Barn- och utbildningsnämnden — 22 april 2026

§40 26BUN32 … Riktlinje för skolskjuts för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola Dokumentnamn Dokumenttyp Senast reviderad Beslutsinstans Riktlinje för skolskjuts för förskoleklass, grundskola, Barn- och Riktlinjer 2026-03-25 §28 anpassad grundskola och utbildningsnämnden anpassad gymnasieskola Dokumentansvarig/processägare Version Diarienummer Giltig till Barn- och utbildningsnämnden 9 26BUN32 2026-10-01 Dokumentinformation Regler för handläggning av skolskjutsar enligt skollagens bestämmelser Dokumentet gäller för Elever, vårdnadshavare, personal inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Sid 2 Riktlinjer för skolskjuts Rätten till skolskjuts regleras i skollagen (2010:800, 2017:1115) och dessa riktlinjer. Kostnadsfri skolskjuts är en rättighet för elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola som går i den skolenhet där kommunen placerat dem och som uppfyller skollagens förutsättningar för att beviljas skolskjuts. När skolskjutsbehovet bedöms ska hänsyn tas till färdvägens längd, trafikförhållanden, eventuell funktionsvariation eller annan särskild omständighet. Utgångspunkten för elevens rätt till skolskjuts är folkbokföringsadressen. Det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt. Det finns inget hinder mot att elever hänvisas till särskilda uppsamlingsplatser i hemmet respektive skolans närhet. Kommunen har frihet att i viss utsträckning samordna transporter trots att det kan leda till väntetider för vissa elever (RÅ 1995 ref.nr12). Kommunen har möjlighet att lägga upp sina skolskjutslinjer och skolskjutstider på ett lämpligt sätt. Skolskjutsplaneringen utgår från varaktiga scheman och tillfälliga förändringar godkänns därför inte. Avståndsgränser (färdvägens längd) för närmaste skolväg Grundskola och Anpassad grundskola Förskoleklass och skolår 1 längre än 2 km Skolår 2 till 3 längre än 3 km Skolår 4 till 6 längre än 4 km Skolår 7 till 9 längre än 5 km Anpassad gymnasieskola längre än 6 km Avståndsmätning utförs från bostadens tomtgräns till skolan. Vid mätning används Piteå kommuns GIS-system. Funktionsnedsättning Elev med funktionsnedsättning kan beviljas skolskjuts utan hänsyn till avstånd. Behovet ska styrkas genom ett läkarintyg i vilket lämpligt transportsätt rekommenderas. Vårdnadshavare (elev) ansvarar för att begära intyg från behandlande läkare. Tillfällig skolskjuts pga. olycksfall Vid tillfällig funktionsnedsättning orsakad av olycksfall under skoltid eller fritid ordnas transporterna via kommunens elevolycksfallsförsäkring. Tillfällig skolskjuts som ersätts av försäkringsbolaget inräknas inte kommunens skolskjutsverksamhet. Vårdnadshavare ansvarar för att anmäla behovet till kommunens försäkringsbolag. Läkarintyg krävs alltid för tillfällig skolskjuts. Information om Piteå kommuns försäkringsbolag https://www.pitea.se/Invanare/Sakerhet/ Sid 3 Skolskjuts pga. tillfällig funktionsnedsättning Vid behov av skolskjuts pga. exempelvis sjukdom med planerad operation kontaktar vårdnadshavare i första hand familjens försäkringsbolag. Om eleven saknar sjukförsäkring eller transporten inte bekostas av försäkringsbolaget ansöker vårdnadshavare om skolskjuts. Transportsätt, upphämtningsplatser Skolskjuts utförs i första hand med linjetrafik. Vid bedömning av skolskjuts, kontrolleras så att tidtabeller på ett acceptabelt sätt överensstämmer med elevens schemalagda skoltider. I vissa fall anordnas skolskjuts genom buss eller skoltaxi. Elev som är inskriven i fritidshem Elev i grundskola och anpassad gymnasieskola får inte skolskjuts mellan bostaden och fritidshemmet. Finns inte fritidshem på hemskolan har eleven rätt till transport från hemskolan till fritidshemmet, detsamma gäller elever placerade i särskilda undervisningsgrupper som har fritidshemplacering på hemskolan. Elev i den anpassade grundskolan kan ha rätt till transport till och från fritidshem om eleven uppfyller kriterierna för skolskjuts utifrån avstånd, funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl. En individuell bedömning görs utifrån vårdnadshavarens ansökan om skolskjuts. Skolskjuts mellan bostad och anvisad på- och avstigningsplats I de fall samåkning kan ske från angivna uppsamlingsställen ska eleven själv ta sig till uppsamlingsstället. Elev i förskoleklass till årskurs 9 har rätt till kostnadsfri skolskjuts mellan bostad och anvisat uppsamlingsställe om avståndet är längre än 2 km. Skolskjuts till annan skola än den kommunen anvisar Skolskjuts vid val av annan skola, profilklasser eller friskola Elev som väljer att gå i annan skola än den kommunen anvisat och beviljas sådant val, har rätt till kostnadsfri skolskjuts, om det inte får ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Blir skolskjutsen dyrare till den valda skolan än till anvisad skola saknas rätt till skolskjuts. Eleven har inte rätt att få ersättning för skolskjuts upp till det belopp som skolskjutsen skulle ha kostat om eleven valt att gå i placeringsskolan. För att undvika skolbyte i skolår 9 har elev rätt till skolskjuts, om eleven flyttat efter vårterminens slut i skolår 8. Skolskjuts vid växelvis boende Elev vars föräldrar har gemensam vårdnad och bor växelvis hos vårdnadshavarna/föräldrarna har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det är frågan om ett så kallat varaktigt boende: • Avståndsreglerna för skolskjuts uppfylls • Med växelvis boende menas att barnet vistas i genomsnitt mer än 12 dygn (40 procent) per månad hos den ena vårdnadshavaren/föräldern. 1 Sid 4 1 Uppgift lämnad av Försäkringskassans specialist 2013-03-07. Sid 5 • Eleven har sin folkbokföringsadress inom upptagningsområdet för den av kommunen anvisade skolan. I de fall skjutsen är kostnadsneutral fås skolskjuts ändå om alla villkor uppfylls. • Elev och båda vårdnadshavarna/föräldrarna är folkbokförda i Piteå kommun • Skolskjutsen gäller till och från vårdnadshavarnas/föräldrarnas folkbokföringsadress eller närbelägen uppsamlingsplats. • Skolskjuts för växelvis boende söks för ett läsår åt gången. • Tillfälliga förändringar utifrån inlämnat schema godkänns inte. Resa mellan skola och korttidsvistelse Korttidsvistelse utanför det egna hemmet jämställs med bostad. Resa till sådant boende betraktas som skolresa för skolskjutsberättigad elev och gäller enbart skoldagar. Skolskjutshandläggaren beslutar om transport utifrån vårdnadshavares ansökan. Vid extrema förhållanden Vid extrema förhållanden, oframkomligt väglag på grund av ishalka eller ymnigt snöfall kan kommunen inte garantera att skolskjuts kan utföras enligt beslut. I dessa fall utgår inte ersättning till eleven och dennes vårdnadshavare. Kommunen ska vid sådana förhållanden snarast upplysa om detta på kommunens hemsida. Ansvarsfördelning före-under-efter skolskjutsen Före transporten till skolan Vårdnadshavare ansvarar för elevens färd till och från anvisad uppsamlingsplats till dess eleven kliver på buss eller taxi. Vårdnadshavare har ansvar för att eleven kommer i god tid till hållplatsen/uppsamlingsplatsen. Skolskjutsen kan inte vänta på elever som inte finns på uppsamlingsstället, utanför bostaden eller vid upphämtningsstället i skolan på utsatt tid. Om eleven är försenad till den ordinarie turen beviljas inte någon extratur. Under transporten Under transporten är det entreprenören som ansvarar för elevens säkerhet och att gällande trafikbestämmelser följs. Vid skolan När eleven anlänt till skolan ansvarar rektor för tillsynen till dess att skoldagen slutar och eleven lämnar området. Förändrade omständigheter Beslut om skolskjuts fattas för ett läsår eller en termin i taget. Vid förändring av de omständigheter som legat till grund för skolskjutsbeslutet eller andra uppenbara felaktigheter kan beslutet ändras. Sid 6 Lagrum Förskoleklass Skollagen 9 kap 15 b §, skolskjuts i hemkommunen Skollagen 9 kap 15 c §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 9 kap 21 a §, skolskjuts till fristående förskoleklass Grundskola Skollagen 10 kap 32 §, skolskjuts i hemkommun Skollagen 10 kap 33 §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 10 kap 40 §, skolskjuts till fristående grundskola Anpassad grundskola Skollagen 11 kap 31 §, skolskjuts i hemkommun Skollagen 11 kap 32 §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 11 kap 39 §, skolskjuts till fristående anpassad grundskola Anpassad gymnasieskola Skollagen 18 kap 30 §, skolskjuts i hemkommun Skollagen 18 kap 31 §, skolskjuts i annan kommun än hemkommun Skollagen 18 kap 35 §, skolskjuts till fristående anpassad gymnasieskola Överklaga beslut till förvaltningsrätten skollagen 28 kapitlet (förvaltningsbesvär) Förvaltningsbesvär innebär att domstolen gör en fullständig bedömning om beslutets lämplighet. Förvaltningsrätten kan sätta ett annat beslut i stället. Förvaltningsbesvär tillämpas i nedanstående ärenden. 9 kap 15 b § första stycket 9 kap 15 c § första stycket 10 kap 32 § första stycket 10 kap 33 § första stycket 11 kap 31 § första stycket 11 kap 32 § första stycket 18 kap 30 § första stycket 18 kap 31 § första stycket Sid 7 Laglighetsprövning Laglighetsprövning blir aktuellt då eleven inte går i den kommunala placeringskolan. Förvaltningsrätten gör en bedömning av beslutets laglighet. Möjligheten till laglighetsprövning enligt kommunallagen gäller om det inte finns särskilda regler i annan lag om hur beslut kan överklagas. Förvaltningsrätten kan inte ändra beslutet, hela beslutet ogiltigförklaras. Kränkningsärenden

§ 41 Kränkningsärenden Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälda ärenden om kränkande behandling. Ärendebeskrivning I enlighet med nämndens antagna riktlinjer för kränkningar redogörs ärenden där en vuxen kränkt elev PRN 20261-4699-1. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 6 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§42 26BUN59 … Remissyttrande Datum: 2026-04-08 Remissyttrande till slutbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123) Utbildningsdepartementets diarienummer U2026/00023 Kommunens ställningstagande Piteå kommun ser generellt positivt på slutbetänkandet i sin helhet då syftet är att skydda elever och samhälle från såväl kortsiktiga som oseriösa aktörer i den fristående skolsektorn. Kommunen delar bedömningen att nuvarande system haft brister som i vissa fall riskerat barns och elevers rätt till en likvärdig och stabil utbildning. Sammanfattning Utredningen är en fortsättning på SOU 2025:37 och syftar till att skärpa regleringen av fristående förskolor och skolor för att säkerställa att skattemedel används korrekt, att utbildningens kvalitet värnas och att oseriösa aktörer förhindras från att etablera eller expandera verksamhet inom skolväsendet. Centrala utgångspunkter är: • kommuners särskilda ansvar för planering, långsiktighet och likvärdighet, • barns och elevers rätt till en stabil och kvalitativ utbildning, • behov av ökad rättssäkerhet och enhetlig tillämpning mellan statlig och kommunal prövning. Utredningen konstaterar att tidigare reglering varit otillräcklig, särskilt när det gäller: • expansion trots återkommande kvalitetsbrister, • ägar- och koncernstrukturer, • möjligheten för huvudmän att ändra verksamhet utan ny prövning. Övergripande synpunkter Piteå kommun lämnar följande synpunkter: • Skärpta villkor vid bristfälligt huvudmannaskap Kommunen välkomnar förslag som innebär att aktörer med återkommande eller allvarliga kvalitetsbrister förhindras från att starta, expandera eller förvärva skolor. Detta är avgörande för att stoppa systematiska kvalitetsbrister, förhindra att koncerner expanderar trots dokumenterade missförhållanden samt för att säkerställa att barn inte drabbas av huvudmän som saknar långsiktigt ansvarstagande. Kommunen instämmer i att kvalitet ska vara ett villkor för tillväxt, inte tvärtom, och anser att betänkandet motverkar vinstdrivna incitament som sker på bekostnad av kvalitet. • Tydligare och mer bindande godkännanden Piteå kommun tillstyrker även att godkännanden ska bli mer tydliga och bindande. Att godkännanden ska ange belägenhetsadress och högsta elevantal, samt att flytt eller utökning ska kräva ny prövning. Remissyttrande Datum: 2026-04-08 Detta stärker den kommunala planeringsförmågan, transparensen gentemot medborgare samt förutsättningarna för en likvärdig resursfördelning vilket är särskilt viktigt i kommuner som Piteå där geografi, demografi och elevunderlag kräver långsiktig samordning mellan skolformer och eventuella huvudmän. Kommunen anser därigenom att betänkandet stärker likvärdigheten i skolan. • Obligatoriskt kommunyttrande vid etablering Piteå kommun ser mycket positivt på att kommunens yttrande vid etablering blir obligatoriskt samt att konsekvensbedömningar ska omfatta ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska effekter. Detta stärker det lokala demokratiska inflytandet och säkerställer att beslut om etablering inte fattas isolerat från kommunens helhetsansvar. Kommunen betonar dock att ersättningen fullt ut måste täcka de faktiska kostnaderna samt att nationella mallar och stödmaterial bör tas fram (exempelvis via SKR). • Förtydligande av ”påtagliga negativa följder” I slutbetänkandet har negativa konsekvenser definierats tydligare och kopplas till elevernas rätt till utbildning och kommunens organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. Detta är bra. Piteå kommun välkomnar att elevperspektivet tydliggörs samt att tidshorisonten kortas till tre år (istället för utredningens förslag om fem år). Det är rimligt ur ett barnrättsperspektiv och värnar barns och elevers rättigheter – tre år utgör en betydande del av en elevs skolgång. Bedömningar ska inte primärt utgå från systemets anpassningsförmåga utan från elevernas faktiska utbildningsvillkor. • Skärpta sanktioner och tillsyn Piteå kommun delar uppfattningen att tydligare sanktioner behövs för att regelverket ska få faktisk effekt samt att ekonomiska överträdelser och verksamhet utanför tillståndet skall få kännbara konsekvenser. Skolan ska inte vara en arena där det lönar sig att bryta mot regelverket. Förslaget minskar därmed risken för välfärdsbrottslighet och kortsiktighet. Övrigt Ur ett kommunalt och elevorienterat perspektiv har förslagen flera tydliga styrkor. De ger ett stärkt skydd för barn och elever, minskar risken för skolor med bristande kvalitet eller instabilt ledarskap. De ger en ökad likvärdighet och rättssäkerhet med en mer enhetlig tillämpning mellan kommuner och stat. De ger bättre planeringsförutsättningar för kommuner i och med att kommunerna får en tidig och formell involvering i etableringsprocesser. Förslagen minskar även risken för välfärdsbrottslighet i och med skärpta regler kring ägande, koncerner och värdeöverföringar. Samtidigt identifieras flera utmaningar och potentiella negativa konsekvenser. Piteå kommun ser en ökad administrativ belastning på kommunerna i och med krav på konsekvensanalyser och mer omfattande ärendehantering. Kommunen ser även högre inträdesbarriärer för små och idéburna aktörer, en risk för att seriösa men små huvudmän slås ut vilket även kan leda till en risk för minskad valfrihet. Förslaget kan ge minskad flexibilitet i lokalanvändning i och med att flytt eller snabb anpassning kan försvåras även vid legitima behov. Kommunen befarar även en ökad juridifiering av tillståndsprocessen med fler överklaganden som följd. Dessutom anser vi att förslaget är osäkert när det gäller kompensation, ersättning till kommuner behöver vara långsiktigt tillräcklig och indexreglerad. Staten behöver säkerställa att kompensationen till kommunerna fullt ut täcker faktiska kostnader. Piteå kommun anser även att tillämpningen av förslagen bör ta särskild hänsyn till glesbygdskommuners Remissyttrande Datum: 2026-04-08 särskilda förutsättningar, där valfrihet och etableringsmöjligheter redan är begränsade. Små och idéburna aktörer med dokumenterad kvalitet bör inte missgynnas oproportionerligt. Avslutande bedömning Piteå kommun anser att förslagen, rätt implementerade, kan bidra till ett mer robust, rättssäkert och elevfokuserat skolväsen. Kommunen förutsätter dock fortsatt dialog kring genomförande, ersättningsnivåer och stöd till huvudmän i praktisk tillämpning. Skolan är en samhällsbärande välfärdsverksamhet, inte en marknad som andra. När skattemedel används till utbildning måste barnens och elevernas rätt till en likvärdig och högkvalitativ utbildning väga tyngre än enskilda aktörers möjlighet till expansion eller vinst. De föreslagna skärpningarna är ett nödvändigt steg för att återupprätta demokratisk kontroll, stärka kvaliteten och värna likvärdigheten i hela skolväsendet. Kommunen tillstyrker därför betänkandet i huvudsak och ser förslagen som ett viktigt steg mot en mer sammanhållen, rättvis och långsiktigt hållbar skola. Piteå 2026-04-08 Malin Westling, Förvaltningschef, Utbildningsförvaltningen Remiss 2026-02-16 U2026/00023 Utbildningsdepartementet Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123) Remissinstanser 1. AcadeMedia AB 2. Almega Utbildning 3. Atvexa AB 4. Barnombudsmannen 5. Bokföringsnämnden 6. Bolagsverket 7. Borås kommun 8. Botkyrka kommun 9. Bromma enskilda skola 10. Brottsförebyggande rådet 11. Cedergrenska AB 12. Domstolsverket 13. Ekobrottsmyndigheten 14. Eksjö kommun 15. Elevernas riksförbund 16. Enköpings kommun 17. Falu kommun 18. FAR 19. Fremia Telefonväxel: 08-405 10 00 Postadress: 103 33 Stockholm Fax: 08-24 46 31 Besöksadress: Drottninggatan 16 Webb: www.regeringen.se E-post: u.registrator@regeringskansliet.se 20. Frida Utbildning AB 21. Funktionsrätt Sverige 22. Föreningen Mimers Brunn 23. Företagarna 24. Förvaltningsrätten i Luleå 25. Förvaltningsrätten i Stockholm 26. Föräldraalliansen Sverige 27. Göteborgs kommun 28. Huddinge kommun 29. Hyllie Park AB 30. Härjedalens kommun 31. Hässleholms kommun 32. Idéburna skolors riksförbund 33. Inspektionen för strategiska produkter 34. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 35. Institutet för näringslivsforskning 36. Jensen education AB 37. Justitiekanslern 38. Justitieombudsmannen 39. Kammarrätten i Jönköping 40. Karlskrona kommun 41. Klippans kommun 42. Kommerskollegium 43. Konkurrensverket 44. Kristna Friskolerådet 45. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA 46. Kunskapsskolan AB 47. Laholms kommun 48. Lilla Edets kommun 49. Luleå kommun 50. Lunds universitet 51. Malmö kommun 52. Marks kommun 53. Martinaskolan 54. Mora kommun 55. Myndigheten för delaktighet 56. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 57. Nätverket Unga för Tillgänglighet 58. Ovanåkers kommun 59. Piteå kommun 60. Polismyndigheten 61. Regelrådet 62. Region Jönköpings län 63. Region Stockholm 64. Region Västernorrland 65. Revisorsinspektionen 66. Riksrevisionen 67. Ronneby kommun 68. Sefif 69. Skolforskningsinstitutet 70. Skolväsendets överklagandenämnd 71. Specialpedagogiska skolmyndigheten 72. Stadsmissionens Skolstiftelser 73. Statens skolinspektion 74. Statens skolverk 75. Statskontoret 76. Stiftelsen Viktor Rydberg 77. Stockholms kommun 78. Strängnäs kommun 79. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS 80. Sunne kommun 81. Svensk Utlandsundervisnings Förening, SUF 82. Svenska institutet för europapolitiska studier 83. Svenskt Näringsliv 84. Sveriges advokatsamfund 85. Sveriges elevkårer 86. Sveriges elevråd 87. Sveriges Kommuner och Regioner 88. Sveriges Lärare 89. Sveriges Skolledare 90. Säkerhetspolisen 91. Söderhamns kommun 92. Tidaholms kommun 93. Tingsryds kommun 94. Totalförsvarets forskningsinstitut 95. Trelleborgs kommun 96. Uppsala universitet 97. Vadstena kommun 98. Vaggeryds kommun 99. Västra Götalandsregionen 100. Ängdala skolor AB 101. Ölands friskola AB 102. Östhammars kommun Remissvaren ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet senast den 18 maj 2026. Svaren bör lämnas per e-post till u.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till u.gv.remissvar@regeringskansliet.se. Ange diarienummer U2026/00023 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelan- det. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex. Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Remissinstansens namn ska anges i namnet på respektive dokument. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Betänkandet kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Remissinstanserna kan utan kostnad beställa tryckta exemplar av betänkandet via ett beställningsformulär hos Åtta45. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss (SB PM 2021:1). Den kan laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Jenny Ferm Rättschef Kopia till Åtta45, e-postadress: regeringskansliet@atta45.se Information om kommande skolreformer

§ 43 Information om kommande skolreformer Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Under året 2026 kommer ett flertal reformer att tas upp för beslutet i Sveriges riksdag. Dessa beslut förväntas påverka Barn- och utbildningsnämndens verksamheter, samt ha betydelse för de organisatoriska och strukturella beslut som tas innan besluten träder i kraft. Förvaltningschef informerar om reformernas innehåll, samt hur dessa kan komma att påverka nämndens verksamheter. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 9 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 44 Information om Piteå kommuns Studie- och yrkesvägledarverksamhet Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar av informationen. Ärendebeskrivning Piteå kommuns SYV-samordnare föredrar information om kommunens studie- och yrkesvägledarverksamhet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 10 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 45 Presentation barn- och elevutveckling de senaste tre åren, inklusive trenden för antal barn födda Diarienr 25BUN22 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen om barn- och elevutvecklingen i Piteå kommun de senaste tre åren, inklusive trenden för antal barn födda. Ärendebeskrivning Förståelsen för barn- och elevutvecklingen inom kommunen är avgörande för att säkerställa en strategisk budgetprocess och ta fram en genomarbetad strategisk plan. På begäran av nämnden presenteras därför tre gånger per år en uppföljning och analys av utvecklingen under de senaste tre åren. Analysen inkluderar även en trendspaning av antalet nyfödda barn för att ge en tydlig bild av utvecklingen och framtida behov. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 11 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 46 Sjulnässkolan tillbyggnad kalkyl K4 Diarienr 26BUN74 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Projektet Sjulnässkolan tillbyggnad har passerat upphandlingsfasen projektets kalkyl har uppdaterats till en K4. Förvaltningschef för Fastighets- och serviceförvaltningen Jan Ställ föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 12 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 47 Dimensionering av nya Porsnässkolan Diarienr 26BUN61 Beslut Barn- utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Inför byggnationen av nya Porsnässkolan har elevstatistik och befolkningsutveckling i området studerats och sammanställts. Ett förslag för skolans storlek och elevkapacitet har tagits fram som kan omhänderta det elevantal som skolan har vid färdigställd byggnation. Förslaget innebär att skolan byggs med samma antal klassrum som tidigare, totalt 17 klassrum. Eftersom dimensioneringen inte innebär att skolan blir mindre eller större än tidigare går detta ärende upp till nämnden för information. Mer information om statistik och fördelning av klassrum presenteras på nämndssammanträdet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 13 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 48 Information om SCB:s medborgarundersökning Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2025 genomfört sin medborgarundersökning där kommuners invånare fått framföra sina åsikter om kommunen och dess verksamheter. Resultatet från föregående års undersökning blev känt i december 2025. Anette Kristoffersson, utvecklingsstrateg på Piteå kommun informerar om resultatet från undersökningen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Medborgarundersökning 2025 Piteå • Presentation Medborgarundersökning 2025 Piteå Sammanträdesprotokoll 14 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§49 26BUN38 … Månadsrapport mars 2026 Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-07 Utfall Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden redovisar per mars ett överskott om 8,3 mkr, vilket motsvarar en avvikelse om 2,9 % mot periodens budget. Majoriteten av avdelningarna och verksamheterna redovisar ett överskott för perioden, med undantag för Grans naturbruksgymnasium som visar ett underskott. På övergripande nivå är det främst bidrag till fristående verksamheter, interkommunal ersättning (IKE), lokalbudgeten och placeringspoolen som står för den största delen av överskottet. Elevhälsans överskott beror på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial, handledning och fortbildning ännu inte har nyttjats. Förskolan har, liksom tidigare år, som strategi att bygga upp en ekonomisk buffert under våren när barngrupperna är större, för att kunna behålla personal inför hösten. Tillsammans med överskottet på avräkningskontot för barnpeng förklarar detta periodens utfall för avdelningen. Grundskolans positiva avvikelse förklaras främst av lägre personalkostnader till följd av vikariebrist samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Därtill bidrar överskottet i rektorernas förbrukningsbudget, som normalt tas i anspråk först under höstterminen, till avdelningens positiva utfall. Utöver den ej utnyttjade förbrukningsbudgeten har Strömbackaskolan haft ett mindre behov av elevassistenter för elever inom den anpassade gymnasieskolan under våren, vilket har bidragit till avdelningens överskott. Grans naturbruksgymnasium redovisar underskott för perioden, vilket beror på ett lägre antal antagna elever höstterminen 2025 än budgeterat samt fler elevavhopp under våren. Helårsprognosen för Barn- och utbildningsnämnden visar ett överskott om 4,3 mkr. Inom förskolan förväntas överskottet kvarstå, främst kopplat till barnpeng, men även till minskad omfattning vid uppstart av resursförskola samt försenat genomförande av projektet nationella minoriteter. Strömbackaskolans bedömning är att de beviljade medlen för elever i behov av särskilt och extraordinärt stöd inte kommer att behöva användas fullt ut, vilket bedöms generera ett överskott vid årets slut. Grans naturbruksgymnasium prognostiserar ett mindre underskott än vad bortfallet av elevintäkter till följd av elevavhopp indikerar. Detta förutsätter dock att antagningen till höstterminen uppgår till 52 elever samt att prisnivåerna, främst för bränsle och övriga driftkostnader inom lantbruket, förblir stabila. Analys per avdelning Övergripande: Periodens budgetavvikelse på övergripande nivå visar ett överskott på 2,7 mkr, där merparten härrör från verksamheten för ekonomi och planering. Kostnaderna för bidrag till fristående förskolor och skolor i Piteå kommun visar ett underskott om 0,1 mkr. Underskottet beror på att barn- och elevpengen som betalats ut är högre än budgeterat. Kostnaderna för 2 Pv EFGS B G B O LIT IK , F Ö R V .LE D N IN G O a ra v N a ttisv e rk sa m h e t: LE V H Ä LS A Ö R S K O LA R U N D S K O LA T R Ö M B A C K A S K O LA N U N e x k l G ra n s R A N S N A T U R B R U K S G Y M A R N - O C H U T B ILD N IN G S C H S T A B N A S IE T N Ä M N D E N P ER IO D EN S B U D G ET Jan - m ar 2 6 1 1 1 2 7 6 ,2 8 0 6 ,4 6 2 4 3 ,9 5 1 9 1 2 ,7 1 0 2 8 5 0 ,6 3 3 6 3 1 ,0 3 0 5 9 1 4 ,4 0 ,0 3 0 5 9 1 4 ,4 P ER IO D EN S U TFA LL Jan - m ar 2 6 1 0 8 5 8 8 ,5 8 0 0 ,8 5 9 6 3 ,4 4 9 9 0 1 ,3 9 9 1 1 3 ,4 3 3 4 8 0 ,8 2 9 7 0 4 7 ,4 6 0 6 ,2 2 9 7 6 5 3 ,6 B U D G P ER IO D EN S ETA V V IK ELSE Jan - m ar 2 6 2 6 8 7 ,7 5 ,6 2 8 0 ,5 2 0 1 1 ,4 3 7 3 7 ,2 1 5 0 ,2 8 8 6 7 ,0 -6 0 6 ,2 8 2 6 0 ,8 B U D G ETA PV ER IO D EN S V IK ELSE % 2 ,4 2 % 0 ,6 9 % 4 ,4 9 % 3 ,8 7 % 3 ,6 3 % 0 ,4 5 % 2 ,9 0 % 0 ,0 0 % 2 ,9 0 % Jan - M 3 2 63 2 8 2 1 4 4 2 7 1 4 3 1 1 4 0 1 1 4 0 Å R ETS B U D G ET ån 1 3 2 6 7 7 6 ,0 2 3 0 ,9 6 4 2 ,6 7 0 5 ,8 0 5 6 ,4 2 9 4 ,0 4 7 4 ,5 0 ,0 4 7 4 ,5 H ELÅ R S P R O 4 0 0 1 0 0 -7 0 4 3 0 G N O 2 0 2 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 S 5 elever i fristående grundskolor i andra kommuner är högre än budgeterat. För närvarande är antalet elever 4,67 fler än vad som prognosticerats. Därutöver finns flera elever än prognosticerat placerade i kommunala skolor i andra kommuner, vilket också bidrar till det samlade underskottet inom dessa verksamheter. Sammantaget uppgår periodens budgetavvikelse för fristående verksamhet och interkommunal ersättning (IKE) till underskott om 1,0 mkr. PERIODENS PERIODENS PRELIMINÄR- PERIODENS PERIODENS ÅRETS BUDGET BOKFÖRING BOKFÖRT UTFALL BUDGETAVVIKELSE BUDGET Text Jan 26 - Mars 26 Jan 26 - Mars 26 Mars 26 - Mars 26 Jan 26 - Mån 13 26 Ansvar 40101 VerksChef Ekonomi & Plan. Bidrag till fristående verksamheter Särskild momsersättning -612,5 -436,2 -213,5 -649,7 37,2 -2 473,3 Förskola 4 293,6 4 383,9 0,0 4 383,9 -90,3 16 341,4 Förskoleklass 826,2 839,9 0,0 839,9 -13,7 3 220,1 Fritidshem 1 450,8 1 439,8 0,0 1 439,8 11,0 5 733,2 Grundskola 4 365,3 4 431,3 0,0 4 431,3 -66,0 17 132,1 Total Bidrag till fristående 10 323,4 10 658,7 -213,5 10 445,2 -121,8 39 953,5 Privata vht i annan kommun Särskild momsersättning -150,0 -72,7 -102,3 -175,0 25,0 -629,0 Förskola 68,4 0,0 0,0 0,0 68,4 274,5 Förskoleklass 25,2 0,0 0,0 0,0 25,2 100,8 Fritidshem 17,7 46,6 13,3 59,9 -42,2 93,3 Grundskola 285,0 576,4 85,7 662,1 -377,1 895,4 Gymnasiet 2 565,0 2 501,1 17,3 2 518,4 46,6 10 660,0 Total privata vht i annan kommun 2 811,3 3 051,4 14,0 3 065,4 -254,1 11 395,0 Interkommunalersättning Förskola 418,2 0,0 481,7 481,7 -63,5 1 480,7 Förskoleklass 20,3 0,0 0,0 0,0 20,3 143,0 Fritidshem 54,6 3,8 50,0 53,8 0,8 244,9 Grundskola 126,1 -11,5 327,8 316,3 -190,2 647,9 Gymnasiet SB -1 170,0 -1 077,2 64,2 -1 013,0 -157,0 -5 261,0 Anpassat gymnasiet SB -528,0 -494,2 0,0 -494,2 -33,8 -1 900,0 Total Interkommunalersättning -1 078,8 -1 579,1 923,7 -655,4 -423,4 -4 644,5 Resultatenhet GNBG Grans Naturbruksgymnasium 5 343,0 5 519,1 0,0 5 519,1 -176,1 21 845,0 Totalsumma 17 398,9 17 650,1 724,2 18 374,3 -975,6 68 549,0 Tabell 1. Periodens budgetavvikelse för bidrag till fristående verksamheter inom och utanför Piteå kommun samt Interkommunalersättning (IKE) Placeringspoolen redovisar ett överskott om 0,5 mkr för perioden. Verksamheten är till cirka 80 % självfinansierad och har en helårsbudget om 1,0 mkr, avsedd att täcka kostnader för obokad tid. Under årets första månader har behovet av vikarier varit stort, vilket medfört att någon obokad tid inte har uppstått och att periodens budget därmed inte har förbrukats. Samtidigt har den ökade efterfrågan genererat högre intäkter än normalt, vilket haft en positiv påverkan på periodens resultat. Budgeten för lokaler uppvisar ett överskott om 2,0 mkr för perioden. Överskottet avser bland annat budgeterade kostnader för städning, vilka förbrukas först inför höstterminen, samt medel för rivning av Porsnässkolan och Grans personalparkering. Dessa medel är periodiserade i budgeten i tolftedelar, medan arbetet genomförs och kostnadsförs i en annan takt, vilket påverkar periodens utfall. Övriga områden inom ekonomi och planering, verksamhetsutveckling och politisk verksamhet visar överskott för perioden, vilket bidrar till det totala överskottet för övergripande nivå. Helårsprognosen för den övergripande nivån bedöms vara i balans med budget. En del av periodens överskott hänför sig till förbrukningsbudgeten och lokalbudgeten, vilka förväntas upparbetas under året. Det kan samtidigt konstateras att bidrag till fristående verksamheter i andra kommuner samt interkommunal ersättning (IKE) är svåra att prognostisera, särskilt inför kommande hösttermin. Baserat på historiska trender förväntas kostnaderna öka något, vilket bedöms minska delar av överskottet. Elevhälsan Elevhälsan redovisar ett överskott på 0,3 mkr för perioden. Överskottet beror på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial, handledning och fortbildning ännu inte har utnyttjats. 3 Helårsprognosen beräknas vara i balans med budget. Avdelningen har beviljats statsbidrag för Christinaskolans skolsocialateam och förväntas få beviljade statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan. Eftersom detta bidrag påverkas av söktrycket är det dock osäkert om hela det ansökta beloppet kommer att beviljas. En lägre tilldelning än förväntat kan påverka helårsprognosen. Förskolan Förskolan redovisar ett överskott om 2 mkr för perioden, vilket motsvarar 3,9 % avvikelse mot periodens budget. Avvikelsen på avdelningschefsnivå förklaras främst av ett överskott inom barnpengen. Det ackumulerade utfallet påverkas av att inskrivningsgraden för ettåringar varit lägre än beräknat under årets första månader (78 % jämfört med prognostiserade 83 %). Eftersom de yngsta barnen har en högre barnpeng får även mindre avvikelser i nyttjande en relativt stor effekt i kronor. Därutöver har inkomstjämförelsen mot skatteår 2024 medfört högre avgiftsintäkter än budgeterat. På rektorsnivå bidrar även verksamheternas planeringsstrategi till utfallet, där överskott byggs upp under vårterminen för att säkerställa tillräckliga personalresurser under hösten, då barnantalet minskar. Helårsprognosen för förskolan bedöms uppgå till ett överskott om 4,0 mkr. På avdelningschefsnivå kvarstår tydliga positiva avvikelser, främst kopplade till barnpeng, men även till resursförskola och nationella minoriteter. För resursförskolan bedöms verksamheten inte starta i planerad omfattning under året, vilket innebär att budgetmedel inte tas i anspråk. Inom nationella minoriteter har genomförandet försenats och flera kostnader väntas först senare under året, vilket även det bidrar till överskottet. Grundskolan Grundskolans utfall uppgår till 3,7 mkr, vilket motsvarar 3,6 % av periodens budget. Av naturliga skäl finns ett samlat överskott i förbrukningsbudgeten om 1,2 mkr, då läromedelsinköp genomförs och levereras först under höstterminen. Överskottet påverkas även av ej upparbetade personalkostnader till följd av vikariebrist vid frånvaro samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Under vårterminen är fler elever placerade i fritidshem, och för helåret förväntas fler elever inom den anpassade grundskolan, främst inom gruppen ämnesområden. Barn i behov av extraordinärt särskilt stöd samt integrerade elever som tillhör den anpassade grundskolan men väljer att fortsätta i ordinarie grundskola, genererar ett underskott på övergripande nivå för avdelningschefen. Helårsprognosen för 2026 bedöms till budget i balans. För 2026 har grundskolan erhållit en utökning av bidraget för stärkt kunskapsutveckling med 4,5 mkr, vilket genererar ett totalt bidrag om 30,4 mkr. Regeringen har beskrivit kunskapsbidraget som långsiktigt och permanent, samtidigt som man aviserat att bidraget ska kopplas till reformer som får full effekt först 2027 och 2028. Eftersom finansieringen av dessa reformer inte är heltäckande och är otydligt beskriven, finns risk för omfördelning både från kunskapsbidraget och de statliga satsningarna på personalförstärkningar. Strömbackaskolan Strömbackaskolan redovisar per mars ett överskott om 0,2 mkr. Överskottet avser dels ett lägre behov av elevassistenter för gymnasieelever på den anpassade gymnasieskolan jämfört med budget, dels ej upparbetad förbrukningsbudget samt personalbudget för personal som inte arbetar i undervisning. Helårsprognosen beräknas visa ett överskott om 1,0 mkr. Medel som Strömbackaskolan beviljats av Barn- och utbildningsnämnden för ökade kostnader för elever i behov av särskilt och extraordinärt stöd bedöms inte behöva användas fullt ut under året. Det finns dock flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka resultatet, bland annat organisationens utformning inför läsåret 2026/2027, behovet av elevassistenter, vikariekostnader samt eventuella statsbidrag som beviljas. 4 Grans naturbruksgymnasium Grans naturbruksgymnasium redovisar för perioden ett underskott om 0,6 mkr, vilket är en försämring med 0,3 mkr jämfört med samma period 2025. Underskottet beror på ett minskat antal elever. Antalet antagna elever höstterminen 2025 var lägre än normalt, samtidigt som avhoppen under läsåret har varit höga (högre än under pandemin) vilket sammantaget resulterat i att Grans nu har det lägsta elevantalet sedan övergången till kommunen. Helårsprognosen för Grans naturbruksgymnasium beräknas uppgå till ett underskott om 0,7 mkr, under förutsättning att antagningen till hösten blir 52 elever, vilket motsvarar ett normalår utifrån genomsnittlig antagning under perioden 2018–2024. Prognosen är dock osäker och underskottet kan bli högre med hänsyn till omvärldsfaktorer samt utvecklingen av prisökningar, framför allt avseende bränsle och övriga driftkostnader inom lantbruket. Underskottet till följd av minskade elevintäkter för 2026 prognostiseras till cirka 1,3 mkr. Produktionsintäkterna, främst inom lantbruket, förväntas öka, liksom intäkterna från uthyrning och försäljning av måltider med mera, vilket bidrar till att förbättra helårsprognosen något. Därutöver bedöms ett mindre överskott uppstå inom personalkostnaderna, då vakanta tjänster inte förväntas vara fullt tillsatta under hela året. 5 Information om flytten av Familjens hus

§ 50 Information om flytten av Familjens hus Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendebeskrivning Förskolechef föredrar information om flytten av Familjens hus verksamhet till nya lokaler. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 16 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 51 Redovisning av anmälda handlingar Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälda handlingar. Anmälda handlingar • Sammanträdesprotokoll Gymnasieantagningen 2026(dnr 26BUN71-1) • Sammanträdesprotokoll Gymnasieantagningen 2026 - tilläggsprotokoll(dnr 26BUN71-2) • Överenskommelse om rutiner för Norrbottens förskolor, förskoleklasser, grundskolor och fritidshem(dnr 26BUN80-1) • Statsbidrag för införande av ämnesbetyg för 2026 (dnr 26BUN84-1) • Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan för 2026(dnr 26BUN84-2) Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 17 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 52 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner anmälningar av delegationsbeslut. Ärendebeskrivning Utbildningsförvaltningen redovisar beslut som fattats med stöd av Barn- och utbildningsnämndens delegationsbestämmelser. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Delegationsbeslut • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-16) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-19) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-20) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-21) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN12-9) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN28-7) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna. (dnr 26BUN11-4) • 24.7 Delegationsbeslut - tecknande av PUB-avtal Radish AB (dnr 26BUN37-5) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN28-8) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN28-9) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-5) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN12-10) • 26.2 Tilldelningsbeslut - Multiskopa Strömbackaskolan signerat (dnr 26BUN10-5) Sammanträdesprotokoll 18 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 • 5.8 Beslut om utökad tid i förskola (dnr 26BUN27-6) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-22) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-23) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-15) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-14) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-18) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-13) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-9) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-12) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-11) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-10) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-31) • 5.1 Avsteg från förskolereglerna (dnr 25BUN230-5) • 5.1 Avsteg från förskolereglerna (dnr 25BUN230-4) Sammanträdesprotokoll 19 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade. (dnr 26BUN19-8) • 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för elever som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet. (dnr 26BUN49-30) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-238) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-237) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN39-56) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-236) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-235) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-234) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-233) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-232) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-231) • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-230) Sammanträdesprotokoll 20 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 • 21.1 Prövning och beslut om skolskjuts till fristående förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola inom kommunen. (dnr 25BUN38-229) Sammanträdesprotokoll 21 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 53 Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering Diarienr 26BUN6 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade kränkningsärenden. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden antog 18 januari 2012 riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Senaste revideringen av rutinerna genomfördes 2014-12-10. Den nya skollagen har tydliga bestämmelser om huvudmannens ansvar. - Skapa system och rutiner för att förebygga och förhindra att kränkningar, trakasserier och diskriminering förekommer. - Skyldighet att upprätta rutiner för att säkerställa att uppgifter om kränkningar utreds tillräckligt, åtgärder vidtas och följs upp. - Har det juridiska och ekonomiska ansvaret om barn och elever far illa. Bakgrunden till skärpningen i lagstiftningen är att myndigheter och frivilligorganisationer uppmärksammat att kränkningar i skolmiljön är ett stort problem. Det har gjorts flera skadeståndsprocesser där elever blivit utsatta för kränkningar och försökt få rätt mot skolhuvudmannen men misslyckats. Ett annat skäl till lagändringen är att huvudmannen vid skadeståndskrav inte känt till missförhållandena i skolan. Därför har kravet på att huvudmannen ska informeras om incidenter införts. Arbetsgång för systematiskt arbete, skollagen 6 kap 10 § - handlingsplikten: Steg 1 Upptäcka och anmäla till förskolechef, rektor och barn- och utbildningsnämnden Steg 2 Utreda och analysera Steg 3 Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärder Steg 4 Följa upp och utvärdera regelbundet Steg 5 Ärendet avslutas Steg 6 Skicka återrapport till barn- och utbildningsnämnden Ärendet är inte öppet för allmänheten. Sammanträdesprotokoll 22 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Sammanställning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering 260318- 260414 Sammanträdesprotokoll 23 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 54 Anmälan om skolfrånvaro Diarienr 26BUN8 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade ärenden om skolfrånvaro. Ärendebeskrivning I Skollagen 7 kapitel står att alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och lagstadgad rätt till kostnadsfri utbildning. Skolplikten innebär att grundläggande utbildning är obligatorisk och att eleven måste delta i den utbildning som anordnas om barnet inte har giltigt skäl att utebli. Vidare ska alla skolor bedriva ett arbete som främjar närvaro och förebygger frånvaro i utbildningen. En viktig faktor i ett framgångsrikt arbete för att främja närvaro är att skolan snabbt kommer i gång med att följa upp elever direkt när de är frånvarande för att förhindra att ströfrånvaro går över i ett etablerat beteende. Tidig upptäckt och tidiga insatser vid såväl giltig som ogiltig frånvaro är framgångsfaktorer för att få tillbaka elever i undervisning. Piteå kommun ska både som huvudman och hemkommun se till att alla folkbokförda elever i Piteå fullgör sin skolgång och får föreskriven utbildning. Det innebär att Piteå kommun bevakar alla skolpliktiga barn som bor i kommunen. I de fall vårdnadshavarna inte samarbetar med skolan, följer överenskommelser, kommer till möten eller aktivt agerar för att eleven kommer till skolan anmäler rektor detta till nämnden som har möjlighet att besluta om ett vitesföreläggande. Rektor ska skyndsamt utreda orsak till frånvaro om en elev har upprepad eller längre frånvaro oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Detta görs enligt rutin om skolpliktsbevakning när en elev haft 20 % frånvaro eller mer under en period av 60 kalenderdagar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 24 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 Beslutsunderlag • Sammanställning av skolfrånvaro 260318-260414 Sammanträdesprotokoll 25 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§ 55 Rapport från kontaktpolitiker Diarienr 26BUN5 Beslut Ingen rapport från kontaktpolitiker lämnas under dagens sammanträde. Ärendebeskrivning Ledamöter (ordinarie och ersättare) i Barn- och utbildningsnämnden har ett kontaktpolitikeruppdrag där den kontaktpolitiska verksamheten har för avsikt att vara ett stöd för nämnden i att fortlöpande få information om förvaltningens verksamheter, hur arbetet i stort fortskrider samt att förbättra uppföljningen inom verksamheterna. Kontaktpolitikerna ska hålla sig informerade om tilldelad verksamhet och vara väl insatta i verksamhetens arbetssätt och förutsättningar. Detta görs genom att kontaktpolitiker ges möjlighet att fördjupa sig inom tilldelat verksamhetsområde för att sedan redovisa för övriga nämndledamöter under denna punkt, Rapport från kontaktpolitiker. Kontaktpolitiker ges möjlighet till tre kontaktdagar per år med ersättning. För ledamöter utgår en extra dag för besök i gymnasieskolan. Sammanträdesprotokoll 26 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22

§56 26BUN4 … Skolan i siffror Fakta om svensk skola Skolans ekonomi SKOLANS EKONOMI Sverige satsar mest på utbildning • Sverige är det land i Europa som satsar mest på utbildning mätt i procent av BNP. • År 2022 uppgick Sveriges andel till 7,1%. På andra plats kom Island med 6,7%. Källa: UNESCO 2025 SKOLANS EKONOMI Skolan Kostnadsutveckling 2000-2024 prioriteras 140000 Mer resurser till skolan 110000 År 2024 kostade en elev i kommunal grundskola 146 000 kronor – en ökning 80000 med 168% jämfört med år 2000. Under samma period uppgick det index som speglar kommunernas prisutveckling 50000 (PKV) till 75 %. Utvecklingen visar att 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 skolan har varit högt prioriterad. Prisindex (PVK) Årskostnad per elev Årskostnad Piteå Källa: Kolada och SKR SKOLANS EKONOMI Procentuell ökning 2000-2024 Prisutveckling Tillskott Störst tillskott till Varav elevnära verksamhet • Av grundskolans stora resurstillskott Elevhälsa under 2000-talet har de procentuellt Undervisning största ökningarna skett inom elevhälsan och undervisningen. Alltså Lärverktyg de elevnära verksamheterna. Måltider • Elevhälsan har idag 408% mer resurser Övrigt än år 2000 vilket delvis kan förklaras av Lokaler det utvidgade uppdraget och tydligare krav på bemanning. 0 100 200 300 400 500 Källa: Kolada och SKR SKOLANS EKONOMI +408% Årskostnad per elev 6000 Resurstillskott 4000 elevhälsa Det procentuellt största tillskottet under 2000 2000-talet har kommit inom elevhälsan som även fått ett utvidgat uppdrag och krav på bemanning. 0 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 Kostnaderna avser enbart intäkter och Årskostnad per elever kostnader för skolsköterska, skolläkare, Prisindex (PVK) skolpsykolog och skolkurator, inklusive Årskostnad Piteå köpta tjänster från exempelvis regionen. Källa: Kolada och SKR SKOLANS EKONOMI Årskostnad undervisning +189% per elev 80000 Resurstillskott undervisning 60000 Kostnader relaterat till undervisningen står för mer än hälften (55%) av grundskolans 40000 kostnad per elev. 20000 Hit räknas främst lärare, rektorer och 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 annan pedagogisk personals löner, men Kostnad undervisning även särskilda stödinsatser, prov och Prisindex (PVK) arbetslivsorientering, kostnader Årskostnad undervisning Piteå handledning av lärarkandidater samt viss kompetensutveckling. Källa: Kolada och SKR SKOLANS +147% EKONOMI Årskostnad per elev 6000 Resurstillskott lärverktyg 4500 Det har även skett omfattande tillskott vad gäller grundskolans lärverktyg under 3000 2000-talet. Totalt sett går cirka 4% av elevkostnaden till olika lärverktyg. 1500 Lärverktyg omfattar läroböcker, skön- 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 och facklitteratur, tryckt material för Kostnad undervisning undervisning, datorer och digitala Prisindex (PVK) hjälpmedel, skolbibliotek, lönekostnader Kostnad lärverktyg Piteå för bibliotekarie samt utrustning till de praktiskt-estetiska ämnena. Källa: Kolada och SKR SKOLANS EKONOMI +147% Årskostnad per elev 12000 Resurstillskott måltider 9000 Ungefär 6% av årskostnaden per elev går till skolmåltider. 6000 Kostnaden avser i huvudsak skolmåltider 3000 inklusive personal, livsmedel, transporter, 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 material, cafeteria, administrativa Kostnad undervisning kostnader som måltids- och Prisindex (PVK) kostkonsulent, köp av tillagning/servering Kostnad måltider Piteå från entreprenör samt intäkter från matleveranser. Källa: Kolada och SKR SKOLANS EKONOMI Fria skolluncher • Att servera fria skolmåltider är i ett internationellt perspektiv inte självklart, men i Sverige, Finland och Estland görs det sedan lång tid tillbaka. • I Sverige har fria skolluncher funnits sedan 1940-talet och är sedan 1997 en lagstadgad rättighet. Källa: Roth & Lundborg (2021) SKOLANS EKONOMI +124% Årskostnad per elev 24000 Resurstillskott 19000 lokaler 14000 Drygt 15% av årskostnaden per elev går till skollokaler. Detta är den delpost som ökat procentuellt minst under 2000-talet. Här finns grundskolans kostnader för 9000 lokaler och inventarier, inklusive externa 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 och interna hyror samt värme, underhåll, Kostnad undervisning Prisindex (PVK) städning, kapitalkostnader och Kostnad Lokaler Piteå vaktmästare för fastighetsskötsel. Källa: Kolada och SKR SKOLANS EKONOMI +140% Årskostnad per elev 28000 Övriga 23000 resurstillskott 18000 Här ingår OH-kostnader för central 13000 utbildningsförvaltning, administration, utvecklingsarbete, kompetensutveckling (exkl. löner), stipendier, fackligt arbete, 8000 elevförsäkringar, stödpersonal 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 (assistenter, talpedagoger, skolvärdar, Kostnad undervisning tolkar, fritidspersonal), SYV samt Prisindex (PVK) statsbidrag inkl. Migrationsverkets bidrag Övriga kostnader Piteå för asylsökande. Källa: Kolada och SKR Av ledamöter väckta ärenden

§ 57 Av ledamöter väckta ärenden Diarienr 26BUN7 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte väcka något ärende. Ärendebeskrivning Enligt Kommunallagen 4 kap 20 § får varje ledamot i en nämnd väcka ärenden. Ledamöter i en nämnd har, antingen ensamma eller flera tillsammans, rätt att väcka ärenden i nämnden. Rätten att väcka ärenden avser endast den nämnd som ledamoten tjänstgör i och innebär inte en rätt att få ärendet avgjort vid det sammanträde då ärendet väcks. Nämnden beslutar om ett ärende ska väckas. Anteckning Inför sammanträdet har ersättare i Barn- och utbildningsnämnden Sylvia Åberg (KD) inkommit med ett ärende för nämnden att ta ställning till att väcka. Sylvia Åberg (KD): Att utbildningsförvaltningen i Piteå kommun tillgodoser tillräckligt med skyddsrum för Piteå kommuns elever, samt att samtliga rektorer vid Piteå kommuns skolor vet vilket skyddsrum som finns att tillgå för dennes elever vid händelse av flyglarm eller luftangrepp. Motivering Ordförande Anton Li Nilsson (C): Myndigheten för civilt förvar (MCF) bär ansvar för och ser till behovet av skyddsrum i såväl Sverige i stort som lokalt tillgodoses. Inom kommunen finns upprättade planer för hur in- och utrymning ska gå till och yrkandet bör därmed anses till stort redan vara tillgodosett. Eftersom skyddsrum är dyra att upprätta och underhålla är det inte hållbart för barn-och utbildningsnämnden att anlägga lokaler och ta på sig ett ekonomiskt ansvar som i grunden ligger på en statlig myndighet. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C) yrkar att: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte väcka något ärende. Sammanträdesprotokoll 28 (28) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-04-22 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Kostnadsbedömning och ändrade riktlinjer för skolskjuts