finns en upprättad SIP i primärvården ord.bo Statistik VC MAS Januari (1 ggr/år) Stratsys PSB > 90 % Frihetsberövande åtgärd 12 Antal ordinerade skyddsåtgärder inom hälso- och sjukvård. Antal samtycken och korrekt dokumentation. SÄBO, PSV, ÄC Journalgranskning EC HS SÄBO EC HS PSV EC HS ÄC MAS V 8/9 V 39/40 (2 ggr/år) Stratsys Informations- ärende SN juni PSB 100 % samtycke 100 % dokument ation Inkontinensutredningar genomförs inte 6 Andel patienter med inkontinensproblematik där inkontinensutredning ej genomförts (exkl fall där läkare bedömt att utredning ej ska genomföras) Journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB < 10 % Individanpassad vård och omsorg Att personer ej får individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel 4 Antal patienter med individuellt förskriva inkontinenshjälpmedel Journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 95 % MAS egenkontrollplan 2026–2027 Uppdaterad: 2026-05-25 6 av 6 Process/ Kvalitetsindikator Risk Risk- poäng Vad ska kontrolleras Hur sker kontrollen Av vem Till vem När Rapporteras Målvärde Fast läkarkontakt saknas 4 Andel i ordinärt och särskilt boende som har en namngiven läkarkontakt vid vårdcentral Ingår i journalgranskning EC HS ÄBO EC HSV EC HS PSV MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Fast vårdkontakt saknas 4 Andel i ordinärt och särskilt boende som har en namngiven patientansvarig sjuksköterska i kommunen Ingår i journalgranskning EC HS SÄBO EC HSV EC HS PSV VC V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Upplevs bristande sjukskötersketillgänglighet 6 Andel i särskilt boende som upplever att det är ganska svårt/mycket svårt att få träffa sjuksköterska vid behov Brukarundersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” Socialstyrelsen VC, MAS EC (Besvaras mars) September /oktober (1 ggr/år) Stratsys PSB < 10 % Bristande förutsättningar för SSK 4 Antal patienter per sjuksköterska, vardagar SÄBO för äldre Enhetsundersökning ”Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård” Socialstyrelsen VC, MAS EC (Besvaras mars) September /oktober (1 ggr/år) Stratsys PSB < 20 Tillgänglig vård och omsorg Bristande förutsättningar för SSK 4 Antal patienter per sjuksköterska, jourtid/helg SÄBO för äldre Enhetsundersökning ”Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård” Socialstyrelsen VC, MAS EC (Besvaras mars) September /oktober (1 ggr/år) Stratsys PSB < 150 MAS egenkontrollplan 2026–2027 Uppdaterad: 2026-05-25 7 av 6 Process/ Kvalitetsindikator Risk Risk- poäng Vad ska kontrolleras Hur sker kontrollen Av vem Till vem När Rapporteras Målvärde Säkerställ personalens utbildningsnivå 3 Andel sjuksköterskor med vidareutbildning inom SÄBO Statistik EC HS SÄBO MAS Januari (1 ggr/år) Stratsys PSB 25 % Säkerställ personalens utbildningsnivå 3 Andel distriktsköterskor i hemsjukvården Statistik EC HSV MAS Januari (1 ggr/år) Stratsys PSB 75 % Säkerställ personalens utbildningsnivå 6 Andel delegerad personal som klarar uppföljningsprov för delegering av läkemedelshantering Statistik från prov MAS MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 100 % Kunskapsbaserad vård och omsorg Säkerställ personalens utbildningsnivå 6 Andel nyanställda individer som klarar prov inför läkemedelsdelegering Statistik från delegeringsmodul MAS MAS V 39/40 (1 ggr/år) Stratsys PSB 85 % Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2022-11-23 Giltigt (till och med) 2027-06-30 Senast reviderat (dat.) 2026-05-21 Redaktör MAS Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn MAS egenkontrollplan Dokumenttyp Riktlinjer 1 (4) MAS egenkontrollplan Bakgrund Som huvudman ansvarar kommunen på en övergripande nivå för att enskilda erbjuds hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå av god kvalitet. I det ansvaret ingår att finansiera, planera och organisera hur vården ska erbjudas enskilda. Som huvudman för hälso- och sjukvård måste kommunen, på en övergripande nivå, styra och följa upp att all hälso- och sjukvårdsverksamhet i kommunen som bedrivs i egen och annans regi är god och säker. Det ingår även i kommunens huvudmannaansvar att skapa strukturer som säkerställer att kommunens primärvård kan samordnas med socialtjänsten. För att kunna fullgöra dessa ansvar krävs medicinsk kompetens och kunskap om hälso- och sjukvårdens strukturer, men också en förståelse för den kommunala kontexten. Vårdgivaren är den som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Som vårdgivare ansvarar man för att den löpande verksamheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en god och säker vård. Vårdgivaren ansvarar för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kraven på god och säker vård uppnås. I vårdgivarens ansvar ingår att säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för hälso- och sjukvårdsuppgifterna. I det ingår att det finns rutiner och arbetssätt som säkerställer en god och säker vård samt att personalen får kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna säkerställa patientsäker vård med hög kvalitet. Det finns en gemensam internkontrollplan för alla lagrum inklusive ekonomi i förvaltningen och en riktlinje för egenkontroll i förvaltningen. Egenkontrollen utövas självständigt av förvaltningens avdelningar. I uppdragsbeskrivningen till att åtskilja internkontroll och egenkontroll fanns även ett riktat uppdrag till MAS att inrätta en ”MAS-egenkontrollplan” för de områden som åligger MAS enligt lagstiftningen att ansvara för. Definitioner MAS - Medicinskt ansvarig sjuksköterska Systematisk - organiserat, planenligt och regelbundet Uppföljning - följa hur något utvecklar sig för att kunna ingripa och förbättra Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2022-11-23 Giltigt (till och med) 2027-06-30 Senast reviderat (dat.) 2026-05-21 Redaktör MAS Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn MAS egenkontrollplan Dokumenttyp Riktlinjer 2 (4) Huvudman - myndighet eller organisation som juridiskt och ekonomiskt har ansvaret för viss verksamhet. I Piteå kommun är kommunfullmäktige huvudman för hälso- och sjukvården. Vårdgivare - statlig myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. I Piteå kommun är socialnämnden vårdgivare. MAS roll och ansvar MAS specifikt utpekade områden enligt hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) omfattar att: - patienten får en säker och ändamålsenligt hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, - patienten får den hälso- och sjukvård som hälso- och sjukvårdspersonal förordnat om, - journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355), - beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten, - att det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för; o läkemedelshantering o rapportering enligt 6 kap. 4§ patientsäkerhetslagen (2010:659) o att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. MAS har en övergripande funktion i socialförvaltningen men MAS roll i den kommunala hälso- och sjukvården fråntar inte andras (sjukvårdshuvudmannen, vårdgivaren, verksamhetschefen och hälso- och sjukvårdpersonalens) ansvar. MAS har inte något primärt ansvar för den individuellt inriktade vården av enskilda patienter men kan ingripa i enskilda fall och bestämma över vård och behandling. MAS ska fullgöra sina uppgifter och sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet. MAS ska ansvara för att upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse. Uppföljningarna från MAS egenkontrollplan är underlag som ska användas vid utformning av den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Revidering av MAS egenkontrollplan Egenkontrollplanen ska revideras vid behov, men minst årligen. Egenkontrollplanen ska förankras hos vårdgivaren (socialnämnden). Som regel ska den årliga revideringen av egenkontrollplanen vara förankrad hos huvudmannen/vårdgivaren senast 30 juni. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2022-11-23 Giltigt (till och med) 2027-06-30 Senast reviderat (dat.) 2026-05-21 Redaktör MAS Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn MAS egenkontrollplan Dokumenttyp Riktlinjer 3 (4) Genomförande, redovisning och åtgärdshantering Genomförande MAS-egenkontroller genomförs strukturerat under året. Under hösten genomförs mer omfattande egenkontroller och under våren genomförs ett mindre antal egenkontroller. Inom vissa områden genomförs tertiala kontroller. Egenkontrollsfrekvensen och parametrarna kan variera, tillkomma eller falla bort, beroende på behov i olika frågor utifrån syftet att hälso- och sjukvårdsverksamhet i kommunen som bedrivs är god och säker. MAS delger berörda avdelningschefer (i de avdelningar där det utförs kommunal hälso- och sjukvård) egenkontrollplanen minst årligen, oftare om det sker revideringar. Det finns parametrar som ska kontrolleras en, två eller tre gånger per år. MAS ansvarar för att inför egenkontrollerna skicka ut underlagen som ska användas i kontrollen. Det har skett ett arbete att utveckla och implementera ett digitalt verktyg för dokumentation av genomförande, resultat och åtgärder av planerade och genomförda egenkontroller. För att avdelningarna ska kunna planera och samordna sin egen egenkontroll i de fall de eventuellt sammanfaller nära i tid med MAS egenkontroll så anpassar MAS i den mån det är möjligt denna uppföljning med övriga årshjulet (tertial, delår och helårsrapportering). Detta för att undvika att samma uppföljningsparametrar kommer med korta tidsintervaller. MAS egenkontrollplan och egenkontrollplanen för hälso- och sjukvård sammanfogas. I enlighet med ansvarsfördelningen i socialnämndens riktlinjer ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ansvarar berörda avdelningschefer för att de fastställda egenkontrollerna genomförs enligt följande tidsramar: - Egenkontroller som genomförs vecka 39 eller 40 ska resultat, analyser och planerade åtgärder vara dokumenterade i det digitala systemet senast 13 oktober. - Egenkontroller som genomförs vecka 8 eller 9 ska resultat, analyser och planerade åtgärder vara dokumenterade i det digitala systemet senast 9 mars. - Egenkontroller som genomförs tertialt ska resultat, analyser och planerade åtgärder vara dokumenterade i det digitala systemet senast 7 maj (T1 jan-april), 7 september (T2 maj-aug) och 7 januari (T3 sept-dec). Redovisning MAS delger socialnämnden höstens resultat i patientsäkerhetsberättelsen. Egenkontroller som genomförs v 8-9 delges socialnämnden som ett enskilt ärende senast 30 juni årligen. Resultat från egenkontroller som genomförs tertialt rapporteras av avdelningschef vid tertialrapportering. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2022-11-23 Giltigt (till och med) 2027-06-30 Senast reviderat (dat.) 2026-05-21 Redaktör MAS Beslutat av Socialnämnd Dokumentnamn MAS egenkontrollplan Dokumenttyp Riktlinjer 4 (4) Åtgärdshantering I enlighet med ansvarsfördelningen i socialnämndens riktlinjer ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete så ansvarar berörda avdelningschefer för att följa upp att egenkontroller utförs enligt egenkontrollsplan och att åtgärder vidtas utifrån resultatet av kontrollen. I samband med uppföljningen ska berörda avdelningschefer ansvara för att vidtagna/planerade åtgärder dokumenteras i Stratsys utifrån eventuellt identifierade brister. Åtgärderna ska sedan följas upp och utvärderas. Dessa underlag är viktiga för att kunna säkerställa och dokumentera att verksamheten ingriper och förbättrar om det finns behov av det samt att det tjänar som viktiga underlag till patientsäkerhetsberättelsen där en del är att redogöra för arbetet som skett för att förbättra patientsäkerheten. Bilagor Bilaga 1. Egenkontrollplan Formulär för Barnchecklista 1 Barnchecklista Se Information på sid 3. Barnchecklistan används dels för att initialt i en utredning bedöma ärendets potentiella påverkan på barn och unga och om du ska göra en prövning av barnets bästa. Om du bedömer att det ska göras en prövning ger den också en vink om hur omfattande barnkonsekvensanalysen kommer att bli, dvs om du ska göra en enkel eller utökad prövning. Länk till Barnkonventionen Barnchecklistan är till för att: • Fungera som ett tankestöd och arbetsmaterial för förvaltningar och bolag. • Införliva barnrättsperspektivet i samtliga av kommunens verksamheter. • Nå bättre och mer väl underbyggda beslut och fungerar som stöd vid skrivandet av tjänsteutlåtanden. Frågan som ska prövas Diarienummer: 26SN163 Ärendets namn: Mas-systematiska uppföljningsplan 1. På vilket sätt, direkt eller indirekt, berörs barn och unga av detta ärende/beslut? JA NEJ Innebär förslaget att vi har: satt barns och ungas baästa i fraämsta rummet analyserat vilka barn och unga som kan diskrimineras av beslutet tagit haänsyn till barns och ungas haälsa och utveckling, behov och saäkerhet tagit haänsyn till barns och ungas sociala, ekonomiska och kulturella raättigheter tagit haänsyn till barns och ungas raätt till fritid, lek och kultur Om svaret på någon av frågorna är NEJ, fundera på hur du kan få ett beslut som följer barn- konventionen och om en barnkonsekvensanalys ska upprättas för att pröva barnets bästa. Kryssa i rutan om följande påstående stämmer: X Barn och unga berörs inte alls av ärendet, varken direkt eller indirekt. På vilket sätt berörs eller berörs inte barn och unga av ärendet? Hälso- och sjukvården i kommunens regi omfattar endast personer >18år. Formulär för Barnchecklista 2 2. Kan barns och ungas egna åsikter tas tillvara i detta ärende/beslut (artikel 12)? JA Om JA, enligt vilken nivå nedan på medinflytandestegen (se bild nedan)? Nivå nr: Motivering till denna nivå: NEJ Om NEJ, motivera varför barns och ungas åsikt ej kan tas tillvara i frågan Bild 1: Tabell av olika nivåer av barnets delaktighet och hur det påverkas av dialogmetoder. Källa: Rättighetsfokus. Datum: 2026-05-25 Beslutsfattande: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Therese Lindström Bodin Formulär för Barnchecklista 3 Information • Den skriftliga prövningen kan med fördel vara en bilaga till beslutsunderlaget. • Vid verksamhetsuppföljningar varje år kan redovisning med fördel göras av vilka prövningar som genomförts under året. • På Piteå kommuns hemsida finns stödmaterial för prövning av barnets bästa: Pitea.se/Barnetsbasta Det finns tre nivåer för att stärka barnets rättigheter i utredningar och beslut 1) Barnchecklista Barnchecklistan används dels för att initialt i en utredning bedöma ärendets potentiella påverkan på barn och unga och om du ska göra en prövning av barnets bästa enligt metoden BKA. Om du bedömer att det ska göras en prövning ger den också en vink om hur omfattande barnkonsekvensanalysen kommer att bli, dvs om du ska göra en enkel eller utökad prövning. 2) Enkel barnkonsekvensanalys (se annan mall) En enklare barnkonsekvensanalys görs då en fråga har påverkan på ett eller flera barn. Syftet är att så sakligt som möjligt klargöra vad som är barnets bästa kopplat till en specifik kontext. En prövning av barnets bästa kan stå för sig själv och göras som medskick till ett större utredningsunderlag. Enklare prövning är en enklare skriftlig beskrivning av hur ett ärende eller en fråga förhåller sig till barnkonventionen. Ingen fördjupad prövning eller analys görs. I vissa ärenden är det inte nödvändigt att göra en omfattande och tidskrävande analys. Ändå kan man vilja belysa på vilket sätt beslutet förhåller sig till barnkonventionen. En enkel barnkonsekvensanalys kan beskrivas som en kortfattad och enkel skrivning där man med hjälp av de fyra grundprinciperna visar på hur beslutet stämmer överens med barnkonventionen eller pekar på var eventuella utmaningar ur ett barnrättsperspektiv kan finnas. 3) Utökad barnkonsekvensanalys (se annan mall) En utökad barnkonsekvensanalys görs då en fråga har stor påverkan på ett eller flera barn. Då tittar man vidare på vilka ytterligare faktorer som är relevanta att beakta innan ett beslut fattas. Barnets bästa vägs mot dess intressen innan ett förslag till beslut kan ges. En fördjupning genomförs i frågor som har stor påverkan på barn på lång sikt där flera intresseområden eller aspekter är relevanta att väga in. Detta kräver att flera sakområden är involverade i den slutgiltiga analysen. Redovisning av resultat från MAS egenkontrollplan vår 2026 §100 26SN165 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 67 Redovisning av resultat från MAS egenkontrollplan vår 2026 Diarienr 26SN165 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden resultat från MAS egenkontrollplan vår 2026 Ärendebeskrivning Enligt riktlinjen MAS systematiska uppföljningsplan Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse • PP egenkontrollsresultat 2026 Paragrafen är justeradPage 1 of 1 Redovisning MAS egenkontroller vår 2026 Bakgrund Som huvudman för hälso- och sjukvård måste kommunen, på en övergripande nivå, styra och följa upp att all hälso- och sjukvårdsverksamhet i kommunen som bedrivs i egen och annans regi är god och säker. Vårdgivaren ansvarar för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kraven på god och säker vård uppnås. I vårdgivarens ansvar ingår att säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för hälso- och sjukvårdsuppgifterna. 1. En internkontrollplan i förvaltningen, 1 januari 2022 2. Egenkontrollplan i förvaltningen, 23 juni 2022 3. MAS-uppföljningsplan, november 2022 Genomförandet Enligt egenkontrollplan med parametrar som fastställs en gång per år. MAS ansvarar för att skicka ut underlagen som ska användas i egenkontrollerna. - Egenkontroller genomförs vecka 39 eller 40. - Egenkontroller genomförs vecka 8 eller 9. Redovisning MAS delger socialnämnden höstens resultat i patientsäkerhetsberättelsen. Egenkontrollerna under våren delges socialnämnden som ett enskilt ärende senast 30 juni årligen. Övriga egenkontroller delger avdelningschefer socialnämnden vid tertialrapportering. Åtgärdshantering Berörda avdelningschefer ansvarar för att åtgärdsplan upprättas i Stratsys som beskriver åtgärdshanteringen, uppföljning och effekter utifrån eventuellt identifierade brister. Dessa underlag är viktiga för att kunna säkerställa och dokumentera att verksamheten ingriper och förbättrar om det finns behov av det samt att det tjänar som viktiga underlag till patientsäkerhetsberättelsen där en del är att redogöra för arbetet som skett för att förbättra patientsäkerheten. Genomförda egenkontroller vår 2026 - Följsamhet till samtycken och dokumentation av skyddsåtgärder - Förekomst av trycksår - Följsamhet till basala hygienrutiner - Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering Egenkontroll skyddsåtgärder SÄBO En eller två sänggrindar Larmmatta Rörelselarm Brickbord Grensele Bälte Övriga skyddsåtägrder Totalt antal skyddsåtgärder Beslut utan samtycke Korrekt journalföring saknas 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 217 1 110 30 3 6 11 378 67 66 280 3 106 19 3 8 11 430 92 54 264 2 92 0 0 1 0 374 30 55 241 1 99 2 0 1 0 344 74 168 263 3 89 0 0 0 3 355 5 157 212 1 101 15 2 3 1 335 70 189 239 4 104 17 0 4 1 369 84 165 Skyddsåtgärder särskilt boende för äldre - antal 2022 2023 VT 2024 HT 2024 VT 2025 HT2025 VT 2026 Egenkontroll skyddsåtgärder PSV En eller två sänggrindar Larmmatta Rörelselarm Brickbord Grensele Bälte Övriga skyddsåtägrder Totalt antal skyddsåtgärder Beslut utan samtycke Ordination och eller journalföring saknas 0 5 10 15 20 25 30 11 3 2 0 6 3 25 2 3 7 0 2 2 0 7 0 18 5 6 5 0 0 1 0 0 0 5 1 1 13 0 3 2 0 0 0 18 14 14 8 4 0 2 1 0 0 15 9 9 8 0 4 3 1 5 0 21 4 11 5 0 0 1 0 2 0 5 0 1 Skyddsåtgärder PSV - antal 2022 2023 VT 2024 HT 2024 VT 2025 HT 2025 VT 2026 Egenkontroll skyddsåtgärder ÄC En eller två sänggrindar Larmmatta Rörelselarm Brickbord Grensele Bälte Övriga skyddsåtägrder Totalt antal skyddsåtgärder Beslut utan samtycke Ordination och eller journalföring saknas 0 2 4 6 8 10 12 14 5 0 5 0 0 0 0 10 0 0 3 0 5 1 0 0 0 9 0 0 4 0 5 0 0 0 0 9 0 0 1 0 11 0 0 0 0 12 10 10 2 0 6 0 0 0 0 8 8 0 1 0 7 0 0 0 0 8 0 22 0 8 0 0 0 0 10 8 8 Skyddsåtgärder ÄC - antal 2022 2023 VT 2024 HT 2024 VT 2025 HT 2025 VT 2026 Förekomst av trycksår Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Icke klssificerbart Icke klassificerbart misstänkt skada Totalt antal trycksår uppkomna i egen verksamhet Undvikbart 0 10 20 30 40 50 60 70 80 9 12 12 5 2 0 40 28 1312 12 5 3 0 0 32 17 13 20 12 9 4 0 0 45 34 27 24 14 8 3 2 2 53 40 22 17 16 8 2 1 1 45 34 21 16 13 6 0 1 1 37 25 10 28 14 8 1 1 0 52 38 11 29 20 17 3 1 4 74 48 22 Trycksår 2020 2021 2022 2023 2024 2025 - vår 2025 - höst 2026 - vår Fördelning mellan avdelningar 2020 2021 2022 VT 2023 HT 2023 VT 2024 HT 2024 VT 2025 HT 2025 VT 2026 0 10 20 30 40 50 60 20 16 22 31 35 30 29 25 31 50 16 15 18 13 15 10 10 10 19 24 2 0 1 3 2 1 4 0 0 0 Trycksår oaktat grad eller uppkomstplats SÄBO HSV PSV Trycksårsförekomst per enhet Norrgården Skogsgården Roknäsgården Öjagården Källbogården Berggården Hortlaxgården Mogården Ängsgården Hemsjukvård 0 5 10 15 20 25 30 9 5 5 6 13 3 5 1 3 24 4 4 2 6 10 1 2 1 2 16 2 4 2 6 6 0 0 0 1 2 Trycksårsförekomst per enhet Antal trycksår Uppkomna i egen verksamhet Undvikbart Resultat följsamhet till basala hygienrutiner Bär korrekt arbetsdräkt Förutsättning att byta arbetskläder dagligen? Anväder ej ring eller ringar Anväder ej armband eller klocka Har kort eller uppsatt hår Korta naglar Bär inte nagelack Anväder förkläde Använder handskar Handsprit före patientarbete Handspit efter patientarbete 75% 80% 85% 90% 95% 100% 105% 97% 93% 96% 91% 95% 95% 94% 84% 96% 86% 93%93% 88% 95% 93% 98% 98% 98% 86% 99% 86% 97% 95% 86% 95% 93% 98% 97% 97% 88% 99% 86% 97% 96% 89% 96% 94% 98% 97% 98% 91% 99% 88% 98% Sammanställning självskattning basala hygienrutiner 2021 2022 2023 2024 2025 VT 2025 HT 2026 VT Extern kvalitetsgranskning läkemedelshantering Genomförs av Apoteket AB. Fysisk eller digital granskning av alla särskilda boenden för äldre, hemsjukvård, Trädgårdens äldrecentra samt 5 gruppbostäder. Granskning av verksamhet och rutiner. Generellt god styrning och god läkemedelshantering, återkommande förbättringsområden: - Säkerställ att delegerad personal alltid kontrollerar läkemedelslista före administrering av läkemedel, samt övrig följsamhet till rutiner för läkemedelshantering. - Säkerställ att förvaring, hållbarhet och kontroller utförs enligt rutiner. - Säkerställ följsamhet till ny delegeringsföreskrift och rutiner. Förslag till beslut 1. Rutin för att förebygga och behandla trycksår samt rutin för förebygga och behandla undernäring 2. Implementering av rutiner 3. Riktade utbildningsinsatser (Källbogården, Öjagården, Skogsgården) 4. Uppföljning avdelningsvis av implementering av rutiner och utbildningsinsatser i tertialrapportering 5. Uppföljning av egenkontroller i samband med patientsäkerhetsberättelse Revidering av riktlinje ”Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet för hälso- och sjukvård” §101 26SN164 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 66 Revidering av riktlinje ”Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet för hälso- och sjukvård” Diarienr 26SN164 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden att godkänna revidering av riktlinje för ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. Ärendebeskrivning Enligt regeringens proposition 2025/26:19 Nästa steg för en god och nära vård, som träder i kraft 1 juli 2026, införs ett krav i hälso- och sjukvårdslagen att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i kommunen. I den årliga översyn och revidering av riktlinjen för ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård har nu ansvaret för MAR kompletterats och uppdraget/ansvaret mellan MAS och MAR separerats. Ansvaret för medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering regleras i Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse • Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet för hälso- och sjukvård - revideringPage 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 • Bilaga till ansvarsfördelning, Formulär Barncheclista Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Formulär för Barnchecklista 1 Barnchecklista Se Information på sid 3. Barnchecklistan används dels för att initialt i en utredning bedöma ärendets potentiella påverkan på barn och unga och om du ska göra en prövning av barnets bästa. Om du bedömer att det ska göras en prövning ger den också en vink om hur omfattande barnkonsekvensanalysen kommer att bli, dvs om du ska göra en enkel eller utökad prövning. Länk till Barnkonventionen Barnchecklistan är till för att: • Fungera som ett tankestöd och arbetsmaterial för förvaltningar och bolag. • Införliva barnrättsperspektivet i samtliga av kommunens verksamheter. • Nå bättre och mer väl underbyggda beslut och fungerar som stöd vid skrivandet av tjänsteutlåtanden. Frågan som ska prövas Diarienummer: 26SN164 Ärendets namn: Riktlinje Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet för hälso- och sjukvård 1. På vilket sätt, direkt eller indirekt, berörs barn och unga av detta ärende/beslut? JA NEJ Innebär förslaget att vi har: satt barns och ungas baästa i fraämsta rummet analyserat vilka barn och unga som kan diskrimineras av beslutet tagit haänsyn till barns och ungas haälsa och utveckling, behov och saäkerhet tagit haänsyn till barns och ungas sociala, ekonomiska och kulturella raättigheter tagit haänsyn till barns och ungas raätt till fritid, lek och kultur Om svaret på någon av frågorna är NEJ, fundera på hur du kan få ett beslut som följer barn- konventionen och om en barnkonsekvensanalys ska upprättas för att pröva barnets bästa. Kryssa i rutan om följande påstående stämmer: X Barn och unga berörs inte alls av ärendet, varken direkt eller indirekt. På vilket sätt berörs eller berörs inte barn och unga av ärendet? Hälso- och sjukvården i Piteå kommun omfattar personer > 18 år. Formulär för Barnchecklista 2 2. Kan barns och ungas egna åsikter tas tillvara i detta ärende/beslut (artikel 12)? JA Om JA, enligt vilken nivå nedan på medinflytandestegen (se bild nedan)? Nivå nr: Motivering till denna nivå: NEJ Om NEJ, motivera varför barns och ungas åsikt ej kan tas tillvara i frågan Bild 1: Tabell av olika nivåer av barnets delaktighet och hur det påverkas av dialogmetoder. Källa: Rättighetsfokus. Datum: 2026-05-25 Beslutsfattande: Therese Lindström Bodin, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Formulär för Barnchecklista 3 Information • Den skriftliga prövningen kan med fördel vara en bilaga till beslutsunderlaget. • Vid verksamhetsuppföljningar varje år kan redovisning med fördel göras av vilka prövningar som genomförts under året. • På Piteå kommuns hemsida finns stödmaterial för prövning av barnets bästa: Pitea.se/Barnetsbasta Det finns tre nivåer för att stärka barnets rättigheter i utredningar och beslut 1) Barnchecklista Barnchecklistan används dels för att initialt i en utredning bedöma ärendets potentiella påverkan på barn och unga och om du ska göra en prövning av barnets bästa enligt metoden BKA. Om du bedömer att det ska göras en prövning ger den också en vink om hur omfattande barnkonsekvensanalysen kommer att bli, dvs om du ska göra en enkel eller utökad prövning. 2) Enkel barnkonsekvensanalys (se annan mall) En enklare barnkonsekvensanalys görs då en fråga har påverkan på ett eller flera barn. Syftet är att så sakligt som möjligt klargöra vad som är barnets bästa kopplat till en specifik kontext. En prövning av barnets bästa kan stå för sig själv och göras som medskick till ett större utredningsunderlag. Enklare prövning är en enklare skriftlig beskrivning av hur ett ärende eller en fråga förhåller sig till barnkonventionen. Ingen fördjupad prövning eller analys görs. I vissa ärenden är det inte nödvändigt att göra en omfattande och tidskrävande analys. Ändå kan man vilja belysa på vilket sätt beslutet förhåller sig till barnkonventionen. En enkel barnkonsekvensanalys kan beskrivas som en kortfattad och enkel skrivning där man med hjälp av de fyra grundprinciperna visar på hur beslutet stämmer överens med barnkonventionen eller pekar på var eventuella utmaningar ur ett barnrättsperspektiv kan finnas. 3) Utökad barnkonsekvensanalys (se annan mall) En utökad barnkonsekvensanalys görs då en fråga har stor påverkan på ett eller flera barn. Då tittar man vidare på vilka ytterligare faktorer som är relevanta att beakta innan ett beslut fattas. Barnets bästa vägs mot dess intressen innan ett förslag till beslut kan ges. En fördjupning genomförs i frågor som har stor påverkan på barn på lång sikt där flera intresseområden eller aspekter är relevanta att väga in. Detta kräver att flera sakområden är involverade i den slutgiltiga analysen. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2025-05-26 Giltigt (till och med) 2027-06-30 Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör MAS och verksamhetschef hälso- och sjukvård Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård Dokumenttyp Riktlinjer 1 (5) Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet för hälso- och sjukvård Huvudman Enligt hälso- och sjukvårdslagen är kommunen huvudman med ansvar för att erbjuda en god kommunal hälso- och sjukvård på lika villkor. Det är endast kommun eller region som kan vara huvudman för hälso- och sjukvård. Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret innefattar biståndsbedömd dagverksamhet/daglig verksamhet, särskilda boendeformer för äldre och personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård i hemmet enligt tröskelprincipen. Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar innebär hälso- och sjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå, vilket innebär behandling, omvårdnad, förebyggande arbete samt rehabilitering och habilitering som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller särskilda kompetens. Vid tvist eller oklarheter kring vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som bedöms vara på primärvårdsnivå ska kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) eller kommunens medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) rådfrågas. Vårdgivare Vårdgivare är den som utför hälso- och sjukvård, vilket kan vara i kommunens egen regi eller bedrivas av privata utförare. I Piteå kommun är Socialnämnden den enda vårdgivaren. Vårdgivare är skyldiga att bedriva hälso- och sjukvård så kraven på god och säker vård uppfylls enligt lag. Vårdgivaren ansvarar för att hålla sig uppdaterad kring gällande lagstiftning, författningar, nationella riktlinjer och skapa riktlinjer som är relevanta för verksamheten. MAS/MAR Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer, skall det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. Inom verksamhetsområde som omfattar rehabilitering ska det finnas med medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) som ska vara fysioterapeut eller arbetsterapeut. MAS- och MAR-funktionen tillhör huvudmannen för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar (SFS 2017:30). För verksamheter som arbetar med rehabilitering kan det i stället finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR. MAS och MAR har ett lagstadgat ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen för att hög patientsäkerhet och god kvalitet tillgodoses i vården. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2025-05-26 Giltigt (till och med) 2027-06-30 Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör MAS och verksamhetschef hälso- och sjukvård Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård Dokumenttyp Riktlinjer 2 (5) För socialnämnden har MAS och MAR ett tillsynsansvar över verksamhetens utförande av hälso- och sjukvård. Vid tillsyn granskas de rutiner som finns, att dessa följer gällande regelverk samt hur verksamheten säkerställer personalens följsamhet genom egenkontroller. Organisatorisk ställning och verksamhetsområde Organisatoriskt är MAS och MAR underställd socialchefen. Ansvaret omfattar all hälso- och sjukvård i socialförvaltningen i Piteå kommun. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är även ansvarig för rehabiliteringen i kommunen. MAS har ett särskilt medicinskt ansvar för att: 1. Patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. 2. Patienten får den hälso- och sjukvård som läkare hälso- och sjukvårdspersonal förordnat om. 3. Journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen. 4. Beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten. 5. Det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för: - Läkemedelshantering. - Rutiner för rapportering enligt patientsäkerhetslagen. - Att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när patients tillstånd fordrar det. MAS ansvarar vidare för att: • Upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet inom ramen för det kvalitetsledningssystem som finns i verksamheten. Detta utövas genom att den medicinskt ansvariga sjuksköterskan planerar, styr, kontrollerar, dokumenterar och redovisar arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. MAS har en egenkontrollsplan som redovisas socialnämnden två gånger per år. • Tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs samt att det finns behövliga riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvårdsverksamheten. • Befattningen ”medicinskt ansvarig sjuksköterska” har inget primärt ansvar för den individuellt inriktade vården av enskilda patienter men kan i överenskommelse med vad som framgår av bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen ingripa i enskilda fall och bestämma över vård och behandling. • Vara en resurs för socialnämnden vad det gäller planering av kommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet, framtagning av kommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet samt användning av kommunens hälso- och sjukvårdsresurser och kompetens. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2025-05-26 Giltigt (till och med) 2027-06-30 Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör MAS och verksamhetschef hälso- och sjukvård Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård Dokumenttyp Riktlinjer 3 (5) • Undervisa och informera personal om gällande regler, tex för läkemedelshantering, delegering och nya författningar. MAR har ett särskilt medicinskt ansvar för att: 1. Patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. 2. Patienten får den hälso- och sjukvård som läkare hälso- och sjukvårdspersonal förordnat om. 3. Journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen. 4. Beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten. 5. Det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för: - Rutiner för rapportering enligt patientsäkerhetslagen. - Att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när patients tillstånd fordrar det. - Rehabilitering, habilitering, förskrivning och användning av hjälpmedel. MAR ansvarar vidare för att: • Upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet inom ramen för det kvalitetsledningssystem som finns i verksamheten. Detta utövas genom att den medicinskt ansvarig för rehabilitering planerar, styr, kontrollerar, dokumenterar och redovisar arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. MAR har en egenkontrollplan som redovisas socialnämnden två gånger per år. • Tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs samt att det finns behövliga riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvårdsverksamheten. • Befattningen ”medicinskt ansvarig för rehabilitering” har inget primärt ansvar för den individuellt inriktade vården av enskilda patienter men kan i överenskommelse med vad som framgår av bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen ingripa i enskilda fall och bestämma över vård och behandling. • Vara en resurs för socialnämnden vad det gäller planering av kommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet, framtagning av kommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet samt användning av kommunens hälso- och sjukvårdsresurser och kompetens. • Undervisa och informera personal om gällande regler, tex för rehabilitering, habilitering, förskrivning, användning av hjälpmedel, delegering och nya författningar. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2025-05-26 Giltigt (till och med) 2027-06-30 Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör MAS och verksamhetschef hälso- och sjukvård Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård Dokumenttyp Riktlinjer 4 (5) Verksamhetschef (Hälso- och sjukvårdschef) Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska det för varje vårdgivare finnas en verksamhetschef för hälso- och sjukvård. Ansvaret för verksamhetschef regleras i hälso- och sjukvårdsförordningen. Verksamhetschef har ett, enligt hälso- och sjukvårdsförordningen, samlat ledningsansvar och ansvarar för att den enskildes behov av trygghet, säkerhet, kontinuitet och samordning i vården tillgodoses. I det samlade ledningsansvaret ingår att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att organisatoriskt planera, leda och kontrollera verksamheten. Verksamhetschef kan uppdra åt befattningshavare som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Överlåtelsen ska vara skriftlig med namngiven befattningshavare och vilka enskilda ledningsuppgifter som har överlåtits. Verksamhetschef har vid överlåtelse av enskilda medicinska ledningsuppgifter kvar det övergripande och samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten men kan inte bestämma över de arbetsuppgifter som MAS eller MAR har, enligt lagar och föreskrifter. Organisatorisk ställning och verksamhetsområde Organisatoriskt är verksamhetschefen underställd socialchefen. Verksamhetschefsansvaret omfattar all hälso- och sjukvård i socialförvaltningen i Piteå kommun. Verksamhetschef, enligt HSL, ansvarar för: • Att inom ramen för vårdgivarens ledningsansvar ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. • Att hälso- och sjukvårdspersonalen har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten, samt ska se till att de får den utbildning och fortbildning som behövs för arbetet. • Den löpande verksamheten inom sitt område och ser till att den fungerar på ett tillfredställande sätt. Till verksamhetschefens uppgifter hör, förutom att tillse att det medicinska omhändertagandet av patienter tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård, att tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredställande sätt. • Att mål för verksamheten formuleras och att målen nås. • Att uppföljning och analys av verksamheten sker, så att åtgärder kan vidtas och på så sätt förbättra vården. • Att det finns rutiner för hantering och användning av bland annat medicintekniska produkter. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2025-05-26 Giltigt (till och med) 2027-06-30 Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör MAS och verksamhetschef hälso- och sjukvård Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård Dokumenttyp Riktlinjer 5 (5) • Att anmälan sker till Inspektionen för vård och omsorg vid ny verksamhet eller förändring av densamma. • Att tillsammans med MAS och MAR säkerställa att processer och rutiner i kvalitetsledningssystemet är aktuella och befintliga. • Anmälan av person till IVO. • Att samverka internt inom kommunen mellan hälso- och sjukvårdsavdelningen och avdelningar som bedriver hälso- och sjukvård ex, om delegerade uppgifter. Samverkan ska även ske med Regionens hälso- och sjukvård samt privata vårdgivare. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) Patientdatalagen (2010:355) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Uppföljning mätpunkter T1 2026

§102 25SN51 … Mätpunkt Avd 2026 2025 # Jämförelse Finansiering av ev överanställningar Verksamhetsstöd 100% 47% 113% Kostnad för ramflytt till IT-avdelningen Verksamhetsstöd 46000 72 000 -26 000 Kostnad bemanningssjuksköterskor Hälso- och sjukvård 3 664 200 2 185 500 1 478 700 Beställda timmar bemanningssjuksköterskor Hälso- och sjukvård 7 238 3 564 3 674 Kostnad bemanningsfysioterapeuter/arbetsterapeuter Hälso- och sjukvård 0 0 0 Beställda timmar bemanningsfysioterapeuter/arbetsterapeuter Hälso- och sjukvård 0 0 0 Kostnader för hjälpmedel Hälso- och sjukvård 2 706 500 3 110 800 -404 300 Totala kostnader bemanningspersonal Hälso- och sjukvård 3 664 200 2 185 500 1 478 700 Utfall resekostnader Barn och familj 180 353 -49% Utfall konsultkostnader Barn och familj 87 93 -6% Utfall handledarkostnader Barn och familj 253 252 0% Utfall institutionsvårdskostnader för vuxna Stöd till vuxna 2964 5 531 -46% Kostnader för övertid/fyllnadstid Ordinärt boende 898 912 -2% Kostnader tillfälligt inhyrd personal Ordinärt boende 326 393 -17% Brukartid i procent Ordinärt boende 62% 60% 3% Antal utlagda timmar i schema jämfört med budgeterade timmar i schema Ordinärt boende 4 960 8 692 -43% Norrgården - Antal utlagda timmar i schema jämfört med budgeterade timmar i schemaSärskilt boende -181 2 148 -108% Roknäsgården - Antal arbetade timmar jämfört med budgeterade timmar Särskilt boende -1 255 -389 223% Antal som gått över till basscheman Särskilt boende 6 1 0 5 Antal som samplanerar Särskilt boende 5 2 2 3 Antal utlagda timmar i schema jämfört med budgeterade timmar i schema Psykosocialt stöd till vuxna & daglig verksamhet -8899 -9 217 318 Beställda vikarietimmar sjukfrånvaro/VAB Psykosocialt stöd till vuxna & daglig verksamhet 5122 5 326 -204 Antal sjuktimmar korttidssjukfrånvaro Psykosocialt stöd till vuxna & daglig verksamhet 4541 6 316 -1 775 Antalet beställda vikarietimmar i relation till korttidssjukfrånvaro Psykosocialt stöd till vuxna & daglig verksamhet 113% 84% 34% Antal arbetade timmar jämfört med budgeterade timmar Psykosocialt stöd till vuxna & daglig verksamhet -5394 -5 436 -1% Tertial 1 Tjänsteskrivelse Datum 2026-06-23 Dnr 25SN51 Uppföljning mätpunkter T1 2026 Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår Socialnämnden att ta del av informationen. Ärendebeskrivning Mätpunkterna i den ekonomiska aktivitetsplanen följs upp per tertial 1 2026. Beslutsunderlag Mätpunkter 2026 T1 Beslutet skickas till Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till Anna Johansson Ekonom/controller Socialförvaltningen Information förslag till Strategisk plan 2027- 2029 och Årsbudget 2027 §103 26SN148 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 60 Information förslag till Strategisk plan 2027-2029 och Årsbudget 2027 Diarienr 26SN148 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden tar del av informationen, beslutas tas i Socialnämnden i augusti. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer inför Budget 2027 och Strategisk plan 2027-2029. I riktlinjerna framgår vilka prioriteringar och uppdrag som gäller för budget och verksamhetsplans arbete. Bifogat finns socialnämndens förslag till Strategisk plan 2027-2029 och Årsbudget 2027 Beslut utifrån förslaget kommer att tas på extrainsatt socialnämnd i augusti men socialnämnden delges nu information utifrån föreslaget innehåll. Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag, beslutas tas i Socialnämnden i augusti. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 • Bilaga Barnchecklista förslag till strategisk plan 2027-2029 och Årsbudget 2027Page 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 • Utkast till AU Forslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Formulär för Barnchecklista 1 Barnchecklista Se Information på sid 3. Barnchecklistan används dels för att initialt i en utredning bedöma ärendets potentiella påverkan på barn och unga och om du ska göra en prövning av barnets bästa. Om du bedömer att det ska göras en prövning ger den också en vink om hur omfattande barnkonsekvensanalysen kommer att bli, dvs om du ska göra en enkel eller utökad prövning. Länk till Barnkonventionen Barnchecklistan är till för att: • Fungera som ett tankestöd och arbetsmaterial för förvaltningar och bolag. • Införliva barnrättsperspektivet i samtliga av kommunens verksamheter. • Nå bättre och mer väl underbyggda beslut och fungerar som stöd vid skrivandet av tjänsteutlåtanden. Frågan som ska prövas Diarienummer: 26SN148 Ärendets namn: Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och Årsbudget 2027 1. På vilket sätt, direkt eller indirekt, berörs barn och unga av detta ärende/beslut? JA NEJ Innebär förslaget att vi har: x satt barns och ungas baästa i fraämsta rummet x analyserat vilka barn och unga som kan diskrimineras av beslutet x tagit haänsyn till barns och ungas haälsa och utveckling, behov och saäkerhet x tagit haänsyn till barns och ungas sociala, ekonomiska och kulturella raättigheter x tagit haänsyn till barns och ungas raätt till fritid, lek och kultur Om svaret på någon av frågorna är NEJ, fundera på hur du kan få ett beslut som följer barn- konventionen och om en barnkonsekvensanalys ska upprättas för att pröva barnets bästa. Kryssa i rutan om följande påstående stämmer: Barn och unga berörs inte alls av ärendet, varken direkt eller indirekt. På vilket sätt berörs eller berörs inte barn och unga av ärendet? Ärendet avser förslag till strategisk plan inför 2027-2029 vilket innebär beslut kring för socialnämnden prioriterade insatsområden och kvalitetsindikatorer samt förslag till fördelning och äskning av resurser inför 2027. Beslutet påverkar inriktning och resurser för avdelningar som arbetar direkt eller indirekt inom socialnämndens ansvarsområde vilket i hög grad påverkar barn inom socialnämndens målgrupper men även utifrån de förebyggande arbetet barn inom hela Piteå kommun. Formulär för Barnchecklista 2 2. Kan barns och ungas egna åsikter tas tillvara i detta ärende/beslut (artikel 12)? JA Om JA, enligt vilken nivå nedan på medinflytandestegen (se bild nedan)? Nivå nr: Motivering till denna nivå: NEJ Om NEJ, motivera varför barns och ungas åsikt ej kan tas tillvara i frågan x Svårighet att på ett relevant sätt inhämta barn och ungas åsikt i frågan då det inte finns ett gemensamt tillvägagångssätt inom kommunen att inhämta åsikter från barn och unga i denna typ av frågor som är av en långsiktig strategisk karaktär och som på ett övergripande sätt påverkar alla barn i Piteå. Bild 1: Tabell av olika nivåer av barnets delaktighet och hur det påverkas av dialogmetoder. Källa: Rättighetsfokus. Formulär för Barnchecklista 3 Datum: 2026-06-15 Beslutsfattande: Socialnämnden Information • Den skriftliga prövningen kan med fördel vara en bilaga till beslutsunderlaget. • Vid verksamhetsuppföljningar varje år kan redovisning med fördel göras av vilka prövningar som genomförts under året. • På Piteå kommuns hemsida finns stödmaterial för prövning av barnets bästa: Pitea.se/Barnetsbasta Det finns tre nivåer för att stärka barnets rättigheter i utredningar och beslut 1) Barnchecklista Barnchecklistan används dels för att initialt i en utredning bedöma ärendets potentiella påverkan på barn och unga och om du ska göra en prövning av barnets bästa enligt metoden BKA. Om du bedömer att det ska göras en prövning ger den också en vink om hur omfattande barnkonsekvensanalysen kommer att bli, dvs om du ska göra en enkel eller utökad prövning. 2) Enkel barnkonsekvensanalys (se annan mall) En enklare barnkonsekvensanalys görs då en fråga har påverkan på ett eller flera barn. Syftet är att så sakligt som möjligt klargöra vad som är barnets bästa kopplat till en specifik kontext. En prövning av barnets bästa kan stå för sig själv och göras som medskick till ett större utredningsunderlag. Enklare prövning är en enklare skriftlig beskrivning av hur ett ärende eller en fråga förhåller sig till barnkonventionen. Ingen fördjupad prövning eller analys görs. I vissa ärenden är det inte nödvändigt att göra en omfattande och tidskrävande analys. Ändå kan man vilja belysa på vilket sätt beslutet förhåller sig till barnkonventionen. En enkel barnkonsekvensanalys kan beskrivas som en kortfattad och enkel skrivning där man med hjälp av de fyra grundprinciperna visar på hur beslutet stämmer överens med barnkonventionen eller pekar på var eventuella utmaningar ur ett barnrättsperspektiv kan finnas. 3) Utökad barnkonsekvensanalys (se annan mall) En utökad barnkonsekvensanalys görs då en fråga har stor påverkan på ett eller flera barn. Då tittar man vidare på vilka ytterligare faktorer som är relevanta att beakta innan ett beslut fattas. Barnets bästa vägs mot dess intressen innan ett förslag till beslut kan ges. En fördjupning genomförs i frågor som har stor påverkan på barn på lång sikt där flera intresseområden eller aspekter är relevanta att väga in. Detta kräver att flera sakområden är involverade i den slutgiltiga analysen. Återrapport av digitala inköp §104 25SN49 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 69 Återrapport av digitala inköp Diarienr 25SN49 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden tar del av informationen Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade 2025-06-16 att förvaltningen skulle påbörja ett projekt med införande av digitala inköp i hemtjänsten Under hösten gjordes ytterligare förberedelser och analyser av avgiftsberäkningar, vilket ledde till en planerad uppstart efter årsskiftet. Därefter har SKR gjort förtydliganden i frågan vilket innebär att socialförvaltningen behövde göra ett omtag i frågan. Socialnämnden beslutade därför 2026-03-25 att avvakta införandet till dess att förvaltningen framkommit med nytt ställningstagande samt återkoppling i ärendet i juni månads sammanträde Enligt SKR ingår insatsen inköp i maxtaxan i hemtjänsten. Det innebär att kostnader för plock och leveransavgift ska ingå i maxtaxan. Socialförvaltningens bedömning är därför att en upphandling av en leverantör av plock- och leverans av varor till brukare behöver göras. En beställning för upphandling är skickad till inköpsavdelningen. Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Digitala inköpPage 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 • §51 SN Digitala inköp Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Tertialrapport Vård- och omsorgsboende §105 26SN42 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-05-06

§ 54 Tertialrapport Vård- och omsorgsboende Diarienr 26SN42 Beslut Socialnämndens arbetsutskott tar del av informationen. Ärendebeskrivning De flesta säbon visar inga eller mindre avvikelser medan ett par dras med lite större underskott. Hög sjukfrånvaro, höga övertidstimmar och vikariebrist utmanar verksamheterna. Enhetschefer inom särskilt boende flaggar för en allvarlig situation där brist på kompetens och stora rekryteringssvårigheter skapar oro för verksamhetens förmåga att uppfylla sitt uppdrag. Det svårt att rekrytera personal med rätt utbildning och erfarenhet. Cheferna upplever ökad stress, hög arbetsbelastning och en oro över att inte kunna leva upp till sitt ansvar, särskilt i frågor som rör kvalitet och säkerhet. Detta skapar en risk för långvarig arbetsbelastning och enhetschefers hållbarhet över tid. Enhetscheferna uttrycker även osäkerhet kring hur verksamheten ska prioritera vid fortsatt resursbrist, vilket skapar en otrygg arbetssituation och risker för både brukar- och patientsäkerheten. Ur ett behållarperspektiv krävs både riktade insatser och långsiktiga strukturella åtgärder för att socialtjänsten ska kunna behålla kompetenta medarbetare och fullgöra sitt uppdrag. De pågående uppsägningarna vid Hortlaxgården bedöms leda till totalt 11 vakanser i augusti. Detta skapar en mycket ansträngd situation och väcker stor oro för verksamhetens förutsättningar. Sommaren, där vi ”står nu” så saknar säbo 43 vikarier, stor oro råder för hur vi ska lösa ut den lagliga rätt till semester som våra medarbetare har samt oro för den kvalité vi utför. De flesta säbon visar inga eller mindre avvikelser medan ett par dras med lite större underskott. Hög sjukfrånvaro, höga övertidstimmar och vikariebrist utmanar verksamheterna. Verksamhetsdialoger genomförs kontinuerligt med alla säbon för uppföljning, stöd och nära dialoger. Egenkontroller är genomförda och hanterade enligt rutin.Page 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-05-06 Beslutsunderlag • Tertialrapport 1 2026 Särskilt boende för äldre • Tertialrapport jan-april 2026 Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-12-16 Redaktör Processledare kvalitetsteamet Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 1 (5) Tertialrapport mall Tertialrapport 1 2026 Särskilt boende för äldre Sammanfattning De flesta säbon visar inga eller mindre avvikelser medan ett par dras med lite större underskott. Hög sjukfrånvaro, höga övertidstimmar och vikariebrist utmanar verksamheterna. Enhetschefer inom särskilt boende flaggar för en allvarlig situation där brist på kompetens och stora rekryteringssvårigheter skapar oro för verksamhetens förmåga att uppfylla sitt uppdrag. Det svårt att rekrytera personal med rätt utbildning och erfarenhet. Cheferna upplever ökad stress, hög arbetsbelastning och en oro över att inte kunna leva upp till sitt ansvar, särskilt i frågor som rör kvalitet och säkerhet. Detta skapar en risk för långvarig arbetsbelastning och enhetschefers hållbarhet över tid. Enhetscheferna uttrycker även osäkerhet kring hur verksamheten ska prioritera vid fortsatt resursbrist, vilket skapar en otrygg arbetssituation och risker för både brukar- och patientsäkerheten. Ur ett behållarperspektiv krävs både riktade insatser och långsiktiga strukturella åtgärder för att socialtjänsten ska kunna behålla kompetenta medarbetare och fullgöra sitt uppdrag. De pågående uppsägningarna vid Hortlaxgården bedöms leda till totalt 11 vakanser i augusti. Detta skapar en mycket ansträngd situation och väcker stor oro för verksamhetens förutsättningar. Sommaren, där vi ”står nu” så saknar säbo 43 vikarier, stor oro råder för hur vi ska lösa ut den lagliga rätt till semester som våra medarbetare har samt oro för den kvalité vi utför. De flesta säbon visar inga eller mindre avvikelser medan ett par dras med lite större underskott. Hög sjukfrånvaro, höga övertidstimmar och vikariebrist utmanar verksamheterna. Verksamhetsdialoger genomförs kontinuerligt med alla säbon för uppföljning, stöd och nära dialoger. Egenkontroller är genomförda och hanterade enligt rutin. Ekonomi De flesta säbon visar inga eller mindre avvikelser medan ett par dras med lite större underskott. Hög sjukfrånvaro, höga övertidstimmar och vikariebrist utmanar verksamheterna. Verksamhetsdialoger genomförs kontinuerligt med alla säbon för uppföljning, stöd och nära dialoger. Äldreomsorgslyftet ger personalen möjlighet till utbildning där utbildningskostnaderna är finansierade. Avdelningschef och enhetschefer tillsammans med stödfunktioner inom ekonomi och bemanning arbetar med optimering av schemaläggning med hjälp av samplanering (ett säbo kvar, ”kliver in” hösten 2026) införande av basscheman vid behov och differentiering av arbetsuppgifter. Administratörernas roll behöver tydliggöras och utbildning i schemaläggning av chefer och administratörer inplaneras Kvalitet och patientsäkerhet Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-12-16 Redaktör Processledare kvalitetsteamet Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 2 (5) 1. sammanställning analys av rapporter (Lex Sara, Lex Maria, avvikelserapporter Lex Maria, ingen inkommen under perioden. Lex Sarah , två pågående Lex Sarah utredning inkommna i April. Båda avser misstänkt felhantering av rörelselarm. 2. Sammanställning och analys synpunkter och klagomål Inkomna klagomål och synpunkter är av varierande omfattning och innehåll, med både verksamhetsrelaterade och bemötandefrågor utan någon tydlig ökning från föregående år. Åtgärder har omfattat samtal med anhörig samt erbjudande om möte i syfte att ta del av anhörigas synpunkter och tydliggöra bakomliggande orsaker. Dialog har även förts med kontaktperson och berörd personalgrupp. I vissa ärenden har handlingsplan eller åtgärdsplan upprättats. Sammantaget bidrar hanteringen till lärande och ökad förståelse parter emellan. 3. Sammanställning av genomförda egenkontroller under tertialen Avvikelser: Läkemedelshändelse: Kolumnetiketter Typ av händelse: 2026-01 2026-02 2026-03 2026-04 Totalsumma Fel i läkemedelslista 5 4 2 11 Fel läkemedel i dospåse/dosett 1 2 2 1 6 Fel signeringslista 4 3 6 1 14 Felaktig dos av läkemedlet 1 1 3 1 6 Läkemedel gavs vid fel tidpunkt 3 4 7 3 17 Läkemedel saknas 11 9 9 5 34 Läkemedel är felaktigt utförd 1 3 2 6 Signering saknas 4 6 2 12 Utebliven dos av läkemedel 49 65 57 34 205 Överdosering av läkemedel 1 2 1 4 Totalsumma 74 94 95 52 315 Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-12-16 Redaktör Processledare kvalitetsteamet Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 3 (5) Åtgärder Läkemedelshändelser: Samtal med berörd personal då det inträffar, påminnelser på APT om rutiner. Vi ser en ökning av läkemedelshändelser, vilket bedöms ha samband med en försämrad samlad kompetens i verksamheten, minskad andel erfaren och utbildad personal samt hög personalomsättning. Fallavvikelser: 431 st fall under perioden. Åtgärder fallavvikelser: Fallprevention, samtal med Ssk och personal. Även ta upp på Apt och veckonytt. Viktigt att Ssk samarbetar med oss. Det är svårt att förhindra fall hos äldre då åldrandet påverkar flera kroppssystem samtidigt, fall orsakas av både medicinska, miljömässiga och sociala faktorer mm. Fall händelseplats: Antal fall Annan plats 17 Badrum/toalett 57 Dagrum/vardagsrum 54 Korridor/hall 83 Kök 33 Sovrum 185 Ute 2 Totalsumma 431 Konflikt mellan boenden: Det har uppstått konflikt mellan två boende på enhet inom några av våra säbon. Situationen påverkar periodvis tryggheten i boendemiljön. Åtgärder: Personalen har vidtagit åtgärder i form av samtal, anpassning av rutiner och ökad tillsyn för att minska konfliktrisken, Bemötandeplaner och handlingsplaner, dialog på APT/omsorgsträff gällande aktuell bemötandeplan/handlindplan. 0,70 0,27 0,56 0,72 0,88 0,96 0,56 0,60 0,59 0,65 BERGGÅRDEN HORTLAXGÅRDEN KÄLLBOGÅRDEN MOGÅRDEN NORRGÅRDEN ROKNÄSGÅRDEN SKOGSGÅRDEN ÄNGSGÅRDEN ÖJAGÅRDEN GENOMSNITT Antal läkemedelsavvikelser per boende Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-12-16 Redaktör Processledare kvalitetsteamet Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 4 (5) Basala hygienrutiner: Vi uppnår i hög grad vårt målvärde inom samtliga områden, men brister kvarstår i användningen av handsprit före patientarbete. Svarsfrekvensen kan fortsatt bli bättre och vi ser en negativ förändring sedan övergången från pappersenkät till digital enkät. Samtliga SÄBO-enheter går igenom sitt enkätresultat på APT och har även inlagt i årshjulet att regelbundet följa upp och samtala om vikten av basala hygienrutiner. Dokumentation: Genomförandeplan: Fortsatt endast i pappersform, behöver upprättas i Combine. Kompetensen varierar bland personalen. Dokumentationsombud kommer att ge stöd vid överföring till Combine. Insatsen planeras till senhösten 2026 och under 2027. Journalanteckning: Kompetensen varierar bland personalen. Det är många gånger samma personer som antecknar. Flertalet skriver i fel lagrum, HSL anteckningar skrivs i SoL. Dokumentationsombudet har nu utbildat hälften av personalen inom säbo, i Combine, vilket har skett både individuellt och i grupp samt haft viss uppföljning för att se om det förbättras. 4. Sammanställning av genomförda och planerade åtgärder samt effekt av åtgärderna Dokumentationsombud: Uppdraget att höja personalens kompetens i dokumentation och användning av verksamhetssystemet Combine, för att säkerställa kvalitet, rättssäkerhet. Insatsen visar på positiva effekter. Metodstöd: Syftet är att stärka kompetensen inom vård och omsorg genom en utbildningsinsats som höjer kvaliteten och främjar gemensamt lärande. Målet är ökad samsyn, förbättrad metodik och dokumenterad lärdom för långsiktig effekt. Vi kan redan nu se positiva effekter bla ökad kunskap, förbättrad metodik mm. Utbildning för vård-och omsorgspersonal kommer genomföras lokalt på samtliga säbon under 2026 då behov finns att höja kvaliteten och säkerheten i omvårdnadsarbetet. Ansvariga för planering och genomförande av denna utbildningsinsats är metodstöd och dokumentationsombud- i samråd med teamledare och enhetschef. Upplägg planeras och anpassas utifrån varje säbo´s behov. Pågår, är för tidigt att utvärdera. Arbetsmiljö/kompetensförsörjning Verksamheten står i en omfattande och långvarig kompetensbrist som i nuläget överstiger verksamhetens förmåga att hantera den inom befintliga ramar. Detta medför påtagliga risker för verksamhetens kvalitet, rättssäkerhet och långsiktiga hållbarhet samt påverkar arbetsmiljön negativt. Ur ett behållarperspektiv krävs både riktade insatser och långsiktiga strukturella åtgärder för att socialtjänsten ska kunna behålla kompetenta medarbetare och fullgöra sitt uppdrag. En stor orsak är den låga arbetslösheten som råder vilket gör det svårt att rekrytera personal med rätt utbildning och erfarenhet. Konkurrensen om arbetskraften är hård, och många väljer andra yrken med bättre arbetsvillkor, högre lön och höge OB. Vår analys av nutid är att vi är i en ”våg” av att erfarna undersköterskor säger upp sig, man är trött, känner att nu räcker det och sommarsemesterfördelningen är ”lite spiken i kistan”. De pågående uppsägningarna vid Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2021-11-16 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat. 2025-12-16 Redaktör Processledare kvalitetsteamet Beslutat av Utökad ledningsgrupp Dokumentnamn Tertialrapport mall Dokumenttyp Blankett 5 (5) Hortlaxgården bedöms leda till totalt 11 vakanser i augusti. Detta skapar en mycket ansträngd situation och väcker stor oro för verksamhetens förutsättningar. Enhetschefer inom särskilt boende flaggar för en allvarlig situation där brist på kompetens och stora rekryteringssvårigheter skapar oro för verksamhetens förmåga att uppfylla sitt uppdrag. Det svårt att rekrytera personal med rätt utbildning och erfarenhet, en utmaning vi dag har året runt inte bara sommaren. Cheferna upplever ökad stress, hög arbetsbelastning och en oro över att inte kunna leva upp till sitt ansvar, särskilt i frågor som rör kvalitet, säkerhet, bemanning och arbetsmiljö. Detta skapar en risk för långvarig arbetsbelastning och chefers hållbarhet över tid. ”En risk- och konsekvensanalys planeras att genomföras.” Under perioden har enhetscheferna fortsatt sin ledarskapsutbildning med stöd av Tuff ledarskapsutbildning. Utbildningen har haft fokus på ett coachande förhållningssätt, genomförande av feedbacksamtal samt ge enhetscheferna konkreta och praktiska verktyg för att leda verksamheten, medarbetare och sig själva på ett tydligt, hållbart och långsiktigt sätt. Ledningsgruppen för enhetschefer består av cirka 20 chefer, vilket i vissa sammanhang har visat sig vara ogynnsamt för kreativitet, kollegial stöttning och gemensam utveckling. För att skapa bättre förutsättningar kommer vi därför ibland att dela in oss i tre geografiska samarbetsområden. Förändringen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede är det ännu för tidigt att genomföra en uppföljning eller utvärdering av effekterna. Nya socialtjänstlagen ISU – Norrbottens kommuner kommer att ta fram ett ISU-stöd till enhetscheferna inom säbo dvs ett praktiskt stöd. Vi kommer mer eller mindre att ”testköra” ett upplägg tillsammans med dem. Vi påbörjar detta till hösten men innan sommaren kommer vi träffas tillsammans med 2 representanter från Norrbottens kommuner att påbörja planering. Övriga händelser av särskild vikt under perioden Pågående process Berggården- Begäran om Arbetsmiljöverkets prövning enligt 6 kap 6 a § Arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren har lämnat synpunkter på Arbetsmiljöverkets underrättelse inför ett eventuellt beslut om ett föreläggande. Inväntar nu beslut. Pågående process Mogården- Begäran om åtgärd mm enligt 6 kap 6 a § Arbetsmiljölagen är överlämnad av skyddsombud till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska senast 24 maj 2026 inkomma med svar till skyddsombud. Delrapport, aug 2025 – feb 2026 och plan för omställningen ny socialtjänstlag 2026. §106 26SN144 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 61 Delrapport, aug 2025 – feb 2026 och plan för omställningen ny socialtjänstlag 2026. Diarienr 26SN144 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden godkänner delrapporten avseende omställningen till ny socialtjänstlag för perioden 1 augusti 2025 – 28 februari 2026 samt noterar planerade aktiviteter och utvecklingsuppdrag för 2026. Ärendebeskrivning I juni 2025 beslutade socialnämnden om ett inriktningsbeslut i omställningen till den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 juli samma år. Inriktningen innehåller sju områden, och utifrån dessa har socialförvaltningen tagit fram en plan: 1. Stärka arbetet med systematisk uppföljning och individbaserad systematisk uppföljning 2. Stärka brukardelaktigheten i utformning av insatser och verksamhet 3. Öka tillgänglighet och delaktighet – utveckla digitala verktyg 4. Öka andelen insatser utan behovsprövning 5. Införa bostadssociala insatser som möter medborgarnas behov 6. Stärka arbetet med att främja jämställdhet 7. Tydliggöra mål och styrning för omställningen Ärendebeskrivning Delrapporten redovisar status i arbetet med omställningen under perioden augusti 2025 till februari 2026, hur statliga omställningsmedel har använts samt planerade aktiviteter för 2026.Page 1 of 3 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 Arbetet har under perioden främst fokuserat på områdena systematisk uppföljning, brukardelaktighet samt tillgänglighet och digitalisering. Omställningen bedrivs både på förvaltningsövergripande nivå och verksamhetsnära nivå. Förvaltningens utökade ledningsgrupp utgör styrgrupp. Övergripande lägesbild Arbetet följer övergripande inriktning, men befinner sig i ett tidigt skede. Tyngdpunkten har legat på att skapa strukturer, höja kompetens, identifiera behov och initiera utvecklingsarbeten. Systematisk uppföljning och ISU Arbetet har påbörjats genom utbildningsinsatser och inventering av verksamheternas behov. Det finns behov av gemensam styrning, nyckeltal samt verksamhetsnära stöd för att utveckla ett långsiktigt hållbart uppföljningsarbete. Brukardelaktighet Brukarföreningar och medborgare har involverats i olika utvecklingsuppdrag. Ett mer systematiskt arbetssätt behöver fortsatt utvecklas, både på övergripande nivå och i verksamheterna, för att stärka brukares delaktighet och se till att deras kunskap och erfarenhet tas tillvara. Tillgänglighet och digitalisering Arbetet har påbörjats, bland annat genom inriktning mot en mer samlad ingång till socialtjänsten via kontaktcenter, samt arbete med e-tjänster. Det finns behov av mer sammanhållen styrning och prioritering inom digitaliseringsområdet samt en ökad takt i genomförandet. Övriga områden Övriga områden har haft ett mer begränsat fokus under perioden, men utvecklingsarbete har påbörjats även inom dessa och de är centrala i det fortsatta arbetet. BedömningPage 2 of 3 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 Arbetet följer övergripande inriktning men utvecklingen varierar mellan områden, vilket är förväntat i ett tidigt skede. Arbetet har hittills lagt en grund för fortsatt genomförande. Effekter i verksamhet och för medborgare återstår i stor utsträckning men väntas öka i takt med fortsatt genomförande. Ekonomisk redovisning Piteå kommun har erhållit 4,4 miljoner kronor i statliga medel för 2025. Samtliga medel är förbrukade och har främst använts till att skapa strukturer och förutsättningar för omställningen. Plan för 2026 Till varje område i planen finns aktiviteter och utvecklingsuppdrag planerade för 2026, i syfte att komma närmare målen per område och intentionerna i den nya socialtjänstlagen. Samtliga satsningar som finansieras via statliga medel är knutna till ett eller flera områden i planen. Beslutsunderlag Delrapportering och plan omställningen ny SoL 2025 och 2026 Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • 1. Tjänsteskrivelse. Delrapport, aug 2025 – feb 2026 och plan för omställningen ny SoL 2026 • Delrapportering och plan omställningen ny SoL 2025 och 2026 • Delrapportering och plan omställningen ny SoL 2025 och 2026 Paragrafen är justeradPage 3 of 3 Rapportering omställning ny socialtjänstlag Deluppföljning för perioden 1 augusti 2025 – 28 februari 2026, samt plan för 2026 års arbete Frida Pergament Processledare 2026-04-24 2 Innehåll 3 Inledning Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Lagen syftar till att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, lätt tillgänglig, jämlik och jämställd samt kunskapsbaserad. Den 16 juni 2025 beslutade socialnämnden i Piteå om en riktning för omställningen till den nya lagen med sju prioriterade områden. Beslutet bygger på en läges- och behovsanalys som socialförvaltningen genomförde under 2024–2025. Förvaltningen har därefter tagit fram en plan för genomförande av inriktningsbeslutet för perioden 1 augusti 2025 – 28 februari 2026. Planen består av sju områden: 1. Stärka arbetet med systematisk uppföljning och individbaserad systematisk uppföljning 2. Stärka brukardelaktigheten i utformning av insatser och verksamhet 3. Öka tillgänglighet och delaktighet – utveckla digitala verktyg 4. Öka andelen insatser utan behovsprövning 5. Införa bostadssociala insatser som möter medborgarnas behov 6. Stärka arbetet med att främja jämställdhet 7. Tydliggör mål och styrning för omställningen Denna rapport redovisar: • status i omställningsarbetet efter cirka sex månader • hur statliga omställningsmedel har använts • planerade aktiviteter för det fortsatta arbetet 2026 Övergripande status i omställningsarbetet Förvaltningens utökade ledningsgrupp (ULG) utgör styrgrupp för omställningen och ansvarar för styrning, prioriteringar och disponering av medel. Arbetet samordnas och leds av processledare och följs upp i ULG. Omställningen bedrivs både på förvaltningsövergripande nivå och verksamhetsnära nivå. Samverkan med andra förvaltningar i kommunen, samverkansaktörer och medborgarna i Piteå kommun är viktigt för omställningen. Under den första perioden har styrgruppen valt att fokuserat processledarens uppdrag på punkt 1, 2 och 3 i planen: 1. Systematisk uppföljning och individbaserad systematisk uppföljning (ISU) 2. Brukardelaktighet 3. Tillgänglighet, delaktighet och digitala kontaktvägar Sammanfattande lägesbild Flera aktiviteter har påbörjats men befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede. Detta är i linje med planeringen, där den första perioden syftat till att skapa förutsättningar för mer genomgripande, långsiktiga och hållbara förändringar i verksamheten under kommande år. 4 Status per prioriterat område i planen Här beskrivs status för de tre områden som prioriterats under perioden 1 augusti 2025 till 28 februari 2026. Statusmarkeringarna avser graden av genomförande i förhållande till plan. påbörjat och går enligt plan påbörjat men kräver fortsatt arbete för att nå planerat läge ännu inte startat 1. Systematisk uppföljning och individbaserad uppföljning (ISU) Mål Att socialtjänstens verksamheter arbetar med systematisk uppföljning och individbaserad systematisk uppföljning för att utveckla verksamhet och insatser. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Att verksamheterna kartlägger vilka insatser/vilken verksamhet som följs upp i dag och vilken kunskap som saknas, det vill säga vilket behov av uppföljning som finns. Processledare har besökt förvaltningens samtliga LG för stöd i och fokus på de tre prioriterade områden. Inventerat verksamheternas behov av stöd och nästa steg. Översyn av socialtjänstens öppenvård till personer med skadligt bruk och beroende. Påbörjat efter årsskiftet 2025/2026. Uppdraget avgränsats till kvantitativa data av volymer. Att verksamheterna har kompetens i ISU och använder metoden systematisk för att skapa lokal kunskap. Utreda hur socialtjänsten bäst höjer kompetensen kring metoden ISU och implementerar det i verksamheterna. Förslag framtaget. Uppdraget pausat i avvaktan på utfallet av utbildningssatsningar via SKR och RSS1. ISU-utbildning. 47 medarbetare och chefer fördelat på 6 av förvaltningens 7 avdelningar har genomfört utbildningen under hösten 2025. Utbildningssatsningar planerade under 2026. Att systematisk uppföljning och ISU görs med ett långsiktigt perspektiv för mätbarhet över tid. Arbetet påbörjat. Arbetet är i ett tidigt skede. En del frågor och verksamheter följs långsiktigt. 1 Regionala stödstruktur (RSS) – Norrbottens kommuner 5 Att politiken efterfrågar resultat av ISU och systematisk uppföljning som stöder en kunskapsbaserad socialtjänst. Arbetet påbörjat för systematisk uppföljning. Efterfrågan av kvantitativa data samt resultat av insatser inom BoF. Efterfrågan av resultat av ISU saknas. Detsamma gäller resultat av insatser och verksamhet till en del målgrupper. Verksamhetssystemet utmanar. Behov av verksamhetsnära stöd som hjälper till att tillvarata och utveckla arbete med en kunskapsbaserad socialtjänst kopplat till statistik och systematisk uppföljning och i det arbetet bevaka olika perspektiv, likt jämställdhet. Behovet/aktiviteten har aggregerats till kvalitetsteamet. Behov att bygga en integration från Diver (redovisningssystem). Ett analysstöd som ger verksamhetsinformation och persondata (nyckeltal). Bedömning Arbetet befinner sig fortfarande i en uppbyggnadsfas med fokus på att kunskapshöjande insatser och att, utifrån verksamheternas behov, skapa förutsättningar för systematisk uppföljning, med särskilt fokus på individdata. Genom inventering via ledningsgrupper framkom önskemål om gemensam styrning kring vad som ska mätas och behov av gemensamma nyckeltal. Utförarverksamheter uttryckte också behov av stöd i genomförandet, att göra ISU relevant och begripligt i deras kontext, en fråga som är lyft till regionala stödstrukturen Norrbottens kommuner. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter Inklusive fortsatt arbete med påbörjade uppdrag är följande aktiviteter och utvecklingsuppdrag planerade 2026, på olika sätt, kopplade till systematisk uppföljning och ISU. • ISU-utbildning (20 medarbetare och chefer deltar i ISU-utbildningar under våren 2026). • Dokumentationsombud SÄBO • Dokumentationsombud PSV/DV • Dokumentationsombud och kvalitetsutvecklare Funk. • Två omställningssocionomer (ISU ingår i uppdragen) • Administratör BoF 2 månader • Diver, Egen personal. • Diver konsulttid. • Objektsledarroll (delfinansiering) • Processledare BoF Som exempel på hur satsningarna är kopplade till systematisk uppföljning och ISU har tre avdelningar valt att införa dokumentationsombud. En väl fungerande dokumentation och genomförandeplaner är en grundförutsättning för att kunna följa upp insatser och verksamhet. Flera av satsningarna har också en direkt koppling till ISU, då exempelvis kvalitetsutvecklare, metodstöd, omställningssocionomer och processledare har detta i sina uppdrag. 6 2. Stärkt brukardelaktighet Mål Att brukares erfarenheter och kunskap systematiskt tas tillvara i utvecklingen av verksamhet och insatser. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Att samtliga verksamhetsområden arbetar med ISU. ISU-utbildning. Implementering av ISU är i sin linda. Att brukardelaktighet och resultatet av arbetet efterfrågas och följs upp av politiken. Efterfrågas inom BoF och LSS. Övriga verksamheter saknas. Kommentar från omställningsplanen: bör samordnas med samtliga delar som rör styrning och ledning och hanteras primärt av kvalitetsteamet. Följer upp antal genomförandeplaner (GP). Behov av tillägg av delaktighet i upprättandet av GP. Lyft till politiken i arbetet med strategisk plan. Att samtliga verksamheter upprättar en plan för och skapar en systematik i arbetet med brukardelaktighet utifrån sina målgrupper. Besökt förvaltningens samtliga ledningsgrupper för stöd i och med fokus på omställningsplanen. Inventerat verksamheternas behov av stöd och nästa steg. Verksamheterna kommit olika långt i att systematiskt arbeta med brukardelaktighet. Att kunskaper om brukares behov och önskemål, exempelvis utifrån interna uppföljningar och/eller externt framtagen kunskap, tas till vara i utformning och utveckling av insatser och verksamhet. Översyn av socialtjänstens ingångar. Ett resultat av kundundersökning och brukardelaktighet i läges- och behovsanalys. Arbetsgrupp med representanter från brukarföreningar samt dialog med elever från två skolor. Observera. Aktivitet kopplad till processledarens uppdrag. Uppdrag förändrad åldersindelning. Bygger på och inkluderar intervjuer och delaktighet av brukare. Observera. Aktivitet kopplad till processledarens uppdrag. Påbörjat efter årsskiftet 2025/2026. 7 Att frågan gällande barn- och ungdomsråd aggregeras till övergripande kommunnivå då den rör fler förvaltningar. Frågan har aggregerats till kommunövergripande nivå. Avd. Hållbarhet och samhälle fått i uppdrag att utreda frågan. Bedömning Brukare och medborgare har involverats i förvaltningsgemensamma utvecklingsuppdrag under pågående omställningsperiod och frågan om barn- och ungas delaktighet har aggregerats till övergripande kommunnivå och utreds inom kommunen. Ett systematiskt arbete med brukardelaktighet är fortsatt ett utvecklingsområde och det finns påbörjade och planerade aktiviteter för stärkt delaktighet och för att brukares kunskap och erfarenhet ska användas för att utveckla verksamhet och arbetssätt i förvaltningen. Förutom på övergripande nivå är det viktigt att verksamheterna har en plan för hur de ska öka delaktigheten bland sina brukare. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter Förutom fortsatt arbete med påbörjade aktiviteter och samarbete med brukarorganisationer i omställningen är följande aktiviteter och utvecklingsuppdrag planerade och resurssatta för att stärkt brukardelaktighet. • Metodstöd samt en medarbetare för stöd i stärkt brukardelaktighet, PSV/DV • Uppdrag till verksamheterna i styr- och ledningssystem om plan/aktiviteter för brukardelaktighet • Två omställningssocionomer (målgrupp vuxen och äldre), Stöd till vuxna • TMO-utbildning (Traumamedveten omsorg) • Processledare, Stöd till barn och familjer • Dokumentationsombud och kvalitetsutvecklare Stöd till funktionsnedsatta Som exempel på hur satsningarna bidrar till stärkt brukardelaktighet har PSV/DV:s metodstöd och medarbetare i uppdrag att stödja verksamheterna i att öka delaktigheten, bland annat genom brukarenkäter, individuella uppföljningar och fokusgrupper. Omställningssocionomerna, som rekryteras under våren 2026 och startar hösten 2026, har i uppdrag att stärka brukardelaktigheten, bland annat genom att ta fram en digital föreningskatalog. Idén har tagits fram i samverkan med brukarföreningar. 3. Tillgänglighet och digitala verktyg Mål Att socialtjänsten ska upplevas tillgänglig och lätt att komma i kontakt med och att digitala lösningar används för att öka tillgänglighet och effektivitet. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Att göra socialtjänsten mer tillgänglig samt samordna Översyn av socialtjänstens ingångar. Brukarföreningar deltog i arbetsgruppen och 8 och effektivisera resurser för detta. Beslut fattat i ULG om riktning framåt mot en mer samordnad ingång i form av ett Kontaktcenter i kombination med egna ingångar. ungdomars perspektiv har inhämtats i arbetet. Att utöka och utveckla digitaliseringen genom välfärdsteknik, information och kommunikationsvägar Uppdatering av lokal webb för omställningen. Processledare deltar för förvaltningens räkning. Tidslinjen framflyttad något för samtliga förvaltningar. I översynen om socialtjänstens ingångar ringat in behov av digitala kontaktvägar och kommunikation och lyft behov av exempelvis chattfunktion i upphandling av ärendehanteringssystem. Deltagande i Handlaget via SKR. (En överenskommelse och en kraftsamling för att påskynda digitaliseringen av välfärden). Införa E-tjänster inom samtliga områden som möjliggör tidig kontakt genom möjlighet att inkomma med både anmälningar och ansökningar E-tjänst är under framtagande för orosanmälan för barn/unga, skadligt bruk/våld i nära, samt övriga vuxna och äldre. E-tjänster för ansökan och IUB. Att det finns uppdaterad och lätt tillgänglig information på kommunens webbsida riktat till olika grupper om socialtjänstens verksamhet och insatser Arbetet med kommunens nya webb är påbörjat. Processledare deltar för förvaltningens räkning. Tidslinjen framflyttad något för samtliga förvaltningar. Att undersöka möjligheten till, och införa, smarta digitala lösningar likt AI för att anteckna möten och chattfunktion med medborgarna. I översynen om socialtjänstens ingångar och i samverkan med Medborgarservice påtalat behov av chattfunktion vid upphandling av ärendehanteringssystem. Kommunen har infört Co- pilot. Stort utvecklingsbehov. Att det finns en tydlig plan med rutiner och Finns kontinuitetsplaner för olika situationer, där teknik 9 ansvarsfördelning i händelse av att den digitala tekniken inte fungerar. är en del. Ej ett resultat av/kopplat till omställningen. Att det finns en förvaltningsgemensam plan, resurser och styrning i frågan om en mer digital socialtjänst Digitaliseringen finns med i omställningsplanen, men säger inget om vad som ska prioriteras eller hur. Saknas förvaltningsgemensam styrning/plan. Aktivitet planerad till nästa uppföljningsperiod (AI- Sweden). Bedömning Arbetet med att öka socialtjänstens tillgänglighet är omfattande, långsiktigt och kräver samordnade insatser på flera nivåer inom förvaltningen. Flera viktiga steg har tagits, bland annat beslutet om att utveckla en mer samlad ingång via kontaktcenter. I detta arbete är ett fortsatt nära samarbete med Medborgarservice centralt. Medborgarrepresentanter, inklusive brukarföreningar, har deltagit i framtagandet av beslutsunderlaget, och fortsatt samverkan med Piteås invånare, men även kommunens medarbetare, är avgörande för att stärka socialtjänstens tillgänglighet. Arbetet behöver fortsätta med att göra socialtjänsten lätt att både nå och ha kontakt med. I detta är kunskap om socialtjänsten, liksom medborgarnas bild av verksamheten, av stor betydelse. Socialtjänsten behöver i högre utsträckning finnas där människor är, och tidigare nå invånare genom förebyggande och främjande insatser. När det gäller digital utveckling för att främja tillgänglighet och delaktighet pågår en del aktiviteter, såsom arbetet med kommunens nya webbplats, framtagandet av en e-tjänst för orosanmälan samt att kommunen möjliggjort AI som verktyg i verksamheten. Framåt finns behov av en mer sammanhållen förvaltningsgemensam utveckling, tydligare styrning och ansvarsfördelning inom det digitala området. Det finns också behov av att intensifiera arbetet med att ta fram konkreta digitala lösningar, exempelvis fler e-tjänster. Därtill är en fungerande förvaltning av digitala verktyg en förutsättning för att säkerställa en hållbar och effektiv användning och införande av nya lösningar. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter Utöver att fortsätta arbetet med påbörjade aktiviteter är följande aktiviteter och utvecklingsuppdrag planerade och resurssatta under 2026: • Pilot Kontaktcenter, Bistånd till äldre • Filmproduktion och kommunikation via webb (uppföljning av tidigare filmproduktion) • 2 omställningssocionomer • Familjebehandlare • Processledare BoF • Objektsledare • Resurs för e-tjänster och välfärdsteknik (denna satsning är ej beslutad) • Uppsökande verksamhet äldre (seniortorg) • Förvaltningens ledningsgrupp deltar i AI-huset via AI Sweden (stöd för styrning). 10 Området är brett och omfattar satsningar från familjebehandling och uppsökande verksamhet för äldre till kommunikation och AI-utbildning. Sammantaget syftar satsningarna till att nå ut till medborgarna i ett tidigt skede och bidra till att fler söker stöd innan problem fördjupas. Status övriga område i planen Här framgår status på de områden som inte varit särskilt prioriterad under aktuell uppföljningsperiod, men som är lika centrala för kommunens omställning. Att områdena inte varit särskilt prioriterade innebär inte att det inte förekommit aktivitet i områdena. 4. Öka andelen insatser utan behovsprövning Mål Att socialtjänsten blir mer tillgänglig och förebyggande genom att öka andelen insatser utan behovsprövning, vilket kan generera en mer effektiv resursanvändning och sänkta trösklarna in till socialtjänsten för olika målgrupper. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Följa upp rådande IUB ur ett kvalitets- och individperspektiv samt följa upp och utvärdera effekten av de förändringar som träder i kraft 1/7-2025. Intensivt stöd övergått till behovsprövad insats. Riktat uppdrag om översyn insatser i öppenvård till vuxna med skadligt bruk och beroende. Påbörjat. 12- stegsbehandlingen följs med U-båt. Pågående översyn av öppenvården täcker ej in effekt- och kvalitetsaspekter. Stöd till barn och familj har fått ett riktat uppdrag från nämnden. Prioritera vilka övriga insatser som skall ges utan föregående behovsprövning och ge respektive verksamhet möjlighet att genomföra detta Finns med i plan framåt. Äldre identifierad målgrupp. Omvärldsspana vilka insatser som andra kommuner erbjuder och ämnar erbjuda utan biståndsbeslut för inspiration genom goda exempel samt att beakta brukares, inklusive barns perspektiv, och önskemål kring insatser. Pågående kopplat till olika uppdrag och målgrupper. (Finns i plan framåt). 11 Bedömning Området har inte varit ett av de tre prioriterade områdena i processledarens uppdrag under aktuell uppföljningsperiod. Inför lagens ikraftträdande tog socialnämnden beslut om en riktlinje för insatser utan behovsprövning och dokumentation. Riktlinjerna ger ett utökat stöd till familjebehandling, stödsamtal till våldsutsatta och skolsociala team. Parallellt med riktlinjen tog nämnden ett särskilt beslut om insatsen Intensivt stöd, som under uppföljningsperioden övergått till behovsprövad insats. SKR har gjort en kartläggning av IUB som kommunerna i Sverige erbjuder som visar att Piteå kommun ligger i toppskiktet sett till antal insatser som erbjuds utan behovsprövning. Då samsjuklighetsdelegationen kommer med ett förändrat huvudmannaskap för behandling till målgruppen innebär det att flera av de IUB som kommunen erbjuder i dag kommer försvinna, vilket utmanar målet om att öka andelen IUB. I Piteå är äldreomsorgen ett område med få IUB, målgruppen är stor och vi har en åldrande befolkning. Att titta på möjligheterna att erbjuda IUB till inom äldreomsorgen är viktigt för att få till en effektiv verksamhet som kan leverera välfärd av god kvalitet. SKR har även kommit med information och guidning som ger anledning att se över och revidera delar i riktlinjerna. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter • Kartläggning och GAP-analys IUB Äldre • Processledare BoF • Omställningsarbete familjebehandling • Omställningsarbete skolsociala team • Se över och revidera riktlinjerna för IUB och dokumentation. 5. Bostadssociala insatser Mål Bostadssociala insatser som kan möta olika målgrupper och enskildas behov av boende och stöd i boende samt att det förebyggande, tidiga och kunskapsbaserade perspektivet präglar kommunens planering av och tillgång på insatser. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Grundlig kartläggning genomförs om hur behovet av bostad ser ut i kommunen för ett träffsäkert resultat för prioritering och utformning av insatser. Deltagit i bostadsförsörjningsplanen. Beslut i KF om Bostad först Själva genomförandet återstår och kräver mer arbete. Beslut i KF om hyresgaranti 12 Politisk vilja och prioritering med utökade resurser till boendestöd. Att det ställs krav på den kommunala hyresvärden då den reguljära bostadsmarknaden är central vad gäller grupper och enskildas möjlighet till boende. Att socialtjänsten är delaktig i upprättandet av bostadsförsörjningsplanen och att samtliga verksamhetsområden beaktas. Socialtjänsten har varit delaktig och samtliga verksamhetsområden (målgrupper) har beaktats. Att en samordnare håller ihop arbetet med verkställigheten av bostadsförsörjningsplanen och att det i planen finns direktiv om vilken aktör som ansvarar för vad i frågor som kräver samverkan. Beslut taget av KF. Att ett vräkningsförebyggande arbete utvecklas. Att det påbörjade arbetet med översyn av behov av stödboende slutförs och att de ”hemmaplanslösningar” som finns på Barn och familjer formaliseras och att rättssäkerheten och kvaliteten i dessa insatser säkerställs. Översyn stödboende och hemmaplanslösningar BoF. Pågår enligt plan men kräver mer arbete Inväntar beslut på lagförslag på ny boende- och placeringsform inom socialtjänsten, som ska ersätta dagens HVB-hem för barn och unga, där en av de tre placeringsformerna skulle vara i stödboendeliknande form vilket vi ser är det vi ska gå mot. Beslut om träningsboende för vuxna, men själva genomförandet återstår. Omvärldsspaning. Exempelvis studiebesök exempelvis i Umeå kopplat till träningsboende vuxna och av arbetsgruppen kring BF. Bedömning Området har inte varit prioriterat under första uppföljningsperioden. 13 Inom området är flera behov kopplade till andra aktörers ansvarsområde. Genomförandet av besluten om både träningsboende och Bostad först är avhängigt möjligheten att få tillgång till lägenheter. Samtidigt visar nuläget att området kräver en tydligare prioritering framåt, då flera identifierade behov kvarstår utan påbörjade aktiviteter, exempelvis kopplat till vräkningsförebyggande arbete. För att nå önskat läge krävs ett aktivt arbete i samverkan med andra aktörer. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter • Träningsboende, om utrymme finns i budget (statliga medel) 6. Främja jämställdhet Mål Att det finns en medvetenhet och systematik i arbetet med att främja jämställdhet inom socialtjänstens verksamheter och insatser som motverkar omotiverade skillnader i bemötande, bedömningar och insatser för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Samt att det finns en kommunövergripande styrning och ledning i arbetet med våld i nära relation i Piteå. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Att socialnämnden lyfter frågan om ansvaret för arbetet med, samt styrningen och ledningen av, våld i nära relation till kommunnivå. Lyfts inom ramen för lärprocessen till politiken och kommunchef. 2026: Uppdraget ligger hos förvaltningen ta fram underlag och bereda frågan kring organisatorisk placering av våld i nära. Att öka medvetenheten och kunskapen om kön för möjlighet att identifiera utvecklingsområden i verksamheterna. Frågan lyft både inom flera forum likt Lärprocessen och i Brottsförebyggande rådet. Att socialnämnden efterfrågar underlag kopplat till kön inom alla verksamhetsområden. Att lägga till indikatorer uppdelade på kön som sedan ska analyseras i strategisk plan och som därefter bryts ner på avdelning och enhetsnivå. Att göra könsuppdelade uppföljningar inom olika verksamhetsområden av insatser, särskilt där Inte tagits med i översynen om IUB på Strömgården. 14 könsskillnader identifierats i rapporten. Bedömning Området har inte varit prioriterat under första delen av omställningen. Däremot är det ett tydligt utvecklingsområde utifrån den läges- och behovsanalys som upprättats. Att integrera jämställdhet i arbetet med ISU och systematisk uppföljning är en förutsättning för att synliggöra och motverka omotiverade skillnader i biståndsbedömning och insatser. Utan denna integrering finns en risk att området fortsatt utvecklas långsamt på grund brist på kunskap kopplat till den egna verksamheten. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter • Omställningssocionomer • Metodstöd vuxen Nya SoL, Stöd till vuxna • Processledare, Stöd till barn och familjer • Bereda frågan om organisering av våld i nära 7. Styrning och ledning Mål En politisk styrning som ligger i linje med ny socialtjänstlag och en resurssättning som skapar förutsättningar att uppnå målen. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Politisk styrning i linje med ny socialtjänstlag och resurssättning som skapar förutsättningar att nå planen Socialnämndens inriktningsbeslut Lärprocessen (nationellt stöd i styrning och ledning) Skatta läget på övergripande nivå i kommunledningsgruppen. Datum för Skatta läget framflyttats på nationell nivå, varför jämförelser ej ännu är möjligt. Att politiken efterfrågar och följer upp resultat som ligger i linje med ny socialtjänstlag Finns med i tertialrapportering. Att förvaltningen upprättar en plan för omställningen och genomförandet av inriktningsbesluten. Förvaltningsgemensam plan beslutad i förvaltningens utökade ledningsgrupp. Målen med omställningen/aktiviteter i Strategisk plan. Bedömning Styrning och ledning var det område som socialtjänsten skattade lägst i Skatta läget. Socialnämnden fattade i juni 2026 beslut om en inriktning för omställningen, och socialförvaltningen har därefter tagit fram en plan utifrån detta inriktningsbeslut. 15 Framåt finns ett behov av att planen omsätts i verksamheterna. Att integrera mål och aktiviteter i den strategiska planen kan vara ett stöd i detta arbete. Hur omställningsmedlen prioriteras, används och samordnas är också en viktig faktor. Ett ytterligare fokus framåt är att göra omställningen till en kommungemensam fråga. Här fyller lärprocessen en viktig funktion. I lärprocessen ingår, utöver socialförvaltningens högre chefer samt socialnämndens ordförande och vice ordförande, även kommunchef och kommunstyrelsens ordförande. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter • Lärprocessen • Skatta läget (hösten 2026) • Norrskensträff • Förslag på samordning och styrning av utvecklingssatsningar via SoL-medel • Processledare BoF • Metodstöd vuxen Nya SoL • Dokumentationsombud och kvalitetsutvecklare • Utbildning i systemledarskap (på förslagsnivå) Redovisning av statliga omställningsmedel 2025 Piteå kommun har för 2025 erhållit 4,4 miljoner kronor i statliga medel för omställningen till ny socialtjänstlag. Återrapportering är genomförd och samtliga medel är förbrukade. Förvaltningen har tagit fram en struktur för uppföljning av aktiviteter och utvecklingsuppdrag finansierade via statliga medel för omställningen till och med 2028, vilket väntas underlätta återrapportering framgent. Sammanfattande bedömning Medlen har under det första året främst använts till att skapa strukturer och förutsättningar för omställningen, bland annat genom processledning, kompetensutveckling och utvecklingsarbeten. Det har lagt en grund för fortsatt genomförande, men innebär också att effekter i verksamhet och för medborgare i stor utsträckning återstår att realisera. Rapportering omställning ny socialtjänstlag Deluppföljning för perioden 1 augusti 2025 – 28 februari 2026, samt plan för 2026 års arbete Frida Pergament Processledare 2026-04-24 2 Innehåll 3 Inledning Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Lagen syftar till att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, lätt tillgänglig, jämlik och jämställd samt kunskapsbaserad. Den 16 juni 2025 beslutade socialnämnden i Piteå om en riktning för omställningen till den nya lagen med sju prioriterade områden. Beslutet bygger på en läges- och behovsanalys som socialförvaltningen genomförde under 2024–2025. Förvaltningen har därefter tagit fram en plan för genomförande av inriktningsbeslutet för perioden 1 augusti 2025 – 28 februari 2026. Planen består av sju områden: 1. Stärka arbetet med systematisk uppföljning och individbaserad systematisk uppföljning 2. Stärka brukardelaktigheten i utformning av insatser och verksamhet 3. Öka tillgänglighet och delaktighet – utveckla digitala verktyg 4. Öka andelen insatser utan behovsprövning 5. Införa bostadssociala insatser som möter medborgarnas behov 6. Stärka arbetet med att främja jämställdhet 7. Tydliggör mål och styrning för omställningen Denna rapport redovisar: • status i omställningsarbetet efter cirka sex månader • hur statliga omställningsmedel har använts • planerade aktiviteter för det fortsatta arbetet 2026 Övergripande status i omställningsarbetet Förvaltningens utökade ledningsgrupp (ULG) utgör styrgrupp för omställningen och ansvarar för styrning, prioriteringar och disponering av medel. Arbetet samordnas och leds av processledare och följs upp i ULG. Omställningen bedrivs både på förvaltningsövergripande nivå och verksamhetsnära nivå. Samverkan med andra förvaltningar i kommunen, samverkansaktörer och medborgarna i Piteå kommun är viktigt för omställningen. Under den första perioden har styrgruppen valt att fokuserat processledarens uppdrag på punkt 1, 2 och 3 i planen: 1. Systematisk uppföljning och individbaserad systematisk uppföljning (ISU) 2. Brukardelaktighet 3. Tillgänglighet, delaktighet och digitala kontaktvägar Sammanfattande lägesbild Flera aktiviteter har påbörjats men befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede. Detta är i linje med planeringen, där den första perioden syftat till att skapa förutsättningar för mer genomgripande, långsiktiga och hållbara förändringar i verksamheten under kommande år. 4 Status per prioriterat område i planen Här beskrivs status för de tre områden som prioriterats under perioden 1 augusti 2025 till 28 februari 2026. Statusmarkeringarna avser graden av genomförande i förhållande till plan. påbörjat och går enligt plan påbörjat men kräver fortsatt arbete för att nå planerat läge ännu inte startat 1. Systematisk uppföljning och individbaserad uppföljning (ISU) Mål Att socialtjänstens verksamheter arbetar med systematisk uppföljning och individbaserad systematisk uppföljning för att utveckla verksamhet och insatser. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Att verksamheterna kartlägger vilka insatser/vilken verksamhet som följs upp i dag och vilken kunskap som saknas, det vill säga vilket behov av uppföljning som finns. Processledare har besökt förvaltningens samtliga LG för stöd i och fokus på de tre prioriterade områden. Inventerat verksamheternas behov av stöd och nästa steg. Översyn av socialtjänstens öppenvård till personer med skadligt bruk och beroende. Påbörjat efter årsskiftet 2025/2026. Uppdraget avgränsats till kvantitativa data av volymer. Att verksamheterna har kompetens i ISU och använder metoden systematisk för att skapa lokal kunskap. Utreda hur socialtjänsten bäst höjer kompetensen kring metoden ISU och implementerar det i verksamheterna. Förslag framtaget. Uppdraget pausat i avvaktan på utfallet av utbildningssatsningar via SKR och RSS1. ISU-utbildning. 47 medarbetare och chefer fördelat på 6 av förvaltningens 7 avdelningar har genomfört utbildningen under hösten 2025. Utbildningssatsningar planerade under 2026. Att systematisk uppföljning och ISU görs med ett långsiktigt perspektiv för mätbarhet över tid. Arbetet påbörjat. Arbetet är i ett tidigt skede. En del frågor och verksamheter följs långsiktigt. 1 Regionala stödstruktur (RSS) – Norrbottens kommuner 5 Att politiken efterfrågar resultat av ISU och systematisk uppföljning som stöder en kunskapsbaserad socialtjänst. Arbetet påbörjat för systematisk uppföljning. Efterfrågan av kvantitativa data samt resultat av insatser inom BoF. Efterfrågan av resultat av ISU saknas. Detsamma gäller resultat av insatser och verksamhet till en del målgrupper. Verksamhetssystemet utmanar. Behov av verksamhetsnära stöd som hjälper till att tillvarata och utveckla arbete med en kunskapsbaserad socialtjänst kopplat till statistik och systematisk uppföljning och i det arbetet bevaka olika perspektiv, likt jämställdhet. Behovet/aktiviteten har aggregerats till kvalitetsteamet. Behov att bygga en integration från Diver (redovisningssystem). Ett analysstöd som ger verksamhetsinformation och persondata (nyckeltal). Bedömning Arbetet befinner sig fortfarande i en uppbyggnadsfas med fokus på att kunskapshöjande insatser och att, utifrån verksamheternas behov, skapa förutsättningar för systematisk uppföljning, med särskilt fokus på individdata. Genom inventering via ledningsgrupper framkom önskemål om gemensam styrning kring vad som ska mätas och behov av gemensamma nyckeltal. Utförarverksamheter uttryckte också behov av stöd i genomförandet, att göra ISU relevant och begripligt i deras kontext, en fråga som är lyft till regionala stödstrukturen Norrbottens kommuner. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter Inklusive fortsatt arbete med påbörjade uppdrag är följande aktiviteter och utvecklingsuppdrag planerade 2026, på olika sätt, kopplade till systematisk uppföljning och ISU. • ISU-utbildning (20 medarbetare och chefer deltar i ISU-utbildningar under våren 2026). • Dokumentationsombud SÄBO • Dokumentationsombud PSV/DV • Dokumentationsombud och kvalitetsutvecklare Funk. • Två omställningssocionomer (ISU ingår i uppdragen) • Administratör BoF 2 månader • Diver, Egen personal. • Diver konsulttid. • Objektsledarroll (delfinansiering) • Processledare BoF Som exempel på hur satsningarna är kopplade till systematisk uppföljning och ISU har tre avdelningar valt att införa dokumentationsombud. En väl fungerande dokumentation och genomförandeplaner är en grundförutsättning för att kunna följa upp insatser och verksamhet. Flera av satsningarna har också en direkt koppling till ISU, då exempelvis kvalitetsutvecklare, metodstöd, omställningssocionomer och processledare har detta i sina uppdrag. 6 2. Stärkt brukardelaktighet Mål Att brukares erfarenheter och kunskap systematiskt tas tillvara i utvecklingen av verksamhet och insatser. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Att samtliga verksamhetsområden arbetar med ISU. ISU-utbildning. Implementering av ISU är i sin linda. Att brukardelaktighet och resultatet av arbetet efterfrågas och följs upp av politiken. Efterfrågas inom BoF och LSS. Övriga verksamheter saknas. Kommentar från omställningsplanen: bör samordnas med samtliga delar som rör styrning och ledning och hanteras primärt av kvalitetsteamet. Följer upp antal genomförandeplaner (GP). Behov av tillägg av delaktighet i upprättandet av GP. Lyft till politiken i arbetet med strategisk plan. Att samtliga verksamheter upprättar en plan för och skapar en systematik i arbetet med brukardelaktighet utifrån sina målgrupper. Besökt förvaltningens samtliga ledningsgrupper för stöd i och med fokus på omställningsplanen. Inventerat verksamheternas behov av stöd och nästa steg. Verksamheterna kommit olika långt i att systematiskt arbeta med brukardelaktighet. Att kunskaper om brukares behov och önskemål, exempelvis utifrån interna uppföljningar och/eller externt framtagen kunskap, tas till vara i utformning och utveckling av insatser och verksamhet. Översyn av socialtjänstens ingångar. Ett resultat av kundundersökning och brukardelaktighet i läges- och behovsanalys. Arbetsgrupp med representanter från brukarföreningar samt dialog med elever från två skolor. Observera. Aktivitet kopplad till processledarens uppdrag. Uppdrag förändrad åldersindelning. Bygger på och inkluderar intervjuer och delaktighet av brukare. Observera. Aktivitet kopplad till processledarens uppdrag. Påbörjat efter årsskiftet 2025/2026. 7 Att frågan gällande barn- och ungdomsråd aggregeras till övergripande kommunnivå då den rör fler förvaltningar. Frågan har aggregerats till kommunövergripande nivå. Avd. Hållbarhet och samhälle fått i uppdrag att utreda frågan. Bedömning Brukare och medborgare har involverats i förvaltningsgemensamma utvecklingsuppdrag under pågående omställningsperiod och frågan om barn- och ungas delaktighet har aggregerats till övergripande kommunnivå och utreds inom kommunen. Ett systematiskt arbete med brukardelaktighet är fortsatt ett utvecklingsområde och det finns påbörjade och planerade aktiviteter för stärkt delaktighet och för att brukares kunskap och erfarenhet ska användas för att utveckla verksamhet och arbetssätt i förvaltningen. Förutom på övergripande nivå är det viktigt att verksamheterna har en plan för hur de ska öka delaktigheten bland sina brukare. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter Förutom fortsatt arbete med påbörjade aktiviteter och samarbete med brukarorganisationer i omställningen är följande aktiviteter och utvecklingsuppdrag planerade och resurssatta för att stärkt brukardelaktighet. • Metodstöd samt en medarbetare för stöd i stärkt brukardelaktighet, PSV/DV • Uppdrag till verksamheterna i styr- och ledningssystem om plan/aktiviteter för brukardelaktighet • Två omställningssocionomer (målgrupp vuxen och äldre), Stöd till vuxna • TMO-utbildning (Traumamedveten omsorg) • Processledare, Stöd till barn och familjer • Dokumentationsombud och kvalitetsutvecklare Stöd till funktionsnedsatta Som exempel på hur satsningarna bidrar till stärkt brukardelaktighet har PSV/DV:s metodstöd och medarbetare i uppdrag att stödja verksamheterna i att öka delaktigheten, bland annat genom brukarenkäter, individuella uppföljningar och fokusgrupper. Omställningssocionomerna, som rekryteras under våren 2026 och startar hösten 2026, har i uppdrag att stärka brukardelaktigheten, bland annat genom att ta fram en digital föreningskatalog. Idén har tagits fram i samverkan med brukarföreningar. 3. Tillgänglighet och digitala verktyg Mål Att socialtjänsten ska upplevas tillgänglig och lätt att komma i kontakt med och att digitala lösningar används för att öka tillgänglighet och effektivitet. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Att göra socialtjänsten mer tillgänglig samt samordna Översyn av socialtjänstens ingångar. Brukarföreningar deltog i arbetsgruppen och 8 och effektivisera resurser för detta. Beslut fattat i ULG om riktning framåt mot en mer samordnad ingång i form av ett Kontaktcenter i kombination med egna ingångar. ungdomars perspektiv har inhämtats i arbetet. Att utöka och utveckla digitaliseringen genom välfärdsteknik, information och kommunikationsvägar Uppdatering av lokal webb för omställningen. Processledare deltar för förvaltningens räkning. Tidslinjen framflyttad något för samtliga förvaltningar. I översynen om socialtjänstens ingångar ringat in behov av digitala kontaktvägar och kommunikation och lyft behov av exempelvis chattfunktion i upphandling av ärendehanteringssystem. Deltagande i Handlaget via SKR. (En överenskommelse och en kraftsamling för att påskynda digitaliseringen av välfärden). Införa E-tjänster inom samtliga områden som möjliggör tidig kontakt genom möjlighet att inkomma med både anmälningar och ansökningar E-tjänst är under framtagande för orosanmälan för barn/unga, skadligt bruk/våld i nära, samt övriga vuxna och äldre. E-tjänster för ansökan och IUB. Att det finns uppdaterad och lätt tillgänglig information på kommunens webbsida riktat till olika grupper om socialtjänstens verksamhet och insatser Arbetet med kommunens nya webb är påbörjat. Processledare deltar för förvaltningens räkning. Tidslinjen framflyttad något för samtliga förvaltningar. Att undersöka möjligheten till, och införa, smarta digitala lösningar likt AI för att anteckna möten och chattfunktion med medborgarna. I översynen om socialtjänstens ingångar och i samverkan med Medborgarservice påtalat behov av chattfunktion vid upphandling av ärendehanteringssystem. Kommunen har infört Co- pilot. Stort utvecklingsbehov. Att det finns en tydlig plan med rutiner och Finns kontinuitetsplaner för olika situationer, där teknik 9 ansvarsfördelning i händelse av att den digitala tekniken inte fungerar. är en del. Ej ett resultat av/kopplat till omställningen. Att det finns en förvaltningsgemensam plan, resurser och styrning i frågan om en mer digital socialtjänst Digitaliseringen finns med i omställningsplanen, men säger inget om vad som ska prioriteras eller hur. Saknas förvaltningsgemensam styrning/plan. Aktivitet planerad till nästa uppföljningsperiod (AI- Sweden). Bedömning Arbetet med att öka socialtjänstens tillgänglighet är omfattande, långsiktigt och kräver samordnade insatser på flera nivåer inom förvaltningen. Flera viktiga steg har tagits, bland annat beslutet om att utveckla en mer samlad ingång via kontaktcenter. I detta arbete är ett fortsatt nära samarbete med Medborgarservice centralt. Medborgarrepresentanter, inklusive brukarföreningar, har deltagit i framtagandet av beslutsunderlaget, och fortsatt samverkan med Piteås invånare, men även kommunens medarbetare, är avgörande för att stärka socialtjänstens tillgänglighet. Arbetet behöver fortsätta med att göra socialtjänsten lätt att både nå och ha kontakt med. I detta är kunskap om socialtjänsten, liksom medborgarnas bild av verksamheten, av stor betydelse. Socialtjänsten behöver i högre utsträckning finnas där människor är, och tidigare nå invånare genom förebyggande och främjande insatser. När det gäller digital utveckling för att främja tillgänglighet och delaktighet pågår en del aktiviteter, såsom arbetet med kommunens nya webbplats, framtagandet av en e-tjänst för orosanmälan samt att kommunen möjliggjort AI som verktyg i verksamheten. Framåt finns behov av en mer sammanhållen förvaltningsgemensam utveckling, tydligare styrning och ansvarsfördelning inom det digitala området. Det finns också behov av att intensifiera arbetet med att ta fram konkreta digitala lösningar, exempelvis fler e-tjänster. Därtill är en fungerande förvaltning av digitala verktyg en förutsättning för att säkerställa en hållbar och effektiv användning och införande av nya lösningar. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter Utöver att fortsätta arbetet med påbörjade aktiviteter är följande aktiviteter och utvecklingsuppdrag planerade och resurssatta under 2026: • Pilot Kontaktcenter, Bistånd till äldre • Filmproduktion och kommunikation via webb (uppföljning av tidigare filmproduktion) • 2 omställningssocionomer • Familjebehandlare • Processledare BoF • Objektsledare • Resurs för e-tjänster och välfärdsteknik (denna satsning är ej beslutad) • Uppsökande verksamhet äldre (seniortorg) • Förvaltningens ledningsgrupp deltar i AI-huset via AI Sweden (stöd för styrning). 10 Området är brett och omfattar satsningar från familjebehandling och uppsökande verksamhet för äldre till kommunikation och AI-utbildning. Sammantaget syftar satsningarna till att nå ut till medborgarna i ett tidigt skede och bidra till att fler söker stöd innan problem fördjupas. Status övriga område i planen Här framgår status på de områden som inte varit särskilt prioriterad under aktuell uppföljningsperiod, men som är lika centrala för kommunens omställning. Att områdena inte varit särskilt prioriterade innebär inte att det inte förekommit aktivitet i områdena. 4. Öka andelen insatser utan behovsprövning Mål Att socialtjänsten blir mer tillgänglig och förebyggande genom att öka andelen insatser utan behovsprövning, vilket kan generera en mer effektiv resursanvändning och sänkta trösklarna in till socialtjänsten för olika målgrupper. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Följa upp rådande IUB ur ett kvalitets- och individperspektiv samt följa upp och utvärdera effekten av de förändringar som träder i kraft 1/7-2025. Intensivt stöd övergått till behovsprövad insats. Riktat uppdrag om översyn insatser i öppenvård till vuxna med skadligt bruk och beroende. Påbörjat. 12- stegsbehandlingen följs med U-båt. Pågående översyn av öppenvården täcker ej in effekt- och kvalitetsaspekter. Stöd till barn och familj har fått ett riktat uppdrag från nämnden. Prioritera vilka övriga insatser som skall ges utan föregående behovsprövning och ge respektive verksamhet möjlighet att genomföra detta Finns med i plan framåt. Äldre identifierad målgrupp. Omvärldsspana vilka insatser som andra kommuner erbjuder och ämnar erbjuda utan biståndsbeslut för inspiration genom goda exempel samt att beakta brukares, inklusive barns perspektiv, och önskemål kring insatser. Pågående kopplat till olika uppdrag och målgrupper. (Finns i plan framåt). 11 Bedömning Området har inte varit ett av de tre prioriterade områdena i processledarens uppdrag under aktuell uppföljningsperiod. Inför lagens ikraftträdande tog socialnämnden beslut om en riktlinje för insatser utan behovsprövning och dokumentation. Riktlinjerna ger ett utökat stöd till familjebehandling, stödsamtal till våldsutsatta och skolsociala team. Parallellt med riktlinjen tog nämnden ett särskilt beslut om insatsen Intensivt stöd, som under uppföljningsperioden övergått till behovsprövad insats. SKR har gjort en kartläggning av IUB som kommunerna i Sverige erbjuder som visar att Piteå kommun ligger i toppskiktet sett till antal insatser som erbjuds utan behovsprövning. Då samsjuklighetsdelegationen kommer med ett förändrat huvudmannaskap för behandling till målgruppen innebär det att flera av de IUB som kommunen erbjuder i dag kommer försvinna, vilket utmanar målet om att öka andelen IUB. I Piteå är äldreomsorgen ett område med få IUB, målgruppen är stor och vi har en åldrande befolkning. Att titta på möjligheterna att erbjuda IUB till inom äldreomsorgen är viktigt för att få till en effektiv verksamhet som kan leverera välfärd av god kvalitet. SKR har även kommit med information och guidning som ger anledning att se över och revidera delar i riktlinjerna. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter • Kartläggning och GAP-analys IUB Äldre • Processledare BoF • Omställningsarbete familjebehandling • Omställningsarbete skolsociala team • Se över och revidera riktlinjerna för IUB och dokumentation. 5. Bostadssociala insatser Mål Bostadssociala insatser som kan möta olika målgrupper och enskildas behov av boende och stöd i boende samt att det förebyggande, tidiga och kunskapsbaserade perspektivet präglar kommunens planering av och tillgång på insatser. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Grundlig kartläggning genomförs om hur behovet av bostad ser ut i kommunen för ett träffsäkert resultat för prioritering och utformning av insatser. Deltagit i bostadsförsörjningsplanen. Beslut i KF om Bostad först Själva genomförandet återstår och kräver mer arbete. Beslut i KF om hyresgaranti 12 Politisk vilja och prioritering med utökade resurser till boendestöd. Att det ställs krav på den kommunala hyresvärden då den reguljära bostadsmarknaden är central vad gäller grupper och enskildas möjlighet till boende. Att socialtjänsten är delaktig i upprättandet av bostadsförsörjningsplanen och att samtliga verksamhetsområden beaktas. Socialtjänsten har varit delaktig och samtliga verksamhetsområden (målgrupper) har beaktats. Att en samordnare håller ihop arbetet med verkställigheten av bostadsförsörjningsplanen och att det i planen finns direktiv om vilken aktör som ansvarar för vad i frågor som kräver samverkan. Beslut taget av KF. Att ett vräkningsförebyggande arbete utvecklas. Att det påbörjade arbetet med översyn av behov av stödboende slutförs och att de ”hemmaplanslösningar” som finns på Barn och familjer formaliseras och att rättssäkerheten och kvaliteten i dessa insatser säkerställs. Översyn stödboende och hemmaplanslösningar BoF. Pågår enligt plan men kräver mer arbete Inväntar beslut på lagförslag på ny boende- och placeringsform inom socialtjänsten, som ska ersätta dagens HVB-hem för barn och unga, där en av de tre placeringsformerna skulle vara i stödboendeliknande form vilket vi ser är det vi ska gå mot. Beslut om träningsboende för vuxna, men själva genomförandet återstår. Omvärldsspaning. Exempelvis studiebesök exempelvis i Umeå kopplat till träningsboende vuxna och av arbetsgruppen kring BF. Bedömning Området har inte varit prioriterat under första uppföljningsperioden. 13 Inom området är flera behov kopplade till andra aktörers ansvarsområde. Genomförandet av besluten om både träningsboende och Bostad först är avhängigt möjligheten att få tillgång till lägenheter. Samtidigt visar nuläget att området kräver en tydligare prioritering framåt, då flera identifierade behov kvarstår utan påbörjade aktiviteter, exempelvis kopplat till vräkningsförebyggande arbete. För att nå önskat läge krävs ett aktivt arbete i samverkan med andra aktörer. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter • Träningsboende, om utrymme finns i budget (statliga medel) 6. Främja jämställdhet Mål Att det finns en medvetenhet och systematik i arbetet med att främja jämställdhet inom socialtjänstens verksamheter och insatser som motverkar omotiverade skillnader i bemötande, bedömningar och insatser för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Samt att det finns en kommunövergripande styrning och ledning i arbetet med våld i nära relation i Piteå. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Att socialnämnden lyfter frågan om ansvaret för arbetet med, samt styrningen och ledningen av, våld i nära relation till kommunnivå. Lyfts inom ramen för lärprocessen till politiken och kommunchef. 2026: Uppdraget ligger hos förvaltningen ta fram underlag och bereda frågan kring organisatorisk placering av våld i nära. Att öka medvetenheten och kunskapen om kön för möjlighet att identifiera utvecklingsområden i verksamheterna. Frågan lyft både inom flera forum likt Lärprocessen och i Brottsförebyggande rådet. Att socialnämnden efterfrågar underlag kopplat till kön inom alla verksamhetsområden. Att lägga till indikatorer uppdelade på kön som sedan ska analyseras i strategisk plan och som därefter bryts ner på avdelning och enhetsnivå. Att göra könsuppdelade uppföljningar inom olika verksamhetsområden av insatser, särskilt där Inte tagits med i översynen om IUB på Strömgården. 14 könsskillnader identifierats i rapporten. Bedömning Området har inte varit prioriterat under första delen av omställningen. Däremot är det ett tydligt utvecklingsområde utifrån den läges- och behovsanalys som upprättats. Att integrera jämställdhet i arbetet med ISU och systematisk uppföljning är en förutsättning för att synliggöra och motverka omotiverade skillnader i biståndsbedömning och insatser. Utan denna integrering finns en risk att området fortsatt utvecklas långsamt på grund brist på kunskap kopplat till den egna verksamheten. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter • Omställningssocionomer • Metodstöd vuxen Nya SoL, Stöd till vuxna • Processledare, Stöd till barn och familjer • Bereda frågan om organisering av våld i nära 7. Styrning och ledning Mål En politisk styrning som ligger i linje med ny socialtjänstlag och en resurssättning som skapar förutsättningar att uppnå målen. Behov som framgår i planen samt aktiviteter för att nå önskat läge på kort och lång sikt Behov Aktivitet och status Kommentar Politisk styrning i linje med ny socialtjänstlag och resurssättning som skapar förutsättningar att nå planen Socialnämndens inriktningsbeslut Lärprocessen (nationellt stöd i styrning och ledning) Skatta läget på övergripande nivå i kommunledningsgruppen. Datum för Skatta läget framflyttats på nationell nivå, varför jämförelser ej ännu är möjligt. Att politiken efterfrågar och följer upp resultat som ligger i linje med ny socialtjänstlag Finns med i tertialrapportering. Att förvaltningen upprättar en plan för omställningen och genomförandet av inriktningsbesluten. Förvaltningsgemensam plan beslutad i förvaltningens utökade ledningsgrupp. Målen med omställningen/aktiviteter i Strategisk plan. Bedömning Styrning och ledning var det område som socialtjänsten skattade lägst i Skatta läget. Socialnämnden fattade i juni 2026 beslut om en inriktning för omställningen, och socialförvaltningen har därefter tagit fram en plan utifrån detta inriktningsbeslut. 15 Framåt finns ett behov av att planen omsätts i verksamheterna. Att integrera mål och aktiviteter i den strategiska planen kan vara ett stöd i detta arbete. Hur omställningsmedlen prioriteras, används och samordnas är också en viktig faktor. Ett ytterligare fokus framåt är att göra omställningen till en kommungemensam fråga. Här fyller lärprocessen en viktig funktion. I lärprocessen ingår, utöver socialförvaltningens högre chefer samt socialnämndens ordförande och vice ordförande, även kommunchef och kommunstyrelsens ordförande. Nästa steg, planerade och resurssatta aktiviteter • Lärprocessen • Skatta läget (hösten 2026) • Norrskensträff • Förslag på samordning och styrning av utvecklingssatsningar via SoL-medel • Processledare BoF • Metodstöd vuxen Nya SoL • Dokumentationsombud och kvalitetsutvecklare • Utbildning i systemledarskap (på förslagsnivå) Redovisning av statliga omställningsmedel 2025 Piteå kommun har för 2025 erhållit 4,4 miljoner kronor i statliga medel för omställningen till ny socialtjänstlag. Återrapportering är genomförd och samtliga medel är förbrukade. Förvaltningen har tagit fram en struktur för uppföljning av aktiviteter och utvecklingsuppdrag finansierade via statliga medel för omställningen till och med 2028, vilket väntas underlätta återrapportering framgent. Sammanfattande bedömning Medlen har under det första året främst använts till att skapa strukturer och förutsättningar för omställningen, bland annat genom processledning, kompetensutveckling och utvecklingsarbeten. Det har lagt en grund för fortsatt genomförande, men innebär också att effekter i verksamhet och för medborgare i stor utsträckning återstår att realisera. Revidering av riktlinjer för anhörigstöd §107 26SN126 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 63 Revidering av riktlinjer för anhörigstöd Diarienr 26SN126 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden anta reviderade riktlinjer för anhörigstöd. Ärendebeskrivning I proposition 2025/26:60 lägger regeringen fram förslag för att stärka och förtydliga stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn. I propositionen framgår att den som vårdar och stödjer närstående ska erbjudas en stödkontakt som ska tillgodose anhörigas behov av information och vägledning eller annat stöd. Exempel på annat stöd är gruppsamtal, föreläsningar och utbildningar med mera. Ytterligare förtydligande i lagförslaget är att socialnämnden ansvarar för att barn med behov av stöd med anledning av en närståendes allvarliga sjukdom, funktionsnedsättning eller andra allvarliga svårigheter eller om närstående oväntat avlider, får de insatser som barnet behöver. Lagändringarna i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft 2026-07-01. Socialtjänstens riktlinjer för anhörigstöd behöver därmed revideras i enlighet med regeringens förslag. Text markerat med rött i beslutsunderlaget är reviderad, överstruken text ska raderas. Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut.Page 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 Beslutsunderlag • Revidering av riktlinjer anhörigstöd • Riktlinjer för anhörigstöd - utkast Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2014-05-14 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör Omsorgschef Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Riktlinjer anhörigstöd Dokumenttyp Övrigt kvalitetsdokument 1 (5) Riktlinjer för anhörigstöd Bakgrund Den 1 juli 2009 förstärktes lagen om anhörigstöd. Regeringspropositionen ”2008/09:82 Personer som vårdar eller stödjer närstående” låg till grund för skärpningen av Socialtjänstlagen, SoL. I regeringens proposition 2025/26:60 tydliggörs anhörigas rätt till stöd. Socialtjänstens riktlinje stödjer sig på Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens vägledning till kommunerna, 2016 Stöd till anhöriga. Socialtjänstlagen, SoL 10 kap 7 § ”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.” I SoL 13 kap. 9 § framgår att socialnämnden ska erbjuda stöd till 1. den som vårdar och stöder en närstående som är äldre eller långvarigt sjuk, och 2. den som stöder en närstående med funktionsnedsättning. Stödet ska ges i form av information, vägledning eller annat stöd. Socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående enligt första stycket. Stödkontakten ska tillgodose den enskildes behov av information och vägledning samt stöd med att planera åtgärder som kan behöva vidtas. I bestämmelsen i 18 kap. 13 § SoL Insatser till barn vars närstående har vård- eller stödbehov framgår att Socialnämnden ansvarar för att ett barn som har behov av stöd med anledning av att en närstående är allvarligt sjuk, har en funktionsnedsättning eller andra allvarliga svårigheter eller oväntat avlider, får de insatser som barnet behöver. Bestämmelsen i 5 kap. 10 SoL 13 kap. 9 § SoL omfattar socialtjänstens hela verksamhet. Alla anställda inom socialtjänsten har skyldighet att uppmärksamma anhörigas behov av stöd och att förmedla stödet. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2014-05-14 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör Omsorgschef Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Riktlinjer anhörigstöd Dokumenttyp Övrigt kvalitetsdokument 2 (5) Dessa riktlinjer omfattar det anhörigstöd som avses i ovan nämnda förarbeten, lag och vägledning. Med anhörigstöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. Med anhörig avses den person som på något sätt ger omsorg, vård och/eller stöd. Anhörig kan vara tex. släkt, vänner, grannar och är inte kopplat till om stödet ges sällan eller är mer omfattande. Den som är i behov av hjälp benämns närstående. Riktlinjerna omfattar de insatser som ska underlätta för personer som vårdar och stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder. Mål och syfte Syftet med att stödja vuxna anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken för egen ohälsa kan minskas. Ett väl fungerande stöd till vuxna personer som vårdar eller stödjer närstående kan leda till att anhöriga orkar vårda och stödja en person under en längre tid än man annars skulle ha gjort. Syftet med att stödja barn som anhöriga är framför allt att minska deras psykiska och emotionella belastning som kan uppstå när ett barn lever nära en närstående i en svår situation. Genom att socialtjänstens verksamheter uppmärksammar barnets situation/behov och erbjuder information, råd och stöd kan livssituationen förbättras och risken för negativa konsekvenser minska. Ett väl fungerande stöd kan bidra till att uppmärksamma familjens samlade behov och därmed stärka barnets förutsättningar till trygghet och god utveckling. Målsättning för anhörigstödet i Piteå kommun är att: • Anhöriga ska få god information och kunskap. • Anhörigstödet ska ge avlösning/avlastning. • Anhörigstödet ska vara lättillgängligt. • Anhörigstödet ska erbjudas i rätt tid. • All personal inom socialtjänsten ska arbeta i en anhörigstödjande kultur, där anhöriga ska känna sig sedda, hörda och delaktiga. Målgrupper för anhörigstödet i Piteå kommun: I Socialstyrelsens vägledning från 2016 påtalas att man vid uppföljning av bestämmelserna sett att merparten av anhörigstödet har riktats till anhöriga till äldre personer. Det är därför viktigt att lyfta fram att bestämmelsen gäller alla anhöriga som i vardagen ger hjälp i form av vård, omsorg och stöd till närstående i det egna hemmet, oavsett ålder, sjukdomstillstånd eller funktionshinder. Det kan till exempel omfatta: • anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning • anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning • anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2014-05-14 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör Omsorgschef Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Riktlinjer anhörigstöd Dokumenttyp Övrigt kvalitetsdokument 3 (5) • anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom • anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom • anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik • föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdomar eller funktionsnedsättning • föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdomar eller funktionsnedsättningar • vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdomar eller funktionsnedsättningar • minderåriga barn vars familjemedlem har någon av ovanstående sjukdomar och funktionsnedsättningar Utformning av anhörigstödet Kommunen kan erbjuda anhörigstöd på två sätt, dels som biståndsbeslut enligt SoL 4 kap. 11 kap. 1 § eller som generell service enligt socialtjänstlagen. Direkt anhörigstöd Individuellt inriktade insatser i form av bistånd eller service riktat direkt till den som vårdar. Direkt anhörigstöd kan vara: • Information • Vägledning • Enskild rådgivning • Gruppverksamhet • Utbildning • Avlösning • Samvaron • Anhörigsammankomster Indirekt anhörigstöd Bistånd som är riktat till omsorgstagaren och som även avlastar den anhörige. Indirekt anhörigstöd kan erhållas som biståndsbedömda insatser med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller insatser beviljade med stöd av lag om service för vissa funktionshindrade (LSS), och kan bestå av: • Hemtjänst • Personlig assistans • Kontaktperson • Ledsagare • Dagverksamhet (SoL) • Daglig verksamhet (LSS) • Växelvård-Korttidsvistelse • Boendestöd • Särskilda boendeformer • Träffpunkter Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2014-05-14 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör Omsorgschef Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Riktlinjer anhörigstöd Dokumenttyp Övrigt kvalitetsdokument 4 (5) • Färdtjänst Förmedling av utbudet För att nå anhöriga är det viktigt att lyckas med att förmedla vilka möjligheter och rättigheter som finns till vuxna och minderåriga anhöriga som vårdar närstående. Samtliga medarbetare inom socialtjänsten har därför ett särskilt ansvar för att lämna information om anhörigstödet och slussa vidare den anhörige till anhörigstödjare eller annan funktion som kan lämna rätt stöd. Utöver det ska också • Information om kommunens anhörigstöd spridas till medborgare genom uppsökande verksamhet. • Informationsfolder som beskriver socialtjänstens samlade utbud av anhörigstöd finnas tillgänglig. • Aktuell information ska förmedlas via kommunens hemsida. • Information ska ges muntligt och skriftligt på olika sammankomster och nätverksträffar som anordnas av socialtjänstens olika verksamheter. • Frivillig- och intresseorganisationer ska få information om anhörigstödet och ha tillgång till befintligt informationsmaterial. Samverkan I Socialstyrelsens vägledning lyfts vikten av samverkan mellan olika huvudmän som viktigt för att ge anhöriga bästa möjliga stöd. Socialtjänsten ska därför samverka i ett så tidigt skede som möjligt med verksamheter inom regionen samt med frivillig- och intresseorganisationer. Ansvarsfördelning Förvaltningschef är ytterst ansvarig för förvaltningens verksamhet, inklusive stödet till anhöriga. Chefer i verksamheterna ansvarar för att personalen har kunskap om anhörigstödet och att det i organisationen finns möjlighet att bidra till anhörigstödjande insatser. Samt ansvarar för att rutiner finns för att säkerställa och följa upp anhörigstödet inom respektive verksamhet. Anhörigkoordinator ansvarar för att koordinera, genomföra och utveckla anhörigstödet enligt denna riktlinje. Anhörigkoordinator ansvarar också för att planera och genomföra det direkta anhörigstödet som handlar om information, enskild rådgivning, gruppverksamhet och utbildning. Samtliga medarbetare ska också: • Målmedvetet arbeta för att anhöriga ska känna sig sedda, hörda och delaktiga. • Erbjuda anhöriga delaktighet i vården, omsorgen och övriga aktiviteter, om omsorgstagaren så tillåter. • Ge anhöriga god information och kunskap. • Erbjuda anhöriga information om avlösning. Kvalitetsdokument Upprättat (dat.) 2014-05-14 Giltigt (till och med) Tills vidare Senast reviderat (dat.) 2026-06-17 Redaktör Omsorgschef Beslutat av Socialnämnden Dokumentnamn Riktlinjer anhörigstöd Dokumenttyp Övrigt kvalitetsdokument 5 (5) • Anpassa anhörigstödet så att det upplevs lättillgängligt och flexibelt. • Bidra till en anhörigstödjande kultur. • Uppmärksamma om det finns minderåriga anhöriga till vuxna som söker hjälpinsatser. Uppföljning/utvärdering Arbetet med anhörigstöd ska kontinuerligt följas upp och utvärderas för att säkerställa att lagstiftning och vägledning följs samt att anhörigstödet håller en god kvalitet. Anhörigkoordinator ansvarar för att årligen rapportera till socialnämnden hur arbetet fortlöper samt vilka eventuella brister eller behov av förbättringar som uppmärksammas. Socialnämnden ska besluta om revidering av dessa riktlinjer vid behov. Komplettering till riktlinjer skadligt bruk och beroende §108 25SN258 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 62 Komplettering till riktlinjer skadligt bruk och beroende Diarienr 25SN258 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden godkänna kompletteringarna till "riktlinjer skadligt bruk och beroende". Ärendebeskrivning I de riktlinjer som beslutade av socialnämnden i januari 2026 saknas insatser i form av extern öppenvård samt öppenvårdsbehandling i egen regi. Även om insatser i form av öppenvård i egen regi ges utan föregående behovsprövning kan den enskilde ansöka om detta. Ansökan om extern öppenvård sker då den enskilde efterfrågar behandling som inte kan ges på hemmaplan och skall alltid behovsprövas. Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Komplettering till Riktlinjer skadligt bruk och beroende • Tillägg till riktlinjer skadligt bruk och beroende - insats i öppenvård Paragrafen är justeradPage 1 of 1 Insatser i öppenvård Målgrupp för insatsen är vuxna personer (18 år och uppåt) som har ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol och/eller droger och personer med samsjuklighet samt anhöriga till dessa. Öppenvårdsinsatser ska alltid föregås av en individuell behovsbedömning enligt SoL (2025:400) Öppenvårdsinsatser kan beviljas till personer inom målgruppen som själva önskar en förändring och visar motivation till att antingen helt upphöra eller minska sitt bruk. Insatser kan även beviljas som förberedelse inför behandling eller som stöd efter genomförd behandling/institutionsvård. Tidigare erfarenheter och resultat av öppenvårdsinsatser ska också ses som underlag i bedömningen om lämplighet för insats. Addiction Severity Index (ASI) ska generellt används i kartläggningsfasen av behovsbedömningen. Öppenvårdsinsatser kan också beviljas till anhöriga som ansöker om stöd utifrån sin roll som anhörig. Denna utredning fodrar inte en ASI i kartläggningsfasen av behovsbedömningen. Alla Insatser inom ramen för öppenvård som erbjuds utan behovsprövning (se riktlinjer för insatser utan behovsprövning och dokumentation) ska kunna beviljas som insats efter behovsprövning. Vid bedömning av individens rätt till insats, utgå från uppställda villkor per insats i ovan nämnd riktlinje. Extern öppenvård Målgrupp för insatsen är vuxna personer (18 år och uppåt) som har ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol och/eller droger samt personer med samsjuklighet. Extern öppenvård ska alltid föregås av en individuell behovsbedömning enligt SoL (2025:400) och endast beviljas när öppenvårdsinsatser på hemmaplan är uttömda, bedömts otillräckliga eller att förutsättningarna på hemmaplan inte möjliggör att behovet kan tillgodoses. Om extern öppenvård föreslås ska det framgå i utredningen varför behoven inte kan tillgodoses genom kommunens ordinarie öppenvårdsinsatser. Addiction Severity Index (ASI) ska generellt används i kartläggningsfasen av behovsbedömningen. Om beslut tas om extern öppenvård ska i första hand de anlitas som omfattas av ramavtal mellan kommun och vårdgivare. Om utredning föreslår att man frångår principerna för val av institution ska detta särskilt motiveras. Motiveringen ska beskriva varför aktuell utförare bättre kan tillgodose den enskildes behov jämfört med de som omfattas av ramavtal. Ändring av socialtjänstens delegationsordning

§109 26SN169 … Föreslagna ändringar i delegationsbestämmelser för socialnämnden. A1.3 och A1.4 A1.3 Inleda utredning 14 kap. 2 § SoL Socialsekreterare stöd till barn och familj Handläggare Missbruk och socialpsykiatri Handläggare Bistånd och LSS Handläggare STF Tjänsteperson i beredskap 6 kap. 37 § KL A1.4 Inte inleda utredning Avsluta utredning 14 kap. 2 § SoL Socialsekreterare stöd till barn och familj Handläggare Missbruk och socialpsykiatri Handläggare Bistånd och LSS Handläggare STF Tjänsteperson i beredskap 6 kap. 37 § KL Ändring av rubrik Rubrik G – Beslut enligt SoL med mera gällande personer med missbruk skadligt bruk och beroende G1 och G1.4 Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning G1 Beslut om bistånd åt vuxna i form av vård i hem för vård, boende eller familjehem vård eller boende, familjehem eller särskilt boende 13 kap. 10 § SoL AU Observera LOU men också kravet på individuell bedömning i biståndsärenden G1.4 Placeringar i stödboende för återhämtning/tillnyktring till exempel Strandgården, Måviken, ingen tidsbegränsning 13 kap. 10 § SoL Enhetschef enheten socialpsykiatri och missbruk Nya punkter F4 och F8 F4 Beslut om aktivitetskravet 12 kap. 4 § SoL Handläggare STF F8 Beslut om provisorisk dödsboförvaltning 18 kap. 2 § ÄB Enhetschef STF Omsorgschef Nya punkter G4 och G5 G4 Beslut om öppenvårdsbehandling i egen regi 13 kap. 10 § SoL Handläggare socialpsykiatri och skadligt bruk och beroende G5 Beslut om öppenvård i extern regi 13 kap. 10 § SoL Enhetschef skadligt bruk och beroende Ändring av rubrik Rubrik I – Beslut enligt SoL gällande äldre och personer med funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd I5 I5 Beslut om insats i form av ledsagare upp till 12 timmar per månad 11 kap. 1 § SoL Handläggare Bistånd och LSS Enhetschef Bistånd och LSS Handläggare socialpsykiatri och skadligt bruk och beroende Ny punkt I19 I19 Vuxna barn eller motsvarande aktivitet som erbjuds annan målgrupp 11 kap. 1 § SoL Enhetschef socialpsykiatri och skadligt bruk och beroende Komplettering gällande personligt förordnande avseende beslut enligt LVU §110 24SN43 … Ändring av socialtjänstens delegationsordning, förtydligande efter socialnämndens sammanträde samt ny ändring. §111 26SN111 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 73 Ändring av socialtjänstens delegationsordning, förtydligande efter socialnämndens sammanträde samt ny ändring. Diarienr 26SN111 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta godkänna föreslagen ändring i delegationsbestämmelser för socialnämnden. Ärendebeskrivning Efter en revision kring anställningsförfarandet har beslut om kompletteringar i socialtjänstens delegationsordning fattats av socialnämnden 22 april 2026. Vid sammanträdet återremitterade socialnämnden ärendet om punkterna O4.5 och O5.5 för klargörande om innehållet i dessa punkter där frågan avser vem som gett delegationen och vart delegationsbesluten ska redovisas. Punkt O4.5 – enligt reglemente för styrelsen och nämnder är nämnden anställningsmyndighet och ansvarar för lönesättning av anställda i nämndens verksamhet, detta i enlighet med Riktlinjer för personalpolitik. Det är därmed socialnämnden som har gett chef för verksamhet delegation att fatta beslut om lönetillägg för äldre medarbetare. Beslut ska således delges socialnämnden. Punkt O5.5 – socialnämnden beslutar om man ska söka statsbidrag och har utsett delegater som har rätt att ansöka, rekvirera och återrapportera statsbidrag. Besluten ska därför delges socialnämnden. Kommundirektör, tidigare kommunchef, är ansvarig att beställa behörigheter till de tjänstepersoner som utsetts som delegater av nämnden. I delegationsbestämmelser för socialnämnden framstår det felaktigt som att socialnämnden har delegerat till kommunchef att hantera statsbidrag. Detta behöver därmed ändras genom att ta bort kommunchef som delegat. Ett tillägg behöver göras i form av utvecklingsledare som har tillkommit som delegat samt ändras kommunchef till kommundirektör i rutan förPage 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 kommentarer. Ändringar är markerade med röd text i bifogat beslutsunderlag. Yrkanden Ruth Rahkola (S): Bifall till Socialtjänstens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Ändring av socialtjänstens delegationsordning, förtydligande efter socialnämndens sammanträde • Svar på återremittering efter socialnämnden den 22 april Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Svar på återremittering efter socialnämnden den 22 april Punkt O4.5 Enligt reglemente för styrelse och nämnder är det nämnden som är anställningsmyndighet och som ansvarar för lönesättning av anställda i nämndens verksamhet, detta i enlighet med Riktlinjer för personalpolitik. Det är socialnämnden som har gett delegation och därför ska beslut också delges socialnämnden. Ingen notis om delgivning till nämnden behöver formuleras i rutan för kommentarer i punkt O4.5. Tidigare och även aktuell formulering: O4.5 Beslut om lönetillägg med upp till 3500 kr före skatt för äldre medarbetare som omfattas av nedsatt arbetsgivaravgift på grund av uppnådd ålder Chef för verksamhet Punkt O5.5 Nedanstående är ingen vidaredelegation från kommunstyrelsen, det är socialnämnden som beslutar om man ska söka statsbidrag och har gett delegater rätt att ansöka, rekvirera och återrapportera. Besluten ska därför delges socialnämnden. Kommundirektör (tidigare kommunchef) är ansvarig att beställa behörigheter till tjänstemän som får hantera statsbidrag. Inför att punkt O5.5 lades till i delegationsordningen fick kommunchef information av socialtjänsten om vilka tjänstepersoner (titlar) som skulle ha behörighet att hantera statsbidrag. Statsbidrag delges nämnd en gång per år och är inlagt i nämndens årshjul i september. I socialnämndens delegationsordning framstår det som att socialnämnden har delegerat till kommunchef att hantera statsbidrag vilket inte är korrekt. Formuleringen behöver därmed ändras genom att ta bort kommunchef i rutan för delegater. Ett tillägg behöver även göras i form av utvecklingsledare som har tillkommit som delegat samt ändras kommunchef till kommundirektör i rutan för kommentarer. Tidigare formulering: O5.5 Ansökan, rekvirering och återrapportering av statsbidrag Kommunchef Verksamhetsutvecklare Enhetschef Utveckling och stöd Kommunchef är kommunens ombud som utsett representanter i socialförvaltningen att göra ansökan/rekvireringen Ny formulering: O5.5 Ansökan, rekvirering och återrapportering av statsbidrag Utvecklingsledare Verksamhetsutvecklare Enhetschef Utveckling och stöd Kommundirektör är kommunens ombud som utsett representanter i socialförvaltningen att göra ansökan/rekvireringen Bidragsansökan från BRIS Nord för verksamhetsåret 2027 §112 26SN161 … Datum: den 19 maj 2026 12:00 Från: kommunstyrelsen@pitea.se Till: Socialnämnden, Barn och Utbildningsnämnden, Kultur- och Fritidsnämnden Kopia: Bilagor: VB_ Att_ socialnämnden Piteå kommun - Ansökan om bidrag från Bris Nord(873020).html; Bilageförteckning_nord 2026(873024).pdf; 1. Ansökan om bidrag från Bris Nord 2026(873025).pdf; 7. Region Nord 2025(873026).pdf; 6. Bris stadgar antagna 2025-05-24(873027).pdf; 5. Bris la?ngsiktiga plan 2025-2029(873028).pdf; 4. Budget 2026 och prognos 2027(873029).pdf; 3. Barnrapporten 2026(873030).pdf; 2. Bris årsberättelse 2024(873031).pdf Rubrik: Verksamhetsbidrag 2027 - BRIS Region Nord Hej Nämndsordförandegruppen har 2025-04-23 i en överenskommelse enats om att bidraget till Bris på 85 000 kr delas lika mellan Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt Socialnämnden (21 250 tkr var). Ni behöver ta beslut i er förvaltning/nämnd för er andel men ni behöver inte skicka något beslut till KLF eller Bris. . Komunstyrelsens beslut kommer att se ut såhär: "Kommunstyrelsen beviljar bidrag med 21 250 kr till 2026 års verksamhet för Bris region Nord. Bidrag anvisas från medel till Kommunstyrelsens förfogande." Hela beloppet på 85 000 kr kommer att betalas från Kommunstyrelsens medel till förfogande, därefter interndebiteras övriga nämnder för sin andel. Med vänlig hälsning Maria Öman Kommunsekreterare Ledningskansliet Kommunledningsförvaltningen Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Postadress: 94185 Piteå Telefon: +46911696012 Webb: www.pitea.se Föreningsbidrag Kommunala Förebygganderådet 2026 KFR §113 26SN123 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 70 Föreningsbidrag Kommunala Förebygganderådet 2026 KFR Diarienr 26SN123 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår att: 1. Socialnämnden godkänner föreslagen ekonomisk fördelning av årets bidrag. 2. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säkerställa arbetsprocessen för sammanställning av underlag inför fördelning av föreningsbidrag. Förvaltningen ges i uppdrag att använda samma underlag och en enhetlig uppställning för samtliga tre brukarråd för att underlätta berednings- och beslutsprocessen. Ärendebeskrivning År 2026 har sex föreningar ansökt om föreningsbidrag, två mindre än föregående år. (Brottsofferjouren är medräknad i dessa sex, så utöver de som ligger utanför är det fem som ansökt. Har inte fått in någon ansökan av Kvinnojouren Lillasyster.) Sex föreningar har ansökt om grundbidrag, medlemsbidrag och verksamhetsbidrag, Den totala summan att fördela är 600 000 kronor (på de fem som inte ligger utanför). Även i år ligger Kvinnojouren Lillasyster och Brottsofferjouren utanför dessa 600 000 kr och får 100 000 kr vardera. Alla har redovisat medlemsantalet uppdelat i män och kvinnor, vilket återfinns i underlaget. Yrkanden Ruth Rahkola (S): 1. Socialnämnden godkänner föreslagen ekonomisk fördelning av årets bidrag. 2. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säkerställa arbetsprocessen för sammanställning av underlag inför fördelning av föreningsbidrag. Förvaltningen ges i uppdrag att använda sammaPage 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 underlag och en enhetlig uppställning för samtliga tre brukarråd för att underlätta berednings- och beslutsprocessen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • 4. Tj skrivelse KFR 2026 • 3. Föreningsbidrag_ber_2026_KFR • 2. Underlag föreningsbidrag KFR 2026 Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Datum 2026-04-30 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 0911-69 69 43 socialtjansten@pitea.se www.pitea.se/kommun Underlag föreningsbidrag KFR 2026 NotFörening Verksamhets- berättelse (föregående år) Årsmötes- protokoll (föregående år) VEP 2026 Budget 2026 Antal betalande röstberättigade medlemmar, bosatta i Piteå den 31/12 föregående år. RFSL Pite älvdal Ja Ja Ja Ja 52 (varav kvinnor 46 % och män 54 %) Söker gb + medlb + verksb IOGT-NTO Ja 2026 Ja Ja 70 (varav kvinnor 57% och 43% män) Söker gb + medlb + verksb Länkarna Ja 2025/2026 Ja Ja 33 (varav kvinnor 55% och män 45%) Söker grb + medlb + verksb Brottsofferjouren Norrbotten Ja 2026 Ja Ja 1 (varav kvinnor 0 % och män 100 %) Söker grb + medlb + verksb LP-kontaktens ideella förening Ja 2026 Ja Ja 321 (varav kvinnor 52 % och män 48 %) Söker grb + medlb + verksb FMN Norrbotten Ja 2026 Ja Ja 12 (varav 67 % kvinnor och 33% män) Söker grb + medlb + verksb Hopp Piteå mot sexuella övergrepp Nej Nej Nej Nej Inte sökt Kvinnojouren Lillasyster i Piteå Nej Nej Nej Nej Inte sökt 2 Verksamhetsbidrag sökta 2026 Förening Sökt bidrag till Sökt summa Förslag till beslut, se excelfil RFSL Pite älvdal Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) Särskilda aktiviteter (enstaka tillfällen) Verksamhetsbeskrivning Informations café ca 1 gång per vecka höst och vår. Öppet för alla Information om HBTQ samt säkrare sex. Utbildningar för styrelse och volontärer. Aktiviteter vid Pite Summergames, Piteå dansar och ler samt 2026 Stora Nolia Särskilda aktiviteter Genomföra parad i samband med Piteå dansar och ler I år onsdag 22 juli 1800 Delta med information på någon av galleriorna IDAHOT 17 maj Regnbågsmässa i samarbete med Piteå kyrka söndag 26 juli 1800 samt söndag 29 november 1800 Under vecka 43 monologen ?Brutna löften, brutna revben? om våld i nära relationer Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Del av café hyra samt inköp och verksamhet 40000 Särskilda aktiviteter 45000 85 000 3 Summa kostnad som bidrag söks för *85000 IOGT-NTO Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) Särskilda aktiviteter (enstaka tillfällen) Verksamhetsbeskrivning Notis: Föreningen har 128 medlemmar, varav 70 är bosatta i Piteå kommun. Vår vision: Föreningen är en lokalt förankrad del av nykterhetsrörelsen Movendi Sverige och vår vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv. Vi arbetar för en restriktiv alkoholpolitik. Vi utmanar alkoholnormen och stärker människor som påverkas negativt av sitt eget eller någon annans missbruk. Vi uppmärksammar den senaste forskningen inom ämnet alkohol och arbetar med social verksamhet för barn, unga och vuxna. 125 000 kr 4 Detta gör vi genom att: - Stödja Junis barnverksamhet i Öjebyn med arbetsinsatser, ledarskap, anställd personal och lokalresurser. - Samverka med andra nykterhets- och drogfrihetsföreningar i Piteå och Luleå för att möta människor i dialog kring alkoholfrågor. - Bedriva kulturverksamhet i nykter miljö och värnar om det lokala kulturarvet genom familjearrangemang och verksamhet i vårt föreningshus och kring vår bagarstuga. - Bidra till demokratiska möjligheter genom att skapa digitala möten och fora som gör att människor kan delta lokalt och på distans. Verksamhet: Föreningen ska jobba med att: - utveckla verksamhet som våra medlemmar efterfrågar, - stärka gemenskapen i föreningen och - få fler att vilja bli medlemmar hos oss. På så sätt kan vi bli fler som jobbar för ett nyktrare Sverige. 5 Vi ska göra halvårsvisa verksamhetsplaneringar, där medlemmarna kommer till tals på våra medlemsmöten. Vårt mål är att ha en minst en föreningsträff varje månad under våren och hösten samt sommaraktiviteter. Exempel på verksamhet är föreläsningar, sociala tillställningar, studiecirklar, utflyter och musikkvällar. Vi ska också ordna träff i inlandet för våra medlemmar där, om förutsättningar finns. Utöver medlemsträffar ska vi ha arrangemang där allmänheten bjuds in. Vi ska också delta i Movendi distrikt Norr temadagar, utbildningar och utåtriktade aktiviteter. Den lokala tävlingen Drogkampen för kommunpolitiker och kampanjerna Sober October och Vit jul är aktiviteter vi planerar att genomföra. Vi deltar också i lokala arrangemang som Ljusmanifestation till minne av narkotikans offer. Särskilda aktiviteter Teman Vi planerar att under året arbeta med nedanstående teman: Tema 1: Movendis rikstema "Våga prata om alkohol" 6 Vi vill skapa möjlighet till att få information och prata om alkohol och droger. Vi avser genomföra två föreläsningar med efterföljande dialog. Möjliga målgrupper är föräldrar till ungdomar i Piteå samt en bredare grupp omfattande missbrukets påverkan på familj. Tema 2: Samhället och alkoholen Vi genomför föreläsningar med frågestund och dialog med ett tema på våren och ett tema på hösten. Förra årets tema var Kvinnors och barns utsatthet i samhället. Styrelsen fastställer teman inför respektive period. Tema 3: "Kultur i nykter miljö": Vi genomför kulturkvällar med lokala artister för att främja kulturlivet i Öjebyn/Piteå och vara ett nyktert alternativ till, tja krogen :) Tema 4: "Föreningsdemokrati, delaktivitet och aktivitet på avstånd": I Workshopsformat tar vi upp hur föreningar kan skapa förutsättningar för demokratiskt deltagande och delaktighet även när avstånden sätter hinder i vägen. Workshoparna har en 7 teknisk inriktning och målgruppen är ungdomar och vuxna som är föreningsaktiva. Förhoppningsvis kan detta göras i samverkan med NBV. Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Medlemsverksamhet Medlemsträffar, 6 st Aktivitetskostnad 1000kr/tillfälle = 6 000 kr. Fördelade omkostnader lokaler = 6 x 3 000 = 18 000 kr. Medlemsresa inlandet, 2 st 7 500kr/st = 15 000 kr Sommarfest med barnföreningen Junis Öjebyn Aktivitetskostnad 5 000 kr. Musikleken med studiecirkel (öppen) Aktivitetskostnader/avgifter 2 000 kr. Fördelade omkostnader lokaler = 4 500 kr. Utåtriktad verksamhet Musikcafé öppna, 4 st Musikerarvoden 10 000 kr/st = 40 000 kr. 8 Vakmästartjänster kväll 4 x 4 x 500 kr = 8 000 kr Fördelade omkostnader lokaler = 4 x 4 500 kr = 18 000 kr. Temaföreläsningar öppna, 4 st Föreläsararvoden 7 500 kr/st = 30 000 kr. Vakmästartjänster kväll 4 x 3 500 kr = 6 000 kr Fördelade omkostnader lokaler = 4 x 4 500 kr = 18 000 kr. Våga prata om alkohol öppen dialog, 2 st Moderatorarvoden och resor, 5 000 kr/st = 10 000 kr. Vakmästartjänster kväll 2 x 3 x 500 kr = 3 000 kr. Fördelade omkostnader lokaler = 2 x 4 500 kr = 9 000 kr. Lokala föredrag "specialintressen", 4 st Föreläsararvoden 2 000 kr/st = 8 000 kr. Vakmästartjänster kväll 4 x 3 x 500 kr = 6 000 kr. Fördelade omkostnader lokaler = 4 x 4 500 kr = 18 000 kr. Drogkampen Aktivitetskostnader, 4 000 kr. Vakmästartjänster kväll 3 x 500 kr = 1 500 kr. 9 Fördelade omkostnader lokaler = 4 500 kr. Kampanjerna Sober October och Vit jul Aktivitetskostnad (kampanjmaterial och annat) 5 000 kr. Summering: Aktivitetskostnader: 125 000 kr Vakmästartjänster: 24 500 kr Omkostnader lokaler: 90 500 kr Förklaringar: Aktivitetskostnader är direkta kostnader för verksamhetens genomförande, som t ex reklammaterial, föreläsararvoden, högtalaranläggning med mera. Jämfört med förra årets ansökan har den beräknade kostnaden för musiker- och föreläsararvoden räknats upp, utifrån att det faktiskt blev mycket dyrare än vi då trodde... Vakmästartjänster år vår kostnad för OB och resor för vår vaktmästare, dock ej ren arbetstid (omfördelas). Vaktmästare behövs för ljudanläggning och möblering samt städning. Normalt är vi också fem till sju ideellt arbetande medlemmar per större aktivitet. Omkostnader lokaler är motsvarigheten till hyreskostnad för en lokal. Den är baserad på 50% av vår årliga kostnad för lokalerna, 200 000 kr x 0,5 = 100 000 kr och har fördelats på hur aktiviteterna nyttjar lokaler och längden på aktiviteten. Detta överensstämmer i stort med vår prislista vid uthyrning av lokalerna. Summa kostnad som bidrag söks för *125000 10 Länkarna Verksamhetsbeskrivning: Länkarna försöker hjälpa beroendesjuka att bil och förbli drogfria. Vi gör det genom samtal o kamratstöd mm. Vi har öppet lokalen minst 3 dagar/vecka. Vi har även samtal 2 kvällar/vecka. Vi gör oftast minst en aktivitet under storhelger, då det anses vara svårast att hålla sig drogfri. Därför tycker vi att det är viktigt med en lokal där man kan komma och dricka en kopp kaffe mm. Vi ser att psykisk ohälsa inte bara finns bland unga, utan även bland de äldre, som inte mår så bra i sin ensamhet. Ansökan avser: Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet: Största kostnaderna är att kunna ha lokalen. Utan lokalen kan vi inte bedriva någon verksamhet. Många medlemmar lever på existensminimum efter ett liv i beroende och nu ökar även deras utgifter, hyror etc. så möjlighet att ta ut pengar av dem anser vi inte finns. Aktiviteter försöker vi göra sådana som inte kostar så mycket för att alla ska kunna delta. Beräkning för hyra, el, tv, bredband, samt kostnader för att bedriva verksamheten. 180 000 kr Brottsofferjouren Norrbotten Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) Verksamhetsbeskrivning Brottsofferjouren Norrbotten är en partipolitisk och religiöst obunden ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som behövs för att hitta vägen tillbaka. Grunden i vårt arbete är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, där alla människors lika värde och rättigheter slås fast. Via våra ideellt utbildade medmänniskor, stöder vi varje brottsoffer, vittne och anhörig som söker oss, genom att lyssna, ge stöd och goda råd. Vår verksamhet kan inte enbart relateras till antalet medlemmar vi har i Piteå kommun. Vårt fokus är att erbjuda brottsofferstöd till Piteå kommuns invånare. Under 2025 fick 98 st. invånare i Piteå kommun allmänt brottsofferstöd från oss, alltså stöd utanför domstol. Hittills under 2026 har 31 st. invånare i Piteå erhållit allmänt brottsofferstöd från oss. Vi samverkar med Norrbottens kommuner, Polisen, tingsrätterna i Norrbotten, Åklagarmyndigheten och advokater för att kunna ge råd och stöd på bästa sätt. Som brottsoffer dyker det ofta upp frågor kring vad som kommer att hända inom den närmaste framtiden. Förutom att utgöra en traumatisk upplevelse innebär 422 030 Ligger utanför 11 ett brott inte sällan en stor mängd praktiskt arbete för den drabbade. Anmälan till försäkringsbolag, dokumentation av skador och förluster, förhör hos polisen, frågor om skadestånd med mera kan innebära en stor påfrestning. Det är lätt att känna sig dubbelt drabbad när man, utan egen förskyllan, tvingas lägga ner så mycket tid och kraft för att rättvisa ska kunna skipas. Brottsofferjouren Norrbotten kan förklara och underlätta under denna period och ge den drabbade stöd att orka bevaka sina rättigheter. All hjälp och rådgivning hos jouren är kostnadsfri och alla vår volontärer har avlagt tystnadslöfte. Verksamheten sköts av en styrelse, anställda och ideella personer. Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Verksamhetens kostnader utgörs av administration, lokalhyra samt lönekostnader för personal, inklusive sociala avgifter. Summa kostnad som bidrag söks för *422030 Norrbottens familjehemsförening LP-kontaktens ideella förening i Piteå Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) Verksamhetsbeskrivning Vi har varje vecka öppet månd onsd fred 9-12 för besökande. Torsdagar udda veckor öppet 18-20 för kvinnogrupp. tisdagar är vi och hjälper till på Malmgatan 15-18. Vi åker varje år till Arjeplog på LPs konferens, den kostar 1600 kr plus resa, LP Piteå sponsrar 1000 kr/person Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Lokalhyra, löner 5 personer totalt 3,75 %, förbrukningsmaterial, resor, fika, mat och diverse inventarier Summa kostnad som bidrag söks för *175000 175 000 kr Connextions Finns ej längre Finns ej längre FMN Norrbotten Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) 40 000 kr 12 Verksamhetsbeskrivning Vi är en ideell förening som stöttar och hjälper nära anhöriga till missbrukare. Till föreningen kan anhöriga till missbrukare vända sig och få råd och tips hur de ska förhålla sig till missbrukaren. Föreningen anordnar föreläsningar till högstadieelever och till närstående. Föreningen tillsammans med FMN Riksförening utbildar personer i föreningen för att kunna genomföra utvecklingssamtal/stödsamtal samt ge råd till den närstående. Under hösten 2026 planerar vi att genomföra föreläsningar med Carina Bång (Beteendevetare, Anhörighetsterapeut och Författare till många böcker i detta ämne.) Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Kostnader för planerad verksamhet: Föreläsning (Hösten 2026) Carina Bång 20 000 kr MåBraHelg, Storforsen/Pite Havsbad 15 000 kr Omstart kontaktgrupp i Piteå 5 000 kr (Totalt 40 000 kr) Summa kostnad som bidrag söks för *40 000 HOPP – Piteå Förening mot sexuella övergrepp - - Föreningen Lillasyster i Piteå Ligger utanför 13 Uppföljning av verksamhetsbidrag 2025 HIT (flyttat hit text och erh.summa från 2 resp 3) Förening Sökt bidrag till 2025 Erhållen summa verksamhets- bidrag 2025 Uppföljning av 2025 i verksamhetsberättelse/årsberättelse för 2026 RFSL Pite älvdal Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) Särskilda aktiviteter (enstaka tillfällen) Verksamhetsbeskrivning Verksamhet för medlemmar, andra HBTQ+ personer samt allmänhet genom café Polstjärnan och andra aktiviteter i lokalen Särskilda aktiviteter Uppmärksamma att Pite Älv Pride fyller 10 år under 2025 och att vi firar 20 år i lokalen Polstjärnan på Prästgårdsgatan 23. Uppmärksamma IDAHOT (internationella HBTQ+ dagen) 17 maj samt Priderörelsen födelse 28 juni. Världs AIDS dagen 1 december kommer också att uppmärksammas. Aktiviteter med anledning av Piteå kommun lyfter HBTQ+ frågor under 2025 Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet 80 000 OK mot erhållet bidrag! 14 Verksamhet för medlemmar, HBTQ+ personer och allmänhet 20 000 kr Särskilda aktiviteter under 2025 40 000 kr Summa kostnad som bidrag söks för *60000 IOGT-NTO Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) Särskilda aktiviteter (enstaka tillfällen) Verksamhetsbeskrivning Föreningen är en lokalt förankrad del av IOGT-NTO rörelsen och den enda kvarvarande IOGT-NTO- föreningen i Piteå älvdal. Vi arbetar för en restriktiv alkoholpolitik. Vi utmanar alkoholnormen och stärker människor som påverkas negativt av sitt eget eller någon annans missbruk. Vi uppmärksammar den senaste forskningen inom ämnet alkohol och arbetar hållbart och förebyggande med olika typer av social verksamhet för barn, unga och vuxna. - Vi stödjer Junis barnverksamhet i Öjebyn med arbetsinsatser, ledarskap, anställd personal och lokalresurser. - Vi samverkar med andra nykterhets- och drogfrihetsföreningar i Piteå, Luleå och Boden för att möta människor i dialog kring alkoholfrågor. 105 600 OK mot erhållet bidrag! 15 - Vi bedriver kulturverksamhet i nykter miljö och värnar om det lokala kulturarvet genom familjearrangemang och verksamhet i och kring vår bagarstuga. - Vi bidrar till till demokratiska möjligheter genom att kunna skapa digitala möten och fora som gör att människor kan delta lokalt och på distans. I vår verksamhet ordnar vi föreningsmöten med teman och utbildningar, träffar med andra föreningar samt deltar i IOGT-NTO distrikt Norr:s temadagar, utbildningar och utåtriktade aktiviteter. Den lokala tävlingen Drogkampen för kommunpolitiker och kampanjerna Sober October och Vit jul är några aktiviteter vi anordnar. Vi deltar också i lokala arrangemang som Ljusmannifestation till minne av narkotikans offer. Planerade medlemsaktiviteter för 2025: - Medlemsträffar Öjebyn, 6 st, med teman enligt löpande planering. - Medlemsresa till Inlandet (Arvidsjaur, Jokkmokk eller Älvsbyn), 2 st, träffa medlemmar i IOGT-NTO utanför Piteå, dela information och ha dialog, social samvaro mellan kust och inland :) - 1:a maj palt, vi hjälps åt att servera palt till hungriga MC-åkare. - Föreningshuset dag, fixa med fastigheten, tomten och alla innerutrymmen. 16 - Rikstävlingen Musikleken, lekfull frågesport kring musiktema, även Icke medlemmar välkomna. - Rikstävlingen Pumpen, prestigefylld frågesport kring samhällsorientering, även Icke medlemmar välkomna. - Ljusmanifestation för narkotikans offer. Tillsammans med våra grannorganisationer Länkarna, MHF, och TR samlas vi på offentlig plats i Piteå och tänder ljus för de som fallit offer för narkotikamissbruk. - Distriktets vårupptakt (maj) och höstupptakt, vi besöker någon av våra systerföreningar i Luleå eller Skellefteå. - Dialogmöte med medlemmarna inför IGT-NTO:s riksmöte (fd kongressen). Särskilda aktiviteter Särskilda aktiviteter är sådana där vi riktar oss till alla, medlem eller inte (men vissa medlemsaktiviteter är öppna för "alla"). - Musikcafé i nykter miljö, erbjuda det lokala musikkulturlivet en scen, 4 st, vinter, sommar, höst, jul. - Föreläsningar med lokala profiler, stärka vår identitet på orten, 4 st, vår, sommar höst. - Våga prata om alkohol, IOGT-NTO rikstema, vad är viktigt att prata om i Piteå? Två kvällar hösten. 17 - Projekt Kända profiler om alkoholberoende, medberoende och resa sig, projekt tillsammans med Nykterhetens bildningsförbund (NBV). - Utbildning: Hybrid-event som en demokratisk möjlighet, hur använda ljud- och bildproduktion som en del av föreningars möjlighet att låta alla delta oavsett avstånd. Erbjuds till främst föreningar inom Piteå kommun. Hålls av vår AV-produktionsgrupp med vår utrustning. Tre till fyra träffar, kursavgift (men låg). Preliminärt hösten. - Drogkampen: Politiker tävlar om att veta mest om alkohol- och drogfrågor. Brukar vara i samband med Folknykterhetens vecka men brukar också vara svår att genomföra den tiden. Alternativplan en höstkväll. - Våfflor för världens barn tillsammans med vår barnförening Junis. Intäkten går oavkortat till Världens barn-insamlingen. En gång på våren och en gång på hösten. - Vit jul, tillsammans med vår barnförening Junis anordnar vi aktiviteter för barn under jullovet. Notering: Något kojbyggarläger kommer tyvärr inte genomföras i år på grund av brist på vuxna ledare som kan vara ansvarig för förberedelser och genomförande. Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Medlemsträffar Öjebyn, 6 st: 15 000 kr 18 Förbrukningsmaterial: 2 000 kr, Livsmedel: 4 000 kr, Fördelad lokalkostnad: 6 000 kr, Fördelad lönekostnad: 3 000 kr Medlemsresor Inlandet, 2 st: 25 000 kr Hyra minibussar: 10 000 kr, Hyra lokal: 10 000 kr, Övriga kringkostnader: 5 000 kr Musikcafé, 4 st (öppna): 30 000 kr Ersättning till musiker: 22 000 kr, Ljudutrustning: 2 000 kr, Fördelad lokalkostnad: 4 000 kr, Fördelad lönekostnad: 2 000 kr Föreläsningar, lokala, 4 st (öppna): 16 000 kr Föreläsararvoden: 10 000 kr, Fördelad lokalkostnad: 4 000 kr, Fördelad lönekostnad: 2 000 kr Våga prata om alkohol, 2 kvällar: 13 000 kr Arvoden moderator & inbjuden gäst: 10 000 kr, Fördelad lokalkostnad: 2 000 kr, Fördelad lönekostnad: 1 000 kr Förklaringar: 1) Det finns en differens mellan aktivitetskostnaderna i årsbudgeten och i sammanställningen ovan, beroende att de ovan är mer detaljerade och därmed också mer realistiska. 2) För alla aktiviteter ovan som är utåtriktade bärs kostnader för förbrukningsmateriel och livsmedel av 19 fikaförsäljning. För dessa aktiviteter tas inte något inträde. 3) De fördelade lokalkostnaderna är 1 000 kr per tillfälle och motsvarar 50% av vårt uthyrningspris. 4) De fördelade lönekostnaderna är 500 kr per tillfälle och motsvarar kostnaden för att städa lokalerna efter användning. Iordningställning och återställning av lokalerna görs med ideell arbetskraft :) Summa kostnad som bidrag söks för *99000 Länkarna Vi försöker hjälpa beroendesjuka att förbli drogfria. Vi gör det med samtal, kamratstöd m.m. Vi arbetar även förebyggande bland unga. Vi gör oftast minst en aktivitet under storhelger då det anses vara svårast att hålla sig drogfri. Därför tycker vi att det är så viktigt med en lokal där man kan komma in och dricka en kopp kaffe m.m. Vi ser att de psykiska problemen inte bara finns bland unga utan även bland äldre, som inte mår så bra av ensamhet. I lokalen råder absolut nolltolerans. Största kostnaden är att ha lokalen, vilken efter hyreshöjning beräknas kosta ca 131 000 kr per år. Utan lokalen kan vi inte bedriva någon verksamhet. Många medlemmar lever på existensminimum efter ett liv i beroende och nu ökar även deras utgifter, hyror etc. Så möjlighet att ta ut mer pengar av dem anser vi inte finns. Försöker göra aktiviteter som inte kostar så mycket för att alla ska kunna delta. Beräkning för hyra, el, telefoni, tv, bredband (några som saknar dator kommer och betalar sina räkningar via datorn.), aktiviteter beräknar vi till en totalkostnad på 140 000 kr. 165 000 OK mot erhållet bidrag 20 Vi planerar att söka upp ensamma som sitter och dricker i ensamhet och erbjuda dem att komma till lokalen. Vi planerar förebyggande verksamhet genom att fortsätta gå som vuxna på stan och erbjuda ungdomar information och lättare förtäring. Kostnader för detta 9 800 kr. Brottsofferjouren Norrbotten Verksamhetsbeskrivning Brottsofferjouren Norrbotten är en partipolitisk och religiöst obunden ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som behövs för att hitta vägen tillbaka. Grunden i vårt arbete är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, där alla människors lika värde och rättigheter slås fast. Via våra ideellt utbildade medmänniskor, stöder vi varje brottsoffer, vittne och anhörig som söker oss, genom att lyssna, ge stöd och goda råd. Vi samverkar med Norrbottens kommuner, Polisen, tingsrätterna i Norrbotten, Åklagarmyndigheten och advokater för att kunna ge råd och stöd på bästa sätt. Som brottsoffer dyker det ofta upp frågor kring vad som kommer att hända inom den närmaste framtiden. Förutom att utgöra en traumatisk upplevelse innebär ett brott inte sällan en stor mängd praktiskt arbete för den drabbade. Anmälan till försäkringsbolag, dokumentation av skador och förluster, förhör hos polisen, frågor om skadestånd med mera kan innebära en stor påfrestning. Det är lätt att känna sig dubbelt drabbad när man, utan egen förskyllan, tvingas lägga ner så mycket tid och kraft för att rättvisa ska kunna skipas. Brottsofferjouren Norrbotten kan förklara och underlätta under denna period och ge den drabbade stöd att orka bevaka sina rättigheter. All hjälp och rådgivning hos jouren är kostnadsfri och alla vår volontärer har avlagt tystnadslöfte. Verksamheten sköts av en styrelse, anställda och ideella personer. Ligger utanför OK mot erhållet bidrag! 21 Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Verksamhetens kostnader utgörs av administration, lokalhyra samt lönekostnader för personal, inklusive sociala avgifter. Summa kostnad som bidrag söks för *424 470 kronor vilket avser 10 kronor per invånare i Piteå per 31 december 2024. Norrbottens familjehemsförening Ingen ansökan 2021, 2022, 2023 och 2024 0 Ingen ansökan 2021, 2022,2023 och 2024,2025 eller 2026 LP-kontaktens ideella förening Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) Särskilda aktiviteter (enstaka tillfällen) Verksamhetsbeskrivning Vi bedriver en kontaktverksamhet för personer i missbruk. För den gruppen har vi öppet månd, onsd, fred mellan 09,00 - 12,00. vi bjuder på frukost, fika och ibland lunch. Vi delar även ut matlådor i samarbete med Munksundsgården ocg varor vi får från Willys. Vi för samtal med Malmgatan 5 om ett samarbete med ungdomar där LP kommer att hålla öppet 1 - 2 ggr/v. Vi planerar in för hösten att anställa en kvinna så vi kan starta upp en kvinnogrupp. Vi har ett samarbete med PMU i Öjebyn där vi kan erbjuda praktikplatser Särskilda aktiviteter Vi håller öppet för Cruising 2 ggr och vid examen där vi delar ut ca 350 varmkorvar, dricka, fika och godis. Vi kanske om det löser sig att ha öppet någon kväll under PDOL. Vi har ett läger i Arjeplog i augusti med kostnad på 1600 kr/person helpension, vi ska försöka bjuda på den kostnaden för de som vill följa med, finns det en betalningsförmåga tar vi 500 kr annars gratis 164 000 Ok mot erhållet bidrag 22 Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Hyra, internet, diverse inköp, personalkostnader, resor. för Arjeplog är det hotell och resor Summa kostnad som bidrag söks för *150000 Connextions Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) Särskilda aktiviteter (enstaka tillfällen) Verksamhetsbeskrivning Föreningen skall under 2024 bedriva sin ordinarie kärnverksamhet i form av en bred social verksamhet som består av både medlems, individ, anhörig och förebyggande arbeten med aktiviteter, individ- och gruppträffar, beroende- och medberoendeverksamhet. Föreningens breda verksamhet utgår alltid ifrån syftet att skapa en bred social gemenskap i både grupper och enskilda situationer för alla inom föreningens målgrupp med anhöriga. Kostnaderna för den löpande och ordinarie föreningesverksamheten uppgår för året 2024 till totalt; 70,940 kronor. Särskilda aktiviteter Föreningen kommer 2024 genomföra och arrangera ett särskild arbete med fokus på sociala och förebyggande insatser för att få unga att må bättre psykiskt samt med fokus på hur unga kan aktivt påverka deras egna situationer och vardag till det bättre. Dels genom föreläsningar, dels genom ett omfattande lokalt informationsarbete. Föreningen kommer 2024 att vara medansvarig och officiell samarbetspart tillsammans med Piteå 0 Finns inte längre 23 Dansar och Ler kring området "Chilla med PDOL - Blås Grönt" - där syftet är att arbeta alkohol- och drogförebyggande mot unga från 13 år under festivalen 2024 samt för att fungera som en förebyggande trygghetsfunktion. Genom aktiviteten Blås Grönt, som riktar sig till unga mellan 13 - 18 år, kan föräldrarna kan anmäla sina unga till en "Blås Grönt" tävling. Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Kostnaderna som är knutna direkt till den särskilda verksamheten och dess genomförande består av framtagande av informationsmaterial, förbrukningsvaror, ett visst arvode till extern föreläsare. När det gäller PDOL 2024 består kostnaderna av inköp av förbrukningsmaterial, marknadsföring och nödvändig utrustning till aktiviteterna som genomförs under Piteå Dansar och Ler för att kunna genomföra Chilla med PDOL och "Blås Grönt". Kostnaderna för de särskilda aktiviteterna uppgår till totalt; 55,000 kronor. Summa kostnad som bidrag söks för *103,940 kronor FMN Norrbotten Ansökan avser: Viss verksamhet (löpande) Verksamhetsbeskrivning Föreläsning till skolelever årskurs 9, Föreläsning till föräldrar och nära anhöriga till missbrukare. Medlemsvård till medlemmar genom tema helg "Må Bra Helg" med inbjudna föreläsare och gemensam lunch och middag. 35 000 Ok mot erhållet bidrag 24 Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Stödsamtal 1 000 kr Föreläsning info 1 000 kr Må Bra Helg 25 000 kr Summa kostnad som bidrag söks för *27 000 kr HOPP – Piteå Förening mot sexuella övergrepp (Särskilda aktiviteter: Vi avser att bjuda in Paula Heljestrand Leg. Psykoterapeut med specialitet på Trauman efter sexuella övergrepp. Det blir en heldag med föreläsningar och gruppsamtal. Beskrivning av kostnader för att genomföra dessa aktiviteter: Arvode 5000 kr till Paula Heljestrand Resor: 3500 kr Arlanda – Luleå Mat och Logi: 500 kr Paula Heljestrand Totalt: 9000 kr 9 000 Ingen ansökan 2026 Kvinnojouren Lillasyster i Piteå Verksamhetsbeskrivning Kvinnojouren Lillasyster ansöker härmed om verksamhetsbidrag från förebygganderådet, Piteå kommun. Stödet ska delfinansiera jourverksamheten som omfattar jourtelefon, stödsamtal och annat stöd till kvinnor utsatta för våld. Föreningen ska även hålla interna utbildningar under året samt arbeta utåtriktat med att sprida kunskap och bilda opinion inom området mäns våld mot kvinnor. Ligger utanför Ingen ansökan 2026 25 Kvinnojouren Lillasyster i Piteå är en ideell feministisk förening vars mål är att stötta kvinnor utsatta för våld, bedriva påverkansarbete och erbjuda utbildningar inom ämnet mäns våld mot kvinnor. Beskrivning av kostnaderna för att genomföra denna verksamhet Vi har sedan oktober 2024 en anställd verksamhetsutvecklare som har till uppgift att genomföra utbildningar för jourkvinnor, agera jourmedarbetare samt utveckla verksamheten för att vi ska nå ut till fler. Andra kostnader i verksamheten är utbildningar internt och externt, evenemang som uppmärksammar våra frågor, t.ex. 8 mars samt material och inventarier till både påverkansarbetet, den kunskapshöjande delen samt jourverksamheten. Föreningen har en ambitiös verksamhetsplan och budget som är en strategisk avvägning för att kunna öka verksamheten och utveckla organisationen. Vi finansieras av statsbidrag, kommunala bidrag, gåvor och medlemsavgifter. Summa kostnad som bidrag söks för *100 000 Föreningsbidrag - KFR - 2026 ÅR 2026 Medlemsbidrag + Grundbidrag Bil Förening Medlemmar Sökt Medlems- bidrag Sökt Grundbidrag Summa sökt medlems- & grundbidrag Förslag till medlems- & grundbidrag 1 RFSL Piteå älvdal 52 1 040 5 000 6 040 6 040 2 IOGT 70 1 400 5 000 6 400 6 400 3 Länkarna 33 660 5 000 5 660 5 660 4 Brottsofferjouren UTANFÖR 0 0 0 0 5 0 0 0 0 6 LP-kontakten 321 6 420 5 000 11 420 11 420 7 0 0 0 0 8 FMN Norrbotten 12 240 5 000 5 240 5 240 9 Hopp Piteå mot sexuella övergrepp 0 0 0 0 10 Kvinnojouren Lillasyster UTANFÖR 0 0 0 0 11 0 0 0 0 12 0 0 0 0 13 0 0 0 0 14 0 0 0 0 15 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 488 9 760 25 000 34 760 34 760 Antal föreningar 5 Totalbudget 600 000 Fördelning Medlemsbidrag 2% 9 760 20 kr/medlem Grundbidrag 4% 25 000 5 000 kr/förening Verksamhetsbidrag 94% 565 240 565 240 att fördela Summa 100% 600 000 Verksamhetsbidrag att fördela 565 240 Kvar att fördela 0 Verksamhetsbidrag Bil Förening Sökt verksamhets- bidrag 2026 Förslag till verksamhets- bidrag 2026 1 RFSL Piteå älvdal 85 000 83 000 2 IOGT 125 000 107 240 3 Länkarna 180 000 175 000 4 Brottsofferjouren UTANFÖR 5 0 6 LP-kontakten 175 000 165 000 7 0 8 FMN Norrbotten 40 000 35 000 9 Hopp Piteå mot sexuella övergrepp 10 Kvinnojouren Lillasyster UTANFÖR 11 0 12 0 13 0 14 0 15 0 0 Summa 605 000 565 240 Förslag till beslut Bil Förening Medlems- & grundbidrag Verksamhets- bidrag Summa bidrag 2026 1 RFSL Piteå älvdal 6 040 83 000 89 040 2 IOGT 6 400 107 240 113 640 3 Länkarna 5 660 175 000 180 660 4 Brottsofferjouren UTANFÖR 0 0 0 5 0 0 0 6 LP-kontakten 11 420 165 000 176 420 7 0 0 0 0 8 FMN Norrbotten 5 240 35 000 40 240 9 Hopp Piteå mot sexuella övergrepp 0 0 0 10 Kvinnojouren Lillasyster UTANFÖR 0 0 0 11 0 0 0 0 12 0 0 0 0 13 0 0 0 0 14 0 0 0 0 15 0 0 0 0 Summa 0 34 760 565 240 600 000 Föreningen Kvinnojouren Lillasyster i Piteå, org nr 802537-8582 Budget Budget Utfall Utfall av Utfall jfm Budget 2026 2025 2025 budget (%) budget (kr) 2024 Intäkter Totala intäkter 630512 626096 522751 83 −103344 565000 Kostnader Summa journverksamhet 164500 132500 135002 102 1269 158000 Kommunala bidrag 100000 100000 100000 100 0 60000 Statsbidrag 470512 380096 380096 100 0 380000 Medlemsavgifter 10000 10000 7010 70 −2990 15000 Försäljning 10000 30000 9859 33 −20140 50000 Ersättning placeringar 0 0 0 0 0 0 Ersättning evenemang 20000 20000 0 0 −20000 20000 Gåvor och donationer 25000 75000 21122 28 −53878 40000 Ränteintäkter 5000 11000 4664 42 −6336 0 Boende hyra inkl el och internet 120000 100000 101691 102 1691 120000 Försäkring 2500 2000 2150 108 150 3000 Inventarier 5000 5000 1028 21 −3972 10000 Förbrukningsmaterial 5000 5000 0 0 −5000 5000 Telefoni 30000 20000 28900 145 8900 20000 Övrigt 2000 500 1233 0 −500 0 Int kvinnodagen 25000 25000 25624 102 624 Tillståndsansökan manifestationer 2000 3000 360 12 −2640 2000 Trycksaker (böcker mm) 10000 10000 10046 100 46 50000 Förbrukningsmaterial 5000 5000 6657 133 1657 15000 Annonsering 5000 20000 2427 12 −17573 20000 Jourverksmheten Utåtriktad verksamhet Hemsida och epost 5000 5000 5213 104 213 3500 Extern utbildning 30000 60000 28062 47 −31938 60000 Förbrukningsinventarier 5000 5000 0 0 −5000 0 Utbildningar och medlemsaktiviteter 25000 50000 23591 47 −26409 50000 Nätverksträffar ROKS 15000 20000 11365 57 −8635 5000 Lokalhyra inkl kontor 25000 5000 7621 152 2621 5000 Arvoden styrelse 20000 20000 0 0 −20000 20800 Ersättning ekonomisk förlust vid uppdrag 10000 50000 5081 10 −44919 50000 Lön personal, sociala avg omkostn mm 420000 300000 270766 90 −28899 300000 Avgifter bank och kort 5000 5000 4052 81 −948 5000 Teknisk utrustning 5000 5000 0 0 −5000 3000 Programvara 6500 5000 6172 123 1172 5000 Kontorsmaterial 2000 2000 519 26 −1481 2000 Ekonomiadministration, revision 60000 55000 61072 111 6072 5000 Inventarier 2000 6000 1940 32 −4060 0 Postbox 8000 8000 8070 101 70 0 Föreningsavgifter (främst fremia) 10000 5000 10489 210 5489 0 Övrigt (gåvor bla aurorabidrag) 5000 3000 7513 250 4513 0 diff 1 kr pga öresavrundning Summa utåtriktad verksamhet 87000 133000 78389 59 −54611 150500 Summa intern verksamhet 65000 75000 42577 57 −32423 60000 Summa administration och ekonomi 553500 464000 375674 81 −87991 390800 Totala kostnader 870000 804500 631642 759300 Resultat −239488 −178404 −108891 −194300 Intern verksamhet Administration och ekonomi Kommentar: Underskott finansieras av föreningens eget kapital under arbete med att säkra en större andel extern finansiering Utfall Utfall av Utfall jfm 2024 budget (%) budget (kr) 593512 105 28512 133255 84 −24745 61600 103 1600 380096 100 96 10500 70 −4500 31600 63 −18400 0 0 0 20000 100 0 78188 195 38188 11528 0 11528 96549 80 −23451 2030 68 −970 3909 39 −6091 0 0 −5000 30655 153 10655 113 0 113 0 0 −2000 3187 6 −46814 5827 39 −9173 13713 69 −6287 4385 125 885 43207 72 −16793 3434 0 3434 12801 26 −37199 20862 417 15862 2850 57 2150 18412 89 −2388 11078 22 −38922 72117 24 −227883 3486 70 −1514 23262 775 20262 4583 92 −417 4421 221 2421 4906 98 −94 5536 0 5536 7350 0 7350 4404 0 4404 2412 0 2412 73753 49 −76747 36513 61 −23487 161966 41 −228834 405487 53 353813 188024 −97 382324 Verksamhetsplan 2026 Kvinnojouren Lillasyster Föreningens syfte och målsättning Föreningen ska med en feministisk grundsyn verka mot mäns och killars våld och förtryck mot kvinnor, tjejer och barn. Att verka för kvinnors och tjejers frigörelse från manlig dominans och överordning på samhällets alla nivåer samt att verka för kvinnors och tjejers ökade rättigheter i Samhället. Föreningens uppgift ● Ge stöd och skydd till kvinnor, tjejer och barn som utsätts för olika former av mäns och killars våld ● Bedriva jourverksamhet ● Bedriva opinionsbildning för att förändra attityder till kvinnoförtryck och mäns våld i samhället ● Påverka och sprida kunskap i samhället om mäns och killars våld och förtryck mot kvinnor och tjejer ● Aktivt arbeta förebyggande mot mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer Mål för 2026 Kvinnojouren Lillasyster ska vara en naturlig kraft för systerskap och den naturliga aktören att samarbeta med när kunskap om mäns våld mot kvinnor efterfrågas. Stödsökande ska veta vilka vi är och hur vi kan hjälpa. Under 2026 ska föreningen arbeta aktivt med att ytterligare tillvarata det stora engagemanget som finns hos våra medlemmar genom att främja ideellt engagemang, öka vår kunskap och vår räckvidd i lokalsamhället. Detta kan vi åstadkomma genom att arbeta mot följande mål under året: Verksamhetsmål 1 Stötta och stärka kvinnor i alla åldrar - Utveckla hur vi tillämpar kvinnojourens feministiska metod i arbetet med att stötta våldsutsatta. - Bevaka de förändrade förutsättningarna för kvinnojoursrörelsen och i relation till dessa arbeta med utveckling av vår jourverksamhet. - Fortsätta utveckla samverkan med andra aktörer och myndigheter. - Vi vill nå minst 100 tjejer i åldern 15-25 år under 2026 - Förbereda för att starta upp en tjejjour och ha startat en tjejjour senast 2027 - Fortsätta anordna samtalsgrupper för att stärka kvinnor och tjejer Verksamhetsmål 2 Synliggöra föreningens arbete för att kunna stötta fler utsatta kvinnor - Aktivt arbeta med vår kommunikationsstrategi och våra egna kanaler för att öka vår räckvidd gentemot såväl allmänhet som hjälpsökande. Verksamhetsmål 3 Bedriva opinionsbildning för att förändra attityder till kvinnoförtryck och mäns våld i samhället - Delta aktivt i samhällsdebatten via debattartiklar, utåtriktad kommunikation och sociala medier. - Uppmärksamma våra frågor genom att anordna eller delta vid manifestationer och evenemang. - Påverka politiken under valåret för att få gehör för föreningens politiska krav Verksamhetsmål 4 Bidra till ökad kunskap i samhället gällande mäns våld och förtryck mot kvinnor och tjejer - Anordna evenemang som bidrar till ökad kännedom om kvinnojouren och ökad kunskap om mäns våld mot kvinnor i Piteå Verksamhetsmål 5 Stärkt kunskap och kompetens hos medlemmar och jourkvinnor - Erbjuda utbildningar i egen regi för nya och befintliga jourkvinnor. - Öka kunskapen om och tillvarata vår roll i den historiska rörelse vi är en del av. - Erbjuda studieverksamhet för styrelse och medlemmar. Verksamhetsmål 6 Stärkt organisation - Arbeta aktivt med att skapa goda förutsättningar för ideellt engagemang. - Samverka aktivt och utbyta erfarenheter med andra kvinnojourer samt riksorganisation. - Fortsätta arbetet för att hitta finansiering i form av statliga och kommunala bidrag för att säkra en långsiktig ekonomisk stabilitet och kontinuitet. Uppföljning Styrelsen har till uppgift att konkretisera målen i verksamhetsplanen och planera aktiviteter som bidrar till att uppfylla dem. Styrelsen ansvarar för uppföljning och rapportering till medlemmarna via medlemsbrev, information vid medlemsmöten och verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2025 Föreningen Kvinnojouren Lillasyster är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening, där feminism, kvinnosolidaritet och kvinnoseparatism är grundläggande i föreningens arbete. Föreningens målsättning är att med en feministisk grundsyn verka mot mäns och killars våld och förtryck mot kvinnor, tjejer och barn, verka för kvinnors och tjejers frigörande från manlig dominans och överordning på samhällets alla nivåer samt att verka för kvinnors och tjejers ökade rättigheter i samhället Föreningens uppgift är att ge stöd och skydd till kvinnor, tjejer och barn som utsätts för olika former av mäns och killars våld, bedriva jourverksamhet, bedriva opinionsbildning för att förändra attityder i samhället till kvinnoförtryck och mäns våld mot kvinnor, sprida kunskap och påverka i samhället om mäns och killars våld och förtryck mot kvinnor och tjejer samt att aktivt arbeta förebyggande mot mäns och killars våld mot kvinnor och tjejer. 1. Föreningsinformation Kvinnojouren är medlem i ROKS, Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer. Föreningen har en representant i styrelsen för Länsföreningen för kvinno- och tjejjourer i Norrbotten. Föreningen är medlem i arbetsgivarorganisationen Fremia. Vid årets slut har föreningen 68 betalande medlemmar. Medlemsavgiften har för 2025 varit 120 kr. Styrelsen har under verksamhetsåret sammanträtt sju gånger och styrelsen har bestått av följande personer: Ordförande: Elisabeth Qvarnström Vice ordförande: Åsa Johansson Kassör: Emma Isaksson Övriga ledamöter: Elisabeth Burström, Jennie Isaksson Lundberg, Märta Söderberg, Emilia Bergdahl, Ulrika Lundmark och Moa Wennberg. Verksamhetsutvecklare Amanda Lundberg Eriksson har varit ständigt adjungerad och tjänstgjort som sekreterare vid sammanträdena. Styrelsen har inom sig utsett ett antal ansvarsområden; Jourgruppsansvariga har varit Elisabeth Burström och Moa Wennberg, utbildningsansvarig har varit Åsa Johansson. Ekonomiansvarig har varit Emma Isaksson. Personalansvarig har varit Elisabeth Qvarnström. 2. Genomförd verksamhet En flerfaldigt prisbelönt kvinnojour Under 2025 har föreningen fortsatt att utveckla arbetssätt och struktur för såväl styrelsearbetet som för jourverksamheten. En verksamhetsutvecklare anställdes under hösten 2024 och har arbetat halvtid under hela 2025. Att ha en anställd har gett Lillasyster helt andra, bättre, förutsättningar att nå ut både till allmänhet och till stödsökande kvinnor. Detta visar sig tydligt i statistiken för året då antalet kontakter har ökat markant. Responsen från lokalsamhället och synligheten i media har också varit positiv. Medlemstalet har minskat under året men antalet aktiva medlemmar har ökat något. Under 2025 har Lillasyster med stor glädje mottagit Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer, ROKS, pris för Årets jour. Priset delades ut vid ROKS årsmöte. Kristdemokraterna i Piteå har gett Lillasyster sitt Vitsippepris för jourens arbete lokalt i Piteå. Jourverksamheten och boendet Jourgruppen har under 2025 bestått av 20 jourkvinnor totalt. Under 2025 höll föreningen sin första grundutbildning i egen regi där 10 kvinnor deltog, varav några var befintliga jourkvinnor och tre stycken blev ett tillskott till jourgruppen. Jourtelefonen har varit öppen varje kväll och sedan oktober också vissa tider dagtid. Chatten har satts på paus tills vidare p.g.a. låg efterfrågan och utmaningar med den tekniska delen av chattlösningen. Den nya lagstiftningen om tillståndsplikt för skyddade boenden trädde i kraft i april 2024 och Lillasyster har fortsatt valt bort alternativet att söka tillstånd för att driva ett skyddat boende enligt den nya lagstiftningens definitioner. Ett akutboende finns kvar i jourens regi och kvinnor kan söka sig till jouren och få en fristad när de behöver det. Det finns en efterfrågan och ett boende betyder mycket för föreningens möjlighet att skydda och stötta kvinnor. Föreningen fortsätter att aktivt bevaka frågan om skyddat boende och villkoren för jourverksamheten i stort. Delar av jourgruppen och styrelsen har deltagit i nätverksträffar och utbildningar via ROKS och länsföreningen under året. Samtliga jourkvinnor har under året erbjudits handledning av psykoterapeut. Under hösten genomfördes för första gången gruppsamtal för utsatta kvinnor som gjordes i samarbete med kommunens enhet för Våld i nära relation. Statistik Boendet under verksamhetsåret: 5 kvinnor, 1 medföljande barn, 4 medföljande husdjur. Totalt antal belagda nätter: 87 Antal nya kontakter totalt: 54 Antal genomförda stödsamtal: 265 Antal genomförda stödinsatser: 25 Stödinsatser tjejer under 18 år: 1 Stödinsatser kvinnor över 65: 10 Ideella timmar: Minst 2000, varav jourtelefon 1460, övrigt (medföljande stöd, fysiska samtal, utbildningar, arrangemang): 540. Evenemang och utåtriktade aktiviteter 8 mars – internationella kvinnodagen Lillasyster ordnade med anledning av 8 mars 2025 Piteås första Feministfest. Festen ordnades i samarbete med Kajman som anlitades för lokal och försäljning av mat och dryck. Kvällen bestod av musik, tal och standup. Kvällen var mycket välbesökt och lokalen blev fullsatt tjugo minuter in på arrangemanget. Under dagen ställde föreningen ut med information på Gallerian. ROKS årsmöte 2025 Lillasyster fick äran att vara värdinnor för Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer, ROKS årsmöte i april 2025. En projektgrupp bildades med ansvar för samordning med ROKS styrelse och kansli och hantering av bokning av boende, konferenslokaler och mat samt planering av arrangemanget i sin helhet. 95 deltagare till Piteå för årsmötet som hölls på KUST Hotell. Kvällsmiddagen och underhållningen hölls av Lillasyster och innehöll tal, prisutdelningar och uppträdande av Maxida Märak. Årsmötet löpte på enligt plan och deltagarna var vid utvärderingen av årsmötet mycket nöjda med arrangemanget. Under dagarna genomfördes också en manifestation på Byxtorget under parollen #tropåhenne där ROKS ordförande Adine Samadi och Lillasysters ordförande Elisabeth Qvarnström höll tal. Manifestationen utmynnade i en artikel i lokal media. Vecka fri från våld och Nationella dagen för avskaffande av mäns våld mot kvinnor Under veckan i november anordnade föreningen en öppen föreläsning med Jenny Freed som berättade om sin egen upplevelse av våldsutsatthet och sitt perspektiv på vad en kvinna som lämnar behöver för stöd. Föreläsningen genomfördes i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och var välbesökt. Responsen från deltagarna var positiv. Under veckan uppmärksammades också arbetet mot mäns våld mot kvinnor i föreningens egna kanaler. Den 25 november anordnades en manifestation på Byxtorget med ljuständning och tal. Piteå kommuns psykiatrivecka Under veckan deltog kvinnojouren i föreläsning om mäns våld mot kvinnor och psykisk ohälsa tillsammans med kommunens enhet för våld i nära relation. Pitefest Föreningen var inbjudna att delta på Piteå kommuns mässa Pitefest som ägde rum i september i Norrmalmiafoajén. Det var ett bra tillfälle att visa upp vår verksamhet och nätverka med andra aktörer inom kommunen. Utbildning Styrelsen utsåg inom sig en utbildningsansvarig som har haft till uppgift att ansvara för planering och genomförande av utbildningar. Föreningen samverkar med Studieförbundet Vuxenskolan. Nya jourkvinnor har erbjudits grundläggande jourutbildning i studiecirkelform under våren. Styrelsen har påbörjat en studiecirkel på temat Motivera ideella. En juridikcirkel för jourkvinnorna har hållits. Föreningens medlemsmöten har innehållit utbildningsinslag och inbjudna gäster, vilket har gett ett mervärde för medlemskapet och bidragit till en levande verksamhet. Responsen på detta har varit positiv. Under höstens medlemsmöte deltog Elin Johansson som pratade om kvinnohistoria och ätbara växter. Styrelsemedlemmar och jourkvinnor har under året erbjudits fortbildning och erfarenhetsutbyte via deltagande vid ROKS respektive länsföreningens medlemsträffar och arrangemang. Externa utbildningsinsatser och nätverksträffar Förutom tidigare nämnda föreläsningsevent som riktade sig till allmänheten har föreningen informerat om vår verksamhet och mäns våld mot kvinnor hos IOGT NTO, Familjens Hus Funktionsrätt Piteå och Furubergskyrkan. Föreningen har deltagit med representanter i Länsstyrelsens nätverksträff för Norrbottens kvinno- och tjejjourer samt ROKS medlemsträffar. Ekonomi Styrelsen har haft en ekonomiansvarig i styrelsen samt anlitat en extern bokföringsfirma för den löpande ekonomiska administrationen. Ekonomiansvarig och bokföringsfirman har hållit en kontinuerlig kontakt under året. Finansieringen av verksamheten under året har till största del bestått av statsbidrag i form av organisationsbidrag som föreningen fick beviljat för 2024 och 2025. Piteå kommun meddelade att de beslutat höja det kommunala bidraget till föreningen till 100 000 kronor som betalades ut första gången för 2025. Andra intäkter under året har bestått av medlemsavgifter, gåvor och intäkter från försäljning. En större gåva fick föreningen under december då vi deltog på PMU Öjebyn och fick ta del av halva dagskassan tillsammans med en annan lokal förening. Större utgifter under året har varit hyra för boendet, personalkostnader, kostnader för löneadministration och bokföring. Föreläsningen som anordnades under vecka fri från våld finansierades av jourens medel, likaså Feministfesten. Föreningens ekonomi är i grunden god men beroende av en långsiktighet som inte ännu har uppnåtts. När verksamhetsberättelsen skrivs vet vi ännu inte om föreningen beviljas statsbidrag för 2026 och 2027. Arbete med att säkra en stabil kommunal och statlig finansiering behöver fortsätta framåt. 3. Lillasyster i media Kvinnojouren Lillasyster har fortsatt under året uppmärksammats i stor utsträckning i lokalmedia. Under ROKS årsmöte skrevs en artikel om manifestationen som hölls under helgen och PT har skrivit om föreningens ordförande och dennes engagemang som feminist i en artikel under hösten. Under våren skrev Norrbottens samtliga kvinnojourer en insändare med anledning av övergreppsanklagat kommunalråd och synen på kvinnor som anmäler sexualbrott. Styrelsen har medverkat i insändare om kvinnor i krig tillsammans med andra kvinnojourer. 4. Tack Styrelsen för Kvinnojouren Lillasyster riktar ett stort tack till alla som på olika sätt har gjort det möjligt att sprida budskapet om att stoppa mäns våld mot kvinnor under detta år. Ni har möjliggjort att vi kunnat hjälpa skyddsbehövande att få en trygg plats och någon som lyssnar när de har ringt till vår jourtelefon. Vi är otroligt tacksamma över erkännandena vi fått i form av utmärkelser för vårt arbete och gåvor som bidrar till föreningens ekonomi. Jourkvinnorna och medlemmarna är stommen i jourens verksamhet. Det arbete som görs i jourverksamheten lyfter, stöttar och hjälper kvinnor att ta sig ur våldsamma relationer och att återta sin egenmakt. Vi är stolta över det stora engagemanget som finns i vår jourgrupp. Alla föreningens medlemmar gör det möjligt att fortsätta vårt viktiga arbete med jouren och driva frågan om att stoppa mäns våld mot kvinnor. Tack! 5. Styrelsens slutord Mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. Jourrörelsen är i dag under en stor påfrestning på grund av lagen om tillståndsplikt och det allt mer konservativa samhällsklimatet. Vi saknar en analys av våldets orsaker och kontext där patriarkatet i allra högsta grad är närvarande och aktivt begränsar kvinnor och tjejer i deras vardag. Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av en man hon har eller har haft en relation med och vart tionde barn tvingas uppleva våld i hemmet. En ljuspunkt är civilsamhällets aktörer och engagemanget som finns för vår jour. Vi ser att en aktiv samverkan mellan samhällets olika aktörer krävs för att stärka kvinnojourernas arbete och säkra vår framtid. Lillasyster är trots sin ungdom som förening en del av en fyrtioårig historia av systerskap och motstånd. Kvinnojourer kommer att fortsätta behövas och vi har ett stort ansvar och en stor respekt för vår roll i den historiska rörelse vi är en del av. Vi ser fram emot att föreningen fortsätter utvecklas och fortsätter bidra, både här och nu när en kvinna behöver oss, men också på sikt. Vi gör Piteå till en tryggare plats tillsammans. Styrelsens underskrifter: Namnförtydligande: Föreningsbidrag till Kommunala tillgänglighetsrådet 2026 §114 26SN125 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 71 Föreningsbidrag Kommunala Tillgänglighetsrådet 2026 Diarienr 26SN125 Beslut Ärendet hänskjuts för beslut i Socialnämnden då handlingarna behöver kompletteras. Yrkanden Ruth Rahkola (S): Ärendet hänskjuts för beslut i Socialnämnden då handlingarna behöver kompletteras. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Paragrafen är justeradPage 1 of 1 Föreningsstöd - KTR - 2026 Medlemsbidrag + Grundbidrag Bil Förening Medlemmar Medlemsbidrag Grundbidrag Summa medlems- & grundbidrag Förslag till medlems- & grundbidrag 1 Anhörigföreningen 100 2 000 5 000 7 000 7 000 2 FAMY 293 5 860 5 000 10 860 10 860 3 Astma/Allergiföreningen 109 2 180 5 000 7 180 7 180 4 FSDB 23 460 5 000 5 460 5 460 5 Hörselskadade 135 2 700 5 000 7 700 7 700 6 RTP 0 0 0 0 0 7 Hjärt och lungsjukas förening 621 12 420 5 000 17 420 17 420 8 Neuro Piteå Älvdal 97 1 940 5 000 6 940 6 940 9 Piteå diabetesförening 181 3 620 5 000 8 620 8 620 10 Reumatikerföreningen 412 8 240 5 000 13 240 13 240 11 FUB 114 2 280 5 000 7 280 7 280 12 Parkinson 79 1 580 5 000 6 580 6 580 13 Piteå dövas förening 16 320 5 000 5 320 5 320 14 Bröstcancerföreningen 45 900 5 000 5 900 5 900 15 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 2 225 44 500 65 000 109 500 109 500 Antal föreningar 13 Totalbudget 350 000 Fördelning Medlemsbidrag 13% 44 500 20 kr/medlem Grundbidrag 19% 65 000 5 000 kr/förening Verksamhetsbidrag 69% 240 500 240 500 att fördela Summa 100% 350 000 Verksamhetsbidrag att fördela 240 500 Kvar att fördela 0 Verksamhetsbidrag Bil Förening Sökt verksamhets- bidrag 2026 Förslag till verksamhets- bidrag 2026 1 Anhörigföreningen 10 932 10 932 2 FAMY 21 864 21 864 3 Astma/Allergiföreningen 10 932 10 932 4 FSDB 21 863 21 863 5 Hörselskadade 16 398 16 398 6 RTP 0 0 7 Hjärt och lungsjukas förening 27 329 27 329 8 Neuro Piteå Älvdal 27 330 27 330 9 Piteå diabetesförening 16 398 16 398 10 Reumatikerföreningen 27 329 27 329 11 FUB 21 863 21 863 12 Parkinson 16 398 16 398 13 Piteå dövas förening 10 932 10 932 14 Bröstcancerföreningen 10 932 10 932 15 0 Summa 240 500 240 500 Förslag till beslut Bil Förening Medlems- & grundbidrag Verksamhets- bidrag Summa bidrag 2026 1 Anhörigföreningen 7 000 10 932 17 932 2 FAMY 10 860 21 864 32 724 3 Astma/Allergiföreningen 7 180 10 932 18 112 4 FSDB 5 460 21 863 27 323 5 Hörselskadade 7 700 16 398 24 098 6 RTP 0 0 0 7 Hjärt och lungsjukas förening 17 420 27 329 44 749 8 Neuro Piteå Älvdal 6 940 27 330 34 270 9 Piteå diabetesförening 8 620 16 398 25 018 10 Reumatikerföreningen 13 240 27 329 40 569 11 FUB 7 280 21 863 29 143 12 Parkinson 6 580 16 398 22 978 13 Piteå dövas förening 5 320 10 932 16 252 14 Bröstcancerföreningen 5 900 10 932 16 832 15 0 0 0 0 Summa 0 109 500 240 500 350 000 ÅR 2026 Datum 2026-05-08Postadress: 941 85 Piteå Besöksadress: Svartuddsvägen 1 Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Underlag föreningsstöd KTR 2026 Förening (PFC – Piteå funktionsrätt Centrum) Verksamhets- berättelse (föregående år) Årsmötes- protokoll (föregående år) VEP 2026 Budget 2026 Antal betalande röstberättigade medlemmar, bosatta i Piteå den 31/12 föregående år. Varav män/kvinnor Anhörigföreningen Ja Ja Ja Ja 100 Kvinnor 68 % Män 32 % Bröstcancerföreningen Ja Ja Ja Ja 45 Kvinnor 100 % FSDB Nord Ja Ja Ja Ja 23 Kvinnor 74 % Män 26 % Hörselskadades förening Ja Ja Ja Ja 135 Kvinnor 63 % Män 37 % Piteå dövas förening Ja Ja Ja Ja 16 Kvinnor 56 % Män 44 % Piteå FUB Ja Ja Ja Ja 114 Kvinnor 50 % Män 50 % 2 Förening (Funktionsrätt Piteå) Verksamhets- berättelse (föregående år) Årsmötes- protokoll (föregående år) VEP 2026 Budget 2026 Antal betalande röstberättigade medlemmar, bosatta i Piteå den 31/12 föregående år. Varav män/kvinnor Astma-allergiföreningen Ja Ja Ja Ja 109 Kvinnor 65 % Män 35 % Demensföreningen Föreningen ligger vilande enligt Ylva Sundkvist Piteå diabetesförening Ja Ja Ja Ja 181 Kvinnor 49 % Män 51 % FAMY Ja Ja Ja Ja 293 Kvinnor 54 % Män 46 % Föreningen HjärtLung i Piteå Ja Ja Ja Ja 621 Kvinnor 66 % Män 34 % Neuro Piteå Älvdal Ja Ja Ja Ja 97 Kvinnor 48 % Män 52 % Parkinson Norrbotten, Piteå- avdelningen Ja Ja Ja Ja 79 Kvinnor 53 % Män 47 % Personskadeförbundet RTP Piteå Föreningen söker inget bidrag för 2026 Reumatikerföreningen Piteå Ja Ja Ja Ja 412 Kvinnor 79 % Män 21 % Föreningsstöd till Kommunala pensionärsrådet 2026 §115 26SN124 … Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03

§ 72 Föreningsstöd till Kommunala pensionärsrådet 2026 Diarienr 26SN124 Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår att: 1. Socialnämnden godkänner föreslagen ekonomisk fördelning av årets bidrag. 2. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säkerställa arbetsprocessen för sammanställning av underlag inför fördelning av föreningsbidrag. Förvaltningen ges i uppdrag att använda samma underlag och en enhetlig uppställning för samtliga tre brukarråd för att underlätta berednings- och beslutsprocessen. Ärendebeskrivning Socialnämnden har totalt 400 000 kr att fördela ut i form av föreningsstöd till kommunala pensionärsföreningarna för 2026. Utifrån fördelningsprincipen görs följande fördelning med 20 kr per medlem i medlemsbidrag, 5 000 kr per förening i grundbidrag samt en rörlig summa till verksamhetsbidrag för kommande aktiviteter under 2026. För året 2026 har 11 pensionärsföreningar ansökt om föreningsstöd mot i fjol tio inkomna ansökningar vilket innebär mindre pengar att fördela. I år har även en ansökan inkommit från Piteå Bouleklubb som inte anses vara en kommunal pensionärsförening. Alla har som tidigare år redovisat verksamhetsberättelse, verksamhetsplanering, ekonomisk redovisning och budget, en av föreningarna har äskat om givna pengar till sina planerade aktiviteter för år 2026. Socialförvaltningen lämnar förslag på fördelning av verksamhetsbidraget.Page 1 of 2 Protokollsutdrag Socialnämndens arbetsutskott Datum 2026-06-03 Yrkanden Ruth Rahkola (S): 1. Socialnämnden godkänner föreslagen ekonomisk fördelning av årets bidrag. 2. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säkerställa arbetsprocessen för sammanställning av underlag inför fördelning av föreningsbidrag. Förvaltningen ges i uppdrag att använda samma underlag och en enhetlig uppställning för samtliga tre brukarråd för att underlätta berednings- och beslutsprocessen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Socialnämndens arbetsutskotts beslut. Beslutsunderlag • Föreningsstöd till Kommunala pensionärsrådet 2026 • Sammanställning KPR 2026 Paragrafen är justeradPage 2 of 2 Tjänsteskrivelse Datum 2026-06-23 Dnr 26SN124 Föreningsstöd till Kommunala pensionärsrådet 2026 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner föreslagen ekonomisk fördelning av årets föreningsstöd samt att avslå inkommen ansökan från Piteå Bouleklubb. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ärendebeskrivning Socialnämnden har totalt 400 000 kr att fördela ut i form av föreningsstöd till kommunala pensionärsföreningarna för 2026. Utifrån fördelningsprincipen görs följande fördelning med 20 kr per medlem i medlemsbidrag, 5 000 kr per förening i grundbidrag samt en rörlig summa till verksamhetsbidrag för kommande aktiviteter under 2026. För året 2026 har 11 pensionärsföreningar ansökt om föreningsstöd mot i fjol tio inkomna ansökningar vilket innebär mindre pengar att fördela. I år har även en ansökan inkommit från Piteå Bouleklubb som inte anses vara en kommunal pensionärsförening. Alla har som tidigare år redovisat verksamhetsberättelse, verksamhetsplanering, ekonomisk redovisning och budget, en av föreningarna har äskat om givna pengar till sina planerade aktiviteter för år 2026. Socialförvaltningen lämnar förslag på fördelning av verksamhetsbidraget. Beslutsunderlag Sammanställning KPR 2026 Beslutet skickas till Veronica Höglund, handläggare Veronica Höglund Handläggare Socialförvaltningen Föreningsbidrag - KPR - 2026 ÅR Medlemsbidrag + Grundbidrag Bil Förening Medlemmar Sökt Medlems- bidrag Sökt Grundbidrag Summa sökt medlems- & grundbidrag Förslag till medlems- & grundbidrag 1 Infjärden 143 2 860 5 000 7 860 7 860 2 Jävre 156 3 120 5 000 8 120 8 120 3 Långträsk 44 880 5 000 5 880 5 880 4 Munksund 123 2 460 5 000 7 460 7 460 5 Norrfjärden 234 4 680 5 000 9 680 9 680 6 Piteå 723 14 460 5 000 19 460 19 460 7 Sikfors 99 1 980 5 000 6 980 6 980 8 Öjebyn 177 3 540 5 000 8 540 8 540 9 SKPF avd 67 1 560 31 200 5 000 36 200 36 200 10 SPF Häggen 606 12 120 5 000 17 120 17 120 11 SPF Rönnen 271 5 420 5 000 10 420 10 420 12 0 0 0 0 13 0 0 0 0 14 0 0 0 0 15 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 4 136 82 720 55 000 137 720 137 720 Antal föreningar 11 Totalbudget 400 000 Fördelning Medlemsbidrag 21% 82 720 20 kr/medlem Grundbidrag 14% 55 000 5 000 kr/förening Verksamhetsbidrag 66% 262 280 262 280 att fördela Summa 100% 400 000 Verksamhetsbidrag att fördela 262 280 Kvar att fördela 0 Verksamhetsbidrag Bil Förening Sökt verksamhets- bidrag 2026 Förslag till verksamhets- bidrag 2026 1 Infjärden 25 000 2 Jävre 15 000 3 Långträsk 15 000 4 Munksund 15 000 5 Norrfjärden 25 000 6 Piteå 30 000 7 Sikfors 15 000 8 Öjebyn 20 000 25 000 9 SKPF avd 67 37 280 10 SPF Häggen 35 000 11 SPF Rönnen 25 000 12 0 13 0 14 0 15 0 0 Summa 20 000 262 280 Förslag till beslut Bil Förening Medlems- & grundbidrag Verksamhets- bidrag Summa bidrag 2026 1 Infjärden 7 860 25 000 32 860 2 Jävre 8 120 15 000 23 120 3 Långträsk 5 880 15 000 20 880 4 Munksund 7 460 15 000 22 460 5 Norrfjärden 9 680 25 000 34 680 6 Piteå 19 460 30 000 49 460 7 Sikfors 6 980 15 000 21 980 8 Öjebyn 8 540 25 000 33 540 9 SKPF avd 67 36 200 37 280 73 480 10 SPF Häggen 17 120 35 000 52 120 11 SPF Rönnen 10 420 25 000 35 420 12 0 0 0 0 13 0 0 0 0 14 0 0 0 0 15 0 0 0 0 Summa 0 137 720 262 280 400 000 Delegationsbeslut §116 26SN6 … Kontaktpolitikerna har ordet §117 26SN8 … Av ledamöter väckta ärenden §118 26SN7 … Ordförande och socialchef informerar §119 26SN2 …