Kommunfullmäktige — 15 september 2026

§ 44 Avyttring av Österbo till ny ägare Diarienr 26FSN42 Beslut Fastighets- och servicenämnden föreslår att Kommunfullmäktiga beslutar att anta anbud från Pitebo AB, organisationsnummer 556452-0038, rörande förvärv av fastigheten Vargen 30, fd Österbos vård- och omsorgsboende, Storgatan 10 A-D, för en summa på 38 600 tkr. Leif Edström (S) anmäler jäv och deltar inte i diskussioner och beslut. Ärendebeskrivning Byggnaden uppfördes 1978 och har inrymt särskilt boende för äldre i två byggnadsdelar med 3 respektive 4 våningar. Byggnadens totala yta är 7 325 m² NTA(t), antal lägenheter är 56 stycken. Skicket på byggnaden är övervägande gott. Med anledning av att Socialtjänsten genomförde verksamhetsförändringar som innebar att lokalen sas upp från och med 2025-12-31 beslutade Fastighets- och servicenämnden 2025-09-08, §51 att fastigheten skulle avyttras via mäklare. Fastigheten är detaljplanelagd, befintlig plan säger att fastigheten får nyttjas för allmänt ändamål. Inför en avyttring av fastigheten har förvaltningen ansökt och erhållit positivt planbesked för verksamhet kontor, boende, centrumändamål. Eventuell förändring av nuvarande detaljplan åligger köparen. Drift-, skötsel- och mediakostnader för fastigheten uppgick för åren 2022 – 2024 i snitt till 1 500 tkr, när verksamhet bedrevs fullt ut. Taxeringsvärde saknas, taxerad som specialfastighet. Page 1 of 2 Protokollsutdrag Fastighets- och servicenämnden Datum 2026-06-09 Upprättat värdeutlåtande för fastigheten visar ett marknadsvärde på 25 000 tkr, bokfört värde per 2026-06-30 är 28 100 tkr. Budgivning via mäklare är genomförd, fyra anbudsgivare lade bud. Högsta budgivare är Pitebo AB med ett bud på 38 600 tkr. Fastighets- och serviceförvaltningen föreslår att Fastighets- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktiga besluta att anta anbud från Pitebo AB, organisationsnummer 556452-0038, rörande förvärv av fastigheten Vargen 30, fd Österbos vård- och omsorgsboende, Storgatan 10 A-D, för en summa på 38 600 tkr. Förslag Daniel Bergman (M): Yrkar bifall till förslag. Paragrafen är justerad Page 2 of 2 Riktlinjer för uppsiktsplikt

§164 26KS269 … Näringslivsprogram Dokumentnamn Dokumenttyp Senast antagen Beslutsinstans Näringslivsprogram Program 2026-09-15 §164 Kommunfullmäktige Administrationsansvarig Version Diarienummer Giltig till Kommunledningsförvaltningen 1 26KS269 Tillsvidare Dokumentinformation Näringslivsprogram Dokumentet gäller för Alla nämnder 1. INLEDNING Näringslivsprogrammet 2026–2030 är en överenskommelse om gemensam riktning för näringslivsutveckling mellan Piteå kommun, näringslivet och andra relevanta aktörer. Programmet uttrycker en gemensam vilja att stärka företagsklimatet, utveckla det befintliga näringslivet, skapa goda förutsättningar för etableringar samt bidra till Piteås långsiktiga attraktivitet och konkurrenskraft. Ett starkt och dynamiskt näringsliv är en viktig del av Piteås utveckling. Företag skapar arbetstillfällen, investeringar, skatteintäkter och innovation, men bidrar också till platsens attraktivitet, framtidstro och möjligheter för människor att bo, leva och verka i kommunen. Näringslivsutveckling är därför inte en avgränsad fråga för en enskild verksamhet, utan en del av det bredare arbetet för att göra Piteå till Sveriges bästa plats att bo på. Programmet är samtidigt Piteå kommuns tematiska fördjupningsprogram för näringslivsutveckling. Det utgår från Vision 2050 och utvecklingsprogrammet för Vision 2050 och konkretiserar strategin Enkelt att vara företagare, med fokus på ett stärkt företagsklimat, god dialog med näringslivet och bättre förutsättningar för företag att etablera sig, växa och utvecklas i Piteå. I linje med utvecklingsprogrammet har näringslivsprogrammet ett särskilt fokus på att bredda näringslivsbasen och skapa fler möjligheter för tillväxt. Programmet pekar ut prioriterade tillväxtområden och strategiska möjliggörare som ska vara vägledande för kommunkoncernens arbete med näringslivsutveckling under perioden 2026– 2030. Programmet ska också vara vägledande när det gäller kommande prioriteringar inom ramen för den Tillväxtpolitiska reserven. Programmet ska kompletteras med en översiktlig aktivitetsplan som innefattar aktuell omvärldsanalys. Aktivitetsplanen ska uppdateras årligen. 1.1 Omvärldsanalys Den gröna samhällsomställningen är i dag en av de starkaste drivkrafterna bakom förändrade förutsättningar för näringslivsutveckling i Sverige och Europa. Omställningen handlar inte enbart om klimatmål i snäv mening, utan om en bredare förändring av ekonomi, energisystem, industri och resursanvändning. På EU-nivå har detta successivt fått formen av en industri- och konkurrenskraftspolitik där avkarbonisering, stärkt produktionskapacitet och ökad kontroll över strategiska värdekedjor ses som ömsesidigt förstärkande mål. Samtidigt formas utvecklingen av en mer orolig och fragmenterad omvärld. Geopolitiska spänningar, störningar i globala leveranskedjor, högre energipriser och ökad strategisk konkurrens har förändrat synen på hur beroenden ska hanteras. Fokus har därför i allt högre grad förskjutits från enbart effektivitet och global handel till frågor om robusthet, strategisk kapacitet och försörjningstrygghet. Säker och hållbar tillgång till energi, råvaror och kritiska insatsvaror har blivit en allt viktigare fråga för såväl industri och digitalisering som för energiomställning och försvar. I denna utveckling blir hållbarhet, cirkularitet och resiliens tre centrala perspektiv. Hållbarhet handlar inte längre bara om minskad miljö- och klimatpåverkan, utan också om långsiktigt konkurrenskraftiga produktionssystem. Cirkularitet kan stärka tillgången till sekundära råvaror och minska sårbarheten i försörjningskedjorna. Resiliens handlar samtidigt om förmågan att hantera störningar, säkra tillgång till energi och insatsvaror och ställa om i hög takt. Sid 2 Utvecklingen sammanfaller med en tydlig demografisk förändring. Lägre födelsetal, en åldrande befolkning och en svagare befolkningstillväxt innebär att konkurrensen om arbetskraft väntas öka i stora delar av landet. I Norrbotten förstärks detta ytterligare av det stora arbetskraftsbehov som följer av industriinvesteringar. För Piteå innebär detta att kompetensförsörjning blir en allt mer kritisk fråga. Förmågan att attrahera, behålla och utveckla människor i arbetsför ålder blir avgörande, både för näringslivets utveckling och för kommunens långsiktiga attraktivitet. Parallellt pågår en snabb teknikutveckling där digitalisering, automation och artificiell intelligens förändrar villkoren för företagande, produktion och tjänsteutveckling. Utvecklingen innebär att vissa arbetsuppgifter rationaliseras och att delar av arbetsmarknaden omformas, samtidigt som nya affärsmöjligheter, kompetensbehov och yrkesroller växer fram. För Piteå är detta en viktig del av omställningen. Teknikutvecklingen kan bidra till ökad produktivitet, stärkt konkurrenskraft och högre förädlingsvärde, men också fungera som en viktig möjliggörare för att hantera framtida brist på arbetskraft. Mot denna bakgrund förändras förutsättningarna för norra Sverige i grunden. Den globala klimatomställningen, elektrifieringen och efterfrågan på fossilfri produktion ger upphov till stora investeringar i regionen. Utvecklingen berör inte bara de kommuner där de största investeringarna sker, utan får också effekter i angränsande kommuner genom ökad efterfrågan på kompetens, bostäder, transporter, logistik, service, underleverantörer och andra samhällsfunktioner. För Norrbotten handlar det därför inte enbart om industrietableringar, utan om en bred samhällsomvandling. Norra Sveriges betydelse förstärks av kombinationen av naturresurser, energitillgångar, mark, industriell kompetens och geografiskt läge. Regionen har god tillgång till fossilfri el och stor betydelse för Sveriges och Europas råvaruförsörjning. EU:s ökade fokus på kritiska råvaror har också gjort norra Sverige särskilt relevant, inte minst genom fyndigheter och planerade värdekedjor kopplade till järnmalm, fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Regionen framstår därmed i ökande grad som strategiskt viktig, inte bara i ett svenskt utan också i ett europeiskt perspektiv. Till detta kommer det förändrade säkerhetsläget. Sveriges medlemskap i Nato, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den ökade betoningen på totalförsvar, försörjningsberedskap och robust infrastruktur har skärpt fokus på samhällets motståndskraft. Detta skapar nya behov kopplade till energi, logistik, säkerhet, transportkapacitet och försörjningsförmåga, men också nya möjligheter för företag och andra aktörer att bidra med varor, tjänster och lösningar. För Piteå innebär utvecklingen att kommunen behöver förstå sin framtida roll i relation till den större omställningen i norra Sverige och den framväxande regionala ekonomin. Det handlar både om att ta tillvara möjligheter kopplade till industriell omställning, energi, logistik och nya värdekedjor, och om att stärka de kvaliteter som gör att människor och företag väljer att etablera sig, växa och stanna kvar i Piteå. Sid 3 Mot denna bakgrund blir vissa aspekter särskilt viktiga för Piteås utveckling: förmågan att attrahera och behålla kompetens, att använda digitalisering och ny teknik för ökad konkurrenskraft, att stärka forskning, innovation och samverkan, att utveckla attraktiva miljöer för företagande och att positionera Piteå som en attraktiv plats för boende, investeringar och besök. Det är också i detta sammanhang som programmets strategiska möjliggörare ska förstås. Samtidigt behöver Piteå bygga vidare på de områden där det redan finns tydliga styrkor, kompetenser och utvecklingsmöjligheter. Därför lyfter programmet fram ett antal prioriterade tillväxtområden där kommunen, tillsammans med näringslivet och andra aktörer, behöver arbeta mer samlat och långsiktigt för att stärka konkurrenskraft, värdeskapande och hållbar tillväxt. Sid 4 2 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TILLVÄXT Förutsättningarna för ett starkt, hållbart och växande näringsliv bottnar i tillgång till kompetens, mark och lokaler, väl fungerande infrastruktur samt attraktiva boendemiljöer med närhet till service. Nedan beskrivs dessa grundförutsättningar kortfattat. 2.1 Fler Pitebor i arbetsför ålder Utmaningen är tydlig. Vi är lika många Pitebor idag som år 2021, 42 300 invånare. En liten minskning har också skett mellan 2024 och 2025. Vår genomsnittsålder ökar för varje år och barnafödandet går ner, vilket är alarmerande för både näringslivet och kommunen. Att attrahera och behålla människor i arbetsför ålder är därför en avgörande fråga för Piteås långsiktiga utveckling. Det gäller såväl för utvecklingen i näringslivet som för kommunens möjligheter att tillgodose invånarna med god service. Detta är därför en gemensam och högt prioriterad fråga för Piteå kommun och för Piteås företagare. Piteå kommun ska på ett strukturerat, långsiktigt och förtroendefullt sätt samarbeta med näringslivet när det gäller att få fler människor i arbetsför ålder att bosätta sig här. Ett särskilt fokus ska läggas på att få unga kvinnor att vilja flytta hit och trivas här. 2.2 Infrastruktur En väl fungerande och utvecklad infrastruktur är en grundförutsättning för tillväxt. För Piteås utveckling handlar detta både om transportinfrastruktur, digital infrastruktur och energiförsörjning. Att stärka såväl den transporttekniska som den digitala infrastrukturen är därför viktigt. En god trafikplanering är också central. När det gäller elektrisk infrastruktur går utvecklingen mot att allt fler företag efterfrågar allt högre anslutningseffekter kopplat till industrietableringar. Det största infrastrukturella projekt som genomförts i Norr- och Västerbotten i modern tid är som bekant Norrbotniabanan (NBB). Planeringsarbetet för NBB pågår och kommer att intensifieras. Även om Trafikverket är huvudman för projektet kommer det att krävas en kommunintern samordning, men också en god och löpande dialog med näringslivet, boende och andra berörda aktörer. Satsningen innebär många utmaningar, men också stora möjligheter att skapa långsiktig utveckling av Piteå som ort, vilka behöver tas till vara. 2.3 Mark och lokaler Tillgången till mark och ändamålsenliga lokaler är en viktig förutsättning för tillväxt. Piteå behöver både verksamhetsmark och kommersiella lokaler som kan möta olika företags behov, i olika skeden och för olika typer av verksamheter. Arbetet med mark- och lokalfrågor behöver omfatta både ett långsiktigt och ett löpande perspektiv. Det långsiktiga perspektivet handlar om att planera, utveckla och tillgängliggöra verksamhetsmark och lokaler utifrån näringslivets samlade behov och kommunens framtida utveckling. Det handlar om att ha beredskap, framförhållning och förmåga att successivt skapa rätt förutsättningar för företagsetableringar, expansion och omvandling. Sid 5 Samtidigt behöver kommunen kunna hantera inkommande mark- och lokalärenden på ett effektivt, samordnat och lösningsorienterat sätt. För företag som vill etablera sig, växa eller förändra sin verksamhet är det viktigt att kommunen upplevs som tillgänglig, möjliggörande och internt samordnad. Det gäller både i kontakten med enskilda företag och i samordningen mellan berörda funktioner inom kommunkoncernen. 2.4 Kompetensförsörjning och kompetensattraktion En förutsättning för företagens tillväxt är möjligheten att rekrytera rätt kompetenser och få personalen att stanna och utvecklas. Norrbotten är det enda länet i landet där företagen anger just kompetensbrist som det största hindret för tillväxt. Kompetensbristen är stor också inom många delar av offentlig sektor. Sambanden mellan inflyttning, kompetensförsörjning och företagsutveckling är mycket starka. Utmaningen handlar inte enbart om utbildningssystemets utformning eller enskilda utbildningar, utan i hög grad om att arbetskraftsunderlaget i arbetsför ålder är för litet i relation till behoven, såväl inom näringslivet som inom offentlig sektor. Piteå har idag generellt mycket god kvalitet inom såväl grund- som gymnasieskolan, vilket utgör en viktig stöttepelare för all utveckling. Löpande nationella undersökningar vittnar om detta. Vidare bedriver vuxenutbildningen omfattande utbildningsinsatser, ofta med goda möjligheter att skräddarsy utbildningar för att tillgodose näringslivets behov. Vuxenutbildningen har idag ungefär lika många studerande som Strömbackaskolan. Utbildningarna vid Framnäs folkhögskola och Grans naturbruksgymnasium bidrar till att bredda utbildningsutbudet. Fortsatt goda möjligheter till studier på plats i Piteå är också viktigt i syfte att attrahera nya människor att välja Piteå som bostadsort. När framtida utbildningsinsatser planeras kan de i detta program utpekade tillväxtområdena tjäna som vägledning vad gäller innehåll och riktning. Piteå Kommun kommer vidare att intensifiera arbetet med kompetensattraktion framgent. Detta arbete kommer att bedrivas på bred front och involvera många aktörer, såväl inom Piteå Kommuns organisation som inom näringslivet. 2.5 Bostäder och service Ett väl fungerande bostadsutbud är en grundförutsättning för utveckling, dels för kommunen i stort, men också för att våra företag ska kunna rekrytera och behålla sina medarbetare. För att möta behovet behöver kommunen säkerställa ett varierat och attraktivt bostadsbestånd som möjliggör inflyttning, rörlighet och livslångt boende. Kommunen ska därför verka för ett bostadsutbud som matchar behovet av attraktiva bostäder för medborgare och anställda. En god tillgång till bostäder ska stimulera etableringar, tillväxt och rekrytering. Bostadsbyggandet ska vara hållbart och bidra till attraktiva livsmiljöer i hela kommunen. Piteå kommun ska verka för god och ändamålsenlig service i såväl stad som landsbygd, som en del av kommunens samlade attraktivitet för invånare och företag. Sid 6 3 STRATEGISKA MÖJLIGGÖRARE Förutsättningarna för ett starkt och växande näringsliv formas inte enbart av grundläggande faktorer som kompetens, mark, lokaler och infrastruktur. Därutöver finns ett antal strategiska möjliggörare som kan stärka Piteås långsiktiga utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Det handlar om faktorer, miljöer och utvecklingsspår som skapar bättre förutsättningar för företag att växa, främjar innovation och omställning samt bidrar till att nya affärsmöjligheter växer fram. 3.1 Digitalisering, automation och AI Digitalisering, automation och AI är centrala möjliggörare för framtida konkurrenskraft. De skapar förutsättningar för ökad produktivitet, effektivare resursanvändning, nya affärsmodeller och bättre förmåga att hantera kompetensbrist. För Piteå är detta inte en helt ny utveckling. Inom delar av det lokala näringslivet, inte minst inom industrin, har digitalisering och automation under lång tid bidragit till att stärka företagens konkurrenskraft och utvecklingsförmåga. Utvecklingen bör därför inte enbart förstås som ett hot mot arbetstillfällen, utan också som ett sätt att öka förädlingsvärdet, stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och skapa nya affärsmöjligheter, även för underleverantörer och andra verksamheter i det lokala näringslivet. 3.2 Försvar, beredskap och robusta försörjningssystem Försvar, beredskap och robusta försörjningssystem är strategiskt viktiga möjliggörare i en tid präglad av ökad osäkerhet, växande försvarsbehov och större krav på samhällelig motståndskraft. För norra Sverige, och Norrbotten i synnerhet, förstärks detta av Försvarsmaktens starka närvaro och expansion samt av Sveriges medlemskap i Nato. Det skapar nya behov kopplade till bland annat energi, logistik, infrastruktur, säkerhet och försörjningsförmåga, men också nya möjligheter för företag och andra aktörer att bidra med varor, tjänster och lösningar. För Piteå bör utvecklingen därför inte enbart förstås ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv, utan också som en möjlighet att stärka det lokala näringslivets långsiktiga konkurrenskraft och skapa nya affärsmöjligheter. 3.3 Industriell omställning och nya värdekedjor Industriell omställning och nya värdekedjor är strategiskt viktiga möjliggörare i en tid då norra Sverige får en allt starkare roll i den gröna samhällsomställningen. Utvecklingen handlar både om nya värdekedjor som växer fram och om hur befintliga industriella system utvecklas, fördjupas och kopplas samman på nya sätt. I Norrbotten märks detta bland annat genom satsningar kopplade till fossilfri järn- och stålproduktion, gruvnäring, mineralförädling, vidareförädling av grön el och ny tillverkningsindustri. Detta skapar nya möjligheter för Piteås näringsliv att ta plats i flera delar av dessa värde- och leverantörskedjor, inte minst inom logistik och andra industrinära tjänster. 3.4 Jämställd arbetsmarknad och breddat näringsliv En jämställd arbetsmarknad och ett breddat näringsliv är strategiskt viktiga möjliggörare för Piteås långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetens påverkas av hur väl arbetsmarknaden erbjuder möjligheter för både kvinnor och män, i olika skeden av livet och inom olika delar av näringslivet. I ett läge där Sid 7 kompetensförsörjning är en av Piteås största utvecklingsfrågor, och där kommunen särskilt behöver attrahera och behålla unga kvinnor, blir detta särskilt viktigt. För Piteå handlar det om att skapa en mer diversifierad arbetsmarknad och ett näringsliv där fler ser möjligheter att arbeta, driva företag och utvecklas. Ett bredare näringsliv med fler typer av företag, yrken och karriärvägar kan bidra till ökad attraktivitet, bättre kompetensförsörjning och ett mer robust näringsliv över tid. 3.5 Forskning och innovation Forskning och innovation är strategiskt viktiga möjliggörare för långsiktig konkurrenskraft och utveckling. De bidrar till att stärka företagens förmåga att förnya produkter, tjänster och arbetssätt samt att möta nya behov i en föränderlig omvärld. I Piteå finns flera kunskapsnoder och miljöer som är viktiga i detta sammanhang, inte minst genom RISE, Luleå tekniska universitet och det innovationsarbete som bedrivs inom näringsliv och offentlig sektor. För Piteå handlar detta också om att bygga vidare på de kunskapsmiljöer och kompetenser som redan finns, och att i högre grad omsätta dem i utveckling för näringslivet och samhället i stort. Genom att stärka samverkan mellan forskning, innovation, företag och offentlig verksamhet kan Piteå skapa bättre förutsättningar för ökat värdeskapande, nya affärsmöjligheter och långsiktig utveckling. 3.6 Attraktiva utvecklingsmiljöer Attraktiva utvecklingsmiljöer är strategiskt viktiga möjliggörare för ett växande och konkurrenskraftigt näringsliv. De skapar förutsättningar för företag att etablera sig, växa, samverka och utveckla nya verksamheter. För Piteå handlar detta både om att vidareutveckla befintliga miljöer, såsom Haraholmen, Acusticumområdet och Kompositbyn i Öjebyn, och om att planera för nya miljöer utifrån framtida behov och olika verksamheters förutsättningar. Attraktiva utvecklingsmiljöer omfattar inte bara mark och lokaler, utan också tillgång till rätt infrastruktur, energi, logistik, kompetens och andra funktioner som är avgörande för företagens långsiktiga utveckling. 3.7 Norrbotniabanan Norrbotniabanan är en strategisk möjliggörare för Piteås långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Den kan stärka tillgängligheten, förbättra kopplingarna till den större arbetsmarknadsregionen och skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, godsflöden och företagsetableringar. Samtidigt påverkar satsningen hur mark och bebyggelse kan användas och ställer därmed nya krav på kommunens planering och på samspelet mellan infrastruktur, näringslivsutveckling och ortsutveckling. För Piteå blir det viktigt att aktivt ta tillvara de möjligheter som följer av denna förändring. 3.8 Positionering och platsattraktivitet Positionering och platsattraktivitet är strategiskt viktiga möjliggörare för Piteås långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. De stärker förutsättningarna att attrahera nya invånare, företag, investeringar och besökare, samtidigt som de bidrar till att tydliggöra Piteås roll i norra Sveriges största arbetsmarknadsregion. För Piteå handlar detta om att kraftfullt och samlat lyfta ortens styrkor som bostadsort, besöksmål och etableringsort, men också om att synliggöra de Sid 8 möjligheter som följer av kommunens läge i en större regional helhet. Arbetet behöver bedrivas långsiktigt och i nära samverkan mellan kommunen, näringslivet och andra relevanta aktörer. 4 PRIORITERADE TILLVÄXTOMRÅDEN De utpekade tillväxtområdena utgår från branscher och sektorer där Piteås näringsliv redan har tydliga styrkor och särskilda konkurrensfördelar i ett regionalt, nationellt eller internationellt perspektiv. Inriktningen är att bygga vidare på och utveckla det som redan finns, så att befintliga styrkor, företag och miljöer kan bidra till ökat värdeskapande, stärkt konkurrenskraft och långsiktig tillväxt. Arbetet inom respektive tillväxtområde ska bedrivas långsiktigt och bygga på samverkan mellan relevanta aktörer inom området och dess värdekedjor. Förutsättningarna ser samtidigt olika ut mellan områdena. I vissa fall finns redan en stark organisering och etablerade utvecklingsfunktioner, medan det i andra fall finns behov av ett mer aktivt kommunalt engagemang. Kommunens roll kan därför variera mellan olika områden, exempelvis i frågor som rör utvecklingsmiljöer, kompetensförsörjning, profilering och samverkan. Ett arbete ska därför initieras för att tillsammans med berörda aktörer utveckla formerna för hur arbetet inom respektive tillväxtområde ska organiseras och bedrivas. 4.1 Skogliga näringar De skogliga näringarna omfattar verksamheter som bygger på skogens resurser och värdekedjor. Det handlar om skogsbruk, sågverk, massa- och träindustri samt vidareförädling av skogliga råvaror och närliggande verksamheter inom exempelvis energi, logistik, teknik och innovation. Piteå har en lång och stark tradition inom de skogliga näringarna. Skogen och skogsindustrin utgör en viktig bas i det lokala näringslivet och här finns både stark industriell kompetens, strategisk hamnverksamhet och företag i flera delar av den skogliga värdekedjan. Skogsnäringen är inte bara en ekonomisk motor utan också en nyckelresurs i den gröna omställningen. I Piteå finns därför goda förutsättningar att bygga vidare på befintliga styrkor och samtidigt bidra till utvecklingen av nya produkter, processer och affärsmöjligheter kopplade till skogens råvaror. Viktigt framåt är att stärka konkurrenskraften i befintliga verksamheter och samtidigt ta tillvara de möjligheter som följer av ökad efterfrågan på hållbara material, fossilfria lösningar och vidareförädling inom den växande bioekonomin. För Piteå handlar det om att bygga vidare på den kompetens och de miljöer som redan finns, och att stärka samverkan mellan företag, forskning, utbildning och offentliga aktörer. 4.2 Besöksnäring och handel Besöksnäring och handel omfattar verksamheter som skapar upplevelser, service och kommersiellt utbud för både invånare och besökare. Det handlar bland annat om hotell, restauranger, evenemang, besöksmål, handel, butiker och andra verksamheter som bidrar till ett levande och attraktivt Piteå. Sid 9 Piteå har starka förutsättningar inom besöksnäring och handel. Besöksnäringen är redan idag betydande och Piteå Havsbad är en viktig motor, samtidigt som mindre aktörer inom besöksnäringen bidrar till bredd, utveckling och attraktionskraft i hela kommunen. Handel och besöksnäring har också stor betydelse för stadskärnan, för landsbygdens utveckling och för bilden av Piteå som plats att bo, leva och besöka. Samtidigt finns utmaningar, inte minst kopplat till konkurrens från e-handel och handel i andra kommuner, behovet av ett fortsatt attraktivt utbud och tillgången till rätt kompetens, exempelvis flerspråkig personal inom delar av besöksnäringen. Viktigt framåt är att stärka Piteå som en attraktiv året-runt-destination och att utveckla samspelet mellan besöksnäring, handel, evenemang, platsattraktivitet och den lokala livsmiljön. För Piteå handlar det om att bygga vidare på befintliga styrkor, stärka förutsättningarna för fler växande företag och bidra till ett attraktivt utbud för både invånare och besökare. En levande stadskärna, starka besöksanledningar och god samverkan mellan offentliga och privata aktörer blir centrala delar i det arbetet 4.3 Kulturella och kreativa branscher De kulturella och kreativa branscherna omfattar verksamheter som bygger på kulturella värden, konstnärliga uttryck och kreativa processer. Det handlar bland annat om musik, dans, film, dataspel, media, form, design, litteratur, scenkonst och andra verksamheter där kreativ kompetens, idéutveckling och innehållsskapande är centrala delar av verksamheten. Piteå har starka tillgångar inom de kulturella och kreativa branscherna. Området har en tydlig koppling till Acusticumområdet, till utbildning och forskning samt till de miljöer och aktörer som under lång tid bidragit till att ge Piteå en särpräglad position inom kultur och kreativitet. Samtidigt har området mött utmaningar under senare år, inte minst genom att antalet studenter, lärare och forskare vid campusområdet minskat. För Piteå är de kulturella och kreativa branscherna viktiga, både för att bredda arbetsmarknaden och för att stärka kommunens attraktivitet som plats för boende, företagande, studier, besök och evenemang. Viktigt framåt är att stärka de miljöer, nätverk och funktioner som gör det möjligt för området att utvecklas. För Piteå handlar det om att bygga vidare på befintliga styrkor, stärka kopplingarna mellan kultur, utbildning, forskning och näringsliv samt skapa goda förutsättningar för fler verksamheter, samarbeten och utvecklingsinitiativ inom området. I detta sammanhang är utvecklingen av Acusticumområdet av särskild betydelse. 4.4 Miljöteknik och kompositer Miljöteknik och kompositer omfattar verksamheter som utvecklar teknik, material och lösningar med betydelse för energiomställning, resurseffektivitet och hållbar industriell utveckling. Området rymmer både utveckling av förnybara energilösningar och avancerade material, såsom kompositer, med tillämpningar inom bland annat energi, industri och transporter. Piteå har goda förutsättningar inom området genom sin koppling till den gröna omställningen, tillgången till energi, närheten till industriella värdekedjor och de forsknings- och Sid 10 utvecklingsmiljöer som finns i kommunen. Här finns verksamheter och kompetenser med relevans för bland annat förnybara drivmedel, energilagring, nya material och industriella tillämpningar. RISE utgör en viktig nod i detta sammanhang, liksom de miljöer som vuxit fram med koppling till testning, utveckling och tillämpad innovation. Området är samtidigt kunskapsintensivt och påverkas starkt av teknikutveckling, investeringsbehov och internationell konkurrens. Viktigt framåt är att bygga vidare på de styrkor som redan finns i Piteå och stärka kopplingarna mellan forskning, innovation, näringsliv och industriell tillämpning. För Piteå handlar det om att skapa goda förutsättningar för fler utvecklingsinitiativ, nya samarbeten och ökad kommersialisering inom området, samtidigt som platsens roll i den gröna industriomställningen stärks. 4.5 De gröna näringarna De gröna näringarna omfattar verksamheter som bygger på brukandet av mark, vatten och biologiska resurser. Det handlar framför allt om jordbruk, trädgård, livsmedelsproduktion och vidareförädling, men också om verksamheter som bidrar till utveckling, innovation och företagande med utgångspunkt i landsbygdens resurser. Piteå har goda förutsättningar inom de gröna näringarna. Jordbruket domineras av mjölk- och köttproduktion och en stor andel av åkermarken används för vallodling. Även odling och förädling av potatis och grönsaker har betydelse i kommunen. Området är viktigt både för sysselsättning, företagande och landsbygdsutveckling, men har också fått ökad strategisk betydelse i takt med att frågor om livsmedelsförsörjning, beredskap och självförsörjningsgrad har blivit mer aktuella. Samtidigt står området inför utmaningar kopplade till lönsamhet, generationsväxling, kompetensförsörjning och behovet av fortsatt utveckling och diversifiering. Viktigt framåt är att stärka förutsättningarna för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt företagande inom de gröna näringarna. För Piteå handlar det om att bygga vidare på de resurser och verksamheter som redan finns, stärka möjligheterna till vidareförädling och innovation samt bidra till en stark framtidstro på landsbygden. I detta sammanhang är Grans naturbruksgymnasium och andra utvecklingsmiljöer viktiga för kompetensförsörjning, kunskapsutveckling och långsiktig utveckling inom området. Antagen av Kommunfullmäktige 2026-09-15 §164 Försäljning av fastigheten Vargen 30 - fd. Österbo

§ 165 Försäljning av fastigheten Vargen 30 - fd. Österbo Diarienr 26KS374 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta fastigheten Vargen 30, (fd Österbos vård- och omsorgsboende) till Pitebo AB (orgnr. 556452-0038) för en köpeskilling av 38 600 tkr. Jäv Anders Lundkvist (S) och Kerstin Lundkvist (M) anmäler jäv och deltar inte i överläggning och beslut. Ärendebeskrivning Byggnaden uppfördes 1978 och har inrymt särskilt boende för äldre i två byggnadsdelar med 3 respektive 4 våningar. Byggnadens totala yta är 7 325 m² NTA(t), antal lägenheter är 56 stycken. Skicket på byggnaden är övervägande gott. Med anledning av att Socialtjänsten genomförde verksamhetsförändringar som innebar att lokalen sas upp från och med 2025-12-31 beslutade Fastighets- och servicenämnden 2025-09-08, §51 att fastigheten skulle avyttras via mäklare. Fastigheten är detaljplanelagd, befintlig plan säger att fastigheten får nyttjas för allmänt ändamål. Inför en avyttring av fastigheten har förvaltningen ansökt och erhållit positivt planbesked för verksamhet kontor, boende, centrumändamål. Eventuell förändring av nuvarande detaljplan åligger köparen. Drift-, skötsel- och mediakostnader för fastigheten uppgick för åren 2022 – 2024 i snitt till 1 500 tkr, när verksamhet bedrevs fullt ut. Taxeringsvärde saknas, taxerad som specialfastighet. Upprättat värdeutlåtande för fastigheten visar ett marknadsvärde på 25 000 tkr, bokfört värde per 2026-06-30 är 28 100 tkr. Budgivning via mäklare är genomförd, fyra anbudsgivare lade bud. Högsta budgivare är Pitebo AB med ett bud på 38 600 tkr. Fastighets- och serviceförvaltningen föreslår att Fastighets- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktiga besluta att anta anbud från Pitebo AB, Sammanträdesprotokoll 8 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 organisationsnummer 556452-0038, rörande förvärv av fastigheten Vargen 30, fd Österbos vård- och omsorgsboende, Storgatan 10 A-D, för en summa på 38 600 tkr. ------- Fastighets- och servicenämndens beslut 2026-06-09 §44 Fastighets- och servicenämnden föreslår att Kommunfullmäktiga beslutar att anta anbud från Pitebo AB, organisationsnummer 556452-0038, rörande förvärv av fastigheten Vargen 30, fd Österbos vård- och omsorgsboende, Storgatan 10 A-D, för en summa på 38 600 tkr. Förslag Patric Lundström (S), Helén Lindbäck (KD), Pipen Larsson (SLP): bifall till Kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag • §44 FSN Avyttring av Österbo till ny ägare Sammanträdesprotokoll 9 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15

§ 166 Riktlinjer för uppsiktsplikt Diarienr 25KS765 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att inte behandla ärendet Riktlinjer för uppsiktsplikt på sammanträdet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen en skyldighet att ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet, hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser, föreningar där kommunen har bestämmanderätt samt kommunalförbund. Uppsiktsplikten omfattar även avtalssamverkan. Det har tidigare saknats ett styrande dokument som reglerar hur uppsiktsplikten ska utövas. För att säkerställa en tydlig och enhetlig process har Kommunledningsförvaltningen tagit fram förslag till riktlinje för uppsiktsplikt. Riktlinjen förtydligar kommunstyrelsens uppdrag, förväntningar och arbetsformer kopplat till uppsiktsplikten. Detta skapar ökad tydlighet gentemot nämnder, bolag och övriga organ som berörs och bidrar till rättssäker och transparent styrning. Syftet med riktlinjen är att, ur ett medborgarperspektiv, säkerställa att all kommunal verksamhet bedrivs inom lagens ramar, följer fullmäktiges beslut samt sker i enlighet med kommunens mål och utvecklingsstrategier. Detta stärker tilliten till kommunen och säkerställer en effektiv användning av skattemedel. Ekonomiska konsekvenser Förslaget omfattar inga ekonomiska konsekvenser utöver befintliga resurser. Genomförandet bedöms rymmas inom ordinarie budget. Konsekvenser för Vision 2050 Riktlinjen bedöms ha positiv påverkan på Vision 2050 eftersom den stärker god ekonomisk hushållning och ett effektivt, transparent och rättssäkert arbetssätt, vilket ligger i linje med kommunens strategier. _________________ Kommunledningsförvaltningens yttrande Kommunledningsförvaltningen bedömer att riktlinjen är en nödvändig och tydliggörande åtgärd som förtydligar processerna och ansvaret för uppsiktsplikten. Detta gagnar både den interna styrningen och medborgarnas förtroende. Förvaltningen anser att riktlinjen ska gälla tills vidare och att kommunfullmäktige antar dokumentet. Sammanträdesprotokoll 10 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 Förslag Cristian Bergvall (S): att ärendet inte behandlas på sammanträdet. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag • Riktlinjer för uppsiktsplikt Sammanträdesprotokoll 11 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15

§ 167 Återrapport av uppdrag – implementering av Kostpolicy för Miljö- och tillsynsnämnden Diarienr 26KS389 Beslut Kommunfullmäktige godkänner återrapport av uppdrag för Miljö- och tillsynsnämnden, att ta fram riktlinjer för att implementera kostpolicyn i sina verksamheter. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har 27 maj 2025, § 125, beslutat om en kostpolicy som syftar till att styra kommunens arbete med livsmedel och måltider mot en hållbar och hälsosam inriktning. Miljö- och tillsynsnämnden bedriver inte egen kostverksamhet och berörs därför endast av policyn i samband med beställning av förtäring till möten. Nämndens beställningar sker via kommunens ramavtal, vilket säkerställer att kostpolicyns krav uppfylls. Miljö- och tillsynsnämndens beslut 2026-06-10 § 22 Miljö- och tillsynsnämnden tar del av informationen. --- Kommunledningsförvaltningens yttrande: Kommunfullmäktige beslutade den 27 maj 2025 § 125 att ge berörda nämnder och styrelse i uppdrag att ta fram riktlinjer för att implementera kostpolicyn i sina verksamheter. Kommunledningsförvaltningen föreslår att Miljö- och tillsynsnämndens återrapport godkänns. Förslag Cristian Bergvall (S): bifall till Kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunfullmäktiges beslut. Sammanträdesprotokoll 12 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15

§ 168 Motion (SLP) - Folkomröstning om Piteås grafiska logotyp Diarienr 26KS137 Beslut Kommunfullmäktige avslår motionen om Folkomröstning om Piteås grafiska logotyp. Reservation Pipen Larsson (SLP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har lämnat in en motion om Folkomröstning om Piteås grafiska logotyp och yrkar: Att Piteå Kommun anordnar en folkomröstning samtidigt med ordinarie val 2028 gällande vilken typ/bild/form/utseende av logotyp Piteå Kommun skall använda sig av enligt de riktlinjer och styrdokument som finns. För motion se bilaga. ------ Kommunfullmäktige beslutade 2026-02-23 §34 att remittera motionen till Kommunstyrelsen för beredning. ----- Kommunledningsförvaltningens yttrande: Kommunfullmäktige har genom Strategi för varumärket Piteå kommun och Piteå beslutat om den övergripande inriktningen för kommunens varumärke och grafiska identitet. Strategin anger att märket med renen, som har sitt ursprung i kommunvapnet, är den sammanhållande länken mellan Piteå kommun, platsvarumärket Piteå och Visit Piteå. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför att frågan om logotypens roll, kopplingen till kommunvapnet och användningen i olika sammanhang redan är hanterad genom befintliga styrande dokument. Motionens förslag innebär i praktiken att frågan om den grafiska profilen ska lyftas från kommunens ordinarie styrning och beredning till en kommunal folkomröstning. Kommunala folkomröstningar är ett viktigt demokratiskt verktyg, men bör användas Sammanträdesprotokoll 13 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 med omsorg. De är rådgivande och fungerar som ett komplement till den representativa demokratin, där medborgarna väljer företrädare som har ansvar att väga samman sakliga, ekonomiska, juridiska och verksamhetsmässiga aspekter i kommunala beslut. Frågor om grafisk profil, logotyp och tillämpning av varumärkesstrategi är enligt kommunledningsförvaltningens bedömning sådana frågor som lämpligen hanteras genom kommunens ordinarie demokratiska beslutsprocess, styrande dokument och ansvarig förvaltning. Det finns även en demokratisk avvägning i att folkomröstningar bör reserveras för frågor av större principiell betydelse för kommunens utveckling, vägval eller långsiktiga inriktning. Om folkomröstningar används för avgränsade detaljfrågor riskerar det att skapa en otydlig ansvarsfördelning mellan väljare, förtroendevalda och förvaltning. Det kan även försvåra helhetsbedömningar där en enskild fråga behöver vägas mot ekonomi, juridik, tillgänglighet, praktisk tillämpning och kommunikationens funktion i hela kommunkoncernen. Motionärens förslag innebär en kostnad för kommunen. Det finns ingen fast nationell schablon för vad en kommunal folkomröstning kostar, men offentligt redovisade exempel anger att en kommunal folkomröstning kan kosta omkring 34 kronor per medborgare. Med cirka 34 000 röstberättigade i Piteå skulle en sådan schablon motsvara cirka en miljon kronor. Om en folkomröstning samordnas med ett allmänt val kan kostnaden bli lägre genom samordningsvinster, men kommunen behöver ändå avsätta resurser för beredning, information, valsedlar, administration, röstmottagning, rösträkning och valnämndens arbete. Motionären anser att folkomröstningen bör ske i samband med ordinarie val 2028. Nästa val till riksdag, region och kommun är hösten 2026 och att nästa EU-val hålls 2029, vilket gör att motionens hänvisning till ordinarie val 2028 är oklar. Mot bakgrund att Kommunfullmäktige redan har beslutat om varumärkesstrategin, att strategins tillämpning har förtydligats genom en anvisning och att frågan inte bedöms vara av sådan karaktär att en kommunal folkomröstning är motiverad, föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen avslås. Konsekvenser för Vision 2050 Den beslutade varumärkesstrategin stödjer visionens intentioner genom att bidra till en sammanhållen kommunikation, ökad kännedom om Piteå och stärkt engagemang, delaktighet och stolthet bland pitebor, föreningar och näringsliv. Sammanträdesprotokoll 14 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 Förslag Kata Nilsson (S), Helén Lindbäck (KD): bifall till Kommunstyrelsens förslag. Pipen Larsson (SLP): bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången för de två förslagen och finner att Kommunfullmäktige beslutar enligt Kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag • Motion (SLP) - Folkomröstning om Piteås grafiska logotyp • §192 KS Motion (SLP) - Folkomröstning om Piteås grafiska logotyp Sammanträdesprotokoll 15 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15

§169 26KS85 … Arvodesmodell för kommunstyrelsens ordförande och gruppledare Bakgrund Arvoden till förtroendevalda bör utformas så att de är transparenta, långsiktigt hållbara och demokratiskt legitima. Ett tydligt, jämförbart system stärker förtroendet för den kommunala demokratin och minskar behovet av återkommande politiska diskussioner om nivåer. I dag används olika beräkningsgrunder i svenska kommuner. Samtidigt har arbetsbördan för förtroendevalda – inte minst i kommunfullmäktige – ökat avsevärt under senare år genom fler ärenden, mer omfattande handlingar och ökad komplexitet. Kommunstyrelsens ordförande I ett stort antal svenska kommuner är heltidsarvodet för kommunstyrelsens ordförande kopplat till riksdagsledamotsarvodet. Detta innebär att: arvodet följer en nationellt fastställd och välkänd norm, nivån justeras automatiskt över tid, systemet är lätt att förstå för medborgarna, risken för lokalt godtycke minskar. En sådan ordning är både transparent och etablerad i kommunal praxis. Gruppledarnas roll och arbetsbörda Gruppledare i kommunfullmäktige har ett särskilt ansvar för att: sätta sig in i samtliga ärenden som behandlas i fullmäktige, samordna partiets politiska arbete, informera och förankra beslut inom partigruppen, bidra till ett fungerande demokratiskt samtal i kommunen. I en kommun av Piteås storlek är dessa arbetsuppgifter i huvudsak lika oavsett partistorlek. Skillnaden i arbetsbörda mellan att företräda exempelvis två, tre eller åtta mandat är begränsad när det gäller inläsning, analys, ansvar och tillgänglighet. Det är samtidigt viktigt att notera att Piteå kommun redan har en ordning som gör det möjligt att fördela gruppledararvodet vidare till andra ledamöter i kommunfullmäktige, vilket skapar goda förutsättningar för att dela arbetsbördan inom respektive partigrupp. Jämförelse med andra kommuner En genomgång av jämförbara svenska kommuner visar att gruppledararvoden ofta ligger på nivåer motsvarande cirka 18–25 procent av riksdagsledamotsarvodet, särskilt för mindre och medelstora partier. I flera kommuner är nivåerna väsentligt högre än i Piteå i dag. Mot denna bakgrund framstår ett gruppledararvode motsvarande 20 procent av riksdagsledamotsarvodet som en rimlig och väl avvägd nivå. Det är tillräckligt för att möjliggöra ett seriöst och långsiktigt politiskt arbete för fritidspolitiker, men samtidigt återhållsamt i förhållande till vad som gäller i många andra kommuner. Demokratisk betydelse De flesta förtroendevalda i Piteå är fritidspolitiker. Den ökade arbetsmängden innebär i praktiken att uppdraget kräver ett betydande uttag av fritid. Rimliga ersättningar är därför avgörande för: att upprätthålla politisk bredd och representation, att säkerställa kvalitet i beslutsfattandet, att möjliggöra ett aktivt oppositionsarbete, att den kommunala demokratin ska fungera i praktiken. Förslag till beslut Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag följande: att fastställa heltidsarvodet för kommunstyrelsens ordförande till 100 procent av riksdagsledamotsarvodet, att införa ett lika stort gruppledararvode för samtliga partier representerade i kommunfullmäktige, att gruppledararvodet fastställs till 20 procent av riksdagsledamotsarvodet, att nuvarande möjlighet att fördela gruppledararvodet inom respektive fullmäktigegrupp behålls. Anders Nordin 2026-01-31 Bilaga till motionen Bilaga. En jämförelse av gruppledararvoden i vissa svenska kommuner (Samtliga belopp omräknade till andel av riksdagsledamotsarvodet för jämförbarhet.) Östersund (ca 64 000 invånare) Gruppledararvode per parti. Lägstanivå motsvarar ca 20 % av basarvode. Tillägg per mandat upp till ett fastställt tak. Kommentar: Visar att 20 % används som golv per parti i en kommunmodell som tydligt erkänner gruppledaruppdragets demokratiska funktion. Enköping (ca 48 000 invånare) Fast grundbelopp + mandatbaserad ersättning. Omräkning: Parti med 2 mandat: ca 18 % av riksdagsarvodet. Parti med 3 mandat: ca 24 % av riksdagsarvodet. Kommentar: För små partier hamnar ersättningen mycket nära eller över 20 %, trots annan teknisk modell. Eskilstuna (ca 100 000 invånare) Gruppledararvode per mandat. Lägstanivå 40 %, högstanivå 70 % av basarvode. Kommentar: Visar att 20 % är ett mycket försiktigt förslag i ett nationellt perspektiv. Piteå – nuläge Grundbelopp + mandatbaserade tillägg. För partier med 2–3 mandat uppgår arvodet till ca 10–12 % av riksdagsarvodet. Kommentar: Piteås nuvarande nivå ligger tydligt under jämförbara kommuner. Sammanfattande slutsats Ett gruppledararvode motsvarande 20 procent av riksdagsledamotsarvodet: ligger i linje med jämförbara kommuner, stärker demokratins funktionsförmåga, är transparent och lätt att kommunicera, innebär en måttlig och välmotiverad justering av nuvarande nivå i Piteå. Bilagan har tagits fram med hjälp av AI-verktyget ChatGPT, som också delvis hjälpt till med att strukturera texten. Jag har granskat, redigerat, bearbetat och godkänt innehållet. Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Datum 2026-08-31

§ 170 Motion (SLP) - Piteå kommuns grafiska riktlinjer i styrdokument Diarienr 26KS138 Beslut Kommunfullmäktige avslår motionen Piteå kommuns grafiska riktlinjer i styrdokument. Reservation Pipen Larsson (SLP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har lämnat in en motion om Piteå kommuns grafiska riktlinjer i styrdokument och yrkar: Att kommunfullmäktige beslutar att ett styrdokument utarbetas och tas fram avseende Piteå kommuns grafiska riktlinjer. Styrdokumentet måste följa de lagar som gäller för användandet av heraldiska vapen. För motion se bilaga. ------ Kommunfullmäktige beslutade 2026-02-23 §35 att remittera motionen till Kommunstyrelsen för beredning. ------ Motionen utgår från att kommunvapnet och logotypen har olika funktion och rättslig status, samt föreslår riktlinjer för när respektive symbol ska användas. Bland annat föreslås att kommunvapnet ska användas i handlingar som rör myndighetsutövning. Kommunfullmäktige beslutade den 27 maj 2025 om Strategi för varumärket Piteå kommun och Piteå. Strategin anger att platsvarumärket Piteå, Visit Piteå och Piteå kommun ska ses som ett gemensamt varumärke – ett starkt Piteå. Den sammanhållande länken är märket med renen som har sitt ursprung i Piteås kommunvapen. För att tydliggöra tillämpningen av strategin har ”Anvisning för varumärket Piteå kommun och Piteå” beslutats. Kommunledningsförvaltningens yttrande: Motionen utgår från att ett heraldiskt kommunvapen och en kommunal logotyp har Sammanträdesprotokoll 18 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 olika karaktär och funktion. Ett kommunvapen är en officiell beteckning och kommunala vapen har ett särskilt skydd mot obehörig användning, bland annat i näringsverksamhet. Patent- och registreringsverket anger att kommunala vapen är exempel på officiella beteckningar och att tillstånd krävs för att använda en sådan beteckning i varumärke, design eller annan näringsverksamhet. Lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar reglerar även registrering av svenska kommunala vapen. Detta innebär dock inte att det finns ett generellt rättsligt krav på att Piteå kommuns heraldiska vapen ska användas vid protokoll, delegationsbeslut, förelägganden, tillsynsärenden, överklagbara beslut eller andra handlingar där kommunen utövar offentlig makt. Motionens slutsats om obligatorisk användning av kommunvapnet i sådana sammanhang bedöms därför vara för missvisande. Rättssäkerheten i kommunens myndighetsutövning säkerställs främst genom korrekt handläggning, tydlig beslutsordning, dokumentation, motivering, kommunicering, diarieföring och möjlighet till överklagande. Det avgörande är att det klart framgår vilken myndighet som är avsändare och att beslut fattas av behörig instans enligt lag, reglemente och delegationsordning. Valet av grafisk symbol har betydelse för tydlighet och igenkänning, men är inte i sig avgörande för ett besluts rättsliga giltighet. Kommunfullmäktige har redan beslutat om den övergripande inriktningen för Piteå kommuns varumärke och grafiska identitet genom ”Strategi för varumärket Piteå kommun”. Strategin innebär inte att Piteås historiska identitet eller kommunvapnets betydelse bortses från. Tvärtom anges att märket med renen har sitt ursprung i Piteås kommunvapen och utgör den sammanhållande länken mellan Piteå kommun, platsvarumärket Piteå och Visit Piteå. Kommunledningsförvaltningen bedömer därmed att relationen mellan kommunvapnet och logotypen redan är beskriven i befintliga styrande dokument. Motionens förslag skulle innebära att kommunen antar ett nytt styrdokument med en annan och mer långtgående reglering än den som redan beslutats. Eftersom motionens påstående om obligatorisk användning av kommunvapnet vid myndighetsutövning saknar stöd som generellt rättsligt krav, bedöms det inte finnas skäl att ta fram ett nytt styrdokument med den inriktning som motionen föreslår. Piteå kommuns styrning bör vara tydlig, ändamålsenlig och inte mer omfattande än nödvändigt. Kommunfullmäktige har redan beslutat om en varumärkesstrategi och strategins tillämpning har förtydligats genom anvisningen, bedöms frågan vara Sammanträdesprotokoll 19 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 omhändertagen inom kommunens ordinarie styr- och ledningssystem. Mot denna bakgrund föreslår Kommunledningsförvaltningen att motionen avslås. Konsekvenser för Vision 2050 Den beslutade varumärkesstrategin stödjer visionens intentioner genom att bidra till en sammanhållen kommunikation, ökad kännedom om Piteå och stärkt samhörighet kring platsen Piteå, kommunorganisationen och besöksnäringen. Strategin utgår från att märket med renen har sitt ursprung i Piteås kommunvapen och därmed knyter an till kommunens historiska identitet, samtidigt som det används i ett gemensamt modernt varumärke. Förslag Kata Nilsson (S): bifall till Kommunstyrelsens förslag. Pipen Larsson (SLP): bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången för de två förslagen och finner att Kommunfullmäktige beslutar enligt Kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag • Motion (SLP) - Piteå kommuns grafiska riktlinjer i styrdokument Sammanträdesprotokoll 20 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15

§171 25KS815 … Plastfria buntband Minska plastskräp och stöd lokal, hållbar innovation genom plastfria buntband Bakgrund Piteå kommun har höga ambitioner och är ganska framträdande inom hållbarhet, miljöarbete och cirkulär ekonomi. Samtidigt finns i Norrbotten stark innovationskraft kopplad till förnybara råvaror från våra nordliga skogar. Det är synnerligen viktigt att Piteå kommun inte bara uttalar ambitioner, utan också konkret agerar genom sina upphandlingar och sin dagliga verksamhet, även vid mindre inköp, för att stödja miljö, hållbarhet och lokalt näringsliv. Plastbuntband är ett stort problem Ett betydande och ofta förbisett miljöproblem är användningen av plastbuntband tillverkade av polyamid (nylon 6.6). Dessa används i mycket stor omfattning av kommuner i hela Europa. Den globala förbrukningen uppskattas till över 300 miljarder buntband per år. Plastbuntband: • går inte att återvinna, • bryts ner mycket långsamt (hundratals år), • bidrar till mikroplaster och spridning av toxiner, • skräpar ner stadsmiljöer, vattendrag och natur. Särskilt problematiskt är användningen i utomhusmiljöer, exempelvis vid: • valaffischer och valrörelser, • evenemang och festivaler, • idrottsarrangemang, • tillfälliga skyltar och byggställningar. När installationer tas bort klipps buntbanden ofta av och lämnas kvar i naturen. Resultatet är en skräpig offentlig miljö som både människor och djur får lida av. Möjlighet till konkret förändring I dag finns ett hållbart, återvinningsbart och plastfritt alternativ i form av buntband tillverkade av träfiber från svenska och finska skogar. FibreStrap är ett sådant alternativ och används redan i flera andra branscher. Detta är ett tydligt exempel på lokal innovation med global miljönytta. Här har Piteå kommun möjlighet att: • minska plastavfallet på ett konkret sätt, • bidra till en mer cirkulär ekonomi, • stödja lokal och regional innovation, • fungera som en förebild för andra kommuner. Särskilt viktigt är detta inför valrörelser, där varje valskylt ofta fästs med 6–8 buntband, vilket sammantaget ger mycket stora mängder plastskräp. Genom att ta detta steg kan Piteå kommun göra verklig skillnad – för miljön, för invånarna och för framtidens hållbara näringsliv. Här finns en möjlighet att gå före och visa vägen. Jag har angett namnet FibreStrap för det är den enda tillverkaren av ett träfiberbaserade buntband, som finns i världen. Två av grundarna till företaget FibreStrap kommer från Arjeplog respektive Piteå. Det långfibriga materialet som används endast kan komma från våra träd här i norr. Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag följande: 1. att Piteå kommun i den egna verksamheten, där så är tekniskt möjligt, ersätter plastbuntband med plastfria och förnybara alternativ, 2. att Piteå kommun i upphandlingar och inköp – även mindre sådana – väger in miljöaspekter kopplade till plastminskning och förnybara råvaror, 3. att Piteå kommun vid tillstånd och riktlinjer för tillfälliga installationer (såsom evenemang och valaffischering) ställer tydligare krav på användning av plastfria fästlösningar, 4. att Piteå kommun utreder möjligheten att införa särskilda riktlinjer eller önskemål för kommunala bolag och verksamheter som Piteå kommun sponsrar eller subventionera, att dessa frångår plastmaterial så långt det är möjligt. Detta för att minimera plastskräp i offentlig miljö, 5. att kommunen aktivt verkar för dialog med leverantörer av hållbara alternativ, inklusive lokala och regionala innovatörer. Ovanstående material har tagits fram från FibreStraps hemsida. Texten har delvis strukturerats med stöd av AI-verktyget ChatGPT. Jag har granskat, redigerat, bearbetat och godkänt innehållet. 2025-12-21 Anders Nordin Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Datum 2026-08-31

§172 26KS135 … Tydliggörande av användningen av Piteå kommuns heraldiska vapen och logotyp Bakgrund Piteå kommun har ett fastställt heraldiskt vapen som utgör kommunens officiella symbol och historiska identitetsbärare. Parallellt använder kommunen i dag en grafisk logotyp för kommunikation, marknadsföring och varumärkesbyggande. I praktiken används logotypen i mycket stor utsträckning, medan det heraldiska vapnet förekommer sparsamt eller inte alls i många sammanhang. Detta väcker frågor om symbolernas respektive funktion, rättsliga status och demokratiska legitimitet. Det heraldiska vapnet och logotypen har olika roller. Vapnet är en myndighetssymbol med särskild betydelse vid kommunens utövning av offentlig makt, medan logotypen är ett grafiskt kommunikationsverktyg. Om gränsen mellan dessa inte är tydlig riskerar kommunen otydlighet i sin myndighetsutövning samt oklarhet kring vilka symboler som faktiskt representerar kommunen i rättslig och demokratisk mening. I dagsläget saknas, eller är otydlig, en politiskt fastställd reglering som klart anger när det heraldiska vapnet respektive logotypen ska användas, samt hur de förhåller sig till varandra. Syftet med denna motion är att: säkerställa tydlighet och rättssäkerhet i kommunens visuella representation och klargöra det heraldiska vapnets roll och funktion samt vid behov initiera en demokratisk prövning av vapnets framtida användning. Jag föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram eller revidera Piteå kommuns grafiska riktlinjer, så att det tydligt framgår: o när och i vilka sammanhang Piteå kommuns heraldiska vapen ska användas, o när och i vilka sammanhang kommunens logotyp ska användas, o samt att dessa två symboler inte får användas utbytbart. 2. att de grafiska riktlinjerna särskilt reglerar användningen av heraldiskt vapen vid myndighetsutövning, såsom beslut, protokoll, förelägganden och andra handlingar av rättslig karaktär. 3. att kommunstyrelsen i samband med detta redovisar hur ofta och i vilka sammanhang det heraldiska vapnet används i dag, samt vilka konsekvenser en fortsatt begränsad användning kan ha ur ett rättsligt och demokratiskt perspektiv. 4. att kommunfullmäktige, utifrån denna redovisning, tar ställning till om frågan om det heraldiska vapnets framtida roll bör prövas vidare, inklusive möjligheten till en bredare demokratisk förankring. Frågan om kommunens symboler är inte enbart en fråga om formgivning, utan om tydlighet, legitimitet och respekt för kommunens institutionella och historiska identitet. En klar politisk viljeinriktning i denna fråga stärker både rättssäkerheten och förtroendet för kommunen som myndighet. 2026-02-09 Anders Nordin Ovanstående material har tagits fram med information från Riksarkivet, Wikipedia, m.fl. Texten har delvis strukturerats med stöd av AI-verktyget ChatGPT. Jag har granskat, redigerat, bearbetat texten. ……………………. Kompletterande information om varför Piteås historiska vapen ser ut som det gör. Djup historisk legitimitet och kontinuitet Detta vapen har sitt ursprung direkt i stadens grundläggande handlingar. Vapnet föreskrevs redan 1621 Beslutet togs av Gustav II Adolf Det är alltså lika gammalt som stadens stadsrättigheter Detta ger vapnet en auktoritet och värdighet som inget modernt grafiskt märke kan efterlikna. Vapnet är en del av Piteås födelseakt. Fullständigt korrekt och klassisk heraldik Ur strikt heraldiskt perspektiv är vapnet exemplariskt: Tydlig huvudfigur (avhugget renhuvud) Klara heraldiska tinkturer (rött, guld, silver) Stark kontrast Enkel och kraftfull komposition Det är: lätt att blasonera lätt att känna igen lätt att reproducera av olika konstnärer Det är byggt enligt heraldikens regler – inte trots dem. Stark symbolik med lokal förankring Renen är ett mästerligt valt motiv: Djupt förankrad i norrländsk natur och kultur Symbol för uthållighet, anpassning och styrka Kopplar Piteå till renbeteslandskap, inland och kust Att det är ett avhugget renhuvud. Symboliken är tydlig, ärlig och geografiskt rotad. Det är helt i linje med europeisk heraldisk tradition Det markerar jakt, försörjning och naturens betydelse Det ger vapnet kraft och tydlighet utan sentimentalitet Visuell kraft och karaktär Detta vapen har något som många moderna symboler saknar helt: personlighet. Det röda renhuvudet är levande och uttrycksfullt Blicken är stark, nästan vaksam Hornen är majestätiska och rytmiska i formen Det ger: pondus, närvaro och igenkänning och är ett vapen man minns. Färg som bär mening och känsla Färgvalen är heraldiskt och emotionellt effektiva: Rött – livskraft, mod, styrka Guld – värde, värdighet, ljus Silver – klarhet, ärlighet, nordiskt ljus Tillsammans skapar de: Värme kontrast glädje Vapnet kommunicerar stolthet snarare än neutralitet. Tidlöshet på riktigt Detta vapen fungerar: på pergament på sigill på fana på stadshus i sten, trä, metall eller textil Det har/hade fungerat:1621, 1821, 2021, 2221 Det är inte trendbundet – det är tidlöst. Skapar samhörighet och berättelse Detta vapen: bär en historia som går att berätta är begripligt även för barn knyter dagens invånare till tidigare generationer Det säger: ”Det här är vi. Det här är vår plats. Det här är vår historia.” Det bygger identitet, inte bara igenkänning. 8. Respekt för arv utan att vara bakåtsträvande Vapnet är inte nostalgiskt – det är grundat. Det står stadigt i historien, men är tillräckligt starkt för att leva vidare Det är ett arv att förvalta, inte ett problem att lösa. Sammanfattande omdöme Det ursprungliga heraldiska vapnet för Piteå är ett värdigt, kraftfullt och djupt förankrat stadsvapen som förenar historia, identitet, estetik och heraldisk korrekthet. Det uttrycker plats, kontinuitet och gemenskap – och gör det med stolthet. Interpellation (SLP) - Nedmontering av belysning

§ 173 Interpellation (SLP) - Nedmontering av belysning Diarienr 26KS326 Beslut Kommunfullmäktige anser interpellation om nedmontering av belysning, besvarad. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har lämnat in en interpellation om nedmontering av belysning, ställd till Patric Lundström, kommunalråd. Kommunfullmäktige beslutade 2026-05-25 §134 att interpellationen om nedmontering av belysning får ställas till Patric Lundström (S), kommunalråd. ---- Svar på interpellation: Till att börja med så att alla vet Förklaring till vägnummer: Väg 373 = Arvidsjaurs vägen Väg 374 = Älvsbyvägen Väg 503 = Flakabergsvägen, Bergsviken – Hortlax - Blåsmark Väg 506 = Timmerleden – Havsbadsvägen – Pitsund S (E4) Väg 512 = Delen Stockbäcken – Kalamark – Granträskmark – Bodsjön, delen Bodsjön – Brännan. Väg 515 = Gränsen Långträsk - Koler Väg 509 = Degeränget – Storstrand – Framnäs – Bölebyn (Älvvägen) Frågor: 1. Hur ser kommunens aktuella dialog med Trafikverket ut, givet att nedmontering sker utifrån kriteriet “för få boende” snarare än tekniskt behov? 2. Har kommunen begärt att få ta del av en fullständig redovisning av vilka vägsträckor som riskerar nedsläckning? Sammanträdesprotokoll 26 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 Svar på fråga 1 & 2: Det förekommer ingen kontakt med Trafikverket angående deras anläggningar, förutom dom ställen som tänds från samma tändning som PiteEnergi’s anläggningar. Där pågår ett arbete med att separera anläggningarna från varandra, som dock har avstannat något sista året. Den 8 maj gick Trafikverket ut med ett nytt beslut där det pausas nedtagning av belysning. Processen ska ses över och mer dialog ska föras med berörda kommuner. Länk: Trafikverket pausar nedtagningen av vägbelysning - www.trafikverket.se 3. Är kommunen beredd att verka för att fungerande belysningsanläggningar bevaras i stället för att monteras ned? Svar: Kommunen kan bara ansvara för dom vägar där kommunen är väghållare. 4. Vilka ekonomiska konsekvenser skulle ett sådant övertagande innebära, och har någon kostnadsanalys genomförts? Svar: Någon kostnadsanalys är inte genomförd, då det beror på var belysningspunkterna är placerade. Ett antal abonnemang måste startas så att förbrukningen kan mätas enligt dom krav på mätning som finns, stolpar och belysningsarmaturer behöver bytas så att dom uppfyller Trafikverkets krav. EU:s reviderade energieffektiviseringsdirektiv (EED) ställer krav på offentlig sektor att arbeta med energieffektivisering och energibesparingar. Ellagens krav på mätning av uttagen el innebär att det måste uppföras ett flertal abonnemang med en kostnad för varje abonnemang. Eventuellt måste det dras ett nytt elnät. 5. Hur avser kommunen att säkerställa barns säkerhet längs skolvägar där belysning riskerar att försvinna? Svar: På skolvägar som ligger efter dom vägar som Trafikverket är väghållare för, är det Trafikverket som är ytterst ansvarig. 6. Finns det möjlighet att samverka med Trafikverket om driftlösningar i stället för nedmontering? Svar: Ett visst samarbete förekommer där Trafikverkets anläggning tänds från samma tändning som PiteEnergis anläggningar. Sammanträdesprotokoll 27 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 7. Är kommunen beredd att prioritera belysning längs skolvägar, busshållplatser och andra särskilt känsliga sträckor? Svar: Kommunen prioriterar på dom vägar där kommunen är väghållare. 8. Har kommunen gjort en riskanalys kopplad till trafiksäkerhet och upplevd otrygghet i berörda byar? Svar: Ingen riskanalys är gjord då det är Trafikverket som är väghållare. 9. Hur avser kommunen att informera berörda byar och invånare i ett tidigt skede? Svar: Informationsansvaret ligger hos Trafikverket då det är deras belysningsanläggning och dom som är väghållare. 10. Är kommunen beredd att ta fram en långsiktig strategi för vägbelysning på landsbygden? Svar: ”Riktlinjer för offentlig belysning” håller på att revideras. Dessa riktlinjer kommer att gälla dom vägar där kommunen är väghållare. 11. Är kommunen beredd att ta initiativ till en bred politisk samling i frågan, då detta rör hela kommunens landsbygdsutveckling? Svar: Finns inget sådant initiativ i Piteå kommun. 12. Delar kommunen Trafikverkets bedömning att befolkningstäthet ska vara avgörande för om belysning ska finnas eller inte? Svar: Trafikverkets huvudprincip på vägar som dom är väghållare på, är att vägsträckor på landsbygd inte ska förses med belysning, annat än i undantagsfall. Vid fråga om bevarande eller nedläggning av befintlig vägbelysningsanläggning efter vägar där Piteå kommun är väghållare är inriktningen att det finns minst tre fastigheter inom en radie på 300 meter med fast boende. 13. Har kommunen utrett möjligheten att genom det kommunala bolaget PiteEnergi ta över drift och underhåll av belysning på utsatta sträckor? Svar: Den frågan är inte utredd då Trafikverket inte har informerat om vilka sträckor som är tänkta att demonteras. 14. På vilket sätt kan vi hjälpas åt att stoppa Trafikverkets nedmontering av belysning på landsbygden? Sammanträdesprotokoll 28 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 Svar: SLP är fri att driva frågan på riksplan via sina politiska kontakter, då Trafikverket styrs via politiska beslut i riksdagen. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag • Interpellation (SLP) - Nedmontering av belysning Sammanträdesprotokoll 29 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15

§174 26KS341 … Interpellation om säkerhetsprövning av ledande och samhällsviktiga funktioner i Piteå kommun Till kommunstyrelsens ordförande Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats dramatiskt sedan säkerhetsskyddslagen (2018:585) infördes. Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina, återkommande cyberangrepp, hybridoperationer och ökade spänningar i Östersjöområdet har lett till att Sveriges totalförsvar nu byggs upp i snabb takt. Kommunerna utgör idag en central del av Sveriges civila försvar och ansvarar för ett stort antal samhällsviktiga funktioner såsom: • dricksvatten, • energiförsörjning, • IT-system, • räddningstjänst, • krisledning, • kommunikationer, • omsorg och försörjningsberedskap. Säkerhetspolisen har samtidigt återkommande varnat för insiderproblematik, infiltration och kartläggning av samhällsviktig verksamhet. Mot denna bakgrund vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande: 1. Vilka chefs- och nyckelfunktioner inom Piteå kommun omfattas idag av säkerhetsprövning? 2. Hur många tjänster är idag placerade i säkerhetsklass 2 respektive 3? 3. Har kommunen gjort någon ny övergripande säkerhetsskyddsanalys efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina? 4. Anser kommunen att dagens säkerhetsläge motiverar bredare säkerhetsprövning än tidigare? 5. Om inte. Varför inte? 6. Om ja. Vilka ytterligare funktioner bedöms kunna omfattas framöver? 7. Är exempelvis ledande funktioner inom: • VA, • energiförsörjning, • IT, • räddningstjänst, • krisledning, • strategisk styrning, • kommunledning och kommunala bolag säkerhetsprövade idag? 8. Hur säkerställer kommunen att personer i ledande befattningar snabbt kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerad information vid en allvarlig kris eller höjd beredskap? 9. Har kommunen haft dialog med Säkerhetspolisen eller MCF kring behovet av utökad säkerhetsprövning? 10. I svaret på vår motion från 2025 ”Om säkerhetsklassning av ledande politiker, kommunala bolagsledningar och förvaltningschefer skriver kommunledningsförvaltningen” följande: ”Säkerhetsskyddsanalysen kommer under 2026 uppdateras av kommundirektören.” Hittills har jag inte fått någon information om när detta ska ske. Tacksam för ett exakt datum. Anders Nordin 2025-05-21 --------------------- Bakgrundsmaterial till interpellationen Vilka befattningar bör normalt säkerhetsprövas i en kommun idag? Enligt Säkerhetspolisen och Myndigheten för civilt försvar (MCF) ska säkerhetsprövning göras när en person: • får tillgång till säkerhetskänslig verksamhet, • hanterar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, • kan påverka samhällsviktig verksamhet, • eller har möjlighet att orsaka skada för Sveriges säkerhet. Det handlar alltså inte bara om ”hemliga dokument”, utan även om: • påverkan på samhällsviktig drift, • robusthet, • krisledning, • IT-system, • vatten, energi och kommunikationer, • samt totalförsvar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Säkerhetspolisen kraftigt skärpt tonen kring infiltration, insiderproblematik, cyberangrepp och påverkan mot kommuner. Kommunala funktioner som idag typiskt bör säkerhetsprövas Kommunledning och strategiska funktioner Funktioner som normalt bör omfattas: • Kommundirektör • Biträdande kommundirektör • Säkerhetschef/säkerhetsskyddschef • Beredskapschef • Krisledningsansvariga • Chef för strategisk styrning • IT-direktör/IT-chef • Informationssäkerhetschef • Kommunikationsfunktioner vid krisledning • Jurister med säkerhetskänsliga ärenden Samhällsviktig teknisk verksamhet VA och dricksvatten Exempel: • driftchefer • processansvariga • SCADA/driftövervakning • reservvattenfunktioner Dricksvatten ses idag som ett mycket prioriterat mål vid hybridkrigföring. Energi och värme Exempel: • fjärrvärme • eldistribution • reservkraft • styrsystem Kommunala bolag inom energi är idag mycket relevanta ur totalförsvarsperspektiv. Räddningstjänst och civilt försvar Exempel: • räddningschef • ledningsfunktioner • Rakeladministratörer • operativa ledningssystem • skyddsrumssamordning • totalförsvarsplanering IT och digital infrastruktur Exempel: • serveradministratörer • nätverksadministratörer • systemförvaltare • identitetshantering • backup- och redundanssystem Cyberangrepp mot kommuner är idag ett av Säpos största fokusområden. Typiska säkerhetsklasser i kommunal verksamhet Säkerhetsklass regleras i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Säkerhetsklass 1 Mycket ovanligt i kommuner. Avser verksamhet där ett röjande kan orsaka: ”synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet”. Kan exempelvis röra: • nationell försvarsplanering, • underrättelseverksamhet, • rikets centrala ledningsfunktioner. I en kommun är det ovanligt att tjänster når denna nivå. Säkerhetsklass 2 Kan förekomma i större kommuner eller i vissa kritiska funktioner. Avser: ”allvarlig skada för Sveriges säkerhet”. Exempel kan vara: • centrala krisledningsfunktioner, • totalförsvarsplanering, • avancerad samhällskritisk IT, • regional försörjningsberedskap, • kritiska energisystem, • ledning av skyddsobjekt. Säkerhetsklass 3 Den klart vanligaste nivån i kommuner. Avser: ”inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet”. Här kan många kommunala funktioner idag hamna: • IT-administratörer • drifttekniker • VA-ledning • säkerhetsfunktioner • räddningstjänst • kommunal krisledning • personer med tillgång till känsliga system och ritningar • samhällsviktig infrastruktur Juridiska argument för bredare säkerhetsprövning idag 1. Säkerhetsläget har förändrats dramatiskt När säkerhetsskyddslagen infördes 2018 såg världen annorlunda ut. Sedan dess: • Ryssland har inlett fullskaligt invasionskrig, • Sverige har gått med i Nato, • hybridkrigföring har ökat, • cyberattacker mot kommuner har blivit vanligare, • totalförsvaret återuppbyggs. Det innebär att tidigare riskbedömningar kan vara föråldrade. 2. Säkerhetsskyddslagen bygger på aktuell hotbild Enligt säkerhetsskyddslagen ska verksamhetsutövaren fortlöpande analysera: • hot, • sårbarheter, • skyddsvärden, • konsekvenser. Det betyder juridiskt att kommunen inte kan luta sig mot: ”så har vi alltid gjort”. Bedömningen måste vara dynamisk. 3. Kommunerna ingår numera tydligt i totalförsvaret Kommunerna har idag en mycket större roll inom: • civilt försvar, • försörjningsberedskap, • krisledning, • robusthet, • skydd av befolkningen. Det gör att fler funktioner kan anses relevanta för Sveriges säkerhet. 4. Insiderproblematik betonas allt mer Säkerhetspolisen har återkommande varnat för: • infiltration, • otillbörlig påverkan, • insiders, • kartläggning av samhällsviktig verksamhet. Kommuner är särskilt sårbara eftersom: • många system är decentraliserade, • säkerhetsnivåerna varierar, • kompetensbrist ofta finns, • upphandlingar är omfattande. Interpellation (SLP) - inrättande av ett gemensamt Nämnds- och styrelsekansli

§ 175 Interpellation (SLP) - inrättande av ett gemensamt Nämnds- och styrelsekansli Diarienr 26KS366 Beslut Kommunfullmäktige anser interpellation om inrättande av ett gemensamt Nämnds- och styrelsekansli, besvarad. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har lämnat in en interpellation om inrättande av ett gemensamt Nämnds- och styrelsekansli, ställd till Patric Lundström (S) ordförande i Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade 2026-06-15 §160 att interpellationen om inrättande av ett gemensamt Nämnds- och styrelsekansli, får ställas till Patric Lundström (S) ordförande i Kommunstyrelsen. -------------- Svar på interpellation: Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin från Skol- och landsbygdspartiet har vid kommunfullmäktige den 15 juni 2026 lämnat in en interpellation till mig i rollen som kommunstyrelsens ordförande. Interpellationen berör inrättandet av det gemensamma nämnd- och styrelsekansli för Piteå kommunkoncern som kommunfullmäktige beslutat om den 15e juni. I interpellationen ställs ett antal frågor om bland annat nämndernas självständighet, insyn och demokratisk kontroll. Utgångspunkten för förändringen är att samla och samordna administrativa funktioner för att skapa en mer enhetlig, robust och kvalitetssäkrad nämndsprocess. Förändringen avser det administrativa stödet till nämnder och styrelser. Den förändrar inte de politiska organens ansvar, befogenheter eller beslutanderätt. 1. Hur bedömer kommunstyrelsens ordförande att förslaget påverkar maktfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder? Min bedömning är att maktfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder i grunden inte påverkas. Sammanträdesprotokoll 33 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 Förändringen handlar om hur administrativa stödfunktioner, framför allt nämndsekreterare och registratorer, organiseras. Syftet är att säkerställa en likvärdig, rättssäker och kvalitetssäkrad hantering av ärenden oavsett vilken nämnd eller styrelse som ska behandla dem. Nämndernas ansvar och beslutanderätt följer även fortsättningsvis av kommunallagen, respektive reglemente, delegationsbestämmelser och beslut från kommunfullmäktige. Ett gemensamt kansli innebär inte att kommunstyrelsen övertar andra nämnders beslutskompetens. Det är också viktigt att skilja mellan administration och politisk styrning. Nämndsekreterare och registratorer bereder inte politiska ställningstaganden och har inget eget politiskt beslutsmandat. De ska säkerställa att nämndsprocessen fungerar korrekt och att beslut dokumenteras, expedieras och hanteras enligt gällande regler. 2. Vilka särskilda åtgärder avser kommunen att vidta för att säkerställa nämndernas självständighet när kanslifunktionerna centraliseras? Nämndernas självständighet bedöms inte förändras genom den nya organisationen. Nämndsekreterare och registratorer arbetar som administrativt stöd till respektive nämnd och inom den ansvarsfördelning som gäller för nämndens verksamhet. De har inget mandat att överta nämndens, ordförandens eller förvaltningens ansvar. Även efter förändringen kommer det att finnas utpekade nämndsekreterare och registratorer med ett huvudsakligt ansvar för stödet till respektive nämnd. På så sätt kan kunskap om nämndens verksamhet, arbetssätt och behov upprätthållas samtidigt som kommunen får fördelarna av en gemensam organisation. 2 b. Kommer några sådana åtgärder att vidtas? Några särskilda skyddsåtgärder utöver en tydlig ansvarsfördelning bedöms inte vara nödvändiga, eftersom förändringen inte innebär att nämndernas mandat eller beslutanderätt förändras. Däremot är det viktigt att ansvar, roller och kontaktvägar är tydliga när den nya organisationen införs. 3. Hur ska oppositionens möjlighet till insyn och granskning säkerställas när en allt större del av den administrativa infrastrukturen samlas under kommunstyrelsen? Oppositionens möjligheter till insyn och granskning bedöms inte påverkas av den organisatoriska förändringen. Sammanträdesprotokoll 34 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 Den administrativa placeringen av nämndsekreterare och registratorer förändrar inte de rättigheter som ledamöter har inom de organ där de är valda och inte heller offentlighetsprincipen eller möjligheten att begära ut allmänna handlingar. Ärendeprocessen ska tillämpas likvärdigt oberoende av partitillhörighet. Det kommer dessutom att finnas utpekade nämndsekreterare och registratorer som i första hand ansvarar för administrationen kring respektive nämnd. Att ett parti inte är representerat i kommunstyrelsen förändrar således inte dess möjligheter att ta del av offentliga handlingar eller de rättigheter som dess förtroendevalda har i de nämnder och andra organ där de är representerade. 4. Har någon särskild analys genomförts av de demokratiska konsekvenserna av att samma kansli ska stödja både kommunens nämnder och de kommunala bolagens styrelser? Någon särskild demokratianalys har inte genomförts. Bedömningen har varit att förändringen avser administrativa stödfunktioner och inte förändrar beslutsmandat, politiska ansvarsförhållanden eller den formella ansvarsfördelningen mellan kommunens nämnder och de kommunala bolagens styrelser. Att administrativa resurser samordnas innebär inte att nämnder och bolagsstyrelser blir samma organisatoriska eller rättsliga organ. De kommer även fortsättningsvis att verka utifrån sina respektive uppdrag och regelverk. 4 b. Kommer någon sådan analys att genomföras? Någon separat demokratianalys är i nuläget inte planerad. Däremot genomförs kompletterande samtal med ordförandena i nämnder och styrelser för att säkerställa att respektive organ även efter omorganisationen får det administrativa stöd som behövs. Det är en viktig del i genomförandet och ger samtidigt möjlighet att identifiera behov som behöver hanteras innan den nya organisationen är fullt etablerad. 5. Hur avser kommunen att säkerställa att gränsdragningen mellan kommunal förvaltning och bolagsverksamhet inte försvagas genom den föreslagna organisationen? Gränsdragningen mellan förvaltningsorganisationen och de kommunala bolagen förändras inte av att administrativa stödfunktioner samordnas. Sammanträdesprotokoll 35 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 Nämnder och bolagsstyrelser behåller sina respektive uppdrag, ansvar och befogenheter. Det gemensamma kansliets uppgift är att ge administrativt stöd och bidra till kvalitet och enhetlighet i ärendehanteringen, inte att förändra ansvarsförhållanden eller fatta beslut åt de organ som kansliet stödjer. Det är därför även fortsättningsvis respektive nämnd och styrelse som ansvarar för de beslut som fattas inom det egna verksamhetsområdet. 6. Finns det någon plan för hur kommunfullmäktige löpande ska kunna följa upp vilka effekter centraliseringen får för insyn, rättssäkerhet och demokratisk kontroll? Någon särskild uppföljningsplan enbart för dessa frågor är inte planerad. Verksamheten kommer däremot, på samma sätt som övrig kommunal verksamhet, att följas upp inom ramen för Piteå kommuns styr- och ledningssystem. I detta ingår bland annat verksamhetsuppföljning, riskanalyser och internkontroll. Om det i den löpande uppföljningen identifieras risker eller brister i exempelvis rättssäkerhet, informationshantering eller kvalitet i ärendeprocessen ska dessa hanteras inom de ordinarie systemen för uppföljning och intern kontroll. 6 b. Kommer någon sådan plan att etableras? Någon separat plan är i nuläget inte planerad. Om den löpande uppföljningen visar att det finns behov kan kontroll- eller uppföljningsåtgärder kan införas som för alla verksamheter. Utgångspunkten är dock att uppföljningen ska ske inom kommunens befintliga styr- och ledningssystem snarare än genom att skapa en parallell uppföljningsstruktur. 7. Delar kommunstyrelsens ordförande uppfattningen att effektivisering och samordning bör kombineras med tydliga kontrollmekanismer för att motverka en alltför stark koncentration av administrativ och strategisk makt inom kommunkoncernen? Ja, i den meningen att det ska finnas tydliga kontrollmekanismer där det finns identifierade behov och risker. Piteå kommun har redan strukturer för detta, bland annat genom internkontroll, uppföljning inom styr- och ledningssystemet och kommunstyrelsens lagstadgade uppsiktsplikt. Sammanträdesprotokoll 36 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 Samtidigt är det viktigt att skilja mellan administrativ samordning och koncentration av politisk eller strategisk beslutanderätt. Det gemensamma nämnd- och styrelsekansliet innebär en samordning av administrativa resurser. Det innebär inte att nämndernas eller styrelsernas beslutsmandat flyttas till kommunstyrelsen. Utgångspunkten bör därför vara att kontrollen ska stå i proportion till de faktiska riskerna. Där risker identifieras ska de hanteras. Men organisationen bör inte heller bygga upp parallella kontrollsystem om befintliga strukturer ger en tillräcklig och ändamålsenlig kontroll. Avslutning Sammanfattningsvis är min bedömning att inrättandet av ett gemensamt nämnd- och styrelsekansli är en förändring av kommunens administrativa organisation, inte av den politiska ansvarsfördelningen. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en likvärdig, robust och kvalitetssäkrad ärendehantering. Nämnder och styrelser behåller sina respektive uppdrag, mandat och ansvar. De övriga resonemang och frågeställningar som förs fram i interpellationen men som uttryckligen riktas till andra forum besvaras inte inom ramen för detta interpellationssvar. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag • Interpellation (SLP) - inrättande av ett gemensamt Nämnds- och styrelsekansli Sammanträdesprotokoll 37 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15

§ 176 Redovisning av anmälda handlingar Beslut Kommunfullmäktige tar del av anmälda handlingar. Ärendebeskrivning Handlingar som inkommit till Kommunledningsförvaltningen för kännedom till Kommunfullmäktige. Förslag Cristian Bergvall (S): bifall till förslaget. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunfullmäktiges beslut. Anmälda handlingar • Protokoll Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens arbetsutskottsmöte 2026-05- 13(dnr 26KS369-1) • Protokoll Gemensam Överförmyndarnämnd Piteå - Älvsbyn 2026-05-27(dnr 26KS17-2) • Protokoll Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Direktionsmöte 2026-06-04(dnr 26KS369-2) • UNICEF - En jämförelse av kommuners ekonomiska investeringar i barn(dnr 26KS1-13) • Beslut - undersökningstillstånd Storkaxen nr 1002(dnr 26KS309-4) • Protokoll Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten(dnr 26KS369-3) • Protokoll Fastighets- och servicenämnden 2026-06-09(dnr 26KS14-4) • Norrlandsförbundets pristagare 2026(dnr 26KS1-14) • Norrsken - Norrlandsveckan(dnr 26KS1-15) • Handlingar till Norrlandsförbundets förbundsstämma(dnr 26KS1-16) • En framtidsvision - Norrlandsförbundets förbundsstämma(dnr 26KS1-17) • Förstudierapport AI-Nora(dnr 26KS1-18) • SBN § 64 Slutredovisning – Samhällsbyggnadsnämndens investeringsprojekt som avslutats år 2025(dnr 26KS392-1) Sammanträdesprotokoll 38 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 • Slutredovisningsdokument 2025 – Samhällsbyggnadsnämnden(dnr 26KS392-2) • Protokoll Socialnämnden 2026-06-17(dnr 26KS13-5) • Protokoll Norrbottens E-nämnd 2026-06-10(dnr 26KS386-2) • Protokoll Barn- och utbildningsnämnden 2026-06-24(dnr 26KS10-6) • Protokoll Styrelsemöte Samordningsförbundet Södra Norrbotten 2026-06-18(dnr 26KS20-3) • Regeringsbeslut KN2023/03837 - Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till vindkraftsanläggning inom Hästliden, Markbygden, Piteå kommun(dnr 22KS330- 16) • Protokoll socialnämnden 2026-08-19(dnr 26KS13-6) • Cirkulär 26:26 - Lagen om konkurrensbegransande offentlig säljverksamhet(dnr 26KS1-27) • Protokoll Fastighets- och servicenämnden 2026-08-27(dnr 26KS14-5) • Protokoll Gemensam Kost- och servicenämnd Piteå - Luleå(dnr 26KS16-3) • Protokoll Milj- och tillsynsnämnden 2026-08-27(dnr 26KS11-3) • Halvårsrapport 2026 - Filmpool Nord(dnr 26KS485-1) • Uppföljning Ägardirektiv Energikontor Norr Halvår 2026(dnr 26KS483-2) • Halvårsrapport 2026 BD Pop (dnr 26KS486-1) • Halvårsrapport 2026 - Investeringar i Norrbotten AB(dnr 26KS487-1) • Protokoll Kommunstyrelsen 2026-08-31(dnr 26KS8-6) Sammanträdesprotokoll 39 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15

§177 26KS370 … Studentmössa utredning av kommunalt stöd inköp av Motion om utredning av kommunalt stöd till studentmössor för gymnasieelever Bakgrund Studentdagen är en av de mest betydelsefulla dagarna i många ungdomars liv. För många blir studentmössan den främsta symbolen för avslutade studier och början på ett nytt kapitel i livet. Samtidigt har kostnaden för studentmössor ökat kraftigt under senare år. En komplett studentmössa med tillval kan idag kosta flera tusen kronor. För vissa familjer innebär detta en betydande ekonomisk belastning. Studentmössan används visserligen under en begränsad tid, men den sparas ofta som ett minne under resten av livet. Den blir därmed inte bara en symbol för utbildningen utan även för den kommun där eleven vuxit upp och tagit studenten. Piteå kommun arbetar aktivt för att vara en attraktiv kommun för unga människor. En studentmössa som gåva eller delvis finansierad av kommunen skulle kunna ses som en uppskattning av elevernas studier och samtidigt stärka känslan av samhörighet med kommunen. Flera kommuner i Sverige har under olika perioder valt att helt eller delvis finansiera studentmössor eller andra studentrelaterade kostnader. Det finns därför anledning att undersöka vilka modeller som använts och vilka effekter de haft. Syftet med motionen är att utreda om Piteå kommun kan bidra till att minska kostnaderna för studenterna samtidigt som kommunen skapar en positiv och långsiktig relation till unga Pitebor. Jag föreslår att kommunfullmäktige beslutar: att Piteå kommun utreder hur andra svenska kommuner arbetar med ekonomiskt stöd till studentmössor eller liknande studentgåvor. att utredningen redovisar kostnader, finansieringsmöjligheter och erfarenheter från de kommuner som helt eller delvis finansierar studentmössor. att utredningen särskilt analyserar möjligheten att kommunen erbjuder samtliga studenter i Piteå en kostnadsfri studentmössa eller ett ekonomiskt bidrag till inköpet. att utredningen även belyser möjligheten till samfinansiering genom lokala företag, näringslivsorganisationer eller andra externa aktörer. att resultatet redovisas till kommunfullmäktige tillsammans med förslag på lämplig modell för Piteå kommun. Kort motivering Om cirka 300 elever tar studenten varje år och en standardmössa kostar omkring 500–1 000 kronor vid upphandling i större volymer skulle kostnaden för kommunen kunna ligga i storleksordningen 150 000–300 000 kronor per år. För en relativt begränsad kostnad skulle kommunen kunna ge alla studenter ett minne för livet och samtidigt signalera att man uppskattar ungdomarnas insatser och vill att de även i framtiden ska känna en stark koppling till Piteå. Detta är en liten investering i kommunens framtida ambassadörer. Kommuner som erbjuder gratis studentmössor • Botkyrka – erbjuder sedan 2025 gratis studentmössor till samtliga avgångselever på kommunens gymnasieskolor, cirka 800 elever. Kommunen beskriver det som en jämlikhets- och gemenskapssatsning. • Varberg – nämns som en av de kommuner som beslutat att dela ut studentmössor till alla avgångselever. • Södertälje – erbjuder sedan 2025 gratis studentmössor till elever på de kommunala gymnasieskolorna. Kommunen framhåller studentmössan som en symbol för kunskap, stolthet och gemenskap. • Katrineholm – beslutade att alla som tar studenten 2026 ska få en gratis studentmössa. Finansieringen sker genom samarbete mellan kommunen och näringslivet. Kommuner som valt en annan modell • Uppsala – kommunen har inte beslutat om gratis mössor, men har arbetat med upphandling för att pressa priserna kraftigt för eleverna. • Ystad – enligt Sveriges Radio har kommunen genom upphandling fått ned priset från omkring 2 000 kronor till cirka 600 kronor. 2026-06-07 Anders Nordin Motion (SLP) - stärkt demokratisk kontroll

§178 26KS390 … Stärkt demokratisk kontroll, ökad transparens och förbättrad kvalitet i kommunala beslutsunderlag Bakgrund Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det är fullmäktiges ledamöter som ytterst företräder kommuninvånarna och fattar beslut om kommunens verksamhet, ekonomi och framtida utveckling. För att fullmäktige ska kunna fatta välgrundade beslut krävs att de beslutsunderlag som tas fram av kommunens förvaltningar håller hög kvalitet, bygger på korrekta fakta och redovisar olika perspektiv på ett sakligt sätt. I praktiken bygger en mycket stor del av kommunens beslutsfattande på tjänsteskrivelser och utredningar som tas fram av förvaltningen. Dessa utredningar passerar ofta kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige utan några större förändringar. Det innebär att kvaliteten och transparensen i dessa underlag är av avgörande betydelse för demokratins funktion. Samtidigt är det ofta svårt för både förtroendevalda och allmänheten att veta vem som faktiskt har skrivit en utredning, vilka källor som använts och hur olika bedömningar har gjorts. Det förekommer också att motionärer och andra initiativtagare inte ges möjlighet att bemöta de slutsatser som presenteras i tjänsteutlåtandena innan ärendet slutligt avgörs. En grundläggande demokratisk princip är att makt ska kunna granskas och att olika uppfattningar ska kunna prövas mot varandra. Om beslutsunderlagen i praktiken blir den enda beskrivning som når beslutsfattarna riskerar den demokratiska processen att försvagas. Kommunfullmäktiges roll är att styra kommunen genom folkvalda representanter. Förvaltningens uppdrag är att verkställa politiska beslut och bistå med underlag. Det är därför viktigt att säkerställa att beslutsprocessen präglas av öppenhet, ansvarstagande och möjlighet till saklig granskning. För att stärka den kommunala demokratin bör kommunen införa tydligare krav på transparens och bättre möjligheter för motionärer att bemöta de underlag som ligger till grund för besluten. Motivering En namngiven handläggare och ansvarig chef skapar tydligare ansvarsförhållanden, stärker kvalitetssäkringen och underlättar uppföljning av beslutsunderlag. På motsvarande sätt stärker en formell rätt för motionären att lämna ett skriftligt genmäle den demokratiska processen. Fullmäktiges ledamöter får då möjlighet att ta del av både förvaltningens bedömning och motionärens synpunkter innan beslut fattas. Syftet är inte att försvåra förvaltningens arbete utan att stärka tilltron till den kommunala beslutsprocessen och säkerställa att kommunfullmäktige får ett så komplett beslutsunderlag som möjligt. Förslag till beslut Vi föreslår att kommunfullmäktige beslutar att samtliga tjänsteutlåtanden, utredningar och beslutsunderlag som behandlas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige ska innehålla namn på ansvarig handläggare samt ansvarig chef, att motionärer ges rätt att lämna ett skriftligt genmäle till tjänsteutlåtanden och utredningar som berör deras motioner, att sådana genmälen biläggs ärendet och följer med beslutsunderlaget genom hela den kommunala beslutsprocessen fram till kommunfullmäktiges slutliga behandling, att kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram erforderliga rutiner och riktlinjer för genomförandet av ovanstående förändringar. 2026-06-15 Anders Nordin, Eva Nordlund, Pipen Larsson, Peter Ridderstråle Motion (M) - Familjecentraler

§179 26KS466 … Familjecentraler - För trygghet, stöd och gemenskap under ett tak Som ett led i det förebyggande arbetet för att främja en trygg uppväxt, för att stötta föräldrar, för att främja ökad fysisk och psykisk hälsa samt för att förebygga gängkriminaliteten har regeringen pekat ut familjecentraler som en viktig del. Detta görs bland annat i Barriärer mot brott - En socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet. Familjecentraler innebär alltså att man samlokaliserar hela den ordinarie verksamheten avseende mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet i syfte att främja samverkan samt sänka trösklarna för barn och föräldrar som söker stöd. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har kartlagt familjecentralerna i Sverige. Genom dessa bedrivs ett omfattande hälsofrämjande och förebyggande arbete, främst riktat mot barn som är 0 - 6 år. Det arbete som bedrivs i Sveriges familjecentraler möjliggör tidig upptäckt och tidiga insatser för barn samt föräldrastöd som genomförs i samverkan mellan de verksamheter som finns samlokaliserade inom familjecentralerna men även med andra berörda verksamheter. Just samlokalisering har visat sig vara en viktig faktor för lyckad samverkan mellan verksamheterna och öppen förskola bidrar till att tillgängliggöra verksamheterna för utrikesfödda. Därigenom är familjecentralerna en lågtröskelverksamhet som bidrar till att tillgängliggöra insatser för fler och till att uppnå målen om en god och mer jämlik vård. För att kunna ha familjecentraler krävs samverkan mellan kommunerna och regionen eftersom det handlar om samlokalisering samt samordning av både kommunala och regionala verksamheter. Därutöver finns stöd att få från statligt håll för att underlätta samordning, bland annat från Länsstyrelsen och från Föreningen för familjecentralers främjande. Med anledning av ovanstående yrkar Moderaterna på följande: 1. Att Piteå kommun ska samverka med Region Norrbotten i syfte att införa åtminstone en familjecentral inom Piteå kommun. Piteå den 18 augusti 2026 Daniel Bergman, Åsa Nordmark, Malin Stenvall Viksten Moderata Samlingspartiet i Piteå Motion (SLP) - Protokoll på kommunens webbplats

§180 26KS482 … Protokoll Kommunfullmäktige m fl tidigare mandatperioder Gör äldre protokoll tillgängliga på kommunens webbplats Kommunala beslut upphör inte att vara viktiga bara för att en mandatperiod tar slut. För medborgare, förtroendevalda, media och andra som vill följa ett ärendes historia måste det vara enkelt att gå tillbaka och se vilka beslut som tidigare har fattats. Tidigare var äldre protokoll tillgängliga via Piteå kommuns webbplats. I dag är tillgängligheten begränsad. På kommunens sida för kommunfullmäktiges protokoll finns exempelvis endast protokoll från 2022 och framåt. Det är en försämring av insynen. Den som vill veta hur kommunen tidigare har behandlat en fråga ska inte behöva känna till ett diarienummer, kontakta kommunen eller försöka hitta handlingen via externa sökmotorer. En kommun som eftersträvar öppenhet och transparens bör göra sin politiska beslutshistorik lätt tillgänglig även bakåt i tiden. Jag föreslår därför kommunfullmäktige besluta att Piteå kommun på sin webbplats gör äldre protokoll från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunens nämnder lätt tillgängliga, även från tidigare mandatperioder, att protokollen så långt det är praktiskt möjligt ordnas årsvis och på ett sådant sätt att det är enkelt att söka och navigera bakåt i tiden, att framtida protokoll ska finnas kvar tillgängliga på webbplatsen även efter att en mandatperiod avslutats. Anders Nordin 2026-08-31 Motion (SLP) - Gång och cykelvägar

§181 26KS455 … Gång och cykelvägar av stenmjöl Anläggning av lågkostnads-GC-vägar på landsbygden Bakgrund För att påskynda utbyggnaden av gång- och cykelvägar på landsbygden bör Piteå kommun utreda möjligheten att anlägga lågkostnads-GC-vägar med stenmjöl i stället för asfalt där förutsättningarna är lämpliga. Flera svenska kommuner använder redan stenmjöl som beläggning på gång- och cykelvägar där en asfalterad standard inte är nödvändig. Flens kommun anger exempelvis i sin tekniska handbok att cykelvägar kan utföras med stenmjöl. Även Trafikverkets rapport Sommarcykelvägar beskriver stenmjöl som ett lämpligt och kostnadseffektivt material för gång- och cykelvägar, med god stabilitet och betydligt lägre anläggningskostnad än asfalt. Genom att anlägga lågkostnads-GC-vägar kan kommunen bygga fler kilometer gång- och cykelväg inom samma investeringsbudget. Detta kan ge fler invånare på landsbygden en säker möjlighet att gå eller cykla mellan byar, bostäder, skolor, busshållplatser och andra målpunkter. Även om vi har vinterförhållanden under en del av året kan dessa vägar användas när snötäcket är begränsat. Framför allt ger de en betydligt säkrare miljö för gående och cyklister under barmarksperioden, eftersom de slipper färdas längs vägkanten på trafikerade landsvägar. Lågkostnads-GC-vägar kan anläggas både över öppen mark och genom skogsmark, vilket ger stor flexibilitet vid val av sträckning och kan minska behovet av omfattande markarbeten. Fördelar med stenmjöl Stenmjöl är ett finkornigt krossmaterial, vanligtvis med fraktionen 0–4 eller 0–8 mm. När materialet packas bildas en hård och stabil yta som lämpar sig väl för gång- och cykeltrafik. Fördelarna är bland annat: • betydligt lägre anläggningskostnad än asfalterade gång- och cykelvägar, • hög stabilitet genom att de kantiga kornen låser sig mot varandra, • god vattenavrinning eftersom materialet är genomsläppligt, • begränsad ogrästillväxt tack vare den hårt packade ytan, • en fast och behaglig yta för gående och cyklister, • möjlighet att bygga fler gång- och cykelvägar inom kommunens investeringsbudget. Hemställer härmed att kommunfullmäktige beslutar: • att ge berörd nämnd i uppdrag att utreda möjligheten att anlägga lågkostnads-GC- vägar med stenmjöl som ett kostnadseffektivt alternativ till asfalterade gång- och cykelvägar där förutsättningarna är lämpliga, • att utredningen ska redovisa kostnader, drift och underhåll, trafiksäkerhet samt identifiera lämpliga sträckor på landsbygden, • att utredningen även ska redovisa erfarenheter från andra kommuner och från Trafikverkets arbete med lågkostnadslösningar för gång- och cykeltrafik. Bifogas foton som jag tagit Anders Nordin 2026-08-07 Interpellation (SLP) - Narkotikamätning i avlopp

§182 26KS375 … narkotikamätningar i avloppsvatten INTERPELLATION Till kommunstyrelsens ordförande Angående kommunens ställningstagande om narkotikamätningar i avloppsvatten I maj 2024 lämnade jag in en motion om att genomföra mätningar av förekomst av narkotika i avloppsvatten vid lämpliga reningsverk i Piteå kommun. Bakgrunden var bland annat den lägesbild som presenterades för kommunstyrelsen av Polismyndigheten, där det framkom att Piteå avviker negativt från riksgenomsnittet avseende narkotikabeslag. Vid föredragningen framfördes också att kunskap om vilken narkotika som konsumeras och i vilken omfattning skulle kunna vara till hjälp i det brottsförebyggande arbetet. I avslagsyrkandet anges bland annat att det är mycket svårt att dra rätt slutsatser av sådana mätningar och att omsätta resultaten i praktisk handling. Samtidigt anges att staten inom kort troligen kommer att ge Länsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att genomföra enhetliga mätningar i länets kommuner samt att Piteå kommun kommer att delta i detta arbete. Efter att ha undersökt frågan närmare har jag inte kunnat finna något regeringsuppdrag till Länsstyrelsen i Norrbotten av det slag som beskrivs i avslagsyrkandet. Jag har inte heller kunnat finna något offentligt beslut om Piteå kommuns deltagande i ett sådant projekt. Om mätningarna är så osäkra och svåra att använda att min motion ska avslås, uppstår samtidigt frågan varför kommunen avser att delta i motsvarande verksamhet. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Vilket underlag låg till grund för påståendet att staten inom kort troligen skulle ge Länsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att genomföra narkotikamätningar i länets kommuner? 2. Har ett sådant uppdrag därefter beslutats av regeringen eller någon statlig myndighet? 3. Om nej, varför valde kommunen att använda detta antagande som argument i avslagsyrkandet? 4. Vilket politiskt eller administrativt beslut ligger till grund för uppgiften att Piteå kommun kommer att delta i detta arbete? 5. När fattades beslutet och av vem? 6. Deltar Piteå kommun eller Pireva idag i någon form av narkotikamätning eller avloppsbaserad övervakning? 7. Om deltagande sker eller planeras ske, vilka kostnader beräknas uppstå för kommunen eller Pireva? 8. Vilken nytta anser kommunen att dessa mätningar förväntas ge? 9. Vilka konkreta beslut eller åtgärder bedömer kommunen kan fattas med stöd av resultaten som inte kan fattas med dagens kunskapsunderlag? 10. Hur avser kommunen att utvärdera om mätningarna haft avsedd effekt? 11. Vilka indikatorer kommer att användas för att bedöma om projektet varit framgångsrikt? 12. Om resultaten visar en hög eller ökad narkotikaanvändning, vilka konkreta åtgärder avser kommunen att vidta? 13. Anställs fler fältassistenter? 14. Utökas öppenvården? 15. Förstärks skolans förebyggande arbete? 16. Om resultaten visar en minskad narkotikaanvändning, hur avser kommunen att avgöra om minskningen beror på kommunens insatser eller på andra faktorer? 17. Eller finns det någon acceptabel nivå av användning av narkotika i Piteå? 18. Har kommunen gjort någon analys av kostnadseffektiviteten jämfört med andra förebyggande insatser inom ANDTS-området, exempelvis fältverksamhet, socialt förebyggande arbete eller riktade ungdomsinsatser? 19. Anser kommunstyrelsens ordförande att det är lämpligt att avslå motioner med hänvisning till framtida statliga uppdrag eller projekt som ännu inte beslutats? 20. Motionen skrevs utifrån polisens behov och önskan om hjälp. "Analyserna kan ge Polismyndigheten, kommunen och andra aktörer värdefull underrättelse- och lägesbildsinformation om vilka narkotiska preparat som används och hur konsumtionen förändras över tid. Informationen kan utgöra ett komplement till beslag, anmälningar och annan underrättelseinformation i det brottsförebyggande arbetet." Om kommunen nu avser att delta i ett länsgemensamt projekt för narkotikamätningar, delar då kommunen uppfattningen att resultaten har ett värde för polisens och det brottsförebyggande arbetets lägesbild? Om svaret är ja, varför användes då metodens begränsningar som argument för att avslå motionen? Anders Nordin (SLP) Kommunfullmäktigeledamot Bifogar motion och avslagsyrkande MÄTNING AVLOPPSSLAM AVSEENDE FÖREKOMST AV NARKOTIKA 2024-05-01 motion Bakgrund: Rapport från Kommunstyrelsens möte 2024-04-29 där Utvecklingsstrateg Linda Lasu och Bo Hedlund, polisen föredrog ärendet ”Lägesbild Piteå”, Kartläggning av brott. Gällande narkotika så avviker Piteå starkt från riksgenomsnittet avseende ”beslag ”på ett negativt vis. Om det beror på en ökning av narkotikakonsumtionen i Piteå eller om Piteå är ett nav för vidaretransport av narkotika till andra städer inom och utom landet vet man inte. Narkotikakonsumenterna göder gängkriminaliteten. Ett förebyggande arbete för att stoppa ökad konsumtion av narkotika med de följder detta för med sig kräver mer bakgrundsfakta. Jag föreslår därför att man genomför en mätning i avloppsreningsverket Sandholmen, 35 000 personer anslutna, avseende förekomsten av narkotika. Övriga 16 avloppsreningsverk kan man, utifrån bedömning av behov, också göra analyser på. Analyserna kommer vara polisen behjälplig i att bekämpa narkotikahandeln. Även små kommuner gör mätningar. Gnosjö kommun med 9 246 invånare har utfört mätningar där det finns reningsverk med minst 1000 anslutna hushåll. Sammantaget för Jönköpings län har det uppmätts högre halter och antal doser under 2023 i jämförelse med mätningarna som genomfördes 2022. Hemställer härmed att mätningar avseende förekomst av narkotika görs vid lämpliga reningsverk Anders Nordin 2024-05-01 Avslagsyrkande från 2024-12-16 Kommunfullmäktige beslutade 2024-06-05 att remittera motionen till Kommunstyrelsen för beredning. ----- Kommunledningsförvaltningens yttrande Med anledning av inkommen motion angående mätning av förekomst av narkotika vid avloppsreningsverket Sandholmen, har kommunledningsförvaltningen kontaktat berörda aktörer, såväl inom kommunen som externt. Om provtagning skulle ske, är samtliga eniga om svårigheten med att - utifrån inkomna provsvar - dra rätt slutsatser som sedan också kan omsättas i praktisk handling. I synnerhet om de kommuner som själva väljer att mäta, gör det på olika Sammanträdesprotokoll 58 (71) Kommunfullmäktige Datum 2024-12-16 sätt. Att genomföra relevanta mätningar vid rätt tidpunkter, och att utifrån dessa dra rätt slutsatser, för att därefter sätta in eventuella åtgärder, är en mycket komplicerad process. Motionen föreslås därför att avslås. Noterbart är dock att staten inom kort troligen kommer att ge Länsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att genomföra enhetliga och likvärdiga mätningar i samtliga kommuner i Norrbotten. Piteå kommun kommer att delta i det arbetet. De tester som då genomförs kommer att ske på ett likartat sätt över hela länet. Slutsatser, uppföljning och eventuella åtgärder kommer i ett sådant arbete att ske på ett mer enhetligt och evidensbaserat sätt. Interpellation (SLP) - Treepower

§183 26KS423 … Treepower interpellation Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om TreePower-projektet och användningen av kommunala medel. Interpellationen skrivs med anledning av intresse från invånare i Piteå Interpellation År 2020 gick Piteå kommun in som medfinansiär i projektet TreePower med 600 000 kronor. Projektets totala budget uppgick till cirka 12,8 miljoner kronor och syftet var att skapa förutsättningar för storskalig produktion av bioflygbränsle i Norrbotten. Piteå kommun deltog dessutom i projektets styrning genom representation i styrgruppen. (vis.nll.se) Enligt projektansökan och Region Norrbottens beslutsunderlag förväntades bland annat ett affärscase tas fram samt att en pilotanläggning skulle vara i drift vid projektets slut. (vis.nll.se) När projektet avslutades redovisades istället huvudsakligen analyser av teknik, råvaruförsörjning, marknad, energi, lokalisering och ett affärscase. Två möjliga etableringsplatser identifierades, bland annat Haraholmen i Piteå. Någon färdig etablering eller pilotanläggning framgår däremot inte av den offentliga slutredovisningen. Därefter har kommunen även gått in med ytterligare cirka 655 000 kronor i uppföljningsprojektet "Hållbara drivmedel i norr", som bygger vidare på resultaten från TreePower. Mot denna bakgrund vill vi ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Vilket kommunalt beslut låg till grund för Piteå kommuns medfinansiering av TreePower med 600 000 kronor? 2. Vilka politiker och tjänstepersoner representerade Piteå kommun i projektets styrgrupp? 3. Hur många styrgruppsmöten genomfördes under projektperioden och finns protokoll eller minnesanteckningar bevarade? 4. Vilka konkreta resultat anser kommunstyrelsen att Piteå kommun erhöll för sitt ekonomiska bidrag? 5. Uppnåddes projektets ursprungliga mål om att få en pilotanläggning i drift? Om inte, varför inte? 6. Har någon etablering, investering eller företagsbildning i Piteå blivit en direkt följd av TreePower-projektet? 7. Hur många nya arbetstillfällen i Piteå bedömer kommunen att projektet hittills har skapat? 8. Hur stor kommunal arbetstid har lagts ned i projektet utöver den direkta finansieringen om 600 000 kronor? 9. Har kommunen genomfört någon utvärdering av projektets nytta och måluppfyllelse? Om ja, vad blev slutsatserna? 10. Vilka konkreta resultat har hittills uppnåtts i det efterföljande projektet "Hållbara drivmedel i norr", där Piteå kommun också är medfinansiär? 11. Hur mycket kommunala medel har totalt satsats på TreePower och dess efterföljande projekt sedan 2020? 12. Anser kommunstyrelsens ordförande att kommuninvånarna fått rimlig avkastning på de skattemedel som investerats i dessa projekt? 13. Avser kommunen att redovisa den rapport och det informationsmaterial som presenterades vid konferensen för kommunfullmäktige så att samtliga ledamöter får samma kunskapsunderlag inför framtida beslut? 14. Från politiken deltog endast en företrädare från Skol- och Landsbygdspartiet. SLP är ett av kommunfullmäktiges minsta partier. Ingen företrädare från de stora partierna; Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna deltog. Anser kommunstyrelsens ordförande att detta innebär en tillräcklig politisk förankring av ett projekt som finansierats med kommunala skattemedel och som kan få stor betydelse för Piteås framtida industri- och näringslivsutveckling? Motivering Piteå kommun deltar återkommande i olika utvecklings- och innovationsprojekt. Det är viktigt att kommunfullmäktige och kommuninvånarna kan följa upp om projekten levererar de resultat som utlovats och om de offentliga medlen används på ett effektivt sätt. TreePower lyftes fram som en satsning med potential att skapa nya arbetstillfällen, ny industri och stärkt regional konkurrenskraft. När projektet nu varit avslutat en tid finns det anledning att redovisa vilka faktiska resultat som uppnåtts och vilka effekter projektet haft för Piteå kommun. Anders Nordin (SLP), Pipen Larsson (SLP), Peter Ridderstråle (SLP) Kompletterande information med anledning av interpellationen Interpellation (SLP) - Lärarnas arbetsmiljö

§184 26KS471 … Interpellation till Barn- och utbildningsnämndens ordförande Anton Li Nilsson (C) ## Vad tänker du göra åt lärarnas arbetsmiljö innan mandatperioden är slut? Anton Li Nilsson, Du utsågs i februari 2024 till tillförordnad ordförande för Barn- och utbildningsnämnden. Du har alltså haft det ledande politiska ansvaret för nämnden under omkring två och ett halvt år. Under den tiden har problemen med lärarnas arbetsmiljö, arbetsbelastning och kompetensförsörjning varit kända. Jag har nu fått tre frågor från Sveriges Lärare i Piteå. Frågorna visar på en mycket bekymmersam utveckling. De handlar om att antalet grundskollärare som blir sjuka av jobbet enligt Arbetsmiljöverkets uppgifter har ökat kraftigt, att förskollärarnas sjukfrånvaro i Piteå under flera år legat på en hög nivå, att hot och våld mot lärare blivit ett allvarligt arbetsmiljöproblem och att Piteå samtidigt står inför omfattande pensionsavgångar bland lärarna. Detta är inte problem som plötsligt har uppstått några månader före valet. Kommunens egna dokument visar tvärtom att problemen med arbetsmiljö och kompetensförsörjning varit kända. I årsredovisningen för 2024 konstateras att kompetensförsörjningen är en av utbildningsförvaltningens största utmaningar. Förvaltningen har därför arbetat med ett kompetensförsörjningsprojekt med tre delar: rekryteringsstrategi, kompetensutveckling och hållbart arbetsliv. Trots dessa insatser konstaterades samtidigt att rekryteringsläget förvärrades och att detta påverkade både personalens arbetsmiljö och kvaliteten för barn och elever. I delårsuppföljningen 2025 konstaterades dessutom att det periodvis saknats vikarier och att detta lett till hög arbetsbelastning för personalen ute i verksamheterna. Problemen har alltså varit kända. ### När rektorerna fick problem sattes resurser in Det finns dessutom en intressant jämförelse. När en tidigare rapport visade att kommunens rektorer hade en så hög arbetsbelastning att den riskerade att leda till sjukskrivningar och uppsägningar reagerade Barn- och utbildningsnämnden. Riktade medel tillfördes och rektorsorganisationen utökades med mer ledningsresurser. Det visar att nämnden faktiskt kan agera när arbetsbelastningen bedöms vara ohållbar. Därför blir den naturliga frågan: **Om hög arbetsbelastning bland rektorer motiverade ytterligare personalresurser – varför används inte samma grundläggande resonemang när lärare beskriver en ohållbar arbetsbelastning?** ## Det politiska arbetsmiljöansvaret går inte att delegera bort Detta är dessutom inte en fråga som den politiska ledningen kan hänvisa nedåt i organisationen. Barn- och utbildningsnämnden beslutade så sent som den 26 februari 2026 om fördelning av arbetsmiljöuppgifter till utbildningsförvaltningens förvaltningschef. I nämndens eget beslutsunderlag slås samtidigt fast att nämnden **alltid har kvar det övergripande ansvaret för arbetsmiljön**, även när arbetsmiljöuppgifter har fördelats till tjänstepersoner. Där anges också att nämnden ska efterfråga och följa upp arbetsmiljöarbetet och se till att förvaltningschefen har de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs. Det politiska ansvaret kan alltså inte delegeras bort. När Sveriges Lärare nu beskriver en allvarlig situation måste därför frågan ställas: **Har Barn- och utbildningsnämnden gett verksamheten de resurser som faktiskt krävs för att skapa en hållbar arbetsmiljö för lärarna?** Det är särskilt relevant eftersom du själv offentligt har konstaterat: **”Min bild är att vi skulle behöva mer resurser till skolan för att möta upp.”** Frågan blir då vad du som nämndens ordförande faktiskt har gjort för att skolan ska få dessa resurser. ## Sveriges Lärares tre frågor Jag har fått följande tre frågor från Sveriges Lärare i Piteå: 1. Hur ska man få läraryrket hållbart igen? 2. Hur ska lärares utsatthet för hot och våld minska? 3. Hur ska Piteå få lärare att orka arbeta längre? Jag har svarat Sveriges Lärare utifrån SLP:s politik. SLP:s grundlinje är: **Fler vuxna i klassrummen, mindre administration, tydligare ordning och respekt för läraryrket.** ### Ett hållbart läraryrke kräver fler vuxna Lärarnas största problem är att de har fått allt fler arbetsuppgifter samtidigt som de förväntas hantera allt fler situationer som egentligen ligger utanför själva undervisningsuppdraget. Vi vill därför minska klasstorlekarna, införa fler elevassistenter och hjälplärare som avlastar lärarna samt kraftigt minska den administrativa bördan. Lärare ska vara lärare – inte administratörer, ordningsvakter eller socialsekreterare. De lärare som jag själv har diskuterat dessa frågor med har varit mycket tydliga med ytterligare en sak: **Tillfälliga insatser fungerar bara så länge förstärkningen finns kvar.** När extra vuxna sätts in i klassrummet förbättras situationen. När den tillfälliga hjälpen försvinner återkommer problemen. Deras erfarenhet är därför att punktinsatser inte löser grundproblemet. Det krävs kontinuitet och tillräcklig vuxennärvaro över tid. Det är också därför SLP inte enbart föreslår fler tillfälliga projekt. **Den viktigaste skolreformen är inte fler dokument – utan fler vuxna. När varje klass har tillräckligt många vuxna blir arbetsmiljön bättre, undervisningen lugnare och både elever och lärare tryggare.** ## Hot och våld får aldrig bli en del av läraryrket Ingen lärare ska behöva acceptera hot eller våld som en normal del av sitt arbete. Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolor visar dessutom hur allvarlig frågan är. Tre av fyra inspekterade skolenheter hade brister i det förebyggande arbetet mot hot och våld. En stor del av bristerna handlade om att riskerna inte hade undersökts eller bedömts tillräckligt. Skolan måste därför återta ordningen. Det kräver fler vuxna i klassrum och korridorer, tydliga ordningsregler och omedelbara insatser när elever uppträder våldsamt. Alla incidenter ska dokumenteras och följas upp. En lärare som utsätts ska veta att skolledningen står bakom honom eller henne och att elevhälsan och övriga stödfunktioner finns där när de behövs. Elever som upprepade gånger utsätter personal eller andra elever för hot eller våld måste snabbt bli föremål för särskilda åtgärder. Om det krävs måste undervisningen kunna organiseras på annat sätt så att övriga elevers och personalens trygghet kan garanteras. **Hot och våld får aldrig normaliseras i Piteås skolor.** ## Vi behöver också behålla våra äldre lärare Piteå står samtidigt inför stora pensionsavgångar. Erfarna lärare är en enorm tillgång. Det är därför dålig personalpolitik att organisera skolan så att en erfaren lärare längtar efter den dag då han eller hon kan lämna arbetslivet. Vi borde göra tvärtom. Äldre lärare bör kunna erbjudas minskad undervisningstid, fler mentor- och handledaruppdrag, flexiblare arbetstider och bättre administrativt stöd. Då kan deras erfarenhet användas för att stödja yngre lärare samtidigt som fler kanske både kan och vill arbeta ytterligare några år. ## Mina frågor till Anton Li Nilsson Mot denna bakgrund vill jag fråga Barn- och utbildningsnämndens ordförande: **1. Anser du att Barn- och utbildningsnämnden under de omkring två och ett halvt år som du lett nämnden har lyckats skapa en tillräckligt god och hållbar arbetsmiljö för Piteås lärare?** Om svaret är ja – hur förklarar du då de problem som Sveriges Lärare nu beskriver? **2. Kommunens egna dokument visar att problemen med bland annat arbetsbelastning och kompetensförsörjning varit kända. Varför har den politiska ledningen inte genomfört tillräckliga åtgärder för att problemen ska vara lösta eller åtminstone tydligt på väg att lösas?** **3. När nämnden konstaterade att rektorernas arbetsbelastning riskerade att leda till sjukskrivningar och uppsägningar tillfördes riktade resurser och rektorsorganisationen förstärktes. Varför har inte motsvarande princip – hög arbetsbelastning kräver ökade personalresurser – tillämpats mer konsekvent för lärarna?** **4. Du har själv offentligt sagt att skolan skulle behöva mer resurser. Vilka konkreta politiska initiativ har du tagit för att Piteås skolor ska få dessa resurser?** ### Är du beredd att genomföra följande? **5. Är du under den återstående delen av mandatperioden beredd att verka för:** a) att klasstorlekarna minskas, b) att fler elevassistenter, resurspersoner eller hjälplärare finns **kontinuerligt** i undervisningen där behov finns, i stället för att stöd huvudsakligen sätts in som tillfälliga punktinsatser, c) att lärarnas administrativa arbetsbörda minskas, d) att skolorna har tydliga och fungerande ordningsregler, e) att omedelbara insatser sker när elever hotar eller utsätter lärare eller andra elever för våld, f) att alla incidenter med hot och våld dokumenteras, utreds och följs upp, g) att utsatta lärare alltid får ett tydligt stöd från skolledningen och tillgång till det stöd som behövs, h) att elever som upprepade gånger utsätter personal eller andra elever för hot eller våld snabbt blir föremål för särskilda åtgärder, och i) att äldre lärare ges bättre möjligheter till exempelvis minskad undervisningstid, mentor- och handledaruppdrag, flexiblare arbetstider och administrativ avlastning för att fler ska kunna och vilja arbeta längre? **För varje punkt där svaret är ja vill jag veta hur och när åtgärden ska genomföras.** **För varje punkt där svaret är nej vill jag veta varför du inte anser att åtgärden bör genomföras.** ## Det politiska ansvaret Barn- och utbildningsnämnden godkände i december 2025 uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Där bedömdes att utbildningsförvaltningen till övervägande del bedrev ett systematiskt arbetsmiljöarbete där risker identifierades, åtgärdades och följdes upp. Samtidigt konstaterades att bemanningsproblemen skapade stress för både rektorer och andra medarbetare. När Sveriges Lärare nu beskriver problemen med arbetsbelastning, sjukfrånvaro samt hot och våld finns därför anledning att fråga om det systematiska arbetsmiljöarbetet verkligen har lett till tillräckliga konkreta förbättringar ute i verksamheten. Du har haft det ledande politiska ansvaret för Barn- och utbildningsnämnden sedan våren 2024. Därför måste också frågan om det politiska ansvaret kunna ställas. **6. Anser du att du och den politiska majoriteten har tagit tillräckligt ansvar för den situation som Sveriges Lärare nu beskriver?** **7. Om du anser att ni inte har lyckats skapa en hållbar och trygg arbetsmiljö för lärarna under den tid du lett nämnden – varför ska lärarna och Piteborna då ha fortsatt förtroende för dig som ordförande?** **8. Anser du att problemen är så allvarliga och resultatet av ditt arbete som ordförande så otillräckligt att du bör överväga att lämna posten som ordförande?** Valet 2026 kan innebära att du inte längre har samma politiska position. Men mandatperioden är ännu inte avslutad. Det finns fortfarande tid att fatta beslut. **Därför är min avslutande fråga:** **9. Vilka konkreta beslut är du beredd att ta initiativ till under den tid som återstår av mandatperioden – i stället för att lämna problemen vidare till nästa politiska ledning?** **Anders Nordin (SLP)** Här är underlaget till interpellation Kommunens protokoll visar att Anton utsågs till tillförordnad ordförande den **14 februari 2024** och att hans årsarvodering för uppdraget gällde från den 1 mars. ([Piteå][1]) Kommunens årsredovisning visar att man faktiskt har arbetat med kompetensförsörjning och ”hållbart arbetsliv”, men också att rekryteringsläget förvärrades och påverkade arbetsmiljön. Förskolan hade 7,7 procents sjukfrånvaro 2024. ([Piteå][2]) Delårsuppföljningen 2025 säger uttryckligen att bristen på vikarier hade lett till hög arbetsbelastning. Samma dokument visar att BUN tillförde riktade medel för fler ledningsresurser när rektorernas arbetsbelastning bedömdes kunna leda till sjukskrivningar och uppsägningar. ([Piteå][3]) Nämndens eget beslut från februari 2026 är särskilt värdefullt: där står uttryckligen att nämnden **alltid behåller det övergripande arbetsmiljöansvaret** och ska säkerställa att förvaltningschefen har resurser, befogenheter och kunskap. ([Piteå][4]) Dessutom hade BUN i december 2025 fått en SAM-uppföljning som både beskrev förbättringar och fortsatt stress kopplad till bemanning. ([Piteå][5]) Slutligen finns Antons eget uttalande: **”Min bild är att vi skulle behöva mer resurser till skolan”**. ([Piteå][6]) [1]: https://www.pitea.se/Bokhyllan/Protokoll%20-%20n%C3%A4mnder/Barn- %20och%20utbildningsn%C3%A4mnd/Protokoll/2024/2024-03- 27/BUN%20protokoll%20och%20bilagor%202024-03-27%20%C2%A7%C2%A7%2017- 28.pdf?utm_source=chatgpt.com "Barn- och utbildningsnämndens protokoll 2024-03-27 §§ 17-28" [2]: https://www.pitea.se/Bokhyllan/Protokoll%20-%20n%C3%A4mnder/Barn- %20och%20utbildningsn%C3%A4mnd/Protokoll/2025/2025-01-16/Barn- %20och%20utbildningsn%C3%A4mndens%20sammantr%C3%A4de%202025-01- 16.pdf?utm_source=chatgpt.com "1 (18) Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildnin" [3]: https://www.pitea.se/Bokhyllan/Protokoll%20-%20n%C3%A4mnder/Barn- %20och%20utbildningsn%C3%A4mnd/Protokoll/2025/2025-09-08/Barn- %20och%20utbildningsn%C3%A4mnden%202025-09-08.pdf?utm_source=chatgpt.com "Tagged PDF" [4]: https://www.pitea.se/Bokhyllan/Protokoll%20-%20n%C3%A4mnder/Barn- %20och%20utbildningsn%C3%A4mnd/Protokoll/2026/Protokoll%20Barn- %20och%20utbildningsn%C3%A4mnden%20februari%202026%20%C2%A7%C2%A714- 25%20med%20bilagor.pdf?utm_source=chatgpt.com "1 (22) Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildning" [5]: https://www.pitea.se/Bokhyllan/Protokoll%20-%20n%C3%A4mnder/Barn- %20och%20utbildningsn%C3%A4mnd/Handlingar%20inf%C3%B6r%20barn%20och%20utbildningsn% C3%A4mnden/Kallelse%20skapad%20BUN%202025-12-12.pdf?utm_source=chatgpt.com "Piteå kommun" [6]: https://www.pitea.se/press/Aktuellt/Invanare/resultat-och-kvalitet/fortsatt-goda-resultat-for- piteas-skolor/?utm_source=chatgpt.com "Fortsatt goda resultat för Piteås skolor - Resultat och kvalitet" Interpellation (SLP) - Gratis mensskydd

§ 185 Interpellation (SLP) - Gratis mensskydd Diarienr 26KS478 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen om Gratis mensskydd får ställas till Kata Nilsson (S), Kommunalråd. Kommunalrådet besvarar, om möjligt interpellationen vid nästkommande fullmäktigesammanträde. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har lämnat in en interpellation om Gratis mensskydd, ställd till Kata Nilsson (S), Kommunalråd. Följande formkrav för interpellationer ställs upp i Kommunfullmäktiges arbetsordning, vilken utgår från Kommunallagen. • Ska vara skriftlig • Ska vara egenhändigt/elektroniskt undertecknad av ordinarie ledamot/tjänstgörande ers i Kommunfullmäktige • Får ej ställas av flera ledamöter • Ska ha bestämt innehåll och vara försedd med motivering • Får ställas till ordförande i Kommunstyrelse och nämnd, fullmäktigeberedning och kommunalråd • Ska avse något som ligger inom den kommunala kompetensen • Får inte gälla myndighetsutövning mot enskild person eller företag • Allmänpolitiska frågor ska inte ställas via interpellation • Bör endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen Kommunledningsförvaltningens bedömning är att interpellationen följer formkraven och omfattas av den kommunala kompetensen. Förvaltningens förslag är därför att Kommunfullmäktige godkänner att interpellationen ställs. Förslag Cristian Bergvall (S): bifall till Kommunledningsförvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunfullmäktiges beslut. Sammanträdesprotokoll 51 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15 Beslutsunderlag • Interpellation (SLP) - Gratis mensskydd Sammanträdesprotokoll 52 (53) Kommunfullmäktige Datum 2026-09-15

§186 26KS479 … Interpellation (SLP) - Pilotprojekt förnybar energiproduktion inom kommunen Interpellation till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Allmänheten och jag vill gärna veta vad som har hänt med översyn och samarbetsprojekten som Kommunfullmäktige beslutade om 2023-05-29. Detta utifrån den motion som då lades fram för beslut av Kommunfullmäktige. Kommunalrådet Kata Nilsson (S) anför följande: Intentionen i motionen är mycket bra. Piteå är redan idag, genom de stora satsningar som sker i vindkraft navet för den gröna omställningen i norra Sverige. Piteå kommun har även genom PiteEnergi genomfört framgångsrika projekt för att med solkraft i forskningssyfte för att öka kunskapen om solelsproduktion i vårt klimat. Även om den praktiska lösning som föreslås i motionen är problematisk att genomföra utifrån gällande regelverk finns det stora nyttor att se över hur kommunen kan främja förnybar produktion i samverkan med andra parter i samhället. Utifrån att den lösning som föreslås i motionen inte bedöms vara genomförbar föreslår jag att motionen avslås. I motionen anda föreslår jag dock att Samhällsbyggnadsnämnden inom ramen för arbetet med borgmästaravtalet får i uppdrag att genomföra en översyn av hur samarbetsprojekt skulle kunna genomföras i pilotskala eller liknande i syfte att främja förnybar energiproduktion inom kommunen. Yrkanden Kata Nilsson (S), och Anders Nordin (SLP): bifall till Kommunstyrelsens förslag. Brith Fäldt (V) och Anna Bergström (V): bifall till Kommunstyrelsens förslag med ändring att uppdraget till Samhällsbyggnads avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att Kommunfullmäktige avslår motionen. Ordföranden ställer proposition på förslaget om att avslå uppdraget till Samhällsbyggnad och finner att Kommunfullmäktige beslutar enligt Kommunstyrelsens förslag. 1. Finns det någon arbetsgrupp som arbetat med frågan. Om svaret är ja. Vilka tjänstefunktioner har ingått? 2. Jag förmodar att PiteEnergi varit inblandad. Vilka positiva utlåtanden har man från dom utifrån det Borgmästaravtal kommunen skrivit under? 3. Vilken pilotskala eller pilotobjekt har man tänkt realisera Kommunfullmäktiges beslut i? Hur ser tidsplanen ut? Beskriv gärna hur det framtida upplägget ser ut! Anders Nordin Skol och Landsbygdspartiet 2026-08-30

§ 189 Motion (SLP) - Plastfria buntband Diarienr 25KS815 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige avslår motionen om plastfria buntband. Reservation Eva Nordlund (SLP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Anders Nordin (SLP) har lämnat in en motion angående plastfria buntband, med syfte att minska plastskräp och stödja lokal, hållbar innovation. Detta bl.a. genom att köpa in plastfria buntband och yrkar därför: 1. att Piteå kommun i den egna verksamheten, där så är tekniskt möjligt, ersätter plastbuntband med plastfria och förnybara alternativ, 2. att Piteå kommun i upphandlingar och inköp – även mindre sådana – väger in miljöaspekter kopplade till plastminskning och förnybara råvaror, 3. att Piteå kommun vid tillstånd och riktlinjer för tillfälliga installationer (såsom evenemang och valaffischering) ställer tydligare krav på användning av plastfria fästlösningar, 4. att Piteå kommun utreder möjligheten att införa särskilda riktlinjer eller önskemål för kommunala bolag och verksamheter som Piteå kommun sponsrar eller subventionera, att dessa frångår plastmaterial så långt det är möjligt. Detta för att minimera plastskräp i offentlig miljö, 5. att kommunen aktivt verkar för dialog med leverantörer av hållbara alternativ, inklusive lokala och regionala innovatörer. För motion se bilaga. ---- Page 1 of 3 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Datum 2026-08-31 Kommunfullmäktige beslutade 2026-02-23 (§28) att remittera motionen till Kommunstyrelsen för beredning. --- Inkomna synpunkter från PIKAB och Ekonomiavdelningen PIKAB Piteå kommuns bolagskoncern beaktar, vid alla upphandlingar och inköp, hållbarhetsaspekter och -krav (Inklusive miljöaspekter) i den mån och utsträckning som bedöms lämpligt i det enskilda fallet. I samband med att krav på hållbarhet i inköp och upphandling genomförs alltid en proportionalitets- och marknadsbedömning, inklusive prövning av om kraven kan medföra en otillbörlig konkurrensbegränsning, särskilt med avseende på små och medelstora lokala och regionala företags förutsättningar. Vidare har Piteå kommuns bolagskoncern inlett arbetet med framtagande av förenklad hållbarhetsredovisning (VSME) vilket sannolikt kommer belysa hållbarhetsfrågor i inköp och upphandling ytterligare i framtiden. PIKAB förslår att motionen avslås. Ekonmiavdelningen / Inköp Ekonomiavdelning / Inköp ställer sig bakom PIKAB:s bedömning. Ekonomiavdelningen gör följande tillägg. Kommunens styrande dokument är ytterst vägledande för kommunens kravställning inom hållbarhet, återfinns ingen styrning inom något område är Upphandlingsmyndighetens vägledning för hållbar upphandling vägledande. Kommunledningsförvaltningens yttrande: Kommunledningsförvaltningen har tagit del av inkomna yttranden och instämmer även i de synpunkter som framförts av PIKAB. Kommunledningsförvaltningen bedömer att inköp av buntband inte ska regleras särskilt. Befintliga riktlinjer och vägledningar för inköp anses vara tillräckliga. Motionen föreslås därför att avslås Page 2 of 3 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Datum 2026-08-31 Förslag Jan-Eric Sandberg (M): bifall till Kommunledningsförvaltningens förslag. Eva Nordlund (SLP): bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången för de två förslagen och finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt kommunledningsförvaltningens förslag. Beslutsunderlag • Motion (SLP) - Plastfria buntband Paragrafen är justerad Page 3 of 3 Motion (SLP) - Tydliggörande av användningen av Piteå kommuns heraldiska vapen och logotyp

§ 190 Motion (SLP) - Arvodesmodell för kommunstyrelsens ordförande och gruppledare Diarienr 26KS85 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att motionen om arvodesmodell för kommunstyrelsens ordförande och gruppledare anses besvarad. Reservation Eva Nordlund (SLP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har lämnat in en motion om arvodesmodell för kommunstyrelsens ordförande och gruppledare. Motionären föreslår att: • att fastställa heltidsarvodet för kommunstyrelsens ordförande till 100 procent av riksdagsledamotsarvodet, • att införa ett lika stort gruppledararvode för samtliga partier representerade i kommunfullmäktige, • att gruppledararvodet fastställs till 20 procent av riksdagsledamotsarvodet, • att nuvarande möjlighet att fördela gruppledararvodet inom respektive fullmäktigegrupp behålls. För motion se bilaga. ------ Kommunfullmäktige beslutade 2026-02-23 §31 att remittera motionen till Kommunstyrelsen för beredning. ----- Inom kommunledningsförvaltningen pågår ett arbete med att revidera ”Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda”. De frågor som motionen berör, såsom basen för kommunalrådsarvodet, arvodering och uppgift för Page 1 of 3 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Datum 2026-08-31 partigruppledare, är exempel på frågor som ses över inom ramen för detta arbete. Målet med översynen är att ta fram ett enkelt och robust system som minskar administrationen både för ledamöter och för organisationen. Avsikten är att den nya bestämmelsen ska kunna beslutas av Kommunfullmäktige innan mandatperioden är slut, så att regelverket är klart inför nominering och beslut av förtroendevalda för nästa mandatperiod. ----- Kommunledningsförvaltningens bedömning: Alla synpunkter bör hanteras samlat inom ramen för den pågående revideringen av bestämmelsen. Besluta om sådana delar separat riskerar att föregripa den samlade översynen och kan försvåra arbetet med att skapa ett enkelt, konsekvent och administrativt hållbart system. Motionen bör därför inte bifallas i sina specifika yrkanden. Den bör i stället anses besvarad då frågorna hanteras i det pågående arbetet. Motionen kommer att överlämnas till arbetsgruppen för revidering av ”Bestämmelser om ersättning till förtroendevalda”, för beaktande i det pågående arbetet. --- Konsekvenser för Vision 2050 Ärendet bedöms främst beröra kommunens interna styrning och organisering. Ett tydligt och förutsägbart regelverk för ersättning till förtroendevalda kan bidra till transparens, rättssäkerhet och en enklare administration. Ärendet har ingen direkt påverkan på måluppfyllelsen i Vision 2050, men ett tydligt regelverk stödjer kommunens arbete med öppenhet, kvalitet och effektiva arbetssätt. Förslag Patric Lundström (S): bifall Kommunledningsförvaltningens förslag. Page 2 of 3 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Datum 2026-08-31 Eva Nordlund (SLP): bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången för de två förslagen och finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt kommunledningsförvaltningens förslag. Beslutsunderlag • Motion (SLP) - Arvodesmodell för kommunstyrelsens ordförande och gruppledare Paragrafen är justerad Page 3 of 3 Motion (SLP) - Piteå kommuns grafiska riktlinjer i styrdokument

§ 192 Motion (SLP) - Folkomröstning om Piteås grafiska logotyp Diarienr 26KS137 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige avslår motionen om Folkomröstning om Piteås grafiska logotyp. Reservation Eva Nordlund (SLP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har lämnat in en motion om Folkomröstning om Piteås grafiska logotyp och yrkar: Att Piteå Kommun anordnar en folkomröstning samtidigt med ordinarie val 2028 gällande vilken typ/bild/form/utseende av logotyp Piteå Kommun skall använda sig av enligt de riktlinjer och styrdokument som finns. För motion se bilaga. ------ Kommunfullmäktige beslutade 2026-02-23 §34 att remittera motionen till Kommunstyrelsen för beredning. ----- Kommunledningsförvaltningens yttrande: Kommunfullmäktige har genom Strategi för varumärket Piteå kommun och Piteå beslutat om den övergripande inriktningen för kommunens varumärke och grafiska identitet. Strategin anger att märket med renen, som har sitt ursprung i kommunvapnet, är den sammanhållande länken mellan Piteå kommun, platsvarumärket Piteå och Visit Piteå. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför att frågan om logotypens roll, kopplingen till kommunvapnet och användningen i olika sammanhang redan är hanterad genom befintliga styrande dokument. Page 1 of 3 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Datum 2026-08-31 Motionens förslag innebär i praktiken att frågan om den grafiska profilen ska lyftas från kommunens ordinarie styrning och beredning till en kommunal folkomröstning. Kommunala folkomröstningar är ett viktigt demokratiskt verktyg, men bör användas med omsorg. De är rådgivande och fungerar som ett komplement till den representativa demokratin, där medborgarna väljer företrädare som har ansvar att väga samman sakliga, ekonomiska, juridiska och verksamhetsmässiga aspekter i kommunala beslut. Frågor om grafisk profil, logotyp och tillämpning av varumärkesstrategi är enligt kommunledningsförvaltningens bedömning sådana frågor som lämpligen hanteras genom kommunens ordinarie demokratiska beslutsprocess, styrande dokument och ansvarig förvaltning. Det finns även en demokratisk avvägning i att folkomröstningar bör reserveras för frågor av större principiell betydelse för kommunens utveckling, vägval eller långsiktiga inriktning. Om folkomröstningar används för avgränsade detaljfrågor riskerar det att skapa en otydlig ansvarsfördelning mellan väljare, förtroendevalda och förvaltning. Det kan även försvåra helhetsbedömningar där en enskild fråga behöver vägas mot ekonomi, juridik, tillgänglighet, praktisk tillämpning och kommunikationens funktion i hela kommunkoncernen. Motionärens förslag innebär en kostnad för kommunen. Det finns ingen fast nationell schablon för vad en kommunal folkomröstning kostar, men offentligt redovisade exempel anger att en kommunal folkomröstning kan kosta omkring 34 kronor per medborgare. Med cirka 34 000 röstberättigade i Piteå skulle en sådan schablon motsvara cirka en miljon kronor. Om en folkomröstning samordnas med ett allmänt val kan kostnaden bli lägre genom samordningsvinster, men kommunen behöver ändå avsätta resurser för beredning, information, valsedlar, administration, röstmottagning, rösträkning och valnämndens arbete. Motionären anser att folkomröstningen bör ske i samband med ordinarie val 2028. Nästa val till riksdag, region och kommun är hösten 2026 och att nästa EU-val hålls 2029, vilket gör att motionens hänvisning till ordinarie val 2028 är oklar. Mot bakgrund att Kommunfullmäktige redan har beslutat om varumärkesstrategin, att strategins tillämpning har förtydligats genom en Page 2 of 3 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Datum 2026-08-31 anvisning och att frågan inte bedöms vara av sådan karaktär att en kommunal folkomröstning är motiverad, föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen avslås. Konsekvenser för Vision 2050 Den beslutade varumärkesstrategin stödjer visionens intentioner genom att bidra till en sammanhållen kommunikation, ökad kännedom om Piteå och stärkt engagemang, delaktighet och stolthet bland pitebor, föreningar och näringsliv. Förslag Cristian Bergvall (S): bifall till Kommunledningsförvaltningens förslag. Eva Nordlund (SLP): bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången för de två förslagen och finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt Kommunledningsförvaltningens förslag. Beslutsunderlag • Motion (SLP) - Folkomröstning om Piteås grafiska logotyp Paragrafen är justerad Page 3 of 3 Motion (SLP) - Arvodesmodell för kommunstyrelsens ordförande och gruppledare