Barn- och utbildningsnämnden — 7 september 2026

§16 en strategisk kompetensförsörjningsplan för åren 2026-2029. Planen fokuserar på att stärka utbildningsförvaltningens attraktivitet som arbetsgivare genom bland annat introduktion, mentorskap, 8 kompetensutveckling och insatser för att behålla och utveckla medarbetare. En trygg och stabil personalförsörjning är en viktig förutsättning för att skapa kontinuitet och goda relationer för barn och elever. Under våren har utbildningsförvaltningen fortsatt att utveckla arbetet med digital trygghet och likvärdighet. Gemensamma riktlinjer för användning av AI har tagits fram med syfte att skapa trygghet för elever, vårdnadshavare och medarbetare samt säkerställa ett ansvarsfullt och likvärdigt användande av ny teknik. Samtidigt har kompetensutvecklingsinsatser genomförts inom digital kompetens, källkritik och demokrati för att stäkra barns och ungas förmåga att navigera i ett alltmer digitaliserat samhälle. Samverkan mellan hem och skola har stärkts genom fortsatt utveckling av den gemensamma plattformen Unikum, vilket bidrar till en mer tillgänglig, säker och likvärdig kommunikation mellan vårdnadshavare och verksamheterna. Förvaltningen har vidare fortsatt utveckla arbetet med trygghet, studiero och förebyggande insatser i enlighet med de lagändringar som trädde ikraft den 1 juli 2025. Under året har arbetet med närvarofrämjande insatser, elevhälsa, säkerhet och samverkan mellan olika aktörer stärkts för att tidigt kunna identifiera och möta behov hos barn och elever. Arbetet omfattar även utvecklade former för det brottsförebyggande arbetet i samverkan med socialtjänst och polis. Som en del av arbetet för ökad trygghet och psykisk hälsa har utbildningsförvaltningen deltagit i genomförandet av kommunens suicidpreventiva handlingsplan. Arbetet kommer att fortsätta under hösten med bland annat framtagande av förvaltningsspecifika rutiner, identifiering av personalgrupper som möter barn och unga i riskzon samt insatser för att öka kunskapen om psykisk hälsa och suicidprevention. Kommunens skolor har sedan tidigare etablerade krisplaner som omfattar hantering av dödsfall och suicid samt samverkan med relevanta stödaktörer. Arbetet syftar till att stärka förmågan att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa, erbjuda stöd och skapa trygga miljöer för barn, elever och medarbetare. I augusti införde kommunens grundskolor mobilfri skoldag enligt de nya bestämmelserna i skollagen. Syftet är att stärka trygghet och studiero genom att minska störningsmoment i undervisningen och skapa bättre förutsättningar för lärande, koncentration och social samvaro. Under året har även medborgardialoger genomförts kring framtida skol- och förskolemiljöer, bland annat inom ramen för planeringen av nya Porsnässkolan. Dialogerna har gett invånare, vårdnadshavare och elever möjlighet att bidra med synpunkter kring trygghet, tillgänglighet, lärmiljöer och framtida verksamhetsutveckling. Sammantaget visar insatserna på ett långsiktigt och systematiskt arbete för att stärka trygghet, delaktighet, tillit och uppskattning i utbildningsverksamheterna. Genom tidiga insatser, stärkt samverkan, ökad delaktighet och fortsatt utveckling av trygga lärmiljöer skapas goda förutsättningar för att barn, elever, vårdnadshavare och medarbetare ska känna sig trygga och uppskattade i Piteås utbildningsverksamheter och måluppfyllelsen för strategin Enkelt att känna sig trygg och uppskattad anses därför vara god. Insatsområden kopplade till strategin i Utvecklingsprogram 2025-2027 9 barns och elevers möjlighet till lärande, närvaro, trygghet och god hälsa. Arbetet utgår från ambitionen att identifiera behov i ett tidigt skede och ge stöd innan svårigheter växer sig större. Ett särskilt fokus har lagts på systematisk uppföljning av skolnärvaro, tidiga kontakter med vårdnadshavare och samordnade insatser från elevhälsan och skolornas tvärprofessionella elevhälsoteam. Förskolor och skolor arbetar kontinuerligt med hälsofrämjande och förebyggande insatser där elevhälsans kompetenser bidrar till att stärka barns och elevers utveckling, lärande och välbefinnande. Genom nära samverkan mellan pedagogisk personal, elevhälsa, vårdnadshavare och externa samverkansparter skapas förutsättningar att tidigt identifiera riskfaktorer och sätta in riktade stödinsatser. Utifrån tidigare analyser, bland annat rapporten Flickor i fokus, har barn- och utbildningsnämnden under året förstärkt arbetet med att förebygga och minska problematisk skolfrånvaro genom att tillsätta ytterligare ett närvaroteam inom elevhälsan. Satsningen innebär att resurserna för arbetet med närvaro i grundskolan har fördubblats. Tidigare har insatserna främst varit riktade mot högstadiet, men genom förstärkningen kan stöd nu även erbjudas till elever i mellan- och lågstadiet. Därmed stärks möjligheterna att identifiera och möta problematisk frånvaro tidigare, vilket bedöms öka förutsättningarna för både ökad skolnärvaro och förbättrade kunskapsresultat över tid. Nämnden ser fortsatt arbetet med närvaro, psykisk hälsa, trygghet och tidiga stödinsatser som en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att alla barn och elever ska ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Enklare att ha mer av kul God Under 2026 har utbildningsförvaltningen genomfört flera insatser som bidrar till kommunens strategi Enklare att ha mer av kul. Arbetet syftar till att skapa stimulerande, kreativa och inkluderande lärmiljöer där barn och elever får möjlighet att utvecklas, uppleva delaktighet och känna lust att lära. Genom medborgardialoger kring utvecklingen av den nya Porsnässkolan och lokaliseringen av ny förskola på Berget har barnfamiljer och invånare fått möjlighet att påverka framtidens lär- och mötesmiljöer. I dialogerna lyftes bland annat önskemål om aktivitetsytor, attraktiva utemiljöer, sittplatser, kreativa mötesplatser, kvällsanvändning och lokaler som kan bidra till ökad gemenskap. Arbetet syftar till att skapa lärmiljöer som är levande och attraktiva även utanför skoltid. Inom förskolan har verksamheterna under året erbjudits praktiska utvecklingsinsatser inom programmering, digitalt skapande, STREAM-aktiviteter och kreativa lärmiljöer. Satsningarna stärker barns nyfikenhet, problemlösningsförmåga och lust att utforska sin omvärld. Arbetet kompletteras av estetiska och kreativa utvecklingsinsatser där multimodalt lärande står i fokus, vilket innebär att barn får möjlighet att lära, utforska och uttrycka sina kunskaper genom flera olika uttrycksformer såsom språk, bild, rörelse, musik, drama, skapande och digitala verktyg. Även inom grundskola och gymnasieskola bedrivs ett aktivt arbete för att skapa stimulerande lärmiljöer som främjar kreativitet, rörelseglädje och delaktighet. Genom varierade arbetssätt, estetiska lärprocesser, tillgängliga lärmiljöer och utvecklade skol- och utemiljöer skapas förutsättningar för att undervisningen ska upplevas som meningsfull, motiverande och engagerande för eleverna. Sammantaget bidrar insatserna till att skapa en utbildningsmiljö där barn och elever möter kreativitet, rörelse, gemenskap och lust att lära, vilket ligger väl i linje med ambitionen att göra det enklare att ha mer av kul i Piteå. Måluppfyllelsen bedöms därför vara god. Insatsområden kopplade till strategin i Utvecklingsprogram 2025-2027 10 Under 2026 har utbildningsförvaltningen stärkt arbetet med att utveckla undervisning som främjar elevers motivation, engagemang och framtidstro. Arbetet utgår från forskning, beprövad erfarenhet och de utvecklingsbehov som identifierats i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Piteå Utbildningsvetenskapliga råd har identifierat uthållighet och motivation i undervisningen, elevers framtidstro och meningsskapande samt kreativt skapande och estetiska lärprocesser som prioriterade utvecklingsområden för förvaltningens fortsatta forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetet har ytterligare förstärkts genom dialog med Luleå tekniska universitet kring ULF-samarbetet, där möjliga forsknings- och utvecklingsprojekt lyfter frågor om hur skolan kan stärka elevers uthållighet, ansvarstagande, engagemang och framtidstro. Forskningen syftar bland annat till att öka förståelsen för hur skolan kan bidra till att väcka och stärka elevers känsla av mening och tilltro till framtiden. Sammanfattningsvis visar detta på ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete där forskning, skolutveckling och undervisning förenas för att skapa stimulerande lärmiljöer som stärker elevernas lust att lära, motivation att lyckas och tro på sina framtida möjligheter. Enkelt att vara företagare Mycket god Under 2026 har utbildningsförvaltningen fortsatt stärka kopplingen mellan utbildning, arbetsliv och näringsliv. Genom entreprenöriellt lärande, UF-företagande, deltagande i regionala entreprenörskapstävlingar, UngDrive Academy samt arbetsplatsförlagt lärande ges elever möjlighet att utveckla kreativitet, initiativförmåga, problemlösningsförmåga och förståelse för företagandets villkor. Arbetet börjar redan i förskola och grundskola där barn och elever ges förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet, ansvarstagande och entreprenöriella förmågor. Genom att uppmuntra initiativkraft, samarbete och självständigt tänkande läggs grunden för framtida studier, arbetsliv och företagande. Inom gymnasieskolan sker en nära samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Arbetsplatsförlagt lärande, praktik och samarbete med lokala företag ger eleverna möjlighet att omsätta sina kunskaper i verkliga sammanhang, samtidigt som företagen får kontakt med framtida medarbetare. UF-företagande och entreprenörskapsinsatser bidrar till att stärka elevernas förståelse för innovation, affärsutveckling och företagande. Strömbackaskolans Teknikcollege-verksamhet fortsätter att utvecklas i nära samarbete med industrin för att möta det regionala kompetensbehovet. Genom samverkan kring utbildningarnas innehåll, praktikplatser och rekryteringsfrågor skapas goda förutsättningar för kompetensförsörjning inom teknik- och industrisektorn. Även Grans Naturbruksgymnasium har en viktig roll genom sina nära kopplingar till de gröna näringarna och genom att bidra till kompetensförsörjningen inom lantbruk och andra naturbruksrelaterade verksamheter Sammantaget bedöms insatserna ha bidragit till en stark samverkan mellan skola och näringsliv samt till att stärka barns och ungdomars entreprenöriella förmågor. Arbetet skapar goda förutsättningar för framtida kompetensförsörjning och ett fortsatt livskraftigt näringsliv. Måluppfyllelsen för strategin bedöms som mycket god. Insatsområden kopplade till strategin i Utvecklingsprogram 2025-2027 11 yrkesutbildningar och erbjuder fler utbildningsplatser på yrkesprogram än vad som är vanligt i riket. Därigenom bidrar gymnasieskolan till kommunens och regionens framtida kompetensförsörjning samtidigt som eleverna ges goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eller studera vidare. Utbudet utvecklas kontinuerligt utifrån näringslivets och den offentliga sektorns kompetensbehov. Samtidigt värnas de högskoleförberedande programmens bredd och kvalitet, och elever på yrkesprogram erbjuds möjlighet att läsa kurser som ger grundläggande högskolebehörighet. Detta skapar flexibilitet och ger eleverna flera möjliga vägar vidare efter gymnasiet. Grans Naturbruksgymnasium utgör ett viktigt komplement i kommunens gymnasieutbud och bidrar till kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna. Genom utbildningar med stark arbetslivsanknytning och nära samverkan med branschen erbjuds eleverna kunskaper och erfarenheter som svarar mot framtida behov inom lantbruk och hållbar utveckling. För att möta olika elevers behov har kommunen också fortsatt att utveckla den anpassade gymnasieskolan. Ökade resurser och planerade verksamhetsanpassningar syftar till att säkerställa hög kvalitet, tillgänglighet och goda förutsättningar för lärande i takt med ett växande elevunderlag. Gymnasieantagningen 2026/2027 visar på ett fortsatt starkt intresse för Piteås gymnasieutbildningar. Till Strömbackaskolans nationella program ökade antalet förstahandssökande från 474 till 487 elever jämfört med föregående år. Utvecklingen är särskilt positiv för flera yrkesprogram där bygg- och anläggningsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet samt fordons- och transportprogrammets transportinriktning redovisar ett ökat söktryck. Även naturvetenskapsprogrammet visar en positiv utveckling. Samtidigt har några högskoleförberedande program, framför allt ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammet, ett något lägre söktryck än föregående år. Grans Naturbruksgymnasium redovisar en mycket stark utveckling. Antalet förstahandssökande har ökat från 43 till 57 elever, motsvarande cirka 33 procent. Särskilt djurvårdsutbildningen visar ett fortsatt högt intresse och även häst- och lantbruksinriktningarna har stärkt sin attraktionskraft. Utvecklingen speglar den nationella trend som under senare år visat ett ökat intresse för utbildningar kopplade till de gröna näringarna, hållbar utveckling och framtida kompetensbehov inom jord- och skogsbruk samt livsmedelsproduktion. Sammantaget bidrar insatserna till att stärka såväl bredden som kvaliteten i gymnasieutbudet. Genom ett varierat utbildningsutbud, nära samverkan med arbetslivet och kontinuerlig utveckling av utbildningarnas innehåll skapas goda förutsättningar för elevernas fortsatta studier, etablering på arbetsmarknaden och livslånga lärande. Särskilda uppdrag God ekonomisk hushållning och internkontroll Barn- och utbildningsnämnden arbetar för en hållbar ekonomi genom att effektivt hushålla med tillgängliga resurser inom fastställd budgetram. För att säkerställa detta krävs ett kostnadseffektivt genomförande av verksamheterna utan att kompromissa med kvaliteten. Verksamheten bedrivs i enlighet med sitt syfte och med god ekonomisk hushållning. Den interna styrningen och kontrollen bedöms vara tillräcklig. Sammanfattande ekonomisk analys till Kommunfullmäktiges förvaltningsberättelse Barn- och utbildningsnämnden redovisar per augusti ett överskott om 5,7 mkr, vilket motsvarar en avvikelse om 0,74 % mot periodens budget. Flertalet av avdelningarna och verksamheterna redovisar ett överskott för perioden, med undantag för grundskolan som visar ett underskott. På övergripande nivå är det verksamhetsutveckling och förvaltningsledning som genererar den största delen av överskottet. Elevhälsans överskott beror på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial inte hunnit nyttjas, att vakanta tjänster inte tillsatts samt mer intäkter än förväntat. Förskolan har, liksom tidigare år, som strategi att bygga upp en ekonomisk buffert under våren när barngrupperna är större för att kunna behålla personal inför hösten, men 12 buffertens nivå är högre än planerat. Tillsammans med överskottet på avräkningskontot till följd av lägre barnvolymer förklarar detta periodens utfall för avdelningen. Grundskolans negativa avvikelse förklaras främst av beslutet statsbidrag personalförstärkning där enbart 4,8 mkr av ansökt bidrag om 18 mkr beviljades. Strömbackaskolans överskott för perioden beror på ett mindre behov av elevassistenter för elever inom den anpassade gymnasieskolan samt en vakant tjänst för studie- och yrkesvägledare under vårterminen. Grans naturbruksgymnasium överskott är till följd av att antalet elever blev fler än förväntat och att sommarens skörd varit gynnsam. Helårsprognosen för Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott om -1,7 mkr. Inom förskolan är prognosen fortsatt främst kopplad till överskott i barnpeng men även förseningen av resursförskolans uppstart samt fördröjt projekt för nationella minoriteter. Grundskolans prognos påverkas främst av beslut statsbidrag personalförstärkning som blev märkbart mindre än ansökt belopp. Prognosen för Strömbackaskolans förklaras av överskott i budgeterade medel för elevassistenter samt en vakant tjänst. Grans naturbruksgymnasium prognostiserar ett överskott till följd av att antalet elever i höst blev fler än beräknat. Indikatorredovisning Utfall Utfall män Utfall Jul Målvärde Utfall Jul Indikatorer kvinnor Jul Jul 2026 2026 2026 2025 2026 Sjukfrånvaro, % (ackumulerat 12 mån) 5,4 % 4,1 % 5,1 % ≤5,5 % 5,7 % Andel heltidstjänster, % 92,6 % 94,3 % 92,9 % ≥95 % 92,5 % Kvinnors lön i förhållande till mäns lön, % 93,9 % 100 % 94,9 % Förvaltningens och avdelningarnas kvalitetsbedömning av grunduppdragen 13 Delårsrapport augusti 2026 Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-04 Utfall PERIODENS PERIODENS PERIODENS PERIODENS ÅRETS HELÅRSPROGNOS BUDGET UTFALL BUDGETAVVIKELSE BUDGETAVVIKELSE % BUDGET 2026 Jan 26 - aug 26 Jan - aug 26 Jan - aug 26 Jan - Mån 13 26 POLITIK, FÖRV.LEDNING OCH STAB 178 162,8 177 767,3 395,5 0,22% 327 899,0 0,0 varav Nattisverksamhet: 2 209,4 2 128,3 81,1 3,67% 3 288,9 ELEVHÄLSA 20 095,5 18 025,7 2 069,8 10,30% 29 410,6 500,0 FÖRSKOLA 144 473,2 141 148,2 3 325,0 2,30% 220 723,8 4 500,0 GRUNDSKOLA 287 352,7 288 964,0 -1 611,3 -0,56% 436 626,4 -8 000,0 STRÖMBACKASKOLAN 92 809,0 91 635,1 1 173,9 1,26% 145 850,0 1 500,0 BUN exkl Grans 722 893,2 717 540,3 5 352,9 0,74% 1 160 509,5 GRANS NATURBRUKSGYMNASIET 0,0 -326,0 326,0 0,00% 0,0 -200,0 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 722 893,2 717 214,3 5 678,9 0,74% 1 160 509,5 -1 700,0 Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden redovisar per augusti ett överskott om 5,7 mkr, vilket motsvarar en avvikelse om 0,74 % mot periodens budget. Flertalet av avdelningarna och verksamheterna redovisar ett överskott för perioden, med undantag för grundskolan som visar ett underskott. På övergripande nivå är det verksamhetsutveckling och förvaltningsledning som genererar den största delen av överskottet. Elevhälsans överskott beror på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial inte hunnit nyttjas, att vakanta tjänster inte tillsatts samt mer intäkter än förväntat. Förskolan har, liksom tidigare år, som strategi att bygga upp en ekonomisk buffert under våren när barngrupperna är större för att kunna behålla personal inför hösten, men buffertens nivå är högre än planerat. Tillsammans med överskottet på avräkningskontot till följd av lägre barnvolymer förklarar detta periodens utfall för avdelningen. Grundskolans negativa avvikelse förklaras främst av beslutet statsbidrag personalförstärkning där enbart 4,8 mkr av ansökt bidrag om 18 mkr beviljades. Strömbackaskolans överskott för perioden beror på ett mindre behov av elevassistenter för elever inom den anpassade gymnasieskolan samt en vakant tjänst för studie- och yrkesvägledare under vårterminen. Grans naturbruksgymnasium överskott är till följd av att antalet elever blev fler än förväntat och att sommarens skörd varit gynnsam. Helårsprognosen för Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott om -1,7 mkr. Inom förskolan är prognosen fortsatt främst kopplad till överskott i barnpeng men även förseningen av resursförskolans uppstart samt fördröjt projekt för nationella minoriteter. Grundskolans prognos påverkas främst av beslut statsbidrag personalförstärkning som blev märkbart mindre än ansökt belopp. Prognosen för Strömbackaskolans förklaras av överskott i budgeterade medel för elevassistenter samt en vakant tjänst. Grans naturbruksgymnasium prognostiserar ett överskott till följd av att antalet elever i höst blev fler än beräknat. Analys per avdelning Övergripande: Periodens budgetavvikelse på övergripande nivå visar ett överskott på 0,4 mkr. Kostnaderna för bidrag till fristående förskolor och skolor i Piteå kommun visar ett underskott om 0,3 mkr. Underskottet förklaras, liksom under våren, av att kostnaderna för barn- och elevpeng har blivit högre än budgeterat. Kostnaderna för elever i fristående grundskolor i andra kommuner är högre än budgeterat med 6,29 elever fler jämfört med prognosticerat antal. Utöver detta finns ett antal fler elever jämfört med prognos som är placerade i kommunala skolor i andra kommuner, vilket också bidrar till det samlade underskottet inom dessa verksamheter. Sammantaget uppgår periodens budgetavvikelse för fristående verksamhet och interkommunal ersättning (IKE) till ett underskott om 2,0 mkr. 2 PERIODENS PERIODENS PRELIMINÄR- PERIODENS PERIODENS ÅRETS BUDGET BOKFÖRING BOKFÖRT UTFALL BUDGETAVVIKELSE BUDGET Text Jan 26 - Aug 26 Jan 26 - Aug 26 Aug 26 - Aug 26 Jan 26 - Mån 13 26 Ansvar 40101 VerksChef Ekonomi & Plan. Bidrag till fristående verksamheter Särskild momsersättning -1 639,5 -1 557,6 -201,1 -1 758,7 119,2 -2 473,3 Förskola 11 240,2 11 748,9 0,0 11 748,9 -508,7 16 341,4 Förskoleklass 2 186,2 2 113,4 0,0 2 113,4 72,8 3 220,1 Fritidshem 3 854,9 3 795,0 0,0 3 795,0 59,9 5 733,2 Grundskola 11 574,9 11 654,2 0,0 11 654,2 -79,3 17 132,1 Total Bidrag till fristående 27 216,7 27 753,9 -201,1 27 552,8 -336,1 39 953,5 Privata vht i annan kommun Särskild momsersättning -412,0 -374,0 -111,2 -485,2 73,2 -629,0 Förskola 182,9 0,0 0,0 0,0 182,9 274,5 Förskoleklass 67,2 0,0 0,0 0,0 67,2 100,8 Fritidshem 51,7 67,8 0,0 67,8 -16,1 93,3 Grundskola 711,8 1 367,1 136,0 1 503,1 -791,3 895,4 Gymnasiet 6 973,0 5 057,3 1 607,3 6 664,6 308,4 10 660,0 Total privata vht i annan kommun 7 574,6 6 118,2 1 632,1 7 750,3 -175,7 11 395,0 Interkommunalersättning Förskola 1 051,2 1 042,7 12,3 1 055,0 -3,8 1 480,7 Förskoleklass 66,6 0,0 0,0 0,0 66,6 143,0 Fritidshem 150,9 111,8 122,6 234,4 -83,5 244,9 Grundskola 365,2 440,1 449,8 889,9 -524,7 647,9 Gymnasiet SB -3 194,0 -1 758,4 -986,5 -2 744,9 -449,1 -4 900,0 Anpassat gymnasiet SB -1 338,0 -917,1 -222,3 -1 139,4 -198,6 -1 900,0 Total Interkommunalersättning -2 898,1 -1 080,9 -624,1 -1 705,0 -1 193,1 -4 283,5 Resultatenhet GNBG Grans Naturbruksgymnasium 14 399,0 10 801,5 3 900,0 14 701,5 -302,5 21 845,0 Totalsumma 46 292,2 43 592,7 4 706,9 48 299,6 -2 007,4 68 910,0 Tabell 1. Periodens budgetavvikelse för bidrag till fristående verksamheter inom och utanför Piteå kommun samt Interkommunalersättning (IKE) Placeringspoolen redovisar budget i balans för perioden. Verksamheten är till cirka 80 % självfinansierad och har en helårsbudget om 1,0 mkr, avsedd att täcka kostnader för obokad tid. Under årets första månader har behovet av vikarier varit stort, vilket medfört att någon obokad tid inte har uppstått och att periodens budget därmed inte har förbrukats. Överskottet under våren har minskat under semesterperioden. Budgeten för lokaler uppvisar ett överskott om 0,6 mkr för perioden. Överskottet avser återstående medel för städ och underhåll, larm och vakthållning samt för pågående rivningsprojekt. Budgeterade medel för rivning av Porsnässkolan och Grans personalparkering har för perioden förbrukats. Övriga områden inom förvaltningsledning, verksamhetsutveckling och politisk verksamhet visar överskott för perioden, vilket bidrar till det totala överskottet för övergripande nivå. Helårsprognosen för den övergripande nivån bedöms vara i balans med budget. Inom verksamhetsutveckling ska inrymningslarm införskaffas innevarande år vilket kommer reducera överskottet på övrig förbrukning senare i höst. Bidrag till fristående verksamheter i andra kommuner samt interkommunal ersättning (IKE) är svåra att prognostisera som inför höstterminen förväntas innebära ett fortsatt högre elevantalet jämfört med prognos, vilket bedöms minska delar av överskottet. Elevhälsan Elevhälsan redovisar ett överskott på 2,1 mkr för perioden. Överskottet beror delvis på att budgeterade medel för förbrukningsmaterial, handledning och fortbildning ännu inte nyttjats. Det finns även ett överskott på personalsidan som har uppstått till följd av vakanta tjänster under våren i samband med ett omfattande rekryteringsarbete. Intäktssidan överstiger budget med 0,3 mkr eftersom elevhälsan, enligt beslut, inte behövde återbetala det statsbidrag som tidigare bedömts bli återbetalningspliktigt. Elevhälsan har också haft mer intäkter än planerat för försäljning av verksamhet till fristående enheter. 3 Avdelningen har beviljats statsbidrag för Christinaskolans skolsocialateam samt personalförstärkning inom elevhälsan. Statsbidrag personalförstärkning påverkas av söktryck och av den anledningen blev det beslutade bidragsbeloppet lägre än det ansökta. Trots detta beräknas en helårsprognos till 0,5 mkr i överskott. Förskolan Förskolan redovisar ett överskott om 3,3 mkr, motsvarande 2,3 % för perioden. Jämfört med april har budgetavvikelsen förbättrats med cirka 1,2 mkr, främst till följd av lägre personalkostnader. Överskottet följer delvis rektorernas strategi att ”spara i ladorna” under våren för att skapa utrymme inför hösten, men nivån är högre än planerat. Det bedöms främst bero på svårigheter att tillsätta vikarier. Avvikelsens förbättring påverkas av lägre barnvolymer jämfört med prognos, framför allt bland de yngsta barnen som har en högre barnpeng än äldre barn. Under våren var antalet inskrivna barn färre än beräknat med en inskrivningsgrad för barn födda 2024 motsvarande cirka 81 % jämfört med prognosens 86 %, vilket motsvarar cirka 17 barn. Helårsprognosen för förskolan bedöms till 4,5 mkr, motsvarande 2,0 % i avvikelse. Prognosen är osäker och bygger på att rektorernas överskott minskar under hösten när barnantalet och barnpengen sjunker. Hela överskottet bedöms dock inte kunna nyttjas fullt ut eftersom det är svårt att upparbeta personalkostnader sent på året. Prognosen stärks på avdelningschefsnivå med ett överskott i barnpeng på grund av lägre barnvolymer, en successiv uppstart av resursförskolan och att medel för nationella minoriteter inte hinner förbrukas under året. Grundskolan Grundskolans utfall uppgår till -1,6 mkr, motsvarande -0,56 % av periodens budget. Den märkbara differensen mellan utfallet per april, med ett överskott motsvarande 3,6 mkr till ett underskott i augusti, förklaras främst av beslutet statsbidrag personalförstärkningar där enbart 4,8 mkr av ansökta medel om 18 mkr beviljades. År 2024 och 2025 beviljades grundskolan samtliga sökta medel. Statsbidrag för personalförstärkningar som avser innevarande kalenderår samt baseras på söktryck och beslutas i juni innebär ytterst dåliga planeringsförutsättningar. En del av budgetavvikelsen förklaras av ett överskott i förbrukningsbudgeten om 0,5 mkr hos rektorer. Det finns ej upparbetade personalbudget om 6,2 mkr vilket kan förklaras av vårens vikariebrist samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Vanligtvis genomförs anställningar inom grundskolan inför ett nytt läsår i mitten av augusti vilket också förklarar det positiva utfallet i personalkostnader för perioden. Helårsprognosen för år 2026 är mycket svårprognosticerad. Eftersom rektorer genomfört anställningar utifrån det planerade statsbidraget kan underskottet i värsta fall motsvara -10,8 mkr. En förutsättning för ett minskat underskott är att rektorer inte förbrukar all förbrukningsbudget samt är återhållsamma med vikarier under hösten. Helårsprognosen för grundskolan är ett underskott om -8,0 mkr. Strömbackaskolan Strömbackaskolan redovisar ett överskott för perioden om 1,2 mkr, motsvarande 1,3 % i positiv avvikelse. Ett lägre behov av elevassistenter till den anpassade gymnasieskolan jämfört med budget bidrar till ett överskott på 0,5 mkr. Det ytterligare överskottet på 0,7 mkr förklaras huvudsakligen av vakanta tjänster som inte har kunnat tillsättas under vårterminen, i kombination med ledigheter inom administrationen. Helårsprognos visar ett överskott på 1,5 mkr, vilket är 1,0 % i helårsavvikelse. Överskottet beror främst på ett lägre behov av elevassistenter jämfört med budget, motsvarande cirka 1,5 tjänster i genomsnitt under helåret, vilket beräknas bidra till ett överskott på cirka 0,8 mkr. Därutöver beräknas ett överskott på 0,3 mkr till följd av att tjänsten som studie- och yrkesvägledare inte har kunnat tillsättas under vårterminen. Tjänstledighet inom administrationen uppskattas bidra med ytterligare cirka 0,3 mkr i överskott. Det finns 4 dock flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka resultatet vilket innebär att skolan kommer behöva arbeta aktivt med att fördela resurserna effektivast möjliga för att säkerställa en budget i balans. Grans naturbruksgymnasium Budgetavvikelsen per augusti uppgår till 0,3 mkr. Antalet elever som går lantbruksinriktningen fortsätter öka och är nu 31 % av det totala elevantalet medan samma andel år 2025 var 25 %. Den största andelen av lantbrukseleverna kommer från Piteå. Det är betydligt fler elever från kommuner utanför 4-kanten än tidigare år vilket innebär att det är fler elever boende på internatet. Under våren och sommaren har även korttidsuthyrningen av tomma elevrum ökat för evenemang, praktikanter och Erasmus. Prognosen för internatverksamheten visar nu ett litet överskott. Sommarens skörd har varit väldigt bra och gett möjlighet till att sälja överskott av grovfoder och halm inför hösten. Kostnader för reparation och underhåll, djurfoder och kapitaltjänst har däremot ökat under perioden jämfört med förra året. Vakanser, främst i början på året, inom kök, städ och lantbruk har gett ett överskott på personalbudgeten. Helårsprognosen är beräknad till -0,2 mkr vilket är en förbättring med 0,6 mkr sedan april i år. Förbättringen beror bland annat på det ökade antalet antagna elever i höst än vad som tidigare beräknats, vilket gör att underskottet på elevintäkter minskat kraftigt. 5

§83 26BUN197 … Bilaga 1.1.10 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola 2027: 9 500 2028: 65 000 2029: 65 000 Beskrivning av projektet: Rosviksskolan består av tre byggnader; Stenskolan (byggd på 40–50 talet), Träskolan (byggd ca 1900) och en 70-tals byggnad. De senaste åren har skador och problem med inomhusmiljön avlöst varandra. I början av 2022 så flyttades två klasser ut i en modul och övervåningen på träskolan stängdes. I övriga byggnader har åtgärder vidtagits i omgångar för att kunna hålla i gång skolan. Skolbyggnaderna uppfyller inte tillgänglighetskrav i form av HWC och hiss samt har dålig funkt- ionalitet utifrån verksamhetens behov när det kommer till klassrummens storlek och antalet grupprum. Förskolan är idag trångbodd, största delen av verksamheten finns i den så kallade Röda byggna- den/Fassvägen som är en nyligen renoverad lokal medan en avdelning finns i träskolans botten- plan och resterande i en modul. I träskolan har återkommande inomhusmiljöproblem förekommit och lokalerna och utemiljön är mycket dåligt disponerade. Utredning kring kommande behov av förskolelokaler ska göras. Modulerna för både skola och förskola är temporära lösningar som behöver ersättas med perma- nenta lokaler. Hela skol- och förskoleområdet är mycket dåligt disponerat ur trafiksynpunkt där biltrafik, varu- transporter, gång- och cykelstråk finns runt byggnaderna där barn vistas och bör planeras om. Byggnadernas placeringar sprider ut verksamheterna och delar upp barnens utemiljöer och inne- håller områden med dåliga möjligheter till uppsikt från personal. En förstudie har genomförts under 2023 som resulterar i att föreslå att skolbyggnaden, träskolan och stenskolan rivs och ersätts med nya byggnader, baserat på erfarenheter med tidigare renove- ringar av liknande byggnader samt det dåliga skicket av befintligt byggnadsbestånd. Genom att bygga nytt i två plan skapas förutsättningar till större och bättre utemiljö med trafiken förlagt ut- anför området där barn vistas. Modulerna avvecklas då projektet är färdigt. Tomten är trång och begränsad, vidare utredning krävs för att ta reda på om gällande detaljplan tillåter den byggnadshöjd som kan krävas för att få plats med skolbyggnaderna. Utfallet av det kan påverka projektet och tidplanen. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) En ändring av gällande detaljplan kan behöva göras via Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastig- hets och serviceförvaltningen får bort riskkonstruktioner, nya lokalytor tillkommer att förvalta. Syfte/Mål: Att skapa en skola och förskola i Rosvik med god arbetsmiljö som rymmer alla elever och barn i området. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen för projektet är en K0. Projektet är i förstudiefas och övergår i programfas under 2026. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Rivningskostnader, flyttkostnader och ersättningslokaler/moduler 2027: 150 2028: 10 520 2029: 2 000 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) För att projektet ska kunna genomföras krävs det att Utbildningsförvaltningen beviljas driftmedel för rivningskostnader, moduletableringar, flyttkostnader samt att kostnader för avskrivningar av bokfört värde vid rivning av skolbyggnaderna berör Fastighets- och serviceförvaltningen, totalt ca 2,5 mkr. För stenskolan ca 1,1 mkr och skolbyggnaden 1,4 mkr medan träskolans bokförda värde är 0 kr och behöver därmed inte skrivas av. Fastighets- och serviceförvaltningen kan avveckla den modul som ställts upp på grund av inomhusmiljöproblem i träskolan. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan, för unga barnfamiljer, vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till R o N y in d S u s v ik b y g e x u m m N g n p p a y a r - d ä o c h s k o k n in t illb y g g la , t illb y g g 2 å r o c n g h a d n a k o f ö d f n s r ö t s k r s n ä o k r la o c h o la , in lig u t s s v e m k o la n t a r y c k n ie in r g , 1 8 9 0 0 K 0 a lk 0 0 y 0 l K k 0 r fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Sam- arbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 6. Driftkonsekvenser på grund av investeringar 2027 2028 2029 Beskrivning Driftkostander 12 743 759 kr 17 369 497 kr 5 991 109 kr Totala driftkostnader Varav engångskostnader 8 392 793 kr 13 940 000 kr 2 295 000 kr Andel engångskostnader Summa drift avrundat 12 740 000 kr 17 370 000 kr 5 990 000 kr Avrundade totala driftkostnader 4 350 966 kr 3 429 497 kr 3 696 109 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbackaskolan Huvudentré Ombyggnad Utbyggnad 114 m² 490 kr/m² 55 860 kr 27 930 kr 55 860 kr 2028 06 Städ 114 m² 350 kr/m² 39 900 kr 19 950 kr 39 900 kr 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 2028 06 Summa 39 900 kr 0 kr 97 880 kr 95 760 kr Varav driftkostnader 0 kr 47 880 kr 95 760 kr Varav engångskostnad 0 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Berget Ny förskola Nybyggnad förskola 0 m² 490 kr/m² - kr 2030 Städ 0 m² 350 kr/m² - kr 2030 Flyttkostnader 7 5 000 kr 2030 Summa 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Varav engångskostnad 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviken Ny förskola Driftkostnad 1 362 m² 490 kr/m² 667 380 kr 2030 Ny yta 1953 (revideras)- röda förskolan 591 = 1 362 m2 Städ 1 362 m² 350 kr/m² 476 700 kr 2030 Rivning av hus 6 3 177 m² 1 750 kr/m² 5 559 750 kr 5 559 750 kr 2027 06 Indexuppräkning 1 år på rivning 166 793 kr 2027 06 Busstransport fotbollsklass 70 000 kr 35 000 kr 70 000 kr 70 000 kr 2027 08 till och med 2029 12 Flyttkostnader 100 000 kr 50 000 kr Ut ur hus 6 2027 06, in i ny förskola 2029 12 Summa 6 773 830 kr 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Varav engångskostnad 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029Anteckning/gäller från och med Böleprojektet Om- och tillbyggnad förskola och skola Drift 1 853 m² 490 kr/m² 907 970 kr 907 970 kr 907 970 kr 907 970 krKommer årsskiftet 26/27 - ny yta i NTA Städ 1 853 m² 350 kr/m² 648 550 kr 648 550 kr 648 550 kr 648 550 krKommer årsskiftet 26/27 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr 50 000 krFlytt mellan huskropparna Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 13 Drift -110 m² 490 kr/m²- 5 3 900 kr -53 900 kr -53 900 krTömning under HT27, helårseffekt från 2028 Städ -110 m² 350 kr/m²- 3 8 500 kr -38 500 kr -38 500 krTömning under HT27, helårseffekt från 2029 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 15 Drift -171 m² 490 kr/m²- 8 3 790 kr -83 790 kr -83 790 krTömning under HT27, helårseffekt från 2029 Städ -171 m² 350 kr/m²- 5 9 850 kr -59 850 kr -59 850 krTömning under HT27, helårseffekt från 2030 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling Förskolemodul (UBF) Drift -122 m² 490 kr/m²- 417 525 kr -208 763 kr -417 525 krKommer 2028 06 Städ -122 m² 350 kr/m²- 4 2 525 kr -21 263 kr -42 525 krKommer 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 25 000 kr Kommer 2028 06 Även skolans flyttkostnader i förskolemodulen Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med skolmodulen och inga markarbeten Avveckling Skolmodul (UBF) Drift 212 m² 490 kr/m²- 395 000 kr -197 500 kr -395 000 krKommer 2028 06 Städ 212 m² 350 kr/m²- 7 4 025 kr -37 013 kr -74 025 krKommer 2028 06 Flyttkostnader 25 000 kr Kommer 2028 06 Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med förskolemodulen och inga markarbeten Summa 391 405 kr 1 856 520 kr 2 055 943 kr 441 405 kr Varav driftkostnader 1 556 520 kr 855 943 kr 391 405 kr Varav engångskostnad 300 000 kr 1 200 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Solanderprojektet Nybyggnad låg- och mellanstadiet, drift 2 402 m² 490 kr/m² 1 176 980 kr 588 490 kr 1 176 980 kr 1 176 980 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028, mellanskillnad till ny yta Städ 2 402 m² 350 kr/m² 840 700 kr 420 350 kr 840 700 kr 840 700 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr Avveckling Björklundaskolan - modul (FSF) Flyttkostnader 75 000 kr Aveckling Mellanstadie - modul (FSF + UBF) Flyttkostnader 50 000 kr Avetablering modul bekostad av UBF 700 000 kr Entreprenör, markåterställning mm Flytt från Kullenskolan Flyttkostnader 75 000 kr Summa 2 017 680 kr 2 058 840 kr 2 067 680 kr 2 017 680 kr Varav driftkostnader 1 008 840 kr 2 017 680 kr 2 017 680 kr Varav engångskostnad 1 050 000 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Hortlax matsal Drift tillkommande yta 81 m² 490 kr/m² 39 690 kr 39 690 kr Yta tillkommer 2029 Städ 81 m² 350 kr/m² 28 350 kr 28 350 kr Yta tillkommer 2029 Flyttkostnader och ersättningslokaler 500 000 kr Ersättningslokaler och flyttkostnader 2028 Summa 68 040 kr 0 kr 500 000 kr 68 040 kr Varav driftkostnader 0 kr 0 kr 68 040 kr Varav engångskostnad 0 kr 500 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Grans Kök Om- och tillbyggnad Drift 50 m² 490 kr/m² 24 500 kr 12 250 kr 2028 08 Städ 50 m² 350 kr/m² 17 500 kr 8 750 kr 2028 08 Flyttkostnader, mattransporter, papperstallrikar mm 200 000 kr 200 000 kr Lösningar för matservering till internatelever m.m. Summa 42 000 kr 200 000 kr 221 000 kr 0 kr Varav driftkostnader 0 kr 21 000 kr 0 kr Varav engångskostnader 200 000 kr 200 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Svensbyn Ny förskola Rivning 505 m² 1 250 kr/m² 631 250 kr 631 250 kr 2027 06 Flytt av ÅVS/Pireva 150 000 kr 150 000 kr Driftkostnad 838 m² 490 kr/m² 410 620 kr 410 620 kr 2029 01 Städ 839 m² 350 kr/m² 293 650 kr 293 650 kr 2029 01 Aveckling förskola Pyret Driftkostnad -162 m² 490 kr/m² - 79 380 kr -39 690 kr 2028 08 Städ -162 m² 350 kr/m² - 56 700 kr -28 350 kr 2028 08 Flyttkostnader 25 000 kr 50 000 kr 2028 12-2029 01 Summa 1 349 440 kr 781 250 kr 25 000 kr 686 230 kr Varav driftkostnader 0 kr 0 kr 636 230 kr Varav engångskostnad 781 250 kr 781 250 kr 25 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Sjulnässkolan Tillbyggnad Driftkostnad 964 m² 490 kr/m² 472 360 kr 236 180 kr 472 360 kr 472 360 kr 2027 06 Städ 964 m² 350 kr/m² 337 400 kr 168 700 kr 337 400 kr 337 400 kr 2027 06 Flyttkostnader 100 000 kr 2027 06 Tillbyggnaden, ombyggnaden och moduler Modul M3 Driftkostnad 211 m² 1 911 kr/m² 403 221 kr 403 221 kr -403 221 kr -403 221 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Städ 211 m² 350 kr/m² 7 3 850 kr -73 850 kr -73 850 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Avveckling 550 000 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Modul M1 och M2 Driftkostnad 300 m² 1 894 kr/m² - 568 200 kr -568 200 kr -568 200 kr 2028 01 Avvecklas VT28 Städ 300 m² 350 kr/m² - 105 000 kr -105 000 kr -105 000 kr 2029 01 Avvecklas VT28 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Avvecklingskostnad modul 700 000 kr 2028 01 Tvåvåningsmodul Summa 613 631 kr 1 008 101 kr 909 489 kr -340 511 kr Varav driftkostnader 808 101 kr -340 511 kr -340 511 kr Varav engångskostnad 200 000 kr 1 250 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbacka Ombyggnad Tor Flyttkostnader 50 000 kr Summa 0 kr 0 kr 50 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Porsnässkolan Ny skola Driftkostnad 1 150 m² 490 kr/m² 563 500 kr Aktuellt 2030 Städ 1 150 m² 350 kr/m² 402 500 kr Aktuellt 2030 Flyttkostnader Aktuellt 2030, ca 150 tkr Moduletablering M2 UBF 2025 Driftkostnad 355 m² 1 981 kr/m² 703 255 kr 703 255 kr 703 255 kr 703 255 kr Etablerades 2025 08 Städ 355 m² 350 kr/m² 124 250 kr 124 250 kr 124 250 kr 124 250 kr Etablerades 2025 08 Flyttkostnader ut ur moduler till ny skola 2030 Avveckling av högstadiets modul Avetablering 2030 06 Ca 550 tkr Summa 1 793 505 kr 827 505 kr 827 505 kr 827 505 kr Varav driftkostnader 827 505 kr 827 505 kr 827 505 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Kullenskolan ombyggnad Flyttkostnader 75 000 kr 0 kr 2028 06 Summa 0 kr 75 000 kr 0 kr Varav engångskostnad 0 kr 75 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola Driftkostnad skola förskola 490 kr/m² 2030 Städ skola förskola 350 kr/m² 2030 Flyttkostnader 200 000 kr 2028 06 samt 2030 Modulkostnader 150 000 kr 3 000 000 kr 2 000 000 kr Markarbeten 2027 08, moduletablering 2028 06 Rivningskostnader ink 2 år indexuppräkning 7 320 000 kr 2028 06 Summa 150 000 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Varav driftkostnader 150 000 kr 0 kr 0 kr Varav engångskostnad 0 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviksskolan Ombyggnad Driftkostnad 490 kr/m² 2029 Städ 350 kr/m² 2029 Flyttkostnader 25 000 kr 2029 Summa 0 kr 0 kr 25 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 25 000 kr Bilaga 1.1.10 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Belopp i tkr: Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola 2027: 9 500 2028: 65 000 2029: 65 000 Beskrivning av projektet: Rosviksskolan består av tre byggnader; Stenskolan (byggd på 40–50 talet), Träskolan (byggd ca 1900) och en 70-tals byggnad. De senaste åren har skador och problem med inomhusmiljön avlöst varandra. I början av 2022 så flyttades två klasser ut i en modul och övervåningen på träskolan stängdes. I övriga byggnader har åtgärder vidtagits i omgångar för att kunna hålla i gång skolan. Skolbyggnaderna uppfyller inte tillgänglighetskrav i form av HWC och hiss samt har dålig funkt- ionalitet utifrån verksamhetens behov när det kommer till klassrummens storlek och antalet grupprum. Förskolan är idag trångbodd, största delen av verksamheten finns i den så kallade Röda byggna- den/Fassvägen som är en nyligen renoverad lokal medan en avdelning finns i träskolans botten- plan och resterande i en modul. I träskolan har återkommande inomhusmiljöproblem förekommit och lokalerna och utemiljön är mycket dåligt disponerade. Utredning kring kommande behov av förskolelokaler ska göras. Modulerna för både skola och förskola är temporära lösningar som behöver ersättas med perma- nenta lokaler. Hela skol- och förskoleområdet är mycket dåligt disponerat ur trafiksynpunkt där biltrafik, varu- transporter, gång- och cykelstråk finns runt byggnaderna där barn vistas och bör planeras om. Byggnadernas placeringar sprider ut verksamheterna och delar upp barnens utemiljöer och inne- håller områden med dåliga möjligheter till uppsikt från personal. En förstudie har genomförts under 2023 som resulterar i att föreslå att skolbyggnaden, träskolan och stenskolan rivs och ersätts med nya byggnader, baserat på erfarenheter med tidigare renove- ringar av liknande byggnader samt det dåliga skicket av befintligt byggnadsbestånd. Genom att bygga nytt i två plan skapas förutsättningar till större och bättre utemiljö med trafiken förlagt ut- anför området där barn vistas. Modulerna avvecklas då projektet är färdigt. Tomten är trång och begränsad, vidare utredning krävs för att ta reda på om gällande detaljplan tillåter den byggnadshöjd som kan krävas för att få plats med skolbyggnaderna. Utfallet av det kan påverka projektet och tidplanen. Påverkan på andra nämnder (verksamhetsmässigt) En ändring av gällande detaljplan kan behöva göras via Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastig- hets och serviceförvaltningen får bort riskkonstruktioner, nya lokalytor tillkommer att förvalta. Syfte/Mål: Att skapa en skola och förskola i Rosvik med god arbetsmiljö som rymmer alla elever och barn i området. Fullständig investeringskalkyl: Kalkylen för projektet är en K0. Projektet är i förstudiefas och övergår i programfas under 2026. Prisnivå mars 2026. Driftkostnadseffekter (ökade/minskade kostnader) i tkr Rivningskostnader, flyttkostnader och ersättningslokaler/moduler 2027: 5 000 2028: 10 520 2029: 2 000 Påverkan på andra nämnder (ekonomiskt) För att projektet ska kunna genomföras krävs det att Utbildningsförvaltningen beviljas driftmedel för rivningskostnader, moduletableringar, flyttkostnader samt att kostnader för avskrivningar av bokfört värde vid rivning av skolbyggnaderna berör Fastighets- och serviceförvaltningen, totalt ca 2,5 mkr. För stenskolan ca 1,1 mkr och skolbyggnaden 1,4 mkr medan träskolans bokförda värde är 0 kr och behöver därmed inte skrivas av. Fastighets- och serviceförvaltningen kan avveckla den modul som ställts upp på grund av inomhusmiljöproblem i träskolan. Verksamhetsmässiga effekter utifrån kommunens strategiska områden Det bästa för Piteå En modern och ändamålsenlig skola ligger i linje med strategin Det bästa för Piteå eftersom det ger bättre förutsättningar för att bibehålla hög service till medborgarna. Personal i verksamheten spelar en avgörande roll i utvecklingen av barn och unga och det är viktigt att skolbyggnaden er- bjuder bra arbetsmiljöer som stödjer både medarbetares och elevers behov. Vid nybyggnation samverkar Utbildningsförvaltningen både med interna och externa parter och under processen är det enkelt för medborgarna att få information om projektet. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområden ”Medborgarna i fokus”, ”Medarbetare som möjliggör” samt ”Ökad och effektiv samverkan”. Enkelt att bo attraktivt Förutsättningen att bo attraktivt är viktig för hur väl människor trivs på en ort och är en avgörande faktor för inflyttning. En betydande del i att skapa den bästa boendemiljön i regionen och attra- hera människor till inflyttning är att erbjuda goda, stimulerande och pedagogiska miljöer för barn och unga. En modern och ändamålsenlig skola är en viktig del i en blandad bebyggelse och kan, för unga barnfamiljer, vara avgörande för en bättre boendemiljö. En ny skola med stimulerande och tillgängliga lokaler och en god pedagogisk utomhusmiljö, kan därför ses som ett tillägg till R o N y in d S u s v ik b y g e x u m m N g n p p a y a r - d ä o c h s k o k n in t illb y g g la , t illb y g g 2 å r o c n g h a d n a k o f ö d f n s r ö t s k r s n ä o k r la o c h o la , in lig u t s s v e m k o la n t a r y c k n ie in r g , 1 8 9 0 0 K 0 a lk 0 0 y 0 l K k 0 r fokuset på livet mellan husen. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Sam- arbete för ett enkelt samhällsbygge” samt ”Livet mellan husen”. Enkelt att känna sig trygg och uppskattad En modern och ändamålsenlig skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö skapar bättre förut- sättningar för att alla i Piteå ska kunna känna sig trygga och få en god utbildning. Moderna och ändamålsenliga lokaler som är byggda för att minimera riskerna för mobbing, trakasserier och ut- anförskap gynnar arbetet med inkludering och mångfald. En ny skola kan utformas med klimat- säkrad miljö, rustad för att möta olika former av samhällskriser. Eftersom skolan är en sam- hällsviktig verksamhet som ska hållas öppen även i samband med kris och höjd beredskap är det viktigt att lokaler, bemanning och säkerhet är utformat för detta. En fungerande välfärd i händelse av kris skapar trygghet hos såväl unga som äldre kommuninnevånare. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdena ”Öka beredskapen och stärka tilliten till kommunens förmåga”, ”Trygghetsskapande samhällsbygge” samt ”Demokrati och mänskliga rättigheter”. Enklare att ha mer av kul Vid om- och nybyggnation kan ytor som stimulerar till fysisk aktivitet integreras för att uppmana barn och unga till rörelse vilket lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv och främjar folk- hälsan. Nybyggnationer innefattar även konstnärlig utsmyckning vilket stimulerar kreativitet och kulturell medvetenhet hos barn och unga. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområ- dena ”Främja fysisk aktivitet och rörelseglädje” och ”Kulturdriven samhällsutveckling”. Enkelt att vara företagare Investeringsprojekt med nybyggnationer av skolor innebär ett omfattande samarbete mellan kom- munen, entreprenörer, konsulter och andra aktörer. Genom att stärka Piteås attraktionskraft som en företagarvänlig plats kan kommunen attrahera fler företag och aktörer som är intresserade av att delta, vilket bidrar till fler arbetstillfällen och en starkare lokal ekonomi. Investeringen leder därmed till att möta upp insatsområdet ”Näringslivsvänlig och rättssäker service”, ”Ökad samsyn genom dialoger med näringslivet”, ”Serviceorienterat arbetssätt” samt ”Bredd i kompetensför- sörjning och utökat näringsliv”. Bilaga 6. Driftkonsekvenser på grund av investeringar 2027 2028 2029 Beskrivning Driftkostander 17 593 759 kr 17 369 497 kr 5 991 109 kr Totala driftkostnader Varav engångskostnader 8 392 793 kr 13 940 000 kr 2 295 000 kr Andel engångskostnader Summa drift avrundat 17 600 000 kr 17 370 000 kr 5 990 000 kr Avrundade totala driftkostnader 9 200 966 kr 3 429 497 kr 3 696 109 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbackaskolan Huvudentré Ombyggnad Utbyggnad 114 m² 490 kr/m² 55 860 kr 27 930 kr 55 860 kr 2028 06 Städ 114 m² 350 kr/m² 39 900 kr 19 950 kr 39 900 kr 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 2028 06 Summa 39 900 kr 0 kr 97 880 kr 95 760 kr Varav driftkostnader 0 kr 47 880 kr 95 760 kr Varav engångskostnad 0 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Berget Ny förskola Nybyggnad förskola 0 m² 490 kr/m² - kr 2030 Städ 0 m² 350 kr/m² - kr 2030 Flyttkostnader 75 000 kr 2030 Summa 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Varav engångskostnad 75 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviken Ny förskola Driftkostnad 1 362 m² 490 kr/m² 667 380 kr 2030 Ny yta 1953 (revideras)- röda förskolan 591 = 1 362 m2 Städ 1 362 m² 350 kr/m² 476 700 kr 2030 Rivning av hus 6 3 177 m² 1 750 kr/m² 5 559 750 kr 5 559 750 kr 2027 06 Indexuppräkning 1 år på rivning 166 793 kr 2027 06 Busstransport fotbollsklass 70 000 kr 35 000 kr 7 0 000 kr 70 000 kr 2027 08 till och med 2029 12 Flyttkostnader 100 000 kr 50 000 kr Ut ur hus 6 2027 06, in i ny förskola 2029 12 Summa 6 773 830 kr 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Varav engångskostnad 5 861 543 kr 70 000 kr 120 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Böleprojektet Om- och tillbyggnad förskola och skola Drift 1 853 m² 490 kr/m² 907 970 kr 907 970 kr 907 970 kr 907 970 kr Kommer årsskiftet 26/27 - ny yta i NTA Städ 1 853 m² 350 kr/m² 648 550 kr 648 550 kr 648 550 kr 648 550 kr Kommer årsskiftet 26/27 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr 50 000 kr Flytt mellan huskropparna Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 13 Drift -110 m² 490 kr/m² - 53 900 kr -53 900 kr -53 900 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2028 Städ -110 m² 350 kr/m² - 38 500 kr -38 500 kr -38 500 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2029 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling av villaförskola Wilhelmsväg 15 Drift -171 m² 490 kr/m² - 83 790 kr -83 790 kr -83 790 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2029 Städ -171 m² 350 kr/m² - 59 850 kr -59 850 kr -59 850 kr Tömning under HT27, helårseffekt från 2030 Flyttkostnader 50 000 kr Flytt till ny förskola Avveckling Förskolemodul (UBF) Drift -122 m² 490 kr/m² - 417 525 kr -208 763 kr -417 525 kr Kommer 2028 06 Städ -122 m² 350 kr/m² - 42 525 kr -21 263 kr -42 525 kr Kommer 2028 06 Flyttkostnader 50 000 kr 25 000 kr Kommer 2028 06 Även skolans flyttkostnader i förskolemodulen Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med skolmodulen och inga markarbeten Avveckling Skolmodul (UBF) Drift 212 m² 490 kr/m² - 395 000 kr -197 500 kr -395 000 kr Kommer 2028 06 Städ 212 m² 350 kr/m² - 74 025 kr -37 013 kr -74 025 kr Kommer 2028 06 Flyttkostnader 25 000 kr Kommer 2028 06 Avvecklingskostnad 550 000 kr Kommer 2028 06 - samordningsvinst med förskolemodulen och inga markarbeten Summa 391 405 kr 1 856 520 kr 2 055 943 kr 441 405 kr Varav driftkostnader 1 556 520 kr 855 943 kr 391 405 kr Varav engångskostnad 300 000 kr 1 200 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Solanderprojektet Nybyggnad låg- och mellanstadiet, drift 2 402 m² 490 kr/m² 1 176 980 kr 588 490 kr 1 176 980 kr 1 176 980 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028, mellanskillnad till ny yta Städ 2 402 m² 350 kr/m² 840 700 kr 420 350 kr 840 700 kr 840 700 kr Halvåret 2027 helårseffekt 2028 Flyttkostnader 150 000 kr 50 000 kr Avveckling Björklundaskolan - modul (FSF) Flyttkostnader 75 000 kr Aveckling Mellanstadie - modul (FSF + UBF) Flyttkostnader 50 000 kr Avetablering modul bekostad av UBF 700 000 kr Entreprenör, markåterställning mm Flytt från Kullenskolan Flyttkostnader 75 000 kr Summa 2 017 680 kr 2 058 840 kr 2 067 680 kr 2 017 680 kr Varav driftkostnader 1 008 840 kr 2 017 680 kr 2 017 680 kr Varav engångskostnad 1 050 000 kr 50 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Hortlax matsal Drift tillkommande yta 81 m² 490 kr/m² 39 690 kr 39 690 kr Yta tillkommer 2029 Städ 81 m² 350 kr/m² 28 350 kr 28 350 kr Yta tillkommer 2029 Flyttkostnader och ersättningslokaler 500 000 kr Ersättningslokaler och flyttkostnader 2028 Summa 68 040 kr 0 kr 500 000 kr 68 040 kr Varav driftkostnader 0 kr 0 kr 68 040 kr Varav engångskostnad 0 kr 500 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Grans Kök Om- och tillbyggnad Drift 50 m² 490 kr/m² 24 500 kr 12 250 kr 2028 08 Städ 50 m² 350 kr/m² 17 500 kr 8 750 kr 2028 08 Flyttkostnader, mattransporter, papperstallrikar mm 200 000 kr 200 000 kr Lösningar för matservering till internatelever m.m. Summa 42 000 kr 200 000 kr 221 000 kr 0 kr Varav driftkostnader 0 kr 21 000 kr 0 kr Varav engångskostnader 200 000 kr 200 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Svensbyn Ny förskola Rivning 505 m² 1 250 kr/m² 631 250 kr 631 250 kr 2027 06 Flytt av ÅVS/Pireva 150 000 kr 150 000 kr Driftkostnad 838 m² 490 kr/m² 410 620 kr 410 620 kr 2029 01 Städ 839 m² 350 kr/m² 293 650 kr 293 650 kr 2029 01 Aveckling förskola Pyret Driftkostnad -162 m² 490 kr/m² - 7 9 380 kr -39 690 kr 2028 08 Städ -162 m² 350 kr/m² - 5 6 700 kr -28 350 kr 2028 08 Flyttkostnader 25 000 kr 50 000 kr 2028 12-2029 01 Summa 1 349 440 kr 781 250 kr 25 000 kr 686 230 kr Varav driftkostnader 0 kr 0 kr 636 230 kr Varav engångskostnad 781 250 kr 781 250 kr 25 000 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Sjulnässkolan Tillbyggnad Driftkostnad 964 m² 490 kr/m² 4 72 360 kr 236 180 kr 472 360 kr 472 360 kr 2027 06 Städ 964 m² 350 kr/m² 3 37 400 kr 168 700 kr 337 400 kr 337 400 kr 2027 06 Flyttkostnader 100 000 kr 2027 06 Tillbyggnaden, ombyggnaden och moduler Modul M3 Driftkostnad 211 m² 1 911 kr/m² 4 03 221 kr 403 221 kr -403 221 kr -403 221 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Städ 211 m² 350 kr/m² 73 850 kr -73 850 kr -73 850 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Avveckling 550 000 kr Tillkom 2025 08, avvecklas VT28 2028 01 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Modul M1 och M2 Driftkostnad 300 m² 1 894 kr/m² - 5 68 200 kr -568 200 kr -568 200 kr 2028 01 Avvecklas VT28 Städ 300 m² 350 kr/m² - 1 05 000 kr -105 000 kr -105 000 kr 2029 01 Avvecklas VT28 Flyttkostnader 50 000 kr 2027 12 Avvecklingskostnad modul 700 000 kr 2028 01 Tvåvåningsmodul Summa 6 13 631 kr 1 008 101 kr 909 489 kr -340 511 kr Varav driftkostnader 808 101 kr -340 511 kr -340 511 kr Varav engångskostnad 200 000 kr 1 250 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Strömbacka Ombyggnad Tor Flyttkostnader 50 000 kr Summa 0 kr 0 kr 50 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 50 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Porsnässkolan Ny skola Driftkostnad 1 150 m² 490 kr/m² 5 63 500 kr Aktuellt 2030 Städ 1 150 m² 350 kr/m² 4 02 500 kr Aktuellt 2030 Flyttkostnader Aktuellt 2030, ca 150 tkr Moduletablering M2 UBF 2025 Driftkostnad 355 m² 1 981 kr/m² 7 03 255 kr 703 255 kr 7 03 255 kr 703 255 kr Etablerades 2025 08 Städ 355 m² 350 kr/m² 1 24 250 kr 124 250 kr 1 24 250 kr 124 250 kr Etablerades 2025 08 Flyttkostnader ut ur moduler till ny skola 2030 Avveckling av högstadiets modul Avetablering 2030 06 Ca 550 tkr Summa 1 793 505 kr 827 505 kr 827 505 kr 827 505 kr Varav driftkostnader 827 505 kr 827 505 kr 827 505 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Kullenskolan ombyggnad Flyttkostnader 75 000 kr 0 kr 2028 06 Summa 0 kr 75 000 kr 0 kr Varav engångskostnad 0 kr 75 000 kr 0 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Rosvik Ny- och tillbyggnad förskola och skola Driftkostnad skola förskola 490 kr/m² 2030 Städ skola förskola 350 kr/m² 2030 Flyttkostnader 200 000 kr 2028 06 samt 2030 Modulkostnader 5 000 000 kr 3 000 000 kr 2 000 000 kr Markarbeten 2027 08, moduletablering 2028 06 Rivningskostnader ink 2 år indexuppräkning 7 320 000 kr 2028 06 Summa 5 000 000 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Varav driftkostnader 5 000 000 kr 0 kr 0 kr Varav engångskostnad 0 kr 10 520 000 kr 2 000 000 kr Bilaga 6. Driftkonsekvenser Yta Nyckeltal Helårseffekt 2027 2028 2029 Anteckning/gäller från och med Bergsviksskolan Ombyggnad Driftkostnad 490 kr/m² 2029 Städ 350 kr/m² 2029 Flyttkostnader 25 000 kr 2029 Summa 0 kr 0 kr 25 000 kr Varav engångskostnad 0 kr 0 kr 25 000 kr Delårsrapport 2026

§ 84 Delårsrapport 2026 Diarienr 26BUN182 Beslut Barn– och utbildningsnämnden godkänner Delårsrapport 2026. Bifogade handlingar justeras utefter de resultatförändringar som föredragits muntligt vid sammanträdet. Paragrafen justeras direkt. Ärendebeskrivning Piteå kommuns förskolor och skolor håller en god kvalitet utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Fokus ligger på att öka barns och elevers likvärdighet i förskolan och skolan och att förse extra resurser till skolor med större andel elever med en svagare socioekonomisk bakgrund. Malin Westling, förvaltningschef, och Malin Wikström, verksamhetschef för ekonomi och planering, föredrar ärendet. Rapporten innefattar en översiktlig analys över områdena personal, ekonomi och de strategierna med tillhörande insatsområden beslutade av Barn- och utbildningsnämnden. Rapporten inrymmer också redogörelse av det ekonomiska resultatet per augusti samt en ekonomisk helårsprognos för 2026. Motivering Ordförande Anton Li Nilsson (C): Eftersom det ekonomiska resultatet förändrats från det att handlingarna delgavs nämnden till det att ärendet nu föredragits vid sammanträdet speglar inte det ekonomiska resultatet i handlingarna det som faktiskt behöver skickas vidare till ekonomiavdelningen. Handlingarna bör därför justeras utefter de resultatförändringar som föredragits muntligt vid sammanträdet. Förslag Ordförande Anton Li Nilsson (C): Föreslår att Barn– och utbildningsnämnden godkänner Delårsrapport 2026, att bifogade handlingar justeras utefter de resultatförändringar som föredragits muntligt vid sammanträdet, samt att paragrafen justeras direkt. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Sammanträdesprotokoll 7 (7) Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-09-07 Beslutsunderlag • Delårsrapport 2026 BUN • Delårsrapport 2026 ekonomi Rosviksprojektet