Barn- och utbildningsnämnden — 24 juni 2026

25 § bedrivas främst förebyggande och hälsofrämjande samt i nära samverkan med skolans övriga verksamhet. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av ramökning för utökad organisation 2027: 954 2028: 982 2029: 1 012 Analys Uppdragets komplexitet och omfattning har ökat över tid, bland annat till följd av ökade och mer sammansatta behov hos elever samt ökade krav på samverkan, uppföljning och dokumentation. Antalet medarbetare inom elevhälsan har under de senaste åren ökat som en följd av riktade satsningar på elevhälsa, vilket har stärkt verksamheten men samtidigt inneburit ett utökat ansvar avseende personalledning, samordning och arbetsmiljö. Enhetschefen ansvarar i dagsläget för flera professioner samt för verksamhetsledning, systematiskt arbetsmiljöarbete samt ekonomi. För den medicinska elevhälsan tillkommer ansvar kopplat till patientsäkerhet. Antalet medarbetare per chef är idag högt. Forskning från bland annat AFA Försäkring12 och Institutet för stressmedicin34 visar att ett stort medarbetarspann per chef minskar förutsättningarna för ett närvarande ledarskap, tidiga arbetsmiljöinsatser och stöd till medarbetare, vilket i sin tur är kopplat till ökad sjukfrånvaro och psykisk ohälsa, särskilt i verksamheter med emotionellt och organisatoriskt krävande arbetsuppgifter såsom elevhälsa. Elevhälsan har under året 2025 haft en sjukfrånvaro på totalt 4,8 % där det huvudsakligt handlar om lång sjukfrånvaro. Därtill bedrivs ledarskapet i stor utsträckning på distans, med medarbetare verksamma på flera skolor och platser. Detta ställer ökade krav på ledning vad gäller tillgänglighet, uppföljning, samordning och relationsskapande arbete, vilket är mer tidskrävande än närvarande ledning i en samlad verksamhet. Antalet medarbetare överstiger de riktlinjer som finns i Piteå kommun. Piteå kommuns riktlinjer för personalpolitik anger följande: 1 AFA Försäkring (2015, 2021) – Chefens organisatoriska förutsättningar och samband med sjukfrånvaro. 2 AFA Försäkring (2025). Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Statistikrapport. 3 Institutet för stressmedicin (ISM) – Ledarskapets betydelse för psykisk hälsa i välfärdsyrken. 4 Institutet för stressmedicin (ISM), Västra Götalandsregionen. Corin, L. & Björk, L. (2017). Chef ers organisatoriska förutsättningar i kommunerna (CHEFiOS), SNS. Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Bilaga 2.10 Chefer i Piteå kommun är arbetsgivarens företrädare med uppdrag att leda verksamheten mot bestämda mål inom fastställda ramar och resurser. En chef är också en ledare vilket innefattar den relationsrelaterade delen av chefskapet och utgår från Piteå kommuns gemensamma värdegrund Våga-Låga-Förmåga. I syfte att skapa förutsättningar för chefs- och ledarskap finns ett riktmärke för antal underställda; • Chefer i första linjen max 30 medarbetare. • Chefer som har verksamheter som bedrivs dygnet runt eller som har flera geografiskt spridda enheter max 25 medarbetare. • Mellanchefer max 20 underställda enhetschefer. • Minsta antal underställda per chef 10 personer. I linje med att vara en attraktiv arbetsgivare och att skapa förutsättningar både för chefer och medarbetare att utföra ett bra arbete skulle elevhälsan behöva utöka med en enhetschef till verksamheten. Idag har enhetschefen drygt 35 anställda som är geografiskt utspridda mot de 25 som framgår i riktlinjen. Enhetschef CEH Medellön 2026 (kr) 926 Prognosticerad Medellön 2027 (kr) 954 Driftskonsekvens Antal tjänster (st) 1,00 2027: 954,0 Driftskonsekvens 2027 (kr) 954 2028: 982,0 2029: 1 012,0 Medellön 2027 (kr) 954 Prognosticerad Medellön 2028 (kr) 982 Antal tjänster (st) 1,00 Driftskonsekvens 2028 (kr) 982 Medellön 2028 (kr) 982 Prognosticerad Medellön 2029 (kr) 1 012 Antal tjänster (st) 1,00 Driftskonsekvens 2029 (kr) 1 012 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Bilaga 2.11 Utökade kostnader pga ändrade riktlinjer för skolskjuts Beskrivning Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2025-11-26 (24BUN280) följande: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att skolskjuts för elever i anpassad grundskola även ska omfatta transport till och från bostad och det anpassade fritidshemmet. I samband med nämndens beslut gavs även ett uppdrag till Utbildningsförvaltningen att presentera ett underlag för eventuella kostnadsökningar som beslutet skulle kunna innebära. I februari 2026 presenterades en beräknad kostnadsökning om 3 148 tkr per år (26BUN32). Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av ramökning för utökade kostnader pga. ändrade riktlinjer för 2027: 5 273 skjuts mellan bostad och det anpassade fritidshemmet. 2028: 5 273 2029: 5 273 Analys För att beräkna vilka utökade kostnader beslutet medför har följande parametrar beaktats. Dessa avser data som är aktuell för skolår 2025/2026 och kan komma att förändras inför kommande skolår. Beräkningen utgår från individuella resor. Kostnaden kan bli lägre om samåkning är möjlig. PARAMETRAR (st) Total antal elever på Agrsk 52 Elever som går på fritids UTAN beviljad varav: skolskjuts 22 Elever med beviljad skolskjuts (en väg) OCH går på fritids 16 Elever utan fritids och utan skolskjuts 5 Elever med beviljad skolskjuts UTAN fritids 9 (kr) Framkörningsavgift taxi (enkel resa) 135 Framkörningsavgift specialbuss (enkel resa) 250 Km kostnad 13,9 (st) Antal dagar skolan 178 Antal dagar fritids 220 snitt km per elev 7 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Bilaga 2.11 Antagande 1: Alla elever som har beviljat fritidshem erbjuds skolskjuts I dagsläget finns 16 elever som har beviljad skolskjuts och som samtidigt går i fritidshem. Det innebär att de har skolskjuts antingen i anslutning till skolstart eller skolavslut, medan vårdnadshavare ansvarar för lämning eller hämtning vid fritidshem. Dessa elever har därmed endast en enkel resa per skoldag, vilket motsvarar 178 dagar per år. Om dessa elever även beviljas skolskjuts till och från fritidshem innebär det ökade kostnader för ytterligare en resa per skoldag. Därutöver får eleverna möjlighet att nyttja fritidshem även under lov, vilket medför ökade kostnader för två extra resor per dag under 42 lovdagar. I beräkningen ingår även 22 elever som i dag har beviljat fritidshem men saknar skolskjuts. Det kan antas att dessa elever nyttjar fritidshem både före skolstart och efter skolavslut. Om dessa elever beviljas skolskjuts till och från fritidshem innebär det ökade kostnader för två resor per dag under samtliga 220 dagar då fritidshemmet är öppet. Beräkningen sammanfattas enligt följande: Antagande 2: Alla 52 elever ansöker och får beviljad fritidshemsplats och skolskjuts. Utöver beräkningen ovan omfattar antagandena även ökade kostnader för två resor per skoldag samt kostnader för elevpeng för anpassat fritidshem för fem elever som i dag varken går i fritidshem eller har beviljad skolskjuts. Därutöver tillkommer ökade kostnader för elevpeng för anpassat fritidshem för nio elever som redan har beviljad skolskjuts men saknar plats i fritidshem. Eftersom dessa elever i dag endast har skolskjuts under skolåret beräknas även en utökning om 42 dagar, förutsatt att de nyttjar samtliga 220 dagar då fritidshemmet är öppet. Beräkningen sammanfattas enligt följande: En ytterligare kostnad som bedöms tillkomma är en utökning av tjänsten för handläggare av skolskjuts med 20 procent. Denna utökning av personalresurser motsvarar cirka 145 tkr per år. Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 1 1 2 6 6 2 e e e le le le v v v e e e r r r - - - 1 2 2 e r r x e e t r s o s o a r r r 4 e 2 s a d a g a r f r a m k ö r n in g s a v 2 4 2 g 1 3 9 6 2 7 0 0 0 s U n it t ö t k k a o d s t k n o a s d t / 1 1 2 n m 5 5 1 a il 5 7 5 7 4 1 d : k o s t n a d / å 6 2 1 1 2 0 r 6 4 2 3 1 6 4 2 5 8 3 7 9 2 3 4 0 6 2 8 framkörningsavg snittkostnad/mil kostnad/år 16 elever - 1 extra resa 178 dagar 2 160 1 557 817 696 16 elever - 2 resor 42 dagar 4 320 1 557 246 826 22 elever - 2 resor 220 dagar 2 970 2 141 1 124 332 5 elever - 2 resor 220 dagar 675 487 255 530 5 elever - elevpeng anpassat fritidshem 190 140 9 elever - elevpeng anpassat fritidshem 342 252 9 elever - 2 resor 42 dagar 3 204 876 171 347 Utökad kostnad: 3 148 123 Bilaga 2.11 Beslutet medför även konsekvenser för verksamheten eftersom behovet av tillsyn vid lämning och hämtning kommer att öka. Det innebär att utöver de ökade kostnaderna för skolskjuts tillkommer det personalkostnader för verksamheten. I dagsläget ansvarar vårdnadshavare för sina barns av- och påklädning vid lämning och hämtning, samt för att följa barnen in till, eller hämta dem från, verksamheten. Vid taxihämtning behöver personal följa eleven till hallen, hjälpa till med påklädning samt sitta tillsammans med eleven och vänta på taxin. Elever i anpassade grundskolans fritidshem kan inte själva vänta på taxi och redan idag innebär taxiskjuts att ganska långa väntetider kan förekomma. En ensam personal kan inte vänta med flera barn samtidigt eftersom många av barnen har svårt att sitta still och vänta under längre perioder, vilket innebär risk att vissa kan lämna platsen utan tillsyn. Beroende på vilka effekterna blir av förändringen, det vill säga hur många vårdnadshavare som väljer att nyttja taxi och hur många som fortsätter att lämna/hämta själva, kommer omfattningen av tillsyn att öka. Detta påverkar även fritidshemsverksamheten negativt. Verksamhetens kvalitet riskerar att försämras när resurser behöver omfördelas till påklädning och väntetider i samband med taxiresor. En personal kan inte då till exempel ansvara för flera barn i verksamheten samtidigt utan blir låst till hallen för väntan. Det finns en risk att verksamheten inte kommer att ha tillräckliga personalresurser för att täcka det ökade behovet. Fritidsverksamheten finns på två olika platser i byggnaden med olika platser för taxihämtning. För att hantera situationen bedömer vi att verksamheten behöver förstärkas med ytterligare personalresurser: • två extra personal på morgonen • två extra personal på eftermiddagen Det motsvarar: • 2 personer × 2 timmar på morgonen • 2 personer × 2 timmar på eftermiddagen Utifrån heltidsmåttet kan detta innebära behov av upp till fyra heltidstjänster. Kostnaden för en elevassistent heltid är ca 495 tkr på årsbasis. För 4 elevassistenter blir kostnaden således 1 980 tkr. Barn- och utbildningsnämndens beslut att erbjuda skolskjuts till och från hemmet samt till anpassat fritidshem bedöms medföra en kostnadsökning per år om cirka 2–3 miljoner kronor, bara för transporten, beroende på vilket alternativ eller antagande som blir aktuellt. Därtill kommer kostnadsökningar för verksamheten för att klara bemanningen som detta beslut innebär. En ökning av skolskjuts för elever i den anpassade grundskolan kan antas till följd av detta beslut samt mot bakgrund av en konstaterad ökning av antalet elever inom målgruppen. Utifrån detta och ovanstående beräkningar bedöms en ramutökning om 5 273 tkr som nödvändig för att fullt ut genomföra nämndens beslut i linje med intentionerna om ökad tillgänglighet och likvärdighet för elever i anpassad grundskola. Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Driftskostnadseffekt (ökade kostnader) i mkr Strategisk plan 2027-2029 Uppskattatt erhållet Piteå Avdelning Bilaga nr Verksamhetsförändring Lagkrav Statsbidrag kommun, mkr Pol beslut 2027 2028 2029 Förskola 2.1 Utökning rektor SL (2010:800) "Riktlinjer för 1,9 2,0 2,0 personalpolitik" Dnr 22KS722, Reviderad av KS 2023-03-06 §32 Grundskola 2.2 Verksamhetsutvecklare grundskolan SL (2010:800), Propositioner 0,9 0,9 0,9 "nya reformer" 2.3 Utökat antal lärartjänster utifrån "Tid SL (2010:800), Prop. Ej beslutat ännu 27,9 39,7 39,7 för undervisningsuppdraget" 2025/26:196 2.4 Mobilförbud i grundskolan SL (2010:800), Delbeslut SOU 2,0 2025:8 2.5 Skolbibliotekssystem SL (2010:800) 0,9 0,4 0,4 Gymnasiet 2.6 Utökat behov av biträdande rektor SL (2010:800) "Riktlinjer för 0,9 0,9 0,9 på Strömbackaskolan personalpolitik" Dnr 22KS722, Reviderad av KS 2023-03-06 §32 2.7 Utökat antal lärartjänster utifrån "Tid SL (2010:800), Prop. Ej beslutat ännu 2,9 5,8 5,8 för undervisningsuppdraget" 2025/26:196 2.8 Utökad tjänst av instruktör till nytt 0,7 0,7 0,7 elevbygge 2.9 Utökade kostnader för införande av Lag (2022:275) om ändring i 1,5 1,5 grundläggande behörighet till skollagen (2010:800) 16 kap. högskola/universitet 3, 11 och 18 §§, Förordning om ändring i gymnasieförordningen Elevhälsa 2.10 Utöknig enhetschef elevhälsan SL (2010:800) 2 kap. 25 § "Riktlinjer för 1,0 1,0 1,0 personalpolitik" Dnr 22KS722, Reviderad av KS 2023-03-06 §32 Förvaltning 2.11 Utökade kostnader pga ändrade Förordning (1970:340) (24BUN280), 5,3 5,3 5,3 riktlinjer för skolskjuts, anpassad (26BUN32) grundskola SUMMA 0,0 44,3 58,0 58,1 Överenskommelse Ensam är inte stark – Samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten

Rektor §69 Irene Johansson Worrsjö, (Verksamhetschef Grans Naturbruksgymnasium) §74 Monica Blomberg (Rektor utbildning, elevhälsa och driftchef internat) §74 Sammanträdesprotokoll 3 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 Innehållsförteckning sid § 69 Borttagen på grund av sekretess 4

§70 25BUN266 … Motion Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor Bakgrund Piteå kommun har som mål att vara Sveriges barnvänligaste kommun. Trots detta visar resultaten från den återkommande hälso- och livsstilsundersökningen Personligt samma mönster år efter år. Under minst tio år har mellan 24 och 30 elever årligen uppgett att de blivit mobbade, och kränkningarna har inte minskat över tid. Likaså är stress, sömnsvårigheter, nedstämdhet och psykisk ohälsa oförändrade. I redovisningar framhålls ofta att omkring 80 % av eleverna mår bra. Men detta kan inte tolkas som att skolan fungerar väl för alla. Man mår inte bättre än den eller de som mår sämst. Att jämföra sig med kommuner som har sämre resultat är inte heller en acceptabel måttstock. Kommunfullmäktige har dessutom fattat beslut om att Piteå ska vara Sveriges barnvänligaste kommun. För att denna ambition ska bli verklighet krävs att vi tydligt synliggör vilka konkreta åtgärder som faktiskt genomförts, vilka som har verkningsfull effekt och vad som ytterligare behöver göras. Rättslig grund och tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden antog redan 2012-01-18 riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Dessa reviderades senast 2014-12-10. Den nya skollagen ställer tydliga krav på huvudmannens ansvar: - Skapa system och rutiner för att förebygga och förhindra kränkningar, trakasserier och diskriminering. - Utreda alla uppgifter om kränkningar, vidta och följa upp åtgärder. - Huvudmannen har det juridiska och ekonomiska ansvaret när barn far illa. Enligt skollagen 6 kap 10 § ska arbetet ske systematiskt i följande steg: 1. Upptäcka och anmäla 2. Utreda och analysera 3. Åtgärda med verkningsfulla insatser 4. Följa upp och utvärdera 5. Avsluta ärendet 6. Skicka återrapport till Barn- och utbildningsnämnden. Trots denna struktur visar resultaten att problemen kvarstår. Problem - Ingen tydlig redovisning finns över vilka konkreta insatser som genomförts, vilka effekter de haft eller varför resultaten inte förbättras. - Kommunens mål att vara Sveriges barnvänligaste kommun riskerar att bli en tom ambition utan systematisk uppföljning och tydliga, verkningsfulla åtgärder. Förslag För att bryta den långvariga stagnationen föreslår vi att Kommunfullmäktige beslutar: 1. Redovisning och analys - Barn- och utbildningsnämnden ska till kommunfullmäktige senast 31 mars 2026 redovisa: - Vilka åtgärder som hittills vidtagits för att förebygga mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa. - Vilka åtgärder som bedömts som effektiva eller ineffektiva. - En analys av varför problemen kvarstår trots nuvarande arbete. 2. Handlingsplan med mätbara mål - En ny kommunövergripande handlingsplan ska tas fram för att minska mobbning, kränkningar, stress och psykisk ohälsa. - Handlingsplanen ska innehålla konkreta och mätbara mål för minskning av mobbning och psykisk ohälsa inom tre år. 3. Årlig uppföljning och öppen redovisning - Barn- och utbildningsnämnden ska årligen redovisa till kommunfullmäktige hur arbetet framskrider, inklusive statistik, resultat och vidtagna förbättringsåtgärder. 4. Delaktighet från elever och föräldrar - Elever och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i framtagande och uppföljning av handlingsplanen för att säkerställa förankring och verklighetsnära åtgärder. Motivering Trots tio års återkommande undersökningar har varken mobbning, kränkningar, stress eller psykisk ohälsa minskat. För att leva upp till ambitionen att vara Sveriges barnvänligaste kommun måste Piteå gå från ord till handling. En tydlig redovisning, skarpa mål och årlig uppföljning är avgörande för att barn och ungdomar ska känna sig trygga och må bra i skolan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: - Uppdra åt Barn- och utbildningsnämnden att senast 31 mars 2026 redovisa vidtagna åtgärder, deras effekt och förslag på ytterligare nödvändiga insatser. - Uppdra åt Barn- och utbildningsnämnden att tillsammans med elever och föräldrar ta fram en ny handlingsplan med mätbara mål för att minska mobbning, kränkningar, stress och psykisk ohälsa. - Besluta att årlig uppföljning och redovisning av resultat och fortsatta åtgärder ska ske till kommunfullmäktige. Piteå, 2025-09-26 Anders Nordin Lars Larsson Eva Nordlund Skrivelse Datum: 2026-05-20 Redogörelse för Piteås skolors arbete för att motverka mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa Bakgrund 2025-09-26 inkom Skol och Landsbygdspartiet med en motion ställd till kommunfullmäktige (KF) gällande Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor. I motionen föreslås KF besluta om fyra insatser för att motverka mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa hos ungdomar i Piteå kommuns skolor. KF beslutade att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden (BUN) för beredning. I denna redogörelse kommer utbildningsförvaltningen att beskriva vad som redan görs inom vart och ett av dessa insatsområden. Innan det görs är det dock viktigt att sätta frågan i ett nationellt perspektiv. Enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, bedömer 77 % av unga sitt allmäntillstånd som bra men andelen har minskat samtidigt som andelen med psykiska besvär är fortsatt hög. Oro och ångest är vanligast bland tjejer. En majoritet bland unga, 56 %, uppger att de lider av ängslan, ångest eller oro. Allra högst är andelen bland tjejer med svensk bakgrund, där 76 % uppger psykiska problem. Under 2021 skedde en kraftig ökning av unga tjejer i åldern 13-19 år som vårdats för självskada och självmordsförsök. Antalet ligger kvar på samma nivå under följande år.1 Även om Piteås statistik i Personligt inte förbättrats under de senaste åren, som motionärerna påpekar, har de inte heller försämrats. Med tanke på den utveckling som skett i samhället i övrigt kan det ses som något positivt även om det givetvis är ett misslyckande och en obeskrivlig smärta och sorg för varje enskilt barn/ungdom som finns i statistiken. Komplex samhällsfråga Psykisk ohälsa hos unga (som ibland kan vara kopplad till sk. Mobbing) är en komplex samhällsfråga där både forskning och erfarenhet pekar på att flera nivåer måste samverka: individ, familj, skola, hälso- och sjukvård samt samhällsstruktur. Nedan punktas några faktorer som anses ha störst effekt: A. Tidiga och förebyggande insatser En av de viktigaste faktorerna är att agera tidigt, exempelvis genom stärkta insatser i förskola och lågstadium kring social och emotionell träning, samt tidig upptäckt av ohälsa via elevhälsa, BVC eller socialtjänst för att minska risken att tidiga problem utvecklas till långvarig psykisk ohälsa. 1 Ny rapport om ungas livsvillkor: ”Psykisk ohälsa och ökning av dödligt våld oroar” | MUCF (hämtad 2026-05-19 Skrivelse Datum: 2026-05-20 B. En hälsofrämjande skola Skolan är en oerhört viktig arena och en grundläggande skyddsfaktor. Av den anledningen skrivs kravet på trygghet och studiero alltmer fram i Skollagen och samtliga skolor skall ha ett tydligt arbete mot kränkningar, en tillgänglig elevhälsa samt rimliga krav mellan prestation och återhämtning. Det har även visat sig vara allt viktigare med rörelse och variation i skoldagen och med anledning av detta har timplanerna för ämnet Idrott och hälsa utökats i grundskolan. Forskning visar tydliga samband mellan skolmiljö och mående. C. Stöd till föräldrar och familjer Barns psykiska hälsa formas i hög grad i hemmet. Därför är det viktig med insatser som föräldrastödsprogram (t ex ABC, Komet mfl) och tillgänglig rådgivning eller tidigt stöd vid konflikter, ekonomisk stress, psykisk ohälsa hos föräldrar. Här har nya socialtjänstlagen möjliggjort ett mer förebyggande arbete hos socialtjänsten som kan möjliggöra sådant stöd. D. Tillgänglig och fungerande vård Många barn får idag vänta för länge på hjälp. Det är därför mycket viktigt med kortare väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), ”lågtröskelmottagningar” och en bättre samordning mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den nya socialtjänstlagen möjliggör ett närmare samarbete och Norrbottens kommuners gemensamma överenskommelse Norrbus förenklar och strukturerar arbetet. E. Digital miljö och livsstil Den moderna digitala miljön skapar utmaningar för alla, men kanske i synnerhet för barn och ungdomar. Studier visar på utmaningar som press från sociala medier (jämförelse, sömnbrist), stillasittande och minskad fysisk aktivitet. Här jobbar skolor aktivt med digital kompetens och kritisk användning och ett nationellt mobilförbud i grundskolan införs från och med sommaren 2026. Skola och elevhälsa försöker även ge stöd till föräldrar kring skärmtid, sömn, fritidsaktiviteter m.m. F. Minska ojämlikhet och social stress Psykisk ohälsa är, enligt forskningen, tydligt kopplad till livsvillkor genom strukturella faktorer som exempelvis barnfattigdom, trångboddhet, otrygga uppväxtmiljöer och skolmisslyckanden. Därför är det viktigt med övergripande samhällsinsatser som ekonomiskt stöd till utsatta familjer, trygga bostadsområden och en likvärdig skola. G. Meningsfull fritid och delaktighet Barn behöver känna sammanhang och mening. Det är därför viktigt att säkra tillgång till idrott, kultur, föreningsliv samt en möjlighet att påverka sin vardag och bli lyssnad på. Många insatser finns redan men problemet är ofta att samordningen brister. Det finns behov av tvärprofessionellt arbete och ett gemensamt ansvarstagande mellan kommun, region och stat Skrivelse Datum: 2026-05-20 med tydliga strukturer för samverkan. Här kan den nya socialtjänstlagen vara ett första steg på vägen. Eftersom faktorerna är många och åtgärderna kräver insatser från flera samhällsfunktioner, inte minst flera förvaltningar i vår kommun, anser utbildningsförvaltningen att en handlingsplan riktad till utbildningsförvaltningen inte skulle nå det mål som motionärerna önskar. Det är svårt att täcka in alla åtgärder som måste vidtas i en handlingsplan riktad till en enskild förvaltning. Utbildningsförvaltningen anser dock att många av de insatser som krävs för att motverka mobbing och psykisk ohälsa hos barn och unga redan görs inom Piteå kommuns skolor, vilket kommer att exemplifieras nedan och kopplas till de punkter som motionärerna föreslagit. 1. Redovisning och analys Motionärerna önskar att BUN redovisar till KF vilka åtgärder som hittills vidtagits för att förebygga mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa. Vilka åtgärder som bedömts som effektiva eller ineffektiva. En analys av varför problemen kvarstår trots nuvarande arbete. Barn- och utbildningsnämnden följer upp elevers skolgång och mående på flera olika sätt årligen, bland annat genom nämndens systematiska kvalitetsarbete och genom kontinuerliga kränkningsrapporter och analys kring dessa. Nedan ges exempel på några av de insatser som görs: • Hälsofrämjande arbete i skolan Skolsköterskorna genomför varje läsår elevhälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4, 7 och år 1 på gymnasiet. De genomför en hälsoenkät i åk 4, 7 samt år 1 på gymnasiet. De sammantagna resultaten från enkäten ger en bred bild över elevers fysiska och psykiska hälsa samt hur skolsituationen fungerar. Resultatet är en värdefull bas att bygga det hälsofrämjande arbetet på, då den synliggör elevernas behov. Elevhälsoteam/Elevhälsomöten (EHT/EHM) på skolenheterna använder sig i allt högre grad av analysen när de planerar förebyggande aktiviteter. En sammanfattning av senast rapporterade enkätresultat visar följande: Trivsel och trygghet I den senaste analysen av hälsoenkäten framgår att de flesta barn mår bra och trivs i skolan. I grundskolan ser man tendenser att trivseln i skolan minskar något efter övergången till högstadiet, samtidigt som känslan av hög trygghet ligger konstant. Psykisk hälsa En mindre del av eleverna anger att de mår psykiskt dåligt i någon form. Andelen ökar ju högre upp i åldrarna man kommer och viss tyngdpunkt ligger på flickor. Detta innebär att gymnasieskolan har högst andel elever som upplever illabefinnande. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Sömn På samma sätt minskar andelen elever som sover bra med stigande ålder. Sämst sover man på gymnasiet. Orsaken härrör sig ofta från bristande sömnrutiner. Fysisk aktivitet Den fysiska aktiviteten är förhållandevis låg, enbart lite drygt hälften av eleverna är så fysiskt aktiva att de når hälsofrämjande effekter. Kost I hälsoenkäten framgår samma tendenser kring kost, att avstå att äta frukost respektive skollunch ökar med åldern. Glädjande är dock att elever i gymnasieskolan äter lunch i högre grad än tidigare. Elevhälsan deltar tillsammans med EHT:s övriga professioner i det förebyggande arbetet, dels genom generella insatser till alla elever och vid indikerade behov. Förebyggande arbete sker även vid individuella möten med elever och deras föräldrar. Generella insatser är tex Livsviktigt om psykisk hälsa vilket skolkuratorerna genomför till alla elever i åk 8 och år 1gymnasiet. Pubertetssnack i åk 5 med skolsköterskorna. Gymnasieskolans kuratorer genomför föreläsning om Talrädsla för alla i år 1gymnasiet. Behovsstyrda insatser kan tex vara klassjobb om stress, värdegrund, information på föräldramöten. Föräldrastödsgrupper till tonårsföräldrar och föräldrar till yngre barn. På Strömbackaskolan har skolsköterskorna varit delaktiga i ett utvecklingsarbete för att tillgängliggöra matsalen. Grundskolans skolkuratorer erbjuder Skilda världar, en gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar. I det förebyggande arbetet ingår även den handledning och utbildning som Elevhälsans olika professioner ger pedagoger och andra i skolan. Som exempel är skollogopedens samarbete med specialpedagoger för att öka kunskapen inom områdena språklig/kommunikativ sårbarhet, visuellt stöd och selektiv mutism. Den årliga uppföljningen av verksamheten visar att antalet gruppaktiviteter ökar år från år, vilket är en god indikator för att det förebyggande arbetet ökar. Elever har behov av stödjande eller utredande insatser. Elevhälsans personal upplever att elevernas problematik har blivit mer komplex och av svårare art. Behovet av åtgärdande insatser har ökat i form av ökat antal individuella kontakter med elever men även ökat antal föräldrastödskontakter. Behoven av individuellt stöd har en tendens att tränga undan det förebyggande arbetet, då det ofta prioriterar sig själv genom förväntningar från pedagoger, föräldrar och samverkanspartners. Barn och ungas psykiska hälsa Resultaten från hälsoenkäterna visar att de flesta barn och unga har god psykisk hälsa. Flickors upplevda psykiska hälsa sticker dock ut då den försämras i högre grad än pojkarnas från åk 7. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Från verksamheten kommer signaler på att flickor mår psykiskt sämre, klarar målen sämre och har större behov av stödkontakter. Antalet flickor med ätstörningsproblematik har också ökat. Skolsköterskor uppmärksammar psykisk ohälsa bland eleverna vid hälsosamtalen och vid drop- in mottagning. De arbetar uppföljande vid behov men hänvisar även vidare till skolläkare, skolkurator eller till primärvården. Skolkuratorer har sitt främsta fokus i det psykosociala perspektivet och träffar många barn, ungdomar och deras föräldrar med olika former av psykisk ohälsa. Barn och ungdomar har allt svårare att få vård för sin psykiska ohälsa. Eleverna som väntar på bedömning av vårdinsats eller väntar på att behandling ska inledas blir kvar i skolkuratorns och skolans omhändertagande. Detta innebär att det genereras köer för stödjande individuella samtal hos skolkurator och intentionen att kunna komma in tidigt för att undanröja hinder för psykisk ohälsa går om intet. Följden blir även en undanträngning av de förebyggande och hälsofrämjande arbetet tillsammans med att skolkuratorerna möter allt oftare en problematik som de inte har utbildning för eller uppdrag att möta. Situationen blir ambivalent för alla inblandade och frågan blir hur långt sträcker sig kommunen och skolans ansvar samt hur ska skolan hantera den uppkomna situationen i de individuella ärendena. För att samhället ska klara välfärdsuppdraget behöver en närmare samverkan mellan de olika aktörerna komma till stånd. När det gäller barn och unga handlar det om ett gemensamt ansvar för goda rutiner för samverkan mellan kommunen och Region Norrbotten. Under det senaste läsåret har arbetet inom Norrbus intensifierat och skolan/förskolan har fått en större roll i den lokala arbetsgruppen. Elevhälsan har tillsammans med Barnhabiliteringen arrangerat en uppstart för ett samarbete mellan habiliteringen och skolkuratorer/skolpsykologer. Sammantaget bedöms samverkan med andra verksamheter ha ökat och förbättrats de senaste åren. Behovet av fortsatt utveckling kvarstår dock och bedöms som högt prioriterat. • Skolinspektionens tillsyn Under 2025 genomförde Skolinspektionen tillsyn över tre slumpvist utvalda skolor i Piteå kommun där ett av de områden som granskades var respektive skolas arbete för att skapa trygghet och studiero för eleverna. Skolinspektionens bedömningar utgår från vad som framkommit vid intervjuer med elever, lärare, elevhälsa och rektor samt av observationer, inkommen dokumentation och offentlig statistik. Skolinspektionen använder sig av Skrivelse Datum: 2026-05-20 nivåer/bedömningsutfall för att beskriva hur allvarliga de uppfattar att brister är i en skola och vilka åtgärder som krävs. De vanligaste nivåerna är: - Ingen brist konstaterad, verksamheten uppfyller författningens krav, inga krav på åtgärder ställs (men ibland kan man ge råd om utvecklingsområden) - Brister som ska åtgärdas där huvudmannen får ett föreläggande att åtgärda bristerna inom viss tid - Föreläggande med vite, om bristerna är allvarliga och huvudmannen inte åtgärdat dem trots påpekande - Allvarliga ingripanden som kan leda till verksamhetsförbud. Skolinspektionens slumpvisa stillsyner kan ses som stickprov för verksamheten i stort. Sjulsmarks skola (25BUN206-16) Skolinspektionens bedömning gällande trygghet och studiero är att skolan i hög utsträckning arbetar för att utbildningen ska präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. Det finns ett medvetet och systematiskt trygghetsarbete på skolan. Arbetet bygger på kartläggningar och analyser av elevernas trygghet samt hur tryggheten påverkar lärandet. Personalen på skolan har ett gemensamt förhållningssätt för att skapa och upprätthålla tryggheten på skolan. Personalen har en god nulägesbild av hur eleverna upplever tryggheten vilken bland annat bygger på elevenkäter och dagliga samtal med eleverna. Då elevenkäterna inte är anonyma kan personalen exempelvis göra fördjupande uppföljningar med elever som uttryckt att de upplever brister i skolans trygghetsarbete. Skolans trygghetsteam har en viktig roll i att följa upp och driva på skolans trygghetsarbete. Vid behov vidtar skolan åtgärder som syftar till att ytterligare förbättra tryggheten. Exempelvis har skolan infört aktiviteter som är gemensamma för hela skolan som ska bidra till att bygga relationer mellan skolans olika stadier, vilket förväntas stärka tryggheten på lång sikt. Ytterligare trygghetsstärkande åtgärder som skolan infört är planerade rastaktiviteter samt att de sett till att personal från Sjulsmarks skola ska följa med eleverna när de åker till en annan skola för att ha lektioner i vissa ämnen. Skolinspektionen har inte identifierat något utvecklingsområde inom bedömningsområdet. Munksunds skola (25BUN182-6) Skolinspektionen bedömer följande: Skolan arbetar i hög utsträckning för att utbildningen ska präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. All personal arbetar aktivt och medvetet, under ledning av rektorn, för att eleverna ska känna sig trygga på skolan. Verksamheten präglas av en öppen atmosfär, där rektorn har en central roll och snabbt får information om händelser som uppstår. Elevernas upplevda trygghet fångas upp genom trygghetsenkäter, utvecklingssamtal och lärarnas kontinuerliga samtal med sina klasser. Elevhälsan analyserar enkätsvaren tillsammans med eleverna. Resultaten visar att eleverna generellt känner sig trygga i skolan. Dock har rektorn identifierat ett behov av att tydliggöra reglerna för rastaktiviteter på fotbollsplanen. För att stärka tryggheten har all personal en ansvarsroll som rastvärd och agerar oavsett vilken elev som är inblandad i en situation. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Personalen har identifierat så kallade ”hot spots” på skolgården vilket har lett till en ökning av antalet rastvärdar. Om något händer kontaktas trygghetsteamet och åtgärder sätt in. Vid konflikter genomförs en grundlig utredning och uppföljning inom elevhälsan. Elevernas trygghet diskuteras också i samband med hälsosamtal. Som en del av det trygghetsskapande arbetet har skolan en fadderverksamhet, där äldre elever är faddrar för yngre. Lärarna involverar eleverna i samtal kring hur de vill ha det i klassrummet och tillsammans skapas regler som bidrar till en trygg miljö. Skolans kultur bygger på ett gemensamt ansvar där alla elever ses som "allas barn". Det finns tydliga rutiner för hantering av kränkningar och incidenter. Den personal som varit involverad i en utredning ansvarar också för att dokumentera och rapportera händelsen skriftligt. Skolinspektionen har inte identifierat något utvecklingsområde inom bedömningsområdet. Gymnasieenhet Magne – Anpassad gymnasieskola (25BUN181-12) Skolan arbetar i flera delar för att eleverna ska delta i samhällslivet och uppleva trygghet, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektorn behöver ta fram en långsiktig plan för hur studie- och yrkesvägledare ska involveras i arbetet med att ge eleverna konkreta erfarenheter av yrkes- och samhällsliv. När det gäller trygghet och studiero finns inte något utvecklingsområde. 2. Handlingsplan med mätbara mål Motionärerna föreslår att en kommunövergripande handlingsplan ska tas fram för att minska mobbing, kränkningar, stress och psykisk ohälsa. Handlingsplanen ska innehålla konkreta och mätbara mål för minskning av mobbing och psykisk ohälsa inom tre år. Barn- och utbildningsnämnden har redan en rad riktlinjer och rutiner för att följa upp, förebygga och åtgärda ovanstående utmaningar. Nedan följer några exempel: • Barn- och utbildningsnämndens riktlinjer och rutiner för skyldigheten att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (BUN 2025-09-08 § 93) Giltig fram till 2029-09-08. I styrdokumentet framgår bland annat att mottagna och avslutade anmälningar gällande kränkningar, trakasserier, delges till barn- och utbildningsnämnden löpande vid varje nämndssammanträde. Samtliga ärenden där polisanmälan görs, samt ärenden där elev blivit utsatt av vuxen skall muntligen rapporteras till nämnd av rektor och/eller avdelningschef. Rektor anmäler skyndsamt till nämndsekreterare genom extern fildelning i Prorenata, så att ärendet kommer upp på nästkommande nämndsammanträde. Samtliga anmälningar om inträffade händelser, anmälningar om avslutade ärenden finns tillgängliga under barn-och utbildningsnämndens sammanträden och vid behov kan barn- och utbildningsnämnden begära in kompletterande uppgifter. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Huvudmannen har skyldighet att systematiskt kontrollera anmälda ärenden, sammanställa statistik och granska rektors utredning, åtgärder och uppföljningar i ärenden som anmäls till barn- och utbildningsnämnden. Minst en gång per år erhåller nämnden en sammanställning innehållande statistik, analys och slutsatser avseende föregående läsårs ärenden. Nämnden har därutöver möjlighet att vid behov begära kompletterande uppföljning av såväl statistik som enskilda ärenden. Detta som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den senaste årliga sammanställningen/rapporten (BUN 2025-09-30 § 110) presenterades i september 2025 och visade att det under läsåret 2024/2025 inkom totalt 204 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom utbildningsförvaltningens verksamheter. Det är en mindre ökning jämfört med föregående läsår som då hade 193 anmälningar. En tydlig förändring är att fler anmälningar gäller flickor (45%) jämfört med förra året, en ökning på 19 procentenheter. Grundskolan står för flest ärenden och framför allt mellanstadiet där 40 % av anmälningar gjorts. De vanligaste formerna av kränkningar gäller fysiskt våld och kränkande tilltal (båda med 89 anmälningar). Totalt har 23 elever drabbats vid upprepade gånger under läsåret (det som ibland benämns som mobbing). Det finns även 8 anmälningar där personal pekats ut. Kränkningarna sker oftast på skolgården, i klassrummet eller i korridoren, och i de flesta fall har skolorna gjort utredningar och satt in åtgärder. I rapporten tydliggörs även att man ser tidsmässiga mönster som skolorna försöker möta och förebygga. Kränkningsanmälningar kommer in i högre utsträckning i februari, mars och maj med händelser som ofta skett i anslutning till lovdagar. Genom att årligen följa upp samtliga kränkningsanmälningar har nämnden kunnat urskilja mönster och behov som också åtgärdats genom åren. Som exempel kan nämnas att omklädningsrummen för skolidrotten framkom som en plats där många kränkningar skedde. Utifrån rapporten beslutade barn- och utbildningsnämnden därför att satsa medel på att åtgärda omklädningsrummen, lösa mer privata utrymmen för elever att byta om i och mer privata utrymmen för dusch, och sedan dess har kränkningsanmälningar kopplade till omklädningsrum reducerats markant. Nämnden har även kunnat se att vissa skolgårdar varit särskilt frekventa i kränkningsanmälningar vilket föranlett satsningar på utemiljöer och rastaktiviteter för att förebygga konflikter och kränkningar. 3. Årlig uppföljning och öppen redovisning Motionärerna föreslår att barn- och utbildningsnämnden årligen ska redovisa för kommunfullmäktige hur arbetet framskrider, inklusive statistik, resultat och vidtagna förbättringsåtgärder. Barn- och utbildningsnämnden har i sina årsredovisningar lyft information och statistik kring mobbing och psykisk ohälsa, vilket redovisats för kommunfullmäktige. Nedan ges exempel på information som delgetts i nämndens senaste årsredovisningar: Skrivelse Datum: 2026-05-20 Årsredovisning 2025 Kommunens enkätundersökning Personligt, som presenterades under året, visar att 19% av flickorna och 6% av pojkarna i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet klassar sin egen hälsa som dålig eller mycket dålig. 8% av de svarande säger sig må så dåligt att de har övervägt att ta sitt liv. Därför ser barn- och utbildningsnämnden det som mycket viktigt att trygghet, gemenskap, inkludering och mångfald ska vara värden som genomsyrar alla verksamheter som nämnden ansvarar för. Att identifiera platser som upplevs otrygga samt att vidta åtgärder för att stävja otryggheten är därför ett led i barn- och utbildningsnämndens trygghetsskapande samhällsbygge. Under året har ett skolsocialt team införts i kommunen, i samverkan mellan utbildnings- och socialförvaltningen med ekonomiskt stöd av statsbidrag. Teamet riktas till låg- och mellanstadiet på Christinaskolan med syfte att förebygga skolfrånvaro, psykisk ohälsa samt öka möjligheterna för elever att klara skolan. Skolsociala team, där skola och socialtjänst aktivt arbetar tillsammans, leder till mer förebyggande, tillgängliga och kunskapsbaserade arbetssätt med utgångspunkt i såväl den nya socialtjänstlagen som i skollagen. Strömbackaskolan och kommunens elevhälsa har varit delaktiga i projektet Psykbra, initierat av företaget Pohjanen och Ström Transport men också i samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin, övriga förvaltningar och civilsamhället. Projektet syftar i att stärka den psykiska hälsan bland kommunens unga och har bland annat resulterat i föreläsningar för ungdomsledare och alla elever på gymnasiet, EPA-träffar för tonåringar och en uppskattad samling på Piteå Havsbad där såväl politiker som allmänhet deltog. Tillsammans med socialförvaltningen och regionen har elevhälsan i Piteå kommun inlett arbete kring Den mentala tallriksmodellen. Forskning visar att 40% av vårt mående är ett resultat av vad vi gör med vår tid. Tallriksmodellen kan hjälpa elever med att skapa balans i detta. Personal ur elevhälsan har föreläst om psykisk ohälsa hos barn och unga vid en utbildning riktad till föreningslivet och dess barn- och ungdomsledare. Totalt har ca 140 ungdomsledare utbildats. Ett nytt uppdaterat Norrbusavtal för länet har beslutats under året. Med det har även rutiner setts över. Årsredovisning 2024 Under våren har elevhälsan i samarbete med, och med initiativ av, näringslivet haft evenemanget ”Hur mår du, hur mår Epan?”. Syftet med evenemanget var att befrämja psykisk hälsa hos Piteås tonåringar, och då främst pojkar. Evenemanget gick ut på att ungdomarna bjöds in till ett lokalt åkeriföretag, där även elevhälsan, ungdomsmottagningen och fältassistenterna fanns på plats. Flickors skolresultat och meritvärden har de senaste åren försämrats över hela landet och så även i Piteå. Våren 2023 uppvisade flickorna det lägsta meritvärdet sedan LGr11 infördes höstterminen 2011. Under 2024 har därför en uppföljning och kartläggning av flickors sjunkande resultat genomförts. Elevhälsan har genom djupintervjuer med flickor som haft över Skrivelse Datum: 2026-05-20 50% frånvaro under tiden i grundskolan utrett orsakerna bakom den ökade frånvaron och förhållandet mellan frånvaro, mående och studieresultat. Årsredovisning 2023 Grundskolan har en ökande andel elever med psykisk ohälsa och diagnoser inom neuropsykiatriska spektret. Denna grupp växer och det är utmanade att få denna elevgrupp att nå målen i skolan då det föreligger stora svårigheter för eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. För att möta utmaningarna har samtlig pedagogisk personal och stödpersonal i Piteå kommuns grundskolor under året fått utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och beteendeproblematik. Samtliga skolor har även, tillsammans med elevhälsan, arbetat med trygghet och studiero. Elevhälsan har regelbundet träffar i olika konstellationer tillsammans med bland annat socialförvaltningen, primärvården, barnpsykiatrin och barnhabilitering där målsättningen är att skapa goda förutsättningar för barn och elever att få stöd efter sina behov, samt medverka till ett gemensamt förebyggande arbete vad gäller barn och ungas psykiska hälsa. Under året har två grundskolor introducerat Lagkamrat, ett samprojekt med Piteå IF/DFF, som syftar till att komplettera skolornas värdegrundsarbete och förstärker social trygghet. Projektet består i att ett antal spelare från Piteå IF/DFF:s damallsvenskalag deltagit i verksamheten en gång i veckan och bistått skolorna i relationsbyggande, studiestöd, rastvärdskap, idrott och hälsa samt utgjort goda förebilder för både pojkar och flickor. Under året har det inkommit totalt 228 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. I 14 av dessa fall uppges lärare eller annan personal på skolan ha kränkt barn eller elev, i övriga fall rör det sig om barn/elever som kränkt andra barn/elever. I ca 60 % av anmälningarna är det pojkar som blivit kränkta. Av uppföljningen framgår att en stor del av kränkningarna sker på skolgården, i klassrummen och i skolans övriga lokaler. Årsredovisning 2022 Under året har aktiviteter riktade mot att främja barns och elevers välbefinnande och lärande fortlöpt inom projektet Hälsofrämjande skola. Ett område som prioriterats i projektet är att stimulera barn och elever till rörelse. Rörelse som inte bara främjar den fysiska hälsan, utan också ger psykiskt välbefinnande och starkare självkänsla vilket har en positiv effekt på inlärning och mindre stress. Vikten av rörelse och återhämtning är delar som tillsammans ger en bra balans för en hållbar livsstil. Efter att pandemin klingat av har elevernas ökade skolfrånvaro till viss del fortsatt. Arbetet med att minska problematisk skolfrånvaron har intensifierats och från och med vårterminen 2022 är elevhälsans skolpsykologer med i lågstadiets elevhälsoteam. Detta för att tidigt identifiera elever i risk att hamna i problematisk skolfrånvaro. Barn- och utbildningsnämnden har antagit en handlingsplan för skolnärvaro med gemensamma kartläggningsdokument och under året har nya lokala rutiner för Norrbus tagits fram i samarbete med Socialtjänst och Region Norrbotten och implementerats. Skrivelse Datum: 2026-05-20 På övergripande nivå har ett samverkansprojekt med socialtjänst, polis, näringsliv och kommunens folkhälsostrateg inletts, i syfte att bryta ungdomars sociala isolering och förbättra den psykiska hälsan genom att kombinera studierna med praktiskt arbete. Under året har det kommit in totalt 170 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. I 5 av dessa fall uppges lärare eller annan personal på skolan ha kränkt barn eller elev. I 59 % av anmälningarna är det pojkar som blivit kränkta och i 41% av fallen är det flickor som blivit kränkta. Av uppföljningen framgår att en stor del av kränkningarna sker på skolgården, i klassrummen och i skolans övriga lokaler. De flesta kränkningarna under året har skett i årskurs 4, 6 och 7. Strömbackaskolan har ett väl inarbetat samarbete med Länsstyrelsen när det gäller kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte med andra externa aktörer när det gäller hedersrelaterad problematik. Strömbackaskolans introduktionsprogram lyfts ofta som ett gott exempel på hur man kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande inom detta område. Lärare och rektor har föreläst och deltagit i panelsamtal i Luleå under ”En vecka fri från våld”, där HRV (hedersrelaterat våld) var en av programpunkterna, samt vid Resursgrupp Heder med bland annat Skolverket och Länsstyrelsen. 4. Delaktighet från elever och föräldrar Motionärerna föreslår att elever ska ges möjlighet att delta i framtagande och uppföljning av handlingsplan för att säkerställa förankring och verklighetsnära åtgärder. Skolorna har ett väl etablerat och kontinuerligt samarbete med vårdnadshavare, där kommunikation, delaktighet och gemensamt ansvar för elevernas utveckling är central. Samarbetet syftar till att tillsammans utveckla både elevernas lärande och skolans verksamhet. Kommunikationen sker löpande via veckobrev, digitala plattformar som Unikum och Tempus samt genom daglig muntlig kontakt vid lämning och hämtning, särskilt inom fritidsverksamheten. Skolorna genomför utvecklingssamtal (minst en gång per termin), föräldramöten, samrådsforum samt att norra områdets skolor genomfört uppstarts- och uppföljningssamtal. Ett långsiktigt arbete med samsyn och gemensamma rutiner gör att vårdnadshavare möts av tydlighet och igenkänning oavsett kontaktperson. Läraren håller sig informerad om elevens personliga situation genom regelbundna individuella samtal, såsom utvecklingssamtal, samt genom tät dialog med vårdnadshavare vid behov. Informationen delas selektivt och endast med berörd personal via etablerade interna rutiner och elevhälsans forum. På så sätt säkerställs att läraren har nödvändig kännedom för att kunna anpassa undervisning och stöd, samtidigt som elevens integritet respekteras. Utifrån detta och den professionella kunskap som skolans personal besitter är de åtgärder som genomförs såväl verklighetsnära som förankrade i gällande lagstiftning, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Elevers åsikter har även blivit hörda i rapporten "Flickor i fokus - En studie om flickors frånvaro, mående och studieresultat" som presenterades för nämnden i februari 2025 (BUN Skrivelse Datum: 2026-05-20 2025-02-26 § 19). Det övergripande syftet med studien var att få fördjupad kunskap om de faktorer och processer som ligger bakom den ökade skolfrånvaron bland flickor i grundskolan i Piteå kommun. I studien har framkommit ett flertal faktorer, men de som har varit gemensamma för samtliga flickor i studien är; Sociala svårigheter, mobbning och utanförskap, psykisk ohälsa, NPF-relaterad problematik och familjeförhållanden. Sambandet mellan skolfrånvaro, mående och studieresultat är tydligt i studien såväl som inom tidigare forskning. Alla dessa tre faktorer påverkar varandra. Vilka faktorer som samverkar och på vilket sätt varierar från individ till individ. Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer. Det som har varit utmärkande för flickorna i studien är att skolsituationen ofta har varit en utlösande faktor för frånvaro medan måendet har varit en vidmakthållande faktor. Först när frånvaro och ett försämrat mående utvecklats har studieresultaten för flickorna i studien påverkats. Utifrån rapporten bedömde nämnden att fler insatser behöver ske i mellanstadiet för att redan där motverka problematisk skolfrånvaro. Skolorna behöver även arbeta medvetet kring klass-, stadie- och skolbyten i högre utsträckning än vad som tidigare gjorts. Fortsatta satsningar på lärmiljöer och stöd till elever med neuropsykiatriska funktionshinder är nödvändigt. Barn- och utbildningsnämnden har även lyft fram vikten av elevers röst och inspel i samband med nämndens beslutade insatsområden kopplade till Vision 2050 och har bland annat lagt till nämndspecifika indikatorer kopplade till strategierna ”Enklare att ha mer av kul” och ”Enkelt att känna sig trygg och uppskattad”. Indikatorerna är kopplade till Skolinspektionens statistik från elevenkäter i åk 5, 8 och år 2 på gymnasiet. Bland annat kommer nämnden att följa upp andelen elever som är nöjd med sin skola, andelen elever som tycker att de vuxna i skolan har koll på vad som händer på rasterna, andelen elever som känner sig rädd för andra elever i skolan samt andelen elever som tycker att det är lätt att få hjälp av elevhälsan. Indikatorerna har även försetts med ett målvärde för kommande år. (BUN 2025-06-25 § 79) Utifrån ovanstående redogörelse anser utbildningsförvaltningen att ett omfattande arbete redan sker i Piteås skolor för att motverka långvariga problem med mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa. Insatserna vilar dessutom på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Piteå 2026-05-19 Malin Westling Förvaltningschef Kvalitetsrapport – Enkelt att bo attraktivt, 2026

§71 26BUN97 … Kvalitetsrapport Enkelt att bo attraktivt 2026 2026-06-24 Utbildningsförvaltningen www.pitea.se Innehållsförteckning INLEDNING 2 FÖRSKOLAN 2 Tillgänglig och hälsofrämjande lärmiljö 2 Förskola och hem 3 Tillgång till lärverktyg 5 Utvecklingsområden kommande två år, förskola 5 FÖRSKOLEKLASS 6 Uppskattad måluppfyllelse 6 Utvecklingsområden kommande två år, förskoleklass 8 GRUNDSKOLA 8 Trygghet och studiero 8 Utvecklingsområden kommande två år, Trygghet och studiero 11 Skola och hem, samt lärmiljö 11 Utvecklingsområden kommande två år, Skola och hem, samt lärmiljöer 13 Tillgång till lärverktyg 13 Utvecklingsområden kommande två år, Tillgång till lärverktyg 14 ANPASSAD GRUNDSKOLA 15 Måluppfyllelse hela den anpassade grundskolans verksamhet 15 Tillgång till lärverktyg 16 Utvecklingsområden kommande två år, anpassad grundskola 17 GYMNASIESKOLAN 17 Arbetsro 17 Tillgång på lärverktyg 20 Tillgång till skolbibliotek 21 Vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång 23 Utvecklingsområden inför kommande två år, gymnasieskolan 25 ANPASSAD GYMNASIESKOLA 26 Tillgång på lärverktyg 26 Tillgång till skolbibliotek 27 Vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång 28 Utvecklingsområden inför kommande två år, anpassad gymnasieskola 29 LEDNINGSGRUPPENS REKOMMENDATION 30 1 Inledning Enligt skollagstiftningen ansvarar Piteå kommun som huvudman för att planera, följa upp och utveckla utbildningen, vilket också ska göras på enhetsnivå.1 Den här rapporten skrivs i syfte att bidra till att ge goda förutsättningar för barnens och elevernas lärande. Den presenterar skolväsendets resultat och processer inom målområdet och gör en sammanfattande och framåtblickande analys av vilka behov som finns. Den bidrar därigenom till att huvudmannen kan fatta informerade beslut för att fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.2 Rapporten tar sin utgångspunkt i de kommunala strategier, utvecklingsprogram, riktlinjer samt barn- och utbildningsnämndens specifika insatsområden som verksamheten ska uppfylla och efterleva. För att skapa nulägesbedömningen analyseras tillgänglig statistik och avdelningschefernas rapporter om kvaliteten avseende förskola/skola och hem samt Skolverkets framgångsfaktorer gällande hälsofrämjande lärmiljö. Kommunala strategier Nationella målområden Enkelt att bo attraktivt Förskola/skola och hem Fortsatt satsning på goda lärmiljöer, arbetsmiljöer och utemiljöer i hela kommunen Skolverkets framgångsfaktorer: - Hälsofrämjande lärmiljö Figur 1. Kommunala strategier, insatsområden och nationella målområden inom strategin Enkelt att bo attraktivt Förskolan Verksamheten i förskolan uppnår en hög grad av måluppfyllelse enligt avdelningschefs bedömning. En stabil och professionell förskoleverksamhet är en grundläggande del i att skapa goda uppväxtvillkor och långsiktig attraktivitet för barnfamiljer och därmed leva upp till Piteå kommuns strategiska mål ”Enkelt att bo attraktivt”. En förskola av hög kvalitet, där alla barn möts utifrån sina behov, är en avgörande faktor för att barnfamiljer ska uppleva trygghet, stabilitet och god service i vardagen. Tillgänglig och hälsofrämjande lärmiljö Enligt förskolans läroplan ska förskolans miljö vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden. Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.3 Sammantaget visar underlagen från samtliga rektorsteam att ett medvetet och systematiskt arbete med lärmiljöer, undervisningssituationer och kommunikationsstöd skapat goda 1 4 kap. 3-4 § skollagen (2010: 800) 2 2 kap. 8b § skollagen (2010:800) 3 Förskolans läroplan (Lpfö18) 1 Förskolans värdegrund och uppdrag 2 förutsättningar för barns delaktighet, självständighet och lärande i linje med såväl Piteå kommuns strategiska mål som förskolans läroplan, Lpfö 18. Arbetet bidrar därmed också tydligt till kommunens övergripande strategi ”Enkelt att bo attraktivt”. Genom tillgängliga och välorganiserade miljöer, exempelvis genom arbetet med ”rum i rummen”, tydlig struktur och material som är lättåtkomligt för barnen, har verksamheterna bidragit till ökad förutsägbarhet och trygghet. Detta ligger i linje med Piteå kommuns mål om goda uppväxtvillkor och en välfungerande vardag för familjer, samtidigt som det svarar mot läroplanens strävansmål om att utbildningen ska anpassas till varje barns behov och förutsättningar. Samtliga rektorsteam beskriver hur ett systematiskt kvalitetsarbete, där lärmiljöer kontinuerligt analyseras, omformas och utvecklas utifrån observationer av barnens intressen och behov, lett till ökad likvärdighet och samsyn i undervisningen. Verktyg som t.ex. lärmiljölappar och ett gemensamt professionellt förhållningssätt, exempelvis genom Pitholmens ”Vårt Pedagogiska Hus”, har tydliggjort syfte och förväntat lärande för både barn och pedagoger. Det finns dock variation i utvecklingsgrad mellan enheterna. För att utveckla och säkra likvärdighet generellt i kommunens förskolor uppger rektorsteamen att de behöver fortsätta att utveckla avdelningsgemensamma och systematiska arbetssätt hållbara över tid och utarbeta självskattande underlag, sträva efter minskad variation i kvalitet mellan enheter och hitta begränsade resultatmått och gemensamma indikatorer för att kunna jämföra effekter över tid. Detta övergripande arbete hos samtliga enheter bidrar till en stabil och förutsägbar verksamhet med hög kvalitet, vilket är av stor betydelse för familjers upplevelse av trygghet och service i kommunen och därmed för strategin om ett attraktivt boende. Därutöver har arbetssätten frigjort tid för ökad pedagogisk närvaro och fördjupade lärprocesser, i linje med läroplanens strävansmål om att undervisningen ska vara målstyrd, medveten och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att förskolan lever upp till målen i hög grad. Förskolan uppvisar goda resultat och tydliga arbetssätt för tillgänglighet och kommunikation i lärmiljön. Det bedrivs ett utvecklat arbete med att utforma och vidareutveckla tillgängliga, tydliga och inspirerande lärmiljöer. Gemensamma drag är struktur (t.ex. ”rum i rummet”), tillgängliga materialval, visuellt stöd och medveten iscensättning av aktiviteter som möjliggör samspel, kommunikation och utforskande. Det finns dock samtidigt variation i utvecklingsgrad mellan enheter, vilket gör likvärdighetsfrågan fortsatt prioriterad i nästa kvalitetscykel. Förskola och hem Enligt förskolans läroplan ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. För att möjliggöra detta ska förskolan samarbeta 3 på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen. Detta görs genom att arbetslagen i förskolan ska4: - Ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen, - Föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal Övergripande visar underlagen från samtliga rektorsteam att ett systematiskt och relationellt arbete med vårdnadshavare är en tydlig styrka i förskolornas verksamhet och bidrar både till förskolans uppdrag enligt läroplanen och till Piteå kommuns strategiska mål ”Enkelt att bo attraktivt”. Genom daglig kontakt vid lämning och hämtning, ett öppet och lyhört samtalsklimat samt strukturerade mötesformer som inskolningssamtal, utvecklingssamtal, föräldramöten och olika samrådsformer skapas tillitsfulla och långsiktiga relationer mellan hem och förskola. Detta bidrar till att vardagen för barnfamiljer upplevs som trygg, tydlig och välfungerande, vilket är en central del i kommunens ambition att vara en attraktiv plats att bo och leva i. Utvecklingsbehov syns främst i behovet av att ytterligare stärka vårdnadshavares förståelse för uppdraget och ge stöd i föräldrarollen i en tid med ökande oro/psykisk ohälsa. Teamen visar många konkreta arbetssätt som bygger tillit med hemmen. Utvecklingsmässigt bör kommunikationen samordnas kring uppdrag, undervisning och närvarofrämjande arbete så att vårdnadshavare möter en optimal likvärdig praxis i hela kommunen. Den dagliga kontakten, tillsammans med digitala verktyg som Tempus, bloggar och synlig dokumentation, gör verksamheten transparent och tillgänglig för vårdnadshavare. Detta ligger i linje med läroplanens strävansmål om att förskolan ska samarbeta nära med hemmen och ge vårdnadshavare möjlighet till insyn och inflytande, samtidigt som det förenklar för familjer att följa och känna tillit till verksamheten. Tidiga och uppsökande kontakter vid barnens frånvaro, som också uttrycks tydligt i rektorsteamens kvalitetsarbeten, visar hur förskolan tar ett långsiktigt ansvar för barnens närvaro och välbefinnande. Genom respektfull dialog och individuella lösningar, inklusive hantering av avsteg från regler när det behövs, skapas förutsättningar för tidiga insatser som stärker barnets bästa och förebygger framtida problem kopplade till skolfrånvaro. Detta bidrar till trygga uppväxtvillkor och ger familjer stöd i svårare situationer, vilket är en viktig del av ett attraktivt och hållbart samhälle. Pitholmens förskoleområde visar särskilt hur ett medvetet arbete med transparens kring undervisning och uppdrag, exempelvis genom deras grafiska sammanställning ”Vårt Pedagogiska Hus”, lärmiljölappar och dokumentation, har stärkt vårdnadshavarnas förståelse för förskolans mål och arbetssätt. När syfte och innehåll i undervisningen blir synliga ökar tryggheten och delaktigheten, och samarbetet mellan hem och förskola fördjupas. 4 Förskolans läroplan (Lpfö18) 2.4 Förskola och hem 4 Sammantaget visar de olika rektorsteamen att ett nära, respektfullt och strukturerat samarbete med vårdnadshavare inte bara stärker barnens utveckling och lärande, utan även bidrar till att Piteå kommun upplevs som en plats där det är enkelt och attraktivt att bo för barnfamiljer. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att förskolan lever upp till målen i hög grad. Samverkan med hemmen är väl utvecklad och genomförs med många strukturerade kontaktvägar i alla områden. Behov av ytterligare gemensam uppdragskommunikation och bredare stöd till vårdnadshavare är under fortsatt utveckling. Tillgång till lärverktyg Enligt förskolans läroplan har rektor i förskolan ett särskilt ansvar för att5: - en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till olika lärverktyg Det finns en variation i hur långt olika förskolor i kommunen har kommit i arbetet med tillgängliga miljöer och lärverktyg. Där strukturer, material och arbetssätt är mer utvecklade upplevs barngrupperna ha bättre förutsättningar för lärande och utveckling. Detta synliggör vikten av ett fortsatt likvärdighetsarbete, där alla barn, oavsett förskola, ges samma möjligheter att utvecklas i en stimulerande och anpassad miljö. Ett sådant fokus stärker förskolans kvalitet och bidrar till kommunens attraktivitet som bostadsort. I det strategiska kvalitetsarbetet framträder även betydelsen av ett aktivt och långsiktigt pedagogiskt ledarskap. Rektors ansvar för fortlöpande kompetensutveckling kring lärverktyg och förhållningssätt, i kombination med tillgång till specialpedagogisk kompetens, har ökat arbetslagens förmåga att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla barn, oavsett behov. Detta stödjer läroplanens strävansmål om att utbildningen ska vara inkluderande och anpassad till barns olika förutsättningar, samtidigt som det ger familjer en trygghet i att förskolan kan möta barn i behov av särskilt stöd utan att det uppstår onödiga hinder i vardagen. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att målet gällande tillgång till lärverktyg delvis är uppfyllt. Variation mellan förskolor samt behov av fortsatt gemensam utveckling av strukturen gör att bedömningen inte kan anses vara helt uppfyllt. Utvecklingsområden kommande två år, förskola Utvecklingsbehoven samlas i tre huvudsakliga spår: • Ökad likvärdighet genom gemensamma strukturer för lärmiljöer och undervisning • Stärkta former för samverkan med hemmen inklusive stöd i föräldrarollen och tydligare uppdragskommunikation • Långsiktig hållbarhet i bemanning och kompetensförsörjning. 5 Förskolans läroplan (Lpfö18) 2.8 Rektorns ansvar 5 Förskolornas listade utvecklingsbehov handlar om motverkande av personbundenhet och ökad likvärdighet, vikten av tillitsbaserad styrning i alla led i organisationen, kompetensförsörjningsbehov, föräldrasamverkan med fokus på psykisk hälsa, behov och skapande av samsynsdokument och vidareutveckling av teamens olika pedagogiska utvecklingsmål. Behoven är beskrivna, men underlaget behöver gemensam viktning och tydliga gemensamt överenskomna indikatorer för uppföljning. För att säkerställa likvärdiga förutsättningar för barns lärande och utveckling, oavsett förskola eller åldersgrupp, finns behov av en gemensam struktur som genomsyrar samtliga verksamheter. En ökad tydlighet kring lärmiljö och organisering i olika åldersgrupper stärker förskolans förmåga att arbeta målstyrt och medvetet, i enlighet med läroplanens strävansmål om att utbildningen ska vara likvärdig, tillgänglig och anpassad efter barnens behov. För vårdnadshavare bidrar detta till förutsägbarhet och trygghet i vardagen, vilket är en viktig del i upplevelsen av att det är enkelt och attraktivt att bo i kommunen. Förskolorna ser även utvecklingsområden som rör både fördjupat samarbete med vårdnadshavare och ett ökat behov av tvärprofessionell samverkan. I takt med att fler familjer upplever osäkerhet och psykisk ohälsa behöver förskolan stärka föräldrarollen genom tydlig kommunikation, förtroendefulla relationer och samarbete med aktörer som Familjens hus, BVC och socialtjänst. Av de identifierade utvecklingsområdena framstår ökad likvärdighet genom gemensamma strukturer som mest avgörande, då detta påverkar samtliga verksamhetsdelar – lärmiljöer, undervisning och samverkan med hemmen. Utan en ökad samsyn och gemensam struktur finns en risk att kvaliteten blir beroende av enskilda enheter eller individer, vilket försvårar ett långsiktigt och hållbart kvalitetsarbete. Förskoleklass I läroplanens centrala innehåll för förskoleklassen fastställs att undervisningen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem.6 Uppskattad måluppfyllelse Hur har förskoleklassens verksamhet i Piteå kommun lyckats leva upp till målen i läroplanen och det kommunala utvecklingsområdet att främja fortsatt satsning på goda lärmiljöer, arbetsmiljöer och utemiljöer på våra skolenheter. 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2022, sid. 21 6 Resultatet bygger på den enkät som avdelningschef lämnat till rektorerna för att skatta i vilken grad man uppfyllt de olika målområdena där skalan gått från ”Inte uppfyllt” (1,0) till ”Helt uppfyllt” (5,0). När det gäller i vilken omfattning förskoleklassen erbjuds en variation av arbetssätt, uttrycksformer skattar rektorerna måluppfyllelsen högst, det vill säga, 4,7 (helt uppfyllt). Det syns genom att verksamheten inte begränsar lärandet till en enda metod, utan aktivt använder flera olika sätt för eleverna att ta till sig och visa kunskap. Till exempel beskrivs hur undervisningen innehåller skapande aktiviteter, samtal, rim och ramsor, digitala verktyg och motoriska övningar. Arbetssätt som innebär att eleverna får utveckla sina kunskaper genom både praktiska, muntliga, estetiska och kroppsliga uttrycksformer, vilket ligger i linje med läroplanens intentioner om ett brett och varierat lärande. Även det lekfulla lärandet och arbetssätt inspirerade av förskolan visar hur undervisningen anpassas för att möta eleverna på olika sätt. Av rektorernas beskrivning av verksamheten framgår det att eleverna i hög utsträckning erbjuds varierade lärmiljöer (uppfyllt till hög grad) 4.0, både fysiskt och pedagogiskt. Konkret innebär det att elever möter olika typer av miljöer som skapande aktiviteter, digitala inslag, rörelsebaserat lärande och lekfulla sammanhang. Gemensamma lokaler för skola och fritids bidrar till en sammanhållen och trygg miljö under hela dagen, samtidigt som skolgården används som lärmiljö med möjligheter till varierade aktiviteter. Även flexibla gruppindelningar och fler lärare i gruppen gör att lärmiljön kan anpassas och varieras utifrån situation och behov, arbetsformer varieras beroende på aktivitet och elevgrupp. Vi har också en tydlig och välfungerande plan för övergången mellan förskola och förskoleklass. Den hjälper till att göra starten så trygg som möjligt för barnen, samtidigt som viktig information följer med och både vårdnadshavare och lärare 7 samarbetar för att skapa kontinuitet och goda villkor för barnets fortsatta lärande och utveckling.7 När det gäller utemiljöer varierar självskattningen mest mellan de olika skolenheterna. Vissa skattar den till 5,0 (helt uppfyllt) medan andra till 3,0 (delvis uppfyllt). De flesta skolor arbetar med rastaktiviteter och rastbodar för att elevernas raster ska vara aktiva, utmanande och även göra eleverna delaktiga. Variationen i skattningen beror nog främst på utemiljöns beskaffenhet, hur utemiljön är utformad, storlek, närhet till grönområden och lekutrustning. Avdelningschefs analys: Sammanfattningsvis bedömer avdelningschef att förskoleklassen når upp till de lokala och nationella målen avseende hälsofrämjande lärmiljöer i hög utsträckning genom att variationen är tydlig och genomgående, då eleverna möter olika utmanande lärmiljöer i både innehåll, organisation och fysiska sammanhang. För att öka likvärdigheten behöver dock avdelningschef i förskola och grundskola finna gemensam inriktning i arbetet och rutin för övergångar. Utvecklingsområden kommande två år, förskoleklass • Utveckla samsynen i kollegiet för att stärka både den fysiska och pedagogiska lärmiljön. Tydligare strukturer, gemensamma förhållningssätt och en trygg, förutsägbar lärmiljö för att möta elevernas behov, stärka arbetsro och skapa trygghet – särskilt i grupper med mer utmanande beteenden. • Fördjupat samarbete med förskolorna, förbättrade och mer samordnade övergångar samt tydligare rutiner för överlämningar är centralt för att skapa trygghet och goda förutsättningar för elevernas lärande och sociala utveckling. Grundskola Trygghet och studiero Goda och trygga lärmiljöer är en viktig förutsättning för lärande och för att Piteå ska upplevas som en attraktiv och bra plats att bo på. Forskning visar tydligt att trygghet och studiero är avgörande för elevers lärande. När elever känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem kan de fokusera på undervisningen, våga göra misstag och delta aktivt i lärandet. En lugn och strukturerad undervisningsmiljö minskar stress, ökar koncentrationen och gör att mer tid kan ägnas åt lärande. Trygghet och studiero hänger nära samman med lärarens ledarskap, tydliga rutiner och goda relationer, och är särskilt viktiga för yngre elever vars förmåga till självreglering ännu är under utveckling. Utan trygghet och studiero försämras både kunskapsutveckling och välmående. 7 Citat från en av kommunens rektorer 8 Den 29 januari 2026 lade utbildningsdepartementet fram en lagrådsremiss utifrån propositionen ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan”8. Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att åstadkomma bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder. Huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver att bedriva ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn bedriva ett arbete för att tryggheten och studieron ska upprätthållas. Skolan ska göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Vidare ska möjligheterna stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten, tillfällig placering utanför den egna skolenheten och avstängning. I vissa fall ska det även bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument. Ändringarna är ej beslutade i sin helhet men föreslås träda i kraft i skollagen den 1 augusti 2026. Hur ser det då ut i Piteå? I Kolada presenteras årligen Skolinspektionens enkät som är en del av granskningen av landets skolor. 9 Elever i åk 5: Hur ofta är det arbetsro på lektionerna? Andel som svarat ”Alltid” eller ”Ofta”, (%) Över tid har resultatet för åk 5 i Piteå förbättrats och närmar sig rikssnittet. En bidragande orsak kan vara de insatser som genomförts när det gäller elevernas lärmiljö samt att många skolor försöker finna särskilda lösningar för elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilka ofta har problem att hantera affekter, som är störande för studieron. Två mellanstadierektorer gör följande analys över bristande arbetsro: Vad som upplevs som god arbetsmiljö kan variera men siffrorna säger ändå något om att detta är ett område som vi måste fortsätta arbeta med. Många elever har svårt att 8 Prop. 2025/26:193 “Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan” 9 https://www.skolinspektionen.se/skolenkaten 9 låta bli att prata rakt ut och att förstå att när man arbetar i så stor grupp som en klass är måste man ta hänsyn till andra.10 Vi arbetar hårt med god lärmiljö och ledarskap i klassrummen, vilket vi tror är en nyckel till framgång. Anpassningar på gruppnivå istället för individnivå. Vi arbetar för minskat förhandlingsutrymme, Läraren ska ha kontroll på lektionerna från start till stop.11 En skola i kommunen beslutade, utifrån elevenkäter och kollegiala samtal, att i början av 2025 gå in i ett treårigt projekt IBIS (inkluderande beteendestöd i skolan). Ett projekt med utbildning och implementering för att hitta gemensamma förhållningssätt och stärka det positiva i elevers beteende. När det gäller studieron i åk 8 har den, till skillnad mot åk 5, försämrats framför allt mellan 2023 och 2024 med hela 13 procentenheter. Skälet till det har vi ingen direkt förklaring till. Det kan bero på att elever upplever sig störda av mobiler, datorer, olika sociala medier men kanske framför allt av varandra. Det är många elever med olika funktionsnedsättningar som har svårt att fokusera och koncentrera sig samt att elevers uthållighet och motivation påverkar arbetsron. Elever i åk 8: Hur ofta är det arbetsro på lektionerna? Andel som svarat ”Alltid” eller ”Ofta”, (%) Att resultatet dalat så att enbart 35% av eleverna har svarat ”alltid” eller ”ofta” på frågan om studiero i åk 8 är mycket otillfredsställande. Rektorerna känner inte riktigt igen sig i dessa siffror då man upplever att man arbetat mer strukturerat med studiero de senaste åren och även nått resultat. Tre av sex rektorer kan bekräfta att i skolans egenproducerade enkäter får man ett bättre resultat än 35%. Även elevhälsans hälsoenkät, som frågar hur eleven upplever sin klass studiero, visar på högre trivsel och studiero. Två rektorer beskriver följande: Bland annat har vi kommit överens om att ha gemensamt upplägg på start och gemensamt avslut på lektionerna, liksom att alltid både ge muntliga och skriftliga instruktioner på lektionerna. Detta för att skapa förutsägbarhet, tydlighet och en struktur som eleverna känner igen sig i. Det finns alltid en variation av elever och 10 Citat från en av kommunens rektorer 11 Ibid. 10 grupper som behöver extra stöd och extra struktur och vi arbetar kontinuerligt med att identifiera dessa och sätta in resurser där det är nödvändigt.12 Insamlande av telefoner, strukturerad genomgång av Likabehandlingsplan samt åtgärdstrappa vid kränkningar, genomgång av media och IT-etik samt polisens "Delbart". Vidare så försöker vi säkerställa en likvärdig struktur vid lektionstillfällen (uppstart och avslut). Vi har ett fokus på tidig och tydlig struktur med åk 7 så rutiner sätter sig. Vi har fasta platser för samtliga elever, undantag kan göras med åk 9 under senare del av höst/början på vår om mentorer bedömer det som lämpligt.13 En skola kan bekräfta att det försämrade resultatet delvis kan bero på att de under läsåret 24/25 hade ett antal nya lärare men även några outbildade. Sedan hade man ett elevunderlag i åk 8 med generellt god social förmåga men även ett antal elever med svårigheter och diagnoser vilket gjorde skolmiljön svår att hantera. Utvecklingsområden kommande två år, Trygghet och studiero • Fortsätta och intensifiera ett ständigt arbete med normer, relationer och respekt för att bygga en skolmiljö där alla elever känner sig sedda, trygga och delaktiga. • Fortsätta ha fokus på trygghet och studiero genom tydlighet och strukturerade lektioner. Det som kan förbättras är hur elevdatorer nyttjas och att vi framåt ska planera för mobilfri skola. Skola och hem, samt lärmiljö Resultatet bygger på den enkät som avdelningschef lämnat till rektorerna för att skatta i vilken grad man uppfyllt de olika målområdena där skalan gått från ”Inte uppfyllt” (1,0) till ”Helt uppfyllt” (5,0). Hur har hela grundskolans verksamhet i Piteå kommun lyckats leva upp till målen i läroplanen när det gäller Skollagen 2.4 Skola och hem samt det kommunala utvecklingsområdet att främja fortsatt satsning på goda lärmiljöer, arbetsmiljöer och utemiljöer på våra skolenheter. 12 Citat från en av kommunens rektorer 13 Ibid. 11 Bedömningen av måluppfyllelsen när det gäller samarbetet mellan Skola och hem, innehållet i verksamheten samt fortlöpande information till vårdnadshavarna om elevernas utveckling motsvarar 4,6 och 5,0 dvs (helt uppfyllt). Rektorerna beskriver ett väl etablerat och kontinuerligt samarbete med vårdnadshavare, där kommunikation, delaktighet och gemensamt ansvar för elevernas utveckling är central. Samarbetet syftar till att tillsammans utveckla både elevernas lärande och skolans verksamhet. Kommunikationen sker löpande via veckobrev, digitala plattformar som Unikum och Tempus samt genom daglig muntlig kontakt vid lämning och hämtning, särskilt inom fritidsverksamheten. Skolorna genomför utvecklingssamtal (minst en gång per termin), föräldramöten, samrådsforum samt att norra områdets skolor genomfört uppstarts- och uppföljningssamtal. Ett långsiktigt arbete med samsyn och gemensamma rutiner gör att vårdnadshavare möts av tydlighet och igenkänning oavsett kontaktperson. Läraren håller sig informerad om elevens personliga situation genom regelbundna individuella samtal, såsom utvecklingssamtal, samt genom tät dialog med vårdnadshavare vid behov. Informationen delas selektivt och endast med berörd personal via etablerade interna rutiner och elevhälsans forum. På så sätt säkerställs att läraren har nödvändig kännedom för att kunna anpassa undervisning och stöd, samtidigt som elevens integritet respekteras. När det handlar satsningen kring lärmiljö och arbetsmiljön skattar rektorerna den som 4,1 och 4,2, uppfyllt i hög grad och en rektor ger följande exempel: En flexibel lärstudio gör att vi kan anpassa arbetsmiljön maximalt för de elever som har behov för tillfället. Ett gediget arbete kring likvärdighet har skapat en trygg och förutsägbar arbetsmiljö i samtliga klassrum.14 14 Citat från en av kommunens rektorer 12 Det som skattats lägst är goda utemiljöer och precis som förskoleklassen finns det skolor som skattat den 5,0 till de som skattat den 2,0. Vissa skolor beskriver en rikt utrustad och fin utemiljö med strukturerade aktiviteter medan andra beskriver följande: Vad gäller lärmiljöer så finns en hel del att önska gällande vår skola där både möbler och lokalernas ytskikt är slitna. När det gäller utemiljön så finns även där en del att önska. Som exempel kan nämnas multiarena, utegym och discgolfbanan, tre anläggningar som nyttjas (eller har nyttjats) både under skoltid och fritid. Som läget är idag så ansöker skolans Skol-IF om driftbidrag men detta räcker inte för reparation och underhåll vilket har lett till ett förfall, framför allt av utegymmet och discgolfbanan. Samtliga anläggningar nyttjas eller har nyttjats som sagt av allmänheten och om XXXX ska vara en attraktiv plats att bo på så vore det trevligt att dessa anläggningar var i ett gott skick, både för allmänhet och för skolans skull. Utvecklingsområden kommande två år, Skola och hem, samt lärmiljöer • Utveckla användning av Unikum i kontakten med vårdnadshavarna. • Arbeta för att utveckla inspirerande, aktiva och kreativa utemiljöer och rastaktiviteter. Tillgång till lärverktyg I Skollagen 2.8 Rektors ansvar skrivs bland annat följande: Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål, att alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek samt att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. När rektorerna själskattar framträder följande bild: 13 När det gäller att alla elever har tillgång till läroböcker och andra lärverktyg skattar rektorerna målet som helt uppfyllt dvs 5,0 och man ger följande sammanfattande motivering: Grundskolan har genomfört flera medvetna och långsiktiga insatser för att säkerställa att eleverna har god tillgång till läroböcker. Under senare år har inköp av färdiga och kvalitetssäkrade läroböcker prioriterats, särskilt inom kärnämnen som svenska och matematik, vilket har bidragit till ökad likvärdighet mellan elever och undervisningsgrupper. Genom användning av riktade statsbidrag och litteratursatsningar har skolan kunnat stärka sitt bestånd ytterligare och bygga upp en stabil grund av både läroböcker och kompletterande material. Läroböckerna är nivåanpassade för att möta elevernas olika behov. Eleverna har dessutom god tillgång till både analoga och digitala läromedel, där digitala verktyg används som ett stöd och komplement till de tryckta böckerna. De läromedel som används kvalitetssäkras gemensamt i arbets- och ämneslag för att säkerställa att de är aktuella och i linje med läroplanens mål och innehåll. Sammantaget visar dessa insatser att skolan systematiskt har arbetat för att alla elever ska ha tillgång till ändamålsenliga och likvärdiga läroböcker som stöd för sitt lärande. Skolbiblioteken är fysiskt tillgängliga och placerat nära undervisningen, i vissa fall i direkt anslutning till skolan eller i samma byggnad som folk‑ eller stadsbiblioteket, vilket gör biblioteket till en naturlig del av skoldagen. Biblioteken på skolorna har byggts upp och utvecklats genom riktade statsbidrag och användningen är organiserad genom avsatta lånetider för klasserna och på vissa skolor även delvis bemannade och möjlighet till spontanbesök. Skolbiblioteket är integrerat i undervisningen, särskilt i årskurs 1–3, där det används för läsutveckling och språkstärkande aktiviteter. För elever som saknar ett fullt utvecklat lokalt bibliotek säkerställs tillgången genom nära samarbete med folkbiblioteket, som regelbundet besöks och används i undervisningen. Sammantaget gör dessa strukturer, rutiner och samarbeten att de allra flesta elever både har tillgång till skolbibliotekets resurser och får stöd i hur de kan använda dem i sitt lärande. Utvecklingsområden kommande två år, Tillgång till lärverktyg • Skapa förutsättningar för att de nyanställda skolbibliotekarierna ska kunna utveckla skolbiblioteken så att eleverna kan använda dem som en del av undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att grundskolan lever upp till målen i hög grad. Sammanfattningsvis bedömer avdelningschef att grundskolan når upp till de lokala och nationella målen avseende hälsofrämjande lärmiljöer i hög utsträckning genom ett medvetet arbete med att utveckla lärmiljöer såväl i klassrummen som när det gäller utemiljöer. Det finns inte alltid lokalmässiga förutsättningar men arbetsmiljön på kommunens skolenheter prioriteras tack vare de pågående investeringar/nybyggnationer som genomförts och fortsättningsvis planeras. När det gäller införskaffandet av läroböcker och andra läromedel har grundskolans prioriteringar de senaste åren inneburit en hög 14 måluppfyllelse. Flera av rektorerna har försökt tillmötesgå den nya lagstiftningen genom att skapa utrymme för ett skolbibliotek och genomfört omfattande inköp kopplade till detta. Det finns dock två högstadieskolor som inte har ett bibliotek i befintliga lokaler. På Pitholm byggs det om och på Porsnäs planeras det för ett skolbibliotek i den nya skolan. Anpassad grundskola Från och med HT 2023 har särskolan bytt namn, verksamheten benämns numera Anpassad grundskola. Christinaskolan - anpassad grundskola, bedriver, utöver anpassad grundskola, även förskoleklass och fritidshem för elever inom den anpassade grundskolan. Måluppfyllelse hela den anpassade grundskolans verksamhet Hur har den anpassade grundskolan i Piteå kommun lyckats leva upp till målen i läroplanen när det gäller 2.4 Skola och Hem samt det kommunala utvecklingsområdet att främja fortsatt satsning på goda lärmiljöer, arbetsmiljöer och utemiljöer på våra skolenheter. Kommunikation med hemmet sker löpande via Unikum, telefonsamtal och genom ”blå boken”, där eleverna dokumenterar skoldagen som stöd för ökad insyn och delaktighet. Mentor ansvarar för regelbunden kontakt med hemmet, men hela personalgruppen delar ansvaret och är tillgänglig för vårdnadshavare. Denna samverkan säkerställer att personalen både informerar om elevens skol- och fritidssituation, samt tar hänsyn till elevens personliga förutsättningar i syfte att anpassa verksamheten. Föräldramöten erbjuds årligen och utvecklingssamtal genomförs varje termin där både vårdnadshavare, fritidshem och skola bidrar för att kunna få en helhetsbild av elevens utveckling och situation. Man skapar även återkommande tillfällen för delaktighet genom tex. föreställningar, basarer och i samband med avslutningar. Vad det gäller den anpassade skolans lärmiljö skattar rektor den uppfylld i hög grad 4,0. 15 Den anpassade grundskolan befinner sig i nya lokaler. Personal samt rektor har varit delaktiga i planering av lokalernas utformning vilket har skapat en skola med god lärmiljö, arbetsmiljö och även en utemiljö anpassad specifikt för målgruppen med bland annat lokaler för motorisk träning och stimulans. Piteå kommun har en anpassad grundskola i världsklass, dock blev den för liten eftersom elevantalet ökat avsevärt de senaste åren. Man har ej kunnat förutse den elevökning som skett. Tillgång till lärverktyg Rektor bedömer frågan om tillgång till läromedel och skolbibliotek till 5,0, helt uppfyllt. På Christinaskolans anpassade grundskola har eleverna tillgång till olika sorters läromedel som möter elevernas behov. Det kan vara läroböcker, men även sensoriska verktyg som kan aktivera, skapa lugn, öka vakenhet eller stödja fokus. Eleverna har även tillgång till iPads för kommunikativt stöd och digitala läromedel. I nära anslutning till klassrummen finns ett mindre skolbibliotek som används flitigt av elever och lärare på både skola och fritids i syfte att stärka den språkliga förmågan samt stimulera och utveckla elevernas fantasi. Framstegen blir synliga när eleverna tex. gestaltar en bok med hjälp av olika figurer, gör teatersagor eller deltar i boksamtal. Vissa elever kan behöva tecken som stöd och i de fallen används Polylino som verktyg. Då stadsbiblioteket inryms i samma byggnad har ett väl utvecklat samarbete vuxit fram. Förutom tillgången på böcker finns ytterligare möjligheter till lässtunder och boksamtal med personal som dessutom kan använda tecken som stöd. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att anpassade grundskolan lever upp till målen i mycket hög grad. Den anpassade grundskolan uppfyller både de nationella och lokala målen i mycket hög utsträckning eller helt uppfyllt enligt ovanstående redovisning. Man har en fantastisk verksamhet, god behörighet, goda lärmiljöer och ett nära och gott samarbete med vårdnadshavarna 16 Utvecklingsområden kommande två år, anpassad grundskola • Fortsätta att utveckla och implementera kommunikationen med vårdnadshavarna via Unikum. • I samarbete med den nya skolbibliotekarien utveckla skolbibliotekets roll i måluppfyllelsen med tex boksamtal och läsglädje. Gymnasieskolan Arbetsro Resultatet från Skolinspektionens enkät visar att 66,1 procent av eleverna i årskurs 2 i Piteå kommun upplever att det ”alltid” eller ”ofta” är arbetsro på lektionerna i Skolinspektionens elevenkät. Det nationella genomsnittet för kommunala gymnasieskolor är 59,6 procent. Piteå ligger alltså över rikssnittet. Jämfört med 2024 är resultatet oförändrat. År 2023 var motsvarande siffra 57,3 procent, vilket innebär en ökning sedan dess. Årets resultat är därmed samma som förra året, men högre än 2023. Skolinspektionens elevenkät genomförs vartannat år i hälften av landets kommuner, vilket innebär att alla skolor deltar under en tvåårsperiod. Det redovisade resultatet avser Piteå kommun och baseras på svar från elever vid de skolenheter där tillförlitliga uppgifter finns: Hugin, Magne, Munin och Mimer vid Strömbackaskolan. Skolenheterna Mjölner vid Strömbackaskolan samt Grans naturbruksgymnasium ingår inte i redovisningen, eftersom tillförlitliga data saknas för dessa. En uppdelning av enkätsvaren per skolenhet visar att andelen elever i årskurs 2 som uppger att det ”alltid” eller ”ofta” råder studiero varierar mellan enheterna. Vid Hugin uppgår andelen till 81,8 procent medan den vid Mimer ligger på 55,3 procent. Resultaten för respektive skolenhet redovisas nedan. 17 Som komplement till Skolinspektionens elevenkät, vilken genomförs vartannat år och enbart omfattar elever i årskurs 2, redovisas även resultat från Strömbackaskolans egen elevenkät för läsåret 2024–2025. Denna enkät genomförs årligen och omfattar samtliga årskurser (årskurs 1–3), vilket möjliggör en kontinuerlig och mer heltäckande uppföljning av elevernas upplevelser vid Strömbackaskolan. Resultatet visar att 68,2 procent av eleverna i årskurs 1–3 uppger att det ”alltid” eller ”ofta” råder studiero. Enligt den senaste elevenkäten på Grans naturbruksgymnasium svarar eleverna enligt följande (gällande studiero): Drygt 30% av eleverna på Grans anser att det brister i studiero under lektioner samtidigt som 95% tycker att de bidrar till god studiemiljö i klassrummet. Studiero är ett av de utvecklingsområden som hela tiden prioriteras i det kollektiva arbetet kring eleven i skolan. Förra läsårets projekt med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kring tillgängliga lärmiljöer (TLM), hade mycket fokus på klassrumssituationen eftersom bättre studiero självklart gör undervisningen mer tillgänglig för fler. 18 Inom TLM-projektet har Grans arbetat med att undervisande lärare ska utveckla sitt arbete i klassrummet vilket med säkerhet bidrar till bättre studiero. De har handletts av projektets psykolog och arbetsteraput tillsammans med skolans specialpedagog. Målet är att det ska finnas en lektionsstruktur med tydlig uppstart och avslut, tydliga instruktioner vad som ska göras och förväntas, jobba med stödstrukturer för inlärning (begreppslistor, flash-cards, bildstöd). Under förra läsåret fortsatte Grans arbetet med mobilfria lektioner till att nu ha en mer etablerat och inarbetat förhållningssätt kring mobiler. Elever och personal ska veta vad gäller vid lektionsstart och under lektioner och på raster och följa detta. Grans utökade det arbetet med att införa fasta platser för alla elever i åk 1 och fasta platser i matsalen för klasserna i åk 1 under de första skolveckorna av läsåret. Dessutom läggs mycket tid vid skolstart i åk 1 med individuellt skolstartssamtal med alla nya elever tillsammans med vårdnadshavare och någon representant från skolan, i första hand mentor. Under läsåret 2024/25 jobbade man på Grans med att utveckla klasskonferenserna på gruppnivå och tog då in elevernas syn på studiero inför dessa konferenser. De orsaker till sämre studiero som eleverna lyfter är när undervisningsgrupper är blandade över klasser eller inriktningar eller när grupperna är stora, när tydlighet från läraren i vad som förväntas och ska göras brister, när ett ämne är ”för svårt” och läraren inte hinner hjälpa. Många av dessa orsaker kommer på sikt kunna påverkas positivt med fortsatt arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Eleverna uppskattar även den självklara vikten av att läraren tar mandatet i klassrummet och upprätthåller ordningen – säger till när det brister i studiero. Det är något vi behöver prata mer om och jobba vidare med i personalgruppen. Särskilt eftersom de undervisande lärarna, enligt Skolinspektionens skolenkät, upplever klassrumssituationen bättre än vad eleverna upplever den.15 Analys kring arbetsro på lektionerna gymnasielever i år 2 Analysen visar att arbetet med studiero vid skolenheterna präglas av flera gemensamma framgångsfaktorer. Centralt är tydliga strukturer i undervisningen, där eleverna ges förutsägbarhet genom klara lektionsupplägg och instruktioner. Återkommande åtgärder är användning av fasta sittplatser samt begränsning av mobiltelefoner under lektionstid, vilket bidrar till att minska störningsmoment. Vidare framträder betydelsen av gemensamma förhållningssätt bland personalen, där samsyn kring regler, bemötande och kravställning skapar stabilitet i lärmiljön. Relationsskapande arbete mellan elever och personal lyfts också som en viktig faktor för att skapa trygghet och främja studiero. Sammantaget visar resultaten att studiero inte uppnås genom enskilda insatser, utan genom ett långsiktigt och samordnat arbete där struktur, tydlighet och relationer samverkar. Samtidigt framkommer specifika förutsättningar och utvecklingsområden vid respektive skolenhet. 15 Citat från en av kommunens rektorer 19 Specifika faktorer som påverkar arbetsro vid Mimer inkluderar gruppstorlek och klassrumsmiljö. Stora undervisningsgrupper, upp till 30 elever per lärare, samt kala klassrum utan avskärmningar och gardiner kan medföra svårigheter att upprätthålla låg ljudnivå. För att möta detta har filtskärmar införskaffats för avskärmning och ljuddämpning, och behovet av fler grupprum framhålls för att möjliggöra elevaktiva arbetssätt samtidigt som arbetsro bibehålls. En bedömning av resultaten från Skolinspektionens enkät visar att eleverna inte alltid upplever full arbetsro, men att detta sällan påverkar deras förmåga att arbeta och koncentrera sig. Följer man upp med frågan om störande moment är det tydligt att få elever uppger att de har svårt att koncentrera sig. Detta tyder på att det dynamiska klassrummet kan ge intryck av lägre arbetsro, men ändå ger en trygg och stimulerande lärmiljö. Resultaten visar också positiva effekter på stimulans, stöd, kritiskt tänkande och elevinflytande. Tillgång på lärverktyg Hur väl lever gymnasieskolans rektorer upp till läroplanens krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - utbildningen utformas så att alla elever ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål och för att själva kunna söka och utveckla kunskaper Analys av 2.6 Rektors ansvar för tillgång till läromedel och lärverktyg Bedömning av ansvar för tillgång till läromedel och lärverktyg är att rektorerna i hög grad uppfyller sitt ansvar att säkerställa att utbildningen utformas så att samtliga elever ges tillgång till och förutsättningar att använda ändamålsenliga läromedel och lärverktyg i enlighet med utbildningens mål. Vid såväl Strömbackaskolan som Grans finns tillgång till såväl tryckta som digitala läromedel. Samtliga elever har egen dator samt tillgång till lärplattformen It´s Learning, som används som integrerat stöd i undervisningen. Därutöver erbjuds ett brett utbud av digitala verktyg via Skolon. På Grans, där en stor andel elever kommer från andra kommuner, ser man vissa utmaningar när det gäller de digitala lärverktygen och lärplattformen: Det finns idag utmaningar för många elever i att använda en digital lärplattform då många elever inte är van det från grundskolan. Då vi dessutom har en större spridning i hemkommun för våra elever kan de som eventuellt har erfarenheter av det vara erfarenheter från olika plattformar. Därav lägger vi mycket av mentortiden i början av årskurs 1 till att lära sig hitta på Itslearning och till andra grundläggande moment som t ex att koppla skrivare. Vi har även tagit fram en gemensam struktur för 20 upplägget på Itslearning så att det ska se hyfsat lika ut för eleven oavsett vilket ämne det handlar om. Detta ska alla undervisande lärare följa.16 Undervisningen utformas med en medveten balans mellan tryckta och digitala läromedel. Gymnasiet arbetar kontinuerligt med att uppdatera och förnya de tryckta läromedlen i enlighet med styrdokumentet, samtidigt som digitala lärverktyg används i stor utsträckning för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Rektorerna följer utvecklingen och säkerställer att val av läromedel och lärverktyg är pedagogiskt motiverade och ändamålsenliga. Kompensatoriska hjälpmedel, i huvudsak digitala, tillhandahålls vid behov. Specialpedagog ansvarar för att berörda elever får tillgång till dessa verktyg samt nödvändig handledning i deras användning. Rektorerna följer även upp elevers lärande. Erfarenheter visar exempelvis att vid några skolenheter väljer en ökande andel elever att anteckna för hand, vilket av många uppges stödja deras kunskapsutveckling. Dessa iakttagelser används aktivt i det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanfattningsvis är bedömningen att verksamheten vid Strömbackaskolan säkerställer att eleverna ges goda förutsättningar att använda läroböcker, andra läromedel och lärverktyg. Rektorerna vid Strömbackaskolan fullgör sitt ansvar för att utbildningen utformas på ett sätt som främjar elevernas lärande och kunskapsutveckling. Tillgång till skolbibliotek Hur väl lever gymnasieskolans rektorer upp till läroplanens krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek - skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens Analys av 2.6 Rektors ansvar för skolbibliotek och dess användning i undervisningen Vid Strömbackaskolan finns ett välutrustat skolbibliotek som bemannas av två bibliotekarier. Bibliotekarierna är integrerade med lärarkåren genom regelbunden kontakt, vilket underlättar etablering av professionella relationer och samarbete med den pedagogiska personalen. Den höga tilliten till bibliotekariernas kompetens bidrar till att skolbiblioteket fungerar som en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet. Ämneslärare i svenska ansvarar för inköp av klassuppsättningar av skönlitterära verk, vilka administreras av bibliotekarierna. Lärarna bokar klassuppsättningarna, och eleverna får sedan låna dem via sina lånekort. Denna rutin säkerställer att klassuppsättningarna är tillgängliga för hela skolan samt att samtliga exemplar hålls kompletta och bokningsbara. 16 Citat från en av kommunens rektorer 21 Skolbibliotekarien deltar vid olika tillfällen i boksamtal tillsammans med elever och undervisande lärare, vilket är ett uppskattat inslag i undervisningen. Eleverna utvecklar därigenom sin läsförmåga, både avseende lästeknik och läsförståelse, inklusive referenser och analys av texter. Biblioteket erbjuder även ett brett utbud av lättläst litteratur, vilket är värdefullt för elever med annat modersmål och stärker deras språkliga förmåga. Skönlitteratur på flera språk bidrar dessutom till en inkluderande miljö. Elever i årskurs två och tre vid flertalet högskoleförberedande program genomför en genomgång med biblioteket om källor och sökverktyg. Vid större projekt och arbeten, såsom gymnasiearbetet, får eleverna stöd av bibliotekarierna för att söka i databaser och uppslagsverk. Bibliotekets resurser är även lättillgängliga via Strömbackaskolans webbplats. Skolbiblioteket används även för olika utställningar. Elever deltar årligen i projekt som exempelvis Raoul Wallenbergs KUB-projekt, och biblioteket används då som utställningslokal. Utställningarna blir tillgängliga för samtliga elever, och skolbibliotekarierna ansvarar för att materialet hanteras korrekt. Grans har ett eget litet skolbibliotek som håller öppet under hela skoldagen men endast delvis bemannat. Det finns även viss möjlighet att besöka biblioteket kvällstid för internatelever, eller elever som är på besök kvällstid. Biblioteket, som endast innehåller fysiska böcker, används även i undervisningen av undervisande lärare. Däremot har elever i sina skoldatorer tillgång till Inläsningstjänst och vissa elever även Legimus. Om det finns behov av mer digitala tjänster som ”de stora” biblioteken kan erbjuda så finns Stadsbibliotekets filial i Öjebyn tillgänglig. I Strömbackaskolans elevenkät uppger 54 procent av eleverna att de använder skolbiblioteket alltid, ofta eller ibland. Samtidigt anger 46 procent att de aldrig använder biblioteket, vilket kan upplevas som förvånande med tanke på att samtliga svensklärare besöker skolbiblioteket med sina elever minst en gång per läsår, ofta vid flera tillfällen, under lektionstid. Dessa lektioner är strukturerade för att eleverna ska använda bibliotekets resurser, vilket innebär att det finns ett pedagogiskt fokus på bibliotekets funktion och tillgångar. Att 46 procent av eleverna uppger att de inte använder skolbiblioteket kan förklaras av flera faktorer. Vid yrkesprogrammen är det vanligt att elever inte studerar teoretiska ämnen eller svenska i alla årskurser, vilket minskar de naturliga tillfällena att använda bibliotekets resurser. Dessutom kan elever uppfatta att de inte använder skolbiblioteket under lektionstid, eftersom fokus då primärt ligger på lärarledd undervisning och lektionsinnehållet snarare än på själva biblioteksmiljön. I enkätsvar uppger eleverna att biblioteket främst används för självständigt arbete samt för att låna faktaböcker och skönlitteratur. Det är även viktigt att beakta att elever vid högskoleförberedande program i högre utsträckning använder skolbiblioteket. Eftersom 53 procent av skolans elever studerar vid yrkesprogram och 47 procent vid högskoleförberedande program ger detta resultat en realistisk bild av bibliotekets användning över hela elevgruppen. Ur detta perspektiv kan 22 användningen av Strömbackaskolans skolbibliotek anses vara god, särskilt med hänsyn till programfördelningen och de olika behoven hos eleverna. Sammantaget visar resultaten att skolbiblioteket är en aktiv resurs i undervisningen, samtidigt som användningen varierar beroende på program och årskurs. Detta understryker både bibliotekets betydelse för elevernas lärande, särskilt vid högskoleförberedande utbildningar, och behovet av fortsatt arbete för att säkerställa att alla elever, inklusive de vid yrkesprogrammen, ges möjlighet att använda skolbibliotekets resurser på ett medvetet och pedagogiskt ändamålsenligt sätt. Bedömningen är att rektorerna säkerställer att skolbibliotekets resurser används för att stödja elevernas språkliga och digitala kompetens, vilket uppfyller kraven enligt 2.6 avseende rektorernas ansvar. Vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång Hur väl lever gymnasieskolans rektorer upp till läroplanens krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång Analys av 2.6 Rektorns ansvar för vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång Kontakter med vårdnadshavare vid Strömbackaskolan sker på flera sätt och utgör en central del i arbetet för att stödja elevernas lärande och skolgång. Kommunikation sker både genom planerade möten, såsom föräldramöten och utvecklingssamtal, och genom kontinuerlig kontakt via epost och telefon. I samband med skolstarten för årskurs ett bjuder rektorerna vid Strömbackaskolan in samtliga vårdnadshavare till ett föräldramöte. Vid mötet inleder rektorerna med att ge allmän information om skolans verksamhet, mål och rutiner. Därefter fortsätter mötet tillsammans med mentorerna i respektive klassrum, där mer detaljerad information och dialog med vårdnadshavarna äger rum. Föräldramötet fungerar som ett centralt forum för att både informera och bygga relationer samt förtroende mellan skola och vårdnadshavare. Vårdnadshavarna uppmuntras att vid behov kontakta mentor, rektor eller personal inom elevhälsan för ytterligare frågor eller stöd. Föräldramötena i årskurs ett vid Strömbackaskolan har historiskt sett haft mycket hög uppslutning, vilket understryker 23 vikten av att fortsätta utveckla mötena för att säkerställa att vårdnadshavarna upplever dem som meningsfulla och relevanta. Under perioden augusti–september genomför mentorerna vid Strömbackaskolan även skolstartssamtal för alla elever i årskurs ett. Inför dessa samtal används ett strukturerat frågebatteri som stöd för dialogen mellan mentor, elev och vårdnadshavare. Efter samtalen sammanställer mentorerna informationen och överför relevanta uppgifter till skolans elevhälsoteam för fortsatt uppföljning och stöd. Även på Grans nyttjar man skolstartssamtal men då även med särskilt fokus för de elever som kommer att bo på internatet: Ett bra samarbete mellan skola och hemmet är en framgångsfaktor. Det börjar hos oss med skolstartssamtalet första skolveckan på Grans. Elev, vårdnadshavare samt en representant från skolan - mentor, rektor eller någon representant från elevhälsan deltar. Om eleven ska bo på internatet innehåller mötet en del där någon personal från internatet deltar. Här ges information om gymnasiestudier i allmänhet och framför allt vad som gäller hos oss på Grans – regler och rutiner. Dessutom pratar vi om elevens tidigare skolerfarenheter och fyller i ett formulär som är lika för alla elever. Det formuläret blir ett bra komplement till de överlämningar som vi även får från tidigare skola.17 Mentorerna vid Strömbackaskolan genomför utvecklingssamtal för elever i årskurs två och tre i början av höstterminen. I januari hålls omdömessamtal vid skolenheterna Hugin, Mimer och Munin mellan elev och undervisande lärare. Under vårterminen genomförs läsårets andra utvecklingssamtal vid samtliga skolenheter. Vårdnadshavare bjuds in till dessa samtal när eleven är omyndig. När eleven har uppnått myndighetsålder informeras eleven om möjligheten att själv ta med vårdnadshavare, vilket flera elever väljer att göra. Ett centralt fokus vid Strömbackaskolan är arbetet med att förebygga skolfrånvaro och främja skolnärvaro. Detta arbete kräver kontinuerlig och nära kontakt med vårdnadshavare för att tillsammans identifiera faktorer som främjar elevens närvaro och lärande. Vid föräldramötet i årskurs ett informerar rektorerna om att vårdnadshavare även efter att eleven fyllt arton år kan begära ut frånvarorapporter, eftersom dessa är allmän handling och inte omfattas av sekretess. Detta möjliggör fortsatt insyn i elevens skolgång även efter att eleven blivit myndig, vilket vårdnadshavare ofta värdesätter eftersom det annars kan upplevas som att insynen minskar. Den dagliga kontakten mellan mentor och vårdnadshavare utgör en betydande del i arbetet med elevens skolgång. Vid Strömbackaskolan sker denna kommunikation ofta via epost, vilket tillsammans med tillgång till mobiltelefoner underlättar kontinuerlig dialog och snabb återkoppling i olika frågor som rör elevens lärande och trivsel. Den regelbundna kommunikationen bidrar till ett nära samarbete mellan hem och skola och är avgörande för att eleverna ska uppnå goda skolresultat och hög närvaro. 17 Citat från en av kommunens rektorer 24 Utvecklingsområden inför kommande två år, gymnasieskolan Strömbackaskolan ▪ Främjande av studiero i undervisningsmiljön Målsättningen är att ytterligare utveckla strategier som säkerställer arbetsro i dynamiska och elevaktiva undervisningsmiljöer. Eleverna ska medvetandegöras om vikten av studiero och hur individuellt ansvarstagande påverkar lärmiljön. Att ytterligare diskutera och reflektera med pedagogerna kring att utveckla metoder för att kombinera elevaktivitet med struktur och tydliga ramar. Målsättningen är att eleverna upplever en god arbetsro samtidigt som undervisningen bibehåller elevaktiva arbetssätt. ▪ Pedagogiskt ledarskap för ökad studiero och lärande Lärarnas pedagogiska ledarskap ska fortsätta utvecklas för att stödja arbetsro, struktur och lärande i klassrummet. Fokus ligger på att stärka förmågan att hantera olika undervisningsformer och elevgrupper. Ledarskapet ska tydliggöra förväntningar, skapa trygghet och främja elevernas ansvarstagande. Genom stärkt ledarskap kan både arbetsro och engagemang i undervisningen öka. ▪ Digitala lärverktyg och digital kompetens Undervisningen ska anpassas efter de möjligheter och begränsningar som artificiell intelligens medför (AI). Lärare och elever behöver kontinuerlig vägledning kring hur digitala verktyg kan användas för att stödja lärande. Målet är att eleverna använder digitala resurser på ett medvetet, effektivt och säkert sätt. ▪ Läromedel Eleverna ska ha tillgång till både digitala och tryckta läromedel i en balanserad och nödvändig kombination. Det är viktigt att tryckta läromedel kontinuerligt uppdateras och anpassas till gällande kursplaner. Digitala lärverktyg ska integreras på ett sätt som kompletterar det tryckta materialet. Målet är att alla elever ges förutsättningar att utveckla kunskap och färdigheter oavsett lärstil och arbetssätt. ▪ Strömbackaskolans skolbibliotek Skolbibliotekets resurser ska integreras mer aktivt i undervisningen för att stödja elevernas informations- och läskompetens. Eleverna behöver uppmuntras att använda biblioteket för både faktabaserat arbete och litteraturstudier. Bibliotekariernas kompetens ska nyttjas för handledning och stöd vid större projekt och uppgifter. Målet är att fler elever aktivt utnyttjar skolbiblioteket som en naturlig del av sitt lärande. Grans ▪ Främjande av studiero i undervisningsmiljön Grans behöver fortsätta utveckla arbetet med att introducera eleverna in i gymnasiestudier när de kommer till gymnasiet i årskurs 1. Att på ett strukturerat sätt jobba med de överlämningar från tidigare skola som följer med eleven tillsammans med den information 25 som framkommer vid skolstartssamtalen med elev och vårdnadshavare. Grans ska även fortsätta med kollektivt, kollegialt samarbete kring tillgängliga lärmiljöer så att undervisningen utvecklas med hänsyn till de individer och elevgrupper man har i klassrummet. ▪ Digitala lärverktyg och digital kompetens Fortsatt arbete med digitalisering i skolan, inte minst genom kollektivt, kollegialt arbete kring digitala lärverktyg och framförallt hur AI kan hjälpa och stjälpa i elevernas lärande men även effektivisera för lärares situation är något som kommer att prioriteras. Här finns och utvecklas hela tiden en tydlig styrning från huvudman men vikten av Grans gemensamma förhållningssätt behöver kontinuerligt lyftas till diskussion och aktualiseras. Många elever lyfter i vissa sammanhang, i undervisningssituationer, samtal eller i enkäter att de önskar att i mindre utsträckning använda digitala plattformar. Det är inget skolan kan undvika när omvärlden digitaliseras allt mer, men man behöver komma ihåg att en kombination av läromedel och lärverktyg troligtvis är den bästa vägen till kunskap. Anpassad gymnasieskola Tillgång på lärverktyg Hur väl lever den anpassade gymnasieskolan upp till läroplanens (Lgyan13) krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - utbildningen utformas så att alla elever ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål och för att själva kunna söka och utveckla kunskaper Analys av 2.6 Rektors ansvar för tillgång till läromedel och lärverktyg Under läsåret 2024–2025 bedöms utbildningen inom den anpassade gymnasieskolan vid Strömbackaskolan i hög grad uppfylla läroplanens krav över rektors ansvar för elevers tillgång till läromedel och lärverktyg. Bedömningen omfattar såväl det nationella programmet som det individuella och grundar sig på att rektor säkerställer att det är ett behovsstyrt arbete med vilka läromedel och lärverktyg som används i undervisningen. En central del i detta arbete är att digitala lärverktyg har införskaffats och används utifrån elevernas individuella behov. De läromedel som finns tillgängliga är främst anpassade för elever med läs- och skrivförmåga. Exempelvis används iPads som ett pedagogiskt stöd i undervisningen, där specifika appar har valts ut för att stärka elevernas kommunikation, struktur och kunskapsutveckling. För vissa elever fungerar iPaden som ett alternativt och kompletterande kommunikationsverktyg (AKK), där bildstöd används för att tydliggöra 26 exempelvis dagens schema, moment i undervisningen och övergångar mellan aktiviteter. Detta bidrar till ökad förutsägbarhet, delaktighet och självständighet. Vidare finns smartboards installerade i vissa undervisningsgrupper, främst inom det individuella programmet. Dessa utgör ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen genom att möjliggöra gemensamma genomgångar, visuell förstärkning av innehåll samt interaktivt lärande. Användningen av smartboard bidrar till att konkretisera undervisningen och skapa fler ingångar till lärande, vilket är särskilt betydelsefullt för elever i behov av tydliggörande pedagogik. De läromedel som används inom den anpassade skolformen är i huvudsak anpassade efter elevernas olika förutsättningar. För elever med ytterligare behov av stöd utformas kompletterande material av pedagogerna, exempelvis genom förenkling av texter, användning av bildstöd, taktila material eller alternativa uttrycksformer. Detta säkerställer att alla elever ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningens innehåll utifrån sina individuella förutsättningar. Eleverna får dagligen kontinuerlig handledning och stöd av pedagogisk personal, vilket möjliggör ett aktivt användande av såväl digitala som analoga lärverktyg. Undervisningen präglas av strukturerad stöttning och ett medvetet arbete med anpassningar, vilket sammantaget bidrar till att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. Sammanfattningsvis är analysen att rektor, genom att säkerställa tillgång till ändamålsenliga och behovsanpassade läromedel och lärverktyg inom den anpassade skolformen vid Strömbackaskolan, skapar goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. Det systematiska arbetet med digitala verktyg, individuella anpassningar och tydliggörande pedagogik bidrar till att eleverna ges likvärdiga möjligheter att nå sina individuella mål och vara delaktiga i sin utbildning. Tillgång till skolbibliotek Hur väl lever den anpassade gymnasieskolan upp till läroplanens (Lgyan13) krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek - skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens Analys av 2.6 Rektors ansvar för skolbibliotek och dess användning i undervisningen Eleverna vid Anpassad gymnasieskola har tillgång till skolbiblioteket och ges möjlighet att använda det såväl inom ramen för undervisningen som på egen hand. Inom svenskundervisningen genomförs regelbundna biblioteksbesök, där eleverna ges möjlighet att låna litteratur som en del av det pedagogiska arbetet. 27 Därutöver väljer vissa elever att låna böcker för eget bruk under raster, vilket visar att skolbiblioteket används aktivt och bidrar till att främja elevernas läsintresse. Pedagogerna inom den anpassade skolformen för en kontinuerlig dialog med bibliotekarierna vid Strömbackaskolans skolbibliotek kring inköp av litteratur och andra medier, i syfte att säkerställa att utbudet är anpassat till elevgruppens behov och förutsättningar. Samtidigt finns det ytterligare behov av att utbudet av litteratur och medier vid skolbiblioteket utvecklas för att i högre grad möta elevernas varierande funktionsnedsättningar. Målsättningen är att utöka tillgången till taktila böcker, ljudböcker samt andra anpassade medier, i syfte att göra biblioteket mer inkluderande och tillgängligt för samtliga elevgrupper. Målsättningen är därför att på sikt utveckla och bredda utbudet genom en fördjupad och fortsatt strukturerad samverkan med skolbiblioteket, så att det i ökad utsträckning svarar mot elevernas behov och stärker deras möjligheter till delaktighet och lärande. I nuläget är arbetet med digital kompetens i liten utsträckning kopplat till skolbibliotekets verksamhet, då digitala verktyg främst används i andra delar av undervisningen. Biblioteket används inte heller systematiskt för informationssökning, vilket visar att det finns möjligheter att utveckla arbetet genom ett mer strukturerat och ämnesövergripande arbetssätt. Sammantaget visar analysen att skolbiblioteket är en resurs som kan användas mer i arbetet med att utveckla elevernas språkliga och digitala kompetens. Vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång Hur väl lever gymnasieskolans rektorer upp till läroplanens (Lgyan13) krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång Analys av 2.6 Rektorns ansvar för vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång Vid Strömbackaskolans anpassade gymnasium kännetecknas arbetssättet av ett nära och kontinuerligt samarbete mellan skola och vårdnadshavare under hela elevens studietid. Kontakten är ofta tät och kan vid behov förekomma dagligen, främst mellan mentor och vårdnadshavare, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling och välmående. Vid behov hålls möten där även personal från elevhälsan kan delta, vilket bidrar till ett samordnat och helhetsinriktat stöd kring eleven. Inom den anpassade skolformen finns en tydlig och etablerad syn på att en nära dialog med hemmet är viktig, både för elevens dagliga skolgång och för att skapa goda förutsättningar inför tiden efter gymnasiet. 28 Vårdnadshavare får även löpande insyn i elevens skolgång genom utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och kontinuerlig kommunikation från skolan. För elever som har fyllt 18 år sker informationsdelning och insyn i enlighet med gällande sekretesslagstiftning och endast efter elevens godkännande. Sammanfattningsvis är en nära och löpande kontakt med vårdnadshavare en helt naturlig och självklar del av arbetet inom den anpassade gymnasieskolan. Det ses som en viktig förutsättning för att kunna ge eleven rätt stöd och skapa kontinuitet i skolgången. Utmaningen ligger sällan i viljan att ha en god relation, utan snarare i att hitta en väl avvägd balans mellan att stärka elevens självständighet och samtidigt vara tydlig kring vårdnadshavarens ansvar, roll och rätt till insyn. Målet är alltid att dessa perspektiv ska samspela på ett sätt som gynnar elevens utveckling och trygghet. Utvecklingsområden inför kommande två år, anpassad gymnasieskola ▪ Utvecklad användning av skolbibliotek i undervisningen Skolbiblioteket bör i högre grad integreras i undervisningen som en pedagogisk resurs för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens. Detta bör ske genom ett strukturerat och ämnesövergripande arbetssätt där biblioteket används för informationssökning samt arbete med olika anpassade medier utifrån elevernas behov. I samarbete med biblioteket bör tillgången till taktila böcker, ljudböcker och andra anpassade medier utvecklas för att säkerställa ett tillgängligt och användbart bibliotek för samtliga elever. Skolbiblioteket kan även bidra till att stärka undervisningen i digital läsning och informationshantering, samt stödja elever i att söka, värdera och använda information på ett pedagogiskt och strukturerat sätt. ▪ Utveckling av tillgängliga läromedel och digital kompetens i undervisningen Strömbackaskolans anpassade gymnasium har som ambition att vidareutveckla ett mer varierat och tillgängligt utbud av läromedel som svarar mot samtliga elevers behov och förutsättningar. Detta förutsätter ett kontinuerligt arbete med att följa den pågående utvecklingen inom läromedelsområdet, såväl analoga som digitala. Utifrån aktuellt utbud och tillgängliga resurser sker en löpande översyn av vilka läromedel som kan införskaffas eller utvecklas inom verksamheten för att säkerställa att undervisningen ligger i linje med rådande pedagogisk utveckling. Parallellt bör ett fortsatt utvecklingsarbete med fokus på att stärka personalens kompetens i att använda digitala verktyg på ett tillgängligt och pedagogiskt inkluderande sätt. I dagsläget innefattar detta även ett pågående arbete med att fördjupa kunskaperna kring artificiell intelligens och hur dessa verktyg kan användas som ett stöd i undervisning och verksamhetsutveckling. 29 Ledningsgruppens rekommendation Utifrån ovanstående analys och respektive avdelnings angivna utvecklingsområden anser förvaltningens ledningsgrupp att ett stort arbete redan pågår för att öka måluppfyllelsen ytterligare inom området ”Enkelt att bo attraktivt”. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp föreslår därför att barn- och utbildningsnämnden inte utdelar några ytterligare uppdrag i anslutning till denna kvalitetsrapport. Piteå 2026-05-20 Malin Westling, Förvaltningschef 30 Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027

§ 72 Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 Diarienr 26BUN96 Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027. Reservationer Jalinda Ren (M), Mikael Wikström (M) och Malin Stenvall Viksten (M) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Förvaltningschef Malin Westling, verksamhetschef Malin Wikström och lokalstrateg Jenny Bergman föredrar Utbildningsförvaltningens förslag till Strategisk plan 2027- 2029 och budget 2027. I förslaget till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 beskrivs vilka investeringar och verksamhetsförändringar Utbildningsförvaltningen ser den kommande treårsperioden samt kostnadspåverkan kopplat till dessa. Bland annat behöver både förskolan, gymnasieskolan och elevhälsan utöka med en chef vardera för att klara av att följa Piteå kommuns riktlinjer för personalpolitik och det maximala antalet underanställda per chef. Propositionen (2025/26:196) innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare. Grundskolan och gymnasieskolan ser båda ett stort behov av utökat antal tjänster för att kunna bemöta dessa lagkrav. Barn- och utbildningsnämnden beslutade under 2025 att samtliga elever i den anpassade grundskolan ska erbjudas möjlighet att ansöka om skjuts mellan bostaden och det anpassade fritidshemmet. Beslutet är förenat med kostnader som inför kommande läsår inte ryms inom den befintliga budgetramen. Den totala driftskostnadseffekten på samtliga verksamhetsförändringar som Utbildningsförvaltningen bedömer som nödvändiga för att efterleva lagkrav och politiska beslut uppgår till 44,3 mkr och finns beskrivet i Strategisk plan 2027-2029, med tillhörande bilagor. Utbildningsförvaltningen ser kontinuerligt över skolstrukturen för att möta framtida behov utifrån nya bostadsområden och förändrat barnantal. Många förskolor och Sammanträdesprotokoll 10 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 skolor har problem med inomhusmiljön, vilket lett till att verksamheter flyttats till moduler. Behovet av nya lokaler ökar och befintliga utvärderas för ombyggnation eller utbyggnad. Barn- och utbildningsnämnden arbetar med en långsiktig investeringsplan för att säkerställa lokaler av god kvalitet i hela kommunen. Den totala investeringsplanen uppgår för budgetåret 2027 till 182,8 mkr. Förslag Jalinda Ren (M): Yrkar att nämnden godkänner Förslag till strategisk plan, med tillägg att på sida 10 under "nämnden/styrelsens insatsområden för ökad måluppfyllelses" lägga till ytterligare ett insatsområde enligt följande: "Att ha som fokus och aktivt arbeta med att stärka elevernas intresse för lärande och kunskap". Motivering Jalinda Ren (M): Intresse för kunskap och lärande är en av den fundamentala grundpelaren till en lyckad skolgång. Skolinspektionens enkät visar att när kommunens elever i åk 5 svarar på frågan om i vilken omfattning lärarna får dig intresserad av skolarbetet så hamnar Piteå bland de 25 % sämsta av kommunerna. Även när Pedagogisk personal i grundskola svarade på frågan om hur ofta de lyckas med att väcka elevernas intresse för skolarbete så hamnade Piteå även där bland de 25% sämsta av alla Sveriges kommuner. Barn- och utbildningsnämnden bör därmed prioriterar en ökad insats, mer stöd och fokus på att stärka intresse för lärande och en roligare skolgång för alla barn. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C): föreslår att Barn- och utbildningsnämnden godkänner Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027. Gerd Sävenstedt (S): Yrkar bifall till Anton Li Nilssons (C) förslag Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två förslag till beslut. Ordförande redogör för beslutsgången och finner att Barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt Anton Li Nilssons (C) förslag. Beslutsunderlag • Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 • Bilaga 1.1 Utemiljö, arbetsmiljö, reinvesteringar Sammanträdesprotokoll 11 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 • Bilaga 1.1.4 Böleprojektet Om- och tillbyggnad • Bilaga 1.1.5 Stadsutveckling Öster BUN • Bilaga 1.1.6 Solanderprojektet Om- och nybyggnad • Bilaga 1.1.7 Uthyrning lokaler • Bilaga 1.1.8 Strömbackaskolan Tor Ombyggnad • Bilaga 1.1.9 Sjulnässkolan Tillbyggnad • Bilaga 1.1.10 Rosvik förskola och skola Ny- och tillbyggnad • Bilaga 1.1.11 Berget Ny förskola • Bilaga 1.1.12 Kullenskolan Ombyggnad • Bilaga 1.1.13 Svensbyn Ny förskola • Bilaga 1.1.14 Myrans förskola Ombyggnad • Bilaga 1.1.15 Strömbackaskolan Huvudentré Tillbyggnad • Bilaga 1.1.16 Bergsviksskolan Ombyggnad • Bilaga 1.1.17 Porsnässkolan Nybyggnad • Bilaga 1.1.19 Bergsvikens förskola Nybyggnad • Bilaga 1.1.20 Jävre Ny förskola • Bilaga 1.1.21 Hortlaxskolan Matsal Om- och tillbyggnad • Bilaga 1.1.22 Grans Kök Om- och tillbyggnad • Bilaga 1.1.23 Grans Elevhem 3-6 Ombyggnad • Bilaga 1.1.24 Grans Elevhem 2 Ombyggnad • Bilaga 1.1.25 Öjebyn ny förskola • Bilaga 1.1.26 Svensby skola Tillbyggnad • Bilaga 1.2 Om- och tillbyggnader lokaler • Bilaga 6 Driftkonsekvenser på grund av investeringar • Investeringsplan 2027-2029 • Bilaga 2.1 Utökat behov av rektorer Förskolan • Bilaga 2.2 Verksamhetsutvecklare Grundskolan • Bilaga 2.3 Tid för undervisningsuppdraget Grundskolan • Bilaga 2.4 Mobilförbud Grundskolan • Bilaga 2.5 Skolbibliotekssystem • Bilaga 2.6 Utökad behov av bitr. rektor Gymnasiet • Bilaga 2.7 Tid för undervisningsuppdraget Gymnasiet Sammanträdesprotokoll 12 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 • Bilaga 2.8 Nya elevbygget behov av instruktör Gymnasiet • Bilaga 2.9 Utökade kostnader för införande av grundläggande behörighet Gymnasiet • Bilaga 2.10 Utökning enhetschef Elevhälsan • Bilaga 2.11 Utökade kostnader pga ändrade riktlinjer för skolskjuts till anpassad grundskola, Förvaltning • Driftsäskanden Verksamhetsförändringar 2027 MKR Sammanträdesprotokoll 13 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§73 26BUN122 … Skrivelse Datum: 2026-05-21 Ensam är inte stark – Överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Sammanfattning Kommunerna i Norrbotten, tillsammans med Norrbottens Kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har tagit fram en gemensam överenskommelse inom ramen för det nationella initiativet Ensam är inte stark. Överenskommelsen syftar till att stärka kommunernas kapacitet att bedriva långsiktig och kvalitativ skolutveckling genom ökad samverkan, lärande och gemensamma lösningar. Överenskommelsen gäller för perioden 2026–2027 med fokus på att utveckla strukturer för samarbete, identifiera gemensamma utvecklingsområden samt bidra till en mer likvärdig utbildning i hela länet. Genom överenskommelsen åtar sig kommunen att förankra initiativet i den egna organisationen, integrera relevanta samarbeten i styrning och ledning, delta aktivt i gemensam planering, genomförande och uppföljning samt bidra till ett gemensamt lärande. Bakgrund Många kommuner i Norrbotten, särskilt mindre kommuner, har strukturella utmaningar som påverkar förutsättningarna att bedriva en långsiktigt hållbar skolutveckling. Det handlar bland annat om begränsade resurser, små organisationer, svårigheter att upprätthålla specialistkompetens samt demografiska och geografiska utmaningar. För att möta dessa utmaningar har SKR, tillsammans med kommuner i olika delar av landet, initierat satsningen Ensam är inte stark. Initiativet lyfter behovet av ökad strategisk samverkan och gemensamt kapacitetsbyggande som centrala faktorer för att stärka kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Kommunerna i Norrbotten har identifierat liknande behov och ser ett värde i att utveckla ett mer strukturerat och långsiktigt samarbete inom skolområdet. Mot denna bakgrund har föreliggande överenskommelse tagits fram. Överenskommelsen omfattar samtliga kommuner i länet, Norrbottens Kommuner samt SKR. Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden man engagerar sig i, utifrån sina egna behov, förutsättningar och prioriteringar. Överenskommelsen utgör således inget åtagande att delta i alla gemensamma samarbeten – men skapar en gemensam ram för samverkan som underlättar samarbete över tid. Skrivelse Datum: 2026-05-21 Det långsiktiga målet är att stärka kommunernas förmåga att styra, leda och utveckla skolan samt att bidra till en mer likvärdig och kvalitativ utbildning för barn och elever i hela Norrbotten, oavsett lokala förutsättningar. Utöver Norrbotten deltar tre län/kluster i initiativet Ensam är inte stark: Västmanland, Region 10 (Västerbotten) och Jämtland/Härjedalen. Ekonomisk analys Överenskommelsen innebär inga direkta ekonomiska åtaganden i form av avgifter eller investeringar. Arbetet ska i huvudsak bedrivas inom ramen för befintliga resurser. Samtidigt kan deltagandet medföra indirekta kostnader i form av: • arbetstid för nyckelpersoner • deltagande i gemensamma aktiviteter och utvecklingsinsatser • eventuell prioritering/omfördelning av resurser till gemensamma utvecklingsområden På längre sikt finns en potential till effektivisering genom delade resurser, gemensamma lösningar och minskad sårbarhet, vilket kan ge ekonomiska vinster. Jämställdhetsanalys Överenskommelsen är i sig könsneutral och riktar sig till hela skolväsendet. Överenskommelsen innehåller inga explicita jämställdhetsmål eller krav på könsuppdelad uppföljning. Effekten beror därför på hur arbetet utformas lokalt och i de gemensamma utvecklingsområdena. Indirekt kan arbetet bidra till ökad jämställdhet genom: • stärkt kvalitet och likvärdighet i utbildningen • bättre tillgång till kompetens och stöd i mindre kommuner • mer systematiskt kvalitetsarbete där könsskillnader kan identifieras och hanteras Barnrättsperspektiv Överenskommelsen bedöms vara förenlig med barnkonventionen. Den har ett tydligt fokus på att stärka kvalitet och likvärdighet i utbildningen, vilket ligger i linje med: • artikel 28 (Alla barn har rätt till utbildning) Genom att stärka kommunernas kapacitet och samverkan kan barns rätt till en likvärdig utbildning förbättras, oavsett geografiska och strukturella förutsättningar. Skrivelse Datum: 2026-05-21 Hållbarhetsanalys Social hållbarhet: Starkt bidrag genom fokus på likvärdig utbildning, kompetensförsörjning och minskade skillnader mellan kommuner. Ekonomisk hållbarhet: Potential till mer effektiv resursanvändning genom samverkan. Miljömässig hållbarhet: Ingen direkt påverkan. Piteå 2025-05-21 Malin Westling Förvaltningschef TYP Vårt dnr: Klicka eller tryck här för att ange text. 2026-05-05 Ange signatur Överenskommelse: Ensam är inte stark - överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315 2026-05-05 2 (7) Ensam är inte stark - överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Följande överenskommelse har träffats mellan kommunerna i Norrbottens län; Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Bodens kommun Gällivare kommun Haparanda kommun Jokkmokks kommun Kalix kommun Kiruna kommun Luleå kommun Pajala kommun Piteå kommun Älvsbyns kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun samt Norrbottens Kommuner, och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Ensam är inte stark är ett nationellt initiativ som handlar om samverkan och samarbete för stärkt kapacitet för skolutveckling i främst små kommuner. Syftet med överenskommelsen är att stärka samverkan mellan länets kommuner samt att utveckla den genom ett strukturerat samarbete med SKR. Arbetet ska bedrivas långsiktigt och med fokus på skolutveckling och kapacitetsbyggande med målet att uppnå en likvärdig och god utbildning i hela Norrbotten. Utöver Norrbotten deltar tre län/kluster i det nationella initiativet Ensam är inte stark: Västmanland, Region 10 (Västerbotten) och Jämtland/Härjedalen. Giltighet: från [01-10-2026] till [31-12-2027] 2026-05-05 3 (7) 1. Bakgrund Initiativet har framför allt fokus på små kommuner, vilka har särskilda strukturella förutsättningar som påverkar deras möjlighet att långsiktigt och strategiskt bedriva skola och skolutveckling. Små förvaltningar, demografiska utmaningar och ibland även geografiska avstånd skapar en sårbarhet i arbetet med att säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet. De utmaningar som många mindre kommuner står inför – såsom begränsade administrativa resurser och specialistkompetenser samt sårbarhet i organisation och styrning – kräver långsiktiga och gemensamma lösningar. Inom ramen för initiativet Ensam är inte stark, som tagits fram av SKR tillsammans med ett antal kommuner, har behovet av strategisk samverkan och kapacitetsbyggande lyfts fram som en avgörande faktor för att möta dessa utmaningar. Kommunerna i Norrbotten har identifierat liknande behov och vill pröva gemensamma vägar framåt. Mot denna bakgrund ingår kommunerna, Norrbottens Kommuner och SKR denna överenskommelse – som syftar till att vidareutveckla ett samordnat, långsiktigt och hållbart samarbete inom skolväsendet i länet. 2. Syfte Överenskommelsen syftar till att stärka samverkan mellan länets kommuner samt att utveckla den genom ett strukturerat samarbete med SKR. Arbetet ska bedrivas långsiktigt och med fokus på skolutveckling och kapacitetsbyggande för att uppnå en likvärdig och god utbildning i hela Norrbotten. 3. Mål Målet med överenskommelsen är att stärka kapaciteten att styra, leda och utveckla skolväsendet i länets kommuner genom att vidareutveckla förutsättningarna för ett långsiktigt och strukturerat samarbete mellan kommunerna i Norrbotten, Norrbottens Kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Detta ska uppnås genom att: • gemensamma och hållbara former för samverkan och kapacitetsbyggande vidareutvecklas, • konkreta utvecklingsområden identifieras där kommunerna prövar och fördjupar samarbeten, • lärdomar dokumenteras och omsätts i ett gemensamt lärande som stärker framtida samverkan och samarbete. Det långsiktiga målet är att bidra till en mer likvärdig och kvalitativ utbildning för barn och elever i hela Norrbotten, oavsett kommunstorlek och lokala förutsättningar. 2026-05-05 4 (7) Överenskommelsen ska leda till att samverkan mellan kommunerna blir mer systematisk, att resurser och kompetens delas inom ett eller flera prioriterade områden, och att former för fortsatt samarbete är etablerade och förankrade vid periodens slut. SKR ska bidra med stöd, kunskap och nationell utblick i detta arbete. 4. Samarbetenas inriktning Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden man engagerar sig i, utifrån sina egna behov, förutsättningar och prioriteringar. Överenskommelsen utgör således inget åtagande att delta i alla gemensamma samarbeten – men skapar en gemensam ram för samverkan som underlättar samarbete över tid. Enskilda samarbeten inom ramen för Ensam är inte stark ska utgå från kommunernas behov och bidra till att stärka kvaliteten i undervisningen och likvärdigheten i utbildningen. Kapacitetsbyggandet ska vara en del av kommunernas ordinarie styrning, ledning och kvalitetsarbete. Samarbetena ska ha en tydlig inriktning mot gemensamma lösningar och delning av resurser, kompetens och funktioner. Det ska finnas utrymme att inleda arbetet utifrån respektive kommuns förutsättningar och gradvis utveckla mer sammanhållna arbetssätt, där det anses ändamålsenligt. Samarbetet ska vara inkluderande. Det ska vara öppet för relevanta aktörer såsom lärosäten, fristående förskolor och skolor, regionala utvecklingsmiljöer samt andra nationella aktörer. Större kommuner har en viktig roll i att bidra med struktur, kompetens och erfarenheter som stärker den samlade kapaciteten i länet. Samarbetena ska följas upp, dokumenteras och erfarenheter delas – både inom länet och i vidare sammanhang där de kan komma fler till nytta. 5. Åtaganden Deltagande kommuner åtar sig att: • Förankra samverkansinitiativet Ensam är inte stark i den egna organisationen för att skapa långsiktighet och legitimitet. • Integrera utvalda samarbeten i styrning och ledning, från politisk nivå till förvaltningsledning och enhetsnivå. • Delta aktivt i gemensam planering, genomförande och uppföljning av arbetet inom utvalda områden. • Avsätta nödvändiga resurser, inklusive tid och mandat för nyckelpersoner att medverka i utvalda samarbeten. 2026-05-05 5 (7) • Bidra till ett gemensamt lärande genom att dela med sig av erfarenheter, arbetssätt och kunskapsunderlag i länets gemensamma forum. Norrbottens Kommuner åtar sig att: • Stödja samverkan i syfte att stärka de samlade förutsättningarna för att bedriva skola och skolutveckling i länet som helhet. • Bereda plats för utvalda samarbetsinitiativ i länsövergripande forum och nätverk, på såväl politisk, strategisk och verksamhetsnära nivå. • Involvera relevanta externa aktörer såsom lärosäten och region när det bidrar till initiativets målsättningar. • Delta i länsövergripande mötesplatser och bidra till ett systematiskt lärande. • Bidra med resurser inom ramen för förbundets uppdrag att stödja kommunernas kunskapsutveckling och samverkan. Norrbottens Kommuner ägs av länets 14 kommuner och är en regional aktör som samordnar, stödjer och företräder kommunerna i Norrbotten i gemensamma utvecklingsfrågor. SKR åtar sig att: • Stödja processen genom att bidra med struktur, vägledning och erfarenhetsutbyte från andra kommuner och län/regioner. • Medverka i uppföljning och dokumentation, samt synliggöra framgångsfaktorer och lärdomar från samarbetet. • Tillhandahålla expertstöd vid behov, i den mån resurser och kompetens finns tillgängliga. • Identifiera hinder för samverkan och föra dialog med staten kring förutsättningar och regelverk som påverkar små kommuners möjligheter att bedriva skola och skolutveckling. • Skapa gemensamma mötesplatser för dialog och kunskapsdelning inom ramen för Ensam är inte stark. 6. Process och tidsram Arbetet inleds under våren 2026 och löper initialt under två år (2026– 2027). Överenskommelsen ska fungera som en ram för både samverkan och konkreta samarbeten i utvalda utvecklingsområden. 2026-05-05 6 (7) Under perioden ska samverkan organiseras och genomföras enligt följande övergripande steg: • Nationella träffar: SKR bjuder in till 1-2 nationella träffar per år för att tydliggöra och utveckla inriktning, roller och arbetsformer. Målgrupp: SKR och samtliga deltagande län/kommuner i initiativet. • Länsträffar/regionträffar: SKR bjuder även in till cirka fyra träffar per år för att följa upp och vid behov samordna pågående arbeten på läns-/regionnivå. Målgrupp: SKR och samordnarfunktioner i deltagande län/regioner. • Planering och prioritering: En gemensam plan för kommunerna i Norrbotten tas fram inom länet, vilken definierar de utvecklingsområden som ska fokuseras under perioden, hur ansvar fördelas och hur uppföljning sker. • Genomförande och lärande: Aktuella parter arbetar med att utveckla konkreta samarbeten inom valda områden (till exempel skola på vetenskaplig grund, myndighetsprocesser eller specialistkompetenser), med återkommande forum för uppföljning, erfarenhetsutbyte och eventuell justering av arbetets inriktning. • Utvärdering och fortsatt inriktning: Innan utgången av 2027 görs en gemensam genomlysning av hur samarbetet fungerat och vad som behöver utvecklas vidare. Resultatet ligger till grund för beslut om fortsatt samverkan. 7. Underskrifter (Plats för underskrifter från representanter för varje kommun, kommunförbundet och SKR) Denna överenskommelse godkänns och verkställs av respektive kommun i linje med befintliga beslutsstrukturer: Kommun Namn: Titel: Underskrift: Datum: 2026-05-05 7 (7) Norrbottens Kommuner Namn: Titel: Underskrift: Datum: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Namn: Titel: Underskrift: Datum: Verksamhetsredovisning 2025 Grans Naturbruksgymnasium

§74 26BUN114 … Verksamhetsredovisning 2025 Grans Naturbruksgymnasium Ekonomi Grans resultat för 2025 blev – 1 462 tkr vilket överensstämmer bra med prognosen som var beräknad till -1 500 tkr. Underskottet beror till avgörande del på minskade elevintäkter och minskat antal elever som bor på internatet. Grans har i genomsnitt ca 10 färre elever än 2024, både för att vi hade ett lägre antal antagna hösten 25 men också för att det slutat fler elever än budgeterat. Sammanlagt ger det en minskad intäkt på knappt 2 200 tkr. För andra året i rad har antalet elever från Piteå ökat. Andelen antagna Piteåelever HT -25 uppgick till drygt 50% jämfört med HT-23 då motsvarande siffra var ca 35%. Det innebär att antalet elever boende på internat minskar och det är nu ca 30 elever färre som bor på internatet jämfört med 2023. Det ger i sin tur en minskad intäkt för internatet för mat och boende som genererar ett underskott för internatverksamheten. Kostnader för reparationer av maskiner och redskap har ökat samt dieselkostnaden. Underskottet har dock kunnat reduceras kraftigt då Grans bl a har ett överskott på produktionsintäkter avseende mjölk, slakt, fsg livdjur, uthyrning lokaler och försäljning måltider. Under hösten 2025 har Grans haft vakanser för tjänstledigheter och långtidssjukfrånvaro som inte varit tillsatta stor del av höstterminen vilket gett ett överskott. Kostnaden för djurfoder har också minskat avsevärt under året. Resultat per verksamhet 2021-2025 Res 25 Res 24 Res 23 Res 22 Res 21 Grans Gymnasieutbildning 211 185 320 -10 -25 Grans APL 5 -79 -1 -6 106 Grans Bibliotek -20 4 -15 19 74 Grans Elevhälsa 47 61 8 64 -6 Grans Lantbruk 176 214 -925 -1 164 -1 010 Grans Fastigheter 19 17 -353 194 138 Grans Kök -50 64 192 56 218 Grans Städ 216 147 15 26 -3 Grans Internat -126 -525 -31 -262 -135 Grans övrig övergrip vht (elevintäkter) -1 934 -445 -604 181 -4 034 Grans Adm/ledning 17 119 224 300 -49 Bortsett från de minskade elevintäkterna så visar i princip alla verksamheter ett överskott. Framför allt de ”tunga” verksamheterna, utbildning och lantbruk, har ett starkt förbättrat resultat genom förbättrad effektivitet och produktivitet. Städverksamheten har ett stort överskott under 2025 beroende på stort personalbortfall under året och svårigheter att 2026-04-22 tillsätta vikarier. Underskottet på internatet pga färre elevboenden har kunnat mildras då vi erbjudit fler externa tillfälliga boenden under året. T ex PSG, besök Erasmus mm. Nyckeltal per kostnadsgrupp och elev Ant elever, genomsnitt ht/vt 143 137 139 142 142 135 Nyckeltal/kostnadsgrupp 2020 2021 2022 2023 2024 2025 diff 24-25 diff 20-25 personalkostnad/elev 190 204 204 208 219 234 6,8% 22,7%löneökningar 20-25 motsvarar ca 21-22% ökning Fastighetskostnad/elev 61 61 57 57 57 60 4,9% -2,5% Material o tj/elev 42 42 47 50 55 55 0,8% 32,5%snitt 1,5%/år Kapitalkostnad/elev 6 8 7 6 8 9 15,3% 41,9%ökad investering IT kostnad/elev 6 5 6 7 8 5 -34,4% -8,6%leasing (köp) elevdatorer och licenser Tot kostnad/elev 306 318 322 328 346 363 4,8% 18,8%snitt 2%/år Intäkter/elev (exkl bidrag RN) 286 286 320 326 342 352 2,9% 23,1%självkostnad from 2022 Ökningen av personalkostnaderna motsvarar ungefär löneökningen för perioden men då antalet elever är färre så visar det också att det har gjorts en minskning av antalet tjänster. Ökningen av material och tjänster ligger främst på lantbruket. Den kraftiga ökningen av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) beror på ökad investering. IT-kostnaden har minskat pga färre elever och minskad leasingskostnad för elevdatorer från 2024. Personal Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,3% jmf med 2024. Den långfristiga sjukfrånvaron har varit 1,7% och den kortfristiga 1,6%. Frisktalet har ökat med 5,8 % för samma period. Då Grans har en liten personalgrupp så ger det stort utslag på sjukfrånvaron vid 1-2 st långtidssjuka. Antalet arbetade timmar för timanställda har ökat med 20% vilket beror på att vi har anlitat timanställda i den utsträckning de varit tillgängliga till de tjänster där vi har haft långtidsfrånvaro. Grans har en medelålder på 48,9 år. 51% av personalen är över 50 år och inom 5 år förmodas ca 9 personer gå i pension vilket är drygt 16% av personalstyrkan. Under 2026 är det 6 personer av personalen som är 65 år eller äldre. Under hösten 2025 har en personalenkät genomförts vilken generellt gav mycket positiva svar på arbetsmiljön. Personalenkäten har tidigare genomförts 2019 och 2023 och samtliga år gett övervägande positiva svar på trivsel, arbetsorganisation, ledarskap etc. Verksamhet Utbildning Elever på Grans som når examen inom 3 år har under perioden 2022-25 legat långt över rikssnittet med undantag av läsåret 2023. Dessa avgångselever började gymnasiet under ht-20 då pandemin gjorde att större delen av deras första läsår 2026-04-22 bedrevs som distansstudier. Troligtvis har distansstudier och de restriktioner som fanns då kring närvaro på plats vid sjukdomssymptom påverkat Grans elevgrupp mer då ca hälften av eleverna kom från andra kommuner. Vad som sticker ut extra positivt är 2025 då Grans med sitt enda yrkesprogram låg långt över rikssnittet men också över Piteå kommuns snitt, där både högskoleförberedande och yrkesprogram sammanvägs. Meritvärde/genomsnittlig betygspoäng under perioden 2024-25 låg över rikssnittet där både yrkesprogram och högskoleförberedande program sammanvägs och även i paritet med Piteå kommuns genomsnittliga betygsvärde där alla nationella program ingår. Bland de elever som ingår i statistiken så är det i medeltal, åren 2020-2024, 3,0 elever/läsår som börjat hos oss på introduktionsprogram (som obehöriga från grundskolan i antingen engelska eller matematik) men under sin tid hos oss gjort sig behöriga och övergått till nationella program och sedan tagit gymnasieexamen. 2026-04-22 På Grans så är alla lärare i gymnasiegemensamma ämnen legitimerade. På yrkeslärarsidan finns i dagsläget två lärare som inte har legitimation men det finns en plan att de i närtid ska genomgå fortbildning i yrkeslärarpedagogik för att kunna bli legitimerade. Lärartätheten har under perioden 2022-24 varit på en relativt jämn nivå. Grans har de senaste fem åren hittat en organisation som håller för det utbud av inriktningar som erbjudits men skulle kunna ta emot fler elever i varje årskurs och vissa inriktningar. Det skulle då bära de kostnader för den breda lärarbehörighet som krävs och på så sätt minska lärartätheten elev/lärare. Grans erbjuder ett yrkesprogram och också det introduktionsprogram som är kopplat till naturbruksprogrammet. Det genomsnittliga värdet för antal elev/lärare för riket i stort och Piteå kommun är högre än för Grans men det representerar å andra sidan alla yrkesprogram och även alla högskoleförberedande program där lärartätheten generellt är lägre, dvs undervisning kan organiseras i större grupper. 2026-04-22 Elevenkät VT -25 De senaste 2 åren har Grans genomfört en egen elevenkät. Enkäten har knappt 60 frågor och täcker allt från undervisning, lokaler, elevhälsa, internat, skolmat mm. Här nedan är ett litet utdrag från enkäten: Enkäten visar bl a att trivseln är hög och att eleverna tycker att dom utmanas i undervisningen. - Jag trivs bra på skolan - Jag utmanas i undervisningen 2026-04-22 Drygt 30% tycker att det brister i studiero under lektionerna men samtidigt tycker ca 95% att de själva inte är problemet. - Det är studiero på lektionerna - Jag bidrar till en bra studiemiljö (studiero, positivt klimat) Eleverna tycker att de har utvecklat sitt källkritiska tänkande. - Jag har utvecklat mitt källkritiska tänkande - I undervisningen får vi öva på att diskutera frågor där man kan tänka olika. Erasmus Genom Erasmusprojekt så har totalt 18 elever från Grans varit på olika elevmobiliteter (kurser och APL, deltagit i ”European Skills Competition in Animal Care” samt en gruppmobilitet). De länder som de varit i är Belgien, Nederländerna, Spanien, Italien, Island och Finland. 3 lärare har jobbskuggat, på Irland, i Spanien och Portugal och 2 har gjort ett förberedande besök på Island för att hitta APL platser och samarbetsskolor. Grupper av både Naturturismelever och djurelever från Nederländerna (samt deras lärare) har besökt skolan. Det har också anordnats en hästkurs med blandat deltagare från Belgien, Nederländerna och Grans. Grans har gått med i ett samarbetsprojekt inom Erasmus+ med syfte att förenkla deltagandet i Erasmusutbyten för elever med olika svårigheter. Övriga deltagande länder är Frankrike, Italien och Slovenien 2026-04-22 Lantbruk Mjölkproduktion och pris Grans 480 000 5.5 5 4.5 4 460 000 3.5 3 2.5 440 000 2 1.5 1 0.5 420 000 0 2021 2022 2023 2024 2025 Levererat kg mjölk Baspris tillägg ekomjölk Mjölkintäkterna har ökat stadigt de senaste åren och även om produktionen, kg mjölk, minskat något senaste året så har det kompenserats med högre pris. Djurhälsan fortsätter att bli bättre. Sjukdomar på kalvarna eller korna i samband med kalvning är nu sällsynta. Grovfodret har bra kvalité vilket gör att Grans har en jämn avkastning och på så vis blir det inga ”dippar” i energiförsörjningen på korna. Det fina grovfodret ger också lågt celltal i mjölken och visar på att korna har god hälsa. Bra värden för celltal, protein och fett i mjölken ger ett bättre pristillägg. Klimatåtgärder har gjorts som också ger pristillägg på mjölken. Bl a att det är lösdrift i ladugården, att gödseltunnan körs med en viss spridningsteknik och att klimatberäkningar görs varje år. Grans fortsätter att jobba med avelsstrategi som innebär att korna semineras med könssorterade doser på de bästa korna och resten semineras med köttraser, det semineras ca 50% av varje sort. Alla köttraskorsningar säljs vidare som kalv till en gård i Skellefteåområdet. Den förbättrade djurhälsan innebär färre djur som nödslaktas och högre medelålder på korna vilket ger ett överflöd av djur som gör att fler dräktiga kvigor kan säljas. Det nya sinkostallet kommer också att ge en bättre djurhälsa. Kök och städ Under året har det varit mycket personalbortfall på framför allt städsidan. Det har resulterat i en väldigt ansträngd personalsituation där kvalitén på städningen inte har varit möjligt att upprätthålla fullt ut. From febr/mars -26 är nu alla tjänster tillsatta. Köket fortsätter att leverera en hög kvalité på maten. Drygt 90% av eleverna tycker att skolmaten är god och att miljön i matsalen är trivsam. Ca 90% äter skolmat minst 3 dgr/vecka (många elever åker hem vid lunch på fredag). 2026-04-22 - Grans skolmat är god - Miljön i matsalen är trivsam Försäljning elevmåltider (avser internatelever) har minskat då internatboendet har minskat kraftigt de senaste 2 åren, främst beroende på större andel elever från Piteå. Försäljning av luncher ligger på en relativt stabil nivå efter pandemin. De senaste åren har också konferensverksamheten gett en bra intäkt. Internat Andelen elever som bor på internatet har tidigare (2019-2023) legat mellan 65-75 st men har de senaste 2 åren minskat kraftigt till att det, vid ingången av ht -25, var knappt 40 boende. Främst beroende på betydligt fler elever från Piteå from Ht 24 och färre från andra kommuner. From HT 25 så erbjuder Grans endast helpension för internateleverna (likvärdigt många andra skolor med internatverksamhet). 2026-04-22 De fasta kostnaderna för internatet, personal och lokalhyra, är lika stor oavsett hur många elever som bor på internatet. Nettokostnaden för internatet har då ökat kraftigt sen Ht 24 vilket måste finansieras med produktionsintäkter då internatkostnad inte ingår i elevdebiteringen. Av elevenkäten framgår att eleverna trivs bra på internatet och känner sig trygga där. Jag känner mig trygg på internatet och får det stöd jag behöver av - Jag trivs bra på internatet personalen på kvällstid Övrig verksamhet Grans erbjuder uthyrning av konferenslokaler och förtäring sen några år tillbaka vilket gett ett bra tillskott till finansiering av verksamheten. 2026-04-22 Under året har det också anordnats andra evenemang som gett intäkter till verksamheten, drygt 100 tkr, som Grandag och Koutsläpp (det senare anordnas tillsammans med Norrmejerier). Under 2025 kunde också Granparken öppnas igen då kommunen tillsatt budgetmedel för upprustning och personal under sommaren. Parken var mycket välbesökt och uppskattad. Grans har också bl a haft 2 öppet hus dagar/kvällar, anordnat SYV-träff, tagit emot åk 8 besök och erbjudit det vi kallar för ”utökade studiebesök”. Dvs vi tar emot intresserade elever, främst åk 9, på studiebesök till vår skola där vi också erbjuder övernattning för elev och vårdnadshavare om de kommer långväga ifrån. 2026-04-22 Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering

§ 75 Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering Diarienr 26BUN6 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade kränkningsärenden. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden antog 18 januari 2012 riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Senaste revideringen av rutinerna genomfördes 2014-12-10. Den nya skollagen har tydliga bestämmelser om huvudmannens ansvar. - Skapa system och rutiner för att förebygga och förhindra att kränkningar, trakasserier och diskriminering förekommer. - Skyldighet att upprätta rutiner för att säkerställa att uppgifter om kränkningar utreds tillräckligt, åtgärder vidtas och följs upp. - Har det juridiska och ekonomiska ansvaret om barn och elever far illa. Bakgrunden till skärpningen i lagstiftningen är att myndigheter och frivilligorganisationer uppmärksammat att kränkningar i skolmiljön är ett stort problem. Det har gjorts flera skadeståndsprocesser där elever blivit utsatta för kränkningar och försökt få rätt mot skolhuvudmannen men misslyckats. Ett annat skäl till lagändringen är att huvudmannen vid skadeståndskrav inte känt till missförhållandena i skolan. Därför har kravet på att huvudmannen ska informeras om incidenter införts. Arbetsgång för systematiskt arbete, skollagen 6 kap 10 § - handlingsplikten: Steg 1 Upptäcka och anmäla till förskolechef, rektor och barn- och utbildningsnämnden Steg 2 Utreda och analysera Steg 3 Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärder Steg 4 Följa upp och utvärdera regelbundet Steg 5 Ärendet avslutas Steg 6 Skicka återrapport till barn- och utbildningsnämnden Ärendet är inte öppet för allmänheten. Sammanträdesprotokoll 18 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Sammanställning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering 260520- 260615 Sammanträdesprotokoll 19 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§76 26BUN8 … 2024-xx-xx Dr.nr Sammanställning av skolfrånvaro Perioden: 26-05-20 till 26-06-15 Anmälningar Skola: Diarienummer: Backeskolan PRN 20265-5744 PRN 20265-5658 Backgårds PRN 20265-5694 Bergsviken PRN 20266-5933 PRN 20266-5932 PRN 20266-5930 PRN 20266-5929 PRN 20266-5928 PRN 20266-5927 PRN 20266-5926 PRN 20266-5925 PRN 20266-5923 PRN 20266-5922 PRN 20266-5921 PRN 20266-5919 PRN 20266-5918 PRN 20266-5882 PRN 20266-5881 PRN 20266-5880 PRN 20266-5879 PRN 20266-5878 PRN 20266-5877 PRN 20266-5824 PRN 20266-5823 PRN 20266-5822 PRN 20266-5816 PRN 20266-5815 PRN 20266-5814 PRN 20265-5599 PRN 20265-5598 PRN 20265-5597 Björklunda PRN 20265-5652 PRN 20265-5647 PRN 20265-5646 PRN 20265-5645 PRN 20265-5643 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr PRN 20265-5641 PRN 20265-5640 PRN 20265-5639 PRN 20265-5638 PRN 20265-5637 PRN 20265-5636 PRN 20265-5634 Böle PRN 20265-5656 PRN 20265-5655 PRN 20265-5654 PRN 20265-5653 Christina anpassad PRN 20266-5971 PRN 20266-5965 PRN 20266-5942 PRN 20266-5936 PRN 20266-5915 PRN 20266-5871 PRN 20266-5870 PRN 20266-5834 PRN 20266-5833 PRN 20266-5765 PRN 20266-5764 Christina F-6 PRN 20266-5958 PRN 20266-5956 PRN 20266-5955 PRN 20266-5954 PRN 20266-5953 PRN 20266-5952 PRN 20266-5951 PRN 20266-5950 PRN 20266-5949 PRN 20266-5948 PRN 20266-5947 PRN 20266-5946 PRN 20266-5945 PRN 20266-5944 PRN 20266-5943 PRN 20266-5941 PRN 20266-5940 PRN 20266-5939 PRN 20266-5937 Hortlax PRN 20266-5807 PRN 20266-5806 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr PRN 20266-5805 PRN 20266-5801 PRN 20266-5800 PRN 20266-5799 PRN 20266-5798 PRN 20266-5797 PRN 20266-5796 PRN 20266-5795 PRN 20266-5794 PRN 20266-5793 PRN 20266-5792 PRN 20266-5791 PRN 20266-5790 PRN 20266-5789 PRN 20266-5788 PRN 20266-5787 PRN 20266-5786 PRN 20266-5785 PRN 20266-5784 PRN 20266-5783 PRN 20266-5782 PRN 20266-5781 PRN 20266-5780 PRN 20266-5779 PRN 20266-5778 PRN 20266-5777 PRN 20266-5776 PRN 20266-5775 PRN 20266-5774 PRN 20266-5773 PRN 20266-5772 PRN 20266-5771 PRN 20266-5770 PRN 20266-5769 PRN 20266-5768 PRN 20266-5767 PRN 20266-5766 Jävre PRN 20266-5974 PRN 20266-5973 PRN 20266-5972 PRN 20266-5924 PRN 20266-5917 PRN 20266-5883 PRN 20266-5873 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr Kullen PRN 20265-5632 PRN 20265-5631 PRN 20265-5630 PRN 20265-5629 PRN 20265-5628 PRN 20265-5627 Långskata PRN 20265-5685 PRN 20265-5684 PRN 20265-5683 PRN 20265-5682 Pitholm 4-6 PRN 20265-5672 PRN 20265-5671 PRN 20265-5670 PRN 20265-5668 PRN 20265-5667 PRN 20265-5665 Pitholm 7-9 PRN 20265-5651 PRN 20265-5650 PRN 20265-5649 PRN 20265-5648 PRN 20265-5644 PRN 20265-5642 Porsnäs 7-9 PRN 20266-5858 PRN 20266-5857 PRN 20266-5856 PRN 20266-5853 PRN 20266-5852 PRN 20266-5843 PRN 20266-5825 PRN 20265-5751 PRN 20265-5749 PRN 20265-5728 PRN 20265-5727 PRN 20265-5725 PRN 20265-5724 PRN 20265-5723 PRN 20265-5722 PRN 20265-5721 PRN 20265-5718 PRN 20265-5717 PRN 20265-5716 PRN 20265-5715 PRN 20265-5714 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr PRN 20265-5713 PRN 20265-5712 PRN 20265-5711 PRN 20265-5710 PRN 20265-5709 PRN 20265-5707 PRN 20265-5706 PRN 20265-5702 PRN 20265-5701 PRN 20265-5700 PRN 20265-5699 Rosvik PRN 20265-5693 Sjulnäs PRN 20265-5595 PRN 20265-5594 PRN 20265-5593 PRN 20265-5592 PRN 20265-5591 PRN 20265-5590 PRN 20265-5589 PRN 20265-5588 PRN 20265-5587 PRN 20265-5586 PRN 20265-5585 PRN 20265-5584 PRN 20265-5583 PRN 20265-5582 PRN 20265-5581 PRN 20265-5580 PRN 20265-5579 PRN 20265-5578 PRN 20265-5576 PRN 20265-5575 PRN 20265-5574 PRN 20265-5573 PRN 20265-5572 PRN 20265-5571 PRN 20265-5570 PRN 20265-5569 PRN 20265-5568 PRN 20265-5567 PRN 20265-5566 PRN 20265-5564 PRN 20265-5562 PRN 20265-5561 PRN 20265-5560 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr PRN 20265-5559 PRN 20265-5558 PRN 20265-5557 PRN 20265-5556 PRN 20265-5555 PRN 20265-5554 PRN 20265-5553 PRN 20265-5552 PRN 20265-5550 PRN 20265-5549 PRN 20265-5548 PRN 20265-5547 Solander 4-6 PRN 20266-5874 PRN 20266-5860 PRN 20266-5855 PRN 20266-5854 PRN 20266-5851 PRN 20266-5850 PRN 20266-5849 PRN 20266-5848 PRN 20266-5847 PRN 20266-5846 PRN 20266-5845 PRN 20266-5844 PRN 20266-5842 PRN 20266-5841 PRN 20266-5840 PRN 20266-5839 PRN 20266-5838 PRN 20266-5837 PRN 20266-5836 PRN 20266-5835 Solander 7-9 PRN 20266-5868 PRN 20266-5867 PRN 20266-5866 PRN 20266-5865 PRN 20266-5864 PRN 20266-5863 PRN 20266-5862 PRN 20266-5861 PRN 20266-5859 Strömnäs PRN 20266-5812 PRN 20265-5731 PRN 20265-5730 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr PRN 20265-5729 PRN 20265-5720 PRN 20265-5719 PRN 20265-5708 PRN 20265-5705 PRN 20265-5704 PRN 20265-5703 PRN 20265-5698 PRN 20265-5697 PRN 20265-5696 PRN 20265-5695 PRN 20265-5675 PRN 20265-5673 PRN 20265-5669 PRN 20265-5663 PRN 20265-5660 PRN 20265-5659 Svensby PRN 20265-5626 PRN 20265-5625 PRN 20265-5624 PRN 20265-5623 PRN 20265-5622 PRN 20265-5621 PRN 20265-5620 PRN 20265-5619 PRN 20265-5618 PRN 20265-5617 PRN 20265-5615 PRN 20265-5614 PRN 20265-5613 PRN 20265-5612 PRN 20265-5611 PRN 20265-5610 PRN 20265-5609 PRN 20265-5608 PRN 20265-5607 PRN 20265-5606 PRN 20265-5605 PRN 20265-5604 PRN 20265-5603 PRN 20265-5602 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr Avslut Skola: Diarienummer: Hortlax PRN 20266-5810 PRN 20266-5809 PRN 20266-5808 PRN 20266-5804 PRN 20266-5803 PRN 20265-5679 Porsnäs 4-6 PRN 20266-5904 PRN 20266-5903 PRN 20266-5902 PRN 20266-5901 PRN 20266-5900 PRN 20266-5899 PRN 20266-5898 PRN 20266-5897 PRN 20266-5896 PRN 20266-5895 PRN 20266-5894 PRN 20266-5893 PRN 20266-5892 PRN 20266-5891 PRN 20266-5890 PRN 20266-5889 PRN 20266-5888 PRN 20266-5887 PRN 20266-5886 Sjulnäs PRN 20265-5577 PRN 20265-5565 PRN 20265-5563 PRN 20265-5551 Sjulsmark PRN 20266-5911 PRN 20266-5910 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se 2024-xx-xx Dr.nr PRN 20266-5909 PRN 20266-5908 PRN 20266-5907 PRN 20266-5906 PRN 20266-5905 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Rapport från kontaktpolitiker

§ 77 Redovisning av anmälda handlingar Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälda handlingar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Anmälda handlingar • DB-0017 Delegationsbeslut Anvisning för ledningsuppdrag(dnr 26BUN40-33) • §42 KSAPU Förslag till beviljande av medel ur klimatpotten för utomhuskojor till förskolegårdar(dnr 26BUN40-34) • §51 KSAPU Omräkning av ersättning till förtroendevalda 2026(dnr 26BUN40-35) • §51 KSAPU Omräkning av ersättning till förtroendevalda 2026(dnr 26BUN40-36) • §132 KS Månadsbokslut april 2026 samt helårsprognos(dnr 26BUN40-37) • Fördjupad månadsrapport april 2026(dnr 26BUN40-38) • §144 KS Riktlinjer för inköp(dnr 26BUN40-41) • Protokoll BUNAU juni 2026-06-08 signerat(dnr 26BUN1-5) Sammanträdesprotokoll 22 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§ 78 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner anmälningar av delegationsbeslut. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Delegationsbeslut • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-9) • 9.1 Beslut om utökad tid i fritidshem (dnr 26BUN128-1) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-10) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-36) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-37) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-38) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-39) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-44) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-42) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-43) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-40) • 9.3 Beslut om avstängning från fritidshem på grund av obetalda avgifter (dnr 26BUN140-1) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-14) Sammanträdesprotokoll 23 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-15) • Beslut - Begäran om allmän handling (dnr 26BUN146-1) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-8) • 13.1 Beslut att bevilja studier vid folkhögskola för elever som är under 18 år (dnr 26BUN10-6) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-35) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-34) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-33) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-32) • 7.4, 7.14 Beslut om maxantal elever för mottagande (dnr 26BUN123-1) • 7.4, 7.14 Beslut om maxantal elever för mottagande (dnr 26BUN123-1) Sammanträdesprotokoll 24 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§ 79 Rapport från kontaktpolitiker Diarienr 26BUN5 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av genomförda kontaktpolitikerbesök. Ärendebeskrivning Ledamöter (ordinarie och ersättare) i Barn- och utbildningsnämnden har ett kontaktpolitikeruppdrag där den kontaktpolitiska verksamheten har för avsikt att vara ett stöd för nämnden i att fortlöpande få information om förvaltningens verksamheter, hur arbetet i stort fortskrider samt att förbättra uppföljningen inom verksamheterna. Kontaktpolitikerna ska hålla sig informerade om tilldelad verksamhet och vara väl insatta i verksamhetens arbetssätt och förutsättningar. Detta görs genom att kontaktpolitiker ges möjlighet att fördjupa sig inom tilldelat verksamhetsområde för att sedan redovisa för övriga nämndledamöter under denna punkt, Rapport från kontaktpolitiker. Kontaktpolitiker ges möjlighet till tre kontaktdagar per år med ersättning. För ledamöter utgår en extra dag för besök i gymnasieskolan. Anteckning Gun Jonsson (S) redogör för sitt och Malin Stenvall Vikstens (M) kontaktpolitikerbesök 29 april 2026 vid Strömnäsbackens förskola. Gerd Sävenstedt (S) redogör för sitt och och Samuel Petterssons (S) kontaktpolitikerbesök vid Christinaskolans F-6 och 7-9 verksamhet den 27 maj 2026. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C): föreslår att Barn- och utbildningsnämnden tar del av de genomförda kontaktpolitikerbesöken. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 25 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§ 80 Ordförande och Förvaltningschef informerar Diarienr 26BUN4 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Förvaltningschef informerar att rekryteringen av ny avdelningschef för förskolan nu är avslutad. Jennie Bodin som just nu arbetar som avdelningschef på socialtjänsten tillträder tjänsten efter sommaren. Fram till tillträdesdatumet går biträdande avdelningschef för grundskolan Robert Fahlgren in som tillförordnad avdelningschef för förskolan. Sveriges Lärare har sagt upp sitt samverkansavtal med Piteå kommun och avtalet löper ut den 8 augusti 2026. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Motion (SLP) – Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor