Barn- och utbildningsnämnden — 22 april 2026

§ 41 Kränkningsärenden Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälda ärenden om kränkande behandling. Ärendebeskrivning I enlighet med nämndens antagna riktlinjer för kränkningar redogörs ärenden där en vuxen kränkt elev PRN 20261-4699-1. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 6 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 § 42 Remiss - Skärpta villkor för friskolesektorn - ytterligare förslag (SOU 2025:123) Diarienr 26BUN59 Beslut Barn- och utbildningsnämnden antar remissyttrande till slutbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123). Ärendebeskrivning Piteå kommun är en av remissinstanserna för ovan rubricerat slutbetänkande (Utbildningsdepartementets diarienummer U2026/00023). Piteå kommun ser generellt positivt på slutbetänkandet i sin helhet då syftet är att skydda elever och samhälle från såväl kortsiktiga som oseriösa aktörer i den fristående skolsektorn. Samtidigt identifieras flera utmaningar och potentiella negativa konsekvenser med förslagen. Piteå kommun ser en ökad administrativ belastning på kommunerna i och med krav på konsekvensanalyser och mer omfattande ärendehantering. Kommunen ser även högre inträdesbarriärer för små och idéburna aktörer, en risk för att seriösa men små huvudmän slås ut vilket även kan leda till en risk för minskad valfrihet. Förslaget kan ge minskad flexibilitet i lokalanvändning i och med att flytt eller snabb anpassning kan försvåras även vid legitima behov. Kommunen befarar även en ökad juridifiering av tillståndsprocessen med fler överklaganden som följd. Dessutom anser vi att förslaget är osäkert när det gäller kompensation, ersättning till kommuner behöver vara långsiktigt tillräcklig och indexreglerad. Staten behöver säkerställa att kompensationen till kommunerna fullt ut täcker faktiska kostnader. Piteå kommun anser att förslagen, rätt implementerade, kan bidra till ett mer robust, rättssäkert och elevfokuserat skolväsen. Kommunen förutsätter dock fortsatt dialog kring genomförande, ersättningsnivåer och stöd till huvudmän i praktisk tillämpning. Kommunen tillstyrker därför betänkandet i huvudsak och ser förslagen som ett viktigt steg mot en mer sammanhållen, rättvis och långsiktigt hållbar skola. Remissyttrandet från nämnden ska ha inkommit till Utbildningsdepartementet senast den 18 maj 2026. Förvaltningschef Malin Westling redogör för ärendet Sammanträdesprotokoll 7 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Remissyttrande till slutbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123) • Skärpta villkor för friskolesektorn - ytterligare förslag (SOU 2025:123), 26KS155 Sammanträdesprotokoll 8 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 43 Information om kommande skolreformer Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Under året 2026 kommer ett flertal reformer att tas upp för beslutet i Sveriges riksdag. Dessa beslut förväntas påverka Barn- och utbildningsnämndens verksamheter, samt ha betydelse för de organisatoriska och strukturella beslut som tas innan besluten träder i kraft. Förvaltningschef informerar om reformernas innehåll, samt hur dessa kan komma att påverka nämndens verksamheter. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 9 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 44 Information om Piteå kommuns Studie- och yrkesvägledarverksamhet Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar av informationen. Ärendebeskrivning Piteå kommuns SYV-samordnare föredrar information om kommunens studie- och yrkesvägledarverksamhet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 10 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 45 Presentation barn- och elevutveckling de senaste tre åren, inklusive trenden för antal barn födda Diarienr 25BUN22 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen om barn- och elevutvecklingen i Piteå kommun de senaste tre åren, inklusive trenden för antal barn födda. Ärendebeskrivning Förståelsen för barn- och elevutvecklingen inom kommunen är avgörande för att säkerställa en strategisk budgetprocess och ta fram en genomarbetad strategisk plan. På begäran av nämnden presenteras därför tre gånger per år en uppföljning och analys av utvecklingen under de senaste tre åren. Analysen inkluderar även en trendspaning av antalet nyfödda barn för att ge en tydlig bild av utvecklingen och framtida behov. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 11 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 46 Sjulnässkolan tillbyggnad kalkyl K4 Diarienr 26BUN74 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Projektet Sjulnässkolan tillbyggnad har passerat upphandlingsfasen projektets kalkyl har uppdaterats till en K4. Förvaltningschef för Fastighets- och serviceförvaltningen Jan Ställ föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 12 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 47 Dimensionering av nya Porsnässkolan Diarienr 26BUN61 Beslut Barn- utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Inför byggnationen av nya Porsnässkolan har elevstatistik och befolkningsutveckling i området studerats och sammanställts. Ett förslag för skolans storlek och elevkapacitet har tagits fram som kan omhänderta det elevantal som skolan har vid färdigställd byggnation. Förslaget innebär att skolan byggs med samma antal klassrum som tidigare, totalt 17 klassrum. Eftersom dimensioneringen inte innebär att skolan blir mindre eller större än tidigare går detta ärende upp till nämnden för information. Mer information om statistik och fördelning av klassrum presenteras på nämndssammanträdet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 13 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 § 48 Information om SCB:s medborgarundersökning Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2025 genomfört sin medborgarundersökning där kommuners invånare fått framföra sina åsikter om kommunen och dess verksamheter. Resultatet från föregående års undersökning blev känt i december 2025. Anette Kristoffersson, utvecklingsstrateg på Piteå kommun informerar om resultatet från undersökningen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Medborgarundersökning 2025 Piteå • Presentation Medborgarundersökning 2025 Piteå Sammanträdesprotokoll 14 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 § 49 Månadsrapport mars 2026 Diarienr 26BUN38 Beslut Barn-och utbildningsnämnden tar del av informationen i månadsrapporten för mars 2026 och prognosen för helåret 2026. Ärendebeskrivning Under året ska månadsrapporter upprättas per mars, april, oktober och november. Det sammantagna arbetet med månadsrapporter är en omfattande process som berör samtliga nämnder. Syftet med månadsrapporter är att fortlöpande under året följa upp och styra ekonomi, personal och verksamhet mot fastställda kommunövergripande mål. Månadsrapporten per mars för Barn-och utbildningsnämnden har upprättats enligt ovan regler och rekommendationer. Samordnande controller Carmen Karlsson redogör Barn-och utbildningsnämndens ekonomiska resultat per mars 2026 samt den ekonomiska prognosen för helåret 2026. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Månadsrapport mars 2026 BUN Sammanträdesprotokoll 15 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 50 Information om flytten av Familjens hus Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Förskolechef föredrar information om flytten av Familjens hus verksamhet till nya lokaler. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 16 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 51 Redovisning av anmälda handlingar Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälda handlingar. Anmälda handlingar • Sammanträdesprotokoll Gymnasieantagningen 2026(dnr 26BUN71-1) • Sammanträdesprotokoll Gymnasieantagningen 2026 - tilläggsprotokoll(dnr 26BUN71-2) • Överenskommelse om rutiner för Norrbottens förskolor, förskoleklasser, grundskolor och fritidshem(dnr 26BUN80-1) • Statsbidrag för införande av ämnesbetyg för 2026 (dnr 26BUN84-1) • Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan för 2026(dnr 26BUN84-2) Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 17 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 52 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner anmälningar av delegationsbeslut. Ärendebeskrivning Utbildningsförvaltningen redovisar beslut som fattats med stöd av Barn- och utbildningsnämndens delegationsbestämmelser. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Delegationsbeslut • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-16) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-19) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-20) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-21) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN12-9) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN28-7) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna. (dnr 26BUN11-4) • 24.7 Delegationsbeslut - tecknande av PUB-avtal Radish AB (dnr 26BUN37-5) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN28-8) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN28-9) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-5) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN12-10) • 26.2 Tilldelningsbeslut - Multiskopa Strömbackaskolan signerat (dnr 26BUN10-5) Sammanträdesprotokoll 18 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 • 5.8 Beslut om utökad tid i förskola (dnr 26BUN27-6) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-22) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-23) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-15) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-14) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-18) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-13) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-9) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-12) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-11) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-10) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-31) • 5.1 Avsteg från förskolereglerna (dnr 25BUN230-5) • 5.1 Avsteg från förskolereglerna (dnr 25BUN230-4) Sammanträdesprotokoll 19 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-8) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-30) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-238) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-237) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN39-56) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-236) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-235) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-234) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-233) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-232) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-231) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-230) Sammanträdesprotokoll 20 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-229) Sammanträdesprotokoll 21 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 53 Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering Diarienr 26BUN6 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade kränkningsärenden. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden antog 18 januari 2012 riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Senaste revideringen av rutinerna genomfördes 2014-12-10. Den nya skollagen har tydliga bestämmelser om huvudmannens ansvar. - Skapa system och rutiner för att förebygga och förhindra att kränkningar, trakasserier och diskriminering förekommer. - Skyldighet att upprätta rutiner för att säkerställa att uppgifter om kränkningar utreds tillräckligt, åtgärder vidtas och följs upp. - Har det juridiska och ekonomiska ansvaret om barn och elever far illa. Bakgrunden till skärpningen i lagstiftningen är att myndigheter och frivilligorganisationer uppmärksammat att kränkningar i skolmiljön är ett stort problem. Det har gjorts flera skadeståndsprocesser där elever blivit utsatta för kränkningar och försökt få rätt mot skolhuvudmannen men misslyckats. Ett annat skäl till lagändringen är att huvudmannen vid skadeståndskrav inte känt till missförhållandena i skolan. Därför har kravet på att huvudmannen ska informeras om incidenter införts. Arbetsgång för systematiskt arbete, skollagen 6 kap 10 § - handlingsplikten: Steg 1 Upptäcka och anmäla till förskolechef, rektor och barn- och utbildningsnämnden Steg 2 Utreda och analysera Steg 3 Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärder Steg 4 Följa upp och utvärdera regelbundet Steg 5 Ärendet avslutas Steg 6 Skicka återrapport till barn- och utbildningsnämnden Ärendet är inte öppet för allmänheten. Sammanträdesprotokoll 22 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Sammanställning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering 260318- 260414 Sammanträdesprotokoll 23 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 54 Anmälan om skolfrånvaro Diarienr 26BUN8 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade ärenden om skolfrånvaro. Ärendebeskrivning I Skollagen 7 kapitel står att alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och lagstadgad rätt till kostnadsfri utbildning. Skolplikten innebär att grundläggande utbildning är obligatorisk och att eleven måste delta i den utbildning som anordnas om barnet inte har giltigt skäl att utebli. Vidare ska alla skolor bedriva ett arbete som främjar närvaro och förebygger frånvaro i utbildningen. En viktig faktor i ett framgångsrikt arbete för att främja närvaro är att skolan snabbt kommer i gång med att följa upp elever direkt när de är frånvarande för att förhindra att ströfrånvaro går över i ett etablerat beteende. Tidig upptäckt och tidiga insatser vid såväl giltig som ogiltig frånvaro är framgångsfaktorer för att få tillbaka elever i undervisning. Piteå kommun ska både som huvudman och hemkommun se till att alla folkbokförda elever i Piteå fullgör sin skolgång och får föreskriven utbildning. Det innebär att Piteå kommun bevakar alla skolpliktiga barn som bor i kommunen. I de fall vårdnadshavarna inte samarbetar med skolan, följer överenskommelser, kommer till möten eller aktivt agerar för att eleven kommer till skolan anmäler rektor detta till nämnden som har möjlighet att besluta om ett vitesföreläggande. Rektor ska skyndsamt utreda orsak till frånvaro om en elev har upprepad eller längre frånvaro oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Detta görs enligt rutin om skolpliktsbevakning när en elev haft 20 % frånvaro eller mer under en period av 60 kalenderdagar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 24 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 Beslutsunderlag • Sammanställning av skolfrånvaro 260318-260414 Sammanträdesprotokoll 25 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 55 Rapport från kontaktpolitiker Diarienr 26BUN5 Beslut Ingen rapport från kontaktpolitiker lämnas under dagens sammanträde. Ärendebeskrivning Ledamöter (ordinarie och ersättare) i Barn- och utbildningsnämnden har ett kontaktpolitikeruppdrag där den kontaktpolitiska verksamheten har för avsikt att vara ett stöd för nämnden i att fortlöpande få information om förvaltningens verksamheter, hur arbetet i stort fortskrider samt att förbättra uppföljningen inom verksamheterna. Kontaktpolitikerna ska hålla sig informerade om tilldelad verksamhet och vara väl insatta i verksamhetens arbetssätt och förutsättningar. Detta görs genom att kontaktpolitiker ges möjlighet att fördjupa sig inom tilldelat verksamhetsområde för att sedan redovisa för övriga nämndledamöter under denna punkt, Rapport från kontaktpolitiker. Kontaktpolitiker ges möjlighet till tre kontaktdagar per år med ersättning. För ledamöter utgår en extra dag för besök i gymnasieskolan. Sammanträdesprotokoll 26 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 § 56 Ordförande och Förvaltningschef informerar Diarienr 26BUN4 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Förvaltningschef Malin Westling informerade vid nämndens sammanträde i februari 2026 att Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram fortbildnings-och kommunikationsmaterial med syftet att nyansera lägesbilden av den svenska skolan. Barn- och utbildningsnämnden tar del av underlagets andra del om skolans ekonomi. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Presentation Skolan i siffror - Skolans ekonomi Sammanträdesprotokoll 27 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 57 Av ledamöter väckta ärenden Diarienr 26BUN7 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte väcka något ärende. Ärendebeskrivning Enligt Kommunallagen 4 kap 20 § får varje ledamot i en nämnd väcka ärenden. Ledamöter i en nämnd har, antingen ensamma eller flera tillsammans, rätt att väcka ärenden i nämnden. Rätten att väcka ärenden avser endast den nämnd som ledamoten tjänstgör i och innebär inte en rätt att få ärendet avgjort vid det sammanträde då ärendet väcks. Nämnden beslutar om ett ärende ska väckas. Anteckning Inför sammanträdet har ersättare i Barn- och utbildningsnämnden Sylvia Åberg (KD) inkommit med ett ärende för nämnden att ta ställning till att väcka. Sylvia Åberg (KD): Att utbildningsförvaltningen i Piteå kommun tillgodoser tillräckligt med skyddsrum för Piteå kommuns elever, samt att samtliga rektorer vid Piteå kommuns skolor vet vilket skyddsrum som finns att tillgå för dennes elever vid händelse av flyglarm eller luftangrepp. Motivering Ordförande Anton Li Nilsson (C): Myndigheten för civilt förvar (MCF) bär ansvar för och ser till behovet av skyddsrum i såväl Sverige i stort som lokalt tillgodoses. Inom kommunen finns upprättade planer för hur in- och utrymning ska gå till och yrkandet bör därmed anses till stort redan vara tillgodosett. Eftersom skyddsrum är dyra att upprätta och underhålla är det inte hållbart för barn-och utbildningsnämnden att anlägga lokaler och ta på sig ett ekonomiskt ansvar som i grunden ligger på en statlig myndighet. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C) yrkar att: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte väcka något ärende. Sammanträdesprotokoll 28 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Kostnadsbedömning och ändrade riktlinjer för skolskjuts

§40 26BUN32 … Riktlinje för skolskjuts för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola Dokumentnamn Dokumenttyp Senast reviderad Beslutsinstans Riktlinje för skolskjuts för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola Riktlinjer 2026-03-25 §28 Barn- och utbildningsnämnden Dokumentansvarig/processägare Version Diarienummer Giltig till Barn- och utbildningsnämnden 9 26BUN32 2026-10-01 Dokumentinformation Regler för handläggning av skolskjutsar enligt skollagens bestämmelser Dokumentet gäller för Elever, vårdnadshavare, personal inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Sid 2 Riktlinjer för skolskjuts Rätten till skolskjuts regleras i skollagen (2010:800, 2017:1115) och dessa riktlinjer. Kostnadsfri skolskjuts är en rättighet för elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola som går i den skolenhet där kommunen placerat dem och som uppfyller skollagens förutsättningar för att beviljas skolskjuts. När skolskjutsbehovet bedöms ska hänsyn tas till färdvägens längd, trafikförhållanden, eventuell funktionsvariation eller annan särskild omständighet. Utgångspunkten för elevens rätt till skolskjuts är folkbokföringsadressen. Det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt. Det finns inget hinder mot att elever hänvisas till särskilda uppsamlingsplatser i hemmet respektive skolans närhet. Kommunen har frihet att i viss utsträckning samordna transporter trots att det kan leda till väntetider för vissa elever (RÅ 1995 ref.nr12). Kommunen har möjlighet att lägga upp sina skolskjutslinjer och skolskjutstider på ett lämpligt sätt. Skolskjutsplaneringen utgår från varaktiga scheman och tillfälliga förändringar godkänns därför inte. Avståndsgränser (färdvägens längd) för närmaste skolväg Grundskola och Anpassad grundskola Förskoleklass och skolår 1 längre än 2 km Skolår 2 till 3 längre än 3 km Skolår 4 till 6 längre än 4 km Skolår 7 till 9 längre än 5 km Anpassad gymnasieskola längre än 6 km Avståndsmätning utförs från bostadens tomtgräns till skolan. Vid mätning används Piteå kommuns GIS-system. Funktionsnedsättning Elev med funktionsnedsättning kan beviljas skolskjuts utan hänsyn till avstånd. Behovet ska styrkas genom ett läkarintyg i vilket lämpligt transportsätt rekommenderas. Vårdnadshavare (elev) ansvarar för att begära intyg från behandlande läkare. Tillfällig skolskjuts pga. olycksfall Vid tillfällig funktionsnedsättning orsakad av olycksfall under skoltid eller fritid ordnas transporterna via kommunens elevolycksfallsförsäkring. Tillfällig skolskjuts som ersätts av försäkringsbolaget inräknas inte kommunens skolskjutsverksamhet. Vårdnadshavare ansvarar för att anmäla behovet till kommunens försäkringsbolag. Läkarintyg krävs alltid för tillfällig skolskjuts. Information om Piteå kommuns försäkringsbolag https://www.pitea.se/Invanare/Sakerhet/ Sid 3 Skolskjuts pga. tillfällig funktionsnedsättning Vid behov av skolskjuts pga. exempelvis sjukdom med planerad operation kontaktar vårdnadshavare i första hand familjens försäkringsbolag. Om eleven saknar sjukförsäkring eller transporten inte bekostas av försäkringsbolaget ansöker vårdnadshavare om skolskjuts. Transportsätt, upphämtningsplatser Skolskjuts utförs i första hand med linjetrafik. Vid bedömning av skolskjuts, kontrolleras så att tidtabeller på ett acceptabelt sätt överensstämmer med elevens schemalagda skoltider. I vissa fall anordnas skolskjuts genom buss eller skoltaxi. Elev som är inskriven i fritidshem Elev i grundskola och anpassad gymnasieskola får inte skolskjuts mellan bostaden och fritidshemmet. Finns inte fritidshem på hemskolan har eleven rätt till transport från hemskolan till fritidshemmet, detsamma gäller elever placerade i särskilda undervisningsgrupper som har fritidshemplacering på hemskolan. Elev i den anpassade grundskolan kan ha rätt till transport till och från fritidshem om eleven uppfyller kriterierna för skolskjuts utifrån avstånd, funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl. En individuell bedömning görs utifrån vårdnadshavarens ansökan om skolskjuts. Skolskjuts mellan bostad och anvisad på- och avstigningsplats I de fall samåkning kan ske från angivna uppsamlingsställen ska eleven själv ta sig till uppsamlingsstället. Elev i förskoleklass till årskurs 9 har rätt till kostnadsfri skolskjuts mellan bostad och anvisat uppsamlingsställe om avståndet är längre än 2 km. Skolskjuts till annan skola än den kommunen anvisar Skolskjuts vid val av annan skola, profilklasser eller friskola Elev som väljer att gå i annan skola än den kommunen anvisat och beviljas sådant val, har rätt till kostnadsfri skolskjuts, om det inte får ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Blir skolskjutsen dyrare till den valda skolan än till anvisad skola saknas rätt till skolskjuts. Eleven har inte rätt att få ersättning för skolskjuts upp till det belopp som skolskjutsen skulle ha kostat om eleven valt att gå i placeringsskolan. För att undvika skolbyte i skolår 9 har elev rätt till skolskjuts, om eleven flyttat efter vårterminens slut i skolår 8. Skolskjuts vid växelvis boende Elev vars föräldrar har gemensam vårdnad och bor växelvis hos vårdnadshavarna/föräldrarna har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det är frågan om ett så kallat varaktigt boende: • Avståndsreglerna för skolskjuts uppfylls • Med växelvis boende menas att barnet vistas i genomsnitt mer än 12 dygn (40 procent) per månad hos den ena vårdnadshavaren/föräldern. 1 Sid 4 1 Uppgift lämnad av Försäkringskassans specialist 2013-03-07. Sid 5 • Eleven har sin folkbokföringsadress inom upptagningsområdet för den av kommunen anvisade skolan. I de fall skjutsen är kostnadsneutral fås skolskjuts ändå om alla villkor uppfylls. • Elev och båda vårdnadshavarna/föräldrarna är folkbokförda i Piteå kommun • Skolskjutsen gäller till och från vårdnadshavarnas/föräldrarnas folkbokföringsadress eller närbelägen uppsamlingsplats. • Skolskjuts för växelvis boende söks för ett läsår åt gången. • Tillfälliga förändringar utifrån inlämnat schema godkänns inte. Resa mellan skola och korttidsvistelse Korttidsvistelse utanför det egna hemmet jämställs med bostad. Resa till sådant boende betraktas som skolresa för skolskjutsberättigad elev och gäller enbart skoldagar. Skolskjutshandläggaren beslutar om transport utifrån vårdnadshavares ansökan. Vid extrema förhållanden Vid extrema förhållanden, oframkomligt väglag på grund av ishalka eller ymnigt snöfall kan kommunen inte garantera att skolskjuts kan utföras enligt beslut. I dessa fall utgår inte ersättning till eleven och dennes vårdnadshavare. Kommunen ska vid sådana förhållanden snarast upplysa om detta på kommunens hemsida. Ansvarsfördelning före-under-efter skolskjutsen Före transporten till skolan Vårdnadshavare ansvarar för elevens färd till och från anvisad uppsamlingsplats till dess eleven kliver på buss eller taxi. Vårdnadshavare har ansvar för att eleven kommer i god tid till hållplatsen/uppsamlingsplatsen. Skolskjutsen kan inte vänta på elever som inte finns på uppsamlingsstället, utanför bostaden eller vid upphämtningsstället i skolan på utsatt tid. Om eleven är försenad till den ordinarie turen beviljas inte någon extratur. Under transporten Under transporten är det entreprenören som ansvarar för elevens säkerhet och att gällande trafikbestämmelser följs. Vid skolan När eleven anlänt till skolan ansvarar rektor för tillsynen till dess att skoldagen slutar och eleven lämnar området. Förändrade omständigheter Beslut om skolskjuts fattas för ett läsår eller en termin i taget. Vid förändring av de omständigheter som legat till grund för skolskjutsbeslutet eller andra uppenbara felaktigheter kan beslutet ändras. Sid 6 Lagrum Förskoleklass Skollagen 9 kap 15 b §, skolskjuts i hemkommunen Skollagen 9 kap 15 c §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 9 kap 21 a §, skolskjuts till fristående förskoleklass Grundskola Skollagen 10 kap 32 §, skolskjuts i hemkommun Skollagen 10 kap 33 §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 10 kap 40 §, skolskjuts till fristående grundskola Anpassad grundskola Skollagen 11 kap 31 §, skolskjuts i hemkommun Skollagen 11 kap 32 §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 11 kap 39 §, skolskjuts till fristående anpassad grundskola Anpassad gymnasieskola Skollagen 18 kap 30 §, skolskjuts i hemkommun Skollagen 18 kap 31 §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 18 kap 35 §, skolskjuts till fristående anpassad gymnasieskola Överklaga beslut till förvaltningsrätten skollagen 28 kapitlet (förvaltningsbesvär) Förvaltningsbesvär innebär att domstolen gör en fullständig bedömning om beslutets lämplighet. Förvaltningsrätten kan sätta ett annat beslut i stället. Förvaltningsbesvär tillämpas i nedanstående ärenden. 9 kap 15 b § första stycket 9 kap 15 c § första stycket 10 kap 32 § första stycket 10 kap 33 § första stycket 11 kap 31 § första stycket 11 kap 32 § första stycket 18 kap 30 § första stycket 18 kap 31 § första stycket Sid 7 Laglighetsprövning Laglighetsprövning blir aktuellt då eleven inte går i den kommunala placeringskolan. Förvaltningsrätten gör en bedömning av beslutets laglighet. Möjligheten till laglighetsprövning enligt kommunallagen gäller om det inte finns särskilda regler i annan lag om hur beslut kan överklagas. Förvaltningsrätten kan inte ändra beslutet, hela beslutet ogiltigförklaras. Kränkningsärenden §41 … Remiss - Skärpta villkor för friskolesektorn - ytterligare förslag (SOU 2025:123)

§42 26BUN59 … Remissyttrande Datum: 2026-04-08 Remissyttrande till slutbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123) Utbildningsdepartementets diarienummer U2026/00023 Kommunens ställningstagande Piteå kommun ser generellt positivt på slutbetänkandet i sin helhet då syftet är att skydda elever och samhälle från såväl kortsiktiga som oseriösa aktörer i den fristående skolsektorn. Kommunen delar bedömningen att nuvarande system haft brister som i vissa fall riskerat barns och elevers rätt till en likvärdig och stabil utbildning. Sammanfattning Utredningen är en fortsättning på SOU 2025:37 och syftar till att skärpa regleringen av fristående förskolor och skolor för att säkerställa att skattemedel används korrekt, att utbildningens kvalitet värnas och att oseriösa aktörer förhindras från att etablera eller expandera verksamhet inom skolväsendet. Centrala utgångspunkter är: • kommuners särskilda ansvar för planering, långsiktighet och likvärdighet, • barns och elevers rätt till en stabil och kvalitativ utbildning, • behov av ökad rättssäkerhet och enhetlig tillämpning mellan statlig och kommunal prövning. Utredningen konstaterar att tidigare reglering varit otillräcklig, särskilt när det gäller: • expansion trots återkommande kvalitetsbrister, • ägar- och koncernstrukturer, • möjligheten för huvudmän att ändra verksamhet utan ny prövning. Övergripande synpunkter Piteå kommun lämnar följande synpunkter: • Skärpta villkor vid bristfälligt huvudmannaskap Kommunen välkomnar förslag som innebär att aktörer med återkommande eller allvarliga kvalitetsbrister förhindras från att starta, expandera eller förvärva skolor. Detta är avgörande för att stoppa systematiska kvalitetsbrister, förhindra att koncerner expanderar trots dokumenterade missförhållanden samt för att säkerställa att barn inte drabbas av huvudmän som saknar långsiktigt ansvarstagande. Kommunen instämmer i att kvalitet ska vara ett villkor för tillväxt, inte tvärtom, och anser att betänkandet motverkar vinstdrivna incitament som sker på bekostnad av kvalitet. • Tydligare och mer bindande godkännanden Piteå kommun tillstyrker även att godkännanden ska bli mer tydliga och bindande. Att godkännanden ska ange belägenhetsadress och högsta elevantal, samt att flytt eller utökning ska kräva ny prövning. Remissyttrande Datum: 2026-04-08 Detta stärker den kommunala planeringsförmågan, transparensen gentemot medborgare samt förutsättningarna för en likvärdig resursfördelning vilket är särskilt viktigt i kommuner som Piteå där geografi, demografi och elevunderlag kräver långsiktig samordning mellan skolformer och eventuella huvudmän. Kommunen anser därigenom att betänkandet stärker likvärdigheten i skolan. • Obligatoriskt kommunyttrande vid etablering Piteå kommun ser mycket positivt på att kommunens yttrande vid etablering blir obligatoriskt samt att konsekvensbedömningar ska omfatta ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska effekter. Detta stärker det lokala demokratiska inflytandet och säkerställer att beslut om etablering inte fattas isolerat från kommunens helhetsansvar. Kommunen betonar dock att ersättningen fullt ut måste täcka de faktiska kostnaderna samt att nationella mallar och stödmaterial bör tas fram (exempelvis via SKR). • Förtydligande av ”påtagliga negativa följder” I slutbetänkandet har negativa konsekvenser definierats tydligare och kopplas till elevernas rätt till utbildning och kommunens organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. Detta är bra. Piteå kommun välkomnar att elevperspektivet tydliggörs samt att tidshorisonten kortas till tre år (istället för utredningens förslag om fem år). Det är rimligt ur ett barnrättsperspektiv och värnar barns och elevers rättigheter – tre år utgör en betydande del av en elevs skolgång. Bedömningar ska inte primärt utgå från systemets anpassningsförmåga utan från elevernas faktiska utbildningsvillkor. • Skärpta sanktioner och tillsyn Piteå kommun delar uppfattningen att tydligare sanktioner behövs för att regelverket ska få faktisk effekt samt att ekonomiska överträdelser och verksamhet utanför tillståndet skall få kännbara konsekvenser. Skolan ska inte vara en arena där det lönar sig att bryta mot regelverket. Förslaget minskar därmed risken för välfärdsbrottslighet och kortsiktighet. Övrigt Ur ett kommunalt och elevorienterat perspektiv har förslagen flera tydliga styrkor. De ger ett stärkt skydd för barn och elever, minskar risken för skolor med bristande kvalitet eller instabilt ledarskap. De ger en ökad likvärdighet och rättssäkerhet med en mer enhetlig tillämpning mellan kommuner och stat. De ger bättre planeringsförutsättningar för kommuner i och med att kommunerna får en tidig och formell involvering i etableringsprocesser. Förslagen minskar även risken för välfärdsbrottslighet i och med skärpta regler kring ägande, koncerner och värdeöverföringar. Samtidigt identifieras flera utmaningar och potentiella negativa konsekvenser. Piteå kommun ser en ökad administrativ belastning på kommunerna i och med krav på konsekvensanalyser och mer omfattande ärendehantering. Kommunen ser även högre inträdesbarriärer för små och idéburna aktörer, en risk för att seriösa men små huvudmän slås ut vilket även kan leda till en risk för minskad valfrihet. Förslaget kan ge minskad flexibilitet i lokalanvändning i och med att flytt eller snabb anpassning kan försvåras även vid legitima behov. Kommunen befarar även en ökad juridifiering av tillståndsprocessen med fler överklaganden som följd. Dessutom anser vi att förslaget är osäkert när det gäller kompensation, ersättning till kommuner behöver vara långsiktigt tillräcklig och indexreglerad. Staten behöver säkerställa att kompensationen till kommunerna fullt ut täcker faktiska kostnader. Piteå kommun anser även att tillämpningen av förslagen bör ta särskild hänsyn till glesbygdskommuners Remissyttrande Datum: 2026-04-08 särskilda förutsättningar, där valfrihet och etableringsmöjligheter redan är begränsade. Små och idéburna aktörer med dokumenterad kvalitet bör inte missgynnas oproportionerligt. Avslutande bedömning Piteå kommun anser att förslagen, rätt implementerade, kan bidra till ett mer robust, rättssäkert och elevfokuserat skolväsen. Kommunen förutsätter dock fortsatt dialog kring genomförande, ersättningsnivåer och stöd till huvudmän i praktisk tillämpning. Skolan är en samhällsbärande välfärdsverksamhet, inte en marknad som andra. När skattemedel används till utbildning måste barnens och elevernas rätt till en likvärdig och högkvalitativ utbildning väga tyngre än enskilda aktörers möjlighet till expansion eller vinst. De föreslagna skärpningarna är ett nödvändigt steg för att återupprätta demokratisk kontroll, stärka kvaliteten och värna likvärdigheten i hela skolväsendet. Kommunen tillstyrker därför betänkandet i huvudsak och ser förslagen som ett viktigt steg mot en mer sammanhållen, rättvis och långsiktigt hållbar skola. Piteå 2026-04-08 Malin Westling, Förvaltningschef, Utbildningsförvaltningen Remiss 2026-02-16 U2026/00023 Utbildningsdepartementet Telefonväxel: 08-405 10 00 Fax: 08-24 46 31 Webb: www.regeringen.se Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 E-post: u.registrator@regeringskansliet.se Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123) Remissinstanser 1. AcadeMedia AB 2. Almega Utbildning 3. Atvexa AB 4. Barnombudsmannen 5. Bokföringsnämnden 6. Bolagsverket 7. Borås kommun 8. Botkyrka kommun 9. Bromma enskilda skola 10. Brottsförebyggande rådet 11. Cedergrenska AB 12. Domstolsverket 13. Ekobrottsmyndigheten 14. Eksjö kommun 15. Elevernas riksförbund 16. Enköpings kommun 17. Falu kommun 18. FAR 19. Fremia 2 (5) 20. Frida Utbildning AB 21. Funktionsrätt Sverige 22. Föreningen Mimers Brunn 23. Företagarna 24. Förvaltningsrätten i Luleå 25. Förvaltningsrätten i Stockholm 26. Föräldraalliansen Sverige 27. Göteborgs kommun 28. Huddinge kommun 29. Hyllie Park AB 30. Härjedalens kommun 31. Hässleholms kommun 32. Idéburna skolors riksförbund 33. Inspektionen för strategiska produkter 34. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 35. Institutet för näringslivsforskning 36. Jensen education AB 37. Justitiekanslern 38. Justitieombudsmannen 39. Kammarrätten i Jönköping 40. Karlskrona kommun 41. Klippans kommun 42. Kommerskollegium 43. Konkurrensverket 44. Kristna Friskolerådet 45. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA 46. Kunskapsskolan AB 47. Laholms kommun 48. Lilla Edets kommun 49. Luleå kommun 3 (5) 50. Lunds universitet 51. Malmö kommun 52. Marks kommun 53. Martinaskolan 54. Mora kommun 55. Myndigheten för delaktighet 56. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 57. Nätverket Unga för Tillgänglighet 58. Ovanåkers kommun 59. Piteå kommun 60. Polismyndigheten 61. Regelrådet 62. Region Jönköpings län 63. Region Stockholm 64. Region Västernorrland 65. Revisorsinspektionen 66. Riksrevisionen 67. Ronneby kommun 68. Sefif 69. Skolforskningsinstitutet 70. Skolväsendets överklagandenämnd 71. Specialpedagogiska skolmyndigheten 72. Stadsmissionens Skolstiftelser 73. Statens skolinspektion 74. Statens skolverk 75. Statskontoret 76. Stiftelsen Viktor Rydberg 77. Stockholms kommun 78. Strängnäs kommun 79. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS 4 (5) 80. Sunne kommun 81. Svensk Utlandsundervisnings Förening, SUF 82. Svenska institutet för europapolitiska studier 83. Svenskt Näringsliv 84. Sveriges advokatsamfund 85. Sveriges elevkårer 86. Sveriges elevråd 87. Sveriges Kommuner och Regioner 88. Sveriges Lärare 89. Sveriges Skolledare 90. Säkerhetspolisen 91. Söderhamns kommun 92. Tidaholms kommun 93. Tingsryds kommun 94. Totalförsvarets forskningsinstitut 95. Trelleborgs kommun 96. Uppsala universitet 97. Vadstena kommun 98. Vaggeryds kommun 99. Västra Götalandsregionen 100. Ängdala skolor AB 101. Ölands friskola AB 102. Östhammars kommun Remissvaren ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet senast den 18 maj 2026. Svaren bör lämnas per e-post till u.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till u.gv.remissvar@regeringskansliet.se. Ange diarienummer U2026/00023 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelan- det. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven 5 (5) enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Betänkandet kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Remissinstanserna kan utan kostnad beställa tryckta exemplar av betänkandet via ett beställningsformulär hos Åtta45. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Jenny Ferm Rättschef Kopia till Åtta45, e-postadress: regeringskansliet@atta45.se Information om kommande skolreformer §43 … Information om Piteå kommuns Studie- och yrkesvägledarverksamhet §44 … Presentation barn- och elevutveckling de senaste tre åren, inklusive trenden för antal barn födda §45 25BUN22 … Sjulnässkolan tillbyggnad kalkyl K4 §46 26BUN74 … Dimensionering av nya Porsnässkolan §47 26BUN61 … Information om SCB:s medborgarundersökning

§48 … Medborgar- undersökningen 2025 Piteå kommun, Kommunledningsförvaltningen, Hållbarhet och samhälle Anette Kristoffersson, utvecklingsstrateg 1 Innehåll 2 Sammanfattning Resultaten från 2025 års medborgarundersökning visar att Piteå kommun överlag står sig väl i ett nationellt perspektiv, samtidigt som flera områden uppvisar tydliga utvecklingsbehov. Invånarnas syn på kommunen som en bra plats att bo och leva på är fortsatt mycket positiv, och trygghet, service nära invånaren och stora delar av kultur-, idrotts- och friluftsområdet är tydliga styrkor. Samtidigt finns utmaningar inom bland annat äldreomsorg och socialtjänst, politiskt förtroende, möjligheten till inflytande samt vissa delar av den offentliga miljön. Utvecklingen över tid visar att flera områden är stabila eller förbättras, exempelvis trygghet, klimat- och miljöarbete, idrott och friluftsliv, samt bemötande från tjänstepersoner. Andra områden har däremot haft en negativ utveckling, särskilt äldreomsorgen, delar av kulturlivet, det politiska förtroendet och upplevelsen av insyn och inflytande. I flera fall bekräftar Piteås utveckling bredare nationella mönster, men i vissa områden – framför allt äldreomsorgen – är nedgången lokalt större än i riket. Skillnaderna mellan kvinnor och män varierar mellan områden. I många fall är de små eller obefintliga, men i vissa områden är de återkommande och betydande. Kvinnor är tydligt mer positiva än män i sin helhetsbild av kommunen, i delar av tryggheten och i frågor kopplade till bemötande och kommunikation. Män är i sin tur mer positiva inom kommunens arbete för klimat och miljö, arbetet mot diskriminering och tolerans, samt delar av det politiska förtroendet. När könsskillnaderna överstiger fem procentenheter har detta särskilt markerats i analysen. Jämförelsen med riket visar att Piteå i stor utsträckning ligger över eller i nivå med de nationella resultaten. Kommunen presterar särskilt starkt i trygghetsfrågor, friluftsliv, avfallshantering och dricksvatten, samt i den allmänna upplevelsen av att Piteå är en bra plats att leva på. Samtidigt ligger Piteå lägre än riket i möjligheten att utöva inflytande, i bedömningen av politiska processer samt i vissa delar av kulturlivet och äldreomsorgen. Dessa skillnader och trender ger viktiga signaler om vilka områden som behöver stärkas för att möta invånarnas förväntningar och behov. Sammantaget visar resultaten att Piteå har ett stabilt utgångsläge med flera tydliga styrkor, men också ett antal områden där tilliten och upplevelsen av kvalitet har försvagats. Särskilt betydelsefullt är att flera av kommunens viktigaste välfärdsområden behöver tydligare prioriteras, samtidigt som Piteå har starka förutsättningar att bygga vidare på tryggheten, samhällsservicen nära invånaren och ett positivt helhetsintryck av kommunen. 3 Inledning SCB:s medborgarundersökning är en attitydundersökning och visar därför inte hela bilden av hur Piteå faktiskt fungerar inom olika områden. Den mäter kommuninvånarnas uppfattningar – som kan bygga på egna erfarenheter, andras erfarenheter eller en allmän känsla. Resultaten behöver därför kompletteras med annan uppföljning för att ge en mer heltäckande bild av verksamheternas kvalitet. Medborgarundersökningen bör ses som en temperaturmätare som ger ledtrådar om hur invånarna upplever kommunen. Det viktiga är inte enskilda års resultat, utan utvecklingen över tid: Var förbättras vi och varför? Var försämras resultaten och vad beror det på? Vad gör andra kommuner med nöjdare invånare, och hur arbetar de gentemot sina medborgare? Attityder förändras långsamt och dramatiska svängningar är ovanliga. Därför behöver arbetet med att förbättra resultaten vara långsiktigt. Ibland kan det också finnas skillnader mellan den kvalitet kommunen faktiskt levererar och hur invånarna uppfattar verksamheterna. Då blir information och kommunikation viktiga verktyg för att visa vad kommunen gör, vilka resultat som uppnås och vilken utveckling man strävar efter. Metod och datakällor Från och med 2021 har SCB:s medborgarundersökning fått en ny form. Frågorna i enkäten är nya och har verbaliserade skalsteg. Svaren redovisas i andelar (%) efter frågans olika svarsalternativ i stället för att analyseras med NKI-modellen. Detta betyder att inga resultat från och med 2021 kommer att vara helt jämförbara med åren innan dess. Resultaten från undersökningen redovisas i tabeller. Varje kommun får en egen Excelfil som redovisar invånarnas uppfattning om kommunen och dess verksamheter. För varje fråga i enkäten redovisas svarsfördelningen. Samtliga resultat redovisas efter olika bakgrundsvariabler. Det görs även jämförelser med andra kommuner, riket och eventuellt länet. Resultat från Medborgarundersökningen finns i sin helhet i SCB:s statistikdatabas. Där finns resultaten sökbara med olika bakgrundsfaktorer som exempelvis ålder, boendeort osv. Resultaten finns även tillgängliga via Kolada. I Kolade redovisas resultatet för de 25 procent bästa kommunerna med grön färg, de 25 procent sämsta kommunerna med röd färg och de 50 procent som ligger i mitten med gul färg. Det man bör ha i åtanke är att indelningen med grön, gul respektive röd endast redovisar kommunernas resultat i förhållande till varandra. Det är därför viktigt att inte enbart titta på färgindelningen. 2025 har Piteå kommun tagit hjälp av Lysio Research för att sammanställa resultatet i en PowerPoint som bifogas rapporten. 4 Osäkerhetstal och säkerställda skillnader Osäkerhetstal (felmarginal) beaktar den osäkerhet som härrör från att endast ett urval av medborgarna har tillfrågats och att inte alla som ingår i urvalet har besvarat enkäten. Skattningarna plus/minus osäkerhetstalet bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om ett svarsalternativ exempelvis har fått en svarsandel på 55,0 procent och osäkerhetstalet är ±2,1, innebär det att intervallet 52,9–57,1 med 95 procents säkerhet täcker det sanna värdet, det värde som skulle ha fåtts om alla folkbokförda över 18 år i kommunen svarat. För att avgöra om skillnaderna mellan olika redovisningsgrupper är statistiskt säkerställda kan följande förfarande användas: om intervallen (svarsandelen ± felmarginalen) för två andelar inte överlappar varandra är skillnaden statistiskt säkerställd. Även om intervallen tangerar varandra, till exempel ett intervall som är 53–57 och ett som är 57–61 anges att skillnaden är statistiskt säkerställd. Urval, antal och andel svarande i kommunen Bland kommunens invånare som var 18 år eller äldre, bjöds 1355 personer in att svara på enkäten och antal svarande var 429 personer. Det motsvarar en svarsfrekvens på 37 procent. 5 Övergripande resultat Piteå uppnår Nöjd medborgarindex (NMI) 81, signifikant över rikssnittet (78). Nöjd medborgarindex visar ett genomsnitt på andelen som svarat höga betyg (4+5) på följande tre frågor: • Vad tycker du om din kommun som en plats att bo och leva på? • Hur tycker du att din kommun sköter sina olika verksamheter? • Kan du rekommendera andra som inte bor här i kommunen att flytta hit? 94 procent av de svarande anser att Piteå är en bra plats att leva och bo på och 79 procent anser att kommunen sköter sina verksamheter bra. 71 procent kan rekommendera andra att flytta till Piteå vilket ger Piteå en placering bland de 25 procent bästa kommunerna. Kvinnor ger genomgående högre betyg än män för de övergripande frågorna i medborgarundersökningen för Piteå. Skillnaden är störst i frågan om att rekommendera andra att flytta till Piteå, där kvinnors andel höga betyg ligger omkring tio procentenheter högre. Kvinnor är också mer positiva i sin helhetsbedömning av Piteå som plats att leva och bo på. Även bedömningen av hur kommunen sköter sina verksamheter är mer positiv bland kvinnor. 6 Resultat 2025 Skola och omsorg Utbildningsverksamheterna uppvisar fortsatt goda resultat i Medborgarundersökningen 2025. Förskolan har legat stabilt de tre senaste undersökningarna och 2025 är det 88 procent av respondenterna som ger höga betyg till förskolan. Även grundskolan uppvisar stabila resultat och 81 procent ger höga betyg. Grundskolan har vid de tre senaste undersökningarna placerat sig bland de 25 procent bästa i landet. När det gäller gymnasieskolan ses en försämring av andel höga betyg jämfört med tidigare undersökningar. Det är framför allt männen som ger färre andel höga betyg till gymnasieskolan, 80 procent jämfört med kvinnorna där 88 procent ger höga betyg. Gymnasieskolan placerade sig 2021 och 2023 bland de 25 procent bästa i landet, 2025 placerar sig gymnasieskolan bland de 50 procent av kommunerna i mittenspannet. Även den kommunala vuxenutbildningen visar på goda resultat och drygt 80 procent av de svarande ger höga betyg. Även för vuxenutbildningen ger kvinnorna högre betyg än männen (kvinnor 85 procent höga betyg, män 77 procent höga betyg). Medborgarundersökningen visar en tydlig försämring i invånarnas omdömen för socialförvaltningens områden: äldreomsorg, stöd till utsatta och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Vid en jämförelse med 2021, då Piteå låg bland de 25 procent kommuner med högst betyg, återfinns kommunen nu bland de 25 procent av kommunerna med lägsta betygen från invånarna. Män ger generellt lägre betyg än kvinnor inom äldreomsorg och funktionshinderområdet, medan relationen är omvänd för stöd till utsatta personer. Vid en jämförelse med både riket och Piteås jämförbara kommuner finns en nedåtgående trend i andelen höga betyg för äldreomsorg. Minskningen är dock betydligt större i Piteå. År 2021 hade Piteå nästan 74 procent höga betyg, jämfört med 64 procent i jämförbara kommuner och 58 procent i riket. Till år 2025 har andelen i Piteå sjunkit till 49 procent, medan jämförbara kommuner ligger på 56 procent och riket på 53 procent. Det betyder att Piteås andel höga betyg har minskat med nästan 25 procentenheter. För jämförbara kommuner är minskningen knappt 8 procentenheter och för riket drygt 5 procentenheter. SCB:s medborgarundersökning visar att personer med egen erfarenhet av kommunens stöd- och omsorgsinsatser generellt är mer kritiska än de som inte har egen erfarenhet. Detta mönster återkommer inom samtliga tre områden. När det gäller äldreomsorgen framträder en tydlig skillnad mellan grupperna. Personer som själva har erfarenhet av äldreomsorgen är mer negativa: 60 procent ger låga betyg medan 40 procent ger höga betyg. Bland dem som inte har egen erfarenhet är omdömena något mer positiva, men fortfarande övervägande kritiska: 55 procent ger låga betyg och 45 procent höga betyg. Även för stödet till personer med funktionsnedsättning är skillnaderna tydliga. Bland personer med egen erfarenhet ger 54 procent låga och 46 procent höga betyg. I gruppen utan 7 egen erfarenhet är bilden den omvända: 45 procent ger låga betyg medan 55 procent ger höga. För stödet till utsatta personer (socialtjänst) är skillnaderna som störst. Bland dem med egen erfarenhet ger 63 procent låga betyg och 37 procent höga. Även bland dem som saknar egen erfarenhet dominerar de låga omdömena, men i något mindre utsträckning: 56 procent ger låga och 44 procent ger höga betyg. Utvecklingen i Medborgarundersökningen när det gäller äldreomsorgen ligger i linje med andra kvalitetsindikatorer som bygger på brukarnas egna erfarenheter och som publiceras i Kolada1. I undersökningen Hemtjänstindex (som är ett initiativ av SPF Seniorerna)2 visar dock sammanställningen att Piteå har klättrat upp i rankingen totalt från plats 271 (2024) till 227 (2025). Störst förbättring är under delindex 3 – utförande.För funktionshinderområdet och stöd till utsatta personer är inga brukarundersökningar genomförda de senaste åren. Viktigt att ha i åtanke är att Medborgarundersökningen är en attitydundersökning (inte ett utfallsmått), vilket innebär att resultaten påverkas av samtid, kommunikation och uppmärksammade händelser – samtidigt som de ger en viktig signal om förtroende och upplevd kvalitet. 1 Kolada 2 Hem - Hemtjänstindex 8 Boende och boendemiljö Inom området boende och boendemiljö har respondenterna fått svara på vad de anser viktigt i sin boendemiljö. De tre områden som är viktigast för piteborna är närhet till hälso- och sjukvård, platser för barn att leka på och närhet till natur inkl. parker. Inga större skillnader kan ses mellan vad män och kvinnor prioriterar i sin boendemiljö förutom för förbindelser med kollektivtrafik där 90 procent av kvinnorna uppger att det är viktigt jämfört med 80 procent av männen. Även när det gäller hur viktigt det är med en blandning av människor från olika kulturer eller bakgrunder ses stora könsskillnader – 59 procent av kvinnorna tycker att det är viktigt jämfört med 39 procent av männen. 9 Lokala arbets- och utbildningsmöjligheter År 2023 uppgav 62 procent av invånarna att det fanns goda möjligheter att bo kvar i Piteå samtidigt som man studerade efter gymnasiet. År 2025 hade andelen minskat till 59 procent, vilket är lägre än rikssnittet och placerar kommunen bland den fjärdedel av landets kommuner med lägst betyg inom detta område. Bedömningen av möjligheten att arbeta inom rimligt avstånd från bostaden är däremot fortsatt positiv. Här ökade andelen höga betyg från 84 procent 2023 till 86 procent 2025, vilket placerar Piteå bland de 25 procent bästa kommunerna. Skillnaderna mellan kvinnor och män är mycket små över båda åren 10 Samhällsservice Piteå placerar sig bland de 25 procent svagaste kommunerna när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård. Samtidigt hör kommunen till de 25 procent bästa inom områdena utbud av livsmedelsbutiker och internetuppkoppling i bostaden. Dessa resultat ligger i stort sett på samma nivå som i undersökningen från 2021. Den största förändringen syns i frågan om huruvida internetuppkopplingen täcker behoven helt och hållet, där Piteå har förbättrat sina resultat mest. De områden där Piteå får lägre andel höga betyg än riksgenomsnittet är: Tillgången till hälso- och sjukvård och Tillgången till kommunal service utanför centralorten I övriga områden ligger Piteå i nivå med eller över genomsnittet för riket. Könsskillnaderna är små. Kvinnor ger generellt högre andel höga betyg i de flesta områden, med undantag för de två frågor som rör internetuppkoppling. Där ger kvinnor något lägre andel höga betyg jämfört med män. 11 Resor och kommunikationer 97 procent har svarat att möjligheterna att enkelt kunna transportera sig med bil är goda inom kommunen. 80 procent tycker att det är ett bra utbud av gång- och cykelvägar inom kommunen och 81 procent tycker att säkerheten på gång- och cykelvägarna är bra. Lägst andel höga betyg får möjligheterna att enkelt kunna använda kollektivtrafiken för fritiden, att enkelt kunna använda kollektivtrafiken för arbete och studier samt att kunna göra längre resor från kommunen utan bil. På frågan om hur man oftast gör sina vardagliga resor, tex till arbete skola eller fritidssysselsättning svarar 80 procent att man åker bil, mc eller moped. Endast 8 procent svarar att man använder kollektiva färdmedel. På frågan om vad som är viktigast att förbättra i kollektivtrafiken svarar 56 procent förbättrad turtäthet, 21 procent förbättrad sträckning eller bättre placerade hållplatser och 13 procent svarar lägre biljettpriser. Sedan undersökningen 2021 ses inga större förändringar förutom för utbudet av laddstationer för elbilar inom kommunen där andelen höga betyg har ökat från knappt 13 till drygt 54 procent. Vid en jämförelse med riket får Piteå lägre betyg för samtliga områden förutom för säkerheten på gång- och cykelvägar, möjligheterna att enkelt kunna transportera sig med bil och utbudet av pendlarparkeringar i kommunen. Vid en jämförelse mellan män och kvinnor ger männen högre betyg för samtliga områden. 12 Bibliotek, kulturliv och mötesplatser Invånarnas bedömningar av bibliotek, kulturliv och mötesplatser visar en över lag positiv bild med ett sammantaget index på 67 (riket 71). Bibliotekens kärnverksamhet är en tydlig styrka och har varit stabilt hög över tid. Drygt 97 procent av de svarande tycker att biblioteket har ett bra utbud av böcker och tidskrifter och nästan 90 procent tycker att biblioteken har ett bra utbud av digitala böcker och tidskrifter. Bedömningen av café- och restaurangutbudet är också fortsatt hög och stabil. Nästan 91 procent tycker att det finns ett bra utbud av caféer och restauranger. De lägsta betygen får, liksom tidigare år, tillgången till mötesplatser för unga. Störst förändring från 2023 kan ses för frågan om tillgången på mötesplatser för äldre där andelen höga betyg sjunkit ned 16 procentenheter från 58 till 42 procent. Även för frågan om det lokala kultur- och nöjeslivet kan en försämring med 7 procentenheter ses jämfört med 2023. Vid en jämförelse med riket ses de största skillnaderna när det gäller utbudet av mötesplatser både för äldre och ungdomar där Piteå får 13 respektive 20 procentenheter lägre höga betyg. De största könsskillnaderna återfinns inom områdena träffpunkter för äldre och mötesplatser för unga. Här ger kvinnor 19 respektive 8 procentenheter lägre andel positiva betyg jämfört med män. Det finns även ett område där motsatt förhållande gäller: tillgången till bibliotekens digitala utbud, där männen ger 10 procentenheter lägre andel positiva betyg än kvinnorna 13 Idrott, motion och friluftsliv Invånarnas bedömningar visar att Piteå håller en stabil och hög nivå inom idrott, motion och friluftsliv. Det samlade indexet för 2025 är 79,6, vilket ligger i nivå med riket. Kommunens idrotts- och motionsanläggningar får genomgående goda omdömen, där både öppettider och tillgänglighet ligger runt 78–81 och är stabila över tid. När det gäller frågan om goda möjligheter att kunna nyttja kommunens idrotts- och motionsanläggningar ses skillnader mellan mäns och kvinnors andel höga betyg (män 81 procent höga betyg, kvinnor 73 procent höga betyg). Piteå får också starka resultat inom friluftslivet och 87 procent av invånarna ger höga betyg för tillgången till friluftsområden. Även tillgången till belysta motionsspår får höga och stabila värden kring 78–79. Ett område som utvecklats positivt är de allmänna utomhusträningsplatserna, som ökat från 66 (2021) till 75 (2025). 14 Underhåll av den offentliga miljön Invånarna i Piteå är överlag nöjda med underhållet av den offentliga miljön. Det samlade indexet på 72,2 ligger över rikssnittet och flera områden, såsom skötsel och snöröjning av gång- och cykelvägar samt skötsel av naturområden, får fortsatt höga betyg. Andelen höga betyg för snöröjningen på gator och vägar, och skötsel av gator och vägar ligger stabilt över tid. Samtidigt syns en tydlig nedgång i nöjdhet kring skötseln av allmänna platser, naturområden samt kommunala byggnader. Analysen visar också könsskillnader. Kvinnor är betydligt mer nöjda än män med skötseln av naturområden (+10 procentenheter), åtgärder mot skadegörelse (+9), skötsel av allmänna platser (+6) och snöröjning av gator och vägar (+6,5). Inom skötsel av gång- och cykelvägar är skillnaden också tydlig till kvinnors fördel. Det omvända mönstret gäller dock skötsel av kommunala byggnader, där män är klart mer nöjda än kvinnor (+11 procentenheter). 15 Trygghet i samhället Resultaten från medborgarundersökningen visar att Piteå kommun har en tydligt högre upplevd trygghet än riket som helhet, och utvecklingen mellan 2021 och 2025 är överlag positiv. Invånarnas trygghet i den egna bostadsnära miljön har stärkts, och den generella oron för att utsättas för brott har minskat. Flera indikatorer som rör problem i det offentliga rummet – exempelvis våldsbrott, gängrelaterade störningar och narkotikahandel – uppvisar märkbara förbättringar över tid. Samtidigt kvarstår betydande skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor genomgående rapporterar lägre trygghet, särskilt när det gäller att vistas utomhus i mörker och oro för utsatthet i olika former. Skillnaderna uppgår i flera fall till mer än fem procentenheter. 16 Problem i samhället Resultaten visar att Piteå kommun uppvisar en betydligt lägre problemnivå än riket som helhet, med ett index på 74,1 jämfört med rikets 65. Detta innebär att invånarna i Piteå generellt upplever färre störningar och samhällsproblem än genomsnittet i Sverige. I jämförelsen med riket syns störst positiva avvikelser för Piteå inom områden som problem med personer eller gäng som bråkar och stör, skadegörelse/klotter, nedskräpning och våldsbrott. Dessa områden bedöms som mindre problematiska i Piteå än nationellt. Tidsserien (2021–2023–2025) visar dessutom en stabil eller förbättrad utveckling inom flera indikatorer. Bland annat minskar upplevda problem kopplade till narkotikahandel, våldsbrott, gängrelaterade störningar och alkohol- eller narkotikapåverkan i det offentliga rummet. År 2025 kvarstår tydliga könsskillnader i hur invånare upplever problem i kommunen. Män anger “ ” rör brott, ordningsstörningar och påverkan av alkohol eller narkotika. De största gapen gäller upplevda problem med våldsbrott, narkotikahandel och personer som är påverkade, där män rapporterar lägre problemnivåer än kvinnor. 17 Polis och räddningstjänst Trygghetsresultaten för räddningstjänst, krisinformation och polisens närvaro visar en genomgående positiv utveckling i Piteå. Förtroendet för räddningstjänsten ligger stabilt mycket högt över tid och är i stort sett identiskt mellan kvinnor och män. Kommunens information vid samhällsstörningar uppfattas också som god och har förbättrats något sedan 2021, där män ligger något högre än kvinnor men skillnaden är relativt liten. Den största förändringen gäller upplevelsen av polisens närvaro, där Piteå både har högre resultat än riket och visar en tydlig ökning över tid, särskilt bland kvinnor. Kvinnor ger 2025 ett betydligt högre betyg än män, vilket är ovanligt i jämförelse med andra trygghetsområden. 18 Klimat- och miljöarbete Medborgarnas upplevelser av kommunens klimat- och miljöarbete är överlag stabila, med genomgående höga betyg för avfallshämtning och arbetet med dricksvatten. Även utbudet av platser för förpackningsåtervinning och återvinningscentraler bedöms positivt och har stärkts över tid. Möjligheten att återvinna utan bil är det område som får lägst omdömen och där utvecklingen är svagt negativ. Skillnaderna mellan kvinnor och män är små inom de flesta områden, men två undantag är tydliga. Män är betydligt mer nöjda än kvinnor med kommunens interna miljö- och klimatarbete samt med kommunens information om vad invånare kan göra själva. Skillnaderna är återkommande och ligger mellan 9–17 procentenheter till mäns fördel. I jämförelse med riket ligger Piteå i nivå med eller högre än genomsnittet inom nästan alla delar av klimat- och miljöarbetet. Piteå får särskilt goda omdömen för avfallshämtning, återvinningscentraler och tillgången till dricksvatten. Möjligheten att återvinna utan bil är ett utvecklingsområde både lokalt och nationellt, men Piteå ligger något under rikssnittet. Det sammanvägda indexet är 72,8, vilket motsvarar rikets nivå. 19 Bemötande, information och inflytande Invånarnas upplevelser av bemötande, information och möjligheten till inflytande visar en blandad utveckling över tid. Bemötandet vid kontakt med tjänstepersoner har stärkts successivt och ligger 2025 på en hög nivå för både kvinnor och män, utan betydande skillnader mellan könen. Bemötandet vid kontakt med politiker uppvisar däremot stora variationer. År 2023 var män betydligt mer nöjda än kvinnor, medan kvinnor 2025 gav ett avsevärt högre betyg än män, med en skillnad på över 16 procentenheter. Upplevelsen av att få svar på frågor varierar; 2025 är kvinnor klart mer nöjda än män med en skillnad på drygt åtta procentenheter. När det gäller möjligheten att påverka i kommunens verksamheter, påverka politiska beslut eller delta aktivt i utvecklingsarbetet ligger nivåerna på en stabil men relativt låg nivå, utan könsskillnader som överstiger fem procentenheter. Kommunens information vid större förändringar visar däremot en tydlig skillnad 2025, där kvinnor är mer nöjda än män, med cirka sju procentenheters skillnad. I en nationell jämförelse står sig Piteå väl inom området. Bemötandet vid kontakt med både tjänstepersoner och politiker bedöms bättre i Piteå än i riket som helhet. Kommunens information vid större förändringar får också ett högre betyg än rikssnittet. Samtidigt ligger upplevelsen av att få svar på frågor något under riksnivån, vilket överensstämmer med de lokala variationerna över tid. Möjligheterna att påverka och delta i kommunens utvecklingsarbete bedöms i stort på samma nivå som i landet som helhet, även om möjligheten att påverka politiska beslut fortsatt uppfattas som begränsad både lokalt och nationellt. Det sammanvägda indexet för området är 56 i Piteå, något över rikets 55, vilket visar att Piteå sammantaget presterar väl i ett nationellt perspektiv. 20 Jämlikhet och integration Piteås resultat inom jämlikhet och integration visar en försiktig återhämtning 2025 efter en svagare period 2023. Invånarna bedömer i högre grad än tidigare att kommunen arbetar för integration, tolerans och minskad diskriminering, samtidigt som upplevelsen av att kunna vara sig själv och leva sitt liv som man vill ligger stabilt på en hög nivå. Könsskillnaderna är tydliga i några delar. Män ger genomgående högre betyg än kvinnor för kommunens arbete mot diskriminering, och skillnaden är återkommande och betydande. Även när det gäller arbetet för ökad tolerans är män mer positiva än kvinnor de senaste åren. I övrigt är skillnaderna mellan kvinnor och män små eller obefintliga. Jämfört med riket står sig Piteå väl. Bedömningarna av kommunens arbete med integration, tolerans och minskad diskriminering ligger över genomsnittet i landet, liksom upplevelsen av att kunna vara sig själv i kommunen. Det sammanvägda resultatet placerar Piteå klart över rikssnittet, vilket indikerar att kommunens arbete i ett nationellt perspektiv uppfattas som starkt. 21 Förtroende Piteås resultat inom förtroendeområdet visar en nedåtgående trend över tid, särskilt när det gäller invånarnas tillit till kommunens politiker och upplevelsen av att politiska beslut är genomtänkta och transparenta. Även förtroendet för kommunens anställda har minskat, om än i mindre utsträckning. Samtidigt ligger den allmänna tilliten till andra människor på en stabilt hög nivå och ökar något 2025. Könsskillnaderna är tydliga inom flera delar av området. Kvinnor ger lägre betyg än män när det gäller om kommunens politiker arbetar för kommunens bästa, liksom i synen på ansvarstagande och på hur genomtänkta de politiska besluten är. I flera av dessa frågor är skillnaderna mellan grupperna större än fem procentenheter, särskilt 2025 då männen bedömer både ansvarstagande och beslutens kvalitet mer positivt än kvinnorna. När det gäller transparens i beslutsfattandet är skillnaderna också betydande, där männen ger en avsevärt högre bedömning 2025. I fråga om förtroende för kommunens verksamheter som fria från korruption ligger männen återkommande högre än kvinnorna. Ett omvänt mönster syns i tilliten till andra människor där kvinnor 2025 ger en tydligt högre bedömning än män. I jämförelse med riket ligger Piteå nära det nationella genomsnittet inom de flesta delar av förtroendeområdet. Bedömningarna av politikers ansvarstagande, lyhördhet och hur genomtänkta besluten är motsvarar i stort rikssnittet. 22 Kommunens anställda bedöms arbeta för kommunens bästa på ungefär samma nivå som i riket, och upplevelsen av att kommunens verksamheter är fria från korruption ligger något högre än rikssnittet. Den allmänna tilliten till människor är en av Piteås styrkor och ligger betydligt över rikets nivå. Sammantaget placerar sig Piteå marginellt under rikets genomsnitt i det sammanvägda indexet, men med ett stabilt utgångsläge och några tydliga styrkor. 23 Kommunen som helhet Invånarnas syn på kommunen som helhet är överlag stabil och positiv. Upplevelsen av Piteå som en bra plats att bo och leva på ligger fortsatt högt över tid, med små variationer mellan åren. Kommunens sätt att sköta sina verksamheter har sjunkit något jämfört med tidigare år men ligger fortfarande på en god nivå, och utvecklingen mellan 2023 och 2025 visar en viss återhämtning. Däremot är bedömningen av invånarnas möjlighet till insyn och inflytande fortsatt låg och visar en svagt nedåtgående trend. När det gäller skillnader mellan kvinnor och män är dessa små inom de flesta områden. Ett undantag är 2025, då kvinnor är tydligt mer positiva än män till att rekommendera kommunen som en plats att flytta till, med en skillnad på över fem procentenheter. Även upplevelsen av kommunen som en bra plats att bo på visar en viss skillnad 2025, där kvinnor ger ett högre betyg än män. I övrigt är könsskillnaderna begränsade. Jämfört med riket står sig Piteå väl. Upplevelsen av kommunen som en bra plats att leva på ligger något över rikssnittet, och samma mönster gäller möjligheten att rekommendera kommunen till andra. Bedömningen av hur kommunen sköter sina verksamheter ligger i nivå med riket, medan insyn och inflytande ligger lägre men följer ett nationellt mönster där detta område generellt får låga betyg. Det sammanvägda indexet placerar Piteå något över rikets nivå, vilket visar att kommunen som helhet uppfattas positivt i ett nationellt perspektiv. 24 Förvaltningarnas fortsatta arbete – förslag på vidare hantering av resultaten Resultaten från Medborgarundersökningen 2025, tillsammans med underlag från Kolada och SCB:s statistikdatabas, utgör en viktig grund för förvaltningarnas utvecklingsarbete. Undersökningen pekar ut flera områden där Piteå står starkt – bland annat trygghet, friluftsliv, avfallshantering och bemötande – men också områden där invånarnas förtroende och upplevda kvalitet har försvagats över tid. Framför allt gäller detta äldreomsorg, socialtjänst, kulturliv, vissa delar av den offentliga miljön samt upplevelsen av insyn och politiskt inflytande. För att ta tillvara resultaten och utveckla verksamheterna vidare rekommenderas förvaltningarna att arbeta systematiskt inom följande områden: Analysera utvecklingen inom respektive verksamhetsområde • Identifiera vilka resultat som avviker mest från tidigare år och från jämförbara kommuner. • Analysera vilka förändringar i organisation, arbetssätt eller resursfördelning som skett under perioden och som kan ha påverkat resultaten. • Bedöm om de upplevda skillnaderna motsvaras av faktisk kvalitet eller om de främst speglar invånarnas attityder och förväntningar. Förstärka kommunikationen med invånare • Kartlägg hur information om verksamheter, förändringar och prioriteringar når invånarna idag. • Bedöm hur kommunikationen kan utvecklas för att öka förståelsen för pågående arbete, särskilt inom områden där upplevd kvalitet minskat. • Tydliggör i dialog och kommunikation vilka insatser som görs, varför de genomförs och vilken effekt de förväntas få. Fördjupa analysen av skillnader mellan grupper • Undersök systematiskt skillnader i resultat mellan kvinnor och män, boendeorter, åldersgrupper. • Bedöm vad skillnaderna kan bero på – exempelvis olika servicebehov, olika användningsmönster eller varierande förväntningar. • Överväg om verksamheten behöver anpassas eller om kommunikationen behöver målgruppsanpassas. Identifiera utvecklingsområden och möjliga åtgärder • Koppla resultaten till pågående utvecklingsarbete, strategier och handlingsplaner. • Identifiera vilka konkreta insatser som kan stärka de områden där invånarnas upplevelse är särskilt låg. • Säkerställ att eventuella planerade eller pågående åtgärder kommuniceras tydligt till invånarna. 25 Dra lärdom av kommuner med goda resultat • Använd jämförelser via Kolada och SCB:s statistikdatabas för att identifiera kommuner som lyckas särskilt väl inom de områden där Piteå har utmaningar. • Undersök vad dessa kommuner gör annorlunda och vilka arbetssätt eller strukturer som kan vara relevanta att pröva lokalt. Säkerställ tydlig uppföljning • Integrera resultaten i verksamhetsuppföljningen och följ utvecklingen löpande. • Definiera tydliga förbättringsområden, indikatorer och önskade effekter. • Återkoppla regelbundet till invånarna om vilka utvecklingsinsatser som genomförs och vilka resultat som uppnåtts. Förslag till åtgärder Äldreomsorg och socialtjänst • Ta fram en fördjupad analys av orsakerna till den kraftiga betygsminskningen inom äldreomsorgen. • Inför regelbundna brukardialoger och öppna kvalitetsredovisningar. Kultur- och mötesplatser för unga och äldre • Utarbeta en utvecklingsplan med fokus på tillgänglighet, trygghet, öppettider och utbud. • Genomför målgruppsdialoger med särskild inriktning mot kvinnor, unga och äldre. Kollektivtrafik och hållbara transporter • I dialog med regionala aktörer verka för förbättrad turtäthet och anpassade linjesträckningar. • Genomföra informationsinsatser för att öka kännedom om befintligt utbud. Politiska beslutsprocesser och förtroende • Införa strukturerade modeller för tidig invånardialog i strategiska frågor. • Tydliggöra beslutsprocesser och prioritetsgrunder i kommunikation till invånarna. • Stärka arbetet med jämställd konsekvensanalys i beredningsprocesser. Offentlig miljö • Genomföra trygghets- och trivselvandringar tillsammans med invånare. Kommunikation och delaktighet • Ta fram ett kommunövergripande kommunikationsprogram för att öka transparens, tydlighet och delaktighet. • Synliggöra resultat och förbättringsarbete inom områden med god kvalitet. • Fortsätta utveckla digitala verktyg för medborgardialog och återkoppling. 26 Jämställd uppföljning och analys • Stärka arbetet med analyser av könsskillnader i nämnders och förvaltningars löpande uppföljning. • Ta fram riktade åtgärder för områden där könsskillnaderna är återkommande och betydande. Medborgarundersökning 2025 Piteå Metod Data insamlad i SCB:s medborgarundersökning mellan augusti – november 2025 Slumpmässigt urval bland personer 18 år eller äldre folkbokförda i kommun Piteå. Antal inbjudna var 1355 personer och antal svarande var 429 personer Svarsfrekvensen uppgår till 37 procent Nöjd medborgarindex Nöjd Medborgarindex 2025 81 * Piteå 78 25 - 50 tusen invånare 78 Sverige Piteå resultat över tid Nöjd medborgarindex visar ett genomsnitt på andelen som svarat höga betyg (4+5) på följande tre frågor: • Vad tycker du om din kommun som en plats att bo och leva på? • Hur tycker du att din kommun sköter sina olika verksamheter? • Kan du rekommendera andra som inte bor här i kommunen att flytta hit? Övergripande frågor 71 75 64 79 88 80 94 96 92 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Piteå 25 - 50 tusen invånare Sverige Piteå 25 - 50 tusen invånare Sverige Piteå 25 - 50 tusen invånare Sverige Vad tycker du om din kommun som en plats att bo och leva på? Hur tycker du att din kommun sköter sina olika verksamheter? Kan du rekommendera andra som inte bor här i kommunen att flytta hit? Index 81* Piteå Index 79 Sverige Trend – övergripande frågor 71 69 79 78 94 95 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2025 2024 2023 2025 2024 2023 2025 2024 2023 Vad tycker du om din kommun som en plats att bo och leva på? Hur tycker du att din kommun sköter sina olika verksamheter? Kan du rekommendera andra som inte bor här i kommunen att flytta hit? Index 2025 81 2023: 81 66 38 54 56 73 87 74 90 72 80 67 54 85 73 67 64 38 46 55 73 80 65 82 70 79 71 66 88 81 69 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kommunen som helhet Förtroende Jämlikhet och integration Bemötande, information och inflytande Klimat- och miljöarbete Polis och räddningstjänst Problem i samhället Trygghet i samhället Underhåll av den offentliga miljön Idrott, motion och friluftsliv Bibliotek, kulturliv och mötesplatser Resor och kommunikationer Samhällsservice Lokala arbets- och utbildningsmöjligheter Skola och omsorg Sverige Piteå Resultat Skola och omsorg 39 51 81 49 83 81 88 52 68 79 53 80 73 85 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 socialtjänstens stöd och hjälp till utsatta personer kommunens verksamhet för personer med funktionsnedsättning kommunala vuxenutbildningen äldreomsorgen gymnasieskolan grundskolan förskolan Hur tycker du följande fungerar i din kommun? Sverige Piteå Piteå 67.4 (index Sverige: 69) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Boende och boendemiljö Boende och boendemiljö 48 54 91 85 96 89 91 96 96 90 50 65 88 93 94 86 93 98 93 92 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 att det är en blandning av människor från olika kulturer eller bakgrund att det är begränsad biltrafik att det finns parkeringsmöjligheter förbindelser med kollektivtrafik närhet till hälso- och sjukvård närhet till skola och barnomsorg närhet till livsmedelsaffärer närhet till naturen, inkl. parker att det finns platser för barn att leka på att det är tyst och lugnt Hur viktigt tycker du att följande saker är i din boendemiljö? Sverige Piteå Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Lokala arbets- och utbildningsmöjligheter 59 86 80 81 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 att kunna bo kvar i kommunen samtidigt som man genomför eftergymnasiala studier? (t.ex. högskola, universitet, yrkeshögskola etc.) att ha ett arbete inom rimligt avstånd från där man bor? Vad är din uppfattning kring möjligheten för kommunens invånare… Sverige Piteå Index Piteå 72.8 (index Sverige: 81) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Samhällsservice 90 93 93 80 71 90 93 89 88 80 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 täcker internetuppkopplingen i din bostad det behov som du och ditt hushåll har? utbudet av ställen att hämta paket på inom rimligt avstånd från din bostad, t.ex. varor du beställt på nätet. utbudet av livsmedelsaffärer inom rimligt avstånd från din bostad. tillgången till hälso- och sjukvård inom rimligt avstånd från din bostad, t.ex. apotek, vårdcentral. tillgången till kommunal service utanför kommunens centralort, t.ex. skola, äldreomsorg, bibliotek. Hur tycker du följande fungerar i din kommun? Sverige Piteå Index Piteå 85.5 (index Sverige: 88) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Resor och kommunikationer 62 21 54 97 35 20 31 81 80 57 44 57 91 67 61 69 74 83 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 utbudet av pendlarparkeringar i kommunen? utbudet av bilpooler i kommunen? utbudet av laddningsstationer för elfordon i kommunen? (t.ex. för bil, cykel, moped etc.) möjligheterna att på ett enkelt sätt kunna transportera sig med bil? möjligheterna att på ett enkelt sätt kunna göra längre resor från kommunen utan att använda bil? möjligheterna att på ett enkelt sätt använda kollektivtrafiken för att ta dig till dina fritidsaktiviteter? möjligheterna att på ett enkelt sätt använda kollektivtrafiken för dina vardagliga resor, t.ex. till arbete, skola eller annan sysselsättning? trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i kommunen? utbudet av gång- och cykelvägar i kommunen? Vad tycker du om… Sverige Piteå Index Piteå 53.5 (index Sverige: 66) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Bibliotek, kulturliv och mötesplatser 56 59 42 15 75 91 79 90 97 58 65 55 35 83 80 84 88 95 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet? det lokala kultur- och nöjeslivet i kommunen? (tex. konstutställning, teater, konserter etc.) utbudet av ställen för äldre att träffas på i kommunen? (t.ex. träffpunkter) utbudet av ställen för unga att träffas på i kommunen? (t.ex. fritidsgårdar, ungdomsklubbar) utbudet av lekplatser, parklekar etc. i kommunen? utbudet av caféer och restauranger i kommunen? bibliotekens utbud av aktiviteter? ( t.ex. bokklubbar, författarbesök, sagostunder, utbildning) bibliotekens digitala utbud när det gäller böcker och tidskrifter? bibliotekens utbud när det gäller böcker och tidskrifter? Vad tycker du om… Sverige Piteå Index Piteå 67.0 (index Sverige: 71) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Idrott, motion och friluftsliv 87 75 78 78 81 88 71 73 79 81 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 utbudet av friluftsområden i kommunen? utbudet av allmänna träningsplatser utomhus i kommunen? (t.ex. utegym) utbudet av belysta motionsspår i kommunen? (t.ex. för löpning och skidåkning) möjligheten för invånare att nyttja kommunens idrotts- och motions- anläggningar? öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar? (inkl. badhus, ishallar etc.) Vad tycker du om… Sverige Piteå Index Piteå 79.6 (index Sverige: 79) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Underhåll av den offentliga miljön 61 66 74 74 74 69 77 82 76 69 70 67 77 85 82 80 62 73 64 68 0 20 40 60 80 100 skötsel av byggnader där kommunen har verksamhet, t.ex. skolor, äldreboende åtgärder mot skadegörelse eller annan förstörelse som uppkommer, t.ex. klotter övergivna fordon skötsel av badplatser i kommunen skötsel av naturområden i kommunen skötsel av allmänna platser, t.ex. parker, torg, lekplatser skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar, inkl. badhus, ishallar etc. snöröjning av gång- och cykelvägar skötsel av gång- och cykelvägar snöröjning av gator och vägar skötsel av gator och vägar Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Sverige Piteå Index Piteå 72.2 (index Sverige: 70) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Trygghet i samhället 89 91 72 92 90 94 90 100 89 79 83 65 86 79 89 80 96 79 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hur orolig är du för att det kommer ske en terrorhandling i kommunen? Hur orolig är du för att det kommer ske en allvarlig samhällsstörning i kommunen? (t.ex. skogsbrand, översvämning) Hur orolig är du för att bli utsatt för identitetsstöld? Hur orolig är du för att bli utsatt för hot och trakasserier på nätet? Hur orolig är du för att bli utsatt för våldsbrott eller hot om våld? Hur orolig är du för att utsättas för sexuella trakasserier eller liknande? Hur orolig är du för att drabbas av inbrott i ditt hem? Hur trygg känner du dig utomhus i området där du bor när det är ljust ute? Hur trygg känner du dig utomhus i området där du bor när det är mörkt ute? Sverige Piteå Index Piteå 89.6 (index Sverige: 82) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Problem i samhället 73 89 80 81 66 73 75 55 69 81 62 75 80 79 69 61 64 49 66 66 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 nedskräpning skadegörelse eller klotter. bristande eller trasig utomhusbelysning hot och trakasserier på nätet störande trafik med motorfordon inbrott eller stölder våldsbrott narkotikahandel personer som är påverkade av alkohol eller narkotika personer eller gäng som bråkar eller stör Hur stort eller litet problem tycker du att följande saker är i kommunen där du bor? Sverige Piteå Index Piteå 74.1 (index Sverige: 65) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Polis och räddningstjänst 80 84 97 70 81 95 0 20 40 60 80 100 Vad tycker du om polisens närvaro i kommunen? Hur tycker du kommunen informerar vid samhällsstörningar? (t.ex. strömavbrott, extremt väder, översvämning, problem med dricksvatten och avlopp) Hur tycker du räddningstjänsten fungerar i kommunen? Sverige Piteå Index Piteå 87.3 (index Sverige: 80) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Klimat- och miljöarbete 94 57 67 31 79 89 94 89 62 69 42 77 82 92 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 kommunens arbete för att säkerställa tillgången till dricksvatten kommunens information om vad du kan göra för att minska din miljö- och klimatpåverkan kommunens arbete för att minska sin egen miljö- och klimatpåverkan i sina verksamheter möjligheten att kunna återvinna avfall utan att behöva transportera bort det med bil eller annat motordrivet fordon utbudet av återvinningscentraler i din kommun, där du kan lämna in farligt avfall, grovsopor och elektronik. utbudet av platser för förpacknings-återvinning i närheten till där du bor hämtningen av hushållsavfall Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Sverige Piteå Index Piteå 72.8 (index Sverige: 73) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Bemötande, information och inflytande 61 34 20 40 67 83 87 51 36 28 42 69 79 83 0 20 40 60 80 100 Hur tycker du att kommunen informerar vid större förändringar i kommunen? (t.ex. stadsplanering, byggnationer)* Vad tycker du om möjligheterna som kommunens invånare har att delta aktivt i arbetet med utveckling av kommunen? (t.ex. medborgardialoger, samråd) Vad tycker du om möjligheterna som kommunens invånare har att påverka innehållet i politiska beslut? Vad tycker du om möjligheterna som kommunens invånare har att påverka inom de kommunala verksamheterna? (t.ex. genom brukarråd, föräldraråd) Hur tycker du att det fungerar att få svar på dina frågor om kommunen och dess verksamheter? Vid den senaste kontakten med politikern, hur blev du bemött?^ Vid den senaste kontakten med tjänstepersonen, hur blev du bemött? Sverige Piteå Index Piteå 56.0 (index Sverige: 55) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Jämlikhet och integration 89 44 44 37 87 34 35 31 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 vara den du är och leva ditt liv som du vill i din kommun? t.ex. utifrån ålder, kön eller könstillhörighet, sexualitet, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning minska diskrimineringen i samhället? förbättra toleransen för människors olikheter? t.ex. utifrån ålder, kön eller könstillhörighet, sexualitet, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning. förbättra integration och delaktighet av människor i samhället? Upplever du att din kommun arbetar aktivt för att… Sverige Piteå Index Piteå 53.5 (index Sverige: 46) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Förtroende 73 38 36 50 19 23 53 19 32 36 63 38 39 41 23 25 53 24 34 42 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Allmänt sett, tycker du att man kan lita på människor? Allmänt sett, hur stort förtroende har du för…politiker i riksdagen? Allmänt sett, hur stort förtroende har du för…kommunens politiker? …kommunens verksamheter är fria från korruption?^ …det finns en transparens i hur politiska beslut fattas i kommunen? …politiska beslut som fattas i kommunen är genomtänkta och genomarbetade? …kommunens anställda arbetar för kommunens bästa? …kommunens politiker är lyhörda till invånarnas tankar och idéer kring kommunen och dess verksamheter? …kommunens politiker är ansvarstagande? …kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? Upplever du att… Sverige Piteå Index Piteå 37.9 (index Sverige: 38) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Kommunen som helhet 71 19 79 94 64 22 80 93 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 rekommendera andra som inte bor här i kommunen att flytta hit? invånarna i din kommun har möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter? din kommun sköter sina olika verksamheter? din kommun som en plats att bo och leva på? Sverige Piteå Index Piteå 65.9 (index Sverige: 64) Ett högt värde är positivt och indikerar att kommunen presterar bra inom området. Trender Skola och omsorg 39 51 81 49 83 81 88 48 66 80 59 86 81 88 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 socialtjänstens stöd och hjälp till utsatta personer kommunens verksamhet för personer med funktionsnedsättning kommunala vuxenutbildningen äldreomsorgen gymnasieskolan grundskolan förskolan Hur tycker du följande fungerar i din kommun? 2022 2023 2024 2025 Piteå 67.4 (index Sverige: 69) Lokala arbets- och utbildningsmöjligheter 59 86 62 84 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 att kunna bo kvar i kommunen samtidigt som man genomför eftergymnasiala studier? (t.ex. högskola, universitet, yrkeshögskola etc.) att ha ett arbete inom rimligt avstånd från där man bor? Vad är din uppfattning kring möjligheten för kommunens invånare… 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 72.8 (index Sverige: 81) Samhällsservice 90 93 93 80 71 91 93 93 79 72 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 täcker internetuppkopplingen i din bostad det behov som du och ditt hushåll har? utbudet av ställen att hämta paket på inom rimligt avstånd från din bostad, t.ex. varor du beställt på nätet. utbudet av livsmedelsaffärer inom rimligt avstånd från din bostad. tillgången till hälso- och sjukvård inom rimligt avstånd från din bostad, t.ex. apotek, vårdcentral. tillgången till kommunal service utanför kommunens centralort, t.ex. skola, äldreomsorg, bibliotek. Hur tycker du följande fungerar i din kommun? 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 85.5 (index Sverige: 88) Resor och kommunikationer 62 21 54 97 35 20 31 81 80 59 0 35 96 39 25 37 82 83 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 utbudet av pendlarparkeringar i kommunen? utbudet av bilpooler i kommunen? utbudet av laddningsstationer för elfordon i kommunen? (t.ex. för bil, cykel, moped etc.) möjligheterna att på ett enkelt sätt kunna transportera sig med bil? möjligheterna att på ett enkelt sätt kunna göra längre resor från kommunen utan att använda bil? möjligheterna att på ett enkelt sätt använda kollektivtrafiken för att ta dig till dina fritidsaktiviteter? möjligheterna att på ett enkelt sätt använda kollektivtrafiken för dina vardagliga resor, t.ex. till arbete, skola eller annan sysselsättning? trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i kommunen? utbudet av gång- och cykelvägar i kommunen? Vad tycker du om… 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 53.5 (index Sverige: 66) Bibliotek, kulturliv och mötesplatser Index Piteå 67.0 (index Sverige: 71) 56 59 42 15 75 91 79 90 97 57 66 58 10 76 88 78 92 94 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet? det lokala kultur- och nöjeslivet i kommunen? (tex. konstutställning, teater, konserter etc.) utbudet av ställen för äldre att träffas på i kommunen? (t.ex. träffpunkter) utbudet av ställen för unga att träffas på i kommunen? (t.ex. fritidsgårdar, ungdomsklubbar) utbudet av lekplatser, parklekar etc. i kommunen? utbudet av caféer och restauranger i kommunen? bibliotekens utbud av aktiviteter? ( t.ex. bokklubbar, författarbesök, sagostunder, utbildning) bibliotekens digitala utbud när det gäller böcker och tidskrifter? bibliotekens utbud när det gäller böcker och tidskrifter? Vad tycker du om… 2022 2023 2024 2025 Idrott, motion och friluftsliv 87 75 78 78 81 88 66 79 77 82 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 utbudet av friluftsområden i kommunen? utbudet av allmänna träningsplatser utomhus i kommunen? (t.ex. utegym) utbudet av belysta motionsspår i kommunen? (t.ex. för löpning och skidåkning) möjligheten för invånare att nyttja kommunens idrotts- och motions- anläggningar? öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar? (inkl. badhus, ishallar etc.) Vad tycker du om… 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 79.6 (index Sverige: 79) Underhåll av den offentliga miljön 61 66 74 74 74 69 77 82 76 69 61 66 73 80 82 72 69 75 69 68 0 20 40 60 80 100 skötsel av byggnader där kommunen har verksamhet, t.ex. skolor, äldreboende åtgärder mot skadegörelse eller annan förstörelse som uppkommer, t.ex. klotter övergivna fordon skötsel av badplatser i kommunen skötsel av naturområden i kommunen skötsel av allmänna platser, t.ex. parker, torg, lekplatser skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar, inkl. badhus, ishallar etc. snöröjning av gång- och cykelvägar skötsel av gång- och cykelvägar snöröjning av gator och vägar skötsel av gator och vägar Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 72.2 (index Sverige: 70) Trygghet i samhället 89 91 72 92 90 94 90 100 89 90 90 69 91 87 89 85 99 88 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hur orolig är du för att det kommer ske en terrorhandling i kommunen? Hur orolig är du för att det kommer ske en allvarlig samhällsstörning i kommunen? (t.ex. skogsbrand, översvämning) Hur orolig är du för att bli utsatt för identitetsstöld? Hur orolig är du för att bli utsatt för hot och trakasserier på nätet? Hur orolig är du för att bli utsatt för våldsbrott eller hot om våld? Hur orolig är du för att utsättas för sexuella trakasserier eller liknande? Hur orolig är du för att drabbas av inbrott i ditt hem? Hur trygg känner du dig utomhus i området där du bor när det är ljust ute? Hur trygg känner du dig utomhus i området där du bor när det är mörkt ute? 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 89.6 (index Sverige: 82) Problem i samhället 73 89 80 81 66 73 75 55 69 81 67 79 81 83 77 73 72 46 68 86 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 nedskräpning skadegörelse eller klotter. bristande eller trasig utomhusbelysning hot och trakasserier på nätet störande trafik med motorfordon inbrott eller stölder våldsbrott narkotikahandel personer som är påverkade av alkohol eller narkotika personer eller gäng som bråkar eller stör Hur stort eller litet problem tycker du att följande saker är i kommunen där du bor? 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 74.1 (index Sverige: 65) Polis och räddningstjänst 80 84 97 77 83 97 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Vad tycker du om polisens närvaro i kommunen? Hur tycker du kommunen informerar vid samhällsstörningar? (t.ex. strömavbrott, extremt väder, översvämning, problem med dricksvatten och avlopp) Hur tycker du räddningstjänsten fungerar i kommunen? 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 87.3 (index Sverige: 80) Klimat- och miljöarbete 94 57 67 31 79 89 94 93 57 68 32 80 86 95 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 kommunens arbete för att säkerställa tillgången till dricksvatten kommunens information om vad du kan göra för att minska din miljö- och klimatpåverkan kommunens arbete för att minska sin egen miljö- och klimatpåverkan i sina verksamheter möjligheten att kunna återvinna avfall utan att behöva transportera bort det med bil eller annat motordrivet fordon utbudet av återvinningscentraler i din kommun, där du kan lämna in farligt avfall, grovsopor och elektronik. utbudet av platser för förpacknings-återvinning i närheten till där du bor hämtningen av hushållsavfall Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 72.8 (index Sverige: 73) Bemötande, information och inflytande 61 34 20 40 67 83 87 55 34 17 32 62 87 83 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hur tycker du att kommunen informerar vid större förändringar i kommunen? (t.ex. stadsplanering, byggnationer)* Vad tycker du om möjligheterna som kommunens invånare har att delta aktivt i arbetet med utveckling av kommunen? (t.ex. medborgardialoger, samråd) Vad tycker du om möjligheterna som kommunens invånare har att påverka innehållet i politiska beslut? Vad tycker du om möjligheterna som kommunens invånare har att påverka inom de kommunala verksamheterna? (t.ex. genom brukarråd, föräldraråd) Hur tycker du att det fungerar att få svar på dina frågor om kommunen och dess verksamheter? Vid den senaste kontakten med politikern, hur blev du bemött?^ Vid den senaste kontakten med tjänstepersonen, hur blev du bemött? 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 56.0 (index Sverige: 55) Jämlikhet och integration 89 44 44 37 89 36 38 30 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 vara den du är och leva ditt liv som du vill i din kommun? t.ex. utifrån ålder, kön eller könstillhörighet, sexualitet, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning minska diskrimineringen i samhället? förbättra toleransen för människors olikheter? t.ex. utifrån ålder, kön eller könstillhörighet, sexualitet, religion, etnicitet eller funktionsnedsättning. förbättra integration och delaktighet av människor i samhället? Upplever du att din kommun arbetar aktivt för att… 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 53.5 (index Sverige: 46) Förtroende 73 38 36 50 19 23 53 19 32 36 67 27 37 48 24 24 59 23 36 40 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Allmänt sett, tycker du att man kan lita på människor? Allmänt sett, hur stort förtroende har du för…politiker i riksdagen? Allmänt sett, hur stort förtroende har du för…kommunens politiker? …kommunens verksamheter är fria från korruption?^ …det finns en transparens i hur politiska beslut fattas i kommunen? …politiska beslut som fattas i kommunen är genomtänkta och genomarbetade? …kommunens anställda arbetar för kommunens bästa? …kommunens politiker är lyhörda till invånarnas tankar och idéer kring kommunen och dess verksamheter? …kommunens politiker är ansvarstagande? …kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? Upplever du att… 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 37.9 (index Sverige: 38) Kommunen som helhet 71 19 79 94 69 21 78 95 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 rekommendera andra som inte bor här i kommunen att flytta hit? invånarna i din kommun har möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter? din kommun sköter sina olika verksamheter? din kommun som en plats att bo och leva på? 2022 2023 2024 2025 Index Piteå 65.9 (index Sverige: 64) Månadsrapport mars 2026

§49 26BUN38 … Månadsrapport mars 2026 Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-07 2 Utfall Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden redovisar per mars ett överskott om 8,3 mkr, vilket motsvarar en avvikelse om 2,9 % mot periodens budget. Majoriteten av avdelningarna och verksamheterna redovisar ett överskott för perioden, med undantag för Grans naturbruksgymnasium som visar ett underskott. På övergripande nivå är det främst bidrag till fristående verksamheter, interkommunal ersättning (IKE), lokalbudgeten och placeringspoolen som står för den största delen av överskottet. Elevhälsans överskott beror på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial, handledning och fortbildning ännu inte har nyttjats. Förskolan har, liksom tidigare år, som strategi att bygga upp en ekonomisk buffert under våren när barngrupperna är större, för att kunna behålla personal inför hösten. Tillsammans med överskottet på avräkningskontot för barnpeng förklarar detta periodens utfall för avdelningen. Grundskolans positiva avvikelse förklaras främst av lägre personalkostnader till följd av vikariebrist samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Därtill bidrar överskottet i rektorernas förbrukningsbudget, som normalt tas i anspråk först under höstterminen, till avdelningens positiva utfall. Utöver den ej utnyttjade förbrukningsbudgeten har Strömbackaskolan haft ett mindre behov av elevassistenter för elever inom den anpassade gymnasieskolan under våren, vilket har bidragit till avdelningens överskott. Grans naturbruksgymnasium redovisar underskott för perioden, vilket beror på ett lägre antal antagna elever höstterminen 2025 än budgeterat samt fler elevavhopp under våren. Helårsprognosen för Barn- och utbildningsnämnden visar ett överskott om 4,3 mkr. Inom förskolan förväntas överskottet kvarstå, främst kopplat till barnpeng, men även till minskad omfattning vid uppstart av resursförskola samt försenat genomförande av projektet nationella minoriteter. Strömbackaskolans bedömning är att de beviljade medlen för elever i behov av särskilt och extraordinärt stöd inte kommer att behöva användas fullt ut, vilket bedöms generera ett överskott vid årets slut. Grans naturbruksgymnasium prognostiserar ett mindre underskott än vad bortfallet av elevintäkter till följd av elevavhopp indikerar. Detta förutsätter dock att antagningen till höstterminen uppgår till 52 elever samt att prisnivåerna, främst för bränsle och övriga driftkostnader inom lantbruket, förblir stabila. Analys per avdelning Övergripande: Periodens budgetavvikelse på övergripande nivå visar ett överskott på 2,7 mkr, där merparten härrör från verksamheten för ekonomi och planering. Kostnaderna för bidrag till fristående förskolor och skolor i Piteå kommun visar ett underskott om 0,1 mkr. Underskottet beror på att barn- och elevpengen som betalats ut är högre än budgeterat. Kostnaderna förPERIODENS BUDGET Jan - mar 26 PERIODENS UTFALL Jan - mar 26 PERIODENS BUDGETAVVIKELSE Jan - mar 26 PERIODENS BUDGETAVVIKELSE % ÅRETS BUDGET Jan - Mån 13 26 HELÅRS PROGNOS 2025 POLITIK, FÖRV.LEDNING OCH STAB 111 276,2 108 588,5 2 687,7 2,42% 326 776,0 0,0 varav Nattisverksamhet: 806,4 800,8 5,6 0,69% 3 230,9 ELEVHÄLSA 6 243,9 5 963,4 280,5 4,49% 28 642,6 0,0 FÖRSKOLA 51 912,7 49 901,3 2 011,4 3,87% 214 705,8 4 000,0 GRUNDSKOLA 102 850,6 99 113,4 3 737,2 3,63% 427 056,4 0,0 STRÖMBACKASKOLAN 33 631,0 33 480,8 150,2 0,45% 143 294,0 1 000,0 BUN exkl Grans 305 914,4 297 047,4 8 867,0 2,90% 1 140 474,5 GRANS NATURBRUKSGYMNASIET 0,0 606,2 -606,2 0,00% 0,0 -700,0 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 305 914,4 297 653,6 8 260,8 2,90% 1 140 474,5 4 300,0 3 elever i fristående grundskolor i andra kommuner är högre än budgeterat. För närvarande är antalet elever 4,67 fler än vad som prognosticerats. Därutöver finns flera elever än prognosticerat placerade i kommunala skolor i andra kommuner, vilket också bidrar till det samlade underskottet inom dessa verksamheter. Sammantaget uppgår periodens budgetavvikelse för fristående verksamhet och interkommunal ersättning (IKE) till underskott om 1,0 mkr. Tabell 1. Periodens budgetavvikelse för bidrag till fristående verksamheter inom och utanför Piteå kommun samt Interkommunalersättning (IKE) Placeringspoolen redovisar ett överskott om 0,5 mkr för perioden. Verksamheten är till cirka 80 % självfinansierad och har en helårsbudget om 1,0 mkr, avsedd att täcka kostnader för obokad tid. Under årets första månader har behovet av vikarier varit stort, vilket medfört att någon obokad tid inte har uppstått och att periodens budget därmed inte har förbrukats. Samtidigt har den ökade efterfrågan genererat högre intäkter än normalt, vilket haft en positiv påverkan på periodens resultat. Budgeten för lokaler uppvisar ett överskott om 2,0 mkr för perioden. Överskottet avser bland annat budgeterade kostnader för städning, vilka förbrukas först inför höstterminen, samt medel för rivning av Porsnässkolan och Grans personalparkering. Dessa medel är periodiserade i budgeten i tolftedelar, medan arbetet genomförs och kostnadsförs i en annan takt, vilket påverkar periodens utfall. Övriga områden inom ekonomi och planering, verksamhetsutveckling och politisk verksamhet visar överskott för perioden, vilket bidrar till det totala överskottet för övergripande nivå. Helårsprognosen för den övergripande nivån bedöms vara i balans med budget. En del av periodens överskott hänför sig till förbrukningsbudgeten och lokalbudgeten, vilka förväntas upparbetas under året. Det kan samtidigt konstateras att bidrag till fristående verksamheter i andra kommuner samt interkommunal ersättning (IKE) är svåra att prognostisera, särskilt inför kommande hösttermin. Baserat på historiska trender förväntas kostnaderna öka något, vilket bedöms minska delar av överskottet. Elevhälsan Elevhälsan redovisar ett överskott på 0,3 mkr för perioden. Överskottet beror på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial, handledning och fortbildning ännu inte har utnyttjats.Text PERIODENS BUDGET Jan 26 - Mars 26 PERIODENS BOKFÖRING Jan 26 - Mars 26 PRELIMINÄR- BOKFÖRT Mars 26 - Mars 26 PERIODENS UTFALL PERIODENS BUDGETAVVIKELSE ÅRETS BUDGET Jan 26 - Mån 13 26 Ansvar 40101 VerksChef Ekonomi & Plan. Bidrag till fristående verksamheter Särskild momsersättning -612,5 -436,2 -213,5 -649,7 37,2 -2 473,3 Förskola 4 293,6 4 383,9 0,0 4 383,9 -90,3 16 341,4 Förskoleklass 826,2 839,9 0,0 839,9 -13,7 3 220,1 Fritidshem 1 450,8 1 439,8 0,0 1 439,8 11,0 5 733,2 Grundskola 4 365,3 4 431,3 0,0 4 431,3 -66,0 17 132,1 Total Bidrag till fristående 10 323,4 10 658,7 -213,5 10 445,2 -121,8 39 953,5 Privata vht i annan kommun Särskild momsersättning -150,0 -72,7 -102,3 -175,0 25,0 -629,0 Förskola 68,4 0,0 0,0 0,0 68,4 274,5 Förskoleklass 25,2 0,0 0,0 0,0 25,2 100,8 Fritidshem 17,7 46,6 13,3 59,9 -42,2 93,3 Grundskola 285,0 576,4 85,7 662,1 -377,1 895,4 Gymnasiet 2 565,0 2 501,1 17,3 2 518,4 46,6 10 660,0 Total privata vht i annan kommun 2 811,3 3 051,4 14,0 3 065,4 -254,1 11 395,0 Interkommunalersättning Förskola 418,2 0,0 481,7 481,7 -63,5 1 480,7 Förskoleklass 20,3 0,0 0,0 0,0 20,3 143,0 Fritidshem 54,6 3,8 50,0 53,8 0,8 244,9 Grundskola 126,1 -11,5 327,8 316,3 -190,2 647,9 Gymnasiet SB -1 170,0 -1 077,2 64,2 -1 013,0 -157,0 -5 261,0 Anpassat gymnasiet SB -528,0 -494,2 0,0 -494,2 -33,8 -1 900,0 Total Interkommunalersättning -1 078,8 -1 579,1 923,7 -655,4 -423,4 -4 644,5 Resultatenhet GNBG Grans Naturbruksgymnasium 5 343,0 5 519,1 0,0 5 519,1 -176,1 21 845,0 Totalsumma 17 398,9 17 650,1 724,2 18 374,3 -975,6 68 549,0 4 Helårsprognosen beräknas vara i balans med budget. Avdelningen har beviljats statsbidrag för Christinaskolans skolsocialateam och förväntas få beviljade statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan. Eftersom detta bidrag påverkas av söktrycket är det dock osäkert om hela det ansökta beloppet kommer att beviljas. En lägre tilldelning än förväntat kan påverka helårsprognosen. Förskolan Förskolan redovisar ett överskott om 2 mkr för perioden, vilket motsvarar 3,9 % avvikelse mot periodens budget. Avvikelsen på avdelningschefsnivå förklaras främst av ett överskott inom barnpengen. Det ackumulerade utfallet påverkas av att inskrivningsgraden för ettåringar varit lägre än beräknat under årets första månader (78 % jämfört med prognostiserade 83 %). Eftersom de yngsta barnen har en högre barnpeng får även mindre avvikelser i nyttjande en relativt stor effekt i kronor. Därutöver har inkomstjämförelsen mot skatteår 2024 medfört högre avgiftsintäkter än budgeterat. På rektorsnivå bidrar även verksamheternas planeringsstrategi till utfallet, där överskott byggs upp under vårterminen för att säkerställa tillräckliga personalresurser under hösten, då barnantalet minskar. Helårsprognosen för förskolan bedöms uppgå till ett överskott om 4,0 mkr. På avdelningschefsnivå kvarstår tydliga positiva avvikelser, främst kopplade till barnpeng, men även till resursförskola och nationella minoriteter. För resursförskolan bedöms verksamheten inte starta i planerad omfattning under året, vilket innebär att budgetmedel inte tas i anspråk. Inom nationella minoriteter har genomförandet försenats och flera kostnader väntas först senare under året, vilket även det bidrar till överskottet. Grundskolan Grundskolans utfall uppgår till 3,7 mkr, vilket motsvarar 3,6 % av periodens budget. Av naturliga skäl finns ett samlat överskott i förbrukningsbudgeten om 1,2 mkr, då läromedelsinköp genomförs och levereras först under höstterminen. Överskottet påverkas även av ej upparbetade personalkostnader till följd av vikariebrist vid frånvaro samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Under vårterminen är fler elever placerade i fritidshem, och för helåret förväntas fler elever inom den anpassade grundskolan, främst inom gruppen ämnesområden. Barn i behov av extraordinärt särskilt stöd samt integrerade elever som tillhör den anpassade grundskolan men väljer att fortsätta i ordinarie grundskola, genererar ett underskott på övergripande nivå för avdelningschefen. Helårsprognosen för 2026 bedöms till budget i balans. För 2026 har grundskolan erhållit en utökning av bidraget för stärkt kunskapsutveckling med 4,5 mkr, vilket genererar ett totalt bidrag om 30,4 mkr. Regeringen har beskrivit kunskapsbidraget som långsiktigt och permanent, samtidigt som man aviserat att bidraget ska kopplas till reformer som får full effekt först 2027 och 2028. Eftersom finansieringen av dessa reformer inte är heltäckande och är otydligt beskriven, finns risk för omfördelning både från kunskapsbidraget och de statliga satsningarna på personalförstärkningar. Strömbackaskolan Strömbackaskolan redovisar per mars ett överskott om 0,2 mkr. Överskottet avser dels ett lägre behov av elevassistenter för gymnasieelever på den anpassade gymnasieskolan jämfört med budget, dels ej upparbetad förbrukningsbudget samt personalbudget för personal som inte arbetar i undervisning. Helårsprognosen beräknas visa ett överskott om 1,0 mkr. Medel som Strömbackaskolan beviljats av Barn- och utbildningsnämnden för ökade kostnader för elever i behov av särskilt och extraordinärt stöd bedöms inte behöva användas fullt ut under året. Det finns dock flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka resultatet, bland annat organisationens utformning inför läsåret 2026/2027, behovet av elevassistenter, vikariekostnader samt eventuella statsbidrag som beviljas. 5 Grans naturbruksgymnasium Grans naturbruksgymnasium redovisar för perioden ett underskott om 0,6 mkr, vilket är en försämring med 0,3 mkr jämfört med samma period 2025. Underskottet beror på ett minskat antal elever. Antalet antagna elever höstterminen 2025 var lägre än normalt, samtidigt som avhoppen under läsåret har varit höga (högre än under pandemin) vilket sammantaget resulterat i att Grans nu har det lägsta elevantalet sedan övergången till kommunen. Helårsprognosen för Grans naturbruksgymnasium beräknas uppgå till ett underskott om 0,7 mkr, under förutsättning att antagningen till hösten blir 52 elever, vilket motsvarar ett normalår utifrån genomsnittlig antagning under perioden 2018–2024. Prognosen är dock osäker och underskottet kan bli högre med hänsyn till omvärldsfaktorer samt utvecklingen av prisökningar, framför allt avseende bränsle och övriga driftkostnader inom lantbruket. Underskottet till följd av minskade elevintäkter för 2026 prognostiseras till cirka 1,3 mkr. Produktionsintäkterna, främst inom lantbruket, förväntas öka, liksom intäkterna från uthyrning och försäljning av måltider med mera, vilket bidrar till att förbättra helårsprognosen något. Därutöver bedöms ett mindre överskott uppstå inom personalkostnaderna, då vakanta tjänster inte förväntas vara fullt tillsatta under hela året. Information om flytten av Familjens hus §50 … Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering §53 26BUN6 … 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Sammanställning av inkomna och avslutade anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Perioden: 26-03-18 till 26-04-14 Anmälningar Skola: Diarienummer: Björklunda PRN 20264-5326 Munksund PRN 20263-5274 PRN 20263-5256 PRN 20263-5222 Pitholm 4-6 PRN 20263-5270 PRN 20263-5262 PRN 20263-5198 Pitholm 7-9 PRN 20263-5271 Rosvik PRN 20264-5301 Strömbacka Mimer PRN 20263-5217 Avslut Skola: Diarienummer: Christina F-6 PRN 20264-5310 PRN 20264-5300 PRN 20263-5224 PRN 20263-5218 Munksund PRN 20263-5261 PRN 20263-5257 PRN 20263-5221 Strandbacken PRN 20264-5302 Anmälan om skolfrånvaro §54 26BUN8 … 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Sammanställning av skolfrånvaro Perioden: 26-03-18 till 26-04-14 Anmälningar Skola: Diarienummer: Christina Anpassad PRN 20264-5329 PRN 20264-5294 PRN 20263-5204 PRN 20263-5203 PRN 20263-5200 PRN 20263-5184 PRN 20263-5183 Grans PRN 20263-5235 PRN 20263-5187 Hortlax PRN 20264-5328 Jävre PRN 20263-5185 Klubbgärdet PRN 20263-5255 PRN 20263-5254 PRN 20263-5253 PRN 20263-5252 Munksund PRN 20263-5269 PRN 20263-5268 PRN 20263-5267 PRN 20263-5266 PRN 20263-5265 Norrby PRN 20264-5325 PRN 20264-5324 PRN 20264-5322 PRN 20264-5321 PRN 20264-5320 PRN 20264-5319 PRN 20264-5318 PRN 20264-5317 PRN 20264-5316 Porsnäs PRN 20263-5251 PRN 20263-5250 PRN 20263-5249 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se PRN 20263-5248 PRN 20263-5247 PRN 20263-5246 PRN 20263-5245 Strandbacken PRN 20263-5191 Strömbacka Hugin PRN 20264-5297 PRN 20264-5296 PRN 20263-5194 Strömbacka Mjölner PRN 20264-5314 Avslut Skola: Diarienummer: Rapport från kontaktpolitiker §55 26BUN5 … Ordförande och Förvaltningschef informerar

§56 26BUN4 … Fakta om svensk skola Skolan i siffror Skolans ekonomi Sverige satsar mest på utbildning • Sverige är det land i Europa som satsar mest på utbildning mätt i procent av BNP. • År 2022 uppgick Sveriges andel till 7,1%. På andra plats kom Island med 6,7%. Källa: UNESCO 2025 SKOLANS EKONOMI Kostnadsutveckling 2000-2024 År 2024 kostade en elev i kommunal grundskola 146 000 kronor – en ökning med 168% jämfört med år 2000. Under samma period uppgick det index som speglar kommunernas prisutveckling (PKV) till 75 %. Utvecklingen visar att skolan har varit högt prioriterad. Mer resurser till skolan Källa: Kolada och SKR 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 50000 80000 110000 140000 Prisindex (PVK) Årskostnad per elev Årskostnad Piteå Skolan prioriteras SKOLANS EKONOMI • Av grundskolans stora resurstillskott under 2000-talet har de procentuellt största ökningarna skett inom elevhälsan och undervisningen. Alltså de elevnära verksamheterna. • Elevhälsan har idag 408% mer resurser än år 2000 vilket delvis kan förklaras av det utvidgade uppdraget och tydligare krav på bemanning. Störst tillskott till elevnära verksamhet Källa: Kolada och SKR 0 100 200 300 400 500 Lokaler Övrigt Måltider Lärverktyg Undervisning Elevhälsa Tillskott Prisutveckling Varav Procentuell ökning 2000-2024 SKOLANS EKONOMI Årskostnad per elev Det procentuellt största tillskottet under 2000-talet har kommit inom elevhälsan som även fått ett utvidgat uppdrag och krav på bemanning. Kostnaderna avser enbart intäkter och kostnader för skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator, inklusive köpta tjänster från exempelvis regionen. Resurstillskott elevhälsa Källa: Kolada och SKR 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 0 2000 4000 6000 Årskostnad per elever Prisindex (PVK) Årskostnad Piteå +408% SKOLANS EKONOMI Årskostnad undervisning per elev Kostnader relaterat till undervisningen står för mer än hälften (55%) av grundskolans kostnad per elev. Hit räknas främst lärare, rektorer och annan pedagogisk personals löner, men även särskilda stödinsatser, prov och arbetslivsorientering, kostnader handledning av lärarkandidater samt viss kompetensutveckling. Resurstillskott undervisning Källa: Kolada och SKR +189% 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 20000 40000 60000 80000 Kostnad undervisning Prisindex (PVK) Årskostnad undervisning Piteå SKOLANS EKONOMI Årskostnad per elev Det har även skett omfattande tillskott vad gäller grundskolans lärverktyg under 2000-talet. Totalt sett går cirka 4% av elevkostnaden till olika lärverktyg. Lärverktyg omfattar läroböcker, skön- och facklitteratur, tryckt material för undervisning, datorer och digitala hjälpmedel, skolbibliotek, lönekostnader för bibliotekarie samt utrustning till de praktiskt-estetiska ämnena. Resurstillskott lärverktyg Källa: Kolada och SKR 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 1500 3000 4500 6000 Kostnad undervisning Prisindex (PVK) Kostnad lärverktyg Piteå +147% SKOLANS EKONOMI Årskostnad per elev Ungefär 6% av årskostnaden per elev går till skolmåltider. Kostnaden avser i huvudsak skolmåltider inklusive personal, livsmedel, transporter, material, cafeteria, administrativa kostnader som måltids- och kostkonsulent, köp av tillagning/servering från entreprenör samt intäkter från matleveranser. Resurstillskott måltider Källa: Kolada och SKR 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 3000 6000 9000 12000 Kostnad undervisning Prisindex (PVK) Kostnad måltider Piteå +147% SKOLANS EKONOMI • Att servera fria skolmåltider är i ett internationellt perspektiv inte självklart, men i Sverige, Finland och Estland görs det sedan lång tid tillbaka. • I Sverige har fria skolluncher funnits sedan 1940-talet och är sedan 1997 en lagstadgad rättighet. Fria skolluncher Källa: Roth & Lundborg (2021) SKOLANS EKONOMI Årskostnad per elev Drygt 15% av årskostnaden per elev går till skollokaler. Detta är den delpost som ökat procentuellt minst under 2000-talet. Här finns grundskolans kostnader för lokaler och inventarier, inklusive externa och interna hyror samt värme, underhåll, städning, kapitalkostnader och vaktmästare för fastighetsskötsel. Resurstillskott lokaler Källa: Kolada och SKR 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 9000 14000 19000 24000 Kostnad undervisning Prisindex (PVK) Kostnad Lokaler Piteå +124% SKOLANS EKONOMI Årskostnad per elev Här ingår OH-kostnader för central utbildningsförvaltning, administration, utvecklingsarbete, kompetensutveckling (exkl. löner), stipendier, fackligt arbete, elevförsäkringar, stödpersonal (assistenter, talpedagoger, skolvärdar, tolkar, fritidspersonal), SYV samt statsbidrag inkl. Migrationsverkets bidrag för asylsökande. Övriga resurstillskott Källa: Kolada och SKR 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 8000 13000 18000 23000 28000 Kostnad undervisning Prisindex (PVK) Övriga kostnader Piteå +140% SKOLANS EKONOMI Av ledamöter väckta ärenden §57 26BUN7 …