Barn- och utbildningsnämnden — 24 juni 2026

§ 69 Borttagen på grund av sekretess Diarienr 26BUN70 Sammanträdesprotokoll 5 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 § 70 Motion (SLP) – Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor Diarienr 25BUN266 Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendebeskrivning 2025-09-26 inkom Skol och Landsbygdspartiet med en motion ställd till kommunfullmäktige gällande Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta om fyra insatser för att motverka mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa hos ungdomar i Piteå kommuns skolor. KF beslutade att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning (KF 2025-10-27 § 287). Psykisk ohälsa hos unga (som ibland kan vara kopplad till sk. Mobbing) är en komplex samhällsfråga där både forskning och erfarenhet pekar på att flera nivåer måste samverka: individ, familj, skola, hälso- och sjukvård samt samhällsstruktur. I den redogörelse som utbildningsförvaltningen lämnat som underlag till beredningen beskrivs vilka insatser som redan görs inom förvaltningen och i kommunens skolor, hur samverkan mellan andra samhällsinstanser sker, hur statistik och åtgärder följs upp av barn- och utbildningsnämnden samt hur nämnden, utifrån statistik och analys, vidtar åtgärder för att förbättra arbetet. Eftersom ett omfattande arbete redan sker i Piteås skolor för att motverka långvariga problem med mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa (insatser som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund) och eftersom psykisk ohälsa hos unga är ett komplext samhällsproblem som kräver insatser från flera samhällsfunktioner, inte minst flera förvaltningar i Piteå kommun, skulle en handlingsplan riktad till utbildningsförvaltningen inte nå det mål som motionärerna önskar. Motionen bör därför avslås. Förvaltningschef Malin Westling redogör för ärendet. Sammanträdesprotokoll 6 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Motion (SLP) - Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor • Redogörelse för Piteås skolors arbete för att motverka mobbing, kränkningar, psykisk ohälsa Sammanträdesprotokoll 7 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 § 71 Kvalitetsrapport – Enkelt att bo attraktivt, 2026 Diarienr 26BUN97 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna kvalitetsrapporten – Enkelt att bo attraktivt, 2026. Ärendebeskrivning Enligt skollagstiftningen ansvarar Piteå kommun som huvudman för att planera, följa upp och utveckla utbildningen, vilket också ska göras på enhetsnivå. Den här rapporten skrivs i syfte att bidra till att ge goda förutsättningar för barnens och elevernas lärande. Den presenterar skolväsendets resultat och processer inom målområdet och gör en sammanfattande och framåtblickande analys av vilka behov som finns. Den bidrar därigenom till att huvudmannen kan fatta informerade beslut för att fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rapporten tar sin utgångspunkt i de kommunala strategier, utvecklingsprogram, riktlinjer samt barn- och utbildningsnämndens specifika insatsområden som verksamheten ska uppfylla och efterleva. För att skapa nulägesbedömningen analyseras tillgänglig statistik och avdelningschefernas rapporter om kvaliteten avseende förskola/skola och hem samt Skolverkets framgångsfaktorer gällande hälsofrämjande lärmiljö Utifrån rapportens analys och respektive avdelnings angivna utvecklingsområden anser förvaltningens ledningsgrupp att ett stort arbete redan pågår för att öka måluppfyllelsen ytterligare inom området ”Enkelt att bo attraktivt”. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp föreslår därför att barn- och utbildningsnämnden inte utdelar några ytterligare uppdrag i anslutning till denna kvalitetsrapport. Förvaltningschef Malin Westling föredrar kvalitetsrapporten. Förslag Jalinda Ren (M): yrkar att nämnden godkänner kvalitetsrapporten med ändringsförslaget att under "Utvecklingsområden kommande två år, Trygghet och studiero" justera det andra utvecklingsområdet till att även omfatta stärkt ledarskap enligt följande: Sammanträdesprotokoll 8 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 "Fortsätta ha fokus på trygghet och studiero genom stärkt ledarskap, tydlighet och strukturerade lektioner. Det som kan förbättras är hur elevdatorer nyttjas och att framåt ska planera för mobilfri skola." Ordförande Anton Li Nilsson (C): Yrkar bifall till Jalinda Rens (M) förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Kvalitetsrapport – Enkelt att bo attraktivt, 2026 Sammanträdesprotokoll 9 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 § 72 Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 Diarienr 26BUN96 Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027. Reservationer Jalinda Ren (M), Mikael Wikström (M) och Malin Stenvall Viksten (M) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Förvaltningschef Malin Westling, verksamhetschef Malin Wikström och lokalstrateg Jenny Bergman föredrar Utbildningsförvaltningens förslag till Strategisk plan 2027- 2029 och budget 2027. I förslaget till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 beskrivs vilka investeringar och verksamhetsförändringar Utbildningsförvaltningen ser den kommande treårsperioden samt kostnadspåverkan kopplat till dessa. Bland annat behöver både förskolan, gymnasieskolan och elevhälsan utöka med en chef vardera för att klara av att följa Piteå kommuns riktlinjer för personalpolitik och det maximala antalet underanställda per chef. Propositionen (2025/26:196) innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare. Grundskolan och gymnasieskolan ser båda ett stort behov av utökat antal tjänster för att kunna bemöta dessa lagkrav. Barn- och utbildningsnämnden beslutade under 2025 att samtliga elever i den anpassade grundskolan ska erbjudas möjlighet att ansöka om skjuts mellan bostaden och det anpassade fritidshemmet. Beslutet är förenat med kostnader som inför kommande läsår inte ryms inom den befintliga budgetramen. Den totala driftskostnadseffekten på samtliga verksamhetsförändringar som Utbildningsförvaltningen bedömer som nödvändiga för att efterleva lagkrav och politiska beslut uppgår till 44,3 mkr och finns beskrivet i Strategisk plan 2027-2029, med tillhörande bilagor. Utbildningsförvaltningen ser kontinuerligt över skolstrukturen för att möta framtida behov utifrån nya bostadsområden och förändrat barnantal. Många förskolor och Sammanträdesprotokoll 10 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 skolor har problem med inomhusmiljön, vilket lett till att verksamheter flyttats till moduler. Behovet av nya lokaler ökar och befintliga utvärderas för ombyggnation eller utbyggnad. Barn- och utbildningsnämnden arbetar med en långsiktig investeringsplan för att säkerställa lokaler av god kvalitet i hela kommunen. Den totala investeringsplanen uppgår för budgetåret 2027 till 182,8 mkr. Förslag Jalinda Ren (M): Yrkar att nämnden godkänner Förslag till strategisk plan, med tillägg att på sida 10 under "nämnden/styrelsens insatsområden för ökad måluppfyllelses" lägga till ytterligare ett insatsområde enligt följande: "Att ha som fokus och aktivt arbeta med att stärka elevernas intresse för lärande och kunskap". Motivering Jalinda Ren (M): Intresse för kunskap och lärande är en av den fundamentala grundpelaren till en lyckad skolgång. Skolinspektionens enkät visar att när kommunens elever i åk 5 svarar på frågan om i vilken omfattning lärarna får dig intresserad av skolarbetet så hamnar Piteå bland de 25 % sämsta av kommunerna. Även när Pedagogisk personal i grundskola svarade på frågan om hur ofta de lyckas med att väcka elevernas intresse för skolarbete så hamnade Piteå även där bland de 25% sämsta av alla Sveriges kommuner. Barn- och utbildningsnämnden bör därmed prioriterar en ökad insats, mer stöd och fokus på att stärka intresse för lärande och en roligare skolgång för alla barn. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C): föreslår att Barn- och utbildningsnämnden godkänner Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027. Gerd Sävenstedt (S): Yrkar bifall till Anton Li Nilssons (C) förslag Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två förslag till beslut. Ordförande redogör för beslutsgången och finner att Barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt Anton Li Nilssons (C) förslag. Beslutsunderlag • Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 • Bilaga 1.1 Utemiljö, arbetsmiljö, reinvesteringar Sammanträdesprotokoll 11 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 • Bilaga 1.1.4 Böleprojektet Om- och tillbyggnad • Bilaga 1.1.5 Stadsutveckling Öster BUN • Bilaga 1.1.6 Solanderprojektet Om- och nybyggnad • Bilaga 1.1.7 Uthyrning lokaler • Bilaga 1.1.8 Strömbackaskolan Tor Ombyggnad • Bilaga 1.1.9 Sjulnässkolan Tillbyggnad • Bilaga 1.1.10 Rosvik förskola och skola Ny- och tillbyggnad • Bilaga 1.1.11 Berget Ny förskola • Bilaga 1.1.12 Kullenskolan Ombyggnad • Bilaga 1.1.13 Svensbyn Ny förskola • Bilaga 1.1.14 Myrans förskola Ombyggnad • Bilaga 1.1.15 Strömbackaskolan Huvudentré Tillbyggnad • Bilaga 1.1.16 Bergsviksskolan Ombyggnad • Bilaga 1.1.17 Porsnässkolan Nybyggnad • Bilaga 1.1.19 Bergsvikens förskola Nybyggnad • Bilaga 1.1.20 Jävre Ny förskola • Bilaga 1.1.21 Hortlaxskolan Matsal Om- och tillbyggnad • Bilaga 1.1.22 Grans Kök Om- och tillbyggnad • Bilaga 1.1.23 Grans Elevhem 3-6 Ombyggnad • Bilaga 1.1.24 Grans Elevhem 2 Ombyggnad • Bilaga 1.1.25 Öjebyn ny förskola • Bilaga 1.1.26 Svensby skola Tillbyggnad • Bilaga 1.2 Om- och tillbyggnader lokaler • Bilaga 6 Driftkonsekvenser på grund av investeringar • Investeringsplan 2027-2029 • Bilaga 2.1 Utökat behov av rektorer Förskolan • Bilaga 2.2 Verksamhetsutvecklare Grundskolan • Bilaga 2.3 Tid för undervisningsuppdraget Grundskolan • Bilaga 2.4 Mobilförbud Grundskolan • Bilaga 2.5 Skolbibliotekssystem • Bilaga 2.6 Utökad behov av bitr. rektor Gymnasiet • Bilaga 2.7 Tid för undervisningsuppdraget Gymnasiet Sammanträdesprotokoll 12 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 • Bilaga 2.8 Nya elevbygget behov av instruktör Gymnasiet • Bilaga 2.9 Utökade kostnader för införande av grundläggande behörighet Gymnasiet • Bilaga 2.10 Utökning enhetschef Elevhälsan • Bilaga 2.11 Utökade kostnader pga ändrade riktlinjer för skolskjuts till anpassad grundskola, Förvaltning • Driftsäskanden Verksamhetsförändringar 2027 MKR Sammanträdesprotokoll 13 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 § 73 Överenskommelse Ensam är inte stark – Samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Diarienr 26BUN122 Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår att kommunstyrelsen godkänner överenskommelsen Ensam är inte stark – samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten. Ärendebeskrivning Kommunerna i Norrbotten, tillsammans med Norrbottens Kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har tagit fram en gemensam överenskommelse inom ramen för det nationella initiativet Ensam är inte stark. Överenskommelsen syftar till att stärka kommunernas kapacitet att bedriva långsiktig och kvalitativ skolutveckling genom ökad samverkan, lärande och gemensamma lösningar. Överenskommelsen gäller för perioden 2026–2027 med fokus på att utveckla strukturer för samarbete, identifiera gemensamma utvecklingsområden samt bidra till en mer likvärdig utbildning i hela länet. Genom överenskommelsen åtar sig kommunen att förankra initiativet i den egna organisationen, integrera relevanta samarbeten i styrning och ledning, delta aktivt i gemensam planering, genomförande och uppföljning samt bidra till ett gemensamt lärande. Överenskommelsen innebär inga direkta ekonomiska åtaganden i form av avgifter eller investeringar. Arbetet ska i huvudsak bedrivas inom ramen för befintliga resurser. Samtidigt kan deltagandet medföra indirekta kostnader i form av arbetstid för nyckelpersoner, deltagande i gemensamma aktiviteter och utvecklingsinsatser samt eventuell prioritering/omfördelning av resurser till gemensamma utvecklingsområden. Förvaltningschef Malin Westling redogör för ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Skrivelse: Ensam är inte stark – Överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Sammanträdesprotokoll 14 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 • Överenskommelse: Ensam är inte stark – överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Sammanträdesprotokoll 15 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 § 74 Verksamhetsredovisning 2025 Grans Naturbruksgymnasium Diarienr 26BUN114 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av verksamhetsredovisning 2025 för Grans Naturbruksgymnasium. Ärendebeskrivning Resultatet för 2025 visar ett underskott på knappt 1,5 mnkr, vilket främst förklaras av minskade elevintäkter till följd av färre elever och en tydlig nedgång i antalet internatboende. I genomsnitt hade skolan omkring tio färre elever än föregående år, samtidigt som andelen elever från Piteå ökade till drygt 50 %. Detta har minskat intäkterna från internat och elevmåltider, då färre elever bor på skolan. Trots detta har underskottet kunnat begränsas tack vare ökade produktionsintäkter inom lantbruket och andra verksamheter, samt lägre kostnader för bland annat djurfoder och periodvis vakanta tjänster. Samtidigt visar statistiken att verksamheten i stort är effektiv. De flesta verksamhetsområden uppvisar överskott och en förbättrad produktivitet. Inom utbildningen ligger examensgraden och betygsresultaten över rikssnittet, och elevernas trivsel är hög enligt Grans egen elevenkät som genomförs varje år. Även personalstatistiken visar positiva tendenser med minskad sjukfrånvaro och ökat frisknärvaro. Sammantaget pekar statistiken på en ekonomiskt ansträngd situation kopplad till elevminskningen, men med starka resultat i kärnverksamheten och god kvalitet i både utbildning och drift. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 16 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 Beslutsunderlag • Verksamhetsredovisning 2025 Grans Naturbruksgymnasium Sammanträdesprotokoll 17 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§ 75 Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering Diarienr 26BUN6 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade kränkningsärenden. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden antog 18 januari 2012 riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Senaste revideringen av rutinerna genomfördes 2014-12-10. Den nya skollagen har tydliga bestämmelser om huvudmannens ansvar. - Skapa system och rutiner för att förebygga och förhindra att kränkningar, trakasserier och diskriminering förekommer. - Skyldighet att upprätta rutiner för att säkerställa att uppgifter om kränkningar utreds tillräckligt, åtgärder vidtas och följs upp. - Har det juridiska och ekonomiska ansvaret om barn och elever far illa. Bakgrunden till skärpningen i lagstiftningen är att myndigheter och frivilligorganisationer uppmärksammat att kränkningar i skolmiljön är ett stort problem. Det har gjorts flera skadeståndsprocesser där elever blivit utsatta för kränkningar och försökt få rätt mot skolhuvudmannen men misslyckats. Ett annat skäl till lagändringen är att huvudmannen vid skadeståndskrav inte känt till missförhållandena i skolan. Därför har kravet på att huvudmannen ska informeras om incidenter införts. Arbetsgång för systematiskt arbete, skollagen 6 kap 10 § - handlingsplikten: Steg 1 Upptäcka och anmäla till förskolechef, rektor och barn- och utbildningsnämnden Steg 2 Utreda och analysera Steg 3 Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärder Steg 4 Följa upp och utvärdera regelbundet Steg 5 Ärendet avslutas Steg 6 Skicka återrapport till barn- och utbildningsnämnden Ärendet är inte öppet för allmänheten. Sammanträdesprotokoll 18 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Sammanställning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering 260520- 260615 Sammanträdesprotokoll 19 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 § 76 Anmälan om skolfrånvaro Diarienr 26BUN8 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade ärenden om skolfrånvaro. Ärendebeskrivning I Skollagen 7 kapitel står att alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och lagstadgad rätt till kostnadsfri utbildning. Skolplikten innebär att grundläggande utbildning är obligatorisk och att eleven måste delta i den utbildning som anordnas om barnet inte har giltigt skäl att utebli. Vidare ska alla skolor bedriva ett arbete som främjar närvaro och förebygger frånvaro i utbildningen. En viktig faktor i ett framgångsrikt arbete för att främja närvaro är att skolan snabbt kommer i gång med att följa upp elever direkt när de är frånvarande för att förhindra att ströfrånvaro går över i ett etablerat beteende. Tidig upptäckt och tidiga insatser vid såväl giltig som ogiltig frånvaro är framgångsfaktorer för att få tillbaka elever i undervisning. Piteå kommun ska både som huvudman och hemkommun se till att alla folkbokförda elever i Piteå fullgör sin skolgång och får föreskriven utbildning. Det innebär att Piteå kommun bevakar alla skolpliktiga barn som bor i kommunen. I de fall vårdnadshavarna inte samarbetar med skolan, följer överenskommelser, kommer till möten eller aktivt agerar för att eleven kommer till skolan anmäler rektor detta till nämnden som har möjlighet att besluta om ett vitesföreläggande. Rektor ska skyndsamt utreda orsak till frånvaro om en elev har upprepad eller längre frånvaro oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Detta görs enligt rutin om skolpliktsbevakning när en elev haft 20 % frånvaro eller mer under en period av 60 kalenderdagar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 20 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 Beslutsunderlag • Sammanställning av skolfrånvaro 260520-260615 Sammanträdesprotokoll 21 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§ 77 Redovisning av anmälda handlingar Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälda handlingar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Anmälda handlingar • DB-0017 Delegationsbeslut Anvisning för ledningsuppdrag(dnr 26BUN40-33) • §42 KSAPU Förslag till beviljande av medel ur klimatpotten för utomhuskojor till förskolegårdar(dnr 26BUN40-34) • §51 KSAPU Omräkning av ersättning till förtroendevalda 2026(dnr 26BUN40-35) • §51 KSAPU Omräkning av ersättning till förtroendevalda 2026(dnr 26BUN40-36) • §132 KS Månadsbokslut april 2026 samt helårsprognos(dnr 26BUN40-37) • Fördjupad månadsrapport april 2026(dnr 26BUN40-38) • §144 KS Riktlinjer för inköp(dnr 26BUN40-41) • Protokoll BUNAU juni 2026-06-08 signerat(dnr 26BUN1-5) Sammanträdesprotokoll 22 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§ 78 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner anmälningar av delegationsbeslut. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Delegationsbeslut • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-9) • 9.1 Beslut om utökad tid i fritidshem (dnr 26BUN128-1) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-10) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-36) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-37) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-38) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-39) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-44) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-42) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-43) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-40) • 9.3 Beslut om avstängning från fritidshem på grund av obetalda avgifter (dnr 26BUN140-1) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-14) Sammanträdesprotokoll 23 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-15) • Beslut - Begäran om allmän handling (dnr 26BUN146-1) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-8) • 13.1 Beslut att bevilja studier vid folkhögskola för elever som är under 18 år (dnr 26BUN10-6) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-35) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-34) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-33) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-32) • 7.4, 7.14 Beslut om maxantal elever för mottagande (dnr 26BUN123-1) • 7.4, 7.14 Beslut om maxantal elever för mottagande (dnr 26BUN123-1) Sammanträdesprotokoll 24 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§ 79 Rapport från kontaktpolitiker Diarienr 26BUN5 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av genomförda kontaktpolitikerbesök. Ärendebeskrivning Ledamöter (ordinarie och ersättare) i Barn- och utbildningsnämnden har ett kontaktpolitikeruppdrag där den kontaktpolitiska verksamheten har för avsikt att vara ett stöd för nämnden i att fortlöpande få information om förvaltningens verksamheter, hur arbetet i stort fortskrider samt att förbättra uppföljningen inom verksamheterna. Kontaktpolitikerna ska hålla sig informerade om tilldelad verksamhet och vara väl insatta i verksamhetens arbetssätt och förutsättningar. Detta görs genom att kontaktpolitiker ges möjlighet att fördjupa sig inom tilldelat verksamhetsområde för att sedan redovisa för övriga nämndledamöter under denna punkt, Rapport från kontaktpolitiker. Kontaktpolitiker ges möjlighet till tre kontaktdagar per år med ersättning. För ledamöter utgår en extra dag för besök i gymnasieskolan. Anteckning Gun Jonsson (S) redogör för sitt och Malin Stenvall Vikstens (M) kontaktpolitikerbesök 29 april 2026 vid Strömnäsbackens förskola. Gerd Sävenstedt (S) redogör för sitt och och Samuel Petterssons (S) kontaktpolitikerbesök vid Christinaskolans F-6 och 7-9 verksamhet den 27 maj 2026. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C): föreslår att Barn- och utbildningsnämnden tar del av de genomförda kontaktpolitikerbesöken. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 25 (25) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§ 80 Ordförande och Förvaltningschef informerar Diarienr 26BUN4 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Förvaltningschef informerar att rekryteringen av ny avdelningschef för förskolan nu är avslutad. Jennie Bodin som just nu arbetar som avdelningschef på socialtjänsten tillträder tjänsten efter sommaren. Fram till tillträdesdatumet går biträdande avdelningschef för grundskolan Robert Fahlgren in som tillförordnad avdelningschef för förskolan. Sveriges Lärare har sagt upp sitt samverkansavtal med Piteå kommun och avtalet löper ut den 8 augusti 2026. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Motion (SLP) – Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor

§70 25BUN266 … Motion Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor Bakgrund Piteå kommun har som mål att vara Sveriges barnvänligaste kommun. Trots detta visar resultaten från den återkommande hälso- och livsstilsundersökningen Personligt samma mönster år efter år. Under minst tio år har mellan 24 och 30 elever årligen uppgett att de blivit mobbade, och kränkningarna har inte minskat över tid. Likaså är stress, sömnsvårigheter, nedstämdhet och psykisk ohälsa oförändrade. I redovisningar framhålls ofta att omkring 80 % av eleverna mår bra. Men detta kan inte tolkas som att skolan fungerar väl för alla. Man mår inte bättre än den eller de som mår sämst. Att jämföra sig med kommuner som har sämre resultat är inte heller en acceptabel måttstock. Kommunfullmäktige har dessutom fattat beslut om att Piteå ska vara Sveriges barnvänligaste kommun. För att denna ambition ska bli verklighet krävs att vi tydligt synliggör vilka konkreta åtgärder som faktiskt genomförts, vilka som har verkningsfull effekt och vad som ytterligare behöver göras. Rättslig grund och tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden antog redan 2012-01-18 riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Dessa reviderades senast 2014-12-10. Den nya skollagen ställer tydliga krav på huvudmannens ansvar: - Skapa system och rutiner för att förebygga och förhindra kränkningar, trakasserier och diskriminering. - Utreda alla uppgifter om kränkningar, vidta och följa upp åtgärder. - Huvudmannen har det juridiska och ekonomiska ansvaret när barn far illa. Enligt skollagen 6 kap 10 § ska arbetet ske systematiskt i följande steg: 1. Upptäcka och anmäla 2. Utreda och analysera 3. Åtgärda med verkningsfulla insatser 4. Följa upp och utvärdera 5. Avsluta ärendet 6. Skicka återrapport till Barn- och utbildningsnämnden. Trots denna struktur visar resultaten att problemen kvarstår. Problem - Ingen tydlig redovisning finns över vilka konkreta insatser som genomförts, vilka effekter de haft eller varför resultaten inte förbättras. - Kommunens mål att vara Sveriges barnvänligaste kommun riskerar att bli en tom ambition utan systematisk uppföljning och tydliga, verkningsfulla åtgärder. Förslag För att bryta den långvariga stagnationen föreslår vi att Kommunfullmäktige beslutar: 1. Redovisning och analys - Barn- och utbildningsnämnden ska till kommunfullmäktige senast 31 mars 2026 redovisa: - Vilka åtgärder som hittills vidtagits för att förebygga mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa. - Vilka åtgärder som bedömts som effektiva eller ineffektiva. - En analys av varför problemen kvarstår trots nuvarande arbete. 2. Handlingsplan med mätbara mål - En ny kommunövergripande handlingsplan ska tas fram för att minska mobbning, kränkningar, stress och psykisk ohälsa. - Handlingsplanen ska innehålla konkreta och mätbara mål för minskning av mobbning och psykisk ohälsa inom tre år. 3. Årlig uppföljning och öppen redovisning - Barn- och utbildningsnämnden ska årligen redovisa till kommunfullmäktige hur arbetet framskrider, inklusive statistik, resultat och vidtagna förbättringsåtgärder. 4. Delaktighet från elever och föräldrar - Elever och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i framtagande och uppföljning av handlingsplanen för att säkerställa förankring och verklighetsnära åtgärder. Motivering Trots tio års återkommande undersökningar har varken mobbning, kränkningar, stress eller psykisk ohälsa minskat. För att leva upp till ambitionen att vara Sveriges barnvänligaste kommun måste Piteå gå från ord till handling. En tydlig redovisning, skarpa mål och årlig uppföljning är avgörande för att barn och ungdomar ska känna sig trygga och må bra i skolan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: - Uppdra åt Barn- och utbildningsnämnden att senast 31 mars 2026 redovisa vidtagna åtgärder, deras effekt och förslag på ytterligare nödvändiga insatser. - Uppdra åt Barn- och utbildningsnämnden att tillsammans med elever och föräldrar ta fram en ny handlingsplan med mätbara mål för att minska mobbning, kränkningar, stress och psykisk ohälsa. - Besluta att årlig uppföljning och redovisning av resultat och fortsatta åtgärder ska ske till kommunfullmäktige. Piteå, 2025-09-26 Anders Nordin Lars Larsson Eva Nordlund Skrivelse Datum: 2026-05-20 Redogörelse för Piteås skolors arbete för att motverka mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa Bakgrund 2025-09-26 inkom Skol och Landsbygdspartiet med en motion ställd till kommunfullmäktige (KF) gällande Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor. I motionen föreslås KF besluta om fyra insatser för att motverka mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa hos ungdomar i Piteå kommuns skolor. KF beslutade att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden (BUN) för beredning. I denna redogörelse kommer utbildningsförvaltningen att beskriva vad som redan görs inom vart och ett av dessa insatsområden. Innan det görs är det dock viktigt att sätta frågan i ett nationellt perspektiv. Enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, bedömer 77 % av unga sitt allmäntillstånd som bra men andelen har minskat samtidigt som andelen med psykiska besvär är fortsatt hög. Oro och ångest är vanligast bland tjejer. En majoritet bland unga, 56 %, uppger att de lider av ängslan, ångest eller oro. Allra högst är andelen bland tjejer med svensk bakgrund, där 76 % uppger psykiska problem. Under 2021 skedde en kraftig ökning av unga tjejer i åldern 13-19 år som vårdats för självskada och självmordsförsök. Antalet ligger kvar på samma nivå under följande år.1 Även om Piteås statistik i Personligt inte förbättrats under de senaste åren, som motionärerna påpekar, har de inte heller försämrats. Med tanke på den utveckling som skett i samhället i övrigt kan det ses som något positivt även om det givetvis är ett misslyckande och en obeskrivlig smärta och sorg för varje enskilt barn/ungdom som finns i statistiken. Komplex samhällsfråga Psykisk ohälsa hos unga (som ibland kan vara kopplad till sk. Mobbing) är en komplex samhällsfråga där både forskning och erfarenhet pekar på att flera nivåer måste samverka: individ, familj, skola, hälso- och sjukvård samt samhällsstruktur. Nedan punktas några faktorer som anses ha störst effekt: A. Tidiga och förebyggande insatser En av de viktigaste faktorerna är att agera tidigt, exempelvis genom stärkta insatser i förskola och lågstadium kring social och emotionell träning, samt tidig upptäckt av ohälsa via elevhälsa, BVC eller socialtjänst för att minska risken att tidiga problem utvecklas till långvarig psykisk ohälsa. 1 Ny rapport om ungas livsvillkor: ”Psykisk ohälsa och ökning av dödligt våld oroar” | MUCF (hämtad 2026-05-19 Skrivelse Datum: 2026-05-20 B. En hälsofrämjande skola Skolan är en oerhört viktig arena och en grundläggande skyddsfaktor. Av den anledningen skrivs kravet på trygghet och studiero alltmer fram i Skollagen och samtliga skolor skall ha ett tydligt arbete mot kränkningar, en tillgänglig elevhälsa samt rimliga krav mellan prestation och återhämtning. Det har även visat sig vara allt viktigare med rörelse och variation i skoldagen och med anledning av detta har timplanerna för ämnet Idrott och hälsa utökats i grundskolan. Forskning visar tydliga samband mellan skolmiljö och mående. C. Stöd till föräldrar och familjer Barns psykiska hälsa formas i hög grad i hemmet. Därför är det viktig med insatser som föräldrastödsprogram (t ex ABC, Komet mfl) och tillgänglig rådgivning eller tidigt stöd vid konflikter, ekonomisk stress, psykisk ohälsa hos föräldrar. Här har nya socialtjänstlagen möjliggjort ett mer förebyggande arbete hos socialtjänsten som kan möjliggöra sådant stöd. D. Tillgänglig och fungerande vård Många barn får idag vänta för länge på hjälp. Det är därför mycket viktigt med kortare väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), ”lågtröskelmottagningar” och en bättre samordning mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den nya socialtjänstlagen möjliggör ett närmare samarbete och Norrbottens kommuners gemensamma överenskommelse Norrbus förenklar och strukturerar arbetet. E. Digital miljö och livsstil Den moderna digitala miljön skapar utmaningar för alla, men kanske i synnerhet för barn och ungdomar. Studier visar på utmaningar som press från sociala medier (jämförelse, sömnbrist), stillasittande och minskad fysisk aktivitet. Här jobbar skolor aktivt med digital kompetens och kritisk användning och ett nationellt mobilförbud i grundskolan införs från och med sommaren 2026. Skola och elevhälsa försöker även ge stöd till föräldrar kring skärmtid, sömn, fritidsaktiviteter m.m. F. Minska ojämlikhet och social stress Psykisk ohälsa är, enligt forskningen, tydligt kopplad till livsvillkor genom strukturella faktorer som exempelvis barnfattigdom, trångboddhet, otrygga uppväxtmiljöer och skolmisslyckanden. Därför är det viktigt med övergripande samhällsinsatser som ekonomiskt stöd till utsatta familjer, trygga bostadsområden och en likvärdig skola. G. Meningsfull fritid och delaktighet Barn behöver känna sammanhang och mening. Det är därför viktigt att säkra tillgång till idrott, kultur, föreningsliv samt en möjlighet att påverka sin vardag och bli lyssnad på. Många insatser finns redan men problemet är ofta att samordningen brister. Det finns behov av tvärprofessionellt arbete och ett gemensamt ansvarstagande mellan kommun, region och stat Skrivelse Datum: 2026-05-20 med tydliga strukturer för samverkan. Här kan den nya socialtjänstlagen vara ett första steg på vägen. Eftersom faktorerna är många och åtgärderna kräver insatser från flera samhällsfunktioner, inte minst flera förvaltningar i vår kommun, anser utbildningsförvaltningen att en handlingsplan riktad till utbildningsförvaltningen inte skulle nå det mål som motionärerna önskar. Det är svårt att täcka in alla åtgärder som måste vidtas i en handlingsplan riktad till en enskild förvaltning. Utbildningsförvaltningen anser dock att många av de insatser som krävs för att motverka mobbing och psykisk ohälsa hos barn och unga redan görs inom Piteå kommuns skolor, vilket kommer att exemplifieras nedan och kopplas till de punkter som motionärerna föreslagit. 1. Redovisning och analys Motionärerna önskar att BUN redovisar till KF vilka åtgärder som hittills vidtagits för att förebygga mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa. Vilka åtgärder som bedömts som effektiva eller ineffektiva. En analys av varför problemen kvarstår trots nuvarande arbete. Barn- och utbildningsnämnden följer upp elevers skolgång och mående på flera olika sätt årligen, bland annat genom nämndens systematiska kvalitetsarbete och genom kontinuerliga kränkningsrapporter och analys kring dessa. Nedan ges exempel på några av de insatser som görs: • Hälsofrämjande arbete i skolan Skolsköterskorna genomför varje läsår elevhälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4, 7 och år 1 på gymnasiet. De genomför en hälsoenkät i åk 4, 7 samt år 1 på gymnasiet. De sammantagna resultaten från enkäten ger en bred bild över elevers fysiska och psykiska hälsa samt hur skolsituationen fungerar. Resultatet är en värdefull bas att bygga det hälsofrämjande arbetet på, då den synliggör elevernas behov. Elevhälsoteam/Elevhälsomöten (EHT/EHM) på skolenheterna använder sig i allt högre grad av analysen när de planerar förebyggande aktiviteter. En sammanfattning av senast rapporterade enkätresultat visar följande: Trivsel och trygghet I den senaste analysen av hälsoenkäten framgår att de flesta barn mår bra och trivs i skolan. I grundskolan ser man tendenser att trivseln i skolan minskar något efter övergången till högstadiet, samtidigt som känslan av hög trygghet ligger konstant. Psykisk hälsa En mindre del av eleverna anger att de mår psykiskt dåligt i någon form. Andelen ökar ju högre upp i åldrarna man kommer och viss tyngdpunkt ligger på flickor. Detta innebär att gymnasieskolan har högst andel elever som upplever illabefinnande. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Sömn På samma sätt minskar andelen elever som sover bra med stigande ålder. Sämst sover man på gymnasiet. Orsaken härrör sig ofta från bristande sömnrutiner. Fysisk aktivitet Den fysiska aktiviteten är förhållandevis låg, enbart lite drygt hälften av eleverna är så fysiskt aktiva att de når hälsofrämjande effekter. Kost I hälsoenkäten framgår samma tendenser kring kost, att avstå att äta frukost respektive skollunch ökar med åldern. Glädjande är dock att elever i gymnasieskolan äter lunch i högre grad än tidigare. Elevhälsan deltar tillsammans med EHT:s övriga professioner i det förebyggande arbetet, dels genom generella insatser till alla elever och vid indikerade behov. Förebyggande arbete sker även vid individuella möten med elever och deras föräldrar. Generella insatser är tex Livsviktigt om psykisk hälsa vilket skolkuratorerna genomför till alla elever i åk 8 och år 1gymnasiet. Pubertetssnack i åk 5 med skolsköterskorna. Gymnasieskolans kuratorer genomför föreläsning om Talrädsla för alla i år 1gymnasiet. Behovsstyrda insatser kan tex vara klassjobb om stress, värdegrund, information på föräldramöten. Föräldrastödsgrupper till tonårsföräldrar och föräldrar till yngre barn. På Strömbackaskolan har skolsköterskorna varit delaktiga i ett utvecklingsarbete för att tillgängliggöra matsalen. Grundskolans skolkuratorer erbjuder Skilda världar, en gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar. I det förebyggande arbetet ingår även den handledning och utbildning som Elevhälsans olika professioner ger pedagoger och andra i skolan. Som exempel är skollogopedens samarbete med specialpedagoger för att öka kunskapen inom områdena språklig/kommunikativ sårbarhet, visuellt stöd och selektiv mutism. Den årliga uppföljningen av verksamheten visar att antalet gruppaktiviteter ökar år från år, vilket är en god indikator för att det förebyggande arbetet ökar. Elever har behov av stödjande eller utredande insatser. Elevhälsans personal upplever att elevernas problematik har blivit mer komplex och av svårare art. Behovet av åtgärdande insatser har ökat i form av ökat antal individuella kontakter med elever men även ökat antal föräldrastödskontakter. Behoven av individuellt stöd har en tendens att tränga undan det förebyggande arbetet, då det ofta prioriterar sig själv genom förväntningar från pedagoger, föräldrar och samverkanspartners. Barn och ungas psykiska hälsa Resultaten från hälsoenkäterna visar att de flesta barn och unga har god psykisk hälsa. Flickors upplevda psykiska hälsa sticker dock ut då den försämras i högre grad än pojkarnas från åk 7. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Från verksamheten kommer signaler på att flickor mår psykiskt sämre, klarar målen sämre och har större behov av stödkontakter. Antalet flickor med ätstörningsproblematik har också ökat. Skolsköterskor uppmärksammar psykisk ohälsa bland eleverna vid hälsosamtalen och vid drop- in mottagning. De arbetar uppföljande vid behov men hänvisar även vidare till skolläkare, skolkurator eller till primärvården. Skolkuratorer har sitt främsta fokus i det psykosociala perspektivet och träffar många barn, ungdomar och deras föräldrar med olika former av psykisk ohälsa. Barn och ungdomar har allt svårare att få vård för sin psykiska ohälsa. Eleverna som väntar på bedömning av vårdinsats eller väntar på att behandling ska inledas blir kvar i skolkuratorns och skolans omhändertagande. Detta innebär att det genereras köer för stödjande individuella samtal hos skolkurator och intentionen att kunna komma in tidigt för att undanröja hinder för psykisk ohälsa går om intet. Följden blir även en undanträngning av de förebyggande och hälsofrämjande arbetet tillsammans med att skolkuratorerna möter allt oftare en problematik som de inte har utbildning för eller uppdrag att möta. Situationen blir ambivalent för alla inblandade och frågan blir hur långt sträcker sig kommunen och skolans ansvar samt hur ska skolan hantera den uppkomna situationen i de individuella ärendena. För att samhället ska klara välfärdsuppdraget behöver en närmare samverkan mellan de olika aktörerna komma till stånd. När det gäller barn och unga handlar det om ett gemensamt ansvar för goda rutiner för samverkan mellan kommunen och Region Norrbotten. Under det senaste läsåret har arbetet inom Norrbus intensifierat och skolan/förskolan har fått en större roll i den lokala arbetsgruppen. Elevhälsan har tillsammans med Barnhabiliteringen arrangerat en uppstart för ett samarbete mellan habiliteringen och skolkuratorer/skolpsykologer. Sammantaget bedöms samverkan med andra verksamheter ha ökat och förbättrats de senaste åren. Behovet av fortsatt utveckling kvarstår dock och bedöms som högt prioriterat. • Skolinspektionens tillsyn Under 2025 genomförde Skolinspektionen tillsyn över tre slumpvist utvalda skolor i Piteå kommun där ett av de områden som granskades var respektive skolas arbete för att skapa trygghet och studiero för eleverna. Skolinspektionens bedömningar utgår från vad som framkommit vid intervjuer med elever, lärare, elevhälsa och rektor samt av observationer, inkommen dokumentation och offentlig statistik. Skolinspektionen använder sig av Skrivelse Datum: 2026-05-20 nivåer/bedömningsutfall för att beskriva hur allvarliga de uppfattar att brister är i en skola och vilka åtgärder som krävs. De vanligaste nivåerna är: - Ingen brist konstaterad, verksamheten uppfyller författningens krav, inga krav på åtgärder ställs (men ibland kan man ge råd om utvecklingsområden) - Brister som ska åtgärdas där huvudmannen får ett föreläggande att åtgärda bristerna inom viss tid - Föreläggande med vite, om bristerna är allvarliga och huvudmannen inte åtgärdat dem trots påpekande - Allvarliga ingripanden som kan leda till verksamhetsförbud. Skolinspektionens slumpvisa stillsyner kan ses som stickprov för verksamheten i stort. Sjulsmarks skola (25BUN206-16) Skolinspektionens bedömning gällande trygghet och studiero är att skolan i hög utsträckning arbetar för att utbildningen ska präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. Det finns ett medvetet och systematiskt trygghetsarbete på skolan. Arbetet bygger på kartläggningar och analyser av elevernas trygghet samt hur tryggheten påverkar lärandet. Personalen på skolan har ett gemensamt förhållningssätt för att skapa och upprätthålla tryggheten på skolan. Personalen har en god nulägesbild av hur eleverna upplever tryggheten vilken bland annat bygger på elevenkäter och dagliga samtal med eleverna. Då elevenkäterna inte är anonyma kan personalen exempelvis göra fördjupande uppföljningar med elever som uttryckt att de upplever brister i skolans trygghetsarbete. Skolans trygghetsteam har en viktig roll i att följa upp och driva på skolans trygghetsarbete. Vid behov vidtar skolan åtgärder som syftar till att ytterligare förbättra tryggheten. Exempelvis har skolan infört aktiviteter som är gemensamma för hela skolan som ska bidra till att bygga relationer mellan skolans olika stadier, vilket förväntas stärka tryggheten på lång sikt. Ytterligare trygghetsstärkande åtgärder som skolan infört är planerade rastaktiviteter samt att de sett till att personal från Sjulsmarks skola ska följa med eleverna när de åker till en annan skola för att ha lektioner i vissa ämnen. Skolinspektionen har inte identifierat något utvecklingsområde inom bedömningsområdet. Munksunds skola (25BUN182-6) Skolinspektionen bedömer följande: Skolan arbetar i hög utsträckning för att utbildningen ska präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. All personal arbetar aktivt och medvetet, under ledning av rektorn, för att eleverna ska känna sig trygga på skolan. Verksamheten präglas av en öppen atmosfär, där rektorn har en central roll och snabbt får information om händelser som uppstår. Elevernas upplevda trygghet fångas upp genom trygghetsenkäter, utvecklingssamtal och lärarnas kontinuerliga samtal med sina klasser. Elevhälsan analyserar enkätsvaren tillsammans med eleverna. Resultaten visar att eleverna generellt känner sig trygga i skolan. Dock har rektorn identifierat ett behov av att tydliggöra reglerna för rastaktiviteter på fotbollsplanen. För att stärka tryggheten har all personal en ansvarsroll som rastvärd och agerar oavsett vilken elev som är inblandad i en situation. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Personalen har identifierat så kallade ”hot spots” på skolgården vilket har lett till en ökning av antalet rastvärdar. Om något händer kontaktas trygghetsteamet och åtgärder sätt in. Vid konflikter genomförs en grundlig utredning och uppföljning inom elevhälsan. Elevernas trygghet diskuteras också i samband med hälsosamtal. Som en del av det trygghetsskapande arbetet har skolan en fadderverksamhet, där äldre elever är faddrar för yngre. Lärarna involverar eleverna i samtal kring hur de vill ha det i klassrummet och tillsammans skapas regler som bidrar till en trygg miljö. Skolans kultur bygger på ett gemensamt ansvar där alla elever ses som "allas barn". Det finns tydliga rutiner för hantering av kränkningar och incidenter. Den personal som varit involverad i en utredning ansvarar också för att dokumentera och rapportera händelsen skriftligt. Skolinspektionen har inte identifierat något utvecklingsområde inom bedömningsområdet. Gymnasieenhet Magne – Anpassad gymnasieskola (25BUN181-12) Skolan arbetar i flera delar för att eleverna ska delta i samhällslivet och uppleva trygghet, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektorn behöver ta fram en långsiktig plan för hur studie- och yrkesvägledare ska involveras i arbetet med att ge eleverna konkreta erfarenheter av yrkes- och samhällsliv. När det gäller trygghet och studiero finns inte något utvecklingsområde. 2. Handlingsplan med mätbara mål Motionärerna föreslår att en kommunövergripande handlingsplan ska tas fram för att minska mobbing, kränkningar, stress och psykisk ohälsa. Handlingsplanen ska innehålla konkreta och mätbara mål för minskning av mobbing och psykisk ohälsa inom tre år. Barn- och utbildningsnämnden har redan en rad riktlinjer och rutiner för att följa upp, förebygga och åtgärda ovanstående utmaningar. Nedan följer några exempel: • Barn- och utbildningsnämndens riktlinjer och rutiner för skyldigheten att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (BUN 2025-09-08 § 93) Giltig fram till 2029-09-08. I styrdokumentet framgår bland annat att mottagna och avslutade anmälningar gällande kränkningar, trakasserier, delges till barn- och utbildningsnämnden löpande vid varje nämndssammanträde. Samtliga ärenden där polisanmälan görs, samt ärenden där elev blivit utsatt av vuxen skall muntligen rapporteras till nämnd av rektor och/eller avdelningschef. Rektor anmäler skyndsamt till nämndsekreterare genom extern fildelning i Prorenata, så att ärendet kommer upp på nästkommande nämndsammanträde. Samtliga anmälningar om inträffade händelser, anmälningar om avslutade ärenden finns tillgängliga under barn-och utbildningsnämndens sammanträden och vid behov kan barn- och utbildningsnämnden begära in kompletterande uppgifter. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Huvudmannen har skyldighet att systematiskt kontrollera anmälda ärenden, sammanställa statistik och granska rektors utredning, åtgärder och uppföljningar i ärenden som anmäls till barn- och utbildningsnämnden. Minst en gång per år erhåller nämnden en sammanställning innehållande statistik, analys och slutsatser avseende föregående läsårs ärenden. Nämnden har därutöver möjlighet att vid behov begära kompletterande uppföljning av såväl statistik som enskilda ärenden. Detta som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den senaste årliga sammanställningen/rapporten (BUN 2025-09-30 § 110) presenterades i september 2025 och visade att det under läsåret 2024/2025 inkom totalt 204 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom utbildningsförvaltningens verksamheter. Det är en mindre ökning jämfört med föregående läsår som då hade 193 anmälningar. En tydlig förändring är att fler anmälningar gäller flickor (45%) jämfört med förra året, en ökning på 19 procentenheter. Grundskolan står för flest ärenden och framför allt mellanstadiet där 40 % av anmälningar gjorts. De vanligaste formerna av kränkningar gäller fysiskt våld och kränkande tilltal (båda med 89 anmälningar). Totalt har 23 elever drabbats vid upprepade gånger under läsåret (det som ibland benämns som mobbing). Det finns även 8 anmälningar där personal pekats ut. Kränkningarna sker oftast på skolgården, i klassrummet eller i korridoren, och i de flesta fall har skolorna gjort utredningar och satt in åtgärder. I rapporten tydliggörs även att man ser tidsmässiga mönster som skolorna försöker möta och förebygga. Kränkningsanmälningar kommer in i högre utsträckning i februari, mars och maj med händelser som ofta skett i anslutning till lovdagar. Genom att årligen följa upp samtliga kränkningsanmälningar har nämnden kunnat urskilja mönster och behov som också åtgärdats genom åren. Som exempel kan nämnas att omklädningsrummen för skolidrotten framkom som en plats där många kränkningar skedde. Utifrån rapporten beslutade barn- och utbildningsnämnden därför att satsa medel på att åtgärda omklädningsrummen, lösa mer privata utrymmen för elever att byta om i och mer privata utrymmen för dusch, och sedan dess har kränkningsanmälningar kopplade till omklädningsrum reducerats markant. Nämnden har även kunnat se att vissa skolgårdar varit särskilt frekventa i kränkningsanmälningar vilket föranlett satsningar på utemiljöer och rastaktiviteter för att förebygga konflikter och kränkningar. 3. Årlig uppföljning och öppen redovisning Motionärerna föreslår att barn- och utbildningsnämnden årligen ska redovisa för kommunfullmäktige hur arbetet framskrider, inklusive statistik, resultat och vidtagna förbättringsåtgärder. Barn- och utbildningsnämnden har i sina årsredovisningar lyft information och statistik kring mobbing och psykisk ohälsa, vilket redovisats för kommunfullmäktige. Nedan ges exempel på information som delgetts i nämndens senaste årsredovisningar: Skrivelse Datum: 2026-05-20 Årsredovisning 2025 Kommunens enkätundersökning Personligt, som presenterades under året, visar att 19% av flickorna och 6% av pojkarna i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet klassar sin egen hälsa som dålig eller mycket dålig. 8% av de svarande säger sig må så dåligt att de har övervägt att ta sitt liv. Därför ser barn- och utbildningsnämnden det som mycket viktigt att trygghet, gemenskap, inkludering och mångfald ska vara värden som genomsyrar alla verksamheter som nämnden ansvarar för. Att identifiera platser som upplevs otrygga samt att vidta åtgärder för att stävja otryggheten är därför ett led i barn- och utbildningsnämndens trygghetsskapande samhällsbygge. Under året har ett skolsocialt team införts i kommunen, i samverkan mellan utbildnings- och socialförvaltningen med ekonomiskt stöd av statsbidrag. Teamet riktas till låg- och mellanstadiet på Christinaskolan med syfte att förebygga skolfrånvaro, psykisk ohälsa samt öka möjligheterna för elever att klara skolan. Skolsociala team, där skola och socialtjänst aktivt arbetar tillsammans, leder till mer förebyggande, tillgängliga och kunskapsbaserade arbetssätt med utgångspunkt i såväl den nya socialtjänstlagen som i skollagen. Strömbackaskolan och kommunens elevhälsa har varit delaktiga i projektet Psykbra, initierat av företaget Pohjanen och Ström Transport men också i samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin, övriga förvaltningar och civilsamhället. Projektet syftar i att stärka den psykiska hälsan bland kommunens unga och har bland annat resulterat i föreläsningar för ungdomsledare och alla elever på gymnasiet, EPA-träffar för tonåringar och en uppskattad samling på Piteå Havsbad där såväl politiker som allmänhet deltog. Tillsammans med socialförvaltningen och regionen har elevhälsan i Piteå kommun inlett arbete kring Den mentala tallriksmodellen. Forskning visar att 40% av vårt mående är ett resultat av vad vi gör med vår tid. Tallriksmodellen kan hjälpa elever med att skapa balans i detta. Personal ur elevhälsan har föreläst om psykisk ohälsa hos barn och unga vid en utbildning riktad till föreningslivet och dess barn- och ungdomsledare. Totalt har ca 140 ungdomsledare utbildats. Ett nytt uppdaterat Norrbusavtal för länet har beslutats under året. Med det har även rutiner setts över. Årsredovisning 2024 Under våren har elevhälsan i samarbete med, och med initiativ av, näringslivet haft evenemanget ”Hur mår du, hur mår Epan?”. Syftet med evenemanget var att befrämja psykisk hälsa hos Piteås tonåringar, och då främst pojkar. Evenemanget gick ut på att ungdomarna bjöds in till ett lokalt åkeriföretag, där även elevhälsan, ungdomsmottagningen och fältassistenterna fanns på plats. Flickors skolresultat och meritvärden har de senaste åren försämrats över hela landet och så även i Piteå. Våren 2023 uppvisade flickorna det lägsta meritvärdet sedan LGr11 infördes höstterminen 2011. Under 2024 har därför en uppföljning och kartläggning av flickors sjunkande resultat genomförts. Elevhälsan har genom djupintervjuer med flickor som haft över Skrivelse Datum: 2026-05-20 50% frånvaro under tiden i grundskolan utrett orsakerna bakom den ökade frånvaron och förhållandet mellan frånvaro, mående och studieresultat. Årsredovisning 2023 Grundskolan har en ökande andel elever med psykisk ohälsa och diagnoser inom neuropsykiatriska spektret. Denna grupp växer och det är utmanade att få denna elevgrupp att nå målen i skolan då det föreligger stora svårigheter för eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. För att möta utmaningarna har samtlig pedagogisk personal och stödpersonal i Piteå kommuns grundskolor under året fått utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och beteendeproblematik. Samtliga skolor har även, tillsammans med elevhälsan, arbetat med trygghet och studiero. Elevhälsan har regelbundet träffar i olika konstellationer tillsammans med bland annat socialförvaltningen, primärvården, barnpsykiatrin och barnhabilitering där målsättningen är att skapa goda förutsättningar för barn och elever att få stöd efter sina behov, samt medverka till ett gemensamt förebyggande arbete vad gäller barn och ungas psykiska hälsa. Under året har två grundskolor introducerat Lagkamrat, ett samprojekt med Piteå IF/DFF, som syftar till att komplettera skolornas värdegrundsarbete och förstärker social trygghet. Projektet består i att ett antal spelare från Piteå IF/DFF:s damallsvenskalag deltagit i verksamheten en gång i veckan och bistått skolorna i relationsbyggande, studiestöd, rastvärdskap, idrott och hälsa samt utgjort goda förebilder för både pojkar och flickor. Under året har det inkommit totalt 228 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. I 14 av dessa fall uppges lärare eller annan personal på skolan ha kränkt barn eller elev, i övriga fall rör det sig om barn/elever som kränkt andra barn/elever. I ca 60 % av anmälningarna är det pojkar som blivit kränkta. Av uppföljningen framgår att en stor del av kränkningarna sker på skolgården, i klassrummen och i skolans övriga lokaler. Årsredovisning 2022 Under året har aktiviteter riktade mot att främja barns och elevers välbefinnande och lärande fortlöpt inom projektet Hälsofrämjande skola. Ett område som prioriterats i projektet är att stimulera barn och elever till rörelse. Rörelse som inte bara främjar den fysiska hälsan, utan också ger psykiskt välbefinnande och starkare självkänsla vilket har en positiv effekt på inlärning och mindre stress. Vikten av rörelse och återhämtning är delar som tillsammans ger en bra balans för en hållbar livsstil. Efter att pandemin klingat av har elevernas ökade skolfrånvaro till viss del fortsatt. Arbetet med att minska problematisk skolfrånvaron har intensifierats och från och med vårterminen 2022 är elevhälsans skolpsykologer med i lågstadiets elevhälsoteam. Detta för att tidigt identifiera elever i risk att hamna i problematisk skolfrånvaro. Barn- och utbildningsnämnden har antagit en handlingsplan för skolnärvaro med gemensamma kartläggningsdokument och under året har nya lokala rutiner för Norrbus tagits fram i samarbete med Socialtjänst och Region Norrbotten och implementerats. Skrivelse Datum: 2026-05-20 På övergripande nivå har ett samverkansprojekt med socialtjänst, polis, näringsliv och kommunens folkhälsostrateg inletts, i syfte att bryta ungdomars sociala isolering och förbättra den psykiska hälsan genom att kombinera studierna med praktiskt arbete. Under året har det kommit in totalt 170 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. I 5 av dessa fall uppges lärare eller annan personal på skolan ha kränkt barn eller elev. I 59 % av anmälningarna är det pojkar som blivit kränkta och i 41% av fallen är det flickor som blivit kränkta. Av uppföljningen framgår att en stor del av kränkningarna sker på skolgården, i klassrummen och i skolans övriga lokaler. De flesta kränkningarna under året har skett i årskurs 4, 6 och 7. Strömbackaskolan har ett väl inarbetat samarbete med Länsstyrelsen när det gäller kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte med andra externa aktörer när det gäller hedersrelaterad problematik. Strömbackaskolans introduktionsprogram lyfts ofta som ett gott exempel på hur man kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande inom detta område. Lärare och rektor har föreläst och deltagit i panelsamtal i Luleå under ”En vecka fri från våld”, där HRV (hedersrelaterat våld) var en av programpunkterna, samt vid Resursgrupp Heder med bland annat Skolverket och Länsstyrelsen. 4. Delaktighet från elever och föräldrar Motionärerna föreslår att elever ska ges möjlighet att delta i framtagande och uppföljning av handlingsplan för att säkerställa förankring och verklighetsnära åtgärder. Skolorna har ett väl etablerat och kontinuerligt samarbete med vårdnadshavare, där kommunikation, delaktighet och gemensamt ansvar för elevernas utveckling är central. Samarbetet syftar till att tillsammans utveckla både elevernas lärande och skolans verksamhet. Kommunikationen sker löpande via veckobrev, digitala plattformar som Unikum och Tempus samt genom daglig muntlig kontakt vid lämning och hämtning, särskilt inom fritidsverksamheten. Skolorna genomför utvecklingssamtal (minst en gång per termin), föräldramöten, samrådsforum samt att norra områdets skolor genomfört uppstarts- och uppföljningssamtal. Ett långsiktigt arbete med samsyn och gemensamma rutiner gör att vårdnadshavare möts av tydlighet och igenkänning oavsett kontaktperson. Läraren håller sig informerad om elevens personliga situation genom regelbundna individuella samtal, såsom utvecklingssamtal, samt genom tät dialog med vårdnadshavare vid behov. Informationen delas selektivt och endast med berörd personal via etablerade interna rutiner och elevhälsans forum. På så sätt säkerställs att läraren har nödvändig kännedom för att kunna anpassa undervisning och stöd, samtidigt som elevens integritet respekteras. Utifrån detta och den professionella kunskap som skolans personal besitter är de åtgärder som genomförs såväl verklighetsnära som förankrade i gällande lagstiftning, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Elevers åsikter har även blivit hörda i rapporten "Flickor i fokus - En studie om flickors frånvaro, mående och studieresultat" som presenterades för nämnden i februari 2025 (BUN Skrivelse Datum: 2026-05-20 2025-02-26 § 19). Det övergripande syftet med studien var att få fördjupad kunskap om de faktorer och processer som ligger bakom den ökade skolfrånvaron bland flickor i grundskolan i Piteå kommun. I studien har framkommit ett flertal faktorer, men de som har varit gemensamma för samtliga flickor i studien är; Sociala svårigheter, mobbning och utanförskap, psykisk ohälsa, NPF-relaterad problematik och familjeförhållanden. Sambandet mellan skolfrånvaro, mående och studieresultat är tydligt i studien såväl som inom tidigare forskning. Alla dessa tre faktorer påverkar varandra. Vilka faktorer som samverkar och på vilket sätt varierar från individ till individ. Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer. Det som har varit utmärkande för flickorna i studien är att skolsituationen ofta har varit en utlösande faktor för frånvaro medan måendet har varit en vidmakthållande faktor. Först när frånvaro och ett försämrat mående utvecklats har studieresultaten för flickorna i studien påverkats. Utifrån rapporten bedömde nämnden att fler insatser behöver ske i mellanstadiet för att redan där motverka problematisk skolfrånvaro. Skolorna behöver även arbeta medvetet kring klass-, stadie- och skolbyten i högre utsträckning än vad som tidigare gjorts. Fortsatta satsningar på lärmiljöer och stöd till elever med neuropsykiatriska funktionshinder är nödvändigt. Barn- och utbildningsnämnden har även lyft fram vikten av elevers röst och inspel i samband med nämndens beslutade insatsområden kopplade till Vision 2050 och har bland annat lagt till nämndspecifika indikatorer kopplade till strategierna ”Enklare att ha mer av kul” och ”Enkelt att känna sig trygg och uppskattad”. Indikatorerna är kopplade till Skolinspektionens statistik från elevenkäter i åk 5, 8 och år 2 på gymnasiet. Bland annat kommer nämnden att följa upp andelen elever som är nöjd med sin skola, andelen elever som tycker att de vuxna i skolan har koll på vad som händer på rasterna, andelen elever som känner sig rädd för andra elever i skolan samt andelen elever som tycker att det är lätt att få hjälp av elevhälsan. Indikatorerna har även försetts med ett målvärde för kommande år. (BUN 2025-06-25 § 79) Utifrån ovanstående redogörelse anser utbildningsförvaltningen att ett omfattande arbete redan sker i Piteås skolor för att motverka långvariga problem med mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa. Insatserna vilar dessutom på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Piteå 2026-05-19 Malin Westling Förvaltningschef Kvalitetsrapport – Enkelt att bo attraktivt, 2026

§71 26BUN97 … Utbildningsförvaltningen www.pitea.se Kvalitetsrapport Enkelt att bo attraktivt 2026 2026-06-24 1 Innehållsförteckning INLEDNING 2 FÖRSKOLAN 2 Tillgänglig och hälsofrämjande lärmiljö 2 Förskola och hem 3 Tillgång till lärverktyg 5 Utvecklingsområden kommande två år, förskola 5 FÖRSKOLEKLASS 6 Uppskattad måluppfyllelse 6 Utvecklingsområden kommande två år, förskoleklass 8 GRUNDSKOLA 8 Trygghet och studiero 8 Utvecklingsområden kommande två år, Trygghet och studiero 11 Skola och hem, samt lärmiljö 11 Utvecklingsområden kommande två år, Skola och hem, samt lärmiljöer 13 Tillgång till lärverktyg 13 Utvecklingsområden kommande två år, Tillgång till lärverktyg 14 ANPASSAD GRUNDSKOLA 15 Måluppfyllelse hela den anpassade grundskolans verksamhet 15 Tillgång till lärverktyg 16 Utvecklingsområden kommande två år, anpassad grundskola 17 GYMNASIESKOLAN 17 Arbetsro 17 Tillgång på lärverktyg 20 Tillgång till skolbibliotek 21 Vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång 23 Utvecklingsområden inför kommande två år, gymnasieskolan 25 ANPASSAD GYMNASIESKOLA 26 Tillgång på lärverktyg 26 Tillgång till skolbibliotek 27 Vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång 28 Utvecklingsområden inför kommande två år, anpassad gymnasieskola 29 LEDNINGSGRUPPENS REKOMMENDATION 30 2 Inledning Enligt skollagstiftningen ansvarar Piteå kommun som huvudman för att planera, följa upp och utveckla utbildningen, vilket också ska göras på enhetsnivå.1 Den här rapporten skrivs i syfte att bidra till att ge goda förutsättningar för barnens och elevernas lärande. Den presenterar skolväsendets resultat och processer inom målområdet och gör en sammanfattande och framåtblickande analys av vilka behov som finns. Den bidrar därigenom till att huvudmannen kan fatta informerade beslut för att fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.2 Rapporten tar sin utgångspunkt i de kommunala strategier, utvecklingsprogram, riktlinjer samt barn- och utbildningsnämndens specifika insatsområden som verksamheten ska uppfylla och efterleva. För att skapa nulägesbedömningen analyseras tillgänglig statistik och avdelningschefernas rapporter om kvaliteten avseende förskola/skola och hem samt Skolverkets framgångsfaktorer gällande hälsofrämjande lärmiljö. Kommunala strategier Nationella målområden Enkelt att bo attraktivt Fortsatt satsning på goda lärmiljöer, arbetsmiljöer och utemiljöer i hela kommunen Förskola/skola och hem Skolverkets framgångsfaktorer: - Hälsofrämjande lärmiljö Figur 1. Kommunala strategier, insatsområden och nationella målområden inom strategin Enkelt att bo attraktivt Förskolan Verksamheten i förskolan uppnår en hög grad av måluppfyllelse enligt avdelningschefs bedömning. En stabil och professionell förskoleverksamhet är en grundläggande del i att skapa goda uppväxtvillkor och långsiktig attraktivitet för barnfamiljer och därmed leva upp till Piteå kommuns strategiska mål ”Enkelt att bo attraktivt”. En förskola av hög kvalitet, där alla barn möts utifrån sina behov, är en avgörande faktor för att barnfamiljer ska uppleva trygghet, stabilitet och god service i vardagen. Tillgänglig och hälsofrämjande lärmiljö Enligt förskolans läroplan ska förskolans miljö vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden. Miljön ska stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.3 Sammantaget visar underlagen från samtliga rektorsteam att ett medvetet och systematiskt arbete med lärmiljöer, undervisningssituationer och kommunikationsstöd skapat goda 1 4 kap. 3-4 § skollagen (2010: 800) 2 2 kap. 8b § skollagen (2010:800) 3 Förskolans läroplan (Lpfö18) 1 Förskolans värdegrund och uppdrag 3 förutsättningar för barns delaktighet, självständighet och lärande i linje med såväl Piteå kommuns strategiska mål som förskolans läroplan, Lpfö 18. Arbetet bidrar därmed också tydligt till kommunens övergripande strategi ”Enkelt att bo attraktivt”. Genom tillgängliga och välorganiserade miljöer, exempelvis genom arbetet med ”rum i rummen”, tydlig struktur och material som är lättåtkomligt för barnen, har verksamheterna bidragit till ökad förutsägbarhet och trygghet. Detta ligger i linje med Piteå kommuns mål om goda uppväxtvillkor och en välfungerande vardag för familjer, samtidigt som det svarar mot läroplanens strävansmål om att utbildningen ska anpassas till varje barns behov och förutsättningar. Samtliga rektorsteam beskriver hur ett systematiskt kvalitetsarbete, där lärmiljöer kontinuerligt analyseras, omformas och utvecklas utifrån observationer av barnens intressen och behov, lett till ökad likvärdighet och samsyn i undervisningen. Verktyg som t.ex. lärmiljölappar och ett gemensamt professionellt förhållningssätt, exempelvis genom Pitholmens ”Vårt Pedagogiska Hus”, har tydliggjort syfte och förväntat lärande för både barn och pedagoger. Det finns dock variation i utvecklingsgrad mellan enheterna. För att utveckla och säkra likvärdighet generellt i kommunens förskolor uppger rektorsteamen att de behöver fortsätta att utveckla avdelningsgemensamma och systematiska arbetssätt hållbara över tid och utarbeta självskattande underlag, sträva efter minskad variation i kvalitet mellan enheter och hitta begränsade resultatmått och gemensamma indikatorer för att kunna jämföra effekter över tid. Detta övergripande arbete hos samtliga enheter bidrar till en stabil och förutsägbar verksamhet med hög kvalitet, vilket är av stor betydelse för familjers upplevelse av trygghet och service i kommunen och därmed för strategin om ett attraktivt boende. Därutöver har arbetssätten frigjort tid för ökad pedagogisk närvaro och fördjupade lärprocesser, i linje med läroplanens strävansmål om att undervisningen ska vara målstyrd, medveten och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att förskolan lever upp till målen i hög grad. Förskolan uppvisar goda resultat och tydliga arbetssätt för tillgänglighet och kommunikation i lärmiljön. Det bedrivs ett utvecklat arbete med att utforma och vidareutveckla tillgängliga, tydliga och inspirerande lärmiljöer. Gemensamma drag är struktur (t.ex. ”rum i rummet”), tillgängliga materialval, visuellt stöd och medveten iscensättning av aktiviteter som möjliggör samspel, kommunikation och utforskande. Det finns dock samtidigt variation i utvecklingsgrad mellan enheter, vilket gör likvärdighetsfrågan fortsatt prioriterad i nästa kvalitetscykel. Förskola och hem Enligt förskolans läroplan ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. För att möjliggöra detta ska förskolan samarbeta 4 på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen. Detta görs genom att arbetslagen i förskolan ska4: - Ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen, - Föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal Övergripande visar underlagen från samtliga rektorsteam att ett systematiskt och relationellt arbete med vårdnadshavare är en tydlig styrka i förskolornas verksamhet och bidrar både till förskolans uppdrag enligt läroplanen och till Piteå kommuns strategiska mål ”Enkelt att bo attraktivt”. Genom daglig kontakt vid lämning och hämtning, ett öppet och lyhört samtalsklimat samt strukturerade mötesformer som inskolningssamtal, utvecklingssamtal, föräldramöten och olika samrådsformer skapas tillitsfulla och långsiktiga relationer mellan hem och förskola. Detta bidrar till att vardagen för barnfamiljer upplevs som trygg, tydlig och välfungerande, vilket är en central del i kommunens ambition att vara en attraktiv plats att bo och leva i. Utvecklingsbehov syns främst i behovet av att ytterligare stärka vårdnadshavares förståelse för uppdraget och ge stöd i föräldrarollen i en tid med ökande oro/psykisk ohälsa. Teamen visar många konkreta arbetssätt som bygger tillit med hemmen. Utvecklingsmässigt bör kommunikationen samordnas kring uppdrag, undervisning och närvarofrämjande arbete så att vårdnadshavare möter en optimal likvärdig praxis i hela kommunen. Den dagliga kontakten, tillsammans med digitala verktyg som Tempus, bloggar och synlig dokumentation, gör verksamheten transparent och tillgänglig för vårdnadshavare. Detta ligger i linje med läroplanens strävansmål om att förskolan ska samarbeta nära med hemmen och ge vårdnadshavare möjlighet till insyn och inflytande, samtidigt som det förenklar för familjer att följa och känna tillit till verksamheten. Tidiga och uppsökande kontakter vid barnens frånvaro, som också uttrycks tydligt i rektorsteamens kvalitetsarbeten, visar hur förskolan tar ett långsiktigt ansvar för barnens närvaro och välbefinnande. Genom respektfull dialog och individuella lösningar, inklusive hantering av avsteg från regler när det behövs, skapas förutsättningar för tidiga insatser som stärker barnets bästa och förebygger framtida problem kopplade till skolfrånvaro. Detta bidrar till trygga uppväxtvillkor och ger familjer stöd i svårare situationer, vilket är en viktig del av ett attraktivt och hållbart samhälle. Pitholmens förskoleområde visar särskilt hur ett medvetet arbete med transparens kring undervisning och uppdrag, exempelvis genom deras grafiska sammanställning ”Vårt Pedagogiska Hus”, lärmiljölappar och dokumentation, har stärkt vårdnadshavarnas förståelse för förskolans mål och arbetssätt. När syfte och innehåll i undervisningen blir synliga ökar tryggheten och delaktigheten, och samarbetet mellan hem och förskola fördjupas. 4 Förskolans läroplan (Lpfö18) 2.4 Förskola och hem 5 Sammantaget visar de olika rektorsteamen att ett nära, respektfullt och strukturerat samarbete med vårdnadshavare inte bara stärker barnens utveckling och lärande, utan även bidrar till att Piteå kommun upplevs som en plats där det är enkelt och attraktivt att bo för barnfamiljer. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att förskolan lever upp till målen i hög grad. Samverkan med hemmen är väl utvecklad och genomförs med många strukturerade kontaktvägar i alla områden. Behov av ytterligare gemensam uppdragskommunikation och bredare stöd till vårdnadshavare är under fortsatt utveckling. Tillgång till lärverktyg Enligt förskolans läroplan har rektor i förskolan ett särskilt ansvar för att5: - en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till olika lärverktyg Det finns en variation i hur långt olika förskolor i kommunen har kommit i arbetet med tillgängliga miljöer och lärverktyg. Där strukturer, material och arbetssätt är mer utvecklade upplevs barngrupperna ha bättre förutsättningar för lärande och utveckling. Detta synliggör vikten av ett fortsatt likvärdighetsarbete, där alla barn, oavsett förskola, ges samma möjligheter att utvecklas i en stimulerande och anpassad miljö. Ett sådant fokus stärker förskolans kvalitet och bidrar till kommunens attraktivitet som bostadsort. I det strategiska kvalitetsarbetet framträder även betydelsen av ett aktivt och långsiktigt pedagogiskt ledarskap. Rektors ansvar för fortlöpande kompetensutveckling kring lärverktyg och förhållningssätt, i kombination med tillgång till specialpedagogisk kompetens, har ökat arbetslagens förmåga att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla barn, oavsett behov. Detta stödjer läroplanens strävansmål om att utbildningen ska vara inkluderande och anpassad till barns olika förutsättningar, samtidigt som det ger familjer en trygghet i att förskolan kan möta barn i behov av särskilt stöd utan att det uppstår onödiga hinder i vardagen. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att målet gällande tillgång till lärverktyg delvis är uppfyllt. Variation mellan förskolor samt behov av fortsatt gemensam utveckling av strukturen gör att bedömningen inte kan anses vara helt uppfyllt. Utvecklingsområden kommande två år, förskola Utvecklingsbehoven samlas i tre huvudsakliga spår: • Ökad likvärdighet genom gemensamma strukturer för lärmiljöer och undervisning • Stärkta former för samverkan med hemmen inklusive stöd i föräldrarollen och tydligare uppdragskommunikation • Långsiktig hållbarhet i bemanning och kompetensförsörjning. 5 Förskolans läroplan (Lpfö18) 2.8 Rektorns ansvar 6 Förskolornas listade utvecklingsbehov handlar om motverkande av personbundenhet och ökad likvärdighet, vikten av tillitsbaserad styrning i alla led i organisationen, kompetensförsörjningsbehov, föräldrasamverkan med fokus på psykisk hälsa, behov och skapande av samsynsdokument och vidareutveckling av teamens olika pedagogiska utvecklingsmål. Behoven är beskrivna, men underlaget behöver gemensam viktning och tydliga gemensamt överenskomna indikatorer för uppföljning. För att säkerställa likvärdiga förutsättningar för barns lärande och utveckling, oavsett förskola eller åldersgrupp, finns behov av en gemensam struktur som genomsyrar samtliga verksamheter. En ökad tydlighet kring lärmiljö och organisering i olika åldersgrupper stärker förskolans förmåga att arbeta målstyrt och medvetet, i enlighet med läroplanens strävansmål om att utbildningen ska vara likvärdig, tillgänglig och anpassad efter barnens behov. För vårdnadshavare bidrar detta till förutsägbarhet och trygghet i vardagen, vilket är en viktig del i upplevelsen av att det är enkelt och attraktivt att bo i kommunen. Förskolorna ser även utvecklingsområden som rör både fördjupat samarbete med vårdnadshavare och ett ökat behov av tvärprofessionell samverkan. I takt med att fler familjer upplever osäkerhet och psykisk ohälsa behöver förskolan stärka föräldrarollen genom tydlig kommunikation, förtroendefulla relationer och samarbete med aktörer som Familjens hus, BVC och socialtjänst. Av de identifierade utvecklingsområdena framstår ökad likvärdighet genom gemensamma strukturer som mest avgörande, då detta påverkar samtliga verksamhetsdelar – lärmiljöer, undervisning och samverkan med hemmen. Utan en ökad samsyn och gemensam struktur finns en risk att kvaliteten blir beroende av enskilda enheter eller individer, vilket försvårar ett långsiktigt och hållbart kvalitetsarbete. Förskoleklass I läroplanens centrala innehåll för förskoleklassen fastställs att undervisningen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem.6 Uppskattad måluppfyllelse Hur har förskoleklassens verksamhet i Piteå kommun lyckats leva upp till målen i läroplanen och det kommunala utvecklingsområdet att främja fortsatt satsning på goda lärmiljöer, arbetsmiljöer och utemiljöer på våra skolenheter. 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2022, sid. 21 7 Resultatet bygger på den enkät som avdelningschef lämnat till rektorerna för att skatta i vilken grad man uppfyllt de olika målområdena där skalan gått från ”Inte uppfyllt” (1,0) till ”Helt uppfyllt” (5,0). När det gäller i vilken omfattning förskoleklassen erbjuds en variation av arbetssätt, uttrycksformer skattar rektorerna måluppfyllelsen högst, det vill säga, 4,7 (helt uppfyllt). Det syns genom att verksamheten inte begränsar lärandet till en enda metod, utan aktivt använder flera olika sätt för eleverna att ta till sig och visa kunskap. Till exempel beskrivs hur undervisningen innehåller skapande aktiviteter, samtal, rim och ramsor, digitala verktyg och motoriska övningar. Arbetssätt som innebär att eleverna får utveckla sina kunskaper genom både praktiska, muntliga, estetiska och kroppsliga uttrycksformer, vilket ligger i linje med läroplanens intentioner om ett brett och varierat lärande. Även det lekfulla lärandet och arbetssätt inspirerade av förskolan visar hur undervisningen anpassas för att möta eleverna på olika sätt. Av rektorernas beskrivning av verksamheten framgår det att eleverna i hög utsträckning erbjuds varierade lärmiljöer (uppfyllt till hög grad) 4.0, både fysiskt och pedagogiskt. Konkret innebär det att elever möter olika typer av miljöer som skapande aktiviteter, digitala inslag, rörelsebaserat lärande och lekfulla sammanhang. Gemensamma lokaler för skola och fritids bidrar till en sammanhållen och trygg miljö under hela dagen, samtidigt som skolgården används som lärmiljö med möjligheter till varierade aktiviteter. Även flexibla gruppindelningar och fler lärare i gruppen gör att lärmiljön kan anpassas och varieras utifrån situation och behov, arbetsformer varieras beroende på aktivitet och elevgrupp. Vi har också en tydlig och välfungerande plan för övergången mellan förskola och förskoleklass. Den hjälper till att göra starten så trygg som möjligt för barnen, samtidigt som viktig information följer med och både vårdnadshavare och lärare 8 samarbetar för att skapa kontinuitet och goda villkor för barnets fortsatta lärande och utveckling.7 När det gäller utemiljöer varierar självskattningen mest mellan de olika skolenheterna. Vissa skattar den till 5,0 (helt uppfyllt) medan andra till 3,0 (delvis uppfyllt). De flesta skolor arbetar med rastaktiviteter och rastbodar för att elevernas raster ska vara aktiva, utmanande och även göra eleverna delaktiga. Variationen i skattningen beror nog främst på utemiljöns beskaffenhet, hur utemiljön är utformad, storlek, närhet till grönområden och lekutrustning. Avdelningschefs analys: Sammanfattningsvis bedömer avdelningschef att förskoleklassen når upp till de lokala och nationella målen avseende hälsofrämjande lärmiljöer i hög utsträckning genom att variationen är tydlig och genomgående, då eleverna möter olika utmanande lärmiljöer i både innehåll, organisation och fysiska sammanhang. För att öka likvärdigheten behöver dock avdelningschef i förskola och grundskola finna gemensam inriktning i arbetet och rutin för övergångar. Utvecklingsområden kommande två år, förskoleklass • Utveckla samsynen i kollegiet för att stärka både den fysiska och pedagogiska lärmiljön. Tydligare strukturer, gemensamma förhållningssätt och en trygg, förutsägbar lärmiljö för att möta elevernas behov, stärka arbetsro och skapa trygghet – särskilt i grupper med mer utmanande beteenden. • Fördjupat samarbete med förskolorna, förbättrade och mer samordnade övergångar samt tydligare rutiner för överlämningar är centralt för att skapa trygghet och goda förutsättningar för elevernas lärande och sociala utveckling. Grundskola Trygghet och studiero Goda och trygga lärmiljöer är en viktig förutsättning för lärande och för att Piteå ska upplevas som en attraktiv och bra plats att bo på. Forskning visar tydligt att trygghet och studiero är avgörande för elevers lärande. När elever känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem kan de fokusera på undervisningen, våga göra misstag och delta aktivt i lärandet. En lugn och strukturerad undervisningsmiljö minskar stress, ökar koncentrationen och gör att mer tid kan ägnas åt lärande. Trygghet och studiero hänger nära samman med lärarens ledarskap, tydliga rutiner och goda relationer, och är särskilt viktiga för yngre elever vars förmåga till självreglering ännu är under utveckling. Utan trygghet och studiero försämras både kunskapsutveckling och välmående. 7 Citat från en av kommunens rektorer 9 Den 29 januari 2026 lade utbildningsdepartementet fram en lagrådsremiss utifrån propositionen ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan”8. Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att åstadkomma bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder. Huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver att bedriva ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn bedriva ett arbete för att tryggheten och studieron ska upprätthållas. Skolan ska göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Vidare ska möjligheterna stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten, tillfällig placering utanför den egna skolenheten och avstängning. I vissa fall ska det även bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument. Ändringarna är ej beslutade i sin helhet men föreslås träda i kraft i skollagen den 1 augusti 2026. Hur ser det då ut i Piteå? I Kolada presenteras årligen Skolinspektionens enkät som är en del av granskningen av landets skolor. 9 Elever i åk 5: Hur ofta är det arbetsro på lektionerna? Andel som svarat ”Alltid” eller ”Ofta”, (%) Över tid har resultatet för åk 5 i Piteå förbättrats och närmar sig rikssnittet. En bidragande orsak kan vara de insatser som genomförts när det gäller elevernas lärmiljö samt att många skolor försöker finna särskilda lösningar för elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilka ofta har problem att hantera affekter, som är störande för studieron. Två mellanstadierektorer gör följande analys över bristande arbetsro: Vad som upplevs som god arbetsmiljö kan variera men siffrorna säger ändå något om att detta är ett område som vi måste fortsätta arbeta med. Många elever har svårt att 8 Prop. 2025/26:193 “Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan” 9 https://www.skolinspektionen.se/skolenkaten 10 låta bli att prata rakt ut och att förstå att när man arbetar i så stor grupp som en klass är måste man ta hänsyn till andra.10 Vi arbetar hårt med god lärmiljö och ledarskap i klassrummen, vilket vi tror är en nyckel till framgång. Anpassningar på gruppnivå istället för individnivå. Vi arbetar för minskat förhandlingsutrymme, Läraren ska ha kontroll på lektionerna från start till stop.11 En skola i kommunen beslutade, utifrån elevenkäter och kollegiala samtal, att i början av 2025 gå in i ett treårigt projekt IBIS (inkluderande beteendestöd i skolan). Ett projekt med utbildning och implementering för att hitta gemensamma förhållningssätt och stärka det positiva i elevers beteende. När det gäller studieron i åk 8 har den, till skillnad mot åk 5, försämrats framför allt mellan 2023 och 2024 med hela 13 procentenheter. Skälet till det har vi ingen direkt förklaring till. Det kan bero på att elever upplever sig störda av mobiler, datorer, olika sociala medier men kanske framför allt av varandra. Det är många elever med olika funktionsnedsättningar som har svårt att fokusera och koncentrera sig samt att elevers uthållighet och motivation påverkar arbetsron. Elever i åk 8: Hur ofta är det arbetsro på lektionerna? Andel som svarat ”Alltid” eller ”Ofta”, (%) Att resultatet dalat så att enbart 35% av eleverna har svarat ”alltid” eller ”ofta” på frågan om studiero i åk 8 är mycket otillfredsställande. Rektorerna känner inte riktigt igen sig i dessa siffror då man upplever att man arbetat mer strukturerat med studiero de senaste åren och även nått resultat. Tre av sex rektorer kan bekräfta att i skolans egenproducerade enkäter får man ett bättre resultat än 35%. Även elevhälsans hälsoenkät, som frågar hur eleven upplever sin klass studiero, visar på högre trivsel och studiero. Två rektorer beskriver följande: Bland annat har vi kommit överens om att ha gemensamt upplägg på start och gemensamt avslut på lektionerna, liksom att alltid både ge muntliga och skriftliga instruktioner på lektionerna. Detta för att skapa förutsägbarhet, tydlighet och en struktur som eleverna känner igen sig i. Det finns alltid en variation av elever och 10 Citat från en av kommunens rektorer 11 Ibid. 11 grupper som behöver extra stöd och extra struktur och vi arbetar kontinuerligt med att identifiera dessa och sätta in resurser där det är nödvändigt.12 Insamlande av telefoner, strukturerad genomgång av Likabehandlingsplan samt åtgärdstrappa vid kränkningar, genomgång av media och IT-etik samt polisens "Delbart". Vidare så försöker vi säkerställa en likvärdig struktur vid lektionstillfällen (uppstart och avslut). Vi har ett fokus på tidig och tydlig struktur med åk 7 så rutiner sätter sig. Vi har fasta platser för samtliga elever, undantag kan göras med åk 9 under senare del av höst/början på vår om mentorer bedömer det som lämpligt.13 En skola kan bekräfta att det försämrade resultatet delvis kan bero på att de under läsåret 24/25 hade ett antal nya lärare men även några outbildade. Sedan hade man ett elevunderlag i åk 8 med generellt god social förmåga men även ett antal elever med svårigheter och diagnoser vilket gjorde skolmiljön svår att hantera. Utvecklingsområden kommande två år, Trygghet och studiero • Fortsätta och intensifiera ett ständigt arbete med normer, relationer och respekt för att bygga en skolmiljö där alla elever känner sig sedda, trygga och delaktiga. • Fortsätta ha fokus på trygghet och studiero genom tydlighet och strukturerade lektioner. Det som kan förbättras är hur elevdatorer nyttjas och att vi framåt ska planera för mobilfri skola. Skola och hem, samt lärmiljö Resultatet bygger på den enkät som avdelningschef lämnat till rektorerna för att skatta i vilken grad man uppfyllt de olika målområdena där skalan gått från ”Inte uppfyllt” (1,0) till ”Helt uppfyllt” (5,0). Hur har hela grundskolans verksamhet i Piteå kommun lyckats leva upp till målen i läroplanen när det gäller Skollagen 2.4 Skola och hem samt det kommunala utvecklingsområdet att främja fortsatt satsning på goda lärmiljöer, arbetsmiljöer och utemiljöer på våra skolenheter. 12 Citat från en av kommunens rektorer 13 Ibid. 12 Bedömningen av måluppfyllelsen när det gäller samarbetet mellan Skola och hem, innehållet i verksamheten samt fortlöpande information till vårdnadshavarna om elevernas utveckling motsvarar 4,6 och 5,0 dvs (helt uppfyllt). Rektorerna beskriver ett väl etablerat och kontinuerligt samarbete med vårdnadshavare, där kommunikation, delaktighet och gemensamt ansvar för elevernas utveckling är central. Samarbetet syftar till att tillsammans utveckla både elevernas lärande och skolans verksamhet. Kommunikationen sker löpande via veckobrev, digitala plattformar som Unikum och Tempus samt genom daglig muntlig kontakt vid lämning och hämtning, särskilt inom fritidsverksamheten. Skolorna genomför utvecklingssamtal (minst en gång per termin), föräldramöten, samrådsforum samt att norra områdets skolor genomfört uppstarts- och uppföljningssamtal. Ett långsiktigt arbete med samsyn och gemensamma rutiner gör att vårdnadshavare möts av tydlighet och igenkänning oavsett kontaktperson. Läraren håller sig informerad om elevens personliga situation genom regelbundna individuella samtal, såsom utvecklingssamtal, samt genom tät dialog med vårdnadshavare vid behov. Informationen delas selektivt och endast med berörd personal via etablerade interna rutiner och elevhälsans forum. På så sätt säkerställs att läraren har nödvändig kännedom för att kunna anpassa undervisning och stöd, samtidigt som elevens integritet respekteras. När det handlar satsningen kring lärmiljö och arbetsmiljön skattar rektorerna den som 4,1 och 4,2, uppfyllt i hög grad och en rektor ger följande exempel: En flexibel lärstudio gör att vi kan anpassa arbetsmiljön maximalt för de elever som har behov för tillfället. Ett gediget arbete kring likvärdighet har skapat en trygg och förutsägbar arbetsmiljö i samtliga klassrum.14 14 Citat från en av kommunens rektorer 13 Det som skattats lägst är goda utemiljöer och precis som förskoleklassen finns det skolor som skattat den 5,0 till de som skattat den 2,0. Vissa skolor beskriver en rikt utrustad och fin utemiljö med strukturerade aktiviteter medan andra beskriver följande: Vad gäller lärmiljöer så finns en hel del att önska gällande vår skola där både möbler och lokalernas ytskikt är slitna. När det gäller utemiljön så finns även där en del att önska. Som exempel kan nämnas multiarena, utegym och discgolfbanan, tre anläggningar som nyttjas (eller har nyttjats) både under skoltid och fritid. Som läget är idag så ansöker skolans Skol-IF om driftbidrag men detta räcker inte för reparation och underhåll vilket har lett till ett förfall, framför allt av utegymmet och discgolfbanan. Samtliga anläggningar nyttjas eller har nyttjats som sagt av allmänheten och om XXXX ska vara en attraktiv plats att bo på så vore det trevligt att dessa anläggningar var i ett gott skick, både för allmänhet och för skolans skull. Utvecklingsområden kommande två år, Skola och hem, samt lärmiljöer • Utveckla användning av Unikum i kontakten med vårdnadshavarna. • Arbeta för att utveckla inspirerande, aktiva och kreativa utemiljöer och rastaktiviteter. Tillgång till lärverktyg I Skollagen 2.8 Rektors ansvar skrivs bland annat följande: Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål, att alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek samt att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. När rektorerna själskattar framträder följande bild: 14 När det gäller att alla elever har tillgång till läroböcker och andra lärverktyg skattar rektorerna målet som helt uppfyllt dvs 5,0 och man ger följande sammanfattande motivering: Grundskolan har genomfört flera medvetna och långsiktiga insatser för att säkerställa att eleverna har god tillgång till läroböcker. Under senare år har inköp av färdiga och kvalitetssäkrade läroböcker prioriterats, särskilt inom kärnämnen som svenska och matematik, vilket har bidragit till ökad likvärdighet mellan elever och undervisningsgrupper. Genom användning av riktade statsbidrag och litteratursatsningar har skolan kunnat stärka sitt bestånd ytterligare och bygga upp en stabil grund av både läroböcker och kompletterande material. Läroböckerna är nivåanpassade för att möta elevernas olika behov. Eleverna har dessutom god tillgång till både analoga och digitala läromedel, där digitala verktyg används som ett stöd och komplement till de tryckta böckerna. De läromedel som används kvalitetssäkras gemensamt i arbets- och ämneslag för att säkerställa att de är aktuella och i linje med läroplanens mål och innehåll. Sammantaget visar dessa insatser att skolan systematiskt har arbetat för att alla elever ska ha tillgång till ändamålsenliga och likvärdiga läroböcker som stöd för sitt lärande. Skolbiblioteken är fysiskt tillgängliga och placerat nära undervisningen, i vissa fall i direkt anslutning till skolan eller i samma byggnad som folk‑ eller stadsbiblioteket, vilket gör biblioteket till en naturlig del av skoldagen. Biblioteken på skolorna har byggts upp och utvecklats genom riktade statsbidrag och användningen är organiserad genom avsatta lånetider för klasserna och på vissa skolor även delvis bemannade och möjlighet till spontanbesök. Skolbiblioteket är integrerat i undervisningen, särskilt i årskurs 1–3, där det används för läsutveckling och språkstärkande aktiviteter. För elever som saknar ett fullt utvecklat lokalt bibliotek säkerställs tillgången genom nära samarbete med folkbiblioteket, som regelbundet besöks och används i undervisningen. Sammantaget gör dessa strukturer, rutiner och samarbeten att de allra flesta elever både har tillgång till skolbibliotekets resurser och får stöd i hur de kan använda dem i sitt lärande. Utvecklingsområden kommande två år, Tillgång till lärverktyg • Skapa förutsättningar för att de nyanställda skolbibliotekarierna ska kunna utveckla skolbiblioteken så att eleverna kan använda dem som en del av undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att grundskolan lever upp till målen i hög grad. Sammanfattningsvis bedömer avdelningschef att grundskolan når upp till de lokala och nationella målen avseende hälsofrämjande lärmiljöer i hög utsträckning genom ett medvetet arbete med att utveckla lärmiljöer såväl i klassrummen som när det gäller utemiljöer. Det finns inte alltid lokalmässiga förutsättningar men arbetsmiljön på kommunens skolenheter prioriteras tack vare de pågående investeringar/nybyggnationer som genomförts och fortsättningsvis planeras. När det gäller införskaffandet av läroböcker och andra läromedel har grundskolans prioriteringar de senaste åren inneburit en hög 15 måluppfyllelse. Flera av rektorerna har försökt tillmötesgå den nya lagstiftningen genom att skapa utrymme för ett skolbibliotek och genomfört omfattande inköp kopplade till detta. Det finns dock två högstadieskolor som inte har ett bibliotek i befintliga lokaler. På Pitholm byggs det om och på Porsnäs planeras det för ett skolbibliotek i den nya skolan. Anpassad grundskola Från och med HT 2023 har särskolan bytt namn, verksamheten benämns numera Anpassad grundskola. Christinaskolan - anpassad grundskola, bedriver, utöver anpassad grundskola, även förskoleklass och fritidshem för elever inom den anpassade grundskolan. Måluppfyllelse hela den anpassade grundskolans verksamhet Hur har den anpassade grundskolan i Piteå kommun lyckats leva upp till målen i läroplanen när det gäller 2.4 Skola och Hem samt det kommunala utvecklingsområdet att främja fortsatt satsning på goda lärmiljöer, arbetsmiljöer och utemiljöer på våra skolenheter. Kommunikation med hemmet sker löpande via Unikum, telefonsamtal och genom ”blå boken”, där eleverna dokumenterar skoldagen som stöd för ökad insyn och delaktighet. Mentor ansvarar för regelbunden kontakt med hemmet, men hela personalgruppen delar ansvaret och är tillgänglig för vårdnadshavare. Denna samverkan säkerställer att personalen både informerar om elevens skol- och fritidssituation, samt tar hänsyn till elevens personliga förutsättningar i syfte att anpassa verksamheten. Föräldramöten erbjuds årligen och utvecklingssamtal genomförs varje termin där både vårdnadshavare, fritidshem och skola bidrar för att kunna få en helhetsbild av elevens utveckling och situation. Man skapar även återkommande tillfällen för delaktighet genom tex. föreställningar, basarer och i samband med avslutningar. Vad det gäller den anpassade skolans lärmiljö skattar rektor den uppfylld i hög grad 4,0. 16 Den anpassade grundskolan befinner sig i nya lokaler. Personal samt rektor har varit delaktiga i planering av lokalernas utformning vilket har skapat en skola med god lärmiljö, arbetsmiljö och även en utemiljö anpassad specifikt för målgruppen med bland annat lokaler för motorisk träning och stimulans. Piteå kommun har en anpassad grundskola i världsklass, dock blev den för liten eftersom elevantalet ökat avsevärt de senaste åren. Man har ej kunnat förutse den elevökning som skett. Tillgång till lärverktyg Rektor bedömer frågan om tillgång till läromedel och skolbibliotek till 5,0, helt uppfyllt. På Christinaskolans anpassade grundskola har eleverna tillgång till olika sorters läromedel som möter elevernas behov. Det kan vara läroböcker, men även sensoriska verktyg som kan aktivera, skapa lugn, öka vakenhet eller stödja fokus. Eleverna har även tillgång till iPads för kommunikativt stöd och digitala läromedel. I nära anslutning till klassrummen finns ett mindre skolbibliotek som används flitigt av elever och lärare på både skola och fritids i syfte att stärka den språkliga förmågan samt stimulera och utveckla elevernas fantasi. Framstegen blir synliga när eleverna tex. gestaltar en bok med hjälp av olika figurer, gör teatersagor eller deltar i boksamtal. Vissa elever kan behöva tecken som stöd och i de fallen används Polylino som verktyg. Då stadsbiblioteket inryms i samma byggnad har ett väl utvecklat samarbete vuxit fram. Förutom tillgången på böcker finns ytterligare möjligheter till lässtunder och boksamtal med personal som dessutom kan använda tecken som stöd. Bedömning Avdelningschefs bedömning är att anpassade grundskolan lever upp till målen i mycket hög grad. Den anpassade grundskolan uppfyller både de nationella och lokala målen i mycket hög utsträckning eller helt uppfyllt enligt ovanstående redovisning. Man har en fantastisk verksamhet, god behörighet, goda lärmiljöer och ett nära och gott samarbete med vårdnadshavarna 17 Utvecklingsområden kommande två år, anpassad grundskola • Fortsätta att utveckla och implementera kommunikationen med vårdnadshavarna via Unikum. • I samarbete med den nya skolbibliotekarien utveckla skolbibliotekets roll i måluppfyllelsen med tex boksamtal och läsglädje. Gymnasieskolan Arbetsro Resultatet från Skolinspektionens enkät visar att 66,1 procent av eleverna i årskurs 2 i Piteå kommun upplever att det ”alltid” eller ”ofta” är arbetsro på lektionerna i Skolinspektionens elevenkät. Det nationella genomsnittet för kommunala gymnasieskolor är 59,6 procent. Piteå ligger alltså över rikssnittet. Jämfört med 2024 är resultatet oförändrat. År 2023 var motsvarande siffra 57,3 procent, vilket innebär en ökning sedan dess. Årets resultat är därmed samma som förra året, men högre än 2023. Skolinspektionens elevenkät genomförs vartannat år i hälften av landets kommuner, vilket innebär att alla skolor deltar under en tvåårsperiod. Det redovisade resultatet avser Piteå kommun och baseras på svar från elever vid de skolenheter där tillförlitliga uppgifter finns: Hugin, Magne, Munin och Mimer vid Strömbackaskolan. Skolenheterna Mjölner vid Strömbackaskolan samt Grans naturbruksgymnasium ingår inte i redovisningen, eftersom tillförlitliga data saknas för dessa. En uppdelning av enkätsvaren per skolenhet visar att andelen elever i årskurs 2 som uppger att det ”alltid” eller ”ofta” råder studiero varierar mellan enheterna. Vid Hugin uppgår andelen till 81,8 procent medan den vid Mimer ligger på 55,3 procent. Resultaten för respektive skolenhet redovisas nedan. 18 Som komplement till Skolinspektionens elevenkät, vilken genomförs vartannat år och enbart omfattar elever i årskurs 2, redovisas även resultat från Strömbackaskolans egen elevenkät för läsåret 2024–2025. Denna enkät genomförs årligen och omfattar samtliga årskurser (årskurs 1–3), vilket möjliggör en kontinuerlig och mer heltäckande uppföljning av elevernas upplevelser vid Strömbackaskolan. Resultatet visar att 68,2 procent av eleverna i årskurs 1–3 uppger att det ”alltid” eller ”ofta” råder studiero. Enligt den senaste elevenkäten på Grans naturbruksgymnasium svarar eleverna enligt följande (gällande studiero): Drygt 30% av eleverna på Grans anser att det brister i studiero under lektioner samtidigt som 95% tycker att de bidrar till god studiemiljö i klassrummet. Studiero är ett av de utvecklingsområden som hela tiden prioriteras i det kollektiva arbetet kring eleven i skolan. Förra läsårets projekt med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kring tillgängliga lärmiljöer (TLM), hade mycket fokus på klassrumssituationen eftersom bättre studiero självklart gör undervisningen mer tillgänglig för fler. 19 Inom TLM-projektet har Grans arbetat med att undervisande lärare ska utveckla sitt arbete i klassrummet vilket med säkerhet bidrar till bättre studiero. De har handletts av projektets psykolog och arbetsteraput tillsammans med skolans specialpedagog. Målet är att det ska finnas en lektionsstruktur med tydlig uppstart och avslut, tydliga instruktioner vad som ska göras och förväntas, jobba med stödstrukturer för inlärning (begreppslistor, flash-cards, bildstöd). Under förra läsåret fortsatte Grans arbetet med mobilfria lektioner till att nu ha en mer etablerat och inarbetat förhållningssätt kring mobiler. Elever och personal ska veta vad gäller vid lektionsstart och under lektioner och på raster och följa detta. Grans utökade det arbetet med att införa fasta platser för alla elever i åk 1 och fasta platser i matsalen för klasserna i åk 1 under de första skolveckorna av läsåret. Dessutom läggs mycket tid vid skolstart i åk 1 med individuellt skolstartssamtal med alla nya elever tillsammans med vårdnadshavare och någon representant från skolan, i första hand mentor. Under läsåret 2024/25 jobbade man på Grans med att utveckla klasskonferenserna på gruppnivå och tog då in elevernas syn på studiero inför dessa konferenser. De orsaker till sämre studiero som eleverna lyfter är när undervisningsgrupper är blandade över klasser eller inriktningar eller när grupperna är stora, när tydlighet från läraren i vad som förväntas och ska göras brister, när ett ämne är ”för svårt” och läraren inte hinner hjälpa. Många av dessa orsaker kommer på sikt kunna påverkas positivt med fortsatt arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Eleverna uppskattar även den självklara vikten av att läraren tar mandatet i klassrummet och upprätthåller ordningen – säger till när det brister i studiero. Det är något vi behöver prata mer om och jobba vidare med i personalgruppen. Särskilt eftersom de undervisande lärarna, enligt Skolinspektionens skolenkät, upplever klassrumssituationen bättre än vad eleverna upplever den.15 Analys kring arbetsro på lektionerna gymnasielever i år 2 Analysen visar att arbetet med studiero vid skolenheterna präglas av flera gemensamma framgångsfaktorer. Centralt är tydliga strukturer i undervisningen, där eleverna ges förutsägbarhet genom klara lektionsupplägg och instruktioner. Återkommande åtgärder är användning av fasta sittplatser samt begränsning av mobiltelefoner under lektionstid, vilket bidrar till att minska störningsmoment. Vidare framträder betydelsen av gemensamma förhållningssätt bland personalen, där samsyn kring regler, bemötande och kravställning skapar stabilitet i lärmiljön. Relationsskapande arbete mellan elever och personal lyfts också som en viktig faktor för att skapa trygghet och främja studiero. Sammantaget visar resultaten att studiero inte uppnås genom enskilda insatser, utan genom ett långsiktigt och samordnat arbete där struktur, tydlighet och relationer samverkar. Samtidigt framkommer specifika förutsättningar och utvecklingsområden vid respektive skolenhet. 15 Citat från en av kommunens rektorer 20 Specifika faktorer som påverkar arbetsro vid Mimer inkluderar gruppstorlek och klassrumsmiljö. Stora undervisningsgrupper, upp till 30 elever per lärare, samt kala klassrum utan avskärmningar och gardiner kan medföra svårigheter att upprätthålla låg ljudnivå. För att möta detta har filtskärmar införskaffats för avskärmning och ljuddämpning, och behovet av fler grupprum framhålls för att möjliggöra elevaktiva arbetssätt samtidigt som arbetsro bibehålls. En bedömning av resultaten från Skolinspektionens enkät visar att eleverna inte alltid upplever full arbetsro, men att detta sällan påverkar deras förmåga att arbeta och koncentrera sig. Följer man upp med frågan om störande moment är det tydligt att få elever uppger att de har svårt att koncentrera sig. Detta tyder på att det dynamiska klassrummet kan ge intryck av lägre arbetsro, men ändå ger en trygg och stimulerande lärmiljö. Resultaten visar också positiva effekter på stimulans, stöd, kritiskt tänkande och elevinflytande. Tillgång på lärverktyg Hur väl lever gymnasieskolans rektorer upp till läroplanens krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - utbildningen utformas så att alla elever ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål och för att själva kunna söka och utveckla kunskaper Analys av 2.6 Rektors ansvar för tillgång till läromedel och lärverktyg Bedömning av ansvar för tillgång till läromedel och lärverktyg är att rektorerna i hög grad uppfyller sitt ansvar att säkerställa att utbildningen utformas så att samtliga elever ges tillgång till och förutsättningar att använda ändamålsenliga läromedel och lärverktyg i enlighet med utbildningens mål. Vid såväl Strömbackaskolan som Grans finns tillgång till såväl tryckta som digitala läromedel. Samtliga elever har egen dator samt tillgång till lärplattformen It´s Learning, som används som integrerat stöd i undervisningen. Därutöver erbjuds ett brett utbud av digitala verktyg via Skolon. På Grans, där en stor andel elever kommer från andra kommuner, ser man vissa utmaningar när det gäller de digitala lärverktygen och lärplattformen: Det finns idag utmaningar för många elever i att använda en digital lärplattform då många elever inte är van det från grundskolan. Då vi dessutom har en större spridning i hemkommun för våra elever kan de som eventuellt har erfarenheter av det vara erfarenheter från olika plattformar. Därav lägger vi mycket av mentortiden i början av årskurs 1 till att lära sig hitta på Itslearning och till andra grundläggande moment som t ex att koppla skrivare. Vi har även tagit fram en gemensam struktur för 21 upplägget på Itslearning så att det ska se hyfsat lika ut för eleven oavsett vilket ämne det handlar om. Detta ska alla undervisande lärare följa.16 Undervisningen utformas med en medveten balans mellan tryckta och digitala läromedel. Gymnasiet arbetar kontinuerligt med att uppdatera och förnya de tryckta läromedlen i enlighet med styrdokumentet, samtidigt som digitala lärverktyg används i stor utsträckning för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Rektorerna följer utvecklingen och säkerställer att val av läromedel och lärverktyg är pedagogiskt motiverade och ändamålsenliga. Kompensatoriska hjälpmedel, i huvudsak digitala, tillhandahålls vid behov. Specialpedagog ansvarar för att berörda elever får tillgång till dessa verktyg samt nödvändig handledning i deras användning. Rektorerna följer även upp elevers lärande. Erfarenheter visar exempelvis att vid några skolenheter väljer en ökande andel elever att anteckna för hand, vilket av många uppges stödja deras kunskapsutveckling. Dessa iakttagelser används aktivt i det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanfattningsvis är bedömningen att verksamheten vid Strömbackaskolan säkerställer att eleverna ges goda förutsättningar att använda läroböcker, andra läromedel och lärverktyg. Rektorerna vid Strömbackaskolan fullgör sitt ansvar för att utbildningen utformas på ett sätt som främjar elevernas lärande och kunskapsutveckling. Tillgång till skolbibliotek Hur väl lever gymnasieskolans rektorer upp till läroplanens krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek - skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens Analys av 2.6 Rektors ansvar för skolbibliotek och dess användning i undervisningen Vid Strömbackaskolan finns ett välutrustat skolbibliotek som bemannas av två bibliotekarier. Bibliotekarierna är integrerade med lärarkåren genom regelbunden kontakt, vilket underlättar etablering av professionella relationer och samarbete med den pedagogiska personalen. Den höga tilliten till bibliotekariernas kompetens bidrar till att skolbiblioteket fungerar som en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet. Ämneslärare i svenska ansvarar för inköp av klassuppsättningar av skönlitterära verk, vilka administreras av bibliotekarierna. Lärarna bokar klassuppsättningarna, och eleverna får sedan låna dem via sina lånekort. Denna rutin säkerställer att klassuppsättningarna är tillgängliga för hela skolan samt att samtliga exemplar hålls kompletta och bokningsbara. 16 Citat från en av kommunens rektorer 22 Skolbibliotekarien deltar vid olika tillfällen i boksamtal tillsammans med elever och undervisande lärare, vilket är ett uppskattat inslag i undervisningen. Eleverna utvecklar därigenom sin läsförmåga, både avseende lästeknik och läsförståelse, inklusive referenser och analys av texter. Biblioteket erbjuder även ett brett utbud av lättläst litteratur, vilket är värdefullt för elever med annat modersmål och stärker deras språkliga förmåga. Skönlitteratur på flera språk bidrar dessutom till en inkluderande miljö. Elever i årskurs två och tre vid flertalet högskoleförberedande program genomför en genomgång med biblioteket om källor och sökverktyg. Vid större projekt och arbeten, såsom gymnasiearbetet, får eleverna stöd av bibliotekarierna för att söka i databaser och uppslagsverk. Bibliotekets resurser är även lättillgängliga via Strömbackaskolans webbplats. Skolbiblioteket används även för olika utställningar. Elever deltar årligen i projekt som exempelvis Raoul Wallenbergs KUB-projekt, och biblioteket används då som utställningslokal. Utställningarna blir tillgängliga för samtliga elever, och skolbibliotekarierna ansvarar för att materialet hanteras korrekt. Grans har ett eget litet skolbibliotek som håller öppet under hela skoldagen men endast delvis bemannat. Det finns även viss möjlighet att besöka biblioteket kvällstid för internatelever, eller elever som är på besök kvällstid. Biblioteket, som endast innehåller fysiska böcker, används även i undervisningen av undervisande lärare. Däremot har elever i sina skoldatorer tillgång till Inläsningstjänst och vissa elever även Legimus. Om det finns behov av mer digitala tjänster som ”de stora” biblioteken kan erbjuda så finns Stadsbibliotekets filial i Öjebyn tillgänglig. I Strömbackaskolans elevenkät uppger 54 procent av eleverna att de använder skolbiblioteket alltid, ofta eller ibland. Samtidigt anger 46 procent att de aldrig använder biblioteket, vilket kan upplevas som förvånande med tanke på att samtliga svensklärare besöker skolbiblioteket med sina elever minst en gång per läsår, ofta vid flera tillfällen, under lektionstid. Dessa lektioner är strukturerade för att eleverna ska använda bibliotekets resurser, vilket innebär att det finns ett pedagogiskt fokus på bibliotekets funktion och tillgångar. Att 46 procent av eleverna uppger att de inte använder skolbiblioteket kan förklaras av flera faktorer. Vid yrkesprogrammen är det vanligt att elever inte studerar teoretiska ämnen eller svenska i alla årskurser, vilket minskar de naturliga tillfällena att använda bibliotekets resurser. Dessutom kan elever uppfatta att de inte använder skolbiblioteket under lektionstid, eftersom fokus då primärt ligger på lärarledd undervisning och lektionsinnehållet snarare än på själva biblioteksmiljön. I enkätsvar uppger eleverna att biblioteket främst används för självständigt arbete samt för att låna faktaböcker och skönlitteratur. Det är även viktigt att beakta att elever vid högskoleförberedande program i högre utsträckning använder skolbiblioteket. Eftersom 53 procent av skolans elever studerar vid yrkesprogram och 47 procent vid högskoleförberedande program ger detta resultat en realistisk bild av bibliotekets användning över hela elevgruppen. Ur detta perspektiv kan 23 användningen av Strömbackaskolans skolbibliotek anses vara god, särskilt med hänsyn till programfördelningen och de olika behoven hos eleverna. Sammantaget visar resultaten att skolbiblioteket är en aktiv resurs i undervisningen, samtidigt som användningen varierar beroende på program och årskurs. Detta understryker både bibliotekets betydelse för elevernas lärande, särskilt vid högskoleförberedande utbildningar, och behovet av fortsatt arbete för att säkerställa att alla elever, inklusive de vid yrkesprogrammen, ges möjlighet att använda skolbibliotekets resurser på ett medvetet och pedagogiskt ändamålsenligt sätt. Bedömningen är att rektorerna säkerställer att skolbibliotekets resurser används för att stödja elevernas språkliga och digitala kompetens, vilket uppfyller kraven enligt 2.6 avseende rektorernas ansvar. Vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång Hur väl lever gymnasieskolans rektorer upp till läroplanens krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång Analys av 2.6 Rektorns ansvar för vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång Kontakter med vårdnadshavare vid Strömbackaskolan sker på flera sätt och utgör en central del i arbetet för att stödja elevernas lärande och skolgång. Kommunikation sker både genom planerade möten, såsom föräldramöten och utvecklingssamtal, och genom kontinuerlig kontakt via epost och telefon. I samband med skolstarten för årskurs ett bjuder rektorerna vid Strömbackaskolan in samtliga vårdnadshavare till ett föräldramöte. Vid mötet inleder rektorerna med att ge allmän information om skolans verksamhet, mål och rutiner. Därefter fortsätter mötet tillsammans med mentorerna i respektive klassrum, där mer detaljerad information och dialog med vårdnadshavarna äger rum. Föräldramötet fungerar som ett centralt forum för att både informera och bygga relationer samt förtroende mellan skola och vårdnadshavare. Vårdnadshavarna uppmuntras att vid behov kontakta mentor, rektor eller personal inom elevhälsan för ytterligare frågor eller stöd. Föräldramötena i årskurs ett vid Strömbackaskolan har historiskt sett haft mycket hög uppslutning, vilket understryker 24 vikten av att fortsätta utveckla mötena för att säkerställa att vårdnadshavarna upplever dem som meningsfulla och relevanta. Under perioden augusti–september genomför mentorerna vid Strömbackaskolan även skolstartssamtal för alla elever i årskurs ett. Inför dessa samtal används ett strukturerat frågebatteri som stöd för dialogen mellan mentor, elev och vårdnadshavare. Efter samtalen sammanställer mentorerna informationen och överför relevanta uppgifter till skolans elevhälsoteam för fortsatt uppföljning och stöd. Även på Grans nyttjar man skolstartssamtal men då även med särskilt fokus för de elever som kommer att bo på internatet: Ett bra samarbete mellan skola och hemmet är en framgångsfaktor. Det börjar hos oss med skolstartssamtalet första skolveckan på Grans. Elev, vårdnadshavare samt en representant från skolan - mentor, rektor eller någon representant från elevhälsan deltar. Om eleven ska bo på internatet innehåller mötet en del där någon personal från internatet deltar. Här ges information om gymnasiestudier i allmänhet och framför allt vad som gäller hos oss på Grans – regler och rutiner. Dessutom pratar vi om elevens tidigare skolerfarenheter och fyller i ett formulär som är lika för alla elever. Det formuläret blir ett bra komplement till de överlämningar som vi även får från tidigare skola.17 Mentorerna vid Strömbackaskolan genomför utvecklingssamtal för elever i årskurs två och tre i början av höstterminen. I januari hålls omdömessamtal vid skolenheterna Hugin, Mimer och Munin mellan elev och undervisande lärare. Under vårterminen genomförs läsårets andra utvecklingssamtal vid samtliga skolenheter. Vårdnadshavare bjuds in till dessa samtal när eleven är omyndig. När eleven har uppnått myndighetsålder informeras eleven om möjligheten att själv ta med vårdnadshavare, vilket flera elever väljer att göra. Ett centralt fokus vid Strömbackaskolan är arbetet med att förebygga skolfrånvaro och främja skolnärvaro. Detta arbete kräver kontinuerlig och nära kontakt med vårdnadshavare för att tillsammans identifiera faktorer som främjar elevens närvaro och lärande. Vid föräldramötet i årskurs ett informerar rektorerna om att vårdnadshavare även efter att eleven fyllt arton år kan begära ut frånvarorapporter, eftersom dessa är allmän handling och inte omfattas av sekretess. Detta möjliggör fortsatt insyn i elevens skolgång även efter att eleven blivit myndig, vilket vårdnadshavare ofta värdesätter eftersom det annars kan upplevas som att insynen minskar. Den dagliga kontakten mellan mentor och vårdnadshavare utgör en betydande del i arbetet med elevens skolgång. Vid Strömbackaskolan sker denna kommunikation ofta via epost, vilket tillsammans med tillgång till mobiltelefoner underlättar kontinuerlig dialog och snabb återkoppling i olika frågor som rör elevens lärande och trivsel. Den regelbundna kommunikationen bidrar till ett nära samarbete mellan hem och skola och är avgörande för att eleverna ska uppnå goda skolresultat och hög närvaro. 17 Citat från en av kommunens rektorer 25 Utvecklingsområden inför kommande två år, gymnasieskolan Strömbackaskolan ▪ Främjande av studiero i undervisningsmiljön Målsättningen är att ytterligare utveckla strategier som säkerställer arbetsro i dynamiska och elevaktiva undervisningsmiljöer. Eleverna ska medvetandegöras om vikten av studiero och hur individuellt ansvarstagande påverkar lärmiljön. Att ytterligare diskutera och reflektera med pedagogerna kring att utveckla metoder för att kombinera elevaktivitet med struktur och tydliga ramar. Målsättningen är att eleverna upplever en god arbetsro samtidigt som undervisningen bibehåller elevaktiva arbetssätt. ▪ Pedagogiskt ledarskap för ökad studiero och lärande Lärarnas pedagogiska ledarskap ska fortsätta utvecklas för att stödja arbetsro, struktur och lärande i klassrummet. Fokus ligger på att stärka förmågan att hantera olika undervisningsformer och elevgrupper. Ledarskapet ska tydliggöra förväntningar, skapa trygghet och främja elevernas ansvarstagande. Genom stärkt ledarskap kan både arbetsro och engagemang i undervisningen öka. ▪ Digitala lärverktyg och digital kompetens Undervisningen ska anpassas efter de möjligheter och begränsningar som artificiell intelligens medför (AI). Lärare och elever behöver kontinuerlig vägledning kring hur digitala verktyg kan användas för att stödja lärande. Målet är att eleverna använder digitala resurser på ett medvetet, effektivt och säkert sätt. ▪ Läromedel Eleverna ska ha tillgång till både digitala och tryckta läromedel i en balanserad och nödvändig kombination. Det är viktigt att tryckta läromedel kontinuerligt uppdateras och anpassas till gällande kursplaner. Digitala lärverktyg ska integreras på ett sätt som kompletterar det tryckta materialet. Målet är att alla elever ges förutsättningar att utveckla kunskap och färdigheter oavsett lärstil och arbetssätt. ▪ Strömbackaskolans skolbibliotek Skolbibliotekets resurser ska integreras mer aktivt i undervisningen för att stödja elevernas informations- och läskompetens. Eleverna behöver uppmuntras att använda biblioteket för både faktabaserat arbete och litteraturstudier. Bibliotekariernas kompetens ska nyttjas för handledning och stöd vid större projekt och uppgifter. Målet är att fler elever aktivt utnyttjar skolbiblioteket som en naturlig del av sitt lärande. Grans ▪ Främjande av studiero i undervisningsmiljön Grans behöver fortsätta utveckla arbetet med att introducera eleverna in i gymnasiestudier när de kommer till gymnasiet i årskurs 1. Att på ett strukturerat sätt jobba med de överlämningar från tidigare skola som följer med eleven tillsammans med den information 26 som framkommer vid skolstartssamtalen med elev och vårdnadshavare. Grans ska även fortsätta med kollektivt, kollegialt samarbete kring tillgängliga lärmiljöer så att undervisningen utvecklas med hänsyn till de individer och elevgrupper man har i klassrummet. ▪ Digitala lärverktyg och digital kompetens Fortsatt arbete med digitalisering i skolan, inte minst genom kollektivt, kollegialt arbete kring digitala lärverktyg och framförallt hur AI kan hjälpa och stjälpa i elevernas lärande men även effektivisera för lärares situation är något som kommer att prioriteras. Här finns och utvecklas hela tiden en tydlig styrning från huvudman men vikten av Grans gemensamma förhållningssätt behöver kontinuerligt lyftas till diskussion och aktualiseras. Många elever lyfter i vissa sammanhang, i undervisningssituationer, samtal eller i enkäter att de önskar att i mindre utsträckning använda digitala plattformar. Det är inget skolan kan undvika när omvärlden digitaliseras allt mer, men man behöver komma ihåg att en kombination av läromedel och lärverktyg troligtvis är den bästa vägen till kunskap. Anpassad gymnasieskola Tillgång på lärverktyg Hur väl lever den anpassade gymnasieskolan upp till läroplanens (Lgyan13) krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - utbildningen utformas så att alla elever ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål och för att själva kunna söka och utveckla kunskaper Analys av 2.6 Rektors ansvar för tillgång till läromedel och lärverktyg Under läsåret 2024–2025 bedöms utbildningen inom den anpassade gymnasieskolan vid Strömbackaskolan i hög grad uppfylla läroplanens krav över rektors ansvar för elevers tillgång till läromedel och lärverktyg. Bedömningen omfattar såväl det nationella programmet som det individuella och grundar sig på att rektor säkerställer att det är ett behovsstyrt arbete med vilka läromedel och lärverktyg som används i undervisningen. En central del i detta arbete är att digitala lärverktyg har införskaffats och används utifrån elevernas individuella behov. De läromedel som finns tillgängliga är främst anpassade för elever med läs- och skrivförmåga. Exempelvis används iPads som ett pedagogiskt stöd i undervisningen, där specifika appar har valts ut för att stärka elevernas kommunikation, struktur och kunskapsutveckling. För vissa elever fungerar iPaden som ett alternativt och kompletterande kommunikationsverktyg (AKK), där bildstöd används för att tydliggöra 27 exempelvis dagens schema, moment i undervisningen och övergångar mellan aktiviteter. Detta bidrar till ökad förutsägbarhet, delaktighet och självständighet. Vidare finns smartboards installerade i vissa undervisningsgrupper, främst inom det individuella programmet. Dessa utgör ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen genom att möjliggöra gemensamma genomgångar, visuell förstärkning av innehåll samt interaktivt lärande. Användningen av smartboard bidrar till att konkretisera undervisningen och skapa fler ingångar till lärande, vilket är särskilt betydelsefullt för elever i behov av tydliggörande pedagogik. De läromedel som används inom den anpassade skolformen är i huvudsak anpassade efter elevernas olika förutsättningar. För elever med ytterligare behov av stöd utformas kompletterande material av pedagogerna, exempelvis genom förenkling av texter, användning av bildstöd, taktila material eller alternativa uttrycksformer. Detta säkerställer att alla elever ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningens innehåll utifrån sina individuella förutsättningar. Eleverna får dagligen kontinuerlig handledning och stöd av pedagogisk personal, vilket möjliggör ett aktivt användande av såväl digitala som analoga lärverktyg. Undervisningen präglas av strukturerad stöttning och ett medvetet arbete med anpassningar, vilket sammantaget bidrar till att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. Sammanfattningsvis är analysen att rektor, genom att säkerställa tillgång till ändamålsenliga och behovsanpassade läromedel och lärverktyg inom den anpassade skolformen vid Strömbackaskolan, skapar goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. Det systematiska arbetet med digitala verktyg, individuella anpassningar och tydliggörande pedagogik bidrar till att eleverna ges likvärdiga möjligheter att nå sina individuella mål och vara delaktiga i sin utbildning. Tillgång till skolbibliotek Hur väl lever den anpassade gymnasieskolan upp till läroplanens (Lgyan13) krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek - skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens Analys av 2.6 Rektors ansvar för skolbibliotek och dess användning i undervisningen Eleverna vid Anpassad gymnasieskola har tillgång till skolbiblioteket och ges möjlighet att använda det såväl inom ramen för undervisningen som på egen hand. Inom svenskundervisningen genomförs regelbundna biblioteksbesök, där eleverna ges möjlighet att låna litteratur som en del av det pedagogiska arbetet. 28 Därutöver väljer vissa elever att låna böcker för eget bruk under raster, vilket visar att skolbiblioteket används aktivt och bidrar till att främja elevernas läsintresse. Pedagogerna inom den anpassade skolformen för en kontinuerlig dialog med bibliotekarierna vid Strömbackaskolans skolbibliotek kring inköp av litteratur och andra medier, i syfte att säkerställa att utbudet är anpassat till elevgruppens behov och förutsättningar. Samtidigt finns det ytterligare behov av att utbudet av litteratur och medier vid skolbiblioteket utvecklas för att i högre grad möta elevernas varierande funktionsnedsättningar. Målsättningen är att utöka tillgången till taktila böcker, ljudböcker samt andra anpassade medier, i syfte att göra biblioteket mer inkluderande och tillgängligt för samtliga elevgrupper. Målsättningen är därför att på sikt utveckla och bredda utbudet genom en fördjupad och fortsatt strukturerad samverkan med skolbiblioteket, så att det i ökad utsträckning svarar mot elevernas behov och stärker deras möjligheter till delaktighet och lärande. I nuläget är arbetet med digital kompetens i liten utsträckning kopplat till skolbibliotekets verksamhet, då digitala verktyg främst används i andra delar av undervisningen. Biblioteket används inte heller systematiskt för informationssökning, vilket visar att det finns möjligheter att utveckla arbetet genom ett mer strukturerat och ämnesövergripande arbetssätt. Sammantaget visar analysen att skolbiblioteket är en resurs som kan användas mer i arbetet med att utveckla elevernas språkliga och digitala kompetens. Vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång Hur väl lever gymnasieskolans rektorer upp till läroplanens (Lgyan13) krav kopplade till rektors ansvar: 2.6 Rektorns ansvar: Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång Analys av 2.6 Rektorns ansvar för vårdnadshavares insyn i elevernas skolgång Vid Strömbackaskolans anpassade gymnasium kännetecknas arbetssättet av ett nära och kontinuerligt samarbete mellan skola och vårdnadshavare under hela elevens studietid. Kontakten är ofta tät och kan vid behov förekomma dagligen, främst mellan mentor och vårdnadshavare, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling och välmående. Vid behov hålls möten där även personal från elevhälsan kan delta, vilket bidrar till ett samordnat och helhetsinriktat stöd kring eleven. Inom den anpassade skolformen finns en tydlig och etablerad syn på att en nära dialog med hemmet är viktig, både för elevens dagliga skolgång och för att skapa goda förutsättningar inför tiden efter gymnasiet. 29 Vårdnadshavare får även löpande insyn i elevens skolgång genom utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och kontinuerlig kommunikation från skolan. För elever som har fyllt 18 år sker informationsdelning och insyn i enlighet med gällande sekretesslagstiftning och endast efter elevens godkännande. Sammanfattningsvis är en nära och löpande kontakt med vårdnadshavare en helt naturlig och självklar del av arbetet inom den anpassade gymnasieskolan. Det ses som en viktig förutsättning för att kunna ge eleven rätt stöd och skapa kontinuitet i skolgången. Utmaningen ligger sällan i viljan att ha en god relation, utan snarare i att hitta en väl avvägd balans mellan att stärka elevens självständighet och samtidigt vara tydlig kring vårdnadshavarens ansvar, roll och rätt till insyn. Målet är alltid att dessa perspektiv ska samspela på ett sätt som gynnar elevens utveckling och trygghet. Utvecklingsområden inför kommande två år, anpassad gymnasieskola ▪ Utvecklad användning av skolbibliotek i undervisningen Skolbiblioteket bör i högre grad integreras i undervisningen som en pedagogisk resurs för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens. Detta bör ske genom ett strukturerat och ämnesövergripande arbetssätt där biblioteket används för informationssökning samt arbete med olika anpassade medier utifrån elevernas behov. I samarbete med biblioteket bör tillgången till taktila böcker, ljudböcker och andra anpassade medier utvecklas för att säkerställa ett tillgängligt och användbart bibliotek för samtliga elever. Skolbiblioteket kan även bidra till att stärka undervisningen i digital läsning och informationshantering, samt stödja elever i att söka, värdera och använda information på ett pedagogiskt och strukturerat sätt. ▪ Utveckling av tillgängliga läromedel och digital kompetens i undervisningen Strömbackaskolans anpassade gymnasium har som ambition att vidareutveckla ett mer varierat och tillgängligt utbud av läromedel som svarar mot samtliga elevers behov och förutsättningar. Detta förutsätter ett kontinuerligt arbete med att följa den pågående utvecklingen inom läromedelsområdet, såväl analoga som digitala. Utifrån aktuellt utbud och tillgängliga resurser sker en löpande översyn av vilka läromedel som kan införskaffas eller utvecklas inom verksamheten för att säkerställa att undervisningen ligger i linje med rådande pedagogisk utveckling. Parallellt bör ett fortsatt utvecklingsarbete med fokus på att stärka personalens kompetens i att använda digitala verktyg på ett tillgängligt och pedagogiskt inkluderande sätt. I dagsläget innefattar detta även ett pågående arbete med att fördjupa kunskaperna kring artificiell intelligens och hur dessa verktyg kan användas som ett stöd i undervisning och verksamhetsutveckling. 30 Ledningsgruppens rekommendation Utifrån ovanstående analys och respektive avdelnings angivna utvecklingsområden anser förvaltningens ledningsgrupp att ett stort arbete redan pågår för att öka måluppfyllelsen ytterligare inom området ”Enkelt att bo attraktivt”. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp föreslår därför att barn- och utbildningsnämnden inte utdelar några ytterligare uppdrag i anslutning till denna kvalitetsrapport. Piteå 2026-05-20 Malin Westling, Förvaltningschef Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027

§72 26BUN96 … Förslag till Strategisk plan 2027-2029 och budget 2027 Barn- och utbildningsnämnden 1 Innehållsförteckning Bilagor Bilaga 1: Bedömda prisökningar 2027 Bilaga 2: Driftsäskanden Verksamhetsförändringar 2027 MKR Bilaga 3: Bilaga 2.1 Utökat behov av rektorer Förskolan Bilaga 4: Bilaga 2.2 Verksamhetsutvecklare Grundskolan Bilaga 5: Bilaga 2.3 Tid för undervisningsuppdraget Grundskolan Bilaga 6: Bilaga 2.4 Mobilförbud Grundskolan Bilaga 7: Bilaga 2.6 Utökad behov av bitr. rektor Gymnasiet Bilaga 8: Bilaga 2.7 Tid för undervisningsuppdraget Gymnasiet Bilaga 9: Bilaga 2.8 Nya elevbygget behov av instruktör Gymnasiet Bilaga 10: Bilaga 2.9 Utökade kostnader för införande av grundläggande behörighet Gymnasiet Bilaga 11: Bilaga 2.10 Utökning enhetschef Elevhälsan Bilaga 12: Bilaga 2.11 Utökade kostnader pga ändrade riktlinjer för skolskjuts till anpassad grundskola, Förvaltning Bilaga 13: Bilaga 1.1.15 Strömbackaskolan Huvudentré Tillbyggnad Bilaga 14: Bilaga 1.1.16 Bergsviksskolan Ombyggnad Bilaga 15: Bilaga 1.1.17 Porsnässkolan Nybyggnad Bilaga 16: Bilaga 1.1.19 Bergsvikens förskola Nybyggnad Bilaga 17: Bilaga 1.1.20 Jävre Ny förskola Bilaga 18: Bilaga 1.1.21 Hortlaxskolan Matsal Om- och tillbyggnad Bilaga 19: Bilaga 1.1.22 Grans Kök Om- och tillbyggnad 2 Bilaga 20: Bilaga 1.1.23 Grans Elevhem 3-6 Ombyggnad Bilaga 21: Bilaga 1.1.24 Grans Elevhem 2 Ombyggnad Bilaga 22: Bilaga 1.1.25 Öjebyn ny förskola Bilaga 23: Bilaga 1.1.26 Svensby skola Tillbyggnad Bilaga 24: Bilaga 1.2 Om- och tillbyggnader lokaler Bilaga 25: Investeringsplan 2027-2029 Bilaga 26: Bilaga 1.1 Utemiljö, arbetsmiljö, reinvesteringar Bilaga 27: Bilaga 1.1.4 Böleprojektet Om- och tillbyggnad Bilaga 28: Bilaga 1.1.5 Stadsutveckling Öster BUN Bilaga 29: Bilaga 1.1.6 Solanderprojektet Om- och nybyggnad Bilaga 30: Bilaga 1.1.7 Uthyrning lokaler Bilaga 31: Bilaga 1.1.8 Strömbackaskolan Tor Ombyggnad Bilaga 32: Bilaga 1.1.9 Sjulnässkolan Tillbyggnad Bilaga 33: Bilaga 1.1.10 Rosvik förskola och skola Ny- och tillbyggnad Bilaga 34: Bilaga 1.1.11 Berget Ny förskola Bilaga 35: Bilaga 1.1.12 Kullenskolan Ombyggnad Bilaga 36: Bilaga 1.1.13 Svensbyn Ny förskola Bilaga 37: Bilaga 1.1.14 Myrans förskola Ombyggnad Bilaga 38: Bilaga 6 Driftkonsekvenser på grund av investeringar Bilaga 39: Bilaga 2.5 Skolbibliotekssystem 3 Uppdrag enligt reglemente, strategier och resursmål Nämndens uppdrag enligt reglementet Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att genomföra och förverkliga nationella och kommunala mål och strategier inom förskoleverksamhet, förskoleklass, grund- och gymnasieskola, anpassad grund- och gymnasieskola samt fritidshemsverksamhet. Strategier, resursmål och insatsområden 4 Indikatorer Senaste utfall, tidigare beslutade målvärden samt målvärden för planperioden redovisas i indikatortabeller för indikatorer kopplade mot strategierna, resursmål ekonomi och resursmål personal. Målvärdena fastställs endera i förväg för respektive period alternativt beräknas löpande utifrån en fastställd ambitionsnivå. En ikon visar vilka indikatorer som målvärdesberäknas när nödvändig data tillgängliggörs. Målvärdet beräknas utifrån ambitionen att Piteå ska var bland de 25 % kommuner med bäst (högst) utfall. Målvärdet beräknas utifrån ambitionen att Piteå ska var bland de 25 % kommuner med bäst (lägst) utfall. Målvärdet beräknas utifrån ambitionen att värdet ska öka jämfört med föregående periods utfall. Målvärdet beräknas utifrån ambitionen att värdet ska minska jämfört med föregående periods utfall. Indikator fastställd och nedfördelad av Kommunfullmäktige. Övriga indikatorer beslutar nämnd/styrelse om. Ingen data förväntas, oftast beroende på att bakomliggande undersökning inte genomförs för aktuellt år. 5 6 Nuläge Barn- och utbildningsnämndens uppdrag är att säkerställa att förskola och skola bedrivs i enlighet med skollagens krav och riktlinjer. Ett viktigt uppdrag som består av att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden för att på sätt förbereda barn och unga att leva och verka i samhället. Genom åtgärder och anpassningar för att balansera ambitionsnivåer och prioriteringar utifrån tilldelade resurser redovisade Barn- och utbildningsnämnden en positiv budgetavvikelse om 6,9 mkr för 2025. Per april redovisas överskott om 6,5 mkr jämfört med periodens budget. Överskottet innefattar dock inte kompensation för utbetalda löneökningar, vilket kommer bidra med ytterligare överskott om 2,2 mkr. Merparten av avdelningarna och verksamheterna visar positiva resultat, medan Strömbackaskolan och Grans naturbruksgymnasium har underskott. På övergripande nivå är det främst lokalbudgeten som står för den största delen av överskottet, något som under året kommer att rätas ut då kostnaderna är något eftersläpande. Överskotten inom olika verksamheter förklaras bland annat av ej hittills nyttjade medel inom elevhälsan, förskolans strategi att bygga buffert inför höstterminen samt lägre personalkostnader i grundskolan till följd av rekryteringssvårigheter. Strömbackaskolans underskott beror främst på ännu ej kompenserade löneökningar, medan Grans naturbruksgymnasium påverkas negativt av ökade kostnader kopplat till lantbruket. Personalstatistiken visar en positiv utveckling med fler anställda, högre andel heltidsanställda och minskad sjukfrånvaro, även om variationer finns mellan verksamheterna. Rekryteringsinsatser har stärkts, men utmaningar kvarstår kring kompetensförsörjning och sjukfrånvaro, vilket fortsatt är prioriterade områden. Under perioden har Utbildningsförvaltningen påbörjat flera viktiga satsningar och åtgärder inom både verksamhet och lokaler. Inom elevhälsan har ett närvaroteam etablerats på Christinaskolan, i syfte att stärka arbetet med elevers närvaro och tidiga insatser. Parallellt har flera större fastighetsrelaterade projekt initierats. Rivning av Porsnässkolan och Grans gamla maskinhall har påbörjats. Samtidigt har arbetet med Sjulnässkolans tillbyggnad samt ombyggnationen av Pitholmsskolan startat, vilket innebär viktiga investeringar för att möta behoven och skapa ändamålsenliga lärmiljöer. Tillsammans speglar dessa insatser ett pågående utvecklingsarbete där både elevstöd och lokalförsörjning prioriteras. 7 Framtida insatser för ökad måluppfyllelse Det bästa för Piteå All verksamhet inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde skall utgå från barnets bästa. Barnkonventionens fyra principer ska lägga grunden för utbildningen och undervisningen i Piteås förskolor och skolor, de ska styra nämndens prioriteringar kring investeringar i lokaler, inomhus- och utomhusmiljöer samt besluts- och arbetsprocesser inom nämnd och förvaltning. Fortsatt strategiskt arbete kring förskolornas och skolornas kompetensförsörjning är prioriterat för att den höga behörighetsgraden ska kunna vidmakthållas. Genom arbete med friskfaktorer, kommunens personalpolicy samt satsningar på kompetensutveckling via utbildningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsteam kan våra medarbetare fortsätta att möjliggöra en hög måluppfyllelse för kommunens barn och unga. En rad skolreformer ska implementeras vilket kräver utökade satsningar i landets skolor i syfte att skapa en starkare, mer likvärdig och mer kunskapsinriktad skola med ökad tydlighet i styrning och ansvar. För att kunna efterleva de nya lagkraven och även fortsatt kunna erbjuda kommunens barn och unga en kvalitativ utbildning krävs resurstillskott då reformerna är underfinansierade. Vissa av de insatser som ämnas vidtas för en ökad måluppfyllelse kopplat till strategin Det bästa för Piteå beror på nya lagkrav eller politiska beslut och redogörs därför mer utförligt nedan samt i bilagorna 2.1, 2.2, 2.3, 2.6 samt 2.7 Nämndens/styrelsens insatsområden för ökad måluppfyllelse Barns och ungdomars åsikter och intressen ska ges utrymme och bli hörda Arbetet med elevråd ska prioriteras i skolorna, dialoger mellan elevrådsrepresentanter, nämndsordförande och förvaltningschef skall hållas årligen och barn- och utbildningsnämnden skall varje år ha en temanämnd/ungdomsnämnd, där ungdomsrepresentanter deltar och får möjlighet att påverka/ge inspel till nämnden. Tryggad kompetensförsörjning Förskollärare och lärare är den enskilt viktigaste faktorn för barns och elevers lärande. Barn- och utbildningsnämnden organiserar därför verksamheten med legitimerade och ämnesbehöriga förskollärare och lärare för att säkerställa elevernas måluppfyllelse. Målet är att alla barn, oavsett var de bor i kommunen, ska gå i en förskola och skola som bedriver undervisning som leder till att eleverna når kunskapskraven. Kompetensförsörjningens alla delar – utveckla och behålla, attrahera, rekrytera och introducera medarbetare – ska därför prioriteras och kvalitetssäkras på alla nivåer i organisationen och nämndens strategiska kompetensförsörjningsplan skall utvärderas och revideras kontinuerligt. Enkelt att bo attraktivt Piteå kommun ska vara en plats som är lätt att älska, med närhet till både natur, härliga byar och småstadsliv. Genom att prioritera ett varierat utbud av barnomsorg och skola förenklas livspusslet för kommunmedborgarna och utgör en viktig del av livet mellan husen. En god lärmiljö i inbjudande, säkra och pedagogiska lokaler är därför av högsta vikt för att medborgare med barn i förskole- och skolålder ska trivas. För att skolbyggnader och utemiljöer ska vara hållbara och efterleva en god arbetsmiljö för såväl barn och elever som personal äskar barn- och utbildningsnämnden medel. Barn- och utbildningsnämnden verkar för kvalitativa och utvecklande förskolor, skolor och fritidshem i alla delar av kommunen, något som är en bidragande orsak till ett attraktivt boende och inflyttning till kommunen. Genom hållbart samhällsbygge säkras tillväxt i stad och landsbygd. Att säkra kompetensförsörjning med behörig personal och likvärdiga förutsättningar för barn och elever i såväl landsbygd som stad är dock en utmaning. Vissa av de insatser som ämnas vidtas för en ökad måluppfyllelse kopplat till strategin Enkelt att bo attraktivt beror på nya lagkrav eller politiska beslut och redogörs därför mer utförligt nedan samt i bilagorna 1.1, 1.2 samt 1.1.15 - 1.1.26 Nämndens/styrelsens insatsområden för ökad måluppfyllelse Fortsatt satsning på goda lärmiljöer, arbetsmiljöer och utemiljöer i hela kommunen Lokaler och miljöer i Piteås förskolor, skolor och fritidshem ska hålla hög kvalitet, ha spridning över hela kommunen, möjliggöra pedagogik, lek och rörelse, vara klimatanpassade och trivsamma. Nu gällande policydokument ”Attraktiv förskola” och ”Attraktiv skola” skall revideras utifrån detta. Barn- och utbildningsnämnden ämnar hålla medborgardialoger inför nybyggnationer av förskolor och skolor. 8 Enkelt att känna sig trygg och uppskattad Trygghet, gemenskap, inkludering och mångfald är värden som ska genomsyra alla verksamheter som barn- och utbildningsnämnden ansvarar för. Då förskola och skola är en samhällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformade för detta. Att identifiera platser som upplevs otrygga samt att vidta åtgärder för att stävja otryggheten är ett led i barn- och utbildningsnämndens trygghetsskapande samhällsbygge. Ändringar i skollagen med ett nationellt infört mobilförbud i grundskolorna och fritidshemmen syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero. Elevhälsans uppdrag har ökat i komplexitet och omfattning över tid, bland annat till följd av ökade och mer sammansatta behov hos elever. Den ökade psykiska ohälsan hos unga är ett eskalerande samhällsproblem där skolan och dess elevhälsa är en viktig pusselbit och skyddsfaktor. Av den anledningen ser barn- och utbildningsnämnden det som viktigt att fortsätta prioritera det främjande och förebyggande arbetet i skolorna genom exempelvis tidiga insatser, en utökad elevhälsa samt skolsociala team. Som ett led i arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter ser barn- och utbildningsnämnden behov av en resursförskola för barn med extraordinära behov, utökat antal platser på såväl den anpassade grundskolan som den anpassade gymnasieskolan samt utökning av elevhälsan. Barn- och utbildningsnämnden vill även möjliggöra transport till och från bostad och det anpassade fritidshemmet för elever i den anpassade grundskolan. Genom att ge bättre trygghet, stöd och omsorg till barn och unga med funktionsnedsättningar eller särskilda behov verkar nämnden mot skadliga normer i syfte att också minska mobbing, trakasserier och utanförskap. Vissa av de insatser som ämnas vidtas för en ökad måluppfyllelse kopplat till strategin Enkelt att känna sig trygg och uppskattad beror på nya lagkrav eller politiska beslut och redogörs därför mer utförligt nedan samt i bilagorna 2.4, 2.10 samt 2.11 Nämndens/styrelsens insatsområden för ökad måluppfyllelse Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga att säkerställa att verksamheten fungerar även under större kriser Att prioritera arbetet för att öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga att säkerställa att verksamheten fungerar även under större kriser är av högsta vikt. Arbetet med att utveckla verksamhetsspecifika kontinuitets- och beredskapsplaner behöver samordnas och intensifieras för att nå en systematik både inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde och med andra förvaltningar och aktörer med ömsesidigt beroende. Skolväsendet ska även ta ett större ansvar kring brottsförebyggande arbete. Fortsatt prioritering av barn- och elevhälsofrågor med fokus på tidiga insatser Förskolan och skolan ska ge alla elever den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att kunna utvecklas enligt utbildningens mål. Förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket innebär att man ska arbeta för att uppväga skillnader mellan barns och elevers förutsättningar att utvecklas i sitt lärande. Barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan förskola/skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst samt andra verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden ser behov av en resursförskola för barn med extraordinära behov samt utökat antal platser på såväl den anpassade grundskolan som den anpassade gymnasieskolan. Genom att ge bättre trygghet, stöd och omsorg till barn och unga med funktionsnedsättningar eller särskilda behov verkar nämnden mot skadliga normer i syfte att också minska mobbing, trakasserier och utanförskap. Enklare att ha mer av kul Barn- och utbildningsnämnden fortsätter att arbeta med att främja fysisk aktivitet och rörelseglädje på kommunens förskolor, skolor och fritidshem. Den grund som lades genom projektet ”Hälsofrämjande skola” åren 2021-2022 fortsätter att möjliggöra ett aktivt och hälsosamt liv för kommunens unga. Utomhusundervisning, pedagogiska rastaktiviteter och en tillgänglig lärmiljö med goda aktivitetsytor möjliggör spontanidrott och rörelser. Ett gott samarbete och utbyte av tjänster mellan förskolor, skolor och kommunens kulturskola bidrar till att kommunens unga får ett ökat utbud av kultur- och idrottsevenemang. Genom de profileringar som är beslutade av nämnden; Musik- och dans samt fotboll, och de idrottsinriktningar som gymnasieskolan erbjuder inom ramen för Lokal idrottsutbildning (LIU) bidrar nämnden till att möjliggöra kultur- och idrottsutövande för såväl bredd som spets. I skollagen har det införts ett krav på bemannat skolbibliotek på samtliga skolenheter vilket stärker elevers läsförmåga, kunskapsutveckling och lust att lära. De 27 skolbibliotek som nu finns i Piteås kommun är därför en viktig satsning men som sådan kräver den också utökat behov av struktur, utbildning, systemförvaltning och litteratur. Barn- och utbildningsnämnden arbetar även för att tillskapa mötesplatser och tillgängliggöra lokaler i förskolor och skolor utanför ordinarie verksamhetstid. Utvecklingen av mötesplatser och anläggningar måste dock ske genom att 9 samtidigt tillse att en trygg och säker miljö i förskolorna och skolorna säkerställs utifrån nya nationella krav. Vissa av de insatser som ämnas vidtas för en ökad måluppfyllelse kopplat till strategin Enklare att ha mer av kul beror på nya lagkrav eller politiska beslut och redogörs därför mer utförligt nedan samt i bilagan 2.5 Nämndens/styrelsens insatsområden för ökad måluppfyllelse Fortsatt arbete för att främja fysisk aktivitet och rörelseglädje Barn- och utbildningsnämnden fortsätter att arbeta med att främja fysisk aktivitet och rörelseglädje på kommunens förskolor, skolor och fritidshem. Utomhusundervisning, pedagogiska rastaktiviteter och en tillgänglig lärmiljö med goda aktivitetsytor möjliggör spontanidrott och rörelse. Elever i kommunens skolor ska känna sig nöjda med sin skola och uppleva att undervisningen är stimulerande Lärmiljön och utemiljön har stor betydelse för barns och elevers trivsel i förskolan och skolan. Barn- och utbildningsnämnden prioriterar därför elevhälsa, skolsociala team, lärartäthet, kommunikation och information till barn/elever och vårdnadshavare samt allt arbete mot diskriminering och kränkande beteende. Enkelt att vara företagare Genom att Barn- och utbildningsnämnden prioriterar fler utbildningsplatser på yrkesförberedande gymnasieprogram än vad övriga landet gör verkar nämnden för bidra till en framtida kompetensförsörjning i kommunen. Näringslivets och den offentliga sektorns behov påverkar strukturen på gymnasieutbudet i syfte att ge möjlighet till bredd i kompetensförsörjningen och ett utökat näringsliv. Samtidigt ser nämnden det vara av vikt att även de studieförberedande programmen fortsätter hålla bredd och hög kvalitet samt att elever på yrkesförberedande program även får möjlighet att läsa in högskolebehörighet om de så önskar. Elevbygget, en överenskommelse mellan Pitebo, Piteå kommun och Strömbackaskolan, är ett unikt och mångårigt samarbete som möjliggör att Piteå erbjuder en av landets mest omfattande yrkesutbildningar inom byggprogrammet (innefattar även VVS- och fastighetsprogrammet samt el- och energiprogrammet). Under kommande år utökas satsningen ytterligare. Vissa av de insatser som ämnas vidtas för en ökad måluppfyllelse kopplat till strategin Enkelt att vara företagare beror på nya lagkrav eller politiska beslut och redogörs därför mer utförligt nedan samt i bilagorna 2.8 samt 2.9 Nämndens/styrelsens insatsområden för ökad måluppfyllelse Entreprenörskap och företagspraktik redan i grundskolan Barn- och utbildningsnämnden önskar en tydligare satsning på entreprenörskap i grundskolan, inspirationsföreläsningar av företagare, satsning på Ung Företagsamhet (UF) i såväl högstadiet som gymnasiet samt studiebesök på företag m.m. Bredd och kvalitet i utbudet av gymnasieprogram Genom att barn- och utbildningsnämnden prioriterar fler utbildningsplatser på yrkesförberedande gymnasieprogram än vad övriga landet gör verkar nämnden för att bidra till en framtida kompetensförsörjning i kommunen. Näringslivets och den offentliga sektorns behov påverkar strukturen på gymnasieutbudet i syfte att ge möjlighet till bredd i kompetensförsörjningen och ett utökat näringsliv. Samtidigt ser nämnden det vara av vikt att även de studieförberedande programmen fortsätter hålla bredd och hög kvalitet samt att elever på yrkesförberedande program även får möjlighet att läsa in högskolebehörighet om de så önskar. Fortsatt samarbete med näringslivet i kommunen Barn- och utbildningsnämnden anser att gymnasieskolans programråd för de olika utbildningarna möjliggör ökad samsyn genom dialoger med näringslivet, bättre förutsättningar för arbetsplatsförlagd utbildning, lärlingsutbildning och enklare vägar för kommunens unga att komma ut i arbetslivet efter avslutade studier och därför ska fortsätta att prioriteras. För att ytterligare förstärka nämndens möjlighet att förbättra samarbetet med näringslivet bör nämnden få representation i kommunens näringslivsråd. Resursmål: Ekonomi - Piteå kommuns och de kommunala bolagens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar (KS och helägda bolag) - Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning av disponibla resurser (alla nämnder) 10 Barn- och utbildningsnämnden betonar vikten av ett strukturerat, metodiskt och långsiktigt arbete för att uppnå en budget i balans, där verksamheterna varken redovisar underskott eller överskott. Detta kräver en tydlig styrning, kontinuerlig uppföljning och ett gemensamt ansvarstagande i hela organisationen. Förvaltningen har under flera år arbetat aktivt med olika åtgärder och utvecklingsinsatser i linje med detta mål, och ett systematiskt arbetssätt har gradvis etablerats. Samtidigt påverkas verksamheten löpande av förändrade förutsättningar, såsom lagändringar, demografiska variationer och nya krav i verksamheterna. Dessa förändringar innebär att förutsättningarna kan skifta från år till år, vilket gör det utmanande att uppnå en stabil ekonomisk balans på kort sikt. Mot denna bakgrund är det tydligt att en hållbar ekonomi kräver uthållighet och en längre omställningsperiod. Genom att konsekvent fortsätta det påbörjade arbetet, utveckla befintliga arbetssätt och successivt anpassa verksamheten till rådande förutsättningar, skapas bättre förutsättningar för en långsiktigt stabil och balanserad ekonomi. Resursmål: Personal - Piteå kommun och de kommunala bolagen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv och jämställd arbetsgivare samt skapa hälsofrämjande arbetsplatser Barn- och utbildningsnämnden har tillsammans med förvaltningen arbetat målmedvetet och strukturerat för att stärka kompetensförsörjningen genom att öka antalet medarbetare och minska sjukfrånvaron. Insatserna har omfattat både arbetsmiljöfrämjande åtgärder och utvecklade arbetssätt i syfte att skapa hållbara förutsättningar för medarbetarna. Den samlade personalstatistiken visar på en positiv utveckling, vilket indikerar att de genomförda insatserna ger önskad effekt. Mot denna bakgrund är nämndens inriktning att fortsatt hålla fast vid och vidareutveckla den inslagna vägen. Det pågående arbetet bedöms som framgångsrikt, och ambitionen framåt är att ytterligare stärka de resultat som redan uppnåtts, samtidigt som arbetet fortsätter med fokus på långsiktig hållbarhet och stabilitet i verksamheten. 11 Budgetförslag Nämndens/styrelsens äskanden Utökat behov av rektorer i förskolan Chefer i Piteå kommun är arbetsgivarens företrädare med uppdrag att leda verksamheten mot bestämda mål inom fastställda ramar och resurser. I syfte att skapa förutsättningar för chefs- och ledarskap finns i kommunens riktlinjer för personalpolitik (22KD722) ett riktmärke för maxantal underställda per chef. Enligt kommunens riktlinje får chefer i första linjen ha max 30 underställda medarbetare. I dagsläget har förskolans rektorer ett genomsnittligt personalansvar om 34,5 medarbetare, vilket indikerar ett behov av att justera organisationen för att bättre motsvara denna ambition. Förskolans uppdrag är komplext och långsiktigt avgörande för såväl barns utveckling som kommunens samlade välfärd. Äskandet om medel för utökning av antal rektorstjänster tar sin utgångspunkt i en strävan efter balans mellan uppdrag och förutsättningar. Det handlar ytterst om att skapa organisatoriska villkor som möjliggör ett ledarskap i linje med nationella styrdokument, kommunens egna ambitioner för chefskap i första linjen samt Piteå kommuns långsiktiga mål i Vision 2050. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 1,9 mkr för 2027 (bilaga 2.1) Verksamhetsutvecklare grundskolan ”nya reformer” 2026–2028 Regeringen har den 17 mars 2026 lagt fram 10 propositioner och ett antal utredningar som i stor omfattning kommer att påverka grundskolan redan hösten 2026, 2027 men till största delen hösten 2028. Enligt utbildningsministern de största reformerna på 30 år. Propositionerna innehåller många förslag till ändringar i Skollagen (2010:800) samt andra lagar, förordningar och styrdokument. Sammanfattningsvis syftar de samlade skolreformerna till att ställa om grundskolan mot en starkare, likvärdigare och mer kunskapsinriktad skola, med ökad tydlighet i styrning och ansvar. Flera av reformerna ska genomföras samtidigt och med korta införandetider, ofta med krav på att rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Den samlade bedömningen är att reformerna medför ett utökat arbete som inte fullt ut kan hanteras inom nuvarande resurser. För att säkerställa kvalitet, likvärdighet och långsiktig hållbarhet samt möta kommande krav föreslår Utbildningsförvaltningen därför att grundskolan förstärks med ytterligare en verksamhetsutvecklare. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 0,9 mkr för 2027 (bilaga 2.2) Utökat antal lärartjänster i grundskolan utifrån ”Tid för undervisningsuppdraget” Propositionen (2025/26:196) innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag och öka lärar- och förskolläraryrkets attraktivitet. Lagändringarna föreslås träda i kraft i olika intervaller under perioden 1 augusti 2026 till 1 juli 2028. Konkret innebär förändringen att mer tid läggs på före- och efterarbete kopplat till undervisningen. Detta innebär i sin tur att de arbetsuppgifter som lärare idag utför, utöver undervisning samt för- och efterarbete, behöver utföras av någon annan yrkeskategori. Prognosen hur detta kommer påverka grundskolan är osäker med hänsyn till flertalet faktorer, tillexempel vilka nivåer för undervisnings- och planeringstid som ska gälla, det är också oklart om kommunerna kommer få ekonomisk kompensation genom generellt eller riktat statsbidrag, och kommunens beslut om ambitionsnivå för undervisningstid är också en avgörande faktor, för att nämna några. Utifrån alla dessa parametrar så blir prognosen också osäker när det kommer till behovet av antalet fler tjänster. Eftersom exakta nivåer ännu inte är fastställda i föreskrifter har Utbildningsförvaltningen, i likhet med andra kommuner, genomfört preliminära beräkningar med stöd av SKR:s nationella beräkningsmodell, baserad på förslagen i SOU 2025:26. Totalt beräknar Utbildningsförvaltningen att en utökning inom grundskolan med 7,3 lärartjänster samt 29,1 tjänster av andra yrkeskategorier pga. undanträngningseffekter är nödvändigt. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 28,0 mkr för 2027 (bilaga 2.3) Mobilförbud i grundskolan Lagrådsremissen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan(SOU 2025:8), innehåller förslag till ändringar i Skollagen (2010:800) som syftar till att åstadkomma bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder. Bland annat Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet (Ds 2025:9). Skolan ska göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet. Förslaget om ett nationellt mobilförbud ställer höga krav på rutinerna för omhändertagandet och förvaringen av elevernas mobiltelefoner och medför även ökade kostnader. Sådana kostnader avser huvudsakligen löpande kostnader för skolans administration kring in- och utlämning av mobiltelefoner, personal, men också engångskostnader avseende inköp av mobilsäkerhetsskåp och tillgängliggörande av lämpliga förvaringsutrymmen. Det antas i snitt behövas 50 procent av en lärartjänst i varje kommun för arbetet med in- och utlämning av telefoner, samt mobilsäkerhetsskåp med tillhörande förvaringslådor på 28 skolenheter i Piteå. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 2,0 mkr för 2027 (bilaga 2.4) Skolbibliotekssystem utifrån skollag och statistikinsamling 12 I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om skolbibliotek, 24 a § Med skolbibliotek avses i denna lag en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen. Piteå kommun har 27 skolbibliotek med sammanlagt cirka 80000 böcker. Årligen tillkommer cirka 10000 nya böcker och 4000 gallras bort. För att kunna säkerställa att beståndet är allsidigt och målgruppsanpassat krävs ett bibliotekssystem som ger en samlad överblick över innehavet. Först då kan huvudmannen få kunskap om hur beståndet ser ut och om det finns en likvärdig tillgång till litteratur. Därutöver kräver Kungliga bibliotekets lagstadgade statistikinsamling att uppgifter årligen redovisas, såsom antal exemplar, antal titlar, representerade språk samt antal tillgänglighetsanpassade böcker. Utan ett system behöver denna information samlas in manuellt varje år genom att beståndet räknas för hand. Utbildningsförvaltningen ser därför ett behov av ramutökning för utökad organisation gällande införande, utbildning och systemförvaltning av skolbibliotekssystem samt utökning med 0,4 tjänst. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 0,9 mkr för 2027 (bilaga 2.5) Utökat behov av biträdande rektor på Strömbackaskolan Strömbackaskolan ser ett utökat behov av biträdande rektor för att kunna omhänderta de utmaningar som man står inför. Dels kring ökning av antalet medarbetare för rektor vid den anpassade gymnasieskolan, dels för hela rektorsgruppen och gymnasiechefs behov utifrån de reformer som planeras att genomföras. Utifrån kommunens riktlinjer för personalpolitik (22KD722) ligger rektorer vid Strömbackaskolan i nuläget inom riktmärket med max 30 underställda. Detta med undantag för en skolenhet, som inför läsåret 26–27 har ett samlat personalansvar för 41 medarbetare. Antalet medarbetare förväntas dessutom öka framöver på grund av det ökande elevantalet inom den anpassade gymnasieskolan. För att klara av att följa kommunens fastställda riktlinjer samt förse rektorerna med en god arbetsmiljö och stärka bilden av Piteå kommun som en attraktiv arbetsgivare är det angeläget att utöka rektorsorganisationen på gymnasiet med en biträdande rektorstjänst. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 0,9 mkr för 2027 (bilaga 2.6) Utökat antal lärartjänster i gymnasieskolan utifrån ”Tid för undervisningsuppdraget” Propositionen (2025/26:196) innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag och öka lärar- och förskolläraryrkets attraktivitet. Lagändringarna föreslås träda i kraft i olika intervaller under perioden 1 augusti 2026 till 1 juli 2028. Konkret innebär förändringen att mer tid läggs på före- och efterarbete kopplat till undervisningen. Detta innebär i sin tur att de arbetsuppgifter som lärare idag utför, utöver undervisning samt för- och efterarbete, behöver utföras av någon annan yrkeskategori. Prognosen hur detta kommer påverka skolan är osäkert med hänsyn till flertalet faktorer, tillexempel vilka nivåer för undervisnings- och planeringstid som ska gälla, det är också oklart om kommunerna kommer få ekonomisk kompensation genom generellt eller riktat statsbidrag, och kommunens beslut om ambitionsnivå för undervisningstid är också en avgörande faktor, för att nämna några. Utifrån alla dessa parametrar så blir prognosen också osäker när det kommer till behovet av antalet fler tjänster. Eftersom exakta nivåer ännu inte är fastställda i föreskrifter har Utbildningsförvaltningen, i likhet med andra kommuner, genomfört preliminära beräkningar med stöd av SKR:s nationella beräkningsmodell, baserad på förslagen i SOU 2025:26. Totalt beräknar Utbildningsförvaltningen att en utökning inom Strömbackaskolan med 0,5 lärartjänster samt 8,3 tjänster av andra yrkeskategorier pga. undanträngningseffekter är nödvändigt. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 2,9 mkr för 2027 (bilaga 2.7) Nya elevbygget Strömnäsbacken utökad tjänst av instruktör Elevbygget är en överenskommelse mellan Pitebo, Piteå kommun och Strömbackaskolan, ett unikt samarbete där Pitebo bekostar materialet. Samarbetet har över tid bidragit till att Strömbackaskolan erbjuder en av landets mest omfattande yrkesutbildningar inom byggprogrammet. Elevbygget omfattar även VVS- och fastighetsprogrammet samt El- och energiprogrammet. I samband med uppstarten av Elevbygget Strömnäsbacken läsåret 2026–2027, parallellt med färdigställandet av hus C inom Elevbygget Berget, uppstår en situation där verksamheten driver två omfattande byggprojekt samtidigt. Mot denna bakgrund föreligger ett tydligt behov av att säkerställa kontinuerlig närvaro av instruktör vid Strömnäsbacken. En sådan resurs är avgörande för att upprätthålla ett effektivt arbetstempo, säkerställa kvalitet i genomförandet samt möjliggöra en fungerande daglig drift utan avbrott. Instruktören ansvarar för introduktion av elever och lärare, löpande handledning samt praktisk samordning på arbetsplatsen. För att säkerställa en trygg, effektiv och pedagogiskt hållbar verksamhet i båda byggena krävs därför en förstärkning av bemanningen vid Strömnäsbacken med en instruktör med tydligt uppdrag och mandat. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 0,7 mkr för 2027 (bilaga 2.8) Utökade kostnader för införande av grundläggande behörighet till högskola/universitet Från och med år 2023 gäller ny lagstiftning i gymnasieskolan, vilken syftar till att underlätta för elever på yrkesprogram att uppnå grundläggande behörighet till högskolan utan att minska antalet yrkeskurser. För att möjliggöra detta har timplanerna för yrkesprogrammen utökas. I tjänsteplanering och schemaläggning, måste gymnasieskolan förutsätta och planera för att eleverna kommer att läsa utökade kurser och lägga en organisation som möjliggör detta. Läsåret 2025–2026 utgör det andra året då reformen påverkar gymnasieskolan. Erfarenheter visar att 13 elever i allt större utsträckning fullföljer sina studier och i lägre grad väljer bort kurser som leder till grundläggande behörighet. Efter två läsår med reformen genomförd beräknas kostnaderna för undervisning motsvara cirka två lärartjänster, vilket även över tid bedöms motsvara det långsiktiga behovet. I beslutet av Strategisk plan 2025–2026 beslutade kommunfullmäktige om ett engångsanslag under tre år 2025: 1,5 tkr 2026: 1,8 tkr, 2027: 1,8 tkr. Av den anledningen är en permanent ramutökning aktuell först inför 2028. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 0,0 mkr för 2027 (bilaga 2.9) Utökning enhetschef elevhälsan Elevhälsan har ett omfattande och lagstadgat uppdrag som innefattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Arbetet ska enligt skollagen (2010:800) 2 kap. 25 § bedrivas främst förebyggande och hälsofrämjande samt i nära samverkan med skolans övriga verksamhet. Uppdragets komplexitet och omfattning har ökat över tid, bland annat till följd av ökade och mer sammansatta behov hos elever samt ökade krav på samverkan, uppföljning och dokumentation. Antalet medarbetare inom elevhälsan har under de senaste åren ökat som en följd av riktade satsningar på elevhälsa, vilket har stärkt verksamheten men samtidigt inneburit ett utökat ansvar avseende personalledning, samordning och arbetsmiljö. Idag har elevhälsan en enhetschef med drygt 35 anställda som dessutom är geografiskt utspridda. Utifrån kommunens riktlinjer för personalpolitik (22KD722) ligger riktmärket på max 25 underställda, när dom är utspridda på ett stort geografiskt område. För att klara av att följa kommunens fastställda riktlinjer samt förse chefer med en god arbetsmiljö och stärka bilden av Piteå kommun som en attraktiv arbetsgivare behöver elevhälsan utöka sin organisation med en enhetschef. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 1,0 mkr för 2027 (bilaga 2.10) Utökade kostnader pga. ändrade riktlinjer för skolskjuts Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2025-11-26 (24BUN280) att skolskjuts för elever i anpassad grundskola även ska omfatta transport till och från bostad och det anpassade fritidshemmet. I samband med nämndens beslut gavs även ett uppdrag till Utbildningsförvaltningen att presentera ett underlag för eventuella kostnadsökningar som beslutet skulle kunna innebära, vilket presenterades i februari 2026 (26BUN32). Uträkningen är något osäker då parametrarna som använts kan komma att förändras mellan åren, men en ökning av skolskjuts för elever i den anpassade grundskolan kan antas till följd av detta beslut samt mot bakgrund av en konstaterad ökning av antalet elever inom målgruppen. Beslutet medför även konsekvenser för verksamheten eftersom behovet av tillsyn vid lämning och hämtning kommer att öka. En ytterligare kostnad som bedöms tillkomma är en utökning av tjänsten för handläggare av skolskjuts med 20 procent. Den totala kostnaden för insatsen beräknas till 5,3 mkr för 2027 (bilaga 2.11) Taxor De avgifter som nämnden kan ta ut för förskola och fritidshem regleras av den s.k. maxtaxan. Maxtaxan indexreglerades senast 2026-01-01 enligt beslut av Skolverket och kommer regleras ytterligare en gång 2026-07-01. Grans naturbruksgymnasiets internatavgifter reviderades årligen, senast höstterminen 2025. Hösten 2021 fick Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att revidera taxorna för uthyrning av lokaler vid Grans naturbruksgymnasium samt skollokaler, då dessa inte hade uppdaterats sedan 2018 respektive 2015. Dokumenten slogs samman, och den 24 november 2021 beslutade nämnden om ett nytt dokument samt om en årlig indexuppräkning enligt KPI (21BUN315 §140). Ärendet skickades vidare till kommunfullmäktige för beslut. I februari 2022 återremitterade kommunfullmäktige ärendet (21KS566) till Barn- och utbildningsnämnden för ytterligare utredning av bidragsberättigade föreningar enligt Kultur- och fritidsnämndens normer och föreningar som får bidrag via Socialnämnden, hyresnivåer för inomkommunala och utomkommunala föreningar samt avgifter vid oaktsamhet. Efter en ny utredning och ändringar i dokumentet har ärendet om Taxor för uthyrning av skollokaler inte tagits upp för beslut i Kommunfullmäktige och ligger kvar hos Kommunledningsförvaltning med hänvisning till framtagning av en riktlinje med grundläggande krav för föreningsbidrag som Kommunfullmäktige tog beslut om den 27 maj 2024 och som kan påverka utformningen av nämndens taxa. Investeringsäskanden Investeringsförslag (tkr) Investering Bilaga Pri o Budge t 2027 Plan 2028 Plan 2029 Utemiljö, arbetsmiljö och säkerhet, reinvesteringar Bilgag 1.1 1 23 500 22 100 18 600 Solanderprojektet Om- och nybyggnad Bilaga 1.1.6 2 12 000 Om- och tillbyggnader lokaler Bilaga 1.2 3 81 500 69 300 58 000 14 Porsnässkolan Nybyggnad Bilaga 1.1.17 4 25 000 69 000 69 000 Bergsvikens förskola Nybyggnad Bilaga 1.1.19 5 16 300 57 000 57 000 Berget ny förskola Bilaga 1.1.11 6 15 000 38 000 38 000 Rosvik förskola och skola Ny- och tillbyggnad Bilaga 1.1.10 7 9 500 65 000 65 000 Strömbackaskolan Tor Ombyggnad Bilaga 1.1.8 1 500 Pitholmshöjden Ny skola/Stadsutveckling Öster Bilaga 1.1.5 500 Totalt 182 80 0 320 40 0 307 60 0 Intäkts- och kostnadskonsekvenser (tkr) Investering Budge t 2027 Plan 2028 Plan 2029 Strömbackaskolan Huvudentré Ombyggnad (engångskostnad) 50 Strömbackaskolan Huvudentré (övriga kostnader) 48 96 Bergsviken ny förskola (engångskostnad) 5 862 70 120 Böleprojektet (engångskostnad) 300 1 200 50 Böleprojektet (övriga kostnader) 1 557 856 391 Solanderprojektet (engångskostnad) 1 050 50 Solanderprojektet (övriga kostnader) 1 009 2 018 2 018 Hortlax matsal (engångskostnad) 500 Hortlax matsal (övriga kostnader) 68 Grans kök (engångskostnad) 200 200 Grans kök (övriga kostnader) 21 Svensbyn (engångskostnad) 781 25 50 Svensbyn (övriga kostnader) 636 Sjulnässkolan (engångskostnad) 200 1 250 Sjulnässkolan (övriga kostnader) 808 -341 -341 Strömbacka Tor (engångskostnad) 50 Porsnässkolan (övriga kostnader 828 828 828 Kullenskolan (engångskostnad) 75 Rosviksprojektet (engångskostnad) 10 520 2 000 Rosviksprojektet (övriga kostnader) 150 Bergsviksskolan (engångskostnad) 25 Totalt 12 745 17 370 5 991 Driftäskanden Driftäskande (tkr) Period Budge t 2027 Plan 2028 Plan 2029 Skäl Utökat antal lärartjänster utifrån "Tid för undervisningsuppdraget", grundskolan Ram 27 984 39 696 39 696 SL (2010:800), Prop. 2025/26:196 Utökat antal lärartjänster utifrån "Tid för undervisningsuppdraget", gymnasiet Ram 2 892 5 783 5 783 SL (2010:800), Prop. 2025/26:196 Utökade kostnader pga ändrade riktlinjer för skolskjuts, anpassad grundskola Ram 5 273 5 273 5 723 (24BUN280), (26BUN32) Skolbibliotekssystem Ram 355 355 355 SL (2010:800) Skolbibliotekssystem Engångs 558,5 SL (2010:800) Mobilförbud i grundskolan Ram 330 330 330 SL (2010:800), Delbeslut SOU 2025:8 Mobilförbud i grundskolan Engångs 1 624 SL (2010:800), Delbeslut SOU 2025:8 15 Utökning rektor förskolan Ram 1 900 2 000 2 000 SL(2010:800) "Riktlinjer för personalpolitik" Dnr 22KS722, Reviderad av KS 2023-03-06 §32 Utökat behov av biträdande rektor på Strömbackaskolan Ram 890 890 890 SL(2010:800) "Riktlinjer för personalpolitik" Dnr 22KS722, Reviderad av KS 2023-03-06 §32 Utöknig enhetschef elevhälsan Ram 954 982 1 012 SL(2010:800) "Riktlinjer för personalpolitik" Dnr 22KS722, Reviderad av KS 2023-03-06 §32 Utökad tjänst av instruktör till nytt elevbygge Engångs 720 720 720 Avtal mellan parterna Pitebo och Piteå kommun håller på att upprättas utifrån samma premisser som nuvarande elevbygge vid Acusticumområdet. Verksamhetsutvecklare grundskolan "nya reformer" Ram 854 854 854 SL (2010:800), Propositioner Utökade kostnader för införande av grundläggande behörighet till högskola/universitet, gymnasiet Ram 1 500 1 500 Lag (2022:275) om ändring i skollagen (2010:800) 16 kap. 3, 11 och 18 §§, Förordning om ändring i gymnasieförordninge n (2010:2039) Totalt 44 334 ,5 58 383 58 863 Nämndens samlade budgetförslag Drift och investeringar, tkr Utfall 2025 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Driftbudget Verksamhetens intäkter -208 010 -203 709 -203 709 -203 709 -203 709 Verksamhetens kostnader 1 279 758 1 337 008 1 274 363 1 269 756 1 269 756 Kapitalkostnader 10 377 7 834 8 224 8 346 8 346 Nettokostnad 1 082 125 1 141 133 1 078 878 1 074 393 1 074 393 Investeringsbudget Inkomster Utgifter 19 017 146 500 182 800 320 400 307 600 Nettoinvesteringar 19 017 146 500 182 800 320 400 307 600 Kapitalkostnader 6 718 24 142 44 806 Ökning/minskning driftsram pga investering 4 351 3 429 3 696 Tillfälliga driftskostnader pga investering 8 393 13 940 2 295 16 Bilaga 1.1 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Utemiljö, arbetsmiljö och säkerhet, reinvesteringar 2027: 23 500 2028: 22 100 2029: 18 600 Beskrivning av projektet: Inom kategorin ’Utemiljö’ planeras kontinuerliga projekt för att utveckla och förbättra förskole- och skolgårdar, likväl som klimatanpassningar för att hantera större snömängder, vattenansam- lingar, höga temperaturer och solexponering. Trafiksituationer kring förskolor och skolor ingår också i denna kategori. Under ’Arbetsmiljö och säkerhet’ planeras kontinuerliga projekt för att förbättra arbetsmiljön och säkerheten på alla Utbildningsförvaltningens enheter. Det handlar bland annat om ergonomi, ljud- miljö, skadeförebyggande insatser, insynsskydd, städbarhet, ventilation och likande åtgärder. För kategorin ’Reinvesteringar’ igår inventarier, maskiner och fordon för alla enheter, även gym- nasieskolornas utrustning och fordon kopplade till utbildningsinriktningar och lantbruk. För att på bästa sätt kunna anpassa beviljade medel efter förändrade behov och förutsättningar inom planperioden kommer Barn- och utbildningsnämnden enligt denna bilaga att äska medel som en totalsumma för de projekten enligt tabell nedan. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Åtgärderna kan påverka Fastighets- och serviceförvaltningen i form av underhåll, sandning och snöröjning. Det är därför viktigt att planering och genomförande sker i samverkan med Fastighets- och serviceförvaltningen. Syfte/Mål: Förbättra utemiljöerna på förskolor och skolor. Förbättra arbetsmiljö och säkerhet för personal, elever och barn i Utbildningsförvaltningens lokaler. Fordon, maskiner och inventarier ska bidra till att skapa en god lär- och arbetsmiljö för lärare, elever och barn. Maskiner och fordon behöver förnyas för att upprätthålla undervisningsmål, minska klimatpåverkan och bidra till en ökad håll- barhet. Fullständig investeringskalkyl: Utemiljö Arbetsmiljö och säkerhet Inventarier, fordon och maskiner Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Genom god planering planerar utbildningsförvaltningen för åtgärder som inte påverkar driftkostnader. 2027: 0 2028: 0 2029: 0 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Endast marginella förändringar för övriga nämnder och förvaltningar.Åtgärd 2027 2028 2029 Lekutrustning 600 600 600 Skugga 400 400 400 Staket 1 000 1 000 1 000 Trafik 600 600 600 Oförutsett 500 500 500 Summa 3 100 3 100 3 100Åtgärd 2027 2028 2029 Akustik 200 200 200 Brandskydd 200 200 200 Belysning 600 600 600 Städ 500 500 500 Solavskärmning 700 700 700 Oförutsett 800 800 800 Summa 3 000 3 000 3 000Typ 2027 2028 2029 Verksamhet Inventarier 900 900 900 Förskola Inventarier 1 900 1 900 1 900 Grundskola Inventarier 800 1 300 400 Grans Fordon och maskiner 4 800 4 200 3 700 Grans Inventarier 3 000 3 000 3 000 Strömbacka Fordon och maskiner 6 000 4 700 2 600 Strömbacka Summa 17 400 16 000 12 500 Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå Förskolor och skolor med en trygg, säker och stimulerande utemiljö ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet till kommunens medborgare. Utemiljöer med bra förutsättningar främjar även nytänkande och kreativitet hos medarbetare, som kan använda utemiljön i pedagogiskt syfte. Projekt kopplat till utemiljö innebär också ett ökat samarbete inom kommunen mellan förvaltningar, likväl som mellan kommunen och näringslivet. Investeringarna leder därmed till att möta upp insatsområden som ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. Moderna och ändamålsenliga förskolor och skolor är en viktig del i en blandad bebyg- gelse och kan, för unga barnfamiljer, vara avgörande för en bättre boendemiljö. Förskolor och skolor med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringarna leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En bra och säker arbetsmiljö skapar bättre förutsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att mini- mera riskerna för mobbing, trakasserier och utanförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. Eftersom förskolor och skolor är samhällsviktiga verksamheter som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringarna leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka be- redskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Förskolor och skolor med en väl genomtänkt och dimensionerad utomhusmiljö, skapar nya och bättre möjligheter för fysik aktivitet och rörelseglädje hos Piteås yngsta barn. Detta lägger grun- den för ett aktivt och hälsosamt liv genom tillgängliggörandet av aktivitetsytor som möjliggör spontanidrott och rörelse. Utomhuspedagogik har varit ett fokusområde i Piteås förskolor de sen- aste åren och utemiljön är därför av stor betydelse även ur ett pedagogiskt och kvalitativt perspek- tiv. Investeringarna leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Främja fysisk aktivitet och rö- relseglädje”. Enklare att vara företagare En kommun med förskolor och skolor präglade av bra arbetsmiljöer kan attrahera människor till inflyttning, vilket leder till fler kunder och affärsmöjligheter för företagen. Projekt kopplat till ar- betsmiljö görs ofta i samverkan mellan kommun och näringsliv vilket gynnar kompetensförsörj- ningen i Piteå och möjliggör att fler branscher kan etableras och växa. Investeringarna leder där- med till att möta upp insatsområden som ”Ökad samsyn genom dialoger och näringslivet”, samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.4 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Böleprojektet Om- och tillbyggnad 2027: 24 000 2028: 9 500 2029: 0 Beskrivning av projektet: Projektet är pågående och befinner sig i entreprenadfas och slutförs under 2028. Böle skola är för liten för att inrymma befintligt behov av skollokaler för byns elevantal, därför finns idag två klassrum i modul på skolgården som en temporär lösning. Böleprojektet innefattar renovering av befintlig skola samt tillbyggnad som dockas ihop med befintlig byggnad. Tillbygg- naden ska inrymma två klassrum, matsal, kök, fyra förskoleavdelningar samt personalutrymmen. Skolan och förskolan saknar idag tillräckliga personalutrymmen som tillskapas på plan 2 i till- byggnaden. En av de fyra förskoleavdelningarna ska kunna göras om till ett klassrum vid behov, som ett dragspel. Lokalerna som byggs till anpassas utifrån dagens krav på tillgänglighet för alla. Utemiljöer/skolgårdar ska tillskapas för både skola och förskola, där skolans utemiljö utvecklas från befintlig skolgård. Böle förskola består idag av tre olika och fristående enheter, varav en är en tillfällig modul, som ska slås samman till en enhetlig förskola i skolbyggnaden och båda villaförskolorna och modul- förskolan ska avvecklas när projektet är klart. En sammanhållen förskola möjliggör samordnad öppning och stängning samt vikarieanskaffning. Samverkan mellan skola och förskola kommer att bli enklare med närheten till varandra och delade lokaler. De två villorna kan säljas vilket innebär fler bostäder i Böle. Ett gemensamt kök med tillhörande matsal för både förskola och skola inne- bär ekonomiska besparingar för måltider och service. Trafiksituationen kring skolan är idag undermålig och ska förbättras i ombyggnationen genom att skapa bilfria miljöer där barn vistas. Godsmottagning, hämta/lämna-parkeringar, buss och taxi- trafik planeras noga till bästa möjliga utförande utifrån de förutsättningar som finns. En väv- och bagarstuga har rivits som stod där den nya skolbyggnaden nu står. En ny mindre ba- garstuga kombinerad med en värmestuga till isrinken byggs på ny plats. Både skolans modul och förskolans modul behöver stå kvar under byggtiden för att fortsätta bed- riva verksamhet men avvecklas i projektets slut. Behov från verksamheterna har samlats in i refe- rensgrupper där även barnens önskemål och synpunkter inhämtas. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Projektet påverkar fastighets och serviceförvaltningen genom att skol- och förskoleverksamheten samlas i en byggnad och underlättar därmed både service och underhåll. Två villaförskolor kan säljas som bostäder. Ett kök kommer försörja både skola och förskola i stället för de tre kök som finns idag. Syfte/Mål: Tillgodose behovet av förskola och skola i Böle samt skapa en bättre arbetsmiljö för personal, ele- ver och barn. Fullständig investeringskalkyl: Projektkalkylen har uppdaterats till en K4 efter upphandling och entreprenadstart. Prisnivå februari 2025. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Flyttkostnader, avveckling av moduler med mera. 2027: 1 860 2028: 2 070 2029: 440 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Minskade kostnader för fastighets- och serviceförvaltningen gällande måltider för skola och för- skola. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig förskola och skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att för- skole- och skolbyggnaden erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa par- ter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investe- ringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig förskola och skola är en viktig del i en blandad bebyg- gelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny förskola och skola med stimule- rande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”.Böleprojektet Om- och tillbyggnad förskola och skola Kalkyl K4 Tillbyggnad, ombyggnad, markköp, inventarier, konstnärlig utsmyckning 117 500 000 kr Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig förskola och skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förutsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Mo- derna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasse- rier och utanförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimatsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom förskolan och skolan är samhällsviktiga verksamheter som ska hållas öppna även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investe- ringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rät- tigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med om- och nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mel- lan kommunen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktions- kraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intres- serade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investe- ringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.5 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Stadsutveckling Öster, skola 2027: 0 2028: 500 2029: 500 Beskrivning av projektet: Piteå växer och utöver den förtätning och utveckling av befintliga bostadsområden som sker, måste nya områden exploateras. Visionen är att utveckla ett nytt område med attraktiva bostäder och där människan är i fokus. Området ska bestå av blandad bebyggelse med varierande upplåtelseformer och boendekostnader som skapar goda förutsättningar för Piteås fortsatta utveckling till att bli Sveriges bästa plats att bo på. Projektet Stadsutveckling Öster inkluderar två bostadsområden, Strömnäsbacken (et1&2) och Pitholmshöjden. När Strömnäsbacken och Pitholmshöjden är färdigbyggt kommer det att ge plats åt cirka 600 bostäder för cirka 1000 - 1400 invånare. På området planeras även för en ny skola för ca 300 elever samt en sporthall. Projektet drivs med ett helhetsperspektiv, där den totalt beräknade kostnaden i dagsläget uppskattas till 315,9 mil- joner kronor. I denna kostnad ingår all infrastruktur samt byggnation av ny skola och sporthall. Respektive nämnd äskar för sin del i projektet. Bakgrund: Utvecklingen vilar på tanken att det ska vara lätt att leva hållbart – ekonomiskt för både individ och samhälle, för vår miljö och för alla människor som bor i området. Ett bostadsområde där du lika gärna vill vara ute som inne. Du kommer att ha naturen runt knuten och här finns fantastiska möjligheter för god livskvalitet för de som bor här. I nära anslutning finns fina rekreationsområden såsom fina naturstigar och Strömlidabacken som bidrar till områdets attraktivitet. Attraktiva boendemiljöer kräver även möjlighet till att en aktiv fritid. Anläggningar för idrott- och fritid, rekreat- ionsområden och möjlighet till ett rörligt friluftsliv ingår i planeringen för att skapa områden där människor vill leva och bo. Projektet är indelat i flera etapper där arbetet med Strömnäsbacken etapp 1 är färdigbyggt och Strömnäsbacken etapp 2 och Pitholmshöjden pågår. Strömnäsbacken etapp 2: Målbilden för Strömnäsbacken är en tätare bebyggelsestruktur med centrumfunktioner där hållbarhetsperspektiven genomsyras i både funktion och estetik. Centrumområdet ska vara en inbjudande och naturlig samlingsplats för boende i närliggande områden, både för att uträtta ärenden och för att träffa och umgås med andra boende i områ- det. Närheten till naturen och tillgängliga promenadstråk ger boende livskvalitet och skapar stora möjligheter till löptu- rer, promenader, lek, utflykter och avkoppling runt knuten. Nuläge Strömnäsbacken etapp 2: • Byggnation av Skogsgården (nytt äldreboende) med 80 boendeplatser är klart och öppnat. Skogsgården har drivits som ett separat projekt av Socialförvaltningen. • Byggnation av infartsväg är klar (beläggning utfördes sommaren 2024). Ombyggnation av korsningen Nötövägen/Svartuddsvägen kvarstår och utförs 2027-2028. • Detaljplanen antogs i Kommunfullmäktige 2024-05-27. • PiteBo kommer under 2026 påbörja markarbetet och grundläggning för nästa elevbygge (45 hyresrätter). • Dialog förs löpande med exploatörer gällande byggnation av flerbostadshus. Pitholmshöjden I bostadsområdet Pitholmshöjden är livet mellan husen, närheten till naturen, möjlighet att leva hållbart samt delak- tighet och utbyte mellan människorna lika viktiga som hur husen och lägenheterna är planerade. Området planeras för en hållbar livsstil, med fokus på människa och miljö. Visionen är ett område med ca 200 bostäder fördelat på radhus, parhus, fristående villor samt inslag av mindre fler- bostadshus. I området planeras för en ny skola samt en idrottshall och det finns generösa gemensamma ytor för samvaro, lek, träning och odling. Nuläge Pitholmshöjden: • Detaljplanen antogs av Kommunfullmäktige 2024-05-27 och vann laga kraft 2025-02-27. • Säljstart av första etappen villatomter (16 stycken) påbörjades i januari 2026. • Möjlig byggstart av villor v.28 2026. • Fortsättning av byggnation av infrastruktur under 2026-2028 • Fortsatta etapper av villatomter släpps utifrån efterfrågan. Möjlig byggstart av etapp 2 av villor hösten 2027. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Eftersom projektet omfattar ett stort geografiskt område kan det komma att påverka följande nämnder: - Barn- och utbildningsnämnden - Kultur- och fritidsnämnden - Fastighets- och servicenämnden - Socialnämnden Syfte/Mål: Syftet med projektet är att åstadkomma en sammanhållen process för fortsatt exploatering av området öster om centrala Piteå. Målet är att utveckla ett attraktivt område med varierande boendemiljö. Målet är att utveckla ett nytt område med attraktiva bostäder och där människan är i fokus. När Strömnäs- backen och Pitholmshöjden är färdigbyggt år 2030 kommer det att ge plats åt cirka 600 bostäder för cirka 1000 - 1400 invånare. Tidplan: Tidplanen förutsätter att äskade medel erhålls. • Detaljplan Strömnäsbacken etapp 2 Antagen 2024 • Färdigställande infartsväg /etapp 0 Svartuddsvägen 2023–2024 • Möjlig byggstart av bostäder Strömnäsbacken etapp 2 2024 • Detaljplan Pitholmshöjden Antagen 2024 • Avverkning Svartuddsvägen 2025 • Byggnation Svartuddsvägen 2025–2027 • Byggnation etapp 1 Pitholmshöjden 2025–2026 • Släppa tomter i villakö 2026 • Byggnation etapp 2 Pitholmshöjden 2026–2028 • Färdigställande korsning Nötövägen/Svartuddsvägen 2027-2028 • Utbildningsförvaltningen påbörjar utredning/projektering av skola 2028–2029 • Utbildningsförvaltningen planerad byggnation skola 2030–2032 • Kultur, park och fritid, planerad byggnation av sporthall 2031–2032 Fullständig investeringskalkyl: Projektets totala kalkyl Den aktuella kalkylen för hela projektet uppgår till 315,9 mkr. vilket innebär en ökning med 30,7 mkr jämfört med vad som presenterades i föregående SP där kalkylen uppgick till 285,2 mkr. Kostnadsökningen förklaras främst av justeringar som gjorts vid övergången från K1- till K4-kalkyl, då en fullstän- dig produktionskalkyl tagits fram. Merkostnaderna hänförs bland annat till geotekniska förhållanden som kräver förstärkningsarbeten på vägarna och att markavtäckningen visade sig vara dubbelt så omfattande som initialt be- räknat. Utöver detta har tidsplanen för byggnation av skola och idrottshall flyttas ett år längre fram än det som tidi- gare aviserades. I kalkylen är inte inräknat de intäkter kommunen erhåller vid markförsäljning. Framtagen investeringskalkyl är i 2027 års penningvärde. Nedan följer en tabell som mer detaljerat visar projektets kostnadsutveckling. Avser Beräknad total kalkyl SP 2026–2028 + / - Beräknad total kalkyl SP 2027–2029 Infartsväg SÄBO (Centrumde- len)/etapp 0 Svartuddsvägen K4 11 424 000 0 K4 11 424 000 Pitholmshöjden etapp 1 K3 46 020 000 17 020 000 K4 63 040 000 Pitholmshöjden etapp 2 K3 57 150 400 11 259 600 K4 68 410 000 Pitholmshöjden etapp 3 K3 3 600 000 2 400 000 K4 6 000 000 Pitholmshöjden skola K0 132 000 000 0 K0 132 000 000 Pitholmshöjden sporthall K0 35 000 000 0 K0 35 000 000 Summa kostnader: 285 194 400 30 679 600 315 874 000 Kalkyl fördelad per år För att uppfylla tidsplanen som presenterats ovan är det viktigt att byggnationerna inte stannar av. Kalkylen nedan följer framtagen tidsplan. Budgetmedel 2027–2029 Fördelning per nämnd och år enligt tabell nedan. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Det utökade gatunätet kommer att innebära utökade drift och underhållskost- nader. Kostnadsökningen kommer först efter 2027 och kommer att redovisas i kommande äskanden. 2027: - 2028: - 2029: 125 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Satsningar på skola och bostäder bidrar till en ökad tillväxt vilket har en positiv inverkan för alla nämnder inom Piteå kommun.Utfall Totalt Äskanden 2021-2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 Summa Infartsväg SÄBO (Centrumdelen)/etapp 0 Svartuddsvägen 10 831 000 593 000 0 0 0 0 0 0 11 424 000 Pitholmshöjden Etapp 1 42 355 100 38 000 000 0 0 0 0 0 0 80 355 100 Pitholmshöjden Etapp 2 0 9 407 000 36 687 900 5 000 000 0 0 0 0 51 094 900 Pitholmshöjden Etapp 3 0 0 0 0 0 6 000 000 0 0 6 000 000 Pitholmshöjden skola 0 0 0 500 000 500 000 36 000 000 65 000 000 30 000 000 132 000 000 Pitholmshöjden sporthall 0 0 0 0 0 0 20 000 000 15 000 000 35 000 000 Summa per år 53 186 100 48 000 000 36 687 900 5 500 000 500 000 42 000 000 85 000 000 45 000 000 315 874 000 Budget per år 51 374 000 28 500 000 58 000 000 5 500 000 500 000 42 000 000 85 000 000 45 000 000 315 874 000 Utgifter ackumulerat 53 186 100 101 186 100 137 874 000 143 374 000 143 874 000 185 874 000 270 874 000 315 874 000 315 874 000 Budget ackumulerat 51 374 000 79 874 000 137 874 000 143 374 000 143 874 000 185 874 000 270 874 000 315 874 000 315 874 000 Under-/överskott ackumulerat -1 812 100 -21 312 100 0 0 0 0 0 0 0 Prognos Prognos2021-2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 Summa Samhällsbyggnad 51 374 000 28 500 000 58 000 000 5 000 000 0 6 000 000 0 0 148 874 000 Infartsväg SÄBO (Centrumdelen)/etapp 0 Svartuddsvägen 11 424 000 - - 0 0 - - - 11 424 000 Pitholmshöjden Etapp 1 37 950 000 25 090 000 0 - - - 63 040 000 Pitholmshöjden Etapp 2 2 000 000 3 410 000 58 000 000 5 000 000 0 - - 68 410 000 Pitholmshöjden Etapp 3 6 000 000 6 000 000 Barn och Utbildning 0 0 0 500 000 500 000 36 000 000 65 000 000 30 000 000 132 000 000 Projektering och Utredning skola - - - 500 000 500 000 - - - 1 000 000 Byggnation skola - - - - - 36 000 000 65 000 000 30 000 000 131 000 000 Kultur, park och fritid 0 0 0 20 000 000 15 000 000 35 000 000 Byggnation sporthall - - - - - - 20 000 000 15 000 000 35 000 000 Summa 51 374 000 28 500 000 58 000 000 5 500 000 500 000 42 000 000 85 000 000 45 000 000 315 874 000 Effekter utifrån nämndens/styrelsens reglemente, ramar och kommunövergripande stra- tegier: Det bästa för Piteå: Projektet utvidgar stadskärnan och möjlliggör för olika typer av bostäder, förskola, skola, äldreboende och idrottshall vilket tillsammans bidrar till att göra Piteå till Svergies bästa plats att bo på. Enkelt att bo attraktivt: Projektet möjliggör bostäder av olika typer, både flerbostadshus, bostadsrätter och hyresrätter nära både naturen och stadskärnan. Du kommer att ha naturen runt knuten och här finns fantastiska möjligheter för god livskvalitet för de som bor här. Området ska präglas av social sammanhållning, delaktighet och tanken om att vi alla kan bidra till en hållbar framtid. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad: Planeringen har utgått ifrån att skapa ett område där du lika gärna vill vara ute som inne. Området ska kännas hemtrevligt, enkelt och meningsfullt, med stor hänsyn till barn och barns behov. Du och dina grannar träffas enkelt i naturliga sammanhang. Trygga gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik gör vardagslivet enkelt och jämställt. Närhet till stadsdelscentrum med handel och service, till skola/förskola och till motions- och rekreationsanläggningar ger livskvalitet. Enklare att ha mer av kul: Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folkhälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare: Investeringsprojekt med nybyggnationer av bostäder och skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kommunen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Personal: - Ekonomi: - Bilaga 1.1.6 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Solanderprojektet Om- och nybyggnad (Björklundaskolan/Solanderskolan) 2027: 12 000 2028: 0 2029: 0 Beskrivning av projektet: Projektet pågår med både invändiga ombyggnationer av högstadiet på ramavtal och totalentrepre- nad för nybyggnation av låg- och mellanstadiet. Projektet avslutas hösten 2027. Fastighets- och serviceförvaltningen fortsätter därefter med vidare reinvesteringar i befintlig skola. Mellanstadiet på Solanderskolan har under många år dragits med inomhusmiljöproblem, 2017 re- sulterade det i att byggnaden stängdes och verksamheten flyttade till moduler på området. Det- samma hände 2023 med Björklundaskolan. Ett översiktligt arbete har genomförts i Fördjupad översiktsplan etapp 1 av Samhällsbyggnadsförvaltningen och har resulterat i skiss över markan- vändningen på området. I det fortsatta arbetet med den fördjupade översiktsplanen pekas ett antal områden ut för att bygga nya bostäder i området. Utifrån detta så behöver Utbildningsförvalt- ningen ta höjd för att rymma fler elever. Lågstadierna Kullenskolan och Björklundaskolan i Öjebyn slås ihop till ett lågstadium i nybyggda lokaler i Solanderprojektet som skapar Solanderskolan F-9. Kullenskolans lokaler lämnas till an- nan skolverksamhet. Omstruktureringen på skolområdet har inneburit att Björklundaskolan och Solanderskolans mellanstadium har rivits och lämnat plats för tillfällig moduletablering under ent- reprenadtid och på lång sikt är marken utpekad till park. Även hemkunskapsbyggnaden och före- ningsbyggnaden kommer att rivas för att ge plats till de nya skolbyggnaderna och utemiljöerna. När projektet färdigställs avvecklas samtliga skolmoduler på området för låg- och mellanstadiet. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Många verksamheter i anslutning till skolan kommer på ett eller annat sätt bli påverkade, såsom Socialförvaltningen (äldreomsorg och gruppboende), Kultur, park och fritid (sport och simhall), PiteBo (bostäder), Piteå Näringsfastigheter (avvecklat industriområde), sportföreningar med flera. När byggnaderna är på plats innebär det fler ytor för Fastighets- och serviceförvaltningen att för- valta och leverera service till. Syfte/Mål: Syftet är att skapa en långsiktigt hållbar skola med god inomhusmiljö och en säker trafiksituation. Skolmodulerna ska ersättas med permanenta skollokaler. Extra höjd har tagits i projektet för att rymma fler elever i skolan. Fullständig investeringskalkyl: Projektet befinner sig i entreprenadfas och kalkylen är uppdaterad av Fastighets- och serviceför- valtningen till en K4 med en total investeringskostnad om 178 mkr. Prisnivå februari 2025. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr 2027: 2 060 2028: 2 070 2029: 2 020 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Fastighets- och serviceförvaltningen kan avveckla modulerna när skolorna står färdiga, HT27. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid om- och nybygg- nation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under proces- sen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny och ombyggd skola med stimulerande och till- gängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är detSolanderprojektet Kalkyl K4 Ombyggnad högstadiet, nybyggnad av låg- och mellanstadiet, rivning, utemiljöer, inventarier m.m. Summa 178 000 000 viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med om- och nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mel- lan kommunen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktions- kraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intres- serade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investe- ringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.7 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Uthyrning av lokaler 2027: 1 500 2028: 1 500 2029: 0 Beskrivning av projektet: Utbildningsförvaltningen planerar för att möjliggöra uthyrning av skollokaler i syfte att nyttja loka- ler med effektivt och erbjuda mötesplatser för olika aktiviteter. Uthyrning av lokaler kan främja samverkan mellan kommunen och det lokala samhället i form av att företag, föreningar och organi- sationer ges möjlighet att nyttja skolans lokaler för aktiviteter som gynnar medborgarna och sam- hället. Tillgången till fler aktiviteter inom kommunen såsom evenemang, fritidsaktiviteter och kurser skapar fler möjligheter för socialt utbyte och lärande hos befolkningen. Uthyrningen ger exempelvis idrottsföreningar möjlighet att hyra funktionella och anpassade utrymmen för att bedriva sin verk- samhet, vilket ger barn och unga möjlighet till rörelse och lägger grunden för ett aktivt och hälso- samt liv och främjar folkhälsan. För att uthyrandet av lokaler ska kunna vara både effektivt och säkert behöver skolorna kunna delas av i olika områden genom bland annat dörrpartier med lås och godkänd brandcellsindelning, som de äskade medlen avses att användas till. Avgränsningarna med dörrpartier förhindrar att obehöriga tar sig in i delar av skolan som inte uthyres, vilket är betydande. Delar av skolbyggnaden som inte hyrs ut har material och utrustning som behöver skyddas, såsom laboratorieutrustning, tekniska hjälpme- del och information om elever. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Anpassade lokaler underlättar förfarandet av uthyrning som hanteras av Medborgarservice. Syfte/Mål: Att möjliggöra uthyrning av Utbildningsförvaltningens lokaler. Fullständig investeringskalkyl: Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Genom god planering planerar utbildningsförvaltningen för åtgärder som inte påverkar driftkostnaderna 2027: 0 2028: 0 2029: 0Uthyrning lokaler 2027 2028 2029 Anpassning av dörrpartier, larm, lås med mera 1 500 tkr 1 500 tkr 0 tkr Summa 1 500 tkr 1 500 tkr 0 tkr Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Endast marginella förändringar för övriga nämnder och förvaltningar. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Det bästa för Piteå Skolor med möjlighet till uthyrning ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Uthyrning av lokaler bi- drar även till föreningslivet som ges tillgång till funktionella och anpassade utrymmen. Investe- ringen leder därmed till att möta upp insatsområden som ”Medborgarna i fokus” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. Uthyrning av lokaler till medborgare och föreningsliv är en viktig del och kan, för unga barnfamiljer, vara avgörande för en bättre boendemiljö. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad Skolor med möjlighet till uthyrning skapar bättre förutsättningar för att alla i Piteå ska kunna medverka i föreningslivet vilket gynnar arbetet med inkludering och mångfald och möjliggör ett brett utbud av aktiviteter för medborgarna. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsom- rådena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande sam- hällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Uthyrning av skolor skapar fler mötesplatser och möjliggör att kommunen kan erbjuda ett rikt ut- bud av kultur och idrottsevenemang i nära samverkan med civilsamhälle och föreningsliv. Posi- tiva upplevelser för medborgarna kan stärka Piteå som en attraktiv destination, likväl som att det främjar välmående och hälsa som en del av kommunens långsiktiga mål. Uthyrning för idrottsak- tiviteter skapar bättre möjligheter för fysik aktivitet och rörelseglädje hos Piteås barn. Investe- ringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje”. Enkelt att vara företagare Uthyrning av skolor ger företag möjlighet till mötes- och konferenslokaler vilket skapar goda för- utsättningar för samverkan mellan kommun och näringsliv. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Ökad samsyn genom dialoger och näringslivet”. Bilaga 1.1.8 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Strömbackaskolan Tor Ombyggnad (lokaler för praktiska program) 2027: 0 2028: 0 2029: 1 500 Beskrivning av projektet: Strömbackaskolan har behov av att bygga om delar av skolan, mest akut behov har bygg- nadsdelen som kallas för Tor. I Tor finns flera yrkesförberedande program som kräver om- byte till arbetskläder. Omklädningsrummen är idag både i dåligt skick och för få för att täcka behovet av antal omklädningsrum för både kvinnor och män. Utöver dem så finns det ar- betsmiljöproblem kopplat till inlastning och logistik, främst till industri- och svetsverksta- den, där tungt och skrymmande gods måste dras en halv trappa ned för att nå förrådet. Ven- tilation, el, belysning, vatten och avlopp är i behov av reinvestering och ses över i samband med ombyggnationerna. Enligt Arbetsmiljölagen (AML) är arbetsgivaren skyldig att säkerställa en säker och hälso- sam arbetsmiljö för både elever och personal. För att uppfylla dessa krav behöver skolans fysiska lärmiljö, inklusive klassrum och omklädningsrum, genomgå en ombyggnation. Ge- nom ombyggnation kan bästa möjliga förutsättningarna för en hälsosam, produktiv och säker arbetsmiljö säkerställas för skolans elever och personal. Strömbackaskolan har fler behov av ombyggnationer i andra delar av lokalerna för att uppnå god arbetsmiljö, funktion och säkerhet. Ombyggnationerna av Tor bör ses som en första del av åtgärder för Strömbackaskolan. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Fastighets- och serviceförvaltningen behöver delta i planering. Syfte/Mål: Att uppnå funktionsriktiga lokaler med god arbetsmiljö för elever och personal. Fullständig investeringskalkyl: I en grov kalkyl, K0, beräknas ombyggnationerna av lokalerna i Tor beräknas uppgå till 133,5 mkr. Projektets omfattning och mer förfinade kalkyler kommer att tas fram i projektets förstudie- och programskede. Prisnivå februari 2025. Ny prisnivå uppdateras i Strategisk plan 2028-2030. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Flyttkostnader 2027: 0 2028: 0 2029: 50 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) När byggnadsdelarna genomgår renoveringar minskar underhållskostnaderna för Fastighets- och serviceförvaltningen. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaderna är bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid ombyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp in- satsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv sam- verkan”.Strömbackaskolan Ombyggnad Tor BTA Kalkyl K0 Ombyggnad lokaler, inventarier, konstnärlig utsmyckning Summa 6 461 m² 133 500 000 kr Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsom- rådena ”Samarbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En skola kan utformas med klimatsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en samhällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap, är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygg- hetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Ombyggnationer innefattar konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Kul- turdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Ombyggnationer av skolor innefattar ett omfattande samarbete mellan kommunen, entreprenörer och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kom- munen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta i ombyggnationer av sko- lor och förskolor, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompe- tensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.9 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Sjulnässkolan Tillbyggnad 2027: 23 000 2028: 2 500 2029: 0 Beskrivning av projektet: Sjulnässkolan är en mellan- och högstadieskola som är för liten för elevunderlaget. Sedan 2017 finns två mellanstadieklassrum placerade i moduler på grund av att skolans lokaler inte räcker till. Ytterligare två mellanstadieklasser har tagit över två av högstadiets klassrum. Modulerna ses som en temporär lösning och behöver ersättas med permanenta skollokaler. Utöver det pekar elevun- derlaget i området fortsatt uppåt de kommande 10 läsåren och skolans lokaler behöver utökas. Förutom brist på undervisningslokaler saknar lärarna på skolan har idag tillräckligt många lärarar- betsplatser och arbetsmiljön för personalen är ansträngd. Utgångspunkten i investeringsprojektet och behovet för skolan är klassrum, grupprum, kapprum, toaletter, lärararbetsplatser och utveckling av utemiljön och trafikflöden. En tillbyggnad till mellanstadiet byggs med effektiv planlösning i två plan med 6 klassrum med tillhörande grupprum, kapprum, toaletter och lärararbetsplatser. Befintliga mellanstadiet dockas ihop och byggs delvis om för att tillskapa ett personalarbetsrum och en städcentral. Projektet befinner sig just nu i entreprenadfas. 323 342 352 372 353 351 350 351 362 341 24/25 25/26 26/27 27/28 28/29 29/30 30/31 31/32 32/33 33/34 Antal elever Läsår Sjulnässkolan Elevantal Syfte/Mål: Att tillgodose behovet av skollokaler på Sjulnässkolan. Skolan dimensioneras för att ha klassrum att tillgå för en treparallellig skola. Fullständig investeringskalkyl: Projektets kalkyl har uppdaterats till en K4 efter att upphandling och vinnande anbud har utsetts. Projektkostnaden har ökat sedan den senaste kalkylen som gjordes, K2. Ökningarna beror på in- dexuppräkningar från januari 2025 till mars 2026 (1,4 mkr), riskpåslag för deltider och etappin- delningar (2 mkr), ökade projekteringskostnader (0,3 mkr) och för lågt räknas kalkyl (7,8 mkr). Investeringskalkylen separerar driftkostnader såsom kostnader för moduler och flyttkostnader. Projektet är beroende av att även beviljas driftmedel. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Ökade och minskade hyreskostnader, flyttkostnader, städning för till- fälliga lokaler med mera. 2029 minskar driftkostnaderna totalt för Sjulnässkolan i samband med att modulerna avvecklas. 2027: 1 000 2028: 900 2029: -340 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Fastighets- och serviceförvaltningen i form av ökad lokalyta och byggnad att förvalta, ökat behov för måltider, städ och vaktmästeri. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”.Sjulnässkolan tillbyggnad Kalkyl K4 Tillbyggnad och ombyggnad skola, inventarier och konstnärlig utsmyckning m.m. Total 48 500 000 kr Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan hu- sen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt sam- hällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.10 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola 2027: 9 500 2028: 65 000 2029: 65 000 Beskrivning av projektet: Rosviksskolan består av tre byggnader; Stenskolan (byggd på 40–50 talet), Träskolan (byggd ca 1900) och en 70-tals byggnad. De senaste åren har skador och problem med inomhusmiljön avlöst varandra. I början av 2022 så flyttades två klasser ut i en modul och övervåningen på träskolan stängdes. I övriga byggnader har åtgärder vidtagits i omgångar för att kunna hålla i gång skolan. Skolbyggnaderna uppfyller inte tillgänglighetskrav i form av HWC och hiss samt har dålig funkt- ionalitet utifrån verksamhetens behov när det kommer till klassrummens storlek och antalet grupprum. Förskolan är idag trångbodd, största delen av verksamheten finns i den så kallade Röda byggna- den/Fassvägen som är en nyligen renoverad lokal medan en avdelning finns i träskolans botten- plan och resterande i en modul. I träskolan har återkommande inomhusmiljöproblem förekommit och lokalerna och utemiljön är mycket dåligt disponerade. Utredning kring kommande behov av förskolelokaler ska göras. Modulerna för både skola och förskola är temporära lösningar som behöver ersättas med perma- nenta lokaler. Hela skol- och förskoleområdet är mycket dåligt disponerat ur trafiksynpunkt där biltrafik, varu- transporter, gång- och cykelstråk finns runt byggnaderna där barn vistas och bör planeras om. Byggnadernas placeringar sprider ut verksamheterna och delar upp barnens utemiljöer och inne- håller områden med dåliga möjligheter till uppsikt från personal. En förstudie har genomförts under 2023 som resulterar i att föreslå att skolbyggnaden, träskolan och stenskolan rivs och ersätts med nya byggnader, baserat på erfarenheter med tidigare renove- ringar av liknande byggnader samt det dåliga skicket av befintligt byggnadsbestånd. Genom att bygga nytt i två plan skapas förutsättningar till större och bättre utemiljö med trafiken förlagt ut- anför området där barn vistas. Modulerna avvecklas då projektet är färdigt. Tomten är trång och begränsad, vidare utredning krävs för att ta reda på om gällande detaljplan tillåter den byggnadshöjd som kan krävas för att få plats med skolbyggnaderna. Utfallet av det kan påverka projektet och tidplanen. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) En ändring av gällande detaljplan kan behöva göras via Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastig- hets och serviceförvaltningen får bort riskkonstruktioner, nya lokalytor tillkommer att förvalta. Syfte/Mål: Att skapa en skola och förskola i Rosvik med god arbetsmiljö som rymmer alla elever och barn i området. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen för projektet är en K0. Projektet är i förstudiefas och övergår i programfas under 2026. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Rivningskostnader, flyttkostnader och ersättningslokaler/moduler 2027: 150 2028: 10 520 2029: 2 000 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) För att projektet ska kunna genomföras krävs det att Utbildningsförvaltningen beviljas driftmedel för rivningskostnader, moduletableringar, flyttkostnader samt att kostnader för avskrivningar av bokfört värde vid rivning av skolbyggnaderna berör Fastighets- och serviceförvaltningen, totalt ca 2,5 mkr. För stenskolan ca 1,1 mkr och skolbyggnaden 1,4 mkr medan träskolans bokförda värde är 0 kr och behöver därmed inte skrivas av. Fastighets- och serviceförvaltningen kan avveckla den modul som ställts upp på grund av inomhusmiljöproblem i träskolan. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan, för unga barnfamiljer, vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg tillRosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola Kalkyl K0 Nybyggnad skola, tillbyggnad förskola, inventarier, indexuppräkning 2 år och konstnärlig utsmyckning Summa 189 000 000 kr fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Sam- arbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.11 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Berget Ny förskola 2027: 15 000 2028: 38 000 2029: 38 000 Beskrivning av projektet: Förskolestrukturen i Piteå C står inför en förändring. Två små förskolor har lagts ned och kommer läggas ned, det är Hummerstigens villaförskola på grund av brister i ventilation och Gripens för- skola på grund av externt inhyrda i mindre optimala lokaler i ett lägenhetshus. En tredje förskola har brister som även den är inhyrd i ett lägenhetshus hos en extern fastighetsägare, Ankarets för- skola, och bör ersättas på sikt. En långsiktig plan för förskolestrukturen i Piteå C är gjord på grund av dessa tre förskolor samt med hänsyn till Piteå stadsutveckling och planer. I centrala Piteå finns påbörjade bostadsbyggnationer och planer på fler. Bostadsbyggande är en säker faktor för ändrat antal i barnunderlag. Det finns dock flera andra stora osäkerheter kring ge- nomförande av planerna samt tidsplan för dem. Även kring de flyttströmmar som kan startas då människor byter hus mot lägenhet i centrala stan samt om bostadsbyggandet leder till ökade invå- nare för Piteå eller inte. Statistiken för barnafödandet visar en stadig trendlinje i centrala Piteå. För att hantera dessa för- ändringar och säkerställa att det finns förskolelokaler behöver Utbildningsförvaltningen bygga en ny förskola med 8 avdelningar. I samråd med Samhällsbyggnadsförvaltningen har möjliga områ- den för en ny förskola i Piteå C diskuterats och landat i att ett område på Berget är mest optimalt. Det finns ett utökat behov i förskoleverksamheten för en resursförskola och en avdelning resurs- förskola ska byggas i den nya förskolan på Berget. Syfte/Mål: Skapa en god struktur för förskolan i Piteå C med ändamålsenliga lokaler och bygga en ny för- skola för att säkerställa förskoleplatser för barnantalet i området inklusive en avdelning resursför- skola. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen baseras på en nybyggd förskola i två plan med totalt 8 avdelningar förskola, där en av- delning är en resursförskola. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr 2027: 0 2028: 0 2029: 0 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) En ny förskola för fastighets- och serviceförvaltningen att förvalta och leverera service till. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig förskola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksam- heten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att förskolebygg- naden erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och barns behov. Vid nybyggnat- ion samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig förskola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny förskola med stimulerande och tillgängliga loka- ler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt sam- hällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig förskola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre för- utsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny förskola kan utformas med kli-Berget Ny förskola Kalkyl K1 Nybyggnad förskola, kök, inventarier, indexuppräkning 1 år och konstnärlig utsmyckning Summa 108 100 000 kr matsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom förskolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av förskolor innebär ett omfattande samarbete mellan kommunen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.12 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Kullenskolan Ombyggnad 2027: 7 000 2028: 6 500 2029: 0 Beskrivning av projektet: Denna bilaga hör samman med motsvarande bilaga från Fastighets- och serviceförvaltningen och bör betraktas gemensamt, då vi ser stor vinning i att driva dessa två investeringar parallellt. Kullenskolan är idag en F-3 skola i Öjebyn som kommer att flytta till Solanderskolan till HT2027, när nya lågstadieskolan för Öjebyn står klar. Kullenskolans läge och storlek är optimal för att an- passa till resursskola. Strandbackens resursskola finns idag i tillfälliga lokaler på Lidgatan 2 i det s.k. NAB-huset. Skapandet av resursskolan gjordes utan att det fanns fullt ut ändamålsenliga loka- ler för verksamheten. Lokalerna som de befinner sig i har alldeles för stora klassrum, saknar ute- miljö, lokaler för övningsämnen och är även belägen på en orolig plats, sett ur elevernas perspek- tiv. De elever som går på Strandbackens resursskola har olika behov och kräver olika resurser och in- satser. Det som är relativt gemensamt för dem alla är att de behöver små sammanhang, få förflytt- ningar under sin skoldag och befinna sig i trygga miljöer. Lokalerna spelar en stor roll i deras väl- befinnande och framgång i skolan. Idag krävs det förflyttning av eleverna för att ta sig till öv- ningsämnen såsom syslöjd, träslöjd, hemkunskap och viss undervisning i NO. Musikundervisning och enklare NO-undervisning sker i lokalerna. Förflyttningarna sker via busstransporter till andra skolor och det tar mycket kraft och energi av eleverna med dessa förflyttningar, med negativa ef- fekter. Utanför Strandbackens resursskola idag är det en strid ström av bil- och persontrafik som upplevs som orolig. Eleverna behöver även förflytta sig från skolan för att nå andra platser med lekutrustning eller gröna miljöer att spendera raster på, i direkt anslutning till skolan finns det ingen. Kullenskolan är belägen i ett lugnt läge med mycket kringliggande växtlighet, har stor utemiljö och lite trafik i närheten vilket gör den särskilt lämpad som resursskola. Storleken på skolan är lämplig utifrån resursskolans verksamhetsstorlek, klasstorlekar och har även en avskild och trevlig utemiljö. Det är också möjligt att bygga om skolan till att ha övningsämnena på skolan, fast i mindre omfattning då undervisningen sker i särskilt små grupper. Det som krävs för att anpassa lokalerna till resursskola är främst ombyggnad till övningsämnena men även lärararbetsplatser. Skolan har stora reinvesteringsbehov och Fastighets- och serviceför- valtningen bör genomföra reinvesteringsåtgärder samtidigt som ombyggnationer görs. Kullenskolan flyttar ut HT2027 och då utförs ombyggnationer och reinvesteringar för att förbe- reda verksamhetens inflytt till HT2028. Vidare utredning och omfattning behöver göras i ett program, som planeras utföras under hösten 2026. Syfte/Mål: Anpassa skollokaler från lågstadieskola till resursskola. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen har uppdaterats till en K1. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Flyttkostnader 2027: 0 2028: 75 2029: 0 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Fastighets- och serviceförvaltningens i form av reinvesteringar i byggnaden. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig resursskola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksam- heten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggna- den erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid ombyggnat- ion samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig resursskola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En resursskola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett en- kelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern resursskola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förutsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lo- kaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och utanförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ombyggd skola kan utformas med klimatsäkrad miljö,Kullenskolan Ombyggnad Kalkyl K1 Ombyggnation, konstnärlig utsmyckning, indexuppräkning 1 år och inventarier Summa 14 000 000 kr rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är samhällsviktig verksamhet som ska hållas öppna även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, be- manning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygg- het hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskap- ande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid ombyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folkhälsan. Ny- byggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med ombyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.13 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Svensbyn Ny förskola 2027: 13 000 2028: 13 000 2029: 2 000 Beskrivning av projektet: Förskolan i Svensbyn har endast en avdelning förskola som belägen i en villa med mycket stora reinvesteringsbehov, lokalerna är inte heller fullt ut anpassade för förskoleverksamhet. Avdel- ningen som finns är en så kallad småbarnsavdelning med barn mellan 1-3 år, när barnen fyller 4 år flyttas de till Roknäs förskola. Även barn om inte får plats i förskolan i Svensbyn hänvisas till Roknäs förskola. När barnen sedan fyller 6 år och ska börja i förskoleklass så återgår de till Svensby skola. Placeringen för den nya förskolan är fastställd. Fastighets- och serviceförvaltningen har köpt en tomt med en byggnad som tidigare huserade bland annat Konsum. En tankstation har också fun- nits på tomten vilken har gett upphov till föroreningar i marken. En första sanering är genomförd men för att bygga en förskola krävs att marken uppnår bättre värden, det går under benämningen känslig markanvändning. Ytterligare en sanering krävs på platsen. Byggnaden på tomten är inte möjlig att bygga om till förskola och ska rivas. Fastigheten är strate- giskt bra belägen i byn, nära skolan och är tillräckligt stor för att få plats med en byggnad för för- skola, utemiljö och trafiklösningar. Tidigare baserades kalkylen för ny förskola på fyra avdelningar. Idag visar barnunderlaget färre barn i området, barnafödandet minskar, det nya bostadsområdet i Fagervik har inte bebyggts i den takt som man trott och befolkningsprognosen ser ut att minska i området. Det finns förskolor i närområdet med kapacitet att ta emot fler barn men inriktningen framåt är att bygga en förskola med två avdelningar, en småbarnsavdelning för 1-3 år och en så kallas syskon- avdelning med barn 4-5 år. Det grundas i Piteå Kommuns policy för attraktiv förskola att inte bara ha en avdelning, att den nuvarande förskolebyggnaden behöver ersättas, att kunna behålla barnen i Svensbyn genom hela förskoletiden och erbjuda god offentlig service i Svensbyn. Syfte/Mål: Tillgodose behovet av förskolelokaler i området. Fullständig investeringskalkyl: Rivning och avskrivning räknas som driftkostnader och särskiljs från investeringskalkylen. Pro- jektets genomförande är avhängt på att driftkostnaderna också beviljas. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Rivning, flytt av återvinningsstation, flyttkostnader. 2027: 781 2028: 25 2029: 690 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Kostnader för avskrivning av bokfört värde vid rivning av befintlig byggnad berör Fastighets- och serviceförvaltningen och uppgår till ca 1,8 mkr. Ny förskola innebär nya ytor att förvalta och leve- rera service till. Nytt kök innebär en utökning för måltidsverksamheten. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig förskola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksam- heten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att förskolebygg- naden erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och barns behov. Vid nybyggnat- ion samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig förskola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny förskola med stimulerande och tillgängliga loka- ler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt sam- hällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig förskola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre för- utsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna ochSvensbyn Ny förskola Kalkyl K1 Marksanering, nybyggnad förskola, utemiljö, inventarier, konstnärlig utsmyckning m.m. Summa 30 000 000 kr ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny förskola kan utformas med kli- matsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom förskolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av förskolor innebär ett omfattande samarbete mellan kommunen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.14 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Myrans förskola Ombyggnad 2027: 1 000 2028: 0 2029: 0 Beskrivning av projektet: Fastighets- och serviceförvaltningen planerade reinvesteringar på Myrans förskola i Öjebyn under 2027 och i samband med det skulle Utbildningsförvaltningen passa på att göra vissa ombyggnat- ioner för att förbättra arbetsmiljön på förskolan. Det är särskilt ekonomiskt fördelaktigt att sam- ordna och göra ombyggnationer i samband med reinvesteringsåtgärder då förskolans verksamhet likväl är placerad i andra lokaler och byggnationer pågår. Förändringar har skett så att Fastighets- och serviceförvaltningen inte längre ska reinvestera i en- heten men Utbildningsförvaltningen går vidare med att utföra de åtgärder som förskolan är i be- hov av att göra för att förbättra arbetsmiljön för barn och personal samt uppfylla krav från Miljö- och hälsoskydd. Det handlar bland annat om trestegslösningar vid entréer för att öka städbarheten, flytta ut skötbord från lekrum och vrida ett utomhusförråd så att det är tillgängligt från utemiljön istället för från kökets lastzon. Syfte/Mål: Förbättra arbetsmiljön i lokalerna för barn och personal. Fullständig investeringskalkyl: Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr 2027: 0 2028: 0 2029: 0 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Ingen bedömd ekonomisk påverkan.Myrans förskola Ombyggnad Kalkyl K1 Ombyggnad i Summa 1 000 000 kr Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig förskola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksam- heten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att förskolebygg- naden erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och barns behov. Vid ombygg- nation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under proces- sen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig förskola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En förskola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan hu- sen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt sam- hällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig förskola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre för- utsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En förskola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom förskolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid ombyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folkhälsan. Inve- steringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Främja fysisk aktivitet och rörel- seglädje”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med ombyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.15 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Strömbackaskolan Huvudentré Tillbyggnad 2027: 3 000 2028: 3 200 2029: 0 Beskrivning av projektet I dagsläget har Strömbackaskolan en obevakad entré, vilket innebär en ökad risk för att obehöriga personer kan ta sig in på skolområdet utan kontroll, det kan innebära potentiella säkerhetsrisker för både elever och personal. Okontrollerade entréer och omgivningar innebär också att det blir svårare att snabbt identifiera och åtgärda eventuella situationer med hot eller störningar. När obe- höriga personer rör sig fritt på skolområdet utan att bli observerade eller kontrollerade kan detta skapa en otrygg miljö för både elever och personal. Gymnasieområdet är inte en offentlig plats och obehöriga äger inte tillträde. För besökare är det också vanligt att de känner sig osäkra på var de ska gå eller vem de ska fråga för information när de kommer till skolan, vilket kan leda till förvirring och en känsla av osäker- het. Det ökar också risken för oönskade incidenter, som till exempel att obehöriga vandrar runt i lokaler där elever befinner sig, vilket kan skapa obehag. En bevakad entré innebär inte bara en fysisk säkerhetsåtgärd, utan det skapar också en känsla av trygghet bland elever och personal, som vet att det finns en säker väg in och ut från skolan och att alla som vistas på området kan identifieras och kontrolleras. Detta skulle också göra det möjligt för personal att snabbt hantera och åtgärda eventuella situationer där obehöriga personer försöker komma in i skolans lokaler, vilket ytterligare stärker säkerheten och tryggheten för alla på skolan. För att uppnå detta krävs det en väl genomtänkt plan för hur skolans entré ska hanteras. Det kan exempelvis innefatta en bemannad reception där obehöriga enkelt kan identifieras eller avvisas utöver elektroniska dörrlås, kameraövervakning och/eller säkerhetskontroller. Det är också viktigt att alla elever och personal är medvetna om vikten av att följa säkerhetsrutiner och inte släppa in obehöriga, även om det kan kännas frestande att hjälpa någon in. Inriktningen är en tillbyggnad i form av en entré med receptionsfunktion och en sluss där inre dörrpartiet är låst. Innanför receptionsdisken kan fler kontor inrymmas, i så kallade back office vars personal bemannar receptionsdisken. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Fastighets- och serviceförvaltningen får ändrade och utökade ytor att förvalta och leverera service till. Syfte/Mål En välplanerad och övervakad huvudentré är en förebyggande åtgärd för att skapa trygghet och säkerhet på skolan. Det handlar om att skydda skolans elever och personal från potentiella faror och samtidigt skapa en miljö där eleverna kan känna sig säkra och fokuserade på sin utbildning. Fullständig investeringskalkyl Projektets kalkyl är en K0 och projektet befinner sig i förstudiefas, programfas inleds under 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Flyttkostnader och ökade hyreskostnader 2027: 0 2028: 98 2029: 96 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Utökad yta för Fastighets- och serviceförvaltningen att förvalta och leverera service till. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En säkrare huvudentré på Strömbackaskolan ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå ef- tersom det ger bättre förutsättningar för att uppnå bättre säkerhet. Vid ombyggnationer samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter under processen som kopplar till ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En säkrare och tryggare huvudentré stärker Strömbackaskolans verksamhet. Det kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En säkrare huvudentré gör att personal och elever kan känna sig tryggare och uppskattade samt står skolan bättre rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninvånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enkelt att vara företagare Alla investeringsprojekt med ombyggnationer innebär ett omfattande samarbete mellan kommu- nen, konsulter, entreprenörer och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som enStrömbackaskolan Huvudentré Tillbyggnad Kalkyl K0 Tillbyggnad, inventarier, indexuppräkning 1 år och konstnärlig utsmyckning Summa 6 400 000 kr företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta i ombyggnationsprojekt vid skolor och förskolor, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivs- vänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorien- terat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.16 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Bergsviksskolan Ombyggnad 2027: 0 2028: 0 2029: 500 Beskrivning av projektet: Projektet har genomgått programfas och inväntar att nytt tak installeras på hus 7 samt att ny för- skola byggs, för att kunna gå vidare med ombyggnationen i hus 7. Bergsvikens skola har haft många skador på byggnaderna och under hösten 2023 upptäcktes ytter- ligare problem med fukt under golvmattorna på Bergsviksskolan, hus 7. Fukten kommer från be- tongplattan och för att åtgärda problemen så behöver alla golvmattor rivas ut och en fuktspärr in- stalleras innan nya mattor läggs in. Dessa skadeåtgärder finansieras av Fastighets- och serviceför- valtningen men i samband att dessa åtgärder genomförs ser Utbildningsförvaltningen behov av att anpassa planlösningen i skolan. När alla golv ska göras om är det ett lämpligt tillfälle att åtgärda planlösningsproblem som annars blir extra kostsamma att göra i efterhand. Särskilda problem finns det med att matsalen är för liten och dåligt disponerad. Idag används, för- utom ordinarie matsal, en halv idrottshall till matsal och flödena är mycket dåliga. Idrottshallen saknas att användas i för fritids och idrott. Inlastningen till köket är långt in på byggnaden och backande transporter kör in där barn vistas, en bättre trafiklösning för det måste ordnas. Måltids- service flaggar även för att köket bitvis är i dåligt skick och i behov av reinvesteringar samt är för litet för verksamhetens storlek. När hus 7 får ett sadeltak försvinner de takfönster som idag finns i hus 7, det är därför helt nödvändigt att göra om planlösningen för att tillgodose dagsljusinsläpp där det behövs, exempelvis i klassrum och arbetsplatser. Funktioner som klarar av att vara utan dagsljus kommer att placeras i mitten av byggnaden, såsom fläktrum, förråd, kopiering med mera. Skolan behöver även fler klassrum för att klara av elevantalen i området och en omflyttning av förskolelokaler, som finns i skolbyggnaden, till nya lokaler tillgodoser skolan med tillräcklig yta. Bergsviksskolans ombyggnad ingår i arbetet med Bergsviken Helhetsgrepp där gemensamma lös- ningar jobbas fram för att samverka med all annan verksamhet och funktion på området. Förskola, skola och kringtjänsterna från Fastighets- och serviceförvaltningen ska vara välplanerade. Syfte/Mål: Att via ombyggnad i skolan omforma planlösningen till funktionella lokaler för elever och perso- nal med god arbetsmiljö. Fullständig investeringskalkyl: Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Flyttkostnader 2027: 0 2028: 0 2029: 25 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Ändrade ytor för Fastighets- och serviceförvaltningen att leverera service till samt minskad under- hållsskuld. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid ombyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barnBergsviksskolan Ombyggnad Kalkyl K1 Ombyggnad klassrum, grupprum, admin, kapprum, WC, kulturell utsmyckning och indexuppräkning 2 år Summa 13 700 000 kr och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt samhälls- bygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förutsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och utanförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ombyggd skola kan utformas med klimatsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är samhällsviktig verksamhet som ska hållas öppna även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsom- rådena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande sam- hällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid ombyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folkhälsan. Ny- byggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med ombyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.17 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Porsnässkolan Ny skola 2027: 25 000 2028: 69 000 2029: 69 000 Beskrivning av projektet: Projektets första fas med rivning av befintlig skola pågår våren-sommaren 2026 medan projektet med nya skolan befinner sig i programfas. Porsnässkolan har under många år dragits med inomhusmiljöproblem i mer eller mindre omfatt- ning sedan millenniumskiftet, eventuellt längre. Skolan renoverades 2009 men problemen kvar- stod och eskalerade. En ordentlig genomgång av byggnaderna visade på stora problem som härrör från takläckage och fuktvandring från marken genom plattan. Under 2022-23 blev situationen så dålig att det beslutades att flytta ut både mellan- och högstadiet i moduler för att kunna upprätt- hålla en god arbetsmiljö för personal och elever. Mellanstadiets elever är i moduler belägna vid lågstadieskolan Backgårdsskolan, ca 2 km från Porsnässkolan, och högstadiet är i moduler på Porsnässkolans tomt. Uppdelningen av stadierna samt administrationen till skolan har varit utma- nande för verksamheten. Utredningar har gjorts kring vilken åtgärd som är mest kostnadseffektiv och innebär minst risker. Den åtgärd som ger bäst förutsättningar för en god miljö och en god ekonomi är att ersätta hus 01 del 1 och hus 02 med nya byggnader, sporthall och övningsbyggnad kvarstår. Porsnässkolans befintliga storlek är för liten för att få plats med samma antal klassrum och andra funktioner med anledning att de ska uppnå dagens krav på byggregler och godtagbar arbetsmiljö. Tomten är trång och begränsad, ett detaljplanearbete pågår med ansökan om att tillåter den bygg- nadshöjd som krävs för att få plats med skolbyggnaden i två plan. Detaljplanen beräknas färdigstäl- las samtidigt som programhandlingen i slutet av 2026. Utfallet eller försening av den kan påverka projektet och tidplanen. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) En ändring av gällande detaljplan påverkar Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastighets och ser- viceförvaltningen kan avveckla de moduler som hyrts in. Byggnader med riskkonstruktioner byggs bort. Nya lokalytor tillkommer att förvalta och leverera service till. Syfte/Mål: Äskandet avser resurser för att säkerställa en trygg, säker och hälsosam skolmiljö för personal och elever i området genom ändamålsenliga permanenta lokaler samt avveckla modulerna vid projektets slut. Bilaga 1.17 Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen har uppdaterats till en K1 och projektet befinner sig i programfas. Planlösningar och to- tala ytor planeras och programmet övergår i projektering hösten 2026. De största förändringarna sedan kalkyl K1 är att priset per kvadratmeter ökat från 33 500kr till 45 000kr och uppräkning gjorts för index om 3% för 1 år, utöver tillkommande ytor för bland an- nat reservkraft, batterilagring, krisredskapsrum och personalrum för städpersonal. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) Rivningskostnader 2027: 830 2028: 830 2029: 830 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Ny skola innebär nya ytor att förvalta och leverera service till för Fastighets- och serviceförvalt- ningen men även minskad underhållsskuld på den gamla skolan som ersatts samt moduler som är etablerade som ersättningslokaler för obrukbara lokaler. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan, för unga barnfamiljer, vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Sam- arbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”.Porsnässkolan Nybyggnad Kalkyl K1 Nybyggnad mellan- och högstadium, reservkraft, inventarier, konstnärlig utsmyckning, indexuppräkning 1 år m.m. Summa 211 000 000 kr Bilaga 1.17 Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.19 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Bergsvikens förskola Nybyggnad 2027: 16 300 2028: 57 000 2029: 57 000 Beskrivning av projektet: Detta projekt. Bergsviken förskola Nybyggnad, är ett delprojekt i Bergsviken helhetsgrepp kallat ’Helhet Bergsviken skol- och idrottsområde’. Projektet påbörjar programfas 2026. Projektet drivs av Fastighets- och serviceförvaltningen men spänner över Fastighets- och serviceförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Samhällsbyggnad, Kultur park och fritidsförvaltningen, de kommunala bolagen Pireva, PiteEnergi samt närliggande verksamheter och föreningar med ett antal delpro- jekt. Bergsvikens förskola finns i två byggnader på skolområdet där båda har under många år dragits med återkommande inomhusmiljöproblem och vattenskador. Det är bland annat en takkonstrukt- ion med invändig takavvattning som gett upphov till skador och en grundplatta som inte är fukt- säker. Det finns ett mycket stort underhållsbehov för hela byggnaden Röda förskolan och bedömningen är att förskolan bör rivas och ersättas med en ny byggnad. Fastighets- och serviceförvaltningen har dömt ut byggnaden och river den 2027. Det finns även brister i disponeringen av förskolan där transporter med leveranser till förskolan skär av barnens utemiljö och är en osäker trafiklösning. Planlösningen av lokalerna är inte fullt ut anpassad för verksamheten, bland annat så saknas per- sonalarbetsplatser. Från verksamhetsperspektiv har personal under perioder upplevt symtom från lokalerna och verk- samheten har varit nära skyddsstopp i flera omgångar. Verksamheten med personal har tagit stor skada och hanterat besvärliga situationer i vardagen på grund av lokalernas brister. Ersättningsmoduler etableras av Fastighets- och serviceförvaltningen sommaren 2026 för att in- rymma förskoleavdelningarna från Röda förskolan och en avdelning från Hus 7 (skolbyggnaden) där verksamheten startas HT26 och bedrivs i modulerna tills ny förskola är byggd. Det görs ef- tersom risken är för stor för att kunna bedriva verksamhet i Röda förskolan. Förskolan i Bergsviken består idag av 10 avdelningar och under ett antal år har även en modul med två avdelningar nyttjats, utöver de förskolelokaler som finns. Till höstterminen 2024 fanns det ändå inte tillräckligt med platser i Bergsvikens förskola och barn hänvisades i stället till Blås- marks förskola. Barnunderlaget tillsammans med fördjupande översiktsplanen för Bergsviken med planerade nya bostadsområden ger ett underlag för 12 avdelningar förskola i Bergsviken. Med anledning av att Bergsvikens skola även behöver utökade lokaler och med stöd av Skolstruk- turutredningen som genomfördes 2024 är förslaget just nu en nybyggnad med 8 förskoleavdel- ningar, där 4 förskoleavdelningar behålls inne i skolbyggnaden = totalt 12 avdelningar förskola och är vad nedanstående investeringskalkyl är baserad på. Projektet ”Helhet Bergsviken skol- och idrottsområde”: Utgångsläget är skolans behov av utökad förskola, utökad och anpassad skola samt gemensamt kök och matsal för både skola och förskola. Förutsättningarna är en befintlig förskola som är ut- dömd, en skolbyggnad med eftersatt underhåll och en fotbollshall med stora bekymmer i delar av lokalen. Trafiksituation utanför skolan är inte är hållbar, dessutom finns ett dagvattensystem som inte är dimensionerad för den mängd dagvatten som ska tas omhand, vilket skapar återkommande vattenskador i skolbyggnad och fotbollshall. Ett skolprojekt initierades med ett ställningstagande från skolan att rymma ny förskola, kök och matsal inom fastigheten där detaljplan finns – därför började man titta på markyta där befintlig fotbollshall är placerad. En plan utformades och förankrades genom dialoger med verksamheterna, föreningar och ansva- riga för fotbollsklass. Kultur, Park och Fritidsförvaltningen har utrett Piteås behov av hallar, in- formation och återrapportering till Barn och utbildningsnämnden samt Kultur och Fritidsnämnden har skett. Nämnderna har tagit ställning till möjlig lösning: • Ny förskola byggs där fotbollshallen står • Ny fotbollshall byggs på närliggande idrottsområde • Tillfällig lösning för fotbollen under byggperioden i Nolia ishall Förslag på placering av fotbollshall är på nuvarande konstgräsplan i befintliga idrottsområde (He- den). En konsekvens är ett behov att anlägga ny plan för konstgräset inom området. Förutsätt- ningar för ny fotbollshall blir lika som idag: fastighets- och serviceförvaltningen äger, kultur, park och fritidsförvaltningen är hyresgäst, skola och föreningar nyttjar lokalen. Förutom behov inom skola/förskola måste trafiksituationen förbättras och utvecklas - tunga trans- porter sker till industriföretagen, det saknas gc-väg och hämta/lämna slinga. Även infrastrukturen för den odefinierade ytan utanför idrottsområdet ingår i delprojekt för att skapa tydligare gc-väg, lämpligt körstråk och parkeringsmöjligheter.Förvaltning Investeringar Summa 2027 2028 2029 UBF Ny förskola, kök och matsal, parkering 132 300 tkr 16 300 tkr 57 000 tkr 57 000 tkr UBF Anpassning skola 13 700 tkr 500 tkr KPF Ny fotbollshall 88 800 tkr 8 000 tkr 40 000 tkr 40 800 tkr KPF Anpassning ersättningslokal 5 700 tkr 5 700 tkr SAM Infrastruktur 11 000 tkr 2 000 tkr 9 000 tkr FSF Dagvatten 3 000 tkr 254 500 tkr 32 000 tkr 97 000 tkr 107 300 tkr Syfte/Mål: Att tillhandahålla friska och ändamålsenliga lokaler för förskola och skola i området Bergsviken med god arbetsmiljö för barn, elever och personal. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen för ny förskola ska ses som ett delprojekt i Helhet Bergsviken skol- och idrottsområde. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Rivning av hus 6, indexuppräkning 1 år, flyttkostnader, skolskjuts- kostnader för fotbollsklass. 2027: 5 862 2028: 70 2029: 120 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Rivning av befintlig förskola och hus 6 (fotbollshall) blir en driftkostnad för Fastighets- och ser- viceförvaltningen för avskrivning av bokfört värde. En ny förskola blir nya ytor att förvalta och leverera service till. Kultur- park och fritidsförvaltningens byggnation av ny fotbollshall får en ökad investeringskostnad. Samhällsbyggnad som anlägger nya vägar kring området får ökade in- vesteringskostnader. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig förskola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksam- heten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att förskoleloka- lerna erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybygg- nation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under proces- sen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”.Förvaltning Drift Summa 2027 2028 2029 UBF Rivning fotbollshall 5 770 tkr 5 770 tkr UBF Övriga driftkostnader, flytt m.m. 330 tkr 140 tkr 70 tkr 120 tkr KPF Övriga driftkostnader, flytt m.m. 850 tkr 500 tkr 100 tkr 250 tkr KPF Markjobb gräs 5 000 tkr 5 000 tkr FSF Köksutrustning 2 000 tkr 500 tkr 500 tkr 500 tkr FSF Ersättningslokal 3 700 tkr 1 600 tkr 700 tkr 700 tkr FSF Rivning och avskrivning Röda förskolan 2 300 tkr 2 300 tkr FSF Avskrivning fotbollshallen 12 000 tkr 12 000 tkr 31 950 tkr 27 810 tkr 1 370 tkr 1 570 tkrBergsviken Ny Förskola Kalkyl K1 Nybyggnad förskola, kök, matsal, parkeringar, inventarier, konstnärlig utsmyckning och indexuppräkning 1 år Summa 132 300 000 kr Genom att bygga en ny förskola kan pedagogiska utvecklingsarbeten lättare vidtas i och med att tjänster och arbetssätt lättare kan utvecklas mellan avdelningarna. Enhetens chef, tillika rektor, kan lättare arbeta verksamhetsnära och tillitsfullt (och därmed utgöra en stödjande ledningsstruk- tur) när fler avdelningar är placerade på samma ställe och enhetschefen själv är placerad på en- heten. Samordning av verksamheter genom flexibilitet i planeringsförutsättningar mellan avdel- ningar tryggar även kompetensförsörjningen så att förskolan kan fortsätta leverera välfärdstjänster av hög kvalitet. Det möter ”Stödjande ledningsstruktur”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig förskola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan, för unga barnfamiljer, vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny förskola med stimule- rande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig förskola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre för- utsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga, få en god utbildning och erhålla hjälp när så behövs. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och utanförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny för- skola kan utformas med klimatsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Ef- tersom förskolan är en samhällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevå- nare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folkhälsan. Ny- byggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Nybyggnationer av förskolor innebär ett omfattande samarbete mellan kommunen, entreprenörer och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kom- munen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta i investeringsprojekt med om- och nybyggnationer av skolor och förskolor, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en star- kare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivs- vänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorien- terat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.20 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Jävre Ny förskola 2027: 500 2028: 500 2029: 26 000 Beskrivning av projektet: Jävre är ett av Piteå Kommuns utpekade landsbygdscentra där kommunal service ska finnas i form av bland annat skola och förskola. Skolan och förskolan finns idag i samma byggnad. För att klara av ett ökat elevantal i skolan så hyrdes en modul in 2022, modulen används än idag av en skol- klass. Därmed frigjordes yta i skolbyggnaden så att förskolan kunde expandera. Modulen är en tillfällig lokal som ska ersättas permanent. Skolan ska beredas plats i skolbyggna- den. Genom att flytta ut nuvarande förskola med tre avdelningar från skolbyggnaden så skapas mer utrymme för skolans verksamhet och modulen kan avvecklas. En markyta på Lekattheden är utpekad som lämplig för bebyggelse av ny förskola i Jävre. Planbe- sked är ansökt och beviljat. Samhällsbyggnadsförvaltningen tar fram en ny detaljplan, som krävs för att få bygga förskolan. När detaljplanen är klar kan Utbildningsförvaltningen gå vidare med projektet med programplanering. Jävre ligger strategiskt bra till för att kunna växa, samtidigt som markytor finns. Med den närhet som finns till Skellefteå samt att det finns ett nytt bostadsområde med lediga tomter gör att Utbild- ningsförvaltningen bevakar byns utveckling och kommande behov av förskole- och skollokaler. Dimensioneringen av den nya förskolan fastställs i programskedet men beräknas bli fyra avdel- ningar, en ökning med en avdelning, med stöd i Skolstrukturutredningen som förordar förskolor i storlekarna 4, 8 eller 12 avdelningar utifrån bästa möjliga förutsättningar för verksamhet och eko- nomi. Syfte/Mål: Tillhandahålla permanenta och funktionsenliga lokaler för skola och förskola i Jävre. Fullständig investeringskalkyl: Prisnivå mars 2026.Jävre Ny förskola Kalkyl K0 Detaljplan, nybyggnad förskola, inventarier, konstnärlig utsmyckning och indexuppräkning 3 år Summa 52 700 000 kr Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Ny större förskola innebär en utökad hyra men även en avveckling av skolmodulen och dess hyra, flyttkostnader m.m. utanför planperioden. 2027: 0 2028: 0 2029: 0 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Ny förskola med fler ytor att förvalta och ge service till för fastighets- och serviceförvaltningen. Nytt kök innebär en utökning för måltidsverksamheten. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig förskola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksam- heten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att förskolebygg- naden erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och barns behov. Vid nybyggnat- ion samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig förskola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny förskola med stimulerande och tillgängliga loka- ler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt sam- hällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig förskola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre för- utsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny förskola kan utformas med kli- matsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom förskolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av förskolor innebär ett omfattande samarbete mellan kommunen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.21 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Hortlaxskolan Matsal Om- och tillbyggnad i samband med reinvestering 2027: 1 500 2028: 8 000 2029: 0 Beskrivning av projektet: Denna bilaga hör samman med motsvarande bilaga från Fastighets- och serviceförvaltningen och bör betraktas gemensamt, då vi ser stor vinning i att driva dessa två investeringar parallellt. Hortlax skola har ett kök och en matsal som nyttjas av skolans elever åk 7-9 samt Norrbyskolans elever i åk F-6. Elevantalet som äter i matsalen är i medeltal 525 mellan läsåren 2026-2032 och matsalen har 120 sittplatser, vilket innebär ett nyckeltal på antal sittningar om 4,4. Det är fler sitt- ningar än optimalt. Önskvärt maxantal för sittningar är 3. Konsekvenserna av att trycket är så pass hårt i matsalen är bland andra att det blir lång köbildning vid entrén till kapprummet, köbildning vid buffélinjen, köbildning till diskinlämningen, en del elever som ser kön väljer att inte äta lunch i matsalen, schemamässigt det blir det både tidiga och sena mattider. Det saknas även en avskild matsalsdel för de elever som behöver en lugnare tillvaro att äta i. Fastighets- och serviceförvaltningen planerar att byta tak över matsalen samt renovera och bygga om köket. I samband med dessa insatser är det lämpligt att göra en tillbyggnad av matsalen för att tillskapa fler matsalsplatser och därmed öka kapaciteten i matsalen och sänka antalet sittningar. Flödet i matsalen ses också över i samband med utbyggnaden från entré, kapprum, buffélinje och sittplatser. Syfte/Mål: Att tillgodose behovet av sittplatser i matsalen tillsammans med ett effektivt flöde genom entré, kapprum och matsal. Fullständig investeringskalkyl: Projektets kalkyl är en K0. Prisnivå mars 2026.Hortlaxskolan Matsal Om- och tillbyggnad Kalkyl K0 Om- och tillbyggnad, markarbeten, inventarier, konstnärlig utsmyckning, indexuppräkning 1 år 9 500 000 kr Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Ersättningslokaler, vaktmästeritjänster, ökade hyreskostnader, flytt- kostnader, städning för tillfälliga lokaler med mera 2027: 0 2028: 500 2029: 68 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) För att projektet ska gå att genomföra krävs att både Utbildningsförvaltningen och Fastighets- och serviceförvaltningen beiljas medel samt under samma år. En tillbyggnad innebär för Fastighets- och serviceförvaltningen ökad lokalyta och byggnad att förvalta, städa och underhålla. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan hu- sen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt sam- hällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.22 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Grans Kök Om- och tillbyggnad 2027: 6 000 2028: 8 100 2029: 0 Beskrivning av projektet: Denna bilaga hör samman med motsvarande bilaga från Fastighets- och serviceförvaltningen och bör betraktas gemensamt, då vi ser stor vinning i att driva dessa två investeringar parallellt. Grans kök har problem med varuintag, sophantering och flöden i köket. Disponeringen av delarna i köket är inte bra, diskutrymmet är för litet och inte avskärmat från den ”heta delen”, den så kal- lade röda zonen. Varuintaget är för litet och saknar möjligheter att sortera varorna som levereras och de anländer direkt in i köket. Varuintaget är även platsen för sophantering och saknar en bra lösning för källsortering samt har en stor nivåskillnad från marken upp till lastbryggan som inte är godkänd ur arbetsmiljösynpunkt och är inte tillgänglig. För att köket ska kunna hantera mer lokalproducerade råvaror från Grans eget lantbruk, i syfte att optimera hållbarhetsmålen, behövs ett tvätteri som helt saknas idag. Även för att kunna använda gårdens egna ägg. Kyl- och frysförvaringar är även för små för att ändamålet och för att hålla mindre lager av varor. Utrymmet för bageri i köket är för litet, det används både för bageri och för att minska matsvinn. Kringliggande lokaler till köket såsom omklädning, kontor och personalytor har även brister i funktionen. Syfte/Mål: Projektet syftar i stora drag till att bygga ut byggnaden vid köket med en lastbrygga och intag med bättre funktion, ett soprum, lagerutrymmen vilket frigör ytor att omdisponera till bättre flöden inne i köket. Med ombyggnationen även optimera hållbarhetsmålen samt att öka andelen lokalpro- ducerade livsmedel från gården. Fullständig investeringskalkyl: Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Tillfälliga lösningar för matservering, mattransporter, engångsartiklar med mera under ombyggnadstiden. 2027: 200 2028: 221 2029: 0Grans Kök Om- och tillbyggnad Kalkyl K0 Tillbyggnad kök, ombyggnad kringlokaler, inventarier, kulturell utsmyckning och indexreglering 1 år Summa 16 100 000 kr Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Utökad yta för Fastighets- och servicenämnden att förvalta och leverera service till. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå Ett funktionellt kök på Grans ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att uppnå hållbarhetsmål. Vid ombyggnationer samverkar Utbildnings- förvaltningen både med interna och externa parter under processen som kopplar till ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. Ett funktionellt kök stärker Grans Naturbruksgymnasiums verksamhet och utbud vilket kan locka besökare till gården och restaurangen. Det kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Livet mellan hu- sen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad Ett funktionellt kök står bättre rustat för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en samhällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd bered- skap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande väl- färd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investe- ringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rät- tigheter”. Enklare att ha mer av kul Ett funktionellt kök stärker Grans Naturbruksgymnasiums verksamhet och utbud vilket även är bra för besökare till Grans alla olika öppna event för allmänheten. Besöken kan stimulera kreativi- tet och medvetenhet för djur och lantbruk hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhälls- utveckling”. Enkelt att vara företagare Alla investeringsprojekt med ombyggnationer innebär ett omfattande samarbete mellan kommu- nen, konsulter, entreprenörer och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta i ombyggnationsprojekt vid skolor och förskolor, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivs- vänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorien- terat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.23 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Grans Elevhem 3–6 Ombyggnad 2027: 0 2028: 0 2029: 1 000 Beskrivning av projektet: Genomgående är elevhemmen på Grans i stort behov av reinvesteringsåtgärder. Fastighets- och serviceförvaltningen står för reinvesteringsåtgärder och Utbildningsförvaltningen står för föränd- ringar i planlösning och standard. Detta projekt avser elevhem nummer 3 – 6. Planering genomförs för att ett elevhem i taget ska vara i gång med renovering, ett nytt planeras för att starta så snart det föregående har avslutats. Ordningen som elevhemmen renoveras i priori- teras utefter behov av verksamhet, renovering och skadeåtgärder. Vidare planering och program för vilka åtgärder som behövs för respektive elevhem krävs för att ta reda på mer detaljerad om- fattning för varje byggnad. Syfte/Mål: Med renoverade elevhem tillhandahålla trivsamma och friska bostäder till internatelever samt öka attraktiviteten för elever att söka sig till utbildningar hos Grans Naturbruksgymnasium. Fullständig investeringskalkyl: Kostnadsbedömning om 3,0 mkr baseras på att Strömbackaskolan gör arbetet som en del i bygg- utbildningen och innebär att det endast är materialkostnad och projektledning som ingår i projekt- kostnaden. 1 mkr beräknas förbrukas per år. Prisnivå februari 2025. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr 2027: 0 2028: 0 2029: 0 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) När elevhemmen genomgår renoveringar minskar underhållskostnaderna för Fastighets- och serviceförvaltningen. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå Moderna internatbostäder på Grans ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolornas miljöer erbjuder bra arbetsmiljö som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid ombyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter. Investeringen leder där- med till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. Renoverade elevhem med god standard och trivsel kan därför ses som en attraktions- kraft för inflyttande gymnasieelever som skapar en koppling till Piteå och kanske bor kvar i kom- munen efter avslutade studier. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad Ombyggda elevhem bidrar till att elever ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning på Grans Naturbruksgymnasium. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att mini- mera riskerna för mobbing, trakasserier och utanförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. Investeringen kopplar till ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid ombyggnation av elevhemmen kan attraktionskraften för elever att söka sig till de utbild- ningar som finns vid Grans Naturbruksgymnasium, vilka alla till fysisk aktivitet och kan lägga grunden för ett aktivt, hälsosamt liv och främjar folkhälsan. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje”. Enkelt att vara företagare Alla investeringsprojekt med ombyggnationer innebär ett omfattande samarbete mellan kommu- nen, konsulter, entreprenörer och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta i ombyggnationsprojekt vid skolor och förskolor, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivs- vänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorien- terat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.24 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Grans Elevhem 2 Ombyggnad 2027: 500 2028: 1 000 2029: 500 Beskrivning av projektet: Genomgående är elevhemmen på Grans i stort behov av reinvesteringsåtgärder. Fastighets- och serviceförvaltningen står för reinvesteringsåtgärder och Utbildningsförvaltningen står för föränd- ringar i planlösning och standard. Detta projekt avser Elevhem 2 som ska åtgärdas för skador, renoveras samt få ändrad planlösning för bättre funktion och standard för internateleverna. Planering genomförs för att ett elevhem i taget ska vara i gång med renovering, ett nytt planeras för att starta så snart det föregående har avslutats. Ordningen som elevhemmen renoveras i priori- teras utefter behov av verksamhet, renovering och skadeåtgärder. Vidare planering och program för vilka åtgärder som behövs för respektive elevhem krävs för att ta reda på mer detaljerad om- fattning för varje byggnad. Syfte/Mål: Med renoverade elevhem tillhandahålla trivsamma och friska bostäder till internatelever samt öka attraktiviteten för elever att söka sig till utbildningar hos Grans Naturbruksgymnasium. Fullständig investeringskalkyl: Kostnadskalkylen baseras på samma kalkyl som närmast föregående elevhem eftersom de är lika- dana byggnader samma åtgärder ska genomföras. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr 2027: 0 2028: 0 2029: 0 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) När elevhemmen genomgår renoveringar minskar underhållskostnaderna för Fastighets- och serviceförvaltningen. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå Moderna internatbostäder på Grans ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolornas miljöer erbjuder bra arbetsmiljö som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid ombyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter. Investeringen leder där- med till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. Renoverade elevhem med god standard och trivsel kan därför ses som en attraktions- kraft för inflyttande gymnasieelever som skapar en koppling till Piteå och kanske bor kvar i kom- munen efter avslutade studier. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad Ombyggda elevhem bidrar till att elever ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning på Grans Naturbruksgymnasium. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att mini- mera riskerna för mobbing, trakasserier och utanförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. Investeringen kopplar till ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid ombyggnation av elevhemmen kan attraktionskraften för elever att söka sig till de utbild- ningar som finns vid Grans Naturbruksgymnasium, vilka alla till fysisk aktivitet och kan lägga grunden för ett aktivt, hälsosamt liv och främjar folkhälsan. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje”. Enkelt att vara företagare Alla investeringsprojekt med ombyggnationer innebär ett omfattande samarbete mellan kommu- nen, konsulter, entreprenörer och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta i ombyggnationsprojekt vid skolor och förskolor, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivs- vänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorien- terat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.25 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Öjebyn Ny förskola 2027: 500 2028: 15 000 2029: 22 000 Beskrivning av projektet: Med anledning av att Björklunda förskolas lokaler är i mycket dåligt skick där Fastighets- och serviceförvaltningen endast utför akuta och temporära lagningar och lösningar inte längre re- investerar enheten och problem efter problem avlöser varandra så är situationen ohållbar och för- skolan behöver ersättas. I samband med projektet behöver förskolestrukturen i Öjebyn en översyn före nya lokaler plane- ras. Det arbetet ska ge förslag till åtgärd, om det är att bygga en ny förskola alternativt bygga ut någon befintlig förskola där utrymme finns. Projektet i dess skede just nu är förstudie. Syfte/Mål: Att tillgodose Öjebyns område med funktionsenliga förskolelokaler i en god struktur och arbetsmiljö. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen som är en grov K0 baseras på en ersättning 1:1 av de fyra avdelningar som finns i Björklunda förskola. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Driftkostnadseffekter väntas efter planperioden i form av hyra och flyttkostnader. 2027: 0 2028: 0 2029: 0 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Fastighets- och serviceförvaltningen för minskad underhållsskuld när Björklunda förskola tas ur bruk samt nya ytor att förvalta och leverera service till vid ny- eller tillbyggnad.Berget Ny förskola Kalkyl K0 Nybyggnad förskola, kök, inventarier, indexuppräkning 2 år och konstnärlig utsmyckning Summa 60 000 000 kr Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig förskola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksam- heten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att förskolebygg- naden erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och barns behov. Vid om- och nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder där- med till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig förskola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En förskola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan hu- sen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt sam- hällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig förskola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre för- utsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ombyggd eller ny förskola kan utfor- mas med klimatsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom försko- lan är en samhällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd be- redskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investe- ringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rät- tigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Om- och nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreati- vitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckl- ing”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med om- och nybyggnationer av förskolor innebär ett omfattande samarbete mellan kommunen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attrakt- ionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är in- tresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investe- ringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.1.26 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Svensby skola Tillbyggnad 2027: 0 2028: 500 2029: 6 000 Beskrivning av projektet: Svensby skola är för liten för att ta emot de lågstadieklasser, åk F-3, som finns i Svensbyn. En modul etablerades 2018 med två klassrum med tillhörande grupprum och kapprum. Moduler är temporära lokaler och ska ersättas med permanenta lösningar. I en första planering ses en tillbyggnad till skolan vara den bästa lösningen för att utöka skolans lokaler. Svensby skola står inte inför någon elevutökning utan snarare en mindre minskning, sett till framskrivningsprognoser, men delningstalen för årskurserna gör att antalet klassrum ändå är för få. När tillbyggnaden är färdigställd kan modulen avvecklas och den ytan kan återgå till utemiljö. Ett programarbete under 2028 kommer att klargöra hur och i vilken omfattning projektet behöver. Syfte/Mål: Tillgodose behovet av skollokaler i området. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen är en mycket grov K0 som förfinas efter förstudie och program. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr 2027: 0 2028: 0 2029: 0 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Nya ytor att förvalta och leverera service till.Svensby skola Tillbyggnad Kalkyl K0 Tillbyggnad skola, inventarier, konstnärlig utsmyckning och indexuppräkning 3 år Summa 10 200 000 kr Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig förskola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksam- heten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att förskolebygg- naden erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och barns behov. Vid nybyggnat- ion samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig förskola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny förskola med stimulerande och tillgängliga loka- ler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt sam- hällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig förskola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre för- utsättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny förskola kan utformas med kli- matsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom förskolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av förskolor innebär ett omfattande samarbete mellan kommunen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 1.2 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Om- och tillbyggnader lokaler 2027: 81 500 2028: 69 300 2029: 58 000 Beskrivning av projektet: Kommunens nya vision 2050, Piteå – Sveriges bästa plats att bo på, ställer krav på att kommunen tillhandahåller förskolor, skolor och fritidshem med god kvalitet. Utbildningsförvaltningen gör löpande en översyn av skolstrukturen för att kunna möta framtida behov av förskole- och skollo- kaler, med hänsyn till nya bostadsområden och förändringar i antalet barn i de olika geografiska områdena i kommunen. Samtidigt står många av de befintliga förskolorna och skolorna inför all- varliga problem med inomhusmiljön, vilket har lett till att flera verksamheter tvingats flytta ut i moduler. De betydande problemen med inomhusmiljön innebär inte bara stora ekonomiska kost- nader, utan påverkar även arbetsmiljön för både barn, elever och personal påtagligt. Detta skapar dessutom en stor oro bland vårdnadshavare. Utifrån de pågående projekten och de planer som finns för stadsutveckling påverkas förskole- och skolstrukturen, vilket medför ett förändrat behov av lokaler. Ett antal nya förskolor och skolor måste byggas, och befintliga lokaler ska utvärderas för att bedöma om de kan byggas ut eller byggas om. Även skolornas upptagningsområden behöver ses över. Barn- och utbildningsnämn- den arbetar kontinuerligt med en långsiktig investeringsplan för lokaler, med målet att säkerställa förskolor, skolor och fritidshem i hela kommunen med fokus på kvalitet, säkerhet, miljö och funktion. För att på ett bättre sätt kunna anpassa beviljade medel efter förändrade behov och förutsättningar inom planperioden kommer Barn- och utbildningsnämnden enligt denna bilaga att äska medel som en totalsumma för projekten enligt tabell nedan. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) Åtgärderna kan påverka fastighets- och Serviceförvaltningen i form av skötsel, underhåll och snöröjning. Det är därav viktigt att planering och genomförande sker i samverkan med Fastighets- och serviceförvaltningen. Syfte/Mål: Förbättra utemiljöerna på våra förskolor och skolor ur ett säkerhetsperspektiv. Förbättra arbetsmiljö och säkerhet för personal, elever och barn i Utbildningsförvaltningens loka- ler. Fordon, maskiner och inventarier såsom möbler ska bidra till att skapa en god lär- och arbetsmiljö för lärare och elever. Maskiner och fordon behöver förnyas för att minska klimatpåverkan och bi- dra till en ökad hållbarhet. Fullständig investeringskalkyl: Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Specifikation per investering, se bilaga 6. 2027: 3 846 2028: 3 884 2029: 976 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) Endast marginella förändringar för övriga nämnder och förvaltningar. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden. Det bästa för Piteå Moderna och ändamålsenliga förskolor och skolor ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skol- byggnaden erbjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid om- byggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringarna leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivtInvestering Hänvisning 2027 (tkr) 2028 (tkr) 2029 (tkr) Böleprojektet om- och tillbyggnad Bilaga 1.1.4 24 000 9 500 Sjulnässkolan tillbyggnad Bilaga 1.1.9 23 000 2 500 Uthyrning lokaler Bilaga 1.1.7 1 500 1 500 Grans elevhem 2 ombyggnad Bilaga 1.1.24 500 1 000 500 Grans kök om- och tillbyggnad Bilaga 1.1.22 6 000 8 100 Kullenskolan ombyggnad Bilaga 1.1.12 7 000 6 500 Strömbackaskolan huvudentré ombyggnad Bilaga 1.1.15 3 000 3 200 Svensbyn ny förskola Bilaga 1.1.13 13 000 13 000 2 000 Öjebyn ny förskola Bilaga 1.1.25 500 15 000 22 000 Myrans förskola ombyggnad i samband med reinvesteringBilaga 1.1.14 1 000 Bergsviksskolan ombyggnad Bilaga 1.1.16 500 Jävre ny förskola Bilaga 1.1.20 500 500 26 000 Grans elevhem 3-6 ombyggnad Bilaga 1.1.23 1 000 Hortlaxskolan Matsal Om- och tillbyggnad i samband med reinvestering Bilaga 1.1.21 1 500 8 000 Svensby skola Tillbyggnad Bilaga 1.1.26 500 6 000 Totalt 81 500 69 300 58 000 Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig förskola och skola är en viktig del i en blandad bebyg- gelse och kan vara avgörande för en bättre boendemiljö. En förskola och skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till fokuset på livet mellan husen. Investeringarna leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Samarbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern förskola och skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förutsätt- ningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ända- målsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och utanför- skap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ombyggd förskola och skola kan utformas med klimatsäkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom förskolan och skolan är samhällsviktig verksamhet som ska hållas öppna även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investe- ringarna leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rät- tigheter”. Enklare att ha mer av kul Förskolor och skolor med en väl genomtänkt och dimensionerad utomhusmiljö, skapar nya och bättre möjligheter för fysik aktivitet och rörelseglädje hos Piteås yngsta barn. Detta lägger grun- den för ett aktivt och hälsosamt liv genom tillgängliggörandet av aktivitetsytor som möjliggör spontanidrott och rörelse. Utomhuspedagogik har varit ett fokusområde i Piteås förskolor de sen- aste åren och utemiljön är därför av stor betydelse även ur ett pedagogiskt och kvalitativt perspek- tiv. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Främja fysisk aktivitet och rörel- seglädje”. Enklare att vara företagare Investeringsprojekt med ombyggnationer av förskolor och skolor innebär ett omfattande samar- bete mellan kommunen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås at- traktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. In- vesteringarna leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker ser- vice”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensförsörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 6. Driftkonsekvenser på grund av investeringar 2027 2028 2029 Beskrivning Driftkostander 12 743 759 kr 17 369 497 kr 5 991 109 kr Totala driftkostnader Varav engångskostnader 8 392 793 kr 13 940 000 kr 2 295 000 kr Andel engångskostnader Summa drift avrundat 12 740 000 kr 17 370 000 kr 5 990 000 kr Avrundade totala driftkostnader 4 350 966 kr 3 429 497 kr 3 696 109 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbackaskolan Huvudentré Ombyggnad Utbyggnad 114 m² 490 kr/m² 55 860 kr 27 930 kr 55 860 kr 2028 06 Städ 114 m² 350 kr/m² 39 900 kr 19 950 kr 39 900 kr 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 2028 06 Summa 39 900 kr 0 kr 97 880 kr 95 760 kr Varav engångskostnad 0 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Berget Ny förskola Nybyggnad förskola 0 m² 490 kr/m² - kr 2030 Städ 0 m² 350 kr/m² - kr 2030 Flyttkostnader 75 000 kr 2030 Summa 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Varav engångskostnad 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Böleprojektet Om- och tillbyggnad förskola och skola Drift 1 853 m² 490 kr/m² 907 970 kr 907 970 kr 907 970 kr 907 970 kr Kommer årsskiftet 26/27 - ny yta i NTA Städ 1 853 m² 350 kr/m² 648 550 kr 648 550 kr 648 550 kr 648 550 kr Kommer årsskiftet 26/27 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr 50 000 kr Flytt mellan huskropparna Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 13 Drift -110 m² 490 kr/m² 53 900 kr- -53 900 kr -53 900 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2028 Städ -110 m² 350 kr/m² 38 500 kr- -38 500 kr -38 500 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2029 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 15 Drift -171 m² 490 kr/m² 83 790 kr- -83 790 kr -83 790 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2029 Städ -171 m² 350 kr/m² 59 850 kr- -59 850 kr -59 850 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2030 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling Förskolemodul (UBF) Drift -122 m² 490 kr/m² 417 525 kr- -208 763 kr -417 525 kr Kommer 2028 06 Städ -122 m² 350 kr/m² 42 525 kr- -21 263 kr -42 525 kr Kommer 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 25 000 kr Kommer 2028 06 Även skolans flyttkostnader i förskolemodulen Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med skolmodulen och inga markarbeten Avveckling Skolmodul (UBF) Drift 212 m² 490 kr/m² 395 000 kr- -197 500 kr -395 000 kr Kommer 2028 06 Städ 212 m² 350 kr/m² 74 025 kr- -37 013 kr -74 025 kr Kommer 2028 06 Flyttkostnader 25 000 kr Kommer 2028 06 Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med förskolemodulen och inga markarbeten Summa 391 405 kr 1 856 520 kr 2 055 943 kr 441 405 kr Varav engångskostnad 300 000 kr 1 200 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviken Ny förskola Driftkostnad 1 362 m² 490 kr/m² 667 380 kr 2030 Ny yta 1953 (revideras)- röda förskolan 591 = 1 362 m2 Städ 1 362 m² 350 kr/m² 476 700 kr 2030 Rivning av hus 6 3 177 m² 1 750 kr/m² 5 559 750 kr 5 559 750 kr 2027 06 Indexuppräkning 1 år på rivning 166 793 kr 2027 06 Busstransport fotbollsklass 70 000 kr 35 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 2027 08 till och med 2029 12 Flyttkostnader 100 000 kr 50 000 kr Ut ur hus 6 2027 06, in i ny förskola 2029 12 Summa 6 773 830 kr 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Varav engångskostnad 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Solanderprojektet Nybyggnad låg- och mellanstadiet, drift 2 402 m² 490 kr/m² 1 176 980 kr 588 490 kr 1 176 980 kr 1 176 980 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028, mellanskillnad till ny yta Städ 2 402 m² 350 kr/m² 840 700 kr 420 350 kr 840 700 kr 840 700 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr Avveckling Björklundaskolan - modul (FSF) Flyttkostnader 75 000 kr Aveckling Mellanstadie - modul (FSF + UBF) Flyttkostnader 50 000 kr Avetablering modul bekostad av UBF 700 000 kr Entreprenör, markåterställning mm Flytt från Kullenskolan Flyttkostnader 75 000 kr Summa 2 017 680 kr 2 058 840 kr 2 067 680 kr 2 017 680 kr Varav engångskostnad 1 050 000 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Hortlax matsal Drift tillkommande yta 81 m² 490 kr/m² 39 690 kr 39 690 kr Yta tillkommer 2029 Städ 81 m² 350 kr/m² 28 350 kr 28 350 kr Yta tillkommer 2029 Flyttkostnader och ersättningslokaler 500 000 kr Ersättningslokaler och flyttkostnader 2028 Summa 68 040 kr 0 kr 500 000 kr 68 040 kr Varav engångskostnad 0 kr 500 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Grans Kök Om- och tillbyggnad Drift 50 m² 490 kr/m² 24 500 kr 12 250 kr 2028 08 Städ 50 m² 350 kr/m² 17 500 kr 8 750 kr 2028 08 Flyttkostnader, mattransporter, papperstallrikar mm 200 000 kr 200 000 kr Lösningar för matservering till internatelever m.m. Summa 42 000 kr 200 000 kr 221 000 kr 0 kr Varav engångskostnader 200 000 kr 200 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Svensbyn Ny förskola Rivning 505 m² 1 250 kr/m² 631 250 kr 631 250 kr 2027 06 Flytt av ÅVS/Pireva 150 000 kr 150 000 kr Driftkostnad 838 m² 490 kr/m² 410 620 kr 410 620 kr 2029 01 Städ 839 m² 350 kr/m² 293 650 kr 293 650 kr 2029 01 Aveckling förskola Pyret Driftkostnad -162 m² 490 kr/m² 79 380 kr- -39 690 kr 2028 08 Städ -162 m² 350 kr/m² 56 700 kr- -28 350 kr 2028 08 Flyttkostnader 25 000 kr 50 000 kr 2028 12-2029 01 Summa 1 349 440 kr 781 250 kr 25 000 kr 686 230 kr Varav engångskostnad 781 250 kr 781 250 kr 25 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Sjulnässkolan Tillbyggnad Driftkostnad 964 m² 490 kr/m² 472 360 kr 236 180 kr 472 360 kr 472 360 kr 2027 06 Städ 964 m² 350 kr/m² 337 400 kr 168 700 kr 337 400 kr 337 400 kr 2027 06 Flyttkostnader 100 000 kr 2027 06 Tillbyggnaden, ombyggnaden och moduler Modul M3 Driftkostnad 211 m² 1 911 kr/m² 403 221 kr 403 221 kr -403 221 kr -403 221 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Städ 211 m² 350 kr/m² 73 850 kr -73 850 kr -73 850 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Avveckling 550 000 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Modul M1 och M2 Driftkostnad 300 m² 1 894 kr/m² 568 200 kr- -568 200 kr -568 200 kr 2028 01 Avvecklas VT28 Städ 300 m² 350 kr/m² 105 000 kr- -105 000 kr -105 000 kr 2029 01 Avvecklas VT28 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Avvecklingskostnad modul 700 000 kr 2028 01 Tvåvåningsmodul Summa 613 631 kr 1 008 101 kr 909 489 kr -340 511 kr Varav engångskostnad 200 000 kr 1 250 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbacka Ombyggnad Tor Flyttkostnader 50 000 kr Summa 0 kr 0 kr 50 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Porsnässkolan Ny skola Driftkostnad 1 150 m² 490 kr/m² 563 500 kr Aktuellt 2030 Städ 1 150 m² 350 kr/m² 402 500 kr Aktuellt 2030 Flyttkostnader Aktuellt 2030, ca 150 tkr Moduletablering M2 UBF 2025 Driftkostnad 355 m² 1 981 kr/m² 703 255 kr 703 255 kr 703 255 kr 703 255 kr Etablerades 2025 08 Städ 355 m² 350 kr/m² 124 250 kr 124 250 kr 124 250 kr 124 250 kr Etablerades 2025 08 Flyttkostnader ut ur moduler till ny skola 2030 Avveckling av högstadiets modul Avetablering 2030 06 Ca 550 tkr Summa 1 793 505 kr 827 505 kr 827 505 kr 827 505 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Kullenskolan ombyggnad Flyttkostnader 75 000 kr 0 kr 2028 06 Summa 0 kr 75 000 kr 0 kr Varav engångskostnad 0 kr 75 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola Driftkostnad skola förskola 490 kr/m² 2030 Städ skola förskola 350 kr/m² 2030 Flyttkostnader 200 000 kr 2028 06 samt 2030 Modulkostnader 150 000 kr 3 000 000 kr 2 000 000 kr Markarbeten 2027 08, moduletablering 2028 06 Rivningskostnader ink 2 år indexuppräkning 7 320 000 kr 2028 06 Summa 150 000 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviksskolan Ombyggnad Driftkostnad 490 kr/m² 2029 Städ 350 kr/m² 2029 Flyttkostnader 25 000 kr 2029 Summa 0 kr 0 kr 25 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 25 000 kr Område 1.2 SP Projekt 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Summa Bilaga i SP 1. Generellt 1 Utemiljö skolor och förskolor 3,1 mkr 3,1 mkr 3,1 mkr 3,1 mkr 3,1 mkr 3,1 mkr 3,1 mkr 3,1 mkr 3,1 mkr 3,1 mkr 55,3 mkr Bilaga 1.1 1. Generellt 1 Arbetsmiljö och säkerhet 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 48,6 mkr Bilaga 1.1 2. Reinvestering 1 Reinvestering Grans fordon, maskiner och inventarier 5,6 mkr 5,5 mkr 4,1 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 3,0 mkr 54,8 mkr Bilaga 1.1 2. Reinvestering 1 Reinvestering Strömbacka fordon, maskiner och inventarier 9,0 mkr 7,7 mkr 5,6 mkr 4,5 mkr 4,5 mkr 4,5 mkr 4,5 mkr 4,5 mkr 4,5 mkr 4,5 mkr 80,8 mkr Bilaga 1.1 2. Reinvestering 1 Reinvestering grundskola och förskola maskiner och inventarier 2,8 mkr 2,8 mkr 2,8 mkr 2,8 mkr 2,8 mkr 2,8 mkr 2,8 mkr 2,8 mkr 2,8 mkr 2,8 mkr 40,7 mkr Bilaga 1.1 Östra Öjebyn 2 Solanderprojektet Om- och nybyggnad 12,0 mkr 177,5 mkr Bilaga 1.1.6 Västra X 3 Böleprojektet Om- och tillbyggnad 24,0 mkr 9,5 mkr 117,5 mkr Bilaga 1.1.4 Västra X 3 Sjulnässkolan Tillbyggnad 23,0 mkr 2,5 mkr 48,5 mkr Bilaga 1.1.9 Norra 4 Porsnässkolan Nybyggnad 25,0 mkr 69,0 mkr 69,0 mkr 38,0 mkr 211,0 mkr Bilaga 1.1.17 Södra 5 Bergsvikens förskola Nybyggnad 16,3 mkr 57,0 mkr 57,0 mkr 132,3 mkr Bilaga 1.1.19 Östra Piteå C 6 Berget Ny förskola 15,0 mkr 38,0 mkr 38,0 mkr 15,4 mkr 108,1 mkr Bilaga 1.1.11 Gymnasium X 3 Strömbackaskolan Huvudentré Tillbyggnad 3,0 mkr 3,2 mkr 6,4 mkr Bilaga 1.1.15 Generellt X 3 Uthyrning lokaler 1,5 mkr 1,5 mkr 4,5 mkr Bilaga 1.1.7 Östra Öjebyn X 3 Öjebyn ny förskola 0,5 mkr 15,0 mkr 22,0 mkr 22,5 mkr 60,0 mkr Bilaga 1.1.25 Norra 7 Rosvik förskola och skola Ny- och tillbyggnad 9,5 mkr 65,0 mkr 65,0 mkr 49,0 mkr 189,0 mkr Bilaga 1.1.10 Östra Öjebyn X 3 Kullenskolan Ombyggnad 7,0 mkr 6,5 mkr 14,0 mkr bilaga 1.1.12 Västra X 3 Svensbyn Ny förskola 13,0 mkr 13,0 mkr 2,0 mkr 30,0 mkr Bilaga 1.1.13 Gymnasium X 3 Grans Elevhem 2 Ombyggnad 0,5 mkr 1,0 mkr 0,5 mkr 2,0 mkr Bilaga 1.1.24 Östra Öjebyn X 3 Myrans förskola Ombyggnad i samband med reinvestering 1,0 mkr 1,0 mkr Bilaga 1.1.14 Gymnasium X 3 Grans Kök Om- och tillbyggnad 6,0 mkr 8,1 mkr 16,1 mkr Bilaga 1.1.22 Södra X 3 Hortlaxskolan Matsal Om- och tillbyggnad i samband med reinvestering 1,5 mkr 8,0 mkr 9,5 mkr Bilaga 1.1.21 Södra X 3 Jävre Ny förskola 0,5 mkr 0,5 mkr 26,0 mkr 25,7 mkr 52,7 mkr Bilaga 1.1.20 Västra X 3 Svensby skola Tillbyggnad 0,5 mkr 6,0 mkr 5,5 mkr 12,0 mkr Bilaga 1.1.26 Gymnasium Strömbackaskolan Tor Ombyggnad 1,5 mkr 13,0 mkr 22,0 mkr 34,0 mkr 34,0 mkr 29,0 mkr 133,6 mkr Bilaga 1.1.8 Gymnasium X 3 Grans Elevhem 3-6 Ombyggnad 1,0 mkr 1,0 mkr 1,0 mkr 3,0 mkr Bilaga 1.1.23 Södra X 3 Bergsviksskolan Ombyggnad 0,5 mkr 5,0 mkr 6,7 mkr 13,7 mkr Bilaga 1.1.16 Östra Pitholm Pitholmshöjden Ny skola / Stadsutveckling Öster 0,5 mkr 0,5 mkr 38,0 mkr 64,0 mkr 29,0 mkr 132,0 mkr Bilaga 1.1.5 Östra Piteå C Backeskolan Om- och tillbyggnad 5,0 mkr 5,0 mkr Östra Pitholm Klubbgärdets skola 15,0 mkr 15,0 mkr Södra Hortlaxskolan / Norrbyskolan Tillbyggnad 7,5 mkr 7,5 mkr Södra Bergsviksskolan Gympasal Ombyggnad Program 2,0 mkr 2,0 mkr Gymnasium Strömbackaskolan Atle Ombyggnad Program 6,0 mkr 32,0 mkr 32,0 mkr 15,0 mkr 85,0 mkr Södra Jävre skola Ombyggnad 5,0 mkr 3,0 mkr 8,0 mkr Summa 182,8 mkr 320,4 mkr 307,6 mkr 219,5 mkr 97,1 mkr 149,4 mkr 111,4 mkr 60,4 mkr 16,4 mkr 16,4 mkr 1 877,0 mkr Investeringsplan UBF SP 2027-2029 Bilaga 2.1 Postadress Besöksadress Telefon E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 @pitea.se www.pitea.se/kommun Utökat behov av rektorer i förskolan Beskrivning Skollagen (2010:800) är beslutad av Riksdag. Denna lag innehåller bestämmelser för skolväsendet. Ärendet avser utökning av antalet rektorstjänster för att säkerställa att rektorsuppdraget i förskolan kan fullgöras i enlighet med skollagen och gällande krav på kvalitet och rättssäkerhet. Det handlar ytterst om att skapa organisatoriska villkor som möjliggör ett ledarskap i linje med nationella styrdokument, kommunens egna ambitioner för chefskap i första linjen samt Piteå kommuns långsiktiga mål i Vision 2050. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av utökning med 2 rektorstjänster inom förskolan 2027: 1 926 2028: 1 984 2029: 2 043 Analys Det finns ett behov av utökning av antalet rektorer i förskolan som en följd av att förskolans uppdrag blivit alltmer omfattande alltsedan införandet av Skollag 2010:800. Förändringen definierades i den proposition som föregick lagbeslutet: ”Förskolan ska ses som en del av utbildningssystemet och omfattas därför av samma grundläggande krav på styrning, kvalitet och uppföljning som övriga skolformer.” (prop. 2009/10:165) Behovet av en utökning av antalet rektorstjänster behöver även ses i relation till kommunens riktlinjer för personalpolitik, där målsättningen är att chefer i första linjen i genomsnitt ska ansvara för högst 30 medarbetare. Förskolans rektorer har i dag ett genomsnittligt personalansvar om 34,5 medarbetare, vilket indikerar ett behov av att justera organisationen för att bättre motsvara denna ambition. Förskolans uppdrag är komplext och långsiktigt avgörande för såväl barns utveckling som kommunens samlade välfärd. Rektorsrollen utgör en central bärande funktion i detta uppdrag, där ansvar för pedagogisk kvalitet, likvärdighet, arbetsmiljö och verksamhetsutveckling sammanfaller. Ett relationellt ledarskap, som är en förutsättning i en lärande organisation, har även de senaste 5–10 åren alltmer kommit att innebära ökad tonvikt på goda och hållbara kontakter med medarbetare och vårdnadshavare. Äskandet om medel för utökning av antal rektorstjänster tar sin utgångspunkt i en strävan efter balans mellan uppdrag och förutsättningar. Det handlar ytterst om att skapa organisatoriska villkor som möjliggör ett ledarskap i linje med nationella styrdokument, kommunens egna ambitioner för chefskap i första linjen samt Piteå kommuns långsiktiga mål i Vision 2050. Chefers förutsättningar Chefer i Piteå kommun är arbetsgivarens företrädare med uppdrag att leda verksamheten mot bestämda mål inom fastställda ramar och resurser. I syfte att skapa förutsättningar för chefs- och ledarskap finns ett riktmärke för antal underställda; • Chefer i första linjen max 30 medarbetare. Bilaga 2.1 Postadress Besöksadress Telefon E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 @pitea.se www.pitea.se/kommun • Chefer som har verksamheter som bedrivs dygnet runt eller som har flera geografiska spridda enheter max 25 medarbetare. • Mellanchefer max 20 underställda enhetschefer. • Minsta antal underställda per chef 10 personer. Utbildningsförvaltningen bedriver i dag verksamhet inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar där tydliga och medvetna prioriteringar görs för att värna utbildningens kvalitet. Inom dessa ramar är det i nuläget inte möjligt att fullt ut nå det fastställda riktmärket för antal medarbetare per chef i första linjen utan att andra centrala kvalitetsfaktorer påverkas. Nuvarande organisation speglar därmed en avvägning där barnens utbildning, personal- och barntäthet, barns rätt till särskilt stöd samt tillgången till ändamålsenliga lär- och arbetsmiljöer fortsatt prioriteras. Samtidigt är det väl känt att omfattningen av chefsuppdraget utgör en avgörande faktor för ett hållbart och närvarande ledarskap. Förskolans rektorer bär i dag ett betydande ansvar, och i ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare finns ett långsiktigt värde i att även chefsuppdragets organisatoriska förutsättningar överensstämmer med kommunens egna riktlinjer. En organisation där rektorers arbetsmiljö kan hanteras inom tydliga och rimliga ramar stärker både ledarskapets kvalitet och verksamhetens stabilitet. De nationella styrdokumenten har under de senaste åren tydliggjort och förstärkt rektors ansvar för förskolans kvalitet, undervisningens utveckling och vikten av systematiskt kvalitetsarbete. Uppdraget är i sin natur relationellt kvalificerat och förutsätter närvaro i verksamheten, kontinuerlig analys, professionell dialog och systematisk uppföljning. Dessa delar är tätt kopplade till hur uppdraget organisatoriskt är dimensionerat. En ledningsstruktur som möjliggör ett nära och kvalificerat pedagogiskt ledarskap skapar goda förutsättningar för välgrundade beslut, långsiktig utveckling och professionell tillit i organisationen. Det bidrar i sin tur till förskolans förmåga att fullgöra sitt viktiga kompensatoriska uppdrag i ett samhälle där verksamheten möter alltmer komplexa behov. Uppdraget förutsätter närvaro, analys, dialog och kontinuerlig uppföljning – inslag som i hög grad är beroende av rimliga organisatoriska ramar. Förskolans vardag präglas i ökande grad av frågor som rör kompetensförsörjning, tillgång till vikarier, arbetsmiljö, trygghet, samverkan med vårdnadshavare samt stöd till barn i behov av särskilda insatser. Dessa frågor är en naturlig del av förskolans samhällsuppdrag och ställer höga krav på såväl ledning som medarbetare. För att långsiktigt säkerställa att tid och kompetens kan riktas mot pedagogiskt ledarskap, undervisning och skolutveckling behöver chefsuppdragets omfattning stå i rimlig proportion till uppdragets bredd och komplexitet. Rektor har ett tydligt ansvar enligt Skollagen: 2 kap. 10§ Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Bilaga 2.1 Postadress Besöksadress Telefon E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 @pitea.se www.pitea.se/kommun Rektor har en lagreglerad befogenhet att leda och samordna det pedagogiska arbetet i förskolan. Rektor har också mandat att besluta om förskolans inre organisation, inre resursfördelning samt fatta de beslut och utöva det ansvar som framgår av skollagstiftningen och andra författningar. I rektors beslutsbefogenhet ingår, liksom i grundskolan, myndighetsutövning som i förskolan är integrerad i vardagsorganisering, resursfördelning och stödinsatser, ofta i nära dialog med vårdnadshavare. Det innebär att rektorer i förskolan behöver hög juridisk medvetenhet, att de ofta fattar beslut i gränslandet mellan pedagogik, sociala frågor och förvaltningsrätt samt ansvarar för rättssäkerhet även när besluten upplevs som ”mjuka”. Rektor har en självständig ställning genom sitt ledningsansvar och sin beslutanderätt enligt skollagen. I dagsläget har rektorerna i Piteå kommuns förskolor 34,5 medarbetare i genomsnitt. Piteå kommuns förskoleorganisation är inte bara komplex i förhållande till kraven i styrdokumenten, antalet medarbetare och olika storlek på de olika enheterna utan det inrymmer även flera förskoleområden med geografiskt spridda enheter med större avstånd mellan enheterna. Norra området (Rosvik/Sjulsmark/Norrfjärden/Alter), Sörbygden (Jävre/Böle/Lillpite) och Hortlax (Hortlax/Blåsmark) för att ge exempel. I beräkningsunderlaget ingår inte heller personal som är placerade i förskoleområden där rektor har arbetsmiljö- och verksamhetsansvar men där anställningsansvaret formellt ligger på ansvarig chef för bemanningen. Däremot har Piteå kommun, liksom de flesta kommunerna i landet, ett minskat barnafödande sedan 2022. Samtidigt har Piteå kommuns förskola, enligt Kolada, den näst högsta procentuella inskrivningsgraden (90,4%) i landet i gruppen storleksmässigt jämförbara kommuner (30 000–49 999 invånare). Nationellt föreligger dessutom en utredning med ambition om att minska antalet barn i förskolegrupperna vilket skulle innebära, om utredningen blir lag, att antalet förskoleavdelningar skulle behöva öka med 10–15 avdelningar under förutsättning att barnantalet skulle ligga på samma antal som idag. Det skulle i så fall innebära att en eventuell kommande minskning av antalet barn per grupp inte skulle innebära någon total minskning av behovet av personal inom förskolan då behovet av antalet förskoleavdelningar skulle öka. Med bibehållet antal anställda och med en utökning om 2 tjänster skulle det innebära ett genomsnitt om 29,9 medarbetare per rektor. Ekonomisk kalkyl, utökning rektorer förskola: Budget 2026 Prognos 2027 Prognos 2028 Prognos 2029 Antal medarbetare förskola, TSV-anst + tidsbegränsad anst 448 448? 448? 448? Antal medarbetare/rektor (13 st) 34,5 34,5 34,5 34,5 Antal medarbetare/rektor med utökning motsvarande 2 tjänster (15 rektorer) 29,9 29,9 29,9 29,9 Medellön rektor FSK 935 148 963 202 992 099 1 021 861 Beräknad utökad kostnad/år 1 870 296 1 926 405 1 984 197 2 043 723 Konsekvenser vid uteblivet bifall Om äskandet inte bifalls bedöms följande konsekvenser kunna uppstå på medellång och lång sikt: Bilaga 2.1 Postadress Besöksadress Telefon E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Stadshuset 0911-69 60 00 @pitea.se www.pitea.se/kommun • Begränsat utrymme för pedagogiskt ledarskap Rektorers tid riskerar i högre grad att tas i anspråk av administrativa och akuta ärenden, vilket minskar möjligheten att leda undervisning och utvecklingsarbete på ett systematiskt sätt. • Minskad följsamhet gentemot styrdokumentens intentioner Även om grundläggande krav fortsatt uppfylls, kan förutsättningarna för fördjupad analys, uppföljning och likvärdig utveckling försämras. • Ökad sårbarhet i organisationen Stora chefsuppdrag tenderar att vara mer personberoende, vilket kan påverka kontinuitet och stabilitet vid exempelvis sjukfrånvaro eller personalomsättning. • Svagare koppling till Vision 2050 i praktiken Utan anpassning av ledningsresurser finns en risk att de långsiktiga ambitionerna för kvalitet, arbetsmiljö och attraktivitet blir svårare att omsätta i vardagens verksamhet. Avslutande reflektion Äskandet om utökade rektorsresurser kan sammanfattas som en fråga om proportionering och framförhållning. Genom att anpassa organisationen till uppdragets faktiska krav skapas bättre möjligheter att nå de mål som redan är politiskt beslutade och gemensamt eftersträvade. Bilaga 2.2 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Verksamhetsutvecklare grundskolan ”nya reformer” 2026-2028 Beskrivning Regeringen har den 17 mars 2026 lagt fram 10 propositioner och ett antal utredningar som i stor omfattning kommer att påverka grundskolan redan hösten 2026, 2027 men till största delen hösten 2028. Enligt utbildningsministern de största reformerna på 30 år. Propositionerna innehåller många förslag till ändringar i Skollagen (2010:800) samt andra lagar, förordningar och styrdokument. Sammanfattningsvis syftar de samlade skolreformerna till att ställa om grundskolan mot en starkare, likvärdigare och mer kunskapsinriktad skola, med ökad tydlighet i styrning och ansvar. Lagändringarna föreslås träda i kraft i olika tempo med start den första juni 2026 och framåt. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av ramökning för att anställa en verksamhetsutvecklare i grundskolan. 2027: 854 2028: 854 2029: 854 Analys Under åren 2026–2028 föreslås och införs ett stort antal statliga reformer som sammantaget innebär omfattande förändringar för grundskolan. Dessa återfinns bland annat i En tioårig grundskola (2024/25:143), Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18), Kunskap för alla – nya läroplaner (SOU 2025:19), Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26), Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74), Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44), Förstärkningsundervisning i skolan – en försöksverksamhet (SOU 2024:94), Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8), Skolor mot brott (2024/25:160), Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte (SOU 2025:26) samt En modern krisreglering för verksamheter på skolområdet (promemoria). Utredningen om En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) har också lagts fram. Det ligger också fler förlag i utredningsstadiet just nu vilket kommer innebära fler propositioner kommande året. Reformerna innebär ökade krav på skolhuvudmännen och en omfattande planering, implementering, samordning, kompetensutveckling, uppföljning och dokumentation inom grundskolans verksamhet. Nya betygssystem och läroplaner kräver betydande utbildning och implementeringsarbete, medan förändringar kring stödinsatser, förstärkningsundervisning och fler vägar till arbetslivet innebär att nya uppgifter ska organiseras och finansieras. Parallellt skärps kraven på trygghetsarbete, ordningshantering och krisberedskap, vilket ytterligare ökar belastningen på skolorganisationen. Rektors ansvar ökar väsentligt i flera av dessa framlagda propositioner och även på det området ligger en utredning på förslag gällande rektors förutsättningar Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4). Bilaga 2.2 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Flera av reformerna ska genomföras samtidigt och med korta införandetider, ofta med krav på att rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Sammantaget innebär detta en påtaglig risk för undanträngningseffekter och kvalitetsbrister i grundskolan om inte tillräckliga resurser avsätts eller tydliga prioriteringar görs. Den samlade bedömningen är att reformernas intentioner inte fullt ut kan realiseras inom nuvarande ekonomiska och personella förutsättningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet, god kvalitét och en långsiktigt hållbar grundskoleverksamhet samt klara av de kommande kraven på grundskolan, grundskolans rektorer och lärare föreslår Utbildningsförvaltningen att grundskolan i Piteå kommun anställer ytterligare en verksamhetsutvecklare. Beräkningen avser lönekostnaden för en verksamhetsutvecklare: Verksamhetsutvecklare Antal tjänster 2027 (tkr) 2028 (tkr) 2029 (tkr) Grundskolan Lön 1 854 854 854 Tot 854 854 854 Bilaga 2.3 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Utökat antal lärartjänster i grundskolan utifrån ”Tid för undervisningsuppdraget”. Prop. 2025/26:196 Beskrivning Skollagen (2010:800) är beslutad av Riksdagen. Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Propositionen (2025/26:196) innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag och öka lärar- och förskolläraryrkets attraktivitet. Lagändringarna om kränkande behandling föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av ramökning för undervisningstid med 7,3 lärartjänster, ramökning för undanträngningseffekt 29,1 tjänster andra yrkeskategorier, samt bortfall statsbidrag. 2027: 27 984 2028: 39 696 2029: 39 696 Analys Det ska regleras i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget. Prognosen hur detta kommer påverka grundskolan är osäker med hänsyn till flertalet faktorer. I betänkandet SOU 2025:26 anges intervaller för hur mycket undervisning en lärare får ha samt hur mycket minsta tid för planering och uppföljning som då följer med. I betänkandet anges: 550–650 timmar för lärare i förskoleklass, årskurserna 1–6 i grund skolan, anpassade grundskolan och sameskolan samt årskurserna 1–7 i specialskolan. 500–600 timmar för lärare i årskurserna 7–9 i grundskolan, anpassade grundskolan samt årskurserna 8–10 i specialskolan. Lärare i fritidshem ska som minst ha 5 timmars planeringstid/vecka enligt betänkandet. Regeringen har ännu ej beslutat om dessa intervaller eller timmar. När undervisningstid och planeringstid bestäms enligt betänkandets förlag ger det också undanträngningseffekter, dvs andra arbetsuppgifter ryms ej fullt ut i lärares arbetstid, vilket innebär att fler lärare och andra yrkeskategorier behöver anställas för att klara detta. Det föreslås i propositionen att medel tillförs kommunerna för att kompensera för ökade kostnader med anledning av att fler lärare behöver anställas, dock inte hur eller hur mycket. Förslaget föreslås, utifrån betänkandet, finansieras genom att medel flyttas från statsbidragen för stärkt kunskapsutveckling och statsbidraget för personalförstärkningar, se bortfall statsbidrag i bilaga. Regeringen har ännu ej beslutat om eventuellt statsbidrag eller Bilaga 2.3 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se kompensation men skriver att kommunerna bör ersättas. Ett eventuellt bidrag förväntas bli generellt. Beslut väntas i juni 2026, dock tveksamt vad det gäller finansiering. Sammantaget omfattar kostnadsökningarna nationellt totalt cirka 1,3 miljarder för år 2027, 2,6 miljarder för år 2028 och 2,6 miljarder för 2029. Därefter förväntas kostnaden nationellt vara cirka 2,6 miljarder kronor per år. Utredningen bedömer att det behöver anställas ytterligare dryg 6000 lärare i skolväsendet. Utifrån alla dessa parametrar så blir prognosen också osäker när det kommer till behovet av antalet fler tjänster. Eftersom exakta nivåer ännu inte är fastställda i föreskrifter har Utbildningsförvaltningen, i likhet med andra kommuner, genomfört preliminära beräkningar med stöd av SKR:s nationella beräkningsmodell, baserad på förslagen i SOU 2025:26. I beräkningsunderlaget är en arbetstid beräknad på en årsarbetstid på 1767h/år. I beräkningsunderlaget förfogar arbetsgivaren över hela arbetstiden, dvs även arbetsuppgifter som idag ligger inom förtroendearbetstiden. Idag förfogar arbetsgivaren endast över 1360h/år. Vid en reglerad arbetstid om 1360h, enligt dagens arbetstidsavtal, och det nya förslaget om att tid för undervisning och planering regleras, kvarstår ca 76 h/år för låg/mellan och ca 100 h/år för högstadiet för övrigt arbete. Detta innebär att en lärare på låg- och mellanstadiet har 0,43h/dag kvar till övrigt arbete, för högstadiet motsvarar det 0,56h/dag. Inom ramen för utbildningen ägnar sig lärare även åt andra slags arbetsuppgifter, utöver de som ryms inom undervisningsuppdraget. För att tydliggöra ramen för det undervisningsuppdrag som regleras behöver andra arbetsuppgifter som ligger utanför detta uppdrag, och som genomförs på övrig tid, synliggöras och i viss mån särskiljas från undervisningsuppdraget. En del av dessa arbetsuppgifter är sådana som självklart hör till yrket, som exempelvis att delta i vissa på skolan bestämda möten eller delta i kompetensutveckling. På övrig tid ryms också allt från förflyttningar, nödvändig ställtid och återhämtning, också särskilda uppdrag som mentor, arbetslagsledare, ämnesansvarig eller VFU ansvarig. Områden med arbetsuppgifter som Skolverket bedömer att andra än lärare kan utföra är trygghet och studiero (rastvakt, busssvärd, utreda och dokumentera kränkningsärenden, hantering av brott, konflikthantering mm), praktiskt arbete i anslutning till undervisningen (samla in underlag, återkopplingar till vårdnadshavare och elever, veckobrev, åtgärdsprogram mm), förbrukningsmaterial och läromedel (beställningar, genomläsning, utdelning mm), IT-relaterade frågor (brott mot IT regler, trasiga datorer, glömda lösenord mm), mentorskap och extra anpassningar och särskilt stöd. Kommunens ambitionsnivå gällande att ligga på maxtaket av undervisningstiden eller ta ut mindre undervisningstid blir också helt avgörande för utfallet. I dagsläget har utbildningsförvaltningen ett uttag av undervisningstimmar på i genomsnitt 626 timmar på högstadiet och 642 timmar på låg- och mellanstadiet. Planeringstiden för lärare i fritidshem ligger på snitt 6 timmar. Väljer huvudmannen att lägga sig på en undervisningstid som motsvarar maxtaket för högstadiet om 600 timmar (minskat med 26 timmar), innebär det en kostnadsökning för lärare på högstadiet med 2 517 tkr (2027) och 5 034 tkr (2028 och 2029). För låg- och mellanstadiet Bilaga 2.3 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se ligger huvudmannen redan under maxtaket på 650 timmar, nämligen 642 timmar, och där kan huvudmannen välja att inte göra förändringar. Kostnadsökningen för låg- och mellanstadiet blir då 0,0 kr (2027) och 0,0 kr (2028 och 2029). I driftskostnadseffekten ovan är beräkningen gjord på undervisningstid upp till 600 högstadiet och 642 timmar låg- och mellanstadiet. När det gäller undanträngningseffekterna har förvaltningen räknat med bibehållen reglerade arbetstid 1360h/år = 35 h/v, vilket är en osäkerhetsfaktor. I beräkningarna i bilagan kan man se förslag på andra maxtak för undervisningstid och undanträngningseffekter. Detta gör att kommunen måste ta i beräkning undanträngningseffekten och även där räkna på hur många andra personer i olika yrkeskategorier vi behöver för att klara detta förslag. Se i bilagan för beräkningar för 1360h/år (som avtalet är idag) samt 1767h/år (hela arbetstiden). Det som kan ses är att ca häften av de arbetsuppgifter som lärare utför idag inte kommer att rymmas i det nya förslaget vilket gör att den andra hälften behöver göras av någon annan yrkeskategori. Grundskolans förslag, då väldigt mycket fortfarande är osäkert gällande avtal och beslut från riksdagen, är att det behövs ytterligare en personal per skolenhet för att utföra de arbetsuppgifter som ej direkt kan kopplas till undervisningsuppdraget, vilket då ger 29,1 personal, att sedan fördela utifrån antalet elever. Kommunen måste också ta i beräkning ett eventuellt bortfall av statsbidrag då utredningen lägger som förlag att förslaget finansieras genom att medel flyttas från statsbidragen för stärkt kunskapsutveckling och statsbidraget för personalförstärkningar. Idag har grundskolan i Piteå kommun ansökt om ca 48 miljoner kr från de två riktade statsbidragen och beräknas då gå miste om ca 16 miljoner kr som skulle gå till ett generellt bidrag för ”Tid för undervisningsuppdraget”. 1. Behov av ramökning för undervisningstid med 7,3 lärare. 2. Behov av ramökning för undanträngningseffekt 29,1 tjänster andra yrkeskategorier. 3. Bortfall statsbidrag. 2027 (tkr) 1. 2 517 2. 9 467 3. 16 000 2028 (tkr) 1. 5 035 2. 18 934 3. 16 000 2029 (tkr) 1. 5 035 2. 18 934 3. 16 000 Reformen Tid för undervisningsuppdraget innebär för Piteå kommun ett betydande personalbehov för att kunna genomföra förändringen utan att minska undervisningens omfattning eller kvalitet. Beräkningarna är preliminära och behöver uppdateras när regeringen fastställer föreskrifter om undervisningstid, planering och uppföljning, men ger ett nödvändigt planeringsunderlag inför strategisk plan och budget. Dessa parametrar gör det väldigt svårt för utbildningsförvaltningen att klara av de kommande kraven på ett tak för undervisningstiden samt en minsta tid för planering och undanträngningseffekter utan ökade anslag. Bilaga 2.3 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Beräkningen avser val av max undervisningstimmar och undanträngningseffekter beroende på arbetstid: Max undervisningstid Lärare Låg- och mellanstadiet Antal tjänster 2027 (kr) 2028 (kr) 2029 (kr) 650 h, maxnivå enl. förslag 0 0 0 0 625 h, förhöjd ambitionsnivå 8,8 3 017 567 6 035 135 6 035 135 550 h, lägsta nivå 53,9 18 557 233 37 114 466 37 114 466 Idag Piteå 642 h i genomsnitt 0 0 0 0 Max undervisningstid Lärare Högstadiet Antal tjänster 2027 (kr) 2028 (kr) 2029 (kr) 600 h, maxnivå enl. förslag 7,3 2 517 396 5 034 792 5 034 792 575 h, förhöjd ambitionsnivå 14,9 5 143 445 10 286 889 10 286 889 500 h, lägsta nivå 42,4 14 597 221 29 194 441 29 194 441 Idag Piteå 626 h i genomsnitt 0 0 0 0 Undanträngningseffekt Låg- och mellanstadiet Antal tjänster 2027 (kr) 2028 (kr) 2029 (kr) Andra yrkeskategorier 1360h/år = 35h/v 20,5 6 662 058 13 324 117 13 324 117 1767h/år = 45h/v 0 0 0 0 Undanträngningseffekt Högstadiet Antal tjänster 2027 (kr) 2028 (kr) 2029 (kr) Andra yrkeskategorier 1360h/år = 35h/v 8,6 2 804 783 5 609 565 5 609 565 1767h/år = 45h/v 0 0 0 0 Bortfall av statsbidrag Idag (kr) 2027 (kr) 2028 (kr) 2029 (kr) ”Stärkt kunskapsutveckling” Ca 30 000 000 Ca 10 000 000 Ca 10 000 000 Ca 10 000 000 ”Personalförstärkning” (Lärarassistent, läraravlastande personal och utökning speciallärare) Ca 18 000 000 Ca 6 000 000 Ca 6 000 000 Ca 6 000 000 Tot: Ca 48 000 000 Ca 16 000 000 Ca 16 000 000 Ca 16 000 000 Bilaga 2.3 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Bilaga 2.4 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Mobilförbud i grundskolan – delbeslut från (SOU 2025:8) Beskrivning Lagrådsremissen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8), innehåller förslag till ändringar i Skollagen (2010:800) som syftar till att åstadkomma bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder. Bland annat Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet (Ds 2025:9). Propositionen innehåller förslag till ändringar i Skollagen (2010:800) samt regler och rutiner för hantering av förbudet. Lagändringarna förslås träda i kraft den 1 juli 2026. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av mobilskåp för omhändertagande av mobiltelefoner på ett säkert sätt. 2027: 1 950 2028: 0 2029: 0 Analys Skolan ska göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet. Förslag till lag om ändring i Skollagen (2010:800): Utöver vad som anges i 4 b § ska elevers mobiltelefoner samlas in vid varje skoldags början. Mobiltelefonerna ska återlämnas senast vid varje skoldags slut. Mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska som huvudregel inte användas vid undervisning i skolan. Sådan utrustning får användas vid undervisning endast om det sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller utgör extra anpassningar eller särskilt stöd enligt 3 kap. skollagen. Rektorn eller en lärare får dock även i andra fall tillåta en elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning om det finns särskilda skäl 5 kap. 4 a § skollagen. Privat användning av mobiltelefoner bör inte förekomma under lektioner. I en undervisningssituation kan det dock finnas tillfällen då en lärare anser att det kan främja lärandet om eleverna använder en mobil telefon. Det kan t.ex. handla om att göra en digital omröstning, söka information eller att fotografera något till en uppgift. I dessa fall kan läraren besluta att eleverna får använda mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning. Det kan också vara så att en elev som har en funktionsnedsättning behöver använda en mobiltelefon eller annat elektroniskt hjälpmedel som särskilt stöd (prop. 2021/22:160 s. 100). Förslaget om ett nationellt mobilförbud ställer höga krav på rutinerna för omhändertagandet och förvaringen av elevernas mobiltelefoner. Det är rektor som ansvarar för att, tillsammans med elever och skolpersonal, utarbeta skriftliga rutiner för hanteringen av det nationella Bilaga 2.4 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se mobilförbudet på den lokala skolenheten. Det innebära krav på ett proaktivt arbete på många skolenheter inför införandet av mobilförbudet på skolan. Förslaget om ett mobilförbud innebär ändrade regler för skolverksamheten och medför kostnader. Sådana kostnader avser huvudsakligen löpande kostnader för skolans administration kring in- och utlämning av mobiltelefoner, personal, men också engångskostnader avseende inköp av mobilsäkerhetsskåp och tillgängliggörande av lämpliga förvaringsutrymmen. Förslaget om ett mobilförbud innebär att skolan blir ansvarig för de mobiltelefoner som ska samlas in med stöd av den föreslagna bestämmelsen. Utredaren bedömer och antar att det behövs i snitt 50 procent av en lärartjänst i varje kommun för arbetet med administration kring in- och utlämning av mobiltelefoner, vilket ger en total kostnad om cirka 94 miljoner kronor årligen, för Piteå ca 330 tkr. Skolan kommer att bli ersättningsskyldig om en omhändertagen mobiltelefon skadas eller tappas bort. Det är därför nödvändigt att skolan har noggranna rutiner för in- och utlämning samt att skolan förvarar elevernas mobiltelefoner på ett betryggande sätt. Ett mobilsäkerhetsskåp kostar i snitt uppskattningsvis cirka 10 000 kr och en förvaringslåda ca 500 kr. Behovet till skolorna i Piteå skulle då vara till 28 skolenheter i snitt två skåp vardera á 10 000kr samt till 275 klasser en förvaringslåda á 500 kr (kostnad 417 tkr). Grundskolan och grundskolans rektorer föreslår ett annat alternativ där eleverna tar ett större ansvar för att själva lämna in sin mobil vid skoldagens start i ett mobilskåp (se bilaga) och där läraren på ett enkelt sätt lämnar ut mobilen vid skoldagens slut. Grundskolan behöver då fler skåp men bedömer att det inte blir lika betungande arbetsuppgift för personalen. Mobilförbudet ska genomföras 1 juli 2026 med kort införandetid och inget medföljande statsbidrag vilket gör att det ska rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Dessa uppskattade kostnader är kostnader som kommunerna behöver tillföras och de statliga/enskilda huvudmännen kompenseras för genom bidrag från elevernas hemkommuner. Detta aktualiserar i sin tur den kommunala finansieringsprincipen. Enligt denna princip ska beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna som regel åtföljas av en statlig finansiering via det generella statsbidraget. Sammantaget innebär detta en svårighet för grundskolan om inte ytterligare resurser avsätts. Beräkningen avser materialkostnader: Kostnader Antal 2026 (tkr) 2027 (tkr) 2028 (tkr) Mobilskåp 275 1 624 0 0 Personal 0,5 330 330 330 Tot 1 954 330 330 Bilaga 2.4 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Bilaga 2.5 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Skolbibliotekssystem utifrån skollag och statistikinsamling Beskrivning Skollagen (2010:800) är beslutad av Riksdag. Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. För Skolbiblioteket gäller from 2025-07-01 följande: 24 a § Med skolbibliotek avses i denna lag en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av ramökning för utökad organisation gällande införande, utbildning och systemförvaltning av skolbibliotekssystem, utökning med 0,4 tjänst. Samt utrustning för uppstart, drift och utlåning 2027: 913,5 2028: 364 2029: 374 Piteå kommun har 27 skolbibliotek med sammanlagt cirka 80 000 böcker. 10 000 nya böcker tillkommer årligen och 4000 gallras bort. För att ha en möjlighet att säkerställa att beståndet är allsidigt och målgruppsanpassat behövs ett bibliotekssystem där vi kan få en överblick över vilka böcker vi har. Först då kan huvudmannen veta hur beståndet ser ut och huruvida det finns likvärdig tillgång till litteratur. Utöver det kräver Kungliga Bibliotekets lagstadgade statistikinsamling att vi årligen redovisar antal exemplar, antal titlar, vilka språk som är representerade och hur många tillgänglighetsanpassade böcker vi har. Utan system kommer vi årligen att manuellt behöva samla in den data som behövs genom att räkna för hand. Ett bibliotekssystem gör det lättare för elever att hitta rätt litteratur utifrån intresse och behov samt att det underlättar för att arbeta läsfrämjande och för att stödja undervisningen. På sikt är det aktuellt att aktivera utlåningsfunktion så att vi får statistik på hur skolbiblioteket används och var böckerna är. Kostnader för ev. aktivering av denna funktion är medräknade. Initialt planerades för att ingå i folkbibliotekets system, men det kommer inte att vara möjligt. Vi behöver därför ordna ett eget bibliotekssystem och planerar en gemensam direktupphandling med kommuner i Norrbotten (Luleå + ev. fler). Analys Ett bibliotekssystem är först och främst en databas med sökfunktion för våra böcker, men inkluderar även en utlåningsfunktion som i efterhand kan aktiveras. Beräkningen avser följande områden: Bilaga 2.5 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.seÖkade kostnader Antal tjänster 2027 (tkr) 2028 (tkr) 2029 (tkr) Systemförvaltning 0,4 tjänst 0,4 260 269 279 Totalt 260 269 279Uppstart kommunkostnad 1 25 0 0 Uppstart skolbibliotek 27 32 0 0 Uppstart elevkostnad 4500 22,5 0 0 Integrationer 1 30 0 0 Årlig drift 4500 90 88 88 Totalt 199,5 88 88 Total kostnad 2029 (tkr) Ökade kostnader uppstart och drift Antal Total kostnad 2027 (tkr) Totalkostnad 2028 (tkr)Kringutrusting uppstart Antal 2027 (tkr) 2028 (tkr) 2029 (tkr) Handscanner 7 21 0 0 Etiketter 100 000 30 3 3 Totalt 51 3 3Kostnader utlånsfunktion Antal 2027 (tkr ) 2028 (tkr) 2029 (tkr) Handscanner för utlån 27 81 0 0 Utlåningsdator 27 270 ? ? Lånekort/tagg år 1 4500 45 0 0 Lånekort/tagg år 2 och 3 400 0 4 4 Programmerare för kort/tagg 7 7 Totalt 403 4 4Totala kostnadsökningar 2027 (tkr) 2028 (tkr) 2029 (tkr) Personal 260 269 279 Uppstart och drift 199,5 88 88 Kringutrustning 51 3 3 Utlåningsfunktion m. omkostnader 403 4 4 Totalt med utlån 913,5 364 374 Totalt utan utlån 510,5 360 370 Bilaga 2.6 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Utökat behov av biträdande rektor på Strömbackaskolan Beskrivning Skollagen (2010:800) är beslutad av Riksdag. Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Strömbackaskolan har ett behov av utökat biträdande rektor för att kunna omhänderta de utmaningar som man står inför. Dels kring ökning av antalet medarbetare för rektor vid den anpassade gymnasieskolan, dels utifrån för hela rektorsgruppen och gymnasiechef behov utifrån de reformer som planeras att genomföras. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av utökning en tjänst biträdande rektor på Strömbackaskolan fr.o.m. 2027 2027: 890 2028: 890 2029: 890 Analys Chefers förutsättningar Chefer i Piteå kommun är arbetsgivarens företrädare med uppdrag att leda verksamheten mot bestämda mål inom fastställda ramar och resurser. En chef är också en ledare vilket innefattar den relationsrelaterade delen av chefskapet och utgår från Piteå kommuns gemensamma värdegrund Våga-Låga-Förmåga. I syfte att skapa förutsättningar för chefs- och ledarskap finns ett riktmärke för antal underställda; • Chefer i första linjen max 30 medarbetare. • Chefer som har verksamheter som bedrivs dygnet runt eller som har flera geografiskt spridda enheter max 25 medarbetare. • Mellanchefer max 20 underställda enhetschefer. • Minsta antal underställda per chef 10 personer. Rektorer vid Strömbackaskolan, enligt planering inför läsåret 26–27: Skolenhet Skolform Antal medarbetare Hugin Gymnasieskolan 27 Munin Gymnasieskolan 30 Mimer Gymnasieskolan 27 Mjölner Gymnasieskolan 30 Magne Gymnasieskolan 18 Anpassade gymnasieskolan 23 Bilaga 2.6 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Rektorer vid Strömbackaskolan ligger i nuläget inom de riktlinjer som gäller för chefers förutsättningar, förutom skolenhet Magne, som planerat inför läsåret 26–27 har ett samlat personalansvar för 41 medarbetare. Antalet medarbetare förväntas dessutom öka framöver på grund av det ökande elevantalet inom den anpassade gymnasieskolan. En intern omorganisation bedöms därför inte vara en hållbar lösning, då det i praktiken endast skulle innebära att arbetsbelastningen förskjuts och att en annan rektor får ett utökat medarbetaransvar. Det finns därför ett behov av att i stället utöka organisationen med en biträdande rektor. Rektor för skolenhet Magne har ansvar både för gymnasieprogram inom gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Avsikten med en biträdande rektor är att avlasta rektor inom den anpassade gymnasieskolan, bland annat för medarbetare och planering som arbetar inom korttidstillsyn enligt LSS. Syftet är även att biträdande rektor ska tillsammans med skolledning ansvara för att implementera de reformer som nu föreslås och genomförs inom gymnasieskolan. Regeringen har under de senaste åren lagt fram ett flertal propositioner och statliga utredningar som i stor omfattning kommer att påverka gymnasieskolan, med införande redan hösten 2026 och 2027, men till största delen från och med hösten 2028. Det handlar bland annat om att yrkesprov föreslås ersätta det nuvarande gymnasiearbetet för yrkesprogrammen, i syfte att stärka kopplingen till arbetslivet och säkerställa elevernas yrkeskompetens (SOU 2022:29). Vidare har regeringen föreslagit åtgärder för skärpt disciplin och ökad studiero i skolan, där skolans befogenheter att ingripa vid ordningsstörningar tydliggörs och utökas (prop. 2024/25:160). Därtill en övergång till ämnesbetyg i gymnasieskolan, vilket innebär att betyg sätts per ämne i stället för per kurs, med målet att skapa en mer rättvisande och långsiktig bedömning av elevernas kunskaper (SOU 2020:43 och prop. 2021/22:36). Sammantaget innebär dessa reformer betydande förändringar för såväl elever som lärare och huvudmän, och ställer krav på anpassning av undervisning, bedömning och skolorganisation. Detta bör också ses som en arbetsmiljöfråga för rektorerna. För att vara en attraktiv arbetsgivare är det angeläget att utbildningsförvaltningen ges möjlighet att organisera verksamheten i linje med fastställda riktmärken för chefsuppdrag. Rektor har ett tydligt ansvar enligt Skollagen: 2 kap. 10§ Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Bilaga 2.6 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Rektorn har en lagreglerad befogenhet att leda och samordna det pedagogiska arbetet vid skolan. Rektorn har också mandat att besluta om skolans inre organisation och resursfördelning samt fatta de beslut och utöva det ansvar som framgår av skollagstiftningen och andra författningar. I rektorns beslutsbefogenhet ingår även myndighetsutövning över enskilda elever, till exempel beslut om avstängning eller beslut om att en elev ska gå om en årskurs. Det ansvar och de arbetsuppgifter som rektorn har enligt skollagen och andra författningar kan inte inskränkas av huvudmannen i en arbetsbeskrivning eller liknande. Rektorn har en självständig ställning genom sitt ledningsansvar och sin beslutanderätt. Utifrån alla dessa komplexa uppdrag skulle det behövas en tydligare reglering när det gäller antalet underställda som är rimligt att hantera i det mångfacetterade uppdrag som det innebär att vara rektor i dagens svenska skola. Bilaga 2.7 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Utökat antal lärartjänster i gymnasieskolan utifrån ” Tid för undervisningsuppdraget”. Prop. 2025/26:196 Beskrivning Skollagen (2010:800) är beslutad av Riksdagen. Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Propositionen (2025/26:196) innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag och öka lärar- och förskolläraryrkets attraktivitet. Lagändringarna om kränkande behandling föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av ramökning för undervisningstid med 0,5 lärare, ramökning för undanträngningseffekt 8,3 tjänster andra yrkeskategorier, samt bortfall statsbidrag. 2027: 2 892 2028: 5 783 2029: 5 783 Analys Det ska regleras i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget. Prognosen hur detta kommer påverka gymnasieskolan är osäker med hänsyn till flertalet faktorer. I betänkandet SOU 2025:26 anges intervaller för hur mycket undervisning en lärare får ha samt hur mycket minsta tid för planering och uppföljning som då följer med. I betänkandet anges: 450–550 timmar för lärare i allmänna ämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. 450–650 timmar för i yrkesämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Regeringen har ännu ej beslutat om dessa intervaller eller timmar. När undervisningstid och planeringstid bestäms enligt betänkandets förlag ger det också undanträngningseffekter, dvs andra arbetsuppgifter ryms ej fullt ut i lärares arbetstid, vilket innebär att fler lärare och andra yrkeskategorier behöver anställas för att klara detta. Det föreslås i propositionen att medel tillförs kommunerna för att kompensera för ökade kostnader med anledning av att fler lärare behöver anställas, dock inte hur eller hur mycket. Förslaget föreslås utifrån betänkandet finansieras genom att medel förs från statsbidragen för stärkt kunskapsutveckling och statsbidraget för personalförstärkningar. Regeringen har ännu ej beslutat om eventuellt statsbidrag eller kompensation men skriver att kommunerna bör ersättas. Beslut väntas eventuellt juni 2026, dock tveksamt vad det gäller finansiering. Sammantaget omfattar kostnadsökningarna nationellt totalt cirka 1,3 miljarder för år 2027, 2,6 miljarder för år 2028 och 2,6 miljarder för 2029. Därefter förväntas kostnaden nationellt vara Bilaga 2.7 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se cirka 2,6 miljarder kronor per år. Utredningen bedömer att det behöver anställas ytterligare dryg 6000 lärare i skolväsendet. Utifrån alla dessa parametrar så blir prognosen också osäker när det kommer till behovet av antalet fler tjänster. Eftersom exakta nivåer ännu inte är fastställda i föreskrifter har Utbildningsförvaltningen, i likhet med andra kommuner, genomfört preliminära beräkningar med stöd av SKR:s nationella beräkningsmodell, baserad på förslagen i SOU 2025:26. I beräkningsunderlaget är en arbetstid beräknad på en årsarbetstid på 1767h/år. I beräkningsunderlaget förfogar arbetsgivaren över hela arbetstiden, dvs även arbetsuppgifter som idag ligger inom förtroendearbetstiden. Idag förfogar arbetsgivaren endast över 1360h/år. Vid en reglerad arbetstid om 1360h/år, enligt dagens arbetstidsavtal, och det nya förslaget om att tid för undervisning och planering regleras, kvarstår ca 150h/år för lärare allmänna ämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola och fattas ca 6h/år yrkesämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola för övrigt arbete. Detta innebär att en lärare allmänna ämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola har 0,84h/dag kvar till övrigt arbete, för lärare i yrkesämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola det fattas 0,03h/dag, till övrigt arbete. Inom ramen för utbildningen ägnar sig lärare även åt andra slags arbetsuppgifter, utöver de som ryms inom undervisningsuppdraget. För att tydliggöra ramen för det undervisningsuppdrag som regleras behöver andra arbetsuppgifter som ligger utanför detta uppdrag, och som genomförs på övrig tid, synliggöras och i viss mån särskiljas från undervisningsuppdraget. En del av dessa arbetsuppgifter är sådana som självklart hör till yrket, som exempelvis att delta i vissa på skolan bestämda möten eller delta i kompetensutveckling. På övrig tid ryms också allt från förflyttningar, nödvändig ställtid och återhämtning, också särskilda uppdrag som mentor, ämnesansvarig eller handledare för studenter från lärarutbildningen. Områden med arbetsuppgifter som Skolverket bedömer att andra än lärare kan utföra är trygghet och studiero (utreda och dokumentera kränkningsärenden, hantering av brott, konflikthantering mm), praktiskt arbete i anslutning till undervisningen (kontakter i samband med arbetsplatsförlagt lärande, samla in underlag, återkopplingar till vårdnadshavare och elever, åtgärdsprogram mm), förbrukningsmaterial och läromedel (viss dokumentation, beställningar, genomläsning, utdelning mm), IT-relaterade frågor (brott mot IT regler, trasiga datorer, glömda lösenord mm), mentorskap och extra anpassningar och särskilt stöd. Kommunens ambitionsnivå gällande att ligga på maxtaket av undervisningstiden eller ta ut mindre undervisningstid blir också helt avgörande för utfallet. I dagsläget har Utbildningsförvaltningen ett uttag av undervisningstimmar på i genomsnitt 553 timmar på lärare i allmänna ämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola och 621 timmar på lärare i yrkesämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Bilaga 2.7 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Väljer huvudmannen att lägga sig på en undervisningstid som motsvarar maxtaket för lärare i allmänna ämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola om 550 timmar (minskat med 3 timmar), innebär det en kostnadsökning med 204 tkr (2027) och 408 tkr (2028 och 2029). För lärare i yrkesämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola ligger huvudmannen redan under maxtaket på 650 timmar, nämligen 621 timmar, och där kan huvudmannen välja att inte göra förändringar. Kostnadsökningen för lärare i yrkesämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola blir då 0 tkr (2027) och 0 tkr (2028 och 2029). I driftskostnadseffekten ovan är beräkningen gjord på undervisningstid upp till 550 timmar för lärare i allmänna ämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola och 650 timmar för lärare i yrkesämnen på gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. När det gäller undanträngningseffekterna har förvaltningen räknat med bibehållen reglerade arbetstid 1360h/år = 35 h/v, vilket är en osäkerhetsfaktor. I beräkningarna i bilagan kan man se förslag på andra maxtak för undervisningstid och undanträngningseffekter. Detta gör att kommunen måste ta i beräkning undanträngningseffekten och även där räkna på hur många andra personer i olika yrkeskategorier vi behöver för att klara detta förslag. Se i bilagan för beräkningar för 1360h/år (som avtalet är idag) samt 1767h/år (hela arbetstiden). Det vi kan se är att ca häften av de arbetsuppgifter som lärare utför idag inte kommer att rymmas i det nya förslaget vilket gör att den andra hälften behöver göras av någon annan yrkeskategori. Gymnasieskolan förslag, då väldigt mycket fortfarande är osäkert gällande avtal och beslut från riksdagen, är att det bedöms som orimligt att äska medel utifrån ovanstående beräkning. Rimligt är dock att det behövs ytterligare åtta och en halv personal för hela gymnasieskolan för att utföra de arbetsuppgifter som ej direkt kan kopplas till undervisningsuppdraget, att sedan fördela utifrån antalet elever. 1. Behov av ramökning för undervisningstid med 0,5 lärare. 2. Behov av ramökning för undanträngningseffekt 8,3 tjänster andra yrkeskategorier. 2027 (tkr) 1. 204 2. 2 688 2028 (tkr) 1. 408 2. 5 375 2029 (tkr) 1. 408 2. 5 375 Reformen ”Tid för undervisningsuppdraget” innebär för Piteå kommun ett betydande personalbehov för att kunna genomföra förändringen utan att minska undervisningens omfattning eller kvalitet. Beräkningarna är preliminära och behöver uppdateras när regeringen fastställer föreskrifter om undervisningstid, planering och uppföljning, men ger ett nödvändigt planeringsunderlag inför strategisk plan och budget. Bilaga 2.7 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Dessa parametrar gör det väldigt svårt för utbildningsförvaltningen att klara av de kommande kraven på ett tak för undervisningstiden samt en minsta tid för planering och undanträngningseffekter utan ökade anslag. Beräkningen avser val av max undervisningstimmar och undanträngningseffekter beroende på arbetstid:Max undervisningstid Lärare i allmänna ämnen Antal tjänster 2027 (kr) 2028 (kr) 2029 (kr) 550 h, maxnivå enl. förslag 0,5 204 196 408 392 408 392 525 h, förhöjd ambitionsnivå 4,9 1 996 584 3 993 167 3 993 167 450 h, lägsta nivå 20,8 8 568 672 17 137 343 17 137 343 Idag Piteå 553 h i genomsnitt 0 0 0 0 Max undervisningstid Lärare i yrkesämnen Antal tjänster 2027 (kr) 2028 (kr) 2029 (kr) 650 h, maxnivå enl. förslag 0,0 0 0 0 625 h, förhöjd ambitionsnivå 0 0 0 0 450 h, lägsta nivå 22,4 8 838 928 17 677 856 17 677 856 Idag Piteå 621 h i genomsnitt 0 0 0 0 Undanträngningseffekt Lärare i allmänna ämnen Andra yrkeskategorier 1360h/år = 35h/v 2,3 738 336 1 476 671 1 476 671 1767h/år = 45h/v 0 0 0 0 Undanträngningseffekt Lärare i yrkesämnen Andra yrkeskategorier 1360h/år = 35h/v 6,0 1 949 271 3 898 542 3 898 542 1767h/år = 45h/v 0 0 0 0 Antal tjänster 2027 (kr) 2028 (kr) 2029 (kr) Antal tjänster 2027 (kr) 2028 (kr) 2029 (kr) Bilaga 2.7 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Bilaga 2.8 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Nya elevbygget Strömnäsbacken utökad tjänst av instruktör Beskrivning Elevbygget är en överenskommelse mellan Pitebo, Piteå kommun och Strömbackaskolan, ett unikt samarbete där Pitebo bekostar materialet. Samarbetet har över tid bidragit till att Strömbackaskolan erbjuder en av landets mest omfattande yrkesutbildningar inom byggprogrammet. Elevbygget omfattar även VVS- och fastighetsprogrammet samt El- och energiprogrammet. Projektet vid Strömnäsbacken innebär en verksamhetsförändring och utgör det mest omfattande byggprojekt som byggprogrammet vid Strömbackaskolan hittills har genomfört. Det är både det största tilldelade projektet och det mest byggtekniskt komplexa, då det omfattar uppförandet av tre fyravåningshus under en planerad period om 12 år. Denna typ av byggnation har inte tidigare genomförts, vilket medför ökade krav på arbetsmiljö och säkerhet. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av en instruktör fr.om 2027 2027: 720 2028: 720 2029: 720 Analys I samband med uppstarten av Elevbygget Strömnäsbacken läsåret 2026–2027, parallellt med färdigställandet av hus C inom Elevbygget Berget, uppstår en situation där verksamheten driver två omfattande byggprojekt samtidigt. Mot denna bakgrund föreligger ett tydligt behov av att säkerställa kontinuerlig närvaro av instruktör vid Strömnäsbacken. En sådan resurs är avgörande för att upprätthålla ett effektivt arbetstempo, säkerställa kvalitet i genomförandet samt möjliggöra en fungerande daglig drift utan avbrott. Instruktören ansvarar för introduktion av elever och lärare, löpande handledning samt praktisk samordning på arbetsplatsen. Erfarenheter från tidigare projekt visar att slutfasen, inklusive besiktning och efterföljande åtgärder, är särskilt resurskrävande och tidskritisk. Denna fas sammanfaller med uppstarten av det nya projektet, vilket innebär en ökad belastning på verksamheten. Samtidigt kvarstår behovet av kontinuerlig handledning för elever i det nya projektet. Detta förstärker behovet av en instruktör vid Strömnäsbacken. Avsaknad av sådan förstärkning innebär en påtaglig risk för fördröjningar i byggprocessen samt negativa konsekvenser för arbetsmiljö och säkerhet. Otillräcklig närvaro kan leda till bristande tillsyn, otydliga ansvarsområden och ineffektiva arbetsflöden. För att säkerställa en trygg, effektiv och pedagogiskt hållbar verksamhet krävs därför en förstärkning av bemanningen vid Strömnäsbacken med en instruktör med tydligt uppdrag och mandat. Bilaga 2.9 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Utökade kostnader för införande av grundläggande behörighet till högskola/universitet Beskrivning Lag om ändring i Skollagen (2010:800), SFS 2022:275, 16 kap. 3,11 och 18 §§. Från och med år 2023 gäller ny lagstiftning i gymnasieskolan, vilken syftar till att underlätta för elever på yrkesprogram att uppnå grundläggande behörighet till högskolan. En elev på ett yrkesförberedande program har rätt att läsa grundläggande högskolebehörighet utan att minska antalet yrkeskurser. En fullständig gymnasieutbildning på yrkesprogrammet kommer därför att omfatta 2500 - 2800 gymnasiepoäng beroende på elevens individuella studieplan. Den gymnasiegemensamma delen utökas från 600p till 900p. Utökningen av programmen avser endast ämnena svenska eller svenska som andra språk (200p) och engelska (100p). Eleven ska ha rätt att läsa de utökade kurserna både inom ramen för de gymnasie-gemensamma ämnena, eller som individuellt val. Huvudmannen kan också erbjuda en tredje väg, att läsa kurserna inom programfördjupningen. Generella statsbidrag medföljer reformen. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av permanent ramökning för utökad organisation med 2,0 tjänster 2027: 0* 2028: 1 500 2029: 1 500 *Beslut från kommunfullmäktige (2024-06-24): engångsanslag under tre år 2025:1 500 tkr, 2026: 1 800 tkr, 2027: 1 800 tkr Analys Mot bakgrund av ovanstående har timplanerna för yrkesprogrammen utökats. För Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Försäljnings- och serviceprogrammet, Industritekniska programmet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet har omfattningen utökats med 300 poäng. Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet har utökats med 200 poäng, då dessa program sedan tidigare haft möjlighet att erbjuda kurser som leder till grundläggande behörighet inom ramen för programfördjupningen. Vid tjänsteplanering och schemaläggning planerar gymnasieskolan för att eleverna ska läsa utökade kurser och utformar en organisation som möjliggör detta. Gymnasieskolans organisation bygger på att samtliga kurser har en undervisande lärare. I ett senare skede, när tjänstefördelningen har fastställts, är det emellertid inte möjligt att förändra lärarnas tjänstgöring eller effektivisera organisationen. Detta gäller även i de fall där Bilaga 2.9 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se det visar sig att elever successivt väljer bort kurser kopplade till grundläggande behörighet, vilket de har rätt att göra. En ytterligare konsekvens av utökandet av yrkesprogrammens omfattning är schemateknisk, då ytterligare 100p per läsår ska rymmas i elevernas schema. Detta innebär ökad beläggningsgrad på skolans lokaler och längre skoldagar för eleverna. Läsåret 2025–2026 utgör det andra året då reformen påverkar gymnasieskolan. Erfarenheter visar att elever i allt större utsträckning fullföljer sina studier och i lägre grad väljer bort kurser som leder till grundläggande behörighet. Lagändringen omfattar elever som påbörjade gymnasiet hösten 2023. Under deras första läsår påverkades studierna inte i någon större utsträckning av de utökade kurserna för grundläggande behörighet, eftersom dessa kurser huvudsakligen är förlagda till årskurs två och tre. Däremot har anpassningar behövt göras inom övriga delar av yrkesprogrammen. Kurser som tidigare varit placerade i årskurs två eller tre har i vissa fall flyttats till årskurs ett, i syfte att fördela poäng och undervisningstid mer jämnt och undvika en alltför hög arbetsbelastning under de senare åren. Efter två läsår med reformen genomförd beräknas kostnaderna för undervisning motsvara cirka två lärartjänster, vilket även över tid bedöms motsvara det långsiktiga behovet. Bilaga 2.10 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Utökning enhetschef elevhälsan Beskrivning Elevhälsan har ett omfattande och lagstadgat uppdrag som innefattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Arbetet ska enligt skollagen (2010:800) 2 kap. 25 § bedrivas främst förebyggande och hälsofrämjande samt i nära samverkan med skolans övriga verksamhet. Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av ramökning för utökad organisation 2027: 954 2028: 982 2029: 1 012 Analys Uppdragets komplexitet och omfattning har ökat över tid, bland annat till följd av ökade och mer sammansatta behov hos elever samt ökade krav på samverkan, uppföljning och dokumentation. Antalet medarbetare inom elevhälsan har under de senaste åren ökat som en följd av riktade satsningar på elevhälsa, vilket har stärkt verksamheten men samtidigt inneburit ett utökat ansvar avseende personalledning, samordning och arbetsmiljö. Enhetschefen ansvarar i dagsläget för flera professioner samt för verksamhetsledning, systematiskt arbetsmiljöarbete samt ekonomi. För den medicinska elevhälsan tillkommer ansvar kopplat till patientsäkerhet. Antalet medarbetare per chef är idag högt. Forskning från bland annat AFA Försäkring12 och Institutet för stressmedicin34 visar att ett stort medarbetarspann per chef minskar förutsättningarna för ett närvarande ledarskap, tidiga arbetsmiljöinsatser och stöd till medarbetare, vilket i sin tur är kopplat till ökad sjukfrånvaro och psykisk ohälsa, särskilt i verksamheter med emotionellt och organisatoriskt krävande arbetsuppgifter såsom elevhälsa. Elevhälsan har under året 2025 haft en sjukfrånvaro på totalt 4,8 % där det huvudsakligt handlar om lång sjukfrånvaro. Därtill bedrivs ledarskapet i stor utsträckning på distans, med medarbetare verksamma på flera skolor och platser. Detta ställer ökade krav på ledning vad gäller tillgänglighet, uppföljning, samordning och relationsskapande arbete, vilket är mer tidskrävande än närvarande ledning i en samlad verksamhet. Antalet medarbetare överstiger de riktlinjer som finns i Piteå kommun. Piteå kommuns riktlinjer för personalpolitik anger följande: 1 AFA Försäkring (2015, 2021) – Chefens organisatoriska förutsättningar och samband med sjukfrånvaro. 2 AFA Försäkring (2025). Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Statistikrapport. 3 Institutet för stressmedicin (ISM) – Ledarskapets betydelse för psykisk hälsa i välfärdsyrken. 4 Institutet för stressmedicin (ISM), Västra Götalandsregionen. Corin, L. & Björk, L. (2017). Chef ers organisatoriska förutsättningar i kommunerna (CHEFiOS), SNS. Bilaga 2.10 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Chefer i Piteå kommun är arbetsgivarens företrädare med uppdrag att leda verksamheten mot bestämda mål inom fastställda ramar och resurser. En chef är också en ledare vilket innefattar den relationsrelaterade delen av chefskapet och utgår från Piteå kommuns gemensamma värdegrund Våga-Låga-Förmåga. I syfte att skapa förutsättningar för chefs- och ledarskap finns ett riktmärke för antal underställda; • Chefer i första linjen max 30 medarbetare. • Chefer som har verksamheter som bedrivs dygnet runt eller som har flera geografiskt spridda enheter max 25 medarbetare. • Mellanchefer max 20 underställda enhetschefer. • Minsta antal underställda per chef 10 personer. I linje med att vara en attraktiv arbetsgivare och att skapa förutsättningar både för chefer och medarbetare att utföra ett bra arbete skulle elevhälsan behöva utöka med en enhetschef till verksamheten. Idag har enhetschefen drygt 35 anställda som är geografiskt utspridda mot de 25 som framgår i riktlinjen. Enhetschef CEH Medellön 2026 (kr) 926 Prognosticerad Medellön 2027 (kr) 954 Driftskonsekvens Antal tjänster (st) 1,00 2027: 954,0 Driftskonsekvens 2027 (kr) 954 2028: 982,0 2029: 1 012,0 Medellön 2027 (kr) 954 Prognosticerad Medellön 2028 (kr) 982 Antal tjänster (st) 1,00 Driftskonsekvens 2028 (kr) 982 Medellön 2028 (kr) 982 Prognosticerad Medellön 2029 (kr) 1 012 Antal tjänster (st) 1,00 Driftskonsekvens 2029 (kr) 1 012 Bilaga 2.11 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Utökade kostnader pga ändrade riktlinjer för skolskjuts Beskrivning Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2025-11-26 (24BUN280) följande: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att skolskjuts för elever i anpassad grundskola även ska omfatta transport till och från bostad och det anpassade fritidshemmet. I samband med nämndens beslut gavs även ett uppdrag till Utbildningsförvaltningen att presentera ett underlag för eventuella kostnadsökningar som beslutet skulle kunna innebära. I februari 2026 presenterades en beräknad kostnadsökning om 3 148 tkr per år (26BUN32). Driftkostnadseffekt (ökade kostnader) i tkr Behov av ramökning för utökade kostnader pga. ändrade riktlinjer för skjuts mellan bostad och det anpassade fritidshemmet. 2027: 5 273 2028: 5 273 2029: 5 273 Analys För att beräkna vilka utökade kostnader beslutet medför har följande parametrar beaktats. Dessa avser data som är aktuell för skolår 2025/2026 och kan komma att förändras inför kommande skolår. Beräkningen utgår från individuella resor. Kostnaden kan bli lägre om samåkning är möjlig.PARAMETRAR (st) Total antal elever på Agrsk 52 varav: Elever som går på fritids UTAN beviljad skolskjuts 22 Elever med beviljad skolskjuts (en väg) OCH går på fritids 16 Elever utan fritids och utan skolskjuts 5 Elever med beviljad skolskjuts UTAN fritids 9 (kr) 135 250 13,9 (st) 178 220 7 Antal dagar fritids snitt km per elev Framkörningsavgift taxi (enkel resa) Framkörningsavgift specialbuss (enkel resa) Km kostnad Antal dagar skolan Bilaga 2.11 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Antagande 1: Alla elever som har beviljat fritidshem erbjuds skolskjuts I dagsläget finns 16 elever som har beviljad skolskjuts och som samtidigt går i fritidshem. Det innebär att de har skolskjuts antingen i anslutning till skolstart eller skolavslut, medan vårdnadshavare ansvarar för lämning eller hämtning vid fritidshem. Dessa elever har därmed endast en enkel resa per skoldag, vilket motsvarar 178 dagar per år. Om dessa elever även beviljas skolskjuts till och från fritidshem innebär det ökade kostnader för ytterligare en resa per skoldag. Därutöver får eleverna möjlighet att nyttja fritidshem även under lov, vilket medför ökade kostnader för två extra resor per dag under 42 lovdagar. I beräkningen ingår även 22 elever som i dag har beviljat fritidshem men saknar skolskjuts. Det kan antas att dessa elever nyttjar fritidshem både före skolstart och efter skolavslut. Om dessa elever beviljas skolskjuts till och från fritidshem innebär det ökade kostnader för två resor per dag under samtliga 220 dagar då fritidshemmet är öppet. Beräkningen sammanfattas enligt följande: Antagande 2: Alla 52 elever ansöker och får beviljad fritidshemsplats och skolskjuts. Utöver beräkningen ovan omfattar antagandena även ökade kostnader för två resor per skoldag samt kostnader för elevpeng för anpassat fritidshem för fem elever som i dag varken går i fritidshem eller har beviljad skolskjuts. Därutöver tillkommer ökade kostnader för elevpeng för anpassat fritidshem för nio elever som redan har beviljad skolskjuts men saknar plats i fritidshem. Eftersom dessa elever i dag endast har skolskjuts under skolåret beräknas även en utökning om 42 dagar, förutsatt att de nyttjar samtliga 220 dagar då fritidshemmet är öppet. Beräkningen sammanfattas enligt följande: En ytterligare kostnad som bedöms tillkomma är en utökning av tjänsten för handläggare av skolskjuts med 20 procent. Denna utökning av personalresurser motsvarar cirka 145 tkr per år.framkörningsavg snittkostnad/mil kostnad/år 16 elever - 1 extra resa 2 160 1 557 661 590 16 elever - 2 resor 42 dagar 4 320 1 557 246 826 22 elever - 2 resor 2 970 2 141 1 124 332 Utökad kostnad: 2 032 748framkörningsavg snittkostnad/mil kostnad/år 16 elever - 1 extra resa 178 dagar 2 160 1 557 817 696 16 elever - 2 resor 42 dagar 4 320 1 557 246 826 22 elever - 2 resor 220 dagar 2 970 2 141 1 124 332 5 elever - 2 resor 220 dagar 675 487 255 530 5 elever - elevpeng anpassat fritidshem 190 140 9 elever - elevpeng anpassat fritidshem 342 252 9 elever - 2 resor 42 dagar 3 204 876 171 347 Utökad kostnad: 3 148 123 Bilaga 2.11 Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Beslutet medför även konsekvenser för verksamheten eftersom behovet av tillsyn vid lämning och hämtning kommer att öka. Det innebär att utöver de ökade kostnaderna för skolskjuts tillkommer det personalkostnader för verksamheten. I dagsläget ansvarar vårdnadshavare för sina barns av- och påklädning vid lämning och hämtning, samt för att följa barnen in till, eller hämta dem från, verksamheten. Vid taxihämtning behöver personal följa eleven till hallen, hjälpa till med påklädning samt sitta tillsammans med eleven och vänta på taxin. Elever i anpassade grundskolans fritidshem kan inte själva vänta på taxi och redan idag innebär taxiskjuts att ganska långa väntetider kan förekomma. En ensam personal kan inte vänta med flera barn samtidigt eftersom många av barnen har svårt att sitta still och vänta under längre perioder, vilket innebär risk att vissa kan lämna platsen utan tillsyn. Beroende på vilka effekterna blir av förändringen, det vill säga hur många vårdnadshavare som väljer att nyttja taxi och hur många som fortsätter att lämna/hämta själva, kommer omfattningen av tillsyn att öka. Detta påverkar även fritidshemsverksamheten negativt. Verksamhetens kvalitet riskerar att försämras när resurser behöver omfördelas till påklädning och väntetider i samband med taxiresor. En personal kan inte då till exempel ansvara för flera barn i verksamheten samtidigt utan blir låst till hallen för väntan. Det finns en risk att verksamheten inte kommer att ha tillräckliga personalresurser för att täcka det ökade behovet. Fritidsverksamheten finns på två olika platser i byggnaden med olika platser för taxihämtning. För att hantera situationen bedömer vi att verksamheten behöver förstärkas med ytterligare personalresurser: • två extra personal på morgonen • två extra personal på eftermiddagen Det motsvarar: • 2 personer × 2 timmar på morgonen • 2 personer × 2 timmar på eftermiddagen Utifrån heltidsmåttet kan detta innebära behov av upp till fyra heltidstjänster. Kostnaden för en elevassistent heltid är ca 495 tkr på årsbasis. För 4 elevassistenter blir kostnaden således 1 980 tkr. Barn- och utbildningsnämndens beslut att erbjuda skolskjuts till och från hemmet samt till anpassat fritidshem bedöms medföra en kostnadsökning per år om cirka 2–3 miljoner kronor, bara för transporten, beroende på vilket alternativ eller antagande som blir aktuellt. Därtill kommer kostnadsökningar för verksamheten för att klara bemanningen som detta beslut innebär. En ökning av skolskjuts för elever i den anpassade grundskolan kan antas till följd av detta beslut samt mot bakgrund av en konstaterad ökning av antalet elever inom målgruppen. Utifrån detta och ovanstående beräkningar bedöms en ramutökning om 5 273 tkr som nödvändig för att fullt ut genomföra nämndens beslut i linje med intentionerna om ökad tillgänglighet och likvärdighet för elever i anpassad grundskola. Driftskostnadseffekt (ökade kostnader) i mkr Strategisk plan 2027-2029 Avdelning Bilaga nr Verksamhetsförändring Lagkrav Statsbidrag Uppskattatt erhållet Piteå kommun, mkr Pol beslut 2027 2028 2029 Förskola 2.1 Utökning rektor SL (2010:800) "Riktlinjer för personalpolitik" Dnr 22KS722, Reviderad av KS 2023-03-06 §32 1,9 2,0 2,0 2.2 Verksamhetsutvecklare grundskolan "nya reformer" SL (2010:800), Propositioner 0,9 0,9 0,9 2.3 Utökat antal lärartjänster utifrån "Tid för undervisningsuppdraget" SL (2010:800), Prop. 2025/26:196 Ej beslutat ännu 27,9 39,7 39,7 2.4 Mobilförbud i grundskolan SL (2010:800), Delbeslut SOU 2025:8 2,0 2.5 Skolbibliotekssystem SL (2010:800) 0,9 0,4 0,4 Gymnasiet 2.6 Utökat behov av biträdande rektor på Strömbackaskolan SL (2010:800) "Riktlinjer för personalpolitik" Dnr 22KS722, Reviderad av KS 2023-03-06 §32 0,9 0,9 0,9 2.7 Utökat antal lärartjänster utifrån "Tid för undervisningsuppdraget" SL (2010:800), Prop. 2025/26:196 Ej beslutat ännu 2,9 5,8 5,8 2.8 Utökad tjänst av instruktör till nytt elevbygge 0,7 0,7 0,7 2.9 Utökade kostnader för införande av grundläggande behörighet till högskola/universitet Lag (2022:275) om ändring i skollagen (2010:800) 16 kap. 3, 11 och 18 §§, Förordning om ändring i gymnasieförordningen 1,5 1,5 Elevhälsa 2.10 Utöknig enhetschef elevhälsan SL (2010:800) 2 kap. 25 § "Riktlinjer för personalpolitik" Dnr 22KS722, Reviderad av KS 2023-03-06 §32 1,0 1,0 1,0 Förvaltning 2.11 Utökade kostnader pga ändrade riktlinjer för skolskjuts, anpassad grundskola Förordning (1970:340) (24BUN280), (26BUN32) 5,3 5,3 5,3 SUMMA 0,0 44,3 58,0 58,1 Grundskola Överenskommelse Ensam är inte stark – Samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten

§73 26BUN122 … Skrivelse Datum: 2026-05-21 Ensam är inte stark – Överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Sammanfattning Kommunerna i Norrbotten, tillsammans med Norrbottens Kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har tagit fram en gemensam överenskommelse inom ramen för det nationella initiativet Ensam är inte stark. Överenskommelsen syftar till att stärka kommunernas kapacitet att bedriva långsiktig och kvalitativ skolutveckling genom ökad samverkan, lärande och gemensamma lösningar. Överenskommelsen gäller för perioden 2026–2027 med fokus på att utveckla strukturer för samarbete, identifiera gemensamma utvecklingsområden samt bidra till en mer likvärdig utbildning i hela länet. Genom överenskommelsen åtar sig kommunen att förankra initiativet i den egna organisationen, integrera relevanta samarbeten i styrning och ledning, delta aktivt i gemensam planering, genomförande och uppföljning samt bidra till ett gemensamt lärande. Bakgrund Många kommuner i Norrbotten, särskilt mindre kommuner, har strukturella utmaningar som påverkar förutsättningarna att bedriva en långsiktigt hållbar skolutveckling. Det handlar bland annat om begränsade resurser, små organisationer, svårigheter att upprätthålla specialistkompetens samt demografiska och geografiska utmaningar. För att möta dessa utmaningar har SKR, tillsammans med kommuner i olika delar av landet, initierat satsningen Ensam är inte stark. Initiativet lyfter behovet av ökad strategisk samverkan och gemensamt kapacitetsbyggande som centrala faktorer för att stärka kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Kommunerna i Norrbotten har identifierat liknande behov och ser ett värde i att utveckla ett mer strukturerat och långsiktigt samarbete inom skolområdet. Mot denna bakgrund har föreliggande överenskommelse tagits fram. Överenskommelsen omfattar samtliga kommuner i länet, Norrbottens Kommuner samt SKR. Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden man engagerar sig i, utifrån sina egna behov, förutsättningar och prioriteringar. Överenskommelsen utgör således inget åtagande att delta i alla gemensamma samarbeten – men skapar en gemensam ram för samverkan som underlättar samarbete över tid. Skrivelse Datum: 2026-05-21 Det långsiktiga målet är att stärka kommunernas förmåga att styra, leda och utveckla skolan samt att bidra till en mer likvärdig och kvalitativ utbildning för barn och elever i hela Norrbotten, oavsett lokala förutsättningar. Utöver Norrbotten deltar tre län/kluster i initiativet Ensam är inte stark: Västmanland, Region 10 (Västerbotten) och Jämtland/Härjedalen. Ekonomisk analys Överenskommelsen innebär inga direkta ekonomiska åtaganden i form av avgifter eller investeringar. Arbetet ska i huvudsak bedrivas inom ramen för befintliga resurser. Samtidigt kan deltagandet medföra indirekta kostnader i form av: • arbetstid för nyckelpersoner • deltagande i gemensamma aktiviteter och utvecklingsinsatser • eventuell prioritering/omfördelning av resurser till gemensamma utvecklingsområden På längre sikt finns en potential till effektivisering genom delade resurser, gemensamma lösningar och minskad sårbarhet, vilket kan ge ekonomiska vinster. Jämställdhetsanalys Överenskommelsen är i sig könsneutral och riktar sig till hela skolväsendet. Överenskommelsen innehåller inga explicita jämställdhetsmål eller krav på könsuppdelad uppföljning. Effekten beror därför på hur arbetet utformas lokalt och i de gemensamma utvecklingsområdena. Indirekt kan arbetet bidra till ökad jämställdhet genom: • stärkt kvalitet och likvärdighet i utbildningen • bättre tillgång till kompetens och stöd i mindre kommuner • mer systematiskt kvalitetsarbete där könsskillnader kan identifieras och hanteras Barnrättsperspektiv Överenskommelsen bedöms vara förenlig med barnkonventionen. Den har ett tydligt fokus på att stärka kvalitet och likvärdighet i utbildningen, vilket ligger i linje med: • artikel 28 (Alla barn har rätt till utbildning) Genom att stärka kommunernas kapacitet och samverkan kan barns rätt till en likvärdig utbildning förbättras, oavsett geografiska och strukturella förutsättningar. Skrivelse Datum: 2026-05-21 Hållbarhetsanalys Social hållbarhet: Starkt bidrag genom fokus på likvärdig utbildning, kompetensförsörjning och minskade skillnader mellan kommuner. Ekonomisk hållbarhet: Potential till mer effektiv resursanvändning genom samverkan. Miljömässig hållbarhet: Ingen direkt påverkan. Piteå 2025-05-21 Malin Westling Förvaltningschef Sveriges Kommuner och Regioner info@skr.se, www.skr.se Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00 Org nr: 222000-0315 Ange signatur TYP 2026-05-05 Vårt dnr: Klicka eller tryck här för att ange text. Överenskommelse: Ensam är inte stark - överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten 2026-05-05 2 (7) Ensam är inte stark - överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten Följande överenskommelse har träffats mellan kommunerna i Norrbottens län; Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Bodens kommun Gällivare kommun Haparanda kommun Jokkmokks kommun Kalix kommun Kiruna kommun Luleå kommun Pajala kommun Piteå kommun Älvsbyns kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun samt Norrbottens Kommuner, och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Ensam är inte stark är ett nationellt initiativ som handlar om samverkan och samarbete för stärkt kapacitet för skolutveckling i främst små kommuner. Syftet med överenskommelsen är att stärka samverkan mellan länets kommuner samt att utveckla den genom ett strukturerat samarbete med SKR. Arbetet ska bedrivas långsiktigt och med fokus på skolutveckling och kapacitetsbyggande med målet att uppnå en likvärdig och god utbildning i hela Norrbotten. Utöver Norrbotten deltar tre län/kluster i det nationella initiativet Ensam är inte stark: Västmanland, Region 10 (Västerbotten) och Jämtland/Härjedalen. Giltighet: från [01-10-2026] till [31-12-2027] 2026-05-05 3 (7) 1. Bakgrund Initiativet har framför allt fokus på små kommuner, vilka har särskilda strukturella förutsättningar som påverkar deras möjlighet att långsiktigt och strategiskt bedriva skola och skolutveckling. Små förvaltningar, demografiska utmaningar och ibland även geografiska avstånd skapar en sårbarhet i arbetet med att säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet. De utmaningar som många mindre kommuner står inför – såsom begränsade administrativa resurser och specialistkompetenser samt sårbarhet i organisation och styrning – kräver långsiktiga och gemensamma lösningar. Inom ramen för initiativet Ensam är inte stark, som tagits fram av SKR tillsammans med ett antal kommuner, har behovet av strategisk samverkan och kapacitetsbyggande lyfts fram som en avgörande faktor för att möta dessa utmaningar. Kommunerna i Norrbotten har identifierat liknande behov och vill pröva gemensamma vägar framåt. Mot denna bakgrund ingår kommunerna, Norrbottens Kommuner och SKR denna överenskommelse – som syftar till att vidareutveckla ett samordnat, långsiktigt och hållbart samarbete inom skolväsendet i länet. 2. Syfte Överenskommelsen syftar till att stärka samverkan mellan länets kommuner samt att utveckla den genom ett strukturerat samarbete med SKR. Arbetet ska bedrivas långsiktigt och med fokus på skolutveckling och kapacitetsbyggande för att uppnå en likvärdig och god utbildning i hela Norrbotten. 3. Mål Målet med överenskommelsen är att stärka kapaciteten att styra, leda och utveckla skolväsendet i länets kommuner genom att vidareutveckla förutsättningarna för ett långsiktigt och strukturerat samarbete mellan kommunerna i Norrbotten, Norrbottens Kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Detta ska uppnås genom att: • gemensamma och hållbara former för samverkan och kapacitetsbyggande vidareutvecklas, • konkreta utvecklingsområden identifieras där kommunerna prövar och fördjupar samarbeten, • lärdomar dokumenteras och omsätts i ett gemensamt lärande som stärker framtida samverkan och samarbete. Det långsiktiga målet är att bidra till en mer likvärdig och kvalitativ utbildning för barn och elever i hela Norrbotten, oavsett kommunstorlek och lokala förutsättningar. 2026-05-05 4 (7) Överenskommelsen ska leda till att samverkan mellan kommunerna blir mer systematisk, att resurser och kompetens delas inom ett eller flera prioriterade områden, och att former för fortsatt samarbete är etablerade och förankrade vid periodens slut. SKR ska bidra med stöd, kunskap och nationell utblick i detta arbete. 4. Samarbetenas inriktning Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden man engagerar sig i, utifrån sina egna behov, förutsättningar och prioriteringar. Överenskommelsen utgör således inget åtagande att delta i alla gemensamma samarbeten – men skapar en gemensam ram för samverkan som underlättar samarbete över tid. Enskilda samarbeten inom ramen för Ensam är inte stark ska utgå från kommunernas behov och bidra till att stärka kvaliteten i undervisningen och likvärdigheten i utbildningen. Kapacitetsbyggandet ska vara en del av kommunernas ordinarie styrning, ledning och kvalitetsarbete. Samarbetena ska ha en tydlig inriktning mot gemensamma lösningar och delning av resurser, kompetens och funktioner. Det ska finnas utrymme att inleda arbetet utifrån respektive kommuns förutsättningar och gradvis utveckla mer sammanhållna arbetssätt, där det anses ändamålsenligt. Samarbetet ska vara inkluderande. Det ska vara öppet för relevanta aktörer såsom lärosäten, fristående förskolor och skolor, regionala utvecklingsmiljöer samt andra nationella aktörer. Större kommuner har en viktig roll i att bidra med struktur, kompetens och erfarenheter som stärker den samlade kapaciteten i länet. Samarbetena ska följas upp, dokumenteras och erfarenheter delas – både inom länet och i vidare sammanhang där de kan komma fler till nytta. 5. Åtaganden Deltagande kommuner åtar sig att: • Förankra samverkansinitiativet Ensam är inte stark i den egna organisationen för att skapa långsiktighet och legitimitet. • Integrera utvalda samarbeten i styrning och ledning, från politisk nivå till förvaltningsledning och enhetsnivå. • Delta aktivt i gemensam planering, genomförande och uppföljning av arbetet inom utvalda områden. • Avsätta nödvändiga resurser, inklusive tid och mandat för nyckelpersoner att medverka i utvalda samarbeten. 2026-05-05 5 (7) • Bidra till ett gemensamt lärande genom att dela med sig av erfarenheter, arbetssätt och kunskapsunderlag i länets gemensamma forum. Norrbottens Kommuner åtar sig att: • Stödja samverkan i syfte att stärka de samlade förutsättningarna för att bedriva skola och skolutveckling i länet som helhet. • Bereda plats för utvalda samarbetsinitiativ i länsövergripande forum och nätverk, på såväl politisk, strategisk och verksamhetsnära nivå. • Involvera relevanta externa aktörer såsom lärosäten och region när det bidrar till initiativets målsättningar. • Delta i länsövergripande mötesplatser och bidra till ett systematiskt lärande. • Bidra med resurser inom ramen för förbundets uppdrag att stödja kommunernas kunskapsutveckling och samverkan. Norrbottens Kommuner ägs av länets 14 kommuner och är en regional aktör som samordnar, stödjer och företräder kommunerna i Norrbotten i gemensamma utvecklingsfrågor. SKR åtar sig att: • Stödja processen genom att bidra med struktur, vägledning och erfarenhetsutbyte från andra kommuner och län/regioner. • Medverka i uppföljning och dokumentation, samt synliggöra framgångsfaktorer och lärdomar från samarbetet. • Tillhandahålla expertstöd vid behov, i den mån resurser och kompetens finns tillgängliga. • Identifiera hinder för samverkan och föra dialog med staten kring förutsättningar och regelverk som påverkar små kommuners möjligheter att bedriva skola och skolutveckling. • Skapa gemensamma mötesplatser för dialog och kunskapsdelning inom ramen för Ensam är inte stark. 6. Process och tidsram Arbetet inleds under våren 2026 och löper initialt under två år (2026– 2027). Överenskommelsen ska fungera som en ram för både samverkan och konkreta samarbeten i utvalda utvecklingsområden. 2026-05-05 6 (7) Under perioden ska samverkan organiseras och genomföras enligt följande övergripande steg: • Nationella träffar: SKR bjuder in till 1-2 nationella träffar per år för att tydliggöra och utveckla inriktning, roller och arbetsformer. Målgrupp: SKR och samtliga deltagande län/kommuner i initiativet. • Länsträffar/regionträffar: SKR bjuder även in till cirka fyra träffar per år för att följa upp och vid behov samordna pågående arbeten på läns-/regionnivå. Målgrupp: SKR och samordnarfunktioner i deltagande län/regioner. • Planering och prioritering: En gemensam plan för kommunerna i Norrbotten tas fram inom länet, vilken definierar de utvecklingsområden som ska fokuseras under perioden, hur ansvar fördelas och hur uppföljning sker. • Genomförande och lärande: Aktuella parter arbetar med att utveckla konkreta samarbeten inom valda områden (till exempel skola på vetenskaplig grund, myndighetsprocesser eller specialistkompetenser), med återkommande forum för uppföljning, erfarenhetsutbyte och eventuell justering av arbetets inriktning. • Utvärdering och fortsatt inriktning: Innan utgången av 2027 görs en gemensam genomlysning av hur samarbetet fungerat och vad som behöver utvecklas vidare. Resultatet ligger till grund för beslut om fortsatt samverkan. 7. Underskrifter (Plats för underskrifter från representanter för varje kommun, kommunförbundet och SKR) Denna överenskommelse godkänns och verkställs av respektive kommun i linje med befintliga beslutsstrukturer: Kommun Namn: Titel: Underskrift: Datum: 2026-05-05 7 (7) Norrbottens Kommuner Namn: Titel: Underskrift: Datum: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Namn: Titel: Underskrift: Datum: Verksamhetsredovisning 2025 Grans Naturbruksgymnasium

§74 26BUN114 … 2026-04-22 Verksamhetsredovisning 2025 Grans Naturbruksgymnasium Ekonomi Grans resultat för 2025 blev – 1 462 tkr vilket överensstämmer bra med prognosen som var beräknad till -1 500 tkr. Underskottet beror till avgörande del på minskade elevintäkter och minskat antal elever som bor på internatet. Grans har i genomsnitt ca 10 färre elever än 2024, både för att vi hade ett lägre antal antagna hösten 25 men också för att det slutat fler elever än budgeterat. Sammanlagt ger det en minskad intäkt på knappt 2 200 tkr. För andra året i rad har antalet elever från Piteå ökat. Andelen antagna Piteåelever HT -25 uppgick till drygt 50% jämfört med HT-23 då motsvarande siffra var ca 35%. Det innebär att antalet elever boende på internat minskar och det är nu ca 30 elever färre som bor på internatet jämfört med 2023. Det ger i sin tur en minskad intäkt för internatet för mat och boende som genererar ett underskott för internatverksamheten. Kostnader för reparationer av maskiner och redskap har ökat samt dieselkostnaden. Underskottet har dock kunnat reduceras kraftigt då Grans bl a har ett överskott på produktionsintäkter avseende mjölk, slakt, fsg livdjur, uthyrning lokaler och försäljning måltider. Under hösten 2025 har Grans haft vakanser för tjänstledigheter och långtidssjukfrånvaro som inte varit tillsatta stor del av höstterminen vilket gett ett överskott. Kostnaden för djurfoder har också minskat avsevärt under året. Resultat per verksamhet 2021-2025 Bortsett från de minskade elevintäkterna så visar i princip alla verksamheter ett överskott. Framför allt de ”tunga” verksamheterna, utbildning och lantbruk, har ett starkt förbättrat resultat genom förbättrad effektivitet och produktivitet. Städverksamheten har ett stort överskott under 2025 beroende på stort personalbortfall under året och svårigheter att Res 25 Res 24 Res 23 Res 22 Res 21 Grans Gymnasieutbildning 211 185 320 -10 -25 Grans APL 5 -79 -1 -6 106 Grans Bibliotek -20 4 -15 19 74 Grans Elevhälsa 47 61 8 64 -6 Grans Lantbruk 176 214 -925 -1 164 -1 010 Grans Fastigheter 19 17 -353 194 138 Grans Kök -50 64 192 56 218 Grans Städ 216 147 15 26 -3 Grans Internat -126 -525 -31 -262 -135 Grans övrig övergrip vht (elevintäkter) -1 934 -445 -604 181 -4 034 Grans Adm/ledning 17 119 224 300 -49 2026-04-22 tillsätta vikarier. Underskottet på internatet pga färre elevboenden har kunnat mildras då vi erbjudit fler externa tillfälliga boenden under året. T ex PSG, besök Erasmus mm. Nyckeltal per kostnadsgrupp och elev Ökningen av personalkostnaderna motsvarar ungefär löneökningen för perioden men då antalet elever är färre så visar det också att det har gjorts en minskning av antalet tjänster. Ökningen av material och tjänster ligger främst på lantbruket. Den kraftiga ökningen av kapitalkostnader (avskrivning och internränta) beror på ökad investering. IT-kostnaden har minskat pga färre elever och minskad leasingskostnad för elevdatorer från 2024. Personal Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,3% jmf med 2024. Den långfristiga sjukfrånvaron har varit 1,7% och den kortfristiga 1,6%. Frisktalet har ökat med 5,8 % för samma period. Då Grans har en liten personalgrupp så ger det stort utslag på sjukfrånvaron vid 1-2 st långtidssjuka. Antalet arbetade timmar för timanställda har ökat med 20% vilket beror på att vi har anlitat timanställda i den utsträckning de varit tillgängliga till de tjänster där vi har haft långtidsfrånvaro. Grans har en medelålder på 48,9 år. 51% av personalen är över 50 år och inom 5 år förmodas ca 9 personer gå i pension vilket är drygt 16% av personalstyrkan. Under 2026 är det 6 personer av personalen som är 65 år eller äldre. Under hösten 2025 har en personalenkät genomförts vilken generellt gav mycket positiva svar på arbetsmiljön. Personalenkäten har tidigare genomförts 2019 och 2023 och samtliga år gett övervägande positiva svar på trivsel, arbetsorganisation, ledarskap etc. Verksamhet Utbildning Elever på Grans som når examen inom 3 år har under perioden 2022-25 legat långt över rikssnittet med undantag av läsåret 2023. Dessa avgångselever började gymnasiet under ht-20 då pandemin gjorde att större delen av deras första läsår Ant elever, genomsnitt ht/vt 143 137 139 142 142 135 Nyckeltal/kostnadsgrupp 2020 2021 2022 2023 2024 2025 diff 24-25 diff 20-25 personalkostnad/elev 190 204 204 208 219 234 6,8% 22,7% löneökningar 20-25 motsvarar ca 21-22% ökning Fastighetskostnad/elev 61 61 57 57 57 60 4,9% -2,5% Material o tj/elev 42 42 47 50 55 55 0,8% 32,5% snitt 1,5%/år Kapitalkostnad/elev 6 8 7 6 8 9 15,3% 41,9% ökad investering IT kostnad/elev 6 5 6 7 8 5 -34,4% -8,6% leasing (köp) elevdatorer och licenser Tot kostnad/elev 306 318 322 328 346 363 4,8% 18,8% snitt 2%/år Intäkter/elev (exkl bidrag RN) 286 286 320 326 342 352 2,9% 23,1% självkostnad from 2022 2026-04-22 bedrevs som distansstudier. Troligtvis har distansstudier och de restriktioner som fanns då kring närvaro på plats vid sjukdomssymptom påverkat Grans elevgrupp mer då ca hälften av eleverna kom från andra kommuner. Vad som sticker ut extra positivt är 2025 då Grans med sitt enda yrkesprogram låg långt över rikssnittet men också över Piteå kommuns snitt, där både högskoleförberedande och yrkesprogram sammanvägs. Meritvärde/genomsnittlig betygspoäng under perioden 2024-25 låg över rikssnittet där både yrkesprogram och högskoleförberedande program sammanvägs och även i paritet med Piteå kommuns genomsnittliga betygsvärde där alla nationella program ingår. Bland de elever som ingår i statistiken så är det i medeltal, åren 2020-2024, 3,0 elever/läsår som börjat hos oss på introduktionsprogram (som obehöriga från grundskolan i antingen engelska eller matematik) men under sin tid hos oss gjort sig behöriga och övergått till nationella program och sedan tagit gymnasieexamen. 2026-04-22 På Grans så är alla lärare i gymnasiegemensamma ämnen legitimerade. På yrkeslärarsidan finns i dagsläget två lärare som inte har legitimation men det finns en plan att de i närtid ska genomgå fortbildning i yrkeslärarpedagogik för att kunna bli legitimerade. Lärartätheten har under perioden 2022-24 varit på en relativt jämn nivå. Grans har de senaste fem åren hittat en organisation som håller för det utbud av inriktningar som erbjudits men skulle kunna ta emot fler elever i varje årskurs och vissa inriktningar. Det skulle då bära de kostnader för den breda lärarbehörighet som krävs och på så sätt minska lärartätheten elev/lärare. Grans erbjuder ett yrkesprogram och också det introduktionsprogram som är kopplat till naturbruksprogrammet. Det genomsnittliga värdet för antal elev/lärare för riket i stort och Piteå kommun är högre än för Grans men det representerar å andra sidan alla yrkesprogram och även alla högskoleförberedande program där lärartätheten generellt är lägre, dvs undervisning kan organiseras i större grupper. 2026-04-22 Elevenkät VT -25 De senaste 2 åren har Grans genomfört en egen elevenkät. Enkäten har knappt 60 frågor och täcker allt från undervisning, lokaler, elevhälsa, internat, skolmat mm. Här nedan är ett litet utdrag från enkäten: Enkäten visar bl a att trivseln är hög och att eleverna tycker att dom utmanas i undervisningen. - Jag trivs bra på skolan - Jag utmanas i undervisningen 2026-04-22 Drygt 30% tycker att det brister i studiero under lektionerna men samtidigt tycker ca 95% att de själva inte är problemet. Eleverna tycker att de har utvecklat sitt källkritiska tänkande. Erasmus Genom Erasmusprojekt så har totalt 18 elever från Grans varit på olika elevmobiliteter (kurser och APL, deltagit i ”European Skills Competition in Animal Care” samt en gruppmobilitet). De länder som de varit i är Belgien, Nederländerna, Spanien, Italien, Island och Finland. 3 lärare har jobbskuggat, på Irland, i Spanien och Portugal och 2 har gjort ett förberedande besök på Island för att hitta APL platser och samarbetsskolor. Grupper av både Naturturismelever och djurelever från Nederländerna (samt deras lärare) har besökt skolan. Det har också anordnats en hästkurs med blandat deltagare från Belgien, Nederländerna och Grans. Grans har gått med i ett samarbetsprojekt inom Erasmus+ med syfte att förenkla deltagandet i Erasmusutbyten för elever med olika svårigheter. Övriga deltagande länder är Frankrike, Italien och Slovenien - Det är studiero på lektionerna - Jag bidrar till en bra studiemiljö (studiero, positivt klimat) - Jag har utvecklat mitt källkritiska tänkande - I undervisningen får vi öva på att diskutera frågor där man kan tänka olika. 2026-04-22 Lantbruk Mjölkintäkterna har ökat stadigt de senaste åren och även om produktionen, kg mjölk, minskat något senaste året så har det kompenserats med högre pris. Djurhälsan fortsätter att bli bättre. Sjukdomar på kalvarna eller korna i samband med kalvning är nu sällsynta. Grovfodret har bra kvalité vilket gör att Grans har en jämn avkastning och på så vis blir det inga ”dippar” i energiförsörjningen på korna. Det fina grovfodret ger också lågt celltal i mjölken och visar på att korna har god hälsa. Bra värden för celltal, protein och fett i mjölken ger ett bättre pristillägg. Klimatåtgärder har gjorts som också ger pristillägg på mjölken. Bl a att det är lösdrift i ladugården, att gödseltunnan körs med en viss spridningsteknik och att klimatberäkningar görs varje år. Grans fortsätter att jobba med avelsstrategi som innebär att korna semineras med könssorterade doser på de bästa korna och resten semineras med köttraser, det semineras ca 50% av varje sort. Alla köttraskorsningar säljs vidare som kalv till en gård i Skellefteåområdet. Den förbättrade djurhälsan innebär färre djur som nödslaktas och högre medelålder på korna vilket ger ett överflöd av djur som gör att fler dräktiga kvigor kan säljas. Det nya sinkostallet kommer också att ge en bättre djurhälsa. Kök och städ Under året har det varit mycket personalbortfall på framför allt städsidan. Det har resulterat i en väldigt ansträngd personalsituation där kvalitén på städningen inte har varit möjligt att upprätthålla fullt ut. From febr/mars -26 är nu alla tjänster tillsatta. Köket fortsätter att leverera en hög kvalité på maten. Drygt 90% av eleverna tycker att skolmaten är god och att miljön i matsalen är trivsam. Ca 90% äter skolmat minst 3 dgr/vecka (många elever åker hem vid lunch på fredag). 420 000 440 000 460 000 480 000 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 2021 2022 2023 2024 2025 Levererat kg mjölk Baspris tillägg ekomjölk Mjölkproduktion och pris Grans 2026-04-22 Försäljning elevmåltider (avser internatelever) har minskat då internatboendet har minskat kraftigt de senaste 2 åren, främst beroende på större andel elever från Piteå. Försäljning av luncher ligger på en relativt stabil nivå efter pandemin. De senaste åren har också konferensverksamheten gett en bra intäkt. Internat Andelen elever som bor på internatet har tidigare (2019-2023) legat mellan 65-75 st men har de senaste 2 åren minskat kraftigt till att det, vid ingången av ht -25, var knappt 40 boende. Främst beroende på betydligt fler elever från Piteå from Ht 24 och färre från andra kommuner. From HT 25 så erbjuder Grans endast helpension för internateleverna (likvärdigt många andra skolor med internatverksamhet). - Grans skolmat är god - Miljön i matsalen är trivsam 2026-04-22 De fasta kostnaderna för internatet, personal och lokalhyra, är lika stor oavsett hur många elever som bor på internatet. Nettokostnaden för internatet har då ökat kraftigt sen Ht 24 vilket måste finansieras med produktionsintäkter då internatkostnad inte ingår i elevdebiteringen. Av elevenkäten framgår att eleverna trivs bra på internatet och känner sig trygga där. Övrig verksamhet Grans erbjuder uthyrning av konferenslokaler och förtäring sen några år tillbaka vilket gett ett bra tillskott till finansiering av verksamheten. Jag känner mig trygg på internatet och får det stöd jag behöver av personalen på kvällstid - Jag trivs bra på internatet 2026-04-22 Under året har det också anordnats andra evenemang som gett intäkter till verksamheten, drygt 100 tkr, som Grandag och Koutsläpp (det senare anordnas tillsammans med Norrmejerier). Under 2025 kunde också Granparken öppnas igen då kommunen tillsatt budgetmedel för upprustning och personal under sommaren. Parken var mycket välbesökt och uppskattad. Grans har också bl a haft 2 öppet hus dagar/kvällar, anordnat SYV-träff, tagit emot åk 8 besök och erbjudit det vi kallar för ”utökade studiebesök”. Dvs vi tar emot intresserade elever, främst åk 9, på studiebesök till vår skola där vi också erbjuder övernattning för elev och vårdnadshavare om de kommer långväga ifrån. Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering §75 26BUN6 … 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Sammanställning av inkomna och avslutade anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Perioden: 26-05-20 till 26-06-15 Anmälningar Skola: Diarienummer: Solander 7-9 PRN 20266-5975 Christina F-6 PRN 20266-5916 Rosvik PRN 20266-5763 PRN 20266-5762 Strömbacka Munin PRN 20265-5739 Böle PRN 20265-5543 PRN 20265-5542 Klubbgärdsskolan PRN 20265-5539 PRN 20265-5538 Avslut Skola: Diarienummer: Böle PRN 20266-5820 PRN 20266-5817 PRN 20266-5811 Jävre PRN 20266-5920 Sjulsmark PRN 20266-5885 Solander 4-6 PRN 20266-5869 PRN 20265-5746 PRN 20265-5544 Solander 7-9 PRN 20265-5535 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Strömbacka Munin PRN 20265-5738 Anmälan om skolfrånvaro

§76 26BUN8 … 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Sammanställning av skolfrånvaro Perioden: 26-05-20 till 26-06-15 Anmälningar Skola: Diarienummer: Backeskolan PRN 20265-5744 PRN 20265-5658 Backgårds PRN 20265-5694 Bergsviken PRN 20266-5933 PRN 20266-5932 PRN 20266-5930 PRN 20266-5929 PRN 20266-5928 PRN 20266-5927 PRN 20266-5926 PRN 20266-5925 PRN 20266-5923 PRN 20266-5922 PRN 20266-5921 PRN 20266-5919 PRN 20266-5918 PRN 20266-5882 PRN 20266-5881 PRN 20266-5880 PRN 20266-5879 PRN 20266-5878 PRN 20266-5877 PRN 20266-5824 PRN 20266-5823 PRN 20266-5822 PRN 20266-5816 PRN 20266-5815 PRN 20266-5814 PRN 20265-5599 PRN 20265-5598 PRN 20265-5597 Björklunda PRN 20265-5652 PRN 20265-5647 PRN 20265-5646 PRN 20265-5645 PRN 20265-5643 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se PRN 20265-5641 PRN 20265-5640 PRN 20265-5639 PRN 20265-5638 PRN 20265-5637 PRN 20265-5636 PRN 20265-5634 Böle PRN 20265-5656 PRN 20265-5655 PRN 20265-5654 PRN 20265-5653 Christina anpassad PRN 20266-5971 PRN 20266-5965 PRN 20266-5942 PRN 20266-5936 PRN 20266-5915 PRN 20266-5871 PRN 20266-5870 PRN 20266-5834 PRN 20266-5833 PRN 20266-5765 PRN 20266-5764 Christina F-6 PRN 20266-5958 PRN 20266-5956 PRN 20266-5955 PRN 20266-5954 PRN 20266-5953 PRN 20266-5952 PRN 20266-5951 PRN 20266-5950 PRN 20266-5949 PRN 20266-5948 PRN 20266-5947 PRN 20266-5946 PRN 20266-5945 PRN 20266-5944 PRN 20266-5943 PRN 20266-5941 PRN 20266-5940 PRN 20266-5939 PRN 20266-5937 Hortlax PRN 20266-5807 PRN 20266-5806 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se PRN 20266-5805 PRN 20266-5801 PRN 20266-5800 PRN 20266-5799 PRN 20266-5798 PRN 20266-5797 PRN 20266-5796 PRN 20266-5795 PRN 20266-5794 PRN 20266-5793 PRN 20266-5792 PRN 20266-5791 PRN 20266-5790 PRN 20266-5789 PRN 20266-5788 PRN 20266-5787 PRN 20266-5786 PRN 20266-5785 PRN 20266-5784 PRN 20266-5783 PRN 20266-5782 PRN 20266-5781 PRN 20266-5780 PRN 20266-5779 PRN 20266-5778 PRN 20266-5777 PRN 20266-5776 PRN 20266-5775 PRN 20266-5774 PRN 20266-5773 PRN 20266-5772 PRN 20266-5771 PRN 20266-5770 PRN 20266-5769 PRN 20266-5768 PRN 20266-5767 PRN 20266-5766 Jävre PRN 20266-5974 PRN 20266-5973 PRN 20266-5972 PRN 20266-5924 PRN 20266-5917 PRN 20266-5883 PRN 20266-5873 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Kullen PRN 20265-5632 PRN 20265-5631 PRN 20265-5630 PRN 20265-5629 PRN 20265-5628 PRN 20265-5627 Långskata PRN 20265-5685 PRN 20265-5684 PRN 20265-5683 PRN 20265-5682 Pitholm 4-6 PRN 20265-5672 PRN 20265-5671 PRN 20265-5670 PRN 20265-5668 PRN 20265-5667 PRN 20265-5665 Pitholm 7-9 PRN 20265-5651 PRN 20265-5650 PRN 20265-5649 PRN 20265-5648 PRN 20265-5644 PRN 20265-5642 Porsnäs 7-9 PRN 20266-5858 PRN 20266-5857 PRN 20266-5856 PRN 20266-5853 PRN 20266-5852 PRN 20266-5843 PRN 20266-5825 PRN 20265-5751 PRN 20265-5749 PRN 20265-5728 PRN 20265-5727 PRN 20265-5725 PRN 20265-5724 PRN 20265-5723 PRN 20265-5722 PRN 20265-5721 PRN 20265-5718 PRN 20265-5717 PRN 20265-5716 PRN 20265-5715 PRN 20265-5714 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se PRN 20265-5713 PRN 20265-5712 PRN 20265-5711 PRN 20265-5710 PRN 20265-5709 PRN 20265-5707 PRN 20265-5706 PRN 20265-5702 PRN 20265-5701 PRN 20265-5700 PRN 20265-5699 Rosvik PRN 20265-5693 Sjulnäs PRN 20265-5595 PRN 20265-5594 PRN 20265-5593 PRN 20265-5592 PRN 20265-5591 PRN 20265-5590 PRN 20265-5589 PRN 20265-5588 PRN 20265-5587 PRN 20265-5586 PRN 20265-5585 PRN 20265-5584 PRN 20265-5583 PRN 20265-5582 PRN 20265-5581 PRN 20265-5580 PRN 20265-5579 PRN 20265-5578 PRN 20265-5576 PRN 20265-5575 PRN 20265-5574 PRN 20265-5573 PRN 20265-5572 PRN 20265-5571 PRN 20265-5570 PRN 20265-5569 PRN 20265-5568 PRN 20265-5567 PRN 20265-5566 PRN 20265-5564 PRN 20265-5562 PRN 20265-5561 PRN 20265-5560 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se PRN 20265-5559 PRN 20265-5558 PRN 20265-5557 PRN 20265-5556 PRN 20265-5555 PRN 20265-5554 PRN 20265-5553 PRN 20265-5552 PRN 20265-5550 PRN 20265-5549 PRN 20265-5548 PRN 20265-5547 Solander 4-6 PRN 20266-5874 PRN 20266-5860 PRN 20266-5855 PRN 20266-5854 PRN 20266-5851 PRN 20266-5850 PRN 20266-5849 PRN 20266-5848 PRN 20266-5847 PRN 20266-5846 PRN 20266-5845 PRN 20266-5844 PRN 20266-5842 PRN 20266-5841 PRN 20266-5840 PRN 20266-5839 PRN 20266-5838 PRN 20266-5837 PRN 20266-5836 PRN 20266-5835 Solander 7-9 PRN 20266-5868 PRN 20266-5867 PRN 20266-5866 PRN 20266-5865 PRN 20266-5864 PRN 20266-5863 PRN 20266-5862 PRN 20266-5861 PRN 20266-5859 Strömnäs PRN 20266-5812 PRN 20265-5731 PRN 20265-5730 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se PRN 20265-5729 PRN 20265-5720 PRN 20265-5719 PRN 20265-5708 PRN 20265-5705 PRN 20265-5704 PRN 20265-5703 PRN 20265-5698 PRN 20265-5697 PRN 20265-5696 PRN 20265-5695 PRN 20265-5675 PRN 20265-5673 PRN 20265-5669 PRN 20265-5663 PRN 20265-5660 PRN 20265-5659 Svensby PRN 20265-5626 PRN 20265-5625 PRN 20265-5624 PRN 20265-5623 PRN 20265-5622 PRN 20265-5621 PRN 20265-5620 PRN 20265-5619 PRN 20265-5618 PRN 20265-5617 PRN 20265-5615 PRN 20265-5614 PRN 20265-5613 PRN 20265-5612 PRN 20265-5611 PRN 20265-5610 PRN 20265-5609 PRN 20265-5608 PRN 20265-5607 PRN 20265-5606 PRN 20265-5605 PRN 20265-5604 PRN 20265-5603 PRN 20265-5602 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Avslut Skola: Diarienummer: Hortlax PRN 20266-5810 PRN 20266-5809 PRN 20266-5808 PRN 20266-5804 PRN 20266-5803 PRN 20265-5679 Porsnäs 4-6 PRN 20266-5904 PRN 20266-5903 PRN 20266-5902 PRN 20266-5901 PRN 20266-5900 PRN 20266-5899 PRN 20266-5898 PRN 20266-5897 PRN 20266-5896 PRN 20266-5895 PRN 20266-5894 PRN 20266-5893 PRN 20266-5892 PRN 20266-5891 PRN 20266-5890 PRN 20266-5889 PRN 20266-5888 PRN 20266-5887 PRN 20266-5886 Sjulnäs PRN 20265-5577 PRN 20265-5565 PRN 20265-5563 PRN 20265-5551 Sjulsmark PRN 20266-5911 PRN 20266-5910 2024-xx-xx Dr.nr Postadress: Box 730, 941 28 Piteå Besöksadress: Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se PRN 20266-5909 PRN 20266-5908 PRN 20266-5907 PRN 20266-5906 PRN 20266-5905 Rapport från kontaktpolitiker §79 26BUN5 … Ordförande och Förvaltningschef informerar §80 26BUN4 …