Barn- och utbildningsnämnden — 7 september 2026

§ 1 st 21.4 Prövning av ansökan och beslut om skolskjuts för Handläggare Förvaltnings- elev som går i annan kommuns skola och måste ansvarig för rätten SL 28 kap övernatta. Avser skolskjuts mellan tillfällig bostad skolskjutsar 5 § p.5 och skola. SL 9 kap 15 c §, SL 10 kap 33 § 1 st, 11 (skolskjutshand- kap 32 § 1 st, 18 kap 31 § 1 st läggare prövningsärenden) 22 Elevers dagliga resor i gymnasieskola Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 22.1 Prövning av ansökan och beslut om dagliga resor Skolskjutshand- för studiehjälpsberättigade elever utifrån särskilda läggare skäl. SFS 1991:1110, Lag om kommunens prövningsärenden/ skyldighet att svara för vissa elevresor, SFS Verksamhetschef 1991:1120, Förordning om kommunernas ekonomi och skyldighet att svara för vissa elevresor. Finns planering kommungemensamma regler för Fyrkanten. 23 Inackorderingstillägg för gymnasieelever Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 23.1 Prövning av ansökan och beslut om Avdelningschef Förvaltnings- inackorderingstillägg på grund av särskilda skäl för gymnasieskola rätten SL 28 kap studiehjälpsberättigade gymnasieelever, skollagen 5 § p.6 15 kap 32 §, SFS 2010:1311, kommungemensamma regler för Fyrkanten, SL 18 kap 32 § (anpassad gymnasieskola) 1 st 22 24 Övrigt Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 24.1 Yttranden i ärenden till annan myndighet. Avser Barn- och även omprövning av beslut i besvärsärenden. Beslut utbildnings- anmäls till kommande nämndssammanträde 6 kap nämndens

2 § 28.3 Beslut att stänga förskolor, fritidshem och skolor Förvaltningschef Beslut att stänga vid akuta situationer, till exempel svåra förskolor, väderleksförhållanden, hotbild eller planerad fritidshem och händelse, skolförordningen 3 kap 2 § skolor vid akuta situationer, t ex svåra väderleks- förhållanden, hotbild eller planerad händelse, skol- förordningen 3 kap 2 § 28.4 Beslut om förändrad läsårsplan för återläsning av Förvaltningschef garanterad undervisningstid när skolan varit stängd helt eller delvis 29 Personalärenden Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär Alla personalbeslut med undantag 29.3, samt 29.4 ska föregås av samråd med HR-avdelningen vid kommunledningsförvaltningen. 30 Personalärenden, anställning, rehabilitering e t c Se särskild delegationsbestäm melse för Kommunstyrelsen 29.1 Anställningsbeslut verksamhetschef, samt Förvaltningschef avdelningschef 29.2 Anställningsbeslut enhetschef. Avdelningschef 29.3 Anställningsbeslut övriga anställningar utom korta Närmaste chef vikariat mindre än 6 månader. 29.4 Anställningar mindre än 6 månader. Närmaste chef 29.5 Lönebeslut vid nyanställning verksamhetschef, samt Förvaltningschef avdelningschef. 29.6 Lönebeslut vid nyanställning enhetschef. Avdelningschef 29.7 Lönebeslut vid nyanställning övriga anställda. Närmaste chef 29.8 Lönebeslut under pågående anställning i samband Närmaste chef med årlig lönerevision. 29.9 Lönebeslut under pågående anställning som inte har Förvaltningschef samband med årlig lönerevision. 31 29.10 Uppsägning, avsked, disciplinära åtgärder samt Förvaltningschef avstängning – Verksamhetschef, samt avdelningschef. 29.11 Uppsägning, avsked, disciplinära åtgärder samt Närmsta chef avstängning - Övriga anställda. 29.12 Överenskommelse om avslut av anställning, Förvaltningschef inklusive villkor om när anställningen avslutas, avgångsvederlag, arbetsskyldighet, tjänstepensionsavsättning, annan anställning och eventuell avräkning. – Övriga anställda 29.13 Beslut om ledighet med eller utan lön för övriga Närmaste chef anställda. 29.14 Beslut om ledighet med eller utan lön för fackligt Närmaste chef uppdrag och facklig utbildning som gäller arbetsplatsen. 29.15 Beslut om ledighet för fackligt uppdrag med lön på HR-chef vid kommunövergripande nivå. kommunledningsför valtningens HR- avdelning 29.15 Beslut om omplacering inom HR-partner vid utbildningsförvaltningen. kommunledningsför valtningens HR- avdelning 29.16 Beslut om omplacering mellan förvaltningar. HR-partner vid kommunledningsför valtningens HR- avdelning 29.17 Beslut om särskild avtalspension samt om åtgärder Förvaltningschef om att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder. 30 Beslut om överlämnade av uppgift på entreprenad Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 32 30.1 Beslut om överlämnande av undervisning på Avdelningschef entreprenad. förskola, Avdelningschef SL kap 23. 11-17§§ grundskola, Avdelningschef gymnasieskola, Verksamhetschef Grans naturbruksgymnasiu m 30.2 Beslut om överlåtelse av medicinska insatser på Avdelningschef entreprenad. Elevhälsan SL 23 kap. 25§ SL 2 kap 25-28§§ 30.3 Beslut om överlämnande av uppgifter som avser Avdelningschef fjärrundervisning på entreprenad. grundskola S 23 kap. 16§ 33 Rosviksprojektet

3 § 7.9 Beslut och fördelning av undervisningstid mellan Förvaltningschef årskurser efter förslag från rektorn (timplan) Skolf 9 kap 4 § 7.10 Som språkval erbjuda minst två av språken franska, Rektor spanska och tyska, skolf 9 kap 5 § 1 st 7.11 Sträva efter att erbjuda andra språk som språkval, Rektor Skolf 9 kap 5 § 2 st 7.12 Anmäla till Skolinspektionen att delar av Förvaltningschef undervisningen anordnas på annat språk än svenska, skolf 9 kap 12 och 17 § 7.13 Ansöka hos Skolinspektionen att få bedriva Förvaltningschef utbildning i grundskolan utan timplan för en eller flera bestämda skolenheter, skolf 9 kap 23 § 7.14 Beslut om skolplacering grundskola i de fall där Avdelningschef Skolväsendets rektor bedömer att enheten inte kan ta emot eleven grundskolan överklagande- på grund av ekonomiska eller organisatoriska skäl. nämnd SL 28 SL 10 kap 30 § 2 st kap 12 § p.6 11 7.15 Rektor Beslut om att skriva ut elev från grundskolan vid varaktig utlandsvistelse. SL 7 kap 2§ 7.16 Avdelningschef Beslut om mottagande i resursskola utifrån grundskola, Rektor antagningsteam. SL Kapitel 10 §30 7.17 Beslut om fjärrundervisning. Avdelningschef SL 21 kap. 9§ grundskola 8 Anpassad grundskola Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 8.1 Mottagande av elev som anses bosatt i utlandet. Rektor Vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare, Skolf 4 kap 2 § 8.2 Beslut om elev huvudsakligen ska läsa ämnen eller Rektor ämnesområden, SL 11 kap 8 § 1 st. Samråd ska ske med vårdnadshavare innan beslut fattas. 8.3 Beslut om utbud av allsidigt urval av ämnen som Rektor elevens val, Skolf 10 kap 5 § 8.4 Överenskommelse med annan kommun om att den Avdelningschef ska ta emot elev från Piteå kommun, SL 11 kap 24 grundskola § 8.5 Mottagande av elev från annan kommun som med Avdelningschef Skolväsendets hänsyn till personliga förhållanden har särskilda grundskola överklagande- skäl att gå i skola i Piteå kommun, SL 11 kap 25 §. nämnd SL 28 Yttrande inhämtas från hemkommun. kap 12 § p.4 8.6 Beslut om mottagande av elev från annan kommun Avdelningschef efter önskemål av elevens vårdnadshavare, SL 11 grundskola kap 26 § 8.7 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den Rektor garanterade undervisningstiden. Timplan för anpassad grundskola finns som bilaga 1 till skolförordningen. Skolf 10 kap 2 § 8.8 Beslut om fördelning av undervisningstid mellan Förvaltningschef årskurser efter förslag från rektor, Skolf 10 kap 3 § 9 Fritidshemmet Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 9.1 Beslut om utökad tid i fritidshem, SL 14 kap 5-6 § Rektor 12 9.2 Beslut om att behålla plats om avgift ej betalas, SL Avdelningschef 14 kap 12 § grundskola 9.3 Beslut om avstängning från plats om avgift ej Avdelningschef betalas, SL 14 kap 12 § grundskola / Administratör 9.4 Beslut att erbjuda omsorg för barn med Förvaltningschef vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet (Skolchef) 9.5 Placering av elev vid avvikelse från reglerna Rektor 10 Antagning till gymnasieskola Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 10.1 Antagning till gymnasieskolan, SL 15 kap 12 § Barn- och utbildnings- nämndens ordförande 11 Utbildning på nationella program i gymnasieskolan Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 11.1 Elev på nationellt program antas senare till nationell För inriktning, särskild variant, lärlingsutbildning inom Strömbackaskolan: programmet, SL 16 kap 12 § Avdelningschef gymnasieskola, För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 11.2 Teckna utbildningskontrakt för elev på Rektor lärlingsutbildning, SL 16 kap 11 a § 11.3 Beslut om att elevs utbildning till sitt innehåll får För avvika från vad som annars gäller för programmet, Strömbackaskolan: SL 16 kap 14 § Avdelningschef gymnasieskola, För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 11.4 Beslut om att undervisningen fördelas på längre tid Rektor än 3 år, SL 16 kap 15 § 2 st 11.5 Beslut att gå om en kurs, SL 16 kap 24 § Rektor 13 11.6 Bedömning om elev som saknar godkänt betyg i Barn- och engelska men uppfyller övriga behörighetskrav utbildnings- ändå anses behörig, SL 16 kap 32 § nämndens ordförande 11.7 Behörighet. Beslut att i första hand ta emot elever Barn- och Skolväsendets som är hemmahörande i kommunen eller inom utbildnings- överklagande- samverkansområdet, samt mottagande av andra nämndens nämnd avser behöriga sökande, SL 16 kap 43, 47, 36 ordförande behörighet eller mottagande i första hand, SL 28 kap 12 § p.7 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för Skoladministratör elever som inte är hemmahörande i hemkommun antagning/ eller samverkansområdet, SL 16 kap 44, 47 §§ Avdelningschef 11.9 Inhämtande av yttrande från hemkommun när elev Skoladministratör inte är hemmahörande i kommun eller antagning/ samverkansområdet, SL 16 kap 48 § Avdelningschef 11.10 Beslut om vilka kurser som erbjuds som För programfördjupning, SL 16 kap 26-28 §§, Gysf 4 Strömbackaskolan kap 6 §. Val av kurser görs i samråd med Avdelningschef programråden, d v s branschen. gymnasieskola För Grans Natur- bruksgymnasium Verksamhetschef 12 Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 12.2 Minskning av omfattning av utbildning på Rektor introduktionsprogram om elev begär det, SL 17 kap

5 § 4.2 Beslut om utskrivning av elev från anpassad Rektor Skolväsendets grundskola om utredning visar att eleven inte tillhör anpassad överklagande- den anpassade grundskolans målgrupp, grundskola nämnd SL 28 SL 7 kap 5 b § kap 12 § p.1 4.3 Mottagande på försök i annan skolform för högst 6 Rektor månader (avser grundskolan, anpassad anpassad grundskola), SL 7 kap 8 § grundskola 4.4 Integrering av grundskoleelev i anpassad Rektor grundskola. Bestämmelserna i den ursprungliga anpassad skolformen gäller alltid. SL 7 kap 9 § grundskola 4.5 Integrering av anpassad grundskoleelev i Rektor grundskolan. Bestämmelserna i den ursprungliga anpassad skolformen gäller alltid, SL 7 kap 9 § grundskola 4.6 Uppskjuten skolplikt Kommunal rektor i Skolväsendets Prövning av uppskjuten skolplikt till sju års ålder på upptagnings- överklagande- begäran av vårdnadshavare och om det finns området oavsett om nämnd SL 28 särskilda skäl, SL 7 kap 10 § 2 st, 7 kap 10 § 3 st. barnet är inskrivet i kap 12 § p.2 fristående eller Om skolplikten i förskoleklass skjuts upp ska barnet kommunal erbjudas förskola, SL 8 kap 3 §. Delegat samråder verksamhet. med rektor. Hemkommun beslutar i ärendet. Motivering: Kommunen har skolpliktsansvaret. 4.7 Tidigare skolstart. Prövning om inskrivning i Rektorsbeslut, ej förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår delegationsbeslut barnet fyller fem år, SL 7 kap 11 §. Ärendet prövas efter begäran från barnets vårdnadshavare. (Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år, SL 7 kap 11 §) 4.8 Prövning av skolpliktens förlängning, SL 7 kap 13 Rektor Skolväsendets § överklagande- nämnd SL 28 kap 12 § p.3 8 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 4.9 Prövning av skolpliktens upphörande före det Rektor Skolväsendets nionde eller tionde året om elev uppnått de lägsta överklagande- kunskapskraven, SL 7 kap 14 § nämnd SL 28 kap 12 § p.3 4.10 Rätt att slutföra skolgång i grundskola, Rektor anpassad grundskola även om skolplikt upphört. Rätt till ytterligare 2 år efter nionde eller tionde året, SL 7 kap 15-16 §§ 4.11 Beslut i skolpliktsärenden vid bedömningen att det Barn- och inte är aktuellt att vitesförelägga vårdnadshavarna. utbildnings- nämndens arbetsutskott 4.12 Tidigare skolstart och undantag från skyldigheten Rektor att börja fullgöra skolplikt i förskoleklass (elev med anpassad behov av anpassad grundskola). grundskola Beslut om undantag från skyldigheten att börja fullgöra skolplikt i förskoleklass utan att eleven först har gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det. Ärendet prövas efter begäran från barnets vårdnadshavare. Hemkommunen beslutar i ärendet. SL 7 kap 11 a p.2, 7 kap 11 a § 2 st p.3. 4.13 Beslut på begäran från vårdnadshavare att barn som Rektor beviljats uppskjuten skolplikt får tas emot i anpassad anpassad grundskola utan att först ha gått ut grundskola förskoleklassen (eleven börjar anpassad grundskola som sjuåring) Hemkommunen beslutar i ärendet. SL 7 kap 11 b §. 5 Förskolan 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna. Rektor 5.3 Överenskommelse med annan kommun om att ta Avdelningschef emot barn från Piteå kommun, SL 8 kap 12 § förskola 5.4 Beslut om mottagande av barn från annan kommun Avdelningschef som med hänsyn till personliga förhållanden har förskola särskilda skäl till placering i Piteå kommun. Yttrande inhämtas från hemkommun. SL 8 kap 13 § 1 st 9 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 5.5 Beslut om mottagande av barn från annan kommun Avdelningschef efter önskemål från vårdnadshavare. Yttrande förskola inhämtas från barnets hemkommun.SL 8 kap 13 § 2 st 5.6 Beslut om att behålla plats om avgift ej betalas Avdelningschef (särskilda skäl), SL 8 kap 16 § förskola 5.7 Beslut om avstängning när avgift ej betalas, SL 8 Avdelningschef kap 16 § förskola / Administratör 5.8 Beslut om utökad tid i förskola SL 8 kap 5-7 § Rektor 5.9 Beslut att erbjuda omsorg för barn med Förvaltningschef vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet (Skolchef) 6 Förskoleklassen 6.1 Överenskommelse med annan kommun om att den Avdelningschef ska ta emot elev från Piteå kommun, SL 9 kap 12 § grundskola 6.2 Beslut om mottagande av elev från annan kommun Avdelningschef Skolväsendets som med hänsyn till personliga förhållanden har grundskola överklagande- särskilda skäl att gå i skola i Piteå kommun. nämnd SL 28 Yttrande inhämtas från hemkommun innan beslut, kap 12 § p.4 SL 9 kap 13 § 1 st 6.3 Beslut om mottagande av elev från annan kommun Avdelningschef Skolväsendets efter önskemål av elevens vårdnadshavare. Yttrande grundskola överklagande- inhämtas från barnets hemkommun innan beslut. SL nämnd SL 28 9 kap 13 § 2 st kap 12 § p.4 6.4 Skolplacering vid annan skolenhet än den Rektor vårdnadshavare önskar eftersom placering innebär att en annan elevs rätt till placering utifrån närhetsprincipen åsidosätts. SL 9 kap 15 § 1 st 6.5 Skolplacering vid annan skolenhet än den Rektor Skolväsendets vårdnadshavare önskar. Önskad placering innebär överklagande- betydande ekonomiska eller organisatoriska hinder nämnd SL 28 eller övriga elevers trygghet och studiero. SL 9 kap kap 12 § p.6 15 § 2 st 10 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 6.6 Beslut om skolplacering förskoleklass i de fall där Avdelningschef Skolväsendets rektor bedömer att enheten inte kan ta emot eleven grundskolan överklagande- på grund av ekonomiska eller organisatoriska skäl. nämnd SL 28 kap 12 § p.6 7 Grundskolan 7.1 Överenskommelse med annan kommun om att den Avdelningschef ska ta emot elev från Piteå kommun, SL 10 kap 24 grundskola §. Beslut om mottagande av elev från annan kommun Avdelningschef Skolväsendets som med hänsyn till personliga förhållanden har grundskola överklagande- 7.2 särskilda skäl att gå i skola i Piteå kommun. nämnd SL 28 Yttrande inhämtas från hemkommunen, SL 10 kap kap 12 § p.4

6 § 12.4 Beslut om ungdomar som uppfyller Rektor behörighetskraven för yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, SL 17 kap 11 § 12.5 Beslut om behörighet och mottagande till Barn- och Skolväsendets programinriktat val eller till yrkesintroduktion som utbildnings- överklagande- utformats för en grupp elever, SL 17 kap 14 § nämndens nämnd SL 28 ordförande kap 12 § p.7 12.6 Erbjuda elever med i anpassad gymnasieskola Rektor anpassad yrkesintroduktion och individuellt alternativ om de gymnasieskola önskar och har förutsättningar, SL 17 kap 16 § 2 st 12.7 Beslut att inom nationellt program anordna För programinriktat val, SL 17 kap 17 § Strömbackaskolan: Avdelningschef gymnasieskola För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 15 12.8 Beslut att träffa överenskommelse med landsting För om att bevilja utbildning för elever på introdukt- Strömbackaskolan: ionsprogram, SL 17 kap 17-19 §§ Avdelningschef gymnasieskola För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 12.9 Inhämtande av yttrande från hemkommun när elev Skoladministratör inte är hemmahörande i kommun eller antagning / samverkansområde, SL 16 kap 48 § Avdelningschef Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 12.10 Mottagande av elever från annan kommun till För introduktionsprogram vilka inte utformats för en Strömbackaskolan: grupp elever, SL 17 kap 21 § 1 st. Avdelningschef gymnasieskola För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 12.11 Beslut om mottagande och beslut om mottagande i För första eller andra hand till introduktionsprogram Strömbackaskolan: som anordnas för en grupp elever när elev inte är Avdelningschef hemmahörande i hemkommun eller gymnasieskola samverkansområdet, SL 17 kap 19 §. För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 12.12 Beslut om utbildningsplan för Avdelningschef introduktionsprogrammet, SL 17 kap 7 § gymnasieskola 13 Gymnasieskolan 13.1 Beslut att bevilja studier vid folkhögskola för elever Avdelningschef som är under 18 år. Beslut tas för en termin i taget. gymnasieskola Vid terminens slut görs en uppföljning, SKL cirkulär 2005:74, BUN juni 2011. 16 13.2 Beslut att betala serviceavgift för elev under 20 år Avdelningschef vid folkhögskolestudier. I serviceavgift ingår gymnasieskola läromedel, bussresor, skollunch, SKL cirkulär 2005:74 13.3 Beslut om behörighet och mottagande till fjärde Rektor Skolväsendets tekniskt år, SL 17 a kap 18 § överklagande- nämnd 28 kap

§ 10 partsinsyn, § 23 utredningsansvar, § 24 lämna uppgifter muntligt, § 25 kommunikation, § 27 dokumentation av uppgifter, § 31 dokumentation av beslut, § 32 motivering av beslut, §§ 33 och 34 underrättelse om innehåll i beslut och hur överklagande går till, § 36 rättelse av skrivfel. I beslut som får överklagas enligt SL 28 kap ska utöver SL 29 kap 10 § även Förvaltningslagen 43-47 § tillämpas:

12 § p.7 13.4 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som För individuellt val, Gysf 4 kap 7 § Strömbackaskolan: Avdelningschef gymnasieskola, För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 13.5 Beslut om utbud av fler språk än franska, spanska För och tyska, Gysf 4 kap 10 § Strömbackaskolan: Avdelningschef gymnasieskola För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 13.6 Skolförläggning av arbetsplatsförlagt lärande inom Rektor ramen för yrkesprogram, Gysf 4 kap 13 § 13.7 Beslut om antal undervisningstimmar för varje kurs, Rektor varje ämnesområde, för gymnasiearbetet, för anpassad gymnasieskolarbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras, Gysf 4 kap 22 § 1 st (regleras i timplan) 13.8 Beslut om urval bland sökande till särskild variant, Rektor Gysf 5 kap, 7- 8 §§. Hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom ett ämne eller ämnesområdet. 13.9 Beslut om urval av sökande till riksrekryterande Rektor utbildning, Gysf 5 kap, 15-16 §§. Hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom ett ämne eller ämnesområde. 16 13.10 Beslut om urval till platser på introduktionsprogram Barn- och som anordnas för en grupp elever, Gysf 6 kap 1 §. utbildnings- nämndens ordförande 13.11 Mottagande av ungdom som uppfyller Rektor behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, Gysf 6 kap 2 § 13.12 Beslut om skolförläggning av hela utbildningen för Rektor elev i yrkesintroduktion, Gysf 6 kap 5 § 13.13 Bedömning av elevens språkkunskaper inför Rektor mottagande till språkintroduktion. Kunskapsutveckling ska fortlöpande bedömas, Gysf 6 kap 7 §. 13.14 Antagning till gymnasieskolan. Urval, antagning Barn- och och fördelning av platser. Inför ansökan informeras utbildnings- de sökande om 3 § eller 5 § ska tillämpas (fri kvot, nämndens särskilda färdigheter), Gysf 7 kap 2 § ordförande 13.15 Beslut om preliminär antagning, Gysf 7 kap 7 § Barn- och utbildnings- nämndens ordförande 13.16 Beslut om slutlig antagning om möjligt före den 1 Barn- och juli, Gysf 7 kap 7 § 2 st utbildnings- nämndens ordförande 13.17 Teckna samverkansavtal gällande nationellt godkänd Avdelningschef idrottsutbildning (NIU), Gysf 5 kap. 27–29 §§ gymnasieskola Beslut om reservantagning vid senare tidpunkt Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 13.18 Fram till reservantagningens slut Handläggare (reservlista fastställs vid slutlig antagning) Fyrkantens antagningskansli 17 13.19 Efter reservantagningens slut, Gysf 7 kap 8 § För Strömbackaskolan: Avdelningschef gymnasieskola För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 13.20 Beslut om byte av studieväg. Om elev är omyndig För ska även vårdnadshavare få yttra sig, Gysf 7 kap 9§ Strömbackaskolan: Avdelningschef gymnasieskola För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 13.21 Beslut om återintagning efter det elev har slutat i Rektor gymnasieskolan utan att ha slutfört utbildningen, Gysf 7 kap 10 § 13.22 Beslut om förlängd undervisning för en elev för Rektor längre tid än tre år, Gysf 9 kap 7 § 13.23 Beslut om mottagande av elev som inte är bosatt i För Sverige, Gysf 12 kap 11 §. Kan vara nordisk Strömbackaskolan: studerande Avdelningschef gymnasieskola För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 14 Allmänna bestämmelser om anpassad gymnasieskola Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 14.1 Prövning om elev tillhör målgrupp för Rektor Skolväsendets anpassad gymnasieskola. Beslutet ska föregås av överklagande- en utredning motsvarande inskrivning i anpassad nämnd SL 28 grundskola om utredning saknas eller det av andra kap 12 § p.8 skäl inte bedöms nödvändigt. SL 18 kap 5 §, SL 7 kap 5 § SFS 2012) 18 14.2 Beslut om utskrivning från anpassad gymnasieskola Rektor Skolväsendets om utredning visar att elev inte tillhör målgruppen, överklagande- SL 18 kap 6-7 §§ (SFS 2012) nämnd SL 28 kap 12 § p.8. Avser 7§ 14.3 Beslut om antagning till anpassad gymnasieskola, Rektor SL 18 kap 12 §, Gysf 7 kap 13-14§ 15 Utbildning på program i anpassad gymnasieskola Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 15.1 Beslut om att elev senare ska antas till en nationell Rektor inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. SL 19 kap 11 § 15.2 Beslut att fördela utbildningen på längre tid än fyra Rektor läsår, SL 19 kap 17 §, Regeringen meddelar föreskrifter 15.3 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning förläggs till Rektor skolan om huvudmannen inte kan anskaffa platser. Alla åtgärder ska vidtas för att snarast arbetsplatsförlägga utbildningen, Gysf 4 kap 13 §, Se SL 19 kap 18 § 2 st 15.4 Hemkommunens bedömning av om den som sökt Rektor Skolväsendets individuellt program har förutsättningar att följa överklagande- undervisningen på nationellt program, SL 19 kap 29 nämnd Skolla- §, ny punkt gen 28 kap 12 § p.7 15.5 Mottagande av elev från annan kommun, yttrande Rektor inhämtas från elevs hemkommun, SL 19 kap 35-36 §§, 40-41 §§ 15.6 Beslut om vilka kurser som erbjuds som Rektor programfördjupning, Gysf 4 kap, 1 a och 6 §§. Val av kurser görs i samråd med programråden, d v s branschen. 16 Individuellt val i anpassad gymnasieskola Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 16.1 Beslut om kurser som ska erbjudas som individuellt Rektor val, Gysf 4 kap 7 a § 19 17 Särskilda utbildningsformer (hemundervisning, fullgöra skolplikt på annat sätt) Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 17.1 Beslut om hemundervisning eller på annan lämplig Rektor plats för elev som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete. Avser elever i grundskolan, anpassad grundskola, gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola. SL 24 kap 20-22 §§. Hemundervisning får ges endast om eleven eller vårdnadshavare samtycker. Hemundervisning ska inte ges om elevens läkare avråder. 17.2 Medgivande att fullgöra skolplikt på annat sätt. Rektor Förvaltnings- Måste vara ett fullgott alternativ, insyn ska rätten SL 28 kap tillgodoses, synnerliga skäl. Högst 1 år i taget. SL 5 § p.7 24 kap 23-25 §§. 17.3 Återkallelse av medgivande enligt punkt ovan, SL Rektor Förvaltnings- 24 kap 23-25§§ rätten SL 28 kap

§16 en strategisk kompetensförsörjningsplan för åren 2026-2029. Planen fokuserar på att stärka utbildningsförvaltningens attraktivitet som arbetsgivare genom bland annat introduktion, mentorskap, 8 kompetensutveckling och insatser för att behålla och utveckla medarbetare. En trygg och stabil personalförsörjning är en viktig förutsättning för att skapa kontinuitet och goda relationer för barn och elever. Under våren har utbildningsförvaltningen fortsatt att utveckla arbetet med digital trygghet och likvärdighet. Gemensamma riktlinjer för användning av AI har tagits fram med syfte att skapa trygghet för elever, vårdnadshavare och medarbetare samt säkerställa ett ansvarsfullt och likvärdigt användande av ny teknik. Samtidigt har kompetensutvecklingsinsatser genomförts inom digital kompetens, källkritik och demokrati för att stäkra barns och ungas förmåga att navigera i ett alltmer digitaliserat samhälle. Samverkan mellan hem och skola har stärkts genom fortsatt utveckling av den gemensamma plattformen Unikum, vilket bidrar till en mer tillgänglig, säker och likvärdig kommunikation mellan vårdnadshavare och verksamheterna. Förvaltningen har vidare fortsatt utveckla arbetet med trygghet, studiero och förebyggande insatser i enlighet med de lagändringar som trädde ikraft den 1 juli 2025. Under året har arbetet med närvarofrämjande insatser, elevhälsa, säkerhet och samverkan mellan olika aktörer stärkts för att tidigt kunna identifiera och möta behov hos barn och elever. Arbetet omfattar även utvecklade former för det brottsförebyggande arbetet i samverkan med socialtjänst och polis. Som en del av arbetet för ökad trygghet och psykisk hälsa har utbildningsförvaltningen deltagit i genomförandet av kommunens suicidpreventiva handlingsplan. Arbetet kommer att fortsätta under hösten med bland annat framtagande av förvaltningsspecifika rutiner, identifiering av personalgrupper som möter barn och unga i riskzon samt insatser för att öka kunskapen om psykisk hälsa och suicidprevention. Kommunens skolor har sedan tidigare etablerade krisplaner som omfattar hantering av dödsfall och suicid samt samverkan med relevanta stödaktörer. Arbetet syftar till att stärka förmågan att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa, erbjuda stöd och skapa trygga miljöer för barn, elever och medarbetare. I augusti införde kommunens grundskolor mobilfri skoldag enligt de nya bestämmelserna i skollagen. Syftet är att stärka trygghet och studiero genom att minska störningsmoment i undervisningen och skapa bättre förutsättningar för lärande, koncentration och social samvaro. Under året har även medborgardialoger genomförts kring framtida skol- och förskolemiljöer, bland annat inom ramen för planeringen av nya Porsnässkolan. Dialogerna har gett invånare, vårdnadshavare och elever möjlighet att bidra med synpunkter kring trygghet, tillgänglighet, lärmiljöer och framtida verksamhetsutveckling. Sammantaget visar insatserna på ett långsiktigt och systematiskt arbete för att stärka trygghet, delaktighet, tillit och uppskattning i utbildningsverksamheterna. Genom tidiga insatser, stärkt samverkan, ökad delaktighet och fortsatt utveckling av trygga lärmiljöer skapas goda förutsättningar för att barn, elever, vårdnadshavare och medarbetare ska känna sig trygga och uppskattade i Piteås utbildningsverksamheter och måluppfyllelsen för strategin Enkelt att känna sig trygg och uppskattad anses därför vara god. Insatsområden kopplade till strategin i Utvecklingsprogram 2025-2027 9 barns och elevers möjlighet till lärande, närvaro, trygghet och god hälsa. Arbetet utgår från ambitionen att identifiera behov i ett tidigt skede och ge stöd innan svårigheter växer sig större. Ett särskilt fokus har lagts på systematisk uppföljning av skolnärvaro, tidiga kontakter med vårdnadshavare och samordnade insatser från elevhälsan och skolornas tvärprofessionella elevhälsoteam. Förskolor och skolor arbetar kontinuerligt med hälsofrämjande och förebyggande insatser där elevhälsans kompetenser bidrar till att stärka barns och elevers utveckling, lärande och välbefinnande. Genom nära samverkan mellan pedagogisk personal, elevhälsa, vårdnadshavare och externa samverkansparter skapas förutsättningar att tidigt identifiera riskfaktorer och sätta in riktade stödinsatser. Utifrån tidigare analyser, bland annat rapporten Flickor i fokus, har barn- och utbildningsnämnden under året förstärkt arbetet med att förebygga och minska problematisk skolfrånvaro genom att tillsätta ytterligare ett närvaroteam inom elevhälsan. Satsningen innebär att resurserna för arbetet med närvaro i grundskolan har fördubblats. Tidigare har insatserna främst varit riktade mot högstadiet, men genom förstärkningen kan stöd nu även erbjudas till elever i mellan- och lågstadiet. Därmed stärks möjligheterna att identifiera och möta problematisk frånvaro tidigare, vilket bedöms öka förutsättningarna för både ökad skolnärvaro och förbättrade kunskapsresultat över tid. Nämnden ser fortsatt arbetet med närvaro, psykisk hälsa, trygghet och tidiga stödinsatser som en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att alla barn och elever ska ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Enklare att ha mer av kul God Under 2026 har utbildningsförvaltningen genomfört flera insatser som bidrar till kommunens strategi Enklare att ha mer av kul. Arbetet syftar till att skapa stimulerande, kreativa och inkluderande lärmiljöer där barn och elever får möjlighet att utvecklas, uppleva delaktighet och känna lust att lära. Genom medborgardialoger kring utvecklingen av den nya Porsnässkolan och lokaliseringen av ny förskola på Berget har barnfamiljer och invånare fått möjlighet att påverka framtidens lär- och mötesmiljöer. I dialogerna lyftes bland annat önskemål om aktivitetsytor, attraktiva utemiljöer, sittplatser, kreativa mötesplatser, kvällsanvändning och lokaler som kan bidra till ökad gemenskap. Arbetet syftar till att skapa lärmiljöer som är levande och attraktiva även utanför skoltid. Inom förskolan har verksamheterna under året erbjudits praktiska utvecklingsinsatser inom programmering, digitalt skapande, STREAM-aktiviteter och kreativa lärmiljöer. Satsningarna stärker barns nyfikenhet, problemlösningsförmåga och lust att utforska sin omvärld. Arbetet kompletteras av estetiska och kreativa utvecklingsinsatser där multimodalt lärande står i fokus, vilket innebär att barn får möjlighet att lära, utforska och uttrycka sina kunskaper genom flera olika uttrycksformer såsom språk, bild, rörelse, musik, drama, skapande och digitala verktyg. Även inom grundskola och gymnasieskola bedrivs ett aktivt arbete för att skapa stimulerande lärmiljöer som främjar kreativitet, rörelseglädje och delaktighet. Genom varierade arbetssätt, estetiska lärprocesser, tillgängliga lärmiljöer och utvecklade skol- och utemiljöer skapas förutsättningar för att undervisningen ska upplevas som meningsfull, motiverande och engagerande för eleverna. Sammantaget bidrar insatserna till att skapa en utbildningsmiljö där barn och elever möter kreativitet, rörelse, gemenskap och lust att lära, vilket ligger väl i linje med ambitionen att göra det enklare att ha mer av kul i Piteå. Måluppfyllelsen bedöms därför vara god. Insatsområden kopplade till strategin i Utvecklingsprogram 2025-2027 10 Under 2026 har utbildningsförvaltningen stärkt arbetet med att utveckla undervisning som främjar elevers motivation, engagemang och framtidstro. Arbetet utgår från forskning, beprövad erfarenhet och de utvecklingsbehov som identifierats i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Piteå Utbildningsvetenskapliga råd har identifierat uthållighet och motivation i undervisningen, elevers framtidstro och meningsskapande samt kreativt skapande och estetiska lärprocesser som prioriterade utvecklingsområden för förvaltningens fortsatta forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetet har ytterligare förstärkts genom dialog med Luleå tekniska universitet kring ULF-samarbetet, där möjliga forsknings- och utvecklingsprojekt lyfter frågor om hur skolan kan stärka elevers uthållighet, ansvarstagande, engagemang och framtidstro. Forskningen syftar bland annat till att öka förståelsen för hur skolan kan bidra till att väcka och stärka elevers känsla av mening och tilltro till framtiden. Sammanfattningsvis visar detta på ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete där forskning, skolutveckling och undervisning förenas för att skapa stimulerande lärmiljöer som stärker elevernas lust att lära, motivation att lyckas och tro på sina framtida möjligheter. Enkelt att vara företagare Mycket god Under 2026 har utbildningsförvaltningen fortsatt stärka kopplingen mellan utbildning, arbetsliv och näringsliv. Genom entreprenöriellt lärande, UF-företagande, deltagande i regionala entreprenörskapstävlingar, UngDrive Academy samt arbetsplatsförlagt lärande ges elever möjlighet att utveckla kreativitet, initiativförmåga, problemlösningsförmåga och förståelse för företagandets villkor. Arbetet börjar redan i förskola och grundskola där barn och elever ges förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet, ansvarstagande och entreprenöriella förmågor. Genom att uppmuntra initiativkraft, samarbete och självständigt tänkande läggs grunden för framtida studier, arbetsliv och företagande. Inom gymnasieskolan sker en nära samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Arbetsplatsförlagt lärande, praktik och samarbete med lokala företag ger eleverna möjlighet att omsätta sina kunskaper i verkliga sammanhang, samtidigt som företagen får kontakt med framtida medarbetare. UF-företagande och entreprenörskapsinsatser bidrar till att stärka elevernas förståelse för innovation, affärsutveckling och företagande. Strömbackaskolans Teknikcollege-verksamhet fortsätter att utvecklas i nära samarbete med industrin för att möta det regionala kompetensbehovet. Genom samverkan kring utbildningarnas innehåll, praktikplatser och rekryteringsfrågor skapas goda förutsättningar för kompetensförsörjning inom teknik- och industrisektorn. Även Grans Naturbruksgymnasium har en viktig roll genom sina nära kopplingar till de gröna näringarna och genom att bidra till kompetensförsörjningen inom lantbruk och andra naturbruksrelaterade verksamheter Sammantaget bedöms insatserna ha bidragit till en stark samverkan mellan skola och näringsliv samt till att stärka barns och ungdomars entreprenöriella förmågor. Arbetet skapar goda förutsättningar för framtida kompetensförsörjning och ett fortsatt livskraftigt näringsliv. Måluppfyllelsen för strategin bedöms som mycket god. Insatsområden kopplade till strategin i Utvecklingsprogram 2025-2027 11 yrkesutbildningar och erbjuder fler utbildningsplatser på yrkesprogram än vad som är vanligt i riket. Därigenom bidrar gymnasieskolan till kommunens och regionens framtida kompetensförsörjning samtidigt som eleverna ges goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eller studera vidare. Utbudet utvecklas kontinuerligt utifrån näringslivets och den offentliga sektorns kompetensbehov. Samtidigt värnas de högskoleförberedande programmens bredd och kvalitet, och elever på yrkesprogram erbjuds möjlighet att läsa kurser som ger grundläggande högskolebehörighet. Detta skapar flexibilitet och ger eleverna flera möjliga vägar vidare efter gymnasiet. Grans Naturbruksgymnasium utgör ett viktigt komplement i kommunens gymnasieutbud och bidrar till kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna. Genom utbildningar med stark arbetslivsanknytning och nära samverkan med branschen erbjuds eleverna kunskaper och erfarenheter som svarar mot framtida behov inom lantbruk och hållbar utveckling. För att möta olika elevers behov har kommunen också fortsatt att utveckla den anpassade gymnasieskolan. Ökade resurser och planerade verksamhetsanpassningar syftar till att säkerställa hög kvalitet, tillgänglighet och goda förutsättningar för lärande i takt med ett växande elevunderlag. Gymnasieantagningen 2026/2027 visar på ett fortsatt starkt intresse för Piteås gymnasieutbildningar. Till Strömbackaskolans nationella program ökade antalet förstahandssökande från 474 till 487 elever jämfört med föregående år. Utvecklingen är särskilt positiv för flera yrkesprogram där bygg- och anläggningsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet samt fordons- och transportprogrammets transportinriktning redovisar ett ökat söktryck. Även naturvetenskapsprogrammet visar en positiv utveckling. Samtidigt har några högskoleförberedande program, framför allt ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammet, ett något lägre söktryck än föregående år. Grans Naturbruksgymnasium redovisar en mycket stark utveckling. Antalet förstahandssökande har ökat från 43 till 57 elever, motsvarande cirka 33 procent. Särskilt djurvårdsutbildningen visar ett fortsatt högt intresse och även häst- och lantbruksinriktningarna har stärkt sin attraktionskraft. Utvecklingen speglar den nationella trend som under senare år visat ett ökat intresse för utbildningar kopplade till de gröna näringarna, hållbar utveckling och framtida kompetensbehov inom jord- och skogsbruk samt livsmedelsproduktion. Sammantaget bidrar insatserna till att stärka såväl bredden som kvaliteten i gymnasieutbudet. Genom ett varierat utbildningsutbud, nära samverkan med arbetslivet och kontinuerlig utveckling av utbildningarnas innehåll skapas goda förutsättningar för elevernas fortsatta studier, etablering på arbetsmarknaden och livslånga lärande. Särskilda uppdrag God ekonomisk hushållning och internkontroll Barn- och utbildningsnämnden arbetar för en hållbar ekonomi genom att effektivt hushålla med tillgängliga resurser inom fastställd budgetram. För att säkerställa detta krävs ett kostnadseffektivt genomförande av verksamheterna utan att kompromissa med kvaliteten. Verksamheten bedrivs i enlighet med sitt syfte och med god ekonomisk hushållning. Den interna styrningen och kontrollen bedöms vara tillräcklig. Sammanfattande ekonomisk analys till Kommunfullmäktiges förvaltningsberättelse Barn- och utbildningsnämnden redovisar per augusti ett överskott om 5,7 mkr, vilket motsvarar en avvikelse om 0,74 % mot periodens budget. Flertalet av avdelningarna och verksamheterna redovisar ett överskott för perioden, med undantag för grundskolan som visar ett underskott. På övergripande nivå är det verksamhetsutveckling och förvaltningsledning som genererar den största delen av överskottet. Elevhälsans överskott beror på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial inte hunnit nyttjas, att vakanta tjänster inte tillsatts samt mer intäkter än förväntat. Förskolan har, liksom tidigare år, som strategi att bygga upp en ekonomisk buffert under våren när barngrupperna är större för att kunna behålla personal inför hösten, men 12 buffertens nivå är högre än planerat. Tillsammans med överskottet på avräkningskontot till följd av lägre barnvolymer förklarar detta periodens utfall för avdelningen. Grundskolans negativa avvikelse förklaras främst av beslutet statsbidrag personalförstärkning där enbart 4,8 mkr av ansökt bidrag om 18 mkr beviljades. Strömbackaskolans överskott för perioden beror på ett mindre behov av elevassistenter för elever inom den anpassade gymnasieskolan samt en vakant tjänst för studie- och yrkesvägledare under vårterminen. Grans naturbruksgymnasium överskott är till följd av att antalet elever blev fler än förväntat och att sommarens skörd varit gynnsam. Helårsprognosen för Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott om -1,7 mkr. Inom förskolan är prognosen fortsatt främst kopplad till överskott i barnpeng men även förseningen av resursförskolans uppstart samt fördröjt projekt för nationella minoriteter. Grundskolans prognos påverkas främst av beslut statsbidrag personalförstärkning som blev märkbart mindre än ansökt belopp. Prognosen för Strömbackaskolans förklaras av överskott i budgeterade medel för elevassistenter samt en vakant tjänst. Grans naturbruksgymnasium prognostiserar ett överskott till följd av att antalet elever i höst blev fler än beräknat. Indikatorredovisning Utfall Utfall män Utfall Jul Målvärde Utfall Jul Indikatorer kvinnor Jul Jul 2026 2026 2026 2025 2026 Sjukfrånvaro, % (ackumulerat 12 mån) 5,4 % 4,1 % 5,1 % ≤5,5 % 5,7 % Andel heltidstjänster, % 92,6 % 94,3 % 92,9 % ≥95 % 92,5 % Kvinnors lön i förhållande till mäns lön, % 93,9 % 100 % 94,9 % Förvaltningens och avdelningarnas kvalitetsbedömning av grunduppdragen 13 Delårsrapport augusti 2026 Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-04 Utfall PERIODENS PERIODENS PERIODENS PERIODENS ÅRETS HELÅRSPROGNOS BUDGET UTFALL BUDGETAVVIKELSE BUDGETAVVIKELSE % BUDGET 2026 Jan 26 - aug 26 Jan - aug 26 Jan - aug 26 Jan - Mån 13 26 POLITIK, FÖRV.LEDNING OCH STAB 178 162,8 177 767,3 395,5 0,22% 327 899,0 0,0 varav Nattisverksamhet: 2 209,4 2 128,3 81,1 3,67% 3 288,9 ELEVHÄLSA 20 095,5 18 025,7 2 069,8 10,30% 29 410,6 500,0 FÖRSKOLA 144 473,2 141 148,2 3 325,0 2,30% 220 723,8 4 500,0 GRUNDSKOLA 287 352,7 288 964,0 -1 611,3 -0,56% 436 626,4 -8 000,0 STRÖMBACKASKOLAN 92 809,0 91 635,1 1 173,9 1,26% 145 850,0 1 500,0 BUN exkl Grans 722 893,2 717 540,3 5 352,9 0,74% 1 160 509,5 GRANS NATURBRUKSGYMNASIET 0,0 -326,0 326,0 0,00% 0,0 -200,0 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 722 893,2 717 214,3 5 678,9 0,74% 1 160 509,5 -1 700,0 Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden redovisar per augusti ett överskott om 5,7 mkr, vilket motsvarar en avvikelse om 0,74 % mot periodens budget. Flertalet av avdelningarna och verksamheterna redovisar ett överskott för perioden, med undantag för grundskolan som visar ett underskott. På övergripande nivå är det verksamhetsutveckling och förvaltningsledning som genererar den största delen av överskottet. Elevhälsans överskott beror på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial inte hunnit nyttjas, att vakanta tjänster inte tillsatts samt mer intäkter än förväntat. Förskolan har, liksom tidigare år, som strategi att bygga upp en ekonomisk buffert under våren när barngrupperna är större för att kunna behålla personal inför hösten, men buffertens nivå är högre än planerat. Tillsammans med överskottet på avräkningskontot till följd av lägre barnvolymer förklarar detta periodens utfall för avdelningen. Grundskolans negativa avvikelse förklaras främst av beslutet statsbidrag personalförstärkning där enbart 4,8 mkr av ansökt bidrag om 18 mkr beviljades. Strömbackaskolans överskott för perioden beror på ett mindre behov av elevassistenter för elever inom den anpassade gymnasieskolan samt en vakant tjänst för studie- och yrkesvägledare under vårterminen. Grans naturbruksgymnasium överskott är till följd av att antalet elever blev fler än förväntat och att sommarens skörd varit gynnsam. Helårsprognosen för Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott om -1,7 mkr. Inom förskolan är prognosen fortsatt främst kopplad till överskott i barnpeng men även förseningen av resursförskolans uppstart samt fördröjt projekt för nationella minoriteter. Grundskolans prognos påverkas främst av beslut statsbidrag personalförstärkning som blev märkbart mindre än ansökt belopp. Prognosen för Strömbackaskolans förklaras av överskott i budgeterade medel för elevassistenter samt en vakant tjänst. Grans naturbruksgymnasium prognostiserar ett överskott till följd av att antalet elever i höst blev fler än beräknat. Analys per avdelning Övergripande: Periodens budgetavvikelse på övergripande nivå visar ett överskott på 0,4 mkr. Kostnaderna för bidrag till fristående förskolor och skolor i Piteå kommun visar ett underskott om 0,3 mkr. Underskottet förklaras, liksom under våren, av att kostnaderna för barn- och elevpeng har blivit högre än budgeterat. Kostnaderna för elever i fristående grundskolor i andra kommuner är högre än budgeterat med 6,29 elever fler jämfört med prognosticerat antal. Utöver detta finns ett antal fler elever jämfört med prognos som är placerade i kommunala skolor i andra kommuner, vilket också bidrar till det samlade underskottet inom dessa verksamheter. Sammantaget uppgår periodens budgetavvikelse för fristående verksamhet och interkommunal ersättning (IKE) till ett underskott om 2,0 mkr. 2 PERIODENS PERIODENS PRELIMINÄR- PERIODENS PERIODENS ÅRETS BUDGET BOKFÖRING BOKFÖRT UTFALL BUDGETAVVIKELSE BUDGET Text Jan 26 - Aug 26 Jan 26 - Aug 26 Aug 26 - Aug 26 Jan 26 - Mån 13 26 Ansvar 40101 VerksChef Ekonomi & Plan. Bidrag till fristående verksamheter Särskild momsersättning -1 639,5 -1 557,6 -201,1 -1 758,7 119,2 -2 473,3 Förskola 11 240,2 11 748,9 0,0 11 748,9 -508,7 16 341,4 Förskoleklass 2 186,2 2 113,4 0,0 2 113,4 72,8 3 220,1 Fritidshem 3 854,9 3 795,0 0,0 3 795,0 59,9 5 733,2 Grundskola 11 574,9 11 654,2 0,0 11 654,2 -79,3 17 132,1 Total Bidrag till fristående 27 216,7 27 753,9 -201,1 27 552,8 -336,1 39 953,5 Privata vht i annan kommun Särskild momsersättning -412,0 -374,0 -111,2 -485,2 73,2 -629,0 Förskola 182,9 0,0 0,0 0,0 182,9 274,5 Förskoleklass 67,2 0,0 0,0 0,0 67,2 100,8 Fritidshem 51,7 67,8 0,0 67,8 -16,1 93,3 Grundskola 711,8 1 367,1 136,0 1 503,1 -791,3 895,4 Gymnasiet 6 973,0 5 057,3 1 607,3 6 664,6 308,4 10 660,0 Total privata vht i annan kommun 7 574,6 6 118,2 1 632,1 7 750,3 -175,7 11 395,0 Interkommunalersättning Förskola 1 051,2 1 042,7 12,3 1 055,0 -3,8 1 480,7 Förskoleklass 66,6 0,0 0,0 0,0 66,6 143,0 Fritidshem 150,9 111,8 122,6 234,4 -83,5 244,9 Grundskola 365,2 440,1 449,8 889,9 -524,7 647,9 Gymnasiet SB -3 194,0 -1 758,4 -986,5 -2 744,9 -449,1 -4 900,0 Anpassat gymnasiet SB -1 338,0 -917,1 -222,3 -1 139,4 -198,6 -1 900,0 Total Interkommunalersättning -2 898,1 -1 080,9 -624,1 -1 705,0 -1 193,1 -4 283,5 Resultatenhet GNBG Grans Naturbruksgymnasium 14 399,0 10 801,5 3 900,0 14 701,5 -302,5 21 845,0 Totalsumma 46 292,2 43 592,7 4 706,9 48 299,6 -2 007,4 68 910,0 Tabell 1. Periodens budgetavvikelse för bidrag till fristående verksamheter inom och utanför Piteå kommun samt Interkommunalersättning (IKE) Placeringspoolen redovisar budget i balans för perioden. Verksamheten är till cirka 80 % självfinansierad och har en helårsbudget om 1,0 mkr, avsedd att täcka kostnader för obokad tid. Under årets första månader har behovet av vikarier varit stort, vilket medfört att någon obokad tid inte har uppstått och att periodens budget därmed inte har förbrukats. Överskottet under våren har minskat under semesterperioden. Budgeten för lokaler uppvisar ett överskott om 0,6 mkr för perioden. Överskottet avser återstående medel för städ och underhåll, larm och vakthållning samt för pågående rivningsprojekt. Budgeterade medel för rivning av Porsnässkolan och Grans personalparkering har för perioden förbrukats. Övriga områden inom förvaltningsledning, verksamhetsutveckling och politisk verksamhet visar överskott för perioden, vilket bidrar till det totala överskottet för övergripande nivå. Helårsprognosen för den övergripande nivån bedöms vara i balans med budget. Inom verksamhetsutveckling ska inrymningslarm införskaffas innevarande år vilket kommer reducera överskottet på övrig förbrukning senare i höst. Bidrag till fristående verksamheter i andra kommuner samt interkommunal ersättning (IKE) är svåra att prognostisera som inför höstterminen förväntas innebära ett fortsatt högre elevantalet jämfört med prognos, vilket bedöms minska delar av överskottet. Elevhälsan Elevhälsan redovisar ett överskott på 2,1 mkr för perioden. Överskottet beror delvis på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial, handledning och fortbildning ännu inte nyttjats. Det finns även ett överskott på personalsidan som har uppstått till följd av vakanta tjänster under våren i samband med ett omfattande rekryteringsarbete. Intäktssidan överstiger budget med 0,3 mkr eftersom elevhälsan, enligt beslut, inte behövde återbetala det statsbidrag som tidigare bedömts bli återbetalningspliktigt. Elevhälsan har också haft mer intäkter än planerat för försäljning av verksamhet till fristående enheter. 3 Avdelningen har beviljats statsbidrag för Christinaskolans skolsocialateam samt personalförstärkning inom elevhälsan. Statsbidrag personalförstärkning påverkas av söktryck och av den anledningen blev det beslutade bidragsbeloppet lägre än det ansökta. Trots detta beräknas en helårsprognos till 0,5 mkr i överskott. Förskolan Förskolan redovisar ett överskott om 3,3 mkr, motsvarande 2,3 % för perioden. Jämfört med april har budgetavvikelsen förbättrats med cirka 1,2 mkr, främst till följd av lägre personalkostnader. Överskottet följer delvis rektorernas strategi att ”spara i ladorna” under våren för att skapa utrymme inför hösten, men nivån är högre än planerat. Det bedöms främst bero på svårigheter att tillsätta vikarier. Avvikelsens förbättring påverkas av lägre barnvolymer jämfört med prognos, framför allt bland de yngsta barnen som har en högre barnpeng än äldre barn. Under våren var antalet inskrivna barn färre än beräknat med en inskrivningsgrad för barn födda 2024 motsvarande cirka 81 % jämfört med prognosens 86 %, vilket motsvarar cirka 17 barn. Helårsprognosen för förskolan bedöms till 4,5 mkr, motsvarande 2,0 % i avvikelse. Prognosen är osäker och bygger på att rektorernas överskott minskar under hösten när barnantalet och barnpengen sjunker. Hela överskottet bedöms dock inte kunna nyttjas fullt ut eftersom det är svårt att upparbeta personalkostnader sent på året. Prognosen stärks på avdelningschefsnivå med ett överskott i barnpeng på grund av lägre barnvolymer, en successiv uppstart av resursförskolan och att medel för nationella minoriteter inte hinner förbrukas under året. Grundskolan Grundskolans utfall uppgår till -1,6 mkr, motsvarande -0,56 % av periodens budget. Den märkbara differensen mellan utfallet per april, med ett överskott motsvarande 3,6 mkr till ett underskott i augusti, förklaras främst av beslutet statsbidrag personalförstärkningar där enbart 4,8 mkr av ansökta medel om 18 mkr beviljades. År 2024 och 2025 beviljades grundskolan samtliga sökta medel. Statsbidrag för personalförstärkningar som avser innevarande kalenderår samt baseras på söktryck och beslutas i juni innebär ytterst dåliga planeringsförutsättningar. En del av budgetavvikelsen förklaras av ett överskott i förbrukningsbudgeten om 0,5 mkr hos rektorer. Det finns ej upparbetade personalbudget om 6,2 mkr vilket kan förklaras av vårens vikariebrist samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Vanligtvis genomförs anställningar inom grundskolan inför ett nytt läsår i mitten av augusti vilket också förklarar det positiva utfallet i personalkostnader för perioden. Helårsprognosen för år 2026 är mycket svårprognosticerad. Eftersom rektorer genomfört anställningar utifrån det planerade statsbidraget kan underskottet i värsta fall motsvara -10,8 mkr. En förutsättning för ett minskat underskott är att rektorer inte förbrukar all förbrukningsbudget samt är återhållsamma med vikarier under hösten. Helårsprognosen för grundskolan är ett underskott om -8,0 mkr. Strömbackaskolan Strömbackaskolan redovisar ett överskott för perioden om 1,2 mkr, motsvarande 1,3 % i positiv avvikelse. Ett lägre behov av elevassistenter till den anpassade gymnasieskolan jämfört med budget bidrar till ett överskott på 0,5 mkr. Det ytterligare överskottet på 0,7 mkr förklaras huvudsakligen av vakanta tjänster som inte har kunnat tillsättas under vårterminen, i kombination med ledigheter inom administrationen. Helårsprognos visar ett överskott på 1,5 mkr, vilket är 1,0 % i helårsavvikelse. Överskottet beror främst på ett lägre behov av elevassistenter jämfört med budget, motsvarande cirka 1,5 tjänster i genomsnitt under helåret, vilket beräknas bidra till ett överskott på cirka 0,8 mkr. Därutöver beräknas ett överskott på 0,3 mkr till följd av att tjänsten som studie- och yrkesvägledare inte har kunnat tillsättas under vårterminen. Tjänstledighet inom administrationen uppskattas bidra med ytterligare cirka 0,3 mkr i överskott. Det finns 4 dock flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka resultatet vilket innebär att skolan kommer behöva arbeta aktivt med att fördela resurserna effektivast möjliga för att säkerställa en budget i balans. Grans naturbruksgymnasium Budgetavvikelsen per augusti uppgår till 0,3 mkr. Antalet elever som går lantbruksinriktningen fortsätter öka och är nu 31 % av det totala elevantalet medan samma andel år 2025 var 25 %. Den största andelen av lantbrukseleverna kommer från Piteå. Det är betydligt fler elever från kommuner utanför 4-kanten än tidigare år vilket innebär att det är fler elever boende på internatet. Under våren och sommaren har även korttidsuthyrningen av tomma elevrum ökat för evenemang, praktikanter och Erasmus. Prognosen för internatverksamheten visar nu ett litet överskott. Sommarens skörd har varit väldigt bra och gett möjlighet till att sälja överskott av grovfoder och halm inför hösten. Kostnader för reparation och underhåll, djurfoder och kapitaltjänst har däremot ökat under perioden jämfört med förra året. Vakanser, främst i början på året, inom kök, städ och lantbruk har gett ett överskott på personalbudgeten. Helårsprognosen är beräknad till -0,2 mkr vilket är en förbättring med 0,6 mkr sedan april i år. Förbättringen beror bland annat på det ökade antalet antagna elever i höst än vad som tidigare beräknats, vilket gör att underskottet på elevintäkter minskat kraftigt. 5 Informationsärende om Utbildningsförvaltningen s arbete med säkerhetsfrågor

25 § 7.3 Beslut om mottagande av elev från annan kommun Avdelningschef efter önskemål av elevens vårdnadshavare. grundskola Yttrande inhämtas från hemkommun innan beslut, SL 10 kap 27 § 7.4 Organisera grundskolan så att den är ändamålsenlig Avdelningschef ur kommunikationssynpunkt (beslut om grundskola upptagningsområden). SL 10 kap 29 § 7.5 Skolplacering vid annan skolenhet än den Rektor vårdnadshavare önskar eftersom placering innebär att en annan elevs rätt till placering utifrån närhetsprincipen åsidosätts. SL 10 kap 30 § 1 st 7.6 Skolplacering vid annan skolenhet än den Rektor Skolväsendets vårdnadshavare önskar. Önskad placering innebär överklagande- betydande ekonomiska eller organisatoriska hinder nämnd SL 28 eller övriga elevers trygghet och studiero. SL 10 kap 12 § p.6 kap 30 § 2 st 7.7 Mottagande av elev som anses bosatt i utlandet. Rektor Vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare, Skolf 4 kap 2 § 7.8 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver Rektor garanterad undervisningstid. I bilaga 1 till Skollagen 2010:800 finns bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) Skolf 9 kap 3 § 11 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 7.9 Beslut och fördelning av undervisningstid mellan Förvaltningschef årskurser efter förslag från rektorn (timplan) Skolf 9 kap 4 § 7.10 Som språkval erbjuda minst två av språken franska, Rektor spanska och tyska, skolf 9 kap 5 § 1 st 7.11 Sträva efter att erbjuda andra språk som språkval, Rektor Skolf 9 kap 5 § 2 st 7.12 Anmäla till Skolinspektionen att delar av Förvaltningschef undervisningen anordnas på annat språk än svenska, skolf 9 kap 12 och 17 § 7.13 Ansöka hos Skolinspektionen att få bedriva Förvaltningschef utbildning i grundskolan utan timplan för en eller flera bestämda skolenheter, skolf 9 kap 23 § 7.14 Beslut om skolplacering grundskola i de fall där Avdelningschef Skolväsendets rektor bedömer att enheten inte kan ta emot eleven grundskolan överklagande- på grund av ekonomiska eller organisatoriska skäl. nämnd SL 28 SL 10 kap 30 § 2 st kap 12 § p.6 7.15 Rektor Beslut om att skriva ut elev från grundskolan vid varaktig utlandsvistelse. SL 7 kap 2§ 7.16 Avdelningschef Beslut om mottagande i resursskola utifrån grundskola, Rektor antagningsteam. SL Kapitel 10 §30 8 Anpassad grundskola 8.1 Mottagande av elev som anses bosatt i utlandet. Rektor Vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare, Skolf 4 kap 2 § 8.2 Beslut om elev huvudsakligen ska läsa ämnen eller Rektor ämnesområden, SL 11 kap 8 § 1 st. Samråd ska ske med vårdnadshavare innan beslut fattas. 8.3 Beslut om utbud av allsidigt urval av ämnen som Rektor elevens val, Skolf 10 kap 5 § 8.4 Överenskommelse med annan kommun om att den Avdelningschef ska ta emot elev från Piteå kommun, SL 11 kap 24 grundskola § 12 8.5 Mottagande av elev från annan kommun som med Avdelningschef Skolväsendets hänsyn till personliga förhållanden har särskilda grundskola överklagande- skäl att gå i skola i Piteå kommun, SL 11 kap 25 §. nämnd SL 28 Yttrande inhämtas från hemkommun. kap 12 § p.4 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 8.6 Beslut om mottagande av elev från annan kommun Avdelningschef efter önskemål av elevens vårdnadshavare, SL 11 grundskola kap 26 § 8.7 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den Rektor garanterade undervisningstiden. Timplan för anpassad grundskola finns som bilaga 1 till skolförordningen. Skolf 10 kap 2 § 8.8 Beslut om fördelning av undervisningstid mellan Förvaltningschef årskurser efter förslag från rektor, Skolf 10 kap 3 § 9 Fritidshemmet 9.1 Beslut om utökad tid i fritidshem, SL 14 kap 5-6 § Rektor 9.2 Beslut om att behålla plats om avgift ej betalas, SL Avdelningschef 14 kap 12 § grundskola 9.3 Beslut om avstängning från plats om avgift ej Avdelningschef betalas, SL 14 kap 12 § grundskola / Administratör 9.4 Beslut att erbjuda omsorg för barn med Förvaltningschef vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet (Skolchef) 9.5 Placering av elev vid avvikelse från reglerna Rektor 10 Antagning till gymnasieskola 10.1 Antagning till gymnasieskolan, SL 15 kap 12 § Barn- och utbildnings- nämndens ordförande 11 Utbildning på nationella program i gymnasieskolan 13 11.1 Elev på nationellt program antas senare till nationell För inriktning, särskild variant, lärlingsutbildning inom Strömbackaskolan: programmet, SL 16 kap 12 § Avdelningschef gymnasieskola, För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 11.2 Teckna utbildningskontrakt för elev på Rektor lärlingsutbildning, SL 16 kap 11 a § 11.3 Beslut om att elevs utbildning till sitt innehåll får För avvika från vad som annars gäller för programmet, Strömbackaskolan: SL 16 kap 14 § Avdelningschef gymnasieskola, För Grans Natur- bruksgymnasium: Verksamhetschef 11.4 Beslut om att undervisningen fördelas på längre tid Rektor än 3 år, SL 16 kap 15 § 2 st 11.5 Beslut att gå om en kurs, SL 16 kap 24 § Rektor 11.6 Bedömning om elev som saknar godkänt betyg i Barn- och engelska men uppfyller övriga behörighetskrav utbildnings- ändå anses behörig, SL 16 kap 32 § nämndens ordförande 11.7 Behörighet. Beslut att i första hand ta emot elever Barn- och Skolväsendets som är hemmahörande i kommunen eller inom utbildnings- överklagande- samverkansområdet, samt mottagande av andra nämndens nämnd avser behöriga sökande, SL 16 kap 43, 47, 36 ordförande behörighet eller mottagande i första hand, SL 28 kap 12 § p.7 11.8 Beslut om mottagande i första eller andra hand för Skoladministratör elever som inte är hemmahörande i hemkommun antagning/ eller samverkansområdet, SL 16 kap 44, 47 §§ Avdelningschef 14 11.9 Inhämtande av yttrande från hemkommun när elev Skoladministratör inte är hemmahörande i kommun eller antagning/ samverkansområdet, SL 16 kap 48 § Avdelningschef 11.10 Beslut om vilka kurser som erbjuds som För programfördjupning, SL 16 kap 26-28 §§, Gysf 4 Strömbackaskolan kap 6 §. Val av kurser görs i samråd med Avdelningschef programråden, d v s branschen. gymnasieskola För Grans Natur- bruksgymnasium Verksamhetschef Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 12 Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan 12.2 Minskning av omfattning av utbildning på Rektor introduktionsprogram om elev begär det, SL 17 kap

36 § ordförande i brådskande fall. 24.2 Rätt att utse ombud för barn- och Förvaltningschef utbildningsnämnden i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol, barn- och utbildningsnämndens reglemente § 2 24.3 Behörighet att ta emot delgivning å barn- och Barn- och utbildningsnämndens vägnar förutom nämndens utbildnings- ordförande och förvaltningschef, barn- och nämndens utbildningsnämndens reglemente § 16 sekreterare 24.5 Beslut i ärenden när man inte kan vänta till nästa Barn- och sammanträde i nämnden alternativt arbetsutskott. utbildnings- Beslut anmäls till kommande nämndssammanträde, nämndens KL 6 kap 36 § ordförande 24.6 Beslut om ansökan om prövningstillstånd samt Barn- och överklagan till allmän förvaltningsdomstol utbildnings- (Förvaltningsrätten, Kammarrätten, Högsta nämndens förvaltningsdomstolen) ordförande i brådskande fall 24 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 24.7 Teckna personuppgiftsbiträdesavtal inom barn- och Förvaltningschef, utbildningsnämndens verksamhetsområde. jämte ordförande Personuppgiftslagen 30 §, Dataskyddsförordningen eller vice artikel 28. ordförande i barn- och utbildnings- nämnden 24.8 Beslut att avvisa för sent inkommet överklagande Förvaltningschef/ Förvaltnings- enligt Förvaltningslagen 24 § handläggare lagen 30 §, samma ordning som beslutet i huvudsaken 24.9 Utöva den delegerade beslutsrätten vid förfall för Förvaltningschef angiven tjänstemannadelegat 24.10 Beslut om personalens bisyssla inom barn- och Närmaste chef utbildningsnämndens verksamhetsområde 24.11 Avslag på begäran att tillgodose rättighet enligt Förvaltningschef Allmän förvalt- Dataskyddsförordningen. ningsdomstol, artiklarna 12.5 och 15-21 i Dataskydds- förordningen. Dataskydds- lagen 7 kap 2 §. 24.12 Anmäla personuppgiftsincident till Förvaltningschef Datainspektionen enligt Dataskyddsförordningen artikel 33. 24.13 Rätt att teckna modellavtal (samtycke för fotografe- Rektor ring när ersättning inte utgår). Avser barn, elever, personal. 25 Avslå ansökan att lämna ut allmänna handlingar 25.1 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av Förvaltningschef Kammarrätten allmänna handlingar, central administration, ersättare Offentlighets Offentlighets- och sekretesslagen Avdelningschef och sekretess- lagen 6 kap 7 § 25 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 25.2 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av Rektor Kammarrätten allmänna handlingar på enhetsnivå, förskola, Offentlighets förskoleklass, fritidshem, anpassad grundskola, och sekretess- grundskola, Offentlighets- och sekretesslagen lagen 6 kap 7 § 25.3 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av Rektor Kammarrätten allmänna handlingar på enhetsnivå i Offentlighets anpassad gymnasieskola, gymnasieskola, och sekretess- Offentlighets- och sekretesslagen lagen 6 kap7 § Anmärkning: Rätt att ta del av allmänna handlingar regleras i grundlagen Tryckfrihetsförordningen 2 kap 12 §, 14 §. Begränsningen att få ta del av allmänna hand- lingar regleras i Offentlighets- och sekretesslagen 6 kapitlet. Bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar finns i Offentlighets- och sekretesslagen 6 kapitlet. Beslut om att lämna ut eller sekretessbelägga handling fattas i första hand av den som har handlingen i sin vård. Vid tveksamma fall överlämnas förfrågan till myndigheten (ovanstående delegater) om det kan ske utan dröjsmål. Om den som har handlingen i sin vård vägrar at lämna ut hela eller delar av handlingen ska ärendet överlämnas till myndigheten (delegaterna) för prövning och beslut om sökanden begär det. Skriftligt beslut fattas, besvärshänvisning bifogas om ansökan avslås. Hänvisning lämnas till aktuellt lagrum i OSL. 25.4 Beslut att inte lämna ut handlingar till Rektor Kammarrätten vårdnadshavare i vissa fall, Offentlighets- och Offentlighets sekretesslagen 12 kap §3 § och sekretess- lagen 6 kap 7 § 26 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 25.5 Beslut att inte lämna ut handlingar från Medicinskt Kammarrätten elevhälsovårdsjournal, ledningsansvarig Offentlighets Offentlighets- och sekretesslagen 25 kap 1 § skolsköterska och sekretess- lagen 6 kap 7 § Anmärkning: Rätt att ta del av allmänna handlingar regleras i grundlagen Tryckfrihetsförordningen 2 kap 12 §, 14 §. Begränsningen att få ta del av allmänna hand- lingar regleras i Offentlighets- och sekretesslagen 6 kapitlet. Bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar finns i Offentlighets- och sekretesslagen 6 kapitlet. Beslut om att lämna ut eller sekretessbelägga handling fattas i första hand av den som har handlingen i sin vård. Vid tveksamma fall överlämnas förfrågan till myndigheten (ovanstående delegater) om det kan ske utan dröjsmål. Om den som har handlingen i sin vård vägrar at lämna ut hela eller delar av handlingen ska ärendet överlämnas till myndigheten (delegaterna) för prövning och beslut om sökanden begär det. Skriftligt beslut fattas, besvärshänvisning bifogas om ansökan avslås. Hänvisning lämnas till aktuellt lagrum i OSL. 26 Ekonomi 26.1 Upphandling motsvarande 1 basbelopp. Arbetsledare 26.2 Upphandling motsvarande 5 basbelopp. Avdelningschef, verksamhetschef Grans Naturbruks- skola 26.3 Upphandling upp till direktupphandlingsgränsen. Förvaltningschef 26.4 Upphandling över direktupphandlingsgränsen Kommunstyrelsen 26.5 Avskrivning mot kund där fordran uppgår till högst Förvaltningschef 50 000 kronor 26.6 Avskrivning mot kund där fordran uppgår till Barn- och utbild- belopp över 50 000 kronor ningsnämndens arbetsutskott 26.7 Bokföringsmässiga avskrivningar där fordringar Verksamhetschef mot gäldenär kvarstår ekonomi och planering 27 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 26.8 Fördelning av anslag till elevråd Verksamhetschef ekonomi och planering 26.9 Behörig firmatecknare för Förvaltningschef, Barn- och utbildningsnämnden avdelningschef inom sitt ansvarsområde samt verksamhetschef Grans Naturbruks- gymnasium 27 Bidrag till fristående enheter, tilläggs- belopp 27.1 Fastställa bidrag till fristående förskola enligt Verksamhetschef Förvaltnings- grundbelopp, SL 8 kap 21 §, Skolf 14 kap. Fr om ekonomi och rätten Skollagen 2017-07-01 ingår genomsnittshyra i grundbidrag planering / 28 kap 5 § p.2 controller ekonomi 27.2 Fastställa tilläggsbelopp för elev i fristående Avdelningschef Förvaltnings- förskola SL 8 kap 21, 23 § förskola rätten Skollagen 28 kap 5 § p.2 27.3 Fastställa bidrag till fristående förskoleklass enligt Verksamhetschef Förvaltnings- grundbelopp, SL 9 kap 19 §, Skolf 14 kap. Fr om ekonomi och rätten Skollagen 2017-07-01 ingår genomsnittshyra i grundbidrag planering / 28 kap 5 § p.2 controller ekonomi 27.4 Fastställa tilläggsbelopp för elev i fristående Avdelningschef Förvaltnings- förskoleklass SL 9 kap 19, 21 § grundskola rätten Skollagen 28 kap 5 § p.2 27.5 Fastställa bidrag till fristående grundskola enligt Verksamhetschef Förvaltnings- grundbelopp), SL 10 kap 37 §, Skolf 14 kap. Fr om ekonomi och rätten Skollagen 2017-07-01 ingår genomsnittshyra i grundbidrag planering / 28 kap 5 § p.2 controller ekonomi 27.6 Fastställa tilläggsbelopp för elev i fristående Avdelningschef Förvaltnings- grundskola, SL 10 kap 37, 39 § grundskola rätten Skollagen 28 kap 5 § p.2 27.7 Fastställa bidrag till fristående fritidshem enligt Verksamhetschef Förvaltnings- grundbelopp, SL 14 kap 15 §, Skolf 14 kap. Fr om ekonomi och rätten Skollagen 2017-07-01 ingår genomsnittshyra i grundbidrag planering / 28 kap 5 § p.2 controller ekonomi 28 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 27.8 Fastställa tilläggsbelopp till elev i fristående Avdelningschef Förvaltnings- fritidshem, SL 14 kap 15, 17 § grundskola rätten Skollagen 28 kap 5 § p.2 27.9 Fastställa bidrag till huvudman för enskild Verksamhetschef Förvaltnings- pedagogisk omsorg, enskild öppen förskola, enskild ekonomi och rätten Skollagen öppen fritidsverksamhet, enskild öppen nattis SL 25 planering / 28 kap 5 § p.9 kap 11 § controller ekonomi 27.10 Fastställa tilläggsbelopp till elev i enskild Avdelningschef Förvaltnings- pedagogisk omsorg, enskild öppen förskola, enskild inom respektive rätten Skollagen öppen fritidsverksamhet, enskild öppen nattis SL 25 verksamhet 28 kap 5 § p.9 kap 11, 13 §. Fr om 2017-07-01 ingår genomsnitts- hyra i grundbidrag 27.11 Fastställa bidrag till fristående gymnasieskola, Verksamhetschef Förvaltnings- fristående anpassade gymnasieskolor enligt grund- ekonomi och rätten Skollagen belopp. Delegat beslutar om ersättning för varje planering / 28 kap 5 § p.2 elevplats i varje fristående skola enligt BUN:s taxa, controller ekonomi kostnad för elev med särskilda behov i fristående gymnasieskola och anpassad gymnasieskolan enligt BUN: taxa. -Nationellt program, SL 16 kap 52 § -Introduktionsprogram, SL 17 kap 29, 35-36 §§ 27.12 Beslut om tilläggsbelopp för elev i fristående Avdelningschef Förvaltnings- gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, Gysf gymnasieskola rätten Skollagen 2010:2039 kap 13 § 7, Förordning 2012:402. 28 kap 5 § p.2 - Nationellt program, SL 16 kap 52, 54 § - Introduktionsprogram, SL 17 kap, 29, 35-36 §§ - Anpassad gymnasieskola, SL 19 kap 45, 47 § 27.13 Beslut om överföring av driftsanslag till Förvaltningschef investeringsanslag under ett enskilt år. Maxbelopp 150 000 kr. Behandlas i lokal samverkan. Protokoll biläggs ansökan. 29 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 27.14 Utse projektledare och projektmedarbetare för Förvaltningschef EU-projekt (BUN:s riktlinjer 2015-09-08 § 110) Nämndens verksamhetsplanering utgör underlag för EU-arbetet Nämnden informeras löpande om aktuella EU-projekt integrerat med information om övrig verksamhet. En sammanställning av förvaltningens EU-arbete rapporteras till nämnden årligen. Efter projekt beviljats utser förvaltningschef projektledare och projektmedarbetare, som i första hand ska rekryteras inom organisationen. Utvärdering av EU-projekt genomförs enligt finansiärens förordningar. Implementering och spridning av projektresultat är en viktig del av allt EU-arbete. 27.15 Projektansökan Se upphandlings- delegation 27.16 Rätt att underteckna avtal med beställare av Barn- och byggprojekt som uppförs på totalentreprenad av utbildnings- Byggprogrammet. Avtalet ska även undertecknas av nämndens kommunchef. ordförande 27.17 Rätt att underteckna avtal Se upphandlings- delegation 27.18 Beslut som rör interkommunal ersättning eller Avdelningschef bidrag för elever folkbokförda i Piteå vilka beviljats gymnasieskola förlängd undervisningstid när de studerar hos annan huvudman 28 Beslut om läsårstider 30 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 28.1 Beslut om dagar för höst- och vårterminens början Förvaltningschef och slut. Läsåret börjar i augusti och slutar i juni. Grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola (178 skoldagar, minst 12 lovdagar, utöver lovdagar höst 5 studiedagar för personal inom läsåret.) Skolförordningen 3 kap 2-3 §, omfattning grundskola och anpassad grundskola Gymnasieförordningen 3 kap 1-2 §, omfattning grundskola och anpassad gymnasieskola SL 9 kap 3 §, förskoleklassen SL 10 kap 3 §, grundskola SL 11 kap 3 §, anpassad grundskola SL 15 kap 10 §, gymnasieskolan SL 18 kap 10 §, anpassad gymnasieskola 28.2 Beslut om andra läsårstider om utbildningsinslag Förvaltningschef Beslut om andra kräver det, Gysf 3 kap 2 § läsårstider om utbildnings- inslag kräver det, Gysf 3 kap

§43 Hur beslut överklagas?, 44 § Överklagandetid, § 45 Rättidsprövning, § 46 Överlämna ärende till överinstansen, § 47 Överinstansens åtgärder. Förkortningar på lagar, författningar och förordningar · SL = Skollag (2010:800) · Skolf = Skolförordning (2011:185) · Gysf = Gymnasieförordning (2010:2039) · KL = Kommunallagen (2017:725) · OSL = Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) · Förvl= Förvaltningslagen (2017:900) 5 Rutin för delegationsbeslut I princip gäller samma form-regler för delegationsbeslut som för nämndbeslut. Detta innebär att det alltid skall finns någon form av skriftlig dokumentation för de beslut som fattas med stöd av delegation. • Beslut fattas alltid i nämndens namn, inte av funktionen. Funktionen rektor e t c anges i underskriften. • Avslagsbeslut måste motiveras. Besvärshänvisning eller information om laglighetsprövning bifogas beroende på ärendetyp. Förvaltningsbesvär utesluter laglighetsprövning. • Kopia av beslutet expedieras på delegatens ansvar till den som berörs av beslutet. Originalet förvaras i akten vilket kan vara hos delegat på lokal nivå eller hos central administration. Delegat på lokal nivå skickar kopia av beslutet till Barn- och utbildningsnämnden. För delegat inom central administration lämnas original till nämnden för arkivering i akt vilket ombesörjs av nämndsekreterare. • Delegationsbeslutet anmäls till nämnden nästkommande sammanträde. Handlar det om beslut där beslutanderätten vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälan som minst ske till förvaltningschef. • Nämndsekreteraren diarieför besluten under respektive delegats ärendenummer. Registreringen genererar en diarielista. • Nämndsekreteraren anger löpande årlig numrering på beslutet för att underlätta beslutens sökbarhet. • Nämndsekreteraren skriver in periodens senaste beslut i Barn- och utbildningsnämndens protokoll. 6 Delegationer Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 1 2 Trygghet och studiero 2.1 Beslut om avstängning i gymnasieskolan helt eller BUN:s ordförande i Förvaltnings- delvis. Ej för längre tid än två veckor under brådskande fall. rätten, SL 28 kalenderhalvår. Kan i vissa fall förlängas. Eleven kap 5 § p.3 och elevens vårdnadshavare ska få yttra sig. Innan beslut fattas ska samråd ske med socialnämnden om elev är omyndig. Beslut får gälla omedelbart. SL 5 kap 17-18, 21 §§ 2.2 Beslut om avstängning från viss utbildning med BUN:s ordförande i Förvaltnings- praktiska inslag i gymnasieskolan, brådskande fall. rätten, SL 28 anpassad gymnasieskola om det ingår praktik, delar kap 5 § p.3 av utbildning är arbetsplatsförlagd och det är uppenbart olämpligt att elev deltar. Avstängning gäller för viss tid eller utan tidsbegränsning. Eleven och elevens vårdnadshavare ska få yttra sig. Innan beslut fattas ska samråd ske med socialnämnden om elev är omyndig. Beslut får gälla omedelbart. SL 5 kap 19-21 §§ 2.3 Beslut att hindra en vårdnadshavare att vistas på Rektor/ förskolans, skolans område avdelningschef gymnasieskola 3 4 Skolplikt och rätt till utbildning 7 Punkt Ärendegrupp Delegat Instans vid förvaltningsbesvär 4.1 Beslut om inskrivning av elev i anpassad Rektor Skolväsendets grundskola. Barn får tas emot utan vårdnadshavares anpassad överklagande- medgivande om det finns grundskola nämnd SL 28 synnerliga skäl till barnets bästa. Medicinsk, social, kap 12 § p.1 pedagogisk, psykologisk utredning krävs. SL 7 kap

§ 81 Sammanträdesplanering 2027 Diarienr 26BUN126 Beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer sammanträdesplaneringen för 2027. Ärendebeskrivning Utbildningsförvaltningen har upprättat en sammanträdesplan för Barn- och utbildningsnämnden för år 2027. Planeringen är gjord utifrån mötesplaneringen för Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, PIKAB och kommunens ekonomiska årshjul. Förslaget avser mötesdagar för nämnd, arbetsutskott och politisk beredning. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C): Föreslår att Barn- och utbildningsnämnden fastställer sammanträdesplaneringen för 2027 med ändringen att Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i april flyttas från tisdagen den 27 april till fredagen den 23 april 2027. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Nämndsekreterares sammanträdesplanering 2027 • Handläggarnas sammanträdesplanering 2027 • Barn- och utbildningsnämndens sammanträdesplanering 2027 Sammanträdesprotokoll 5 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07

§ 82 Revidering av delegationsbestämmelser för Barn- och utbildningsnämnden Diarienr 26BUN173 Beslut Barn- och utbildningsnämnden antar Förslag till delegationsbestämmelser version 23. Ärendebeskrivning Delegation enligt kommunallagen innebär att beslutanderätten, i ett visst ärende eller i en ärende-grupp, flyttas över från nämnden till någon annan (delegaten). Delegaten träder då in i nämndens ställe, vilket innebär att ett beslut av delegaten ska ses som ett nämndbeslut. Barn- och utbildningsnämndens delegationsbestämmelser reviderades senast 2025-10- 29. Utbildningsförvaltningen har genomfört en översyn av nämndens delegationsbestämmelser. Bland annat saknas punkter för delegering av beslut om personalfrågor. Därtill ser förvaltningen ett behov att se över delegering av beslutanderätten gällande elevhälsan, samt fjärrundervisning i grundskolan. Ärendet föredras av Barn- och utbildningsnämndens nämndsekreterare. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C): Föreslår att Barn- och utbildningsnämnden antar Förslag till delegationsbestämmelser version 23 med ändring att under punkt 12.8 i delegationsordningen ändra ordet "landsting" till "region". Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Delegationsbestämmelser version 22 • Förslag till delegationsbestämmelser version 23 Sammanträdesprotokoll 6 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07

§83 26BUN197 … Bilaga 1.1.10 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola 2027: 9 500 2028: 65 000 2029: 65 000 Beskrivning av projektet: Rosviksskolan består av tre byggnader; Stenskolan (byggd på 40–50 talet), Träskolan (byggd ca 1900) och en 70-tals byggnad. De senaste åren har skador och problem med inomhusmiljön avlöst varandra. I början av 2022 så flyttades två klasser ut i en modul och övervåningen på träskolan stängdes. I övriga byggnader har åtgärder vidtagits i omgångar för att kunna hålla i gång skolan. Skolbyggnaderna uppfyller inte tillgänglighetskrav i form av HWC och hiss samt har dålig funkt- ionalitet utifrån verksamhetens behov när det kommer till klassrummens storlek och antalet grupprum. Förskolan är idag trångbodd, största delen av verksamheten finns i den så kallade Röda byggna- den/Fassvägen som är en nyligen renoverad lokal medan en avdelning finns i träskolans botten- plan och resterande i en modul. I träskolan har återkommande inomhusmiljöproblem förekommit och lokalerna och utemiljön är mycket dåligt disponerade. Utredning kring kommande behov av förskolelokaler ska göras. Modulerna för både skola och förskola är temporära lösningar som behöver ersättas med perma- nenta lokaler. Hela skol- och förskoleområdet är mycket dåligt disponerat ur trafiksynpunkt där biltrafik, varu- transporter, gång- och cykelstråk finns runt byggnaderna där barn vistas och bör planeras om. Byggnadernas placeringar sprider ut verksamheterna och delar upp barnens utemiljöer och inne- håller områden med dåliga möjligheter till uppsikt från personal. En förstudie har genomförts under 2023 som resulterar i att föreslå att skolbyggnaden, träskolan och stenskolan rivs och ersätts med nya byggnader, baserat på erfarenheter med tidigare renove- ringar av liknande byggnader samt det dåliga skicket av befintligt byggnadsbestånd. Genom att bygga nytt i två plan skapas förutsättningar till större och bättre utemiljö med trafiken förlagt ut- anför området där barn vistas. Modulerna avvecklas då projektet är färdigt. Tomten är trång och begränsad, vidare utredning krävs för att ta reda på om gällande detaljplan tillåter den byggnadshöjd som kan krävas för att få plats med skolbyggnaderna. Utfallet av det kan påverka projektet och tidplanen. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) En ändring av gällande detaljplan kan behöva göras via Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastig- hets och serviceförvaltningen får bort riskkonstruktioner, nya lokalytor tillkommer att förvalta. Syfte/Mål: Att skapa en skola och förskola i Rosvik med god arbetsmiljö som rymmer alla elever och barn i området. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen för projektet är en K0. Projektet är i förstudiefas och övergår i programfas under 2026. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Rivningskostnader, flyttkostnader och ersättningslokaler/moduler 2027: 150 2028: 10 520 2029: 2 000 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) För att projektet ska kunna genomföras krävs det att Utbildningsförvaltningen beviljas driftmedel för rivningskostnader, moduletableringar, flyttkostnader samt att kostnader för avskrivningar av bokfört värde vid rivning av skolbyggnaderna berör Fastighets- och serviceförvaltningen, totalt ca 2,5 mkr. För stenskolan ca 1,1 mkr och skolbyggnaden 1,4 mkr medan träskolans bokförda värde är 0 kr och behöver därmed inte skrivas av. Fastighets- och serviceförvaltningen kan avveckla den modul som ställts upp på grund av inomhusmiljöproblem i träskolan. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan, för unga barnfamiljer, vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till R o N y in d S u s v ik b y g e x u m m N g n p p a y a r - d ä o c h s k o k n in t illb y g g la , t illb y g g 2 å r o c n g h a d n a k o f ö d f n s r ö t s k r s n ä o k r la o c h o la , in lig u t s s v e m k o la n t a r y c k n ie in r g , 1 8 9 0 0 K 0 a lk 0 0 y 0 l K k 0 r fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Sam- arbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 6. Driftkonsekvenser på grund av investeringar 2027 2028 2029 Beskrivning Driftkostander 12 743 759 kr 17 369 497 kr 5 991 109 kr Totala driftkostnader Varav engångskostnader 8 392 793 kr 13 940 000 kr 2 295 000 kr Andel engångskostnader Summa drift avrundat 12 740 000 kr 17 370 000 kr 5 990 000 kr Avrundade totala driftkostnader 4 350 966 kr 3 429 497 kr 3 696 109 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbackaskolan Huvudentré Ombyggnad Utbyggnad 114 m² 490 kr/m² 55 860 kr 27 930 kr 55 860 kr 2028 06 Städ 114 m² 350 kr/m² 39 900 kr 19 950 kr 39 900 kr 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 2028 06 Summa 39 900 kr 0 kr 97 880 kr 95 760 kr Varav driftkostnader 0 kr 47 880 kr 95 760 kr Varav engångskostnad 0 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Berget Ny förskola Nybyggnad förskola 0 m² 490 kr/m² - kr 2030 Städ 0 m² 350 kr/m² - kr 2030 Flyttkostnader 7 5 000 kr 2030 Summa 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Varav engångskostnad 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviken Ny förskola Driftkostnad 1 362 m² 490 kr/m² 667 380 kr 2030 Ny yta 1953 (revideras)- röda förskolan 591 = 1 362 m2 Städ 1 362 m² 350 kr/m² 476 700 kr 2030 Rivning av hus 6 3 177 m² 1 750 kr/m² 5 559 750 kr 5 559 750 kr 2027 06 Indexuppräkning 1 år på rivning 166 793 kr 2027 06 Busstransport fotbollsklass 70 000 kr 35 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 2027 08 till och med 2029 12 Flyttkostnader 100 000 kr 50 000 kr Ut ur hus 6 2027 06, in i ny förskola 2029 12 Summa 6 773 830 kr 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Varav engångskostnad 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029Anteckning/gäller från och med Böleprojektet Om- och tillbyggnad förskola och skola Drift 1 853 m² 490 kr/m² 907 970 kr 907 970 kr 907 970 kr 907 970 krKommer årsskiftet 26/27 - ny yta i NTA Städ 1 853 m² 350 kr/m² 648 550 kr 648 550 kr 648 550 kr 648 550 krKommer årsskiftet 26/27 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr 50 000 krFlytt mellan huskropparna Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 13 Drift -110 m² 490 kr/m²- 5 3 900 kr -53 900 kr -53 900 krTömning under HT27, helårseffekt från 2028 Städ -110 m² 350 kr/m²- 3 8 500 kr -38 500 kr -38 500 krTömning under HT27, helårseffekt från 2029 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 15 Drift -171 m² 490 kr/m²- 8 3 790 kr -83 790 kr -83 790 krTömning under HT27, helårseffekt från 2029 Städ -171 m² 350 kr/m²- 5 9 850 kr -59 850 kr -59 850 krTömning under HT27, helårseffekt från 2030 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling Förskolemodul (UBF) Drift -122 m² 490 kr/m²- 417 525 kr -208 763 kr -417 525 krKommer 2028 06 Städ -122 m² 350 kr/m²- 4 2 525 kr -21 263 kr -42 525 krKommer 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 25 000 kr Kommer 2028 06 Även skolans flyttkostnader i förskolemodulen Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med skolmodulen och inga markarbeten Avveckling Skolmodul (UBF) Drift 212 m² 490 kr/m²- 395 000 kr -197 500 kr -395 000 krKommer 2028 06 Städ 212 m² 350 kr/m²- 7 4 025 kr -37 013 kr -74 025 krKommer 2028 06 Flyttkostnader 25 000 kr Kommer 2028 06 Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med förskolemodulen och inga markarbeten Summa 391 405 kr 1 856 520 kr 2 055 943 kr 441 405 kr Varav driftkostnader 1 556 520 kr 855 943 kr 391 405 kr Varav engångskostnad 300 000 kr 1 200 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Solanderprojektet Nybyggnad låg- och mellanstadiet, drift 2 402 m² 490 kr/m² 1 176 980 kr 588 490 kr 1 176 980 kr 1 176 980 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028, mellanskillnad till ny yta Städ 2 402 m² 350 kr/m² 840 700 kr 420 350 kr 840 700 kr 840 700 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr Avveckling Björklundaskolan - modul (FSF) Flyttkostnader 75 000 kr Aveckling Mellanstadie - modul (FSF + UBF) Flyttkostnader 50 000 kr Avetablering modul bekostad av UBF 700 000 kr Entreprenör, markåterställning mm Flytt från Kullenskolan Flyttkostnader 75 000 kr Summa 2 017 680 kr 2 058 840 kr 2 067 680 kr 2 017 680 kr Varav driftkostnader 1 008 840 kr 2 017 680 kr 2 017 680 kr Varav engångskostnad 1 050 000 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Hortlax matsal Drift tillkommande yta 81 m² 490 kr/m² 39 690 kr 39 690 kr Yta tillkommer 2029 Städ 81 m² 350 kr/m² 28 350 kr 28 350 kr Yta tillkommer 2029 Flyttkostnader och ersättningslokaler 500 000 kr Ersättningslokaler och flyttkostnader 2028 Summa 68 040 kr 0 kr 500 000 kr 68 040 kr Varav driftkostnader 0 kr 0 kr 68 040 kr Varav engångskostnad 0 kr 500 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Grans Kök Om- och tillbyggnad Drift 50 m² 490 kr/m² 24 500 kr 12 250 kr 2028 08 Städ 50 m² 350 kr/m² 17 500 kr 8 750 kr 2028 08 Flyttkostnader, mattransporter, papperstallrikar mm 200 000 kr 200 000 kr Lösningar för matservering till internatelever m.m. Summa 42 000 kr 200 000 kr 221 000 kr 0 kr Varav driftkostnader 0 kr 21 000 kr 0 kr Varav engångskostnader 200 000 kr 200 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Svensbyn Ny förskola Rivning 505 m² 1 250 kr/m² 631 250 kr 631 250 kr 2027 06 Flytt av ÅVS/Pireva 150 000 kr 150 000 kr Driftkostnad 838 m² 490 kr/m² 410 620 kr 410 620 kr 2029 01 Städ 839 m² 350 kr/m² 293 650 kr 293 650 kr 2029 01 Aveckling förskola Pyret Driftkostnad -162 m² 490 kr/m² - 79 380 kr -39 690 kr 2028 08 Städ -162 m² 350 kr/m² - 56 700 kr -28 350 kr 2028 08 Flyttkostnader 25 000 kr 50 000 kr 2028 12-2029 01 Summa 1 349 440 kr 781 250 kr 25 000 kr 686 230 kr Varav driftkostnader 0 kr 0 kr 636 230 kr Varav engångskostnad 781 250 kr 781 250 kr 25 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Sjulnässkolan Tillbyggnad Driftkostnad 964 m² 490 kr/m² 472 360 kr 236 180 kr 472 360 kr 472 360 kr 2027 06 Städ 964 m² 350 kr/m² 337 400 kr 168 700 kr 337 400 kr 337 400 kr 2027 06 Flyttkostnader 100 000 kr 2027 06 Tillbyggnaden, ombyggnaden och moduler Modul M3 Driftkostnad 211 m² 1 911 kr/m² 403 221 kr 403 221 kr -403 221 kr -403 221 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Städ 211 m² 350 kr/m² 7 3 850 kr -73 850 kr -73 850 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Avveckling 550 000 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Modul M1 och M2 Driftkostnad 300 m² 1 894 kr/m² - 568 200 kr -568 200 kr -568 200 kr 2028 01 Avvecklas VT28 Städ 300 m² 350 kr/m² - 105 000 kr -105 000 kr -105 000 kr 2029 01 Avvecklas VT28 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Avvecklingskostnad modul 700 000 kr 2028 01 Tvåvåningsmodul Summa 613 631 kr 1 008 101 kr 909 489 kr -340 511 kr Varav driftkostnader 808 101 kr -340 511 kr -340 511 kr Varav engångskostnad 200 000 kr 1 250 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbacka Ombyggnad Tor Flyttkostnader 50 000 kr Summa 0 kr 0 kr 50 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Porsnässkolan Ny skola Driftkostnad 1 150 m² 490 kr/m² 563 500 kr Aktuellt 2030 Städ 1 150 m² 350 kr/m² 402 500 kr Aktuellt 2030 Flyttkostnader Aktuellt 2030, ca 150 tkr Moduletablering M2 UBF 2025 Driftkostnad 355 m² 1 981 kr/m² 703 255 kr 703 255 kr 703 255 kr 703 255 kr Etablerades 2025 08 Städ 355 m² 350 kr/m² 124 250 kr 124 250 kr 124 250 kr 124 250 kr Etablerades 2025 08 Flyttkostnader ut ur moduler till ny skola 2030 Avveckling av högstadiets modul Avetablering 2030 06 Ca 550 tkr Summa 1 793 505 kr 827 505 kr 827 505 kr 827 505 kr Varav driftkostnader 827 505 kr 827 505 kr 827 505 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Kullenskolan ombyggnad Flyttkostnader 75 000 kr 0 kr 2028 06 Summa 0 kr 75 000 kr 0 kr Varav engångskostnad 0 kr 75 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola Driftkostnad skola förskola 490 kr/m² 2030 Städ skola förskola 350 kr/m² 2030 Flyttkostnader 200 000 kr 2028 06 samt 2030 Modulkostnader 150 000 kr 3 000 000 kr 2 000 000 kr Markarbeten 2027 08, moduletablering 2028 06 Rivningskostnader ink 2 år indexuppräkning 7 320 000 kr 2028 06 Summa 150 000 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Varav driftkostnader 150 000 kr 0 kr 0 kr Varav engångskostnad 0 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviksskolan Ombyggnad Driftkostnad 490 kr/m² 2029 Städ 350 kr/m² 2029 Flyttkostnader 25 000 kr 2029 Summa 0 kr 0 kr 25 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 25 000 kr Bilaga 1.1.10 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola 2027: 9 500 2028: 65 000 2029: 65 000 Beskrivning av projektet: Rosviksskolan består av tre byggnader; Stenskolan (byggd på 40–50 talet), Träskolan (byggd ca 1900) och en 70-tals byggnad. De senaste åren har skador och problem med inomhusmiljön avlöst varandra. I början av 2022 så flyttades två klasser ut i en modul och övervåningen på träskolan stängdes. I övriga byggnader har åtgärder vidtagits i omgångar för att kunna hålla i gång skolan. Skolbyggnaderna uppfyller inte tillgänglighetskrav i form av HWC och hiss samt har dålig funkt- ionalitet utifrån verksamhetens behov när det kommer till klassrummens storlek och antalet grupprum. Förskolan är idag trångbodd, största delen av verksamheten finns i den så kallade Röda byggna- den/Fassvägen som är en nyligen renoverad lokal medan en avdelning finns i träskolans botten- plan och resterande i en modul. I träskolan har återkommande inomhusmiljöproblem förekommit och lokalerna och utemiljön är mycket dåligt disponerade. Utredning kring kommande behov av förskolelokaler ska göras. Modulerna för både skola och förskola är temporära lösningar som behöver ersättas med perma- nenta lokaler. Hela skol- och förskoleområdet är mycket dåligt disponerat ur trafiksynpunkt där biltrafik, varu- transporter, gång- och cykelstråk finns runt byggnaderna där barn vistas och bör planeras om. Byggnadernas placeringar sprider ut verksamheterna och delar upp barnens utemiljöer och inne- håller områden med dåliga möjligheter till uppsikt från personal. En förstudie har genomförts under 2023 som resulterar i att föreslå att skolbyggnaden, träskolan och stenskolan rivs och ersätts med nya byggnader, baserat på erfarenheter med tidigare renove- ringar av liknande byggnader samt det dåliga skicket av befintligt byggnadsbestånd. Genom att bygga nytt i två plan skapas förutsättningar till större och bättre utemiljö med trafiken förlagt ut- anför området där barn vistas. Modulerna avvecklas då projektet är färdigt. Tomten är trång och begränsad, vidare utredning krävs för att ta reda på om gällande detaljplan tillåter den byggnadshöjd som kan krävas för att få plats med skolbyggnaderna. Utfallet av det kan påverka projektet och tidplanen. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) En ändring av gällande detaljplan kan behöva göras via Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastig- hets och serviceförvaltningen får bort riskkonstruktioner, nya lokalytor tillkommer att förvalta. Syfte/Mål: Att skapa en skola och förskola i Rosvik med god arbetsmiljö som rymmer alla elever och barn i området. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen för projektet är en K0. Projektet är i förstudiefas och övergår i programfas under 2026. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Rivningskostnader, flyttkostnader och ersättningslokaler/moduler 2027: 5 000 2028: 10 520 2029: 2 000 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) För att projektet ska kunna genomföras krävs det att Utbildningsförvaltningen beviljas driftmedel för rivningskostnader, moduletableringar, flyttkostnader samt att kostnader för avskrivningar av bokfört värde vid rivning av skolbyggnaderna berör Fastighets- och serviceförvaltningen, totalt ca 2,5 mkr. För stenskolan ca 1,1 mkr och skolbyggnaden 1,4 mkr medan träskolans bokförda värde är 0 kr och behöver därmed inte skrivas av. Fastighets- och serviceförvaltningen kan avveckla den modul som ställts upp på grund av inomhusmiljöproblem i träskolan. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan, för unga barnfamiljer, vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till R o N y in d S u s v ik b y g e x u m m N g n p p a y a r - d ä o c h s k o k n in t illb y g g la , t illb y g g 2 å r o c n g h a d n a k o f ö d f n s r ö t s k r s n ä o k r la o c h o la , in lig u t s s v e m k o la n t a r y c k n ie in r g , 1 8 9 0 0 K 0 a lk 0 0 y 0 l K k 0 r fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Sam- arbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 6. Driftkonsekvenser på grund av investeringar 2027 2028 2029 Beskrivning Driftkostander 17 593 759 kr 17 369 497 kr 5 991 109 kr Totala driftkostnader Varav engångskostnader 8 392 793 kr 13 940 000 kr 2 295 000 kr Andel engångskostnader Summa drift avrundat 17 600 000 kr 17 370 000 kr 5 990 000 kr Avrundade totala driftkostnader 9 200 966 kr 3 429 497 kr 3 696 109 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbackaskolan Huvudentré Ombyggnad Utbyggnad 114 m² 490 kr/m² 55 860 kr 27 930 kr 55 860 kr 2028 06 Städ 114 m² 350 kr/m² 39 900 kr 19 950 kr 39 900 kr 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 2028 06 Summa 39 900 kr 0 kr 97 880 kr 95 760 kr Varav driftkostnader 0 kr 47 880 kr 95 760 kr Varav engångskostnad 0 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Berget Ny förskola Nybyggnad förskola 0 m² 490 kr/m² - kr 2030 Städ 0 m² 350 kr/m² - kr 2030 Flyttkostnader 75 000 kr 2030 Summa 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Varav engångskostnad 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviken Ny förskola Driftkostnad 1 362 m² 490 kr/m² 667 380 kr 2030 Ny yta 1953 (revideras)- röda förskolan 591 = 1 362 m2 Städ 1 362 m² 350 kr/m² 476 700 kr 2030 Rivning av hus 6 3 177 m² 1 750 kr/m² 5 559 750 kr 5 559 750 kr 2027 06 Indexuppräkning 1 år på rivning 166 793 kr 2027 06 Busstransport fotbollsklass 70 000 kr 35 000 kr 7 0 000 kr 70 000 kr 2027 08 till och med 2029 12 Flyttkostnader 100 000 kr 50 000 kr Ut ur hus 6 2027 06, in i ny förskola 2029 12 Summa 6 773 830 kr 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Varav engångskostnad 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Böleprojektet Om- och tillbyggnad förskola och skola Drift 1 853 m² 490 kr/m² 907 970 kr 907 970 kr 907 970 kr 907 970 kr Kommer årsskiftet 26/27 - ny yta i NTA Städ 1 853 m² 350 kr/m² 648 550 kr 648 550 kr 648 550 kr 648 550 kr Kommer årsskiftet 26/27 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr 50 000 kr Flytt mellan huskropparna Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 13 Drift -110 m² 490 kr/m² - 53 900 kr -53 900 kr -53 900 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2028 Städ -110 m² 350 kr/m² - 38 500 kr -38 500 kr -38 500 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2029 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 15 Drift -171 m² 490 kr/m² - 83 790 kr -83 790 kr -83 790 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2029 Städ -171 m² 350 kr/m² - 59 850 kr -59 850 kr -59 850 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2030 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling Förskolemodul (UBF) Drift -122 m² 490 kr/m² - 417 525 kr -208 763 kr -417 525 kr Kommer 2028 06 Städ -122 m² 350 kr/m² - 42 525 kr -21 263 kr -42 525 kr Kommer 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 25 000 kr Kommer 2028 06 Även skolans flyttkostnader i förskolemodulen Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med skolmodulen och inga markarbeten Avveckling Skolmodul (UBF) Drift 212 m² 490 kr/m² - 395 000 kr -197 500 kr -395 000 kr Kommer 2028 06 Städ 212 m² 350 kr/m² - 74 025 kr -37 013 kr -74 025 kr Kommer 2028 06 Flyttkostnader 25 000 kr Kommer 2028 06 Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med förskolemodulen och inga markarbeten Summa 391 405 kr 1 856 520 kr 2 055 943 kr 441 405 kr Varav driftkostnader 1 556 520 kr 855 943 kr 391 405 kr Varav engångskostnad 300 000 kr 1 200 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Solanderprojektet Nybyggnad låg- och mellanstadiet, drift 2 402 m² 490 kr/m² 1 176 980 kr 588 490 kr 1 176 980 kr 1 176 980 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028, mellanskillnad till ny yta Städ 2 402 m² 350 kr/m² 840 700 kr 420 350 kr 840 700 kr 840 700 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr Avveckling Björklundaskolan - modul (FSF) Flyttkostnader 75 000 kr Aveckling Mellanstadie - modul (FSF + UBF) Flyttkostnader 50 000 kr Avetablering modul bekostad av UBF 700 000 kr Entreprenör, markåterställning mm Flytt från Kullenskolan Flyttkostnader 75 000 kr Summa 2 017 680 kr 2 058 840 kr 2 067 680 kr 2 017 680 kr Varav driftkostnader 1 008 840 kr 2 017 680 kr 2 017 680 kr Varav engångskostnad 1 050 000 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Hortlax matsal Drift tillkommande yta 81 m² 490 kr/m² 39 690 kr 39 690 kr Yta tillkommer 2029 Städ 81 m² 350 kr/m² 28 350 kr 28 350 kr Yta tillkommer 2029 Flyttkostnader och ersättningslokaler 500 000 kr Ersättningslokaler och flyttkostnader 2028 Summa 68 040 kr 0 kr 500 000 kr 68 040 kr Varav driftkostnader 0 kr 0 kr 68 040 kr Varav engångskostnad 0 kr 500 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Grans Kök Om- och tillbyggnad Drift 50 m² 490 kr/m² 24 500 kr 12 250 kr 2028 08 Städ 50 m² 350 kr/m² 17 500 kr 8 750 kr 2028 08 Flyttkostnader, mattransporter, papperstallrikar mm 200 000 kr 200 000 kr Lösningar för matservering till internatelever m.m. Summa 42 000 kr 200 000 kr 221 000 kr 0 kr Varav driftkostnader 0 kr 21 000 kr 0 kr Varav engångskostnader 200 000 kr 200 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Svensbyn Ny förskola Rivning 505 m² 1 250 kr/m² 631 250 kr 631 250 kr 2027 06 Flytt av ÅVS/Pireva 150 000 kr 150 000 kr Driftkostnad 838 m² 490 kr/m² 410 620 kr 410 620 kr 2029 01 Städ 839 m² 350 kr/m² 293 650 kr 293 650 kr 2029 01 Aveckling förskola Pyret Driftkostnad -162 m² 490 kr/m² - 7 9 380 kr -39 690 kr 2028 08 Städ -162 m² 350 kr/m² - 5 6 700 kr -28 350 kr 2028 08 Flyttkostnader 25 000 kr 50 000 kr 2028 12-2029 01 Summa 1 349 440 kr 781 250 kr 25 000 kr 686 230 kr Varav driftkostnader 0 kr 0 kr 636 230 kr Varav engångskostnad 781 250 kr 781 250 kr 25 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Sjulnässkolan Tillbyggnad Driftkostnad 964 m² 490 kr/m² 4 72 360 kr 236 180 kr 472 360 kr 472 360 kr 2027 06 Städ 964 m² 350 kr/m² 3 37 400 kr 168 700 kr 337 400 kr 337 400 kr 2027 06 Flyttkostnader 100 000 kr 2027 06 Tillbyggnaden, ombyggnaden och moduler Modul M3 Driftkostnad 211 m² 1 911 kr/m² 4 03 221 kr 403 221 kr -403 221 kr -403 221 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Städ 211 m² 350 kr/m² 73 850 kr -73 850 kr -73 850 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Avveckling 550 000 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Modul M1 och M2 Driftkostnad 300 m² 1 894 kr/m² - 5 68 200 kr -568 200 kr -568 200 kr 2028 01 Avvecklas VT28 Städ 300 m² 350 kr/m² - 1 05 000 kr -105 000 kr -105 000 kr 2029 01 Avvecklas VT28 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Avvecklingskostnad modul 700 000 kr 2028 01 Tvåvåningsmodul Summa 6 13 631 kr 1 008 101 kr 909 489 kr -340 511 kr Varav driftkostnader 808 101 kr -340 511 kr -340 511 kr Varav engångskostnad 200 000 kr 1 250 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbacka Ombyggnad Tor Flyttkostnader 50 000 kr Summa 0 kr 0 kr 50 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Porsnässkolan Ny skola Driftkostnad 1 150 m² 490 kr/m² 5 63 500 kr Aktuellt 2030 Städ 1 150 m² 350 kr/m² 4 02 500 kr Aktuellt 2030 Flyttkostnader Aktuellt 2030, ca 150 tkr Moduletablering M2 UBF 2025 Driftkostnad 355 m² 1 981 kr/m² 7 03 255 kr 703 255 kr 7 03 255 kr 703 255 kr Etablerades 2025 08 Städ 355 m² 350 kr/m² 1 24 250 kr 124 250 kr 1 24 250 kr 124 250 kr Etablerades 2025 08 Flyttkostnader ut ur moduler till ny skola 2030 Avveckling av högstadiets modul Avetablering 2030 06 Ca 550 tkr Summa 1 793 505 kr 827 505 kr 827 505 kr 827 505 kr Varav driftkostnader 827 505 kr 827 505 kr 827 505 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Kullenskolan ombyggnad Flyttkostnader 75 000 kr 0 kr 2028 06 Summa 0 kr 75 000 kr 0 kr Varav engångskostnad 0 kr 75 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola Driftkostnad skola förskola 490 kr/m² 2030 Städ skola förskola 350 kr/m² 2030 Flyttkostnader 200 000 kr 2028 06 samt 2030 Modulkostnader 5 000 000 kr 3 000 000 kr 2 000 000 kr Markarbeten 2027 08, moduletablering 2028 06 Rivningskostnader ink 2 år indexuppräkning 7 320 000 kr 2028 06 Summa 5 000 000 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Varav driftkostnader 5 000 000 kr 0 kr 0 kr Varav engångskostnad 0 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviksskolan Ombyggnad Driftkostnad 490 kr/m² 2029 Städ 350 kr/m² 2029 Flyttkostnader 25 000 kr 2029 Summa 0 kr 0 kr 25 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 25 000 kr Delårsrapport 2026

§84 26BUN182 … Delårsrapport augusti 2026 Barn- och utbildningsnämnden 1 Innehållsförteckning Delårsrapportering.............................................................................................3 Periodens händelser.................................................................................................................................................3 Ekonomiskt utfall.....................................................................................................................................................3 Måluppfyllelse..........................................................................................................................................................3 Analys......................................................................................................................................................................4 Särskilda uppdrag..................................................................................................................................................12 God ekonomisk hushållning och internkontroll.......................................................................................................12 Sammanfattande ekonomisk analys till Kommunfullmäktiges förvaltningsberättelse............................................12 Indikatorredovisning..............................................................................................................................................13 2 Delårsrapportering Periodens händelser  Elevhälsan har utökat med ett närvaroteam  Rivning av Porsnässkolan och Grans maskinhall har påbörjats  Sjulnässkolans tillbyggnad har dragit igång under perioden och Pitholmsskolans ombyggnad har färdigställts  Ombyggnad och utökning av Strömbackaskolans lokaler för anpassad gymnasieskola är genomförd Ekonomiskt utfall Utfall (tkr) Jan - Aug Jan - Aug Prognos Utfall helår 2026 2025 helår 2026 2025 Intäkter 138 680 140 750 253 230 208 011 Kostnader -848 554 -788 087 -1 404 868 -1 279 758 Nettokostnad (exkl -709 874 -647 337 -1 151 638 -1 071 747 kapitalkostnad) Anslag (skattemedel) 722 893 672 279 1 160 510 1 089 068 Internränta -921 -631 -3 080 -987 Avskrivning -6 419 -4 647 -7 492 -9 390 Periodens utfall 5 679 19 664 -1 700 6 943 Investeringar 6 432 5 704 36 645 19 017 Budgetavräkning (tkr) Nettokostnader (inkl. Periodbudget Periodens utfall Helårsprognos kapitalkostnader ) Nämnd 1 022 1 250 228 0 Ledning & Stab 174 617 174 703 86 0 Elevhälsa 18 026 20 096 2 070 500 Förskola 141 148 144 473 3 325 4 500 Nattisverksamhet 2 128 2 209 81 0 Grundskola 288 964 287 353 -1 611 -8 000 Strömbackaskola 91 635 92 809 1 174 1 500 Grans naturbruksgym -326 0 326 -200 Summa 717 214 722 893 5 679 -1 700 Måluppfyllelse 3 Analys Ekonomi God Barn- och utbildningsnämnden redovisar per augusti ett överskott om 5,7 mkr, vilket motsvarar en avvikelse om 0,74 % mot periodens budget. Flertalet av avdelningarna och verksamheterna redovisar ett överskott för perioden, med undantag för grundskolan som visar ett underskott. På övergripande nivå är det verksamhetsutveckling och förvaltningsledning som genererar den största delen av överskottet. Elevhälsans överskott beror på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial inte hunnit nyttjas, att vakanta tjänster inte tillsatts samt mer intäkter än förväntat. Förskolan har, liksom tidigare år, som strategi att bygga upp en ekonomisk buffert under våren när barngrupperna är större för att kunna behålla personal inför hösten, men buffertens nivå är högre än planerat. Tillsammans med överskottet på avräkningskontot till följd av lägre barnvolymer förklarar detta periodens utfall för avdelningen. Grundskolans negativa avvikelse förklaras främst av beslutet statsbidrag personalförstärkning där enbart 4,8 mkr av ansökt bidrag om 18 mkr beviljades. Strömbackaskolans överskott för perioden beror på ett mindre behov av elevassistenter för elever inom den anpassade gymnasieskolan samt en vakant tjänst för studie- och yrkesvägledare under vårterminen. Grans naturbruksgymnasium överskott är till följd av att antalet elever blev fler än förväntat och att sommarens skörd varit gynnsam. Helårsprognosen för Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott om -1,7 mkr. Inom förskolan är prognosen fortsatt främst kopplad till överskott i barnpeng men även förseningen av resursförskolans uppstart samt fördröjt projekt för nationella minoriteter. Grundskolans prognos påverkas främst av beslut statsbidrag personalförstärkning som blev märkbart mindre än ansökt belopp. Prognosen för Strömbackaskolans förklaras av överskott i budgeterade medel för elevassistenter samt en vakant tjänst. Grans naturbruksgymnasium prognostiserar ett överskott till följd av att antalet elever i höst blev fler än beräknat. Analys per avdelning Övergripande: Periodens budgetavvikelse på övergripande nivå visar ett överskott på 0,4 mkr. Kostnaderna för bidrag till fristående förskolor och skolor i Piteå kommun visar ett underskott om 0,3 mkr. Underskottet förklaras, liksom under våren, av att kostnaderna för barn- och elevpeng har blivit högre än budgeterat. Kostnaderna för elever i fristående grundskolor i andra kommuner är högre än budgeterat med 6,29 elever fler jämfört med prognosticerat antal. Utöver detta finns ett antal fler elever jämfört med prognos som är placerade i kommunala skolor i andra kommuner, vilket också bidrar till det samlade underskottet inom dessa verksamheter. Sammantaget uppgår periodens budgetavvikelse för fristående verksamhet och interkommunal ersättning (IKE) till ett underskott om 2,0 mkr. Placeringspoolen redovisar budget i balans för perioden. Verksamheten är till cirka 80 % självfinansierad och har en helårsbudget om 1,0 mkr, avsedd att täcka kostnader för obokad tid. Under årets första månader har behovet av vikarier varit stort, vilket medfört att någon obokad tid inte har uppstått och att periodens budget därmed inte har förbrukats. Överskottet under våren har minskat under semesterperioden. Budgeten för lokaler uppvisar ett överskott om 0,6 mkr för perioden. Överskottet avser återstående medel för städ och underhåll, larm och vakthållning samt för pågående rivningsprojekt. Budgeterade medel för rivning av Porsnässkolan och Grans personalparkering har för perioden förbrukats. Övriga områden inom förvaltningsledning, verksamhetsutveckling och politisk verksamhet visar överskott för perioden, vilket bidrar till det totala överskottet för övergripande nivå. Helårsprognosen för den övergripande nivån bedöms vara i balans med budget. Inom verksamhetsutveckling ska inrymningslarm införskaffas innevarande år vilket kommer reducera överskottet på övrig förbrukning senare i höst. Bidrag till fristående verksamheter i andra kommuner samt interkommunal ersättning (IKE) är svåra att prognostisera som inför höstterminen förväntas innebära ett fortsatt högre elevantalet jämfört med prognos, vilket bedöms minska delar av överskottet. Elevhälsan Elevhälsan redovisar ett överskott på 2,1 mkr för perioden. Överskottet beror delvis på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial, handledning och fortbildning ännu inte nyttjats. Det finns även ett överskott på personalsidan 4 som har uppstått till följd av vakanta tjänster under våren i samband med ett omfattande rekryteringsarbete. Intäktssidan överstiger budget med 0,3 mkr eftersom elevhälsan, enligt beslut, inte behövde återbetala det statsbidrag som tidigare bedömts bli återbetalningspliktigt. Elevhälsan har också haft mer intäkter än planerat för försäljning av verksamhet till fristående enheter. Avdelningen har beviljats statsbidrag för Christinaskolans skolsocialateam samt personalförstärkning inom elevhälsan. Statsbidrag personalförstärkning påverkas av söktryck och av den anledningen blev det beslutade bidragsbeloppet lägre än det ansökta. Trots detta beräknas en helårsprognos till 0,5 mkr i överskott. Förskolan Förskolan redovisar ett överskott om 3,3 mkr, motsvarande 2,3 % för perioden. Jämfört med april har budgetavvikelsen förbättrats med cirka 1,2 mkr, främst till följd av lägre personalkostnader. Överskottet följer delvis rektorernas strategi att ”spara i ladorna” under våren för att skapa utrymme inför hösten, men nivån är högre än planerat. Det bedöms främst bero på svårigheter att tillsätta vikarier. Avvikelsens förbättring påverkas av lägre barnvolymer jämfört med prognos, framför allt bland de yngsta barnen som har en högre barnpeng än äldre barn. Under våren var antalet inskrivna barn färre än beräknat med en inskrivningsgrad för barn födda 2024 motsvarande cirka 81 % jämfört med prognosens 86 %, vilket motsvarar cirka 17 barn. Helårsprognosen för förskolan bedöms till 4,5 mkr, motsvarande 2,0 % i avvikelse. Prognosen är osäker och bygger på att rektorernas överskott minskar under hösten när barnantalet och barnpengen sjunker. Hela överskottet bedöms dock inte kunna nyttjas fullt ut eftersom det är svårt att upparbeta personalkostnader sent på året. Prognosen stärks på avdelningschefsnivå med ett överskott i barnpeng på grund av lägre barnvolymer, en successiv uppstart av resursförskolan och att medel för nationella minoriteter inte hinner förbrukas under året. Grundskolan Grundskolans utfall uppgår till -1,6 mkr, motsvarande -0,56 % av periodens budget. Den märkbara differensen mellan utfallet per april, med ett överskott motsvarande 3,6 mkr till ett underskott i augusti, förklaras främst av beslutet statsbidrag personalförstärkningar där enbart 4,8 mkr av ansökta medel om 18 mkr beviljades. År 2024 och 2025 beviljades grundskolan samtliga sökta medel. Statsbidrag för personalförstärkningar som avser innevarande kalenderår samt baseras på söktryck och beslutas i juni innebär ytterst dåliga planeringsförutsättningar. En del av budgetavvikelsen förklaras av ett överskott i förbrukningsbudgeten om 0,5 mkr hos rektorer. Det finns ej upparbetade personalbudget om 6,2 mkr vilket kan förklaras av vårens vikariebrist samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Vanligtvis genomförs anställningar inom grundskolan inför ett nytt läsår i mitten av augusti vilket också förklarar det positiva utfallet i personalkostnader för perioden. Helårsprognosen för år 2026 är mycket svårprognosticerad. Eftersom rektorer genomfört anställningar utifrån det planerade statsbidraget kan underskottet i värsta fall motsvara -10,8 mkr. En förutsättning för ett minskat underskott är att rektorer inte förbrukar all förbrukningsbudget samt är återhållsamma med vikarier under hösten. Helårsprognosen för grundskolan är ett underskott om -8,0 mkr. Strömbackaskolan Strömbackaskolan redovisar ett överskott för perioden om 1,2 mkr, motsvarande 1,3 % i positiv avvikelse. Ett lägre behov av elevassistenter till den anpassade gymnasieskolan jämfört med budget bidrar till ett överskott på 0,5 mkr. Det ytterligare överskottet på 0,7 mkr förklaras huvudsakligen av vakanta tjänster som inte har kunnat tillsättas under vårterminen, i kombination med ledigheter inom administrationen. Helårsprognos visar ett överskott på 1,5 mkr, vilket är 1,0 % i helårsavvikelse. Överskottet beror främst på ett lägre behov av elevassistenter jämfört med budget, motsvarande cirka 1,5 tjänster i genomsnitt under helåret, vilket beräknas bidra till ett överskott på cirka 0,8 mkr. Därutöver beräknas ett överskott på 0,3 mkr till följd av att tjänsten som studie- och yrkesvägledare inte har kunnat tillsättas under vårterminen. Tjänstledighet inom administrationen uppskattas bidra med ytterligare cirka 0,3 mkr i överskott. Det finns dock flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka resultatet vilket innebär att skolan kommer behöva arbeta aktivt med att fördela resurserna effektivast möjliga för att säkerställa en budget i balans. Grans naturbruksgymnasium Budgetavvikelsen per augusti uppgår till 0,3 mkr. Antalet elever som går lantbruksinriktningen fortsätter öka och är nu 31 % av det totala elevantalet medan samma andel år 2025 var 25 %. Den största andelen av lantbrukseleverna kommer från Piteå. Det är betydligt fler elever från kommuner utanför 4-kanten än tidigare år vilket innebär att det är fler elever boende på internatet. Under våren och sommaren har även korttidsuthyrningen av tomma elevrum ökat för evenemang, praktikanter och Erasmus. Prognosen för internatverksamheten visar nu ett litet överskott. Sommarens skörd har varit väldigt bra och gett möjlighet till att sälja överskott av grovfoder och halm inför hösten. Kostnader för reparation och underhåll, djurfoder och kapitaltjänst har däremot ökat under perioden jämfört med förra året. Vakanser, främst i början på året, inom kök, städ och lantbruk har gett ett överskott på personalbudgeten. Helårsprognosen är beräknad till -0,2 mkr vilket är en förbättring med 0,6 mkr sedan april i år. Förbättringen beror 5 bland annat på det ökade antalet antagna elever i höst än vad som tidigare beräknats, vilket gör att underskottet på elevintäkter minskat kraftigt. Personal God Personalutvecklingen inom Utbildningsförvaltningen visar sammantaget en positiv utveckling under perioden. Antalet anställda uppgår per augusti till 1 574, jämfört med 1 498 föregående år, vilket motsvarar en ökning med 5,1 procent. Den samlade arbetsvolymen motsvarar 1 400,5 årsarbetare, vilket också det är en ökning med nästan 6 procentenheter. Andelen heltidsanställda uppgår till 92,7 procent och har ökat med 5,4 procent jämfört med föregående år. Sammantaget visar utvecklingen på en ökad bemanning samtidigt som en större andel av medarbetarna är heltidsanställda. Utvecklingen kan bidra till ökad kontinuitet i verksamheterna och skapa bättre förutsättningar för såväl verksamhetens långsiktiga stabilitet som ett hållbart arbetsliv för medarbetarna. Sjukfrånvaron inom Utbildningsförvaltningen uppgår till 5,1 procent vilket är en förbättring med 0,6 procent jämfört med föregående period. Utvecklingen är positiv inom både förskolan och grundskolan. Förskolan har fortsatt den högsta sjukfrånvaron, 7,1 procent, men har samtidigt förbättrats med 0,7 procent. Inom grundskolan uppgår sjukfrånvaron till 4,4 procent, en förbättring med 0,6 procent. Gymnasiet har fortsatt den lägsta sjukfrånvaron, 3,5 procent, men är det enda verksamhetsområdet där sjukfrånvaron har ökat, med 0,5 procent. Sammantaget är utvecklingen positiv för förvaltningen, även om skillnaderna mellan verksamhetsområdena kvarstår. Den fortsatt högre sjukfrånvaron inom förskolan samt ökningen inom gymnasiet behöver följas särskilt och beaktas i det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet. Strategier och insatsområden Det bästa för Piteå God Strategin Det bästa för Piteå följs upp genom barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsrapporten, som godkändes av nämnden 2026-03-25 § 26, visar att förskolorna i hög grad ger barn goda förutsättningar för lärande, utveckling och inflytande. Särskilt positiva resultat redovisas inom språk, berättande, estetiska lärprocesser samt naturvetenskap och teknik. Samtidigt visar rapporten att arbetet med matematik och skriftspråk fortsatt behöver utvecklas för att i högre grad bedrivas som målstyrd undervisning. Grundskolorna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med fokus på kunskapsutveckling, delaktighet och likvärdiga förutsättningar för alla elever. Undervisningen präglas av hög andel behörig personal, forskningsbaserade arbetssätt, tidiga stödinsatser och kontinuerlig uppföljning av elevers lärande. Tillgängliga och NPF-anpassade lärmiljöer, flexibla gruppkonstellationer och riktade stödinsatser bidrar till att möta elevers skiftande behov och skapa goda förutsättningar för lärande. Värdegrundsarbete, tydliga strukturer och gemensamma förhållningssätt stärker dessutom trygghet och studiero i verksamheterna. Vårens resultat visar att meritvärdet i årskurs 9 ökat från 214,4 till 217,1 jämfört med föregående läsår. Förbättringen återfinns hos både flickor och pojkar och är ett tecken på att skolornas långsiktiga utvecklingsarbete ger effekt. Samtidigt har andelen elever som uppnått gymnasiebehörighet minskat med 0,9 procentenheter jämfört med föregående år. Minskningen återfinns hos såväl flickor som pojkar och kommer att analyseras vidare inom ramen för nämndens fortsatta kvalitetsarbete. Uppgifterna bygger på statistik från Stratsys och inkluderar elever som förbättrat sina betyg genom lovskola efter vårterminens slut, varvid statistiken kan komma att skilja sig från den som presenteras i Kolada i december. Vid Piteås gymnasieskolor nådde 89,6 procent av eleverna gymnasieexamen våren 2026, vilket är en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående år. Även det genomsnittliga meritvärdet har minskat något. Resultaten avser de elever som avslutat årskurs 3 under året och kan komma att justeras när den nationella sammanställningen publiceras senare under året. Gymnasieskolorna fortsätter att prioritera insatser för hög måluppfyllelse, trygghet och studiemotivation samt att erbjuda utbildningar som svarar mot såväl elevernas behov som arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Under året har förvaltningen också fortsatt arbetet med tidiga insatser, elevhälsa, digitalisering och kompetensutveckling för att stärka förutsättningarna för barns och elevers lärande. Arbetet stödjer målsättningen att alla barn och unga i Piteå ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Ett viktigt inslag i arbetet för Det bästa för Piteå är att stärka barns och elevers delaktighet och inflytande över utbildningen. Verksamheterna arbetar utifrån barnkonventionens grundläggande principer och skollagens krav på elevinflytande genom att skapa forum där barn och elever kan uttrycka sin åsikter. Sammantaget bedöms barn- och utbildningsnämndens verksamheter i hög grad bidra till kommunens strategi Det bästa för Piteå. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete, goda kunskapsresultat, tidiga stödinsatser samt ett tydligt fokus på delaktighet och likvärdighet bedöms måluppfyllelsen för strategin vara god. 6 Insatsområden kopplade till strategin i Utvecklingsprogram 2025-2027 Enkelt att bo attraktivt God Strategin Enkelt att bo attraktivt har följts upp i barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsrapport som godkändes av nämnden 2026-06-24 § 71. Kvalitetsrapporten visar att Piteås kommunala förskolor i hög grad erbjuder tillgängliga, trygga och inspirerande lärmiljöer som stödjer barns utveckling, lärande och delaktighet. Ett arbete bedrivs för att utforma lärmiljöer med tydlig struktur, tillgängliga material, visuellt stöd och genomtänkta aktivitetsytor som stimulerar samspel, kommunikation och utforskande. Samtidigt visar kvalitetsrapporten att det finns skillnader mellan enheterna, vilket innebär att arbetet med likvärdighet fortsatt är ett prioriterat utvecklingsområde. Grundskolornas kvalitetsarbete visar att verksamheterna i hög utsträckning når både de nationella målen och kommunens ambition om hälsofrämjande lärmiljöer. Skolorna arbetar systematiskt med att utveckla såväl undervisningsmiljöer som skolornas inom- och utomhusmiljöer för att skapa goda förutsättningar för lärande, trygghet och trivsel. Även om vissa enheter har begränsningar i befintliga lokaler sker betydande investeringar och 7 utvecklingsinsatser för att stärka kvaliteten i utbildningsmiljöerna. En väl fungerande förskole- och skolverksamhet är en viktig faktor för att göra Piteå attraktivt för barnfamiljer och för att skapa goda uppväxtvillkor i hela kommunen. Detta återspeglas bland annat i Koladas kvalitetsindex där Piteås förskolor har ett kvalitetsindex på 82 och gymnasieskolan ett kvalitetsindex på 80, vilket placerar kommunen bland den fjärdedel av landets kommuner som uppvisar högst resultat. Grundskolans kvalitetsindex uppgår till 51, vilket ligger något under riksgenomsnittet och utgör ett viktigt område för fortsatt utveckling. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för flera omfattande lokalprojekt som syftar till att skapa moderna, ändamålsenliga och hållbara utbildningsmiljöer för framtiden. Under delåret har större bygg- och ombyggnadsprojekt pågått, bland annat vid Porsnässkolan, Solanderskolan, Sjulnässkolan, Böle skola och förskola, Bergsvikens förskola och skola, Grans Naturbruksgymnasium samt planering av nya förskolor på Berget och i Öjebyn. Under projekten påverkas verksamheterna periodvis av ombyggnationer och tillfälliga lösningar som kan skapa en besvärlig arbetsmiljö vilket kan påverka såväl kvalitet som hälsa hos barn, elever och medarbetare, men satsningarna är nödvändiga för att långsiktigt säkerställa attraktiva lärmiljöer. Samverkan mellan förskola, skola och hem bedöms vara väl utvecklad och utgör en viktig framgångsfaktor för barns och elevers utveckling, trygghet och trivsel. Genom en rad strukturerade kontaktvägar och dialogformer ges vårdnadshavare goda möjligheter till delaktighet och inflytande. Arbetet med att vidareutveckla kommunikationen och stärka stödet till vårdnadshavare fortsätter under året. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för strategin Enkelt att bo attraktivt som god. Barn- och utbildningsnämndens arbete med satsningar på kvalitet i utbildningen, moderna och tillgängliga lärmiljöer, långsiktiga lokalinvesteringar och en väl utvecklad samverkan med hemmen bidrar till att stärka Piteås attraktionskraft för barnfamiljer och invånare i hela kommunen. Insatsområden kopplade till strategin i Utvecklingsprogram 2025-2027 Enkelt att känna sig trygg och uppskattad God Under delåret har barn- och utbildningsnämnden och utbildningsförvaltningen genomfört flera insatser för att stärka trygghet, delaktighet och tillit i verksamheterna. Arbetet omfattar såväl barn och elever som vårdnadshavare och medarbetare och syftar till att skapa trygga, inkluderande och tillgängliga utbildningsmiljöer. För att säkerställa långsiktig kvalitet och stabilitet i verksamheterna antog barn- och utbildningsnämnden 2026-02-26

§ 85 Informationsärende om Utbildningsförvaltningens arbete med säkerhetsfrågor Diarienr 26BUN181 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen om förvaltningens arbete med säkerhetsfrågor. Ärendebeskrivning Information om Utbildningsförvaltningens arbete med säkerhetsfrågor och kontinuitetsarbete utifrån Skollag, kommunala riktlinjer och omvärldsläge samt vilka prioriterade frågor som planeras för läsåret 2026/2027. Verksamhetschef utveckling och skolsäkerhetssamordnare informerar om läget. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 7 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07

§ 86 Mottagna anmälningar om kränkande behandling, trakasserier, diskriminering Diarienr 26BUN6 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade kränkningsärenden. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden antog 18 januari 2012 riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Senaste revideringen av rutinerna genomfördes 2014-12-10. Den nya skollagen har tydliga bestämmelser om huvudmannens ansvar. - Skapa system och rutiner för att förebygga och förhindra att kränkningar, trakasserier och diskriminering förekommer. - Skyldighet att upprätta rutiner för att säkerställa att uppgifter om kränkningar utreds tillräckligt, åtgärder vidtas och följs upp. - Har det juridiska och ekonomiska ansvaret om barn och elever far illa. Bakgrunden till skärpningen i lagstiftningen är att myndigheter och frivilligorganisationer uppmärksammat att kränkningar i skolmiljön är ett stort problem. Det har gjorts flera skadeståndsprocesser där elever blivit utsatta för kränkningar och försökt få rätt mot skolhuvudmannen men misslyckats. Ett annat skäl till lagändringen är att huvudmannen vid skadeståndskrav inte känt till missförhållandena i skolan. Därför har kravet på att huvudmannen ska informeras om incidenter införts. Arbetsgång för systematiskt arbete, skollagen 6 kap 10 § - handlingsplikten: Steg 1 Upptäcka och anmäla till förskolechef, rektor och barn- och utbildningsnämnden Steg 2 Utreda och analysera Steg 3 Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärder Steg 4 Följa upp och utvärdera regelbundet Steg 5 Ärendet avslutas Steg 6 Skicka återrapport till barn- och utbildningsnämnden Ärendet är inte öppet för allmänheten. Sammanträdesprotokoll 8 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Sammanställning av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering 260616- 260826 Sammanträdesprotokoll 9 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07

§ 87 Anmälan om skolfrånvaro Diarienr 26BUN8 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälningar och avslutade ärenden om skolfrånvaro. Ärendebeskrivning I Skollagen 7 kapitel står att alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och lagstadgad rätt till kostnadsfri utbildning. Skolplikten innebär att grundläggande utbildning är obligatorisk och att eleven måste delta i den utbildning som anordnas om barnet inte har giltigt skäl att utebli. Vidare ska alla skolor bedriva ett arbete som främjar närvaro och förebygger frånvaro i utbildningen. En viktig faktor i ett framgångsrikt arbete för att främja närvaro är att skolan snabbt kommer i gång med att följa upp elever direkt när de är frånvarande för att förhindra att ströfrånvaro går över i ett etablerat beteende. Tidig upptäckt och tidiga insatser vid såväl giltig som ogiltig frånvaro är framgångsfaktorer för att få tillbaka elever i undervisning. Piteå kommun ska både som huvudman och hemkommun se till att alla folkbokförda elever i Piteå fullgör sin skolgång och får föreskriven utbildning. Det innebär att Piteå kommun bevakar alla skolpliktiga barn som bor i kommunen. I de fall vårdnadshavarna inte samarbetar med skolan, följer överenskommelser, kommer till möten eller aktivt agerar för att eleven kommer till skolan anmäler rektor detta till nämnden som har möjlighet att besluta om ett vitesföreläggande. Rektor ska skyndsamt utreda orsak till frånvaro om en elev har upprepad eller längre frånvaro oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Detta görs enligt rutin om skolpliktsbevakning när en elev haft 20 % frånvaro eller mer under en period av 60 kalenderdagar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 10 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07 Beslutsunderlag • Sammanställning av skolfrånvaro 260616-260826 Sammanträdesprotokoll 11 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07

§ 88 Redovisning av anmälda handlingar Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av anmälda handlingar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Anmälda handlingar • §58 KSAPU Lönekartläggning 2025(dnr 26BUN40-53) • Statbidrag för personalförstärkning för 2026 (dnr 26BUN84-5) • Protokoll BUNAU augusti 2026-08-28 signerat(dnr 26BUN1-6) Sammanträdesprotokoll 12 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07

§ 89 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner anmälningar av delegationsbeslut. Ärendebeskrivning Utbildningsförvaltningen redovisar beslut som fattats med stöd av Barn- och utbildningsnämndens delegationsbestämmelser. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Delegationsbeslut • 13.3 Beslut om behörighet och mottagande till fjärde tekniskt år (dnr 26BUN150- 1) • 13.14 Beslut om antagning för elev som ansökt med hänvisning till fri kvot (dnr 26BUN125-4) • 13.14 Beslut om antagning för elev som ansökt med hänvisning till fri kvot (dnr 26BUN125-5) • 13.14 Beslut om antagning för elev som ansökt med hänvisning till fri kvot (dnr 26BUN125-1) • 13.14 Beslut om antagning för elev som ansökt med hänvisning till fri kvot (dnr 26BUN125-2) • 13.14 Beslut om antagning för elev som ansökt med hänvisning till fri kvot (dnr 26BUN125-3) • 13.16 Beslut om slutlig antagning (dnr 26BUN125-7) • 13.14 Beslut om antagning för elev som ansökt med hänvisning till fri kvot (dnr 26BUN125-6) • 27.2 Beslut på ansökan om tilläggsbelopp (dnr 26BUN169-1) • 27.2 Beslut på ansökan om tilläggsbelopp (dnr 26BUN169-2) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-11) • 13.1 Beslut att bevilja studier vid folkhögskola för elever som är under 18 år (dnr 26BUN10-7) Sammanträdesprotokoll 13 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07 • 13.1 Beslut att bevilja studier vid folkhögskola för elever som är under 18 år (dnr 26BUN10-8) • 13.1 Beslut att bevilja studier vid folkhögskola för elever som är under 18 år (dnr 26BUN10-9) • 11.1 Beslut om elever som antas senare till nationell inriktning (dnr 26BUN10-10) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-45) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-46) • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-47) • 12.10 Mottagande av elever från annan kommun till introduktionsprogram vilka inte utformats för en grupp elever (dnr 26BUN10-12) • 12.10 Mottagande av elever från annan kommun till introduktionsprogram vilka inte utformats för en grupp elever (dnr 26BUN10-11) • 27.6 Beslut angående tilläggsbelopp för elev i behov av extraordinärt stöd (dnr 26BUN123-2) • 27.6 Beslut angående tilläggsbelopp för elev i behov av extraordinärt stöd (dnr 26BUN123-3) • 5.8 Beslut om utökad tid i förskola (dnr 26BUN67-2) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN119-4) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-17) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-16) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-18) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-19) • 13.1 Beslut att bevilja studier vid folkhögskola för elever som är under 18 år (dnr 26BUN10-13) • 13.1 Beslut att bevilja studier vid folkhögskola för elever som är under 18 år (dnr 26BUN10-14) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN28-14) Sammanträdesprotokoll 14 (14) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07 • 21.2 Prövning och beslut om skolskjuts till annan kommunal förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola än den anvisade (dnr 26BUN19-48) • 24.5 Beslut i ärende när man inte kan vänta till nästa sammanträde (dnr 26BUN125-8) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-12) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN27-13) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-1) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-2) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-3) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-4) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-5) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-6) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-7) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-8) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-9) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-10) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-11) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-12) • 14.1 Mottagande i anpassad gymnasieskola (dnr 26BUN186-13) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN28-15) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna. (dnr 26BUN11-20) • 5.1 Placering av barn vid avvikelse från reglerna (dnr 26BUN11-21) Sammanträdesplanering 2027